Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Social- och miljöutskottet har nu för andra gången behandlat lagförslaget om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi samt möjligheten att inrätta så kallade accelerationsområden. Detta efter att lagtinget återförvisade ärendet till utskottet för vidare behandling.

Nu finns det En reservation till utskottsbetänkandet som ledamot utskottsordförande Christian Wikström, presenterar efter min presentation.

Under denna andra behandling har utskottet fördjupat sig ytterligare i frågan om accelerationsområden och särskilt berört förhållandet till kommunernas planerings monopol. Det är en principiellt viktig fråga.

Utskottet konstaterar nu tydligt att det aktuella lagförslaget inte i sig innebär någon inskränkning i kommunernas planläggningsmonopol. Vi har också noterat att skapandet av accelerationsområden inte är aktuellt i nuläget, men kan bli det i ett senare skede.

Vi försökte hitta en lösning och vi har skrivit följande i vårt betänkande.

Skulle det i framtiden bli aktuellt att genomföra sådana områden, bedömer utskottet att det sannolikt kräver en ändring av plan- och bygglagen. Utskottet vill därför tydligt markera att en sådan förändring i så fall måste hanteras som en egen lagstiftningsfråga, med den förankring och beredning som en sådan förändring förutsätter.

Med det sagt föreslår utskottet att lagtinget nu antar det här lagförslaget – som i grunden syftar till att underlätta omställningen till förnybar energi genom att förenkla tillståndsprocesserna och skapa en tydligare struktur för såväl exploatörer som myndigheter och ett steg som på sikt stärker rättssäkerheten, förbättrar servicenivån och stödjer ett mer hållbart samhällsbygge. Tack, talman!

Tack, talman! Det som ledamoten pratar om här är planerings monopolet och hur det kan påverkas i framtiden om man ändrar paragraf 11 i plan- och bygglagen. Jag har en ganska tydlig och klar åsikt i den här frågan. Men jag undrar vad ledamoten själv har för åsikt? Är det rätt att landskapet ska inskränka kommunernas planerings monopol till den här delen? För i det här lagförslaget så har man möjlighet att ta ställning till det här, vilket vi också gör via reservationen. Men det skulle vara intressant att höra hur ledamoten ställer sig till det här. Liberalerna också för den delen.

Talman! Jag håller med resten av utskottet i betänkandet på det viset att det är en annan lag. Det är en annan fråga. Det är utanför den här lagstiftningen och det här ärendet, och det är en fråga som behöver en annan och större och mer omfattande beredning än den som vi har framför oss nu och som vi har haft i utskottet. Jag håller med utskottets betänkande i den frågan att det behöver behandlas skilt.

Tack, herr talman!

Jag förstår. Man vill inte ta ställning i den här frågan, även om den är ganska tydlig. Tycker man att landskapet ska ha rätt att begränsa kommunernas planerings monopol eller inte. I Finland, så har man ju tagit ställning för det. Man har gett kommunerna rätt att planera för den här typen av områden. Men här på Åland har vi inte gjort det. Beredningen finns där från finska sidan, vilka konsekvenser detta får och så vidare. Det handlar egentligen om en principiell fråga: Vem ska göra detta? Ska det vara landskapet som har ansvaret, eller är det fel att landskapet begränsar kommunernas planerings monopol? Det är intressant, för jag vet att ledamoten inte själv resonerar på det här viset. Det blir en senare fråga, men för mig är det en enkel fråga att svara på.

Tack, talman!

Jag tänker att den dagen som det är aktuellt med de här accelerationsområdena, vi har konstaterar att det kan vara 10 - 15 år framåt, så då tror jag faktiskt inte att man tittar vad vi har skrivit i ett betänkande någon gång strax innan sommaren 2025. Jag tror det är ganska irrelevant ändå. Sedan har vi också i utskottet diskuterat det här med våra kommuners kompetens och resurser. Att ha de här översiktsplanerna som det finns lagkrav på att de ska ha, men inte har. Så det här är ju som jag ser det som att landskapsregeringen vill hjälpa kommunerna att komma vidare. För de som vill ha områden för förnybar energi.

Tack för det, talman och tack utskottets vice ordförande.

Jag deltog också i den här behandlingen, även om jag inte syns med i betänkandet, så är det ofta när man är ersättare och är på plats. Jag hade tänkt hålla ett eget anförande, men jag tycker att det är onödigt att förlänga debatten och står självklart bakom utskottets betänkande. Men jag vill också kommentera det, att jag snöar in mig lite på skillnaden i debatten, vad det har varit för debatt i Sverige och Finland med accelerationsområden. Det handlar ju oftast om att det är olika kommuner och olika regioner och olika energibolag som är väldigt stora och väldigt kraftfulla. Att debatten kanske inte gått så hemskt het om just kommunernas självbestämmanderätt, utan det har varit större kommersiella intressen som har varit de drivande. I alla fall är det vad jag kunde hitta.

Tack, talman!

Ledamot Eckerman sätter fingret på hur otacksamt det är att vara ersättare i utskottet, det är mycket jobb och sällan får man cred för det eftersom man inte hamnar i något protokoll. Men precis som ledamot Eckerman var inne på att man kanske redan haft diskussionen i Sverige och Finland. Där tänker jag också att kommunernas storlek är så annorlunda att vi kan nästan inte jämföra på samma dag med våra kommuner och vad de har för kompetenser och möjligheter till att utveckla sådana här områden själva. Så det är en viktig fråga.

Ja men tack för det.

Sen är ju också den skillnaden att på Åland så har vi ett väldigt begränsat utbud med vilka energibolag vi kan göra, att vi har inte alls på samma sätt en lika stor marknad och det finns inte en lika stor konkurrens om de stora pengarna. Vem är det som ska utveckla de här områdena och sådana saker? Jag tycker att den här diskussionen som har varit i utskottet och också i lagtinget är bra att den finns. Vi kan också från utskottet klargöra att det här egentligen inte hör ihop, utan att det är så långt borta i framtiden och inte aktuellt, utan det är väl bara ett försök att göra politik skulle jag gissa. Tack.

Tack!

Jag kunde också kommentera det, att mitt parti tycker att vi redan har haft ett gruppanförande i det här, att till den delen är diskussionen, inte avslutad, men det finns inte så mycket mer att säga. Den förra diskussionen fick ju en lite annorlunda eller oväntad vändning, men den diskussionen har vi ju haft. Så tack!

Talman!

Det torde vara ställt utom allt tvivel att det fanns frågetecken här i salen när det förra betänkandet presenterades. Det var ju också anledningen till att det gick tillbaks till utskottet för att göra en fördjupad analys. Jag tycker att vicetalmannen har helt rätt i det när hon säger att det här rör inte plan- och bygglagen egentligen. Men indirekt, bästa vicetalman, indirekt så finns det nu indikationer på vad landskapsregeringen vill. Därför att man har varit i kontakt med kommunerna brevledes för att efterfråga hur de ser på en förändring av paragraf 11 i plan- och bygglagen. En förändring av paragraf 11 i plan- och bygglagen det betyder att det är landskapet som tar över och beslutar. Så den här lagstiftningen är ju som jag ser det, fråga om att kratta manegen inför en större förändring.

Talman!

