Enda behandling

Först tillåts en gemensam diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de tre ärendena var för sig. Diskussion.

Tack, talman! Vi hanterar årsredovisningen, effektivitetsrevisionen och Landskapsrevisionens årsberättelse samtidigt vilket är logiskt. Alla tre ärenden sitter ihop.

Finans- och näringsutskottet har i sin behandling av fjolåret landat i en rad synpunkter som framgår i betänkandetexterna. Finns det frågor kring dem ska jag göra mitt bästa för att svara. Det finns ändå skäl att lyfta fram några av slutsatserna med början i årsredovisningen.

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Landskapets fastighetsverk, Landskapets pensionsfond och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).

Förvaltningsberättelsen omfattar 180 sidor text och utgör således två tredjedelar av hela årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgör numera en stramt hållen och systematisk redogörelse över verksamheten som är väldigt bred. Utskottet erfar att landskapsregeringen i budgetarbetet inför 2024 kommer att göra det möjligt att ytterligare förbättra redovisningen av måluppfyllelsen.

Då man jämför resultatet för hela landskapets verksamhet mellan olika verksamhetsår är årsbidraget den mest relevanta posten. Det uppgick ifjol 2022 till 15,8 miljoner euro, vilket således är en försämring med 7,9 miljoner euro från föregående års 23,7 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat år 2022 uppgår till 21,8 miljoner euro vilket också är viktigt att minnas och en kraftig förbättring jämfört med 2021. Resultatet hjälps upp av en extraordinär intäkt om 17,5 miljoner euro i form av ett så kallat särskilt bidrag från staten för de pandemikostnader landskapet haft. Detta är ingen gåva utan en ersättning för det inkomstbortfall som statens restriktioner med mera medförde. Bidraget beviljades med stöd av 51 § självstyrelselagen, vilket är första gången som landskapet erhållit medel med stöd av denna paragraf, vilket är viktigt att minnas. Specifikt för boksluten 2020-2022 finns en förteckning med Covid-19 relaterade kostnader. De totala Covid-19 relaterade nettokostnaderna för de tre åren uppgår till cirka 18,6 miljoner euro, i vilket hälsovårdens kostnader och stöden till arbetsmarknaden ingår. Större delen av nettokostnaderna, 14,5 miljoner euro, kan hänföras till år 2020.

Det finns alltid en skillnad mellan budgeterade mål och ekonomisk verklighet. Alla ambitioner förverkligas inte, av olika skäl. Under 2022 uppgick den så kallade budgetefterlevnaden till 87 procent av anslagen, liknande var det året innan. De typer av anslag som uppvisar stor avvikelse mellan budgeterat belopp och utfall hänför sig till största delen till finansieringen av olika EU-program samt användningen av PAF-medel. Utskottet konstaterar att denna typ av projektorienterade anslag alltid kommer att uppvisa stora fluktuationer i utfallet. Utskottet konstaterar att landskapsbudgeten inte innehåller så kallad budgetluft i någon betydande utsträckning.
  
De totala intäkterna av skattekaraktär minskade med 3,2 miljoner euro, till 298,3 miljoner euro jämfört med år 2021. Minskningen beror på att den så kallade puckeleffekten av övergången till det nya avräkningssystemet minskas och försvinner. Skattegottgörelsen minskade från 13,6 till 7,8 miljoner euro och försvinner från och med detta år. Lotteriskatten ingår numera i skatteavräkningen.

En av de viktigaste siffrorna i den åländska ekonomin är likviditeten och vår gemensamma strävan att förbli obelånade, i varje fall när det gäller den dagliga verksamheten. Idag föreligger inga som helst lånebehov. Finansminister Roger Höglund har förvaltat kassan på ett pragmatiskt och försiktigt sätt, vilket lett till att likviditeten har ökat till 82,9 miljoner euro från 49,6. Vår kassa är alltså starkare än på många år och något behov av att gå till banken föreligger inte, eller förresten det gör det väl på sätt och vis. Med dagens ränteläge är det en bra affär att ha depositioner.

När det gäller landskapets pensioner och pensionsfonden som vi diskuterade tidigare idag konstaterar utskottet att de totala pensionskostnaderna för landskapet uppgår till 38,5 miljoner euro för 2022. Av detta kommer ungefär 21,4 miljoner från fonden. Landskapets uppskattade pensionsansvar totalt uppgick vid årsskiftet till 823,4 miljoner euro medan värdet på pensionsfondens tillgångar räknat till marknadsvärde uppgick till 494,5 miljoner euro. Det ger en fonderingsgrad om 60 procent, vilket är mycket högt i förhållande till statens pensionsfond som i lag är begränsad till en fonderingsgrad om 25 procent. Det är alltså rättvist att säga att den åländska ekonomin står stark på många plan.

I samband med behandlingen av årsredovisningen har utskottet fört ett resonemang kring landskapets bolag och deras verksamheter. Totalt äger landskapet aktier i 19 olika bolag. Under året har Kraftnät Åland Ab erhållit 0,6 miljoner euro i nytt kapital, vilket innebär att bolaget sedan 2017 tillförts totalt 4,6 miljoner euro. Ålands utvecklings Ab har tidigare skrivits ned i balansräkningen med 3 miljoner euro till 1,3 miljoner euro som ett led i bolagets avveckling. Utskottet förutsätter att en liknande översyn görs gällande Ålands fastighets Ab, inte nödvändigtvis med målet att lägga ner, men i varje fall granska vilka verksamheter som ryms inuti bolaget.

Av de bolag som landskapet äger kan tre bolag anses ha en betydande ekonomisk verksamhet. Långnäs Hamn Ab och Åland Post Ab vinstdrivande, medan Kraftnät Åland Ab huvudsakligen kan anses fungera som ett icke vinstdrivande infrastrukturbolag.

Jag ber om överseende, talman, det är tre ärenden samtidigt så jag går lite över tiden.

Utöver dessa bolag finns Ålands penningautomatförening som är en offentligrättslig förening, men som bedriver en vinstdrivande verksamhet, delvis via helägda dotterbolag.

