Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Bästa lagting, åhörare, herr talman! Det är dags för den sista tilläggsbudgeten för år 2022, den som brukar kallas städarbudget. Denna tilläggsbudget är till lejonparten tillbakasyftande och handlar om ett antal moment där utfallet så långt man kan se skiljer sig från grundbudget samt tilläggsbudgetar. Så småningom är det dags för bokslut och årsredovisning och där framkommer slutligen skillnaden mellan vad som budgeterats och vad utfallet slutligen blev.

Tilläggsbudgeten har en inverkan på bokslut och man gör bl.a. jämförelser, utfall och vad som är budgeterat. Därför är det önskvärt att lagtinget hinner behandla denna tilläggsbudget nu inom januari sessionen och jag har förstått att det är det som man eftersträvar.

Men jag börjar med likviditeten. Jag brukar nämna den, jag tycker att den alltid är intressant. I början av året hade landskapet totalt 60 miljoner på konto samt deponerade medel. Landskapet deponerar idag lite medel, nu när man kan få åtminstone lite ränta på kontona. Eftersom det handlar om ett antal miljoner så är det ju lite extra pengar åt rätt håll. Därutöver har fastighetsverket en kassa på ungefär 18 miljoner och där ingår också deposition, räntebärande papper. Likviditeten var sammantaget något bättre än vad som antogs i grundbudgeten för år 2023. Ni minns kanske att i grundbudgeten 2023 så fanns det en beskrivning över likviditeten, vad man trodde för kommande årsskift och sedan vad man tror om årsskiftet 2023-2024.

Arbetslösheten i december var 4,4 %, året innan var den 5,2 %. Ser man på helår var arbetslösheten för fjolåret i genomsnitt 4,5 % att jämföra med året innan, alltså 2021 där genomsnittet var 6,8 %. Det har gått bra åt rätt håll, det ser vi också i den här tilläggsbudgeten. Jag återkommer till det.

Det åländska konsumentprisindexet låg under större delen av 2022 under både det svenska och det finska men efter sommaren ökade inflationen så att vi under hösten nådde och till och med översteg inflationen i våra närområden.

Jag skulle kunna orda länge om framtiden, att de flesta förväntar sig att inflationen stannar av, att räntehöjningarna stannar av och att konsumentförtroendeindex sviktar. Men jag nöjer mig med att uttrycka en oro för sysselsättningsläget framöver. Arbetslöshet är en av samhällets absolut största fiender. Jag kan dock trösta er med att sittande landskapsregering är van vid att hantera kriser och att komma med snabba åtgärder då det behövs.

Över till innehållet i tilläggsbudgeten 4. Som jag nämnde tidigare så är tilläggsbudgeten vad man brukar kalla en städarbudget så momenten som berörs gäller i huvudsak historik men inte helt och hållet.

Det finns ett antal mindre poster som beror på omfördelningar samt några i sammanhanget mindre äskanden som jag inte desto mer berör i detta skede.

Bland de kostnader av lite större natur som kan nämnas är de kostnadsökningar som vi tidigare aviserat och som vi såg att skulle komma men vi visste inte storleken på dem då. Jag tänker då närmast på kostnadsindexökningar reparationer och ökade bunkerkostnader. Dessa områden hör till infra och sammantaget så är de här ökningarna flera miljoner för tilläggsbudgeten.

Notera bilden på sid 10 som beskriver bränsleprisets utveckling under året. Den är väldigt talande. En bild säger väldigt mycket. I grundbudgeten hade vi ett förmodat bunkerpris på 57 cent. Vi ser på bilden att det bunkerpris som gällde under året var inte långt ifrån 1 euro i snitt, lite under 1 euro. Det ser vi i form av ökade kostnader.
Nu för budget 2023 så har vi en beräknad bunkerkostnad på 1 euro per liter så det är ju tilltaget nu. Var det slutar, det vet ju ingen av oss. Vi vet att bränslepriserna har sjunkit en del. Vi har mitten på januari och vi har väldigt mycket kvar av året så det kan gå åt vilket håll som helst.

Polisen visar en nettoinbesparing. Det beror på att man har flyttat en uppdatering av datasystemet som är nödvändig när den åländska trafiklagen förnyas. Den är flyttad fram till 2023. Den finns också upptagen i årsbudget för 2023. Det är en kostnad som vi vet att kommer, men inte 2022 utan 2023. Vi vet det nu, alltså ska den med i denna budget.

Sedan vet vi också att poliserna har haft dels ökade intäkter, det är bra. Sedan har man hamnat ut för en retroaktiv lönejustering. Den här personalkostnaden är ungefär 129 000.

Värt att nämna är också högskolan som föreslås få ett tvåårigt anslag. Tvååriga anslag är ovanliga, men de har förekommit tidigare. Detta för att kunna överföra överskott eller underskott mellan åren. I detta fall är det då en överföring av ett överskott som uppstod 2021 till 2022. Högskolan har som bekant ett ansvar för sitt överskott, eller underskott för den delen.

Under investeringar hittar vi en post tillhörande högskolan. Det är få saker i tilläggsbudgeten som inte är historik, men det här är ett tilläggsmoment på riktigt. Den här posten gäller köp av aktier från ett företag som heter kanske Funidata eller något annat, jag är osäker på uttalet. Genom det här aktieköpet så får högskolan tillgång till ett nytt digitalt studieadministrativt system. Det är så enkelt att det nuvarande systemet uppfyller inte längre de krav man har på funktionalitet. Det beskrivs också väldigt bra under momentet. Bedömningen är att det interna resursbehovet minskar, speciellt på sikt om man byter till ett modernare system.

Att landskapet beviljade det särskilda bidraget för covidkostnader som drabbade oss under år 2022 har varit känt under lång tid. Först när republikens president statsfäst Ålandsdelegationens beslut tar man upp bidrag eller kanske vi hellre väljer att kalla det för kostnadsersättning som en post i kommande tilläggsbudget och kommande tilläggsbudget är den som vi behandlar nu. Vi kan konstatera att Åland erhöll hela det sökta beloppet som då var drygt 17,5 miljoner. Jag kan i sammanhanget nämna att en ny ansökan som gäller covidkostnader för år 2021, en ansökan som är lite på 6 miljoner, lämnades in i slutet av december i fjol och då är det exceptionella förhållanden som gäller. Så vi får se. Den behandlas i vanlig ordning av Ålandsdelegationen och de har sex månader på sig att behandla eller de ska inom sex månader helst behandlas en sådan här ansökan. Det finns inte några absoluta tider.

Ett annat positivt inslag i tilläggsbudgeten är att vi ännu en gång kan minska anslaget för arbetslöshetsersättning. Denna gång med 685 000. Vi har minskat förut, jag tror att den totala minskningen är någonstans i storleksordningen 2 miljoner efter det här. Det är en vinst för budgeten förstås, men det kanske är en ännu större vinst för dem som har fått arbete. En arbetslöshet som sjunker är bra för oss allihop.

Även momentet för ÅHS är positivt. ÅHS har de facto haft högre covidrelaterade kostnader än man ursprungligen budgeterat, men statsstödet som beräknas uppgå till 4,2 miljoner gör att det beräknade utfallet blir hela 1,7 miljoner positivt i tilläggsbudgeten.

