Enda behandling

Diskussionen bordlades vid föregående plenum. Först tillåts fortsatt diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Talman! Ledamöter, varför har jag blivit så engagerad i denna fråga? Dels förstås pga mitt yrke, men framförallt när jag förstod att detta kommer att bli en av de största offentliga upphandlingarna någonsin för det offentliga Åland.

När vi talar om kostnader i dessa nivåer blir det lätt abstraktioner, 51,5 miljoner på tio år, har nämnts. Vi talar om enorma summor. Alla lagtingsledamöters löner på tio år är 18 miljoner.

Sedan hörde jag en mycket bekymrad minister som berättade att vi plötsligt har en 380 % prisökning i mitten på januari. Då vaknade jag till och det var egentligen då som jag reagerade.

Vad kostar dessa VIS-system i vår omvärld? Man refererade till Färöarna, det var ett blindspår. Det är mycket tyckande hit och dit. Det enda sättet att veta prisnivå och jämföra alla element i priserna är förstås en regelrätt upphandling.

Bara samtal med en aktör - hur är det möjligt? Kan det verkligen vara sant? Ålands största upphandling någonsin och inga ordentliga jämförelser med andra företag? Varför? Varför kunde inte den andra aktören vara med - jo några triviala saker saknades i ansökan.

Och varför denna plötsliga prisökning? Jag har inte fått någon bra förklaring? Varför kom detta bud så sent? Är det medvetet rent av så att det skulle bli bråttom? När saker är brådskande brukar det sällan vara lyckat. Är det verkligen klokt att rusa åstad?

I vetenskapliga sammanhang måste alltid experter redovisa olika bindningar och jäv. På en vetenskaplig kongress så måste man berätta om man är inblandad med ett läkemedelsföretag, eller om man har agerat för någon speciell lösning hur man behandlar en viss sjukdom. Det är otroligt viktigt att man redovisar sina bindningar.

Har detta gjorts i finans- och näringsutskottet? Har man noggrant gått igenom om de hörda har varit kopplade till exempel till VIS-projektet, ÅDA eller till någonting annat.? Man säger att det är experter, men även experter har bindningar. Har man för en kostnad av ett flertal miljoner agerat och samtalat bara med en aktör så har man förstås en bindning. Man kan ju tro att alla de som har varit involverade på den inslagna vägen lägger nog en viss prestige i att man inte avslutar det hela, men man har rimligen en viss preferens.

Jag kommer att dra något över, talman, det går säkert bra. Digitaliseringens följder och nyttigheter så där tror jag att vi alla är eniga. Minister Zetterman har talat om alla möjliga vinster. Jo, men det är inte så stor skillnad om det är system A, B, C eller D. Alla moderna VIS-system har dessa fördelar men också nackdelar, så det är ingenting konstigt. Det talar inte för den ena aktören. Det har inte så avgörande betydelse, vilket VIS det gäller. Men det som är ofrånkomligt är språket och prislappen, och det vet vi inte. Vi vet inte vad de andra kostar.

Det finns en massa tyckanden, men någon ordentlig undersökning har man aldrig gjort. Många målar upp den stora risken med en ny upphandling. Jag har nog känslan av att man försöker övertyga sig själv. "Det tar åratal. Vi hamnar säkert i Marknadsdomstolen. Det kanske inte kommer några sökande alls. Allt arbete går förlorat."

Den högsta tjänstemannen inom ÅHS säger att kommer vi till skott inom ett år, då kan vi räkna oss till godo det arbete som har gjorts. Så om vi skyndar oss så har vi nytta av det som har gjorts. Därtill har varken Österbotten, Egentliga Finland eller Satakunta hamnat i Marknadsdomstolen. Väljer vi något av de företag som har specialiserat sig på de här komplexa upphandlingarna så går det snabbt och tryggt.

Det som förvånar mig är att många verkar se mer till partilojaliteten än till själva sakfrågan. Måste alla i ett parti tänka lika? Är åsikten hos en ledamot med lägre röstetal mindre värd? Måste man alltid lojalt följa sina ministrar eller är sakfrågan det viktiga? Förväntar sig inte våra väljare att vi har integritet och att vi följer vår övertygelse? Jag tycker att det skulle vara intressant om vi skulle ha en sluten omröstning, men det får man inte ha i den här typen av frågor. Jag tycker mig ha märkt att grupptrycket nog är ganska starkt. Själv har jag tänkt rent allmänt här i lagtinget att rösta blankt i frågor där jag saknar tillräcklig kunskap.

Som läkare märker man ibland att respekten för titeln är stor, men jag vill hävda att man även ska vara kritisk mot alla experter. Man tror inte på vetenskap, vetenskap är ett förhållningssätt, det ständigt kritiska omprövande.

Jag är uppvuxen i en släkt med experter, var och varannan är kusin eller professor. Någon var nobelpristagaren i medicin, en annan biträdande generalsekreterare i FN, någon EU-ambassadör, en annan generaldirektör för havs- och vattenmyndigheten, någon rektor, dekanus och kansler för Helsingfors Universitet. Nu skryter jag lite grann. Men, alla experter är bara människor. De har sina preferenser. Så bara för att någon har en titel - läkare, ekonom eller jurist - så har det ingen betydelse. Det är sakfrågan som är det viktiga, det kritiska tänkandet.

