Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussionen som avbröts vid föregående plenum fortsätter nu.

Tack, herr talman! Jag blev framflyttad på listan här, men det ska nog gå bra ändå.
Ja, då ska vi prata vatten som första ärende och det som landskapsregeringen avsätter nu ytterligare medel för vattenskyddsåtgärder för våra inre vikar och sjöar. Totalt sett är det ca 1,5 miljoner euro som de kommande fyra åren ska gå till att användas för diverse vattenskyddsåtgärder som vars syfte är att minska näringsutsläppen till våra vatten. Om man räknar ihop ordinarie budgeten och den här budgeten. Det handlar om till exempel skyddszoner, våtmarker, näringsfällor och så vidare. Detaljerna behöver specificeras ytterligare i takt med att projektet går vidare med en kombination av nödvändiga åtgärder.

Det gör vi nu genom att för första gången avsätta en tillräckligt mängd medel för att komma till rätta med näringsutsläppen till våra inre vattenförekomster. Närheten till vatten är trots allt något som ligger nära alla ålänningars hjärta och en del av vad det faktiskt innebär att vara ålänning.

Målet är att allt vatten ska ha god kvalité tills 2030. Det är ett lovvärt mål som vi ska sträva efter att uppnå men samtidigt är det viktigt att konstatera att vi har en lång väg kvar att gå och att Åland inte ensamt kan få Östersjön att må bra igen. Som det ibland låter här.
Det som vi gör nu är att vi fokuserar på det vatten som vi själva här på Åland har sett till att är övergött.
Vi har endast oss själva att klandra för detta och vi behöver ta ett ansvar för att reda upp.

Naturen har en förmåga att läka sig själv och om näringsutsläppen minskar till våra vatten så kommer naturen att återhämta sig med tiden.
Och för att illustrera det här så ska jag ta ett exempel från Kanada. Det är nämligen så att i Kanada, i Sudbury, så har man under nästan hela 1900-talet brutit koppar. Koppar är en väldigt miljöförstörande produktion. När man bryter koppar så förstör man samtidigt miljön i närheten. Det är också orsaken till varför Europa har flyttat in sin användning av koppar från europeisk koppar till Sydamerika. Vi exporterar våra miljöproblem och lever i stort sett av koppar från Chile.

Hur som helst, man byggde världens då längsta skorsten, nästan 400 meter lång, i syfte att sprida ut utsläppen över en större yta och på det viset göra dem mer diffusa. Planen var att man skulle helt enkelt göra det mindre skadligt, men det fungerade inte alls. När man producerar koppar så kommer det också mycket tungmetaller. Det slutade med att allting inom en radie av ungefär tio kilometer, dog. Det såg ut ungefär som på månen.
Väldigt tråkiga bild som jag målar upp här. Men poängen är att idag så är det här området fint och vackert. Det lever fisk där, det finns träd och naturen blomstrar igen.

Om man klarar av det här i Kanada. Där man har haft storskalig miljöförstöring. Då måste vi också kunna klara av det här med våra vattentäkter.
Det är ju inte så att våra vattentäkter är uppdämda och förstörda som man får ett intryck av om man har lyssnat på den här debatten. Att allt det är kört utan naturen läker sig själv om man ger dem förutsättningar att göra det. Och om vi återgår också till dricksvatten frågan och hela den historien. Så det är inte en historia utan vi har en utmaning med vårt dricksvatten. Däremot så kanske det inte exakt så panikartat som det ibland kan låta. Vi kan ta hand om våra vatten. Vi kan skapa förutsättningar till exempel för att Östra Kyrksundet ska må bra igen.
Varför ska vi inte kunna det? Vi måste ju kunna tro på oss själva. Och då har vi lyckats med det här så behöver vi inte sätta 50 miljoner euro på en avsaltningsanläggning samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden på Åland och en miljö som vi alla kan må bra av. Så tror jag, även om det inte händer så är det ändå bra. Tack!

Tack, talman! Ministern uppehåller sig vid de långa skorstenarnas politik att man ska sprida det under över så stort område som möjligt. Så upplevs skadan som mindre. Och när man talar om Östersjön, som är ett väldigt litet, ganska hårt utsatt innanhav med dåligt vatten utbyte, så funkar ju inte riktigt de långa skorstenarnas politik. Det spelar egentligen ingen roll om man för näringsämnena åker ut längre ut i Östersjön eller närmare kusten om man säger så. För Östersjöns hälsa som helhet och Åland har ju ett stort ansvar för Östersjöns hälsa med tanke på vårt läge och på vår verksamhet som bedrivs här. Kan ministern ytterligare förtydliga mera tidsplanen för när vattenlagen kommer till lagtinget?

Tack, herr talman! Vi arbetar med vattenlagen, den har skickats ut på remiss. Jag vet inte exakt när men nu har kommit tillbaks och vi jobbar med. Nu har vi blivit klara med den här tillstånds frågan. ÅMHM där vi har testat och jag ser fram emot att vi ska kunna fortsätta med det här så fort som vi har rättat till de brister som ändå finns i de här tillstånds bedömningarna som är väldigt viktiga. Jag vill också igen påminna om att ledamoten själv hade ansvar för den här frågan i tre år. Och vi är där vi är och ledamoten bär ett ansvar för det här. Tack!

Tack, talman! Hållbart Initiativ jobbade väldigt hårt med vattenlagen. Det var ju därför som nuvarande miljöminister kunde skicka den på remiss ganska kort efter att vi lämnade båten så att säga. Sen måste ju arbetet för att minska utsläppen i våra vattendrag lösas så nära källan som möjligt. Det som händer nu med sådana här vatten förbättrande åtgärder och hela den här diskussionen där vi har berört avsaltning av havsvatten, det handlar om att man måste vidta åtgärder när skadan redan är skedd, så att säga. Det är när man redan ser tecknen i vattenmiljön på att övergödningen har varit en så hård press på våra vattendrag som det har varit. Hur ser ministern på att arbeta för att stoppa utsläppen redan vid källan?

Jag tror att en kombination av åtgärder är nödvändiga. Den här typen av åtgärder som du föreslår i den här budgeten är inte på något sätt unikt. Det är något som många länder gör och liknande åtgärder just för att komma till rätta med miljöproblem. En del av lösningen iallafall. Sen har vi debatterat gödsellagen här, där har det ungefär låtit när man lyssnar på debatten som att det ska vara någon slags nedsmutsad dålig lag. Men det är egentligen en miljölag som begränsar mängden utsläpp, så det är en kombination av åtgärder som krävs. Tack!

Tack, herr talman! Tack minister Wikström! Liberalerna och jag personligen tycker att det är väldigt bra att vi sätter resurser på dricksvattnet just nu. Det har varit en aktuell debatt ganska länge i flera ärenden och ända sedan i januari när Ålands Vatten släppte sin rapport om att våra dricksvattentäkter är illa ute inför framtiden och att vi eventuellt måste avsalta havsvatten så har det verkligen varit så att den här diskussionen har kommit igång och det är väldigt bra. Men frågan är då var sitter problemet? Vi har ju lagstiftning på plats. Vi har ett domslut sedan länge tillbaks som har bra riktlinjer på hur vi ska hantera våra dricksvattentäkter. Vi har program, vi har rapporter, men ändå ser det ut som det gör. Är det tillsynen, upprätthållande av den här lagstiftningen, som ser till att den efterföljs, är det där problemen sitter. Det är också det som våra motioner handlar om.

Tack, herr talman! Ja, vi diskuterade den här frågan i onsdags med tillsynen och då konstaterar vi ,jag själv sa det också att vi behöver ha en. Det är helt rimligt att se över hur tillsynen sammanhålls genom att det är på så många olika platser i dag. Det här projektet började ju egentligen i samband med årsbudgeten det vill säga innan januari. Det här är nu en påfyllning av det här projektet kan man säga.

Om vi då ska fokusera på att stärka den resursen som sköter tillsynen, då måste vi finnas med i projektet också. Och är det detta man avser här, är det mera konkreta åtgärder som man ska gå in och göra? Men görs inte det redan och finns inte lagstöd för att göra det? Eller vad är det vi har missat hittills? Vad är det som nu kommer att göras i det här projektet som inte gjorts tidigare? Är det inte ändå tillsynen av lagstiftningen som är problem med det här? Vi har fått reda på under den här behandlingen kring vatten i olika ärenden, att tillsynen görs inte fullt ut och det är också lite av en djungel kring vem, vems ansvar vilken tillsyn är? Är det inte dags att samla det här på riktigt, Faktiskt ta ett helhetsgrepp och att vi ser till att det finns en aktör som har ansvar för det här och att vi har en aktör som ansvarar för dricksvattentäkter. Just att vi ser till att det är en laglig aktör som har ansvar för den tillsynen.

Tack, herr talman! Med det sagt så tror jag att en kombination av åtgärder är nödvändiga. Det här är ett sätt. Vi diskuterar budget nu och då diskuterar vi pengar. Jag tycker att det här projektet är ett bra projekt, det är ett konkret projekt med konkreta åtgärder som inte har gjorts tidigare. Så det här har inte gjorts tidigare på det här viset. Det är som jag förstått det i alla fall. Sedan har man gjort vissa åtgärder via vattenbolaget till exempel. Och tillsynsfrågan så upplever jag att jag redan har svarat på.

Tack, herr talman! Jag begärde också egentligen en replik inledningsvis för att säga att det är bra att de här pengarna till vattenvården finns och det är bra projekt. Och jag utgår ifrån att det ingår projektledare också i den här resursen. Det kanske ministern kan förtydliga. Men sedan blev jag lite orolig måste jag säga. Minister Wikström säger nu, talar han för landskapsregeringen som helhet eller för sig själv? När han nu meddelar att landskapsregeringen både som ägare till Ålands vatten och som landskapsregering inte tror på att vi behöver etablera ett nytt vattenverk på Åland.

Tack, herr talman! Jag var ju med också på den här presentationen, hela diskussionen baserar sig egentligen på en konsult som tagit fram en undersökning om våra dricksvattentäkter och sett om de går att använda? Och i den presentationen så öppnades det också för att man kunde pröva med Östra Kyrksundet som inte är i bra skick idag, men man kan pröva det här. Det sa konsulten själv när jag var med på den här presentationen. Det har vi inte alls diskuterat idag utan var helt gått in på det spåret som gäller att avsalta havsvatten. Så jag ska inte utesluta det. Som jag sa tidigare så helt oavsett så är det här ett projekt som är bra för att vi har fler dricksvattentäkter som är i dåligt skick. Så jag ska inte säga att man helt utesluter det. Men samtidigt som det finns andra åtgärder man kan göra också.

Jag vet att Obunden Samlings ledamöter och ministrar har svårt att tro på både forskning och expertis, men de slutsatser som har dragits kommer från just expertis. Och jag vill igen fråga landskapsregeringen via minister Wikström. Är det här ert besked till Ålands vatten? Inför bolagsstämman här om några veckor? Att landskapsregeringen inte vill vara med i att satsa på en ny vattentäkt. Ålands vatten har också haft möten med ministrarna Höglund och Jansson och uppfattat haft en mycket god dialog. Så detta det här måste förtydligas. Är det här ministerns eget påhitt eller talar han för en samlad landskapsregering?

Tack, herr talman! Som jag just sa här så är den här frågan utesluten. Sedan det här med frågorna om forskning och expertis. Vad är det liksom? Är det så vi ska börja debatten här nu? Som jag sa till ledamoten så var jag med på den här föreläsningen där man tog upp just Östra Kyrksundet att det inte var helt utdömt. Det sade personer som har tagit fram rapporten som hela den här diskussionen baserar sig på så jag undrar nog vem det är som försöker att förvränga den här historien. Hur som helst, det är inte så att vi utesluter avsaltning av dricksvatten, men man behöver titta på andra alternativ också.

Tack, herr talman! Och minister Wikström är bra med konkreta åtgärder. Och som sagt, det är intressant att det krävdes en obunden minister och miljöminister för att det skulle börja hända det här. När det gäller övervaknings frågor så är de över huvud taget inte det ni talar om här idag, utan ni talar nu om pengar till konkreta vatten förbättrande åtgärder. Där tror jag att det är viktigt att landskapet till exempel också tittar på sina egna omfattande markområden där det finns utdikade våtmarker och så vidare, som skulle kunna återställa och hoppas att det skulle kunna vara ett exempel på åtgärder som vidtas.

Tack, herr talman! Ja, det är lite tidigt att komma till exakt var man gör de här åtgärderna, men självklart behöver man ta ett helhetsgrepp på det här och titta på också landskapets marker. Och i de fall där privata markägare berörs för det kommer också att vara en del av det här. Så är det självfallet så att man ska arbeta liknande som Ålands Vatten arbetar faktiskt, där man tar hänsyn till de privata markägare när man gör åtgärder.

Tack, herr talman! Och i motsats till vad som insinuerar så här från Ålands Vattens ordförande och ledamoten Gunell.

Talmannen: Repliken ska rikta sig mot minister Wikström.

Jag kommenterar bara det som nyss sades från ledamoten Gunell. Att på något sätt skulle Obunden Samling inte basera sina beslut på vetenskapens etablerade fakta. Etablerade fakta är ju till exempel att Ålands Vattens system släpper ut ungefär drygt 20 % av allt vatten som bara rinner bort, så det är ett svinn. Man kunde till exempel börja med att titta på sådana frågor innan man säger att det är ett etablerat faktum att vi ska skapa ett nytt vattenverk. Det är ju sådant som man kan ta med sig, eller vad säger ministern?

Tack, herr talman! Jo, visst är det så, etablerade fakta är också att naturen faktiskt läker sig själv och att den här prognosen om att vi behöver mer vatten baserar sig på en på ett underlag som säger att vi ska öka med en viss mängd befolkningsmängd varje år och konsumtionen av vatten ska inte minska per individ. Det finns ju flera om och men i det här, när behöver vi mera vatten, har vi tid med den här typen av åtgärder? Vi kan se om vi kan nyttja Östra Kyrksundet först.

Talman! Jag uppfattar inte att någon enda här i lagtinget har sagt att Åland på något sätt ska ta ansvar för hela Östersjöns utsläpp, utan snarare har vi sagt att vi måste göra allt vad vi kan för att minska våra åländska utsläpp till Östersjön. Det är det som är det ansvarstagande att göra. Och ytterligare så när vi får larmrapporter om statusen på inre vikar, sjöar och dricksvattentäkter. Men det är väl bra, då kan jag konstatera att de obundna och landskapsregeringen nu vakna upp till dessa alarmklockor. Något som vi i Hållbart Initiativ efterlyst länge och som vi faktiskt senast i budgetdebatten i höstas föreslog. Att då på något sätt anklaga oss för att vi inte har visat ansvar i den här frågan, det är förmätet. Jag tycker att det kan klarläggas, Obunden Samling.

Tack, herr talman! Ja, vad vet jag. De här vattenåtgärderna och de projektet inleddes ju faktiskt först efter att ledamotens eget parti hade lämnat regeringen, så det var inte så mycket mer att kommentera där. Förutom det att det är klart att vi har ett ansvar också för Östersjön här på Åland. Det är stor skillnad på våra inre vattenförekomster och Östersjön och de inre vattenförekomster så tycker jag att vi har ett mycket större ansvar för eftersom det är vårt eget fel medan Östersjön blir påverkad av alla omkringliggande regioner och därmed är vårt eget ansvar förstås också, men inte lika stort tack.

Talman! Jag undrar var minister Wikström satt, vad han gjorde under den tiden som Hållbart Initiativ faktiskt var i regeringen och budgetförhandlade och undrar också om minister Wikström såg de underlag som fanns då om just det här vattenprojekt. Nå, vi kan skippa den saken. Vi kan i alla fall konstatera att det är viktigt att de här pengarna nu kommer att tilläggsmedlen har kommit till det här vattenvårds projektet och det är också viktigt lika väl att vi får en lagstiftning på plats som är, vi kan säga, den här piskan, inte bara morötter utan också piskan så att gör att de här verksamheterna från källan också minskar sina utsläpp så att vi inte fortsättningsvis måste pumpa ut pengar för att samhället ska stå för kostnaderna för att andra släpper ut. Och det gäller faktiskt också ute till havs. Vi har lika stort ansvar ute till havs som vi har i våra inre vikar.

Tack talman! Det första jag reagerade på var när miljöministern nämnde att naturen är stark och då som exempel koppar utvinning i Kanada. Det är sant. Naturen är stark. Men det förutsätter väl då. När man tar det där exemplet så måste man ju tänka sig att koppar utvinningen avslutades och därmed fick naturen en chans att komma tillbaka. Det är ju inte riktigt jämförbart med det vi håller på med. Vi fortsätter att förse våra vattendrag och havsvatten och så vidare med sådant som inte ska vara där, eller hur?

Tack, herr talman! Det som det handlar om är att minska utsläppen eller stoppa utsläppen igen till en vattenförekomst i det här fallet en viss typ av natur, hur det görs, så det är ju en formsak. Hur stoppar man utsläppen till en känslig del av naturen? Om man helt stoppar dem så då löser man problemet på det, det är inte ett alternativ för oss här. Då behöver vi istället jobba med att inte utsläppen ska nå vattenförekomster och förstås att det ska minska, vilket vi har gjort till exempel genom gödselmedelslagen.

Tack, herr talman! Då till min fråga med de åtgärder som nu föreslås och det man har tänkt tänka sig genomföra. Tror ministern att vattnet därmed kommer att bli bättre och renare i tillräcklig grad och tillräckligt snabbt? Eller finns det ytterligare åtgärder som måste till? Kan vi luta oss tillbaka med det som föreslås och förstå att vi är trygga och att vi kommer att ha ett tjänligt dricksvatten också i fortsättningen? Eller måste vi göra någonting mer? Och vad är det?

Jag kan inte uttala mig om det, men det här är ett fyraårigt projekt och sedan tar några år innan man vet hur resultatet blir av de här åtgärderna. Men naturen kan också tåla en viss mängd utsläpp. Det är inte så att naturen är helt så skör så att den inte tål en viss mängd utsläpp. Redan det är att vi minskar utsläppen mycket, kan ge förutsättningar för till exempel vattentäkter att återhämta sig. Jag tänker att man behöver betrakta det på det viset. Att det här är en åtgärd som jag nämnde tidigare är gödsellagen en åtgärd, men frågan om tillsynen och hur vi ska hantera den i framtiden, det är en åtgärd. Jag tror att en kombination av åtgärder är nödvändigt för att vi ska komma till rätta med de här problemen.

Tack, talman och tack minister Wikström! Ministern talar också i sitt anförande och i replikskiften om att vi ska ta vara på våra egna åländska utsläpp, att det är vårt ansvar. Men jag tänker också på kartor som jag har framför mig som visar bottendöd, låga syrenivåer och väldigt stora skador i våra inre vikar, som också är åländskt ansvar, alltså som kommer från Östersjön och Ålands hav. De här utsläppen kommer ju inte från ett annat land och lägger sig i våra vikar utan det är våra egna problem. Tycker ministern att det här är tillräckliga åtgärder, pratar man på riktigt om hur stort problemet är eller försöker man förminska det bara för att det kostar pengar?

