Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.


  • Tack, talman! Bästa kolleger och åhörare, god förmiddag! De senaste veckorna har jag kanske rört mig lite mera ute på stan och i skärgården och lyssnat in vad ålänningarna säger. "Vi måste spara mera, 10 procent på ÅHS är inga bekymmer. Ni är för många i självstyrelsegården, hälften kan man ta bort. Spara inte mera, absolut inte på ÅHS, det är viktigt! Spara inte på kommunerna, min mamma är på äldrevården nu. Spara inte där, snälla! Spara på skärgårdstrafiken de är ändå så få, de bara kostar! Eller spara på miljön eller jämställdheten, det är bara fånerier. Snälla spara inte på Ålands välfärd!" Bästa ledamöter, det är ett brett batteri av åsikter som möter oss när vi rör oss ute i samhället i dag. Men sammantaget tror jag att vi kan säga att år 2020 inte riktigt har varit något vidare år. I pandemins spår finns sjukdom, ensamhet, isolering, oro och så förstås de negativa ekonomiska effekterna som är påtagliga både för enskilda, familjer, kommuner, nationer och även globalt.

    I inledningen till budgeten under rubriken "Lantrådet har ordet skriver jag: "Det ekonomiska läget för Åland är svårt. Att det offentliga Ålands utgifter är för höga i förhållande till inkomsterna är inget nytt och har tidigare gått att korrigera över tid. Det nya ekonomiska systemet som sätts i kraft från januari år 2021 är i högre utsträckning beroende av ett starkt näringsliv. Ett näringsliv som just nu är satt under hård press och som följd i färg av detta medfört en historiskt hög arbetslöshet".

    Bästa ledamöter! Den här budgeten har processats i landskapsregeringen, i underlydande myndigheter och på avdelningar under en mycket svår tid. En tid som präglats av oförutsägbarhet.

    Låt mig lyfta upp fyra nyckelfaktorer. Vi vet en sak, vi vet att det offentliga Ålands utgifter under många mandatperioder varit för höga i förhållande till inkomsterna. Vi vet också att det har gått att korrigera över tid för att man har kunnat spara lite i ladorna som vi brukar säga.

    Faktor nummer två, pandemins ekonomiska effekter är fortfarande inte fullt ut kända. Vi är ingen isolerad enhet här på Åland, vi är beroende av Finland, vi är beroende av Norden och vi är beroende av det ekonomiska läget i världen.

    Faktor nummer tre, det nya avräkningssystemet som träder i kraft från den 1 januari 2021 sätter större press på näringslivet. Det är näringslivets aktivitet och förmåga att skapa affärer som kommer att prägla välfärden på hela Åland och det kommer in i sämsta tänkbara tidsperiod eftersom faktor nummer fyra är vår arbetslöshet som i dagsläget är 1 419 ålänningarna, dvs. 9,8 %. De socioekonomiska effekterna är fortsättningsvis okända.

    I det här läget så måste man välja väg, hur vi ska hantera den här krisen. Vad ska vi göra? Det finns i princip två riktningar om man tittar nationalekonomiskt på det hela. Man kan välja att spara sig ur en kris eller man kan välja att aktivt investera och skapa sysselsättning. Landskapsregeringen har valt en medelväg som präglas av stabilitet och balans. För den sakens skull vill jag vara mycket tydlig med att allt kommer inte att bli som förr. Det offentliga Åland och serviceproduktionen kommer att förändras. Svåra beslut kommer att fattas. Men landskapsregeringen anser att de besluten bör balansera sig och finnas anhängiggjorda av djuplodande analyser.

    Men låt oss tillsammans lyfta blicken. Allt är inte bara mörkt och svart. I förordet skrivs ytterligare: "En kris ruskar om men ger också nya möjligheter. Människan är snabb och anpassningsbar när så krävs. Pandemin tvingade oss att tänka om och tänka nytt. Distansarbete som tidigare varit möjligt för ett fåtal blev fort inte bara en möjlighet utan snarare ett måste för att överhuvudtaget få arbetet att löpa. Det ger den offentliga sektorn en möjlighet till modernisering av den egna förvaltningen. Genom digital mötesteknik öppnas världen upp för en allt större grupp människor där kunskap och innovationsförmåga är avgörande, inte bosättningsort."

    Men bästa ledamöter, kollegor och åhörare, vi ska också komma ihåg att Åland hade ett bra utgångsläge när vi kom in i den här pandemin. Vi har fortsättningsvis bra skolor, bra dagis, bra hälso- och sjukvård, ett gott vägunderhåll och så vidare. Vi ska också komma ihåg att vi står på en stabil grund. Självstyrelsen ger oss unika möjligheter som ingen annan region i EU egentligen har. Vi har möjligheten att skapa vår egen trygga verklighet. Just nu pågår en revidering av självstyrelselagen. Revideringen sker i dialog med Finland. Det är bara så man kan möta nya utmaningar. Man behöver vara överens om hur man ska utvecklas vidare. Jag vill inte säga att resan har varit lätt. Den har pågått länge. Jag vill inte säga exakt hur slutmålet kommer att se ut, men vi kommer att fortsätta verka för att den nya självstyrelselagen verkligen ska vara ett bra redskap i vår verktygsbox och inte bara en hyllvärmare.

    EU:s facilitet för återhämtning och resiliens är också ett välkommet bidrag som vi nämner i våra allmänna motiveringar. Till saken hör dock, enligt den information som jag fick från EU daterat den 2 november, att man fortsättningsvis inte är helt överens om exakt hur den här fördelningsnyckeln ska se ut. Men tjänstemännen och landskapsregeringen arbetar oförtrutet på att ta tillvara de möjligheter som finns och vi kommer att presentera det i ett meddelande till lagtinget.

    Covid-19 kostnader både för landskapet och för kommunerna kommer till vissa delar att ersättas från finska staten. Det är också ett arbete som pågår för tillfället och som kommer att ge oss ett välbehövligt tillskott till kassan. Därtill kommer landskapsregeringen nu under denna höst att aktivera ett särskilt bidrag som tidigare aldrig har gjorts. Det som vi diskuterar kring är ju förstås Alfrida och de effekter som det har medfört på samhällskritisk infrastruktur. Där stängs tidsfönstret den sista december och det kommer att gå iväg här om några veckor. Det är en ansökan som landskapsregeringen riktar direkt till Ålandsdelegationen.

    Bästa ledamöter! Det offentliga Ålands ekonomi, kommuner och landskapet är som kommunicerade kärl. Det gäller att hitta balansen mellan de kärlen och där är vi beredda att arbeta vidare. Vi förstår kommunernas behov och vi är också beredda att ta ansvar för det.

    Vi möter framtiden tillsammans. Vi satsar på utbildning, vi satsar på sysselsättning och på hållbara energilösningar både för den enskilda och för industrin.

    Med de här inledande orden så är det med glädje som jag kan meddela att finansminister Torbjörn Eliasson kommer att ge er en gedigen sifferexercis vad gäller landskapets finansiella ställning. Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack till kollegorna och till tjänstemännen som har bistått oss.

    Bästa kollegor här i lagtinget, jag ser fram emot intressanta diskussioner, välbalanserade och kloka förslag. Landskapsregeringen kommer att lyssna in dem. Tack.


  • Tack till lantrådet för redogörelsen och de grova penseldragen. Min replikväxling är mera av en praktisk karaktär. Lantrådet säger att man hörsammar kommunernas trångmål och vi kan dagligdags läsa i media och höra på radion att kommunerna nu beräknas att inte ens klara av att betala socialvården 2021. Hur ser de exakta planerna ut från landskapsregeringens sida att tillsammans med kommunerna hantera den situationen?


  • Talman! Tack för frågan jag tror att jag överlåter åt finansminister Torbjörn Eliasson att ge detaljerna kring det.


  • Talman! Jag uppfattar nog att frågan har en sådan karaktär och en sådan dignitet att det skulle vara på sin plats att lantrådet kunde bringa klarhet i den frågeställningen. Finns det några konkreta planer på att komma emot eller göra reformer beträffande kommunerna?


  • Tack för det. Om vicetalman Sjögrens fråga är om den här landskapsregeringen med tvångsmedel kommer att försöka sammanföra kommunerna så är svaret nej. Om frågeställningen däremot på ett övergripande plan mera är; kommer landskapsregeringen att säkerställa att serviceproduktionen är möjlig ute i kommunerna och också inom KST, utan att man för den sakens skull behöver söka sig till konkursens brant, så är svaret ja.


  • Tack, herr talman och tack till lantrådet för presentationen. Min förundran går lite i samma riktning. Jag hoppas att lantrådet kan ägna frågan lite större seriös eftertanke, eftersom det är de facto så att den här regeringen har sagt nej till en kommunreform och i stället kommer man att ta till ännu mera tvingande omständigheter nämligen kriskommunsredskapet. Vi vet redan nu att det finns kommuner som inte klarar sina åtaganden, gällande kanske de människor i samhället med de största behoven, sina räkningar till kommunernas socialtjänst och att sörja om de gamla och sjuka på Oasen. Kommunerna lånar, landskapet lånar, hur ska det här sluta riktigt utan att landskapsregeringen tar ett fastare grepp om hela den kommunala sektorn?


  • Talman! För det första så tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att kommunerna faktiskt har ett självbestämmande enligt kommunallagen. Det är ingenting som säger att landskapsregeringen ska eller kan tvinga kommunerna att göra vissa saker. Däremot på det övergripande planet har självklart landskapsregeringen ett ansvar för att ingen ålänning ska fara illa, att alla får den service som behövs och så vidare. Men kommunfrågan och hur den kommer att hanteras framledes är någonting som vicelantrådet Harry Jansson kommer att ta upp i sitt anförande. Vi har gjort den uppdelningen att jag tar det övergripande, finansministern fokuserar på siffrorna och sedan kommer respektive minister att delge sina synpunkter inom området.


  • Herr talman! Jag tror att det är mycket viktigt att ett lantråd tar ansvar för både ekonomin och de stora reformerna som berör varenda ålänning som bor här i landskapet. Det upplever jag att är lantrådets roll, man måste kunna siffrorna. Man måste kanske också veta att en reform som vicelantrådet bereder, tvångslagstiftning kring kriskommuner, så det är också i den bemärkelsen en tvångslagstiftning. Jag tror att det skulle vara bra om lantrådet ägnade sig lite mera åt det här, för nu är vi inne i en lånekarusell både på landskapet och på den kommunala sidan. Var ska det sluta om vi inte börjar ta ansvar?


  • Till det sista i ledamot Gunells anförande så håller jag helt med om att vi är inne i en lånekarusell. Jag nämnde också i mitt anförande att landskapsregeringen ser den offentliga sektorn och serviceproduktionen som en helhet. Det är viktigt att de är kommunicerade skäl och så att säga inte tar ut varandra. Vi står inför ett utmanande läge, det är vi alla helt överens om. Kommunerna har ett ansvar men det har också landskapsregeringen. Det är inte meningen att landskapet, lagtinget via lagstiftning som i det här fallet berör kommunerna, ska tvinga dem till konkursens brant om man säger så, när man då från lagtingets sida går in och styr hur en kommuns serviceproduktion ska vara organiserad. Jag håller med om att det finns ett arbete att göra här och jag kommer att ta det ansvar som åligger ett lantråd, det behöver ledamoten Camilla Gunell inte vara orolig för.


  • Tack, talman! Jag vill fråga lantrådet den enkla men komplexa frågan: Vart är vi på väg? I budgeten saknar jag beskrivningar om vart Åland är på väg. Hur ska vi hantera den ekonomiska kris som vi nu befinner oss i? Hur ska den redas upp i efterhand? Jag uppfattade i somras att landskapsregeringen gick ut och sade att man till 2021 skulle dra i handbromsen. Nu kan vi konstatera att det gjorde man inte, utan man utökar sina verksamhetskostnader med 2 procent. Det känns strategilöst. Lantrådet kanske kan svara på: Vart är vi på väg?


  • Talman! Tack för frågan ledamot Zetterman. Jag tror att landskapet är på väg framåt. Jag tror att det ekonomiska läget som vi befinner oss i inte allena kan påverkas varken av Ålands landskapsregering eller Ålands lagting. Jag tror att vi behöver vara ytterst lyhörda till hur processen går framledes i våra närregioner men också globalt. Jag tror att lagtinget och landskapsregeringen, eller i första hand landskapsregeringen, behöver fundera på vilken service vi vill ge ålänningarna och låta det vara riktgivande för framtiden. Det är vad jag tror. Det borde också ha noterats att
    landskapsregeringen satsar mycket på sysselsättning. Vi har haft många sysselsättningsfrämjande åtgärder. Vi tror att det är ett av ledorden framledes att vi har sysselsättning. Vi försöker skapa goda verksamhetsförutsättningar för vårt näringsliv i den utsträckning vi kan göra det med de verktyg som vi har tillhanda. Det kan jag svara i dagsläget.


  • Talman! Jag uppfattade att det lantrådet nu presenterade inför lagtinget kunde ha sagts i princip vilket budgetår som helst. Det jag och vi saknar är en tydlig målsättning, en tydlig riktning om vart vi är på väg. Om landskapsregeringen inte har funderat på det än så då är det sannerligen dags att börja göra det, för i dessa lägen så behöver man jobba långsiktigt och strategiskt. Man kan inte bara sitta reaktivt och konstatera "jaha, i år steg budgeten med 2 procent" utan man måste nog hålla i saker och ting.


  • Talman! Jag tycker att ledamot Zetterman kanske var lite onödig här. Landskapsregeringen och regeringspartierna har arbetar väldigt hårt med budgetprocessen för att tänka både långsiktigt och strategiskt. Däremot har vi sagt att vi tror inte på att stänga ner verksamheter med omedelbar verkan. Vi tror att vi måste ta oss framåt. Som jag sade i mitt huvudanförande så kommer vi att behöva förändra både serviceproduktionen och vi kommer också att behöva minska den offentliga sektorns omfång. Det är vad vi kommer att behöva göra.


  • Tack, talman! Alla regeringar har kriser och allt förändras alltid. Det behövs alltid svåra beslut och reformer. Hittills har vi egentligen inte hört någonting av varken lantrådet eller regeringen när det gäller vilka förändringar och reformer som man vill göra. Det har skjutits på framtiden för varje tilläggsbudget och budget som vi har tagit och det är också fallet nu. Så jag har en fråga som handlar om det som står i den här budgeten. Det står i ett avsnitt där man skramlar med nedskärningsvapen; "även tredje sektorns verksamhet kommer att beröras av pandemins effekter, detta eftersom de medel som finns att fördela inte kommer att räcka till." Är det här en deklaration om att man kommer att ta pengar av tredje sektorn och fylla landskapsregeringens behov av budgetmedel eller är det någonting annat man avser?


  • Talman! Den ekonomiska verklighet som vi befinner oss i och som vi med största sannolikhet kommer att möta kommer att medföra att alla behöver minska sina utgifter. Det gäller inte bara den offentliga sektorn utan det gäller också tredje sektorn. Den skrivning som återfinns i budgeten kopplar nog mera till att Penningautomatföreningen på grund av pandemin inte haft samma verksamhetsförutsättningar som tidigare och därmed inte har kunnat generera den vinst som man tidigare har gjort. Det är inte i första hand tänkt att ta bort pengar från tredje sektorn för att sätta in i den allmänna budgeten. Det finns ju ett regelverk också hur man hanterar PAF-medel. Så har resonemangen gått och man har också redan i höstas givit information till tredje sektorn att det kommer att bli förändringar vad gäller tilldelning av medel.


  • Tack, talman! Enligt alla de uppgifter som jag har fått så kommer PAF:s vinst gott och väl att räcka till att finansiera tredje sektorn. Så om man avser att dra ner på tredje sektorn så kan det inte vara av någon annan orsak än att man behöver pengarna i landskapet i stället. Tredje sektorns organisationer är egna juridiska personer som landskapsregeringen inte bestämmer över. Det här är ju ett jättestort systemskifte där man då tar bort finansiering från de organisationer och föreningar som har upplevts som en ryggrad i det åländska civila samhället och börja lappa hålen i landskapets budget i stället.


  • Talman! Jag får en känsla av att ledamot Fellman försöker skapa en hel hönsgård av en fjäder. Det står ingenstans i budgeten att landskapet kommer att ta PAF-medel och föra in dem i den i allmänna förvaltningen. Däremot har vi aviserat, med tanke på verksamhetsförutsättningarna, att det kommer att bli mindre medel till tredje sektorn. Det kommer att bli mindre medel till alla andra sektorer också. Det är den ekonomiska verklighet vi har och det får vi lov att förhålla oss till.


  • Tack, talman! Tack lantrådet Thörnroos för presentationen. I går fick alla som såg på nyheterna det glädjande beskedet att ett av de stora läkemedelsföretag som forskat kring coronamedicin har lyckats väl. Allting tyder på att det ska finnas ett välfungerande vaccin inom ett par månader för massvaccinering.

    Tyvärr, måste jag säga, så finns det inget vaccin mot åländsk dålig ekonomisk politik. Lantrådet står och säger att 2021 ska bli ett år för balans och återhämtning. Jag får det inte att stämma med mina teorier hur detta kan gå ihop med en lånefullmakt på 77 miljoner? Det ända framåtsyftande när det gäller den ekonomiska politiken är att landskapsregeringen har sagt åt kommunerna att de också kan gå till banken och man förbereder en kriskommunlag. Alla som vet vad en kriskommun innebär förstår att det är ingenting som Åland ska sträva efter. Det om någonting är en tvångsåtgärd. Därför har den liberala gruppen lämnat in drygt (… taltiden slut).


  • Talman! Jag tror att det måste vara ett missförstånd mellan ledamoten Holmberg och mig vad gäller orden balans och återhämtning. Jag har inte försökt säga att år 2021 ska bli ett år för balans och återhämtning för det kommer nämligen inte att ske. Däremot har jag sagt att de åtgärder som kommer att vidtas redan i tilläggsbudget år 2021, och som kommer att synas mera år 2022, där behöver man ha en balans och man behöver ha en analys. Man ska inte göra några rusningar åt något håll. Vi har ett samhälle som befinner sig i en ekonomisk kris. Vi har många familjer som tidigare har haft arbete och nu är utan sysselsättning. Det får följdeffekter både för den egna psykiska hälsan och för det sociala välbefinnandet. Jag vill inte att det ska uppfattas på det viset att år 2021 är ett år för balans och återhämtning, det är det inte. År 2021 är ett år där vi förbereder en större förnyelseprocess och förhoppningsvis kan vissa delar redan införlivas under hösten.


  • Tack, talman! Jag förvånas, ordet balans betyder för mig bara en sak egentligen. Man skapar inte balans genom att låna 77 miljoner. Vi ska också minnas - det kanske kan vara svårt att göra det - drygt ett år tillbaka i tiden. Vi vet alla vilken ekonomisk situation som Åland var på väg in i. Vi vet alla om att landskapsregeringen aviserade banklån under förra budgeten, många, många veckor före pandemin ens fanns på ålänningarnas läppar. Det är den situation som vi ska ta tag i, det är den situation som den liberala gruppen vill se handlingskraft i när det gäller budgeten. Att kunna lösa de grundorsaker som skapade en dålig ekonomi för Åland långt före pandemin. Nu känns det handlingsförlamat, idélöst och jag tror också att det inte finns en samsyn inom landskapsregeringen kring hur man ska driva Åland fram, för annars skulle det finnas till exempel driftprivatiseringar som lantrådet själv har gått i bräschen för. Det syns väldigt, väldigt, väldigt lite av det och det oroar.


  • Talman! Som jag nämnde i mitt huvudanförande så är det ingen nyhet att utgifterna är för stora i förhållande till intäkterna i det offentliga Ålands ekonomi. Det är ingenting som är unikt och som har arbetats upp de sista fyra åren utan det är snarare en trend som har funnits. Orsaken till att det inte längre går och att denna trend måste brytas är ju att pandemin därtill fullständigt har slagit undan benen för landskapets ekonomi med ett dropp av BNP på 16 procent och en arbetslöshet på 9,8 procent. Vi har aldrig varit i så här svåra tider som vi är i nu! Men när jag säger balans så menar jag att man inte ska göra några rusningar åt olika håll nu och föreslå dramatiska åtgärder, släck här, stäng där, utan i stället ska man tryggt och målmedvetet hålla kursen men sakta farten. År 2021 kommer att bli ett förändringens år, det är ofrånkomligt. Det kommer att krävas många svåra beslut men jag är helt övertygad om att Åland kommer att återhämta sig även efter den här ekonomiska djupdykningen som vi nu befinner oss i och som vi dessvärre inte heller vet hur länge den kommer att fortgå.


  • Tack, herr talman! Fru lantrådet talade i sitt anförande om de grova penseldragen om vi ska spara eller om vi ska satsa och kom till att just nu så är det balanserade åtgärder. Ni talade också om det strukturella underskottet som funnits under flera år och de här analyserna som ni nu ska göra osv. Någon gång i framtiden så måste underskotten behandlas. Min fråga är mer konkret: Med de uppgifter ni har nu, vilket år tror ni att det är lämpligt att faktiskt börja göra någonting åt det här underskottet?


  • Talman! Ett av problemen som landskapsregeringen kämpar med eller mot, beroende på hur man formulerar sig, är ju detta att när vi nu dels byter ekonomiskt system så är utfallet svårt att prognostisera och därtill är pandemin ekonomiska effekter både kortsiktigt och långsiktigt inte helt lätt att prognostisera. Att ge ett exakt år när vi kommer att ha betalat tillbaka den här skulden så det tror jag att är lika svårt för den här landskapsregeringen som för andra regeringar runt om. Den väg som vi har valt är snarlik den som andra länder har gjort i våra närregioner. Man försöker på ett balanserat sätt minska serviceproduktionen, inte på kvalitén men minska utbudet på service. Jag kan inte, vågar inte och ska inte här och nu ge ett exakt besked om vilket år det blir för det kan jag inte sia om.


  • Tack, herr talman! Tack, jo, det är inte lätt att sia. Jag ville ha den uppgiften vad ni tror i dagens läge.

    Men andra frågor som ni inte tangerade, som diskuteras annars och som finns i budgeten, är vägvalet av fast förbindelse till Föglö respektive Vårdö, vilka båda är väldigt stora projekt. Jag undrar vilken prioritering har lantrådet när det gäller de fasta förbindelserna?


  • Tack, talman! Där har den samlade landskapsregering samma prioritering. Den parlamentariska kommittén som ska arbeta med Föglötunneln har första prioritet framom Prästöbron.


  • Minister Torbjörn Eliasson (C) Gruppanförande | 10:05

    Tack herr talman! Tack fru lantrådet för en bra lägesbeskrivning och en bra prolog in i mitt anförande.

    Herr talman, bästa lagtingsledamöter och ålänningar! Min presentation idag fokuserar på ekonomin och den finansiella situationen och hur vi på sikt kan stabilisera budget och ekonomi. Ministrarna redogör för sina specialområden och de åtgärder som de vidtar under budgetåret. Jag ber på förhand, herr talman, om lov att få överskrida mina 15 minuter. Jag vet nu att jag kommer att få göra det för det kommer att ta lite längre tid att presentera den här budgeten.

    Till först vill jag säga att jag är glad över att vi har fått med tre nya bilagor i budgeten, bilaga 4 med alla fullmakter samlade på ett ställe, bilaga 5 med årsverken för avdelningar och myndigheter och bilaga 6 med samtliga reservationsanslag samlade på ett ställe. Jag hoppas att det underlättar för er lagtingsledamöter att få ett bättre grepp över finanserna!

    Sedan, herr talman, innan jag går in på budgeten, så vill jag tacka alla mina medarbetare på finansavdelningen för ett strongt jobb under pressade förhållanden, samma varma tack även till alla övriga i förvaltningen som deltagit i arbetet med att ta fram budgeten för 2021, och självklart ett stort tack till mina kollegor i landskapsregeringen. Tack alla, ni har gjort en insats som ni kan vara stolta över!

    Herr talman! Åland har i jämförelse med omkringliggande regioner proportionellt skadats mer inte medicinskt tack och lov, men ekonomiskt på grund av vårt insulära läge och vår näringslivsstruktur som skiljer sig mycket från exempelvis Finlands. Pandemin har stuckit en kniv rakt in i det åländska näringslivets och samhällets hjärta. Allra värst drabbade är sjöfartssektorn och branscher som lever på turism. Nu handlar allt om att på klokaste sätt lindra skadeverkningarna och starta om. Det finns olika uppfattningar om hur det ska gå till. Det här budgetförslaget beskriver landskapsregeringens uppfattning.
    Herr talman, jag ska kort beskriva:
    • Resultatet och upplåningsbehovet
    • Likviditetsutvecklingen
    • Skattefinansieringen
    • Hanteringen av offentliga Ålands ekonomi
    • Det strukturella underskottet och framtiden
    • Balansering av budget och finanser
    • Till sist några ”måsten” på väg mot bättre tider

    Herr talman! Det tunga budskapet för en åländsk finansminister är självklart att budgetunderskottet är stort men framförallt behovet av att uppta lån. Det har inte behövts tidigare i modern tid men nu kommer pandemins effekter tyvärr att tvinga regeringen att låna.

    För att kunna genomföra investeringar och alla stora överföringar, exempelvis till kommuner, social- och hälsovård, arbetsmarknad, näringsliv och primärnäringar så behövs likviditet, pengar. För att garantera att Åland rullar år 2021 begär landskapsregeringen därför en lånefullmakt om 77 miljoner euro av lagtinget. Det handlar om en fullmakt som behövs för att ålänningarna ska känna sig trygga i vetskapen om att Åland inte stannar utan målmedvetet arbetar sig fram mot en ljusare framtid igen.

    I tilläggsbudget 4 fick landskapsregeringen av lagtinget en lånefullmakt om 60 miljoner euro. Den har vi hittills inte utnyttjat men nu begär vi en höjning av taket för lånefullmakten från 60 till 77 miljoner euro.

    Herr talman! Det är inte sant att vi ska låna 140 miljoner euro, som politiskt framförts i media. Det är inte heller faktabaserat utan spekulation att påstå att vi inom några år skulle ha en skuldsättning på 250 miljoner. Och luntan på lagtingsledamöternas bord är inte en ”feg” budget, som också har uttalats i media. Tvärtom så är den modig, ärlig och transparent. Det är rätt att sörja för bastryggheten och garantera att de som under en för Åland mycket kritisk tid får det stöd de verkligen behöver. Att nu direkt, ad hoc, börja prioritera bort verksamheter och skicka personal ut i arbetslöshet, när det är nästan omöjligt att få ett nytt jobb, det skulle vara fegt, ansvarslöst och oklokt.

    Så till likviditeten, herr talman! Likviditeten är idag, trots historiskt stora tilläggsbudgetar, fortfarande drygt 60 miljoner euro, men många fakturor ska betalas under slutet av året och detta samtidigt som skatteavräkningen minskar med 20 miljoner från oktober till december detta år. Risken är därför överhängande att den befintliga lånefullmakten måste utnyttjas redan innan jul. Det känns tungt men trots allt är det en naturlig åtgärd för att skapa trygghet i samhället. Landskapsregeringen måste ha beredskap att betala pensioner, löner, barnbidrag, landskapsandelar med mera, annars stannar hela samhället. Det handlar ändå om pengar som trycks ut i ekonomin och som används till konsumtion och stimulans av näringslivet. Det tror jag att alla inser och accepterar. Och inte minst till AMS för sysselsättnings- och arbetslöshetsersättningar, bara det rör sig om 11 miljoner euro!

    Lån är trots allt ett verktyg som i princip alla stater runt om oss använder för att få kalkylerna att gå ihop. I budgeten framgår hur likviditetsanalyserna har gjorts och hur behovet av likvida medel förändras under de olika kvartalen och över hela året 2021. Frågan som kommer att ställas här idag, den har redan ställts, är om det verkligen är ofrånkomligt att skuldsätta landskapet?
    Svaret är ja, det är ofrånkomligt enligt landskapsregeringens uppfattning. Vi har gjort allt som vi ansett klokt och befogat för att ta ner underskottet. Vi kunde inte balansera budgeten nu och de stora Covid 19-tilläggsbudgetarna har tärt så hårt på vår likviditet så att pengarna på riktigt håller på att ta slut.

    Herr talman! Beträffande underskottet i budgeten så har vi prutat bort 8 miljoner euro från de ursprungliga äskandena från förvaltningen, från minus 27,9 miljoner till minus 19,9 miljoner euro och detta trots stränga budgetdirektiv till förvaltningen!
    8 miljoner euro eller nästan 30 procent har vi strukit under budgetmanglingen! Och om jag jämför budgetarna 2021 och 2020 så skäms jag inte för resultatet.Budgeten för år 2020 som vi tog över i december 2019 var lagd för ett normalår men visade trots det ett stort underskott resultatmässigt, även om det var ganska snyggt kamouflerat.

    Finansåret 2020 inleddes de facto med ett underskott i grundbudgeten om 15 miljoner euro om vi räknar in upplösningen av PAF-reserven om 5 miljoner euro. Inberäknat direkta fel i budgeten och icke budgeterade behov av utveckling, så låg det korrekta budgetunderskottet på cirka 20 miljoner euro för det här innevarande budgetåret. Vi har ett strukturellt underskott som kommer att växa om ingenting görs. Det kommer att vara regeringens viktigaste arbete under år 2021 och framöver, att krympa det strukturella underskottet. Det arbetet börjar så fort budgeten är tagen av lagtinget.

    Herr talman! År 2020 slog Covid 19-pandemin till med full kraft, alla ekonomiska prognoser blev fel och viruset tog ett järngrepp om både näringsliv och offentlig sektor. I stället för att leverera en omställningsbudget till lagtinget måste landskapsregeringen i mars organisera om och lägga all kraft på att hantera de medicinska, administrativa och ekonomiska konsekvenserna för Åland. Rederierna och servicebranschen stängdes ner, övrigt näringsliv chockades och BNP började sjunka och sjönk djupt ända till minus -16 %.

    Coronapandemin innebar, och innebär fortfarande, en mycket stor ekonomisk utmaning för Åland. En försämrad världsekonomi och restriktioner i syfte att bekämpa viruset medförde konsekvenser som resulterat i kraftigt minskade intäkter både i näringslivet och i den offentliga sektorn. Samtidigt ökade kostnaderna historiskt mycket för landskapet. Siffror som återger både intäktsbortfallet och kostnadsökningen är arbetslöshetstalet, som i maj låg på 13,4 procent och antalet arbetslösa och permitterade var uppe i 2 046 personer som mest. Drygt var femte ungdom var arbetslös.

    Ålands ekonomi drabbades hårdare än omkringliggande regioners när sjöfarten och turismen stängdes ner. Ett faktum som vållat landskapsregeringen mycket huvudbry och mycket arbete i förhållande till Finland. Landskapsregeringen jobbar oavbrutet med att Åland ska kompenseras för alla de kostnader som drabbat oss hårdare på grund av undantagstillstånd och restriktioner. Här är det av största betydelse att Finlands regering tar hänsyn till Ålands geografiska läge och vår helt annorlunda näringslivsstruktur. Hittills har det tyvärr varit svårt att nå fram med detta budskap och få förståelse för det.

    Trots denna historiskt tuffa ekonomiska verklighet kan landskapsregeringen idag lägga en budget med ett för innevarande finansår 2020 helt jämförbart underskott, -19 878 000 euro. Och då har vi använt oss av försiktighetsprincipen, att inte underskatta kostnader eller överskatta inkomster. Vi kunde exempelvis ha uppvisat ett underskott på 10 miljoner euro ifall vi, som brukligt, fullt ut hade gått på finansministeriets avräkningsprognoser och Ålandsdelegationens beslut. För skatteavräkningen valde vi istället att gå på ÅSUB:s prognoser, vilket betydde 10-11 miljoner lägre inkomster.

    Ålandsdelegationen har hittills i år fattat beslut om minskning av förskottet på avräkningsbeloppet om cirka 27,7 miljoner euro och slutavräkning för år 2019 om 2,9 miljoner. Utöver detta har såväl skattegottgörelsen för 2018 som lotteriskatten för 2019 blivit lägre än budgeterat, vilket innebär att skatteinkomsterna sammanlagt minskar med 31,9 miljoner euro. Samtidigt har landskapsregeringen levererat fyra tilläggsbudgetar för att hantera den pågående Covid-19-pandemin. De budgeterade utgifterna har i och med dessa fyra tilläggsbudgeter ökat med 35 miljoner euro. Sammantaget betyder detta att budgetunderskottet för år 2020 i dagsläget ligger på drygt 80 miljoner euro enbart för landskapets del. Till detta kommer kommunernas ekonomiskt bekymmersamma läge. Kommunerna kommer under år 2020 att visa ett underskott i storleksordningen 10 miljoner euro. Det är läget inför 2021. Vi har aldrig upplevt något liknande, ett underskott på minst 90 miljoner euro för landskapet!

    Landskapsregeringen tar bort arbets- och pensionsinkomstavdraget och höjer istället grundavdraget med 90 euro till 3 630 euro för att åstadkomma en socialt rättvisare effekt. Kommunerna kompenseras fullt ut för grundavdragshöjningen. För att stimulera kommunernas ekonomi höjs landskapsandelarna med 3 miljoner euro jämfört med 2019. Den i riket förhöjda kommunandelen av samfundsskatten höjs också på Åland med 10 % vilket beräknas ge kommunerna en inkomstökning i storleksordningen 2-2,5 miljoner euro, vi vet inte riktigt men det återstår att se. En summa som med det nya avräkningssystemet annars hade inneburit en motsvarande höjning av skatteavräkningen. Denna ökning inklusive de höjda landskapsandelarna motsvarar en förstärkning av kommunernas ekonomi med 5 miljoner euro.

    Herr talman! I ett företag är målet pengar och medlen är verksamhet. I offentliga sektorn är pengar medlet och verksamheten är målet. Vi är en serviceorganisation med ansvar för att befolkningen ska få den service och den trygghet som lagar, förordningar och budget tillåter och kräver. Men med mindre pengar på lång sikt är den oundvikliga konsekvensen att det måste bli mindre verksamhet för att få ekvationen att gå ihop. För att kunna behålla hela verksamheten så måste antingen inkomsterna öka eller verksamheten effektiviseras, helst både och förstås.

    Det är inte lätt att budgetera i dessa tider. Det är faktiskt en statsbudget i miniatyr som vi ska få ihop, med jämförelsevis knappa personella resurser. Framtida inkomster är svåra att prognosticera, kostnaderna möjligtvis lättare och nya kostnader kan komma, sådana vi inte känner till i skrivande stund, precis som det gjort i år.

    Med tanke på hur det ser ut i världen idag, och Europa och Norden är inga undantag, så är det viktigt att om möjligt ha en beredskap för nya obehagligheter som Covid-19 viruset kan ställa till med under kommande finansår. Därför har vi tagit med ”oförutsedda kostnader” i beräkningen av behövlig lånefullmakt. Landskapsregeringen räknar med att vi kommer att få dras med pandemin och de negativa ekonomiska effekterna en längre tid. Att få balans i budget och ekonomi, som var den här regeringens målsättning under valperioden, kommer inte att vara möjligt under den tid som är kvar. Finland räknar med att det kan dröja ända till 2030 innan landet uppnått balans. Hur det går för Åland hänger på så många faktorer att det är omöjligt i dagsläget att uppskatta utan att spekulera. Men vi kommer att göra allt för att så fort som möjligt uppnå balans i ekonomin. Att råda bot på det strukturella underskottet måste regeringen som sagt ta sig an direkt efter årsskiftet och det kommer viktiga att göra. Varje minister kommer att ta sitt fulla ansvar och arbeta med de här frågorna på sina respektive områden. Vi ska bli effektivare och vi ska se till att det strukturella underskottet snabbt minskas. Vi bedömer att det ligger i storleksordningen 20-25 miljoner, det finns sådana som bedömer att det är större och det kan det vara. Här hänger det väldigt mycket på hur inkomstutvecklingen ser ut. Det gäller för landskapsregeringen att använda alla verktyg som finns i boxen:
    • Prognostisering av framtida inkomster, vilket är svårt idag.
    • Utgiftsminskningar, all verksamhet måste synas i sömmarna
    • Effektiviseringar, både med och utan hjälp av digitalisering, som faktiskt inte är allt.
    • Prioriteringar som kommer att innebära att serviceformer försvinner.

    Det blir den allra svåraste uppgiften att säga vad vi måste ta bort. Det är det svåra när man ska prioritera. Där är det ofta olika uppfattningar.

    Den totala skattefinansieringen kalkyleras i budgeten till 282,9 miljoner euro för år 2021, en inkomst som vi får hoppas att ska stå sig året ut, men som, precis som i år, kan sänkas med tilläggsbudgetar från staten om något oförutsett inträffar. Vi vet ju inte, tyvärr. Den ”puckeleffekt” som vi påräknade när det gamla och det nya avräkningssystemen överlappar varandra åren 2021 och 2022 beräknas till 22,5 miljoner euro år 2021, men kommer sannolikt att bli mycket lägre år 2022. Här hänger det mesta på hur det går med pandemin och hur snabbt vårt näringsliv återhämtar sig.

    Rehabiliteringen av BNP, som släpat efter omkringliggande regionernas i många år, och sänkningen av arbetslösheten till normala nivåer hänger ytterst på tillväxten och framför allt på exporten. Det är avgörande för hela det åländska samhällets återhämtning. Lyckligtvis har vi också företag som går bra i dessa pandemitider och det ska vi verkligen vara glada över, annars hade det sett mycket mer besvärligt ut.

    Men budgetunderskottet år 2022 och framöver kan faktiskt fördubblas på grund av minskning av skatteinkomsterna när det gamla avräkningssystemet är utfasat, så det gäller att så fort som möjligt få kontroll på utgifter och kostnader genom att sätta ramar inför budgetarbetet 2022. Det kommer att ske i tilläggsbudget 1 nu 2021 efter att landskapsregeringen haft tid att detaljgranska all verksamhet och prioritera. Man måste ta sig den tiden när man ska börja prioritera bort verksamheter, att man verkligen vet att man gör rätt. Det är också viktigt att veta att det är säkert för det är människor som kommer att beröras av en sådan prioritering. Människor kanske inte kommer att ha det arbete de har idag när man prioriterar bort verksamheter. De måste får reda på det i god tid. Det går inte bara på några veckor säga att nu tar vi bort det här. Det är faktiskt människor vi pratar om.

