Enda behandling

Först tillåts diskussion. Därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman!

Kollegor och åhörare. I budgetförslaget framkommer att de takbegränsade kostnaderna behöver höjas. Detta medför att budgeteringsmarginalen för år 2026 minskar med 6 miljoner euro. Av budgeteringsmarginalen återstår efter detta 300 000 €.

Den kvarstående budgeteringsmarginalen i budgetförslaget är mycket begränsad, vilket innebär att handlingsutrymmet för att hantera eventuella ytterligare oförutsedda utgifter under budgetåret 2026 är litet. Mot denna bakgrund noterar utskottet att det under hösten 2026 kan uppstå behov av att se över det fastställda kostnadstaket, en risk som även uppmärksammas i budgetförslaget. Landskapsregeringen bör i första hand bör eftersträva att hålla sig inom det fastställda kostnadstaket. Om ytterligare finansieringsbehov uppstår bör landskapsregeringen därför i första hand pröva möjligheterna till omprioriteringar och omfördelningar av budgetmedel inom respektive verksamhetsområde innan åtgärder som innebär en höjning av kostnadstaket övervägs. Utskottet understryker vikten av en fortsatt återhållsam budgetdisciplin och ett effektivt nyttjande av tillgängliga resurser för att säkerställa en långsiktigt hållbar landskapsekonomi. Långsiktig utveckling av arbetsprocesser och samordning för att främja produktivitet och kostnadseffektivitet kan inte nog betonas.

Talman! Landskapsregeringen föreslår ett anslag om 2,35 miljoner euro till Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) för att säkerställa tillräckliga budgetmedel för ökade utgifter avseende sysselsättnings- och arbetslöshetsstöd. Arbetslöshetsgraden uppgick till 5,4 procent i april 2026, jämfört med 5,0 procent i april 2025 och 4,4 procent i april 2024.

När det föreslagna anslaget jämförs med utvecklingen av den totala arbetslöshetsgraden framstår det inte som proportionerligt. Det ökade anslagsbehovet kan huvudsakligen förklaras av en växande andel långtidsarbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 441 personer år 2026, jämfört med 414 personer i april 2025 och 323 personer i april 2024.

En del arbetssökande är under en inledande period berättigade till ersättning genom arbetslöshetsförsäkringssystemet, exempelvis i form av arbetslöshetskasseförmåner. När rätten till sådana förmåner upphör övergår den arbetssökande, under förutsättning att lagstadgade villkor är uppfyllda, till arbetslöshetsstöd som finansieras genom AMS. Ökad andel långtidsarbetslösa medför således att en större grupp arbetssökande övergår från försäkringsbaserade förmåner till stödformer som belastar AMS budget. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att den föreslagna anslagsökningen är motiverad och kan förklaras av förändringen i arbetslöshetens sammansättning snarare än av utvecklingen av arbetslöshetsgraden som sådan.

Utskottet erfar att det i maj och början av juni 2026 finns en ökad efterfrågan efter arbetskraft riktade till unga arbetssökanden. En svag trend som bygger på en kort tidsaxel, men som förhoppningsvis fortsätter och ger starkare bevis för en växande efterfrågan från våra företag.

Utvecklingen på bränslemarknaden har avvikit väsentligt från de antaganden som låg till grund för budgeten. Bunkerpriserna har under våren legat betydligt över den budgeterade nivån, vilket medför ökade kostnader för landskapet enligt gällande trafikavtal. Prisuppgången kan i stor utsträckning hänföras till det oroliga världsläget och den osäkerhet som rådande geopolitiska spänningar. Merkostnaderna för innevarande år beräknas uppgå till närmare 1,8 miljoner euro om prisnivån kvarstår under resten av året. Detta är definitivt en oförutsedd händelse i budgeten.

Landskapsregeringen har före den senaste prisuppgången genomfört åtgärder för att begränsa bränsleförbrukningen inom skärgårdstrafiken. Genom anpassade hastigheter och så kallad ecodriving har kostnaderna kunnat reduceras med uppskattningsvis omkring 95 000 euro per månad, vilket har beaktats i grundbudgeten 2026. Det är mycket positivt sett både ur ett kostnads- och miljöperspektiv. Trots de vidtagna effektiviseringarna är bedömningen att de höga bränslepriserna, i kombination med ett ökat trafikbehov under hösten till följd av planerade entreprenadarbeten, medför sådana kostnadsökningar att ett tilläggsanslag är befogat.

Talman! Landskapsregeringen föreslår ett nettoanslag om 372 000 euro för Projekt Sunnanvind. Anslagsförändringen förklaras dels av justerade inkomster från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), dels av kostnader för det fortsatta beredningsarbetet inför en eventuell konkurrensutsättning.

Landskapsregeringen har anlitat extern sakkunskap för att utreda förutsättningarna för en konkurrensutsättning och att resultatet av dessa utredningar väntas under sommaren 2026. Det föreslagna anslaget ska möjliggöra att processen kan fortsätta under hösten, bland annat genom teknisk, affärsmässig och juridisk rådgivning.

Utskottet noterar att landskapsregeringen, förutsatt att utredningarna visar på goda förutsättningar för vindkraftens fortsättning, avser att återkomma till lagtinget med förslag om fortsatt finansiering samt med en begäran om det samtycke som krävs för en eventuell långsiktig upplåtelse av nyttjanderätt till landskapets egendom. Utskottet ser samtidigt positivt på att frågan om huruvida marknaden ska testas eller inte förväntas avgöras inom en snar framtid, eftersom ett sådant ställningstagande skapar ökad tydlighet kring projektets fortsatta inriktning.

Talman! Landskapsregeringen föreslår ett tilläggsanslag om 718 000 euro, samt ett investeringsanslag om 3,6 miljoner euro för ÅHS. Anslagsökningen hänför sig till fortsatt förvaltning och utveckling av vårdinformationssystemet (VIS), ökade kostnader till följd av det förnyade avtalet om prehospital akutsjukvård, samt åtgärder för att stärka informationssäkerheten och dataskyddet inom verksamheten. Utskottet konstaterar att korta avskrivningstider gällande kommande investeringar i informationssäkerhet och dataskydd kommer att belasta framtida budgetar för ÅHS.

Den granskning som Datainspektionen genomfört har identifierat utvecklingsområden avseende ÅHS informationssäkerhet och dataskydd. Samtidigt har det nya vårdinformationssystemet i sig inte varit föremål för granskningen och att införandet av systemet bidragit till att stärka den tekniska säkerhetsnivån jämfört med tidigare lösningar.

Utskottet ser positivt på att landskapsregeringen föreslår resurser för att åtgärda de brister som identifierats och för att ytterligare stärka informationssäkerheten, dataskyddet och skyddet av patientuppgifter inom ÅHS. Utskottet bedömer att dessa åtgärder är viktiga för att säkerställa att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning och myndighetskrav samt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården.

Talman!  Ålandsdelegationen har fastställt skatteavräkningen för skatteåret 2024 till 130,4 miljoner euro. Med beaktande av redan utbetalda förskott samt tidigare budgeterade medel tillförs 8,7 miljoner euro genom slutregleringen. Utskottet konstaterar att skatteavräkningen utgör en betydelsefull del av landskapets finansiering och noterar utfallet.

Utskottet noterar vidare de indexjusteringar som genomförs i landskapsandelssystemet till följd av det slutliga prisindexet för år 2026. Justeringarna medför ökade landskapsandelar för grundskolan, det sociala området och kultursektorn. Den lägsta justering som kan göras har en miniminivå om 1 000 euro.

Utskottet välkomnar landskapsregeringens avsikt att inleda ett pilotprojekt för att underlätta e-handeln över skattegränsen och konstaterar att den nuvarande hanteringen medför administrativa utmaningar för såväl konsumenter som företag och välkomnar åtgärder som kan förenkla handeln. Utskottet ämnar följa med denna pilot med nyfikna och mycket förväntansfulla ögon.

Positivt att onyttjade medel inom projektet Skola i rörelse används för att stärka förutsättningarna för Ålands medverkan i Öspelen 2027 på Färöarna. Öspelen erbjuder åländska idrottare, inte minst barn- och ungdomar, värdefulla möjligheter till internationellt tävlande och erfarenhetsutbyte. Deltagandet har stor betydelse för den idrottsliga utvecklingen och bidrar samtidigt till att skapa kontakter och gemenskap över nationsgränserna. Mot bakgrund av de kostnader som deltagandet medför anser utskottet att omdisponeringen är välgrundad för att sänka de ekonomiska trösklarna för deltagande och borde om möjligt prioritera barn och ungdomar. Den socioekonomiska verkligheten idag är mycket påtaglig även för åländska barn när det kommer till idrottande.

Den årliga finansieringen för filmverksamheten stärks genom en permanent anslagsökning om 50 000 euro. En mer långsiktig och förutsebar finansieringsram förbättrar möjligheterna att agera skyndsamt när relevanta filmprojekt aktualiseras och skapar bättre förutsättningar för ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Filmproduktioner på Åland medför ekonomiska effekter genom efterfrågan på lokala varor och tjänster samtidigt som de bidrar till att synliggöra Åland för en bredare publik. Satsningen bedöms därför ha potential att ge mervärden såväl för det lokala näringslivet som för Ålands attraktionskraft och profilering.

Talman! Lagtingsledamot Andreas Kanborg har lämnat in en reservation till betänkandet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet  att budgetmotionerna nr 62–63 förkastas,  att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första ändring av budgeten 2026, samt att lagtinget beslutar att den första ändringen av budget 2026 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut. Tack!

Tack, talman!

Jag skulle vilja ställa några kompletterande frågor kring oljepriset. Tidigare fanns det två saker som ingen kunde påverka. Det ena var vården utom Åland, och det andra var oljepriset. När det gäller ÅHS och vården utanför Åland kan man inte veta hur många prematurer det blir, hur många svåra TBE-fall eller hur många svåra trafikolyckor som inträffar. Där har man nu valt att hantera detta som en särskild post inom ÅHS för att det inte ska påverka resten.

Men när det gäller oljepriset, så är det naturligtvis bra att även skärgårdsfärjorna drar sitt strå till stacken. Borde man inte föra ett liknande resonemang där? Som exempel kan jag nämna att Töftö linfärja ibland kör så långsamt att det är svårt att avgöra om den kör emot dig eller ifrån dig.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Thörnroos. Det har åstadkommits relativt stora inbesparingar tack vare ecodriving. För den som ofta åker med skärgårdstrafiken kan det finnas en frustration över att resorna ibland upplevs som långsamma. Jag kan förstå den känslan. För de flesta är det ändå bättre att det finns turer som går, än att man drar in på turer för att spara bränsle.

Ecodriving är, enligt min mening, ett vettigt sätt att bibehålla turtätheten. Det är också en viktig miljöaspekt när det gäller hur färjorna drivs idag.

Talman!

Jag tror att alla skärgårdsbor kan leva med en förlängd resväg på mellan 10 och 30 minuter. Det handlar egentligen inte om det. Skärgårdsborna borde, likt alla andra, också få någon form av garanti för att trafiken faktiskt fungerar året runt, med vissa grundläggande premisser.

Nu säger utskottets ordförande att ett alternativ skulle kunna vara att ta bort turer. Man kan inte skapa tillit och utveckling i skärgården med ett sådant resonemang. Det är liknande hur vi hanterar ÅHS, där vi har sagt att detta inte är något vi kan hantera; det ligger utanför vår kontroll. Vi betalar för den vård som ålänningar behöver. Det är samma sak med skärgårdsborna. De och näringslivet måste få garantier för att trafiken fungerar året runt.

Tack, talman!

Jag vill göra en rättelse. Jag sade absolut inte att ett alternativ nu är att förändra turtätheten på något sätt. Jag anser att den turtäthet som finns nu är ett golv för att kunna upprätthålla den servicenivå och attraktionskraft som skärgården har.

Däremot ser jag det som problematiskt att budgetera ett överpris för bunkern. Det skulle i sin tur medföra att de inbesparingsåtgärder som vi har vidtagit blir svårare att genomföra. Det finns dock andra åtgärder som man säkert kan vidta för att få en billigare drift. Man tar lie bort incitamentet då. Förmodligen kommer man att ha ett högre bunkerpris i nästa års budget. Det är högst troligt.

Men jag tror att den här budgetmarginalens funktion är ett typexempel på när den ska nyttjas för att kunna bibehålla en stram drift.

Tack, fru talman!

Ledamoten talar om att det finns goda förutsättningar för den havsbaserade vindkraften, och man blir lite fundersam. Vad bygger utskottets ordförande sitt resonemang om att det finns goda förutsättningar för den havsbaserade vindkraften? Det skulle det vara väldigt tacksamt om man kunde förtydliga. Finns det några exempel i vår omvärld? Finns det några marknadsaktörer som säger att detta är bra? Kommer det att leda till intäkter för Åland och så vidare?

Det måste finnas något slags underbyggnad för sina resonemang. Man kan inte bara påstå att det ser jättebra ut. Jag skulle gärna vilja höra något slags resonemang om detta, och varför man anser att det är befogat att fortsätta satsa pengar på det här, när hela omvärlden visar att det inte går bra just nu.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Wikström. Jag kan ge ledamoten Wikström rätt i att om man följer men med vindkraftsindustrin så finns det många exempel som pekar på det motsatta.

Vi har haft ett vindkraftsmeddelande i utskottet i snart ett år, som vi har berört då och då. Detta vindkraftsmeddelande var inte tänkt att färdigställas, utan fungera som en brygga för kommunikation och skapa ett informationsflöde i utskottet.

I samband med ändringsbudgeten hörde vi ett vindkraftsbolag som gav väldigt tydliga indikationer på att det nog finns ett intresse för havsbaserad vindkraft på Åland. Men man måste förmodligen se över det stora område som man idag tittar på, eftersom det troligtvis inte kommer att bli så stort när det kommer till kritan. Detta beror på faktorer som transitering och möjligheterna att skapa fundament på djupvatten, med mera.

Utskottet har fått positiva indikationer, men för den skull ska jag inte säga att (… taltiden slut).

Tack, fru talman!

Man undrar varför man inte hörde det inom ramen för det här utskottsbetänkandet? Man kunde ha fått den här vägkosten med sig nu när vi ändå står i beråd att bevilja 1 miljon euro till det här projektet. Vad finns det för indikationer på detta? Det blir lite lösryckt när man säger att vi har hört någon i ett annat skede.

Ledamoten nämner att det finns gott om tecken på att det går dåligt, men det finns inte ett enda exempel på när det faktiskt har gått bra de närmaste åren, och där något samhälle i Östersjöregionen har fått mycket pengar till sig, eller som ens har etablerats utan miljardstöd.

Kejsaren är naken i det här fallet. Det är förstås ett politiskt utskott, men det här visar väldigt tydligt att det är politik vi håller på med här.

Tack, talman!

Utskottet har varit mycket otåligt när det gäller havsbaserad vindkraft, och det startade under förra mandatperioden. Vi har med frustration kunnat konstatera att arbetet har gått långsammare framåt än vad många hade hoppats på. Personligen är jag också frustrerad över att vi inte har kommit till det läge där vi snart skulle vara. Jag skulle gärna ha velat vara där för två år sedan, men så är verkligheten.

Vi valde att inte inkludera det hörande vi hade av en enskild aktör, på grund av risken för kritik. Istället valde vi att göra det i samband med att vi lyfte fram vindkraftsmeddelandet. Det handlar om seriösa åsikter som jag tycker är mycket vettiga, och som jag också hoppas att projektet kan ta del av. Det skulle föra allting framåt och ge goda möjligheter till de frågor som har varit aktuella från början, alltså transiteringen av el. Var ska man egentligen bygga havsbaserad vindkraft? Ja, där djupet är (… taltiden slut).