Tack, herr talman! Jag tycker inte att allt det som vi gör nu i budgeten handlar om att förminska någonting, utan det är ju en ganska stor mängd pengar som vi faktiskt använder på det här. Vilket visar på situationens allvar. Så nej, jag tycker inte förminskar det här. Det är vårt ansvar och jag är medveten om att våra inre vikar och sjöar är i dåligt skick. Därför vi gör det här, men en kombination av åtgärder är nödvändigt. Det här är dock en budgetdebatt, så därför pratar vi i huvudsak om pengarna.

Tack! Det är ju så att Ålands lagting är ju också en del av en större organisation, BSPC, som har hand om alla parlament runt Östersjön som träffas och diskuterar och skapar gemensamma agendor. Det är så att Åland kommer eventuellt att bli värd för nästa stora möte. Och hur ska vi då från BSPC organisationen på Åland kunna stå och säga att vi faktiskt gör allt det vi ska göra? För jag förstår att pengarna är väldigt, väldigt bra. Men det är väldigt osäkert om pengarna går till rätt saker. Man blir verkligen lite orolig när man hör nuvarande miljöministern syn på att det bara ska lösa sig själv och att naturen reparerar sig själv och man faktiskt inte tänker ta kraftigare åtgärder för att minska utsläppen överallt som vi ålänningar själva släpper ut.

Tack, herr talman! Ja, alltså, det handlar ju om att man behöver få ner utsläppen. Och precis som var inne på ett tidigare replikskifte här och får man det så, då läker naturen ofta till stor del sig själv. Det är så det fungerar. Det kan behövas restaurerade åtgärder, återinförande av arter och så vidare. Men just den här typen av åtgärder när man får ner utsläppen är helt centrala för att naturen ska återhämta sig. Så jag tycker inte att det förminskar på något sätt. Det blir väldigt konstigt om man uppfattar det på det viset.

Tack, herr talman! Vi har pratat mycket om vatten sedan starten på 2023, säkert mycket på grund av den artikel som var i tidningen i januari från Ålands Vatten. Den handlade om att de dricksvattentäkter som vi har inte är i fullgott skick. De dricksvattentäkter som vi tänkte använda i framtiden, däribland Östra Kyrksundet, är i bedrövligt skick och inte tjänligt för tillfället. Det kom lite som en kalldusch kan man säga för hela Åland.

Dricksvatten, vattenvikar och insjöar på Åland är ju hela vår själ, de är en del av vår kulturella kropp och hela vår identitet på Åland kretsar kring vatten. Vi har ju alltid i hela Skandinavien proklamerat till världen att vi har ett gott vatten. Vi har tillgång till vatten, det är vår största naturresurs.

Dricksvattnet har varit en aktuell diskussion i många ärenden. Vi har pratat om dricksvattendirektivet som nu ligger till kännedom i betänkandet från social- och miljöutskottet. I utvecklings- och hållbarhetsagendan är det mycket prat om dricksvatten. I gödsellagen pratade vi om dricksvatten. I frågestunden har det kommit upp och här har vi har mycket diskussion om dricksvatten även i tilläggsbudgeten.

Det är bra, det är jättebra att vi gör det, för det här är en aktuell fråga och det är en väldigt allvarlig fråga. Det är många som känner att det skakar in i märgen när man tänker på att vi skulle ha bekymmer med vårt dricksvatten. Något som har varit väldigt självklart.

Den här självklarheten som man har sett eller attityden att man tar dricksvatten som självklart tycker jag tyvärr att avspeglar sig i hur vi hanterar vårt vatten på Åland. Det finns en ganska stark diskrepans mellan attityden till dricksvatten, hur vi hanterar våra dricksvattentäkter, hur billigt vattnet faktiskt är, om vi ska vara ärliga och hur vi hanterar hushållsvattnet. Vi har oplomberade mätare i husen och det hittas läckor lite nu och då som man inte har vetat om när de kopplas in i större sammanhang. Det här är ju kanske något som vi allihop behöver tänka på, på alla nivåer. Det gäller samhällets styrande, det gäller företag men också privatpersoner i främsta hand. Hur hanterar vi vårt dricksvatten, hur ser vi på det?

Minister Wikström var just här och diskuterade samma sak. I det anförandet och de replikskiften var det tveksamt kring vad landskapsregeringen vill och vad man har för avsikter kring framtiden och hur man ska ta i det här problemet.

Ålands Vatten har varit tydliga med att för att klara av vår framtida dricksvattenförsörjning och för att klara av vår resiliens och vår beredskap så kommer vi att behöva satsa på avsaltning av havsvatten. Det är bedrövligt, det tycker jag själv också. Vi tycker allihop att det är bedrövligt. Det är sorgligt och det är fruktansvärt dyrt. Men det kanske är nödvändigt helt enkelt på sikt om vi ska kunna säkra vår dricksvattenförsörjning. Åtminstone tycker jag att det är nödvändigt att satsa på både och till och med. Att det inte blir så att vi har politiker som står här om tio år och säger "ja, nu har vi avsaltningsanläggning och då satsar vi pengar på det och så behöver vi inte se till att vi ska ta hand om våra dricksvattentäkter".

Våra dricksvattentäkter i sötvattensjöarna är absolut de viktigaste resurserna vi har. En avsaltningsanläggning skulle vara ett sätt att säkra självförsörjningen i framtiden också i krisberedskap.

Men vi behöver veta vad beskedet är från landskapsregeringen. Det låter så tvetydigt. Jag har förstått på minister Jansson att man är positiv till den här satsningen som näst största delägare i Ålands Vatten. Det är en stämma på kommande, det är kanske dags att reda ut begreppen inom regeringen för att faktiskt ge ett tydligt besked.

Det här momentet som landskapsregeringen nu sätter, dessa 1,5 miljoner som man lägger som ytterligare resurser, det är bra. Liberalerna tycker också att det är jättebra. Det är en fråga som behöver tas i. Vi behöver satsa mera pengar på det här för att se till att vi kan skydda våra dricksvattentäkter, att vi satsar på att de ska få god ekologisk status och att de skyddas mot den näringsbelastningen där vi faktiskt i lag har ett skydd på pappret. Men det är stor skillnad, herr talman, på vad som står på pappret och vad som händer i verkligheten. Bryggan däremellan, det är tillsyn, den ser till att man följer de lagar och förordningar som man själv har satt upp. Det är tydligt på Åland att vi inte gör det. Det är tydligt. Det ser man ganska enkelt om man ser på näringshalterna som vi har i våra sötvattentäkter. Detta görs inte idag på rätt sätt. Vad som är orsaken behöver vi reda ut. Men jag tror att det är tillsynen som är nyckeln i det här. Vi har ett bekymmer med att vi inte kan upprätthålla den. Detta handlar också den andra av mina motioner om.

Vi ska inte heller hymla med var näringsbelastningen kommer ifrån. I våra dricksvattentäkter och havsvikar så är det jord- och vattenbruket som har den största belastningen som vi har gett. Sedan har det pratas om atmosfärisk belastning, absolut, men det som vi kan påverka här på Åland är det som kommer från jordbruket och vattenbruket. I dricksvattentäkterna handlar det speciellt om jordbruket.

Det är viktigt att vi har ett lokalt jordbruk på Åland, det är viktigt att vi har lokal matproduktion. Det är en stolthet, något som vi är stolta över, något som också är viktigt för vår beredskap och för vår självförsörjning. Men vi behöver jobba med öppna kort från beslutsfattare. Min uppfattning är att de flesta vill vara en del av lösningen. Det är bra nu att landskapsregeringen faktiskt satsar på samarbetsprojekt och konkret går in för att hjälpa till att man ska kunna skydda, göra skyddszoner och göra praktiska åtgärder.

Det är en förutsägbarhet tror jag och framförhållning som ger trygghet till våra företagare och till våra markägare och dem som det gäller. Det är därför som vi behöver vara ärliga. Alla dricker vi vatten, människor och djur. Vi behöver ta vara på det vi har just nu. Ser vi till att vi följer existerande lagstiftning så tror jag att vi redan är på god väg.

Vad gäller tillsynen så verkar det vara någon typ av djungel här på Åland. Var än man frågar så finns det inte riktigt några tydliga svar kring vem som är ansvarig för vad. Det är blandat mellan landskapsregeringen och ÅMHM. Vi har kommunerna som har hand om avloppen. Det är lite olika beroende på vilka mängder vi pratar om och vilken typ och storlek på källorna. Därför skulle vara på sin plats att utvärdera hur tillsynen över vattenlagen, nitratdirektivet och övrig lagstiftning efterföljs på Åland. Jag tycker att det är viktigt att det ska vara med i det här projektet, att vi satsar på även den saken och att vi ser till att det som vi redan har bestämt åtföljs. Tack så mycket!

Tack, talman! Det är intressant att ledamot Påvals tar upp just det här med vattenmätare. Vi har ju pratat om det i utskottet och det är ju faktiskt lite konstigt att vi har ett så pass högt svinn ändå. Och så tillåter vi oplomberade vattenmätare. Man kan ju när som helst plocka bort sin vattenmätare. Man kan när som helst vända på sin vattenmätare och dessutom så i många fall så övervakar man ju vattenmätaren själv och skickar in uppgifterna själv. Det är ändå konstigt att man behandlar en handelsvara på det sättet.

Tack, herr talman! Tack ledamot Egeland. Det är ju ledamoten själv som väckte mitt intresse eller väckte min oro kring det här. Han är ju i branschen och är rörmokare. Skillnaden mellan oss och våra närmaste grannar är att man faktiskt behandlar hushållsvatten som kommer ur kranen på det här sättet. Vi har en resurs som just nu på sikt ser det ut att vara bristande och som att vi håller på att förstöra våra källor och vi kommer att få en brist. Vi hade redan år 2018 stora problem under torkan. Nu vittnar man om att det eventuellt kommer en sommar till som kommer att se ut så här, under det här året, och så behandlar vi vårt hushållsvatten på det här sättet. Vi måste se till att vi får en ordentlig övervakning av den faktiska konsumtionen, att vi får betala för det som man använder.

Tack, herr talman! Ja, det är precis som ledamoten sade, i Sverige till exempel så är det ju mycket hårdare kontroll, mätarna är plomberade och en vanlig rörmokare som undertecknad får inte gå och mickla med den utan det är vattenverket som gör det. Nämnas bör även att det här är ju inte Ålands Vattens ansvar utan det här är ju kommunernas, det är deras ansvar att så att det inte sker missförstånd. Det är ju kommunerna som borde ta krafttag och där sitter jag ju själv, så nu sätter jag mig ner igen.

Tack, herr talman! Jo, det är ju som sagts att tillsynen kring dricksvattnets olika delar är som sagt lite av en djungel. Det är lite svårt att överblicka. Därför tror jag att vi skulle behöva en typ av helhetsgrepp kring det här, att verkligen dricksvattnet i sig får ett fullgott juridiskt skydd på Åland. Att vi verkligen i praktiken kan uppfylla de regler och lagar som vi själva satt upp. Och att vi har ansvarspersoner eller ansvars poster som har hand om just det specifikt. Samordnings insatserna kommer nog som minister Wikström sagt, med tiden. Men jag tror dricksvattentäkterna inte kommer att hela sig själv inom närmaste tiden, jag tror heller inte att detta kommer att hända av sig självt. Vi kommer att behöva vara tydliga från beslutsfattarhåll, från landskapsregeringen och från lagtinget om vad vi vill, vad vi tycker, och också ge tydlig signal till våra kommunpolitiker vad som ska gälla i framtiden.

Tack, herr talman! Ledamoten säger mycket som jag håller med om själv, och det är roligt att höra att Liberalerna också stöder de här pengarna till vattnet. Ibland, inte ibland men ibland funderar man lite. Men, det är roligt att höra ledamoten själv räkna upp ett exempel på ett problem på Åland som gör att vi använder egentligen mer vatten än vad vi skulle behöva göra. Det finns ju flera sådana exempel. Vi har dåliga ledningar och betydande läckage på våra ledningar på grund av att de är i ganska dåligt skick ute i kommunerna. Så det finns ju flera åtgärder som man kan göra för att minska vattenkonsumtionen, också som i så fall kunde köpa oss tid.

Tack, herr talman! Jag vill poängtera att för Liberalerna är vatten en otroligt viktig fråga, har alltid varit. Kommer det vattenskyddande åtgärder så stöder alltid Liberalerna det. Men det måste också göras och står det på ett papper så är det sin sak. Det som ministern nu pratade om det är praktiska åtgärder. Men hur ser vi då till att det som står faktiskt överförs till praktik? För det händer inte idag. Det händer inte i dag fortfarande. Det är ett tydligt bevis på att konsekvenserna av att våra dricksvattentäkter är i väldigt dåligt skick och på sikt kommer vi att ha stora problem med det här. Det är uppenbart. Det har ju liksom experter på området på Åland framhållit. Det här är någonting som vi måste ta på allvar. Jag hoppas att landskapsregeringen gemensamt kan ha en gemensam linje där alla miljöministrar vi nu har här i salen - jag är faktiskt inte säker på hur många vi nu har - har en gemensam linje.

Tack, herr talman! Jag tror, som jag sade tidigare i mitt anförande också, att vattnet ligger nära alla ålänningars hjärtat. Jag tror att det här är nog inte en fråga som delar det här lagtinget, i alla fall inte att vi behöver ta hand om våra vatten. Jag har inte hört något exempel på det varken under den här debatten eller debatten om gödselmedel. Jag tror nog att vi har en ganska samlad syn kring det här.

Tack, herr talman! Det är också det här som folk blir otroligt frustrerade kring när de hör de här anföranden och de replikskiften i den här salen. Man hör politiker prata, prata och vi är överens. Vi är överens om vad som ska stå på pappret, vi är överens om vad som kommer ur munnen. Men sedan när det kommer till det praktiska utförande, när det faktiskt handlar om att vi måste fördela pengar. Någon måste betala, någons rättigheter kanske behöver inskränkas. Vi måste faktiskt se till att vi håller ihop ända tills det praktiska utförandet för sen det blir bekymmer. Sedan är det fixa och trixa politik där någon ringer och säger att jag vill lägga en gödseltina där och där och där och sen ska liksom någon sitta här och fixa och trixa inom mina väggar. Det får inte vara så. Det här är en gemensam fråga. Alla dricker vi vatten på Åland, oavsett om man är politiker, bonde, ko eller vad man nu är. Alla dricker vatten och det är jätteviktigt för oss allihop. Så vi behöver ha en gemensam linje från landskapsregeringen hur vi tryggar vår framtida försörjning.

Jag tycker det var ett engagerat och bra anförande från ledamoten Påvals och jag tror att om ord ska gå till handling så behövs det tre saker och jag hoppas att också finansutskottet kan ta fasta på det. Det ena är att de här de här åtgärderna har en projektledning, en tydligt uttalad person som är kompetent och duktig på att driva de här projekten från pappret till verkligheten. Så det hoppas jag att finns i de här pengarna. Det andra tycker jag är att ta fram en dricksvattenstrategi så som man har till exempel i andra länder. Bara det här dricksvattendirektivet kommer att ställa enorma krav också på Åland. Så en projektledare, en dricksvattenstrategi och sedan en gemensam arbetsgrupp med kommuner, landskap och vatten bolag. Det vore viktigt.

Tack, herr talman! Håller helt med att det är samordningen vi behöver ta tag i, det kan ju inte vara så svårt att samarbeta på Åland som det är just nu. Det är fruktansvärt svårt vad det verkar. Just när vi har de här olika strukturer i samhället. Vi har landskapsregeringen som har vissa behörigheter och vissa skyldigheter och kommunerna har vissa och sen går ditt samvete där emellan. Det handlar om vilken vilja som har vad, vilket öra man vaknar på vilken dag. Men också ledamoten Gunell är ju ordförande i Ålands Vatten och det är viktigt att Ålands Vatten också är tydliga i vad som gäller och vad man är ute efter. Vad man efterfrågar ifrån oss beslutsfattare. Det är ytterst viktigt. Jag menar ändå när Ålands Vatten pratar så lyssnar Åland uppenbarligen. Det var en artikel i januari som satte igång en diskussion. Vad än vi pratar om snart så pratar vi om vatten. Det här berör ålänningarna. Se till nu så att man på bolagsstämman som i på kommande, är tydlig med det här och att man kanske till och med tar på sig en samordnande insats eller åtminstone föreslår det.

Men det är absolut viktigt och ingen är gladare än jag att dricksvatten frågan har fått så stor uppmärksamhet och att den faktiskt diskuteras nu på många, många platser, i kommuner och bland privatpersoner och så vidare. Det är jättebra och det är viktigt att tänka också på Åland i form av resiliens. Att det är att om ett vattenverk slås ut av någon anledning så har vi ett annat som kan ta vid och så vidare. Att vi skapar trygghet i vårt samhälle på flera olika plan. Men den här samordningsgruppen, den har vi från Ålands Vatten efterlyst nu i tre års tid med landskapsregeringen väntat att man ska tillsätta den arbetsgrupp som fanns efter torkperioden 2018. För den var bra och den samordnar just det här kommuner, landskapets byrå, miljö, jordbruk, infrastruktur, fastighetsverket och så vidare. Det är en lätt åtgärd att återskapa en sådan arbetsgrupp och den gav effekt.

Tack, herr talman! Ja, den effekten ser vi ju först den dagen som vi faktiskt ser till att vi följer det som sägs och skrivs.

Det som vi nu pratar om borde ha pratats om för länge sedan på Åland. Vi har flera beslutsfattare, inklusive ledamoten Gunell själv, som suttit i den här salen länge och varit minister också. Det är många här inne som behöver se sig i spegeln. Vi måste städa upp det här nu. Det kommer inte att städa upp sig själv som minister Wikström pratade om. Det kommer inte göra det, inte på lång sikt. De kommande 20 åren kanske så kommer vi att se samma dåliga kvalitet om vi inte gör något väldigt, väldigt drastiskt. När det handlar om resiliens och beredskap så tycker jag att det är väldigt viktigt att ta det i beaktande nu också. Vi är med nu, från och med bara några veckor tillbaka, i ett gemensamt stort internationellt sammanhang. Vi är med i Nato som kanske kommer att ställa ganska starka krav på civil beredskap och där vattnet verkligen ingår.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Det kanske beror på att landskapsregeringen i budgetförslaget skriver att Åland är på väg in i en lågkonjunktur? Eller ska vi sätta det nyvakna politiska intresset för ekonomin på kontot att det endast är 6 månader till valet? Hur som helst verkar de flesta partier nu inse problematiken, men därifrån till att verkligen visa att man vill göra någonting konkret för att stabilisera ekonomin är det fortfarande långt, med vissa undantag som Hållbart Initiativ och Ålands Framtid.

