Enda behandling

Först tillåts en gemensam diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de båda ärendena. Diskussion.

Tack, fru talman! Vi har haft redan en dag diskussion om skärgårdspolitiken, trafiken och nu fortsätter den alltså i samband med det här spörsmålet som oppositionen har ställt efter en tid där det har varit många bakslag i och med att regeringens skärgårds- och trafikpolitik verkar ha avstannat. Det är ju illa, det är att beklaga och det är ett bakslag för skärgårdens befolkning och näringsliv och också för skärgården som en region där man kan leva och bo i och dit man vågar flytta.

Det är ett bakslag för klimatomställningen och också för det ekonomiska ansvarstagande för landskapets budget och skärgårdsregionens ekonomiska utveckling, till exempel genom turismen. Det är också ett sorgligt bakslag för politikens förmåga att hitta överenskommelser och få någonting gjort. Infrastruktur är så kostsamt att man har inte råd att bygga på fel ställe eller beställa fel färjor.

Framförhållning, långsiktighet och ett seriöst politiskt arbete krävs från partiernas sida. Det behövs också en objektiv syn på trafiken. Min erfarenhet är att frågor kring satsningar i skärgården ofta fastnar i regionala särintressen. När en säger tunnel, vilket betyder en central hamn i Föglö därifrån all trafik då skulle utgå, då säger nästa Prästösundsbron, därför att man vill inte att Vårdö utan Hummelvik ska bli en bortglömd blindtarm. Så där valsar det på. Vi har sett en hel del av den här dansen med den här landskapsregeringen, till och med inom samma parti.

Min bild av den åländska folkviljan när det gäller skärgårdstrafiken är att den ska fungera. Det är alla ålänningar värda oavsett om man bor på en ö. Men den ska inte kosta för mycket och den ska inte bidra med alltför höga utsläpp till luft och vatten. Därför har ju landskapsregeringar och lagting, i alla dem jag har suttit sedan 2003, sökt lösningar som långsiktigt skulle ta ner kostnader, miljöanpassa, ta ner koldioxidutsläpp och garantera en stabil och pålitlig trafik som kan serva skärgårdsbor, fritidsboenden och föra ut turister till skärgården. Det måste finnas framförhållning och en politisk samsyn om hur mycket det får kosta, i vilken takt och i vilken ordningsföljd som investeringarna ska ske så att de kan finansieras på bästa sätt.

Det är ju ingen hemlighet för någon att uteblivna investeringar leder till driftstörningar och höga kostnader för reparationer och bränsleförbrukning. Hälften av färjorna borde ju vara på skroten för länge sedan.

En förlorad mandatperiod har nu snart passerat och egentligen blir det två förlorade mandatperioder eftersom den förra mandatperiodens arbete nollades helt. Risken är att det kommer att bli ännu sämre en tid innan det blir bättre. Skärgårdsborna kan ju inte lita längre på trafiken. Varje vecka är det någon typ av haveri. Vad skulle du göra om du ska ta bilen till jobbet på morgonen och vägen är borta? Landsvägen är försvunnen och den återuppstår inte heller förrän kanske om en vecka eller så. Det är en enorm frustration, det finns ingen framförhållning och ingen tillit till att trafiken är pålitlig.

Lagtingsledamot Rainer Juslin hade en bunt med utredningar med sig här i talarstolen i måndags. Den bunten är ju ett resultat av flera lagtings och landskapsregeringars försök att hitta en gemensam syn på skärgårdstrafiken, lösningar som kunde vara billigare och bättre både gällande service och miljö.

Den parlamentariskt förankrade generalplanen hette kortrutt. Den har kostat skattebetalarna mellan 5 och 10 miljoner euro och bearbetats av åtminstone fyra regeringar. Dessa utredningar kom fram till att de investeringar som var ekonomiskt mest fördelaktiga att genomföra och mest lönsamma för skattebetalarna var östra och västra Föglö, och med lite god vilja en bro över Prästösund.

I samband med dessa kalkyler så skrinlades också tunneln till Föglö, därför att det var en investering som inte gick att räkna hem inom den tidsram som man ansåg var rimlig, dvs. 40 år. Ändå dyker den frågan upp i val efter val och nu har Centern sagt här att den ska man driva ett val till. Så länge som vi håller på att lägga tid och pengar på ekonomiskt orealistiska projekt så låser man läget för all annan utveckling.

Därför måste en sådan generalplan för skärgårdstrafiken utveckling vila på ekonomisk realism. Det var kortruttens utgångspunkt; ekonomisk, social- och miljömässigt hållbara investeringar.

I enlighet med den planen verkställde regeringen Sjögren med moderata inframinister Mika Nordberg östra och västra Föglö, inklusive en totalentreprenad på 15 år med en elhybrid färja som skulle trafikera Svinö-Gripö. Upphandlingarna gjordes i enlighet med EU:s regelverk och med lagtingets ekonomiska fullmakt. Sen vet vi vad som hände. Avtalet hävdes och eftersom det var olagligt i enlighet med Ålands tingsrätts dom så fortsätter nu rättsprocessen.

En generalplan kräver ju att man klarar av att hålla linjen både i opposition och i regeringsmakt. Den mognaden finns uppenbarligen inte.

Regeringen Thörnroos hävning av avtalet innebar samtidigt en hävning av den generalplan som varit grund för trafikutvecklingen. Efter det har trafiken varit planlös. Inga besked har getts under dessa fyra år om kortruttens fortsatta relevans och om dessa dyra utredningar fortfarande har någon bärighet. Efter det har vi sett en rad ad hoc lösningar. Landskapsregeringen köpte Fedjefjord och döpte den till Ådan. De lovade att den ska kosta 4 miljoner och inte en cent mer. Men vad blev slutnotan? Det väntar vi ivrigt på att få höra.

Sen upphandlade man trafik med Mergus, en öppen flakfärja som ska trafikera på Delet. Och nu får landskapsregeringen chans att säga emot om det här är fel, men på byn sägs det att man ombord på Mergus ska kunna husera rullstolar och barnvagnar och att man måste ha en lös installation för det. Det talas om en container och eventuellt en bajamaja. Jag hoppas att jag har fel. Säg gärna emot om det inte stämmer.

Så, det vi har fått av landskapsregeringen är en rad frågor att ta ställning till. Ska landskapet äga färjorna själva eller ska vi ha en totalentreprenad, dvs. en total privatisering av hela skärgårdstrafiken? Lantrådet Thörnroos sade i valdebatten på Köpmannamässan den 15 april att hon för sin del tror på privatisering av hela skärgårdsflottan och att 70 % av verkstadens kostnader är sammankopplade med trafiken. Säljer vi bort de här gamla båtarna kan vi minska på personalen och de kan säkert arbeta med något annat i stället, sade hon. Jag tycker att det finns dock ett beredskapsperspektiv i dessa tider av oro att ändå äga en del av färjorna själv. Så detta är ett vägval, totalentreprenad eller egna båtar? Vad vill landskapsregeringen?

Om man går in för en totalentreprenad, kan man då kräva att färjorna är moderna och miljöanpassade? I samband med en sådan upphandling så måste det ges väldigt långa ledtider, åtminstone 15 år och då ska det byggas elhybridfärjor.

Man måste också välja om man vill gå in för elektrifiering av hamnar och färjfästen om det här ska kunna bli möjligt. Så då är min fråga: Vill och tänker landskapet gå in för en elektrifiering av hamnar och färjfästen?

Lagtinget har ställt ett spörsmål därför att vi önskar svar, inte få frågorna tillbaka kastade. Det är ofta så det ska fungera i parlamentarism, att det är landskapsregeringen som svara.

Jag tror det behövs en total omstart när det gäller skärgårdstrafiken och en ny plan.

I höst är det val igen. För Socialdemokraternas del så kommer jag som ordförande att föreslå att vi i detta vakuum inte kommer att lova några fler kortruttsprojektet. Jag tror att ingen, efter det som har varit, vågar lova någonting sådant.

Det vi kan göra är att bilda ett bolag eller ett Trafikverk, Ålandstrafiken AB kanske det kan heta, dit vi för upphandling, planering, turlistor och beslut om investeringar. Man lyfter bort den här verksamheten från politikens direkta påverkan och detaljstyrning. Bolagets eller verkets uppdrag är att upphandla tonnage som är anpassat för de hållbarhetsmål som är uppställda och de ska upphandlas på professionella och marknadsmässiga villkor. Vi anser också att jobbet behöver göras tillsammans med sakkunnigt folk som har erfarenhet av upphandling av elhybridfärjor, gärna i samarbete eller till och med i ett samägande med till exempel Finferries.

Vi behöver en långsiktig investeringsplan. Det måste komma ungefär en färja per mandatperiod och ett utbytesprogram för färjor på samma sätt som vi har haft för broar och hamnar.

Jag tycker inte heller man ska ha all trafik på totalentreprenad utan äga en del av färjorna just för att trygga grundlinjernas trafik och ha en beredskap ifall någonting sker.

Jag tror definitivt att landskapsverkstan ska vara kvar och serva med underhåll. Tack, herr talman!

Tack, talman! Uppriktigt stort tack till ledamot Camilla Gunell för ett mycket bra gruppanförande från Socialdemokraterna. Det utgår från mina tankar och funderingar kring skärgårdstrafiken och jag kan hålla med väldigt långt vad du sade. Du kommer också att få höra liknande i ett anförande längre fram.

Det handlar mycket om att ha samsyn och framförhållning. Vi måste kunna komma fram till en gemensam syn på detta. Det finns otaligt med utredningar som vi har fått ta del av. Ta till sig av det här, titta framåt och hitta en samsyn, det måste vara möjligt. Tack för den här historiebeskrivningen!

Jag vill med min erfarenhet säga att jag håller helt med i mångt och mycket av det här. Sen finns det säkert lite olika nyanser och förändringar som måste diskuteras, men på det stora (… taltiden slut).

Ja, tack för det. Det låter bra. Det låter lovande. Det är kanske dags att sätta sig ner, åtminstone de partier som är seriösa inför den här frågan och framtiden, och försöka hitta nya lösningar. Ingen blir glad av att titta på det som har hänt. Man får hoppas att vi blir gladare av att titta framåt.

Ja, det blir lite att upprepa sig själv nu när man är i den första mandatperioden i lagtinget. Jag har ju faktiskt inte varit med om mycket av det här som pratas bakåt hela tiden, tack och lov ska jag också lägga till. Vi behöver titta framåt när det gäller skärgårdstrafiken. Sen får ni säkert berätta hur det var då. Men vi måste titta framåt.

Jag pratar ofta om teknik och utveckling. Det är väl det som vi måste se möjligheterna i när det gäller skärgårdstrafiken. Där har det ju förändrats mycket mellan mandatperioderna som gått. Ta till sig av den teknikutveckling som sker och skapa en framtidstro hur vi kan utveckla skärgårdstrafiken! Det finns alla möjligheter när man tittar framåt.

Jag tror att det ändå är viktigt att vara lite medveten om de motsättningar och de konfliktytor som har lett till att vi har kommit så kort väg på resan. Jag tror att det är otroligt viktigt att förstå att det finns också regionala särintressen som ställs mot varandra; södra trafiken mot den norra, tunnel eller Hummelvik och Vårdö och Prästösundsbron. Jag tror att vi måste alla lyfta oss till ett perspektiv som handlar om hela landskapet och hela landskapets fördelar i stället för att ställa de här mot varandra, för det leder som sagt till det vi har sett nu. Vi kommer ingenstans.

Tack, talman! Jag tror också att det är väldigt bra att blicka framåt och även om kanske just det här anförandet till rätt stora delar bara blickade bakåt så satte det ändå fart på tankarna och det var bra. Det är ju så här att när det handlar om tunneln, vilket jag är väldigt glad för att ledamoten Gunell lyfte så frekvent - för det är bra att man pratar om den, det behöver sjunka in - så är det ju väljarna som avgör vad som är viktigt i valet. Ingen annan.

Faktiskt så är det nog så att man ska minnas att kortruttsutredningar och allt i sin ära, de är baserade på att man faktiskt i fortsättningen på något sätt kan använda fossila bränslen. Så är nog inte fallet längre. Alltså den utvecklingen som har skett de senaste fem åren har faktiskt stärkt insikten för alla att det är inte en framtid. Vi måste hitta på någonting annat och där är faktiskt tunneln en mycket, mycket viktig ingrediens.

Jag tror att ledamoten Pettersson väldigt väl konkretiserar eller illustrerar det som jag försökte säga. Säger den ena parten tunnel så säger någon annan i hans eget parti Prästösundsbron och så har du en konflikt. Därför att tunneln, fast förbindelse till Föglö, går ut på att då får du en central hamn och där utgår all trafik ifrån. Det är därför som du säger tunnel och så säger någon annan Prästösund för att inte Vårdö ska bli en blindtarm, dit det inte finns en fast förbindelse. Så försök själva först i ert parti att komma överens om hur ni ska lägga politiken och vad ni ska prioritera! Det är mycket lättare för oss andra då att förhålla oss till det här.

Tack, talman! Jag fortsätter att föra den här dialogen mellan ledamoten Gunell och det som hon sade i anförandet och de fördelar som man kunde nå med hjälp av en tunnel. Därför är jag glad att ledamoten lyfte frågan om tunneln, för den är viktig. Man kunde till exempel spara både ekonomi och miljö i ett enda svep. Den är dyr att bygga och investera i från början, men den sparar pengar på lång sikt jämfört med att ha frigående färjor som dras med väldigt stora ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Är man mån om miljö och ekonomi och framtid i skärgården, då ska vi fortsätta prata tunnel med målet att nå en lösning, inte minst eftersom det skulle placera Åland 40 kilometer närmare fasta Finland som är vår närmaste export- och importmarknad, vilket skulle minska avståndet för till exempel Fjärdvägen som för en utmanande tillvaro i (… taltiden slut).

Ja, ärligt talat, ju längre vi håller på att rådda på med tunnel så desto kortare kommer vi någonstans. Därför att ju mer ledamoten Pettersson talar sig varm för det här projektet så blir inte kalkylen bättre. Det är fortfarande för dyrt och avräkningstiden är för lång. Jag tror faktiskt att det är en förutsättning för att komma vidare på ett förnuftigt parlamentariskt vis att sätta den åt sidan. Då är det faktiskt klokare att bygga en Prästösundsbro, det tycker jag.

Tack, herr talman! Tack för att ledamoten lyfte upp just de här frågorna om färjfästen som nog är helt avgörande för att vi ska kunna skaffa nytt tonnage eller nyare tonnage till skärgårdstrafiken. Det är bra att det betonas och att det också fortsätter där nästa mandatperiod med tanke på att det inte finns ett färdigställt program på samma sätt som broutbytesprogrammet är sammanställt i ett sammanhållet dokument, utan det tas upp varje år i budgeten.

Det är ganska långa ledtider på nya färjor och vi vet alla att skärgårdsflottan är föråldrad, det är ett känt faktum att det är en utmaning. Är Socialdemokraterna pragmatiska? Om det nu dyker upp en bättre begagnad färja under tiden som vi väntar på att bli klara med den här planen, som ledamoten talade om, är man då villig att kompromissa.

Vi är alltid villiga att kompromissa. Mitt problem med ledamoten Wikströms politik är att hans ambitionsnivå aldrig nådde längre än till Fedjefjord och Mergus och jag skulle vilja höja ribban. Jag tycker inte att Åland ska vara en avställningsplats för färjor som Norge inte längre behöver, därför att de, som ett modernt nordiskt land, elektrifierar sin trafik. Varför kan vi inte istället gå in för att vi ska elektrifiera våra huvudlinjer i den åländska skärgården och ge Kraftnät Åland i uppdrag att se till att det finns tillräckliga linor med energi och elförsörjning dit så att man kan ladda batterierna? Varför kan inte ambitionsnivån ligga där i stället för på Ådans nivå?

Tack, herr talman! Jag tror personligen på en kombination. Vi har beställt den här el-utredningen nu som är klar och då kan man jobba vidare från det.

Att göra just jämförelser med Norge så blir lite haltande med tanke på skillnaderna i våra ekonomier. Vi måste ta hänsyn till vårt läge, vårt ekonomiska läge här på Åland, när vi diskuterar de här frågorna. Jag uppfattar också att ledamoten gör det genom att prata om de här planerna. Är man också villiga i de här planerna att göra prioriteringar som förstås prioriterar en, det kommer att bli så. Oavsett hur man lägger fram en sådan här plan så om man ska ha den ekonomisk så måste man prioritera och alla kommer inte att bli glada. Men jag tänker med ledamotens anförande att det är man villig att göra, om jag förstod det rätt.

Landskapet Åland, när vi har köpt någonting, en bro eller en hamn eller en färja, t.ex. Skarven så har vi betalat cash. Vilka samhällen och vilka bolag gör så? Det är ju jättelika belopp! Vi haft en otrolig ekonomisk situation. Vi har betalat kontant med pengar som har funnits. Andra bolag får ju investera, man upptar lån för att finansiera det man ska investera i, man gör avskrivningar och man drar ut på investeringarna. Låt säga att Ålandstrafiken Ab går in för en beställning av tre elhybridfärjor. Visst, det är ett jättelikt belopp, men man kanske får dra det över tid så att det blir liksom möjligt att finansiera.

Tack, talman! Ledamoten Gunell var inne lite i sitt anförande på frågan om landskapet ska äga fartygen själva eller ha totalentreprenad. På något sätt och vis så har det sagts här i salen många gånger att vi ska ha totalentreprenad och låta de privata sköta det här. Men då har man trott att om de privata sköter det, då kostar det ingenting för landskapet och att det är de privata som tar alla kostnader. Men så är det ju inte, utan oberoende om vi i framtiden går in för en lösning med totalentreprenader, där någon annan äger fartyget, eller om vi fortsätter med att äga fartygen själv i landskapet så är det de åländska skattebetalarna som får betala slutnotan i båda fallen. Ur mitt perspektiv och det som vi har diskuterat i Moderaterna så är det inte jättestor skillnad på vem som äger fartygen (… taltiden slut).

Jag är glad att höra att Moderaterna har en pragmatisk syn på det här och inte en så starkt ideologiskt färgad och det tror jag att är klokt. Det är klart att vi privatiserade driften av skärgårdstrafiken, jag var själv med och fattade besluten och det var kanske nödvändigt i det skedet. Men samtidigt så det vi har fått är en väldigt fragmenterad skärgårdstrafik där alla linjer upphandlas i olika rytm och i olika omgångar. Så det är väldigt svårt för landskapet att återta ett helhetsgrepp om hela trafiksystemet eftersom alla entreprenader ligger liksom tidsmässigt olika. Och det här har vi inte tittat på, vi har inte utvärderat om den här privatiseringen var lyckad ur den synpunkten. Men man kanske inte ska gå bakåt, man kanske måste gå bara framåt på ett nytt och kreativt sätt.

Talman! Jag tror att man behöver upprepa skillnaden att gå in för en totalentreprenad kontra att köpa egna fartyg. Precis som ledamoten själv sade i sitt anförande så köper man fartyg så betalar man bort dem kontant och då pratar man egentligen inte längre efter det om avskrivningsvärdena och vad båten kostade, utan man pratar bara vad det kostar att köra den här båten, själva driften. Men när vi pratar om totalentreprenad, som den förra regeringen försökte sig på, så då klumpar man ihop själva investeringen av fartyget och framdriften och då pratar man om helt andra summor. Jag tror att det var många här i lagtinget och kanske många andra som inte riktigt hängde med vad det egentligen betyder att införa en totalentreprenad. Därför tror jag att det är viktigt att man har det i åtanke när man jobbar vidare med de här frågorna.

Det är väldigt bra. Äntligen! Tack ledamot Nordberg! Det här är sådant som måste sägas. Jag är helt övertygad om att det var så. Man tappade liksom bollen för att det var ett nytt sätt att hantera det här på. Det var en lång entreprenad på 15 år. Det ingick en färja i köpet och man förstod inte riktigt till alla delar kanske hela den här tjusningen med affären.

Men om man har ändå ett bolag som investerar på marknadsmässiga villkor så betyder det att man är tvungen att göra avskrivningar och man gör det på ett helt annat sätt än vad landskapet har gjort tidigare, att direkt över budget finansiera exempelvis Skarven som vi köpte 2012 eller någonting sådant. Jag tror nog att vi ska lösa det här med Moderaterna i alla fall.

Tack, herr talman! Ja, för vilken gång i ordningen som ledamot Gunell har tagit upp det här hävdandet av hybridavtalet vet jag inte. Man får den här bilden av att det skedde dag åtta efter att jorden hade skapats. Men faktum var att det här skedde på basen av en godkänd kläm här i lagtinget och den var ju beroende av att det här avtalet som skrevs under blev betydligt dyrare än det avtal som godkändes här. Minns ledamot Gunell hur mycket dyrare det här avtalet var jämfört med den tillfälliga dom som finns från tingsrätten?

Ja men tack, det är väldigt bra att ledamoten Toivonen tar upp det här också. Därför att det är ju väldigt viktigt att inte lagtinget röstar fram klämmar som uppmanar landskapsregeringen att göra någonting som står i strid med lagstiftning. Sådana klämmar borde egentligen vara förbjudna. Det är ju därför som vi sitter där vi sitter nu med den här domstolsprocessen. Det var alldeles för nära ett val så ingen lyssnade på någon information i det skedet. Annars kunde man konstatera; ja, det blev dyrare än vad man hade från början kalkylerat, vilket var hypotetiska siffror, men det sparade fortfarande 3 miljoner per år.

Tack, herr talman! Jo, svar fick jag ju inte trots att frågan ställdes just nu. Så jag vill fortfarande upprepa frågan, hur mycket dyrare blev den? För nu håller ni nog på att ta upp frågan om Ådan, den färjan, om den eventuellt kostade 100 000 mer eller mindre. Det var några nollor till då när det gäller det här avtalet på hybridfärjan. Hur mycket dyrare blev den, om vi jämför med den debatt som vi hade här i lagtinget?

Ja, det kommer jag faktiskt inte ihåg. Men jag ser att ledamot Nordberg sitter med fingret på knappen, så han kommer säkert ihåg de här siffrorna bättre än jag. Men är det någon idé? Vi befinner oss där vi befinner oss. Anledningen att jag återkommer till det här är för att med det hävandet så hävdes hela det gamla fundamentet för hur man jobbade med trafikfrågor i Ålands lagting. Det var alltså inte bara ett beslut, utan man hävde hela den där bunten med utredningar, som ledamoten Juslin tog upp, i papperskorgen. Därmed så förpliktigar det ändå en landskapsregering att komma med något nytt. Men vad är alternativet? Det är det som vi har efterlyst, det är det vi har frågat efter nu i snart fyra år. Vi hade hoppats att det i det här spörsmålssvaret skulle komma några besked. Men vi får säkert ännu vänta.

Tack, talman! Jo, det var absolut galet att det gick som det gick, det tycker väldigt många. Jag tror att också de som, så att säga, var på andra sidan kan tycka det innerst inne numera.

När det gäller det som ledamoten pratade om, att lägga ut verksamheten i ett skilt bolag på något sätt eller inte, så om man föreställer sig att det är samma kompetenser på båda ställen så borde det inte vara någon skillnad. Vill man öka kompetensen så ökar man samtidigt kostnaderna naturligtvis, men man kommer ju ändå fram till "key question", det vill säga, hur mycket pengar kommer det här rederiet då i sådant fall att få att röra sig med? För det kommer väl en beställning till det här rederiet på vad man vill ha gjort och då säger rederiet; "så här mycket pengar behöver vi ha". Finns det någon gräns?

Ja, jag tycker att det där borde vara det första en ny regering ska göra, att titta på det här. Hur kunde man skapa ett landskapsrederi eller ett särskilt bolag som får det här uppdraget? Och hur skulle den här beställarfunktionen från landskapet se ut kontra det här bolaget som ska utföra vissa sysslor kopplade till skärgårdstrafiken? Det måste man ju klargöra. Jag tror inte man ska bygga dubbla styrkor på båda ställen. Men jag vet att när landskapet skulle beställa Skarven så fick man ändå bygga upp en kompetens i huset kring hur man beställer fartyg. Det är inte så att det vimlar av den typen av tjänstemän på landskapet som vet hur man beställer en färja och absolut inte hur man beställer en elhybridfärja. Det krävs en särskild kompetens för att kunna göra en sådan beställning och därför blev det enklare att göra en totalentreprenad för då fick någon annan ha den kompetensen (… taltiden slut).

Tack, talman! Jo, det är absolut så, där kommer man ju till det här vägskälet som ledamot Nordberg pratade om. Är det driftsverksamhet bara eller hyr vi in fartyg och drift. Har man bestämt sig för det en gång så kommer det att kunna vara avgörande för den fråga som jag nu ställde. Däremot så ser jag väldigt liten skillnad egentligen på eget rederi och en egen avdelning, om det är samma kompetens på båda ställen.

Jag tycker inte att man i detalj kan svara på det i det här skedet, men däremot så finns det mycket man behöver titta på innan man iscensätter det här. Jag tror att det kan ha många fördelar att det finns en armlängds avstånd mellan beställaren här och sedan ett verk eller ett bolag som utför det praktiska.

Det här råddandet med ministerstyre i detaljer, till och med att man fattar beslut om en extra tur till älghippan i Torsholma, det blir liksom på fel nivå, anser jag, i hur vårt beslutsfattande ska gå till.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Jag börjar där lagtingsledamot Gunell slutade, dvs. det här med detaljer och huruvida ministern ska fatta beslut om det ena eller det andra. Det blir en bra inledning på det anförande jag tänker komma med för Obunden Samlings del.

Jag tänker börja med att ställa frågan; vad får det kosta och vilken detaljnivå ska det här lagtinget vara på? Allt som oftast så är vi på en detaljnivå som är för detaljrik. Vi går ner på för mycket detaljer. Jag skulle önska att vi kunde säga att det får kosta så här mycket. Vi säger en summa åt de experter som finns i vår organisation eller som kan anlitas via den organisation som finns i form av Ålands landskapsregering; lös det! Där borde det sluta.

Inspiration till att jag säger det här så tydligt, även om jag har tänkt det själv, så beror på att när jag var ute och vandrade utanför lagtinget på väg till plenum så sprang jag ihop med en äldre centerpolitiker eller en herreman i sina bästa år som har suttit i lagtinget. Vi började förstås diskutera det hela. Hur ska man resonera? Här har vi lite favorit i repris. Jag ondgjorde mig nog också lite över att vi diskuterar för mycket skärgårdstrafik här och igen är vi inne på det här med en massa detaljer. Vi diskuterade att vi använder för mycket tid i det här lagtinget åt den här enskilda frågan som inte har den digniteten den ändå verkar få för att vi pratar så mycket om den. Då sade den här centerpolitikern: "Borde ni inte börja med att fundera på var det här får det kosta?"

