Enda behandling

Till grund för behandlingen ligger finans- och näringsutskottets betänkande nr 3/2024-2025. Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. De väsentliga delarna av ändringsbudgeten handlar om skärgårdstrafiken, dels anslag för att kortsiktigt lösa de problem som uppstod då landskapsregeringen tvingades säga upp samtliga avtal med ett bolag som inte längre kunde uppfylla sina åtaganden, dels anslag för att vidta åtgärder för de inledande steg som behövs för att möjliggöra en framtida stabil och kvalitativ skärgårdstrafik.

Skärgårdstrafiken berörs på ett flertal ställen i ändringsbudgeten och i det kompletterande budgetförslaget. I den allmänna motiveringen ges en beskrivning över hur landskapsregeringen avser utveckla skärgårdstrafiken de närmaste två-tre åren.

För att täcka de extra kostnader som uppkommit som en följd av att de pågående avtalen gällande fyra olika linjer sades upp den 8 juli 2024, och sedan dess drivs med tillfälliga avtal, föreslår landskapsregeringen en höjning av anslaget för sjötrafik med 860 000 euro. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen också har bankgarantier om 1,2 miljoner euro kopplade till de uppsagda avtalen som ska ge förväntade intäkter.

Vidare begär landskapsregeringen en fullmakt för att upphandla de nämnda linjerna samt ytterligare en linje för två år plus ett optionsår. Årskostnaden för fullmakten beräknas till 22 miljoner euro. Enligt motiveringen i budgeten ska det i upphandlingen ingå en obligatorisk köpklausul gällande de färjor som ingår i upphandlingen för de aktuella linjerna. Utskottet betonar att upphandlingen bör ske på ett sådant sätt som befrämjar konkurrens samt juridiskt säkerställer de kommande upphandlingarna.

I remissdebatten fanns det frågeställningar kring den fullmakt som landskapsregeringen begär för att upphandla trafik, om att den skulle vara för öppen och inte samspela med lagtingsordningens 54 §, vilken stipulerar följande; "I budgeten kan beviljas en till beloppet och ändamålet avgränsad fullmakt att under finansåret ingå förbindelser om utgifter för vilka anslag tas in i budgetarna för de följande finansåren."

I ändringsbudgeten anges ett tydligt belopp om 22 m€/år och linjerna anges, vilket tyder på att man har både belopp och ändamål angivet. Sen kan man notera att i budgeten för 2024 hade man budgeterat 14,6 m€ för dessa fem linjer, vilket innebär att man denna gång torde ha på fötterna beträffande kostnadsbilden.

För att möjliggöra ett nytt format för skärgårdstrafiken avser landskapsregeringen inleda verksamhet med ett gemensamt rederi tillsammans med Finlands Skärgårdsrederi Ab (Finferries). Ägarandelarna ska vara 50/50 och i budgeten ingår ett anslag om 375 000 euro för förvärvande av landskapets hälft av aktiestocken.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser att överföra ägarstyrningen av bolaget till finansavdelningen för att hålla ägandet och upphandlingsverksamheten separerade från varandra.

Det som nu är på gång inom skärgårdstrafiken är ett vägval. Vägen kan upplevas krokig med fläckvis halka på områden som är nya för landskapsregeringen . Att svänga in på denna väg var tvunget för att hitta en ny plattform att utgå ifrån när det gäller att producera modern, hållbar och kostnadseffektiv skärgårdstrafik. En trafik som tar fasta på servicenivåer, men även stabilitet. En trafik som kan utveckla i stället för att släcka ned. Det känns tryggt att landskapsregeringen väljer att samarbeta tillsammans med Finnferries som har såväl kunnande, rutin och drivkraft att bidra med. Däremot får landskapsregeringen aldrig glömma bort ordet konkurrens. Konkurrens dämpar kostnadsökningar och skapar, om den hanteras rätt, utveckling. Gällande Axferries är det en balansgång, där det för landskapsregeringen gäller att hålla minst fem bollar i luften samtidigt. Jonglera med konkurrenssituationen och ändå på ett hygieniskt sätt göra sitt yttersta för att Axferries ska få luft under vingarna. Hantera den naturliga kostnadsökning som kommer sett till att skärgårdstrafiken under flera år levt i en miljö där enbart priset har varit det väsentliga. Jonglera med att utveckla trafiknät som på bästa sätt kan hantera framtidens trafik sett till service, kapacitet, kostnader och hållbarhet. Den fjärde bollen i luften är långsiktighet och varsam hantering av skattemedel, självklart är detta vägval förknippat med risker, men det är även Status Que läge. Utskottets bedömning är dock densamma som landskapsregeringens, detta är rätt väg även om det finns fläckvis halka som kommer att dyka upp längs vägen. Den femte bollen är förtroendet ute bland brukarna, det finns nu inget utrymme för misslyckande. Ska skärgårdens potential att vara ett specifikt tillväxtområde för Åland, så måste produktionen av trafik bli förutsägbar och pålitlig.

Vi har i utskottet fått erfara att Axferries kommer ha en väldigt slimmad organisation och där nyttjandet av köptjänster kommer vara en del av en effektiv organisation. Sett till den ekonomiska verkligheten vi lever i gällande den offentliga ekonomin, måste landskapsregeringen säkerställa att maximal del av budgeten för skärgårdstrafiken läggs på servicenivåer och inte på en kostnadstung administration. Ett samarbete med Finnferries öppnar garanterat flera dörrar och fönster som kan generera nya och fler affärsmöjligheter för det åländska samhället.