    Herr talman! På grund av likviditetsläget är landskapets investeringar under år 2021, trots det ansträngda likviditetsläget, ganska normala i storleksordningen 36 miljoner euro. Den största delen av investeringarna finns inom Infra och Fastighetsverket. Ledstjärnan för investeringarna är att prioritera sådana som skapar så många arbetsplatser som möjligt och som undviker export av kapital. Polishuset är en stor satsning, besökscentret i Bomarsund likaså. Vi satsar på kollektivtrafiken, digitaliserar skärgårdstrafiken, bygger en rondell i Godby och nya gång- och cykelbanor. Likviditetslånen och stöden förlängs till sista maj 2021, attraktionskraftsenheten utvecklas. Landskapsregeringen satsar på vuxenutbildning, jobbar för att studerande i våra skolor ska må och trivas bättre. Vi satsar på högskolan och dess utvecklingscentrum. Hållbarhetsagendans mål ska uppfyllas, vi påskyndar energiomställningen, vindkraft och solenergi är i fokus, för att ta några exempel. Vi gör faktiskt rätt så mycket i den här budgeten med tanke på hur svåra omständigheterna är.

    Herr talman! Vi väljer bastryggheten! Coronapandemins utmaningar har i hög påverkat utformningen av budgetförslaget. Det går inte i dagsläget att bedöma vilka ytterligare åtgärder en utdragen pandemi kan kräva under nästa år. Lika svårt är det att bedöma de kommande inkomstnivåerna. I ett sådant läge bedömer vi att samhället behöver stabilitet och stimulans. Landskapsregeringens viktigaste uppgift det kommande året är att skapa denna trygghet för ålänningarna. Att upprätthålla samhällsfunktionerna, stimulera näringslivet och därmed upprätthålla sysselsättningen är därför fokusområden för den ekonomiska politiken i denna budget. Landskapsregeringen kommer under året att på olika sätt öka den åländska tillväxten samtidigt som vi avser att särskilt gynna sådan tillväxt som utgående från en helhetsbedömning anses hållbar i enlighet med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.

    Herr talman! Till sist vill jag säga att nu är det viktigt att ingjuta framtidstro i samhället. Pandemin kommer att kännas av under överskådlig tid, men Åland kommer att gå mot en ljusare framtid igen. Politiskt är det många områden som måste hanteras men några uppgifter är särskilt kritiska och viktiga: Vi måste lindra turistföretagens oro och se till att hela den branschen klarar vintern och kan möta den efterfrågan som förhoppningsvis kommer tillbaka år 2021. Konkurser måste undvikas!Vi måste göra allt vi kan för att stöda och hjälpa sjöfarten. Vi måste förhindra kompetensflykt. Vi måste tillsammans stå bakom PAF och försvara föreningens internetverksamhet. Tredje sektorns existens står på spel, hundratals arbetsplatser och en unik kompetens och potential. Vi måste ta det offentliga Åland genom krisen och se till att vi planerar för framtiden. Landskapet och kommunerna är kommunicerande kärl som måste samverka för alla ålänningars bästa. Och vi måste balansera budgeten och ekonomin. Det är många måsten nu, men det går att hantera dem om vi alla drar åt samma håll. Åland har klarat många kriser förr och vi ska göra det igen, tillsammans! Tack, herr talman.


  • Talman! Tack för redogörelsen finansministern. Lantrådet bollade över kommunerna och den kommunala frågan till finansministern. Nu tänker landskapsregering upphäva den lagstiftning som hade som syfte att göra större och bärkraftigare kommuner och man tänker göra en kriskommunlagstiftning i stället. Hur tänker landskapsregering hjälpa kommunerna? Vad är det som man har i rockfickan för att underlätta för kommunerna?


  • Tack, herr talman! Först beträffande kriskommuner, det var ju någonting som den förra regeringen startade upp och som vi fortsätter på och vi är nära att bli klara med en sådan lag. Kommunstrukturlagen kommer vicelantrådet säkert att berätta mera om. Men det viktiga är att vi redan i den här budgeten faktiskt tänker väldigt mycket på kommunerna. Kommunerna får 3 miljoner mera och vi har sett till att kommunerna får ta del av höjningen i samfundsskatten. Vi tänker väldigt mycket på kommunerna och vi kommer inte stå vid sidan om och titta på när kommuner går i konkurs, i så fall kommer vi att ingripa.


  • Talman! Som jag tolkar det så är det kriskommunslagstiftningen som kommunerna kommer att luta sig emot. Tanken med kriskommunslagstiftning under förra mandatperioden var att det skulle bli den absolut sista utvägen. Vi skulle ha större och bärkraftigare kommuner innan dess. Men nu är melodin kriskommunslagstiftning.

    Några kommentarer kring ramarna. Vi sade här redan i våras att landskapsregeringen borde ha gett ramar till verksamheterna och underlydande myndigheter. Nu är myndigheterna och verksamheterna inte nöjda och samtidigt så ökar landskapsregeringen sina verksamhetskostnader med över 2 miljoner euro. Underskottet, finansministern, utan den här pucken som vi får med de ekonomiska systemen så skulle ju underskottet vara 40 miljoner.


  • Ja, bästa ledamot Sjögren, det var många frågor och jag hinner inte klara av dem på den här korta tiden.

    Men beträffande ramarna så hade vi för kort tid på oss. Det var för mycket hantering av coronapandemin då när budgetföreskrifterna skulle gå ut i maj-juni. När man ska lägga ramar så måste ha tid på sig att fundera. Det är inte någonting som man plockar ad hoc och säger så här mycket får ni. Det är viktigt att man tar sig tid och den tiden tar vi oss nu inför de här ramarna.

    Sedan beträffande kommunerna, vår strategi bygger på frivillighet och det kommer vi att arbeta för och se till att det fungerar.


  • Tack, talman! Jag fortsätter lite till, jag har två frågor men jag vill fortsätta lite med kommunerna. Med stöd av vilken lagstiftning avser landskapsregeringen stöda de kommuner som under kommande år inte till exempel klarar av att betala sin andel av sin socialvård inom kommunernas socialtjänst? Det finns ju kommuner som kommer att göra det som inte har problem och det finns kommuner som redan nu har aviserat att de inte klarar av att betala det som de ska till kommunernas socialtjänst för sin egen socialvård och missbrukarvård. En kriskommunslagstiftning hinner inte bli klar i tid för att lösa problemet. Frivillig samgång, denna utopi, kommer inte att lösa problemet utan det är landskapsregeringen som ska lösa det här problemet, men det finns ingen lagstiftning som möjliggör det. Hur ska man göra i praktiken?


  • Det är alldeles rätt som ledamot Fellman säger. Det finns ingen lagstiftning, men det kanske kommer att finnas ett stort problem och då måste vi ta oss an det och se hur vi kan lösa det. Jag kan inte säga exakt idag hur det kommer att lösas. Det jag säger är att landskapsregeringen kommer inte stå vid sidan om och titta på när kommunerna går i konkurs.


  • Tack, talman! Jag kan bara dra den slutsatsen att man vet att man har ett problem, men har ingen aning om hur man ska lösa det och de möjliga vägar som har funnits har man sagt nej till.

    Min andra fråga som jag undrar om finansministern kan svara på eftersom lantrådet inte besvarade den. Har Ålands Penningautomatföreningen aviserat att man inte kommer att kunna leverera de 15 miljoner ungefär som man brukar anslå till tredje sektorns behov? Tredje sektorns verksamhetsförutsättningar är oerhört viktiga för det åländska samhället både som ryggrad och kit och det är för dem som PAF finns. Tänker man då ändra på lagstiftningen så att det blir möjligt att inte finansiera tredje sektorn och i stället fylla hålen i landskapets budget?


  • Herr talman! Svaret är nej på den sista frågan. När det gäller PAF och PAF:s möjligheter att delta i finansieringen av tredje sektorn så har vi fått svaret att ja man ska kunna leverera 15 miljoner, men samtidigt vet vi vilka problem vi står inför nu och som vi måste lösa. När det gäller PAF så finns det ju stora risker där faktiskt. När lantrådet uttalade sig så tänker jag mig att hon också, precis som vi hela tiden har gjort, använt sig av försiktighetsprincipen. Det finns en risk, trots allt, att om förhandlingarna inte går bra med Helsingfors när det gäller PAF så finns det en risk faktiskt för att någonting händer.


  • Talman! Finansministern säger att man är transparent i sitt budgetförslag men jag tycker inte riktigt att finansministern var transparent i sin presentation av budgeten. Dels det här underskottet som man pratar om att inte är särskilt stort med beaktande av det som andra av mina kollegor har lyft fram att man får rekordhöga medel från Finland, och att man nu plockar in medel från PAF i ordinarie drift, medel som förvisso var utplockade ur resultaträkningen men som var meningen till en fond inför framtiden.

    Samma sak med landskapsregeringens kompensationer till kommunerna. Finansministern får det att låta som att man höjer kommunandelen och ger mer utrymme till kommunerna, men det man de facto gör så är ju helt gängse åtgärder. Man ersätter för den lagstiftning som är ny och man inför samma saker här som man gör i riket för att inte kommunerna ska drabbas oskäligt. Inte är det något extra.


  • Tack, herr talman! Jag ska faktiskt citera mig själv. Jag sade så här: "Det tunga budskapet för en åländsk finansminister är självklart budgetunderskottet men framförallt behovet av att uppta lån". Det var det första jag nämnde. Det är klart att vi erkänner att vi har ett jättestort budgetunderskott som vi måste åtgärda. Jag har också pratat om det strukturella underskottet som vi alla måste hjälpas åt att få ner, men det kommer att ta ett antal år. Nej, ledamot Zetterman, jag tycker nog att jag är transparent.


  • Talman! Det är väl i betraktarens ögon. Jag uppfattade nog att finansministern försökte föreställa verkligheten som att underskottet inte är särdeles mycket större än tidigare år vilket förstås inte är sant, men det utgår jag ifrån att finans- och näringsutskottet kommer att analysera noga. Jag förstår att underskottet är stort. Jag förstår bara inte varför finansministern försöker få det att låta på annat sätt.

    Finansministern pratar också om att man inte ad hoc kan prioritera bort verksamheter. Det ingen som har krävt det. Det är klart att det är människor som det handlar, som finansministern också sade. Just därför, bästa finansminister, så måste man börja med de här reformerna nu. Man kan inte skjuta allting på framtiden. Det är långa tider för att göra förändringar i offentlig sektor. Därför kan vi inte låta allting hamna på nästa landskapsregerings ansvar. Ta tag i problemen nu!


  • Tack, herr talman! Vi tar tag i saken nu. Jag har sagt det, direkt när den här budgeten är klubbad så kommer det att börja hända grejer. Vi förbereder reformer och förändringar. Men skillnaden är tydlig mellan ledamot Zetterman och oss, vi vill ta oss lite mera tid och göra kloka beslut än att göra dem ad hoc.

    Beträffande underskottets storlek, jag har ju sagt exakt hur stort underskott är - flera gånger. Jag vet inte hur många gånger jag måste säga det. Jag jämförde faktiskt med 2020 års underskott, den budget som förra regeringen lade, och det är i samma storleksordning.


  • Tack, herr talman! Stafettpinnen som brukar skickas mellan en regering och till nästa regering brukar innehålla ungefär ett underskott på den nivå som ledamoten Eliasson nämnde. Det brukar inte skilja så mycket i politiska partier och regimer när man ger över.

    Men jag skulle vilja fråga om det som inte har nämnts hittills, nämligen det faktum att det börjar närma sig för de skadestånd som kommer sig av att landskapsregeringen rev upp ingångna avtal kring elhybridfärjan och projekten på Föglö. Det rör sig om mångmiljonbelopp. Hur kommer landskapsregering att betala dem? Kommer det att tas från trafikens budget, ska man låna eller på vilket sätt ska man bemöta de här anspråken?


  • Tack, herr talman! Det förstår ledamot Gunell att det här kan jag faktiskt inte prata om. Det är på det sättet. Det är en process som pågår, vi får se hur den slutar och då kommer vi säkert att lösa de frågorna som ledamot Gunell tog upp här. Men jag kan inte uttala mig mer om den processen.


  • Eftersom vi talar om transparens och vi faktiskt har skrivit en motion i frågan så är det åtminstone min uppfattning att landskapsregeringen, om man inte har gjort det redan, omedelbart ingå förhandlingar och söka lösningar för att rädda hem de här pengarna till de åländska skattebetalarna genom förhandling. Och kanske få ut någonting av den här affären än ett gigantiskt skadestånd som jag hoppas att verkligen inte ska drabba skärgårdstrafiken eller någon annan som absolut inte är skyldig till att vi befinner oss i den här situationen.


  • Jo, jag kan svara på en fråga där faktiskt. Självklart ska det inte drabba skärgårdstrafiken. Jag hoppas ledamot Gunell har förståelse för att jag inte kan uttala mig i övrigt i det här ärendet.


  • Tack, talman! Tack finansministern. Hur menar finansministern att ålänningarna ska kunna känna sig trygga med en politik som bygger på en budget utan ramar? En politik som tömmer PAF, en politik som mjölkar fastighetsverket, en politik som finansministern tydligt har sagt att nu ska vi prioriterar bort verksamheter - det är detta som vi har att förvänta oss och en politik som bygger på att tredje sektorns existens riskeras. Menar faktiskt finansminister Eliasson att vår tredje sektor står och faller med PAF:s öde? Jag hoppas att det var felsägning.

    Jag står verkligen för den prognos som jag själv har gjort upp för mig själv, att landskapet Åland med denna förda politik idag kommer att ha en låneskuld på cirka 250 miljoner euro när den här mandatperioden är slut. Det finns ingenting som strävar mot någonting annat (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Det är avancerad spekulation att stå här och säga att vi kommer att ha lånat 250 miljoner om några år. Det är avancerad spekulation! Det vi begär här nu är en lånefullmakt på 77 miljoner euro. Vi kommer att göra allt för att vi ska behöva låna så lite pengar som möjligt. Bastryggheten är just att vi öppet och ärligt vågar säga att vi måste låna pengar bara för att kunna garantera bastryggheten. Det är därför vi begär den här lånefullmakten.

    Budget utan ramar, ja ramarna kommer, de kommer i tilläggsbudget 1.


  • Tack, talman! Ja, det har man hört ett antal gånger. Första gången jag ställde frågan kring budgetramarna till finansministern var i januari, sedan har jag fortsatt och det har gått ett år snart så jag har svårt att tro på det.

    När det gäller banklån så är det bara att titta, för några veckor sedan var lånefullmakten på 60 miljoner och det har stigit ganska kraftigt sedan dess. Vi har fortfarande år 2020.

    När det gäller trygghet så måste alla vara ense om - men det verkar vara svårt - att vi hade stora problem med våra strukturer före pandemin, långt före pandemin. Det tog ju också lantrådet själv upp. Varför inte inse det och vidta de nödvändiga åtgärderna innan vi har kriskommuner och innan vi tvingas prioritera bort välfärd? Var är det som är problemet med det? Precis som min kollega Zetterman sade här så handlar det om att sjösätta reformer som tar tid. Ingenting sker per automatik. Det tar tid. Det är därför som den liberala gruppen inte vill vänta ännu (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Jo, det tar tid men man måste också ge tillräcklig tid för att bestämma hur man ska förändra de här strukturerna. Det är viktigt. Det är ett långsiktigt arbete och då måste man veta att man verkligen är på rätt väg. Att det stiger med 17 miljoner nu från tilläggsbudgeten 4, det tycker jag inte är så mycket för nu pratar vi ju om hela nästa år. Det som vi begärde i tilläggsbudget 4 sträckte sig fram till och med den sista mars 2021. Med tanke på att vi nu pratar om hela följande finansår så är 17 miljoner inte så mycket.


  • Tack, herr talman! Tack för ett mycket intressant och dramatisk anförande för en som tycker om siffror och ekonomi. Tyvärr är siffrorna inte så positiva men det är en annan sak. Ändå finns det många frågor.

    Jag tangerar det som andra har nämnt och som jag tangerade i det förra replikskiftet, det strukturella underskottet som ni var inne på. Ni säger nu att under den här mandatperioden så kan ni inte få ett balanserat bokslut. Det kanske inte är er huvudvärk, men min fråga är: När tror ni att ni kan börja åtgärda det strukturella underskottet? Blir det ens under nästa budgetår?


  • Tack, herr talman! Det vi kan så ska vi naturligtvis åtgärda så fort som möjligt. Sådant som man kan göra redan i början på året så ska självklart göras. Men vi har sagt att vi tar oss tid i början på året att bestämma vilka reformer som är möjliga och så kommer vi att sätta ramar i tilläggsbudget 1 som går ut till förvaltningen när man gör budgeten för 2022. Det är planen. Det betyder ju att de stora strukturella förändringarna startar 2022. Men finns det möjligheter att göra någonting under nästa år så ska vi självklart också göra det.


  • Tack, herr talman! Det har talats några gånger om underskottet i budgeten, daterat den 22 oktober är underskottet 19,8 miljoner. Ni nämnde lite, men i offentligheten har det ju talats om de här EU-pengarna, det har talats om Alfrida-pengar och coronapengar. I dagens läge, hur mycket bedömer ni att vi kan få där? De tillförs ju i praktiken budget 2021.


  • Jag har så mycket siffror i mitt huvud, men jag tror att frågeställningarna utifrån, de skador som Alfrida åsamkat Åland, ligger i 4-5 miljoner euros klassen. Det tror vi att vi ska kunna få ut.


  • Talman! Trots att denna vecka är något av en politisk supervecka, med landskapets budgetbehandling och flera kommuners budgetbehandlingar och dessutom KST-stämma med alla förberedelser det innebär, så är det säkert många här i salen som följt det amerikanska presidentvalet med spänning de senaste dagarna. Biden tog hem segern med rekordmånga röster och en av de som lånade ut sin röst till Bidens kampanj var den amerikanske superstjärnan och arbetarsonen Bruce Springsteen. Till honom ska jag återkomma.

    Budgeten andas en tydlig önskan om att allt snart ska återgå till det normala och ställer definitivt fler frågor än den ger svar. Det skulle ha känts bra om vi debatterat saker som fanns i budget istället för att som nu kritisera avsaknaden av åtgärder. Reformer och förändringar tar tid. Det skulle ha varit mer angeläget än någonsin i det läget Åland befinner sig i att komma med svar, att visa en tydlig och klar ambition och riktning och att driva opinion. Politik är att vilja. Budgeten känns viljelös. Att hantera coronasituationen är det nya normala och precis på det sättet ska och måste vi förhålla oss hur jobbigt det än kan vara. Det kan inte betyda att andra viktiga och direkt avgörande frågor sätts åt sidan. Tillfälliga krisåtgärder måste nu gå över till långsiktiga insatser.

    Talman! Några ord om finans- och näringsutskottet senaste betänkande. Inget av det som lagtinget genom finans- och näringsutskottets betänkande till tilläggsbudget nummer 4 krävde, både tydligt och enigt, hittar man spår av i budgeten. Finans- och näringsutskottet konstaterade att det behövs strukturella förändringar i mångmiljonklassen och att vi behöver mål och samarbetsinriktat arbete för en reform av det kommunala systemet. Landskapsregeringen skulle redogöra för hur man avser att hantera de ekonomiska utmaningarna på såväl kort som lång sikt med särskild vikt på återbetalning av eventuella lån. Nu har lånebehovet i stället växt från 60 miljoner till 77 miljoner, detta från att vi kanske eventuellt skulle behöva låna pengar till att vi behöver absolut låna pengar redan i december.

    Liberalerna är eniga med utskottets bedömning att den skuldsättning som stimulerar tillväxt och minskar driftskostnaderna kan vara befogat, men en skuldsättning som täcker löpande budgetunderskott är en osund ekonomisk politik. Det är finans- och näringsutskottet som säger det här. Att låna till landskapets likviditet må vara nödvändigt i en akut fas men det känns direkt olustigt om det inte samtidigt presenteras varken reformer eller tillväxtsatsningar.

    Redan i våras, upprepade gånger, hävdade liberalerna behovet av ramar. Det vägrade landskapsregeringen ta till sig. Resultatet ser vi nu, verksamhetskostnaderna stiger med 2,3 miljoner euro samtidigt som underlydande verksamheter och myndigheter är missnöjda för att de inte har fått prioritera själva. Det är ju det som är själva idén, att sätta ramar och så gör myndigheterna och verksamheterna sina egna prioriteringar. Och så mycket tid och möda kan det ju inte varit om landskapsregeringen exempelvis skulle ha satt noll ramar.

    Underskottet, utan det finansiella tillskottet vi får när de ekonomiska systemen hakar i varandra, är dryga 40 miljoner. I dagsläget är det dessutom inte helt klart vem som ska tillträda som ordinarie finansminister. Det tycker Liberalerna att är under all kritik.

    Finans- och näringsutskottet betonar också att landskapsregeringen bör säkra och stärka landskapets förutsättningar att föra en konstruktiv dialog med Finland. Vi anser att det är en fullständig förutsättning att nå resultat när det gäller revideringen av smittskyddslagen, självstyrelselagsreformen, skattegränsen och PAF:s verksamhetsförutsättningar. Det är åländska och finska politiker som kan och måste lösa de viktiga avgörande frågorna. Budgetens skrivningar om självstyrelsen andas en förvånande passivitet. Åland är ett subjekt och inte ett objekt hävdar vi i alla sammanhang med rätta.

    Finans- och näringsutskottet gjorde också en tydlig beställning till landskapsregering beträffande digitaliseringen. En redogörelse, ett meddelande ska debatteras i lagtinget så att det är klart för alla politiker hur det offentliga Ålands IT-funktioner ska organiseras, förvaltas, ledas och utvecklas. Dessutom bör IT-organisation och rollfördelning mellan landskapet som kund och ÅDA vara tydligt. Nu finns satsningar i budgeten före meddelandet överhuvudtaget har diskuterats. Det är centralt att veta vad vi gör eftersom digitaliseringen tenderar att bli ett svart hål som slukar pengar om man inte vet vad man gör, samtidigt som tekniksprånget som elektrifiering och digitalisering innebär nycklar till en grön omställning och dit hör även det tredje benet; cirkulär ekonomi.

    Vi andra partier kan konstatera att Centerns makthegemoni just nu i det närmaste är total. Det är berättigat att kräva svar och åtgärder. Centern innehar lantrådsposten, vicelantrådsposten, finansministerposten, finans- och näringsutskottets ordförande, leder flertalet kommuner och dessutom har ordförandeskapet i samtliga kommunalförbund. Makt innebär ansvar. Makt innebär att driva på, ha lösningar och ryggrad att förändra det som måste förändras.

    Talman! Skärgårdstrafiken kräver en egen sorgemässa. Lantrådet och infrastrukturministern har upprepade gånger påpekat att det behövs en bred politisk förankring för att komma framåt. Jag vill understryka att det har funnits en bred politisk överenskommelse beträffande kortrutten. Tunneln som var så tydlig i valrörelsen har bleknat i takt med att ministerstolarna har blivit insuttna. Vi vill ha tydliga svar. Skärgården kräver tydliga svar.

    Landskapsregeringen prioriterar nu Prästösundsbron trots att man tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska titta på helheten. Så mycket för "tillsammans" alltså. Är det här också ett spel för galleriet för 400 000 euro för husfridens skull? Menar man faktiskt allvar med att förverkliga Prästösundsbron, då ska man begära en investeringsfullmakt om 30-40 miljoner av lagtinget.

    Liberalerna har skrivit drygt 50 motioner som innehåller idéer och visioner, stora penseldrag och mindre konkreta förbättringar och utvecklingsförslag. Det är alltifrån reformförslag, tillväxtförslag, en plan för digitaliseringen, ungdomsmottagningen och äldreomsorgen, utbildningspolitiken och strategier för att ta gröna steg framåt. Mina kollegor kommer under debatten att presentera budgetmotionerna mera ingående. Vi har vinnlagt oss om att ingen av budgetmotionerna är direkt kostnadsdrivande.

    Vi kan konstatera att verksamheten i förvaltningen i landskapet rullar på. Man tar fram strategier, moderniserar lagstiftning vilket är positivt och driver Åland framåt.

    Talman! Till sist och sammanfattningsvis. När jag för första gången var minister för en evighet sedan hade jag en fix idé om att alltid ge årsbudgeten ett soundtrack eftersom musik är mycket viktigt för mig. Årets budget får också ett soundtrack. Springsteens 57 Channels And Nothin´On. Tack.


  • Tack, herr talman! Jag tänkte ta replik på ledamot Sjögrens diskussion runt lånen och hur de används. Nu begär vi en fullmakt på 77 miljoner euro. Det betyder inte att vi kommer att låna så mycket, vi kommer att låna så mycket som det behövs. Men kom ihåg att vi har en säkerhetsmarginal på 10 miljoner plus att 20 miljoner av det här är en likviditet som alltid bör finnas i landskapets kassa. Så det behöver faktiskt inte vara så att vi kommer att låna 77 miljoner. Det kan bli mindre. Men vad använder man dem till då? Ja, man kan väl lika bra säga att vi använder dem till investeringar och till överföringar. Investeringar har vi 36-37 miljoner euro, överföringar bara till kommunerna är lika mycket.


  • Talman. Liberalerna inser behovet av den akuta likviditetskrisen. För ungefär en månad sedan då hette det att vi eventuellt inte behöver låna överhuvudtaget. Det var en säkerhetssak att kunna ge fullmakt till landskapsregeringen att låna. Nu säger landskapsregeringen att vi måste låna redan i december och dessutom vill man ha en utökad lånefullmakt från 60 till 77 miljoner. Vi inser det svåra läge finansministern, men vi tycker att det absolut skulle ha varit befogat att det skulle funnits någon slags tankegång kring reformer och effektivitet.


  • Tack, herr talman! Jag tackar för den förståelsen att vi står inför ett sådant faktum att vi behöver låna pengar.

    Men nu kom jag lite av mig faktiskt vad jag skulle svara, jag hade ett bra svar. Ja tyvärr, det har farit det. Tack så mycket ledamot Sjögren.


  • Jag kan väl fortsätta. Det som vi saknar mest, finansministern, är just det här, nog måste det ju ha funnits någon tankegång vad man vill driva för reformer för att effektivera. Det är absolut inte på det sättet att man ska sätta människor omedelbart på bar backe. Men vi skulle behöva veta vad landskapsregeringen har för idéer. Jo, vi vet att landskapsregeringen inte vill ha en kommunreform, vilket var en del i den förra landskapsregeringens paket att också minska drift underskottet i landskapet. Det är ju upp till Centern nu att säga vad vi ska göra för reformer så att vi ökar effektiviteten och minskar underskottet. Det vilar ett stort ansvar på er.


  • Talman! Tack för det. Ledamoten Sjögren nämner betänkandet från finans- och näringsutskottet. Det klubbades den 30 september. Den här budgeten som vi nu hanterar lades på bordet den 29 oktober. Det gick inte ens en månad från det att vi faktiskt hade levererat ett betänkande som jag fortfarande tycker att är väldigt, väldigt bra och där vi framförallt bedömer att situationen för Åland är så allvarlig så att den manar till samling. Jag är nog också en sådan som gärna vill se reformer komma och helst igår egentligen då jag är otålig till naturen. Men tycker ändå inte ledamoten Sjögren att det är en ganska kort tid att genomföra så starka reformer på mindre än en månads tid? Ledamoten har varit lantråd och vet hur (… taltiden slut).


  • Talman! Nej, nej, nej, nej absolut inte. Nog måste det väl ha funnits någon idé i centerleden om vad man ska göra i stället för en kommunreform och vad man ska göra i stället för kortrutten när man gick till val. Men så var förra mandatperioden, finans- och näringsutskottets ordförande Pettersson, man sade nej till allting. Jag trodde i min fantasi att det fanns alternativ, men jag tycker att den här budgeten visar på att det inte finns några alternativ eller man har inte funderat överhuvudtaget.

    En månad, om man skriver ett så här tydligt och klart betänkande och är ordförande för finans- och näringsutskottet så utgår jag och Liberalerna ifrån att man förankrar det i landskapsregeringen och speciellt om man har finansministern, vicelantrådet och lantrådet från samma parti.


  • Talman! Man ska nog också minnas att det är fem partier som utgör en regering. Sådana reformer som ledamoten Sjögren efterlyser handlar om folks jobb, anställningstrygghet och förvaltning på många sätt. Det finns reformer i den här budgeten. Vi har till exempel nu möjligheter att inleda på riktigt ett sätt att kartlägga hur vi kan bygga en tunnel till Föglö som kommer att förändra väldigt mycket. Om man väljer att se det goda i budgetförslaget så finns där rätt mycket.

    När det gäller valet av soundtrack så tycker jag att Bruce Springsteen var briljant på många sätt, men man kunde ha valt låtarna Hungry Heart, Glory Days eller rentav Badlans för de beskriver väldigt mycket mer än bara en liten sak och sådan är också en budget.


  • Som andra soundtrack så kan det vara Badlans eventuellt.

    Finans- och näringsutskottet säger att det finns fem partier i landskapsregeringen. Det blir då att läsa mellan raderna; jo, Centern ville göra reformer och hade förslag men de övriga fyra partierna var inte intresserade. Så tolkar jag finans- och näringsutskottets replikväxling. Det tror jag inte stämmer.

    Under de här veckorna som vi har haft budgeten i vår hand så har det varit ett missnöje också i majoritetsblocket. Det är tydligt. Vi pratar med våra lagtingskollegor och de har förslag på finansmotioner. De tycker att det är alldeles för lite effektivitet, inbesparingar och förslag på reformer i liggande budget. Vi behöver reformer, ledamot Pettersson.


  • Tack, talman! Det här är en exceptionell budget under en exceptionell tid. Vi panikbromsar inte, det är ett väldigt klart budskap från den här budgeten. Vi säkrar ekonomisk trygghet för dem som faktiskt behöver det allra mest. Vi tar konkreta nya steg för den gröna energiomställningen. Att ta på sig ledartröjan på det här sättet så kostar. Det kostar ganska mycket och jag tycker jag att finansministern har visat det här med ganska stor transparens och tydlighet.

    Finland och Sverige har gjort som nationalekonomer har uppmanat oss, att ha en expansiv finanspolitik så länge som vi har en pandemi som innebär recession. Jag tycker att det är ärligt att säga att vi tar på oss ledartröjan och också tar kostnaderna. "No matter what" vi ska ha Åland tillbaka!


  • Talman! Det innebär inga kostnader överhuvudtaget att diskutera kring kommunstrukturen, att diskutera kring en räddningsmyndighet, att effektivera de små myndigheterna, att se över kontorsutrymmen, att se över gymnasialstadiet och hur man kan effektivera det och kanske få in folkhögskolan och musikinstitutet och att modernisera näringsrätten och jordförvärvsrätten. Det finns otroligt mycket reformer som man kan göra och som inte behöver betyda att man panikbromsar. Men man måste ju ha någon slags tankegods, man måste ha någon slags fundering över vad man vill göra. Så här kan vi ju inte fortsätta! Är inte ledamot Holmström övertygad om det?


  • Tack, talman! Jag är helt enig med det. Den diskussionen så håller ju på och den kommer att komma in igen i en fas där vi i regeringen, och förhoppningsvis också de övriga partierna i lagtinget, kommer att komma fram till en rambudgetering. Förhoppningsvis så kommer den också att vara långsiktig utifrån Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda som bakgrund.

    Det jag egentligen ifrågasätter är varför man inte förstår att 77 miljoner är en bedömning som har gjorts finanspolitiskt för att vi ska eventuellt kunna klara av den kris som Åland kommer in i under nästa år. Varför tror man inte att det här är en korrekt bedömning? Är det så att Liberalerna inte tycker att man ska göra det här så behöver det också finnas en argumentation på varför 77 miljoner i sådana fall inte skulle vara rimligt som tak.


  • Det här är kanske en av de mest jobbiga sakerna med politik. Hur man än pratar så pratar man delvis förbi varandra. Liberalerna har sagt att vi har förståelse för att man måste lösa den akuta likviditetskrisen. Det vi inte har förståelse för är att det överhuvudtaget inte finns några spår till effektiviseringar eller reformer. Det är ju det vi kritiserar.

    Ledamot Holmström, finansminister Eliasson sade precis just här att vi kanske inte behöver 77 miljoner, så vi bollar ju med otroligt många osäkerhetsfaktorer i dagsläget och det har vi förståelse för. Men vi skulle kunna ha satt krav på landskapsregeringen och på majoriteten att ha någon slags idé om hur vi ska komma framåt.


  • Jag noterar att vicetalman Sjögren sade att landskapsregeringen behöver en konstruktiv dialog med den finska regeringen när det gäller smittskyddet, när det gäller självstyrelselagsrevisionen och när det gäller PAF. Jag uppfattade att var landskapsregeringen som skulle vara konstruktiv. I min värld är det så att har man en konstruktiv dialog så ger man och tar man, det är två parter och båda parter lyssnar.

    Det vore intressant för mig att höra, med tanke på den bakgrund som vicetalmannen har som lantråd, hur för man en konstruktiv dialog med en part som egentligen inte riktigt lyssnar? Tar vi PAF så där försöker man köra över de åländska intressena med absolut alla till buds stående medel. Man lyssnar inte överhuvudtaget. Så hur får man till stånd en konstruktiv dialog då?


  • Det är mycket, mycket hårt arbete. Det är att utnyttja precis alla kanaler man har, via partier, och ministrar. Samtliga ministrar i landskapsregeringen måste engagera sig och vara envisa. Envis, envis och också presentera alternativa lösningar.

    Alla frågor som vi har på agendan mellan Åland och Helsingfors måste lösas politiskt. Vi kommer ingen vart med tjänstemännen, utan vi måste få politiska utfästelser för att saker och ting ska lösa sig. Så har vi kommit framåt, så kom vi framåt med förra ålandsministern Anne Berner och så kom vi framåt med tidigare statsminister Rinne. Det är den enda vägen att lösa saker och ting på politisk nivå.


  • Absolut, jag är den första som vill ha konstruktiv dialog med de finska myndigheterna, och egentligen med alla runtom i Norden också. Problemet är att man måste vara två parter, man måste ha ömsesidig respekt. Vicetalmannen säger att man måste titta på alternativa lösningar. Jag tror att den lösning som till exempel presenterades häromdagen på Ålandstidningens ledarsida, att man från åländsk sida - vi har kommit så pass långt - måste börja föra upp konflikter. Vi har ju de facto en konflikt med Finland, vi har ingen konstruktiv dialog enligt mitt förmenande. Vi måste föra ut det på ett internationellt plan om vi ska komma någonstans. Eller vilka andra alternativa lösningar har vicetalman Sjögren? Jag skulle jättegärna vilja ha en konstruktiv dialog men till det krävs det två parter.


  • Talman! Jag upplever ändå att det finns en konstruktiv och ofta en respektfull dialog. Jag har inga andra svar. Jag har inga andra svar än att man måste fortsätta arbeta med de här frågorna, man måste vara envis och man måste vara tydlig.

    Det internationella kortet, jo, vi känner alla till det. Vi har internutredningar men samtidigt vet vi också hur världen ser ut, vilka konflikter det finns och vilka stora konflikter det finns att lösa på global nivå. Jag tror att tittar man på Åland och Finlands relation så är den väldigt, väldigt lugn om man jämför med flera andra konflikthärdar ur ett globalt perspektiv. Det kan vara värt att försöka, men jag skulle nog sätta allt krut på att jobba med rikspolitiker. Allt krut, varenda dag!


  • Ledamot Jörgen Pettersson (C) Gruppanförande | 11:18

    Talman! Vi lever i extremt oförutsägbara tider och coronavirusets framfart överskuggar allt vi gör. I vardagen kastas vi mellan ytterligheterna och vi följer spänt nyheterna om när vaccinet ska komma som ska göra vår tillvaro mer levande igen. Vi är i händerna på ett virus som vi inte kan påverka, bara anpassa oss till. Till följd av pandemin står Åland i beråd att uppta lån för att klara driften och skapa förutsättningar för att vi så snabbt som möjligt ska kunna återgå till något sorts normalt liv. Den vägen är svår både för den vanlige ålänningen och för alla vi som sitter i detta parlament och ska lotsa samhället framåt. Vår förmåga att bidra med stabilitet i samhällsbygget får återverkningar för alla som bor på Åland och är med och formar vår snart etthundraåriga självstyrelse som de facto hanterat både världskrig och epidemier och fortsatt att utvecklas till det mönstersamhälle som Åland på många vis är ett exempel på. Detta ställer krav på oss alla.

    När finans- och näringsutskottet behandlade tilläggsbudget nummer fyra tidigare i höstas och godkände lånefullmakten nådde vi enhälligt följande skrivning som förpliktigar alla som sitter i denna sal, nämligen: "Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling."

    Då infinner sig frågan vilken samling? I betänkandet efterfrågades bland annat reformer för att långsiktigt komma tillrätta med det strukturella underskottet i finanserna. Exempel på det är en genomgripande satsning på digitalisering och en allmän försiktighet när det gäller kostnader och projekt som inte är nödvändiga. Har landskapsregeringen levererat detta i denna budget? Kanske inte så mycket som många hade velat men här gäller att minnas verkligheten. Det gick fyra veckor från det att betänkandet klubbades till att budgeten som vi nu diskuterar låg på bordet. Alla som på något sätt hanterat offentlig förvaltning vet att det är för lite tid för genomgripande förändring. Budgetförslaget når kanske inte ända fram just nu men det är en bra grund för vårt fortsatta arbete och här är det viktigt att vi alla bidrar så gott vi kan. Vi i lagtinget måste också fråga oss om vi faktiskt levt upp till vårt eget önskemål om samling i krisen. Det är inte direkt samling man tänker på när man ser att det tillkommit 79 budgetmotioner.

    Covid-19 har förändrat vårt sätt att leva med varandra och vårt sätt att betrakta omvärlden. Pandemin har skapat en arbetslöshet som ingen kunde förutse och som gör vårt framtidsbygge extremt utmanande. Sjöfarten, och särskilt alla bil- och passagerarfärjor, som fram tills i våras har utgjort en grund för det åländska samhällsbygget upphörde att existera över en natt. I dag kämpar alla våra rederier för sin överlevnad och det betyder att hela Åland berörs. Lika lite som vi kan resa utomlands kan andra besöka oss vilket leder till dramatiska inkomstbortfall och över tid mycket mer. Det värsta som kan hända en ö är isolering och de konsekvenser som sådant medför. Nu behövs framtidstro och ambitiösa entreprenörer för att sätta fart på ett samhälle som är tystare än på mycket, mycket länge.