Jag har jag ställt några frågor eller tagit några repliker till gruppanföranden till Liberalerna och min kollega gjorde det åt Centern. Förstås har ju inget parti svarat på den här frågan. Vad får det kosta? Det är helt fullt möjligt, utgående från vad man kräver och vad man vill ha att göra kostnadsuppskattningar. Kräver man elektrifiering, kräver man hybridfärjor så går det att räkna fram. Man ska vara tydlig med hur mycket man vill satsa på skärgårdstrafiken, t.ex. att vi vill att årskostnaden från nuvarande ca 20 miljoner - som varierar beroende på bunkerpriserna - ska vara 40 miljoner. Jag tycker att det skulle vara ganska hederligt av alla partier att säga vad det får kosta.

Jag och vi från Obunden Samling hävdar att för att man ska kunna diskutera det här på allvar så måste man börja "sätta lite kattor på bordet" så att säga. Vi måste till exempel börja diskutera kapacitetsutnyttjande. Är det en mänsklig rättighet att man kommer tre gånger om dagen från Torsholma till Hummelvik med Alfågeln eller vice versa? Är det alltid så att man måste kunna komma och besikta bilen samma dag? Jag vet att det brukar lyftas upp som exempel. Där skulle vi till exempel ha alla möjligheter att förenkla reglerna så att bilbesiktning kunde äga rum ute i skärgården, så att man i varje fall inte fick det argumentet emot sig. Men det är en annan historia.

Vi måste våga diskutera servicenivån, för det verkar också vara som att svära i kyrkan när man börjar fundera om det är rimligt att vi upprätthåller en linje i direkt konkurrens med åländska näringslivet som säger att de gärna skulle köra de här fiskbilarna. De skulle kunna få köra från Föglö till Långnäs och därifrån skulle de ta en kommersiell färja till fastlandet. Men vi här, inte Obunden Samling, men i princip alla ni övriga säger att det är bra. Vi ska subventionera transporter med det här transportsystemet från Åland till fastlandet. Vi säger nej, vi måste hjälpa den navelsträng vi har i form av transporter mellan Långnäs och fastlandet som står för vår serviceberedskap på allvar.

Det här säger jag, vi ska komma ihåg det här, händer det någonting med serviceberedskapen mellan Långnäs och fastlandet, så då har vi från Obunden Samling i varje fall försökt. Ni har inte försökt, ni har tyckt att man ska fortsätta att upprätthålla linjer som inte har något försvar när man kollar behovet.

Vi måste börja med att diskutera kapacitetsutnyttjande och behov. Hur många är det som använder den här linjen? Hur ofta behöver de rimligtvis kunna ta sig fram och tillbaka? Jag vet att det här kommer det säkert att vara en massa åsikter om. Men jag menar att vi måste se på verkligheten. Det är sällan vi går igenom statistiken ordentligt. Vad säger statistiken? Jo, de senaste 20 åren så har vi gått från att transportera ungefär 576 000 människor till 400 000 människor på de här färjorna.

Samtidigt under en period på 20 år så har vi gått från att det flög 96 500 människor från Mariehamns flygplats till 23 000 människor från Mariehamns flygplats. Vad har hänt med flygturerna då? Och vad har hänt med skärgårdstrafiken under samma tid? Vi upprätthåller samma skärgårdstrafik om inte lite mer, men det finns inga flygturer längre.

Vad är viktigast och vad ska vi sätta pengarna på? Det är prioritering. Vi tror inte en sekund på att vi bygger någon utveckling i skärgården. Det grundläggande behovet måste täckas och vi borde försöka enas om vad det grundläggande behovet är. Men vi bygger inte någon framtid med att skapa en dyr skärgårdstrafik som folk bara kommer att bli irriterade på och som ingen vill ha.

Titta på Norge! Det ska elektrifieras, det ska göras än det ena, än det andra. Norge, talman, har ungefär 130 linjer. Man transporterar 20 miljoner bilar årligen och 40 miljoner människor. Om ni bara googlar lite på norska vägväsendet så får ni fram prislistorna. Det är per meter.

Det som de också gör i Norge - ett av världens rikaste land som jag föreslår att vi inte jämför oss med när det handlar om resurser - är att de bygger tunnlar, världens längsta vägtunnel är 23 kilometer. De bygger broar så det står härliga till. Bra begagnade fina dieselfärjor blir lediga och kan säljas för vettiga pengar. Sådant ska vi titta på och välkomna! Det är realistiskt, så är åländsk sjöfart uppbyggd från början och så fungerar den fortfarande, till stora delar så skaffar man secondhand tonnage.

Man kritiserar den strategin att köpa in, att aktivt söka och köpa second hand tonnage för att på ett rimligt sätt förnya medelåldern på vår flotta, men det är rätt väg att gå. Den som kritiserar, det är som att svära i kyrkan, så ni kritiserar också de åländska rederierna samtidigt och deras strategi som har gjort att vi har det välstånd vi har. Det är lite samma sak som när många av er står och härjar över fossila bränslen när det är detta som står för våra skatter till stor del. De mest framgångsrika rederierna på Åland sysslar med transport av fossila bränslen och gör otroliga resultat.

Vi måste komma ihåg att vi kämpar mot en urbaniseringstrend som är global och som också gäller på Åland. Den trenden är att folk flyttar från skärgården in till fasta Åland. Det största behovet huvudsakligen kommer att vara att man på somrarna och på helgerna behöver ha ordentlig trafik och det borde vi också ta en ordentlig funderare på hur man kan få det. Nu tar jag norra linjen som exempel för jag råkar åka den mest, men det behöver inte vara så att norra linjens Alfågel ska gå tre gånger om dagen, året runt, alla dagar i veckan i princip. Den går också så i juli när den kanske skulle behöva gå ännu flera turer eller det borde vara ett fartyg till där parallellt. Vem vet? Om vi tittar på statistiken ordentligt så kan det vara så att vi har ett mycket större behov vissa tider och ett mycket mindre behov andra tider.

Sammanfattningsvis så det har talats lite historia här, jag vill inte på det sättet gräva ner mig för jag vet att det blir irriterade harklingar och så vidare. Men jag har här Ålandsdelegationens beslut som nekar till extra anslag som förra mandatperiodens regeringen ansökte om. Där var det ord och inga visor som Ålandsdelegationen beskrev det här ofärdiga projektet. Man kan ju bara göra den här kalkylen vad det hade blivit att kosta och så skulle vi fråga människorna på Åland; vill ni att vi satsar så här mycket på en bygd som kämpar mot urbaniseringstrenden och förlorar mot urbaniseringstrenden? Vill ni att vi satsar så här mycket pengar på det? Folk säger nej, och de gör det fortfarande idag. Obunden Samling säger nej. Tack, talman!

Tack, talman! Ledamoten Måtar och Obunden Samling måste ju bestämma sig nu. Det blev lite snurrigt om de här detaljerna. Landskapsregeringen kommer ju hit med frågor om detaljer om skärgårdstrafiken, frågor till lagtinget, inga förslag, ingen politisk viljeyttring, utan frågor på en delvis detaljnivå som vi då här, enligt regeringsblocket ska sitta och diskutera ihop oss och komma med någon slags svar till landskapsregeringen.

Samtidigt sade Måtar att vi ska sätta kostnadstak och ta de stora linjerna, vilket ju är hela idén med det finanspolitiska ramverket. Det hänger ju inte riktigt ihop det meddelandet som vi har fått från landskapsregeringen med frågor om detaljer och det som återstår där man säger att vi ska ta de stora linjerna. Hur vill Måtar ha det? Hur ska vi förhålla oss till detta meddelande som vi har fått?

Tack, talman! Ledamot Röblom måste komma ihåg att det är ju inte landskapsregeringen som har gjort att det här har hamnat här. Det ä oppositionen som har ställt en fråga i spörsmål och det är därför vi diskuterar den här saken. Läser man landskapsregeringens svar så skulle jag säga att det är ju föredömligt kort, det kan man konstatera och det saknar detaljer, vilket är en bra början.

Tack, talman! Det har varit regeringens politik, tack vare Hållbart Initiativ, att det ska komma en omställningsplan för skärgårdstrafiken. Hållbart Initiativ i alla fall tror väldigt mycket på att vi kan utveckla en skärgårdstrafik som kan locka till boende och som kan stärka skärgården som region. Därför tycker jag att det är så intressant och jag tycker att väljarna inför höstens val kan ta ad notam vilket urbant parti Obunden Samling har blivit, när man för ett sådant här ganska respektlöst resonemang om skärgården som region.

Sedan skulle det också vara väldigt intressant om det någon gång från Obunden Samlings håll skulle kunna komma lite konstruktiva förslag på vad Åland ska leva av i framtiden, hur vi utveckla vårt samhälle, i stället för att bara hänvisa till secondhand tonnage, fossildrift, hur man gjorde förut, vad det är som våra nuvarande färjor i rederierna forslar fram och tillbaka och som hela världen vill ställa om ifrån. Det skulle vara så nice. (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, jag talade ju om att det kommer att sväras i kyrkan och här drog ju Röblom precis alla eder han kunde när han dömde ut secondhand tonnage, dömde ut fossil framdrift och han sade att det på något vis är politikerna som bygger samhället. Det är ju människorna i samhället som bygger samhälle och det är människorna och deras inneboende kraft som skapar företag. Det som jag tyvärr nu inte fick ett svar på och som jag inte har frågat er är, hur många miljoner? Jag anar att det är er lösning inom Hållbart Initiativ och det är den lösningen som kommer att bli den allra dyraste. Om vi nu har 20 miljoner för skärgårdstrafiken så kommer den att ligga på en 40-50 miljoner årlig kostnad när ni är klara och vi bor i grottor och har fotogenlampor.

Tack, talman! Jag vill säga att jag tryckte på replik rätt tidigt i anförandet. Början av anförandet var riktigt bra. Ledamoten Måtar nämnde att lagtinget borde bestämma om en pott pengar som skärgårdstrafiken skulle kosta och sedan skulle man säga till någon annan; lös det! Då skulle vi kanske inte stå här i salen och debattera om färjfästen, broar, framdriftspropellrar och det ena med det femte. Jag vill ändå säga att det är bra att han lyfte det. Personligen har jag väl tänkt att sätta detta på t.ex. ett Trafikverk. Skulle det fungera? Jag har varit skeptisk, men jag börjar allt mera se att det enda sättet är att vi får en armlängds avstånd till de här detaljfrågor.

Tack, talman! Jag har under min ganska korta politiska karriär fått nöjet att lära känna lagtingsledamot Nordberg bättre och bättre och har stor respekt för dig, din kunskap och dina åsikter. Här ser jag att vi har ett liknande tänk, så det är kul att höra.

Tack, talman! Det är intressant att höra ledamot Måtars uppfriskande ärlighet i denna fråga. Det kanske skulle vara intressant att höra också hur mycket han tror att vi hade sparat på en tunnel till Föglö. När vi hade det läget så drog vi bort det stödet för att eventuellt kunna få reda på det.

Men det är återigen tydligt var Obunden Samling står mot våra skärgårdskommuner som fortfarande finns. Jag tror att de hade varit hemskt nöjda om obundnas Marcus Måtar är med och bestämmer om vad Brändö Lax och övriga framgångsrika skärgårdsföretag ska ha för överlevnadsförmåga, för det är det vi gör just nu.

Om jag börjar från slutet så ids jag inte nämna några enskilda företag vid namn. Men inom fiskodlingsindustrin så är överlevnadsförmågan huvudsakligen beroende av vad de säljer sina råvaror för. Det kommer alltid inom Obunden Samlings politik att finnas transportmöjligheter för den typen av verksamhet. Fiskeindustrin på Föglö har också motsvarande möjligheter. De ska få sina produkter transporterade till Långnäs på samma sätt som ett Brändöbaserat företag får det transporterat till fastlandet. Men när de kommer till Osnäs med laxarna så tar privata över därifrån och när man kommer till Långnäs med laxen så tar privata över därifrån. Det var det ena.

Den andra delen av er fråga, lagtingsledamot Eriksson, hinner jag inte besvara här just nu.

Jag skulle dock vilja påminna om att även om du kanske lite påstod att det är inte vi som bygger samhällen utan det är befolkningen, så ger vi i alla fall förutsättningarna, genom våra invalda mandat, att stöda framtidsvilja och hopp. Tänk på det!

Tack, talman! Det fanns en politiker som jag har stor respekt för historiskt sett, Evald Häggblom. Han sade "utan skärgårdstrafiken dör vi, men vi lever inte av den." Det ska man komma ihåg. Den devisen tycker jag att man kan hedra.

Den andra delen av er fråga, hur mycket man sparar på en tunnel till Föglö? Om jag rangordnar partierna här när det gäller villigheten att spendera pengar på infrastruktur och skärgårdstrafiken så tror jag att Centern kommer tvåa efter Hållbart Initiativ när det gäller att spendera pengar. Det är ingenting som jag tror att är rimligt i längden. Men ni tävlar antagligen med Liberalerna när det gäller att blåsa på, så att säga. Svaret på frågan är att jag tror inte att vi sparar någonting på en tunnel.

Tack, talman! Tack, för tre och ett halvt år sedan, tunnelfrämjare ledamot Måtar. Det är en ganska otrevlig polarisering som obundna och ledamot Måtar för fram. Vad får skärgården kosta? Tittar jag i årsbudget 2023 så ser vi kostnadsökningar för polisen, ÅHS, gymnasiet och sjösäkerhetscentret och även den organisation och myndighet som ledamot Måtar basar för, ÅMHM och i princip överallt så finns det kostnadsökningar. Men jag hörde aldrig ett ord i budgetdebatten från ledamot Måtar att han ifrågasatte de kostnadsökningarna. Med skärgården är enkel att pinpointa. Det är enkelt att skapa politik kring det.

När det gäller möjligheten att besikta sin bil ute i skärgården så det röstade ledamot Måtar emot. De åtgärdsmotioner och budgetmotioner som Liberalerna har kommit med om att driftprivatisera fordonsbesiktningen, det röstade obundna glatt emot.

Tack, talman! Det är ju ett skickligt sätt att driva politik och komma med olika mer eller mindre realistiska åtgärdsmotioner och andra lösryckta påståenden för att på något vis förta det fakta som jag lägger fram här, att vi har en verksamhet som riktar sig mot en del av Åland där det blir mindre och mindre aktivitet. Den minskade aktiviteten kan inte kopplas till den trafik vi bedriver.

Som sagt, jag har ju 22 sekunder på mig här, så det finns ju mycket tid att konstaterar vidare, att kalla mig för en tunnelförespråkare, det är väl nog att vara magstark. Men ni börjar ju ha problem med fakta där i Liberalerna, ni kommer med alla möjliga vilda påståenden som inte stämmer.

Tack, talman! Fakta är väl när det gäller fordonsbesiktning att privat fordonsbesiktning finns ju överallt i världen runtom oss. Har man dessutom ansvarig minister, obunden minister, inom området så skulle det gå ganska galant om man vill.

När det gäller hatet mot fiskodlingen, jag kallar det faktiskt ett hat, så är det ju en totalt felaktig bild som ledamot Måtar ger om och om och om igen. Ta reda på alla de lastbilskonvojer som kommer från Sverige med fisk till Föglö för förädling! Ta reda på de hundratals konvojer årligen som reser med Fjärdvägen till Nådendal! Men ta också reda på de marknadsområden som står och faller med att fiskodlingsföretagen på Föglö kan nyttja skärgårdstrafiken! Vill ledamot Måtar hellre se att fiskodlingsföretagen flyttar till finska fastlandet eller till svenska fastlandet? För det är det som är alternativet. Det finns inget självändamål bland fiskodlingsföretagen på Föglö att bedriva sin verksamhet där, för det skulle vara mycket enklare, mycket billigare och mycket mindre (… taltiden slut).

Ja, som sagt under den förra mandatperioden så tror jag att det var herr Holmberg som bidrog till att åtgärdsmotionen lyckades med att säga upp elhybridavtalet. Och det var ju bra, jag brukar lyfta på hatten att det fanns ett visst mod. Det visar ju att ibland följer man inte sin egen grupp och ibland följer man sin egen grupp. Av den orsaken så röstar ibland Obunden Samling med i ett regeringssamarbete när vi deltar i ett regeringssamarbete, och då röstar man också faktiskt ibland för förslag som man inte hoppar jämfota åt.

När det gäller fiskodlingsindustrin på Åland så hävdar jag att jag besitter en ganska stor kunskap om den och deras förutsättningar. Jag är helt övertygad om att de kan nyttja kommersiella transporter i mycket större grad än vad som är fallet nu. Och så ska ske, om vi får bestämma.

Det är märkligt hur ni engagerar er i vissa sådana här frågor. Är det en grynna utanför Snäckö, då ska den bort, men ska det beställas en elhybrid, ja då går det inte. Jag vet inte riktigt, var står ni själva Holmberg? Det undrar jag.

Jag blir lite förvirrad ibland med Eriksson och Eriksson, men det är tydligen min tur den här gången.

Det blir en lite otrevlig ton och det tycker jag att är synd. Det var många ord per minut så det är möjligt att jag missförstod. Måtar frågade gång på gång alla partier, vad ska Skärgårdstrafiken få kosta? Personligen tycker jag att det är väldigt svårt, på basen av det obefintliga underlag vi har, att svara på en sådan fråga.

Men förstår jag Måtar rätt att han sade att skärgårdstrafiken kostar ungefär 20 miljoner nu och obundna kan tänka sig att den får kosta 40 miljoner? Eller missförstod jag? Med risk för att jag gjorde det.

Tack, talman! Lagtingsledamot Eriksson lyssnade dåligt. Jag sade bara att det borde kosta ungefär kring 20 miljoner nu om man räknar linfärjor och lite avskrivningar. Jag frågade; var ska det få ligga? Jag tror att jag kanske nämnde siffran 40 miljoner.

Från Obunden Samlings del så har vi ju redan drivit på sparåtgärder som till exempel att sänka kostnaden för tvärgående linjen såsom den nu ska drivas. Men vi hade gärna tagit bort den helt eller i varje fall under vissa delar av året. Då hade vi sänkt det ännu mera och kommit under 20 miljoner. 20 miljoners nivån är också beroende av bunkernivå som vi inte kan påverka. Men svaret är kring 20 miljoner, inte mer.

Enligt vad det hördes i bänkarna så var det flera än jag som tydligen missförstod och därför ville jag ha det klarlagt. Jag uppfattade att det kostar ungefär 20 miljoner nu, och obundna kunde tänka sig 40 miljoner, men det var synbarligen ett missförstånd.

Åtminstone från Ålands Framtids sida så upplever vi det nog ganska svårt så här på ett obundet sätt att skjuta från höften utan att man har ett ordentligt underlag och utan att man vet vad konsekvenserna blir av de beslut man tar. Det är ju det som är ett ansvarsfullt agerande, att man vet att det här blir konsekvenserna om vi gör si eller så. Jag tycker att det är synd att man från regeringens sida inte kan presentera ett ordentligt underlag, det är ju faktiskt obundna egen minister. I och för sig så vet jag att han inte har haft så enkel sits, men formellt så ansvarar han för det och det är ju ett väldigt tunt underlag som vi har fått.

Tack, talman! Lagtingsledamot Eriksson, vi har mycket historiska siffror att falla tillbaka på. Jag kommer ihåg i början på 90-talet när ni var trafikminister, då var ni och besökte Ålands lyceum. Ni kommer inte ihåg det, men jag gör det. Jag ställde frågan då: Hur mycket får skärgårdstrafiken egentligen kosta? "Ja, den kostar ungefär 60 miljoner mark och det var väl okej det". Så svarade du då. Så du kunde svara på frågan då. Jag anser att vi kan svara på frågan nu också. Utgående från historiska fakta så måste vi fundera, vart rör vi oss i förhållande till det vi har nu? Hur ska vi hålla oss ungefär på samma nivå och inte låta det dra iväg genom orealistiska drömprojekt som ingen vill ha eller som i varje fall majoriteten inte vill ha på Åland?

Herr talman! Det var ett innehållsrikt anförande. Jag tog också fasta, precis som ledamot Nordberg, på inledningen med kostnadstak. Jag tycker att det är liksom kärnfrågan, knäckfrågan. Vad får det kosta? Så till den delen håller jag med Måtar, att det måste man bestämma först. Sedan att sätta det i något bolag utan insyn, vilket man inte har idag eftersom den lagen inte har kommit, så det är jag emot. Det ska vara öppet och transparent. Kärnfrågan är ändå, vad får det kosta oberoende av organisationsform?

Den andra biten som jag noterade och som Måtar tog upp så var urbaniseringen. Det är en trend som är svår att stå emot, men det finns också andra saker. Det är demografifrågan, man kan säga att befolkning inom en relativt kort (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, det är fint. Jag hade inte förväntat mig så mycket annat än att Strand och jag tänker ganska lika när det gäller kostnader och att hålla igen.

När det sedan gäller urbaniseringen så tänker vi också lika. Det som kanske inte alla hörde, i varje fall inte åhörare utanför den här lagtingssalen, så var att ni också nämnde en åldrande befolkning och den demografiska trenden som vi har, och det är ingenting som vi bygger bort.

Man brukar ibland tala om så kallade falska samband, det vill säga att det drunknar ju fler människor på sommaren när det säljs mycket glass. Finns det ett samband mellan glassförsäljning och drunkningsolyckor? Nej, det finns inte det. Det är samma sak med skärgårdstrafiken och skärgårdens utveckling. Det är inte skärgårdstrafiken som skapar utvecklingen i skärgården.

Herr talman! Det håller jag med om. Jag tycker att den här demografiska utvecklingen har man länge, länge blundat för. Den påverkar jättemycket olika saker, inte minst trafiken. Jag tror att det i skärgården, precis som ledamot Måtar sade, finns ett jättebehov under sommartid, påsk och så vidare. Hur ska vi då allokera våra resurser så att vi står emot behoven i stället för att köra liksom slentrianmässigt? En morgon i augusti när jag åkte till Kumlinge så var jag ensam på Alfågeln när jag skulle hämta min båt. Det är ju sådant som vi måste fundera på. Hur kan vi använda resurserna på ett optimalt sätt och vad får det kosta? Vi måste också beakta den demografiska utvecklingen som vi inte kommer att kunna politiskt fixa till, utan det är någonting som människorna styr i våra samhällen.

Jag håller med lagtingsledamots Strands analys och retoriska frågor. Vad ska vi göra? I varje fall så är det just nu ingenting som tyder på att vi kommer att lösa de här problemen genom att börja spendera överstora summor på infrastruktur och fartyg för vår skärgårdstrafik.

Talman! Ledamot Måtar sade att det blir en dyr skärgårdstrafik som ingen vill ha om vi ska investera i skärgårdstrafiken. Men det är ju helt tvärtom. Det blir en dyr skärgårdstrafik som vi ingen vill ha om vi inte investerar i skärgårdstrafiken, om vi inte ser till att ställa om till förnyelsebara bränslen och om vi inte ser till att minska driftsstörningar. Den utredningsrapport som den obundna ministern har tagit fram om omställningsplanen visar på att en fortsatt drift med fossila bränslen, det är det som kommer att bli dyrt och icke beslut kommer att bli dyrt.

Men om det är så att Obunden Samlings lösningar på de här kostnadsökningarna av icke beslut är att vi drastiskt ska slakta skärgårdstrafiken, ja, men då är det ju en annan fråga. Då kan man ju till och med ställa sig frågan: Är det så att Centern verkligen fortsättningsvis vill ha en obunden trafikminister om det är den linje som den obunden trafikministern också ska föra?

Tack, talman! Ni lägger nog lite ord i min mun nu, lagtingsledamot Holmström. Inte säger jag att vi inte ska investera alls. Jag säger att vi ska vara försiktiga och vi ska satsa på secondhand tonnage, det är det som jag säger. Jag säger också att den väg som jag anar att ni väljer med en total förnyelse med elektrifiering och så vidare, så kommer att bli den absolut dyraste lösningen. Det finns inget annat parti här i den här salen som kan hitta på en dyrare lösningen än den ni förespråkar. Det är det som jag säger.

Talman! Nu är det ju inte bara vi i Hållbart Initiativ som förespråkar en omläggning av skärgårdstrafiken till fossilfri drift. Det sägs ju i den rapport som infrastrukturministern, den obundna infrastrukturministern, har beställt. Det är den vägen som vi behöver gå för att öka kostnadseffektiviteten. Läser ni inte den här rapporten Obunden Samling? Det är ju kostnadstaken sedan som behöver utgå ifrån den målsättning man har. Det är inte så att man kan sätta ett kostnadstak och sedan välja målsättning. Det blir ju helt bakvänt. Vill man se potential i skärgårdstrafiken, vill man göra investeringar och minska kostnadsläckaget, så är det ju de besluten vi behöver ta först innan vi sätter ett kostnadstak som vi för övrigt också har bestämt att vi ska göra i område efter område.

Ja, som sagt, vi talar helt olika språk. Ni tycker att nu ska vi fara på en resa jorden runt. Sen börjar ni fundera någonstans i Stockholm vad detta kommer att kosta. Jag säger, boka på förhand, kolla vad det kostar och se om du har råd! Sen kör man vidare.

Det har gjorts många rapporter på hur man borde göra och att sjöfarten generellt går mot eldrift osv. Jo, men politiken handlar om hur snabbt och så vidare.

Tack, herr talman! Jo, det var många ord som flera har sagt här. Jag försökte lyssna intensivt. Jag har för mig att det här är en spörsmålsdebatt och ordet spörsmål var väl det enda ordet som ni inte nämnde i ert anförande. Men det var intressant i sig.
Ni kommer in på kostnader som jag tycker om. När jag lyssnade här så märkte jag och funderade, hur ska man klara det här pedagogiska? Å ena sidan finns det de som kritiserar att man skaffar fartyg som kostar 4,1 miljoner, men sen nämner man fina adjektiv men aldrig vad det kostar. Kostar det sen 40 miljoner så får vi helt andra årskostnader. Har vi 4 miljoner så har vi en avskrivning som knappt märks. Hur ska vi få den där kommunikationen att vi jämför kostnad mot kostnad och inte kostnad mot ett fint adjektiv?

Tack, talman! Lagtingsledamot Toivonen, som jag konstaterade här tidigare i min replikväxling med lagtingsledamoten Holmström så är det viktigt att man talar samma språk och att man jämför saker som är jämförbara så att man inte svävar iväg. Jag anser att alla partier tydligt borde säga vad man önskar. Sedan kan man faktiskt uppskatta kostnaderna utgående från de önskemålen. Det skulle vara det rejäla också i förhållande till väljarna, till befolkningen.

