Enda behandling

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! En mandatperiod tar slut och en ny börjar, precis som det ska vara i vårt demokratiska system. Majoriteterna ska växla, och man ska både vinna och förlora med stil och Åland består med alla sina utmaningar.

I vårt åländska parlament är det ofta minst ett parti som fortsätter där den förra regeringen slutade, så också nu.
Efter en mandatperiod med full gas på reformerna, och en mandatperiod som kännetecknats mest av Covid-19 men också en viss osämja och stagnation på grund av det, har vi landat i en regeringskonstellation och ett regeringsprogram som inte gör sig så stora åthävor.

Havregrynsgröt kallade lantrådet det i sin presentation vid presskonferensen. Jag skulle säga att det är mycket mera vardagsmat, mycket grundarbete, mycket byggstenar som måste på plats innan det ska gå att bygga ett lite häftigare slott i framtiden. Förvisso är det kanske just det som samhället behöver just nu; stabilitet och en trygg och fungerande grund.

Talman! Det är sådan lagstiftning som fått stå tillbaka för annat, som informationssäkerhet, arkivlag, museilag, kommunallag, en länge efterlängtad vattenlag, en ytterst behövlig ny djurskyddslag, biblioteksprogram, reformer inom undervisning, digitala lösningar och allt för att säkra kommuninnevånarnas rättssäkerhet och lika rätt. Och målmedvetna miljöåtgärder och sådant annat tryggt, sådant som måste göras som en grund men kanske inte skapar så stora rubriker. Det saknas inte ambitioner förstås i denna regering. Jag vill lyfta fram några frågor som är särskilt viktiga för socialdemokraterna.

Vi går in i en regering som har ett tungt fokus på att få landskapets ekonomi i balans. Att spara och skära ner är inte en socialdemokratisk paradgren. Vi pratar hellre om långsiktig sparsamhet och om strukturer som gynnar en effektiv användning av skattemedel. Därför tycker vi att ansatsen att sträcka ut balansering över två mandatperioder är klokt, liksom också att titta på lagstiftning som bygger bort byråkrati och kostnader. Självstyrelsen ska inte vara ett medel att skjuta sig i foten gång på gång.

Talman! Det är oerhört viktigt att det finns skrivningar på flera ställen regeringsprogrammet om att sparbetinget inte ska ske på bekostnad av de svagaste i samhället eller barnen. Det här var en knäckfråga när vi gick in i regeringen och vi kommer bevaka detta in i det sista.

Under nästa år kommer ÅSUBs rapport om den socioekonomiska verkligheten på Åland och det är ytterst viktigt att den här skrivningen håller genom hela mandatperioden. Många förebyggande åtgärder kunde man ha gjort för att stabilisera hushållens ekonomi under den föregående mandatperioden men som uteblev. Hushållens ekonomiska situation är ytterst ansträngd och allt fler behöver hjälp inför julen. Jag vill understryka, sparbetinget ska enligt Socialdemokrater inte drabba de svagaste i samhället. Klyftorna i samhället ska inte ytterligare öka.

Ett att av våra vallöften var att ha en minister med ansvar för barn- och ungdomsfrågor i kommande regering. Det har vi nu och det är vi jättestolta över. När det är kriser i samhället bör man lära sig av historien och med de samlade erfarenheterna jobba både förebyggande och långsiktigt stabilt. I regeringsprogrammet finns många skrivningar om utbildning, arbete och dessutom en för oss viktig fråga, hur man ska finansiera en resursskola för de elever som behöver extra stöd under skolgången. Jag har själv höga förhoppningar om denna skrivning och vet att det finns en stark intressebevakning ute i samhället. Fortsätt vara aktiva här och kom med er input så tror jag att det blir bra till slut!

Talman! De två största reformområdena för mandatperioden ligger på en socialdemokratisk minister, Camilla Gunell. En omställning av skärgårdstrafiken och ett steg framåt för den havsbaserade vindkraften är viktiga komponenter, kanske de viktigaste, för att vi på Åland ska klara våra klimatmål och få ordning på service och kostnader för den nödvändiga trafiken i skärgården.

Det handlar om mycket pengar, både i investeringar, i möjliga inbesparingar och i möjliga intäkter. Det är skäl att påminna, särskilt dem som bara pratar om de stora investeringarna, att det kostar alla dagar vi kör med gamla, knappt sjödugliga fartyg som ska repareras hela tiden, och som vi kör på bränsle som bara blir mer kostsamt för varje år. Vår närmiljö blir mer och mer nedsmutsad av miljömässigt ohållbara verksamheter och transporter. Vi ser fram emot att börja arbeta med skärgårdstrafikens framtid och att säkra både tonnage och turer inför framtiden. Det är inte vettigt att en sådan viktig samhällsfunktion kan vara ett politiskt slagträ mellan valen och kan kullkastas vart fjärde år. Mitt personliga önskemål är att också kollektivtrafiken på land kommer att ingå i denna plan. Bryr man sig om miljön så vet man att trafiken är en av de största miljöbovarna och också en fråga vi kan lägga resurser på att minska här på Åland.

Den havsbaserade vindkraften är en chans, en möjlighet, som vi måste förvalta på bästa vis, men vi ska komma ihåg att det kan sluta med absolut ingenting. Landskapsregeringen och dess myndigheter förbereder och lär sig mer om alla de aspekter av havsbaserad vindkraft för att göra rätt när våra vatten bjuds ut för exploatering i stor skala. Socialdemokraterna har ända från start poängterat att skalan på detta åtagande är så stort att landskapet måste ha mer resurser i alla led för att sköta projektet på ett trovärdigt och professionellt sätt. Det borde man från början ha tagit höjd för så att ingenting olämpligt händer.

I sista hand är det lagtinget som fattar beslut om utarrendering, och ännu finns det många obesvarade frågor. Samtidigt är vindkraften en fantastisk möjlighet att frigöra oss från ett fossilberoende som hotar planeten och klimatet och vår närmiljö. Det är dit världen är på väg för att överleva och det är nog ingen i dagsläget som missar att fossilindustrin skakar i avgrunden för att behålla sin dominerande ställning i samhället. Vi socialdemokrater har fullt förtroende för att minister Gunell sköter och handhar den här omställningen på bästa vis, hon har både kunskap och erfarenhet.

Talman! Vad gäller kommunfrågan, den kanske största vattendelaren i åländsk politik, har alla partier i den nya majoriteten backat. Det gör vi både för att hitta en minsta gemensam nämnare, och för att ge kommunerna möjligheten att undvika ett utdraget och upprivande kriskommunsförfarande. Utgångspunkten är klar. Det blir inte mera pengar, men det kan bli ändringar i lagstiftning och möjligheter och stöd för samarbete. Vi hoppas att det som varit socialdemokraternas bidrag - en tankesmedja där man kan sätta sig ner och öppet diskutera både serviceproduktion, gränser och samarbeten - så hoppas vi att kommunerna tar chansen att tillsammans med landskapsregeringen hitta en väg framåt. Vi är öppna för alla alternativ så länge det bär framåt.

Det som vi ytterligare vill lyfta är det som är viktigt för att en regering ska klara av en hel mandatperiod på ett anständigt sätt, det är att man delare en gemensam värdegrund vad gäller jämställdhet, minoritetsfrågor, rättvisefrågor och mänskliga rättigheter. Mångfald är en värdefull resurs och mångfalden återspeglar också i det åländska samhället. Det gäller alla invånare, miljön och vatten, kulturen, utbildningen, arbetsmarknaden, vården och omsorgen såväl som näringslivet, föreningar, intresseorganisationer och allt annat som bär samhället i ett spindelnät där alla trådar bär varandra.

Vi socialdemokrater i lagtinget önskar den nya regeringen lycka till med ett tufft jobb, och kommer att göra vad vi kan för att både utmana och uppmuntra era tankar. Tack!

Talman! Ledamoten Eckerman hyllade minister Gunell för den största reformen i regeringsprogrammet, nämligen budskapet om att 13 färjor ska införskaffas. Det är ju bara det att vi inte har pengar till dem ännu och extra anslag är inte ens ansökt om. Vad anser vicegruppordförande Eckerman att behöver göras om extra anslag inte beviljas?

Vad som behöver göras? Jag skulle säga att det är viktigt att man har en vision, en tanke framåt och en överenskommelse om vad det är man behöver göra. Jag är ganska säker på att eftersom man tidigare har lyckats få pengar till sådana här investeringar så tror jag inte det är ett problem idag heller.

Talman! Jag tänkte mera på detta med att hela regeringsprogrammet rimligtvis då måste skrivas om. Då har vi ingen digitalisering, vi har inga infrastruktursatsningar och sparbeting på 30 miljoner håller knappast heller. Så där i princip så är det ju en sak att ståta med lånta fjädrar, men att ståta med fjädrar som kanske finns någon gång i framtiden, det är nog att ta det till nästa nivå.

Och till sist, vi fick back på broutbytesprogrammet. Vad talar för att vi fått grönt ljus om vi byter ut ordet bro mot färja?

Åland behöver ha flera ben att stå på. Vi behöver få ökade inkomster till samhället för att kunna finansiera välfärden, till exempel genom att få in pengar via vindkraften. Åland behöver flera nya ekonomiska ben att stå på. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man också tillsammans med oppositionen tar den här frågan på allvar och ser hur vi ska få inkomster till Åland. Det får man ju också genom att skapa bättre arbetsplatser, digitalisering, se till att folk flyttar hit, mera inflyttning och så vidare. Så jag tror inte att loppet är kört att få intäkter till Åland om man tänker lite vidare, lite bredare och lite mer med öppet sinne.

Tack, herr talman! Ledamoten Eckerman sade att det är viktigt för Socialdemokraterna att stå upp för de svaga. Det är inte svårt att hålla med om det är väldigt viktigt.

För två år sedan gjorde dåvarande regering en utredning kring de kommunala kostnaderna. Det var en utredning som av dåvarande oppositionen förvreds till att vara ett gäng inbesparingsförslag. Från socialdemokratiskt håll kallades det för en samling vettlösa förslag och ett svek. Hur kunde Hållbart Initiativ sova om natten och en massa sådana brösttoner kom från Socialdemokraterna. I regeringsprogrammet står "landskapsregeringen gör i samarbete med kommunerna en översyn av lagstiftningen i syfte att skapa handlingsutrymme för kommunerna genom att minska onödig detaljstyrning och byråkrati." Hur ser ledamoten Eckerman och Socialdemokraterna på den här utredningen?

Tack för frågan Röblom. Det är ju så att eftersom vi har med skrivningen i regeringsprogrammet som vi kommer att hålla hårt på, för det är en av våra absolut viktigaste knäckfrågor som vi inte kommer att backa undan på, men det finns väldigt mycket kostnader i kommunerna. Folk sitter till exempel på olika platser och gör olika saker som man kanske kunde göra digitalt, gemensamt eller tillsammans. Och det betyder inte att det kommer att drabba varken servicen för medborgarna som är i behov av stöd eller barn eller äldre och så vidare, utan mera inom det byråkratiska och bättre samordning och sådant. Det är sådana saker man hellre tittar på i första hand.

Tack, herr talman! Vi får hoppas det så att det inte handlar om att ändra lagen så att det blir sämre service.

När det gäller satsningar på infrastrukturdelen så nämnde ledamoten Valve redan de farhågor som finns gällande skärgårdstrafiken. Om det inte kommer pengar via extra anslag, blir det nya båtar ändå eller vad händer?

Jag vet ju också att ledamoten är stark förespråkare för utbyggd kollektivtrafik. Vilka utrymmen har regeringen att skaffa till exempel fler elbussar och ändra i kollektivtrafiken under denna mandatperiod med tanke på redan gjorda upphandlingar och så vidare?

Jag skulle vilja passa frågan om vad vi har för möjligheter under den här mandatperioden att göra exakta ändringar i kollektivtrafiken till minister Gunell som kommer att hålla sitt anförande senare. Hon har bättre kunskaper i just de frågorna.

Man brukar kalla en tidigare lagtingsledamot för Rondell-Runar och då vill jag gärna kallas för Buss-Jessy för det är min grej.

Ledamoten talade om grundtrygghet och grundvälfärd och så vidare. Det är ganska intressant. På den finska sidan håller man nu på att skära ner i just de här områdena som är väldigt viktiga, och som i alla fall påstås vara väldigt viktiga för Socialdemokraterna. De här nedskärningarna på finska sidan kommer ju att påverka också Åland om man inte aktivt tar ställning och förändrar det här. Det ska bli väldigt intressant att se hur regeringen agerar när det gäller till exempel bostadsbidraget. För vi måste ju balansera ekonomin på något sätt och på finska sidan gör man så här. Jag vet inte om ni har diskuterat den här frågan i majoriteten?

Tack, talman! Tack ledamot Wikström! Det där är en superviktig och intressant frågeställning. Med borgerliga majoriteter så är det ju oftast på sådana här stöd som man sparar in, som man gör i den finska regeringen just nu. Men saken är den också att vi anser från Socialdemokraternas håll, och vi har också diskuterat det i regeringsblocket, att vi måste kunna använda vår självstyrelse till någonting bra. Om vi kan göra det bättre här och har möjligheten att justera våra egna stöd och det som vi själva har möjligheter att göra, så tycker jag att vi ska använda självstyrelsen på ett sådant sätt i stället för att bara gå med på en massa inbesparingar. Våra medborgare här i samhället är väldigt mycket mer sårbara med tanke på vår litenhet och att vi har en väldigt begränsad arbetsmarknad och så vidare.

Det var intressant att höra det. Förra mandatperioden så fick jag ofta höra att det skulle vara samma som i Finland, men nu är det annat. Men i och för sig, det är kanske lika bra när det gäller just bostadsbidragen till exempel. Det är ganska bråttom. Jag tror att de ska träda i kraft i april, de här nya förändringarna. Regeringen får nog börja jobba om regeringen har samma åsikt som Socialdemokraterna i den här frågan.

Ledamoten pratade också om de ökande klyftorna i samhället, att de inte får öka. Det är ett ganska märkvärdigt påståenden, när ledamoten själv har varit med och just höjt lönerna för dem som har det absolut mest i samhället, alltså vi själva. Så det är väl värt att anmärka på den punkten.

Jag hade förberett mig på den där passningen om de höjda lönerna. Så vitt jag vet så satt jag med under den förra lagtingsperioden och var inhoppare ibland för Camilla Gunell när hon var med i den här förhandlingsgruppen. Jag får inte riktigt säga vad jag har hört där, men jag tror att åsikterna i vissa partier kanske har ändrat sig lite från att man har varit i majoritet till att man är i opposition.

Sist och slutligen så vill jag säga att det är ju ganska stor skillnad på om man säger att de höjer sina egna löner och sånt. Jag är en person som tycker att alla ska ha möjlighet att leva och klara sig på sin lön, så jag betalar också en ganska stor andel av mitt lagtingsarvode till fackföreningen för att kunna hjälpa andra arbetare ute i samhället. Jag har inte så jätte dåligt samvete för det här just nu.

Talman! Jag är blev intresserad av det som ledamot Eckerman sade. Vilka åtgärder hade vi kunnat göra under förra mandatperioden som vi inte gjorde? Eller om jag svänger på frågan. Vad kommer ni att prioritera och införa som vi missade och inte gjorde?

Jag tänker på att under förra mandatperioden när Socialdemokraterna satt i opposition så lyfte vi till exempel frågan jätte ofta om familjers ekonomiska situation under och efter coronapandemin. Det känner ministern till. Vi ville att familjer skulle kunna få ett extra barnbidrag i december för att minska på de här slitningarna som finns i den ekonomiska situationen. De verktyg vi har i dag är ju fortfarande de verktyg vi har enligt självstyrelsen där vi själva kan påverka sådana saker. Jag tror att när rapporten från ÅSUB kommer så kommer den att visa ganska starkt och skarpt var insatser behövs. Då är det nog väldigt viktigt att man tar den chansen.

Talman! Ja, jag var den som beställde den här rapporten och den behövs. Den förra regeringen beställde rapporten. Vi höjde ju ensamförsörjarbidraget. Vi såg att det är den gruppen som verkligen behövde en höjning. Vi ansåg inte att vi hade de ekonomiska resurserna att ge ett generellt barnbidrag till personer som är själv eller som flera här i salen som inte behövde det. Vi ansåg att vi behövde göra de här satsningarna verkligen till den socioekonomiskt utsatta gruppen. Men det är inte så enkelt att hitta de här insatserna och göra det. Vi satt verkligen och funderade på det. En av de sakerna som då kom upp var fritidssedel för våra barn och unga. Det skulle kunna vara ett mycket bättre sätt. Det blir win-win. Det blir lite grann som ett barnbidrag. Det blir någonting som också aktiverar våra barn och unga och det är någonting som jag är stolt över att finns i budget ännu och kommer att införas, hoppas jag.

Jag var med i finansutskottet när vi diskuterar just fritidssedeln. Min personliga åsikt är att det är en jättebra sak från början, men skillnaden är lite beroende på var du bor på Åland och det kan bli ganska ojämnt med vad du kan få för service. Erbjuder inte din kommun eller skola någon slags aktivitet så sitter du där med din fritidssedel och kan inte utnyttja den. Det är också en helhetsbild, om man vill att folk ska kunna ta sig till och från så gäller det att vi har en fungerande och bättre kollektivtrafik så att man kan åka på olika aktiviteter dit det kanske finns ett bättre utbud och så vidare.

Tack, talman! Ledamoten sade här att det var en knäckfråga för Socialdemokraterna att de här inbesparingarna inte får drabba de utsatta i samhället. Man var ju lite nyfiken på hur man ska spara då utan att drabba alla i samhället? Det är ganska mycket man ska spara in så man gissar ju att alla kommer bli drabbade. Och precis som ledamoten Röblom lyfte här så har vi tittat på det här med kommunala inbesparingar som nämns i regeringsprogrammet. Vi har ju tittat på det förr och då blev ju Socialdemokraterna närmast rasande över det vi kom fram till. Det vi kom fram till där var ju att kommunerna skulle få högre handlingsfrihet för att kunna dimensionera till exempel personalbehov så att det passade de avdelningar man hade i kommunerna. Det var jättedåligt. Jag undrar, var är det som ni ska spara in någonstans?

Tack så mycket! Som jag sade i ett tidigare replikskifte så behöver vi ha mera intäkter för att Åland ska kunna klara sig överhuvudtaget. Vill man behålla 16 kommuner plus kommunalförbund plus en massa andra olika kommunala sammanslutningar så behöver man se till att man får bättre intäkter, till exempel genom vindkraft eller något annat och bättre utbildningar, bättre inflyttning och så vidare.

Att spara i kommuner och spara i landskapet, det finns olika saker man kan göra inom digitalisering och det finns olika saker som man kan göra på intäktssidan. Men det ska inte vara så att man tar den stora osthyveln och sedan så fort som möjligt bara drar ner på det som man tycker att är kostsamt. Kommunerna har kvar sin barnomsorg och sin äldreomsorg i princip, så jag förstår att det är lätt att spara där om man är en kommunpolitiker till exempel.

Tack, talman! Att man ska öka intäkterna är ju inte ett svar på frågan hur man ska spara. Jag ställde frågan om inbesparingarna som nämns i regeringsprogrammet som vi har på bordet. Jag har svårt att se att de intäkter som ledamoten pratade om skulle lösa problemet. Utbildning är ju faktiskt också initialt en kostnad. Inflyttning är inte heller hugget i sten att det är en intäkt. Digitaliseringen, det betyder ju i så fall, om den ska vara lönsam, att man minskar personalen i offentlig sektor. Det kan ju naturligtvis vara en inbesparing. Men jag tror inte att det är något som Socialdemokraterna är ute efter, att minska personalen i offentlig sektor. Men vad vet jag?

Tack, talman! I mitt anförande sade jag också att vi tycker att det är viktigt att man sträcker ut balanseringen under en längre period, två mandatperioder. Man kanske börjar tänka lite mera långsiktigt. Varje investering kostar någonting i början. Förebyggande arbete kostar alltid i början. Men det blir också en långsiktig inbesparing. Vi tycker inte heller att man ska släppa igenom lagstiftning som på ett sätt ökar både kostnaderna och bygger byråkrati utan att man faktiskt har gått igenom det på ett bättre sätt före. Det kan vara ett problem i självstyrelsen med tanke på de diskussioner vi har haft här tidigare med olika lagstiftningar som kommer till Finland, så kommer de till Åland och så har det blivit jättekrångligt, jättemycket mer byråkratiskt och jättemycket dyrare. Så det är sådant som man får vara vaksam på hela tiden och som också gör att det kan bli större inbesparingar i framtiden.

Tack, talman! Ledamoten och regeringen pratade om klimatmålen när man avser att byta ut skärgårdsfärjorna. Har regeringen beaktat och räknat med hela tillverkningscykeln och utsläppen i samband med den när man har räknat på att uppfylla målen inom den tidsram man pratar om? Hur tajt blir det? Kan ledamoten redogöra lite för de beräkningar man har gjort? Har man räknat och jämfört gentemot att köpa ett relativt nytt begagnat tonnage som alternativ? Kan ledamoten informera om lite vad man har haft tankegångar när man har satt det här?

Tack, talman! Tack ledamot Kanborg. Nu är det så att ledamoten är ny här i lagtinget, men ett regeringsprogram är en avsiktsförklaring och inte en budget eller en redogörelse över intäkter och kostnader osv. Jag kan säga att de pengar som den tidigare regeringen satt på skattebetalarna i räntor och rättegångskostnader osv. kanske hade varit en ganska fin summa att nu ha i utredningen och införskaffandet av de här nya fartygen.

Tack, talman! Tack ledamoten. Det var ett mycket effektivt sätt att undgå att svara, men hatten av för det. Jag fortsätter ändå och undrar hur man har tänkt hantera de nuvarande skärgårdsfärjorna när det kommer nytt tonnage på plats? Om man säljer dem vidare så flyttar man ju bara utsläppen till någon annan och det gynnar ju inte dessa klimatmål. Ska man hugga upp dem eller vad har man tänkt? Det här måste man väl ha tänkt igenom när man har tänkt investera i nytt.

Ja, jag skulle vilja passa tillbaka den där frågan till Obunden Samling som tidigare hade den här ministerposten. Vad hade man tänkt göra med Mergus och sådana här gamla skorvar som man köpte hit för ganska mycket pengar när de ändå är uttjänta?

Talman! Mitt fokus i det här anförandet kommer att ligga på energi- och infrastrukturfrågorna.

Mycket av diskussionerna i samhället har på senare tid kretsat kring planerna på havsbaserad vindkraft. Starka åsikter uttrycks. Men än är inte allt underlag framtaget, så jag vädjar – dra inte alltför stora slutsatser i förskott.

Det finns skäl att avdramatisera en del av känslostormarna. Jag återkommer strax till tidtabellen.

Först vill jag lyfta potentialen som finns i att fortsätta smart och successivt bygga ut solkraften, samt den landbaserade och semihavsbaserade vindkraften. Detta förutsätter att elnätet framtidsanpassas för en förväntad högre andel lokalproducerad förnybar elproduktion. Det kommer att krävas investeringar i nätstabilitet och nätutbyggnad. Detta är till nytta för hela Åland, både i produktions- och konsumtionsled.

Talman! Att investera i ny elproduktion är mycket kostsamt, oavsett vilken energikälla vi talar om. De senare åren har framförallt vindkraften genomgått en mycket snabb utveckling. Med tillräckligt bra vindläge är landbaserad vindkraft i stora delar av Europa nu den billigaste formen av ny elproduktion och kan byggas utan subventioner. Jag vill betona att i stort sett all energiproduktion har på ett eller annat sätt tagit del av subventioner från samhället. Så vindkraften är inte på något sätt unik i det fallet. Vindkraften är central för att möjliggöra en kostnadseffektiv omställning till ett fossilfritt samhälle.

Gräv där du står – det mesta är ogjort! Så sade Yngve Bergqvist på ett nordiskt innovationsseminarium. Yngve Bergqvist är entreprenör och grundare till ishotellet i Jukkasjärvi. Budskapet var att vi ska fokusera på möjligheterna i våra lokala förutsättningar.

Jukkasjärvi ishotells tjocka isblock kommer från Torne älv. De skärs ut och lånas till ishotellet i mars.

Åland har en annan konkurrenskraftig och förnybar naturresurs. Vi har bevisligen höga och stabila vindtillgångar runt om på Åland. Det är klart att möjligheterna och kravställningarna inför en utarrendering av havsområdena ska utredas både grundligt och i dialog med kommunerna. Det är en beställning från de åländska väljarna. Ledorden behöver vara tillit och kommunikation.

Tidsaspekten i processen inför en utarrendering beror i hög grad på resursfördelningen. En välmotiverad snabbare och effektivare förberedande process får inte ge avkall på kvaliteten och mängden utredningar och förarbete som är satta att skall göras.

Talman! De som följer utvecklingen på Gotland så vet att på Gotland växer det fram flera havsbaserade vindkraftsprojekt just nu. Fartygstrafiken ställer om till att drivas med fossilfria bränslen och nya effektivare bränsleskrov tas fram för Gotlandstrafiken. För detta behövs el, gas och e-bränslen, dvs. elektrobränslen med vätgas och syrgas som bas.

Jämförelsen med Åland är slående. Samma behov gäller i hög grad landskapets skärgårdstrafik. Färjorna behöver kapacitetsanpassas, bli bränslesnålare och kunna drivas betydligt mer effektivt. På den här punkten visar regeringsprogrammet en efterfrågad och tydlig konsensus.

Omställningen i skärgårdstrafiken kan med fördel behöva ta lite tid att genomföra. Men linjetagningen är klar. Det är dags att på allvar ta itu med fossilberoendet. Det görs med fasta förbindelser där det är försvarbart. Och det görs genom en noga övervägd och anpassad övergång till rena el och/eller hybridfärjor på linjer där det är ändamålsenligt. I förlängningen behöver bunkeroljan fasas ut även på de längre linjerna och in kommer e-bränslen som energibärare. Notera att utvecklingen baseras på ett växande behov av förnybar elproduktion.

Fler exempel på framåtsyftande åtgärder i regeringsprogrammet är att det ska tas fram en ändamålsenlig typmodell på skärgårdsfärja. Likaså att hamnarna standardiseras vad gäller tekniska anpassningar och laddinfrastruktur. Det här stärker en flexibilitet att flytta färjorna till andra linjer. Detta för att undvika trafikstörningar genom att skapa önskvärd redundans i skärgårdstrafiken. Tack, talman!

Tack, talman! Jag blev lite nyfiken på de nya färjorna. De färjorna som man har tänkt sig till det fossilfria tonnaget, de ska alltså drivas av e-bränslen eller elektrobränslen är det tänkt gissar jag. Och då undrar jag, vilka bränslen är det man siktar in sig på? Vad räknar man med för bunkerpriser?

Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Ledamot Egeland lyssnade inte riktigt på vad jag sade. Jag inledde med att prata om övergången till el- och elhybridfärjor i första hand, men också nämnde möjligheten att på de längre linjerna längre fram ha en möjlighet att gå över till e-bränslen. Jag tror att man måste se till hur marknaden ser ut med oss, följa utvecklingen och ta det här successivt. Jag betonade väldigt tydligt, hoppas jag, tidsaspekten i det hela. Att vi måste påbörja en omställning till miljövänligare bränslen är helt klart.

Tack, talman! Tack ledamot Mansén för svaret. Ja, det var ju slarvigt av mig, det missade jag säkert.

Har ledamoten något att säga om lönsamheten för havsbaserad vindkraft i de områden där man har byggt den hittills? Han nämnde ju att den kan byggas utan subventioner. Men det är väl kanske inte riktigt korrekt för man erbjuder en helt annan typ av finansiering när man bygger havsbaserad vindkraft än vad andra företag kan räkna med. Men det är också på många ställen där man har tänkt bygga havsbaserad vindkraft men faktiskt har lagt ner det på grund av att man ser att det inte går att få lönsamhet. Har ni något resonemang kring det?

Tack, talman! Jag kan läsa upp på nytt vad jag sade. "Med tillräckligt bra vindläge är landbaserad vindkraft i stora delar av Europa nu den billigaste formen av ny elproduktion och kan byggas utan subventioner."

Som jag lite ville betona i mitt anförande - vi har ju erfarenheter från landbaserad, semi-offshore eller semihavsbaserad vindkraft på Åland - så vet vi att det finns bolag idag och det finns investeringar gjorda som gör att vi idag har 70 % av vår elförbrukning från vindkraften.

Den havsbaserad vindkraften är någonting helt annat. Den är storskalig till sin form. För att bygga havsbaserad vindkraft behöver satsningarna från början vara storskaliga för att hitta lönsamhet och i förlängningen också en möjlighet att skapa e-bränsle. Precis som jag sade i mitt anförande så gav jag exempel på behovet inom sjöfarten till exempel av att få mera e-bränslen.

Tack, talman! Jag vill först tacka ledamoten Mansén. Ledamoten besitter en bra kunskap i det här området och är faktiskt en av få som kanske är mest påläst i området och det har varit en fördel under de här debatterna.

Omställningen inom fossilfri trafik, jag undrar om ledamoten Mansén är bekant med att man i Stockholms skärgård har införskaffat ett nytt transportfartyg som egentligen är för persontransporter? Det ser lite ut som en buss som svävar ovanför ytan. Klarar man av att göra den här omställningen och göra sådana testprojekt i Stockholms skärgård så borde man ju också kunna tänka lite längre fram än diesel och fossila bränslen också på Åland. Håller inte ledamoten med?

Tack ledamot Eckerman. Det är lätt att hålla med om det. Klart att det är intressant att följa utvecklingen. Jag har inga siffror på lönsamheten i den typen av projekt i dagsläget. Jag tror att det ligger lite i sin linda. Det är ganska tidigt, men visst förekommer pilotprojekt som är intressanta att följa. Man kan gott säga att framtiden är elektrisk.

Tack, herr talman! Ledamoten pratade om skärgårdstrafikens omställning som han brukade. Det som jag saknar från det här anförandet och som jag hört i de tidigare anföranden bara det här året är att ledamoten har varit en stark förespråkare för den så kallade omställningsplanen, men inte ett enda ord hörde jag om detta nu. Det verkar lite som att man är inne på att förvaltningsplanen som förvaltningen har tagit fram om hur nolläget skulle se ut om vi bara skulle ersätta allt rakt av, att det är den vägen vi ska gå nu. Har jag förstått ledamoten rätt, att det bara är ersätta det här så ordnar sig allting?

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Nej, du har inte riktigt förstått. Jag pratade mycket om tidsaspekten, att göra det här successivt och göra det smart och anpassat. Jag tror inte på att man ska göra allting samtidigt. Vi har hört, och det är ju helt korrekt, att det handlar om väldigt stora summor pengar och stora investeringar som ska göras. Det är mycket anpassningar både i hamnar och överlag i samhället när det gäller elanslutningar osv. Så det är klart att det här måste tas över tid, men det är väl dags att börja göra en omställning. Eller hur, ledamot Wikström?

Tack, herr talman! Ja, alltså den här förvaltningsplanen som man hänvisade till, den är jag väl införstådd i eftersom jag beslöt att anta den. Men den ska ses som en utgångspunkt för att visa på det orealistiska i att vi bara ska ersätta allting successivt. Ska vi ersätta i den takt som föreslås så det har inte Åland råd med utan att göra prioriteringar. Jag undrar, finns det några tankar överhuvudtaget idag? Jag har inte hört någonting om att någon pratar om prioriteringar inom skärgårdstrafiken. Jag håller med om att vi behöver jobba på att förnya flottan, men för att vi ska ha råd med det så behöver vi också göra prioriteringar för att få ner kostnaderna. Ålands ekonomi klarar inte av de här annars.

Tack, talman! Ja, det håller jag med om. Vi behöver göra prioriteringar. Det är ganska viktigt att säga att det kanske inte alla gånger behöver handla om att skaffa nytt tonnage. Det handlar också om att konvertera framdriften i tonnaget. Där har vi linfärjorna som en intressant aspekt. Vill vi börja nu och tidigt så är ju linfärjorna hyfsat lågt hängande frukter. Jag är lite förvånad över att man inte tidigare har elektrifierat vissa linjer, men bättre sent än aldrig.

Talman! Nu står vi här inför en ny mandatperiod med ett alldeles färskt regeringsprogram på bordet och med en ny konstellation av ledamöter i lagtinget där vi alla och envar har ett stort ansvar för Ålands självstyrelse, för framtiden och för hela Ålands utveckling.

I utmanande tider, som det minst sagt är, gäller det att vara klarsynt och förmågan att kunna samarbeta är viktigare än på mycket länge, kanske någonsin.

Ett regeringsprogram är en avsiktsförklaring. Jag är förväntansfull att få ingå i regeringssamarbetet med en stark och bred mitt. Jag tycker att regeringsprogrammet visar på att det finns en engagerad trupp som har identifierat många av de tuffa utmaningar som vi står inför och vill ta ansvar för en långsiktig och utveckling av vårt Åland. Det ska bli lika roligt som utmanande att få vara med och förverkliga det här programmet.

Det har dryftats många gånger i denna talarstol att Åland måste bli bättre på att "få hem" EU-pengar. Många av de hörande vi haft i samband med regeringsprogramsskrivande har betonat detsamma - att Åland måste bli bättre på att få till samarbeten och initiera projekt som berättigar till extern projektfinansiering. Det är inte så att det helt saknas, Åland har ingått i flera större och mindre projekt via t.ex. Central Baltic. Det är ändå på tok för få med tanke på det möjligheter som finns med internationella projektmedel och där Åland i många sammanhang kunde vara en perfekt samarbetspart och testregion.

Trots att det redan under förra mandatperioden fanns en viljeyttring att öka andelen samarbetsprojekt med externa medel nådde vi ändå inte riktigt fram. Utmaningen finns fortfarande kvar - att få till en fungerande organisering med personer som har kompetens att koordinera och assistera med projektformuleringar samt ha tillräckligt med likviditet för motfinansiering för att få hem externa utvecklingspengar till Åland.

Under de hörande vi haft inför regeringsprogrammet har Gotland flera gånger kommit på tal som ett exempel för Åland att snegla på. På Gotland existerar ett nära samarbete mellan regionen och Uppsala universitet som leder till att flera forsknings- och innovationsprojekt kan genomföras i samverkan mellan parterna. Projekten bidrar till att utveckla välfärden, stärka utvecklingskraften och att nå en hållbar tillväxt. Jag vet att den nya näringsministern har många tankar kring hur detta kunde koordineras på Åland och jag hoppas verkligen att vi under denna mandatperiod ska lyckas vara mer offensiva vad gäller att etablera projekt. Jag hoppas också att vi under mandatperioden initierar nya samarbeten med Gotland, som vi från och med mars har helt nya kommunikationsförbindelser till och som vi kan lära en hel del av.

När jag pratar projekt så kan jag inte låta bli att nämna Leader som jag är en stor vän av, det är en metoden för landsbygdsutveckling som är en del av liggande LBU-program. Det är en metod för lokal ledd utveckling som mer eller mindre är etablerad och beprövad runt om i hela Europa med cirka 3 000 Leaderområden. Jag tycker att finessen med att projekten granskas av en LAG-grupp bestående av gräsrötter är bra. Den åländska Leaderorganisationen har gjort ett fantastiskt jobb med att få igång projekt i lokalsamhället där man med 65 000 ideella arbetstimmar fungerar som motfinansiering och där projekten skapar ett stort ideellt engagemang som varit väldigt värdefullt nerifrån och upp.

Det åländska Leaderområdet har blivit utnämnd som Finlands Leaderpärla och initierat över 240 olika projekt inom ramen för landsbygdsutveckling, miljö och vattenbruk. Inom Leader har man tidigare kunnat ge företagsstöd men det är nu under den här programperioden borttaget. Det här är inte riktigt bra utan vi borde återinföra det, vilket vi också skrivit i regeringsprogrammet. Detta ska vi titta på under denna programperiod. Jag tror att det skulle vara gynnsamt att få det med igen. Det var ungefär 24 projekt för icke produktiva investeringar som har gjorts och de har visat sig vara i rätt riktning för miljön.

Slutligen, talman, vi skriver i regeringsprogrammet att jordbruket är en basnäring som är oundgänglig för att säkra självförsörjningen av livsmedel och att det säkerhetspolitiska läget förutsätter fungerande produktion av basvaror. Oavsett produktionsform är all mat som produceras lokalt viktigt för att säkra självförsörjningen. Vi kommer från ett produktionsår där insatsvaror har varit de dyraste någonsin och detta odlingsår har bjudit på extrema väderförhållanden för växtodling med exceptionell torr start på säsongen för att sedan slå om och bjuda på enorma mängder nederbörd som försvårat skörd av redan lidande grödor. Den globala klimatkrisen gör sig helt klart påmind även lokalt. Det här måste vi ha med oss.