Talman! För att kunna betala ut de räntestöd för bostadslån till hyresbostäder som landskapsregeringen förbundit sig till krävs ett tilläggsanslag om 850 000 euro, vilket innebär att anslaget totalt kommer att uppgå till 1 350 000 euro för helåret. Med beaktande av att den totala kostnaden för 2023 uppgick till 613 000 euro kan en dryg fördubbling ses som en stor kostnadsökning. Orsaken till att räntestödskostnaderna fortfarande stiger, trots att den allmänna räntenivån har sjunkit, är att det finns en eftersläpning för räntekostnaderna då lånen i allmänhet är bundna till 6- eller 12-månaders referensränta. Därtill förekommer det även retroaktiva fakturor från åren 2022-2023, hittills cirka 190 000 euro, vilket beror på att den långa perioden med nollränta har gjort att bankernas redovisningsrutiner gällande räntestöden har glömts bort.

Räntestöden till bostadslån har en speciell konstruktion såtillvida att inget räntestöd utbetalas så länge lånens ränta understiger en viss räntesats, medan de därefter ersätts enligt en viss formel.

Talman! Avräkningsbeloppet för 2023 fastställdes av Ålandsdelegationen den 29 augusti 2024, varvid den slutliga avräkningen fastställdes till 247,1 miljoner euro. Beloppet är 45,5 miljoner euro högre än det förskott som utbetalats, vilket förklaras med att en återföring av en oanvänd budgetpost om 10 miljarder euro ingår som en inkomst i statsbokslutet och således även beräkningsunderlaget för avräkningen. I budgetförslaget höjs skatteintäkterna under moment 89000 dock med ett lägre belopp, 37,5 miljoner euro, vilket beror på att förskottet för 2024 sänkts med 8 miljoner euro.

En intressant faktor i uträkningen av avräkningsbeloppet är den korrigeringsfaktor baserad på befolkningsutvecklingen som finns inbyggd i 2 mom. 46 § självstyrelselag för Åland. Enligt den ska avräkningsbeloppet höjas eller minskas med en koefficient som utgör hälften av den befolkningsförändring som Åland har haft i förhållande till hela Finlands befolkningstal. Som referens används befolkningsmängden 31.12.2020.

(Talmannen: Talmannen påminner om den rekommenderade taltiden!)

Tack, talman! Jag är precis snart klar.

Vid avräkningen för 2023 var denna koefficient 1,00092, vilket innebar att avräkningsbeloppet höjdes med 227 134 euro. År 2022 gav befolkningskoefficienten 362 256 euro och 2021 hela 536 145 euro.

Vart vill jag komma med detta? Ja, låt mig ta ett litet steg åt sidan i ärendet och betrakta en stor tillväxtutmaning för Åland, nämligen befolkningstillväxten. Vi har ett ekonomiskt system där vi gynnas ekonomiskt av att ålänningarna blir fler. Under årets tre första kvartal har det fötts 169 barn på Åland. Detta är den lägsta siffran för januari-september på åtminstone 35 år och ger ett födelsenetto om minus 66 personer. Tack vare ett stort flyttningsöverskott har befolkningen ändå ökat med 155 personer från årets början. Detta framgår av ÅSUB:s preliminära kvartalsstatistik. Mellan 2003 till 2013 steg befolkningen med 2 319 personer, från 2013 till 2023 var motsvarande siffra 1 875 personer. Ålands befolkningstillväxt har alltså mattats av de senaste 10 åren.

Nej, det är inget isolerat Ålandsproblem, många länder brottas med detta och gör inflyttningen allt viktigare.

Jag hoppar över lite pga tiden. Men inflyttningen till Åland är väldigt, väldigt viktig för vår offentliga ekonomi.

Talman! I anslutning till budgetförslaget har två budgetmotioner inlämnats. Ledamöterna Wille Valve och Christian Wikström har inlämnat en gemensam reservation till betänkandet.

Utskottet har erfarit att en modell där tvärgående bjuds ut över 5 månader skulle spara 200 000 euro på årsbasis. Det innebär en avsevärt dyrare trafik än dagens variant.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje ändring av budgeten för år 2024 jämte de ändringar och tillägg som framgår ur förslaget till kompletterande budget. Samt att lagtinget beslutar att den tredje ändringen av budgeten för år 2024 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut. Tack, talman!

Tack, herr talman! Ledamoten inledde sitt anförande med att tala sig from om konkurrensen och hur viktigt den är. I första andetag gjorde han det och sedan i andra andetaget så berättade han om hur viktigt och bra det här samarbetet med Finnferries ska bli. En organisation som de facto har visat på motsatsen i Finland, man kontrollerar hela den finska marknaden.

Jag undrar bara lite, vad menar ledamoten med att vi ska främja konkurrens? Vi får ingen information kring hur det här ska upphandlas, vilket är en stor del av kritiken. Vi får inte ens information om vilka färjor som ska säljas. Det är väldigt intressant att höra hur ordföranden resonerar när det gäller att vi ska främja konkurrens eftersom inget ord har uttalats om hur det ska gå till.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Det är givet att följer man EU:s statsstödsregler, följer man reglerna kring upphandling så är det ju per automatik att man följer konkurrensregler. Givetvis så är det här en balansgång, precis som jag sade. Startar landskapet bolag tillsammans med Finnferries film så vill man också att det bolaget ska kunna driva linjen.

Men jag tycker och det har inte heller kommit någon reservation i utskottet mot att man anser att landskapsregeringen via det här vägvalet gör fel på något sätt.

Tack, herr talman! Vi har ju ingen information om vad vägvalet är och det är en del av kritiken. Därför är det svårt att säga att det är ett bra sätt att göra eller ett dåligt sätt att göra, för det står faktiskt inte hur landskapet tänker göra. Det är liksom det centrala biten i det här.

