Enda behandling

Förts tillåts diskussion. Avsikten är att diskussionen ska avslutas vid dagens plenum som kan avslutas något senare än brukligt. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum på fredag kl. 09.30. Diskussion.

Talman! Låt mig börja med att tacka mina kollegor i finans- och näringsutskottet och vår utskottssekreterare Sten Eriksson för synnerligen agilt agerande denna vecka som blev rätt intensiv. Vi fick tilläggsbudgeten till oss från lagtinget så sent som i fredags. Vi har efter bästa förmåga försökt att hantera den under dessa två dagar den här veckan för att den ska kunna debatteras idag och presenteras. Skälet till det är huvudsakligen att den budgetlag som handlar om att ta bort inkomsttaket för studiestöd ska kunna bli verklighet. Så tack till mina kollegor för benäget bistånd i den processen! Det är ett bra exempel på hur man agerar agilt faktiskt på många sätt.

Årets första tilläggsbudget kan på många sätt betraktas som framtidsomfamnande och konstruktiv. Förslaget innehåller merkostnader på sammanlagt 790 000 euro vilket ska läggas till en budget som innan dess låg på 395 miljoner euro. Att bara kalla dessa ökade utgifter som kostnader är dock att göra det lite för enkelt. Landskapsregeringens mål med denna tilläggsbudget är att skapa ett långsiktigt mervärde för hela Åland och det instämmer finans- och näringsutskottet i. Dessutom så kommer förslagen i denna tilläggsbudget att göra Åland och ålänningarna ännu lite friskare.

I förslaget finns upptaget tilläggsanslag för höjda kostnader för studiestöd, utkomststöd för arbetslösa, bidrag ur penningautomatmedel för filminspelning, avgiftsfria munskydd i kollektivtrafiken samt anslag för Ålands hälso- och sjukvård. Extra vikt läggs vid psykisk ohälsa och utökad mammografi screening, båda åtgärderna är sådana som långsiktigt ska gynna folkhälsan, vilket torde vara bra för alla.

När det gäller studiestödet handlar det om att för tillfället, och som en följd av pandemins effekter, lyfta bort det inkomsttak som förhindrat studeranden att arbeta för mycket, då riskerar man studiestödet. Åland behöver arbetskraft i detta läge och detta är ett litet steg på vägen mot en arbetslinje där man inte ska bli bestraffad för att man vill ta i lite extra. Kostnaderna för stödet uppskattas till 300 000 euro men värdet av det bör bli mycket högre. Det här kopplas till de budgetlagar som hanterades tidigare idag och i utskottet.

I budgetförslaget finns också ett försiktigt anslag om 10 000 euro för att rationalisera och effektivisera processerna som arbetssökanden ska gå igenom. Dessutom föreslås ändringar i hur arbetslöshetsförmåner ska erhållas.
Budgetförslaget åtföljs av några s.k. budgetlagar, vilka också hanterades tidigare idag. Den behandlingen vidtar i skyndsam ordning och finans- och näringsutskottet ber att få återkomma till tidpunkten för förverkligandet av detta.

I förslaget finns också ett anslag om 180 000 euro för att genomföra en sedan länge diskuterad omorganisation av ledningen inom ÅHS. Utskottet godkänner detta anslag men kan inte låta bli att påminna om att i en perfekt värld borde denna form av merkostnader rymmas inom den befintliga ÅHS:s budget som ändå ligger på ungefär 100 miljoner euro. Med tanke på hur oerhört stor del av den åländska budgeten som går till ÅHS så är det extremt viktigt att ledningsfunktionen på sjukhusets sida är så bra som möjligt, liksom också att styrelsen fungerar så bra som någonsin möjligt. Med detta sagt vill jag inte hävda att så inte skulle vara fallet idag, men det är ändå en tankeställare om man måste äska om tilläggsmedel för ganska små summor när organisationen ändå är så stor.

Finans- och näringsutskottet har också trängt djupare in i planerna på att stöda en nyproduktion av åländska eposet Stormskärs Maja med 300 000 euro ur penningautomatmedel. Penningautomatmedel är en stor tillgång för Åland som bör användas på olika sätt som gynnar allmännyttan. Det handlar inte om direkta skattemedel, utan det är vinst som är införtjänat från penningspel.

Utskottet har erfarit att dessa 300 000 euro som nu godkänts ska utbetalas mot inlämnad redovisning och tycker därför att det är väl använda medel. Att göra film handlar om oerhört hård konkurrens. Det är många inspelningsplatser som vill vara föremål för filminspelning och allt fler länder även i vår närregion betraktar det som en slags kärnverksamhet av det skälet att syns du inte så finns du inte. Idag finns det ett tjogtag filmkommissionärer runtom bara i Norden egentligen, men i våra närområden, som ägnar oerhört mycket tid åt att sälja in sina platser, sälja in dess ljus och sälja in dess fördelar vilka vi på Åland har väldigt gott om. Vi har världens tryggaste samhälle kanske. Vi är agila till vår läggning, som ö-bor så måste man vara redo att lösa svåra problem snabbt. Här finns nära till beslut. Självstyrelsen arbetar för oss. Det ser man på det här i arbetet med att få hit Majafilmen. Det kan gå väldigt snabbt när det behövs. Det är självstyrelsepolitiskt viktigt att visa handlingskraft när det kommer till att göra oväntade saker. För man ska minnas att allt handlar om värdskap, hur vi uppfattas av alla dessa filmbolag som vill göra olika produktioner. Är det då en bra affär för Åland? Hmm, det är svårt att säga. Man vet sällan vad en bra affär är innan man har genomfört den. Jag har svårt att tänka mig att väldigt många andra intressenter skulle vara redo att jobba för att Åland ska bli en inspelningsplats för olika former av filmer.

Filmskapande är idag - har vi lärt oss i utskottet - någonting som är växande på alla fronter. Ni behöver bara gå till egen vardag så ser ni att konkurrensen kring filmer är väldigt, väldigt stor idag. För Åland så har vi landat i att det är extremt viktigt att lyfta våra berättelser för att göra vårt samhälle spännande för besökare. Stormskärs Maja hör till de definierande beskrivningarna av vår historia och kan på rätt sätt bli en viktig del i hela marknadsföringen av Åland och därför står utskottet enhälligt bakom planerna.

Utskottet har i samband med höranden tagit del av det omfattande planeringsarbete som ligger bakom satsningen och vi påminner om vikten för Åland att synas och förbli ett spännande resmål. Att visa upp vår skärgård i TV är ett alldeles gyllene tillfälle att locka hit folk. I tillägg måste man bara säga att det värsta som kan hända ett kulturarv som Stormskärs Maja är att det tynar bort och försvinner i bruset, bland allting annat.

Den åländska filmkommissionären Titti Törnroth är att gratulera för att ha kommit så här långt i arbetet med att lyfta Åland som en plats för filminspelningar. Tack vare vår självstyrelse så har vi möjlighet att agera snabbt och kraftfullt när det behövs och förhoppningsvis är detta bara början. Det är bra självstyrelsepolitik att Åland syns i alla möjliga olika sammanhang.

Med tanke på att det är viktigt för Åland att synas så väljer också utskottet att ställa sig bakom lagtingets extra äskande om 60 000 euro för att göra 100-årsfirandet till något alldeles extra. Det var utgifter som också dök upp ganska oförhappandes, men som utskottet kan tänka sig att ställa sig bakom av det skälet att det gör Åland lite tydligare, lite gladare och lite starkare, vilket är viktigt.

Efter två år i pandemi med tillhörande osäkerhet och restriktioner så är det hög tid att nystarta samhället på alla plan. Utskottet har i samband med behandlingen av tilläggsbudget erfarit att denna nystart präglar de aktörer som berörs av budgetförslaget.

Till sist konstaterar utskottet att en stor del av budgeten berör barn och unga och ungas psykiska välmående. Förebyggande hälsokontroller är med allt tillsammans investeringar som är att betrakta som framtidsinriktade och viktiga.

Jag svarar gärna på frågor i den mån jag inte har berört alla delar i betänkandet.

Men med hänvisning till det anförda så föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2022, att lagtinget förkastar budgetmotionerna nummer 34 till 43 samt att lagtinget beslutar att ta det första tillägget till budgeten för år 2022 och att det ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut om. Tack, talman!

Talman! Jag vill i mitt replikskifte diskutera cancerscreeningen som förstås är behjärtansvärd och låter väldigt bra. Jag skulle vilja få en mycket tydlig beskrivning av utskottets ordförande huruvida man bedömer från utskottets sida att det här är ett politiskt tilltag eller ett medicinskt motiverat beslut. I sådana fall, ifall det är det senare, vilken grund har utskottet fått för den delen?

Tack, talman! Det vore nog förmätet att säga att finans- och näringsutskottet har kompetens för att fatta medicinskt motiverade beslut av det skälet att vi inte är läkare.

När det handlar om den politiska synen på utökad cancerscreening så var valet ganska enkelt. Allt tyder på att ju tidigare du hittar en cancerform var den än är, desto enklare är den att behandla och desto mindre blir lidandet som det förorsakar. Så jag gissar att svaret nog blir att det handlar om politik, eftersom det är ett finans- och näringsutskott som hanterar en tilläggsbudget.

Talman! Hur mycket jag än förespråkar förebyggande arbete och screening då det är medicinskt motiverat så tycker jag att signalen som utskottets ordförande nu ger är mycket allvarligt. ÅHS-lagen är tydlig. Ska man utvidga det nationella screeningprogrammet så ska det vara medicinskt motiverat. Ska det vara utvidgad screening, som dessutom har med strålning att göra, ska det enligt finska förordningar finnas ännu mer underliggande material. Nu bekräftar utskottets ordförande att man politiskt från landskapsregeringens sida har prioriterat cancerscreeningar, samtidigt som man har ett inbesparingsbeting på 4 miljoner på ÅHS. Det saknas personal för lagstadgade hälso- undersökningar för barn på barnrådgivningen. Hur ser utskottets ordförande på den här helheten?

Tack, talman! Jag tror att det är rimligt att säga att helheten är inte enkel. Men om man verkligen ser det helhetsmässigt så tror jag att man ska göra varje försök att hålla folk så friska som möjligt innan de blir sjuka och att upptäcka sjukdomar så tidigt som möjligt. Det tror jag är något man faktiskt kommer att vinna på i längden. Det visar inte minst den tarmscreening som har förekommit på Åland under rätt många år och de PSA-tester som har utförts. När det handlar om mammografi så har man hittills hållit sig till åldern 50 till 69 år. Nu utvidgas det från 40 till 74 och vi betonar att detta måste ske långsiktigt. Man kan nog betrakta det som en investering som rimligen bör spara i sista ändan jämfört med vad det kostar idag. Men vi förutsätter naturligtvis att man gör en ordentlig beredning innan (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag fortsätter delvis på samma spår. Anser utskottsordförande, på basen av de hörande som vi haft i utskottet och som nu inte alls återspeglas i det betänkande som vi har att behandla, att förslagen kring utökad screening och lågtröskelmottagning för unga, att de förslagen är tillräckligt beredda i de sakorgan och hos de myndigheter som sedan ska förverkliga de här förslagen? Eller är det politiska förslag som sedan åläggs myndigheterna utan en tillräcklig beredning?

Tack, talman! Man ska väl minnas hur våra roller ser ut. Vi har en landskapsregering som bereder en tilläggsbudget som hanteras av lagtinget och finans- och näringsutskottet gör höranden. Det är nog inte rimligt att finans- och näringsutskottet ska göra sådana bedömningar om det verkligen ska slås igång eller inte eller vilka effekter det får. Vi ser på ett övergripande plan hur det borde fungera. Där tror jag nog att jag talar för utskottet om man säger att i politisk mening så känns förslaget som väldigt klokt. Ju tidigare man upptäcker cancer, desto bättre bör det vara.

Tack, talman! Det är kanske bra att komma ihåg att utskottets ordförande inte till alla delar talar för hela utskottet, särskilt inte i den här frågan.

I grundbudgeten för 2022 så anslogs 800 000 euro för ungas hälsa och välmående. Nu sätter man 70 000 euro på att starta en lågtröskelmottagning som man, enligt de hörande vi har haft i utskottet, inte har berett inom Ålands hälso- och sjukvård, trots att det rimligen måste bli en del av den helhet att ungdomars hälsa, välmående och psykiska välmående behandlas och stöds som en helhet. Anser utskottsordförande att den här samordningen, som alla på fältet säger att behövs, är tillräcklig i det här fallet?

Tack, talman! När ledamoten Fellman säger att alla på fältet säger något så tror jag inte att det är sant. Jag tror att det finns väldigt många olika synpunkter på fältet. Jag tror att det är väldigt viktigt att skilja på psykisk ohälsa, som är något väldigt seriöst och något som man kan diagnostisera, jämfört med en ungdomsmottagning som kanske inte alltid ska hantera just psykisk ohälsa, utan många andra saker och förtretligheter som ställer till det för unga människor. Man ska nog inte blanda de där allt för mycket. Genom att vi säger ja till den fortsatta lågtröskelmottagningen samtidigt som man fortsätter arbetet för helheten så tror jag att vi lyckats hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det är nämligen så att det tycks vara som alla säger att den ena handen vet inte alltid vad den andra gör när det kommer till det arbetet som bedrivs just nu på Åland.