Lönsamheten har tyvärr länge varit svag inom jordbruket men läget just nu, utan att överdriva, är mycket utmanande oavsett produktionsinriktning. Ökad konkurrens med varor från länder som producerar med lägre krav på sin produktion är märkbar och utmanar alla dagar de inhemska produkterna i handeln. Detta måste vi också ha med oss. Jordbruket är en kapitalkrävande näringsgren som binder mycket pengar och när räntorna stiger märks det fort på företagens likviditet.

Åland behöver en reviderad livsmedelsstrategi då nuvarande strategi till stor del saknar konkreta mätbara mål och är upplagd lite som ett "idé" dokument utan indikatorer. Problemet med den livsmedelsstrategi som idag finns är att den saknar ägandeskap. Jag tycker det bästa skulle vara att landskapsregeringen är den som innehar ägarskapet av dokumentet samtidigt som livsmedelsstrategin måste vara en strategi som involverar den enskilda lantbrukaren, livsmedelsindustrin och de som sitter på medel och makten.

Jag tror att jag måste korta mitt anförande något. Men jag vill poängtera att utan lönsamhet i matproduktionen blir visionerna om naturbeten som ökar den biologiska mångfalden, tryggad tillgång på närproducerat livsmedel och skördefester med läckra grödor, bara en vision från oss politiker.

Det är utmanande tider. Jag får ofta frågan hur vi ska vi få med unga att börja med jordbruk och samtidigt som den här matproduktionen är så oerhört central i dessa tider. Det gäller nog att jobba långsiktigt med de här frågorna. Det tycker jag att de diskussioner har vi haft nu när vi har formulerat om de här formuleringarna också i regeringsprogrammet.

Talman! Jag får avsluta för tiden rinner iväg. Jag vill poängtera att ett välmående näringsliv är en förutsättning för samhällsbygget. Näringsliv och tillväxtpolitik är centralt för att få nya ekonomiska systemet att arbeta i en sådan riktning att landskapskassan fylls snarare än töms. Transparens i beslutsfattandet, tydlighet och kontinuitet blir således oerhört viktigt för långsiktigheten.

Jag ser väldigt mycket fram emot att få fortsätta jobba med de här frågorna tillsammans med den regering som sitter nu. Tack, talman!

Talman! Ett välmående näringsliv är en förutsättning för ett blomstrande Åland eller något ditåt, sade ledamoten. Men det står att landskapsregeringen eftersträvar att de åländska lantbrukarna ska ha samma konkurrensvillkor som motsvarande i närliggande regioner. Varför är det så stort fokus bara på jordbruk och fiskodling i det här programmet? Allt annat näringsliv då och alla andra företag på Åland? Ska inte de också ha samma förutsättningar som resten av Finland? Ledamoten pratade om att det har varit exceptionella tider och exceptionella väderförhållanden - jo, det stämmer. Men det är exceptionella tider för alla företag på Åland just nu. Det är många företag som går på knäna. Jag ser väldigt lite i det här programmet hur man ska hjälpa alla andra. Det är stort fokus på jordbruk och fiskodling.

Tack, talman! Nu har jag varit med och formulerat de texterna som främst rör jordbruket. Men också hela regeringsprogrammet nämner ju att det är utmanande tider. Vi vet alla att skattegränsen är en sådan problematik som stör både jordbruket men såklart också alla andra företag, och skattegränsen är jätteviktig att fortsätta jobba långsiktigt med.

Jag fokuserade mycket i mitt anförande på jordbruket men så klart har hela det åländska näringslivet utmaningar som vi behöver jobba med. Det är hela det åländska näringslivet som är tillväxtmotorn såklart. Men jag ville specifikt trycka på jordbruket nu för att det är så himla viktigt i dessa tider där vi behöver produkter för självförsörjning och maten är så viktig.

Tack, talman! Ledamoten pratade också om hur man ska få unga att vilja bli jordbrukare. Hur ska vi få unga att vilja bli turistföretagare? Hur ska vi få unga att vilja bli företagare? Det finns ingenting om hur man ska uppmuntra entreprenörskap i det här programmet. Det är en sak.

Men sen pratade ni om att Leader borde kunna ges till företag. Vet ni varför man tog bort den möjligheten att ge det till företag? Är det så att det är bättre att det är landskapsregeringens näringsavdelning som ger ut olika sorters stöd för att kunna ha en mera rättvis och likvärdig utdelning och behandling av sådana ärenden?

Tack, talman! Du har väl gjort en utvärdering vad gäller Leaderstöden. Det som jag har sett i alla fall är att när Leader har tagit över det så har man ju verkligen fått de här pengarna att arbeta i samhället. Det är ju som sagt 24 projekt som har gjorts för att få de här pengarna att jobba. Jag tycker att Leadermetoden är den bästa metoden faktiskt som hittills är beprövad. För där har man verkligen gräsrötterna med och ett stort antal personer som är med och bedömer projektet snarare än att en enskild person ska göra det. Det blir en stor lokal förankring när man arbetar med Leaderstöden.

Om jag har lite tid kvar att utveckla entreprenörskap så, som sagt, det är lönsamheten som är det viktiga och då behöver man (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Ja, vi pratade väldigt mycket om skärgårdstrafiken i den här församlingen så jag kommer istället att prata istället om miljöfrågor och sociala frågor. Det finns nog tid att diskutera skärgårdstrafiken här under kommande mandatperiod oavsett.

Men först några allmänna ord om regeringsprogrammet. I likhet med hur tidigare talare har uttryckt sig så tycker jag att det här regeringsprogrammet är ganska rörigt. Gröt är väl ett bra ord, för det saknas konkreti i programmet som sådant. Det ska bli väldigt spännande att se hur regeringspartierna som stöder regeringen ska komma överens, när man i det här regeringsprogrammet mer eller mindre har lovat allt åt alla ganska långt och inte riktigt beskriver hur man ska hantera underskottet.

När jag själv har funderat på hur man ska hantera underskottet så har jag kommit fram till två punkter. Det ena är att man ska plundra PAF-kassan och det andra är att man hoppas att Finland betalar resten. Det var de allmänna orden.

Jag ska prata lite om de äldre i vårt samhälle eller i huvudsak de äldre. Befolkningen blir allt äldre och just denna fråga är en av de största utmaningarna som vi har att hantera inom offentlig sektor. Det är bra att det finns åtminstone ett konstaterande om att så är fallet, det här är en utmaning och vi behöver hantera det. Men sedan är det tunt när det gäller åtgärder, det handlar mest om mera utredningar.

Något vi saknar på Åland idag är ett boende anpassat för människor med minnessjukdomar. Det har tidigare funnits diskussioner kring hur denna fråga ska hanteras. Obundna har företrätt linjen att dessa mest vårdtunga klienter kunde överföras till landskapets ansvar istället för att det ska ligga på kommunerna. Ett helåländskt boende för minnessjukdomar i kombination med att landskapet tar över ansvaret för dessa klienter vore en lösning att utforska. Jag ser inte så mycket spår av det i regeringsprogrammet, men kanske de här utredningarna kommer fram med ett sådant resultat.

Hursomhelst en konsekvens av att vi blir allt äldre är att efterfrågan på helt vanliga boendeplatser blir allt större. Offentlig sektor klarar inte av att leverera boendeplatser och har heller inte råd med att hantera samtliga klienter såsom nuvarande system är utformat när det gäller äldrevården. Självklart behöver det finnas platser för våra äldre när den tiden kommer men vi behöver fokusera på att människor ska ha möjlighet att bo hemma längre. Här vill jag ge beröm till regeringsprogrammet, för den här saken konstaterar man också, trots lite haltande och inte så mycket tydlighet, men det finns med i alla fall.

Större fokus bör läggas på närståendevården. Det är den vårdform som människor kommer i kontakt med först av alla vårdformer i samhället och också den vårdform som många föredrar. När det kommer till denna fråga utlovas det bara mera utredningar trots att utmaningarna är kända redan idag.
Rimliga ersättningar som kan kombineras med annan typ av vård. Idag är ersättningarna för närståendevård mycket låga och villkoren ej attraktiva.

Avlastningen för närståendevården behöver förbättras och det konstateras även av regeringsprogrammet ska sägas. Personlig assistans för avlastning av närstående? Det är idag förbjudet via handikappservicelagen, men det kunde vara ett sätt att jobba vidare på den här frågan. Vi får se vad utredningarna visar.

Den sista frågan när det gäller närståendevård är ett klargörande av gränsdragningsproblem mellan vilka som har rätt och inte rätt till närståendevård. Och sedan också frågan om att KST har en del av närståendevårdare medan kommunerna har andra. Man kan göra detta på olika sätt. Tänker man sig att detta ska göras via lag för att förtydliga för kommunerna eller tänker man sig en annan struktur kring vad landskapet ska göra och vad kommunerna ska göra? Det finns inte i regeringsprogrammet med ett resonemang om de här frågorna.

Nu går jag vidare till miljöfrågorna. Det är roligt att de projekt som initierades det sista året från den föregående regeringen fortsätter. Jag talar förstås om rent vatten 2030, att satsningen på VA-samarbetet fortsätter genom de åtgärder som förslår och ingår i budget 2024. Vad det verkar är regeringen även inne på att utöka samarbetet mellan Ålands Vatten och dess ägare vilket är helt rätt. Vi behöver ta ett samlat grepp om vattenförsörjningen på Åland i takt med att nya direktiv ska hanteras och även för att möta vattenförsörjningen till en ökande befolkning. Det är roligt att man tar dessa tankar vidare så lite beröm här också.

Vidare är det inte så mycket beröm. Det föreslås vidare att två stora lagpaket ska implementeras under mandatperioden när det gäller vattenfrågorna, en ny vattentjänstlag och en ny vattenlag. Här börjar det knaka lite. Det finns redan en färdig vattenlag inne på förvaltningen som kan användas. Att åter börja om är mest ett spel för galleriet.

När det gäller lagar som berör vattnet, framförallt vattenlagen, så behöver man ställa sig frågan om man är villig att reglera näringsutsläpp för fiskodlingen eller inte innan man börjar sätta resurser på frågan. Kan man svara på den frågan först så blir allt annat mycket lättare. Förra mandatperioden så gick vi in i den här processen utan att besvara den här frågan och det blev ingenting av det. Så försök fundera på det här kära regering innan ni ger er i kast med den här lagen! Vi sparar på resurserna.

Hur som helst, i Finland så jobbar man ju för att utöka den havsbaserade fiskodlingen i öppna kassar och det finns flera inom vårt största parti, Liberalerna, som talar sig varma för den här tanken så fort man får chansen. Jag är strax klar, herr talman. Vad betyder det här i sammanhanget? Vilken väg ska regeringen välja? Ska man begränsa näringsutsläppen eller ska man skapa goda förutsättningar för fiskodlingen? För som det är nu är så står bägge saker i regeringsprogrammet och de är i direkt konflikt med varandra.

Vidare så står det också att det ska startas pilotprojekt gällande fiskodlingen. Men varför är det landskapet som ska göra det här jobbet? Varför ska landskapet sätta till resurser för att starta pilotprojekt? Fiskodlingen själv har goda möjligheter att utveckla sin egen näring genom diverse pilotprojekt utan att landskapsregeringen blandar sig i med stöd från skattemedel. Landskapet ska sätta ramarna för hur verksamheten ska fungera och inte kasta mera skattemedel än man redan gör idag efter en näring som klarar sig själv. Näringen behöver ha tydliga ramar och regler inför framtiden att förhålla sig till. Detta behövs, inte mera stöd.

Avslutningsvis, herr talman, ska nämnas att naturskyddet på Åland, som tidigare talare har varit inne på, är ytterst bristfälligt skrivet. Vad jag vet så nämns det inte ens i regeringsprogrammet att vi behöver skydda 30 % av våra ytor fram till 2030. I tillägg till det här så vet jag inte exakt hur stort stöd det finns, men man har upphävt Bogskär naturreservat som hade tagit oss en bra bit på den här vägen. Det räcker inte bara med frivilligt skydd hos privata markägare för att nå de här skyddsmålen, utan även andra åtgärder behöver komma till.

Det är faktiskt väldigt tråkigt att se att regeringen överhuvudtaget inte beaktar de här frågorna i sitt regeringsprogram och verkar fortsätta som om ingenting händer. Andelen skyddad natur behöver komma upp för att vi ska kunna behålla de arter som idag finns på Åland och som i vissa fall håller på att försvinna. Tack!

Tack ledamoten Wikström. Det var ett intressant anförande. Det slog mig hur mycket den här regeringen tror på Finland i alla sammanhang. Finland är måttstocken för fiskodlingen och det får inte vara sämre än i Finland, det står väldigt tydligt i regeringsprogrammet. Det är lite mera omformulerat för jordbruken. Men det är också en regering som har en väldigt stark tro på att det ska dyka upp tre vise män med en stor pengasäck i öster och 13 färjor, digitalisering och det ekonomiska underskottet är plötsligt löst. Det ligger någonting i det Wikström anförde.

Tack, herr talman! Ledamoten talar ofta om självstyrelsen. Du har rätt. Jag menar mera på samma sätt, det är mycket, att man ska luta sig på Finland och inte så mycket om vad vi kan göra själva, utan det ska vara samma som i Finland. Det var ju tidigare Socialdemokraternas slogan, men kanske hela regeringen har anammat det nu.

Man måste ju i och för sig säga till den nya regeringens heder att det är ju onekligen konkret att det ska vara precis som i Finland.

Tack, talman! Ledamoten Wikström resonerade kring äldreomsorgen och landskapsregeringens ansvar. Jag tänker inte diskutera äldreomsorgen i sig, men konstaterar att när man läser kommunala utlåtanden om vad man anser att är ens egna uppgifter så finns det relativt ofta två linjer. Den ena är att man tycker att landskapsregeringen skulle ta över verksamheter så att man på det sättet skulle underlätta vardagen hos kommunerna. Men det finns också en annan linje hos kommunerna, nämligen att när det gäller de medborgarnära tjänsterna så är kommunen den ultimata organisationen och att man därmed inte bör överföra mer saker till landskapet. Jag tycker personligen att det här är en väldigt, väldigt intressant fråga och något värt att fördjupa sig i tillsammans med kommunerna, alltså en diskussion om vad landskapet ska göra och vad ska kommunerna göra. Men det är en diskussion som måste tas tillsammans med kommunerna.

Tack, herr talman! Roligt att höra att man funderar på den här frågan, att det inte är helt uteslutet som jag tolkar det från regeringsbänken. Det kan bli någon form av lösning här. När det gäller just minnessjukdomar så är det inte på samma sätt begränsat till plats som andra boendeformer kan vara på grund av karaktären av de sjukdomarna.

Ja om det strida de lärda, till det sistnämnda, talman. Vissa menar också att det är viktigt att få vara nära sin uppväxtmiljö och annat. Den diskussionen kan säkert föras vidare.

Men just detta kring vad det kommunala självstyret och det kommunala självbestämmandet egentligen innebär i praktiken. Ifall vi har en organisation som är medborgarna väldigt nära, men man har väldigt lite att fatta beslut om därför att landskapet har tagit över mycket av de medborgarnära tjänsterna och mycket överförs till kommunalförbund. Är det då en verklig närdemokrati eller vad är det? Den där frågan är väldigt, väldigt intressant. Och vi har faktiskt, på tal om att landskapsregeringens dokument inte är tillräckligt konkret, varit noga med att inte vara konkreta i den här delen. Vi anser att det kommer inte att fungera med diktat från landskapsregeringen, utan det här är en fråga som måste hanteras tillsammans med (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jo, inte heller i den här frågan är man konkret. Men det finns ändå ett resonemang bakom just den här aspekten att man behöver diskutera frågan. Jag tror personligen att sådana frågor som vi pratar om är väldigt speciella; demenscenter för minnessjukdomar och det är svåra frågor för kommunen att hantera helt på egen hand, i likhet med vattenfrågan också. Därför tror jag att det finns grogrund att nå framgång i de diskussionerna med kommunerna. Jag önskar regeringen lycka till.

Tack, talman! Ledamoten var inne på bristen på boenden egentligen. Det börjar ju bli problematiskt ute i kommunerna nu. Det är inte längre bara i Mariehamn, utan det är ute i landsbygdskommunerna och ute i skärgårdskommunerna som det saknas platser. Detta i en tid när vi ser att antalet äldre nu ökar dramatiskt. Vi vet att äldre behöver hjälp. En viss procent behöver alltid hjälp. När den stora massan nu bara blir större och större så kommer det att bli en högre procent som behöver ha någonstans att bo. Så jag delar ledamotens farhågor och oro, för det är akut nu. Det är akut nu! Det är dags att börja agera ute i kommunerna men också hjälpa till från landskapsregeringen. Läget är verkligen sådant.

Tack, herr talman! Vi delar i mångt och mycket samma åsikt i den här frågan. Det här är ett helåländskt problem. Det är inte lokaliserat till skärgården, till Mariehamn eller till landsbygden, utan det finns över hela Åland. Vi förväntar oss förstås att regeringen tar sitt ansvar i den här frågan och kommer med någon slags lösning efter att man har utrett frågan. Men det tar väl ett år.

Talman! Jag vet ju att det finns ett åtgärdsprogram på gång så jag hoppas väldigt mycket på vad som finns i det åtgärdsprogrammet just när det gäller äldreomsorgen. Det skulle vara klart inom det här året så jag hoppas att det är så.

Men det finns ju saker som man redan i dag kan göra från regeringen, till exempel när det gäller stöd för investeringar, när det gäller byggnader och när det gäller personalbostäder. Jag fick höra när jag var ute i skärgårdskommunerna att det är svårt för dem att få lån för att de har inga säkerheter och de behöver personalbostäder. För på sommaren när de verkligen behöver folk så finns det inga platser att hyra upp. Det här kan man göra från regeringens sida nu redan när det gäller just investeringar för byggnader.

Tack, herr talman! Precis, det finns saker som man kan göra just nu, men jag tror inte att man riktigt har kommit så långt i diskussionerna ännu. Så vi får väl se här vad som kommer så småningom. Det ska också bli intressant att se hur regeringen tänker prioritera när man samtidigt ska spara, för alla de här sakerna kostar pengar. Och som det ser ut nu i regeringsprogrammet så ska det mesta gå till nya färjor.

Talman! Jag tycker att det är bra att ledamot Wikström lyfte närståendevårdarna och deras situation. Det kan inte nog betonas hur viktig den här gruppen är. I valrörelsen så var alla partier väldigt eniga om att man behöver se på deras situation. Den behöver förbättras. Vi behöver se över bestämmelserna.

Men jag kan också tycka att vi har egentligen ganska bra lagstiftning och bestämmelser om närståendevårdare och vad de har rätt till. Sedan kan jag uppleva att det finns lite dåligt med information om de här stöden och vilka stöd som finns. Det finns lite dålig kunskap om de här bestämmelserna och vad man har rätt till. Information och kommunikation skulle vara ett bra första steg.

Jo, information och kommunikation, sade ledamoten, men det finns nog en del gränsdragningsproblem också. Vi pratar om förebyggande åtgärder och vad som är bra att göra förebyggande. Närståendevården är ett klockrent exempel på när man kan ordna vård som människor vill ha och som man efterfrågar, så länge som villkoren är den rätta. I alla fall har jag upplevt att kommunerna gärna tittar väldigt hårt på de här villkoren, vem som har rätt till vad och det leder också till att färre människor vill vara närståendevårdare. Då börjar man fråga efter boendeplatser i stället och så blir det längre köer på boendeplatser. Men med lite bättre villkor för närståendevårdarna så tror jag att belastningen på boendeplatser kanske inte skulle minska, men i alla fall hållas konstant.

Talman! Om gränsdragningar och gränsdragningsproblematik tror jag att vi skulle kunna diskutera en hel dag också i det här lagtinget. Men just närståendevårdarnas villkor så har vi skrivit att vi behöver se över. Det är bra att vi har en samsyn där. Vi har också skrivit i regeringsprogrammet att ÅMHM behöver stärka tillsynen över de här grupperna, och inte bara de här grupperna. Det här skulle vara ett bra område för ÅMHM att lägga fokus på och se efter hur lagstiftningen följs i olika kommuner och kommunalförbund.

Tack för lite beröm också. Jag anser att det är viktigt att också fortsätta med arbetet som har satts igång under förra landskapsregeringen, framförallt miljön är ett väldigt långsiktigt arbete.

Det jag inte vill fortsätta med däremot är att dra vattenlagen i långbänk. Den har stått och stampat på stället i åtta år och det är egentligen det värsta för både miljön och näringslivet att det står helt stilla. Jag tror att man måste försöka hitta en balans mellan att inte fälla krokben helt totalt för näringslivet men ändå inte förstöra miljön. Det är en utmaning i sig, det sticker jag inte under stol med. Men jag tror man måste börja på en lägre nivå och sen kan man bygga på. Men det lagförslag som ligger just nu är alldeles för komplex, det kommer inte att gå igenom politiskt och det har vi sett under åtta år.

Tack, herr talman! Orsaken till att vattenlagen inte kan gå igenom politiskt handlar inte om komplexitet eller att man har beställt utredningar som ledamoten var inne på tidigare, utan det handlar just om ursprungsfrågan. Är man villig att begränsa näringen för att få en bättre vattenmiljö eller inte? Jag vet inte ens hur ministern ställer sig till den här frågan. Är det rätt att vi begränsar en näring för att minska näringsutsläppen? Är det rätt på ett filosofiskt plan? För den frågan måste man besvara först. Och ser man att det är rätt så har vi samtidigt skrivningar om att det ska vara bra verksamhetsförutsättningar för fiskodlingen. Vi vet om att på finska sidan så håller man på att förbereda för utauktionering av nya fiskodlingar. Den här frågan är väldigt intressant och den är högst självstyrelsepolitisk, för Åland har 50 % av Finlands totala odlade fisk.

Jobbet som politiker är att se till helheten. När det gäller att begränsa så rent långsiktigt så tror jag inte att det är smart att begränsa i första hand, utan att satsa på innovation och förbättringar. Ledamot nämnde varför det offentliga ska initiera pilotprojekt och liknande? Det gör vi ju för alla andra sektorer. Problemet när det kommer till just fiskodlingarna specifikt är att vår nuvarande vattenlag begränsar pilotprojekt, som exempel. Vi har EU-fonder och EU-pengar att använda, men vi har inte möjlighet att göra det. Det är i första hand intresseorganisationerna som driver på det, precis som Ålands Näringsliv gör för stora delar av Ålands näringsliv och hushållningssällskapet driver på för jordbruket och så vidare.

Jo, det stämmer. Om jag uppfattade ledamoten rätt så går det redan en hel del pengar till olika typer av stöd till den här näringen, precis som till andra näringar.

Men fortfarande, vi sparar landskapets resurser och man tar ställning till den här frågan först och ser om det finns en politisk majoritet bakom det ena eller andra förslaget. Jag tror att det kommer att bli konflikter här om några år när man har tagit fram ytterligare en vattenlag och inte har tagit ställning till den här frågan. Det är den viktigaste frågan som man behöver ta ställning till. Jag håller med om att det är bra om det finns pilotprojekt i en vattenlag. Men den centrala frågan handlar om utsläppen och hur mycket utsläpp offentlig sektor ska tillåta i vår gemensamma miljö. Det blir intressant att se om det kommer att komma något sådant från regeringen eller om man bara kör på.

Talman! Ledamot Wikström sade att landskapsregeringen inte ska driva pilotprojekt inom fiskodlingen. I regeringsprogrammet står det dock "initiera". Initiera betyder ta initiativ till. Det kan betyda att landskapsregeringen ger möjlighet att själv driva projekt, exempelvis slamuppsamlande kassar. Moroten kunde vara ett villkorat ökat tillstånd hårt knutet till just det projektet. Om tekniken inte fungerar så drar man tillståndet tillbaka. Det behöver inte kosta pengar, snarare tvärtom i form av ökade samfundsskatter.

Tack, herr talman! Tack ledamoten Pettersson för det. Precis som ledamoten sade, det behöver inte kosta pengar. Det är tacksamt om det är på det viset att det är så som man ska tolka den här skrivningen, att det inte ska kosta pengar utan det handlar om att man ska möjliggöra för pilotprojekt. Men den frågan är intimt förknippad med vattenlagen. Den frågan är helt avgörande. Hur ska man hantera vattenlagen? Ska man försöka möjliggöra för olika typer av pilotprojekt? Det finns domar på EU-nivå som begränsar, man får inte försämra en vattenförekomst status idag. Man måste hantera den här frågan på något sätt och det gör man via lag. Därför så trodde jag när jag läste regeringsprogrammet att det här inte handlade om vattenlagen, det handlar om pilotprojekt och det gör man via stöd. Men det är jättebra om det är ett klargörande att det handlar inte om stöld.

Tack, talman! Jag tänker återkomma till detta med naturskydd. Ledamot Wikström nämnde att frivilligt skydd räcker inte. När jag läser ÅSUB:s siffror så ser man att över 90 % av marken på Åland ägs av privata markägare. Det är klart att landskapet behöver se på vilka biotoper vi vill skydda. Men betyder detta att ledamot Wikström menar att obundna vill driva en linje där landskapet ska förstatliga privat mark för att uppnå ett skydd om 30 %?

Tack, herr talman! Det stämmer som ledamot sade att det är en problematisk fråga just för Åland. Vi är ett unikt samhälle, vi har väldigt högt privat ägande och det är ju en del av vårt samhälle. Det ska vi också vara stolta över, men det skapar problem när vi pratar om de här frågorna.

Vi har väldigt mycket allmänna vatten på Åland. Om man inte tycker att Bogskär var bra, för där ska det bli vindmöllor, så kanske man hittar någon annan skyddsvärd vattenmiljö som man kan fundera på att skydda. Det är ett exempel på vad man kan göra. Jag är inte heller emot att man köper in markområden, om de har varit ute till salu länge och det uppenbart inte finns något intresse för det. Det senaste området som landskapet köpte in var Storklyndan i Brändö skärgård, det har varit till salu länge och ingen har köpt det. Vad är det för fel att offentlig sektor köper ett sådant område? Det undrar jag. Speciellt när vi också får pengar från EU för att göra det.

Liberalerna har förespråkat att vi ska titta på det här frivilliga skyddet och börja där. Om vi ska driva upp priser så kan vi göra det någon annan gång kanske om vi måste. Men vi börjar med det frivilliga.

Jag tänker ta tillfället i akt för du pratade om ekonomin här precis i början och att vi ska nu plundra PAF. Men när jag tittar historiskt så har ju ingen landskapsregeringen använt mera PAF-medel än den som ledamot Wikström ingick i, förstås på grund av pandemin, men faktum kvarstår.

Orsaken till att vi nu vill ha det här besparingsprogrammet är att vi vill ta oss ur PAF-beroendet. Vi kan inte på lång sikt driva förvaltningen eller köpa in holmar med hjälp av PAF-medel. Landskapet måste börja klara huvuddelen av verksamheten med avräkningarna. Och det är där vi ska börja nu. Det kommer ett brett batteri av åtgärder under mandatperioden, det kommer i konkreta budgetar och lagförslag. Oppositionen får ge sig till tåls lite.

Tack, herr talman! Jag vet att ledamoten Ekström är noga med siffrorna. En sak som man skulle kunna börja med, om man vill reda upp PAF-snurran, är att upplösa reserveringarna. Jag vet inte exakt hur många tiotals miljoner de ligger på idag, men det ser lite smutsigt ut i bokföringen. Ledamoten vet säkert precis vad jag pratar om. Det skapar en del förvirring också här i salen när vi diskuterar PAF-pengarna. Vissa ledamöter tror att det ligger jättemycket pengar på landskapets konton, men det gör det inte utan det är bara på pappret.

Sen angående vad den tidigare regeringen gjorde, nu är det ju så, ledamoten Ekström, att det är ni som sitter vid makten och om det inte var bra, vad ska man göra annorlunda? Det ska bli spännande att se.

Tack, talman! Jag blir lite frustrerad. Det är väldigt beklagligt att vi gång på gång låter så här avgörande frågor bli akuta. Det gäller äldreomsorgen, där vi egentligen sedan många år har sett ett klart och tydligt behov. Vi behöver anpassa oss och bli ett äldrevänligt samhälle och vidta de åtgärder som är lämpliga. Men vi har inte lyckats med det och det är det ju någonting som vi behöver ha med oss nu, att vi har akuta förändringsåtgärder som ska till.

Jag vill säga att det här i första hand inte är en fråga om lagstiftning, utan det här är ett klart och tydligt ansvar som man har ute i kommunerna, och man behöver ta tag i det.

Tack, herr talman! Ska jag förstå det då som ministern sade här, att det är kommunernas fråga att ta tag i det här som ministern avslutade med? Det är klart att det är en akut fråga och det är beklagligt att det är som det är. Men när man tittar på regeringsprogrammet så är det mest utredningar. Många av dem som sitter här inne är också involverade i kommunpolitiken och känner mycket väl till de utmaningar som finns. Jag vet inte varför det är som det är i regeringsprogrammet, men jag hoppas att utredningarna gör att de politiska knutarna som finns i landskapsregeringen och i majoritetsblocket kan redas upp, så att vi får insatser som Åland behöver.

Det är hela samhällskroppen som berörs och där kommer vi från regeringens sida ta det ansvar vi har. Vi förväntar oss däremot att även kommunerna gör det. Vi kommer att verka för ett gott samarbete med kommunerna när det gäller äldreomsorgen på det sätt som också skrivs och redogörs för i det äldrepolitiska programmet. Men åtgärdsprogrammet återstår och det är jobbet som återstår. Och där är jag illa rädd att vi behöver vidta akuta åtgärder. Jag hade hoppats att vi hade kunnat slippa att hålla på med akuta åtgärder utan att vi också kan arbeta med en bra och längre planeringshorisont, och det kommer vi sannolikt inte att ha just nu.

Tack, herr talman! Det är lite tråkigt att det här replikskiftet inte kan fortsätta, för det hade varit väldigt intressant att höra vilka de akuta åtgärderna är. Om åtgärder som ska vidtas är akuta, varför är de inte med i regeringsprogrammet i så fall? Det blir lite förvirrande för mig. Men vi får väl se var detta landar.

Tack, herr talman! Bästa lagting! Jag vill inledningsvis tacka regeringspartierna för en bra arbetsprocess i framtagandet av detta regeringsprogram. Den har varit lugn, saklig och mycket kreativ under lantrådet Sjögrens ledning.

Jag tycker att vi har fokuserat kring välfärdens kärnuppdrag. Med framtidstro tar vi tag i många stora frågor, men förstås också med stor ödmjukhet inför alla de utmaningar som väntar både socialt, demografiskt, ekonomiskt och miljömässigt.

Det är framförallt klimatet som jag tänkte komma in på med anledning av den ministerroll som jag har tilldelats i denna min fjärde regering som jag har glädjen att ingå i.

På COP-mötet i Dubai kom världens länder efter långa nattmanglingar fram till att det finns bara en väg framåt och det är bort från fossila bränslen, så att den plågade planet som vi har kan stoppa den temperaturhöjning som nu pågår. Om det avtalet från Dubai var en framgång eller om besluten var otillräckliga råder olika åsikter om. Men vi vet idag alla vart vi är på väg. Att fortsätta på den inslagna fossila vägen är omöjligt. Det enda som gäller är att ställa om så fort man kan och så effektivt man kan. Och varför? Jo, därför att den gamla världen kommer att kosta för mycket.

Det finns nuförtiden två valutor i ekonomin, två parametrar som man hela tiden måste arbeta med. Det ena är vad det kostar i pengar, det andra är vad det kostar i koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläpp och rätten till utsläpp kommer att vara en hårdvaluta i framtiden.

Enligt hållbarhetsagendans mål 6; kraftigt minskad klimatpåverkan, ska Åland vara klimatneutralt senast år 2035. Kära vänner, det är inte många år till dess. Räkna tolv år tillbaka i tiden, var befann ni er då? Det är inte lång tid. Vi måste nu bara kavla upp ärmarna och börja jobba med hög ambitionsnivå.

Fokus ska då riktas mot de utsläpp som ger tydligast effekt och minskning av fossila bränslen. Det finns inom många områden; jordbruk, skogsbruk, fiskodling, avfall och cirkulär ekonomi en mer resurssnål och återbrukade livsstil. Men inom infrastrukturområdet så handlar det framförallt om trafik; vägtrafik och sjötrafik.

Det finns ingen som helst motsättning mellan klimat- och miljöambitioner. Jag är glad att det finns miljöambitioner och värnande om natur. Jag tycker att den här regeringen ska fortsätta slå vakt om värdefulla naturområden och skydda dem vid sidan av att vi också omfamnar en ny etablering av den havsbaserade vindkraften.

Vi ska göra allt som står i vår makt att miljö och klimat inte har motsatta och konfliktfyllda förhållningssätt. Att arbeta för att stoppa klimatet och uppvärmningen, det har en direkt effekt på Östersjön, klimatet och havet och naturen runt omkring oss. Stoppa uppvärmningen räddar också Östersjön. Det är det enda vi kan göra.

Jag tycker också att det är bra att det här regeringsprogrammet siktar längre fram än bara fyra år. Jag tror att den åländska befolkningen längtar efter en regering som tänker mer långsiktigt och som kan arbeta seriöst för en mera hållbar åländsk tillvaro. Jag tror också att det finns en längtan efter en bred parlamentarisk samsyn kring de stora framtidsutmaningar. Vi har inte råd att göra kortsiktiga, dumma beslut. Nu är det tid för långsiktighet och framåtsyftande arbete.

De två viktigaste reformerna inom det område jag ska ansvara för är inom skärgårdstrafiken och både anskaffningar i form av nytt tonnage men också en ny organisationsform. Vi vill standardisera färjfästen. Vi vill elektrifiera för elhybridfartyg. Vi vill gärna serietillverka en Ålandsfärja som är anpassad efter våra behov, våra isförhållanden, vår säkerhet, vår servicenivå, vårt behov av lastkapacitet och vårt behov av tillgänglighet, så att vi får en långsiktigt tillförlitlig och flexibel sjötrafik som är anpassad till den nya tidens drivmedel och även då eldrift. Min förhoppning är att vi kan börja dessa investeringar, gärna i knippen om ett par färjor i gången, så att vi kommer igång och får en god tillverkning.

Hur ska vi ha råd med det här? Är det som oppositionen säger att allt är i händerna på Ålandsdelegationen och på extra anslag? Jag tror att extra anslag är en väldigt viktig förutsättning och en hjälp för att hitta en bra ekonomi i det här. Men vi måste oavsett påbörja de här investeringarna. Det är en klok samhällsinvestering. Ni ska veta att sjötrafiken inte är billig idag. Vi släpper ut 6,8 miljoner liter bränsle. Det är en otrolig påverkan på vår havsmiljö som pågår varje dag.

Vi börjar också ha ganska dyra kostnader för vårt gamla tonnage på vår verkstad och det är ju tur att vi har en så otroligt kunnig och effektiv personal på landskapsverkstaden, annars skulle de här färjorna inte kunna gå. Men kostnaderna för underhållet har ökat sen 2021, från 1,9 miljoner till budget 2024 på 3,4 miljoner. Det är en ganska stor ökning i underhåll.

Sen ska vi minnas att utsläppsrätter successivt blir allt dyrare de också. Det blir många miljoner så småningom för att få fortsätta bedriva vår trafik. Varje driftstörning är ett samhällsekonomiskt bortfall. Det beror på förstås på vilken dag det är. Är det dagen före midsommarafton eller är det i januari? Men det finns antagligen ett medeltal som man kan räkna in i kalkylen.

En ny skrovform för våra färjor skulle göra en direkt stor märkbar inbesparing på bunkern. Och även en färgprototyp av en standardmodell betyder att man kan flytta runt fartygen efter behov. Man kan ha reservdelar i lager att ta till den dag de behövs eftersom de skador som kan ske på de här färjorna är ungefär likartade. Du får till en bättre driftsekonomi.

Landskapets sjötrafik trafikerar 40 000 turer per år. Det är mycket trafik och här är volym av allt; volym av bunker, volym av pengar och volym att jobba med till någonting bättre.