    Mot den här bakgrunden och under den osäkerhet vi lever i har Ålands landskapsregering levererat en budget för 2021 och det är att gratulera. Budgetarbete är komplicerat även i vanliga fall och i år liknar det ingenting annat. Sådant som vi tidigare tog för givet är inte längre möjligt och det gäller att lyhört anpassa oss till nya omständigheter för att säkra och helst stärka självstyrelsen och vår förmåga att även i framtiden kunna fatta egna beslut givet våra egna förutsättningar. Det är riktigt att kalla det som händer för exceptionella omständigheter vilket gör det svårt att leverera stabila underlag för förändringsarbete som berör massor av människor och deras arbetstrygghet. Kris kräver lugn och stabilitet, skulle vi välja alltför drastiska metoder utan att göra väl underbyggda konsekvensbedömningar kan skadan bli större än nyttan och vi vill ju inte att patienten ska dö trots att operationen lyckades. Dagens prekära situation kräver analys och strategi snarare än blixtsnabba hugg i samhällsekonomin. När läget är skakigt är det viktigt med stabilitet. I arbetet mot pandemin krävs både hjärta och hjärna och det är inte alltid säkert att det kortsiktigt smarta är samma sak som det långsiktigt kloka.

    Mot den bakgrunden är det viktigt att upprätthålla tryggheten i samhället, social hållbarhet och insikten att vi arbetar för hela Åland och alla ålänningar. Till allt detta ska läggas miljömässig hållbarhet och omsorgen om alla de som i dag känner oro inför framtiden, både beträffande hälsan och ekonomin.

    Med det sagt står Centerns lagtingsgrupp bakom det liggande budgetförslaget. Vi är dock mycket väl medvetna om hur snabbt tiden förändras i detta läge. Vi ser fram emot framtida och genomtänkta reformer att ta ställning till. Det som var sanning i går behöver inte vara det i morgon och därför ska vi med intresse granska alla de budgetmotioner som lagts med särskilt intresse för sådana som på olika sätt minskar den totala kostnadsbilden. Pengarna är slut och varenda utgift måste noga prövas.

    Arbetet med att se över verksamheter och kostnader på ett sätt som aldrig gjorts tidigare kvarstår och kommer att vara en del av vårt arbete många år och mandatperioder framöver. Det handlar inte minst om rättviseaspekter då pandemin slagit väldigt olika på olika sektorer av samhället. Hittills har de offentligt anställda klarat sig rimligt helskinnade i en kris som kostat delar av den privata sektorn otroligt mycket. Det är en obalans som inte är hållbar. För att klara av offentlig verksamhet krävs skatter och dessa genereras av privata företag. Därför är det viktigt att vara beredd att satsa på sådana verksamheter som kan skapa tillväxt, som kan bygga arbetsplatser och som förorsakar exportintäkter. Vi har tillgångar och resurser i landskapet som rätt använda kan locka till intäkter och, ännu viktigare, till inflyttning.

    När det gäller den direkt avgörande tron på framtiden är det en viktig signal att arbetet med att bereda marken för en fast förbindelse mellan Lumparland och Föglö nu inleds. Den parlamentariska tunnelkommittén kan börja arbeta vilket är på tiden. Skärgården hör till våra viktigaste resurser och utgör dessutom mer än hälften av vår totala areal på Åland. Rätt hanterad finns här också en ekonomisk framtid som är av intresse för hela Åland, redan i dag omsätter de tre största företagen i regionen uppemot sjuttio miljoner euro per år. Det är viktiga skatteintäkter. Detta kan bli ännu mer när vi gör Degerby och Föglö till en del av fasta Åland. Jag ser mycket fram mot arbetet i tunnelkommittén tillsammans med övriga partier som väljer utveckling framom avveckling.

    Det måste också sägas att kostnaderna för det offentliga Åland är för höga i förhållande till intäkterna vilket över tid kräver beslutsamhet och åtgärder som går utöver det vanliga. Vi är medvetna om att sådana insatser och förändringar berör människor och deras arbetsförhållanden och därför inte kan genomföras i en hast. Det är därför av yttersta vikt att landskapsregeringen i sitt fortsatta arbete fokuserar på konkreta åtgärder och genomtänkta reformer i arbetet mot en mer hållbar ekonomi. Det är inget som någon vill genomföra men det måste ändå göras. Avsikten var, som alla minns, att en sådan omställningsbudget skulle ha levererats redan i våras men till följd av pandemin måste vi acceptera att vi har att göra med ett förlorat år och hoppas att det räcker med det.

    Här måste också kommunernas hårt pressade vardag nämnas. En följd av pandemin är att arbetslösheten skenar och att kommunernas skatteintäkter viker. Detta medför prövningar på en nivå vi inte tidigare sett och det är viktigt att landskapsregeringen skapar förutsättningar för att kommunerna även framledes ska kunna leverera den vardagliga bastrygghet som ålänningarna betalar skatt för.

    Mot bakgrund av den korta tid som alla de partier som står bakom landskapsregeringen haft till sitt förfogande när det gäller budgeten ser jag fram mot det fortsatta arbetet inom finans- och näringsutskottet. Vi måste spara på sådant som inte är nödvändigt eller långsiktigt klokt och i det arbete behövs alla krafter inom såväl regering som opposition. Pandemin är en sådan fiende som inte borde få splittra oss utan i högre grad föra oss samman med målet att två är starkare än en.

    Vi har ett svårt arbete framför oss och det kan bara ske om vi uppriktigt och transparent arbetar för samling hellre än splittring. Åland är ett landskap som vi fått till låns av våra förfäder för att förvalta till våra efterkommande.

    Och den allra sista meningen - jag blev inspirerad av vicetalman Sjögren när hon nämnde Bruce Springsteen som är en favorit - "Tougher Than the Rest" det är vi!


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag tycker med all rätt så kan jag anse att finans- och näringsutskottet nog har blivit rundat och nästan lite osynliggjort det här senaste året. Vi ska minnas att i betänkandet i årsbudget 2020 så skrev ett enigt utskott att landskapsregeringen skulle återkomma gällande tunnel med ramar, säkerhetsnivåer och placering. Ingenting av det har gjorts. Nu man skuffat det ansvaret på en parlamentarisk tunnelgrupp för 50 000 euro. Man skrev också i utskottsbetänkandet för tilläggsbudget 4 att landskapsregeringen skulle återkomma med ett IT-meddelande. Det kan inte vara så svårt att få det. Men man hann däremot ha stora planer i detta budgetförslag kring just IT-utvecklingen. Jag tycker också att det tilläggsbudget 4 var speciell. Jag vet att jag själv sade att det här är startskottet för en omställning under 2021. Ja, landskapsregeringen höll med. I årsbudgeten 2021 (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag tycker inte att man ska känna sig som att man inte har blivit sedd eller lyssnade till. Jag tycker att ledamoten Holmberg ska sträcka på sig och känna sig stolt för att han har varit med om att formulera en text som faktiskt kommer att ta oss framåt. Det går inte så snabbt, det gick en månad från det att den klubbades och alla var eniga till att budgeten som vi nu diskuterar låg på bordet. Man kan inte riktigt förvänta sig att allt ska ske blixtsnabbt, trots att jag själv faktiskt nog tycker att det borde göra det ibland.

    När det kommer till tunneln så ser jag nog en rimlig förklaring till att det är bra att få så många partier med sig som någonsin är möjligt. Det kanske inte alls är en dum idé att göra det via en parlamentarisk kommitté. Där har vi möjlighet att verkligen gräva oss ner i det - ursäkta uttrycket - och se på helheten.


  • Tack, talman! Nej, jag håller med, en parlamentarisk arbetsgrupp är bra. Det jag syftade på är skrivningen som vi hade för ett år sedan ungefär kring tunnelprojektet. Vi ser vi ingenting av det nu.

    Vi ser heller ingenting av ett meddelande gällande landskapsregeringens IT-utveckling. Vi ser ingenting, inga spår överhuvudtaget av drivsprivatiseringar, konkurrensutsättning, vilket har varit ett mantra för flera av Centerns egna lagtingsledamöter under många år. Det finns ju hur många som helst budgetmotioner som strävar efter konkurrensutsättning. Det hade bara varit att sjösätta och inte ens det ser vi av.

    Så tillåt mig tycka att finans- och näringsutskottet nog har blivit en rundningssko just nu. Jag tycker att det är olyckligt, för jag tror att tillsammans skulle vi kunna skapa någonting. Ledamot Pettersson tycker att det inte tyder på samförstånd att det har kommit in nästan 80 budgetmotioner, men kanske man ska vara lite självkritisk. På vilket sätt har vi gjort det här tillsammans? Vilka möjligheter har det funnits till att göra det här tillsammans?


  • Talman! Jag är enig med ledamoten Holmberg i att tunnelprojektet kunde ha forcerats lite, men samtidigt måste man nog ha förståelse för det som har drabbat oss. Pandemin har nog ställt väldigt mycket på ända vare sig vi vill det eller inte.

    Jag ser också fram emot att vi ska få det IT-meddelande som vi har begärt och att vi ska diskutera det fylligare. Jag tror att en stor del av makt utövas genom att man diskuterar, resonerar och når resultat och att det sedan går över till operativt hänseende.

    Det var inte kritik att det finns 79 budgetmotioner. Det var ett konstaterande. Man kanske inte har lyckats fullt ut ännu med den samling som vi har efterlyst. Det gäller inte bara oppositionen, det gäller absolut lika mycket makten.


  • Tack, fru talman! Ledamoten Pettersson har varit en av de största förespråkare för en tunnel till Föglö. I valrörelsen så lät det som om vi skulle vara i gång redan till jul med en sådan satsning, alltså förra julen. Alla blir kanske saliga på sin tro, men jag motsätter mig att bli kallad för avvecklare fast man inte kanske går med på alla drömmar och fantasier. Men om man nu är seriös och allvarlig när det gäller en tunnel till Föglö, varför föreslår ledamoten Jörgen Pettersson nu en fokusering på Prästösundsbron i denna budget?


  • Tack, talman! Jag nämnde överhuvudtaget inte den bron i mitt anförande och repliker ska väl rikta sig till anföranden så vitt jag begriper. Jag förde ett resonemang kring tunneln.

    Det skulle vara mig främmande att kalla ledamoten Gunell för bakåtsträvare eller avvecklare. Jag bara konstaterade att alla partier tyvärr inte är med i tunnelkommittén, den parlamentariska. Jag blir kontaktad ständigt och jämt av folk från det partiet som undrar varför man inte med där. Man ser att det finns ett rätt stort arbete som borde göras, så det skulle vara rätt viktigt för hela Åland att det blir så bra som möjligt. Och där hör jag till dem som tror att ju fler som är med desto bättre är det. Jag hoppas verkligen att man skulle ompröva beslutet att inte delta i en så för Åland viktig fråga.


  • Jag tror kanske inte att ledamoten Pettersson vill svara på frågan. Han säger att han står bakom budgeten och i den finns mera pengar till en Prästösundsbro än vad det finns för det här stora tunnelprojektet. Kan ledamoten förklara varför? Är det inte tydligt att dessa två projekt faktiskt står mot varandra? Genom alla tider i diskussioner kring en sådan jättesatsning som en tunnel så går det ju ut på att man skapar en central hamn för all skärgårdstrafik och därmed så avslutar man trafiken i Hummelvik. Att sätta in en Prästösundsbro nu i hela tunnelresonemanget så det undergräver allt tänkande i den riktningen och det gör mig bara tryggare i att Socialdemokraterna har valt helt rätt genom att avstå från dessa drömmar.


  • Tack, talman! Det gör mig ledsen att Socialdemokraterna väljer att inte drömma. Jag tror att drömmar är det som på riktigt för samhällen framåt, visioner och sådant som kan göra ändring på riktigt. Det som Socialdemokraterna nu försöker föra fram är att man ska göra såsom man alltid har gjort.

    I och med att det här inte direkt hade med mitt anförande att göra så påminner jag om det som lantrådet Thörnroos sade i ett replikskifte; först ska vi hantera Föglötunneln och sedan ska vi se.


  • Tack, talman! I arbete i finans- och näringsutskottet så var vi överraskande överens om behovet av reformer, behovet av långsiktighet och behovet av planer framåt. Men något sådant finns inte i den här budgeten. Det har också ledamot Pettersson erkänt och sagt. Kanske kan man förstå det på något sätt med pandemin och allt det här.

    Men min fråga är; fanns det när regeringen bildades, före pandemin, någon enda idé om vilka reformer man ville säga ja till? För det har under det senaste året efterfrågats av oppositionen gång på gång. Vad är det man vill göra? Fanns det en idé för hur man vill jobba med kommunerna annat än att man vill lägga ner projekt som den förra regeringen jobbade med och satsa på frivillighet? Fanns det någon idé om vad man vill göra med skärgårdstrafiken annat än en vag idé om en tunnel som nu har visat sig bara vara valfläsk?


  • Tack, talman! Tack för frågorna ledamoten Fellman. Ja, vi har varit drivna av reformer. Ända sedan Centern bildades har vi varit drivna av reformer eftersom vi tackar ja till framtiden. Vi väljer att inte sitta på sidan och säga nej, vi vill inte vara med. Vi har diskuterat trafikreformer och vi är väldigt glada över att tunnelkommittén nu kommer till stånd så att vi kan göra allvar av den. Vi har diskuterat digitaliseringen som måste sättas fart på. Vi tror på ålänningarnas egen kraft i att ordna sin egen vardag och därför har vi uppmuntrat frivilliga kommunreformer så långt det någonsin är möjligt. Vi tror inte på ukaser uppifrån som berättar hur folk ska göra. Vi tror att folk kan sköta sig själva och det är väl kanske det som är den stora skillnaden mellan vänster och höger axeln här i världen.


  • Tack, talman! Jag fick inte ett enda svar på mina frågor här nu. Inte en enda idé om vad man vill göra utan bara samma retorik som vi fick höra inför föregående val. Under förra mandatperioden så tackade Centern nej till att vara med i ett parlamentariskt arbete för kommunreformen för att man inte ville vara med om den visionen. Det där tycker jag bara är fånigt.

    I finans- och näringsutskottets betänkande skrev vi gemensamt och enigt om behovet av en förstärkning av den åländska närvaron i Helsingfors. Jag lät min motion ligga och inte föra den till omröstning. Nu finns det bara en mycket, mycket vag skrivning om behovet och man ska fundera på saken, inga pengar och inga bestämda åtgärder. Anser ledamoten Pettersson att det finns ett behov av en förstärkning av Ålands närvaro i Helsingfors eller (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag hör till dem som tror att den åländska närvaron i Helsingfors just nu är starkare än någonsin och det krävs för att vi ska få bukt med de utmaningar som vi står inför. Vi måste kämpa hårt för att vi ska kunna bibehålla PAF som en viktig allmännyttig aktör. Jag tror faktiskt att kontakterna mellan Åland och Finland har varit starkare än vad de någonsin har varit under det här året. Det hoppas jag att vi kommer att se resultat av också framöver.


  • Talman! Jag har full förståelse för att man inte har färdiga reformer som man kör fram i den här budgeten. Det jag inte har förståelse för är att man överhuvudtaget inte kan visa någon plan på hur man ska komma fram till reformerna. Vi har fått höra i media att detta ska man börja med 2022. Vore det inte lämpligt att i den här budgeten beskriva hur man nu kommer att arbeta fram grunden för de reformer som man tänker vidta? Inom vilka områden ser man de största behoven? Hur kommer man att arbeta framåt med dem? Hur kommer man att förankra dem folkligt? Med tanke på det väldigt goda betänkande, som finans- och näringsutskottet lämnade, saknar inte ledamoten Pettersson och utskottets ordförande skrivningar i den riktningen?


  • Tack, talman! Jag upprepar det som jag sade i mitt anförande. Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling. Jag delar inte uppfattningen att man inte bereder marken för reformer genom den här budgeten, för det gör man. Man ser till att den fungerar just nu med hjälp av likviditetslån där vi har beviljats 60 miljoner euro, det gjordes i samband med tilläggsbudget 4. Det gjorde vi för att vi ska kunna erbjuda stabilitet och sedan gå vidare. Om man försöker reformera mitt i när stormen är som värst så är det faktiskt rätt enkelt att gå vilse. Jag önskar att jag kunde säga att stormen nu är över och att vi nu kan börja se framåt, men det kan jag inte. Kanske ledamoten Zetterman kan det?


  • Talman! Stormen är inte över. Förhoppningsvis, från det att vi först trodde att vi får en djupare svacka med den andra vågen, så kanske vi faktiskt kan nå någon form av återhämtning med de vacciner som nu har pratats om att ska komma fram inom kort. Men nej, stormen är inte över.

    Men precis som finansministern sade under replikväxlingarna så handlar det här om människor, det handlar om verksamheter och det påverkar i allra högsta grad människors vardag när man genomför reformer. Därför menar jag att man måste påbörja ett strategiskt långsiktigt arbete där man verkligen analyserar sakernas ting och ordning och det arbetet behöver påbörjas nu. Vi vet alla att reformer kräver lång planering, i många fall lagstiftningsändringar och det här tar flera år att få på plats. Dessutom är ofta reformer förknippade med puckelkostnader initialt. Innan man ser effekterna av det så dröjer det ofta fem år från det att man har börjat planera för slutresultatet och därför kan man inte vänta.


  • Tack, talman! Låt mig illustrera med en sak som har hänt precis den här veckan just nu när vi står här. För två dagar sedan, om vi hade haft den här debatten då, så hade ingen egentligen ens nämnt begreppet vaccin för då trodde vi inte riktigt på det. Igår så snurrade det här runt på nyheterna i hela världen och plötsligt så greppar vi efter det lilla halmstrået som att det är detta som kommer att göra allting normalt igen. Så enkelt är det inte. Alltså vi lever i en sådan tid där det antagligen nog är direkt oklokt att peka alldeles för mycket med hela handen för att göra skillnad. För det kan faktiskt sluta så att det blir värre än vad man hade hoppats på. Jag tror att vi ska ha is i magen i detta läge och faktiskt se vart denna pandemi tar vägen. För det är där allt börjar och slutar.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 11:44

    Tack, fru talman! För ett år sedan var det val. Löftena till väljarna var många och storslagna. Några inbesparingar eller reformer ville dåvarande opposition med lantrådet Thörnroos och talman Bert Häggblom i spetsen inte höra talas om, trots att man nu känner till att även då fanns det ett strukturellt underskott. Mer pengar till polisen, till kommunerna, till vården! Rör inte kommunerna! Nej till bro och färja! Att säga nej är ofta framgångsrikt i val. De flesta människor är naturligt skeptiska till förändringar. Att vinna val på att säga nej är opportunt och ger röster. Men, om man som politiker säger nej till nödvändig förändring så behöver man i stället leverera andra lösningar.
    Min bild är att realpolitik och realism har i den här regeringen fått ge vika för orealistiska drömmar och förslag som ska finansieras med lånade pengar. Var ska det sluta?

    Rimliga projekt och nödvändiga reformer är ofta obekväma och säkert inte populära, men de hade som syfte att minska kostnader där det gick och de skrotas nu för större projekt, tunnlar.

    Kommunerna får gå samman om de vill, när de vill eller låta bli om de inte vill. Vem tar vem i leken? Vem blir inte uppbjuden och sitter kvar på bänken? En klar reform på kommunfältet slopas i den här budgeten för att i stället vänta på något som aldrig kommer att ske, nämligen frivilliga samgåenden. Vem ska då ta ansvaret för människorna i landskapet Åland, att de får den vård, skola och omsorg som de har rätt till?

    Ska landskapet fortsätta ta lånade pengar och ge vidare till kommuner i ekonomiskt trångmål, som de också i sin tur lånar för sitt uppehälle? Det blir ohållbart. För vad har vi i landskapsregeringen och lagtinget för val då små kommuner, som inte har råd att betala för sina klienters behov, kommer och ber om hjälp? Nej, vi betalar.

    Det jag ser är en regering som lämnat sitt ekonomiska ansvarstagande. När självstyrelsens intressen och valfrihet står i kontrast mot principen om kostnadseffektivitet, vad väljer vi då på Åland?

    Jag tar gärna några exempel. Självstyrelsens vilja att vara annorlunda och hitta egna lösningar går sällan ihop med viljan att skapa mindre kostnader. Ett exempel är digitaliseringen, som man vill ska leda till effektivitet. Landskapsregeringen ger i den här budgeten en avsiktsförklaring om en annan utopi eller dröm om att Åland ska bli en framgångsregion när det gäller effektiv IT-förvaltning genom att gå in för ”egna lösningar”. Jag skulle rekommendera att tala med experterna om hur den kombinationen ska lyckas. Den kostnadseffektiva vägen heter tråkigt nog något annat, den heter standardisering, lika för alla med så många användare som möjligt, ingå i riksomfattande system. Att fantisera om att vi ska bli ett föredöme och en demonstrationsregion för effektiv IT-förvaltning är tyvärr fantasi.

    Den förra regeringen sjösatte ett system för utbyggnad av vindkraft, med en dimensionering av projektet som var förenligt med storleken på Åland, på vårt elsystem och på de kablar som förbinder oss med riket och Sverige. Den här regeringen lanserar ett jätteprojekt där åländska vatten ska arrenderas ut till utländska investerare för havsbaserad vindkraft i miljardklassen – med kabeldragningar som det är tveksamt om de ens kommer Åland till nytta. Det är bra med drömmar och visioner, men proportionalitet är också bra.

    För att ytterligare understryka mitt resonemang så gick talman Bert Häggblom idag ut med att han vill att Åland ska bli en självständig stat. Samtidigt som vi förtvivlat försöker rädda hem en långdragen revision av självstyrelselagen. Igen. Realpolitiska mål byts ut mot utopier. Vet Ålandsminister Anna-Maja Henriksson om det här? Vet Helsingfors om vad som pågår här på Åland där lagtingets högsta företrädare går ut med sitt resonemang om självstyrelselagsreformen?

    Det är ledarskap och mognad att orka vara långsiktig. Att orka stå ut trots att kritiken är stor och genomdriva förändring och reform, att orka ta bakslag och stiga upp igen. Det är också okej att drömma. Men det blir problematiskt att drömma om det är orimligt och dessutom med lånade pengar. Det är inte okej att år ut och år in kosta på sig dyra konsultutredningar för att sedan göra ingenting och lämna parlamentariska överenskommelser för utopier och drömmar. Eller att i hybris efter ett val riva sönder kontrakt på byggprojekt och färjor och ställa seriösa åländska entreprenörer inför rätta för att börja om med en ny utopi, en tunnel till Föglö.

    Jag har inte tappat tron på långsiktiga lösningar, på parlamentariska överenskommelser, de går att göra. Vi gjorde det med hållbarhetsagendan 2014. Vi gjorde det med klimat- och energistrategin 2017. Där lever arbetet vidare och man arbetar på. Men det måste vara rimlighet, realism och genomförbarhet, allt annat är slöseri med tid i en svår situation som vi befinner oss i. Det är ett äventyrligt spel med väljarnas förtroende och tillit till våra beslut och vår förmåga att samarbeta.

    Som politisk ledare kan man heller inte gå i otakt med sitt eget parti. Missnöjet med lantrådet Thörnroos manöver att kasta in en Prästösundsbro i sista minuten sipprar ut från stängda rum. I en situation där ingen får köra sitt eget race, där alla måste försaka och pruta ner sina vallöften, då ska ledarskapet själv dra hemåt, till sin region och väljarna i Vårdö och Brändö. Tyvärr, det är för genomskinligt. Det är inte ett ledarskap som ser till helhetens bästa. Nu har man har gjort en uppvisning för hemmapubliken, men jag tror inte det blir mer än så. Man backar sedan när protesterna kommer, när man inte kan skövla gravfält och kulturhistoriska värden på Prästö. Tunnel nej tack-rörelsen vaknar igen och innan vi hinner blinka så är det färdigt med det.

    Så hur skulle det vara om vi kunde drömma lite mer jordnära? Vad är det för fel på reson, organisk utveckling som steg för steg utvecklar tillvaron för ålänningarna? För oss Socialdemokrater kommer alltid välfärden först i prioritet. I denna djupa ekonomiska kris är vårt fokus på att stärka grundfunktionerna. Vården om de sjuka, omsorgen om de gamla, jobb och studier för de arbetslösa och permitterade, konkreta åtgärder för vattnet och miljön, rimlighet. När vi nu lånar för drift är det ännu viktigare att prioritera rätt, välfärden och människor först. Tack, fru talman!


  • Tack, fru talman! Jag måste än en gång upplysa ledamot Gunell och tydligen hela det Socialdemokratiska partiet att den sittande landskapsregeringen har på inget vis begravt någon kommunreform på Åland. Vi möjliggör en kommunreform efter fyra förlorade år där Socialdemokraterna förde ledningen för ett kommunprojekt som inte var juridiskt hållbart. Ett projekt som strandade på de åländska klipporna. Det är bra att ha reformiver i sikte, men man måste ju alltid se till att det man gör är juridiskt hållbart. Så vi har fyra förlorade år som vi nu måste försöka återställa. Det kan vi enbart göra genom att riva upp det lagprojekt som Socialdemokraterna tyvärr lyckades övertyga sina dåvarande regeringskollegor om att var det enda möjliga. Så nu återställer vi det enda som vi kan göra, dvs. se till att respekten för den kommunala självstyrelsen består och kommunerna går samman när de så önskar.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 11:54

    För det första så håller jag inte med vicelantrådet Harry Jansson som har sagt detta nu också i fyra förlorade år, att det inte skulle vara juridiskt hållbart. Hur kan lagstiftningen passera i laggranskningskontrollen om den inte är juridiskt hållbar? Det system som ledamoten Harry Jansson föreslår är faktiskt ingenting. Det är inte ett alternativ. Man har inga piskor, man har inga morötter. Det är när ni vill och om ni vill och så kan man luta sig bekvämt tillbaka i maktens fåtöljer och vänta och se om det ska hända någonting. Det gör det inte, ledamoten Jansson, innan man i så fall tar i bruk detta tvångsartade i kriskommunsinstrument som man har varit så emot förr.


  • När det gäller kriskommuner så är det ett resultat av de fyra förlorade åren som jag nämnde. Jag ser av den Socialdemokratiska budgetmotionen nummer tio, som har lagts i anslutning till budgetförslaget för nästa år, att Socialdemokraterna vill genomföra kommunreformen enligt gällande lag. Det är det jag menar att inte är juridiskt hållbart, att åberopa en lagreform som inte har någon täckning när det gäller att uppnå själva syftet.

    I en tidigare replikväxling här idag talades det om behovet av drömmar. Socialdemokraterna har sannerligen drömt när det gäller önskan att tvinga ihop kommunerna. Men ska man göra det så måste man ha juridiska argument som är hållbara. Tyvärr fortsätter Socialdemokraterna i den här budgetmotionen att försöka lura ålänningar att det finns ett redskap. Enda sättet, ledamot Gunell, är att man respekterar kommunerna som de självständiga objekt de är idag.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 11:56

    Men nu har ju ledamoten Harry Jansson fått som han vill. Han har fått det här projektet som var nödvändigt och vettigt och rimligt och realistiskt att stranda, som man säger, på de åländska klipporna. Centern har minsann hjälpt till att det ska ske. Men vad är alternativet? Vi vill inte se det här slappa greppet som man nu visar från landskapsregeringens sida. Det blir ju ingenting. Inser inte vicelantrådet att det blir till ingenting? Det blev bara illa för våra medborgare i landskapet.


  • Tack, fru talman! Hoppas jag hörs. Landskapsregeringen har identifierat en vision om storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten. En vision som fick ordentlig fart när flera stora aktörer inom vindkraft hörde av sig till landskapsregeringen och ville undersöka möjligheterna till att göra projekt på våra områden. Det här är ju projekt som skulle kunna ha potential att innebära stora inkomster och stora synergieffekter för Åland, samtidigt som det naturligtvis har stora möjligheter att bidra till klimatmålen och sätta Åland på kartan för förnyelsebar energi ordentligt. Vi har sedan dess jobbat stenhårt med att samla in kunskap, diskuterat och funderat vad vi kan göra för att förverkliga det här projektet och vi fortsätter i den linjen. Men menar Socialdemokraterna alltså att vi ska låta bli med det, att det är bortkastat?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 11:58

    Tack, fru talman! Tack ledamot Röblom. Det är mycket bra att vi diskuterar det här, det vill jag väldigt gärna. Socialdemokraterna säger inte nej till projekt som tar ner koldioxidutsläppen i vårt samhälle. Men det jag efterlyser är kanske lite fler fakta i frågan och också lite proportionalitet.

    Man behöver kanske säga att det här rör sig om havsplanen. Det rör sig om att upplåta åländska mark- och vattenområden för investeringar i miljardklassen. Kanske kabeldragningar inte ens kommer att gå till Åland, utan man hjälper andra länder med mindre kuststräckor att uppnå sina klimatmål. Inkomsterna för Ålands del kan handla om ett arrende, möjligen kompetensutveckling och möjligen arbetsplatser. Men berätta gärna hela bilden minister Röblom!


  • Tack, talman! Tack ledamoten Gunell för att ni redogör för just det. De där bitarna ingår ju i det här, det var det vi sade på den presskonferens där vi presenterade den här visionen. Det är också det som arbetet kretsat kring, att sammanställa, ta reda på och förbereda oss för nästa steg i den här processen. Vi är väldigt tidigt i processen ännu med tanke på hur långsiktig och stor vision detta är.

    Just det här med att kablagen ska dras över Åland, så det är det ju ingen som har sagt i det här skedet. Det vi jobbar efter är en vision att det här ska bli Ålands nya stora export till Finland och Sverige då närmast. Men naturligtvis ska Åland också få sin beskärda del. Men det där är ju stora frågor som kräver sin utredning och som kräver sin projektering. Vi kommer att återkomma inom kort till lagtinget för att föra diskussion om detta.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:00

    Tack för det. Jag förstår att det här är ett mycket långsiktigt projekt. Det är mycket, mycket, mycket omfattande. Det är mycket stora vindkraftverk som det handlar om. Det är miljarder i investorer och kapitalet måste troligtvis komma från aktörer på den internationella vindkraftsmarknaden om det ska förverkligas. Först vill jag se havsplanen minister Röblom.


  • Tack, fru talman! Har jag förstått ledamot Camilla Gunell och Socialdemokraterna rätt så tycker ni att det är befogat att man kan uppta lån. Nu säger ledamot Gunell att vi lånar för drift. Det är lite slarvigt uttryckt tycker jag, det är ungefär som att man pratar om att gå till banken om man lånar för drift. Vi kan ju lika gärna säga att vi lånar till våra investeringar och till viktiga överföringar. Som jag sade tidigare här så våra investeringar plus överföringar till kommunerna är över 70 miljoner, så man kan ta det på det sättet.

    Jag räknade inte hur många gånger ledamot Gunell sade ordet drömmar, men det var många gånger, orealistiska drömmar som vi finansierar med lån. Det blir ohållbart och hur ska vi då gå? Men ledamoten nämnde inte ett enda konkret förslag på vad vi ska göra?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:02

    Finansminister Eliasson, vi i Socialdemokrater har inte någonting emot lån. Principiellt tror jag att jag i den här talarstolen uppmanade regeringen till att hellre låna till en billig ränta i dagsläget än att kanske tömma andra reserver som vi har som PAF och annat. Det kan vara klokt. Det finns till och med förståelse för det i ett krisläge. Ledamot Eliasson behöver inte övertyga oss om behovet av lån. Vi kommer att stöda det, men det blir problematiskt om man lånar utan att ta itu med de förändringsbehov som samhället står inför och tittar på det här med gränser och vad som får kosta och var man ska lägga pengarna. Jag fasar för den kommande tilläggsbudgeten (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Jo, men det tackar jag för att vi är överens om det. Sedan kan vi kanske också vara överens om att man inte lånar bara till driften utan man lånar till investeringar och till viktiga överföringar.

    Men just det här med orealistiska drömmar som ledamot Gunell nämnde så många gånger som vi ska finansiera med lån. Vilka drömmar är det? Var i budgeten har hon hittat våra drömmar? Nämn några!


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:03

    Jag nämnde redan några. Det är en fantasi att tro att man ska få frivilliga samgåenden på det kommunala fältet utan att landskapsregeringen tar ett fastare grepp om den reformen. Det är en fantasi att tro att man ska bygga en tunnel till Föglö och samtidigt en Prästösundsbro och tro att det ska vara genomförbart och möjligt. Det är en fantasi att tro att Åland ska ta ett sådant kliv från en närmast underutvecklad IT-förvaltning till att bli något slags föredöme för effektiv förvaltning där andra ska komma och betrakta vad vi gör. Tyvärr.

    Jag tycker att det havsbaserade projektet är bra men det är också i det närmaste ett väldigt långsiktigt mål att uppnå.


  • Tack, talman! Jag blev faktiskt lite förvånad över ledamot Gunells åsikter när det gäller vindkraften. Jag har uppfattat ledamoten Gunell som väldigt proaktiv när det gäller vindkraftsutbyggnaden på Åland. Det har alltid varit så att det som man har byggt och som har varit nytt så har uppfattats som så svårt osv. och det har följt vindkraften genom dess utveckling. Vi har nu nått fram till det stadiet att vi har möjlighet att bygga offshore vindkraft och Åland har en så otrolig potential att gå med i den här karusellen eller satsningen som sker "worldwide". Genom att ansluta vindkraften till det nordiska elnätet så har vi ju en möjlighet att ta del av det här. Det handlar inte alltid om att man ska ansluta till den närmaste platsen som för vår del ofta är Åland. I det här fallet så är vi ju en del av det nordiska elnätet. Ser du inte nyttan i det nordiska samarbetet här?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:05

    Ledamoten Mansén, jag har i alla tider varit en stor förespråkare av vindkraft. Jag tror också att jag har spelat en ganska stor roll i att Åland nu bygger ut det vi gör på Långnabba och att det realistiska genomförbara projektet kommer till stånd efter mycket, mycket arbete och ansträngningar. Jag hoppas vi får se det blomstra och ros i land och att allt fungerar som det ska.

    Det här projektet har säkert också goda sidor. Jag stöder det som minskar klimatpåverkan här i världen. Men vi måste kanske säga ändå att det här är ett projekt som kommer andra till större del än kanske direkt åländska intressen. Det blir våra vattenområden här som kommer att bli utbyggda av vindkraftverk för att kunna tjäna andra länders i och för sig goda sak med att minska deras kol (… taltiden slut).


  • Tack för det. Då är vi lite inne på rätt spår tycker jag. Det är nämligen så att det här projektet är så pass stort så att det bara kan bli förverkligat om vi samarbetar med andra externa. Vi har byggt stora vindkraftsprojekt på Åland i åländska mått mätt så här långt, och det är ju en grogrund till det intresse som man har för Åland i de här frågorna idag. Jag tror att vi skulle ha svårt att diskutera offshore vindkraft om vi inte skulle ha de satsningar som vi gör på Åland, så de ska inte nedvärderas, jag håller med, de är otroligt viktiga för Åland. Vi har 50 procent av vår årsförbrukning i ett vindkraftsprojekt som snart förverkligas.

    Det medför ju också möjligheter för utbildningssektorn, företag och så vidare att vara med och ta del av den här enorma satsningen till gagn för Åland och Ålands skärgård framförallt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:07

    Tack. Smart Energy Island projektet, Flexens AB:s arbete och annat kring miljö- och energifrågor är jätteviktiga och jag hoppas att vi lyckas stärka den profilen ytterligare. Men låt oss enas om att minsta gemensamma nämnaren och steg 1 är en godkänd havsplan. Eller hur?


  • Ledamot Gunell tycker att man ska lyssna på experter när det kommer till digitala egna lösningar, vilket jag håller med. Vi kan faktiskt gå två våningar upp, en våning för mig, och prata med lagtingets egen personal som har byggt det här systemet som vi pratar i. Det är ett system som också andra parlament har kommit och tittat på och det är ett system som de säger att skulle vara helt omöjligt att köpa. Det kanske skulle ha funkat men det skulle ha blivit väldigt dyrt. Så i vissa fall så är egna lösningar en billigare variant, speciellt det komplexa system som offentlig sektor ändå är och eftersom Åland på vissa områden är ganska unik.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:08

    Fru talman! Ja, det kanske beror på vad man jämför med. Hela ambitionen med skapandet av ÅDA var ju att lyfta hela det offentliga IT-Åland i flock och höja nivån på systemen, alltifrån kommunerna och landskapet och dess myndigheter och göra det genom att förenhetliga, standardisera och se till att så många deltar i samma operativsystem och att de kommunicerar med varandra. Det handlar också många gånger om att när självstyrelsen är tvungen att välja väg så ska man då skapa några egna digitala register eller ska man ingå i riksregister. Oftast så brukar det sluta med att de egna lösningarna långsiktigt ändå blir dyrare. Jag bara påvisar att konflikten finns där mellan kostnadseffektivitet och egna system.


  • Jag håller med ledamot Gunell. Man ska inte bygga bara för att bygga av principskäl. Det håller jag helt med om. Men att dra det över en kam och bara gå in för standardiseringssystem, så det tror jag inte att är en bra lösning för Åland och speciellt inte heller de finska system där ofta språket kommer som första problem. Just det här med att ha en vision att Åland ska vara en demoplattform eller vara väldigt framgångsrika inom IT, det är inte omöjligt. För vi är små och därför är lösningarna mindre och därav kan större spelare lära sig av våra mindre system. (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:11

    Tack, fru talman! Det är mycket tråkigare med standardisering än med valfrihet, jag håller med om det. Men det ena kostar ofta mer än det andra och någonstans måste vi välja under resans gång. Det är därför jag kallar det här klivet för ett väldigt långt kliv, från den nivå vi befinner oss i idag, till att bli någon slags föredöme dit andra ska komma och studera våra IT-lösningar inom offentlig sektor. Det är bra om vi kan lyckas på någon punkt, men jag bedömer det som en lite oproportionerlig målsättning i detta läge.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag tar fasta på ledamot Gunells anförande kring drömmar. Jag tycker att det inte riktigt är trovärdigt för går jag igenom Socialdemokraternas budgetmotioner så kommer jag till drygt tio stycken som är direkt kostnadsdrivande. Det är den ekonomiska kultur som jag många gånger från talarstolen har påpekat att vi måste bryta. Visserligen finns det ju också budgetmotioner som strävar efter nya strukturer och en budget i balans. Men innan vi är där så tycker jag att det är fel väg att gå att ytterligare belasta en budget med ett stort budgetunderskott med nya pålagor. Så där tycker jag att det finns en stor skillnad i den politik som i alla fall jag vill driva och den som Socialdemokraterna står för inför det här budgetförslaget. Jag tycker att det inte är riktigt trovärdigt att ena stunden stå och säga i talarstolen att vi ska sluta ha drömmar och samtidigt ha budgetmotioner som också är drömmar rent ekonomiskt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:12

    Bästa ledamoten Holmberg, vi har också drömmar men de riktar sig i en annan riktning. Det handlar om att välfärden ännu inte är färdigbyggd. Det finns fortfarande mycket som vi kan utveckla. Och hellre än att ägna oss åt fantasier som tunnlar och annat, som ledamoten Holmberg vill göra, så vill vi i svår tid fokusera på det som är viktigast för oss: Välfärdens kärna, service till människorna ute, vården och
    omsorgen, skolan och det som kan bygga välfärden framåt. Det är Socialdemokratisk politik.