Tack, herr talman! Jag fortsätter på samma linje, kanske föga överraskande. Det som ordförande i finansutskottet nu sade så återfinns ju inte alls i texten i betänkandet. Det står ingenting om en mental lågtröskelmottagning för personer under 18 år. Det står ingenting om insatserna och resurserna för att samla de här insatserna för ungdomar. Varför finns det ingenting i texten om det?

Tack, talman! Av det skälet att allt inte kan beröras. Vi skriver heller ingenting om att lagtinget äskar mera pengar för 100-årsfirandet, om att det finns problem med infrastrukturen i form av flygförbindelser och många andra saker som nämns i budgeten, men som ändå inte lyfts upp i betänkandet. Ett betänkande ska till sin beskaffenhet vara rätt kortfattat och då finns inte utrymme att lyfta alla frågor. Därför sade jag att jag svarar gärna på frågor kring sådant som kanske inte märks i betänkandet. Man kan inte skriva allt.

Tack, herr talman! Det fördes ändå en diskussion under remissdebatten. Jag uppfattade en enighet bland de inblandade i diskussionen, däribland också minister Holmberg-Jansson, om behovet att samla resurserna för ungdomars välfärd och att samla resurserna just kring mental hälsa. Detta lämnade jag själv in en motion kring.

Vi har en reservation med en text som jag personligen tycker att är väldigt bra och som speglar den här enigheten. Jag tycker ändå att man kunde ha haft med en mening. Det känns som att man undviker någonting som kanske blir obekvämt i förhållande mellan majoriteten i finans- och näringsutskottet och regeringen. Jag tycker att det hade varit på sin plats med en skrivning om detta. Det viktigt, det är något som är på gång och det är något som behöver diskuteras. Jag väntade faktiskt att finans- och näringsutskottet skulle ha haft en skrivning kring detta, jag är faktiskt besviken.

Tack, talman! Det var ju naturligtvis inte vår avsikt att göra ledamoten Påvals besviken. Det skulle vara oss främmande. Det är ju ändå så att bara för att man nämner något i ett betänkande så har det varken en större prioritet eller en mindre prioritet. Vi har ingenting att tillägga till det förslag som står i tilläggsbudgeten och då är det detta som gäller. Då är det de planerna som är sådana. Om man sedan skulle ha understrukit dem eller inte så det kan man faktiskt ställa frågan kring. Men faktum är att det är väldigt mycket som inte skrivs i ett betänkande. För den skull så är det verkligen inte avsikten att man skulle nedprioritera utmaningen, tvärtom. Vi har högsta förtroende för att landskapsregeringen fortsätter på den inslagna vägen och gör detta så bra som det bara går.

Tack, herr talman! Tack till utskottets ordförande. Den första tilläggsbudgeten handlar om satsningar på sysselsättning, den handlar om satsningar på folkhälsan och den handlar om satsningar på en ny förbättrad organisationsmodell för ÅHS. Jag tycker att utskottet har fångat upp det här bra och fångat upp essensen i hela förslaget till tilläggsbudget från regeringshållet. Tack till utskottet!

Det här med tilläggsbudgetar är ju ett system som vi har. Det har förts en diskussion i utskottet också om den verkligen ska komma redan i februari. Ska den komma kanske sedan när man ser vilka oförutsedda händelser det finns? Å andra sidan så lever vi i en verklighet där många av de satsningar, som nu blir på riktigt i tilläggsbudgeten, redan har aviserats i tidigare budgetar som t.ex. ungdomsmottagningar och många andra saker. Nu ser man till att inte ödsla alldeles för mycket tid på att dagarna går, utan man skrider till verket. Jag tycker att det är på sin plats att säga att det är antagligen väldigt starkt gjort att få fram en tilläggsbudget så här. Det främjar transparensen för hela Åland. Man ser vad som är på gång.

Jag håller helt med. I mitt anförande om tilläggsbudgeten så använde jag ordet som jag inte alla gånger gillar men som ändå är ganska beskrivande; agilt, och det här är väl att agilt tänkande av regeringen. Om man inte har beredskapen, viljan eller förmågan att snabbt komma med sådant som samhället behöver, typ att slopa gränser för inkomst och sådant som behövs för samhället, så då gör man inte sitt jobb. På det viset är jag nog från regeringens sida hyfsat stolt över att vi fick fram den här tilläggsbudgeten ganska snabbt.

Talman! Vi pratar ofta om att man ska använda den åländska litenheten till sin fördel. Vi kan på ett rimligt enkelt sätt ändra regler om så behövs, vi kan ha våra egna lagar där så är möjligt och där det nyttjar oss alla och vi kan hantera en bidragsansökan från ett stort filmbolag på en rätt kort tid för att vi har möjlighet att göra det. Det är inte alla samhällen som kan göra det och det är därför en konkurrensfördel som vi borde försöka använda, att vara agila. Då ska man inte vara rädd för en tilläggsbudget. Det är snarare så att det visar på transparens och öppenhet.

Ursäkta mig om jag måste bryta in i den här diskussionen om inbördes beundran. Det blir lite övermaga, måste jag säga.

Jag tycker att det finns flera frågor här som skulle ha varit betjänta av en grundligare behandling än i en tilläggsbudget. Vi pratar om övergripande folkhälsoarbete, vi pratar om ledningsstrukturer och merkostnader på oss ÅHS. Och det här nu så har vi - i princip som vi uppfattar det från oppositionens sida - behandlat med vänstra handen. Lyssnar man här utanför lagtingssalen så är man inte helt nöjd i majoritetsblocket heller. Så det kanske skulle vara lite lägre svansföring. Det handlar ju om att förankra saker ordentligt också. Vi ska veta här i lagtinget vad vi fattar för beslut.

Tack, talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan. Jag var väldigt tydlig med att jag tar gärna emot frågor kring sådant som har diskuterats i utskottet men som kanske inte står i betänkandet, men frågan gick mig möjligen lite förbi.

Ledningsfunktionen för ÅHS nämndes och det är ett faktum som vi alla vet att har diskuterats under väldigt många år. Det är en organisation som kräver ungefär 100 miljoner per år och det är därför av största vikt att den fungerar. Jag tycker fortfarande att det man kanske bör ta med sig för framtiden är hur den övergripande ledningen av ÅHS fungerar. Är styrelsen, på det viset som den fungerar i dag, det optimala eller borde man se på någonting annat? Att man väljer att göra mammografiscreeningar i tidigare ålder snarare än senare har majoriteten i utskottet alltjämt uppfattat som något mycket bra och som får folk att leva längre.

Talman! Nu är det ju så att man egentligen inte ska ställa frågor i replikväxling, utan man ska begära klargöranden. Det är på det viset att jag skulle vilja ha några klargöranden från utskottets ordförande. Jag tycker inte att det blev glasklart i replikväxlingen med ledamot Påvals. Hur är det möjligt att utskottets majoritet väljer att inte skriva någonting om den enskilt hetaste frågan i det åländska samhället nu? Det handlar om barn och ungdomars psykiska hälsa och ohälsa. Det var budgetmotioner i den stora budgeten för 2022. Det var budgetmotioner nu. Vi skulle vilja ha ett klargörande på hur man tänker använda de tilläggsresurserna så att man når de ungdomar som bäst behöver det. Och trots det, trots att vi haft upprepade budgetmotioner och detta har varit föremål för upprepade anföranden, så skriver finans- och näringsutskottets majoritet inte ett enda (… taltiden slut).

Tack, talman! Det beskrivs rätt ingående i tilläggsbudgeten vad man ska göra med dessa pengar, hur man ska utvidga hälso- och sjukvårdsverksamheten med en lågtröskelmottagning. Vi tillstyrker detta från utskottets sida. När man tillstyrker något så är det inte nödvändigt att skriva någonting om det, eftersom vi tycker att det som står i tilläggsbudgeten är bra. Det håller. Det är någonting som är viktigt för de unga och för ungas psykiska hälsa och välmående. På samma sätt som vi tidigare har sagt ja till en stor satsning, som nämndes i samband med den stora budgeten, så tycker vi att det här också är bra och därmed är det ett klartecken för att gå vidare kring det. Svårare än så är det inte.

Tack, talman! Tack till utskottsordförande Pettersson för presentationen. Nu låter det säkert som att jag var lite ouppmärksam. Ledamot Pettersson nämnde förebyggande hälsokontroll i slutet av sitt anförande. Kan han lite förtydliga? Jag förstod inte riktigt var de ska göras. Är det den här som lågtröskelmottagningen eller vems uppgift är dessa hälsokontroller?

Tack, talman! Det som jag avsåg var nog den utvidgade mammografiscreening, som möjligen lite slarvigt kan beskrivas som en hälsokontroll. Jag nämnde också de PSA-test som görs mycket framgångsrikt på Åland och annan screening där man upptäcker sjukdomar i ett tidigt skede, vilket måste vara bra. Om jag uttryckte mig slarvigt där så ber jag om överseende. Det var detta som jag avsåg att ju tidigare man kan göra detta, desto bättre.

Tack, talman! Då förstår jag. Då har vi lite olika uppfattning om vad förebyggande hälsokontroller är.

Ungas hälsa och välmående är viktigt, om vi hoppar dit. Jag ser ju en risk - när man placerar lågtröskelmottagningen för ungdomars mentala hälsa på sjukhuset, att man medikaliserar ungdomars problem. Vi vet att det alltid blir en journalanteckning efter dessa besök och det sedan i sin tur försvårar försäkringar i framtiden. Det blir inte lättillgängligt för ungdomar att ta sig hit. De flesta studerar ju på andra ställen.

Tack, talman! Jag har sett den farhågan i olika motioner. Jag är inte säker på att jag håller med den. Jag tror inte att det finns en automatik i att man blir journalförd eller medikaliserad, som ni uttrycker det så elegant. Jag tror inte att det alltid kommer att ske. Jag har en känsla av att det där kommer att justera sig självt. Det som är att betrakta som en diagnos blir journalförd av det skälet att där ska den vara, det som inte är att betrakta som en diagnos blir någonting annat och då kanske man får hjälp på ett annat sätt. Jag tror inte att man behöver vara orolig över att detta kommer att bli överbyråkratiserat. Jag har en känsla av att det kommer att bli riktigt bra bara det blir färdigt. Man behöver vara noga med att skilja på psykisk ohälsa och ungdomar som för stunden behöver lite hjälp med det ena eller det andra.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag viskade till talmannen att jag tar gruppanförandet som en helhet, tillsammans med den reservation som Liberalerna har lämnat in, så vinner vi alla tid.

Upp med handen alla i lagtinget som anser att nuvarande årsplanering är vettig, att vi korvstoppar ärenden under några veckor för att sedan ha paus och sedan korvstoppar vi igen. Det är bara att se hur dagens lista ser ut för att förstå att kvaliteten blir lidande för alla. Vi måste minnas vem vi egentligen jobbar för.

Behandlingen i utskottet har varit extra stressad för att vi idag ska kunna ha dubbla plenum och kunna behandla årets första tilläggsbudget. Jag vill rikta ett extra tack till utskottssekreterare Sten som verkligen har visat prov på yrkeskunnande och väldigt hög stresstålighet.

Liberalerna är långt ifrån nöjda med budgeten som innehåller flera stora, som vi ser det och som vi har hört, politiska beställningar som landar i famnen på inte minst ÅHS. Det där med att lösa saker genom att tillföra skattepengar för att sedan hoppas att allting löser sig på bästa sätt är ett vanligt sätt för politiker att få fram sin politik och synlighet. Tyvärr visar det sig alltid att det blir dyrare, ineffektivare och utfallet långtifrån det som förhoppningen i början var.

Liberalerna har lämnat in flera framåtsyftande budgetmotioner där en del syns i betänkandets texter. Mycket finns inte med, men där redogör jag i korta ordalag.

Gällande barn och ungdomars psykiska hälsa har Liberalerna hela tiden varit tydliga. Samordning först, veta vad man vill och hur, sedan in med eventuella pengar, inte tvärtom. Och vikten av att lyssna på dem som vet, kan, har erfarenhet och har det som en vardag.

Landskapsregeringen behöver ta ett samlat grepp om ungdomars fysiska, psykiska, sociala och sexuella hälsa i syfte att göra vården så tillgänglig som möjligt för våra unga och för att optimera samordningsvinster. Det som skulle ha omedelbar förbättrande effekt på ungas psykiska ohälsa och det som prioriteras främst bland sakkunniga är en ungdomsmottagning vilket vi har fört fram i drygt två år, speciellt min kollega Simon Påvals.

