Remissdebatt

  • Remissdebatten avbröts vid plenum igår den 13 november 2019 då talmannen föreslog att ärendet ska remitteras till finans- och näringsutskottet. Fortsatt diskussion. Kvar på talarlistan står 17 talare.
    Ordet ges först till vicetalman Zetterman.


  • Talman! Jag kommer i mitt anförande att beröra några axplock i miljö- och klimatpolitiken som omnämns i budgeten.

    Först miljön. I budgeten beskrivs landskapets naturvård vars målsättning är att bevara livskraftiga populationer av våra ursprungsarter såväl på land som i den marina miljön och att skydda både naturliga livsmiljöer och sådana artrika kulturmiljöer som har skapats av det traditionella jord- och skogsbruket. Det är bra.

    Den biologiska mångfalden är viktig och kanske ännu viktigare idag. Det kommer gång på gång nyheter som visar på artdöd runtom i världen.

    I valrörelsen föreslog vi liberaler att kommande regering skulle ta fram en strategi för att bevara den biologiska mångfalden. Frågan kommer att aktualiseras bland annat i kommande LBU-program där man från EU:s sida diskuterar att styra en stor andel av medel för grön omställning.

    Jordbruket är centralt när det gäller biologisk mångfald och kan ha både positiva som negativa effekter på både flora som fauna.

    Jag anser att även fastighetsverket är en central spelare eftersom de är en stor fastighetsägare. De kan exempelvis dels anlägga våtmarker men också byta marker med privata fastighetsägare ifall en privat fastighetsägare har åtråvärd och viktig mark för den biologiska mångfalden och kanske vill exploatera den på något sätt. De kan också styra vilka marker som arrenderas till vad. Vi hoppas att kommande regering tar denna fråga på allvar och involverar aktörer brett där producentförbundet, biodlarföreningen och andra intresseorganisationer får delta i arbetet.

    En annan central och aktuell fråga gäller vatten och vattenkvalitet. Vattnet ger oss liv – både fysiskt men också själsligt. Vattenlagen hann aldrig bli helt klar under förra mandatperioden men vad jag kan förstå så är den klar nu. Jag hoppas på att vi får se en vattenlag på våra bord inom en snar framtid.

    En intressant del i den vattenlagen, kopplat till årets budget där anslag föreslås för utredningar, undersökningar för vattenförsörjning och avloppsvattenbehandling, är frågan om dagvattenhanteringen. I den tjänstemannaremiss som gick ut gällande vattenlagen var kraven på dagvattenhanteringen mycket låg. Därför är det bra att visst utredningsarbete påbörjas. Personligen hoppas jag på höga krav när det gäller dagvattenhanteringen.

    Talman! Jag vill också diskutera klimatet. Bygg- och energiteamet i landskapsregeringen är ett riktigt glädjeämne. I budgeten kan vi läsa om flertalet projekt, bl.a. att inleda en analys av ett effektivare kollektivtrafiksystem. Lagtinget fattade under förra mandatperioden beslut om en ny kollektivtrafiklag som ger nya möjligheter och nästa steg är ett trafikförsörjningsprogram. Kollektivtrafiken kommer aldrig att bli ett fullgott alternativ för alla på hela Åland, samtidigt måste vi stärka den. Ur ett klimatpolitiskt perspektiv skulle det bästa vara att utveckla en tät kollektivtrafik mellan tätorterna.

    Det är också glädjande att se de stora satsningarna på förnyelsebar energi. Det är smart att satsa på bredden, det vill säga satsningar på såväl biogas som vindkraft och storskaliga solcellsanläggningar. Under mandatperioden har stora steg tagits framåt och min fromma förhoppning är att arbetet fortsätter under kommande period.

    Slutligen, talman, några ord om hållbar konsumtion med anledning av tidigare replikväxlingar under gårdagen. Jag hör nämligen till dem som pratar både om cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion, vilket under gårdagen hävdades att är ovanligt.

    Hållbar konsumtionen handlar, enligt mig, framförallt om två saker; att köpa mindre men av högre kvalitet och en utvecklad tjänstesektor. Den första delen handlar helt enkelt om att skippa köp och släng samhället och istället handla kvalitetsprodukter med lång livslängd och också handla second hand. Men framförallt är maten central; att äta inhemskt och åländskt kvalitetskött gärna från naturbeten istället för billigt bulkkött är en sak, men också att äta i säsong. Det gynnar klimatet, det gynnar miljön och det gynnar det lokala näringslivet. Och faktiskt så är det i många fall billigare att leva hållbart när det gäller mat och kost.

    Den andra delen gäller en stärkt tjänstesektor. Vi på Åland har en tjänstesektor med utvecklingspotential. Ser vi på rapporter om vår BNP-utveckling så kan man snabbt konstatera att sjöfarten står för lejonparten av tjänstesektorns exportvärde. Här finns alltså en hel del att göra. Köp av tjänster får de samhällsekonomiska hjulen att rulla och hushållens vardag underlättas samtidigt som det är klimatsmart. Tack herr talman.


  • Tack, herr talman! Jag uppskattar att ledamoten Zetterman riktar uppmärksamheten mot biologisk mångfald, en ödesfråga idag. Det konstaterades att landskapsregeringen har haft stora
    ambitioner på området och har t.ex. avsett att ta fram en strategi för biologisk mångfald, vilken har uteblivit.

    Vi kan också från Hållbart Initiativ konstatera att naturskyddet uppgår till ungefär 2 procent av landarealen mot bakgrund av att landskapsregeringen godkände Nagoyamålen i konventionen om biologisk mångfald där målet är 10 procent. Kan lagtingsledamot Zetterman beskriva varför man inte har kommit snabbare upp mot det målet när vi just nu är på 2 procent?


  • Talman! Jag bedömer situationen på det sättet att det finns ett ganska stort motstånd bland de privata markägarna idag att bilda naturskyddsområden.

    I den åländska politiken finns en ganska stark majoritet där man starkt värnar den privata äganderätten.

    Jag får önska ledamoten Holmström, som vad jag kan förstå kommer att ingå i nästa regeringsbildning, att starkt jobba för att vi ska bilda flera naturområden på Åland.


  • Talman! Med äganderätten så kommer också ett ansvar för naturen och för de gemensamma resurserna. Jag tror inte alls att det behöver vara någonting som står emot allmänintresset.

    Frågan är snarare vad vi från politiskt håll ska göra för att stimulera just det gemensamma ansvarstagandet. Ska vi åsidosätta mera pengar för inrättande av naturskyddsområden? Ska vi på Åland inrätta Metsoprogram som man också har i Finland där skogsägare frivilligt kan freda sin skog? Det finns ju ganska många saker som man kunde göra. Det skulle vara intressant att veta vad ledamot Zetterman skulle önska.


  • Jag tillhör nog dem som kanske ställer mig lite i mittenfåran när det gäller den privata äganderätten. Jag tror kanske inte lika idylliskt som ledamoten Holmström att det här kommer att ordna sig hur enkelt som helst. Därför lyfte jag till exempel fastighetsverkets roll där man kan byta marker. Om det finns markområden som har starka biologiska värdena så kan man byta med fastighetsverket och också styra arrenden till vilka marker man gör vad på. Man kan till exempel konstatera att det är bättre med fårbeten längs vattendrag istället för nötkreaturbeten. Där kunde fastighetsverket fungera som en bra växlare.

    När det gäller frågan om urskog och oexploaterad skog så har vi ingen sådan på Åland, utan jag tror på ett hållbart skogsbruk.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 10:49

    Tack, herr talman! I mitt första anförande som ledamot i Ålands lagting så vill jag peka på de sociala bitarna i budgeten. Det är de sakerna som intresserar mig politiskt, inte minst ungdomars välfärd och hälsa.

    Som många i salen kanske redan vet så har jag tills valet jobbat sedan nästan åtta år tillbaka som fältare. För dem som är obekanta med verksamheten så ligger fältarna under avdelningen för social service och utför förebyggande och uppsökande fältarbete med ungdomar i åldern 13-17 år på hela Åland. Med det sagt går jag nu till sakfrågan. Det är därför vi är här.

    Herr talman! Under budgetmoment 840, Ålands hälso- och sjukvård, finns en lista över ÅHS utvecklingsområden vars område nummer ett lyder ”Förändring av organisationsstruktur och organisationskultur”. Under den rubriken finns punkten ”Förberedelser inför nya socialvårdslagen, samarbete med kommuner och KST”. Här vill jag lyfta en fråga som i historien några gånger har varit aktuell på Åland men sällan har nämnts i en så passande och aktuell tidpunkt som denna. Det är frågan om en ungdomsmottagning för alla åländska ungdomar oavsett kön, sysselsättning, sexuell läggning eller hemkommun. Och varför jag anser att frågan är som mest aktuell i detta nu, herr talman, är dels för att vi nu har en kommande socialvårdslag som möjliggör utveckling av förebyggande socialarbete och tidiga insatser. Dels har vi färska resultat från två undersökningar kring ungdomars mående och riskbeteenden.

    Den ena är senaste Hälsa i skolan undersökningen från Institutet för Hälsa och välfärd, och den andra är en drogvaneundersökning som Folkhälsans ANDTS-samordnare och Fältarna genomförde i gymnasieskolorna på Åland detta år. Dessa båda undersökningar visar på att den sociala och mentala ohälsan bland åländska ungdomar har försämrats och siffrorna visar även på dåliga resultat jämfört med undersökningarnas referensområden, som båda är i Sverige och Finland. Som en nästan sedvanlig konsekvens av detta bland annat så visar resultaten att även användningen av alkohol, tobak och narkotika har ökat bland åldersgruppen. Ett trendbrott jämfört med tidigare resultat.Det här är något som jag i min förra arbetskår har känt av och sett i praktiken.

    Herr talman! Jag kommer under flera anföranden att trycka på tidiga insatser för barn och ungdomar, men i detta vill jag fokusera på möjligheterna att utveckla just en ungdomsmottagning på Åland.
    De som går i grundskolan har ända till nionde klass en grundläggande skolhälsovård under ÅHS som kan hjälpa på plats, ge rådgivning och remittera till vidare insatser.För de som går i gymnasiet finns idag studerandehälsan under ÅHS som tjänar mottagning för gymnasiets och delvis även för högskolans studenter och där finns skolhälsovårdare, skolkurator, skolpsykolog, skolläkare och preventivmedelsrådgivning mm.

    Hur många saknar studieplats på Åland? Det har varit svårt att räkna ut. Dock har ung resurs, ungdomshuset Boost gjort en väldigt dagsfärsk rundringning och resultatet, som jag fick reda på igår, var totalt 23 stycken som har hoppat av gymnasiet i höst. Dessa 23 personer, om de är under 18 år, så saknar möjligheten att få tag i den liknande skolhälsovården som deras jämnåriga har.

    Herr talman! Jag ska inte stå här i plenum och berätta exakt vad och hur det ska göras. Studerandehälsan skulle vara en utmärkt grund att bygga en ungdomsmottagning ifrån. Det är så klart upp till Ålands hälso- och sjukvård och utskotten att arbeta fram. Men inom studerandehälsan finns ramarna, kontaktnäten och kompetensen dels för det direkta arbetet med ungdomshälsovård och rådgivning, dels som expertis att samarbeta med kring organisationsutvecklingen och för utskotten att höra kring de politiska beslut som krävs för konkretiseringar. Det är upp till vidare diskussion.

    De personer som i dagens läge jobbar med ungdomar är, enligt min erfarenhet, väldigt bra på att effektivisera sina verksamheter genom att samarbeta på alla ledder kring kompetensutveckling och i hanteringen av konkreta ärenden. I mitt arbete har jag i enheterna sett att samarbetsvilja finns, det är bara begränsande strukturer som bromsar utvecklingen och det är något som enbart kan åtgärdas med politisk vilja.

    En ungdomsmottagning skulle kunna innebära samlad kompetens och en framtida knutpunkt för tidiga hälso- och socialvårdsinsatser i samarbete med bland annat grundskolornas hälsoteam.
    För ungdomarna skulle det innebära en lättillgänglig hjälpinsats, en dörr in med låg tröskel, dit ungdomar antingen får rådgivning på plats eller remitteras vidare till en extern berörd enhet som exempelvis BUP, barnskydd, polis, brottsofferjour m.fl.

    En ungdomsmottagning skulle inom ramarna för budgetmomentet kunna förberedas för ett utvecklat samarbete med kommande KST där det finns socialarbetare, fältare, familjearbetare, beroendevård, ungdomsbehandlare, de framtida socialjouren och ett eventuellt jourboende mm.

    Jag vill jämföra med ungdomshuset Boost som är ett gott exempel på hur man genom att samla insatser och kompetens under samma tak, kan fylla stora luckor i välfärden och bidra till utvecklade samarbetsformer.

    Tidiga insatser för barn och ungdomar bidrar i förlängningen till att problematik i högre grad kan lösas innan den behöver gå till barnskydden som redan är under hård ärendepress.

    Målet är att bygga social hållbarhet. Det gör vi bäst genom att säkra barn och ungdomars trygghet och välfärd i ett tidigt skede genom att möjliggöra praktiskt samarbete. Viljan finns, nu är det upp till politikerna. Tack.


  • Talman! Ledamoten Påvals höll ett mycket angeläget anförande som berör en fråga som vi i politiken ofta söker svar på, nämligen ungas psykiska ohälsa. Han lyfte fram ungdomsmottagningen som ett alternativ till den lösningen som är relevant för alla unga som inte är i skolan, både de som arbetar och de som står utan sysselsättning eller har en alternativ sysselsättning. Jag kan glädja ledamoten Påvals att jag också lyfte den här frågan under valrörelsen i den debatt som fördes i Ålands lyceum och faktiskt så stödde alla partier i den debatten tanken om en ungdomsmottagning. Jag hoppas på att det kommer tydliga skrivningar om det i kommande regeringsprogram.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 10:57

    Jag tackar ledamoten Zetterman för stödet i frågan. Jag har precis samma upplevelse att det har lyfts tidigare. Det finns en vilja både politiskt och operativt för den här frågan. Det märktes också tydligt igår i replikskiftet mellan mig och ledamoten Eckerman, man lyfte fram frustrationen som finns bland personer som arbetar med det. Den är grundad i att man jobbar med något som man bryr sig om. Frustrationen är också grundad i att ens klienter hamnar emellan. Det här är en av de åtgärder som jag har sett under mina år på fältet som nödvändig för att vi skulle kunna fånga upp en stor grupp av dess.


  • Talman! Tack till ledamot Påvals. Gratulerar till ett väldigt innehållsrikt och intressant första anförande.

    Jag håller helt med ledamoten. Det är också en av mina hjärtefrågor.

    Jag ser några problem idag. När vi gör enkäter i skolorna så finns det en viss enkät trötthet. Många enkäter som görs blir inte samlande. Man kan inte komma in i alla grundskolor och göra dem och det ser jag som en brist idag och någonting som måste ändras på.

    Jag håller helt med ledamoten också när det gäller lågtröskel verksamheten. Vi har ett ungdomens hus som har utvecklats under de här åren på ett väldigt bra sätt och med råge fyllt den funktion som var tänkt från början. Men det behövs också en lågtröskel verksamhet för att plocka upp dem som idag tyvärr faller mellan stolarna.

    Jag sitter med i rådet för idrott, motion och hälsa och vi försöker verkligen jobba fram så den kallade Islandsmodellen på ett lokalt sätt. Islandsmodellen skulle faktiskt jobba förebyggande även på Åland. Den skulle plocka upp den sociala samvaron, det drogförebyggande arbetet, psykisk ohälsa och fysisk hälsa. Den ska också kunna bli ett nav för alla de organisationer och alla de föreningar som idag strävar åt samma håll men kanske inte kuggar i varandra.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 10:59

    Tack, herr talman! Tack ledamoten Holmberg. Det gläder mig att ledamoten nämnde just enkäter och undersökningar. Det varit en stor diskussion här senaste året just kring enkät tröttheten i skolorna. Det är jätteviktigt att alla aktörer verkligen tänker efter vilka enkäter de ska göra, så att skolorna får vara delaktiga i ett tidigt skede så att man kan strukturera upp dem. Enkäter är i slutändan väldigt viktiga, speciellt hälsoenkäter som kan användas som ett verktyg för att utveckla alla åtgärder kring just ungdomars hälsa och sociala välfärd. Skolan är ett väldigt viktigt forum precis som arbetsplatser är för vuxna människor för det är där man är hela dagarna. Det är lärarna och personalen som möter en där. Det är verkligen ett forum som man måste tänka att är otroligt viktigt att ta vara på. Samtidigt måste det göras på rätt sätt.


  • Tack, talman! Det som ledamoten Påvals nu bygger sitt anförande på är just enkäten "Hälsa i skola" som gjordes alldeles nyligen.

    Det är bra, om vi tittar lite framåt, att den så kallande Öckerömodellen och Islandsmodellen inte på något sätt behöver
    konkurrera, utan man kan nog faktiskt gå in och använda samma enkät tillsammans i skolorna. Man får ut två fina saker ur en enkät. Det skulle vara väldigt viktigt.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:00

    Det stämmer väldigt bra det som ledamoten Holmberg sade. Drogvaneundersökningen som gjordes i gymnasierna så gjordes digitalt. Det tog tio minuter att göra, det gjordes under lektionstid och det fanns inget motstånd på plats överhuvudtaget. Svaren kom digitalt tillbaka. Jag kan säga att sådana grejer är något vi måste ta med oss. De digitala enkätundersökningar har utvecklats enormt senaste tiden. Det är ett viktigt verktyg, Islandsmodellen också och det finns många delar som är viktiga att ta vara på. Vi behöver inte uppfinna hjulet överhuvudtaget i de här frågorna. Det finns enormt mycket bra exempel. Vi har också exempel från Norrtälje. "Trygg i Norrtälje kommun", där har man utvecklat ungdomsarbetet på ett helt annat sätt under trygghetsarbetsparaplyet. Det finns enorma möjligheter att jobba för våra ungdomars bästa. Som sagt, politisk vilja är det som behövs.


  • Tack, herr talman! Ledamot Påvals lyfte ett väldigt angeläget ämne. Precis som vicetalman Zetterman var inne på så kändes det när vi var i Ålands lyceum som att det fanns en bred vilja från alla partier att det här är något vi ska arbeta vidare med.

    När det gäller en ungdomsmottagning så har jag kollat upp lite grann vad det finns för förutsättningar och vad som skulle krävas. Det svar jag fått är att det skulle förstås krävas mera resurser och det sades att eventuellt skulle det troligtvis krävas en förändrad lagstiftning.

    Tror ledamot Påvals att de som hoppar av skolan - om man skulle binda ihop det tillsammans med studerandehälsan - att de verkligen skulle vilja komma dit? Eller skulle man behöva göra det här någon annanstans för att fånga upp de personerna, just precis den lilla gruppen?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:02

    Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson för det inlägget. Jag tror att bara den här diskussionen nu kommer igång på riktigt, konkretiseras och får göras på rätt sätt tillsammans med dem som arbetar med det, så är detta det viktigaste. Vi ska inte gå över huvudet på dem som sitter på den praktiska kompetensen.

    För min del, som själv inte jobbar på studerandehälsan, så tycker jag att det skulle se bra ut som grund. När jag jobbade som fältare så vet jag att många politiker tyckte att fältarna skulle gör det och det och i slutändan så var det ingen som hade frågat oss. Nu har jag tagit upp diskussionen med studerandehälsan. Jag gör inte om samma misstag som vi möttes av. Jag tycker att det är upp till utredning, det måste det vara och det måste göras noga.


  • Tack, herr talman! Det som är nytt för i år är i alla fall att man har fått mera resurser till studerandehälsan och man har öppnat upp så att även vuxenstuderanden som går på gymnasienivå kan få gå till studerandehälsan, vilket inte var möjligt tidigare och även högskolestuderande har möjlighet att gå till studerandehälsan. Det är i alla fall ett litet steg.

    Men jag håller med om frågan att ha en bred ungdomsmottagning för dem som lätt faller mellan stolarna, de som hoppar av utbildningar eller de som har slutat gå i skola för att jobba och kanske inte riktig har hittar sin plats.
    Jag tror att det här är något som vi behöver titta mera noggrant på.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:04

    Tack, herr talman! Det stämmer väldigt bra det som ledamot Holmberg-Jansson sade när det gäller vuxenstuderande som klienter på studerandehälsan och också till viss del högskolestuderande. Man har behövt göra avvägningar kring vilka åtgärder man kan ha inom studerandehälsan och vilka man inte kan ha.

    Det finns en hel del annan sfär av problematik som man möts av när man hanterar vuxenstuderanden. I samtalsstöd kan det handla om helt andra saker än vad de konkreta ungdomsfrågorna ofta handlar om.
    Jag tycker att det är viktigt att vi konkretisera ungdomsmottagningens syftet. Det är ungdomsvård vi måste prata om och de frågor som ofta är gemensamma för personer i tonåren och upp till strax över 20 års ålder. Jag tror det är viktigt för alla klientens bästa att faktiskt formalisera de här sakerna.


  • Tack, talman! Tack ledamot Påvals för ett riktigt bra första anförande. Ni lyfte ett riktigt viktigt ämne, en riktigt viktig fråga.

    Jag sitter med i den nuvarande ANDTS-grupp, en parlamentarisk sammansatt grupp. Vi har också fokuserat på det förebyggande arbete med landskapsregeringen och underlydande myndigheter vad som görs, vad som inte görs och vad som borde göras.

    Men fokus borde ju egentligen mera sättas på det som inte görs och var behoven finns. Vem faller mellan stolarna och varför? Så det är någonting att ta med sig när vi gör nästa ANDTS-politiska program. Ni kanske sitter med?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:06

    Tack, herr talman! Tack ledamoten Söderlund för stödet i frågan.

    De som faller mellan stolarna så plockas ju upp i det informella just för att deras roll inte ännu har formaliserats. Det informella inom det sociala på Åland idag och sedan 1985 har varit fältverksamheten under socialen. Det är där som det har landat oftast, men kanske inte i det långa loppet. Det handlar om att man ändå har fått ta någon i handen, visa rådgivning och sköta kontakten till berörda enheter. Det är lite det som jag är ute efter, att försöka formalisera de informella bitarna så att det inte alltid är personberoende, vilket det väldigt ofta är på Åland. Vi är inte så många på Åland. Alla sociala insatser är ofta en personberoende, vilka intressen man har som tjänsteman eller som anställd.


  • Tack, talman! Tack för ett bra svar. Nu måste vi fokusera på att få KST-samarbetet på plats, mellan KST, mellan kommunerna, mellan skolan och mellan hälso- och sjukvården. Det ska sitta som en smäck.

    När det är olika budgetar inblandade så tror jag att det är en ganska stor orsak till att folk faller emellan stolarna. Alla ser lite till sin budget och sitt område och skjuter problemet på andra som kanske inte tar upp ansvaret.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:08

    Tack, herr talman! Det stämmer väldigt bra. Det finns två dimensioner i det. Det första är att vi behöver i så fall se till att utveckla enheterna i större samarbeten och under paraplyer för att få större kontaktytor mellan dem. Man förbereder för framtida samarbeten. Det är precis just det som jag nämnde i anförandet, man förbereder en eventuell ungdomsmottagning under ÅHS-enheten för ett samarbete med KST. Samarbetet finns redan, samarbetsviljan finns och vi har sett den utvecklas enormt de senaste åren som jag har jobbat inom det sociala. Det som behöver göras finns redan på golvet. Återigen, formalisera det! Använda de personer som är expertis och jobbar med det, för det finns en helt annan vilja att ta in andra perspektiv idag än vad det har funnits tidigare.

    Det gläder mig verkligen att vi tar upp det här i plenum idag.


  • Herr talman! Ledamot Påvals, jag vill också som flera andra ledamöter här tacka för ett bra anförande. Du lyfter verkligen en viktig punkt för framtidsutvecklingen för Åland. Ungdomars psykiska ohälsa ska vi alla ta på största allvar.

    Jag vill betona vikten av goda förebilder för framtiden. Jag har varit mycket aktiv inom hästnäringen och ser föreningslivet som en väldigt viktig inkörsport för att få nya förebilder och få med ungdomarna i sociala sammanhang där de kan växa och bli duktiga och aktiva medborgare. Hur ser du på föreningarnas betydelse för det här med ungdomars ohälsa?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 11:10

    Tack, herr talman! Jag vill tacka ledamoten Mattsson för den här viktiga punkten. Föreningslivet för mig personligen är väldigt viktigt. Återigen kan man prata om kontaktytor. Det handlar ju också om att knyta ihop de olika sektorerna på det här sättet och samarbeta över kontaktytor. För ledamoten Mattsson så handlar det om hästar, för mig personligen har det handlat om ett jaktlag, det har varit sport och det har varit det ena och det andra. Tredje sektorn är enormt viktig på Åland och har stor stor inverkan på mycket mycket mer än vad vi egentligen kan tänka oss. Börjar man räkna på det så märker man att tredje sektorn är en stor maktfaktor och då pratar vi inte bara om de stora organisationerna som Folkhälsan och Röda korset, utan det är verkligen små föreningar - både formella och informella sammansättningar - som är jätte viktiga.


  • Tack för ditt svar, ledamot Påvals. Jag hoppas vi kan diskutera det här vidare i framtiden alla lagtingsledamöter emellan.


  • Minister Tony Asumaa Anförande | 11:11

    Herr talman! Jag tänker kort presentera de budgetmoment områden som jag som utbildnings- och kulturminister ansvarar för. De är rätt många. Är boken svår att läsa så är de här områdena utspridda runt om i hela boken.

    De allmänna förvaltningsområdena för utbildningssektorn finns i budgetboken på sidorna 75-85. Den totala budgeten på det området är 7,3 miljoner, en ökning med närmare en halv miljon om vi jämför med budgeten från förra året. Det beror främst på att vi satsar 170 000 euro på att implementera den nya grundskolelagen. Vi satsar 160 000 euro på barnträdgårdslärarutbildningen. Vi satsar 110 000 euro på att bygga upp verksamheten "Visa vägen" där unga och vuxna kan söka nya vägar i livet, i sina karriärer och i sina utbildningsområden.

    Sedan tillsätter vi också specialsakkunnig på högskolan för att driva igenom bolagiseringen. I princip gör de här områdena att förvaltningsområdets budget utökas med närmare en halv miljon. Jag ser alltihop som investeringar rakt igenom.

    På kultursidan är det också en ökning. Det beror främst på jubileet "Åland 100 år" är i antågande och i budgeten finns redan 250 000 euro upptagna just för de festligheterna som redan planeras och är igång. Det är ungefär det som budgetökningarna beror på.

    Sedan har vi överföringarna inom utbildnings- och kultursidan på sidan 158-161, det är närmare 20 miljoner euro. Det största beloppet där är studiestöden som är närmare 8 miljoner euro, de ökar varje år och det är ju bra att vi har flera studeranden som också får stöd.

    Ålands Idrott får mera pengar i år, 50 000 euro för att satsa på verksamheten "Starka barn". Ung resurs får också mera pengar för ungdomars psykiska ohälsa, vilket har kommit fram här, så att vi också har resurser att bemöta den sidan.

    Sedan flyttas filmkommissionären från näringsavdelningen till kulturavdelningen. Vi på kulturavdelningen anser
    åtminstone att det är en viktig del, jag vet inte sedan om näringsavdelningen anser det. Vi anser åtminstone att det är en viktig del vad gäller kulturturismen och annat och även näringen i sig. De pengarna har flyttats till kulturell verksamhet från näringsavdelningen.

    Sedan ökar landskapsandelarna lite för grundskolan. Så ökningen på en halv miljon i överföringen innehåller i princip de posterna.

    Vad gäller investeringarna så var den stora investeringen för 2019 års budget den nya simulatorn i högskolan. Det torde genomföras nu under året. Det finns lite kvar att göra också vad gäller andra investeringar.

    De största investeringsanslaget, ungefär 250 000 euro, finns på sidan 191 i budgeten och gäller Bomarsund, det är för innehållet. Vad gäller själva byggnaden så återkommer jag till den lite senare.

    Det finns också lite pengar för att samla ihop en permanent konst- och designutställning i Eckerö post- och tullhus. Det genomförs nu och har aldrig funnits tidigare. Det var lite om investeringarna.

    Vad gäller de fristående enheterna; högskolan, folkhögskolan, musikinstitut och gymnasiet, så är den totala budgeten för de enheterna på 30,9 miljoner euro.

    När jag tillträdde som finansminister så fick jag också en levererad budget av en expeditionsministär där de fristående enheterna hade en budget på 33,1 miljoner euro. Vi fick i uppdrag att effektivisera de fristående enheternas verksamheter utan att försämra dem. Målet, inbesparingsbehovet eller effektiviseringsbehovet var uppsatt till 2 182 000 euro som var ordern från finansministern. Nu när vi läser bokslutet, vad har hänt? Effektiviseringsåtgärderna har lett till en inbesparing på 2 196 000 euro. Målet uppfylldes med 14 000 euro. På det viset har det gått vägen.