Vi har nog också hört i utskottet att vår plan och bygglag är föråldrad till många delar. Oberoende av den här lagstiftningen eller EU direktivet som kommer så behöver den uppdateras. Så det är liksom ett steg i en process som skulle ha varit ändå. I förra debatten kom det också upp att kommunerna ska ha sådana här översiktskartor eller vad det heter. Kommer inte exakt ihåg den korrekta benämningen, men i alla fall. Ändå har kommunerna inte fått det till stånd. Behöver de hjälp eller vill de ordna det själva? Det är sedvanlig lagstiftningsprocess. Om landskapsregeringen vill ändra en lag, att man hör kommunerna, vad tycker ni?

Talman!

I den bästa av världar så är det ju bra att landskapsregeringen hör kommunerna före man startar upp en lagstiftning. Men, på något vis när man följer vindkraftsprojektet och speciellt det man läste i media, vad ministern uttalar sig om. Jag kommer att ta det i ett eget anförande lite senare här. Det gör att man nog blir lite fundersam faktiskt. Både vad gäller finansieringsdelen, de eventuella pengar man kan få på vindkraften och också beslutanderätten. Det är ofrånkomligt, bästa vicetalman, det är ofrånkomligt att det finns ett otroligt stort behov hos den här regeringen att kunna kontrollera och bestämma och besluta över kommunerna. Jag är inte säker på att det faktiskt är riktigt rätt väg att gå. Eller låt mig omformulera mig. Jag är säker på att det inte är rätt väg att gå.

Talman!

Vi har också hört, det kom också upp i den förra debatten, att det här vindkraftsprojektet inte är en del av de här och accelerationsområdena som vi diskuterar här, utan det är en annan fråga som hanteras separat.

Talman!

Vicetalman lyfter vårt andra betänkande från utskottet och gör det bra, och vi lyfter i vårt betänkande att det är viktigt att definitionen och villkoren för accelerationsområden behöver förtydligas i arbetet. Men jag skulle vilja ställa en fråga med tanke på de reservationer, det är kanske elakt att ställa det till vicetalman, kanske borde ställa det till reservanten. Men skulle vi ens haft en möjlighet att strunta i att införa accelerationsområden efter den information vi har från våra hörande och de direktiv som finns?

Tack, talman!

Det är en väldigt relevant fråga. Ska vi följa EUs direktiv eller ska vi inte? Min åsikt är att det ska vi och det gör vi med den här lagen. Absolut. Det är en viktig fråga som också kan ställas till reservanten, tänker jag. Att det sedan kräver mer, ska vi ha accelerationsområden så måste man ju gå vidare med och titta på var och när och hur. Det hade ju också väldigt mycket med elnätet och vad det finns för möjligheter i det. Inte är det bara att tycka att här ska vi ha, utan det är en lång process innan vi har de här accelerationsområdena. Men nu är lagstiftningen på plats. Det är grundläggande.

Talman!

Jag lever fortfarande i den tron att vi inte kommer att behöva accelerationsområden på Åland efter att all den information man har fått i utskottet kring hur smidigt och hur enkelt det är i dessa processer på Åland. Den här lagstiftningen är gjord för större länder som Tyskland, där man har mycket längre hålltider och svårare att få tag på rätt personer för att få hjälp. Så jag tror att det här är mera en sak vi behöver göra, men som de facto inte kommer att få så stora implikationer på Åland. Det var ju också väldigt tydligt att det är inte bara att man stoppar de här accelerationsområdena var som helst, utan det kommer att ske i en god samförstånd med kommuner, elbolag och andra intresserade.

Tack, talman!

Ja, man kan ju också fråga sig vill vi ha en omställning? Det upplever jag att majoriteten i utskottet vill och därför vill vi ta den här lagen och det här betänkandet. Vi försökte få ett samförstånd med vårt andra betänkande, men det lyckades inte. Precis som ledamot Holmberg-Jansson säger, det är en större fråga som kommer sen, var är det är lämpligt. Jag tänker inte ens försöka uttala mig om det, för det vet jag inte. Det är en annan fråga. Tack.

Tack, talman!

Jag måste säga att det är aningen häpnadsväckande att höra hur vissa medlemmar ur utskottet faktiskt fortfarande inte har förstått vad det här handlar om, och inte har förstått vad det är vi motsätter oss. Vi har inte föreslagit att man ska slopa skapandet eller införandet av accelerationsområden, och det är heller inte det som står i vårt ändringsförslag. Gällande att uppdateringen av plan och bygglagen hade skett ändå för att den var föråldrad och har ingenting med det här lagförslaget att göra, så måste jag säga att det stämmer inte riktigt. Inte hade man infört accelerationsområden eller velat införa, som man nu har föreslagit till kommunerna i plan- och bygglagen, §11, om inte det här lagförslaget nu hade behandlats här i lagtinget.

Talman!

Ja, det är ju så att vill vi se accelerationsområden så måste det in i plan- och bygglagen att det liksom finns möjligheter, att det finns en grund för det. Det är nog absolut min åsikt eller den uppfattning jag har ska jag säga, att vi har fått till kännedom att den här lagstiftningen är föråldrad på flera punkter. Det arbetas flitigt med flera olika paragrafer i den som behöver förändras. Jag kan nämna igen de här översiktsplanerna som finns i nuvarande plan- och bygglagen som kommunerna, kanske någon har lyckats uppnå någon form av översiktsplan, men de andra kommunerna har inte kompetens och resurser till det.

Tack, talman!

Vice talmannen sade tidigare att hon tvivlar på att någon om 10 - 15 år kommer att titta på utskottets betänkande, om man nu vill införa ett accelerationsområde. Det är inte det som är själva syftet med den ändringen som vi vill ha i utskottets betänkande. Syftet är ju att man ska genom utskottsbetänkandet påverka landskapsregeringen att ändra lagstiftningen. Det är inte att vi tror att någon kommer att titta på vårt betänkande om 15 år. Men det jag skulle vilja ha svar på är varför vill man inte göra så som man gjorde i Finland till exempel, där man låter kommunerna bestämma först var inom sin kommun som de vill utse ett accelerationsområde? Vad är problemet med det? Om det är så att kommuner har för lite resurser så kan de bara säga det, att vi har inte resurser för att uttala oss om det här och då överlämna det till landskapsregeringen. Men på det här sättet så kan man ju köra över kommunerna om man ändrar i paragrafen.

Tack, talman!

Ja, det känns som jag upprepar mig hela tiden med argumenten, kommunerna och den frågan. Alltså, om jag har förstått rätt så är det inte helt avgjort i Finland ännu hur man gör. Men jag är lite osäker med det. De kommunerna är ju så hemskt mycket större att de kan säkert kanske har flera accelerationsområden inom en kommun eller några kommuner. En av våra kommuner som är så små så att det blir lite tokigt att jämföra tycker jag. Tack!

Tack, talman!

Jo, jag har reserverat mig mot detta betänkande och jag ska förklara lite varför.

För det första att införa det här EU direktivet är ingenting som vi motsätter oss överhuvudtaget. Vi förstår att man behöver införa EU direktiv. Vi förstår det. Vi motsätter oss ingenting som har med det att göra. Men det finns flera olika sätt att införa ett direktiv på.

