Enda behandling

Först tillåts den gemensamma diskussionen.

Under diskussionen om spörsmålssvaret kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.
Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera meddelandet till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

Talmanskonferensen föreslår att beslut om eventuell remiss fattas av talmanskonferensen efter avslutad remissdebatt. Gemensam diskussion.

Lagtingsledamoten Rainer Juslin får först läsa upp spörsmålsklämmen.

Med hänvisning till vårt inlämnade spörsmål och med stöd av 37 § lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål: Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta inom skärgårdstrafiken under återstoden av den pågående mandatperioden samt när presenteras omställningsplanen för skärgårdstrafikens utveckling?

Tack, herr talman! Ja, då var det dags att diskutera skärgårdstrafik ännu en gång. Vi diskuterar det här i kombination med spörsmålet och meddelande. Men jag kommer ändå att lägga fokus på vad som har hänt under den här mandatperioden, vad jag tror att nästa steg är och finansieringsaspekten av det hela.

Under den här mandatperioden har landskapsregeringen fokuserat på fast infrastruktur, på färjfästen och broar. Vi har byggt eller håller på att bygga Åva färjfäste, Jurmo färjfäste, norra Kumlinge färjfäste och Sottunga färjfäste, medan Enklinge färjfäste och Lappo färjfäste som bäst projekteras.

När det gäller broarna, bron över Brändström, Karlbybron, Bomarsundsbron, bron över Långströms ström, Djurholmssunds bron och Askörs- och Astörsbron är nästa i tur. I tillägg till det så har även en modernare färja införskaffas, dvs. Ådan som går i trafik här nu på Norges nationaldag, passande nog den 17 maj. Välkomna till den invigningen på Brändö! Det ska bli bra!

Sammantaget så har de här investeringarna i färjfästen skapat en möjlighet att använda modernare färjor. Det är syftet med projektet. Det är första steget mot en modernare skärgårdstrafik. Man behöver ha grunden på plats först, för vi vet också hur det kan sluta annars.

När det gäller de tekniska förutsättningarna för en klimatfärja - jag säger klimatfärja för det finns ju olika typer av fossilfria alternativ - så pågår det en kraftig teknologisk utveckling i världen. Vi vet idag inte vilket bränsle som kommer att bli dominerande på marknaden. Men det som man kan vara nästan helt säker på är att det är inte offentlig sektor som kommer att bestämma vilket bränsle som kommer att vara dominerande. Det kommer sannolikt handelssjöfarten att göra. Det är handelssjöfarten som bedriver utvecklingen. Det är handelssjöfarten som står för den utvecklingen. Hela dagens infrastruktur som transportbränslesystem för handelssjöfart är baserad på flytande bränslen. Så rimligtvis så blir det någon typ av flytande bränsle som kommer att vinna den här kapprustningen eller teknologiska utvecklingen.

Den enda klimatsmarta teknologin som finns idag, som är någorlunda mogen, är eldrift och hybriddrift, fast det är egentligen eldrift med dieselelektriska motorer på. Det är den tekniken som man kan använda och även den är inte helt fullt mogen. Vi har nyligen ett exempel från nya färjan mellan Korpo och Nagu, den fick väl inte blackout men man kallade det blackout i medierna i alla fall, och det visar att det är inte så lätt alltid att implementera ens den här typen av nya lösningar.

Men oavsett så är det den vägen som man behöver gå om man vill röra sig mot en klimatsmartare skärgårdstrafik, dvs. att man har en pragmatisk syn mellan batterier och dieselelektriska motorer, men man kanske inte strävar efter att man ska uppnå total batteridrift utan att man har en syn där man kan använda batteridrift så länge det går. Men på grund av laddningsförhållanden som råder i skärgården och våra korta hamntider så är det helt nödvändigt att ha betydande reserver av mindre motorer som man i framtiden kan byta ut mot mer effektivare motorer när den teknologin är mogen. Återigen, det är inte vi som ska utveckla ny teknologi, det har vi inte resurser till.

Går man inför en sådan teknisk lösning där man har modernare skrov med effektivare maskiner så får man ner utsläppen. Nej, de blir inte noll, men de blir markant lägre och dessutom så hamnar de inom ramen för vad som är ekonomiskt gångbart här på Åland. En sådan typ av färja är något som jag förespråkar i alla fall.

Jag skulle säga att en ny färja kan vara på plats någon gång i slutet av 2026, kanske 2027 beroende på hur man lägger upp det och hur mycket man driver på att den ska komma i drift så fort som möjligt. Jag tror inte att det är smart att försöka få in en så fort som möjligt, utan att se till att allting är på plats när den väl kommer i drift. Då är det bra att ha den här typen av lösning med färre och mindre motorer.

Störst behov i skärgården idag skulle jag säga att är på norra linjen. Södra linjen får nu Viggen som kommer dit från sommaren. Den ordinarie går på Galby-Kökar till sommarn och till hösten så går den i ordinarier trafik på södra linjen vilket ökar kapaciteten på den linjen. Så jag skulle säga att norra linjen är där man behöver satsa.

Rimligtvis om man tittar på skärgårdstrafiken i dag och man funderar om vi ska ha en ny färja så finns det inte så många platser man kan sätta en sådan på. Jo i teorin, men när man kommer ner på praktisk nivå så i kvarstår huvudsak två alternativ. Ådan som nu går i trafik på Åva-Osnäs är ganska lämpad för den linjen, hon är tillräcklig för det transportbehovet som finns där. Man vill ogärna flytta henne till någon annan plats. Så resonerar i alla fall jag.

Jag skulle säga att man kan sätta in en färja direkt på norra linjen, men vill man ha någon slags klimatmedvetenhet i den flytten så behöver man också förkorta färjpasset och dela upp linjen på två.

Det andra alternativet, som jag ser det i alla fall, är att man gör det på Föglölinjen och flyttar färjan till norra linjen. De två alternativen, någon av de alternativen skulle jag välja om jag skulle sitta i nästa regering. För det är nämligen i nästa regering som det här beslutet kommer fattas på grund av att färjfästena kommer först. Det är så det ser ut när man tittar på hur infrastrukturen ser ut i skärgården. Det blir orimligt att göra det här innan.

Det innebär då att den stora frågan som är en väldigt stor fråga, är frågan om Hummelvik. Hur ska man göra med Hummelvik? Ska man fortsätta med Hummelvik? Ja, då blir det en typ av lösning eller gör man det inte, då blir det en annan typ av lösning. Så det är ett vägval som påverkar skärgårdstrafikens utformning i 40-50 år framåt. Talman, jag kommer att dra över tiden lite. Bygger man Hummelvik så då blir det vettigt att dela upp norra linjen i två. Gör man inte det så drar man i stället trafiken över Kumlinge och fokuserar på Snäckö och Långnäs.

Jag kan sammanfatta det så att det inte blir alltför mycket detaljer här. Oavsett så behöver Långnäs byggas om eller genomgå kraftig renovering inom fem år om man ska fortsätta använda det färjfästet.

Saken med är allt det här är att det är ju roligt att prata, men allting kostar pengar också. Kostnaden för en frigående färja går inte att säga exakt, det beror på marknadsläget. Men jag skulle säga att det är 30-40 miljoner euro men det vet man först när man har gjort beställningen, men så ser det ut idag. Sedan tillkommer förstås investeringar för laddning och så vidare och el-dragningar om man vill gå fullt på el.

Vi har idag tio frigående linjer på Åland som helt är drivna med fossila bränslen. År 2050 så menar EU att vi ska uppnå noll utsläpp. Det är 27 år. Om man delar de här siffrorna på varandra så får man fram en kvot och i genomsnitt så blir det 15 miljoner euro ungefär per år som man behöver lägga på endast införskaffande av nya färjor, om man har för avsikt att uppnå den här ambitionen utan att göra förändringar i skärgårdstrafiken som sådan. Lägger man på linfärjorna så blir det ett par miljoner till per år som man i snitt behöver investera för att klara av de här målsättningarna. Så det är ganska stora summor pengar med tanke på att vår nuvarande investeringsbudget på infra ungefär är 20 miljoner euro per år och den är förhöjd på grund av broutbytesprojektet. Så vi investerar väldigt mycket just nu. Beroende på om man väljer en ny oprövad lösning så kan också driftskostnaderna öka till följd av det här.

Kontentan av allt det här i alla fall är att Åland klarar inte själv av att finansiera allt det här. Vi kan klara av det om vi bara prioriterar skärgårdstrafiken fram till 2050. Men det är ju så att det finns ju annat på Åland också som behöver pengar. Vi har pratat här om vatten och avloppsledningar, vi vet att sjukhuset börjar bli gammalt osv. jag ska inte prata mer om det nu.

Men man behöver antingen hitta externa stöd, till exempel från EU och det har vi provat vi två gånger den här mandatperioden. Det är inte så enkelt. Det finns ingen pengapåse där som bara öppnas så fort man kommer och frågar, utan det är behäftat med en mängd krav som ökar driftskostnaderna för trafiken, för att man bedriver teknologiutveckling egentligen för att erhålla stöd från EU när det gäller den här typen av investeringar.

Vi kan också söka extra anslag, det har vi inte gjort för det här projektet just med båtarna. Men vi har provat tidigare att söka extra anslag för infrastrukturinvesteringar och det har inte gått särskilt bra. Men jag tycker inte att man ska sluta försöka bara för att man har misslyckats med det här EU-projektet eller att vi tidigare har fått back på extra anslag.

Behöver vi ändra strukturen för att få ner kostnaderna så kan vi göra det också. Men det är väldigt känsliga frågor att prata om. En större färja på norra linjen tror jag att gör tvärgående, i alla fall under vintertid, inte nödvändig sett till kapacitetsutnyttjande. Man kan kombinera det med sommartransporter i form av passbåtar till exempel som vi sett i den här rapporten också. Hur som helst så behöver man dra ner på kostnaderna för att finansiera investeringarna, om vi inte får stöd utifrån. Det är väldigt viktigt.

Det finns andra saker också. För att optimera verksamheten så är det bra om man tar ställning till om vi renodlat ska hålla på med driftsentreprenader eller ska vi bilda ett eget bolag och sköta det helt i offentlig regi? Eller ska vi ha totalentreprenader? Men om man tar diskussionen mellan driftsentreprenörer och totalentreprenader så finns det för- och nackdelar med bägge system. En driftsentreprenad är hittills i alla fall, när vi tittar på anbuden, ekonomiska. Förstås så sliter det mera på färjorna, brukar man säga, när man har driftsentreprenader. Men tittar man på pengar just nu så är de ekonomiska. Det är till stor del tack vare att vi har väldigt bra konkurrens på driftsupphandlingarna. Konkurrensen är helt avgörande för vad vår skärgårdstrafik kostar.

Sen medför också driftsupphandlingar, när vi har färjorna här, att vi bevarar åländska arbetsplatser eftersom vi gör allt underhåll på verkstaden. Man kan kritisera verkstaden fram och tillbaka, men det är ålänningar som jobbar där. De tar hand om våra färjor och bibehåller vår kompetens. Det gör också systemet mer flexibelt för att vi kan ha kortare upphandlingsperioder.

Totalentreprenader är långa upphandlingsperioder, vilket man behöver ha. Det är mindre ekonomiskt i runda tal när man tittar på det, i huvudsak på grund av att konkurrensen är mindre. Det kan hända att man skulle få bättre konkurrens om man bjuder ut 15-åriga eller 20-åriga avtal. Men man ska säga att totalentreprenader kräver mindre organisation. Risken finns förstås att underhållsarbetet flyttar bort från Åland, det kan jag inte uttala mig om men det finns absolut en sådan risk om det blir billigare någon annanstans.

Avslutningsvis vill jag säga att det går att göra förändringar under en mandatperiod. Detta att man ska ha planer till precis allt, det är för mig lite som att krypa undan sitt ansvar.

Frågan om Hummelvik och hur man lägger upp trafiken där, det är en jättestor förändring. Om man gör någon förändring där, oavsett om man delar upp norra linjen eller om man inte satsar på Hummelvik, så är det en tillräckligt stor fråga för att diskutera hela nästa mandatperiod.

Jag undrar om man ska övergå från det här med skärgårdsmeddelande, man skulle kanske lämna ett kortare sådant meddelande för hur man tänker lite grann i början av mandatperioden och i slutet av mandatperioden så har man ett liknande meddelande som vi har här i dag, att man diskuterar; vad blir egentligen nästa steg i skärgårdstrafiken? Vilka är de stora utmaningarna som nästa regering behöver hantera? Det kräver då förstås att man släpper prestigen och inte hålla sig fast vid långsiktiga planer som inte längre är aktuella. Vi behöver helt enkelt följa den tekniska utvecklingen, den demografiska utvecklingen i skärgården är också en viktig del och att släppa prestigen. Jag tror inte på att man i detalj ska planera skärgårdstrafiken många år i framtiden, för de planerna kommer inte att vara aktuella när man kommer dit ändå.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Om man ska äta en häst eller en elefant så sväljer man inte allt på en gång utan man tar en tugga i taget. Tack!

Tack, talman! För att veta om det är en elefant eller en häst som man äter så ska man ju veta att det är en elefant eller häst. Det är därför man gör planer och har någon slags grundtanke på vad man vill. Jag tror nog att Åland klarar av att ställa om skärgårdstrafiken, men frågan är om minister Wikström och lantrådet Thörnroos klarar av det? Det är frågan.

I den långa uppsatsen på 4,5 sidor om skärgårdstrafiken som vi fick oss här till livs, så fokuserar man på brobytarprogrammet som är igång sedan länge och man fokuserar på färjfästena. Men det finns ingenting i den politiska skriften som visar någonting om vart regeringen Thörnroos vill att skärgårdstrafiken ska och hur den ska utvecklas.

Min första fråga, som jag tror att flera med mig ställer är: Varför tog ni inte chansen i den här skriften att beskriva vad ni tycker att är nästa steg i utvecklingen?

Tack, herr talman! Som sagt, jag beskriver ju utvecklingen och när man med rimliga ekonomiska medel bör sätta in en ny färja i trafik och hur man ska hantera den frågan och vart man ska sätta den. Jag skulle gärna sitta här och föra fram ett sådant förslag, men det kommer inte att ske det här året. På grund av att vi har haft en så stor underhållsskuld i skärgården så har man behövt börja med att reda upp de här frågorna, som man förstås inte vill se. Men så är det ändå, man kommer inte ifrån det.

Tack, talman! Jag beklagar den här investeringsskulden som finns. Det är ett historiskt ansvar som de som har åsamkat den får ta.

Samtidigt så finns det ju i den här rapporten och utredningen, som bilades till det här korta meddelandet, massor med intressanta saker som regeringen kunde och borde ta fasta på. Vi talar om kostnader över tid och inte är det ju gratis att köra upp 6,8 miljoner liter diesel om året heller. Det står ju i den här rapporten att det på sikt är billigare med eldrift. Det står att det finns tre linjer som kan elektrifieras med nuvarande el-infrastruktur och sedan ett antal till där det krävs en viss utbyggnad av el-infrastrukturen. Det är ju lågt hängande frukter där vi ju borde börja då i så fall. Om man nu ska äta elefanten bit för bit så kan man väl börja där då.

Tack, herr talman! Den rapporten tar inte hänsyn till övriga saker som jag just pratade om med färjfästen osv. Men visst går det att göra massor med saker. Vi behöver också komma överens om hur vi ska finansiera dem och om vi behöver göra förändringar när vi gör dem. Att fatta beslut så här sent i mandatperiod om en färja är inte något som jag tycker att är en bra idé.

Jo, det är väl inte speciellt tjockt det här dokumentet. Det innehåller väldigt mycket beskrivningar av det som har gjorts och väldigt lite av det som behöver göras. Det är väl ett konstaterande.

Jag läste faktiskt en skärgårdsfilosof med, vad det verkar, alldeles utomordentliga insikter i skärgårdstrafikens nuläge och framtidsförutsättningar. Han skrev: "urvattnad avslagen filmjölk". Det är antagligen för styggt sagt, så jag understöder inte det. Men borde man inte i det här sammanhanget börja med att fundera på hur trafiken ska se ut? Utifrån det kan man sedan fortsätta, vilket tonnage behövs och turtäthet och mycket annat. Det jag vill säga, som också exemplifierades här, ska Hummelvik vara kvar eller inte. Ska vi renovera det färjfäste för 5 miljoner eller? (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Ja, det beror ju på hur man ser det. Man vill kanske ha besked för hur trafiken ska utvecklas under lång tid framöver. Jag vet att ni vill det och många vill ha det. Men till syvende och sist så är varje fråga om trafikförändring på en enda rutt ett väldigt stort beslut som tar väldigt lång tid att genomföra. Vill man ha förändringar till stånd så behöver man driva den frågan där och då när man sitter vid makten.

Nu har jag också beskrivit nästa steg, vad jag tror att är de möjliga alternativen som finns. Jag tror inte att det finns så jättemånga fler möjliga alternativ som är gångbara. Det är klart att man igen kan börja fundera på stora infrastrukturinvesteringar, men färjorna börja bli gamla och vi behöver ersätta dem och det är det som är prioritet nu, enligt mig.

Tack, talman! Ja, man behöver ju inte förverkliga en långsiktig plan år 1, utan det är något som fortgår år efter år i den takt man har tid, möjligheter och pengar.

När det gäller pengar så skulle jag vilja fråga hur ministern ser på totalkostnaderna för skärgårdstrafiken. Finns det skäl att sätta ett lock på, dvs. ett kostnadstak? I sådant fall så är det ju en viss planering som ska ske utgående från det manöverutrymmet. Eller får det kosta vad det kosta vill? Då är det ju hyfsat mycket lättare att göra en plan som blir väldigt intressant.

Tack, herr talman! Om man inte vill förändra servicenivån överhuvudtaget, om man vill behålla servicenivån på en viss nivå så kan man sätta ett kostnadstak, om man bara pratar om justera enskilda turer fram och tillbaka till exempel. Men man ska komma ihåg att priset på skärgårdstrafiken sätts i stor utsträckning på konkurrensläget. Hur ser konkurrensläget ut? Har vi en anbudsgivare, då blir priset väldigt högt. Har vi flera så blir det lägre. Sen sätts det förstås också indexjusteringar i samhället, oljepriset är också kostnader för skärgårdstrafiken och det är egentligen variabler som man behöver jobba med för att förbättra konkurrensläge och också till exempel bunkeråtgången. Jag tror att det är svårt att sätta ett kostnadstak i praktiken. Man kan säkert sträva efter det. Jag skulle inte vara emot att utforska en sådan modell.