Under de senaste åren har ingen dividend utbetalats från Åland Post Ab. Orsaken till detta är det väsentligt försämrade resultatet jämte stora nedskrivningar. Bolaget har dock ett utdelningsbart fritt eget kapital om nästan 10 miljoner euro, men saknar likviditet för att kunna dela ut dividend.

Långnäs Hamn Ab uppvisar en jämn verksamhet och den föreslagna dividenden om 375 000 euro överskrider något den redovisade vinsten om 312 000 euro, något som bolaget utan problem klarar av eftersom även Långnäs Hamn Ab har ackumulerat ett stort eget fritt kapital över 6 miljoner euro. Det är alltså solida bolag som finns i landskapets regi. Hamnbolaget har även en god likviditet.

Utskottet anser att landskapsregeringen borde låta genomföra en större översyn av bolagsstrukturen och även de verk och myndigheter som lyder under landskapsregeringen och som har en omfattande roll och betydelse i samhällsfunktionerna, främst fastighetsverket och Åland Post Ab.

Vidare bör utredningen utveckla tankegångar kring sammansättningen av styrelserna i de olika verksamheterna. Man har redan inlett en s.k. professionalisering, men man bör överväga vilka styrelser som kan eller ska bestå av sakkunniga och vilka som bör ha politisk förankring. Det är den eviga frågan när det handlar om styrelser i bolag inom landskapet.

Talman! Till sist konstaterar utskottet att revisionsinsatserna för år 2022 i stort sett följer den verksamhet som utförts tidigare år beträffande inriktningen på och antalet granskningar. Inom ramen för effektivitetsrevisionen utfördes en större granskning av infrastrukturavdelningen och en granskning av Ålands sjösäkerhetscentrum. Därtill utvärderades rutinerna för intern kontroll, utbildningsavtalet, resultatfinansieringen och måluppfyllelsen för Högskolan på Åland. Samtliga iakttagelser har hanterats av landskapsregeringen och utskottet konstaterar vikten av att betrakta revisionen som ett stöd i de dagliga verksamheterna vilket också återspeglas i landskapsregeringens svar.

Utskottet noterar att landskapsregeringen har följt upp och vidtagit åtgärder med anledning av tidigare års revisionsrapporter. Utskottet konstaterar därför att huvudsyftet med en revision har uppnåtts, nämligen att olika sakförhållanden lyfts fram och beaktats av verksamhetsutövaren. Åtgärden behöver inte nödvändigtvis vara den exakt rekommenderade, det väsentliga är att innehållet i den granskade verksamheten noggrant övervägs innan förändringar görs.

Den formella delen, talman, så hanterar jag tre betänkanden samtidigt om det går bra eftersom diskussionen är gemensam.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2022, jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom. Och att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom samt att lagtinget antecknar sig Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2022 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och Landskapsrevisionens kännedom. Till sist föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig landskapsrevisionens verksamhetsberättelse för år 2022 jämte utskottets synpunkter för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsrevisionens kännedom.

Tack för tålamodet, talman!

Äntligen, talman får man väl säga om årsredovisningen 2022. På sidan 200 finns Ställda säkerheter och ansvarsförbindelse, jag har frågat efter dem i många år. Äntligen så har de kommit med uppgifter här om landskapsgarantier för åländska företag och likviditetslån för landskapsborgen för jordbruk. Om man tittar på 2021, så står det, "Ny uppgift, jämförelse saknas". Man får ju tacka att de äntligen har kommit in. Man undrar bara var de har varit förut.

Talman! Det är antagligen en väldigt bra fråga. Svaret är jag rädd för att jag måste bli skyldig. Det som utskottet har gjort är att vi oförtrutet och kontinuerligt påmint om vikten av att lyfta fram frågor som är av betydelse i årsredovisningen. Bland dem har vi frågat efter de ställda säkerheterna. Vi är glada för att de nu finns där. Var de har varit fram tills nu så är vi dessvärre inte i position att säga något om.

Talman! Det är ju förstås en fråga, och man undrar om det finns andra uppgifter också som inte riktigt redovisas med samma noggrannhet. Bara det här är ju faktiskt en summa på ungefär 5 miljoner som man inte har hittat förut i årsredovisningen. Jag kunde inte hitta något från revisorernas berättelse heller att de skulle ha tittat på det här och kommenterat det. Jag är lite förvånad över att ingen har kommenterat var de har varit om. Men jag får tacka för att de äntligen har kommit.

Talman! Det är nog viktigt, tror jag, att inse att även årsredovisningar är under utveckling, under ständig utveckling faktiskt. Det som verkar tillfyllest ett år kanske inte är det nästa år. Man har ett lagkrav att uppfylla och utöver det så går det att skriva precis hur mycket som helst. Det är redan en väldigt omfattande lunta. Vi har för säkerhets skull också granskat hur man ska göra framöver. Landskapsregeringen har sagt att man ska ytterligare förbättra redovisningen av det som kallas för måluppfyllelse, vilket blir extra viktigt när man också tar ett finanspolitiskt ramverk i bruk. Ingen årsredovisning är komplett och den blir aldrig färdig. Den måste alltid utvecklas, det är väl det korta svaret.

Talman! Det är i den andan som jag också tänkte ställa min fråga eller mitt påstående. Här sades, och man kan läsa också, att årsbidraget är den mest relevanta posten i resultaträkningen. Jag invänder kraftigt för att årsbidraget - vilket är ett sällsynt dåligt namn, det borde heta resultat före avskrivningar, men den posten är ju ganska ointressant sist och slutligen för alla kostnader är inte med. Man måste ta posten som är efter avskrivningarna, då är alla kostnader med. Det är den som är den relevanta uppgiften som man bör följa upp. Det kan man ta med sig menar jag till nästa gång som man gör upp en resultaträkning.

Det finns lagkrav på hur man ska, ja nu ser jag att min tid (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag känner att det är dags att agera krycka åt ledamoten Silander så att får fullfölja sin frågeställning i nästa replik. Var så god!