Vi här på Åland behöver inte göra så som nu landskapsregeringen och en majoritet vill göra här. Det vill säga ta makten från kommunen när det gäller etablerandet av accelerationsområdena och i stället låta landskapsregeringen centralt planera det här. Det är så det är föreslaget utan att låta kommunerna påverka processen. Vi har valmöjligheten att säga Okej, kommunerna kan säga nej till det här. Vi kan ge dem den makten, den befogenheten.

Det är bra att det här ärendet har stötts och blötts fram och tillbaka, så att fler människor som förstår vad det här faktiskt går ut på. För jag uppfattar också att det finns en väldigt stor förvirring kring vad det här faktiskt handlar om, och jag tror inte att någon på allvar kan påstå det. Trots att det sagts här i debatten att det här inte har att göra med kommunernas planeringsmonopol.

Jag ska förklara varför. Det finns två huvudsakliga orsaker som jag ser i det här. Det ena är att den här lagstiftningen som vi behandlar nu som berör accelerationsområden som föreslås av majoriteten. Den blir i praktiken på punkten accelerationsområden verkningslös om man inte också ändrar paragraf 11 i plan- och bygglagen. Det blir väldigt konstigt att inte göra den följdändringen helt enkelt. De här lagarna hör ihop på det viset.

Att inte införa §11 och justera den så att införa så att landskapet har befogenheten att planera kommunernas områden när det gäller accelerationsområden. Det blir ungefär samma resultat som det som vi föreslår här i dag, som jag kommer att om en liten stund.

Den här lagen tar ifrån möjligheten för kommunerna att påverka. Men genom att bibehålla plan- och bygglagens nuvarande skrivelser finns det ingenting som tydligt beskriver att landskapet kan planera på det här viset, accelerationsområden på kommunens mark och vatten. Men vi får se var det slutar. Jag hoppas att den här debatten leder till att man inte gör justeringar när det gäller paragraf 11 i plan- och bygglagen.

Det är klart i alla fall att landskapsregeringen och en majoritet av lagtinget verkar vilja bädda sängen för ett övertagande av delar av det kommunala planeringsmonopolet vad gäller etableringen av all typ av förnybar industri. Jag säger förnybar industri för det här handlar inte om solpaneler på ladugårdstak. Det handlar inte bara om solpaneler och vindkraftsparker heller, utan det handlar lika mycket om vätgasfabriker. Förnybar industri är det som det handlar om det här. Man vill påskynda övergången till fossil fri energi. Därför prutar man till viss mån på miljökraven och därför har det här direktivet tillkommit.

Det står tydligt i direktivet och det står också väldigt tydligt i det finska lagförslaget, som har varit ute på remiss och nu är ute för andra gången på remiss. Så det här handlar inte om solpaneler, även om vi bara diskuterar det här och tidigare har gjort det.

Det andra argumentet, som kanske ännu tydligare på varför det här handlar om planeringsmonopolet och vem som ska bestämma. Det hittar man genom att studera det finska lagförslaget och studera processen för hur det går till. För det finska lagförslaget gick nämligen för första gången ut på remiss. Där man föreslog liknande det som landskapet föreslår idag. Det vill säga man föreslår att en myndighet, tillstånds och tillsynsmyndigheten eller något åt det hållet, skulle utreda de här accelerationsområdena och att kommunerna inte ska behöva besvära sig om det eller bry sig om det. Men på grund av omfattande kritik från det kommunala fältet så justerar man det och skickar ut det på remiss igen. Där det nuvarande förslaget går ut på det att kommunerna i Finland, ska föreslå inför det här tillstånds verket var de här accelerationsområdena ska vara. Det är en betydande förändring som har skett på finska sidan, och det visar också att det är väldigt viktigt för kommunerna.

Jag tror kanske att här på Åland, det här är ett omfattande lagförslag. Man måste verkligen fördjupa sig i det för att förstå vad konsekvenserna kan bli. Kommunerna har börjat lämna in remissvar på förändringarna i plan- och bygglagen. Eller ja, vad ska man kalla det? Det är ett brev som har gått ut till kommunerna och där framkommer tydligt att flera kommuner har ställt sig kritiska till det här. Man vill ha kvar planeringsmonopolet. De här frågorna går ihop med varandra.

I Finland så är det staten som godkänner de här accelerationsområdena som föreslås av kommunerna, det vill säga i praktiken ett veto faktiskt. Det är kommunerna som har bollen i sin hand i hela Finland. I hela riket så finns det krav på att ett accelerationsområde ska utses totalt sett. Så det lär man ju klara av. Jag tror inte att det är riktigt rimligt att vi är här på Åland för en diskussion om att det här handlar inte om planering, det handlar inte om på vilken nivå besluten ska fattas. Om vi ändå har vårt östra grannland som ändå har över 5 miljoner invånare som har kommit fram till att det här är en väldigt central del och ändrat lagförslaget baserat på kritiken. Då tror jag att vi kanske ska lyssna på det lite och så kan man kanske försvara det här ställningstagandet istället för att låtsas som att det inte existerar.

Det blir väldigt märkligt när vi har en diskussion där argumenten går ut på att det som Obunden Samling föreslår, det stämmer inte. Fast vi har ett underlag som visar väldigt tydligt på att det stämmer. Hur skulle det vara om man istället försvarar det här lagförslaget och dess innebörd? Det skulle vara väldigt klädsamt. Jag skulle säga att det som vi håller på med, det är inte bra för vår demokrati här idag. Det tycker jag inte är bra. Det är en typ av skuggmanöver och det är beklagligt att det förekommer. Hur som helst. Vi inom Obunden Samling har en klar åsikt, vilket återspeglas i vår reservation och förslag på ändring i lagstiftningen. Vi anser att kommunerna ska ha möjlighet att godkänna och förkasta ett accelerationsområde, och att landskapsregeringen inte ska ta över planeringsmålet i planeringsmonopolet till den här delen.

Jag ska läsa upp detta ändringsförslag och sedan är jag klar.

Vi föreslår således att femte paragrafen, femte momentet, ändras genom att följande mening stryks; Under beredningen av beslutet ska kommunen eller kommunerna inom accelerationsområdet få information om beredningen av ärendet, samt ges möjlighet att lämna yttranden innan beslutet fattas.

Ersätts av följande stycke i stället i lagstiftningen; Under beredningen av beslutet ska kommunen eller kommunerna har rätt att utlåta sig och först efter ett kommunalt godkännande av den kommun eller samtliga de kommuner som berörs, kan ett beslut om inrättande av accelerationsområde fattas av landskapsregeringen.

Det vill säga i praktiken ett veto mot att landskapet ska kunna planera upp kommunernas områden. Vi anser att besluten ska fattas nära medborgarna och att vi ska vara stolta över vårt decentraliserade beslutsfattande och inte hålla på att undergräva det utan mycket, mycket goda skäl. Och några sådana skäl menar vi att det inte föreligger i det här fallet.