Tack, fru talman!

Tack, finansutskottets ordförande. Jag tycker att det är ett mycket bra betänkande och en bra redogörelse.

Jag är särskilt glad över att man har noterat landskapsregeringens ansträngningar för att försöka minska volymerna när det gäller bränsle. Som tidigare framkom här i replikskiftet kan vi inte påverka oljepriset, men vi kan påverka hur mycket bränsle vi använder. Även om det inte alltid är populärt, är det något vi försöker arbeta med. Vi försöker också förbättra uppbörden av avgifter, eftersom det stärker fundamentet i skärgårdstrafikens finansiering.

Tack, talman!

Oavsett om man har varit flygpassagerare eller inte, så har konceptet Green Landing funnits länge. Det innebär att man gör en något långsammare inflygning, vilket sparar en enorm mängd flygbränsle.

Detsamma gäller för de kommersiella rederier som trafikerar rutter här på Östersjön. De har en tidsmarginal som gör att de kan köra lite långsammare. Till exempel har Åbolinjen inte den möjligheten, medan Helsingforslinjen har det som en del av sin vardag.

När det kommer till prissättning och biljettsystem kring skärgårdstrafiken finns det fortfarande arbete kvar att göra. Det finns mycket klokskap både i bygderna och inom förvaltningen, men landskapsregeringen har ännu inte nått sitt mål. Ett stort arbete har dock gjorts, och stora förändringar kommer att genomföras för att förbättra situationen ytterligare.

Det här med oljepriset och hur det påverkar trafiken är förstås väldigt viktigt. Det får inte bli så att när oljepriset ökar under ett kvartal, så ska man rycka och slita i serviceutbudet. Det är klart att serviceutbudet i skärgårdstrafiken måste vara stabilt, och förändringar behöver ske över längre perioder.

Detta är ett skolboksexempel på hur man ska använda budgetmarginalen inom det finanspolitiska ramverket. Nu görs det, och jag hoppas att det håller för det här året.

Tack, talman!

Absolut. Vi hade lite skämtsamt tänkt ha en skrivning, nej det hade vi inte alls planerat, men vi skrattade åt tanken på att ge en åtgärdsuppmaning till president Donald Trump att avsluta Hormuz-konflikten, eftersom den påverkar Åland på tok för mycket.

Värderade fru talman!

Det är lätt att känna sig som en repig skiva, och det är precis så jag känner mig när det gäller projekt Sunnanvind. Norrhavet.

Sedan projekt Sunnanvind startades har miljoner satsats i projektet, och ännu fler miljoner finns att tillgå i outnyttjade anslag. Och i denna ändringsbudget skarvar man i med ytterligare medel. Det har handlat om kartläggningar, konsultuppdrag och auktionsförberedelser. Och auktionen – den har vi hört om rätt länge nu, men den skjuts upp gång efter annan.

Landskapsregeringen fortsätter att pumpa in pengar i ett storskaligt havsbaserat vindkraftsprojekt i tider då andra projekt avbryts och investerare som drar sig ur. Detta för att kalkylen inte går ihop. Alternativet är att enorma stöd ska till för att projekten skall bli verklighet.

Jag har upprepar likt förr att jag inte tycker att det är någon fel på själva drömmen om grön energi. Jag har inget emot vindkraft som energislag, men däremot anser jag att både omfattningen och placeringen i detta fall är galet Dessutom är nyttan för vår självförsörjning också obefintlig då kablage inte kommer iland på Åland. Därför tycker jag att det är fel att fortsätta satsa ålänningarnas pengar på att förverkliga ett projekt där man redan borde dragit ur bottenpluggen.

Dessutom måste även de som ivrat för projektet inse att den önskade klimatnyttan kraftigt riskerar att göra vår natur- och djurliv en riktig björntjänst. Detta har inte minst betonats i remissvaren som inkommit bl.a. från instanser som måste anses besitta stor kunskap som bör inge respekt, men avfärdas rätt lätt i sammanfattningen.

Därför föreslår jag, och Obunden Samling, ånyo att Projekt Sunnanvind avslutas. Det handlar inte om att vara emot utveckling. Det handlar om ansvar och respekt för skattebetalarnas pengar, och vår unika kultur- och närmiljö som borde förvaltas för framtida generationer.

Slutligen finns det alltid möjlighet till fler reservationer – men denna gång blev det en, men det innebär inte att allt omfattas, bara att energin fokuseras på detta. Jag avser att föra min reservation till omröstning. Tack talman.

Tack, fru talman!

Jag tänker inte ge mig in i en större polemik om vindkraften i sig, men jag noterar att det står i reservationen att när projektet Sunnanvind inleddes var avsikten att detta skulle förverkligas med hjälp av medel från EU, och att inga andra skattemedel skulle nyttjas.

Det sprids just nu, vågar jag påstå, desinformation även på insändarplats om att landskapsregeringen har sagt att inga skattemedel skulle användas. Jag minns det väldigt väl för det var jag som var den ansvariga ministern när vi började det här projektet. Jag var tydlig med att landskapsregeringen inte ska bygga vindkraftsverken. Det är helt naturligt, när man drar igång något som man aldrig har gjort förut, att det behövs undersökningar och myndighetsarbete. Det är klart att det går skattepengar till detta. Jag vill bara vara tydlig med det. Det verkar finnas en del förvirring kring vad som har sagts i den här frågan.

Tack, talman!

Tack, ledamot Röblom. Jag har nämnt det här tidigare vid någon debatt, att läser man plenarprotokollen från föregående period, så har det nog uttryckts ganska kraftiga åsikter, bland annat från regeringspartiet Liberalerna och finans- och näringsutskottet nuvarande ordförande, John Holmberg. De menade att inga skattepengar ska satsas på det här.

Som alltid i den här branschen får man i första hand stå för vad man själv har sagt. Har det yttrats något sådant så är det beklagligt, kan jag tycka. Jag minns att frågan ställdes: Vad händer när EU-pengarna tar slut? Ska vi då stoppa där vi är då i utredningen och myndighetsarbetet? Från min sida var det var helt självklart - till den del man som myndighet, regering och lagting har ansvar i en sådan här process - att man ska ta det ansvaret. EU-pengar finansierar till viss del, och då behövs det ytterligare pengar sedan så får man ta det över budget.

Det jag vill poängtera är att mitt huvudsakliga budskap, tillbaka i tiden, var att vi inte ska bygga, men vi måste ta det myndighetsansvar, regeringsansvar och parlamentariska ansvar som vi har.

Tack, talman!

Vi kan konstatera att om vi går tillbaka till grunden för alla tilläggsbudgetar som har gjorts för det här projektet, så var det ursprungliga arbetet med att uppskatta kostnaderna för utredningarna ganska bristfälligt. Annars skulle vi inte behöva diskutera varje ändringsbudget och skjuta till mer medel, gång på gång, och dessutom skjuta fram tidsramarna för auktionen ännu längre in i framtiden.

Läser vi också det här betänkandet, där jag är den enda som har reserverat mig, så framgår det att utskottet är beredd att skjuta till ännu mer medel till det här projektet. Det tycks aldrig ta slut.

Tack, talman!

Jag vill säga att Pro Åland kommer att stöda den här reservationen när den sedan kommer till omröstning.

Vi är inte emot vindkraft, men jag vill gärna höra hur ledamoten ser på resonemanget att vi borde satsa på mindre vindkraftverk på land.

Det kom nyligen en rapport från Nordiska ministerrådet som visar att Åland verkligen befinner sig i en svag ställning i en krissituation. Vi borde här på Åland satsa på att höja den egna självförsörjningsgraden, som i dagsläget bara är 30 %.

Jag undrar hur Obunden Samling och ledamoten ser på ett sådant agerande?

Tack, talman!

Jag är glad för att Åland och ledamoten Thörnroos stöder denna fråga. Som jag nämnde i mitt anförande har jag absolut ingenting emot vindkraft som energislag, och jag ser positivt på att satsa på mindre verk på land som kan hjälpa vår egen självförsörjning. Det lyfte jag också i mitt anförande. När det gynnar vår egen försörjning tycker jag att det är positivt.

Talman!

Jag citerar från Svenska Yle: "Elen till Åland kommer från två elkablar som binder samman landskapet med omvärlden, en till det finska fastlandet och en till Sverige. Men Sverige har egentligen ingen skyldighet att försörja Åland i en krissituation. Om båda kablar skulle slås ut samtidigt skulle Åland befinna sig i ett mycket utsatt läge."

Detta har jag lyft i lagtinget vid ett antal tillfällen tidigare, men jag har fått mindre bra respons, om man säger så. Skulle ledamoten från Obunden Samling kunna tänka sig att stöda ett sådant initiativ där vi, från oppositionens sida, försöker verka för att höja den egna självförsörjningsgraden och trygga landskapet Åland i en krissituation?

Tack, talman!

Det går inte att debattera den här frågan utan att återkomma till det tragiska beslutet att demontera G1 som vår ledamot Stellan Egeland kämpade så hårt för. Det skulle ha varit fantastiskt att ha G1 kvar, men tyvärr är den borta nu.

Tack, talman!

Ledamoten anser att vi ska vara försiktiga med pengarna, och det håller jag med om. Det är en positiv inställning, och jag uppfattar också att diskussionerna i finans- och näringsutskottet alltid går i den riktningen.

Faktum är att vi per sista december hade gjort av med ungefär 4 miljoner i det här projektet. Över en period av fyra år har hälften, alltså cirka 2,1 miljoner, finansierats av EU. Nu har det gått fram till maj månad, och vi har spenderat ytterligare ungefär 700 000 kronor. Totalt sett har vi använt 4,7 miljoner i resurser för det här projektet under de senaste åren.

Vore det inte att slänga pengarna i sjön om vi nu inte ger ungefär 600 000 till för att driva projektet framåt och den första tröskeln? Det skulle verkligen vara att slänga pengarna i sjön om vi har arbetat i fyra år och lagt 4,7 miljoner på något, för att sedan bara stryka det utan att vi har fått något svar.

Tack, talman!

Den här repliken är ganska väntad. Åland kan gå miste om framtida intäkter, och vi har kommit så långt att vi måste fortsätta med den här beredningen. Men att bara satsa på hypotetiska framtida intäkter, som jag är extremt tveksam till, är inte klokt. Det är inte rimligt att fortsätta ösa pengar på något där marknaden visar en extremt stor tvekan. Då riskerar vi att alla pengar går förlorade. Man måste kunna stanna upp och omvärdera, annars blir varje felinvestering ett argument för ytterligare felinvesteringar. Resonemanget håller inte ihop.

Jag tycker att det håller ihop extremt bra. Jag anser inte att vi ska stå här i den här salen och bedöma affärsidéer; det är marknaden som ska göra det. Därför måste vi testa förslag och idéer mot marknaden så att vi får svar. Annars kan vi sitta här och gissa. Vi kan komma fram till kanske inte 30 olika svar, men åtminstone tre.

Vidare funderar jag lite på det. Det pratas ju väldigt mycket från Obunden Samling om att marknaden är död, och att det är helt omöjligt att vi ska lägga ner det så fort som möjligt. Det har nämnts illaluktande hästar och allt möjligt i debatten. Är det verkligen så illa? Jag undrar varför så många ändå talar om det här. EU-kommissionen verkar ganska positiva, och jag tycker mig höra en nästan ökad desperation i de anföranden som kommer gällande denna fråga.

Är ni från Obunden Samling rädda för att vi inte ska testa marknaden?

"Du ska inga va rädd" säger man i Stormskärs Maja. Det är precis så det är. Här finns absolut ingen rädsla. För att fortsätta med de åländska uttrycken så har jag har varit sugen på att säga "Is inga jåla" så jag passar väl på nu då.

Vi har helt olika syn på det här, men man blir lite fundersam. I projekt Sunnanvind utreder vi förutsättningarna för privata bolag. Nu har vi Stålverk 80, det vill säga ett varv där vi ska ge oss in i den privata marknaden. Vi fortsätter att pumpa in pengar.

Vilka andra branscher föreställer sig landskapsregeringen att vi ska utreda möjligheterna för med offentliga pengar? Är det en fabrik för mikrochips som landskapsregeringen ska utreda affärsförutsättningarna för? Eller ska vi låta privata aktörer göra det som man gör i andra branscher? Jag blir inte förvånad om det kommer förslag.

Tack, talman!

Bästa ledamoten Kanborg, politik kräver uthållighet, och därför anser jag att vi ska fullfölja projektet Sunnanvind så långt det är möjligt. Vi får se ganska snart om och när det ens är möjligt. Vi från Centerpartiets sida ser detta som en investering.

Vi har redan gjort en investering uppe i Norrhavet, där tiden har visat att ålänningarna generellt sett inte är mogna, i alla fall inte de som fruktar synen av vindmöllor över havsbandet. Vi får acceptera det.

Men vi har lagt grunden för att i framtiden kunna aktivera denna möjlighet, om och när ålänningarna vill, och framförallt om och när kommunerna är beredda att medverka till det som skulle kunna bli en verkligt stor näringspolitisk satsning för framtiden. Svårare är det inte.

Tack, talman!

Till protokollet måste jag inleda med att välkomna ledamoten Jansson tillbaka. Ledamoten Jansson är alltid ganska rolig att debattera med.

Ledamoten säger att politik kräver uthållighet, och det var lite det jag försökte säga i början av mitt anförande, för jag känner mig som en repig skiva. Men vi vet alla att det är favoritskivan som spelas på repeat. Därför förstår jag att ledamoten Jansson tycker om att debattera det här med Obunden Samling.

Jag vet inte om jag tycker att det är så himla trevligt att behöva argumentera med ledamoten Kanborg. Jag anser Obunden Samlings har kört in sig i en återvändsgränd när det gäller klimatfrågan och miljöfrågor. Ni har helt enkelt en annan syn på behovet av att ställa om samhället, och det får jag acceptera.

Men kom ihåg att ett enhälligt lagting en gång i tiden beslöt att vi ska ha detta projekt. Vi ska undersöka möjligheterna, och det är just det som nu fullföljs med de resterande pengarna. Om lagtinget önskar så kom en redogörelse från landskapsregeringen, baserad på de konsulter som tittar på affärsmöjligheterna. Vi gör saker i demokratisk ordning och i den takt som kommunerna anser att det är möjligt att nyttja deras område.

Tidigare lantrådet och talmannen Ragnar Erlandsson brukade påpeka att politik handlar om att inte bara kunna uthärda ett maratonlopp, utan om att ha mycket, mycket större uthållighet. Det är något som den obundna lagtingsgruppen saknar.

Tack, talman!

Det är inget fel på uthålligheten hos Obunden Samling. Vi fortsätter att driva den här linjen.

Vad gäller ett enhälligt lagting, så har det under 104 år av självstyrelse fattats extremt många beslut enhälligt, och man har korrigerat kursen längs med tiden. Det är inga konstigheter i det. Man måste se vad som händer i sin omvärld och också våga anpassa riktningen och hastigheten efter det.

Tack för det, herr talman!

Det är en lite märklig syn på samhällets roll och på näringspolitiska förutsättningar. Som jag ser det är samhällets roll att skapa förutsättningar för näringslivet att kunna etablera nya verksamheter. Här är planläggningen ett viktigt instrument.

Vi kanske ska påminna igen om att det regeringen Sjögren gör är att fortsätta det arbete som Obunden Samling var med och inledde, nämligen att få de här resiliensmedlen i syfte att göra planläggningen för Norrhavet. Nu kallar man det för galenskap och säger att hästen är död. Det vi gör är att fullfölja det hela. Man kan inte avbryta det innan 2026, när det här projektet är färdigt och redovisat.

Tack, talman!

Det är bara att lämna in redovisningen och konstatera att projektet är slutfört. Det är inga konstigheter överhuvudtaget.

