Plenum den 14 november 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 14 november 2017 kl. 13.00

Remiss. 3

1    Förslag till budget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2017-2018

För kännedom.. 65

2    Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2017-2018

3    Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2017-2018

4    Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2017-2018

5    Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2017-2018

6    Landskapsandelar och stöd till kommunerna

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2017-2018

7    Pensionsarvode

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2017-2018

8    Produktionsstöd för el från vindkraftverk

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2017-2018

9    Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 7/2017-2018

10  Kortrutt-byggnadsprojekt Föglö utgår

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 8/2017-2018

11  Avställning och påställning av fordon på nätet

Ltl Fredrik Fredlunds m.fl. budgetmotion BM 9/2017-2018

12  Penningautomatmedel

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 10/2017-2018

13  Skrotbilspremie

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 11/2017-2018

14  Utökade landskapsandelar till kommunerna

Ltl Lars Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 12/2017-2018

15  Studielån för att ta körkort för långtidsarbetslösa

Ltl Fredrik Fredlunds m.fl. budgetmotion BM 13/2017-2018

16  Utflyttade ålänningar

Ltl Fredrik Fredlunds m.fl. budgetmotion BM 14/2017-2018

17  Fiskevårdsavgift för personer som inte är bosatt i landskapet

Ltl Lars Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 15/2017-2018

18  Krafttag för det svenska språket

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 16/2017-2018

19  Återställd antagning till utbildning i Sverige

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 17/2017-2018

20  Säsongsanpassad SFI-utbildning

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 18/2017-2018

21  Räddningsaktion för ålänningarnas socialförsäkring

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 19/2017-2018

22  En sammanhållen alkoholpolitik och ett eget monopol

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 20/2017-2018

23  Åtgärder för sänkta verksamhetskostnader

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 21/2017-2018

24  Nekande av fullmakt till externa lån

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 22/2017-2018

25  Återtagande av investeringsfullmakt för kortrutt på västra Föglö

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 23/2017-2018

26  Begränsa det offentligas konkurrens på marknaden

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 24/2017-2018

27  Minskade ekonomiska klyftor mellan barnfamiljer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 25/2017-2018

28  Avdragsrätt åt alla arbetande ålänningar

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 26/2017-2018

29  Enklare regler för evenemangs- och nöjesarrangörer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 27/2017-2018

30  Åtgärder för en hållbar havsörnspopulation

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 28/2017-2018

31  Åtgärder för ett hållbart fiske

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 29/2017-2018

32  Ett nytt tonnage till linjen Åva-Osnäs

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 30/2017-2018

33  Konkretiserat miljöarbete – inför skrotbilspremie

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 31/2017-2018

34  Hudcancerscreening

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 32/2017-2018

35  Ingen ny linfärja till Prästö-Töftölinjen

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 33/2017-2018

36  Ålandskontoret i Stockholm

Ltl Jörgen Pettersson m.fl. budgetmotion BM 34/2017-2018

37  Trygghet för hela Åland

Ltl Jörgen Pettersson budgetmotion BM 35/2017-2018

38  Förnyelsebara energikällor och effektivering

Ltl Jörgen Pettersson m.fl. budgetmotion BM 36/2017-2018

39  Social omsorg och kommunernas socialtjänst

Ltl Jörgen Pettersson m.fl. budgetmotion BM 37/2017-2018

40  Cirkulär ekonomi

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 38/2017-2018

41  Konkurrensutsättning av linjetrafiken samt drift och underhåll av landskapets vägar

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 39/2017-2018

42  Investeringsstöd för äldreboende

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 40/2017-2018

43  Rena råvaror i landskapet kök

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 41/2017-2018

44  Skydd för dricksvattentäkter

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 42/2017-2018

45  Fiskevård

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 43/2017-2018

46  Avbytarservice

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 44/2017-2018

47  Stiftelse för besökscentret i Bomarsund

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 45/2017-2018

48  Extra anslag för kortrutten

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 46/2017-2018

49  Tillsättande av språkpolitisk kommitté

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 47/2017-2018

50  Återkallande av investeringsfullmakt för kortrutt

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 48/2017-2018

Plenum slutar 68

 

Plenum börjar

Upprop. 25 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av på grund av deltagande i Ålandsseminarium på Polens ambassad i Helsingfors.

Lagtingsledamoten Carina Aaltonen anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Roger Eriksson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Antecknas.

Remiss

1        Förslag till budget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2017-2018

Talmanskonferensen har i enlighet med arbetsordningens 68 § beslutat att tidsbegränsningar ska gälla under budgetdebatten. För lantrådets och finansministerns presentationer samt för gruppanföranden gäller en absolut tidsgräns om 15 minuter och för övriga anföranden är tidsgränsen 10 minuter.

En klocka meddelar för första gången när en minut av taltiden återstår, samt därefter när 10 sekunder återstår. När taltiden är slut stängs mikrofonen automatiskt av.

Talmannen vill även påminna om att skrivna anföranden ska lämnas in till protokollsekreteraren.

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Bästa lagting, tiden går fort när man har roligt och framförallt när man har mycket att göra! Om ett par veckor är det halvtid i mandatperioden. 

Jag kommer att börja med självstyrelsen och språket. Under dessa två år har frågor kring självstyrelsens framtid varit i fokus, dels genom rikets vård- och landskapsreform, SOTE, och arbetet med att neutralisera densamma ur ett självstyrelseperspektiv. Samtidigt med det har arbetet med en ny självstyrelselag fortgått och den grannlaga uppgiften att hitta ett ekonomiskt system som både neutraliserar riksreformen samt innebär en ekonomisk utveckling för Åland.

Arbetet försvåras väsentligt genom att vi fortsättningsvis tvingas leva i dessa två parallella världar, en med SOTE och en utan. Det har satt press och stor arbetsbörda på landskapsregeringen, såväl lagberedning som finansavdelning, regeringskansli och ÅSUB. Det har tagit väldigt mycket tid av förvaltningens befintliga resurser men även krävt extra resurser med specialkompetens.

Landskapsregeringen har i kontakterna med riket i de komplicerade frågorna alltid varit tydliga, transparenta och konstruktiva. Vi har varit lösningsfokuserade, målinriktade och arbetat fram egna förslag och lösningar. Det har handlat om hundratals och åter hundratals arbetstimmar. Ett idogt och ganska slutet arbete där den viktiga kontaktpunkten och referensgruppen varit självstyrelsepolitiska nämnden med talmannen i spetsen. 

Arbetet med den nya självstyrelselagen är inne i ett avgörande skede. Det finns flera komplicerade frågor som ska lösas, både juridiska och politiska. Ur en åländsk horisont är det överlägset viktigaste att självstyrelselagen blir bra och medför en faktisk utveckling av självstyrelsen. Visst skulle det vara elegant med en självstyrelselag 4.0 när vi firar 100 år, 2022, men det viktigaste är som sagt att det blir bra och då blir tidsplanen underordnad.

Justitieministeriet äger ärendet och den fortsatta beredningen, men för att det ska avancera på rätt sätt behövs nu en partssammansatt arbetsgrupp. Det tydliga önskemålet har jag fört fram till både till ålandsministern och till statsministern, senast under Nordiska rådets session i Helsingfors för knappt två veckor sedan.

Dessutom i samband med lagtingets öppnande och i överläggningarna med presidenten framförde jag exakt samma önskemål. Arbete fortsätter under 2018 med samma komplexitet och intensitet.

Den andra av självstyrelsens grundpelare, det svenska språket, står inför stora utmaningar i Finland. För att det ska fungera i praktiken måste statsförvaltningen fungera och kunna ge service på svenska annars förpassas svenskan till festtal och firandet av svenska dagen.

Vi ser ett tydligt mönster i riket där flera komponenter spelar in; sämre kunskaper i svenska, generationsskifte i tjänstemannakåren, genom geopolitik: EU framom Norden, centraliseringssträvanden, ökad och högljudd nationalism och en allt snabbare samhällstakt och tidsbrist. Vi ser också mönster när det gäller Åland; okunskap om självstyrelsen, om svenska behov, historielöshet och bristande respekt för tidigare överenskommelser, missförstånd och ibland direkta fördomar. 