Så följ inget grupptryck, följ din väldigt övertygelse! Är du säker på att det är rätt att ge de här pengarna, då röstar du för. Är du osäker röstar du blankt. Tycker du att man måste våga försöka sig på en ny upphandling, då röstar man emot.

Någon minister har sagt, laget är viktigare än jaget. Jag säger varken att jaget eller laget är det viktiga, utan sakfrågan är förstås det viktiga. Det är sakfrågan som är det viktiga.

Röstas fullmakten ner förfaller avtalet. Röstas den igenom finns det ingen återvändo.

En VD inom ett av våra största åländska företag kommenterade t.ex. Gripöbron, elhybriden och tunneltankarna med följande ord: ”Det finns för mycket pengar på Åland”.

Gör vi inte om och vågar oss på en ny upphandling blir nog signalen lite grann: "Ålänningarna kan man nog begära ett högt pris av – där finns det pengar att hämta."

Och kanske vi känner oss lite viktiga att rösta för dessa stora miljoner.

Jag är inte beredd att rösta för med det dåliga underlaget som föreligger. Alla katastrofscenarion som målas upp tar jag nog med en nypa salt. Man har en preferens. Budskapet som alla framlägger: "Vi har inget val". Jo, vi har ett val. Det är därför vi har ett lagting.

Jag har ingen preferens, det vill jag understryka. Många tror att jag har en egen agenda för ett eller annat. Det har jag inte. Jag tror på den fria konkurrensen. Jag tror på vikten av konkurrens. Det har vi inte haft och det konstaterade man även i finans- och näringsutskottet.

Nå, jag vet ju antagligen hur det går. Men jag aviserar i alla fall redan nu att jag kommer att komma med en understödd motivering till en ändring i texten som jag återkommer till efter diskussionen. Men jag aviserar redan nu detta till kännedom. Tack!

Talman! Jag ska försöka hedra debatten med att hålla mig till sakfrågan och ledamotens anförande.

Jag reagerade mot påståendet att det inte skulle ha jämförts. Finans- och näringsutskottet, där jag har suttit, har uttryckligen jämfört. Man har jämfört ÅHS årliga driftskostnad som är beräknad till 4,7 miljoner inklusive avskrivningar med ett tio år långt avtal. Man har jämfört med Österbottens välfärdsområdes upphandling som är på 8,8 miljoner euro. Och, observera, avtalstiden där är fyra år. Det är en betydande skillnad mellan att ha en avtalstid på tio år och ha en avtalstid på fyra år. Det är bättre att ha en avtalstid på tio år om priserna är på uppåtgående och det är antagligen också resurssnålare. Sedan är siffrorna inte direkt jämförbara för att det finns lite olika delar. Jag vill att ledamoten är uppmärksam på avtalstiden.

Tack ledamot Valve. Det är svårt för en icke expert att jämföra. Det finns många element. Jag ställde ju den här frågan till IT-direktören i Österbottens välfärdsområde. Hon angav att i deras system ligger liksom all IT-teknologi. Det betyder större delen av ÅHS:s IT-enhet, av VIS-projekt förstås och delar av ÅDA. Här måste man nog vara en expert för att kunna jämföra.

Jag kan nämna att både i Egentliga Finland och i Österbotten har man valt att vända sig till företag som är specialiserade på den här typen av väldigt, väldigt komplexa upphandlingar. Det är svårt och jag är ingen expert på det. Även om det skulle vara så att Österbotten är likvärdigt eller så vidare, så är det ju så att konkurrenssituationen sänker priset (… taltiden slut).

Talman! Finans- och näringsutskottet har i sitt arbete ägnat viss uppmärksamhet åt den här frågan. Det är också därför som nämnda aktör bjöds in till det öppna hörandet som också ledamot Lindén har haft tillgång till.

Nu har jag ju inte sett den här jävskopplingen hos alla höranden. Men jag tror faktiskt - jag kan ha fel - men det att man valde att höra IT-direktören från Österbotten var faktiskt mitt förslag. Folk har varit väldigt upprörda över att jag har tagit vissa kontakter till exempel med Egentliga Finland och Österbotten och man tycker att jag överskrider mina befogenheter. Det tycker inte jag. Detta beslut vill jag ha så mycket fakta på fötterna som möjligt.

Talman! Ledamoten Lindén var inne på att vi lagtingsledamöter behöver tänka själva. Jag har ju varit här i den här salen sedan 2007 och jag skulle säga att det är ingen nyhet att vi ska tänka själva. Vi har en nedskriven lagtingsordning som ska reglera vårt arbete. I den elfte paragrafen står det väldigt tydligt: "Lagtingsledamöternas är oberoende. Varje lagtingsledamot är skyldig att i sitt uppdrag handla såsom rätt och sanning bjuder. Ledamoten ska därvid iakttaga lag och är inte bunden av andra bestämmelser." Det här är ju någonting som har tutats ut till mig sedan jag började i den här salen, så jag förväntar mig att samtliga lagtingsledamöter känner till den här paragrafen och jag tror att vi också handlar efter den.