Ja, Obunden Samling var med och inledde det här projektet, men sedan dess har väldigt mycket förändrats.

Nej, ingenting annat än att Norrhavet ligger på samma plats. Det område som ni utsåg att vi ska utreda ligger fortfarande där. Det enda som har hänt är att vi nu har slutfört den utredningen. Vi har fullföljt projektet så att pengarna kan komma från EU, precis som ni inledde. Var glada för det istället. Allt annat hade varit ren dårskap.

Tack, talman!

Nu blev jag på ett alldeles utmärkt humör. Minister Gunell säger att projektet är slutfört, då förväntar jag mig också ett stöd för den reservationen. Vi kan sluta tillföra pengar. Projektet är slutfört, säger ministern. Varför ska vi sätta dit mer pengar? Tack, minister Gunell!

Tack, talman!

Jag tänkte att jag kanske inte behöver upprepa allt som redan har sagts, men det finns några punkter som jag vill lyfta fram. Dessa är inte nyheter, men de behöver ändå nämnas flera gånger.

För det första konstaterar utskottet i betänkandet att budgetmarginalen med denna ändringsbudget i princip är borta. Vi har endast 0,3 miljoner kvar, vilket innebär att vi inte vill se så många överraskningar under resten av året.

Under remissdebatten kom det upp några frågor som vi har granskat. En av dessa handlar om de ökade kostnaderna till AMS, som uppgår till 2,35 miljoner. När vi ser på den ökade arbetslösheten har den ökat ganska marginellt, vilket väcker frågan om varför kostnaderna är så mycket högre. Utskottet har förklarat att långtidsarbetslösa, ur AMS perspektiv, är en mer kostnadsdrivande post än korttidsarbetslöshet. Det är därför summan ser större ut än vad man kanske skulle förvänta sig.

Vi behöver också nämna oljepriserna, där den geopolitiska osäkerheten har kostat Åland 1,8 miljoner. Utskottet har informerats om att man har infört anpassade hastigheter i skärgårdstrafiken för att kunna reducera kostnaderna med 95 000 euro per månad. Det kan verka felaktigt, men det är viktigt att påpeka att dessa åtgärder faktiskt ger en betydande effekt. Trots detta, på grund av den geopolitiska osäkerheten, ökar kostnaderna. Skulle man inte ha detta så skulle vi behöva runt 2,5 miljoner för att kompensera för de ökade oljepriserna. Detta säger en del om hur beroende vi är.

När det gäller projekt Sunnanvind finns det förstås olika åsikter. Men vi kan konstatera att betänkandet ger en tydlig redogörelse för hur mycket pengar som har lagts och hur mycket som ska läggas i år, samt hur stor del som ska finansieras med EU:s resiliensmedel. Det tycker jag är förtydligande. Det har varit lite svårt att följa kostnaderna för detta projekt och hur mycket det egentligen handlar om. Det har framförts påståenden om att vi ska lägga halva budgeten på detta, men så är det inte. Det framgår tydligt i en tabell som finns i betänkandet.

Det var ungefär det jag ville säga i mitt korta anförande. Jag ville bara understryka några punkter. Tack!

Tack, talman!

Det är bra att ledamoten redovisar kostnaderna för projekt Sunnanvind. Det tycker jag är väldigt positivt. Detta visar bara de faktiska kostnaderna. Det finns också otaliga tjänstemannatimmar som har lagts ned på det här projektet, inom alla delar av förvaltningen, mer eller mindre.

Projektet är dock inte slutfört ännu, och jag vet inte om utskottet har tagit reda på de totala kostnaderna som man räknar med att projektet ska förbruka innan det är klart. Jag kanske missade ledamotens anförande om han nämnde det, men är det fortfarande kvar på 8-9 miljoner, om jag förstår det rätt?

Det som nu redovisas är de kostnader som finns på bordet och är beslutat, vilket inkluderar kostnaderna per sista december 2025 samt de kostnader som ingår i årets budget. Det är detta som är på plats, och det är vad vi kan säga.

Inför nästa år så allt beror på hur auktionen går till och hur den genomförs. Jag tror, som jag har nämnt tidigare i ett replikskifte, att det är viktigt att vi inte kastar bort de här pengarna. Vi bör istället ge några hundratusen eftersom det behövs för att ta projektet över första tröskeln.

Jag vill också påpeka att det ges en bild om att det är otaliga tjänstemän, som ledamoten nämnde, som arbetar med det här projektet. Det är det inte. Vi har några tjänstemän som är direkt involverade. Självklart finns det andra tjänstemän som också arbetar med det här, frågor, och det har lagts ner en hel del tankearbete i kommunerna kring detta. Det har här i salen lagts ganska mycket energi på det, men att påstå att det handlar om otaliga tjänstemän är långt ifrån sanningen.

Tack, talman!

Det enda jag vet är att under min tid var det en stor del av förvaltningen som arbetade med det här, från alla delar av förvaltningen mer eller mindre. Det kanske har ändrats, men det jag vet är att man har anställt fler människor under den här tiden. Det är väl fem tjänstemän som jobbar med det här just nu. Det verkar som att det snarare är tvärtom när man tittar på fakta.

Sedan har vi också kostnader på ÅMHM som har budgeterats, men som inte syns här. Jag tror att när man är klar med det här så, behöver man titta på alla delar och se vad det faktiskt har kostat.

Ledamoten pratar om detta och har tidigare lyft fram att vi måste fortsätta satsa pengar för att vi redan har satsat så mycket pengar på det här. Jag får intrycket av att det är lite som att landskapet spelar på kasino; man förlorar och förlorar och så satsar man ytterligare en miljon i hopp om att kanske vinna. Det är det intrycket jag får av hur man resonerar här.

Men under förutsättning att ni tänker bjuda ut det, så kommer vi att få se resultat.

Gällande tjänstemännen, man pratar om att vi har anställt fem personer och det väldigt mycket. I bokslutet står det att vi hade 1 617 inrättade tjänster i landskapets förvaltning. Dessa fem tjänster, det är inte så att dessa anställningar avgör bokslutet på sista raden, utan det finns mycket annat som påverkar det. Man måste sätta det i sitt sammanhang.

När det gäller totalbudgeten, som nämndes tidigare, så om vi kommer upp i 8-9 miljoner, så är det enligt de prognoser om vi fortsätter projektet, men det kräver också att marknaden är positiv till det här projektet. Det är ännu inte beslutat att vi ska hålla på till 2029, men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg detta.

Hela tiden från det att man inledde projektet så handlar det om att utvärdera, utreda och ta det till auktion. Det är det vi arbetar med och planerar att slutföra. Vi tänker inte kasta bort de miljonerna bara för att det skulle vara enklare att göra så. Så jobbar inte vi.

Tack, herr talman!

Lagting, åhörare, utskottsarbetet har varit produktivt. De frågetecken som fanns runt ändringsbudgeten reddes ut. Ett av de stora frågetecknen var hur medlen för arbetslöshet steg så mycket. Den största förklaringen är att arbetslösa under en period lyft a-kassa, nu har a-kassan upphört och kostnaden faller på AMS.

Centern är nöjda med skrivningarna runt Sunnanvind som i följer Centerns linje, först utreda förutsättningar, därefter ta ställning till en eventuell fortsättning:

Utskottet erfar att landskapsregeringen har anlitat extern sakkunskap (teknisk, affärsmässig och juridisk) för att utreda förutsättningarna för en konkurrensutsättning och att resultatet av dessa utredningar väntas under sommaren 2026.

Utskottet ser positivt på att landskapsregeringen genom de pågående utredningarna eftersträvar att säkerställa ett väl underbyggt beslutsunderlag inför kommande ställningstaganden.

Som tidigare framhåller center att förutsättningen är att berörda kommuner ger sitt godkännande till att medverka till produktionen av fossilfri energi.

ÅHS behöver tilläggsanslag vilket utskottet omfattar. Resurser behövs för att åtgärda de brister som framkommit. Lagtinget behöver säkerställa att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning och myndighetskrav samt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården.

Värt att notera, inför framtida budgetarbete, att de investeringar som ÅHS nu behöver göra kommer att leda till höga avskrivningar. Speciellt avskrivningstiden för programvara är kort, fyra år.

Konsumenter och företag kämpar fortsättningsvis med skattegränsproblematiken. Ett ökande problem är att företag som inte längre exporterar till Åland. Därför är det glädjande att det nu inleds ett pilotprojekt för att underlätta e-handeln. Vi vet inte om detta kommer att lyckas men är värt ett försök. Kostnaden för projektet är ringa i sammanhanget. Här är bara att lyfta på hatten för initiativtagarna och önska lycka till. Tack!

Tack, talman!

Jag lyssnar på ledamoten här och jag har tagit upp den här frågan tidigare. Det här projektet Sunnanvind fortsätter. Vi vet att i vår omvärld och i Östersjön så alla projekt som bjuds ut så för att de ska kunna byggas så krävs miljardstöd. Det är något vi är medvetna om. Vi vet också att lokalsamhällena inte får en euro för detta. De får inga direkta injektioner till samhället, så att säga.

Jag vill bara höra om Centerns ställning fortsättningsvis är sådan att för att det här projektet ska kunna fortsätta så krävs det betydande summor till det åländska samhället. Är det fortfarande det som Centern jobbar med?

Jag tycker att vi har varit väldigt tydliga när vi debatterade den här ändringsbudgeten först och nu också. Vi ser den pågående marknadsdialogen, där konsulterna utreder förutsättningarna. Det kommer att ske en avrapportering här under sommaren, som sedan ska analyseras.

Därefter kommer man att ta ställning till om det finns förutsättningar för en fortsättning eller inte. Där har vi det. Det handlar om att gå vidare eller inte. Centern väntar först på detta.

Vi har också varit tydliga med att vi ska ha kommunerna med på tåget.

Tack, talman!

I vårbudgeten uppskattar man, om jag inte missminner mig, att det ska budgeteras för 2 miljoner euro i året i intäkter. Är det den typen av intäkter som Centerpartiet tänker sig? Om vi får 2 miljoner euro om året i intäkter från det här projektet, då kan vi gå med på att arrendera ut det havsbaserade vindkraftsprojektet. Eller hur ska man förstå detta när man sätter ihop det med varandra? För mig blir det som att, okej 2 miljoner och då är vi med på det. Eller handlar det om något annan summa? Hur mycket pratar vi egentligen om?

De 6 miljoner som ingår i vårbudgeten för 2027-2029 är ytterst osäkra pengar, till och med så pass osäkra att frågan är om de borde ha varit med?

Utskottet konstaterar i vårbudgeten att det kanske bara är en framskjutning av dessa medel. Om vi ska vara ärliga, så kanske dessa pengar inte kommer alls. Det handlar om signeringsavgiften som ska ersätta de kostnader som landskapet har haft, dessa 6 miljoner som det handlar om. Men de kommer inte att räcka.

För att kunna gå vidare med det här projektet krävs det rejäla intäkter. När vi pratar om rejäla intäkter syftar vi troligtvis på arrendeavgifter, som utgör en säker bas samt en mix av olika typer av produktionsintäkter. Men det är en fråga som vi får ta itu med senare.

Talman!

Det här är ett riktigt bra betänkande. Det är klart och tydligt, och det råder ordning och reda.

Vi moderater hade mycket stora frågetecken kring tilläggsanslagen för AMS i ändringsbudgeten. Under behandlingen av ändringsbudgeten har vi fått rätsida på dessa frågetecken.

Ökningen handlar inte om ett ökat antal arbetslösa, utan om att fler övergår i långtidsarbetslöshet. Det är givetvis inget bra för Åland. Det sätter fokus på behovet av en politik som främjar ekonomisk tillväxt och som gör det enklare att vara företagare, oavsett om man är stor eller liten.

Men, talman, det är inte de budgetmoment som öppnats i denna ändringsbudget. Ser man enbart till de budgetmoment som har öppnats, kan jag uppriktigt säga att Moderat Samling inte skulle ha agerat annorlunda än regeringen i denna ändringsbudget. Vi stöder utskottets betänkande. Tack för ordet!

Talman!

Jag tänker vara nästan lika kortfattad som ledamoten Valve.

Det var en odramatisk behandling i utskottet, och vi hade en stor enighet om de frågor som behandlades. Frågetecken som kom upp i debatten, särskilt när det gäller arbetslöshetsersättningen, har nu klarats ut.

Det största bekymret för framtiden, som vi ser det, är kostnaderna för ÅHS, som nu utökas med 718 000 för driften och investeringsanslag på 3,6 miljoner. Det är helt nödvändigt. Men det betyder också att det är där den stora ökningen sker, och vi är tveksamma till om vi har sett slutet på det.

Det är mycket på gång inom ÅHS. De stora reformer och förändringar som man behöver hålla i. Vi hoppas att organisationen klarar av dessa förändringar, att personalen klarar av dem, att styrelsen kan hålla i arbetet och att vi politiskt också orkar med det. Men det kommer att vara en utmaning. Jag tror tyvärr inte att det är sista gången vi diskuterar ett tilläggsanslag till Ålands hälso- och sjukvård.

Förslaget omfattar vi naturligtvis, men vi ser varningsklockor just på det här området.

I ljuset av det faktum att de flesta pengarna faktiskt används för sådant som är oerhört viktigt för alla ålänningar, tycker jag att det är märkligt att vårt ledande "nejsägarparti" Obunden Samling envisas med att diskutera med samma argument om och om igen, ett anslag på 370 000 i den här tilläggsbudgeten. Jag vet att ledamoten Wikström säkert kommer att upprepa de argument som vi har hört till lust och leda i den här församlingen. Men för oss är det helt självklart att om man börjar med något som man har satsat så mycket pengar på, som vi har gjort nu för att få svar på frågor, då stannar man inte vid tröskeln och säger att nej, vi struntar i det här. Tack, talman!

Tack, talman!

Man följer med det som händer i omvärlden. Jag tycker att varje gång jag håller ett anförande så presenterar jag ny information om något misslyckat projekt i närtid när det gäller den havsbaserade vindkraften eller något nytt projekt som har fått miljardstöd, och som ännu tydligare visar att det här kommer inte att gå vägen. Vi kommer inte att bli rika på det här projektet. Ny information tillkommer hela tiden, och allt efter tiden går kommer det ännu fler bevis på att det här inte kommer att fungera. Förhoppningen är att ni någon gång ska börja lyssna på vad jag säger, i och med att det kommer ny information.

Jag tänkte också ta upp det här med ÅHS, som ledamoten pratar om. De pengar som har budgeterats, är det nu tillräckligt för ÅHS det här året? Kommer man att klara sig med de här tilläggsanslagen, eller har man fått det man har begärt?

Min uppfattning, baserad på utskottets hörande och annan information, är att det är en väldigt utmanande situation för ÅHS. Stora förändringar är på gång, och det krävs betydande investeringar i IT och datasäkerhet. Samtidigt ska stora processer förverkligas, vilket sätter en enorm press på organisationen. Det är den bild vi har av utvecklingen inom ÅHS.

Därför vill vi betona att det är vårt stora bekymmer, och inte det att vi slutför en process gällande havsbaserad vindkraft.

Tack, talman!

Det handlar också om prioriteringar och hur man väljer att prioritera. Om man ser att det här projektet inte kommer att leda till mer pengar, det är dödfött och det är något ni håller på med, ett politiskt prestigeprojekt.

Vi har föreslagit, i ledamot Andreas Kanborg reservation, att dessa pengar istället ska användas i ÅHS för att bättre klara av de ekonomiska verkligheter som de ställs inför.

Vindkraftsprojektet slukar väldigt mycket pengar och tar mycket tid från förvaltningen. Det bidrar till en ineffektiv förvaltning, eftersom det tar så mycket tid.