Tack, talman! Förutom att det finns lagkrav på hur en resultaträkning och balansräkning ska se ut så har vi också ett pedagogiskt önskemål om att alla ska förstå vad det står. Där tycker jag att man kunde utveckla det här lite grann med att göra korrigeringar, förutom den officiella så borde man ha en korrigerad variant. Här nämndes om dessa 17 miljoner eller vad det var som plötsligt kom från staten, men som egentligen hör till 2020. Samma sak har vi skatter när det gäller olika puckeleffekter och det ena och det andra. Man borde rensa de här, sätta dem på rätt år, alla skatterättelser, återbäringar och dylikt. Då först kan man se hur den verkliga utvecklingen är för vår ekonomi. Ta till exempel år 2020 som var -25 miljoner, men de facto så var det är bara -8. Sådant tycker jag att man måste beakta, annars kan man dra fel slutsatser. (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag tror väl att det är med årsredovisningar som med mycket annat här i livet, att det man läser ligger lite i betraktarens ögon och vad man ser att finns där. Jag tror att de frågor som ledamoten Silander lyfte är väldigt viktiga, lika som jag tror att det allra viktigaste fortsättningsvis är att jobba på begripligheten i det. Vi lever i en sådan värld att det nog är rätt svårt att egentligen förklara alltihop och hur det har gått år för år. Vi lever i en långsiktig värld där år kanske inte har så hemskt stor betydelse. Det är ju ändå decennier som det till sist och slutligen handlar om. Det är klart att det är bra att göra ett bokslut inför följande budget och så vidare, men helhetsmässigt så finns det ju mycket mer här i livet än bara siffror.

Talman! Först lite allmänt. Jag fortsätter på ledamoten Silanders resonemang. Tidigare i den här förvaltningen så köpte man saker cash och kanske inte höll på så mycket med affärsbokföring och då är det ju relevant. Men i en tid där vi diskuterar mera vad vi ska sätta på drift, vad ska vi sätta på investeringar och faktiskt ha reella avskrivningar så är det i synnerhet viktigt att också ta med avskrivningarna i bedömningen av helhetsekonomin. Att inte de försvinner på något sätt under tankesättet, för avskrivningarna konkurrerar ju med de övriga verksamhetskostnaderna inom budgetramen. Det är en årlig kostnad löpande precis som vilken lön som helst.

Men sedan skulle jag vilja hinna med med två saker till, de blir tight, men en ska jag hinna med.

Vi kan se i bokslutet att verksamhetskostnaderna ökar. Det som verkligen ökar är andelen köpta tjänster. Personalkostnaderna håller sig på en ganska rimlig utveckling men köpta tjänster (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamoten Zetterman skulle vilja reda på vad dessa köpta tjänster egentligen består av. Vi har gjort vårt bästa för att försöka få reda på det, men svaret är rätt komplext. Det är över en en lång rad olika verksamheter där man ibland har gjort bedömningen att det är mer förmånligt att köpa in tjänster än att anställa folk. Jag ids inte gå in på exempel för det blir lätt fel, men det var i alla fall den samlade bedömningen av det.

Talman! Har vi en situation där personalkostnaderna ökar istället i form av köpta tjänster, så kan det finnas en viss politik i det. Men ifall det inte finns naturliga beskrivningar till den här åtta miljoners ökningen, det ligger långt över 10 % i ökningar av köpta tjänster, så är det väldigt svårbedömt som lagtingsledamot. Men kanske finansministern kan återkomma till den saken under debatten.

Sedan en annan sak. Utskottets ordförande resonerade en hel del kring bolagen. Har också utskottet resonerat kring den delen? Hur vettigt är det att vi dels har en organisation här i huset som jobba med hamnar och har specialistkunskap om det och som har ett bolag som också jobbar med hamnar? Skulle det inte finnas synergieffekter mellan de här två enheterna?

Tack, talman! I den meningen har vi inte konkret gått in och diskuterat just den frågan. Men vi har nämnt att de samhälleliga bolagen bör ses över med målet att man ska se var det finns synergieffekter. Det som ledamoten Zetterman nämnde kan mycket väl vara väldigt lämpligt att göra det. Nu har vi två organisationer som till delar ägnar sig åt samma sak och det är en alldeles utmärkt krok att hänga upp en granskning på. Det är den formen av verksamheter som vi ska försöka undvika i den mån de finns.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Just nu skulle det vara väldigt bra att ha ett finanspolitiskt råd. Utskottsordförande står och säger att ekonomin är god och jag tror att finansminister Höglund håller med. Men tittar man på likviditeten och minns att landskapsregeringen har lyft 35 miljoner från PAF, det finns ett bra nytt avräkningssystem som ifjol har levererat 20 miljoner ungefär, plus att vi har den s.k. puckeleffekten när det gamla avräkningssystemet mötte det nya som genererade 38 miljoner. Det är i princip 100 miljoner euro som har kommit till. Ska vi då också ta i beaktande kommunernas ekonomi, investeringsunderskott och demografi, så går kostnadssidan snabbt uppåt, investerings skuld etc. Jag tycker inte att ekonomin är god sett till det. Det skulle vara intressant att veta vad ett finanspolitiskt råd skulle tycka om det.

Tack, talman! Det där är en hypotes som jag tror att är svår att förklara, för det beror på hur ett sådant råd skulle vara sammansatt. Det kommer med säkerhet att på något sätt, om det skulle finnas, vara färgat av politik i någon mening. Skälet till att det är viktigt att lyfta fram att likviditeten är god, att landskapet är obelånat och att ekonomin är stark för ögonblicket, är faktiskt för att förklara för folk att allt inte är så illa som man ibland får intrycket av. Det här är ett starkt samhälle på väldigt många sätt. Vi har extremt låg arbetslöshet på 4 %. Vi har en framtidstro, vi besitter inga lån och det finns inga behov av att gå till banken. Det var annorlunda för bara fyra år sedan. Det har hänt väldigt mycket och det finns olika skäl till det. Men faktum är att det är så det ser ut i dag och det är viktigt att nämna.