  • Tack, talman! Min tydliga uppfattning är att välfärd byggs inte med banklån, men jag vet att Socialdemokraterna är bekväma med banklån, det sade ledamot Gunell själv här för några minuter sedan. Vi ska bygga en stark välfärd absolut, men det ska inte ske via banklån. Absolut inte. Därför är det inte trovärdigt med de drygt tio budgetmotionerna som går i den riktningen.

    När det gäller tunneln så har jag alltid förespråkat en rejäl och ordentlig tunnelutredning för att därifrån se om det är ekonomiskt försvarbart att gå vidare med ett tunnelprojekt. Den frågan har vi inte fått svar på ännu. Därför ser jag fram emot den tunnelgrupp som ska börja arbeta eller kanske redan har börjat.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 12:14

    Ja, bekväm och bekväm med banklån, jag tror faktiskt, uppriktigt sagt, att det inte är någon drömsituation heller för landskapsregering att begära de här lånen. Och jag tror faktiskt att finansminister Eliasson inte skulle göra det om han inte var nödd och tvungen till det. Visst finns det ett strukturellt underskott och det kan man arbeta med långsiktigt och ihärdigt, men de här lånen är ju nu påkallade av den akuta coronasituationen. Jag tycker faktiskt att det är oseriöst att hävda att de inte skulle behövas. Jag ser nog att det är landskapets skyldighet att se till att människor har lön, pensioner och sådant som barnbidrag som är nödvändigt i den här tiden. Det andra är oseriöst.


  • Ledamot Tage Silander (M) Gruppanförande | 13:01

    Herr talman! Jag kommer att beröra den ekonomiska situationen i allmänhet, men jag kommer även att peka på några av de många ämnen som budgeten för 2021 innehåller.

    Först den ekonomiska situationen. Den uthålliga vinsten brukar man tala om i företagsvärlden när man gör bedömningar av företagens värde. För landskapets verksamhet är det de uthålliga intäkterna som är den viktigaste faktorn att hålla ögonen på.

    Vi har nu hamnat i en synnerligen besvärlig situation där de framtida skatteintäkterna är mycket svårprognostiserade. Det sammanhänger förstås med att vi inte med säkerhet kan säga hur pandemisituationen kommer att utvecklas, och inte heller när den så småningom har avvecklats. Och inte heller hur pass skadat vårt näringsliv har hunnit bli under den här tiden, men framförallt om vi har förmåga och möjlighet att återfå minst den intäktsnivå vi vant oss med före pandemin slog till, och i sådant fall hur länge kommer det att ta innan vi är där, och slutligen vad måste vi göra för att lyckas.

    Eftersom våra intäkter från och med nästa år är väldigt beroende av att vårt näringsliv fungerar bra, och på så sätt kan producera nödvändiga skatteinkomster, står det klart att stödåtgärder som kan stärka verksamhetsförutsättningarna inte bara är eller kan vara nödvändiga för företagens vidkommande, utan i allra högsta grad är nödvändiga även för landskapets fortsatta skatteinkomstutveckling.

    Vi kommer säkert att se en hel del företag som visar dåliga resultat, man överlever men man visar dåliga resultat under detta innevarande år och därmed så kommer man inte att betala någon skatt. Men vi kommer att drabbas nästa år också då dessa bolag som har visat förlust kan dra av dessa förluster. Så det blir ingen inkomstskatt nästa år heller i värsta fall från just sådana bolag.

    På samma sätt är det av största vikt att vi har ett samhälle där alla som kan och vill jobba har ett jobb att gå till. Naturligtvis för att var och en bör kunna försörja sig och sin familj på bästa sätt, men även för att landskapets skatteinkomster från och med nästa år i högsta grad är beroende av att så många som möjligt jobbar och betalar skatt.

    Det bör förstås i det här sammanhanget noteras att vi även före pandemin hade svårigheter att få intäkterna att räcka till och att ett behov av åtgärder och förändringar fanns redan då. Det här innevarande året 2020, kommer, om man ska utgå ifrån budgetarna, att innebära en brakförlust som sannolikt till viss del kommer att finansieras med lånemedel, nästan säkert. Det är en situation som ingen av oss är nöjda med.

    Jag vill här, herr talman, citera ett inlägg som jag noterade på Facebook. Det stod så här: ”Jag skulle vara en urusel politiker just nu. Jag skulle aldrig klara av att använda mer pengar än vad jag har. Tur att andra sköter det jobbet." Sedan fortsätter det.

    Det betyder förstås ändå att det är rimligt att finansiera investeringar med lån, precis som man i nästan vilken familj som helst är tvungen att ta lån för att t.ex. investera i ett eget hus eller en egen lägenhet. Investeringarna ska trots allt slås ut på en mängd framtida år, och amorteringarna görs i bästa fall i minst samma takt som värdeminskningen sker och inkomsterna tillåter.

    När det gäller årsresultatet är det dock viktigt att intäkterna är större än kostnaderna, i vilka förstås även avskrivningar på investeringar ingår, åtminstone över tid. När det inträffar händelser av katastrofkaliber, som den nuvarande pandemin och dess konsekvenser, kan det ändå vara skäl att uppta lån för att hantera en tillfällig, i bästa fall, svacka i inkomstbilden. Det är det vi gör nu.

    Alternativet skulle ha varit att med full kraft dra ner på kostnaderna i samma omfattning som intäkterna har minskat. Speciellt under det här nu innevarande året skulle det förstås ha varit alltför drastiskt och med största sannolikhet medfört mera skada än nytta. Förändringar av större mått bör i allmänhet inte göras i hastigt mod, utan föregås av noggranna men snabba och effektiva konsekvensanalyser.

    Med det sagt, herr talman, måste vi ändå bestämma oss för en sannolik framtida intäktsnivå, som i ett senare skede kan visa sig vara rätt eller fel, och utgående från denna prognostiserade nivå anpassa kostnaderna.

    För att ge ett exempel kan vi ta budgeten för nästa år, där vi nu har bestämt oss för en viss intäktsnivå. Vi ser att verksamhetsbidraget uppgår till ungefär 314 miljoner euro. Vi ser också att det enligt förslaget budgeteras ett resultat om ungefär -20 miljoner euro. Det innebär att kostnaderna egentligen borde vara drygt sex procent lägre överlag för att komma till ett nollresultat. Men här ska man förstås också beakta att det finns extra s.k. puckelinkomster nästa år, inkomster som man inte kommer att ha kvar i fortsättningen, så egentligen bör kostnaderna nog dras ner mer än så.

    Om den tänkta intäktsnivån stämmer, och den också kan hållas framöver, har vi en inte helt omöjlig uppgift att hantera, även fast den kommer att medföra svårigheter. Men om det visar sig att intäkterna sviker år efter år är det förstås ingen lösning att låna pengar för att finansiera underskotten. Då måste ytterligare åtgärder vidtas.

    Så bästa lagtingskolleger, för att minska på kostnadskostymen krävs handlingskraft och mod. Men även konsekvensanalyser innan vi vidtar åtgärder. Vi måste därför kritiskt analysera varje verksamhet som vi vill ha kvar, och som i en eller annan form har betydelse för medborgarna, för att vi ska kunna vidta förnuftiga och nödvändiga åtgärder. Enligt min uppfattning har vi många gånger tidigare lite slentrianmässigt framhållit att vi ska effektivera verksamheterna, men sanningen är nog snarare att vi sakta men säkert successivt har byggt på med ny service och nya krav och, som en följd av detta, nya kostnader.

    Herr talman! Vi ser fram emot den process som nu vidtar med att rannsaka alla våra verksamheter för att se vad som kan göras annorlunda, effektivare, billigare. Den processen bör sättas igång så snart som möjligt och det är också ambitionen. Jag är säker på att vi kommer att kunna hantera det hela tillsammans, och i den tanken inkluderar jag alla som har goda tankar och förslag, inte bara regeringspartierna utan även oppositionspartierna.

    Så, herr talman, några saker som berör innehållet och verksamheterna. För att vårt näringsliv ska fungera så bra som vi önskar är det viktigt att vi ger företagen bra förutsättningar. Då handlar det inte bara om näringsrätt och styrelsesammansättningar och dylikt, vilket också är viktigt, utan även om kostnaderna för samhällsservice som el, vatten och avlopp. Dessa kostnader får inte avvika särdeles mycket från situationen i våra omkringliggande regioner.

    Under ett antal år har landskapet skickat in nya pengar i Kraftnät Åland för att därigenom ge möjlighet att undvika alltför omfattande prisförhöjningar gällande överföringsavgifterna. Det har förmodligen varit en bra åtgärd, som nu också föreslås få en fortsättning även om det är i en minskande takt. Även andra åtgärder i det sammanhanget bör prövas.

    Intressant är dock att vi inte hittills har sett dessa kapitalinjektioner som kostnader, vilket det enligt mig borde handla om. Detta eftersom det är fråga om kompensation för uteblivna prisförhöjningar. Nu redovisar vi insatserna som eget kapital, vilket i och för sig är helt korrekt, men värdet på bolaget ökar inte i jämförelse med om prisförhöjningarna skulle ha kunnat genomföras. Därför borde vi skriva ner innehavet istället och därmed ta det som en kostnad, det vore mer korrekt.

    Jag ska avsluta med det sista stycket som jag har noterat - tiden går fort när man har roligt. Jag tänker bara säga en sak, för jag vet att frågan kommer. När det gäller tunnelprojektet till Föglö är det bra att det nu finns en parlamentarisk kommitté utsedd som har till uppgift att så småningom ge svar på vilken säkerhetsstandard en tunnel ska ha, tunnelns sträckning och hur tunneln kan finansieras. För närvarande finns en stor tveksamhet till hela projektet: Den parlamentariska kommitténs slutsatser kommer att ge visst underlag för vars och ens avgörande för om denna tveksamhet kommer att finnas kvar också i fortsättningen. För min del finner jag det hyfsat sannolikt.

    Herr talman! Moderat Samling för Åland har varit delaktiga i skapandet av den nu föreliggande budgeten, inte minst genom våra ministrar Annette Holmberg-Jansson och Fredrik Karlström, men ett tack ska riktas till alla som har varit med och bidragit till detta.

    Absolut sist, herr talman, den moderata lagtingsgruppen, där nöjdhetsindexet inom gruppen dock varierar, ser fram emot den fortsatta debatten och den kommande behandlingen i finans- och näringsutskottet. Tack, herr talman.


  • Talman! Jag tycker att ledamoten Silander i Moderaternas gruppanförande för ett mycket, mycket klokt resonemang. Jag skulle önska att man hade sett betydligt mycket mer av den moderata politiken i det budgetförslag som föreligger.

    Ledamoten Silander lyfte förtjänstfullt fram hur lång tid det tar att genomföra ett reformarbete och vikten av att man hinner genomföra konsekvensanalyser. Som redan tidigare konstaterats så måste man alltid väga det här sedan då mot den faktiska besparingen som det finns potential till. Det är ingenting som görs i en handvändning. Jag hade önskat att det här resonemanget hade fått mera rum i budgeten. Jag hoppas på att Moderaterna kan bistå med det i kommande tilläggsbudgetar.

    Tage Silander nämnde till sist sitt nöjdhetsindex. Jag frågade i ett tidigare forum: Är du nöjd av (… taltiden slut).


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 13:15

    Tack, herr talman! Med tanke på omständigheterna, vädret, klimatet och allt annat så får vi ju säga att vi är nöjda, vi har skrivit under och därför får vi ju säga att vi är nöjda. För den skull behöver det inte betyda att vi inte ser förbättringspotential eller tydlighetspotential på vissa punkter. Vi hoppas komma till det.

    Så snart den här budgeten är spikad så har vi ju sagt, finansministrar Torbjörn Eliasson har sagt, att det här är ingenting vi väntar på till 2022 utan vi sätter igång nu och rannsakar de olika avdelningarna och verksamheterna och ser vad som kan förbättras.


  • Talman! Då konstaterar jag att vi ser fram emot ett konstruktivt arbete i finans- och näringsutskottet där de största problemen kanske redan nu kan hyfsas till.

    En annan fråga som ledamoten Silander lyfte var situationen för våra företagare. Jag har lämnat in en åtgärdsmotion om enmansföretag som nu efter årsskiftet inte längre får den förhöjda dagpenningen. Det har varit ett jättebra stöd för den gruppen men nu står man utan det stödet. Samtidigt får nya företagare en förhöjd dagpenning och befintliga företag som anställer har rätt att anställa med 75 procents rea, men där inte den här gruppen enmansföretagare kan komma i beaktande med anledning av att de inte är arbetslösa i teorin i alla fall. Hur ser Moderat Samling på den här frågan med enmansföretagare? Det är en jätteviktig grupp för sysselsättningen på Åland och att det också har möjlighet till finansiell expansion i skatteunderlaget.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 13:17

    Tack, herr talman! Hela näringslivet, stora företag som enmansföretag, är viktiga. Det är inte frågan om annat. Vi måste göra vad vi kan för att man ska hålla näsan ovanför vattenlinjen tills man så småningom kan börja skaffa sig egna inkomster som gör att man överlever.

    När det gäller just enmansföretag så såg jag faktiskt en fråga någonstans ställd där näringsminister Fredrik Karlström svarade på just den här frågan. För att inte jag ska blanda bort mig i de olika tingen - för det är ganska många ingredienser i det här nämligen - så ska jag låta den frågan besvaras av Fredrik Karlström om han får tid. Han har säkert skrivit något som fyller hans tid, men i bästa fall kan vi klämma in det där svaret där.


  • Talman! Jag vet inte vad det är med ledamot Silander men också jag tycker att ledamot Silander hade ett balanserat och intressant anförande.

    Ledamot Silander har respekt och förtroende i det åländska samhället, så jag skulle vilja veta hur ledamot Silander ser på en av de större utmaningarna vi har, nämligen kommunstrukturen och det faktum att kommunerna inte har råd under 2021 att betala för socialvården. Ledamot Silander var under förra mandatperioden en av de som var pådrivande för en kommunreform. Nu tänker, vad jag kan förstå, ledamot Silander vara med och riva upp den lagstiftningen. Vad ska vi göra ledamot Silander?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 13:19

    Tack, herr talman! Det är en bra fråga, vad ska vi göra? Jo, jag var med då och jag var faktiskt ännu tuffare än vad det blev sedan till sist. Jag tror att ledamot Holmberg och jag åtminstone tyckte att det kunde räcka med en kommun. Men vi landade i ingenstans. Jag är rädd för att det som vi nu håller på med inte kommer att leda till några kommunsammanslagningar, trots att det är frivillighet och jättebra i det avseendet. Ingen vill egentligen slå sig samman heller med en jättedålig finansierad kommun. Så vi har ett jättebekymmer här. Hur svaret ska formuleras på ett klokt sätt på den här mycket bra frågan så vet jag inte. Vi har ju i regeringsförhandlingarna lutat oss tillbaka när det gäller två specifika frågor, det ena var kortrutten och det andra var kommunerna som bekant.


  • Talman! Jag tror inte heller att det blir några frivilliga kommunsammangåenden. Man kan konstatera att Lemland och Lumparland, som kanske har varit lite på gång, de får en sammanlagd utgift för socialvården om 700 000 euro. Så det vi har att förvänta oss nu då är att kommunerna ska gå i konkurs och så ska de tvingas ihop med andra kommuner.

    Jag skulle också vilja höra ledamot Silanders analys kring investeringarna i skärgårdstrafiken. Nu aviserar landskapsregeringen att man både tänker bygga Prästösundsbron och tunnel. Är saken rätt uppfattad och stöder Moderaterna ett sådant upplägg?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 13:21

    Ett av de stycken som jag faktiskt aktivt lämnade bort här på grund av att klockan går mycket fortare i talarstolen än nere i salen var just någonting om detta. Jag skulle säga så här i de rader jag lämnade bort: För egen del så anser jag tillsvidare att det hade varit bättre att förverkliga kortruttsprojektet så som det presenterades under den förra mandatperioden. Det hade varit lyckat. Då hade vi varit en bra bit på väg. Nu är vi ingenstans ännu. Om tunnelprojektet sade jag just att jag är mycket tveksam till. Jag vet inte vad som ska få mig att bli övertygad. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander. Det finns saker som jag tycker att ha borde varit ultramoderata i det här budgetförslaget, till exempel att stärka arbets- och pensionsinkomstavdraget. Nu tar man bort det helt och hållet, något som verkligen tillför arbetslinjen någonting positivt.

    Ledamot Silander lyfte också att landskapsregeringen fortsätter att stärka Kraftnät Åland, men det är en liten sanning med modifikation. Man minskar de facto den stärkningen med 600 000 euro de kommande åren.

    Vi har en budgetmotion som går ut på att transportstödet på 500 000 i budgetförslaget stryks och i stället skulle man kapitalisera Kraftnät Åland med dessa 500 000 euro. Det är någonting som skulle ge konkurrenskraft till hela det åländska samhället, alla branscher inklusive livsmedelsbranschen. Håller ledamot Silander med mig?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 13:23

    Tack, herr talman! När man finansierade till exempel Finlandskabeln så gjorde man det med en viss procentsats som var ganska stor, staten och landskapet tillsammans. Men för att få verklig effekt här så borde man finansiera allt naturligtvis. Den borde vara helfinansierad, för oavsett om man påtar hit de här, som jag ser det, ganska små pengarna så kommer det att ha en ganska liten betydelse. Man måste göra något mera drastiskt om det ska märkas.

    När det gäller arbets- och pensionsinkomstavdraget så var det ingen hel lyckad lösning, så som den formulerades tidigare, såtillvida att den var baserad på bara förvärvsinkomster. Den borde ju naturligtvis ha varit baserad på både förvärvsinkomster och kapitalinkomster. Det gör ju att även fast man försökte få det till att samtidigt vara ett stöd för dem som förtjänar mindre gav ett stöd (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Oberoende hur arbets- och pensionsinkomstavdraget var utformat så skulle det ha funnits goda möjligheter och potential att utveckla det. Sanningen är ju den att ålänningarna kommer att bli beskattade med cirka 1,1 miljoner euro ytterligare på grund av att man hanterar avdraget på det sättet att man tar bort det helt och hållet. Så det blir 1,1 miljoner mera i skatt för ålänningarna. Det kan jag tycka att är fel signal för att visa vägen för att arbete och utbildning lönar sig.

    När det gäller att stärka Kraftnät Åland så absolut, jag håller med ledamot Silander att det skulle vara det bästa att kunna göra större insatser. Men nu finns det faktiskt möjligheter att med en halv miljon stärka det, och fortsätter man i den takten år efter år så gör det givetvis skillnad. Det är någonting konkret som man kan göra när det gäller att stärka konkurrenskraften kring el, som alla våra branscher mer eller mindre har sett som en väldigt, väldigt stor nackdel på Åland.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 13:25

    Jag försöker hinna med arbets- och pensionsinkomstavdraget lite till. Om man såg på skattekalendern i fjol eller förra året så ungefär 30 av de 100 som förtjänar mest på Åland fick det här avdraget eller det här tillskottet. 1,2 miljoner må väl det året ha setts som en gåva från samhället till samhället, men lite snett fördelat. Jag förstår idén med det här, men jag tror inte heller att dessa pengar fick avsedd effekt. Det var ju också meningen att det skulle gagna handeln till vissa delar kanske, till vissa delar fastnade de på konton och till vissa delar så handlade man i Sverige och så vidare. Så det är nog svårt att säga vad det avdraget hade för effekter.


  • Tack, talman! Eftersom ledamoten Silander egentligen inte hade så mycket konkreta saker att säga om budgeten, så tänkte jag ställa en lite mer allmän fråga inledningsvis. En sak som jag har funderat mycket på både i stadspolitiken och i landskapet är; vad är nu rätt sak att göra? Vad ska man göra för att få Åland på fötter igen? Nu börjar man prata om nedskärningar och skramlar med att i den kommande tilläggsbudgeten så ska man verkligen veta vad man ska göra och så ska det komma med full kraft. Vad anser ledamoten Silander, vilka nedskärningar är det som gynnar näringslivet, den del av samhället som Moderaterna gärna pratar om? Är det nedskärningar i vården, skolan och omsorgen som är bra för företagarna? Eller på vilket sätt skulle det förbättra, det som ledamoten pratade om, våra intäkter? Hittills har vi haft ett samhälle som har levt i en symbios mellan en stark välfärd, som jag ser som en enda stor pågående strukturell reform (… taltiden slut).


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 13:27

    Tack, herr talman! Jo, allt det som nämns här av ledamot Nina Fellman så är ju till nackdel för företagen, naturligtvis. Vi vill ha ett samhälle där alla funktioner finns och fungerar. Neddragningar är skadliga för verksamheten. Visst är det så.

    Sedan måste vi ju fundera då på den kungsfråga som vi började med, det vill säga i vilken grad kan man tänka sig att låna för att överleva? Och vad händer sedan om man fortsätter att låna? Det är inte heller någon hållbar situation och därför måste vi undvika den, men inte drastiskt utan planerat.


  • Jag byter spår. Den svåra frågan, antar jag för många i både majoritets- och oppositionsblocket, är tunnel till Föglö kontra bro över Prästösund. Kan ledamoten Silander säga om bägge de projekten förverkligas, vilket tycks nu vara regeringsblockets avsikt, sparar man pengar då om man både bygger en bro över Prästösund och en tunnel till Föglö?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 13:28

    Tack, herr talman! För det första är jag än så länge hyfsat övertygad om att vi inte kommer att bygga någon tunnel, men det är min personliga åsikt utgående från det jag har hört och sett. Det är möjligt att den parlamentariska kommittén kan svänga på det på något sätt, möjligt men inte troligt kanske.

    Prästösundsbron, det är väl fantastiskt om man kan bygga ihop öar på olika sätt. Det är ju en ambition vi har. Däremot kanske det inte är lämpligt att göra det med tanke på vår finansiella situation just nu, utan det kan hända att det blir om tio år. Det man säger här är att man återupptar planeringen i slutet av året.


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Gruppanförande | 13:30

    Tack, herr talman! Det här är gruppanförande för Åländsk Demokrati.

    Herr talman, bästa lagting och bästa regering! Vi har nu framför oss en ny version av Ålands budget. Den sjätte för min del. När jag hade skummat igenom den så kände jag mig på sätt och vis besviken. En journalist, som ringde mig, slog huvudet på spiken när han frågade vad budgethöken hade att säga denna gång.

    Det var just det som var problemet. Jag som alltid haft en del att säga, om jag uttrycker mig diplomatiskt, hittade egentligen ingenting att hugga på. Jag såg det som en arbetsbudget. Vi måste ju ha en budget för förvaltningen klar till 31.12.

    Från resten av oppositionen sades sedan att det var en ”feg” budget. Det fanns inga reformer. Det var en s.k. business as usual. Jag tror att vi i grunden har samma uppfattning, men vi uttrycker det på olika sätt. Vi från Åländsk Demokrati har en förståelse för att man i detta osäkra läge, och den korta tid man hade pga. alla akuta coronautryckningar, nu inte satsade på reformer utan dessa finns enbart i texten som planer och arbetsgrupper.

    Herr talman! Vi har även kunnat läsa att den största kommunen på Åland budgeterar ett underskott på 5 miljoner utan att göra nedskärningar eller att ändra skatten. De avser att spara 2022 och 2023 efter att man hunnit planera lite mera. Frontpersonerna var ungefär de samma som är upprörda över denna budget, med likadana principer.

    Herr talman! Man har också kritiserat regeringen för att inte säga sig veta vad som kommer att hända. Man säger att det kan gå bättre och det kan gå sämre.

    Igår hade Åland en incidens på 26,6 fall av corona per två veckor per 100 000. Det är mitt i raden i Finland. Sverige har 300. Det kan bli bättre. Det kan bli sämre.

    Låt mig ta två exempel. Den 2 juli firade man med långbord i Prag, Tjeckiens huvudstad, visserligen bara 500 meter, men man firade att coronan var besegrad. Igår hade de en incidens på 1 500. Men värre var att incidensen för avlidna var 25, översatt till åländska förhållande gör det 8 avlidna på två veckor. Det kan gå bättre, men det kan också gå sämre.

    Portugal känner jag bättre till. Sista veckan i augusti låg de och pendlade kring 25 och jag trodde att jag kunde komma hit utan karantän. Idag har Åland högre incidens och orsaken att jag på skoj har mask är för att visa att jag borde vara rädd för er, som ni var i september. Jag vet, det var fåglar som sjöng det.

    I Portugal har man nu masktvång utomhus. Inomhus har det gällt sedan mars. Igår infördes en ny "lockdown". Man får gå till arbetet, söka arbete, till matbutiken och apoteket. I helgerna är det utegångsförbud mellan klockan 13.00-05.00 Det kan bli bättre, det kan också bli sämre. Vi vet inte vad vi måste gå igenom och vi måste gå igenom samma sak som de flesta andra regioner.

    Så, herr talman, att komma med en s.k. arbetsbudget är nog det riktiga som vi ser från Åländsk Demokrati.

    Jag som brukar hugga så tänkte denna gång börja med att ge ett vitsord över budgeten. Jag vet inte vilken skala ledamot Högman brukade använda, men själv gillar jag den klassiska där man ger 10 åt vår herre, 9 åt sig själv och 8 och neråt åt regeringen. Enligt den skalan så ger jag 9-.

    Herr talman! Grundprincipen för denna budget är sparsamhet, men inte nedskärningar, vilket är det som Åländsk Demokrati har förespråkat. Med 10 % arbetslöshet så kan vi använda osthyveln men inte yxan när patienten ligger på intensiven. Alltså en sparsam budget får vitsordet 8.

    Sedan har vi ett underskott om 19,9 miljoner och ett lånebehov om 77 miljoner under dessa två år. Det ser vi som ofrånkomligt. Man kan på ett populistiskt sätt säga att man inte ska ge lånet, men alternativet är ju då att ta yxan och skära med 20 miljoner.

    I mitt anförande om tilläggsbudgeten 4 så gissade jag att underskottet skulle bli kring 20 miljoner och att lånen skulle bli 40+ nästan 40 miljoner för åren, så detta förutspådde jag.

    Herr talman! Vi har nu fått en betydligt tydligare uppställning av budgeten. Vi har också tydligare bilagor, det är saker som jag ”huggit” på varenda år tidigare men som nu har blivit bättre. Detta gav ett plus i kanten när jag läste igenom.

    Herr talman! Intäkterna är viktiga. Vi kan se att avräkningen förväntas bli 188 miljoner och att den nya skatteavräkningen förväntas bli 68 miljoner. I mitt anförande om tilläggsbudgeten 4 framförde jag vikten av att ÅSUB borde göra en prognos så att vi inte baserar vår budget på en optimistisk prognos från riket.

    Det gläder mig nu att ÅSUB gjorde denna prognos i samband med höstens konjunkturprognos och att regeringen även valt att följa den. De kunde ha gjort som vanligt och följt regeringens prognos på 78 miljoner. Då hade underskottet blivit bara 10 miljoner och man kunde ha sagt att resultatet är bättre än i fjol. Men de valde ÅSUB:s prognos som gav ett större underskott och detta gav ett plus i kanten.

    Herr talman! Sedan fastnade jag naturligtvis på meningen ”samtidigt avskaffas det åländska arbets- och pensionsinkomstavdraget i beskattningen för år 2021.” Ni som var med så minns kanske att jag som en budgethök högg på det här avdraget direkt när det infördes för att hjälpa ”låginkomsttagarna”. Jag påpekade då att låginkomsttagarna betalar ingen skatt och inte har någon nytta av det. Senare höjdes gränsen och blev kring 60 000 euro. Som vi hörde av lagtingsledamot Silander så var det 70 av de 100 i topp som använde avdraget. Jag har konsekvent varit emot detta avdrag. Jag har aldrig erhållit ett stöd i denna sal och därför blev jag nu glad över att avdraget är borta och detta fick ett stort plus i kanten.

    Så en stram budget får vitsordet 8. För att ni tog bort arbetsavdraget, använder er av ÅSUB:s prognos för skatteavräkningen och för den förbättrade framställningen ger jag tre plus och slutvitsordet blir 9-.

    För att få vitsordet 9 borde budgeten innehållit mera stimulansåtgärder, vilket jag återkommer till i mina följande anföranden. Tack för ordet, herr talman.


  • Talman! Jag vill förtydliga vad jag och Liberalerna har kritiserat gällande landskapets budget. Jag uppfattar att ledamoten Toivonen har varit med i den kritiken när han senast i september kritiserade landskapsregeringen för att i en tidigare tilläggsbudget under året hade skurit ner verksamhetskostnader för 2020 med 1,5 miljoner. Alltså det som är fullkomligt oklart för mig är vad landskapsregeringens strategi är.

    Vi fick en tilläggsbudget i somras där man gjorde kraftiga besparingar på verksamheterna. Man sköt fram sysselsättande utbildningar och många andra ganska stora åtgärder i förvaltningarna genom en tilläggsbudget och man aviserade att man skulle fortsätta spara i den här budgeten.

    Nu visar det sig att så blev det inte, vilket verkar bara ha blivit en verklighet som landskapsregeringen står inför för att man inte gav budgetramar. Det här är inte en strategi från landskapsregeringens sida. Det här är en passivitet där vi nu är i ett läge (… taltiden slut).


  • Jag uppfattade faktiskt inte frågan utan det var ju mer en diskussion med regeringen.


  • Talman! Rätta mig om jag har fel, men det är väl ingalunda så att frågor är vad som krävs från plenisalen utan tvärtom, de ska väl undvikas.

    Jag konstaterar att landskapsregeringen har flackat fram och tillbaka. I ett citat från min sida i dagens tidning står det att jag skulle kunna ha gått med på att låna 100 miljoner ifall man skulle ha sett att de fanns kraftiga sysselsättningsåtgärder, stora investeringar som tydligt visade på minskade driftskostnader och stora reformer. Det man säger i budgeten om reformer och framtiden är ingenting. Man tillsätter inga arbetsgrupper för att jobba med reformer och tar fram vilka alternativ som är bäst, utan man säger; vi fortsätter som vanligt, vi gör ingenting. Ledamoten Toivonen hänvisade till en annan budget och jag kan konstatera att det är raka motsatsen till det arbetet som har genomförts där.


  • Tack, herr talman! Jag vill bara passa på tillfället att tacka ledamot Toivonen för vår samsyn i krishanteringen. Tack!


  • Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Vi kan ju diskutera arbets- och pensionsinkomstavdraget hela eftermiddag och kanske hela morgondagen. Jag kan konstatera att skulle man utvecklade det avdraget så skulle det faktiskt göra skillnad för låg- och medelinkomsttagare. Det är faktiskt ett beprövat system utanför Ålands gränser som verkligen har visat sig stimulera arbetslinjen och också stimulera och ge en positiv signal att det lönar sig med utbildning. Men jag ids inte ta upp det desto mera.

    Jag efterlyser i Toivonens anförande vilka åtgärder som ledamot Toivonen ser som nödvändiga för att ta Åland ur det här. Eller menade ledamot Toivonen att det är banklån som ska rädda Åland även i framtiden? På vilket sätt, vilka steg ska Åland ta för att vi sedan också ska kunna betala tillbaka banklånet?


  • Tack, herr talman! För det första så skulle detta arbetsinkomstavdraget aldrig någonsin nå låginkomsttagare. Men vi ska inte ta den debatten.

    Framtiden, så som jag ser i dagens läge så är lån det enda alternativet. Det andra är att skära ner 20 miljoner eller att ta landskapsskatt. För framtiden förstås så måste vi skära. Men som jag sagt tidigare så ser jag det inte som min uppgift att lägga fram ett förslag för då blir diskussionen kring det, utan det är kring principen vi har talat om här. Man säger att nästa år måste man börja spara. Vi kanske inte hinner få budgeten i balans under den här mandatperioden heller, men det måste ju skäras. Vilka grupper det gäller så är nog regeringen som bestämmer.


  • Tack, talman! Som oppositionspolitiker så kanske man borde ha ett alternativ, en väg framåt och inte förlita sig på att vad sittande landskapsregering gör, för annars blir det en ganska lam politik enligt mig.

    När det gäller åtgärder så krävs det ju faktiskt att man gör saker i realtid. Det har nämnts i flera omgångar här att det har varit ett bortkastat år. Det finns inte bortkastade år. Det här året hade man faktiskt kunnat ägna mångt och mycket åt att starta igång privatiseringar, analysera konkurrensutsättning - eftersom det redan har funnits i många, många år färdiga förslag. Man hade kunnat implementera reformer som tar flera år speciellt innan man ser effekt av dem. Så jag ställer frågan igen: Vilka åtgärder ska tas för att Åland ska hamna i den situation som vi en gång var, alltså att vi har en ekonomi där vi kan samla i ladorna för sämre tider som råder nu?


  • Tack, herr talman! Som sagt, att börja gå igenom åtgärder här, jag har skummat lite i den här långa listan på åtgärdsmotioner. Jag tycker att många av dem är intressanta men som sagt, det tar ju tid och jag förstår att man på några veckor inte kan ha det. Men jag utgår ifrån att regeringen menar någonting med de texter som de har och som vill talade om. Den så kallade tunneln, det är ju faktiskt en kommitté för fast förbindelse till Föglö, ingenting annat.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 13:44

    Talman! Bästa lagting. Det här är ett gammalt trick faktiskt att ha problem med tekniken i början. Publiken börjar tycka synd om mig och lyssnar bättre, så det var helt planerat.

    För Obunden Samlings del kan jag inledningsvis konstatera att det här budgetförslaget för 2021 är resultatet av en kompromiss bland de fem partier som stöder regeringen. Vi har kompromissat. En kompromiss är per definition en lösning som ingen är nöjd med. Så är det ju om man riktig hårdrar det. Till viss del är vi från Obunden Samlings sida riktigt nöjda med vissa saker som ni inte ens ser i budgeten, kära lagtingsledamöter och åhörare. Det ska man också komma ihåg, det som inte syns men som är viktigt.

    Från Obunden Samlings sida ser vi fram emot att närmare studera och höra mer kring de budgetmotioner som oppositionen inlämnat. En del av dem kanske innehåller riktigt intressanta och kloka förslag. Hittills har jag inte sett den budgetmotion som jag har väntat på. Skulle inte någon av er kunna föreslå att vi föregår med gott exempel här i lagtinget och sparar på ett eller två månadsarvoden? Den motionen saknar jag. Ibland är det väl bäst att vara solidarisk med andras pengar, det är kanske det som smakar bäst?

    Traditionen kanske har varit att aldrig godkänna oppositionens förslag, men vi lever nu i exceptionella pandemitider eller vad vi ska kalla det, det är ett hårt läge. Det här budgetförslaget har tillkommit under det som jag förstått vara en ganska stor tidspress, vilket gör att finans- och näringsutskottets kommande arbete helt realistisk kommer att bli viktigt och inte helt lätt.

    Obunden Samling är ett parti som också skulle kunna kallas för anhängare av goda idéer. Det är vi. Så om det kommer goda idéer så vem vet?

    Finans- och näringsutskottets utlåtande till den senaste tilläggsbudget 4 hade, som flera här har sagt i dag, en bra skrivning där det efterlystes reformer och långsiktiga planer kring hur vi ska få en budget i balans. Från Obunden Samling välkomnar vi fortsatta tankar och fortsatt arbete av det slag som framkommer i det nämnda utlåtandet.

    Obunden Samlings filosofi kan sammanfattas med att landskapet Ålands budget ska hanteras med eget kapital, inte främmande kapital, inte lånade pengar. Det är det eftersträvansvärda. Vi tycker att det är en huvudregel som har gällt nästan sedan tidernas begynnelse.

    Den nuvarande situationen som förorsakas av en oförutsedd pandemi kan i det närmaste liknas vid ett slukhål, större problem i en annars hyfsat underhållen väg som vi nu har kört ner i men som vi ska komma upp ur. Vi anser att om det inte finns egna pengar så är det faktiskt inte en självklarhet att låna pengar för att gå vidare som om ingenting har hänt. Det är vi inte helt bekväma med. Om det ska lånas anser vi det vara viktigt att för det första att upplåning sker till behov till ändamål som är bra och som förbättrar situationen i det långa loppet, att det leder till inbesparingar osv. Det är kanske självklarheter. Men vi anser också att det är viktigt att det finns en tydlig plan hur återbetalning sker och vilka andra verksamheter som belastas av att vi måste sätta pengar på räntor och amorteringar. Just nu har vi en räntesituation som innebär att pengar är så gott som gratis eller att man till och med i teorin får betalt för att låna pengar. Men den situationen kan vi inte räkna med att är uthållig.

    Vi anser att om vi inte ser det vettiga i att kreditfinansiera den här verksamheten så måste man titta på att spara. Det här budgetförslaget som ligger har en bilaga som visar att vi har ungefär 1 700 årsverken, vad jag kan förstå, det är väl första gången vi har en sådan bilaga, i varje fall första gången på ett tag. Vi har 1 700 anställda och vi vet att människor kommer att gå i pension, det kommer att ske så kallade naturliga avgångar. Det är ett tillfälle som vi absolut ska använda till att försöka se om det går att skära också i bemanningen, såvida det visar sig att det fortsätter på det här sättet och vi måste börja spara på allvar.

    I den privata sektorn har vi sett samarbetsförhandlingar, permitteringar och uppsägningar. Vi har inte sett någonting sådant i den offentliga sektorn, det ska vi komma ihåg. Det är kanske inte hållbart i längden att vi ska vara befriade från det i landskapet. Den offentliga sektorn kanske inte kan vara en fredad zon.

    Kreditfinansiering är kanske den största saken i det här budgetförslaget. Hur illa är det egentligen, hur djupt vatten seglar vi ut på? Nåja, Sverige har en statsskuld som är 40 procent av BNP. Finland har en statsskuld som är 60 procent och är på väg mot 70 procent av BNP. Om Åland, som har en BNP på 1,3 miljarder ungefär enligt 2017 års siffror, lånar cirka 70 miljoner euro så blir det 5 procent av BNP.

