Enda behandling

Först tillåts diskussion, därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Talman! Dagens datum är 5 juni 2024 och vi skriver historia. Vi ska anta den första s.k. vårbudgeten som innehåller förslag på kostnadstak för planperioden 2025-2027, samt ett överskottsmål som förverkligas genom att Ålands budget uppvisar ett nollresultat 2030. Vi går nu in i det finanspolitiska ramverket.

Detta betänkande från finans- och näringsutskottet kunde ha landat och sett ut på väldigt många olika sätt. Utskottet hade initialt en gemensam diskussion om hur vi skulle lägga upp arbetet och vilket innehåll som skulle vara kärnan i betänkandet. Det är första gången och därför viktigt att skapa en praxis som är gångbar i fortsättningen, även om det de kommande åren handlar om att anta ett nytt kostnadstak för år tre i planperioden.

Givetvis stod även landskapsregeringen inför ett beslut kring vilken informationsnivå som skulle vara riktgivande i sitt budgetförslag. Tillräckligt många detaljer för att visa den tänkta vägen framåt, men utan att trassla in sig i just detaljer. Det arbetet kommer till hösten, det är där och då substansen kommer, nu innehåller ramarna preliminära siffror och det lagtinget ska ta egentlig ställning till idag är kostnadstak för tre år framåt och ett överskottsmål satt till 2030. Vill därför rikta ett genuint tack och stor eloge till hela oppositionen som via sitt mycket mogna, framåtsyftande och ansvarsfulla agerande under hela utskottsarbetet starkt bidragit till detta betänkande. Det är så här vi ska jobba för att komma framåt.

Utskottet har haft höranden från samtliga åtta politikområden, men valde avsiktligt och disciplinerat att inte gå djupare utan vi höll oss på en övergripande nivå, därav är också hörandelistan relativt kort. Utskottet ville dock få en bild av hur arbetet med att följa det finanspolitiska ramverkets krav och målsättningar fungerar ute på avdelningar och i verksamheter. Självklart kräver detta en attitydförändring och en ny kultur i hur budgetprocesserna lever under året. Det finns krav, men även en inbyggd frihet att kunna prioritera och framför allt arbeta budgetmässigt långsiktigt, längre än till sista december.

Att arbeta under ett finanspolitiskt ramverk är en omställning och en annan miljö än de flesta av landskapets anställda varit vana med tidigare, men utskottets bild är ändå att förändringsprocesserna går framåt och i rätt riktning.

Två av hörandena var finansministeriet och ÅSUB. Hörandet med finansministeriet gav åtminstone mig en tankeställare. Vi vet att landet Finlands statsskuld i slutet av april låg på ca 163 miljarder euro. Visst kan vi resonera i termer om att vi står utanför den finska ekonomin och hanterar vår egen via avräkningssystemet, men faktum är att vi pratar för lite kring vår relation till finska ekonomin. Åland är en del av den och statsskulden utgör ca 30 000 euro per ålänning. Vi har redan sett att riksregeringens åtgärder för att balansera ekonomin slår mot Åland och utan en ekonomi som kan motverka detta kommer finska nedskärningar påverka ålänningarna. Det här är fundamentalt när vår offentliga ekonomi nu går in i en ny era.

Det som är iögonfallande gällande den finska ekonomin är hur svårt det är att få ut tillräckliga effekter av inbesparingsåtgärder. Hur lömsk en skuldspiral är, när de negativa effekterna accelererar, när åtgärderna som försämrar välfärden och som ökar skattetrycket riskerar bli kontraproduktiva. Det här visar vikten av att inte underskatta behovet av åtgärder eller storleken på dessa. Åland har fortfarande möjlighet att kontrollerat balansera sin offentliga ekonomi, utan att åtgärderna ska behöva falla in under rubriken stålbad. Låt oss inse faran med att Åland hamnar in i en lånespiral för att finansiera välfärden. Räntekostnader påverkar inte kostnadstaket i sig, men däremot det så viktiga överskottsmålet. Utskottet konstaterar att utmaningarna i den finländska ekonomin och de åtgärder riksregeringen vidtar har effekter också för ålänningarna och åländsk ekonomi. För att kunna motverka negativa effekter bör åländsk ekonomi vara långsiktigt stabil.

I den likviditetsplan som presenteras i budgetplanen framkommer en snabbt försämrad likviditet, så att likviditeten skulle vara negativ redan vid årsskiftet 2025/26. Det bör noteras att Fastighetsverket har en ansenlig likviditet som inte medräknats i planens likviditetskalkyl, trots att landskapsregeringen har full tillgång till Fastighetsverkets likviditet. Utskottet konstaterar att landskapets likviditet per 31.12.2023 var nästan 102 miljoner euro vilket inkluderar Fastighetsverkets kassa om ca 23 miljoner euro.

Landskapsregeringen aviserar i budgeten en revidering av reglerna för användning och fördelning av avkastningen från Ålands penningautomatförening. Utskottet har i samband med sina betänkanden de senaste åren vid ett flertal tillfällen betonat behovet av att lagstiftningen gällande penningspel och för penningautomatföreningen förnyas och välkomnar således den åtgärden. Utskottet konstaterar att det i bokslutet finns en post med reserverade PAF-medel som har vuxit snabbt de senaste åren så att den uppgår till 83 miljoner euro per 31.12.2023. Trots att bokslutsposten kallas reservation är endast 23 miljoner av detta belopp märkta för ett visst ändamål, återstoden saknar adress. Det är därför hög tid att användningen av dessa medel får en reglering i lag. PAF drivs och sköts fantastiskt och borde på många sätt vara en förebild för landskapet när det kommer till utveckling, effektivitet, digitalisering och förändringsförmåga.

Utskottet noterar att vårbudgeten innehåller ett förslag om att öka det årliga uttaget från PAF från 15 till 20 miljoner euro. Utskottet vill framhålla att huvudregeln för användningen av PAF-medlen är att de används till den tredje sektorns finansiering och inte till landskapsregeringens egen verksamhet. Detta med tanke på att incitamenten för att balansera landskapsekonomin riskeras bli underminerade om PAF-medlen alltid kan användas som finansieringsreserv.

Vi ser med all tydlighet idag hur knepigt det är att beräkna intäkter, inte minst när en hel del står utanför vår egen kontroll. Intäkternas hållfasthet kommer vara en stor utmaning gällande överskottsmålet och kommer kräva såväl politisk kyla och flexibilitet när det gäller att parera dessa fluktuationer som annars riskerar försena överskottsmålet. Överskottsmålet borde ha samma prioritering som kostnadstaket.

ÅSUB:s siffror visar att den åländska långtidsarbetslösheten ökar och detta oroar. Detta må vara en av de mer detaljerade synpunkter som lyfts i betänkandet, men långtidsarbetslösheten skapar så stora negativa effekter, inte minst på individnivå, men även för tillväxt och utanförskap att denna utmaning behöver lyftas. Passivisering ger i sin tur multiproblem som är förödande för den drabbade, men även för samhället och ekonomin. Här behövs ett omtag för att bryta trenden och en syn på långtidsarbetslösa som individer med helt olika utmaningar och inte klumpa ihop dem till en grupp som riskerar hamna längre och längre bort från skräddarsydda åtgärder eller arbetsmarknaden. Sjunker dessutom långtidsarbetslösheten ned i åldrarna förvärras situationen ytterligare. Långtidsarbetslösheten är komplex och beroende av flera faktorer och således i behov av flera åtgärder. Förhoppningsvis ett fokusområde i höstens budgetarbete.

Arbetet framåt borde präglas av de tre P:na. PPP. Prognoser, prioriteringar, produktivitet. Dessa tre ingredienser är viktiga i receptet för en balanserad och tillväxtfrämjande ekonomi. Balanseringen av landskapets ekonomi kommer att kräva ett ökat fokus på prioriteringar med syfte att effektivisera landskapets verksamheter. Det är ett arbete som kommer kräva nyckeltal, mätbara mål samt utvecklandet av arbetsmetoder och system som ökar produktiviteten.

För att nå överskottsmålet behöver vi även fokusera på tillväxten, som under många år varit mer än svag. Ett tillväxtmål bör vara en naturlig del av överskottsmål och konkurrenskraft. Bara om ekonomin växer kan företag blomstra, hushåll bli rikare och den gröna omställningen underlättas. En förbättrad tillväxt uppnås av en mängd olika åtgärder och den diskussionen behöver vara ett naturligt inslag i när landskapsregeringen nu ska prioritera och effektivera verksamheter.

Väl genomtänkta prioriteringar och effektiveringar kommer inte bara stärka den offentliga ekonomin, det kommer ge välbehövliga injektioner till näringsliv, arbetsmarknad och konkurrenskraft. administration, lagstiftningslättnader, inflyttning och en politik som främjar arbete blir fundamentalt.

Landskapets verksamheter behöver fler nyckeltal som visar vad vi gör, varför vi gör det och hur mycket det vi gör kostar. Så är inte alltid fallet idag, vi har en väldigt låg kunskap om mycket av det landskapets verksamheter producerar eller hur vår offentliga verksamheter står sig i förhållande till närregionernas.

Givetvis kan vår småskalighet vara en nackdel, men överlag behöver vi bli bättre på att mäta, annars är det mycket svårt att hitta kostnadstak som håller över tid. Därför kommer årsredovisningen och bokslut att få en betydligt större roll än vad den har idag. Grunden till Ålands framgångssaga har varit god ekonomi, även fortsättningen samt hela Ålands attraktionskraft och konkurrenskraft bygger på en god offentlig ekonomi. Därför är det ett ska-krav att ramverkets målsättningar hedras.

Nej, Åland har ännu inte behövt uppta lån för att hantera driften, men vi har skjutit investeringar framför oss i form av digitalisering, klimat- och miljö, vatten, avlopp, äldreomsorg, skärgårdstrafik och vi har ett kommunfält som blir allt mer beroende av att landskapsregeringen tar taktpinnen inom allt fler områden.

När lagstiftningen kring det finanspolitiska ramverket nådde lagtinget, fanns ett finanspolitiskt råd med som ett utomstående element, vars uppgift skulle ha varit att bedöma den förda ekonomiska politiken och vara ett bollplank till politiken. Ett finanspolitiskt råd finns i Sverige och kommer årligen med synpunkter för att i största möjliga mån ge en objektiv bild av läget. Lagtinget valde under behandlingen av lagen att plocka bort det finanspolitiska rådet. Det var synd, och förhoppningsvis kan ett finanspolitiskt råd återuppstå, då ett finans- och näringsutskott aldrig kommer att ha en tillräcklig integritet för att i tillräcklig och objektiv mån kritisera en förd politik på samma sätt som ett finanspolitiskt råd var tänkt att ha och göra.

Avslutningsvis, talman, en personlig reflektion; det är inte Ålands skatteintäkter som varit och är grundproblemet i den åländska offentliga ekonomin. Dessa har över tid varit höga och goda, men samtidigt invaggat politiken i en falsk trygghet om att intäktskurvan är ständigt uppåtgående. Vår offentliga sektor växer så det knakar långt utanför välfärdskärnans verksamhetsområden. Jag pekar inte finger på något parti, detta har gjorts i all välmening för att bygga ett ännu bättre Åland, men det var hög tid att införa ett finanspolitiskt ramverk och skapa en insikt om att kostnadstak och överskottsmål ska hedras. Välfärd uppbyggd på kredit är inget alternativ. Vi kommer under hösten bli mycket medvetna om att det avsevärt svårare att ta bort än att lägga till. Att det är bekvämare att anställa fler än att bli effektivare via nya sätt att arbeta och produktivitetskrav. Men denna obekvämhet måste övervinnas och det är ett ska-krav att ramverkets innehåll, mål och tak hedras.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
- att budgetmotionerna nr 1-20 förkastas,
- att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2025 till 382,2 miljoner euro,
- att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2026 till 381,0 miljoner euro,
- att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2027 till 385,9 miljoner euro samt
- att lagtinget fastställer ett överskottsmål som innebär att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat år 2030.

Jag önskar alla partier och politiker lycka till i det fortsatta historieskrivandet som fortsätter i höst. Alla konstruktiva och goda tankar behövs, för ett finanspolitiskt ramverk är långsiktigt, ett gemensamt ansvar och arbete. Det sägs att politik är att vilja och regera är att kunna. Jag ger därför landskapsregeringen en extra lyckönskning och ett medskick bestående av de tre p:na, prioritera, prognosticera och produktivitet.

Jag vill även ge ett tack för väl utfört arbete till landskapets samtliga anställda för ett gott arbete med denna vårbudget och speciellt till finansavdelningen, som sig bör ska även utskottets sekreterare Sten Eriksson omnämnas, en person som alltid gör det lilla extra och som även har full koll på de tre p:na.
Jag sympatiserar med den reservation som moderaterna och obundna lämnat in och som tar avstamp från en snabbare balanseringstakt av ekonomin. Det ska bli intressant att under hösten få ta del av era partiers åtgärder som ni kommer föreslå för att uppnå målet. Det är ett sundhetstecken att det finns fler tankar kring ekonomin, ju fler desto bättre. Däremot har det historiskt varit väldigt svårt att uppnå inbesparingsmålen men låt oss förändra det.

Herr talman! Det finns anledning att gratulera lagtinget och finans- och näringsutskottet för att man har kommit så här långt i arbetet. Förut fick man lagen på plats och nu verkställs det med landskapsregeringen som ett redskap på vägen. Det är väldigt bra.

