Andra behandling

  • Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motivering i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Diskussion.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:05

    Tack, talman! Bästa lagtinget och åhörare. Det har under debatten framförts åsikter om att detta endast är en gödsellag och att denna på intet sätt har något att göra med våra vattentäkters dåliga status, utan tvärtom gör våra vattentäkter bättre. Det är som att till en kedjerökare säga, rök inte två paket, gå ned till ett och ett halv paket om dagen så blir allt bra.

    Att Ålands klimat är så väsentligt kallare än Finlands att vårt jordbruk behöver mer fosfor för att överleva är landskapsregeringen grundargumentering för att inte följa den nationella förordningen. Jag tar för givet att landskapsregeringen omedelbart börjar arbeta för att Åland inte längre ska vara kvar i odlingszon 1. Om gödslingen inte är ett problem för våra vatten, varför då överhuvudtaget begränsa gödslet i en förordning? Varför begränsa det?

    Landskapsregeringens uttalande häromdagen att naturen återhämtar sig är ett strålande exempel på förminskning av ett grundproblem. Att säga det som folk vill höra. Lugnande ord med syfte att allt blir bra, bara att fortsätta som tidigare. Landskapsregeringen gav exempel på en koppargruva i Kanada som förstört dricksvattnet och sedan varit tvungen att stänga. En tid efteråt var tydligen vattnet tjänligt igen. Jag vet inte vilken koppargruva landskapsregeringen hänvisade till men jag har inte hittat något sådant exempel någonstans. Koppargruvan stängde, det var inte en fråga om de tvingades till 15 % lägre utsläpp. Fabriken stängde. Menar landskapsregeringen att det är den vägen Åland ska vandra, att när dricksvattentäkterna är utdömda ska all kommersiell verksamhet i tillrinningsområdet stoppas? Det finns många exempel världen över där industrier förstört dricksvatten, inte sällan i utvecklingsländer, teflon, PFAS, DDT etc. Att som landskapsregeringen hänvisa till att koppargruvor förstör vattentäkter är nog att kasta in en halmdocka i debatten.

    Landskapsregeringen säger också att östra Kyrksundet går att rädda, att ingenting är omöjligt. Nej, allting är möjligt, men till vilket pris? Menar landskapsregeringen på fullaste allvar att den mängd slam som ligger på Kyrksundets botten ska sugas upp, förvaras någonstans, transporteras och allt detta till en rimlig kostnad? En kostnad som tydligen enligt landskapsregeringen gör att ett avsaltningsverk är en onödig och kostsam investering. Är det så landskapsregeringen ämnar sköta den långsiktiga hanteringen av Ålands vattentäkter?

    Denna debatt har snart gått i mål, men Liberalerna vill lyfta reservationen till omröstning. Åland som helhet är i behov av en mer framåtsyftande lagstiftning än denna, en lagstiftning som beaktar helheten och de utmaningar som funnits länge. Tack, talman!


  • Talman! Holmbergs jämförelse med de här andra områden och andra ställen, nu var det inte några tidsangivelser när det har hänt, men det låter inte riktigt som det samhälle vi lever i nu. Vi har haft stora förändringar till det bättre, om det sen är fullgott, det kan inte jag svara på. Men att jämföra med koppargruvor så jag vet inte, men det måste påtalas att den här debatten har spårat ut. Om man tänker att man ska lägga ner jordbruket så inte ens då får vi slut på avrinning från alla åkermarker, biltrafik, flygtrafik och allt vad det finns.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:09

    Tack, talman! Nej det var inte jag som förde upp denna koppargruva i Kanada, utan det var ett exempel som landskapsregeringen förde fram om hur väl naturen kan återhämta sig, i syftet sett ur våra vattentäkters problem. Så jag ska inte alls hänvisa vårt jordbruk och jämföra det med en koppargruva, det var mera symboliken. Som jag förde fram så känns det nog mera som att landskapet kastade in en halmdocka i debatten när man vill lyfta upp det på den nivån. Det var det som var syftet med att jag lyfte upp det här.