Jag känner mig ibland som en etnolog i en ny värld. Jag känner mig som jag är i Borneos djungler där det finns olika stammar och i någon buske så skickar man ut en giftpil här och en giftpil där. Det finns väldigt mycket dolda agendor. Jag vågar redan nu förespå att det här kommer att följa partilinjen. Det är ju väldigt märkligt om det är så att alla i ett parti har samma åsikt. Rimligen i en så här komplex fråga så borde det finnas en spridning, men det följer partilinjen. Det är lite tanken, tror jag, att laget är viktigare än jaget, men jag tycker att sakfrågan är det viktiga, alldeles som ledamot Nordberg konstaterade. Om vi är oeniga i någonting ledamot Nordberg, och jag annars är oenig med din politiska grund, då kommer jag att stöda dig oberoende vad partiet säger.

Talman! Jag tror att i varje parti så finns det garanterat åsikter i denna fråga. Men när allt kommer till kritan så handlar det om att väga in all den information vi har. Då är frågan, är det bättre med all den information vi har att trots allt gå vidare? Eller är det bättre att slå i nödbromsen och stoppa alltihop? Det är det som vi ska göra när vi kommer att rösta här om en stund och trycka på knappen. Vad är bättre för Åland i sista ändan? Där har jag kommit till slutsatsen att det är trots allt bättre att gå vidare än att stoppa det här projektet.

Jag hävdar bestämt att ska vi veta fakta, då måste vi väldigt snabbt göra en ny upphandling och den kan göras ungefär på ett år om IT-direktören i Österbotten har rätt. Det kan gå snabbt att göra en ny upphandling. Vi kan till och med utnyttja det arbete som VIS-projektet har gjort. Vi kan till och med rent av, om alla de här 80 % i övrigt med kommuner och privata aktörer funkar, få resilienspengarna.

Men detta katastrofscenario, det tror jag inte på. Man skrämmer till att det går åt skogen. Det är mera tyckande än genuina fakta.

Talman! Att nuvarande vårdinformationssystem inte fungerar optimalt och att både digitaliserings- och teknikskulden är stor, det är vi alla överens om. Men nuvarande system har varit billigt och när vi nu tar ett stort digitalt kliv så är det klart att det kostar. Det är inte små digitaliseringsvindar som ska blåsa på ÅHS, det är stormar.

Jag har jobbat många år på ÅHS i lite olika verksamheter och var även med när nuvarande vårdinformationssystem sjösattes och infördes. Jag har alltså även jobbat med pappersjournal, och tillbaka dit vill ingen. Visst har jag haft mina duster med nuvarande system och jag är rädd att det kan ha kommit en hel del fula ord från min mun när systemet inte samarbetat.

Därför tänkte jag säga några ord om att och varför ÅHS behöver få rimliga verksamhetsförutsättningar. Ett vårdinformationssystem är ett av vårdens viktigaste arbetsredskap, ett bland många andra, och visst behöver vi hänga med i utvecklingen. Behovet av ett nytt system har varit riktigt akut i åtminstone tio år! För att göra ett bra jobb och för att kunna förbättra och utveckla vård och omsorg behövs moderna arbetsredskap. Modern teknologin är ett verktyg för att ge bättre vård.

Om vi tar ett perspektiv på vårdpersonalen först så kan jag konstatera att ett nytt system förenklar och effektiviserar och risken för att göra misstag minskar. Jag tänker också på all dubbel och trippeldokumentation som tar alltför mycket arbetstid liksom att söka relevant information i en patientjournal. Vi får nu system som kommunicerar med varandra och vi får dokumentation och information som följer med patienten.

Ett nytt VIS ger möjligheter till snabbare och effektivare vårdprocesser så som t.ex. digitala besök och självmonitorering av olika parametrar, men även distansbesök och distansbehandlingar. Jag ser också att ett modernt system minskar risken för övervård, då det ger en bättre överblick över patientens sjukhistoria då man snabbt hittar viktig och väsentlig information.

Ålänningarnas perspektiv. Jo, förutom att de behöver tillgång till digitala vårdtjänster, behöver de få möjlighet att se och följa sin egen hälsoinformation som behöver integreras med nationella myndigheter såväl som register och vidare till EU-nivå. För att man ska kunna ha kontroll på egna hälsodata kräver det ”integrationer” som det heter på IT-språk. Det förutsätter att vi får igång VIS-systemet. Får vi ett enhetligt klient och patientdatasystem så har vi alla mycket att vinna.

Men det viktigaste är kanske att vi får en plattform för att koppla och sammanlänka olika välfärdstekniska lösningar men även en bättre informationssäkerhet och integritetsskydd vill jag nämna här för journalintrången har varit alltför många. Jag ser också stora vinster i en ökad patientsäkerhet.

Det blir allt vanligare att patienter och klienter är engagerade och delaktiga i sin egen vård. I ett modernt vårdinformationssystem finns det bättre möjligheter för att ha en samordnad vårdplan, nu när kommunerna och kommunalförbunden är med på VIS-tåget. Samordnad individuell plan, SIP som det kallas i Sverige, ska upprättas tillsammans med klient eller patient om och när insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas. Ett nytt VIS inte bara underlättar, utan är en förutsättning för samverkan mellan vårdgivare, så att vården kan koordineras mellan olika vårdnivåer såväl som mellan vårdgivare. Jag tänker också på att lagens bestämmelser om samverkansavtal kan bättre uppfyllas när vårdinformation kan delas mellan vårdaktörer.