Talman! Jag skulle vilja fråga minister Wikström en rak fråga. Vems anförande var det här egentligen? Var det minister Wikströms eller var det regeringen Thörnroos anförande? För att hela anförandet präglades av "jag förespråkar, jag tror inte, jag skulle säga och så resonerar jag". Alltså är det landskapsregeringen som minister Wikström företräder eller är det hans personliga åsikter? För det är ju de facto landskapsregeringens åsikt som är efterfrågad, inte minister Wikströms och allra särskilt i ljuset av att minister Wikström exempelvis talade om planer som inte längre är aktuella, medan vi vet att lantrådet har sagt att kortrutten ligger fast. Så vems anförande höll ministern?

Tack, herr talman! Ledamoten kan läsa meddelandet, se vad som står där och komma med synpunkter om det.

Vems anförande höll ministern? Jag tycker inte att det är en vidkommande fråga. Stora delar av det här så finns med här, det är saker vi har gjort och egentligen tekniska förutsättningar för hur teknologin ser ut i dag. Var kan man sätta in en ny färja? Men kom gärna med andra alternativ. Jag vet inte var de finns?

Talman! Det är en alldeles avgörande fråga vems anförande det här var. För problemet som har präglat regeringen Thörnroos skärgårdspolitik och då särskilt politiken om skärgårdstrafiken är ju att vi har ett lantråd och en minister som är djupt oöverens. Det är väl också därför som vi inte har fått se några konkreta åtgärder, förutom det här enkla med hamnutbyten som har varit sedan planerat så länge. Det är väl därför vi har ett meddelande som är helt utan vägval och ståndpunkter från landskapsregeringens sida. Nu anför ministern en hel del saker med beteckningen jag. "Jag förespråkar, jag tycker och jag tror inte". Då är frågan: Talar minister Wikström för hela landskapsregeringen i sitt anförande eller bara för sig själv?

Tack, herr talman! Jag tror att i alla anföranden så finns det en skillnad, man pratar dels för landskapet, men man är också en individ själv. Det gäller säkert alla anföranden, det är en blandning helt enkelt.

När det gäller det här projektet om utbyten av färjfästen så är det ju konstigt nu hur både Liberalerna och Socialdemokraterna kontinuerligt sprider myten om att det här skulle vara något slags gammalt projekt. Det är ju förstås intressant att ni gör det och till viss del hedrande också i och med att vi startade det här projektet 2020 baserat på de undersökningar som vi gjorde 2019. Men det är intressant hur ni fått det. Jag skulle gärna vilja veta var ni får den informationen ifrån. Var kommer den ifrån egentligen? Eller är det någonting som ni har hittat på?

Tack, talman! I det kommunistiska Kina så ville ordförande Mao i tiden att tusen blommor skulle blomma och nu verkar det som om minister Wikström vill att tusen frågor ska ställas. Men det går inte så bra, för det är ju svaren vi är ute efter. Det är svaren på alla de här tusen frågorna som ställs som man skulle vilja höra, inte bara en massa privat tyckande, troende och redogörelser för dagsläget.

Under den här mandatperioden så har ministern förvaltat vissa saker och förslösat andra saker av det arv som fanns från den förra mandatperioden. Det som har förvaltats, visserligen helt bra, är planerna på att bygga om, renovera och fixa till hamnar och broar och vägar. Hade inte det arbetet tidigare gjorts av planering och planer för framtiden så hade det inte gått att göra någonting under den här mandatperioden. Så vad är minister Wikströms arv till nästa regering? (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Det fanns inga planer på några omfattande hamnrenoveringsprojekt innan den här mandatperioden. Det fullständigt falskt helt enkelt. Man gjorde en undersökning av hamnarna baserat på att också broarna var i dåligt skick och då gjorde man också en inventering av hamnarna, och ja, de är också i dåligt skick. Då behövde man ersätta dem. Men att detta skulle vara planerat sedan länge, så det verkar vara något som man på riktigt inte har någon grund för.

Sen är det ju så att dagsläget skapar framtiden. Detta hur skärgårdstrafiken infrastruktur är placerad så gör att det inte finns så många alternativ att gå vidare med om man vill ha en ny färja i trafik. Det är det som jag försöker förklara. Jag försöker också ta upp den stora frågan som kommer att bli aktuell under nästa mandatperiod. Den skulle ha blivit aktuell här nu också om vi hade kommit så långt, men de tekniska förutsättningarna medgav det inte.

Det måste vara en alldeles särskild form av hybris som minister Wikström har drabbats av om han tror att han ska komma som en uppenbarelse till sin ministerpost och hitta på allting själv under en mandatperiod utan att ha någonting att luta sig tillbaka på av det som man tidigare har gjort, både på tjänstemannanivå och på ministernivå.

Anser ministern att de beslut som man fattade i början av mandatperioden var riktiga? Då var ministern rysligt arg på Socialdemokraterna för att vi inte ville vara med i tunnelprojektet som vi visste att var dömt att misslyckas. Då pratade ministern sig väldigt varm för långsiktiga planer och parlamentarisk samsyn på hur man skulle gå vidare. Var det smart att klippa av tio års arbete vad gäller kortrutten och åsamka ett stort skadestånd? Finns det ingenting under mandatperioden gällande skärgårdstrafiken som ministern tycker att man kanske kunde (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Nu ska jag inte gå in i en diskussion om den här elhybridfärjan för då handlar hela debatten om det och vi ska ju försöka prata om framtiden, men jag tar gärna den diskussionen också.

Tunnelprojektet och de långsiktiga investeringarna, så ja, har man en investering som är 200 miljoner euro så behöver vi verkligen vara överens när vi ska förverkliga det på grund av att det inte går att förverkliga på en mandatperiod. För det är nämligen det som är skillnaden mellan ett tunnelprojekt och en färja. Man kan förverkliga en färja och en färjeförbindelse, man kan förändra trafikinfrastrukturen på en mandatperiod om man försöker och om färjfästena är i skick, men om de inte är i skick och förutsättningarna inte är på plats så blir det väldigt svårt.

Tack, talman! Landskapsregeringen beställde den 22 juli en utredning från ett svenskt konsultbolag som skulle ta fram ett utkast till en omställningsplan för skärgårdstrafiken. Det var åtta månader sedan. Som svar på varför planen har försenats har minister Wikström sagt att den motsvarar inte landskapsregeringens förväntningar. Nu har lagtinget fått se den här omställningsplanen och det är lätt att förstå varför landskapsregeringen inte gillar den, för den innehåller en drös med faktabaserade ställningstaganden som faktiskt direkt motsäger landskapsregeringens meddelande som vi också har fått se. Det handlar till exempel om att skärgårdstrafiken ska vara långsiktig. Den behöver en strategi och att det är billigare att driva den på el än på fossila bränslen och att man kan uppnå fossilfrihet redan 2040. Så vad är det i den här utredningen som nu lagtinget har fått se eftersom vi också har krävt det? Vad är det här som landskapsregeringen inte tycker om egentligen?

Tack, herr talman! Det som ligger på bordet nu är inte den rapport som inte var klar då i slutet på förra året, utan företaget har arbetat vidare på den. Jag tror att det står också i meddelandet leveransdatum när den här rapporten levererades till landskapsregeringen. Det var väl ungefär i samband med spörsmålssvaret, någon gång i mitten av mars. Rapporten var inte klar förrän dess. Nu är den klar. Så det är skicket som inte gick att anta, så det finns inte här.

Talman! Men då antar jag då att landskapsregeringen anser att det här är ett fullgott underlag till en debatt. I sådana fall om det är det, varför har man inte tagit till sig de ställningstagandena, de förslag och de framåtsyftande proaktiva förslag som skulle kunna ta den här debatten vidare? Snarare säger landskapsregeringen att nu behöver vi avgöra hur vi ska göra för X, Y och Z och räknar upp en massa olika faktorer. Nå men vi har underlag. Kan inte landskapsregeringen på basen av de underlagen göra ett ställningstagande för det i lagtinget så har vi en debatt om det? Nu är det som att vi ska föra en debatt om vilka faktorer som är avgörande för en behandling av hur vi ska ha skärgårdstrafiken i framtiden. Det är landskapsregeringens ansvar.

Tack, herr talman! Ja, det är bra om ledamöterna sätter sig in i hur skärgårdstrafiken fungerar så att vi kan ha en debatt om den här frågan, det tycker jag i alla fall.

Det här är en konsultrapport ska man komma ihåg som inte tar i beaktande landskapets ekonomiska läge. I slutändan så handlar det om pengar. Hur mycket pengar ska man sätta på att investera i skärgårdstrafiken i framtiden och hur ska det finansieras? Jag betonade det väldigt skarpt i mitt anförande och det är någonting som inte den här rapporten överhuvudtaget tar hänsyn till, som jag ser det.

Det är ett lite märkligt meddelande. För när man ställer ett spörsmål från oppositionens sida så förväntar man sig ganska tydliga politiska linjedragningar från regeringens sida. Men det är ett märkligt meddelande, för det här är mera ett resonemang.

Däremot, till skillnad från tidigare replikställare, så tycker jag att det är bra att ministern lite mera tydligt försöker peka på vad man borde göra och vad man inte borde göra.

Men på grund av det här meddelandets art så har jag två frågor som jag vill ställa. För det första, varför så sent? Det här har man kunna dra ihop när som helst egentligen. Och varför så tunt?

Tack, herr talman! Den här regeringen kan ju inte fatta beslut om vad nästa regering ska göra. Det är viktigt att ha med det i tankarna. Det har vi inte lyckats med tidigare och det tror jag inte att vi kommer att lyckas med i framtiden heller. Vi behöver vara öppna och ärliga med de utmaningar som finns och vilka möjliga beslutsvägar det finns att fatta för nästa regering.

Varför har detta kommit så sent? Alltså en stor del av mandatperioden har varit fokuserad på just tunnelfrågan och hur tunnelfrågan skulle hanteras. Den frågan är nu hanterad på ett sätt som gör att den frågan är avklarad, i alla fall för min egen del. Skulle vi ha börjat med ett annat ingångsläge och veta om hur framtiden ska se ut så skulle vi säkert ha valt en annan väg, men det är lätt att vara efterklok.

Det är säkert riktigt, och det vet jag själv av förekommen anledning, att man jobba länge med tunnelmeddelandet och att det inte gick för minister Wikström att få upp det meddelandet till diskussionen i regeringen. Jag tror att där har vi mycket orsaken till att det bara har legat och flutit.

Tittar man på det här meddelandet igen så jag har inga bekymmer med att ministern anger linjedragning om vad han tycker att är bra eller dåligt, men det är ju just det man hade velat ha med i text. Nu har vi till och med ett regeringsparti som ställer en massa frågor här. Då undrar man förstås, var har de varit? Var ni inte ändå eniga runt bordet om det här meddelandet? Det är kanske det som gör att det är så pass urvattnat. Man kunde helt enkelt inte enas om en tänkbar och trovärdig framtid för skärgårdstrafiken och det är ju ett bekymmer. Det kan man inte skjuta på nästa regering.

Tack, herr talman! Att enas om skärgårdstrafiken så jag är inte särskilt gammal ännu, men vad jag förstått så är det en fråga som man aldrig egentligen har kunnat enas om på lång sikt här på Åland. Så till den delen så tror jag att den här frågan kommer fortsätta att vara eldfängd så länge som vi har skärgårdstrafik, vilket jag tror att vi kommer ha en ganska lång tid framöver.

Ja, man blir lite förstummad av minister Wikströms anförande. Å ena sidan så tycker han att man kan åstadkomma mycket ensam på en fyra års mandatperiod. Å andra sidan så måste man ha en mer långsiktig planering. Man ska veta om man ska äga båtarna, ska det vara totalentreprenad, ska det vara elektrifiering och många andra frågor som landskapsregeringen kommer hit i lagtinget och ställer till oss, när det är ni som är oss svaret skyldiga. Man tänker på hur ni har agerat under den här mandatperioden, vilket stort arbete ni har hävt i papperskorgen när ni inledde den här mandatperioden. Sedan efter det, inga besked och fortfarande inte. Mandatperioden går mot sitt slut och vi står här med samma frågor.

När det gäller till exempel frågan om drifts- eller totalentreprenad så är det absolut något som man kan hantera under en mandatperiod. Det beror helt enkelt på avtal och när de går ut och om man väljer att förnya dem eller inte. Så den frågan kan man absolut hantera under en mandatperiod.

Sen tappade jag bort mig lite här. Om jag tror på planer? Absolut, på planer som är rimliga att förverkliga.

Vår erfarenhet i alla fall är att alla infrastruktursatsningar är mycket långsiktiga, de tar åtminstone tre mandatperioder och det byter regering vart fjärde år. Man måste ha en bred parlamentarisk samsyn för att de här investeringarna ska kunna genomföras med stöd här i lagtinget. Annars blir det ju så otroligt planlöst och viljelöst. Det är ju det som vi ser från landskapsregeringen, det finns ju inga besked om någonting.

Jag blir mer och mer övertygad när jag hör minister Wikström att hela beslutsfattandet kring hur skärgårdstrafik ska upphandlas och hur fartyg ska beställas så måste flyttas bort från ministerns händer till ett eget bolag eller trafikverk där någon annan bestämmer.

Nu är det så att de flesta investeringar hinner man genomföra på en mandatperiod, i alla fall hinner man komma så långt på dem så att de inte går att sluta med. Det går ju förstås inte om man börjar med dem i slutet på en mandatperiod.

När det gäller eget bolag så är det ju en organisationsform som man kan ha. Men jag menar att samma problem kommer att finnas där. Inte kommer det att bli någon förändring bara på grund av att man flyttar organisationsform. Fortfarande så handlar det här om pengar och hur mycket pengar man vill sätta på det ena eller det andra.

Talman! Vi har väl nog kommit så långt att oberoende vad vi gör nu så kommer det att kosta väldigt, väldigt mycket pengar eftersom hela skärgårdsflottan inte fungerar längre. Färjorna havererar gång på gång.

Det var ju så att det fanns en långsiktig plan med en kortrutt, en generalplan för skärgården, lagtinget hade beslut om totalentreprenad och nästa steg var en bolagisering eller ett trafikverk. Nu sade ministern att allt är borta och att man faktiskt kan förändra på en mandatperiod. Det är ju ingenting som tyder på det när vi läser skärgårdsmeddelande här, omställningsplanen. Det finns inga svar överhuvudtaget. Tycker ministern själv till exempel att man ska renovera och bygga om Hummelvik?

Tack, herr talman! Vad jag vet så har vi nog investerat i skärgården i ganska många år här innan vi började med de här typerna av planer som efterlyses här i lagtinget.

När det gäller vad som är dyrt, alltså det billigaste att göra, om man bara tänker på ekonomi, så det är att köra gamla färjor. De kostar mer i underhåll, men jämför man det med avskrivningskostnaderna så blir det totalt sett förmånligare. Det är min tanke om det. Men det finns ju andra aspekter som man bör ta hänsyn till.

Talman! Jag vet inte det jag. Det skulle vara intressant att räkna på alla reservdelar och varvkostnader och också de tilläggsbudgeter som vi har tagit för ökade bunkerkostnader. Kan vi inte ens vara överens om det, att vi skulle behöva nya färjor? Vad vi sen talar om för tidsmarginal och vad vi behöver för tid på oss att förverkliga de sakerna.

Men ministern redogjorde inte för hur han ser på Hummelvik. Jag vill gärna höra ministerns åsikt om det finns någon åsikt överhuvudtaget eller om det också ska lämnas över till nästa landskapsregering, som allt annat i den här salen.

En del frågor lämnar man alltid över till nästa landskapsregering. Det är väl så att man fortsätter ett arbete.

Men man pratar om bunker, men jämför man med elkostnaderna då så har elkostnaderna skjutit i höjden.

Man pratar om Hummelvik, så länge vi får en effektivare skärgårdstrafik så är jag nöjd. Ska vi gå in för det här så behöver få effektiviteten att öka. Det kan man göra antingen med Hummelvik eller utan. Bägge alternativ fungerar, men antingen eller så behöver man fatta beslut om. Och det kan vi inte göra nu, för det gör man i samma samband med att man beslutar om investeringskostnader för Hummelvik, vilket vi gör dels i sista budgeten, men det gör framförallt nästa lagting i omställningsbudgeten där man tar ställning till den här frågan. Jag skulle gärna ha sett att den hade kommit tidigare.

Tack, herr talman! Ni som säger att Hummelviks vara eller icke vara är en avgörande fråga, så det är en stor fråga för skärgårdstrafiken. Hur ska vi dra linjerna beroende på vilka drivmedel som marknaden bestämmer att vi ska ha?

Men inte ett ord det om Hummelvik i meddelandet. Det börjar lukta lite surt här tycker jag faktiskt. Är det så att man är så otroligt oense inom regeringen i den här frågan så att man inte ens täcks skriva det i meddelandet? Lite farhågor börjar anas från dem det berör. Vad är regeringen Thörnroos åsikt och avsikt med detta meddelande? Ska vi ha kvar Hummelvik eller ska vi inte ha det? Är det en fråga som man berör överhuvudtaget? Är det en fråga som vi kommer att få beröra? Ska vi ha Hummelvik eller inte minister Wikström?

Tack, herr talman! Som jag sade så kan man göra på bägge sätt. Det enklaste är att behålla Hummelvik, men då behöver man också effektivisera skärgårdstrafiken för annars behöver ha externt stöd för att det här ska gå ihop på lång sikt. Så ser jag på frågan. Men Hummelvik är inte en obekant fråga, även den som kan mindre om skärgårdstrafiken så kan ju ta ställning till det. Ska vi ha kvar den eller inte? Den här debatten ska ju också syfta till att vara en öppen debatt om skärgårdstrafiken. Vad anser Liberalerna om Hummelvik?