Under mandatperiodens första halva har olika processer presenterats kring de två ovanstående projekten samtidigt som man i årsbudgeten ger anslag till ett flerårigt projekt för att förbättra ungdomars välmående. I denna tilläggsbudget anslås därtill medel för att starta en lågtröskelmottagning för mental hälsa för personer under 18 år. De olika besked som har getts från landskapet gör gällande att flera insatser planeras utan att ha föregåtts av en gemensam behovsanalys och till synes utan någon samordning och det har inte heller förankrats i ÅHS:s styrelse. Nu när landskapsregeringen avser att inrätta en lågtröskelmottagning för mental hälsa för ungdomar under 18 år under hälsocentralen väcks åter igen frågor kring vilken behovsanalys som har legat till grund för detta beslut. Med en sådan mottagning, under hälsocentralen, riskerar man att få två olika instanser under ÅHS med delvis överlappande uppdrag, då studerandehälsan och skolhälsovården erbjuder liknande tjänster för ungdomar i högstadiet och i gymnasiet. Dessutom riskerar ungdomars problem att medikaliseras då de behöver uppsöka sjukhuset, vilket i sig kan innebära en höjd tröskel för många. Detta har också framkommit under höranden.

Vi efterlyser en beskrivning av den helhet där det är meningen att just dessa insatser ska ingå för att uppfylla vårdbehovet hos dagens ungdomar på Åland. Vi vill att landskapsregeringen återkommer under våren till lagtinget med ett meddelande där de redogör för hur man avser att samordna och utveckla vårdinsatserna för barn och ungdomar så att de bildar en integrerad helhet.

När det gäller idrott och kultur så har båda dessa stora verksamheter givetvis haft det tufft under pandemin. Här vill vi att det möjliggörs en återstart både för att få med alla gamla aktiva - alla tidigare aktiva som har hoppat av under pandemin - men också alla som aldrig tidigare har varit involverad inom idrott eller kultur. Landskapsregeringen behöver ta ett samlat grepp och säkerställa att de nationella stöd som kommer även kommer till rätta på Åland. Annars ska det finnas en beredskap att stötta upp för en återstart av idrott och kultur.

Speciellt vill jag lyfta idrottens betydelse för samhällsekonomin i form av alla deras arrangemang, evenemang, cuper och tävlingar som de arrangerar varje vecka året runt. Dessa behöver återinföras. Betydelsen av att de finns går att mäta av i hotellbeläggning och lågsäsong på Åland.

När det gäller filmsatsningen, som fick ett stort utrymme under remissdebatten, så emotser utskottet en samhällsekonomisk uppföljning av kringeffekterna som filminspelningarna genererar. Det är bra. Det borde finnas en form eller ett sätt att mäta alla de evenemang och arrangemang som det offentliga går in och stöder på olika sätt. Det är bra för evenemanget själv och arrangörerna att få ett kvitto på att det blev lyckat, men också för att se hur utfallet blev i verkligheten.

Åland har en proffsig filmkommissionär. Det är viktigt att landskapsregeringen rätt snabbt funderar på i vilken form satsningen ska fortsätta. Det är inte säkert att det optimala är att personen i fråga sitter inne i landskapsregeringens boning. Kanske hen borde vara mer frigående, kanske till exempel kopplad till Visit Åland? Precis som PAF-fonden för utveckling och innovation bör sjösättas så kunde filmsatsningen kanske åtminstone bli semioffentlig och kopplad till en uppstrukturerad filmsatsning som innefattar flera delar.

En av budgetmotionerna gick ut på att landskapsregeringen ska utreda Covidstödens utfall, de lokala som vi själva har sjösatt men även de som har kommit från rikshåll, samt lagstiftningen. Här kunde det vara bra, vilket framkom i höranden att det är ÅSUB som kanske gör en sådan utredning. Vi liberaler tycker inte att man ska vänta för länge innan denna utredning görs, för det kan vara väldigt, väldigt viktigt att ha verktygen i verktygslådan när någonting liknande förhoppningsvis inte sker så att vi är beredda på att snabbt sjösätta just de åtgärder som fungerar bäst på Åland. Vi hoppas att en sådan utredning är klar om inte till budgetarbetet 2023 så i alla fall kring årsskiftet.

Mycket av tilläggsbudgeten i remissen handlade om tilläggsbudgetens vara eller icke vara. Jag tycker också att vi behöver lyfta principer. Det får inte vara så att den politiska eliten styr över experterna. Jag tycker att mycket av resonemanget, som i alla fall jag har tagit till mig under betänkandets utformning, tyvärr bygger på det. En politisk elit som tycker någonting, och har man inte fått rätt svar från rätt instans så gör man som man själv tycker att man borde göra.

Gällande anslaget om 30 000 euro för att under år 2022 inleda utvidgning av mammografiscreeningen på Åland behöver landskapsregeringen basera sina beslut på evidensbaserade medicinska utredningar. Jag förstår inte varför inte ÅHS fått uppdraget att bereda en utökad cancerscreening? Varför är det en politisk beställning i en tilläggsbudget i början av februari?

Liberalerna är inte emot screening, inte på något sätt, men vi har en stor, stor fråga som vi ännu inte fått svar på. Varför har inte ÅHS fått detta uppdrag? Varför är det en politisk beställning?

Liberalerna har valt att reservera oss i frågan som vi kommer att föra till omröstning, där klämmen lyder enligt följande; "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att basera beslut beträffande folkhälsan på evidensbaserade medicinska utredningar. Utskottet konstaterar att utvidgningen av bröstcancerscreeningen ska införas på förordningsnivå. Det är både etiskt och långsiktigt."

Givetvis vill vi ha den optimala sjukvården för alla ålänningar, men vi sätter frågetecken kring varför landskapsregeringen valt att inte involvera ÅHS i denna fråga. Anser landskapsregeringen att ÅHS sakkunskap inom området är för dålig? Är det landskapsregeringens uppfattning att ÅHS har en avvikande åsikt i frågan gällande denna utvidgade screening? Eller är det landskapsregeringens sätt att driva politik, att komma med beställningar utan att förankra dem som i detta fall med den medicinska expertisen?

Bilden av hur styrelsearbetet fungerar vid ÅHS måste nog ifrågasättas. Det är en bokstavligt talat livsviktig verksamhet som kräver professionalism från oss politiker.

Det är även illa att landskapsregeringen inte förankrar sina politiska beställningar bättre med lagtinget. Precis som utskottet skriver är screening något som kräver långsiktighet inte minst av etiska orsaker. Med tanke på det skulle nog en utökad screeningsatsning kräva en betydligt bättre förankring än vad som nu har varit fallet från landskapsregeringens sida. Tack, talman!

Tack, talman! År 2016 gjordes en undersökning av Sonja Dolke där det framkom tydligt att det behövs en mottagning, en mental hälsa, under 18 år inom ÅHS. Vet ledamot Holmberg vad en mental hälsa under 18 år är? Förstår ledamot Holmberg att det absolut inte är samma sak som en ungdomsmottagning? Det är två helt olika saker, det är som äpplen och päron.

År 2018, när bl.a. jag satt i styrelsen för ÅHS, gjordes en ny undersökning inom ÅHS. Där framstod det tydligt att det inom primärvården för under 18 år, alltså barn 0 till 17 år, behövs en förstärkning inom primärvården, inom psykiatri. Det är detta som nu tillförs. Vi har fört diskussioner med ÅHS:s ledning under hösten, under budgetbehandlingen (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Jag tror att ministern tyvärr fumlar en aning med vad som egentligen har hänt. Minister Holmberg-Jansson har i princip i två års tid fört fram en digital ungdomsmottagning som det allenarådande för den åländska ungdomen. Helt plötsligt skulle det också bli en fysisk mottagning.

När det gäller ÅHS involvering i den mentala hälsan vid ÅHS, så måste jag nog säga att det som minister Holmberg-Jansson förde fram inte överhuvudtaget stämmer överens med det som jag har tagit till mig i form av höranden under det här betänkandets utformning. Tyvärr.

Så ledamot Holmberg menar att jag står här och ljuger. Är det detta som ledamoten säger?

Tidigt ville landskapsregeringen att vi skulle utreda en digital mottagning, en ungdomsmottagning. Parallellt har det jobbats med att titta på hur vi kan göra för att inom primärvården ta emot personer som har en psykisk ohälsa. Det har gjorts parallellt. Varför? Jo, därför att vi har sett att pandemin som vi har genomgått nu under två år plus har satt oerhörda konsekvenser i våra barn. Dessutom har vi haft de här rapporterna som vi hela tiden har tittat på. Från första början när jag tillträdde så har jag tittat i de här rapporterna och sett vilket enormt skriande behov det har varit. Jag har pratat med psykiatriker och psykologer och alla säger samma sak; hjälp oss, vi måste få en mental hälsa under 18 år! Det tillfördes en över 18 år, nu kommer det under 18 år.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Nej, givetvis står jag inte och säger att ministern ljuger. Men det blir lite besvärande när det som minister Holmberg-Jansson säger inte överhuvudtaget stämmer överens med det som vi har tagit fram via höranden, inte på något sätt.

Tittar man historiskt tillbaka drygt två år under den här mandatperioden så ser vi nog att det är en ganska slingrig väg som landskapsregeringen har tagit när det gäller hela det här projektet. Man tillsatte 800 000 för ett treårigt projekt utan att egentligen veta vad man ska göra. Man hade en vision om vad man ville göra, men fältet var mycket frågande till de pengarna och man såg hellre samordning.

Nu ser vi pengar tillsatta till ÅHS som överhuvudtaget inte vet eller tycker någonting kring det här, eller man tycker nog att det inte är bra. Det är besvärande.

Tack, talman! Jag hör till dem som ser fram emot en ny Maja-film. När vi hade remissdebatt här så höjdes det ganska mycket röster om att utskottet behöver sätta sig in i det här företagets ekonomi, tidigare projekt och tidigare filmer. Precis som ledamot John Holmberg nämnde så har det varit en jättestor brådska med den här budgeten. Vi som är här runtom utskottet har kanske inte har fått den information som vi hade velat ha. Men hur är det, har utskottet satt sig in i det här filmbolaget? Jag minns inte namnet nu. Har ni haft den tiden och har ni gjort det? Det kom fram mycket frågor i remissdebatten.

Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Vi hade en bra genomgång av filmsatsningen där vi hörde filmkommissionären som gav en bakgrund till hennes arbete, utvecklingen och vilken utvecklingspotential Åland har inom det här området. Vi fick svar på de allra, allra flesta frågor som kom upp under remissen. Speciellt den fråga som kunde ha vissa frågetecken kring sig; om det var värt att satsa 300 000 av åländska skattepengar? Där fanns det faktiskt bevis för att så är fallet. För precis som det står i betänkandet så är dessa pengar kopplade till en konsumtion på Åland. Det är inte någon större risk. Vi från den liberala gruppen är ju positiva till alla pengar som kan gå ut till det åländska näringslivet. Vi är givetvis för det här.

Jag måste tyvärr säga att det här var nog lite av ett bottennapp på flera plan från ledamoten Holmberg.

Jag tänker i den här första repliken ta avstamp i Holmbergs fnysning kring en politisk elit som tycker någonting och som styr över experter. Jag ser inte framför mig hur en expertelit skulle kunna vara bättre som styr över politiker. Det är ju så här som vårt demokratiska samhälle ser ut idag. Vi har sakkunniga som lägger förslag och sedan har vi folkvalda som fattar beslut, de besluten som förutsätter någon slags värdering. Det är därför som vi är här i den här salen, det är därför som landskapsregeringen är där de är.

Jag tycker det är tråkigt att John Holmbergs anförande göder politikerförakt, devalverar folkvaldas ställning och därigenom också sin egen. Dessutom innehåller ledamotens anföranden en del grundlösa påståenden, framförallt kring utökad screening. Det har faktiskt förankrats, det har beretts före och det förekom bland annat ett möte mellan hälsovårdsbyrån och ledningsgruppen i ÅHS, som jag kan berätta om i nästa replik.

Tack, talman! Det är ledsamt att jag gör ledamot Valve besviken. Men jag måste nog säga att om det gäller att göda politikerföraktet så göder nog den här tilläggsbudgeten politikerföraktet, i alla fall momenten kring barn och ungdomars psykiska hälsa och det som i övrigt berör ÅHS. En politisk elit har inte involverat ÅHS, varför har inte landskapsregeringen involverat ÅHS i beredningen av utökad cancerscreening? Vi liberaler är inte emot cancerscreening, men vi är emot den princip som landskapsregeringen tycks använda sig av. Får man inte de svar som man vill ha så gör man det ändå och lägger in pengar i en tilläggsbudget.

Jag måste säga, talman, att det här är ett av de ögonblicken som jag undrar vilken politisk planet ledamoten Holmberg riktigt bor på.