Jag tycker att det är dags att lyfta också tilläggsbudgetens "elefanten i rummet" och det är ju det finanspolitiska ramverket.
Flera partier har ifrågasatt vad landskapsregeringen menar när de skriver att de ämnar driva en neutral finanspolitik och hur de tänker agera för att mota den kommande lågkonjunkturen. Det där är både intressant och symtomatisk. För mig ska ekonomin alltid skötas som om det vore en lågkonjunktur. Alltid se över effektiviteten och respektera ramar och ha respekt för att det är skattemedel, ålänningarnas och våra företags pengar vi hanterar. Det måste finnas gränser för skatteuttag och motkrav på en rationell välfärdsproduktion. Alltid sköta driften med ett överskottsmål, och när lågkonjunkturen slår till som den gör vart 15 år sisådär, ska det finnas en reserv att hämta från. Ekonomiska politiken har sedan länge varit för expansiv. Intäktssidorna har förblindat och gett ursäkter till att gasa på och lösa ineffektivitet och samordningsproblem med nya resurser. Väldigt få politiker har ens reagerat på att vi systemet de senaste åren haft en puckeleffekt på ca 35 miljoner. Pengar som enbart härstammar från en teknikalitet från vårt nya ekonomiska system. Nåväl, visionen kring verktyget finanspolitiska ramverket har nog skymt sikten och fungerat som en tänkt mirakelkur för ekonomin. Undrar hur många som verkligen inser vad som behöver komma till för att detta ramverk ska ha den effekt vi önskar. Ramverket är ingen sedelpress. Moderaternas ledamot Silander höll häromdagen ännu ett ångestladdat gruppanförande gällande en budget. Mycket som kunde vara bättre, men Moderaterna valde ändå att stödja budgetförslaget och lade till att han dessutom hade dubier kring att ramverket verkligen blir en lyckad lösning. Jag förstår att ledamot Silander och Moderaterna har dubier, för Moderaterna agerar exakt på samma sätt som de flesta andra. Säger sig värna om en ekonomi i balans, men när det kommer till kritan så är man med och inför ofinansierade kostnadsökningar och reformer som gör det kommande finanspolitiska ramverket allt trubbigare. Studiestödslagen och kostnadsfri gymnasieutbildning är det senaste exemplet. Som ledamot Silander sagt flera gånger tidigare, för Moderaterna är det viktigare att sitta i en landskapsregeringen än på läktaren. Någon ekonomiskt inflytande verkar Moderaterna sannerligen inte ha på kostnadstak och överskottsmål. Moderaterna behöver börja använda talarstolen här i lagtinget till något annat än som biktstol.

Obundnas Markus Måtar sade i sitt gruppanförande att partiet verkligen tar ansvar för en god ekonomi och värnar företagandet. På vilket sätt? Genom att driva en politik som går ut på expansion av offentlig sektor? Om man på riktigt säger sig vara ett företagarparti, ett borgerligt alternativ, varför driver man inte på att landskapsregeringen inför utmanarrätter? Driver att landskapsregeringen konkurrensutsätter verksamheter? Det ekar rätt ihåligt när det stora missnöjet i denna budget blir oljepannsstödet, vilket jag håller med om är ett moment som behöver plockas bort, men som i sammanhanget är rätt litet till vad som egentligen borde till. Det är enkelt att från talarstolen säga att man är ett parti som arbetar för en god ekonomi och för företagande. Rimmar illa med när man ser vad Obundna sedan ändå röstar för och går med på för att få sitta i landskapsregeringen och inneha en talmanspost. Inte ens renoveringen och ombyggnaden av landskapsborgen verkar få klockorna att ringa att något kanske behöver förändras om förvaltningen blivit så stor att arbetsytorna inte längre räcker till. Att det skulle finnas ett grundläggande ekonomiskt bekymmer att offentliga sektorn växer tycks inte vara problematiskt. Det stora problemet är bristen på arbetsytor, inte att personalkostnaderna skjuter i höjden, mycket märkligt. Det blir lite gnällig charterturist över missnöjet med hur illa samarbetet och förankringen inom landskapsregeringen och majoritetsblocket fungerar. Vad ger detta urusla samarbete för grogrund till kloka framåtsyftande beslut? Verkar behövas många extra givor med näring och konstgödsel för att få detta majoritetssamarbete att börja blomma.

Hur mallar ett finanspolitiskt ramverk in i en socialdemokratisk politik? Tja, det är lite tystare just nu kring det odramatiska att låna, men svårigheten att rätta in sig i ett system som bygger på kostnadstak och prioriteringar ser jag som omöjligt för Socialdemokraterna. Det är bara att läsa den alldeles färska socialdemokratiska åtgärdsmotionen gällande Public Service som i slutänden innebär ökade kostnader. Exemplen på kostnadsdrivande förslag är många och det finns aldrig en idé kring hur finansieringen ska skötas. När man ständigt propagerar för kostnadsdrivande åtgärder utan att reflektera över finansiering annat än att hänvisa till banklån hur ska då ett finanspolitiskt ramverk fungera med socialdemokraterna? Minst lika omöjligt som med Moderaterna och Obundna, tyvärr, och det visar hur nära sammankopplade många av partierna är i sin politik!

Herr talman, tiden rinner iväg för att uppnå det som jag och liberalerna trodde skulle vara en självklarhet, en partiöverskridande överenskommelse kring kostnadstak och överskottsmål som en stafettpinne till nästa lagting och landskapsregering. Det finns fortfarande ett fönster på glänt. Att överlämna kostnadstak och överskottsmål till budgetförslag 2024 är varken ansvarsfullt eller konstruktivt. Ska det finnas en möjlighet att nå en plattform för ekonomiska arbetet behöver finansminister Höglund säkerställa att så sker. Lämpligen via en tilläggsbudget i september och tiden fram till dess bör åtgå till att idka ett tillsammansarbete med samtliga partier. Här vill jag ännu en gång denna mandatperiod sträcka ut den liberala handen mot finansminister Höglund och ser fram emot en inbjudan att diskutera långsiktiga ramar, kostnadstak och överskottsmål. Bättre att alla partier gör det före valet än efter. Det lär minska mängden valfläsk betydligt.

Herr talman, vill avslutningsvis nämna en budgetmotion.

Det är Offentliga ekonomin kräver politiskt mod, och som berör just det finanspolitiska ramverket där klämmen syftar till.
Rubriken i den allmänna motiveringen är Utgångspunkter för arbetet med 2024 års budget på sid 4, texten stryks och ersätts med följande för att uppnå större möjligheter för en lyckad start av det finanspolitiska ramverket.
”Landskapsregeringen återkommer till lagtinget senast i september 2023 med lagförslag kring det finanspolitiska ramverket samt förslag på nivå gällande överskottsmål och nivå på kostnadstak för åren 2024-2026.”

Talman! Det var många rallarsvingar här ifrån ledamoten Holmberg gentemot Moderaterna. Hur slätstrukna vi kan vara. Det må kanske vara på det viset att ledamoten Holmberg uppfattar oss som det, men de facto så finns det ju en historia av att Moderaterna på riktigt har suttit med i regering under väldigt många mandatperioder. Och sitter man med i regering så får man väldigt bra insyn i hur komplicerat många saker kan vara. Och där tror jag att det är väldigt många gånger så att de som tidigare de facto har varit ministrar och suttit i regeringen har en liten annan framtoning på sina anförande och förstår komplexiteten. Jag är inte alls säker på att det alla gånger har varit så lätt heller inom ledamoten Holmbergs eget parti Liberalerna, att få till både debet och kredit siffror under årens lopp.

Tack, talman! Tack och ledamot Nordberg. Nej, absolut. Jag vet jag, tittar vi i backspegeln så är vi alla medskyldiga till det läge vi befinner oss i idag. Men på nåt sätt så borde vi kunna titta framåt och konstatera att nu ska vi göra på ett annat sätt. Jag är besviken på Moderaterna och hade hoppats att Moderaterna skulle vara det här partiet som verkligen tar går i bräschen faktiskt för det ekonomiska ansvaret. För det har jag liksom till Moderaternas DNA och men exemplen blir ju tyvärr lite trista. Speciellt exemplet kring studiestödslagen som kommer och finansieringen av det som skulle kunna gå hand i hand med kostnadsfri gymnasieutbildning. Men inte ens då är man beredd att sätta ner foten och säga att nej, nu räcker det, nu gör vi så här det ska vi finansiera ett lagförslag. Vi ska inte gruffa det på framtiden.

Talman. Den andra saken som lyftes i själva anförandet var våra dubier eller våra funderingar från Moderaterna angående denna rambudget och ramarna som ska sättas. Vi tror att den största utmaningen för nästa regering är att på riktigt komma överens om att ha en samsyn på hur de ekonomiska förutsättningarna, hur de ekonomiska ramarna ska överhuvudtaget gå att få ihop. Det är därför vi har sagt att vi är fundersamma därför att själva regelverket i sig självt löser det inte, utan det är hur vi fyller regelverket. Var sätter vi nivån? Är vi beredda på riktigt att sätta nivån på ett sätt som kommer att få konsekvenser? Det är vi skeptiska till att den kommande regeringen kommer att klara av.

Tack talman! Det var klokt ledamot Nordberg. Exakt så som det är, det som är pudelns kärna i det här. Det där politiska målet som jag lyfte upp i anförande. Därför är det av vikt att det här lagtinget, den här landskapsregeringen, sätter överskottsmålet, sätter kostnadstak och inte lämnar över stafettpinnen till kommande lagting och landskapsregeringen efter en valkampanj så ska man sedan i förhållande till de vallöften man har gett så ska man börja dra ner? Det är bättre att ha det före valet. Det är det jag saknar och den hoppas jag att finansminister Höglund och landskapsregeringen kan se det vettiga i det. Att i september, det är väl en bra tidpunkt början på september så kommer kostnadstak och överskottsmål och då har man haft ett antal månader att diskutera med hela Lagtinget och det är det som är viktigt. Annars blir det den här blockpolitiken och då kommer inte det finanspolitiska ramverket att fungera.

Tack, fru talman! Ledamoten är inne på ombyggnaden av självstyrelsegården här och det är ju så att den faktiska orsaken är ju att arbetsmiljön är dålig och man behöver därför renovera det. Att man sedan på samma gång passar på att anpassa lokalerna till en modern arbetsplats, det är väl ingenting som ledamoten kan ha någonting emot? Eller ska vi fortsätta ha väldigt stora kontor? Eller kan vi ha mer flexibla arbetsplatser som det faktiskt ser ut på en modern arbetsplats? Det vore intressant att höra. Sen ska man också komma ihåg att det är inte bara i borgen här som människor sitter och jobbar, utan människor som jobbar för landskapet finns ju på många olika platser på Åland, både i stan men också på landet.

Tack, talman! Tack minister Wikström! Det finns flera komponenter i renoveringen samt saneringen av borgen. Det första är hur man har drivit frågan kring gällande eller mot personalen så är min uppfattning om att det finns en hel del att önska där gällande den kommunikationen. Sedan när jag läste tilläggs budgetförslaget lite snabbt så förstår jag det som att gör man den här ombyggnaden nu så kan man plocka hem personal som sitter på externa hyror och man slipper bygga till. Alltså det handlar ju om att det har blivit för trångt. Man skapar fler arbetsplatser och gör man inte det nu så måste man hyra upp ännu mera ute på stan eller var man nu gör det eller bygga till. Så det handlar ju faktiskt om det, att förvaltningen har vuxit så mycket att utrymme inte räcker till. Och det borde vara en varningsklocka. Speciellt vad en borgerlig regering.

Tack, fru talman! Säkert att det finns skäl att prata. Det är viktigt att man tar hand om sin personal och talar med de involverade. Jag har personligen inte varit involverad i ärende men så är det. Jag byter lite spår här och tänkte tala om den frågan att ledamoten själv har föreslagit att vi ska dra in 300 offentliga tjänster. Men inget konkret har egentligen framkommit, varken från Liberalerna som helhet inför den här debatten och inte heller ledamotens precisera var ska de här tjänsterna dras in i? Den offentliga sektorn är så väldigt, väldigt stor så det skulle vara intressant att höra ledamoten specificera detta lite närmare.

Tack, talman! Ledamot Wikström, om ledamoten skulle läsa Liberalernas motioner från den här perioden så framgår det nog ganska tydligt speciellt och speciellt det jag lyfter i anförandet. Det finns en mängd områden vi kan konkurrensutsätta idag då det finns en mängd områden man ska kunna införa utmanarrätter kring, speciellt inom minister Wikströms eget ansvarsområde. Det är till och med så att oppositionen har lämnat in en motion som till punkt och pricka kopierad av lantrådets Thörnroos motion, till och med ett stavfel, till och med det satte motionärerna med, och det röstade man ner. Det visar väl på något sätt hur dysfunktionellt politiken på Åland kan fungera.

Handlar om det här med utrymmen, så är man konkret så gör man så som vi föreslog från Ålands Framtids sida, som också Liberalerna har föreslagit. Man måste börja fundera. Ska vi bara expandera offentlig sektor eller ska vi inte. Det här med neutral finanspolitik? Jag tolkar ju det på det sättet att det blir lite "business as usual", det är så diffust formulerat så det är helt omöjligt att veta vad regeringen vill. Men jag var med i ett sammanhang där man pratar om att Holmberg sa bara samma sak hela tiden och det blev lite tjatigt och det var samma som en skiva som skulle ha hängt upp sig. Men jag vill ge en eloge för det. Jag tycker man behöver vara konsekvent. Holmberg har fokuserat på ekonomin under den här mandatperioden och det borde faktiskt betydligt fler göra. Så jag tycker det är hedrande om man för fram samma sak gång på gång och liksom försöker åka med i opinionen till höger och vänster.

Det finns ju alla orsaker till att ta till sig det ekonomiska läget. Läser man finansministeriet i Helsingfors rapport som kom ut strax före riksdagsvalet. Så ser man ju oberoende hur regeringskonstellation i Finland ser ut är det ett stålbad som väntar på finsk ekonomi och det behöver det absolut. Men det kommer givetvis också att påverka Åland och då är det av ännu större vikt att vi sköter om vår ekonomi. För vi vill nog hålla vår välfärds nivå på ett sätt så att vi kan kompensera där finska staten är tvungen att dra ned så vill i alla fall liberalerna vara med och kunna kompensera upp en del av nivån att vi har de pengarna. Att vi kan fortsätta ha en hyfsad nivå på den välfärd som vi inte själva har behörighet kring. Ännu en orsak till varför det ekonomiska arbetet är så viktigt.

Jag håller med. Och tittar man i början på allmänna motiveringen till tilläggsbudgeten så går man ju genom Europa, Finland, Åland och i fallande skala så blir inflationen högre på Åland. Skuldsättningen eller inte skuldsättningen, men underskotten blir bara större och större, framför allt i Finland. Och det här är ett jätte bekymmer. Det sades i det första replikskiftet att det är mycket svårare när man är minister att spara och komma med mer konkreta förslag. Jag tycker inte det, jag har åtta års erfarenhet av att vara minister, jag genomgående försöker vara konsekvent. Troligtvis är det ett önskedröm att Ålands Framtid skulle bli ett så stort parti så att man skulle kunna göra anspråk på finansminister posten. Därför hoppas jag att vi får se John Holmberg som finansminister i nästa regering.

Tack, talman! Men jag ska vilja vara politisk redaktör på någon tidning jätteroligt att sitta på läktaren och kunna skriva krönikor, det är mitt drömjobb. Ni har säkert läst ÅSUB senaste demografi statistik till exempel försörjningskvoten från år 2000 till 2022 för hela Åland har gått från 68 till 83. Alltså att det går på hundra arbetsföra ålänningar går det 83 under 19 eller +65-åringar. Det är en utveckling som bara skenar och det är inte ett Ålandsproblem. Det är ett I-landsproblem. Så ser det ut. Men den här takten är lite snabbare här hos oss och det sätter också saker i perspektiv. Vad vi borde egentligen göra och prata kring.

Tack, fru talman! Och tack till ledamot Holmberg. Det ska bli intressant och se vad det blir, finansminister, politisk redaktör med tanke på det vi just har hört så är ju underhållningsvärde stort så att det här med media kan ligga bra till hands. Vi hör ju här att det finns en stor besvikelse på i princip samtliga utom det egna partiet. Och kanske man också bör betänka att hur mycket besparingsförslag understöd har Liberalerna lämnat då exempelvis den rapport som gjordes för ett bra tag sen om kommunal möjliga kommunala inbesparingar som bara var ett antal, inte direkt förslag, men påpekanden på vad man kunnat hitta på. Löften i valet det finanspolitiska ramverket skulle blanda sig i vallöften. Kanske, kanske inte. Jag tycker väl ...

Tack talman! Jag speciellt, men också mina liberala kollegor har med spänning väntat på den här rapporten kring möjliga kommunala inbesparingar. Men den finns ju någonstans i någon sorts skrivbordslåda, för den har vi väntat på i två års tid nu. Den skulle nog få en socioekonomisk bedömning innan den gick vidare. Men vi har ingenting att ta ställning till. Men vi vet att vi har många positiva förslag till den också som skulle spara kostnader. Sen när det gäller egna förslag. Vi vill genom studiestödet finansiera den kostnadsfria gymnasieutbildningen, det är ett konkret förslag. Vi ville verkligen göra en ekonomisk analys av barnomsorgslagen, som en landskapsregeringen klubbade, som verkligen driver på kostnaderna speciellt för kommunerna. Så att nu har vi tycker jag varit väldigt konkreta i det vi vill göra.

Vi vet ju alla att Åland behöver reformer från och till i olika sammanhang på olika områden. Men jag tror att vi alla bör vara överens om att när man inleder ett reformarbete, man ska inför en reform, så ska man också ge det tid för att vi vet att de reformer som man ibland exempelvis föregående tidigare landskapsregering vill genomföra inte fungerar eftersom tiden blev för knapp etcetera. Och finanspolitiska ramverket är en reform i sig. Det måste göras ordentligt. Det måste göras ett ordentligt grundarbete. Vi vet alla att det tar tid och det viktiga är att det görs bra än att man helt enkelt för fram någonting som är ogenomtänkt, som saknar lagstiftning etcetera. Så här hoppas jag att vi är om överens om att skulle här göras, vilket jag absolut tycker så skall det göras så bra det bara går.

Tack, talman! Absolut, det kan printas i guld skrift om det så finansministern verkligen vill ha det förädlat. Men det väsentliga är det politiska modet. Men jag märker ju, det finns ju inte hos Centern i landskapsregeringen att föra fram kostnadstak och överskottsmål i september i en tilläggsbudget. Det borde ju vara ett skakrav för att få ett finanspolitiskt ramverk att fungera. Att lämna över det till nästa landskapsregering och lagting som sedan ska ta det vidare i en omställnings budget. Det tror jag finansminister Höglund inser att det är ingen god start för detta ramverk. Absolut inte. Så jag ser inte problemet i det borde redan nu finnas ramar för några år framåt utan något ramverk. Vari ligger problemet att inte komma till Lagtinget med det i september?