Det är inte helt förvånande att tilläggsbudget 4 visar ett överskott på sista raden. Tittar man på det budgeterade underskottet totalt så blir det ett budgeterat överskott faktiskt, från 11 miljoner underskott nu till ett överskott på 2 miljoner. Men det här är budgeterat och budget är en sak, bokslut en annan sak. Vi väntar ett tag till och ser vad utfallet blir. Det är med spänning jag ser fram emot bokslut.

Dock är det budgeterade årsbidraget nu negativt. Årsbidraget var i grundbudgeten ungefär 2 miljoner positivt. Men nu mycket på grund av indexökningar/bunkerpriset så är årsbidraget närmare 2 miljoner negativt. Vi ska dock komma ihåg att årsbidraget vissa år påverkas av skattepucklar, av extra uttag från PAF, förändringar av lotteriskatten och då har jag inte nämnt förändringar av världsläget som kan ha stor inverkan förstås på både årsbidrag och utfall, över- eller underskott.

I samband med kommande bokslut är det viktigt att på samma sätt som vi gjorde året innan analysera siffrorna och beakta sådant som är utöver det normala för att få en rättvis bild av siffrorna.

Men ser vi på de senaste åren så kan vi konstatera att både resultatet för 2021, budget 2022 samt likviditet hållits på en förvånansvärt god nivå med tanke på pandemi och krig med efterföljande kostnadsökningar.

Jag tänker avsluta med en mer filosofisk betraktelse av landskapets budgetar historiskt och processen runt budget.
Ett äskande i en tilläggsbudget ska ha sin uppkomst i något plötsligt och oförutsett. Det gäller alla tilläggsbudgeter, förutom denna städarbudget som handlar om historik. Som vi alla känner till så har det i alla tider dykt upp äskanden som inte alltid upplevs som plötsliga och oförutsedda. Detta är ett systemfel som vi nu tillsammans har bestäms oss för att åtgärda. Oberoende av hur majoriteter och minoriteter ser ut i lagtinget har vi alla ett gemensamt ansvar för landskapets finanser, för skattebetalarnas pengar. Alla som, över tid, lever över sina tillgångar får problem i något skede, spelar ingen roll om det är en privatperson, ett företag eller landskapet Åland. Nu och då dyker det upp tillfälliga rubbningar i ekonomin, ofta beroende på händelser i världen som vi sällan rår på. Där måste vi bara reagera och agera på lämpligt sätt, och då bästa lagting, behöver det finnas en buffert, alltså likviditet, för störningar som nu och då förekommer i vår värld.
Tillsammans behöver vi lära oss budgetera på ett nytt sätt.
• Vi behöver vara långsiktiga.
• Vi behöver ha verktyg och resurser för att analysera siffor och annat material.
• Vi behöver ha verktyg och resurser för att kunna göra goda prognoser. Prognoser som skapar en grund för budgetarbete.

Enbart ett nytt finanspolitiskt ramverk är inte lösningen men däremot ett behövligt verktyg. Ramverket kommer att behöva tid för att hitta sin plats och tid för att få alla bitar på rätt. Men om vi aldrig börjar så blir det aldrig någon förändring. Jag är oerhört glad att vi tillsammans valt att gå in för ett nytt sätt att jobba med budget. Tack, herr talman! Tack till lagtinget!

Tack, talman! Tack minister Höglund! När jag var liten så gick det på svensk TV en serie som hette "Pojken med guldbyxorna". Jag skulle vilja kalla ministern Höglund "Ministern med guldbyxorna". Ministern tycker att det går bra och att likviditeten ser god ut. Men då ska vi minnas extra PAF-uttag på 35 miljoner, puckelpengar på 32 miljoner, nytt ekonomisystem 39 miljoner mer än tidigare och nu särskilt bidrag 17,5 miljon, så totalt 123 miljoner till i intäkter har flutit in i princip under minister Höglunds period som finansminister. Tyvärr har inte ministern byxor som trollar bort kostnader för där har det inte hänt någonting. Tvärtom, de har också ökat. Finns det en reflektion kring det?

För jag ger repliken till minister Höglund så hoppas jag att alla lagtingsledamöter i den här debatten kommer att försöka hålla sig på en skälig nivå när man uttrycker sig om andra.

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Holmberg. Nej, jag har inga guldbyxor. Jag har inga heller byxor som hanterar kostnader.

Men jag sade redan i mitt anförande att när man tittar på årsbidrag och på resultat så ska man komma ihåg extra PAF-medel, man ska komma ihåg särskilda bidrag och man ska komma ihåg skattepucklar etcetera.

Vad gäller ersättningen på 17,5 miljoner så är ju det en ersättning för kostnader som vi hade 2020. Det är ju inte extra pengar för det, utan det är en ersättning som vi fick långt efteråt. Kostnaden tog vi ju 2020. Det är aldrig ett bokslut normalt, vad jag har kunnat se när jag tittat bakåt på bokslut. Jag hade en genomgång häromdagen när vi tittade på bokslut tidigare och det finns alltid där, man bryter ut fastighetsverk och skapar vinster man (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag ber om ursäkt om det togs fel, men det var nog meningen som en komplimang. Jag skulle också gärna vilja ha byxor som ger pengar.

Men tittar man på dessa 123 miljonerna och sätter dem i perspektiv så är det i princip ganska exakt vad ÅHS och Ålands gymnasium kostar på ett år. Det är en ansenlig mängd pengar som har flutit in. Dit jag vill komma och dit vi har försökt komma med Liberalerna under den här mandatperioden är att vi måste jobba med kostnadssidan. Nu var det en riktigt bra avslutning som minister Höglund hade i sitt anförande kring det nya finanspolitiska systemet, ramverket och vikten av att hålla ramar och sätta ramar framförallt. Det är väl kanske det som är det stora problemet, att sätta ramar som har en tillräckligt låg nivå för att verkligen göra skillnad. Men jag hoppas att det var en ny finansminister Höglund vi ser nu, som verkligen kommer att göra skillnad under de här sista nio månader av mandatperioden.

Det var därför som jag hade den filosofiska avslutningen på mitt anförande. För jag ser ju behovet av att vi tänker nytt inom budgetering. Jag hade idag en diskussion med ledamot Zetterman runt det finanspolitiska ramverket och det är ju inte lösningen i sig. Det är ju ett verktyg, men om vi aldrig börjar så kommer vi aldrig att komma någonstans. Jag ser det här som en nödvändig början och vi kommer säkert i framtiden att fortsättningsvis behöva göra hårda prioriteringar. Nu har vi en kassa. Jag tycker inte att det är fel att ha en god likviditet och en likviditet som de facto ha stigit. Vi vet ju att den har sina förklaringar helt klart, men inte covidersättningen för det är pengar som har gått ut tidigare och som vi nu har fått ersatt. Jag är också jätteglad att man förändrar skattesystemet som har visat sig så här långt att vara till en fördel. En eloge till alla tidigare regeringar som har jobbat med det här och fått en förbättring.

Talman! Förverkligandegraden är kanske inte så katastrofal i procent, men i slutet av året så ser man redan tendensen att bokslutet kommer att bli betydligt bättre än vad man hade befarat när man antog såväl årsbudget som tilläggsbudgeter under året.