Tack, herr talman! Det som förbryllar är avsaknaden av diskussionen i meddelandet, men sedan uttrycker man sin misstro i media kring det här och här uppe i stolen. Frågan om Hummelvik är avgörande och ganska aktuellt just nu. Alfågeln stod med kolvarna på däck förra sommaren, och det är inte jättelänge kvar tills vi behöver byta ut den färjan. Vi har ett gammalt väggfäste och renoveringen av Hummelviks färjfäste kan vara ganska avgörande för det här vägvalet. Är det här ett dolt vägval som regeringen Thörnroos har gjort egentligen eftersom man inte har nämnt det här? Vi vet enligt underlaget här att Hummelvik behöver uppgraderas ganska rejält om vi ska ha eldrift i framtiden. Det finns ganska mycket frågetecken som har väckts under tiden från att det här meddelandet släpptes som gör att man börjar fråga sig vad det riktigt är som har hänt bakom kulisserna. Vad är det vi har framför oss? Är det en gemensam överenskommelse? Är det någon typ av panikverk?

Tack, herr talman! Som jag redan har konstaterat så om man vill veta vad som händer så tittar man vart pengarna går. Vi har inte upptagit medel för att projektera Hummelvik ännu. Men det beror helt enkelt i vilket skick färjfästena är, för i vilken ordning man tar dem beror på i vilket skick de är, om man pratar om norra linjen specifikt. I nästa budget så bör man ta ställning till om man ska ta upp medel för projektering och då kommer avgörandet. Nästa regering tar en omställningsbudget och beslutar de facto om man ska göra det eller inte och därför är det en stor fråga.

När det gäller eldrift kontra dieselelektrisk drift så har jag redan uttryckt mig om det. Det är vettigt och smart att installera så att man kan köra färjorna endast på diesel så att man kan använda det när elen tar slut. Då har man inga problem med att flytta runt färjor. (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag reagerade på ministerns anförande när han var inne på olika framdrivningstekniker. Ministern nämnde att han tror att det är handelssjöfarten som kommer att sätta framdrivningstekniken eller energislaget, så att säga. Vi vet att i handelssjöfarten så är det LNG idag som är ett av dem. Men vi vet ju också att inom offentlig trafik så har vi idag stora fartyg som kör på el på flera ställen. Vi har till exempel Elektra och Altera som trafikerar mellan Pargas och Nagu. På det viset så tror jag nog ändå att det finns alternativ idag att titta på som skulle passa även på Åland.

Tack, herr talman! Ja, jag vet inte om vi säger samma sak, men på olika sätt. Men just eldrift så är det alternativet som jag menar att är mogen teknik. Sedan allt annat med vätgas, metanol och ammoniak så dessa tekniker är inte implementerade. Vätgas är väl det enda som på något sätt lite har implementerats på någon färja i världen. Men vi ska inte hålla på med ny teknik utan vi ska hålla på med etablerad teknik som är effektiv och billig.

Tack, talman! Den andra saken som jag reagerade på var när man ville lyfta fram den nya vajerfärjan, som trafikerar mellan Nagu och Korpo, som hade en incident här med en blackout, precis som ministern sade. Men då pratar vi inte om de fartygen som jag nämnde i min förra replik, alltså Elektra och Altera som är frigående färjor, utan vi pratar om en vajerfärja. Den här ifrågavarande vajerfärjan har nu ersatts med en elektrisk virtuell vajer i stället för en fysisk stålvajer. Exakt vad som var orsaken till det här driftstoppet är väl inte riktigt klargjort ännu. Jag tycker att det är viktigt att vi skiljer mellan äpplen och päron. Jag vill ta tillfället i akt att påpeka det.

Tack, herr talman! Ja, det kanske är bra, men min mening var att även elfärjorna som har implementerats redan 2015 så tittar man på laddinfrastrukturen där och hela den biten så har det pågått en teknikutveckling. Det är inte färdiga koncept som man helt och hållet implementerar, utan det är olika tillverkare på de här färjorna som använder olika tekniker för att sköta dem till viss del. Jag menar att det pågår en teknikutveckling också på elfärjorna, inte bara på de nya drivmedlen. Det var det som jag menade. Ny teknik innebär alltid risker och barnsjukdomar.

Tack, talman! Minister Wikström, jag inleder med att säga att jag är vän av fakta och faktabaserade beslut. Jag kan konstatera att ministern och jag läser den här omställningsplanen lite olika.

Du nämnde eldriften och batteridriften och ser både möjligheter och problem, men väldigt mycket problem skulle jag säga att du ser. Du pratar om att det är en ny teknik. Men av materialet att döma så tolkar jag det ändå som att vi har kommit rätt långt i teknikutvecklingen som faktiskt skulle fungera väldigt långt i vår åländska skärgårdstrafik idag. De problem jag ser och som också lyfts i det här är att man kanske bör titta över vilka linjer vi ska ha i framtiden. För ser vi över dem samtidigt som vi ställer om till exempelvis eldrift med batteri etc. så är det fullt möjligt att ställa om hela vår skärgårdstrafik (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Tack för det också från Centerns sida, ledamot Mansén. Det är precis så som jag resonerar också. Det är fullt möjligt att göra det här, men vi behöver se över linjerna, vilket jag var inne på i mitt anförande. Det är en fråga om pengar syvende och sist.

Sedan så tycker jag inte att det är dumt att prata om riskerna när vi pratar om ny teknik. Det är viktigt att göra det. Men jag är inne på egentligen helt samma linje som ledamoten. Ja visst, vi kan jobba vidare med det här och införskaffa en färja som tror att kommer i trafik 2026-2027, någonstans där, om man verkligen insisterar på det här, men vi behöver samtidigt se över kostnaderna. Det är alltså linjerna som ledamoten är inne på, om jag har förstått honom rätt.

På tal om kostnaderna så där tycker jag också att det är intressant. Av materialet så märker man att de beräknade driftskostnaderna för nollsläppsflottan ger väldigt stora inbesparingar om vi väldigt snabbt börjar gå över till eldrift på fartygen. Det nämns en total elkostnad på 5 miljoner och motsvarande driftkostnader idag är 7,5 miljoner räknat på 2021 års elpriser och även då var elpriserna höga. Räkna då in ytterligare att vi med batteridrift kan lägga in teknik som gör att vi kan ladda under låga priser, Nordpool har ett väldigt lågt elpris, eller tillgången till mycket vindkraft som är vår egen energi. Det betyder att det är en ännu mycket mer lönsam investering för framtiden. Så att prata om att det är dyrt blir lite svårt att förstå.

Tack, fru talman! Förstås, om man bara tittar på driftskostnader och inte räknar avskrivningskostnader så blir det hela en väldigt fin ekvation. Jag håller med. Men man behöver titta på investeringskostnader också.

Sen att ladda färjorna, så våra hamntider ställer till med ganska stora problem. Om man bara ska ladda när elpriset är lågt så betyder det att man ska ladda på natten då färjorna också står stilla. Men ska du köra en elfärja på de långa rutter som vi har idag på en laddning så behöver man ha gigantiska batterier och då blir det inte billiga färjor. De blir tunga, ganska stora och inte ekonomiska. Så det beror på hur trafiknätet ser ut när man tar ställning till denna fråga om vad som är billigt och vad som är dyrt.

Talman! Jag tänkte fråga om ministerns uppfattning när det gäller marknaden för second hand tonnage. Det tyder på att ministern är en varm förespråkare av det framom att bygga nytt, vilket kan vara förnuftigt under rätta omständigheter. Den här marknaden har emellanåt varit utmanande. Hur ser det ut så där övergripande? Finns det fartyg som är lämpliga för den åländska skärgårdstrafiken?

Tack, fru talman! Jag skulle säga att det är nog ganska svårt att hitta den här typen av tonnage. Vi har gjort stora efterforskningar och tittat också på flottor som finns och när man kan beräkna att en färja ska bytas ut och om den skulle kunna vara intressant för Åland. Men ofta så är färjorna inte anpassade för våra förhållanden eller så är de för stora. Vi har ganska mycket trafik i skärgården på Åland, man behöver kunna manövrera och färjorna kan inte vara för stora. Det blir problem.

Talman! Mot den bakgrunden att det kan vara utmanande att hitta detta tonnage så måste frågan ställas: Varför exkluderade man fasta förbindelser i den här beställda omställningsrapporten? För sådana blir ju rätt intressanta om de ska ställas i förhållande till vad nybyggda färjor kostar. En tunnel till Föglö skulle vara rätt snabbt finansierad om man ställer det mot nybyggda fartyg. Bad man inte konsulterna titta på det här alternativet också, för det skulle ju ställa om hela bilden rätt radikalt.

Tack, herr talman! Visst skulle det ju göra det. Vi har ju haft en ganska omfattande studie av just det här tunnelprojektet och dess för- och nackdelar. Det finne ju en hel del i meddelandet om fasta förbindelser generellt sett, att de är gynnsamma och så vidare och så vidare. Men jag tror oavsett på en kombination och jag tycker att vi borde fortsätta att titta på second hand marknaden. Hittar vi något lämpligt tonnage så ska vi skaffa det hit till Åland i kombination med att också titta på nyare fartyg och de ruttomläggningar som krävs för att finansiera dem, alternativt via extra anslag eller EU-medel.

Tack, fru talman! Jag kan förena mig i att jag blir också lite förundrad över innehållet i det här meddelandet. Är det Christian Wikströms innehåll? Hur långt är det lantrådets innehåll eftersom ni i er taltur hänvisade till er själv hela tiden? Det blir lite märkligt. Men jag antar att ni pratade i regeringens namn förstås.

Det som saknades här var konkretion. Men på en punkt var ni konkret. Ni sade att om man ska "äta en elefant så ska man ta den i bitar". Om man översätter det till svenska så blir det "om man ska äta skärgårdstrafiken så tar man den i bitar". Ni nämnde tvärgående linjen och sade att man skulle ha ett trafikuppehåll under lågsäsongen. Förklarar närmare!

Tack, fru talman! Alltså om man tittar på öarna, var de är belägna och vilka linjer som transporterar folk till respektive öar så om man bara tittar på det så fyller norra linjen samma funktion som tvärgående linjen att transportera folk från fasta Åland vidare till finska sidan och till både Kumlinge och Brändö. Sen förstås finns det ju en näringslivsaspekt av det där, men det är inte den som jag beaktar i den här frågan. Det här är också en väldigt omfattande debatt som man kan ha, och som vi har haft också, så mitt ställningstagande i den frågan borde inte vara okänt för någon egentligen. Har man en större färja så är det billigare att köra den än om man har två små. Det är egentligen det som det går ut på.

Tack, fru talman! Tack, minister Wikström. Om det blir trafikuppehåll på tvärgående linjen under vinterhalvåret så innebär det alltså att näringslivet på Föglö ska köra genom hela fasta Åland till Hummelvik och ta sig därifrån vidare till Osnäs när man har verksamhet både i Degerby och i Osnäs. Det låter ganska ologiskt, verkligen. Eller ska man ta en lastfärja från Långnäs till Nådendal och den vägen ta sig till Osnäs? Tvärgående linjen finns till för att binda ihop norra och södra linjen. På Föglö finns det personer som är bosatta i norra skärgården men jobbar på Föglö. Den här trafiken behövs också under vinterhalvåret. Det är väldigt viktigt. Men ska man ta kål på skärgårdstrafiken så tar man det i bitar.

Tack, fru talman! Ja, alltså prioriteringar är aldrig trevliga att göra, men lika väl behöver de göras.

Tack, fru talman! Tack minister Wikström. Jag brukar hålla mig generellt från att diskutera just skärgårdstrafiken, för jag försöker fokusera på annat. Men jag kan inte hålla mig den här gången. I det här meddelandet så hittar man inga framtidsvisioner, inga svar och ministern påstår att han har jobbat på med tunnelprojektet under den här mandatperioden. Så varför har man inte då med ett tunnelmeddelande i det här paketet som lagtinget skulle kunna titta på?

Sedan så backar man också teknikmässigt på Åland 10, 15 och 20 år tillbaka i tiden och man shoppar gamla färjor som om det inte fanns en morgondag. Vi har också en utvecklings- och hållbarhetsagenda som vi ska hålla oss till. Det är som om den ena landskapsregeringshanden inte vet vad den andra landskapsregeringshanden gör. Det blir väldigt förvirrande för oss som sitter i lagtinget och också, tror jag, för folk ute i samhället. Vart är vi är på väg, tillbaka till 50-talet?

Tack, fru talman! Som det också står i det här meddelandet; varför kan inte Åland göra precis som alla andra och köpa nya moderna färjor som drivs på el? Det är väl det som man kan sammanfatta det till. Då får man ju titta på hur det ser ut. Det står med i meddelandet. Skulle Finland ha lika många skärgårdsfärjor per capita som Åland har så skulle det finnas nästan 2 000 skärgårdsfärjor som tuffar på av och an i Finland. Det säger någonting om hur stor ekonomisk betydelse skärgårdstrafiken har för Åland. Det är faktiskt väldigt talande för varför den här frågan är så känslig här. Det handlar helt enkelt om för oss väldigt mycket pengar.

Det är väl viktigt att man också har någon slags ambitionsnivå. Vi talade lite tidigare här om att backa bakåt i tiden. När man lyssnar på den här debatten så kan man dra en parallell till att landskapsregeringen faktiskt är ute och styr i menföre. Det fanns ju ett menföresfartyg som hette Aranda som gick mellan Åbolands skärgård och Åland under 1950-talet. Man fraktade skolbarn, mat, förnödenheter och arbetare. Han som körde båten hade 50 timmars arbetspass utan att vila för att ta sig här emellan. Den här gamla dokumentären finns att se på YLE Arenan. För dem som bodde, verkade och levde i skärgården så var det enda alternativet och man ser på människorna att de tyckte kanske inte att det var så kul, men de accepterade hur det var. Det fanns inga andra alternativ. Är det liksom hit man är på väg eller vart är man på väg?

Tack, fru talman! Jag tror att det är helt nödvändigt om vi ska få en utveckling i skärgårdstrafiken att vi är pragmatiskt inställda till den här frågan. Jag har beskrivit utmaningarna varför man inte nödvändigtvis behöver köra med fullständig eldrift på grund av hur vårt elnät ser ut och de investeringar som vi behöver göra. Vill man ha en ny färja så köper man en färja med lite batterier och några dieselelektriska motorer som man kan köra på även om elnätet inte riktigt hunnit med ännu. Det är så som man behöver ställa sig i den här frågan och det är så jag tror att man kommer att göra oavsett vem som sitter här eller har det här arbetet som jag nu har.

Tack, fru talman! Om ni undrar vad detta är för en binge så ska jag förklara åt er inledningsvis att det här är en del av de utredningar som har gjorts gällande skärgårdstrafiken genom åren. De första är nog från tiden före infrastrukturministern ens var född, men likväl. Det här meddelandet som kom häromdagen gör ju inte bingen särskilt mycket tjockare.

Talman! En omställning av skärgårdstrafiken är brådskande. Färjorna har återkommande driftsstörningar, de har en hög medelålder vilket lett till brist på reservdelar, de är en stor källa till klimatutsläpp och de utgör en väsentlig utgiftspost i Ålands budget. Samtidigt är de en viktig livlina för skärgården och hela Åland som påverkar många ålänningars vardag. Skärgårdstrafiken behövs för skärgårdsbornas behov och dess betydelse för näringslivet och turismen ska inte underskattas.

Skärgårdstrafiken är ett komplicerat trafiksystem som byggts upp under årtionden. De s.k. linjerna är som kommunicerade kärl – om man ändrar på förutsättningarna på en linje så har de konsekvenser för de andra genom att anslutningarna i trafikflödet ska ske med så små tidsförluster som möjligt, allt för smidigheten för resenärerna och för att gynna näringslivets behov av snabba transporter till marknaderna i riket.

Under mandatperioden har skärgårdsfärjorna drabbats av maskinfel gång efter annan med stora kostnader som följd. Det går inte att förtränga det förståeliga missnöjet bland alla dem som skulle ta sig ut till norra skärgården till storhelgerna då M/S Alfågeln, en huvudaktör i trafiksystemet på norra linjen, fick maskinhaveri när trycket på linjen var som störst. När tekniken havererar är det skärgårdsbrukarna som får lov att tåla törnen.

I syfte att stärka flottan inköptes en avlagd färja från Norge, M/S Ådan. Färjan, som nu genomgår vissa ombyggnationer som rejält fördyrar investeringen, har hunnit trafikera som ersättare på Föglölinjen då M/S Skarven var på dock. Det visade sig dock att Ådan inte kunde trafikera i den för Föglölinjen avsedda farleden som förkortar färjpasset mellan Svinö och Degerby utan tvingades trafikera i den längre farleden som även t.ex. de stora semikommersiella passagerarfärjorna använder vilket betydde att bränsleförbrukningen och därmed även koldioxidutsläppen inte kunde reduceras utöver att den ordinarie tidtabellen inte kunde hållas.

I regeringsprogrammet kan man utläsa att ”En smidig och välfungerande skärgårdstrafik är viktig för att skärgården ska vara attraktiv för bosättning och näringsliv. Målsättningen är att kapacitetsutnyttjandet ökas samt att bokningssystem, bokningsregler och turlistor anpassas efter regionens förutsättningar och behov. I arbetet betonar landskapsregeringen särskilt användarvänlighet och smidighet.”

Landskapsregeringens styrning av skärgårdstrafiken under mandatperioden har dock lämnat anmärkningsvärt mycket att önska. Fortfarande ligger fokus på enskilda linjer, fartyg och tidtabeller vilket resulterar i ett helt onödigt dyrt och icke-funktionellt lapptäcke. Trots att landskapsregeringen upprepade gånger utlovat en omställningsplan för skärgårdstrafikens utveckling har inget presenterats för allmänheten eller lagtinget, vilket vittnar om en i stort handlingsförlamad skärgårdspolitik, inte före nu. Landskapsregeringens oförmåga att framställa strategiska planer för hur skärgårdstrafiken ska upprätthållas och utvecklas har lett till en stor osäkerhet bland dem som är beroende av fungerande transporter. Skärgårdstrafiken är i första hand infrastrukturministerns ansvarsområde men lantrådet har ett övergripande ledningsansvar för de samlade politikområdena i vilken skärgårdspolitiken är en betydande del.

