Enda behandling

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman!

Debatten gällande vårbudgeten kunde bli en långdragen och mycket detaljrik händelse. Det är inte meningen, den debatten har lagtinget en gång per år och det är i samband med årsbudgeten. Vi behöver inte två stora budgetdebatter, speciellt inte när det huvudsakliga med en vårbudget är att fastslå kostnadstaket för det tredje kommande året. Denna gång för 2029.

Finans- och näringsutskottet har under det finanspolitiska ramverkets treåriga historia varit fast beslutna om att hedra en praxis, som kan föras vidare och som sätter allt på rätt plats i en årslinje. Detta har finans- och näringsutskottet lyckats med, och det vill jag tacka samtliga kolleger i utskottet för inklusive sekreteraren. Jag vill ändå uppmärksamma oppositionens del i detta; Obundnas Andreas Kanborg och Moderaternas Wille Valve. Det skulle varit enkelt att plocka in oppositionspolitik och gå in på detaljnivå i politiken, men det ska hedra er att ni haft samma grundtanke som majoritetsblocket. Det gagnar arbetet, det gagnar ramverket och det bygger ett starkt fundament för det ekonomiska arbetet framledes. Denna samsyn mellan utskottspartierna bidrar till ordning och reda i landskapets ekonomi.

Talman! Utskottet konstaterar att den finländska ekonomin enligt finansministeriets prognoser förväntas uppvisa en svag positiv tillväxt om 0,6 procent år 2026. Den prognostiserade ekonomiska tillväxten uppgår enligt finansministeriets bedömning till 1,7 procent år 2027, 1,7 procent år 2028, 1,5 procent år 2029 och 1,3 procent år 2030.

Utskottet konstaterar att omvärlden präglas av betydande osäkerhet, där geopolitiska spänningar och utvecklingen på energimarknaderna kan påverka den ekonomiska utvecklingen. Särskilt kraftiga förändringar i oljepriset kan inverka på inflationen, företagens kostnader och hushållens köpkraft, vilket kan medföra avvikelser från den nuvarande prognosen, tyvärr.

Utskottet noterar vidare att arbetslöshetsgraden i Finland uppgick till 9,8 procent per den 31 december 2025. Enligt finansministeriets prognoser väntas arbetslösheten öka ytterligare under år 2026 för att därefter minska något under de kommande åren.

Utskottet konstaterar att inflationen på Åland uppgick till 1,1 procent i april 2026. Detta innebär en ökning jämfört med april år 2025, då inflationen uppgick till 0,4 procent, men en lägre nivå än i april 2024, då inflationen uppgick till 3,8 procent.

Vidare konstaterar utskottet att befolkningen i landskapet ökade med 182 personer under år 2025, vilket motsvarar cirka 0,6 procent. Under den senaste tioårsperioden har befolkningen ökat med totalt 6,4 procent.

Den relativa arbetslösheten på Åland uppgick till 5,4 procent i april 2026 jämfört med 5,1 procent under april år 2025. Utskottet konstaterar därmed att den relativa arbetslösheten på Åland har ökat jämfört med året innan. Samtidigt noterar utskottet att arbetslöshetsgraden sedan januari 2026 minskat i förhållande till april 2026. Det är små positiva tendenser.

Utskottet konstaterar att det i betänkandet över vårbudgeten 2025 (betänkande nr 15/2024 - 2025) framkommer att antalet långtidsarbetslösa mer än fördubblats jämfört med situationen före Covid-19-pandemin. Utskottet konstaterar att denna utveckling inte har förändrats, då andelen långtidsarbetslösa uppgick till 2,8 procent i mars 2025 jämfört med 1,2 procent i mars 2019.

Mot denna bakgrund uppmanar utskottet landskapsregeringen att aktivt arbeta för att motverka långtidsarbetslösheten. Utskottet hänvisar även till betänkande nr 8/2025–2026 för en närmare redogörelse över de hinder och möjligheter som föreligger i fråga om bland annat arbetslöshet och utanförskap på Åland. Grundmedicinen mot arbetslöshet stavas tillväxt och en efterfrågan av arbetskraft från våra företag. Det finns saker som de offentliga kan göra för att förenkla arbetet.

Budgetförslagets prognos över skatteintäkter (avräkning och skatteavräkning) för perioden 2026–2029 visar en förändring om 13,6 procent år 2029 i förhållande till år 2026. År 2027 är prognosen att skatteintäkterna är på ungefär samma nivå som år 2026, och därefter ökar skatteintäkterna, ökningen beror bland annat på att den finländska penningsspelslagen träder i kraft 1.7.2027, vilket medför att skatteavräkningen ökar i samband med höjd lotteriskatt. Utskottet noterar att avräkningen kommer att minska mellan år 2027–2029, samtidigt som skatteavräkningen förväntas stiga väsentligt. Detta medför att den totala skatteintäkten förväntas öka.

Intäkter vad beträffar utsläppshandel råder det fortsatt osäkerhet om, vilket utskottet även konstaterade år 2024 och 2025. Utskottet erfar att landskapsregeringen fortsatt aktivt arbetar med att komma till en lösning vad beträffar intäkter för utsläppshandeln. Landskapsregeringen har bedömt att Ålands andel ska ligga på 20–25 miljoner euro per år.

Inkomster för arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft har uppskattats för åren 2027–2029. Den uppskattade summan är 6 miljoner euro fördelat mellan åren 2027 till 2029. Utskottet erfar att de egentliga intäkterna inte än går att fastslå i och med att intäkterna beror på flera olika variabler i anknytning till en eventuellt kommande auktioneringsprocess.

Utskottet rekommenderar att landskapsregeringen har beredskap inför att intäkterna vad beträffar arrenden av allmänna vatten för havsbaserad vindkraft kan komma senare än vad som prognostiserats.

Talman! Utskottet noterar att landskapsregeringen i föreliggande vårbudget redovisar för kostnadstaken för åren 2027–2029. Kostnadstaken år 2027 och 2028 är oförändrade jämfört med vad som redovisats i vårbudget för år 2025. Kostnadstaket för år 2027 är 385,9 miljoner euro och kostnadstaket för år 2028 är 392,6 miljoner euro. Vidare föreslår landskapsregeringen att kostnadstaket för år 2029 ska fastställas till 399,9 miljoner euro. Prognosen för år 2029 är att de takbegränsade kostnaderna är 388,3 miljoner euro och budgeteringsmarginalen är 11,6 miljoner euro.

Utskottet noterar att de uppskattade takbegränsade kostnaderna för år 2027 och 2028 har justerats i förhållande till vad som uppskattades i samband med vårbudgeten år 2025. De takbegränsade kostnaderna för år 2027 har höjts med 3,5 miljoner euro samt med 1,5 miljoner euro år 2028. Detta innebär en minskad budgeteringsmarginal i förhållande till vad som tidigare uppskattats. Utskottet understryker att budgeteringsmarginalen ska reserveras för oförutsedda kostnader och ska inte användas för att öka ett anslag utan lagtingets godkännande. I utskottets betänkande 15/2024-2025 konstaterades att en förändring av budgeteringsmarginalen är möjlig i samband med höstbudgeten då den inte fastslås i samband med vårbudgeten.

Talman! Utskottet konstaterar att arbete med förnyelse av landskapsandelssystemet för närvarande pågår. I det aktuella vårbudgetförslaget har beaktats att kompensationen till kommunerna för minskade samfundsskatteintäkter slopas och att detta i stället ska kompenseras genom justeringar av de uppgiftsbaserade landskapsandelarna. Utskottet noterar att den samlade effekten för kommunerna enligt budgetförslaget blir lägre än i nuvarande system.

Utskottet anser att det är viktigt att förändringar i landskapsandelssystemet genomförs på ett transparent och långsiktigt hållbart sätt, särskilt med beaktande av kommunernas varierande ekonomiska förutsättningar. Utskottet ser därför behov av att landskapsregeringen närmare analyserar konsekvenserna av de föreslagna förändringarna, inklusive hur olika kommuner påverkas ekonomiskt och vilka effekter förändringarna kan få för den kommunala servicen.