Hur kommer det sig att man inte ens kan säga vilka färjor som ska säljas? Det här ska ju upphandlas nu när som helst. Varför får inte lagtinget det förtroendet att vi får reda på åtminstone vilka färjor det är som ska avyttras? Är inte detta lite märkligt?

Ledamoten var inne tidigare på att det här följer nog precis exakt hur vi har gjort tidigare. Vi har aldrig tidigare lagt med hela skärgårdstrafiken i en klump och sagt att vi ska upphandla den. Det är första gången. Tidigare så har man tagit linje för linje och då vet man att det är en fortsättning på det tidigare. Det är så som man har hanterat det. Vi vet inte alls vad det är som ska hända här. Enligt mig följer det här inte 54 §.

Sett i ljuset av de utmaningar som skärgårdstrafiken har haft de senaste åren så kan vi väl konstatera att fortsätta på den inslagna vägen var kanske ingen bra idé. Därför är det en ny väg som gäller, lite krokig med fläckvis halka, absolut, men det är ofta alla nya vägar.

Det finns risker med detta, men det finns också stora fördelar. Så länge de stora fördelarna kraftigt överväger riskerna så är det definitivt någonting som landskapsregeringen bör fortsätta med. Vi ska också komma ihåg att det här bolaget nu så det är inte att vi bolagisera landskapets verksamhet, utan vi bildar ett aktiebolag som till 50 % har intressen från någon annan än landskapet själva. Det innebär ju också att alla ställningstaganden och mått och steg som man tar ska göras i ett nära samarbete med aktieinnehavaren. Det som aktieinnehavaren kommer in i med förutom pengar (… taltiden slut).

Talman! Finans- och näringsutskottets ordförande John Holmberg sade att utskottet har kommit fram till att den här fullmakten följer 54 § paragrafen i lagtingsordningen och att den är specificerad eftersom det till exempel nämns en årskostnad på cirka 22 miljoner, och att det anges vilka linjer. Men precis som min kollega lagtingsledamot Wikström har sagt så nämns ju inte vilka fartyg som ska säljas. Det finns inte ens en tillstymmelse till resonemang om pris. Ska de säljas till varje pris? Nog måste väl ändå ordförande hålla med om att den här fullmakten är öppen till den delen den avser de här fartygen som ska överlåtas? Eller är den faktiskt specificerade också till den delen?

Tack, talman! Vicetalman Måtar, det kan jag hålla med om. Den är inte specificerad precis exakt vilka färjor som ska säljas, men det framgår ju också tydligt att den inte är specificerad.

I det här vägvalet har det varit bråttom. Vi pratar om sex månader. Jag tycker att landskapsregeringen har gjort det gott tillsammans med Finnferries för att komma så här långt som man har kommit. Jag tror, eller jag vet, att ålänningar kan vara trygga i att den upphandling som nu ska träda vid kommer att garantera det bästa för Ålands skattebetalare.

Sedan att det inte är specificerat exakt vilka färjor som ska ingå i den här upphandlingen, så det tycker jag faktiskt att är ett mindre problem sett till de problem som vi har stått med det senaste halvåret. Det däremot är stora problem.

Tack, talman! Ordförande Holmberg. Man kan ju alltid relativisera problem och beroende på vad man jämför med så är ett problem mindre eller större. I det här fallet så var det ändå ett bra meningsutbyte som vi kunde ha här där vi är eniga om att den här fullmakten inte är specificerad till ett ändamål och belopp, till den delen den avser överlåtelsen av den här färjorna. Det här är väl en större diskussion som vi behöver diskutera. Kanske vi ska ändra lagtingsordningen? Det är det ju ingen idé att vi har bestämmelser som vi inte tycker att är så viktiga att vi följer dem.

Tack, talman! Just den här skrivningen var någonting som vi lyfte upp också i utskottsarbetet. Jag uppfattade inte att det fanns avvikande åsikter än det som står i betänkandet. Jag hade sett fram emot en reservation om det fanns andra åsikter som satt som var motstridiga till det.

Talman! Jag förenar mig lite i en tidigare talare här att fullmakten är nog ganska öppen. Det är ju ganska stor skillnad på färjorna, vad de har för kapacitet och hur mycket last de kan ta. Det är av ganska stort intresse om man bor i skärgården.

Men det som min fråga egentligen rör är att jag får en känsla av att hela tankegången nu är att det är fullständigt klart att det är Axferries som kommer att få det här. Min fråga är nu, om Axferries att får anbudet, finns det då någon B-plan? För då finns det ju en viss risk att vi har avyttrat färjorna kanske till bolaget X med en ägare någon annanstans i världen. Har ni utskottet funderat vidare kring det här och har ni hört landskapsregeringen kring just den delen?

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Jag vill gå i polemik med det första som ledamoten sade, att allt är klart att Axferries ska vinna kommande upphandlingar. Så är inte fallet. Däremot så finns det ju möjligheter att Axferries kan göra det. Och sett till EU:s statsstödsregler, upphandlingsregler etcetera så vore det dumt av landskapsregeringen och Finnferries att inte agera längs med den vägen så att möjligheten till att vinna upphandlingar blir så goda som möjligt. Det ligger i brukarnas och skattebetalarnas intresse också. Det finns ingen orsak till att Finnferries skulle vilja solka ner sitt namn på något sätt.

Sedan vad som händer om man inte vinner upphandlingen, nå förmodligen har man ingen administration på Axferries kontor. Men vi ska också minnas att de färjor som är aktuella har ju till exempel en isklass och en ålder som gör dem kanske mindre attraktiva (… taltiden slut).