    Det kanske finns lite funderingar på varför högskolan har fått så mycket lägre budget och gymnasiet så mycket högre budget. Förklaringen är ganska enkel. Den gymnasiala sjöfartsutbildning har tidigare legat på högskolan och nu har hela utbildningen flyttat tillbaka från högskolan till gymnasiet där den hör hemma, och därför blir det konstiga siffror i själva budgeten. Men totalen blir ändå densamma. Men om någon undrar så monterar vi inte ner högskolan, utan vi håller faktiskt på att investera mera pengar i den. Det var därför den största orsaken till det.

    Vad gäller investeringar för de fristående enheterna så finns det någonstans i boken, jo. 215 000 euro är för högskolans laboratorium, simulatorn är investerad m.m. för VA- och IR-utrustning.

    För gymnasiets centralkök finns också drygt 200 000 euro.

    Michael Sars underhålls och renoveras kontinuerligt som ett skolfartyg.

    Under fastighetsverket finns det också ett upptaget anslag för år 2020 för Bomarsund för att planera besökscentret i Bomarsund. Det stora slaget kommer sedan år 2021 på 2,6 miljoner euro för att bygga hela Bomarsundsbesökscenter.

    Det sista momentet gäller IT som finns på kontot 39000. Det kanske är lite otydligt vad där finns. Under min tid har vi haft tre hackathons. Alla har gett resultat. Det första var momsåterbäringen, det verktyget har funnits klart och nu försöker vi hitta en ägare av den. Det borde klarna här inom en ganska kort framtid så att vi också får verktyget i bruk.

    I årets budget har vi omfördelat 80 000 euro för ett trafikledningssystem. Där kan vi också positionera våra färjor och bussar genom Google maps. Det kommer så snabbt som möjligt i bruk här, åtminstone i början av nästa år om inte under det här året. Använder du kollektiv trafik så kan du se var dina bussar går och kanske inte behöver gå ut i snöyran och vänta på busshållplats, utan man kan sitta hemma och vänta tills den kommer. Det har vi köpt in och omdisponerat medel för att göra det möjligt i ledet att digitalisera.

    Vi har också två hackathons vad gäller bokningssystemet på skärgårdsfärjorna. Det har förekommit mycket kritik på att bokningssystemet är dåligt. Bokningssystemet i sig är bra men det finns inte påbyggda funktioner och de har vi haft genom hackathons. Den 3 december kommer vi att presentera en lösning på ett avbokningssystem som kan göras direkt från SMS för att frigöra platser på färjorna. Den fungerande enheten kommer att tas i bruk så snabbt som möjligt.

    Den tredje hackathon är helt enkelt att bokningssystemet kommer att bli en appfunktion på mobilen som är lätt att boka. Detta kommer att genomföras och pengarna finns på konto 39000 fast de syns lite dåligt och är lite dåligt definierade.

    Det var i korthet de områdena. Tack, herr talman.


  • Tack, herr talman! Jag är lite nyfiken på den här satsningen med filmkommissionär och filmkommission. Som jag har förstått så har det varit ganska lyckat att få föra fram filmÅland och på det sättet locka till samarbeten från runtomkring.
    Min första fråga till ministern är, finns det några tankar på att man skulle kunna göra motsvarande satsningar också inom andra konstområden? Man kanske kunde ha en kommissionär också för teater, dans och konserter och sådant, där det finns många intressanta samarbeten att söka och finna bara man har möjlighet, tid och resurser att söka dem.


  • Minister Tony Asumaa Repliksvar | 11:22

    Herr talman! Vad gäller film så startades själva projektet av en före detta näringsminister som sitter här i bänken. No name, inga namn men han heter Fredrik Karlström. De pengarna finns fortfarande kvar att användas och därför har vi intensifierat satsningen på film. Framförallt har vi infört en egen produktionsrabatt som lockar bolag hit och också ett produktionsstöd. Man måste ha en huvudfinansiär för att erhålla produktionsstöden och därav den här filmsatsningen som har varit stor.

    Direkta satsningar på teater eller annan scenkonst finns inte just nu. Egentligen har vi inte en sådan pott med pengar där man kunde göra någon slags toppfinansiering av olika projekt. Men det tåls säkert att funderas på det också. Det är lika väl är kulturturism som allt annat.


  • Herr talman! Jag är lite nyfiken. Jag har inga direkta svar själv, men det en intressant diskussion att föra just vad gäller scenkonstprojekt, kulturprojekt och möjligheterna att locka till sig samarbeten. Vi vet att flera stora konserter och sådant rör sig förbi Åland och rör sig i närområdet och skulle kunna komma hit på besök och på det sättet berika ålänningarna.

    Men någonstans fallerar det, för det finns inte riktigt någon i systemen som kan snappa upp de här möjligheterna och kanske också har kompetensen att se vad som pågår. Nu pågår t.ex. den festivalen i St. Petersburg och kanske vi kan göra ett samarbete där. Nu pågår det evenemanget på det och det stället som kunde göra någonting bra för Åland. Jag skulle vilja veta om ministern kanske har några tankar på om kulturdelegationen kunde göra något mer aktivt i de här frågorna och föra ut Åland? (… taltiden slut).


  • Minister Tony Asumaa Repliksvar | 11:24

    Tack, herr talman! Vad gäller kulturturismen så ansåg vi det på kulturavdelningen vara så viktigt så vi helt enkelt tog över det här filmprojektet, för det ger sådana ringeffekter. Jag vågar påstå att kulturavdelningen är den avdelning som har satsat allra mest på turismen de senaste åren och det fortsätter vi med efter mig, det är jag säker på.

    Framförallt har den samordnade funktionen gjort att vi kommer att få större filmprojekt ännu. Jag kan inte avslöja alla, men det finns stora på gång och flera har spelats in. Så absolut, det tåls att funderas på att också få en koordination där.

    Vi kommer att ändra lagen för kulturdelegationen, så att den blir en mer autonom fristående enhet. Så de kan säkert ta egna initiativ i de här ärendena också och kanske förverkliga den delen.


  • Det märks att minister Asumaa är tävlingsidrottare. Det är en tydlig målsättning och det har varit full fart framåt. Ministern har prickat av allting som fanns på agendan, som jag känner till i alla fall.

    Det som gläder mig i minister Asumaas arbete under de här fyra åren är att det har lyst en turistisk tanke i mångt och mycket också. Saker och ting som förut har legat outvecklade turistiskt lyfts idag fram. I budgeten finns bl.a. kreativa näringar, filmprojektet har tagit stora steg framåt, idrottsturismen och det finns mycket.

    Jag sitter med i Ålands gymnasiums styrelse och jag vet också att ministern har baxat fram grundskolelagen på ett väldigt bra sätt och tog i mål och den kommer att göra mycket gott för alla åländska barn och ungdomar. Den kommer också att göra mycket nytta för alla dem som arbetar och tar del av Ålands gymnasium i framtiden. Grundskolelagen är väldigt, väldigt bra. Stort tack!


  • Minister Tony Asumaa Repliksvar | 11:26

    Tack, herr talman! Tack för berömmet. Men utan en utbildningsavdelning med kompetenta tjänstmän så har vi kanske inte fått något av detta gjort. Äras bör dem som äras ska. Allt det här är ju ett lagarbete av högsta nivå.

    Vad gäller grundskolelagen så är det därför som vi också vill investera ute i kommunerna så att den också ska bli implementerad på samma sätt överallt. Vi bygger en likvärdig grund i alla kommuner för att kunna gå vidare i skolsystemen.

    Nästa på tur är att revidera lagen om gymnasieutbildningen på Åland. Nästa steg tar säkert nästa utbildningsminister.


  • Tack, herr talman! Minister Asumaa, jag funderar på besökscentrum Bomarsund. Det är upptaget på ett par ställen här budgeten, dels under fastighetsverket - så det är med i vår budget och ändå inte kan man säga - och sedan är besökscentret också med vad gäller innehållet, om jag har förstått det rätt. Det är bra. Det här har diskuterats under många, många år.

    Min fråga är, hur diskuteras det runt driften av besökscentret? Jag vill minnas att man någon gång i världen diskuterade att det skulle skötas av Sunds kommun, kanske det har funnits andra upplägg. Men vad vet man idag?


  • Minister Tony Asumaa Repliksvar | 11:28

    Idag vet vi mycket mera än vad vi visste förr. Fastighetsverket bygger kojan, vi fyller den med innehåll och museibyrån betalar internhyra, vilket motsvarar drift. Då får vi det igång.

    Andra diskussioner kring stiftelser och sådant kanske man kan ta längre fram sedan när besökscentret finns till, om det finns andra alternativ till drift. Men i det här skedet för att få det här förverkligat, vi vet att det har varit utmaningar med stiftelser och sådant - så tar museibyrån på sig driften genom internhyra, en höjd internhyra.


  • Tack, herr talman! Det är bra. Egentligen var min fråga mera vem som kommer att sköta den här utställningen och hand om den. Är det i landskapets egen regi under museibyrån eller är det i kombination med Sunds kommun? Är det diskussioner runt det?


  • Minister Tony Asumaa Repliksvar | 11:29

    Vag gäller all museal verksamhet och utställningsverksamhet så ansvar landskapsregeringen för dem, också i det här centret.


  • Tack, talman! Det gläder mig att minister Asumaa och andra ledamöter lyfte filmkommissionen och dess värde i just turismen och näringslivet.

    Jag tänker ta upp ett exempel på hur den kända TV-serien Game of Thrones har påverkat turismen och egentligen hela världen. I Irland 2017 så var det en av sex turister som besökte landet enbart tack vare serien. Jag har egentligen ingen fråga utan vill bara stöda filmkommissionen. Jag ser fram emot att se det framtida arbetet inom den och även sätta mig själv in i det.


  • Minister Tony Asumaa Repliksvar | 11:30

    Talman! Tack ledamot Josefsson för stödet. Oberoende av min roll i framtiden så kommer jag också att stöda filmsatsningar för Åland. Vi vet hur stor fotspårsturismen är där ute precis som här nämndes. Fotbollsturismen är också stor, ja, kanske större. Men fotspårsturismen är också stor och den växer och framförallt lockar den till besök. Ska vi sätta Åland på kartan så är det faktiskt genom film.

    Vi har fina satsningar på gång som hoppeligen kan presenteras här så småningom och som också kommer att öka både fotbollsturismen och fotspårsturismen (kanske inte fotboll).

    Absolut, jag är övertygad om att film är något som Åland kan satsa på som location. Vi har fantastiska locations. Vi kanske inte har tekniken här men den går att hyra in från Stockholm


  • I mitt anförande så nämnde jag sjöfartsutbildningen och att det är stora årskullar på väg i pension. Det skulle vara viktigt att man skulle få bra fart på den åländska sjöfartsutbildningen. Det har nämnts till mig att det skulle vara viktigt att skapa en kontinuerlig sjöutbildning från sjömansskolan hela vägen upp till kapten eller till maskinchef, om man så önskar, där studieperioder och kurser läggs in så att praktik och arbete kan förekomma i olika sekvenser. Folk som är betydligt mera insatt i detta än vad jag är så menar att det här kräver lite mera av lärarkåren och studieplanerare än vad nuvarande upplägg gör. Delar ansvarig minister Asumaa den uppfattningen?


  • Minister Tony Asumaa Repliksvar | 11:32

    Tack, herr talman! Jag delar helt ledamot Erikssons uppfattning. Utbildningarna ska vara till för de studerande och inte för de andra. Det måste var utgångsläget. Lyssnar man framförallt på högskolans nya rektor så nämner hon detta ganska tydligt att så ska vara fallet. De studerande först och man ska ske till att takten ska bedrivas i den riktning som de själva önskar.

    Det som vi redan gjort är att skapa Alandica Shipping Academy där vi försöker sammanföra de tre resurserna; Ålands sjösäkerhetscenter, Högskolan på Åland och Ålands gymnasium för att få hela karriärstegen rakt igenom. Vi koordinerar även dem så att folk vet vad man kan göra här och vilken karriär man kan göra. Det är det första vi gör.

    Genom bolagiseringen kommer det garantera att sätta de studerandena mycket, mycket mera i (… taltiden slut).


  • Det låter hoppfullt. Jag tackar för de upplysningar som minister Asumaa ger. Det tyder på att vi har mycket samma uppfattning. Det här är ett arbete för kommande utbildningsminister att ta i på allvar.

    Synbarligen verkar det vara en del problem. Jag nämnde igår tre exempel som jag har fått från min hyresgästverksamhet.Tydligen sänder radion i repris för sent igår kväll gick i mitt anförande och efter det så ringde det två personer varav en jobbade som överstyrman. Han ville gå vidare till kapten, men har upplevt att det var otroligt krångligt när han har tagit kontakt med skolan här. Men när han har varit i kontakt med både Kalmar och Åbo så var det en helt annan inställning. Synbarligen finns det en hel del att göra på det här området.


  • Minister Tony Asumaa Repliksvar | 11:34

    Vad gäller sjöfartsutbildningen så vet de som är insatta att konkurrensen är stenhård. Därför har vi inte heller råd att vara sämre än de andra närliggande skolorna. Utbildningen, utbildningssystemen och sätten behöver moderniseras. Jag hopps att det också görs med bolagiseringen av högskolan. Det kommer att leda till det per automatik och det har också högskolans rektor tydligt reklamerat att så kommer att göras. Det är en sak.

    En annan sak, för att vi ska bli bäst och kunna konkurrera, är också att de som kommer hit för att studera har någonstans att bo. Mera studiebostäder kommer också att öka antalet studeranden på Högskolan på Åland. Har vi 500 studeranden idag så är jag inte främmande för att säga att det går att dubblera till 1 000.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 11:35

    Tack, talman! Jag kommer i mitt första anförande i Ålands lagting så tänker jag hålla mig till energi- och klimatpolitiken. Det kanske inte är så föga förvånande för er som känner mig från tidigare. Det är ett ämne som ligger mig nära om hjärtat.

    Talman! Åland har unika möjligheter att fungera som testområde för innovativa tekniska energilösningar.

    Den 16 december 1988 invigdes Åland teknologicentrum (ÅTC) som en enhet vid Ålands tekniska skola med avsikten att ”höja den tekniska kunskapsnivån i Ålands näringsliv” och för att garantera en ”högklassig teknisk utbildning” vid landskapets tekniska skola.

    Ålands teknologicentrum visar sig bli en organisation med betydande inverkan på teknologi- och affärsutvecklingen inom landskapets förvaltning och bland de åländska företagen. Under sin 25-åriga existens bistod ÅTC landskapets förvaltning och näringslivet med ny kunskap och expertstöd i upptagandet och användandet av nya teknologier, bland annat inom utvecklandet av lösningar för vindkraft, datorbaserad konstruktion och tillverkning, kvalitetsteknik och ibruktagandet av informationsteknologin.

    Talman! Ålands teknologicentrum etablerades för att befrämja teknisk utveckling och innovation inom landskapet Åland. Faktum är att ÅTC fick sin början i en hemställningsmotion till Ålands landsting den 11 mars 1985 med förslaget att utreda om man kunde inrätta ett tekniskt utvecklingscentrum på Åland.

    Utvecklingsenhetens verksamhet kom med tiden att delfinansieras genom samarbets- och utvecklingsprojekt inom ramen för olika stödprogram inom EU, t. ex. Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF).

    Inom ÅTC:s förstudier ”Åland Demo Platform” och ”Åland Smart Energy” presenterades faktaunderlag som visade att Åland som testområde ger högteknologiska företag ett unikt tillfälle att testa nya smarta energilösningar. Förutsättningarna blev klarlagda och planerna tas nu vidare genom att landskapsregeringen samarbetar och stöder det nybildade Flexens Oy Ab. Flera åländska och finländska företag och forskningsinstitut och internationella aktörer planerar nu för utvecklingsprojekt som representerar en övergång till ett smart och rent energisystem.

    För Ålands del är samarbetet särskilt betydelsefullt i det kommande arbetet med att konkretisera utvecklings- och hållbarhetsagendans strategiska utvecklingsmål 6 – ”Markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet.”

    Infrastrukturavdelningen har två representanter i Flexens advisory board. Infra är också representerat i styrgrupperna för Flexens arbetspaket. Det är bra med avdelningens delaktighet men viktigast av allt är att säkra överföringen av kunskap in i det åländska samhället.

    Min förhoppning är att Högskolan på Åland fångar möjligheterna att aktivt vara en del av utvecklingsarbetet. Avsikten är densamma som avsikten med Ålands Teknologicentrum år 1988, dvs. att ”höja den tekniska kunskapsnivån i Ålands näringsliv” och för att garantera en ”högklassig teknisk utbildning”. Tack, talman!


  • Talman! Jag är glad att lagtingsledamot Robert Mansén har kommit in och numera är lagtingsledamot. Han har kunskap och kompetens inom energifältet framförallt men också inom fastigheter och inom andra frågor.

    Klimatet är en viktig del och innehåller många framtidsutmaningar. I budgeten finns det också skrivningar om att man på högskolan ska genomföra energiingenjörsutbildning. Det går väldigt mycket hand i hand med det anförande som ledamoten höll. Man diskuterar ett sammanvävt nät som gäller hela Åland där man kan ta tydliga kliv framåt men också faktiskt ha möjlighet att mäta om det man gör har de goda resultat man har förväntat sig.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 11:40

    Tack talman! Tack vicetalman Zetterman. Det stämmer, det är mycket bra att högskolan är med på noterna. När jag jobbade inom Ålands teknologicentrum så var jag också med och såg på förutsättningarna för att skapa en miljöteknikutbildning på Åland. Vi var lite före vår tid med de idéerna, som alltid när det gäller teknologicentrum. Det var vår uppgift att vara före vår tid. Det är jättetrevligt och roligt att se att ni i budgeten har tagit med den här typen av initiativ. Jag tackar för det.


  • Så är det. Man kan prata om att varje euro som är till för miljö och klimatet är en väl spenderade euro. Samtidigt behöver vi göra det som vi får mest pang för pengarna, och det tycker jag att är det extra fina i det här förslaget. Man får en instans som med tiden kan växa upp till en enhet som också kan börja forska i de framsteg som görs.

    Det är också viktigt att sprida kunskapen och "know-how" i samhället men också att det generellt bygger en viss seriositet i arbetet.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 11:41

    Tack, talman! Jag håller helt med. Syftet med Åland demo platform var att samarbeta med universitet och högskolor. Det är mycket bra att högskolan också kommer med på banan i samarbetet.


  • Talman! Det var ett väldigt fint sätt att inleda det första anförandet av ledamot Mansén. Klimatet är verkligen en framtidsfråga. Åland kan ju
    faktiskt också tillgodogöra sig på förnyelsebar energi och sälja också speciella smarta el-lösningar och energilösningar till andra delar av världen.

    Det oroar mig att det här arbetet fortfarande går för sakta. Jag skulle vilja höra ledamotens förslag för framtiden. Vad kan vi göra här i den här församlingen för att spinna hjulen lite snabbare?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 11:42

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Visst, det går alltid för sakta. Vi kände frustration också under förarbetet med demo platformen. Men ska det blir bra så kan det ta tid. Quick fix är sällan en bra lösning och så var det också med Åland demo platform.

    Nu gäller det också att förverkliga och börja konkretisera och
    då känns det väldigt bra att vi har hållbarhetsarbetet, strategin i bakgrunden som en modell för att komma vidare.


  • Tack talman! Tack ledamot Mansén för ett framåtsyftande första anförande. Jag vet att ledamoten Mansén är en av dem som vi ska tacka för att hela den här demo platformen nu ser dagens ljus på Åland, eller man kan i alla fall se det. Jag tycker om de satsningar som gör att Åland blir en snackis utanför den åländska gränsen.

    Hur ser ledamot Mansén på de investeringar som krävs för att verkligen löpa linan ut med en demo platform? Vad krävs från det offentliga Åland? Eller kan vi räkna med företagen och branschen på Åland, räcker de till? Finns det ett stort investeringsbehov även för det offentliga Åland för att förverkliga detta?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 11:44

    Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Det är så klart en utmaning att ställa om men omställningen är nödvändig och det gäller att göra den smart. Här gäller det från Ålands sida att följa med demo platformens finansiering. Det har påtalats många gånger att det är väldigt mycket pengar vi pratar om. Vi pratar om hundratals miljoner som ska investeras, men det är ju under en längre tid så klart.

    Åland som demo platform, region och område, har setts som ett intressant testområde. Här gäller det framförallt för näringslivet att följa med och vi politiker från lagting att vara med och lagstifta så att den här omställningen är möjlig.


  • Tack, talman! Jag har också förstått att Flexens Ab nu söker flera medarbetare. Man märker att den processen är i full gång och utvecklingsarbetet i stort.

    Var ligger lagtingets roll och den kommande landskapsregeringens roll i det här utvecklingsarbetet? Jag tänker igen rent ekonomiskt? Behöver de här satsningar
    konkretiseras och prissättas för att man ska kunna ha med det i en långtidsbudget? Har man redan nu också någon form av tanke på att ny energi inte alltid behöver vara dyrare en gammal energi? Finns det någon form av nettoinvesteringstanke i det här? Man pratar om att det är många, många miljoner som krävs. Är det i slutändan en vinst för Åland, inte bara miljömässigt?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 11:45

    Tack, talman! Javisst är det en vinst, på lång sikt är det en vinst. Det får gärna vara en vinst på kort sikt också om sådana här satsningar ska överleva. Det är en blandning att hitta projekt och utveckling så att man gör nytta genast och sedan att man har uthållighet i hela satsningen.

    Från landskapsregeringens sida och från tjänstemännens sida så är det ju infrastrukturavdelningen som har en nyckelroll att följa det här arbetet och föra det vidare till oss politiker, vilket jag nämnde i mitt anförande. Det är avdelningens uppdrag.

    Högskolan, som jag nämnde, där finns ju kunskapsöverföringen. De två pelarna ser jag som viktiga från landskapets sida att följa det här arbetet.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 11:46

    Tack, herr talman! Bästa lagtingsledamöter, kolleger. Det här är också mitt första anförande i Ålands lagting. Inte helt osökt kommer det att handla om utbildningspolitiken i landskapet utifrån budgetframställningen, men även litet utanför den, dock med beaktande av samma kontext.

    Den åländska utbildningspolitiken har under en lång tid varit framgångsrik. Resurser vikta för skola och utbildning har generellt varit goda, låt vara att det ändå i vissa lokala förhållanden har krävts uppfinningsrikedom för att få skolans ekonomi att möjliggöra en fullgod undervisning.

    Åländska skolelever och studerande presterar på hög nivå vilket genererar tillgång till arbetsmarknaden och säkrar kompetensförsörjningen i det åländska samhället. Men, det finns ändå orosmoln som inte ska underskattas. Olika undersökningar visar att alla barn och ungdomar inte upplever sin vardag trygg och säker vilket påverkar välmåendet i en oönskad riktning. Jag hoppas att skol- och ungdomshälsan ges tillräckliga resurser för att möta dessa behov och att förebyggande insatser sätts in redan innan de enskilda behoven är identifierade.

    Inom grundskolan har stora framsteg uppnåtts genom ny lagstiftning som integrerar även barnomsorgen. På det här sättet kan man utveckla en helhetssyn på lärandet, som inleds genom planerade aktiviteter i barnomsorgen och vidareutvecklas i påföljande stadier genom en kunskapssyn om den helgjutna människan i centrum. Det är glädjande att man anslår resurser för implementering av de nya läroplanerna som är under framtagning. Det är också glädjande att man aviserar att landskapsandelssystemet ska ses över eftersom de nya möjligheterna i något enstaka fall kan öka kostnaderna för undervisningen. Genom en god planeringen kan det säkert undvikas men behöver ändå beaktas. Det viktiga är att förutsättningarna för utbudet på Åland är jämlikt och demokratiskt oavsett boningsort.

    Inom gymnasiet har man jobbat effektivt med kostnadsutvecklingen och en stabilitet har uppnåtts. Stor eloge till de ansvariga ska tillstås här. På sikt skulle jag gärna se att man utökar utbildningsutbudet i enlighet med arbetsmarknadens behov och kanske genom samarbete med utbildningsaktörer i riket genom att utveckla rytmiseringen av utbildningen.

    På grund av vårt geografiskt begränsade uppsamlingsområde och vårt befolkningsunderlag har vi svårt att erbjuda ett större antal utbildningar än de som erbjuds idag. Därför kunde man överväga att titta på möjligheterna till samarbete i syfte att bredda utbildningsutbudet.

    Inom högskolan kan man se högt ställda mål och ambitioner. Det är uppenbart att viljan till utveckling är stor. Det märks på många punkter. Jag vill nämna några av dem.
    Viljan att växa är mycket klart uttryckt genom målsättningen att samarbeta med högskolor och institutioner nationellt och internationellt. Jag tror att det är explicit den här vägen vi ska gå för att öka antalet studerande vid högskolan, periodvis och över läsåret. Min förhoppning är att högskolan ska knyta kontakter till universitet och högskolor för att lägga upp kurser eller hela utbildningar tillsammans med dem. Dessa kunde förläggas till Åland och de skulle därmed bidra till högskolans tillväxt. På Svalbard har man ett liknade upplägg där det totala antalet studerande över året uppgår till 800, trots att befolkningsantalet är mycket litet. Högskolan på Gotland har 2 000 studerande. Om undervisningen därtill sker på engelska kan rekryteringsunderlaget i princip vara hur stort som helst. Om det här utfaller väl är det skäl att överväga även om en del av undervisningen i Ålands gymnasium kunde ske på engelska, åtminstone delvis. Det är knappast bara inom sjöfartsutbildningarna som en internationalisering är såväl tradition som framtid. Alandica Shipping Academy är ett utmärkt exempel och kan gott och väl vara förtjänt av större uppmärksamhet än bara lokalt.

    Inom forskningen finns rejäla möjligheter att inleda samarbete. Det kommer att kräva lockbeten. Vår unika ställning mitt i Östersjön kan vara ett sådant men sannolikt kommer det att behövas även andra stimulerande åtgärder för att skapa attraktiva boende- och forskningsmiljöer. Högskolans nyligen tillträdda rektor har en gedigen forskningsbakgrund. Jag är fast övertygad om att skolan har reella förutsättningarna att ta marknadsandelar, om uttrycket kan tillåtas, på detta område. I våra grannländer finns flertal universitet och högskolor som har olika slags institutioner och centra för forskning som på ett eller annat sätt är relaterade till Östersjön som miljö. Min fromma förhoppning är att Högskolan på Åland kunde inta en koordinerande roll för dessa. En möjlighet är att erbjuda laboratorier och moderna forskningsmiljöer på Åland. Tanken är i sin linda men utvecklingspotentialen finns här såsom jag ser det. Inom det här området kan vi även se möjligheter till företagsamhet. Högskolan kan bli en motor för att höja företagsamheten på Åland. Inte minst inom miljöområdet.

    Till sist vill jag även nämna vuxenutbildningen och den fria bildningens betydelse i det åländska samhället. Vi har flera aktörer på detta område och det är glädjande att notera att dessa på olika sätt bidrar till att medborgarna i det åländska samhället mår förhållandevis bra. Man blir förbluffad av det digra utbud av fri bildning som erbjuds sammantaget på Åland, såväl dagtid som kvällstid, såväl på heltid som på fritid. Det är viktigt att vi kan säkra tillgången till dem och att vi låter alla blommor blomma. Först då kan hela det åländska samhället blomstra. Tack.


  • Herr talman! Lagtingsledamot Juslin, jag tycker att det var ett mycket bra anförande angående utbildningen. Jag tror att det finns massor att göra där. Du är på rätt väg.

    Min konkreta fråga, har du några tankar kring lärlingsupplägg? Vi har någon form av lagstiftning kring möjligheterna att skaffa sig en utbildning via lärlingsavtal.

    Min andra fråga, har du tankar kring de så kallade hemmasittarna, som vi nu har hört lite talas om här? Finns det något sätt att också få dem med i den här utbildningen eller på något sätt aktivera?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 11:54

    Tack ledamot Måtar. Lärlingsutbildning är underskattad absolut. Den kunde utökas. Det kräver dock ett gott samarbete med näringslivet och jag tror att det finns en del att jobba med inom det området.

    Då det gäller hemmasittarna så är det en jättelik utmaning. Jag tror att vi också behöver fundera på om utbildningarna i vissa fall är för avancerade och kanske också titta på kortare utbildningar i framtiden.