Landskapsregeringen tar upp kampen och försöker jobba systematiskt med språkfrågan genom att konsekvent och systematiskt i alla utlåtanden, remisser och lagstiftningsförslag framhålla svenskan, de rättigheter vi har och de skyldigheter staten har. I alla kontakter med den politiska ledningen och med tjänstemannakåren på rikssidan tas svenska språket upp. Språkrådet har nu fokus på utbildningsfrågor med allt från digitalisering av studentproven till certifiering av yrken, diskussioner med den finlandsvenska tankesmedjan Agenda har förts. Dessutom diskuteras ett svenskspråkigt samarbete med Luckan som är ett finlandsvenskt samarbetsorgan och kontaktpunkt för svenska frågor i riket. Samarbete diskuteras mot bakgrund av språkutvecklingen och hjärnflykten av svenskspråkiga personer från Finland. Syftet skulle vara ett samarbete som syftar till att stärka attraktionskraft, inflyttning, integration samt möjligheter att samordna påverkansarbete. Tanken är att involvera aktörer från flera sektorer så som handelskammare, högskolor och Ålands näringsliv. 

Landskapsregeringen för också ett systematiskt och konkret påverkansarbete genom direkta kontakter och besök. För första gången genomförde vi en s.k. Ålandsakademi tillsammans med riksdagsledamoten där Ålandsansvariga tjänstemän från ministerierna deltog i samband med skördefesten. Det var ett mycket lyckat koncept som fortsätter 2018.

En ny och viktig arena är Finlands Arena i Björneborg. Under Nordiska rådets session höll landskapsregeringen en presslunch med rikspressen för att etablera kontakter samt informera om aktuella åländska frågor.

Nytt inför 2018 är att landskapsregeringen tar initiativ till en samhällsdebatt genom Alandica debatt. Om vi blickar framåt kan vi också se att den nya självstyrelselagen både stärker den juridiska biten när det gäller språkbestämmelser men också det faktum att en orsak till residualprincipen också har att göra med svenska språket. Kan inte Finland leverera service på svenska är det ett starkt skäl till behörighetsöverföring. 

Talman! Jag vill också nyansera bilden. Vi når framgång, vi ökar samarbete med rikssidan. Det här kommer miljö- och näringsministern att tala mera om. Vi har just nått resultat när det gäller Åland som testområde för smarta energi- och ellösningar, samarbete kring vår livsmedelsstrategi och projekt kring recirkulering av näringsämnen samt samarbetet med Åbo Akademi kring högskolan och en planerad utbildning av barnträdgårdslärare. 

Det demilitariserade och neutraliserade Åland är en av världens äldsta autonomier och självstyrelsen är självklart mycket mer än de ekonomiska transaktionerna och behörighetsfrågorna mellan Åland och Finland. Det är ett språk och minoritetsskydd som Finland förpliktat sig till och borde vara en hederssak, en fjäder i hatten på ett land vars 100-årsjubileum firas under devisen "Tillsammans".

Självstyrelselagen, demilitariseringen och språket är den fasta ramen på självstyrelsetavlan men innehållet, motivet har vi alltid format och målat själva.

När jag nu börjar forma ett halvtidsbokslut kan jag konstatera att vi redan gjort väldigt mycket av det vi har som målsättning i vårt regeringsprogram. De flesta av våra definierade kraftsamlingar är färdiga eller på gång, kommunstrukturreform, Ungdomens hus har slagit upp dörrarna, en hållbar ekonomi, energi- och klimatstrategin är på plats. Reformtakten är hög men också nödvändig.

Sakta men säkert minskar underskottet. Det går planenligt och målsättningen är en budget i balans under mandatperioden för att därmed säkra och ge förutsättningar för kärnområden som äldreomsorg, vård och utbildning.

Budgeten innehåller också stimulans i form av byggprojekt, investeringar inom turismsektorn, digitaliseringsprojekt, ett skatteavdrag mer i plånboken för låg- och medelinkomsttagare. Det finns också förslag för de med små inkomster, som har knappa ekonomiska resurser och lever på marginalen. Balans och stimulans helt enkelt!

Rubriken för budget 2018 är "Ett Åland som växer". Åland ska vara ett öppet samhälle, ett samhälle där man vill stanna och dit man vill flytta. Ett attraktivt samhälle som lockar till sig fler invånare, många besökare och turister, lockar företag till etablering och där det är lätt att rekrytera nya kompetenser. Vi vill ha ett Åland som är attraktivt, som växer, är starkt och framgångsrikt. 

Det här är de långa perspektivens budget. Det är dags att sluta koncentrera sig på nästa val, på en enda mandatperiod.

Det pågår stora systemskiften i våra nordiska samhällen som också är relevanta för oss ålänningar. Åland behöver också ha svar på hur vi i framtiden finansierar välfärden, hur vi ställer om till en grön ekonomi, hur vi hanterar en åldrande befolkning och hur vi gör omställningen till ett mer koldioxidneutralt samhälle.

Vi river murar och förändrar strukturer. Vi jobbar med hållbarhet och tillväxt! Det är framtidens utmaning, både globalt och lokalt. Med denna budget vill vi visa att utmaningen är antagen. Tack.   

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är välkommet att lantrådet lyfte upp det svenska språket i sitt anförande. Vi var ganska förvånade när vi konstaterade att i budgetförslaget nämns inte det svenska språket med ett enda ord. Det är klart att det är bekymmersamt när man beskriver en allt mer oroväckande utveckling på den finska sidan där det svenska språket trycks ner. Men man ger inte några svar på hur man vill utveckla språkrådet, hur man vill säkra svenskan i sjukvården, hur man vill se till att SVT PLAY finns tillgängligt på svenska och hur man ska minska behovet av finska i det åländska arbetslivet. Några svar på de frågorna får inte ålänningarna i det här budgetförslaget. Hur kan det komma sig i dessa tider av förfinskning fru lantråd?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! De frågeställningar som ltl Axel Jonsson tog upp är ju ett alldeles konkret arbete som pågår just i denna stund när vi står här och som har pågått väldigt många år. När det gäller det svenska språket så redogjorde jag i mitt anförande för hur vi på ett övergripande plan jobbar strukturellt med de här frågorna. Men frågorna aktualiseras inom alla politikområden; inom ÅHS och inom mediapolitiken. Landskapsregeringen jobbar strukturellt med dessa frågor.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, det är betryggande att höra. Men samtidigt så tycker jag att i en självstyrelse där det svenska språket är vår absoluta viktigaste uppgift så borde vi ålänningar och lagtinget bekräfta detta och se hur vi prioriterar i språkfrågan. Det borde vara det viktigaste kapitlet i en budget som denna men trots det lyser språkfrågan med sin frånvaro. Det tycker vi från Ålands Framtids sida är beklagligt. Det är andra året i rad som det är på det här sättet. Man måste tänka på det här framöver och se till att man prioriterar upp språkfrågan när den prioriteras ner på annat håll.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det skulle ha varit intressant att få höra en reflexion från ltl Axel Jonsson om det lobbyingarbete som landskapsregeringen gör, om Ålandsakademin och om idéerna kring luckan. Det skulle också ha varit intressant. Lyssnade ltl Axel Jonsson överhuvudtaget på min redogörelse?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack till lantrådet för presentationen. Jag ska återkomma till språkfrågan under debatten senare, det är ju huvudorsaken till att vi samlas här idag. Förhoppningsvis har vi en hel del lyssnare som kommer att ta del av årets remissdebatt.

Min frågeställning handlar om Ålandskommitténs betänkande och den process som regeringen Sjögren har på gång mot regeringen Sipilä i Helsingfors. Är det som så att lantrådet utgående ifrån sin summering av tidsplan kontra innehållet i revisionsprocessen börjar luta åt det faktum att det är en oöverstiglig trappa som vi har framför oss i Helsingfors? Är det så vi ska tolka beskedet om att tidsplanen ska underordnas innehållet i revisionen?