Vi kommer inte att enas om den frågan. Vi får väl fortsätta att diskutera och bearbeta dessa idéer med varandra helt enkelt.

Om det är någon person och något parti som har satt politisk prestige i en fråga och envist håller fast vid att alla andra är dumma i huvudet och det är bortkastade pengar, så är det Obunden Samling. De kämpar ständigt för att vi inte ska göra någonting alls.

Tack, talman!

Jag vill börja med att rikta ett tack till det samlade finans- och näringsutskottet. Man får lyfta på hatten. Ni är otroligt effektiva och snabbfotade, under ledning av ledamot John Holmberg. Något annat är nog svårt att säga.

Jag skulle vilja lyfta fram några frågor i mitt anförande. Det första gäller arbetslöshet och sysselsättningsstöd. Det är inte pengarna jag tänker på i första hand, utan jag tänker på människan som är arbetslös, den vars tjänster samhället inte behöver. Den som alltså inte är behövd. Ersättningen i all ära, men jag tror att samhället på sikt skulle vinna på att vi i större utsträckning beaktar det sociala utanförskapet som långtidsarbetslöshet medför. När du inte har en regelbundenhet och en arbetsplats att gå till, blir situationen svår. Jag har inget konkret förslag på hur man ska lösa detta. Det vet jag faktiskt inte. Men vi diskuterar en budget, och pengar i all ära, men vi ska ändå komma ihåg att det finns människor som för tillfället har halkat ur systemet.

Jag nämnde oljepriset tidigare. Jag vill vara tydlig med att skärgårdsbor, likt alla andra ålänningar, förstår att man behöver spara. Det har inte med det att göra. Men om vi går tillbaka i historien har det funnits två faktorer i budgeten som det har varit i princip omöjligt att påverka. Det ena har varit vård utanför Åland, när det gäller ÅHS, och det andra har varit bunkerpriser. Dessa har fluktuerat under årens lopp, och det förstår vi alla. Men jag vill ändå vara tydlig med att det måste finnas en framförhållning. Det måste finnas en trygghet och säkerhet i att skärgårdstrafiken faktiskt fungerar som kollektivtrafiken på land.

Jag har inte hört att någon från landskapsregeringens sida har föreslagit att man ska sänka hastigheten för hela kollektivtrafiken på Åland till 50 kilometer i timmen för att spara bränsle. Det är inget sådant förslag. Jag och Pro Åland lägger inte heller ett sådant förslag. Det kan uppfattas som att skärgårdsborna drabbas av beslut som fattas av en president i ett annat land och det ställer till med trubbel.

Kort om Sunnanvind, som jag tidigare sa, när ledamoten Kanborg presenterade sin reservation, vill jag påpeka att Pro Åland kommer att stöda reservationen. Jag har sagt det i replikskifte och jag säger det igen: Vi borde från åländsk sida satsa mer på att höja den egna självförsörjningsgraden. Jag har inte fullständigt läst den rapport som Economic Security Forum har tagit fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet, men det finns tydliga skrivningar som visar att vi har en hemläxa att göra här. Ju förr vi aktiverar oss kring den, desto bättre tror jag att det blir.

Sedan vill jag bara säga helt kort om ÅHS att det alltid är samma sak: de har för lite pengar. Orsaken till detta är otydlig, trots att de just har effektiviserat hela sin verksamhet. Jag har sagt detta för någon vecka sedan och jag säger det igen: den ekonomiska styrningen vid ÅHS behöver troligen förstärkas. Det är ju ändå avdelningarna och verksamheten som får informationen därifrån. Om de är underbemannade borde man försöka stärka upp där, så att de får mer personella resurser eller vad det nu är de saknar. Jag vet inte om det handlar om programvara eller något annat.

Nu måste jag formulera mig noggrant så att det inte blir fel. Men mitt förtroende för ÅHS-styrelse som förhandlare när det gäller lönespecifikationer och löner till anställda är mycket lågt. Jag riktar ingen kritik mot någon anställd vid Ålands hälso- och sjukvård, vare sig hög eller låg. Men när ÅHS-styrelse har gått med på löner för två av de högsta cheferna på en årsbasis som landar runt 490 000, så undrar jag hur man egentligen tänkte? Jag måste ärligt säga att jag inte förstår det.

När man sedan sätter detta i ljuset av att man tog bort avdelningssekreterarna för att göra en inbesparing på 200 000, som man de facto inte gjorde eftersom det inte fungerar med diktat, blir jag fundersam.

Jag har stor tilltro till sjukvården som ges vid Ålands hälso- och sjukvård. Jag har stor tilltro till personalen, men jag är mycket tveksam till om organisationsformen och den styrning som den får från Ålands hälso- och sjukvård verkligen är optimal i dagsläget. Jag tror inte det. Tack!

Tack, talman!

Ledamoten Thörnroos tar upp självförsörjningsgraden i sina repliker och nu också i sitt anförande, och hänvisar till rapporter där ledamoten nämner en självförsörjningsgrad på 30 % på Åland. Jag tror att det är viktigt att vi diskuterar detta. Självförsörjningsgraden är betydelsefull, men det är också viktigt att påpeka att det ibland pratas om momentan självförsörjning och ibland om energi på årsbasis. När vi svänger oss med siffror hit och dit kan det vara bra att tänka på detta.

Vi har också en självförsörjningsgrad när det gäller energi på årsbasis, som ligger på ungefär 65 % för elenergi. Det är viktigt att skapa ett resilient system, vilket innebär att vi har en stabil energiförsörjning hela vägen. Det arbetas regelbundet med detta, och jag kan försäkra ledamoten om att vi också diskuterar det i Energikommissionen under våra möten. Frågan är aktuell.

Tack, talman!

Tack för de synpunkterna. Jag valde i mitt anförande att citera kort direkt från Economic Security Forum och den rapport som de har tagit fram åt Nordiska ministerrådet.

Tack, talman!

Jag har också sett det som har varit i media kring den rapporten och noterade att texten som återgavs kanske inte var helt korrekt eller kan tolkas lite fel. Därför vill jag påpeka att självförsörjningsgraden nog är högre, beroende på hur man ser på det.

Det är viktigt att tänka på energisystem och att vi har ett energisystem som fungerar i alla lägen. Ledamoten nämnde också vikten av att skapa resilienta system. Jag tror att det kan vara lite farligt att citera procent om man inte riktigt förstår bakgrunden.

Talman!

Jag ger mig verkligen inte ut som någon expert på att tolka energisystemen och så vidare, men jag valde att citera det som står i rapporten. Om ledamoten Mansén bedömer att rapporten är felaktig får man väl korrigera det i ett senare skede.

Jag vill ändå säga att om landskapsregeringen inte tar ett initiativkliv i den här frågan, så kommer vi från Pro Åland under hösten att ordna ett seminarium med fokus på energisystem, hur situationen ser ut och hur vi alla kan hjälpas åt för att ta det här vidare framåt.

Tack, talman!

ÅHS ska spara och förändra organisationen grundläggande i samband med införandet av VIS-systemet. Det har vi förstått är vägen framåt. Jag tror att det skulle underlätta för ÅHS om man lättade lite på de här besparingskraven. Man har gjort det till viss del nu. Man kanske inte når helt fram till de pengar som ÅHS ville ha, men man har ändå lättat på besparingskraven, vilket är bra.

ÅHS är en myndighet och VIS-projektet har tagit mycket pengar från ÅHS. När vi diskuterar hur mycket kostnaderna är för Sunnanvind så säger man att ungefär 2 miljoner euro har finansierats med EU-medel, resiliensmedel bland annat, och 2 miljoner euro i skattemedel. Vi ska fortsätta att sätta pengar på det här.

Det är viktigt att tänka vidare på resiliensmedlen, så när vi fick dessa medel var de avsedda för flera olika sektorer; VIS-projektet, stora solcellsparker och vindkraftsprojekt. Jag tror att det var något med skolan också.

Vi förde över ungefär 400 000 euro från solcellsprojektet till vindkraftsprojektet inom ramen för resiliensmedlen. Man börjar tänka på detta när vi pratar om EU-pengar, att alla dessa medel är satta på Sunnanvind projektet. Men vi har tagit pengar från den del av resiliensmedlen som skulle ha gått till solcellsprojekt och istället har vi omdirigerat dem till vindkraftsprojektet.

Jag vill påpeka att det handlar om EU-medel, men vi hade också kunnat fatta beslut om att styra om en del av Sunnanvinds projektpengar till exempelvis till VIS-projektet. Därför kan man inte betrakta alla EU-pengar som enbart EU-pengar. Vi hade kunnat använda dem till något vi behöver mer, dvs. VIS-projektet, vilket skulle ha minskat besparingskraven på ÅHS.

Men så är det, och jag förstår att man vill beskriva situationen på det här sättet. Det handlar om EU-pengar vi använder, och det drabbar inte skattebetalarna. Jag tänker längre än så och funderar på alternativa vägar. Det tänkte jag inte på just då, men nu i efterhand har jag kommit på det.

Det mest slående med diskussionen om vindkraftsprojektet är när man säger att vi har satsat så mycket pengar, så nu måste vi fortsätta att satsa. Vi vet inte när det tar slut. Utskottet flaggar för att det kan behövas ännu mer pengar.

I ekonomiska termer finns det en policy som beskriver ett beteende: "Sunken cost fells you". Det betyder att vi har investerat så mycket pengar, så vi måste bara fortsätta. Varför beter sig människor på det sättet? Det är inte bara landskapsregeringen och majoriteten som agerar så, utan det är ett mänskligt fenomen. Man vill undvika att förlora de pengar man redan har investerat. Det är helt naturligt, men det är inte rationellt. För då baserar man sina framtida beslut på historiska händelser istället för på vad man tror kommer att hända i framtiden. Vi kanske inte delar uppfattning om detta idag, men det är vad jag tror pågår just nu.

Sedan pratas det om att EU-kommissionen gärna vill se den gröna omställningen fortsätta. Man beviljar faktiskt en hel del EU-pengar för att etablera havsbaserade vindkraftsprojekt. Men vi har inte fått hundratals miljoner eller miljarder euro i stöd. Vi har inte de förutsättningar som finns på andra platser, till exempel på kontinenten.

Även om man är positiv i grunden till havsbaserade vindkraftprojekt borde man kunna inse vad som händer i vår omvärld. Är det värt att fortsätta investera pengar när vi helt saknar tecken på att vi kommer att vinna något på det här, rent ekonomiskt? Även om man inte bryr sig om miljömässiga eller kulturella faktorer, eller kommunernas vilja, handlar det fortfarande om pengar. Det är inte en bra idé att fortsätta med detta. Det handlar mest om politik och det är ett politiskt prestigeprojekt.

Man säger att kanske vi ska spara alla utredningar så att vi kan använda dem i framtiden. Ja, jag kan hålla med om att vissa dokument kan sparas för framtida bruk. Men jag tror inte att man kommer att kunna använda allt exakt när projektet är klart. Det blir ingen auktion, och så bjuder man ut det direkt igen när marknadsförhållandena är rätt. Det är klart att man kommer att behöva investera ytterligare miljoner euro för att uppdatera planerna om det någon gång skulle bli aktuellt i framtiden. Så det argumentet håller inte riktigt.

Avslutningsvis vill jag säga att minister Gunell pratar om att vi är med på detta projekt, vi startade det och nu måste vi bara slutföra det. Jag vet inte om ministern avsiktligt påstår sådana saker i brist på bättre kunskap eller inte. Men slutredovisningstiden är nu i juni 2026. Det betyder inte att man måste slutredovisa då; det är deadline för när man ska slutredovisa. Man kunde slutredovisa detta i ett tidigare skede. Vi har satsat pengar på detta projekt, och nu sätter vi inte in mera pengar. Jag har tagit reda på om det är möjligt att göra på det sättet. Det stämmer inte att vi måste slutföra det nu, bara för att det påbörjades av den förra regeringen. Det är tråkigt när sådan information framkommer i en debatt. Jag förstår att man vill påstå sådana saker för att skydda sig själv och undvika ansvar för pengarna, men det stämmer inte. Tack!

Tack, talman!

Jag måste fortsätta med den här frågeställningen. Jag har alltid uppfattat det som att Obunden Samling är ganska måna om att hålla i pengarna. Men nu, helt plötsligt, har vi ett projekt som är nära att komma i mål. Och då ska vi plötsligt slänga en massa miljoner i sjön och bara stryka det. Innan vi ens vet om projektets målsättning är uppfylld, trots att vi är ganska nära.

Hur kommer det sig att ni vill vara måna om pengar i vissa sammanhang, och sedan plötsligt slänga alla de här miljonerna i sjön?

Tack, talman!

Jag har försökt resonera kring det här. Vi har ju hört samma sak under hela mandatperioden: att nästa halvår ska vi bjuda ut det här. Det är just klart. Nu säger ni ju samma sak när ni håller fast vid den linjen. Problemet är bara att tidsgränsen hela tiden förflyttas.

Sedan finns det en annan aspekt som jag ville ta upp. När man överväger vad som är vettigt att göra med pengar kan man inte bara titta på hur mycket man har investerat i ett projekt. Man måste också beakta det framtida, sannolika utfallet. Det handlar inte om att se tillbaka på historien. Det rationella är att fråga sig: Är det vettigt? Kommer vi att få tillbaka de här pengarna eller inte?

Om svaret på den frågan är nej, och allt pekar på att vi inte kommer att få tillbaka pengarna, vi kommer inte att kunna hitta en majoritet för att bjuda ut det här utan att göra väldigt stora direkta kontantinsatser, som ledamoten Höglund var inne på. Det rationella i det läget är att sluta bränna pengar på det. Det är det mest förnuftiga att göra.

Alltså, jag fick inget riktigt svar på det. Men jag tänker lite på det här med prestigen. Nu har man lagt in prestige i att det här är väldigt hemskt. Jag undrar, är det detta som man är så rädd för? Att vi har en prestige från Obunden Samlings sida om att det här projektet är hemskt och eländigt, och att ingen kommer att bjuda på det?

Sedan kommer vi till en marknadssituation där vi får anbud, och därför skulle det förstås bli väldigt jobbigt. Från vår sida har vi ingen prestige när det gäller om det kommer anbud eller inte. Vi vill ta det här projektet till marknaden, för det är då vi får det svar som vi har efterfrågat i väldigt många år.

Ja, jag håller med om att jag gärna skulle ha sett ett annat årtal på det, här några år tidigare än vad vi har idag. Men nu är vi där vi är. Jag förväntar mig att det här kommer till marknaden inom kort.

Då tänker jag att det är det man är rädd för nu, att det kommer anbud och då har vi något att göra. Om det inte kommer några anbud så har vi andra saker vi ska göra. Vi väljer väg efter marknadsauktionen.

Tack, talman!

Vi har hållit fast vid den här linjen under hela mandatperioden, och det kan man inte anklaga oss för. Vi har inte bytt linje på något sätt. Det jag har gjort successivt, varje gång den här frågan har diskuterats, är att jag har lyft fram de nya tecknen som visar att vi inte kommer att få några pengar. Jag försöker övertyga er om att ni fortsätter att slösa pengar på ett projekt som det inte kommer att bli något av.

Det här är inget nytt. Kritiken som jag framför nu handlar om att jag lyfter fram nya fall, nya exempel som tydligt visar att vi inte kommer att få de pengar som ni pratar om. Det kommer inte att bli hundratals miljoner. Jag tror att det var i mitt senaste anförande som jag nämnde att det enda sättet jag ser för att detta ska kunna bli verklighet är att man bjuder ut det utan krav på direkta kontantinsatser eller arrenden. Man skulle kunna säga att vi ska ha en andel av produktionsintäkterna, så kan ni förverkliga det här om 30 år om ni så vill, ni får inga viten. Då kanske man får det utbjudet, men ni hittar ingen majoritet för det.