Jag hade förmånen själv att på måndagen besöka Sveriges riksdag och diskutera hur de har hanterat ramverket sedan 90-talet. Jag pratade med tjänstemän som har varit med hela den perioden. De säger att en viktig del i hanteringen har varit att man har skilt åt beslut om ramarna, de kallar det utgiftstak, vi kallar det kostnadstak. Man har den diskussionen först och sedan pratar man sakfrågorna vid ett skilt beslut därefter sen. Betänkandet stöder uttryckligen det som har ansetts vara viktigt på den sidan också.

Tack, talman! Tack för repliken finansministern. Vi skrinlade oss verkligen i utskott att vi skulle förhålla oss till en långsiktig praxis för detta betänkande för att det ska kunna bli någon form av avstamp som skulle kunna vara riktgivande för kommande lagting och utskott, det tycker jag att vi lyckades med.

Herr talman! Jag har väl rättighet att ge uttryck för vad jag själv har framfört i utskottet, inte vad andra har framfört. Men jag hade beredskap att presentera en lista på åtgärder som med ekonomiska målsättningar har legat till grund för det kostnadstak som landskapsregeringen har satt i det förslag som nu behandlas. Men eftersom jag inte har lämnat den listan till utskottet så är det bara för min del i varje fall att tolka det som att finans- och näringsutskottet som helhet har hanterat den här frågan precis som här beskrevs. Jag tycker att det här visar vägen på ett bra sätt för en långsiktig hantering av det här verktyget, vilket kommer att gynna Åland väldigt mycket.

Tack, talman! Min känsla är att när vi under tre-fyra dagar brukar behandla budgeten på hösten i en remissdebatt så tror jag att den tiden inte kommer att räcka till i höst och det kanske den heller inte ska göra. Det kommer att finnas stora behov av att föra fram ändringsförslag och konkreta nya förslag etc. Det som vi inte har gjort nu utan har lämnat till hösten så kommer vi nog att märka av då. Det är så som det måste bli, tror jag. Vi ska inte sitta med två stora budgetförhandlingar vår och höst, utan det är nog precis det här som praxis ska vara, att alla goda idéer samlas på hösten.

Talman! Vi får tacka utskottsordförande för det anförandet. Det känns faktiskt lite som när vargen mötte Rödluvan. Hela tiden så skiner det nog lite igen om att det borde sparas mera. Ledamoten sade här att den offentliga sektorn växer så det knakar. Man riktigt hör aj, aj, aj, det inte bra. Vid två tillfällen har han prioriterat nu att säga prognoser, prioritering och produktivitet. Men många av de verksamheter som landskapsregeringen bedriver så går faktiskt inte riktigt helt enkelt att mäta produktiviteten kring.

De här stora frågorna som finns kring inkomsterna, vilket ni nämner också i ert betänkandet, hur ser ni på dem?

Tack, talman! Nej, det kan vara såsom ledamot Thörnroos sade, allt går inte att mäta, men väldigt mycket går att mäta. Sett till det så tycker jag att vi mäter väldigt lite idag. Du kan göra en omvärldsanalys österut och västerut, i Finland och i Sverige och kan konstatera att där är det väldigt enkelt att titta på vad deras olika verksamheter kostar. Där har de nyckeltal och vet och det är också egentligen ett ska-krav för att man på ett bra sätt ska kunna effektivisera och kunna gå framåt och utveckla.

Sen när det gäller intäkterna så skulle jag säga att det är den kanske största darren på ribban just nu, att kunna prognostisera dem. Vi måste vara beredda på att prioritera ÅSUB-beställningar som tar fasta på utredningar och beräkningar kring behoven som ramverket har. Men vi fick veta via finansministeriet hur svårt ett land som Finland har att bedöma sina intäkter, hur snabbt de kan sjunka och skapa oreda. Vi kommer inte vara förskonade från det.

Talman! Nej, jag tror inte heller att vi kommer att vara förskonade, men det känns lite emellanåt faktiskt som vargen kommer, vargen kommer. Till slut så kanske man liksom lite börjar ledsna på att höra det. Jag tror att alla som jobbar i offentlig förvaltning försöker vara så effektiva som möjligt. Jag tror att alla försöker göra så gott som man bara kan.

Men det som skulle intressera mig, som inte har haft möjlighet att ta del av arbetet i finans- och näringsutskottet, det är till exempel den här listan på sak åtgärder som det har resonerats om. Där måste ju besparingarna finnas, för den finns ju inte i meddelandet som landskapsregeringen har lämnat med budgetförslag nummer fyra. Där återfinns ju ingenting.

Jag är också besviken över att min motion om en extern analys av Ålands hälso- och sjukvård inte har förverkligats, med tanke på att vi redan nu vet att man prognostiserar över 1 miljon i underskott för 2024.

Tack, talman! Skulle utskottet ha lättat på den burken och specifikt på detaljnivå börjat granska vissa saker, då hade vi suttit ännu och hanterat ett betänkande. Det är jag övertygad. Det är ju de arbete som kommer till hösten.

När det gäller vargen kommer så vet jag inte. Jag utgår nog inte från mina egna tankar och funderingar när jag läser finansieringsanalysen i budgetförslaget på sid 34 och som visar att likviditeten ligger på minus i slutet av år 2025 och i början av år 2026. Ska vi då också lägga det investeringsbehov som vi har framför oss så nog kräver det väl att vi tar tag i ekonomin på ett motsvarande sätt som Sverige gjorde i början på 90-talet och som gav gott resultat.

Tack, herr talman! Jag vill också tacka finansutskottets ordförande för att han i sitt anförande och även i betänkandet lyfte fram gruppen långtidsarbetslösa som man noterar att har fördubblats. Den fördubblingen har gått från 1,2 % till 2,2 %. Men oavsett är det viktigt att finansutskottet nämner den gruppen. I avsaknad av både minister Zekaj och minister och Josefsson som har hand om frågorna så vill jag bara bekräfta att signalen är uppfattad också av landskapsregeringen inför kommande budgetberedning. Om det finns några särskilda åtgärder som finansutskottet har haft i åtanke så lyssnar vi gärna.

Tack, talman! Tack minister Gunell. Det här är faktiskt en fråga som så fort den har dykt upp - som den ofta gör i samband med budgetarbete - så har faktiskt under min tid i finans- och näringsutskottet alltid stannat till och haft bra diskussioner och även oroande diskussioner kring arbetslöshet och speciellt långtidsarbetslöshet. Det är lätt att tycka när man ser ett procenttal att det inte känns så stort. Men sätter man individerna framför sig, hur många det egentligen är som döljer sig bakom procenten så blir det desto fler och när vi vet vilka negativa effekter det får både för individen, samhället och ekonomin. Utskottet har goda tankar kring detta och tar gärna en diskussion med landskapsregeringen kring det. Det är som sagt mångfacetterat och det finns också ett behov av många olika lösningar.

Det låter mycket bra. Jag tycker vi ska ta fasta på saken. Arbetslöshet är kanske det värsta som kan drabba ett samhälle och samhällsekonomin så man ska vara mycket uppmärksam på de frågorna. Sen är det också en grupp i samhället som har en ganska svår socioekonomisk situation och som också drabbas av åtgärder och inbesparingar framförallt från rikshåll. Så att vi kanske också av den anledningen behöver hålla en särskild uppmärksamhet kring den långtidsarbetslösa gruppen i samhället.

Tack, talman! Det är väl ett typexempel på när Åland ska drar nytta av sin litenhet och vår flexibilitet, precis som vi gjorde under pandemin och motverkade den. Självklart ska vi kunna göra mera för att motverka detta.

Jag har många gånger lyft i samband med årsredovisningarna att pratar vi tillväxt så om vi skulle få 20-30 % av de som idag är långtidsarbetslösa att vara produktiva via en sysselsättning så skulle det garanterat ge avstamp också i tillväxtsiffror.

Tack, talman! Jag funderar på det som ledamoten sade om behovet av ett finanspolitiskt råd. Det är ju det som har varit en del av min kritik till den här processen så här långt. Det finns en risk att man ser på ekonomin som någonting som lever sitt eget liv och ska behandlas som någonting som är lite bortkopplat från övriga utmaningar och processer som vi arbetar med. Jag är lite skraj för att ett finanspolitiskt råd skulle kunna stärka det, att man bara stirrar på ekonomin. Man ser inte liksom på vad vissa investeringar kan leda till för det ekonomiska eller vissa förändringar i samhället, utan det blir ett snävt här och nu kommande skraltiga prognoser. Det är ett synsätt som kommer att styra politiken ännu mer. Hur ser ledamoten på det inflytande som ett finanspolitiskt råd kunde ha och hur det skulle vara sammansatt i så fall?

Tack, talman! Sammansättningen går jag inte in på. Det diskuterade vi mycket i samband med lagstiftningen kring det finanspolitiska ramverket. Men givetvis ska det vara personer som har en insikt i ekonomi och gärna också en god omvärldsblick. Givetvis ska det helst inte bestå av lagtingspolitiker, det ska vara så objektivt som det bara går.

Men kanske jag ser på ekonomin på ett lite annat sätt än ledamot Röblom. För oberoende av vad vi vill göra, om vi vill bygga nya avloppsledningar eller om vi vill skydda vattentäkter eller om vi vill bygga nya högskolor så krävs det pengar. Speciellt om vi ska ställa om samhället till ett mer klimatsmart samhälle så krävs det pengar. Ur den synvinkeln så ser jag ekonomin rent krasst. Vi ska driva det offentliga så effektivt och produktivt det bara går, för det sen skapar större ringeffekter ute på arbetsmarknaden och i verksamheterna.

Tack, talman! Jag ser framför mig både en risk och en möjlighet. Ett finanspolitiskt råd skulle kunna få funktionen som någon slags facit, och hänvisas till det också som ett slags facit. "Till och med finanspolitiska rådet anser" och att "finanspolitiska rådet har ju faktiskt sagt att". I så fall om det finanspolitiska rådet ska bli någon slags facit eller en tung institution i det politiska så hoppas jag att också det åländska finanspolitiska rådet kan göra det som Sveriges finanspolitiska råd gjorde, nämligen kritisera den svenska regeringens brist på klimatpolitik. För då är expertisen på den nivån att man inser att finanspolitik och ekonomisk politik inte kan frikopplas från den gröna omställningen och inte kan frikopplas från klimatsatsningar därför att man ser att det också är kopplat till just ekonomi. Därför var jag lite nyfiken på sammansättningen. Jag ser både risker och möjligheter och främst just om det finanspolitiska rådet ska få en facit funktion som det kanske kunde tendera att få.

Tack, talman! Jag tycker att ledamot Röblom gav ett lysande exempel på hur det svenska finanspolitiska rådet fungerar, kritisk granskande men ändå med en ödmjukhet längst bak och det är precis så som det ska vara. Oberoende vilket ämnesområde man tittar på så ska det finnas en kritisk granskning, precis som en revisionsrapport ungefär. Inte ska man heller tolka en revisionsrapport som en kritik, utan det är ett sätt att hitta nya och bättre metoder att göra saker och ting och det är precis samma sak med ett finanspolitiskt råd. Jag tror att vi kommer att landa i det ännu. Jag tror att det kommer att finnas ett behov, men kanske inte första, andra och tredje året men längre fram, absolut.

Tack, herr talman! Det är roligt att se att finans- och näringsutskottet har fokuserat just på siffrorna, fokuserar på den biten och att vi har kunnat enats i den här frågan. Det gläder mig också. Bra jobbat!

Jag tänker på det som ledamoten talade om och som flera här i salen har talat om här; investeringsunderskott och att vi har ett så enormt investeringsunderskott. Jag definierar det mera som ett investeringsbehov. Alla samhällen har ett investeringsbehov. Jag tror att många människor som kommer hit till Åland ser vad vi har, ser hur våra vägar ser ut, att vi investerar i broar och inviger nya broar och nya färjfästen på löpande band. De ser ut som att vi verkligen fokuserar på investeringsunderskottet och jobbar med det systematiskt.

Men den här retoriken, när man säger att vi har ett berg framför oss, så jag håller inte riktigt med om det. Jag tycker att vi tar ansvar för det här och vi jobbar med det. Vi har haft 20 miljoner i ökat investeringsanslag bara på infrastrukturavdelningen de senaste åtta åren och det är väl något vi ska fortsätta med.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Jag tänker ofta på det när jag kör bil utanför Åland, att vi på Åland har väldigt bra vägar och snart har vi också väldigt bra färjfästen överallt. Sen kanske färjorna som ska angöra färjfästena inte alltid är lika bra. Men vi ska inte öppna den lådan.

Men det finns faktiskt områden, ledamot Wikström, som jag tycker att är alarmerande. Det är vår digitalisering, den offentliga IT-utvecklingen, där halkar vi efter mer och mer.

Jag vet att ledamot Wikström bara denna eftermiddag har nämnt ordet äldreomsorg flera gånger. Jag tror att vi har ett behov och vi kommer att behöva göra någonting de kommande åren från landskapets sida för att också bidra till den lösningen, det är jag ganska övertygad om.

Sedan kan vi konstatera, vare sig vi vill eller inte, att det finns ett behov av att investera klimat- och miljömässigt. Det kommer heller inte att avta.

Det finns områden där vi är i fas, men det finns också områden där vi har halkat långt efter och det tycker jag att vi ska ta höjd. Vi kan inte blunda för det och hoppas att det ska gå om av sig självt, för det är väl det vi har gjort under många år hittills.

Tack, herr talman! Den här beskrivningen av samhället, att vi måste investera nu och det kommer att kosta enorma pengar, den beskrivningen vänder mig emot. Jag tycker att vi tar ansvar för det här. Vi har under de senaste åtta åren investerat väldigt mycket på Åland. Vi har fortfarande pengar på kontot.