Utskottet konstaterar att översynen av landskapsandelssystemet gällande kommunerna är av sådan karaktär att frågan ska beredas genom samråd med kommunerna i enlighet med avtal om samrådsdelegationen för kommunala frågor. I avtalet framkommer bland annat att syftet är att samrådsdelegationen ska fungera som ett rådgivande organ för utbyte av synpunkter och ställningstaganden i frågor som är av betydelse för kommunerna, eller för att behandla frågor av informativ eller särskild betydelse för parterna. Utskottet har erfarit att slopande av kompensationen för samfundsskatt kan leda till minskat incitament för en aktiv näringspolitik samt risk för ökade kommunalskattesatser, vilka båda är hämmande för tillväxten. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att under de två samråd som är planerade söka samförstånd runt landskapsandelar och kompensationer.

Lagtinget har den 27 maj 2026 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till budgetpolitiska mål jämte överskottsmål.

Fem budgetmotioner har inlämnats. Motionerna föreslås förkastade.

Jag vill ändå passa på att kommentera att det är inte så att inte utskottet har tagit del av motionerna. Men precis som jag sade i inledningen av detta anförande, så försöker vi bibehålla en praxis att inte gå ned på detaljnivå. Det finns ändå mycket klokskap i flera av motionerna kanske i samtliga, och speciellt den som ledamoten Ragnar Julin lämnade in, som vi också fick en viss inblick i när vi när vi hade höranden kring ändringsbudgeten förra veckan. Den handlande om differentierade taxor i skärgårdstrafiken. Det är inte någonting som utskottet gick in på desto närmare nu. Det kan hända att vi har någon skrivning kring det i ändringsbudgeten, men återigen inte på detaljnivå i samband med vårbudgeten. Det tar vi i samband med övriga budgetar, speciellt årsbudgeten.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att budgetmotionerna 57-61 förkastas samt att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2029 till 399,9 miljoner euro. Tack, talman!

Talman!

Tack för anförandet. Jag trodde faktiskt inledningsvis, när utskottets ordförande lyfte fram en väldigt bra motion, att det skulle handla om min och slopandet av Axyards, men även ledamoten Rainer Juslins motion är mycket bra.

Jag skulle vilja påpeka att landskapsregeringen inte tidigare har visat sig särskilt lyhörd för vad lagtinget tycker och tänker, om man uttrycker det så. Tror inte utskottets ordförande faktiskt att de planerade samråden är något mer än bara ett spel för galleriet när det gäller landskapsandelarna och samfundsbeskattningen? Det är ändå så att när dessa frågor lyfts och kommer till den här salen, så är en stor del av arbetet redan utfört av landskapsregeringen. Tror man på en förändring från utskottets sida?

Talman!

Med tanke på det vi har hört gällande kommunerna, har flera av dem, tillsammans med Kommunförbundet och givetvis finansministern, gett oss tydliga förklaringar. Jag vet också att finansministern ständigt är hårt belastad, och det var givetvis i finansministerns intresse att ha ett samråd i ett tidigare skede. Men av olika anledningar gick det inte.

Jag är mycket positiv till att de två samråden kommer att vara fruktbara för lång tid framåt. Det är jag helt ärligt.

Talman!

Om man följer dagens media kan man konstatera att utskottsordföranden där är tveksam till lyhördheten hos den nu sittande landskapsregeringen. Det finns flera aktuella och större frågor som är på agendan.

Min fråga blir då: Vad är det som gör att utskottsordföranden faktiskt tror att landskapsregeringen kommer att lyssna in och ta del av de förslag som kommunerna kommer med?

Tack, talman!

Trots att landskapets ekonomi är kraftigt utmanad, särskilt på lång sikt, så vet jag att finansministern och landskapsregeringen ser sambandet mellan att kommunerna mår bra och att landskapets ekonomi mår bra. Det är en symbios som inte behöver gå i en riktning; istället går de hand i hand.

Jag är helt säker på att de här frågorna kommer att beaktas på ett bra sätt under de två samråden med en ganska glödande agenda.

Men vi ska också komma ihåg att landskapets ekonomi kan påverkas positivt. Vi har goda skatteavräkningsintäkter och ett spelbolag som går bra, samt vissa intäkter av engångskaraktär. Låt oss inte förblindas av detta, utan låt oss se framåt.

Herr talman!

Jag tycker att vi kan gratulera oss själva med anledning av det betänkande som nu har presenterats. Det ser ut som att lagtinget kommer att kunna enas om ett kostnadstak för landskapets utgifter för de närmaste tre åren. Det i sig är ett styrkebesked och det är kopplat till att landskapsregeringen har levererat ett relativt detaljfritt förslag.

Jag vill också nämna det gedigna arbete som har utförts i utskottet, där man har fokuserat på den stora bilden gällande siffrorna. Vi sätter praxis för vårbudgetens arbete och hur vi arbetar med det finanspolitiska ramverket. Det här är väldigt bra.

I höst kan vi till alla delar diskutera hur vi prioriterar verksamheter och kostnader inom de ramar som vi nu kommer att fastställa. Det ska vi göra.

Tack, talman!

Tack, finansministern. Det är exakt så. Den här vårbudgeten, precis som jag sade i mitt anförande, skulle den kunna vara en tvådagars historia i remissdebatten och en tvådagars historia vid presentationen av betänkandet, om vi inte håller i det.

Det är än en gång en eloge till oppositionen och en vink till kommande oppositionspartier som deltar i utskottsarbete, särskilt i finans- och näringsutskottet. Att bibehålla den praxisen för finansministerns arbete gör det lättare för lagtingets arbete och förbättrar den åländska ekonomin för ålänningarnas del.

Herr talman!

Gällande den mest brännande frågan, nämligen finansiering och överföringar till kommunerna, samt de utlovade två samråden som ska hållas, vill jag understryka att vi givetvis kommer att genomföra dessa. Det har vi redan sagt både i utskottet och offentligt.

Vid det första samrådet kommer landskapsregeringen att presentera för kommunerna hur vi har tänkt och hur vi ser på kostnadsutvecklingen gällande överföringar. Efter detta får respektive part under sommaren fundera på om det finns alternativa metoder för att hantera frågan, eller om det finns utrymme för att hitta en kompromiss eller en gemensam ståndpunkt.

Vi ska diskutera detta på nytt med kommunerna genast efter sommaren, vid det andra samrådet.

Tack, talman!

Det låter fruktbart. Min bild nu senast är att den bilden kvarstår, oavsett vilket sammanhang vi befinner oss i eller vilken orsak vi diskuterar, måste jag säga att det faktiskt finns idéer och tankegångar som pekar framåt. Även denna gång fanns det många konkreta och tydliga förslag som de önskar. Det finns en förståelse från kommunernas sida, särskilt med tanke på landskapets ekonomiska utmaningar. Absolut, det finns en sådan förståelse, och jag uppfattar också att finansministern har en stor insikt i kommunernas situation.

Jag vill återkoppla till det jag sade tidigare till ledamoten Veronica Thörnroos. Jag är positiv till de två samråden som jag är övertygad om kommer att ge kraft framåt, inte bara för i år och nästa år, utan för många år framöver.

Tack, talman!

Vårbudgeten läggs i en tid av stor geopolitisk osäkerhet. Konflikten i Persiska viken, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och USA:s utspel om NATO och Grönland gör att många faktorer är svåra att förutspå just nu. Men vi behöver ändå göra ett försök.

Finansministeriet har varit tvunget att sänka sin BNP-prognos för Finland de senaste månaderna. Mönstren går igen från de senaste åren, där man först uppskattade en viss tillväxt, men sedan tvingades sänka den mer eller mindre kraftigt. Just nu är prognosen plus 0,6 % för 2026, och sedan fortsatt plus 1,7 % för 2027 och lika mycket för 2028. Det ser ganska bra ut.