Jag tycker inte man ska vara så enögd som kanske tidigare regering har varit. Man tittar på en investering, en gammal färja, man tittar inte på driftsekonomi och man tittar inte på koldioxidutsläppen. Så jag hoppas i alla fall i den frågan att vi får ett regimskifte i den här regeringen.

Det finns också mycket annat viktigt arbete att göra förstås. Det finns stora förväntningar om att få fleråriga turlistor, att ha en förutsägbarhet i trafiken, förbättra bokningsbarheten inom Ålandstrafiken, digitaliseringen och så vidare.

Vi vill också jobba vidare med att trygga den egna energiförsörjningen på Åland, stärka vårt ö-samhälles resiliens mot olika typer av sårbarhet. Vi vill göra ålänningar till mer medvetna användare av el. Vi vill bygga ut infrastrukturen för laddning av elfordon, kollektivtrafik och sjötrafik.

Talmannen: Tiden har överskridits med 3 minuter. Jag ber er vara uppmärksam på det.

Jag tänkte att publiken var mycket intresserad också av den havsbaserad vindkraft, herr talman, men då får jag begära ett nytt anförande. Tack!

Talman! Detta är ett område som det går att säga mycket om. Minister Gunell var i början av sitt anförande inne på att det fossila bränslets tidevarv är till ända. Då undrar jag hur minister Gunell ställer sig till HVO diesel, alltså diesel som är framställt av restprodukter? Vi har många färjor som kommer att trafikera väldigt många år till och som är dieseldrivna. Det anses ju vara ett icke fossilt driftsmedel i min värld i alla fall. Jag hoppas att landskapsregeringen tittar på vilken tillgång det finns. Det är ju stora mängder vi pratar om, men trots allt så kan det vara värt att titta på det kontra att betala för de här utsläppsrätterna.

Varje tid och varje utvecklingsskede så framställer ju nya produkter. Allt är inte perfekt på en gång, men man måste ta steg framåt. Om jag inte minns fel så fanns det kring de här HVO-drivmedlen skattemässiga hinder och någon typ av problematik från rikshåll som man kanske måste titta på innan man åtminstone i någon större skala kan börja nyttja dem.

Talman! Ja, jag tror att det är bra om landskapsregeringen tar en djupare studie i det före man går vidare med någonting annat.

Ledamoten lyfte även i anförande upp en standardisering av alla färjfästen. Jag undrar om minister Gunell har satt sig in i kostnaderna för en standardisering av alla färjfästen? Vi har en ungefärlig prislapp på 5 miljoner euro per färjfäste, att göra det enligt den nya standardiseringen. Vi pratar om cirka 50 miljoner euro på ett bräde. Är det värt det? Jag är inte riktigt övertygad om det. I så fall är väl Hummelviks färjfäste nästa i tur. Hinner man få det i hamn under den kommande mandatperioden så är det väl bra. Men att ge sig på alla tror jag inte är rätt. Jag ska specificera det i mitt anförande längre fram.

Om jag inte minns fel så har man ju påbörjat en sådan utveckling genom att stärka upp befintliga färjfästen, åtminstone är flera på norra linjen under arbete. Vi välkomnar förstås att det här arbetet är påbörjat.

Sen tror jag att vi måste vara medvetna om att det här är en långsiktighet. Jag hoppas att vi ska kunna komma till lagtinget med en planering, i vilken takt och på vilket sätt så att man kan lägga ut färdkartan både för standardisering av färjfästen men också av laddinfrastruktur, etablering i färjfästena och i vilken turordning man prioriterar. Kraftnät Åland behöver känna till i vilken prioritetsordning de ska arbeta. Men där får vi återkomma med detaljerna.

Tack, herr talman! Att byta ut färjor är ju är ju en lågt hängande frukt för att minska utsläppen här på Åland. Det är ju tyvärr så att den lågt hängande frukten har hängt så länge så att den har börjat ruttna eftersom vi har en investeringsskuld och det blir väldigt, väldigt dyrt. Men ja, det är en effektiv åtgärd. Men det man ska komma ihåg är att en trovärdig klimatpolitik berör också andra områden än transport och energi. Det berör jord och skogsbruk, det berör upphandlingar, det berör näringslivsstöd och det berör konsumtion och produktion. Hur ser ministern, som klimatminister, på den delen att också ta ett grepp om vad man kan göra inom de andra politikområden? Vilket inflytande förväntar hon sig ha över ministerkollegorna?

Ja, jag tror jag nämnde dem också inledningsvis, att i det här klimatarbetet så krävs ett intensivt samarbete, tvärsektoriellt mellan de berörda ministrarna och deras avdelningar. Jag tror att ingenting av detta kan åstadkommas om man inte får ett sådant arbetssätt. Jag tror inte att man som klimatminister kan klampa in överallt och styra och ställa, utan det måste handla om att ha en samsyn kring hur vi arbetar med målsättningen att få ner koldioxidutsläppen inom alla områden. Och att man inom jord och skog och de delarna arbetar så intensivt som möjligt med kolsänkor och med ett mer hållbart byggande. Det kanske svåraste av allt är förstås konsumtionsvanor, där vet jag inte om någon har hittat en bra metod för att jobba med den biten.

Tack, talman! Nej, man kan inte gå in som minister och klampa in på någon annan ministers område. Min bedömning är att det ibland är sällsamt svårt att hitta de här sektoriella samarbetena inom en så liten förvaltning som Ålands landskapsregering. Det är väldigt mycket silo. Jag önskar ministern lycka till med att försöka få ihop det där arbetet.

En annan fråga som jag fäste min uppmärksamhet vid i regeringsprogrammet är kollektivtrafiken. Det är ju den andra delen av det som är en lågt hängande frukt för att minska utsläppen, och det är ju att skapa en på riktigt attraktiv kollektivtrafik så att folk på riktigt, också här på Åland, tycker att man kan lämna bilen hemma och åka kollektivt. Det står ju en del om det i regeringsprogrammet. Men min fråga är, hur stor frihet har regeringen att göra de förändringarna med tanke på gällande upphandling etcetera?

Jag skulle framförallt vilja säga att det är ju inte bara på en avdelning idag som det finns kunskap om hållbarhetsfrågor. Vi ska minnas att vi påbörjade detta arbete redan 2011 kanske genom att skapa hållbarhetsagendan och implementera den i förvaltningen. Det finns idag en stor kunskap om de här frågorna hos näringslivet, hos tredje sektorn och också inom våra avdelningar, inte bara på miljöbyrån som man kanske tror, utan väldigt spritt. Jag tror att det är särskilt viktigt inom de mera hårda branscherna, till exempel näringsavdelningen och infrastrukturavdelningen, att jobba med de här bitarna. Jag tror att det får störst effekt då.

Tack, herr talman! Ledamoten sade, som man har hört så ofta, att det finns ingen konflikt mellan klimatarbete och natur- och miljöarbete. Men det är nog något som man kan säga ganska lätt om man bor i Mariehamn. Men om man bor i närheten av där alla de här satsningarna ska etableras så finns det nog många människor som inte håller med om den frågan. Det här är en fråga som man behöver ta på allvar. Jag tycker att det är lite förminskande att säga så. Det är klart att vi förstör naturen om vi till exempel ska bygga en gruva. Det är klart att det blir stor lokal miljöpåverkan. Det finns en konflikt här och man behöver erkänna den och prioritera.

Vi var upp till Lappland här för inte så länge sedan. Kanske ministern borde resa dit och prata med samerna som bor väldigt nära just den här typen av exploatering. De skulle definitivt inte hålla med ministern om det här uttalandet.

Tack för det, herr talman! Jag har stor förståelse för den biten och det är en av våra stora utmaningar. Jag skulle ha kommit till det i mitt anförande kring den havsbaserade vindkraften. Det krävs fortsatt en intensiv dialog och kommunikation kring de utbyggnadsplaner som finns så att medborgarna på Åland känner sig trygga och välinformerade om det som eventuellt ska skapas där.

Men det som förvånar mig och som jag skulle önska att också tidigare minister Wikström skulle ha sagt någon gång ett ord om, det är om klimatet och att stoppa den globala uppvärmningen har en direkt påverkan på hur vår miljö påverkas. Men den biten blundar man för. Man för bara fram det här miljöargument som ett motsatsförhållande till att skapa fossilfri energi.

Tack, herr talman! Det är ju förstås inte bara begränsat till fossil energi utan det rör egentligen all exploatering. Man kan se på samma motsatsförhållande mellan ekonomiska intressen kontra naturintresse. Det handlar om exploatering, det gör det och det kommer alltid att handla om exploatering om vi ska öka vår befolkning och leva fossilfritt och så vidare. Det kommer att bli någon slags exploatering, men man behöver göra en prioritering och det var det som jag anmärkte på.

Men det som jag också tänker ta upp är påståendet som man har hört från flera delar av majoritetsblocket, dvs. att nu har underhållskostnaderna ökat väldigt mycket sedan 2001 tror jag att man brukar säga, jag tror att ledamoten också sade det. Ja, det har de gjort, men det har allt annat i samhället också gjort på 20 år. Vi kunde läsa tidningen här för inte så länge sedan att julskinkan har blivit 30 % dyrare på ett år. Menar ministern verkligen att underhållet är immunt mot den här typen av (… taltiden slut).

Det är klart att saker och ting kostar både julskinkor och reparationer. Att kostnaderna ökar är väl inte förvånande. Däremot så är det lite förvånande att man har fortsatt att investera i gammalt tonnage som driftsmässigt blir så pass mycket dyrare i det långa loppet. Det ansvaret får tidigare minister Wikström ta på sig. Det är han som har köpt de här färjorna.

Sen när det gäller klimatarbetet. Jag har jobbat för klimatfrågor i tio år, så jag kommer att fortsätta göra det. Jag har också sagt hela tiden att offentlig sektor kan inte ensam betala notan. Det måste komma in privat kapital i den branschen. Därför är det svårt att undgå den möjlighet som nu erbjuds Åland kring den havsbaserade vindkraften. Vi måste i alla fall syna korten.

Talman! Minister Gunell pratade mycket om skärgården, färjfästen, flottor och så vidare.

Enligt ÅSUB bor det 30 532 personer på Åland. I skärgården bor 1 574 personer, 62 bor på Vårdö och av dessa 2 036 så bor 500 på Föglö. Vi har 28 496 personer som bor på fasta Åland och på landsbygden. Jag tror att många av dem, tillsammans med ledamot Holmberg, är intresserade av att höra vad landskapsregeringen tänker göra för infrastruktursatsningar på fasta Åland och landsbygden när man är beredd att satsa 200-300 miljoner på skärgårdsflottan.

Tack för det! Det är en mycket bra fråga och mycket intressant. Skulle tiden räcka till så skulle jag gärna brodera ut det mycket mera. Det finns ju mycket på gång. Idag tog vi bland annat ett första beslut om Järsövägen, att påbörja planering av gång- och cykelvägar och förstärkning av broarna hela sträckningen. Det finns massor med vägprojekt som är aktuella på fasta Åland. Det som är en poäng här är att kostnaderna för sjötrafiken drabbar alla ålänningar. Därmed ligger det i alla ålänningars intresse att jobba med den kostnadsmassan och få en effektivitet.

Sedan så finns det också i det här programmet faktiskt ett stycke för första gången om tätortspolitik och tätortstrafikfrågor. Så det ser jag fram emot att börja samarbeta med Jomala och Mariehamn kring.

Talman! Det är säkert så som minister Gunell sade att man ska satsa på vägar och så vidare. Men det är ju inte lika stora pengar som vi satsar där. Jag vill påpeka att hela Åland är med och satsar på skärgårdstrafiken och vi ser ju också att befolkningen har minskat ute i skärgården. Det är många som har stugor sommartid osv. Bör man då kanske titta på sådana saker som att ha en annan trafik koncentrerad till sommarmånaderna när turisterna också är där och se över kostnaderna under lågsäsong? Det går för mycket färjor i skärgården idag, enligt ledamot Anders Holmberg. Det är för stora kostnader. Du pratade också om klimatpåverkan osv. Det är ju inte försvarbart att köra en färja med några personer i skärgården när man skulle kunna minska på turtätheten.

Det är mycket intressant. Jag ser fram emot att Moderaterna formulerar sin nya skärgårdspolitik, för så där har det nog inte låtit förut. Så välkomna och berätta hur Moderaterna vill skära ner i utbudet av skärgårdstrafik så ska vi lyssna på det.

Tack, talman! Tack ministern för ett mycket inspirerande och framåtsyftande anförande. Långsiktigheten och att säkra trafiken har under många mandatperioder varit ett stort bekymmer och det har gjort att kostnaderna för landskapsregeringen, för lagtinget och för alla ålänningar har skjutit i höjden. Det beror lite på hur någon råkar rösta om man råkar omkullkasta ett helt system vart fjärde år.

Jag vet att man talar lite om ett Trafikverk eller en bolagisering av skärgårdstrafiken. Jag undrar om ministern skulle vilja utveckla den frågan lite? Det är en av de frågor som jag personligen tycker att är ganska viktig. De här planerna är jättebra. Det är jättebra med det här utbytesprogrammet. Men hur vet vi att inte nästa kommande regering bara slänger allting i sopkorgen efter fyra år?

Det har varit min känsla ganska länge att man på trafikavdelningen inte har arbetat lika intensivt med delegeringsbeslut som man har gjort på andra avdelningar. Jag fick det bekräftat när en av de första enskilda föredragningar jag stod inför handlade om 14 euro. Det finns ett stort jobb att göra inom den sektorn för att skapa armlängdsavstånd mellan ministerbeslut och det som faktiskt kan delegeras till en annan nivå.

I ljuset av det så är det viktigt att också fundera över en organisationsform för skärgårdstrafiken. Om det nu blir ett bolag, ett verk eller någon annan typ av organisation, det måste vi återkomma till närmare.

Jag minns en replikväxling eller ett anförande som ministern höll den förra lagtingsperioden. Ministern sade att man vaknar upp i skärgården och mitt i allt är vägen borta, vägen har försvunnit och då syftade hon såklart på skärgårdsfärjorna. Jag tycker att det är så viktigt, man pratar mycket om att personerna i skärgården är för få, vilket har kommit upp i replikskiften här tidigare. Men det är precis samma sak som att alla ålänningar är lika mycket värda. Man ska ha samma möjligheter att kunna bo var som helst. Och, som sagt, den här valfriheten, som man annars talar om från andra partier, som är så himla stark så ska väl också gälla om man väljer att bo i skärgården eller någon annanstans på Åland. Man ska också behandlas lika. Jag tycker det är viktigt.

Tack igen för ett jättebra anförande!

Ja, så som jag uppfattar det så ser åtminstone jag och också tror jag regeringsblocket på skärgårdstrafiken som skärgårdsbornas vägar och de ska vara öppna och välfungerande. Och som sagt, det är en angelägenhet för alla ålänningar. Kostnaden delar vi på allihopa, men också möjligheterna som en effektiv och bra tillgänglig trafik kan ge också för turismnäringen och andra kringeffekter.

Tack, talman! Ministern pratar skärgårdstrafik och jag reagerade på att Ålandstrafiken nämns enbart på ett ställe i regeringsprogrammet. Trots att det utgör servicenavet för alla invånare så verkar man ha glömt invånarna och pratar mera hårda värden än vad man pratar om dem som ska nyttja dem. Där man nämner det så pratar man om att bokningsprocessen ska effektiviseras och bli mer användarvänlig och man talar om vikten av ett digitalt bokningssystem. Det tycker jag att är jättebra, det behöver utvecklas. Men vad har ministern för tankar om hur man kan utöka servicen för de invånare som inte är bekväma med digitala tjänster? Har man glömt bort dem eller kan ministern specificera lite?

Jag tror att de flesta användare av bokningar nuförtiden i allt högre grad övergår till digitala system. Nyttjandet av fysiskt tryckta tidtabeller minskar. Vi ser en förändringsprocess över tid i samhället. Sen finns det alltid människor som hamnar utanför den digitala världen och naturligtvis måste det finnas möjligheter för dem också att boka. Det måste finnas ett telefonnummer att ringa. Det måste finnas en människa som tar emot fysiskt. Så det finns inga planer på att frångå det. Men det moderna samhället och världen idag kräver nog en bättre digital process för de flesta eller majoriteten av nyttjare.

Jag håller helt med det som ministern sade att det är det digitala som är framåt. Jag tycker att man kanske också borde fundera på att tillgängliggöra det fysiska kontoret ytterligare för dem som vill nyttja det.

Sedan har jag ytterligare två saker. Årskortssystemet, har ministern haft några tankar hur man kan utveckla och göra om något med det eller ska man hålla det?

Sen riktigt på detaljnivå, idag finns digitala informationstavlor, vilket är någonting positivt. Tycker ministern att dessa idag sköts på ett optimalt sätt eller finns det något man kunde förändra för att informationen ska nå nyttjarna på bästa möjliga sätt?

När det gäller digitaliseringen generellt så finns det faktiskt en mening i regeringsprogrammet om det digitala utanförskapet. Jag skulle vilja säga att det är ingenting som regeringen har glömt. Det finns där.

När det kommer till detaljer kring årskort och tavlor så kan jag nästan med säkerhet säga att det finns alltid utrymme för förbättringar inom de flesta områden. Men jag kan inte i det här skedet gå in på några detaljer.

Herr talman! Ärade lagting. I regeringsprogrammet lyfts näringslivets betydelse upp på ett antal sätt. Det finns ett mål att den privata sektorns andel ska växa. Flera arbetsplatser samt ökade skatteintäkter är viktiga och nödvändiga för den åländska ekonomin och framtiden. Det är bra.

Under ägarstyrningen kan man läsa att ett policydokument för hur styrningen av myndigheter ska tas fram. Detta är välkommet, efterlängtat och nödvändigt.

Skattegränsen lyfts fram. Arbetet med att minimera de negativa effekterna av skatteundantaget ska fortsättningsvis prioriteras. Mycket bra!

Det är också bra att organisationsmodellen för ÅHS, särskilt gällande förvaltning och administration, ska ses över i syfte att uppnå system- och kostnadseffektivitet. Med tanke på ÅHS stora del av Ålands budget är detta nödvändigt. Kan vi sköta sjukvården till en billigare penning utan att vården försämras? Det kommer vi att klura vidare på.

Det är också mycket välkommet att landskapsregeringen i samarbete med kommunerna gör en översyn av lagstiftningen i syfte att minska onödig detaljstyrning och byråkrati. Det här har försökts tidigare. Nu hoppas vi att man kommer lite längre.

Ekonomin är den stora utmaningen. Det finns ett resultatförbättringsbehov, det vet vi alla. Det var därför det finanspolitiska ramverket infördes, verktyget som kan hjälpa till att balansera ekonomin över tid. Genom att ta in PAF-medel till vissa investeringar samt resultatförbättra med ungefär 4 miljoner årligen finns en plan för att balansera ekonomin under 6 år. Det här är nödvändigt.

Gör man en analys av regeringsprogrammet så hittar man förstås ett antal utmaningar:
• Självklart ska Åland anhålla om extra anslag för investeringar inom infrastruktur och digitalisering, och övrigt också för den delen. Den stora utmaningen är ifall extra anslag inte beviljas till 100 %, kanske noll eller något däremellan. Då finns en del som ska finansieras och det påverkar både likviditet och resultatet. Detta kan bli en delikat framtida fråga som man behöver fundera på.
• PAF-medel avses nu användas för investeringar. PAF-medel har använts förut för investeringar, t.ex. för Alandica och Sjöfartsmuseet och mera därtill. Jag vill starkt framhålla att extra uttag av PAF-medel inte får bli vardag. PAF behöver en egen kassa med tanke på att intäkterna kommer att försvagas när licenssystemet införs i riket samt att PAF behöver ha en egen kassa för eventuella framtida förvärv och en reserv att dela ut till tredje sektorn.
• Skatteintäkterna under de närmaste åren förväntas inte öka mer än den förväntade inflationen. Vi kan inte tro och hoppas på stora skatteintäkter som räddar ekonomin. Ja, hoppas kan vi göra men vi ser.
• Den stora utmaningen är resultatförbättringen om ca 4 miljoner årligen. Det innebär alltså 4 miljoner första året 2025, 8 miljoner därefter osv. Här avser regeringen att komma med en plan som vi får diskutera vidare. Resultatförbättringsåtgärder har man gjort försök med många gånger tidigare, i princip i samband med varje budget, speciellt i en tilläggsbudget under 2021, men den gick inte att genomföra på grund av skenande kostnader, inflation samt politiska orsaker.

För att hantera de olika utmaningar som jag just nämnde så behöver det finnas en bred politisk gemensam vilja. I regeringsprogrammet hittar vi denna gemensamma vilja. Ska vi komma vidare och lösa de här utmaningarna som kommer att dyka upp och som gäller den kommunala ekonomin så står det här om översynen, det står om resultatförbättringen och det står om PAF-medel etc. För att komma i mål med allt detta så måste det finnas en politisk vilja, en samsyn. Vi hittar den här och vi ska följa den tillsammans, inte bara majoriteten utan när jag säger tillsammans så menar jag hela lagtinget. Vi har en gemensam utmaning här. Låt oss jobba tillsammans för att få styr på detta. Tack mina vänner!

Tack, herr talman! Min första fråga är hur tidigare finansminister Roger Höglund ser på regeringens chanser att få de här extra anslagen. För som ledamoten nämnde så det besked som kommer sedan så har ju påverkan på regeringens fortsatta arbete. Vad är ledamotens bedömning om chanserna?

Tack för frågan ledamot Röblom. Den är ju väldigt intressant och den är ju i princip omöjlig för mig att svara på. Jag hör ju signalerna från salen att det finns en oro, men det finns också motsatsen till oro, att man tror att dessa medel ska kunna lossa. Vi låter det vara osagt hur det blir. Det viktiga är att man gör den här anhållan. Det är steg ett. Steg två är att det ettdera beviljas t fullt ut och det tar bort problematiken helt och hållet. Men blir det någonting däremellan så måste man ju ta ställning till hur vi hanterar mellanskillnaden, den egna finansieringen. Men vi måste ta det stegvis. Steg ett är att göra anhållan och hoppas på hundraprocentig finansiering.

Tack, talman! Förhoppningen finns naturligtvis, även fast jag känner oro så kan jag också hoppas på att det ska gå vägen. Men just detta, vad händer om inte? Det är ju det som också fyller tankarna och då blir det ju lite kopplat till balanseringen i budgeten och de inbesparingar som måste göras. Och då är ju frågan den, vilka inbesparingar ser ledamoten att det kan bli tal om? För vi vet ju, efter att ha suttit runt bordet i andra huset, att diskussionerna om vad det ska sparas in på är långt ifrån enkla.

Jo, de diskussionerna är oerhört komplicerade, det vet både ledamot Röblom och jag och många andra här i salen, det är lätt att prata om inbesparingar men det är svårt att göra dem. För att man ska kunna göra dem så måste det finnas en bred politisk vilja och samsyn. Har vi den då kan vi göra det. För det är helt klart att ska man spara in 4 miljoner som året där på blir 8 miljoner så är det ju våldsamma inbesparingar. Det är inte bara att plocka bort några tiotals tusen här och där. Regeringen behöver komma med en plan. Hur kan vi spara in dessa stora pengar?

Talman! Är det verkligen landskapsregeringen som ska klura vidare på hur organisationsmodellen ska se ut för ÅHS? Jag hoppas att man inte tänker riva upp det arbete som påbörjades under förrförra mandatperioden och som pågick under förra mandatperioden. För det är ju ändå en myndighet och det sista man vill är väl ändå att det är ministrar som ska gå in och styra hur en myndighet ska sköta sitt jobb. Det blir lätt ministerstyre då.

Jag håller med. Vi ska undvika ministerstyre eftersom det då kan förändras vart fjärde år och kanske oftare än så till och med och det är en fara i det. Däremot så tror jag att alla organisationer och myndigheter mår bra av att med jämna mellanrum se om de har den optimala organisationsformen. Vi tittade ju också i landskapsregeringen på den tiden över avdelningar och gjorde organisationsförändringar.

Men hur det görs, det vågar jag inte svara på här och nu. Men att det behöver göras allmänt med jämna mellanrum, så det betvivlar jag inte det minsta.

Tack, talman! Jag vet att det är mycket som är på gång precis just nu och ganska stora förändringar som ligger precis i röret.

Men vi går över till PAF-medel. Som ledamoten var inne på, ja nu ska man gå in för fleråriga medel, ser du som tidigare finansminister faror kring det där? Hur ska vi veta hur mycket pengar vi har? PAF har sagt att man klarar av 15 miljoner per år, och nu ska det också dessutom vara 5 miljoner extra, tror vi. Hur kan vi klara av att se det här? Kommer vi att behöva göra ändring av principbeslutet som finns? Det står där att det ska vara årliga budgetar, årliga verksamhetsplaner med mera. Jag vet ju att man skulle titta på principbesluten som finns kring PAF-medel, det skulle ha gjorts 2023. Det hanns inte med. Nu minns inte jag om det står i regeringsprogrammet. Är det här någonting som man har tänkt på? För min åsikt (… taltiden slut).

Nej, jag minns inte heller alla detaljer i regeringsprogrammet, men jag har ett klart minne av att man i regeringsprogrammet pratar om treåriga anslag. Det här är efterfrågat förstås från tredje sektorn, man vill komma ifrån de årliga anslagen för att kunna ha en framförhållning för sin verksamhet. En översyn behöver göras av PAF:s regelverk, det betvivlar jag inte det minsta oavsett vad det står i regeringsprogrammet, så är det.

Sedan de pengar som lyfts in till landskapets budget, extra medel, så det måste ju förstås göras i samråd med PAF, vad de har för kassamöjligheter och hur de ser på det hela De är en viktig part. Det viktiga för oss här i salen är ju absolut att de här pengarna redovisas på ett väldigt transparent sätt, att vi ser att nu finns x miljoner i extra medel från PAF, det är det viktiga.

Ja ledamoten talade mycket om viljan och viljan finns ju att utreda, den finns och det kan vi konstatera. Men det var inte egentligen det som jag tänkte anmärka på. Det som jag funderar på är att jag känner ledamoten som i sitt privata verk är väldigt noggrann och har en affärsverksamhet som kräver mycket noggrannhet och det är väldigt intressant. Vi har väldigt stora reservationsanslag just när det gäller PAF som vi håller på att diskutera här. I min mening så är det här någonting som vi borde reda upp och städa upp i bokföringen för det skapar så mycket förvirring här i salen, att det skulle finnas så stora, många miljoner liggande på landskapets konto som de facto bara finns på papper. Jag vet inte vad ledamoten anser om det?

Jo tack, ledamot Wikström, det var en utmärkt fråga. Jag ska inte säga att jag ligger sömnlös, men jag har känt mig obekväm med att det idag finns en reservering i balansräkningen och den är stor. Jag undrar om det kan handla om 60 miljoner som ligger som en reservering i balansräkningen på den passiva sidan, alltså en skuld till någon. Och det är där det blir intressant. Under min tid tittade jag på om man helt enkelt kunde boka bort denna reservering på ett bra sätt, ett transparent sätt och ett ärligt sätt? Jag hittade ingen lösning på min tid. Men jag hoppas man fortsätter titta på den här reserveringen. Vad kan man göra? En del behöver stå kvar, den del som man har tagit beslut om aktivt, bland annat i budgeten för 2024 att 10 miljoner ska avsättas för tredje sektorn, samma beslut som man har gjort tidigare.

Tack, herr talman! Ja, det är ju så att den här reserveringen har uppstått till följd av att vi år efter år har lyft lite för mycket på PAF-medel som vi inte har använt. Sedan har pengarna gått in i likviditeten och då ser landskapets budget ganska bra ut, speciellt ur ett likviditetsperspektiv. Men jag undrar om den där typen av bokföring skulle hålla i en privat näringsverksamhet? Jag vet att det håller i offentlig sektor. Men det skapar en inte helt klar bild av landskapets ekonomi när man fortsätter på det här viset. Kanske en idé skulle vara att minska ner PAF-anslagen till genomsnittsöverskottet per år till exempel. Då skulle man få en mer rättvis bild av landskapets ekonomi.

Skulle det här vara ett privat företag och man hade en reservering av det här slaget skulle man antagligen se på möjligheten att boka bort reserveringen eller den del av reserveringen som inte har någon egentlig grund mot eget kapital. Man skulle troligtvis städa upp det i ett privat företag. Problemet är att vi är inte ett privat företag så vi behöver göra det på annat sätt. Men frågan kvarstår, problematiken kvarstår. Jag hoppas att man hittar en lösning att putsa bort det som idag är någon typ av negativ luft, skulle jag vilja kalla det.

Talman! Landskapsregeringen avser tydliggöra ägarstyrningen för de landskapsägda bolagen. Ledamot Höglund och exminister Höglund har ju lite kunskap i det här området. Jag tycker att är väldigt intressant med de här ägarbolagen för att det finns möjligheter att göra saker med dem och även påverka intäkterna. Jag har en fråga till ledamoten. Hur ser du på möjligheten att öka intäkterna hos landskapets bolag?

Jo, landskapets bolag, det är ju ett antal helt olika bolag här. Vi har allt från hamnbolag till spelbolag. Man måste titta unikt på varje bolag vad man kan göra för att förbättra och eventuellt öka resultatet på något sätt. Ökar vi resultatet i Fastighetsverket, det må man väl göra om man ändrar internhyran, men det leder inte till någonting gott. Där borde man kanske titta på, vilket är på gång 2024, en översyn av internhyressättningen som kan få motsatt effekt. Det är bara ett snurr av pengar inom förvaltningen. Så frågan är, ska vi få in mer pengar till det offentliga Åland så måste man öka intäkterna med pengar som kommer från någon annan än från våra egna bolag.

Talman! Ledamoten pratade här om Långnäs hamn till exempel och det är väl ett sådant bolag där man kanske kan se möjligheter till att få nya intäkter, så att säga. Jag vet inte hur ledamoten ser på det.

Men sedan har vi en annan sak som står "styrelserna för bolagen tillsätts utifrån kompetens och mångsidigt kunnande." Min fråga: Vem är det som ska avgöra vem som är kompetent och mångsidigt kunnig för att sitta i styrelserna?

Tack för frågan. Det som har rört de bolag som låg under mig på den tiden, då jag hade ägarstyrning, så där finns en ägarstyrningsenhet inom förvaltningen som består av en tjänsteman och finansministern i det fallet. Det är ofta så att tjänstemannen söker fram namn för att hitta kompetens för juridik och bolagsstyrning etcetera. Så där har man ett policydokument också som man följer. Den intressanta frågan är mera nu myndighetsstyrning, att man borde få ett liknande tänk där. Andemeningen är ju också i regeringsprogrammet att man ökar kompetenserna i myndigheterna för att nå juridik, ekonomi och bolagsstyrning etcetera. Det är bra människor där redan. Men man måste hitta kompetenserna som gör att man kan få den bästa tänkbara verksamheten.

Fru talman! Landskapsregeringen skriver i sitt regeringsprogram att relationen mellan den offentliga ekonomin och den privata sektorns andel behöver ändras så att den privata sektorns andel växer för att på sikt säkra de offentliga finanserna.

I klarspråk betyder det att vi ska främja företagande och minska landskapets direkta inblandning exempelvis genom minskad byråkrati, och det kan vi säkert alla hålla med om.

För det mest grundläggande, för att Åland ska ha en stabil ekonomi, möjlighet att producera god samhällsservice till alla ålänningar och ha en positiv samhällsutveckling, är ett välmående näringsliv.

Men just nu saknar vi en ekonomisk tillväxt på Åland, vilket betyder att hela den åländska ekonomin har utmaningar. Det kan vi tydligt se på BNP- utvecklingen.

Med dagens höga räntor och ökade kostnader minskar hushållens konsumtion, vilket direkt påverkar tillväxten negativt. Vi avstår helt enkelt från att konsumera eller avstår från att köpa eller unna oss något extra. Men ju fler som arbetar och tjänar pengar på Åland, desto mer ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster, också på lokalproducerade sådana.

Det här leder automatiskt i sin tur till att de åländska företagen producerar mera, butikerna säljer mera och att hushållens konsumtion automatiskt ökar. Det gör att även BNP på Åland ökar och vi får en ekonomisk tillväxt med flera välmående företag.
Att göra saker effektivt ökar också tillväxten. Den offentliga sektorn är inte alltid så effektiv som den kunde vara. Istället för att effektivisera eller omorganisera arbetet, t.ex. genom digitalisering, så höjer man istället exempelvis kommunalskatten för att få ekonomin att gå ihop. Att höja kommunalskatterna ger oss ingen tillväxt, tvärtom.

Fru talman! Vår uppgift som politiker är att se till att det finns gynnsamma förutsättningar för företagen på Åland. För det är inte vi politiker som skapar jobben. Det är företagarna där ute som skapar de flesta jobben i vårt samhälle och som genererar det mesta av skatteintäkterna.

För att främja ett välmående näringsliv på Åland krävs både en välgenomtänkt strategi och ett konstruktivt samarbete mellan olika aktörer. Och givetvis åtgärder som kan bidra till att tillväxt på Åland.

Här kommer jag att nämna tre konkreta punkter på åtgärder för att vi ska kunna uppnå denna tillväxt framöver.
1. Vad gäller lagstiftning och regelverk så:
- måste vi arbeta för en företagsvänlig lagstiftning
- vi behöver utvärdera och revidera regelverk för att minska onödig byråkrati och underlätta för företagande
- och vi behöver skapa en företagsvänlig miljö genom att förenkla tillståndsprocesser och minska administrativa hinder.

Ska vi ha och få produktiva företag på Åland är det viktigaste att företagarna kan lägga sina resurser på själva företagandet, inte på byråkrati eller krångliga regelverk.

2. Vad gäller konkurrensutsättning så:
- behöver vi konkurrensutsätta olika sektorer och tjänster för att öka effektiviteten och kvaliteten i offentliga tjänster
- vi måste också identifiera och fokusera på den offentliga sektorns kärnverksamhet och överväga att outsourca allt det som kan identifieras som icke-kärnverksamhet till privata företag.
Den här vägen kan vi minska de offentliga kostnaderna och vi kan dra nytta av ökade skatteintäkter för att i fortsättningen kunna upprätthålla vår goda servicenivå för alla ålänningar.

3. Vi ska skapa en företagsvänlig kultur på Åland genom att:
- ta långsiktiga och hållbara beslut så att företag, både åländska och utländska, kan och vågar investera på Åland
- skapa ett system som erbjuder stöd och resurser för att uppmuntra unga företagare att starta och driva egna företag
- erbjuda stödprogram och finansiella incitament för att hjälpa småföretagare att växa och utvecklas.
Det är oerhört viktigt att vi skapar en företagsvänlig kultur och miljö på Åland där företagen vågar investera, kan växa och utvecklas och den vägen skapa tillväxt och nya arbetsplatser i det åländska samhället.

Fru talman! Alla dessa åtgärder som jag nämnt ovan finns på ett eller annat sätt också omnämnt i regeringsprogrammet, vilket ger oss framtidstro för de kommande åren både vad gäller den offentliga ekonomin, företagandet och den ekonomiska tillväxten på Åland. Tack, fru talman!

Talman! Ledamoten var inne på att vi behöver förenkla, vi behöver lagar och regelverk och vi behöver titta på tillståndsprocesser. Skulle ledamoten kunna utveckla vilka lagar, regelverk och tillståndsprocesser som ledamoten tänker på? Vilka tjänster kunde man outsourca? För det här är någonting som har varit med i regeringsprogram de senaste två mandatperioderna. Det är någonting som man pratar mycket om. Men det är lättare sagt än gjort, så det skulle vara intressant att höra tankarna.

Tack, fru talman! Vad gäller vilka tjänster och verksamheter som kan outsourcas så nämnde jag i anförandet att man behöver identifiera sådant som är icke kärnverksamhet för landskapet. I min mening, allt som är icke kärnverksamhet kan också skötas av någon annan, i så fall av en privat.

Vad gäller regler, lagar och annat så är det många som är företagare här och känner till de olika tillståndsprocesserna. Att räkna upp dem kanske tar sin tid. Men kanske digitala verktyg när man söker tillstånd och annat, att det är smidigt så att man som företagare inte behöver sitta en halv kväll för att fylla i någonting och söka någonting. Och också att behandlingstiderna kan vara mycket kortare. Som företagare så har man oftast ganska bråttom, man har inte tid att vänta i flera månader för att få ett beslut, utan också snabbare processer (… taltiden slut).