Tilläggsbudgeten förankrades. Det var ett teamsmöte som hälsovårdsbyrån ordnade. Ansvarig minister var med, jag som styrelseordförande var med och ledningsgruppsledamöter var med. Syftet med det var att stämma av. Landskapsregeringen planerar att göra en utvidgning av cancerscreeningen. Hur ser ni experter på detta, förutsättningslöst? De kommentarer som kom fram i det mötet var att vi alltid kan motivera utökad screening för verksamheten. Jag är mycket förvånad över att det här inte har kommit fram till finans- och näringsutskottets medlemmar, till vilkas skara ledamoten Holmberg hör.

Tack, talman! Jag vet inte vilket möte som ledamot Valve åsyftade, jag vet heller inte vilka exakt som var närvarande där. Det är väl kanske ointressant.

Summa summarum är att ÅHS inte är involverade i beredningen av detta ärende. Det har i alla fall jag som utskottsmedlem fått ta del av.

Detsamma gäller nog också frågetecknen kring barn och ungdomar och den mentala hälsans implementering inom primärvården och ÅHS.

Någonstans är det någonting som inte stämmer. Sedan må det vara att göra politikerförakt, men det är väl också vår uppgift, speciellt oppositionens, att ifrågasätta när den politiska eliten är framme.

Talman! Jag har till betänkandet två reservationer, tillsammans med ledamoten Holmberg, som jag tänker börja med att presentera och som handlar delvis om de områden som ledamoten redan var inne på.

Den första handlar om investeringar i kultur och kreativa näringar. I denna tilläggsbudget överförs 300 000 euro från finansavdelningens investeringsbudget till Stormskärs Maja. Det är en satsning på en växande och kreativ näring som kan erbjuda arbetstillfällen, nya utvecklingsmöjligheter och näringslivsaktivitet under lågsäsong. På samma sätt borde landskapsregeringen satsa på andra investeringsprojekt inom kulturen och idrotten. De är näringspolitik, inte bara ett PAF-stöd till ett redan livskraftigt föreningsliv.

Kultur- och idrottssektorn är en outnyttjad potential för Ålands attraktionskraft både för inflyttning, boende och besöksnäring. Man kan inte nog betona potentialen i evenemang som Alandia cup, Katrina kammarmusik eller Mariehamns litteraturdagar. En satsning inom barn- och ungdomskultur skulle också svara väl mot de två förlorade åren som de senaste pandemiåren är för många barn och ungdomar. Nu finns ett sug efter kultur, gemenskap och upplevelser. Därför borde landskapsregeringen utreda och utveckla denna sektor som en viktig pusselbit i den åländska ekonomin. Kom också ihåg att de större kulturproduktioner som sätts upp på Åland ofta till mellan 50 och 100 % finansieras med pengar utifrån. Tänker man i pengar som landskapsregeringen borde, och som ett finans- och näringsutskott borde ägna sig mera åt, så ger varje euro investerad i kulturen en god vinst för samhället.

Vi föreslår att det till betänkandets stycke fogas en mening till: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utreda möjligheten till ytterligare investeringar i kreativa näringar och idrott."

Min andra reservation gäller ungdomars psykiska hälsa. Jag vill betona här att vi föreslår inte att anslaget stryks, men vi är tveksamma till genomförandet. I landskapsregeringens programförklaring ”Tillsammans för Åland” finns en skrivning som syftar till att etablera en lågtröskelverksamhet. I föreliggande förslag till tilläggsbudget finns ett anslag om 70 000 euro till Ålands hälso- och sjukvård. Sedan ska det kosta är 85 000 euro per år. I grundbudgeten avsattes 800 000 euro för en storsatsning på ungdomars hälsa. Det är jättebra. Landskapsregeringen har konstaterat, ganska nyligen, att planerna på en digital ungdomsmottagning måste åtföljas av en fysisk mottagning. Det är väl bra att man kommit fram till det nu, men fortfarande fallerar det i samordningen av alla de här tankarna. De flesta - jag säger inte alla nu eftersom man kanske kan hitta någon som inte tycker så - men de flesta aktörer på det här fältet som berör ungdomar, ungdomars hälsa, ungdomars psykiska hälsa och ohälsa säger; "vi har en massa resurser, men vi behöver samordning. Vi behöver se till att alla de olika aktörerna pratar med varandra". Man anslår medel men man har inte riktigt klart för sig hur de ska användas och hur de kuggar in i varandra. Man förbigår den sakliga beredningen och förankringen som borde finnas när man använder skattemedel. Vi hade gärna sett att utskottet hade poängterat en ansvarsfull helhetssyn på hur man bereder ärenden och hur man använder gemensamma pengar.

Jag tänker läsa den avslutande delen av klämmen: "Utskottet poängterar vikten av att de resurser som läggs på förebyggande barn- och ungdomsarbete samordnas, och att rätt instanser gör rätt saker. En lågtröskelmottagning bör vara en integrerad del av den storsatsning på ungdomars hälsa och välmående som ingår i grundbudgeten för 2022, och startas först när helheten är klarlagd." Bägge dessa reservationer vill vi föra till omröstning.

Jag vill som tillägg till det här ge några reflektioner på den här budgetprocessen från den socialdemokratiska gruppens sida. Vi tyckte när tilläggsbudget kom att det var alldeles för mycket som borde ha funnits med i grundbudgeten och tilläggsbudgeten kom väldigt tidigt på året. Det är alldeles för mycket som tycks kommit till bara för att ge sken av politisk handlingskraft på skakig saklig grund och utan tillräcklig beredning. Den uppfattningen har vi stärkts i, tyvärr. Både lågtröskelmottagning och utökad screening kan vara bra saker, det är bra saker, men ur det underlaget och de hörande vi har haft kan man inte dra slutsatsen att vi vet tillräckligt eller att vi har gjort saker i rätt ordning.

Nog borde den aviserade folkhälsostrategin ha kommit före en utökad screening så att man hade kunnat inordna det och kostnaderna för den i en helhet.

Därtill präglas både utskottets och lagtingets arbete just nu i stor utsträckning av den stora splittringen i majoritetsblocket. Det är inte snyggt att regeringen spricker i stort sett i varje större fråga och därmed förorsakar både osäkerhet om vart landskapet egentligen är på väg, och vad regeringen egentligen tycker om olika saker, och merarbete i det politiska system som vi alla är en del av. Ibland är det faktiskt vi i oppositionen som får rädda dagen genom att vara väldigt smidiga i hur vi arbetar, till exempel med betänkanden i finans- och näringsutskottet.

Vi skulle önska att regeringen nästa gång kommer till lagtinget med en tilläggsbudget, dels där man har tänkt i lite större tankar och levererar den politiska omställning som utlovades för två år sedan. Det vi nu ser är ett förvaltande där man varken sparar eller satsar och där regeringen inte hittar en rytm i sitt arbete och förslagen i riktig ordning följer en uttalad vision. Av debatten i salen kring till exempel satsningen på Stormskärs Maja växte bilden av ett oerhört splittrat regeringsblock fram där man varken har lyssnat på sakkunskap eller sina egna ministrar, utan ägnar tiden och sina krafter uppenbarligen åt interna strider snarare än utveckling och politik. Tack, talman!

Talman! Till det sistnämnda som ledamoten Fällman lyfte upp så kan jag inte annat än att hålla med. Det blir en orimlig arbetssituation i det här lagtinget och fullständigt oklart för både ålänningarna och alla andra vad som egentligen gäller. Den som styr skutan bör styra.

Men egentligen ville jag diskutera kulturen. Idrotten har sina problem och har fått förhinder på grund av pandemin. Det har varit otroligt svårt och dyrt att delta i seriespel och så vidare. Om man får tillåtelse att vara lite personlig så har jag en sjuåring där hemma. Han har kunnat delta i vissa idrottsaktiviteter, men han kommer inte ihåg ett liv före corona. Under den här tiden som pandemin har pågått så kan inte jag minnas att han skulle ha varit på en enda konsert eller en enda teater. Alltså vi har barn i skolåldern som inte minns en enda föreställning från sitt liv.

Precis de här frågorna och den här bristen på grundkunskap i vad kulturen kan erbjuda diskuterades i utskottsarbetet. Här finns ju en möjlighet att lyfta kulturfältet och kulturens betydelse för både ett samhälles attraktionskraft och barns hälsa och välmående, som vi har pratat om i så många andra sammanhang. Där kan vi från politiskt håll injicera kraft och mod.

Talman! Så är det. För de barn som är förunnade att delta till exempel i musikinstitutets verksamhet eller annan körverksamhet så har ju de delarna fungerat.

Just tanken kring vad konsten och vad kulturen gör, alltså att utmana våra föreställningar, att man försöker bredda synen på olika samhällsföreteelser och för små barn ofta på ett väldigt pedagogiskt och bra sätt. Saker som är svåra att beskriva i vanliga ord och meningar hemma vid köksbordet hjälper kulturen till med. Det oroar mig djupt att vi nu har barn i lågstadieålder som de facto bara har fått ta del av litteraturen, även om litteraturen och skolbibliotekarien är en otroligt viktig del. Men det räcker inte för allt det som kultur och konst gör i den breda bemärkelsen för att upprätthålla barnkulturen.

Just de här frågorna har vi diskuterat. Jag tror att vi är hjärtligt överens med förmodligen de flesta här i salen om att kulturen och konsten har en viktig roll också för barn och ungdomar.

Det som vi ville formulera i den här reservationen var också det att man kan se på det här fältet, de kreativa näringarna, också som en näringspolitisk satsning. Om det är lättare att sälja in på det sättet så ska man tänka också i det faktum att kultur är pengar, det är arbete och det är attraktionskraft. Kultur har jättestor betydelse för allt möjligt i vårt samhälle. Uppmaningen till landskapsregeringen är; tänk på "pängarna"!

Tack, talman! Idag på förmiddagen så beviljades det 3,7 miljoner euro till den tredje sektorn på Åland inom den sociala delen, vilket jag tog på enskild föredragning, varav det innehöll medel till projektet "Barn och ungdomars hälsa och välmående". Det betyder att under den här veckan, kanske lite för tidigt, men förhoppningsvis nästa vecka så kommer det att utlysas en tjänst som projektledare för det här projektet som nu ska göra exakt det som Socialdemokraterna efterfrågar. Det ska göras en sammanställning och en samordning för att se hur man kan jobba med de här frågorna i ett bredare perspektiv. Efter att projektledarna är anställd, så återkommer jag i nästa replik.

Det är mycket bra att pengarna börjar arbeta och att man kanske kommer fram till den samordning som många har efterlyst länge. Det är absolut inte bara minister Holmberg-Janssons fel att det inte har skett tidigare.

Men att sätta dessa 70 000 euro på lågtröskelmottagningen före man har funderat över den här samordningen, där jag ser att det handlar också om socialvårdens roll i det hela. Det handlar om skolans roll i det hela och hur det som kommer i stället för den förlängda läroplikten som vi socialdemokrater har sett som en viktig del av att kunna jobba med ungdomars hälsa och välmående och psykiska välmående också. Så det finns så många saker som vi håller på med samtidigt nu. Att sätta in mera pengar, innan man vet hur de här jobbar, är fel väg att gå.

Tack, talman! Vi är överens när det gäller att vi behöver ha med den sociala delen när det gäller ungdomsmottagningen. Det är någonting som kom fram i den rapport som just blev publicerad. Att vi behöver ha ett bredare perspektiv är jag helt överens om.

Men när det gäller lågtröskelmottagningen, alltså den mentala hälsan under 18 år, så har det funnits ett behov av detta sedan mycket länge. År 2015 så framkom det tydligt i rapport efter rapport från personal som jobbar inom psykiatrin på ÅHS att det här mellansteget saknas. Vi har bottenvåningen, vi har toppen som är BUP - specialsjukvården, men mellanläget saknas på Åland. Det är en skam faktiskt att inte vi har haft detta hittills.

Jag tror att vi är överens om behovet. Jag vill poängtera igen att vi har inte ställt ett förslag om att ta bort de här pengarna. Men vi ifrågasätter - utgående från de hörande som utskottet har haft - om det faktiskt finns beredskap och förankring i de myndigheter som ska verkställa den här förändringen att göra det? Och varför kommer detta i en tilläggsbudget i februari?

Tack, herr talman! Jag blev verkligen glad när jag fick höra om de skrivningar som eventuellt var på gång i detta betänkande kring att samla resurserna för ungdomars välfärd och mentala hälsa. När man sedan läser betänkandet idag så tycker jag sannerligen att det är en fattig läsning. Det finns ingenting om saken. Vi hade en väldigt bra diskussion här under remissdebatten. Jag och minister Holmberg-Jansson hade en jättebra diskussion och en enighet kring hur vi behöver samla resurserna och vad som behöver göras. Jag kände att det blev lite förvånande när det sedan bara mitt i allt var puts väck. Det är glädjande att jag kan återfinna de här skrivningarna i en reservation som vi såklart stöder fullt ut.

Jag får väl hänvisa till den avslutande delen av mitt anförande. Det vore klädsamt om majoriteten skulle kunna agera majoritet och vara överens några dagar i sträck om vad man tycker.