Tack! Ledamot Holmberg ifrågasätter Socialdemokraternas stöd för det finansiella ramverket. Jag ägnade mitt anförande igår åt att säga att jag tror att det är viktiga redskap för att skapa en långsiktig, mer mogen och medveten finanspolitik. Och inte är det så konstigt. Ramverket är ju ett påhitt av socialdemokratin i Sverige och taget hit till Åland. Dessutom har socialdemokratin i decennier byggt upp den nordiska välfärdsstaten som är den mest framgångsrika ekonomiska modellen i hela världen. Så jag tycker att ledamoten Holmbergs kritik är lite onödig och bara målar upp en massa motsättningar som faktiskt inte visar på någon större mognad.

Tack! Jag är bara 24 år jag är ju inte så mogen ännu. Men när det gäller det finanspolitiska ramverket i Sverige med Göran Persson i spetsen, så ska man minnas att varenda en svensk finansminister har sprungit till riksdagen för att höja kostnadstak. Det visar vad som kommer att hända även här om man inte är överens. Jag har svårt att se att man efter valet till hösten kommer att hitta ett kostnadstak som är vatten värt. Och att sedan då säga att man ska med stolthet föra över den socialdemokratiska välfärdsstaten. Men verkligheten säger något annat i ekonomin och inte socialdemokraten Sanna Marin lyckades vända den ekonomiska utvecklingen i Finland direkt. Så skall det var ett exempel för Ålands ekonomi är vi riktigt illa ute.

Jag tror att så där mycket kan man prata och tycka när man inte har suttit en enda dag i en landskapsregering. Inte i praktiken spara en enda cent, men man har prata och man har pratat mycket så att jag har varit elva år i landskapsregeringen och tagit ekonomiskt ansvar för landskapet. Jag tror jag började min karriär 2005 med att ta bort 16 tjänstemän från museibyrån, vilket Liberalerna inte gjorde. Så att jag tror att man ska visa sig duglig innan man kritiserar andra. Jag tror heller att det inte är vettigt för åländsk politik att bygga de där motsättningarna säger att Socialdemokraterna är något slösaktiga. Moderaterna, de är nog kallhamrade människor och slaktare i ekonomi, det är inte så, ingen av oss är okänslig varken för ekonomiskt tänkande eller för människors utsatthet och behov. Så bygg inte på motsättningar utan försök samarbeta.

Tack, talman! Men jag ser ju historiskt hur det ser ut. Vi har levt i en högkonjunktur, tömt vår utjämningsfond och har budgetunderskott efter budgetunderskott. Vi har inte lyckats spara en cent. Och då ska ledamot Gunell vara trovärdig med socialdemokratisk politik som ska gå in i ett finanspolitiskt ramverk. Då hade man hoppas att en åtgärdsmotion som den som vi snart ska debattera här i lagtinget som kommer att driva kostnaden om den går igenom. Det är inte direkt ett föredömligt sätt att möta upp ett ramverk så att. Så är det.

Talman! Jag tycker på min sida att ledamoten Holmberg på ett ganska tydligt och ärligt sätt framför de svårigheter som finns med att sjösätta ett finanspolitiskt ramverk sett till formen, men också sett till innehållet och innehållet i någonting som vi politiker bestämmer över och kan forma. Och det är faktiskt vårt ansvar som partier att också tydliggöra på vilka områden vill vi satsa på? Vilka områden vill vi strama åt? Och att vi också förklarar det till väljarna nu när ett val stundar. Om man satsar på någonting så behöver man också på ett trovärdigt sätt kunna meddela hur man finansierar. Det är liksom grundtanken med det finanspolitiska ramverket. Och det är ju ursprungstanken att just tvinga oss att tänka på det här sättet snarare än att bara komma med olika motioner om att vi vill satsa här och där utan att komma med förslag på hur vi vill finansiera de satsningarna. Eller för den skull när man lägger en tilläggsbudget.

Tack, talman! Tittar vi i de stenografiska protokollen från den här mandatperioden så kan vi ganska tidigt se att när vi börjar diskutera det finanspolitiska ramverket så insåg Liberalerna vad som komma skulle. Vi insåg att det kommer aldrig att komma tillräckligt starka ramar eller överskottsmål inför valet 2023. Det politiska modet finns inte. Ålands litenhet gör att vi alla har sådana hjärtefrågor som berör nära och kära eller bekantskapskretsen. Det blir en politisk kohandel, blir en politisk nollsummespel där du får det, jag får det och hon får det så händer ingenting, utan man skjuter problematiken framför sig. Bara på så sätt kan man ju förklara varför vi i en högkonjunktur som var under många, många år inte lyckades spara ett endaste cent. Jag kan inte förklara det på något annat sätt.

Talman! Enligt tilläggsbudgeten så kommer vi nu att se en lågkonjunktur komma och då brukar man säga att då ska man möta upp det med en expansiv finanspolitik. Det är tilläggsbudgeten också säger är att landskapsregeringen vill hålla sig neutral, det vill säga att vare sig gå ut fullt expansivt eller fullt ut stramt. Men vi skulle i Hållbart Initiativ hellre säga att man riktar in sig på de områden där man ser att man kan få den största utväxlingen, att man satsar där man ser att folk eller företag är i kläm eller att man behöver göra stora investeringar som minskar på driften. Och för att möta den ekonomiska krissituationen så behöver vi kunna prata om fokusområden snarare än att säga nu ska vi bara vara expansiv eller nu ska vi bara ha det stramt. Men det som landskapsregeringen väljer är ju att bara komma med det här ordet neutralt och inget annat kunde väl vara mer intetsägande än det.

Tack talman! Och det är säkert så att vi går in i en lågkonjunktur och den kommer att vara något år och sedan kommer vi att ha tio goda år igen och sen är vi inne i en lågkonjunktur igen. Och det gäller att under de tio åren så har man en ekonomisk politik som samlar i ladorna. Nu står vi nog i och för sig med en likviditet som är hyfsad av olika orsaker. Det beror inte på att vi har sparat i ladorna utan det av andra orsaker. Teknikaliteter främst, men att vi tittar långsiktigt och där kan jag ge en eloge till Socialdemokraterna och Gunell som i sitt gruppanförande för de förde fram det. Långsiktigheten. Det är det där politiska modet, det politiska modet, vi snuttifierar och skjuter saker framför oss. Jag kan inte förstå varför inte finansminister Höglund tog emot den liberala handen och som jag också tror att ledamot Holmström från Hållbart Initiativ ger och som ledamot Eriksson från Ålands Framtid i onsdags sträckte ut och ville diskutera framtidens ekonomi. Det är bara så det lyckas.

Talman! Ledamot Holmberg är kritisk mot allt i budgeten och allt som görs, men ledamoten har inte kommit med något större konkreta förslag vad som bör förbättras och hur man skall få ekonomin till att se bättre ut.

Tack, talman! Jag tycker flera saker är bra i den här tilläggsbudgeten, speciellt med vatten satsningarna. Men det är ju ett spår av det som kommer i årsbudget 2023, så det är väl inte uppfunnet nu. Men just nu konkretiseras det. Jag lyfte elefanten i rummet i mitt anförande. Det är det finanspolitiska ramverket. Jag tror att ledamot Häggblom håller med mig om man tänker till. Tror faktiskt ledamoten att det blir ett lyckat finanspolitiskt ramverk om nästa lagting och nästa landskapsregering ska sätta kostnadstak och överskottsmål efter att vi haft har ett valkampanjande som säkert kommer att slå historiska mått när det gäller vallöften. Jag tror inte att det är så många partier som går till val på att nu ska vi spara och effektivisera, nu ska vi minska offentlig sektor och göra den mer produktiv och konkurrensutsätta etcetera.

Ledamot Holmberg var ju medlem i regeringspartierna under förra perioden och hade då alla möjligheter till gör ekonomiska om inte underverk men stora ekonomiska förbättringar. Men vad gjorde man? Jo, man angrep kommunerna och minska landskapsandelar.

Tack, talman! Nå tittar vi på den delen, alltså samhällsproduktionen av välfärd, kommunreformen. Så jag tror att skulle då lantrådet Katrin Sjögrens regering fått gå i mål med den reformen så skulle vi nog inte heller ha en så stor satsning på ÅDA som vi har i den här tilläggsbudgeten. Det skulle ha sparats pengar om vi skulle fått göra det. Gått i mål med det.

Tack, fru talman! Jag undrar vad ledamot Holmberg tror. Kommer han att få någonting till stånd genom den här typen av diskussioner. Engagemanget hos ledamot Holmberg så tycker jag är väldigt bra. Men att han utmålar sig själv som den ende som tänker på ekonomin i det här Lagtinget. Jo, ledamot Holmberg sa det. Det är ju helt fel, alla som sitter här, alla 30 och landskapsregeringen månar ju väldigt mycket om ekonomin och nu diskuterar vi budgeten och alla vill naturligtvis att vi ska få en bättre ekonomi. Så den här skivan håller på att bli, den har blivit raspig, man hör inte budskapet längre från ledamot Holmberg, tyvärr.

Tack, talman! Jag kan säga att jag har hela liberala gruppen bakom mig. Jag förde också fram att de spår av ekonomiskt ansvarstagande finns hos Hållbart Initiativ, Ålands Framtid och sedan finns det enstaka ledamöter som ledamot Jörgen Strand och ledamot Stellan Egeland. De är de enda personerna i salen som jag har sett ta ekonomiskt ansvar. Faktiskt, på riktigt och tycker före detta finansminister Eliasson att det ansvarsfull ekonomisk politik att föra fram ett finanspolitiskt ramverk där ramarna och kostnadstak ska tas av kommande lagting och landskapsregeringen. Tror faktiskt ledamot Eliasson att det blir ett lyckat resultat? Att det är en god grogrund för att komma igång med det finanspolitiska ramverket? Varför inte komma i september och få hela Lagtinget med sig och ha en diskussion de kommande sommarmånaderna och säga att det här ska vi göra, det här ska vi sluta göra.

Tack, fru talman! Ledamot Holmberg sa också att den här regeringen har tömt kassan eller utjämningsfonden. Jo, jag tror det var utjämningsfonden som ledamot Holmberg sa. Och med tanke på de svåra tider som vi har haft med en pandemi och så vidare. Vi var i ett visst läge där vi faktiskt trodde att vi måste tömma hela vår kassa och eventuellt riskera gå och låna pengar. Men det har inte skett, utan nu är det faktiskt på det sättet att likviditeten i landskapet sakta men säkert blir bättre och bättre. Idag har vi en kassa på 80 miljoner euro. Vi måste ju prata om fakta. Då kanske vi får en vettig diskussion om överskottsmål och ramverk, men inte med den här raspiga skivan.

Tack, talman! Det jag sa var att under högkonjunkturen har vi inte sparat ett cent och utjämningsfonden tömdes väl, när var det, 08? Och det är flera landskapsregeringar som har bidragit till det. Inte pekade jag finger på nuvarande landskapsregering. Det har funnits en ekonomisk kultur där man har fört en expansiv ekonomisk politik som inte har sparat ett cent i ladorna. Inte på något sätt. Sedan när det gäller dagens likviditetssituation så ska vi minnas att ungefär 35 miljoner euro finns i systemet som är tack vare en teknikalitet i det nya avräkningssystemet har bidragit till. Sen har vi också en budgetmotion som går ut på att vår välfärd blir alltmer spelberoende. Vi har väl Paf pengar i den här tilläggsbudgeten på över tre, nästan 4 miljoner euro. Vi använder Paf till lite vad som helst idag. Det vill liberalerna också förändra. Det har blivit en bakdörr till att klara ekonomin. Det är inte ansvarsfullt, långsiktigt och det är inte hållbart.

Talman! Jag blev nästan lite matt av den grundliga idiot förklaringen av alla andra som inte tycker som John Holmberg och de höger hökarna som han pekar ut som ekonomiskt ansvarsfulla. Jag tycker väl att det kan finnas en mångfald också i hur man ser på ekonomi och ekonomisk utveckling än att det ska sparas och skäras och att det är den enda vägen till himlen.

Dock i tilläggsbudgeten finns två moment som hänger ihop. Dels anslaget för säker informationshantering där landskapsregeringen vill under två år ge ÅDA uppdrag att sätta det i ett sådant skick att man kan genomföra projektet. Dels att landskapen under en femårsperiod betalar grundavgiften för ÅDA åt kommunerna. Underförstått är det ju då att kommunerna behöver lirka sig in i detta samarbete på olika sätt, framför allt genom att man sockrar anbudet med ganska mycket pengar. Och ändå så verkar det inte som om den här karamellen riktigt smakar. Slutsatsen är ju riktig vi behöver en samordning. Men vägen dit är ganska krånglig och för de flesta av oss, särskilt under den här debatten, så har det blivit klart att ingen riktigt vet vart ÅDA är på väg och hur det ska se ut. Och landskapsregeringen har under den största delen av mandatperioden arbetar i motsatt riktning och inte kommit med besked om hur man ska göra eller hur man ska få någon med på tåget. Och så kommer det här förslaget nu i sista stund. Men det kanske är rätt sak att göra, men det kommer därför att man inte vill gå miste om de här resilienspengarna på 4,6 miljoner. Inte för att man egentligen har en genomtänkt strategi. Så det känns som om vi inte riktigt vet vad vi ska bestämma om.

Jag hade tänkt säga mer om den här frågan, men tänker faktiskt avstå. Både för att vi ska komma hem någon gång idag och för att jag hoppas att det öppna hörande som utskottet ordnar ska bringa lite ljus och lite fakta i den här frågan. Jag tycker den här debatten bara har öka förvirringen. Så nu hoppar jag över nästan en hel sida av mitt anförande. För att prata om den andra frågan som Socialdemokraterna har motionerat om. Det vill säga att man aviserar det i den allmänna motiveringen. En lagändring som ska möjliggöra en ordinarie tjänst som Ålands representant i Helsingfors. En tjänst som man likt statssekreterarna i Helsingfors ska ha som sitta på ett politiskt förtroende. Det är klokt det. Man har ju sett att det arbete som man gjort hittills är rätt väg att gå. Men man borde också samtidigt ta upp frågan om en politisk statssekreterare för landskapsregeringen. För det har ju väldigt länge stått klart för alla som har varit med om det här arbetet. Det har länge stått klart att den modell för ledningen av vår förvaltning som i dag finns är otillräcklig. En person, förvaltningschefen, ska både leda förvaltningen och utveckla förvaltningen och förnya förvaltningen och vara statssekreterare för landskapsregeringen i väldigt tunga och viktiga frågor kring självstyrelsens utveckling. Det är svåra uppdrag som en person inte räcker till för och om självstyrelsen ska leva upp till sina höga mål så borde de här centrala resurserna vara tillräckliga. Inte en enda människa. Det politiska förtroendet bör finnas för en statssekreterare, medan en förvaltningschef förstås ska rekryteras enbart på kompetens och erfarenhet för den tjänstemannarollen. Det här vill jag säga, särskilt i ljuset av de väldigt oroande signaler som hörs nu om personalpolitiken och hur personalen har det i vår förvaltning. Vi behöver satsa på det. Därför föreslår vi att en text läggs till den allmänna motiveringen att landskapsregeringen inleder arbetet med nödvändiga ändringar i lagstiftningen och utreder också möjligheten att inrätta en tjänst som politisk statssekreterare vid Ålands landskapsregering.

Tack talman! Jag delar ledamotens uppfattning kring att förvirringen kring ÅDA är mycket, mycket stor. Jag skulle uppfatta att om vi skulle få svar på tre följande frågor så skulle det kanske kunna klarna. Jag tänker då på kopplingar mellan kommunerna. Viss ÅDAs utveckling, alltså man säger i budgeten att kommunerna ska lockas in under en tidsperiod på fem år och att de är beroende av viss. Men enligt den uppfattning jag har så har resiliens pengarna en mycket kortare tidsperiod. Hur hakar de här två sakerna i varandra? Och den tredje saken är att man ser att kommunerna behöver vara med i ÅDA för att man ska kunna garantera säkerhetsnivåerna, när man säger vara med i, vad betyder det? Vilken typ av drift betyder det? Vilken typ av avtal betyder det? Ska man förklara de här tre frågorna så skulle vi komma ganska långt under denna dag.

Tack, talman! Jag håller med och det är därför jag avstod från att säga någonting mera i en fråga där det idag finns flera frågor än det finns svar och där vi behöver höra de olika parterna i den här frågan. Från kommunerna, Kommunförbundet, staden, ÅDA hur man jobbar med viss frågan. Och det är också därför som utskottet har gått in för att ha ett bredare öppet hörande så att kunskapsnivån på det här området kan öka och att kanske landskapsregeringen möjligen kan komma med lite tydligare svar. För det är helt klart att den här beredningen har varit väldigt hastig och därför otillräcklig.

Talman. Jag har genuint försökt förstå de texter som står i budgeten. Jag har pratat enskilt med personer från regeringsblocket och det är för mig fullständigt obegripligt hur det här är tänkt. Alltså, hur ska processen se ut och till vilken nytta? Och vad är det vi ska få för pengarna? Det är fullständigt obegripligt. Och just det här att man säger att kommunerna måste få mer för viss. Viss projektet och resiliens pengarna är ganska tajt tidtabell vad jag har förstått. Och kommunerna måste vara med för att uppfylla det villkoret. Men tidsperioden är fem år och man tänker inte tvinga med någon utan sedan ska alla få göra som de vill i alla fall. Det går inte för mig att förstå vad man försöker uppnå och på vilket sätt det ska uppnås. Jag önskar verkligen att landskapsregeringen skulle kunna hålla ett förtydligande anförande om detta redan i dag, för det skulle också höja kvaliteten på det hörande som ledamoten nämner.

Tack! Jag hoppas om det finns någon från landskapsregeringen som kan förtydliga den frågan i dag. Annars är de hörande som utskottet kommer med. Men det är ju också av den här orsaken som vi har bedömt från Socialdemokraterna att det är nödvändigt att man inleder processen med att lagstifta kring vad som är ÅDAs roll och funktion och hur det ska se ut för att den här fortsättningen på hur man från framförallt Center håll har sett på kommunernas roll. Att ingenting som ens andas att man ska styra in kommunerna eller lagstifta om vad kommunerna ska göra får genomföras. Det håller inte om det kostar otroliga pengar bara att få kommunerna att komma med på ett projekt som man tror att är bra för dem. Inte kan vi betala kommunerna för att göra allt som de behöver göra.

Tack, fru talman! Jag tror att alla som har suttit i landskapsregeringen de senaste decennierna, åtminstone de jag har pratat med, är överens om att den politiska ledningen i regeringshuset är underdimensionerad med tanke på att man ska hantera både vardagsfrågor och samtidigt försöka se längre strategiskt på framtiden och att det blir mycket att släcka bränder. Därför är Socialdemokraternas förslag om en politisk statssekreterare intressant. Men det som jag funderar kring, enligt det som beskrivs i den här motionen är ju hur rollerna skulle fördelas mellan den politiska statssekreterare och förvaltningschefen. Ser ledamoten någon risk i att det skulle kunna bli någon slags konkurrens eller bök vem som har vilket ansvar i en sådan konstellation?