Vi avser att ta reservationen till omröstning. Ändringen i lagförslaget är väl nu som vi behandlar här, sedan kommer utskottets betänkande. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Ja, bästa ledamot Wikström ibland blir man förvirrad, och det är ganska ofta så när Obundna är i farten från talarstolen. 25 maj i år, ger Orpo regeringen ett lagförslag till Finlands riksdag, menar ledamoten att man redan har skickat ut ett nytt lagförslag på remiss. För om man inte gjort det så försöker ledamoten vilseleda parlamentet rejält. Och varför larma någonting om att vi skulle på något vis hota ett kommunalt planläggningsmonopol och hänvisa till den finska lag kontexten där man uttryckligen sagt, man har till och med ändrat så att det är tillstånds och tillsynsverket inte ens lägger förslag, utan det är från kommunala sektorn förslagen ska komma på frivillig väg. Så varför koppla det till nästa steg så man skäller men under fel träd i väntan på att elfte paragrafen i plan- och bygglagen eventuellt kommer upp på bordet?

Tack, herr talman!

Jag har inte datum rakt av, men jag ska läsa upp ett citat från den aktuella lagstiftningen som nu ligger ute och då står det så här i den finska lagstiftningen. I det lagförslag som var ute på remiss föreslogs det att tillstånds och tillsynsverket ska utse accelerationsområden på initiativ av myndigheten själv, det vill säga statens förlängda arm. Så att de berörda kommunerna deltar i processen. Vid den fortsatta beredningen konstaterade man att kommunernas roll i urvalet av områden är så central att man beslutade att ändra förslaget så att områdena ska utses utifrån förslag från kommunerna. Det torde vara väldigt glasklart hur man resonerat. Man kan läsa det här själv, men jag tror det är svaret på ledamotens fråga.

Det är just det, ledamot Wikström, ni larmar som om det finska lagförslaget skulle vara ett hot mot kommunala planläggningsmonopolet. Det är ju tvärtom. Man har lyssnat på vad det kommunala fältet tycker. Den här lagstiftningen som vi har att behandla här har ingenting med planläggningsmonopolet som sådant att göra här och nu. Man har skapat en allmän lagstiftning för att klara av EU direktivet, där vi vet att vi snart igen är inför domstolsförfarande om vi inte agerar här och nu. Och igen, det är plan- och bygglagen som är aktuell om paragraf elva öppnas, det är då vi ska diskutera. Bästa ledamot Wikström, inte inbillar sig ledamoten att en regering där Centern ingår skulle föreslå, eller ens tänka tanken att rubba den kommunala rätten att agera och planera. Så ni skrämmer men ni ropar på vargen nu i fel tid. Återkom om det någonsin blir aktuellt.

Tack, herr talman!

Ingenting gör mig så glad som att höra det som ledamoten just sade. Det är första gången som en ledamot från regeringspartierna säger just det, att det här är inte aktuellt att ändra elfte paragrafen i plan och bygglagen. Man får ju lite de vibbarna när det går ut sådana förslag på remiss kan man väl inte säga, men när man skickar ett brev med lagändringsförslag till kommunerna. Nu har kommunerna reagera just på plan- och bygglagen, och jag hoppas att det blir så som ledamoten säger, att det här är inte aktuellt. Vi ska inte ändra det här, men det är första gången som man säger det, så jag är väldigt glad att höra det.

Tack, talman!

Man får väl konstatera att som politisk dimridå betraktat så har det tagit väldigt mycket tid av utskottet och lagtinget att debattera en icke fråga. Det här lagförslaget handlar om är någonting helt annat än det som ledamoten Wikström målar upp som en stor risk. Med utgångspunkten, den utgångspunkt som verkar vara grunden för obunden politik och obunden näringspolitik. Försök ingenting, gör ingenting, säg nej till allt. Alla möjligheter att utveckla Åland. Säg nej till dem genast ifall det skulle finnas någon politisk poäng att plocka på att låtsas att någonting är på ett annat sätt än det egentligen förhåller sig.

Tack, herr talman!

Det var en väldigt förvirrande replik. Men det här handlar ju om var besluten ska fattas. Jag hoppas att också Socialdemokraterna kan stöda det här uttalandet som just kom från Centern att det är inte aktuellt att ändra paragraf elva för att införa accelerationsområden på Åland. Det som jag sa i mitt anförande innebär i praktiken att den här lagen om accelerationsområden, inte inkräktar på kommunernas planeringsmonopol. Vi är inte riktigt övertygade om den saken. Därför föreslår vi det här. Man kan begränsa det redan här och nu och säga att de här besluten ska fattas av kommunerna eller att kommunerna ska ha möjlighet att påverka dem och tacka nej: Detta ifall att en framtida landskapsregering bestämmer sig för att planera upp ett stort havsområden eller en stor vätgasanläggning någonstans. Då ska kommunerna har möjlighet att säga nej tack, vi vill inte ha det här i närheten av där vi bor.

Den viktiga frågan i den här diskussionen är ju inte att nu ska vi vakta på att allt ska vara precis som det har varit, utan hur ska vi lösa de problem som finns med att vi har väldigt små kommuner med väldigt små resurser för att planera. Ibland en total avsaknad av sådan specialkompetens som behövs. Hur ska vi göra om kommunerna inte klarar av planeringen av stora satsningar? Hur ska vi göra eftersom kommunerna inte klarar av att planera tillsammans, till exempel när det gäller vatten och avloppsfrågor och andra stora investeringar som går över kommungränserna. Hur ska vi organisera detta? Det är en framtidsfråga som vi behöver diskutera, men den har inte med den här frågan att göra. Den här lagstiftningen handlar om att implementera ett EU direktiv om accelerationsområden. Det spelar ingen roll hur mycket ledamoten Wikström försöker påstå någonting annat. Så är det.

Tack, herr talman!

Den här debatten blir väldigt förvirrande när jag just har intygat att vi vill också implementera det här EU direktivet. Vi har ett exempel på hur man gör i Finland. Hur man implementerar den här lagstiftningen i Finland där man gör tvärs emot såsom landskapsregeringen nu föreslår och som ledamoten själv stöder. Att förvilla debatten, det är ledamoten expert på, hon visar upp den färdigheten precis här och nu. Jag tror att det säkert spelar roll när man tar fram den här lagstiftningen, att man ser att det finns en viss utmaning med kommunerna. Man vill gärna ha deras godkännande. Men i framtiden, om en liknande situation uppstår, så kan man helt och hållet undvika den genom att inrätta accelerationsområden. Så det är väl så jag anser om det här.

Tack, herr talman!

Ledamoten Wikström får det att låta som att vi med ett klubbslag kommer att inskränka på kommunernas planläggnings rätt. Det är inte sant. En ändring i plan- och bygglagens elfte paragraf kräver en aktiv handling. Det kräver ett annat lagförslag som ska behandlas. Det skulle vara väldigt främmande, åtminstone för mig, att i detta betänkande bakbinda framtidens landskapsregeringar på ett Åland som kanske har en helt annan kommunindelning, som har andra förutsättningar. Genom att försöka styra en annan lagstiftning än den som vi nu ska behandla känns väldigt långsökt och det känns väldigt, vad ska man säga, arrogant gentemot framtiden. Vi har ingen aning om hur framtiden ser ut, hur framtidens kommuner och framtidens landskapsregering ser ut. Vilka typer av förnyelsebara energiprojekt vi ska ha i framtiden? Vi vet vad vi har nu. Ska vi nu med ett betänkande försöka gå in och styra en lagstiftning för framtidens landskapsregering, som kan vara om 10 - 15 år, där kanske Obundna är lantrådsparti?

Tack herr talman!