    Sedan brukar jag faktiskt kritisera dem som vill jämföra Ålands tillväxt till exempel med Sveriges och Finlands tillväxt. Jag anser att det är som att jämföra äpplen och päron, det säger långt ifrån hela sanningen. Vi måste också titta på arbetslösheten, vi måste titta på sysselsättningsgraden och vi måste komma ihåg att Åland är ingen nation med egen beskattningsrätt. Vi har inte ordentlig kontroll på våra egna inkomster. Vi har inte Riksgälden eller Statskontoret som ombesörjer vår upplåning på en internationell marknad, där man kan låna pengar så gott som gratis. Vi har inte den situationen. Att jämföra med Sverige och Finland är kanske inte helt korrekt. Men jag tycker ändå att 5 procent säger någonting, inte är det någon katastrof med en viss upplåning, men vi anser att den ska vara väldigt tydlig och avgränsad. Syfte när det ska användas ska verkligen vara vägda på guldvåg.

    Jag tycker kanske att det har varit lite väl när jag läser oppositionens motioner. Jag tycker att det har varit lite väl mycket begravningsmusik. Den här budgeten beskrevs med hyfsad rockmusik ändå från oppositionens egen sida från vicetalman Sjögren. Men när man läser motionerna så får man nästan ibland känslan att det är Adagio som gäller och då har vi ändå ingen begravning ska vi komma ihåg. Vi är inte ens skuldsatta ännu.

    Från Obunden Samling så är vi nöjda eller tveksamt nöjda med förhållningssättet till kommunerna. Vi anser att vi har en hyfsad enighet om att vi är på väg mot att kommunerna ska kompenseras, dels för det man tog bort under den förra regeringen men också att kommunerna ska kompenseras för de extra åtaganden som årligen sätts på dem enligt de nya lagstiftningarna som håller på att träda i kraft, främst ny grundskolelagen och socialvårdslagen som träder i kraft 1 januari 2021. Kommunernas nya situation kommer att klarna ordentligt först under hösten 2021. Följer man upp skatteläget för de skatteinkomsterna så ser man ännu inte jättemycket coronaproblem. Men vi vet att kommunerna har det tufft. Vi har, som vi upplever det och hoppas att det fortsätter, en bra enighet om att hjälpa kommunerna.

    Vi välkomnar några förslag som vi ser där, rätten att återbetala lånen för hyresbostäder. (… taltiden slut).


  • Talman! Om Moderaterna var lite halvnöjda så verkar Obunden Samling vara desto mindre nöjda med budgeten, och det kan jag förstå för den är ganska långt bort ifrån det som obundna har fört fram tidigare kring hur man vill att budgeten i Ålands lagting ska framläggas.

    Ledamoten frågade efter goda motioner. Jag kan meddela att motion nummer 24 finns där jag är första undertecknare. Motionen säger att man ska lagstifta om att landskapsregeringen behöver ta tag i ramar, parlamentet ska godkänna överskottsmål och att man måste rapportera kring måluppfyllelsen. Där har Obunden Samling något som ni kan ta fasta på.

    Ledamoten Måtar lyfte vidare fram kommunerna och säger att man ska kompensera kommunerna för de andelar som togs bort under förra landskapsregeringen. Jag kan konstatera att något sådant sker ju inte överhuvudtaget i den här budgeten. Är det så att obundna tänker kräva det i kommande tilläggsbudgetar eller hur ska det här gå till?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:55

    Talman! Ledamot Zetterman, vid behov så tar vi det i kommande tilläggsbudgeter. Som jag sade så kommer kommunernas exakta situation att klarna under hösten 2021. Jag tror att vi kommer att få se många tilläggsbudgeter under 2021. Ärligt talat.


  • Talman! Om jag förstår saken rätt så garanterar här Obunden Samling att det ska komma mera pengar till kommunerna. För det som har kommit i den här budgeten är ju sedvanliga kompensationer för lagstiftningsändringar och andra ändringar i rikets budgetsystem.

    Vidare på temat att obundna inte är särskilt nöjda, jag vet att lagtingsledamot Måtar i alla fall i valkampanjen sade att man inte borde satsa särskilt mycket alls i skärgården, man har inte råd med det. Nu går landskapsregeringen, med infrastrukturminister Wikström från Obunden Samling i spetsen, in för att satsa både på en Prästösundsbro och en tunnel. Tycker Obunden Samling, med gruppordförande Måtar i spetsen, att det är en rimlig bedömning i nuläget? I så fall vad har hänt sedan ett år tillbaka?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:56

    Talman! Ledamot Zetterman, Obunden Samling är 4 av 20-21 eller var vi är. När det gäller de här satsningarna på tunnel och bro över Prästösund så kan jag konstatera att det finns ingenting i den här budgeten i form av färdigt slutliga beslut, utan man ska göra utredningarna klara som man har sagt att ska göras. Fast man har olika personliga åsikter om någonting så kan jag bara konstatera att så är läget.


  • Tack, talman! Ledamoten Måtar pratar om lite så här oriktiga påståenden som jag skulle vilja förtydliga hur vi ser på det från Socialdemokraternas sida. Det är ju viktigt att minnas att ingen enskild arbetstagare eller anställd eller någon annan ska bestraffas för att ekonomin ser ut som den gör just nu. Man ska till exempel inte gå med på att byta sina semesterpengar mot ledig tid, inte gå med på senare utbetalningar och inte ta ut tjänstledigt eller ledigt utan lön i sparsyfte. Personalen och andra har ju ingen skyldighet att betala för landskapsregeringens investeringar, stöd till näringslivet eller minskade skatteinkomster. Den som producerar den här service ska inte behöva bekosta den, eller är det så som ledamoten Måtar och Obunden Samling menar?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:58

    Talman! Ledamot Eckerman, det låter kanske lite skrytsamt, men jag sammanfattade det ganska bra här i början. Jag tycker personligen att ni tycker om att vara solidariska med andras pengar. Så sammanfattade jag den där frågan.


  • Tack, talman! Nu har jag en annan fråga till ledamoten Måtar och till Obunden Samling. Innan valet så var det ganska tuffa ord, hårda tag och ökat anslag till polisen. Man gillade att stå med armarna i kors framför polishuset i media och prata om de angelägna resurserna. Är ledamoten Måtar och Obunden Samling nöjd med polisens budgetering i den här tilläggsbudgeten?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 13:59

    Herr talman! Ledamot Eckerman, jag vet att ni håller på spinner på detta med pengar till polisen. Det var ett felcitat av partiordförande talman Bert Häggblom i Ålands radio, det togs bort efter några minuter på radions hemsida och ändå håller ni på och använder det där. Som svar på frågan kan jag konstatera att polisen har absolut tillräckliga resurser för att driva den verksamheten de bedriver.


  • Tack, talman! Tack Ledamot Måtar. Jag upplever det lite som att det pratas alltid på ett sätt men sedan när det kommer till verkstad så händer det inte lika mycket. Det pratas vitt och brett inför varje val att Åland ska ha en ekonomi i balans. Vi ska inte gå till banken, vi behöver bli effektivare och vi behöver bli mer produktiva. Men sedan ska det alltid väntas. Är det högkonjunktur kan vi inte göra någonting för vi klarar oss bra ändå och är det lågkonjunktur så är det fel läge att göra någonting för då blir det ännu värre. Vi ska minnas att det här är lite som att sminka en gris, det som ledamot Måtar just sade. Vi kan dra oss till minnes när vi hade en utjämningsfond för 150 miljoner, det är inte så länge sedan. Snart har vi en statsskuld för Åland på cirka 75 miljoner euro. Den utvecklingen har gått ganska fort. Minnas, minnas ledamot Måtar, detta har skett mer eller mindre under en högkonjunkturstid! Så visst finns det orsak till att kanske ha 53 budgetmotioner som är kostnadseffektiva och inte belastar budgeten men vill framåt (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:01

    Herr talman! Ledamot Holmberg, som jag sade så är vi anhängare av goda idéer i vårt parti.

    Sedan det övriga som du talade om angående val hit, val dit och vad man brukar göra så det tar jag inte åt mig personligen för man är så att säga "ny i gamet".


  • Tack, talman! Vi har också hört här idag från flera olika regeringspartier att man bara är en del av en större helhet. Skyll inte på oss för det är inte vi som vill ha en projektering av Prästösundsbron, skyll inte på oss för det är inte vi som vill riva upp kommunindelningslagen och skyll inte på oss för det är inte vi som vill gå till banken! Men någonstans finns det ett helhetsansvar. Jag ställer frågan; vilka kliv ska Åland ta för att vi ska komma på fötter igen? Precis som ledamot Silander förnämligt nog inledde sitt anförande med här för en stund sedan så hade Åland ekonomiska problem före pandemin. Ett bortkastat år finns inte. År 2020 kunde ha ägnats mycket tid åt att reformera, planera och driftsprivatisera. Det tar tid att göra allt detta. Skall vi vänta ytterligare ett år till 2022 innan vi börjar göra de sakerna då är nog Ålands statsskuld (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:02

    Ja, det är ju så här att efterklokhet är världens mest exakta vetenskap, vi vet exakt i efterhand vad vi borde ha gjort. Men vi måste vi ju komma ihåg att det år 2020 kom en pandemi. Det har funnits mycket att göra, man får man nog ändå ge landskapsregeringen den krediten att det har gått mycket åt till corona, så är det helt enkelt. Det har gjorts fina åtgärder för att hjälpa så mycket det går och då har det kanske inte funnits tid för de här sakerna som ni efterlyser lagtingsledamot Holmberg. Det ska vi verkligen komma ihåg i den här situationen.


  • Tack, talman! Ledamot Måtar säger att Socialdemokraterna vill vara solidariska med andras pengar. Det är våra pengar, våra gemensamma pengar och det är vi lagtinget som beslutar om de pengar som samhället har att fördela. Vi vill absolut vara solidariska, vi vill satsa dem på välfärden. Men uppenbarligen så vill Obunden Samling köpa husfrid för pengarna. Man är beredd att gå med på att sätta 200 000 euro på att utreda tunnel och bro över Prästösund som man inte ens vill ha. Det är en sämre affär, att köpa någonting för andras pengar som man själv inte vill ha. Så jag undrar, har Obunden samling någon idé som man faktiskt vill driva?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:04

    Tack, herr talman! Ledamot Fellman, jag kan väl bara konstatera att vi är väl eniga om då att vi tar bort ett eller två arvoden för lagtinget här, så att vi är solidariska också med våra egna pengar.


  • Jag tycker att det där är otroligt dumt och kortsiktig populism. Men om ledamoten Måtar vill driva den linjen så är det bara att komma med ett förslag.

    Jag skulle vilja ställa en annan fråga. Ledamoten Måtar har som styrelseordförande i ÅMHM sett till att myndigheten sparar bort en tjänst som är nödvändig för att kunna serva företagen med miljötillstånd i snabb och god ordning, nödvändig infrastruktur för ett välfungerande näringsliv. Kan ledamot Måtar förklara hur det gynnar utvecklingen på Åland att företag som söker miljötillstånd inte kan få dem så snabbt som det är meningen att de ska? Det skulle för övrigt kosta 25 000 euro.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:05

    Tack, herr talman! Ledamot Fellman känner inte till de exakta sakerna. Jag vet ärligt talat inte vad detta har att göra med att jag är ordförande i ÅMHM. Den exakta bilden är att den här tjänsten kommer att finnas kvar hela år 2021. Den har funnits tillfälligt i åtminstone fem år vilket är någonting som vi borde skämmas för, att man håller folk fem år på tillfälliga tjänster. Vi har sagt att det här ska redas upp före den sista juni och så kommer säkert att ske också om inte någonting oväntat sker. Det finns en tjänst som är delad mellan två helt vitt skilda verksamheter; miljöhandläggning och systemansvar, vilket man kan fråga sig om det inte är bättre att de håller på hundra procent med miljöärenden än att dela upp det. Men det hör nog inte hit, det blir för mycket detaljer.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Måtar för anförandet. Det låter som man är varken nöjd med budgeten eller nöjd med motionerna.

    Jag skulle vilja ställa en fråga. Företagen har ändå varit i fokus under det här året, landskapsregeringen har också hjälpt företagen på olika sätt och företagen kommer att vara den viktigaste motorn i återhämtningen för att komma tillbaka på banan, tror jag. Samtidigt har man från näringslivets sida och andra ekonomiska experter sagt att det är viktigt att samhället står starkt under den här tiden och inte försämrar. Hur ser ledamoten Måtar på tiden vi har framför oss och nästa år om det här sparpaketet då drabbar Åland, kommer det att vara ett sätt att hjälpa företagen eller stjälpa dem?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:07

    Herr talman! Ledamot Gunell, frågan besvarar sig själv, det är klart att vi vill hjälpa företagen. Vi är en koalitionsregering där företag lyfts fram som ett extra stort värde, precis som ni själv säger. Om man till exempel genom att vidta åtgärder i den offentliga sektorn sänker kostnaderna för företag så är det ju självklart att det är bra för företagen. Här har det diskuterats i dag om Kraftnät Åland och det är på G i den här budgeten, det kommer pengar dit. Jag håller i och för sig med. Herr Holmberg skakar på huvudet. Men en bra motion hade ni angående att hjälpa ännu mera. Sedan är det bara frågan om pengar, har man obegränsat så gör man ju allt, men det har vi ju inte.


  • Ledamoten Måtar säger att Obunden Samling egentligen inte omfattar budgeten till de delar det gäller låntagning och att man motsätter sig den delen. Nu har vi från samhällets sida hjälpt företagen under det här året, vi har försökt upprätthålla en stabil samhällsservice det här året. Vad ska vi göra nästa år? Ska vi ha räddat dem under de här månaderna 2020 för att slå undan benen under 2021? Eller ska vi orka hålla uppe den här takten både vad gäller offentlig sektor och stödet till näringslivet ett år till?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:08

    Tack, herr talman! Jag har för det första uttryckt att det här budgetförslaget är en kompromiss vilket per definition innebär att alla inte kan vara nöjda då skulle vara konstigt. Det är detta som jag har sagt.

    När det gäller låneupptagning så har jag sagt att vi ska vara extra försiktiga, verkligen fundera och vi ska göra allt för att undvika upptagande av lån. Till exempel det här förslaget att möjliggöra tidig återbetalning av bostadslån, som landskapet har givit ut, är ju ett sätt att förstärka likviditeten, vilket gör att vi undviker lån. Det finns ingenting i det här budgetförslaget som leder till det som ni försökte framhäva här lagtingsledamot Gunell.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Gruppanförande | 14:09

    Talman! Det här är för dig som har tröttnat. För dig som har inställda planer eller drömmar som grusades. Det här är för dig som är orolig för hälsan, om jobbet eller om plånboken. Det här är för dig som är förtvivlad över vår planet och över att världen består av 60 % mindre arter nu än för 50 år sen. Det här är för dig som oroar dig att glaciärerna smälter enligt det värsta scenariot. Det här är för våra barn som undrar om de kan simma i Östersjön i framtiden. Det här är för er som undrar: Kan vi mitt i allt detta lösa hälsokrisen, den ekonomiska krisen och den ekologiska krisen på samma gång? Hållbart Initiativ svarar ja!

    Faktum är att det finns hopp. En krissituation är en ypperlig mylla för förändring. Vi ska kickstarta ekonomin, minska klimatutsläppen, sluta slita och slänga, låta de lokala företagen blomstra och ingjuta trygghet för de som behöver det allra mest. Vi ska satsa oss ur krisen. Vi ska ladda om. Men inte till det gamla normala.

    Det nya normala går
    - från sysslolöshet till en meningsfull vardag,
    - från fossila bränslen till det förnybara,
    - från ekorrhjulen till nedvarvade liv
    - från slit- och släng till det cirkulära,
    - från det kortsiktiga företagandet till det framtidssäkrade entreprenörskapet,
    - från psykisk ohälsa och ensamhet till gemenskap och tillit.

    Det nya normala är ett klimatsmart, människonära Åland med ett blomstrande näringsliv.

    Talman! Vi har tur att vi redan har en handlingsplan - Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Agendan är det samhällskontrakt som vi i all politik strävar efter, med sina fyra hållbarhetsprinciper för 2051 och sju strategiska utvecklingsmål för 2030. Under sommaren fastställdes färdplaner för alla sju mål med sina delmål. Även om utmaningarna under det här året vuxit sig stora är landskapsregeringens starka budskap: Vi ställer inte in, vi ställer om.

    Budgetförslaget för 2021 är ett otroligt viktigt verktyg för att förverkliga agendan. Hållbart Initiativ är särskilt glada för att budgeten har människan i fokus, framtidssäkrar näringslivet och gör en seriös klimatsatsning.

    Först. Människan. ÅHS tilldelas mer resurser, bland annat för att hantera vårdskulderna som uppstått. En digital ungdomsmottagning skapas för att öka tillgängligheten för att söka hjälp för psykiska ohälsa. Taket i grundavdraget höjs med 400 € vilket gör att låginkomsttagare får en ökad ekonomisk trygghet.

    Arbetslösheten ställer krav på omskolning och utbildning. De insatser som inletts under 2020 fortsätter. Utbildningsmöjligheterna utökas inom Ålands gymnasium, Högskolan och Folkhögskolan. Vidare kvarstår tilläggsstödet till Medis.

    Fördelningen av PAF-medel bibehålls till föreningslivet, idrotten och kulturutövarna. Det åländska 100-årsfirandet kommer för övrigt att vara en välkommen vitamininjektion för kultursektorn. För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och tillgänglig utvecklas kollektivtrafiken i tätorterna.

    Vidare påbörjas digitaliseringen av Ålandstrafiken som leder till enklare bokningsregler och banar vägen mot en åländsk resebokningsapp. Vad gäller infrastrukturprojekt prioriteras utbyggnaden av gång- och cykelvägar.

    För det andra: Framtidssäkra näringslivet! Vi tror på marknaden som en drivkraft i omställningen. Smart teknik, ny innovation, utveckling är inte sällan starkare inom företagen än vad politiker kan leverera. Det offentligas roll är att ge en ytterligare puff.

    Ett nytt stödsystem tas fram för att stimulera företagens övergång till en hållbar resursanvändning. Stödet som budgeterats till 700 000 € ska ha en bred inriktning för att kunna ta till vara goda idéer från näringslivet kring hur de på ett smartare sätt kan använda resurser såsom energi och vatten. Det minskar också deras driftskostnader.

    Vision om storskalig havsbaserad vindkraft som en ny exportindustri och ett nytt stabilt ben i det åländska näringslivet har väckt intresse. Landskapsregeringen avsätter resurser för att driva projektet vidare. Dessutom initieras en ny utbildningsinriktning inom vindkraft.

    Högskolan ska bli en motor i forskning, utveckling och innovation för omställningen till ett hållbart samhälle. En fortsatt startfinansiering ges därför till utvecklingscentret. Ambitionen är att centret tillsammans med näringslivet, offentlig sektor och intresseorganisationer kan knyta till sig extern finansiering i högre utsträckning än tidigare.

    Fler steg behöver tas för att gå bort från slit-och-släng samhället. Landskapsregeringen startar därför en arbetsgrupp inom cirkulär ekonomi med flera samhällsaktörer. I relation till det tas ny avfallsplan fram med sikte att styra mot mer cirkulära materialflöden med nytt strategiskt fokus. Byggsektorn har en stor roll att spela i avseendet, vilket kommer att framgå i den kommande strategin för hållbart byggande. För att gynna den lokala produktionen fortsätter arbetet med att lyfta Axgantrenden.

    För det tredje: Klimatet. Det är fortfarande den överlägset största ekonomiska risken just nu. Ett effektivt klimatarbete stärker den åländska konkurrenskraften och bygger ett mer stresståligt samhälle.

    På Åland fortsätter arbetet med en egen klimatlag. Syftet är att stärka den långsiktiga planeringen för ett Åland utan fossila bränslen.

    Stöd för hushållens konvertering till förnybar energi fortsätter. Bidraget till utfasning av oljepannor utökas. För att stimulera en ökning av antalet elbilar stöds utbyggnaden av laddpunkter för elbilar i bostadshus, företag och på offentliga platser. Ett nytt stöd för större solcellsanläggningar, s.k. solparker, som levererar el till nätet tas fram.

    Resurser läggs också till skärgårdstrafikens omställning så att en konkretiserad plan för förverkligande kan presenteras i kommande budget.

    Det finns så klart mycket, mycket mer att nämna, exempelvis vattenförbättrande åtgärder, ett nytt kulturpolitiskt program och ekoturism etc. Mina partikollegor kommer under debatten ge fördjupade anföranden.

    Talman! Vi vet av erfarenhet att kriser kostar. Detta kostar. Åland har ingen utjämningsfond att ösa ur. I det här läget är det enda ansvarstagande att ta upp lån och säkra en långsiktig trygghet så länge vi har en kris att hantera.
    Men en sak är säker: På samma sätt som vi inte kan lämna en ekologisk kris till våra barn, ska vi inte heller lämna en finansiell kris till dem. Hållbart Initiativ stöder landskapsregeringens strävan att ta fram ramar för kommande års budgetar. Förslagsvis fastställs ett årtal då Åland ska ha budgeten i balans så att ramarna kan byggas utifrån det bakåt till 2022. Finland sade att man inledningsvis skulle nå det tidigast 2030, men sköt senare på det året. Alla besparingar och strukturella reformer som föreslås ska tydligt förankras i de sju strategiska utvecklingsmålen. Det är så vi vet om någonting är värt att ha kvar eller kan tas bort. Det ger en mer strategisk ansats istället för att panikspara direkt när man ser någonting. Överskottsmål bör absolut övervägas för att beta av skuldsättningen och på sikt bygga en åländsk utjämningsfond. Ambitiöst, ja, svårt, ja men helt nödvändigt. Det kommer att kräva en rad modiga beslut. För att det långsiktiga ramverk som jag nu presenterar ska hålla över en regeringsperiod så krävs en större parlamentarisk samling. Vi behöver allas hjälp.

    Tänk om vi kunde skapa en politisk kultur där vi lägger partipolitiska konflikter åt sidan? Gammalt groll är som bortblåst. Varenda ledamot förenas i kampen för att rädda liv, hälsa, jobb och framtid. Det är vad folket förväntar sig av oss.

    Talman! Det här är för dig som har tröttnat, förtvivlar och undrar. Vi ber dig: Avbryt inte dina planer. Släpp inte taget om dina drömmar. Var trygg i förvissningen att samhället hjälper dig då du behöver det som allra bäst. Tack för ordet.


  • Talman! Tack ledamot Holmström för anförandet. Jag är ledsen men jag kan överhuvudtaget inte tävla med varken ledamot Holmström eller finans- eller näringsutskottets ordförande Pettersson i levande blomsterspråk. Så jag går pang på rödbetan.

    Människan först i centrum. Nu ställer jag den fråga som jag ställer till alla partier. Kommunerna har redan aviserat att de inte kommer att klara av att betala för socialvården under 2021. Vad är Hållbart Initiativs svar till kommunerna? Vad är Hållbart Initiativs lösning på den stora, stora utmaningen? När vi pratar om socialvården pratar vi om barnskydd, vi pratar om omsorg, vi pratar om utkomststöd och vi pratar om missbrukarvård. Vad säger Hållbart Initiativ till kommunerna?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:20

    Tack, talman! Tack för frågan, den är väldigt angelägen. Kommunerna är någonting som jag inte nämnde i just i mitt anförande. Men det är någonting som vi absolut följer med största noggrannhet. Vi tar på allvar just den situation som nu uppkommit i kommunerna där man ser att pengarna inte räcker till för den lagstadgade verksamheten. Självklart är det ju så att den lagstadgade verksamheten ska få sin finansiering. Så det här är någonting som vi absolut tycker att är viktigt och också följer noggrant.


  • Ja, hur jag än frågar så får jag nästan inga konkreta svar.

    Ledamot Holmström pratade om den storskaliga visionen om vindkraft och det är vackert så. Men sanningen är ju den att vi inte ens har laddinfrastrukturlagstiftningen på plats, den som det var bråttom med och som liksom är ett minimum, ett EU-direktiv. Den ligger fortfarande i lagtinget för att man har inte lyckats reda upp den. Det fanns för mycket oklarheter i den. Så vi ligger efter i lagstiftningen när det gäller minimikraven. Och så pratar vi om storskaliga vindkraftssatsningar när vi inte ens sköter våra vanliga åligganden.

    Vi har också fått besked om att det inte finns vattenrestaureringspengar i landskapets budget varken för det här året eller för nästa år och det är ju också synnerligen anmärkningsvärt.

    Vad säger Hållbart Initiativ om tunneln och Prästösundsbron? Där kan man börja prata om de fyra systemvillkoren om man ska dra en helt ny väg (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:22

    Det var många frågor där på samma gång. Till det första kan jag säga att det är viktigt att hålla flera saker i luften samtidigt.

    Vad gäller laddinfrastrukturlagen så finns den just nu hos finans- och näringsutskottet. Social- och miljöutskottet har redan gjort en hel del klarlägganden. Den ligger här helt enkelt i lagtinget, det är ingenting som vi egentligen kan göra någonting åt i Hållbart Initiativ då vi inte heller är representerade där.

    Vad gäller satsningen på havsbaserad vindkraft så har det kommit till ett sådant läge där vi presenterar ett förslag om en resursförstärkning i utredningsskedet. För vi i landskapsregeringen och i Hållbart Initiativ tycker att det här är så intressant så att vi behöver en spindel i nätet för att koordinera de utredningsresurserna vidare.

    Vad gäller vattenrestaureringsåtgärder så kommer EU-stöd att hjälpa till en hel del där med farm till fork strategin just för cirkulära lösningar. Sedan kan jag också nämna (… taltiden slut).


  • Talman! Ledamoten Holmström uttalade sig i tidningen om att lagtinget inte är någon teaterscen, men jag tycker nog att ledamoten Holmström borde få en Oscar för att lyckas recitera en hel budget men blunda för väldigt, väldigt mycket, framförallt för en verklighet. Jag sympatiserar med allt som ledamoten säger. Jag sympatiserar med de satsningar man borde göra i välfärden. Jag sympatiserar med de satsningar man behöver göra för klimatet och jag sympatiserar med ledamoten Holmströms tankar kring ett mycket skarp förhållningssätt till budgeten med tydliga budgetramar. Men jag är också realist. Den politik som Hållbart Initiativ nu presenterar för oss går inte ihop. Vi har hört alla andra partier; finansministern, Obunden Samling och Moderaterna, avisera kraftiga nedskärningar. Det här håller inte, alltså också Hållbart Initiativ måste kunna ta ansvar.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:24

    Jag är väldigt glad att ledamot Zetterman understöder de satsningar som finns i budgeten och också förstår vikten av att den här problematiken som Åland står inför egentligen har två olika skeden. Den första handlar om att satsa Åland ur krisen. Vi ska göra det på ett sätt så att Åland inte bara minskar de problem som vi har idag, utan vi ska också skapa ett bättre samhälle i morgon.

    Den andra fasen handlar om att vi behöver ha en stram rambudgetering utifrån strategiskt satta mål. Det här är två olika faser. Vi ska inte blanda dem tillsammans. Vi från Hållbart Initiativ menar att det är väldigt viktigt att vi följer den här krissituationen noga så att vi vet när vi kommer in i fas nummer två.


  • Talman! För det första uppfattar inte jag att landskapsregeringen överhuvudtaget satsar sig ur krisen utan tvärsom, man har uppmanat andra myndigheter till ett mycket, mycket stramt förhållningssätt till budgeten, vilket förstås inte lyckas när man inte ger några tydliga ramar. Men det är absolut ingen satsning ur krisen. Utbildningspaketen med vuxenutbildningen är ungefär desamma som det har varit tidigare år. Det som har tillkommit som mycket stora kostnader för landskapsregeringen är ju framförallt sysselsättningsåtgärder. Men det kan ju inte ses som att satsa sig ur krisen. Min poäng är det att för man fram att man ska ha väldigt strama budgetramar framöver så måste man också inse att personalkostnader ständigt ökar, det här är en personalintensiv verksamhet. Man kan hämta lite pengar från system som varken påverkar anställda eller medborgare i någon högre utsträckning, men ska man ha mycket strama budgetramar, då måste man också vara ärlig med att det kommer att ge effekt i service och (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:26

    Tack, talman! Det är ingen självklarhet att länder just nu upptar lån och gör stimulanser för olika delar av samhället som samtidigt adresserar klimat- och miljöutmaningarna. Det är ingen självklarhet. FN kom med en rapport här under hösten som sade att de stimulanspaket, som man har sett och utvärderats från världens länder, har ett väldigt ensidigt fokus och gör ingen grön omstart. Därför är jag väldigt glad att Åland har valt en annan väg, där man faktiskt konkret gör nya satsningar inom energiområdet och inom utbildningssektorn med ett utvecklingscenter där man ger lågbemedlade ännu mer pengar i plånboken. Jag tycker att det här är en väldigt lovvärd satsning. Om man då tycker att det här är som alltid tidigare så får det väl stå för de ledamöterna, men Hållbart Initiativ tycker att detta är att satsa sig ur krisen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström Jag brukar sällan leta syndabockar, men jag är nyfiken på att veta vems fel det är att inte fiskodlingen nämns i någon vidare utsträckning i budgetförslaget. Vår fiskodling genererar cirka 150 arbetsplatser, 5 miljoner i skatteintäkter och är modernt outvecklad. Fiskodlingen generellt i Finland har en fosforbelastning på cirka 1,5 procent. Vi vet att cirka 20 procent av den totala fisken i Finland som sätts på våra matbord är inhemskt producerad. Jag undrar, ledamot Simon Holmström, Hållbart Initiativs inställning till en modern och framtida fiskodling, hur ligger det till med den?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:28

    Tack, talman! Tack så mycket för frågan. En sak är säker, Östersjön tål inte mer utsläpp. Den åländska fiskodlingen ligger och stampar på fosfor- och kväveutsläpp och har också en ganska stor andel av de åländska utsläppen i åländska vatten. Den utvecklingen får inte fortsätta.

    Däremot visar vattenbruket en benägenhet att anta och implementera nya metoder för fiskodlingen. Då är vi de första att sträcka ut handen från de offentligas sida och visa att det finns möjligheter med EU:s återhämtningsmedel. Det finns möjligheter genom kompetens- och utvecklingscenter att hämta in extern finansiering för just sådana innovationssatsningar. Vi är positivt inställda till den omställningen.


  • Tack, talman! Man får inte säga någonting annat än att jag tror att ledamot Simon Holmström far med en retorik som inte stämmer med sanningen. Det finns faktiskt väldigt mycket belägg för att den moderna fiskodlingen, bl.a. den som bedrivs på Åland, i dag är väldigt, väldigt miljömedveten. De siffror som ledamot Holmström däremot framför kan jag inte hitta något vetenskapligt belägg för överhuvudtaget. Det är ett tyckande. Det finns ju faktiskt ett sådant scenario att Ålands fiskodlingsindustri står vid ett vägskäl; antingen får man fortsatta möjligheter att miljömedvetet utveckla sina verksamheter i linje med EU:s vattendirektiv eller så lägger man ner.

    Ordet tillväxt har varit vanligt förekommande i de senaste budgetarna men inte i detta budgetförslag. Ålands fiskodling är tillväxt, inte subventionerad, den är regional håller hela Åland levande och har en otroligt stor potential. (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:30

    Talman! Det stämmer. Fiskodling står inför ett vägskäl; antingen acceptera det faktum att Östersjön inte tål mer utsläpp och göra en omställning med nya metoder, eller helt enkelt att stå inför det faktum att EU:s vattendirektiv i framtiden kommer att tolkas på det sätt som man redan har tolkat i Sverige, dvs. att öppna kassar är inte den bästa tillgängliga tekniken. Sedan kan inte vi bedöma, vi i Hållbart Initiativ har inte den expertisen att vi vet exakt när det kommer och hur det kommer. Men vi måste förbereda oss för ett sådant faktum. Att fortfarande stå fast vid öppna kassodlingar under en tid då vi behöver ställa om och göra Östersjön renare, det är väldigt konservativt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström för ditt anförande. Vi två måste ju vara överens om att utbildning är en nyckel för att skapa ett hållbart liv och en hållbar utveckling. Utan kunskap, fakta och vetenskap så kan vi inte bekämpa klimatförändringarna, lyfta människor ur fattigdomen eller skapa olika trygga samhällen.

    Jag har lämnat in en budgetmotion om ett utökat och en översyn av vuxenutbildningsstödet. Är det så att jag kommer att få ett Hållbart Initiativ i regeringen att stöda den här motionen och för min del arbeta vidare på den eftersom jag sitter i opposition?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:32

    Tack så mycket talman! Tack också för frågan. Jag har faktiskt skummat igenom den motionen och tyckte att den var väldigt intressant. Det är helt rätt, som jag också nämnde i mitt anförande, att vuxenutbildningen är en viktig del i de omskolningsinsatserna som nu behöver göras. Många ser att vissa branscher kanske inte längre kommer att ha en framtid och man behöver lära sig nya färdigheter osv. Där är det offentligas roll att faktiskt stöda de omskolningsinsatserna. Landskapsregeringen har idag en arbetsgrupp som tittar på just studiestödet och hur man kan ändra de bestämmelserna som finns där så att man faktiskt gör det enklare för vuxna att få tillgång till studiepenning. Jag sitter med i den arbetsgruppen och bevakar den frågan väldigt aktivt.


  • Menar man allvar med de fina skrivningarna och orden att man ska utveckla Högskolan på Åland att bli mycket bättre än idag, så måste ålänningar som vuxenutbildar sig minst ha samma förutsättningar som i våra närregioner att klara sig ekonomiskt för att få möjligheten att skaffa sig en verklig högskoleutbildning. Vi behöver vara konkurrenskraftiga även på arbetsmarknaden, inte bara just nu men också långsiktigt. Jag saknar de här skrivningarna i budgeten. Vi måste se över studiestödet för vuxenutbildningen.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:33

    Tack, talman! Jag delar så klart den intentionen att en satsning på vuxenstudiepenning faktiskt är en satsning på omskolning och ett starkare Åland.

    Som sagt, nu tittar landskapsregeringen på hur man ska revidera studiestödslagen också i skenet av coronapandemin och hur vi kan få Åland starkare. Jag ska inte föregripa den diskussionen utan det är någonting som landskapsregeringen sedan får ta till sig och sedan komma med till lagtinget.


  • Tack, talman! Jag känner en viss frustration över det anförande som ledamot Holmström just höll. Det mesta som Hållbart Initiativ står för och talar varmt för så kan jag hålla med om. Socialdemokraterna kan jobba med den politiken. Men, vi väntar och väntar på att Hållbart Initiativ ska skita ner händerna med riktig politik. Att man ska komma med i matchen med förslag som man faktiskt slåss för och öka takten på klimatarbete som var den viktigaste frågan man drev i valet, i stället för att räkna upp allt business as usual som alltid är ungefär 80 procent av en budget och säger att det här och det här är bra, men vad vill man? Vad är Hållbart Initiativs svar på de svåra frågorna och de strukturella reformerna som måste komma annat än att räkna upp att man bevakar en fråga eller är med i en arbetsgrupp? Var är den politiska viljan hos ett parti som gick in i åländsk politik med så många förhoppningar och starka avsikter om att göra reformer som faktiskt skulle göra skillnad? För nu finns det ingenting.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:35

    Talman! Bästa ledamot Fellman, skulle inte vi var nöjda så varför skulle jag hålla det här anförandet? Skulle inte vi inte vara nöjda så varför sitter vi fortfarande med i regeringen?

    Jag nämnde i mitt anförande en rad olika konkreta förslag, däribland också många nya förslag som finns med, som vi är stolta över och som kommer att föra Åland in i ett bättre samhälle också efter krisen och inte bara förmildra de negativa konsekvenser som krisen har fört med sig.

    Om man då tycker att det är nytt eller inte eller att någon kanske har jobbat med det tidigare och så vidare, det är väl sak samma. Nu är vi inne i en situation, en väldigt svår exceptionell situation, där vi faktiskt lanserar en exceptionell budget på klimatområdet, där vi fokuserar på människan i centrum och en framtidssäkring av näringslivet. Så jag är väldigt stolt, vi är med i matchen.


  • Nja, vi får väl "agree to disagree". Jag har en konkret fråga. I den här budgeten finns det ett avsnitt som bekymrar Socialdemokraterna väldigt. I tilläggsbudgeten, som kommer i början av nästa år, ska det komma kraftiga nedskärningar i välfärden. Hur ser Hållbart Initiativ på de avsikterna att det till exempel ska drabba tredje sektorn? PAF-medlen minskar, trots att det inte finns någon sådan information från PAF att man inte skulle kunna komma fram med de medel som tredje sektorn behöver. Hur ser Hållbart Initiativ på nedskärningarna som aviseras av alla andra partier i regeringsblocket?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:37

    Tack, talman! Tack ledamot Fellman för den väldigt angelägna frågan. Vi kommer att komma in i ett skede där den offentliga ekonomin måste balanseras, det vet alla och det är alla också eniga om. Frågan är, när gör vi den bedömningen att vi har kommit in i fas två? Nu satsar vi Åland ur krisen och vi gör det så länge de negativa följdverkningarna av krisen också drabbar Åland. Vi vet inte hur länge det pågår. Vi vet inte hur länge pandemin pågår.

    Hållbart Initiativ och vår hållning i den här frågan är att landskapsregeringen, det offentliga, tar ledartröjan under tiden som vi ser de negativa följdverkningarna.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Gruppanförande | 14:39

    Tack, fru talman! Jag vill inledningsvis säga att återkommer i ett skilt anförande om de direkta budgetfrågorna. Jag vill gärna lyssna av debatten först, jag vill gärna ta del av de olika förslagen innan jag börjar prata budget mera på allvar.

    Det här blir ett mera allmänpolitiskt tal. Lite i likhet med vicetalman Sjögren så är jag inspirerad av det dramatiska presidentvalet i USA där det ofta framhölls att demokratin var satt ur spel, att demokratin inte respekterades osv.

    Demokrati definierar vi på olika sätt. Kollar man på nätet vad demokrati är så får man svaret: "Det är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där den politiska makten i en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament".

    Både i den finska och svenska grundlagen står det exempelvis att "all offentlig makt ska utgå från folket".
    Jag kommer inte att analysera demokratins brister i USA dess mera, utan som vanligt vill jag koka ner frågan till åländska förhållanden.