Tack, talman! Absolut, vi ska komma ihåg allt det goda som finns. Jag tycker att många av oss på något sätt också vägrar att se verkligheten. Orsaken till att finansminister Höglunds likviditets kassakista är så pass bra just nu beror ju på de åtgärder som jag just sade. Det är ett nytt avräkningssystem, vi har tagit med PAF-pengar och puckeleffekten. Tar vi bort allt det så skulle inte likviditeten se lika bra ut. Då är det intressant, vad har vi gjort med pengarna? Vi har en jättestor - jag fick en nickning av finansministern förra veckan när jag tog upp det - investeringsskuld på kanske 1 miljard. Den kanske är så pass stor; infrastruktur, digitalisering, äldrevård och allting. På något sätt tror jag mer och mer på det finanspolitiska rådet som nog kan ha en objektiv bild av läget.

Talman! En sak som jag faktiskt tror att är viktig i det här sammanhanget är att konstatera nuläget. Sen finns det olika saker som har lett fram till det, men även det är ju produkterna av arbetet som har gjorts inom ramen för Åland. Alla de pengar som har kommit in i form av skattegottgörelsen, puckeleffekter och PAF-medel så är ju ett resultat av det arbete som ålänningarna har gjort över tid. Det är ingens allmosor, utan det är sådant som är förtjänat och som nu finns i form av likviditet. Likviditet är bra att ha och därför måste vi inte gå omkring och alltid vara rädd för att man måste gå till banken. Det kanske man ska göra ändå för att finansiera större infrastrukturella satsningar, men för driftens vidkommande så behövs inget sådant för tillfället och det ska vi nog vara väldigt tacksamma för.

Tack, herr talman! Jag har en liten fundering kring finansutskottets skrivningar här om effektivitetsrevisionen på infrastrukturavdelningen. Uppenbart så har revisionen valt att granska enskilda händelser av en sådan karaktär att det närmast är ett fall för den interna kontrollen och arbetsledaransvaret inom landskapsregeringen. Min fråga är alltså, anser utskottet att revisionen rör sig på rätt nivå? Det är inte systemnivå utan det är mera detaljer. Finns det några kommentarer till den här skrivningen?

Talman! Nej, det finns nu inga ytterligare kommentarer till det. Utskottet har konstaterat att att landskapsrevisionen är en fristående myndighet som fattar sina egna beslut och bestämmer vad och på vilket sätt man vill granska. Vi har understrukit vikten av att det som blir resultatet av en revision ska vara konstruktivt och uppbyggligt så att man kan dra nytta av iakttagelserna framledes. Ibland kan det uppfattas som att en revisionsrapport är detaljerad och ibland mera överblickande, vilket som är rätt eller fel är en fråga för landskapsrevisionen att hantera.

Ja, det är ett evigt dilemma det här, vad som är hönan och ägget och vem som är beställare och utförare och så vidare. Men nog är det ju ganska uppenbart det som finansutskottets skriver, man håller sig på detaljnivå.

Det står: "En grundligare genomlysning av infrastrukturstrukturavdelningens verksamheter som system skulle vara mer nyttig som underlag för beslutsfattande". Nog tolkar jag det här som att utskottet anser att revisionen på Åland inte är på samma nordiska nivå som Riksrevisionen när man tittar på systemen i syfte att hjälpa. Man granskar detaljer som egentligen kunde skötas av den interna kontrollen.

Talman! Där vill jag nog invända att utskottets avsikt inte är att försöka jämföra den åländska landskapsrevisionen med andra revisioner. Vår uppfattning är att den befinner sig på samma nivå som övriga och att man gör sina granskningar på samma sätt. Det finns ett visst samarbete mellan de olika nordiska revisionerna. Ålands landskapsrevision tar då det behövs hjälp av utomstående revisionsfirmor. Vi har inte från utskottet på något sätt antytt att den åländska landskapsrevisionen skulle hålla någon annan kvalitet än deras motsvarigheter i Norden och det är viktigt att minnas. All revision hanterar stort och smått och det gör de eftersom de själva har fattat det beslutet. En revisionsmyndighet står fri från allt.

Det var ett lustigt sammanträffande, det var exakt samma mening som jag citerade i ett tidigare replikskifte som jag tänkte ta upp, men kanske ur en liten annan synvinkel. Här säger man "utskottet väljer att inte ta ställning till den delen av revisionen." Om man har bekantat sig med revisionen när det gäller den här delen om infrastrukturavdelningen så är det ju uppenbarligen så att ledningsfunktionerna inte har fungerat. Jag tycker att det är märkligt att finans- och näringsutskottet inte tar ställning till det. För det var ju ganska allvarliga påpekanden som kom fram.

Detta att man skulle titta igenom verksamheter som system och att det skulle vara nyttigt som underlag för beslutsfattande, det är med mina ögon lite obegripligt att förstå vad man riktigt menar. Man har kartlagt på ett systematiskt sätt och konstaterat att arbetsledningen inte har funktionerat och det har fått de och de effekterna. Jag är förvånad över att inte utskottet kommenterade det dess mera.

Talman! Här ska man minnas att det handlar om den operativa delen av landskapsförvaltningen. Landskapsrevisionen har utfört en effektivitetsrevision av infrastrukturavdelningen. Denna revision har gått till landskapsregeringen som har kommit med ett svar på det och utskottet har valt att nöja sig med det. Man tycker att det är bra det som landskapsrevisionen gör eftersom de ska granska utifrån eget gottfinnande. Svaren från landskapsregeringen andas konstruktivitet och att man tar till sig det som har påpekats. Inte ska ett utskott gå in och vara operativ i den bemärkelsen, det är åtminstone det här utskottets mening, det ska landskapsregeringen sköta.

Jag tar det här rent hypotetiskt i stället. Vi lever i ganska små förhållanden. Om det visar sig att en arbetsledningsfunktion inte har fungerat på ett eller annat ställe och i stället hanterar regeringen det på det sättet att man tillsätter nya hokus pokus tjänster som knappast behövs. Då tycker jag att man är inne på ett lite farligt spår. Men synbarligen har man inte diskuterat det överhuvudtaget i finans- och näringsutskottet, för det leder ju till att förvaltningen bara växer och växer om man hanterar det på det sättet. Jag förväntade mig att utskottet faktiskt skulle ta ställning till det i stället för att sopa det under mattan.