  • Tack, talman! Jag måste säga att jag blir jätteinspirerad av ledamoten Juslins tankar kring att det är just inom utbildningen och forskningen som gränserna inte ska existera. Det är där man ska kunna sammanträffa. Man ska kunna samarbeta och tillsammans vara innovativa och dela erfarenheter och sådant. Det är mycket bra tankegångar och det är framtidens melodi.

    Ledamoten nämnde att vi ligger mitt i Östersjön, mitt i Norden och mitt i norra Europa så har ledamoten någon konkret tanke vidare om vad det första är som Åland måste göra för att komma vidare på den väg som han nyss lade fram? Men den gedigna erfarenhet av detta område som ledamot Juslin besitter, vad är det första vi måste göra för att sätta lite speed på den här utvecklingen?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 11:56

    Tack ledamot Röblom. Vi har på Åland redan idag tre högskolor eller universitet verksamma; Högskolan på Åland, Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Jag tror att vi måste börja här och genom dem utveckla det samarbetet till de andra universiteten som finns i närregionerna som Uppsala och Gotland osv. men också till Baltikum som är ett helt outforskat område.

    Som sagt, formalisera samarbetet på Åland först och hitta den gemensamma nämnaren för forskningen. Men det kommer att krävas insatser av oss. Vi är ganska små i det här sammanhanget. Helsingfors universitet har till exempel 10 000 anställda. Det är en jättelik apparat.


  • Tack, herr talman! Tack lagtingsledamot Rainer Juslin för ditt excellenta anförande. Det känns tryggt att ha lagtingsledamot Rainer Juslin i lagtinget även om min tid nu verkar vara räknad. Jag är glad att Rainer stannar kvar här och har de här frågorna. Vi vet alla att han har en gedigen erfarenhet när det kommer till utbildning. Jag vill bara tacka lagtingsledamot Rainer Juslin för ett mycket bra anförande.


  • Herr talman! Tack ledamot Juslin för ett väldigt fint anförande. Jag håller helt med dig gällande de här frågorna.

    Det jag reagerade lite på var när du talade om barnomsorg och den nya grundskolelagen och ekonomi. Jag tror att vi initialt kommer att behöva sätta in pengar eller ekonomiska resurser i en del av skolorna, som senare ganska snabbt kommer att kunna planas ut på ett annat sätt just tack vare de tidiga insatserna, som du talade om, nu när barnomsorgen är med.

    Vad tror du om det ekonomiska läget? Hur ställer du dig gällande ett resurscenter för NPF-eleverna?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 11:59

    Tack ledamot Löthman, jag delar er syn till vissa delar. Det finns ändå kostnadseffektiva åtgärder också i den nya skollagen, det ska vi komma ihåg. Vi ska möjliggöra distansundervisning till exempel, vi förenklar då det gäller undervisningen i religionskunskap, vi får färre grupper och det genererar medel till annat. Men det kommer nog säkert initialt att behövas medel särskilt inom barnomsorgen.

    Ett resurscenter uppstår heller inte ur intet, så att säga, och då behövs det säkert medel till det också men det går att samarbeta kring det. Jag tror inte att det är alltför kostnadsdrivande i varje fall.


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Jag håller helt med på alla punkter som ledamot Juslin tog upp. Dagens treåriga gymnasieutbildning passar inte alla. Den passar väldigt, väldigt många men inte riktigt alla. Här borde vi nog ta bort skygglapparna kanske och lite förändra för att skräddarsy utbildningar för dem som kanske inte är skolmogna eller anpassade för dagens system. Det finns redan idag möjligheter, men det området är lite tabubelagt.

    Sedan tror jag också att den så kallade vuxenutbildningen, fortbildningen och vidareutbildningen är väldigt viktig. Här tror jag också att Åland kommer att kunna ha någon form av utbildningsexport. Vi vet att till exempel en utbildning som sotare är väldigt svår att genomföra på svenska i riket. Här kommer Åland att kunna genomföra svenskspråkiga kurser inom vissa många nischade yrkesgrupper. Det kommer att bli väldigt, väldigt bra.

    Jag är helt inne på samma spår som ledamoten. Engelska ska kunna vara ett undervisningsspråk på högskolan. Varför inte också i framtiden inom Ålands gymnasium? Det är modernt, det är framtiden och det är också det som arbetsmarknaden förväntar sig av blivande studenter och studerande.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 12:01

    Tack ledamot Holmberg. Jag kan inte annat tillstå än att ledamoten är mycket väl påläst då det gäller gymnasieutbildningarna. Jag delar alla de synpunkter som framställdes.


  • Minister Nina Fellman (S) Anförande | 12:58

    Talman! Jag känner mig mycket upphöjd nu när den Cita Nylundska pallen har återvänt till sin plats och man också som kortvuxen person får en viss resning.

    På mitt ansvarsområde i budgeten för 2020 finns tre saker som jag särskilt vill lyfta upp.

    Under gårdagens debatt var det många som pratade om vår hållbarhetsagenda, ett dokument och en process som vi i landskapsregeringen jobbat mycket och hårt med under den här mandatperioden, särskilt med att implementera och förankra arbetet i vår förvaltning och bland våra politiker.

    Därför vill jag börja med att lyfta det sociala hållbarhetsarbete som görs vid regeringskansliet, av integrationssamordnare, ungdoms- och demokratisamordnare, jämställdhetsarbete och strukturellt hållbarhetsarbete på ett övergripande plan. Hållbarhet är inte bara ekonomi och tillväxt eller någon annan sorts tillväxt, grön eller miljönsamhet eller vad man kallar det, utan också i stor utsträckning människor. I visionen för ett hållbart Åland ska alla blomstra.
    Mål 1 är Välmående människor vars inneboende resurser växer. Mål 2, Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället.

    Jag fick just i min hand ett exempel på det arbete som görs av integrationssamordnaren på regeringskansliet, och som har sett till att Åland är med i den mångkulturella kalendern som delas ut till dagisar och skolor och där Åland är en del av världen. Man kan också läsa om olika högtider för olika religiösa och etniska grupper. I februari i år så kan man läsa om hur Åland redan på mitten av 1800-talet hade en muslimsk befolkning och att det faktiskt finns en pirog som infördes på Åland av tatarerna på 1800-talet som hette Pärämäts. En intressant detalj!

    Jag är särskilt glad att vi under detta år fått till en HBTQIA-utvecklingsplan som stakar ut hur vi kan hjälpa till att sexuella minoriteter i vårt samhälle känner sig trygga, delaktiga, inkluderade och att de har möjligheter att växa och blomstra. Den som tror att det problemet eller att jämställdheten redan är löst har fel, och varje landskapsregering har ett ansvar att jobba vidare med frågan.

    Ett viktigt mått på ett samhälles storhet är hur man tar hand om sina minoriteter, inflyttare och människor som kan ha det lite tufft.

    Det andra frågan som jag vill ta upp är den storsatsning som nu görs i den här budgeten på Ålands polismyndighet där det just nu pågår en stor generationsväxling. Ett flertal poliser är på väg i pension och många som är på utbildning just nu. Det är en mycket bra sak. Därför föreslår vi i den här budgeten fyra tillfälliga tjänster som äldre konstapel för att täcka behovet och upprätthålla två patruller. Vi föreslår en ny fast kommissarietjänst vid staben för att se till arbetet göras eftersom polismyndigheten jobbar med två behörigheter; den delen av lagstiftning som är finsk behörighet och den som är åländsk, att man har koll på rättsläget och vad som gäller i olika frågor.

    Vi föreslår även en tillfällig tjänst som kommissarie, en projektkommissarie, dels för att reda upp en utredningsskuld som finns och dels för att ge tillräckliga resurser att jobba med polishusbygget, som är ganska krävande också för polismyndigheten att kunna svara på frågor som fastighetsverket och de som bygger det nya polishuset kan tänkas ha.

    De här satsningarna handlar inte om att Åland skulle ha blivit en farligare plats, vilket det inte blivit. Det handlar om att satsa på trygghet, på tillit och framförallt på rättssäkerhet för medborgarna, och det är en bra sak även om det kostar. Under kommande år fortsätter också satsningarna på polishuset, på det nya alarmsystemet Ålarm och på en ny polisbil.

    Slutligen vågar jag fortfarande ta upp mitt favoritämne, kommunreformen. I budgeten finns ett anslag om 100 000 euro för fortsatt processtöd för att genomföra kommunreformen. Under de gångna åren har vi visat i den ena utredningen efter den andra hur nödvändigt det är att våra kommuner blir starkare och bättre rustade att klara servicen till medborgarna, att klara rättssäkerheten, miljö- och klimatutmaningar och så vidare. De här frågorna försvinner inte med en ny regering.

    Vi har fortsatt kommuner som är för svaga, inte för att de är dåliga på sitt jobb, det är de absolut inte, utan för att krafterna och resurserna inte räcker till för allt.

    Vi har övergripande frågor som måste lösas gemensamt på Åland. Och vi har sett, gång på gång, hur de frivilliga processer som pågått havererar på gammalt groll, finansiering och brist på engagemang.
    Haveriet med brand- och räddningsmyndigheten är ett exempel.

    Det står helt klart att kommande regering kommer att ändra kurs när det gäller kommunreformen och kanske helt riva upp den lag som har antagits under mandatperioden. Det är deras rätt, och jag kommer säkert att bidra med konstruktiv kritik när det sker. Men jag vill rekommendera den nya regeringen och lagtinget att läsa den sista rapporten från våra kommunindelningsutredare där man skissar möjliga vägar framåt för en reform som faktiskt är nödvändig om kommunerna ska överleva med nuvarande ansvarsområden.

    Det enda alternativet jag ser - om man inte jobbar vidare på något sätt - är att man gör som i Finland med social- och hälsovårdsreformen och börjar lyfta ännu flera ansvarsområden till landskapsnivån och lämnar kommunerna tommare på verkliga påverkningsmöjligheter.

    I rapporten lyfter man fram olika scenarier där man med en justerad tidtabell och möjlighet till snabbare frivilliga samgåenden kommer vidare, samtidigt som de övriga reformer som redan lagstiftats om koordineras i tid, som en helhet.

    En regering ska, tycker jag, ha en vilja att utveckla samhället, att reformera. Under mandatperioden har ingen anklagat den avgående regeringen för att göra för lite reformer, snarare har synden varit det motsatta.

    Ett av problemen i allt arbete med kommunerna är just att många är organisatoriskt svaga och saknar resurser för att jobba med utveckling, för att man är upptagen för att göra det bästa möjliga av det löpande arbetet. Till exempel för KST-arbetet har kommunerna haft flera år på sig utan att komma i mål.

    De lagstiftningsreformer, förutom kommunreformen, som förts till lagtinget är bra och viktiga saker. Socialvårdsreformen, äldrelagen, barnomsorgs- och grundskolelagen är inte till för att göra livet surt för kommunerna. Det kanske är skäl att påminna att kommunerna inte finns för politikernas skull eller för att vakta på gamla revir. Det finns för att invånarna i kommunerna ska få den bästa möjliga servicen. Kommunerna är, som myndigheter, förpliktade att följa lagstiftning.

    Därför hoppas jag att den nya regeringen under kommande budgetår och mandatperiod hittar ett sätt att använda de anslagna pengarna på ett konstruktivt sätt så att Ålands kommuner och kommuninvånare kan vara trygga i att det tas steg framåt som behövs. Det är inte en fråga som man kan abdikera ifrån. Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Tack minister Fellman. Tack också för att det finns 100 000 euro i budgeten, pengar som kan användas förhoppningsvis när två eller flera kommuner vill gå ihop frivilligt. De behöver säkert stöd och hjälp då. Tack för det!

    Gällande KST så tycker jag att vi läser i nästan varje tidning nu att kommun efter kommun som går in för KST är beredd att skriva på grundavtalet. Jomala hade lite tveksamheter, men månne det inte skrivs under där också?Mariehamns stad däremot så är jag väldigt osäker på vad de tänker. Från landskommunerna så har de väl hyfsat mangrant skrivit under det . Jag förstår inte riktigt problemet där?


  • Minister Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:08

    Problem med KST är ju alla måste vara överens. Den finansieringsmodell som man nu går in för så har jag inte någonting emot. Men de kommuner som ska betala den stora posten, nämligen Jomala och Mariehamn, är väldigt tveksamma. Det är precis som med alla andra frivilliga samarbeten, alla ska vara överens annars blir det ingenting. Det är problemet med alla andra processer också, från brand- och räddningsmyndigheten till andra kommunala reformer. Om man inte får med alla på tåget och lagstiftningen inte är tillräckligt stark och tydlig så faller det på den punkten.


  • Tack, fru talman! Gällande brandmyndigheten så finns det en fungerande brandmyndighet som till exempel Finström och 13 andra kommuner är med i. Jag förstår inte riktigt problemet där. Vi finströmare är redan med i en sådan.

    Vad gäller KST så om jag inte är helt på fel så är det en majoritet som slutligen bestämmer om det blir ett KST eller inte.


  • Minister Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:09

    När det gäller brand-och räddningsmyndigheten så har vi ju en lag som är över 10 år gammal som säger Åland ska ha en brand- och räddningsmyndighet. Nästan alla myndigheter, inklusive alarmcentralen, polismyndigheten som har med de här frågorna att göra, rekommenderar och jobbar för en brand- och räddningsmyndighet. Ledamoten Harry Jansson i Jomala har jobbat för en brand- och räddningsmyndighet. Det havererar på att man i kommunerna inte litar på att det fungerar om man har en istället för två myndigheter som ska jobba med myndighetsarbete, tillsynsfrågor och övergripande frågor.

    Nog tycker jag att det är ett misslyckande att man inte kommer till enighet ens i en så liten fråga som berör fyra människor som ska jobba tillsammans för helheten Åland.


  • Det är väl så att Fellman och jag har diametralt motsatta åsikter förstås i kommunfrågan. Det kan man ha och det får man respektera.

    Jag ser en väldigt stor nytta för hela det åländska samhället att vi har små bosättningar, dvs. små kommuner runtom i det åländska samhället. Men det kan man se olika på.

    Många som jag har träffat under de senast åren har frågat mig: Vad har riktigt alla dessa kommunutredningar; konsulter, utredningar från Sverige och konsultutredningar från Finland, kostat sammantaget? Därför måste jag passa på att ställa den frågan nu till ansvariga ministern. Vad har hela den här processen kostat i konsulter, utredningar och arbetstid osv.?


  • Minister Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:11

    Först när det gäller små bosättningar ute på Åland så är det inte samma sak som små kommuner. Man kan absolut bo på hela Åland. Det är avsikten och syftet med en kommunreform, man ska ha tillräckligt starka kommuner för att kunna upprätthålla service även i periferin.

    När det gäller kostnaderna för utredningarna av kommunreformen så finns det inte en cent som inte har redovisats i de bokslut som gjorts. Jag har inte en exakt summa på det, men jag kan garantera att det är betydligt mindre än vad man har använt till exempelvis att utreda kortrutt.


  • När det gäller den första frågan om små bosättningar så är det en sak som jag tror att den avgående regeringen verkligen har missat. Det är att man riskerar att tappa det lokala engagemanget. Det är precis samma också med räddningsmyndigheten. Riskerar man det frivilliga brandväsendet så kommer det inte att fungera. Det finns ingen möjlighet runtom i det åländska samhället att ha samma arbetssätt som i Mariehamns stad. Det fungerar inte helt enkelt. Tappar man det lokala engagemanget så då är man väldigt illa ute. Vem engagerar sig mera om allt styrs centralt ifrån Mariehamn?

    Ministern sade att hon inte vet exakt vad kommunreformen har kostat i cent. Men hon måste väl ändå sammantaget ha någon sorts hum om vad det har kostat? Då räknar jag inte in all arbetstid som kommundirektörer och ledande tjänstemän ute i kommunerna har varit tvungna att lägga ner på den här processen. Men någon sorts prislapp för landskapets jobb måste det väl ändå finnas?


  • Minister Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:13

    Det frivilliga engagemanget i kommunerna, bland annat för brand- och räddningsväsendet, är otroligt värdefullt och viktigt. Reformen att man skulle slå ihop de två tillsynsmyndigheterna har överhuvudtaget inget med det frivilliga räddningsarbetet att göra. Den här frågan har diskuterats om och om och om igen både i lagtinget och i andra sammanhang. Man har konstaterat att de där två sakerna inte är kopplade. Om man sedan vill hävda en sådan sak för att undvika det som verkar vara det värsta som kan hända, dvs. att något skulle koordineras, att man skulle jobba gemensamt och att Mariehamn skulle ha något med det att göra, det är en annan sak.

    Jag lovar att återkomma med den exakta summan som kommunreformen har kostat. Men jag tror att även kommande regeringar kommer att använda pengar på utredningar för att ha ett bra material för att fatta beslut om viktiga frågor .


  • Tack, fru talman! Tack till kansliminister Fellman. Ministern ger inte upp i första taget. Det är ju bra, som politiker ska man ha en vision och man ska hålla fast vid den. Men nu har väljarna sagt sitt och vi vet vad de tyckte också reformivern, i synnerhet när det gäller kommunsidan.

    Ministern konstaterade att behovet av att titta på kommunstrukturen kommer att finnas kvar, men vi måste då använda de instrument som är möjliga. Man skapar en lag som anger under vilka premisser man kan skapa större enheter, om kommuninvånarna så vill.

    När det gäller kommunerna socialtjänst så vill jag påminna - eftersom ministern använde det som ett exempel på att det skulle vara svårt att få reformer till stånd - att det var ju faktiskt ni och era ministerkollegor som sköt fram KST-reformen, trots att centern protesterade.


  • Minister Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:15

    Tack, talman! Jag tror att jag lämnar den där frågan som vi har debatterat så många gånger tidigare, om vems fel olika saker har varit.

    När det gäller framtiden så kan jag konstatera att en lagstiftning för hur kommunerna frivilligt kan gå samman har funnits i tiotals år och den finns också nu. Det har också funnits pengar för samgångsstöd för kommunerna att gå samman. Det har funnits en process som man inte har utnyttjat. Det här har vi också diskuterat många gånger. Finström, Geta och Sund gjorde ett försök som föll på målsnåret. Det är inte brist på struktur som har gjort att det inte har blivit kommunsammanslagningar tidigare, utan brist på koordinering, brist på vilja och brist på politiskt engagemang.

    Jag tycker att det är rimligt att en landskapsregeringen har en åsikt om den här frågan och inte bara abdikerar från möjligheterna att påverka eller styra en viktig process för invånarna på Åland.


  • Det är naturligtvis viktigt att en landskapsregering har en vision om hur Åland ska utvecklas. Men man måste ju acceptera vissa grundläggande fakta som att kommunerna har självstyrelse. För att rubba den självstyrelsen så krävs det lagstiftning som respekterar den kommunala självstyrelsen. Det är här som regeringen Sjögren gick ordentligt på en mina när man inte kunde lyssna på de sakkunniga. Det är bara att beklaga för vi har ödat en massa tid.

    Ledamoten Anders Eriksson frågade om kostnaderna för kommunprojektet. Jag tror att vi landade på cirka 450 000 euro som har getts till olika konsulter, först till PVC, sedan till de tre senare konsulterna som har varit aktiva nu och som den 25 oktober lämnade en rapport där de konstaterade att det här inte var riktigt lyckat.


  • Minister Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:17

    Det som konsulterna de facto skriver i sin rapport är att de poängterar vikten av att man fortsätter med processen. De skissar upp olika scenarier för hur man kan gå vidare. Jag hoppas att den kommande landskapsregeringen lä-ser de rekommendationerna och tar till sig hur man kan föra arbetet vidare.

    Det är mycket möjligt att den summa som ledamoten Jansson nämnde stämmer. Då är det ändå betydligt billigare att båda utreda kortrutt och att säga upp redan ingångna avtal som kanske kostar 5-10 miljoner. Alla regeringar behöver underlag för sin beslut hur man än kommer vidare med dem och det kommer också den kommande landskapsregeringen att behöva.


  • Talman! Det känns som länge sedan, men det är bara några månader sedan jag stod här och talade om den nya socialvårdslagen och socialvården, som nu ska göra en omställning till mera förebyggande åtgärder. Nu är det dags för sjukvården att göra detsamma. Alltså att ställa om till förebyggande och hälsofrämjande insatser för att höja hälsonivån och öka hälsan hos ålänningarna. Det sparar pengar och det är hållbart. Ett stort tack till regeringen för ett budgetarbete med hälsoekonomiskt tänk!

    Jag ser lite olika fragment i budgeten som olika steg mot att bli bättre på att främja hälsa och förebygga sjukdomar. Det är bra och det är humant. Inom hälsoområdet behöver vi ha såväl visioner som tydliga mål. För sjukfrånvaro kostar både i personligt lidande och i euro, så vi måste våga tänka nytt!

    Det är bra att läsa att vi ska se över och stärka lagstiftningen av digitala tjänster inom vården, så att samma tjänster kan bli tillgängliga över hela Åland. Här finns en enorm utvecklings- och förbättringspotential. För i området hälso- och välfärdsteknologi där kan vi inte påstå att Åland ligger i framkant, tyvärr.

    En kartläggning ska först göras över nuvarande digitala tjänster, för här gäller det ju också att använda och vidareutveckla det som redan finns. Vi måste bli bättre på att ta tillvara den kompetens och kunskap som finns inom vården. I budgettexten om ÅHS läser jag att man har ett utvecklingsprojekt för att ta tillvara personalens förändrings- och förbättringsförslag. Det är bra, tycker jag. Det gäller förstås alla politikområden, för vi måste också arbeta mera tvärsektoriellt för att bara arbeta i stuprör gynnar ingen. Vi politiker måste visa vägen.

    Sedan ska ett screeningprogram för olika sjukdomar tas fram, det ser jag fram emot. Det som nästan är lika viktigt som programmet i sig, är att fokusera på hur man möjliggör så högt deltagande som möjligt i befintliga screeningar. För det är inte bara viktigt att erbjuda screeningar, det är lika viktigt att man gör kontinuerliga och ordentliga bortfallsanalyser i befintliga screeningar och ser vad man där kan göra.

    Sedan från vården till jämställdhet. Nu har vi ett drygt halvår kvar till den 1 juni 2020, det datum som våra anställdas löner ska bli jämställda enligt förlikningsavtalet med Tehy. Utskottet får gärna försäkra sig om att tidsramen och tidsplanen håller. Arbetsvärderingsprojektet är viktigt och behöver nu sätta i högsta växeln för att hinna komma i mål i tid.

    För jämställdhetsarbetet är viktigt och måste fortsätta. Eftersom jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, där resurser fördelas och där normer skapas så måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Vi ser i budgetens jämställdhetsbilaga att vi har mycket kvar att göra. Vi kan bara se oss om i salen och konstatera att vi har lång väg kvar till en jämn fördelning av makten och till ett jämställt parlament.

    Den avgående talmannen berättade i sitt tal på avslutningsdagen om hennes arbete för att öka jämställdheten i det här parlamentet. Det arbetet var bra, men tyvärr inte tillräckligt. Hennes målmedvetna arbete måste fortsätta med lite högre växel i. Så det önskar jag av nuvarande talman, och alla kommande talmän, det finns behov av att arbeta med de här frågorna även i vårt lagting. Hårt. Jag har en vision om ett jämställt lagting, andra parlament arbetar flitigt och strategiskt med den här frågan. Vi får inte tro att det här löses av sig självt. Hur länge ska vi vänta på ett jämställt lagting, månne? En jämn fördelning av makt och inflytande är ett steg framåt.

    Till sist vill jag säga några till ord till om budgetens jämställdhetsbilaga. Hur många av er har läst den? Den kommer alltså sist i budgeten, och risken för att den blir oläst är ganska stor. Nu är jag inte alls någon budgetförfattare, men borde inte siffror och statistik rörande jämställdhet komma i ett bokslut för att se hur och om vi har lyckats med det arbetet? Det kan utskottet gärna titta närmare på. Jämställdhetsarbetet behöver en analys, inte bara av nuläget, utan vi behöver även visa på olika behov och göra behovsprioriteringar. Jämställdhetsarbetet behöver klara, tydliga färdplaner där man sätter ut mätbara, konkreta mål och visar på vilka åtgärder som behöver tas och när och hur det ska prioriteras.

    Jämställdhetsbudgetering är ett strategiskt redskap och en metod för att uppnå jämställdhet i samhället. Man ser då på budgetens jämställdhetseffekter som då synliggör prioriteringar och man ser på hur resurser fördelas. Kan jämställdhetsbudgetering vara något för Ålands landskapsregering?

    Till sist vill jag tacka den avgående regeringen. Inte har det varit lätt alla gånger. Inte har det varit roligt alla dagar. Visst var kritiken hård ibland. Inte lyste solen alla dagar. Men ni gjorde det! Ni gjorde det ändå. Ett stort tack! Tack, talman.


  • Fru talman! Det gläder mig väldigt, väldigt mycket att ledamot Söderlund tar upp två väldigt väsentliga aspekter i hållbarhetsarbetet.

    Jag vill rikta ett stort tack kring de framåtsyftande förslag som ledamoten förde fram kring speciellt jämställdheten. Ledamoten ställde frågan; hur länge ska vi vänta för ett jämställt parlament? Jag ställer frågan också för jämställdhet i hela samhället. Det går för sakta, ÅSUB säger att jämställda löner tar ungefär 100 år att få om vi fortsätter med den takt som vi just nu har.

    Det skulle vara intressant att veta ledamotens analys på varför det tar så lång tid, om vi behöver göra mycket, mycket mera än att bara att ta ett strategiskt angreppssätt och
    jämställdhetsbudgetering. Vad skulle konkret behövas få till?


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström för kreativa frågor. Det var många frågor i en. Jämställdhet finns ju i många olika områden; i föräldraskap, i lönesättning och i maktfördelning osv. Jag tror att det skulle behövas ett samlat grepp om det här. Vi tänker inte vänta i 100 år på jämställda löner, det kan jag faktiskt lova.

    Ifall ledamoten blir regeringsmedlem så hoppas jag att alla kan speeda på det arbetet i så fall.


  • Talman! Det gläder mig återigen att se ledamotens positiva engagemang i denna fråga. Vi kommer att få anledning att diskutera det här på en konkret nivå.

    Det som ledamoten synnerligen tar upp är behovet av ett strategiskt angreppssätt. En strategi för jämställdhet är något som alla partier har sagt att de ställer sig bakom, och jag har en förhoppning om att det också kommer att ingå i nästa regeringsprogram.


  • Tack, talman! Tack igen ledamot Holmström. Det som också skulle krävas, och som jag tror att är riktigt viktigt i jämställdhetsarbetet, är att få männen med i det. Nu känns det som att man spelar lite för sig själv.

    Man måste trycka på att ha jämställdhetsplaner i landskapets underlydande myndigheter. Vi som är kommunalt aktiva måste trycka på i kommunerna så att det finns jämställdhetsplaner med konkreta åtgärder och åtgärdsförslag. Jag tycker att nuvarande jämställdhetsplaner innehåller mycket visioner.


  • Tack, fru talman! Det här parlamentet är ju tillsatt genom ett demokratiskt val. Jag är väldigt nyfiken på att höra hur ledamot Söderlund vill påverka det?


  • Tack, talman! Under den förra mandatperioden antog vi den här nuvarande vallagen. I vallagen finns det olika bestämmelser som man kan ha för att öka det kvinnliga deltagandet. I de andra nordiska länderna arbetar man aktivt med detta. Jag har faktiskt inte tagit reda på hur på det ser ut i Europa. Jag tror inte att de här åtgärderna som finns nu, bl.a jämställdhetsbonusen, är tillräckligt. Tyvärr så fick jag ju rätt.


  • Rätt och rätt, det beror väl på vad man är ute efter. Är man ute efter att ha en jämn könsfördelning i parlamentet eller är man ute efter det som väljarna vill ha? Det verkar
    vara två olika saker i det här sammanhanget.


  • I hållbarhetsagendan, som de har pratat jättemycket om under de här dagarna, är ett av utvecklingsmålen jämn fördelning av makt. Det har lagtinget tidigare varit eniga om att det ska vi jobba för. Är det så att kommande regering och regeringspartiet vill någonting annat så får vi se det i regeringsprogrammet.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Anförande | 13:31

    Herr talman! Fler och fler efterfrågar närproducerade livsmedel. Åland har fantastiska råvaror. Åland har duktig producenter som vi ska vara stolta över.

    Jag har under de senaste åren jobbat i kärnan av den utveckling som skett kring den lokala livsmedelsproduktionen och jag känner till branschen och utmaningarna väl.

    I budgeten för 2020 finns bland annat projekt MatÅland där det satsats förhållandevis stora medel på att marknadsföra den åländska maten. Det övergripande syftet med projektet är att tillsammans med livsmedelsindustrin stärka den åländska matens synlighet och konkurrenskraft. Det är jättebra.