Vi hade väl alla hoppats att vi skulle fira självstyrelsens hundraårsjubileum med en ny självstyrelselag. Har vi övergett den förhoppningen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan ge direkt svar från landskapsregeringen. Det har hela tiden varit landskapsregeringens ambition att hålla sig till slutbetänkandet, hålla sig till tidsramen. Ltl Harry Jansson vet också dubierna som finns på rikssidan. Vi har inte ett ekonomiskt system på plats ännu och det finns dubier kring själva systemskiftet när det gäller residualprincipen.

Kommer det an på landskapsregeringen så har vi inte några problem med tidsramen. Men vi ser hur det ser ut på rikssidan.

I de otaliga diskussioner som landskapsregeringen har haft tillsammans med självstyrelsepolitiska nämnden så har nämnden klart uttalat, och det är min bestämda uppfattning, att det viktigaste är ett bra resultat.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru lantråd, jag tror att vi alla känner lite ödmjukhet inför landskapsregeringens utmaningar när det gäller Ålandskommitténs resultat av de vidare ödena i Helsingfors. Vi ser ju ett helt nytt politiskt landskap i Helsingfors. Jämför vi med föregående revision i slutet av 80-talet och i början på 90-talet så fanns det i alla fall en presidentmakt att vända sig till när det krisade. Idag är Finland ett parlamentariskt styrt land med en relativt oerfaren statsminister när det gäller politik i praktisk vardag. Därför har vi en gemensam utmaning.

Min fråga till lantrådet är; förväntar sig lantrådet att vi ifrån oppositionen ska försöka bidra något vad gäller det parlamentariska arbetet eller ser lantrådet detta nu som en process enbart på axeln regeringarna Sipilä-Sjögren?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller den delen så tycker jag också att vi har haft bra diskussioner. Vi har diskuterat i de banorna att landskapsregeringen gör sitt. Jag tyckte att vi igår hade ett väldigt bra seminarium om den framtida ekonomin. Vi har också diskuterat att lagtinget och lagtingsgrupperna ska aktivera sig. Jag tycker att det här är ett lagarbete.

En ny självstyrelselag är ju ett väldigt, väldigt viktigt projekt för samtliga lagtingspartier. Min uppfattning är att alla får dra sitt strå till stacken. Vi ska samordna oss och köra en linje. Inom förvaltningen pågår just nu planering om hur vi ska kunna göra det på bästa sätt och det kommer vi att presentera och avhandla med lagtinget och självstyrelsepolitiska nämnden. Alla krafter behövs!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Trots lantrådets vackra ord om det fina arbetet som landskapsregeringen gör när det gäller självstyrelsearbetet så måste man ändå konstatera att år 2017 sannolikt kommer att gå till historien som det mest sorgliga året i vår självstyrelsepolitiska historia, med tanke på den situation som vi just nu befinner oss i bland annat med självstyrelselagsrevisionen som kräver sin egen mässa.

Mest dramatiskt för mig hittills under 2017 är Högsta domstolens utlåtande som medförde att Åland degraderades från att vara likställd part - att vår lagstiftning har varit likställt på de områden där vi har behörighet med motsvarande rikslagstiftning – och Högsta domstolen flyttade ner oss en våning och underordnade oss den finländska lagstiftningen så att de har företräde. Det här tycker jag att är det mest dramatiska som har hänt i Ålands självstyrelsehistoria på mycket, mycket länge. Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit för att rätta till den här situationen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var en av de frågorna som landskapsregeringen tog väldigt noga fasta på i remissutlåtandet i betänkandet om hela självstyrelselagen. Som sagt, ambitionen har varit att hålla sig till slutbetänkandet i så stor utsträckning som möjligt. Just HD-domslutet när det gäller fiskekvoterna är en sak som måste redas ut. Vi har varit tydliga, det är en sak som vi absolut för in i diskussionerna kring det vidare arbetet med självstyrelselagen.

Dessutom hade vi för någon månad sedan besök av Högsta domstolen och Högsta domstolens president och det här var också en sak som dryftades. Högsta Domstolen anser också att detta måste klargöras. Högsta domstolen vill se på juridiken, inte ändamålsenligheten.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är helt klart att den här frågan måste skötas separat från det stora revisionsarbetet. I bästa fall så kommer det att gå i mål år 2022, om cirka fem år. Vi har redan hört lantrådet uttala sig att tidtabellen sannolikhet kommer att förskjutas. Det här är en situation och en verklighet som vi lever i nu. Varje år kommer det att tas nya förhandlingar och nya beslut och nu har vi blivit underordnade de finska ministerierna på ett sätt som vi inte har varit tidigare.

Jag hoppas och vill tro att landskapsregeringen kommer att ta initiativ till en separat ändring av självstyrelselagen i just den här frågan för att återställa ordningen så som den ska vara.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Det är självklart på det viset. Vi har en stor reform när det gäller revideringen av hela självstyrelselagen. Det dyker upp problem under resans gång och man har alltid justerat självstyrelselagen. Vi vet också att vi behöver ha en ändring av den gamla självstyrelselagen om man driver igenom sotereformen.

Vi har ett pågående arbete och ett intensivt arbete när det gäller förändringar av självstyrelselagen och fiskekvoterna är en av de viktigaste frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Lantrådet höll ett föredömligt anförande och beskrev verkligen relationen mellan Finland och Åland, hur relationen har utvecklats och på vilket sätt man arbetar kring den. Man har som sagt bjudit in tjänstemän och politiska kontakter och åtminstone från lagtingets sida jobbar vi också med relationerna till folktinget.

Vad kan landskapsregeringen framöver göra för att skapa mera positiva relationer mellan Finland och Åland så att vi skulle kunna få en starkare relation?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ja, jag försökte redogöra för hur vi konkret jobbar med de svenska frågorna, hur vi systematiskt uttalar oss när gäller kontakter och när det gäller remisser.

Jag vill också påstå att vi har ett otroligt intensivt arbete när det gäller att knyta kontakter och peka ut de viktiga kontakterna och det är ett arbete som jag gör mycket tillsammans med kansliminister Nina Fellman. Jag vill lyfta upp minister Fellman, som journalist har hon varit en stor tillgång. Vi börjar med Alandica debatt, vi börjar med Ålandsakademin och det är saker som vi kommer att fortsätta med. Vi siktar på att ha Ålandsakademin åtminstone två gånger per år. Nästa gång siktar vi antagligen in oss på journalister, nu var det Ålandsansvariga tjänstemän i ministerierna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ännu för ytterligare det här klargörandet just kring den åländska Almedalen. Det är ett väldigt trevligt initiativ tycker jag. Jag hoppas också att det kommer att dra politiker både från Sverige och från Finland för att vi ska kunna lyfta de väsentliga frågorna kring det svenska språket men också kring Ålands speciella särställning. Jag tycker att detta är ett väldigt positivt ingrepp och jag hoppas att många politiska partier deltar.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! En sak som jag faktiskt glömde bort, som ltl Kemetter tog upp, är det åländska arbetet i folktinget. Ålänningar engagerar sig väldigt mycket och väldigt hårt. Det är också ett arbete som vi i landskapsregeringen kan samordna med folktinget. Vi diskuterar ärendena vidare i språkrådet. Vi ämnar kalla till oss de åländska representanterna i folktinget och se hur vi kan samordna våra resurser.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Innan jag går in på den egentliga presentationen så kan jag inte låta bli att säga någonting om det svenska språket med tanke på replikväxlingen just mellan med lantrådet och ltl Jonsson. Det står faktiskt på sidan 14 i den allmänna motiveringen att språket är självstyrelsens fundament. Språket står visst nämnt. Som ett konkret exempel på vad det här leder till så eftersom språket är fundamentet så ligger i språkfrågan som fundament för hela budgeten. Som exempel kan nämnas att vi satsar 900 000 euro på att utbilda våra inflyttare i vårt vackra språk. Språkfrågan genomsyrar detta budgetförslag.