Ja, den dagen som Obundna sitter i regeringsställning så kommer man att värna kommunernas självbestämmanderätt och det decentraliserade landskap som vi har idag, till skillnad från nuvarande regering som just föreslår en inskränkning. Man bäddar sängen för en inskränkning. Det här är att bädda sängen för en inskränkning. Om man gör det här nu, så är det följd att också ändra på plan och bygglagens elfte paragraf. Men om det är så att ledamoten tycker att det är en dålig idé, och det ska vi inte göra, så kan ledamoten säga det att det är inte aktuellt. Precis som ledamoten Jansson sade här tidigare. Det vore ett väldigt betryggande besked. Förnybar energi etableras redan idag på Åland. Vi har nått våra mål när det gäller solenergi och vi börjar väl också nå våra mål när det gäller vindkraft. Så i grunden accelerationsområden, är inte något som man behöver om man inte tänkt på storskaliga etableringar.

Tack, talman!

Det är precis det jag säger. Att man säger någonting här nu. Men det är en helt annan sak vad som står i ett betänkande. Ett betänkande är ett protokoll för framtiden. Ska vi i ett betänkande låsa in framtidens landskapsregeringar? Det som står i den här lagstiftningen, den ändring i plan- och bygglagen som står är 67:e paragrafen, bygglov för anläggningar. That's it. Det har ingenting med att inskränka på kommunernas lagstiftnings monopol. Det här är otroligt långsökt och det krävs en aktiv handling. Det vet också ledamoten Wikström. Det krävs en aktiv handling. Det krävs ett nytt lagförslag. Det krävs en ny behandling av det här. Det är inget automatiskt förfarande att vi börjar inskränka någons planläggningsrätt i och med det här. Nu bygger man halmgubbar, man skriker och stojar. Man har fördröjt den här behandlingen genom att lägga ett förslag som man lika bra kunde lagt från första början, så det här är totalt värdelöst.

Tack, herr talman!

För det första så har vi föreslagit en ändring i lagstiftningen som faktiskt, om man går med på den omröstningen eller det förslag som vi har lagt, så betyder det att landskapet inte i framtiden har rätt att inskränka kommunernas planeringsmonopol. Men om man inte gör det så lämnar man det här öppet att senare ta ställning till. Det är uppenbart att åtminstone Liberalerna har inte tagit ställning i den här frågan, för då hade det inte varit ett problem att svara och säga att det är inte aktuellt. Det är inte aktuellt att ändra paragraf elva. Det är inte aktuellt att införa accelerationsområden i paragraf elva, men det gör man inte. Det är det som är falskt.

Talman!

Jag vill tacka ledamoten Wikström för anförandet och till skillnad från tidigare replikskiften här så måste jag säga att jag tyvärr är nog lite rädd för att ledamoten kan ha rätt i det som han indikerar i sin reservation. Det som jag baserar det på är dels att jag för snart förra seklet, inte riktigt, men nästan satt med och arbetar med plan- och bygglagen och dels över vad som står i den här lagstiftningen. Det står så här; §5 Landskapsregeringen kan som accelerationsområden för förnybar energi utse områden, det är landskapsregeringen som kan utse områden. Och fortsätter man läsa vidare i paragraf fem så ska man höra kommunerna. Men beslutanderätten ligger hos landskapsregeringen och därför finns det all anledning att lite justera om den här paragrafen så att beslutanderätten finns kvar hos kommunerna.

Tack, herr talman!

Tack för det förtydligandet och stödet. Det är också min uppfattning att det är precis så som det är. Man kan ta ställning redan nu. Jag uppfattar kanske att det är så att den här lagstiftningen har kommit till lagtinget och man har sett den och pratar om den, och sen vill man inte ändra sig. Fast man egentligen tycker att det skulle kunna vara vettigt att kommunerna faktiskt beslutar det här och inte landskapsregeringen själv. Det är prestige troligtvis som det är frågan om. Och om det inte är så att man har tänkt inskränka kommunernas bestämmanderätt i den här delen. Då borde man ju kunna säga det från alla partier egentligen. Nej, vi har inga sådana planer. Det kommer inte att bli aktuellt. Men hittills så är det en ledamot från regeringspartierna som har uttryckt den åsikten.

Talman!

Jag tror att om man bara fastnar i den här paragrafen så kan man säkert tolka den lite så som man finner bäst. Men om man tar ett steg tillbaks och så funderar man, vad är det som ligger i röret? Vad är det för diskussioner som pågår? Så finns det ju hela tiden en diskussion om kommunerna, nu senast om vindkraften. Landskapsregeringen borde nog ta pengarna och fördela dem istället för kommunerna. Det förs hela tiden diskussion om kommunernas framtid. Jag tycker fortsättningsvis att kommunerna är bra och goda serviceproducenter. De jobbar effektivt också, och därför tycker jag att det är fel att den här vägen ta ifrån dem möjligheten att påverka sina egna närområden. Därför kommer jag också, och mitt parti, att stöda det här vid en omröstning.

Tack, herr talman!

Ja, det ligger mycket i det som ledamoten säger att partierna på Åland har lite olika inriktning när det gäller vem som ska bestämma. Och just den här centraliseringstanken är väl särskilt stark just hos Socialdemokraterna och Liberalerna. Centern brukar ju vara ett sådant parti som vanligtvis, eller historiskt sett kan man väl säga, har försvarat kommunernas självbestämmanderätt. Det är ju någonting som vi ser tyvärr försvinna mer och mer i takt med att tiden går framåt. Numera så förefaller det vara så att det är bara centerveteranen Jansson som tycker att det här fortsättningsvis är viktigt. Och det är bra. Det är bra att det finns sådana ledamöter kvar i Centerpartiet.

Tack, talman!

Ledamoten sade här att syftet med direktivet är att stödja fossilfri energi. Jag skulle bara vilja flika in där att det är en viss typ av fossilfri energi man vill stödja. Det är inte all typ av fossilfri energi, det är bara den som kallas för så kallad förnyelsebar. Sedan är det viktigt att komma ihåg att det som man har i vågskålen här, det är centralisering av den beslutande makten. Vi har hört här många lite lagom förvirrande utlägg från regeringsblocket om att det absolut inte är aktuellt att man skulle vilja inskränka kommunernas planeringsmonopol. Det är otroligt långsökt att man ens misstänker det. Men varför har man då skickat ut det här brevet? Vad är det man menar när man säger att man inte vill låsa upp framtida landskapsregeringar, om det inte är just att man vill ge dem fritt spelrum?

Tack, herr talman!

Tack för förtydligandet. Det är förnybar energi som man avser, all typ av förnybar industri, inte bara solpaneler, vindkraft utan också vätgasproduktion. Det är inte så specificerat egentligen i direktivet, utan det är väldigt öppet skrivet. Vad är det för typ av industri som man kan skynda på på det här viset. Låsa upp framtiden? Man kan ju alltid ändra lagstiftningen om man tycker att det här är ett hinder i framtiden, och i så fall justera det här så att det är landskapsregeringen som beslutar. Jag tycker personligen att Åland, ett väldigt bra samhälle som det är idag, där kommunerna har mycket att säga till om och jag vill att det ska förbli så. Det vill vi inom partiet, så det är väldigt bra. Vi ska se hur det går här. Vi har redan fått lite stöd för reservationen. Jag hoppas att det går vägen.