Tack, herr talman! Jag sitter inte själv i finans- och näringsutskottet och jag vet inte hur det låg till med den saken innanför de väggarna. Men det säger ju någonting om det klimat som finns inom majoriteten just nu, när en så viktig fråga, som ändå har diskuterats och berörts så pass mycket som det till synes utåt har funnits en enighet kring, inte ens kan beröras med en enda mening i utskottsbetänkandet. Det är ju verkligen märkligt att det är så känsligt. Man är så rädd att beröra någonting, som kan ställa någon sorts krav på regeringen ifrån majoriteten i utskottet, att man inte ens vågar ta ställning till en sådan sak. Det är sannerligen konstigt. Det klimatet som finns just nu speglar något.

Talman! Jag är väldigt dålig på fysik, men jag har ett minne av att det är någonting med krafter och när det stretar åt olika håll så blir det väldigt jobbigt att vara i mitten. Det är kanske betecknande att vi har sett så väldigt lite av både lantrådet och finansministern i den här debatten. Kanske de är upptagna med att släcka någon annan brand?

Men, som jag konstaterade tidigare, det går väldigt mycket energi åt att hålla ihop regeringen och väldigt lite att driva politik.

Herr talman! Jag ber att få avisera att jag under detaljbehandlingen kommer att föreslå att anslaget för filmprojektet Stormskärs Maja, under moment 51600, penningautomat medel för kulturell verksamhet, ska utgå.

Detta handlar inte om att jag är negativt inställd till att det ska spelas in filmer på Åland. Jag tycker att det är jättebra. Kom gärna hit och spela in filmer, men vi ska inte betala för det. Ni får jättegärna komma hit och spela fotboll, komma hit och ställa ut hundar och fiska, men det är inte vi som ska betala för det.

Det här handlar om att vi aldrig lyckas hålla igen på utgifterna, det dyker alltid upp något projekt som är så viktigt att vi måste spendera. Hjerson var ett sådant projekt. Det skulle ju vara en jättebra affär, turister skulle ju vallfärda hit.

Jag föreslår att man finansierar detta filmprojekt med vinsterna från Hjerson. Med vinsterna så menar jag det som blir över efter att de 550 000 som satsades har kommit tillbaka. Tack!

Jag undrar vad ledamoten Egeland tycker att vi ska betala för? Ska vi inte bedriva någon form av näringspolitik där vi investerar i någonting som kan ge en starkare ekonomi? Ska vi inte ha jordbruksstöd? Ska vi inte ha näringslivsstöd? Ska vi inte på något sätt stimulera ekonomin i det samhälle som vi lever i, utan bara ha andra att betala för sådant som man gör här?

Tack, talman! Jag tycker väl att andelen stöd ska hållas till ett minimum. Men självklart så finns det massor av stöd som vi måste betala och jordbruksstödet är ju ett exempel. Att betala utländska företag för att de ska komma hit, det tycker jag inte hör till det som landskapsregeringen ska lägga pengar på.

Om landskapsregeringens satsning på 300 000 euro till Stormskärs Maja genererar 1,5 miljon i pengar som man använder på Åland, är det en dålig affär i sådana fall?

Tack, talman! Jag har fortfarande inte fått se någon redovisning på var de siffrorna kommer ifrån. Vi har hört de summorna många gånger här, men om man ställer frågan så får man inget svar på hur dessa siffror har kommit fram.

Nu är det jag som talar och då skulle jag vara tacksam om Fellman respekterar det och är tyst.

Men, som sagt, Hjerson skulle ju också inbringa väldigt stora summor fick vi höra. Av de summorna har vi inte sett någonting.

Talman! Det var i somras som nyheten blev känd att produktionsbolaget av Stormskärs Maja var intresserad av att filma här på Åland. Men det var inte på något sätt självklart att så skulle vara fallet. Det kan vi läsa av medierapporteringen.

Det här stödet som vi nu diskuterar på 300 000 euro är alltså en omfördelning från investeringsmedel som inte blir av. Det betalas ut mot redovisning så att man faktiskt kan visa att verifikaten är åländska, dvs. att bolaget har köpt tjänster, hotell, resor och andra saker för de här pengarna. Det är ju designat på ett sådant sätt att det går in direkt i det åländska samhället. Det är också designat så att man kan villkora att inspelningen sker på Åland som inte var självklart från första början.

Tack, talman! Bara det tycker jag att säger ganska mycket. Här kan man trolla fram 300 000 som man bara plockar från något annat moment som det tydligen inte finns några negativa effekter med. Varför fanns dessa 300 000 där från början? Det måste ju vara en negativ effekt om man plockar bort 300 papp från någonting.

Tack, talman! Just de medel som har funnits kvar i just investeringsdelen på PAF-stöden skulle ju annars gå till landskapsregeringens övriga dispositionsrätt så att säga. Det blir en reservering som syns i balansräkningen.

Men när det då kommer alltför få ansökningar till den potten på investeringar, är det inte skäligt att man sätter det på något som man faktiskt vet att går direkt in i det åländska samhället och till och med också under lågsäsong då filmproduktionen ska ske här på Åland?

Vi vet ju också från filmproduktioner tidigare att det inte är enbart de kostnader som finns med i stödet, som också villkoras, som kommer in i det åländska samhället, utan produktionsbolag gör också andra typer av uppköp. Personer finns här och äter middag och det görs andra typer av aktiviteter. Så dessa 300 000 euro ska man nog bara se som en del av det som kommer in i det åländska samhället.

Tack, talman! En annan sak som jag anser vore rimligt, det vore ju kanske att spara de pengarna då om de lyckades bli över.

Tack, talman! Frågan måste ställas. Är det enbart otur i analysen eller är det en övervägd handling från ledamoten Egeland? Det ligger nämligen till så här att ledamoten Lars Häggblom - om han är bekant, han är från Hammarland och sitter med i finans- och näringsutskottet - har skrivit på betänkandet, godkänt dessa pengar, sagt att allt är i sin ordning och bollat det med sin egen grupp. Jag undrar om ledamoten Egeland möjligen inte var med på det mötet där man diskuterade det, eller om det någonsin fanns en tanke på att man kanske skulle ha fört fram de här åsikterna i samband med utskottsarbetet?

Tack, talman! Nu är det fullt möjligt att jag ger ett något förvirrat intryck eftersom ledamot Pettersson känner sig nödgad att påminna mig om var Lars Häggblom är hemmahörande. Men jag visste faktiskt att han var från Hammarland.

Jag skulle säga att hans beslut får stå för honom. Han har skrivit under betänkandet, men det betyder inte per automatik att jag tycker att det här är en bra idé. Jag tror inte att han tycker det heller, men han har gått med på att kompromissa och skrivit under.

Tycker ledamoten Egeland att det finns skäl till i varje fall en eftertanke, att när man ingår i ett lag så finns det en poäng i att man försöker nå samma mål? Det blir ganska komplext ifall alla börjar lira åt olika håll samtidigt. Tycker ledamoten att man rentav skulle drista sig till att göra tankeexperimentet att jag kanske inte tycker om detta just nu, men det kan möjligen tjäna en större nytta? Ledamoten Lasse Häggblom har slagit fast att det i hög grad gynnar ett lokalsamhället att försöka attrahera en filminspelning och att det därför är att betrakta som en investering. Tycker ledamoten Egeland att det alls finns skäl till att lyssna på argument eller nöjer sig ledamoten med att utgå från sin egen lilla kiosk?

Tack, talman! Det är klart att det manar till eftertanke. Det finns alltid anledningar till eftertanke. Att man spelar i ett lag betyder ju inte att man är med på allting. Jag tycker att jag är med på ganska mycket när vi har spelat i det här laget. Men det finns väl en anledning till att vi är 30 olika ledamöter här. Om alla i regeringsblocket alltid skulle vara överens om allting, då skulle det inte behövas så här många ledamöter. Den person som har lagt sin röst på mig vill ju att jag för den personens talan.

Tack, herr talman! Jag vill börja med att rikta ett tack till finans- och näringsutskottet för ett gott samarbete.

Jag vill prata lite om bröstcancerscreeningen. Bröstcancer är den cancerformen som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen och näst flest dödsfall bland kvinnor i både Sverige och Finland. Finlands screeningprogram för bröstcancer i dagsläget är avsett för personer i åldrarna 50-69, trots att IARC bevisningen är tillräcklig för att screeningen är effektfull även för personer i åldern 70-74.

Enligt bestämmelser om medicinsk användning av strålning och internationella screeningrekommendationer ska bröstcancerscreeningen ordnas inom ramen för ett väl organiserat screeningprogram på befolkningsnivå. Det är dock sannolikt att screening med mammografi utförs på symptomfria kvinnor också utanför screeningprogrammet.

I en undersökning som publicerades år 2016 konstateras att omkring två tredjedelar av de deltagande kvinnorna i Finland hade screenats med mammografi åtminstone en gång innan de fyllt 50. Resultatet ger dem möjlighet att bedöma screeningartad opportunistisk testning utanför screeningprogrammet som fortfarande förekommer ofta i Finland. Enligt studien minskade screening med mammografi dödligheten i bröstcancer med 33 procent hos de som screenats. Man följer dödligheten fram till att personerna fyller 84.

Trots att andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer har ökat det senaste årtiondet har dödligheten minskat. Det beror på att bröstcancervården har genomgått stora förändringar från 70-talet och framåt med bland annat tidigare upptäckt, bättre diagnostik, nya behandlingar och organisatoriska förbättringar av bröstcancervården. Tidig upptäckt med hjälp av screeningprogrammet för bröstcancer är en bidragande del. I dag är tio års överlevande av sjukdomen drygt 80 procent, vilket är betydligt bättre än för 40 år sedan. Dödligheten i cancern är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, förbättrade diagnostiska metoder och behandlingsmetoder.

I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år - alltså 15 år mera - mammografi av brösten. Röntgen används vid en mammografiundersökning. Upp till 70 procent av alla fall av bröstcancer upptäcks med screening av mammografi.

WHO har också riktlinjer för screening och kriterier där det står: "Diagnostik av symtomfria individer ska vara möjlig. Diagnostiskt test ska med hög sannolikhet klassificera sant sjuka individer som sjuka och sant friska som friska. Effektiv behandling ska finnas och vara tillgänglig. Tidig upptäckt och behandling ska innebära en förbättrad prognos". Klart och tydligt!

Under 2019 så avled i Sverige 1 353 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer, vilket motsvarar 32 dödsfall per 100 000 kvinnor. Det betyder att cirka 9 kvinnor på Åland dör varje år av bröstcancer. Det är lågt räknat egentligen med tanke på att Sverige har screening tidigare än i riket och därefter bättre överlevnadsstatistik. Sätt den kostnaden i relation till vilka extrema uppoffringar vi har gjort för andra betydligt mindre farliga sjukdomar de senaste två åren!

Att inte göra denna satsning vore ett hån mot alla kvinnor. Kom ihåg att dessa kvinnor är någons barn, någons mamma, någon syster, partner eller vän vars liv är värt att skydda. Tack!

Tack ledamoten Lindström! Jag måste säga att jag blev rörd av det här anförandet. Jag blir väldigt sällan rörd av saker som sägs i den här salen, men det här var väldigt fint. Ledamoten höll ett insiktsfullt och initierat anförande och besvarade dessutom frågan varför just mammografi och varför just tarmcancerscreening? Jo, det är här som det ger störst effekt och det är här som vi får bästa överlevnadsstatistiken. Det var jättebra.

Tack också för utblicken mot Sverige. Vi fastnar så himla lätt i att jämföra oss mot det nationella screeningprogrammet i riket. Det var också värdefullt att ledamoten Lindström lyfte specifikt den här punkten. Jag säger bara ett stort tack för det här anförandet.

Jag tackar för det, Valve. Jag tycker ju att det är skäl att faktiskt titta ibland på Sverige, även fast jag ofta är kritisk till de reformer som de gör. Men om man utgår från att de har en 15 år längre screeningperiod än vad vi har i Finland, i riket och på Åland, och har en bättre överlevnadsstatistik. Så när Liberalerna bland annat efterlyser evidensbaserat så har vi ju redan evidensbaserat. WHO är tydliga, Sverige är tydliga. Så jag förstår inte vad det är att divla om, det här frågan om liv.

Tack, talman! Tack ledamot Lindström. Det var ett bra att man lyfte upp det här med Sverige, att man där har gått inför just det här åldersspannet 40 till 74 år. Det är precis som ledamoten sade, ju tidigare man upptäcker en cancer, desto större chans och möjligheter har man att rädda ett människoliv, en mamma, en syster, en kompis.

Tack minister Holmberg-Jansson. Jo, jag tycker att det här är någonting som vi alla kommer att råka ut för i vår omgivning på ett eller annat sätt. Vi pratar ofta om pengar, men det är ju svårt att värdera människoliv i pengar. Det här är små summor i förhållande till vad vi kan göra för pengarna.