Fru talman! Landskapsregeringen har tillämpat en rambudgetsteknik sedan vi inledde vårt värv i november för två år sedan. Ramarna för respektive budgetår grundar sig på de åtaganden som vi har förbundit oss till i regeringsprogrammet. Via delmål ska vi nå det mål som lantrådet här beskrev, dvs. en budget i balans.

Budgetförslaget också för detta år motsvarar dessa förväntningar. Budgetförslagen från avdelningar, myndigheter och verksamheter motsvarar de ramar som vi har ålagt verksamheterna att budgetera efter, och därför står vi nu ett litet steg närmare det mål som lantrådet just beskrev att vi har.

Det budgeterade underskottet har därmed minskat, från när vi inledde med den grundbudget som då fanns tillhanda, med ett underskott om -17,6 miljoner så har vi nu passerat via grundbudgeten 2017 där underskottet var budgeterat till -12 miljoner till att nu ligga på -4,5 miljoner euro i budgeterat underskott.

Därmed kan vi gott konstatera att vi följer den plan som vi har lagt och ska nå det mål som vi har sagt att vi ska nå.

Orsaken till att vi har uppnått planen ligger förstås delvis på att landskapsregeringen har vidtagit ofta besvärliga inbesparingsåtgärder, nödvändiga men ibland besvärliga. Och staten Finland har äntligen via en uppvaknande tillväxt sett till att vi har något mera intäkter via avräkningsgrunden.

Men ett underskott består givetvis både av utgifter och av intäkter så det är ju fullt naturligt.

Vad gäller inkomstbilden kan vi nu budgetera en prognostiserad avräkningsklumpsumma, sagt med folkliga ord, om drygt 237 miljoner euro. I grundbudgeten för 2017 låg vi på en nivå på ungefär 223 miljoner för att här senaste vår prognostisera att den skulle öka till en nivå mellan 228-230 miljoner. Det har ju skett en dramatisk förbättring i den inhemska ekonomin i skatteinflödet till den finska statskassan som ger oss den här positiva utvecklingen.

Dessvärre ger detta effekt på skattegottgörelsen. Skattegottgörelsen, välbekant för alla lyssnare, är ett relationstal mellan vissa influtna skatter på Åland och motsvarande skatter i Finland. Om vi har genererat mer än 0,5 procent av dessa skatter så får vi det i en skattegottgörelse. För år 2017 budgeterade vi nästan 24 miljoner i intäkter och nu ligger budgetförslaget på 14 miljoner, alltså ett tapp. När Finland går lite bättre så blir relationen mellan våra ekonomier förändrad. Jag återkommer till här frågeställningen lite när kommer in på mina inlägg om tillväxtpolitik.

Vad gäller intäkterna från PAF, penningautomatföreningen, vårt spelbolag, kan vi konstatera att vi nu föreslår ett reellt uttag om 18 miljoner euro. Förra året låg vi på ett reellt uttag om 15 miljoner euro, medan vi 2017 tog ut 20 miljoner euro ur penningautomatföreningen.

Landskapsregeringen föreslår att vi nu lämnar systemet med PAF-snurran. En PAF-snurra är och har varit, enkelt beskrivet, ett sätt där man har återbudgeterat de PAF-medel som en gång har budgeterats in i landskapsekonomin men som inte har blivit förbrukade, så då har de budgeterats på nytt. Det här systemet lämnar vi för det stökar bara till den transparens som vi alla eftersträvar att en landskapsbudget ska ha. Varje euro som budgeterats in en gång till så ger en onödigt positiv bild av ekonomin och beskriver inte den reella ekonomin.

Därmed sjunker de budgetmässiga intäkterna från PAF till 18 miljoner i detta budgetförslag jämfört med 2017 då budgetanslaget låg på 27,5 miljoner euro. En stor del av detta, de facto 12,5 miljoner euro, berodde på den så kallade PAF-snurran och det måste man beakta när man jämför resultaten.

Landskapsregeringen satsar mycket via den här budgeten. Vi föreslår att man satsar så mycket som 6,6 miljoner euro på digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.

Det viktigaste eller kanske det mest synliga projektet är det så kallade vårdinformationssystemet som ÅHS och andra utövare av social verksamhet inom offentlig sektor är i stort behov av.

Vi satsar på den geriatriska kliniken, det är ingen nyhet kanske, men vi går vidare med planerna och detta kommer att ske via fastighetsverket. Fastighetsverket får 2018 ett heltäckande ansvar för de fastigheter som ÅHS tidigare har ansvarat för.

Vi satsar mycket på landbaserad infrastruktur. Vi satsar på vägar, broar och cykelvägar och det här kommer naturligtvis ni lagtingsledamöter att få mer information om under debattens gång.

Vi satsar givetvis också på kortrutt.

Likviditeten är kanske ett större problem just nu, eller förändringen av likviditet, än resultatet. Bedömningen idag gällande likviditeten är att den ska ligga på 25 miljoner euro i slutet av år 2018. En minskning av faktiskt så mycket som cirka 22-23 miljoner euro, om allting förverkligas och om det inte sker några förändringar i intäktsbilden förutom det som nu har prognostiserats.

Detta ger också en bild av att resultaträkningen såtillvida kanske ser något optimistisk ut i förhållande till att avskrivningsnivån i resultaträkningen är något för låg.

Vi har uppenbarligen alltså undvikit att investera tidigare. Vi har investerat på en lägre nivå än vad som är hållbart på sikt. Därför har vi en investeringsskuld som vi måste beta av förr eller senare. Landskapsregeringen föreslår att vi nu tar de stegen. Det här gäller främst digitalisering och infrastruktur.

Det som kanske allra mest kommer att avgöra hur likviditeten förändras är de eventuella framgångar som vi kommer att ha med äskandet om extra anslag som landskapsregeringen här småningom rätt snart kommer att presentera för lagtinget.

Ingen upplåning krävs alltså för något, inte för drift och inte för investeringar under året 2018 om budgeten förverkligas i enlighet med det som nu här presenteras.

Fru talman! Lite om tillväxtpolitik kopplat till självstyrelselagsrevisionen. Under arbetet med självstyrelselagen, och kanske framförallt under arbetet med att analysera ett eventuellt blivande nytt ekonomiskt system, så menar jag och landskapsregeringen att det har framkommit med all tydlighet att självstyrelsens förmåga att skapa tillväxt i sig är åtminstone lika viktigt som hur systemet utformas. Det finns alltså mycket att göra oberoende av vilket system man än väljer. En framgångsrik utveckling genererar mycket resurser för att behålla och stärka välfärden. Medan ett misslyckande på samma område kan leda till en befolkningsminskning och skapa en betydligt sämre situation. Det finns alltså mycket som vi kan göra själva.

Systemen är viktiga, men man får inte gå i krok för de möjligheter att vidta åtgärder som vi ändå redan har med nuvarande system, och vilket vi kommer att ha med vilket än av de system som finns på bordet och diskuteras just nu om det kommer ikraft. Vi kan alltså inte glömma tillväxtpolitiken.

Ur de alla analyser som vi har gjort, och presenterat också för samtliga lagtingsledamöter, så kan vi konstatera att andelen förvärvsinkomstskatter genererat på Åland, i förhållande till vad motsvarande skatter genererar i Finland, inte har en särskilt positiv trend. Nivån och andelen, relationstalet, har behållits ungefär oförändrat, men samtidigt har vår befolkningsandel vuxit ganska starkt och samtidigt har vi haft en gynnsam arbetslöshetshetsgrad vilket, enligt vår uppfattning, borde ha lett till att vår andel av dessa skatter skulle ha ökat.

Samma gäller kapitalskatterna. Vi har en stabil trend men inte så positiv som man kanske kunde förvänta sig.

Vad gäller samfundsskatterna så är dessvärre bilden något sämre ännu. Vi har en sjunkande andel av samfundskatter genererade på Åland jämfört med i riket. Det här är rent ut sagt bekymmersamt. Jag menar att detta förstärker det som jag just sade, att tillväxtpolitik är något som vi behöver ägna tid åt på ett kraftfullt sätt och allt mera för att på det sättet finna metoder för att se till att den välfärd vi värnar om också kan finansieras i framtiden.