Jag kan fortsätta. Det som ni jämför med Norge så tycker jag också att är väldigt bra, om vi jämför deras levnadsstandard, om vi jämför vilken trafik de har osv. och vilka möjligheter de har. Så jag tror mycket på den här linjen att köpa billiga fartyg som fungerar i stället för att skaffa någonting som låter bra men som kostar. Att man skulle ha ett enskilt bolag där man skulle ska skaffa tre stycken fossilfärjor som kostar vadå? Ekonomin far ju som den är, men det låter bra.

Tack, talman! Jo, jag håller med lagtingsledamot Toivonen. Vi ska komma ihåg att det åländska samhället är huvudsakligen uppbyggt på secondhand tonnage. Den börjar med den mest kända förstås, Gustav Eriksson, men det fanns också andra. Nu idag så har vi några otroligt välskötta rederier som köper fartyg kontant, men de är undantag. Så secondhand är rätt väg att gå.

Talman! Jag vill också säga att jag tidvis tyckte att det fanns en ganska negativ ton i Obunden Samlings gruppanförande, lite anklagande mot skärgården, att man är för dyr helt enkelt.

En skärgårdsbo behöver, när det gäller trafiken, få veta att det finns en långsiktighet, att det finns en trygghet och att det finns en förutsägbarhet. Det finns ingen som satsar på ett boende eller ett företagande i skärgården om man inte vet att det kommer att finnas transporter om två eller tre år.

När det sedan gäller statistiken så måste jag själv säga att jag är lite tveksam till den. Jag tycker att jag har rest ganska ofta nu de 40 sista åren som jag har bott i skärgården. Jag har aldrig sett egentligen att man riktigt registrerar enskilda passagerare och så. I det bokningssystemet som finns nu så är det bilpassagerarna som kommer fram. Men jag är lite, lite tveksam till statistikföringen faktiskt, men där ska det väl bli bättre så småningom med ett nytt system.

Men det som kanske förundrar mig mest är att Obunden Samling sätter allt fokus på ekonomin. I hållbarhetsagendan som ligger till grund för hela vårt arbete, där er egen ordförande Bert Häggblom ingår, så talar man också mycket om social hållbarhet och man talar också mycket om miljöhållbarhet. Man kan inte plocka ut en del och låta den vara helt avgörande, utan alla tre delar behövs ju om vi vill skapa och fortsätta att utveckla det fina Åland som vi de facto har idag.

Tack, talman! Ja, lantrådet står förstås den här frågan nära. Om vi börjar med statistiken så är det min uppfattning att den skickas från fartygen regelbundet och sammanställs därefter. Jag tycker att det är att ta lite för stora ord på sig när man säger att den statistiken sedan inte stämmer. Det är den statistiken som vi har och den har funkat på det här sättet i många år då jag har följt med den. Ett tag vet att det var nästan svårt att få ut den här statistiken, man måste liksom börja harkla sig för att den skulle komma. Men när den väl kom så var den hemskt intressant att se.

Sen när det gäller falska samband som jag var inne på här tidigare, dvs. huruvida det drunknar fler människor på grund av att det säljs mera glass på sommaren, så är det lite liknande när det gäller det här med att starta företag eller slå ner bopålarna i skärgården eller inte. Det har endast en liten betydelse hur trafiken ser ut. En mycket större betydelse har många (… taltiden slut).

Jag delar inte den uppfattningen, absolut inte. Min uppfattning och Centerns uppfattning är att trafiken är livsnerven i skärgården. Det är oerhört viktigt. Hela ditt liv planerar du utgående från hur många färjturer det finns och när de går och så vidare. Att säga att trafiken skulle vara av underordnad betydelse, det tycker jag verkligen inte att stämmer. Det vill jag vara tydlig med.

Och som jag har sagt förut, är det så att det finns en majoritet i det här lagtinget som tycker att skärgården är för dyr, ja men säg det då. Stig upp och säg att den är för dyr! För i så fall så bör man ju dra ner på allt annat och alla stöd som finns. Jag stöder inte den tanken. Mitt parti stöder inte den tanken och det finns andra partier här som inte heller gör det.

Det var bra ändå med ett klargörande från Obunden Samling om hur ni ser på regionalpolitik och hur ni ser på skärgårdens framtid.

Tack, talman! Ja, även lantrådet förivrar sig och sätter ord i min mun. Jag har aldrig talat om att trafiken till exempel ska bort helt och hållet. Vi måste dock våga tala om kapacitetsutnyttjandet och vi måste våga tala om vad det ska få kosta när det är allt färre människor som använder trafiken. Och att jämföra det med till exempel andra områden där det är allt fler människor som behöver service och behöver våra pengar och att på något vis jämföra de sakerna så det är inte svårt att göra den prioriteringen. Det blir så att de som är fler behöver mer pengar än de som är färre.

Sen när det gäller miljö och social hållbarhet så är det varken miljömässigt eller socialt hållbart att upprätthålla trafik som inte behövs och som är underutnyttjad och att upprätthålla en sämre trafik när det då behövs trafik såsom vi var inne på här tidigare.

Talman! Men är det inte så att landskapsregeringen har beställt den där jorden runt resan och man frågar mamma och pappa nu hur det ska finansieras och vad det ska kosta. Det står i de här ställningstagandena som landskapsregeringen och majoriteten har tagit, och som infrastrukturministern och lantrådet har skrivit under, "hybridlösningar eller eldrift är det som eftersträvas". Samtidigt frågar man lagtinget: Hur ska omställningen till en fossilfri skärgårdstrafik finansieras? Det är ju landskapsregeringen som säger att vi ska fara på den här jorden runt resan utan att vi vet hur det ska finansieras. Det är säkert så att man har mer eller mindre realistiska motioner när man sitter i opposition. Men hur är det med oärliga vallöften? Vi kommer väldigt bra ihåg obundnas skylt där i vägskälet till Svinö om en tunnel.

Tack, talman! Jag måste ta fram det som Ålandsdelegationen skrev till den regering som ni ledde under förra mandatperioden. Man skrev så här i avslagsbeslutet när ni försökte få staten att betala kalaset: "Den sammantagna projektplaneringen för kortruttssystemets olika delprojekt har inte detaljmässigt vad gäller investeringsspecifika kostnaderna och lösningarna, inte heller de juridiska förverkligande förutsättningarna har utretts".

Alltså, jag vill bara säga att det är nog ni som har bokat den här jorden runt resan utan att veta vad det kostar. Det har vi ju svart på vitt här. Staten, dvs. pappa eller mamma eller vad vi nu ska kalla personen, hen så sade; "nej, vi betalar inte."

Nej, men haltar inte den logiken igen då ledamot Måtar, eftersom den här landskapsregeringen har sagt att vi ska söka extra anslag för en tunnel. Vi skulle kunna få 300 miljoner för en tunnel bara vi skulle provborra, så har det ju hörts här och då fanns det inga vägplaner och ingenting överhuvudtaget. Så man svänger på argumentationen hur det passar.

När det gäller kostnaderna så tycker jag att det är en bra diskussion. Får vi ett finanspolitiskt ramverk så kommer det att vara tak för alla utgifter i landskapets budget. Men det resonemanget haltar ju lite också. För några tilläggsbudgetar sedan så gav vi ju fullmakt för upphandling av vissa frigående linjer, vilket var betydligt dyrare. Man uppskattade det som betydligt dyrare än vad vi betalar i dagsläget. Man har ju haft infrastrukturministern så man skulle ju kunna ha gjort större generella (… taltiden slut).

Tack, talman! Vicetalman Sjögren hanterade nog sanning lite ovarsamt när hon talade om något extra anslag för någon tunnel och den här landskapsregeringen. Några sådana ansökningar finns inte. Det skulle ju vara tacksamt om ni, på lika sätt som jag, visade att här var det er regering, som ni ledde, som gjorde en bristfällig ansökan för ett drömprojekt, ett enormt infrastrukturprojekt som ålänningarna inte ville ha och det röstade man enligt.

Talman! Vore jag skärgårdsbo hade jag blivit väldigt irriterad på den viljelöshet och brist på strategisk styrning som regeringen uppvisar när det gäller skärgårdstrafiken. Vore jag skärgårdsbo så skulle jag bli förbryllad över debatten både idag och i måndags. I måndags stärktes nämligen bilden över förvirringen som råder i politiken om skärgårdstrafiken. I stället för att presentera en omställningsplan konstaterade infrastrukturministern att vi ska göra en sak i taget, att skärgårdstrafiken är svår att utveckla och att det är dyrt.

Därefter ställde sig Centerns gruppledare Jörgen Pettersson upp och drog av en rad med reklamslogans från Centern välfyllda byrålådan. Han pratade om att skärgården är en åländsk superkraft. Att hela Åland ska leva, och så vidare. När det gäller skärgårdstrafiken, som ju den här debatten ska handla om, konstaterade Centerns gruppledare att det inte finns några enkla lösningar. Vi ska inte komma med konkreta lösningar nu utan tiden ska få verka lite till. Man ska skynda långsamt. Man behöver en helhetsbild. Det här är besked som knappast ger framtidstro i skärgården.

Talman! Det är helt uppenbart att man inte kan fortsätta driva och utveckla en fungerande skärgårdstrafik på det här sättet. Genom att lappa och laga en mutter hit och en mutter dit, stirra sig blind på en linje i taget, sitta runt regeringsbordet och snacka ihop sig om det ska vara båt x på linje y, och hur turlistan ska se ut på torsdagarna och att det ska vara så billigt som möjligt på kort sikt på bekostnad av helhet, nytänk och omställning.

Det krävs ett helt annat grepp. Hållbart Initiativ har under hela mandatperioden tryckt på att det behövs en ordentlig modern omställningsplan för skärgårdstrafiken.

När nu regeringen Thörnroos, efter upprepade påtryckningar från lagtinget, levererar sitt så kallade omställningsmeddelande så är det ett dokument helt utan politisk vilja, utan riktning och utan konkreta besked. Man beskriver i den här uppsatsen det pågående arbetet med brobytesprogrammet, och investeringar i färjfästen. Regeringen klarar däremot inte av att leverera något svar på de stora frågeställningarna om hur skärgårdsflottan ska bli fossilfri, hur den ska göras attraktivare för både boende och besökare, hur skärgårdstrafiken ska organiseras och vilka landbaserade transportlösningar som kan bidra till helheten osv.

För skärgårdsborna och även övriga ålänningar torde det nu stå klart att Centern och Obunden Samling har inte en blekblå aning om hur man vill utveckla skärgårdstrafiken. Det blir om inte annat tydligt när man i slutet av detta 4,5 sidor långa meddelande kan läsa följande: “För att skapa en modern skärgårdsflotta måste man börja med grunden vilket är färjfästen”. Det är helt tydligt färjfästena som, enligt minister Wikström och lantrådet Thörnroos, är grunden till en modern skärgårdstrafik. Det slår man fast. Färjfästena är viktiga. Men var är det långsiktiga strategiska tänkandet?

I övrigt vill man bolla frågorna till lagtinget, som att lagtinget skulle vara den operativa församlingen i vårt system. Det var också ett klart budskap från Centerns gruppledare i måndags: att det är viktigt att den här 4,5 sidor långa uppsatsen utskottsbehandlas. Det är tydligen lagtinget nu som ska sätta sig ner och fundera på vilka linjer som ska elektrifieras, i vilken ordning - på tal om detaljer som Marcus Måtar var inne på, hur färjpassen ska se ut, om det ska vara driftsentreprenad eller totalentreprenad och hur skärgårdstrafiken ska organiseras. Ålänningarna ser nu hur regeringen försöker puffa över ansvaret för skärgårdstrafiken till lagtinget. "Var så goda - lös det!"

Talman! Var är framtidstron? I regeringens 4,5 sidor långa meddelande konstaterar man, vid sidan av att färjfästen är viktiga, att en omställning av skärgårdstrafiken kommer att bli dyr och krånglig och att Åland troligtvis inte kommer att klara av det. Denna kamerala, fyrkantiga och dystra bild som regeringen Thörnroos vill förmedla kring skärgårdstrafikens möjliga utveckling motsägs ganska rejält i den bilaga som finns till själva meddelandet. Den bilagan har namnet “omställningsplan” - “Omställningsplan för en grönare fartygsflotta i skärgårdstrafiken i Ålands skärgård”, framtaget av Green City Ferries Ab. I den utredningen finns en hel del intressant och framtidsinriktat. Jag kan börja med att konstatera att mycket av det som finns i den utredningen är sådant som Hållbart Initiativ har fört fram i flera år - också i regeringen.

I brukarundersökningen som konsultföretaget utfört framkommer tydligt att miljö- och klimatfrågorna är viktiga. Det är helt förståeligt. Varför skulle skärgårdsborna tycka att det var okej att skärgårdstrafiken bränner upp mer än 6,8 miljoner liter diesel varje år? Det motsvarar 6 800 Thailandsresor fram och tillbaka eller 5 600 villors förbrukning av eldningsolja per år.

Utredningen konstaterar att det för att lyckas med en smart och kostnadseffektiv omställning av skärgårdstrafiken krävs en tydlig och välutformad strategi. Det är intressant med tanke på hur infrastrukturministern gång på gång uttryckt sig om att det inte fungerar med planer i den åländska skärgårdstrafiken.

Utredningen för fram att det finns linjer som går att elektrifiera omedelbart, medan andra kräver en viss förstärkning av el-infrastrukturen och att de längre färjpassen kan kräva hybridlösningar. Utredningen slår också fast att det är billigare att köra på el än på fossila bränslen. Är det någon som är överraskad förutom kanske ledamot Toivonen? Utredningen säger för övrigt att skärgårdstrafiken kan vara fossilfri redan 2040. Medan infrastrukturminister upprepade gånger har sagt att det är helt omöjligt att uppnå fossilfrihet fram till 2050.

Konsulterna lyfter att man borde se över rutterna - att det kan vara smartare att dela upp vissa färjpass. Man för fram att det vore vettigt att komplettera trafiken med snabba och bekväma passagerartransporter, och lyfter möjligheterna som finns att förstärka den “landbaserade skärgårdstrafiken” om man så vill, t.ex. med bilpooler i hamnarna så att inte alla behöver ha en egen bil.

Vad gäller pengarna uppmanas landskapsregeringen att söka extern finansiering via EU och andra relevanta aktörer. Man lyfter också möjligheten till leasing-lösningar och - observera - gröna lån och obligationer. Det var säkert en och annan också här i salen som skrattade när Hållbart Initiativ förde fram den idén redan 2019.

I regeringens papper står det att landskapsregeringen har gjort försök att hitta EU-finansiering. Det är bra i sig. Men, talman, också här måste man understryka vikten av att ha en plan för skärgårdstrafikens utveckling. Det är klart att det är lättare att pitcha till sig extern finansiering från EU eller annat håll, om man kan förklara hur man tänkt sig den stora bilden. Återigen ett exempel på att det kostar ålänningarna onödiga pengar att regeringen har beröringsskräck med långsiktigt strategiskt tänkande.

Talman! Om det du blir så att regeringen Thörnroos lyckas med sitt försök att lämpa över ansvaret för skärgårdstrafikens utveckling på lagtinget så kan jag i den här salen ge några konkreta besked från Hållbart Initiativ: Vi vill elektrifiera vajerfärjorna och ser gärna att arbetet snabbas på rejält. Vi utgår ifrån att regeringen återkommer om detta i årsbudgeten för 2024. Vi stöder att landskapsregeringen säkrar den finansiering som behövs för att göra nödvändiga förstärkningar i el-infrastrukturen.

Vi vill se ett initiativ från landskapsregeringen gällande el-bilspool i Hummelvik och Långnäs och åtminstone på Kökar, där vi vet att det redan visats intresse för pilotprojekt på området. Där vill jag passa på slå ett slag för att cyklar ska vara avgiftsfria på färjorna. Vi vill också se en mer utvecklad kollektivtrafik på land med fler avgångar men med mindre bussar. Och vi stöder en bolagisering av skärgårdstrafiken, antingen som bolag eller verk. Vi måste professionalisera styrningen av den här delen av kritisk åländsk infrastruktur.

Tyvärr, skärgårdsbor och ålänningar, tiden har nära på runnit ut och vi lär få vänta tills efter valet i oktober då en ny regering tillträder och förhoppningsvis har den regeringen en tydlig vilja när det gäller skärgårdstrafiken och dess potential i omställningen.

För Hållbart Initiativ är omställningen av skärgårdstrafiken något vi vill satsa på. Vi vill se en levande skärgård med ett fungerande näringsliv, och det förutsätter hållbara och flexibla trafiklösningar som håller sig inom den känsliga naturens gränser. Vi är beredda att satsa för att ge trygghet för inte bara skärgårdsbor utan också för andra som använder trafiken. Tack, talman!

Tack, talman! Ledamot Alfons Röblom ondgör sig över Centergruppens gruppanförande och säger att Centerns gruppledare säger att det behövs en fullständig och modern plan för skärgårdstrafiken och det blev han uppretad över. Samtidigt så efterlyser du en övergripande plan. Det här känns väldigt frustrerande att höra från Hållbart Initiativ. Du sade också att ni, i det här fallet riktad till centergruppen tydligen, inte har en blekblå aning om hur man ska utveckla skärgårdstrafiken. Jo, det har vi faktiskt. Jag kommer att utveckla det i mitt anförande.

Tack, talman! Jo, jag noterade att Centerns gruppledare Pettersson var inne på att man behöver en helhetsbild. Men det är ju det som vi har efterlyst och det var ju det vi ville att det här skulle vara åtminstone inledningen till. Nu är han inte här, men han nämnde ju flera saker, att man måste låta det gå långsamt och att tiden ska verka lite till och så vidare. Det är ju frustrerande när man som vi från oppositionen vill se vissa svar i det här meddelandet. Det är bristen på svar som gör att man måste dra slutsatsen att Centern och Obunden Samling inte vet hur man vill utveckla skärgårdstrafiken. Sen är jag övertygad om att ledamoten Mansén, som jag upplever som en framtidsinriktad och framsynt politiker, och andra i Centerpartiet säkert har goda tankar om det här, men det syns inte i det meddelande som vi har fått.

Tack, talman! Det är just precis det här som jag opponerar mig emot, när man raljerande skriver ner andra partier framom att se möjligheterna. Vi vill väl alla åt samma håll; utveckla skärgårdstrafiken till en hållbar skärgårdstrafik. Det är mycket frustrerande, jag håller med.

Tack, talman! Jag raljerar inte ner, utan jag är frustrerad och irriterad över det svaga meddelandet vi har fått. Vi ser bakgrundsmaterial som lägger fram att det här är vad som behöver göras och hur man kan göra det. Då förväntar man sig ju att det i det politiska meddelandet, det pappret som ska visa den politiska viljan, ska finnas någon slags början till att med grund i det här så föreslår vi det här. Men det finns inte.

Tack, herr talman! Tack ledamot Röblom. Det är många goda idéer, tankar och visioner som Hållbart Initiativ har i sitt anförande, men jag vill faktiskt sälla mig till dem som kanske kan vara lite kritiska till det här. Var det inte också så att när den här regeringsperioden började och Hållbart Initiativ var med i regeringen så köpte man in en färja som nu dag heter Ådan och man var med och skrotade den här elhybridfärjan. Det var väldigt mycket saker och det är väldigt mycket prat igen. Jag tycker att det känns lite konstigt hur man nu står i oppositionsbänken och först har klagat på vad den tidigare regeringen har gjort och nu vill man göra samma sak. Men för två eller tre år sedan så var man liksom helt okej med de här grejerna. Det är inte någon kritik, men jag tycker det är väldigt förvirrande.

Tack, talman! När det gäller Ådan så var förutsättning för att Hållbart Initiativ skulle godkänna köpet att regeringen skulle gå in att ta fram en omställningsplan. Det var en förutsättning för att vi skulle gå med på det. För naturligtvis i Hållbart Initiativs ögon så är det inte bra att man beställer en dieselfärja från Norge när man vet att det är för att Norge har elektrifierat. Det är inte riktigt i linje med vår politik om man säger så. Men som man gör i en regering så diskuterar man fram och tillbaka och då krävde vi och fick igenom den här omställningsplanen som vi tyvärr nu inte ser något vidare resultat av. Men så var tanken i alla fall.

När det gäller Gripö så fanns det problem med det ur olika aspekter. Hållbart Initiativ resonerade att man kan inte offra det ena för att uppnå det andra utan man måste ha ett bättre helhetsgrepp än vad de hade att erbjuda.

Jo, det är ju väldigt tråkigt att vi nu har två stycken nyinköpta begagnade dieselfärjor som man antagligen inte kommer att få någonting för om man någon gång ska sälja dem på begagnade marknaden en gång till. Ingen kommer att vilja ha dem, så det är väl direkt till skroten med den investeringen.

Ser Hållbart Initiativ idag att man hade kunnat agera på ett annat sätt i just frågan om kortruttsprojektet med tanke på att vi faktiskt inte kommer någonstans? Vi kör fortfarande runt med dieselfärjor och hela skärgårdstrafiken har nu kollapsat.

Tack, talman! Om man vill arbeta för hållbarhet på riktigt så kan man inte offra det ena värdet för att uppnå det andra, utan man måste kunna tänka mer systematiskt och smart än så. Man kan uppnå ekonomiska inbesparingar och klimatinbesparingar, men det får ju inte ske på bekostnad av biologisk mångfald och sociala värden. Man kan inte offra biologisk mångfald för att sänka klimatutsläppen. Man kan inte offra den sociala hållbarheten för att spara pengar. Det är ju det som är det avancerade i vad hållbarhet är på riktigt, man tittar på helheten. Det är därför som det krävs att man ser det som en helhet och inte bara stirrar på en linje i taget eller ett projekt i taget.

Tack, herr talman! Ja, med tanke på det som ledamoten sade sist här så tror jag kanske att det är det som skiljer Hållbart Initiativ från andra partier, just det här med pengar, att det är ju grunden till att kunna göra saker och ting. Man måste prioritera när man sitter här.

Är det fortfarande så att det är 300 miljoner som gäller för Hållbart Initiativs sida? Tar man den summan nu, om man tittar på kostnadsökningarna inom färjtrafiken, så borde den kanske ligga på 450 miljoner eller något sådant. Men det är bara ett tips om ni vill hålla linjen till nästa val.

När man pratar om gröna lån så gröna lån är lån och lån kostar pengar. Man kan prata om grön lån och obligationer hur mycket som helst, men i grund och botten så är det ett lån av en bank och det kostar pengar. Så det är inget magiskt med det utan det är precis som man har gjort i alla tider när man tagit lån, fast nu heter det gröna lån.

Tack, talman! Vi föreslog gröna obligationer och det är klart att det är pengar som man lånar på ett eller annat sätt. Men varför lånar man? Jo, det är ju för att göra investeringar som på längre sikt, kanske inte heller på så lång sikt, innebär kostnadsinbesparingar. För som vi har konstaterat tidigare i den här debatten så inte är det ju gratis att köra upp 6,8 miljoner liter diesel heller per år och det lär inte bli billigare det heller. Därför tycker vi att det är viktigt att ta fasta på det som finns i den här rapporten och som dominerar diskussionen, att det blir billigare på sikt att köra på till exempel eldrift. Så vi föreslår ju satsningar för att få ner kostnaderna.

Tack, herr talman! När man tittar på kostnader så kan man inte bara titta på driftskostnader, man måste också titta på investeringskostnader för de är en del av kostnaden. Man pratar om lån, man pratar om driftskostnader och allt det där blir löpande kostnader. Ta du ett lån för att finansiera en investering så är det en del av driftskostnaden och det beaktar man inte när man talar på det sättet som ledamoten gör.

Jag undrar om ledamoten har funderat på varför handelssjöfarten ganska ofta kör med väldigt gamla fartyg innan man byter ut dem? Det är företag som tänker på att tjäna pengar och de kör gamla fartyg för att det är mer ekonomiskt än att hela tiden köpa nya fartyg.

Herr talman! Som sagt, vi tycker ju att det är väldigt viktigt att se skillnad på de investeringar som leder till driftbesparingar på sikt. Om man stirrar sig alltför blind på kostnaderna och inte tar i beaktande vad man kan tjäna på investeringen så gör man ju ingen investering, tyvärr oftast.

När det gäller varför man kör med gamla båtar, så först och främst så handlar det inte alltid om båtens ålder och själva skrovet. Den här rapporten rekommenderar att man inte ska bygga om äldre båtar med nya motorer därför att skroven inte är formade med tanke på det osv. Men visst är det en fråga och snart kommer sjöfarten att komma in i EU:s utsläppshandelssystem och då blir det ju dyrare att köra med den soppan som de har kört med och då måste de ju också vidta åtgärder.

Talman! När man hör Hållbart Initiativs gruppanförande så blir jag lite fundersam. Kommer Hållbart Initiativ överhuvudtaget att tillåta byggnation av infrastruktur, som nya vägar och hamnar, för att möjliggöra förkortade färjpass i framtiden? Jag har bilden av att man är emot all form av nybyggnation.

Tack för frågan, ledamoten Nordberg, jag kan förstå att den ställs.

För det första vill jag säga att det är ju inte alls säkert att det är korta turer som per automatik är det bästa ur alla synvinklar. Det kan vara ekonomiskt bäst kanske för samhället som driver fartygen. Men om man ser till helheten så kanske det blir smartare med mindre färjor som går längre på fossilfri drift.

Till ledamotens fråga. Jo, vi kan stöda byggnation och exploatering så länge det inte innebär en systematisk undanträngning av naturvärden eller att man offrar till exempel skyddad biologisk mångfald som anses väldigt viktig för ekosystemtjänster och sådant. Det beror lite på vad det är för natur som det ska byggas in.

Talman! Jag tror att det där är lite i betraktarens ögon, för nästan i samtliga fall när du ska bygga infrastruktur så gör du ingrepp. Det är nästan omöjligt att bygga någonting utan att det får konsekvenser, men man kan ju ändå uppnå en förbättring. Ta då det exemplet som de facto Hållbart Initiativ var med och stoppade, det var ju västra Föglö som skulle ha förminskat en förbränning av energi med 33 % på Föglölinjen. I det fallet idag så är det 400 000 liter diesel årligen och på 10 år är det 4 miljoner diesel. Jag tror att man kommer att köra länge till på den här linjen och man hade kunnat göra en stor inbesparing.

Tack, talman! Ja, det är gravt irriterande. Jag sticker inte under stol med att det är irriterande att det släpps ut utsläpp på den där linjen. Men grundfrågan, som jag försökte beskriva, är att det får inte vara så att i jakten på att minska utsläppen så röjer man skyddade och värdefulla naturvärden för då blir det ju inte hållbart. Ett exempel är att man inte får bygga vindparkssnurror mitt i renområden i norra Sverige heller för då stör det ju den traditionella näringen där, även fast målet att få förnybar energi är bra. Men det får ju inte ske på bekostnad av andra värden och det är liksom vår grundtes. Det betyder inte att vi säger automatiskt nej till att bygga saker eller exploatera i naturen, men det får inte ske på bekostnad av miljövärden.