Vi fortsätter på den inslagna vägen och jobbar vidare på det som vi håller på med. Om det handlar om äldreomsorg, efter att broarna och färjfästena är klara och färjorna, så det kanske är fem år bort eller tio år bort. Vi jobbar vidare på det här som vi gör nu och vi är på väg åt rätt håll. Det är inte fel att säga att vi har ett investeringsunderskott, men alla samhällen har det. Jag tror att om man jämför Åland med våra närregioner så ligger vi ganska bra till.

Tack, talman! Vi kan väl konstatera att landskapsregeringen i sitt budgetförslag lyfte upp det via sin likviditetsanalys. Vi kan konstatera att de investeringar som behöver göras inte förmår rymmas in utan att man upptar lån på ett annat sätt än vad man har varit tvungen att göra hittills. Ska vi ens hålla dagens investeringstakt så kommer vi att behöva ta kredit. Vi har klarat oss utan det, trots att vi investerar ganska mycket tidigare också. Så någonstans så kommer den här puckeln emot.

Talman! Idag är en viktig debatt och framför oss har vi ett antal viktiga omröstningar, där vi ska ta ställning till landskapets budgetpolitiska ambitioner för tre år, åren 2025-2027.

Landskapsregeringen föreslår att vi ska acceptera ett underskott på 74 miljoner euro under åren 2024-2027. Vi accepterar inte landskapsregeringens förslag utan lägger ett motförslag som innebär ett mera hanterbart underskott på 53 miljoner euro. Utöver landskapsregeringens sparförslag vill vi spara ytterligare. Vårt förslag understöds av ungefär 1/3 av lagtingets folkvalda.

Vi, alltså moderater och obundna, har tagit i hand med landskapsregeringen på att vi ska hålla oss till sak, dvs. kostnadstaken och överskottsmålet. Som ett resultat av detta har vi återtagit alla våra ”detaljmotioner” och vi kommer också att rösta nej till samtliga detaljmotioner, oberoende av hur behjärtansvärt innehållet är. Vi återkommer till våra enskilda, politiska hjärtefrågor i höstbudgeten.

Inför dagens omröstning har vi också nått ett annat samförstånd med landskapsregeringen, ledamoten Holmström kvittas mot ledamoten Jansson inför förestående omröstningar för att tillsammans möjliggöra bästa möjliga värdskap för våra färöiska gäster.

Landskapsregeringen föreslår i sak att ett nollresultat nås senast år 2030. Den planen håller inte, kan man lugnt konstatera vid en läsning av utskottets enhälligt omfattade betänkande. Beaktat de avskrivningskostnader som uppstår som följd av regeringsprogrammets 5 laddhybrider, 8 linfärjor, sjukhusrenovering för att nämna några få saker. Vi föreslår i stället att regeringen höjer ambitionen så att nollresultat kan nås redan 2028. Om vi har 2028 som mål så finns det en viss realism i att vi kan nå det 2030.

För oss reservanter är regeringsprogrammet viktigt, alldeles särskilt målet ”undvika eller minimera skuldsättning”. Vi, talman, ska lämna så lite lån som möjligt – helst inga lån alls – till våra barn och barnbarn. Det är en dålig idé att acceptera lån för att hantera underskottet, vi bör undvika det. Och jag vill påminna om likviditetsanalysen på sida 34 i rambudgeten; "landskapsregeringen föreslår negativ likviditet för 2025". Vi behöver inte välja det! Vi kan också välja högre ambitioner.

Arbetet i finans- och näringsutskottet har generellt bekräftat bilden av att det går att göra mer än vad regeringen avser göra, bl.a. har bilden att det är flera som ”gör samma sak” i olika ”stuprör” bekräftats. Arbetet i finans- och näringsutskottet har också bekräftat att rambudgeten behöver få en ny utformning för att utgöra ett användbart redskap för avdelningarna.

Den som har läst hela finans- och näringsutskottets relativt korta betänkande kan notera att betänkandet rent faktiskt ger stöd för våra ändringsförslag, dvs. sänkta kostnadstak och högre ambitioner. Ett enhälligt utskott noterar bl.a. att det ”råder en relativt stor osäkerhet kring intäktssidan i landskapsekonomin”, vilket utskottsordförande Holmberg kallade ”darr på ribban”. Utskottet uppmanar landskapsregeringens verksamhetsenheter att ”öka ansträngningarna med att söka extern finansiering för specifika projekt”. Utskottet är av den uppfattningen att ”kostnadsbelastningen från avskrivningarna på sikt kommer att öka även om detta inte framgår av landskapsregeringen investeringsprogram som presenteras i förslaget” till budgetplan. Utskottet nämner också de avskrivningskostnader som kan uppstå som en följd av färjor och linfärjor överstigande 100 miljoner och centralsjukhusets byggnadsbestånd. Sen gör utskottet också denna relevanta iakttagelse: ”De långa avskrivningstiderna kan innebära att de verkliga kostnaderna är underdimensionerade i planen. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över avskrivningsprinciperna.”

Så, vad göra? Landskapsregeringens förslagslista förslår, enligt oss, inte långt, den behöver kompletteras med flera åtgärder. I remissdebatten berättade jag om var den politiska tyngdpunkten måste ligga för dessa åtgärder. När landskapet skaffar nytt tonnage behöver trafiksystemet ses om. Antalet körtimmar måste minska på ett liknande sätt så som i budget 2013. På näringsavdelningen går det att spara mera, än vad regeringen föreslår, på justering av arbetsmarknadsstöd, beaktat regeringen Orpos åtgärder. Och till sist så sticker det i ögonen att just regeringskansliet inte förutsätts vidta några ”ytterligare åtgärder” utöver 1,1% sparbetinget.

Jag noterade att det började lukta lite bränt från regeringsbänkarna när jag sade detta tidigare, men ni kan inte börja ett stort sparbeting med att spara på ålänningarna. Ni kan inte inleda diskussionen med att säga att ni vill slopa sjukkostnadsavdraget, skrota hemvårdsstödet, indexfrysa studiestöden, minska stöd till jordbrukare och höja avgifterna till skärgårdstrafiken – ni måste börja med er egen verksamhet. Sen, talman, kan ni vända er till Ålands folk och säga att vi alla måste dra vårt strå till stacken.

Det bådar inte heller gott inför den gemensamma spartalkan att regeringen redan backat på några centrala punkter. Centern var kvickt ut på sociala media med beskedet att resekostnadsavdraget absolut inte ska röras, resten av regeringen fogade sig i det. Efter att det har meddelats att sjukkostnadsavdraget ska bort, så kom kontrabeskedet: en liten del av sjukkostnadsavdraget kanske består i alla fall – kanske på 100 000 euro, kanske på politikområde 4 eller 8. Det är ytterligare ett tecken på att regeringen kompromissat bort sig bortom allt sunt förnuft. Det torde kosta lika mycket att hantera ett avdrag på 100 000 euro som ett på 5 miljoner euro.

Omröstningarna idag har stor betydelse för om vi Åland ska ha en luftig plan med dålig träffsäkerhet, eller om vi ska höja ambitionerna. Medge att vi behöver göra fler verksamhetsförändringar för att undvika skuldsättning av vårt Åland och göra verklighet av regeringsprogrammet. Vi vet alla att omröstningarna som äger rum exakt om ett år kommer att ha mycket mindre betydelse än dagens omröstningar. Då, talman, har vi ju redan fastställt planen för tre år och vi debatterar enbart år 2028. Det är inte i den omröstningen som graden av Ålands skuldsättning avgörs, det är idag.

Till slut några försoningens ord. Allt detta är nytt och vi skapar nu tillsammans en gemensam praxis. Vi moderater och obundna har kommit överens med landskapsregeringen om att fokusera på ramarna, kostnadstaket och överskottsmålet och lämna detaljerna därhän. Den överenskommelsen avser vi att hålla och våra ändringsförslag återspeglar den överenskommelsen. Vi kommer att återkomma med våra motioner och vår politik i höstbudgeten. Tack för ordet.

Nej, därför ber jag att ledamoten Valve åtminstone visar den listan, att den existerar, så att vi vet att lagtinget röstar om förslagen utifrån någon slags beredning i varje fall. För det är en ganska stor sak att spara 5-6 miljoner som landskapsregeringen föreslår och sedan ytterligare 6 miljoner. Det kräver faktiskt att 5-6 sjukdomskostnadsavdrag ska slopas för att uppnå denna inbesparing.

Jag har faktiskt räknat upp för finans- och näringsutskottet att av de 20 miljoner där resultatet ska förbättras fram till år 2027 så riktar sig 13,6 miljoner euro till den egna verksamheten i form av effektiviseringar. Det har jag faktiskt nämnt uttryckligen så att ledamoten Valve har hört det och det har jag rätt att säga eftersom jag själv har sagt det.

Huvuddelen av åtgärderna riktar sig till effektivisering, produktivitetsökning, AI och sådana saker i den egna verksamheten.

Ja, i sådana fall uppmanar jag bara finansministern att offentliggöra denna lista. Berätta för ålänningarna vad som kommer att göras för att uppnå inbesparingar på 13,6 miljoner! Jag vet att de åtgärderna som vi föreslår inte finns i den listan. Så mycket känner jag till. Jag känner inte till innehållet. Jag tycker att ministern Perämaa väl kan offentliggöra det, för det borde inte vara några hemligheter. Om man tänker planerar verksamhetsförändringar motsvarande 13,6 miljoner, då borde man bara tydligt kunna berätta det på samma sätt som jag har gjort i mitt anförande.

Tack, talman! Vi har haft en bra diskussion i utskottet. Jag kommer att ha ett anförande och ska berömma oppositionen för det.

Jag gillar den här ambitionen som ni har, att ni ska spara dubbelt mera än landskapsregeringen, men samtidigt så ser jag väldigt mycket fram emot den här listan. Regeringsblocket kommer att presentera en budget med tillhörande förslag och där kommer det att vara 5-6 miljoner. Men sen ska ni uppenbarligen spara dubbelt mera än det, så det kommer att bli fler besparingar. Jag ser verkligen fram emot den listan.

Men det som jag egentligen vill säga - jag vill hålla mig på en övergripande nivå - är att jag hoppas att de här besparingarna nu kommer att bli verklighet. Jag tycker också att det är synd att de inte har kommit tidigare. För jämför jag de totala kostnaderna 2019 med bokslutet 2023 så har ju kostnaden ökat med 15,7 % under den perioden. Nu när vi tittar framåt så ska vi i princip ha oförändrade kostnader. Det kommer att bli ett annat läge nu när vi ska titta på nästa femårsperiod.

Det här är nog en mycket udda debatt. Det är ni i regeringen som ska berätta vad ni vill spara på. Jag har beskrivit i mitt anförande var tyngdpunkten finns. I mitt remissanförande var jag ännu tydligare än så och berättade varifrån 1,6 miljoner ska tas, varifrån 200 000 ska tas och varifrån 100 000 ska tas. Jag har inte hört någonting sådant från regeringen. Regeringen har presenterat en lista på möjliga möjligheter över försämringar av ålänningarnas förmåner, i sjukkostnadsavdrag och i hemvårdsstödet. Ingenting om några förändringar i verksamheten. Vänligen offentliggör den listan, den har betydelse!

Det står ju ganska mycket om våra tankar i de här förslagen. Men som vi har konstaterat så är vi nu på en aggregerad nivå. De konkreta förslagen kommer till hösten, men de kommer ju inte att avvika väsentligt från det som står där.

Däremot säger man att det här inte räcker, att vi ska spara dubbelt mera och det är ju det som vi efterfrågar. Vad tänker man göra då? Vi pratar om avskrivningar, att vi ska minska dem och titta på andra saker. Om vi nu har 80 års avskrivningar på vissa hamnar till exempel och sänker man de till 50 år så blir det högre kostnader. Det blir ju inte en hjälp på det sättet. De färjor som man pratar om, och som det kommer avskrivningar på, de är ju inte ens beställda ännu, vi vet inte ens hur de kommer att se ut. Det kommer presenteras här under hösten och de kommer in i ett bokslut och vara konkreta avskrivningar i flera år framåt. Tittar man på 2025 så kommer det inte att finnas avskrivningar för nya färjor där, vad jag vet.

Det är den listan vi efterfrågar, vad tänker ni spara på ytterligare?

Ja, så regeringen efterfrågar en lista av oppositionen. Jag har just precis beskrivit våra åtgärder. Utöver de åtgärderna som jag beskrev så finns det en del luft i den här budgeten, vilket jag också beskrev. Vi kan dela in luften i primär luft, sekundär luft och tertiär luft. Primär luften hittar vi i årsbokslutet från sida 230 och framåt, förverkligande graden för olika budgetmoment. Sekundär luft hittar vi under ofördelade medel på sidan 17, regeringen har fortfarande inte har gett ett trovärdigt svar på vad man anser använda 4,6 miljoner, 2,8 och 2,7 miljoner till. Den tertiära luften är den så kallade budgeteringsmarginalen, den är väl tilltagen, 7,5 miljoner för 2025, 2026 och 11,2 miljarder för 2027. Ni har luft i budgeten!

Det har varit ett väldans kramkalas här mellan oppositionen och regeringen. Jag blev riktigt överraskad. Ingen har velat kramas med mig. Ingen bitterhet noterad där.

Men jag är nyfiken ändock och tänker ge ledamoten Valve möjlighet att svara. Moderaterna och Obunden Samling för nu fram siffror att det ska vara ännu mera inbesparingar och att det ska ske under en kortare tid. På vilka grunder har ni byggt de siffror som ni har landat på?