Talman! Jag frågar främst för att jag vet att tidigare näringsminister har sagt att det finns inte någonstans som på Åland där det går lika snabbt att få de här olika tillstånden och besluten och att det är väldigt, väldigt enkelt. Det ska bli intressant att se vad man hittar. Allt som gör att det blir enklare är bra. Det låter bra med en företagsvänlig kultur. Men likaså när jag läser regeringsprogrammet, som inte har suttit med på de här mötena och inte vet vilka underliggande dokument som finns och överenskommelser, så ser jag inte riktigt det. Det är mest en massa konstateranden om att det här behöver göras, men ingenting om hur.

Vad gäller regler och annat så i regeringsprogrammet så finns det nämnt på sidan 19 i första stycket vad gäller framgångsrikt näringsliv: "Landskapsregeringen arbetar aktivt för ett motiverande företagsklimat genom att skapa långsiktiga förutsättningar och minska byråkratin i nära dialog med näringslivet." Det är så som jag ser det också. Jag tror inte att det är näringsavdelningen som hittar det här, utan det är i dialog med näringslivet och andra organisationer som har den där praktiska kunskapen. De har kännedom om hur det är där ute och den vägen förenklar det som bör förenklas, kan och bör. Så ser jag på processen som det är skrivet här.

Tack, fru talman! Mina frågor var ganska samma som kollegan Holmberg-Janssons. I ledamotens anförande radas just sådana värdeord upp på samma sätt som i regeringsprogrammet; minskad byråkrati, effektivisering, tillväxt, samarbete och företagsvänlig. Men det blir svårt att greppa vad det är mer konkret som ledamoten är ute efter. Det här med att minska byråkratin är något som har nämnts under många år, men varje gång man frågar efter exempel så verkar det vara svårt att leverera sådana där.

Jag fortsätter på kollegan Holmberg-Janssons spår och ställer frågan igen. Ledamot Asumaa är företagare själv, kan han nämna ett exempel på byråkrati som borde tas bort eller regelverk kring tillstånd som borde förändras?

Tack, talman! Det är klart att jag känner till många fall. Jag kan nog lyfta ett om ledamot Röblom så vill. Exempelvis att bygga en infart till en fabrik så är inte så där bara, i fall det finns en infart från tidigare. Då kanske man kan få ett tillfälligt tillstånd att bygga den infarten, men i samma tillstånd så ska den grävas bort efter två veckor. Det är ju sådana byråkratiska processer som man inte riktigt förstår sig på som företagare alla gånger. Det gynnar både trafiksäkerhet och annat, men ändå enligt någon paragraf så ska den grävas bort när företaget har satt dit 10 000 euro för att bygga en trafiksäker infart och kanske få in större transporter. Det var bara ett exempel om vi vill exemplifiera det.

Tack, fru talman! Jag tror att det är bra ibland, främst när det gäller sådana här glosor, om uttrycket tillåts, som återkommer gång på gång på gång, att med jämna mellanrum höra ett konkret exempel. Vad är det vi är ute efter?

En annan sida av myntet när det gäller att effektivisera processerna är ju också att tillse att det finns tillräckligt med personal och resurser till exempel på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Det där är något som ofta glöms bort när man å ena sidan sätter sig ner och tittar på effektiviseringar och så ska det tas bort tjänster och det ska minskas. Sen å andra sidan så gnäller man över att processerna går långsammare, men de hänger ju ganska mycket ihop. Det är ju viktigt att regeringen tar den delen i beaktande också, att tillse att de som ska göra de viktiga myndighetsuppgifterna som behövs, att det finns tillräckligt med resursering dit.

Tack, fru talman! Vad gäller olika myndigheter, ÅMHM nämndes, så jag tror också att det är mycket branschspecifikt hur snabba processerna är och hur långsamma de är. Av erfarenhet vet jag att vissa processer går jättesnabbt, enligt den kännedom som jag har i branschen. Säkert inom andra branscher där det kanske krävs mer arbete så känns det som om det tar evigheter. Jag tror också att det kanske inte gäller inte alla branscher och alla företag, att det är överbyråkratiserat. Man behöver se lite vilken bransch det gäller. För vissa branscher finns det säkert tillräckligt med resurser. Men sedan kanske det för nya branscher och nya verksamheter inte ens finns som kompetens, vilket gör att man helt enkelt är underbemannade genom att det inte ens existerar. Så det är väl utmaningen när företagandet hela tiden går framåt och utvecklingen går framåt. Det är inte alltid så lätt för myndigheterna att hänga med all (… taltiden slut).

Fru talman! Det gläder mig att vi har lite företagare inom det liberala partiet som tänker på företagarna och framförallt pratar näringslivspolitik på ett sådant sätt att man blir glad. Det är ju faktiskt så att det är företagarna som bygger välfärden, utan företagarna på Åland så kan vi inte ha fungerande skola, hälso- och sjukvård. Så det är jättebra.

Jag fick svar på en av mina frågor i ett replikskifte tidigare. Jag tänker då ställa en annan fråga. På sidan 23 i regeringsprogrammet står: "Ålands insulära läge kräver täta och goda kommunikationer. Ålands sårbarhet inför förändringar i trafikutbudet är stort. Minskad trafik påverkar direkt pendling, näringsliv och handel." Ledamoten pratade om BNP osv. Vad tycker ledamot Asumaa att vi ska göra åt detta så att det inte blir ännu sämre än vad det är idag?

Privat tänker jag inte bli redare, det kan jag garantera att jag inte blir. Det är väl också beroende på vad man bedriver för verksamheter också. Jag vet ju själv av erfarenhet att på andra delen av Åland, i Lemland, så där har vi Långnäs hamn och där har trafiken ökat markant, vilket också leder till att det kommer in mycket besök och mycket transporter går den vägen. Med den erfarenhet som jag har så fungerar det ju åtminstone åt det hållet hyfsat bra. Det är klart att Holmberg som är företagare Mariehamn har haft lite negativa erfarenheter av att en viss båt lades ner. Men på andra delar av Åland kanske det överhuvudtaget inte märks av. Det är en delikat fråga, men personligen har jag inte någon lösning på det.

Fru talman! Ledamot Asumaa pratade om generationsskifte och att småföretagarna kan växa. Hur ser du på det här regeringsprogrammet? Vilka möjligheter vill ni ge företagen för att generationsskiften ska möjliggöras? Tycker du att man bör föra in något stödinstrument de kommande fyra år för att få fart på företagandet på Åland?

Tack, fru talman! Vad gäller generationsväxling så hittar jag inte det i mitt anförande, men det är väl en del av att utveckla företagen. Men framförallt borde vi hitta incitament för att unga företagare ska vilja bli företagare och att vi ska ha en återväxt i företagandet. Det är väl kanske där som ledamot Holmbergs generationsväxling kommer in, att också unga och hungriga företagare vågar och kan ta över även existerande företag. De behöver inte alltid grunda nya, lika väl som unga företagare kanske vill utveckla sina befintliga företag. Det behöver finnas incitament och då handlar det förstås om vissa stödprogram eller finansiella incitament för att hjälpa dessa företagare att ta över och bedriva verksamheter vidare på Åland. Det är viktigt att vi inte tappar företag.

Tack, fru talman! Det var bra att ledamot Asumaa från Liberalerna redogjorde lite kring näringspolitiken. Jag talade i mitt anförande om jordbruk. Jag fick lite frågor och kritik från oppositionsbänken att regeringsprogrammet inte hade något fokus på övrigt näringsliv och det håller jag inte med om. Men jag hann inte utveckla det så mycket i det anförande som jag hade. Jag tycker att det var bra att ledamot Asumaa nu lite djupare gick in på näringslivsfrågor, för det är ju de som får vårt samhälle att snurra. Det är näringslivet och tillväxten som är problematisk, inte bara inom jordbruket utan också inom andra branscher. Jag ville bara förtydliga det när jag fick chansen.

Tack, fru talman! Det är som ledamot Liz Mattsson sade att jordbruket är en del av näringslivet också på Åland, det finns andra delar också. Men om man tänker hur jordbruket har en viktig del, Liz Mattsson och jag själv har varit involverad i skördefesten. Utan jordbruk och annat så skulle vi inte ha en sådan turism och inresande exempelvis i september om vi inte skulle ha små gårdar med jordbruk. De utgör en stor och viktig del också i totalen. Jag tycker att man inte ska skilja på jordbruk och företagande. I mina ögon är alla företagare där ute som sysslar med någonting som man försöker generera pengar från.

Talman! Så är det. Alla företag där ute behövs för tillväxten och för det nya ekonomiska systemet som vi har att förhålla oss till. Jag är glad att ledamot Asumaa med sitt företagsperspektiv och de glasögonen finns med i regeringsbasen. Jag tror att vi tillsammans kommer att ha ett väldigt gott samarbete och sätta på oss de glasögonen när vi ska granska lagstiftning och så vidare i kommande mandatperiod.

Talman! Jag vill nämna några saker angående den planerade satsningen på nya frigående färjor och linfärjor. Det kan se dramatiskt ut ur ekonomisk synvinkel, men den är nödvändig för vi är vid vägs ände med vårt gamla tonnage nu. Jag hävdar att vi egentligen inte har råd att låta bli att förnya flottan. Våra färjor är byggda i en annan tid då bunkern var billig om man prioriterade kraft i maskin för att kunna forcera i svåra vintrar. Detta resulterade i skrov som inte på något vis är lättdrivna i öppet vatten.

Klimatet värms upp och det verkar bli längre mellan isvintrarna, det behöver man beakta när man byter ut färjor. Med dagens hybridteknik kan man ha en mix av mindre motorer plus batterier vilket gör att man lätt kan öka effekten när den behövs vid gång i is, men under resten av året kör man under optimala verkningsgrader.

Lastdäckens dimensioner är rejält föråldrade. Det finns regler för minimi mellanrum mellan fordon och de kan jag väl säga att är fysiskt omöjligt att följa i dagens läge. Men de regler finns där av en orsak, bland annat för att man ska slippa åt och släcka bränder och att dessa inte ska sprida sig så snabbt. De flesta av våra färjor är säkerhetsmässigt kraftigt föråldrade. Det saknas fasta släckningssystem som sprinklers och räddningsslides på de flesta. Ur tillgänglighetssynpunkt lämnar färjorna en hel del att önska.

Utgångspunkten när vi förnyar flottan ska vara, förutom de miljömässiga vinsterna, att vi ska komma ned rejält i energiförbrukning och kostnader. Ett nytt modernt skrov sänker energiförbrukningen 20-30 %. Ett optimerat maskineri plus batterier kommer också att minska energiförbrukningen kännbart.

I detta forum händer ofta att vi går in för mycket på detaljer, men ibland är det nödvändigt att beskriva problem och möjligheter. En dubbeländad färja medför en inbesparing på ett sätt som kanske inte är så känt i denna sal. Om vi exempelvis tar norra linjen så går det åt en hel del tid att backa ut från färjfästet, svänga runt färjan för att fortsätta färden till nästa färjfäste. Denna manöver tar, av egen erfarenhet, ungefär 5 minuter och görs vid varje mellanhamn. Det betyder 90 minuter per dag och 540 timmar per år, onödig bunker som man bränner åt kråkorna. Det blir någonstans i runda slängar runt 80 000 euro på ett år.

En dubbeländad färja i sanningens namn kommer också behöva svängas runt, men mycket mera sällan. Bredden gör att man kan rotera fordonen på däck istället. Man förlorar också tid som i dag när fordonen ska backa ombord eller i land. Och denna tid som förloras kostar pengar när färjan ligger och trycker mot färjfästet bara för att hållas på plats.

Att ligga försöka flytta holmar med dieselkraft ligger milt uttryckt inte i tiden. Hur mycket detta kostar blir lite vanskligt att räkna på, men ungefär 100 000 på ett år på en färja, det är en kvalificerad uppskattning.

Med de nya färjfästen som byggs och i kombination med nya färjor som passar i dessa färjfästen så kommer vi bort från det problemet.

Tillsammans med de inbesparingar som ett modernt skrov ger blir inbesparing väl över en halv miljon på bara en enda färja vid drift enbart med diesel. Nu ska vi nyttja el också så långt det är möjligt och vad batteriet räcker till. El är oftast billigare att använda beroende på aktuellt elpris. Verkningsgraden på en elmotor är någonting helt annat än hos en dieselmotor, vilket hjälper kalkylen.

När man har bestämt storlek på färja, maskineri och batterier så kan vi räkna noggrannare. Jag är övertygad om att kalkylen kommer att se ännu bättre ut än det jag här redovisar.

Genom åren har jag lyssnat på debatterna här i lagtinget och per rutin nämns "en övergripande plan för skärgårdstrafiken". Hade man fått en tia för varje gång man har hört det ordet så har vi kommit en bra bit på väg redan.

Många försök har gjorts med att köpa en utredning från höger och vänster, medan det har visat sig slutligen att kunskapen fanns redan i huset. Rapporten "Mot ett fossilfritt tonnage" är en väldigt bra utgångspunkt att jobba utifrån med en tydlig prioritetsplan.

Talman! Att börja med att bygga en färja till norra linjen kan inte vänta på flera utredningar. Det finns ingen risk med det överhuvudtaget. Oavsett hur vi rör rutterna så kommer den att behövas.

I regeringsprogrammet nämns en standardiserad prototyp. Med det menas att den ska fungera på alla huvudlinjer. Så länge propellrarna snurrar med el så kan vi anpassa den under hela dess livstid till det som är bäst och billigast att driva den med. Om det i framtiden blir populärt att köra på ketchup så kan vi ordna det.

Dagens teknik för att skydda skrov och tankar borgar för en mycket lång livstid, längre än de färjor som vi har idag.

När vi nu slutligen kommer i gång med att förnya tonnaget så kommer vi att fundera på framtiden gällande hur vi trafikerar och var. Tack!

Tack, fru talman! Tack Benny Pettersson. Det är uppfriskande att höra ledamotens kunskap på området och höra ledamoten föra dessa resonemang. Som ledamoten var inne på så kan det vara små ändringar som på sikt gör stor skillnad, både mängden bränsle och ekonomisk inbesparing och det är ju fascinerande att ta del av.

Jo, det har pratats om omställningsplan och i vilken ordning investeringarna ska göras, det har inte kommit något nog besked från ansvarig minister eller regeringen. Men om jag förstod ledamoten Pettersson rätt så borde första nya båten som kommer gå till norra linjen.

Ja, det är korrekt. Jag bedömer att behovet är absolut störst där. Sen finns det behov på alla linjer, men där behöver vi börja.

Tack, talman! En annan tanke som slog mig när jag lyssnade på ledamoten är just den där kända problematiken att bilarna har blivit betydligt större än vad de var för kanske 30 år sedan. Jag funderar på hur vi riktigt ska ta oss an den utmaningen? För färjorna kan ju inte bara växa och växa heller. Hur ser ledamoten på möjligheterna att på sikt få till stånd ett bekvämt sätt att resa i den åländska skärgården också utan bil?

Jo, den diskussionen har funnits väldigt länge. Ska vi ha dubbla antal färjor, både sådana som är utan bilar och sådana som är med bilar, så det tror jag inte att vi har råd med i nuläget. Det finns också vissa problem med att resa utan bil. Man pratar om elbilspooler med mera. När jag kör hem min elbil från elbilspoolen så blir den ju hemma hos mig och där kan den ju inte stå tills jag ska åka till stan nästa gång om två veckor. Det finns nog betydande problem.

Jag välkomnar om någon privat vill prova köra en sommar med en snabbgående färja för cyklar, att man finansierar det i första med biljettavgifter som det är på många andra ställen. Den som vill prova får prova.

Tack, fru talman! Ledamoten har alltid skärgårdsperspektivet i fokus och det är bra. Det är uppfriskande förstås.

Vi behöver förnya tonnaget, det är vi väl alla överens om. Men visst blir det effektivare också, och det tror jag många kan vara överens om, med nyare, modernare skrov och hela den biten. Men ett nytt fartyg är väldigt dyrt och när man har köpt in det så uppstår det också en avskrivningskostnad i bokföringen. Lägger man till detta så vad är smidigast att göra? Vi har haft en diskussion tidigare. Våra kommersiella rederier menar att det är billigare att köpa något som redan har varit i bruk så att säga. Men okej, jag ska inte fastna vid den här punkten.

Jag vet att ledamoten också har tankar på hur man kan organisera om trafiken i norra skärgården för att få en högre effektivitet i trafiknätet. Personligen menar jag att vi behöver göra något sådant grepp för att ha råd med de här investeringarna som ledamot talade om.

Tack ledamot Wikström. Jo, det tror jag också att kommer att bli nödvändigt. Det är ganska långt innan vi fysiskt kan göra någonting åt det, för det kommer att behövas byggas flera färjfästen ännu, eller det kommer att behövas bytas ut sådana som är fallfärdiga. Under den här mandatperioden ser jag nog att vi kan sitta still i båten, för att använda ett bevingat uttryck.

Tack, fru talman! Ledamoten förstår säkert att det blir ganska konstigt för oss som har suttit här i fyra år och hört pratet om att det behöver komma en plan först. Först ska det komma en plan och sedan ska man investera och ledamotens eget parti har varit en stark förespråkare. Men nu låter det som att ledamoten har övertygat sin egen partigrupp här om att det inte är nödvändigt. Det är bara att köra på och köpa. Har jag förstått det rätt? Vi har fått något svar överhuvudtaget i den här frågan.

Det är ofrånkomligt att i ett parti med nio mandat så kommer det att finnas olika åsikter. Det här är nu min åsikt som jag framför här och så ser vi hur vi kommer vidare helt enkelt.

Fru talman! Jag tycker att det är mycket bra med faktabaserade anföranden. Det märks att ledamot Benny Pettersson har jobbat inom skärgårdstrafiken och vet hur det fungerar idag och ser vilken väg vi har att gå framåt de här fyra åren och längre fram. Därför tycker jag också att det är mycket bra att han kommer att vara med och se till att skärgårdstrafiken ändras enligt regeringsprogrammet.

Jag tackar för berömmet. Jag ska göra mitt bästa.

Fru talman! När jag skulle förbereda mig för det här anförandet så letade jag lite i mina gamla papper och råkade hitta ett anförande från 2013. Jag tänkte att det passar ganska bra, jag kan ta det i repris. Jag tar åtminstone de två första punkterna.

1) Det är ett historiskt betänkande från finans- och näringsutskottet. Att uppnå parlamentarisk enighet i satsningar angående skärgårdstrafiken är stort.

2) Moderat Samling vill tända lampor i skärgården samt säkerställa att det fortsätter att lysa av egen kraft. Då behövs kortruttssystemet för att säkerställa goda kommunikationer.

Så här sade jag i talarstolen, förmodligen 2013. Min fråga till landskapsregeringen är just nu: Är kortruttssystemet dött i och med det här regeringsprogrammet som har lämnats in? Jag hittar inte ett ord om kortrutten i det. Jag skulle gärna ha ett svar till den delen.

Talman! Jag ska utöver det upprätthålla mig vid två övriga punkter. Den ena är extra anslag och den andra är rambudgeteringen. Vi hörde just att jag läste upp ett anförande från 2013. Det var alltså tio år sedan. Frågan är, vad har landskapsregeringen fått gjort de senaste tio åren tillsammans med oss här i lagtinget?

Att då presentera en plan om fem nya fartyg och åtta linfärjor till 2035, det låter i min värld som ett orimligt projekt.

På tal om rimligt och orimligt så i debatten i går så hörde vi mellan oppositionen och regeringen att när det gäller extra anslag så är det en utgift som rimligen inte kan bekostas av Åland och man kan då ansöka om extra anslag.
I ordväxlingen mellan oppositionen, min kollega, och landskapsregeringen så framfördes att man ska gå till Finland och begära pengar och då fick man höra från landskapsregeringen att nej, nej, så var inte fallet, utan det är hos Ålandsdelegationen som man ansöker. Det är Ålandsdelegationen som fattar besluten. Det nickas i bänkarna. Då undrar jag varför landskapsregeringen i sitt skriftliga program har skrivit följande? "För finansieringen av denna omställning i sin helhet anhåller landskapsregeringen hos Finlands regering om extra anslag." Det måste vara en felskrivning då i regeringsprogrammet.

Nå, hur som helst, vi vet att Ålandsdelegationen har inga egna pengar. De pengar som Ålandsdelegationen beslutar om, de kommer de facto från Finland. Ledamöterna som sitter i Ålandsdelegationen är ju tillsatta dels av oss här på Åland men också av Finland och Finlands regering. Då är min fråga, tror vi faktiskt att de finländska representanterna i Ålandsdelegationen kommer att fatta ett sådant stort beslut om 200-300 miljoner euro, att betalas ut från Finland och den finska regeringen, utan att förankra en sådan process hos den finländska regeringen? Utifrån det resonemanget att vi ska gå till Finland och begära pengar så är nog regeringens tanke korrekt på ett sätt när de har skrivit så här. Men det var inte vad som sades i debatten i går.

Jag tycker att våra medier och journalister bör kolla upp hur det gick till förra gången när Åland sökte extra anslag. Vi har nämligen gått på pumpen för inte så länge sedan på ett infrastrukturprojekt som har nämnts tidigare. Vi hade utredningar som kostade miljoner. Vi hade en bunt papper som var ungefär så här tjock med material för extra anslag. Svaret från Ålandsdelegationen, om jag inte kommer ihåg fel, var att det var för lite utredningsmaterial. Det behövdes mera för att man skulle kunna ta ställning till det. Det kommer att kosta en hel del att komma med den här sammanställningen för att ansöka om 13 nya fartyg.

Jag hoppas att man skulle titta på när vi de facto fick pengar senast och det var när Finlandskabeln, elkabeln, skulle göras. Om inte mitt minne är helt fel, det här var från min första mandatperiod här i lagtinget 2007-2011, så var det de facto så att den finska regeringen redan hade upptagit upp beloppet i deras budget när Ålandsdelegationen slutligt fattade beslut om att ge pengar för det här.

Jag får väl säga så här, jag tror att det kommer att ta ungefär två år tills landskapsregeringen har kommit till vägs ände och får ett svar på om det blir några pengar till 13 nya fartyg eller inte. Jag tror att jag får säga som en annan sade tidigare; lägg ner!

Vad ska man då göra om man inte kommer vidare med att få 13 nya fartyg och extra anslag? Som tidigare talare har varit inne på här, så tror jag att den förbättring som kan ske under den här mandatperioden, som jag också sade under förra mandatperioden, det är att få ett nytt fartyg på norra linjen. I stället för Alfågeln så tror jag att man skulle kunna ha ett fartyg som tar 100 bilplatser i stället för 50, alltså ett dubbelt så stort fartyg. Det får sedan andra följder i sig som vi kan gå in på en annan gång i en längre diskussion.

Den sista punkten i mitt anförande, fru talman, handlar om rambudgeteringen. Under förra mandatperioden så var Liberalerna väldigt ivriga när det gällde rambudgetering. Jag tycker att ledamoten Holmberg bland annat hade en stor tilltro till rambudgeteringen. Har jag förstått saken rätt så kommer vi inte att få någon omställningsbudget nu efter årsskiftet som det normalt brukar vara, utan man kommer att koncentrera sig på att få ramarna på plats här under april. Det är ju egentligen då som det stora jobbet kommer för landskapsregeringen, att prioritera vad man ska göra med pengarna under det kommande året. Hösten 2024, då är det skarpt läge kan man säga.

Talman! Lite kort angående att göra om skärgårdstrafiken till ett bolag eller ett verk av något slag. Man säger att man ska uppnå en armlängdsavstånd till skärgårdstrafiken och kanske inte behöva debattera den så mycket här i salen och så vidare. Men det är ju trots allt så att själva direktiven om servicenivåer bland annat är ju absolut en politisk fråga som man måste ge med då till det bolaget eller verket som ska bildas och likaledes den ekonomiska laddningen i systemet. Hur mycket skattemedel är vi beredda att sätta i det här bolaget eller affärsverket för att kunna bedriva skärgårdstrafiken? Vi kommer inte att komma bort ifrån att ha ett politiskt ansvar för själva skärgårdstrafiken, om vi sedan vill det eller inte. Jag avslutar här, talman.

Tack, fru talman! Tack till ledamoten Mika Nordberg som frågade om kortrutten är död. Jag tror att kortrutten i den bemärkelse som vi har talat om den genom åren, den dog för kanske fyra år sedan eller längre sedan. Vi har väl sörjt den, men nu måste man ta en nystart. En nystart är att försöka komma framåt där vi hittar ett parlamentariskt stöd för att faktiskt nå i mål. Minsta gemensamma nämnare är nytt tonnage, jag har inte hört något parti som egentligen motsätter sig det. Sen finns det frågor kring hur det ska investeras. Hur ska vi få de här kostnaderna klarlagda? Men det utesluter förstås inte att det finns tankar kvar kring fasta förbindelser (… taltiden slut).

Tack, talman! Det var ett klargörande från infrastrukturminister Gunell. Kortrutten är död. Man kan bara konstatera att det var en ofantlig mängd resurser, timmar och framförallt pengar som lades ner på kortrutten, ungefär 5 miljoner euro, skulle jag vilja påstå, i utredningskostnader. Och vad har vi kvar av det idag? Ingenting! Därför är det väldigt viktigt att ha en bred politisk majoritet om vad man ska göra innan man börjar göra någonting och innan man börjar utreda olika saker.

Kring den biten är jag fullständigt enig. Det här materialet och utredningarna finns ju kvar. Kanske inte alla uppgifter är så uppdaterade, jag tyckte att ministern hänvisade till 2013, men det finns också material av nyare kaliber som kanske går att använda i någon mån. Vi hoppas att det inte är förgäves utan att det kan användas. Men det är klart, om man påbörjar en sådan här process kring en förnyelse av både tonnage, hamnar och laddinfrastruktur så måste också det beskrivas som en helhet. Det måste finnas en prioritetsordning hur man arbetar och i den frågan så hoppas regeringen få återkomma.

Talman! Jag kan ju ta tillfället i akt att upplysa regeringen och infrastrukturministern om att det de facto är så att vägplanen för hela Gripöprojektet är fortfarande i laga kraft, inte så länge till kanske om man inte gör någonting. Men det är fullt möjligt att i morgon börja bygga vägar på Föglö utifrån de vägplaner som är i laga kraft. Det finns rester kvar av kortrutten. Men frågan är om man vill ta vara på dem eller inte?

Fru talman! Det torde nog stämma det som ledamoten Nordberg sade här, att det på ett ställe står lite vilseledande om extra anslag. Det står faktiskt nämnt på två ställen i regeringsprogrammet, under ekonomikapitlet står att man ska söka i enlighet med självstyrelselagens 50 §. Det är korrekt. Och sedan står det lite felaktigt att man söker hos Finlands regering. Lagtinget ansökan om extra anslag av Ålandsdelegationen, ingenting annat. Men däremot så ska det under tiden pågå ett förankringsarbete med motsvarande ministerier i Finlands regering. Infraministern ska ha kontakt med dem och finansministern ska ha kontakt med finansministeriet.

Vad gäller hur staten har satt in pengar i ramar så är det på det sättet att både i fallet med Finlandskabeln och med kortruttssystemet så hade Finlands regering, finansministeriet satt in pengar i ramarna men (… taltiden slut).

Kanske vår finansminister vill fortsätta i en andra replik?

Tack, fru talman! Jag uppskattar att ledamot Nordberg vill höra min röst.

Jag utvecklar lite det här med ramarna. Det var så med Finlandskabeln att då hade finansministeriet satt in pengar i statens ramar. Det fanns så att säga finansierat. I det fallet så sade Ålandsdelegationen ja till anhållan.

I fallet med kortrutten, Gripöprojektet och allt detta så också då hade finansministeriet satt in pengar i ramarna för det och Ålandsdelegationen sade nej till anhållan. Så det visar ju att det är inte det faktum att Finlands regering har gått in för att finansiera våra kostnader via extra anslag som är det avgörande huruvida vi får extra anslag eller inte, utan det är Ålandsdelegationens beslut som är avgörande i sista ändan.

Tack, talman! Ja, och det var ju det jag försökte säga i min argumentation. Det är ju inte så att man kan exkludera Finlands regering i en ansökan om extra anslag. Det var hela poängen i min argumentation. Jag är glad att finansministern och jag är överens. Det fallet att Ålandsdelegationen skulle bevilja utan att efterhöra Finlands regerings åsikt i frågan, det finns inte på kartan. Det var det som jag försökte få fram i mitt anförande. Vi är helt eniga när det gäller den frågan.

Tack, fru talman! Tack ledamot Nordberg för att han lyfte påpekandet om att det kan ha funnits snurrigheter i regeringsprogrammet när det gäller detta.

Under gårdagens diskussion blev det ett hänvisande till paragrafer hit och dit. Men grundfrågan är ju ändock; varför tror regeringen så starkt på att det ska komma 200-300 miljoner euro från finskt håll till vår skärgårdstrafik? Jag tyckte också det var intressant att ledamoten nämnde att det var en tjock lunta förra gången när ett försök gjordes om att få de här pengarna från finskt håll. Nu hör vi från olika håll i regeringsbasen att planernas tid är förbi. Om jag förstod ledamoten rätt så om man ska ha en chans att få de här extra anslagen så måste det vara en ganska gedigen och tydlig plan till grund för det.

Tack, talman! Så tror jag ju att det är. Ska du komma med en anhållan så behöver den var välgrundad. Och för det så behöver det vara en hel del material. Hittills har man ju behövt ta upp anslag för till exempel en utredning om Prästösundsbron på några hundratusen euro. Ska man ta fram en trovärdig plan som ska klara hela granskningen så kommer den också att kosta ett antal hundratusen euro innan vi är färdiga. Som jag sade i förra replikskiftet så har ju kortrutten kostat ca 5 miljoner i utredningar.

Tack, fru talman! Om hela den här regeringens stora satsning på skärgårdstrafiken bygger på extra anslag så är nog frågan; vad som händer om det blir ett nej, väldigt aktuell att fortsätta ställa. Det får bli så som jag uppfattade att ledamoten var inne på, att mandatperioden till stora delar går ut på att skapa ett Trafikverk och en ny logo och kanske få igång kanske delar av den här ansökningsprocessen. Och sen står vi här om fyra år och ja, så är det där vi är.

Talman! Det var lite det som jag försökte påtala i mitt anförande. Jag har inte så stor tilltro till det här projektet att få 13 nya fartyg; 5 fartyg och 8 linfärjor. Jag tror att det mest realistiska är att vi under den här mandatperioden kommer att få se ett nyare fartyg på norra linjen i stället för Alfågeln. Det är en rimlig nivå som jag tror vi kanske ser när den här mandatperioden är slut.

Värderade fru talman! Ledamoten Mika Nordberg, Ålandsdelegationen är ju ett med domstol jämförbart juridiskt organ som fattar självständiga beslut. Ledamöterna i Ålandsdelegationen representerar inte vare sig självstyrelsen eller statsmakten. Det är ofta som det framkommer i debatten att de åländska ledamöterna i Ålandsdelegationen eller rikets ledamöter är representanter i Ålandsdelegationen. Men så är det inte. När man är vald till Ålandsdelegationen representerar man uteslutande Ålandsdelegationen.

I samtliga de tre fall där Ålandsdelegationen fattade beslut om att ålägga staten att betala så förhöll sig finansministeriet mera negativ än positiv till det. Men förankrar alltid före, landskapsregeringen förankrar alltid före.

Tack, fru talman! Jag hade egentligen tänkt säga någonting annat, men med tanke på hur den här diskussionen går om extra anslag och orimligheten att vi ska få ta del av det så förefaller det mig väldigt konstigt att majoritetsblocket inte själva skulle ha tänkt de här tankarna. Jag undrar vad som ligger bakom det här egentligen? Det är ju en väldigt orealistisk satsning, 13 nya färjor. Det kanske är så att det är enklare att få igenom en färja om man misslyckas med dessa 13. Jag tror att ledamoten är inne på helt rätt spår.

Tack, talman! Jag tror att ledamot Nordberg har en mycket viktig poäng i sin dramatiska inledning. Alltså, är kortrutten död? För det står ingenting om kortrutten i regeringsprogrammet överhuvudtaget. När man läser regeringsprogrammet så får man lätt intrycket att landskapsregeringen egentligen har abdikerat från hela tänket med vägbankar och kortare rutter. Nog bör ju det rimligtvis vara en del av framtidsvisionen för Åland.

Tack, fru talman! Jag tackar för repliken från ledamoten Wille Valve. Principiellt måste jag ändå säga att jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här saken när ens eget parti begär replik på egna anföranden. Det var nämligen så att det började under förra mandatperioden, från liberalt håll. Det var väldigt ofta i den här talarstolen som en liberal höll ett anförande och efter det kom det två, tre och fyra repliker också från det liberala fältet. På något sätt och vis så var det ju ett sätt att kanske marknadsföra sina idéer och få mycket taltid och få synlighet. Det här är en fråga som jag har funderat på. Hur ska vi egentligen göra den här mandatperioden? Ska vi också börja med det? Jag såg också idag tidigare att Socialdemokraterna gjorde likadant. Socialdemokraterna begärde replik på sin minister när hon var upp. Jag vet inte om det är liksom rätt väg för att få en bra debatt (… taltiden slut).

Det är en principiellt intressant fråga som ledamoten Nordberg väckte i sin första replik. Ostridigt torde vara att talartiden i alla fall blir lägre med ett sådant förfarande.

Tack, talman! Har man glömt att säga någonting i sitt anförande när tiden tar slut så är det ju ett sätt.

Frågan är, ska vi få en bra studs i debatten också för lyssnarna och åhörarna? För vi vet alla här i salen att det är väldigt få av oss här inne i salen som ändrar uppfattning oberoende av vad andra säger. Landskapsregeringen med sina stödpartier har haft sina tregruppsmöten. Man har stött och blött alla de här frågorna till ända och när man väl kommer till salen så förhoppningsvis så håller man ihop hela vägen.

Oppositionens roll är att ifrågasätta vad landskapsregeringen gör och 99 % av vad ni gör är ju fel. Så det är ganska enkelt jobb för oss egentligen.

Talman! Det kändes nödvändigt för mig att ta mig den friheten att säga några ord om det som har upprepats nu 20, 30, 40 gånger. Att ansöka om extra anslag har också konstaterats flera gånger att detta är en del i självstyrelsens finansiering. Jag tror det har framgått med önskvärd tydlighet att det här är ingenting som oppositionen tror på. Men jag vill ställa en motfråga: Tycker oppositionen att vi inte ens ska försöka? Ska vi inte ens försöka utnyttja de möjligheter vi har? Det är självklart på det viset, de investeringarna vi har att göra, vare sig det gäller digitalisering eller i skärgårdstrafiken, de måste fullföljas. Och är det så att vi misslyckas med vårt projekt att söka extra anslag så handlar det ju direkt om att landskapet behöver ta lån till investeringar. Det är också en möjlighet. För inte kan väl heller oppositionen tycka att vi inte ska digitalisera? Att vi inte ska satsa i skärgårdsfärjor?

Det finns också åsikter om en eventuellt omställningsplan. Det finns ett gediget underlag nu på hur man ska byta ut färjorna och det handlar ju inte heller om att köpa alla färjor nya. Vi pratar här också om konvertering till exempel. Så det finns ett underlag.

Vi ska titta framåt, men under förra mandatperioden så hade det varit alldeles nödvändigt med en omställningsplan eftersom vi fick otroligt mycket dubbla budskap i lagtinget. Det skulle vara broar, tunnlar och begagnade färjor och det skulle eventuellt vara nya färjor.

Nu finns det en plan. Det handlar om att gå tillbaka till rötterna och se till att vi har fungerande färjor. Det är prioritet nummer ett för den här landskapsregeringen. Tack!

Tack, talman! Värderade lantråd, ert fokus är ju fel. Nu fokuserar ni i regeringsprogrammet på 13 nya färjor och det ni borde fokusera på är omställning som också omfattar vägbankar och nya trafiklösningar. Det är direkt olycksbådande att våra problem i trafiken i skärgården ska lösas med 13 nya färjor. Det är punkt ett; fokus är fel.

Punkt två; givetvis ska ni söka extra anslag om ni tror på det ni och tror att ni har ett starkt case. Men det finns också en annan sida av myntet. Om man söker extra anslag på alltför lösa boliner, då skapar man en så kallad negativ praxis i Ålandsdelegationen, man skapar en ansamling av nej-beslut som sedan kommer att försvåra för kommande landskapsregeringar. Det är det som vi i oppositionen är oroliga för.