Talman! Så är säkert fallet, de börjar bli lite till åren och bruksvärdet kanske är betydligt större än vad försäljningsvärde är om man säger så.

Jag funderar lite på det här ska-kravet som finns i fullmakten. Det är krav på att chartra landskapsregeringens färjor under första halvåret av kontraktstiden. Vad är orsaken till att det ska-kravet finns med?

Tack, talman! När man har glasögonen på sig som tittar längre än bara ett budgetår, så kan vi konstatera att landskapets skärgårdsflotta behöver moderniseras och förnyas. Den behöver bli mer hållbar, den behöver bli mer driftsoptimerad. För att ett bolag som införskaffar landskapets färjor ska ges möjlighet att konvertera och på det sättet också vara med i den långa upphandlingen så är det även där en tidsbrist givetvis. Knappast kommer alla färjor att vara klart optimerade och färdigt renoverade när den långa upphandlingen träder vid, men man har i alla fall inlett processen. Därav vill man nog också att de färjor som köps har varit chartrade för att den tiden ska bli maximalt lång.

Talman! Vi har reserverat oss mot utskottets betänkande. Innehållet i reservationen är nästan samma som i den budgetmotion som vi lämnade in, fast med ett specifikt tillägg.

Vi önskar att landskapsregeringen i den kommande upphandlingen begär två olika pris för tvärgående linjen, ett pris för helår och ett pris enbart för sommarhalvåret, fem månader. Kom nu ihåg, kära kollegor att den årliga kostnaden för den tvärgående linjen är 1,4 miljoner euro enligt landskapsregeringen egna kostnadsanalyser.

Det vi skulle gå in för med fem månaders trafik är alltså sju månader utan personal, utan slitage, utan bunkerkostnader och inget slitage heller på grund av vintertrafik. Den inbesparingsuppskattning som ledamot Holmberg förde fram här nyligen faller på sin egen orimlighet.

Det kan knappast skada att få fakta på bordet och en exakt prislapp på hur mycket vi kunde spara. Tiderna är sådana, med 29,3 miljoner i underskott, att det är nu vi behöver spara, inte om tre år.

Vi vill än en gång påminna om att det här är ett vägval, för att citera föregående talare, och då är det bra att få en beskrivning av vilka vägar som finns i stället för att köra på i samma spår som tidigare. Det här är ögonblicket som vi kan påverka upphandlingen. När den treåriga upphandlingen väl har gått ut på Hilma då är också trafiken fastställd för de kommande tre åren.

Talman! Jag kommer inte att orda mer om detta. Vi återkommer i frågan i budget 2025. Jag aviserar rätt och slätt att jag avser att föra den gemensamma reservationen till omröstning. Tack för ordet!

Tack, herr talman! Tack till ledamoten Valve för förslaget kring att upphandla bara halvårsvis och sommartid på tvärgående linjen. Hur uppskattar ledamoten Valve att man sparar på det här? Menar man att man halverar kostnaden? Landskapsregeringen har bara kortfattat tittat på det här. Vi bedömer att det i dagsläget finns ett fartyg som kan ta i land i Snäckö färjfäste. Det handlar nämligen bara om ett fartyg Ejdern, vad ska den båten då göra under resten av året? Vi bedömer att det fortfarande blir en ganska hög prislapp. Man kommer i så fall ner i bunkerkostnader, vilket skulle estimera ungefär en inbesparing på 200 000. Men vad är Moderaternas bedömning?

Talman! Vi har tre före detta infrastrukturministrar i oppositionen och vi har också fördelen av att de kostnadsuppskattningar som har gjorts för skärgårdslinjerna är offentliga, bland annat den årliga kostnaden för tvärgående linjen på 1,4 miljoner. Med tanke på hur skärgårdstrafiken har varit organiserad sedan år 2015 så är det givetvis så att om man tar bort sju månader av tolv månader i trafik, om man inte har personalkostnader, inte bunkerkostnader och inte slitage så de kostnader man har är en viss tillsyn som behövs. Det behövs sannolikt en viss beredskapspeng också under vinterhalvåret. Men det är ju liksom småpotatis.

Tack, talman! Vi har den tredje ändringen i budgeten på bordet. I min värld så är den stora frågan ändringen av det här avräkningsbeloppet som finns här.

Vi erhåller nu 45,5 M€ extrainkomster tack vare en budgetåtgärd i finska statsbudgeten. Det här kan tyckas underligt men är helt enligt det regelverk som Åland nu efterlever.

Däremot sänks förskottsbeloppet för 2024 med 8 M€ eftersom man nu anser att Åland har fått för högt förskott under 2024. Tack vare extrainkomsten blir totala justeringen ändå plus 37 M€, men här ska vi inte lura oss själva. Det är skillnad på extraordinära intäkter och trender.

Nedjusteringen om 8 M€ är en trend som vi borde fokusera mera på. Tidigare år har Åland varit bortskämda med uppjusteringar av skatteavräkningen, men pga Ålands låga tillväxt de senaste 20 åren har vi nu hamnat i ett läge där avräkningarna justeras ned. Det här är den stora anledningen till att budgetunderskottet ökar 2025 och antagligen fortsätter trenden de kommande åren. Detta är en sak som vi kommer att diskutera mer på nästa plenum i samband med budgetdebatten. Jag vill ändå nämna det här för jag tycker att det är viktigt.

Om jag återgår till tredje ändringsbudgeten så vill jag lyfta räntestöden för bostadslån. Före 2021 så fanns de här reglerna också, egentligen momenten, men de var inte utnyttjade så mycket eftersom det var så låga räntor. Då behövde ingen räntestöd. När räntorna steg kraftigt 2022-23 så blev de aktuella igen med räntestöd.