Vi har byggt de siffrorna på de grunderna att vi efterfrågar högre ambitioner än vad landskapsregeringen gör. Vi har byggt dem på den information som finns i rambudgeten på 35 sidor om hur landskapsregeringen föreställer sig den ekonomiska utvecklingen. Vi noterar att det är ett väldigt stort hopp från årsbokslutet 2023 till de ramarna som beskrivs i den här budgeten. Vi noterar också att landskapsregeringen inte tar höjd för de saker som man har beskrivit i regeringsprogrammet; fem laddhybrider, åtta linfärjor. Det borde rimligtvis återspeglas i en trovärdig plan.

Det är ju det som försätter oss i oppositionen i ett sådant läge, när vi ska ta ställning till sådana här stora siffror, att vi måste ganska långt förlita oss på det som landskapsregeringen har tagit fram. Jag har själv lyft i debatten vid olika tillfällen att en sådan här utredningstjänst skulle vara av intresse för lagtinget att titta på. Om man ska bedöma att de här siffrorna verkligen är kopplade till någon slags verklighet så ska de ju gärna bygga på trovärdigt material och inte något som man bara drar ur hatten för att det låter bra att säga "oj vad vi är bra på att spara". Det ska finnas någonting som bygger under resonemanget. Hur ser ledamoten Valve på det?

Jag förhåller mig skeptisk till att lagtinget eller landskapsregeringen skulle utökas med en utredningstjänst. Vi behöver ingen utredningstjänst. Det vi behöver är transparens. Det vi behöver är att regeringen berättar var man har tänkt sig att spara 13,6 miljoner. Det har regeringen fortfarande inte gjort. Vi har kunnat notera hur de har duckat, slingrat sig och hoppat åt sidan varje gång man frågar: Okej, vad är era konkreta verksamhetsförändringar? Det vore klädsamt om regeringen skulle offentliggöra den här listan och det tror jag att är ett nyttigt medskick inför den debatt som vi har om ett år.

Talman! Jag är lite förvånad över kritiken gällande regeringskansliet av två skäl, dels så har ledamoten Valve tidigare innehaft kansliministerposten och torde veta hur resurseringen ser ut där. Den andra delen är att Moderat Samling har pratat väldigt mycket om självstyrelse och självstyrelseutvecklingen under den senaste tiden. Det är regeringskansliet som håller i de bitarna. Den tredje anledningen är, om inte jag missminner mig, att ledamoten Valve deltog också i utskottshöranden där jag tydligt informerade om att man har flyttat resurser från regeringskansliet till polisen, alltså tjänsterna ut till folket. Det här borde ledamoten känna till, alla de här tre delarna. Det förvånar mig att man går ut på det här sättet som ledamoten gör.

För mig är det en hygienfråga att man sparar också på regeringskansliet, även om det skulle vara frågan om symboliska belopp. Det är väldigt viktigt för sparmoralen i den talka som vi har framför oss, att alla drar sitt strå till stacken. Jag har nu lovat att jag ska hålla mig på en allmän nivå och inte gå in på detaljer. Så jag får väl hålla det löftet.

Talman! Det som jag säger är ju att man har flyttat medel från regeringskansliet till polisens verksamhet som ligger under samma budgetmoment och detta fick också utskottet information om. Så jag vet inte varför ledamoten fortsätter att komma med detta påstående. Man har samma inbesparing som alla andra, plus att det finns ett ofördelaktigt belopp på administrationen som också kommer att drabba regeringskansliet samt att man har omfördelat medel inom politikområdet från regeringskansliet till polismyndigheten. Den här informationen har utskottet fått.

Sen de andra delarna, alltså den generella kritiken kring budgeten, hur man arbetar i landskapsregeringen. Det var kritik om stuprör, det var kritik om budgetprocesser och annat. I den här salen finns det bara ett enda parti som har suttit i varje landskapsregering de tre senaste mandatperioderna. Nu när man har kommit i oppositionsbänken så är det fel på precis allt, de är alla strukturella fel. Varför har man inte gjort någonting de tolv senaste åren? (… taltiden slut).

Jag kommer att ignorera den sista slängen.

Jag noterar i stället att det i politikområde 2 för regeringskansliet ingår ett inbesparing på 1,5 %, vilket alla verksamheter omfattas av. Men det står ingenting om några ytterligare resultatförbättringar, vilket finns inom de andra politikområdena. Om man börjar analysera vad som görs inom helheten av regeringskansliet, då avser jag också de underlydande myndigheterna. Då kan man exempelvis ställa sig frågan: Ska vi ha en specialsakkunnig för främjande av jämställdhet? Skulle det vara smartare att ge en av ombudsmännen på Ålands ombudsmyndighet ansvaret för jämställdhetsfrågor och biffa upp den verksamheten lite eftersom ombudsmyndigheten uttryckligen kommer med årliga rapporter för verksamhetsförbättring av det slaget? Det har framkommit i finans- och näringsutskottets höranden att det finns stuprör.

Talman! Moderaternas ledamot Valve höll ett bra anförande som beskriver vår samsyn om hur den offentliga ekonomin kan balanseras snabbare än vad regeringen har som vision. Vi har också med majoriteten överenskommit om att lämna detaljerna till hösten. Jag ser fram emot att delvis säkert tillsammans med Moderaterna presentera den borgerliga samsyn som vi har på hur man kan genomföra det här när vi ska debattera de här detaljerna i höst.

Däremot är det en intressant reflektion från debatten att regeringen vill ha oppositionens förslag om man inte vill presentera sina egna. Kan det vara så att interna konflikter i majoriteten av regeringen gör att man inte har annat än grova linjedragningar i regeringen än så länge?

Det sistnämnda är en intressant iakttagelse. Jag noterar i remissdebatten att regeringsblocket slog dövörat till när vi presenterade våra inbesparingsförslag och inte ens ville diskutera dem, och nu är de ovilliga att diskutera sina egna besparingsförslag och berätta var 13,6 miljoner ska sparas. Det blir nog en lite konstig debatt det här. Jag tycker nog att 13,6 miljoner har att göra med de stora dragen och inte de små i det här sammanhanget.

Talman! Jag och ledamot Valve har precis samma analys av det här. Jag tror att det är en intern osämja som vi ser. Därför kan man inte heller presentera de här förslagen trots att man viftar med en lista men inte visar den.

Nej och så är det. En konsekvens av det som ledamoten Kanborg sade är att den riktiga politiska armbrytningen har ju inte ägt rum i landskapsregeringen. Det här var ett lätt dokument för landskapsregeringen att komma fram till och presentera möjliga åtgärder hit och möjliga åtgärder dit. Den riktiga politiska armbrytningen kommer vi att se i höst.

Tack, herr talman! Tack ledamot Valve! Jag håller med ledamoten helt och hållet om att det är en märklig debatt. Vi ser hela parlamentets omognad i den här frågan, speciellt eftersom det är första gången som vi diskuterar en rambudget. Jag kan tycka att ledamoten Valve själv ändå bidrar ganska mycket till denna märklighet. För först diskuteras att man har lämnat detaljerade motioner, vi ska inte diskutera detaljer och sedan radar man upp och diskuterar att vi ska dela listor med varandra och vad vi ska göra i detalj. Sedan säger man att det är ändå i höst som vi ska diskutera det. Jag väntar mig verkligen, efter den här utläggningen och den här höga sparambition som Obundna och Moderaterna har, en skuggbudget i höst. Det ska bli intressant att följa upp det här. Detta kommer ju att behöva återspeglas i alla motioner under de kommande tre åren och verkligen visa ambitioner. Det kommer inte att vara lätt för Obundna och Moderaterna att leva upp till de här kraven.

Ja, jag håller med, det är en märklig debatt, men kanske av en annan orsak tycker jag det. Och det är att regeringsblocket måste finna sig i att bli motsagda. Man måste helt enkelt finna sig i att det kommer motförslag. I det här fallet har det kommit motförslag i detta parlament från 9 parlamentariker som har ställt sig bakom ett förslag om att vi ska ha högre ambitioner. Vi tror att det är viktigt, vi har beskrivit varför det är viktigt och vi har hänvisat till landskapsregeringens likviditetstabell på sidan 35. Vi är mycket oroade över den annalkande skuldsättningen. Jag vet att det finns ledamöter inne i regeringsblocket som håller med om den analysen.

Tack, herr talman! Alla blir vi saliga på vår egen tro. Jag tycker ändå att man behöver kunna följa upp det sen. Det ska bli intressant att se i höst hur väl man följer upp det. Vi från regeringsblocket kommer att följa upp det och se när de motionerna kommer in i höstbudgeten.

Att resonera internt inom oppositionspartierna, Moderaterna och Obundna, huruvida regeringsblocket är överens eller inte om det här, men vi har ju lämnat det här förslaget till lagtinget och till den delen är vi överens. Jag har inte sett någon reservation i regeringsblocket mot det här förslaget. Till den delen så tycker jag att vi har en stor enighet och vi kommer att få se det när vi ska rösta här snart angående reservationen som ni har lämnat, så det blir väl svart på vitt.

Talman! Gällande framtiden så är det givetvis så att vi på hösten kommer att förhålla oss till de ramar som det här lagtinget godkänner. Om det är så att lagtinget godkänner de ramarna som vi har lagt fram så kommer vi att ha förslag på det. Det är så det funkar också i Sverige och på andra håll där man har rambudgetering.

Talman! Vi står inför ett nytt finanspolitiskt ramverk där landskapet Åland nu ska budgetera utifrån prognostiserade intäkter de kommande tre åren. Äntligen som jag sade i remissdebatten. Det här borde ha varit självklart sen länge.

I vår behandling av ärendet i finans- och näringsutskottet har vi haft en mycket god dialog. Vi har enats om att i betänkandet fokusera på överskottsmålen och kostnadstaket. Även om vi under hörandena har diskuterat mycket brett och fått mycket kunskap om olika delar av landskapets förvaltning, har samtliga partier som representeras i finans- och näringsutskottet enats om att vi nu diskuterar på en aggregerad nivå för att återkomma till detaljerna under höstens mer traditionella budgetdebatt.

Det här innebär samtidigt att vi inom majoriteten erkänner att oppositionen varken har gett sin välsignelse eller förkastat de övergripande detaljerna som presenterades i samband med vårbudgeten. I höst när vi kommer att debattera 2025 års budget är de förslagen verklighet och således blir då debatten om detaljerna helt fri. Eller helt fri blir den inte, eftersom både regeringsblock och opposition behöver förhålla sig till kostnadstaket och överskottsmålet för år 2025.

Landskapsregeringens förslag är att vi ska spara 5-6 M€ under de kommande åren. Kostnadstaket beskriver på vilken nivå kostnaderna behöver ligga för att vi ska nå det målet. Moderat Samling och Obunden Samling har nu med sin reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande, påvisat att de ska spara ytterligare 6,5 M€ för 2025. Med andra ord har de antytt med sin reservation om ett sparmål över 10 M€ för 2025.

Jag vill upprepa vad jag sagt i andra debatter – regeringsblocket kommer definitivt att lyssna på bra förslag som kommer fram. Under vårt nya finanspolitiska ramverk behöver alla förslag vara både realistiska och finansierade. Jag ser därför fram emot när Moderat Samling och Obunden Samling presenterar sin egen lista på åtgärder under höstens budgetdebatt när vi ska prata detaljer.

Talman! Jag vill lyfta intäktssidan av finans- och näringsutskottets betänkande. Ålands ekonomi må ha en ganska god prognos men tyvärr har den finska offentliga ekonomin stora utmaningar, vilket kommer att påverka statsbudgeten då de åländska intäkterna. Det medför att Ålands skatteinkomster förväntas öka endast med 2,7 % under de kommande tre åren. Historiskt är det en mycket låg nivå. Bara år 2023 jämfört med år 2022 var skatteintäkterna ca 9 % högre och de senaste fem åren har skatteinkomsterna ökat med ca 20 %. Jag vet att det i dessa siffror finns en omläggning av avräkningssystemet, extra skatter, puckelpengar och effekter av lotteriskatten. Den här ökningen är ändå värd att notera. Skatteintäkterna har ökat de senaste fem åren jämfört med hur det var tidigare.

I detta finns det ytterligare osäkerhet. I de här prognoserna kommer en stor del av ökningen från ökade samfundsskatter. Det är en väldigt god kvalificerad gissning som vi har fått av finansministeriet, men man bör ha i åtanke att de här skatteslaget varierar stort mellan åren. Bara från år 2022 till år 2023 ökade skatteavräkningen, där samfundsskatterna ingår, med 44 %. Vi behöver ha beredskap för att de också kan komma år där skatteavräkningen drastiskt minskar. Prognoserna för detta skatteslag är i princip omöjliga att göra över tre år. Det kommer att kunna variera under de kommande åren.

Talman! Avslutningsvis vill jag understryka att Liberalerna stöder det här förslaget med de angivna kostnadstaken och överskottsmålen.

Talman! Jag har en fråga gällande betänkande och hur finans- och näringsutskottet har tänkt kring detaljnivån. Jag lyfte i remissdebatten att från Hållbart Initiativ så saknar vi en del resonemang om stora strukturella satsningar, investeringar och lagstiftningar. Ledamoten nämnde att man i utskottet har fört diskussionen på en icke detaljerad nivå, men ändå så väljer utskottet här att ta upp sjukhusets byggnadsbestånd och färjorna som ska beställas där man inte riktigt vet hur de ska betalas och så vidare. Hur har utskottet diskuterat kring den här detaljnivån när man har satt ihop detta betänkande? Pratar vi sjukhusets byggnad och färjor som ska köpas in, då kan man ju också undra var resonemanget är om VA-satsningar, upphandlingsregler, kollektivtrafik och sådana saker?