Vi behöver jobba med många tillväxtfrågor. Inflyttningsdelen är kanske den allra viktigaste. En tillväxt uppnår man lättast och bäst om vi blir flera här på Åland, då ökar den åländska ekonomiska finansiella kakan i förhållande till Finland allt mera och det ger då skatteintäkter för oss att fatta beslut om.

Vi behöver också öka produktiviteten både inom offentlig sektor och också inom den privata sektorn. Det är ett konstant fortsättande arbete som behöver pågå.

Vi bör reformera den offentliga förvaltningen så att vi har allt mindre administration. Vi måste ha nödvändig administration men inte en onödig administration. Vi måste ha en effektiv administration för att kunna trygga att resurserna används för serviceproduktionen.

Vi måste alltså jobba med alla delar som leder till tillväxt. Landskapsregeringen föreslår ett antal åtgärder redan i denna budget som jag ska beskriva något närmare.

Landskapsregeringen jobbar med tillväxtfrågor inom ramen för ett så kallat ministerutskott. Landskapsregeringen kommer att fortsätta med det arbetet och säkerligen föreslå ytterligare åtgärder under kommande år.

Vi har förslag om att medfinansiera investeringar i gästhamnar, det är en satsning på skärgården väldigt mycket, en stor satsning. Vi hoppas att det här ska kunna ge ett lyft för den turistiska delen av vår viktiga turistiska verksamhet.

Vi kommer att finansiera en utredning om att minimera konkurrensnackdelar för åländskt näringsliv. Vi känner till att Ålands näringsliv har initierat den här frågan. Landskapsregeringen har fört goda diskussioner med näringarna. Det här är inte någon lätt fråga, det är en fråga om konkurrenskraft så vi behöver hitta de metoder som kan finnas för att ytterligare stärka konkurrenskraften.

Vi har redan gått in för, i och med den senaste tilläggsbudgeten, att öka tillgången till finansiering för små och medelstora företag.

Vi ska också anta en ny upphandlingslagstiftning för att förbättra för företagen när de ska gå in för partnerskap och affärsrelationer med den offentliga sektorn.

Och, som jag redan nämnde, vi ska satsa i infrastruktur och byggnadsprojekt.

Vi har tagit höjd i budgeten för att delta i finansieringen av idrottsanläggningar med mera.

Kanske framförallt så föreslår vi ett arbets- och pensionsinkomstavdrag för totalt 1,3 miljoner som kommer att gynna låg- och medelinkomsttagare. Till den här delen har landskapsregeringen idag fattat beslut om ett lagförslag som kommer att levereras till lagtinget. Presentationen av själva åtgärden tar jag i samband med den normala remissen av det lagförslaget.

Landskapsregeringen överväger också ett avdrag vid kommunalbeskattningen för studielån som en sporre, morot till inflyttning. Det ska vara intressant att bosätta sig i en åländsk kommun och betala sin skatt i en åländsk kommun. Vad är bättre än om välutbildade människor flyttar till Åland och bosätter sig fortsättningsvis på Åland. Denna skattemorot ska förhoppningsvis hjälpa till också till denna del.

De skatteåtgärder som landskapsregeringen föreslår kommer att kompenseras till kommunerna i sin helhet. Kompensationslagstiftningen kommer att följa med den lagstiftningen om själva avdraget som ni snart kommer att få ta del av.

Därmed, talman, är jag färdig och ser att budgeten är presenterad.

Talmannen

De mest observanta har redan noterat att talmannen har gett finansministern extra tid för presentationen. Det är helt i enlighet med talmanskonferensens diskussion gällande tidsangivelser.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till finansministern för presentationen av nästa års tilltänkta budget.

Vi har haft förmånen att under ett par års tid höra finansminister Perämaa predika de ohållbara långsiktiga budgetunderskotten i de åländska finanserna. Vi har fått höra att vi måste göra si och så. Vi måste till och med stänga demensavdelningen på sjukhuset, ställa till det både för personal, klienter och anhöriga. Det har varit motiveringen, täckmanteln för det här agerandet.

Nu föreslår samma finansminister att vi ska börja med ett nytt allmänt avdrag. Hur är det möjligt att innan man har stabiliserat budgeten återgå till en gammaldags politik?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag menar ändå att den budgetekonomi som landskapsregeringen för är framgångsrik till den delen att vi nu, efter tidigare centerstyre, uppenbarligen får ner underskottet till drägliga nivåer och det tror jag att vi alla ska vara tacksamma för. Om det ändå sedan görs så framgångsrikt så att det finns ett visst utrymme för att stöda låginkomsttagare och medelinkomsttagare med ett ringa skatteavdrag för att stimulera till det viktiga som jag här nämnde, det vill säga tillväxt, då får man väl tycka att det är illa då. Vi gör åtgärder för att skapa oss en finansiell situation så att vi kan hjälpa och stötta där det som bäst behövs.

Minister Mats Perämaa, replik

Bästa finansminister, jag vill då anklaga ministern för att bedriva lite manipulativ ekonomisk politik. Orsaken till att finansministern vågar, vill och kan lägga förslag om allmänna avdrag och påföra Ålandsbudgeten en kostnad om miljonklassen om några år är ju det faktum att nu kan samma finansminister återföra den olagliga reservering som finansministern drev igenom inför årets budget. Dess 18 miljoner kommer till stora delar nu att kunna återföras till Ålandskassan. Det är ju tack vare den typen av manipulativa åtgärder som ministern nu kan presentera ett överskott i nästa års budget. Jag antar att ministern nu kommer att komma tillbaka och säga att vi inte behöver de pengar som vi reserverade för 2017 så att lagtinget kan frigöra dem och så, bästa ministern, tycker jag inte att det är hederligt att bedriva ekonomisk politik på inför ålänningarna och lagtinget.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Här bedrivs inte någon manipulativ politik överhuvudtaget. Här strävar vi efter att göra budgeten så transparent som möjligt. PAF-snurran är det som har stökat till det allra mest. Jag har noterat centerns förhoppningsfulla uttalanden om att vi äntligen har en ekonomi som är betydligt bättre än 4,5 miljoner minus som den presenteras här. Det måste bara vara på det sättet att man har missförstått metodiken med PAF-snurran, så att man har tänkt sig att ombudgeterade PAF-pengar därmed har gjorts till nya pengar som verkligen ger ett inflöde i landskapets ekonomi i kassan, vilket inte är fallet. Om man lämnar den här retoriken och analyserar effekterna av PAF-snurran, och jag ber att ltl Jansson också gör det, så då kommer man att få insikt att detta.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack finansminister Mats Perämaa för informationen.

Jag har lite kompletterande frågor. Under den centerledda finansministern Roger Nordlund så hade jag under den förra mandatperioden ett förslag om extra anslag. Det togs också kontakt med finansministeriet och mot alla odds så fanns det en positiv inställning till det. Det lagförslag som var tänkt att föras till lagtinget så sågades totalt av liberalerna. Vad är det nu som har gjort att liberalerna på nytt vill återkomma med centerns grundförslag om extra anslag? Det var min första fråga.

Sedan undrar jag vidare, vilka är de besvärliga inbesparingar som finansministern hänvisade till? Mig veterligen är det kommunerna som har fått ta den största inbesparingssmällen, inte landskapets egen förvaltning.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Extra anslag, det som vi kan konstatera just nu är att centern, som innehade finansministerposten, inte lämnade in ett äskande om extra anslag. Däremot cirkulerar en sådan variant som diskuteras här i korridorerna, men lagtinget fick aldrig ta del av ett sådant förslag till äskande. Det är faktum sedan återstår det att se. Nu har en landskapsregeringen sådana ambitioner och därmed får vi se om den här regeringen lyckas göra det som centern inte lyckades med.

