Andra behandling

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs det lagförslag som ingår i betänkandet för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Diskussion.

Talman! Vatten är inte bara en resurs, det är en livsnerv som sammanflätar vårt örike och som ger oss möjlighet att frodas och utvecklas. Därför är det vår plikt att se till att våra åländska vattendrag förblir rena och friska, och detta lagförslag tar oss några steg närmare detta mål. Vi ska ta vårt ansvar och göra vad vi kan med våra vatten. Det är ingen annan som tar det ansvaret.

Även om vi i Hållbart Initiativ redan har vädrat vårt missnöje över att landskapsregeringen inte framfört ett lagförslag på revidering av hela vattenlagen, vilket också utskottet önskar, så har vi gjort allt vad vi har kunnat i utskottsbehandlingen för att göra det bästa av situationen.

Jag vill nu istället fästa vikt vid de saker som den här lagen ger möjlighet till.

Talman! Det är fint att utskottet lägger så stor vikt vid det nya systemet för att skapa skyddszoner kring vattentäkter. Skyddsområden är av avgörande betydelse för att säkerställa att vårt dricksvatten förblir av högsta kvalitet och fritt från föroreningar. Vi vet alla att våra vattentäkter är känsliga och sårbara ekosystem som lätt kan påverkas av mänsklig verksamhet. Skyddsområden är viktiga, eftersom de fungerar som en buffertzon som hjälper till att filtrera och rena vattnet naturligt innan det når våra vattentäkter.

Vi har på Åland sju utpekade sjöar som vi tar vatten från. Men enligt lagförslaget ska landskapsregeringen anlägga skyddszoner även för vattenförekomster som kan antas komma att användas som vattentäkt av hushållsvatten - "ska" inte "bör"!

Vad betyder detta konkret för Åland? I utskottsbehandlingen har detta inte framkommit. Landskapsregeringen har ännu inte gett några som helst besked om vilka vattentäkter som kan komma att tas i bruk framöver.

För Hållbart Initiativ är frågan självklar, vi menar att alla sjöar som har en liten uns chans att bli dricksvattentäkt i framtiden, bör få skyddszoner anlagda. Även om vi i framtiden väljer att inte göra dricksvattentäkt av dessa har vi gjort en god gärning för vattenmiljön.

Östra och Västra kyrksundet är i stort behov av detta. Nog är det konstigt att landskapsregeringen inte gjort samma bedömning vid det här laget! Man undrar vad som har hänt med intresset att skydda våra vatten, om det är på allvar eller läpparnas bekännelse? Ja, snart får vi den här lagen på plats, men sen då?

Talman! Särskilt glada är vi i Hållbart Initiativ att utskottet gått med på vårt förslag om att förbjuda breddning av avlopp nära vattentäkter. Detta görs genom ett förtydligande i detaljmotiveringen, det vill säga en tolkning av hur paragrafen om avledande av avloppsvatten ska läsas. Detta är ett viktigt steg i rätt riktning. Men ska vi vara ärliga så borde vi gå ett steg längre. All breddning till alla former av vattendrag borde förbjudas. Och det är möjligt att göra det lagstiftningsvägen. Bäst är att göra det när allt annat ska förändras istället för att smådutta här och där i några paragrafer. Ännu ett bevis på att hela vattenlagen skulle behöva komma till lagtinget!

Att utskottet i alla fall gjort den här förbättringen av lagförslaget visar på vikten av att ha engagerade och kunniga politiker som kan bidra till vår lagstiftningsprocess. Våra insatser har inte bara lett till ett förbättrat lagförslag, utan också till en starkare känsla av delaktighet och samhörighet med våra medborgare och medborgarorganisationer som krävt denna förändring.

Avslutningsvis kan vi konstatera att vattenfrågorna äntligen tagit sin rättmätiga plats i den åländska politiska debatten. Sällan har frågorna diskuterats på det sätt som nu, från våren och framåt. Det är helt rätt att de frågorna hamnar i förgrunden och faktiskt hanteras med den respekt som de förtjänar. Tack!