Det har ju varit ett resonemang. Det här är ett historiskt skeende på det sättet att vi har inte gjort det här förut i Ålands lagting. Vilken nivå man behåller detaljerna på så försvåras ytterligare i år av att 2025, där vi ska bestämma kostnadstaket, är så pass nära. Nästa år när vi står här så är det tre år framåt som vi ska prata om. Då ska vi prata om kostnadstaket för 2028. Då faller det sig ganska naturligt vilka typer av detaljer vi ska ha, det vill säga i princip inga alls, för vi har jättesvårt att säga någonting.

Det här har varit en utmaning och vi har diskuterat i utskottet hur vi skulle göra. Men vi har försökt att hålla oss på en aggregerad övergripande nivå. För den sakens skull så har man berört lite saker, just avskrivningar och sådana saker, till exempel intäkter och sådant som kanske är på en lite detaljerad nivå. Jag tror att det här någonting som behöver finna sin form under resans gång här. Om tre-fyra år så tror jag att vi har en linje i hur vi kommer att göra det här.

Tack, talman! Jag har full förståelse, det är en läroprocess och det är nytt för oss alla. Men det har ju ändå inte hindrat mig och Hållbart Initiativ att också ge oss in i diskussionen om detaljerna eller vilken nivå de här diskussionerna ska föras. Jag är medveten om att processen framöver i diskussionerna om vårbudgeten kommer att se annorlunda ut. Jag är ändå förvånad över att det inte finns någon hänvisning till utvecklings- och hållbarhetsagendan. Regeringen gör inte någon slags koppling mellan den här treårsperioden ur ekonomisk synvinkel med de andra mål som vi har varit rörande överens om här i salen att Åland måste uppnå och där regeringen gärna trummar sig på bröstet i övrigt att de tar till sig. Detta finns inte och jag har fortfarande lite svårt att se just den här nivån som den här diskussionen ska föras på.

När vi återkommer om detaljerna här under hösten så kommer det säkert att bli mera konkret vilka typer av åtgärder man ska göra. Då kommer det ju också att bli en tydlig koppling till hållbarhetsagendan som finns.

Det är ju så med den här debatten om kostnadstak att beroende av vilken nivå man lägger sig på så kan man egentligen i det här läget säga lite vad som helst. Man kan vara väldigt svepande, man behöver inte ens förklara varför man tycker så. Förklaringen blir man avkrävd till hösten. Alla de här förslagen som man lägger till hösten behöver vara finansierade och förstås också vara realistiska. Då kommer det att bli en annan typ av debatt ser jag framför mig, och också en ganska lång debatt.

Tack, herr talman! Ledamoten pratade om att han ser fram emot höstens förslag och att det inte finns konkreti. Jag vill ändå hävda att i alla fall Obunden Samling har lämnat in ett ganska rejält paket med åtgärder. Det kan säkert kompletteras och kanske inte allting kommer med. Det beror på. Men jag vill nästan påstå att de här åtgärderna som delar av oppositionen har lagt fram i alla fall är mer konkreta än det som regeringen lagt fram. Regeringen har lagt fram 1,3 % på alltihop. Det kan faktiskt vem som helst säga. Det finns partier som har backat på de åtgärder som man har lagt fram. Kompensationen för resekostnadsavdraget har man backat på. Sjukkostnadsavdraget har man sagt att det inte blir så allvarligt. Och sen hör vi talas om att ni ska spara pengar på AI, processutveckling via AI. Det vore bra att vara lite mera konkret.

Under varje politikområde finns ju konkreta punkter där man pratar om vad man ska göra. Nu är det ju fortsättningsvis så att det är en aggregerad nivå vi ska hålla oss på. Vi kan inte gå ner oss i detaljer just nu. Det här kommer vi absolut att återkomma till. Jag är tacksam för att Obunden Samling har kommit med förslag. Det är verkligen sådant som vi behöver diskutera. När vi i höst pratar om de detaljerna så kommer vi att behöva titta på förslagen och jämföra dem mot varandra. Så är det.

Jag vill också säga att det är ju tacknämligt nu att det kommer förslag om besparingar. När ledamot Wikström själv satt som minister i landskapsregeringen så då ökade kostnaderna med 15,7 %. Vi är nu i ett läge där det inte kommer att gå att öka kostnaderna på den nivån. Vi behöver spara eftersom likviditeten blir pressad kommande tider och intäkterna ökar inte så mycket. Det här är första (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag kan bara tala för mitt eget moment. Jag tror att majoriteten av kritiken som har riktats mot just infrastrukturavdelningen har handlat om besparingar. I övrigt hade en stor del av kostnadsökningen som skedde under förra mandatperioden direkt att göra med inflationen och det vet ledamoten också om i och med att en stor del av dessa frågor indexjusteras, landskapsandelar, stöd osv.

Det som vi konkret ser är skattehöjningar som man har backat på och det är där vi är i dag. Jag ser fram emot att vi kommer att vidare och att vi får se det här till hösten. Men det verkar ju som att det redan finns en klar lista och å andra sidan. Jag vet inte varför man ska hemlighålla den? Vi har ju visat vår lista, i alla fall en del av den. Ni som har alla resurser kan visa upp den här listan. Var ska de här pengarna sparas?

Jag tycker att den här listan är väldigt tydlig, i alla fall inriktningen på den, för den står med i det här förslaget. Det finns lite punkter där som man tänker sig och det ska vi återkomma till som sagt i höst. Det är så som systemet fungerar.

Det som jag ser framemot i debatten som kommer att vara i höst är att alla förslag som ska ges under hösten behöver vara realistiska och de behöver vara finansierade. Det är alltså slut på att sitta här och bara ge förslag som man bara hittar på och tycker att det här låter jättebra om vi skulle göra på det sättet. Man måste faktiskt ha räknat igenom det. Jag tycker att det kommer att bli en jättebra debatt. Att bara hitta på saker som låter bra har vi provat många gånger. Men att göra saker som faktiskt är finansierade, det blir nytt för i år.

Talman! Jag hör också till den gruppen där det tidigare har diskuterats kramkalas som tydligen har varit i finans- och näringsutskottet. Det kramkalaset har inte jag deltagit i heller.

Jag vill fråga om de förslag som finns här i regeringens eget budgetförslag nr 4. Det finns ju vissa konkreta förslag, till exempel om man ska börja med ecodriving, visserligen har vi haft det i 15 år redan men i alla fall, och man ska införa turlistor. Alltså de förslag som regeringen skrev ner och levererade hit till lagtinget, är de fortfarande aktuella eller är de inte det? Det måste bli fråga ett.

Kramkalas är väl att ta i. Jag tycker att det finns en ömsesidig respekt för ett nytt system som vi ska införa och det tycker jag att har hedrats av oppositionen. Jag vill understryka det. Just detta att kunna sitta och diskutera saker på en aggregerad nivå och prata om rätt saker i rätt tid, det tror jag att kommer att bli avgörande. För annars kommer vi att sitta i höranden och förvaltningen kommer att tröttna på att två gånger i året hålla på att förklara samma sak för oss. Det är mycket bättre att vi får ta den här aggregerade nivån nu på våren och sedan till hösten så gör vi de traditionella hörandena på det sättet. Det är viktigt.

När det gäller de här åtgärderna så kommer det garanterat att fyllas på med åtgärder. Det finns åtgärder som är som förslag och det finns åtgärder som är på gång att bli förslag. De ska beslutas om här i lagtinget och tillsammans så kommer de att göra att vi uppnår det här kostnadstaket som vi ser framför oss.

Talman! Då tolkar jag det som att de förslag som landskapsregeringen förde fram, det finns ju visso ska-förslag, att de kommer att förverkligas och sedan därutöver så kommer det att komma ytterligare förslag. Finans- och näringsutskottet har diskuterat att man inte ska gå in på detaljnivå, men tittar man på landskapsregeringens eget förslag under Riktlinjer för den ekonomiska politiken så talar man om "arbetet med att förverkliga den kulturpolitiska strategin". Det är jätteviktigt. Men att ha en informationskampanj om till exempel självstyrelsen och hur viktigt det är för alla ålänningar som lever och bor här att verkligen kanske få en större förståelse, det är tydligen en sådan detalj som man inte behöver ta med den här gången. Det känns lite som att den här processen varken är hackad eller malen. Jag förstår att den är ny för oss alla, men jag tycker att det känns orättvist att den processas på det här viset som det har gjorts.

Jag tycker faktiskt tvärtom, den här processen är ganska rättvis. Det är ju faktiskt ganska många månader nu att komma fram till egna förslag på hur man kunde göra saker annorlunda. De förslag som ledamoten nämnde här, så det finns kanske andra förslag som man tycker att borde vara där istället. Vi har många månader fram till november när de här motionerna ska skrivas och presenteras här i lagtinget. Motionerna kan eller kanske inte få understöd. Det beror ju på. Jag tycker att det är en bra process att man under lång tid kan förbereda sig på saker och att man kan göra motioner som kan få understöd. Man visar vad man tycker och vilken politik man ska föra istället. Jag ser framför mig att med det här nu så får vi en direkt diskussion och finansierade realistiska förslag. Man kan inte bara föra fram motioner nu som man tycker att låter bra. Man måste också tänka efter, hur passar det här in? Om jag föreslår någonting, vad tar jag bort istället? Det är så som vi håller kostnadstaket.

Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare. Jag vill först tacka mina kollegor i utskottet för en saklig och kreativ stämning under hela processen. Från min sida ger jag också ett stort tack till utskottssekreterare Sten Eriksson som har förmågan att fånga upp våra tankar och sätta dem på pränt.

Utskottet konstaterar snabbt att det är kostnadstaket och överskottsmålet som är på agendan och detaljer kommer till hösten. Visst skulle jag och säkert flera med mig i utskottet velat ha lyft upp någonting som vi anser väldigt viktigt, någon typ av hjärtefråga, men vi insåg ju att nu är stora bilder vi diskuterar, tar beslut om och detaljerna kommer i höst. Den debatten kanske kommer att bli den mest spännande någonsin. Det är nu vi bestämmer vad som finns i plånboken. Det är höst som vi bestämmer hur pengarna ska fördelas.

Vårbudgeten visar vilket stort arbete som kvarstår och vilka stora utmaningar vi har framför oss. Det handlar om hårt arbete och det krävs prioriteringar. Det handlar också om sådant som står utanför vår kontroll; vad som händer i världsekonomin, hur det inverkar på den finska ekonomin och hur det inverkar på vår ekonomi.

Utskottet har noterat osäkerheten runt intäktssidan i landskapets ekonomi. Man kan på något sätt ha kontroll över kostnaderna. Man kan i viss mån påverka dem, det kommer att göras inför höstbudgeten och det är därför som det kallas kostnadstak.

Men intäktssidan ger ju anledning till oro förstås. Skatteintäkterna har diskuterats. De förväntas inte leverera i den omfattning de har gjort tidigare. De kommer troligtvis att svika.

Intäkter från havsbaserad vindkraft är också osäker, de kommer att ge ett bra tillskott till Åland eller kommer att ge noll. Det vet vi inte i nuläget.

Utsläppsrätterna, där pågår en förhandling med riket och vi vet inte hur den slutar. Men vi förstod att den intäkt som finns upptagen i vårbudgeten motsvaras av motsvarande kostnad för den gröna given. Det är bra.

Under många år har det diskuterats effektivisering och prioriteringar. Det är absolut ingen ny fråga. Nu är vi i det läge att det inte räcker med diskussion utan nu måste vi till verkstad, mina vänner. Höstbudgeten kommer att visa riktningen i ett antal frågeställningar däromkring.

Planperioden sträcker sig över tre år. Överskottsmålet är sex år framåt. Det som händer de tre sista åren före överskottsmålet, de vet väldigt lite om. Det vi kan tro oss veta är att det behöver göras ett antal investeringar. Det kommer avskrivningar, det kanske kommer räntekostnader, men i slutet av dagen så är överskottsmålet det vi har att jobba mot.

Varje år kommer det att göras en uppföljning. Följer man planen? Kommer överskottsmålet att hålla? Om inte så behöver regeringen komma med förslag till åtgärder. Här är, som jag kanske sagt 1 159 gånger, uppföljning och prognos nyckelorden.

Utskottet konstaterar att Fastighetsverket har en ansenlig likviditet som borde inkluderas i landskapets likviditet. Det har också nämnts tidigare.

Utskottet erfar att landskapsregeringen överväger att ändra bokföringsprinciperna kring bokföringen av reservationsanslag och överföringar. Det här är mycket bra. Det är ett jobb som inte är alldeles enkelt, men som kommer att behöva göras med tanke på att man ska kunna hålla räkenskaperna i skick, transparenta, tydliga och framförallt för att PAF-medlen ska kunna hanteras på ett vettigt sätt.

Utskottet välkomnar en revidering av reglerna för användning och fördelning av avkastningen från PAF. Utskottet noterar att vårbudgeten innehåller ett förslag om att öka anslaget från PAF med 5 miljoner. Här framhåller utskottet att PAF-medel inte ska användas till landskapsregeringens egen verksamhet. Om vi börjar balansera landskapets ekonomi med PAF-medel så underminerar vi arbetet med det finanspolitiska ramverket.

Det som utskottet lyfter tydligt här på flera ställen är ökad produktivitet och fokus på prioriteringar. Det kommer vi alldeles säkert att se i höstbudgeten. Som en del av arbetet med uppföljning och prognos så behövs det nyckeltal på mätbara mål.