Talman! Det är ju på det viset att när det gäller fasta förbindelser så är det absolut att föredra i alla sammanhang. Men nu har vi löpt den linan ut. Vi tog ju inte ett enda steg under förra mandatperioden till fasta förbindelser. Allt det är ju skjutet i sank och nu är vi vid vägs ände. Det vi måste göra i dagsläget är att satsa på nytt tonnage, de håller på att falla ihop. Vi kan inte stå här med rak rygg och säga att skärgårdstrafiken är säkrad. Vi går tillbaks till rötterna. Vi ser att vi måste investera i nya färjor för att överhuvudtaget kunna upprätthålla trafiken i skärgården. Vi tar en sak i taget och det viktigaste steget först.

Talman! Vi kan inte heller stå här med rak rygg och säga att med 13 nya färjor så har vi löst de här problemen som lantrådet beskrev. Men jag är ändå glad och jag vill betona att det som lantrådet just precis sade ändå var bra, att fasta förbindelser inte på något sätt är uteslutna. Jag blev också lite gladare av att höra infrastrukturminister Gunells andra replik, där hon också öppnade upp för att fasta förbindelser kunde vara en del av lösningarna för skärgårdstrafiken i framtiden, och det, talman, är jag övertygad om att är fallet.

Resultat när det gäller skärgårdstrafiken om man tar de senaste mandatperioden är direkt nedslående. Nästa steg vi har att vänta är antagligen ett stort skadestånd för ingenting. Det är jag den första att beklaga. Och jag säger det igen, jag har sagt det förut; det är det värsta jag någonsin har varit med om politiskt. Nu är det på det viset att vi behöver nya färjor och vi menar att den här gången ska vi ta ett steg framåt, inte tio tillbaka.

Talman! Frågan om vi tycker att det är rätt eller fel att söka extra anslag så vill jag då i så fall ställa en motfråga för att ens kunna svara på den. Vad tror lantrådet att det kommer att kosta att ta fram alla dessa material till grund för ansökan om extra anslag? Och vilken tid kommer det att ta i anspråk?

Talman! Jag har haft den här positionen i knappt åtta dagar. Jag vet att det har gjorts ett grundläggande material på infrastrukturavdelning, en omfattande rapporten när det gäller färjorna och det kommer att ligga till underlag. Infrastrukturministern har här presenterat att det kommer att komma en övergripande plan, alltså i vilken ordning vi tänker prioritera, var det ska byggas hamnar, hur elektrifieringen ska gå till och eventuellt också vilka färjor som möjligtvis går att konvertera. Jag kan omöjligtvis svara på de här frågorna i dagsläget, men det kommer att komma svar. Absolut.

Talman! Jag försökte i mitt anförande påvisa att förra gången vi fick ett misslyckande när det gällde en ansökan extra anslag för Gripöprojektet, så fanns där ett gediget material till grund, det fanns massor med handlingar och det hade kostat massor med pengar att ta fram dem. Och svaret var att det var för tunt och för lite material. Jag tror att det kommer att kosta hundratusentals euro innan man är klar med materialet till en ansökan om extra anslag. Men får ni det gjort för några tusenlappar och det går fort något, why not? Men jag tror inte att det är verkligheten.

Talman! Det finns överhuvudtaget ingen orsak till att raljera kring det här ärendet. Det är på det viset att skulle det kosta några tusenlappar eller 100 000 så är det ju en bråkdel mot vad hela kortruttsprojektet kostar, 5 miljoner, sade ledamot Nordberg. Det är jag som har ordet nu!

Vi behöver presentera ett gediget underlag, men det kan i rimlighetens namn inte komma i närheten av det som det kostade att ta fram kortruttsunderlaget.

Tack, herr talman! Det grundläggande problemet med det här är att det saknas realism i det, och också alternativet att bara följa den här rapporten rakt av det leder oss, precis som lantrådet sade, till att vi behöver ta lån. Det är inte politiskt modigt att bara häva pengar över skärgården, utan vi vill se prioriteringar. Hur ska man prioritera trafiken? Ni har just fått en väldigt hög löneförhöjning och ni förväntas komma med den här typen av prioriteringar, där vissa människor blir arga och vissa människor blir glada. Hur ska vi kunna komma vidare med det här? Det är samma, mera pengar, mera pengar! Vi behöver ha prioriteringar, det är att ta ansvar.

Talman! Jag kan garantera att lagtinget kommer att få prioriteringar också. Jag tycker att tidigare infrastrukturminister Wikström ska se sig själv lite i spegeln. Titta hur det var en ping-pong-metod i landskapets budget, ibland var det broar, ibland var det tunnlar och titta på vad man har lagt ner på det arbete. Jag har också en väldigt, väldigt stark ambition och det är att ge tydliga och klara besked till ålänningarna, inte något sockrat bud eller otydligheter. Vi har börjat med det nu och det vi säger är att vi kommer att satsa på den grundläggande basinfrastrukturen i skärgården och det är nya färjor.

Tack, herr talman! För det första, Hållbart Initiativ stöder infrastruktursatsningar i skärgårdstrafiken. Det är helt klart att det behövs, det är inte tal om det. Vi stöder också försöket att söka extra anslag, absolut till 100 %. Det som jag har anfört under den här debatten är att jag saknar lite alternativa resonemang om vad som händer ifall det blir ett nej till extra anslag, eftersom det är så stora projekt som binds upp till just extra anslaget, det är inte bara skärgårdstrafiken utan också digitaliseringen som är oerhört viktig infrastruktur. Var är resonemanget om vad som händer om det blir nej? Eftersom lantrådet nämnde att prioriteringarna kommer till lagtinget så kanske det blir ett meddelande i händelse av ett nej då eller någonting.

Talman! Jag försökte vara tydlig när jag tog den här rättigheten att bryta in i diskussionen. Det är ställt utom allt rimlig tvivel att vi behöver göra de investeringarna. Vi behöver göra investeringar i skärgårdstrafiken. Vi behöver göra investeringarna i digitaliseringen. De slipper vi inte ifrån. Och skulle det vara på det viset att det inte lyckas med extra anslag så måste vi ta lån till investeringar. Det är precis på det viset. Precis på samma vis så om vi inte lyckas med effektiviseringar, konkurrensutsättning och att öka intäkterna så kommer också landskapet att behöva ta lån till driften. Det står i regeringsprogrammet och jag flaggar för det. Ekonomin ser sådan ut och investeringsbehovet ser så ut och vi kan inte utesluta att vi under den här mandatperioden eller nästa mandatperiod behöver ta lån.

Tack, herr talman! Och då kan jag säga att Hållbart Initiativ kommer att stöda en smart investeringsagenda även om det innebär att ta lån. Investeringar, om de är smarta, leder till minskade kostnader och till förbättringar som behövs.

Tack, talman! Jag tycke mig notera att lantrådet blev lite upprörd över att vi i oppositionen inte förstod hur självklart det var att hon inte kunde redogöra för hur mycket det skulle kosta att ansöka om de här pengarna. Lika självklart borde det ju vara att vi inte kan besvara lantrådets fråga då, eftersom inte vi heller vet hur mycket det kommer kosta att ansöka om de här pengarna.

Vidare så sade lantrådet att det finns inget alternativ till att köpa de här nya färjorna, men det gör det ju visst. Det går ju att köpa begagnat tonnage. Precis som ledamot Benny Pettersson tidigare nämnde så är det ju så att dieselelektriskt faktiskt går att retrofit installera i efterhand och driva med ketchup om man så vill. Och det gäller ju inte bara nytt dieselelektriskt, det gäller ju även för begagnat dieselelektriskt i samma utsträckning.

Talman! Jag utesluter ingenting i detta läge och det tycker jag att har kommit fram också i olika replikväxlingar. Det kan hända att vi konverterar, speciellt om linfärjorna har en potential. Det kan också hända att vi behöver köpa begagnat som sedan går att konvertera. Men vad jag har förstått, utan att vara överhuvudtaget någon expert men jag brukar försöka lyssna på dem som har kunskap, är att marknaden är ju inte precis rosad med begagnade fartyg i bra skick. Jo, Norge säljer en del för att de satsar på fossilfritt. Men det är ju inte så att man kan bläddra i böcker eller kataloger och se vilka prima fartyg som är till salu.

En viktig sak i hela sammanhanget, för att få hela systemet att hänga ihop, är att de nya fartygen ska passa i våra hamnar.

Tack, talman! Jo, det stämmer ju mycket väl, det finns ju norska fartyg att tillgå. Den gröna omställningen hjälper Norge och de tjänar gott om pengar nu eftersom de säljer olja och den efterfrågan ökar ju med hjälp av den gröna omställningen. Så då kan väl vi köpa deras båtar medan de byter ut till fossilfritt.

Jag hade lite svårt att hänga med i det resonemanget, det som ledamot Egeland förde. Jag förstod inte riktigt vad Egeland menade. Finns det begagnade norska fartyg på marknaden som kommer att gå att konvertera och som passar in i vårt system så utesluter jag inte det heller.

Talman! Jag tog ingen replik på lantrådet, men jag vill verkligen ta avstånd till den kritik hon gav den moderata gruppen för nedlagda planer för att förkorta färjrutter och omställning av flottan mot mer hållbarhet. Det är Hållbart Initiativ, Obunden samling och Centern som ni ska ge den kritiken. Kritiken bör skickas dit den ska.

Det finns en hel del i regeringsprogrammet som gör mig glad och en del som väcker frågetecken, men jag antar att så lär det vara den här mandatperioden när man sitter opposition. Du får inte samma möjlighet att bli insatt i frågor som ska förverkligas, det är regeringspartierna som har den fördelen. Inte alltid men oftast.

Det är väl därför som det för oss i oppositionen väcker frågor när man läser i programmet för det finns mycket saker som lyfts i programmet. Men som jag sade igår så tycker jag att det saknar konkreta politiska mål på flera områden. Nå, nog om det.

Som avgående minister så kan jag faktiskt känna mig rätt nöjd med de skrivningar som finns inom social- och hälsovårdsområdet. Jag har själv fått frågan ett antal gånger sedan jag slutat som minister hur det känns. Mitt svar har varit att det är alltid svårt att lämna sina små bebisar för det är så som det har känts.

Det jag dock kan läsa i programmet är tydliga tecken på att de kommer att tas om hand på ett bra sätt, men eftersom det här området är något jag är insatt i så kommer jag givetvis noggrant att följa hur väl de blir omhändertagna. För det är såklart kul att se att de får fortsätta växa och förhoppningsvis bli något riktigt bra. De är ju alla föräldrars dröm och här finns alla förutsättningar till det. Det ska till exempel bli spännande att få ta del av hur åtgärdsprogrammet slutligen blir kring de äldrepolitiska programmet då det ännu inte var klart när vi slutade. Jag vet att målet var att det skulle vara klart inom detta år. Här har man jobbat brett politiskt och jag tycker att det kan man känna av kring detta område i programmet. Vi måste ta utmaningarna på allvar och jobba strukturerat för att klara av det. För utmaningar kommer det att finnas kring den åldrande befolkningen, det är inte en tvekan kring detta.

Det är därför glädjande att också se att man ämnar fortsätta med de hälsofrämjande insatserna inom förebyggande vård samt att man tar åtgärdsprogrammet kring folkhälsostrategin till nästa steg så som budgeten för 2024 banat vägen för. Det är det enda rätta. Även där är jag övertygad om att kring så stora områden som de handlar om så var det en god idé med en parlamentarisk grupp som tillsammans lade grunden. Jag hoppas att vi framåt kan hitta nya områden där vi kan jobba på liknande sätt. Politik som berör många, och som behöver långsiktighet, blir enklare och tydligare om man jobbar tillsammans kring detta.

Det finns mycket annat som jag ser att får en fortsättning, till exempel den grupp som tillsattes med representanter från ÅHS och landskapsregeringen kring framtidens vård och hur den ska se ut. Här tar ni det, som jag förstår det, en bit längre och planerar även kring hälso- och sjukvården att ta fram en strategisk plan, kanske likt den kring folkhälsa. Det är bra att ni tar den frågan på allvar. Vi måste analysera och grotta ner oss i hur vi vill att vår hälso- och sjukvård ska vara på Åland i framtiden. Det blir synnerligen viktigt så att vi kan bestämma hurdant behov som finns och hur vi till exempel ska bygga eller bygga om de sjukhuslokaler som behövs nu och framåt på Åland. Behovet måste utgå från det och det måste göras först. Ingen kan behoven på Åland så som de som jobbar med dessa frågor. Sedan ska man såklart ta in hur andra gör utanför Åland, det är för mig helt självklart.

Influenser utifrån och kunskap utifrån är alltid viktigt och därför hoppas jag att ni fortsätter arbetet med att Åland kan få en associerad plats i WHO. Vår landskapsläkare har varit med på de senaste mötena med den finska delegationen. Jag hoppas att detta blir en av de frågor som den nya ministern kan ta med sig till kommande ministermöte med social- och hälsoministeriet och ministern. Detta var något som jag inte hann få i hamn under min ministerperiod men frågan är ställd, den lever nu och den måste vi ta vara på. Jag tycker att Åland har en given plats i WHO som associerad medlem.

Det finns några saker, som sagt, som väcker frågor om hur har man tänkt ta saker vidare från fina ord till konkreta åtgärder. Vi som inte sitter i regeringen ser inte andra dokument eller viljeyttringar än de ord vi har framför oss.

Jag skulle ändå vilja lyfta det som jag hoppas att skulle kunna bli en verklighet när man börjar ta fram en ny lagstiftning kring närståendevårdare. Det nämns inte i programmet men jag vet att det måste göras om riksregeringen gör det som de har skrivit i sitt regeringsprogram till halvtid på deras mandatperiod. Jag hoppas att man ser till att hela Åland får samma kriterier att hamna i de olika vårdnivåerna för stöd och att ersättningen blir lika oavsett var du bor på Åland.

Vi vet att vi inte klarar av att tillmötesgå allt behov kring omsorg utan dessa närståendevårdare. Det är smart ekonomiskt och inte alls dumt att uppmuntra flera att bli närståendevårdare. De som är närståendevårdare bör och ska få en tillräcklig summa betalt för det.

Vi gick till val i Moderaterna på att höja ersättningsnivåerna med 25 % i alla vårdnivåer och det är inte en dum investering. Om personen med ett vårdbehov i stället skulle vårdas på en institution skulle kostnaderna per dygn ligga på över 200 euro, ja närmare 250 per dygn. Det motsvarar knappt en vecka jämfört med vad en närståendevårdare får betalt per månad. Så satsa på det! Det är en smart ekonomisk politik.

Sedan måste det så klart finnas vårdplatser när de inte kan vårdas hemma längre, men det är ännu en kommunal angelägenhet att se till att de finns tillräckligt ned sådana.

Till sist, en sak som jag har funderat på sedan igår när Liberalerna hade sitt gruppanförande. Det sades att man skulle se över hur man kan ta tillvara det som den tredje sektorn gör, och att man inte från det offentliga ska göra det som de kan göra eller som de till och med gör bättre. Visst det är förnuftigt, men är det möjligt med det PAF-regelverk som vi har och principbeslut? Idag är det tydligt att man inte får betala ut PAF-medel för lagstadgad verksamhet. Har man under denna mandatperiod även tänkt ändra det på samma gång som man ändrar att det kommer att fattas beslut för finansiering för flera år i taget? Idag är det krångligt kring de regelverken. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamoten för ett bra anförande. Du nämnde inledningsvis att man sätter igång ett arbete av tidigare minister och undrar hur fortsättningen blir. Jag hoppas att ministern ser på flera ställen skrivningar i regeringsprogrammet att flertalet av de projekt som ministern och jag har varit med på ett hörn på kommer det att vara en fortsättning på. Projektet Barn och ungas hälsa och välfärd p 3,5 år har precis i november bara pågått ett år. Vi kommer att se väldigt många fler konkreta saker som kommer att växa ut ur det här. Vi har folkhälsostrategin som är parlamentariskt och som kommer att fortsätta. Vi har för nästa års budget fritidssedlar för barn och unga inom idrott, motion och kultur. Så det är väldigt mycket som det kommer att vara en fortsättning på. Jag hoppas att ledamoten också ser positivt på det.

Talman! Ja, det är precis det jag gör. Jag tycker att det är roligt att se att mina små bebisar och dem som vi har delad vårdnad kring. Nej, jag skojar. Det känns roligt att se att det lever vidare. Jag har stor förhoppning på att det kommer bli någonting bra.

Tack, talman! Jag är helt övertygad om att oberoende om vi sitter i regering eller opposition så har vi ändå en väldigt likvärdig syn på de här frågorna. Det är väldigt viktiga och prioriterade frågor som inte går att släppa. Ska vi ha ett socialt hållbart Åland så är det centralt att vi arbetar vidare med de här frågorna.

Talman! Ja, det är prioriterat, det är viktigt och det tror jag att vi alla här i salen kan vara överens om. Men jag kommer att ha extra stort fokus på det här området, följa det noga och jag vet att det kommer ändå att tas emot på ett bra sätt.

Talman! Det har varit flera intressanta anföranden kring regeringsprogrammet. Alla har vi våra hjärtefrågor. Jag tycker att det finns bra skrivningar i regeringsprogrammet, men jag saknar en del saker eftersom man har sina egna hjärtefrågor.

Jag tänker i mina anföranden belysa, turismen, turismen, näringslivet, skattegränsen, ägarstyrning, sjöfart och kommunikationer.

Alla här i lagtinget vet ju precis som jag att vårt näringsliv och turismen är viktiga. Ringeffekterna är stora för vårt näringsliv, kanske större än vad flera av oss tror. Turismen är en oerhört viktig basnäring för det åländska näringslivet och har en enorm potential med stora tillväxtmöjligheter.

I regeringsprogrammet på sid 20 står det att läsa: ”Turismen har stor betydelse för Ålands attraktionskraft och ekonomi”.
Lantrådet Katrin Sjögren sade i sitt anförande igår: "Turismens potential kan ytterligare förbättras genom platsutveckling och marknadsföring. Turismstrategin ska vara vägledande."

Jag är lite besviken över att turismen bara får några ynka få rader i hela regeringsprogrammet. Letar man ordet turism så är det inte mycket. Kanske det ska vara så? Men jag har varit företagare och verksam inom handel och turism på Åland i över 30 år. Mitt hjärta blöder lite för alla turistföretagare runt om på Åland. Det behöver ges visioner och ambitioner för att kunna verka där ute. Det är viktigt.

Just nu tas det fram en färdplan för hållbar turism 2030 och en handlingsplan 2024-2025. Den omnämns inte i regeringsprogrammet och inte heller den turismstrategin som nämndes igår i debatten. Det här är viktiga saker för åländska turistföretagare. Jag hoppades lite mer på regeringsprogrammet, att de skulle ta upp någonting gällande turismen. Jag vet att det finns folk som har ambitioner och idéer kring turismen i regeringspartierna.

Jag hoppas nu att färdplanen för hållbar turism 2030, som är ute på remiss nu, kommer till lagtinget för debatt. Det är viktigt.

Det verkar finnas en förkärlek till Visit Åland när man läser programmets skrivningar om turismen. Det står: ”Visit Åland ges långsiktiga förutsättningar och flerårig finansiering”. För det första, är det rätt väg att gå att låsa upp sig till Visit Åland i flera år?
För det andra vad säger att det inte finns andra aktörer och mediehus lokalt här på Åland eller utomlands som kunde sköta vissa uppdrag i turismuppdraget? Det här bör upphandlas och konkurrensutsättas, det är min åsikt.

Varför kopierar vi något som vi har gjort likadant år efter år? Har vi ens stämt av att alla uppsatta mål i tidigare turismstrategi följts eller ens har uppnåtts? Har Ålands destinationsmarknadsföring fungerat bra och är vi nöjda med resultatet? Och vad säger den kommande färdplanen som är ute på remiss just nu?

Det gäller att ha visioner och se möjligheter. Jag tänker försöka vara lite konstruktiv och komma med goda idéer. Det är roligt att vara lite visionär som politiker. Kanske regeringspartierna kan snappa upp någonting, trots att de läggs fram av oppositionspolitiker ledamoten Holmberg.

Jag fick en artikel från engelska tabloidtidningen Daily Express, söndagsbilagan, upptryck framför mig förra veckan. Den finns på nätet.  ”Det vackra ölandet i Europa som är en del av EU men som ingen har hört talas om.” Det var en jättefin artikel om Åland och vår ställning i EU, vår självstyrelse, vår historia och detta i kombination med ljuvliga bilder från Färjsundsbron och övriga Åland. VOOW! Här finns det potential att locka nya turister till ölandet Åland. Så nu är frågan, hur ska vi få britterna att hitta till Åland med flyg? Hur ska vi få européer att lära sig mer om Stormskärs-Maja eller vår självstyrelse? Kan vi kanske lyckas få direktflyg hit med turister när vi inte får folk iland från båtarna?

Istället för att kopiera allt som rör Visit Åland, Åland Living, Ålandstrafikens information och AMS år efter år - det mesta rullar liksom på som vanligt - så kanske vi kan få dessa att samarbeta mer eller till och med att kopplas ihop till nya enheter?

Jag saknar i regeringsprogrammet lite nytänkande generellt. Det är lite samma med näringslivet, det är inte så mycket nytänkande där. Jag antar att det är för att vi har det så bra.

Hur ska vi få de åländska hjulen att snurra ännu mer? Det är viktigt. Ledamot Asumaa var inne på flera bra saker gällande näringslivet.

Det är mycket kostnader i det här regeringsprogrammet, som företagare behöver man också se till intäkterna för det är grunden för att vi ska få det här att fungera.

Åland har idag enligt ÅSUB 2 872 företag. Av dessa företag, ungefär 10,5 %, så är 302 verksamma ute i skärgården. 89,5 % finns på landsbygden, i Jomala och i Mariehamn. Det är viktigt att vi inte tappar fokus på hur vi kan få dessa 89 % tillsammans med 10,5 % av de åländska företagen att kunna växa, utvecklas och fungera. Det handlar om att skapa bra förutsättningar för alla de åländska företagen.

Det handlar om att verkligen åtgärda skattegränsproblematiken. Det räcker inte med ett skattegränskontor. Problemen med skattegränsen är akuta och måste prioriteras. Men här litar vi än så länge på finansminister Perämaa och näringsminister Josefsson. Vi hoppas att ni tar tag i det här, för det här är oerhört viktigt.

Tiden går fort. Jag tar upp ägarstyrning, sjöfart och kommunikationer i mitt nästa anförande. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Anders Holmberg. Jag tror att satsningen på turism blir mycket mer än bara en påse pengar en gång per år. Tittar vi i budgetförslaget så finns det en satsning på flygtrafik till Helsingfors. Det är viktigt. Det finns bokningssystem för Ålandstrafiken. Det finns nya skärgårdsfärjor. Det finns satsning på nya cykelvägar. Det finns satsning på åländsk mat. Det finns satsning på rent vatten. Satsning på integration så att vi får in nya ålänningar med nya idéer som snabbt kommer ut på arbetsmarknaden eller startar företag. Det är bra för turistbranschen. Det handlar ju om export och där håller jag med ledamot Anders Holmberg. Jag tycker att det görs ganska mycket faktiskt.

Sen det gäller samordningen så där finns det mycket att göra. Men det är väl kanske inte exceptionellt för turismen egentligen.

Talman! Ledamot Holmberg belyste flera bra saker. Jag sade också att det finns bra saker som är positiva i det här regeringsprogrammet.

Men om man tittar generellt på turismen så om inte folk i Storbritannien känner till Åland och om man i Europa inte känner till Åland, då har man misslyckats med vår destinationsmarknadsföring. Hur vi ska få dem att komma hit? Tycker inte ledamot Holmberg att det vore bra att upphandla marknadsföring och destinationsmarknadsföring och informationsenheten? Eller vill ni i regeringen per automatik anlita samma entreprenör eller förening för den här verksamheten? Är det detta som är regeringens syfte framöver här i fyra år nu?

Tack, talman! Det första är att jag vet att ledamot Anders Holmberg många gånger ondgör sig över att passagerarna inte stiger iland på Åland, utan de åker bara vidare. Där kanske vi måste se oss i spegeln, hela Åland. Är vi tillräckligt attraktiva för att man ska stiga i land? Man väljer att stanna kvar på båten. Nu är inte de passagerarna de enda, de är bara en promille av den potential vi har. Men för att lyckas att marknadsföra Åland i England så krävs det nog en ganska stor budget för att det ska göra skillnad.

När det gäller upphandling så tror att jag det är väldigt, väldigt viktigt att man har nyckeltal som man läser av, också när det gäller Visit Åland och den dryga miljon som vi lägger iväg varje år. Det måste vara nyckeltal på antal besökare, övernattningar och tidpunkt på året. Och gärna hur mycket de spenderar också för det är också väldigt svårt och det är ett nyckeltal som inte ÅSUB kan få fram av olika orsaker. Men att läsa av och se om det är värt de pengarna och det är nog steg ett innan man ifrågasätter Visit Åland.

Talman! Ledamot Holmberg påstod att jag kritiserar Visit Åland. Jag tycker inte att jag gör det, utan jag vill belysa istället om vi per automatik ska jobba med dem. Just dessa mätbara mål du pratade om, har man följt upp de här turismstrategierna med mätbara mål och sett att allt fungerar? Om vi nu inte lyckas få i land folk från kryssningsfartygen, då har vi inte heller riktigt lyckats med vår marknadsföring. Då är ju frågan om destinationen är att åka på båtarna istället för att gå iland?

Jag ska försöka besvara några frågor. Jag har också ett planerat anförande senare idag eller om det blir imorgon.

Men om vi börjar med färdplanen om turismstrategin så hade jag mitt första möte om detta i morse. Vi beslöt att ta den till lagtinget i början av 2024. Den kommer snart. Det kommer också ett tillhörande dokument med en handlingsplan som just nu har väldigt många konkreta åtgärder. Det är också en anledning till varför det inte är med i regeringsprogrammet, för det här är ett arbete som är på gång och i rullning. Vi hade lite av den principen att vi inte nämner sådant som redan är igångsatt. Men det kommer ett stort paket i början av nästa år med konkreta åtgärder för 2024 och 2025 och sedan hela den här strategin fram till 2030.

Jag fortsätter lite om samordning och Visit Åland i nästa replik.

Talman! Tack för det svaret. Det är jätteintressant och roligt att det kommer hit. Jag tror att det är viktigt att vi belyser för hela lagtinget hur viktig turismen är, vilka ringeffekter det får på vattnet och vilka intäkter det skapar till vårt landskapet. Det är jätteviktigt.

Sen är det intressant också för att ÅSUB kommer med en jättefin rapport här i mars, där man belyser turismens samhällsekonomiska inverkan på samhället. Den är ju jätteintressant att ta med i den här diskussionen. Det kanske vore skäl att vi väntar med den debatten tills vi får ÅSUB:s verktyg som man tar fram vart femte år. Det kommer att vare en otroligt intressant läsning.

Turismen är otroligt viktig för Åland, det är en av de största basnäringarna. Vi kan se hur vi lägger upp det arbetet i lagtinget, t.ex. handlingsplanen kan man också föra till ett utskott eller liknande. Jag vill arbeta med frågan väldigt brett och välkomnar också oppositionen och alla goda idéer. Jag hoppas att den kommande debatten om turismstrategin handlar om vad vi ska göra nu kommande åren och konkreta åtgärder. Jag tar emot alla goda idéer som finns oavsett parti.

Talman! Det låter bra. Jag tycker att det är roligt att minister Josefsson sträcker ut en hand och framförallt inte ratar oppositionen. Det var precis det som jag också antydde i mitt anförande, jag kommer gärna med idéer till lagtinget. Jag tycker att det vore roligt för Åland och vår framtid om regeringspartierna tar fasta på vissa saker. Jag har redan haft bra diskussioner i kulisserna med vissa i regeringspartierna och det är viktigt. Det är jätteviktigt att vi tillsammans får den här skutan på rätt köl.

Talman! Tack för anförandet. Jag tycker att det är väldigt bra att ledamoten lyfte turismen. Jag förstår också att han kanske saknar mera konkreta åtgärder. Men skulle vi fylla allt som vi pratade om så skulle det bli väldigt långt.

Mina kollegor i regeringsblocket har ju listat en hel del saker som redan görs för turismen på Åland. Det är verkligen en basnäring som vi ska satsa på. Jag tänker också utgående från ett marknadsföringsperspektiv att det finns mycket man kan göra med små medel. Vi hörde tidigare ledamot Asumaa som tog upp bland annat julevenemangen där man koordinerar och marknadsför. Jag tror att det viktigaste är att de som kommer till Åland trivs här och kommer tillbaka så att det kommer fler och fler bussar varje gång när man har arrangerat någonting och detta har vi sett prov på.

Talman! Ledamot Liz Mattsson berörde flera saker som jag håller med om. Jag tror också att det är viktigt att vi får iland de här människorna så att de kommer till alla evenemangen så att vi har en möjlighet att bygga upp en turism. Just nu så är det många turistföretagare som går på knäna. De har kämpigt att få sina verksamheter att fungera. Då bör vi också fundera, varför har de det kämpigt? Jo, det har varit en pandemi, men vi kan inte skylla allt på pandemin. För att vi ska få ett blomstrande näringsliv med turismen, då behöver dessa turistföretagare ges lite visioner och ambitioner från oss här i salen. Därför kan den här debatten som minister Josefsson lyfte bli väldigt viktig. Det är ju roligt om vi kan få det som ett instrument för hur vi ska jobba också.

Jag ser fram emot debatten som är under våren. I regeringsprogrammet har vi en vision om att sätta längre PAF-stöd, vilket gör att olika föreningar som driver evenemang osv. kan få längre verksamhetsförutsättningar. Det gör ju också att man på lång sikt kan garantera till exempel bussgrupper som kommer, de behöver lång framförhållning för att kunna boka. De som ska vara med i evenemangen kan planera för de gäster som ska komma. Men det blir jätteintressant också att diskutera under våren. Jag är också nyter på att diskutera vidare med ledamoten kring hans idéer och visioner för framtiden gällande turismen.

Talman! Just stöden kring PAF och fleråriga avtal är jag lite skeptisk till. Däremot tycker jag att vi kanske borde titta på mera stödformer eller möjligheter till exempelvis föreningar eller till och med företag som vill skapa evenemang eller aktiviteter utanför högsäsong. De skulle då kunna söka bra möjligheter för att få igång ett evenemang och börja bygga upp någonting. Jag tror att den satsade pengen kommer att betala sig igen.

Tack, talman! Det gläder mig att ledamot Holmberg lyfte turismen. Den är jätte jätteviktig för oss. Jag skulle vilja understöda tankegångarna att vi får inte bli för bekväma och ta allt som självklart att vi ska fortsätta som förut. Vi måste våga se på nya marknader och vi måste våga ta steg ut i det okända för att attrahera besökare. Då kanske vi måste ta nya grepp. För att citera en av kollegorna från regeringsmajoriteten igår: "Det finns inga någi att va rädd för". Det gäller nog kanske även att utmana dem som ska göra vår destinationsmarknadsföring.

Talman! Det gläder mig att ledamot Kanborg har lite samma idéer. Jag tror att när vi som företagare kommer in här så ser vi vilka ringeffekter turismen verkligen har. För det är ju inte så att man bara bor på ett hotell till exempel, utan det är mycket som händer vid sidan av. Det ska transporteras mat till hotellet, frukost och det blir sådana effekter för hela vårt samhälle. Om vi nu är ärliga så turismen har en jäkla potential alltså. Så är det bara.

Tack, ledamot Holmberg för ett bra anförande. Du lyfte en viktig sak. Jag tycker om den konstruktiva tonen som du har också. Jag tror att det är viktigt att både ifrågasätta och blicka framåt och det behöver man göra.

Det som man behöver komma ihåg är att det nuvarande upplägget är ju mera än en påse pengar, som min kollega sade här för en stund sen. Det finns väldigt många saker som man gör inom Visit Åland framförallt och den delen. Man måste komma ihåg att även om vi generellt sett är för upphandlingar så kanske det också försvinner saker som de håller på med. Så att skruva i det här upplever jag inte att har kommit som en beställning från branschen. Men jag tycker för den sakens skull att vi inte ska luta oss tillbaka. Vi måste också ställa de här frågorna och se om vi kan göra det på andra sätt. Till exempel angående nya marknaderna så kommer ju det stora flertalet från våra närområden, jag tror att det är 80 % eller något sådant. Men vi ska alltid titta framåt.

Talman! Ekström har rätt i flera saker han säger. Det är ju så faktiskt, nu tappade jag det... Jag avstår.

Jag vill också lite bara bemöta skattegränshanteringen att den behöver vi fokusera på. Problemet här förstås är att det inte är vår behörighet vilket gör det lite svårt. Men även i detta regeringsprogram så står det att vi ska arbeta hårt för det. Vi har lovat att jobba hårt och vi kommer att försöka jobba parlamentariskt också, att vi försöker bredda i det här. För det här är en fråga som jag upplever att enar det här lagtinget, vi måste komma framåt och det ska vi göra. Jag hoppas verkligen att vi under mandatperioden kommer att komma fram med den här frågan för det börjar bli akut.

Talman! Nu kom jag på vad jag skulle säga i mitt första repliksvar. Jag håller med dig där, just samarbete över gränserna. Det är roligt att se att det är lite nya ledamöter i den här salen som kanske tänker lite på ett annat sätt. Opposition och regering, absolut, men jag tror också att i vissa frågor, skattegränsen och minister Josefsson berörde turismen, så behöver vi en samsyn och framförallt en bred majoritet. Inte ska vi bara sitta här och gnälla och klaga. Som ledamot Ekström sade så måste vi se lite framåt också. Det är jätteviktigt. Vi är här för att göra det bästa för Åland.

Herr talman! Jag tänkte ägna detta anförande åt att prata om prognoser i huvudsak. Men jag kan väl passa på att nämna ordet extra anslag och skattegräns ifall någon i replik vill lyfta de frågorna, men jag tycker ju att de frågorna har berörts så pass mycket så jag fördjupar mig inte desto mera i dem. Nu pratar vi om prognoser.

På sidan 12 under rubriken Framtidssäkrad ekonomi så står det så här i den sista meningen: "Transparens, noggranna prognoser och en god uppföljning är avgörande för att bygga förtroende och säkerställa att offentliga medel används effektivt och rättvist." Jag kan säga att den meningen formulerades i gott samarbete med min företrädare. Vi var eniga om varje ord som står här för det är viktiga saker. De låter enkla, de är lätta att skriva ner, men det finns ganska mycket innehåll i bakgrunden. Jag tänker prata mest om det här med prognoser.

När nuvarande lantråd hade kommit fram till vilken regeringskonstellation hon avsåg att gå i regering med och hade tankar om vilka personer som skulle bli ministrar så i det läget så fick jag möjligheten att diskutera med dåvarande regering. Jag fick möjlighet att prata med finansavdelningen inför det som skulle bli det här ekonomikapitlet med ekonomirubriken i det här regeringsprogrammet. Jag såg ju utifrån tidigare erfarenheter i det här jobbet att vi hade egentligen ingen utgångspunkt för det ekonomiska läget. Vad skulle vi säga? Jo, förstås orden strukturellt underskott och kanske balanseringsbehov. Men hur stort är det här behovet? Det hade förekommit en viss politisk debatt om det här inför valet, förstås. Någon sade att det var bra och någon sade att det var sämre. Men allting hade gjorts via politiska filter, om vi kallar det på det viset.

Tjänstemännen på finansavdelningen utifrån sin roll, tjänstemannaansvar kan man också säga, fick uppdraget att göra en bedömning. Hur stort är resultatförbättringsbehovet för den här sexåriga perioden, som vi hade som grundtes att använda, för att balansera ekonomin?

Man får väl ärlighetens namn säga att finansavdelningen inte fick så särdeles mycket tid att göra det här jobbet, men de gjorde sitt bästa. De slog sina kloka huvuden ihop och vi fick den här bedömningen som leder till att vi bedömer att det kvarstår ett balanseringsbehov på ungefär 25 miljoner euro delat på sex år. Det är siffror som ni alla känner igen. Väl så. Då fick vi en siffra på det som inte hade ett politiskt filter eller hade någon politisk färg i bedömningen. Det här är det närmaste vi kan komma sanningen just nu.