Det har också visat sig nu att eftersom ingen har använt det här på väldigt många år före så kommer man på det lite i efterhand och kanske lite glömt bort att söka för tidigare år. Därför har vi nu ungefär 190 000 i retroaktiva stödansökningar i den här budgeten som kanske egentligen borde kommit på andra år.

De här sakerna är ju egentligen gamla beslut som ger nya kostnader. Men de här räntestöden borde bli lägre kommande åren, hoppas vi på.

Slutligen några ord om skärgårdstrafiken. Det blir nu en fullmakt för två år med en option på ett år till. Det här är inte en långsiktig lösning som vi försöker få på plats, utan det här är ett sätt nu att reda upp den konkurs från i somras som höll på att ställa till det rejält i skärgårdstrafiken. Vi kommer alltså från ett oöverträffat kaos som vi nu behöver reda upp innan den 8 januari.

Under den här perioden som den här fullmakten är aktiv nu, så inom de här tre åren, så ska vi få till en mer långsiktig lösning i skärgårdstrafiken som ska presenteras och bjudas ut. Där kommer landskapsregeringens nybildade bolag Axferries att vara en av de aktörer som ger anbud. Det bör stabilisera trafiken såtillvida när man åtminstone har en aktör som på ett seriöst sätt kan bedriva trafiken. Jag är också övertygad om att vi kommer att få se flera seriösa aktörer som ger anbud. Därmed så hoppas jag att vi har en stabil och konkurrenskraftig skärgårdstrafik på plats inom tre år.

Men med de här korta orden så vill jag säga att Liberalerna stöder den här ändringsbudgeten.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström för att han påminner oss om verkligheten som är ganska så tuff när det gäller de ekonomiska förutsättningarna och framtiden.

Jag vill passa på, talman, att gå lite utanför rollen som replikant och säga att pensionspengarna, de 47 miljonerna som blev ungefär 43 miljoner, så finns inte med i denna ändringsbudget. Det kommer att hanteras skilt att det ska föras till pensionsfonden. Jag hoppas att alla i salen förstår det och det faktumet har funnits i nutid i tidningen.

När det gäller avräkningen, hur ser ledamoten på det faktum att nu gick ju då företagen för åländskt vidkommande, enligt tidningsuppgifter idag, oerhört bra, plus 26 %? Ser ledamoten där att vi kan ha lite förtröstan om att den här trots allt tuffa tiden vi har trots allt kan dämpas tack vare våra företag?

Ja, jag tycker att det vidhåller att det kan fortsätta att vara väldigt bra. Vi måste också komma ihåg lite var vi kommer ifrån. När man ser tillbaka fem år och ser hur de här samfundsskatterna har utvecklats på Åland så har de ju kommit upp till en hög nivå. Vi befinner oss just nu på en ganska hög nivå. Vi kan ha tillförsikt att det fortsätter. Det skulle vara väldigt allvarligt för Åland ifall de skulle minska med 26 % eller att vi skulle se antydningar till att resultaten börjar komma ner eller att de börjar få tuffare. Det skulle ha en större påverkan, men vi kan åtminstone vara tacksamma för att antagligen så kommer samfundsskatten antagligen att vara på ungefär samma nivå eller lite högre nästa år.

Tack, talman! Jag tycker själv att när man nu försöker förstå sig på vår ekonomi och framförallt det mer komplicerade system vi har i dag på grund av den finska välfärdsreformen med dessa välfärdsområden som har ställt till det och det är därför som bland annat våra kommuner ska tillbaka med 15 miljoner ännu i år netto till statskassan. Vi själva ska in med -8 miljoner här, det är 23 miljoner som offentliga Ålands tappar på kort tid. Men som ledamoten sade, det finns en viss förtröstan.

Jag saknar och jag hoppas att ledamoten med ekonomiska kunskaper kommer att stöda mig i att vi måste få tillbaka den rapport som ÅSUB ännu fram till 2013 försåg inte bara oss och hela offentliga Åland med om hur den kommunala sektorn och landskapets ekonomi i stort var i förändring, särskilt det faktum att det var ÅSUB som hittade faktiskt de här pensionspengarna (… taltiden slut).

När det gäller kommunerna så måste vi också komma ihåg att under fjolåret fick kommunerna ganska mycket extra pengar också. Sedan korrigerar man det idag och man jämför lite här mellan åren som det ska vara då.

I övrigt så vill jag påpeka att det är otroligt viktigt att vi har tillväxten, vi har tagit den för given nästan för att vi har nästan alltid haft tillväxt när vi tittar tillbaka. Men på Åland så har vi haft ganska svag tillväxt i 20 år och det börjar märkas nu att det börjar komma ner lite och det tror jag att vi inte får glömma bort. För nu har vi också ett system som är beroende av att det går bra för oss. Vi kommer att påverkas negativt av om vi har sämre tillväxt. Så var det inte tidigare, men det kommer nu. Tillväxt har blivit ännu viktigare nu med den senaste omläggningen av avräkningssystemet.

Tack, talman! Lagtingsledamoten talade om tillväxt. Jag undrar ibland om lagtingsledamoten på något vis blandar ihop begreppen? Man brukar tala om tillväxt och då avser man till exempel att BNP ska växa med si och så mycket och behöver växa snabbare än andra områden. Men om vi tittar på Finland som helhet så kan man konstatera att Åland och Finland har följts åt ganska exakt efter finanskrisen 2008 och egentligen så har vi också följt den trend som har varit i Europa.