Jag tror att alla vid det här laget är mycket medvetna om vad ledamoten Wikström anser i frågan. Han är frustrerad över att majoritetsblocket och regeringen inte förstår att de borde avsluta detta nu. Hästen är död, som Obunden Samling har deklarerat.

Vi har dock sagt att vi respekterar er åsikt. Vi driver det här projektet till slut. Vi vill ha det här klarlagt och vi vill ha VSP:s utredning färdig, den blev färdig för någon månad sedan. Vi redovisar, vi kommer att ta det till slut och sedan bestämmer vi i höst, när affärskonsulterna kommer med sin rapport, om vi ska gå till marknaden eller inte.

Tack, talman!

Men jag vet inte riktigt varför man är så frustrerad över det här när man hela tiden lyfter fram nya fakta som visar varför det inte fungerar. Det skadar förstås trovärdigheten i det ni håller på med, när det gång på gång dyker upp nya fakta i våra närområden i Östersjön som visar att det inte kommer att bli något av det här.

Det är inte jag som hittar på de nya fakta; det är saker man enkelt kan ta reda på själv. Jag försöker övertyga er om att avsluta det här projektet. Jag är inte för det här projektet, och det är väldigt tydligt. Vad jag försöker göra är att övertyga er om att det inte är en god idé att fortsätta. Jag kommer att fortsätta med detta så länge ni håller på med de här galenskaperna.

Det kan ledamoten Wikström kanske lugna ner sig med. Vi har en tydlig plan för hur vi ska driva det här framåt. Så länge lagtinget har en majoritet av partier som anser att detta är vettigt, kommer vi att fortsätta vårt arbete, oavsett vad ledamot Wikström säger i frågan. Vi kommer att lyssna på internationell expertis, inte på Obunden Samling.

Tack, talman!

Jag förstår att regeringen är mycket mån om att avsluta diskussionen kring detta ämne. Det är tydligt att minister Gunell är tondöv för den här kritiken så är inte alla människor lika funtade. Det finns andra som kan tycka att det verkar stämma om man kontrollerar det jag säger. Och så påstår man att allt detta stämmer. Det är enkelt att ta reda på den här informationen.

Vad håller landskapsregeringen på med? Det är min roll som oppositionspolitiker, och jag kommer att fortsätta med detta.

Tack, talman!

Jag tycker också att det finns en irrationalitet i Obunden Samlings resonemang. Det är ungefär som om man skulle påbörja byggandet av ett hus, och sedan får man indikationer via internet om att den här sortens hus inte säljer bra på andra platser. Då slutar vi bygga huset och låter det förfalla istället. Nej, man färdigställer huset och frågar marknaden om de vill ha det. Om de inte vill ha det nu kanske de vill ha det senare. Det är lite det som är idén. Jag anser att det är väldigt irrationellt, och det enda rimliga är att fråga marknaden vad huset är värt.

När ledamoten Wikström säger att det kommer en massa fakta från olika håll i världen om att det här inte kommer att bli någonting, så är det viktigt att påpeka att inget projekt är det andra likt. Man kan inte jämföra projekt hur som helst.

Tack, talman!

Det är så att vi inte riktigt delar bilden av vad som är irrationellt. Jag menar att det är irrationellt när man får få belägg för att det vi håller på med nu inte kommer att fungera. Vi måste titta på framtiden och inte på hur mycket pengar vi har investerat i det här. Kommer det att bli något av det? Är det värt ytterligare en miljon av skattebetalarnas pengar att fortsätta med detta? Det tycker jag är en rationell fråga att ställa.
Jag anser att det är ansvarstagande att göra en sådan bedömning.

Det är irrationellt att fortsätta för man har bestämt och kommit överens om det innan valet att nu ska man agera så här. Man bryr sig inte om vad som händer i vår omvärld, utan fortsätter framåt med detta i full fart. Om det visar sig att man till slut slår in i väggen, då blir man blodig och reser sig igen. Det är så man arbetar här.

Dessutom finns det i Sverige en statlig utredning från förra året som beskriver vad som krävs för havsbaserade vindkraftsprojekt. Danmark har gjort något liknande. Det krävs miljardstöd för att det ska bli något av det. Det är solklart.

Tack, talman!

Behövs det miljardstöd så kommer det här inte att genomföras. Så är det. Det har varit tydligt ända från början att Åland inte kommer att ge miljardstöd till havsbaserad vindkraft. Det behöver vi inte ens diskutera.

Det som också är viktigt att lyfta fram är att även om landskapsregeringen efter sommaren kommer fram till att det inte är läge att sätta detta till auktion nu, så vill jag betona att det är inte läge nu. Det betyder att om några år, när det är läge, kan vi auktionera ut det. Då har vi det material som krävs för att genomföra en auktionering.

Att havsbaserad vindkraft plötsligt skulle bli inaktuellt, det är det inte trovärdigt. Om det inte blir nu så blir det sen och då skulle det vara kapitalförstörelse att inte färdigställa det förarbetet som nu görs.

Tack, talman!

Man kan läsa den svenska utredningen som exempel eller så kan man också lyssna på marknadsaktörerna. Men vi tar den svenska statliga utredningen som presenterades i april förra året, där konstateras det att det behövs väldigt omfattande stöd. I praktiken ser vi exempel på att miljardstöd krävs. Då är det inte rimligt att fortsätta med detta.

Precis som ledamoten resonerar så förstår jag det resonemanget. Vi kan pausa detta nu. Alla handlingar som vi har tagit fram visar att det inte finns marknadsförhållanden just nu. Men det är inget man gör utan man fortsätter att investera miljoner euro i detta för att ta fram ytterligare underlag, som dessutom till viss del kommer att vara föråldrad när man ska återuppta det om tio år.

Det är alltså ologiskt även för en person som är mycket positiv till havsbaserad vindkraft, oavsett om man är emot det av andra skäl.

Tack, talman!

Bästa kollegor och åhörare! Underhållningsvärdet i den här debatten är väl passerad för länge sedan och frågan är hur långt vi kommer. Det känns som att positionerna är rätt låsta, liksom kommungränserna.

Men jag vill ändå ha ett kort anförande för att förtydliga några saker som dök upp här tidigare idag.

Debatten kring en tänkt satsning på havsbaserad vindkraft har kantrat. Det handlar inte om att arrendera ut havsområden imorgon eller nästa vecka. Det viktiga just nu är att skapa en kunskapsbas kring miljökonsekvenser, affärsmodell, fastighetsskatter, placering av och antal möllor, samhällskonsekvenser, markägarkonsekvenser och en mängd andra frågor som behöver svar för att kunna gå vidare med en utarrendering. Det skulle vara synnerligen dumt att inte gå i mål med dessa frågeställningar för att se hur havsbaserad vindkraft påverkar Åland och ålänningarna. Åland behöver tillväxt och det här kan vara en injektion som inte enbart ger luft i vingarna utan även under vingarna för oss. Den direkta ekonomiska uppsidan för Åland behöver vara märkbar och göra skillnad i vardagen. Det är inte skattemedel som ska anlägga eller driva vindmöllorna, risken ligger helt på arrendatorn. Jag är positiv till modern kärnkraft, men modern vindkraft kommer troligtvis vara en viktig del i den totala energimixen.

Detta skrev jag i en debattartikel hösten 2023 och jag står för vartenda ord även idag. Jag har aldrig sagt att skattemedel ska investeras och driva vindmöllor.

Finans- och näringsutskottet har under hela denna åländska resa för havsbaserad vindkraft varit otåliga. Utskottet har under åren önskat se decentraliserade arbetssätt för att hålla ett högt projekttempo. Utskottet har önskat se Åland med i den första investeringsvågen när det gäller havsbaserad vindkraft.

Utskottet har även sett fördelar med att intresserade vindkraftsbolag själva står kostnader. Personligen har jag varit mycket otålig när det kommer till det läge projektet befinner sig i just nu, alltså i beråd att testa marknaden. Enbart det kan avgöra den havsbaserade vindkraftens relevans.

Jag tror inte att hela det havsområde som nu undersöks kommer vara intressant ur ett marknadsperspektiv. Havsområdet norr om Åland är för djupt och avstånd för transitering för långt. Däremot är det östra området desto intressantare, sett till djup och transitering. Detta får slutligen marknadsdialogen utvisa. Absolut att föra det till marknaden skulle gärna fått göras för ett år sedan, nu är vi här och målgången ligger ett par månader bort.

Med facit i hand skulle det varit politiskt enklare att budgetera ett högre anslag i årsbudget 2026. Tanken var att målsnöret för att testa marknaden skulle dragits under senvintern, våren i år. Jag tycker det var helt rätt tänkt. Konsekvensen att projektet ännu inte har varit moget för marknaden skapar ännu en inflammerad lagtingsdebatt. Det är helt klart dumt att stanna framför en mållinje som nu är nära. Det är inte att spela på casino, det är att kasta pengar i sjön. Tack, talman!

Tack, talman!

Där satt jag lugn och fin i min bänk, jag besvärade ingen och hade bestämt mig för att i dag ska jag inte besvära någon. Jag är så trött på allt tjafs. Men vad händer då? Då kommer den här gamla frasen; "ett enigt lagting". Ett enigt lagting, har bestämt att vi ska gå vidare med havsbaserad vindkraft. Nej, så är det inte. Både jag och ledamoten Toivonen var emot det från början, innan det ens fanns ett enat Obunden Samling i frågan. Det man får höra är att vi måste prova marknaden nu för att se. Men man kommer aldrig till skott med att prova den här marknaden. Det ska in mer och mer pengar hela tiden. Vi är skyldiga ålänningarna att vi prövar marknaden. Är vi det då? Vi har bränt deras pengar, trots att det vi sa från början var att vi inte skulle bränna skattepengar. Ingen vet vad ålänningarna vill i den här frågan.

En opinionsundersökning som man gärna hänvisar till där så många var positiva, den gjordes på en tid då det inte skulle kosta några skattepengar. Nu kostar det mer skattepengar hela tiden. Vi har inte ens en anslutning. Vi har inte ens en lagstiftning i riket som tillåter en anslutning. Är det något som ni har varit skyldiga ålänningarna är det väl i så fall att börja i rätt ände.

Nu ska en affärskonsult utreda möjligheterna för detta, fast man inte ens har de viktiga tekniska möjligheterna på plats.

Personligen vill jag inte se den här industrialiseringen av Norrhavet oavsett pris. Allt är inte till salu, men det är min personliga ståndpunkt. Den är delvis präglad av min syn på vindkraft som producent av elenergi. Det är leksaker för hållbarhetsmissbrukare om ni frågar mig. De är inte speciellt hållbara heller om ni frågar mig. Vinden är fossilfri. Ingenting annat är fossilfritt i de här konstruktionerna. Allt annat är förbrukningsvaror. Det är varor som man förbrukar för att få elenergi i ledningen, ibland. Och ibland är den stora akilleshälen eftersom de producerar sin installerade effekt när det blåser precis lagom. Under alla andra väderförhållanden så är den ineffektiv i förhållande till den installerade effekten. Det är därför som vindkraften inte är lönsam. Det problemet är betydligt större nu än när problemet inleddes. Ju mer vindkraften byggs desto större blir, som alla vet, detta problem.

Man inledde ett projekt som det redan då gick att se problem med, men inte alls lika tydligt som i dag. Under den här tiden har det, som till exempel jag och tidigare ledamoten Toivonen sa redan från dag ett, blivit ett oomkullrunkeligt faktum där i stort sett alla känner till att det här är ett problem.

Trots att alla förutsättningar har försämrats radikalt måste man köra på ändå. För nu har vi lagt ned så mycket av de skattepengar som vi inte skulle lägga ner, så att nu går det inte att dra sig ur.

Det man säger om resiliens i samband med vindkraften. Glöm det! Ni kommer inte att öka säkerheten på Åland med vindmöllor och sandbatterier.

Ni kommer heller aldrig att se en storskalig vätgasproduktion som drivs enbart av vind och sol. Den vätgas som möjligen kommer att produceras kommer att vara beroende av andra kraftslag. Det är energislag som fungerar som frekvensstabila och planerbar, inte från godhetsfläktar och värdegrundspaneler.

En sak som man har lyft upp här också är att det verkar som att vi är rädda för att man ska gå ut med och prova marknaden. Jag har inte pratat med mina partikamrater om de är rädda för det, men personligen så ja, ni har nog faktiskt lite rätt i den kritiken. Jag är lite rädd för att ni är så sugna på att få det här att ske, så att ni kommer att ta det bud som ni får. Om den här satsningen blir av och den går åt pipan så är det vi som står med skrot i hela Norrhavet. Jo, jag är lite rädd för det.

Man måste också tänka på att om förhållandena som var från början har förändrats så mycket, som de har gjort nu, så måste man kunna dra sig ur med hänvisning till det. Om jag hade lagt ut en massa pengar på att börja utbilda mig till körsnär och märker att det finns ju inte en kvinna som har päls på sig, men jag kör på, det är två år kvar på utbildningen, 100 papp till så kan jag sy pälsar sen. Men det är ingen som vill ha päls. Tack!

Talman!

Ledamöter och eventuella lyssnare, jag ska inte tala om tillväxtsamhällets problematik eller kapitalismens negativa sidor. Ja lite så kommer jag att komma in på det.

Detta argument: Vi satsar nu så mycket pengar att vi måste fortsätta. Jag ställer mig frågan, när det gäller många av de aktuella frågorna som också finns i den här tilläggsbudgeten, om man skulle kunna vrida tillbaka klockan och göra ett annat val. Skulle man ha gjort ett annat val?

När det gäller vindkraften tror jag, i motsats till ledamoten Egeland, att lokal förnyelsebar energi tveklöst har sin plats. Det gör också vårt samhälle mer resilient. Det som oroar mig är det internationella storkapitalet och framförallt att det handlar om så otroligt stora projekt, som 300 meter höga vindkraftverk på ett område som är över tusen kvadratkilometer stort. Jag håller just nu på att läsa en bok om Grängesbergsaffären. Det finns alltid en lockelse att dela upp Åland i väldigt hätsk polaritet. Det finns också en frestelse att tjäna stora pengar. Alla dessa stugbyar skulle ha gett både tillväxt och mycket pengar till Åland. Jag tror att alla, så här i efterhand, är glada att det inte blev så. Jag tror inte att vi behöver hymla; det handlar nog om pengarna och förhoppningen om både arrendeavgifter och fastighetsskatt som är den primära drivkraften. Men jag går inte in på det mer, eftersom det är en svår fråga. Det som förvånar mig är tvärsäkerheten.

När det gäller skärgårdstrafiken och 340 miljoners reserveringen så bygger det tveklöst på privatbilismen. Jag tycker att man på allvar borde pröva detta med persontrafik, det pågår nu en stor debatt om i Stockholms skärgård kring båtarnas vara och icke vara.

Men, nu kommer jag in på det som jag mest ville tala om, och det är kring VIS-projektet. VIS-projektet hör inte till det förflutna. När det har debatterats här i lagtinget har bollen redan rullat sedan vi kom till makten, har man sagt. Det var två lagtingsperioder med moderaterna i minister- och styrelseordförandeposten som inledde en upphandling där man i praktiken bara talade med ett enda företag. Bollen var i rullning. Jag minns också att utskottsordförande John Holmberg, när han presenterade sitt betänkande kring VIS-projektet, sade ungefär så här: "Egentligen skulle jag vilja säga nej, men jag gör det inte." Det är just det där att nu är bollen i rullning, och vi kan ingenting göra.