Tack, talman! Jag vet man i Finland just nu har tittat på förordningen när det gäller cancerscreening, det nationella screeningprogrammet, och där har man nu infört tarmcancerscreeningen. Jag vet att man hade överväganden om mammografi men, som jag har fått det förklarat för mig, på grund av att det är kostsamt att göra båda på en gång så gick man in för tarmcancerscreening som steg 1. Men vi har redan, utöver vad som har varit i förordningen tidigare, haft tarmcancerscreening. Så där också har vi varit en föregångare för Finland och jag tycker att vi ska fortsätta vara det när det gäller det här området.

Tack, jag håller med. Från och med nästa år så blir det ju obligatoriskt med tarmscreening i Finland. Det är ju helt klart så att vi ska ju inte bara vara lika bra som Finland eller lika bra som Sverige, vi ska helt klart vara bättre. Det måste ju vara visionen.

Tack, talman! Ledamoten försökte få det att låta som att Liberalerna är emot screening och så är fallet inte alls. Vi tycker absolut att tidig upptäckt är bra.

Det som vi lite saknar i utskottets betänkande är för det första förstås en beredning av det här ärendet. Men jag skulle gärna ha sett någon slags etisk analys. För det är ju så att när man screenar unga kvinnor för bröstcancer så kommer man att få många falskt positiva svar och det kräver en analys tycker jag. Ett svar att man behöver göra vidare undersökningar är ju inte ett cancerbesked, men många ser det som det. Vi kommer att få flera av dem när man screenar yngre kvinnor.

Ja, det är ju så att för att göra en omelett så måste du knäcka några ägg. Det är klart att det kan hända så där. Men om du ställer det i relation till att rädda en massa liv så förstår jag inte vad problemet är. Det är klart att vilken läkare du än går till och vilken diagnos du får så är ju inte hundraprocentig. Det är ju risk du alltid tar. Jag förstår inte ens frågeställningen.

Sen vill jag påpeka att jag sade aldrig att Liberalerna var mot det. Jag sade att Liberalerna sökte evidens för det och det finns redan.

Så är det. Liberalerna vill att den vård som vi utför på ÅHS är evidensbaserad. Det tycker vi absolut.

Men det jag efterlyste var lite hur många falskt positiva svar som man kommer att få och hur det påverkar dem och deras liv. Det är just för de här orsakerna som man inte har infört screening tidigare i Finland, för man har den här aspekten också att tänka på.

Jag förstår din oro, men jag är av den åsikten att veta är alltid bättre än att inte veta. Måste man gräva vidare så måste man gräva vidare, det är liksom inte svårare än så. Jag förstår dem, men jag säger igen; Sverige har varit föregångare och WHO är ganska tydlig också. Jag förstår inte vad vi står och stampar för?

Tack, talman! Tack ledamot Lindström. Det var ett ypperligt premiäranförande. Var det andra? Ursäkta, ett bra andra anförande.

Det var också bra att ledamoten Lindström förtydligade att Liberalerna inte är emot screening på något sätt. Det vi dock - som kanske framgick rätt så tydligt i mitt anförande - ser med oro och har betänkligheter kring är varför ÅHS har fått en undanskymd roll i detta som de inte borde ha. Det är det som vi ser som problematiskt. Vi ifrågasätter inte screeningens betydelse att rädda liv och lidande, absolut inte. Vi ser med bekymmer på varför ÅHS inte har varit med i beredningen.

Tack för det, Holmberg. Jo, jag förstår vad du menar. Dock ska vi komma ihåg att ÅHS:s styrelse är människor som alla andra och ibland behöver de en spark i rätt riktning.

Tack, talman! Ja, det är det som blir lite märkligt för ÅHS:s styrelse består ju av politiker; en mix av fritidspolitiker och lagtingspolitiker. Ska vi då basera beslut på det? Det är det som jag menar, vi har en organisation som kostar cirka 100 miljoner per år och som är av livsviktig karaktär. Då finner vi liberaler det väldigt märkligt att inte den organisationens ledning, som vi liberaler har fullt förtroende för, inte finns med i en sådan viktig process som utvidgning av cancerscreening. Det är det som vi ser som väldigt problematiskt.

Jag tror fortfarande att WHO:s och Sveriges samlade kunskap är större än ÅHS:s och även Finlands kunskaper. Den här gången väljer jag att lita på dem. Jag tycker att det här är tillräckligt angeläget för att det ska finnas politisk påtryckning faktiskt.

Talman! Jag vill också diskutera screeningen. Låt mig vara tydlig, Liberalerna är inte på något sätt emot utökad cancerscreening. Det kan väl hända att det är en del i den här diskussionen att oppositionen har betydligt mycket mindre information än majoriteten. Den bild vi har fått så där kanske hälso- och sjukvårdsministern kan klara ut vissa frågetecken kring. Mitt anförande kommer i stort att handla om frågor till ministern så jag är glad att ministern är på plats.

Förebyggande arbete däribland screening är otroligt central för att minska mänskligt lidande och det sparar pengar. Det som ledamoten Lindström just anförde så är också förstås en linje som jag tror att var och en här känner med. Däremot finns det ju andra frågor som medicinsk etiskt råd handhar, bland annat det som ledamoten Söderlund resonerade kring, till exempel falska positiva svar för en så pass svår diagnos som cancer etcetera.

Men, som sagt, cancer är en diagnos och vi känner alla någon som har den diagnosen. Och likväl, även om det känslomässigt känns som att man bara vill sätta hur mycket pengar och resurser som helst på en sjukdom, så måste det ju förstås följas som allt annat vissa procedurer och följa gällande lagstiftning. Därför har jag några frågor till ministern.

När det gäller screening så anger ÅHS-lagen hur det här ska skötas och då säger man att det ska skötas i enlighet med den nationella screeningprogrammet. Och det är precis så, som har konstaterats här i salen, att Sverige har infört fler screeningsmetoder än vad man gjort i Finland och Åland brukar ligga någonstans där mittemellan. När Åland är som bäst så plockar vi russinen ur kakan både från Sverige och Finland.

Däremot så finns det också en tydlig skrivning i ÅHS-lagen om att det ska vara medicinskt motiverat. Det här är en fråga som har varit central i vår diskussion. Vi har inte uppfattat att det här är ett medicinskt motiverat instrument, utan att det är ett politiskt, vilket också finans- och näringsutskottet ordförande bekräftade, som jag uppfattade det. Så hur förhåller sig landskapsregeringens förslag i förhållande till ÅHS-lagens krav på medicinsk motivering?

Sedan finns det i riksförordning en skrivning, en paragraf, som handlar om just screening, när det handlar om strålning. "När screening med strålning sker så ska det särskilt motiveras och framläggas för bedömning av forsknings- och utvecklingscentraler för social- och hälsovården". Är det här något som också Åland omfattas av? När vi har fastslagit det här budgetbeslutet, kommer den här bedömningen att genomgås, eftersom screening med strålning är förknippat med vissa högre riskfaktorer är en annan screening?

Sen kan jag konstatera att under förra mandatperioden så var frågan om screening uppe väldigt många gånger och därför blir jag lite förvånad kanske över både minister Holmberg-Janssons och ledamoten Valves ganska skarpa ordalag. Frågan hanterades många, många gånger, bland annat sade ett enigt social- och miljöutskott där hälso- och sjukvårdsministern var med; "att utskottet har erfarit att det är viktigt att innan man inleder annan screening än sådan som ingår i det nationella screeningprogrammet gör en granskning av den sjukdom som screeningen gäller och dess utbredning samt bedömning av screeningmetoderna, screeningens effekt, organisering och totala kostnader samt etiska frågor i anslutning till screeningen." Den här skrivningen kom till under förra mandatperioden av ett enigt utskott när ledamoten Wille Valve var ministrar och nuvarande hälso- och sjukvårdsminister satt i utskottet.

Som sagt, det som vi har fått presenterat här nu är att detta är en politisk bedömning och att lagtingets tidigare ställningstaganden såtillvida inte har beaktats. Även vad gäller lagstiftningskraven så är de fortfarande ett frågetecken.

Och sen kan man ju konstatera, som också framkom i en av våra motioner, att ÅHS har en ytterst ansträngd situation just nu. Bland annat så finns det inga tider för barnrådgivning som redan är lagstadgad och alla har rätt till. Det går inte att boka tider till det och det är en annan grupp personal. Men vi vet också att sjukhuset är hårt pressat överlag. Vi vet också att ÅHS ligger under ett sparkrav på 4 miljoner under den här mandatperioden. Ledningen har gått ut och konstaterat att det kommer att innebära stora konsekvenser för vårdservicen.

Därför skulle det vara intressant att få höra ett resonemang från hälso- och sjukvårdsministern. Om det här nu är en politisk prioritering, hur kommer man att göra med andra frågor om ÅHS eftersom det också är en politisk prioritering att minska ÅHS:s budget med 4 miljoner?

Den här politiken skulle behöva presenteras på ett mer sammanhängande sätt. Jag tror också, precis som någon sade här under dagens debatt, att just de här frågorna skulle säkert ha varit förtjänta av att komma i en tilläggsbudget som inte hade haft den här snabba takten. Om man läser utskottets betänkande så kan man konstatera att man varken har hört chefsläkaren vid ÅHS eller landskapsläkaren, vilket säkert också hade varit till stor nytta för att fatta ett sådant beslut.

Nu har vi ett ganska stort beslut som kommer att påverka verksamheten, vilket konstateras både i de tidigare betänkanden i social- och miljöutskottet som jag hänvisade till för en stund sedan, men också i finans- och näringsutskottet. Det här är något som man behöver göra långsiktigt. Det är säkert bra och som sagt Liberalerna är för screening. Vi avskyr sjukdomsdiagnosen cancer precis lika mycket som alla andra i den här salen. Men vissa av de här rent formella frågetecken tycker vi att behöver redas ut. Tack, talman!

Tack ledamot Zetterman. I budgeten 2022 så fanns skrivningen med, då fördes det ingen diskussion alls i salen i stort sett. Och ja, i ÅHS-lagen så står det att det ska vara medicinskt motiverat, men det står också att om man anser att det behöver göras så kan man göra det. Vi vet att man gjorde det med tarmcancerscreeningen under förra mandatperioden när Liberalerna satt i regeringen. Då förde man in i budgeten att det skulle göras fast det inte stod i förordning. Det här är någonting som man kan ta ett beslut om på hälsovårdsbyrån. Den beredning som har gjorts så har gjorts av landslagsläkaren Knut Lönnroth och byråchef Ylva Lindström. Jag fortsätter i nästa replik.

Talman! Om inte jag missminner mig så den cancerscreening som ministern talade om nu så var ett samarbete mellan cancerföreningen och en privat vårdproducent. Det var ju inte riktigt samma grundförutsättningar. Om jag också minns helt rätt så finns det olika paragrafer för det som man gör inom ÅHS och det som kan göras utanför.

Kommer den här bröstcancerscreeningen att komma in i förordning så att var och en också kan hävda sin juridiska rätt till den? Eller kommer det att bara ske som ett politiskt beslut?

Tack, talman! När det gäller mammografi så var ledamoten inne på kostnader. Det här kommer att bli stora kostnader för ÅHS. Jag försökte ta fram siffror, jag har tyvärr inte fått fått dem för det var svårt att få fram siffror på hur mycket en cancerbehandling kostar. Men mellan tummen och pekfingret så skulle jag säga att en cancerbehandling kostar lika mycket som det budgetmomentet där vi kan ha en screening i åldersspannet 40-74 år, och bara det är värt pengarna anser jag. Det är motiverat att ta den här kostnaden.

När det gäller förordning så är det ingenting som Åland kan föra in för det är en nationell screeningförordning. Vi kan inte föra in det.

Talman! Jag vet att det är svårt när man pratar om sjukdomen. Jag anser att ministern börjar agera med känsloargument och precis så där så känner alla i den här salen, tror jag. Varje fall som man kan motverka så är hela samhället till gagn och allra särskilt de enskilda individerna som drabbas. Det är alla överens om. Det finns ingen här i den här salen som tycker på något annat sätt.

Däremot så är nog min fasta uppfattning att det i 55 § i ÅHS-lagen finns förordningsmöjligheter för landskapsregeringen att fastställa förordning, i alla fall enligt den lagstiftning som ligger uppe på landskapsregeringens hemsida. Om den har ändrat så har inte heller landskapsregeringen uppdaterat sin lagstiftning på hemsidan.

Talman! Jag tycker att flera av de här diskussionerna som har föregåtts nu visar på behovet av ingående diskussioner. När man har så stora frågor i en tilläggsbudget och när det dessutom är bråttom så uppstår det flera frågetecken än uträtade frågetecken. Det uppstår en massa missförstånd, medvetna och omedvetna. Det är viktiga saker i den här tilläggsbudgeten, åtgärder för barn och ungas välfärd och hälsa, screening och ÅHS:s ledningsstruktur till exempel.

Jag tycker att det finns ett behov av klargörande och tydlighet och därför en del av de replikväxlingarna som har varit gentemot utskottet och utskottets betänkande. Jag ser att ministern har begärt ordet här och det tycker jag att är bra. Det kan säkert redas ut en del frågetecken kring det.