Tack, talman! Hypotetiska resonemang så tycker jag man kanske inte ska ägna sig åt i lagtingssalen. Vi från utskottets sida har aldrig sett exempel på begreppet hokus pokus tjänster, som jag är lite osäker på vad det handlar om. Jag tror att vi alla vinner på att hålla debatten på en saklig nivå.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag ska bara kort fortsätta det replikskifte som jag tog gentemot ordförande Pettersson. Jag vidhåller att finansminister Höglunds likviditet nog är lika dopad som en 400 meters löpare från Östtyskland på 80-talet. Den innehåller mycket pengar som är av engångskaraktär och som inte kan ses som något som vi har arbetat ihop. Puckeleffekten är ju rent teknisk. När det gamla avräkningssystemet och vårt nuvarande avräkningssystem möttes så blev det förskott och efterskott som möttes och därav har det genererat till Åland cirka 40 miljoner euro. Det är ingenting som vi har arbetat ihop utan det är en rent teknisk förändring.

Gällande PAF-medlen så kan vi väl konstatera att det är ett åländsk bolag, det är ålänningarnas bolag. Men det är förhoppningsvis inte bara ålänningar som har spelat ihop de pengar som finns om ett överskott inom PAF.

När det gäller avräkningssystemet så har det levererat bra. Man prognostiserade att det skulle ge ca 10 miljoner men det gav väl ifjol 18 miljoner. Det skulle vara intressant om finansminister Höglund kunde ha någon sorts prognos var det ligger i år för 2023. För det är ändå det som är det väsentliga i hur vår ekonomi mår.

Gällande revisionen, talman, tänker jag inte uppehålla mig på detaljnivå. Landskapsregeringen inkommer med tillfredsställande svar på det som revisionen lyfte. Jag kan konstatera att det finns tendenser att fortsättningsvis lösa ett grundproblem genom att tillföra nya resurser istället för att i grunden hantera orsaken till att något inte fungerar. Den bekväma lösningen, den minst effektiva, den minst produktiva och den mest kostsamma.

Det verkligt positiva i revisionen är att kulturen, där man tidigare såg revisionen mer som en kontroll än något annat, har förändrats. Tanken och samarbetet kring revision tycks förbättrat där ingen känner sig trängd och utsatt, i alla fall inte lika mycket som tidigare. Det är mera känslan av teamwork i syfte att utveckla verksamheten.

Jag går inte in på mål, uppfyllelsegrad eller nyckeltal etc. Det har jag gjort varje år den här perioden. Men med tanke på att vi är på väg in i ett finanspolitiskt ramverkstänk som rätt skött kommer att skapa avsevärt bättre förutsättningar till tydligare styrning av budgeten och dess förverkligande, så känns det onödigt.

Jag kommer att presentera en reservation som jag och Liberalerna har till betänkandet.

Kort först. Nej, landskapet ska inte konkurrera med våra privata företag. Det måste upphöra. Landskapet behöver inse att snedvriden konkurrens inte gynnar någon. Det räcker nu. Likvideringen som pågår gällande Ålands Utvecklings Ab bör följas av en försäljning och upphörande av den verksamhet Ålands fastighet Ab bedriver. Jag vill poängtera för eventuella lyssnare att Ålands fastighets Ab och Ålands fastighetsverk är två skilda enheter, dock med samma ägare, landskapet. Fastighetsverket driver och sköter landskapets fastighetsbestånd. Fastighets Ab däremot är ett riskkapitalbolag där landskapet försöker fungera på marknadsmässiga villkor. Självklart finns det ingen orsak för landskapet att störa marknaden genom att göra intrång på den. Självklart har ett landskapsägt bolag som Ålands fastighets Ab andra villkor än ett privat bolag, t.ex. när det gäller att uppta lån.

Jag hade trott att denna regering skulle ha en tillit till vårt näringsliv; konkurrensutsätta bilbesiktningen, vägunderhåll, Guttorp fiskevårdscentrum och begränsa Postens åkeriverksamhet etc. Istället har landskapsregeringen valt att stärka sin närvaro än mer. Senaste exemplet är landskapets inblandning i elflygsutvecklingen, förstå mig rätt, all utveckling inom eldrift är fantastisk, men rollfördelningen måste vara tydlig. Landskapet är den första regering som går med i elflygssamarbetet, det uttalade sig landskapsregeringen med stolthet i media. Det finns kanske en orsak till att övriga regeringar, åtminstone västerländska borgerliga sådana, sätter en gräns mellan vad det offentliga ska göra och vad marknaden ska göra. Denna gränsdragning verkar landskapsregeringen sedan länge ha tappat verklighetsuppfattningen om. All denna offentliga inblandning på en marknad skapar störningar och följdverkningar som är omöjliga att förutspå och i efterhand korrigera.