Åland har genomlevt två stora chocker de senaste åren: Covid-19 år 2020 och inflationen år 2022, som grävde djupa hål i de åländska hushållens disponibla inkomster, liksom i de offentliga budgetarna. Vi går nu in i en tredje fas med ojämn och osäker återhämtning, vilket inte är ett optimalt läge. Vi tvingas leva med en pressad ekonomisk tillväxt, vilket återspeglas i arbetslösheten. Arbetslösheten biter sig envist fast på Åland med för Åland höga nivåer över 5 %. Detta medför att långtidsarbetslösheten stiger ytterligare. De senaste prognoserna visar att återhämtningen skjuts framåt med ungefär ett år, vilket påverkar både våra kostnader för landskapet och ålänningarna.

Trots detta finns det ljuspunkter i landskapets ekonomi. Omsättningen i företagen ökar 2025, vilket antyder att de har en bättre försäljning än året innan, åtminstone för vissa av dem. Vi har samtidigt en extremt god lönsamhet i vissa företag, vilket vi redan har konstaterat. Vi har en högre skatteavräkning än vi förväntat oss för de kommande åren. Jag säger inte att den här regeringens åtgärder, i form av ökade skatteavdrag för ålänningarna och att vi minskar elräkningarna med 40 miljoner, har spelat in här. Men det har absolut hjälpt ålänningarna att få mer pengar i plånboken redan detta år.

Även intäktssidan har förstås osäkerheter. Exempelvis har vi projekt Sunnanvind som kommer att påverka intäkterna för 2027-2028, beroende på hur det slutar. I nuvarande rambudget har vi ungefär 6 miljoner noterade som antingen kan bli högre, lägre eller ingenting alls. Det enda vi vet är att om vi pausar projektet utan att fråga om marknaden, så försvinner de budgeterade intäkterna. Det är också ett skäl att komma till beslut om marknadsauktionen under hösten.

Om jag övergår till vårbudgeten så bygger förslaget på kostnadstak för 2027-2029 på fortsatt strama tyglar. Vår intäktssida kan överraska uppåt tack vare både lotteriskatten och lönsamma företag som ändrar på skatteavräkningen. Tittar man endast på avräkningen, det vill säga den som beror på finska statens intäkter, så minskar den. Men de totala intäkterna, inklusive skatteavräkningen, förväntas öka de kommande åren ganska kraftigt.

Om vi håller i kostnadstaken fram till 2030 kommer landskapets budget att vara i balans. Med mycket möda och stort besvär har den här regeringen då gjort vad den lovade i valet 2023. Positivt!

Talman! Vi ska inte behandla detaljer i vårbudgeten, utan finans- och näringsutskottet har en ömsesidig överenskommelse om att dessa detaljer ska behandlas i november månads ordinarie budgetdebatt. Den överenskommelsen har hedrats och det sparar oss några dagars onödig debatt just nu. Stort tack till mina utskottskollegor, framförallt från oppositionen, som har medverkat till detta.

Det behöver också sägas att trots att oppositionen har godkänt detta förfarande och kostnadstak, så innebär det inte per automatik att de godkänner fördelningen mellan politikområden och specifika budgetmoment. Det är en del av den här överenskommelsen att de fortfarande är helt öppna för att fördela om i motioner och skuggbudget i höstens debatt. Jag vill förtydliga detta: det ena ger inte automatiskt det andra.

När jag ser på motionerna hamnar vi ändå i detaljer. Här behöver det konstateras några fakta. För det första föreslår ingen av motionerna, vad jag kan se, några som helst förändringar av vare sig kostnadstak eller överskottsmål. Det har varit mycket varmluft här i salen och insändarspalterna. Men ser man till klämmarna i motionen har oppositionen inte kommit med förslag på förändringar av landskapsregeringens förslag till kostnadstak och överskottsmål. Jag kan således konstatera att lagtinget egentligen tycker att landskapsregeringen för en ganska bra övergripande ekonomisk politik.

För det andra kan jag konstatera att många detaljerade förslag har kommit. Vissa är kanske inte så bra, medan andra är klockrena. Vi från Liberalerna kan exempelvis tycka att motionen om differentierade avgifter i skärgårdstrafiken är klok. Den här vårbudgeten ska dock endast besluta om kostnadstak och överskottsmål. Vi ska inte ta beslut om detaljerna. De här motionerna borde sparas till höstens budgetdebatt och lämnas in då helt enkelt.

För det tredje vill jag understryka att budgetmotioner också ska vara finansierade. När lagtinget nu verkar ha accepterat samma kostnadstak som landskapsregeringen föreslår, så betyder det att om man vill öka kostnaderna i något budgetmoment, så behöver de tas från något annat budgetmoment. Därför duger det inte att föreslå kostnadsökningar, men samtidigt skriva i klämmen att landskapsregeringen ska återkomma med nya förslag. Om man vill se alternativ så behöver man också föreslå dem. Det är så vi respekterar det finanspolitiska ramverket och en långsiktig budget i balans.

Talman! Liberalerna understöder förslaget till kostnadstak för 2029, 399,9 miljoner euro, och vi kommer att bidra till en ansvarsfull ekonomisk politik även nästa mandatperiod. Tack!

Tack ledamoten Ekström. Det var mycket självförhärligande i det här anförandet, men man får väl säga att rambudgeten antogs under förra mandatperioden, tillsammans med hela lagstiftningspaketet och godkändes av dåvarande minister Höglund. Jag skulle säga att det är tacksamt att den nuvarande regeringen har fortsatt det arbete som den föregående regeringen inledde.

Det är viktigt att vi får ordning på ekonomin, och för att åstadkomma det måste vi ha en balans över mandatperioderna. Det är bra att vi verkar ha en enighet i detta. Vi har inte lagt fram några andra mål för att ändra något, utan vi har en överenskommelse om detta, vilket jag tycker är positivt.

Sedan får vi ta upp mer detaljerade prioriteringar av resurserna till hösten. Det är också något som behöver göras när det kommer till frågan om kommunerna, till exempel. De detaljerna presenteras till hösten och det är därför vi inte heller har anfört något i den här behandlingen.

Jag tycker att det är klokt av Wikström, eftersom jag upplever att vi har en stor samsyn om det föreslagna kostnadstaket och hur det ska utformas. Det stämmer att beslutet om det finanspolitiska ramverket togs under förra mandatperioden. Men det är också under den här mandatperioden som arbetet har satts i gång.

Vi har dessutom utvecklat rutiner för hur man ska hantera detta, och jag anser att vi har skapat en ganska bra praxis med vårbudgeten. Jag hoppas att denna praxis kommer att fortsätta. Jag ser framför mig att jag kommer att hedra detta på samma sätt i alla mandatperioder jag deltar i.

När det gäller finansieringen så vill jag understryka att eftersom vi nu har ett kostnadstak, är det viktigt att vi också beaktar detta i våra motioner. När vi ger pengar någonstans, måste det tas från någon annanstans. Det är en viktig princip att hedra.

Tack, talman!

Det är bra att vi är överens om de här frågorna.

Jag tänkte fråga om de differentierade avgifter som ledamoten nämnde i samband med skärgårdstrafiken. Jag kan inte låta bli att påpeka att det tidigare fanns differentierade avgifter, men dessa togs bort i inledningen av den här mandatperioden.

Det verkar som att man nu har kommit tillbaka till rätt tankegångar och försöker återinföra differentierade avgifter. Det är absolut rätt väg att gå om man vill öka beläggningen på turerna som inte har så hög beläggning. Det är helt enkelt att anpassa avgifterna till marknaden. Jag hoppas att detta blir verklighet igen.

Jag tycker att det finns mycket klokskap i den motionen. Jag tänker mig att det finns vissa grupper som reser i skärgårdstrafiken och som kanske inte behöver åka under rusningstid, när alla andra vill åka. Dessa grupper är ofta ganska flexibla med sina resor, och man skulle kunna styra trafiken med sådana typer av avgifter.