  • Talman! Ja, man får nog faktiskt en känsla av att Holmberg också gärna är på den nivån och diskuterar det här i stället för att diskutera sakfrågan, vad gödsellagen innebär. Det är ju det som man borde diskutera, om det har miljöpåverkan eller om det till och med kan ha en förbättrande miljöpåverkan om man sköter det såsom det mesta görs med full kontroll över hur man gödslar i dagens läge.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:10

    Tack, talman! Det är därför som jag och Liberalerna har vid ett flertal tillfällen sagt att den här problematiken och utmaningen borde man se som en helhet och lagstifta enligt det också. Vi tycker att man lösryckt nu - och det har vi ju sett hela perioden - plockar ut vissa paragrafer ur en helhet för att det på ett lättare och bättre sätt ska kunna gagna den lokala lagstiftningen. Men det är ju inte på det sättet som man bedriver ett miljö- och klimatarbete, enligt oss i alla fall. Men det är lagtinget bestämmer men vi har ändå valt att få den här reservationen till omröstning.


  • Tack, fru talman! Fördömda vattentäkter och utdömda vattentäkter, det är ungefär det som man hör från liberalt håll när man pratar om våra vatten och att man tror på någonting annat än det. Exemplet med en koppargruva är för att visa att det finns platser i världen som är betydligt mer förorenade än vår egen natur och att det går att klara av de här utmaningarna om man försöker. Men om man ger upp, som ledamoten uppenbarligen har gjort nu, att detta är en löjlig liknelse, så då går det förstås inte.

    Sen vill jag säga att naturen återhämtar sig själv om den ges förutsättningar till det. Det är inte så att det sker per automatik. Sist och slutligen så det inte fattat något beslut om ett avslutningsverk ännu, varken för eller emot.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:12

    Tack, talman! Jag förstår inte varför landskapsregeringen med minister Christian Wikström i spetsen överhuvudtaget förde fram exemplet med koppargruvan i Kanada? Enligt mig så förefaller det som att motivet var att man skulle förenkla vårt problem. Vi har inte koppargruvor eller kopparfabriker på Åland, men vi har andra utmaningar. Här kommer halmdockan in i bilden. Man pekar ut någonting som ett jätteproblem någonstans och försöker visa att naturen återhämtar sig. Inte vet minister Wikström om naturen och vattnet har återhämtat sig i Kanada. Han har googlat och sett att det har blivit bättre för att fabriken är stängd. Men inte är det så enkelt att bara det upphör och man gör något så blir det bra igen. Men det är detta som folk vill höra och det för minister Wikström och landskapsregeringen gärna fram, för det blir en enkel lösning på problematiken.


  • Intressant. Ledamoten ifrågasätter egentligen miljövårdsinsatser världen över. Det är ju inte unikt att man gör den här typen av insatser för att förbättra miljön. Exemplet från Kanada är ett exempel. Det finns många platser i världen där man genomför restaurerade projekt och där man klarar av att få naturen att återhämta sig. Koppargruvan är ett extremt exempel. I jämförelse med det som vi har här på Åland så kanske det var något extremt, det kan jag väl hålla med om. Men det exemplifierar att det går att göra, det går att klara av sådana här utmaningar och det var syftet med det här.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:13

    Tack, talman! Det är klart att allt går att göra, precis allt går att göra idag, mer eller mindre. Det tar lite tid och det kostar massor med pengar. Jag har inte hört någon fack människa, någon expert, uttala sig om östra Kyrksundet att det är ekonomiskt försvarbart, att det är realistiskt att ens försöka göra det. Minister Wikström valde att inte svara på frågan som jag ställde i mitt anförande. Frågan lydde: Är det rimlig kostnad att suga upp de hundratals kubikmeter slam som ska upp från Kyrksundet och förvara det någonstans och transportera det? Det är naivt att tro att det är en lösning. Det är något man kan säga här i plenum, något som man kan uttala sig om i media, men det är ju ingen realistisk lösning. Därför den här halmdocka återigen.


  • Talman! Ledamoten är väldigt bekymrad över landskapsregeringens agerande i den här frågan och det är ju i och för sig helt rätt och riktigt. Den rätten har man i opposition. Man ska granska makten.

    Men det som gör mig bekymrad, det är när ledamoten uttryckligen säger att vi inte har samma system, att vi avviker från Finland. Det känns ungefär som om Finland i facit. Det ska vara precis samma sak som i Finland och då är det okej.

    Vi ska komma ihåg att vi har vår självstyrelse av en anledning. Vi har vår självstyrelse för att vi ska kunna utveckla det åländska närsamhället på ett sådant sätt som kommer ålänningarna till godo.

    Jag tycker inte att det är klädsamt av ledamoten när han tar heder och ära, inte bara av de åländska jordbrukarna utan också av de beredande tjänstemännen som verkligen har vinnlagt sig om att lägga fram ett bra lagförslag som inte bara gynnar miljön utan som även ger näringslivet möjlighet att utvecklas.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:15

    Tack, talman! Enligt lantrådet Thörnroos så ska vi ha vår självstyrelse och plocka russinen ur kakan. När det passar oss ska vi göra si, när det inte passar oss ska vi göra så och när det gäller miljö och klimat så tar vi det lite som andan faller på när vi vaknar på morgonen.