Tack, herr talman! Det är lite komiskt det här, ledamoten talade om brister på svar här. Det var exakt samma sak som när minister Wikström ställde frågan. Ni pratade om elektrifiering här och elektrifiering där, hållbarhet, klimat, fossilfritt och koldioxid osv. Men vad är notan för det här?

Tack, talman! Men det är ju ingenting som någon här i salen, tycker jag i alla fall, ska börja stå och höfta och dra ur hatten. Det måste man ju sätta sig ner och analysera och ta in i den beräkningen. Vad kostar det i det här nollexemplet som det är nu med stigande priser på bunkrar och så där vidare?

Tack, herr talman! Om man nu i snart fyra års tid har talat om de här alternativen så borde man väl kanske lite ha räknat ut vad det skulle kosta. Däremot sade ni att det är jättebra att investera i det här för då sparar man i diesel. Om en investering kanske är 300 miljoner eller vi hörde 450 miljoner, men köper man de här billiga, usla norska så kanske det kostar 30 miljoner och då har man 270 miljoner att köpa diesel för. Man köper mycket diesel för de pengarna om vi talar ren ekonomi så att säga. Vad man sparar in genom att köpa investeringar på 300 miljoner, så det är inte så lätt.

Talman! Det finns uträknat i bilagd rapport, det är jämförelser om man kör med den här dieseln som vi har idag och vad det skulle kosta om det skulle vara andra drivmedel. Det är därifrån jag tar uppgiften i den här debatten att det blir billigare om man investerar.

Sedan tror jag som sagt inte att den här debatten heller är särskilt betjänt av att man står och höftar och drar till med, utan vi vill ju ha hit till lagtinget fakta som vi kan diskutera utgående ifrån och inte något om man googlar sig till.

Tack, fru talman! Det är nog lite med oro som jag har tagit del av dagens diskussioner om skärgårdstrafikens framtid. Jag oroar mig för hur vi gör skärgårdsbefolkningen till ett politiskt slagträ. Jag hoppas att ledamoten delar den oron att vi är på väg att skapa klyftor i det åländska samhället.

Det är ofrånkomligt att det är skärgården som gör oss unika. Det är det som gör att vi avviker från att vara ett vanligt örike. Jag beklagar rent allmänt att debatten hittills nog inte riktigt har varit framåtsyftande på det viset.

Debatten i övrigt tycker jag att präglas av att vi står inför en omställningstid. Jag delar inte riktigt ledamot Röbloms uppfattning att vi lägger över allt ansvar på lagtinget via det här meddelandet, utan vi presenterar en problematik som vi gemensamt har att lösa.

Tack, talman! Jag vill inte heller använda skärgården och skärgårdsborna till något slags slagträ i debatten. Däremot så åtminstone det som jag har hört med egna öron så finns det en irritation och en uppgivenhet när regeringen inte kan komma med några konkreta förslag på vad som väntar härnäst, utan i stället så kommer det från infrastrukturministern och andra företrädare att det är dyrt och att vi inte kommer att klara av det. Också ur självstyrelsepolitisk synvinkel är det ett ganska trist besked att ge, att man nästan lite ger upp inför för utmaningen. Den här diskussion skulle ha varit betjänt av att få någon slags ståndpunkt, något slags förslag från regeringens sida som vi kunde ha diskuterat i stället för att känna att vi har ett icke förslag.

Lite som ledamoten själv rekapitulerade i en tidigare replikväxling här så är ju diskussionen vid regeringsbordet ett givande och tagande. Vi har alla våra ansvarsområden. Vi som inte sysslar med dessa frågor dagligen har ju bara att förlita oss på det som kollegerna kommunicerar, vilket ledamoten och tidigare ministern väl känner till.

Jag tycker väl att vi gemensamt kan konstatera att den teknikförändring vi står inför här och nu, den borde ha startat i förrgår, jag håller med om det. Men fortfarande har vi inte fått svar på om linfärjorna kan konverteras. På vilket sätt ska de konverteras? Ska nuvarande styrning och motorer bibehållas eller ska man övergå helt till batteridrift? Vad gör vi när det är elavbrott och i svåra islägen? Inte ens det kan vi få ett svar på idag. Därför, ledamoten, så har vi har gemensamma utmaningar, men vi måste försöka hitta en lösning tillsammans över parlamentariska gränser.

Tack, talman! Hållbart Initiativ som tidigare konstaterats, ställer sig naturligtvis helt till förfogande att diskutera lösningar framledes. Lite som vicelantrådet var inne på nu och sammanfattade utmaningarna och vissa av frågeställningarna så också det kunde ha stått i meddelandet, att därför ämnar landskapsregeringen nu inleda en utredning för att kunna ta reda på hur vi gör med till exempel linfärjorna. Ska det vara extra propeller ifall det blir mycket is eller blir det ren el och hur påverkar det? Man kunde åtminstone ha gett embryon till hur vi går vidare och det saknar vi tyvärr.

Fru talman! Jag kan försäkra att jag talar på hela gruppens vägnar.

En sådan här debatt blir kanske lite gnällig. Jag ska försöka låta bli, jag får väl se vad jag får för omdömen efteråt. Det är säkert både opopulistiskt och kanske rent av politiskt obegåvat att inleda med det jag vill säga från Ålands Framtids sida.

En levande skärgård är en central del av den åländska identiteten då vi alla faktiskt är skärgårdsbor oavsett om vi bor på fasta Åland eller i den åländska skärgården. Därför är också skärgårdens infrastruktur en viktig fråga för alla oss ålänningar. Frågan hade förtjänat större uppmärksamhet och mera handling av sittande regering än vad vi har sett hittills.

Vi har också fått frågan flera gånger om varför vi har tagit del i detta spörsmål. Det är egentligen fyra orsaker till det. För det första, de återkommande driftstörningar som antagligen inte kommer att bli mindre. För det andra, de stora klimatutsläpp som vi har från skärgårdstrafiken. För det tredje, den stora utgiftspost det är för Åland. Och för det fjärde, det är för mycket ad hoc lösningar inom skärgårdstrafiken. Det finns ingen sammanhållen strategi.

När det gäller det sistnämnda så är skärgårdstrafiken mycket som kommunicerande kärl, som det sägs i spörsmålet. Får man problem på den tvärgående linjen så har man per automatik till exempel problem på den norra linjen. För vår del så var nog upphandlingen av fartyget Mergus kanske den utlösande faktorn. Vi vet att vi får kraftigt försämrad kapacitet och framförallt sänkt standard. Det finns risk för nedisade bilar. Det har pratats om att placera handikappade i container på bildäck och så vidare. Jag vet inte hur mycket som är vulgärpropaganda av detta, men det är ju trots allt 2023 som vi pratar om. Jag tror inte att så många andra samhällsmedborgare är beredda på att gå ner i standard från vad man har idag.

När det gäller regeringens meddelande så måste jag ändå säga att vi är förvånade över det som har presenterats. Det är mera ett resonemang, det är lite å ena sidan och å andra sidan utan klara riktlinjer riktigt vad regeringen vill.

Som jag sade, det har varit för mycket ad hoc lösningar. Strategiskt tänkande har genomgående saknats på många områden under den här regeringens arbetstid.

Jag noterade att minister Wikström sade i måndags att man kan inte ha planer för allt. Det är att krypa undan sitt ansvar. Jag håller inte med om det. Om vi så pratar om näringspolitik, om vi pratar om trafikpolitik som nu, så måste man ha en strategi som hänger ihop. Här har ju lantrådet det övergripande ansvaret. Det är förvånande att lantråd inte tar del i debatten mera och inte försvarar regeringen dess mer. Det tycker jag faktiskt att är märkligt, det är någonting helt annat än vad jag har upplevt tidigare.

Fru talman! Det är inte bra när man inte har en samlad strategi. I och med att jag inte var med under förra mandatperioden så kan jag ändå med gott samvete säga att den strategi som Ålands Framtid presenterade då i en motion innebar att man skulle börja med att kartlägga rutterna. Nu talas det om att förkorta rutter. För det andra, vilken färjkapacitet behövs för att trafikera de här rutterna? Och för det tredje vad kommer det att kosta, med tanke på Måtars återkommande frågor? Det var det som Ålands Framtid ville få på plats då.

Det som nu mera ändå seglat upp sedan dess är ju miljöhänsyn och att använda bästa möjliga tänkbara teknik för att uppnå största möjliga miljönytta. Här blir det ju med en gång knepigare. Vilken väg ska man ta? Vi har så pass kraftig teknisk utveckling. Vad ska vi satsa på? Vad vet vi idag? Vad jag med mitt förstånd kan utläsa så pekar riktningen ganska mycket mot elektrifiering, det vet vi idag. Energikommissionen säger att det kan vara möjligt och då bör vi lägga fokus på det. Därför undrar jag varför regeringen inte ens kan säga det?

I slutklämmen på detta meddelande skriver landskapsregeringen exakt så här: "Landskapsregeringens uppfattning är att de grundläggande frågeställningar som behöver avgöras för att fortsätta arbetet mot en fossilfri skärgårdstrafik är att ta ställning till om landskapet även i fortsättningen ska äga sina fartyg, vilken typ av drivmedel som ska användas samt hur omställningen till en fossilfri skärgårdstrafik ska finansieras. Arbetet mot en fossilfri skärgårdstrafik är ett arbete som kommer att ta flera mandatperioder i anspråk." Punkt slut kan jag väl också säga.

Jag ska försöka ge svar på de frågor som landskapsregeringen med hela sin förvaltningsutredningsresurs inte riktigt vill ha någon åsikt om.

När det gäller elektrifiering så vill jag igen lyfta Ålands Framtids delförslag från den förra mandatperioden när det gällde kartläggning av rutter och fördjupning av Ekholmsund. Då hade det troligtvis kunna trafikeras med den färjan som den förra regeringen beställde utan att skövla Gripö. Framtiden får visa om det inte var rätt ointelligent att säga upp färjbeställningen. Som sagt var, vi pratar om hybridfärjor och vi pratar om elektrifiering så det känns lite märkligt.

Av de åtgärdsförslag som konsultfirman Green City Ferries har lagt så tycker vi från Ålands Framtids sida att man skulle dela upp norra och södra linjen så att befintliga fartyg vänder halvvägs, det skulle möjliggöra en variabel tidtabell så att enbart vissa turer går ända fram till de yttersta öarna. Jag personligen kan inte alla detaljer här, men jag tycker att det låter intressant. Men vad tycker landskapsregeringen?

När det gäller ägarskapet av färjorna så också enligt den här utredningen behöver landskapet inte äga alla fartyg. Personligen så om vi ser på slitaget på de färjor som landskapet äger - jag har förstått att det är varierande, jag har inte varit på alla men de två större har jag varit på - så är jag förvånad hur pass nedslitna de har blivit. Jag tror att det blir lätt bristande underhåll när man ska utnyttja någon annans egendom, om ni förstår vad jag menar. Det är precis så som en jordbrukare sade åt mig, det är inte mera invecklat än så. Det är ungefär som om jag skulle låna ut traktorn åt grannen och tro att han skulle sköta den lika bra som jag gör själv. Jag tror att det inte skadar med lite sunt bondförnuft. Det man äger, det vårdar man och det underhåller man på bästa sätt. Så från Ålands Framtid så tycker vi nog att de som lämnar in anbud - och det ska vara tillräckligt långa kontrakt - också ska äga färjorna.

Sedan frågan som regeringen ställde till sig själv, hur det ska finansieras. Man nämner extraordinära anslag och jag ser inte det som något sorts bidrag. Det är en del av självstyrelsens finansiering. När vi inte kom längre med klumpsumman så lyckades vi förhandla fram att det blev ett extraordinarie anslag som ska kunna användas när det är extraordinära åtgärder.

Tittar vi på den åländska skärgården så är den unik. Det finns ingenting som man kan jämföra med ifrån den finska sidan. Så om man inte kan komma till mötes med extraordinära anslag här så var ska man i så fall kunna göra det?

Sen ska jag avrunda med att säga att det är förstås omfattande kostnader som vi pratar om att lägga om hela drivsystemen av skärgårdsflottan. Där kommer vi att bli tvungna att prioritera. Den regering som sitter vid makten så bör göra omprioriteringar. Det har pratats om att lägga ner Hummelvik och leda trafiken via östra Föglö och sedan vidare i en tunnel. Där borde man klart och tydligt säga nej eller jo. Självklart är att det skulle leda till stora inbesparingar.

Socialdemokraterna har genomgående sagt att det är helt ekonomiskt orealistiskt med en tunnel. Kanske inte alla riktigt har förstått att byggandet av en tunnel är ju, såsom jag ser det, en finansieringsfrågan mer än en investeringsfråga. Kalkylen blir på lång sikt med mycket stor sannolikhet positiv. Det är synd att man från regeringens sida lämnar ett så här pass diffust anförande. De här frågorna borde man ha haft ett svar på. Jag sätter punkt här, så att jag låter bli att bli gnällig som jag sade inledningsvis.

Tack, fru talman! Tack för ett sakligt inlägg ledamot Eriksson. Personligen är jag idag lekman inom skärgårdstrafiken. Ledamoten ska veta att jag för två decennier sedan vara expert på skärgårdstrafiken tack vare min farbror Elmer Jansson som tog varje släktkalas i anspråk för att diskutera skärgård. Jag kunde det utan och innan.

Nu tycker jag själv att det är jättebra att vi har fått det här spörsmålet på bordet. För faktum är att det faller så oerhört bra med den tidsuppfattning vi har haft inom regeringen, för det är inom mars månad som vi har fått på bordet alla de fakta som nu redovisas. På det viset kom det här jättebra. Det gav en möjlighet för regeringen att presentera problemen. Nu är det dags att dra slutsatserna. Jag hoppas att vi får vägkost. Jag hoppas sannerligen att det här meddelandet kommer att bli behandlat också i ett utskott, för det finns ju också mera material att förse lagtinget med.

Jag försöker nog alltid vara saklig, sedan kan det uppfattas olika förstås hur man lyckas.

Det är ju komplicerat och jag vet ju själv när jag blev näringsminister och folk ringde stup i kvarten och pratade om den ena färjan här och den andra rutten där. Det slutade med att jag måste beställa in en Ålandskarta och rita in alla rutter och vilken båt som gick var. Det säger jag för att jag tror att så pass stor kunskap har gemene man på Åland att man måste ha en karta för att förstå hur det här hänger ihop.

Sedan när det gäller utskottsbehandling så jag varnade ju för att när ni sitter i regeringen, när ni har makten så håll i den. Knuffa inte över det på lagtinget! Det är ni som har den verkställande makten, det är ni som ska prioritera. Jag tror inte att det kommer att tillföra något mera så här ett halvår före valet att knuffa över det till en utskottsbehandling.

Tack, talman! Personligen är jag inte alls rädd för den typen av diskussioner utan ser dem som helt nödvändiga för att också lagtinget i sin helhet ska förstå problematiken. Just med tanke på diskussionen om extra anslag, det är ju därför som det är oerhört viktigt att vi är överens om vad vi vill långsiktigt.

Regeringen Sjögren gick på en mina när det gäller extra anslagsansökan under förra mandatperioden och vi har ju också missat tidigare. Vi måste dra lärdom av det. Vi lärde oss att det måste vara oerhört koncist underlag och tydlig färdriktning.

Men hur ska vi lyckas ta det samlade greppet från början när vi pratar om en investeringsvolym på flera 100 miljoner? Hur ska vi få Ålandsdelegationen i det här fallet och i sista hand presidenten att se att det här är en nödvändig extra satsning som Åland måste göra? Det är inte bara tanken på miljönyttan utan att få en fungerande trafik i vår skärgård.

Jag kan bara upprepa samma sak som jag sade åt Centern gruppanförande i en replik. Skulle Ålands Framtid och jag personligen sitta i regeringen så skulle jag aldrig släppa det här till någon sorts allmän diskussion i finans- och näringsutskottet på basen av det här tunna anslaget, utan jag skulle se till att regeringen visa handlingskraft.

När det gäller extraordinarie anslag så vet vi nog alla, och speciellt vicelantrådet Harry Jansson efter den här mandatperioden, hur omöjligt det är att försöka förhandla med finska myndigheter. Men igen, vi fick uttryckligen den här stadgan om extraordinära anslag så att vi skulle kunna nyttja den om det var någonting som var exceptionellt för Åland. Skärgårdstrafiken är exceptionell. Det är bara att slå fast en strategi och nöta på, vart vi nu kommer är en annan femma.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson för Ålands Framtids gruppanförande.

Först ska jag börja med omdömet. Det var inte alls så farligt gnälligt. Lite gnäll kom det faktiskt, men det kan vi ju rätta till.

Du var inne på elhybridfärjan, Svinö-Gripö. Det handlar ju om en totalentreprenad. Vi ska hålla saker och ting åtskilt här. Jag håller med om att det skulle vara klokt med en elfärja mellan Lumparland och Föglö, men då skulle det handla om, som du var inne på också, Svinö-Degerby och en elfärja i sådana fall. Men det var intressant att höra ditt resonemang och vi verkar vara inne på samma linje.

Som sagt var, man kan uppfatta det här med gnäll väldigt, väldigt olika.

Nu har jag inte detaljstuderat tekniken på den här så kallade hybridfärjan som blev ett stort slagträ i den sista valdebatten. Men åtminstone så tror jag, i likhet med Mansén, att en eltrafikerad färjrutt med ett nedsprängt Ekholmsund, det sista ska jag inte lägga i munnen på Mansén, men jag tror att det är den vägen man borde gå i stället för att skövla Gripö. För det var en så otroligt liten tidsvinst som man de facto hade fått på det enorma ingreppet i både natur och kapital.

Tack ledamot Eriksson. Du utvecklade det väldigt bra där tycker jag. Först så ska jag säga att jag tycker inte att det var gnälligt.

Jag vill skilja åt de här projekten, vi kanske ska lämna elhybridfärjan bakom oss nu. Att gå inför en elfärja mellan Lumparland och Föglö, dvs. Svinö och Degerby och hitta ett far via Ekholmsund, som skulle vara möjligt med elfärja, är ett mycket intressant alternativ att titta närmare på. Energikommissionen har också tittat närmare på anslutningsmöjligheterna, som du var inne på, och sett det som rätt intressant. Men det handlar ju om att agera och planera framåt nu. Som sagt, titta inte bakåt, titta framåt! Det finns möjligheter.

Avslutningsvis vill jag säga att det som jag ändå tyckte var bra med den delen i det förra trafikupplägget så var att det var en totalentreprenad och jag tror att det är rätt väg att gå. Man bör äga det man ska förvalta och det man ska sköta. Det blir lätt att man drar ner på underhållet och att man slarvar om det är någon annan som äger och till på köpet, som vi har i vissa avtal, ska stå för ganska stora delar av reparationer av de färjor som Åland äger och andra administrerar och kör med.

Tack, fru talman! Bästa lagting. Ja, då har vi än en gång ett spörsmål på vårt bord. Ett spörsmål som än en gång handlar om skärgårdstrafiken. Ett spörsmål är ett skarpt vapen från oppositionen, ett av de skarpaste. Det skarpaste är misstroende och ett spörsmål är ofta vägen till ett misstroende mot hela regeringen.

Jag har noterat att få i debatten har ens nämnt ordet ”spörsmål”. Om det är för att de inte vill eller vågar se sanningen i vitögat, det vet jag inte. Däremot har vissa färjrutter diskuterats desto mera. Jag kommer inte att diskutera färjrutter.

Jag blev tillfrågad om att underteckna spörsmålet, men jag avböjde. Det har frågats varför jag inte skrev under. Nu ska jag försöka förklara tydligt.

När det gäller regeringens skärgårdstrafik så lämnar den även denna gång mycket att önska. Framförallt när det gäller hanteringen av tunnelfrågan.

När det gäller regeringen i stort finns även mycket annat som kunde ha gjorts mycket bättre. Exempelvis hanteringen av vindkraftsfrågan, eller snarare icke-hanteringen av vindkraftsfrågan och diskussionerna om tillsättandet av vindkraftskommissionen där de kritiska rösterna skulle stängas ute. Det är ett hån mot både Ålands demokrati och Åländsk Demokrati.

Av dessa orsaker har Åländsk Demokrati inte förtroende för regeringen.

Men fru talman. Vi från Åländsk Demokrati måste även se denna fråga, detta spörsmål i ett mycket större perspektiv. Som jag sade så är ett spörsmål ofta ett första steg mot ett misstroende, och ett misstroende syftar ju inte bara till att avsätta den regering som vi har utan även att tillsätta en ny.

Här vill jag vara tydlig. Väldigt tydlig. Väldigt,väldigt tydlig. Det rimliga är att regeringsbildaren då blir klimattalibanen Sjögren, ursäkta klimattalibanen vicetalman Sjögren. Vi kommer att få mer av så kallade gröna subventioner, vi kommer att få mera av det som jag kallar avlatshandel andra kallar det utsläppsrätter, pengar som går rakt in i ett av EU:s okända svarta hål.

Vi kommer att få mer av femårsplaner a la Sovjetunionen och detta kommer att riskera Ålands ekonomi men det kommer absolut inte att påverka klimatet. Vi har ju även kunnat läsa att klimattalibanerna i Finland föreslog att skogsägarna ska få betalt för att han står och tittar på när skogen växer. Nej, skattemedel ska nog gå till vård, skola och omsorg.

Fru talman! Det ena stödbenet blir rimligtvis den grupp som kallar sig socialdemokrater, men som i verkligheten är kamouflerade feminister.

Talmannen: Ledamot Toivonen! Vi behandlar ett spörsmål som berör skärgårdstrafiken. Håll er till ämnet!

Toivonen: Ja, jag håller mig till ämnet, till det stora ämnet som ni sade.

När jag för en tid sedan hade en åtgärdsmotion där jag ville att skatten för pensionärer med låga pensioner skulle sänkas då var stolarna tomma, liksom de är nu.

När löneskillnaderna mellan män och kvinnor diskuterades då stod man i talarstolen, men när jag sedan höll mitt anförande om att statistiken kanske inte var korrekt, då var det ointressant att lyssna på saken.

Fru talman! Den tredje i den tilltänkta skräcktrojkan är rimligen de skrattande herrarna på den bakre oppositionsbänken som av någon outgrundlig anledning kallar sig "Hållbart Initiativ". I vindkraftsdebatten har jag ännu inte hört så mycket om denna ”hållbarhet”. Man kan inte återvinna rotorbladen.

Talmannen: Skärgårdstrafiken, ledamot Toivonen! Det är det vi debatterar nu.

Toivonen: Spörsmål.

Mikroplaster debatteras i en bisats. När jag sade att fundamenten skulle väga 5 000 ton så var det desinformation.

Om jag säger så här, fru talman, av den här orsaken så kommer jag i en eventuell misstroendeomröstning att rösta för den sittande regeringen. Alternativet, som jag ser, skulle vara ett hot mot Ålands ekonomi. Det är ett hot mot Ålands framtid och Ålands demokrati. Det är också ett hot mot Ålands folk och Ålands miljö. Det är min ståndpunkt.

Däremot, ledamot Anders Eriksson, ni har ert namn därunder, men jag ser inte er som ett hot. Jag hoppas att vi kan ha ett samarbete också i fortsättningen. Tack för ordet, fru talman.

Talman! Jag stöder lite av det resonemang som ledamoten Toivonen för fram, det vill säga att lägger man ett spörsmål och man sedan är beredd att gå vidare med ett misstroende så måste man också ha ett alternativ att presentera. Det är ju ganska rimligt. Jag tror inte att så kommer att ske den här gången, utan jag ser det snarare som en missnöjesmarkering från oppositionens sida. Men det ska förstås inte jag besluta om.

Men däremot måste jag säga att jag är besviken på ledamoten Toivonen över det sätt som han tilltalar kollegorna här och vicetalmannen. Det passar inte i ett parlament! Vi kan tycka vad vi vill om varandra personligen, men vi måste respektera ämbetet och vicetalmannen kräver faktiskt större respekt än det sätt som ledamoten Toivonen uttalar.

Tack, fru talman! Det gläder mig att ni ser på samma sätt som jag. Det här är ett första steg mot ett misstroende osv. Jag tog debatten på det sättet.

Det ni inte känner till är att vicetalman Sjögren har sagt åt mig att jag får kalla henne för det som jag kallade henne. Mitt vittne är ordinarie talman.

Talman! Det är tämligen oviktigt vad som resoneras och vad man tycker om varandra utanför salen, men det här är ett parlament. Den som lyssnar på den här debatten måste nog förundra sig över samtalstonen som vi har. Jag är själv inte Guds bästa barn alla dagar i veckan, det ska jag tillstå. Men vi måste försöka ha respekt för varandra och speciellt för talmanstrion. Det är i alla fall det högsta organen som vi har här på Åland. Talmannen står över lantrådet.

Tack, fru talman! Ja, det finns många som blir tilltalade med den ena och den andra titeln här. Som sagt var, hon har själv sagt att jag får kalla henne för det.

Talman! En desperat jakt på tidningsrubriker, det är vad man kan kalla ledamot Toivonens anförande.

Tack, fru talman! Jag försökte förklara att jag ville vara väldigt tydlig med hur jag ser på de frågorna i ett större perspektiv. Det här är ett spörsmål som siktar på att bli ett misstroende.

Jag tänkte stå över, men i och med att kollegan Toivonen vände sig direkt till mig i slutet av sitt anförande och ville ha samarbete så måste jag säga ett par saker. Jag tyckte att det var ett sakligt och bra resonemang om varför man inte skrev på spörsmålet. Jag försökte på samma sakliga sätt berätta varför vi skrev på spörsmålet däremot.

Men jag tar också absolut avstånd från vad man kallade sittande vicetalman, som inte ens kan försvara sig i debatten, det var miljötaliban och vad det nu var för någonting och femårsplaner a la Sovjet. Det hör inte hemma här. Jag samarbetar gärna men jag samarbetar inte om vi ska ha det på den låga nivån.

Tack, fru talman! Det jag ville visa är att jag ser er inte i samma grupp som resten av oppositionen.

Talman! Jag tänkte egentligen heller slösa någons tid på att bemöta sådant. Men det öppnar upp dörren till en viktig fråga. Det är att det finns två saker som är ett hot mot demokratin idag. Det ena är en polarisering, att man utmålar sina politiska motståndare som farliga hot. Det andra är desinformation, för då kan man inte på ett vettigt sätt bemöta argumenten utan man spinner på rädsla och konflikt. Jag kommer alltid att ta möjligheten, så länge jag sitter i det här parlamentet, att ta ställning för demokratin och påtala när polarisering sker och när desinformation sker. Och innan Toivonen eldar upp sig och undrar vad i hans anförande som var desinformation så vill jag faktiskt hänvisa till tidigare debatt idag när Toivonen tog upp de här korna i Danmark som sägs ha dött av vindkraft, vilket ju inte stämmer.