För tillfället är två upphandlingar, som har konsekvenser för hur skärgårdstrafiken ska bedrivas i den åländska skärgården i ett halvt decennium framåt, aktuella. Den ena upphandlingen gällde den tvärgående linjen som logistiskt betraktat sammanbinder norra skärgården med den södra. Den andra upphandlingen gäller södra linjen. Det framgår inte med någon tydlighet hur landskapsregeringen bedömer att dessa upphandlingar bidrar till omställningen av skärgårdstrafiken. De högt ställda målen om smidiga och välfungerande lösningar ligger nu längre från verkligheten än någonsin förut.

Talman! Landskapsregeringen har enligt egen tolkning nu överlämnat det efterfrågade omställningsmeddelandet till lagtinget. I en förminskande ton skriver man i det kortfattade icke-svaret att man inte avser presentera substans i det skedet med hänvisning till att omställningsmeddelandet ska innehålla sådant av värde. Tillåt oss i oppositionen att ifrågasätta meddelandet. Substansen lyser med sin frånvaro, åtminstone är den mycket svår att identifiera i meddelandet som mer påminner om en essä än en gedigen produkt från en operativ förvaltning. I mitt, lagtingsgruppens och oppositionens tycke innehåller meddelandet konstateranden som är självklara. Eller vad sägs om följande citat? ”Sammanfattningsvis kan sägas att färjorna behöver ersättas och det behöver göras genom införskaffande av anpassat tonnage för den åländska skärgårdstrafiken.” Heureka! Där hade vi pudelns kärna. Har det verkligen tagit 3½ år att komma till den slutsatsen? Det måste man fråga sig. Vi efterlyser tydliga ställningstaganden. Skriv exempelvis i vilken turordning färjorna ska ersättas eller beskriv de strukturella förändringarna i trafiksystemet. I stället bifogas två rapporter som i sig innehåller intressanta teoretiska aspekter men landskapsregeringens inställning till dem saknas. Kanske det också är ägnat att förminska frågan till någonting sekundärt. För så upplever nog skärgårdsborna sig behandlade av den här regeringen.

Talman! Jag avser att i ett senare anförande gå in på fler områden där landskapsregeringen kört på grund i sin hantering av skärgårdspolitiken. Tack, talman!

Tack, fru talman! Det finns två påståenden i det här spörsmålet som jag skulle vilja höra eller i alla fall ett påstående som jag skulle vilja höra varifrån det kommer. Det gäller de här extra kostnaderna Vi har budgeterade pengarna, 4 miljoner har vi budgeterat för ombyggnader och investeringar i Ådan. 3, 6 miljoner kostade färjan och de resterande 400 000 har vi använt för att investera i färjan och sen tillkommer driftskostnader. Den här diskussion hade vi förra året så ni vet mycket väl svaret på de här frågorna. Men ni lyfter upp dem igen och skapar en bild av någonting som ni redan vet svaret för att vi har haft den här diskussionen. Under förra mandatperioden i samband med den tilläggsbudgeten så hade vi den här diskussionen. Det tråkigt att det ska bete sig på det här viset.

Det andra är om farlederna som jag ändå kan svara på. Även om jag sagt det personligen till ledamoten själv så är det så att farleden är klassad på ett visst sätt. Vi hann inte få den omklassad i tid till när Skarven gick på dock, men det ordnar sig till hösten för då kommer hon att trafikera på samma sätt som (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Wikström. Mina källor är mycket väl underrättade, det kan jag lovar er.

Jag tycker att ni ska redovisa dessa kostnader när ni inviger Ådan om några veckor så att allmänheten får reda på precis alla totalkostnader som har uppstått i samband med detta. Och redovisa också fartygets skick, för det diskuterades också väldigt mycket hur anpassat det egentligen är för våra förhållanden. Redovisa det gärna!

Tack, fru talman! Kostnaderna finns redovisade live inspelat här i den här salen när vi har diskuterat de här frågorna. Det är upp till var och en att gå in och se var de här kostnaderna landade. Vi har haft den här diskussionen. Oppositionen kan påminna sig själv om man har glömt bort de här frågorna och de här pengarna. Gå in och titta, det finns inspelat, varsågod!

Nå men minister Wikström, inte har ju alla kostnader influtit ännu. Alla åtgärder är inte vidtagna ännu, fartyget är inte klart för trafik ännu. Vi vill veta de faktiska kostnaderna, inte de uppskattade. De faktiska, tack!

Talman! Tack för möjligheten att diskutera skärgård och skärgårdspolitik. Jag har sagt det tidigare, men jag säger det igen, det spörsmål som lämnades in bestående av sju punkter så är det flera stycken av dem som jag helt rakt av kan skriva under själv.

En omställning är brådskande. Färjorna har återkommande driftstörningar. Det är väl i sig inget nytt, men det har varit ytterst bekymmersamt de senaste åren. De har en hög medelålder. Det är ett komplicerat trafiksystem. Man vill ha en smidig och välfungerande skärgårdstrafik. Man vill ha ett bättre bokningssystem. Det här är någonting som vi alla vill. Det finns liksom inga konstigheter i det.

Men det som däremot tycks vara en bestående sak är att det är väldigt svårt att hitta en bred konsensus i den här salen kring hur vi ska utveckla skärgårdstrafiken.

Jag tog faktiskt med mig den här på skoj. Jag vet att ni inte kan se den alla, men det är 30-års jubileum nu i höst. Det är landskapsstyrelsens första utredning, en utredning gällande fast förbindelse till Föglö. Vissa saker blir aldrig för gamla. Jag låter den ligga här på mitt bord ifall det är någon av ledamöterna som vill bläddra i den.

Det är väldigt svårt att hitta en konsensus i skärgårdstrafiken hur man ska ta den vidare, men målsättningen måste ändå vara att vi ska försöka.

Tack, talman! Tack fru lantråd. Det är en mycket intressant utredning som ni förevisade nyss. Jag skulle också vilja säga att det finns utredningar tillräckligt. Det gäller att komma till skott nu. Den här konsensusen som ni efterlyste, den borde vi jobba tillsammans för allihop. Nu är det ju lite för sent för den här mandatperioden, det måste vi alla redan inse. Nästa mandatperiod, då måste vi ha en gemensam ledstjärna och det måste gå att lösa de här stora tunga frågorna tillsammans.

Talman! Jag ska fatta mig ganska kort nu. Jag vet att jag har fri taltid, men jag kommer att återkomma lite senare sedan från talarstolen också och redogöra för lite andra tankegångar som finns inom landskapsregeringen.

Tack, fru talman! Tack fru lantråd. Det skulle ha varit tacknämligt om ni kunde redovisa för de tankegångarna redan i omställningsmeddelandet. Men det är aldrig för sent att stiga upp tidigt upp, eller hur det nu heter.

Tack, talman! Lagtingsledamot Juslin, jag har egentligen tre frågor som jag tycker att det skulle vara på sin plats att ni från Liberalernas sida besvarar och det är faktiskt en fråga som jag kommer att återkomma till också i mitt gruppanförande. Jag tycker att vi borde börja i den ändan att vad får det kosta? Det är den första frågan.

Den andra frågan är, vad får det här kosta?

Och den tredje frågan är, hur mycket får skärgårdstrafiken kosta? Har ni någon form av uppfattning där? Det skulle vara intressant att höra den. För som ni resonerar så verkar det inte vara som om himlen är någon form av ett stopp, utan det är bara ett filter. Ni ska vidare längre när det gäller kostnaderna.

Det är ganska populistiskt att uttrycka sig på det där sättet, att man måste kunna dra ett streck någonstans och kunna definiera en kostnad. Okej, vi kan göra så, vi definierar en kostnad, men då måste vi också införa ett antal parametrar som är beroende av olika typer av variationer. Då kanske vi kan komma till någonting. Men det krävs konsensus också för det. Men att rakt av säga att så här många miljoner ska skärgårdstrafiken få kosta, det går aldrig.

Jag kan tänka mig till exempel tunnelmeddelandet där den sannolika kostnaden för att bygga en tunnel till Föglö, enligt utredningar av sakkunniga, låg på 167,8 miljoner. Men olika personer lyfte ändå fram olika typer av farhågor och lyfte fram percentiler, 85:e percentilen pratade man om, och då landade man någonstans långt över 200 miljoner. Den diskussionen är precis identisk med det som ni framförde nu, ledamot Måtar.

Tack, talman! Jag hade väl förväntat mig en något högre nivå än det här klassiska som jag nästan snart måste säga att är det liberala sättet att debattera, att man är populist så fort man ställer en konkret fråga om fakta.

Hur mycket får det kosta? Vi vet vad det kostar idag, ungefär 20 miljoner kostar skärgårdstrafiken idag. Vi vet hur mycket människor det finns i skärgården. Vi vet hur befolkningsutvecklingen ser ut. Vi vet all statistik, ändå ska vi gå emot detta och bara höja och höja och höja. Det är ju det ni säger, och det är populistiskt att inte erkänna det.

Det gäller att kunna få ut det mesta av de här kostnaderna förstås. Men sedan har vi ett ansvar för skärgården. Skärgården måste leva 365 dagar om året och inte bara under någon sommarmånad när det är vackert väder och man vill komma ut i skärgården och fika på någon mysig restaurang. Det är alla de här människorna som bor här året om och de som pendlar till stan och alla hantverkare som pendlar ut till skärgården på jobb. Gå och titta i Svinö på morgnarna! Det är väldigt många hantverkare som står i kö där och ibland blir det till och med bilar efter. Det är någon som ska betala för det också.

Tack, fru talman! Jag vill tacka ledamoten Juslin för en bra presentation av spörsmålet och också frågan om bokslutet på vad Ådan har kostat. Vi har fått löften från landskapsregeringen att inte en cent över 4 miljoner och det tycker jag att vi ska få svart på vitt redovisat.

Men med tanke på den imponerande binge utredningar som ledamoten Juslin har med sig där i talarstolen så skulle jag vilja fråga om han också har räknat på vad de här utredningarna har kostat oss genom åren. På tal om slöseri med pengar att utreda och utreda och utreda och sedan inte åstadkomma någonting.

Tack ledamot Gunell. Det har jag inte räknat på, nej. Men visst kan vi uppskatta att man säkert kunde ha fått en halv tunnel till Föglö, kanske den här enfiliga tunneln som ledamot Toivonen önskade.

Ja, det första man borde komma överens om är att nästa gång man vidtar utredningar så gör man det i syfte att verkligen göra ett projekt eller en investering. Vi måste sluta utreda för husfridens skull, för att hålla ihop regeringar och för att få sitta vid makten och bara leverera papper till skattebetalarnas förtret.

Tack, fru talman! Tack ledamot Gunell. Det är riktigt. Vi har utredningar så det räcker, men det behövs säkert en uppdatering av kostnaderna med tanke på att kostnadsläget också har förändrats något. Men tekniken finns här, hur man ska utveckla kortrutterna till exempel, de synpunkterna finns här och de tankarna finns präntade här. Vi behöver inte göra flera fördyrande utredningar för den skull.

Tack, talman! Jag tänker ställa en fråga om en sak som ledamoten Juslin inte nämnde, som jag tror att det möjligen är första gången som det har hänt i samband med att skärgårdstrafiken diskuteras. Ledamoten Juslin nämnde inte tunnelalternativet till Föglö, något som vi har satt ned rätt mycket arbete på och som faktiskt skulle förändra trafikbilden väldigt mycket och socialt skapa förbättring liksom med stor sannolikhet också ekonomiskt. Inte har väl ledamoten Juslin släppt den tanken?

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson? Nej, jag har absolut inte släppt den tanken och jag är lite förvånad att man inte för ett resonemang kring den saken i meddelandet. Det utlovades faktiskt att i och med att det inte skulle bli något tunnelmeddelande så skulle man ta upp det i omställningsplanen. Det bidde ingen tumme ens av den.

Nej, tunneltanken ska vi naturligtvis hålla varm. Men jag ville inte gå in på den eftersom omställningsmeddelandet inte handlade om den. Men jag var redan inne i tidigare replikväxling på att det finns så mycket okunskap kring tunnelbiten. Skulle vi ha fått ett tunnelmeddelande, då skulle vi ha fått utbildning för lagtinget i den svåra frågan. Nu är det säkert hälften av ledamöterna som inte ens har läst betänkandet från tunnelkommittén.

Tack, talman! Så är det naturligtvis. Det är en stor fråga, gigantisk på många sätt och den är knepig också. Nu utdelade ledamoten Juslin rallarsvingar åt lite olika håll. Det hör till spelet. Så gör vi när vi står där i talarstolen.

Men frågan måste ändå ställas, för i samband med budgetbehandlingen av 2023 års budget så hade ledamoten Juslin en motion som gick ut på att vi kunde ha inlett provborrningar. Denna motion fick stöd av hela centergruppen och av ledamoten Juslin som inte vann stöd i det egna partiet. Vad är ledamotens analys av det idag? Det var ändå ett rätt nesligt tilltag från ledamotens grupp kan jag tycka.

Tunnelkommittén sammanträdet 25 gånger. Man lade ner ett ofantligt stort arbete, i sammanfattningen så föreslog man att man skulle gå vidare med en förstudie och provborrningar skulle ha varit en del av den här förstudien. Jag är den första att beklaga att jag inte lyckades undervisa min egen lagtingsgrupp och övertyga dem om det här. Men som jag säger, jag saknar det här tunnelmeddelandet och det hade också övertygat många flera att det här är ett alternativ som man behöver utröna ytterligare för att slutligen kunna ta ställning till saken.

Tack talman! Vi har just hört minister Wikström praktiskt taget döma ut ett långsiktigt strategiskt tänk för skärgårdstrafiken. Han sade att det är att krypa undan sitt ansvar att ha planer precis på allt.

Samtidigt menade lantrådet i media att det vi har fått här, de här sidorna i meddelandet, det är en omställningsplan. Det är ju väldigt häpnadsväckande att det finns så stor skillnad i tolkningen av vad det här meddelandet är egentligen, ett meddelande som man själva tillsammans har författat. Hur ska vi tolka det?

Tack, fru talman! Tack ledamot Holmström. Jag gör samma iakttagelse. Jag har också svårt att tolka om det här är regeringens meddelande eller om det här är lantrådets meddelande och infrastrukturministerns meddelande och om det egentligen är ett omställningsmeddelande. Jag upplever det mer som en essä än en plan faktiskt. Det måste jag nog säga.

Tack, fru talman! Tack ledamot Juslin. Jag blev bara nyfiken. När ministern hade sitt anförande så fick han en fråga från en kollega i ledamot Juslins lagtingsgrupp om hans syn på Hummelvik. Vad är Liberalernas syn på Hummelviks vara eller inte vara? Det skulle vara intressant att veta. Är ni samstämmiga i Liberalerna att Hummelvik ska finnas kvar eller ska bort?

Jag tror att ingen i den här salen riktigt kan ge facit i den här frågan egentligen, eftersom det inte finns en konkret plan på hur man ska utveckla trafiken. För min egen del så tror jag att i det här skedet så ska vi inte döma ut Hummelvik, men det kan vara i framtiden så att man beroende av andra tekniska lösningar och strukturella sådana så kan det hända att olika typer av hamnar säkert blir inaktuella. Men jag kan inte säga i det här skedet att Hummelvik skulle vara en av dem.

Tack, fru talman! Tack till ledamoten. Men det var inte riktigt svar på frågan ändå, eventuellt kanske. Men nog måste väl Liberalerna ändå ha diskuterat vad Liberalernas inställning till Hummelvik är. Jag tror mig kunna tala för hela centergruppen, vi ser att det ska finnas två linjer, en norra linje, en södra linje och en tvärgående som kopplar ihop de två huvudlinjerna södra och norra. Sedan ska vi försöka bygga ner dem så att man får fasta förbindelser så fort som möjligt och så långt som möjligt, med rimliga kostnader naturligtvis.

Tack, talman! Tack ledamot Lindholm. Såsom trafikupplägget är idag så behövs Hummelvik, det är helt självklart. Sen hur det blir i framtiden är svårt att säga, men det ena behöver inte utesluta det andra. Så länge kostnadstaket faller ledamot Måtar på läppen så tror jag att Hummelvik finns kvar.

Talman! Det är på sin plats att tacka den samlade oppositionen för initiativet till spörsmålet rubricerat en ”Försummad skärgårdspolitik”. Frågan är högaktuell idag liksom den var det för fyra år sedan, för åtta år sedan, för tolv år sedan och så vidare. Egentligen har trafiken till och från vår unika skärgård försummats ända sedan 1980-talet då Åland, under det dåvarande finansiella systemet, investerade i det tonnage som vi fortfarande använder. Sedan 1993 har satsningar i trafiken skötts inom ramen för Ålands egen budget och det har de facto resulterat i rätt blygsamma insatser och nyinvesteringar vilket lett fram till dagens situation.

Om denna debatt resulterar i ännu större framtidstro för denna region, skärgården, som på så många sätt definierar Åland blir ingen gladare än vi i Centerns lagtingsgrupp. Det är mot den här bakgrunden viktigt att lyfta frågan ytterligare, och fördjupa oss i frågeställningarna, varför vår lagtingsgrupp ställer sig bakom en behandling av meddelandet jämte bilagor i finans- och näringsutskottet. Frågan är oerhört viktig då vi inte kan blunda för den demografiska utvecklingen som är utmanande och mynnar ut i hur vi ska göra skärgården mer levande och attraktiv för inflyttning snarare än att bidra till fortsatt urbanisering. Detta kokar på många sätt ner till transporter och trafik och än viktigare – det handlar om ålänningars möjligheter att leva och bo överallt. Skärgården är mycket mer än trafik, det handlar om människor och deras tillvaro.

Spörsmålet ställer frågan: ”Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta inom skärgårdstrafiken under återstoden av den pågående mandatperioden samt när presenteras omställningsplanen för skärgårdstrafikens utveckling?”

När det gäller den första delen av frågan, alltså vilka åtgärder landskapsregeringen ämnar vidta, är det nog att hoppas på för mycket att just denna debatt ska resultera i konkreta förslag som i någon slags quickfix skulle göra skärgårdspolitiken mindre försummad. Däremot hoppas vi i Centern att vi verkligen skulle ägna våra tankar åt att se möjligheterna i skärgården och hur vi med hjälp av den kan göra hela Åland större och viktigare, i omvärldens ögon. Den åländska skärgården är en skatt som förtjänar bättre än att bara diskuteras när det handlar om trafikfrågor.