    Den här reservationen som Liberalerna har lämnat in bygger ju på dels de faktauppgifter vi har fått i samband med arbetet med betänkandet i utskottet. Det är inte något hittepå på Liberalernas gruppkansli. Allt bygger på vad experter och vetenskap säger.


  • Talman! Jag har aldrig sagt att det är ett hittepå. Vi värderar kunskap och faktauppgifter på lite olika sätt. Jag tycker att det är oklädsamt när ledamoten insinuerar för det är det som ledamoten gör. Ledamoten insinuerar att de åländska jordbrukarna inte tar något miljöansvar. De slänger ut konstgödsel precis hur mycket som helst och det finns liksom inget ansvarstagande hos dem. Jag tycker att vi ska vara stolta över de åländska jordbrukarna. De gör vad de kan för att försöka närproducera och skapa goda förutsättningar för oss på Åland. Det är därför vi har vår självstyrelse. Det handlar inte om att plocka russinen ur kakan. Det handlar om att ha en lagstiftning och ett regelverk som är anpassat till ett insulärt boende som Åland de facto är. Det är därför vi har vår självstyrelse ur det perspektivet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:17

    Tack, talman! Så där är det alltid. När kritiken blir för svår att hantera, när svaren inte finns, då går man på person. Jag och Liberalerna har inte någonstans, någon gång under den här långa debatten kritiserat jordbruket. Det vi har kritiserat är lagstiftningen. Det som vårt näringsliv behöver är ju förutsägbar och långsiktig lagstiftning. Inte någon gång har vi kritiserat jordbruket. Jag vet inte om lantrådet har läst vår reservation, men läs gärna den vid tillfälle. Vi kritiserar till exempel att landskapsregeringen är ett lagstiftande organ och samtidigt så ska man idka tillsynen. Det tycker vi inte riktigt är okej, speciellt inte när vi vet att tillsynsproblematiken är stor när det gäller att ha rena dricksvattentäkter.


  • Tack, talman! Ledamot Holmberg är säkert bekant eller bör i varje fall bekanta sig med uttrycket "sila mygg och svälja kameler" som är använt över hela världen, så även på Åland. Jag brukar alltid försöka hänvisa till fakta och vi har ÅSUB-boken som berättar att fiskodlingen stod för 23 ton fosfor på årsbasis år 2020, medan jordbruket stod för 2,8 ton. Fiskodlingens utsläpp av fosfor har visserligen minskat under en 20-årsperiod, men det har också jordbrukets. Från året före gick jordbruket från 5,7 till 2,8 och fiskodlingen gick från 23 till 23,1. Hur ställer ni er till det här med fiskodlingens fosfor utsläpp egentligen när jämför med det som ni nu står och ondgör er över herr Holmberg, lagtingsledamot Holmberg?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:19

    Tack, talman! Det är en stor skillnad på fiskodling och jordbruk. Fiskodling är placerad till havs och jordbruket är placerat på land. Jordbruk är många gånger placerat på sådant sätt att det finns tillämpningsområden till vattentäkter. Menar faktiskt ledamot Måtar att fiskodlingar är grundorsaken till att våra dricksvattentäkter har dålig status? Då tycker jag att ledamot Måtar än en gång ska slå upp sin ÅSUB-katalog och titta efter svaret. Du har ungefär en halv minut på dig.


  • Tack, talman! Jo, jag gör det som lagtingsledamot Holmberg gör. Jag tittar på det atmosfäriska nedsläppet som är ungefär 39 ton och jag tittar på den naturliga avrinningen som är 3,4 ton, dvs. 30 % större än det som jordbruket släpper ut. Jag ser också att ungefär 5 % av dricksvattentäkters avrinningsområden eller tillrinningsområden, vad man kallar det, så där finns jordbruksmarker. Ni är ju helt ute och cyklar. Som sagt, ni borde upphöra med att sila mygg och svälja kameler. Det gäller ju förstås hela den liberala lagtingsgruppen. Landskapsregeringen är ju för övrigt ingen lagstiftande myndighet, det borde ni ju ha lärt er vid det här laget. Lagar stiftas här i den här församlingen. Tack, talman!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:20

    Tack, talman! Uppenbarligen är ju landskapsregeringen och majoritetsblocket ett och samma. Nog förefaller det ju som att den här lagen ograverat ska gå förbi majoritetsblocket och då måste jag väl ändå kunna säga att landskapsregeringen har stiftat lagen. Nog är det väl ändå det organ som kommer med förslaget eller? Det är nog inte lagtinget som kommer med lagstiftningsförslag, vilket i sig skulle vara bra många gånger, men så är inte fallet.