    I klartext vill jag tala om vad jag upplever som kanske ett av de större hoten mot demokratin på Åland. Det är intressant, när jag åt lunch med två lagtingskollegor så ställde jag frågan, vad ser ni som det största hotet mot demokratin på Åland? De svarade båda; Finlands agerande. Det var lite intressant. Men jag kommer inte att prata om det, det kanske folk har förväntat sig, utan mera internt vad jag upplever som demokratiunderskott här på Åland.

    Alltså vi utgår från att vi vill ha ett styrelseskick där all offentlig makt ska utgå från folket, dvs. att folket alltså ska kunna påverka all offentlig makt om inte direkt, så indirekt via sina folkvalda. Då måste vi ställa oss frågan, har vi det så på dagens Åland? Enligt mitt förmenande så är det inte riktigt så. Vare sig folket eller, vad ännu värre är, inte ens de folkvalda kan påverka, förbättra eller modernisera många samhällsfunktioner i det åländska samhället.

    Fru talman! Jag har personligen inte haft möjlighet att följa den åländska regeringens arbete sedan 1999, det börjar onekligen bli ett tag sedan. Det som förvånat mig mest, efter ett års ganska god inblick i regeringens arbete, är hur oerhört lite politikerna år 2020 har att säga till om. Det vill säga att ha instrument för att se till att de för folkets räkning kan styra de olika samhällsverksamheterna på bästa möjliga sätt. I stället lever instanserna ganska långt sitt eget byråkratiska och tjänstemannastyrda liv.

    I valrörelse på valrörelse har det från i stort alla partier utlovats minskad byråkrati, förenklad förvaltning, privatiseringar mm. Men hela tiden har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Det kan vara så att politiker ibland glömmer sina vallöften, om jag uttrycker mig diplomatiskt. Men en viktigare faktor är det spänningsfält som finns mellan tjänstemän och politiker och där tjänstemannasidan varit den starkare parten. Jag förstår inte varför många politiker inte vill ta ansvar för samhällets olika verksamheter, utan delegerar bort både det ena och det andra.

    Min gode vän Ole Norrback brukade alltid säga när han höll tal efter han slutat sin aktiva tid i politiken. I Nordiska rådet sade han:”Ta vara på makten medan ni har den, ni kommer att ångra er sedan”. Jag tror att det kan ligga en del i detta.

    Låt mig ta ett exempel. Tidigare så behandlades ett miljöärende så att den näringsidkare som ville bedriva en verksamhet med viss miljöpåverkan lämnade in sin ansökan till miljövårdsbyrån vid landskapsstyrelsen som det hette då. Där togs det då ett tjänstemannabeslut. Om den sökande inte var nöjd med beslutet begärde denne en omprövning som föredrogs i den politiska landskapsstyrelsen. Om det kom fram nya omständigheter som talade för sökanden fick denne sin ansökan rätt ofta godkänd, oftast inom en månad från det första beslutet var taget. Då respekterades också handläggningstiderna. För, som sagt, i en demokrati ska folket respekteras. Kunde inte ansökan bifallas, hade sökanden möjlighet att få sin sak prövad i domstol. Handläggningstider, rättssäkerhet allt hanterades korrekt av en stab på tre personer. Det kan vara värt att notera.

    I dag finns det en skild instans som hanterar de här frågorna. Myndigheten har cirka 30 ordinarie anställda och 10 på visstidsförordnanden, en personalstyrka på nästan 40 personer, alltså 13 gånger större än det exemplet som jag pekade på hur det fungerade tidigare. Då borde ju servicen till folket vara om inte 13 gånger bättre så åtminstone avsevärt bättre. Men så är tyvärr inte fallet. Alla hör knappast av sig enbart till mig, det kan jag inte tro, jag tror att ni alla här i salen ha fått massor av samtal från frustrerade medborgare och företagare som känner sig maktlösa. Tro mig, då är det inte riktigt läge att ha utläggningar om att all offentlig makt ska utgå från folket. Om inte ålänningarna kan ställa någon till svars när saker och ting inte fungerar och ingen är ansvarig, så är det enligt mig ett allvarligt demokratiunderskott.

    Myndigheten har nu ny lagstiftning som ger styrelsen möjligheter att göra det som de ska göra, alltså styra verksamheten. Det har lett till att den nya ordförande har, enligt mig, hamnat i ett besynnerligt blåsväder bara för att denne försökt få lite ordning på verksamheten. Det som förvånat mig mest är att media också kritiserat ordförande och frågat varför han lägger sig i myndighetens göromål, som jag hörde att en reporter på Radio Åland sade. Det vore tjänstefel om han inte gjorde just det som han är satt att göra enligt den nya lagstiftningen.
    I stället borde media tacksamt notera och hylla att det tas steg för att stärka demokratin så att den politiska makten igen kan utgå från dess medborgare.

    Fru talman! Jag kunde ta många fler exempel. Vi har t.ex. en i grunden så enkel sak som sophanteringen, så tillkrånglad, så fördyrande idag så att vanligt folk begriper ingenting. Men jag låter i det här skedet ytterligare exempel vara.

    Men det allvarliga är om vi låter en ineffektiv, kostsam och dåligt skött verksamhet pågå utan att det sker någon förbättring. Då leder det till att folk i gemen tappar tilltron till det åländska samhället och självstyrelsens möjligheter och det ser jag som allvarligt. Ska vi ta oss igenom de kommande åren krävs det en enorm tilltro till vårt samhälle och dess förmåga, inte bara av oss politiker utan också ute hos den befolkning vi företräder. Därför ska vi och vår verksamhet göra det bästa möjliga för ålänningarna och dess företag. Det går inte att bedriva verksamhet för verksamhetens egen skull.

    Coronapandemin har ställt de flesta utvecklingsstrategier på huvudet. Men redan för ett år sedan var det flera som konstaterade och oroades av den allt svagare tillväxt som Åland haft redan under ett antal år. Den delen måste tas på absolut största allvar. Jag noterade också att finansminister Eliasson sade i sin förtjänstfulla presentation att det här hänger hela det åländska samhället på. Som vi alla vet så saknar Åland bland annat viktiga delar av avtals-, lagstiftnings- och skattebehörigheten för att vi ska kunna ha riktigt bra och verkningsfulla redskap när det gäller näringslivsutveckling.

    När det gäller viktiga faktorer såsom marknadstillträde, produktutveckling, riskkapital har vi inte heller där möjlighet att göra allt vi skulle vilja göra trots att vi kan göra en del. Men där vi kan göra mest är att minska byråkratin som möter företagare oavsett om det är industri-, service- eller jordbruksföretagare och då kan regeringen inte ha instanser som upplevs som företagarens absolut största problem.

    Fru talman! Jag sade i fjolårets budgetdebatt hur oerhört svårt det var att via budgeten skaffa sig en uppfattning om hur landskapets verksamhet och ekonomi är uppbyggd. Hur ska då gemene man förstå det när knappast lagtingsledamöterna förstår det många gånger? Det måste ju gå att utläsa vad de olika enheterna ska göra, hur stor personalen är och vilka resurser man behöver för att leverera det politikerna beställer. Det har skett små framsteg, men budgeten måste bli betydligt mer informativ och lättläst även för vanligt folk. Då tror jag att vi kunde få ett helt annat och nödvändigt engagemang ute hos medborgarna för landskapets viktigaste styrdokument. Det här är också ett allvarligt demokratiunderskott. Tack för ordet, fru talman.


  • Tack, fru talman! Ledamoten Anders Eriksson talar lite i gåtor, men jag förstår att han åsyftar till exempel myndigheten ÅMHM. Han säger att det är tjänstemännen som har mycket makt och att vi politiker på sätt och vis blir offer för alla rutiner som görs. Är det inte så att de myndigheter vi har försöker följa och förverkliga den lagstiftning som vi beslutsfattare antar? Är det inte då i så fall politikernas ansvar att ändra på de lagar i de fall man tycker att regleringarna är för hårda till exempel gentemot företag eller olika näringar?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 14:49

    Det var synd om det uppfattades att jag pratade i gåtor. Men det kanske jag gjorde, för jag brukar inte vilja hänga ut olika instanser i lagtingsdebatten och speciellt inte enskilda tjänstemän. Men visst handlade det om ÅMHM och det exemplet jag hade om hur de här frågorna hanterades förut. Det är sant, det är lagstiftningen som styr. Jag sade också att jag förstår inte varför majoriteten av politikerna faktiskt vill delegera bort beslutsmakten på det sätt som man har gjort här. Jag nämnde att man då kunde ta beslut inom en månads tid. En företagare ringde mig så sent som förra veckan. Hans tillstånd går ut vid årsskiftet och han har fått svar från ÅMHM att inom 2-3 år kunde ärendet vara slutbehandlat. En enskild företagare kan få hjärtslag för mindre. Jag fortsätter i nästa replik.


  • Jag tyckte mig höra ändå att ledamoten Anders Eriksson talade om myndigheten som ineffektiv och illa skött och det är ju ganska allvarliga anklagelser. Kan de här dröjsmålen i hantering av ärenden kanske röra sig om underresurser i myndigheten och inte illvilja och andra fenomen som kan förorsaka sådana dröjsmål? Om det nu är så som ledamoten Eriksson hävdar.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 14:51

    För det första, när jag sade att om det finns myndigheter som är dåligt skötta och ineffektiva så måste vi från politikernas och myndigheternas sida göra någonting åt det. Det var ett generellt uttalande med tanke på att jag tydligen pratade i gåtor. Jag vill inte peka ut någon enskild när det gäller det.

    Men igen, jag konstaterade hur pass snabbt man kunde få beslut tidigare på en personalstyrka på enbart tre personer, nu är man 40 personer och vissa företagare kan få svar att det kommer att ta år innan man får sitt beslut. Det är ju inte vare sig rättssäkert eller speciellt positivt om vi vill stimulera företagandet och det tror jag är väldigt viktigt att vi gör i den situation vi befinner oss i nu.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Om jag förstått ledamoten rätt så är det någon form av avbyråkratiseringsprocess som Åland borde gå igenom. En dereguliseringsprocess gick Finland igenom här för några år sedan. Jag vet inte hur väl den föll ut, men det var i alla fall ett försök. Tittar vi på hur vi de senaste åren har skött vår teknikutveckling så finns det mer att önska givetvis. Men vi kanske inte alltid har varit så bra på att utnyttja teknikutvecklingen till fullo. Vi kanske har skaffat systemen, betalat licenserna men vi kanske till numerären är lika många som hanterar verksamheten ändå. Alltså det blir liksom kostnadseffektivitet i det. Det samma gäller kanske lagstiftningen. Vi kanske måste, i de tider vi befinner oss i, titta på lagstiftningen inom vissa områden utan att det ska bli en bananrepublik. Vi kanske ändå måste beakta lagstiftningen på ett lite annat sätt, ur en liten annan synvinkel än vad vi har gjort tidigare. Sedan tror jag att det största hotet mot demokrati är en dålig långvarig ekonomi.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 14:53

    Som jag sade inledningsvis så kan man definiera demokrati på väldigt olika sätt och vad som är det största hotet.

    Om vi tar tekniksprång och effektivisering så är ju digitaliseringen viktig. Jag tror att den frågan kommer att komma upp i debatten, motionerna tyder på det. Jag tror ju att det är viktigt att vi försöker tänka själva, att vi försöker anlita den kompetens som finns i landskapet Åland för att skapa sysselsättning. Det tror att är ganska viktigt. De storskaliga lösningarna är såpass storskaliga så frågan är om våra små, små myndigheter sist och slutligen vinner någonting på det.

    Jag råkade vara på presentationen av den utredning som har gjorts av ÅDA och där ställde jag frågan till den revisor som har gjort den här utredningen: Kan det vara så att de här processerna och arbetsmetoderna är såpass omfattande så att mycket av arbetstiden går åt till att bara hantera själva byråkratin utan att det kommer så mycket ut ur det? Jag får väl lov att säga att jag fick ett ganska diplomatiskt svar på den frågan, apropå att prata i gåtor.


  • Det kan ju vara knepigt som politiker - speciellt om man tillhör samma changer som undertecknad att man inte direkt är något teknikmonster - att sätta sig in i investeringar som gäller digitalisering och IT-utveckling. Investeringen i sig är en sak men sedan kommer det årliga licenser som kan skapa driftskostnader. Vid varje större satsning så borde det finnas någon form av parameter, någon form av nyckeltal som man skulle kunna titta på vad det ger i form av ökad kostnadseffektivitet och produktivitet och i form av minskat budgetslitage till exempel. Någonstans borde det finnas, för budgeten är ganska svårläst när det gäller att få en helhetsbild över vad en sådan satsning innebär för helheten.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 14:55

    Mycket bra förslag igen, ledamoten Holmberg. Jag tror att många, många satsningar i landskapet Åland skulle ha blivit ogjorda och man hade haft just den typ av konsekvensbedömning som Holmberg nämnde. Vad kostar det här? Hur ska det här fungera på sikt?

    Sedan var det en intressant ny beteckning som jag aldrig hört om, sådana som är intresserad eller inte intresserad av ny teknik.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 14:56

    Talman! Förslaget till ordinarie budget för 2021 visar på ett ansvarstagande som jag anser att behövs här och nu. Den som hoppats på stora överraskningar och kraftiga förändringar så blev kanske lite missnöjd. Jag har förståelse för det.

    Men mot bakgrund av den rådande globala krisen som pandemin förorsakat och som fortfarande förorsakar så hoppas jag var och en av oss inser att det var väntat med ett stabilt agerande från landskapsregeringen och det är det verkligen. Pandemin har tyvärr fortfarande ett okänt slutdatum. Just nu är prioritet 1 att samhället ska snurra på fortsättningsvis.

    Det nya normala pratas det mycket om - men sanningen är att ingen vet ännu hur och när det svänger. Därför behöver anpassningsförmågan och spänsten i vårt lagting och regering vara inställd på att tänka kreativt, ansvarsfullt och nytänkande. Vi har ett gemensamt ansvar.

    Samhällen som satsar på innovationskraft kommer att ha ett försprång i omställnings- och återhämtningsfasen. Historien har visat att små samhällen har förmågan att kunna ställa om snabbt när det behövs. Där har vi möjligheter att lyckas riktigt bra.

    Jag har i tidigare anförande ifrån denna talarstol berömt ålänningarna för deras innovationsförmåga i näringslivsfrågor. Jag baserar erfarenheten från min tid som ledare för innovations- och utvecklingsenheten Ålands teknologicentrum. ÅTC drev fram utvecklingsinitiativ och projekt under lågkonjunkturen på 90-talet, den s.k. laman. Det var projekt inom bl.a. förnybar energi, IT, CAD, kvalitetsledningssystem mm.

    Ledamot Gunell använde på förra måndagens plenum uttrycket "det ligger i ålänningarnas DNA". Jag anser att uppfinningsrikedom och problemlösning finns starkt inpräntat i ålänningarnas DNA. Vårt ansvar som politiker är att med framtidstro och mod leverera goda förutsättningar för näringslivs- och samhällsutveckling.

    Talman! Vi står alltså inför att kraftigt behöva effektivera och prioritera. Landskapsregeringen aviserade i budgetpresentationen att det kommer en tilläggsbudget i mars-april 2021 som medför omställning och nya ramar för 2022.

    Vi behöver effektivisera och prioritera. Det är ett viktigt besked från landskapsregeringen att det bildas arbetsgrupper med ministrarna i spetsen som genast i januari 2021 startar arbetsgrupper med uppdrag att granska lagstiftning och förvaltning. Alla verksamheter inom förvaltningen behöver gås igenom, genomlysas kritiskt och med kreativa förtecken. Det för att se vilka förändringar som kan och behöver ske. Hur påverkas samhällsuppdraget? Vilka förändringar kan och behöver göras?

    Det har runnit och rinner mycket vatten under broarna år 2020. Ibland kan jag tycka att lagtinget pratar onödigt mycket om saker i förfluten tid. Vi har i tider som dessa all anledning att se framåt och fånga möjligheterna istället för att ödsla krut på gammalt groll. Jag har en positiv grundinställning med förhoppningar om att den parlamentariska samarbetsviljan kan gå före prestige. Här tänker jag naturligtvis på den parlamentariska kommittén för en fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö. Kommittén är utsedd med en bred parlamentarisk representation. Det är bra. Det är vad jag förstår endast Socialdemokraterna som i dagsläget valt bort att delta i kommittén. Hoppas ni kan omvärdera ert deltagande och istället prioritera möjligheten att delta i utvecklingsarbetet.

    Tack till de som vill delta och aktivt bidra till kommitténs resultat. Ärendet är angeläget och behöver få styrfart. Jag ser fram emot att få ta del av kommitténs konklusioner och fakta gällande säkerhetsstandard för tunneln, hur den ska dras och hur den ska finansieras.

    Minister Röblom poängterar att miljömålen bibehålls och att Åland ska ladda om. Det låter bra det också. Vill man vara resurseffektiv så ska man försöka sikta noga och förhoppningsvis träffa rätt. Här tycker jag faktiskt att landskapsregeringen har ställt in kikarsiktet och anammat det gamla talesättet ”gräv där du står”. Med det menar jag att vi på Åland ska nyttja våra styrkor. Såsom till exempel att landskapsregeringen satsar på lokalproducerad förnybar energi. Potentialen för offshore vindkraft dvs. havsbaserad vindkraft är stor på Åland. Åland har bevisad hög vindtillgång och med jämna havsvindar växer intresset ytterligare för storskalig etablering. Steget mellan potential och förverkligande kan förvisso vara stort. Det faktum att havet runt Åland attraherar som etableringsplats för gigantiska vindkraftsprojekt ger ringar på vattnet som definitivt ska tas tillvara. Jag är helt övertygad om att vindkraften har potential att lyfta fram varumärket Åland som en grönare ö i ett blåare hav.

    Ett glädjande besked är att landskapsregeringen ger klartecken för en vuxenutbildning inom vindkraftteknik. Ifall jag förstått det rätt så handlar det om en påbyggnadslinje där den studerande har en lämplig grundutbildning i botten. Även detta ligger helt rätt i tiden. Energi- och miljöteknik är branscher som växer kraftigt och här hoppas jag att Högskolan på Åland aktivt tar del av möjligheterna att utveckla samarbeten som gynnar kunskapsöverföringen. Min uppmaning är: Nätverka! Fånga förändringens vindar - Blås liv i utvecklingscentret fortast möjligt för att ta väl vara på nyttorna i pågående utvecklingsarbete inom el- och energiområdet.

    Ur den pågående krisen kommer också nya möjligheter. År 2021 blir utmanande. Vi behöver därför vara agila – agera snabbt och anpassa oss till situationen. Tack, talman!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 15:03

    Talman! Bästa lagting och åhörare. Under gårdagen kom det glädjande nyheter från ett av de läkemedelsföretag som arbetar intensivt med att forska fram ett vaccin. Testresultaten visar på en 90%-ig verkan mot coronaviruset. Det inger hopp och förtröstan. Förhoppningsvis, om ett par månader, kan de första massvaccinationerna ta fart. Det är sådana nyheter som behövs när andra vågen av pandemin nu sköljer över världen.

    Som jag sade tidigare i en replik idag så tyvärr verkar det åländska vaccinet mot dålig ekonomisk politik dröja desto längre. Jag hade hoppats att budgetförslaget skulle innehålla åtgärder för att långsiktigt hjälpa Åland på fötter igen. Självklart förstår jag de negativa och katastrofala effekter pandemin orsakat och orsakar Åland. Ändå blir ingenting bättre av att vänta och se. Det känns mer som en ultrakonservativ syn på utveckling och förändring. Tvärtom, ju längre vi väntar och ser, ju längre sjunker vi ned i lergropen som vi nu befinner oss i. Om vi inte anser det är nödvändigt att under högkonjunkturer modernisera och effektivisera så borde vi väl i sanningens namn under en djup lågkonjunktur se behovet av förändring, eller hur landskapsregeringen?

    Jag har sagt det förut, vi har inte samlat i ladorna, vi har haft svårt att få intäkter och kostnader att gå jämt ut. Vi har haft årtionden av mycket goda inkomster, men vi har valt att inte förändra. Det är den ekonomiska kultur vi vant oss med.

    Att nu åter igen läsa att landskapsregeringen inte kommer att vidta långsiktiga förändringar under 2021, utan istället låta 2021 passera som ett år för stabilitet och återhämtning är oroväckande. Så kunde Åland göra om det fanns en sparad buffert för sämre tider. Det finns ingen sådan, pengarna ska istället lånas. För mig är detta helt fel sätt att styra Åland. Jag vet inte orsakerna till denna mycket defensiva inriktning. Brist på idéer? Brist på samförstånd inom majoritetsblocket? Eller handlar det om en förnekelse eller ovilja att ta in allvaret av den ekonomiska situationen? Landskapsregeringen låter den ekonomiska nedförsbacken bli lång och bita sig kvar. Är det ingen varningsklocka som ringer och klämtar inne hos finansministern? Vid varje tilläggsbudget som presenterats hittills i år har svaret kommit enligt ett väl inövat mantra. Vi återkommer. Vi måste vänta, ingen vet vad som sker, vi måste vänta.

    Där är vi nu, och just därför har liberalerna lämnat in drygt 50 budgetmotioner, alla till karaktären framåtsyftande och icke kostnadsdrivande. Se dessa budgetmotioner som en mobilisering mot den ekonomiska hotbilden vilken ligger likt en tung blöt handduk över Åland.

    Det finns alternativ till den politik som landskapsregeringen väljer att föra. Ålands framtida generationer ska inte behöva skuldsättas, välfärden som byggts upp under generationer ska inte behöva monteras ned, ålänningar ska inte behöva bli beskattade upp över öronen eller bli påtvingade nya avgifter. Det finns alternativ och jag är övertygad om att i alla åländska politiker finns en konsensus om att kontrollerade, mönsterbrytande förändringar är att föredra framom akuta krisinsatser.

    Jag har en mängd budgetmotioner vilka jag presenterar närmare under morgondagen. En del av dem handlar om:
    - Arbets- och pensionsinkomstavdraget
    - Satsa pengarna där de gör mest nytta
    - Konkurrensutsätta
    - Balanseringspaket
    - Bestämt nej till lånefullmakter
    - Budgetramar
    - Business Åland
    - Fiskodling

    Det finns lång lista på nödvändiga åtgärder som kunde sjösättas och implementeras ganska snabbt, medan andra kräver längre tid. Det är därför som vi inte har råd att vänta ytterligare ett år innan vi gör dessa implementeringar. Vi ska plantera reformer och strukturförändringar, ju tidigare desto snabbare kan vi skörda.

    Budgetförslaget är, enligt mig, för innehållslöst när det kommer till nödvändig ekonomisk omställning sett till den djupa kris som lamslår Åland och även sett till den ekonomiska situation som Åland befann sig i före pandemin.

    Därför är mitt förslag, enligt den budgetmotion jag presenterar idag här och nu, att lantrådet redan efter dagens debatt återtar budgetförslaget. Och ikväll utser en parlamentarisk budgetarbetsgrupp som under ett par veckor arbetar fram ett nytt budgetförslag. Jag är helt övertygad om att samtliga utskott/ledamöter/lagtingspersonal står till förfogande. Innerst inne så vill vi samma sak. Vecka 49 presenteras det nya budgetförslaget där debatter och utskottsarbete knappast, med tanke på den konsensus som säkerligen råder, äventyrar att budgeten klubbas av lagtinget i god och vid relativ normal tidpunkt. Det nya budgetförslaget kanske inte blir perfekt, knappast, men sannolikt mer framåtsträvande och tyngre än nuvarande. Åland befinner sig i kris. Arbetet med den viktigaste årsbudgeten någonsin kräver extraordinära åtgärder. Rätta mig gärna om jag har fel. Tack, talman!


  • Tack, fru talman! Man ska absolut lyssna till och ta in kompetens som andra har att förse oss med också i det här fallet.

    Skulle ledamot Holmberg kunna tänka sig en modell - i stället för att ta tillbaka budgeten - att göra en så kallad skuggbudget som man gör på andra ställen och berätta hur idealbudgeten skulle se ut enligt Holmbergs förslag. Och då pratar jag inte om en massa texter utan i siffror. Det skulle vara väldigt intressant att få den presenterad för att se hur stora förändringar som skulle åstadkommas. Och det bästa av allt, det borde inte ta mer än ett par veckor.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:10

    Tack, talman! Tack ledamot Silander. Absolut, skuggbudget är något som vi inom Liberalerna har diskuterat att göra. Vi valde i stället en väg med alternativ. Vi har ju budgetmotioner med en mängd olika reformförslag. Vi har budgetmotioner där vi ser driftsprivatiseringar som har analyserats under årtionden och som är beredda att sjösättas omgående. Vi ser i budgetmotionerna nya förslag på möjligheter till driftsprivatiseringar. Vi ser i budgetmotionerna en mängd olika balanseringsåtgärder där man vidtar åtgärder för att balansera ekonomin. Jag skulle säga att om finans- och näringsutskottet behandlar de motionerna i syfte att plocka upp goda idéer så tror jag nog att vi har kommit en bit på väg. Däremot, som jag tidigare sade i ett replikskifte med utskottsordförande Pettersson, så känner jag att utskottet i dag nog rundas väldigt mycket när det gäller tyngd och förtroende.


  • Tack, fru talman! Jag önskar, som jag har sagt tidigare, finans- och näringsutskottet lycka till i sin behandling. Man kommer att beakta alla beaktansvärda motioner, naturligtvis.

    Men som svar på frågan, här räknades upp privatiseringar och det ena och det andra och allt detta ska säkert finnas i textform. Men hur skulle siffrorna se ut för 2021 i Holmbergs värld?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:12

    Tack, talman! Som jag nämnde i mitt anförande så en lånefullmakt om 17 miljoner är ingenting som Liberalerna går med på. Där har vi genast 17 miljoner som på något sätt ska hanteras.

    Givetvis så är vi medvetna om att för att klara av den akuta situationen när det gäller till exempel likviditet så behövs det finansiering. Men det vi efterlyser är ju en långsiktig plan på hur man till exempel återbetalar de lån man nu är tvungna att ta. I ett större sammanhang så givetvis så kan man heller inte få effekt på de reformer som vi presenterar. Men vi ser ju inte heller en orsak till att dröja ytterligare i ett år innan man implementerar dem, för det betyder också att man måste vänta länge innan man ser effekten av dem. Att vänta och se är ingen långsiktig lösning i det här fallet.


  • Tack, fru talman! Jag fick äntligen min fråga besvarad i och med att ledamot Holmberg svarade på ledamot Silanders fråga. Jag kan då konstatera att ledamot Holmberg sade att man under kontrollerade former kunde göra de här strukturella förändringarna väldigt snabbt. Samtidigt så säger han nej till lånefullmakter. Då är min fråga: Hur skulle ledamot Holmberg hantera ekonomin vid årsskiftet när pengarna eventuellt är slut? Hur driver han då det åländska samhället så att fortsätter att fungera om man inte får ta lån? Det är en viktig fråga att få svar på.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:14

    Tack, talman! Tack minister Eliasson. För det första så skulle jag som finansminister inte ha satt mig i en situation att ha byggt upp en budget utan budgetramar. Det är steg ett. Sedan skulle jag givetvis se till att nyttjandegraden är 100 procent i stället för 95 procent och på det sättet skulle jag kunna få ned budgeten med 5 procent. Jag skulle också ha utnyttjat möjligheten till att komma med fem tilläggsbudgeter som landskapsregeringen har gjort det här året. Jag ser inte att jag i december månad måste säkerställa min finansiella situation via en lånefullmakt om 77 miljoner. Den skulle jag kunna göra i december 2021 om det skulle finnas behov av det.


  • Tack, fru talman! Men ledamot Holmberg svarar faktiskt inte alls på min fråga. Inte alls! Han pratar om ett hypotetiskt förhållande ifall han hade varit vid makten tidigare och då hade han sett till att det inte hade funnits något behov av lån.

    Men nu råkar vi befinna oss i en sådan situation och den kan man inte enbart skylla på den här regeringen, om jag säger det hyggligt. Det kan man inte. Om vi befinner oss i ett sådant läge, ledamot Holmberg, att pengarna är slut, då är min fråga igen: Hur driver ledamot Holmberg då landskapsregeringens finanser och ser till att samhället rullar om han inte kan låna? Hur tänker han driva det? Berätta det!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:15

    Tack, talman! Precis som jag sade, jag skulle inleda ett budgetarbete med att införa budgetramar. Det skulle ha varit väldigt enkelt att fortsätta på den inslagna linje som den förra landskapsregeringen gjorde med budgetramar eller införa noll budget. Jag sade också i mitt anförande att givetvis har jag förståelse för att man måste finansiera budgeten med lån för att klara likviditeten. Jag skulle inte vänta med att tillsätta arbetsgrupper för att utreda saker som man har utrett tiotals gånger förut för att komma underfund med vad man behöver göra för att kunna ordna upp ekonomin.

    Lyssnar finansminister Eliasson eller ska jag vara tyst?


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:16

    Tack, talman! Jag hakar fast vid föregående frågeställares fråga för jag är genuint intresserad av vad ni vill göra. Var ska vi dra ner 40 miljoner till budgeten 2021? Berätta gärna för oss för vi är på riktigt intresserad av det! Ledamoten Holmberg nämnde i sitt anförande att 17 miljoner ska bort av lånet. Okej, då har vi 23 miljoner kvar. Men parallellt med det så framför ledamoten Holmberg förslaget att vi inte bara ska bibehålla arbets- och pensionsinkomstavdraget utan också utöka det och det kostar också pengar. Hur ska vi finansiera det? Berätta gärna! Det här framstår faktiskt som ett väldigt populistiskt slag i luften.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:17

    Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det är märkligt, om ledamoten skulle ha lyssnat under debatten i dag, om ledamoten Valve skulle ha lyssnat på debatten under tilläggsbudget i september eller om ledamoten Valve skulle ha läst en del av våra budgetmotioner, då skulle det ha framgått att åtgärder behöver implementeras nu under året. Vi har inte råd och tid att vänta på att dessa reformer och strukturförändringar ska ge resultat för det tar år. Att i stället gå till banken är väl ingen lösning enligt mig men tydligen för ledamot Valve.

    Ledamot Valve är med i en regering som vill riva upp kommunreformen. Där hade vi 15 miljoner. Ledamoten Valve vill inte driftsprivatisera vägunderhåll till exempel, där har vi en ansenlig summa. Ledamoten Valve vill sitta i en landskapsregering som får verksamhetskostnaderna att fortsätta att öka med ett par miljoner. Det finns en mängd olika åtgärder, men det bliv pajkastning. Jag försökte ha ett seriöst anförande.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:18

    Nå, ledamoten Holmberg, nu är det så att ledamoten Holmbergs parti seriöst har lagt en motion om att skrota budgeten och istället skulle partiordförandena sätta sig ner och mangla fram en ny budget över jul och dra ner 40 miljoner. Sedan får de landskapsanställda veta om deras verksamheter finns kvar. Det här andas inte seriositet överhuvudtaget. Ursäkta mig, men det gör verkligen inte det. Det är grovt populistiskt.

    Jo, jag har läst era budgetmotioner. Vi kunde ha besparat Ålands folk era budgetmotioner och egentligen bara ha 78 motioner och bara ha den enda motionen om att skrota budgeten. Det skulle ha sparat oss tid.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:18

    Tack, talman! Det var ju seriöst, för det första, jag eller Liberalerna har inte skrivit någonstans att vi skulle sitta och klubba budgeten i juletider. Skulle ledamot Valve ha lyssnat och läst så skulle han ha förstått bättre.

    När det gäller att återta budgeten så är jag helt övertygad om att det finns en konsensus i lagtinget, jag hoppas i alla fall det eller jag trodde i alla fall det, om att vi behöver vidta åtgärder för att få en budget i balans. Eller är det bara valfläsk? Precis som att Åland ska bestå av färre kommuner, att vi ska ha en utvecklad skärgårdstrafik och att vi ska ha jämställda löner. Det är tomma ord.


  • Tack, talman! Ledamot Holmberg och jag brukar ofta tycka lika om mycket, men nu förstår jag ingenting. Hur ska man akut kunna ta beslut om hur och var man ska göra besparingar utan att veta vad det de facto innebär? Och hur ska vi klara ekonomin nu i närtid utan att uppta lån? Ledamoten säger att han är emot all sorts upplåning.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:20

    Tack, talman! För fjärde gången i denna talarstol i denna stund, givetvis ska vi ta finansieringslån om det är nödvändigt. Men jag tror att det avlastar trycket för mycket på att vidta nödvändiga åtgärder om man ger lånefullmakt här i december på 77 miljoner för att klara hela året 2021. Man kan komma med en tilläggsbudget om ett år och äska om 17 miljoner eller de miljoner som behövs. Vari ligger trycket minister Holmberg-Jansson? Om vi nu ska ge landskapsregeringen i princip banklån in blanco, vari ligger intresse då att effektivisera, modernisera och reformera?


  • Ja, jag förstår att ledamot Holmberg inte är införstådd i den press och den arbetsbelastning som landskapsregeringen har haft och som alla andra regeringar runt om i hela världen har haft under 2020. Det blir väldigt tydligt när jag hörde hela ledamotens anförande. Det känns nästan som om du raljerar i ditt sätt att tala och jag tycker inte att det passar ledamot Holmberg faktiskt.

    Och när ledamot Silander frågade om konkreta förslag över hur man har tänkt göra de här besparingarna så svarar ledamoten inte på frågan. Det är lätt att sitta och säga att man ska spara pengar, jag har också läst igenom budgetmotionerna. Men att komma att säga nu att vi, några partiordföranden, ska sätta oss ner och göra en ny budget (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:22

    Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson. Det må så vara. I maj ungefär så lämnar Liberalerna in en åtgärdsmotion som gick ut på att lagtinget skulle kunna vara med och bistå landskapsregeringen i det tunga arbetet för att driva Åland igenom genom pandemin. Det har vi inte sett någonting av. Däremot har vi vid årsbudgeten nu fått höra hur mycket jobb och hur lite tid man har hunnit lägga på budgeten. Nu finns ett förslag om att återta budgeten och omarbeta den på ett sätt som kanske kunde skapa en konsensus härinne. Det finns i alla fall sex ledamöter härinne som gärna vill se reformer och som gärna vill se steg mot en kommunreform till exempel. Vi bryr oss om ålänningarna, vi bryr oss om kommunerna, vi bryr oss om tredje sektorn och vi bryr oss om den åländska välfärden. Men det raljeras bort med hånflin och prat bakom ryggen. Inte snyggt!


  • Tack, talman! Eftersom tiden är begränsad och jag har en vana att prata lite för länge så har jag valt att dela upp mitt anförande i två delar. Det här första är ett allmänt politiskt anförande som tar avstamp i den exceptionella tid vi lever i och det andra, är en presentation över näringsavdelningens budgetförslag.

    Trots att jag varit involverad i den åländska politiken, från och till, under snart två decennier så har de senaste nio månaderna inte liknat någon utmaning som Åland stått inför, som nu. Den senaste tiden har den politiska ledningen, näringslivet, människorna och självstyrelsen satts på prov, som aldrig tidigare. Undantagstillstånd, beredskapslagar, stängda gränser och näringsförbud är åtgärder som vi förknippar med krig och katastrofer, oftast i länder ganska långt bort ifrån oss här i Norden.

    Kriser kommer och går och de senaste 30 åren har de kommit med ungefär 10 års mellanrum, de senaste åren har dock tendensen varit att de kommer lite oftare.

    Det började med Laman i början av 90-talet, IT-bubblan på 2000-talet, finanskrisen 2008 och därefter flyktingkrisen 2015, följt av klimatkrisen och nu pandemin Covid-19 år 2020.

    Det som dock alla kriser hittills i världshistorien har gemensamt, är att de har gått över. Det kommer även den här krisen att göra. Garanterat. Däremot kommer vår vardag inte att se likadan ut som tidigare.

    Det här är det politiska budskap jag vill förmedla. Trots att jag kan räkna upp otaliga siffror och fakta över hur hårt den här pandemin har drabbat Åland, så väljer jag att försöka vara optimist och fokusera på det positiva.

    Jag tror nämligen att vi har en strålande framtid framför oss, om vi väljer att ta vara på den tid vi lever i nu, att vi inte ställer in – utan vi ställer om. Att vi inte bryter ihop utan kavlar upp ärmarna och tar tag i den här saken. Det absolut viktigaste vi kan göra för att få vårt landskap att blomstra igen är att tro på framtiden. Jag har under hela mitt liv levt med övertygelsen om att det man tror på och det man uttalar, så blir det. Saker och framtiden blir inte bara som den blir, den blir vad vi gör den till.

    Jag har i otaliga sammanhang, under de senaste 20 åren, lyft upp de fördelar, framgångsfaktorer och styrkor som Åland har. De har inte förändrats. Vi har fortfarande ett samhälle som är välfungerande, bra skolor, bra vård, bra omsorg om våra äldre, en effektiv polis, ett kultur- och sportutbud som stora städer avundas, otaliga högklassiga restauranger, bra infrastruktur, driftiga entreprenörer, en fantastisk tredje sektor och vi har ett samhälle där tilliten till varandra är stor. Detta fortsätter vi också med under 2021 med den här budgeten.

    Detta samtidigt som vi inser att vi måste ställa om, vi kan inte göra som vi alltid har gjort och det kommer den här krisen både tvinga oss till, eller som jag väljer att se det, ge oss möjlighet att göra.

    En av de största framgångsfaktorerna på Åland är den kontinuerliga inflyttningen och befolkningsökningen som vi haft de senaste 45 åren. Trots den pågående pandemin så är jag verkligen glad över att den trenden inte på något sätt verkar avta, utan tvärtom. Allt tyder på att fler och fler får upp ögonen för vårt fantastiska örike och fler och fler väljer att flytta hit. Jag vill att Åland är och ska förbli väldens bästa plats att leva och bo på.

    I den här budgeten finns mycket bra som siktar mot framtiden på både kort och lång sikt, jag kommer återkomma till det.

    Just nu, i den här exceptionella tid vi lever i, finns det två sätt att ta sig an framtiden. Det ena är att dra ner på allt till ett minimum, gå i ide och vänta på att tiden ska bli bättre.

    Den andra vägen, som landskapsregeringen föreslår, är att ta tillvara den här tiden fram till nästa sommar och göra något extra under de kommande mörka vintermånaderna och förbereder oss, anpassar oss, tror och satsa för de kommande åren. Vi ställer om, laddar om, letar nya marknader och nya kunder och använder tiden till vår fördel.