Det är också utom all rimlig tvivel att Åland, precis som öster och väster om oss, har utmaningar och bekymmer när det gäller barn och ungas psykiska hälsa och välbefinnande.

Vad jag förstår så visar den senaste hälsa i skolan undersökningen att några åländska skolor toppar statistiken när det gäller mobbning i hela Svenskfinland och den visar också på ett väldigt stort Illamående när det gäller psykisk hälsa, speciellt bland flickor. Det är liksom markant att flickor mår så mycket sämre. Så därför så försöker man skala bort alla känslor och fokusera på vad vi ska göra och hur vi ska komma vidare i den här frågan.

Under förra mandatperioden så gjorde den förra landskapsregeringen och det förra lagtinget en del. Man samordnade skolpsykologer, vilket varit ett stort bekymmer förut. Skolpsykologerna var ensamma och det var svårt att rekrytera. Förra landskapsregeringen gjorde då en samordningsmodell som inte heller var helt okomplicerad. Man behövde hitta administrativa lösningar och enhetliga journalsystem och sådana saker.

Man startade också Boost tillsammans med Ung resurs. När jag försöker se hela bilden så har vi många kompetenta och duktiga människor på Åland som jobbar med de här frågorna. Det skulle vara otroligt viktigt nu att vi reder ut vad alla har för uppgift och att vi får kedjor som håller ihop, så att man inte har solitärer som jobbar med en sak, det görs lite dubbelarbete och det läggs onödiga saker på byråkrati.

Det borde ju vara detta som är Ålands superkraft; att riva gränser, att sätta resurser där det behövs och att vi pratar med varandra.

När jag funderar så ser jag att vi har samordnande skolpsykologer, vi har fältare, vi har skolhälsovårdare, vi har studerandehälsa, vi har ungdomslotsar på Boots, vi har skolcoacher och vi har kuratorer. Frågan är också hur lagstiftningen ser ut och hur vi ska gå vidare med det här. Det har varit en viss sammanblandning med lågtröskelverksamheten för barn under 18 år. Men vi vet inte heller idag hur vi ska den här viktiga ungdomsmottagningen vidare. Dessutom så stipuleras det i den nya socialvårdslagen att det ska finnas ett familjecenter som också ska beröra de här frågorna.

Jag tycker att det skulle vara extremt viktigt att försöka reda upp det här och klargöra vad alla har för skyldigheter, för när det är så här fragmenterat så håller inte vårdkedjorna ihop. Om man diskuterar med föräldrar så tycker föräldrarna inte heller att det är tillfredsställande som läget är i dag.

Jag tycker att det var synd att finans- och näringsutskottet inte tog den den bollen att man liksom ändå försökte sätta saker och ting på sin plats.

Vi får avvakta då och se vad landskapsregeringen kommer med. Men glöm inte bort familjecenter som socialvårdslagen stipulerar. Där skulle jag också vilja höra hur ministern ser på den saken och vad familjecentret ska göra för där har också diskussionerna böljat. Ska det vara på kommunal- och socialvårdens område eller ska det vara inom ÅHS? Vi har väldigt, väldigt många lösa trådar här nu som vi måste gemensamt försöka knyta ihop. Tack!

Talman! I Finland finns det ett nationellt screeningprogram gällande screening, alltså inte bara cancerscreening. Närmare bestämmelser om det nationella screeningprogrammet finns i statsrådets förordning om screening.

Enligt landskapslagen om hälso- och sjukvård ska ÅHS anordna screening i enlighet med det nationella programmet. Utöver det här kan ÅHS då det är medicinskt motiverat, precis som ledamot Zetterman var inne på, ordna screening och hälsoundersökningar i syfte att konstatera en viss sjukdom eller dess förstadium eller för att upptäcka sjukdomsalstrare.

Tidigare under den förra mandatperioden infördes, i samarbete med cancerföreningen på Åland, tarmcancerscreening som inte fanns med i den nationella förordningen i screeningprogrammet. Idag screenar man bukaorta, aneurysm alltså en utvidgning av kroppspulsådern för dem som är äldre än 65 år och det finns inte heller med i förordningen och i screeningprogrammet.

Under den beredning som gjordes tidigare så har man nu fört in en förlängd tid för papaprov som tidigare var fram till och med 59 år. Nu kommer man att höja den till 60 till 65 år. Det är liksom historien, det är de olika screeningar som just nu är aktuella.

Uppgifterna till den här beredningen har fåtts från ÅHS. Man har haft en kommunikation med de personer som jobbar med screening på ÅHS. Landskapsläkaren och hälsobyråchefen har haft en överläggning för landskapsregering där de har gått igenom ett ganska noggrant material. De har har gjort olika analyser kring screening, vilken evidens det finns och hur man jobbar med det här på olika ställen.

Jag hördes i finans- och näringsutskottet tillsammans med bland annat byråchefen. Det fanns möjligheter att ställa frågor kring det här. Det ställdes inga frågor överhuvudtaget kring screening.

När Finland, som jag också var inne på tidigare, gick in för tarmcancerscreening så lyftes det upp en utvidgning av mammografi. Jag har fått förklarat för mig att på grund av att det skulle bli för kostsamt att införa både tarmcancerscreening och en utvidgning av mammografi så har man nu valt att ta tarmcancerscreeningen som första moment.

Ledamot Lindström var också inne här för ett tag sedan på att man i Sverige använder sig av åldern 40 till 74 år. Det är förstås en av de aspekterna som vi också har tittat på i hela beredningen.

Men jag motsätter mig när man säger att vi inte har haft någon beredning och att vi inte har någon kommunikation med ÅHS, för det stämmer inte. Det har vi haft givetvis.

Inför budgetarbetet 2022 förde vi in en text att vi skulle återkomma i en tilläggsbudget i början på året. Vi hade en diskussion när vi hade budgetpresentationen och inför budgetpresentationen och förstås tillsammans med styrelsemedlemmar, bl.a. styrelseordförande var med vid den överläggningen som sig bör.

Ja, man kan absolut säga att det här är en politisk beställning givetvis, men det är det inte. Det här är någonting som är smart och det är någonting som har evidens, anser vi.

Det är klart att man kan säga att jag, som ledamoten sade, agerar med mina känslor. Det tycker inte jag. Jag tycker att vi ofta pratar om här att man ska göra ekonomiskt smarta val. Man kan välja att se det här rent krasst ekonomiskt. Eftersom jag inte har exakta siffror så borde jag inte säga några siffror, men om man gissar att en cancerbehandling för en person som får bröstcancer kostar 20 000 euro - låt oss säga att den kostar så - plus att du är sjukskriven och du har en familj som kanske mår dåligt. Det finns många olika aspekter kring det. Ja, många av de kostnaderna kanske kommer ändå om man upptäcker det tidigare, men det kanske går att bota. Lidandet blir mindre. Jag anser att det är en klok ekonomisk politik att gå in och göra de här insatserna för dessa 30 000 euro.

Jag vet att vi är överens här i salen om att vi ska hitta cancer så snabbt som möjligt. Jag ifrågasätter inte det, jag vet det. Alla har någon som man känner som har cancer eller har dött av cancer eller som har klarat av cancer.

I regeringsprogrammet hade vi med att vi skulle titta på den här satsningen. Det här är en av de prioriteringar som nu har gjorts. Vi vill göra det här. Det var olyckligt att vi inte hade allt material klart till budgeten 2022. Jag var förvånad då att ingen lyfte den här frågan, det var ingen som ville diskutera den här frågan och jag tyckte att det var den mest spännande grejen i hela budgeten. Sedan är man väl lite färgad av det område som man jobbar med, men så kände jag då.

Nu blev jag förvånad när jag såg den här reservationen eftersom det inte ställdes en enda fråga i utskottet kring detta. Jag var beredd, jag var taggad att svara på dessa frågor. Jag och Ylva hade pratat om det, men det kom inte en fråga i utskottet kring det här. Tack, talman!

Tack, talman! Till det sista som ministern sade gällande frågor i utskottet så visar det väl att det kanske gick lite för fort med den här tilläggsbudgeten. Den här typen av frågor skulle vara förtjänt av lite mera tid för hörande av lite fler parter än den snabba tidtabell som nu var given. Det är förstås lagtinget själv som beslutar men alla vet vi hur det är, man blir påkallad intresse för olika frågor och blir informerad om lagstiftning som gäller.

Men jag hade några strikta frågor i mitt anförande till ministern som jag gärna skulle vilja upprepa, för jag uppfattade inte svar på dem.

Det första är ett klargörande. Menar ministern att det här är medicinskt motiverat och handlagt av social- och hälsovårdsbyrån som medicinsk motivering eller är det rent en politisk beställning? Vi tar den frågan först.

Tack, talman! Ledamot Zetterman, jag tycker att texten i tilläggsbudgeten redan var ganska klargörande över den beredning som har gjorts. Det här är någonting som vi har tagit, vi hade ju andra screeningar som vi också diskuterade, men det här var den som ansågs vara medicinskt motiverad att gå in för.

Det var ett bra klargörande till den delen.

Den andra frågan gäller huruvida det kommer att komma in en förordning eller inte. Man kan ju screena genom projekt, vilket cancerföreningen förtjänstfullt har gjort. De som får tid till "prickdagarna" till exempel så de går dit och de andra uteblir. Tanke är väl att det ska gälla alla i den här åldern. Kommer det, i enlighet med ÅHS-lagen, också att komma en förordning så att man juridiskt sett kan hävda sin rätt?

Behövs någon anhållan med anledning att det här screening genom strålning eller är det så att man kan köra igång nu direkt?

Tack, talman! Den sista frågan kan jag tyvärr inte svara på. Jag har inte kunskap när det gäller strålning, men såsom jag har fått det förklarat så är det bara att fortsätta och utöka med den åldersspann som behövs. Men jag ska utreda frågan och kan återkomma till Liberalerna med svar på den frågan.

När det gäller att man ska ha sin lagliga rätt att få det här så om vi går in för det här så är det självklart. Någonting annat är inte etiskt moraliskt möjligt. Det är något som vi ska gå in för och titta på. Vi har fortfarande inte alla detaljer klara, men det ska absolut vara så. Man kan inte gå in för att utvidga en screening och sedan inte se till att alla har rätt till det, oavsett vem som är minister eller vem som sitter i regeringen.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Nej, det stämmer, å andra sidan kan jag tycka att det är lite olustigt att gå in på detalj vad man gör i utskotten. Syftet är att detaljerna ska stanna inom utskottets väggar. Jag kan väl säga att när minister Annette Holmberg-Jansson hördes i utskottet så hade i alla fall inte jag dubier kring screeningen och det har jag inte nu heller kring screeningen i sig. Det som jag har dubier om framkom vid senare höranden av andra personer i utskottet och det var ju då som mina alarmklockor började ringa. Men tyvärr har ju tiden varit väldigt, väldigt knapp i utformandet av det här betänkandet, så det har inte funnits tid till kompletteringar. Men på basen av det som jag tog till mig av andra höranden, efter att minister Holmberg-Jansson hade varit i utskottet, där vidhåller jag min oro.

Tack, talman! När jag tillträdde i lagtinget så fick jag förklarat för mig att man får aldrig berätta vad någon annan har sagt i utskottet, men man får själv berätta om man har varit där och man får också berätta vad man själv har sagt. Så därför kan jag säga att jag har varit kallad till social- och miljöutskottet. Det står också i betänkandet att jag har varit där. Jag fick inte frågan kring screening vilket jag var förvånad över.

Jag är lugn med den beredning som har gjorts av vår landskapsläkare och av vår byråchef när det gäller screening och när jag ser hur man inom våra närområden jobbar med den här frågan.

Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Jag är också lugn med det som vår landskapsläkaren säger och gör, absolut. Men det jag inte är lugn över är att det tycks finnas ett dike mellan ÅHS och den politiska landskapsregeringen.

Sedan när det kommer till ÅHS i stort sett så åligger det ÅHS ett sparkrav på 4 miljoner. I ljuset av det kan man också fråga: Vad innebär det sparkravet på folkhälsan och välbefinnandet? Det blir en liten missmatch där, vi ger 35 000 i år, 45 000 nästa år, men vi ska ta bort 4 miljoner. Det är liksom en ekvation som blir lite svår att ta in.

Tack, talman! Under förra mandatperioden så infördes bland annat pengar för tarmscreening. Man hade diskussioner så klart på samma med ÅHS, men det var inte en beställning från ÅHS:s sida, utan det var egentligen en beställning från cancerföreningen att det skulle göras och det gjordes. Det är ju så man jobbar.

Under hela det här pandemiåret så har det varit väldigt mycket pengar som har förts till ÅHS och till olika insatser inom näringslivet, pengar som inte har funnits med i en original budget och som man har sett sig nödgad att göra. Med tanke på att vi har varit i en pandemi och vi också...jag hinner inte.