Det som kanske är mer problematiskt - det står det lite grann om våra skatteintäkter här i regeringsprogrammet också - är att intäktsförändringar kan påverka balanseringsbehovet uppåt eller neråt. Det förstår alla. Men det enda vi har att utgå ifrån är statens bedömningar för några år framåt. Deras ramar och bedömningar av skatteintäktsflödet i landet ger oss en avräkning så småningom. Sedan en bedömning av samfundsskatteintäkter och förvärvsintäkter, kapitalskatteintäkter här på Åland, vilket ger oss en skatteavräkning. Jag befarar väl att de här prognoserna inte är så väldigt exakta, kanske framförallt därför att det är ju svårt att bedöma hur bra våra åländska företag går, vilka resultat de genererar och vad man kan förvänta sig att de ska ge tillbaka till samhället i form av samfundsskatteintäkter i framtiden. Det här kommer inte att vara lätt för någon att bedöma på förhand. Hur väl går våra rederier? Jag nämner inte namn på företag, men vi har de stora bankerna som är aktiva här på Åland och så vidare. Det här är ingen lätt sak. Men man måste ju förstås göra så gott man kan.

Jag bedömer att svagheten i regeringsprogrammet inte ligger i bedömningen av landskapets kostnader i förhållande till verksamhetsintäkterna, det som vi ska vidta åtgärder mot för att förbättra resultatet. Svagheten ligger kanske i bedömningen av skatteintäkterna via statens ramar och deras bedömning av vad som kan ge skatteintäkter.

Jag är själv väldigt övertygad om att det nya ekonomiska systemet är bra på lång sikt, men jag är samtidigt rätt övertygad om att det kommer att ge ganska mycket fluktuationer från år till år. Om ett rederi genererar 100 miljoner euro i vinst så ger det oss en massa skatteintäkter ett år och sen kanske det om några år är precis tvärtom, att det inte ger nästan någonting alls. Konjunkturerna påverkar de stora företagen väldigt mycket förstås, men när massan är så liten så kan skillnaderna från år till år blir stora. Ibland kan det bli så att vi har mycket mera intäkter än vi hade räknat med och något annat år har vi har mindre. Så det gäller att hitta den där baslinjen för vad man förväntar sig att man ska få i intäkter. Det om prognoser till den delen.

Landskapsregeringen har som bäst för avsikt att skriva ett avtal med ÅSUB som lite förfinar de här prognosinstrumenten. Vi har för avsikt att be dem inom ramen för de uppdrag de gör att från och med år 2025, när vi tillämpar det finanspolitiska ramverket, göra analyser över hur stort landskapets sparande skulle vara om konjunkturläget vore neutralt, alltså kopplat till de överskottsmål som också lagtinget ska ta ställning till här så småningom. Vi kommer att få den här typen av analyser från ÅSUB i framtiden.

Vi kommer också att förfina och förbättra, tror vi, de uppgifter om ekonomin som kan föras ut till allmänheten via ÅSUB. Framöver ska ÅSUB ge en rapport om det ekonomiska läget i april inför budgeteringsarbete. Då ska det också ges en sammanställning av det ekonomiska läget i inledning av oktober månad varje år.

Med tanke på det jag sade här inledningsvis om att vi gick till val här på Åland utan att ha en, på tjänstemannaansvar, framtagen bild av det ekonomiska läget så förhoppningsvis ska vi om fyra år när vi går till val kunna ha en beskrivning av åtminstone ÅSUB hur det står till gällande ekonomin. Det kan ju bli så att det ligger mig till last som finansminister om fyra år, men förhoppningsvis ska vi ha en bättre situation än så. Tack!

Tack finansministern för ett intressant anförande som också till viss del andades optimism.

Finansministern var inne på vad som är möjlig svaghet i regeringsprogrammet. Jag har framhållit i mitt anförande att svagheten i regeringsprogrammet ligger i att vi förlitar oss mycket på extraordinarie anslag. Men det är inte så att vi är emot extraordinarie anslag på något sätt. Vi bara konstaterar att i princip borde regeringsprogrammet skrivas om beroende på utfallet av extra anslagsansökande. Men som medlem i finans- och näringsutskottet och ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden är jag givetvis intresserad av den framtida processen för framtagande av extra anslagsansökningarna. Jag skulle vilja höra lite finansministern beskriva om det redan finns någon grovhuggen tidtabell. Kan vi förvänta oss en extra anslagsansökan i samband med rambudgetdiskussionerna i april eller möjligen först i de ordinarie budgetdiskussionerna 2025?

Herr talman! Nej, jag ids inte börja spekulera i någon tidtabell för extra anslagsansökan. I första hand ska infrastrukturavdelning, under ledning av infrastrukturministern, ta fram en modell, en prototyp av fartyg för skärgårdstrafiken som nämns i regeringsprogrammet. När det arbetet är färdigt så kommer det en bedömning av kostnader osv. som ligger till grund för ansökan. Lagtinget kommer att behandla det, om och när landskapsregeringen lägger fram det, som ett normalt dokument. Den frågan behandlas i utskottet och så småningom tar lagtinget beslut om frågan och alla kommer att involveras i diskussionen. Jag tycker inte att det är värt att rösta nej för det här regeringsprogrammet i detta skede, eftersom den frågan kommer att kunna behandlas djupt och (… taltiden slut).

Ja, det var ju en intressant knorr på slutet där. Vi får återkomma till det möjligen i anförandet.

Men åter till vårt diskussionsämne. Då förmodar jag att det är ungefär samma process som gäller för digitaliseringsärendet, alltså extra anslag, om att genomföra digitalisering såsom det beskrivs i regeringsprogrammet. Det vill säga det är digitaliseringsminister Josefsson som i första hand har bollen, börjar beskriva problemet på ett gott sätt och sedan ska finansavdelningen bereda det vidare. Kommer det att vara två olika extra anslagsansökningar eller kommer de att vara samma?

Herr talman! Det är väl att ledamoten Valve visar stort intresse för de frågorna. Men de här detaljerna har vi inte hunnit komma in på. Jag tror att det nämndes förut att vi tillträdde för åtta dagar sedan och vi har inte svar på riktigt alla frågor. Ledamot Nordberg nämnde siffran 99 %, men kanske vi inte har riktigt svar på 99 % ännu. Men i varje fall, jag har inga mera konkreta förslag. Men jag vet att mina kollegor har ett stort intresse för frågorna och kunskap också. De har en stor vilja att komma framåt, så snarare förr än senare.

Tack, herr talman! Jag blev nyfiken på just den här dealen med ÅSUB och vilken information de ska ta fram. Finansministern nämnde just den utredning som ska tas fram inför att lagtinget ska slå fast budgetutrymme under våren, alltså det nya ramtänket. Jag har varit ganska nyfiken och jag är nyfiken på vad det är för underlagsmaterial som lagtinget kommer att få ta del av när vi ska föra de breda diskussionerna under våren och fastslå detta budgetutrymme. Men om jag förstår det rätt så kommer den här nya ÅSUB-rapporten att vara en del av det underlaget som vi får ta del av inför den diskussionen.

Herr talman! I så fall var jag lite otydlig, eller jag var väl rätt tydlig när jag sade att det här med analyser gällande överskottsmål är att konjunkturrensa utvecklingen. Det är något som kommer att komma sen senare.

Det som det finanspolitiska ramverket säger att ska göras nu till våren är att komma med förslag på kostnadstak som ligger till grund för hur mycket medel landskapsregeringen, lagtinget är villig att ge till respektive avdelning inför budgetarbetet. Det är två skilda saker. Men jag kan inte stå här och precis säga vilket underlag som kommer att finnas med, men så fylligt som möjligt. Landskapsregeringen och majoriteten avser att börja arbetet genast efter nyår, det som kopplar ihop med det resultatförbättringsbehov vi har. Jag hoppas att vi ska kunna visa på att vi menar allvar med det här.

Det ska bli intressant att se hur vi diskuterar det, vi diskuterar på våren och på vilken nivå. Vi har en tendens här i lagtinget att fastna i detaljer. Men om vi under våren ska föra en diskussion som har mera med de stora linjedragningarna att göra så ska det bli intressant att se vilket underlag som landskapsregeringen kommer med första gången som vi gör den här operationen. Jag ser fram emot det.

Herr talman! Det som jag säger nu så vill jag inte alls gå händelserna i förväg. Det här känner ledamoten Röblom till också som har suttit runt regeringsbordet. Landskapsregeringen kan föreslå åtgärder som kan påverka enskilda personers tjänsteförhållanden och sådana saker. Som sagt jag går inte alls händelserna i förväg, jag har inga sådana namn inom kroppen, i mitt huvud eller något tankar om det just nu, annat än att jag vet att det kan komma att gå på det sättet om man ska uppnå de här målsättningarna. Så när landskapsregeringen föreslår det i samband med budgeten så måste man genomföra samarbetsförhandlingar. Jag vet inte riktigt själv hur vi ska hantera det under våren här när vi för fram något för lagtinget att diskutera när vi egentligen borde ha pratat med personalen före.

Tack, herr talman! Ingen kan förutsäga framtiden, och de som inte kan förutsäga framtiden är ekonomerna, brukar man skämtsamt säga. Jag tycker ändå att ministern var inne på rätt spår här och pratade om att vi behöver hålla i pengarna. Jag tror också att just det sättet att hantera Ålands ekonomi på är det som gör att vi har pengar på banken fortfarande. Vi har ganska bra med pengar i kassan. Det var väl det som jag ville säga inledningsvis.

Men sedan har jag blivit lite orolig när debatten har framskridit här. För Obunden Samling är det väldigt viktigt att landskapet fortsättningsvis hålls skuldfritt, att vi inte upptar lån. Men jag vet inte riktigt, hur ser finansministern på den här frågan? Det är en viktig fråga.

Herr talman! Jag tror att det första är att vi inte längre kan tillåta den expansion av verksamhetskostnader som har förkommit fram tills nu.

Herr talman! Bästa lagtingskollegor. Förra veckan presenterade regeringen Sjögren det regeringsprogram som ska utgöra grunden för samarbetet mellan Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna och därmed plattformen för det arbete som de ska utföra.

Redan vid den första genomblicken gick det snabbt att konstatera att i vissa delar av regeringsprogrammet har man kompromissat så långt att man har inga mål och visioner, utan enbart nutidsanalyser. Dock ska det sägas att det även finns innehåll jag tycker att är bra, och innehåll som jag tycker mindre bra om. Här kan vi prata om gröten som lantrådet tidigare nämnde, jag tycker inte om havregrynsgröt men ett smöröga kan ju vara helt okej.

Talman! Inledningsvis en kort kommentar gällande sjöfarten. Det är väldigt positivt att man tar upp sjöfarten, den är livsviktig för det åländska samhället. Men samtidigt verkar den nya regeringen ha tappat kompassen. Man skriver om hur Finlands regering bör agera för att främja den finländska och åländska sjöfarten. Det är bra att man vet vad andra bör göra, men det vore bättre med en egen handlingsplan. Jag vill därför påminna regeringen Sjögren om att man sitter i Mariehamn och inte i Helsingfors.

Under rubriken framgångsrikt näringsliv kan vi läsa många fina ord. Det som förvånar mig här är att primärnäringarna har satts under en egen rubrik. I min värld är primärnäringarna i allra högsta grad delen av ett framgångsrikt näringsliv, men tydligen håller inte regeringen Sjögren med. Vi kan läsa att man avser skapa en plattform för entreprenörskap och innovation där näringsliv, utbildning och offentlig sektor interagerar. Det är nästan som poesi, men jag saknar det budskap som äkta poesi brukar leverera. Inte ett ord om plattformens egentliga syfte? Är plattformen ett substitut för telefonsamtal och e-post? Vad ska den leverera egentligen och vad ska den nyttjas till?

Vidare återfinns att byråkratiska hinder måste undanröjas - här har vi kraftfull skrivning som jag hoppas att blir verklighet för den stöder det uttryckta målet att stärka Ålands position som en konkurrenskraftig region, men meningen hörs åter mer som ett konstaterande än en som en handling. Den rimmar dessutom illa med skrivningarna om skatteundantaget, där har man i stället valt att tona ner sina visioner till att minimera de negativa effekterna för ålänningar och företag.

Vidare konstaterar man att det finns ett gemensamt intresse för alla att minimera skattegränsens negativa effekt. Den biten är helt sann. Man skriver också att arbetet är utmanande och att decennier av ansträngningar inte gett efterlängtat resultat. Det som oroar mig är att man fortfarande verkar se vägen fram som en stor dialog, i samma anda som man har gjort i nästan 30 år med magra resultat. När det gäller näringslivspolitiken så kommunicerar man alltså inte helt kongruent i sina visioner.

Jag hoppas på djärvhet, jag hoppas på mod. Att våga välja nya vägar framåt kräver en bred enighet. Här vill jag citera Nelson Mandela: ”Det verkar alltid omöjligt innan det är gjort”.

Men, det är lätt att fastna i det negativa. Jag vill berömma initiativet till ett parlamentariskt forum, att jobba över partigränser och sudda linjerna mellan regering och opposition i stora frågor är helt rätt väg att gå. Att forumet däremot mera verkar vara en informationskanal än en samarbetsform tycker jag att är trist, inte minst för ålänningarna. Jag är övertygad om att obundna, moderater och Hållbart Initiativ kunde vara mycket behjälpliga i till exempel en arbetsgrupp för att föra frågan vidare på ett väsentligt raskare och bredare sätt än om man bara är en informationsmottagare. Här ser jag fram emot finansministerns utsträckta hand, även i andra frågor än gällande näringslivet. Inom Obunden Samling driver vi trots allt sakpolitik och vi samarbetar gärna.

Talman! Sen har vi primärnäringarna som jag tidigare nämnde i en bisats. Man eftersträvar att de åländska lantbrukarna ska ha samma konkurrensvillkor som motsvarande i närliggande regioner. Detta är en näringssektor som Åland är kraftigt beroende av, och vi borde alltid sträva efter att ge våra företagare bättre villkor än i våra närliggande regioner. Men, regeringens visioner på området är aningen vaga.

Talman! Vidare på temat näringsliv talar man om att Visit Åland ska ges långsiktiga förutsättningar och flerårig finansiering. Här tycker jag att regeringen är på djupt vatten. Innan nu gällande resultatavtal löpt ut försöker man förlänga det utan dialog genom en enkel skrivning i regeringsprogrammet. Varför automatiken i att Visit Åland ska fortsätta med uppdraget? Jag vill inte nedvärdera det arbetet som Visit Åland har gjort, de har gjort ett gott arbete, men även detta avtal borde konkurrensutsättas. Jag vill betona att jag håller med om att långsiktighet och en tryggad flerårig finansiering är bra för utvecklingen av destinationsmarknadsföringen. Med det offentliga ska i alla lägen se till att inte gynna någon enskild part, utan ska alltid sträva efter att förvalta förtroende och offentliga medel på ansvarsfullaste sätt. Jag ber därför regeringen Sjögren att tänka om.

När man talar attraktionskraft för boende, besökare och företag lyfter man att man ska ta tillvara den ökande trenden av distansarbete. Bra så, jag håller med. Men här vore det nog på sin plats att landskapet själva verkar för att ge förutsättningar då man tillsätter vakanta tjänster inom den egna förvaltningen. Arbetsplatser är inte minst viktiga för skärgården, och här kan landskapet verkligen gå i täten för skärgårdens möjlighet att locka inflyttning genom att bjuda ut distansarbetsplatser när man själv rekryterar. Men det är klart, det är alltid enklare att bereda text om hur andra bör agera i stället för att själv föregå med gott exempel.

Talman! Avslutningsvis kan vi konstatera att när ålänningarna beställde gammaldags mjölk till gröten valde regeringen Sjögren att servera fettfri mjölk, och på vissa håll lättmjölk. Tack, talman!

Talman! Jag vill börja med att tacka ledamot Kanborg för ett framåtsyftande inlägg gällande näringsliv och turism. Det känns bra att höra att det finns företagare i den här salen som tänker på företagen ute på Åland och som har lite åsikter om det. Jag tror det är viktigt att vi får in det i den här salen. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen att det är företagarna som är motorn i vårt åländska samhälle så att vi får det här att snurra.

Tack, talman! Lagting och åhörare. Jag vill uttrycka min uppskattning för regeringsprogrammet och känner en stolthet över att representera regeringspartierna.

Under nio år var jag styrelsemedlem för Rädda Barnen, och det gläder mig att många av punkterna i deras valprogram återspeglas i regeringsprogrammet. Baserat på partiernas svar till Rädda Barnen inför valet är jag övertygad om att vi gemensamt kommer att verka för det bästa för barnen.

Att vi nu har minister Hambrudd med ansvar för barnrättspolitik kommer säkerligen att bidra till en positiv utveckling av barnrättsarbetet på Åland.

Mitt engagemang för elever med NPF-variationer har varit långvarigt, och jag är särskilt glad över framstegen mot etableringen av en resursskola. Som deltagare i gruppen och studiolärare vid författandet av ÅSUB-rapporten "Barn, elever och studerande med neuropsykiatriska funktionsvariationer" är jag nöjd med betoningen på behovet av en resursskola. Därför ser jag med optimism fram emot de första stegen av en resursskola under den här mandatperioden. Tack!

Talman! Efter ett kort, tillfälligt avbrott för mig, känns det riktigt bra att vara tillbaka här i stolen i lagtinget. Ännu bättre känns det att regeringsprogrammet är färdigt och innehåller mycket positivt att lyfta.

Jag tänkte fokusera på sociala frågor, social hållbarhet. Jag börjar med äldreomsorgen och den gränsdragningsproblematik som finns och kräver först och främst en analys, som tätt behöver följas upp av åtgärder.

Behovet av att flytta ansvaret för institutionsvården från kommunerna diskuterades en hel del i och innan valrörelsen, och om jag uppfattat rätt så är alla eller de flesta partier överens om det här behöver göras. Min åsikt är att det behövs ett helhetsgrepp över hela äldreomsorgen, om endast institutionsvården lyfts ut så får vi nya gränser och ny gränsdragningsproblematik. Ingen är emot samordning och samarbete, men ändå är det svårt. Det verkar också vara svårt att få till samverkansavtalen som är grunden till samarbetet. Vi fortsätter jobba i våra stuprör, tyvärr.

Sedan vill jag även lyfta skrivningarna om demensvården och att landskapsregeringen nu vill säkra en god demensvård för alla ålänningar, oberoende av ålder och hemort. Också här behövs samarbete, men jag vill även lyfta det viktiga arbetet som närståendevårdarna gör, dessa vardagshjältar vars situation vi nu ska kartlägga för att kunna se hur vi bättre kan hjälpa och stöda. Här vill jag påminna om att det finns många som är närståendevårdare utan att ha ett avtal om detta, vilket behöver beaktas när kartläggningen görs.

När regeringen nu i programmet skriver att vi ska underlätta socialt företagande och utveckla systemet med servicesedlar så hoppas jag att det leder till åtgärder som underlättar uppdraget som närståendevårdare samtidigt som det kan sätta fart på företagande inom den här sektorn.

Talman! Att ÅHS och vården är viktig för ålänningarna kan vi säkert vara överens om. Jag tycker det är bra att det nu tas fram en strategi för ”framtidens sjukvård” och utan att föregå någonting så vill jag bara påpeka vikten av att vi har en förlossnings- och BB-avdelning här på ön.

Vilket ger en brygga vidare över till skrivningarna om möjligheten till löneutveckling som jag tycker är på tiden att vi ser över möjligheterna till. Jag har sagt det många gånger, att utbildning och ansvar måste löna sig, det är bra att det nu står i regeringsprogrammet, kanske vi inför lönesamtal för våra anställda innan mandatperioden är slut?

Jag hoppas vi kan vara överens om att ny teknik och digitalisering är verktyg för att ge en bättre vård, men även billigare. Det finns skrivningar om det i regeringsprogrammet.

En fråga som jag tycker att är viktig och har lyfts alldeles för lite och sällan är den om sexuella trakasserier som tyvärr är onödigt vanligt, men nu har fått en plats i regeringsprogrammet. Styrdokument har en tendens att inte ta upp det här problemet, som är både ett jämställdhetsproblem såväl som ett arbetsmiljöproblem som vi som arbetsgivare har en skyldighet att förebygga och motverka.

Tyvärr förekommer såväl sexuellt våld som sexuella trakasserier även i skolorna och hanteringen av problemet faller ofta utanför mobbningsplaner såväl som jämställdhetsplaner. Enkäten ”Hälsa i skolan” visade på att vi har en osmickrande förstaplacering här; 25 procent av tjejerna i yrkesgymnasiet har utsatts för sexuellt våld och det är 25 procent för mycket. Att 44 procent av tjejerna i årskurs 8-9 har fått oönskade sexuella förslag, det är 44 procent för mycket. Här krävs insatser och åtgärder. Sexuellt ofredande och trakasserier har till stor del flyttat över till nätet och grooming är tyvärr vardag för många barn.

Ett första steg är att bryta tystnadskulturen kring detta. Här är det är vi vuxna som har ansvaret. Vi behöver även vara pålästa för det är uppenbart att definitionen av sexuella trakasserier inte är självklar för alla vuxna, och därför knappast inte heller bland barn. Kanske det är så att skolorna är våra vanligaste brottsplatser, men vi kan och får inte normalisera det här, så det är bra med en barnrättsminister som behöver se till att barn och unga har ett liv fritt från sexuellt våld och våld överlag.

Därför är det bra att regeringsprogrammet har skrivningar om satsningar på kvinnohälsa. Men det är inte bara kvinnor som har rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, behovet av liknande för män och speciellt unga män hoppas jag att kan hitta sin plats i en ungdomsmottagning.

Till sist, talman, bara några ord om hemvårdsstödet, som det finns skrivningar om. Visst hade jag gärna sett fram emot en hel reform av hemvårdsstödet, vi har egen lagstiftningsbehörighet på området. Men jag nöjer mig med skrivningarna om att en analys ska göras. Tack, talman!

Tack, talman! Jag håller helt med det som ledamoten sade kring att vi behöver ett helhetsgrepp när det gäller äldreomsorgen och de olika delar som har pratats om mycket, att man ska flytta över institutionsvården någonstans. Vart är detta någonstans, är det till ÅHS?

Sen så pratar man ibland om att hela äldreomsorgen ska flyttas till KST eller kanske bara någon del. Det behövs ett helhetsgrepp. Det var ju lite det som var tanken när vi satt och jobbade i samma parlamentariska grupp när vi tog fram det äldrepolitiska programmet, att försöka få det här helhetsgreppet. För om vi gör det ena så kommer det att bli en ny gräns någonstans där man säger att det här är ditt ansvar och det här är inte vårt ansvar. Detta måste vi komma ifrån på lilla Åland.

Tack, talman! Det är precis sådan här gränsdragningsproblematik som jag är så jättetrött på. Men jag hoppas och jag tror att den här nya regeringen och den nya hälso- och sjukvårdsministern tar till vara den erfarenhet som ledamot Holmberg-Jansson har och som jag tyckte att kom väldigt mycket fram i Holmberg-Janssons anförande. Det var konstruktivt och det var framåtsyftande, lite tillbakablickar. Jag hoppas och tror att vi ska ta hand om dina bebisar.

Tack, talman! Det låter bra. Ledamoten var också inne på det här med sexuellt våld och undersökningen Hälsa i skolan. Jag tyckte att det var intressant när vi fick ta del av de siffrorna. Det finns en skola på Åland där alla siffror går åt rätt håll och det är yrkesgymnasiet. Det är intressant och jag hoppas att man tar med det eller jag är nästan procent säker på att minister Hambrudd kommer att göra det, att just titta på vad de har gjort som har blivit så bra. För det gäller alltifrån användandet av alkohol, droger, sexuellt våld och trakasserier. Alla siffror går åt rätt håll. Var det för litet underlag, att det är det som man ser? Eller har de hittat någonting bra som andra skolor kan använda sig av för att få liknande resultat?

Talman! Det var faktiskt glädjande när vi fick den presentationen. Tydligen går det på något sätt att göra skillnad. Vad som är gjort och hur det blev så bra siffror så får vi återkomma till. Den här undersökningen Hälsa i skolan upprepas ju som tur är.

Men jag kan passa på och lyfta det projektet som är en av Holmberg-Janssons bebisar, projektet för barns och ungas hälsa. Det var också otroligt att höra dem och hur de jobbar. Vi ser säkert fram emot båda två att sedan se resultatet. Jag tänkte att så här borde vi jobba inom flera områden. Gränsdragningsproblematik, demensvård, äldreomsorg, institutionsvård och vad som helst. Det här är ett riktigt spännande, bra och intressant sätt att jobba.

Tack, herr talman! Regeringsprogrammet "Ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland" är ett bra dokument för en stabil väg framåt för landskapet Åland. Den stabila vägen upplever jag att en stor del av Ålands befolkning vill ha.

Här kommer några tankar om regeringsprogrammet. En målsättning med medborgarnas rätt till kommunal service är att vid behov ska landskapet och kommunerna ha en dialog. En dialog och gemensamt ta fram lösningar för den eller de berörda kommunerna. Det är enbart genom en dubbelriktad diskussion som lösningar som båda parter kan acceptera kan nås. Detta kan gälla likviditetsstöd, kommunsammanslagningar mm. Enligt min åsikt är det kommunerna och dess representanter som bäst känner till hur vardagen i de olika regionerna fungerar.

Några ord om ekonomin. Vi behöver få en hållbar ekonomi. Samtidigt som landskapet gör inbesparingar eller ökar intäkterna bör det finnas ett konsekvenstänk om följderna. Jag ser fram emot de fortsatta diskussionerna i ämnet. Enligt mig så uppnås oftast automatiskt en viss inbesparing genom politisk enighet och långsiktig planering.

Det är behov av att landskapsregeringen eftersträvar att de åländska primärnäringarna behöver ha samma konkurrensvillkor som motsvarande i närliggande regioner. Detta gäller både jordbrukarna och fiskodlingen som ska ha samma verksamhetsförutsättningar som i övriga Finland. Även övriga näringslivet behöver ha samma verksamhetsförutsättningar som i närregionerna.

Behovet av förnyelse av skärgårdstrafikens fartygsflotta är stort. Skrivningarna i regeringsprogrammet inger framtidstro. En förnyelse av fartygsflottan innebär en minskning av fossila utsläpp och samtidigt en flotta som blir anpassad efter dagens och framtidens behov.

Det är bra att delar av infrastrukturavdelningen som berör skärgårdstrafiken ses över. Efter det kan bästa väg framåt väljas för att skapa en mer långsiktig och stabil utveckling inom skärgårdstrafiken. Det behövs även att Ålandstrafikens bokningsprocesser effektiveras och blir mer användarvänliga.

Angående havsbaserad vindkraft har både landskapet och kommunerna ännu för lite fakta. Projekt Sunnanvind behöver fortsätta sitt arbete att ta fram fakta för att vi i lagtinget och de berörda kommunerna ska kunna ta ett beslut i frågan. Kommunerna har godkänt med vissa specifikationer att landskapet kan göra upp en generalplan för norra området. Det skulle vara bra om de berörda kommunernas olika fullmäktige har en principdiskussion angående havsbaserad vindkraft. En principdiskussion om de är för eller emot havsbaserad vindkraft inom deras kommungränser. Vi i lagtinget och de berörda kommunerna måste så småningom välja väg i frågan.

Till sist. I stort sett tycker jag att det är riktigt bra regeringsprogram för en stabil väg framåt.

Tack, herr talman! Jag ska nämna några ord om vuxennärvaro och vuxennärvaros roll för barn och ungdomar på Åland och vilka skrivningar som finns i regeringsprogrammet kring det här.

Ungdomstiden är en tid av sökande, sökande efter identitet, sammanhang, trygghet och svar på många svåra frågor om det kommande vuxenlivet. Ju fler medvetna vuxna som finns i barns och ungdomars vardag som kan hjälpa dem att hitta svar på de här frågorna, desto större chans har vi att unga kan utvecklas till trygga, självständiga vuxna människor i framtiden. Den största förebilden ett barn har är i de allra flesta fall en förälder eller vårdnadshavare av något slag. Relationen till den närmsta vuxna i vardagen är avgörande för ungdomens syn på sig själv och framtida relationer. Därför är det viktigt att samhället kan stöda både familjen och barnet. Det är viktigt att stödet till barnet är förebyggande, främjande och att arbetet är snabbt, lättillgängligt och i samverkan med andra aktörer i barnens vardag.

Den medvetna vuxennärvaro kräver att vuxna har rätt ögon med sig. Vad menas med det? Jo, att man kan se när någonting inte är som det ska och att man även har verktyg för att direkt följa upp och reda i saken, både med ungdomen själv och tillsammans med andra berörda.

I skolan har vi självklart lärarnas roll som är oerhört viktig, men skolcoacherna har även visat sig vara ytterst värdefulla för att stöda elever och fånga upp bekymmer innan de växer sig för stora. Skolcoacher gör även att lärare kan fokusera mera på pedagogiken i sig. En sak som jag tycker att är viktig är att skolcoacher ska få en gemensam arbetsbeskrivning för att säkerställa att rollen utvecklas utöver att ses som ett komplement. Rollen finns i alla högstadieskolor på Åland. Det är viktigt att vi ser till att den får utvecklas i sig. Den saken är en kommunal behörighet och därför kanske det inte nämns jätte utvecklande i regeringsprogrammet, men det nämns som ett konstaterande som lyder: "Det sociala arbetet i skolan som utförs av skolcoacher har en viktig funktion för elevhälsan och enskilda elevers utveckling." Jag tycker att det är en viktig skrivning och det är bra att vi har den med oss.

Under ungdomars fritid är det även viktigt att medveten vuxennärvaro finns och att den är tillgänglig och inte alltid över axeln så klart. Den ska inte alltid vara med och titta in i alla hörn, men finnas med som baskompetens bland vuxna i ungdomars närvaro. Den ska finnas både inom det offentliga och i tredje sektorns föreningar som har en väldigt viktig roll för ungas personliga utveckling runt idrott, kulturutövande av olika slag, jakt och viltvård, mekande eller vad som nu kan tänkas intressera. Här finns insatser i regeringsprogrammet som en fritidssedel, det finns idrott och kultur i anslutning till skoltiden och ett fokus på ett jämlikt deltagande utifrån var och ens förutsättningar. Alltså en bättre tillgänglighet till en ordnad fritidssysselsättning för den som vill det.

Herr talman! Från det offentliga har vi oerhört viktiga förebyggande insatser som exempelvis fältare, fritidsledare och ungdomsledare som agerar både i ungdomars vardag och som samarbetsinstans för tredje sektorn.

En annan sak som är intressant i det här regeringsprogrammet är fortsättningen av projektet för barns och ungdomars hälsa och välmående som nu går in i en mer praktisk fas. Det har stor potential att omstrukturera och optimera samhällets insatser för barn och unga. För det vill jag speciellt tacka förra social- och hälsovårdsministern, ledamoten Annette Holmberg-Jansson, för att du lade i gång det här projektet. Det har visat sig vara väldigt värdefull information som har framkommit. Vi ser fram emot det kommande arbetet.

I regeringsprogrammet står följande: "För att anpassa socialvården till samhällets skiftande behov sätts ett särskilt fokus på den gränsdragningsproblematik som framkommit." Det var något som nämndes även i förra anförandet. Det finns en sådan på Åland, vi har ett stuprörstänk fortfarande. Det finns problematik med samarbeten både inom offentlig sektor men även mellan den offentliga och tredje sektorn. Det här måste vi se till att lösa och vi måste se till att vi följer den nya socialvårdslagen som är tydlig på att alla insatser ska riktas runt individen, oberoende av de samarbetsbekymmer som finns mellan instanserna.

Det finns också en skrivning som lyder: "Behovet av rådgivning och stödtjänster analyseras, inklusive inrättande av en ungdomsmottagning." Det är kopplat till det här projektet också. Det är något som vi tyckte var viktigt att ha med för att poängtera att diskussionen kring en ungdomsmottagning har funnits länge på Åland. Det har funnits en tydlig beställning från fältet att det behövs. Det finns också väldigt tydliga modeller att ta både från Sverige och Finland.

Slutligen vill jag säga att det är en jättebra skrivning i programmet att det finns särskilt fokus lagd på psykisk ohälsa och psykisk sjukdom i alla åldersgrupper, jag personligen väldigt stolt över det samt att förverkligandet av suicidprogrammet ska fortgå. Tack!

Talman! Ja, den här meningen som ledamoten läste upp: "Det sociala arbetet i skolan som utförs av skolcoacher har en viktig funktion för elevhälsan och enskilda elevers utveckling." När jag läste den så kände jag bara ja, jo, absolut, men hur har man tänkt då? Det där kan väl alla skriva under. Men jag saknar hur eller därför så tänker vi göra en förändring i den här lagstiftningen eller därför så vill vi stärka det här genom.... Och det är väl det som är min kritik, meningen är jättefin och jag står bakom varenda ett ord som står där., men jag får liksom inte reda på vad ni vill. Det här är vad vi alla vill. Jag vill veta vad ni vill!

Tack, herr talman! I ett regeringsprogram som ska vara rejält ner kokat, där det är en hård fajt om skrivningarna mellan partier som har drivit egen politik under lång tid och där man har förhandlingar om skrivningarna, så är jag väldigt nöjd att vi har fått med en skrivning om det här. Den här skrivningen har inte funnits förut i något regeringsprogram. Vi nämner det, det finns med och det finns en intention och en avsikt att ta upp den här frågan, det tycker jag att är väldigt viktig. Förra ministern Holmberg-Jansson vet att det finns alltid en tanke bakom en skrivning i ett regeringsprogram. Den tanken kommer att utkristalliseras så klart i praktiken. Men jag är nöjd att det finns ett konstaterande och att vi uppmärksammar den här rollen som har funnits länge på Åland och som jag tycker att har blivit undanskuffad fast den i praktiken har varit väldigt, väldigt viktig. Jag tycker att det är en viktig skrivning fast den inte är jätte utvecklad.

Tack, talman! När vi pratar om psykisk ohälsa, så ett exempel från regeringsprogrammet så står det: "Skolhälsovårdare behöver fler verktyg för att hjälpa och bemöta elever med psykisk ohälsa." Så står det i det regeringsprogram som ni har. Medan den förra regeringen skrev: "Landskapsregeringen avser att möjliggöra en kompetenshöjning." Bara den där lilla meningen gör genast att man äger det mera politiskt, man visar en politisk riktning. Vi ser att det finns ett behov bland skolhälsovårdarna att veta hur man ska möta barn och unga som har en psykisk ohälsa och mår dåligt. Därför så bestämde vi oss för att vi ska göra en kompetenshöjning. Det är lite det som jag saknar i det här programmet. Jag tycker att det finns väldigt mycket bra skrivningar som jag kan omfatta, men jag vet fortfarande inte riktigt hur ni tänker göra.

Tack, herr talman! Vi tar med oss den kritiken. Jag kan försäkra ledamot Holmberg-Jansson, förra ministern, att det finns oerhört mycket kompetens i den här landskapsregeringen och i majoriteten som kommer att driva de här frågorna och se till att de genomförs.

Jag tror att vi också kommer att kunna ha ett bra samarbete över blockgränserna i de här frågorna. Det finns mycket kompetens även i oppositionsbänkarna i de här frågorna. Jag tror att det finns många gemensamma nämnare som vi inte ens kommer att behöva strida om överhuvudtaget.

Talman! Bästa lagting. Jag ska försöka fatta mig kort. Jag tänker allmänt säga några ord om det här regeringsprogrammet och sen tänkte jag inrikta mig på några frågor, kommunerna närmast och sedan några specialare.

Allmänt så brukar man ju säga att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Lite dunkelt måste jag väl säga att det här regeringsprogrammet är. Det har talats om havregrynsgröt och olika maträtter. Men jag får nog bara lov att ansluta mig till dem som säger att det är väldigt allmänt och således kan det ju vara ganska svårt att säga någonting om det också, precis som jag nu står här och mal.

25 lagar, 13 fartyg och 11 år är väl några siffror som är konkreta och som kommer upp och som ju förstås skrämmer lite. Men vi får väl se. Jag säger siffran 100 och det är ju 100 dagar som man brukar säga att är lite intressant för en ny regering. Vi ska avvakta och se vad som händer.

Jag fortsätter med vissa olika uttryck som har förekommit i debatten; armlängds avstånd, och då vill jag också gå in på offentlighet för bolag som det offentliga kontrollerar. Det är bra att det lyfts upp. Jag hoppas verkligen att vi ska få se det här. När vi sätter verksamheter i bolag så ska inte offentligheten lida. Offentlighet och offentlighetsprincipen är en av de absolut viktigaste principerna som bär upp vårt samhälle. I samband med att man öppnar offentlighetslagen och ser till att den blir tillämplig - det är en ganska enkel åtgärd, man ser till att offentlighetslagen blir tillämpad på offentliga bolag - så hoppas jag att man passar på att definiera affärshemligheter också. Då kan man lättare få ta del av det som kanske en gång i tiden har varit affärshemligheter, men som inte längre är det när det har gått några år.