Nå, det där måste förstås klargöras. Det är därför vi föreslår att man börjar utreda det. Men jag ser inte det problemet egentligen. För det är ju det som är utmaningen, att det är två helt olika uppdrag att leda en stor arbetsplats och utveckla den och förnya den i den mån som det är möjligt. Det är liksom väldigt mycket personalpolitik, väldigt mycket utvecklingsansvar för en arbetsplats och att vara politisk statssekreterare det är att stöda landskapsregeringen i ett politiskt arbete att jobba med självstyrelseutveckling och lagstiftning och juridik. Och det är någonting helt annat. Jag tror att det skulle vara ganska enkelt att sära på de uppdragen. Och nu har det ju alltid varit så att självstyrelsen går först, så förvaltningen kommer i andra hand och det är inte bra för förvaltningens utveckling.

Tack, talman! Jag tycker det här är en jätteviktig diskussion därför att det handlar i förlängningen om att ge självstyrelsen och Åland möjlighet att vara på vågens framkant och utvecklas i den takt som vi behöver utvecklas. Hållbart Initiativ lämnade ju i budgetbehandlingen för årsbudget in ett förslag på att skapa ett praktikprogram som möjliggör att ministrarna skulle kunna få ha assistenter som då skulle komma in som praktikanter från högskolor och annat. Att det skulle behövas blir så fruktansvärt dyrt. Vi har ju varit inne på den här vägen att man ska förstärka den politiska regeringen helt enkelt. Hur ser ledamoten på det att man skulle i stället för att ha en ny tjänst så att säga, som ska stå i relation till förvaltningen, starka mer renodlat den politiska landskapsregeringens stab?

Tack, talman! Jag tror att det är en fråga som man säkert kan diskutera också hur man stärker. Jag förmodar att ledamoten då menar landskapsregeringens ministrar i deras arbete. Det behövs säkert, men det är mycket större sak. En miniminivå skulle vara att landskapsregeringen, den politiska landskapsregeringen, ska ha en tjänsteman som jobbar med självstyrelse utveckling direkt på ett politiskt förtroende. Idag så är det ju så att våra ministrar i väldigt, väldigt hög grad är operativa därför att det finns ingen. Det finns ingen att delegera till eller fråga, utan tjänstemännen har sina tjänstemannauppdrag. Men den politiska nivån har ingen arbetskraft så det är säkert någonting som man om man vill höja självstyrelsen status behöver fundera vidare på.

Tack, fru talman! Eftersom vi sambehandlar budgeten och också den temporära höjningen av det maximala boende uppgifterna i lagen om allmänt bostadsbidrag, så hade jag tänkt bryta den här budget diskussionen för att diskutera lite bostadsbidrag. Jag hoppas att ni fortfarande är vakna, ni få som är kvar här inne i salen.

Man höjer ju bostadsbidrag delen med 10 % under ett års tid för att möta de ökande kostnaderna och hjälpa hushållen att klara av boende utgifterna. Det är jättebra, men är det verkligen tillräckligt? Alla som idag får bostadsbidrag i någon form får inte tillgång till denna ökningen. Jag återkommer med detta lite längre fram i det här anförandet. Bostadsbidraget är ett begrepp som är ett allmänt bostadsbidrag som man kan få om man har en hyresbostad, äger bostad, bostadsrätt, bostad eller delägarbostad. Boendekostnaderna på Åland har ökat för samtliga av dessa boendeformer. Inflationen är fortfarande hög och konsumentprisindex på Åland låg på 10,7 % i januari 2023. Trots att Ålands statistik och utrednings byrå bedömer att inflationen kommer att plana ut så är det viktigt att tänka på följande. Det kommer också rapporter om att inflationen består eller kanske också ökar. Priserna för mat, bränsle, el, konsumtionsvaror och räntor och hyra och lån och så vidare har faktiskt ökat markant. Det är nog få åländska hushåll som överhuvudtaget inte alls har drabbats av dessa prisökningar. Ökningarna ger i sin tur många hushåll som redan har haft en ansträngd ekonomi ytterligare mera ansträngd ekonomi. De hushåll som tidigare har klarat sig ganska bra med en hårsmån så att de kanske har kunna justera lite inom sin privatekonomi, har nu hamnat i en mycket svårare ekonomisk kris.

Talman. Det åländska samhället balanserar fortfarande på en ganska slak lina när vi försöker orientera oss framåt efter pandemi åtgärderna och det rådande kriget i Ukrainas påverkan är fortgående och det är väldigt svårt att förutspå när detta krig ska sluta. Vi ska tänka på att både företagare, arbetstagare och hushåll har drabbats hårt av dessa två kriser. Det är väldigt viktigt att vi har det i åtanke. Det jag menar är att det kanske inte är läge för regeringen att bara satsa och tänka på de allra svagaste i samhället, utan också i ett förebyggande syfte stöda och hjälpa på de plan där vi har möjlighet. I beredningen står det att rapporten från 2016 konstaterar att ensamstående bidragstagare med hjälp av bostadsbidraget och utkomststödet kommer upp i den så kallade fattigdomsgränsen. Ensamstående med barn som har en inkomst så låg som 40 % under fattigdomsgränsen kommer upp med hjälp av barnbidrag, underhåll, bostadsbidrag och utkomststödet. Då kommer man endast ett par procentenheter under fattigdomsgränsen. Det är ganska oroväckande. Det här var sju år sedan. Hur ser det ut idag egentligen? Man konstaterar också att den starka inflationen gör att det är svårt i dag att nå upp till fattigdomsgränsen. Att vara under eller i närheten av den fattigdomsgränsen kan vara en följd av bland annat arbetslöshet, fattigdom, psykiska problem, fysiska problem, missbruk eller handlar om att människan inte har möjlighet att påverka och delta i samhället. Låga pensioner och avsaknad av tidigare tillgångar är också sådana saker som kan spelar roll.

Det krävs många omfattande stödåtgärder och ett starkt socialt skyddsnät för att bygga upp under hela livet. Risken för att bli utslagen i samhället är störst vid stora livsförändringar, t.ex. När människan har gått ut grundskolan och inte tar sig vidare till något annan fortsatt utbildning. Allvarliga sjukdomsfall, när någon slutar studera för att den inte klarar av sina vuxenstudier, blir arbetslös eller när en parrelation tar slut. Lagförslaget förbättrar enligt beredningen situationen för en ekonomiskt utsatt grupp på Åland, där en procent av hushållen består av ensamstående mammor med barn. Här skulle jag också kunna hålla ett flera timmar långa anförande om ekonomisk jämställdhet, låga pensioner hos kvinnor, löner och tyngden av vad det gäller det här oavlönade arbetet hemma. Och vem är det som tar ansvar för barnen och familjen och det här markservice arbetet som finns hemma och hur den här ojämställdheten drabbar oss alla. Men det har jag inte tid med.

Jag har bekanta och vänner som har fått hyreshöjningar upp mellan 10 och 12 procent under denna svåra och jobbiga period. Tänk er själva. Föräldrar har blivit sjukskrivna på grund av den situationen som har varit på jobbet under den eskalerande covidpandemin. Alla har inte möjlighet att sitta hemma vid en dator och skydda sig och sina barn från sjukdomar och sjukskrivningar och så. Som privatperson och inte har råd att köpa mat till familjen så kan det vara svårt att förstå samtidigt som man tokhöjer alla priser i samhället. Jag ska citera en vän från verkliga livet "Måste man verkligen ta ut ett massivt överskott när folk knappt har råd att äta?" Han syftade såklart på hyres bolag, elbolag, matbutiker och så vidare. De skenande priserna. Detta är en bra tankeställare för Ålands lagting att tänka på att det är så här som vanligt folk ute i samhället ser den ekonomiska situationen. Att man sedan inte har möjlighet att åka kollektivt på jobb, att färjorna turer är indragna och att till exempel jobbpendling har blivit mycket svårare är något som också har påverkat folk ute i samhället. Vi måste komma ihåg att fattigdom och sjukdom är extremt dyra konsekvenser för samhället och också för företagen.

Justeringen av bostadsbidraget är en bra sak, men som jag vill lyfta mitt anförande att det finns många andra åtgärder som skulle kunna göras från politiskt håll för att underlätta för hushållen. Det är tråkigt att regeringen under mandatperioden inte valde att införa ett kostnadsfritt gymnasium med ett sammanhängande stödsystem för dem som håller på att hamna mellan stolarna när de byter skolor. Att man inte gick med på att ge barnfamiljerna ett extra barnbidrag i december, det hade hjälpt väldigt många. Man har inte heller justerat inkomstgränsen för barnomsorg avgifterna så att fler skulle omfattas av den lägre barnomsorgen taxorna. Detta är ganska självklara och lätta verktyg som vi har på Åland i vår verktygslåda, men de har legat ganska outnyttjade under krisen och stödåtgärderna för att faktiskt hjälpa vanligt folk har varit ganska, fattiga. Man kan också fråga sig om den åländska bostadsbidrag nivåerna motsvarar den kommungrupp vi är i. Jag tänker på pensionärernas stöd som inte är åländsk behörighet. Det är stor skillnad på hyra i staden och på landsbygden. Om ni tittar på fastighets annonserna så ser ni också att priserna på att köpa ett hus i stan eller ute på landet är ganska stora och olika. Det kan också vara bra att titta på om det åländska bidraget generellt motsvarar våra faktiska kostnader och när man har justerat detta enligt rådande kostnader på Åland.

Talman och utskottet. Det vore nog klokt att dels göra en uppdaterad utredning om de åländska hemmens ekonomiska situation, en rapport som inte är sju år gammal. Det vore också bra om utskottet tittar på att göra den här justeringen av bostadsbidraget mera permanent, eftersom jag befarar att levnads situationen inte kommer att bli avsevärt bättre under ett år. Det vore också bra om landskapsregeringen skulle göra en heltäckande översyn av bostadsbidraget så att det också motsvarar och lever upp till dagens och framtidens utmaningar. För så här är det. Hemlöshet är inget alternativ vi vill servera till barnfamiljerna efter en kris. Priserna kanske tar slut, men att ge de medborgare som kämpar på med sin ekonomi en ärlig chans så krävs det mera åtgärder och vi måste ta krafttag för att se till att inte folk hamnar illa ut.

Tack, talman! Många ålänningar är oroliga över den ekonomiska situationen och det är vår roll som politiker att visa ett ledarskap som tar det åländska samhället starkare ut ur krisen. Hållbart Initiativ står för en uthållig ekonomisk politik. För det första måste vi förstå att endast en stark ekonomi möjliggör offentliga tjänster och social trygghet, som stöder särskilt de svagaste. Vi ser att den finländska skuldspiralen äter upp skattemedel till räntor snarare än att gå direkt till välfärden.

För det andra behövs en stark offentlig ekonomi för att vi ska ha kapacitet att lösa hållbarhetskrisen. En sådan ekonomi kan användas för att göra nödvändiga sociala investeringar och investeringar i klimat- och naturlösningar. För det är inte rättvist att lämna över kommande generationer med skulder - oavsett om de är sociala, miljömässiga eller ekonomiska.

Talman, Landskapsregeringens budgetförslag menar att det inte är läge att vare sig vara expansiv eller åtstramande just nu. Därför har man valt att kalla den neutral. Men vad är syftet med denna neutralitet? Detta har vi hört väldigt många tolkningar av. De olika regeringspartierna har gett sina i vissa avseenden helt olika svar. Och nu är det inte svårt att förstå varför texten är så kortfattad och varför man valt ordet neutral: regeringen har ingen gemensam bedömning av det finansiella läget.

Hållbart Initiativ vill se en fokuserad framåtsyftande finanspolitik. Med det menar vi att vi vill fokusera på den sociala rättvisan och de gröna investeringarna när vi ska fördela kostnader. I övrigt vill vi vara mycket återhållsamma.

Vad menar vi med det här? Låt mig ge tre exempel:

Vi ser det som viktigare att studerande får bostadsbidrag på sommarmånaderna, vilket inte fastländska studerande får, än att kraftigt höja inkomsttaket i studiestödet. Vi fokuserar hellre pengarna till de som behöver det allra mest.

Vi är också beredda att kraftsamla i kollektivtrafiken, såsom en expressbuss mellan Godby och Mariehamn, istället för att satsa på stora ombyggnationer av Rökerirondellen. Vi vill skapa möjligheter för fler att minska sina resekostnader.

Dessutom vill vi hjälpa låginkomsttagare att göra energiinvesteringar istället för att fortsätta att ladda på generella stödsystem för teknik som redan idag är lönsam att investera i. Omställningen får inte vara för bara de som har pengar och som bor i tätorter.

Detta är bakgrunden till att vi i Hållbart Initiativ har lagt fram motionen “Ta höjd för en offensiv, rättvis omställning”. Motionen skulle innebära att lagtinget skickade en klar uppmaning till landskapsregeringen om hur kostnadstaken skulle fördelas mellan de olika verksamheterna till höstens budget.

Talman, Det är självklart tråkigt att vi inte redan idag diskuterar kostnadstak för landskapets budget framöver. Men vi förstår att landskapsregeringen måste göra grundliga analyser för att komma till skott med det finanspolitiska ramverket. Förhoppningsvis kan förslaget till kostnadstak komma före budgetförslaget.

Hållbart Initiativ vill ge landskapsregeringen färdkost i det arbetet med vår motion “Stärk den finanspolitiska styrningen”. För oss är det ännu oklart hur landskapsregeringen tänker i minst fyra områden.

Landskapsregeringen vill att det ska finnas en budgeteringsmarginal för oförutsedda kostnader. Hållbart Initiativ har redan tidigare föreslagit detta; en modern autonomi ska ha möjlighet att flexibelt hitta snabba lösningar på komplexa utmaningar om situationen så kräver. Frågan är bara vilka situationer som kräver det. Marginalen får inte användas för att täcka sedvanliga kostnader som bör finnas inom budgetramarna. Därför bör anvisningar förtydligas om hur pengarna används och vem som bestämmer om det.

När kostnadstaken ska sättas för första gången behöver vi veta hur mycket outnyttjad marginal som finns sen tidigare, den så kallade historiska “luften i systemet”. Även om förverkligandegraden generellt sett hittills har varit förhållandevis hög gäller det inte alla verksamheter. Utan exakthet i budgetplaneringen missar vi potentiella kostnadsinbesparingar. Vi vill därför att landskapsregeringen analyserar den historiska förverkligandegraden av budgeten.

Hur blir det med lagstiftningen? Landskapsregeringen har tidigare meddelat att resurserna hittills inte funnits för att mäkta med allt. Men det kan inte vara alltför svårt att åtminstone lägga fram en tidsplan?

Det är bra att vi grottar ner oss i kostnadssidan. Men ett alltför ensidigt fokus på kostnadssidan riskerar att vi lägger för lite fokus på den andra sidan: vilka näringsverksamheter ska skapa skatteintäkter i framtiden. Hållbart Initiativ föreslår därför att landskapsregeringen lämnar över ett näringspolitiskt meddelande till lagtinget för att möjliggöra en politisk dialog om framtidsutsikterna.

Talman, Landskapsregeringen missar chansen att gjuta framtidstro hos ålänningarna i den här tilläggsbudgeten. Jag minns såväl hur landskapsregeringen lämnade över ett meddelande till lagtinget om de fem strategiska vägvalen, med syftet att stimulera en debatt om hur Åland ska bli starkt efter pandemin.

Hållbart Initiativ står för en trygg omställningspolitik. Vi vill att Åland satsar på nya gröna jobb inom cirkulär och lokal ekonomi. Enligt konsultbolaget McKinsey kan Finland, om man vill vara en pionjär inom den gröna omställningen, att få så många som 200 000 nya jobb i slutet av årtiondet. Översätter vi det, om än lite slarvigt, till åländska förhållanden innebär det över 1 000 nya gröna jobb.

Det här kommer inte automatiskt utan kräver både morot och piska från politikens sida.

Ja, vi ska långsiktigt balansera ekonomin och vi ska vara återhållsamma med för många morötter. Men vi ska också långsiktigt se till att samhället tar itu med de grundläggande problemen som kommer att lösa ut kriser om vi inte hanterar dem här och nu.

Så när vi nu ska balansera ekonomin tillsammans är det värt att komma ihåg varför det görs: så att vi behåller förmågan att upprätthålla ett välfärdssamhälle och lösa hållbarhetskrisen även i framtiden. En stark ekonomi ska inte ske på bekostnad av människor och miljö.

Vi i Hållbart Initiativ är övertygade om att omställningspolitiken är den allra effektivaste politiken för att skapa meningsfull sysselsättning, generera skatteintäkter och finansiera välfärden, samtidigt som vi vårdar våra naturresurser.

Tack ledamot Holmström. Det är bra att det finanspolitiska ramverket diskuteras och ni funderar på lagstiftningen här. Vi visste inte tidigare hur det fanns mer resurser när det här skulle komma upp i pipeline. Nu vet jag så mycket att jag inom någon vecka kommer att få ett första utkast till lagstiftning så det ser riktigt bra ut. Vad det gäller budgeterings marginalen så håller jag helt med där att man måste kunna förklara och bestämma vad ska den bestå av. Det ska inte bara vara en reserv, för vad som helst, ska det vara till exempel för vad som helst, ska det vara till exempel om arbetslösheten stiger markant, ska man då kunna ta av budgeteringsmarginalen? Ska det kunna användas för obudgeterade projekt som man helt enkelt vill genomföra. Det här är viktiga frågor och jag håller helt med till de delarna.

Talman! Tack för stödet från finansministern. När oförutsedda kostnader kommer på ett eller annat sätt, vilket alltid kommer att göra så, är ju första frågan Kan vi hitta resurser på något annat ställe? Finns det någonting som inte har gått åt på samma sätt som man har tänkt sig från första början? När det inte går, då kan man gå till den här så kallade budgeteringsmarginalen eller vad man nu vill kalla det. Men då måste användningsområdena vara strikt reglerade så att det inte kan vara så att man kör lite och höfta lite utifrån den politiska viljan just då, utan snarare ser till grundsyftet i det finanspolitiska ramverket. Det är fint att se att det finns ett stöd för det, då hoppas vi att vi kan se tydliga anvisningar vad gäller det. Det är också viktigt att Lagtinget får ta del av dem och att det inte är något som landskapsregeringen pysslar med på egen kammare. Sedan är jag också nyfiken på att höra vad för typ av lagstiftning som nu har utarbetats är det någonting som lagtinget också kommer att få se, eller någonting som kommer efter den här mandatperioden.