Det som gjorde att man fattade beslutet var resilienspengarna. De skulle ha gått förlorade, och för att vi skulle få dem sades det att 80 % av Ålands kommuner och privata sjukvårdsaktörer skulle använda det ifrågavarande systemet. Men det finns inte en enda privat sjukvårdsaktör som använder detta. Jag tycker att, med tanke på att det tveklöst är det dyraste systemet på marknaden, borde man i alla fall utreda möjligheten att häva avtalet. Jag säger inte att man ska göra det, men man borde utreda möjligheten av två orsaker.

För det första, det är så otroligt dyrt. Det kanske är alldeles för dyrt att häva det, så vi är bundna vid det. Men det värsta är dess dysfunktionalitet. Det kommer rapport efter rapport från ÅHS och från hela Sverige. Vi såg Uppdrag granskning, och jag ser att ledamot Fellman skakar på huvudet på sedvanligt sätt. Varsågod och sucka gärna, men det är rapporter, och då kan man inte bara säga att "det gör ont när knoppar brister".

Produktiviteten har minskat med 20-30 %, och det går bättre, men det är nog överoptimistiskt att tro att problemen skulle upphöra när vi läser rapporten. Man måste i alla fall undersöka det utan att ha en fastslagen preferens. Det är det som är det tråkiga i de politiska processerna. Om man nu kallar det prestige eller den politiska logiken, men väldigt tidigt så binder man sig vid ett alternativ och håller fast vid det, vilket ibland blir väldigt, väldigt dyrt.

Jag kan sammanfatta med att jag kommer att rösta blankt när det gäller den här tilläggsbudgeten. Jag tycker att det finns så många moment som för mig känns väldigt osäkra. Om några år kommer vi att få räkna miljonerna, inte i ental utan säkert i tvåtal. Tack!

Tack, talman!

Det som ledamoten Lindén sa angående vindkraften var faktiskt intressant. Om man hade vetat hur marknadsläget skulle se ut i dag, hade man förstått att vi skulle stå här nu och att marknadsläget i Östersjöområdet är helt katastrofalt och att det har kostat så många miljoner euro, och tidsplanen har blivit kraftigt försenad, så tror jag inte att man skulle gjort det här idag. Om det här hade kommit på bordet idag, så tror jag inte att man hade gått vidare med det här projektet. Så är det. Du har helt rätt i det, och det var en väldigt bra synpunkt.

Men i det läge som vi befann oss i då, var det viktigt att vara med på första vågen. Nu måste vi snabba på processen så att vi får in de här pengarna. Det fanns många lyckodrömmar som man försökte sälja in, och många trodde nog på dem.

Men nu är läget ett annat, och det är den verkligheten vi behöver förhålla oss till, inte historien.

Talman!

Tack, ledamoten Wikström. Jag är helt enig där, och jag vågar påstå att om vi hade känt till VIS-projektets kostnader och sannolika stora dysfunktionalitet, så skulle vi ha valt en annan väg.

Det är ju elementärt, åtminstone för alla som borgerliga, att man alltid gör en upphandling i konkurrens. Det gjorde man inte, och det är för mig fullkomligt obegripligt att man inte har tittat på de olika alternativ som fanns på marknaden.

2,8 miljoner finländare tillhör hälso- och sjukvården som använder det enda andra svenskspråkiga journalsystemet. Jag ska inte nämna namn, men det skulle ha varit ett alternativ. Ändå har man inte övervägt det. Man har istället fattat ett beslut, nu rullar bollen och man håller sig till det.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Mogens Lindén. Jag drar mig till minnes att ledamoten även vid årsbudgeten för 2026 röstade blankt och var emot budgeten. Jag kan minnas fel. Men konsekvenserna av detta blir att det inte blir något arbetslöshetsunderstöd. Det blir stopp i skärgårdstrafiken eftersom färjorna inte har någon bunker. Det blir dyrare öspel ör våra barn och ungdomar, och ÅHS får inte pengar enbart i budgeten för ett VIS-system, utan även andra åtgärder som pengarna riktas till.

Det är konsekvenserna som ledamoten Lindén tycker är bra att rösta blankt på.

Tack, ledamot Holmberg. Det är en väldigt viktig fråga, eftersom omröstningspropositionerna fungerar på ett visst sätt. Om man stöder landskapsregeringens förslag då röstar man ja. Stöder man en motion, en skuggbudget eller något annat, då röstar man nej och då röstar man för den. Visst kan jag skriva en massa motioner, men de ställs emot varandra. I slutändan är det ett "ja" för landskapsregeringen och ett "nej" är ett "ja" för t.ex. en motion.
.
Att rösta blankt betyder inte att man inte tar ställning; det är så omröstningen går till här i lagtinget. Det kan vara lite förvirrande för gemene man.

Jag kan parentetiskt nämna att Axferries var en bra idé och att få den kompetensen. Man får inte nämna namn, men jag tycker att det är bra.

Tack, talman!

Jag anser att det som uttrycks från talarstolen speglar det som finns i ens sinne, oavsett hur man avser att rösta vid eventuella reservationer. Om man säger nej till den här budgeten rakt av, innebär det att man också säger nej till mer arbetslöshetsunderstöd. Man säger nej till billigare öspel för barn och unga. Man säger nej till mer bunker för skärgårdstrafiken. Man säger nej till indexjustering i landskapsandelssystemet, vilket drabbar både kommuner och kommuninvånare. Det som framkommer från talarstolen får konsekvenser. Då måste man också kunna ta ansvar för det.

Tack, ledamot Holmberg. Jo, det är ett dilemma. Jag skulle gärna se att vi var fem, sex, sju eller åtta ledamöter i Grön vänster, varav några skulle vara ekonomer och kunniga inom området. Men nu är det ju inte så, utan det är nog bara en praktisk och pragmatisk lösning. Jag kan inte stöda en budget som innehåller så många osäkra moment, vilket kan visa sig bli väldigt dyrt i slutändan.

När det gäller VIS-projektet har jag sakkunskap, och det genomfördes på ett väldigt, väldigt dåligt sätt. Problemen kvarstår, och de kommer att kvarstå i flera år.

Tack, talman!

Jag ska uppehålla mig lite kring vindkraft och de misslyckade auktionerna som vi har hört talas om i den här salen. Jag tycker att det finns skäl att bredda bilden lite här i lagtinget. Mitt anförande kan kanske dra några minuter över tiden.

I den här salen är det ju främst Obunden Samling som ofta undervisar om den dödfödda marknaden, som aldrig kommer att ge oss några pengar. I samband med ändringsbudgeten underströk ledamoten att detta är en död häst som luktar illa. Det finns andra som självsäkert har påtalat här från talarstolen att det inte finns några marknadsmässiga förutsättningar för aktörerna som ska bjuda på det här projektet, och att det bara är projekt med miljardstöd som bjuds ut och byggs ut; inga andra.

Obunden Samling har en tendens att med populistiska slagord få uppmärksamhet, samtidigt som man undviker att nämna saker i sitt rätta sammanhang och därför blev jag intresserad av att titta närmare på det här.

Talman! Det är vida känt att Obunden Samling är emot vindkraft. Eftersom vi lever i ett fritt land får man tycka precis hur man vill. De har agerat konsekvent mot vindkraft under den här mandatperioden, och att man håller en politisk linje hedrar partiet. Det ska man ha en eloge för.

Däremot tycker jag att man i sitt motstånd har greppat halmstrån och gjort dem till hela åkrar. Man berättar inte hela sanningen utan plockar ut enskilda citat för att försöka stöda sitt eget motstånd. Det är effektivt, förstås. Vem är så galen att man gräver ner sig i detaljer huruvida områden med fantasilösa namn som "N-9.4" har tillbringat några anbud? Det är inte riktigt vad ålänningarna fokuserar på när båten ska i sjön eller när man ska plantera om dahliorna efter vintern.

I början av den här mandatperioden tog man fasta på en rapport från EU:s revisorer och påstod att de varnade för havsbaserad vindkraft. När man läser rapporten slås man dock av att de egentligen tycker precis tvärtom. Den 55-sidiga rapporten går igenom förutsättningar och konsekvenser för havsbaserad förnybar energi. Jo, de lyfter varningens finger om till exempel hur EU ska hantera kompetensförsörjningen i vindkraftsektorn, hur EU blir beroende av råvaror från tredjeländer samt att man bör utreda de miljömässiga konsekvenserna bättre. Trots varningarna landar rapporten i en rekommendation om att snabba på utvecklingen av havsbaserad förnybar energi. EU:s revisorer är mest oroliga över att utbyggnaden går för långsamt, och många av deras 113 punkter ger förslag på hur EU borde hantera det. Det är kanske inte riktigt så som det presenterades här under 2024-2025.

Talman! Förra veckan fick vi en ny källa, den svenska elmarknadsutredningen, som presenterades under våren i fjol. Obunden Samling sade att rapporten stipulerar att havsbaserad vindkraft kräver stöd, och åter så lyfter man saken ur sitt sammanhang. Rapporten av energimarknaden är en gedigen genomgång på nästan 800 sidor och bara sammanfattningen är på 40 sidor.

Rapporten talar om vikten av statligt stöd eller riskdelning, som de formulerar sig. Man konstaterar att elbehovet förutspås öka kraftigt de kommande 20 åren, men med dagens varierande elpriser har investerarna väldigt svårt att räkna på de här projekten. Därför menar rapporten att all energiproduktion behöver statlig riskdelning för att projekten ska komma igång. Det gäller framförallt kärnkraft och vindkraft, som rapporten pekar ut, som de kraftslag som Sverige ska fokusera sina nybyggnadsprojekt på. De skriver i rapporten, och jag citerar: "Det kan därför vara befogat att införa dubbelriktade differenskontrakt för havsbaserad vindkraft för att möjliggöra investeringar i nya projekt." Men vad man glömmer att nämna är att i samma stycke i rapporten står det också: "Regeringen har nyligen föreslagit att det införs en mekanism för statlig riskdelning för nya kärnkraftverk."

Rapporten föreslår således att havsbaserad vindkraft borde få motsvarande förutsättningar som regeringen ger för kärnkraft, speciellt eftersom rapporten konstaterar att utbyggnad av havsbaserad vindkraft är billigare än kärnkraft. Mönstret går igen. Vi har en statlig rapport där Obunden Samling i populistisk anda rapporterar utvalda delar som vid en första anblick ser ut att stöda deras motstånd.

Talman! Vidare får vi höra om de misslyckade auktionerna: "Lägg ner för tusan! Det finns inga marknadsmässiga förutsättningar för att aktörerna ska bjuda på de här projekten." Det har upprepats flera gånger. Någon anledning har vi lite svårt att lita på dessa expertutlåtanden. Sanningen är den att under 2025 lyckades 6 av 14 auktioner för havsbaserad vindkraft i Europa. Under 2024 lyckades 19 av 23 auktioner. Man kan absolut lyfta misslyckanden, men de ger inte hela bilden.

Under 2025 lyckades auktioner för en effekt om nästan 7 GWh havsbaserad vindkraft lyckats. Under 2026 lyckades nio auktioner för ytterligare 8,4 GWh. Den här marknaden är långt ifrån den döda, illaluktande hästen som Obunden Samling påstår i remissdebatten.

Om man ser på de lyckade auktionerna för 2025 ska det erkännas att flera av dem kom med stödpriser i någon form av subventioner, där aktörerna garanteras ett lägsta pris. Det område som Sunnanvind planerar kommer inte att erhålla något stöd från Ålands landskapsregering och blir därmed inte helt jämförbart. Obunden Samling påstår däremot att endast projekt med miljardstöd bjuds ut och byggs ut. De undviker att lyfta att de tre senaste åren har 18 auktioner lyckats, där det inte har funnits några direkta stöd involverade. Återigen är bilden annorlunda än de enkla sanningar som påstås från den här talarstolen.

Ser man närmare på en auktion under 2025, den så kallade "N-9.4", som jag nämnde så gäller det ett tyskt område i Nordsjön de kommande 35 åren. Det ligger nära det skatteundantagna Helgoland. Det området hade inga subventioner kopplade och därför är det lite jämförbart med Åland. Men ni hör vart det bär, inga subventioner, man måste ju ha gett bort det här området. Långt ifrån! Trots avsaknad av subventioner fick man in två anbud.

Men det intressanta för Åland är att det vinnande anbudet ska betala 180 miljoner euro för rättigheten att producera vindkraft under 35 år, 180 miljoner euro för 142 kvadratkilometer. Det motsvarar ungefär de uppskattningar som gjorts gällande Sunnanvindområdet.

Nu ska vi inte tappa fotfäste och räkna på vad våra 1 200 kvadratkilometer skulle kunna inbringa. Det är inte samma förhållanden på Åland. Vi ligger längre ifrån Centraleuropa och har andra elpriser än Tyskland.

Det är ändå intressant att ge en annan bild av vindkraftauktionen än det som oftast framförs av Obunden Samling här i lagtinget.

Talman! Min sista punkt gäller arbetsplatser. Vi har talat en del om arrenden och fastighetsskatten i den här frågan, men jag vill komma in på arbetsplatserna. Vindkraftsindustrin har blivit en snabbt växande nisch i Europa. År 2009 var det knappt 400 personer anställda inom vindkraftsindustrin. År 2020 var det 77 000 personer anställda i sektorn. Spolar vi fram till 2024 är det närmare 670 000 personer som var direkt eller indirekt anställda i vindkraftsindustrin.

Den här branschen har alltså gått från 400 personer till 670 000 personer de senaste 20 åren. Det är inget tecken på en bransch i kris, och om vi skulle få till detta projekt är jag ganska övertygad om att även Åland kommer att få ta del av en sådan utveckling.

Talman! Avslutningsvis vill jag understryka att man absolut kan vara skeptisk till dessa projekt. Även jag har läst resultaträkningar. Jag har inte själv direkt investerat i någonting som anknyter till de havsbaserade vindkraftsprojekten. Jag vet inte i dagsläget om vi kan gå till marknaden i höst eller om vi ska vänta. Jag vet inte om projekt Sunnanvind blir verklighet. När det gäller auktionen så ska vi ta ställning till det efter sommaren och sedan får vi se vad som händer efter det.

Däremot vill jag ge en annan bild av havsbaserad vindkraft än vad som ofta ges i den här salen. Den här marknaden är långt ifrån den döda, illaluktande hästen som påstås med allt större desperation i den här salen. Jag hoppas att mitt anförande har gjort det tydligt för ålänningarna att det har betydelse om man undersöker marknaden på ängen eller om man undersöker marknaden på slakteriet. Tack, talman!

Tack, talman!

Nu är det ju ledamoten som förvränger här. För det första kritiserade jag den här EU-rapporten för att det inte finns likadana sätt att bjuda ut de här projekten. Det som rapporten tar upp är just det jag ifrågasätter. Det andra som nämns stämmer inte heller. Det är just den punkten jag kritiserade: att det inte finns likadana sätt att bjuda ut dessa projekt. Det är vilda västern, man måste utforma sina egna vilket vi också håller på med.

För det andra pratar vi om stöd, och att det behövs stöd för att etablera havsbaserad vindkraft. Det som den här rapporten också påpekar. Givetvis behövs det också stöd för kärnkraft, men hur är det relevant för Ålands del? Det är inte alls relevant för Ålands del. Den enda orsaken till att vi försöker oss på det här projektet är att ni har lovat ålänningarna att vi ska bli rika på det här. Så hur vi blir det, det kanske inte är det viktigaste för ålänningarna om det kommer stöd någonstans ifrån och vi kan bygga det, då är det säkert många som skulle bli glada. Det finns inga indikationer på det, så vi blandar ihop korten när vi diskuterar de här frågorna.

Det är lätt att säga vad man sa och inte sa, och det går att kontrollera. Ni har påtalat flera gånger att EU:s revisorer varnar för den här utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Ni har dock inte varit tydliga med exakt vad dessa varningar gäller, men det har påpekats flera gånger.