Tack, fru talman! Nu kommer vi in på olika saker. Men demokratin är viktig och jag hoppas att ni också tycker att demokratin är viktigare än att uppnå klimatmål till exempel.

Sen andra saker som jag har tagit upp i andra debatter ska vi inte ta upp nu.

Demokratin är jätteviktig. Vi är inte vaccinerade från det som sker i vår omvärld här på Åland heller. Vi behöver bli medvetna om desinformations skadliga verkningar och polariseringens förödande verkningar för demokratin.

I övrigt tar vi naturligtvis också fullt avstånd från sådant löjligt namnkallade som ledamoten tog sig friheter till.

Replikväxlingen var därmed avslutad.

För att detta ska komma till protokollet så får jag väl säga att jag får väl ta det som en komplimang att ledamot Toivonen kallar vicetalmannen för klimattaliban.

Tack, fru talman! Vi återgår till ämnet. Det som ligger till grund för det här meddelandet som landskapsregeringen har släppt "Vägen mot en fossilfri skärgårdstrafik" så är underlaget "Omställningsplan för en grönare fartygsflotta i skärgårdstrafiken i Ålands skärgård" av Green city Ferries Ab. Det underlaget är gediget. Det är ett bra underlag och något att bygga på. Det har man däremot inte riktigt lyckats med den här gången. Jag återkommer till det.

Ett citat ur underlaget: ”Det är viktigt att landskapsregeringen tydligt kommunicerar de behov som kommer att uppstå från skärgårdstrafiken så att elbolagen kan planera utbyggnaden av elnätet i enlighet med detta i god tid. När det kommer till investeringar i elnätet för dessa ändamål bör det utredas i detalj hur eventuella investeringsstöd, effektavgifter och användningsområden kan definieras.”

Ett ledord här, fru talman är tydlighet. Det är ganska mycket i meddelandet som är otydligt. Speciellt när man har hört debatten, när man har hört lantrådets inlägg och när man har hört infrastrukturminister Wikströms inlägg så finns det mycket otydligheter. Det har blivit mer otydligt ju längre det går om regeringens Thörnroos avsikter.
Det är tydligt att man inte är överens. Det har vi nog kunna räkna ut med alla ändor redan allihop. Men jag tycker att det blir bara tydligare och man lyckas verkligen inte överhuvudtaget leverera en produkt som ska inbringa tydlighet och trygghet för medborgarna så att man vet vad som väntar och har något sorts underlag som den kommande landskapsregeringen kan börja bygga på.

För det första så undrar jag hur länge man tänkt att det här meddelandet ska gälla. Vilken tidsrymd handlar det om? Är det över flera mandatperioder eller är det någonting man tänkt sig att skulle sluta vid årsskiftet? Det är otydligt för det första.

Jag vet att man inte alltid ska dra upp tidningsartiklar, men jag kunde inte låta bli när infrastrukturminister Christian Wikström menade i förra onsdagens Ålandstidning att den stora frågan kommer att bli Hummelviks färjfäste på norra linjen. Den frågan är tillräckligt stor för att kunna bli en valfråga, sade infrastrukturminister Wikström. Frågan gäller huruvida det ska byggas eller inte ett nytt färjfäste i Hummelvik och hur den framtida norra trafiken i skärgården ska dras. Märkligt nog så är det inte ett ord om Hummelvik i detta meddelande. Hur kommer det sig då att det är en så stor fråga? Är det en stor fråga internt inom regeringen, att man strider så fruktansvärt om den här frågan så att man absolut inte kunde få med den i ett meddelande? Det är min teori och det börjar faktiskt likna mer och mer en verklighet.

Hummelviks hamn är i behov av en rejäl uppgradering om vi ska klara av att vara en del av norra skärgårdstrafikens framtida nät, speciellt om vi pratar om en framtida eldrift som jag uppfattar att majoriteten i landskapsregeringen har gått in för att ska vara det huvudsakliga att satsa på. Man kommer att behöva göra en rejäl förstärkning av elnätet till Hummelvik från närmaste transistor som är i Finby, upp till 3,7 megawatt från nuvarande 0,7. Det här är bara ett exempel på att det behöver göras någonting rejält i Hummelvik för att vi ska kunna ha Hummelvik som en del av framtidens skärgårdshamnar.

Samma standardisering, som nämns i meddelandet, det står ju om flera exempel på andra hamnar på norra linjen som är under uppbyggnad och planering och som man nämner. Men återigen, det står inte ett ord om Hummelviks hamn. Det här väcker lite farhågor. Lägger man ihop ett och två här så börjar man ana lite ugglor i mossen. Det börjar se ut som ett dolt vägval för regeringen Thörnroos, att man i meddelandet har exkluderat Hummelvik från framtidens skärgårdstrafiken. Är det detta som man har gjort, då vill jag att man är tydlig med det. Om det är det man inte har gjort, så har man haft all chans att också vara tydlig med den saken.

Jag personligen hoppa verkligen inte att så är fallet och med mig många norra ålänningar hoppas att så inte är fallet. Hummelviks hamn har haft en viktig roll på Åland ändå sedan 80-talet när den byggdes. Genomfartstrafiken från Hummelvik är viktig för hela norra Åland, inte minst för Godby. Vi vet vad effekten skulle vara om det är så att den hamnen skulle läggas ner i dagens läge. Vårdö och västra Sund skulle bli något av en infrastrukturell blindtarm. Det här är sådana samhällseffekter som man behöver räkna med också, att skärgården faktiskt inte tar slut i ändhamnarna. Skärgården fortsätter. Områden och samhällen och det som händer i skärgården fortsätter in på den åländska landsbygden.

Så min fråga till lantrådet är: Inkluderas Hummelvik i norra Ålands utveckling? Och i så fall, varför står det ingenting om det i meddelandet?

Tydlighet som i underlaget som Green City Ferries Ab har gjort så ger trygghet åt oss alla medborgare som berörs i skärgården men också den närliggande landsbygden. De berörs också av hur linjerna dras. Det här är något som ofta glöms bort. Det här är en fråga som jag verkligen vill ha svar på.

Sen lite om Prästösundsbron. Det är något som jag och lantrådet har pratat om flera gånger tidigare. Problemet i den här regeringen med Prästösundsbron är att återigen så hänger den i slutet på ett stycke som en såsfläck på slipsen utan någon tydlig detaljering. Det är som en liten påminnelse om att vi har det bakom örat, lantrådet har det med sig. Det är en valfråga återigen. Om lantrådet och Centern i det här fallet faktiskt menar allvar med att bygga en bro över Prästösund, varför har man då inte gett ett större utrymme för det i skrivningar i budgetar och i detta meddelande? Det står precis på samma sätt. I slutet på stycket står det: "I planeringen finns även en bro över Prästösund." Detta anser jag att börjar bli ganska ohederligt. Man har gått in för det här, man har pratat om det. Folk hoppas, folk tänker och planerar att i framtiden kanske det blir en bro över Prästösund. Men det kommer aldrig till någonting. Det här börjar bli ett ganska surt valfläsk.

Finans- och näringsutskottet med regeringspartier i majoritet har skrotat dessa skrivningar förut bara för att de är så otydliga. De finns med där och hänger efter. Det finns ingen skrivning, inga tydliga planer för hur man ska gå vidare konkret och vilka samhällsvinster som de här regeringen har räknat att bron ska ge och vilken roll den ska spela i det framtida trafiknätet. De här sakerna får aldrig svar från den här regeringen.

Nu påtar man in en vag åtta ords mening som närmast signalerar att bron finns med bakom ett öra. Det är ganska vagt jämfört med den reklam som Centern hade under valet när man hade en gigantisk vepa på väggen vid Töftö färjfäste. Där proklamerade man att det minsann ska bli bro över Prästösund i fall Centern skulle få makten. "Vill du också ha bo här?" Eller något liknande stod det. Jag har faktiskt börjat förtränga den där vepan snart.

Dessa frågeställningar lägger jag fram här nu. Jag riktar dem till Centern, för det är Center som har ett verkligt mandat i skärgården och ett verkligt mandat på landsbygden i anslutning till skärgården. Det är där som man har tagit makten i kommunerna och där håller man makten sedan gammalt i vissa kommuner.

De övriga partierna anser jag att är absolut för vaga i sina åsikter kring skärgården. De har lagt fram väldigt och breda åsikter. Jag kan nämna obundna som hade en stor tunnelvepa. Kanske den är kvar ännu? Och nu går man emot tunneln.

Jag tycker att Obunden Samlings skärgårdstrafik är lite som ett slagträ för att slå bollen i rätt vindriktning när det passar dem själva.

Moderaterna vet jag helt ärligt inte vad de tycker om skärgården, förutom det som man har framfört under förra mandatperioden, under förra regeringen. Den förra trafikminister Nordberg har stått och pratat sig varm om den förra regeringens politik i skärgården. Vad står man för nu? Ändå sitter Moderaterna här i den här regeringskonstellationen och pratar om de här frågorna, men man har ingen tydlig linje och man har ingenting att framföra.

Så tydligt är, i och med detta meddelande och den tunna luntan, att den här regeringen har ingen gemensam linje inom sin majoritet för skärgården.

Gick det som ni tänkte er, Centern och lantrådet Thörnroos? Har det här gått hem på partifältet? Känns det som att det här motsvarar den tanken ni hade när ni skapade en regering i någon sorts missnöjeskonstellationen i början kring den förra regeringens skärgårdstrafik och övriga landsbygdsfrågor? Är det detta som motsvarar det som ni har tänkt er? Jag har svårt att tro det.

Jag är övertygad faktiskt, efter att ha hört förra mandatperiodens diskussioner kring skärgårdstrafiken och den här mandatperiodens diskussion kring skärgårdstrafiken, att det är dags att lyfta bort upphandlingen av skärgårdstrafiken från det politiska styret. Det är flera som har sagt det tidigare här. Det var någon som nämnde en armslängd. Det börjar bli ganska bra, kanske ett ben till och med. Man skulle ge ett politiskt uppdrag och sedan låter man ett Trafikverk eller liknande handla och göra de här upphandlingarna och detaljerna.

Det här funkar inte. Den politiska landskapsregeringen är ingen bra redare och den har inte varit det på mycket, mycket länge. Tack!

Tack, fru talman! Jag tror att när den här landskapsregeringen kom till makten så hade man just genomfört ett stort inspektionsprogram av hamnarna. I regeringsprogrammet står det om två färjor, det står om en bro och alla de här sakerna står där. Det som man inte kände till då var färjfästenas skick i skärgården. Jag tror att det blev ett uppvaknande för oss allihop. Så här ser det ut. Vi har armeringsproduktion som vi måste rätta till. Samtidigt så vet vi att vi har begränsade resurser i landskapet. Hur prioriterar man dem då? Då kommer man till ett svårt beslut. Vi vet allihop att det inte är särskilt attraktivt politiskt och det är väldigt lätt att hacka på det här. Det är bara betongklumpar i vattnet ändå. Var är färjorna? Kanske inte ledamoten själv säger så, men generellt sett. Men det var verkligheten och så är verkligheten fortfarande.

Jag minns inte att jag på något sätt kritiserat att man uppdaterar färjfästena. Jag tycker tvärtom, att det är viktigt att man gör det.

Den här standardiseringen som det pratas om, det tycker jag att flera pratar om inklusive vi. Vi pratar om att man behöver standardisera färjfästen och göra en standard så att vi vet att vi kan säkra skärgårdstrafiken så gott det går.

Men när man utelämnar den största och, enligt ministern själv, den viktigaste frågan i detta meddelande, då börjar man liksom lite grann ana en död hund begraven. Det är flera som har reagerat på det här. De här frågeställningar måste ju besvaras. Är det här ett dolt ställningstagande som landskapsregeringen gör med lantrådet Veronica Thörnroos i spetsen, men som man inte vågar uttala?

Tack, fru talman! Som jag har sagt tidigare så anledning till att de andra färjfästena finns med i det här är för att de finns med i budgeten. Vi arbetar med dem just nu. Det som tas upp i nästa budget det är de färjfästen som man projekterar så och de färjfästen man planerar att investera i. Det är det som är orsaken.

Då fick jag alltså svar på frågan som jag ställde i början av mitt anförande. Det här meddelandet gäller alltså till december 2023 och inte längre än så. Det handlar om den här landskapsregeringens politik som tar slut efter valet. Det är alltså ingen typ av långsiktig tanke kring vad man vill göra i framtiden. Det står om eldrift, det står om framtidsutsikter, men i slutändan så tar det här arbetet slut när den här landskapsregeringen stiger av. Det är tydligt.

Tack, talman! Jag minns att ledamoten Påvals tillsammans med ledamoten Holmström gick till media i början av mandatperioden och grät ut över vilken tråkig stämning det var här i salen. Jag brukar tänka på det när de här två ledamöterna sitter och gapar fast de inte har taltur. Hur det kommer sig att det bara är regeringsblocket som klarar av att vara tysta när de inte har taltur? Finns det ingen impulskontroll när man sitter i opposition? Ledamoten satt i alla fall och gapade om den här vepan och tunneln.

Nu vill jag påminna alla som tjatar om den här vepan och tunneln om att på den tiden var upplägget ett helt annat. Då var det ett konsortium med privata företag som skulle bygga en tunnel och landskapet skulle betala en hyra som var billigare än dagens landskapstrafik.

Tack, fru talman! Det är bra att vi har en som håller koll på oss här i salen i form av Stellan Egeland, som ju för övrigt uppträder mycket förträffligt i den här salen, må jag säga.

Ja, det blir lite dubbelt ändå om man svänger så här på en mandatperiod kring en så viktig fråga som man ändå lade fram. Man anser också att man vann ett val på den frågan. Sedan hur detaljerna låg till, det kan inte riktigt obundna förmedla kan jag tycka. Däremot så har man förmedlat ett ganska stort - ja, vad ska jag kalla det för - förakt gentemot skärgårdens utveckling. Gruppledaren Måtar har pratat ganska mycket kring att skärgården ändå kommer att läggas ner och att urbaniseringen är oundviklig. Vi kommer att behöva lägga ner skärgården ändå och vi ska inte satsa pengar på den. Och då tar lantrådet Thörnroos och sätter en av era som trafikminister. Själva upplägget är lite märkligt, kan jag tycka.

Tack, talman! Jag har svårt att se vad som skulle vara dubbelt i det här. Upplägget var, som sagt, att de privata skulle ta risken och landskapet skulle betala mindre än vad man gör idag. Vem kan säga nej till det? Kommer det privata idag och säger samma sak och gör det, så är jag den första att skriva under på det. Visst, borra den där tunneln! Vem vill inte spara pengar och vem vill inte ha en tunnel om det dessutom är billigare?

Sedan att vi skulle ha någon form av förakt för skärgården, det stämmer ju absolut inte. Vi anser att det kanske är en bra lösning med begagnat tonnage och att vi kanske inte ska planera 20 år fram i tiden för vi vet ju inte vad som händer om 20 år. Etanolbilar var jättehäftigt för tio år sedan, men vem vill ha etanolbil idag? Den tekniken är väck. Det kan ju vara precis samma sak med elfärjor, de kanske är helt väck om tio år.

Så kanske det är, ledamoten Egeland. Våra omkringliggande områden, som är grannar till oss, de verkar märkligt nog kunna planera 20 år framåt, för de satsar ju på elfärjor. De satsade ju till och med på en färja som ni i den här regeringen lyckades slarva bort. Den färjan går ju på finska sidan nu.

Green City Ferries är ju tydliga i sitt underlag här, man ska kommunicera de behov i tid som man behöver. Men det gör man inte, för man anser att man inte kan sia i framtiden. Vad är det här för upplägg? Vi vet inte vad vi ska göra i morgon så vi ids inte göra någonting alls. Det låter ju verkligen konservativt, men visserligen, det står Egeland för så det låter som följd i färg.

Tack, talman! Jag ställer den här frågan som jag har ställt till tidigare liberala företrädare. Har ni någon form av begränsning? Kan ni tänka er att diskutera vad det får kosta, alla era önskemål som ni vill ha? Finns det något tak för er? Eller är det som jag sade här tidigare att himlen är bara ett filter, att ni fortsätter ut i universum med kostnaderna?

Ja, så vitt jag vet så står vi fortfarande här på marken både jag och ledamoten Måtar. Det finns absolut möjlighet att diskutera kostnadstak och det ska vi ju göra om vi ska ha ett kostnadstak för hela landskapet. Det tycker jag att vi behöver ha, precis som all annan trafik. Vi behöver veta och dels så försökte vi få reda på det också i och med att vi krävde att landskapsregeringen skulle ha ett meddelande med kostnadsberäkningar, där man visste vad den framtida trafiken kommer att kosta. Det här säger ju ingenting, det vet ju både jag och ledamoten Måtar. Ministern har uttalat tidigare att det här inte egentligen spelar så stor roll. Ett meddelande är bara paller, utan det är vad vi säger i en budget som spelar roll. Det är ju ni som sitter i majoritet som ska leverera och ska rösta igenom era budgetar.

Tack, talman! Nu är ju ni, lagtingsledamot Påvals, på det sättet ny här och ska inte belastas för så mycket gamla synder. Men i förra mandatperioden så var ni ju beredda att sätta ungefär 200 miljoner i investeringar i skärgården via färjor, trafiklösningar, broar och färjfästen. Är det den nivån vi kan förvänta oss? Jag talar ju med andra oroade väljare än bara mina egna.

Är det detta som vi kan vänta oss att se Måtar? Måtar antar alltså att den här regeringen kommer att falla och att nästa regering kommer att vara liberal. Det är tydligen det som Måtar antar i det här skedet. Det låter lite självdestruktivt kan jag tycka.

Det är nog ni som sitter vid makten, det är ni som är i majoritet. Ni kunde ha lagt fram det här, ni kunde ha lagt fram det för två år sedan, men ni har inte lyckats för ni är ju inte överens. Det är ganska tydligt.

Det finns absolut kostnadstak som man behöver komma fram till. Det finns det, jag är helt med på det. Ingenting får kosta för mycket i offentlig sektor. Det måste också vara hållbart ekonomiskt. Där är vi helt överens. Men att komma här och försöka skyffla över det här på oppositionen. Vi har frågat om det här i flera år, ledamoten Måtar. I flera år! Nu kom det fyra sidor. Jag vet inte om det är värt att tända majbrasan med heller.

Talman! Debatten är ganska yvig nu och jag är inte riktigt säker på vad jag ska försöka kommentera i det som ledamoten lyfte fram. Men jag vill säga att det finns ingen oenighet kring Hummelviks vara eller inte vara. Hummelvik har överhuvudtaget inte diskuterats i landskapsregeringen. Vi har inte heller diskuterat Långnäs. De färjfästen som har diskuterats och de som nämns här, det är ju de som har visat sig vara allra sämst i samband med inventeringen och därmed har man beslutat att här ska man gå in med åtgärder.

Sen är det sant att Hummelvik troligtvis kommer att bli än en diskussionsfråga senare inför budgeten 2024 om det är där som medlen ska upp men det kan jag inte svara på nu, för den informationen har vi ännu inte fått.

Tack, herr talman! Nog måste ändå lantrådet medge att det verkar lite märklig, att en så viktig stor fråga som den framhålls vara inte nämns i ett meddelande som ska hålla över flera mandatperioder. Ja, min teori är ju att ni är så fruktansvärt oense i den här frågan så därför har ni inte skrivit alls. Det är min teori. Sen vill jag bli motbevisad och veta och få höra varför man inte har nämnt det. Det är klart att det som inte står, det gäller inte heller sedan i framtiden. Det vet vi allihop. Det som inte står i text kan aldrig omsättas i praktiken, i alla fall inte i den här branschen som vi är i, jag och lantrådet. Det är en väldigt viktig fråga, det är en viktig linjedragning och det är viktigt ställningstagande som saknas i den här uppsatsen.

Talman! Jag kan vara den första att erkänna faktiskt, jag kanske till och med är den första att erkänna, att det här meddelandet som vi skickade inte alls motsvarar de ambitioner som vi hade inledningsvis när regeringen inledde sitt arbete. Sedan av förekommen anledning så blev ganska mycket framflyttat, men det är en annan historia som vi inte behöver ta upp här nu.

Det som också sedan ruskade om oss ganska rejält var ju Rysslands anfallskrig i Ukraina. Då kan man fråga vad har det med sjöfarten att göra? Jo, därför att då, om inte förr, så blir man medveten om fossila bränslen och den begränsade tillgången till dem och att man måste söka alternativa lösningar i betydligt snabbare takt än vad vi hade tänkt oss 2019. Därför är vi väldigt glada och tacksamma, speciellt för de förslag som energikommissionen har lyft fram, att det finns möjlighet till elektrifiering och att vi borde börja.

Går man tillbaka i landskapets budget två år tillbaka så ser man att vi redan förslog att man skulle elektrifiera en linfärja för att skaffa sig erfarenhet och kunskap. Men avdelningen har helt enkelt inte haft möjlighet och resurser att svara mot det önskemålet.

Tack, herr talman! Tack fru lantråd! Det hedrar lantrådet att säga det som lantrådet just sade.

Det hade varit jättefint att läsa det här också, det kanske kunde bli en femte sida, om man skulle ha skrivit just precis det som lantrådet sade, i all ärlighet. Men vad är det man har varit rädd för? Det är det som jag undrar, herr talman. Vad har man varit rädd för att ska hända om man skriver vilka ärliga intentioner man har haft? Vad är det som förhindrat arbetet? Allt detta skulle ha varit jättebra att få läsa. Det här har hänt förut i den här landskapsregeringen. Det kommer sedan i salen och från ministrar, det kommer det ena och det andra, förklaringar och detaljer. Absolut, det är jättebra. Men det hade varit otroligt fint att ha haft det på pränt också.

Herr talman! Jag har inget problem med att säga att det finns olika åsikter i regeringsblocket. Jag är själv är en förespråkare för en huvudlinje, Brändö-Långnäs eller via Föglö. Det är ingen hemlighet. Jag tycker att det skulle vara ärligt av ledamot Simon Påvals, istället för att ha den här höga svansföringen och tonläget mot regeringen, att börja med att reda upp er oenighet i eget parti. Tyvärr så känner jag till den oenigheten. Att stå här och skälla på andra, det går bra det, men börja på ditt eget gruppmöte och red upp! Där har du en uppgift initialt.

Tack, herr talman! Det som ledamot Strand inte vet är att det nog har retts upp. Ledamoten Strand har inte varit med på våra gruppmöten, det kan jag säga. Det är inte bara vårt parti som har rett upp. Kanske Moderaterna också behöver reda upp vad de tycker, för det har varit mycket, mycket otydligt vad Moderaterna tycker i frågan om den framtida skärgårdstrafiken. Det enda vi har hört här uppe och nere i bänken har varit ledamoten Norberg som har berättat hur bra den förra regeringens skärgårdspolitik var, men ingenting om vad man anser om framtiden. Vi behöver se oss i spegeln och det inkluderar även ledamot Jörgen Strand.

Tvärtemot andra så vågar jag säga vad jag tycker. Jag vet att många i Moderaterna för den linjen att vi ska en huvudlinje från Brändö via Kumlinge och utveckla tvärgående till Föglö eller Långnäs. Det är ju liksom nyckeln för att vi ska kunna investera. Jag gillar inte Gripöprojektet, men jag har en gång i tiden varit med och sagt ja till en tunnel till Föglö, just med tanke på att utveckla en huvudlinje och mata från den sommartrafik och annan trafik som behövs. Så jag vågar vara tydlig. Jag pratar för många moderater i den här frågan. Jag säger inte att det är alla, så det hymlar jag inte med. Så är det.

Tack så mycket. Det är bra att Strand är tydlig. Som sagt, skärgårdstrafiken är väl en fråga som har splittrat många i alla tider. Det är klart. Detta visar återigen att var och en sitter och drar åt sitt håll. Kanske det är dags att vi börja fundera när det gäller hela strukturen kring skärgårdstrafiken på hur det ska skötas från landskapets håll. Jag avslutade mitt anförande med att säga att landskapsregeringen inte på länge har varit ett bra rederi. Kanske det är dags att ge ett politiskt uppdrag och låta upphandling och detaljering skötas av ett Trafikverk. Jag tror att det är en ganska bra slutledning som vi kan dra av det här.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Det var mycket som sades på kort tid här. Några saker som jag reagerade på var framförallt ditt resonemang kring Hummelvik och att det saknas i det här meddelandet. Det stämmer ju inte när det gäller eldriften. Den finns beskriven i meddelandet och det finns också i underlaget från Green City Ferries upptaget. Man har till och med tagit fram siffror på vilken nätförstärkning som behövs. Precis som du sade, 700 kilowatts anslutning finns det idag i Hummelvik och det finns en möjlighet till en utbyggnad fram till 3,7 megawatt. I meddelandet står att "alla alternativ förutsätter att elnätet är tillräckligt utbyggt för det eller har ett batteripack installerat i hamnarna som avlastning till elnätet." Det här finns med, alltså är det möjligt att också ha eldrift i Hummelvik.

Herr talman! Då får ledamoten Mansén upplysa mig om var man kan läsa ut Hummelvik här. Det handlar om eldriften och underlaget har jag läst och det är jättebra. Det står massor om alla hamnar och om alla möjligheter till utveckling. Men den här vägen nu, som ledamoten Mansén gick, jag vill höra det förtydligat en gång till. Var här kommer man fram till att man kommer att ha med Hummelvik i en framtida trafiklösning?

Tack, talman! Nu pratar vi detaljer verkligen. Under punkt 3, förnyelsebara bränslen och i stycke 2 finns det beskrivet. Sedan har du det i underlaget också på sidan 42. Där finns också beskrivet vad en nätförstärkning för Hummelvik betyder och det är fullt möjligt att bygga ut nätet till Hummelvik för att också ha eldrift i framtiden.

Men mycket av diskussionen handlar om nuläget. Men vi måste, som sagt, höja blicken och titta framåt och utveckla. Det är fullt möjligt. Men nätet är inte utbyggt överallt för elfärjdrift, men det är möjligt.

Tack, herr talman! Jag väljer att fokusera på ledamoten Mansén nu. Det har kommit väldigt olika bud från hela majoriteten, men det väljer jag att bortse ifrån. Det står alltså "för att man ska förkorta distanserna på linjerna" okej, och då menade alltså Mansén att där kan man utläsa att Hummelvik måste vara med för att man ska förkorta distansen exempelvis till Snäckö, att de långa linjerna inte längre kommer finnas med i framtidens elektrifierade skärgårdstrafik. Okej, det är ganska långsökt, men jag kan väl till viss del köpa det.