Jo, lagstiftningen så den räknar jag absolut med att det här Lagtinget kommer att få ta del av. Ska man hålla de tidsplaner som finns här så är det också av nöden tvunget. Och precis så som ledamoten sa att i första hand så är det ju en ändringsbudget. Var hittar man eventuella medel? Det är ju utgångsläget och det beskrivs ju också i den här kommitténs rapporter. Och hittar man inga pengar där man tycker det är ett lovvärt projekt så måste man ju titta på budgetmarginalen såsom alternativ två. Men förverkligande graden är också en av de intressanta frågorna och här krävs det en analys och den pågår som bäst. Det är ett omfattande arbete. Och det är ju helt enkelt att titta på område för område, titta historiskt hur har uppfyllande graden var och vad det berott på i fall förverkligande graden har varit långt ifrån det som är budgeterat. Så här finns det ett pågående arbete.

Talman! Det var fina besked tycker jag från finansministern och jag hoppas att också finansministern förstår att den här motionen inte är ägnad åt att slå in öppna dörrar eller någonting, utan det är faktiskt allvarligt menat färdkost. Och nu tror jag också att det kan vara så om finansministern också är positiv att Finans- och näringsutskottet vill skriva några meningar om det här i sitt betänkande som kommer. För det är ju så som så många har sagt tidigare, att det är enbart tillsammans som vi kan skapa den här budgetkulturen i stället för att hålla på och rycka hit eller dit eller anklaga personer för att vara ansvarstagande, inte ansvarstagande. Sen kan man så klart komma med olika typer av farhågor att det här ser vi som ett moln på himlen som vi måste lösa tillsammans och det behöver man prata sansat om.

Tack, herr talman! Det är intressant att höra Simon Holmström diskutera ekonomi. Det finns många goda tankar i det, men det mesta tenderar enligt min korta erfarenhet resulterar alla fall i vad jag skulle säga som ganska toppstyrt teoretiskt resonemang ur vänster synvinkel. Snarare än en medborgartillvänd idé om hur den företagsamma åländska befolkningen ska kunna lyckas i fortsättningen. Skulle vara intressant att se hur den här omställningen, hur du tänker att den omställningen av förändrad struktur i den åländska företagsamheten skulle gynnas av Hållbart Initiativs ekonomiska helsyn.

Talman! Jag vet faktiskt inte exakt hur ledamoten i Eriksson stötte upp. Eller vad var det som stötte på det här orosmolnet från ledamoten Eriksson i det jag sade? Tyckte att mycket av det jag sade var självklarheter och som vi har drivit ganska länge. Också inom ramen för regeringen, där vi till exempel har startat projektet tillsammans med regeringen om havsbaserad vindkraft och också att Åland ska bli centrum för förnybar energi i Norden. Jag tycker att det är något som också Centern har stött. Så jag undrar vad är det som Centern ändrat på i sådana fall om man inte håller med om den visionen längre?

Nej det var inte egentligen i den frågan utan mera en generell betraktelse, det verkar lite som att Hållbart Initiativ är något av, om vi ska använda bildligt språk, lite vattenmelon. Det är grönt på utsidan, men det är rött inuti. Jag tänker om vi ska få en verksam idé om hur vi ska utveckla ekonomin som inte ska vara toppstyrd. Hur skulle man kunna göra det med ekologiska förtecken? Och om vi bortser vindkraften där vi har mycket utvecklingsarbete innan vi är färdiga med den. Men vad ska vi göra för att få Åland att kunna hålla den här höga företagsamheten och få tilltron hos befolkningen att stärkas?

Talman! Jag tror att det faktiskt är en fråga som alla partier behöver svara på. Om vi har hållbarhetsmål, hur ska vi nå dem? Vi säger att vi behöver ha både morot och piska, men i finansiellt strama tider så måste vi också hålla igen med moroten. Vi kan inte ge stöd på samma sätt som vi gjort tidigare. De stödsystem som vi har måste vi belägga med olika typer av villkor för att vi verkligen ser till att vi styr mot rätt mål. Här i anförandet gav jag tre exempel på hur vi skulle vilja ändra den politik som förs för att också ge en konkreti, någonting som personen som ledamot en Eriksson ofta efterlyser. Och jag försöker verkligen alla gånger jag får chansen att också säga att det är på det här sättet vill liksom applicera vårt tänk att ekonomin ska finnas inom ramen för det naturliga och inom det miljömässiga och det sociala system. Det är abstrakt, men vi måste alltid, i alla lägen få ner det till en konkreti och jag hoppas att vi kan också göra det tillsammans snarare än att bara klaga på att ni är toppstyrda.

Tack, talman! Jag kommer att uppehålla mig i kring två moment i budgeten som fått oss att föreslå att dessa ska strykas.

Den första är motion 132 med den talande rubriken Tillhandahållande av ändamålsenliga arbetsutrymmen är också personalpolitik.

Den åländska arbetsmarknaden är liten. För många ålänningar är inte längre arbetsplatsen den avgörande faktorn för valet av ort för var man väljer att slå ner sina bopålar. Det är helt enkelt andra kriterier som sätts i första rummet. Ett sådant kan vara tryggheten, ett annat närheten till naturen. För någon annan kan små undervisningsgrupper inom barnomsorg och skola vara avgörande. Men alltmer sällan hör man numera att arbetstillfället var den avgörande faktorn som fick en att stanna på Åland. Tyvärr.

Kännetecknande för en arbetsgivare som åtnjuter en god renommé är omsorgen om sin personal. Det är allmänt känt på den åländska arbetsmarknaden att landskapsregeringen har stora problem med rekrytering av personal. Trots att många tjänster borde vara eftertraktade så lockar de allt färre sökande. Landskapsregeringen kan måhända inte locka med konkurrenskraftiga löner men då bör man överväga alla andra tillgängliga medel för att fånga presumtiva medarbetares intresse för utlysta tjänster och befattningar. Ett sådant medel är sunda och ändamålsenliga arbetsutrymmen som motverkar vantrivsel och utbrändhet.

Talman! Den plan som nu presenteras i den första tilläggsbudgeten för år 2023 är sällsynt misslyckad och bör återtas innan större skada har skett. Att åtgärda emissionerna är ju naturligtvis nödvändigt men ombyggnaden i den utformningen som nu presenterats är direkt förkastlig och visar på brist för lyhördhet och förståelse för hur landskapsregeringens tjänstemän arbetar. Det säger sig självt att om man på en befintlig yta, som redan från början är trångbodd, ska ytterligare förtäta arbetsplatserna genom att utöka dem från 39 till 56 stycken är förslaget avsett att skada förutsättningarna för varje arbetstagares rätt till en god arbetshälsa. Ombyggnaden i föreliggande form kommer att vara totalt misslyckad. Investeringen kan ses som kapitalförstöring av stora mått, även gällande humankapital utöver reda pengar, med långtgående konsekvenser. Därför kan förslaget inte omfattas. Landskapsregeringen uppmanas i stället att bevaka hur andra väljer att lösa sina utrymmesproblem och därefter återkomma med ett nytt förslag som inkluderar en djupare analys av dels landskapsregeringens anseende som arbetsgivare och dels totalkostnaderna för byggnation och förebyggande företagshälsovård.

Därför föreslås att momentet får följande tillägg: "Landskapsregeringen återkommer i årsbudget 2024 med ett nytt förslag till lösning på utrymmesbristen som beaktar kriterier för en god arbetshälsa i en ändamålsenlig och trivsam arbetsmiljö. Som en konsekvens stryks investeringsfullmakten."

Talman, den andra motionen gäller stödet för att byta ut oljepannan mot exempelvis en alternativ värmekälla.

Det har redan framförts mycket kritik mot detta anslag som tycks ha tillkommit under oklara premisser. Det förefaller mig fullständigt obegripligt att föredragande minister inte varit bättre informerad eller påläst när detta moment togs upp till behandling i regeringen. Ministern framförde att stödet skulle vara inkomstprövat men det är det ju inte. Det kan hända att grundtanken var behjärtansvärd men ur ett marknadsekonomiskt perspektiv är detta instrument svårhanterligt. Bättre skulle ha varit att nyttja skatteinstrumentet vilket innebär att sökande erhåller skattelättnader i större utsträckning än vad som nu är fallet. Att införa stöd innebär ofta att marknadsekonomin rubbas vilket påverkar bl.a. Inflationen och rimmar illa när man i den allmänna motiveringen ger en förhandsvarning om att vi nu rör oss från en ekonomisk recession mot en lågkonjunktur.

Jag har uppfattat ministern också som en rättskaffens man. Därför blir jag ännu mer förvånad när man med detta återinförda stöd tar avsteg från likabehandlingsprincipen. När anslaget förra gången tog slut kommunicerade man ut att det inte kommer att anslås nya medel för att byta ut oljepannor mot alternativa värmekällor. De ålänningar som inte då kom i åtnjutande av stödet, men som med miljöns bästa för ögonen inte ville vänta och mot bakgrunden av informationen om att inga nya pengar tillkommer, blir nu blåsta. I och med att de redan vidtagit åtgärder i syfte att byta ut värmekällan faller de mellan de två stödperioderna. Snacka om lika behandling. De här ålänningarna borde få ett miljöpris för sitt val medan landskapsregeringen borde tilldelas ett citronpris för de ogenomtänkta konsekvenser av ryckiga planekonomiska åtgärder där man uppbär skatter av en del medborgare för att fördela dem åt andra i diffusa utjämnande syften.

Jag är tacksam om anslaget stryks men tycker samtidigt synd om alla dem som nu håller på att bli blåsta.

Tack, herr talman! ! Till ledamoten för anförandet. Jag håller helt med om att vad det gäller personal och personalpolitik så är den en summering av förstås löner, arbetsvillkor, semestrar och förstås arbetsplatsen. Allt detta vägs ju in när man eventuellt söker sig hit eller vill söka sig härifrån. Vad det gäller den nedre våningen vi vet att den är i dåligt skick och den behöver absolut en sanering här och i samband med saneringen har man sett på möjligheten att bygga om den och förtäta den. Sedan är jag säker på att det här inte är klart utan man kommer att titta och säkert tillsammans med personalen hur man kan göra det här på ett optimalt sätt. I min värld behöver inte stanna vid exakt 56 platser eller vad det står i budgeten, utan man behöver helt enkelt hitta en lösning som alla är nöjda med. Om det blir en viss förtätning så är det bara bra om det är möjligt.

Tack, talman! Tack ministern Höglund! Det var mycket lugnande besked. Som vi erhöll nu. För mig har det förefaller som allting var klappat och klart. Men nu upplever jag det som att ministern lite återtar det här tidigare förslaget och avser komma med en reviderad version till personalen. Det är betryggande. Det är så bra personalpolitik ska idkas, man ska lyssna på dem saker och ting berör. Jag tackar minister Höglund för det beskedet.

Ja, absolut. Och det är att inse att en viss förtätning behöver vi göra om det går eftersom vi då slipper lite externa hyreskostnader som vi har här och där i stan genom hyra upp kontorsutrymmen etcetera. Så vi behöver med tanke på ekonomin, gör vissa inbesparingar och en viss förtätning. Förtätningen kanske underlättas också av att idag är det alltid någon som jobbar på distans och det kommer säkerligen att inte minska i alla fall, men säkert öka som i sig möjliggör också ett antal arbetsplatser. Så jag tror att det i fortsatt samråd kommer att landa riktigt bra.

Tack, talman! Det är alldeles rätt man behöver naturligtvis passa på att i samband med de här åtgärderna för att motverka de här emissionerna passa på att optimera ytorna så att man tar vara på det på ett ändamålsenligt sätt. Jag är tacksam och glad för den här informationen som framkom här.

Jag fäster mig vid en sak i ett förövrigt intressant och bra anförande, det var när kollegan Juslin sa att man från offentlig sektor inte kan konkurrera med lönen, att man inte är konkurrenskraftig. Jag undrar faktiskt om det är på det sättet, för jag har själv och flera mig kommit i kontakt, till och med företagare som har tagit anställning i offentlig sektor och som är förvånade över de höga löner och de långa semestrar och de förmåner man har. En utveckling som inte riktigt jag gillar. Det finns också sådana som är helt nyutbildade inom IT som får betydligt högre lön inom offentlig sektor än vad de stora Åländska företagen har möjligheter att erbjuda. Så jag undrar om det där stämmer. Lönerna är nog på en rätt bra nivå, men däremot är det ju helt klart att offentlig sektor har andra problem som jag får återkomma till i min nästa replik.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson! Jag har förstått det så, särskilt inom den tekniska sidan, så där har man svårt att konkurrera med lönerna på marknaden. Men i övrigt så tror jag att arbetsvillkoren inom Landskapsregeringen är rätt goda. Ni tog själv upp det här med långa semestrar till exempel man premieras om man väljer att arbeta och arbeta kontinuerligt så att säga. Då får man lite längre semester än annars och det är åtgärder som man måste också beakta och prissätta på något sätt så att det finns fördelar att jobba inom offentlig sektor framom den privata.

Så är det också inom tekniska sidan de facto så sker det en förskjutning ifrån småföretagande till offentlig sektor och det där bekymra mig lite. Men det som kanske bekymrar mig ännu mer, om jag kommer ihåg rätt så var det enbart 14 % av regeringens personal som skulle rekommendera sin arbetsplats åt andra och där har vi nog betydligt större problem. Och jag tror det hänger ihop med att det behövs ett betydligt mer inkännande och tydligare ledarskap än vad vi har nu. Och det gäller hela vägen uppåt och neråt. Där tror jag att vi har större bekymmer än när det gäller lönesättningen.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson jag kan skriva under det där det är definitivt på det sättet. Naturligtvis så är det så att om en person väljer att byta arbetsgivare från landskapsregeringen till en annan så får man ofta frågan varför byter du arbetsplats? Och om man säger något negativt, vilket kan vara fullständigt berättigad, så är det ju "bad will" för landskapsregeringen i förlängningen.

Tack talman! Ja, jag håller naturligtvis med om det som ledamoten nämner här om stödet till att byta ut oljepannor och de här orättvisorna som man belyser. Det är ju bara ett av alla de problem som man får när man hittar på en massa bidrag som egentligen inte behövs. Bidragen ska hållas till ett minimum och de ska petas in där de absolut behövs. Här finns absolut ingen anledning att peta in, människor byter ut sina oljepannor ändå tids nog. Så att bara skicka ut pengar gör ju bara att man antingen delar ut pengar till folk som egentligen inte behöver pengarna eller så blir det som ett rent företagsstöd eftersom pengarna ändå tillfaller företaget som monterar värmepumpar om det nu är det man byter till.

Tack, talman! Tack Egeland. Jag håller helt med och det här förvrider ju marknadsekonomin på ett beklagligt sätt och det här har vi ju upplevt inom andra områden också. Och tyvärr så måste man ju säga också att det stöd som finns här för att skolor och omsorgshem skall köpa närproducerat är lite ägnat att förvränga marknadsekonomin också, tyvärr.

Tack, talman! Jag ska förtydliga vad jag menade med att det kan faktiskt röra sig om att det börjar likna ett företagsstöd och det är ju att om den här marknaden blir överhettad, som till exempel med solpaneler eller den här, så är det ju lätt att man kanske räknar lite i överkant som företagare när man ska lämna offert på att installera en sån här anläggning eftersom man vet att utrymmet ändå finns.

Tack, talman! Det har jag själv också blivit informerad om, en bekant som begärde in offert för att installera solceller, begärde också från ett företag i riket och konstaterade att offerten från riket var ett par tusen euro lägre. Det finns ju en förklaring till det, även om det har flera nyanser förstås.

Tack, herr talman! Jag håller också med föregående talare och repliktagare att det här oljepannsstödet verkar ha gått lite hast som allt annat i den här budgeten. Det finns inte någon förankring varken internt eller externt. Det är ganska allvarligt ändå hur missinformerad landskapsregeringens representant ändå har varit här, både internt där man då har trott att det inkomstbaserat stöd fast det är det inte. Det är ett av två stöd varav det första är inkomstbaserat och fortfarande är i kraft, medan det nuvarande som nu äskas om inte är inkomstbaserat och det tog slut konstigt nog, lite ironiskt sagt. När det gäller medelklassen var och varannan person som kanske annars skulle ha bytt ut sin oljepanna ändå för att det helt enkelt är lönsamt just nu med dagens oljepriser. Det handlar om en helt annan sak då om man stöder de personer som har svårt att annars kunna göra det rent ekonomiskt, att de också får vara med på tåget. Men det gäller ju inte här.

Tack, talman! Det alldeles riktigt. Men vi har ju faktiskt en chans att rätta till det här nu. Finans- och näringsutskottet rekommenderar att det här ska strykas och lagtinget kan besluta på det sättet och då får ju landskapsregeringen en chans att endera återkomma med ett reviderat regelverk eller låta bli med beaktande av de konsekvenser det här tycks ha.

Ja alltså när man gör såna här äskanden så verkar det som att antingen så gör man det omedvetet för att man är missinformerad och har bristande omvärldsbevakning. Man vet inte hur marknaden ser ut just nu och man har inte kollat med näringslivet och man har inte kollat med de berörda personerna. Eller så gör det medvetet och då är det verkligen allvarligt. Varför ska vi hålla på och sockra inflationen medvetet med sådana saker som redan är aktuella, som redan är populära?

Nej, det här är bedrövligt. Det är en bakläxa för landskapsregeringen. Det här har vi sett i flera andra ärenden också. Det som har brustit i lagberedningen, det som har brustit i beredningen av budget, det måste liksom rättas till i utskottet. Ska utskotten hålla på att öra landskapsregeringens uppgifter? Det här har vi också sett i social- och miljöutskottet flera gånger. Det är bristande beredningar som kräver en jättelånga utskottsbehandlingar. Det blir liksom fel väg. Så rättning i leden till landskapsregeringen och informera er om både internt och externt om vad som gäller innan man gör sådana här dumheter.

Tack, talman! Jag kan inte säga annat än att jag håller med er fullständigt.

Talman, lagting, åhörare! Jag tänkte inte helt otippat tala lite om det så kallade pannbidraget.

Ledamot Mansén uttryckte tidigare i debatten förvåning över vårat motstånd till detta förslag, då minister Wikström visat sig vara positivt inställd till detsamma. Vi svarade skriftligen finansministern att pannbidraget absolut skulle strykas. Våran inställning till detta kan omöjligen förvåna någon, men återigen så struntade man ju i våran åsikt. Jag måste säga att jag inte alls förstår mig på det här slöseriet.
Riktig socialism kan jag ju ändå på något sätt ha en viss förståelse för, jag kan sympatisera med de goda intentioner man har då man vill utjämna ekonomiska klyftor, även om ideologin som sådan har svårt att skapa rättvisa annat än på pappret.
Men detta, är ju något helt annat. Här ska villaägare få ett bidrag för att uppgradera sina hus. Varför ska skattemedel finansiera uppgradering av privat egendom?

Syftet påstås enligt landskapsregeringen vara att ”minska utsläppen av växthusgaser”. Nog måste det finnas bättre och framför alltmer kostnadseffektiva sätt att minska dessa utsläpp? Beställningsturer istället för att skärgårdsfärjorna ska svänga in vid alla mellanhamnar. Hur stor skulle den minskningen av växthusgaser vara? Det skulle dessutom spara pengar.