Sedan är frågan om extra anslag betydligt större än bara frågan om kortrutt, som har nämnts som en del i det hela. Kortrutten har det bekymret att den återbetalar sig själv, om man nu ser det som ett bekymmer, men i förhållande till extra anslag ska det vara så. Vi får återkomma till frågan. Vi har för avsikt att verkligen lämna in ett sådant äskande.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det var nog lite mer än bara korridordiskussioner vad gällde lagförslag om extra anslag under den förra perioden. Om jag är rätt informerad så fördes det tämligen intensiva informella diskussioner i finans- och näringsutskottet. Jag tycker inte att nuvarande finansminister ska försöka nonchalera bort det och låtsas som om det aldrig har hänt, för det stämmer ju inte.

Vidare kan vi nu konstatera att intäkterna från den finska sidan, klumpsumman och skattegottgörelsen, mellan 2016 och 2017 har stigit med 23 miljoner, där tillkommer konkurrenskraftspaketet som för landskapets del medför en inbesparing på 2,2 miljoner.

Det inbesparingar som finansministern tycker att ha varit besvärliga har ju kommunerna fått göra. Det är kommunerna, de sjuka och Ålands hälso- och sjukvård, barnen och åldringar som har gjort de besvärliga inbesparingarna åt finansministern.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Extra anslagsansökan, ja det stämmer, i finans- och näringsutskottet diskuterade man frågan informellt, inte via ett normalt äskade via lagtinget där det fanns ett förslag som remitterades och sedan gick till utskottet. Den diskussionen slutade för centerns nuvarande ordförande, dåvarande finansutskottsordförande, gick till sin egen finansminister och sade att det här blir nog ingenting. Så var det med det!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för en bra redogörelse ministern.

Vi gick in 2016 i den här regeringskonstellationen med ett underskott på 18 miljoner, under år 2017 fick vi ner det till 12 miljoner och nu ser vi ett underskott på endast 4,5 miljoner. Vi från socialdemokraternas sida upplever åtminstone att målet börjar uppnås och att vi börjar sikta mot en budget i balans under den här mandatperioden. Det kan vi bra gratulera ministern för.

I resultaträkningen kan vi också avläsa att avräkningsbeloppet är ganska lågt eftersom investeringarna inte har varit så stora under de senaste åren. Vi ligger efter både i broar, hamnar och digitaliseringsprocessen osv. Hur ser ministern på den här frågan? Har vi ett reellt lånebehov framöver?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi har framförallt kommit till den situationen att för driften så torde det hotet vara undanröjt, med nuvarande utveckling av intäkterna. Sedan har landskapsregeringen sagt att för vissa investeringsprojekt så finns det skäl att lånefinansiera dessa. Vi har begärt en fullmakt gällande kortrutten av lagtinget och också erhållit den fullmakten. Men för år 2018 så finns det inget behov av lånefinansiering. Kortrutten kommer igång bara till en liten del under 2018.

Sedan utgår jag ifrån att vi ska lyckas med äskandet om extra anslag, vilket skulle vara välbehövligt och välmotiverat.

Vad gäller infrastrukturområdet till sin helhet så har denna landskapsregering inte tagit sikte på upplåning, utan vi försöker undvika detta så gott det går.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var väldigt glädjande att höra. Socialdemokraterna är alltså inte främmande för att låna till investeringar, det har vi gått till val på och det håller vi fast vid. Men så länge man kan ha en budget i balans och inte behöver låna så är det väldigt glädjande, trots att det är ganska unikt att Åland är i en sådan situation, också ur ett världsperspektiv, att vi faktiskt ännu inte har behövt gå till banken. Det är bara att gratulera!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att finansministern gav en mycket bra och fyllig redogörelse. Jag överensstämmer, som ministern vet, väldigt, väldigt långt i beskrivningen av nästa års finansiella situation.

Det som jag tänker fråga, jag tänker fråga mera i finansutskottet förstås, det är när man ser i resultaträkningen så kan man konstatera att personalkostnaderna totalt uppgår till drygt 100 miljoner euro. Det är en ganska stor kostnadspost. Finansministern nämnde här effektiv administration. Det som man kan bli lite frågande till är hur vår personalresurs ser ut och hur den utvecklas under året för det framgår inte riktigt med önskvärd tydlighet ur materialet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har fullt medvetet lämnat bort den statistik som vi har bilagt budgeten tidigare år. I avvaktan på att vi så fort som möjligt och under nästa år ska ha ett nytt sätt att redovisa personalstyrkorna, via det nya personaladministrativa systemet som vi håller på att sätta i drift som bäst och att återigen återkomma till lagtinget med det gamla systemet där man mera manuellt har fyllt i inte årsarbetstider men antalet tjänster och deltidstjänster, så såg vi det inte som fruktbart. Det skulle bara ha väckt osäkerhet hur personalstyrkan faktiskt ser ut. Det är en bra kommentar och vi ska bli bättre. Vi kommer att överväga att återkomma till beskrivningar av personalstyrka sedan när vi har det nya systemet i bruk.

Ltl Tage Silander, replik

Tack för det svaret. I den andra repliken tänker jag bara konstatera att man inte alltid behöver ta en andra replik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Som viceordförande för ÅHS så konstaterar jag att den stora digitala satsningen på Ålands hälso- och sjukvård är välkommen, och inte bara av dem som jobbar med IT-frågor och administration utan jag konstaterar att vårdinformationssystemet är verksamhetsutveckling, en renodlad investering som kommer att ge bättre och mera rättssäker vård. Det kommer att höja vårdkvaliteten och kommer att vara alla ålänningar till gagn. Det är en välkommen investering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag noterade att finansministern hellre pratade om tillväxtpolitik än om det kaos som hans egen politik har ställt till med i de åländska kommunerna.

Men, fru talman, det är faktiskt skäl att prata om tillväxtpolitik med tanke på de skrivningar som finns i den här budgeten som ÅSUB har presenterat.

Vi har en inflation som är nästan dubbelt större på Åland än vad man har i övriga Finland. Vi har sett rapporter som visar att lönsamheten i det åländska näringslivet de facto är sämre än i övriga Finland. Finland börjar faktiskt går riktigt bra nu.

Ministern tog själv fram samfundskatterna, att vi där håller på att sacka efter ganska ordentligt. Vilka är de konkreta åtgärderna som finansministern tror att kunde återskapa tillväxten på Åland? Hittills har vi egentligen bara hört vackra ord. Vi har inte sett någonting hända. Två år har gått av den här perioden och nerförsbacken blir bara brantare.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Redan det att vi nu har en landskapsregering som på allvar börja diskutera tillväxtpolitik gör att tillväxten blir ett reellt tema i den politiska behandling som försiggår alla dagar i landskapsförvaltningen. Vi har ministerutskottet som har lagt det förslag som vi här har fått ta del av och kommer att kunna penetrera närmare.

Jag menar att samarbetet mellan det åländska näringslivet och landskapsregeringen om hur man på sikt, via metoder som vi inte kan veta idag ännu, kan öka konkurrenskraften i det åländska näringslivet.

De sänkta samfundsskatterna för de åländska företagarna är faktiskt oroväckande för mig också. Jag tyckte att jag nämnde det tydligt i mitt anförande. Jag menar att den här landskapsregeringen kommer att fortsätta det arbetet och sedan föreslå åtgärder, men vi ska göra det tillsammans med näringslivet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Min andra fråga till finansminister; vart tar pengarna vägen? Som det konstaterades här i ett tidigare replikskifte så har de facto inkomsterna från staten, klumpsumman och skattegottgörelsen, ökat med över 20 miljoner under de här två åren som har gått. Dessutom har vi sänkta kostnader tack vare konkurrensavtalet som staten har gjort. Enkel matematik säger att egentligen borde vi ha ett överskott på 5-6 miljoner i landskapets resultaträkning nu. Men vi har fortfarande ett minus trots de dramatiskt ökande inkomsterna som den här landskapsregeringen kan ta del av.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi är inne på centerns PAF-snurra igen. Man vill återigen räkna in de ombudgeterade medlen där.