    Det finns flera trender i spåren av Coronapandemin som talar till Ålands fördel. Den ena är närturismen, när gränserna öppnas och människor kan och vill börja resa igen så är jag helt övertygad om att det uppdämda behovet av att uppleva saker igen kommer att gynna Åland. Vi är nära, men långt borta på en och samma gång.

    En annan trend för Åland är distansarbete som många nu ser, och sett, att är en möjlighet. Jag är övertygad om att vi kommer se fler deltisboenden på Åland. Människor som lever och jobbar på flera ställen, men mycket på distans.

    Här ser jag fram emot det parlamentariska arbete som görs och den rapport som är på kommande där man ser över närings- och jordförvärvsrätten och att de regelverken verkligen kommer att moderniseras. Världen förändras nu, Åland kommer behöva förändras med den.

    En annan fyrbåk som vi har att navigera oss emot är det projekt som vi alla ska vara extra stolta över, nämligen Åland 100. Det är ett stort projekt som har till syfte att fira vårt 100-åriga självstyrelse.

    När man kommer ut ur en pandemi, som lamslagit stora delar är världen och slagit hårt mot Åland, då behöver man fira och det ordentligt. Och håll med om att det inte finns ett bättre tillfälle att fira det samtidigt som Ålands självstyrelse fyller 100 år.

    Jag vill dock inte att vi bara ska fira de 100 goda år vi haft eller att vi är på väg ut ur Covid-19 krisen, som jag tror att vi kommer att vara under början av nästa år, utan jag vill att vi med Åland 100 ska titta framåt, anpassa oss efter den nya verklighet vi lever i och använda den snabbrörlighet vi har och inte ställa in utan ställa om.

    Åland 100 kommer pågå två somrar. Det är något att se fram emot, anpassa sig och sin verksamhet till och för mig är det just nu det starka ljuset i den här mörka tunneln vi befinner oss i. Åland 100 är en fyrbåk som vi ska använda oss av och hjälpa lotsa oss fram till vårt nya hem och vår nya framtid som vi kan skapa.

    Det är ett tillfälle där vi kommer kunna ta plats på alla möjliga och omöjliga sätt. Berätta att vi finns till och visa att vi är ett dynamiskt samhälle som klarar tuffa utmaningar. Visa att när det stormar och blåser som mest, då hissar vi segel.

    Jag vill att Åland ska förknippas med framtidstro, frihet och ett örike där alla kan uppfylla sina drömmar. Vi är alla olika och våra drömmar skiljer sig åt. Vissa vill starta företag, andra hitta ett bra jobb, någon vill bygga ett hus, några vill flytta hit för sina barns och våra skolors skull och andra för att de får möjligheten till hemskolning.

    Oavsett vad människors drömmar är, vill jag att Åland ska vara det ställe i världen där de drömmarna kan uppfyllas. Närheten till allt och alla, minimal byråkrati, enkla tillståndsprocesser och fortfarande ett välfungerande samhälle där vi tar hand om varandra, där Åland ses som en familj framom ett företag. Det är vår styrka och det är det vi ska bygga vidare på. (… taltiden slut).


  • Näringsminister Geijerstam fick mycket sagt under de få minuterna som han hade att tillgå, men väldigt lite om det som faktiskt står i budgeten. Så jag hoppas att vi får möjlighet att återkomma till vad näringsministern faktiskt tänker göra.

    Men en sak som näringsministern nämnde var inflyttningen och den nya arbetsmarknaden med distansarbeten. Jag lämnade in en motion där jag anser att landskapsregeringen bör inleda ett analyseringsarbete och vilken arbetsmarknad som vi har att vänta post corona. Frågan kring distansarbeten är väldigt relevant. Det finns väl ingen som tror att vi någonsin kommer att återgå till den verklighet vi hade före corona. Jag ser inga långa målsättningar i den här frågan och jag ser inte heller att utbildningsinsatser är särskilt riktade till det näringsliv vi har att vänta. Vad är näringsminister analys kring det?


  • Talman! Det är ett problem för mig det här med tiden. I de förra budgetdebatterna som jag har varit med i så har jag pratat i 40 minuter. Jag inser att dessa sju minuter är alldeles för kort tid för det som jag vill säga. Sålunda får jag väl kanske ta två eller tre anföranden. Jag återkommer med allt vad vi på näringsavdelningen vill göra.

    Men svaret på den frågan är väldigt mycket attraktionskraften som vi vill satsa på. Att lyfta upp hela den möjligheten till att ta ett grepp över varumärket Åland och vad det är som vi vill visa för framtiden. Satsa på inflyttning och att Åland är en bra destination att besöka, se det som det första skyltfönstret för inflyttning. Och också göra det möjligt för människor som vill jobba på distans och kanske väljer att jobba åtta månader i Dublin och tre månader på Åland. Se till att vi har system som skapar det! Det finns väldigt mycket vi kan göra tillsammans för att lyfta de möjligheterna i det kommande jobbet 2021.

    Landskapsregeringen har verkligen visat de senaste tio månaderna att vi kan agera agilt och snabbt. Det är något vi ska fortsätta med.


  • Talman! Det som jag efterfrågar är landskapsregeringens målbild när det gäller det kommande näringslivet och exempelvis hur studieinsatser och fortbildningsinsatser kan stöda det och det är en fråga som bland annat Fredrik Rosenkvist lyfte i den rapport vi beställde av honom. Behovet av att rikta in sig på lite färre näringar är också något som näringslivet självt har frågat efter under många, många år. Det som jag saknar är den här inriktningen. Vad är målsättningen? Vad är strategin? För det som vi fick höra nu var ett allmänt politiskt lull.


  • Precis som jag sade, herr talman, så var det här ett allmänt politiskt anförande. Jag kallar det inte flum, jag kallar det en dröm, en vision och ett Åland som jag vill se. Jag kommer att återkomma till mer konkreta saker som finns i näringsavdelningens budget.

    Men vad gäller studieplatser och utbildningsinsatser så kommer utbildningsminister Annica Hambrudd att redovisa betydligt mycket mera.

    Jag vill också säga en sak. Det är inte härifrån den här talarstolen vi ska bedöma vad näringslivet ska göra och vilken framtidssatsning som vi ska rikta in oss på och bara ge stöd ditåt, vilket vi i den här salen kanske tror att är framtiden. Vi ska se till att de som tror på sin idé verkligen vill genomföra den idén och att de har möjligheter att skapa just den här grundförutsättning för att låta de här drömmarna ta vid.

    Ordförande Katrin Sjögren från Liberalerna lyfte upp en fantastisk artist, Bruce Springsteen. Jag vill säga att han har också en låt som heter Land Of Hope and Dreams eller låten The Promised Land. Det är vad Åland ska vara. (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Vihirilägruppens rapport pratar om de tre skedena som man tycker att man ska anpassa sig efter i Finland. Det andra skedet är att ekonomin ska stimuleras. Det övergripande problemet har varit att bedöma när vi är i det andra skedet, när han vi ska gå ur panikläget och när vi ska gå in i rehabiliteringsfasen. Det är en politisk bedömning som behöver göras av de styrande som håller i taktpinnen.

    Hur kan man bedöma när vi kan gå in i en s.k. rehabiliteringsfas? När kan vi börja stimulera ekonomin på riktigt på Åland och när kan vi gå ur panikläget? Det kan också vara olika skeden i olika länder även fast man är grannland och har ganska strikta gränser emellan.


  • Talman! Det där är en omöjlig fråga att svara på. Under de senaste dagarna har vi hört att vaccinet är på gång, precis som ledamot Holmberg också tog upp. Det tyder på att det fungerar för 90 procent. Vi ser en ljusning i USA där vi har en ny president med ny klimatpolitik och med en ny världspolitik. Det kommer att leda till att vi tar ett steg framåt. Jag ser att det är kanske just nu som vi går ifrån panikåtgärderna, som har varit de senaste nio månaderna, in i ett nytt skede.

    Men det som hindrar oss mest av allt just nu är de resebegränsningar som den finska regeringen har infört över landskapet. Det gör att våra svenska vänner inte får komma hit fritt. Vi får fortfarande inte resa som vi önskar från alla tänkbara håll. Det är det grundläggande första som måste lyftas bort för att vi ska kunna gå in i nästa skede, det är jag helt övertygad om.


  • Tack så mycket, herr talman! Man måste ju ändå packa matsäcken när man ska på picknick. Man behöver ändå ha en någorlunda beredskap för olika scenarier. Plan A är att man går in i ett andra skede nu om vaccinet kommer och saker och ting börjar gå tillbaka, inte till den normala men till ett stabilt läge och man kan börja lätta på reserestriktionerna. Plan B är då att det inte funkar, att vi är kvar i panikläget 2021 och vi får fira vårt 100 års jubileum i detta läge som vi är i just nu, vilket ingen av oss vill göra. Hur ser beredskapen ut för de här två olika scenarierna? Vi är lite ute efter taktpinnen. Vi vet ju alla att vi inte vet hur det ser ut om ett halvår. Men hur ser beredskapen ut för scenarierna?


  • Talman! Jag tycker att de senaste tio månaderna verkligen har visat att den här landskapsregeringen är beredd att hantera detta. Vi sitter inte och avvaktar, funderar, utreder och väntar på att se vad som eventuellt kommer att ske, utan vi agerar när vi ser att någonting inträffar. Det har vi gjort redan från början av mars när detta började och ända fram till nu. Fem stycken tilläggsbudgeter och den stora kraftiga budgeten, som kommer nu, ser till att ge ålänningarna trygghet och vetskapen om att vi har ett kraftfullt ledarskap som inte kommer smita undan när det börjar bränna till. Vi kommer att stå fast kvar, tro på framtiden och vi kommer verkligen att göra allt vi kan för att det här fantastiska åländska öriket, som snart går in i 100 nya år, ska vara något som folk vill flytta till och känna att här kan man uppfylla sina drömmar. Det är här som verkligheten på riktigt finns kvar hos människor i den politiska ställningen och att vi försöker jobba tillsammans. Jag välkomnar oppositionen in i det jobbet i stället för att gnälla.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 15:38

    Talman! Vår ekonomi pressas just nu av pandemi och ökade arbetslöshetssiffror, ökade sjukvårdskostnader, intäktsbortfall och därtill avtalsenliga löneökningar som jag kommer att återkomma till i ett separat anförande. Därtill kommer den eskalerande osäkerheten kring Ålands Penningautomatförening, PAF, som utförligt har beskrivits i media och i lite mera diplomatiska ordalag i budget 2021.

    Det är alltså svåra tider. År 2021 blir avgörande för att svänga skutan ”Åland” i ny riktning. Vi från Moderat Samling vill understryka att det svåra omställningsarbetet måste inledas så snart som möjligt med ett tydligt ledarskap och tillsammans med verksamheterna. Vi ska inte underskatta svårighetsgraden i det arbete vi har framför oss. Det här blir tufft, vi kommer att bli utskällda och ingen kommer att tacka oss, men det här måste göras.

    Från vår sida välkomnar vi reformambitionerna för närings- och jordförvärsrätten, att det nu tillsätts en sakkunnig arbetsgrupp för att minimera skattegränsens mycket påtagliga negativa effekter och, förstås, målet att nå en ekonomi i balans.

    När vi benar ut de ekonomiska relationerna mellan landskap och kommun finns såväl positiva som mindre positiva saker. Vi kan notera att arbets- och pensionsinkomstavdraget försvinner för att ge rum åt en höjning av grundavdraget som gynnar flera, också dem som är mest utsatta bl.a. de arbetslösa. Det här är sannolikt en rimlig prioritering i detta nu.

    På det positiva kontot får nämnas att kommunerna fortsätter att få 10 procentenheter mera av samfundsskatteintäkterna än tidigare. Detta, talman, stärker alltså de kommuner där det finns många företag och samfund och där risken är högst för permitteringar och konkurser pga. den restriktiva miljö våra företag nu tvingas verka i. Det här är bra, dock med en brasklapp: Den verkliga effekten av samfundsskatterockaden är inte känd i dagsläget - den kan alltså bli betydligt lägre om samfundsskatterna rasar. Detta var budgetens stora linjer.

    Nu följer ett axplock av åtgärder. På den sociala sidan träder socialvårdslagarna och KST i full kraft vid årsskiftet, vilket vi måste påminna oss om att handlar om att ge ålänningar en god socialvård som, i enlighet med socialvårdslagarna, ska sporra till arbete, till att så många som möjligt ska kunna återvända till arbetslivet.

    I budgeten noteras att social distansering har lett till ett brådskande behov av utveckling av innovativa lösningar av service och stöd. Det här är en viktig trendspaning på Åland år 2020. Covid-19 fungerar som en blåslampa för utveckling av digitala tjänster. Det är bra, låt aldrig en god kris gå förlorad!

    Det nya vårdinformationssystemet VIS skapar enorm potential, alltifrån informationshantering, e-läkarbesök till helt nya effektiva lösningar. Vi ser denna trend också i andra satsningar på ÅHS där det ligger i hela verksamhetens intresse att, krasst sagt, så få människor som möjligt fysiskt besöker ÅHS. Stor vikt i utvecklingen läggs vid en modern organisation där digitalisering måste vara i framkant.

    På hälsovårdssidan lyfts folkhälsostrategi för att befrämja befolkningens hälsa, förebygga sjukdom och bidra till ett långsiktigt hållbart och systematiskt folkhälsoarbete. Och talman, sällan har väl en strategi aviserats så lägligt som denna gång. Jag välkomnar detta helhetsgrepp kring ålänningarnas hälsa. Jag välkomnar också den på flera ställen uttalade ambitionen att stärka ålänningarnas psykiska hälsa framförallt bland våra unga. Ska vi satsa på en enda sak så är detta rätt.

    I enlighet med tandvårdsprogrammet införs 2021 en tandvårdssedel som ger våra seniorer möjlighet att gå till privat tandvård, för samma värde som de kunnat gå till offentlig tandvård. Vi behöver flera förändringar i denna riktning som skapar nya affärsmöjligheter för våra företag.

    Talman! Det är inte lätta tider vi har framför oss och vi kommer att ha ett tufft 2021 framför oss. Det är därför glädjande att det i budgeten finns vissa framåtsyftande satsningar som på sikt stärker hela Ålands konkurrenskraft. En sådan är cykelväg från Mariehamn till Järsö, en av våra cykelturisters favoritdestinationer. Trafiksäkerhet, hållbarhet, attraktionskraft, corona - allt talar för att det nu är rätt tid att skifta fokus från landskapsvägarna och förverkliga ”Ålands vackraste cykelväg”. Äntligen får vi ett svar på frågan: ”Jamen, var finns all röd granit då?” Där finns den! Cykla ditåt.

    Talman! I detta anförande tänkte jag tala lite om miljöpolitik. Den miljöpolitik som vi moderater gick till val på var alltifrån mera våtmarker, det ska löna sig att agera hållbart, flera laddningsstationer till stöd för alternativa energikällor. Den här budgeten är en fullträff när det kommer till moderat miljöpolitik. Verkligen.

    Storsatsningen på havsbaserad vindkraft är mycket intressant. För att stimulera en ökning av antalet elbilar stöder nu landskapsregeringen en utbyggnad av laddpunkter för elbilar i bostadshus, hos företag och på offentliga platser för 75 000 euro, sidan 189. Denna väl avvägda och riktade satsning främjar inte bara miljön, den främjar också elsäkerheten i landskapet. Vi har förstås inte förverkligat moderat miljöpolitik helt själva, utan tillsammans med våra regeringskolleger. Jag vill rikta ett tack till er och för att ni har ställt upp oavsett om det har gällt solcellsavdrag eller gång- och cykelvägar. Framförallt vill jag tacka Hållbart Initiativ för ett väldigt starkt stöd flera gånger och i många frågor. Hoppas bara att ni snart också vågar tala högt om fördelarna med en kommunreform t.ex. för den kommunala sektorns hållbarhet.

    På utbildningssidan vill jag notera detta stycke: ”Flickors och pojkars individuella behov och förutsättningar, begåvning och olikheter ska beaktas i både omsorg, lek, undervisning och övrig verksamhet.” Att beakta och bejaka olika behov och förutsättningar är inget nytt, men ett litet paradigmskifte är att också begåvning ska beaktas. Vi har i vår landskap överpresterande elever som också behöver beaktas och få stimuli och incentive för att kunna utvecklas. En viktig princip, som vi moderater understöder.

    Talman! Såsom näringsministern noterade så blir 2021 ett hejdundrande år på den kulturella sidan oavsett vi vill det eller inte.

    Innan tiden tar slut vill jag nämna en positiv sak och det är de mycket tydliga skrivningarna kring SVT Play, inklusive en förstudie för att kunna riva också detta hinder (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack så mycket ledamot Valve för ett väldigt bra anförande. Det var initierat och extra glad blir man ju också när Hållbart Initiativ nämns. Jag ska tacka Moderaterna för del där vi har kommit tillsammans och hittat bra lösningar, framförallt faktiskt på energiomställningssidan. Ledamoten Valve berättade om just omställningen av fordonstrafiken. Det här är ju ett område där Åland faktiskt skulle behöva utvecklas ännu mera på. Laddstöden, som nu utvidgats, kommer att göra en ganska stor nytta. Men också vad gäller det stödet som finns nu för första gången, stödsystemet för hållbar energianvändning på 700 000 euro där företagen kan komma till godo av detta. Vi hoppas så klart att också omställningen av fordonsflotta hos företagen kan komma att stimuleras.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 15:46

    Ledamot Holmström, det jag uppskattar i vår gemensamma politik nu är att vi tänker själva på den här holmen och vi tänker själva på hur vi kan främja omställning. Vi är inga döda fiskar som flyter med, utan vi har valt ett visst sätt att arbeta, bland annat genom att förstärka laddningsstationerna uttryckligen med dessa 75 000 euro. Det är väldigt smart med tanke på vad vi sannolikt har framför oss i utvecklingen av fordonsparken.


  • Tack, talman! Det stämmer absolut det som ledamot Valve säger. Det finns också skäl att följa med i utvecklingen och se hur de här stöden implementeras, utnyttjandegrad och så vidare och eventuellt också använda sig av EU:s återhämtningsmedel för att ytterligare stimulera el-bilköp. Detta är något som regeringen så klart tittar på. Här skulle det vara intressant att fördjupa den diskussion och fördjupa det samtalet också inom regeringsbasen och med Moderaterna.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 15:47

    Talman! Arbetslösheten på Åland slår nya höjdrekord och särskilt arbetstagarna i turistkommunerna Eckerö och Mariehamn, som ligger mig varmt om hjärtat, är hårt drabbade.

    Pandemin och de åtgärder som vidtagits har drabbat hela det åländska samhället. De branscher med många arbetstagare på Åland drabbats extra hårt; sjöfart, turism, logi och service. Dessa människor har haft en fast anställning, ett säkert jobb, många möjligheter till extra jobb och ingen, ingen hade kunnat ana att deras säkra arbetsplatser mitt i allt skulle rasera. Borta!

    Få är de personer mitt i livet med huslån, framtidstro, fasta arbetsplatser och säkrad inkomst och karriärmöjligheter som mitt i allt planerat för permitteringar, korta som långa. Få är de som i sin vildaste fantasi tänkt att deras arbetsplats under flera månader med osäker framtid inte skulle trafikera Östersjön längre. Några har haft möjligheter att söka jobb inom sitt kompetensområde, men servicebranschen och turismbranschen är ytterst ansträngd. Andra försöker vidareutbilda sig.

    Den ekonomiska verkligheten är tuff, talman. Att ha möjlighet att utbilda sig mitt i livet, ta ansvar och ha valfriheten att kunna skola om sig, för att ha möjlighet att säkra sin försörjning i dessa tider, är extra svårt för många. Det är särskilt svårt eftersom vuxenstudiestödet både är inkomstbaserat, tidsbaserat och inte ens motsvarar en hel utbildning. Inkomstgränsen på vad du får tjäna är snäv och studieförmånerna och studierabatterna i det åländska samhället är verkligen i underkant, inte bara nu utan också under normala förhållanden.

    Talman! Som jag nämnde tidigare, få är de som helt utan framförhållning och planering har haft en reell möjlighet att studera och förkovra sig till en ny yrkeskarriär. En översyn av studiestödet för vuxenstuderande är ett bra grepp att ge människor reella möjligheter att kunna leva och bo på Åland för att undvika utflyttning och gynna inflyttning.

    Menar man allvar med att utveckla Högskolan på Åland, att ålänningar har minst samma förutsättningar som i riket att skaffa sig en högskoleutbildning eller vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden? Och menar man att vi ska leva upp till kravet på arbetskraftsunderskottet i vissa branscher, att Åland ska säkra tillgången på behörig personal? Ämnar man verkligen att studier ska vara ett reellt alternativ till arbetslöshet? Då måste det åländska vuxenstudiestödet ses över. Det är ett faktum att villkoren och nivåerna ännu ligger långt efter riket till exempel.

    Vi Socialdemokrater uppmanar regeringen att i brådskande ordning se över nivåerna på stödet, lånet och inkomstgränsen för arbete på sidan av studierna och sedan presentera sitt förslag för lagtinget att ta ställning till. En översyn av vuxenstudiestöden är både ett led i att trygga människorna i pandemitider och även en långsiktig investering att undanröja de hinder som finns idag för att ålänningar ska ha reella möjligheter att vidare- och omskola sig. Tack.


  • Tack, talman! Vad menar ledamot Eckerman angående att studiestödet inte räcker för en hel utbildning när det gäller vuxna?

    Om man jämför med den finska vuxenstudiepenningen så räcker den bara 15 månader. De har förvisso en högre summa, men summa summarum så blir det ganska lika i slutändan. Enligt mig är det också bättre att få lite mindre under längre tid än mycket under kort tid.

    Sedan håller jag helt med om att man mycket väl kan och troligtvis behöver se över förutsättningarna för vuxna att studera, speciellt i dessa tider.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:52

    Tack ledamot Josefsson. Skillnaden mellan den åländska och rikets vuxenutbildning så kan jag sammanfatta. Jag har talat med folk som har studerat i riket och här till exempel med ensamstående - och då menar jag att de har planerat att studera, inte att deras fartyg de jobbar på ligger i hamn i en osäker framtid. Den högsta summan du kan få i riket är ungefär 1 600 euro och på Åland är det lite på 900. Så det är ganska stor skillnad om man är en ensamstående person som jobbat i servicebranschen och vill vidareutbilda sig. Vi kan fortsätta i nästa replikskifte.


  • Min första fråga som jag inledde med var; vad menar ledamot Eckerman att studiepenningen här på Åland inte täcker en hel utbildning? Den är just nu 27 månader och man får studiestöd endast för de månader eller till och med dagar som man studerar. Det är ungefär 9 månader per år, 9 delat på 27 är 3 och tre år är en hel utbildning. Eller menar Eckerman en högre utbildning än till exempel en kandidatexamen?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:53

    Jag menar att folk som redan har en yrkesutbildning och jobbar på ett fast jobb någonstans oftast har gått någon slags utbildning och behöver vidareutbilda sig. Studiestödet räcker inte till en högskoleexamen eller om man vill gå längre, för de studierna är oftast över tre år, oftast tre och ett halvt år eller längre. Så det är detta vi syftar på. Det betyder att man de sista månaderna måste leva på ett litet studielån som landskapet borgar för eller så får man arbeta. Den här summan för hur mycket man får förtjäna fungerar väldigt dåligt i praktiken för folk som är i den här situationen. Jag önskar att man verkligen kunde coronaanpassa det här och fortsätta med den satsningen i framtiden. Jag tycker att det är en hållbar investering och en hållbar lösning.


  • Tack, talman! Tack Jessy Eckerman för anförandet. Det som jag tänkte kommentera i samband med den här diskussionen och som jag tycker att är bra på åland är att man kan vara mångsysslare. Du kan vara både entreprenör och gå i skola. Ofta går det att kombinera högskolestudier just med företagande. På det sättet så har man möjligheter på Åland att komplettera studiepenningen med att man kan jobba lite på sidan om. Jag tycker att det är fantastisk förutsättning, om jag ser det ur det positiva perspektivet, som vi faktiskt kan göra här på Åland. Jag vet också att många i år har tagit den chansen att faktiskt studera vidare samtidigt som man kanske har jobbat på sidan om med ett företag. Detta var bara ett litet inlägg om mångsyssleriet.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:55

    Tack ledamot Mattsson. Jo, det är fint att ålänningarna är mångsysslare. Men vi har också ett kompetensunderskott i vissa viktiga branscher som till exempel inom den sociala sektorn och inom hälso- och sjukvården. Där krävs verkligen att man har en högskoleutbildning eller vidareutbildning för att kunna jobba på ett sätt som är säkert för patienter och klienter. Så att vara mångsysslare är lovvärt, fint och någonting som vi ska vara stolta över på Åland, men det räcker inte alltid. Jag tror inte heller att det är vägen fram till ett hållbart och bärkraftig samhälle att alla ska vara mångsysslare eller entreprenörer.


  • Det är sant. Men jag tycker, som sagt, att visst behöver man se över studiestödet, men också se möjligheterna att vi på Åland kan ha många olika jobb. De olika utbildningar som finns här så går ju ofta att kombinera på olika sätt. Det är också lite upp till individen hur man väljer att lägga upp sina studier. Jag tycker att det finns möjligheter.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:56

    Jo, alltså det är ju bra på Åland för att servicebranschen alltid har varit ett säkert kort. Jag har själv utbildat mig både till ungdoms- och fritidsledare, socionom YH och jobbat inom service och turismen. Nu är en av de viktigaste inkomstkällor för mig - om jag var i samma situation och inte vara så privilegierad att jag är här i lagtinget i dag - helt undanröjd. Jag tycker att vi måste ta vara på de här människorna, det är folk som har bildat sin yrkeskarriär och jobbat många, många år inom servicebranschen och inom färjetrafiken. Alla kanske inte vill bli entreprenörer. Alla kanske vill fortsätta med någonting annat och byta bana. Jag tycker att det är viktigt att vi satsar på de här personerna så de inte försvinner någon annanstans.


  • Tack talman! Det har varit diskussioner idag om drömmar. Ibland har man använt drömmar som något negativt, ibland som något positivt. Jag väljer att använda ordet vision. Det behövs visioner i det politiska arbetet och det behövs visioner i det läge vi befinner oss nu. Visioner föder framtidstro och det är framtidstro som Åland behöver. Där har vi ett stort ansvar som politiker.

    Åland måste ladda om, hitta en bredare ekonomisk grund att stå på och hitta nya inkomster. Landskapsregeringen är övertygad om att stora möjligheter finns inom förnybar energi.

    Nyligen lanserade landskapsregeringen sin vision om storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten. Visionen innehåller uppemot 500 stora vindkraftverk. Den fortsatta teknikutvecklingen som kan följa därav i det som kallas för power-to-x. Landskapsregeringen ska naturligtvis inte bygga dessa 500 vindkraftverk själva. Det krävs privata investeringar för flera miljarder euro, och landskapsregeringen har redan kontaktats av ett antal intresserade aktörer inom den internationella vindenergibranschen. Det är viktigt att komma ihåg att Åland äger själva naturresursen. Det vill säga områdena, de goda naturliga förutsättningarna, vinden och läget mitt i Östersjön.

    Landskapsregeringen ser en enorm potential i detta. För en ny exportindustri och ett nytt ekonomiskt ben att stå på. Rena inkomster i form av arrende och skatter. Arbetstillfällen både vid byggande och drift. Åländska underleverantörer, och nya företag. Möjligheter till utbildning och innovation inom förnybar energi. Redan i detta liggande budgetförslag finns en ny utbildningsinriktning inom vindkraft. Detta samtidigt som Åland blir en spelare att räkna med inom energisektorn, vi når våra klimatmål och bidrar till att omkringliggande regioner når sina klimatmål. Landskapsregeringen fortsätter nu arbetet med att driva projektet vidare tillsammans med myndigheter och politiker i Finland och Sverige samt med expertorganisationer och aktörer inom branschen.
    För det äskar vi både medel för det utredningsarbete vi behöver göra men också för personella resurser.

    Herr talman! Förutom att satsa på visionen om storskalig havsbaserad vindkraft så innehåller budgeten flera satsningar på förnybar energi för både företag och privathushåll. Jag vill särskilt nämna tre satsningar:

    Hållbar resursanvändning. Ålands näringsliv och industri har en avgörande roll i energiomställningen. Bland företagen finns ett stort intresse och engagemang för dessa frågor, och en vilja att göra mer. Man vill dra sitt strå till stacken för att använda planetens begränsade resurser på ett smartare sätt. Man förstår att kunderna blir mer och mer medvetna och kräver mer av sina leverantörer. Och man ser ekonomiska vinster i driftsinbesparingar, vilket verkligen är välkommet i dessa skakiga ekonomiska tider.
    Landskapsregeringen vill skapa ytterligare förutsättningar för företagen att göra smarta investeringar. I budgetförslaget ingår ett nytt stödsystem för hållbar resursanvändning. Stödet kommer att ha en bred inriktning och målet är kraftiga effektiviseringar av företagens användning av t.ex. energi och vatten. Det kan också handla om andra åtgärder som gör verksamheten mer cirkulär. Landskapsregeringen ser fram emot de idéer och initiativ som kommer från det åländska näringslivet. Vilka projekt vill man genomföra för att göra sin resursanvändning hållbar.

    Solenergi. Det finns ett stort intresse för att installera solceller på åländska tak. Det är en åtgärd som verkar passar det åländska lynnet väldigt bra eftersom att man äger sin egen energiproduktion, och man ser genast effekterna och känner en tillfredsställelse i det. Men för att nå upp till Energi- och klimatstrategins målsättning räcker det inte med att hushållen ensamma står för nyinstallationerna. Därför föreslår landskapsregeringen stöd för byggande av större solcellsanläggningar, s.k. solparker, som levererar el till elnätet.

    Tredje och sista punkten, herr talman, Hushållens energiomställning. När det gäller de åländska hushållens energiomställning vill landskapsregeringen öka takten på att få bort oljepannorna och främja mer klimatsmarta alternativ. Därför föreslås ett ökat stöd för utfasning av oljepannor. Åland är en väldigt biltät region. För att stimulera intresset för eldrivna bilar föreslår landskapsregeringen ett stöd för utbyggnaden av laddpunkter för elbilar i bostadshus, egnahemshus. Byte av oljepannor och installation av elbilsladdare bidrar till sysselsättningen på kort sikt samtidigt som det sänker kostnaderna för ålänningarna på lite längre sikt.

    Herr talman! Detta är sammantaget en grön kraftansträngning för Åland. Vi satsar långsiktigt – på en ny exportindustri. Vi satsar nu – på företagens energiomställning så att de på det sättet kan minska sina driftskostnader och använda resurser på ett smartare sätt. Och vi satsar för att de åländska hushållen ska kunna ställa om också i tuffa tider. Tack!


  • Tack, talman! Tack minister Röblom för anförandet. Det var många lovord. Jag skulle vilja ha en redogörelse för hur långt man har kommit i det här arbetet med havsplanen.


  • Tack, herr talman! Havsplanen nämndes inte direkt i mitt anförande, men indirekt eftersom det var arbetet med havsplanen som drog igång de stora intressanta havs baserade vindkraft projekten. Arbetet med havsplanen går väldigt bra. Vi kommer alldeles här inom bara några dagar, nästa vecka eventuellt, skicka ut nästa förslag på remiss.


  • Tack! Det låter mycket bra. Vi från Socialdemokraterna menar att vattenlag och havsplan är grundförutsättningarna för att kunna arbeta vidare för att ha ett, som man lite floskligt säger, grönt samhälle i ett blått hav med allt vad det innebär. Jag skulle också vilja höra lite om det finns tankar om grön omställning och studier här, för att folk ska ha mera arbeten inom dessa områden. Förutom det som redan har nämnts.


  • Tack, talman! Landskapsregeringen är övertygad om att en stor del av Ålands ekonomiska och industriella framtid finns inom förnybar energi och grön teknik. Jag är fullständigt övertygad om att vi kommer att satsa på mer utbildningar inom det område, till exempel på högskolan och inom kort och så vidare. Just i dagsläget kan jag inte redogöra för exakt hur de satsningarna kommer att se ut mer än då den satsning på vindkraftteknik som redan finns i budgeten.


  • Talman! Den här budgeten har väldigt många goda skrivningar när det gäller cirkulär ekonomi. Jag tycker att man tar steg framåt i den frågan. Det som jag däremot är lite tveksam till och som jag gärna skulle vilja höra de bakomliggande resonemangen till är de här stödutbetalningarna. Vad jag kan förstå, avser landskapsregeringen att ge stöd utan stöd i lagstiftning. Någon sådan finns inte aviserad i budgeten. Det här är en tradition man har haft på Åland. Jag tycker inte att den är särskilt god. Vi hade nu senast exemplet med de här solpanels avdragen med skattemyndigheten. Finns det en lagstiftning då tror jag att det stärker företagens vilja att investera för att man vet att det finns ett tydligt regelverk och man vet exakt vad man skall göra för att få stöden, när oklarheter försvinner.


  • Tack, talman! Tack för den här frågan. Det stämmer som ledamoten säger, att det har varit en del frågetecken som har uppdagats den senaste tiden. Landskapsregeringens infrastrukturavdelning jobbar väldigt hårt med att få klarhet i vad som gäller och vad som behöver göras. Det här är en viljeriktning, en viljeyttring från landskapsregeringens sida. Vi ska naturligtvis inte sjösätta stöd till ålänningarna där ålänningarna riskerar att hamna i kläm.


  • Talman! Det här hade jag en replikväxling om tidigare med näringsministern, om vad målsättningen är. Här är en målsättning som jag tycker att landskapsregeringen levererar. Man vill att företagen ska ställa om till cirkulär ekonomi och jag hoppas att ministern kan överväga att lagstifta om det. Annars blir det beroende av budgetmedel som tas upp. Det riskerar uppfattas som godtycke. Det blir beroende av förhandlingar mellan företag och landskapsregeringen. Det är svårt att garantera att de går ut lika för alla. Framför allt den där osäkerhetsfaktorn, att aviserar landskapsregering att man ska göra inbesparingar så kommer de stödsystemen att finnas kvar om två år eller inte? Ska jag börja analysera och projektera den här typen av satsningar? Jag önskar verkligen att landskapsregeringen skulle lagstifta om stöden. De är alldeles för viktiga för att hantera bara från budget till budget.


  • Tack, talman! Jo jag tycker också det här känns som en väldigt bra satsning. Jag ser fram emot att höra och ta del av de idéer, initiativ och tankar som finns bland företagen. Det finns en vilja men ibland kanske man behöver någon morot. Man behöver också möjligheten att ta kontakt med experter som kan hjälpa och så vidare. Med det här så hoppas jag att vi kan sänka tröskeln. Gällande det andra som ledamoten sade om att se över lagstiftningen i frågan och att det ska gå rätt och riktigt till, att det ska finnas en långsiktighet och en förutsägbarhet i det. Så tar jag det med mig.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom. Jag skulle gärna veta vad landskapsregeringens inställning är till fiskodlingens framtid på Åland.


  • Tack, talman! Jag hade ett energitema i mitt anförande men jag kan säga som så att landskapsregeringens linje är att fiskodlingarna har stora problem med den mängd fosfor och kväve som tillkommer i Östersjön med den verksamheten. Däremot har vi öppnat upp väldigt tydligt från landskapsregeringens sida att vi ska föra en nära dialog med näringen. Vi aviserar ett utvecklingscenter som kan spela en roll i att föra samman näringen med innovativa idéer utifrån och så vidare. Vi vill se en fiskodlingsindustri som går åt rätt håll. Det är viktigt i det här sammanhanget att hela tiden komma ihåg att Östersjön är ett känsligt innanhav, grunt, känslig biologisk situation. Det inte bara de långa skorstenarnas politik som kan råda.


  • Tack, talman! Det hade väl inte varit fallet de senaste 20 - 30 åren heller, när det gäller åländsk fiskodling. Tvärtom så står väl åländsk fiskodling, fisk producerad på Åland, för ungefär 6000 ton fisk. Det motsvarar ungefär produktionen för 460 000 finländare, den fisk de äter årligen. Sett till det så är utsläppen väldigt minimala om vi ser till Östersjön, sett till producerad matfisk. Det finns också en hållbarhetstanke i det hela, att man inte behöver tömma världshaven på fisk. Vi kan producera vår egen fisk och ha den mer lokal producerad. Jag skulle gärna vilja veta vilka steg man tar och på vilket sätt ämnar man komma fiskodlingen till mötes för att de ska kunna bedriva en utveckling som strävar efter ett ännu bättre hållbarhetstänk. Bättre än vad man har i dag, fast man ligger väldigt bra till idag totalt sett till Östersjöns utsläpp. Det är en ödesfråga för Åland, en tillväxtfråga och det är ödesfråga speciellt för skärgården.


  • Tack, talman! Det går alltid att sätta saker i relation till någonting för att få en viss bild att framstå. Utsläppen från fiskodlingen är stor, om man ser till de åländska utsläppen i sin helhet är det en stor del. Jämför man med Finland är det en mindre del. Jämför man med hela norra Europa är det säkert en ännu mindre del. Det viktiga är bara att när vi tar steg framåt på den här stigen, vilket vi skall göra i dialog med näringen och ta alla de här olika aspekterna i beaktande så måste vi verkligen komma ihåg alla sidor av myntet. Att vi inte riskerar en långa skorstenarnas politik och att vi också värnar om Östersjön som vi har omkring oss. Vi får återkomma när det gäller till de här satsningarna. Jag kan bara säga att det försiggår ett ivrigt tankearbete och en stark dialog med näringen.


  • Tack, herr talman! I början nämnde minister Röblom det här vindkraftsprojektet. Jag tittade på presskonferensen för en tid sedan. Jag har inte sett så mycket siffror kring det hela. Det är två delar, dels den här kabeln som vi har investerat i. En Finlandskabel som kanske inte var Ålands bästa investering hittills. Sen har vi de senaste tio stycken vindkraftverk som ska kosta och i värsta fall ungefär nio miljoner för skattebetalarna. Då undrar jag: hur blir det med ekonomin för det här? Hur mycket skattemedel ska det sättas i dessa tider när vi försöker spara på varje cent? Tack.