Tack, talman!

Den stora frågan är ju fortfarande varför är man inte intresserad av att implementera det här EU direktivet, så som Finland har föreslagit att man ska göra? Istället för att överväga det, så säger man hela tiden att här är det Obundna som bara ställer till med oreda. Obundna drar ut på processen. Vi har ett konkret förslag till hur man kan implementera direktivet utan att riskera att inskränka kommunernas planeringsmonopol. Men den frågan vill man inte besvara mer än att man sade att man inte vill låsa upp framtida landskapsregeringar.

Tack, herr talman!

Varför vill man inte implementera direktivet som vi föreslår och som Finland har föreslagit? Det sägs ju inte rakt ut här, men också ett icke svar är ju ett svar. Man säger ingenting om det egentligen. Man låtsas inte om att frågan kommer. Det betyder ju att man ändå lämnar det öppet. Att inskränka kommunernas planeringsmonopol. Hur ska man annars se det? Frågan är kanske inte helt klar diskuterat. Den här frågan är kanske lättare för ett parti som Obundna som ändå har en tydlig ställning när det gäller kommunernas roll, än det är för regeringspartierna idag.

Tack, talman!

Det råder ju en hel del förvirring och jag tror att ledamot Wikström hjälper till med den förvirringen. Jag sitter också med i utskottet, och det handlar ju faktiskt om att implementera EU direktivet i första hand. Det har inte med kommunernas planläggning att göra just nu, vilket vi har hört flera gånger i debatten. Det är en helt annan fråga. Det handlar om att implementera EU direktivet. Vi har fått goda förklaringar till varför vårt betänkande ser ut som det gör, och jag känner mig väldigt tillfreds med det i nuläget.

Tack, herr talman!

Ja, det handlar om att implementera direktivet. Det tror jag var de första orden som jag sa i mitt anförande också. Det här handlar om att implementera ett EU direktiv. Det som skiljer är hur man ska implementera det. Ledamoten företräder nu majoriteten som vill implementera det här direktivet genom att ge all beslutanderätt till landskapet. Obunden Samling företräder linjen att nej, det här är inte landskapet som enbart ska besluta om det här, utan det är faktiskt så att kommunerna ska ha en stark roll och en stark röst i att avgöra var accelerationsområden blir till på Åland, om de någonsin blir till.

Talman!

Som jag ser det med den information som jag har, så kommer de fortfarande att kunna ha det. Det är en helt annan fråga som senare skall ses på om man ser över plan- och bygglagen.

Tack, herr talman!

Jag tror att jag sagt det här så många gånger nu, men det här bäddar sängen för ett maktövertagande. Det är ledamoten väl medveten om att det gör också. Vi borde ha en diskussion om var den här typen av beslut ska fattas. För det är det som vårt ändringsförslag går ut på. Vi vill att det här beslutet ska fattas hos kommunerna, inte hos landskapsregeringen så som nu är föreslaget. Det är det som debatten handlar om. Att man sedan håller på att påstå att det här handlar inte om kommunernas planeringsmonopol. Det gör det. Vi har förklarar varför det gör det. Vi har förklarat hur man resonerar i Finland och vi har försökt förklara konsekvenserna av att inte justera paragraf elva.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Wikström gör ett bra jobb och försöker förklara. Men exakt det vi säger är att vi vill att lagförslaget ska ändras och det är just femte paragrafen, femte momentet, där vi säger att under beredningen av beslutet ska kommunen eller kommunerna har rätt att utlåta sig. Först efter ett kommunalt godkännande av den kommun eller samtliga av de kommuner som berörs, kan ett beslut om inrättande av accelerationsområdet fattas av landskapsregeringen. Det är vårt förslag. Det som majoriteten företrätt av Centern, Liberalerna och Socialdemokraterna föreslår. Det är en centralisering, det vill säga att de säger att det ska vara under beredningen av beslutet ska kommunen eller kommunerna inom accelerationsområdet få information om beredningen av ärendet, samt ges möjlighet att lämna yttranden innan beslutet fattas. Det är det de säger. Men då måste man fråga sig vem är det som är för centralisering? Eller vem är det som är för att kommunerna ska få bestämma? Va?

Tack, herr talman!

Det är bra att ledamoten läser upp det här igen så att vi alla förstår vad vi pratar om. Det är just den här ändringen som vi eftersträvar, att ge kommunerna den här befogenheten och att landskapsregeringen inte ska ha det. Det är väldigt konstigt att man inte kan ta ställning till det här och istället prata om att vi förvillar debatten hit och dit, trots att vi har ett konkret förslag som är mycket enkelt att ta till sig. Jag tror helt enkelt att det är så att man vill inte, man vill inte ha den här diskussionen. Den är jobbig och besvärlig, kanske framför allt för Centerpartiet.

Tack, talman!

Vi säger ju också att i själva motiveringen till det här lagförslaget, det vill säga i utskottets betänkande, så ska det inte stå så här; utskottet har under hörande erfarit att skapandet av accelerationsområden för närvarande inte är aktuellt, men kan bli ett senare skede. Citat slut.
Vi tycker att det ska strykas och så ska det istället stå; utskottet anser att accelerationsområden inte behövs på Åland då utbyggnaden av förnybar energi ska följa samma regler som övrig industri som vill etablera sig på Åland. Därtill ska kommunernas planeringsmonopol inte inskränkas vad gäller etableringen av accelerationsområden.
Det är det som vi säger men som majoriteten inte vill ha.

Tack, herr talman!

Ja, det är bra att ledamoten fortsätter att förtydliga vad det här egentligen handlar om. Det här lagstiftningen tvingar oss att anpassa lagstiftningen till viss del, för att skilja på förnybar energi och annan typ av industri. Men så långt som det är möjligt så vill vi att det ska behandlas som vilken industri som helst.

Talman!

Ledamot Wikström, jag tänkte ställa en fråga. Jag anser för övrigt att Åland borde vara en eller kanske två kommuner för att tydliggöra detta. Indirekt påverkar det här indirekt våra 16 kommuners planerings monopol. Men min retoriska fråga är, kan det rent av, om man vill etablera en solcellspark eller ett vindkraftverk, försvåras? Om detta inte sker inom ett på förhand definierat accelerationsområde, kan det få en negativ effekt på utbyggnaden av förnyelsebar energi?

Tack, herr talman!

Det här direktivet så ger viss underlättning till all typ av förnybar industri eller energiproduktion. Det är ju egentligen industri vi pratar om, så det är bra om man kan använda rätt jargong. Men att följa reglerna som gäller idag. Med några tillägg här. Vad är det som hindrar att vi fortsätter på den vägen? Kommunerna ska höras och godkänna planer. Det är väl jättebra att kommunerna involveras så långt som möjligt i den här typen av exploatering, och att det inte görs centralt från landskapet. Försvåras det om man inte använder accelerationsområden? Ja, alltså tillämpar man accelerationsområden vars syfte är att påskynda utbyggnaden när man till exempel prutar till viss del på miljökrav. Så visst är det så att det blir lite svårare att till exempel bygga havsvindkraftverk eller vätgasfabriker. Men så ska det vara. Tycker vi. Det ska följa så långt som möjligt samma regler som annan industri.

Tack, talman!