Den andra delen av spörsmålet handlar om omställningsplanen för skärgårdstrafiken som nu har publicerats. Den är gjord av ett Stockholmsbaserat företag som ägnar sig åt att trafikera med eldrivna innerstadsfärjor och just nu bygger två katamaraner med plats för 150 personer som ska trafikera inne i Stockholms skärgård. Det är naturligtvis enkelt att smula sönder en rapport som beställts av ett företag med minimal erfarenhet av åländsk skärgårdstrafik eller tyngre infrastruktur; men det är att göra det lite för enkelt för sig.

Det finns många och goda skäl att läsa rapporten som fördjupar rätt många av de frågeställningar som vi måste hantera. Till exempel är det inget alternativ att långsiktigt fortsätta använda fossila bränslen för framdriften av fartyg. Förutom att sådana är farliga för vår hälsa blir de inom inte alltför avlägsen framtid förbjudna och/eller belagda med oerhört höga kostnader. Rapporten hanterar också utgifterna för olika linjer samt fartyg och kan presentera siffror som är värdefulla i den fortsatta analysen. Till exempel det faktum att 80 procent av de som svarade på enkäten anser att skärgårdstrafiken fungerar så där eller dåligt. Det är ett enormt underbetyg och där måste åtminstone de fyra-fem senaste regeringarna och lagtingen rannsaka sig själva. Gjorde vi rätt? Det goda i detta är att det finns gott om förbättringsåtgärder, vilket med stor sannolikhet skulle generera fler besökare till skärgården och skapa grund för bosättning och arbetsplatser. Kanske en utlokalisering av Ålandstrafiken äntligen kunde genomföras.

Det finns därför skäl att i djupare mening analysera denna så kallade omställningsrapport, trots att den inte riktigt är utformad för att ligga till grund för mer genomgripande åtgärder. Ändå kan den leda till större förståelse för det komplexa i trafiken och nödvändigheten i att utveckla, utveckla och utveckla. Det enklaste sättet att göra detta är att byta ut de äldsta fartygen mot yngre och se till att elnätet möter kraven för att vi på lämpliga linjer ska kunna använda oss av eldrift, antingen med hjälp av batterier eller med hybridteknik. I den mån detta ännu inte är möjligt måste åtgärder vidtas och här är linfärjorna utomordentligt lämpliga att börja med.

Centerns lagtingsgrupp stödjer investeringar i skärgården med syfte att hela Åland ska leva och vara tillgängligt. Över tid har vi investerat i skolar, broar, vägar, färjfästen osv. men sådant faller lätt i skymundan när de övergripande transporterna dras med brister och dessa måste vi åtgärda för hela Ålands skull. Skärgården är nämligen en tillgång vi borde bli bättre på att dra nytta av. Skärgården är Ålands egen superkraft och en unik plats i hela Östersjön. Här finns möjligheter i form av havsbaserad storskalig energiproduktion, en historia som inkluderar hela vår självstyrelse, våra rötter och vår framtid. Skärgården berättar vilka vi är och varifrån vi kommer. Det är dags att lyfta skärgården och resten av Åland och självstyrelsen med målet att vi ska växa. Ett större Åland är ett bättre Åland.

I meddelandet om vägen mot en fossilfri skärgårdstrafik inleds texten träffsäkert med att ”En levande skärgård är också en central del av den åländska identiteten då vi alla är skärgårdsbor oavsett om vi bor på fasta Åland eller i den åländska skärgården.” Detta är ord som förpliktigar och som stämmer till eftertanke.

Meddelandet fortsätter med att föra ett klokt resonemang kring fasta förbindelser som skapar trygghet och hållbarhet på alla plan. Tack vare omställningsplanen och rapporten kan man enkelt räkna ut vilka enorma inbesparingar i ekonomi och koldioxid som anläggandet av en tunnel mellan Svinö och Degerby skulle möjliggöra och den frågan har vi från Centerns sida drivit så starkt vi kunnat.

Med stöd av det som understryks i meddelande vill vi från Centerns sida fortsätta att arbeta för permanenta lösningar som tunnelprojektet till Föglö, som broar där sådana är lämpliga och som genast och långsiktigt skulle förändra hela trafikbilden. Detta har man sedan årtionden tillbaka gjort på vår systerö i Atlanten, Färöarna, för att tunnlar sparar pengar jämfört med att fortsätta trafikera med fartyg som måste förnyas med jämna mellanrum. Vi stöder landskapsregeringens slutsatser i meddelandet att fasta förbindelser är att föredra och vi avser fortsätta jobba för att detta ska förverkligas.

Hela Åland ska leva är en devis vi från Centerns sida alltid hyllat. Staden behöver landsbygden som behöver skärgården som behöver staden och så vidare. Allt sitter ihop. Detta är inget enkelt jobb, urbaniseringen finns överallt och folk drar folk i varje fall hittills. Det finns också allt fler exempel åt andra hållet, vi ser allt oftare hur storstadsfamiljer väljer att flytta till Åland och det ska vi uppmuntra och minnas att de gör det i sökandet efter bättre livskvalitet. Tillvaron på Åland är lugnare men saknar för den skull inte möjligheter till personlig utveckling, den är mindre stressig, säkrare, utvecklande, relationsbyggande, kulturrik, naturnära, vacker, ren och välkomnande. Allt detta finns i våra tätorter och i ännu högre grad på landsbygden och i skärgården. Staden är enklast att sköta för där finns jobben och människorna. Landsbygden kan vara lite mer utmanande med tanke på jobben men löses med hjälp av bra bilar och hyggliga vägar. Skärgården kräver mer avancerade logistiska lösningar och nya idéer och sådana gör skillnad.

Vi har sett hur fiskodlingarna satt fart på delar av skärgården i form av arbetsplatser, inflyttning, fler barn i skolorna och framtidstro. I delar av vår skärgård har turismen och besöksnäringen gjort samma sak. Lockade av arbetsplatser har vi fått nya ålänningar som valt lugnet och tryggheten i själva ursprunget. Dessa goda exempel borde vi använda för att fortsätta utveckla denna del av Åland som till ytan är störst men till befolkningsmängden minst. Vi får i det uppdraget inte stanna upp i hur det råkar se ut idag, vi måste höja blicken och tänka oss detta om 10, 20 och 30 år framåt. När den havsbaserade vindkraften på åländska områden levererar energi till hela Norden och runt om krävs omfattande insikter i fartygsdrift och underhåll av dessa kraftverk. Detta kan leda till att skärgården med dess enorma vattenområden plötsligt är navet i den åländska ekonomin, på liknande sätt som sjöfarten och färjindustrin varit hittills.

För Centerns vidkommande är vi redo att fortsätta utveckla skärgården eftersom den är en del av hela Åland och lika betydelsefull som alla andra delar. Egentligen är den ännu bättre för omkring oss, i våra närområden, finns faktiskt ingenting som är lika unikt och lätt tillgängligt som våra skärgårdssamhällen och deras potential är därför stor. Detta kan bli direkt avgörande argument när det handlar om framtidens besökare, gäster och näringsliv. Skärgården är mer än färjor och teknik; den är människonära, utvecklingsbar och äkta.

Talman! Med detta sagt ser vi fram mot en fortsatt behandling och fördjupning i finans- och näringsutskottet. Det är vi skyldiga alla ålänningar i vår strävan att utveckla vår självstyrelse och göra Åland större. I det arbetet måste vi alltid komma ihåg att skilja mellan pris och värde. Tack, talman!

Tack, talman! Hela Åland ska leva och skärgården är den åländska superkraft, sade Centerns gruppledare. Då blir man faktiskt att undra om Centern står bakom den här fyra och en halv sidor långa uppsatsen? För det finns ju väldigt lite av den framtidstro, som gruppledaren vill framkalla i den här debatten, i det här dokumentet. Omställningen är dyr, den är krånglig, den är omöjlig och Åland kommer inte att klara av det. Var är självstyrelseaspekten på det? Åland kommer inte att klara av det. Med tanke på hur viktigt skärgården verkar vara för Centern, vilket kraftigt kan ifrågasättas, så varför finns det inte i det här meddelandet något spår av politisk viljeyttring till hur vi ska säkra hållbara framtida transporter i skärgården?

Tack, talman! Hur man läser ett meddelande beror nog rätt mycket på vilka glasögon man har på sig, om man väljer att verkligen inte se framtiden alls i det, så är det så det är. Jag tror att ledamoten Röblom skulle vinna på att läsa det med andra ögon och faktiskt försöka se, vad kan vi använda i detta för att fortsätta utveckla? Där finns väldigt många skrivningar som ger öppningar för att man ska kunna förbättra och förädla.

Tack, talman! I den bilagda omställningsplanen för en grönare fartygsflottan i skärgårdstrafiken i Ålands skärgård finns det förslag som skulle kunna sikta mot framtiden och ganska lågt hängande frukter som vi inte ser någonting av i den politiska viljeyttringen från landskapsregeringen. Det är därför som jag ifrågasätter. Var finns riktningen? Var finns viljan att utveckla den åländska skärgårdstrafiken?

Sedan reagerade jag också på att Centerns lagtingsgrupp tydligen står bakom att nu är det lagtinget som ska komma med de operativa svaren på i vilken ordning vi ska göra de här åtgärderna. Man fråntar alltså regeringen det ansvaret, man fråntar regeringen det projektet. Det är lagtinget som ska göra det nu.

Talman! Jag tror att man behöver vara så pass ärlig mot sig själv, vi som sitter på regeringssidan och ni som sitter i oppositionen, att i den här frågan så finns inga enkla lösningar. Det här är en debatt som har pågått i decennier utan att man riktigt har fått klarhet i vart man vill. Jag tror att vi skulle göra oss själva en björntjänst om man verkligen kom med alldeles för konkreta riktlinjer, för det skulle skapa osäkerhet snarare än det skulle skapa tydlighet. Av det skälet så finns det nog en poäng i att man resonerar igenom det ordentligt och att man kanske låter tiden verkar ännu lite till. Det är inga lätta frågor och det hoppades jag att jag kunde illustrera.

Tack, herr talman! Det var ett blomstrande språk som gruppledaren från Centern använde. Det är uppenbart att det är valår igen. Men Centern hade en ganska vidlyftig valkampanj även förra valet. Det var en stor vepa på Tötftösidan om Prästösundsbron, man skulle skrota kortrutten och man skulle skrota hybridfärjan och det har man ju lyckats göra. Men det är inte så mycket som har kommit till, kan jag säga. Tunneln ska byggas och det har inte heller majoriteten kommit överens om i majoriteten. Minnet börjar blekna av förra valet, ledamoten Pettersson. Nu behöver vi också prata lite konkreta saker, inte bara sådant som kanske Visit Åland kan ta till sig när man ska göra en turistkampanj. Det lät lite så i anförandet, kan jag tycka.

Det står i detta underlag: "Det är viktigt att landskapsregeringen tydligt kommunicerar de behov som kommer att uppstå i skärgårdstrafiken så att elbolagen kan planera utbyggnad av elnätet i enlighet med detta i god tid." Var det här tydligt tycker ledamoten Pettersson?

Talman! Ja, det finns en poäng i att man har elnätet på plats innan man går in för att skapa infrastruktur som bygger på att elnätet är på plats. Då är det bättre att kablarna är där före hellre än efter. Det har vi lärt oss den hårda vägen.

Det får mig faktiskt att tycka allt mera att vi behöver lyfta bort de här detaljerna från politiken snart. Vi behöver nog faktiskt ett Trafikverk på Åland. Ska vi börja diskutera de här sakerna i en majoritet som inte ens är överens? Vi har en trafikminister som just stod och pratade om att marknaden ska bestämma om framtidens drivmedel och att landskapet inte ska gå i framkant, men här i underlaget står att man ska vara på tårna och att man ska kunna utveckla trafiknätet och förbereda för ett viss drivmedel. Men jag får inte ihop vad landskapsregeringen är ute efter. Tror ledamoten Pettersson och finans- och näringsutskottets ordförande Pettersson att landskapsregeringen i dagens läge, på det sättet som det är uppbyggd idag, skulle kunna hantera den här snabbfotade processen som kan krävas för att bestämma vilka drivmedel vi ska ha på Åland? Ska vi satsa på el eller vätgas och sedan bygga ut elnätet eller vad man nu behöver göra i god tid innan marknaden har bestämt vad som är det huvudsakliga ämnet, i den strukturen vi har just nu?

Talman! Om jag tror att Åland kan reda ut vad som blir framtidens fartygsbränslen så är svaret nej. Det tror jag inte. Just nu så pågår det arbetet inom alla rederier, alla organisationer i hela världen och ingen har svaret. Av det skälet så vore det nog väldigt konstigt om Åland skulle komma upp med lösningen på framtidens energi och framdrift. Det gör att man måste verkligen skynda långsamt och försiktigt, för vi ligger väldigt långt ner i näringskedjan när det kommer till hur vi ska driva fram våra fartyg. Det enda vi vet med säkerhet är att fossila bränslen kommer inte att vara den långsiktiga lösningen. Men vad alternativet är, det vet ingen i dag, ledamot Påvals.

Talman! Centern vill utveckla skärgården, sade ledamot Pettersson. Varför har man inte tagit den chansen då med sina 20 mandat? Jag har svårt att omfatta att det inte har gjorts någonting på flera mandatperioder. Det gjordes ett uppriktigt och ärligt försök under förra mandatperioden. Vi vet alla hur det gick med Gripöbro och hamn och elhybrid och totalentreprenad och väganslutningar och hamn i Hastersboda och optioner på flera färjor och elektrifiering av färjor. Allt det här är kastat i papperskorgen. Inte menar väl ledamot Pettersson att man på allvar i Centern tänker gå till val med en Prästösundsbro och en tunnel?

Talman! Nu är det här inte en valdebatt, kan hända. Men jag är rätt säker på att i den kommunikation som kommer att byggas upp inför valet så kommer fasta förbindelser att spela en central roll, eftersom de är den kloka lösningen på det som vi har att hantera. Det är bättre med fasta förbindelser i form av till exempel en tunnel till Föglö än med fartyg som är oförutsägbara både till sina kostnader och till sina investeringar. Av det skälet vore jag otroligt överraskad om inte det skulle bli en rätt viktig del när ålänningarna ska välja nästa gång.

Talman! Varför har inte landskapsregeringen gjort någonting då? Ni har ju inte varit överens. Tunnelmeddelande finns inte heller. Tunnelutredningen finns inte heller i omställningsmeddelande som vi nu debatterar i lagtinget. Ni har ju inte gjort någonting. Man kan inte hålla på att luras på det här viset hela tiden. Man måste vidta mått och steg och faktiskt börja förverkliga saker nu och dit hör nya färjor.

Tack, talman! Jag får påminna igen om att inför budgeten 2023 så föreslog den här lagtingsgruppen, Centern, att man skulle inleda provborrningar för att bättre kunna uppskatta kostnaderna för en tunnel till Föglö och därmed kunna gå vidare med extra anslagsansökan. Vi gick till och med så pass långt att vi sträckte ut handen mot den liberala motionen som föreslog samma sak. Men då valde Liberalerna att tänka politik och att det är bättre att säga nej än ja och röstade emot den egna motionen. Det är faktiskt en gåta som jag fortfarande tycker att är rätt underlig.

Talman! Det är ju så att i politik så är det resultaten som räknas, eller hur? Och den åländska politiken tenderar ju vara inte så fruktansvärd ideologiskt bunden kanske, utan den är ganska fritänkande i sin natur och det är sakfrågorna som avgör. En av de viktigaste sakfrågorna för den här majoriteten, med undantag för Moderat Samling som valde att vara avvikande redan i undertecknande av regeringsprogrammet, så var ju stora frågor kring skärgårdstrafiken. Man sade nej till den kortrutt som var planerad och man sade då att man skulle genomföra en tunnel.

Nu står vi här vid mandatperiodens sista skälvande minutrar. Det har inte tagits några som helst strategiska steg framåt. De här renoveringarna görs, men i de stora viljeyttringarna så finns ingenting sagt. Inte heller i det här meddelandet finns några viljeyttringar, utan det är generella resonemang. Är Centern nöjda?

Talman! Svaret är nej. Vi hade velat se att provborrningar hade inletts och därför var vi redo att stöda den liberala motionen på det området när vi inte lyckades hitta en egen majoritet i regeringen, det var så som vi ville göra.

Man kan inte säga att det inte har tagits steg, för utveckling sker faktiskt med små åtgärder också. Och att göra dessa investeringar i färjfästen och broar runt om i skärgården, det gör man ju för att man tror på framtiden. Man investerar inte i färjfästen för att man inte tror på framtiden. Genom att anpassa färjfästena till fler färjor än tidigare så bör man göra det möjligt att också kunna hitta bättre lösningar framöver än vad som hittills har varit fallet. Så även om det kan uppfattas som små steg så är de faktiskt rätt viktiga.

Talman! Det som inte utvecklas utsätts för stagnation och därmed avveckling. Så enkelt är det. Det är väldigt enkelt nu för ledamoten Pettersson att stå och framställa det på det sätt som man gör när det gäller regeringens egna arbete. Men man har de facto lantråd, vicelantrådet, finansminister och finans- och näringsutskottets ordförande i sin centermakt. Alltså, hade man jobbat strategiskt politiskt, hade man seriöst försökt hitta breda lösningar så hade man nog lyckats också under den här mandatperioden. Men några sådana ärliga försök har ju inte gjorts, vilket ju visat sig direkt när regeringsprogrammet undertecknades. Det var, "det är vårt sätt, annars kan ni lämna".

Talman! Jag är kanske inte lika övertygad om sanningshalten i det där som ledamoten Zetterman. För när man ska dansa måste man vara två. När vi till exempel diskuterade budgeten för 2023 och där fanns en motion från den liberala gruppen att man skulle inleda provborrningar när omställningsmeddelandet var taget så var vi redo att stöda den. Men då valde man faktiskt från den liberala gruppen att rösta emot den egna motionen, och det var rätt underligt får jag tycka igen.