Men det är också ett större pussel. Det är lätt att stå här och säga att man borde göra si och så, men det kan hända att när man tittar åt ett håll, så regnar det in bakom ryggen på en. Det här behöver man utvärdera noggrant.

Jag tycker att det finns bra poänger med det här.

Tack, herr talman!

Ärade lagting och åhörare! Jag kommer bara att ta upp ett par saker i mitt anförande. Det ena gäller inkomsterna för arrendet för allmänna vatten, som har uppskattats till 6 miljoner för åren 2007 2009. Det är som bekant hyfsat osäkra intäkter. Här rekommenderar utskottet att landskapsregeringen har beredskap för att hantera en situation där intäkterna kan komma senare än vad prognostiserat. Efter sommaren när konsulterna hållit sina marknadsdialoger, rapportering och analyser så kan jag berätta betydligt mer.

Den andra saken gäller förstås kommunerna. Här har utskottet haft ett långt och intressant resonemang runt både landskapsandelar och kompensationer. Det känns väldigt bra att vi har enats i utskottet om de skrivningar som finns i betänkandet, utan omröstningar, utan reservationer.

Låt mig först börja med några ord om samråd. Ni känner till det, men jag kan inte berätta vad det handlar om.

Det finns ett samrådsavtal mellan landskapsregering, kommunförbund i Jomala kommun och Mariehamns stad. Syftet med samråd är att fungera som ett rådgivande organ för synpunkter och ställningstagande i frågor som är av särskild betydelse för kommunerna och för att behandla frågor av informativ eller särskild betydelse för parterna. Så står det i avtalet.

Typiska samrådsfrågor är lagstiftning som gäller kommunernas ekonomi, förvaltning eller ett annat exempel är landskapsregeringens budgetförslag.

Regelbundna samråd hålls under året. Men någondera parten kan också sammankalla rådet vid behov, så står det i avtalet.

Landskapets Ålands ekonomi är långt ifrån i balans. Vi behöver alla dra vårt strå till stacken.

Skrivningen i vårbudgeten, som handlar om slopande av kompensationen för samfundsskatten togs inte emot bra. Så här i efterhand borde den ha varit lite annorlunda formulerad. Men även Centern har ett ansvar här och anledning till självkritik.

Men samtidigt gäller vårbudgeten kostnadstaket för år 2029 och allt annat kan ses som prognoser eller som visioner. Visioner, som ni vet, de blir verkliga först när de dyker upp som lagförslag eller som skarpa förslag i en budget för nästa år, alltså den så kallade höstbudgeten.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att under de två samråd som är planerade söka samförstånd. Det här är den viktigaste skrivningen i betänkandet för mig. Landskapsregeringen och den kommunala sektorn behöver hitta en väg framåt och en kompromiss som alla kan leva med. Det är viktigt både för landskapet, för kommuner och för invånarna i slutändan.

Utskottet har erfarit att slopandet av kompensationen för samfundsskatt kan leda till minskade incitament för aktiv näringspolitik, samt risk för ökade kommunalskattesatser. Det här hämmar tillväxten. Det är alltså viktigt att kommunerna fortsättningsvis har en aktiv näringspolitik och håller sina skattesatser så låga som det är möjligt. Tack mina vänner!

Talman!

I retrospektiv kan man konstatera att det kanske hade varit bra att hålla samråd innan vårbudgeten presenterades. Från min sida, som ansvarig för kommunala frågor, är vårbudgeten inte ett konkret förslag i den delen. I det här fallet handlar det om en lagstiftningsprocess där kommunerna vederbörligen ska höras och samråd hållas, precis som inför höstbudgeten.

Det är en mekanism som vi bör fundera på i framtiden. Det är brukligt att hålla samråd med kommunerna inför höstbudgeten. De ändringar som då presenteras kommer ofta väldigt sent, efter att kommunernas egna budgetarbete i princip är klart.

I detta avseende är vårbudgeten ett bra instrument för kommunerna, eftersom den faktiskt ger en tidsperiod på ett halvår längre. Det här är något som vi måste utveckla och förbättra i samband med att vi arbetar med det övriga finanspolitiska ramverket.

Jag håller absolut med. Det är som med allt annat; det finns alltid anledning att se över system och avtal samt att hitta förbättringar.

Talman!

Det är viktigt att kommunerna får möjlighet att bli hörda under processens gång. Att inte tillåta detta har aldrig varit på agendan. Precis som det hålls ganska få förhandlingar med andra parter i samband med en vårbudget, till skillnad från en höstbudget där man genomför samarbetsförhandlingar och informerar personalen på ett korrekt sätt, är det i vårbudgeten man faktiskt fattar beslut om kostnadstaket.

Tidigare har fördelningen mellan politikområden och liknande inte varit klara. Däremot vill landskapsregeringen vara transparent och meddela var de stora reformerna och förändringarna äger rum. Visst, det kunde ha varit ett samråd tidigare, men det viktiga nu är processen fram till det skarpa förslaget som kommer i samband med höstbudgeten. Att detta nu sätts igång på vårkanten istället för på hösten uppfattar jag som en förbättring för kommunerna.

Det är därför glädjande att det är två samråd inplanerade. Som sagt, ekonomin är kärv. Vi behöver hitta förståelse, tillit och diskutera. Numera är upplägget, som finansministern berättar, ett samråd inom kort och ett efter sommaren och det verkar vara en bra väg framåt. Dessutom tycker jag mig uppfatta en vilja att enas.

Talman!

När man lyssnar på ledamotens anförande och det replikutbyte som ägde rum med den ansvariga ministern, får man en känsla av att skrivningarna i budgeten egentligen är geniala. Det här är jättebra för kommunerna. Nu har de alla möjligheter att med lång framförhållning planera sin verksamhet.

Men verkligheten är en helt annan. Det är nämligen så att om man inte når ett samförstånd, vilket sannolikt bedöms vara ganska lågt, så kommer det att bli problematiskt. Tror ledamoten, med tanke på hur tondöv den här regeringen är i andra aktuella frågor, att man faktiskt kommer att lyssna på kommunerna och ta till vara deras åsikter?

Jag är en ytterst, ytterst positiv människa i grunden. Jag tror att man kommer att ha en bra diskussion. Jag tror att man kommer att hitta lösningar här. Jag uppfattar en vilja från båda håll att sätta sig ned och diskutera fram en lösning som alla parter är okej med, kanske inte helt nöjda, men i alla fall kan leva med.

Tack, talman!

Jag anser att jag är en optimist i grunden, men samtidigt måste man också vara realist. Det finns en anledning till att inte bara centerfolket, utan även andra åländska kommunpolitiker, har varit djupt topp tunnor rasade över detta. Det smärtar mig att säga det som tidigare centerpartist, men det finns en del av detta som påminner om "kejsarens nya kläder". Någon måste här säga att kejsaren är naken, för så är det ju.

Detta är ytterligare ett sätt att klämma och strama åt den kommunala ekonomin för att indirekt tvinga fram kommunsammanslagningar. Det är vad det handlar om egentligen – att på alla tänkbara sätt tvinga kommunerna samman.

Som ledamot Thörnroos vet så finns inte det med på Centerpartiets agenda.

Vid hörandet av den kommunala sektorn så är det flera saker som har påtalats, bland annat risken för skattehöjningar. Den här regeringen och lagtinget har pratat mycket om tillväxt och inte om skattehöjningar.

En annan oro som har uttryckts handlar om huruvida det är konkurrens- eller näringslivsfientligt. Som sagt, den här regeringen och lagtinget har också diskuterat tillväxt i det sammanhanget. Det finns en tydlig vilja att hela Åland ska vara så näringsvänligt som det bara går.

Herr talman!

Ledamoten och jag har båda fått förmånen att ha ansvaret för landskapets finanser. Det är en börda som vi har delat och delar.