    Jag vill påpeka vikten av att det parallellt med sådana här projekt prioriteras medel för att utbilda nya livsmedelsförädlare och mathantverkare. För att lyfta åländska volymprodukter som tex. äppel och ost behövs ”i toppen av pyramiden” hjälp av innovativa och i högre grad förädlade mathantverksprodukter.

    Fru talman! Ska vi ha en småskalig livsmedelsproduktion på Åland är viktigare än någonsin att man på alla nivåer samarbetar och är kreativa för att skapa längre värdekedjor, tillväxt och nya innovationer.

    Ett resurscentrum med fokus på utbildning är en grogrund för detta. Jag ser idag en stor brist i att det på Åland inte finns kontinuerlig utbildning inom te.x. mathantverk eller förädling och inte heller en naturlig mötesplats för producenter, förädlare, krögare där samarbete och innovationer kan ske.

    Ålands gymnasium, te.x. hotell- och restaurangskolan, kunde utgöra en plattform för en sådant samarbete. Jag är säker på att Åland kan bli en central punkt för mathantverk i Finland liksom Eldrimner är för mathantverk i Jämtland. Detta har också gett stora ringeffekter för regionen. Ett liknande koncept skulle ge intressanta öppningar till nya produkter och ett stort mervärde för turismens utveckling i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi, spjutspets fem som handlar om en gastronomisk ö att besöka, men också utvecklings- och hållbarhetsagendans mål 5, en attraktiv bygd att besöka. Tack, fru talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Liz Mattsson för ett väldigt framåtsyftande första anförande. Jag blir alltid glad när man plockar in turismen. Modern turism bygger egentligen på att den gror in i allting i samhället, att man har turistglasögonen på.

    Mathantverk har visat att det finns turism i den åländska livsmedelsindustrin. Det projektet har ju ägt rum, precis som ledamoten sade, vid hotell och restaurangskolan. Jag vet också att Ålands gymnasium har ansökt om ett projekt för att verkligen föra fram exakt, i stora drag, det som ledamoten vill, att man ska kunna förädla den här tanken ännu mera och skapa ett varumärke kring hela matÅland. Det ska kunna fortsätta kontinuerligt, att man ska utbilda småföretagare, livsmedelsproducenter etc. och inte bara via projektbasis, utan man bygger upp någonting som blir permanent.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 13:35

    Det är jättebra att det är på gång. Det här är verkligen en nyckelfråga för att vi i framtiden ska kunna satsa på olika turistprojekt och också flera utanför säsong. Många som kommer till Åland vill ta del av våra råvaruprodukter. En högre förädlingsgrad är en av nycklarna till en hållbar och långsiktig jordbruksproduktion.


  • Ser vi hur man idag som destination kan sticka ut och skapa reseanledningar så är ju den lokala maten en stor reseanledning. Här har vi duktiga krögare och vi har duktiga livsmedelsproducenter, men det krävs kanske några steg till för att verkligen få något som är riktig hållbart sett över tid ekonomiskt. Jag är helt övertygad om att att det kommer att kunna ske.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 13:35

    Då är absolut utbildningen en av nyckelfrågorna för det.


  • Tack, talman! Tack Liz Mattsson. Det var ett intressant anförande att höra om ert intresse och kunskapsområde. Det gjorde ni jättebra.

    Vi har ju alla en konsumentmakt när vi handlar, vad vi väljer och inte väljer. Landskapsregeringen har egentligen en jättestor konsumentmakt, vad man handlar in till ÅHS, vad man handlar in till gymnasiet. Det är jättestora volymer per år. Där hoppas jag att ni kan vara med och påverka att andelen närproducerat blir större. Det gäller ju inte bara landskapet och de underlydande myndigheterna vi har ju också kommunerna. Jag vet inte riktig om ni är kommunalt aktivt.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 13:37

    Det är absolut något som vi också ska titta på för att öka andelen lokalproducerat i hela den offentliga upphandlingen. Det hoppas jag att vi kan jobba vidare med i det nya regeringsprogrammet.


  • Tack, fru talman! Tack ledamoten Mattsson. Föregående replik handlade också om konsumentmakt och den offentliga upphandlingen.

    Vi från Hållbart Initiativ har ju fört fram idén om att verkligen ta fram en robust och pålitlig AXgan-märkning, att etablera en tydlighet för alla konsumenter, både här och utanför Åland, om vad som är närproducerat och hållbart producerat här på Åland. Vad har ledamoten för tankar kring det?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 13:38

    AXgan är ju ett begrepp som under det senaste året har växt fram nästan som en folkrörelse. Att spinna vidare på det är väl en väldigt god idé när man pratar om att marknadsföra lokala produkter. Märkningar har diskuterats i omgångar. Jag tror att det kunde var en fördel för Åland att verkligen ta hjälp av det här begreppet som har vuxit här som lite av en rörelse för att öka försäljningen och stärka förtroendet för åländska produkter.


  • Tack, fru talman! Bästa lagting, bästa åhörare. Jag hade lite svårt för att besluta mig för vilket av mina anföranden som jag ska köra nu, om jag ska ta det som väcker debatt eller om jag ska ta som också är väldigt, väldigt viktigt. Men jag kom fram till att jag tar det ni förväntar er från mig.

    Jag vill börja med att säga att det är en ära att idag få stå i den här talarstol idag. Den här talarstolen har många av mina stora förebilder stått och pratat i. Det här kommer för mig att förbli en minnesvärd stund efter tio års strävanden att äntligen få stå här och tala som en del av Ålands lagstiftande parlament, även om det nu ser ut som att det kommer att bli bara för en kort stund.

    Ämnet för mitt anförande är något som ligger mig väldigt nära hjärtat och det är faktiskt samma ämne jag skrev om i min första politiska insändare för tio år sedan.

    Fru talman! I det här anförandet kommer jag att om prata missbruk och beroendevård. För att undvika onödiga missförstånd vill jag inledningsvis upplysa lagtinget om min personliga ståndpunkt då det kommer till alkohol och narkotika. Jag anser det kan vara nödvändigt då det sedan mitt inträde i denna lagstiftande församling har gjorts många försök att klistra olika epitet på mig och partiet jag företräder. Jag vill därför ta tillfället i akt att med största allvar understryka min ståndpunkt i frågan:
    Jag förespråkar total avhållsamhet från alkohol och droger.

    Personligen önskar jag att vi som samhälle kunde klara oss helt utan rusmedel. Min övertygelse är att människan mår bäst utan vare sig rus eller baksmälla. Eftersom jag vill leva som jag lär lever jag därför personligen ett liv helt utan någondera.

    Fru talman! Med det sagt ämnar jag nu att, lite högtidligt, inleda mitt första anförande i Ålands lagting.

    Ärade Ålands lagting. Jag tar avstamp på sidan 68 i förslaget till budgeten, under rubriken ”Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter”. De nordiska länderna ligger i framkant på många olika områden. Vi har anledningar att vara stolta över det vi har uppnått. Men även solen har sina fläckar. Vi har också saker att skämmas för. Hur kan det till exempel komma sig att vissa länder i Norden, trots de mycket strikta lagar som finns på området, ligger på världstoppen när det kommer till narkotikadödlighet? Hur kan det komma sig att politiker, massmedia och myndigheter fortfarande använder sig av invektiv såsom ”knarkare”? Hur kan det komma sig att användandet fortsätter att öka trots att Åland länge har haft en nollvision?

    Fru talman! Vi kan inte lösa alla problem. Så länge det finns en fri vilja kommer såväl bruk som missbruk att existera. Men det finns saker vi kan göra för att förbättra situationen för de som berörs av detta. Såväl de utsatta som deras anhöriga.

    Vi ser idag stora brister i både bemötandet av och förståelsen för personer med problematiska relationer till rusmedel, både från myndigheter och från allmänheten. Anledningen till detta tycks vara den snäva bild av missbrukare som genom åren distribuerats ut genom skola och media. Det handlar alltså om dogmer och fördomar.

    Dogmer och fördomar är ingenting som vi i lagtinget kan besluta oss för att kasta ut genom fönstret. De kommer att jaga oss. Det är ett långsiktigt och medvetet arbete som behöver genomföras på många olika nivåer.

    Alla känner vi någon som missbrukar. Det kan vara en klasskompis eller en kollega. Det kan vara en familjemedlem eller så är det en vän. Faktum är att cirka 15 procent av de som dricker alkohol utvecklar den sjukdom som vi brukar kalla för alkoholism. Det innebär statistiskt sett att cirka 5 av 30 personer i just denna lagstiftande församling själva kan vara drabbade. Med varierande procentenheter kan samma jämförelse tillämpas på de som använder droger, förhoppningsvis ingen i denna sal.

    Fru talman! Visst är det väl så att man som människa ofta tenderar att vara blind för ett problem fram tills att man själv direkt eller indirekt drabbas? Jag har själv fått se när kära vänner tagit livet av sig genom sitt missbruk. Jag har med egna ögon sett hur dessa personer bemötts. Jag kan med stor sorg i hjärtat konstatera att vi som samhälle kanske kunde ha gjort mer.

    Vem som helst kan drabbas av sjukdomen. För det är faktiskt så att det är en sjukdom.Den som känner någon med denna problematik vet hur förvirrande det kan vara. Brutna löften, personlighetsförändringar och social utslagenhet. Det är bara några av de många yttringar som kommer med sjukdomen.Det är en komplex och många gånger förvirrande sjukdom som inte bara rör sig inom det somatiska spektret utan också inom det psykiska. Därför är det viktigt att den personal som i arbetet kommer i kontakt med sjukdomen har tillräckliga kunskaper om den och dess yttringar.

    På sidan 68 i budgeten kan man läsa en mening om skademinimerande missbrukspolitik som anammats i landskapet och som nu ska förflyttas över till ÅHS verksamhet. Det handlar om sprutbytet. Det är både nödvändigt och viktigt.

    Utöver det är det glädjande att konstatera att ÅHS numera köper in tjänster från erfarenhetsexperter, dvs. personer som själva har erfarenhet från av att återhämta sig eller att vara tillfrisknande från mental ohälsa eller missbruk. Erfarenhetsexperter bidrar med ett mer holistiskt och mindre kliniskt perspektiv och fungerar som ett välbehövligt komplement till den vård vi så länge bedrivit med varierande resultat. För erfarenhetsexperterna har vi tredje sektorns att tacka. Närmare bestämt föreningen KRAN och Mariehamns församling. Det är just mer av dessa heltäckande satsningar som behövs för att göra Åland till ett samhälle där personer med missbruk inte ska behöva diskrimineras i sin kontakt med vården.

    Fru talman! Jag vill med största tyngd uppmana kommande landskapsregering att tag i stigmatiseringsproblematiken genom att införa och genomföra ett omfattande informationsprojekt i första hand riktat mot de myndigheter som kommer i kontakt med dessa personer. Detta arbete får gärna spilla över till allmänheten.

    Vi bör vara vuxna i rollen och låta fakta råda som ett botemedel mot förödande fördomar och dogmer som dödar. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Svensson för ett mycket väl underbyggt anförande. Det kom jättemycket klokskap fram där.

    Som kom fram i ett tidigare replikskifte så är jag med i den aktuella ANDTS-gruppen och jag har ju där lagt märke till just den här svårigheten vi har att arbeta tvärsektoriellt. Jag tror att det är en ganska viktig nyckel för att få lösningen på hur man ska jobba med de här frågorna.

    Jag brukar tänka att när inte vi politiker kan komma överens och arbeta tillsammans mot gemensamma mål, hur ska då underlydande myndigheter och andra myndigheter kunna samarbeta när inte vi politiker kan göra det ? Kanske Jannik Svensson har några nya fräscha idéer om hur vi ska göra?


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Söderlund för din replik. Jag tror personligen, från det jag har sett att du pratar om, att kommunikation mellan myndigheter är väldigt viktigt. Men i grund och botten behöver man komma till stånd med att förändra den här bilden av människorna. För det handlar ju faktiskt om människor som lider av en sjukdom. Det är väldigt sällan som man föraktar en människa som har en helt vanlig somatisk sjukdom. Det är ju en komplicerad sjukdom som rör sig mellan somatiska spektra och psykiska spektra.

    Men det handlar också väldigt mycket om den andliga hälsan. Sättet att bemöta de här människorna är väldigt,väldigt viktigt för att kunna vinna deras förtroende. För vem skulle vilja ta emot vård av en person eller en myndighet som man inte litar på?


  • Tack, talman! Tack för de idéerna. Precis så är det. Vi måste mera lyfta fram människorna. Man har ju hört sådana skräckexempel om att just människor i beroendeställning nekas förmåner eller vård för just den här beroendesjukdomen, som det är precis som ni sade. Bra att ni lyfter fram sjukdomsperspektivet!

    Sedan vill jag också trycka på detta att vad mycket erfarenhet och klokskap man får från erfarenhetsexperterna. Jag har haft förmånen att höra några. Jag hoppas - när man tar fram ett regeringsprogram - att man utnyttjar den här resursen som är ovärderlig.


  • Tack, fru talman! Tack igen ledamoten Söderlund. Det är faktiskt så att den här sjukdomen inte bara kan behandlas. Skulle det vara så enkelt att man gav en medicin och det blev bra, då skulle vi leva i en mycket, mycket bättre värld. Ofta krävs en viss mån av psykiatriskt stöd, det krävs också en viss mån av somatisk vård. Det är just det andliga som är det svårfångade. Kollar man på de personer som lider av den här sjukdomen och som kommer tillbaka till samhället så är det ofta för att de har lyckats hitta en sysselsättning och att de har goda kärleksfulla relationer i sitt liv. Det är ingenting som samhället per automatik kan ge, utan det är ju någonting som man behöver, helt enkelt en sammanslutning av goda människor runtom.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Svensson för ett mycket välstrukturerat anförande. Ni tar upp en mycket stor fråga kring alkohol- och narkotikamissbruk och effekterna av därav. Ni inledde med att ni själv varken använder alkohol eller narkotika. Det är väl kanske en svår modell att kunna applicera på hela samhället. Idén är att försöka få ner de missförhållanden som råder. En stor sak som man har diskuterat här när det gäller narkotika är hur man ska nå dit. Ska vi fortsätta med nolltolerans eller kan vi använda oss av portugisiska paradoxen? I Portugal lyckades man minska användningen genom att avkriminaliserar vissa delar, vilket få trodde från början. Hur ställer ni till den portugisiska paradoxens möjligheter att användas på Åland?


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Toivonen för din fråga. Denna fråga ligger utanför lagtingets behörighet att stifta om. Den dagen vi tar över lagstiftningsbehörigheten så kommer det att bli aktuellt.

    När det kommer till forskning i allmänhet om de här frågorna så tycker jag att man ska vara öppen och lyhörd. När det kommer till nolltolerans så har det visat sig att det är en vision som är väldigt svår att uppnå och inte möjligt överhuvudtaget. Min personliga ståndpunkt när det gäller avkriminalisering, och om vi hade möjlighet att påverka den lagstiftningen, så skulle jag idag rösta nej. Var det svar på ledamotens fråga?


  • Ledamoten Svensson, jag skulle vilja tacka för två saker i ledamotens anförande, dels för stödet att ta emot erfarenhetsexperters vilket landskapsregeringen har gjort under mandatperioden. Vi har ordnat seminarier där var möjligt att ta del av deras erfarenheter och dra behövliga slutsatserna. Och för sprututbytet som kanske faktiskt är mera kontroversiellt. När undertecknad förde in det i den här regeringens första budget så var det nog ganska tufft, det kom en vägg av oförståelse emot väldigt snart. Men jag är ändå glad över att notera att det idag finns större acceptans för sprututbyte som ett medel för att bryta onda spiraler.

    Den stora knäckfrågan som vi politiskt har framför oss är en översyn av missbrukslagstiftningen i Finland. Sannolikt kommer landskapsregeringen att höras och få avge remiss.

    Jag undrar, stöder ledamoten Svensson mera tvångsvård eller mindre tvångsvård i ett sådant (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Tack minister Valve för din replik. Tvångsvård är en väldigt, väldigt svår fråga. När man för över en så stor befogenhet på tjänstemän så krävs också väldigt, väldigt, väldigt mycket ansvar. Finland har till viss del lagar när det kommer till tvångsvård och det är möjligt att omhänderta en patient med M1 som det kallas. Jag ser att det finns anledning att utöka den lagstiftningen, men det bör också göras med väldigt, väldigt stort ansvar. Att ta en människas frihet är något som man bara kan göra om det verkligen är en livshotande situation.


  • Ska jag då tolka ledamotens svar som att ledamoten stöder utökade befogenheter för tvångsvård men att gränserna måste vara tydligare och bättre än vad de är idag?


  • Tack, talman! Tack igen minister Valve. Det är svårt för mig att ta ställning exakt till det förslag som ligger. Men absolut, man behöver verkligen väga när man ska fatta ett beslut om tvångsvård.

    Vi kan till exempel se på Sverige där lagen om vård av missbrukare finns. Den lagen har många gånger använts på ett sätt som är alarmerande. Om man utökar befogenheterna att tvångsvårda folk så tror jag också att man behöver ha en ordentlig tillsyn på alla de besluten. Och att besluten inte görs av en enskild läkare, utan att det kanske sker i samråd med någon annan yrkesmänniska, kanske socialsekreterare.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Anförande | 13:55

    Fru talman! Kära lagtingskollegor, det här är mitt första anförande och jag har valt att lyfta en konkret sak som kan ha stora förebyggande effekter i arbetet mot fysisk och psykisk ohälsa. Jag tror alla här inne kan instämma att ohälsan är ett stort problem i dagens samhälle.

    I budgetförslaget står det att motion på recept är tänkt att inledas 2020 och det är just det jag vill lyfta för det är en mycket bra idé, om det görs på rätt sätt.

    Motion på recept finns redan i liten skala idag, men jag hoppas det nu kan bli en del av vården. Till exempel om en patient med högt blodtryck går till läkaren kan läkaren då istället för medicin ge motion på recept. Det innebär att patienten får hjälp att bli mer fysisk aktiv. Det är anpassat efter bl.a. diagnos och livssituation men också personliga intressen. Det kan vara allt från promenader, simning, gympass till trädgårdsarbete. Därefter följs patienten upp och i många fall kan fysisk aktivitet ha samma effekt som medicin men då istället med positiva långsiktiga kringeffekter istället för eventuella biverkningar.

    Fysisk aktivitet ger hälsovinster på lång sikt och minskar risken för 30-tal sjukdomar. Några exempel är stroke, typ 2-diabetes, demens och depression.

    Det finns stort vetenskapligt stöd för den här modellen. Vi kan se goda effekter av det i vårt grannland Sverige där det funnits i många år. Där går det under namnet fysisk aktivitet på recept och förskrivs av vårdpersonal som läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter.

    Motion på recept är, enligt mig, samhällsekonomiskt smart. Det är en kostnadseffektiv behandling som kan ges till alla åldrar. Det har visat sig kunna minska vårdkostnader och sjukskrivningar. Som tidigare nämnt ger det individen hälsovinster på lång sikt och högre livskvalité.

    Jag skulle gärna se att detta projekt men även fler förebyggande insatser får stort fokus och tillräckliga resurser för att utvecklas, för vi har mycket att vinna här. Tack.


  • Tack, fru talman! Ledamot Josefsson hade ett väldigt bra tal. Det var ditt första och jag kan verkligen omfatta det ledamoten säger.

    Vi från Moderat Samling gick under förrförra mandatperioden till val med att vi ville införa friskvårdssedlar. Att det kommit i den budget som vi har framför oss, att vi ska sträva efter motion på recept, det tycker vi från Moderat Samling att är helt rätt väg att gå. Jag ser fram emot att fortsätta diskutera de här frågorna tillsammans med ledamoten Josefsson.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 13:59

    Tack, fru talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson. Det gläder mig att höra att moderaterna stöder detta.


  • Tack, talman! Även jag tackar ledamot Josefsson för ett första bra anförande. Det är en väldigt viktig fråga som ledamoten tar fram. För ett antal år sedan så infördes motion på recept via ett projekt, men det föll inte väl ut. Det var dålig förankring i det och det blev egentligen ingenting av det.

    Åland har idag ett politiskt program och ett råd för idrott motion och hälsa och där har vi tagit fram den här idén, tanken på att vi på nytt ska försöka få ut motion på recept, eller kanske rörelse på recept för ordet motion kan skrämma många.

    Idag vet vi att det skrivs ut väldigt mycket farmaka åt unga människor, deprimerade människor och kanske helt i onödan många gånger. Mycket medicin skrivs ut i onödan istället för att vi ska bli lite mer rörliga. Motionen eller rörelsen i sig är ju som ett piller.

    Status just nu när det gäller motion på recept är att en arbetsgrupp har tillsatts via ÅHS, socialvårdsbyrån och rådet. Vår tanken är att det här är något som (… taltiden slut).


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 14:00

    Fru talman! Exakt som ledamot Holmberg lyfte så är sjukvården idag ganska snabb med att sätta in medicin i behandlingen. Ni nämnde också att fysisk aktivitet kan fungera som ett piller nästan och det har också stort vetenskapligt stöd.

    Det ska bli väldigt intressant att sätta sig in i projektet. Det gläder mig väldigt mycket att projektet är i rullning. Jag fick reda på det först när jag läste budgetförslaget så det är väldigt glädjande.


  • Det finns en problematik idag där vi kan se en klasskillnad, beroende på om du kommer från hemförhållanden där det är naturligt att ha rörelse som en aktivitet på fritiden eller inte. Det påverkar egentligen hela din framtid, det påverkar din skolgång och det finns vetenskapliga studier som visar att den som är rörlig också har lättare i skolan. Så det är faktiskt en stor samhällsfråga.

    Vi vet också att alla förväntas idag att jobba längre innan man kan bli som pensionär. Vi förväntas också kunna ha ett rörligare och mer innehållsrikt liv när vi blir pensionärer. Så det här är kanske en av de största samhällsfrågor som jag se det. Jag är väldigt glad över att ledamot Josefsson lyfte detta i sitt första anförande. Väldigt bra!


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Jesper Josefsson för ett mycket mycket bra första anförande. Undertecknad har själv gått igenom det som sker när man börjar träna och kan bära vittnesbörd om att det som ledamoten Jesper Josefsson säger faktiskt stämmer. Jag lyckades gå ner 50 kilo genom att börja träna och äta rätt. När jag nu ser ledamoten Jesper Josefssons stå här i talarstolen så känner jag mig mycket trygg med att mitt personliga mål om ett generationsskifte är uppnått. Det känns mycket tryggt att veta att ledamoten kommer att sitta här i fyra år.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 14:03

    Fru talman! Tack Svensson för de trygga och snälla orden. Jag är väldigt glad för dina personliga framsteg när det gäller din viktnedgång och fysisk aktivitet. Bra jobbat, kort sagt. Jag försökte säga det på ett politiskt sätt. Bra jobbat!


  • Tack, fru talman! Tack ledamoten Josefsson. Undertecknad tackar så jättemycket.


  • Tack ledamoten Josefsson. Det finns i det här yrket ögonblicket då man gruvar sig, går hem med ett nytt grått hårstrå och undrar vad tusan har vi gjort och har vi sagt ett enda ord som för Åland framåt idag.

    Men ledamoten Josefsson går in i sitt första tal, visar var skåpet ska stå. Absolut klockrent. Jag vill bara säga halleluja. Tack för ett suveränt första tal.

    För övrigt, välkommen över till Moderat Samling ifall centerleden börjar kännas trånga.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 14:04

    Herr talman! Tack för de fina orden Valve, och tack även för inbjudan. Jag trivs väldigt bra i centern och stannar nog där. Jag vet inte om jag behöver tillägga mer än så.


  • Herr talman! Ledamot Josefsson höll ett fantastiskt tal. Jag vill understöda allt du sade.

    Jag har själv jobbat med barn och ungdomar under 18 års tid. Tyvärr under den här 18-års perioden så har vi sett en nästintill dramatisk nedrustning bland barnen när det gäller deras rörelseförmåga i stan att röra sig i skog och mark. Det är betydligt, betydligt sämre nu än när jag gick med barnen i skogen för 18 år sedan. Det var lite det jag tänkte komma in på. Hur ska vi också nå barnen i den här frågan? Jo, barnomsorg och skola måste till att röra sig mera och ha mera idrott och så vidare. Har du själv några tankar och åsikter gällande de här personerna?


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 14:06

    Herr talman! Ledamot Löthman lyfte en väldigt viktig fråga här, ganska svår. Exakt som du säger så har den fysiska aktiviteten blivit allt lägre hos ungdomar.

    Jag kan ta ett exempel som jag har varit med om själv i Godby högstadium och det är säkert också flera skolor som testar det här projektet. I årskurs 7-8 så har de spridit ut gymnastiktimmarna. Det har skurit ner lite på de teoretiska ämnena och sett till att eleverna rör på sig och har små gymnastiktimmar varje dag, vilket har visat sig ganska bra effekter.


  • Tack, talman! Det är ett jättebra första tillvägagångssätt.

    Det som man blir oroad över är den ökade polariseringen. Ser jag på de barn som går till exempel i årskurs 3 och som är mest tränade idag så har jag aldrig sett någonting liknande. De går på allt ifrån gymnastik till fotboll till hockey och så vidare, men de som inte rör sig gör mindre än vad man någonsin har gjort. Det är lätt att säga att det är föräldrarna som vi måste komma åt. Jo, i sak, men hur ska vi göra det? Hur kommer man åt föräldrarna så att vi faktiskt inte får den ökade polariseringen i vårt samhälle?


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 14:08

    Talman! Återigen en väldigt bra fråga som ledamot Löthman ställde. Jag önskar att jag hade ett svar eller kanske att någon hade ett svar på denna fråga.

    När det kommer till fysisk aktivitet så anledningen till att de som rör på sig till den grad de gör beror mycket på utbildningen. Kanske man kan nå dem via utbildningen? Just föräldrarna är ett svårt problem. Jag har ingen lösning här idag, men jag hoppas att kunna hitta lösningen och absolut jobba framemot den åtminstone.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:09

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag stuvar faktiskt om i mitt anförande. Jag tycker att föregående anförande var så pass intressant så att jag tänker lyfta hela den biten istället.

    Under den senaste mandatperioden har det antagits ett idrottspolitiskt program. Det bildades ett råd - Rådet för idrott, motion och hälsa - som består av dels mig men sedan också av personer från Ålands Idrott, folkhälsan och skolväsendet etc. alltså ett brett spektra av personer. Målsättningen med idrottspolitiska programmet är att öka rörelsen ute i vårt samhälle alltifrån knatte till senior.

    Det som jag slås av de här senaste fyra åren är hur mycket studier som kommer varje vecka öster- och västerifrån, från Australiern och allting pekar åt samma håll, alla rör på sig för lite idag och effekterna därav.

    Jag har också kontakt med Ålands gymnasium, jag sitter med i styrelsen. Den minskade rörelsen har gått så långt att det idag finns studerande som inte orkar genomföra en hel skoldag på rätt sätt, som inte orkar ska vara ute på praktik och det är skrämmande. Samtidigt så vet vi, precis som i ett tidigare replikskifte, att det blir en polarisering, antingen är du väldigt aktiv eller så gör du nästan ingenting. Som jag replikerade med ledamot Josefsson så har det här blivit en form av klassfråga, men på ett annat sätt. Har du det med dig hemifrån så har du goda förutsättningar att må bra både fysiskt och psykiskt, du klarar skolan bättre, du får ett bättre jobb och du orkar jobba etc. Gör du inte det så riskerar du att hamna i en negativ spiral och det här är inget Ålandsproblem.

    Vi har också inom rådet för idrott, motion och hälsa tittat på de nya läroplanerna som man jobbar med i samband med den nya grundskolelagen. Hur ska man göra skoldagen mera rörelserik? Jag vet att på många platser, speciellt i Sverige, har man t.ex. börjat skapa rörliga skolvägar, under skolvägens gång ska man kunna vara rörlig på ett roligt sätt och inte bara ha det som en transportsträcka. I Danmark när man blir skjutsad till skolan så blir man avsläppt kanske 300 meter från skolan bara för att man ska gå en bit och röra på sig innan man sätter sig i skolbänken. Det finns förlängda raster i skolor för att man ska hinna vara aktiv. Starka barn är ett sätt att förlänga skoldagen indirekt och på det sättet kommer rörelsen till godo för alla.

    Det finns många saker att göra och det krävs stora insatser. Motion eller rörelse på recept kommer att bli väldigt viktigt, för det handlar också om att det finns ett stort mörkertal som idag är helt utanför. Vi har hemmasittare men det finns också orörliga sittare som är helt utanför och tröskeln är väldigt hög att komma igång. Motion på recept kommer att fylla en viktig funktion.