Tack, herr talman! Tack ledamot Holmström för det anförandet. Jag håller i stora drag med om egentligen allt som ledamoten sade i detta anförande, speciellt när det gäller tolkningen av skrivningen att vi ska förbjuda ledning av avloppsvatten till dricksvattentäkter. Det som utskottet gjorde var ju ingen ändring. Det är en tolkning och ett tydliggörande av en tolkning som helt och hållet stämmer överens med det som står egentligen. Det är ett väldigt viktigt tydliggörande från utskottet. Jag håller helt med om att vi har ett engagerat utskott som verkligen sätter sig in och tänker igenom varenda mening från stor bokstav till punkt. Det är ett viktigt linjestreck som är draget nu här och som visar att det inte är okej Det finns alltså ingen oavsiktlig dragning längre av avloppsvatten till dricksvatten. Om konstruktionen tillåter det så är det avsiktligt.

Talman! Det är fint att den här noggrannheten i utskottet faktiskt också lönar sig, att det finns en förhandlingsvilja över partigränserna för att göra någonting gemensamt. Det är inte alltid fallet i alla utskott men i vårt utskott, social- och miljöutskottet, har det verkligen varit fallet.

Vad gäller den här frågan om avledande av avloppsvatten så handlar det egentligen om intentionalitet. Finns det en intention på något sätt att avleda eller finns det inte? De diskussioner som vi förde handlar ju om att systemet är uppbyggt på ett sådant sätt att det förefaller finnas en intention att det ska bredda här och där eftersom det är underdimensionerat. Tolkningen som vi nu gör så hoppas vi såklart att kommer att kunna gå vidare också. Jag vet inte om lagstiftningskontrollen har någonting att säga om det? Knappast. Men jag tycker att sådana här typer av förbättringar så borde vi vara duktigare på också i andra lagar när de kommer för att täppa till de här hålen.

Tack, herr talman! Jo, det var egentligen ingen stor förhandling i utskottet kring den frågan. Vi var ganska överens om saken. Till den delen också så tycker jag att man vänder ju på steken helt och hållet. Vi vände på resonemanget och vi ställer krav på att konstruktioner, grävningarna och sättet man gör kring pumpstationer ska göras så att det inte är möjligt att avloppsvatten kan ledas till dricksvattentäkter. Detta ställer ju krav såklart. Det kommer också att kräva en inventering av de vi har. Men det borde kanske vara tid nu, det borde ha varit tid för länge sedan att göra det här. Vi har en väldigt stark gemensam syn i utskottet kring den här frågan. Jag hoppas verkligen att den delas av resten av lagtinget.

Talman! Är det något som irriterar ålänningarna så är det ju just när avloppspumpar och pumpstationer breddar. Det har en lokal påverkan. I de åländska sjöarna och vattendragen så ser man ju konsekvenserna rätt direkt.

Ett betydande steg är detta så klart, men det finns ju steg fortfarande att ta. Det vi menar i Hållbart Initiativ är att all typ av breddning till alla typer av vattendrag och Östersjön bör förbjudas. Går vi ännu ett steg längre så skulle ju också vårt önskemål vara att dagvattenhanteringen regleras striktare, det vill säga att det finns tydliga egenkontrollprogram eller till och med begränsningar vad gäller olika föroreningar som går ut ur dagvattenrör. Det är ett område som också vattenlagen skulle kunna täppa till.

Talman! Jag delar också ledamot Holmströms analyser. Vi på Åland har tagit rent vatten för självklart, rent dricksvatten har varit en självklarhet. Jämför man Åland med Gotland så har vi haft ett mycket gott läge. Men vi passerade någon slags gräns i våras när vi konstaterade att det som var en potentiell dricksvattentäkt inte kunde användas. Nu gäller det att stå på och inte försumma det arbete som vi har trott att skulle lösa sig av sig själv. Nu krävs det både morötter och piska för att vi ska komma till rätta med ett rent och friskt vatten.