Talman! Jag ber om att få återgå till den här omställningsplanen för en grönare flotta i skärgårdstrafiken i Ålands skärgård som bilagts det här meddelandet som landskapsregeringen har skickat till lagtinget. Ledamoten Pettersson anklagar det svenska konsultbolaget för att ha "minimal erfarenhet" av beslut av åländska förhållanden. Min fråga till Centern är då: Varför godkände Centern att minister Christian Wikström beställde den här rapporten direkt av dem?

Tack, talman! Härifrån anklagar man ingenting, man konstaterar att de har minimal erfarenhet. Det är skillnad på sådant. Man ska inte märka ord där. Jag konstaterade att man har en begränsad erfarenhet av det, och det är som det är. Det behöver inte vara dåligt. Det är precis som jag sade i anförandet att de kanske saknar den bakgrunden men det behöver inte göra att resten av rapporten är dålig. Där finns väldigt många viktiga saker som lyfts fram och de ska man naturligtvis ta till sig. Men allt som står i den är inte direkt tillämpligt på den åländska skärgårdstrafiken.

Talman! Man kan konstatera och man kan konstatera med en nedvärderande ton, och det var det senare som ledamoten Pettersson gjorde. Om det är så att man väljer att bilägga det här till meddelandet, kan man inte säga då i meddelandet, det är det här vi plockar ut, det är det här vi tycker att är tillämpbart för åländska förhållanden. Och i det här fallet, Centern som pratar så visionärt om skärgårdens utveckling i sig, men hur ska vi nå den målbilden som Centern målar upp genom de underlag vi har? Nu verkar det som att man kastar det här för att det här bolaget hade minimal erfarenhet, men det är väl inte så vi ska göra med rapporter. Berätta, vad tar ni från det här?

Tack, talman! Jag ska bortse från den lite indignerade tonen som ledamoten Holmström hade. Jag tycker att det här är en fråga som är väldigt intressant inför framtiden, men att man inte behöver se allt. Man måste minnas att det finns väldigt många nyanser i och som man har lyft fram i meddelandet så sitter skärgårdstrafiken ihop på många sätt och då blir det lätt galet om man ska lyfta fram enskilda frågor. Det är klokare om man försöker få en så pass stark helhetsbild som möjligt för att därefter fatta beslut. Vi har ett meddelande som konstaterar vad som har gjorts. Vi har en rapport som förklarar olika alternativ inför framtiden. Får man sätta sig ner och titta på de här tillsammans så kan det hända att man kommer långsiktigt fram till kloka beslut.

Tack, talman! Tack ledamoten Pettersson. I Centerns gruppanförande så konstaterar man att fossila bränslen är farliga för miljön och väldigt otidsenliga. Ändå har man under den här mandatperioden beställt in nya fartyg som är begagnade på marknaden. Man kan säga att deras andrahandsvärde kanske inte är värda någonting för att de har en sådan teknik som ingen annan vill använda, utan man köper upp dem till Åland. Jag undrar, hur länge ska man vänta på den här nya tekniken? Söker man runt hur andra nordiska länder investerar i sin skärgårdstrafik och sin flotta så är det eldriften som gäller. Men hur länge tänker Åland vänta? Ska vi vänta tills man har någon slags vägas? Vad är det som Centern tänker sig att är den här tekniken som vi ska börja satsa på om vi inte satsar på elen som redan är vedertagen och sparar väldigt mycket bränsle?

Tack, talman! Det där är en 10 miljoner euros fråga. Den går inte att besvara. Det är exakt så enkelt. Hela världssjöfarten är i dag beroende av fossila bränslen. Man brukar säga att det är 98 %, det kan säkert vara 100, som behövs för att hela världshandeln ska fungera. Alla färjor och båtar ska gå. Det finns alternativa lösningar som LNG som också är en slags fossilbränsle. Men övriga lösningar är väl än så länge väldigt, väldigt oklara. Vi vet att el antagligen är ett bra alternativ, i varje fall för kortare rutter och där man inte behöver anpassa sig till isförhållanden. Men lösningen är nog faktiskt den att man måste vänta och se. Det kan låta lite som att man inte riktigt kan bestämma sig, men om det inte finns alternativ så måste man förhålla sig till det.

Alltså Ålands skärgårdstrafiken ska avvecklas, stå stilla, man ska inte göra någonting och man ska vänta 40-50 år framåt i tiden på att det kanske kommer ny teknik. Jag hänger inte riktigt med. Eldrift och elhybrider är ju en väl beprövad metod som de flesta andra nordiska länder redan kör på. Det finns sådana färjor. Det kommer kanske snart till och med att finnas sådana på begagnade marknaden eftersom de är sådana som man gillar. Någonstans måste man ju vara på väg. Man kan ju inte stå och säga att man inte tänker göra någonting för att samhället alltid förändras och då väljer man att stå stilla eller backa bakåt i tiden och köpa gamla dieselfärjor som redan är avvecklade på marknaden.

Tack, talman! Om jag uttryckte mig så, så måste jag ha uttryckt mig väldigt otydligt. Det jag avsåg var att vi är fast i fossildrift under överskådlig tid framöver. Om det handlar om 5, 10, 20 eller 30 år, det är det faktiskt ingen som känner till idag. Men under den tiden så är det nog vår uppgift här att se till att skärgården ändå fungerar. Att då köpa secondhand tonnage som är anpassade för våra rutter, det behöver faktiskt inte vara en så väldigt dålig idé. Vi behöver också alltid minnas att pengarna är med och styr det hela.

Tack, talman! Jag ska ställa en liknande fråga till Centern som min tjatiga vän Marcus Måtar ställde till Liberalerna. Har Centern något tak för vad skärgårdstrafiken får kosta? Eller får den kosta så mycket som den måste kosta bara för att upprätthålla den standard och den service som man anser att den måste hålla? Eller kan man säga att vi sätter ett tak för kostnaden?

Talman! Visst önskar jag att man skulle kunna svara ett ja eller ett nej på den frågan, men det beror nog på hur man vill se att samhället ska utvecklas. Vill vi att skärgården ska växa? Vill vi att företagen ska fortsätta utvecklas? Vill vi ha inflyttning dit så blir det kontraproduktivt om vi samtidigt säger att mer trafik än så här blir det aldrig. Om vi tror att skärgården blir en region som kanske blir vårt ekonomiska nav i framtiden, så då vore det rätt dumt att sätta ett tak. Då behöver vi ha beredskap för att öka trafiken den dagen det skulle behövas. Det handlar alltså om hur stor efterfrågan är för att man ska kunna sätta ett tak på tillgången. Allt annat vore fel.

Tack, talman! Anser ledamoten att det finns en möjlighet att efterfrågan på skärgårdstrafik och utflyttning till skärgården kommer att öka eller känns det orimligt? Känns det som att befolkningen i skärgården kommer att öka?

Talman! Det här är enligt min mening halvfullt och det kommer jag aldrig att sluta tycka. Jag tror att man ska jobba för att framtiden alltid ska bli lite bättre och att tillväxt alltid ska komma. Jag tror inte att man ska planera för att man ska bromsa in. Det är skälet till att jag gav mig in i det politiska. Jag vill göra saker, jag vill utveckla saker och det är så som vi i Centerns lagtingsgrupp har resonerat kring skärgården. Vi vill jobba för högre inflyttning, mer möjligheter, fler företag, mer liv och vi vill göra Åland större. Det är kort och gott så som vi vill göra. Att ställa sig på bromsen, det har aldrig någonsin utvecklat samhällen.

Tack, herr talman! Ja, nog är det ju lite tragiskt att höra att Centern ska gå till val en gång till på en tunnel till Föglö. Vi har ju hela bunten utredningar och vi har ju lagt tunneln åt sidan för länge sedan därför att det är för dyrt. Det går inte att räkna hem. Kalkylerna håller inte och det blir inte billigare ju mer ledamoten Pettersson talar för projektet tunneln. Kalkylen blir inte bättre. Kan det vara så att Centern håller på och utreder - ni är ju ekonomiskt ansvariga också för den här bunten utredningar - att ni utreder och utreder orealistiska projekt så att man slipper göra någonting. Är det detta som är metoden?

Tack, talman! Nej, ledamoten Gunell, på sig själv känner man inte alltid andra. Jag hade önskat att ledamoten själv eller socialdemokraterna hade deltagit i tunnelkommitténs arbete, för då hade man möjligen haft lite större insikter. Nu är det faktiskt så att argumentationen bygger på lösa tyckanden, kalkyler som inte finns, uppskattningar som i bästa fall är tagna ur luften och man försöker basera ett beslut på det. Jag rekommenderar varmt att man försöker se på vad denna tunnelkommittén kom till, för där finns faktiskt väldigt många sakliga skäl för att det är värt att fortsätta satsa. För igen, i det ögonblicket som vi upphör med att ha visioner, vilka är vi då?

Ja, men nog är det väl bra kontraproduktivt då att det fina meddelandet med de kloka slutsatserna inte kommer hit till lagtinget för debatt. Varför har inte ledamoten Pettersson sett till att det meddelandet ingår i den här raden av utredningar som vi nu har på bordet? För då skulle det också med till diskussion.

Nej, "hela Åland ska leva" börjar nog låta mer och mer urholkat. Jag kan inte begripa varför regeringen med centerledning och med ett lantråd som själv bor i skärgården väljer att prestera så dåligt när det gäller skärgårdstrafik som ni gör. Det borde ju för tusan vara er starkaste gren, men det är den sämsta. Det är ledsamt.

Tack, talman! Jag hade tänkt inleda mitt anförande med förhoppningen att man kanske kunde ägna den här debatten åt att i högre grad försöka konstatera vad som borde göras och vart vi vill nå, hellre än att kasta invektiv på varandra. För sådana leder rätt sällan någonstans. Det blir inte uppbyggligt hur man än försöker. Debatten tappar fokus och den blir att handla om sådant som faktiskt inte spelar någon roll. Vad ledamoten Gunell råkar tycka om Centern eller något annat, det har ingenting med skärgården att göra. Det enda det blottar är möjligen ett dåligt humör. Det vi försöker göra härifrån är att bygga en framtidstro i skärgården genom att skapa någon form av kloka trafiklösningar. Det är en fråga som gud i nog är svår.

Tack ledamoten Pettersson. Det var en del väntat och bekant i anförandet. Vi har ju haft förmånen att diskutera frågorna på förhand en del.

Men det som fick mig att haja till i ledamoten Petterssons anförande var när ledamoten började förespråka en utskottsbehandling av meddelandet. Jag ställer en öppen fråga. Vad ser ledamoten Pettersson att blir bättre av att utskottsbehandla detta?

Tack, talman! I stort sett allt. Om man har med en omställningsrapport att göra som inte är helt enkel att ta till sig och man ska para ihop det med ett meddelande som det finns olika åsikter om, samtidigt som vi vet att trafiksituationen är otroligt utmanande i skärgården av olika skäl inte minst eftersom tonnaget börjar bli gammalt, så förtjänar faktiskt frågan lite större tyngd än att bara avfärdas med en debatt i salen. Vi har tidigare tagit beslut om att utskottsbehandla ett jämställdhetsmeddelande och ett hållbarhetsmeddelande och enligt min uppfattning så är ett skärgårdsmeddelande faktiskt lite viktigare än de.

Talman! Jag måste säga att jag uppriktigt har svårt att se hur det kan komma något gott ur det. För även om man ponerar att finans- och näringsutskottet lägger manken till, gör sitt bästa och fyller i gapen, gör vägvalen där det finns vägval att göra och har lite offentliga höranden, kanske något om Hummelvik och så där, så vad blir resultatet? Jag har just precis fått kalendern från talmanskonferensen, de fattade beslut i dag. Jag ser inte framför mig hur en regering skulle hinna och kunna verkställa vad än finans- och näringsutskottet kommer fram till efter sin behandling av detta meddelande eller dessa meddelanden, hur man nu ser på det.

Talman! Det här är nog som det mesta annat. Vi gör det inte för att det är enkelt, utan för att det är nödvändigt. När det handlar om skärgårdens framtid så tror jag faktiskt att man förväntar sig en mer seriös hantering än det som sker här i salen. Det händer rätt ofta inom ramen för utskott, särskilt i finans- och näringsutskottet, att väldigt många diskussioner sker på ett väldigt djuplodande sätt och ibland resulterar de i betänkanden som gör skillnad. Det förtjänar nog skärgården och skärgårdstrafiken.

Tack, herr talman! Det gläder mig att finansutskottets ordförande och gruppordförande från Centern nu tar upp den här tunnelfrågan på nytt. Jag har varit orolig. Man är lite osäker på vad som ska hända. Det blev inte några borrpengar och så vidare och tunnelmeddelandet har lyst med sin frånvaro. Jag är nyfiken på att höra hur ni ser på framtiden. Jag hade nästan tänkt tacka för anförandet men ni halkade in på vindkraften osv. men det är en annan fråga. Men tunnelfrågan?

Tack, talman! Tack för frågan, den uppskattas mycket. Jag hör till dem som tror på fasta infrastrukturer och inom centergruppen gör vi det också. Av det skälet så valde vi att inför budgeten föra fram ett förslag till anslag för att genomföra provborrningar för att man sedan på ett seriöst vis skulle kunna gå vidare med en extra anslagsansökan till Finland. Det där lyckades vi inte driva igenom trots att vi hade stöd av ledamoten Toivonen, som också begriper sig på matematik och räkning och som ser att det här är sannolikt en hållbar ekonomisk utveckling. Och framförallt så innebär det en väldig förbättring, samtidigt som det gör hela Åland större och det är väl ändå det som vi arbetar för i den här salen.

Ekonomi är viktigt, jag gillar siffror också.

Jag ser ett annat problem här. Ni talade också för att skaffa begagnade färjor, vilket vissa talar väldigt negativt om. De säger "de är ju nästan värdelösa, man får ingenting för dem". Men då har vi inga kapitalkostnader. Ena gången är det besvärligt för att de är billiga och andra gången för att man inte riktigt kanske fördjupar sig i betänkandet från tunnelkommittén. Jag tror, som ledamot Juslin, att kanske inte ens hälften har läst det, kanske hälften har läst det men hur många har förstått det? För inte ens för oss var det lätt. Ekonomin är nog grunden. Men hur ska man förklara att det är bra att köpa en billig färja om den fungerar? Det blir ju faktiskt billiga kostnader.

Talman! Som så ofta när man ska förklara komplicerade saker så kan man vinna på att göra det så enkelt som det bara någonsin är möjligt. Om jag drar till med en typisk killgissning här i salen så skulle jag gissa att väldigt få här köper nya bilar, av det skälet att det är billigare att köpa gamla och de gör jobbet. Svårare än så behöver det faktiskt inte alltid vara.

När det kommer till fartyg så är sådana svåra att beställa, priserna varierar väldigt mycket och man är i händerna på väldigt många andra. Mot den bakgrunden så hör jag nog till förespråkarna för att man inom rimliga gränser ska rikta blicken åt den så kallade andrahandsmarknaden.

Kollegan Pettersson är en god talare, han sprider ofta positiva vibbar och det är en bra sak, det ska man göra. Men ska man lyckas sprida de positiva vibbarna fullt ut så gäller det också att vara trovärdig.

Ledamoten Pettersson sade att Centern jobbar för bästa möjliga infrastruktur ute i skärgården. Bästa möjliga infrastruktur ute i skärgården är ofrånkomligen en tunnel och där är Pettersson och jag och ett fåtal till överens. Men problemet är att man kom inte vidare. Vi var bra på gång - jag väljer att säga vi - i regeringen. Man tillsatte tunnelkommittén, man menade allvar men sedan stannade allt upp, tyvärr. Jag tror att ledamoten Pettersson vet varför. Därför skulle jag gärna vilja ha svaret.

Tack, talman! Nej, skälet till det kan jag faktiskt inte svara på, för jag vet helt enkelt inte. Jag tycker att det är ett väldigt klart fall. Jag tycker att man genom kalkyler kan visa hemskt tydligt vilka möjligheter det finns om man skulle genomföra det. Jag tycker att det också är redovisat att det krävs provborrningar, vilket vår grupp understödde, för att man ska kunna komma vidare med en extra anslagsansökan, som antagligen nog är ganska avgörande.

Man får ju inte heller blunda för att tiderna förändras. Ränteläget är idag annorlunda än vad det var för fyra år sedan och det kommer det att vara framöver också. Så det finns ju många olika nyanser i det. Men just det gör att har man en gång gått in för den lösningen så är man säkrad för väldigt, väldigt många år framöver. Men tyvärr, jag kan inte svara på varför det inte flög.

Som jag sade, ledamot Pettersson sprider positiva vibbar och det är bra men då ska man också vara trovärdig och jag måste tyvärr tillägga också ärlig. För både Pettersson, jag och infrastrukturminister Wikström vet varför det stannade upp. Lantrådet vägrade att ta upp tunnelkommitténs betänkande till behandling i regeringen. Det var där som det stoppade och det vet vi båda två.

Sedan när det gäller det här med att få utskottsbehandling, så det är ett smart drag av Centern. För skulle jag vara i regeringsställning och vara i Centern så skulle jag nog verkligen se till att regeringen höll det här i sin hand och visade handlingskraft i stället för att skyffla över det till utskottsbehandling i lagtinget. Men det är det som Centern vill göra för då slipper man ta ansvar. Därför vill jag påminna om det som Ole Norrback brukar säga: "Använd makten medan ni har den, för ni kommer att ångra er när ni är av med den."

Tack, talman! De kloka orden tar vi naturligtvis med oss, för det är också avsikten med det hela. Vi tycker att det i både meddelandet och i rapporten finns substans som man kan driva vidare och försöka formulera ett betänkande som man, om inte annat, har nytta av framöver. Det tror jag att det finns skäl till. Framförallt så ska vi inte släppa den här frågan bara så där. Men tack för rådet!

Talman! Vi stampar inte ens på stället när det gäller skärgårdstrafiken, utan vi går dessvärre bakåt.