Centern var drivande på den tiden som ramverket togs fram. Jag blev idag varse om att för ungefär ganska exakt två år sedan så satt vi i den parlamentariska kommittén och diskuterade ramverket och kom fram till dagens prototyp. Från Centerns sida är vi idag mäkta stolta över att det här tar ännu ett nytt steg. Tack mina vänner!

Det är ett fint betänkande på det viset att man har kommit överens om siffrorna, som jag har varit inne på tidigare. Med tanke på diskussionen här idag så är jag lite fundersam. Är det så att Centern vidhåller att kompensationen till kommunerna för resekostnadsavdraget inte ska röras?

Jag nämnde i början av mitt anförande att vi har alla våra hjärtefrågor som vi gärna hade velat ha en skrivning om. Men vi insåg också att om vi börjar lyfta upp detaljerna i betänkandet så öppnar vi en låda som gör att vi inte blir klara idag med den här debatten.

Den fråga som ledamoten Wikström ställde, det är en punkt som jag skulle vilja få med som ett förtydligande. Jag valde att inte framföra det eftersom vi ska undvika detaljerna. Men om jag svarar på den ändå så tror jag att ledamot Wikström vet att jag är emot någonting som försämrar den kommunala ekonomin.

Tack, herr talman! Det är skönt att höra det ledamoten Höglund. Det är mycket positivt att ledamoten försvarar kommunerna på det viset. Jag hoppas att han lyckas med det också i framtiden. Jag är lite orolig när vi pratar om framtida kriskommunlagar osv.

Nej, det är bara att anmärka på att vi har hört här att vi är eniga om allt. De här skrivningarna finns ju med i grundbudgeten som vi diskuterar. Det är ganska uppenbart för alla och envar som lyssnar på det här att så är inte fallet. Man är absolut inte enig om allt, inte ens om de centrala frågorna.

Jag återkommer till resekostnadsavdraget och kompensationen. Det är som ledamoten sade. Jag har sagt vad jag tycker. Jag är väl lite ökänd för att vara jäkligt envis och jag kommer inte att backa på den frågan.

Talman! Just idag känns det faktiskt lite trist att inte få vara journalist längre och skriva en ledare om den här debatten och de nya kärleksrelationer som man ser växa fram i diskussionerna.

Utskottet gick, som utskottsordförande presenterade, in för att behandla ramarna för de kommande åren på ett övergripande plan, snarare än att gå in på detaljerna i hur förändringar ska åstadkommas därför att mycket arbete återstår. Tyvärr så höll det inte riktigt ända fram. Det var för frestande att gå in på sina olika detaljfrågor. Det tänker inte jag göra.

Socialdemokraterna har redan i processen för att införa det finanspolitiska ramverket konstaterat att för att lyckas med det här så krävs det självbehärskning och det krävs ganska mycket ryggrad för att orka åstadkomma de förändringar som vi eftersträvar; en långsiktigt hållbar ekonomi där intäkter och utgifter balanserar.

Många har försökt spara mycket och misslyckats med det därför att det är svårt. Det är svårt att sedan kill your darlings. Det här som vi gör nu, att sätta upp de här ramarna, överskottsmålen och kostnadstaken, så eftersom det är första gången vi gör det så är det lite grann men inte helt och hållet, som att sätta fingret i luften och kolla hur det landar. Det är inte säkert att vi träffar rätt även om vi har en duktig finansminister och en avdelning som gör sitt bästa. Det här är ett verktyg som vi nu ska lära oss att använda på bästa sätt.

Vi ser att det finns en rimlighet i det här förslaget, både hur vi ska beta av det underskott som vi har levt med i finanserna och den investeringsskuld som finns oberoende av vad man kallar den, men saker ska köpas och saker ska utvecklas. Om vi inte gör det så blir det offentliga åtagandet ännu dyrare på lång sikt. Lätt kommer det absolut inte bli. Det kommer, som vi redan har sett idag, att finnas mycket politik att göra på det. Det ska bli intressant att se om vi alla klarar av det.

Socialdemokraternas avsikt är att hålla fast vid regeringsprogrammet, det vill säga jobba med det finanspolitiska ramverket, men också se till att de åtgärder som genomförs inte drabbar de mest utsatta grupperna.

Det som vi inte kommer att ge oss in på nu är någon korvtävling om vem som har den längsta listan. Det känns, om ni ursäktar uttrycket, lite pubertalt.

Kanske kan den här typen av ökad långsiktighet ge den politiska nivån både i landskapet och i kommunerna råg i ryggen att också göra strukturella förändringar som kanske inte betalar sig nästa år eller den här mandatperioden, men som på längre sikt är nödvändiga och positiva.

Efter att under våren ha tagit del av många presentationer av olika system och förändringar som kostar pengar - nytt VIS-system, nytt socialvårdssystem, ny informationshanteringslag som kommer att ställa krav på oss, planerna för infrastrukturen i skärgården, planer för infrastrukturen på land - så kan man bara konstatera att det finns mycket jobb att göra. Det är mycket jobb som kommer att kosta men som kanske på tio års sikt sparar pengar och effektiverar arbetet. Det är med de tidsspannen som vi måste jobba. Därför är det också bra att det här systemet balanserar konjunkturerna, att det inte är så att när det blir sämre tider så börjar man omedelbart skära såsom vi är vana att göra, att det är lite ur hand i mun från ett år till ett annat.

Förhoppningsvis får vi en större förutsägbarhet och en större stabilitet.

Jag kan också konstatera att reservationerna som oppositionen har lämnat handlar om ännu stramare ramar och ännu kortare tidtabell för att nå balans i budgeten. Det måste väl borga för en väldigt lugn hantering av höstens budgetarbete eftersom oppositionen rimligen då ska koncentrera sig på att spara ännu mera. Inte kritisera det som man gör, utan att komma med sin skattkista av förslag som både kommer att vara lätta att genomföra och inte drabba medborgarna. Det ser jag mycket fram emot. Tack, talman!

Tack, talman! Diskussionen ska föras på en hög nivå, sade ledamoten Fellman, alltså inte gå ner i detaljerna. Jag är fortsättningsvis nyfiken på hur Socialdemokraterna ser på det som jag tidigare har framfört i debatten och som ser lite konstigt ut. Det är nämligen just kopplingen till utvecklings- och hållbarhetsagendan och de stora investeringar som vi vet att är på kommande inom klimatpolitiken och inom miljöpolitiken. Man beskriver inte liksom den situationen på något vis eller visar tydligt att här tar vi höjd för det. När jag ställde frågan i remissdebatten så sade Socialdemokraternas partiledare att hon gärna ser att finans- och näringsutskottet tittar närmare på detta och att det kan vara värt att ta med sig det i den fortsatta budgeteringsprocessen. Hur ser ledamoten Fellman, som också är vice ordförande i finans- och näringsutskottet, på detta?

Tack, talman! Som jag sade, jag uppfattar det här ramverket som ett verktyg som vi nu håller på att lära oss att använda. Vi gick in i utskottsbehandling på att inte inkludera olika detaljer.

Jag tycker att när det gäller klimat- och miljöfrågor och hållbarhetsagendan så får vi utgå från regeringsprogrammet och de ambitioner och mål som finns där och som är vägkartan för den här mandatperioden. Det är självklart så att de frågor som ledamoten Röblom lyfte är oerhört viktiga. Det är självklart att hållbarhetsagenda är den ram som vi har att hålla oss till. Det är väl lite som ledamoten Höglund också lyfte, vi har alla saker som vi gärna hade velat få med, men vi valde att inte jobba på det sättet den här gången.

Tack, talman! Jag vänder mig emot att man på något vis förminskar utvecklings- och hållbarhetsagendan mer konkret - t.ex. vatten och avlopp och landskapsregeringens roll som hållbar konsument när det gäller upphandlingsregler, kollektivtrafiken och klimatåtgärder - till någon slags detaljer som vi tar sen när den viktiga ekonomiska rambudgeten är på plats. Hållbart Initiativ ser inte att den ekonomiska rambudgeten är här och att detaljer som klimatpolitik, kollektivtrafik och miljösatsningar kommer sen i någon detaljbehandling på hösten. Jag tycker att det är där som det landar lite fel. Det hade känts bättre om man både landskapsregeringens förslag och i betänkandet från finans- och näringsutskottet skulle säga att vi ser hur detta hänger ihop. Annars avsäger sig ju landskapsregeringen det ansvaret och bara tittar på euro och cent.

Jag ser regeringsprogrammet som det raster som vi arbetar efter under hela den här mandatperioden. I regeringsprogrammet lyfts klimat- och miljöfrågorna och hållbarhetsagendan som en grundläggande vägkarta för vårt arbete. Det finanspolitiska ramverket är ett verktyg för att uppnå de målen. Jag håller med ledamoten Röblom om att det är en grundläggande och viktig sak som kanske borde ha varit med på ett tydligare sätt i betänkandet och kanske också i framställningen. Men jag utgår från regeringsprogrammet som slår fast att det är det som är utgångspunkten för vårt arbete.

Tack, herr talman! Det är ju förstås inte oväntat att Socialdemokraterna inte kommer med några egna förslag på hur vi kan komma i balans och faktiskt komma till stånd med det här ramverket. Socialdemokrater väljer att prata om att vem som kommer med de lägsta listorna. De är inte kända för att komma med egna förslag så det är inte något som man förväntar sig.

Däremot blir man lite fundersam på när ledamoten talade om att vi ska göra saker där vi sparar på tio års sikt. Hur tänker man där egentligen? Vi har ett ramverk här och vi har två förslag, 2030 och 2028. Ledamoten pratade om att de här besparingarna ska göras på tio års sikt. Jag tror att ledamoten nog måste vidareutveckla det här resonemanget lite, för annars blir det ännu mera oenighet om hur man ska hantera de här frågorna egentligen.

Jag kan bara konstatera att också Obunden Samlings ledamot i finans- och näringsutskottet accepterade och gick in för den modell som vi valde, dvs. att inte uppehålla oss på detaljnivån utan att diskutera de långsiktiga målen.

När jag pratade om att vi behöver sätta sikte ännu längre framåt än vad det här ramverket ger oss så vet jag att det handlar om att vissa investeringar som vi inte kommer att hinna göra ens under den här perioden. Men vi måste ändå tänka framåt.

När det gäller till exempel investeringarna i skärgårdstrafiken så kommer de inte att vara klara och färdiga varken under den här mandatperioden eller under nästa. Men gör vi dem inte så kommer det att bli så dyrt så att vi får spara dubbelt mera än vad vi har gjort nu.

Tack, herr talman! När man börjar kritisera andra partier för att tävla vem som kan spara mest och själv inte kommer med någonting överhuvudtaget så blir det lite svårt att ta det på allvar. Det har säkert ledamoten full förståelse för.

Sen för det andra så är det ju helt självklart att vi kommer att fortsätta investera också om tio år. Så länge samhället existerar så kommer vi fortsätta att investera.

Ledamot resonerade i sitt anförande att vi ska spara nu, men vi ska inte spara nu utan det ska vara på tio års sikt. Alltså 2028 och 2030, det är de åren vi har i vårt förslag och regeringen är inne på 2030. Det här med tio års sikt behöver man nog fundera lite till på.

Jag måste säga att jag har ingen förståelse alls för ledamoten Wikströms resonemang jag.

Jag utgår ifrån att vi sitter i en regering som har kommit med ett förslag som vi står bakom. De förslag som har lagts fram av regeringen är våra förslag. Vi samarbetar inom den majoritet som vi tillhör. Vi är också lojala med den majoritet vi tillhör, i motsats till hur Obunden Samling uppträder och förhåller sig när de sitter i regering vid regeringsmakten.

Vill ledamoten Wikström förklara vad dessa handgester betyder eller ska jag be att talmannen förklarar?

Tack, talman! Jag tänker börja med att göra en liten analys, visserligen i ett väldigt tidigt skede av det rampolitiska ramverket, men i alla fall, en analys utgående från min position, det vill säga från oppositionsbänken. Det är ingen kritik i det här, utan det är mera mina egna tankegångar. Jag funderar om vi faktiskt riktigt är på rätt väg nu?

När landskapsregeringen skulle presentera sitt budgetförslag nr 4 så förstod jag att man förde ett internt resonemang om hur mycket detaljer man ska ta med. Egentligen är det ju bara kostnadstak för ett antal år framåt och överskottsmål som egentligen ska presenteras under våren. Tittar man på lagtingsordningen och arbetsordningen så är det ju också så som det står. Då förstår ju alla att det hade väl inte mottagits speciellt väl om man bara hade lämnat in ett A4 ark med siffror, utan istället så valde landskapsregeringen att komma dels med lite övergripande riktlinjer och sedan under varje politikområde, åtta stycken, komma med olika förslag och olika målsättningar och så en del konkreta förslag.

Det var ju det som vi hade som utgångspunkt i opposition när vi skrev våra budgetmotioner. Jag till exempel har skrivit alla mina budgetmotioner kopplat till landskapsregeringens riktlinjer, ingressen eller allmänna motiveringen kan man väl kanske kalla det för, då tycker jag att jag håller mig på ett övergripande plan. Landskapsregeringen har också valt att lyfta in 15 olika punkter där. Jag kom med olika förslag på några nya.

Men sen i utskottsbehandlingen så har man i utskottet enats om att man inte ska behandla några detaljer. Detaljer är väl tydligen hela den första inledande allmänna motiveringen i 15 punkter och även det som sedan finns under varje politikområde. Den rätten har ju utskottet, säkert i dialog med landskapsregeringen, allt annat hade varit förvånande. Och då har man valt att man tar bara sådana jätte penseldrag egentligen. Man nämner lite om färjorna och sedan så fastslår man kostnadstak och överskottsmål.