Talman! Det är just som vicetalman sade, business as usual är inget alternativ längre, utan nu måste en helt annan politik till. Grundproblemet är ju att det finns utsläpp överhuvudtaget. Nu pratar vi om skyddszoner. Det är ju att dämpa utsläppen så att säga. Problemet är ju de stora utsläppen från källan, vi behöver arbeta mycket mer med uppströmsarbete, det vill säga minska utsläppen från första början. Det gör förslaget till vattenlag genom att belägga utsläppskrav på tillståndspliktiga verksamheter. Vi vet att det finns flera tillståndspliktiga verksamheter i känsliga vattendrag. Det här hade varit viktigt att landskapsregeringen hade kommit med. Nu har man inte gjort det, man har brutit ut några paragrafer. Det är inte dåliga paragrafer. Vi gör vårt bästa för situationen. Men nästa landskapsregering behöver komma till skott med vattenlagen i sin helhet.

Talman! Jag delar också den uppfattningen. Vi behöver också komma till skott, och det har också utskottet påpekat, med en vattentjänstlag. Vi har liksom använt vatten som om det inte fanns någon morgondag. Så det är också en sak som stramar upp det och som inte heller är en helt rolig lagstiftning att genomföra. Det innebär kostnader för de enskilda individerna och familjerna. Men här står vi nu.

Också det här nya att om man inte tar hand om miljön så kommer det att kosta skjortan i skattepengar i slutändan. Att koppla ihop miljöansvar och ekonomi är liksom en väg framåt tror jag också när vi visar för ålänningarna vad det kostar om vi inte sköter om vår miljö.

Talman! En försummad miljöpolitik är otroligt dyr. Det ser vi konsekvensen av just nu. Det är nu som vi behöver betala för vattenbesparande åtgärder och vattenförbättrande åtgärder. Det är nu som vi behöver fundera kring om vi behöver ha en avsaltningsanläggning som kostar skjortan. Bättre hade ju varit att vi hade skött om våra vatten och haft den politiken från första början. Så är det.

Det som också är viktigt, som utskottet påpekar, är att modernisera VA-arbetet och VA-samarbetet också. Samordningen av olika provtagningar, samordningen av anläggande av skyddszoner och så vidare, det är någonting som det splittrade vatten-Åland kanske skulle behöva tänka till lite extra kring. Därför har vi i Hållbart Initiativ föreslagit att det ska finnas en huvudman för det här arbetet på Åland.

Det blir en debatt under valkampanjen visserligen, men det finns väldigt, väldigt mycket att göra på olika nivåer här.

Talman! Att skydda dricksvattentäkter är otroligt viktigt. Det är bra att utskottet har tagit ett förtydligande i de här frågorna också hos sig.

Men det finns ju mycket annat som skulle behöva göras. En av de saker som jag funderar mycket på är planläggningen och exploateringen av områden i närheten till sjöar och vattentäkter. Vi vet att en välklippt gräsmatta i en villaträdgård tar inte emot mycket vatten och det ökar de här massorna som rinner iväg med hög grad av näringsämnen. Jag hoppas att vi i nästa steg i den kommande vattenlagen, när man planerar större bostadsområden, också kan ställa krav på kompensationsåtgärder i form av våtmarker, sedimenteringsbassänger eller någon annan typ av dagvattenhantering.

Talman! I förslaget till totalrevidering av vattenlagen så gäller kompensationer enbart de tillståndspliktiga verksamheterna. Men det är faktiskt en god tanke att också göra frivilliga kompensationsprogram som man har gjort i Finland till exempel. Där har man modellkalkyler för hur man kan gå till väga om man gör någon typ av exploateringsprojekt. Det här är kanske ingenting som kan göras i vattenlagen nödvändigtvis. Det kan göras i vattenlagen men det kan också göras i plan- och bygglagen där man sätter tydliga krav på att t.ex. kommunöversikter behöver ha just de här aspekterna med eller olika verktyg som möjliggör någonting. Det behöver inte nödvändigtvis vara förbud heller, utan det kan vara kommuner som väljer att ta någonting i bruk, men då behöver lagstiftningen finnas på plats. Det är goda tankar inför framtiden.