Jo, jag tycker nog att det är viktigt med de här klargörande diskussionerna och det har varit värdefullt att ta det upp på nytt i utskottet och jag förenar mig med utskottets förändrade skrivning. Men att det hela är ganska komplext och har många nivåer, det kommer vi inte ifrån. Det är inte en alldeles lätt fråga. Det är en helt ny hur det här ska tillämpas i praktiken, och för mig har det klargjorts under debattens gång. Men som sagt, jag stöder utskottets utlåtande.

Tack, talman!

Jag tror att alla som följer den åländska politiken ens med ett halvt öga ser att det här är följd i färg med Obunden Samling vindkrafts motstånd. Men det är inte det som jag tänkte fastna i, utan jag tänkte faktiskt titta på det här förslaget som kommer. Där står det att först efter ett kommunalt godkännande av den kommun eller samtliga av de kommunerna som berörs, kan ett beslut om inrättande av accelerationsområde fattas av landskapsregeringen. Jag tänkte fråga, hur tänker sig de Obundna? Vad händer om kommun A säger ja och kommun B säger nej? Hur funkar demokratin då? Vilka demokratiska funktioner, vilken dynamik uppstår då?

Tack, herr talman!

Man måste ju förstås höra efter med kommunerna innan man börjar lägga ner väldigt stora resurser på det här. Det är en del av andemeningen i vad vi föreslår. Obunden Samling ser Åland som ett väldigt bra, småskaligt samhälle och vi vill att det ska fortsätta vara ett småskaligt samhälle. Vi vill inte se jättestora industriella satsningar på Åland. Det gäller havsbaserad vindkraft, men det gäller också andra typer av stora industriella satsningar. Vi tycker inte att vi ska på det viset undergräva det samhälle som vi har här idag. Så om en kommuns planområdet inte räcker till eller en kommuns område inte räcker till. Vi pratar om ganska stora områden i de flesta fall.

Tack, talman!

Då ska jag tolka det som att är en satsning större än ett område som en kommun besitter. Då är det alltså en för stor satsning enligt Obunden Samling. Det finns alltså en gradering att vill man anlägga verksamheter eller komma hit med någonting till Åland så får man nej från Obunden Samling om de är större än de nuvarande kommunernas områden. Det är intressant, skulle ni kunna presentera någon näringslivs strategi eller någonting, så får vi lite läsa vad ni tänker egentligen. För det är ju mycket nej till saker. Men min fråga är alltså rent demokratiskt. Jag är fascinerad av demokratiteori. Om en kommun som berörs av någonting, säger ja, den andra kommunen som berörs av den här saken säger nej. Vem har rätt?

Tack, herr talman!

Det är nog korrekt uppfattat. Ska vi börja exploatera så stor del av vår natur så att en kommuns landareal och vatten areal inte räcker till för det? Vi börjar prata om väldigt stor förstörelse av naturen och vi är ett konservativt parti. Saker och ting måste få ta sin tid och det ska ske stegvis. Det ska inte ske stora svepande drag där man bara förstör saker och sedan ser vad som händer, utan man ska utveckla samhället med försiktighet och med varsamhet. Accelerationsområden eller inte. Det går fortfarande att etablera förnybar energi, vilket vi ser exempel på. Vi har nått våra målsättningar när det gäller solkraft och vi är på god väg när det gäller vindkraften, helt utan storskalig exploatering av naturen.

Talman,

Som ledamot i social- och miljöutskottet vill jag betona att vårt uppdaterade betänkande tydligt klargör att kommunernas planläggnings ansvar enligt plan- och bygglagen förblir oförändrat. Detta lagförslag innebär inte någon inskränkning av det kommunala självstyret. Direktivet handlar inte om att tvinga kommunerna.

Vi har med lagförslaget beaktat att accelerationsområden för förnybar energi inte kommer att omfatta Natura 2000-områden, viktiga flyttvägar för fåglar och marina däggdjur, eller andra känsliga naturområden. Syftet är att främja en hållbar energiproduktion utan att kompromissa med vårt värdefulla naturskydd.

Detta är inte bara en lokal angelägenhet utan också en del av vårt ansvar att uppfylla EU:s RED III-direktiv. Försenad implementering riskerar rättsliga påföljder, vilket vi givetvis bör undvika.

Jag och Centern har inte ändrat vår uppfattning och står således fortsatt bakom social- och miljöutskottets betänkande och stöder lagförslaget.

Tack, talman!

Om det är så som ledamot Mansén säger, att man har absolut inga avsikter att inskränka kommunernas planeringsmonopol. Varför kan man då inte tänka sig att göra den här ändringen i lagstiftningen som vi har föreslagit? Varför ska det stå att kommunerna enbart ska höras? Om det är så att man absolut inte har avsikten att man vill inskränka kommunernas planeringsmonopol. Varför gick det här brevet ut från landskapsregeringen? Var det inte den frågan förankrad hos Centerpartiet innan man skickade ut den frågan till kommunerna?

Tack, talman!

Jag ska börja bakifrån. Frågan som det gällde om vi kände till brevet gick ut. Jag kände inte till det. Jag tror att en stor del av centerns lagtingsgrupp inte kände till att brevet har gått ut. Sedan vill jag också, som svar på din replik ledamot Egeland, understryka att precis som det står i utskottets betänkande, så är det viktigt att vi hanterar lagstiftningsfrågorna separat. Den lagstiftning, plan- och bygglagen, är en separat lagstiftning, så det är en separat fråga som behöver beredas, precis som står i utskottets betänkande på vederbörligt sätt. Frågan är angelägen men den här gången behandlar vi Red III direktivet.

Tack, talman!

Det är helt korrekt som ledamoten säger att ändringen i plan- och bygglagen är en separat fråga, även om de hänger ihop lite i de här ärendena. Men den frågan som jag helst skulle vilja ha svar på, som jag inte har lyckats fått något svar på här under dagens debatt, är; varför är man ovillig att göra den ändringen i lagstiftningen som Obunden Samling har föreslagit? Vad är det som man anser blir sämre av att vi gör den ändringen? Vi implementerar ju ändå EU direktivet och det borde ju vara ställt utom allt rimligt tvivel, det som påstods tidigare i debatten, att det här var något utspel från Obundna. Eftersom man faktiskt i Finlands regering, har kommit fram till samma slutsats som Obunden Samling har gjort. Då borde man ändå ha kunnat konstatera att det inte är helt taget ur luften.

Tack, talman!

Det är just det här jag tycker att replikskiftena i debatten blir, det råddiga i alltihopa, det här att vi rör ihop plan- och bygglagen med RED III direktivet. Där kan jag tycka att det blir lite dimridåer i hela debatten kring det hela. När den här frågan kommer upp i plan- och bygglagen. Då är jag mer än glad om Obundna är observanta på lagstiftningen. Det har också Centern gett stöd för tidigare genom ledamot Harry Jansson. När det handlar om kommunernas bestämmanderätt över de här frågorna enligt plan- och bygglagen, så står vi kvar vid att det är en kommunal fråga.

Tack, talman och tack ledamoten Mansén.