Jag tycker att tydlighet är viktigt, det tycker också Green City Ferries och det tror jag också att ledamoten Mansén också tycker. Man ska vara tydlig med vilka avsikter man har i framtiden. Det kunde man ha gjort bra mycket bättre i den här luntan.

Just det här resonemanget som Påvals och flera har om att man ska få bort de här ärendena från ministerns bord, man ska ha ett Trafikverk och man ska ha det så långt borta som möjligt så jag ser det som ett ganska allvarligt resonemang. Det är ett hot mot demokratin. Ta Ålandstrafiken till exempel, enligt mitt förmenande så har det varit för dålig politisk styrning. Har man inga möjligheter att styra politiskt och nu måste man förstå att det finns bra och dåliga politiker, det finns också bra och dåliga tjänstemän. Men tjänstemännen är väldigt svårt att göra någonting åt om de inte fungerar. Däremot är det ganska lätt vart fjärde år att göra någonting åt politiker som inte sköter sitt jobb, det har vi sett med tidigare trafikministrar. Jag hoppas att den dag som Påvals tänker blir trafikminister så det är inte så speciellt roligt att försöka driva politik om allt är överfört till tjänstemännen utan att man kan påverka.

Tack, herr talman! Jag vet inte om det är mycket roligare nu heller. Det är inte en jätte attraktiv post, efter de här två mandatperioderna, att bli styrd med käpp. Vissa gånger känner jag med minister Wikström, man får egentligen aldrig någonsin uppskattning för det man gör som infrastrukturminister på Åland och speciellt inte med skärgårdstrafiken. Det är därför som jag menade att vi behöver komma bort från den politiska styrningen, detaljer och upphandling. Det är den vägen. Den politiska styrningen ska finns kvar i beställningar, men inte i upphandlade detaljer för det är där som det brister sedan när var och en står och pratar om sina sidor. Jag själv är likadan. Här står jag och pratar om Hummelvik för det är mitt intresseområde.

Men eftersom lantrådet och Centern har varit väldigt högljudda kring de här frågorna i valet, så vill jag veta: Finns det nu ett gäng väljare som sitter och känner sig lurade för att man har valt en viss typ av regeringskonstellation? Man tror att det kommer hända någonting som inte kommer att hända.

Det skulle jag också gärna veta, men det var inte det som min replik handlade om. Men ett gott råd, är det så att ledamoten Påvals vill ha uppskattning då har han absolut hamnat i fel bransch, för det kan man inte räkna med här.

Däremot så är det viktigt att man som politiker har möjlighet att styra verksamheten. Jag må vara hur gammalmodig som helst, men jag har hela tiden varit emot att man mer eller mindre inrättar så kallade självständiga myndigheter som man överhuvudtaget inte har någon möjlighet att få någon styrning och ordning på.

Så igen, det här är ett hot mot demokratin. Det kommer så många gånger från olika håll att allt ska bort ifrån ministerns bord och det ska till Trafikverk. Det är en väldigt uppgiven syn. Vill man jobba politiskt så ska man tro på att man har möjlighet att påverka och tro på att man kommer dit och kan reda upp själv. Lycka till!

Tack, herr talman! Med all respekt så undrar jag egentligen vad ledamot Eriksson har varit sista åren? Det har ju inte funkat som det funkar nu heller. Det funkar inte överhuvudtaget. Det vet vi. Det står stilla. Nu börjar vårt egna tonnage att rasa ihop och det finns inga lösningar. Det finns inga riktlinjer. Det här var ju verkligen inte ett steg framåt, tyvärr. Det här visar ju bara hur fruktansvärt oeniga den här majoriteten är.

Men just när det handlar om det som replikskifte började med, att det är ett demokratiskt hot att vi ska släppa den politiska styrningen om hela skärgårdstrafiken så är jag inte riktigt beredd att hålla med om det. Vi behöver ju nog reda ut hur det ska göras och vad som ska finnas. Men det finns delar i skärgårdstrafiken som jag alla gånger tror att skulle på att inte vara politiskt styrda. Jag tror att det är många som håller med om den saken. Det funkar ganska bra på andra ställen runt om oss.

Talman! I ett tidigare replikskifte uppmanade vicetalman Sjögren att vi lagtingsledamöter skulle se oss själva i spegeln. Jag följde uppmaningen. Efter snart fyra år i lagtinget så ser jag att jag behåller mitt fokus. Jag ser fortfarande teknik, energi och nytänkande. Så tack för den påminnelsen.

Omställningsplanen lägger särskild vikt vid tre problemområden;
1. Kapaciteten i elnätet. Räcker elnätet till i hamnarna till för att införa eldrivna fartyg?
2. Hur skall trafiken utformas för att underlätta för en levande skärgård?
3. Ska landskapet investera i nytt tonnage eller är det andra aktörer som skall äga och driva fartygen?

Jag tycker det så långt känns som ett bra upplägg. Det är relevanta frågeställningar att söka svar på. Men däremot stör det mig att det redan i den inledande bakgrundstexten i omställningsplanen står följande: ”skall ej omfatta infrastruktur i form av vägar, broar och tunnlar”.

Att inte ha med fasta förbindelser såsom vägar, broar och tunnlar så drar tyvärr ner möjligheterna att med nämnda utredning - en gång för alla – sätt fart, räta ut frågetecknen och hitta en större konsensus efter åratal med spenderade utredningar och debatter. Jag har efter lång väntan på omställningsplanen faktiskt förväntat mig en helhetsutredning som tar med möjligheterna med fasta förbindelser.

Jag säger inte att fasta förbindelser alltid är det enda rätta – Nej! Det jag säger är att för att komma vidare så behövs ett övergripande underlag som seriöst granskat alternativen med fasta förbindelser och som beaktat tidigare relevanta utredningar. Ni minns säkert ledamot Juslins höga pappersbunt med tidigare utredningar. Låt oss ta ner den högen med utredningar till en övergripande gemensam politisk linjetagning istället.

Talman! Både norra linjen och södra linjen blir i dagsläget en lite mer komplicerad teknisk utmaning när det gäller att införa eldrivna färjor. Ta t ex södra linjen och våga tänk ett alternativ med en fast förbindelse till Föglö. Med kortare rutter som utgår från östra Föglö så ökar möjligheten att införa eldrivna skärgårdsfärjor väsentligt, och det som en följd av kortare rutter. Jag tycker det vore hög tid att vädra ut den gamla diesellukten som fanns i de tidigare kortruttsplanerna och istället uppdatera planen med ett modernare kortruttssystem baserad på el och t ex metanol som drivmedel.

Går det inte att komma till konsensus kring ett beslut om kortrutt från östra Föglö så finns det intressanta alternativet att behålla södra och norra linjen och då istället övergå till alternativa bränslen som t ex metanol på dessa längre färjelinjer.

En utveckling och omställning måste ske. Men allt kommer inte att ske i ett slag. Omställningen kommer att ske stegvis i takt med att hållbara drivmedelsalternativ uppnår en tillräcklig marknadsmognad.

Vad behöver framöver ske internt på landskapsregeringen? Jo, mycket handlar faktiskt om att undvika att det uppstår ett kompetensgap som bromsar utvecklingen. Teknikutvecklingen medför nya utmaningar och krav på personalen inom den egna organisationen. Vi behöver ha personalen med i processen. Det är naturligt att det finns risk för skillnad mellan befintlig kompetens och önskad kompetens när det gäller att äga och underhålla en fartygsflotta som genomgår en omfattande teknikomställning. Därför behövs det kompetenshöjande insatser som säkrar upp att vi kan säkra resan mot en modernare och driftsäkrare skärgårdstrafik.

Talman! Batteritekniken och kapaciteten för elanslutningar berörs rätt grundligt i utredningen. Jag kommer inte här och nu att gå in och bena i detaljerna i de olika batteriteknikerna. Jag väljer att konstatera att bra och viktig information finns i utredningen. Den visar att de tillbudstående alternativen är flera och att de i varierande grad är mogna för marknaden.

Energikommissionen rekommenderar landskapsregeringen att i planeringen av den framtida skärgårds- och fartygstrafiken först och främst satsa på eldrift som drivmedel för framdrift av fartyg på linjer som trafikeras av vajerfärjor och på de skärgårdstrafiklinjer med relativt korta trafikavstånd där de infrastrukturella frågorna inte är ett problem och där förutsättningarna för elektrifieringsprojekt är goda. Som exempel nämns linjen Kumlinge till Enklinge.

Bland energikommissionens medlemmar finns representanter finns god kunskap om det åländska elnätets kapacitet då samtliga tre åländska elnätsbolag är representerade, dvs Ålands Elandelslag, Mariehamns Energi och Kraftnät Åland. I energikommissionen står det klart för oss att - ”rent strategiskt vore det smartast och mest ändamålsenligt att satsa på el som drivmedel för de linjer som har goda förutsättningar eftersom drivmedlet och dess infrastruktur redan finns på plats.”

Jag avslutar med att understöda att ärendet behandlas i finans- och näringsutskottet. Jag tror vi behöver en bred förankring i de här frågorna. Tack, talman!

Talman! Ledamoten Mansén bredde upp en bred palett av åtgärder med elektrifiering, fasta förbindelser och mycket, mycket annat. Det är lätt att hålla med om det mesta. Men vad uppfattar ledamoten Mansén och Centern att är realistiskt? Man kan ju knappast säga att allt det här ska göras som första åtgärder. Eller menar Centern att man ska satsa på nya färjor, Prästösundsbron och tunneln samtidigt?

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Ledamot Mansén uttryckte sin åsikt i den här frågan. Jag nämnde nog rätt tydligt, hoppas jag, men jag kan säga det igen, att jag håller med energikommissionen. Jag sitter som ordförande där och jag satt med i diskussionerna. Jag insåg med den sakkunskap som fanns där, och som jag tog upp i anförande också, att det finns lågt hängande frukter i form av möjliga nätanslutning för de här linjerna Kumlinge-Enklinge och liknande linfärjor att genomföra först. På så vis bygger man upp en kompetens inom organisationen som man också gör med det här. Ta det i steg! Jag vill betona att vi behöver ta omställningen i steg, men vi behöver börja nu. Vi borde ha börjat egentligen.

Talman! Det tror jag att alla håller med om, men jag blir nästan lite inspirerad känner jag av ledamoten Måtars ständiga frågeställning. Han ska väl få ta den själv. Men vad anser ledamoten Mansén och Centern att är realistiskt? Det man säger nu är att alla ska få allt. Det ska bli elektrifiering, det ska bli tunnel och det ska bli Prästösundsbron. Centern kan ju inte mena att det här är realistiskt att göra till exempel inom nästa mandatperiod. Så vad är Centerns prioriteringar. Mansén är väl trots allt gruppledare så han borde kunna tala för Centern.

Ledamot Mansén är vice gruppledare för Centern. Jag håller också ett eget anförande nu men jag tror också att jag finner stöd i Centergruppen för rätt mycket av mina åsikter.

Jag försökte faktiskt beskriva hur man kan ta det här stegvis framåt och börja med just elektrifieringen av linfärjor som ett steg framåt.

Sedan nämnde jag också att det är viktigt hitta en konsensus, kommer man inte framåt med det ena så måste vi hitta en annan väg. Vi måste hitta någon sorts gemensam linje. Vi kan inte stampa på stället hur länge som helst.

Rent ekonomiskt, vilket det kommer många frågor kring, så redan idag på vissa linjer så är det väldigt bra ekonomi att övergå till eldrift framom att fortsätta med olja, för det är ingen bra ekonomi.

Tack, herr talman! Tack till ledamoten Mansén. Jag tycker att det är synd att ledamoten Manséns tankar och förslag inte har fått större kraft i den här politiken som har förts de här åren, för då kanske vi hade kunnat ta åtminstone något steg.

Jag såg inte kortrutten som ett dieseldoftande projekt utan tvärtom, jag trodde att korta färjpass var det som möjliggjorde elektrifiering. Det är väl de långa färjpassen som fortfarande är de mest utmanande, till exempel att köra från fasta Åland till Kökar eller från Hummelvik till Torsholma. Elektrifieringen borde väl rimligen börja på de kortare färjpassen till exempel Åva-Osnäs eller fast till Föglö så att man prövar tekniken (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det är bra att ledamot Gunell frågar när ledamot Gunell inte riktigt förstod vad jag sade. Då kan jag förtydliga.

Det jag menade med kortrutten var att kortrutten, som jag har förstått att ni har planerat i tidigare mandatperioder, så bygger ju på diesel rätt långt, gamla färjor och gammal teknik. Jag menar att om man nu dammar av tankarna - vi behöver inte göra om alla utredningar - kring kortrutten, men tänk kortrutten med ny teknologi, så blir det intressant. Där är vi inne på samma linje ledamot Gunell och jag när det gäller att utnyttja eldrift där det är möjligt. Då blir kortrutten en möjliggörare för att införa mer eldrift i skärgårdstrafiken.

Det är ju självklart så att man ska ta bästa möjliga teknik som har funnits. När Skarven t.ex. byggdes så fanns det inte en sådan mogen elteknik. Den har ju kommit efterhand. Det är klart att man måste göra det utifrån den mest moderna och mest effektiva beprövade teknik som är möjligt. Det är där vi ska starta. Men det här kräver ju ändå en infrastruktur av elektrifiering av de här hamnarna så att den här laddmöjligheten faktiskt finns på plats. Där borde man ju bestämma var vi börjar. Vilka färjor och färjpass kan först elektrifieras så att vi får igång det åtminstone?

Tack, talman! Så är det och därför lyfte jag just den här möjligheten att våga tänka kortrutt med ny teknologi. Det som var då är inte samma som nu. När det handlar om Föglö till exempel så har Föglö haft väldigt svagt elnät när det gäller möjligheten att införa eldrift på färjorna. Men vi vet ju från tidigare diskussioner och från media att till exempel Ålands Elandelslag planerar för en ny station, tillsammans med Kraftnät Åland, att bygga på Föglö. I samband med skulle man vara på tårna lite och säga att landskapsregeringen planerar för eldrift, då kan man också dimensionera en sådan anläggning som gör att vi kan ha kortruttssystem möjligt t.ex. på östra Föglö.

Tack, talman! Tack energikommissionens ordförande Mansén för ett mycket bra anförande med många klokheter i. Vi är helt eniga till den delen när det kommer till eldriften just för vajerfärjorna och för vissa linjer. Jag hade uppskattat om man skulle ha tagit den informationen från energikommissionen och från den här andra rapporten så att landskapsregeringen skulle ha haft modet att kunna säga att detta bedömer vi att är det första vi ska göra. För vi borde, precis som ledamoten Mansén själv sade, ha startat för länge sedan. Vi borde göra det nu, nu, nu och då är det ett steg man kan ta på vägen. Sedan får man ta ett större grepp och en större diskussion kring de längre linjerna och de bränslelösningar som det kräver.

Tack för det stödet. Jag ska också förtydliga och säga att när man säger att man borde starta för länge sedan så handlar det nog inte om elfärjor i det fallet för där har tekniken gått väldigt snabbt framåt. Jag tror att det på senare år, 5-10 år, har skett en sådan utveckling så att idag känns det väldigt moget på marknaden. Tidigare var det mycket frågetecken kring det. Det kanske inte är bra att vara den första musen på råttfällan så att säga, utan att faktiskt lära sig lite under resans gång. Nu finns den här typen av teknik i Åbolands skärgård etc. så det är ju ganska märkligt om vi inte skulle göra det här. Men jag uppfattar också landskapsregeringens ambition att man fortsätter på den här linjen. Meddelandet andas ju också möjligheter för eldrift.

Det är just mera tydlighet kring det där som vi hade önskat i meddelandet. Som jag var inne på i en dialog med vicelantrådet också så finns det också vissa frågor som man måste ställa när man elektrifierar linfärjorna och som också nämns i rapporterna här. Ska det finnas en hjälpmotor i händelse av is och så vidare? Om det hade stått här att landskapsregeringen bedömer att nästa papper som vi behöver ta fram är att vi måste tänka till lite kring den delen av elektrifieringen, så då hade det redan inneburit ett steg på vägen.

Det gläder mig att se ledamoten Mansén kämpa vidare i regeringsblocket och förhoppningsvis får ull på de här lägst hängande frukterna i alla fall.

Tack, talman! Jag fokuserar framåt faktiskt. Allt kan inte komma i ett meddelande. Det är viktigt att vi har en konsensus, så många som möjligt, i den här salen kring de här frågorna så kan vi nog komma framåt.

Bara som exempel, du nämnde eldrift och isgående etc. så den teknologin har gått otroligt mycket framåt, det finns lösningar även för det. Egentligen så ser jag bara möjligheter. Jag tror att det är där vi ska börja för att bygga upp kompetensen inom den egna organisationen och också kanske bland politikerna.

Talman! Håller inte ledamot Mansén med om det skulle vara bättre om det var en totalentreprenad på de olika linjerna? Att den som driver linjen också äger fartyget.

Tack, talman! Tack ledamot Häggblom. Jag tycker att det skulle vara intressant med totalentreprenad. Men det friskriver nog inte ändå att vi behöver ha en egen kompetens inom förvaltningen när det gäller dessa frågor. Man måste ha en bra beställarkompetens, för i en sådan här teknikövergång så ställs det nog ganska stora krav. Men jag tycker att det är en intressant tanke definitivt.

Jag uppfattar att det blir mer ansvarsfullt, driftssäkrare och säkrare hela vägen om den som sköter linjen också äger det han handhar.

Tack, talman! Så är det väl, det som man äger så är man försiktig med. Det är väl en naturlig sak. Men som sagt, jag tror att det är värt att titta på. Jag ser det också som intressant. Jag nöjer mig med det.

Talman! Jag får be om ursäkt för att jag begär replik på en partikamrat, det har jag haft som målsättning att inte göra. Men jag sade här förut när jag var ut på kaffe att man kan ju alltid hoppas på att det kommer något nytt under solen. Det har varit mest gammalt skåpmat som bara snurrar runt här hela dagen. Så jag måste tacka ledamot Mansén för det här framåtsyftande anförande och faktiskt med lite substans i som man kan ha lite glädje av. Jag tycker att var intressant att höra lite om verkligheten bakom och just det här framåtsyftande i synnerhet. Tack så mycket!

Jag tackar för de orden!

Man ska ju säga sin åsikt om de olika linjerna här. Jag måste väl också säga vad jag alltid har tyckt. Norra linjen ska alltid, enligt min mening, gå från Hummelvik eller Vårdö. Södra linjen har jag alltid tyckt att borde gå från Föglö och korta ner sträckorna. Det tangerar det som ledamot Mansén sade här. Om man ska lägga ner någonting så för mig så är det väl Långnäs som ska läggas ner.

Tack, talman! Jag tror inte vi behöver fundera så mycket på nedläggning på grund av en teknikomställning. Det finns också övergång till andra bränslen än el. Framförallt nu diskussionen om havsbaserad vindkraft ger ju möjligheter för andra bränslen såsom vätgas osv. ammoniak, metanol och framförallt metanol är väldigt introducerad och långt gått. Teknikutveckling har skett där. Jag tror nog att vi med tillförsikt kan se på att ha hamnarna kvar och bygga upp energisystem kring ny teknologi.

Tack, talman! Ja, ledamot Mansén, jag tänkte att ni skulle få den frågan som har ställts till väldigt många andra här. Har ni funderat på vad en rimlig årskostnad är för det här trafikupplägget som ni önskar? Har ni räknat på det? Ni har ju satt er in mycket i detaljerna. Har ni funderat på rimligheten i den kostnaden i förhållande till det behov som finns?

Jo, jag har faktiskt funderat på det. Mitt svar är att man måste se det här över tid. Som det är nu med de energipriser vi har och klimathotet så är oljedrivna fartyg inte någon framtid helt klart. Det blir bara dyrare och dyrare att driva dem. Så den ekvationen blir ganska svår, om du är ute efter en summa. Det är intressant också samtidigt att tänka, vad kostar det om vi inte gör det här? Det är en intressant fråga och den är väldigt komplex. Men om du tänker på eldrift, linfärjor etcetera, så finns det ganska bra i materialet och där kan de se att redan nu kan det vara mycket intressant.

Tack, talman! Som sagt så rörde sig min fråga om euro och cent och i förhållande till vad det kostar idag. Idag kostar skärgårdstrafiken ungefär 20 miljoner euro per år. Vad är ni bekväma med? Jag antar att vi ska upp från 20 miljoner euro. Har ni funderat alls på kostnadsutvecklingen?

Tack, talman! Jag har faktiskt inte funderat i de banorna nu i det här första skedet att man skulle komma upp i 20 eller 40 miljoner osv. Linfärjor och konvertering till eldrift, eventuellt nya färjor, och framförallt konverteringen till eldrift är rätt långt möjlig, att man börjar där och bygger upp kompetensen för att sen veta i vilken takt vi ska göra den här omställningen.

Så den här elefanten så måste ätas i bitar, som det brukar heta. Men här finns det faktiskt fog för att redan nu påbörja det här som inte gör att vi höjer kostnaden för landskapet i det första steget.

Tack, herr talman! Jag ska inte tala om kostnader nu, jag gör det tillräckligt ändå.

Ledamoten talade om att konvertera linfärjor till eldrift. Med undantag kanske för Töftölinjen så de linfärjorna som finns så täcker redan ett behov idag. Hållbarhet är ju mer än bara miljö och klimat. Vi vet att vi har begränsade resurser. Så här resonerar jag i alla fall. Då måste vi också titta på var de största behoven finns i samhället. Det är inte på linfärjesidan, utan det är på den frigåendesidan.

Tack ministern Wikström! Ja, du svarade ju på frågan egentligen. Töftöfärjan nämnde du som fullt möjlig. Men vad jag är ute efter så är att få igång den här omställningen. För det handlar rätt långt om kompetensgap. Jag tror att vi ska fundera där först. Vet man vad man sysslar med så är det lätt sen att planera framåt, man skulle börja där. Övergången till t.ex. eldrift så känns verkligen som lågt hängande frukt, att lära sig på vägen och sen förhoppningsvis i takt med marknadsutvecklingen och teknikutvecklingen kunna ställa om successivt.

Tack, herr talman! Orsaken till att man inte konverterar Töftölinjen beror på att Töftölinjen redan idag i många fall är för liten för linjen. Det blir trafikstockningar där. Ska man titta på Töftölinjen och elektrifiering så då pratar man om en ny färja.

Jag kommer tillbaka till hybriddrift som ledamoten var inne på. Den som har varit nere i ett maskinrum - jag är ingen expert, men jag har varit ner och tittat - så att få flexibla färjor som man kan byta ut motorerna eller batterierna efter behov, det är ju det som jag tror att ledamoten också är inne på. Även om man inte har fullt utbyggt elnät i hamnar så kan man köra en viss del av färden på el och en viss del på diesel. Men om man jämför med det här elhybridkontraktet så där stod det att all drift, utom i extrema undantagsfall, ska vara på el och jag tror att det är ett misstag. Man behöver vara mer pragmatisk.

Jag tror i mångt och mycket att ministern och jag är inne på samma linje. Det betyder att det går att konvertera till eldrift på vissa linjer. Det vore intressant att påbörja det arbetet för att ta in kunskap och erfarenheter för framtiden när det gäller just eldrift.

Talman! Också jag vill beklaga den raljerande attityden och de okunniga påståendena som har fällts i den här debatten om just elektrifieringen. Jag tycker att det är fint att ledamot Mansén går ut på klarlägger flera saker i sitt anförande.

I bilagorna till den här spörsmålsdebatten som vi har finns en utredningsrapport och så finns också energikommissionen rapport om elektrifiering. Båda ger ju samma bild att det är möjligt. Man behöver hitta de linjer som är bäst lämpade för det och vi kan se till att också skärgårdstrafiken blir fossilfri inom överskådlig tid, år 2040, säger den här omställningsrapporten.

Men varför kommer inte de här tankarna med från bilagorna och från ledamoten Mansén i det här omställningsmeddelandet eller vad vi nu ska kalla det? Lantrådet talade om en tidsaspekt, att det inte har funnits jättemycket tid till förankring och så vidare. Tror ledamoten Mansén att det skulle ha tjänat på att landskapsregeringen får titta på det här och återkomma till lagtinget? (… taltiden slut).

Tack, talman! Vi måste nog vara så pass ärliga och säga att energikommissionens tankar och funderingar, som jag stöder fullt ut, finns ju med i meddelandet och de finns också med som en bilaga här. De tankegångarna finns helt klart med här. Mina tankegångar är ju också att det måste ske successivt att börja med någon sorts övergång till fossilfri framdrift i skärgårdstrafiken. Nog tycker jag att det finns med här, åtminstone i det första steget. Sedan hade jag hoppats på ett mera fylligt meddelande på fler punkter, men för att få en början så tycker jag faktiskt att det får godkänt.

Talman! Då är egentligen ledamoten Mansén enig med oppositionen att det hade varit bra med mer fylliga beskrivningar på hur man nu ska gå vidare med detta arbete.

Då vill jag ytterligare fråga ledamoten Mansén, hade det kanske tjänat på att man nu skickar tillbaka det här till landskapsregeringen? Då kan landskapsregeringen återkomma till lagtinget med fylligare beskrivningar för hur man kommer att gå vidare med vilka linjedragningar och också med vilka underlag som man gör det. Det var lantrådets beskrivning att tidsaspekten var en fråga. Så om det nu är en fråga, kan vi inte göra på det sättet? Så kan vi kanske sedan utskottsbehandla det, om det så kräver.

Tack, talman! Nej, jag tycker inte det är någon idé att skicka tillbaka det till regeringen i det här skedet och vid den här tidpunkten i mandatperioden faktiskt. Däremot tror jag att det skulle vara bra om det utskottsbehandlas. Då får också oppositionen vara med i den diskussionen. Jag tror vi behöver hitta en konsensus i de här frågorna för framtiden, som jag var inne på inledningsvis. Det här är ju frågor som omspänner många mandatperioder framåt, det är inte bara den här regeringens sak utan det är också hela lagtingets sak.

Talman! Jag funderade om jag skulle ha något nytt att komma med i denna debatt, och om jag kunde ha något uppbyggligt att komma med. Det har jag inte. Men här på slutet har jag gått och blivit lite arg, och det måste jag uttrycka.

Jag är besviken och lite bestört över att lantrådet Veronica Thörnroos inte en enda gång har gått upp i talarstolen och försvarat sin egenregering, sin politik och sitt meddelande. Jag kan inte påminna mig om att det någonsin hänt förut i en spörsmålsdebatt att lantrådet inte har gått upp och pratat, verkligen inte, varken under Camilla Gunells eller Katrin Sjögrens ledarskap eller för den delen Viveka Erikssons och Roger Nordlunds tid.