Nu går finansministern in i sitt sista år. Kunde han föra ett resonemang kring varför han tror att det är så att man när man tilläggsbudgeterar under året så väldigt sällan skär i de moment som man ser att inte kommer att förverkligas till fullo, medan man däremot har varit ganska frikostig med att lägga till tilläggsanslag? Nu ska vi gå in i ett nytt system där man kommer att bli tvingad att göra just det. För att få finansiering för något nytt så måste man minska finansieringen i ett befintligt system. Men det här gör ju det att man har ganska mycket luft kvar i budgeten i slutet på året. Varför fungerar det på det här sättet?

Tack, talman! Tack till ledamot Zetterman för en väldigt bra fråga. Varför det fungerar på det här viset? Jag skulle säga så här att tittar man historiskt på nyttjandegraden så har den alltid varit ganska låg när man tittar på utfallet och när man har jämfört med vad som har budgeterats. Det är liksom inget nytt som har hänt, utan så har det varit i alla tider. Jag tror att man nu helt enkelt måste ta ett omtag. Jag har sagt många gånger att när man jobbar med en grundbudget eller en tilläggsbudget så måste man ha en väldigt skarp uppföljning. Man måste också ha en väldigt bra prognos framåt. Det är först då som man kan fånga upp om det här en kostnad, vad finns det för möjligheter att ombudgetera det? Är det så som vi har sagt att man ska göra i det nya finanspolitiska ramverket? Det är det jobb vi har att göra där helt enkelt.

Talman! När man gör det som jag förstår att finansministern har för avsikt att inleda nu inför våren och sedan de treåriga kostnadstaksanslagen som ska komma, att införa en stram budgetprocess vilket man också sagt i det finanspolitiska ramverket, så blir det ett bekymmer. För vissa avdelningar och vissa underlydande myndigheter har ganska mycket luft i sin budget medan man inte har det på andra avdelningar och andra underlydande myndigheter. Det här är förstås en fråga om euro och cent, där 1 procent i större verksamheter förstås utgör mycket mera än hos andra, men det ger helt olika verksamhetsförutsättningar för de olika enheterna. Det här tycker jag att är ganska problematiskt. Den här budgeteringen bör ju vara lika sträng överallt. Jag vet att när de här aktionsgrupperna tillsattes så var det en av grupperna som föreslog nollbudgetering som jag förstod att var en del i att komma till rätta med det här, att få lika lika möjligheter för verksamheterna att (… taltiden slut).

Tack för tilläggsfrågan. Jag håller med om att budgetprocessen och strängheten ska vara lika för alla. De är ju ingen avdelningen eller myndighet som på något sätt ska få rätt till mera luft om man har luft idag, utan reglerna ska gälla för alla. Det är ju därför som det är så viktigt, när vi går in för systemen, att vi också informerar om hur detta är tänkt. Jag tror att det kommer att behövas en hel del skolning ut till förvaltningen om hur vi ska tänka vad gäller budgetering framåt.

Tack för det, herr talman! Tack till finansministern för presentationen. I samband med att den här budgeten presenterades i tidningarna så kom det också fram att finansministern hade uttalat sig om att det nya ekonomiska systemet, som är kopplat till inflyttningen, att inflyttningen eller befolkningsökningen bidrar med en halv miljon till per år till landskapet. Det måste ju betyda att det här nya systemet verkar nu gynnsamt. Men det är också säkert mera krävande från åländsk sida. Vi måste upprätthålla sysselsättning och ett framgångsrikt näringsliv och så vidare. Vilka utmaningar ser finansministern, om vi tittar lite framåt, att upprätthålla en god nivå på den här klumpsumman?

Jo, det är ju en stor fråga som som ledamot Gunell ställde här. Det enkla svaret är att vi behöver ha en inflyttning förstås som gynnar systemet, en inflyttning som är större proportionellt till Åland än till övriga Finland. Vi måste ha ett näringsliv som växer och betalar skatter. Det är ju det som det handlar om i slutändan. Det kanske är väldigt enkla svar. Det betyder ju i förlängningen att vi måste vara så företagsvänliga som vi bara kan för att dels locka till ett större aktivare näringsliv med större skatter förstås som följd.

Jag tänker att en sådan här städarbudget förstås är att man städar upp det gamla året, men samtidigt ger det kanske också en möjlighet att lite titta framåt. Det är ju inte så att vi saknar utmaningar på Åland. Vilka åtgärder till följd av det som finansministern kännetecknar som det viktiga för att upprätthålla en god offentlig ekonomi på Åland borde vi i så fall enas kring för att se till att det här också över tid håller?

Det här blev också en i mångt och mycket filosofisk diskussion, men en intressant sådan. Två saker slår mig med en gång. Det ena är att vi ska göra allt fortsättningsvis för att hålla arbetslösheten nere. Här vet vi också att det är inte bara arbetslöshet utan det är också matchningen som varit känt nu sedan pandemin kom, att matcha arbetsplatser och arbetslösa. Det är ju den ena delen.

Den andra delen; eftersom vi idag behåller de skatter som vi presterar här på Åland så måste vi se till att skatteintäkterna förhoppningsvis stiger ytterligare. Här handlar det om att underlätta för näringslivet och se till att näringslivet växer mycket.

Jag tänkte lite på den berömda magikern trollkarlen Joe Labero när han för ett par år sedan här i Alandica sade att med siffror och magi kan man visa lite vad som helst. Det är lite det som finansminister Höglund ger prov på nu när han säljer in det här som en positiv tilläggsbudget. Tittar vi på siffrorna så är det precis som det sades att inkomsterna steg med 24 miljoner sammanlagt, men utgifterna stiger med ytterligare 2 miljoner, 26 miljoner. Så inte är det ju riktigt så där väldigt positiv städarbudget då. Det är ju precis som kollegan Holmberg sade, sammantaget under hela den här mandatperioden har man ju fått exceptionellt mycket mera inkomster än normalt, 123 miljoner som nämndes.

Samtidigt noterade jag i slutet av anförandet att finansministern sade att den som lever över sina tillgångar får problem. Men det har ju den här regeringen gjort hela mandatperioden.

Ja, jag inte säker på det. Skulle vi ha levt över våra tillgångar så då kanske vi inte hade haft ett resultat för 2021 som ligger ungefär vid noll. Vi kanske inte heller skulle ha ett förmodat resultat för det här året som vi inte vet vad det blir ännu. Vi vet att det budgeterade resultatet nu ligger positivt, ungefär 2 miljoner. Vi har en kassa som ökat, så jag vet inte var man riktigt ser katastrofen.

Sen tycker jag inte heller att man kanske ska prata om trolla med siffror, jag var också och tittade på Labero, det var fantastisk underhållning. Men för mig så är det alltid viktigt att vara transparent. När jag redovisade bokslutet för 2021 så var jag mycket tydlig med att visa det som var unikt för det året, som inte var det normala och så kommer jag att göra även i fortsättningen för bokslut 2022.

Jag håller med om att Labero var underhållande. Det här är inte riktigt på samma underhållningsnivå måste jag ändå säga.

Som jag visade i siffror i samband med budgetdebatten så under de senaste sju åren har landskapets verksamhetsutgifter stigit med 25 %. Jag gjorde en jämförelse med kommunernas intäkter och utgifter. Jag tror att med den här tilläggsbudgeten så är risken stor att vi kan bli uppemot 30 % rent av. Det är inte hållbart, minister Höglund.