Därför tycker jag att det är väldigt symptomatiskt, utifrån den roll vi båda har haft, att få höra ledamoten prata om att alla måste dra sitt strå till stacken i den här frågan. När man har det ansvaret blir det ofta så, eftersom man ser att det är svårt att balansera en offentlig ekonomi. I det här fallet handlar det om att det bara är en liten del som gör något, medan kostnaderna ökar på andra sätt.

Jag vill bara lyfta fram det kloka i det som sades av ledamoten i denna del. Ska man balansera en ekonomi med utmaningar, så får nog alla dra sitt strå till stacken.

Det är väl en yrkesskada som man får som finansminister, och kanske även en nyttig yrkesskada. Det är det som Åland behöver.

Om Ålands ekonomi skulle fortsätta att gå dåligt, skulle vi hamna i en situation som ingen av oss här i salen vill vara med om, alltså att vi måste börja dra ner på vård och utbildning och att vi måste börja ta lån och belasta vår budget med räntekostnader.

Därför behöver alla dra sitt strå till stacken. Vi måste hitta kompromisser, och det gäller inte bara i alla sektorer.

Herr talman!

När alla drar sitt strå till stacken, så tror åtminstone jag att det första man bör göra är att försöka hitta effektiviseringar så långt det är möjligt. Det är den här landskapsregeringens och majoritetens vilja att göra detta, för att man inte ska behöva ta till tillväxthämmande åtgärder för att lösa problemet.

Vi pratar om skattehöjningar eller effektiviseringar, det är olika skolor i hur man ska balansera den offentliga ekonomin. Det är kopplat till landskapsandelssystemet, vilket gör det komplext. Systemet ska utjämna så att de starkare delarna av det kommunala systemet bidrar till de svagare.

Det gäller att balansera den här diskussionen så att vi får det så bra som möjligt.

Jag lyfter en sak till, en fråga som ofta diskuteras. Det handlar om de många försök som gjorts genom åren för att hitta möjligheter att få kommunerna att sänka sina kostnader genom att justera lagstiftningen. Att lätta på bördan är på något sätt är varje regerings våta dröm, men man har ännu inte lyckats nå dit.

Finansministern och jag har haft en diskussion om att vi på nytt borde identifiera inte 200 frågor men en handfull specifika frågor för att få verklig verkstad. Jag tror på detta, eftersom det handlar om både tillväxt och besparingar, vilket är positivt för alla.

Talman!

Kommunalt självstyre är en grundpelare i det åländska samhället. Funderar vi på vad det handlar om så är det inte bara rätten att fatta egna beslut, utan det handlar också om möjligheten att faktiskt genomföra dem. Det är självklart att om det ekonomiska handlingsutrymmet krymper så minskar också möjligheterna.

Våra kommuner är inte bara serviceproducenter. De är motorer för Ålands utveckling och attraktionskraft. Det är på kommunal nivå som nya bostadsområden planeras, som företag får möjlighet att etablera sig, som skolor formar framtidens ålänningar, och där äldreomsorgen tar hand om de som byggt vårt samhälle.

Om resurserna minskar blir konsekvensen blir att investeringar skjuts på framtiden, att utvecklingsprojekt prioriteras bort och att fokus allt oftare flyttas från möjligheter till begränsningar. Det påverkar hela Åland.

För varje kommunal investering som uteblir och för varje kommunalt utvecklingsprojekt som läggs på is minskar vår attraktionskraft. Det kan leda till att färre människor lockas att flytta hit och färre företag som ser möjligheter att växa. Tillväxten riskerar alltså att bromsa in och därmed är vi alltså inne på den tillväxtdebatt som pågår parallellt med hanteringen av vårbudgeten.

Finans- och näringsutskottet pekar nu i sitt betänkande mot dessa risker. Utskottet lyfter fram risken de försämrade ekonomiska förutsättningarna för kommunerna och de konsekvenser det kan få för investeringar, utveckling och attraktivitet. Det borde mana till eftertanke.

Det är bra att landskapsregeringen har aviserat att två samråd ska hållas med kommunerna, det välkomnar jag. Poängen med dialog är trots allt att den ska bidra till att forma besluten, inte bara förklara dem. Och här tål att påminnas om att lagtinget inte fattar beslut om detaljer för 2027 i detta nu.

Jag hoppas därför att de kommande samråden blir genuina samtal där kommunerna faktiskt kan och får påverka det fortsatta arbetet. Alltså – samråden syfte måste vara att man gemensamt försöker hitta vägen framåt. Det är inte bara kommunernas ansvar att värna sina regioner, landskapsregeringen har ett stort ansvar som gäller hela Åland som inte får glömmas. Jag ställer alltså en förhoppning till att man skall hitta gemensamma stigar att vandra fram på tills dess att höstbudgeten ska debatteras.

Och med det så lämnar jag detaljerna.

Ja, vi befinner oss i tider där det är klokt och nödvändigt att återbygga en stark egen landskapskassa för framtiden. Utskottet har i överenskommen anda i sitt jobb fokuserat på 2029 med allt vad det innebär. Men något som kan lyftas som positivt med vårbudgeten är att vissa frågor kan lyftas för debatt innan klubban faller på hösten – för än är inte detaljerna för 2027 klubbade och det finns alltså alla möjligheter att tänka i andra banor.

Sammanfattat tycker jag att utskottet har skrivit ett bra betänkande, i god anda, och vi återkommer till detaljerna på hösten. Tack, talman!

Talman!

Jag vill vända mig till inledningen av ledamotens anförande, där han talar om det kommunala självstyret som något som tillhör institutionen kommunen. Visserligen materialiseras det genom denna institution, men faktum är att kommunen existerar som ett verktyg för att garantera medborgarnas självstyre.

Det är medborgarnas självstyre som är det viktiga. Genom fria val har medborgarna möjlighet att bestämma hur kommunen ska skötas och att påverka den, eftersom kommunen är så nära dem. Det är detta vi garanterar, inte institutionernas egen frihet.

Tack, talman!

I det stora hela tror jag att civilminister Zetterman och jag är överens. Jag ser också att kommunens roll är att vara en grundpelare för just den närdemokratin.

Talman!

Så är det. Kommunerna är en mycket genial konstruktion, både när det gäller den stora friheten och de har de facto en större frihet än vad landskapsregeringen har, att organisera sig och åta sig uppgifter på frivillig basis, jämfört med många andra organisationer.

Det som är helt unikt för den nordiska kommunen är den omfattande kommunala beskattningen. Det är viktigt att komma ihåg i detta sammanhang. Jag har stor förståelse och respekt för den upprördhet som finns ute på det kommunala fältet idag. Men den stora finansieringskällan är förstås kommunalskatten. Det är där de nordiska kommunerna är helt unika i jämförelse med övriga europeiska kommuner. Det tycker jag är viktigt att alltid bära med sig.

Tack, talman!

Kommunalbeskattningen är absolut ett viktigt verktyg, men det är också viktigt att komma ihåg att även andra finansieringsmodeller måste vara långsiktiga och förutsägbara. Det vill säga att spelreglerna får inte ändras ofta och impulsivt. Det är viktigt för framtidsplaneringen inom kommunerna.

Tack, talman!

Jag vill också passa på att säga att jag tycker att de skrivningar som finns angående kommunerna och samråd är bra. Ledamoten Kanborg uttryckte det bra när han påpekade att det är viktigt med genuina samtal där kommunernas gemensamma stigar finns att vandra vidare på.

Jag anser att det här betänkandet också ger ett stöd för att dessa samtal verkligen ska bli av. Det var även en fråga jag ställde till finansministern.

Det är bra att utskottet har gjort så tydliga förtydliganden i betänkandet.

Tack, talman!

Jag har stora förhoppningar om att Centerpartiet, som delar samma syn som Obunden Samling när det gäller de åländska kommunerna, fortsätter bevaka detta och ser till att trygga våra åländska kommuners verksamhetsförutsättningar.