Att lantrådet har valt att sitta där nere i bänken och ta repliker mot sin egen minister, komma med gliringar mot sina egna regeringskumpaner och försöka distansera sig från sin egen regerings politik och beslut – det är inte värdigt vårt parlamentariska system

Det här är Veronica Thörnroos regering, hennes majoritet och hennes skärgårdspolitik. Det är lantrådets brist på ledarskap som försatt oss i denna situation. Vi fick inget svar på vårt spörsmål. Det var en mening! Vi fick ett meddelande som ärligt talat inte är värt pappret det är skrivet på, och debatten här har ytterligare stärkt bilden av en regering som är oenig i de mest fundamentala frågorna som rör skärgårdspolitiken och skärgårdstrafiken och som inte förmått prata ihop sig om någon som helst riktning i den här frågan. Och det trots att man började mandatperioden med kvalificerad majoritet, man kunde ha gjort precis vad som helst om man hade vetat vad man ville och genomfört det. Det är för ynkligt. Jag tänker faktiskt inte medverka till att legitimera det här meddelandet genom en utskottsbehandling där vi skulle sitta och göra det jobb som regeringen inte har klarat av att göra.

Vi har ett jämställdhetsmeddelande, en bilaga, som kommer med fakta och kunskap från ÅSUB. Vi har ett hållbarhetsmeddelande som ska behandlas och som innehåller massor med viktiga framtidsvisioner och fakta som vi inte har behandlat och att vi då skulle sätta oss i finans- och näringsutskottet och behandla eller lägga tid på det här, det tycker jag att är helt otänkbart. Och det säger jag oberoende av de spridda skott av intressanta åsikter och resonemang som har kommit från olika håll i majoriteten. En regering är en regering. Om det inte kommer någonting samlat från den regeringen så tycker jag inte att vi ska sätta tid på det. Tack!

Tack, talman! Jag håller med ledamoten Fellman i det ställningstagandet att det verkligen är en märklig hantering som vi har fått bevittna i den här frågan. Det ger en känsla av att landskapsregeringen vill lämpa över ett politikområde till lagtinget för att operationalisera upp sig på något vis och ta ett operativt ansvar. Blir det här prejudicerande, för om man inte kommer överens om en svår fråga eller inte riktigt ser tillräckligt långsiktigt strategiskt på det, så då kommer man hit och säger att nu kan lagtinget ta över det här, det blev lite för jobbigt.

Ja, jag tycker att det som vi har sett under den här spörsmålsdebatten är tre regeringspartier men ingen regering. Det har funnits tre olika åsikter om nästan allt som rör skärgårdstrafiken och det duger inte.

Tack, herr talman! Eftersom jag såg att ingen annan från finansutskottet tog någon replik så tänkte jag stöda ledamot Fellman. Jag håller med er i det här sammanhanget, men jag håller också med ledamot Röblom denna gång.

Enighet, till slut.

Tack, talman! Bästa lagting. Om man lite sammanfattar debatten de här dagarna från vårt perspektiv betraktat så skulle jag nog vilja säga att mycket ska man höra innan öronen faller av. Det är ett par anföranden idag som jag tycker att ha varit riktigt usla.

Jag hade tänkt ta upp flera saker, men nu blir det tjatigt att ta upp dem igen. Så jag tänker koppla mitt anförande till det som gruppordförande Jörgen Pettersson tog upp tidigare i sitt anförande, nämligen tunnelkommitténs arbete.

Det blev aldrig något meddelande. Det blev ett betänkande från tunnelkommittén på 20 sidor + 32 bilagor och som jag upplevde det så var det ett ganska seriöst arbete. Vi hade en duktig tjänsteman och ministern var också engagerad. Vi lyckades slutföra produkten, enas om skrivningarna, även om jag var ganska bändig mot slutet. Jag tyckte att vissa skrivningar inte riktigt höll måttet. Men vi fick det i hamn.

Sedan hände någonting. Det gick aldrig vidare. Vi väntade i lagtinget på det tillfället då tunnelkommitténs slutrapport, betänkande skulle leda till ett meddelande och det skulle presenteras i lagtinget så att vi skulle få diskutera det här meddelandet grundligt. Det tillfället uppstod ju aldrig. Och enligt uppgift i den här salen, och också utanför salen, så sägs det att lantrådet stoppade det, att det aldrig fick föras vidare. Jag tycker att det är synd. En kommitté som sammanträdde 25 gånger, bestående av professionella politiker och lekmän. De gjorde ett gediget arbete, men av någon för mig outgrundlig anledning så ledde det aldrig till något mera.

Slutbetänkandet kommer vi förstås att lägga till den här tidigare digra högen, men i den finns det också en delrapport, en kostnadsanalys. Jag märker att mycket av diskussionerna som har förts här idag handlar om okunskap. Men det finns svar här faktiskt. Den här diariefördes den 23 december 2021. Det är naturligtvis så att det har hänt väldigt mycket efter, dramatiska saker, som gör att uppgifterna säkert inte stämmer idag. Men de är ju alla jämförbara med varandra. Det står till exempel här att en breddning av Ekholmsund kostar 16 miljoner euro och att det finns risker med miljötillstånd och så vidare. Svaren finns här. Det finns svar här i den här kostnadsanalysen som inte har presenterats åt lagtinget, t.ex. vad en färja kostade 2021 att bygga och lika typer av färjor. Det framgår här att man får färjor från 20 miljoner upp till 27 miljoner euro vid den här tidpunkten. Det finns många andra alternativ som tunnelkommittén utredde. Man utgick ifrån en nollvision eller ska vi säga noll läge, alltså att ingenting händer annat än att man kanske breddar Ekholmsund.

Sen kom tunnelalternativet också in, östra Föglö osv. Alla de alternativen finns i den här kostnadsanalysen. Jag tycker att det är verkligen tråkigt att 25 möten inte har resulterat till ett undervisningstillfälle för lagtinget, genom ett meddelande.

Jag var godtrogen. Det sades, ministern sade åt mig åtminstone, att det här betänkandet tas upp i omställningsplanen i stället. Ordet tunnel finns ju inte ens i det som ni kallar för omställningsplan, som vi alla har fått ta del av. Det gör mig väldigt besviken. Jag blir också lite fundersam när Centerns gruppordförande uppehåller sig så mycket vid tunnelfrågan. Ni hade väl ändå från Centern kunna påverka det att någon skrivning om tunnel och slutsatserna i tunnelkommitténs betänkande kunde ha förts in i detta meddelande? Därför kan man inte ta det här meddelandet som seriöst. Det visste mina kollegor, men jag var godtrogen.

I budgetdebatten så presenterade jag vår regionalpolitiska samlingsmotion som jag hade skrivit och som också ledamot Pettersson refererade till. Där föreslog vi från gruppen, alla hade faktiskt skrivit under, att: "Anslaget för de geologiska utredningarna villkoras och tillgängliggörs först efter att omställningsplanen för skärgårdstrafiken presenterats för och godkänts av lagtinget. Ett frigörande av anslaget förutsätter tydliga skrivningar om att skärgårdstrafikens framtida upplägg utgår från en fast förbindelse till Föglö och en hamnanläggning i östra Föglö, varifrån trafiken leds vidare ut i skärgården." Den här skrivningen bygger på det som tunnelkommittén har kommit till i sin slutsats.

Jag var godtrogen, jag trodde att den här omställningsplanen skulle presenteras för lagtinget, där slutbetänkandet skulle vara redovisat. Mina kollegor visste bättre. De visste att det trixades. Jag trodde inte att ni trixade. Jag trodde ärligt på er, men de hade facit i handen. De visste hur det skulle gå. Jag är mycket besviken över det här.

Därför trodde jag nog att i det här skedet, när omställningsplanen med höga förväntningar och upptrissade förväntningar skulle presenteras för lagtinget, att det åtminstone då skulle finnas någonting om tunneln.

Jag tycker inte om att debattera den här saken med centergruppens gruppordförande eftersom vi har en samsyn i den här frågan. Men jag kan inte låta bli att nämna - ursäkta, min tid kommer att gå ut, jag måste lite överskrida den - att jag är besviken på att ni inte lyckades föra in skrivningar kring det gedigna arbete som gjordes i tunnelkommittén i det som ni kallar för ett meddelande, på 4,5 sidor. Tunnelkommitténs slutbetänkande var 20 sidor plus 32 bilagor och 25 möten där de satt 7 personer, ibland utan kaffe till och med. Så pass tufft var det faktiskt. Jag dricker inte själv kaffe så mig berörde det inte, men i varje fall. Det var tacken alltså för att man satte ner mycket arbete och satte sig in i de här rapporterna som sakkunniga hade tagit fram. Inte har tunnelkommittén hittat på de här uppgifterna. Det här kommer från Norconsult, ett etablerat företag. I stället valde man naturligtvis att ta fram vissa uppgifter för att lite kanske överdramatisera till exempel just kostnadsutvecklingen gällande tunnelkostnadernas totalkostnad. Så på den punkten är jag nog väldigt besviken.

Avslutningsvis, så ska jag föreslå från oppositionens sida en åtgärdsuppmaning med anledning av vårt spörsmål med följande ordalydelse: "Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i ett nytt meddelande redogöra för de grundläggande frågeställningarna som är avgörande för att arbetet med en fossilfri skärgårdstrafik ska ha en möjlighet att om avancera överhuvudtaget, att landskapsregeringen tar ställning till vilka rutter som ska trafikeras, om landskapet ska äga sina fartyg, vilken typ av drivmedel som ska användas och hur omställningen till en fossilfri skärgårdstrafik ska finansieras." Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack för synpunkterna ledamoten. Jag upplever att det blandas ganska friskt mellan tunnelmeddelandet kontra omställningsplanen och det har det gjort ända sen vi började prata om begreppen.

För min egen del så är tunnelprojektet så pass stort projekt så att det måste diskuteras separat från allt. Det har varit min linje ända sedan början. Jag har inte uttalat mig på något annat vis vad jag vet. Jag är också den första att beklaga att vi inte har haft en sådan debatt här. I stället fick vi budgetdebatten i kombination med tunneldebatten och det var inte helt optimalt.

Precis som ledamoten sade så det här är kostnaderna för färjorna, de har stigit i pris. Det är väl värt att komma ihåg att så har förstås också entreprenadkostnaderna för tunnlar gjort.

Tack, talman! När jag fråga ministern varför inte ärendet avancerade då sade ni till mig att vi tar upp det här i omställningsmeddelandet. Det var ju logiskt förstås, för tunneln skulle i så fall vara en mycket väsentlig del i hela kittet. Jag tycker att ministern kan stå för det som han har sagt i varje fall.

Tack, herr talman! I vanliga fall så respekterar jag ledamotens starka ståndpunkt för skärgården och han har alltid den i fokus när han resonerar och argumenterar. Men någonstans måste också gränsen gå. Jag har varit väldigt tydlig med att vi behöver diskutera tunnelprojektet separat från det övriga, för det är ett så stort projekt. Hela resonemanget utgår från att vi ska göra det också i tunnelbetänkandet. Så kom inga här med det där, är du snäll!

Tack, talman! Det är ju så att tunnelkommitténs slutbetänkande är en mycket väsentlig del i hur skärgårdstrafiken ska utvecklas. Det är väldigt naturligt att man skulle ha berört det i det här meddelandet. Jag är mycket förvånad att ministern resonerar på det där viset. Men då förstår jag också att det kan inte hända någonting om man ser de här som isolerade saker.

Herr talman! Jag är uppriktigt ledsen att höra ledamoten Juslin och hans erfarenheter av den här mandatperioden. Det ska inte behöva vara så här. Jag är på något vis också ledsen för att vi som har varit med ett tag har nått en så pass cynisk ståndpunkt så att vi förstår det här spelet.

Nu tog ju inte vi socialdemokrater alls del i det här tunnelarbetet och det var för att vi kunde räkna ut att det kommer att sluta ungefär så här. Det är det här som jag har kallat för att utreda för husfridens skull, det vill säga att sätta människor att jobba med en utredning och så sätter man frågan åt sidan medan man själv kan fortsätta att hålla ihop regeringen. Och sedan har man inga avsikter att fullfölja det som kommittén har kommit fram till. Det är ett slöseri med pengar och tid.

Tack, talman! Jag upplevde nog att man hade ett gott uppsåt från början. Men sen när arbetet var slutfört så hände någonting och jag har fått förklaringar på det. Men jag kan inte förstå varför man valde att göra det på det sättet och det är det som gör mig extra besviken, att det ska trixas på det här sättet i lagtinget. Det är inte värdigt.

Jag vill ta tillfället i akt att tacka ledamoten Juslin för ett faktiskt starkt och berörande anförande. Ledamoten underströk "att jag trodde på er, jag trodde på tunnelkommitténs slutbetänkande."

Ibland blir saker och ting tydligare av att zooma ut. Om vi zoomar ut så ser vi att kortrutten hade 1 000 sidor, tunnelbetänkandet 25 sidor och nu sitter vi här med 4 sidor. I vanliga fall gillar jag koncisa budskap, korta och lättbegripliga. Men här finns det tyvärr en viss korrelation också till innehållet som inte riktigt hedrar oss som är i den här salen.

Så vi behöver vända den här utvecklingen. Vi behöver vända den mot riktiga utredningar som ger riktiga resultat. Jag hoppas ledamoten Juslin är med på det tåget.

Tack, herr talman! Tack ledamot Valve. Det krävs nog mycket energi för att man ska vara uthållig och orka. Men med den här åtgärdsuppmaningen så får ju faktiskt landskapsregeringen en chans att förbättra den här produkten i någon mån ännu.

Talman! Jag gläder mig åt att ledamoten Juslin fortfarande är redo att ta kampen, eftersom stora projekt genomför man inte enkelt.

Nu har jag haft förmånen att på nära håll bekanta mig med hur man har utvecklat tunnlar på Färöarna, en ö som i allt väsentligt är likadan som vår. Där har man gjort det för att utveckla samhällen och göra Färöarna större. Samma försökte vi, försöker vi och ska vi göra med Åland för det kommer att ske. Jag är alldeles övertygad om att det kommer att ske eftersom det är den klokaste vägen framåt att bygga denna tunnel som vi har utrett faktiskt rätt noga. Jag tror att det är det ekonomiskt och miljömässigt bästa.

Jag skulle väl vilja rekommendera ledamoten Juslin, inte ska vi väl ge upp va?

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Men absolut, vi är ju undervisade, vi har tagit del av det här digra materialet så vi inser ju att det finns förutsättningar som är hållbara i både miljöperspektiv och ekonomiskt. Så visst ska vi fortsätta att arbeta och fortsätta att försöka övertyga, men kanske inte med så stora steg åt gången, utan man måste ta små steg och nästa steg kunde vara östra Föglö.

Tack, talman! Det är en alldeles vettig lösning på många sätt, för den skulle visa alla möjligheter som därmed skulle uppstå. De är många.

När det gäller åtgärdsuppmaningen så det är klart att man kan fortsätta diskutera den. Men frågorna som ställs är nog rätt övergripande, jag tror faktiskt att ledamoten vet att många av dem är verkligen inte möjliga att besvara hur gärna man än skulle vilja. Vilken typ av drivmedel som ska användas i framtiden, det vet inte en hel världssjöfart. Det är nog att begära för mycket att man ska komma med ett beslut om det i den här salen, liksom omställningen till en fossilfri skärgårdstrafik och hur den ska finansieras. Och sen kanske jag möjligen saknar en hänvisning till framtida fasta förbindelser.

Tack, talman! Men nu får ni alla tiders chans att föra in skrivningarna om det här i det som vi förväntar oss inom en snar framtid.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Vi kan väl konstatera att en liknande mandatperiod vill väl kanske ingen vara med om när det gäller åtminstone skärgårdstrafiken. Vi har haft ett energiuttag, precis om kära kollega Juslin just sade, som till hundra procent åtgått till i princip ingenting. Jag tycker ändå att det är positivt att ledamot Mansén ser någon form av ljus, men det är lite sent påtänkt. Vi får hoppas att det är ett ljus som brinner till nästa mandatperiod.

Jag vill i korta ordalag redogöra för min synvinkel när det kommer till utskottsarbete och vad finans- och näringsutskottet har haft för syn kring de olika budgetar som har funnits under den här mandatperioden hittills.

Landskapsregeringen har haft tre och ett halvt år på sig att till lagtinget leverera en helhetsplan för skärgårdstrafiken samt ett tunnelmeddelande. Finans- och näringsutskottet har varit eniga och hållit en tydlig linje att meddelandena ska levereras innan större infrastrukturella satsningar görs. Så var det ända fram till årsbudget 2023, då lantrådspartiet Centern valde att frångå den linjen. Man må tycka vad man vill om sakfrågan, men det är inte orimliga krav utskottet har krävt, snarare självklara. Att utskottet hittills under mandatperioden varit tvungna att så frekvent upplysa landskapsregeringen om behovet av en helhetssyn för skärgårdstrafiken är häpnadsväckande.

Vid årsbudget 2020 skriver utskottet bland annat: "Utskottet understryker vikten av att stora infrastrukturella investeringar har en bred parlamentarisk förankring för att trygga en långsiktig samhällsutveckling. " Det tror jag att alla här i salen håller med om, så det borde inte ha varit ett problem.

I tilläggsbudgeten 4 år 2020: "Utskottet uppmanar vidare landskapsregeringen att initiera en utredning om en tunnel till Föglö med intentionen att uppnå driftsinbesparingar i hela trafiken, skapa högre attraktionskraft i skärgården samt minska miljö- och klimatpåverkan. I sammanhanget ska även projekt östra Föglö ingå."

I årsbudget 2021: "Utskottet förordar i detta skede inte avsättande av medel för utredning av en fast förbindelse över Prästösund utan prioriterar att den parlamentariska kommitté som utreder skärgårdstrafiken får slutföra sitt arbete avseende fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö under 2021 innan resurser avsätts för andra projekt."

I tilläggsbudgeten 1 år 2021: "Utskottet framhåller att det behövs en helhetsplan för skärgårdstrafiken, inkluderande tonnage, färjfästen och vägar, innan man fattar ytterligare investeringsbeslut."

I Tilläggsbudgeten 3 år 2021: "I betänkandet över andra tilläggsbudgeten framhöll utskottet vikten av att det tas fram en helhetsplan för utvecklingen av skärgårdstrafiken och vidhåller behovet av en övergripande planering av skärgårdstrafiken."

I årsbudget 2022: "Utskottet konstaterar att det inte är möjligt att skapa en långsiktig utvecklingsplan för trafiksystemet i skärgården innan den parlamentariska kommitté som utreder en fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö under 2021 fått slutföra sitt arbete. Innan detta är klart och lämnat till lagtinget i form av ett meddelande från landskapsregeringen bör inga andra större projekt inledas."

I tilläggsbudgeten 2 år 2022: "Ett slutligt ställningstagande till frågan om byggande av en tunnel till Föglö måste tas innan det går att fatta beslut om andra åtgärder. Utskottet anser därför att landskapsregeringen senast i september 2022 ska leverera ett tunnelmeddelande till lagtinget, där man på basen av den parlamentariska tunnelkommitténs slutbetänkande tar ställning till om en tunnel till Föglö ska förverkligas eller inte."

I årsbudget 2023: "Utskottet har konstaterat att landskapsregeringen inte levererat varken en omställningsplan för skärgårdstrafiken eller ett tunnelmeddelande till lagtinget. Tunnelmeddelandet beslutade lagtinget så sent som i andra tilläggsbudget 2022 att skulle levereras senast i september 2022. Inte heller på annat vis har landskapsregeringen visat hur den framtida trafiken skall arrangeras vilket är absolut nödvändigt före man går in för större investeringar. Utskottet konstaterar även att extra anslag inte kan beviljas för ett enskilt projekt som ingår i en större helhet före man kan redovisa hur helheten ser ut.”

Landskapsregeringen har under lång tid utlovat ett skärgårdsmeddelande som ska staka ut vägen framåt för skärgårdstrafiken. Alla strukturella trafikinvesteringar i skärgården bör därför komma som en följd av den helhetsplanen, inte som följd av regeringens politiska godtycke. En bro över Prästösund t.ex. är ett strukturellt vägval som i högsta grad påverkar den framtida helheten i skärgårdstrafiken, och bör alltså ingå i den helheten.

Åtta gånger under tre år har utskottet i budgetbetänkanden för landskapsregeringen tydliggjort lagtingets krav på väg framåt i skärgårdstrafiken. Kraven utskottet ställt är rimliga och fullt naturliga.

Landskapsregeringen har sedan valet 2019 försökt måla upp en bild av ett tunnelbygge med det löftet att nästa landskapsregeringen snabbt och självklart kommer att bygga en tunnel efter valet. Det är det senaste. Sett till hur landskapsregeringen har agerat är det enkelt att konstatera att ett tunnelbygge aldrig ens funnits på kartan, det var ett tomt vallöfte som fyllde sitt syfte, att vinna röster. Bara så kan man förklara landskapsregeringens uppenbara negligerande av lagtinget, bara så kan man läsa in denna mandatperiods totala svek gentemot skärgården. Det dyra priset för denna politiska och mycket cyniska teater regisserad av lantrådet Thörnroos, producerad av minister Wikström och där alla godtrogna statister i rollerna som nyttiga idioter varit helt påpiskade att följa lantrådets partilinje. För detta dyra skådespel tvingas skärgården betala.

Jag vill även i förebyggande syfte svara på ledamot Marcus Måtars fråga gällande: Vad får skärgårdstrafiken kosta? Enligt min personliga mening ska skärgårdstrafiken kosta i runda slängar 20 miljoner, alltså det som den kostar idag plus indexjusteringar. Sedan ska vi också räkna med nyinvesteringar, vi har ett enorm investeringsunderskott, inte bara inom skärgårdstrafiken men speciellt där. Där tillkommer avskrivningar och dylika kostnader. Låntagning kan givetvis vara en väg framåt för att på det sättet också hitta en driftsmodell som är billigare än dagens.

Det taket borde vi också förhålla oss till när det gäller alla verksamheter som ligger under landskapsregeringens fana. Allting har ett tak och allt är beroende av varandra. Det är ekonomin som styr.

Jag håller heller inte med om att detta spörsmål ska begravas i utskottet. Det är precis såsom det blir, det blir en begravning. Därför vill jag understöd min kollega Rainer Juslins klämförslag. Tack!

Herr talman! Vi får väl alla lite olika meddelanden via olika plattformar om att sluta prata om skärgårdstrafik och att vi måste börja prata om något annat. Vi har hållit på i snart 10 timmar idag. Jag kan förstå att folk börjar bli trötta på det, men vems är felet? Enligt mitt synsätt så ligger det mycket i det som Holmberg räknade upp, dvs. alla de entydiga beställningar som finans- och näringsutskottet har lämnat utan att regeringen har levererat. Det är därför vi står där vi står. Men risken finns att den här debatten också kan slå mot skärgården. Det finns många andra som tycker att det är väldigt oväsentliga frågor som vi står och diskuterar. Men som sagt, vems är felet? Jag tror att det ligger mycket i det Holmberg sade.

Tack, talman! Vi började dagens debatt klockan 9.30 i morse och då diskuterade vi vatten och dricksvattentäkter Vi kom fram till, tror jag, med en konsensus här med de allra flesta av partierna att det behövs en bättre samordning och man behöver bättre samarbete.

Ser vi vad som gäller i skärgårdstrafiken så har alla, vågar jag säga, någon sorts förhållning till skärgården. Man kanske har en släkting där, man har stuga eller man är född där, så det är så enkelt att tycka till om skärgården.

Men någonstans någon gång måste vi ju också komma till att ska vi få en framgång i det här så behöver också alla kunna vara beredda på att släppa sin hjärtefråga till viss del, annars kommer vi ingenstans. Ledamot Gunell lyfte det bra här. Pratar vi tunnel så kan vi samtidigt inte heller prata Prästösundsbron eller vice versa. Det torde stå ganska klart att vi behöver ha strukturella förändringar i skärgårdstrafiken. Det måste vi bara våga göra. Vi borde prata lika mycket tillväxt, demografi och attraktionskraft.

Det är riktigt, jag håller med om det. Jag har öppet sagt att det var ju en olycka att lantrådet kastade in Prästösundsbron helt plötsligt i debatten. Då var vi bra på gång med tunnelmeddelandet.

Det är säkert inga röster man vinner på det, men jag tror att det skulle vara den enda hållbara vägen ut i skärgården att man skulle ha en tunnelförbindelse till Föglö. Som jag sade i mitt anförande så man jämför en investering i en färja med en tunnelinvestering, men det är som att jämföra äpplen och päron. I det ena fallet pratar vi om en investering och i det andra om en långsiktig finansiering. Det är två helt skilda frågor. Vi borde båda komma vidare. Det är ju hemskt om man ska gå in i en valrörelse med samma fråga igen. Ja, jag sätter punkt där, man orkar inte hålla på längre.

Tack, talman! Ja, jag håller fullständigt med ledamoten Eriksson. Som min kollega Juslin sade, det är ju trist att man liksom ska tappa sin inre glöd och sin själ för detta cyniska spel. Det är sådant spel som det är.

Att nu igen gå in i en valkampanj där vissa partier som har suttit på alla maktpositioner inte har levererat och man går till val på samma sak igen, det göder ett politikerförakt.

Vi borde prata tillväxt, demografi, attraktion för allt det i sig gynnar skärgården. Har vi en bättre ekonomi så har vi per automatik större möjligheter att också göra välfärden och vår service ännu bättre.

Tack, herr talman! Ja, jag håller med ledamot Holmberg att vi borde diskuteras tillväxt. Nu har det blivit mycket färjor.

Ni svarade ju på den här tänkta frågan om hur mycket skärgårdstrafiken får kosta. Ni sade först 20 miljoner och sedan kan det komma lite investeringar och avskrivningar. Det är ju där som skillnaden är. Om vi ska ha de här fina, fina färjorna så kanske de kostar 300 miljoner. Om man slår ut dem på 40 år så har man 7,5 miljon per år.

Men om man köper de här eländiga norska second hand så kanske vi klarar oss med 30 miljoner, 750 000 per år. Det är tio gånger större, där blir den stora kostnaden, inte 20 miljoner utan det är kapitalkostnaden. Vilket spår vill ni gå? 300 miljoner eller 30 miljoner i investeringar?

Tack, talman! Jag kommer inte att välja ett spår, jag tycker att det finns bara ett spår. Vi måste hålla oss till att vi har ett klimattryck på oss som gör att vi blir tvungna att ställa om, även vår skärgårdstrafik. Vi kan inte fortsätta som om ingenting skulle hända och så ska vi peka finger åt alla andra.

Investeringar som lönar sig över tid och som kapar driftskostnader och som skapar mindre underhållskostnader som vi ser idag och akuta driftstopp etc. så de är ju kloka investeringar. De är ju kloka avskrivningar och kloka investeringar och de ska vi ju givetvis göra. Men att bara fortsätta och vara naiv och tro att vi kan lägga på någon miljon vartannat år, det funkar inte och då har vi heller ingen nytta av ett finanspolitiskt ramverket. Det här gäller ju alla sektorer, det gäller ÅHS, det gäller gymnasiet och det gäller överallt. Det handlar om hur vi på bästa möjliga sätt kan producera den välfärd som vi ska göra. Till välfärden räknar jag skärgårdstrafiken, absolut.