Talman! Vi måste kunna fortsätta att växa på Åland. Man måste kunna få anlägga nya äppelträdgårdar. Man måste kunna få anlägga vindkraftsparker och man måste kunna få bygga nya bostadsområden på Åland, annars går vi en sämre framtid till mötes än vad vi annars skulle ha. Men då måste man också samtidigt dels kunna ta hänsyn till den biologiska mångfalden och man måste också dels kunna vidta kompensationsåtgärder. Vi har ju mycket gammal bebyggelse på Åland. Att göra saker rätt i efterhand är ju alltid mer svårt än att göra det i första hand. Den bestämmelsen kring just större markexploateringar nära vatten, vattendrag, sjöar och i synnerhet vattentäkter, så det borde vara en naturlig del att också ställa krav på förbättrande åtgärder när det gäller kraftig avrinning som uppstår vid kraftig exploatering.

Talman! När det gäller just kompensationsåtgärder så ska vi komma ihåg att det är det lägsta skedet i hierarkin, dvs. det sista man gör om man inte kan undvika att göra någon typ av exploatering. Bättre är ju såklart att planera medvetet på förhand, just som ledamoten Zetterman sade. Planerar man medvetet då kan man ta hänsyn till avrinning från stora ytor, man kan ta hänsyn till blå konnektivitet eller grön konnektivitet, dvs. spridningsvägar för flora och fauna. Det är bättre att vara förutseende. Jag tror att detta är något som man kan arbeta mycket bättre kring på Åland som faktiskt har många olika planeringscentra. Det behöver koordineras på ett helt annat sätt. Den fysiska strukturutvecklingen är också underresurserad och underprioriterad. Skulle vi satsa mer på det så tror jag också att vattenkvaliteten skulle få stora fördelar.

Tack för ordet, herr talman! Jag tycker att den här diskussionen är bra. Den visar på att här har vi ett enormt fält som har legat lite för fäfot den sista tiden och som vi inför nästa mandatperiod måste sätta stor kraft på.

Det är inte så att det inte finns bra underlag. Redan den utredning som leddes av Roger Jansson under regeringens Gunells tid tittade på hela den tekniska sektorn på Åland, både på landskapets olika institutioner och på de kommunala, och den kan utgöra ett sådant underlag. Också under den förra mandatperioden så jobbade vi fram ett jättebra arbete under ledning av Bjarne Lindström. Det handlade helt enkelt om regionplanering och hur man på bästa sätt ska jobba med både den kommunala och landskapets tekniska sektor när det gäller markanvändning, bostäder, trafik, teknisk försörjning, bebyggelse, infrastruktur, dricksvattenförsörjning, avfall och vattenvård. Alla de här frågorna ingår i den här rapporten. Det finns liksom bra underlag. Nu gäller det bara att ta ett fast grepp om det och verkligen jobba med det. Därför att, som här har sagts, det kommer att kosta kopiösa mängder pengar om man inte vidtar de viktiga åtgärderna. Klimatet kommer att ställa högre krav på beredskap på alla de här områdena. Det är nog bara att kavla upp ärmarna här och ta det ansvaret.

Jag tycker också att det blir väldigt svårt att hantera de här frågorna kring breddning av avlopp och tillrinning till både vattentäkter och andra vattenförekomster. Just nu pågår en kustvattendag i Alandica byggnaden och där vi alla borde delta och lyssna, men vi sitter här och sånt är livet.

Det är problematiskt i dagens läge, särskilt efter är den kommunala sektorns tekniska sida, de som jobbar där är duktiga, men de är jätte få och de har enormt mycket uppgifter.

Vill vi ha avlopp som inte breddar och få styr på alla de här frågorna som handlar om vattenvård så kan vi inte ha den typen av angiverisystem som vi har idag. Man måste ringa polisen ungefär om man ser att det rinner ut sådant i vattenförekomsterna som inte ska vara där. Vi borde ha ett bättre system för uppföljning och egenkontroll. Det handlar förstås om volymerna i de här systemen, att de är tillräckliga för de avloppsmängder och de vattenströmmar vi de facto har.

Här borde man kanske fundera över hur vi ska stöda kommunernas tekniska sida så att de också har resurser, kompetens och investeringar för att faktiskt klara det här viktiga uppdraget. Det kräver nog sin eftertanke inför kommande mandatperiod. Tack, herr talman!

Talman! Om jag förstått rätt så gäller andra behandlingen om vi ska förkasta eller godkänna lagen. Jag uppfattade inte riktigt om Gunell ville förkasta eller godkänna den här lagen.

Vi önskar godkänna lagen.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.