När det gäller stöd måste jag återigen betona att Ålands landskapsregering inte kommer att ge några stöd för denna utbyggnad. Den kommer att byggas på premisser som kommer från andra håll. Det handlar om vilka investeringsvillkor som erbjuds och andra viktiga aspekter av projektet. Men vi kommer inte att ge något stöd.

Det som har framkommit tydligt är att det krävs prissubventioner för att dessa projekt ska kunna genomföras. Jag har försökt visa att vi har flera projekt som har lyckats trots avsaknaden av direkta subventioner. Uppenbarligen behöver man bredda perspektivet något.

Ledamoten kan säkert ge mig de specifika projekten, och jag kan titta på dem själv. Det är svårt att bekräfta eller förneka det. Det förefaller osannolikt att det är så, men det kan stämma att det handlar om något enskilt projekt. Jag kan inte svara på det. Det kan vara så att ledamoten har rätt i det här.

I så fall handlar det om ett prisområde som ligger mycket närmare kontinenten, där elpriserna generellt sett är betydligt högre. Det kan också vara kopplat till en viss industri som man säljer direkt till. Så brukar det gå till när man bygger ett större projekt; man har en färdig avtalspart, kanske någon som ska producera vätgas eller något liknande. Jag vet inte, men det ska bli intressant att se dessa exempel så att jag kan titta på dem lite närmare och se om det stämmer med det som ledamoten påstår.

Jag väljer att förlita mig på det som den danska staten säger, precis som jag förlitar mig på vad den svenska staten säger. Det behövs väldigt stora stöd för att dessa projekt ska bli verklighet. Jag väljer att förlita mig på det som Vattenfall säger, och vad övriga vindkraftsaktörer också säger: att det behövs stöd, antingen i form av prisstöd, subventioner eller att elinfrastrukturen byggs ut. Vi saknar alla.

Vad de egentligen säger är att från och med åtminstone 2045, med ett scenario där efterfrågan på el är ganska hög, är det mycket troligt att stöd behövs för att komma igång med de projekt som ska täcka det elbehovet. Annars blir det svårt att genomföra dem. Detta framgår av den svenska elmarknadsrapporten.

Man påpekar också att all energiproduktion kommer att krävas för att komma igång. Beslut har redan tagits om att titta på kärnkraften.

När det gäller priserna så är det sant som ledamoten säger, att det finns en ganska stor skillnad. Det är också en avgörande faktor i sammanhanget.

Till exempel, om vi ser på Finland, så hade de den här veckan ett pris på ungefär 30 euro per megawattimme. Samtidigt var priset i Tyskland 122 euro och i Danmark 119 euro. Det är tydligt att det blir olika prisnivåer och olika typer av stöd beroende på var man befinner sig.

Men som sagt, det har kommit projekt som har genomförts, och det handlar inte bara om att det beror på stöd.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Ekström, för ett mycket bra anförande. Det var kanske ett av de bättre anförandena gällande havsbaserad vindkraft, där vi får en mer verklighetsförankrad bild av situationen.

Du är själv nere i EU lite då och då. Kan du berätta lite mer om EU-kommissionens syn på vindkraft när du ändå står i talarstolen?

Jag skulle säga så här: Gällande min insyn i hur de tycker och tänker, så har jag ingen direkt insyn. Men det är ganska väl konstaterat i många rapporter att Europa är väldigt beroende av energi från tredjeländer. Man vill söka sig bort från detta och försöker hitta sin egen energiproduktion.

När det gäller vindkraften och solel så har det lyfts fram. Går vi tillbaka fem år var det kanske en del av en hållbarhetstanke. Nu har det mer övergått till en beredskapstanke, där man tittar mer på det perspektivet.

Jag upplever fortfarande att man konstaterar att Europa inte har så många alternativ än att vända sig till dessa kraftslag. Det är det man fokuserar på i sina rapporter.

Talman!

Det var ett bra förtydligande, ledamoten Ekström. Det är en väldigt viktig fråga, och vi är överens om att det är marknaden som måste besluta. Jag kan inte själv säga helt klart att jag vill ha havsbaserad vindkraft i den här storleksordningen på det område i Norrhavet. Men jag vill se vad marknaden säger och erbjuder innan jag tar ställning till hur vi ska göra.

Jag tror att det är viktigt att komma fram till detta, för det är en fråga som väldigt många ställer sig här på Åland.

Det finns många andra frågor också. Vi vet ju inte exempelvis hur stor den här parken kommer att bli. Nu har man planerat för ett ganska stort område, men det är inte alls säkert att hela området blir byggt.

Det är inte ens säkert att vi får några anbud. Det kan hända att vi står här vid jul och konstaterar att ingen var intresserad, och att vi inte fick några anbud. Eller så konstaterar vi att vi fick anbud. Hur vi går vidare kommer avgöras det kommande året.

Tack, herr talman!

Tack, ledamoten Anders Ekström, för ett jättebra anförande som står i kontrast till den skrämselpropaganda och negativitet som nejsägarna här i salen och runt om på Åland bidrar med.

Det är så att den värsta sortens desinformation är när man plockar lite här och lite där, vilket i sig kan vara sant. Man kan ta sanna fakta och bygga en berättelse som inte överensstämmer med verkligheten.

Nu skulle man kunna säga att ledamoten Ekström gör detsamma; han plockar de positiva aspekterna och berättar en historia.

Detta visar på komplexiteten i frågan, och det landar i att den enda som kan svara på vad det åländska projektet är värt är marknaden. Det är ingen idé att stå här och dra upp det ena efter det andra. Vi måste slutföra detta och föra det till marknaden för besked.

Det är absolut hur man svänger det. Jag försökte vara lite balanserad. Men det är klart att om vi hade 14 auktioner i Europa för havsbaserad vindkraft förra året och endast sex lyckades, så stämmer det också att en majoritet av dessa misslyckades. Det handlar om hur man väljer att uttrycka sig.

Vad jag vill säga är att det finns någon sorts rörelse här. Sedan är det, som sagt, inte samma förhållanden för de här parkerna. Vi har våra unika omständigheter, och det vet vi inte förrän vi har testat.

Jag tycker, i samband med den här ändringsbudgeten, som jag också har upprepat många gånger, att när vi nu har hållit på i fyra år och investerat de här miljonerna, så behöver vi lägga några hundratusen till för att komma över tröskeln. Då får vi svar på den här frågan, och vi vet hur vi ska gå vidare.

Så är det. Det blir lätt så att den här nejsägarkampanjen fokuserar på att bjuda in kärnkraftsexperter för att kritisera vindkraften. Nu pratar man om att det behövs stöd, något som ingen har diskuterat från åländsk sida. Det tar sådana proportioner.

Därför är det viktigt och bra att ledamoten Ekström lyfter fram att det finns projekt som liknar Ålands och som har lyckats. Men den som slutligen kan svara på alla dessa frågor är marknaden.

Jag vill också ta fasta på en annan sak som ledamoten nämnde, nämligen utbildning. Vi har vetat länge att det finns en stor efterfrågan på vindkraftskunnig personal i hela Europa. I förra regeringen jobbade vi för att få igång utbildning inom detta område. Ser ledamoten möjligheter för Åland att göra mer för att utbilda personal till denna marknad?

Det är väl som vanligt med utbildningar att man alltid kan göra mer. Men jag tänker att vi har fått igång en sådan här utbildning, och jag vet att några har kommit ut också. Vi har många som jobbar med detta utifrån de utbildningarna. Jag tycker att det är ett första steg. Krypa, gå och springa brukar vara ett bra sätt att arbeta.

Jag skulle vilja säga att det verkar finnas gott om arbete i den här sektorn. Jag vet att många av de som jobbar där är på vift hela tiden ute i Europa och tar hand om olika serviceprojekt här och där. Så det verkar absolut vara en nisch som ser intressant ut.

Men jag tänker att vi har börjat med det här nu, och det är inte riktigt det vi fokuserar på just nu. Om det nu skulle komma in anbud, och vi kan gå vidare, så då tycker jag att den här frågan är högaktuell att lyfta de kommande åren.

Tack, talman!

Tack, ledamoten, för ett bra och informativt resonemang!

Jag vill bara lyfta fram att det diskuteras mycket om samhällsstöd och liknande frågor. Jag tror att det var 2020 som man gjorde en beräkning som visade att olja, gas och fossila bränslen får hela 5,9 biljoner dollar i stöd för att kunna fortsätta sin verksamhet. När man säger att man inte stöder denna typ av energi är det en sanning med modifikation.

Jag tror att många anser att fossila bränslen är bra, och att detta hänger ihop med en bristande tro på att det finns miljöförstöring, vilket i sin tur kan kopplas till klimatförnekelse. Men det här är bara mina egna tankar och mitt resonemang. Tack för ett bra anförande!

Det som tydligt framgår i den här elmarknadsrapporten är att om man vill få fart på saker så hjälper det att ha stöd. Det gör att man snabbare kan nå sina mål. Man tror att det kommer att hända, men det kan ta lite längre tid, helt enkelt.

Rapporten innehåller en intressant indikator för lönsamhet vid nyinvesteringar. Man kan se vad som krävs och det blir tydligt att mycket handlar om finansieringen och vilka procentandelar man får på sin finansiering, det vill säga vilka låneräntor man har. Var går gränserna? Mycket avgörs där, skulle jag säga.

Jag är av den uppfattningen att nästan alla energislag kräver någon form av stöd eller har fått det. Det är en svår situation, och vi vill ju ha det. Vi vill att lampan ska tändas när vi trycker på knappen. Det är svårt att undvika oberoende vad man än diskuterar; kärnkraft, vindkraft, sol eller något annat.

Jag funderar tillbaka lite i tiden. Om jag minns rätt, så var det väl 2022 som man avvecklade den här reservkraften som har talats om tidigare. Jag tror att den kostar 520 000 i året, bara för att den står stilla. Det var också en kostnad som jag menar att man kan räkna in.

Nu skrattas det mycket här i bänken, men det är siffror som kommer från Mariehamns Energi, som stod för driften av den. Man kan räkna på vad det har blivit från 2022 till idag, och det är också ganska mycket pengar.

Det var ett tag sedan jag hade de här siffrorna framför mig, men jag har för mig att när Finlandskabeln kom så var det diskussioner om hur man skulle gå tillväga. Den kunde ha gett en viss resiliens ifall kablarna skulle ha brutits runt om Åland. Men det täckte inte alls hela Ålands behov, långt ifrån, kanske en femtedel, om jag minns rätt.

Det gick inte så bra heller när man skulle få igång den i samband med testandet av Finlandskabeln, det var svart i en vecka. Jag minns att det var mycket klagomål, framförallt från industrin, men det var en lite annan fråga.

Som sagt, det här med resiliens är viktigt.

Den vindkraftspark som planeras på Åland ska i första hand inte kopplas in till Åland. Den ska kopplas in till Fingrid system, så den kommer inte att hjälpa oss direkt med resiliensen. Men via Finlandskabeln kanske det kommer någon megawattimme där också.

Talman!

Jag vill ge ledamoten Ekström stöd i sitt utvecklade resonemang. Havsbaserad vindkraft är en viktig del av Europas framtida energisystem, vilket alla rapporter visar. Det är också därför vi nu genomför marknadsdialogen. Vi gör det inte för att blunda för riskerna, utan för att få svar på om marknaden anser att projektet är möjligt, om det är konkurrenskraftigt och om det är det värt att gå vidare. Detta är ett uttryck för ansvarstagande och handlar inte om önsketänkande; det är mycket konkret.

Jag tycker det är viktigt att poängtera att det inte finns någon prestige från min sida, oavsett om det kommer anbud eller inte. Men vi måste testa det. Om det visar sig att det inte kommer några anbud, då har vi en väg att vandra. Om det däremot kommer anbud, så har vi en annan väg att gå. Det här behöver vi avgöra, och svaret på den frågan kommer via den här förfrågan till marknaden. Det är helt enkelt så.

Därför är det viktigt att vi inte slänger bort de pengar som vi har jobbat upp under åren, utan att vi tar oss över den här lilla tröskeln nu så att vi kan få ut det här. Det börjar bli dags att få ut det.

Men visst är det så. Det är ett projekt som har pågått väldigt länge, och nu är det dags att gå vidare.

Det är också viktigt att konstatera, som har sagts här, att landskapsregeringen och Åland inte ska ge något stöd för den havsbaserade vindkraften när det gäller penningstöd för produktion och så vidare. Det här är en helt annan extern fråga som inte har varit uppe på bordet i projektet.

Jag vill också betona att skalbarheten i projektet är viktig. Här tror jag mycket på kopplingen i form av elanslutning. Det avgörande är att storleken på projektet kommer att visa vad som är möjligt. Det är mitt antagande.

Att elenergin behövs för omställningen på energimarknaden har påtalats hela tiden. Det behövs för resiliensen. Behovet av energi är väldigt stort, och vi behöver få facit på dialogen med marknaden. Det är avgörande för hur utvecklingen och tidtabellen ser ut för projektet vad gäller Sunnanvind och framtida eventuella utauktioneringar.

När det gäller de här stöden, som sagt, så ska vi inte ge någonting här från Ålands landskapsregering i alla fall.

Jag noterade ett projekt som var på Irland och där hade man kommit överens om en ganska hög miniminivå. Men den var ändå lägre än snittpriset som Irland hade på sin elmarknad under det året. Man ger stöd till dem som har ett elpris som kanske är 5-6 gånger högre än vad vi har här uppe, och då kan det ha varit en okej affär för staten Irland. Men man måste förstå att vi inte har samma förutsättningar här. De har inte samma förutsättningar som vi, och det är svårt att jämföra stöd och vad det får för effekt på det sättet.

Som vi har konstaterat, Ålands landskapsregeringen ska inte ge något stöd.

Tack, talman!

Lagtingsledamoten Ekström underskattar Obunden samling ganska rejält när han utgår från att vi inte känner till N-områdena, dvs. N som i Niklas, dessa områden i Nordsjön i närheten av Helgoland.

Ledamoten berättar inte ordentligt hur det gick under 2024 och 2025. Han borde först nämna N- 9.1 och N-9.2 som var stora succéer. Det kanske man borde lyfta fram och säga att så blir det på Åland; då får alla lägga sig på soffan och bara lyfta pengar från vindkraften.

Men sedan borde man också ta upp N-9.4 som ledamoten nämnde, då hade priserna sjunkit med 86 % jämfört med N-9.1 och N-9.2. Sedan borde han fortsätta med N-10.1 och N-10.2, för där kollapsade marknaden. Bara två månader efter N-9.4 så kollapsade marknaden och man fick ingenting.

Jag insåg att jag skulle dra över och jag tänkte att jag inte kunde hålla på att rabbla N-ord hur länge som helst. Men du har rätt, ledamoten. År 2025, när N-9.4 kom, var det 180 miljoner. Året innan var det ett projekt som hette N-12.3 och N-11.3, de gick för 1 miljard respektive 1,9 miljarder, så det är klart att priset har kommit ner.

När vi tittar på 2023 så verkar det som om priserna var mycket högre. Jag skulle gärna ha velat se att man gjorde detta redan 2024. Då skulle vi inte behöva stå här idag och ha den här diskussionen.

Men nu är det som det är, och jag tycker ändå att vi måste fråga marknaden och se vad vi ska göra. Det är det enda sättet att komma framåt. Vi kan spekulera om vad vi tror. Krävs det stöd, krävs det inte stöd, och så vidare? Men om vi frågar marknaden, så vet vi.

Tack, talman!

Jag tänker att det är lite speciellt, här ställer sig lagtingsledamoten Ekström och kritiserar att man inte berättar hela bilden, inte ger hela bilden. Och så glömmer Ekström att berätta om N-10 och N-10.2 som var de senaste auktionerna i slutet av 2025 och som gick helt åt pipsvängen.