Men samtidigt under den här tiden som vi har haft "dålig tillväxt" så har skatteintäkterna ökat ganska rejält och fortsätter så. Det beror inte bara på att vi just nu har bra samfundsskatteintäkter, utan det beror ju också på att folk har kommit till Åland och tydligen tjänar ganska bra med pengar och betalar in skatter. Jag tycker att det här ska man berätta om samtidigt. Det är lite så här nedslående budskap när man bara talar om att tillväxten är dålig. Vi har haft en otrolig tillväxt i våra skatteintäkter.

Det var många saker på en gång. Vi börjar med de här trenderna. Det stämmer att vi har ungefär samma tillväxt som riket i övrigt. Man kan tycka att vi håller jämna steg, men tittar man på Europanivå så är ju Finland lägst i klassen nästan. Vi har andra länder och Europa som helhet som har gått mycket bättre. Tittar vi bara västerut så har ju Sverige gått betydligt mycket bättre än oss. Tillväxt är lite jobbig på ett sätt, man kan tycka att det är bara någon procent mellan åren, men när man börjar titta på 20 år och den typen av tidsera så blir det väldigt stora effekter. Så där tycker jag definitivt att vi ligger efter och ganska långt efter, tyvärr.

När det gäller skatteintäkterna så får vi också komma ihåg att vi har gjort ganska stora omläggningar i skatteintäkterna de senaste åren. Vi fick lite puckelpengar och vi fick lite andra saker som har fyllt på. Jag tror att från 2020 till 2023 så ökade skatteintäkterna med 50 miljoner ungefär för Ålands del. Så visst, det ökar (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Ekström, när man talar om tillväxt så är det ju BNP som man i regel avser. Man måste komma ihåg att till exempel BNP påverkas ju inte när åländska företag skaffar nya fartyg som är registrerade utanför den här holmen eller om de flyttar fartyg härifrån och flaggar om helt enkelt. Däremot påverkas det förstås när man flaggar hem och sådant som produceras och skapas här i landskapet så påverkar BNP.

Men till exempel personer som flyttar hit och som har stora pensionsinkomster, vilket jag faktiskt tror att är en trend, så BNP påverkas inte av det. Däremot påverkas skatteinkomsterna rejält. Det är sådana här saker som jag tror vi behöver liksom hålla, vi behöver ha flera bollar i luften samtidigt, som många här brukar säga, och komma ihåg att vi behöver inte bara måla svart. De facto är det en trend att skatteintäkterna ökar. (… taltiden slut).

Ledamot Måtar har ju rätt i att vi har haft en befolkningsinflyttning senaste åren. Det har garanterat påverkat skatteinkomsterna, förvärvsinkomster framförallt och även pensionsinkomster har kommit. Jag har inte sett några siffror på det, men jag är helt övertygad om det.

Jag tycker inte att vi försöker måla saker i svart alls från liberalt håll eller att jag personligen försöker det, men jag försöker vara ärlig med det vi har.

Faktum är ju nu att i här budgeten som ska debatteras under kommande vecka så har vi ett ganska stort underskott. Vi behöver ta tag i det och göra saker, för annars måste vi göra stora saker om några år. Jag tror att det är väldigt viktigt för oss att hålla koll på saker och då måste vi vara ärliga med vad vi berättar.

Herr talman! Ärade lagting, åhörare, radiolyssnare. Vi tittade närmast på vissa delar här i utskottsbetänkande som var speciellt intressanta. Räntestödet är förstås ett av dem. När räntorna stiger så drabbas även landskapet genom att räntestödet påverkas. När räntorna når en viss nivå så träder räntestödet in. Detta sker med viss fördröjning. Det som är anmärkningsvärt är att både räntor för 2022 och 2023 har kommit nu så det har varit en försening också med faktureringen av räntorna.

Det klurigaste frågan, som jag tror att vi är överens om, är skärgårdstrafiken. De förslag som presenterades först i ändringsbudgeten så ändrades en hel del till den komplettering som kom.

En sak är klar, skärgårdstrafiken behöver stabilitet och skärgårdstrafiken och invånarna behöver långsiktighet. Därför föreslås först en kort upphandling på 2 +1 år. Sedan ska man inom kort se över servicenivåer och när det är bestämt så går man in för en längre upphandling som kan vara 10-15 år.

Som ett led i stabilitetsbyggandet avser landskapsregeringen att tillsammans med Finnferries inleda verksamheten i ett gemensamt rederi. För att särskilja ägarstyrning och upphandling från varandra så föreslår man att ägarstyrningen finns på finansavdelningen, medan upphandlingen finns på infrastrukturavdelningen

Processer runt bolagskonstruktionen pågår som bäst. Det finns öppna frågor, det finns öppna frågor runt organisation och affärsmässiga frågor runt avtal, det som kan kallas för affärsplan, samt riskanalyser. Jag är säker på att de här frågorna i detta nu diskuteras och förhandlas.

Det som utskottet speciellt betonar här är väldigt viktigt, det är att upphandlingen bör ske på ett sådant sätt som befrämjar konkurrensen samt att juridiskt säkerställa de kommande upphandlingarna. Detta är viktigt; konkurrens och juridik.

Sen till sist om avräkningsbeloppet, när man tittar här, mina vänner, på skatteintäkterna så blir man förstås oroad. Vi har drabbats av negativa avräkningar för både skatteåren 2022 och 2023. Nu är det en sänkning av förskott innevarande år med 8 miljoner. Det är mycket pengar som vi pratar om.

Skatteintäkterna har ju förvisso påverkats positivt av den återföring av 10 miljarder som gjordes i statsbokslutet. Återföringen gav ett skattetillskott om 47 miljoner. Ekonomiskt är det väldigt bra, men vi vet att det här kommer inte att hända igen på ett bra tag. Vi lär inte se en sådan här manöver igen.