  • Talman! Jag ska, olikt ledamoten John Holmbergs replikanter, kanske göra ett uppriktigt försök att hålla den här debatten saklig.

    Så vad handlar den här frågan egentligen om? EU har knackat på Finlands dörr och frågat om det nu inte vore dags att uppdatera lagstiftningen för att minska näringsläckage till vattendrag? Finland uppdaterar gödselmedelslagen och fattar beslut om en förordning med stöd av den nya lagen. I förordningen finns maxtak på användning av fosfor i gödselprodukter. Maxtaket utgår från lagens paragraf 6 som anger att gränserna för maximigivor ska sättas utifrån växtens behov med beaktande av markens bördighetsklass.

    Landskapsregeringen och sedermera finans- och näringsutskottet föreslår att Åland inte ska utgå från detta utan föreslår undantag för flera grödor och bördighetsklasser för att förbättra avkastningen. Man hänvisar till temperaturer som en bevekelsegrund. Växternas behov och markens bördighetsklass som lagen anger verkar inte vara det viktiga längre.

    Hållbart Initiativ håller linjen i frågan om att skydda vårt vatten. Ålands mål är att uppnå god vattenkvalitet senast 2030. Vi som politiker har ansvar att se till att vi gör det vi kan inom vår behörighet för att uppnå våra hållbarhetsmål inom alla områden. Gödselmedelslagen är en av alla pusselbitar i den lagstiftning som skyddar våra vattendrag från övergödning. Den är inte heltäckande på något sätt, men den är inte heller obetydlig.

    Talman! Landskapsregeringen föreslår vidare att jordbruksbyrån som ska bevaka lagens efterlevnad. I Finland har Livsmedelsverket det ansvaret, inte jord- och skogsbruksministeriet. Åland har inte en motsvarighet till Livsmedelsverket, men vi har en annan extern myndighet som i övrigt arbetar med marknadskontroll och tillsyn, nämligen Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. ÅMHM har ju redan ansvar att kontrollera dricksvattenfrågor, vattenövervakning och jordbruket. Det finns ingen orsak till varför ÅMHM inte skulle få detta uppdrag i anslutning till detta lagförslag, snarare skulle det öka myndighetens möjligheter att skydda allt vatten från alla former av utsläpp.

    Talman! Vi har fått en chans att ta ett steg för att skydda våra vattentäkter. Vi vill ta den. Frågan är, vill andra? Hållbart Initiativ röstar idag för ledamoten John Holmbergs reservation. Gör om, gör rätt! Tack, talman!


  • En eloge för ett kort och bra anförande. Holmström sade att han skulle göra ett uppriktigt försök att vara saklig. Problemet är att man kan se på saklighet från väldigt olika synvinklar. Strikt sakligt så handlar det här om en marginell tillskottsgiva av fosfor som vi vet att växterna tar upp och som inte leder till mera utsläpp.

    Sen vem som ska övervaka det här, nog är det ju ändå jordbruksbyrån som har kompetensen. Den kompetensen finns inte hos ÅMHM.

    Igen, om vi ser sakligt på det, men man kan se saklig på saker och ting på olika sätt.


  • Talman! Jag vill påstå att det här inte är en marginell justering. Landskapsregeringen väljer att komma med undantag för att man inte tycker att det är marginellt, man tycker att det är betydande. Det gäller då till exempel stallgödselundantag, det gäller justering per avkastning och det gäller också justering för vissa grödor för vissa bördighetsklasser. Det handlar inte bara om den här lilla startfosforn.

    Vad gäller kontrolluppgiften har redan lagtinget tidigare för en månad sedan konstaterat att det vore bättre att tillsyn och marknadskontroll hamnar på ett ställe, inte bara ur effektivitets hänsyn utan också ur rättssäkerhetssynpunkt. Det vill säga att den övervakande myndigheten förbereder lagförslag och har kontakt med politiker för att övervaka, liksom hela området och behov av ny lagstiftning, och tillsynsmyndigheten övervakar efterlevnaden av lagstiftningen. Det finns en viktig princip här som vi behöver hålla.