Samma sak gällande minskade turer på tvärgående linjen under lågsäsong, som minister Wikström lyft fram. Ett utmärkt sätt att minska utsläppen samtidigt som man sparar pengar.

Men dessa förslag vägrar man gå med på, och troligen av den enkla anledningen att dessa beslut skulle generera en hel del kritik och vara lite jobbiga att ta. Så vad gör man då istället då man vill signalera att man tar ansvar för utsläppsnivåerna. Jo, man ger privatpersoner som ändå står i begrepp att investera i sin fastighet, en peng för att man ska kunna säga att man minskat utsläppen. Det har man inte, denna utsläppsminskning hade skett i alla fall. Således har man inte åstadkommit annat än att man transfererat skattemedel till privata husägare, trots att behovet av stöd är okänt.

Min poäng här är att folk kastade ut oljepannor i samma utsträckning redan innan man kom på att man skulle kasta pengar på dem, och så kommer att fortsätta ske. Och precis som ledamot Juslin påtalat, så blir ju det här systemet orättvist, då stöden betalas ut lite då och då. De som byter ut pannan där emellan, gör det på marknadens villkor och står som sig bör för hela kostnaden själv.

Det ovan anförda stämmer ju även in på de tidigare solpanels stöden. Folk köpte solpaneler som vore dom galna, och landskapsregeringen sprang efter och kastade pengar på dem.

Det känns som att man aktivt söker olika sätt att dela ut andra människors pengar, hela tiden. Och det är definitivt inte hållbart, för att använda den av politiker så älskade termen.

Minska bidragen, spara energi på ett förnuftigt vis och låt marknaden göra det som den är bäst på. Tack för ordet!

Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Här har vi ju fullständig samsyn och Liberalerna har under hela perioden varit frekvent emot alla de här typerna av subventioner och bidrag. Det har kommit fram siffror, att Finland har det högsta skattetrycket i Norden bland de högsta i OSCD och jag vågar säga att vi ligger väldigt bra till även på Åland. När det sen kommer till att den lilla människan, den vanliga ålänningen själv skall kunna styra sin privatekonomi. Själv ska bestämma ska köpa ekologiskt, köpa en cykel, ska jag installera solpaneler. För det bästa går det givetvis att hantera ekonomin på ett sätt så att vi inte behöver ta ut så mycket skatt av ålänningarna, så man själv kan bestämma vad man gör. Jag håller med precis, varför kasta pengar efter saker som ändå folk gör. Så att det här hoppas jag eller jag vet att vi kommer att kunna förändra detta i finans- och näringsutskottet och jag hoppas att det här är sista gången vi ser en sådan här typ av bidrag i en budget.

Tack talman! Jag kan inte säga annat än att jag ställer mitt hopp till utskottet.

Tack, talman! Men sen tycker jag att det ska finnas en sån ryggrad att är mot det här stödet för att man inte själv har en oljepanna så ska man också vara emot solcells stödet även fast man inte har solceller på taket. För på nåt sätt behöver det finnas en sån här ryggrad där principen är det viktiga och inte beroende på vad man själv har hemma på gården eller huset.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag håller helt med. Jag har inga solpaneler på mitt hus, det hade jag gärna haft. Jag har haft ett bra garagetak att sätta solpaneler på. Men jag skulle aldrig kunna söka det stödet och ni kommer aldrig se mig söka det stödet även om jag installerar paneler, eftersom jag går emot alla de här stöden hela tiden. Jag är emot alla de här bidragen.

Jag äger en fastighet som jag inte själv bor i där det sitter en oljepanna som skulle behöva åka ut. Jag tänker inte ta ett oljepannestöd den dagen den åker ut. För det är mitt hus, det är jag som ska lägga ut pengarna på det. Det är fan inte skattebetalare. Ursäkta språket!

Talmannen antecknar ursäkten.

Ja tack så mycket. Skattemedelsslöseri orsakar engagemang här hos ledamot Egeland. Det är precis just lite av detta som vi landar i ganska ofta i politiken när vi pratar om ett gemensamt mål. Det gemensamma målet är att vi ska göra oss av med oljepannorna på Åland, det är vi alla överens om. Vi är överens om att vi ska göra oss av med dem och vi är överens om att det minskar klimat effekten från det Åländska samhälle. Så har vi olika åsikter om vägen dit och vilka verktyg vi ska ha. Men när det sen blandas ihop de här två sakerna i debatten så blir det vulgär debatt och pratas det från andra hållet att är man inte för nu att man ska ta bort oljepannan. Men det handlar ju om hur man gör det och här är vi helt överens. Vi ska inte strössla ut en massa pengar. Det är väldigt trubbiga stödsystem vi har som väldigt lätt på detta sätt sockra på inflationen. Jag håller helt och hållet med det här har vi sett också i debatten kring gödsellagen. Där fick man också stöta på att höra, liksom jag har ni emot åländsk matproduktion, nej men vi är emot sättet vi gör det på, just med det här lagförslaget.

Tack talman! Är helt enig igen. Och det är ju naturligtvis så att jag är naturligtvis för att man ska byta ut alla oljepannor, det är en styggelse. Det finns ingen anledning att värma hus med olja. Oljan kan behövas, till fartyg, till flygplan, till fortskaffningsmedel helt enkelt. Men hus går att värma mycket effektivare på andra sätt. Men det kommer marknaden sköta om. Vi behöver inte vara där och peta. Man kommer kasta ut oljepannan.

Tack, herr talman! Exakt, att man känner att man måste stå och säga det. Det är bedrövligt att det inte är underförstått att vi alla är överens om det här. Men om man ser på hur oljepriserna är just nu på Åland. så har de väl aldrig någonsin kommit att gå så fort som det gör nu att byta ut oljepannan och få tillbaks pengarna på en fossilfri värmekälla. Så jag menar att det här sköter sig självt. Det handlar om förtroendet för marknaden, att marknaden sköter sig med de här sakerna. Men det handlar om en omvärldsbevakning. Har man koll på att marknaden funkar just nu, då vet man att det här inte behövs. Det är det här som det brister i. Man hastar ut en tilläggsbudget, kastar in lite saker här och var och sen har man inte så mycket koll på vad man håller på med. Och sen måste utskottet göra det som egentligen lagberedningen borde ha gjort det som landskapsregering borde ta ansvar för att få med. Det är ju liksom det här det handlar om, att vi beslutsfattare måste ha band på oss själva och faktiskt veta vad vi pratar om innan vi skriver sådant tjafs.

Tack talman! Det råder ingen tvivel om att värmepumpar är ett mycket effektivt sätt att värma hus på. De är också ett mycket effektivt sätt att minska utsläpp. Det är därför de är så populära. Det är marknaden som har sett till det, inga politiker som har skapat det här. Det är marknaden som har gjort den här besparingen i koldioxidutsläpp. Ingen annan.

Herr talman! De här energistöden som finns på olika håll, det är solcellsstöd, det är det här och det finns mycket annat. Tanken med dem är ju att man i ett inledningsskede, när tekniken kanske är för dyr, vill från samhället stöda en omställning och öka efterfrågan på de här produkten för att gynna marknaden. Sedan när någonting har blivit mycket billigare, då kan man från samhället då minska stödnivån. Eller göra de inkomst beprövade. Något Hållbart Initiativ har fört fram och som också finns med i tidigare grundbudget att det ska finnas det, hellre än ett stöd till alla. Vad gäller oljepannsbyte skulle man kunna rikta in sig på låginkomsttagare och det var ju också det som vi hörde här i förrgår att Moderaterna önskade och trodde att det här ska det handla om. Men nu verkar det som att det bör läggas på plats det här och det finns en klarhet i vad det här är för typ av stöd. Och det verkar som att både Moderaterna och Obunden Samling nu verkar vara emot det stöd i alla fall av parlamentarikerna. Så hur ser ledamoten på möjligheten att i utskottet få en förändring av det här?

Tack talman! Jo, till att börja med så vänder jag mig lite emot det här att den här tekniken då i ett inledande skede skulle vara för dyr så att man måste komma med stöd för att få igång marknaden. När man sedan tar bort stödet, då blir det liksom en orättvisa. Jag skulle säga att marknaden skötte det här från början. Det gjorde den med värmepumpar. Värmepumparna uppfanns av marknaden och folk ville ha dem, behovet fanns så folk köpte dem. Vi aviserade ju tidigt att vi var emot det här stödet. Vi skrev till och med att det absolut skulle bort det här stödet. Och på frågan om hur jag tror att möjligheterna i utskottet så skulle jag säga att möjligheten att få bort det här i utskottet bedömer jag som ganska bra.

Då kanske, herr talman, har vi lite olika åsikter om hur stöd ska komma in och med vilket syfte. I inledningsskedet så ser vi i Hållbart Initiativ att det är viktigt att stöden snabbar på den här utvecklingen. Men när stödet går till teknik som annars kan anses vara någonting som allmänheten ändå själva gör en investering på utan stöd, då behöver vi inte använda de pengarna dit. Vi kan styra det mot andra saker, andra typer av tekniker om man då vill fördela de pengarna någon annanstans.

Jag kan också konstatera att den obundna ministern i landskapsregeringen inte verkar ha samma åsikt som lagtingsgruppen. Och det är väl också då en sak som ger en större möjlighet nu i utskottet att få en annan åsikt i den frågan och kanske få större möjligheter att förändra saken här än vad förändringsmöjligheten har varit i landskapsregeringen.

Tack, talman! Att jag och ledamot Holmström har olika syn på hur bidragssystem ska fungera, det borde ju rimligtvis inte förvåna någon.

Talman! Det är ostridigt så att en euro är en euro. Hur stor nytta den här euron gör av de offentliga medlen, det är det ganska stor skillnad på däremot. Jag tror att den här debatten också visar på att det som man kanske lite adapterat, som är väldigt vanligt i den svenska debatten, är att man säger "ja, här har vi lagt 2 miljoner eller 2 miljarder, därför är vi duktiga på det här och därför har vi gjort så fantastiskt mycket bra".

Den diskussionen är ingenting att ta efter, utan istället vara resultatorienterad, pragmatisk och se vad man åstadkommer och sedan ser till att de euron av skattemedel man lägger in faktiskt ger utbetalning för skattebetalarna i många led och för näringslivet och andra samhällsintressenter. Men att bara säga att nu har vi lagt ut så här mycket pengar på klimatpolitik och därför har vi gjort ett bra klimatarbete, det är ju inte riktigt samma sak.

Tack, talman! Det är ju när vi talar ekonomi som de få tillfällena dyker upp när jag och ledamot Zetterman är överens. Naturligtvis har hon helt rätt i sitt påstående att det är ointressant hur mycket pengar man lägger. Eller det är naturligtvis inte ointressant, men det är inte mängden pengar som gör någon nytta. I det här fallet lägger man eller vill man lägga 210 000 euro och man kommer inte att minska utsläppen med ett enda ton koldioxid för att det här hade skett i alla fall.

Talman! Det är väl så att både ledamoten Egeland och undertecknad blir lite nervösa ibland när vi tycker lika, men i de här frågorna gör vi de facto det. Vår partiordförande Katrin Sjögren brukar ofta säga att man måste analysera budgetar utifrån vad som ger mest pang för pengarna, och det har man inte gjort i det här fallet. Det finns andra klimatåtgärder som man kunde vidta som kanske hade sparat pengar eller som hade varit mindre kostsamma. Men det mesta hade gett mera åtgärd per skatteuro än vad just det här förslaget ger. Och det handlar om att vi gemensamt också måste styra en debatt till det att man inte bedöms hur duktig man är beroende på hur mycket budgetmedel man lägger utan just på resultat.

Tack, talman! Nu är det alltid svårt att diskutera den här typen av politiska styrmekanismer med en uttalad klimatskeptiker. Särskilt nu när ledamot Egeland säger att skulle vi få bort ett ganska stort antal oljepannor i det åländska samhället så skulle det inte ha någon betydelse för den totala utsläppsbiten.

När jag ärvde energiportföljen, bland mycket annat, i november i fjol så konstaterade jag att bland de få saker som är verkligt positiva när det gäller att förändra folks beteende så är det just den typen av styrning som den här lilla bidraget på 3 000 euro har haft. Vi har lyckats få bort hundratals ton olja från den åländska energimarknaden med allt vad det innebär i utsläpp. Vad har hänt sedan december 2022 när lagtinget, vad jag kan se, inte hade åsikter alls om det här stödet?

Tack, talman! Det var intressant att höra vicelantrådet kalla mig för klimatskeptiker på grund av att han själv inte lyssnade på vad jag sa eller hade problem med förståelsen att tolka det. Så det jag sa var att de här oljepannor kommer att bytas ut ändå, utan stöd. Jag har också varit väldigt tydlig med att jag tycker att oljepannor är ett ganska dåligt sätt att värma fastigheter på. Det är inte landskapsregeringen som gör så att de här utsläppen inte blir av. Det är marknaden som gör. Människor bytte ut de här oljepannor innan det fanns ett bidrag och de kommer fortsätta göra det efter det, det har jag sagt både i replikskiften och jag sa det i mitt anförande. Det har ingenting med klimatskepticism att göra och det är inte landskapsregeringen som har lyckats spara in de här utsläppen.

Nej, ledamot Egeland, det är lagtinget och landskapsregeringen tillsammans som i december i fjol bestämde att det här var ett bra sätt att försöka i alla fall att nå en del av våra klimatpolitiska målsättningar. Ser vi konkret på vad vi kan göra så är väl det här ett av de mest underbara systemen vi kan sätta på plats, att se till att utsläppen minskar på åländsk mark.

Men det verkar som om det hänt något sedan december 2022. Jag känner inte igen den här diskussionen från den tiden att man ifrågasätter att vi ska göra det lilla vi kan för att ålänningar ska försöka ta klimathotet på allvar.

När jag lade fram det här förslaget om mera pengar till avskaffade av oljepannor så var det inte bara positivt. Man ansåg då samfällt, alla sju ministrar, att vi bör utöka summan för att faktiskt göra något konkret för vår närmiljö i form av minskade utsläpp. Det är beklagligt att ta del av lagtingets debatt så här långt i denna fråga. Sorgligt.

Tack, talman! Vi från Obunden Samling som sitter i lagtinget har nog varit väldigt tydliga även under budgeten 2022 att vi inte var positiva till de här stöden. Att vår minister möjligen är det kan jag inte göra så mycket åt. Men det borde inte förvåna vicelantrådet för att den informationen har gått ut. Det gäller ju för övrigt de övriga stöd som man påstår att gör något för miljön, men som vi påstår ändå skulle skötas av marknaden.

Om landskapsregeringen i stället för att stå och gapa om att jag skulle vara klimatskeptiker skulle se sig själv lite i spegeln. Fundera på om hur mycket koldioxidutsläpp man kanske hade kunnat minska genom att effektivisera skärgårdstrafiken genom att dra ner lite på turerna inom tvärgående till exempel när de går tomma.

Herr talman! Vad jag tycker i den sakfrågan, det borde inte vara obekant. Jag tror på marknaden och tror på människors förmåga att tänka själv. Det som gör mig lite skrämd här är när man tittar på lite längre perspektiv under den här perioden är den nya vänstervågen som går över stora delar av parti fältet. Har man helt tappat tron på marknadsekonomin, är det bara i partiprogrammen de står? Har man helt tappat tron på individen att tänka och göra saker själv? Den frågan borde vi fundera över. Vart är vi på väg? Ny vänstervågen sveper över Ålands lagting.

Tack, talman! Tack ledamot Strand. Ja, som ledamoten mycket väl känner till så oroas jag också över den här vänstervågen. Jag brukar fundera, på pappret så har vi nu ett regeringsunderlag som på pappret är en högerregering. Men nu för tiden så får man identifiera sig som vad man vill. Jag skulle säga att det här regeringsunderlaget lutar ganska mycket åt vänster, men man identifierar sig som en högerregering, men alla märker vad det är.

Talman! En liten knorr på det sista replikskiftet; jag känner inte heller igen mig själv, jag tycker att jag bara pratar och tänker på ekonomi hela tiden och det känns lite konstigt. Jag förstår att man om man känner sig väldigt höger och borgerlig, inte känner sig riktigt hemma i det här regeringsunderlaget. Nåväl det var inte det jag skulle prata om.

Budgetmotion 131, som jag har skrivit och Liberalerna understöder, som jag uppfattar det så berör ett hål i vårt utbildningssystem och i integrationen.
Många av de ukrainska flyktingarna är barn och ungdomar, att få ett sammanhang och kunna fortsätta sin utbildning är av avgörande betydelse. I dagsläget fungerar den förberedande undervisningen i grundskolan medan ungdomarna i gymnasieåldern helt faller mellan stolarna.

Att vara tonåring kan redan det ha sina utmaningar. Att dessutom fly från krig, lämna sin pappa, sitt hem, sina släktingar och vänner är svårt att ens föreställa sig. Det behövs en långsiktig lösning för ungdomar som gått ut grundskolan flyttar eller flyr till Åland och som inte har svenska som modersmål.

Vi har redan en fungerande och etablerad modell som fungerar i grundskolan, som har lagstöd och som i princip kunde appliceras rakt av. Den förberedande undervisningen har som mål att ge eleven tillräckliga kunskaper i svenska och i övriga färdigheter men också främja elevens harmoniska utveckling och integrering i det åländska samhället. Eleven får ett individuellt studieprogram för sin tid inom den förberedande undervisningen där mål och innehåll bestäms utgående från elevens kunskaper i svenska och tidigare skolgång. En nyanländ elev har rätt att få förberedande undervisning under minst två terminer och högst under fyra terminer.

Sen var det ju det där med finansiering och strukturer, hur skulle man få det att fungera? Vår uppfattning är att i dagsläget har vi redan strukturer som kunde fungera på ett bra sätt, t.ex. NYA linjen på folkhögskolan. Den kunde vara ett alternativ kompletterat med intensiv undervisning i svenska. I dagsläget finns det flera ungdomar i åldern 16 -18 som inte har någon plats i det åländska samhället. Jag vet till och med sådana exempel där man hade hoppats på SFI-kursen på Medis, men den blev snabbt full så att jag tycker att landskapsregeringen borde ta ett ansvar kring de här ungdomarna.

Jag önskar att finans- och näringsutskottet skulle höra den åländska förläggningen som besitter både hög kompetens och viktig information.

Tack, talman! Jag vet inte om det är höger eller vänster. Jag tycker inte att det spelar så stor roll egentligen, för det finns ju sådant som är bra politik, oberoende av vilken färg man sätter på. Här är ett jättebra förslag som jag hoppas att vi kan diskutera vidare i finans- och näringsutskottet.

Tack för det! Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan titta lite närmare på det här. Det är nämligen så att som jag har förstått det så skulle de här ungdomarna ha rätt att gå på SFI utbildningen på Medis. Men dels har den blivit jättesnabbt full och sen så kan man också ifrågasätta om en 16-åring vill gå och läsa svenska med sin mamma. Den utbildningen lite mera yrkesinriktad och så här så att det här är ett glapp som vi måste gemensamt måste försöka täppa till.