Tack, talman!

Det tyckte jag också att ledamoten Höglund sade i Centerns anförande, där han också gav oss en viss självkritik angående hur processen har gått till. Han lyfte fram viktiga punkter om att samråd ska ske, vilket är centralt för Centerpartiet. Det handlar om att förankra och att hitta kompromisser. Vårbudgeten utgör den ram vi lägger, och sedan kommer höstens budget.

Tack, talman!

Jag tycker att det är glädjande, för Centern gick in i det här förslaget med en annan syn än vad man i dag uttrycker. Det visar på en ödmjukhet och att man också har förstått vad det här förslaget skulle kunna tänkas innebära för kommunerna. Det är bra att man tar till sig av kritiken från fältet.

Talman!

Finans- och näringsutskottet har klubbat ett enhälligt betänkande om vårbudgeten. Det viktigaste bidraget i den är att vi sätter praxis för framtida regeringar, vilket redan har nämnts av flera talare.

Orsaken till att vi inte har reserverat oss är att texten om kommunerna i hög grad motsvarar vår uppfattning. Det står till exempel: "Utskottet har erfarit att slopandet av kompensationer för samfundsskatt kan leda till minskat incitament för en aktiv näringspolitik samt risk för ökade kommunalskattesatser, vilka båda är hämmande för tillväxten."

Det finns skäl att gå igenom tidslinjen som ledde fram hit. Landskapsregeringen borde från början ha arbetat på ett transparent och långsiktigt hållbart sätt, precis som det står i betänkandet. Samråd borde ha hållits. Det handlar om anständighet gentemot Ålands kommuner, om att hedra ingångna avtal, om samråd och om att inte bryta mot lag.

Det handlar också om att regeringen har brutit sitt löfte om att neutralisera effekterna av sotereformen för Ålands kommuner. Det måste vara svårt för kommunerna att lita på landskapsregeringen efter detta. Kommunerna måste kunna lita på, om inte på landskapsregeringen, så åtminstone på systemet som de lever i. Det var den juridiska sidan.

Den politiska sidan är att överrumpling är en dålig strategi om man vill nå en reform av det kommunala Åland. Slopandet av samfundsskattekompensationen, den görs enbart för att landskapet behöver pengar och inte vill spara på sig själv. Om kommunreform hade varit målet, då hade ni presenterat en utredning eller ett meddelande i enlighet med ert regeringsprogram, med er vision om framtidens kommunala Åland.

Det är inte snyggt och det är kontraproduktivt. Dessutom, kunde man tillägga, finns det stor sakkunskap i den gemenskap som ibland något raljerande kallas för kommundirektörernas parti. Ni hade haft allt att vinna på att ha kommunerna som medspelare och inte som misstänksamma motspelare. De kommunala företrädarna förstår mycket väl att landskapet har en utmanande ekonomisk situation.

Med den poängen gjord tänkte jag av pedagogiska skäl hoppa över den del av talet där jag uppmanar er att först spara på er egen förvaltning innan ni tar kommunernas egna pengar. Jag tror att den poängen har börjat gå fram, även om jag ibland tvivlar. Vi spolar istället fram till argumentet. Men om man nu måste spara på kommunerna, är det inte rättvist att ta från de rika kommunerna och ge till de fattiga? Visst, i viss utsträckning kan det vara det, men om det är den linje vi följer hela vägen ut, om det är standardsvaret, då får vi något helt annat än rättvisa och godhet. Vi får en riktig nidbild av rättvisa.

Jag vill ta två exempel. Till exempel Jomala kommun, som jag i remissdebatten nämnde, är enligt ÅSUB den effektivaste kommunen på Åland sett till tjänsteman per capita. Regeringen säger sig eftersträva en effektiv kommunal förvaltning, men straffar Ålands effektivaste förvaltning och tvingar den att ytterligare skuldsätta sig. Någon kanske invänder att tillväxt kostar. Jomalas befolkningen har fördubblats på 20 år, från 3 000 till nästan 6 000. Men det kan rimligtvis inte vara bra för Åland med ett system där tillväxt straffar sig. Ett system där vi enbart betalar för tillväxten. Kommunerna betalar för barnomsorg, skola och äldreomsorg utan att få någon del av fördelarna med tillväxt. Ett system som uppmuntrar framgångsrika kommuner till att bli kriskommuner. Ett system där varje logiskt tänkande kommun borde sätta upp en stor skylt med texten: "Is inga flytta hit!"

Ännu mer groteskt blir det när vi tittar på Mariehamn. Kommunreformen är regeringens mål, då är det verkligt udda att brandskatta den enda kommun som aktivt arbetar för en kommunreform på Åland. Det är Mariehamn.

Så vad ska man göra då? Utskottet skriver övertydligt att "hänsyn måste tas till olika förutsättningar". Om vi ska spara på kommunerna, då måste vi ta hänsyn till olika servicenivåer. För rättvisa och godhet, det är inte rätt att en kommun med 6 000 invånare måste lägga ner sin fritidsgård och spara på skolmaten för att en kommun med 600 invånare ska slippa göra det.

Som moderat anser jag att vi bygger ett gott samhälle när ansträngning lönar sig. Det gäller också för kommunerna. Den kommun som lyckas kratta manegen för flera åländska jobb ska inte straffas för det. Den som öppnar sina hjärtan för vindkraft ska givetvis också få en rejäl bit av kakan. Om vi skulle tillämpa motsatt princip, att tillväxt straffar sig, då bygger vi inte ett Åland för hoppfulla, utan för hopplösa. Kommunpolitik är tillväxtpolitik.

Till sist, talman, vill jag påminna om hur Ålands eget ekonomiska system fungerar. Befolkningstillväxt är något positivt. Det leder till lite mer ökat ansvar för lite fler människor. Den principen har vi lyckats övertyga Finland om att tillämpa gentemot oss. Borde inte vi också leva som vi lär? Tack för ordet!

Talman!

Tiden är för kort för att diskutera landskapsandelssystemet i replikväxling. Men för min del, som har suttit i finans- och näringsutskottet när vi klubbade det nu gällande landskapsandelssystemet, kan jag konstatera att det inte riktigt har utvecklats på det sätt som var grundtanken när systemet antogs. Det kan inte heller vara meningen att de större kommunerna ska få en allt större del av kakan över tid. Det här ska vi diskutera tillsammans med kommunerna, framförallt. Jag tror inte att den här detaljfrågan kommer att hanteras här i lagtinget just nu, utan det är kommunerna som är den primära diskussionsparten.

Däremot vill jag vända mig mot det påstående som ledamoten Valve, mot bättre vetande, framfört om att landskapsregeringen inte sparar på egen verksamhet. Tvärtom är det just underlydande myndigheter och andra som får de stora delarna. De stora inbesparingarna görs faktiskt på den allmänna förvaltningen.

Talman!

Jag ser fram emot att ta del av det underlag där landskapsregeringen visar hur man effektiviserar och sparar inom sin allmänna förvaltning. Hittills har jag enbart sett ett bokslut som visar en ökning av antalet årsverken med 55 stycken. Det är mycket positivt om en sådan utveckling äger rum, den hade kunnat komma tidigare.

Talman!

Om man inte vill så ser man förstås inte. Jag tycker att det har varit tydligt under den här mandatperioden att de frågor som har prioriterats allra högst, och där inbesparingarna har varit som minst i förhållande till budgeten, har varit just vård, skola och omsorg.

Där de stora förändringarna har gjorts har det framförallt handlat om den egna verksamheten. Om jag talar jag för mitt eget politikområde så har till exempel de operativa myndigheterna sparat mindre procentuellt än vad regeringskansliet som sådant har gjort.

Jag tycker att Moderaterna, som i alla fall brukar försöka vara ett statsbärande parti med saklighet som en bärande tanke, så vore det rimligt även i det här fallet att se den här typen av frågor.

Talman!