Ny lagstiftning, där IT-säkerhet är i fokus, vet vi att är på kommande. EU ställer stora krav på offentliga aktörer via nya säkerhetsdirektiv och de kraven sätts på goda grunder. Här har vi varken ett val eller en önskan att avvika från dem. Ålänningars hälsodata bör hanteras enligt regelverken. Vad eller vilka krav det nya hälsodirektivet som EU har på gång, vet vi inte exakt ännu. Men helt klart är att socialvården också kommer att behöva dela hälsodata.

Vad gäller rationaliseringar kan jag nämna behovet av vårdtyngdsmätning som ett sätt att optimera personalresurser som kan ge stora inbesparingar då man har rätt personal på rätt tid och på rätt plats. Det kommer också att bli lättare att få fram statistik som vi politiker behöver för att fatta bra beslut. Vi kommer att kunna få ut data på trender, mönster och annan information som grund för beslutsfattande på organisatorisk nivå.

När olika beslutsstöd integreras kan beslut fattas snabbare och effektivare, och möjligheten till inbyggt beslutsstöd är kravställt men inte färdigt bestämt exakt vilka, men de finska vård och behandlingsrekommendationerna har diskuterats men det här kommer att kunna anpassas efter behov. Jag tycker det är bra om de riktlinjer och praxis som vårdpersonal är ålagda att följa redan finns inbyggda i systemet.

Helt självklart är det så att det här VIS-systemet är dyrt och att digitalisering kostar vet vi, men visst blev det här en dyr läxa. Alternativet att inte få igång ett nytt VIS är värre och antagligen dyrare i längden. Vi får smaka på vad självstyrelsen kostar, men vi måste ta chansen till resiliensmedlen, som tyvärr komplicerar ärendet.

Till sist, talman, förändringar möter nästan alltid motstånd, men genom ett nytt vårdinformationssystem så får vården bättre chanser att möta framtida behov. Det ger bättre förutsättningar att motivera, engagera och behålla personal. Jag säger inte att det här kommer att bli lätt, men det kommer att bli värt det! Tack, talman!

Tack ledamot Söderlund. Ja, allt vad du säger kan jag ju hålla med dig om, men denna möjlighet gäller ju alla VIS-system. Vad ledamoten egentligen pläderar för är ett specifikt system och det är det som är det problematiska, inte att vi behöver ett vårdinformationssystem. Inte att Abilita, ursäkta namnet, det nuvarande systemet är föråldrat. Men hela anförandet tolkar jag som en argumentation för just det föreliggande och att vi inte har ett val. Jag hävdar med emfas, vi har ett val. Vi har ett val!

Tack, talman! Menar ledamot Lindén alltså att vi här i lagtinget ska välja vilket vårdinformationssystem vi ska ha? Det arbetet är gjort, det är liksom på ÅHS bord. Inte sitter vi heller här och diskuterar hurdan bro som ska byggas eller något, utan det är liksom gjort och det är färdigt redan. Absolut, alla våra informationssystem har fördelar och alla har nackdelar. Men vi kan ju inte påstå att något annat kommer att bli bättre än det här som vi har på bordet just nu. För det vet ingen.

Vi har ett val och vad lagtinget tar ställning till är prislappen. Beviljar vi det här så ger vi signalen att denna typ av prislappar är acceptabla. Vi vet ingenting om vad prislapparna, varken på detta system eller alternativa system, skulle vara om man inte gör en upphandling med flera aktörer. Det känns väldigt absurt för mig som vänstersinnad att jag ska undervisa liberaler och borgerliga politiker om marknadsekonomins fördelar.

Talman! Det finns ju heller ingenting som säger att en ny upphandling skulle ge en billigare prislapp. Tvärtom. Andra system tar ju också längre tid och vi ska liksom leva med det här gamla så länge. Det har också en stor prislapp med integrationer, uppdateringar och sådant. Jag tycker absolut att vi måste ta den här chansen nu om vi ska ta den.

Talman! Ärade ledamöter! Om vi gör som vi alltid har gjort så kommer vi alltid att få det resultat vi alltid har fått. Vi har kommit till insikten att vi inte längre har råd att alltid följa mönstret att driva upp kostsamma processer och ständigt återgå till ritbordet. Det är just detta handlingssätt som har lett till att vi har stått stilla och byggt upp en dyr investeringsskuld.

Talman! Jag har under den här debatten hört påståenden att det här projektet är mer en fråga om prestige än något annat. Att antyda att vi skulle driva det här projektet var prestigeskäl är främmande och jag anser att det missar helt och hållet målet. Om detta skulle handla om prestige så hade vi kunnat skrota projektet med någon kreativ förklaring och istället valt att peka på oppositionen. Den vägen vore ännu en gång förödande för Åland. Jag vill poängtera att den här regeringen har en uppriktig vilja att hantera både lätta och svåra frågor och lämna de mönster som hållit tillbaka Ålands potential.

Man kan fråga sig varför VIS och varför nu? För det första, VIS är mycket mera än bara ett IT-system. Det är nyckeln till att låsa upp en effektivare, säkrare och mer patientcentrerad vård. Införandet av VIS innebär mer än bara en teknisk uppgradering. Det är en transformation av hur vi levererar vård, hur vi hanterar patientinformation och hur vi möjliggör en mer sammanhängande och effektiv vårdprocess.