Ja, det är ju så att det här Ukraina kriget har ställt oss alla inför och vårt samhälle inför ganska stora utmaningar. Vi har varit generösa och välkomnande för den här gruppen människor, men vi behöver ju i takt med att kriget ser ut att pågå längre, bli bättre på det. Och jag är jätteglad att vi nu ser också att i Mariehamns stad så börjar Rådhuset, som blir ett centrum för integration på Åland, ta form och kommer säkert tillsammans med det här AMI projektet upp. Och en sån här idé skulle kunna göra att vi gör bättre ifrån oss.

Det ska bli intressant att se hur när Rådhuset stiger som Fågel Fenix så att det verkligen nu finns alternativ för att ha rådhuset i bruk och sedan får vi bara hoppas att det blir en så bra integration och så kostnadseffektiv integration att också övriga kommuner kan tänka sig att samarbeta.

Det är en viktig fråga som ledamoten Sjögren lyfter. Den lyftes också på Moderat Samlings vårmöte i går kväll. Jag har för egen del tagit bollen och kommer att styra ihop ett möte tillsammans med utbildningsministern och diskutera frågan. Jag tror att vi behöver tänka bredare. Jag tror att det ligger mycket i det som ledamoten Sjögren säger att det här handlar om. Det handlar om ungdomar. Det handlar också om andra grupper. För Åland har tagit emot ett väldigt stort antal ukrainare på kort tid och det finns grupper som upplever att de har inte riktigt möjligheterna att komma in i samhället. Jag tror att vi behöver tänka brett, att här handlar det om att fundera över vad kan AMS göra, folkhögskolan, nämnde ledamot Sjögren också Medis hur kunde vi liksom flexiblare nå ut till den här gruppen? Så att bollen är tagen.

Talman! Ja, motionens kläm går ut på att från och med inkommande hösten planeras en förberedande undervisning starta för nyanlända elever i gymnasieåldern som flyttar till Åland och har ett annat modersmål än svenska. Det här betyder ju att vi kanske i framtiden också skulle få ett system. Det är ju också lite pinsamt att lagtinget stiftar lagar och ålägger kommunerna att ha förberedande undervisning i grundskolan medan de skolor som vi själva styr över, där vi budgeterar pengar så har vi inte ett fungerande system. Det är lite pinsamt tycker jag.

Det sistnämnda har jag lite svårt att bemöta, men det viktigaste är att det fungerar och att ingen blir lämnad vind för våg och att de som kommer till Åland har en möjlighet att komma in i samhället.

Jag menar inte att ledamot Valve var pinsam, det var absolut självrannsakan och självkritik som jag idkade här i talarstolen. Och det faktum är ju på det viset vi har tagit emot flyktingar och tagit emot också andra inflyttade ungdomar och inte haft de här systemen på plats. Så att får vi system på plats så har vi har vi det ju löst för framtiden också. Och det är ganska hjärtskärande om man tänker att 16-19-åringar inte har någon plats utan de har varken arbete eller möjlighet att lära sig svenska. Jag också fått i uppgift att det är sådana som gärna skulle till exempel ha gått på sjömansskolan eller sjömans linjen. Men det funkar inte när man inte riktigt har svenskan så att vi behöver ta vara på de ungdomarna och de krafterna som finns. Det handlar om ren anständighet helt enkelt.

Tack, herr talman! Då var det min tur att presentera motionerna.

Jag har en med rubriken: ”Stöd för byte av oljepannor stryks”. I motiveringen skriver jag: I budgeten för 2023 budgeterades 300.000 euro för byte av oljepannor. Detta anslag har nu använts och regeringen kan återkomma med ett nytt anslag i budgeten för 2024. Och förslaget blir då kort att i anslaget i Moment 71500 Stöd för bostadsrelaterade åtgärder om 210.000 euro stryks i sin helhet. Pannorna börjar vara gamla och kommer att bytas ut så småningom i alla fall och vi behöver inte subventionera detta naturliga utbyte. Vi kan spara skattemedel på detta sätt.

Denna gång tänkte jag inte skämta med sittande miljöminister då man inte vet vem det är. Ibland har hen skägg, ibland är hen lång och ibland är hen kortare. Det var bättre förr när man visste vem som var miljöminister.

Jag talade om äldre-tvättning i mitt gruppanförande. Nu tänkte jag återkomma till det ämnet, men på ett lite annat sätt. Vi vet väl alla att man inte får lura småbarn med att de får godis på lördag och sedan glömma det när lördagen kommer. Men samma sak gäller för gamla. Vi får inte lova något som vi sedan glömmer.

Därför har jag en motion med rubriken: Lura inte de äldre! I budgeten för 2023 föreslogs och godkändes en reservering av PAF-medel om 3.876.000 euro. I remissdebatten inför budget 2023 i november sade finansministern: ”under reserveringen så finns det 4 miljoner som i första hand är tänkta att användas för vattenåtgärder, IT-demokrati samt äldrevård”. Men herr talman, i det aktuella tilläggsförslaget här så föreslås att medlen skall fördelas på följande sätt, vattenförbättrande åtgärder 1,1 miljoner, informationssäkerhet 1 miljon, grundavgift ÅDA 1,5 miljoner, portal för PAFstödshantering 276 000, summa: 3 miljoner 876 000 euro. Äldreomsorgsinvesteringarna har alltså försvunnit från lagtingets beslut i december. Veckan före jul då budgeten klubbades kunde man säga att de äldre utlovades 1 miljon men julklappen är nu indragen.

Eftersom vattenvården föreslås i ett annat moment få 198000 euro så föreslår jag i min motion en ändring då av det här momentet avkastningen av penningautomatföreningsverksamhet att anslaget för vattenförbättrande åtgärder sänks till 450000 och äldreomsorgsinvesteringarna höjs till 650000. För bästa ministrar och bästa lagting, vi skall inte lura de äldre.

Sen har jag två motioner som rör resursförstärkningen som föreslås för ÅMHM.
Den första har rubriken "Framtida resursförstärkning för ÅMHM" stryks. Formellt sett ser det här momentet 84800 ÅMHM ut som en kostnad om 125 000 men den innehåller en fullmakt och tillfälliga tjänster 5-10 år framåt. Om allt skulle förverkligas skulle det kosta sammantaget 290 2500 euro, det är den största posten i tilläggsbudgeten men den syns alltså ingenstans som jag påpekade i mitt gruppanförande, man skall plocka fram kalkylator och räkna. Därför föreslår jag att den här fullmakten skall strykas så att regeringen får återkomma på nytt med ett äskande för år 2024, 2025 och så vidare. Vi kan inte binda lagtinget för 10 år framåt med en utbetalning på närmare 3 miljoner. 10 år är faktiskt en ganska lång tidsperiod. Om jag nu ser mig omkring i lagtinget så finns det ju inge som fanns här för 10 år sedan. Någon kanske satt i regeringen men inte i lagtinget. Därför tycker jag att det är märkligt att man skall ta ett beslut 10 år framåt. Jag drar mig också till minnes att i början av den här perioden så var vi väl 12 -13 stycken som fick ett mejl där vi gratulerades till förnyat förtroende. Det kan hända att om det går likadant i det här valet så är det kanske 12 stycken av oss här som är kvar i november och då skall vi ha ett beslut 10 år framåt. Så där för föreslår jag i den här motionen då att momentmotiveringen under utgifter får följande kortare lydelse; tilläggsanslaget vaser resursförstärkning inom arbetet med att möjliggöra etablering av storskalig havsbaserad vindkraft, för 2023 är kostnaden beräknade med utgångspunkt att resursförstärkningarna bedöms kunna vara på plats kring halvårsskiftet. Det här innebär att regeringen får återkomma då med de här tillfälliga anslagen senare men enligt den här motionen så godkänner jag årets anslag.

Jag har en annan motion där so har rubriken att resursförstärkningen, nu och i framtiden, vid ÅMHM stryks. Regeringen har ju faktiskt konsekvent förklarat att den storskaliga vindkraften inte skall belasta skattebetalarna. Det har sagts i den här salen ett flertal gånger. Av den anledningen anser jag att resursförstärkning i sin helhet borde finansieras med avgifter eller på annat sätt eller strykas. Därför blir då mitt förslag att moment 84800 ÅMHM verksamhet skall ändra så att både anslaget om 125 000 skall strykas och momentmotiveringen skall strykas i sin helhet. På det här sättet så kan alltså den tidigare miljöministerns utfästelser att skattebetalarna inte skall belastas av projektet uppfyllas. Ingen av de nya miljöministrarna har heller sagt att de gamla utfästelserna inte skall gälla så jag vill hjälpa före detta minister Röblom med hans löften så att de kan förverkligas. Jag hoppas att ledamot Röblom också håller med om det.

Det är ju en tillspetsad rubrik som kollegan Toivonen har när han skriver lura inte de äldre. Men oavsett rubriken eller inte så är det intressant det som Lagtingsledamot Toivonen säger. Och jag ser att åtminstone Mansén är här från Finans- och näringsutskottet sida så jag hoppas att man kan titta på det här på ett seriöst sätt och varför man agerar på det här sättet. Det låter konstigt och jag tycker det är bra att Toivonen lyfter frågan. Det är viktigt att vi inte lurar de äldre till. Nu spetsar jag till det.

Jag får tacka ledamot Anders Eriksson för det stödet. Ibland kan ju motioner bli lite gråa och tråkiga när de är 30 stycken, därför försöker jag ibland få till en rubrik för att många läser ju bara rubrikerna så det är nu mitt sätt.

Tack, talman! Ledamot Toivonen ifrågasätter ett utökat anslag för ÅMHM och det är bara att konstatera att myndigheten behöver för att få den kunskap som den här typen av havsbaserad vindkraft innebär. Det behöver de ha på plats redan nu en förstärkt organisation från och med hösten i praktiken. Avsikten är ju som ledamoten efterfrågar, att en redan justerad timtaxa ska täcka större delen av den utgiftsökning som detta förutsätter. Att ledamoten får sina förhoppningar infriade. Kanske inte maximalt det här året, dels på grund av att det blir en viss inlärningsstil helt normalt. Sedan undrar jag med tanke på oljepannsdiskussionen - ifrågasatte ledamot Toivonen oljepannstödet som fanns med i ordinarie budgeten. 2023?

Tack, herr talman! Nu var det den långa ministern som kom.

När det gäller strykningen så var det utgående från löftet att det inte skulle kosta skattemedel och nu indikerade ni att man kanske kan lösa det på något sätt, vilket jag ju också skriver i min motion. Men det finns ju inte ett kommatecken om det i tilläggsbudgeten. Det är, som jag räknade ut, 2,9 miljoner i kostnad. Man kunde ju ha förtydligat det då i så fall i det sammanhanget.

Sedan när det gäller den andra frågan angående grundbudgetens stöd för 300 000, då tyckte jag okej, det är väl en rimlig summa och det kan ju vara så. Men vi behöver inte fortsätta och fortsätta för det blir ju en orättvisa också. Ni har ju igen annonserat att om det inte finns pengar för dem som har satsat på det av andra orsaker så de får ju inte det här stödet. Som sagt, oljepannorna börjar bli gamla, så vi kan också fråga oss om vi ska ha det överhuvudtaget. Det finns andra sätt att stöda.

Tack, talman! Nu har vi en uttalad klimatskeptiker i talarstolen och det är ju svårt att argumentera. Men hur har då regeringen blivit socialistiskt nu på tre en halv månad från det att Lagtinget enhälligt godkände ett motsvarande anslag? Vad har hänt? Vad har hänt? Och har faktiskt lagtingets klimatpolitiska ambitioner så här drastiskt förändrats att man tänker inte göra det minsta för att vi ska nå de löften som uttalades i samband med hållbarhetsarbetet? Om inte lagtinget stöder oljepannestödet så är det ju ett tecken på att det här lagtinget inte är beredda att ens ta det första steget mot en mer hållbar klimatpolitik. Tänker ledamoten ta det ansvaret på sig?

Tack, herr talman! Jag har tidigare diskuterat med talmannen om uttrycket klimatskeptiker. Jag har här i talarstolen gått igenom klimatförändringarna under tusentals år och 10 000 tals år och så vidare och sedan efter det fortfarande blir tilltalad klimatskeptiker. Jag ska inte kontra med någonting vicelantrådet men nej, jag betackar mig sådana inlägg.

Talman, jag tänkte ytterligare igen ge finansministern möjligheten att svara på vissa konkreta frågor kring det här med viss ÅDA och kommunerna. Även om jag lite tappar lusten efter vicelantrådets osakliga skällande på Lagtinget som faktiskt varken hade huvud eller fötter.

När det gäller frågan kring de här resilienspengarna har skrivningarna kring både ÅDA och kommunerna så finns det vissa frågor som jag uppfattar att är mycket, mycket oklara här i den här salen. Det verkar också oklart när man diskuterar frågan utanför.

Huvudfrågan är måste kommunerna nyttja tjänster från ÅDA för att resilienspengarna ska falla ut? Om svaret är nej på den frågan, då blir det svårt att förstå varför det här anslaget nu tas upp, som verkar vara ganska snabbt påkommet till processdelen, där man inte har tagit sig tid att diskutera bland annat med andra ägare. Finansministern sade själv att man inte haft tid till det. Om svaret är ja, alltså att kommunerna måste nyttja tjänster från ÅDA för att resilienspengarna ska kunna falla ut. Så kommer fyra följande frågor, som jag hoppas att man ska kunna resonera om redan i dag men annars måste resonera om på under Finans- och näringsutskottet hörande.

Vilka tjänster är det i så fall man måste nyttja från ÅDA? Vi pratar lite om IT som att om man jämför det med övrig infrastruktur, så att allt från att kratta Esplanaden till att göra ritningar för Vårdöbron är ungefär på samma nivå. Men inom IT drift och inom IT sektorn så finns det väldigt många olika nivåer. Så vilken typ av tjänster är det i så fall kommunerna behöver nyttja från ÅDA? Det är den första frågan.

Den andra är, Hur klaffar tidsperspektivet ihop? Man ser från landskapsregeringen då att man ska locka in kommunerna under fem år när man ska ha grundavgiften och därefter ska tjänsten var så kostnadseffektiv och goda att kommunerna ska vilja köpa dem. Men vad jag har förstått så är tidsperspektivet för resiliens pengarna betydligt kortare. Så hur hänger de här två sakerna ihop med varandra? Hur ser processen ut? Vilka steg ska tas när för att det här ska falla ut på det tilltänkta sättet?

Vad gör man om kommunerna inte vill vara med? Trots att landskapsregeringen tar de här grundavgifts kostnaderna under de här åren. Och sedan en fjärde fråga som kanske är lite överkurs förstås, som jag definitivt inte väntar något svar på i dag. Alltså var ligger kommunerna just nu? Jag vet att i Mariehamns stad har man ett upphandlingsunderlag ute på bland annat servicetjänster där man då vill ha en viss nivå på säkerhetstjänsterna. Jag är osäker på om ÅDA kan det hantera eller inte. Men oaktat står man liksom där nu inför valet att antingen måste man göra kraftiga uppgraderingar just nu på över en halv miljon euro i befintliga serverparker eller så går man vidare och tar nästa steg. Så att var ligger liksom kommunerna realistiskt i ett steg att detta kan genomföras? Finns det en sådan analys gjord?

Tack, herr talman! Tack för frågorna ledamot Zetterman. Jag är faktiskt riktigt glad att det blev det här utvidgade hörandet i finans- och näringsutskottet. Det samlar en bredare krets som tillsammans kan diskutera det här.

Vad gäller VIS-pengarna så måste man gå tillbaka till det meddelandet som landskapsregeringen lämnade 2020. Där står det att VIS är för ÅHS och förstås för ÅDA en part, sen kommer kommunerna att kunna avropa VIS-projektet från ÅDA. Så det ju ÅDAs koppling till VIS-projektet. VIS-projektet har en slutdatum 31.12.2025, nu tar jag det ur minnet, men så borde det vara. Helt enkelt bör ju kommunerna för sina invånares skull gå med i VIS-projektet, om de inte gör det så då är det ju inte bra. Därför behövs den här (… taltiden slut).

Talman. Vad jag förstått så är indikatorn om 80 % är något som landskapsregeringen har sagt att för att man behöver ha det. Problemet är ju nu då när det gäller vissa, om jag förstått saken rätt så gäller det bara de sjukvårdsmodulerna, vilket betyder att det är inte 80 % av alla offentliga instanser som behöver nyttja VISA. Så levererar man inte inom kommunen en viss typ av vård så har man heller inget behov av det. Och även om landskapsregeringen nu säger att man kortsiktigt går in och betalar vissa kostnader så hur ska man långsiktigt få en garanti för det? Det är väldigt många struktur frågor i det här. Vilka tjänster är det man behöver nyttja från ÅDA? Är det bara vis så att man i övriga delar måste kunna uppvisa en tillräcklig säkerhetsnivå för att kunna få koppla på sig på vis? Eller är det hela totala driften eller det serverdriften? Vad är det? De här frågorna måste kunna besvaras.

Så jag skulle säga att det viktiga för mig är att de i kommunerna som behöver vård får den vård och vården blir bättre och underlättas via det här vissystemet. Jag brukar ge ett exempel ibland när tant Greta från något boende åker till akuten och då följer medicinlista per automatik med för den finns i systemet, det är viktigaste tycker jag i den här frågan. Sen då? Kommunerna kommer ju inte behöva ha sin drift i ÅDA. Det är inte sagt så nu. Det står i ägarrapporten men det är inte så att det är hugget i sten utan där finns det fortfarande en frihet så driften kan vara var som helst. Sedan kan driften går via ÅDA av skäl som gör att det är enklare att samordna den offentliga.

Talman! Vi pratar om två olika frågor. Alltså det som står i budgettexten nu är; "Syftet med programmet och dess tre delprojekt att offentliga vårdgivare på Åland ska kunna ansluta sig till och använda det gemensamma vårdinformationssystem." Detta är en förutsättning. För att landskapsregeringen ska uppfylla kraven som ställs för redan beviljade medel och 4,6 miljoner. Och där säger man att programmet innebär att ÅDA ska kunna erbjuda sina ägare likvärdiga IT tjänster som det kostnadseffektiva. Antingen pratar man om att alla måste vara med eller så måste alla inte vara med. Men i budgettexten ser man klart och tydligt att alla måste vara med. Vi ska liksom inte snuttifiera den här diskussionen till att hålla på prata om snygga IT-förkortningar, utan det här handlar om vilket samhälle vill vi bygga? Och det är på den nivån vi måste vara. Och Greta, exemplet fattar vi alla och det har vi tagit ända sedan vi började diskutera vis. Men vilken roll ska det här bolaget spela i den offentliga sektorn och vilken säkerhetsnivå? (… taltiden slut).

Diskussion är avslutad. Förslaget remitteras till finans- och näringsutskottet.