Jag avsåg ju inte att alternativet var att inte göra någonting eller att satsa 300 miljoner. Det finns ju också alternativet som man nu har gjort. Man har satsat på ett fartyg som har kritiserats väldigt mycket, men kapitalkostnaden blir så mycket mindre. Som jag sade i en tidigare replik så köper man ganska mycket både diesel och så vidare bortåt för de investeringarna. Så vi måste titta både på löpande och på de här avskrivningarna för att få total ekonomi och det hoppas jag att ni nog är med på.

Tack, talman! Det har framgått flera gånger, och speciellt idag, att det är väldigt klokt att investera på det sätt som man har gjort i skärgårdsflottan nu med Ådan. Man har hänvisat till att våra privata rederier, flera av dem, agerar på motsvarande sätt. Men jag har väldigt, väldigt svårt att se att ett privat rederi skulle behandla sitt tonnage, sin trafik och sin business på motsvarande sätt som lagtinget och landskapsregeringen har behandlat skärgårdstrafiken. Det ligger ingen ekonomi i det där, absolut inte.

Någonstans måste vi också tänka, ledamot Toivonen, att vi har en klimatsituation som vi ska förhålla oss till, men vi har också en skärgård. Jag tror att jag pratar för hela oppositionen att en levande skärgård inte bara är ett tomt ord, det är faktiskt någonting som finns där. Den ska vi dra nytta av, den ska vara en del av hela tillväxten för Åland.

Tack, herr talman! Jag brukar också vara sparsam på att ta replik på mina egna partikamrater. Men jag vill tacka ledamot Holmberg för det här sakliga anförandet som riktigt lyfte upp saker och ting till den rätta nivån. Man har strukturerat upp vad utskottet har sagt. De dimridåerna som den här regeringen lagt upp ända sedan valet är ganska tydliga. Vad har syftet varit? Syftet har uppenbarligen inte varit att få något att hända, det är ju tydligt sedan länge tillbaka. Det är nog makt som har varit syftet. Man var livrädd för att man inte skulle komma in och få regeringsmakten i förra valet och då tog man till guld och gröna skogar, och nu får man städa upp det här byket som man har hållit på med ända sen valet. Det här valfläsket börjar lukta ganska surt. Det verkar som att det börjar märkas också i regeringsbänkarna. Alla är inte överens och det tydligt syns tydligt. Så det är givet att det här bara har varit dimridåer hela vägen, tyvärr. Det är många som är besvikna här i salen, men framförallt tyvärr ute bland medborgarna.

Talman! Det borde, precis som det finns i det privata näringslivet, finnas någon form av produktivitetskrav på en ledning. Detsamma borde gälla även inom politiken.

All respekt för hur regeringen Thörnroos hanterade pandemin, det var med guldkant, absolut. Men det finns en vardag också och hur man hanterar skärgårdstrafiken blir nog tyvärr några minustecken.

Talman! Jag vill inleda mitt anförande med att tacka ledamot John Holmberg för det som han sade om landskapsregeringens ledning av Åland under pandemin. Han sade att det var med guldkant, kanske till och med guldstjärna. Tack för det! Det tog ungefär 2,5 år av regeringsperioden att hantera den delen.

Om man går tillbaka till de stenografiska protokollen och tittar så ser man att de längsta debatterna oftast nog har rört sig kring trafikfrågor och förstås då också kring skärgårdstrafiken. Den har alltid varit livligt debatterad och diskuterad i Ålands lagting, speciellt om man jämför med andra politikområden.

Landskapsregeringens ambitionsnivå för skärgårdstrafiken och infrastrukturen återfinns i vårt regeringsprogram. Det fanns en enighet om vad vi ville göra och det fanns en tydlighet kring vad vi ville göra. Jag är den första att erkänna att vi inte har hunnit genomföra allt trots den goda ambitionsnivån som vi hade. Jag tar inte detaljerna här. Var och en kan ju titta själv om man så önskar.

Vi hade goda ambitioner kring en omställningsplan och vi var också villiga att föra en intern diskussion i landskapsregeringen kring det som speciellt efterfrågas nu vad gäller linjer, vad gäller tunnel och så vidare bortåt. Det som kanske inte riktigt låg högst upp på agendan då var drivmedlet. Visst, det fördes ett lätt resonemang kring el, men inte på samma vis som efter Rysslands anfallskrig i Ukraina när västvärlden insåg hur otroligt fossilberoende vi är och att vi måste göra någonting ganska omgående.

I det meddelandet som vi har lämnat "Vägen mot fossilfri skärgårdstrafik" så har vi valt att se den informationen som finns här som en grundplåt. Vi talar om fasta förbindelser och färjfästen, ett arbete som påbörjats redan tidigare men som har fortgått under den här perioden. Det är ju som alla vet en förutsättning för att man ska kunna komma vidare. Det nämns också lite kring broar, men kanske inte så mycket mer.

Vi pratar ofta i den här salen om att vi ska ha totalentreprenad eller driftsentreprenad, men jag tror det var ledamoten Mika Nordberg, tidigare minister, som frågade om alla faktiskt inser vad det betyder. Förstår alla betydelsen av, när man talar om totalentreprenad, hur det påverkar den interna organisationen och hur det påverkar budgetslitaget? Han efterlyste tidigare idag en bredare diskussion kring det och jag tror det kan finnas en klokskap där.

När det gäller tonnage och entreprenadformer så är det, med den kunskap jag har idag, en ganska komplicerad fråga som nog kommer att kräva djupdykning av förvaltningen innan man kan presentera ett rimligt förslag om vad man bedömer att är möjligt och vad som inte är möjligt.

När det sen gäller val av drivmedel så står landskapsregeringen ungefär på samma nivå som delar av det privata näringslivet. Vi har försökt vid två olika tillfällen att få investeringsanslag för att utreda nya möjligheter, men det har inte visat sig vara möjligt.

De tjänstemän som vi idag har på infrastrukturavdelningen gör ett gott arbete, men de är inte anställda för att driva utveckling kring hur färjetrafiken ska se ut vidare och vilka drivmedel vi ska använda oss av. Det är sådant som vi behöver köpa in från annat håll.

När arbetsbördan något förändrades efter pandemin så tog vi tag i nya diskussioner kring skärgårdstrafiken. Infrastrukturministern gjorde då en beställning av den rapport som också finns bilagd i meddelandet, där fokus då lades på energiomställning till eldrift. Jag kanske inte stöder alla detaljer i den här rapporten, men riktningen är ändå klar. Vi behöver bryta vårt fossilberoende och man diskuterar också kring eldriften.

Därför var jag uppriktigt glad när energikommissionen - som var ett gott förslag av tidigare minister Alfons Röblom att tillsätta en energikommission - visade med fakta att det finns möjlighet att inleda arbetet med eldrift. Det finns några punkter på Åland där man redan i dag skulle kunna ta tag i det här arbetet.

Min förhoppning med den här debatten - som jag vet att många kanske inte är fullt nöjda med, om jag uttrycker mig lite försiktigt - är i alla fall att det verkar finnas en samsyn kring att vi ska försöka på eldrift nu när det går. Vi vet också på vilka ställen det går. Nu vet vi var vi kan börja med eldrift och var det finns faktiska möjligheter för elnätet. Men vi behöver fundera på hur vi ska ta det här projektet vidare. Ska vi ha en skild projektgrupp som jobbar med det eller vågar vi utgå från att kompetensen redan finn inom huset? Jag kan inte bedöma det. Det måste infrastrukturministern hantera vidare sedan. Men jag tycker fortsättningsvis, som också har sagts i den här rapporten, att det är bra att börja i liten skala.

En linfärjas utsläpp är ganska marginell om man tittar på kostnaderna. Lönekostnaderna är ungefär 80-90 % och bränslekostnaden är 10 %. Men det är ändå en möjlighet att skaffa sig erfarenhet och kunskap så att man har möjlighet sedan att ta det projektet vidare.

Bästa lagting. I den bästa av världar så hade jag själv önskat att det här meddelandet hade haft svar på alla de frågor som ni har ställt. Att vi utgående från regeringsprogrammet - där vi var eniga kring skrivningarna och fortsättningsvis är för åtminstone har ingen informerat mig om något annat - kunde ta detta arbete vidare. Men med den korta tid som vi har haft på oss från mars, då vi de facto äntligen fick rapporterna, så har det varit svårt att göra det.

Däremot tror jag, precis som flera av er har sagt tidigare, att man behöver söka breda parlamentariska lösningar för hur man ska ta skärgårdstrafiken vidare. Jag tror också att vi i framtiden inte ska ha den inne på avdelningen, om vi sedan har den i ett Trafikverk eller hur vi organiserar oss så det beror precis på vem som ansvarar för fartygen. Det var någon av ledamöterna som sade att man kanske är mera rädd om sina egna saker än dem som man har till låns. Det stämmer också. Det är därför som jag också är en förespråkare av totalentreprenad. Jag vet att man är lite mera rädd om sina egna saker än vad man kanske är om andras.

Så frågan som Marcus Måtar har ställt ett antal gånger, vad får skärgårdstrafiken kosta? Det kan inte jag svara på. Vi kanske borde vända på frågan i stället och säga; vilken servicenivå ska vi erbjuda? Ska det vara möjligt att komma från Föglö tre gånger per dag, tio gånger per dag eller femton gånger per dag? Det är väl servicenivån vi borde slå fast om vi vill skapa trygghet, säkerhet och framtidstro för den som ändå väljer att bosätta sig och leva i skärgården. Tack!

Tack, herr talman! Tack till lantrådet. Jag tycker att det är bra att hon tar talarstolen själv. Vi har inte sett så mycket av det under den här mandatperioden. Det är bra om ett lantråd går upp och drar upp kursen för vart skutan är på väg. Det är väldigt viktigt och särskilt i det här ämnet så har det blivit många uteblivna svar.

När det gäller det här med totalentreprenad så lantrådet sade i samband med en debatt tidigare att hon tror på en privatisering av hela skärgårdsflottan, det vill säga att alla linjer ska vara på totalentreprenad, landskapet ska inte äga något tonnage själva längre och därmed behövs heller inte landskapsverkstad utan den kan avslutas. Är det här ett ställningstagande som lantrådet står fast vid?

Talman! Inledningsvis vill jag säga att jag valde medvetet aktivt att vänta så att gruppledarna skulle få hålla sina anföranden. Jag tycker ändå att det i ett parlament är viktigt att grupperna får komma till tals och säga hur de ser på saker och ting. Därav denna sena timme.

När det sedan gäller totalentreprenader så är min bedömning att vi har ett otroligt stort sjöfartskunnande här på Åland. Jag vet att man via ASA, Ålands Sjöfarts Akademi valde att köpa det tekniska underhållet som man tidigare gjorde själv, vilket har resulterat i - om min informationen är rätt - ett mycket gott underlag för underhåll. Det har också blivit avsevärt billigare än vad det var tidigare, därför att man så att säga kan göra det lite vid sidan av.

Huruvida verkstaden idag står för 70 % eller om de står för 62 %, det kan jag inte svara på. Det måste man titta vidare på. Men i min värld så skulle jag och mitt parti gärna privatisera mera. Jag försökte redan som trafikminister, men jag hann inte då. Jag försökte som infrastrukturminister, jag hann inte då. Jag försökte från opposition, men det gick inte då heller. Men i min värld så borde vägunderhåll och tekniskt underhåll hanteras av någon annan. I annat fall behöver vi fundera på kompetensen som vi har inom den egna avdelningen. För i dagsläge har vi tjänstemän och det är det som de är anställda för, inte att driva rederiverksamhet eller skruva på bilar.

Om jag tolkar lantrådet rätt, så det vi började den här mandatperioden med och kanske ska avsluta den med, det är alltså att beställa nya elhybridfärjor på totalentreprenad.

Talman! Nej, så tänker jag inte. Jag tänker att om man först har en fastslagen servicenivå, att färjan ska trafikera Kökar tre gånger per dag. Det här är ett exempel nu. Så när man gör själva upphandlingen det är ju där du specificerar, du sätter miljökraven, komfortkraven och fartkraven. Vad blir kostnaden? Och så låter du då det privata företag som har fått det få tre eller fyra år på sig att bygga den här färjan och sedan får de ha driften kanske i 15 år, det är väl ungefär rimligt, kanske 20, jag vet inte, det beror lite på.

Men det här "hattifnattande", som jag själv inledde med, med fyra års driftsentreprenader, den tiden är förbi, också av den orsaken att tonnaget är så gammalt nu att det blir ofta diskussioner och konflikter. Vad är slitage på grund av att man har slarvat och vad är slitage på grund av att fartyget är gammalt?

Tack, talman! Tack fru lantråd. Jag delar er syn gällande kostnadstaket, det är nog inte så enkelt att definiera det, för det måste innehålla variabler som måste tillåtas variera mellan vissa värden. Så enkelt är det inte att bara ange en summa.

Men jag vill ställa en rak fråga. Ni har varken förnekat, dementerat eller bekräftat uppgifterna om att det var ni som stoppade tunnelkommitténs slutbetänkande att föras vidare till lagtinget så att lagtinget skulle få diskutera det arbetet som kommittén kom till och som var ett resultat efter 25 möten. Kan jag få ett svar nu?

Talman! Problemet var att det fanns inget meddelande. Det fanns en rapport. Sedan fanns det ingen tjänsteman för tjänstemannen slutade.

Men själva meddelandet till sin karaktär, där landskapsregeringen tog sig an rapporten och hade synpunkter på rapporten, den diskussionen blev aldrig.

Jo, jag kan också nog se det här meddelandet som ni har levererat nu så kanske saknar lite touch från någon tjänsteman.

Tunnelkommittén hade en allokerad tjänsteman som frågade i december om det fanns en möjlighet till förlängning. Han fick inget svar. Han hade flyttat till Åland med sin familj och han var tvungen att börja söka ett annat jobb, han fick han ett toppjobb och då blev vi av med honom. Ni borde med alla medel ha hållit honom kvar i organisationen för att han ska skulle få omforma det här slutbetänkandet till ett meddelande. Vi har suttit i samma arbetsgrupp en gång förut, lantrådet och jag och vi vet ju att det krävs en transformering av ett betänkande till ett meddelande.

Talman! Jag kan inte kommentera det i detalj, för jag vet inte alls under vilka anställningsförhållanden som vederbörande var verksam eller hur resonemangen gick från avdelningen. Men däremot kan jag, om man vågar sig på ett litet råd, jag vill inte säga skämt men ett litet råd som jag fick av tidigare lantrådet och talmannen Ragnar Erlandsson. Så när jag kom in i politiken så berättade han för mig då att jag skulle vara medveten om att politik inte är ett 100-meterslopp, politik är ett maratonlopp och förr eller senare kommer väggen emot och det är då det gäller att bita ihop och kämpa vidare. Ge inte upp, ledamot Rainer Juslin, arbeta vidare för skärgårdens bästa!

Tack, talman! Tack till lantrådet för att hon tog ordet och förklarade också lite hennes synpunkter på arbetet vidare. Det låter på lantrådet som att de här rapporterna kom så sent så att arbetet med meddelandet hade präglats av en sådan brådska så att man kanske inte heller kunde förankra i majoritetsblocket de olika förslag som fanns i bilagorna och hur det skulle omsättas i en linjedragning eller flera olika linjedragningar för landskapsregeringen.

Finns det möjligheter kanske nu då att landskapsregeringen kunde producera ett bättre material, mera fylligt material, som också flera ur majoriteten har efterlyst, om man skulle få mer tid? Eller är det lönlöst i nuvarande regeringskonstellation också med tanke på att vi har hört flera olika åsikter i regeringskonstellationen om hur man ska ta det vidare? Vill lantrådet få den tiden från lagtinget?

Talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att det här arbetet går vidare, speciellt vad gäller omställningen till grön energi. Jag tror också att vi i landskapsregeringen ska ta en diskussion om vad avdelningen behöver för att kunna komma in i nästa skede och börja förverkliga det här. Är det mera personal, mera kunskap eller vad är det som erfordras? Vi har ju ändå ett visst mått av det ännu.

Men de andra frågeställningarna är ju så otroligt breda och djupa. Jag skulle säga att det är analyser som kommer att ta kanske ett halvår, kanske ett år eller kanske ännu längre innan man har det helt på plats, och då har vi inte diskuterat rutterna ännu, utan då har vi diskuterat totalentreprenader. Vad är möjligt med de avtal som finns nu? Hur ser beställningarna ut från nya varv och så vidare? Det här är otroligt komplexa saker där man i princip behöver ha tjänstemän allokerade som arbetar med de här frågorna. Det är ändå frågor i miljonbelopp, alltså vi diskuterar frågor i miljonbelopp nu också och det är bara ekonomin, sen måste man också titta på hållbarheten och på de sociala effekterna.

Talman! Det är ju som lantrådet sade, man kan göra många analyser, men samtidigt är det ju så att analysen måste göras utifrån en politisk vilja. Man kan inte hålla på att utreda sönder saker utan man måste också visa att det här är det vi vill. Vi vill till exempel elektrifiera de här linjerna och vi vill göra hybriddrift på de här linjerna. Okej, vad behöver vi för analyser för att genomföra det i sådana fall?

I det här meddelandet, som vi har diskuterat i flera timmar nu, så står det att "landskapsregeringens uppfattning är att vissa grundläggande frågeställningar behöver avgöras." Men man avgör inte dem själv, man kommer inte med en intention åtminstone som sedan skulle kunna leda till de här analyserna. Man pratar om att breda parlamentariska lösningar skulle behövas, ja, men det är svårt att komma fram till dem om det inte ens finns någon intention och analys att grundlägga det på. Då blir det lite tyckande, lite "hattifnattpolitik" som lantrådet själv uttalade. Det vi efterfrågar är alltså en omställningsplan som vi skulle kunna diskutera de här breda parlamentariska lösningarna utifrån.

Talman! Jag tycker att jag i grunden är en positiv människa, jag tycker att jag är en optimist och jag tycker att jag försöker se möjligheter. Men i ärlighetens namn så måste jag säga att infrastrukturavdelningen har så otroligt mycket arbete för tillfället. Vi har allokerat alla resurser och ledning för att stöda upp energiteamet som jobbar med den havsbaserade vindkraften. Det är dit som i princip alla lediga resurser har allokerats. Att nu gå ut till avdelningen, när vi dessutom saknar en avdelningschef eftersom tjänsten är utlyst, och säga att nu vill vi ha 3-4 nya personer som börjar jobba med analyserna kring det här, så jag måste ärlighetens namn säga att jag skulle gärna gör det, men jag bedömer att det inte är realistiskt.

Tack, herr talman! Lantrådet uttryckte att det finns en enighet kring en framtida eldrift i skärgårdstrafiken och att man ska dra linjerna därefter. Jag ifrågasätter det uttalandet. Centerns gruppledare sade tidigare här flera gånger att ingen människa kan säga vilka drivmedel som ska råda i framtiden. Infrastrukturministern kommer från ett parti som tycker vi kan bra driva framtidens trafik med dieselfärjor, det har flera gånger sagts här i salen. Det är ganska otydliga besked från det politiska samlade regeringsunderlaget. Finns det faktiskt en enighet? Är det inte just en enighet som vi skulle behöva ha för att kunna producera ett meddelande och faktiskt uppnå den parlamentariska enheten som lantrådet framhävde? Den finns ju inte ens i majoriteten, det har varit tydligt här.

Talman! Jag tycker å andra sidan att det är ganska bra att det finns olika åsikter i regeringspartierna. Man är beredd att diskutera dem och fundera kring dem och så vidare. Även om jag skulle vilja, och vi skulle ha omåttligt med resurser, så är det ändå inte så att hela fartygsflottan kan elektrifieras inom loppet av några år, men vi måste ju börja någonstans. Vi måste ju få början på det, vi måste lära oss och vi måste skaffa oss erfarenhet. Det vi talar om nu är kanske i storleksklassen 50 000 till 100 000 för att få den första linfärjan på plats och lära sig av det.

Nej, jag tror inte att alla partier vill elektrifiera. Jag är inte ens säker på att det är framtiden, men vi måste börja någonstans. Fördelen med en linfärja är att den går mellan punkt och punkt B, den flyttar sig inte. Så fort vi kommer in på de frigående fartygen då ska du också ha med nästa variabel: På vilken rutt ska det in som reservfartyg? Det finns liksom tusen olika saker som infrastrukturavdelningen behöver tänka på och det gör de. De är goda tjänstemän, bra tjänstemän men det finns begränsningar.

Nej, jag kan inte se att hela landskapsregeringen kommer att skriva ett "letter of intent" om att vi vill elektrifiera hela fartygsflottan på 15 år. Det tror jag inte. Men det finns en samsyn kring att vi ska börja åtminstone och se vart det leder.

Ja, men det finns fortfarande en politisk otydlighet. Här säger lantrådet att vi eventuellt då ska börja elektrifiera linfärjorna, medan infrastrukturministern sade tvärtom, att vi ska börja med den frigående trafiken för den är viktigast. Det kommer ju ständigt och ständigt olika signaler ut. Vi som sitter här i salen är vana att höra delade åsikter från majoriteten, det har vi lärt oss nu under 3,5 år. Men medborgarna som det här gäller, som Centern har lovat det ena och det andra till, det är de som inte vet något längre. De har ingen aning om vad den här regeringen vill. Rapporterna från Green City Ferries Ab och energikommissionen är bra. De är riktigt, riktigt bra. Jag gillar verkligen skrivningarna. Energikommissionen ska ha en stor eloge för det.

Men meddelandet vittnar också om den enorma politiska oenigheten. Det är ingen av oss som pratar om tjänstemännen, de gör ett utmärkt jobb. Det är den politiska oenigheten som är problemet och det är den som stoppar att vi får en utvecklad skärgårdstrafik.

Talman! Det är ju så här att i budgeten för två år sedan, som är godkänd av Ålands lagting, så skrev vi att nu vill vi se på möjligheten att konvertera en linfärja till eldrift. Sen har avdelningen inte kunnat svara emot det önskemålet därför att alla resurser har allokerats till andra politikområden, i det här fallet havsbaserad vindkraft och alla de saker som finns där.

Jag säger inte att infrastrukturministern och jag talar emot varandra, men jag säger att när det gäller en linfärja så tror jag att vi kan få någonting till stånd redan till hösten. Man kanske kan se potentialen i det.

När det sen gäller de frigående färjorna så hjälper det ju inte om du elanslutning, du ska ju ha en färja också som du kan ladda, och inte finns det ju 13 på dussinet som ligger någonstans och väntar på att få komma. Det är klart att det är mycket mera utsläpp från en frigående färja än från linfärjorna. Det vet vi ju för där är ju lönerna de största kostnaderna.

Vi pratar i princip om samma sak. Men jag tror att en linfärja kan vi börja med lite snabbare än vad infrastrukturministern har möjlighet att komma emot när det gäller frigående fartyg.

Som de flesta har sagt, också från regeringspartierna, så är det ju ett väldigt tunt meddelande. Tyvärr var det också ett ganska tunt och håglöst anförande som lantrådet hade. Jag blev förvånad. Hon räknade upp i början vad som återfinns i regeringsprogrammet och att man inte har hunnit genomföra allt. Jag har ju inom många områden gått igenom regeringsprogrammet, det är ganska lite som har genomförts sist och slutligen och det är olyckligt.

Det som saknas är ju fokus, vad man vill och att man har ett strukturerat arbete. Det är därför vi står där vi står.

Det var ett mycket, mycket bra regeringsprogram. Jag hade glädjen och förmånen att få vara med och skriva det själv. Men problemet är ju att man inte strategiskt följer upp de linjer som man drog upp i regeringsprogrammet.

Jag återkommer in nästa replik.

Talman! Jag delar inte den analysen. Jag tycker att ministrarna, mina kollegor i landskapsregeringen, gör absolut så gott de kan för att försöka följa det som står i regeringsprogrammet. Vi har haft genomgång av regeringsprogrammet och vissa saker får vi konstatera att de här kommer vi inte att hinna med, och vissa saker har verkligheten förändrats så att det inte längre är att göra det.

Igen, jag är förvånad över den här håglösheten. Drar vi klockan tillbaka till valrörelsen så var det en otrolig kraft Centern att nu skulle tunneln förverkligas och nu skulle det hända saker och ting. Det är ju precis som kollegan Juslin sade, vi vet att det var lantrådet som stoppade det arbetet från att gå vidare och det är beklagligt. Det skadar trovärdigheten för åländsk politik. Lantrådet sade också att det verkar som att det skulle finnas en samsyn för eldrift och kanske är det detta som vi ska satsa på. Men vad vill regeringen? Man kan inte bara sitta och lyssna, är det dit som lagtinget vill eller åt det där hållet? Regeringen måste ju faktiskt vilja någonting själv och framförallt förverkliga sitt eget regeringsprogram.

Talman! Som jag tidigare sade så tror jag att det är viktigt att vi försöker komma bort från det fossilberoende som vi har.

Enklast och där vi behöver börja om, vilket också är lite att lära sig själv, är att börja med en linfärja nu. Sedan är det ju upp till infrastrukturavdelningen att fundera. Vi vet att elektrifiering av en frigående färja skulle vara möjlig till exempel mellan Enklinge och Kumlinge. Men jag har inte kunskap i dagsläget om hur lång tid det skulle ta. Jag vet inte hur långt avtalet som finns där i dagsläget är. Som det är nu så finns det bara möjligheter, men då måste man också våga se dem.

Tack, herr talman! Tack för ett sammanfattande anförande om vad som egentligen har hänt under den här mandatperioden. Jag tycker också att det är lämpligt att lantrådet avslutar debatten förhoppningsvis angående skärgårdstrafiken.

Diskussion är avslutad.

Under diskussionen har lagtingsledamoten Rainer Juslin, understödd av lagtingsledamoten John Holmberg lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: "Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i ett nytt meddelande redogöra för de grundläggande frågeställningarna som är avgörande för att arbetet med en fossilfri skärgårdstrafik ska ha en möjlighet att avancera överhuvudtaget, att landskapsregeringen tar ställning till vilka rutter som ska trafikeras, om landskapet ska äga sina fartyg, vilken typ av drivmedel som ska användas och hur omställningen till en fossilfri skärgårdstrafik ska finansieras."

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Enligt 42 § 4 mom. i arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum den 3 maj 2023. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum den 3 maj 2023.

Behandlingen av landskapsregeringens meddelande avbryts här och fortsätter vid nästa plenum då beslut fattas om eventuell remiss av meddelandet.