Men då inställer sig ju frågan, åtminstone från min position, varför har vi överhuvudtaget den här diskussionen här idag? Är det här finanspolitiska ramverket riktigt på rätt väg? Som jag känner idag så kanske det skulle vara lika enkelt om landskapsregeringen i samband med att man presenterar förslaget till årsbudget, Ålands budget, också talar om att så här ser alltså ramarna ut för de kommande tre åren.

Frågeställningen är: Är det någon idé att ha en debatt där inte ens de stora politiska dragen ska tas med och diskuteras, utan det är egentligen bara de ekonomiska ramarna? Kanske vi borde låta det gå ett år eller två och sen fundera om man skulle sätta allt i samma, att man beslutar om ramarna i samband med att man presenterar årsbudgeten. Jag ser att delar av regeringen rynkar på näsan, men det får de göra. Att skriva en budgetmotion är egentligen helt bortkastat för man vill inte ha detaljerna. Jag tycker att det känns lite märkvärdigt. Men jag har inte varit med i någon diskussion. Ingen har frågat mig om jag tycker att det är en bra idé att man inte tar några detaljer.

Därför aviserar jag nu att jag kommer att ta budgetmotion nr 1 till omröstning. Den budgetmotionen rör det offentliga Ålands ansvar för den som vårdar en närstående där jag påtalar att det brister. Jag tycker att man inom ramarna i den så kallade allmänna motiveringen med 15 punkter borde foga in också "arbetet med att stärka stödinsatser för närståendevårdare påbörjas omgående." Jag tycker inte att det är en detaljfråga. Den är precis lika mycket värd som att det kulturpolitiska programmet ska påbörjas, i min värld i alla fall.

Jag aviserar också att jag kommer att ta budgetmotion nr 3 till omröstning. Den rör närdemokrati och att självstyrelsen ger oss stora möjligheter att påverka vår egen vardag. Essensen är att arbeta med att stärka medborgarnas, alltså alla ålänningars, kunskaper om de unika möjligheter som självstyrelsen ger. Det påbörjas via en informationskampanj, hur man sedan formar den och vad man gör är upp till landskapsregeringen. Jag tycker inte heller att det är en detalj.

Vidare ytterligare det som kanske förvånar mig mest faktiskt, med tanke på att det rör ekonomi direkt, är att Ålands hälso- och sjukvård behöver en extern organisationsanalys. Vi vet att den administrativa delen har ökat vid Ålands hälso- och sjukvård och essensen i den budgetmotionen är "en extern objektiv utredning över Ålands hälso- och sjukvårds organisation genomförs i syfte att klargöra organisationens styrkor och svagheter samt ge förslag på effektivitetshöjande åtgärder, samt övriga organisationsfrämjande åtgärder i syfte att minska kostnaderna inom främst administrationen." Jag tycker att det här är något som landskapsregeringen bra kan ge som direktiv åt Ålands hälso- och sjukvårds styrelse.

Avslutningsvis vill jag säga att vad gäller överskottsmålen så kommer jag att stöda landskapsregeringens förslag. Jag har inga egna tankegångar om det är för högt eller för lågt. Jag hoppas att de analysverktyg som landskapsregeringen har tagit fram är bästa möjliga underlag och därmed så kommer jag att stöda det. Tack!

Jag blir lite fundersam över ledamoten Thörnroos tankar kring tidpunkten för när det här ramverket ska ges till lagtinget. Det följer ju den lagstiftning som regeringen Thörnroos har lagt fram. Stöder ledamoten Thörnroos inte den framställning som hon själv lade fram för bara några månader sedan?

Tack, talman! Som jag sade när vi tog fram den här lagframställningen så hade vi ju vissa målsättningar och tro på att det skulle funktionera ganska väl. Vi vet alla att vi är i begynnelsen och vi alla har en väg framåt att gå. Men så som utfallet har varit hittills under det första året så undrar jag om man inte behöver fundera, efter några år som jag sade, på att ramarna slås fast för de kommande åren i samband med att man behandlar årsbudgeten. För i så fall kan ju också landskapsregeringen samtidigt då tala om vad man ämnar göra för inbesparingar. Nu har vi fått höra att finansministern aviserar effektivitetsarbete på 13,6 miljoner inom den egna förvaltningen Jag, som inte sitter i finans- och näringsutskottet, har absolut inte en aning om vad det är för åtgärder.

Det kanske är lätt att vara efterklok. Man borde kanske ha skrivit på ett annat sätt i den här framställningen kring hur det här redskapet och verktyget ska fungera. I samma anda så tycker jag man ändå kan säga att nu finns det här ramverket. Det är ett verktyg som vi nu försöker lära oss att hantera. Ingen vet hur detaljnivån ska regleras. Nu har vi försökt för första gången att lägga det här verktyget på bordet. Jag tycker resultatet är hyggligt. Finansutskottet har gjort ett bra utlåtande. Till nästa år så kan vi utveckla och slipa det här redskapet så att det blir så verkningsfullt som vi önskar. Och sen efter en tid så måste man förstås utvärdera det. Det kommer att vara försök och misstag, men på sikt kanske det blir riktigt värdefullt.

Talman! Det var ju exakt det jag sade. Vi får låta det här rulla på i några år nu och så får vi se var det landar. Men från min position i dagsläget, i opposition, så har jag inte tillgång till finans- och näringsutskottets information. Och det har uppenbarligen 29 av 30 ledamöter så då är det ju lite svårt för mig att till exempel ta ställning till den lista som finansministern har viftat med i finans- och näringsutskottet och om jag tycker att den är bra eller dålig. Jag har ju inte varit där så jag vet ju överhuvudtaget inte vad man talar om kring det.

Men jag förstår att vi är inne i början av en process och jag håller helt med om att det får ta sin tid. Men jag tycker inte att utfallet efter den första omgången har varit direkt lysande, det måste jag tillstå.

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Jag ska agera lite snuttefilt nu, för jag märker att ledamot Thörnroos är lite ledsen.

Vi kan konstatera att vi har en lagstiftning kring det finanspolitiska ramverket som ändå har varit under lupp i flera års tid. Vi visste att på våren kommer den så kallade vårbudgeten med överskottsmål och kostnadstak. Just det är extremt annorlunda år ett. Redan nästa år så kommer det att se annorlunda ut, när vi ska ta ett nytt kostnadstak för år tre och då har man en helt annan plattform att stå på.

Sedan att ledamot Thörnroos känner att hon inte har fått ta del av informationen från utskottet, så det måste vi kunna hantera på något sätt. Det måste gå att lösa. Det är inte meningen att ledamoten Thörnroos ska känna sig förbigången på det sättet. Det är viktigt att alla är med.

Men jag är övertygad om att elementen i det här är att på våren så tar man kostnadstak och överskottsmål. Vi kan inte ha två separata budgetdebatter på ett år. Det blir inte heller riktigt bra.

Till den delen är vi helt överens, vi må nog inte få två eller tre budgetdebatter på tre eller fyra dygn. Det vill ingen av oss. Men vi ska också komma ihåg att det som skiljer oss från svenska sidan och som gör att vår situation är ännu svårare än vad den har varit i Sverige, det är för det första att vi har väldigt lite kontroll på våra intäkter. Vi kan inte med skatter och på andra sätt styra intäkterna så som vi vill. Det andra är att om vi vill göra något lagförslag som kräver ändringar så tar det ju ganska lång tid innan vi kan få respons på det. Man får ju räkna mellan 4-6 månader innan det har gått igenom lagstiftningskontrollen. Det gör ju att vårt handlingsutrymme och våra möjligheter att agera, som svenskarna gör, är ju försvårande. Sen ska vi komma ihåg att Sverige gick bort från ett absolut kostnadstak redan efter sex år.

Tack, talman! Det råder inget tvivel om att ramverket för den svenska ekonomin var en guldgruva bokstavligt talat. Man låg längst ner i botten av de europeiska länderna ekonomisk sett, de hade massarbetslöshet och konkurser etc. Det fick upp Sverige på banan.

När det gäller prognostisering så nämnde jag ordet PPP, alltså prognoser, produktivitet och prioriteringar. Det är precis det som vi måste göra och bli ännu bättre. ÅSUB måste användas ännu mera.

Givetvis, vi har ingen riksbank och vi har ingen egen valuta så det klart att vi är hämmade jämfört med ett stort land. Men å andra sidan har vi också många gånger visat att vår litenhet kan vara till en fördel. Det finns både salt och sött i det här. Jag är övertygad om att det här kommer att fungera bara vi är strikta med vad som ska hända på våren och vad som ska hända på hösten.

Talman! Vi är helt överens. Men det blir ju lite svårt för den som inte sitter i regeringen, jag tror kanske att det kan vara svårt för regeringen också, att lägga kostnadstak när man egentligen inte har någon information från oppositionen. Det är ju bara en gissning om det ska vara högre eller lägre. Jag vet inte om landskapet Åland gynnas av att vi börjar gissa alltför mycket i de ekonomiska detaljerna. Jag förstår att det är processens början. Jag förstår att det är svårt. Men jag tror att vi ska vara lyhörda också för det som är bra med det här, det som kanske är lite mindre bra och inte vara rädda för att ändra om det är saker och ting som vi inte är nöjda med helt enkelt.

Tack, herr talman! Jag ska hålla mig kort. Vi är flera här i salen som hoppas att vi kan komma i mål med den här debatten i dag och inte behöva avbryta den.

Jag har redan varit inne på det i olika replikskiften idag och även i remissdebatt att jag och Hållbart Initiativ saknar en sådan ansats i det här dokumentet som vår situation kräver, med de utmaningar som Åland står inför, i omställningen till ett hållbart samhälle. Då blir man ju nästan provocerad av påståenden från olika håll. När man pratar om rambudget så ska vi hålla oss på en samhällsnivå, vi ska inte gå ner i detaljerna och vi ska liksom bara se på de långa banorna. Det blir ju nästan ännu mer provocerande om man har den synvinkel som Hållbart Initiativ har. För det betyder att miljö- och klimatfrågor, jordbrukets omställning, vatten och avlopp och kollektivtrafik och så vidare är detaljfrågor som inte ska kommenteras eller kopplas samman i det verktyg som rambudgeten är. Det har varit en bristvara i det här.

Som jag ser det så är det en risk på ett djupare plan att vi inte kan diskutera ekonomiska frågor utan att ta in de här frågorna. Klimatpolitiken ska inte bara bestå av kostnader, den ska också bestå av intäkter samtidigt. På samma sätt är det med kollektivtrafiken och ett framtidssäkrat stabilt åländskt jordbruk. Det är liksom inte så att man kan föra ett ekonomiskt resonemang år 2024 utan och ha det i åtanke.

Med anledning av det så kommer jag att föra tre budgetmotioner till omröstning. Hållbart Initiativ anser att de är på en strukturell nivå så att en rambudget inte borde passera "gå" utan att ta ett resonemang om det.

Det är först och främst motionen om klimatlagstiftning, politikområde fyra. Förslaget är att det ska införas ett tillägg som säger: "Lagstiftning som strategiskt styr landskapsregeringens klimatarbete prioriteras."

I budgetmotion nr 9, även under politikområde fyra, där infogas en ny punkt: "En vattentjänstlag prioriteras som grund för åtgärder som ska minska vattenförbrukningen, förbättra beredskapen, öka samarbete och skapa förutsättningar för en balanserad ekonomi inom sektorn."

Sedan i budgetmotion nr 10, politikområde sju, infogas en ny punkt: "Landskapsregeringen avser att återkomma till lagtinget med en investeringsplan för kollektivtrafiken."

Sedan, talman, önskar jag i fortsättningen att hela den här processen och de kommande framställningar som kommer som nästa rambudget och så vidare på allvar kopplar till utvecklings- och hållbarhetsagendan.

Talman! Avslutningsvis vill jag säga att i övrigt så stöder Hållbart Initiativ de budgetpolitiska målen just med hänvisning till att jag inte tänker stå här och dra något ur hatten och killgissa. Jag litar på att landskapsregeringen i övrigt har gjort det analysarbetet. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag tror att ledamotens budskap har gått fram. Men jag hoppas också att ledamoten förstår strukturen kring arbetet med en vårbudget nu. Man kan notera att det finns anslag upptaget för utsläppsrätter. Det finns också upptaget för vindkraftsarrende. Så nog har ju landskapsregeringen också tagit höjd för klimatomställningsintäkter.

Återigen, det här är år ett, om ett år när ledamot Röblom står här så är jag helt övertygad om att processen har gett en sådan kunskap till ledamoten att han förstår varför man inte kan vara mer detaljerad än vad man har varit. Men redan nästa års vårbudget innehåller en helt annan grund kring saker och ting än vad som är möjligt det här första initiala året.

Tack, talman! Jag håller med om intäkterna gällande utsläppshandeln och om vindkraftsarrende. Jag tycker att det är bra och jag tror, hoppas och utgår ifrån att det i fortsättningen också kommer att finnas flera sådana tänkta intäkter kopplat till den gröna omställningen. För det är inte bara kostnader i grön omställning, det är också intäkter.

Sen håller jag med om och tror att nästa gång vi står här allihop och ska diskutera vårbudgeten så kommer vårt resonemang att se annorlunda ut. Det är inte bara min personliga kunskap som detta handlar om, utan hela gänget här måste slipa till oss och se vad vi håller på med.