Till reservationen. Motivering: Landskapsregeringens näringspolitik bör fokusera på att förbättra den åländska tillväxten. Detta sker genom att förbättra verksamhetsförutsättningarna för det samlade åländska näringslivet genom insatser som stimulerar till inflyttning, ökar deltagandet på arbetsmarknaden, förenklar och minimerar byråkrati samt hela tiden säkerställer att lagstiftning inte försämrar konkurrensvillkoren gentemot närliggande regioner. Plattformen för en god näringspolitik är en stark och välskött offentlig ekonomi. Via en god ekonomi som bas kan stimulerande åtgärder vidtas och för att göra det mer lönsamt att arbeta, driva företag och studera. Landskapsregeringen ska och får aldrig axla rollen som en aktör på den privata marknaden. Det är en näringspolitik som skickar fel signaler och hämmar den åländska tillväxten.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att följande infogas som ett sista stycke under rubriken Landskapets bolag: "Ålands landskapsregering konkurrerar med privata aktörer genom att äga och driva industrifastigheter via sitt bolag Ålands fastighets Ab. Landskapsregeringens näringspolitiska uppgifter ska inte vara att axla rollen som aktör på en privat marknad. Landskapsregeringen bör i stället fokusera sina insatser på att förbättra och förenkla strukturerna kring skattegräns, lagstiftning, utbildning och inflyttning. Fokus bör även inriktas på en välskött och stark offentlig ekonomi, som i sig skapar förutsättningar till åtgärder som strävar mot mer produktiva och lönsamma verksamhetsförutsättningar för vårt näringsliv och nya entreprenörer. Näringspolitiska satsningar som enskilt och sammantaget har som huvudmål att förbättra den åländska tillväxten. Utskottet konstaterar att den verksamhet som landskapsägda bolaget Ålands fastighets Ab bedriver skapar en osund konkurrens i det åländska näringslivet. Det är förkastligt att landskapsregeringen via ett offentligt bolag snedvrider konkurrensen, rubbar balansen och hämmar det privata företagandet genom särbehandling på en fungerande marknad. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i skyndsam ordning avsluta den verksamhet Ålands fastighets Ab idag bedriver."

Jag ska också påpeka att ledamot Jörgen Strand stödde den reservation i utskottet. Jag önskar ta denna reservation till omröstning. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag fastnade lite på att du nämnde elflyg och gav landskapsregeringen lite kritik för att man är med i utvecklingen av den och sade att övriga länder, våra grannområden, inte satsar på det sättet från statens sida. Det stämmer ju inte. I Sverige till exempel så finns det att läsa på regeringskansliets hemsida att regeringen satsar på forskning om elflyg. "Regeringen satsar via Trafikverket 15 miljoner kronor per år för att genom forskning och innovation snabbt få elflyg på plats i Sverige, samt att Trafikverket också får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa elflyg på linje med allmän trafikplikt." Jag ville bara påpeka att det är nog flera från statligt håll som försöker underlätta övergången till mera hållbara transportmedel.

Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Det är lite mera sunt att det offentliga skapar förutsättningar via utbildning, via forskning etc. Det är ju det offentligas ansvarsområdet. Det offentliga ansvarsområdet är kanske inte att gå in i ett privat bolag för att på det sättet driva utvecklingen framåt. Det handlar om att skapa förutsättningar och det tycker jag att ledamot Mansén gav bra exempel på hur övriga regeringar gör.

Tack, talman! Ja, ledamot Holmberg, jag är nog helt enig med dig om det. Men i de tidiga skedena när det gäller just övergången till elflyg så kan det vara viktigt att man gemensamt ser på förutsättningar. Där kan ju också samhället, i det här fallet i form av landskapsregeringen, ha en roll när det handlar om att skapa förutsättningar. Här på Åland till exempel har man ju varit med och sett till att vi har möjlighet att ladda elflyg vid vårt flygfält i Jomala.

Ja, för min del kan jag ju tycka att det viktiga för landskapsregeringen, om man tittar på att att vara med i utvecklingen av elomställningen. så skulle kanske vara få vår högskola att fungera på ett optimalt sätt. Att vi kan producera utbildningar som är attraktiva på arbetsmarknaden och som också har ett stort flöde av studeranden etc. Det är sådana åtgärder som man borde fokusera på och kanske skala ner åtgärder typ Åland fastighets Ab och andra saker som egentligen en marknad ska sköta om. Det offentliga ska skapa förutsättningar och det är viktigt, tror jag, att hålla isär det för annars blir det varken eller.

Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare. Det har varit lite diskussioner här på slutet om landskapets ekonomi, om likviditeten och om kassan. Jag skulle kanske inte säga att jag dödar någon myt här, men lite åt det hållet.

Vi har en god likviditet, vi har god kassa och idag ligger vi på runt 100. Härom veckan var den just över, häromdagen var den lite under 100. Det är där vi har legat nu ett bra tag. Gott så! Likviditet kommer att behövas. Vi har en investeringsskuld. Skulle vi inte ha det så skulle vi inte ha något samhälle, för det finns alltid en investeringsskuld. Det spelar ingen roll om det är landskapet, kommuner eller ett företag så finns det en investeringsskuld. Finns det inte det så då har man ingen verksamhet. Hur stor den är, om det är 1 miljard, som ledamot Holmberg var inne på här, det låter jag vara osagt. Det låter väldigt mycket, men det är klart vi har och vi ska ha.

Vad kan man säga då om skatteintäkterna? Man brukar säga att ingen regeringen har någonsin tidigare haft så mycket skatteintäkter som denna regering har och har haft. Så ska det ju vara. Varje regering ska ju ha mer skatteintäkter än den föregående. Så fungerar ett samhälle, precis som varje företag och varje löntagare ska ha mera intäkter än man hade året innan. Så funkar det.

Tittar vi lite på skatteintäkterna, jag kikade lite genom våra bokslut här. Jag tittade på åren 2020 till 2022, tre år, alltså de tre år som den här sittande regeringen har gjort bokslut för. Jag kikade i boksluten. Skatteintäkterna för dessa tre år uppgick till 838 miljoner.

Tittar jag på de tre tidigare åren, den förra landskapsregeringens motsvarande tre år, så var skatteintäkterna då 811 miljoner sammanlagt från boksluten. Det skiljer alltså 27 miljoner eller 9 miljoner per år. 9 miljoner per år, det är inte de här enorma skatteökningarna, utan det är 9 miljoner per år. Man brukar säga att det här nya ekonomiska systemet ska leverera. Man har uppskattat det till ungefär 10 miljoner mera per år. Tittar vi på 2021 så var det lite mera. Tittar vi på 2022 så kanske det ligger någonstans där runt 10 miljoner. Det är för tidigt att se det ännu, men man kan ju tänka sig att dessa 10 miljoner är vad det nya ekonomiska systemet levererar.