Talman! Att välja att gå framåt med VIS är att erkänna att vi har utmaningar, men likaledes så är det också ett sätt att visa att vi är redo att möta dem. Det här är inte en fråga om att ställa olika behov mot varandra. Att hantera data säkert och effektivt är av vikt för alla, allt från daglig patienthantering till avancerad medicinsk forskning. Det handlar således inte om att välja att investera i teknologi eller direkt investera i patientvård. Dessa två är inte separata verkligheter utan är djupt sammanlänkande. För varje förbättring som vi gör i hur vi hanterar och använder data har en direkt och mätbar påverkan på kvaliteten och effektiviteten i vården vi erbjuder.

Ärade lagting! Den här regeringen vill omfamna en framtid där digitalisering inte bara är ett verktyg utan en grundpelare i vår strävan efter en framtidssäkrad hälso- och sjukvård. Politikens kärna är att ta ansvar, inte bara när applåderna är högljudda utan framförallt när besluten väger tungt. Det här är ett sådant ögonblick. Tack!

Talman! Minister Zekaj, jag vill klargöra väldigt tydligt, nej, jag är inte på något sätt emot förändring.

Minister Zekaj sade att vi har inte råd att göra en ny upphandling. Det sade han bestämt utan att egentligen veta det. I finans- och näringsutskottets utlåtande så finns det en ganska skarp kritik mot sättet som man har gjort. Skulle man kunna vrida klockan tillbaka så skulle man ha gjort om och gjort det rätt mycket tidigare. Jag hävdar att det inte är för sent. Jag måste ju säga att min drivkraft är just ansvarskänsla. Det här kommer för ÅHS att leda till tuffa sparbeting som kanske kommer att drabba bemanning, patientavgifter eller någonting annat. Jag drivs av ansvarskänsla, jag har ingen preferens och definitivt vill jag inte (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag konstaterar att utskottet har gjort ett gediget arbete. Vi har tagit del av betänkandet som utskottet har meddelat till lagtinget. Det innehåller mycket matnyttigt och vägledande även för regeringen.

Samtidigt konstaterar jag också att vi kan inte inleda en ny upphandling för att stilla vår nyfikenhet, utan det finns ganska komplicerade faktorer att ta hänsyn till om vi drar igång en ny process.

I Österbotten gjorde man en upphandling 2020. Den utmynnade i en katastrof. Notan blev kanske 9-10 miljoner. Sedan fick man ändra sig. Vi ser många sådana upphandlingar både i Sverige och Finland. Det här är väldigt svårt. Jag kan konstatera att det är inte långsökt att tro att folk som har arbetat med detta VIS-projekt också har en preferens. Om man agerar, precis som jag tidigare sade, i vetenskapliga sammanhang så måste du se vilka kopplingar man har. Den här beskrivningen, nej, det är inte av nyfikenhet utan helt enkelt för att utröna om det finns det billigare varianter. Finns det andra möjligheter? Det vet ingen i denna sal. Man påstår det, men vi vet inte.

Tack, talman! När det gäller preferenser så är det väl klart att det inte finns någon i den här salen som har någon specifik preferens. Vi kommer inte, med få undantag, någon av oss att arbeta med det systemet. Det är inte meningen heller att vi ska ha någon preferens. Frågan som är ställd till lagtinget, och till landskapsregeringen som har behandlat det här är, är om vi är redo att finansiera det här eller inte.

Det är klart att när det gäller upphandlingar så går vissa bra, andra går mindre bra och det finns både bra och dåliga exempel. Min uppfattning och regeringens uppfattning är att arbetet med den här upphandlingen är på det sättet att vi är redo att gå vidare.

Talman! Ministern lyfte i inledningen av sitt anförande eller förde en diskussion kring att vi måste komma vidare med utvecklingen och att vi måste få ett slut på att stora infrastrukturella projekt stoppas upp, att vi först gör en beställning och sen avbokar vi. Jag försöker erinra mig hur många sådana projekt som egentligen har skett de sista åren. Mig veterligen kan jag dra mig till minnes två, men när jag lyssnade på ministern så får jag en känsla av att det finns en hel rad av beslut där vi först gjort en sak och sen har vi avbokat det. Jag tycker att det skulle vara fint om ministern här kunde tala om vad det är för projekt han tänker på.

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Thörnroos. Jag ser ju att vi konstaterar gång på gång att vi har en stor investeringsskuld både inom IT-infrastruktur men även inom andra områden. Två av de här infrastrukturella satsningarna nämnde du här. Det sistnämnda har pågått som projekt sedan 2013 och åtminstone för mig är det indikativt att man har gått fram och tillbaka till ritbordet. Ett projekt som pågår så här lång tid är inte särskilt effektivt om jag säger så.

Talman! Vi har en samsyn kring att det på flera olika håll finns en investeringsskuld som behöver hanteras. Men det var inte det min frågeställning gällde. Min frågeställning gällde explicit att ministern och även andra kollegor från regeringsblocket vid upprepade tillfällen talar om alla dessa upphandlingar som avbryts. Mig veterligen är det sist och slutligen ytterst få upphandlingar som har avbrutits under de senaste 20 åren. Jag skulle gärna ta två exempel på dessa upphandlingar som ministern hänvisade till.