  • Tack, talman! Nu i första steget sätts pengar för utredning och arbete som vi har aviserat i det här budgetförslaget, det är det första steget. Vi är på embryostadiet när det gäller förverkligandet av den här visionen om att ta tillvara på den här potentialen. Det finns många fler frågor än svar just nu. Att börja prata om ekonomiska kalkyler och sådant i det här skedet det är alldeles för tidigt. En viktig princip som jag kan nämna är att de vindkrafts satsningar som gjorts på Åland, de är viktiga. De ägs av ålänningarna och de bidrar till att ålänningarna har en förnybar energi till handa. När vi pratar om offshore, storskalig havs baserad vindkraft med 500 turbiner om tio år, är det till stora delar en exportindustri där vi exporterar till våra närliggande regioner och tjänar pengar på det sättet.


  • Tack! Jag hoppas vi kommer till kalkylerna så småningom. För att också det som produceras nu och det som kommer att produceras för export är till största del subventionerade. Sedan kommer ni in på de här laddstationerna, som har förekommit tidigare, i förra perioden. Om jag minns rätt så har man fått ungefär 100 rena elbilar på fyra år och 2500 fossilbilar, det har inte varit riktigt så bra. Vi har 30.000 fossilbilar för tillfället. Jag vill lämna in 2 motioner kring gasbilar. När har ni funderat på att konvertera en del av de 30.000 fossilbilarna som finns, som också går i den riktning som ni vill när det gäller koldioxid ?


  • Tack, talman! Landskapsregeringen har ännu inte tagit upp konverteringsstöd till gasbilar i diskussionerna, bland annat därför att vi ser vart EU vill att man ska gå. Vi ser vad är det för bilar som säljer mer och mer i våra kringliggande regioner. Var är det utvecklingen går snabbast och tar med sig det som den moderna bilisten vill ha? Det är elbilarna, det är därför som vi tycker att det här stödet till att elektrifiera. Precis som Toivonen nämner att vi har väldigt få elbilar och mycket fossildriven trafik. För att stöda en utveckling i elbils riktning och sänka tröskeln för det, tror vi att det här med att stöda den infrastruktur som behövs i hemmen för att ha en elbil, är ett steg på vägen.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Anförande | 16:16

    Herr Talman!

    Det finns mycket att ta fäste på i denna budget. Inte minst kan man resonera kring det ekonomiska läge denna pandemi har satt oss i, en besvärlig situation och som gör att både kostnads- och intäktssidan är svårbedömd. Det här en budget som inte är i balans, vi har en s.k. puckel effekt som ökar intäktssidan med ca 20 miljoner och trots detta finns det ett stort strukturellt underskott. Intäkter och utgifter matchar helt enkelt inte. Det kan alla konstatera och det är på alla sätt besvärligt och tiderna är utmanande.

    Det är viktigt att kunna se möjligheter och våga tror på framtiden samtidigt som allvaret är stort i situationen som råder. Nu behövs ambitiösa entreprenörer för att sätta fart på samhället, det har flera av oss sagt här idag, sysselsättningsfrämjande åtgärder, energisatsningar m.m. och det innehåller budgeten. Jag tänker ändå att den som vågar tro på framtiden kommer gå ut som vinnare ur denna kris. För att skapa framtidstro behövs trygghet som ger stabilitet och ett näringsliv med konkurrenskraftiga verksamhetsförutsättningar. Transportstödet till livsmedelsindustrin är precis ett sådant stöd - ett stöd till näringslivet som skapar konkurrenskraft och förbättrar förutsättningar för en ökad försäljning.

    Den åländska livsmedelsindustrin är på alla sätt unik. Ingenstans i världen hittar man denna högkvalitativa, mångfacetterade livsmedelsproduktion som för oss ålänningar är så självklar. Oavsett vilken livsmedelsbutik du besöker på ön kan du fylla kassen med åländska produkter. Livsmedlen håller hög kvalitet och årligen exporteras hela 83 % av våra lokalproducerade produkter, från Åland främst till Finland. Det är en stor andel som går på export.

    Handeln är exceptionellt centraliserad i Finland och de två största kedjorna har tillsammans
    en marknadsandel på nästan 90 %. För att få sälja in åländska livsmedelsråvaror på denna marknad krävs volymer, leveranssäkerhet och jämn kvalitet. När man väl kommit in på marknaden ger det förutom externa intäkter till Åland även en god synlighet för Åland som destination. Den lokala livsmedelsproduktionen blir mer och mer betydande även ur ett varumärkesperspektiv.

    Vårt geografiska läge med långa varma höstar och mycket soltimmar ger goda förutsättningar för livsmedelsproduktion men och andra sidan så skapar vårt ö-läge många utmaningar, inte minst i tider av stängda gränser. Transportkostnaderna från Åland är ca 60 % dyrare än konkurrenternas i Finland och Sverige. Ser man till närliggande regioner är transportkostnaderna ca 5 % medan från Åland uppgår transportkostnaderna till hela 30 % av företagets kostnader. Det är en betydande andel för konkurrenskraften. På Åland finns kunskap och kapacitet att öka exporten ytterligare och jag tror starkt på att transportstödet kommer att hjälpa livsmedelsföretagen att öka exportvolymerna och samtidigt visa branschen framtidstro. För att möjliggöra en utökad export samt bevara framförallt specialodlingen som konkurrerar på en allt tuffare marknad behövs transportstödet nu mer än någonsin. Ett transportstöd till våra exporterande livsmedelsföretag möjliggör en fortsatt hållbar livsmedelsproduktion i enlighet med mål 4, 5 och 7 i hållbarhetsagendan.

    Konsekvenserna av coronapandemin bevisar att ett livskraftigt jordbruk och välfungerande livsmedelsproduktion är lika viktigt i en globaliserad värld som det var för 100 år sedan. Ett aktivt jordbruk kommer att vara en betydelsefull aktör i arbetet med att begränsa klimatförändringarna då jordbruket, med rätt metoder, även kan binda stora mängder koldioxid samtidigt som odlingsförutsättningarna för ökad produktivitet förbättras.

    Jag vill därför rikta ett stort tack till landskapsregeringen för att transportstödet till livsmedelsindustrin prioriteras i budgeten för 2021. Det här är precis i tiden, det hjälper Åland att öka försäljningen och stärka förtroendet för åländska produkter på den finska marknaden och dessutom sätta Åland som matdestination ännu tydligare på kartan. Det är jätteviktigt just nu. För det här är en framtidsbransch. Jag vill samtidigt passa på att tacka landskapsregeringen för ett gediget jobb under 2020. Vi hörde minister Karlström som sa att det här har varit den tuffaste tiden och det har vi alla känt av, ung som gammal, kvinna som man, ny och äldre i lagtinget. Tack för det och tack talman för mitt anförande.


  • Talman! Jag tycker att det är jättetrevligt att höra när Liz Mattsson håller sina anföranden. Det är en person med kanske den största sakkunskapen i det här lagtinget just nu, när det gäller jordbrukspolitiken och livsmedelspolitiken på Åland. Det är bra när ledamoten Mattsson tar sig ton i de här frågorna. Däremot håller jag inte med i sak. Jag tycker inte att transportstödet ska läggas till, men det är en annan fråga. Ledamoten Mattsson pratar mycket om mat Åland och livsmedelsexport. En sak som fanns med i regeringsprogrammet och som jag inte återfinner någonting om i budgetförslaget gäller biodling och biodlingens möjligheter till att stärkas som exportgren. Hur resonemanget gått där?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 16:22

    Biodlingen är en viktig del av hela biodiversiteten. Just nu har vi inte diskuterat specifikt men den finns hela tiden med, i min tanke åtminstone, och jag försöker bevaka att vi prioriterar biodling. Den är otroligt viktig för äppelodlingen som är vår största exportvara i dag. Utan bin finns det inte heller äppel. Det går liksom hand i hand.


  • Tack för det. Precis så är det. Ska man ha fruktodlingar och specialgrödor så behöver man också ha biodling. Jag har noterat ett ganska stort missnöje bland biodlarna på Åland över att man inte kom med konkreta förslag. Jag tycker ledamoten Mattsson får fortsätta pressa på landskapsregeringen i just den frågan.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 16:23

    Absolut, jag ska göra det. Jag tror som sagt att vi kommer att jobba fram ett nytt landsbygdsprogram. På ett globalt plan och också i Norden pratar man väldigt mycket om biodiversitet. Åland är väldigt stolta över sina varroa fria bin och det här ska vi absolut lyfta fram i all destinationsmarknadsföring som vi gör och faktiskt dra nytta av att vi har så duktiga biodlare på Åland. Det här är också ett sätt att marknadsföra åländska produkter.


  • Tack! Ledamoten Matsson pratar om livskraftig livsmedelsindustri på Åland. Jag ser till personerna som arbetar inom livsmedelsindustrin. Många kommer från utomnordiska förhållanden. Superduktiga hantverkare kan liksom yrkeskompetensen i själ och hjärta, i sina händer, de är jätteduktiga. De har väldigt svårt att avancera inom företaget för att, som sagt, de kommer från andra länder. De saknar kanske utbildning som inte matchar våra krav. Deras enda möjlighet att avancera inom företagen är interna utbildningar och satsningar som till exempel livsmedelsindustrin och dess företag kan erbjuda. Är det någonting man har funderat över i landskapsregeringen, om hur man ska kunna säkra även deras utkomst?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 16:25

    De personer som kommer hit och jobbar inom livsmedelsindustrin, jobbar under en kortare period. Ofta är de väldigt intresserade av att jobba många timmar under goda förhållanden. Sedan vill de åka tillbaka hem till sitt land. Jag vet inte, jag har inte hört att de söker eller har tid att vilja utbilda sig. Framför allt är de här för att tjäna sina pengar, så de kan må bra och investera hemma i sin hembygd.


  • Tack! Hoppsan ska jag säga. Det var ett lite oväntat svar. Vi som har goda kontakter med folk som engagerar sig i fackföreningar och kanske vill stanna på Åland och jobba och avancera och faktiskt hitta en möjlighet att bo här med sina familjer. Kanske inte skicka hem alla sina pengar, utan verkligen har lust att stanna på Åland och bli skattebetalare och ålänningar någon gång i framtiden. De skulle inte vara så väldigt glada över det där svaret. Jag tycker att man ska tänka på det här. Det är de människorna som jobbar nere på golvet för ganska låga löner och ganska små möjligheter att utbilda sig och fortsätta att avancera och skaffa sig en karriär på Åland. De är väldigt viktiga för vår livsmedelsproduktion och för det som vi kallar den hållbara industrin på Åland.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 16:26

    Så klart vill vi ta alla de som vill stanna på Åland och vill jobba och bo och flytta hit är vi otroligt glada för. Jag åtminstone, vill ta emot dem med öppna armar och öppet hjärta. Här är språkkurser väldigt viktigt och det finns idag till exempel på Medis. Jag vet att det har varit köer till de här kurserna också för att lära sig svenska, det är ett sätt att integrera dem i samhället. De här människorna, som vill stanna kvar, ska vi absolut ta vara på. Där finns det olika möjligheter idag. Bland annat Åland living och andra sätt där du kan komma in i samhället.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mattsson. Det hörs med tydlighet att livsmedelsproduktionen tillhör ledamot Mattssons hjärtefråga. Jag är också väldigt skeptisk till det här transportstödet. Jag tycker att det skulle vara en bättre satsning för den åländska konkurrenskraften rent generellt att man skulle kunna bibehålla formen av stärkning av kraftnät Åland. Nu väljer man att fortsätta, men man gör det med avsevärt mindre pengar så att en av våra framåtsyftande budgetmotioner stävar just ditåt. Att ta bort transportstödet, och i stället stärka kraftnät Åland i motsvarande grad. Det är också någonting som skulle komma, inte bara näringslivet tillgodo, utan speciellt också livsmedelsklustret som också är väldigt beroende av el. Vad anser ledamot Mattsson om det?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 16:28

    Tack! Jag läste motionen och jag funderade på saken och analyserade den. Jag tycker att det är lite som att jämföra äpplen och päron i det här sammanhanget. Transportstödet handlar om att få in produkter på den finska marknaden. Det handlar om ganska små marginaler för att få in stora volymer fort. Det här är ett sätt att få in produkter på marknaden, som sedan ökar skatterna och sysselsättningen på Åland. Jag tycker att transportstödet ska finnas kvar och inte ges till kraftnät Åland för el- och avloppskostnader. Det tycker jag att vi kan lösa på andra sätt framåt. Vi har också andra typer av energi effektiviserande åtgärder och så vidare framåt. Jag tycker just nu i stunden, det kanske kan ses som ett traditionellt stöd, så är det här väldigt viktigt för livsmedelsindustrin. Man ska satsa på den bransch som har framtidstro och där det finns möjlighet (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Nu gäller det inte avloppsfrågor. Men avlopp är en av de tre stora sakerna som vårt näringsliv ändå brukar lyfta fram, när det gäller konkurrenskraften. Jag får inte riktigt klart för mig vad ledamot Mattsson står för. Ledamot Mattsson tycker att en stärkning av kapitalet i kraftnät Åland inte är så viktigt jämfört med ett transportstöd. Finner det svaret aningen märkligt med tanke på den bredd man får, den effekt man får, om man stärker kapitalet för kraftnät Åland. Det kommer faktiskt hela Åland till godo, inklusive livsmedelsklustret. Det är faktiskt en av de åtgärder som hade varit kanske relativt den enklaste och den mest tydliga, när vi pratar om att stärka vår konkurrenskraft som är någonting vi har försökt göra och behöver göra.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 16:30

    Det kanske inte var det jag sa. Jag tycker inte man ska ta bort transportstödet och sätta det till kraftnät Åland. Det var så jag uppfattade motionen, i alla fall. Jag tycker det är viktigt att vi har transportstödet med i budgeten. Jag tycker att det är en bra satsning i den här budgeten.


  • Det var ett bra anförande ledamot Mattsson hade. Det är en viktig fråga hon tar upp. Precis som sades att transportkostnaderna är väldigt höga. Det jag kan tillägga att transportkostnader slår faktiskt båda vägar. Det är samma när man ska ha förnödenheter hit, det kostar också. Det är så att när man pratar om ett transportstöd har det ofta en negativ klang. Men det är EU:s jordbrukspolitik som går ut på att utjämna konkurrensförutsättningarna. Det här är en av vår största konkurrens nackdel, så därför behöver det vara ett transportstöd, med tanke på det tidigare replikskiftet. Det ena utesluter inte det andra utan jag tycker att det är mycket bra förslag. Jag vill gratulera ledamoten Mattsson att man har fått det så här långt. Jag önskar lycka till.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 16:31

    Det är precis som ledamot Eriksson säger att transportstödet är ett sätt att konkurrera på lika villkor. Att vi faktiskt på riktigt, har en livsmedelsproduktion kvar i framtiden. Det finns en framtidstro hos unga odlare. Det finns en investeringsvilja, det finns mycket kloka klimatåtgärder man kan göra inom jordbruket. Mycket god kunskap inom markbearbetning, biokol och så vidare. Jag tycker det är rätt satsat i rätt tid. Jag vet att jag diskuterats i omgångar och jag tycker att det åländska jordbruket ska ha samma villkor som det finska jordbruket.


  • Tack talman!

    Tack för vägledningen inför den fortsatta debatten. Vi går från Centerns framtidslöften i form av ledamot Liz Mattsson till en veteran i de här sammanhangen. Hoppas att lyssnarna ska tycka om bägge budskap.

    I detta inledande anförande kommer jag för min del att huvudsakligen hålla mig till själva huvudorsaken till att vi idag återfinns i detta parlament: vår snart 100-åriga autonomi vars firande vi ska påbörja den 9 juni, om inte förr för den som så önskar.

    Det som redan konstaterats under debattens inledande skede, under ytterst exceptionella förutsättningar som Ålandsbudgeten för 2021 arbetats fram. Samtidigt som ministären under lantrådets handfasta ledning haft att hantera coronapandemins verkningar – både för självstyrelsen och samhället i stort – har budgetarbetet i hög grad präglats av att det nygamla hotet mot Ålands Penningautomatförenings internetspel åter är aktuellt. Införandet av ett betalningsförbud riktat mot alla andra spelaktörer än det finska spelmonopolet Veikkaus och där även PAF ingår i den blockerade gruppen, vore direkt förödande för det åländska samhället.

    Jag utgår från att alla också här i lagtinget är väl insatta i PAF:s betydelse för vårt örike och i synnerhet det mervärde ålänningarna därmed kunnat tillföras, främst via den s.k. tredje sektorn. När den planerade reformen av den finska lotterilagen nu avancerar, är landskapsregeringens hållning självklar. Vi ålänningar ska kunna lita både på den av presidenten garanterade s.k. borgfreden och inte minst på handslaget från regeringsförhandlingarna i Helsingfors 2019 om att åländska PAF inte ska drabbas av kommande reformer. Detta synsätt har landskapsregeringen tydligt markerat i samtliga möten som på kort tid hållits med statsministern, Ålandsministern och inrikesministern.

    Tack vare nämnda PAF-medel och skattegottgörelsens enorma effekter under årens lopp, har ålänningen i sin vardag inte behövt lida av att självstyrelsen under alltför många år varit underfinansierad. Detta till följd av finansministeriets tyvärr alltför framgångsrika politik om att Åland inte ska tillföras mera pengar trots det faktum att befolkningen växt med tusentals personer sedan 1.1.1993.

    Inom kort kommer avräkningen att höjas från 0,45 till 0,47 och även om vi ibland tröstar oss med uttrycket ”Bättre sent än aldrig” lämnar hanteringen av Ålands finansiella utrymme åren 1993-2020 en något besk smak i munnen, i alla fall för min del. Men framför allt visar finansministeriets hållning och makt åter på en för oss ålänningar idag alltför självklar omständighet. När ramarna och grunden för Ålands särställning hanteras i Helsingfors måste vi göra allt i vår makt för att begränsa och motverka effekterna av att Åland hanteras på ett uppenbart felaktigt sätt av de statliga aktörerna.

    Vi har sett konsekvenserna av denna felbehandling av Åland i anslutning till Finlands nu över 20 år gamla grundlag, där löftet om att Ålands särställning inte skulle rubbas överhuvudtaget visat sig vara ett flagrant exempel på falsk vittnesbörd i modern tid. I närtid har vi fått uppleva samma förödande effekter av att Finlands riksdag och regering för drygt 10 år sedan valde att ignorera Ålands existens då den s.k. beredskapslagen stiftades. Att via en riksdagslag utan lagtingets samtycke ge sig själva rätten att sätta Ålands folkrättsliga autonomi ur spel, var ett allvarligt avsteg från de förpliktelser Finland iklädde sig för drygt 100 år sedan.

    Talman!

    Allt det nämnda har landskapsregeringen med sig i det återupptagna arbetet med en ny självstyrelselag för Åland. Ålands nya inomstatliga konstitution måste innehålla tydliga skrivningar som på alla väsentliga områden återför de rättsliga grunderna till den situation som gällde före Finlands grundlag från år 2000. Självstyrelselagen är med sin grund i folkrätten en särskild grundlag, som Finland inte ensidigt kan välja att hantera utgående från en rättspraxis som utvecklats utan att Åland haft möjlighet att påverka, mera än indirekt.

    Ålands nya självstyrelselag befinner sig nu i en situation där det än en gång fordras politiska samtal för att lösa upp kvarvarande knutar. Veckorna fram till jul kommer sannolikt bli helt avgörande för projektets framgång. I samförstånd med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd ska Ålands hållning i de ännu öppna frågorna slås fast, än en gång, så fort den av justitieministeriet koordinerade arbetsgruppen anser sig klar med det grundläggande arbetet. Från landskapsregeringens sida har våra tjänstemän redan levererat färdiga textförslag till alla väsentliga delar och arbetsgruppens åländska del inväntar nu förnyad respons på dessa förslag.

    Pandemins begränsningar av våra möjligheter till de annars nödvändiga fysiska mötena i den fortsatta processen med Helsingfors, är något vi helt enkelt får lov att hantera på bästa sätt. Vi tycks dock ha viss framgång till denna del i och med att vi inom någon vecka räknar med att lantrådet ska kunna välkomna flera centrala statssekreterare från Helsingfors hit till Mariehamn och Självstyrelsegården. Vid detta besök, talman, är det förstås av central betydelse att även lagtinget med talmanstrion i spetsen, är tydliga med sina förväntningar på utformningen av Ålands fjärde självstyrelselag. Lagtinget har en central roll under besöket.

    Oaktat pandemins härjningar och konsekvenser för vår förvaltnings vardag, har arbetet med att modernisera delar av nationalitetsskyddet framskridit med god fart. Den politiska referensgruppen kommer ännu denna vecka att föreläggas ett förslag till hur moderniseringen kan fortgå ifråga om näringsrättens framtida utformning. Utan att gå in på förslagets detaljer, är det min förhoppning att det ska finnas en tillräcklig enighet om att vi börjar återuppbyggnaden av näringsrätten genom att nu bereda vägen för en lag som har fokus på den övergripande huvudfrågan. Ålänningarnas rätt till information och service på svenska, såväl som konsument, arbetstagare och arbetsgivare på Åland. En eller flera ålänningar i en bolagsstyrelse är för mig en underordnad sak ifall svenska språket ändå fortsätter att försvagas.

    Tack, talman.


  • Talman! Vicelantrådet och jag hade en diskussion. Vicelantrådet svarade på en skriftlig fråga när det gällde PAF:s verksamhetsförutsättningar. Då redogjorde vicelantrådet för att man skulle tillsätta en utredningsman eller kvinna. Det skulle snarast tillsättas och landskapsregeringen skulle få svar inom en vecka. Hur ser det ut med den saken?


  • Tack, talman! Tack för frågan vicetalman Sjögren. Förhoppningarna var att vi skulle ha fått besked redan i fredags. Tyvärr hade en av de mest aktuella kandidaterna till uppdraget, tackat nej på grund av arbetsförhinder helt enkelt. Nu funderar, en för oss också, mycket god kandidat på huruvida det är helt praktiskt möjligt att åta sig uppdraget. Problemet är, som vi alla vet, under relativt kort tidsrymd gäller det att greppa en ganska komplicerad juridisk och delvis politisk frågeställning. Med tanke på ambitioner Helsingfors att lotterilagen med åtföljande betalningsblockerings system skall införas oavsett. Det finns dubier från Åländsk sida, och i övrigt när det gäller både rättsliga och tekniska förutsättningar. Så nu är förhoppningen att efter söndagen så skall vi få besked om vem personen blir.


  • Talman! Vi ska hoppas att det avancerar. Det brådskar, är vår uppfattning. Vicelantrådet redogjorde för förarbete med självstyrelselagen. Där kan vi konstatera att det var en framgång att gå från 0,45 till 0,47 och dessutom att man tar befolkningsutvecklingen med i beaktande. Det var ju en liten seger i alla fall. Hur ser vicelantrådet på möjligheterna att avancera med självstyrelselagen? Vi har också hört att landskapsregeringens bedömning är att det behöver vara färdigt just efter årsskiftet.


  • Tack, talman! När det gäller tidtabellen först, så är det vår bedömning att ett lagförslag av självstyrelselagens kaliber borde avges till riksdagen senast inom april månad med tanke på handläggningstiden och den omfattande beredning som kommer att ske där. När det gäller förutsättningar är det, som jag redan sade i sitt anförande, att det blir helt beroende på de samtal som i första hand lantrådet och jag har för avsikt att starta med den politiska nivån i Helsingfors här inom kort. Vi väntar som sagt först, och vi vill först att arbetsgruppen kommer så långt man bara kan, sedan tar vi vid och ser vad är det som är knäckfrågorna. Vad är problemet med att hörsamma våra ambitioner? Vi kan konstatera, för vår del, att det som nu framtagits tillsammans med självstyrelsepolitiska nämnden med flera, så är nog sådant som Åland inte längre kan tinga på om vi vill ha en framgångsrik slutprodukt på bordet.


  • Tack, talman! Jag uppfattar ofta mycket kritik hur riket behandlar Åland i vicelantrådet Janssons anföranden. Det är enligt mig ganska ledsamt att debatten oftast går ut på att hitta fel och brister mera än lösningar. Det är min egen uppfattning. Varken Ålands eller Finlands regering är i någon lätt sits. Det kunde jag säga från oppositionens platsen. Här har man hand om ungefär 30 000 personers särintressen, där har man hand om fem miljoners. Minns också att många åldringar känner sig lite svikna av vår regering för att man går till banken och lånar och att man inte presenterar några långsiktiga reformer. Jag fortsätter i nästa anförande.


  • Tack, talman! Bästa ledamot Eckerman, jag tror nog att Finlands regering har den uppbackning de behöver utan att de får uppbackning från detta lagting, som har att försvara Ålands konstitution och ålänningarnas rättigheter. Så det förvånar lite, att vi inte i detta parlament skulle föra den här nödvändiga diskussionen om självstyrelselagens framtida utformning. Så ledamot Eckerman menar på fullt allvar att det jag nämnt här, våra problem med Finlands grundlag som ensidigt har justerats till Finlands förmån. Hur beredskapslagen skapats med mera, det är inget problem för en Socialdemokrat 2020. Utan det är någonting vi skall blunda för och vända andra kinden till och säga låt oss ta emot mera. Vi klarar av det. Det finns ju en gräns även för det åländska tålamodet.


  • Tack! Det är klart det finns en gräns för det åländska tålamodet. Min uppfattning, med de kontakter vi från Socialdemokratiska gruppen har haft med ledamöter i finska regeringen, är att det inte finns någon medveten agenda mot Åland. Man ser inte Åland som en fiende eller något liknande. Jag ser verkligen fram emot att den åländska regeringen för fortsatt konstruktiva diskussioner med riket och att man kanske släpper lite det gardet om att Finland skulle vara Ålands fiende.


  • Tack, talman! Det är jättebra att Socialdemokraterna fullföljer traditionen att ha egna informella parallella förhandlingar med finländska politiker och sossarna i synnerhet. Det är jättebra och vi är beroende av sådana. Det får gärna synas i påtagliga aktioner från Helsingfors sida där man lyssnar på sådant som vi anser är helt centralt för att vi ska ha ett hållbart politiskt system på Åland. Så det är absolut ingen kritik. Håll kontakterna i gång och kan vi bidra genom att komma med också från landskapsregeringens sida, genom att Socialdemokraterna inte ingår i den nuvarande åländska regeringen, så är det bara att säga till. Det jag lagt fram här idag hoppas jag är någonting som finans- och näringsutskottet kommer att säga att man stöder, den linje som landskapsregeringen har lagt när det gäller självstyrelsepolitiska utvecklingen via självstyrelsepolitiska nämnden i detta lagting. Tack, talman.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Anförande | 16:47

    Herr talman!
    Jag tänkte uppehålla mig angående två punkter i mitt anförande. Man skulle kunna säga att det är två systemfel som jag skulle vilja lyfta upp. Det ena systemfelet är egentligen något som redan finansminister Torbjörn Eliasson i dag lyfte, men som jag tror att inte riktigt gick hem här i salen och uppfattades på rätt sätt. Det är nämligen så att de fyra år jag satt i regeringen så var jag med och tog fram fyra olika budgetar, och kom underfund med att det är väldigt korta ledtider från det att vi börjar gå igenom budgetmaterialet till dess att budgeten ska vara inlämnad. Jag tror nämligen så att det vi har framför oss nu. Det är verkligen en stor utmaning. Vi har haft tidigare budgettapp i intäktssidan för Åland. Vi hade på 90-talet en lågkonjunktur, vi hade 2008 Lehman Brothers. Men nu pratar vi alltså om att hitta kostnadsinbesparingar på 10 procent årligen under ett antal år framåt. Att få till stånd det är absolut inget enkelt jobb. Man pratar mycket om strukturella reformer. Glöm det. Inga strukturella reformer kommer att kunna klara av det inkomst bortfall som ligger framför. Det är rena rama nedskärningar i de verksamheter som landskapsregeringen i dag bedriver, som det handlar om. Vi har under tidigare regeringsperioder försökt oss på vissa specifika nedskärningar. Jag nämner bara Guttorp som ett exempel, hur vi försökte göra någonting och det gick back. Därför tycker jag att det är väldigt intressant, det som finansministern lyfter fram. Att budgetramarna för 2022 kommer landskapsregeringen efter nyår, under våren, att komma till lagtinget med och säga att detta kommer att vara de bindande ramarna för 2022 års budget. Alltså lagtinget får i ett tidigt skede vara med och fastställa bindande ramar. Jag tror att det blir en gedigen uppgift, även för oppositionen, att kunna komma med infall på de ramarna. Herr talman, tiden går.

    Den andra punkten som jag tänkte lyfta är det systemfel som vi har gällande det stora arbete för Ålands självstyrelse som landskapsregeringen de facto driver dagligen. Även där har jag vissa erfarenheter av att ha varit minister i fyra år. Jag skulle vilja säga så här att tittar man på sid 49 i budgeten, på budgetmoment 20 alltså 210. Det handlar alltså om regeringens arvoden. Jag skulle säga så här, att vara en minister i dagens regering är ett av de mest påfrestande arbete man kan ha inom landskapsregeringens hela apparat. Man ska vara ständigt tillgänglig 24/7. Man ska lösa alla uppkomna problem som man själv inte ens har hört talas om tidigare och man ska komma med förslag på det ena och det andra. Det är så att som minister så har du ett ansvar för den avdelning du har. Du har ett ansvar att framföra din avdelnings olika äskanden, olika tankar om motiv och allt annat, förutom det politiska som du påför din avdelning. Framför allt har du också ett ansvar gentemot dina kollegor i landskapsregeringen och för att inte tala om den press som många ministrar utsätts för av oss lagtingsledamöter. Jag skulle säga att det är absolut så att det är läge vi har just nu är väldigt prekärt. Att justera landskapsregeringens arvoden är alltid fel tidpunkt. Det passar inte riktigt nu. Det här skulle man ha gjort en annan gång. Jag kan berätta, kära kollegor, det kommer alltid att vara fel tidpunkt att korrigera landskapsregeringens arvoden. De facto är det så här, att landskapsregeringens arvoden idag egentligen saknar laglig grund. Därför vill jag uppmana finansutskottet att titta på frågan gällande lagtings regeringens arvoden och kanske då i utskottets betänkande uppmana talmanskonferensen att ta tag i den här frågan, och komma i talmanskonferensen med ett lagförslag som korrigerar de här felaktigheterna som är idag. I historien var det så att det fanns en bindning till lagtingsledamöternas arvode. Regeringens arvoden var en viss koefficienter gånger lagtingsledamöternas arvoden. I dag är det inte så. Jag vet att det kanske inte är populärt, men jag tycker att med respekt för den åländska självstyrelsen och de förhandlingar som vi förväntar oss av våra ministrar när de ska åka till Helsingfors och förhandla och att stå upp för Åland. Det är de som är fronten. Det är enkelt för oss att stå här i lagtinget som lagtingsledamöter säga att fixa det här nu, så här ska det vara. Det någon som ska utföra arbete. Jag tycker att det här är någonting som finansutskottet verkligen skulle titta på och komma med en stark uppmaning till talmanskonferensen. Tack talman.


  • Tack, talman! Ledamoten Mikael Nordberg är någonting av populismens antites och det ska han ha all heder för. Jag tyckte det här var ett riktigt bra anförande. Det var precis motsatsen mot vad man kan göra ifall man vill köpa billiga poänger. Jag skrev just ett mejl till finans- och näringsutskottet där jag nämnde min budgetmotion nummer 24, som är ett förslag om att man ska lagstifta och förbinda landskapsregeringen att komma med ramar för de två följande budgetåren. Precis i enlighet med det som Nordberg beskrev och anledningen till att jag mejlade om det var att jag konstaterade att jag inte kommer att ta upp det i debatten och hålla något anförande. Jag tror att alla är överens om att det behövs. Jag stödjer definitivt de tankarna. Det är viktigt, också precis som ledamoten säger, att sätta oppositionen mot väggen. Man ska inte heller som opposition kunna säga att vi ska spara ramar och sedan lägga en mängd budgetmotioner som ökar kostnaderna. Jag tycker att det är väldigt bra steg i rätt riktning.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 16:54

    Tack för stödet.


  • Jag hade hoppats på en spännande replik och blev besviken när ledamoten inte gav mig möjlighet till det, men sedan fick jag det. Samma sak gällande landskapsregeringens arvoden. Jag tycker bra landskapsregeringen kan lägga fram ett sådant lagförslag till lagtinget. Jag vet inte varför talmanskonferensen ska behöva göra det. Däremot får man väl överväga hur många ministerposter man ska ha i landskapsregeringen, samtidigt som man gör en sådan justering så att kostnaderna inte sväller alldeles för mycket.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 16:54

    Jag tycker att det vore mycket mer klädsamt om vi som ändå oftast brukar låta, att vi är landskapsregeringens arbetsgivare här i lagtinget. Att det är vi som här, kommer med den korrigering som bör göras, än att de ska göra det själva. Mycket mera klädsamt på mitt förslag.


  • Tack, talman! Tack ledamot Nordberg. Jag tar fasta på budgetramarna, tycker att det var ett bra inslag i debatten. Jag kan tycka att budgetramarna är något som borde ha funnits redan ett år. Det har vi diskuterat många gånger. Men jag tycker också, att när man nu gör budgetramarna så tror jag det är viktigt att man gör det inte bara för två år framåt. Jag tror att man behöver göra dem kanske för tio år framåt, kanske för tre mandatperioder framåt. För att skapa någon sorts samhällskontrakt, där vi vet att om vi ska lyckas med den ekonomiska utmaningen behöver det finnas ledtider som går över mandatperioder. Jag tror att budgetramarna är något som behöver vara väldigt långsiktiga för att inte hela tiden bli valfrågor kring.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 16:56

    Tack, herr talman! Det är ju bra Holmberg, att man lyfter blicken och vill jobba väldigt långt framåt. Men jag kan berätta till lagtingsledamot Holmberg att det kommer att bli jobbigt nog att ta dem för ett år, för 2022. Det är klart att du kan ha en plan för 2023 och 24 och så vidare bortåt. Om vi ska ta här i lagtinget liksom någon form av bindande ramar, så tror jag att det är en bra skola att öva på, att vi tar det för ett år. Jag hade en diskussion med en tidigare kollega som sa att det var ganska många år sedan lagtinget förra gången hade det här med bindande ramar som gick via lagtinget.


  • Tack, talman! Jag satt som styrelseordförande i Ålands gymnasium förra perioden, jag tyckte att det var ganska bra att då få från finansavdelningen budgetramar för fyra år framåt som gällde hela mandatperioden. Det jag är ute efter när det när gäller kanske tre mandatperioder framöver, så är att det skapar också en trygghet i att kanske den här utopin att få en budget i balans inom ett par år. Det är ju en utopi, men där man kanske kan göra långsiktiga lösningar som ändå är någon form av trygghet och ändå veta att vi är på rätt väg, utan att man ska försöka äta elefanten i ett enda stycke som ledamot Nordberg brukar säga.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 16:57

    Det enda som blir viktigt, som jag ser det, när det gäller de här ramarna är, det är ju ramar som på något sätt och vis är bindande och som man gör sitt yttersta för att de facto följa. Tar man ramar som är väldigt långsiktiga så har vi inte i dag den insikten om den exakta inkomstbilden för en väldigt lång tid. Därför tror jag att det är bättre att ha en kortare rambudget som du, de facto, försöker följa och göra ditt yttersta för att hålla så högt som möjligt, än att det blir en verksamhetsplan som man har i kommunerna många gånger. Vi ritar i någonting på VP:n för vi behöver liksom någon slags ekonomiska ramar. Men hur mycket tar alla fullmäktigeledamöter till exempel i kommunerna ad notam av de där? Det är det som ligger närmast, som är det som man jobbar med.


  • Talman! Jag tror mig veta vad ledamot Mika Nordberg pratar om. Vi tog ramar under förra mandatperioden och det blev ett sjuhelsikes liv. Det blev ett sjuhelsikes liv om inbesparingar av ÅHS. Det blev ett sjuhelsikes liv med inbesparingar till kommunerna. Man skulle förstöra barnomsorg, sjukvård, det skulle sparas på kvinnor och barn av förra oppositionen. Vi försökte privatisera Guttorp, det blev också ett sjuhelsikes liv. Vi försökte genomföra en kommunreform och göra investeringar i kortrutten som skulle ha minskat budgetslitaget. Det skulle ha haft en effekt på 10 till 12 miljoner euro, så att jag vet precis vad ledamot Mika Nordberg talar om. Men jag anser att nu är det sittande landskapsregering (… taltiden slut).


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 16:59

    Tack för det. Det sista som ledamoten Katrin Sjögren sade, kanske inte hördes, var att nu är det den sittande landskapsregeringen som ska ta tag i det. Det var ju precis det som jag uppfattade att finansminister Eliasson sa här. Alltså landskapsregeringen kommer att komma till lagtinget med budgetramar i samband med tilläggsbudget 1. Jag vet inte exakt när tilläggsbudget 1 ska lämnas. Men jag tror det är klokt att ta lite tid på sig, att verkligen få det här förankrat i alla stödpartier till landskapsregeringen. Så för mig räcker det väldigt bra om det kommer i samband med budgeten för 2021, som borde vara lagtinget i hans sista mars. Får vi även i samband med det ett budgetrampaket för 22, så då tror jag att det också borde vara väl förankrat och väl konsekvensutrett.


  • Talman! Det är ju precis det som vi har frågat efter, som vi inte har fått svar på. Om man inte kan tänka sig att spara på kommunerna, man kan inte tänka sig att spara på ÅHS, man kan inte tänka sig att utföra vissa privatiseringar. Man vill inte ha en kommunreform. Då borde man ju i rimlighetens namn ge några andra svar. Det är ju det vi inte har fått. Som har påpekats under dagen, BNP-utvecklingen har varit svag, vi gick in i den här mandatperioden med ett underskott. Vi gick in i förra mandatperioden med ett underskott. Vi vill se vad det finns för svar på alla de här frågorna. Det är ju det vi har frågat efter. Vi vet alla att reformer tar tid.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 17:01

    Tyvärr tror inte jag då att reformer kommer att lösa det här budgetunderskottet som ligger framför. Utan, som jag sade tidigare, det kommer bli att skära ordentligt i de driftsanslag som finns. Landskapsregeringen måste tyvärr avsluta vissa verksamheter som pågår, och det är ju det materialet som kommer att kräva en hel del arbetande för att reda ut konsekvenserna. Vad dessa ramar får för utfall i praktiken och det är det som kommer att ta tid. Det är det jag tror att kommer att vara det som eventuellt kan hjälpa till att få den åländska ekonomin på fötter över tid.


  • Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum i morgon. De som finns upptagna på talarlistan kvarstår.