Om vi då funderar vidare på likviditeten så har PAF-medel nämnts här. Det stämmer helt riktigt, år 2020 så lyftes 25 miljoner utöver det vanliga. Det lyftes ju förstås för att det var coronaåret. Det var väldigt osäkert. Det året kostade pengar, det vet vi och det året gick vi back 50 miljoner, om ni kommer ihåg bokslutet 2020. Så då lyftes det här extra.

Sedan lyfte man 10 miljoner extra i år för att skapa grundplåten att säkerställa den framtida utdelningen till tredje sektorn. Här har man också sagt att om möjligt så ska man försöka fylla på den här grundplåten så att man kanske kommer upp i exempelvis 30 miljoner. Detta för att säkra utdelningen till tredje sektorn för ett par år i alla fall. Det var det jag tänkte nämna. Tack ska ni ha!

Det blev lite oklart för mig. Vad menar finansministern med skatteintäkter? Är det klumpsummans storlek? Ingår de så kallade puckelpengarna där i övergången från det gamla systemet till det nya? Hur ser totalen ut nu om ministern slår samman miljonerna från den här mandatperioden och jämför dem med den tidigare mandatperioden? Kan han utvidga det till helheten, inte bara skatteintäkterna?

Tack för frågan. Det här är de totala skatteintäkterna från respektive bokslut för de här perioderna som är ihop räknade. Där ingår puckeleffekter och skatteregleringar som har med tidigare år att göra. Här tycker jag att det som Tage Silander nämnde tidigare är intressant. Det skulle vara jättebra att göra den här justeringen bakåt, inte som en officiell del av bokslutet men för att se hur respektive år har gått. Vi vet att ett år kan det komma ett antal miljoner som har att göra med tidigare år och som inte är årets skatteintäkter och följande år så kan det vara en minskning på grund av att man fick för mycket i förskott och måste återbetala. Men det här är totalen.

Jag har fortfarande lite svårt att få det att gå ihop. Till den delen håller jag med finansministern att det kan vara bra att titta bokslutsmässigt över en mandatperiod så att man får lite längre perspektiv. Den här kvartalsekonomin, den funkar inte riktigt i den offentliga sektorn, utan man behöver ha lite längre perspektiv. På det sätt är det ju en intressant iakttagelse.

Det är därför som vi har gått in för det finanspolitiska ramverket för att få den här översikten på flera år, planeringen för flera år.

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Jag nämnde investeringsskuld på 1 miljard i ett tidigare skede i en annan debatt under förra veckan. Går man igenom de olika partiernas löften och drömmar när det gäller infrastruktur så kommer man lätt upp ungefär i en halv miljard. Sen har vi en investeringsskuld och allt annat som ligger, så jag tror inte att vi är så långt borta om vi skulle förverkliga det som partierna här inne i salen önskar.

Men med det sagt, så vänder jag mig lite emot att ökade intäkter för det offentliga alltid ska vara så positivt. Jo, för ett företag är det så och för en privatperson är det så, man får in mera intäkter och förtjänar mera pengar. Men för det offentliga handlar det om ett skatteuttag av företag och privatpersoner. Det är till stor del intäkterna det. Det kan inte alltid vara ett mål att man ska öka intäkterna, för det betyder ju någonstans att man har ett ökat skatteuttag. I en perfekt värld så ökar skattebasen, man får fler företag och fler invånare som är i arbete eller (… taltiden slut).

Det där är en intressant fråga. Man kommer osökt in på frågeställningen, hur stor eller hur liten ska en kassa vara? Närmast hur stor ska en kassa vara? Är en kassa på 100 miljoner för stor? Enligt mig så behöver det inte vara så väldigt mycket mera, men då måste man också ha en plan. Hur mycket investeringar har vi inom överskådlig tid? Hur mycket nya pengar kan vi hoppas att få in årligen? Det här är en balansgång mellan vad man har i kassan, vad man kommer att göra för resultat de kommande åren och vilka investeringar som man behöver göra. När man har den här bilden klar för sig, då vet man ungefär vad kassan behöver ligga på. Jag håller med, en kassa ska aldrig vara överstor för pengarna kommer in, som ledamot Holmberg sade, på något sätt från skattebetalarna och man ska inte belasta dem mera än man måste.

Tack, talman! Finansminister Höglund, det kanske är det sista replikskiftet som vi har den här perioden i alla fall. Jag tror att vi kan överens om en sak, att det finanspolitiska ramverket behövs. För då har vi ett tydligt överskottsmål och vi har ett tydligt kostnadstak och då blir det mycket enklare att förhålla sig till en likviditet. Vi har en titt bak om ett antal år och vi har en titt framåt flera år. Vi har en helt annan kontroll på vad det är som vi vill göra, vad vi måste göra och vad vi ska göra. Nu blir det på något sätt lite hur det råkar bli. Det blir lite som det blir, utan att kanske alltid ha den där fullständiga kontrollen.

Skulle jag säga nu att jag inte tycker att det finanspolitiska ramverket är en god idé så då hoppas jag att jag får avgå omgående, för det är detta som jag har brunnit för att jobba med här under längre period.

Absolut, det är långsiktigheten som vi vill se här. Det som på sätt och vis lite kommer som en bonus här är att avskrivningarna kommer att synas på ett annat sätt i framtiden. Avskrivningar är ju en kostnad. Idag är det ju i mångt och mycket en central kostnad som inte märks så mycket ute bland avdelningarna och hos myndigheterna alla gånger. Nu kommer den att få en betydelse på riktigt. Det betyder att gör man en investering så kommer det på att finnas en avskrivning på den här avdelningen eller hos myndigheten.

Talman! Det här är den här regeringens sista bokslut som presenteras i den här formen i alla fall med ministrarna i salen och den här konstellationen.

Till att börja med så skulle jag faktiskt vilja ge ett stort beröm till en sak. Vi har alltid sagt att självstyrelsen utvecklas genom lag, det är lagbundet och vi haft extremt svårt att klara av all lagstiftning som vi borde klara av. Vad jag har noterat så har man lyckats rekrytera många duktiga lagberedare under den här mandatperioden. Det är ett fint arv som den här landskapsregeringen lämnar efter sig. Tack till den delen!