Landskapsregeringens omställningsmeddelande om skärgårdstrafiken, som tillika utgör svaret på spörsmålet, innehåller ingen politik, inga ställningstaganden och ingen riktning överhuvudtaget. Det är en beskrivning av dagsläget och de frågeställningar och utmaningar som finns. Jag måste säga att jag är förundrad. Hur godkänner majoriteten det här? Centern? Moderaterna? Obundna? Gör ni det som förväntas av er genom ert förtroendeuppdrag för de väljare som givit ert förtroende och stöd? Det börjar bli mera regel än undantag att när man frågar och undrar så rycks det på axlarna och skylls på än den ena och än den andra. Den här regeringsperioden har nog inte rosat och stärkt självstyrelsen. Tvärtom, och det är inte bara oppositionen som tycker det. Det verkar som om majoriteten ser de återstående sex månader som är kvar av den här mandatperioden enbart som en transportsträcka.

Talman! Landskapsregeringens kommunikation beträffande skärgårdstrafiken lämnar mycket övrigt att önska. Lantrådet och infrastrukturministern säger helt olika saker i media, strider offentligt och undergräver hela förtroende. Vi förväntar oss att lantrådet redogör för hur landskapsregeringen som helhet ser på skärgårdstrafiken, vad som är prioriterat och vad som är nästa steg. Att inte fatta beslut är också att fatta beslut.

Beträffande uppdateringen av färjfästena och broutbytesprogram så är det någonting som vi stöder och tycker att är självklart. Allt annat är kapitalförstöring. Det har talats i åratal om det dumma i att vi byggde olika sorts färjfästen och nu är de på plats. Och vad jag förstod så började man det arbetet 2019. Jag tror att det var minister Nordberg som började göra den här inventeringen av färjfästena. Det är bra att man fixar till dem och också byter ut broarna, men det hindrar ju inte att man kör parallella projekt. Inte måste vi ju vänta på att vi har alla färjfästen i skick före vi kan beställa en ny färja. Det är ju bara nys.

Den här landskapsregeringen och majoriteten skrotade Gripöprojektet och avbeställde hybridfärjan. Centern och Obundna gick till val på att bygga en tunnel och nu har två regeringar konstaterat att det blir för kostsamt. Om man skrotar åtminstone tio års arbete till en kostnad av drygt 5 miljoner, och då har vi dessutom skadeståndsprocessen som inte beaktas, då är det anständigt att ha ett alternativ. Det framgår att det inte finns alternativ, handlingsförmåga eller handlingskraft. Samtidigt, något av ödets ironi, så skriver landskapsregeringen att hybridlösningar eller eldrift eftersträvas och är framtiden. Det är en fullständig gåta för mig varför man inte försökte omförhandla avtalet. Fullständig gåta!

Eftersom det har påpekats några gånger nu att det var Liberalernas fel att det inte blev några provborrningar så tycker jag att vi ska sätta ansvaret där det hör hemma. Det fanns inte majoritet för provborrningar i majoriteten. Det finns ingenting som hindrar lantrådet, vicelantrådet, finansministern och finans- och näringsutskottets ordförande att fara till Helsingfors och diskutera. Är det ens lite realistiskt med extra anslag? Det är ni som regerar, det är ni som har ansvaret. Sätt inte ansvaret på oss andra! Det är ni som har all makt och allt ansvar!

Landskapsregeringens omställningsplan väcker flera frågeställningar än den besvarar. Gäller skärgårdens generalplan, kortruttsplanen? Jo, säger lantrådet, nej, säger infrastrukturministern. Ska vi bygga egna färjor eller ska vi ha totalentreprenad? Ska vi bolagisera? Ska vi bilda trafikverk? Ska vi förkorta rutterna? Hur går det med Östra Föglö, Föglö över Kökar och Hummelvik? Är det aktuellt längre? Hur ser tidsplanen ut när det gäller nya färjor? Vad innebär det att skärgårdstrafiken står för 80 % av våra växthusgasutsläpp?

I veckan inskärpte EU klimatpolitiken, ett omfattande paket innefattande fem lagar röstades igenom och det innebär stora förändringar. Handeln med utsläppsrätter skärps, rätterna minskas, flera sektorer inkluderas, klimat tullar införs och en klimatfond inrättas.

Inför budgetbehandlingen senhösten 2021 tog Liberalerna upp vikten av att landskapsregeringen och lagtinget skulle analysera och bilda sig en uppfattning om EU:s gröna giv och Fit for fiftyfive. Det utlovades en analys och respons till lagtinget, vi har inte sett någonting av det heller. Vi behöver vara proaktiva och ha koll på läget, annars kommer det att stå oss dyrt. Det är ju absolut ingen som tror att det här går att förverkliga över en natt eller i en handvändning. Vi står inför stora utmaningar. Om man struntar i klimatet och potentiella utsläppsrätter så kan man inte bortse ifrån att trafiken och färjorna är i mycket dåligt skick och havererar. Också den här frågan med nya färjor och framtiden så måste vänta på ett nytt lagting och en ny landskapsregering.

Men trots allt, finns det någon skärv, kan vi försöka se framåt? När landskapsregeringen uppvisar en total oförmåga så finns det frågeställningar som lagtinget kunde utreda och ha en åsikt om. Hur ser det ut med totalentreprenad kontra driftsentreprenad, bolagisering alternativt ett trafikverk? Och hur ser en realistisk tidtabell ut för eventuella nyanskaffningar av färjor?

Jag och Liberalerna tror att vi måste fortsätta att prioritera broutbytesprogrammet av färjfästena och att nästa steg blir nya färjor. Jag tycker att det är av central betydelse att vi har någon realism i det vi pratar om och inte hålla på att lura ålänningarna gång på gång. Tack!

Tack, talman! De här färjfästena är ju väldigt viktiga, det ser man i det här meddelandet. Det är väl det rakaste beskedet, att för att skapa en modern skärgårdsflotta måste man börja med grunden, vilket är färjfästen. Men som vicetalman tangerade, man måste ju kunna hålla flera bollar i luften. Man måste kunna jobba på flera fronter samtidigt och det gör man om man har en aning om vart man är på väg med skärgårdstrafiken och vart den ska utvecklas. Om man inte har det så måste man börja ta ett steg i taget och då tar det ju 50 år innan vi har en hållbar klimatneutral skärgårdsflotta. Så jag understöder den tanken.

Det andra om att det är dyrt, men precis som vicetalman var inne på, inte är det ju billigt att fortsätter köra på 6,8 miljoner liter diesel heller i framtiden.

Det är det definitivt inte. Jag tror att det kommer att bli dyrare i takt med att allt fler sektorer inkluderas i EU:s utsläppsrätter och att man minskar dem också.

Jag är helt av den åsikten att parallellt med att man bygger färjfästen så borde man ha funderingar kring nya färjor. Men det blir ju lite märkligt när landskapet är i en rättsprocess för att man har avbeställt en hybridfärja och så säger man att det är det som är framtiden. Det blir lite märkligt. Hela politiken haltar.

Tack, talman! Jag funderar på det här som har hänt här eller som håller på att hända, att lagtinget nu utgående från detta ganska tunna meddelande ska ta över politikutvecklingen på något vis när det gäller skärgårdstrafiken medan landskapsregeringen ska två sina händer och slippa det. I ett parlamentariskt system så är väl det lite märkligt. Hur ser vicetalmannen med sin erfarenhet som lantråd på det?

Ja, jag uppfattar att det är väldigt många som tycker att det inte fungerar. Politiken är trasig. Så är det tyvärr.

Talman! Det fanns ju faktiskt vissa delar i ledamotens anförande som stämmer överens med meddelandet, just att vi behöver fokusera på färjfästen för färjorna och därefter nya färjor. Det är väl ungefär det som är kontentan av det här också.

Jag frågade tidigare, och det är faktiskt en väldigt stor politisk fråga som man kan ta ställning till utan omfattande utredningar på grund av hur rutterna dras, hur ställer sig Liberalerna till frågan om Hummelvik till exempel? Har man resonerat om det i gruppen och kommit fram till ett svar där?

Talman! Visst har vi gjort det. Jag tycker att ledamot Rainer Juslin gav ett ganska bra svar. Vi behöver ha någon slags helhetsplan på hela skärgårdstrafiken. Som det ser ut nu så behövs Hummelvik definitivt. Så är det.

Tack för det svaret. Det är bra att höra, för det har tidigare lite ifrågasatts från liberalt håll.

Det här med att 80 % av koldioxidutsläppen skulle komma från skärgårdstrafiken. Är det ledamotens uppfattning eller var kommer det ifrån?

Infrastrukturministern hörde nog fel nu, jag sade 8 % från skärgårdstrafiken. Det är 25 % från värmen, 15 % från jordbruket och 8 % från bilismen, så vi har att jobba med.

Nej, men det är ju just det vi saknar. Vi hade velat ha tydliga och raka besked från landskapsregeringen på hur man ser på de här frågorna och vad vi ska fatta för beslut. Men vi får vänta till nästa mandatperiod. Det är helt klart.

Talman! Det är bra att Liberalerna och nu sittande regering har en samsyn när det gäller broutbytesprogram och när det gäller färjfästena. Det kanske kan te sig något osexigt, om uttrycket tillåts, att återinvestera i fast infrastruktur, men det är ju sådant som det har slarvats med under många år.

Det som vi behöver gå vidare med nu är att fundera kring elektrifiering. När kortruttsmeddelandet togs fram 2013 så var nog inte det första man tänkte på att byta ut fossila bränslen, utan det man funderade kring då var att få så korta sjöpass som möjligt och den tanken lever ju förstås kvar. Något annat ska vi väl inte tro.

Men elektrifieringsprocessen måste komma igång. Jag kan säga att jag är besviken att vi inte har kommit längre än vad vi har gjort. Redan för två år sedan hade vi avsatt 400 000 i budgeten för elektrifiering av linfärja, just för att man skulle få lite erfarenhet kring det här och kunna ta de tankegångarna vidare. Men det har inte funnits möjlighet från organisationen att svara upp mot de önskemålen som fanns i budgeten och som också godkändes av lagtinget.

När det sedan gäller att man ska köpa en ny färja och vilka rutter vi ska ha så är jag faktiskt inte riktigt säker på att det är det första vi ska diskutera här. Det som jag personligen tycker och som vi diskuterar inom Centerpartiet och som jag faktiskt inte har tänkt på tidigare fast jag varit ansvarig för det här i många år, det är att vi måste få en helhetssyn kring ägandet av fartygen.

Vi kan inte fortsätta med det här lappverket som vi har nu. Vi har driftsprivatiseringar och vissa fartyg äger vi själva och andra inte. Det är nog en så pass stor fråga så att flera än den nu sittande regering borde vara med i den. De största partierna borde sätta sig ner och resonera kring det. Det är en otroligt stor skillnad om vi gör en beställning på en linje på 15-20 år och säger att den här linjen vill vi att ska trafikeras, här börjar turlistan, här slutar den, här är prestandakraven som vi har, här är miljökraven och komfortkraven. Eller om det är den här egna organisationen själv som ska sätta sig ner och fundera på om man ska bygga en färja eller inte.

När jag steg av som infrastrukturminister så hade vi färdiga ritningar på att beställa en färja. En av dem som arbetade med det var Kaj Jansson som många känner till här. Ritningarna lades i byrålådan. När den här regeringen tillträdde så gjorde vi det vi hade sagt inför valet, att vi kommer inte att acceptera en elhybridfärja till Föglö.

Med facit i hand, om vi bara går de här sista åtta åren tillbaka, så måste vi försöka hitta samförståndslösningar. Jag tror faktiskt, ärligt talat, att alla partier inte ska vara med där. Jag kopplar lite till det som ledamoten Camilla Gunell sade, visserligen i ett helt annat sammanhang, men så pass många små partier som vi har nu så är det de stora som borde sätta sig ner och resonera.

Talman! När det gäller den tidigare beställda LNG-färjan - jag vet att det försöker skyllas på Liberalerna - men tekniken hade gått fram redan så fort då att det förespråkades en elhybrid färja från infrastrukturavdelningen.

Totalentreprenad, det har vi pratat om åtminstone två eller tre lagting. Det har varit enighet. Vi ska ha totalentreprenad. Det ger förutsättningar för de privata företagen och det ger förutsättningar för små rederier att bjuda ut på 15 år i taget.

Vi hade en egen elhybrid. Det är helt ofattbart att man inte ens försökte omförhandla det avtalet.

Tack, herr talman! Vi i Moderaterna förstår oppositionens frustration i denna fråga. Vi i Moderaterna trodde på kortruttsrapporten som antogs av ett helt enigt lagting under mandatperioden 2011-2015.

Den rapporten sade att antingen förändrar vi systemet och förkortar färjpassen eller så blir vi tvungna att av ekonomiska skäl skära i servicenivå gällande skärgårdstrafiken. Vi hade redan då stigande priser, vi hade redan då stigande kostnader i skärgårdstrafiken utan att alla dessa utsläppsrätter och kostnader i samband med utsläppsrätterna riktigt var kända vid det tillfället, vilket vi känner till idag.

Den utredningen som gjordes, som kallades kortruttsutredningen, var gedigen och tog flera år att sammanställa och kostade miljoner.

Under förra mandatperioden 2015-2019 började vi i Moderaterna, under ledning av regeringen Sjögren, att verkställa kortrutten. Bara projekteringen av de projekt som skulle göras kostade också miljoner.

Den under bildning, nuvarande regeringen 2019-2023, fick för sig att riva upp hela arbetet med kortrutten, det var något som vi inom Moderaterna inte kunde acceptera, därför gjordes en not om detta i samband med regeringsprogrammet.

Nu står vi här i slutet av denna mandatperiod och kan konstatera att skattebetalarna har fått ta, och kommer att få fortsätta ta notan på minst 10 miljoner av kostnader som inte lett fram till någonting alls.

Talman! Tittar vi på det meddelande som ändå landskapsregeringen har klubbat och kommit med, så vill jag upprätthålla mig vid den femte punkten som handlar om finansiering. I den så lyfter man upp att det är stora belopp vi pratar om, vilket vi hela tiden har varit fullt medvetna om.

Man lyfter även upp möjligheten att hitta det som jag brukar kalla "någonannanism" alltså det att någon annan ska betala för kalaset. Man har vänt sig till Europeiska unionen, försökt hitta investeringspengar där och man har kommit fram till att det är inte så lätt, det görs inte så lätt. Man har även lyft fram möjligheten till extra anslag från den finska staten. Även där vet vi av erfarenhet att det inte heller är så lätt. Man kan också fråga sig om det är moraliskt rätt att fråga om finska staten ska betala för vår skärgårdstrafik med tanke på att finska staten idag har 144 miljarder i lån att själva ta itu med och få ner kostnaderna. Den kommande regeringen i Finland kommer att ha ett stort arbete med att sänka kostnaderna. Att vi då från Åland ska komma och säga att vi vill ha ytterligare pengar, utan att vi själva har gjort allt som står i vår egen makt, det är på något sätt och vis en god förhoppning. Men jag är helt övertygad om att vi måste utgå ifrån att vi själva på Åland måste stå för de här kostnaderna som skärgårdstrafiken framledes kommer att kosta helt enkelt.

Talman! Vi i Moderaterna kommer inte att ta några som helst ytterligare utredningskostnader, som har med omställning av skärgårdstrafiken att göra, före vi kommer överens om, med en bred majoritet, vad kostnadstaket ska vara för en längre period framledes. Gör vi ingenting annat, än det vi håller på med idag, så kommer det att kosta cirka 300 miljoner för de kommande 15 åren, och då talar vi bara om driften. Lägger man sen till reparationer av fartygen samt ombyggnationer av hamnar, pratar vi om ytterligare åtskilliga miljoner till.

Ska man börja byta ut hela flottan av fartyg till miljöanpassade fartyg, talar man om så stora belopp, att man förstår att det inte kommer att låta sig göras.

Avslutningsvis kan man bara konstatera att det blir att börja om från noll för den nya regeringen efter valet och hitta breda parlamentariska lösningar för hur framtiden ska bli i denna fråga.

Tack, herr talman! Tack för anförandet. Ledamoten räknade upp siffror på vad den här trafiken skulle kosta. Håller ledamoten med om att det är i stort sett konkurrensläget och priset på energi som avgör den här kostnaden till stor del? Ett kostnadstak låter bra, men hur ska man realisera det i verkligheten? Hur ska man få det på plats?

Men i de räkneexempel på 300 miljoner som jag tog upp så är nuvarande cirka 20 miljoners nivå gånger 15 år det som utgör 300 miljoner. Däremot så att bara fortsätta med detta påverkas förstås av energipriser och allt annat. Det var därifrån som siffrorna kom.

Tack, herr talman! I övrigt så är jag helt överens egentligen att den här omställningen av skärgårdstrafiken är en sådan avgörande fråga. Det är så stora investeringskostnader för att uppnå det här målet att man behöver göra någonting åt det. Det var väl bara det som jag ville konstatera.

Och sedan vill jag lite nyansera den här debatten om elhybriden. Kontraktspriset per år är 4,6 miljoner som ska indexjusteras varje år. Om man jämför med Skarvens nuvarande kostnader så är det ungefär hälften. Det har flugit runt många olika siffror här från olika håll, men jag vet inte riktigt om ledamoten vill resonera något om det där.

Talman! Jag försökte i mitt anförande hålla mig på ett övergripande plan utan att gå in i specifika detaljer, vilket man säkert kan göra. Men hela idén är att vi pratar om så stora belopp när det gäller att förnya hela vår fartygsflotta att det inte kommer att vara möjligt att förnya hela flottan på en enda gång samtidigt, utan det kommer att vara ett väldigt långt arbete som kommer att sträcka sig över flera mandatperioder.

Tack, talman! Tack till ledamoten Nordberg. Jag håller med om att det är lite sorgligt och lite ynkligt att vi inte har kommit längre och att det har gått så mycket pengar rakt ner i havet på det här sanslösa velandet och virrande som vi har sett under den här mandatperioden.

Jag tycker att det är hedrande att ledamoten Nordberg fastslår att inga fler kostnader ska tas innan det på allvar. För det är ju det som har varit problemet, man har hållit på och utrett och utrett och inte gjort det på allvar.

Nu har vi ju den här ganska tunna produkten att ta ställning till. Centerns ledamöter har fört fram sin åsikt att det här meddelandet borde utskottsbehandlas. Jag kan inte se att det skulle innehålla någonting som skulle vara värt det besväret. Hur ser ledamoten Nordberg på den saken?