Sedan två detaljfrågor. Det sägs under trafikavdelningen att index stiger med 14,6 %. Konsumentprisindex stiger med 9,5. Är det ett specialindex som man använder här med bränsle och någonting sådant? Okej, jag förstår.

Sedan när det gäller minskningen av arbetslöshetsunderstöd så nämndes att man har minskat sammanlagt med 2 miljoner. Men när Ålands Framtid föreslog en minskning med 300 000 i november då gick det inte. Hur kan det komma sig?

Jo, den sista frågan, Ålands Framtid föreslog en större större minskning. Jag vågar inte säga så här på rak arm, men vid det ögonblicket så tittade man på vad som hade gått åt av budgeterade medel och det som fördes fram då var ju det som då kändes troligt.

Nu har det gått ytterligare ett tag, nu har man i princip facit när man har passerat årsskiftet och nu kan man alltså ta nästan 700 000 till. Förut var man inte beredd att göra det, för det fanns så mycket osäkerhet. Sedan vet vi ju att kostnaderna ökar varje år, de ökar med kanske 2-3 %. Men sedan vet vi också att de senaste åren så har det varit kostnadsökningar långt över det som förstås är pandemirelaterade i mångt och mycket. Vi vet inte nu hur vår senaste ansökan (… taltiden slut).

Talman! Även om vi nu inte har ett finanspolitiskt system på G så har jag ändå fortfarande uppfattningar om att städarbudgetar är ganska egendomliga, oavsett vilket system man har överhuvudtaget. Ett lagting ska ju fatta beslut om budgetar, men det är ju för att också titta framåt och ge den exekutiva makten ett utrymme att göra politik, att göra någonting och egentligen inte korrigera saker bakåt. Det är egentligen uppdraget för bokslutet, årsbokslut. Där kan man diskutera huruvida medelsförvaltningen har skett på rätt sätt sett till den budget som tidigare har funnits och fastställts. Att dessutom lägga motioner på korrigeringar av tidigare års verksamhet, som nu flera ledamöter roat sig med att göra, det ter sig ännu mer bisarrt. Det är ju ganska mycket arbete som vi hellre skulle ha lagt på någonting annat, kanske någonting roligare.

Jo, det har ju funnits en fråga i långa tider runt städarbudget. Ska vi ha städarbudget, ja eller nej? Jag har fastat i att det är bra att ha det just nu med det system som vi har i dag. Det är bra att större förändringar lyfts fram när man tittar på utfallet så här så pass nära årsskiftet och jämför det med tidigare budgetar. Det som tyvärr händer är att intresset för årsredovisning och bokslut inte alltid är så stort. Det är risk för att mycket drunknar i det, tyvärr, tyvärr. Vi må bli bättre där allihop. Men därför tror jag att städarbudgeten lyfter upp sådant som annars skulle kunna försvinna i ett årsbokslut.

Talman! Jag kan förstå behovet av att som finansminister komma tillbaka och säga okej, nu händer det lite saker här under några månader och det kommer att påverka ganska mycket saker och ting. Men tittar vi på till exempel bunkerpriserna så vet vi ju alla att bunkerpriserna ökar och det skapar stora merkostnader för infrastrukturavdelningen. Det är ingenting som man egentligen behöver komma till lagtinget och säga i en tilläggsbudget att nu blev det på det här sättet. Vi vet det, det är allmän kännedom och det är också något som vi kommer att få ta del av i diskussionerna sedan som följer av en årsredovisning. Så jag tänker att oavsett om vi har ett finanspolitiskt ramverk eller inte så borde den diskussionen och den processen ske inom ramen för en årsredovisning. Jag tycker inte att det är en tolkning av av lagtingets makt att vi på något sätt ska ge handlingsutrymme för någonting som vi redan har gett handlingsutrymme för eller inte.

Det där beror lite på vad man har för åsikt om det. Med nuvarande system så känns städarbudget bra, tycker jag. Den visar upp sådant redan nu som annars förstås skulle uppvisas i årsredovisningen, i bokslutet. Så det är lite hur man ser på det. Jag tycker att det är bra.

Sedan när vi förhoppningsvis kommer in i ett nytt system så ska ju inte tilläggsbudgetar finnas på det här viset. Då är det ju tänkt att man inte ska få tilläggsbudgetera mera medel utan man ska ombudgetera mellan moment. Då kommer vi förhoppningsvis ifrån så kallade städarbudgeter. Så är tanken med det nya systemet.

Talman! Landskapsregeringen konstaterar i tilläggsbudgeten att inflationen och höga bränslepriser är en del av det som förändrat årsbidrag från plus till minus. Nu beräknas bunkerpriserna att gå upp. Den ligger på 0,8 idag och det beräknas upp till 100 dollar fat i och med att Kina öppnar upp. Hur ser finansministern på det långsiktiga när det gäller det som äter mest bunker i landskapets ekonomi, nämligen skärgårdstrafiken? Hur ser finansministern på skärgårdstrafikens framtid? Det är väldigt svårt att veta vad landskapsregeringen vill och tänker i den frågan.

Tack, herr talman! Tack för frågan. Nu i den här tilläggsbudgeten 4, städarbudgeten, så förs det inte så mycket tankar framåt förstås. De må komma i en årsbudget eller i en tilläggsbudget, men det är klart att har vi tidigare varit vana med ett bunkerpris som kanske varit 0,5, kanske lägre eller vad vet jag, 0,57 var det upptagit i budgeten för 2022 eller det förmodade budgeterade bunkerpriset och nu är det 1 euro. Vi vet att det handlar om många miljoner. En liten förändring av bunkerpriset är stora pengar. Därför har vi sagt att vi håller på att titta på omställningsplan för skärgårdstrafiken. Det är ju någonting som säkert kommer att diskuteras mycket innevarande år. Hur må vi minska driftskostnaderna, kanske inte bara för skärgårdstrafiken utan för mycket annat?

Talman! Vi har under väldigt många tilläggsbudgetar och ordinarie budgetar väntat på någon slags besked från landskapsregeringen kring reformer som skulle minska på budgetslitaget. Men nu tar finansministern upp det här med omställningsmeddelande, eller vad man sedan vill kalla det, för skärgårdstrafiken. När tror finansministern att det kan tillställas lagtinget?

Tack, herr talman! Tack för frågan, ledamot Sjögren. Jag vågar inte säga det. Det är en fråga som inte ligger direkt på mitt bord. Vi har ju aviserat tidigare att det inte får dröja alltför länge. Så jag hoppas att det så småningom är på gång.

Talman! Minister Höglund nämnde lönekostnaderna för polisen, som ju finns också här i budgeten. Jag undrar lite om det. Min uppfattning är ju att det är ganska ovanligt med så sådana retroaktiva lönekostnader så långt bak i tiden, ett och ett halvt, snart två år. Men ibland kan jag ha fel uppfattning. Utskottet får ju givetvis titta närmare på det här. Man undrar lite hur det här kommer sig. Kommer det dyka upp flera sådana här retroaktiva lönekostnader? Jag tänker att vi har väl andra övriga tjänstemän som inte har avtal just nu.