När det gäller finansieringen så har det varit mycket tal om extra anslag. Jag konstaterar, precis som lagtingsledamot Mika Nordberg gjorde tidigare, att det står i regeringsprogrammet att man avser att kontakta regeringen med anledning av extra anslag. Vi fick höra tidigare att lantrådet sade att om inte det här lyckas så är plan B att låna. Och där blir man ju lite förskräckt när man anser att den prioriteringen, det vill säga att köpa 13 nya fartyg på 11 år, är viktigare än att landskapet förblir skuldfritt. Då är det problem med prioriteringarna, det kan vi konstatera från Obunden Samlings sida.

Det är bra när man talar om upplåning, för det gör man kort i regeringsprogrammet, och då ser man att en eventuell lånefullmakt ska ändå åtföljas av en amorteringsplan eller avbetalningsplan. Det är ju bra i så fall.

Sedan börjar jag komma mot slutet. Kommunerna, det ska bli synnerligen intressant att följa hur man avser att agera. Man säger att det inte ska komma mera pengar till kommunerna. Samtidigt säger man att det stiftas en likviditetsstödslag som ska tillämpas på kommunerna och man säger också att det ska komma en kriskommunallag. Det ska bli synnerligen intressant att se innehållet i kriskommunallagen. Jag får väl påminna om att vi har den kommunala självstyrelsen som ändå står ganska högt i kurs och som har visat sig vara svår att runda med hjälp av landskapslagar. Och det kommer vi från Obunden Samling att se till att det förblir, ifall Centern ger upp sitt ansvar för att vara kommunernas väktare, vilket jag får känslan av att man har gjort från Centerns sida, åtminstone från centralt håll i Centern.

Avslutningsvis så tror jag att vi har hittat ett område där vi nog nästan alla tycker lika. Det gäller äldreomsorgen och närvårdarna. Att förbättra för närvårdarna är ett ämne som jag tror att vi alla kan ta i hand på. Jag hoppas att det kanske kunde vara en av de absolut första åtgärderna som verkligen börjar förverkligas, talman. Den 30 november var inte bara Karl den tolftes dödsdag, utan det var också närvårdarnas dag allmänt i hela landet. Vicetalman Risikko i riksdagen höll då ett tal om detta på någon sammankomst i Seinäjoki eller var det var. Hon konstaterade hur otroligt viktigt arbete närvårdarna utför och hur viktigt det är att se till att få upp system och strukturer som gör att man stöder dem i deras arbete. Det tycker jag att det verkar som det här regeringsprogrammet kanske också för fram.

Med de orden så avslutar jag här. Tack, talman!

Tack ledamot Måtar för några bra punkter som jag tycker att vi ändå kan enas kring och som det finns poänger i.

Jag nämner lånefullmakten, som ny ledamot här var det kanske en liten överraskning. Det nämndes summor under valrörelsen kring vilken nivå likviditeten låg på, och där ser vi att den kanske inte riktigt ligger på den nivån utan ganska betydligt under om vi pratar med finansavdelningen. Det är egentligen orsaken till att man börjar prata om lån. Man är helt enkelt ärlig att det finns en risk att vi behöver låna pengar för de här nödvändiga investeringarna framförallt. Det är därför som det har kommit med. Men som vi skriver också i regeringsprogrammet så eventuella lån ska betalas tillbaka. Vi ska inte göra som många stater och ta på oss lån som vi har för all framtid.

Tack, talman! Jo, lagtingsledamot Ekström, innan vi börjar tala om lånefullmakter så borde vi på allvar kunna tala om prioriteringar. Ska vi faktiskt behöva låna till det här? Är den här saken så viktig så att vi måste låna till den? Där tror jag att vi förhoppningsvis ska hinna ha ett val emellan ifall det är den förhärskande majoritetens åsikt att man prioriterar så dåligt att vi måste låna till nya skärgårdsfärjor. Det är en dålig prioritering, Det går att lösa på annat sätt. Det kommer man ju också att få uppleva den dagen man ansöker om de här extra anslagen.

När det för övrigt gäller de här prognoserna så har jag själv stått här och varit en del av den regeringskoalition som tidigare bestämde. Då var vi också skeptiska till lånefullmakt på 60-70 miljoner euro, tror jag, som visade sig vara fullständigt fel. Så detta har visat sig vara väldigt svårt att förutspå.

Jag håller med om att det här är svårt att förutspå. Ibland så kan det dyka upp saker som kommer att kosta extra och det är egentligen det som knuffar oss lite över kanten här. Vi får se vad hovrätten kommer fram till här.

Man begärde en lånefullmakt 2020 i samband, med pandemin, som inte behövde användas för det kom ganska mycket extra pengar; puckelpengar och lite annat. Vi tror inte att den typen av medel per automatik kommer att komma nu till landskapsregeringen. Vi får försöka klara oss på de avräkningar vi har. Sedan, som har diskuterats här, så ska vi fråga Ålandsdelegationen om extra medel enligt självstyrelselagen.

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Ekström, förra gången när vi diskuterade en lånefullmakt så var man fullt medveten om puckelpengar som är ett populärt sätt att förklara att vi har haft för mycket pengar den gångna perioden. Allt detta var helt känt. Det som man blir bedragen av, det som man inte hade förmågan att uppskatta, det var styrkan i de åländska skattebetalarna. Vi fick alltså mycket mera skatteintäkter än vad vi trodde, samtidigt som kostnaderna för pandemin inte heller blev så stora som vi trodde. Men annars var nog intäkterna kända. Men det har visat sig vara svårt att förutspå hur mycket det åländska näringslivet och skattebetalarna levererar. De är mycket bättre än vad vi har trott hittills.

Talman! Det har varit en väldigt intressant debatt under dessa första timmar. Det börjar bli ganska många timmar som vi har hållit på och vi lär fortsätta några timmar till.

Från Moderat Samlings sida så är det mycket intressant att höra de sakerna som har kommit upp i den här debatten. Vi kommer att ta slutlig ställning till regeringsprogrammet sannolikt i morgon. Jag har aviserat att vi sannolikt röstar rött emot det här regeringsprogram med de besked som vi har fått levererade hittills. Det finns saker som talar för och emot, men i vågskålen för det ligger bland annat beskedet om att kortrutten är död och att regeringen saknar planer för fasta vägförbindelser. Det är ganska illa att det inte står någonting sådant i regeringsprogrammet och att det nu har bekräftats från högsta håll.

Det har för all del också kommit positiva besked under debatten som vi har haft om regeringsprogrammet så här långt och då framförallt från näringsminister Josefsson som har varit väldigt konstruktiv i debatten. Jag vill också nämna infrastrukturminister Gunell när hon bekräftade att gång- och cykelvägen till Järsö kommer fortsätta att byggas.

Så för den som missade mitt första anförande så vindkraftsformuleringarna är bra. De ekonomiska formuleringarna är 50 % bra. Den halva som saknas i regeringsprogrammet bygger på idén om att vi i princip redan har fått extra anslag för 13 färjor och digitalisering. Sök gärna pengar, precis så som ni har beskrivit det, men bygg inte vår gemensamma framtid på pengar som vi ännu inte har. Det är inte riktigt snyggt.

Jag vill också ytterligare inskärpa det som jag sade i en replik till lantrådet; träd försiktigt på denna stig, glöm inte att värdera risken noga! Det finns en risk för att ni skapar en ansamling negativ praxis i Ålandsdelegationen och då försvårar ni också för er själva och för framtida regeringar. Men att söka extra anslag och motivera det - ja, gör det, må lyckan stå den djärve bi!

Nu kommer det en lite mer redaktionell analys av regeringsprogrammet. Som jag nämnde tidigare så finns det inte så mycket konkreti. Det finns inte så mycket mätbara mål och det finns mycket som kan förbrylla läsaren. Regeringsprogrammet inleds med orden "stark utgångspunkt att klara utmaningar" och det har jag funderat mycket på. Jag har till och med legat lite sömnlös i natt och funderat på om det är en mening i det svenska språket överhuvudtaget. "Stark utgångspunkt att klara utmaningar".

Efter denna rubrik följer tre sidor dekoration. På sidan 7 lyfter landskapsregeringen det fina med 100 år av realpolitik. Då började jag klia mig i nacken och undra har ni googlat realpolitik? Realpolitik är politik baserad på makt och nationella intressen istället för på moral, etik och ideologi. Jag lämnar det där.

På sida 8 slås det fast att Åland är en del av världen. Den formuleringen har vi upprepat många gånger, den kanske inte är hela världen.

På sida 9 står att Åland har ett stort förtroende för sin polis, men det står inte ett ord om hur Ålands polismyndighet kunde utvecklas. Lite borde ni ha kunnat säga om er vision för Ålands polismyndighet, annat än att konstatera att ålänningarna har förtroende.

Vi har nämnt detta med att regeringen har en i sig lovvärd ambition att nyheter ska förekomma på lätt svenska. Men det är lite delikat det här med att styra public services innehåll. I det tidigare programmet av landskapsregeringen har man hänvisat till det mediepolitiska programmet. Det är en helt annan sak när man skriver att landskapsregeringen vill föra in i det mediepolitiska programmet. Det är något helt annat än en styrning från en bolagsstämma.

Vi har också efterlyst entreprenörskap i regeringsprogrammet. Var finns alla konstruktiva, fina meningar och projekt och ambitioner kring att få våra unga att intressera sig för entreprenörskap?

Någonting som vållar mig väldigt mycket frågetecken handlar om detta med att inrätta en etnisk kommitté. Jag undrar, civilminister Zetterman som inte är i rummet men hon får säkert denna fråga, hur har ni tänkt att tillsätta den? Enligt grundlagen och grundlagspraxis få du inte utse någon på basen av etnicitet. Det är förbjudet. Du får inte göra det. Det är big no, no, no! Hur tänkte ni? För om ni inte tänkte utse någon på basis av etnicitet, då kanske det finns något annat tänk som ligger till grund här för att vi ska samla alla myndigheter som har någonting med etnicitet att göra. Det skulle vara mycket bra om ni kunde öppna upp detta, för jag är genuint intresserad av hur ni tänkte på den punkten.

Det finns också några till frågor som vi kommer att lyfta i kommande anföranden. För en gångs skull har jag gott om tid, men jag tror att jag avrundar här. Tack ska ni ha!

Talman, ledamöter! Alla är trötta, jag ska försöka hålla mig relativt kort.

Jag kommer att beröra närmast det som handlar om sjukvården, de stycken som finns i regeringsprogrammet.
Som vi vet så står ÅHS ungefär för en tredjedel av landskapets budget, med en alarmerande kostnadsutveckling.
Vi läste en artikel den 16 september i en av lokaltidningarna om den här utvecklingen. Det är ungefär en ökning med 3,5 % per år. Det är inte på sikt hållbart!

Vi har en jättebra sjukvård, det vill vi ha och det måste vi ha. Pernilla nämnde förlossningar, de måste vi ha och det leder till att vi måste ta operation, gynekolog, barnläkare och så vidare.

Men den stora utmaningen är; hur skapar vi bästa möjliga kostnadseffektiva sjukvård? Jag tror att en del av svaret ligger i att man måste involvera personalen. Ska vi ha främst en vertikal ledningsstruktur eller ska den vara möjligast horisontell?

Personal trivs om de har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Idag har vi inga välfungerande strukturer för personalinflytande. Den centrala ledningen har, som jag tidigare nämnt, ökat från fem personer till åtta och den behöver kanske ses över. Det är välkommet att man tittar över hela administrationen och förvaltningen så att man utformar mekanismer så att personalen känner sig delaktig. Det är ju i kärnverksamheten och på golvet som kunskapen i regel finns och den kunskapen måste vi hitta vägar att formulera och ta till vara.

Vi har sett genom åren olika konsultdrivna paradigm som har passerat i revy. Några av er kanske minns BPR projektet, Business process reengineering, som alltid hade några miljoner i budgeten. Ingen begrep vad det handlade om. Det löstes av med balanserade styrkort som folk begrep ännu mindre av, det har avsomnat i stillhet och ingen vet egentligen vad de här äventyren kostade.

Sen är det ju förstås självklart att det inte är bara personalen som ska ha ett inflytande utan även målgruppen patienterna. Glädjande nog har man tillsatt ett patientråd. Men det kanske man nog måste revidera, för man kopplade inte in någon av de tolv patientorganisationer som finns organiserade i Handicampen, utan man tillsatte patientrådet på basen av annonser i tidningen och det tror jag nog också att är läge att se över.

Sedan nämns det också i regeringsprogrammet att vi behöver ett nytt vårdinformationssystem. Det här går nu in på sjätte året och det måste vara kompatibelt med de finska systemen; dvs. Kanta med receptcentralen, med FPA-blanketter, Hilmostatistik och även i viss mån den lönegrundande i statistiken som är kopplad till vissa löneavtal. Men vi får hoppas att det går i mål. Det har utlovats under 2025 och det ska bli intressant att se hur notan blir för det här VIS-projektet. Vi vet att det är komplicerat. I Helsingforstrakten har man ju haft aporrtti som inte varit så lyckat.

Men återigen, vi har en förnämlig specialsjukvård. Vi har en förnämlig sjukvård, jag återkommer till primärvården. Men specialsjukvården blir alltmer subspecialiserad. Det finns snart inga kirurger med den oerhörda bredd som våra aktuella kirurger har. Vi kommer inte att ha barnläkare som kan det som våra aktuella barnläkare. De kan allt ifrån nyföddhetsproblematik, barndiabetes, allergi och infektioner.

Ofrånkomligen kommer vi att vara beroende av inresta konsulter. Vi kommer också i ökande utsträckning att få skicka patienter för vård utanför Åland. Den här kostnadsökningen är begriplig. Den beror ju på ny teknik, nya mediciner och nya metoder.

Den stora skillnaden med primärvården är att primärvården varken bygger på teknik eller nya mediciner, utan den bygger på att alla tjänster är besatta. Den bygger på kontinuitet och god tillgänglighet. En sjuk och orolig människa ska inte behöva sitta i timmar och knappa in olika koder och hänvisas än hit eller dit. Som sjuk och orolig vill man ha tillgång till en kunnig medmänniska och det är primärvårdens grund. Alla ålänningar borde ha sin egen husläkare, egenläkare eller familjeläkare vad man nu kallar dem.

Ett primärvårdsteam har också kunniga sjukskötare, vilket nämns. Vi har idag sjukskötare speciellt inriktade på diabetes och mental hälsa och det är en väg som man kan utveckla mycket långt. Primärvården är väldigt avgörande för att vi ska ha råd med vår specialsjukvård.

Sen är det en stor utmaning i hur vi ska rekrytera både läkare och vårdpersonal. Konkurrensen är stenhård. Möjligen kan man, om man är lite infam, säga att de kraftigt underbudgeterade välfärdsområdena i Finland kommer kanske att innebära en ökad rörlighet. Folk börjar titta på var man kan jobba i stället. Då kanske Åland, i kraft av sin litenhet, kan vara lockande.

Vi har de dyraste patientavgifterna i Finland, så jag tror inte att det är den vägen vi ska vandra. Men det finns, och det får jag återkomma till en annan gång till, en hel del inbesparingar som man kan göra utan det drabbar patienter och utan att man behöver öka patientavgifterna. Men det blir för långt att dra igenom alla dessa.

Jag tackar för ordet. Jag var nog inte så kort som jag trodde att jag skulle vara, 7 sekunder över. Tack, talman! Och tack för att ni lyssnade. Tack!

Tack, herr talman! Jag sällar mig till den skara som berömmer den vård vi har på Åland. Det är bra att påminna oss om på Åland att vi har en fantastisk vård här och det ska vi vara stolta över. Samtidigt finns det utmaningar, som ledamot Lindén var inne på, med kostnadsökningar, rekryteringsbehov osv.

Jag tänker fokusera min replik på det som ledamoten tog upp, organisationen. Det står ju i regeringsprogrammet att organisationsmodellen för ÅHS särskilt gällande förvaltning och administration ska ses över. Det pratas ju ibland om att vi ska komma ihåg att ÅHS från början var tre organisationer som slogs ihop och det talas fortfarande om att det finns utmaningar sedan dess. Vad ligger bakom den här skrivningen ledamoten?

Tack ledamot Röblom. Jo, jag har inget absolut svar. Tidigare hade vi tre resultatenheter. Vi hade administration och förvaltning, vi hade primärvård och vi hade specialsjukvård. Det lade man ner 2005 och nu är primärvården till exempel 1 av 14 kliniker. Ska vi ha en livskraftig primärvård så tror jag att vi måste vara lite okonventionella och se över nya sätt. Jag har tittat lite grann på den norska fastlegemodellen som är väldigt spännande. Tittar vi i Frankrike, i Spanien och i stora delar i Europa så fungerar faktiskt primärvården. Jag vill inte komma med något svar, men den nuvarande organisationen måste vi fördomsfritt se över.

Det låter bra det, herr talman! Det är ju en komplex och stor organisation. Men en fråga som jag lyft med jämna mellanrum är ju hur styrelsen ska se ut. Ledamoten var också inne på personalrepresentation och så vidare. Hur ser ledamoten på frågan om att ÅHS-styrelse bör, som man brukar säga, professionaliseras?

Jag kan säga dels om det här med personalinflytande, jag tror kanske att facket inte är det lämpliga forumet, för facket driver den egna gruppens legitima intressen. Man måste hitta på ett annat sätt. Som mina exempel med balanserat styrkort och BPR-projektet så det finns väldigt många konsultparadigm hur man ska organisera. Där är jag lite rädd, jag är helt öppen för en semiprofessionell styrelse, men det är en väldigt stor fråga och det finns många misslyckanden när vi tittar runt om. Jag tror att man får göra lite benchmarking och titta sig runt i världen. Jag googlade på hur det var organiserat till exempel på Gotland, Bornholm, Färöarna och Grönland. Jag tror att vi kan lära oss av andra insulära samhällen.

Tack ledamoten Lindén för ett spännande tal. Det lät nästan som ett linjetal för ÅHS. Det återstår att se om de ledamot Lindén tar säte i ÅHS-styrelse som regeringens Sjögrens representant.

Jag kanske har en viss förhoppning att så är fallet. Jag försöker då i så fall vara väldigt ödmjuk och inte tvärsäker. Jag brukar säga, träffar du en tvärsäker doktor ska du byta doktor. Jag säger också, träffar du en tvärsäker politiker ska du definitivt eventuellt ompröva din sympati.

Tack, talman! Nu börjar resan på riktigt. Färjan har lämnat kajen och de kommande fyra åren åker vi mot ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland.

Den resan saknar inte utmaningar. Regeringen Sjögren tillträder i ett läge där de ekonomiska förutsättningarna tvingar oss att sätta ganska tuffa ramar för utvecklingen. Landskapet har ett rejält investeringsunderskott i både infrastruktur och digitala processer. Vidare behöver landskapet hantera en väsentligt förändrad säkerhetssituation i vårt närområde. Det här kommer att bli en annorlunda mandatperiod.

Talman! Man framtidssäkrar inte enbart ekonomin genom att titta på kostnader. Vi behöver en tillväxt på Åland och till skillnad från de senaste åren behöver den tillväxten ske utanför den offentliga sektorn. BNP är ett lite vanskligt mått på en liten ekonomi som Åland. Enskilda affärer ger stor påverkan på siffrorna. För den sakens skulle ska vi inte nedvärdera tillväxten. En hållbar ekonomisk tillväxt är grundläggande för ett framgångsrikt samhälle.

Primärnäringarna har noterats i regeringsprogrammet, men till skillnad från tidigare talare vill jag påstå att det står en hel del om andra näringar också. Det finns en stor skrivning om andra företagssatsningar i regeringsprogrammet där man ska skapa en plattform för entreprenörer och innovationer. Det ska stöda tillväxten bland företagen.

Regeringsprogrammet har vidare en egen rubrik om attraktionskraft. Det är ett mynt med två sidor. Traditionellt har vi satt likhetstecken med attraktionskraft och lockande turistmål. Det är det direkta arbetet som vi ser i annonser och marknadsföringsmaterial. Det är ett viktigt arbete för att stärka vår självbild och vår stolthet över att vara ålänningar.

Den andra sidan av myntet är att vara attraktivt för nya ålänningar att bosätta sig här på lång sikt. För företag är det grundläggande att kunna rekrytera arbetskraft till Åland. Att hålla sig med kompetent personal är grunden för företagens tillväxt. Därför har attraktionskraft en central plats i regeringsprogrammet.

Vi nämner också sjöfartens och flygtrafikens betydelse för vår logistik, vi skriver att vi behöver arbeta hårt och parlamentariskt med skattegränsen. Jag ser också att stora delar av digitaliseringen i grunden är en tillväxtfråga för Åland. Vi pratar vidare om konkurrensutsättning, vi pratar om att förenkla regelverk som många andra har gjort före oss. Slutligen ser den här regeringen en möjlighet med den havsbaserade vindkraften som, om våra villkor kan uppfyllas, har en möjlighet att skapa en ny näringsgren för Åland.

Summa summarum så anser jag att övrigt näringsliv har en rättfärdig och grundläggande plats i regeringsprogrammet. Inriktningen handlar om att ge företag bättre förutsättningar att skapa tillväxt i sin verksamhet, det tror jag att är den bästa tillväxtpolitiken för Åland.

Det ekonomiska läget, som vi har avhandlat i budgetdebatterna, kan man kort sammanfattat säga att är ganska tufft. Vi inom regeringskoalitionen är ense om att vi har ett resultatförbättringsbehov baserat på förvaltningens egna bedömningar. Vi har talat konkret om 4 miljoner euro per år. Det har klagats lite över att vi inte har så mycket mätbara mål, men i mina ögon är detta ett ovanligt konkret mål som är ytterst mätbart i framtiden. Det här är nästan en julklapp som regeringen Sjögren har gett till oppositionen! Inget av de tidigare regeringsprogrammen - där man också har pratat om att minska kostnaderna - har varit så här tydliga med den här ambitionen. Jag är övertygad om att vi kommer att diskutera den här julklappen ganska ofta under mandatperioden. Tack för mig!

Tack ledamoten Ekström. Det som jag efterlyst i mina anföranden har handlat om entreprenörskap hos unga. Tittar man på tidigare regeringsprogram till exempel det föregående, så står det under utbildning: "Genom utbildning får den enskilda människan möjlighet att skapa sig ett gott liv och utveckla entreprenörsanda." Motsvarande positiva skrivningar om kopplingen mellan utbildning och entreprenörskap och innovationsvilja har funnits i tidigare regeringsprogram och de lyser tyvärr med sin frånvaro. Det är bekymrande att detta med att fostra entreprenörskap hos unga och väcka lusten till företagande tidigt inte verkar finnas i det här regeringsprogrammet.

Tack ledamot Valve. För det första så håller jag inte riktigt med. Jag tycker att det står om det här med innovation och att vi ska jobba med det. Det står att vi skapa plattform för entreprenörer och innovationer. Det finns absolut med även om ett regeringsprogram inte kan ta upp allting, som man har konstaterat tidigare. Vi ska också komma ihåg att redan i dag finns lite projekt igång som är ganska långsiktiga och som stöder de här entreprenöriella sakerna och driver dem. Och, som sagt, bara för att det inte står i regeringsprogrammet så betyder det inte att vi kommer att sluta med det, utan de kommer att fortsätta. Det finns mycket som görs, det ska vi fortsätta med och nu lägger vi till en ny dimension i det här.

Tack, talman! Därtill saknar jag det kreativa entreprenörskapet som också har nämnts i tidigare regeringsprogram. Jag hade en replikväxling med ledamoten Pettersson igår om den totala avsaknaden av filmsatsningar som har varit väldigt viktigt och det är vi många överens om här i salen. Och eftersom det är så viktigt och är något som kan ge oss tillväxt, framåtanda och lyfta Ålandsbilden så skulle det ha varit en uppenbar sak att lyfta i ett regeringsprogram.

Men det som är den största gåvan till oppositionen från den här regeringen hittills är näringsminister Josefsson. Jag vill faktiskt berömma honom. Han har varit saklig, han har sträckt ut flera händer, gett konstruktiva förslag och förtydligat regeringsprogrammet på flera punkter under denna debatt. All heder till honom.

Jag ska bara säga att när det gäller saker som står och inte står i regeringsprogrammet så är det klart att det finns mycket som inte står här. Näringsminister Josefsson och jag har ofta diskuterat att när det gäller entreprenörskap så är det ett brett spektrum av åtgärder som man kan ha. Det är helt olika beroende på om du ska starta företag, växla upp företaget eller om du ska ta steget och bli internationell och det behövs olika typer av stöd och resurser i de stegen. I detta så ser jag att vi skapar nog en bra förutsättning för det, hoppas jag och det behöver vi ha om vi ska få lite fart på tillväxten på Åland.

Fru talman! Ledamot Ekström pratade som flera andra i den här salen om vindkraft. Vi pratar kanske inte så mycket som alla andra. Vi ska inte bara prata vindkraft nu. Jag tycker att det är roligt att det andas lite blå politik i ledamotens inlägg i sitt anförande, precis som några andra ledamöter i Liberalerna. Det är roligt att höra att det finns en blå politik.

Om vi går tillbaka till vindkraften, det är mycket fokus på vindkraften och hur mycket den ska kunna ge. Om vi säger så här att det inte blir någonting med vindkraften. Vad ser ledamot Ekström att skulle kunna bli vindkraft 2.0? Om vi är visionära av oss, vilken näring kan ge Åland tillväxt?

Ja, alltså det blir nästan lite tvådelat, nu när du nämnde vindkraft så måste jag säga att vi har ju ändå lite villkor. Vi måste testa den och se vad det blir och vi måste reda ut villkoren och det är grunden egentligen. Blir det så blir det, så får man ändå säga. Vi är i ett tidigt skede.

När det gäller andra näringar så har jag lärt mig efter mina år i näringslivet att när man får höra talas om affärsidéer eller man får höra talas om nya uppslag och möjligheter så ska man vara väldigt försiktig med att bedöma dem. Jag har hört idéer som har varit helt vansinniga, som har blivit väldigt lyckade och jag har hört idéer som har varit väldigt seriösa och trovärdiga, som inte har blivit någonting. Så tyvärr kan jag inte svara på den frågan vad som är 2.0 näringen, utan man ska bara se till att ge möjligheter och det är det som är vårt jobb här, upplever jag.

Fru talman! Jag håller med ledamoten Ekström i mycket som han sade. Jag hoppas att vi tillsammans hittar 2.0. Vi får inte stå och falla bara på att det blir för mycket fokus på vindkraften. För det finns många andra näringar ute i vårt samhälle som förstås kommer att dra nytta av eventuella vindkraftssatsningar, men vi måste fokusera på det som vi har redan nu och det är viktigt att vi inte glömmer bort.

Jag ska bara understryka att det gäller att vi ger möjligheter och så fokuserar vi på det. Jag tror att vi ska akta oss för att i den här salen och generellt inom förvaltningen bedöma affärsidéer för de är väldigt svårbedömda på förhand. Så länge vi håller oss till möjligheterna så kommer det här att bli riktigt bra.

Talman! Debatt timmarna har så långt ganska mycket handlat om allt som inte står i regeringsprogrammet. Och för att inte fastna i semantik och missnöje, över att vi inte har beskrivit en handlingsplan dag för dag under hela mandatperioden, så ska jag måla ut och konkretisera några viljeyttringar gällande barnomsorg, skola, kultur och idrott.

Vi måste använda vår självstyrelse till någonting bra. Så sade ledamot Eckerman tidigare idag då hon höll Socialdemokraternas gruppanförande. Lagen och läroplanerna för grundskola och barnomsorg ska ses över. Det är faktiskt det första som vi konstaterar under rubriken Barnomsorg i grundskolan. Det är bra och nödvändigt. Här finns ett utmärkt tillfälle att nyttja vår självstyrelse på bästa sätt för att skapa förutsättningar för att pedagoger och lärare ska få göra vad lärare och pedagoger ska göra, och minska på den administration och byråkrati som nu lagts.

Vår skola är ledande och faktiskt en stor bidragande orsak till att familjer väljer att flytta till Åland. Det här ger oss även möjlighet att mycket konkret ge kommunerna en lättare nivå av service som produceras och som inte är så detaljstyrd. Vi måste ha lagstiftning som inte bara är teoretisk. Den måste gå att genomföra med hög kvalitet ute i verkligheten.

Nu kommer ni att tycka att jag är en papegoja under den här mandatperioden, för jag kommer att upprepa vikten av att begränsa den subjektiva rätten till småbarnspedagogik och barnomsorg om och om igen. Men den här papegojan är inte vingklippt. Jag vill flagga för att vi kanske kommer att behöva vara kreativa och lite modiga för att genomföra den förändringen.

Vi vill att hemundervisningen ska stärkas genom att införa ett förfarande med ansökan för att få tillstånd att genomföra hemundervisning. Hur detta förfarande ska se ut kommer att tas fram under mandatperioden. Vi kommer att involvera de föräldrar som idag har värdefull kunskap om just det här. Vi tror att detta är helt nödvändigt tillsammans med den centralisering av uppföljning som Mariehamn nu har åtagit sig värdskap för.

Under grundskolan finns även ett stort behov av en skola för de barn som inte mäktar med den ordinarie skolmiljön. Man kan kalla det NPF-skola eller resursskola. Genomförandet och förverkligandet av en resursskola är en kommunal angelägenhet, men landskapsregeringen avser här att vara samordnande för att ta fram en modell för skolan och genomförandet av uppstart. Ambitionen ska alltid vara att barn ska lämna grundskolan med möjlighet till vidare meningsfull sysselsättning.

För det andra stadiets undervisning ska organisationsmodellen för Ålands gymnasium utvärderas. Vi behöver se hur vi ska nå bästa system och kostnadseffektivitet. Gymnasiet behöver vara kostnadsfritt för att minska klyftorna och göra det möjligt för alla ungdomar att studera på lika villkor. Vi avser även att revidera studiestödslagen för att finansiera det här.

För ungdomar på andra stadiet saknas idag förberedande utbildning, vilket riskerar att skapa en segregering och försvåra integrationen för dem som har flyttat hit. Detta kommer landskapsregeringen att åtgärda.

Vi har flera gånger under gårdagen och idag hört om fritidssedlar och vikten av att barnen ska ha tillgång till aktivitet i direkt anslutning till skoldagen. Jag vill ta tillfället i akt att tydliggöra hur viktigt det är att det finns ett brett utbud av aktiviteter för alla att välja mellan. Det finns inget motsatsförhållande mellan idrott och kultur.
Jag är mycket glad över att vi möjliggör för barn och unga att hitta sitt rätta sammanhang där de kan stärkas både mentalt och fysiskt.

Vårt rika föreningsliv som erbjuder både idrott och kultur är också en viktig del av att integrera nya ålänningar och hjälpa dem att hitta sin plats i samhället. Det är en viktig del av vår attraktionskraft. Idrott och kultur är någonting som kan skapa turism över året även under lågsäsong.

Att möjliggöra fleråriga stödmöjligheter genom PAF-medel, vilket vi avser att göra, skulle skapa en större trygghet och förutsägbarhet över flera verksamhetsår och genomföranden av aktiviteter och evenemang.

Ålands egna kulturhus, Alandica, har möjlighet att bli det öppna kulturhus som kulturutövarna efterfrågar. Under den här mandatperioden behöver arbetet med underlaget till nästa avtalsperiod inledas. Här har vi möjlighet att öppna upp Alandica för ett högre nyttjande och ett ännu mer levande kulturliv som faktiskt förenar oss.

Talman! Allt jag har beskrivit här i mitt anförande måhända var fritt från extra anslag, strukturella underskott, skärgårdstrafik och gröt. Men det här är att lägga till ett vändstekt ägg som ska ge våra barn och unga en stadig grund att bygga resten av dagen och livet på. Tack!

Tack, talman! Inte behöver väl ledamoten tjata på som en papegoja om den subjektiva rätten? Jag utgår från att hon har fått det förankrat i resten av regeringen och kommer att göra något åt den här problematiska lagen som jag tyvärr var med i en del av i regeringsbasen som antog.

Talman! Jag kan konstatera att det framgår i vårt regeringsprogram att vi avser att utvärdera. Vi anser att det finns anledning att begränsa den subjektiva rätten. Så det torde vara tydligt nog att det är så pass förankrat att vi har skrivit ner det till pappers.

Tack, talman! Ja, men då behöver man inte "papegoja" om det något mera.

Jag tänker på det här med tillstånd för hemskolning och vad syftet ska vara med det egentligen mer än att det blir mer byråkratisering. Det är väl det som man vill undvika och när man tittar på regeringsprogrammet så får man i alla fall det intrycket. Även i dag kontrollerar man ju att eleverna lär sig det de ska lära sig enligt läroplanen. Jag ser inte riktigt nyttan med ytterligare kontroll.

Talman! När det gäller byråkrati så kan det så klart vara en pålaga, men det handlar ju också om att säkerställa vissa saker genom att vara byråkratisk. När vi ser på hemundervisningen så finns det fall och händelser där familjer kanske inte bor på Åland och de uppfyller inte de krav som ställs. När kommunerna har haft hand kontrollen och uppföljningen av barnens genomförande av undervisning och kunskap så har det varit väldigt, väldigt varierande. Vad det här tillståndsförhållande ska innehålla kan jag inte svara på idag, utan det måste en arbetsgrupp ta fram. Det handlar helt enkelt om att ha en bättre insyn och en bättre kontroll från samhällets sida på att de här barnen ska komma ut efter sin grundskoleutbildning på rätt sätt.

Tack, talman! Ledamoten Listherby lyfte utvärderingen av den subjektiva rätten till barnomsorg. Mycket bra! Mycket bra säger jag inte bara för att vi gick till val på att också göra det. Det är också en mycket bra beskrivning av lagens effekter som har visat behov av ytterligare regleringar utifrån barnets bästa. Jag hejar på dig ledamoten Listherby. Mitt enda tips, min enda färdkost, är att se till att den här utvärderingen görs snarast i början av mandatperioden, så att ni både kan dra slutsatserna och verkställa lagförändringar. För den lagändring som följer måste konkurrera med 25 andra lagförslag, hörde vi tidigare åtminstone i den här debatten, så det är jätteviktigt att ni börjar med den här och prioriterar den från start.

Talman! Jag tackar för stödet från oppositionen som jag ändå måste påstå att är ganska samlat i hela den här frågan. Som jag nämnde så är det här det första vi nämner under rubriken Barnomsorg och skola, så vi avser nog att det här ska prioriteras. Vi ser att det är viktigt. Vi ser att flera kommuner har det väldigt kämpigt att verkställa lagens krav i dag och det behöver prioriteras.

Tack så mycket! Jag har inget planerat anförande på så sätt, utan jag tänkte ta upp lite frågeställningar som har väckts under debatten och också utveckla några punkter gällande näringslivet i programmet.

Som många har nämnt så kan vi kan alla vara enade om att näringslivet är samhällets ekonomiska motor. Utan näringslivet så har vi varken arbetsplatser eller skatteintäkter att göra särskilt mycket med. Det är också genom ett starkt näringsliv som vi kan ha en stark välfärd. Detta var bland annat anledningen till att det var just näringsminister som jag önskade bli om jag någon gång skulle bli minister.

Bakom varje företag och affärsidé är det en människa som har en idé, en vision, ser möjligheter där andra ser utmaningar och tänker utanför boxen och framförallt tar risker. Det är något som alltid har inspirerat mig och något jag vill stöda. Också samhället borde stöda det, för det är så som samhället utvecklas genom att folk våga ta risker och möjligheter.

Därför måste Åland vara en konkurrenskraftig region. Vi lever i Norden och många större städer lockar företagare. Därför måste vi arbeta smart med den här frågan. Åland har ändå potential att ha det enklaste och smidigaste regelverket. Ibland fäller vi kanske krokben för oss själva och bygger upp onödiga hinder. Byråkratiska hinder måste undanröjas och ett systematiskt arbetssätt för att skapa snabbare myndighetsprocesser tas fram.
Sedan nämner vi att vi ska minska byråkratin, vilket säkert alla regeringsprogram har innehållit någonsin.