    Jag ska fortsätta men kanske inte riktig i samma positiva anda. Jag ska vara lite kritisk.
    Jag ska ärligt erkänna att jag är aningen förvånad över delar av denna debatt, men kanske den är som den alltid är efter ett val och stundande regeringsskifte. Ändå kan jag tycka att våra ekonomiska utmaningar är av den dignitet som vi väl aldrig haft framför oss tidigare. Det är synd att inte samma konsensus och målinriktning finns gällande det interna Åland, som vi är så bra på att visa upp utåt gällande vår självstyrelse. Varför har vi svårt att vara ett team Åland på hemmaplan?

    Jag personligen hade förväntat mig ännu fler alternativa spar- eller utvecklingsbudskap från de blivande regeringspartierna och linjedragningar kring vad som ska ske för att minska budgetunderskottet, givetvis inte detaljerat men åtminstone idéer. Lysande undantag finns, men i mångt och mycket har istället har kritiken fokuserats på budgetens tekniska läsbarhet.

    I övrigt har mycket handlat om ännu mer pengar till kommunerna, gärna i kombination med att de inte ska behöva ha lika många ansvarsområden längre, för det blir så dyrt och kan istället tas om hand av landskapsregeringen, för där tycks det finns en kassakista som ännu inte öppnats.

    Andra förslag har varit bidrag till fiskhämtning, bidrag till fiskare, skapa större lönsamhet för jordbrukare - jag antar att det då handlar om bidrag. Mer pengar till Ålands Omsorgsförbund för annars kan de inte omorganisera.
    Ett grepp har varit att vi måste prata med näringslivet för att veta vad de saknar för att få upp sin tillväxt. Jag vet inte, kanske jag missat något? Men är det något som sittande regering har gjort så är det just att prata med näringslivet. Vi vet vad som behöver göras. Vi vet vad utmaningarna består av.

    Ett annat förslag har varit ett Åland utan tillväxt och med ett nytt ekonomiskt system. Jag kan ha missförstått, men jag vet inte hur det systemet ska finansiera vår välfärd,omsorg, utbildning, folkhälsa, fritidsverksamhet eller kultur? Eller kort sagt, allt som finns i denna tjocka budgetlunta.

    Allt ska ordna sig i frivillighetens namn och lösningarna att allt ska bli bra verkar alltid vara knappt en valkampanj bort. Kommunreformen skrattas hånfullt bort, för vissa verkar det mer handla om att skydda sina egna revir. Att ålänningar lider på vägen är av underordnad betydelse. Nu verkar lösningen till en kontrollerad kommunreform vara att invänta tills en kommun får statusen av kriskommun. Hujedamig, vilket samhälle få vi då? Lite likt gammeltidens fattighus och vägen dit är dessutom lång. Kan vi faktiskt inte bättre än så här? Vi har inte på frivillig väg lyckats skapa en räddningsmyndighet på Åland under 30 år. Ska vi faktiskt på motsvarande sätt vandra i kommunfrågan? Då kommer det inte att bli någonting. Vilka blir lidande? Enstaka högljudda kommunpolitiker? Nej! Enstaka högljudd lagtingspolitiker? Nej! Ålänningarna? Ja! Ekonomin? Ja!

    Budgetarna de senaste åren har utvecklat och effektiviserat och parerat små och större katastrofer. Det liggande budgetförslaget är inget undantag. Jag skulle gärna ha hört alternativ till hur vi minskar underskott, höjer tillväxt och skapar ett Åland som kan ta hand om sina äldre, sjuka, barn och ungdomar på ett tryggt och rättvist sätt även då den demografiska utvecklingen ger sig till känna på riktigt, och som även kan hantera vår välfärd under sämre tider. Kanske den blivande regeringen sätter sitt hopp till den tänkta tillväxt- och hållbarhetsfonden? Är det den eller PAF:s kassa som ska finansiera kommunerna framom kommunreform och övrigt som jag ovan nämnt? Det är i mina ögon inte fråga om tillväxt, snarare missväxt.

    Jag vill vara tydlig, jag har gott hopp på den nya regeringen för flera ledamöter här har visat prov på imponerande första anföranden och positiva tankar. Tack, talman.


  • Talman! Jag begärde först replik bara för att också poängtera kulturens betydelse för både inlärning och hälsan och särskilt den psykiska ohälsan. Det är en bit som ofta glöms bort i motionens hejarop. Motion och rörelse är absolut viktigt och ett folkhälsoproblem idag, men kulturen ska inte heller glömmas.

    Den andra delen tyckte jag att var minst lika viktig i det som ledamot Holmberg framhöll, alltså ekonomin. Vi har under de här fyra senaste åren - i alla våra prognoser som vi har fått från ekonomiinstituten och från ÅSUBs rapporter - sett en ekonomi där vi inte har lyft högkonjunktur alls i tillräcklig utsträckning, varken riket och framförallt inte Åland. Vi har en negativ BNP-utveckling per capita men ändå så väljer man att blunda för det här.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:18

    Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Jag har glömt bort kulturen i mitt anförande. Men det stämmer mycket bra. Precis som vi har infört "starka barn" gällande rörelse och idrott så har det också införts "kreativa barn" som kan välja sin fritid inom det kulturella. Det stämmer.

    Jag har ingenting övrigt att invända i ledamot Zettermans replik.


  • Men det har jag, herr talman. Jag konstaterar att dessa 10 miljoner, som diskuterades i förmiddags, räcker knappt ingenstans. Vi har en budget med negativt resultat, fastän vi har haft några budgetar - om man ser till årsbidrag - som har varit positiva under den här mandatperioden. Men den generella trenden har inte varit tillräckligt god för Åland under högkonjunktur.

    Med tanke på digitaliseringsbehovet och med tanke på de demografiska utmaningarna vi har så kommer inte 10 miljoner att räcka. Men måste jobba strukturellt. Jag vet att ledamoten har jobbat inom Ålands gymnasium och på ett effektivt sätt stävjat kostnadsutvecklingen. Inom Ålands hälso- och sjukvård har vi också lyckats bryta utvecklingen, men där skenar ändå kostnaderna just på grund av den demografiska utvecklingen och just på grund av de digitala investeringsbehoven. Grundkostnaderna är i skick men resten exploderar.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:20

    Tack, talman! Vi ska väl inte säga att vi är på väg in i en lågkonjunktur eller sämre tider men det är vi väl troligtvis och det kan vi inte göra någonting åt, för så är verkligheten med jämna mellanrum.

    Vi har befunnit oss i en högkonjunktur och ändå har vi haft ett budgetunderskott som har legat närmare 30 miljoner minus, om vi räknar strukturellt och ärligt.

    Tittar vi också på det investeringsunderskottet som finns generellt så väljer ledamot Zetterman IT, men vi kan lika gärna välja broar eller skärgårdsfärjor, så det finns en hel del som är eftersatt.

    De 10 miljonerna extra räcker tyvärr ingenstans. Det krävs nog andra prioriteringar och sätt att ta framtiden på.


  • Talman! Ledamoten pratar om klassfrågan vilket är något som vi Socialdemokrater älskar att prata om, så jag måste göra det. Jag tycker att det är viktigt att man samtidigt också lyfter frågan om dolda avgifterna inom idrottsrörelsen och att alla föräldrar och barn inte har möjlighet att kanske bidra, varken ekonomiskt eller med resurser för att delta idrotten. Hur ser ledamoten på den frågan?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:21

    Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. För 4-5 år sedan skulle jag ha sagt att det är inget problem. Idag kan jag ärligt talat stå här och säga att det är ett stort problem. Den socioekonomiska verkligheten är så att idag har inte alla råd att vara med. Det är heller inget Ålandsproblem, men det är också något som vi i rådet för idrott, motion och hälsa har tagit på fullaste allvar. Det är också en del i den så kallade Islandsmodellen som jag tjatar om lite nu och då. Med den modellen skulle vi dels få ett drogförebyggande arbete och vi skulle få bort stora problem med den fysiska och psykiska ohälsan. Vi skulle få bort problemen med att inte alla har råd. Vi skulle få bort problemet med att vi idag tillbringar för lite tid tillsammans i en familj till exempel. Vi skulle lösa många saker. Modellen kunde också vara ett nav i allt. Många gånger tycker jag att vi har resurser inom många områden, men vi använder dem inte riktigt effektivt. Där skulle en sådan här modell kunna hjälpa till och skapa hundra procent (… taltiden slut).


  • På Åland är det ju väldigt vanligt att barn som är med i idrottsföreningar och andra föreningar går runt och säljer saker för att ha råd. Man måste sälja tidningar, kläder, godis, bullar och allt möjligt. Det funkar ju hemskt bra om man har ett stort nätverk, en stor släkt eller är först i lägenhetshuset, annars så sitter man hemma med bullarna och föräldrarna får ta lån för att köpa bort lagret, vilket jag har sett skämtsamma reklamfilmer om, men det är inte så långt ifrån verkligheten. Sådana här saker funkar väldigt dåligt för barn som har en NPF-diagnos. Man behöver verkligen se över delaktigheten i fritidsverksamheter.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:23

    Tack, talman! Här kan jag lite komma in på en del av det anförande som jag prioriterade bort. Det är idrottsturismen. Man måste ge idrottsföreningarna en stor eloge. Under 40 år har man haft en stor andel egen finansiering tack vare att man också har blivit en reseanledning. Man skapar incitament för idrottsturism i form av turneringar och matchspel. Men jag håller delvis med ledamot Eckerman, det här är nog ett problem som växer.


  • Herr talman! Lagtingsledamot Holmberg. Jag tycker att Holmberg uppvisade mycket stort politiskt mod när han i slutet av den föregående lagtingsperioden gick emot sitt partis linje. Det du säger här nu om hur oppositionen har agerat och kanske borde agera, åtminstone underförstått, så där delar jag din åsikt.

    Trots att jag har varit med här väldigt kort tid så har jag ändå följt med lite och även hört förstås. Under de senaste åtta åren har vi, enligt min uppfattning, haft två olika oppositioner. Båda gångerna har pendeln gått fullt ut. För dem som har suttit vid makten så har oppositionen upplevts som väldigt jobbig. Vad tror du om fortsättningen? Kanske man ska försöka lägga ner det?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:25

    Tack, talman! Jag hade tänkt svara ledamot Måtar innan jag riktigt hade tänkt tanken där. Men spontant skulle jag säga; ja, bort med oppositionen, men visst ska vi ha en opposition, det är också utvecklande. Men jag tror att det ska var en opposition på rätt sätt. Det ska inte vara diket som kommer att finnas fysiskt i princip om några veckor när vi sitter på ett lite annorlunda sätt i grupperingar. Lämnar man in en budgetmotion så ska den kunna gå igenom oberoende av vilket parti som lämnar in den. En god idé är en god idé oberoende av vilken partibeteckning det står på kavajslaget eller klänningslaget.

    Jag håller nog mångt och mycket med ledamot Måtar. Det kändes som en väldigt fräsch replik från en ny lagtingsledamot.


  • Herr talman! Lagtingsledamot Holmberg. Här på mitt kavajslag står det Åland 100 år. Kanske vi borde starta partiet; "Anhängare av goda idéer" ?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:26

    Tack, talman! Det var lite det som jag syftade på i mitt anförande. På förmiddagen så ägnade vi oss åt utrikespolitik, självstyrelselagen, och då var vi väldigt eniga. Vi var till hundra procent ett team Åland. Skulle vi kunna uppnå den känslan lite nu och då, någon gång i alla fall under ett plenum, så skulle det vara mycket vunnet. Jag tror också att ålänningarna skulle uppskatta det. Jag tror att det som kanske föder det största politikerföraktet, som jag känner, är kanske käbblet som många gånger bara handlar om käbbel istället för att man egentligen ska titta på sakfrågan och syftet. Vi vill alla ha 10 miljoner till i avräkning vi vill också alla ha ett Åland som mår bra och att ålänningarna ska må bra oberoende av ålder och var man bor. Sist och slutligen så vill vi precis samma sak.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot John Holmberg. Jag håller med i ditt ekonomiska tänk. Jag håller också med detta att det är en god idé oavsett som har skrivit under en motion.

    Jag håller inte med om pratet om kommunsammanslagning, men det kan vi ta i korridoren utanför. Vi behöver flera dagar.

    Jag förvånar mig lite över att ledamot Holmberg tycker att oppositionen ska komma med sparförslag här i budgeten. Jag tänker att ledamot Holmberg har suttit med dem som har lagt budgeten. Kanske man då redan kunde ha jobbat in de här sparförslagen? Annars kommer en omställningsbudget här så småningom. Jag har förstått att den regering som sitter då sätter sina förslag. Nu är ju det här för (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:28

    Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Jag förstår det. Jag har väl tidigare också under de här senaste fyra åren kommit med viss sval kritik just i samband med budgetdebatter etc. Om jag skulle sitta i opposition så skulle jag tycka att det var roligt att till exempel göra en skuggbudget. Istället för att säga nej så skulle man komma med ett alternativ. Likadant om man kommer med ett konstruktivt förslag som innehåller ett visst budgetslitage så ska man också i ärans namn kunna säga hur det ska finansieras.

    Jag förstår att det inte är lätt att kastas in i en budgetdebatt det första man gör som ny lagtingsledamot. Jag tänker mera att det skulle ha livat upp debatten lite. Jag förstår också att i omställningsbudgeten här i januari så kommer säkert de nya penseldragen att dras upp. Våra utmaningar har ju inte dykt upp förra veckan eller strax efter valet utan vi har levt med dem rätt många år.


  • Herr talman! Ledamot Holmberg, Ja, så är det. Ledamot Holmberg sade att den kritik som kommer handlar om budgetlayouten och det har jag full förståelse för. Vi har konstaterat från båda blocken att budgeten inte är lättläst. Jag minns när jag var här för fyra år sedan, inne på en reservplats, då var det ungefär samma åsikter om hur budgeten såg ut. Nu fyra år senare så har jag ungefär samma argument. Här finns det orsak att förbättra. Gör vi budgeten mera lättläst så tror jag att det kommer mera kommentarer och mera konkreta förslag. Man måste förstå först.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:30

    Tack, talman! Vi har i finans- och näringsutskottet, som jag har suttit med i under fyra år, tagit det till oss. Vi tycker själva många gånger att man borde göra betänkandena mera folkliga. Oberoende av vem man är så ska man kunna förstå vad det står där och det tror jag tyvärr inte alltid är fallet idag. Vi har också tänkt tanken - men det blev aldrig av - att vi skulle sätta oss ner och ha någon sorts layout process kring saker och ting och hur man skulle kunna göra det mera lättförståeligt. Det finns förbättringsutrymme, svar ja.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 14:31

    Talman! Jag vill passa på att tacka tidigare ledamot Nylund för den här fantastiska pallen så att jag också kommer lite högre upp.

    Jag saknar lite texter om djurskydd och djurskyddslag i budgeten. Jag vet att det har varit tal om det tidigare, men jag saknar visionerna, framåtsyftningen och vad det är meningen att man ska göra åt vårt nästan obefintliga djurskydd som vi har på Åland.

    För mig är det angeläget att vi som politiker också ta ansvar över våra fyrbenta vänner, inklusive fågel, fisk och allt där mittemellan. Det är viktigt att vi sätter verkliga resurser på att skydda djuren mot lidande, smärta och plåga och att vi tar krafttag för att bevara arter och arternas habitat.

    En djurskyddslags syfte är att också att främja djurens välbefinnande och en god behandling av alla djur. Till djurens välmående räknas deras allsidiga hälsa och en vård som beaktar deras naturliga beteendemässiga behov.

    De flesta barn och vuxna har ett naturligt intresse för djur. De skapar välbefinnande, engagemang och folkrörelse. Relationer djur och människor emellan är en viktig ingrediens i folkhälsan och det allmänna välbefinnandet.

    På vårt vackra natursköna Åland har många goda möjligheter att växa upp med med djur, både sällskapsdjur, vilda djur och genom jordbruket. Utan en befintlig relation eller kunskapa finns risken att respekt, empati och förståelse uteblir. Även i vårt förhållningssätt till vilda djur så behöver vi skapa en relation och kunskap. Naturens resurser och djuren är utsatta för klimatförändringen och miljöförstöringen i allra högsta grad.

    Talman! Vårt levnadssätt och hur vi förhåller oss till djuren innebär att vi utrotar djur dagligen.
    Den allra största källan till utrotning globalt och lokalt är habitatförlust. Gammal skog försvinner till förmån för jordbruksmark och ökad bebyggelse. På våra breddgrader försvinner djur och insekter
    främst för att jordbruket har effektiviserats så att artrika miljöer som våtmarker, betesmark och dikesrenar har försvunnit. Det är också en inom området en väldigt angelägen fråga. Vi måste satsa på djurens naturliga habitat.

    En stor studie som gått igenom statistik över världens arters biomassa visar människans påverkan på planeten tydligt.

    Talman! När vi som är invalda i Ålands lagting och sitter på ett stort förtroende, kom ihåg att vi människor bara utgör 0,01 procent av allt levande på jorden. Vi människor har orsakat att 83 procent av alla vilda däggdjur och att hälften av alla växter försvunnit. Människor och vår boskap dominerar nu helt däggdjuren på jorden.

    Talman! Jag önskar att kommande landskapsregering tar djurskyddet på allvar. Jag hoppas det här ger folk en insikt i hur dominant roll vi människor nu spelar på jorden, för djuren och vilket ansvar vi har som beslutsfattare. Tack.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Eckerman för ett väldigt fint anförande om en väldigt angelägen fråga. Massutrotning en är en av ödesutmaningarna. I den frågan behöver vi verkligen kraftsamla. Vi behöver samarbeta över partigränser för att hitta de bästa lösningarna.

    Du nämnde också djurskyddet som en angelägen del i det och inte bara vad gäller biologisk mångfald. Hur skulle ledamot Eckerman vilja formulera framåtsyftande förslag vad gäller just djurskyddet, med beaktande av att vi har hört ganska många otäcka historier i tidningar bl.a. bristande tillsynsansvar från ÅMHM? Vad skulle behöva göras på djurskyddsområdet?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:35

    Talman! Tack för stödet ledamot Holmström. Jag vet att vi delar åsikter i många frågor som gäller djur, natur och miljö.

    Ålands djurskyddslag är väldigt föråldrad och den borde moderniseras. Man borde ta tillvara på de goda exemplen som finns runtom i Norden och världen där man faktiskt ser till att brott mot djur leder till hårdare straff.

    Jag ser att man på Åland ser ganska mycket genom fingrarna. Djurförbud och sådant kanske inte alltid har den bästa effekten, för folk som en gång har fått ett förbud har djur år efter år igen. Det förekommer inte en så god kontroll på detta.


  • Talman! Det stämmer att lagstiftningen behöver förstärkas. Det stämmer också att ÅMHM behöver ha mera resurser för att verkligen kontrollera att lagstiftningen efterlevs. Det här gäller inte bara det här området, utan också andra områden till exempel nitratdirektivet, kontroll av svämgödsel och andra saker som också på ett sätt har implikationer för djurhälsan. Det här är någonting som jag tror att vi delar. Det skulle vara intressant att se hur vi kan samarbeta framåt i den här frågan.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 14:36

    Tack, talman! Som sagt, människor har en väldigt stark relation till djur och natur. Jag tror också att om djurens status på Åland skulle höjas och djurskyddslagens status skulle höjas så skulle det medföra en stor förbättring i folkhälsan. Det är väldigt många som oroar sig och mår väldigt dåligt för att djur har möjligt att fara så illa på Åland.


  • Minister Wille Valve (M) Anförande | 14:37

    Talman! Det är en glädje att få presentera en del av budget 2020, av många kallad ”transportörsbudget”. Den är till sin karaktär en återhållsam budget vilket lantrådet beskrev inledningsvis, landskapsregeringen drar aningen i ”handbromsen”, dock inte fullt.

    Vi har, talman, utmanande tider framför oss, med 9,9 miljoner underskott på sista raden. Med snart 6 år av regeringsarbete i bagaget vill jag ge lite färdkost: Det är här och nu allas vår gemensamma utmaning. Tro det eller ej, ansvaret är vårt allas att skapa en jordmån eller ett debattklimat som tillåter både goda och dåliga förslag på hur vi får budgeten i balans.

    För hälso- och sjukvårdens del är det av största vikt att fortsätta det effektiveringsarbete som inletts på ÅHS. En viss kostnadsökning är acceptabel pga. medicinsk utveckling, åldrande befolkning – men det gäller nu för tillträdande landskapsregeringen att fortsätta ställa krav på en acceptabel kostnadsutveckling.

    En annan framtidsfråga handlar om rekrytering, vilket vi sett tydliga exempel på inom primärvården. Likaså är det av vikt att fortsätta den samordningen av landskapets IT där det är vettigt att samordna. Dubblering av funktioner är en lyx som jag har svårt att se att vi inte kan tillåta oss under de kommande åren.

    För socialvårdens del handlar förstås mycket om att samla de kommunala resurser vi har i större enheter.

    Om 1 år och 1 månad föreslås socialvårdslagarna träda i kraft. I budget 2020 föreslås informations- och fortbildningstillfällen för landskapets socialarbetare, med anledning av ikraftträdandet. Jag har sagt det förut från denna talarstol: Den lagstiftning vi idag har på det sociala området är obegriplig, rättsosäker, ovärdig och den är inte bra. Den är inte bra för klienten, inte för socialarbetaren. Det är därför ett stort och viktigt steg framåt för vanlig enkel rättssäkerhet då socialvårdslagarna träder ikraft den 1 januari 2021.

    Det finns en viss missuppfattning om att socialvårdslagarna skulle vara kostnadsdrivande. I Borgå har man under cirka 5 år gjort ett intensivt utvecklingsarbete kombinerat med systematiska satsningar på att utveckla tjänster för barnfamiljer genom att erbjuda basservice som har god effekt, håller hög kvalitet och framförallt, mycket viktigt, ges i rätt tid. Resultatet?

    -Tunga och långvariga åtgärder inom barnskyddet behövdes alltmer sällan.
    - Nya, långvariga barnskyddsklienter minskat med 5 % under år 2015.
    - Placeringar av barn utanför hemmet från 160 stycken år 2006 till 80 stycken år 2015.
    - Antalet barn i barnskyddet har inte minskat, men åtgärderna har förändrats. Och detta är nyckeln.
    - Satsningarna har inneburit att klienter och personal är nöjdare, positiv respons från samarbetspartners och ekonomiska inbesparingar efter en inledande kostnadspuckel.

    På längre sikt beräknas kostnaderna minska genom framförallt minskat behov av kostsamma och ibland ineffektiva barnskyddsåtgärder. Det finns inget som är så dyrt som placering och alla tidiga insatser kan göra mycket för en familj, som en socialarbetare i Mariehamn uttryckte det. Också äldrelagens främsta syfte, vilken jag räknar till en av de fyra socialvårdslagarna, är att dämpa kostnadsutvecklingen med anledning av den demografiska utmaning som vi har framför oss.

    Vi dämpar kostnadsutvecklingen genom att långtidsvård kan förebyggas och senareläggas. Vi dämpar kostnadsutvecklingen genom att kostnaderna för institutionsvård minskar medan behovet av och därmed kostnaderna för närståendevård, hemvård, familjevård, hemservice med flera tidiga insatser ökar liksom även behovet av långvarig vård och omsorg på effektiviserat serviceboende. Kostnaderna för dessa sistnämnda är betydligt lägre än kostnaderna för institutionsvård.

    Och, bästa vänner notera KST! Som träder i kraft samtidigt som socialvårdslagarna.

    KST är i färd med att bygga upp en organisation baserad på den kommande lagstiftningen, likaså kommunerna. Det är ett oerhört resursslöseri att först bygga upp enligt den gamla lagstiftningen och sedan efter den nya. Kommunerna har väntat i åratal på den nya socialvårdslagstiftningen och nu har man t.ex. gjort studiebesök m.m. för att förbereda sig för den nya socialvårdslagstiftningen.

    Jag tror med andra ord att det inte vore en bra idé att skjuta upp ikraftträdandet för socialvårdslagarna och därmed de utbildningsinsatser som finns i budget 2020. Ska man skjuta upp socialvårdslagarna så är det en mycket god idé att fråga handikappförbundet till exempel, om de tror att det är en bra idé att skjuta upp ikraftträdandet av socialvårdslagarna.

    Talman! Det handlar om rättsosäkerheten för Ålands mest utsatta, det handlar om socialarbetarnas arbetssituation – för oss här i salen handlar det dessutom att lagstiftningsbehovet är stort på detta område, vilket tidigare talare har noterat. Socialvårdslagarna är på sätt och vis ”husgrunden” för det ny hus som byggas av kommande landskapsregering av nya klientavgifter och handikappservice för att nämna några exempel.

    Budget 2020 innehåller några framåtsyftande satsningar som är värda att nämnas: Tandvården är en prioriterad fråga för oss moderater. Vi tycker att tandvårdssedeln är ett viktigt steg framåt i utvecklingen av vår välfärd. Utgående från målsättningarna i tandvårdsprogrammet bereds nu ett system med begränsad tandvårdssedel riktat till dem som har rätt till och mottar hälsofrämjande besök för äldre.

    En annan viktig fråga är antagandet av förordning om allmän screening, där har beredningsarbetet inletts.
    Vilken är då den största möjligheten under kommande mandatperiod? Hälsovårdsbyrån börjar nu vara fullbesatt. Vi har utnämnt en landskapsläkare. Alla förutsättningar finns nu för att göra ett gott jobb för ålänningarnas hälsa och välfärd.

    Vilken är den största utmaningen? Den utmaningen är tveklöst om barns och ungas välmående, där vi kunnat notera att siffrorna – tyvärr – börjat vända åt fel håll framförallt för våra högstadieungdomar. Koordinerade insatser för förbättrat välmående kommer oundvikligen att behövas under 2020, framförallt för högstadieungdomarna. Herr talman, tack för ordet.


  • Talman! Minister Valve lyfte två viktiga frågor gällande sjukvårdsutvecklingen nämligen ekonomin och rekryteringen. Jag hoppas att den kommande landskapsregeringen fortsätter på det arbete som nu bara har påbörjats. Det arbetet ligger verkligen i sin linda, det gäller införandet av exportsjuksköterskor eller så kallade avancerade kliniska sjuksköterskor. Det skapar dels karriärstegar för sjuksköterskekåren, det kommer att minska vårdköerna och det kommer att ge vård åt flera till en lägre kostnad samtidigt som behovet av läkare minskar. Vi vet ju alla att läkarbristen inte är en ekonomisk fråga, utan en tillgångsfråga. Vi kan i och för sig hoppas lite på katastrofer vid Karolinska Institutet, att någon av dem skulle hitta hit, men kanske inte alldeles för mycket.


  • Minister Wille Valve (M) Repliksvar | 14:45

    Tack ledamoten Zetterman för det påpekandet och dessa nya möjligheter som ledamoten pekade på.

    Det finns också de som kanske litet raljerande säger att den finländska sotereformen är fantastisk med tanke på alla som flyr reformen och att vi borde försöka fånga upp dem på Åland. Skämt åsido, det ligger något väldigt väsentligt i det som ledamoten Zetterman sade.

    Vissa av de problem som vi har inom framförallt organisationen Ålands hälso- och sjukvård handlar egentligen inte om att tillföra nya resurser. Lyckas man inte rekrytera och lyckas besätta posterna så händer det ingenting oberoende av om man tillför resurser eller inte, om man inte har den här matchningen. Det ligger mycket i det som ledamoten sade.


  • Talman! Jag vill också understöda det som minister Valve sade om socialvårdslagarna, att de inte ska skjutas längre fram. Han har mitt fulla understöd i det.

    Gällande utmaningarna bland den äldre befolkningen så vill jag återigen lyfta möjligheten till trygghetsboenden, som idag är en boendeform som inte alls finns på Åland. Man vet med säkerhet att människor mår dåligt av att vårdas på en för hög vårdnivå, vilket jag tycker att hela tiden missförstås i diskussionen kring utskrivningstiderna från ÅHS. Det handlar om människors hälsa. Människor som är kliniskt färdigbehandlade mår dåligt och utsätts för risker att vara kvar på sjukhuset. Det handlar inte bara om en ekonomisk fråga, det är också en vårdkvalitetsfråga.

    Det är relevant att vi får till trygghetsboenden.

    Jag vill också gratulera till en mycket, mycket god rekrytering av landskapsläkare. Jag tror att det blir hur bra som helst.


  • Minister Wille Valve (M) Repliksvar | 14:47

    Tack ledamoten Zetterman. Gällande socialvårdslagarna så kan det också vara skäl att påminna alla är närvarande och lyssnare att den ursprungliga intentionen var att socialvårdslagarna skulle ha trätt nu vid årsskiftet, ungefär om 1 1/2 månad. På kommunernas inrådan och begäran så sköt landskapsregeringen upp ikraftträdandet, för att möjliggöra just den typen av skolning och utbildningstillfällen som finns i budgeten för 2020. Bästa kolleger, det är värt att notera i sammanhanget.