Förhandlingarna pågår ju fortfarande förstås, så vi får se vad de slutligen fastnar vid. Men vad gäller polisens 129 000 i retroaktiva förhöjningar, som hänför sig ända till den 1 maj 2021 om jag minns rätt, så de baserar sig på en förhandling som blev klar sommaren 2022, kanske maj 2022 här. Det är det som jag vet.

Talman! Processen att göra högskolan till en mer autonom, snabbfotad och anpassningsbar organisation har ju pågått i många år. Nu vet vi ju att landskapsregeringen har lagt bolagiseringsprocessen på en stor iskloss. Det som man ser här dock är att anslaget för högskolan föreslås ändras till ett tvåårigt anslag och det är ju kopplat till att man högskolan åtminstone ska få lite längre tid på sig att planera i förväg och veta vilka pengar man har, samtidigt som man också behöver ta större ansvar för överskott och underskott. Man får helt enkelt lite större rörelseutrymme och det är ju välkommet. Min fråga till finansministern är: Vad är nästa steg i processen att göra högskolan mera fristående och stärka det egna initiativet därifrån?

Jo, det jag kan säga är att det som man har gjort hittills är att högskolan är en resultatenhet. För inte så länge sedan så gick man in för ett nytt läraravtal som frigjorde 17 000 timmar ungefär som man då kan använda till utvecklande verksamhet samtidigt som man har det här utbildningsavtalet. Så i mångt och mycket är ju högskolan en ganska suverän funktion redan, en ganska suverän myndighet idag redan. Det steget som saknas är ju en bolagisering. Här kan det nog vara vettigt, som man gör på många håll, att innan man väljer att bolagisera så låter man den här resultatenheten verka några år och hitta sin form innan man tar bolagiseringssteget.

Tack, talman! Ett viktigt steg fundamentalt så är ju att man får ordning på kommunikationen mellan högskolan och landskapsregeringen och det är därför som just ett tvåårigt reservationsanslag är ett steg i rätt riktning. Högskolan inte ska behöva sitta i famnen på landskapsregeringen så fort man vill göra något. Vill man anställa en projektanställd så ska inte det behöva gå upp till regeringsbordet. Att man klargör helt enkelt kommunikationen mellan landskapsregeringen och högskolan.Den kommunikationen ligger ju, åtminstone när det gäller de ekonomiska delarna, på finansministerns bord och på finansavdelningen. Pågår det någon process eller har ministern några tankar kring hur just den kommunikationen mellan högskolan och landskapsregeringen ska förbättras?

Vad gäller kommunikation så är det oftast A och O för att någon typ av verksamhet ska fungera. Jag tror att vi alla är överens om det. Jag upplever nu att kommunikationen gradvis har blir bättre och bättre, jag ska inte säga att den har varit dålig förut. Jag tycker också vad gäller kommunikationen mot finans så finns det inte något att klaga på idag. Vi har också en ny styrelse för högskolan, inget ont om den gamla styrelsen men ibland är det bra med lite nya nya krafter och nytt tänk. Jag ser positivt på att vi ska kunna utveckla högskolan fortsättningsvis, i första hand som en resultatenhet och klargöra kanske det som behöver klargöras. Ingenting är någonsin klart. Vi jobbar vidare i positiv anda.

Tack, talman! Det visar sig ibland att ledamot Alfons Röblom och jag sitter och funderar på samma sak, för jag satt och funderade på exakt samma frågeställning, på just dessa 621 000 som man tydligen får använda. Nu har man en överenskommelse om att så kan ske när det gäller högskolan. Finns det några andra enheter som har eller borde ha samma system så att säga, att man får behålla sina eventuella överskott? Det var första frågan. Jag stannar där.

Tack, fru talman! Nja, behålla sitt överskott eller underskott, man måste ju alltid ta det med också. Det ska ju vara inte så enkelt att är det överskott så får man rulla det vidare till nästa år, är det underskott då börjar man från noll, så där måste man hitta ett system. I dagsläget finns det inte några konkreta tankar på att man ska införa liknande system för andra verksamheter. Jag stänger inga dörrar, men jag tror att man måste vara väldigt försiktig och väldigt noggrann och göra ett gott förarbete innan man går in för det tänket. Det är en ganska stor förändring.

Jo, det är förstås mycket att fundera på där. När det gäller högskolan så kan man också fundera varför det blir ett överskott överhuvudtaget eller ett underskott. Är notan för stor så att säga i förhållande till verksamheten? Borde man dra ner verksamheten så att den passar bättre till de anslag man faktiskt behöver? Eller är det en tillfällig svacka?

Men vad jag vill fråga om är det här med bolagiseringen. Det största argumentet för det har ju just varit det att man ska få behålla de pengar man man har så att säga när det går på plus, att man får använda dem också i fortsättningen kommande år. Nu när man har ordnat det genom den här överenskommelsen, behövs det en bolagisering?

Jag skulle säga att en fördel med bolagisering, när jag drar mig till minnes de handlingar jag har tagit del av, är att det kan vara ett sätt att få in extern finansiering som kanske inte fungerar i en myndighet. Men i övrigt med en resultatenhet och ett avtal, som tidigare sades inte var möjligt om man inte bolagiserade men det var visst möjligt, tillsammans med utbildningsavtalet och det här tvååriga anslaget så ska vi inte behöva ha bråttom med en bolagisering. Det funkar jättebra idag. Det finns säkert saker att skruva på och förbättra, men vi har ett grundsystem här som gör att vi inte behöver ha brått med en bolagisering.

Talman! I minister Höglunds öppning av sitt anförande så nämnde han likviditeten. Jag kanske inte var tillräckligt uppmärksam, men han nämnde siffran 60 miljoner som likviditet vid årsskiftet om jag förstod rätt. Sedan nämnde han också fastighetsverkets 18 miljoner. Var det så att de ingick i dessa 60 miljoner? Eller var det 60 på landskapet plus 18? Jag vill gärna ha ett litet förtydligande där.

Det är jättebra. Det är 60 som landskapet har på sina konton, plus 18 för fastighetsverket, så totalt är det närmare 80 miljoner som vi pratar om. Men det bra att klargöra det.

Tack, talman! Socialdemokraterna har skrivit en finansmotion och det rör skadeståndet på 10,5 miljoner jämte räntor som landskapet ådrog sig under det förra året. Min fråga gäller huruvida man i samband med den här städarbudgeten borde notera att det är en fordran som ligger på landskapet under år 2022? Det är ju inte så att lagtinget en enda gång under den här processens gång har diskuterat eller kunnat fatta beslut om vare sig hävande av avtalet eller följderna efter det här skadeståndet. Nu har vi en summa på 121 000 i juristkostnader. Hur mycket mera sådana kommer det under processens gång? Det är många frågor som vi varken har hanterat eller vet någonting om i det här skedet.

Tack, fru talman! Tack för frågan ledamot Fellman. Det är ju så att det är en pågående rättsprocess. Vi hade i årsbudgeten för 2023 en skrivning om det. Vi noterade att det var en pågående rättsprocess. Vi har också gjort det i tilläggsbudgetar, speciellt när vi tog upp en summa som vi ansåg var klar och som betalades, kanske en halv miljon. Vi har hela tiden vid behov påpekat att det är en rättsprocess. Det är klart att man kan göra det också i en städarbudget, men det är inte länge sen som vi gjorde det i årsbudgeten. Jag tycker för min del att det räcker med det. Vi vet allihop att det här är pågående.