Jag vänder mig igen till ledamoten Zettermans första replik här. Jag tror inte att det är någon som hävdar att de stora kommunerna skulle vilja ha en större del av kakan. Snarare handlar det om att när du är en stor kommun och har en stor befolkning, så har du också ett större ansvar. Det måste på något sätt noteras, för annars får vi något helt annat än rättvisa.

Herr talman!

Jag måste vända mig mot påståendet att den här landskapsregeringen inte skulle vara effektiv. Ledamoten Ekström har tydligt framfört att kostnadsutvecklingen under detta styre har halverats jämfört med tiden när Moderaterna hade makten. Att halvera kostnadsutvecklingen är en betydande prestation. Det är en dubbelt bättre ekonomisk politik som förs nu, jämfört med när ledamoten själv var med och styrde.

Jag hänvisar till den förra repliken. Det nuvarande systemet har det lett till en utveckling där tätorten har fått en större, procentuellt sett, andel av överföringarna inom hela landskapsandelssystemet. Det kan förstås vara något som ledamoten inte känner till, men detta är ett underlag som kommer att framkomma i de diskussioner som kommer att föras om detta tema framöver.

Talman!

Detta fula grepp att jämföra med förra mandatperioden, så noterade jag det. Jag kan inte minnas att den förra regeringen hade ett mål om att minska antalet årsverken. Det har den här regeringen. Den förra regeringen hade en pandemi att hantera och hade många mål i sina respektive årsbudgetar. Den jämförelsen haltar.

Om det är så att regeringen effektiviserar så vänligen upplys lagtinget om vad ni har effektiviserat i den allmänna förvaltningen. Det som har framkommit i media är att ni har effektiviserat städningen. Det var en nyhet på Ålands Radios hemsida för ett tag sedan. Det kanske är någon form av effektivisering, men det är definitivt inte i den skala som skulle motsvara ett ingrepp mot kommunerna.

Herr talman!

Det kommer att finnas många möjligheter för ledamoten att ta del av regeringens effektiviseringsarbete.

Jag vill ändå säga lite mer om landskapsandelssystemet. Om man går den väg som ledamoten föreslår, det vill säga att de rikare kommunerna får behålla sina medel, kommer det automatiskt att innebära att de svagare kommunerna med sämre skattebas får stå för kostnaderna. Hela landskapsandelssystemet här och samma i Sverige, liksom i Finland, syftar till att utjämna skillnaderna för att ge likvärdiga förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet och service.

Om man drar det på det sätt som ledamoten har föreslagit, riskerar vi verkligen att avvika från att ha ett kommunalt servicesystem som är utbrett över hela landskapet.

Talman!

Finansministern börjar låta som en riktig centerman. Man får väl tycka vad man vill om det. Men det är ingen patentlösning att alltid spara på tillväxtkommunerna.

Det är tillväxtkommunerna som producerar mest BNP per capita och som har en grogrund för arbetsplatser dit människor pendlar. Folk måste ha någonstans att pendla även i framtiden, från de mindre bemedlade kommunerna.

Det är dåligt för hela Åland att ständigt spara på de kommuner som genererar ekonomisk utveckling och arbetsplatser. Jag vet att finansministern innerst inne förstår att detta är tillväxtfientlig politik. Men det kanske är fel dag för det att komma fram.

Tack, talman!

Vi ska ju som sagt inte uppehålla oss vid detaljer i den här vårbudgeten, men nu rör sig ledamoten lite mellan detaljer och helheten. Jag måste ställa en fråga om det.

När man ser på den här motionen som kommer nu, talas det väldigt mycket från Moderat Samling om att man måste titta på budgetmarginalen när man ska göra förändringar. Men när man kommer till klämmen står det ingenting om något konkret förslag för hur man vill ändra på det.

Eftersom vi nu har kommit överens om kostnadstaket, betyder det att kostnaderna ska fördelas. Om ledamoten Valve med eftertryck menar att kommunerna ska få precis det de vill ha, så behöver vi också diskutera var pengarna ska tas ifrån. Jag undrar därför, med tanke på höstens budgetdiskussion, var Moderat Samling tänker sig att dessa pengar ska tas ifrån?

Talman!

Först och främst vill jag framföra att jag är helt fri att uttrycka mina åsikter, min ideologi och min inställning till den här vårbudgeten, vilket jag också gör och kommer att fortsätta att göra.

För det andra så har vi inte fört den här motionen till omröstning, och vi har inte för avsikt att göra det i den här salen heller.

Vi anser att det enhälliga betänkandet blev riktigt bra. Det känns som att vi nu kan börja om, dra ett streck, trycka på resetknappen och nu gör vi om det här med kommunerna med ordning, planerar in två samråd och diskuterar igenom det. Det är rätt väg att vandra och det är därför vi stöder det här betänkandet.

Jag kan konstatera att vi hade ett bra betänkande. Jag tycker att de samråden som är planerade är bra. Nu fick det förtydligas ytterligare en gång i debatten.

Men jag ser fram emot den här hösten, när förslagen på finansieringar kommer och vad man tänker prioritera istället. Det är det som blir huvudfrågan. Jag ser verkligen fram emot höstens budgetdebatt. Tack, ledamot Valve.

Huvudfrågan för mig är att vi hade egentligen sluppit en stor del av den här besvärliga debatten om det hade gjorts rätt från början. Om man hade tagit ett samråd, vänt sig till kommunerna och sagt att vi har en svår ekonomisk situation, vi behöver dra ned på allt. Titta, detta har landskapsregeringen dragit ned på, och ni behöver också vara med. Hur ska vi göra det här? I stället för att gå till en presskonferens med en vårbudget där det står att man ska slopa kompensationen för samfundsskatt. Det är mycket bra att finans- och näringsutskottet tar avstånd från det. Det borde vara något som hela lagtinget kan stöda.

Talman!

I behandlingen av vårbudgeten har utskottet kunnat konstatera att det finns en bred enighet om att hålla det finanspolitiska ramverket intakt. Det är bra, vi är överens om den saken. Ramverket har redan tjänat oss väl i att synliggöra vad vi har att röra oss med och hur vi kan jobba långsiktigt för att hålla oss inom de gränserna. Även om till exempel ledamoten Valve uttrycker tvivel på om någon överhuvudtaget gör någonting så kan man ju se på siffrorna.

Den långsiktiga balansakten ska också gälla när det blir dåliga tider. Det är det som systemet är tänkt för, att balansera också tuffa ekonomiska tider så att vi ska slippa plötsliga våldsamma nedskärningar. Därför behöver vi också vara med och bygga en buffert för framtiden.

Det som är lite oroande är att vi redan nu har sett en diskussion om att undanta vissa utgiftsposter från ramverket, där man är av en eller annan orsak tycker att det kunde vara nödvändigt, eller att lyfta in kostnader under budgeteringsmarginalen som inte hör hemma där, för att det inte är plötsliga oförutsedda kostnader. Här tror vi socialdemokrater att det är viktigt att man håller fast vid helheten, dels inom ramverket men också i en balans mellan landskapet, landskapets myndigheter, kommunerna och kommunalförbunden.

Vi ägnar alldeles för mycket tid åt att bråka om från vilken ficka i byxorna vi ska ta pengarna, och för lite tid att fundera på hur vi ska använda dem smartare och mer effektivt på alla nivåer inom offentlig sektor, också inom kommunerna.

Den avisering om en förändring av kommunernas andelar av samfundsskatten som aviserats i vårbudgeten är inte ett färdigt förslag. Det är problematiskt. Det kommer nog att krävas en del vånda av finansministern och regeringen för att hitta en lösning som vi alla kan omfatta. Det jobbet får vi göra tillsammans.

För oss socialdemokrater är det självklart att man inte kan strypa centralortens utveckling genom att utarma den, samtidigt som pengarna upprätthåller en struktur som inte är hållbar och livskraftig längre. Vi får gnugga på det lite. Jag tycker att det har funnits flera inspel i den här diskussionen som betonar samförstånd, samråd, balans och uthållighet och att dela på bördan. Jag tror att vi kommer att hitta en lösning på det. Vi vill åtminstone vara med om den lösningen. Det här är en utsträckt hand.