  • Tack, talman! Tack minister Valve för ett anförande med mycket innehåll.

    Liksom ledamoten Zetterman så blir jag lite orolig när ni pratar om framflyttade av datum för socialvårdslagarna och KST. Finns det grund för oron kommer dessa datum att hålla?


  • Minister Wille Valve (M) Repliksvar | 14:48

    Talman! Jag kan bara spekulera till den delen. Generellt kan vi säga om helheten; socialvårdslagarna och KST, att tidtabellen har skjutits upp ett antal gånger. Jag upplever att det är en idé som är återkommande, särskilt när man har flera reformer.

    Undertecknad har också i offentligheten efterfrågat att denna regering och också kommande regering skulle lägga in ett långsiktigt körschema för samtliga reformer som påverkar framförallt kommunerna. I det sammanhanget vill jag lyfta upp utmaningarna med att framförallt rucka på socialvårdslagens tidtabell. Jag tror att det finns berättigade förväntningar hos våra medborgare om en viss nivå på servicen inom socialvården, och den är intimt sammanhängande socialvårdslagarnas ikraftträdande.


  • Tack, talman! Tack minister Valve för det svaret.

    Oron över kostnadsökningarna med socialvårdslagarna och KST kan jag har liten förståelse för. Jag ser ändå att syftet är att spara pengar. Det kanske inte sparar från första dagen men det tar inte länge innan de här reformerna sparar pengar.

    KST är ju en förkortning på kommunernas socialtjänst, men jag tänker själv att det är ju klienternas socialtjänst det ska vara. Det är ju inte någon inrättning för kommunerna utan det är ju för klienterna. Det är klienterna som ska vara i centrum och det är deras behov som ska styra utvecklingen av verksamheten och verksamhetens innehåll.


  • Minister Wille Valve (M) Repliksvar | 14:50

    Tack ledamoten Söderlund. KST och socialvårdslagarnas utmaningar skiljer sig lite åt. Det händer att vi här i debatten klumpar ihop dem och talar om vad som kommer att ske.

    Vad gäller socialvårdslagarna så håller jag med ledamot Söderlund. Den omläggning av arbetssättet som finns inne i socialvårdslagarna, den är uttryckligen ägnad åt att spara pengar, dämpa kostnadsökningen och se till att resurserna används på ett annat sätt.

    Vad sedan gäller KST så finns det en annan utmaning som jag tidigare har framhållit härifrån talarstolen. Den är mera av teknisk karaktär och det handlar om att ansvaret för budgetuppföljningen inte är lika exakt inskrivet i organisationen som det till exempel är för Ålands hälso- och sjukvård, om jag jämför, eller en kommun som idag är ett eget socialvårdsområde där det är väldigt tydligt vem som har budgetuppföljningsansvaret. Detta är en farhåga som jag har gett uttryck för under hela resan från när KST började, för
    åtta år sedan.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Anförande | 14:51

    Herr talman! Bästa lagting. Ordet budget härstammar från franskan. Jag satt hemma igår och funderade i kanske tio minuter hur man uttalar det. Jag insåg sedan efter tio minuter att om jag ska försöka uttala det ordet på franska så kommer jag att skämma ut mig här efter en minut. Jag lämnar det. Men ordet betyder helt enkelt kappsäck. På den tiden förvarade man tydligen räkenskaperna i en kappsäck och ordet budget föddes.

    Det finns en inbyggd knölighet i en offentlig budget. Det vet vi alla. Det spelar ingen roll om det handlar om ett landskapsbudget eller en kommunal budget. De utmaningar man alltid har är ju förstås intäktssidan. Man vet ungefär vad man har för kostnader, det kan man uppskatta. Intäktssidan är jättesvår att uppskatta. Vad kommer det för skatteintäkter? Vad kommer det för avräkning? Sedan gäller det utgående ifrån vad man tror. En budget är att gissa nästa års bokslut. Det är det som det handlar om och då ska man fördela dessa pengar som man tror att man kommer att erhålla och de ska räcka till de svaga i samhället, de ska räcka till näringslivssatsningar och det ska räcka till investeringar. Sedan ska budgeten också ge en hint om hur mycket pengar man har när man börjar och hur mycket pengar man har när man slutar året. Räcker pengarna? Vad är det kvar i kassan? Måste man eventuellt låna?

    Jag sade det här för fyra år sedan, när jag stod här tillfälligt då på en reservplats, budgeten är det absolut viktigaste dokument ett lagting har att diskutera och ta beslut om. Sedan kommer så småningom ett bokslut och bokslutet visar egentligen hur det blev. I budgeten är det möjligt att påverka och komma med sina politiska inlägg. Nu är den här budgeten lite speciell eftersom det kommer en ny budget på vårkanten.

    Tillväxt behövs. Turismen är särskilt viktig. Idrottsturism, kulturturism har vi pratat mycket om nu. Vi har ett av Europas finaste fotografiska museum på Åland. Det är inte alla som känner till det. Vi har fantastiska saker som Öppna gårdar som säsongsförlängare. Vi har en nyrenoverad golfbana som öppnar nästa år någon gång. Vi har fisketurismen sedan gammalt. Vi har en hyfsat utbyggd turism. Turismen är så oerhört viktig på det viset för det är då pengar kommer in till Åland. När vi springer runt och handlar i varandras butiker så tillför det inte så mycket annat än att vi har mat på bordet. Men det handlar om att vi ska få in nya fräscha pengar till Åland och de pengarna förvandlas så småningom delvis till någon typ av skatter som då hamnar hos kommuner som hamnar här i landskapsbudgeten. Och dessa pengar ska räcka till väldigt mycket.

    Vi har en budget som är svårläst, vilket vi har konstaterat här, det här blir en aning upprepning men det får ni ta. Ju lättare att läsa en budget desto lättare är det för ledamöterna och kanske speciellt för de nya ledamöterna att till sig och komma med förslag på vad man vill ha in och vad budgeten riktigt innebär.

    Några tips här om upplägg på en budget. Jag skulle gärna se en väldigt kort schematisk resultaträkning på en halv sida som ger en ögonblicksbild över hur situationen verkligen är. Sedan kan man genom en längre resultaträkning, som är mer specificerad med hänvisning till noter, skaffa sig mer ingående kunskap. Sedan finns ju alla dessa moment som man kan titta på detaljerat.

    Det som är oroväckande och som vi lärt oss de senaste dagarna är att landskapet inte har en aning om många anställda man har. Nu har vi ett system som gör att vi det här året kanske får en uppfattning om antalet anställda. Men historiken bakåt, hur många anställda var det 2018, 2017, 2016 eller 2015? Ingen vet. Det här är ju inte bra. Gör man förändringar i verksamheten till exempel att man privatiserar någonting och minskar på antal anställda, så då måste man kunna titta i en budget och i ett och bokslut: Hur har de här privatiseringarna till exempel påverkat antalet anställda? Så det här är jätteviktigt. Men det här är tyvärr information som är förlorad och som förhoppningsvis kommer från 2019 och sedan framåt i tiden kan vi göra de här jämförelserna.

    Det finns ett antal fullmakter. Fullmakter beskrivs bra i budgeten vad de innebär. Däremot saknas en förteckning på dessa fullmakter. Hur länge är de giltiga? Vad innehåller de? Har de någon typ av begränsning i euro och cent? Kanske euro räcker.

    Det som är jätte intressant tillväxt- och hållbarhetsfonden. Tanken är att använda PAF-medel för tillväxt. Det är en bra. PAFs pengar är egentligen landskapets pengar. Sedan är ju PAF-pengarna på sätt och vis lite heliga. Vi vet alla hur de har uppstått och ska användas hur som helst. Att använda dem för någonting som kanske skapar arbetstillfällen och som gör ett starkare näringsliv som i sin tur skapar skatteintäkter osv. och på det viset stärker både kommuner och landskapets budget och bokslut, det är bra.

    Att det skulle bildas en fond är jag väldigt, väldigt tveksam till. Det står lite luddigt skrivet i budgeten här. En reservering fungerar ypperligt bra. Det är viktigt att vi har information i budgeten om det som vi har att ta ställning till, att budgeten och bokslutet utarmas genom att vi flyttar ut verksamheter som vi sedan inte har så jättemycket insyn och kontroll över.

    Det diskuteras, bara diskuteras, ett trafikverk. Det kanske är bra. Det kanske inte är bra. Det som oroar lite är när verksamheter av betydelse bryts ut från landskapets budgetbokslut. Vi tappar en del kontroll där. Vi har då sagt att när man bryter ut verksamheter, som man redan gjort med fastighetsverket, så är det oerhört viktigt att vi får igång en koncernredovisning så att vi har den ekonomiska kontrollen och vet hur det som bryts ut verkligen inverkar på landskapets totala siffror. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Jag är glad att ledamoten lyfte turismen på det sätt som ledamoten gjorde. Turism är ju faktiskt export så det är nya fräscha pengar som kommer till Åland med varje turist som besöker oss.

    Ledamoten tar också upp problematiken med att veta hur många anställda som finns inom förvaltningen. Det har ju varit ett mångårigt problem och ett problem som man verkligen har försökt lösa genom att få igång det nya PA-systemet som har dragits med stora förseningar. Alla är vi överens om att det är olyckligt, speciellt när man ska jämföra sjukfrånvaro. Alla nyckeltal blir ju egentligen omöjliga att ta fram, men så har läget varit.

    Jag kan också notera att ledamot Höglund ställer sig i fåran med kritiker till läsbarheten av budgeten. Det är väl kanske bra att ledamoten kommer att ta del av finans- och näringsutskottet och sitta med där. Även ledamot Toivonen som (… taltiden slut).


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:01

    Absolut, ledamot Holmberg, tanken är att vi ska få vara med här och göra dokumentet bättre.


  • Jag blev ändå lite förvånad när ledamoten Roger Höglund sade att man de facto inte vet hur många anställda man har och tydligen är det sådana som har varit längre i firman än vad vi har varit de sista åren som bekräftar att det är på det sättet. Det är ju faktiskt lite skrämmande, för det är ju inte riktigt världens största koncern trots allt som vi administrerar.

    Den här typen av information som ledamoten Roger Höglund efterlyste så vet jag mycket väl under åren 1991-1999 som jag var näringsminister så framgick ju allt det här och inte på grund av att det råkade vara jag som var minister utan så var systemet. Då framgick all den här informationen. Jag vet att personalen kanske inte var så där väldigt intresserad av det, att allt var så pass detaljerat. Antagligen är det något sådant som ligger i botten, det har också här blivit en förskjutning från vem som makten haver, dvs. från politikerna till tjänstemännen. Det är bra om man kan reda upp det här i finans- och näringsutskottet. Det kommer att ta sin tid förstås, men det är viktigt att börja.


  • Minister Mika Nordberg (M) Anförande | 15:03

    Herr talman! Som ansvarig för infrastrukturavdelningens budgetmoment skulle jag vilja lyfta två stycken olika saker i mitt anförande som jag önskar att både lagtinget och finans- och näringsutskottet skulle titta på och kanske också skriva någon rad om i sitt betänkande.

    Den första frågan jag vill lyfta är de skrivningar som man har i budgeten, angående förslag till ett trafikverk. Infrastrukturavdelningen är indelad i tre stycken byråer. Vi har den allmänna byrån, transportbyrån och vägnäts byrån. När det gäller allmänna byrån är det ungefär en liknande verksamhet som det finns på många ansvarsområden och andra avdelningar inom landskapsregeringen. Transportbyrån som t.ex. handhar flygkollektiv trafik och färjtrafik, är det en helt annan sorts verksamhet man bedriver där, det är en mer utförarverksamhet i många fall. Det är även så att de beslut som kommer upp på ministernivå, av viss karaktär, inte är något man ska sitta och jobba med i plenum, t.ex. turlistorna för vår skärgårdstrafik. Det är mycket bättre att man från politiskt håll skulle sätta ramarna och strukturerna, men när vi börjar prata på sådan detaljnivå skulle det vara bättre att det skulle skötas av ett trafikverk. Personligen var jag lite fundersam på det här förslaget. Förslaget kommer ursprungligen ifrån avdelningens sida, man har ifrån avdelningen fört fram det tidigare, man har kanske inte fått så stort gehör från politiskt håll. De år som jag har jobbat med de här frågorna har jag åtminstone på slutet kommit till den insikten att det kanske skulle vara en idé att titta på. Därför tror jag det är väldigt bra om finans- och näringsutskottet efterhör avdelningen och fördjupar sig i tankarna angående trafikverk.

    Den andra avdelningen som har liknande karaktär är vägnäts byrån, som är väghållare för landskapets vägar och de som också har hand om trafiksäkerhet, trafikunderhåll och vägunderhåll, men också skall stå som ansvarig för upphandlingen av samtliga broar t.ex. Det finns ett stort behov av att renovera landskapets nästan samtliga befintliga, äldre broar och i samband med det här går man ut på upphandling och begär in offerter och anbud på själva verkställandet av dem. Det sker idag på enskild föredragning på ministernivå, det är väldigt detaljerade beslut man ska ta. Jag har själv varit väldigt intresserade i de här frågorna så jag har med nöje läst på det här, men frågan är om man på ministernivå ska bjuda ut de här entreprenaderna eller skulle det passa bättre i ett trafikverk. Vi vet också att det är väldigt långa ledtider. Det är långa ledtider för vägplaner, upphandlingar och verkställigheten av de här projekten. Jag tror det skulle vara en ide om finans- och näringsutskottet skulle titta närmare på den frågan.

    Herr talman! Den andra frågan jag skulle vilja lyfta upp är kollektivtrafiken. Vi har tagit en ny kollektivtrafiklag under förra mandatperiodens sista år och den handlar om att det är en ny myndighet som är bildad, som är själva ramverket för framtidens kollektivtrafik. Själva tavlan, alltså hur kollektivtrafiken ska se ut, hur mycket ekonomiska medel ska vi satsa i det, det är det som det här trafikförsörjningsprogrammet ska ta fram. Tanken är att det ska tillsättas en gemensam parlamentarisk grupp som ska titta på det här, men vi får se hur den nya regeringen väljer att jobba vidare med de här frågorna. Det är oaktat att man hittills har kunnat använda 2 miljoner i året för att stöda kollektivtrafiken på Åland med skattebetalarnas pengar. Det här har varit bundet utav EU:s upphandlingsregler som säger att när man tilldelar trafiken, så som man har gjort nu, är det 2 miljoner euro som har varit taket. Man har tilldelat trafiken för en kortare tidperiod, det har varit ett- ,två- ,treåriga avtalstider. Tanken med den här nya kollektivtrafiklagen möjliggör nu att man upphandlar kollektivtrafik på 6-8 år. Det betyder att det är en väldigt lång tid, det är flera mandatperioder, men det är också väldigt viktigt var man i upphandlingen för en sådan här lång tid sätter kostnadsnivån. Vill man satsa 2 miljoner euro i året på kollektivtrafik, eller är det 4, 6, eller 8 miljoner euro? Var vill man lägga gränsen? Vi ska komma ihåg att majoriteten av dagens kollektivtrafik, åtminstone den som går till landsbygden, är passagerarantalet väldigt stort när det gäller skolskjutsar morgon och kväll. Det är det som är huvudstommen, det finns en viss arbetspendling idag men där är det, som vi har uppfattat det, ändå rätt glest med turerna. Det gör att det finns en utmaning för befolkningen att använda sig av kollektivtrafiken för att ta sig till och från arbetsplatsen, speciellt om du ska möjlighet att stiga av på vägen och göra dina matuppköp, så finns det ingen senare buss att ta. Jag hoppas att det här är något som finans- och näringsutskottet skulle titta på. För att ge lite input också till den gruppen som ska jobba med trafikförsörjningsprogrammet framledes. Tack.


  • Herr talman! Minister Nordberg, ett par frågor. Vad det gäller turlistor och beslut som tas på politisk nivå undrar jag, är inte det här sådant som går att delegera?

    Sedan undrar jag också om det blir ett trafikverk, ungefär hur stor del av t.ex den här budgeten i procent eller miljoner lyfts då bort? Och hur får man då kontroll över det hela, kommer man då att se det genom ett koncernbokslut?


  • Minister Mika Nordberg (M) Repliksvar | 15:10

    Många saker går att delegera ner, men problemet många gånger blir det att när man delegerar ner själva beslutet borde också de som fattat beslutet fronta de här frågorna längre fram när det kommer åsikter, politiskt tryck och annat. Så som systemet idag är uppbyggt fungerar det inte så, utan då kommer det tillbaka till lagtingsledamöterna och ministrarna att hur blev det såhär. Det är ett avsteg och det är också något jag tror att man måste ta med där. När det sedan gäller budgetar och annat så är det Ålands lagting som fortsättningsvis kommer att sätta ramarna och budgeten för det här, men det kommer att vara mer övergripande. Det kommer inte vara så att man här diskuterar om man ska ta bro nr.4 eller nr. 5 först. Det är något trafikverket måste avgöra utifrån de tekniska förutsättningar som finns.


  • Herr talman! Något som inte lyft upp här i det här sammanhanget är den stora frågan om kortrutten på västra Föglö. Något som ingen vill ha, blev dyrare än tänkt, möter folkligt motstånd och innebär storskaliga miljöangrepp samt hotar det kulturarv som finns på västra Föglö. Vad skulle få minister Nordberg att ändra uppfattning i den här frågan?


  • Herr talman! Bästa lagting och avgående regering. Då tänkte jag börja att beta av mina motioner, alltså komma med förslag. Jag tänkte börja med motion nr 2 med rubriken: Landskapsandelar och stöd till kommunerna, där jag helt enkelt föreslår att avdraget för lön- och pensionsinkomster stryks. Rent tekniskt föreslår jag att moment 33000, Landskapsandelar och stöd till kommunerna, skall sänkas med 1.800.000 euro. Och att man då samtidigt stryker det tredje stycket med texten: ”1.800.000 euro avser kompensation för bortfall av skatteintäkter till följd av avdrag för arbets- och pensionsinkomster i kommunalbeskattningen för år 2020.”

    Herr talman! Egentligen borde jag ha föreslagit att lagen borde ändras så att avdraget stryks, men detta är inte möjligt eftersom lagen inte finns med här i budgeten. Jag föreslår då helt enkelt en strykning av finansieringen, om det godkänns är regeringen tvungen att komma med förslag om ändring av den här lagen.

    Eftersom det är en hel del nya här i vårt lagting, så tänkte jag att det kunde vara på plats med en liten summering av vad som hänt i detta ärende. För något år sedan kom nämligen regeringen på ett förslag att man skulle ha ett avdrag om 100 euro till alla låginkomsttagare, som man då sade. Någon kallade det till och med för guldpeng. Om jag gissar rätt, så kallade jag det för mutpeng. Här i salen framfördes då att alla låginkomsttagare skulle erhålla en hundralapp att kunna handla för. Men så visade sig att som låginkomsttagare klassas personer som har en inkomst som ligger under cirka 15.000 euro per år. Det här avdraget gäller nu för år 2020 för personer som har inkomster upp till cirka 65.000 euro eller beskattningsbar inkomst cirka 55.000. Det vill säga alla i den här salen som inte har extra inkomster ska då ha det här avdraget. Kanske vi inte kan kalla oss riktigt låginkomsttagare.

    Låginkomsttagare var personer som har inkomster under cirka 15.000 euro, och de betalar faktiskt ingen skatt och kan därför alltså inte få någon skatteåterbäring och inte någon hundralapp att handla för. Som debattör var det där ganska tacksamt. Hur regeringen sedan tänkte när jag kritiserade dem lite så har jag inte fått reda på. Så småningom ändrade man i alla fall motiveringen till att det skulle vara bra för tillväxten. Tillväxt är ju populärt, det är ett allmänt och positivt argument. I år kanske man lägger till klimatet också, det ligger liksom i tiden.

    Herr talman Jag tänkte sedan fortsätta med min budgetmotion nr 1 som har rubriken: ”Stipendium” till folkpensionärer, sjukpensionärer samt för personer med långvarig sjukdom eller arbetslöshet. I vårt partiprogram skriver Åländsk Demokrati: ”Vi vill ge ett pensionsarvode om 100 €/månad till alla som lyfter folkpension eller sjukpension eller på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre erhåller inkomstrelaterad ersättning.” Jag föreslår alltså att samma summa, alltså 1.800.000 som är lika stor som avdraget för lön- och pensionsinkomster. De här två motionerna är alltså totalt sett helt budget neutrala. Det här stipendiet är tänkt att kunna fås utan ansökan och skall självklart vara skattefritt och inte påverka sociala understöd. Vi vet också från annat håll att man på Åland är sämst i Finland på att anhålla om de stöd man faktiskt har rätt till. Det här borde vara socialt hållbart att ha det här stipendiet, medan hundralappen knappast kan kallas socialt hållbart. Min tanke var också att det här kunde vara början på ett nytt socialvårdssystem, som jag i något sammanhang kallat för negativ inkomstskatt, det var saker som var aktuella i samband med riksdagsvalet. Vissa talade där om basinkomst, som är liknande men har liknande syften.

    Jag ser fram emot en konstruktiv debatt här och senare också i finans- och näringsutskottet för de här två motionerna.Tack för ordet.


  • Herr talman! Jag kommer inte att debattera det här stipendiet i sig, men jag funderar kan man verkligen ge ett stipendium och att det inte räknas som en förtäckt löneinkomst? Jag tror att det är vissa kriterier runt att dela ut stipendier för att de ska vara skattefria, men det där kanske är upp kollat?


  • Tack för frågan. Det här namnet har diskuterats tidigare, jag hade något annat namn tidigare. Att använda stipendium är för att visa att det så att säga inte är skattepliktigt och att det inte ska påverka andra stöd osv. Vad man sedan kallar det, jag vet att stipendium egentligen innebär något annat, men det ska vara en fri förmån som inte påverkas av de här sakerna. Därför har jag också stipendium inom citationstecken.


  • Herr talman, bästa lagting och åhörare. Jag tycker att regeringen kan vara stolta över arbetet med budgeten. Det finns en tydlig satsning på den sociala hållbarheten, den ekologiska hållbarheten och även den ekonomiska hållbarheten. Min förhoppning är att Bärkraft.ax skall få inneha en minst lika stor roll både i regeringsarbeten som i det Åländska samhället under den inkommande fyra års perioden. Jag kommer ändå att fokusera på den sociala hållbarheten i mitt anförande.

    Den första aspekten är barnomsorgen och grundskolan. Den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola förbättrar möjligheterna till stöd för de elever som behöver det. När det här förverkligas kommer en del skolors budget behöva höjas för att ge eleverna stödet de har rätt till. Ju tidigare dessa insatser sätts in, desto mer pengar kan samhället spara i slutändan. Jag arbetar själv som obehörig lärare, vi får se vad HFD säger om den saken, med NPF-eleverna och jag hoppas att den blivande regeringen kommer att driva frågan om ett åländskt resurscenter. Dessa elever bör även ha möjlighet att studera vidare i Sverige efter grundskolan på de speciella NPF-skolor som finns runtom oss. Vi betalar just nu för hockey, tennis och fotbollsgymnasium i norden, men inte för dessa elever. Om vi ser kostnaden för landskapet att betala den här utbildningen, gentemot vad det kostar att aldrig få in en person i det åländska arbetslivet betalar sig den här satsningen snabbt tillbaka.

    Herr talman! Det för oss in på följande ämne inom den sociala hållbarheten, arbete för alla. På sidan 29 i budgeten står det mycket bra om målsättningen att skapa sysselsättning. Personligen tycker jag att hela sysselsättningen borde vara under en och samma paraplyorganisation. Jag ställer stora förhoppningar till den utvärdering som det står om på samma sida, ger tillräcklig information för att skapa en mer flexibel och ändamålsenlig sysselsättningsinstans för Åland. Med KST, resurscenter, ungdomscentret som ledamot Påvals lyfte i ett mycket fint anförande tidigare idag och ett sysselsättningscentrum skulle vi få ett lyft inom den sociala verksamheten på Åland ett välbehövligt.

    Avslutningsvis vill jag ta upp arbetet för att skapa ett mer tillgängligt Åland. Saker sker men i för långsam takt. Pommern och stadsbiblioteket är exempel på offentliga rum som blivit mer tillgängliga under den här mandatperioden. På sid 19 tas tillgänglighet och funktionshinderservice upp på ett mycket bra sätt. För de nya ledamöterna rekommenderar jag att läsa åtgärdsprogrammet för 2017-2020, ”Ett tillgängligt Åland”. Överlag är åtgärdsprogrammet mycket bra och välskrivet, med hela 84 aktivitetsåtgärder. Det skulle vara väldigt intressant att veta hur många av dessa som är uppfyllda redan nu. Jag hoppas att det kommer ett nytt åtgärdsprogram för perioden 2021-2024. Tack.


  • Herr talman! Tack så innerligt ledamot Löthman för ett fantastiskt bra första anförande i talarstolen. Jag är väldigt glad att du lyfter upp de här väldigt angenäma och viktiga frågorna som stöd till att elever ska kunna gå vidare i en högskola lika mycket som de kan ta ett fotbolls- eller hockeygymnasium. Sedan är det med väldigt stor sorg i hjärtat som jag kan konstatera att du skulle ha behövt i den här salen i framtiden.


  • När jag tittar mig omkring i salen ser jag många som har ett socialt intresse och det ska bli väldigt intressant att följa de kommande lagtingsåren och även de krav vi har på er som folkvalda politiker att bry er om de svagare i vårt samhälle.


  • Jag var på en tillställning på fastlandet för ett tag sedan. Då sade vår statsminister Antti Rinne: om du är i ett läge när du inte vet vilken sida du ska stå på, ska du alltid välja den svagas sida. Det är något jag tänker bära med mig här och jag kommer allt mitt bästa för att lyfta de här frågorna i framtiden.


  • Det här är frågor som ligger mig varmt om hjärtat. I vårt valprogram som vi hade från mitt partis sida trycker vi på att utbildningspolitik ska ge alla ålänningar en möjlighet att växa, vidareutvecklas och stärkas i sina kompetenser. Det gäller även den specifika grupp som ledamoten lyfter. Det här gäller också att man ska ha rätt till en motiverande och utvecklande skolgång, även om du starkt eller svagt presterande. Här har vi mycket att göra ännu. Jag har också fått information om visionen och önskemålet om ett kompetenscenter och det här är något som vi i vårt parti kommer att titta vidare på. Jag tycker det är en intressant sak.


  • Tack ledamot Holmberg-Jansson, det värmer mig att höra att flera partier bryr sig om just de här frågorna. Jag hoppas att ni kan driva de här frågorna vidare på ett konstruktivt sätt de här fyra åren.


  • Ledamot Löthman har sannerligen en stor erfarenhet och kunskap, speciellt när det gäller att jobba med ungdomar och barn med NPF-diagnoser. Det är något som kan vara bra att veta framöver om man kan behöva experthjälp.


  • Ni får mer än gärna kontakta mig om det är några funderingar ni har eller om det är något jag kan vara till hjälp med. Det värmer att ni har sett den kompetens som jag hävdar att jag har, även som obehörig.


  • Ledamot Alfons Röblom Anförande | 15:28

    Herr talman! Det har varit många bra tal och repliker idag om just den sociala sidan och de sociala utmaningarna som vi har. Vi lever i ett, på många sätt, välfungerande och materiellt välmående samhälle. Ändå har vi oroande siffror på hur många ungdomar det är som mår dåligt. Det är bra att landskapsregeringen har skrivningar om psykisk ohälsa i budgeten och arbetet kring detta måste intensifieras. I det arbetet måste vi också våga ställa oss frågan vad det beror på. Kan det vara så att det är prestationsstressen och/eller konsumtionshetsen som spelar större roll än vad vi vill erkänna? Finns det verkligen tid och möjlighet för barn och ungdomar att utvecklas till starka individer i sin egen takt? Eller pressas de åt något håll för att ett eller annat ekorrhjul behöver det? Här spelar, som både ledamot Simon Påvals och ledamot Liz Mattsson har varit inne på idag, den tredje sektorn en oerhört viktig roll. Hållbart Initiativ vill med PAF be att PAF- medel ska fortsätta stöda den tredje sektorn som är så oerhört viktig för kreativiteten, motionen, utvecklingen och känslan av ett sammanhang. Hållbarhet handlar definitivt inte bara om miljö och klimat. Utvecklingsmålen nummer 1, välmående människors vars inneboende resurser växer. Mål nummer 2, alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället är oerhört viktiga i hållbarhetsarbetet.