Det budgeterade överskottet ligger just nu på 16 miljoner. Vi korrigerar bort denna skattejustering, de extra skattepengarna på 47 miljoner och då hamnar vi på ett budgetunderskott på dryga 30 miljoner för detta år. Vi ska komma ihåg att i grundbudgeten för 2024 fanns ett underskott på 16 miljoner. Så detta ger oss en stor utmaning.

Som sagt, vi diskuterar nästa års budgetförslag här inom kort och då kommer jag att ta upp de ekonomiska frågorna igen. Det är mycket som oroar här runt skattesidan, intäktssidan som är en av de faktorer som ska se till att vi når det här målet på nollmål år 2030. Tack ska ni!

Talman! Tack ledamoten Höglund för ett intressant anförande. För oss moderater är det jätteviktigt med förankring. Vi har pratat oss varma för kvalificerad majoritet inför de stora vägvalen. Nu går vi in, precis som ledamoten Höglund beskrev, för den lilla upphandlingen på tre år. Om tre år ska den stora ske och den sker inte bara under ett valår utan under pågående valrörelse. Undertecknad ser vissa risker med detta i form av överbudspolitik, icke förankring och sett till vad som generellt brukar hända med stora infrastruktursatsningar i slutet av mandatperioden då polariseringen tilltar och det ska markeras mot allt. Ser ledamoten Höglund något problem med den här tidtabellen?

Tack, herr talman! Jag skulle säga som så att tack vare det finanspolitiska ramverket så sover jag betydligt bättre idag än jag gjorde tidigare. Det är ramverket som i slutet av dagen sätter taket för vad vi kan syssla med, så det är betydligt lugnare och annars finns den risken som ledamot Valve nämnde.

Jag tolkar det som att ledamoten Höglund är till freds med 2+1, alltså den här treårs tidtabellen.

Tack för frågan. Nu har vår regering jobbat intensivt med det här under en kort period, till och med kanske lite för kort period. Det hade varit fint med någon månad till här för bolagsbildning etcetera och då arbetat fram det här förslaget. Jag förutsätter att det här är det optimala man gör. Men som sagt var, det ska ske på konkurrensmässiga villkor och det ska vara juridiskt säkerställt, så det gör mig trygg.

Tack, herr talman! Jag börjar, så att jag inte glömmer, med att säga att Obunden Samling stöder förstås den här reservationen som vi har lämnat in tillsammans angående tvärgående enbart sommartid.

Den här uppskattningen om 200 000 bygger ju helt och hållet på att man skulle upphandla ett helt nytt tonnage till den här linjen. Men den som kan skärgårdstrafiken så vet att i samband med att vi skaffade Ådan så har vi faktiskt ett reservfartyg under hela sommartiden som vi kunde använda förslagsvis. Man kan flytta runt färjorna så att man visst kan ha en mycket billigare trafik än den här uppskattningen som finns här som vi har hört om idag. Man skulle inte kunna gå till Snäckö, men det skulle gå att ha en linje på tvärgående.

Vi har ju diskuterat det här ärendet ett bra tag här nu. Det är ju fortsättningsvis svårt att kunna kritisera eller komma med förbättringsförslag kring vad landskapet håller på med när landskapsregeringen inte berättar vad man tänker göra. Man berättar inte vilka färjor som ska säljas och man berättar inte hur det här ska upphandlas.

Så nu tänker jag anta, för det finns några vägar man kan gå. Man kan sätta ut allting på en gång eller så kan man dela upp det. Och med tanke på både den marknadsmässighet som finns och för att minimera riskerna att fartygen försvinner från vår skärgård så skulle det kunna vara bra att dela upp det här åtminstone i två upphandlingar, så att inte allt är på en enda stor entreprenad.

Den här fullmakten ger ju möjlighet till det här som jag föreslår. Landskapet får väl fundera på hur man gör det här. Men jag misstänker att allt det här redan är klart. Trafiken ska sättas igång i januari som det är planerat. Det är också det som gör det väldigt konstigt att inte lagtinget kan få reda på vad man tänker göra. Jag har inte varit med om den situationen förut, men det är så vi gör nu.

Vi har en diskussion om att det är så rysligt bråttom nu för vi fick bara upphandla det här ett halvår och inte mera än så. Vi hör diskussioner om att det är stora risker, det har varit bråttom och det är allting som man pratar om. Det finns olika faktorer som gör att man verkligen inte ska skynda. Jag tror inte att det skulle vara ett problem att förlänga den här befintliga upphandlingen med några månader till så att man kunde få det här ordentligt genomarbetat. För det är just det som vi utsätter oss för nu, risker helt i onödan.

Nå, det andra har jag nött om, att det inte är en tillräckligt detaljerad fullmakt, det tänker jag inte gå in på mera.

Jag tänker gå in på landskapsverkstaden som i dag underhåller våra färjor, när de är våra egna. Det nya bolaget borde också bibehålla verkstadens tjänster, för de har lön idag för att underhålla våra fartyg. Kommer det en ny huvudman så hoppas jag att de här tjänsterna finns kvar och att den kompetens som finns på landskapsverkstaden kan bibehållas.

Det var det som jag hade tänkt säga idag. Vi kommer ju snart in i en helt ny budget. Ni vet ju vad ni gör och ni vet vad kritiken är. Så med det sagt så hoppas jag att allt går bra, men det är ett risktagande. Tack!