Sedan kan vi konstatera att landskapsregeringen fortsättningsvis satsar på framtida pensionsåtaganden. Vi tar ut 2,5 miljoner mindre ur pensionsfonden än vad man skulle ha gjort enligt den plan som fanns sedan tidigare. Det är att sätta undan pengar för framtiden. Det kommer att underlätta för framtida politiker i denna sal.

Sedan gör vi ett litet skatteavdrag för att skapa tillväxt, den målsättningen är klar. Vi kompenserar kommunerna också för andra skatteavdrag som är förorsakade av riket. Det finns många delar i det hela, men PAF-snurran är antagligen den stora förklaringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Perämaa började med att replikera mot en tidigare replik och menade att det står visst om det svenska språket i budgeten. Och visst, det står faktiskt en mening! Jag citerar: ”Ett grundläggande motiv för Ålands autonomi är att den ska utgöra ett skydd för det svenska språket på Åland.” Med de problemställningar och förklaringar som har förekommit tidigare, delvis av lantrådet och ministerns eget uttalande om att det var grundfundamentet i budgeten och i självstyrelsen, så tycker jag att det borde ha stått lite mera om det svenska språket. Man kunde ha förklarat vad man tänker göra för att lösa problem och också beskriva problemen.

Minister Mats Perämaa, replik

Javisst, fru talman, men problemformuleringen är förstås det lätta, att komma med konkreta åtgärder är svårare och det tror jag att också framgick igår under Ålands Framtids språkdebatt. De lätta lösningarna torde inte finnas där heller.

Jag upprepar igen, konkret i den här budgeten så satsar vi 900 000 euro på att inflyttare till Åland ska lära sig vårt vackra språk för att de ska kunna ta del av samhällsutvecklingen och kunna producera i det åländska näringslivet eller i offentlig sektor. Det är ju att gå från vackra ord i en bok till handling, menar jag åtminstone.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Visserligen är det på det viset. Vi vet hur situationen är. Men om man vill beskriva så att allmänheten vill ta del och läsa igenom en budget så kanske man kunde ha skrivit lite mera om det här.

900 000 euro är bra för det svenska språket, beröm för det. Jag har också en motion, som jag ska ta upp senare, där man kunde ha haft det ännu bättre. Men tack för de 900 000!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack till finansministern för en både välfylld, ansvarsfull och utvecklande budget. Jag vill ge beröm till landskapsregeringen och finansministern för att bedriva dels en ansvarsfull politik i syfte att få en budget i balans men också ser nödvändigheten med tillväxtfrämjande satsningar. Med tanke på de utmaningar som vi står inför gällande t.ex. skatteintäktsidan, demografi och investeringar så är tillväxtfrågan verkligen i fokus. Jag är glad att den frågan lyfts fram på ett bra sätt. Det är början på någonting nytt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Även om det här kanske låter som en positiv diskussion partikollegor emellan så ber jag ändå alla att lyssna på det som ltl John Holmberg sade. I de här frågorna finns de stora utmaningarna för framtiden. Det är skäl för oss alla att glömma det partipolitiska gläfsandet för en liten stund och verkligen ta de här sakerna på allvar. Det här är ödesfrågor för Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Antingen känner inte finansministern till skatteintäkterna som beräknas inflyta 2016 och 2018 eller annars väljer han att inte berätta hela sanningen för parlamentet. Faktum är att det under 2016 flöt in 240 miljoner i skatteintäkter till landskapet Åland. Det hade ingenting att göra med PAF-snurran. År 2018 beräknas det inflyta 263 miljoner, alltså plus 23 miljoner. År 2016 var budgetunderskottet beräknat till -17,6 miljoner, nu beräknar man det till -4,5 miljoner. Precis som det sades tidigare så borde det ha varit plus. Finansministerns budget är 10 miljoner sämre än vad finansminister Roger Nordlunds budget var år 2016. Det är sanning, det är svart på vitt i budgeten. Får jag en kommentar till det kanske?

Minister Mats Perämaa, replik

Givetvis en replik ska levereras. Nu har jag inte de siffrorna här, men då bör vi också titta på hur mycket i PAF-snurra som det underskottet för 2016 innehöll. Det innehöll en PAF-snurra också. Om man skulle renodla dagens förslag till budget, gå tillbaka två år och lyfta bort PAF-snurran, så skulle man sannolikt ha ett underskott som skulle ha varit betydligt lägre än -17,6 miljoner. Vi ska kontrollera exaktheten i de siffrorna. Att det fanns en PAF-snurra där också torde vara helt säkert.

I jämförelse med -4,5 miljoner så låg man sannolikt på ett underskott för 2016 på dryga -20 miljoner minus eller lite mera än det. Jag kan komma till utskottet med de exakta siffrorna till den delen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Faktum är fortfarande att det flyter in 23 miljoner mera nu i Perämaas andra budget utgående från den budgeten som lantrådet Camilla Gunell och finansminister Roger Nordlund levererade. 23 miljoner!

Sedan har de minskade semesterersättningarna för landskapets anställda plus lite till utgjort 2-3 miljoner. Jag undrar också vart de här miljonerna har tagit vägen. Det är nog så att finansministern Perämaa levererade en betydligt sämre budget än vad finansminister Roger Nordlund gjorde i sin sista budget. Det är nog ett faktum.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är inte ett faktum. Underskottet för 2016 skulle ha sett annorlunda ut, betydligt sämre, om PAF-snurrans effekter skulle utraderas och gå tillbaka. Det är klart att centern har behov av att säga det som de säger just nu. Samtidigt får vi komma ihåg att vi har kunnat se en miljonrullning i förslag från centerns del samtidigt som vi har bedrivit en ansvarsfull politik som har lett till de här resultaten. Skulle vi då ha haft centerstyre så skulle vi antagligen haft ett underskott på ytterligare cirka 10 miljoner sämre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa för en intressant redogörelse. Tack också för en ansvarsfull och framåtsyftande budget.

Jag tänker ta tillfället i akt att få två korta klargöranden. Ministern berörde arbetet med nya självstyrelselagen där det ofta rör sig om ekonomiska frågor. Tyvärr kommer inte skatteinstrumentet att vara på bordet när man diskuterar hur framtiden ska skötas på Åland. Är ministern besviken på att det är på det här viset? Finns det ännu en liten gnutta möjlighet i och med att man funderar på att kanske lägga det på is med den politiska situationen som vi har på Åland idag? Finns det en bakväg någonstans några år framöver eller får vi leva med det här nu och de möjligheter det ger?  

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Eftersom vi ännu inte har en proposition om en ny självstyrelselag, vi har ett betänkande från Ålandskommittén men vi har inte någon proposition som är färdig att lämna till riksdagen och till lagtinget, så vet vi inte ännu vad som kommer att ske. Vi kan inte med säkerhet säga huruvida det blir en ny självstyrelselag eller inte. Därmed kan det eventuella nya ekonomiska systemet också falla på samma gång. Med lantrådets ledning så jobbar vi intensivt med frågan och strävar mot framgång.

Landskapsregeringen har i otaliga dokument sagt att beskattningen gällande förvärvsinkomster skulle vara ett bra verktyg för oss. Det skulle också till stora delar undanröja komplikationerna med finländska reformer nu och i framtiden. Om det öppnas upp en möjlighet för ett sådant övertagande (…taltiden slut).

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi hör från olika håll att kommunerna har det tufft och det kan man ha förståelse för. Jag vill ändå be finansministern beskriva vad en kommunstruktur i en inte alltför avlägsen framtid kan innebära just för ekonomin för landskapet och för kommunerna i sin helhet. Vi får ju höra från alla möjliga håll att ingenting blir bättre och allting blir dyrare. Är det verkligen så?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som jag tidigare beskrev i mitt anförande så kan man bedriva en framgångsrik politik eller mindre framgångsrik politik också inom landskapets fögderi oberoende av vilket system man befinner sig under. Det samma gäller den kommunala sektorn, det går säkert att bedriva en mer framgångsrik sådan inom ramen för de fyra kommuner som landskapsregeringen föreslår att ska bildas här efter några år.