Finansministern sade i sitt anförande att det är naturligt att varje regering får mer pengar, för skatteintäkterna ska alltid öka. Men tror verkligen finansministern att nästa landskapsregering kommer att få fullt lika mycket offentliga medel, skattepengar att röra sig med som den här landskapsregeringen har haft?

Det är lite vanskligt av mig att uttala mig om hur de kommande åren ser ut. Hur ser konjunkturen ute i världen? Hur ser den ut i Finland? Hur ser den ut på Åland? Vad kommer man att göra för åtgärderna som berör beskattningen, dels förstås på det nationella planet? Jag avböjer att svara på den frågan, för det blir ett troende. Jag tycker inte så mycket om att tro alla gånger.

Tvärtom skulle jag vilja påstå att det är väl en av finansministerns viktigaste uppgift att resonera hur framtiden ser ut och förbereda den offentliga ekonomin för det. Så det tycker jag visst att finansministern kan göra.

Jag konstaterar att det har varit stora puckelpengar, som de kallas för i det här rummet. Ibland brukar jag tänka, vem förstår egentligen vad vi pratar om när vi pratar om puckelpengar? För det är inte riktigt ett riktigt begrepp. Det har varit stora puckelpengar. Visst finns det nu saker som ser goda ut. Vi kan tro att vindkraften blir en rejäl inkomstgren för Åland. Vi kan tro att det kommer en ny gigantisk tillväxt via AI-ekonomin och den nya sektorn. Finland kan i högsta grad med sin teknologiska kunskap och erfarenhet vara en stor och betydande aktör och kan faktisk hänga med ordentligt i nästa uppsving. Men det finns ju också relativt stora gap mellan hur inkomsterna (… taltiden slut).

Vi kommer så småningom att få en prognos från finansministeriet om våra skatteintäkter. Då kan man göra något annat än att tro. Det är fortfarande någonting som man inte vet eftersom det handlar om framtiden. När man tittar på tidigare prognoser som vi har fått så då såg man nog en fortsatt ökning av skatteintäkterna. Vi vet att världen förändras hela tiden. Tyvärr, den ser ungefär likadan ut, vilken den aldrig gör, men i mångt och mycket så brukar den ju en period se ganska likadan ut. Då kan man prognostisera skatteintäkter och kostnader på ett annat sätt än som varit möjligt nu under senare år och säkert och inför de kommande åren.

Tack, herr talman för ordet! Några reflektioner kring årsberättelsen eftersom det har varit väl diskuterat under årens lopp.

Jag tycker sammantaget att för Socialdemokraternas del så vill jag nog säga att jag tycker att intäkter är väldigt positiva. Behoven är stora inom många områden. I en klumpsumme-ekonomi där vi betalar in skatter så måste det rimligen vara positivt att inkomstsidan är så stark som det bara går, både när det gäller bredden på skattebasen och tilldelningen via vårt klumpsummesystem.

Jag tycker fortfarande att man kan konstatera att landskapets ekonomi står stark i den bemärkelsen att vi har ingen skuldsättning och investeringarna har inte lånefinansierats. Budgeten är ändå hyfsat balanserad och visar till och med ett litet plus. Likviditeten är ändå hyggligt god och har stigit under 2022 till 83 miljoner euro inklusive Fastighetsverkets kapital. Landskapet har ändå stora finansiella tillgångar. Vi har diskuterat pensionsfonden med sina 494 miljoner euro. Vi har lånefordringar på 42 miljoner. Här konstaterar jag med ett visst intresse att den här jätteviktiga lagstiftningen som skulle göra att de skulderna skulle återbetalas fort från bostadsbyggandet har "rönt måttlig respons hos låntagarna" som jag läser här och 1 miljon är tydligen då återbetalt under 2022.

Det som ju nog fortfarande är ett litet bekymmer i hela verksamheten, vilket också finansutskottets betänkande påtalar, så är ju hela PAF-medlen och vad man ska göra med den här reservationen på 64 miljoner som är överblivna PAF-medel helt enkelt. I dagsläget är det en del av landskapets likviditet som alla andra. Borde vi inte få ett slut på den här punkten och liksom komma till någon slags klarhet?

Jag tycker ändå att det ser hyggligt ut. Det finns en styrka i landskapets koncernekonomi. Jag har hävdat det många gånger att det är någonting som man behöver stärka. Vi har mycket att utveckla, många hål att stoppa i givetvis och det kommer säkert att bli strid på kniven om pengarna också framöver. Särskilt oroande är ju de här pågående rättegångarna och särskilt då gällande färjetrafiken till Föglö där utskottet konstaterar att det återstår att se vad det blir. Men i värsta scenariot kan det handla om mellan 10 och 15 miljoner. Var ska de pengarna tas? Så att det är väl ett arv som inte är så snyggt från den här landskapsregeringen. Man skjuter över det nu i praktiken på nästa lagting och nästa landskapsregering att hantera Det är en plump i protokollet. Annars ser förutsättningarna hyggliga ut framöver. Tack, herr talman!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandenas klämmar och efter det motiveringarna. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs betänkandet över Redogörelsen över Årsredovisning per 31.12.2022.
Föreläggs först den första klämmen i betänkandet. Klämmen är godkänd.
Föreläggs den andra klämmen i betänkandet. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag önskar föra reservationen till omröstning gällande Ålands fastighets Ab och det olyckliga i att landskapsregeringen konkurrerar på en privat fastighetsmarknad.

Jag ber om att få understöda ledamoten Holmberg.

Lagtingsledamoten John Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Ingrid Zetterman, har föreslagit att motiveringen ska få den lydelse den har i ledamotens reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Holmbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
14 ja-röster,
5 nej-röster
11 avstod och

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs så utskottets betänkande över Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2022.

Föreläggs först den första klämmen i betänkandet. Klämmen är godkänd.

Föreläggs den andra klämmen i betänkandet. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Föreläggs slutligen den första klämmen i betänkandet över Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2022 nr 22/2021-2022. Klämmen är godkänd.

Föreläggs den andra klämmen i samma betänkande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.