Vi har suttit tillsammans på ganska många hörande i den här behandlingen tidigare, och jag kan säga att åtminstone så är min uppfattning av hela diskussionen att de här två sakerna som nu egentligen har blandats in i debatten och aldrig har varit varken avsikt eller någonting som har tagits upp. Så jag tycker det är beklagligt att vi behöver stå här en gång till. Och min personliga uppfattning, som jag kan ta gift på, är att det ligger någonting helt annat bakom den här frågan. Det kanske inte alls handlar så himla mycket om kommunernas självbestämmanderätt. Och vem är det då som är ute efter att inskränka i de här sakerna? Det har jag aldrig heller hört talas om, så det blir en lite märklig debatt men ett bra anförande.

Replik. Avstår från Repliksvar. Nästa replik skifte går till ledamot Wikström.

Tack, herr talman!

Jag måste säga att det glädjande att höra ledamoten Mansén för första gången säga att det här med att inskränka kommunernas planeringsmonopol via plan- och bygglagen. Det är inte någonting som är aktuellt för Centerpartiet. Det är väldigt bra. Jag hoppas att det blir så att ni står kvar vid ert ord. Jag hade förstås hoppas att vi kunde reglera det här redan i den här lagstiftningen nu enligt vårt ändringsförslag. Jag förstår också den politiska realiteten som föreligger här där man samarbetar med partier som kanske är mer positivt inställda till att just frånta kommunerna deras planeringsmonopol. Så till den delen tycker jag det var bra. Tack!

Tack, talman!

Jag tänkte passa att nämna i och med att ledamot Wikström brukar prata om svensk lagstiftning och finsk lagstiftning i den här frågan, och en rapport som Energimyndigheten i Sverige har kommit med säger att slutsatsen är att kommunernas bestämmande inte är styrande i det initiala skedet av att peka ut accelerationsområde, men deras roll är avgörande i genomförandefasen. Det är då enligt deras plan- och bygglag, jag känner att det finns stora likheter med vår lagstiftning.

Tack, herr talman!

När det gäller vad myndigheter anser och vad politiken anser så behöver det inte vara samma sak, utan det kan ju många gånger vara helt tvärs emot. Precis som vi har sett exempel på när behandlingen har skett i Finland, där myndigheten man hade från början föreslagit, troligtvis på inrådan av tjänstemännen, att myndigheten skulle kontrollera det här. Sedan ändrar man det efter synpunkter från kommunerna, och jag tror att det är mycket sannolikt att en liknande väg kommer Sverige att vandra, med tanke på hur Sverige värnar det kommunala planeringsmonopolet i alla dess former egentligen. Jag tror att den vägen kommer också Sverige att vandra liknande den som Finland har vandrat. Men vi får se hur det slutar.

Tack, talman!

Jag är nog rätt trygg i vad Energimyndigheten, deras ord i sammanhanget. Det brukar väga rätt tungt och därför kan jag rekommendera ledamoten att ta del av publikationen "Potentiella områden för fossilfri energi", utgiven av Energimyndigheten.

Talman!

Jag vill börja med att säga för den som lyssnar att jag sitter inte med i social- och miljöutskottet. Jag baserar helt och hållet mina uttalanden på det som finns i betänkandet och det som finns i lagförslaget. Jag tror att vi kan väl alla vara överens om att det fanns frågetecken när vi diskuterade det här sist, och det var också anledningen till att ett enigt lagting valde att återremittera det till social- och miljöutskottet. Jag delar det som ledamoten har sagt, att accelerationsområden kan komma att behövas, det är ett EU direktiv. Självklart ska vi implementera det. Det gör vi ju alltid, oberoende av om det berör oss i vår närmiljö eller inte. Men jag kan inte riktigt förstå den här skrivningen i paragraf fem i inledningen, där det står att landskapsregeringen kan som accelerationsområden för förnybar energi utse områden. Det är landskapsregeringen som ska utse områdena och sedan kan man efterhöra vad kommunen tycker. Men landskapsregeringen bestämmer.

Tack, talman!

Jag har hört ledamoten ställa den här frågan tidigare, vill jag minnas idag. Jag hör vad du säger, och jag håller med på så vis att det här är någonting som, speciellt när det kommer till plan- och bygglagen, behöver bevakas så att inte den här frågan så att säga förbises.

Talman!

Det finns en klokskap i det och självklart ska den bevakas där. Men frågeställningen är ju redan här och nu, varför man kan omfatta en sådan här skrivning. Det indikerar, det är en signal att man indirekt stöder den politik som finns i betänkandet, det vill säga att det här är någonting som landskapsregeringen kan fatta beslut om. För min del och mitt parti, de som har diskuterat det här tillsammans med mig, så är vi överens om att det som Obunden Samling nu för fram. Det är liksom ingenting som är oresonligt, utan självklart är det väl så att om kommunerna har monopolet, planeringsmonopolet, så måste de ju också få fatta beslut om man går med på det här eller inte. Inte bara vara ett rådgivande organ till landskapsregeringen. Det känns inte riktigt. Det känns inte riktigt bra faktiskt.

Tack, talman och ledamot Thörnroos.

Jag fyller på lite med dimridåer igen när det gäller det här. Det som har sagts och som sägs också i utskottsbetänkanden, så är det en separat lagstiftning. Vi rör ihop plan- och bygglagen med RED III direktivet som det handlar om. Så det blir väldigt råddigt alltihopa. Men jag förstår andemeningen och ledamot Thörnroos har säkert uppfattat också att Centern är inne på samma linje, det vill säga när det gäller kommunernas monopol eller planläggningen som bör bestå. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi och områden för främjande av förnybar energi för godkännande.

I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget paragraf för paragraf. Förslag om ändringar av betänkandets motivering tas upp i samband med ärendets andra behandling

Föreläggs 1 §. Godkänd.
Föreläggs 2 §. Godkänd.
Föreläggs 3 §. Godkänd.
Föreläggs 4 §. Godkänd.
Föreläggs 5 §. Begärs ordet?

Tack, talman!

Jag föreslår att det ändringsförslag som vi har lämnat in i reservation tas till omröstning.

Jag ber att få understöda ledamot Wikströms förslag.

Lagtingsledamoten Christian Wikström, understödd av lagtingsledamoten Stellan Egeland, har föreslagit att 5 § 5 momentet godkänns i den lydelse den har i ledamot Wikströms reservation till betänkandet. Omröstning kommer därför att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; de som omfattar lagtingsledamoten Wikströms ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
22 ja röster,
6 nej röster,
och 1 avstod.

Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föreläggs 6 §. Godkänd.
Föreläggs 7 §. Godkänd.
Föreläggs 8 §. Godkänd.
Föreläggs 9 §. Godkänd.
Föreläggs 10§. Godkänd.
Föreläggs 11 §. Godkänd.
Föreläggs 12§. Godkänd.
Föreläggs 13 §. Godkänd.
Föreläggs 14 §. Godkänd.
Föreläggs 15 §. Godkänd.
Föreläggs 16 §. Godkänd.
Föreläggs 17 §. Godkänd.
Föreläggs 18 §. Godkänd.
Föreläggs 19 §. Godkänd.
Föreläggs 20 §. Godkänd.
Föreläggs 21 §. Godkänd.
Föreläggs 22 §. Godkänd.
Föreläggs 23 §. Godkänd.
Föreläggs 24 §. Godkänd.
Föreläggs 25 §. Godkänd.

Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om naturvård för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A Gom ändring av 4 § landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av plan och bygglagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om tillämpning på Åland av lagen om biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.