Jag kan utveckla det här lite. Jag tror att man behöver bygga upp ett systematiskt arbetssätt med fokus på att minska byråkratin. Detta finns inte dagens läge och jag kallar det fortfarande avbyråkratiseringslista, det är inte ett "jättecatchigt" namn, men jag tror man behöver samla sådant som näringslivet lyfter som hinder och utmaningar. Vi hörde ett exempel här med att bygga en infart. Det var nytt för mig, men att samla alla sådana små saker som är stort för ett företag och att ha en sådan lista som ärvs mellan regering till regering. När man väl öppnar upp lagar så tittar man på den listan, för det är just sådana små saker som ofta glöms bort. Man nämner det här och där, men man tar aldrig tag i dem, för de sakerna är oftast inbakade i en ganska komplex lagstiftning och man kanske inte ändrar lagen bara för dem. Men när man väl gör det så borde man ha alla dessa små byråkratiska hindren i beaktande. För många små saker blir stora saker.

Jag tänkte utveckla detta "en plattform för entreprenörskap och innovationer skapas". I dagens läge så är olika företagsstöd ganska utspritt. Vi har bland annat Ålands Näringsliv, högskolan, näringslivsavdelningen och Visit Åland till viss del. Det gäller att ta ett helhetsgrepp och också titta på hur andra regioner jobbar med de här frågorna. De har oftast så kallade innovationscenter. Därför står det också att vi vill knyta samarbeten med dem.

Jag har personligen haft kontakt med Science Park Gotland. De är väldigt duktiga på att sammanföra kapital och idéer men också kontakter och kunskap och det är ofta då som innovationer uppstår. Det stycket är ganska stort.

Inledningsvis kommer vi att sammanföra alla som jobbar med de här frågorna för att se eventuella luckor vi har när det gäller olika stödmodeller. Och då pratar vi inte heller bara om pengastöd utan det kan som sagt vara att sammanföra rätt personer eller tillgång till nätverk av riskkapitalister.

Jag går vidare gällande attraktionskraft. Som sagt, turismen är en väldigt viktig bransch för Åland och där kommer den här turismstrategin i början av nästa år och också en handlingsplan. Där kommer vi att prata om konkreta åtgärder och ha en hel debatt om det. Det är tanken.

Vidare gällande attraktionskraft så är det också väldigt utspritt hur man jobbar. Det är ett väldigt brett begrepp vad som är Ålands attraktionskraft. Under förra regeringen så inrättade man en satsning och bildade en attraktionskraftsenhet med uppgift att koordinera, samordna och facilitera projekt som stärker Ålands attraktionskraft. Det här är något som vi vill bygga vidare på. Det är en väldigt bra satsning hittills. I samband med det vill vi också ta fram en strategi för inflyttning, integration och kompetensförsörjning. Det går egentligen ihop med turismen ganska mycket också. Det är mycket fokus på platsutveckling. Det centrala i det arbetet är egentligen att titta på vem vill och behöver vi ha till Åland? Vilka kompetenser? Hur når vi dem och också hur får vi dem att stanna här? För det händer ganska ofta att det kommer en familj hit, en person har fått ett jobb här på Åland, men familjen trivs inte. Hur får vi dem att stanna? Hur tar vi vara på de kompetenser som flyttar hit? Där ska en utredning också ske via Åland Living, man ska se varför folk flyttar härifrån. Det är minst lika viktigt att titta på som hur vi får folk att flytta hit.

Nu är tiden ute. Ni kan ställa olika frågor, så ska jag försöka besvara dem.

Talman! Vi från oppositionen har varit kritiska mot enskilda formuleringar under näringspolitiken och framförallt avsaknaden av vissa. Men jag vill faktiskt ge beröm till minister Josefssons person för det hela och för det fina sätt som han har tagit sig an sitt nya ämbete på, och denna debatt också. Det bådar gott för framtiden.

Tusen tack! Man förväntar sig varje gång man stiger upp i den här talarstolen att få en massa kritik och man är nervös. Tack så mycket!

Ja, så är det. Som man ropar får man svar, brukar det heta. Men jag tror inte egentligen att vi behöver så mycket mera debatt. Jag vill avisera att jag tänker stryka från talarlistan. Jag tror att det börjar vara ganska klart vad det här forumet tycker.

Tack, talman! Minister Josefsson var inne på riskkapital här på slutet. Jag tänkte bara begära ett förtydligande där, en ledande fråga. Inte tänker ni väl börja med riskkapital i landskapets regi igen?

Det är en jättebra fråga. Jag väntade mig att den skulle komma under debattens gång. Nej, det är inte det som vi ämnar med det som står, utan just betoning på att öka tillgången till riskkapital. Vi har blivit inbjudna till diverse nätverk av riskkapitalister. Vi har ingen kontaktperson för att vara med i dessa forum. Sedan är det också lokala aktörer som har visat intresse för att bilda någon slags forum för att vara med och stöda nya och små företag. Det är ganska svårt i dagens läge, speciellt när det handlar om onoterade bolag, men man kan göra det via olika fonder. Det är i första hand det. Det som är intressant att titta på är kanske något slags startkapital som finns i våra närliggande regioner, en inkubator. Det är ganska små summor vi pratar om i så fall, men det är inget bestämt.

Tack, talman! Från Obunden Samling konstaterar vi att man har ju gjort det här experimentet med riskkapital i landskapets regi och vi vet hur det slutade. Vi hoppas förstås att det aldrig ska börjas på nytt. Vi påminner om vad som är samhällets grunduppgifter och det är att skapa förutsättningar, dit möjligtvis någon form av inkubation och sådant som ministern nämnde är vettigt att tänka på. Men, klart så.

Vi ska se till att lära oss av de misstag som man har gjort och inte upprepa dem.

Utvecklings AB hade en viktig funktion, det var väldigt lätt att vända sig dit och också komma vidare och bli hänvisad till olika kontakter och nätverk och den funktionen har saknats nu i många år. Det vill vi bygga upp. Men i första hand vill vi inte ha ett offentligt riskkapitalbolag.

Talman! Tiden börjar löpa. Jag tänkte först säga att jag ska hålla mig kort men då brukar det bli motsatsen så jag får säga att jag ska hålla mig lång och så får vi hoppas på att det blir kort.

Med anledning av debatten igår tänker jag prata lite om självstyrelseutveckling, demokrati och kommunerna. Självstyrelseutveckling är, enligt min mening och många med mig, för det första dels att ta över behörigheter, dvs. få mera att bestämma om. Det andra är att utveckla de områden som vi redan har behörighet över.

Ambitionen att överta behörigheter är förstås inte borta för den här landskapsregeringen. Jag hoppas att den aldrig försvinner från någon landskapsregerings agenda, men vi vet alla var självstyrelselagsutvecklingen står idag. Det man kan konstatera är ju förstås att om det skulle vara så att välfärdsområdena får sin egen skattebehörighet så vore det mycket, mycket anmärkningsvärt om inte det autonoma Åland också skulle få detsamma.

Under min ministerportfölj finns mycket fokus på att utveckla de områden som vi har. Det handlar om stora delar av baslagstiftningen för Åland och för den offentliga sektorn. Det handlar om grunden för skötseln av den självstyrelse som vi har enligt den nuvarande självstyrelselagen. Det handlar om kommunallagen, förvaltningslagen och landskapslagen om landskapsregeringens allmänna förvaltning. Det handlar också om framtagande av en ny huvudlag gällande IT och digitalisering, nämligen informationshanteringslagen som den heter i riket, och som vi ska ta fram en egen variant för. Här är ett område där Åland behöver ha egen lagstiftning. Det här är inte områden där blankettlagar ska tillämpas. Här behöver vi anpassa vår lagstiftning till de förhållanden som vi har på Åland. Det är viktigt för att fortsätta utveckla självstyrelsen, men det är också viktigt för att behålla självstyrelsen. Det är att göra självstyrelse, inte bara prata.

Det finns ett kapitel i regeringsprogrammet som heter En modern, rättssäker och effektiv offentlig förvaltning. Det är ju förstås ett ändamål i sig. Men det finns också ett djupare mål. Att ha en modern, rättssäker och effektiv offentlig förvaltning skapar tillit till de offentliga institutionerna. Det här gynnar förstås vilja och förståelse för regler, avgifter och skatter och därmed så sänker det också samhällets transaktionskostnader. Det är en kostnad vi definitivt ska spara in på. Att människor inte litar på våra samhällsstrukturer och därmed agerar utifrån den premissen kostar samhället en hel del och det kan avhjälpas med en starkare tillit.

Sedan när det gäller kommunerna och den egna offentliga förvaltningen så tror jag att det står klart för alla att vi behöver ha en ökad produktivitet i offentlig sektor. För det sättet som vi sköter offentlig sektor på idag, de kostnaderna övergår de intäkter vi har. Vi ser särskilt en stark kostnadsutveckling inom social omsorg och vårdsektorn. Det här är ingenting som gäller enbart för Åland. Det gäller hela Norden. Det har att göra med demografi, medicinsk utveckling och det har med många frågor att göra. Men här bör vi prata om en ökad produktivitet där vi nyttjar skattepengarna på ett bättre sätt, men också förstås förvaltar och utvecklar det humankapital som besitts i de offentliga förvaltningarna runt om på hela Åland.

Här kommer då tanken om en tankesmedja in i regeringsprogrammet. Det är faktiskt en formulering som har fått mycket beröm från kommunalt håll. För vi behöver ju se på en lösning, en samhällsmodell. En hållbar samhällsmodell där kommunerna, landskapet och andra offentliga instanser också inräknat det privata näringslivet kan strukturera upp en modell som vi faktiskt har råd med. En modell som också klarar av att generera tillit och som inte lämnar människor utanför, men som av den breda folkmassan uppfattas som så effektiv och så god att man också är villig att betala för den.

Jag har ägnat några dagar åt att läsa de utlåtanden som kom på begäran av tidigare landskapsregering och tidigare vicelantrådet Harry Jansson. Man frågade kommunerna om hur man ville att kommunallagen skulle utvecklas. Lite intressant är det. Vissa kommuner säger att landskapet borde ta över mer verksamhet, medan andra hävdar att kommunen är den perfekta organisationen, den är demokratisk och nära människorna. Ta inte områden ifrån oss! Vi i primärkommunerna har en stark grundstruktur och den behöver man sköta.

Jag tycker att Föglö kommun i sitt utlåtande sade någonting väldigt bra, talman, som jag tänker ta mig friheten att citera eftersom det nu är ett offentligt utlåtande. Så här säger man: "Alltför detaljreglerad verksamhet är inte heller bra. Lagstiftningen borde vara öppnare och upp till kommunerna att avgöra om man har råd med en viss verksamhet. Man borde eventuellt inte vara rädd för att det kan vara skillnader i servicen mellan kommunerna utan tvärtom kanske en fördel. Allt behöver inte vara likriktat och varje kommun månar nog om sina invånare, men man kanske har olika infallsvinklar på vad som behövs och vad man kan locka invånare med."

Åland är litet, talman, men det är samtidigt olika och diversifierat med olika grundförhållanden. Att landskapsregeringen i det här skedet skulle berätta vad man vill och säga att nu ska vi gemensamt med kommunerna fundera på hur vi ska lösa den fråga som det handlar om, dvs. hur ska vi klara av att producera välfärd idag och i morgon? Att vi skulle säga att nu ska vi samarbeta med kommunerna om hur vi ska nå exakt dit, det vore opedagogiskt och det vore förmätet av landskapsregeringen.

Jag blir mycket glad över alla de kommentarer som har kommit från kommunfältet. Många har sagt att de ser fram emot ett arbete i en kreativ verkstad där man kan fundera på hur samhället sköts bäst tillsammans. Åland är litet och det är tillsammans som den offentliga sektorn måste arbeta. Tack, talman!

Tack, fru talman! Jag blir lite nördigt nyfiken på den här frågan som civilministern sade att hon ska fokusera på, nämligen landskapslagen om landskapsregeringens allmänna förvaltning. Jag håller faktiskt med att självstyrelsearbete inte bara handlar om vad vi ska ta över och utveckla. Det handlar ju om hur vi förvaltar det vi har och utvecklar det. Med tidens tand så kommer gemensamt ansvar, resurser och allt möjligt. Men det är också pudelns kärna hur vi jobbar inom våra väggar för att vara effektiva och klara. Det är ju byråkrati och hur landskapsregeringen fungerar, avdelningar, byråer och behörighetskrav och annat. Jag är intresserad, vad ser civilministern framför sig där?

Talman! Som sagt, det var en av fyra lagar jag nämnde. Men det har gjorts en del reformer. Det är väldigt länge sedan någon gjorde en total översyn av den lagstiftningen. Jag tror att det är läge att ta ett grepp om de förändringar som har gjorts och utvärdera dem. Var landar vi? Vad har man gjort i övriga Norden? Hur ser strukturerna ut? Det finns vissa saker som är oklara i vår förvaltningsstruktur, samtidigt som vi har en alldeles egen förvaltningsstruktur anpassad för de små förhållandena vi har. Samtidigt ser vi att den offentliga sektorn håller på att halka efter på, inte minst om vi pratar om digitalisering och andra frågor, inte bara förvaltandet utan också tjänstemannautvecklingen av samhället. Det här är en stor och viktig fråga. Det ska bli spännande.

Tack, talman! En aspekt som har lyfts i olika sammanhang tidigare är var skillnaden går mellan politik och förvaltning och hur den politiska landskapsregeringens arbete ska utvecklas i relation till förvaltningen. Det är en aspekt som jag tror och hoppas att ministern kommer att titta på.

Det andra är ju förstås rekryteringsutmaningarna till landskapsregeringen. Hur ska vi locka den kompetens som behövs när seniora tjänstemän lämnar eller går i pension och så vidare? Jag kan tänka mig att det är just sådana frågor som kan gömma sig bakom en skrivning. Där är jag nyfiken, det är förstås ett tidigt skede, men just gränsen mellan politik och förvaltning är nyfiken jag på civilministerns syn på.

Talman! För att det ska kunna vara ordning och reda i samhället så behöver man göra en tydlig distinktion mellan politik och förvaltning. Jag tror att det finns en hel del att utveckla inom det området. Exakta konkreta åtgärder kanske är aningen tidigt att lyfta just nu, men jag tror att alla vet ungefär vilka ändringar som har gjorts över tid och vad de har lett till.

Tack, talman! Civilminister Zetterman talade om problem med att lita på samhällsstrukturer. I regeringsprogrammet nämns också att man avser att uppdatera korruptionspolicyn. Om man tittar runt i länderna här omkring, både Sverige och Finland men varför inte USA, så finns det regler om regeringsmedlemmar och regeringsmedarbetarnas rörelser från t.ex. privat till offentligt eller från offentligt till privat. Där tycker jag att det finns en problematik idag. Vi har en finansminister som åtminstone enligt handelsregistret igår fortfarande satt i styrelsen för väldigt inflytelserika bolag. Har ni några planer där eller hur ser ni på den här problematiken?

Talman! När det gäller antikorruption så handlar det ju delvis om ett tydligt regelverk. Antikorruptionspolicyn ska nu uppdateras. Det har varit en viktig fråga för mig och för Liberalerna att den finns med och det är också ett arbete som förvisso pågått i förvaltningen en längre tid.

Att ange sina bindningar är någonting som varje medlem av landskapsregeringen anger. Det är viktigt dels för att kunna se om man är i beroendeställning till någon, men också för att kunna förhindra jävsituationer. Vi är några stycken som har varit styrelsemedlemmar i bolag. I alla de bolag man har uppfattat att man kan avgå från så är min uppfattning att man har begärt att få avgå den 11 december. Och det är min uppfattning att också finansministern har gjort.

Tack, talman! Är det civilministern uppfattning att det ökar eller minskar sannolikheten för att folk ska har förtroende för samhällsstrukturerna när man fritt kan färdas mellan de här olika rollerna utan någon som helst karantän till exempel?

Talman! För min del uppfattar jag det som oerhört centralt att lagtinget och landskapsregeringen är representerad av en bredd från befolkningen. Det är själva grundidén med den representativa demokratin. Det som är väldigt viktigt är att man är tydlig och transparent med de bindningar man har. Så ser det ut också i det här. Man kan ha fällande domar och också sitta i lagtinget.

Tack civilminister Zetterman. Jag har två frågor. Den första frågan handlar om "en kommitté för etniska relationer inrättas för att fungera som en plattform mellan olika grupper och som rådgivande organ i integrationsfrågor". Eftersom detta är en ny kommitté så undrar jag hur ni tänkt och vilka grupper som avses vara representerade i denna kommitté för etniska relationer?

Min andra fråga handlar om KST. Eftersom jag har hört inifrån regeringsblocket att det är ofantliga mängder material som har levererats från kommunernas socialtjänst till regeringsförhandlingarna så är jag lite förvånad över slutresultatet, och det är KST nämns på en plats i regeringsprogrammet. Därför skulle jag vilja höra, hur tänker ni kring KST framtid? Vilken är riktningen framåt för KST?

Talman! Jag tyckte att talmannen tidigare påminde om att man skulle hålla sig inom ämnet och nu är vi väldigt långt utanför mitt anförande och därtill utanför mitt ministerområde. Men om nu lagtingsledamot Valve vill ha ett svar så ska jag förstås leverera det.

Denna fråga kring att samla olika etniska grupper i en kommitté är en modell som används på många andra ställen. Det handlar förstås om att vi vet att det finns olika begränsningar och olika möjligheter för olika etniska grupper. Vi ska samla in erfarenheter för att stärka integrationsarbetet, precis så som näringsminister sade i ett tidigare anförande. Vi har många som flyttar till Åland, men det finns också de som inte trivs här. Egentligen är inte det stora bekymret på Åland bristen på inflyttning, egentligen är bristen människor som vill stanna kvar.

När det gäller KST är det i huvudsak en kommunal angelägenhet. Landskapsregeringen aviserar att lagstiftningen ska ses över.

Tack civilminister Zetterman. Ska jag tolka svaret som att det är olika etniska grupper som ska vara representerade i denna kommitté?

Jag tror att minister Valve kan ställa en mer relevant fråga exakt hur gruppen ska tillsättas till någon som har ett anförande i saken och till någon som är ansvarig minister i ärendet. Men ja, det är min uppfattning precis som jag sade i repliken, man vill samla in människor med olika erfarenheter av att vara nyinflyttad på Åland.

Tack, talman! Ministern talade här om vikten av att medborgarna känner en starkare tillit. Det är absolut viktigt, det håller jag helt med om. Tror ministern att en 30 procentig lönehöjning för ministrarna i tider då man ska strama åt och spara i samhället tjänar detta syfte till belåtenhet?

Talman! Jag konstaterar för min del att det finns en lagstiftning som angett en arvodeskommission som ska fatta beslut om det, helt i enlighet med det som den obundna talmannen föreslog inför lagtinget.

Tack, talman! Det betyder ju på intet vis att man är tvungen att godta den lönehöjningen som arvodeskommissionen föreslog. Man hade absolut kunna gå en annan väg om man hade velat.

Talman! Det här är alltså ett lagstadgat förfarande för lönerna dels för lagtingsledamöterna och dels för ministrarna. Så vitt jag vet har också den obundna gruppen accepterat den 30 procentiga löneökning som gällde för lagtingsledamöterna för två mandatperioder sedan. Nu skedde motsvarande för ministrarna, helt i enlighet med den lagstiftning som den tidigare obundna talmannen föreslog inför lagtinget och lyckades samla enighet kring.

Värderade fru talman! Jag kände mig tvungen att trots allt hålla ett anförande, fast det kanske inte var meningen. Jag återkommer lite till Ålandsdelegationen och Ålandsdelegationens beslut om extra anslag och vad det egentligen är.

Tågordningen när det gäller anhållan om extra anslag är att Ålands landskapsregering tar initiativet för diskussioner med berörd fackministerium i Helsingfors för att gemensamt få fram ett bra underlagsmaterial. Sedan görs en anhållan upp inom Ålands landskapsregering som man översänder till lagtinget för lagtingets bedömning. Ska man anhålla om ett extra anslag med de motiveringar som Ålands landskapsregering föreslår?

Det här skickas till Ålandsdelegationen. Ålandsdelegationen begär in bemötanden åtminstone av berörd fackministerium och finansministeriet. Ålandsdelegationen avgör sedan självständigt ansökan om extra anslag oberoende av berörd fackministeriums och finansministeriets ställningstaganden i avgivna bemötanden. I det fall då ansökan bifalles så ålägger Ålandsdelegationen staten att till självstyrelsen betala beslutat belopp mot fortlöpande redovisning. Ålandsdelegationen beaktar inte, då ett positivt beslut fattas, huruvida medel finns upptagna i statens budget eller inte.

Sedan gällande lags ikraftträdande 1.1.1993 har fyra ansökningar inlämnats:

-1998, förnyelsen av Sverigekabeln, där ålade Ålandsdelegationen staten att betala 42,7 miljoner mark. I det sammanhanget förhöll sig finansministeriet negativa till att extra anslag skulle beviljas.

-2004, anhållan om pengar för utbyggnad av Tingsbacka. Självstyrelsen anhåll om 40 % av de beräknade totalkostnaderna om 15 miljoner. Ansökan bifölls trots att finansministeriet förordade högst 25 %.

-2011, anskaffning och anläggande av Finlandskabeln. Ansökan bifölls, trots stora tveksamheter hos såväl fackministeriet som finansministeriet. Ålandsdelegationens beslut ålade staten att betala 40 % av den totala kostnaden om högst 125 miljoner euro.

-2019, dels renovering och förnyelse av broar till en kostnad av 25 miljoner euro och dels en ny hamn på Gripö, ett vägavsnitt på Gripö och en 540 meter lång bro mellan Gripö och fasta Föglö till en kostnad av 20 miljoner euro. Fackministeriet och finansministeriet förhöll sig neutrala till ansökan. Ålandsdelegationen förkastade ansökan beträffande de brorelaterade kostnaderna med motiveringen att dessa var att hänföra till sedvanliga väg- och brounderhållskostnader. Och beträffande Gripödelen, bland annat med motiveringen att frågan var en mindre del i ett helhetsprojekt, kortruttssystemet, för vilket det inte fanns tillräckliga garantier för ett faktiskt genomförande, samt att ett besvär i saken var anhängigt inför Högsta förvaltningsdomstolen. I denna del kan man dock utläsa ur Ålandsdelegationens beslut att en motsvarande anhållan kan aktualiseras av självstyrelselagen inför Ålandsdelegationen på nytt då de nämnda bristerna är undanröjda.

På frågan, tröttar man ut statsmakten och eller finansministeriet om man mera fortlöpande inkommer med ansökningar? Knappast. En ansökan om 15 miljoner mark då och numera 15 miljoner euro borde i snitt ha ansökts om årligen sedan år 1993. Så nog finns det ett reellt underskott i icke sökta extra anslag, i dagens pengar grovt räknat, ungefär 450 miljoner euro eller mer.

Vad sedan ankommer på Ålandsdelegationens ledamöter så kan man konstatera att deras arvoden är hyfsat höga. Jag tror inte att de kommer att knorra desto mera om intressanta ansökningar om extra anslag strömmar in i lite större omfattning än hittills. Tack för ordet, värderade fru talman!

Tack ledamot Lindbäck för detta klargörande. Det är ju flera som har varit lite oroliga för möjligheten att få det här extra anslaget. Det är möjligt att skrivningarna i regeringsprogrammet om att anhålla om det här extra anslaget för nybyggnationer i skärgårdsflottan inte är tillräckliga för en så välunderbyggd och regelrätt ansökan om medel. Därför behöver den även innefatta, som jag ser det, en översyn av trafiksystemet i sin helhet var i det ingår att ersätta vår energislukande offentliga transportmedel med miljöanpassade sådana och komplettera det med fasta förbindelser. Hur som helst så måste det nog tas fram en riktig masterplan för att framtidssäkra det liv som levs i skärgården såväl för sommar, vinter, höst och vår.

Jag är nyfiken på om ledamoten Lindbäck kan utveckla ytterligare bedömningskriterierna. Går det att utläsa någon slags linje hos de beslutande när det gäller bedömningskriterierna? Det nämndes till exempel sedvanligt underhåll och så här. Har det varit så att säga olika bedömningar från gång till gång? Kan man skönja någon slags linje?

Som sagt, sedan 1.1.1993 så har vi dessa fyra fall. Frågan är, hur mycket kan man på basen av de här anse att det har utvecklats en praxis? Ett stort problem är ju att förarbetena till den här paragrafen kunde vara mycket bättre. I regeringens proposition till gällande självstyrelselag så fanns ju inte extra anslag med, utan det infördes ju först i riksdagsfasen av den orsaken att man i riksdagen bedömde att det var fel att sänka från 0,48 till 0,45, det som landskapsregeringen och riksregeringen var överens. Det sänktes. Då föreslog finansutskottet i riksdagen inför grundlagsutskottet att återinföra extra anslag som hade funnits i 1951-års självstyrelselag, och där var också förarbetena väldigt dåliga och då är det också väldigt svårt att utläsa. Man kan se, vad hände mellan 1951 och 1993? (… taltiden slut).

Jag hade egentligen tänkt stanna där. Men det verkar som om ledamot Lindbäck hade mera information att ge så jag lyssnar gärna.

Fast man ser på de här fallen mellan 1951 och 1993, när erhöll man och finansierade som ordinarie anslag och när gick man på förhand till Ålandsdelegation och begärde beslut om att få det finansierat som extraordinarie anslag? Så spelar det inte så stor roll, för staten stod för bägge delar. Ibland gick självstyrelsen och anhöll om extraordinarie anslag, fast det egentligen kunde ha gått som ordinarie anslag, för att vara säkra på att det här inte skulle ställas utom kolumn och därmed måste finansieras över landskapets medel.

Tyvärr så finns det dåliga förarbeten och dåliga motiveringar. Som sagt var, fyra fall ger kanske inte en så bra praxis. Men ändå lite kan man ju här utläsa. Man måste underhålla och förnya vägar och landsvägar, man bygger och underhåller cykelvägar, bygger nya (… taltiden slut).

Talman! Jag förstår att det kanske vore bäst att jag inte tog en replik, men jag kunde inte hålla mig.

Det är ju de facto så att ledamoten Lindbäck ingår idag i regeringsprogrammet och har varit, som jag förstått det, ändå en av de som ingår i regeringsunderlaget och som nu har lämnat till landskapsregeringen det här regeringsprogrammet, där det står "för finansieringen av denna omställning i sin helhet". Vi har hört att det är ungefär 200-300 miljoner euro för de här nya fartygen som landskapsregeringen ska anhålla hos Finlands regering om extra anslag. Det är ju tillika så att historien vad man har jobbat med tidigare kan man inte bortse ifrån. Ledamoten Lindbäck har ju de facto varit ordförande för Ålandsdelegationen när det här tidigare exemplet lyftes upp där det blev ett avslag. Det finns ju ändå kanske en tanke om att ledamoten Lindbäck är väldigt insatt (… taltiden slut).

Jag ingår alltså i regeringsblocket och står förstås bakom regeringsprogrammet. Där pratar man om att man ska anhålla om, liksom den här digitaliseringen som ska man anhålla om. Sedan tror jag att här finns många andra som har försökt svara på frågan; men om man inte beviljas, vad gör man då? Men jag skulle säga att om ni läser hela Ålandsdelegationens beslut där det blev avslag av dessa fyra, om ni läser hela det så kommer ni nog att förstå varför, i motsats till de tre andra. Som jag säger, jag är inte beredd att dra en bombsäker praxis som säger att X antal färjor och x linfärjor och digitaliseringsprocess enligt det och det kommer att beviljas av den nya Ålandsdelegationen. Jag är inte längre (… taltiden slut).

Talman! Faktum är ju att landskapsregeringen inte har visat på en alternativ finansiering till de här 200-300 miljoner, utan man har sagt att man i sin helhet anhåller om extra anslag. Då blir ju liksom följdfrågan, när man då väljer den linjen att anhålla om extra anslag och kommer till lagtinget med den framställningen, då måste man ju utgå från att tidigare landshövding, nuvarande lagtingsledamot Lindbäck, på något sätt och vis har varit med i framtagandet av regeringsprogrammet och sannolikt har uttalat sig om det är möjligt att få ett anslag eller inte. Det är i min värld så som vi jobbar inom politiken. Är man politiker så är man politiker och är man någonting annat så är man någonting annat.

Jag tyckte att jag sade här tidigare att det har givits ett flertal svar från regeringsblocket att ifall de inte beviljas så hur tänker man då förfara? Jag har försökt informera om de här sakerna. Jag kan inte bedöma med hundra procents säkerhet exempelvis om man anhåller om ett extra anslag för en ny skärgårdsfärja. Jag kan inte gå i godo för om det beviljas eller inte beviljas. Men visst finns det en stor sannolikhet.

Fru talman! Jag hann inte prata riktigt klart i mitt förra anförande. Jag har en sak som jag tycker att är viktigt i regeringsprogrammet. Det är ägarstyrningen. Man avser att tydliggöra ägarstyrningen till de landskapsägda bolagen. Jag anser att de landskapsägda bolagen har en mycket viktig roll i vårt samhälle. Tillsammans kan de med det åländska näringslivet och tredje sektorn skapa arbetsplatser och därmed ge nya intäkter, konkreta intäktsmöjligheter till regeringen.

Jag reagerade på några saker som jag vill lyfta, de finns på sidan 14 under ägarstyrningen. Man pratar där om licenssystemet, om PAF och riket och vi känner ju alla till vad som är på gång. Vad jag däremot saknar är direktiv till PAF för den åländska spelmarknaden.

Jag tycker att vi borde tillåta näringsidkare, föreningar, organisationer och tredje sektorn att arrangera spel, penningspel och lotterier etcetera. Det borde vara enklare. Vi borde luckra upp det åländska spelmonopolet och ändra den åländska lotterilagen. För varför ska spel bara ges till en offentligrättslig förening "PAF" på Åland? Jag tycker att det här är föråldrat. Jag har hört under debatten här i regeringen att det finns lite nya tankar, visioner och idéer och fräscha idéer lyfts i debatten. Detta är en sak som jag hoppas att minister Perämaa och Zetterman tittar lite på, för det här kan faktiskt ge intäkter till landskapet. Jag tycker inte vi ska blunda för det, för vi pratar mycket om att vi ska få ihop de här siffrorna på sista raden och då behöver vi också öka intäkterna.

Då går jag vidare till Långnäs hamn som jag också ser möjligheter i. Där kanske jag saknar lite skrivningar i regeringsprogrammet. Man kan ställa sig frågan, vad vill landskapsregeringen med Långnäs hamn? Det är en viktig knutpunkt för den åländska sjöfarten. Idag konkurrerar landskapets hamn med Mariehamns hamn. Är det här bra för Åland? Är det bra för de åländska rederierna? Det här har tidigare lyfts i debatten här i plenisalen om den här hamnen.

I regeringsprogrammet omnämns tätortspolitik, infrastruktursatsningar för att underlätta logistik och attraktionskraft. Då har jag ett konkret förslag som kan ge ringar på vattnet till landskapet. Det är att vi ska slå ihop Långnäs hamn och Mariehamns hamn till ett åländskt hamnbolag. Vill landskapsregeringen ha en hamn för skärgårdstrafiken, en hubb? Kanske man vill skapa ett eget trafikverk eller affärsverk och då kan skärgårdstrafiken kanske ha ett hamnbolag i grunden för att få den här verksamheten att fungera och göra någonting bra. Det här kan vara en god början för att bygga upp en skärgårdstrafik som blir stabil och stark. Detta säger jag som stadspolitiker och det kanske många förvånas över, men vi måste ibland tänka lite utanför boxen.

Fastighetsverket. Där finns det också möjligheter. Man säger mycket om att avyttra vissa verksamheter. Vad vill man avyttra? Är det Guttorp? Det kanske inte finns så mycket man kan avyttra. Kanske man kan avyttra någonting och reinvestera i vårt samhälle. Vi vet att byggsektorn har det tufft idag. Kanske det behövs ett myndighetshus? Vi hyr idag många lokaler dyrt. Är det så vi ska jobba?

Slutligen Åland Post. Jag har tidigare diskuterat här i salen om trafiken österut. I dag går postens transportbilar kanske inte med de åländska rederierna. Det kanske man borde se över, att de skulle åka med de åländska rederierna, då skulle vi slippa betala stöd till dessa farligt gods transporterna. Då skulle landskapets eget bolag transportera sina varor med det åländska rederiet.

Sen kan jag inte hålla mig ifrån att ha lite tankar om sjöfart och kommunikationer. Det omnämns i en ganska kraftig skrivning i regeringsprogrammet från regeringen. På sidan 23 står: "Ålands insulära läge kräver täta goda kommunikationer. Ålands sårbarhet inför förändringar i trafikutbudet är stort. Minskad trafik påverkar direkt pendling, näringsliv och handel." Detta är ett konstaterande. Men inför valet skrev samtliga regeringspartier i sina valprogram hur viktigt det var med transporter till och från Åland. Valprogrammen var fullmatade. Därför ska det bli spännande att se vad regeringspartierna har för tankar kring den här trafiken som man nu omnämner i regeringsprogrammet.

Ledamot Kanborg pratade tidigare om att man lyfter över bollen till Finland. Jag hoppas ju inte att vi gör det, utan jag hoppas att det finns duktiga politiker och tjänstemän som kan jobba för det här. För det är också viktigt för att vi ska hålla i gång bollen. Om vi tillsammans jobbar för att få pendlare, turister och företag att komma till och från fasta Åland också så kommer hela Åland att blomstra och då kommer även skärgården på sikt att blomstra ännu mera. Det finns möjligheter bara man vill och vågar, även inom politiken.

Det är jultider så jag kommer att rösta rött ändå, fast det finns många bra saker i programmet. Jag vill samtidigt önska regeringen Sjögren lycka till! Och så vill jag passa på att önska talmannen och övriga ledamöter en riktigt god jul! Det här var det sista anförandet, trodde jag.

Tack så mycket ledamot Holmberg. Det är mycket intressanta tankar ni hade om hamnarna och Långnäs hamn i synnerhet som en hubb för skärgårdstrafiken. Jag kan därmed konstatera att ryktet om kortrutten död är betydligt överdrivet.

Talman! Det tycker jag inte. Det finns ju övrig skärgårdstrafik som behöver fungera. Jag är inte insatt exakt i alla färjor och hur de går ute i skärgården. Men om man ska bygga upp ett affärsverk så tror jag att det kan vara viktigt att få en stabil grund att stå på. Om vi då har två hamnbolag som ska se till att färjorna kan komma till och från Åland och att inte de åländska rederierna drabbas av konkurrerande hamnar med olika hamnavgifter, så tror jag att den där hubben, Långnäs, är mycket mer än skärgårdstrafik. Vi har frakt österut, vi har nattfärjor som kommer in från Åbo och de kommer från Stockholm och Kapellskär. Det är ju en jätteviktig knutpunkt.

Talman! Jag vill avslutningsvis tacka för debatten. Alternativa tankar och förslag är ju en mycket central del av demokratin. Jag tycker mig skönja en frustration kring otydlighet och delaktighet. Det är förståeligt eftersom de som utgör oppositionen inte har varit med i processen. Så det förstår jag.

Tydlighet och viktig delaktighet kommer som sig bör i lagstiftningsförslag, i budgetar, i olika former av meddelanden och i frågestunder. Där hoppas jag att landskapsregeringen ska kunna ge tydliga och klara svar till till lagtinget.

Jag har ändå en förhoppning om att landskapsregeringen och majoriteten kommer att presentera förslag som också delvis i alla fall kan omfattas av oppositionen.

Så småningom blir det jul och jag vill också önska alla en god och vilsam jul! Den kan vara välbehövlig för alla, vi har alla har en valrörelse i ryggen och har jobbat hårt under den här hösten. Tack för debatten!

Diskussionen är avslutad.

Enligt lagtingsordningens 25 § ska lagtingets behandling av meddelande avslutas med en omröstning i vilken det för godkännande av regeringens program krävs mer än hälften av de avgivna rösterna.

Omröstning om propositionen ställs så att de som röstar för att regeringens program ska godkännas röstar ja; de som röstar för att programmet inte ska godkännas röstar nej. Kan omröstning propositionen godkännas? Godkänd.

Omröstningen vidtar. Talmannen röstar ja.

Omröstningen är avslutad.

Omröstningsresultatet utföll:
17 ja-röster
8 nej-röster
1 frånvarande
1 avstod.

Eftersom mer än hälften av de avgivna rösterna är ja-röster har lagtinget beslutat att godkänna regeringens program.

Ärendet är slutbehandling.