  • Jag kan hålla med om att förstå den principen om man jämför med de stora länderna, då är uppdelningen på det sättet. Men i ett litet samhälle som det åländska så kan vi inte hålla förvaltningen hur stor som helst. Man måste se till att där sakkunskapen finns så måste man kunna hantera saker och ting.

    Sen startfosforgivan när det gäller potatis och lök så enligt mitt förmenande är tillskottsgivan marginell. Jämför vi med Sverige - här tittar vi enbart på vad man gör på finsk sida - så om det inte är ett vattenskyddsområde så finns inte den här klassificeringen överhuvudtaget och det har många unga åländska odlare som har utbildat sig i Sverige väldigt svårt att förstå. Varför kan inte vi göra så som man gör i Sverige? Vi behöver inte alltid göra som man gör i Finland.


  • Talman! Om det är så att landskapsregeringen hade velat titta västerut så kunde man ju också ha infört sådana typer av bestämmelser i den åländska lagen. Det vill säga att det ska vara förbjudet att inom ramen för ett vattenskyddsområde bedriva sådan typ av fosforgödsling i det här fallet. Det skulle nog inte ha varit mig emot.

    Sedan vad gäller ÅMHM och att de inte nu har den tillräckliga kunskapen för att bedriva tillsynsverksamhet och marknadskontroll, så det har ju inte tidigare varit ett problem för att överföra ärenden till ÅMHM. Det gör vi egentligen hela tiden när vi tar ny EU-lagstiftning, inte minst i den fråga som vi nu snart kommande vecka ska prata om, dricksvattendirektivet. Där ska de också få viss tillsynsverksamhet eller visst ansvar vad gäller att titta på fastigheter. Och det ser jag som ingenting problematiskt överhuvudtaget, utan det är den vägen vi behöver gå och också vad gäller det här lagförslaget.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 13:27

    Talman! Jag är fortfarande lite förbluffad över att ledamot Holmberg och jag har hört så helt olika saker i utskottets hörande. Jag vet inte vem av oss som somnade?

    Fortfarande handlar den här debatten i det här sena skedet inte om den här lagen, som vi har på bordet nu, som egentligen är lagstiftning som reglerar sådant som tidigare har varit oreglerat, precis som ledamot Holmström sade, att samma eller lägre halter ska gälla alla. Det handlar inte om höjda nivåer utan om minskad gödsling med skördeanpassning för viss odling på Åland.

    Vad gäller ÅMHM så kan det vara en väg att gå att föra över mera av tillsynen på ÅMHM, men i dag finns inte de resurserna och inte heller den kunskapen, om vi vill ha snabba resultat.

    Vi socialdemokrater kommer att stöda den här lagen, men vi föreslår en åtgärdsuppmaning kopplad till lagen kring det som de facto är viktigt när det gäller frågan om våra dricksvattentäkter. Den lyder så här: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med lagstiftning som begränsar omfattningen av gödselgivor vid känsliga vattendrag och som reglerar lagring och spridning av stallgödsel så att resursen kan hanteras på nya innovativa sätt samt förstärka resurserna av tillsynen på området." Tack, talman!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:29

    Tack, talman! Jag vill lyfta reservationen till omröstning.


  • Talman! Jag ber om att få understöda John Holmbergs förslag.


  • Lagtingsledamot John Holmberg, understödd av lagtingsledamot Simon Holmström, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Är redogörelsen riktig?

    Omröstning kommer därför att verkställas.

    Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamot John Holmbergs förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Omröstning. Talmannen röstar nej. Omröstningen avslutas.

    Omröstningen utföll: 20 ja-röster, 8 nej-röster, 1 avstod och 1 ledamot var frånvarande.

    Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Motiveringen är godkänd.

    Begäres ytterligare ordet?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 13:31

    Jag upprepar mig. Jag föreslår att lagtinget godkänner följande åtgärdsuppmaning: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med lagstiftning som begränsar omfattningen av gödselgivor vid känsliga vattendrag och som reglerar lagring och spridning av stallgödsel så att resursen kan hanteras på nya innovativa sätt samt förstärka resurserna av tillsynen på området."


  • Jag ber att få understöda klämförslaget, fru talman.


  • Lagtingsledamoten Nina Fellman, understöd av lagtingsledamoten Camilla Gunell, har föreslagit att lagtinget ska godkänna åtgärdsuppmaningen som nyligen lästes upp.

    Om ett förslag till en kläm med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder, har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande ska förslaget enligt 73 § i arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

    Lagtingsledamoten Nina Fellmans klämförslag bordläggs därför till lagtingets plenum den 26 april 2023.

    Ärendet andra behandling är avslutad.