Talman! Det är ju så att de här åtgärderna som behöver tas så kräver en kvalificerad majoritet, vilket jag kanske inte har nämnt i det här anförandet, men i tidigare anföranden. Jag tror att den kommande regeringen behöver hitta de här breda parlamentariska överenskommelser med kvalificerad majoritet, alltså flera än 20 ledamöter. Och tidsmässigt, när det gäller att verkställa saker, så kommer inte ett utskottsbehandlande av detta meddelande att kunna få någonting mera till stånd den här mandatperioden. Jag tror att det kanske är dags att gräva ner alla stridsyxor och istället ta ett omtag från början för det är där vi står nu, tillbaka på ruta ett som vi stod för 10-15 år sedan ungefär.

Tack, talman! Jag drar slutsatsen då att ledamot Nordberg och Moderaterna anser att man under den här mandatperioden inte kommer att kunna, vilja eller förmå att åstadkomma någonting mer när det gäller skärgårdstrafiken. Det vi ser nu, det är resultatet, dvs. att minister Wikström har drivit vidare det som startades under förra mandatperioden när det gäller att reparera färjfästen, hamnar och broar.

Talman! I och med att man har suttit på infrastrukturministerposten tidigare så vet man ju hur otroligt långa ledtider det är på de här olika projekten. Jag sade till min bänkgranne att det är ganska intressant det här med att elektrifiera vajerfärjor. Under min ministerperiod så stod jag här i talarstolen och i någon budgetdebatt tog jag upp ekonomiska medel för det, vi blev beviljade ekonomiska medel och vi började jobba med det. Men av flera olika anledningar så kom vi inte i mål med det under min tid och nu står vi här och pratar om att vi borde elektrifiera vajerfärjorna. Ja, säkert!

Talman! Det är väl så att det lönar sig inte att gråta över spilld mjölk, men i det här fallet så är det nog väldigt, väldigt svårt. Det som man måste fundera på också och som man gjorde tidigare var ju det här med att förminska, alltså göra investeringar så att rutterna blev kortare. Det är ju en sådan sak som skulle kunna minska budgetslitaget. Hur ser ledamot Nordberg på den saken? Vad ser ledamot Nordberg att skulle vara det mest centrala man skulle göra? Är det Föglö över Kökar fortfarande?

Talman! Nr man tittar på var det lönar sig att sätta in resurser så kan man inte bortse ifrån att också se var vi idag har de största passagerarmängderna. Var har vi den största mängden fordon? Var har vi den största mängden turer i turlistor som också resulterar i den största mängden bränsleåtgång? Det är oundvikligt att det är Föglölinjen och Skarven som har den största belastningen. Såsom vi nu har gjort under den här perioden, så har vi förnya fartyget Ådan till Åva-Osnäs. Jag ser att ska man satsa på nästa projekt så är det helt enkelt att göra det där som det gör störst nytta.

Talman! Det är också lite ödets ironi, för hur man än diskuterar, vänder och vrider på den här frågan så kommer man fram till att det här kortruttsmeddelande inte var så tokigt. Det var genomarbetat. Det fanns en generalplan som hade underlättat för skärgården och också faktiskt minskat kostnaderna. Det var ju det som var den bärande tanken som ledamot Nordberg tog upp här tidigare. Det skulle ha minskat kostnaderna om vi hade fullföljt det. Nu riskerar vi böter i stället.

Talman! Man har ju diskuterat ifrån olika partiers sida här i lagtinget att vi behöver nya planer, vi behöver meddelande och vi behöver liksom olika dokument att förhålla oss till. Det är ju lite synd att vissa av dem som uttalar sig kanske inte var med 2013. Då var det ett helt enigt lagting som hade som grund ungefär 2 000 sidor som hade kostat 2 miljoner euro att ta fram. Vi kom fram till att kanske dessa papper trots allt är någonting att titta på, lita på och börja arbeta efter. Ett helt enigt lagting tog den kortrutten och sade: "Det är det här vi ska jobba med". Tiden visar!

Talman! Tack för ett bra anförande av ledamoten Nordberg, som ju har en djup kunskap inom de här frågorna. Jag försökte ställa frågan tidigare till infrastrukturministern. Det är inte så att ledamoten Nordberg som lagtingsledamot ska stå till svars för hela landskapsregeringen, men vill ändå ställa den frågan. Är det ledamotens uppfattning att det är kortruttspaketet som fortsättningsvis ligger kvar för planeringen och utvecklingen av skärgårdstrafiken? Eller står vi med ingenting i dagsläget?

Talman! Själva handlingarna har ju ingenstans försvunnit när det gäller själva kortruttsmeddelandet. Det är väl i så fall tron på innehållet i det som eventuellt kan diskuteras och valet av de olika punkterna i kortruttsmeddelandet. Men det spelar liksom ingen roll vad lagtinget egentligen tycker eller tänker i den frågan just nu. För oberoende om vi skulle besluta någonting - det här är ju de facto ett meddelande nu som vi diskuterar - men skulle det här leda till ett beslut så är ändå processtiderna så väldigt långa i infrastrukturella satsningar att vi hinner få ett val efter några månader och en ny regering som i så fall ska arbeta med det här helt praktiskt.

Det som jag tycker är besvärande i hela diskussionen om skärgårdstrafiken är att i många andra av de politiska frågorna så vet man ungefär var partierna står och vart man är på väg. Man har en uppfattning om att det där vet det partiet att borde göras, men man kanske ändå låter bli att lägga fram det av olika skäl.

När det gäller skärgårdstrafiken så har i alla fall jag ingen som helst uppfattning om vad landskapsregeringen vill och det klargörs ju inte heller i det här meddelandet. Alltså de stora linjedragningar, det arbete som brukar göras inom infrastruktursektorn, som kan tas över av en kommande landskapsregering, det uppfattar jag som helt ogjort. Så det vi har är den här renoveringen av hamnarna. Men därutöver, vart är vi på väg?

Talman! Lite som jag försökte säga i mitt anförande, vart är vi på väg när det gäller skärgårdstrafiken? Jag tror att det som man behöver komma överens om först, det som jag försökte att lyfta fram, är de ekonomiska aspekterna. Vilka ekonomiska ramar och muskler har vi när det gäller skärgårdstrafiken 10, 15 år framåt i tiden? Har vi en oändlig resurs? Ja, men då kanske vi vill ha tunnlar till alla öar till exempel eller så vill vi ha helikoptertrafik eller så vill vi ha både färjor och passagerartrafik och någonting som ännu inte är uppfunnet. Men ska vi förhålla oss till att det är de åländska skattebetalarna som ska finansiera skärgårdstrafiken framledes, då behöver vi först komma överens om ett ungefärligt tak. Det är klart att det kommer överraskningar, men vi måste ungefär vara överens om vad det här ska få kosta de närmsta 15 åren för att hitta en gemensam syn. (… taltiden slut).

Tack, talman! Hållbart Initiativ är övertygade om att det går att spara genom att utveckla och att en utvecklad skärgårdstrafik skulle kunna drivas smartare ekonomiskt än dagens. Vi måste komma bort från fossilberoendet och så vidare.

Jag tycker att det är en intressant tanke det som Moderaterna för fram med ett kostnadstak. Men min första fråga är egentligen, utgående från vad ska man i så fall sätta det kostnadstaket? Är det utgående från dagens situation när regeringen kommer med ett meddelande utan någon som helst viljeyttring om hur den ska utvecklas? Eller var ska man påbörja de här uträkningarna kring ett sådant kostnadstak?

Talman! När det gäller det kostnadstak som vi har att ta ställning till idag, så som jag också sade i anförande så har vi idag kostnader på ca 20 miljoner euro årligen. Det är alltså på 15 år ca 300 miljoner. Är det dessa 20 miljoner årligen som ska räcka till för de förändringar vi vill göra eller är det någonting annat? Därför förstår jag inte riktigt Hållbart Initiativs bidrag ändå till det som gjorde att man kunde ha fått ner utsläppen och få en mer hållbar trafik med en modern miljöteknik. Jag tycker att Hållbart Initiativ ändå understödde att det inte skulle gå vidare. Jag är lite förvånad över Hållbart Initiativs roll här.

Tack, talman! Hållbart Initiativ hade inga problem med elhybridfärjan i sig. Däremot hade vi problem med miljövärdets inskränkningar på Gripö, men det är ju en annan femma. Det som har varit vårt utgångsläge under hela den här mandatperioden är ju att det krävs en modern omställningsplan som tar sikte på en flexibel fossilfri trafik. Alltså där man också kanske hellre siktar in sig på fossilfria färjor som inte behöver göra så stora ingrepp i naturen och infrastrukturellt och så vidare. Vi har ju våra förhoppningar ännu kring att vi ska börja tänka modernt och kunna ta fram en omställningsplan. Men man blir ju lite ledsen då när man läste det här meddelandet som regeringen nu presenterar.

Sen vill jag lägga till att vi stöder tanken på bolagisering eller ett trafikverk. Är det någonting som Moderaterna fortfarande står bakom?

Talman! I och med att Gripö nämndes i replikväxlingen så kan jag inte undgå från att lyfta fram det. Tittar man på alla andra ställen så gör man allt vad man kan för att förkorta färjpassen så mycket som möjligt. De facto, skulle man bortse från ett nytt miljöfartyg och fortsätta köra med Skarven såsom man gör idag så om Gripö hade förverkligats så skulle man spara 400 000 liter diesel årligen, alltså på tio år är det 4 miljoner liter diesel som går upp i rök. Hur Hållbart Initiativ kan räkna när det gäller miljöinsatser, det förstår jag inte. Alltså är det är bättre att bränna 4 miljoner diesel än att bygga ett kortare färjpass? Jag förstår inte det över tid.

Tack, talman! Ledamot Nordberg har alldeles uppenbart ett behov av att reda ut vad som egentligen hände under den förra mandatperioden. Jag tolkar det som att samvetet kanske inte är riktigt rent. Man demoniserar skärgårdstrafiken genom att slunga runt sig med hundratals miljoner hit och dit, vilket gör att det blir rätt svårt att riktigt ta till sig trovärdigheten i det hela. Jag tror faktiskt att frågan måste ställas, men om jag inte missuppfattat ledamoten så nämndes ett skadestånd på minst 10 miljoner i form av den här rättsprocessen. Jag trodde att den var under arbete, men kanske ledamot Nordberg vet något annat som vi andra inte känner till.

Tack, talman! När det gäller samvetet så ska jag säga att det är inget fel på det. Jag tror att det är vitare än många andras, så vi kan ta den diskussionen en annan gång.

När det gäller själva 10 miljoner, som jag nämnde i mitt anförande, så sade jag att notan hittills är på minst 10 miljoner. Vi har redan lagt ut över 5 miljoner på utredningar på själva kortruttsmeddelande och på projekteringen under förra mandatperioden plus övriga kostnader som förmodligen kommer att komma. Jag har inte nämnt en specifik rättsprocess här, vilket ledamoten Pettersson blandade in.

Talman! Man fick rätt enkelt den uppfattningen och därför var det väl lika bra att det i sådana fall blev klarlagt. För i den rättsprocessen så är även ledamoten Norberg ett så kallat vittne som säkert har påverkan på hur själva processen fortskrider.

Igen så nämnde också ledamoten i ett sammanhang det här med kostnadstak, vilket är ett komplicerat sätt att förhålla sig till skärgårdstrafiken. Lika lite som man kan bedöma hur mycket ÅHS ska kosta ett år så är det ibland svårt att uppskatta hur mycket skärgården ska kosta. Det beror på tillgång och efterfrågan. Där nämnde ledamoten 20 miljoner från luften. Det är de här siffrorna som man kastar runt sig som är rätt svåra att ta till sig. Enligt rapporten så kostade skärgårdstrafiken 16 miljoner i fjol, eller ungefär 500 euro per ålänning. Det är i det stora hela ändå hanterligt.

Det vore på sin plats att ledamot Pettersson skulle sluta svartmåla och misskreditera andra ledamöter i salen.

Det är ju nämligen så att när det gäller hela rättsprocessen så har jag på inget annat sätt än att jag har blivit kallad att redogöra för de beslut som vi har fattat och det som förra regeringen har gjort och det kommer jag att göra. Och skulle jag inte infinna mig i domstolen så är det ett brott. Jag vet inte riktigt vart ledamoten Pettersson vill komma.

Men när det gäller ca 20 miljoner så borde ju finans- och näringsutskottet ordförande vara medveten om att det inte räcker, det räcker inte för kostnaderna för skärgårdstrafiken är årligen. Jag tror att att vi måste nog återkomma i så fall och titta i budgeten, för det är därifrån som siffrorna kommer.

Tack, talman! Ledamot Nordberg, jag tänker ställa den fråga som jag ställer till alla och som jag tycker att det här borde kretsa kring. Har ni från Moderat Samling någon form av tanke kring att man skulle börja med att fundera på vad det här kalaset får kosta. Har ni någon uppfattning om det?

Talman! Vi har inte diskuterat en specifik summa. Men om man utgår ifrån vad det kostar idag så om vi inte gör någonting, så kommer det åtminstone inte att kosta mindre i framtiden utan det kommer förmodligen att kosta mera.

Hela diskussionen om vi ska ha tunnlar eller om vi ska ha nya smarta fartyg eller vilken lösning vi ska ha, så det är helt omöjligt, anser vi inom Moderaterna, att föra en saklig diskussion om man inte har en hum om vilka ekonomiska ramar vi har när vi ska komma med vår önskelista om hur allt borde fungera.

Tack, talman! Ja, då är vi väl kanske delvis på samma blad på det sättet att någon form av kostnadstak eller kostnadsram måste ju ändå vara utgångspunkten. Är det sedan heligt att tala om servicenivåer och att tala om kapacitetsutnyttjanden? Eller kan Moderaterna diskutera sådana saker? Vad är ett rimligt kapacitetsutnyttjande? Vad är rimlig servicenivå? Vad säger ni där?

Talman! Det har ju lyfts i debatten tidigare att lagtinget kanske borde få ett visst armlängdsavstånd ifrån de här detaljfrågorna. Förslaget har lyfts att kanske ha ett Trafikverk eller någonting annat. Men oberoende om vi sköter det som idag, via infrastrukturavdelningen, eller ett Trafikverk så måste man ju sätta en kostnadsram för vad trafiken ska kosta och inom den ramen se hur man på bästa effektivaste sätt kan leverera service till brukarna. Då är det ju självklart att man måste titta på utnyttjandegrad, behov, tillgång och ekonomiska muskler som ett helhetspaket.

Tack, fru talman! I sitt anförande så talade ledamot Norberg om miljoner i obestämd form på ett flertal ställen. Det kan ju leda till spekulation. Han sade bland annat att kortruttsutredningen hade kostat miljoner och att hans egna utredningar hade kostat miljoner. Nu har det faktiskt blivit lite förtydligat under replikväxlingarna här, men jag tänkte ändå ge ledamot Nordberg som har varit minister en möjlighet att precisera det lite närmare.

Tack, talman! Absolut, det ska jag göra. Själva poängen i den här anförandet var att belysa de utredningar som har gjorts, när man pratar om att man ska göra utredningar. Jag ville belysa att vi har redan gjort utredningar och de har kostat mycket stora belopp. Ungefär under mandatperioden 2011-2015 så togs grundpaketet fram, kortrutten med 2 000 sidor och kostade ca 2 miljoner euro. Under förra mandatperioden 2015-2019 så projekterade vi broar, hamnar och annat och det gick på ungefär 2-3 3 miljoner euro. Det gått åt ungefär 5 miljoner så här långt idag bara i projektering.

Fru talman! Jag tackar för det klargörandet. Det är alltid bra om man använder siffrorna exakt, speciellt när vi pratar om så här stora summor. Då behöver man inte spekulera. Tack för svaret!

Ledamot Norberg sade med hög röst att det blir för dyrt. Menar ledamot Norberg och Moderaterna att en konvertering av linfärjor från diesel till eldrift är för dyrt? Han nämnde förnya, menar han att det är för dyrt att ersätta eller är det till och med för dyrt att konvertera linfärjorna till eldrift? Jag hör att ledamot Nordberg ändå har varit inne lite och räknat på det här. Men tycker ledamoten fortfarande, med sin erfarenhet, att det är för dyrt att konvertera till eldrift?

Talman! Det måste ha varit ett missförstånd från ledamoten Manséns sida och kanske även från övrigas. I mitt anförande så nämnde jag ingenting om att det var för dyrt att göra den här ändringen, utan det var i samband med ett replikskifte som det här kom fram. Jag nämnde det som att nu har vi hittat en ny grej att göra. Låt oss elektrifiera linfärjorna. Jag ville lyfta fram att det här är ingen ny grej utan det här är någonting som det fanns budgetmedel på. Man var enig om att göra det här. Vi startade arbetet, men vi kom inte i mål. Tiden räckte inte till från avdelningens sida att förverkliga de här olika projekten. Det var det som jag försökte säga.

Tack för det klarläggandet. Jag hörde nog ganska tydligt att det talades om att inga fler kostnader från Moderaternas sida för arbetet när det handlar om elektrifieringen osv. före man har klarlagt väldigt mycket mer.

Du nämnde också att under din ministertid så försökte du få igenom konvertering av vajerfärjorna till eldrift. Det tycker jag att låter jätte bra, om det var så men inte gick igenom. Men om det inte gick då så kan man väl inte säga att om det inte gick då så går det inte idag. Jag hoppas att det mantrat inte ska gälla i varje fall för ledamot Norberg. Det finns ju många exempel under de senaste åren som har visat på att en konvertering av dieseldrivna linfärjor är fullt möjligt. Det har också skett i Åbolands skärgård. Varför skulle inte gå i Ålands skärgård?

Talman! Jag är den första att applådera om man lyckas med det. Det är bara det att ledtiden igen, när det gäller sådana här projekt från det att lagtinget fattar ett beslut om pengar eller inriktning till dess att någon får vara där och klippa bandet, den är otroligt lång. Det är därför jag säger, varsågoda!

När det gäller Moderaternas inställning till ytterligare utredningskostnader så måste man först veta till exempel när det gäller Töftölinjen, ska det vara en bro där eller ska det vara ombyggnad av elhybrider? Man kan inte göra båda två. Det är därför som vi säger att vi måste först komma överens om vad vi ska göra före vi börjar lägga mera pengar på utredningar.

Diskussionerna avbryts här och återupptas på onsdag.