Talman! Givetvis, ledamot Röblom, jag hoppas att inte ledamoten tog det som kritik. Men jag tror att vi alla härinne är lite ute på svag is. Det som är bra i det här är ju att vi styr det finanspolitiska ramverket själva. Vi är inte beroende av EU och vi är inte beroende av Finland den här gången. Här kan vi skräddarsy det som passar oss bäst utan att vi för den skull tummar på kraven som det finanspolitiska ramverket ställer.

Tack, talman! Det sistnämnda håller jag med om. Vi ska skapa ett bra verktyg av detta.

Herr talman! Beskedet från finansutskottet i Sveriges riksdag från kansliet var att det är av central betydelse för verktygets funktionsduglighet att man fattar beslut om kostnader och hur mycket pengar man har till förfogande innan man går in för att prata om detaljerna. Det här är viktiga saker som har gjort att det har varit så framgångsrikt för det har styrt den svenska offentliga ekonomin, vilket visar att nu har man mycket mera resurser, genom det här verktyget, att sätta på om man så önskar för omställningsarbetet. Kanske någon annan vill sätta pengarna på vård eller omsorg eller så. Om man håller sig strikt till den här tanken att man fördelar de pengarna genom ett beslut som man först har fattat, vad man har att fördela, så blir det mera till allt förmodligen på sikt. Därför skulle jag nästan önska att ledamoten inte skulle ta de här detaljerna till omröstning.

Tack, talman! Jag köper rakt av finansministerns resonemang. Jag tror att det kommer att vara bra för vår debatt här i kommande budgetar att vi har de här ramarna att förhålla oss till. Verkligen, verkligen. Det kommer också att bli en tydlighet för medborgarna och väljarna vad det är vi håller på med, för man kan ju inte dra saker ur hatten på samma sätt. Jag tror att det är bra också för synen på politiken.

Men när det gäller de här förslagen som jag aviserar till omröstning så handlar det nog mera om det förslag som de facto landade till lagtinget med de frågor som landskapsregeringen valde att ta med där och de detaljer, om man så vill, som landskapsregeringen tog med i dokumentet. Jag för det med som en hälsning inför det fortsatta arbetet och inför nästa budget.

Tack, talman! Det som ledamot Röblom anförde här så har han ju redan tagit upp i flera replikskiften. Jag har lite svårt att förstå vad det är som ledamoten är ute efter. Är ledamoten ute efter att vi ska ha två budgetdebatter? Vi ska en nu och så ska vi ha en nästan identisk höst. Var det inte så att vi skulle sätta ramarna nu och sen skulle vi gå ner på detaljnivå i höst. Ska vi gå in på alla detaljer nu? Eller är det bara klimat och kollektivtrafik som är så pass viktigt att vi ska gå in på det, eller ska vi köra hela fulla debatter två gånger? Jag hänger inte riktigt med.

Talman! Nej, absolut inte på det sättet ha två budgetdebatter. Det jag menar är att som framställningen såg ut från landskapsregeringen, som diskussionen var här i salen under remissdebatten och som diskussionen har varit här i dag om detaljnivå, vad som är detalj eller inte så det är mera det jag kommenterar. Det är det som landskapsregeringen levererar som jag har skrivit motionerna kring. Men nej, jag vill inte ha två fullblods budgetdiskussioner per år, nej.

Tack, herr talman! Jag ska försöka hålla mig någorlunda kort och försöka avhålla mig från att provocera fram alltför mycket repliker också.

Jag sade i utskottet när jag hördes vid tvenne tillfällen, intressanta sådana, att jag skulle till Sveriges riksdag den här veckan som har gått. Jag berättade om det besöket lite grann. Jag tänker orda lite till om erfarenheterna från Stockholm och vad som berättades för mig.

Det sades av finansutskottets kansli att riksdagsledamöterna där också har svårigheter att hålla sig bara till det allmänna planet. Ibland så blir det diskussioner om detaljer i samband med vårbudgeten och utgiftstaket diskuteras.

Riksdagsledamöterna har ändå en stor respekt för systemet och kostnadstaket och man förhåller sig i allmänhet väldigt strikt till det. Alla har insett verktygets fördelar.

En intressant detalj i det hela är att man har också ett system i Sveriges riksdag där man i slutskedet under pleniförhandlingen röstar om budgetens helhet. I utskotten röstar man fram oppositionens motförslag mot majoritetens helhet. Man röstar inte i salen om enskilda moment som man gör här, vilket de sade att var väldigt bra för deras del. Att rösta om enskilda moment leder till frestelser och påfrestningar för enskilda ledamöter, för man kanske måste rösta emot sin hjärtefråga. Man röstar mot paket mot varandra och det tycker de i varje fall på tjänstemannanivå att är väldigt bra.

Det har nämnts här att riksdagen inte fattar beslut om utgiftstaken, kostnadstak i samband med vårbudgeten. Det stämmer. Men regeringen lämnar ett inriktningsbeslut, ett förslag på våren. Riksdagen fattar beslut om inriktningsbeslutet sedan formellt innan detaljerna i budgeten, innan det röstas om detaljerna i budgeten just därefter. Man respekterar inriktningsbeslutet lika väl som man tidigare respekterade själva vårbudgetförslaget om utgiftstaken. Formellt är det lite annorlunda, men i praktiken fungerar det lika bra.

Intressant också är att i Sverige så sätter man överskottsmål utifrån bruttonationalprodukten istället för som vi har ett resultatmässigt mål där vi ska nå en budget i balans, och sedan i nästa steg förmodligen ha ett överskott i budgeten. Att man sätter det utifrån BNP antyder och det är på det sättet att överskottsmålet gäller hela den offentliga sektorn, inte bara staten, utan det gäller också landstingen och kommunerna. Så man ser det på ett lite annat sätt.

I riksdagen har man RUT, Riksdagens utredningstjänst. De bistår oppositionen med beräkningar om vad deras förslag kan leda till för resultatförbättringar eller spareffekter. Det här är förstås väldigt bra. Jag ska inte alls provocera och ifrågasätta någons förslag. Men då har man en situation där det finns beräkningar bakom regeringens förslag och beräkningar bakom oppositionens förslag. De beräkningarna räknas som trovärdiga och då kan man rösta med alternativen mot varandra. Det finns en realism i det hela.

Vi kan konstatera här att vi, majoritet och opposition, inte är helt övertygade om realismen i de olika förslagen. Men det kostar förstås med utredningstjänster och det kanske vi inte har resurser till.

Det sista. Finansutskottets tjänstemän bedömde det som väldigt bra att det finns ett finanspolitiskt råd. De uppfattar det som en billig mekanism för deras del, för det kostar ju bara 12 miljoner kronor. För deras förhållande så är det jättelite, 1,2 miljoner euro men ändå är det inte så särdeles mycket pengar. Finanspolitiskt råd består av 5-6 personer, akademiker, tidigare välrenommerade ekonomer och tidigare riksbankschefer eller motsvarande som har regeringen som huvudman men ändå har ett uppdrag att kritisera om regeringen inte följer sina egna målsättningar. Finansutskottet där har årligen ett hörande där de har finansministern på plats och det finanspolitiska rådet och så talas det klarspråk huruvida man har följt utgiftstaken och överskottsmålen, eller så inte.

På det här sättet rapporterade jag bara lite om måndagens övningar i det här ärendet. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets allmänna motivering och därefter klämmarna. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Talmannen uppmanar dem som vill lägga framlägga ändringsförslag och understöda dem att begära ordet genom att räcka upp handen i stället för att begära ordet elektroniskt. Omröstningarna hålls däremot elektroniskt.

Först föreläggs betänkandets allmänna motivering rubrik för rubrik. Förslag till nya rubriker läggs allra sist.
Föreläggs Den ekonomiska situationen. Godkänd.
Föreläggs Intäktssidan. Godkänd.
Föreläggs Osäkerheten i kostnadsramen. Godkänd.
Föreläggs Likviditetssituationen. Godkänd.
Föreläggs Penningautomatmedlens användning. Godkänd.

Begärs ordet?

Herr talman! Jag föreslår att ett nytt stycke införs med rubriken ”Politiska utgångspunkter" i betänkandets allmänna motivering med följande text: ”Arbetet med att stärka stödinsatser för närståendevårdare påbörjas omgående”

Jag ber att få understöda ledamoten Thörnroos förslag.

Lagtingsledamoten Veronica Thörnroos understödd av lagtingsledamoten Alfons Röblom har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 1/2023-2024. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Veronica Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
24 ja-röster
2 nej-röster
4 var frånvarande

Begärs ordet ytterligare?

Herr talman! Jag föreslår att ett nytt stycke införs med rubriken ”Politiska utgångspunkter" i betänkandets allmänna motivering med följande text: ”Arbetet med att stärka medborgarnas kunskaper om de unika möjligheter som självstyrelsen ger påbörjas.”

Jag ber att få understöda ledamoten Thörnroos förslag.

Lagtingsledamoten Veronica Thörnroos understödd av lagtingsledamoten Alfons Röblom har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 3/2023-2024. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Veronica Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
25 ja-röster
2 nej-röster
3 var frånvarande

Begärs ordet ytterligare?

Herr talman! Jag föreslår att ett nytt stycke införs med rubriken ”Ålands hälso- och sjukvård" i betänkandets allmänna motivering med följande text: ”En extern objektiv utredning över ÅHS organisation genomförs i syfte att klargöra organisationens styrkor och svagheter samt ge förlag på effektivitetshöjande åtgärder samt övriga organisationsfrämjande åtgärder i syfte att minska kostnaderna inom främst administration.”

Jag ber att få understöda ledamoten Thörnroos förslag.

Lagtingsledamoten Veronica Thörnroos understödd av lagtingsledamoten Alfons Röblom har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 4/2023-2024. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Veronica Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
25 ja-röster
2 nej-röster
3 var frånvarande.

Begärs ordet ytterligare?

Herr talman! Jag föreslår att ett nytt stycke införs med rubriken ”Social- och miljöavdelningen" i betänkandets allmänna motivering med följande text: ”Lagstiftning som strategiskt styr landskapsregeringens klimatarbete prioriteras".

Jag ber att få understöda ledamoten Röbloms förslag.

Lagtingsledamot Alfons Röblom understödd av lagtingsledamoten Veronica Thörnroos har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 7/2023-2024. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Alfons Röbloms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
25 ja-röster
2 nej-röster
1 var frånvarande.

Begärs ordet ytterligare?

Herr talman! Jag föreslår att ett nytt stycke införs med rubriken ”Finansavdelningens förvaltningsområde” i betänkandets allmänna motivering med följande text: ”En vattentjänstlag prioriteras som grund för åtgärder som ska minska vattenförbrukningen, förbättra beredskapen, öka samarbetet och skapa förutsättningar för en balanserad ekonomi inom VA-sektorn".

Jag ber att få understöda ledamoten Röbloms förslag.

Lagtingsledamot Alfons Röblom understödd av lagtingsledamoten Veronica Thörnroos har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 9/2023-2024. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Alfons Röbloms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
25 ja-röster
2 nej-röster
3 var frånvarande.

Begärs ytterligare ordet?

Herr talman! Jag föreslår att ett nytt stycke införs med rubriken ”Infrastrukturavdelningen” i betänkandets allmänna motivering med följande text: ”Landskapsregeringen avser att återkomma till lagtinget med en investeringsplan för kollektivtrafiken”.

Jag ber att få understöda ledamoten Röbloms förslag.

Lagtingsledamot Alfons Röblom understödd av lagtingsledamoten Veronica Thörnroos har föreslagit att betänkandets motivering får en lydelse som framgår av ledamotens budgetmotion nr 10/2023-2024. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Alfons Röbloms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
25 ja-röster
2 nej-röster
3 var frånvarande.

Lagtinget har därmed omfattat finans- och näringsutskottets allmänna motivering.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Begärs ordet?

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2025 till 375,7 miljoner euro i enlighet med min och ledamot Kanborgs reservation.

Jag ber att få understöda ledamot Valve.

Lagtingsledamoten Wille Valve understödd av lagtingsledamoten Andreas Kanborg föreslår att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2025 till 375,7 miljoner euro. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Wille Valves ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
19 ja-röster
8 nej-röster
3 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Föreläggs det tredje klämförslaget. Begärs ordet?

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2026 till 376,3 miljoner euro i enlighet med min och ledamot Kanborgs resevation.

Jag ber att få understöda ledamoten Valve.

Lagtingsledamoten Wille Valve understödd av lagtingsledamoten Andreas Kanborg föreslår att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2026 till 376,3 miljoner euro. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Wille Valves ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
19 ja-röster
8 nej-röster
3 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Föreläggs det fjärde klämförslaget. Begärs ordet?

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2027 till 381,3 miljoner euro i enlighet med min och ledamot Kanborgs reservation.

Jag ber att få understöda ledamoten Valve.

Lagtingsledamoten Wille Valve understödd av lagtingsledamoten Andreas Kanborg föreslår att lagtinget fastställer kostnadstaket för Ålands budget för år 2027 till 381,3 miljoner euro. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Wille Valves ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
19 ja-röster
8 nej-röster
3 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Föreläggs det femte klämförslaget. Begärs ordet?

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget fastställer ett överskottsmål som innebär att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat år 2028 i enlighet med min och ledamot Kanborgs reservation.

Jag ber att få understöda ledamoten Valve.

Lagtingsledamoten Wille Valve understödd av lagtingsledamoten Andreas Kanborg föreslår att lagtinget fastställer ett överskottsmål som innebär att Ålands budget ska uppvisa ett nollresultat år 2028. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot Wille Valves ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
19 ja-röster
8 nej-röster
3 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Klämmarna är därmed behandlade.

Finans- och näringsutskottets betänkande är godkänt i sin helhet. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.