Tack, talman! Jag skulle våga säga att den här investeringsskulden som vi har är kanske den tydligaste indikationen på om det har inletts eller inte inletts upphandlingar. Det är ju en fråga som mer är kopplad till de processer som finns i de olika verksamheterna som vi har på Åland. Men slår man ihop det på totalen så har ju investeringsskulden en viss bakgrund och den bakgrunden som vi har ringat in är ju att man eventuellt har inlett en upphandling eller backat. Man har inte gått från ritbordet till att förverkliga något och därmed så står vi här. Men de senaste som du nämnde, ja, de har varit kostsamma och vi har inte råd att backa tillbaka bandet av de anledningarna heller.

Talman! Jag tänker på det som ministern berättade, jag håller med om mycket av det resonemanget.

Men det som jag inte tycker att riktigt har kommit fram är väl att 2007 till 2009 så tog inte vi de här stora stegen mot en digitalisering inom hälso- och sjukvården som man tog i Finland. De implementerade de här nya informationssystemen och vi på Åland gjorde ingenting. Det betyder att de har haft två eller tre olika system redan där de har hittat formerna, det är klart att det blir en helt annan sak och man vet vad man behöver på ett helt annat sätt. Vi tar det här jättesteget nu som de tog 2007 till 2009.

Tack, talman! Tack ledamoten! Jag tänker så här att det är klart att vi hade behövt ta de här stegen långt tidigare och det finns säkert olika anledningar till varför vi inte har kommit till skott med det. Det är väl kanske just därför som jag anser att det här är inte det sätt som ålänningarna förväntar sig att vi ska arbeta på, genom att inte anamma ny teknik. Jag ser inte att digitalisering är ett val utan det är ju den inslagna vägen som vi måste gå. Annars hamnar vi efter och vi ligger efter just nu.

Talman! Jag håller med ministern i det hänseendet att vi måste också göra allt vad vi kan för att bli en attraktiv arbetsplats. Vi måste vara med i den digitaliseringsresa som pågår runt omkring oss.

Man talade mycket om att man har hållit på sedan 2013, men de facto var upphandlingsannonsen 2020. Det är alltså för fyra år sedan. Man kan vända och vrida på siffror precis såsom det passar en själv såklart. Men att säga att det har tagit tio år, det är inte riktigt sant tycker jag. Det är det sättet som jag väljer att se på det. Jag tycker att det började på riktigt 2020 när upphandlingsannonsen sattes in, då började resan.

Tack, talman! Det är klart att den här senaste processen inleddes, precis som ledamoten påtalade här. Men behovet och projektet har ju pågått sedan dess. Nu är vi i 2024, men vi konstaterade ett behov redan 2013 och det om något borde vara en indikation på hur våra beslutsprocesser kanske har förbättringspotential om inte annat. Nu uttryckte jag mig milt.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Från Obunden Samling tänkte vi säga några sammanfattande ord. Talar vi i kronor så är vi uppe i 1 miljard ungefär på den här avtalstiden som är aktuell. Det är enorma summor. Om vi tar 80 miljoner gånger ungefär 11-12, så är vi nästan upp i 1 miljard om vi avrundar uppåt. Det ska vi ta utan att konkurrensutsätta det. Det ska vi ta utan att konkurrensutsätta det! Det är en sak som är helt bortom all förståelse. Det är den största upphandlingen som vi har haft någonsin antagligen. Här känner jag att det är en majoritet i salen som bara tar det. Har man den filosofin att det är andras pengar och att det är bekvämt att kasta bort andras pengar så gör man det. Frågan är, skulle man göra så här med sitt eget? Det är den frågan vi har ställt, jag ställde den tidigare i mitt anförande och jag ställer den igen. Är det så här man gör med sina egna pengar?

Jag tittade också på resiliensbesluten. Ledamoten Kanborg är duktig på att få fram papper. Vi har tittat på resiliensbesluten beträffande resiliensmedlen. Det är nog ytterst oklart om man kommer att få dem på det här sättet. Jag kan också tänka mig att varken privata eller kommunala aktörer på Åland kommer att vara intresserade av att delta i ett så dyrt system som vi nu får på grund av att vi inte frågar priser från flera.

Det är ju bara att jämföra med den här LPA-upphandlingen som jag också har lyft tidigare i mitt anförande. ÅHS och ÅDA skulle köpa i princip ett icke existerande löne- och personaladministrationsprogram år 2016, och än idag har man inte det som man egentligen hade beställt och trodde sig ha upphandlat. Detta försöker man förstås att ska flyga under radarn.

Vad har kommunerna gjort? Kommunerna har förstås köpt det lokala åländska systemet och använder det i stor utsträckning och sparar pengar. Landskapet och ÅHS fortsätter att bränna pengar på ett ineffektivt LPA-system.

Den här ambivalensen har jag också har varit inne på och jag vill gå in på den gång till. När man läser finans- och näringsutskottets betänkandet, talman, så finns där en ambivalens. Det är "å andra sidan, å andra sidan och det här är nu inte riktigt bra gjort." Jag får känslan av att majoriteten vill lämna någon form av bakdörr öppen. När det här går riktigt på tok och när det står klart vilket överpris vi sannolikt betalar för att vi inte kan fråga minst två om ett pris, så ska man ändå på något vis säga att "vi var tvingade, det var någon som drog iväg med oss och försökte liksom på något vis få oss att göra det här. Det var liksom omöjligt att säga nej. Vi var målade in i ett hörn." Det är den storyn som man känner att man försöker måla upp här.