Förstod jag det rätt att finansministern menar att följderna av hävandet av avtalet som kan bli en summa på 10 miljoner eller någonting mindre eller mer, så det ska lagtinget ta ställning till först när man står inför fullbordat faktum, men inte på något sätt formellt notera det före det? Hur ska vi då kunna bedöma varifrån de pengarna ska tas? Säg att det blir 10 miljoner plus räntor som tickar på hela tiden och som vi heller inte har någon notering på, hur mycket blir de räntorna månad för månad?

Tack för frågan. Jag nöjer mig med att hänvisa till att det är en pågående rättsprocess. När den är klar får vi ta ställning till det eventuella utfallet där.

Talman! Från Centerns lagtingsgrupp så stöder vi tilläggsbudget nummer 4 som är att betrakta som en städarbudget med mer tillbakasyftande moment öppnade än framåtsyftande. Där finns några omfördelningar när det handlar om moment, men också några anpassningar till verkligheten som finansministern Höglund förtjänstfullt har redogjort för här idag.

En städarbudget kan man tycka känns konstig. Man kan också kalla den för transparent och tydlig eftersom den skapar utrymme och grund för att fortsätta med det så viktiga bokslutsarbetet. Många saker kunde ha varit med i huvudbudgeten, men var det av olika skäl inte. Jag tänkte ta tillfället i akt att påminna om några saker som nämndes i betänkandet som har tagits av detta lagting för årsbudgeten för 2023 och som man också kan se spår av i denna städarbudget.

Man kan till exempel lyfta fram det finanspolitiska ramverket som kommer att få väldigt stor betydelse under det här året inför följande och därpå följande budgetår. Det ska bli ett ramverk som ska implementeras under det här året och som kommer att snabba upp budgetuppföljning och prognosverksamhet, vilket ska minska behovet av städarbudgetar och helt ta bort tilläggsbudgetar om allting går som det ska.

I utskottets betänkande så lyfts också behovet av att konkurrensutsätta verksamheter, det ska granskas vilka som är kloka att privatisera eller på annat sätt utsättas för större konkurrens.

Vi lyfte till exempel behovet av extra resurser till ÅMHM för vindkraftsutbyggnad, vilket kan bli en stor fråga för Åland och som absolut inte får bli en flaskhals i någon av våra myndigheter.

Utskottet lyfte också att andelen offentligt anställda ska minska i förhållande till privatanställda. Alltså fokus på företagande snarare än på offentliga tjänster.

Man lyfte högskolans behov av utvecklingsarbete och att få vara mer självstyrda, vilket är bra. Det allra bästa hade kanske varit en bolagisering, men för ögonblicket så ser det här ut att åtminstone skapa möjligheter för högskolan att lyfta på egen hand.

Den här tilläggsbudgeten 4, städarbudgeten, lyfter också behovet av att faktiskt ta tag i skärgårdstrafiken. Vi är oljeberoende. Vi har ingen aning om kostnaderna, de bestäms av helt andra krafter än våra egna. Behovet av en plan för skärgårdstrafiken växer. Vi ser att reparationerna uppgår till sådana nivåer som faktiskt är svårförutsägbara. Av det skälet så diskuterades ymnigt fasta förbindelser som en lösning för skärgårdstrafiken framöver. Vi från centergruppens sida ser mycket fram emot den omställningsplan som ska komma så småningom för att vi ska få fason på skenande kostnader.

Det här leder vidare till sjöfarten och i tilläggsbudgeten 4 så finns en skrivning om tilläggsanslag för Ålands sjösäkerhetscentrum. Här tänker jag ta tillfället i akt att lite byta hatt av det skälet att jag sitter i styrelsen för detta centrum. Jag är ordförande under den här mandatperioden.

Det är ju aldrig skoj att komma till lagtinget och begära om extra medel för att verksamheten inte har gått så bra som man hade hoppats att den skulle gå. Men jag finner skäl att förklara att det kan gå så här när man är i händerna på den privata marknaden och hur det fungerar där ute i världen. Vi har haft två års pandemi där sjöfarten hörde till de allra hårdast drabbade branscherna som finns. Det här ledde till att konkurrenter tvingades sänka priserna. Det ledde till att vårt utsatta ö-läge, som alltid har varit en utmaning för Åland, gjorde det ännu svårare att locka hit kunder.

Det handlar också om periodisering och certifikatcyklar. Ålands sjösäkerhetscentrum är en organisation som har till uppgift enligt lagen att erbjuda trygghet till sjöss; utbildningar och fortbildningar. Men inte utbildningar i den mån som Högskolan på Åland och yrkesgymnasiet erbjuder för det är en annan fråga, men den spelar också in och det här är viktigt för alla att komma i håg. För under den förra regeringen så skapade man förtjänstfullt och framsynt organisationen Alandica Shipping Academy som Ålands sjösäkerhetscentrum har ansvar för. Det handlar om att marknadsföra världens kanske främsta sjöfartsutbildningar utåt.

Ålänningar kan mycket saker, men bland det vi kan bäst så är det att köra båt av väldigt enkla skäl. Vi är uppvuxna med det. Ta sjöfolk runt om i världen och ni kan med stor säkerhet hitta en ålänning någonstans ombord eller på en oljeborrplattform eller på ett konsultbolag. Eller med stor säkerhet om ni lämnar Åland per flyg - nu går det inte flyg så hemskt ofta som det kanske borde göra - men varenda gång som dessa flyg går så finns där någon ålänning som har koppling till sjöfarten och som ska ut och tjäna pengar för sig själv och ta hem dem till vårt samhälle.

Sjöfarten är en av de branscher som faktiskt sitter i DNA:et, och det där vet alla som har rört sig runt om i internationella sjöfartskretsar. Där det händer någonting inom sjöfarten så där finns ofta en ålänning med som har sin bakgrund antingen i Högskolan på Åland eller på sjöfartsgymnasiet eller ofta både och.

Det här är ingen enkel sak. Vi har många konkurrenter runt om oss, men det är någonting som är nödvändigt inte minst när man ser till hela EU:s krav på hållbarhet och på miljömål och på "Fit for fiftyfive" och på det ena med det andra. Där identifieras sjöfarten som ett av de verktygen, kanske det viktigaste, när det gäller att flytta miljöbelastande transporter från land till havs. Det lämnar alltså mindre avtryck att transportera många lastbilar på ett fartyg än att ha dem körande på landsvägar. Det här gör att behovet av arbetskraft till sjöss kommer med säkerhet att öka under de kommande decennierna. Just därför är det viktigt att vi på Åland ser till att den sjöfartsutbildning som redan är väldigt bra blir ännu bättre. Det finns saker man kan göra för att man ska locka ännu fler studerande, men en av dem är i varje fall inte att man ska lägga ner utbildningen.

Så jag är väldigt glad över att se på vilket sätt Högskolan på Åland och sjöfartsgymnasiet har tagit sig an uppgiften att locka fler studerande. Jag är väldigt glad för sättet på vilket Ålands sjösäkerhetscentrum och dess anställda har jobbat för att göra fortbildningarna ännu bättre.