Med det sagt, så naturligtvis måste man balansera en stor ökning av samfundsskatterna till kommunerna med landskapets behov, som till stor del går till sådant som tidigare varit kommunalt ansvar, vård, omsorg, utbildning.

Slutligen kan jag konstatera att både reformen och behandlingen av vårbudgeten på ett bra sätt har börjat finna sin form i att man behandlar helheten och kostnadstaken, inte detaljerna och förverkligandet, även om debatten av nöden halkar ner på den nivån emellanåt. Jag tycker att utskottet på den punkten har gjort ett redigt och konsekvent arbete. Tack, talman!

Tack, talman!

Bästa ledamöter, jag ska fatta mig kort. Jag vill framföra min budgetmotion nr 60, där jag föreslår att man ska avsluta planerna på att bygga ett varv, Axyards i Möckelö.

Jag föreslår att punkt 2 under rubriken 5.8, politikområde 7, stryks i sin helhet och att följande text införs: "Planerna på att inleda varvsverksamheten på Möckelöområdet avslutas omgående."

Tack, talman!

Jag har egentligen ett ärende som liknar det som ledamot Thörnroos har tagit upp, där jag önskar föra min budgetmotion till omröstning. Det är klart att vi inte ska diskutera detaljer, vilket jag redan nämnde i samband med presentationen av min motion.

Men jag kunde ändå inte låta bli att ta upp en skrivning i vårbudgeten där det står: Med effektivare uppbörd av avgifter klarar ekonomin inom skärgårdstrafiken. Min bedömning är att vi klarar inte ekonomin inom skärgårdstrafiken med den uppbördsteknik vi tillämpar idag. Vi tappar inkomster. Vi vet att motorcyklister har tvingats lämna sina motorcyklar i Osnäs och ta färjan över med packningen, för att sedan vistas i Fiskö ett veckoslut och sedan ta stor taxi till Osnäs och därifrån vidare med sina parkerade motorcyklar. Vi vet också att cyklister har blivit kvar på stranden eftersom de inte har kunnat lösa biljetter. Det kan tyckas vara en petitess, och jag medger det. Men nu när vi utvecklar nya system kan vi inte vänta till årsbudgeten för att klubba detta några dagar före jul, särskilt inte nu när högsäsongen står inför dörren.

I Degerby och i Svinö monteras just nu ett nytt automatiskt nummerplåtsavläsningssystem med kameror. Man har inrättat ett område där det i princip bara kan finnas ett fordon åt gången för att underlätta avläsningen. Man vill helt enkelt inte att det ska finnas fordon i det här området som inte ska debiteras för avgiften.

Det finns en stor utmaning kopplad till detta. Den här tekniken är väl tillämpad på andra ställen i världen, som i Stockholm, men den är inte kopplad till bokningar. Därför är Föglölinjen ypperlig att köra in det här systemet på eftersom man inte kan boka plats på den linjen. Man kan ha förtur om man är pendlare eller transporterar bränsle till butiker.

Jag ville ändå lyfta fram denna fråga i min motion. Jag vill tacka näringsutskottets ordförande för de positiva kommentarer som kommit från utskottet, liksom ledamöterna Ekströms och Christian Wikström för deras stöd till motionen.

Det är inte bara landskapsregeringen som tappar inkomster när folk inte längre vill åka ut i skärgården; det drabbar även näringslivet, restaurangerna och andra företag som inte får sina kunder. Många väljer att besöka Föglö, som jag känner mycket bra till.

Min motion om differentierade taxor kan tillämpas mest framgångsrikt på Föglölinjen, men också på Osnäs-Åva linjen.

Med detta vill jag föra min motion till omröstning. Tack!

Talman!

För den som inte är bekant med skärgården och levnadsbetingelserna där kan denna motion te sig lite speciell och ganska enkel. Men för den som lever och bor i skärgården, och som likt ledamoten Rainer Juslin jag vet att det är trafiken är avgörande för precis allting – hela livet. Ditt vardagsliv och ditt näringsliv planeras utifrån trafiken. När det uppstår störningar, när det blir strul, när gäster inte kan komma ut, eller när du själv inte kan komma hem, spelar det ingen roll om det handlar om Föglölinjen eller norra eller södra linjen. Alla lider lika mycket av det, och mest av allt drabbas turist-Åland.

Skärgården är juvelen i landskapets krona, och den måste vara tillgänglig, inte bara för oss som bor där, utan även för de gäster som vill komma. Stort stöd för detta.

Tack ledamot Thörnroos för stödet. Vi är båda mycket väl medvetna om hur det i praktiken fungerar på skärgårdsfärjorna och i skärgården i stort.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Juslin, än en gång. Jag vågar påstå att en stor majoritet av lagtinget inser betydelsen och vikten av det som ledamotens motion handlar om. Men återigen, den hör inte hemma i vårbudgeten. Det kan låta byråkratiskt, tråkigt och stelbent, men så är det. Jag vågar lova att polletten har trillat ned. Det finns en stor förståelse från avdelningen.

Vi hörde, som sagt, i samband med ändringsbudgeten att det finns förbättringspotential på alla håll och kanter. Jag är fullständigt övertygad om att det som motionen för fram, och som ledamoten lyfter fram, har också landat på rätt plats.

Tack, talman!

Tack finans- och näringsutskottets ordförande för de orden. Jag lovar också, på stående fot, att jag i nästa vårbudget inte kommer att ha en detaljerad budgetmotion, hoppas jag i varje fall.

Talman!

Jag ber att få understöda den budgetmotion som ledamoten Juslin har lämnat in.

Understöd ges från salen i samband sedan.

Vi avbryter plenum för lunch.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets allmänna motivering och därefter klämmarna. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets allmänna motivering rubrik för rubrik.
Föreläggs Den ekonomiska situationen. Godkänd.
Föreläggs Intäktssidan. Godkänd.
Föreläggs Kostnadstak, takbegränsande kostnader och budgeteringsmarginal. Godkänd.
Föreläggs Kommuner. Godkänd.
Begärs ordet?

Talman!

Jag föreslår att ett nytt stycke införs i betänkandets allmänna motivering med rubriken ”Taxor för skärgårdstrafiken" med följande text: ”Taxorna för skärgårdstrafiken ska genomgå en omstrukturering med syfte att förenkla regelverket och för att möjliggöra en differentiering av avgifterna för kortare vistelser i skärgården."

Lagtingsledamoten Rainer Juslin, understödd av lagtingsledamot Annette Holmberg-Jansson, har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 57/2025-2026. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Rainer Juslins ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.

Omröstningen har givit vid handen
15 ja-röster och
12 nej-röster,
1 ledamot avstod och
2 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Begärs ordet ytterligare?

Jag ber att få understöda ledamot Juslins förslag.

Lagtingsledamot Rainer Juslin, understödd av lagtingsledamot Annette Holmberg-Jansson, har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 57/2025-2026.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ledamoten Rainer Juslins ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.

Omröstningen har givit vid handen
15 ja-röster,
12 nej-röster,
1 ledamot avstod och
2 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Begärs ordet?

Tack, talman!

Jag föreslår att ett nytt stycke införs i betänkandets allmänna motivering med rubriken ”Axyards" med följande text: "Planerna på att inleda varvsverksamhet på Möckelöområdet avslutas omgående".

Jag ber att få understöda ledamoten Thörnroos förslag.

Lagtingsledamot Veronica Thörnroos, understödd av lagtingsledamot Stellan Egeland, har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 60/2025-2026. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ledamot Veronica Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.

Omröstningen har givit vid handen
18 ja-röster,
7 nej-röster,
2 ledamot avstod och
2 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Lagtinget har därmed omfattat finans- och näringsutskottets allmänna motivering.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.