Tack, talman! Det stämmer att det finns ett reservfartyg som kan gå från Långnäs till Kumlinge. Men om man inte går via Överö så tappar man ju en stor del av idén av tvärgående som är att bygga ihop södra skärgården och Föglö med norra skärgården. Om man går via Överö så blir det jättelång resa. Så den förklaringen köper jag inte riktigt.

Sen vad gäller vad gäller kostnaderna så om entreprenören ska hålla en båt i tolv månader men bara förtjäna i fem månader så kommer man att ta den där kostnaden, den kommer att komma för oss att betala. Visst sparar man lite bränsle, man behöver inte ha det fullbemannat med personal, men samtidigt är det ändå nyckelpersoner (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Med tanke på att det här är en fullständigt fri upphandling och en fullständigt fri fullmakt som lagtinget står i beråd att ge landskapsregeringen så behöver man inte ens behålla färjorna på samma linjer som är nu. Det finns alla möjligheter att man upphandlar totalentreprenad på en linje och tar en annan färja till tvärgående till exempel. Jag tror inte att man ska stirra sig blind exakt på hur trafikupplägget ser ut idag. Vi vet ju de facto inte riktigt hur det kommer att se ut, var färjorna ska ligga, vilka som ska säljas eller någonting. Det här är möjligt att göra, som jag föreslår, vi har också gjort det under många år på södra år. Kostnaderna för att trafikera med Knipan eller Gudingen nu är helt andra än att upphandla på nytt.

De inbesparingar som ledamoten efterfrågade kommer nog att ske ändå eftersom vi har vårt kostnadstak att ta hänsyn till. Om avtalen blir höga så måste vi ta bort lite turer, så kommer det att bli. Jag tycker inte om idén med att man ska ha en båt liggandes vid kaj och kosta pengar i 12 månader men köra bara 5 månader, det tycker jag att är felaktigt.

Tack, herr talman! Ja, så har det varit i många år i landskapet, vi har gjort på det viset att vi ska ha ett reservtonnage ifall något annat går sönder eller får tekniska problem.

Om det nu är sådana här inbesparingar som ledamoten pratade om så det finns ju ingenting av det i budgeten, utan det är ju en stor utökning av skärgårdstrafikens kostnader, så jag vet inte riktigt. Man får nog presentera vad det är för besparingar man ska göra, för som det ser ut idag så har vi en fullmakt som driver upp kostnaderna rejält. Det är det som vi har att ta ställning till idag.

Tack, talman! Ledamoten Wikström sade i sitt anförande att det finns några minskade risker med att förlänga några månader. Jag skulle vilja ha ett förtydligande vad det är som Wikström egentligen menar med det. Vad är det för minskade risker?

Tack, herr talman! Jag menar på att det är flera ledamöter som har sagt här nu att vi har jättebråttom. Landskapsregeringen själv säger att vi har jättebråttom och använder det mycket som ett motiv till att man inte kan vara så detaljerad. Så från mitt håll, jag har inte all kunskap, så verkar det som att man har väldigt bråttom och man kör igenom det här. Vi har också ändrat budgeten en gång med anledning av det här. Jag tycker att det finns skäl att påstå att det här kanske inte riktigt är helt genomtänkt.

Det blev ju lite bråttom för att det blev en konkurs så att säga.

Sedan vill jag också kommentera att just landskapsverkstadens kompetenser är ju väldigt eftertraktad. Jag tror inte att det finns en annan verkstad som har sådana superhjältar som kan trolla med knäna och bygga gamla färjor och hålla dem i gång och så vidare. Vi har en väldigt gammal flotta. Vi har väldigt många olika färjfästen och sådant som de pysslar med dagarna i ända. Det här är också en kunskapsökning både för det nya bolaget och också för personerna som jobbar på landskapsverkstaden. Jag tror att de ser nog bara positivt på den här frågan.

Tack, herr talman! Jag instämmer till fullo med det som har sagts om landskapsverksamhet. Det är åländska arbetsplatser som teoretiskt kan försvinna om färjorna försvinner.

Men det är inte bara någonting som vi ledamöter ska prata om. Det är väl ett sådant besked som man förväntar sig att få från regeringen.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Det var ju positiva tongångar många gånger när utskottet hörde kring Axferries och den tänkta vägen framåt för skärgårdstrafiken. En av de positiva tongångarna är faktiskt att just det landbaserade näringslivet, även landskapsverkstan, kan nog säkert se fram emot mer business. Det som Finferries förfogar över är ju inte bara det som gäller Axferries utan de har ju en hel del andra fartyg som likväl Åland kan hantera när det gäller service och underhåll etcetera. Så det finns alla möjligheter både för det privata näringslivet men också för landskapets verkstad att visa framfötterna och på det sättet också få en form av tillväxt. Det finns möjligheter även fast vägen är lite krokig.

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Avsnitten inklusive moment och motiveringar föreläggs i sin helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Talmannen uppmanar dem som vill lägga framlägga ändringsförslag och understöda dem att begära ordet.

Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR i sin helhet. Godkänt.

Talman! Jag önskar föra reservationen till omröstning.

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda.

Lagtingsledamoten Valve understödd, av lagtingsledamoten Wikström, har föreslagit att avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR får den lydelse som framgår av ledamoten Valves reservation till betänkandet.

Är redogörelsen riktig? Riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar utskottets betänkande röstar ja; de som omfattar lagtingsledamoten Valves ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.
Omröstningen utföll:
18 ja-röster
8 nej-röster
2 avstod

Lagtinget har godkänt avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR enligt utskottets betänkande.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR i sin helhet. Godkänt.

Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu betänkandets klämmar och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs betänkandets motivering. Begärs ordet?
Budgetbetänkandet är därmed godkänt. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.