Under fjolåret så gick det inte att sälja så många kurser som man hade hoppats, av olika skäl. Det var konkurrens, man låg på fel period i den så kallade certifikatcykeln och mycket annat. I stället så ägnade man sig åt att implementera brandfältet i verksamheten, det som Mariehamns stad tidigare skötte. Idag så är Ålands sjösäkerhetscentrum, eller ASA Safty Center som det heter, specialist på säkerhetsarbete både på land och till sjöss, vilket kommer att få effekt för hela Åland.

I det här sammanhanget måste också Mikael Sars nämnas som är ett unikt skolfartyg i Östersjön. Det finns extremt få sådana där elever på riktigt kan komma ut och köra båt för att lära sig hur det fungerar. Det här har varit en utmanande uppgift att hålla dess kostnader nere. Men tack vare centrets personals väldigt idoga arbete och med hjälp av privata aktörer så har man fått ner kostnaderna på ett sätt som faktiskt är väldigt imponerande, i jämförelse med tidigare när den sköttes ifrån förvaltningen.

Här ska man också nämna den vindkraftsutbildning som centret på sistone har utvecklat och som kommer att vara en viktig del i utbyggnaden av den storskaliga vindkraften på Åland. Man ska alltså inte blanda ihop begreppen utbildning och fortbildning. Utbildningen sköts av högskolan och sjöfartsgymnasiet med hjälp av centret som formar Alandica Shipping Academy, vilket har satt fart på marknadsföringen under det här året.

Sjöfarten är växande, det behövs "know-how" och av det skälet så är det väldigt viktigt att fortsätta se till att det finns resurser på Åland.

Talman! Mot bakgrund av detta så har det lyfts fram här tidigare av finansminister Höglund att arbetslösheten är vår största fiende. Av det skälet så är det viktigt att minnas att sjöfarten, sådan den är i dag, har förändrats mot hur den har varit tidigare. Den kommer att förändras framöver, men arbetskraft kommer alltid att behövas och särskilt sådana som är skickliga och som vet hur man kör en båt.

Talman! Mot bakgrund av det så stöder centergruppen denna städarbudget och ser fram emot den fortsatta behandlingen. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag skulle vilja dela in Petterssons anförande i två halvlekar. Den första halvleken var riktigt bra. Konkurrensutsättningar och privat arbetsmarknad, jag skriver under det. Det var vi väldigt bra överens om i senaste års budgeten.

Sen andra halvlek, då tyckte jag att Pettersson gick på knäna. Vi får aldrig låta vår offentliga verksamhet undvika konkurrens. Finns det konkurrens som hotar en offentlig verksamhet så är det bra. Det är någonting positivt. Vi ska inte lösa det systemet eller den problematiken med att tillföra mera skattemedel till en verksamhet som eventuellt inte klarar sig utan mera skattemedel i en konkurrensutsatt marknad.

Tack, talman! Jag förstår hur ledamoten Holmberg resonerar här, det gör jag. Men jag är inte redo att göra det på bekostnad av sjösäkerheten. De konkurrenter som vi pratar om, de finns inte på Åland, de finns i Finland och i Sverige. Vi skickar alltså i sådana fall bort våra sjömän till andra ställen för att lära sig det som de måste kunna för att kunna upprätthålla sina yrken. Och det tycker jag att vore fel, särskilt med beaktande av att det är viktigt för Åland att ha detta sjösäkerhetscenter som stöd till den sjöfartsutbildning som jag tror att det finns en väldigt stark framtid för.

Tack, talman! Jag tror att ledamot Pettersson har sneglat lite på en av Liberalernas budgetmotioner där vi faktiskt lyfter sjösäkerhetscentret och vikten av att ha långsiktighet när man tittar på framtiden.

När det gäller sjöfartsfortbildning så ligger det ju per definition i att man lämnar Åland någon gång, speciellt när man börja arbeta. Jag tror inte vi ska låsa fast oss i hur det har varit. Landskapsregeringen behöver göra en objektiv titt på sjösäkerhetscentret och se hur konkurrenssituationen ser ut långsiktigt. Hur ser behovet ut långsiktigt? Att sjömän på Åland behöver förflytta sig till en fortbildning som är i Stockholm, i Åbo eller i Kotka eller vad det nu må vara i närområdet, det är inte hela världen. Man måste se ekonomiskt på det, annars kommer vi aldrig ur den här situationen med budgetunderskott.

Än en gång, alla offentliga verksamheter måste tåla en konkurrensutsatthet annars är vi illa ute.

Tack, talman! Det här handlar om pengar. Det handlar om rätt betydande pengar för hotellverksamheten tack vare att vi har kunnat erbjuda den bästa fortbildningen inom sjöfarten som finns. Därför har över tid mängden inskrivna i sjösäkerhetscentret gjort väldigt mycket för den åländska besöksnäringen. Därför är det viktigt att se över tid snarare än att låsa fast sig på enstaka år som alltid kommer att vara dömda att gå upp och ner av de skäl som jag har anfört i dag. Det här handlar om att se långsiktigt och det gjorde faktiskt den förra landskapsregeringen när man betraktade Ålands sjösäkerhetscentrum som en av nycklarna för att man ska fortsätta utveckla sjöfarten. Det här handlar om pengar för hela Åland, inte bara för ett kurscentrum. Det handlar om resande, det handlar om hotell och mycket mer, samhällsekonomi, ledamot Holmberg.

Talman! De skenande kostnaderna på bunkersidan visar verkligen på behovet av att vi ska ställa om vår skärgårdstrafik och det någonting som Pettersson också sade. Mot bakgrund av det lyfte Pettersson förväntningarna på just den här planen som vi har hört talas om många gånger. Men vad den här planen för omställning av skärgårdstrafiken ska innehålla är fortfarande höljt i dunkel. Den obundna infrastrukturministern har sagt att han inte tror på naiva planer för framtiden och degraderar då den här frågan till en teknisk undersökning vad man kan förstå. Den moderata före detta infrastrukturministern Mika Nordberg hyser heller inga förhoppningar, i alla fall i budgetdebatten, om att en plan skulle leda till något specifikt. Men vad är då Centerns bild av den här omställningsplanen? Vad skulle ni önska att den planen innehåller och vad ska den ge för svar?

Tack, talman! Nu blev jag kanske osäker på kopplingarna till de nämnda i repliken. Om jag förstod frågan rätt så är den, vad vill vi att planen ska innehålla? Den frågan ska ju väckas när en plan är gjord, annars är det liksom ingen idé med en plan. Det som vi har sagt från vår sida har vi varit väldigt tydliga med, vi tror på fasta förbindelser. Av det skälet så ville vi genomföra provborrningar av en fast förbindelse mellan Lumparland och Föglö, så att man därmed skulle kunna ta frågan vidare och faktiskt börja spara pengar och skapa en större förutsägbarhet. Vi är mycket väl medvetna om att det förslaget inte föll i god jord i detta lagting, obegripligt nog. Så därför ser vi fram emot vad en ny plan kan komma med. För något måste göras, det visar siffrorna.