Jag säger nu så att det är solklart. Ni vet att ni säger ja till att köpa utan att fråga någon annan om priset, det säger ni ja till och det är ert ansvar ni som gör det. När vi har klarhet i om det här var rätt eller fel så ska vi påminna er om det.

Med de avslutande vänliga orden, talman, så är de sista orden sagda, tror jag, från Obunden Samling i den här debatten. Tack, talman!

Talman! Ledamot Måtar, nu har jag inte suttit i finans- och näringsutskottet, jag har fått det refererat. Det förvånar mig eftersom man bara talade med en aktör. Vi vet alla att kopplingen till Kanta, FPA, receptcentralen m.fl. är fullkomligt avgörande. Vi vet även att via Kanta är kopplingen till EU i framtiden. Det rimliga skulle ju ha varit att man hört den här aktören, som det är fråga om, om det här är på gång. Men man utgår ifrån expertisen.

Nu tänker jag framhäva mig själv. Jag är faktiskt också en expert. Man kunde inte ha hört mig, men det är kanske inte läge att höra en lagtingsledamot i ett utskott. Men jag har som sagt 30 års erfarenhet av olika journalsystem och var med i ÅHS IT-grupp.

Tack, talman! Ledamot Lindén var inne på att det fungerar de facto idag och det har fungerat i många år. Det här har varit "akut" länge men inte så akut att inte vården skulle fungera. Jag vill påminna om det också, som kanske ledamoten Lindén har varit inne på, har vi något exempel där avsaknaden av det här planerade VIS-systemet har lett till vårdskador, utebliven vård eller bristande vård? Det hade varit intressant om det skulle ha lyfts fram tydligt också för att kanske skrämma oss lite ytterligare eller skapa den här känslan av brådska lite ytterligare. Det hade varit intressant, men det har vi ju inte hört.

Det som jag tycker att har varit väldigt tråkigt är den kraftfulla personkritiken mot mig i media och mot mitt engagemang i den här frågan. Man har beklagat sig att jag har tagit reda på vissa saker och att jag har skickat mejl. De som är missnöjda över att jag har skickat mejl så kan jag lära efter plenum hur man trycker på delete och man kan också blockera mig om man tycker att jag skickat för mycket mejl. Det är väldigt lätt.

Jag tycker att i komplicerade frågor så ska det finnas en debatt, den ska tillåta kritiska röster och det ska inte ses som något icke önskvärt. Det tycker jag att känns väldigt tråkigt. Jag drivs av engagemang. Definitivt har jag ingen preferens och definitivt vill jag inte framhäva min person.

Tack, talman! I korthet har jag egentligen tidigare varit inne på att ledamot Lindén har agerat helt såsom man agerar om man känner för det som lagtingsledamot, varken i strid med juridik eller moral. Det har varit helt i sin ordning. Jag har sagt tidigare att engagemang är alltid uppskattat i Obunden Samlings värld.

Tack, talman! Tack vicetalman Måtar. Det är ju lätt att man blir ivrig förstås när de är en het debatt. Jag är intresserad av att veta, varifrån kommer summan 1 miljard kronor för VIS-upphandlingen?

Tack, talman! Jag sade att det kunde vara upp mot 1 miljard kronor. Jag räknade hastigt tio år. Den inledande avtalsperioden plus fyra plus fyra i optioner, det blir 18 gånger ungefär 5 miljoner. 5 gånger 18 blir 80 och det gånger 11 så är vi uppe i 880. Och så lite moms på det.

Tack, talman! Det var ju trevligt, det blev skratt i salen och det behövs en stund som denna.

Det som är viktigt är ju att en optionstid ska ju lösas ut och båda parter ska vara överens om en förlängning. Nu gäller ju grundavtalstiden som är tio år, sen är det fyra plus fyra år som är optionstid. Då ska i det här fallet både ÅHS och den andra parten vara överens om att det ska falla ut, så det är kanske lite att gå händelserna i förväg.

Tack, talman! Som sagt, att sprida lite glädje är också Obunden Samlings motto. Jag bjuder på det.

När det gäller det här datasystemet så har jag lite känslan av att det är en så fint sydd, skräddarsydd och perfekt passformad apparat eller system som vi nu skaffar så att det kommer att vara svårt att åla sig ur den. Det betyder att det finns en ganska stor möjlighet eller risk för de här optionerna på fyra plus fyra år. Jag misstänker att de inte har blivit sämre affärsmän vid den tidpunkten. Jag har inte läst prisklausulen exakt och kommer inte ihåg hur den är formulerad, men billigare lär det knappast bli när de här optionerna ska användas.

Tack, talman! Detta ärende har stötts och blötts ur alla tänkbara synvinklar.

Nu har vi finans- och näringsutskottets betänkande som stöd för att ta beslut och jag ämnar inte grotta ner mig i detaljer då vår uppgift här i lagtinget är att godkänna eller förkasta fullmakten.

Vi ålänningar tycks ha lätt för att säga nej. Vi har sagt nej väldigt ofta vilket har gjort att vi är på efterkälken både här och där. När lyckades vi senast enas om att genomföra ett större åtagande? Sedan Skarven beställdes kom jag att tänka på Finlandskabeln, Bomarsunds besökscentrum och Pommerndockan, men sen tog det stopp. Gemensamt för de projekten är att de ifrågasattes kraftigt och föll nästan på målsnöret. Jag ser inget ifrågasättande eller kompakt motstånd mot dessa idag. Elhybridfärja skulle vi inte ha och vindkraft verkar det som att vi ska säga nej innan vi ens vet vad vi säger nej till. Listan kan göras lång, nej, nej, nej. Det offentliga Ålands rykte som avtalspartner kan rimligen inte vara riktigt i toppskick längre.