    En bra grej som regeringen Sjögren lämnar efter sig är att budgeten nu för tiden innehåller hänvisningar till den eller de strategiska utvecklingsmål i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda som förslagen i budgeten är ämnade att sikta på. Det här kan ses som en detalj, men det är det förstås inte. Tydlighet och konkretisering är väldigt viktiga steg för att göra saker mer greppbara. För Hållbart Initiativ är allas lika värde, jämställdhet och nolltolerans mot diskriminering fundamentalt viktiga frågor. Vi kommer naturligtvis att fortsätta kämpa för dessa och för andra hållbarhetsfrågor. För att arbetet och utvecklingen inom dessa frågor också i fortsättningen ska finnas tydligt redogjorda för i budgeten. Tack.


  • Ledamot Röblom nämner jämställdhet som en viktig faktor i det hållbara samhället, och jag kan inte annat än hålla med. Det har varit på tal flera gånger här i dag och tidigare kring det ojämställda nytillsatta parlamentet. Jag undrar om man från Hållbart Initiativ har diskuterat frågan hur man kan stärka demokratin genom en mer jämställd fördelning i lagtinget?


  • Ledamot Alfons Röblom Repliksvar | 15:32

    Hållbart Initiativ gick ju till val med en jämställd lista och det är en oerhört viktig fråga och en svår fråga. Det gäller någonstans att identifiera vad det är som gör att kvinnor, i det här faller, inte vill ställa upp i större utsträckning än vad de gör. Diskussionerna innan valet visar att det är debattklimatet och rädslan för att bli utsatt på olika sätt som kan vara ett hinder i vägen. Det är otroligt alarmerande. Vi från Hållbart Initiativ, och jag tror också vice talman Zetterman och andra, får göra vad vi kan för att visa att debattklimatet kan bli bättre, sakligare. Att allas krafter måste till, alla ska ha chans att delta i arbetet.


  • Jag menar att det också är mycket beroende av det interna, strategiska jämställdhetsarbetet i partierna. Där man ser att partier som jobbar strukturerat med det också har en tendens att få fler kvinnliga ledamöter in i parlamentet. Jag kan för våran del konstatera att vi har 49/51 % medlemmar, vi har jämställd lagtingsgrupp, det hade vi förra mandatperioden också. Visst kan man arbeta internt med frågan. Jag tänker Hållbart Initiativ har också gått till val på de här jämställdhetsfrågorna men än dock har man inte lyckats få till en jämställd lagtingsgrupp. Hur ser ledamoten på det interna ansvaret hos de olika lagtingsgrupperna för att stärka parlamentets jämställdhet?


  • Ledamot Alfons Röblom Repliksvar | 15:33

    Jag tycker det är jättebra synpunkter och poänger som vice talman Zetterman kommer med. Jag gratulerar liberalerna till att ni har lyckats bra med arbetet i partiet. Hållbart Initiativ jobbade både inför valet och jobbar nu väldigt aktivt med att vi ska ha en jämställd approach och vi får fortsätta den kampen och ta hjälp av varandra.


  • Herr talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och hålla ett allmänt näringspolitiskt anförande idag, jag tänker inte titta tillbaka så mycket på de senaste decenniernas näringspolitik eller skrivningarna i den här budgeten utan allmänt reflektera över ämnet.

    Jag anser att ålänningarna tillhör ett av världens mest driftiga folk, se bara på vad som skapats här sedan självstyrelsens tillkomst. Visst är det åländska näringslivet, dess vidd och bredd otroligt imponerande med tanke på att vi är färre än 30.000 personer på den här ön. Vi är inte många Ålänningar i världen och sett i ett större perspektiv skulle vi alla rymmas i en och samma skyskrapa i Tokyo, Dubai eller Shanghai. Vi är storleksmässigt som en liten förort till en mindre stad globalt sett. Det har aldrig hindrat ålänningens självförtroende att göra affärer eller hävda sig i världen och skapa företag som urskiljer sig ifrån mängden. Ålänningen, både infödda och inflyttade är kreativa, uppfinningsrika och mångsysslare, för många ålänningar är ingenting omöjligt och öbo-mentaliteten genomsyrar tankesättet. Det som är viktigt nu, är att ta tillvara den kapaciteten, den andan hos ålänningen igen, gödsla den drivkraften och uppmuntra företag och entreprenörer till att inte se begränsningar utan fortsätta leta nya marknader, nya sätt att tjäna pengar och nya sätt att växa. Det görs inte genom att ge mer bidrag till fler företag. I min värld är det är så enkelt att företag måste producera varor, tjänster eller innehåll som någon annan vill köpa för att ha ett existensberättigande. Insatserna i från samhällets sida måste vara att uppmuntra företag till ökad förädling, ökad produktion och ökade innovationer. Sunda företag är bolag som genererar vinster, som växer och som gärna i min värld anställer. Det som på sikt skapar tillväxt och välstånd är ökad produktivitet och att man kan producera mer med de resurser som finns. Det gäller såväl inom förvaltningen som för näringslivet. En ny kultur för företagande måste skapas och där har politiker och tjänstemäns attityder en betydande roll för hur företagsklimatet blir.

    Om politiker prioriterar näringslivet och förstår företagens vardag höjs både kunskapsnivån om företagande och intresset. När Företagare och entreprenörer känner att regeringen och myndigheterna prioriterar och lyssnar på näringslivets behov känner de sig också tryggare och vågar genomföra fler satsningar. Satsningar som behövs för att skapa utveckling och fler arbetsplatser.

    Jag är övertygad om att grunden i företagandet/entreprenörskapet är den enskilda personens vilja att förverkliga sig själv och sin idé. Viljan att ta risker är det utmärkande och att våga blir det som driver utvecklingen i företaget framåt. Det är det vi måste sporra, uppmuntra och uppskatta samtidigt som vi måste ha förståelse och beredskap att hjälpa till när satsningar och risktagningar går fel.
    Byråkrati, onödiga regler och krånglig administration är ingredienser som tar död på idéer, kreativitet och innovationer. Där har vi politiker en stor uppgift. Min vision är att för varje ny pålaga vi lägger på vårt näringsliv bör vi ta bort andra. Vi måste våga se över gamla strukturer, invanda mönster och börja tänka i nya banor.

    Vad vi på Åland behöver mer av är människor som är villiga att satsa sitt liv på sina idéer och sina företag.
    Det behövs en ny kultur för företagande och Åland har otroliga förutsättningar. Här är det nära till beslutsfattare, till bankdirektörer, till samarbetspartner. Åland är ett av de få ställen i världen där det mesta går att ordna utan skriftliga avtal, där företag kan göra upp affärer med varandra utan överdriven inblandning av jurister.
    Åland har alla förutsättningar att bli ett “företagsmecka”. Här har bankerna tid, kunskap och kompetens att se en entreprenörs affärsplan/ide även om den är gjord hemma vid köksbordet.
    På Åland står ministrarnas telefonnummer i telefonkatalogen, på Åland är det nära till allt och alla och på Åland finns en oerhörd kompetens i så många olika branscher och det finns en hel del pengar i omlopp, mycket tack vare den näring som varit motorn i näringslivet de senaste decennierna och som genererar den stora köpkraft som finns hos befolkningen.

    Med den syn på företagande och tillväxt som jag har, följer också att politikens uppgift aldrig kan vara att peka ut branscher eller företag som viktigare än andra.
    Sanningen är att vi politiker inte har en aning om var framtidens jobb och tillväxt kommer att finnas.
    En politik som försöker hitta ”vinnare” bland branscher eller företag i allmänhet hittar oftast förlorare, och med det slösar med skattebetalarnas pengar. Om politiker tror att det är vi som driver tillväxten kommer satsningar på fel saker att göras, oberoende av vilka politiker som sitter vid makten vid aktuellt tillfälle.
    Det sättet som jag är övertygad om att näringspolitiken skall drivas på är genom samråd, diskussion och dialog. Konstruktiv dialog krävs där landskapet fortlöpande måste vara lyhörd för företagens önskemål och behov. Kommer det nya direktiv från Bryssel skall vi exempelvis se hur vi kan tillämpa dem på bästa sätt ur vårt näringslivs synvinkel.

    Politiker, tjänstemän och näringsliv behöver träffas oftare, både informellt och formellt. Förvaltningen, tjänstemän och politiker måste inse att de är till för medborgarna och företagen. Det som är bra för företagen är också bra för Åland som helhet.

    Ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat i synnerhet är nödvändigt för att vi fortsättningsvis skall ha tillväxt på Åland. Utan ett växande näringsliv med företag som vågar nyanställa, expandera och investera stannar inte bara tillväxten upp, den avtar.

    Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp utan genom att människor har möjlighet att bygga upp företag, ackumulera kapital, investera och arbeta. Det finns inte en enstaka åtgärd som kommer att ge Åländska företagare tron på vårt landskap som ett av de företagsvänligaste områdena i världen, att få dem att våga investera mer och anställa fler. Att ändra attityder tar tid men det är livsnödvändigt och det kräver hårt jobb från politikers och förvaltningens sida.

    Det är inte svårt att starta ett företag idag, inte alls. Vem som helst kan göra det, det svåra är att överleva de första fem åren. Det är inte svårt att skapa arbete åt sig själv som enmansföretagare om man är lite kreativ, men att ta steget från enmansföretag till att anställa någon, det är ett sjumilakliv.

    Jag är övertygad om att trygga jobb bara finns i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Men trots att vi inte har alla verktyg i vår verktygslåda så har vi andra möjligheter att bedriva näringspolitik om vi bara är lite kreativa.

    Ett bra åländskt företagsklimat kräver förutom en ny företagskultur även en utbyggd och säker infrastruktur, en god utbildning, ett tryggt och säkert samhälle och framförallt krävs ökad inflyttning.

    Entreprenörskap måste uppmuntras i skolorna, redan från grundskolan. Vi måste i ett tidigt skede uppmana våra ungdomar att inte bara utbilda sig för att få ett jobb utan skaffa sig utbildning och kunskap för att bli företagare och entreprenörer. Men entreprenörskap är inte något man utbildar sig till, entreprenörskap uppstår ur individens vilja att förbättra sin egen livssituation och när den möjligheten finns, då skapas företag och med de nya arbetsplatser.

    Det gäller för oss politiker att ge varje unik individ möjligheten att förverkliga sina företags drömmar, däri ligger utmaningen de kommande åren.
    Jag hoppas få återkomma inom en snar framtid med nya tankar och konkreta förslag till ett nytt företagsklimatet på Åland.

    På tal om hållbarhet, cirkulär politik och återbruk vill jag avsluta med att säga att det jag just sagt är ett citat av mig själv ifrån den 22 november 2011.
    Även om allt som jag sa då, fortsatt gäller, så börjar nu en ny tid för mig efter ett fyra års uppehåll ifrån den här salen och jag kommer återkomma många gånger framöver med fler konkreta idéer, tankar och förslag för en utvecklad näringspolitiken för Åland, värdigt det kommande 2020-talet och Ålands självstyrelses 100-års firande.


  • Ledamot Karlström höll ett anförande som jag till mycket stora delar håller med i . Jag skulle vilja lyfta två saker i min första replik. Det ena gäller entreprenörskapet. Vi har ju ett starkt entreprenörskap på Åland och väldigt många företag per capita fortsättningsvis. Det som däremot är problemet är lönsamheten i de här företagen. Jag undrar ifall ledamoten har någon tanke kring hur just den här kan stärkas. Det är ändå många företag som inte går med vinst alls, det kanske inte är bättre än lite färre företag som går väldigt bra.

    Den andra saken gäller det med branscher eller företag som ska lyckas och inte lyckas. Jag håller med i den analysen. Det är inte något vi här politiskt ska fatta beslut om. Däremot lyfte jag själv i mitt anförande problemet med den svaga utvecklingen inom tjänstesektorn. Jag undrar ifall ledamoten Karlström delar min uppfattning där, att det finns mycket utvecklingspotential.


  • Det är givetvis svårt att på en minut berätta hur företag som inte är lönsamma ska bli lönsamma ifrån en talarstol. En viktig ingrediens är förstås inflyttningen. Blir vi fler personer på den här ön ökar mängden tjänster och varor som behöver produceras och med det finns det kanske en större förhoppning för de olönsamma företagen att bli lönsamma. Det är tyvärr så att det är hårt att vara företager, det är svårt att få ekonomin att gå ihop de första fem åren. Man måste titta över sin affärsplan och sina tjänster och produkter man har att erbjuda marknaden och givetvis leverera sådant som någon vill köpa. Det är grunden i det hela.

    Gällande tjänstesektorn är det en av Ålands kärnbusiness. Att man hela tiden utvecklar kompetensen och skapar nya tjänster i från gamla strukturer. Det har varit Ålands väg och det tror jag kommer bli ännu viktigare framöver.


  • Först bara rätta mig själv, tjänstesektorn är jättestark ifall man inberäknar sjöfarten. Räknar man bort den ser siffrorna lite annorlunda ut.

    Jag delar uppfattningen kring det här att bidrag till företag så bör man vara försiktig med. Det är lätt att det snedvrider olika marknader och vissa typer av företag får det lättare än andra. Det är bättre med en generellt bra näringspolitik som gynnar alla typer av företag. Kanske med undantag från de marknader där det redan är snedvridet från annat håll. Då kanske man ska prata med EU och jordbrukspolitiken där stöd nog behövs.

    Jag reagerade också på en kommentar som ledamoten nämnde. Det här med att producera mer med de resurser som finns. Det är exakt kärnan i den cirkulära ekonomin. Jag ser fram emot många långa samtal om det med ledamoten. Jag ska iallafall förmedla allt jag har läst på om det.

    Till sist vill jag säga det att jag startade ett företag här i somras och konstaterade då att det var lättare att starta ett bolag än att söka om det åländska (… taltiden slut).


  • Det finns mycket att diskutera om näringsrätten och sättet att öka antalet företag på Åland så det får vi återkomma till också. Gällande bidrag så är det ingen hemlighet att Karlströms politik kanske har gått ut på att försöka hitta sätt att ge mer till fler och göra ett företagsklimat. Snarare än ett individanpassat stöd till återkommande företag som prenumererar på dem, om man säger så. Det här lär vi också få skäl att återkomma till flera gånger under de kommande åren, fram till Ålands självstyrelsefirande om drygt ett och ett halv år åtminstone.


  • Det är ett nöje att ta denna replik. Under min inledande politiska karriär för tio år sedan så fungerade ledamot Fredrik Karlström som en mentor till mig, trots att det har skett över partilinjerna. Det är mycket glädjande att se att en entreprenör kan bära vittnesbörd för kapitalismens triumfer på det sättet som ledamot Karlström kan göra i denna sal idag. Jag tackar så mycket för ett fint anförande.


  • Black Friday infaller den 29 november och det markerar starten på julhandeln, som enligt prognoser kommer vänta ökas igen. Det är bra för tillväxten, antar jag. Har vi råd med skenande rea dagar? Har vi råd med julhandels rekord? Är det så att vi ska finansiera vår välfärd på ohållbar verksamhet i framtiden?


  • Givetvis måste all verksamhet som ska bedrivas i framtiden vara hållbar, alternativet är inte ens tänkbart. Vem vill satsa på en ohållbar affärsidé? Det säger sig självt att den inte kommer att vara lönsam. Däremot är det inte sagt att det är fel att konsumera. Jag tror att konsumtion är ett bra sätt också att fördela välfärd från dem som har pengar till dem som kanske inte har så mycket pengar. Det skapar arbetsplatser och det fördelar de resurser vi har. Sedan ska man förstås göra det på ett förståndigt och hållbart sätt. Kan man inkludera lite cirkulär ekonomi i den mixen ser jag inget fel i det.


  • Jag blir väldigt glad av att höra just det svaret från ledamot Karlström. Jag är väldigt nyfiken på hur ledamoten ser att tillväxten skulle ske inom ramen för en planet så att vi också i framtiden skulle kunna ha hållbara företag.


  • Som i replikskiftet tidigare med ledamot Zetterman så är givetvis tjänstesektorn en fantastisk sektor som kan öka tillväxten. Jag ser inget fel med att tillväxten ökar så baserar den bl.a. på tjänstesektorns vikt så att säga. Där är ett svar. Jag ser inte heller att det är något fel i att producera varor hållbart eller också kanske någon gång ohållbart för den stora sakens skull att i framtiden skulle kunna göra ett ännu bättre aktivt val till att gå mot det hållbara. Allt är inte bara svart eller vitt. Det finns också en nyans av grått i den verklighet som de flesta av oss lever i.


  • Tack ledamot Karlström, det var ett friskt, piggt och studsigt anförande. Jag håller med om precis allting egentligen. Det som jag tycker är roligt är att som politiker, det är att allt hänger ihop. Man bearbetar och jobbar med en grundskolelag, som gör Åland mer attraktivt och ett bättre ställe att bo och flytta till. Det gör precis det som ledamoten tar upp i sitt anförande. Folk vill flytta till Åland, konsumera och starta företag här. Jag tycker också om målsättningar, jag har alltid gillat din slogan med antalet kor. Den tycker jag att man kan applicera på det mesta och jag har själv också lånat det lite. Inom turismen kan man göra mycket, jag tycker man ska sätta upp tydliga målsättningar där, t.ex. med att ha 50 000 nya övernattningar de kommande fyra åren. Jag tycker inte att vi ska vänta på att Åland ska fylla 100 år, det här är något som Åland och kanske den blivande näringsministern ska dra igång redan i januari.


  • Antalet kor kan vi också återkomma till, det finns mycket kvar att säga om det. Jag håller med, det är väldigt bra med definierbara mål som man kan jobba mot. Nummer 1000 är ganska bra, det kan vara allt från 1000 bäddar till 1000 nya studentlägenheter eller bostads platser på Åland. Jag tar gärna emot den bollen så kommer jag bolla tillbaka den ganska snart och omgående förhoppningsvis.


  • Tack ledamot Karlström för ett väldigt piggt tal såhär i slutet på dagen. Det var verkligen energifyllt och jag gillar verkligen din toning i framtiden på Åland. Jag tycker att det är väldigt mycket såhär vi ska tänka för att locka hit unga människor. Vi behöver verkligen se framåt och jag tycker också om att du pratar om att man ska göra saker och ting i samråd och dialog med näringen. Det jag tänkte fråga dig, något som jag också funderar mycket på, är om du har några tankar kring hur man kan stimulera till ungt entreprenörskap och få ännu fler unga att vilja bli företagare?


  • Till det sista, det finns väldigt mycket att fortsätta med som man redan har påbörjat. Exempelvis business lab, som vi har en ledamot i lagtinget som varit med i, hoppas jag kommer kunna fortsätta. Jag tror också på de goda exemplen där det finns framgångsrika företagare som visar att man kan göra något bra samtidigt som man också tjänar pengar, sporrar andra nya, unga företagare att vilja börja. Det handlar också mycket om att man skapar en framtidstro om att företagande är en livsstil. Det är inte mera tid om arbetstid och fritid, det är om att ha rolig tid och att ha tråkig tid. Där det kanske är jätteroligt att jobba hårt i en verkstad samtidigt som det är jättetråkigt att hålla på med papper. Om det det sedan är 40, 50 eller 60 timmar i veckan man sätter på den roliga tiden, så är det saker man måste börja tänka på ett lite nytt sätt.


  • Tack för ditt svar. Det ska bli roligt att fortsätta diskutera hur vi på Åland kan jobba med entreprenörskap, och i synnerhet med fokus på unga.


  • Talman! Den här budgeten som vi nu diskuterar blir inte särskilt långlivad. Det är en avgående regerings sista försök att lämna avtryck och därför inte särskilt livskraftigt mot bakgrund av valresultatet. Detta hände även efter valet 2011 och efter valet 2015. Den här budgeten ersätts om några månader med en ny slags omställningsbudget och arbetet med vad den ska innehålla påbörjades under den förra mandatperioden och fortsätter nu. På finans- och näringsutskottets vägnar vill jag tacka alla för inläggen i debatten. Vi tar med oss allt detta i det fortsatta arbetet på tisdag.

    För egen del har jag som vägkost i budgetarbetet valt att tänka i termer som utgör idrottens grundprinciper. Som till exempel att man aldrig når framgång genom att skylla på andra. Den idrottsman som lägger ansvaret på domaren, vädret, motståndarna, eventuella skador eller laguttagningen eller medspelarnas prestationer når aldrig toppen. Den som till hundra procent koncentrerar sig på det man faktiskt kan påverka, vinner. Mot den här bakgrunden vill jag lyfta några saker som vi själva kan bestämma över i budgeten och som på olika sätt gör Åland större och starkare och mer intressant att besöka eller, ännu hellre, flytta till.

    När det gäller synen på infrastruktur vill jag se förändring. Genom att bygga en tunnel till Föglö gör vi hela Åland större och vår ekonomi mer sund och förutsägbar. Vi skapar framtidstro för hela Åland och skärgården. En tunnel till Degerby är ekonomiskt, socialt och infrastrukturellt överlägsen den planerade bron på Gripö och den hybridfärja som numera är under byggnad. Detta måste hanteras med kraft och beslutsamhet och det bör höra till den nya regeringens allra första prioriteter. Här vill jag också lyfta Vårdö som hörde till de kommuner som drabbades hårdast under förra mandatperioden. Det var inte okej att lyfta bort kommunen ur skärgårdstrafiken och jag vill så snabbt som möjligt se en förändring kring detta, vilket vore en injektion i näringsliv och framtidstro.

    För att skapa insikter och bygga intellektuell höjd är Högskolan på Åland vår kanske viktigaste organisation. Åtminstone borde den vara det och därför förutsätter jag att bolagiseringen av högskolan går vidare och att till exempel sjöfartsutbildningen ges resurser för att växa och bli bäst, gärna i hela världen. Om någon plats borde ha förutsättningar att utbilda framtidens sjöfolk är det Åland med vår närhet till branschen och havet. Skapandet av Alandica Shipping Academy är en bra början, nu ska bara arbetet fortsätta och intensifieras med stöd i vår egen lagstiftning. Här kan man också inkludera Ålands yrkesgymnasium som har möjlighet att skapa utbildningar som är skräddarsydda för branschen. Det här har hänt redan inom städbranschen och man kunde gå vidare inom t.ex. väktarutbildningen, där det finns efterfrågan för specialutbildade yrkespersonal.

    Vi har även byggandet av ett nytt Bomarsundscenter som ska stå klart i samband med självstyrelsens 100-års jubileum den 9 juni 2022. Detta arbete måste fortsätta, vi får aldrig släppa tanken på att göra vår historia mer tillgänglig och intressant för såväl vår egen befolkning som för våra besökare. Äntligen kan vi på ett tydligt sätt berätta om Ålands förhållande till världens kanske förnämsta tapperhetsmedalj, Victoriakorset. Det allra första delades ut till irländaren Charles Davis Lucas för att han i strid med order och med sitt eget liv som insats lyckades kasta en brinnande granat till sjöss från sitt fartyg Hecla. Hade inte Lucas och de andra lyckats då, hade vi kanske inte haft något lagting i dag. Våra berättelser är unika och vi måste bli bättre på att använda dem.

    Jag har haft förmånen att vara med på ett hörn när det gäller planerandet av såväl sjöfartsutbildningen som Bomarsundscentret och tycker avgående minister Tony Asumaa har agerat rationellt och pragmatiskt. Trots att vi har befunnit oss på olika sidor den politiska mur som alldeles för ofta skapar problem i högre grad än möjligheter, har Asumaa och jag enats kring mål som på ett övergripande plan är bra för hela Åland. Tack för gott samarbete minister Asumaa och lycka till framöver. Här vill jag också göra en spaning. Under min första mandatperiod tyckte jag oppositionen uppträdde ofattbart gnälligt och okonstruktivt. Under tiden i opposition gjorde jag och mina kolleger i oppositionen ibland likadant. Det gjorde att folk därute, våra väljare, till en del förlorade tron på vad vi, alla, gör. Jag kan inte påverka någon annan men jag lovar att själv försöka göra annorlunda än hittills. Inom politik är det som i idrott, man kan bara bestämma över sitt eget spel.

    En annan, och ofta tabubelagd, fråga som hör till vår tids allra största utmaningar är den tilltagande psykiska ohälsa som begränsar människors möjligheter att nå sin fulla kapacitet. Jag vill att detta prioriteras i budgeten i ännu högre grad än i dag och särskilt tar fasta på behandlingen av människor som drabbats av missbruk av olika former. Vi lägger stor vikt vid preventiva åtgärder vilket är bra, men inte tillräckligt. Vi måste också förbättra vården av alla de som drabbats. Mellan 800 och 1.000 ålänningar, det är statistiskt fastslaget, lider av någon form av beroendesjukdom. Oftast kopplat till alkohol, allt mer till narkotika och spel. I dag är de drabbade hänvisade till den beroendemottagning som Mariehamns stad sköter. Dit går bara mellan 10 och 15 procent, det är också statistiskt fastställt, av de uppemot 1.000 som är drabbade. Det är alldeles för lite och därför är det dags att göra som man gjort i övriga västvärlden, beroende och missbruk är en sjukdom och ska behandlas som en sådan. Detta har slagits fast av WHO och detta vill jag att vi tar tag i även på Åland. Det är en investering i framtiden som snabbt skulle återbetala sig.

    En ö utan arbetsplatser blir snabbt öde och därför måste vi alltid ha i beaktande sådana näringar som skapar sysselsättning. En av dem är vattenbruk. Det råder en enorm efterfrågan på fisk i Finland och Sverige. På Åland hör våra fiskodlare till världens främsta men jag får uppfattningen att de ibland tvingas slåss mot väderkvarnar istället för att få möjlighet att utveckla sin näring. Deras miljöpåverkan är utmanande men i allt väsentligt väldigt mycket bättre än förr. Jag vill att landskapet och branschen sätter sig ner och tillsammans når en lösning som gynnar alla. På Åland borde vi hitta utvägar istället för problem. Är man liten måste man vara pragmatisk.

    Till sist vill jag slå ett tungt slag för en gren som bokstavligen skapat vårt samhälle, jakten på viltet i naturen. De åländska jägarna är sådana som inte bara i ord utan särskilt i handling gör skillnad. I budgetförslaget nämns som prioriterade områden till exempel invasiva arter. Här måste vi göra mer än bara prata. När det gäller arter som skarv, säl och särskilt mårdhund krävs det krafttag som vi hittills inte varit vana vid. Vi vet vad skarv och säl ställer till med, men i det tysta sker något mycket värre ute i våra skogar och det är till följd av mårdhunden. Den äter allt och är särskilt intresserad av häckande fåglar och deras ägg. De har gjort att våra skogar idag är tysta. Jag menar att målet borde vara att utrota mårdhunden. Detta inkluderar dessvärre skottpengar, vilket är en investering för att på nytt fylla våra skogar med liv, mer än mårdhundar.

    Med dessa ord, som blev lite för långa, vill jag tacka den avgående landskapsregeringen för ert arbete. Ni gjorde ert bästa liksom regeringarna före er. Nu väntar det nya tag i fyra år och efter det vet ingen något annat än att allting händer på nytt.


  • Tack talman! Tack också till ledamot Pettersson för ett mycket innovativt och inspirerande anförande. Särskilt då det gäller skärgården som en del av hela Åland, jakten som en friskvårdsform och högskolan som en viktig aktör för utbildningen på Åland. Jag vill också förena mig kring er syn gällande minister Asumaas gärning för utbildningens befrämjande på Åland och genom denna replik förena mig i ett tack till honom också.


  • Ledamoten inledde med den här tunnel historien, vi vet att centern gick till val på att ha en tunnel till Föglö. Sedan fortsätter ni med att den här hybridfärjan har börjat byggas och jag undrar lite hur läget är. Vi hade en omröstning i samband med spörsmåls ärendet som vi avslutade förra perioden med. Hur är läget nu? Var det en onödig flygresa eller?


  • Frågan kan man väl närmast förklara som att det frågades blott men gav sig svar, ty svar finns inte att ge i detta skede. Vi vet hur läget är, färjan är upphandlad och under byggnad. Vi vet att det kanske inte har det folkliga stöd som det borde ha, men hur fortsättningen blir att se ut är en sak för den nya regeringen som ska tillsättas och det lagting som efter det har att hantera frågan. Beklagar, något mer närmare än så kan jag inte riktigt säga.


  • Tack ledamot Jörgen Pettersson för ditt mycket bra anförande. Jag är glad att kunna ta fasta på tre av de punkterna som ledamoten nämnde. Det vill säga fiskodling, missbrukspolitik och jakt. Jag hoppas att ledamoten tar med sig det här i kommande regering och verkligen tar fasta på det som ledamoten nu framförde till oss. Jag önskar stort lycka till.


  • Tack ledamot Pettersson, jag håller fullt och fast med. Jag plockar ut utbildningen och jag tänker då på det som jag, i ett tidigare replikskifte här idag, kallade utbildningsexporten. Det finns faktiskt fördelar för Åland att hämta. Med tanke på att det i fastlandet blir allt svårare att hitta svenskspråkiga yrkesutbildningar som väktare och sotare t.ex. Här kommer vi att kunna göra en gärning på rätt sätt, och utbildningsexporten kan faktiskt också vara en motor för inflyttning, så jag håller helt med.