Talman! Det var väl en väldigt passiv inställning från Centern. Man väntar på en plan, man bara väntar och väntar. Christian Wikström får arbeta som infrastrukturminister själv och presentera någonting inför Centern som sitter och väntar och vill döma huruvida den här planen håller måttet eller inte innan man skickar den till lagtinget. Jag tycker att det är en väldigt konstig bild. Har inte landskapsregeringen ett bättre samarbete än så? Att man samarbetar och funderar på innehållet, hur man ska uppdragsbeskriva arbetet med en omställningsplan inför de konsulter som ska arbeta tillsammans. Man får avrapporteringar, man ger nya direktiv att vi vill att det ska innehålla det här och det här. Sedan för man en politisk diskussion inom landskapsregeringen innan man skickar det hit till lagtinget. Nu verkar det som om Christian Wikström har fått arbeta själv och så får vi se vad som finns i den planen.

Tack, talman! Inför den stora budgeten 2023 så föreslog det här partiet väldigt tydligt att man ska genomföra provborrningar för att kunna ta fram kostnadsuppskattningar, säkrare sådana, på fast förbindelse. Det skulle sänka miljöavtrycken, sänka kostnaderna och det skulle skapa en stor förändring i skärgårdstrafiken. Vi fick inte det här lagtinget med oss. Därför ser vi fram emot vilka andra förslag som kommer att följa.

Tack, fru talman! Tack till Centerns gruppordförande Pettersson. Jag skulle vilja fortsätta diskussionerna om högskolan. Vi har ju haft Ålands högskola nu i 20 år. Det förefaller som alla de åtgärder som nu är gjorda har varit nödvändiga förstås. Men jag uppfattar nog att det krävs ännu mera arbete för att få till stånd en tillräcklig kritisk massa av både studenter och personal och en mera levande akademisk miljö. Vi har ju inga sådana traditioner på Åland, utan man måste bygga dem. Så jag undrar egentligen hur Centern ser på det här alternativet att i samband med bolagiseringen faktiskt också söka nya ägare, utbildningsanordnare från Finland och Sverige som kommer in med både kapital och kunskap?

Talman! Centerns lagtingsgrupp är inte redo att devalvera ålänningarnas egen kunskap till att ordna ett utbildningscentrum som en högskola. Vi ser att bolagiseringen inte brinner i knutarna. Men vi är väldigt noga med att skapa en så stor självständighet som möjligt för högskolan, att ge dess ledning möjlighet att arbeta på ett sätt som faktiskt är exakt i linje med vad ledamoten Gunell lyfte fram. Där ska finnas tillräckligt med resurser för att upprätthålla en bra högskola och det har man nog faktiskt gjort i det stora hela. När det handlar om till exempel sjöfartsutbildningen så har folk som har gått till i vår högskola gjort skillnad över hela världen och samma är det inom sjukvård och inom ekonomi och på många andra ställen. Det finns väldigt goda exempel på vad högskolan har (… taltiden slut).

Jag tycker att det inte handlar överhuvudtaget om att devalvera, utan snarare en nödvändig injektion av både energi, kapital och kunnande för att kunna lyfta det här. Och den måste lyftas, tror jag, många fler steg. Så jag skulle önskat att ledamoten Pettersson och Centern kunde devalvera sin egen uppfattning i det här och faktiskt våga våga ta lite större kliv och våga ha lite högre ambitioner. Därför att högskolan kommer att vara en väldigt viktig utbildningsanordnare och en viktig lärmiljö för oss på Åland. Vi har inte på 20 år kommit längre än var vi är idag. Vi borde matcha resultaten bättre i relation till kostnader.

Tack, talman! Till den delen så delar jag ledamoten Gunells uppfattning. Alla borde alltid göra mer och lite bättre. Högskolan är faktiskt ett exempel på precis just det. De inspirerar sina elever, sina studeranden till att ta nästa steg. De vill införa masterutbildningar på engelska, vilket skulle ha återverkningar för hela det åländska samhället. De vill se till att eleverna, studerandena är ute i vardagen. De vill ha samarbeten med företagen. Det finns en väldigt stark vilja inom högskolan som jag tror att vi vinner på att låta blomstra på egen hand och låta växa därifrån. Jag tror inte att en högskola ska styras ifrån ett parlament, utan den ska styras från dem som faktiskt är inne i själva verksamheten, det vill säga dess styrelse och dess ledning. Jag ser fram emot vilka nyheter de kommer att komma med.

Tack, talman! Det är skillnad på sjösäkerhetscentret och högskolan, de har olika uppgifter i den vindkraftsindustrin som vi vill se byggas upp här på Åland så snart som möjligt.

Jag är ju besviken förstås att bolagiseringen av högskolan inte tar större steg framåt. Det har varit ett evinnerligt stångande mot betongväggen för att få det projektet framåt, nu är det lagt på is och det tycker jag att är trist.

Det som är positivt i det som Pettersson nämnde är att sjösäkerhetscentret fokuserar på att få i gång vindkraftskurser. Jag vet att det finns en efterfrågan på det från branschen runt om oss här i Norden. Det är en möjlighet att komma någonstans och gå vissa kurser och betala bra för det till och med. Jag skulle vilja höra lite mer från Pettersons sida, när kan vi se det här förverkligat i sjösäkerhetscentret?

Tack, talman! Första kurserna har redan hållits. Man är alltså redo. Det här handlar faktiskt inte i första hand om vindkraft, utan det handlar i första hand om sjöfart. För att komma ut till dessa storskaliga vindkraftsparker behövs massvis med båtvett, insikter i hur man kör fartyg och hur man säkert forslar passagerare och människor fram och tillbaka. Storskalig vindkraft är inte möjligt utan gedigna insikter i sjöfart. Av det skälet så finns också de stora aktörerna på Åland, för man vet att ålänningarna kan köra båt. Man lär sig det när man har vuxit upp med det. Då är det vår uppgift att se till att man kan förädla dessa kunskaper till att inte bara köra båt utan också manövrera fartyg och oljeriggar för den delen.

Tack, talman! Jag håller med om att en av våra konkurrensfördelar här på Åland just är att vi har stor kunskap om hur man kör båt och det behövs när man etablerar storskalig havsbaserad vindkraft. Det är därför som jag håller med i bedömningen att Åland kan och kommer att bli en vindkraftsnation.

Det som jag var ute efter här är att det är bra att det är kurser som är kopplade till det traditionella båtkörande. Men jag tycker mig veta att det skulle kunna finnas en ny verksamhetsmöjlighet för sjösäkerhetscentret att också undersöka möjligheterna att ordna vindkraftkurser, kortare och lite längre sådana, som branschen behöver. Varför kan inte sjösäkerhetscentret redan nu börja kratta manegen? Det krävs kanske lagändringar och sådant, men för att vara tidigt på vågen som en del i den etablering vi nu vill se.

Talman! Att sälja ligger i sjösäkerhetscentrets ryggrad. Sjösäkerhetscentrets framgång och dess historia visar på en sak, man har varit skicklig och duktig på att sälja sina kurser. Allt handlar sist och slutligen om försäljning, att visa varför man ska komma till Åland för att genomföra kurser. Det här har sjösäkerhetscentret gjort sedan dag ett. Man har lockat hit tusentals och åter tusentals kursdeltagare som har bott på hotell, som har ätit mat och som har kommit hit eftersom de insikter vi har i sjöfart är större än de allra flestas. När den här vindkraftsutbildningen, säkerhetsutbildningen inom storskalig vindkraft, är mogen att säljas aktivt så kommer det att ske ögonaböj eftersom allting redan är på plats. Det här är någonting som sjösäkerhetscentret (… taltiden slut).

Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum onsdagen 18 januari.