Tack, herr talman! Jag ska i ett kort anförande försöka redogöra för mina samlade tankar kring de skrivningar som finns i tilläggsbudgeten om ungdomars välfärd och mentala hälsan och lågtröskelmottagningen som är planerad under ÅHS. Jag tänker även förhålla mig till de icke existerande skrivningarna i finans- och näringsutskottets betänkande angående detsamma.

Det var en bra diskussion som undertecknad och minister Holmberg-Jansson hade under remissdebatten kring just behovet av att samla våra väldigt kompetenta resurser som vi har på Åland vad gäller ungdomars välfärd, inte bara under ämnet mental hälsa, utan även under det mesta som handlar om barn och ungdomars välfärd, även social-, sexuell- och fysisk hälsa där också den mentala hälsan så klart har en stor del. Men det var naturligt i debatten, herr talman, att när man pratar om ungdomars mentala hälsa så kommer man direkt in på de samlade resurserna. Man kommer in på behovet av att se ungdomars bekymmer som en helhet och även involvera familjen och de olika delarna och samla resurserna kring det. Det är det problemet som vi har på Åland i dag. Vi har väldigt bra kompetens. Vi har kunniga personer som jobbar med de här frågorna, men vi har alltför mycket stuprör.

Jag har fullt förtroende för att minister Holmberg-Jansson har bra avsikter och politisk vilja i de här frågorna. Det har hon gett uttryck för i diskussionerna, i debatten. Det som jag däremot har farhågor kring är enigheten i majoriteten kring de här frågorna. Det är det första som jag tänker ta upp.

För att uppnå hållbart resultat, herr talman, så krävs det ju eniga beslut speciellt från den politiska majoriteten. När jag frågade ordförande Pettersson angående finans- och näringsutskottets betänkande, där jag inte hittade några skrivningar överhuvudtaget kring just mentala hälsan och ungdomars välmående, så fick jag svaret att det var inte nödvändigt att ta med dem, utan finans- och näringsutskottet håller med de skrivningar som finns i tilläggsbudgeten. Men det som inte stod i tilläggsbudgeten, men som däremot utvecklades, var den diskussion som jag och minister Holmberg-Jansson förde och som även fördes av flera andra här i salen kring behovet av att samla resurserna. Vi återkommer till det gång på gång på gång. Den diskussionen tycker jag kunde ha bidragit till åtminstone några rader som exempelvis de skrivningar som finns i reservationen som lämnades av ledamot Fellman och ledamot Holmberg. Det är bra skrivningar som speglar väldigt bra den diskussionen och den enigheten som fanns mellan åtminstone undertecknad och minister Holmberg-Jansson och som jag också tycker att många andra från majoritetsblocket har gett uttryck för. Exempelvis att de resurser som läggs på förebyggande barn- och ungdomsarbete ska samordnas och att en lågtröskelmottagning bör vara en integrerad del av den storsatsning på ungdomars hälsa och välmående som ingår i grundbudgeten för 2022. Dessa saker, de icke existerande skrivningarna i finans- och näringsutskottets betänkande vittnar om att det inte finns en enighet i majoriteten. Det är min första farhåga.

Min andra farhåga, herr talman, är att det råder en viss förvirring kring vad som är vad. Vi pratar om dels en lågtröskelmottagning under ÅHS för barn och ungdomar under 18 år, som finns med i denna tilläggsbudget som vi nu diskuterar. Men å andra sidan, den ungdomsmottagning som minister Holmberg-Jansson har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda ska just vara en samlad insats från flera sektorer i samverkan för att gynna ungdomars hälsa och välfärd på alla sätt, också den mentala hälsan. Det är ju själva kärntanken, tror jag i alla fall, i ministerns politik och i den politiken som landskapsregeringen utåt vill förmedla. Men för att uppnå resultat så krävs det enighet.

Detta är de frågor som jag har väckt här och som jag tyvärr inte fått svar på ännu. Det finns många insatser presenterade för att förbättra ungdomars hälsa och välfärd. De har presenterats under två års tid, däribland också den här storsatsningen, projektet på ungdomars välfärd, som ska pågå under tre års tid och som minister Holmberg-Jansson har aviserat att ska tillsättas den här veckan. Nästa vecka? Okej, nästa vecka, det kommer i replik förhoppningsvis. Där ska allting samlas och finnas med. Men det finns fortfarande farhågor att vi inte kommer till det steget innan den här mandatperioden är slut just därför att det inte finns en enighet i majoriteten. Det är mina farhågor. Tack så mycket, herr talman!

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag håller med i allt du säger. Jag är förbryllad och lite besviken över hur det har gått till i behandlingen.

I mitt anförande pratade jag också om samordningen av resurser och att vi ska ta bort det här stuprörstänket. Ju mer jag har lyssnat på den här debatten och vad man egentligen är ute efter så är mina farhågor att det här blir ännu en instans där man ska ha väntetid, man ska försöka komma dit och om man ska försöka få hjälp, tid och råd. Det är inte det som folk behöver, utan de behöver ha någon som tar det här helhetsgreppet, samordnar alla resurser och att alla får den hjälp som man behöver, inte ytterligare ännu flera olika platser att söka sig till.

Tack, herr talman! Med det sagt så säger vi inte att en lågtröskelmottagning för mental hälsa för personer under 18 år inte behövs. Det är ingen som säger det egentligen. Det är ingen som har sagt det hittills.

Däremot handlar det om vilken del av den helhet som i första hand behövs när man tillsätter den nu, innan man har gått in för en helhetslösning och de samlade resurserna. Det är väl den frågan som vi måste väcka här. När man lägger pengar på någonting som sedan i framtiden ska knypplas in i en större helhet, blir det då bra eller behöver man lägga pengarna och resurserna när man väl vet vad man är ute efter?

Är det ingen som kritiserar att den här instansen har en funktion eller är behövlig? Det är ju detta jag pratar om, de osynkade resurserna. I mitt anförande tog jag upp problemet att man skiljer på socialvård och hälsovård för Åland och man låter ganska mycket utomstående ideella föreningar sköta den här väldigt viktiga socialvården och det förebyggande arbetet. Och det är ju det här som är Ålands problem, att vi är väldigt litet men vi har så hemskt många olika aktörer. Är du en person i en beroendeställning och behöver den här hjälpen så vem vänder du dig till först till exempel?

Talman! Jag skulle behöva få lite utvecklat "enigheten i majoriteten". Jag skulle vilja veta vad ledamoten menar med det?

Sen skulle jag säga så här, i dag är en otroligt bra dag för i dag så har vi tagit det första steget i projektet "Barn och ungdomars hälsa och välmående", pengarna har blivit beviljade. Det betyder att vi nu i nästa steg kan utlysa en annons. Bara annonsen blir klar och uppgiftsförklaringen är klar så kan vi efterlysa en projektledare för att samordna det som både Socialdemokraterna och Liberalerna efterfrågar och som vi också efterfrågar. Det är detta som den här projektledaren tillsammans med en styrgrupp ska göra. Det är jätteroligt att det finns många som vill ha det här jobbet.

Tack, herr talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Det var väldigt glädjande att höra och vi ser fram emot resultatet av den processen som har påbörjats och vi ska följa den.

Anledningen till min oro kring enigheten i majoriteten är dels att man brukar säga "har man ingenting bra att säga så är det lika bra att hålla tyst". Det är lite det som man har gjort i det här utskottet. Det fanns ju förslag på skrivningar som inte togs med. Det kom en fin reservation med bra skrivningar som speglade diskussionen men man valde att dra streck. Man valde att överhuvudtaget inte att ha med något av det. Det är tydligt. Det är tydligt i det här betänkande.

För det andra så vet vi att majoriteten har spruckit i många frågor och har olika åsikter om de här sakerna, speciellt de saker som har att göra med de mjuka värdena så där spricker majoriteten. Man hör det kanske inte så jätte ofta här inne, men man hör det utanför den här salen väldigt många gånger. Man hör det också i utskotten.

Tack, talman! Ja, så kan det vara att i vissa frågor så spricker vi. Men jag skulle säga att när det gäller barn och ungdomars psykiska hälsa och ohälsa och att vi ska göra allt vad vi kan för det så är vi oerhört enande i regeringen. Vi har verkligen sett under den här pandemin att det har kommit upp till ytan på ett helt annat sätt än det som ni - som har jobbat med de här frågorna tidigare - har sett på ett helt annat sätt.

Mental hälsa ser jag som en en sak som är utanför pusslet. Pusselbit nummer ett har lagts i dag. Men den här mentala hälsan är något som har efterfrågats så länge ifrån ÅHS. Jag kan säga att jag misslyckades som styrelseordförande att få igenom en mental hälsa under 18 år. Men nu har det liksom blivit ett så påtagligt problem så att vi har alla med oss att vi behöver göra det här. Vi behöver den här sista pusselbiten i vårt (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Precis som minister sade så har det inte varit några överraskning när det gäller den ökade mentala ohälsan som har varit en konsekvens av den här pandemin. Det är något som har aviserats från första dag.

Det är bra och viktiga satsningar som har presenterats. Det gäller att vara upp till bevis och knyta ihop den här säcken nu. Det är det som är den svåra grejen, att få ihop säcken och se till att politik omsätts i praktik.

Jag hoppas att det faktiskt finns allvar och konkretiseringar bakom de här orden. Som sagt, en enighet uppnår resultat, men när man börjar spricka i detaljerna och när man inte är överens i majoriteten över vad man ska göra, det är då vi ser att det blir slingriga vägar. Det blir små, små enskilda osammanhängande insatser. Vi hoppas på det bästa och vi ser fram emot ett resultat.

Tack, talman! Jag hade egentligen inte tänkt säga så mycket mera idag, men jag tycker ändå att det är viktigt att till allmänheten framföra att det här diket som ledamoten Holmberg beskrev, som skulle finnas mellan ÅHS och landskapsregeringen, är en faktoid för att uttrycka det snällt.

Undertecknad deltog fysiskt på en överläggning tillsammans med landskapsregeringen före framtagandet av denna tilläggsbudget. Där diskuterade vi till exempel chefsläkartjänsterna. Undertecknad har också närvarat på ett möte där vi har diskuterat cancerscreeningen, vilket jag beskrev i en replikväxling till Holmberg. Landskapsregeringen ville uttryckligen höra de sakkunniga på ÅHS angående hur de ser på en utvidgning av cancerscreeningen. Det är inte, talman, vad man kan kalla ett dike. Tack!

Tack, talman! Det är bra att ledamot Valve och ÅHS:s styrelseordförande Valve har den åsikten, men jag vidhåller nog min åsikt. Vi tar kväller nu, det har varit en lång debatt och det har sagts många saker. Men jag vidhåller min åsikt. Ledamot Valve och styrelseordförande Valve kan motbevisa mig i framtiden att kommande beredningar blir ännu bättre. För bättre än det här kan vi.

Men eftersom vi börjar bli vänliga med varandra så här på slutrakan så kanske jag skulle nämna att vad sedan gäller psykisk ohälsa bland unga så vet jag att där har det funnits olika åsikter bland de sakkunniga. Det har varit en del av problematiken. Men jag anser att minister Holmberg-Jansson har hanterat det på ett väldigt bra sätt, på ett sätt som innebär att vi faktiskt tar steg framåt och att vi nu har anslag för att förverkliga det.

Tack, talman! Här har vi avvikande åsikt. Det kanske är bra att vi har det. Samtidigt handlar det om väldigt, väldigt mycket pengar. I sista hand handlar det också om många personer. Det är många människor som mår dåligt, far illa och hamnar mellan de här berömda stolarna och rinner ner i de berömda stuprören. Vi, i alla fall jag och den Liberala gruppen, är ganska osäkra på om det som landskapsregeringen nu ämnar göra för barn och ungdomars psykiska hälsa faktiskt är det bästa och effektivaste sättet att dels hantera pengar, men också dels att hantera problemet. Vi tycker att man kunde ha gjort upp den här problembilden, precis som min kollega Katrin Sjögren lyfte upp i sitt anförande. Vi måste ju samordna oss. Åland är litet, men på något sätt drar vi inte nytta av det, för ibland är det bra att vara liten, vi kommer nära varandra. Men på något sätt blir vi satelliter ute i ett stort, stort universum fast vi är på lilla Åland. Det är det som är det stora problemet och därför ser (… taltiden slut).

Jo, det finns ett embryo till samstämmighet också här. När vi pratar om förebyggande av ungas psykiska ohälsa så finns den berömda pyramiden. I toppen av pyramiden har du BUP, specialiserad verksamhet, dit du söker dig om du verkligen behöver. I basen har du skolhälsovården på skolan som är nära verksamheten, i basen har du också familjen. Sedan i mitten någonstans där så har du det sociala. Det som vi har haft problem med på Åland är att basen på den här pyramiden har varit skakig och dålig. Även mitten på pyramiden har varit dålig under många år fram till skapandet av KST. Toppen har fungerat, men toppen har liksom fått allting från basen och mitten. Det som vi nu gör är att vi lägger grunden till en fungerande pyramid som kommer att förebygga ungas psykiska ohälsa.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum på fredag 11 februari kl. 09.30.