    Kampen mot mårdhund, mink, säl och skarv, den ska aldrig upphöra. Jag tycker att landskapsregeringen har gjort mycket. Man har försökt få mårdhundsfria områden. Speciellt kring häktningsområden, via stöd till viltvårdskameror etc. Jag tror också, och det har jag alltid trott, att man under några år behöver ha en rejäl höjning av skottpeng. Det ska vara lönsamt att göra den här insatsen (… taltiden slut).


  • Utbildningsexport är ett väldigt bra begrepp och det är något som högskolan faktiskt kan bistå med. Vi vet redan att det finns de som har flyttat hit för att studera, som sedan blir kvar. Det är precis dem vi behöver ha. Genom att ha en stark högskola får det också ringeffekter för andra, för hela vår stad och t.ex. inom sjöfartsnäringen sådana organisationer som Ålands sjösäkerhetscentrum.

    När det gäller mårdhunden är det en fråga som faktiskt är rätt irriterande. Den har nämligen tagit sig hit köksvägen, den är extremt reproduktiv, den får upp till 2 kullar per år. Den är därmed ohejdbar på väldigt många sätt och den saknar naturliga fiender. Den går fram som en dammsugare i våra skogar och det är precis därför du inte längre hittar skogsfåglarna som skogarna tidigare var fyllda av. Här behöver vi resonera oss fram till en lösning.


  • Det tror jag att vi gör lokalt. Sedan när det gäller säl och skarv, så ligger det inte alltid i våra händer. Speciellt skarven förstör för oss, med tanke på att det är en flyttfågel. Här behövs Stockholms skärgård och Åbolands skärgård, det behöver vara ett Östersjösamarbete. Detsamma gäller sälen, tänk om sälen skulle kunna vara en handelsvara där man faktiskt skulle kunna förädla hela sälprodukten som man en gång kunde göra. Det är ditåt vi behöver sträva.


  • Att jaga skogsfågel hör kanske till de finaste jakterna som finns. Att strosa omkring i orörd skog och leta efter orrar, järpe, morkulla, tjäder. Det där är en jaktform som ganska enkelt skulle kunna gå att exportera och göra till något väldigt fint. Precis samma sak är det, rätt hanterat, med säl, skarv är något svårare. Vi får inte glömma bort att vi bär ett ansvar gentemot alla människor som egentligen har större nytta av maten än vad skarv och säl har. Idag är det dessvärre så att vi har förlorat kontrollen över säl, skarv och mårdhund. Den borde vi återta för att skapa ett Åland som är trevligare att bo på.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 16:09

    Fru Talman! Kort om motionerna 8-10. Jag vill i detta anförande bara alldeles kort beröra dessa motioner som jag inlämnat till lagtinget i sista stund. För det första vill jag uppmana den blivande regeringen att inför lagtinget presentera en färdplan hur landskapsregeringen avser gå vidare gällande de upphandlingar och anbud som antagits i anledning av den s.k. kortrutten till de delar som omfattas av åtgärderna i västra Föglö. Situationen är minst sagt förvirrande. Å ena sidan har vi landskapsregeringen som anser sig bara ha förverkligat en politik som lagtinget gett sin fullmakt för. Å andra sidan har vi lagtinget som ansett att landskapsregeringen överträtt sina befogenheter i och med att man inte återkommit till lagtinget när upphandlingen överskred den, enligt lagtingets uppfattning, överenskomna budgeten. Man förrättade till och med en omröstning i lagtinget kort före mandatperiodens utgång, närmare bestämt fredagen den 27 september, alltså tre veckor före val. Omröstningen gällde en åtgärdsuppmaning med ordalydelsen ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm med hänvisning till att lagtinget inte beviljat medel för ifrågavarande verksamhet.” Talmannens röst blev avgörande och därmed blev klämmen godkänd med minsta möjliga marginal. Efter det har HFD fastställt vägplanerna torsdagen den 31 oktober i v. 44, alltså den ödesdigra ångerveckan. Ingen kontakt har i denna sak tagits med rederiet enligt dess VD i en radiointervju i Ålands radio i förrgår. Förvirringen förvärras för var dag som går. Fler parter, entreprenörer, leverantörer och underleverantörer, involveras i förverkligandet av projektet undan för undan och det spekuleras nu vilt i var skadeståndsbeloppet rent hypotetiskt kan tänkas landa i en domstol. Nya bud varje dag. Det är fullt möjligt att beloppet i en förlikning skulle ha legat någonstans över 300.000 euro fredagen den 1 november medan den idag är högst sannolikt betydligt högre. Det här får vi aldrig veta eftersom ministern som fattat beslutet på enskild föredragning avsiktligen inte vidtagit åtgärder för att minimera beloppet i enlighet med den kläm som lagtinget antog den ödesmättade fredagen den 25 september. Ett talesätt gör gällande att högmod går före fall.

    Fru Talman! Situationen är minst sagt olustig för alla parter. För landskapsregeringen, för avtalsparterna, för markägarna, för entreprenörerna och näringsidkarna, för skärgårdsborna, för sommargästerna, ja, för precis alla som på ett eller annat sätt berörs av den här skandalen, så som någon valde att uttrycka det. Jag tänker inte i replikskiftet gå i polemik i den här frågan eftersom jag inte varit med och diskuterat den här saken vare sig i lagtinget eller landskapsregeringen eller i något annat strategiskt organ. Jag har härmed fört fram röster från fältet och har ingen anledning att ta på mig ansvar för andras förehavanden.

    I min andra motion efterlyser jag en plan på hur landskapsregeringen avser successivt förnya flottan som även enligt landskapsregeringens egen uppfattning är delvis föråldrad och sliten. Till skillnad för fartyg i långfart utsätts skärgårdsflottan för ett stort slitage i och med de otaliga dagliga angöringarna, lastningarna och lossningarna, pressade av tidtabeller och som ska ske i alla väderförhållanden. I budgeten finns glädjande nyheter om avsedda upphandlingar ex. på linjen Kumlinge-Enklinge, men även i övrigt på andra håll. Jag vill med den här motionen trycka på att lagtinget ska under första kvartalet år 2020 få ta del av den förstudie som nämns på sidan 193 över vilka frigående färjor och linfärjor som ska förnyas och i vilken turordning det föreslås ske. Det här är mycket angeläget. Den som regelbundet följer med aktuella meddelanden på Ålandstrafiken hemsida har noterat att avvikelserapporterna duggat tätt den senaste tiden, inte minst på Föglölinjen. Till en pendlares rutin hör numera att till morgonkaffet låta sig serveras aktualiteter på Ålandstrafikens hemsida. Det finns säkert statistik över hur trafiken till och från Föglö avlöpt under den tid Skarven varit på dock i Kimito fr.o.m. fredagen den 11 oktober men min bestämda uppfattning, i egenskap av konsument på linjen, är att många helt enkelt avstått från att åka på grund av den osäkerhet om att rymmas med på färjan som rått under dessa veckor. Fortsätter det så här finns det alltid en risk att pendlare till Föglö söker jobb på fasta Åland och pendlare från Föglö söker bostäder närmare sina jobb på fasta Åland och en sista dödsstöt skulle vara att näringslivet överger Föglö som ort för sin verksamhet. Samhället tvinar till döds till sist. Sakta men säkert. Vi vill ha en levande skärgård året om.

    Min sista motion handlar om att stöda åtgärder för att motverka den dramatiska avfolkningen i skärgården. Här kan Näringsavdelningens expertkunskap i samråd med Skärgårdsnämnden och Företagsam skärgård göra skillnad. Vi måste lägga alla klutar till för att vända trenderna och ge regionen framtidstro. Tack.


  • Jag kan bara säga att jag tycker det är väldigt bra motioner som ledamoten har lagt och det som jag framförallt vill lägga tyngd på är den sista som ledamoten presenterar. Det är en motion som jag mycket väl hade kunnat skrivit under. Det där är väldigt viktigt att skärgården ges. Det rör sig om så lite pengar extra att det behövs verkligen för att förhoppningsvis kunna komma till ett trendbrott. Mycket bra jobbat. Tack.


  • Även om ledamot Juslin eventuellt kan betraktas som opposition i sitt eget parti, välkomnar jag ledamotens framsyn till att landskapsregeringens skärgårdspolitik framförallt har kretsat kring två politiska förslag. Det är kortrutt och det är kommunsammanslagningen. Ingen av dessa har varit nämnvärt önskvärda i skärgården. Skärgården har däremot önskat en bred palett av olika lösningar. T.ex. lagstiftningslösningar som skärgårdslag, men också olika nivåjusteringar i samhällsservice. Den här skärgårdsnämnden är ju en motor i utarbetandet av dessa förslag. Motionen är väldigt intressant. Jag skulle verkligen vilja veta vad ledamot Juslin tror att den här skärgårdsnämnden skulle kunna göra med de här resurserna, ännu mer.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 16:17

    Jag vet att näringsavdelningen besitter expertkunskap på det här området. Jag tror att företag som skärgårdsnämnden bör ha ett närmare samarbeta med de som jobbar med näringslivet. Att den vägen kunna inspirera företagare i skärgården för att bilda nya företag. Små företag till en början, men vi ser ju hur fiskodlingarna har börjat från små enheter och har expanderat och är mycket hållbar industri idag.


  • Ledamot Juslin benämner fiskodlingen som en hållbar verksamhet. Jag skulle jättegärna vilja se en nyansering av den frågan. Det oaktat skulle ledamoten Juslin vara för att lagstifta om skärgården så som rikslagstiftningen om skärgårdslagen också på Åland?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 16:19

    Inte utan förbehåll. Jag tycker att vi kan börja titta på och granska rikslagstiftningen innan jag vill uttala mig mera i den frågan. Då det gäller fiskodlingarna anar jag förstås att jag skulle mot repliker. Jag har upplevt fiskodlingarna som näring i skärgården sedan början av 80 -talet. Jag har sett vilken utveckling det har varit, till det bättre. Jag är väldigt förhoppningsfull att den kan fortsätta existera på Åland.


  • Tack, fru talman! I förslaget för budgeten för år 2020 kan jag se flera olika poster där man vill använda budgetmedel till att sprida information om olika företeelser. Eftersom detta är ett av landskapets verktyg för att genomföra förändring vill jag slå ett slag för något som är otroligt angeläget. Närmare bestämt kvinnosjukdomen endometrios. Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnans celler sprider sig utanför livmodern. Vid menstruation börjar denna vävnad att blöda och skapar kraftiga buksmärtor. Man kan likna sjukdomen vid en kraftig inre blödning som återvänder som ett brev på posten månad efter månad. Faktum är att hela tio procent av alla kvinnor som menstruerar lider av denna smärtsamma sjukdom. I snitt tar det sju till åtta år förrän den diagnostiseras. Sju till åtta år. Tio procent av alla menstruerande kvinnor. Låt det smälta in.

    På Åland, och runtom i världen, finns i dag väldigt lite kunskap om sjukdomen endometrios. Varför? Det är en fråga jag ställer mig. Är det för att samhället förväntar sig att en kvinna ska kunna tåla lite smärta? Är det för att det oftast inte är en dödlig sjukdom? Frågorna är många.

    På Åland finns i dag ingen specialistvård när det kommer till endometrios. Vi kan visserligen skicka patienter till Åbo, men varför göra det komplicerat när vi vet att tio procent av de menstruerande kvinnorna lider av detta? Jag vill med största allvar uppmana den kommande regeringen och det nuvarande lagtinget att ta tag i denna fråga. Så länge vi har allmän vård så är det inte annat än rimligt att kräva att denna vård ska finnas till för alla de som lider av sjukdomen.

    Mitt förslag är att man under kommande mandatperiod bekostar utbildning till åtminstone en specialistsjukskötare inom området endometrios och ser till att budgetmedel för information om sjukdomen säkerställs. Tack.


  • Det värmer verkligen ett barnmorskas hjärta när en man går upp i talarstolen och pratar om kvinnors hälsa och sjukdomar, som tyvärr inte är ett prioriterat område överlag. Precis som jag sade i mitt anförande har Ålands hälso- och sjukvård ett projekt för att ta tillvara de idéer och kunskap som finns i organisationen. Jag ser att det här är ett riktigt bra område att ta tag i. Det är väldigt synd att man ska ha det i projektform att man tar tillvara kunskap som finns i organisationen, det här borde vara en naturlig del av verkligen. Jag tycker det är bra att ni lyfter det här.


  • Jag hoppas att lagtinget driver vidare den här frågan. Det är som sagt något som röster ute i samhället har höjt för den här frågan och det förväntas av oss politiker att föra deras talan. Eftersom att det här är en sjukdom som väldigt få känner till men drabbar väldigt många på ett väldigt kraftfullt sätt, är det mer än rätt att vi höjer rösten för det även på politisk nivå.


  • Precis så är det. Personalen inom all vård vill och kan vara med och utveckla och förbättra vården, också anhöriga är ofta en outnyttjad resurs. Förra mandatperioden, för inte så länge sedan, fick vi en rapport om folkhälsoläget på Åland, då lyfte jag behovet av ett nytt folkhälsopolitiskt program. Det finns ett som går ut nästa år och då hoppas jag att det snabbt kommer ett nytt där man som ett specifikt fokusområde kan lyfta kvinnors hälsa och den här sexuella och reproduktiva hälsan. Det skulle vara ett jätteviktigt fokusområde. Många är oroade för sexuella trakasserier, våld i nära relationer, sexuellt våld, så det skulle vara ett riktigt viktigt område.


  • Det glädjer mig väldigt mycket att du tog upp just den här specifika frågan. Jag tror det var vid förra valet så var jag på akuten tillsammans med av mina partisystrar vi d den tiden, som knappt hade kunnat delta i valrörelsen överhuvudtaget på grund av endometrios. Hon blev då beskylld för att vara en pillermissbrukare och inte tagen på allvar överhuvudtaget. Det var också första gången jag fick höra hur lite kunskap det fanns på Åland och hur lite man pratar om det här som faktiskt drabbar, som du sade, en stor del av kvinnorna. Man tänker också på vilket samhällsekonomiskt problem det är med bortfall från arbetstid och allt annat som behöver skötas i ett liv. Det är ju som ett handikapp i princip.


  • Det är precis som ledamot Eckerman säger, kunskap om den här sjukdomen är alldeles för bristfällig inom vården och som jag sade i mitt anförande tar det i snitt 7-8 år förrän man blir diagnostiserad. Det är alldeles för länge. De som har den sjukdomen har ofta berättat att de blir bemötta med skepsis när de kommer till sjukhuset. Det är först när de under många års tid har varit regelbundet som man konstaterar sjukdomen. Därför tror jag att det är angeläget att vi på politisk nivå pratar om det här och verkligen försöker göra något. Fortbildningen inom sjukvården är ett otroligt bra verktyg och utbilda en specialistsjukskötare är något jag tror skulle vara på sin plats. Jag hoppas att ledamot Eckerman för det här vidare i lagtinget.


  • Ja, ledamot Svensson, jag kommer att föra den här bollen vidare och jobba för det här. Det finns en sammanslutning med kvinnor som bor på Åland och har en Facebook grupp som handlar om endometrios. Det är väl egentligen det största och bästa sättet att kunna dela med sig av sina erfarenheter och få stöd. Och frågor kommer "Är det någon annan som känner igen det här?", "Hör det här till min sjukdom eller något annat?"," Tror ni att jag har det här?", bara det att man måste sitta och diskutera sin kroppsliga hälsa med andra på i en Facebook grupp och inte kunna få svar från sjukvården visar ju hur allvarligt det här problemet är.


  • Tack, fru talman! Bästa lagting, I detta anförande tänkte jag beröra mina tre motioner med rubriken: ”Främjande av hållbar energiomställning.” Den gäller en övergång till gasbilar. Rent tekniskt har jag tre olika motioner. Den första gäller ett anslag om 750 000 euro för att subventionera en konvertering av bensin- och dieselbilar till gasbilar. Där föreslår jag 1 500 euro i subventionering per bil. Den andra gäller ett stöd på 200 000 euro för att stöda en investering i en gasstation. Den tredje motionen gäller en symbolisk konvertering av ÅLAND 1 till gasbil. Allt detta för att stödja en snabbare övergång från fossil biltrafik till betydligt miljövänligare. Om nån vill använda ordet klimatsmartare, så är det fritt fram.

    Fru talman! Jag tänkte här också ta upp lite av bakgrunden även här. Under vår förra lagtingsperiod fokuserade vår regering på att öka antalet elbilar. I Finland försökte man däremot stöda både elbilar, gasbilar och konvertering från fossilbilar till gasdrift. Ungefär i enlighet med de motioner som jag har lämnat in.

    Om vi ser till effekterna på Åland så har jag via fordonsmyndigheten fått fram att antalet fossilbilar och paketbilar ökade med ungefär 2000 under de senaste fyra åren. Antalet rena elbilar är i dagens läge 109. Utöver detta finns det några hybridbilar. Som kuriosa kan jag nämna att det numera finns 15 st. gasfordon, trots att det inte finns någon gasstation på Åland. Det har alltså tillkommit, i runda slängar, 2000 fossilbilar och ca. 100 elbilar under de senaste fyra åren. Man kan säga att politiken har inte lett till färre fossilbilar.

    Om vi skulle konvertera våra fossilbilar så skulle vi, bildligt talat, över en natt kunna minska koldioxidutsläppen med 1/3. Det tar en vecka att konvertera en bil, men om vi bortser från det. Eftersom jag gissar att alla inte kört en gasbil, så tänkte jag kort förklara hur det fungerar. Jag har nämligen en gasbil i Portugal sedan några år. Folk brukar undra om det syns någon skillnad, om det märks nån skillnad och svaren är nej. Man märker ingenting och det syns ingenting. Speciellt min bil som råkar vara en konverterad bil. Då tar man alltså bort reservhjulet och placerar en gastank på istället. När jag tankar så öppnar jag tanklocket och kan använda antingen bensin eller gas. Det tar samma tid, funkar på samma sätt och det går inte att missa.

    En gasbil startar alltid på bensin, cirka 30 sekunder tills den automatiskt går över på gas. Gasen kostar i Portugal ca 60 cent per liter. I praktiken kör man tills gasen tar slut. Då hör jag ett varningsljud, som jag stänger av och far sen så småningom och tankar. Man tankar alltid full tank, eftersom att det är billigt. Sedan har man en halv tank bensin som man har när man startar och som reservtank. Jag råkar ha ungefär 2 km till stationen, sedan ungefär 10 km till nästa. Så en gasbil är alltså egentligen en bifuel-bil eller bensin/CNG enligt registret.

    Byter man till gas så minskar man koldioxidutsläppen med ca 1/3. De andra utsläpp minskar nästan till noll. En ingenjör förklarade för mig att man ju kan ha en gasspis i köket, men en bensinspis har nog ingen sett. I min vision så skulle vi kanske ha, under flera år åtminstone, bara en gasstation på linjen Godby-Mariehamn, småningom behöver vi fler. Vill ha enbart biogas, som en del vill ha, så är det inget problem heller. Prisskillnaden är mycket marginell och det går ju att ställa det kravet. Ska man sälja gas så ska det vara via biogas. Jag hoppas att detta nya lagtinget kan se fördelarna med detta miljövänliga och delvis klimatsmarta alternativ och jag ser fram emot intressanta diskussioner kanske här och nu, och framförallt i finans- och näringsutskottet. Tack för ordet.


  • Det var någon som sade till mig här för någon vecka sedan, att jag borde gå igenom stenografin och kolla hur många gånger ledamoten har använt ordet gasbil under förra mandatperioden. Jag har en enkel fråga angående gasbilar kontra elbilar. Vad ser ledamoten för fördel med gasbil när man jämför med en elbil? Både när det kommer till effektivitet och själva driftsmedlet.


  • Nu är jag ekonom och inte ingenjör så jag tror inte att jag ska jämföra bilarna och vilken som sedan är mer och mindre klimat- och miljövänlig, för det diskuteras ganska flitigt. Det som jag ser som en fördel med gasbilarna framför elbilarna är det att vi kan konvertera de fossilbilar vi har. Det är svårare att konvertera de till elbilar. Att vi på det sättet kunde minska. Vi har äldsta bilståndet i Finland eftersom att vi kör så lite. De bilar som köptes de senaste fyra åren kommer vi att ha i 20-25 år. Konverterar vi dem till gas minskar vi fossilutsläppen. Det är det som jag ser är den största fördelen.


  • Förstår jag ledamoten rätt när jag förstår det som att man vill införa någon form av stöd till privata aktörer som ska kunna etablera en tankstation för gasbilar? Eller vad är det som ledamoten vill få fram när det kommer till det här gasbilsförslaget?


  • Jo, ledamoten har förstått det helt rätt. Det är på samma sätt som man har utvecklat det också på fastländska sidan. Nu har vi 15 bilar, och det är ganska svårt att få en lönsam gasstation med det. Det behövs både för att skaffa den osv. På samma sätt var det med alla el laddningsstationer här, det var ett år som det satsades mer på el laddningsstationer än vad det kom elbilar. Det gick också på allmänna medel. Tyvärr måste man göra det i början. I princip tycker jag inte om det som ekonom, men ibland är det den enda vägen.


  • Jag vill ansluta mig till den fråga som ledamot Svensson ställde alldeles nyss. Jag blev också fundersam på just de här 200 000 euro, men jag ställer frågan lite annorlunda. Tror ledamot Toivonen att det finns ett intresse av det här hos någon aktör på Åland, för att etablera en gastanks station? Skulle 200 000 euro vara rätt belopp för att få igång det?


  • För det första vet jag att det finns intresse. Bland annat tack vare det att jag har haft den här motionen tidigare, så har man hört talas om det och folk har kontaktat mig. För det andra, om exakt den här summan räcker är svårt att säga. Det är i den här storleksordningen som man har fått det att fungera på fastlandet. Så det är från det som jag har tagit det, att det är den storleksordningen det är frågan om.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Anförande | 16:36

    Fru talman! Man pratar mycket om att hela Åland ska leva, det är en slogan som många nämner. Om man tittar på hur stora satsningar det görs på skärgården skulle jag önska att det skulle göras lite satsningar på västra Åland också, när det gäller vägar. Vi har flera landskapsvägar på västra Åland som inte är asfalterade. Dessutom saknar vi till stora delar gång och cykelväg längs riksväg 1. De icke asfalterade vägarna är mer eller mindre oframkomliga vid tjällossning, vilket den avgående vägministern höll med om när jag tidigare nämnde det för honom.

    Jag hoppas att den nya regeringen ger oss, om man kanske inte får allt, men åtminstone de landskapsvägarna som nu är grus, asfalterade. Tack.


  • Fru talman, bästa lagting. I motion nr 7 föreslår jag att i moment 21010 ska det strykas 10.000 euro och motiveringen är: ”kostnader för utbildning och kompetensutveckling för olika målgrupper i enlighet med landskapsregeringens handlingsplan 2019-2025 för lika villkor för hbtqia i det åländska samhället.” Det är alltså fråga om principer, inte pengar.

    Fru talman. Betyder detta att Åländsk Demokrati är emot hbtqia? Är Åländsk Demokrati både rasister och transfober? Nej, jag tror att de flesta är medvetna om att vi inte är rasister. Och vi är inte transfober heller. Frågan är mycket komplicerad. I vårt partiprogram skriver vi ”Vi inom Åländsk Demokrati står för alla människors lika värdighet, oberoende av nationalitet, religion eller sexuell läggning.” Det här är vår värdegrund.

    Minister Fellman har tidigare på enskild föredragning tagit fram pengar för en handlingsplan för hbtqia-personer. Nu vill hon ha ännu mer pengar. Planen är till många delar alldeles utmärkt, men där finns även argument som använts för så kallade könskorrigerande operationer, som det heter. Där finns en inlindad kritik mot att man i Finland inte tillåter detta för personer under 18 år. Samma argument som används en den svenska centerstödda regeringen i sitt förslag för att sänka åldersgräns till femton år och för att det skall kunna göras utan vårdnadshavarens godkännande. Det är alltså i en ålder då man inte ens får köpa energidrycker med vårdnadshavarens godkännande. Det ser ut att som en epidemi i vissa länder att man ska ”korrigera” sitt kön. Men de som genomgått dessa oåterkalleliga operationer är tyvärr ofta lika olyckliga efter operationen. Den som sett Tranståget på SVT vet vad jag talar om.

    Fru talman! Vi har ett problem med PAF-pengar, som dominerar den tredje sektorn. Pengarna ges till höger och vänster för projekt som till det yttre verkar väldigt positiva. Det kan vara ”ungdomar i skärgården”. Det kan vara ”sexuella gruppers utanförskap”. Det kan vara ”fred eller frihet” och så vidare. Men vad är dessa föreningars egentliga politiska intentioner? Vi kan läsa om deras offentliga, officiella syften, men man kan ofta se en underton som är av politisk verksamhet. Sådana föreningar vill vi inte sponsorera med skattemedel. Oftast har de här en vinkling mot ett visst politiskt håll, men inget hindrar att någon söker bidrag för att studera bomärken på Åland eller hembygdsdräkternas historia och sen visar det sig att det är en förening med rent nationalsocialistiska tecken.

    Fru talman! Min avsikt med denna lilla motion är att vi skulle pausa denna typ av anslag och låta den nya regeringen formulera ett regelverk för dem som kan få stöd för denna typ av verksamhet och hur uppföljningen skall göras, så att föreningar med politiska syften inte kan få skattefinansierade stöd. Eller föreningar vars största syfte verkar vara att gynna den som är arrangör. Det finns för tillfället föreningar med politisk verksamhet som får större stöd än de flesta politiska partier i lagtinget.

    Fru talman. För några år sedan träffade jag en kvinna. Hon var väldigt, väldigt kvinnlig. Men så småningom kom det fram att hon kanske inte bara var en kvinna. Hon hade accepterat den hon var och hon var lycklig. Hon identifierade sig som en kvinna, trots att kanske inte hela spegelbilden sade samma sak. Om hon som yngre var till en psykolog vet jag inte, men nu var hon en mogen kvinna. Hon lärde mig att det fanns ett alternativ till könskorrigering. Denna kvinna är nu lyckligt förlovad med en man i Rom, dit hennes arbete förde henne.

    Personligen kan jag inte stöda projekt som kanske lobbar för en sänkning av åldersgränsen för oåterkalleliga könskorrigeringar och hoppas att den nya regeringen har en sådan värdegrund att den kan och vill skriva ett tydligare regelverk för användning och uppföljningen av PAF-medel. Tack för ordet.


  • Jag konstaterar att ledamot Toivonen inleder anförandet med att prata om hbtqia- personer och sedan går vidare med att plocka fram foliehatten och pratar om lite mer politiska konspirationsteorier för att sedan avsluta med en personlig anekdot. Det jag vill efterfråga i min replik är ledamotens egen, personliga erfarenhet av de här personernas tillstånd. Har ledamot Toivonen suttit ner och pratat med de här och förhört dem angående deras situation?


  • Den här motionen är skrivet på ett allmänt plan. Jag försökte hålla största delen av anförandet på ett allmänt plan och jag tänker inte gå in på mera privata saker.


  • Ledamot Toivonen hävdade att minister Fellman i klar språk har , eller jag uppfattade det så, sagt och uttryckt sig att man borde få göra de här könsbytet innan man är 18 år. Var det rätt uppfattat?

    Det andra som jag ställer mig fundersam till. Jag vill gärna att du i klarspråk säger vilka föreningar det handlar om. Jag är själv styrelsemedlem i två föreningar, Rädda Barnen och ungdomshuset BOOST och vi får de här PAF- medlen. Jag uppfattar ingen av de styrelserna som politisk.


  • Den första framförallt, då uttryckte jag mig otydligt. Jag har inte på något sätt sagt att minister Fellman har haft de här åsikterna. Utan i den handlingsplan man kom till finns exakt samma argument som den svenska regeringen har haft när man velat sänka åldersgränsen från 18 till 15 år. Det är den kopplingen, inte hennes åsikter, absolut inte.

    Den andra så vill jag inte gå in på olika föreningar, jag försökte uttrycka mig väldigt allmänt. Vi får inte nämna sådana som inte kan försvara sig här så jag vill inte gå in på det. Utan principen som jag sade, att föreningarna inte får blanda in politisk verksamhet, det är det som jag är inne på.


  • Tack för svaren. Dels är det inte vår behörighet i den här frågan och sedan är det också på det sättet att av de föreningar som söker PAF- medel, kan jag inte på rak arm komma på någon som skulle vara politisk. Jag tror inte att det finns någon sådan. Jag ser ganska små möjligheter för en politisk förening att ansöka om PAF-medel.


  • Vi har olika åsikter i frågan. Tack.


  • Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.