Talman! Vi behöver tänka på den vårdpersonal som ska vårda oss i framtiden och särskilt tänker jag på den yngre generationen. Den yngre generationen är vana vid och kräver en hög grad av digitalisering. Konkurrensen om vårdpersonalen är hård och lönen är satt i lönetabeller till skillnad mot privata som kan köpslå för att få personal. Ur den synpunkten behöver vi kunna erbjuda ett modernt arbetssätt med moderna datasystem. Jag kan personligen vittna om hur nedslående det kan vara när man hoppas riktigt mycket på ett projekt och sedan faller det på målsnöret. En sådan känsla kan förgifta stämningen på en hel arbetsplats och är en stor orsak till att jag står här i talarstolen i stället för att köra färja. Jag ställer mitt förtroende till finans- och näringsutskottets betänkande, till ÅHS ledning och styrelse och därför jag trycker på JA-knappen idag. Tack.

Tack ledamot Pettersson! Konklusionen blir: "Vi har inget val, man säger bara nej, nej, nej. Katastrof hotar. ÅHS är efterblivet. Vi får inga sökande. Det blir säkert dyrare".

Sedan refererade ledamot Pettersson till Finlandskabeln, Pommerndockan och kanske till vindkraftverken och Gripöprojektet etc. Jag skulle väl säga att tack och lov var det en diskussion. Tack och lov var det en del som sade nej och en del som sade ja. Det hör till spelreglerna i en demokrati. Jag tycker att det ska man välkomna. Jag skulle bli väldigt, väldigt olycklig om detta lagting alltid säger ja, ja, ja till det som kommer från landskapsregeringen. Vi behöver en kritisk debatt.

Jag ska komma in på några aspekter i min uppföljande replik här. Det handlar om kopplingen till Svenskfinland.

Vi har ett val. Jag väljer ja. Ni andra väljer vad ni vill. Jag tycker att det har funnits en jätte kritisk debatt åt alla möjliga håll, så det här ärendet började småningom var penetrerat ur alla tänkbara synvinklar.

För det första så har vi en alldeles otroligt fin sjukvård på Åland. Vi är inte väldigt efterblivna.

Men sen finns det en aspekt som är en ny aspekt, som jag nog har lyft fram i någon sidokommentar, och det är kopplingen till Svenskfinland. Vi kommer inte att ha råd med den specialsjukvård vi har just nu i framtiden. Vi har svårt att rekrytera. Vi kommer att samarbeta allt mera med Egentliga Finland och med Österbotten där vi kan har stora synergier också med personal som kan komma hit och hjälpa oss och vi kan uppdatera våra kunskaper på sjukhuset i Åbo och på Vasa centralsjukhus. Men jag har ingen preferens. Jag tror att vi har en liten belägenhet på Åland att vi ska köra vårt eget, man väljer separatism väg i stället för samverkans väg med det övriga Svenskfinland. Det är väldigt, väldigt tråkigt. Vi har alla ett val och man kan också rösta blankt.

Jag uppfattade inte riktigt någon fråga. Det var mera som en liten föreläsning.

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar.
I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet och Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.
Avsnitten inklusive moment och motiveringar föreläggs i sin helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Talmannen uppmanar dem som vill lägga framlägga ändringsförslag och understöda dem att begära ordet genom att räcka upp handen istället för att begära ordet elektroniskt.

Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR, avdelning 80-88 Myndigheter samt fristående enheter i dess helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER, avdelning 892 Finansiella poster i dess helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar, avdelning 80–88 Myndigheter samt fristående enheter i dess helhet. Godkänt.

Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen. Begärs ordet?

Tack, talman! Som jag aviserat i tidigare anförande så önskar jag föra min reservation till omröstning.

Tack, talman! Jag ber att få understöda ledamot Kanborg.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg, understödd av lagtingsledamoten Egeland, har föreslagit att klämmarna ersätts av en kläm med följande lydelse: "att lagtinget avslår landskapsregeringens förslag till första ändring av budgeten för 2024."

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
20 ja-röster,
8 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets motivering. Begärs ordet?

Talman! Oberoende av utfallet här så tycker jag att man kunde ändra sista meningen enligt följande: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att tillse att en komplettering görs i den fortsatta beredningen genom att efterhöra prisnivån i de finländska välfärdsområdena där upphandling av vårdinformationssystem utförs och där sålunda prisuppgifterna är offentliga."
Det här är viktig information också för framtiden och som en vägledning för landskapsregeringen via myndigheten Ålands hälso- och sjukvård.

Talman! Jag ber att får understöda ledamoten Lindéns ändringsförslag.

Lagtingsledamoten Mogens Lindén, understödd av lagtingsledamoten Alfons Röblom, har föreslagit ett tillägg till betänkandets motivering med den lydelse den har i det papper som delats ut till lagtingsledamöterna.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Mogens Lindéns ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
20 ja-röster,
8 nej-röster
2 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Motiveringen är därmed behandlad.

Budgetbetänkandet är därmed godkänt. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.