Tänk att ledamoten Ekström väljer att inte berätta att vem som betalar stamnätsuppkopplingen från N-9.4 som han tyckte var ett så bra exempel för Åland. Vem betalar stamnätsuppkopplingen? Jo, det tyska stamnätsbolaget. Vem betalar stamnätsuppkopplingen om den ens blir till från Sunnanvind? Jag har många gånger begärt att få veta: Hur går det med stamnätsuppkopplingen? Vad är de juridiska förutsättningarna? Fixas det? Vad säger Fingrid? Vad säger vårt stamnätsbolag? Inga svar.

Man kan berätta om väldigt många projekt som pågår. I Storbritannien har man lyckats med nio auktioner under det här året, vad jag förstår, och jag nämnde inte heller dessa tidigare. Man skulle absolut kunna stå här mycket längre och diskutera detta.

När det gäller just den här uppkopplingen är det en aspekt som man ofta återkommer till. Det är en del av projektet. Därför behöver vi få en aktör som kan genomföra detta, så att vi kan börja konkretisera projektet. Denna uppkoppling är en ganska särskild del av det hela.

Det är självklart att om det inte finns några projekt kan man inte heller bygga en standarduppkoppling för hur många miljoner som helst. Jag tror att Obunden Samling också anser att vi inte kan bygga en stamnätsuppkoppling innan vi har ett projekt på plats. Annars riskerar vi att ha en kabel som leder rakt ut i havet, och då har vi investerat 100 miljoner utan något konkret.

Tack, talman!

Men jag undrar vilka vi är som ska bygga den där stamnätsuppkopplingen.

Det är trevligt när vi kan vara överens om saker och ting här i lagtinget. Vi kan i alla fall vara överens om att det kanske är lite dåligt att vi inte ens har det här klart, om det går att koppla in. Vi har inte ens en lagstiftning som stöder att vi kan koppla in oss. Det kan vi väl vara överens om, att det hade varit bättre att ha det på plats innan man anlitar en konsult som ska sondera marknaden. Man borde kolla om vi ens har möjligheterna att kunna koppla upp det.

Det vi är oroliga för när man ska bjuda ut det här, är inte primärt att man inte får något bud, utan vilka krav man kommer att ställa. Vad är det för krav, vad ska det ge tillbaka till ålänningarna? Vi kommer naturligtvis inte att få reda på det, men det är ett stort orosmoln för oss att ni kommer att sälja ut det här billigt. Och sedan sitter vi med Svartepetter.

Vi kan vara överens om en sak: det skulle vara mycket bättre om den här uppkopplingen var klarlagd. Då skulle vi slippa stå och debattera det här helt enkelt.

Nu är det så att det är en del av projektet, vad jag har förstått. Detta är lite hönan och ägget. Innan projektet är igång och vi har en auktion så är det svårt att veta exakt hur den ska vara, hur den ska dras, och hur stor den blir. Hur stort blir projektet? Det är väldigt avgörande i det här sammanhanget.

Jag skulle nog säga att när man tittar på de här sakerna, så är det därför vi behöver gå till auktionen och få en aktör som vi kan prata klarspråk med. Nu blir det en planering för väldigt många olika eventualiteter, och då kan man dra till med vad som helst. Ingen kan säga något annat, för vi vet inte exakt hur det blir. Men när vi har en aktör, då kan vi prata klarspråk med den. Då kan man börja begränsa sig i vad man diskuterar och vad man planerar.

Tack, talman!

Uppkopplingen är en politisk fråga. För att kunna gå vidare måste vi först ha kommit överens med Finland om att vi kan koppla upp oss när vi bjuder ut dem till auktion och får någon som vill ansluta. Men det är fortfarande oklart. Det stora problemet är att detta borde vara klart först.

En annan aspekt är att det inte bara är intressant att veta om vi får några bud på detta. Det är också viktigt att förstå hur bärkraftig den aktör som eventuellt ansluter sig är.

Det handlar inte bara om att hyra ut en lägenhet, där man kan kasta ut hyresgästen om det går dåligt. I det här fallet har vi ett industriområde som är byggt i Norrhavet, och om vi ser på svenska vindkraftsbolag, så är detta inget cherry picking. Man kan spola tillbaka tio år om man vill. Oavsett om det handlar om nybyggda eller gamla anläggningar, så ligger vinstmarginalerna på -36 %, -38 % och -46 %. Det var ett år som gick bra, då låg man på -17 %. Känns det som starka företag?

Jag tycker att det låter lite som de här IT-bolagen på 2000-talet. De har ungefär samma vinstmarginal, men den utvecklingen gick helt okej.

När det gäller uppkopplingen till stamnätet skulle jag säga att det är en avtalsmässig fråga i första hand. Det handlar om att se över olika avtal och hur man hanterar dem. Den avtalsmässiga frågan innebär att man kan titta på exempelvis optioner i auktionsprocessen, det handlar om arrenden och de kickar inte in förrän vissa saker är på plats.

Det jag är helt säker på är att om det inte finns en uppkoppling, så blir det inget projekt. Även om vi har auktionen, vi får en intressent och vi har optionen att uppkopplingen kommer, och så blir det så. Om Finland av någon anledning skulle säga nej, att ni absolut inte får koppla till oss, då har vi inga projekt. Så är det.

Men det här går att lösa med avtalsmässiga åtgärder och med optioner. Jag ser inga hinder i det här egentligen.

Tack, talman!

Jag vill också ansluta mig till den skara som tackar för ett resonabelt anförande i den här havsbaserade vindkraftsdebatten.

Ledamoten nämner att det ibland handlar om att greppa halmstrån och göra dem till åkrar, och jag anser att det är precis vad vi står inför just nu. Vi väntar på marknadsdialogen och de pengar som måste till. Det var riktigt bra. Vi har satsat på detta i fyra år nu, och vi måste få veta mer.

Jag vill särskilt tacka för ett balanserat anförande i debatten från finans- och näringsutskottets medlem.

Tack, herr talman!

Ledamoten Engströms anförande får mig att utbrista att ryktet om hästens död är betydligt överdrivet, för att parafrasera Mark Twain. Det ger hopp, tycker jag, och det är bra att få en mer nyanserad bild av hur marknadsläget faktiskt ser ut.

Det är faktiskt landskapsregeringen som är beställare här. Det är vi som sätter villkoren för auktionen; det är vi som bestämmer tidpunkten, områdets storlek och så vidare. Då får man också veta om marknaden är rädd för och oroad över de saker som här har nämnts, till exempel angående anslutningar.

Jag vill börja med att tacka Liz Mattsson för berömmet. Det glömde jag och det borde jag ha gjort.

När det gäller det du påtalar, minister Gunell så finns det absolut saker att avgöra här inför hösten innan vi kommer till skott.

Det jag ville åstadkomma med detta är att bredda bilden av situationen. Det förs ofta fram att det är dödfött och att det inte finns något hopp, men det verkar ändå som att något sker. Att det har genomförts 18 aktioner utan direkt stöd under dessa tre år, och detta visar att det finns lyckade initiativ och att någon faktiskt tror på det här.

Jag anser att vi inte ska förringa det och vi ska inte stå här i talarstolen och bedöma affärsidéer. Marknaden kommer att ge oss svaret.

Jag håller med. De farhågor som har uttryckts, det är inte alls säkert att marknaden ser på dessa frågor på samma sätt som vi gör här. Det hävdas att anslutningsfrågan måste vara glasklar innan vi kan gå vidare.

Planläggningen, behöver den vara klar innan vi kan ta nästa steg, eller kan vi, tillsammans med en marknadsaktör, få projektet att rulla framåt? Jag har inte upplevt att dessa farhågor är lika stora hos aktörerna som de verkar vara här i salen.

Det är också värt att notera att när Hållbart Norden kommer hit i juni och besökande ambassadörer, så undrar jag vad de vill bekanta sig med. Jo, projektet Sunnanvind? Det är intressant, eftersom det är Sunnanvind och Axyards som jag upplever att vi får mest respons på från internationella besökare.

Jag skulle vilja säga två saker. För det första: det finns ingen prestige från min sida eller från regeringsblocket i det här. Vi vill testa marknaden. Det spelar ingen roll vad som kommer. Om svaret blir nej, så blir det så. Kommer det ett ja, så kommer det ett ja. Det är jätteviktigt att understryka detta. Vi är inte rädda för den här auktionen.

För det andra måste jag säga, när jag läser igenom de här punkterna, att det här N-namnet finns här som ganska fantasilöst. Vi konstaterar att projekt Sunnanvind är ett ganska tilltalande namn ändå. Så bra val, in som valde det.

Talman!

Det var en stund sedan jag stod i talarstolen, så jag kände att det var dags att besöka den igen.

Min första punkt på min komihåglista handlar om att efterlysa en mer nyanserad bild av vindkraften. Jag vill börja med att tacka de tidigare talarna, särskilt lagtingsledamot Ekström, för anföranden och replikskiften.

Jag var också positiv till det inledningsvis, men jag måste framföra att jag inte är ensam om att tycka att hela den här processen har tagit lite för lång tid.

Tanken från början var att vi kanske skulle ha kunnat halvera den tid som har gått åt för att få ett besked från marknaden om det finns intresse för detta projekt. Istället har man ansett att det behövs en hel del utredningar. Tidigare initiativtagare från den förra regeringen var inne på att de som ska bedriva detta skulle kunna ta fram mycket av utredningarna. Men landskapsregeringen har beslutat att de själva vill ta fram dessa dokument. Vad har det resulterat i? Jo, jag anser att det har kostat för mycket hittills.

Som jag nämnde tidigare, jag är inte ensam om att tycka att det börjar ta för lång tid i det här projektet. Kostnaderna har blivit för höga.

Jag tror att man vill ge en bild av att det bara finns de som är pro-vindkraft och att det inte spelar någon roll vilka argument som framförs. Det ska göras till vilket pris som helst.

Å andra sidan finns det de som säger nej till vindkraften av olika skäl. Men jag tror att det finns en grupp mittemellan dessa ytterligheter. Många ålänningar är fundersamma kring detta.

Talman! Ibland har jag faktiskt undrat om det är resultatet som är det viktiga i hela den här processen, eller om det är själva processen? Är det utredningarna som är avgörande? Jo, det är viktigt att utreda, men ibland kan det bli så att de som utreder är mer intresserade av att fortsätta utreda. När man väl har utrett klart kan man alltid utreda lite till.

Jag hoppas att vi snart kan komma till ett beslut i den här frågan, innan det blir ännu dyrare för skattebetalarna. Jag hoppas verkligen att den kostnad som nu tillkommer är den sista i denna process, innan vi får veta om det blir något av det här projektet eller ej. Tack, talman!

Tack för det, ledamoten Nordberg. Det är svårt att vara helt i fas med tiden. Om man agerar för snabbt blir man ofta beskylld för att vara ogenomtänkt, medan det å andra sidan kan ta för lång tid om man går för långsamt.

Vi får helt enkelt konstatera att ingen av oss, varken förvaltningen eller politikerkåren, har genomgått den här processen tidigare. Vi har aldrig arbetat med ett så stort projekt som Sunnanvind, och vi har aldrig prövat att gå till auktion med havsbaserad vindkraft. Vi beträder ny mark, vilket har gjort detta till är läroprocess för oss alla.

Tack, talman!

Så är det förvisso, men ser inte ministern att det kan finnas en risk för att man utreder vissa saker enbart för utredandets skull för att ha bälte och hängslen, livrem och allt vad man kan hitta på? Ibland har man inte svar på precis alla frågor. Det är väl det som är viktigt – att kunna fatta beslut även utan facit. Man har inte alltid facit.

Visst kan det vara så. Ibland måste man hoppa in och börja simma.

Men i den här frågan skulle jag inte säga att det har utretts för utredandets skull. Det svåra med det här projektet är att hantera dess komplexitet. Det handlar om juridik, planläggning, teknik, energimarknad och affärsintressen. Det är en så komplex bild, och vi försöker behärska den så gott vi kan med de små resurser som projektet har att tillgå.

Tack, talman!

Man har tagit in en hel del konsulter för att få hjälp med detta. Jag hoppas att signalen från landskapsregeringen och lagtinget är att vi nu vill börja komma till vägs ände, så att vi kan fatta ett beslut i den här frågan.

Jag tror att det blir svårt att avsätta mer skattepengar för att utreda detta. Jag hoppas bara att vi här i höst kan komma till ett beslut i frågan.

Tack, talman!

Jag håller förstås med om frustrationen över att det har tagit tid. Men som ministern nyss nämnde så var jag minister när det här projektet sjösattes och det var ett helt nytt projekt, en helt ny mark som bröts. Till skillnad från många andra stora projekt kan man inte bara ringa någon och fråga. Det här var verkligen nya domäner som vi behövde utforska. Det har funnits ett omfattande arbete att göra.

En intressant iakttagelse är att när vi började med det här projektet så var det högkonjunktur för havsbaserad vindkraft och aktörerna stod och frustade i tamburen. Är det så att vi befinner oss i en lågkonjunktur nu för satsningar på det här området, så kan vi samtidigt se fram emot att det kommer en högkonjunktur igen. Detta visar att det är inte nu eller aldrig; det kanske är nu eller senare.

Tack, talman!

Läget var ett annat tidigare, men idag är situationen annorlunda. När det gäller vindkraft till havs är detta dock inget nytt. Vi behöver inte uppfinna hjulet på Åland. Många andra länder har redan etablerat vindkraft i havsområden.

Jag tror att vi skulle ha kunnat dra större lärdomar av våra nordiska grannar när det kommer till dessa upphandlingar. Det är något vi alla bör reflektera över. Även i detta sammanhang tror jag att vi behöver se tillbaka på hur arbetet har gått hittills.

Tack, talman!

Jag håller med om att vi behöver nå det stadiet där vi vet vad marknaden säger just nu.

Som jag nämnde tidigare, tror jag att ingen blir gladare av att nejsidan kastar in mer och mer skrot och korn från olika håll i världen. Det skrämmer upp folk, och vi står här och gissar. Vi behöver få ett besked så att vi vet hur vi ska fortsätta därifrån.

Jag ansluter mig till förhoppningen om att vi så snart som möjligt kan få ett klargörande.

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Avsnitten föreläggs enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avsnitten eller avdelningarna i deras helhet.

Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR enligt avdelningar och kapitel.

Föreläggs avdelning 300 Finansavdelningens förvaltningsområde. Godkänd.

Föreläggs avdelning 400 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. Godkänd.

Föreläggs avdelning 500 Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde. Godkänd.

Föreläggs avdelning 85 Myndigheter under politikområde 5. Godkänd.

Föreläggs avdelning 86 Myndigheter och fristående enheter under politikområde 6. Godkänd.

Föreläggs avdelning 700 Infrastrukturavdelningens förvaltningsområde kapitel för kapitel.
Föreläggs kapitel 720 Samhällsteknik. Begärs ordet?

Talman!

Jag föreslår i enlighet med min reservation att nettoanslaget om 372 000 euro under moment 72040 för projekt Sunnanvind utgår samt att texten "Landskapsregeringen ska avsluta projekt Sunnanvind" fogas till betänkandets allmänna motivering.

Tack, talman!

Jag ber att få understöda ledamot Kanborgs reservation.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg, understödd av lagtingsledamoten Christian Wikström, har föreslagit i enlighet med ledamot Kanborgs reservation att nettoanslaget om 372 000 euro under moment 72040 utgår samt att en text som framgår av ledamoten Kanborgs reservation fogas till betänkandets allmänna motivering.
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.
Omröstningen utföll:
18 ja-röster,
6 nej-röster
2 avstod
Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR i sin helhet. Godkänt.
Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu betänkandets klämmar och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs betänkandets motivering. Begärs ordet?
Budgetbetänkandet är därmed godkänt. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.