Jag ser framför mig att det finns goda förutsättningar att uppnå de mål jag beskrev; en effektivare förvaltning inom ramen för större kommuner, en bättre serviceproduktion och ett mera konkurrenskraftigt samhälle. Jag tror att hela den här diskussionen så här långt har lett till att tillväxtpolitiken också diskuteras i ytterkommunerna, och nu senast i Sund i samband med ett besök av mig och min kollega Tony Asumaa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag vill ge beröm till finansministern, landskapsregeringen samt gratulera till de många ålänningar som får 100 euro mer i plånboken. Jag själv skulle gärna ha sett att det skulle ges till alla ålänningar som har varit med och jobbat och byggt det här samhället starkt. Jag noterade ändå med glädje att det står att man aviserar minst 55 000 euro. Min vägkost inför den fortsatta behandlingen är att jag hoppas att man kan se till att det kommer alla till del som har varit med och byggt Åland så starkt som det är.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Personligen tycker jag och jag uppfattade att det är många inom regeringsblocket t.o.m. alla, som tycker att det är intressant när vi inom ramen för det politiska arbetet som vi utför också diskuterar skattepolitik nu. Det har i viss mån gjorts tidigare, sedan har det dött bort igen och nu fördes det en intensiv diskussion i regeringsblocket om den här frågan. Meningen är inte att den här skatteåtgärden ska vara tillfällig, att vi bara vidrör den lite grann för ett år. Om förutsättningar och utrymme finns i landskapsekonomin för att fortsätta och utöka den lämpligen såsom beskrivs i budgetboken, så är det väldigt intressant även självstyrelsepolitiskt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Därmed är den allmänna och finansiella presentationen klar. Tack för det!

Nu följer 7 gruppanföranden, 15 minuter var och därefter anföranden för vilka tidsgränsen är 7 minuter.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Bästa ledamöter, jag kommer i centers gruppanförande att uppehålla mig vid fyra olika punkter; självstyrelsen, svenska språket, landskapets relation till kommunerna och landskapets ekonomi.

Mina kolleger i centergruppen kommer sedan vidare att fördjupa sig i vissa frågeställningar och också lyfta delar av våra motioner.

Bästa ledamöter, vart är självstyrelsen på väg och vart tar alla pengar vägen? Vi är oroade dels över självstyrelsen och vi är oroade över svenska språkets ställning.

Efter att den parlamentariska kommittén överräckt sitt betänkande och därmed också stafettpinnen vidare till landskapsregeringen så har processen mer eller mindre stannat. Det är nog ingen överdrift att säga att den har strandat. Delvis kan vi förstå landskapsregeringens situation då Finlands regering har tämligen många interna stridigheter sinsemellan och också ett omfattande reformarbete. Det är ett reformarbete som delvis direkt och indirekt påverkar Åland. Min tro är många gånger att man har helt enkelt inte kommit ihåg Ålands särställning och sedan har de fått olika effekter lite längre fram.

Bästa ledamöter, det är lätt att vara ledare för en grupp som följer. Det är lätt att vara ledare när det är goda tider. Men i svåra tider och i svåra situationer krävs det ett starkt och tydligt ledarskap och vi känner inte att det finns hos landskapsregeringen här och nu.

Svenska språkets ställning som nationalspråk i Finland är naturligtvis hotat, det känner vi till. Igår hölls en temadebatt som Ålands Framtid stod som arrangör för. Det fanns åtminstone en samsyn kring problematiken kring svenska språket.

Anmärkningsvärt i den här budgeten är att landskapsregeringen trots detta sätter så lite vikt vid svenska språket. Situationen är inte ny, det här har vuxit fram under många år.

Från centerns sida skulle vi ha gjort en annan prioritering. Vi skulle ha sagt så här; ”nu om någonsin är det skäl att stärka våra resurser i Helsingfors. Nu om någonsin är det också skäl att förstärka våra resurser i Stockholm.”

Landskapsregeringen har, som ni säkert känner till, istället valt att helt ta bort Ålandskontoret i Stockholm och redan i fjol minimerade man personalstyrkan vid kontoret i Helsingfors.

Bästa ledamöter, det offentliga Åland består av både landskap och kommuner. Det är två starka krafter, delvis varandras motparter, delvis varandras samarbetspartner. Det är två nyckelspelare, eller jag kanske borde säga att vi har haft två nyckelspelare.

Den plan av kommunstrukturförändring som landskapsregeringen presenterar, jag vill inte säga på löpande band, jag tror att det börjar med sju, sedan blev det fem, nu är det fyra och vi får se vad slutresultatet blir, så är vi ju tveksamma.

Vi har världsrekord i närdemokrati och det tycker vi inom åländsk center att är riktigt bra. Vi ser inte 16 kommuner som ett hinder varken för utveckling eller för orättvisor. Vi ser att det finns möjligheter för ett småskaligt samhälle att skapa småskaliga kostnadseffektiva lösningar på närproducerad, härproducerad service i form av dagis, skola och åldringsvård.

Vi säger ja till ett utökat samarbete. Vi säger ja till frivilliga kommunsammanslagningar. Men vi säger också; visa respekt gentemot andra, lyssna på andra och driv utvecklingsprocesser i dialog!

Vi säger nej till tvång, vi säger nej till hot och vi säger nej till ekonomiska sanktioner och fördröjningsmekanismer som försvårar och omöjliggör en produktion av service nära kommuninvånarna.

Ett exempel där vi tycker att landskapsregeringen har agerat illa är t.ex. kommunernas socialtjänst. Vi vet att det är där det kan finnas problem inom missbrukarvården, handikappvården och barnskyddet. Därför vill ju kommunerna samordna sig och driva den processen vidare gemensamt. Men då finns det inget stöd från landskapsregeringens sida. Vet ni varför bästa ledamöter? Ja, för det överensstämmer nämligen inte med den aktuella kommunkarta man har ritat just för tillfället.

Landskapsregeringen brukar klaga på att de blir frostigt bemötta i Helsingfors. Jag tycker att landskapsregeringen ska ta fram en spegel och se hur man bemöter kommunerna. Det finns många likheter där.

Bästa ledamöter, vart tar pengarna vägen? Det är en fråga som många ställer sig. Det är inte helt lätt att läsa budgeten, speciellt inte när vi har bytt budgeteringsprinciper och när själva uppställningen är något förändrad.

Vi vet i alla fall att år 2016 var summan av klumpsumman och skattegottgörelsen 232 miljoner. Vi vet att den år 2017 blir 255 miljoner, alltså 23 miljoner till. Vi vet att den för 2018 prognostiserats till 253 miljoner, dvs. ytterligare 21 miljoner uppräknat från år 2016. Då kan man fundera vart de pengarna riktigt tar vägen, speciellt med beaktande av världsläget. Vi har en världsekonomi som förbättras. Finland går också allt bättre. Det finns en optimism hos hushållen och det finns en optimism hos företagen, vilket finns att läsa ÅSUB rapport som medföljer som bilaga.

Men det finns ett ”aber” i det här och det är inflationen. Följande text är tagen ur ÅSUBs rapport. ”Prisutvecklingen på Åland skiljer sig i år 2017 markant från hela Finland. I första hand är det prishöjningarna inom kategorin hälsovård som driver upp inflationen på Åland. Cirka hälften av den totala prisökningen kommer härifrån.”

Bästa ledamöter, i sin iver att höja kostnadstäckningen vid Ålands hälso- och sjukvård har landskapsregeringen drivit upp priserna. Som ett resultat av det, eftersom kostnadsmassan är så stor, så får vi en ökad inflation. I ett försök att täcka över det här så går man in med ett avdrag i kommunalbeskattningen på 1,3 miljoner.

Bästa ledamöter, den här regeringen måste vara den första som medvetet driver upp inflationstakten. Alla andra brukar ha andra målsättningar med sitt agerande.

Vidare står att läsa i ÅSUBs rapport: ”Den svaga resultatutvecklingen för sjöfarten och branscher personliga tjänster, den minskade offentliga sektor samt en relativt högre inflation håller tillbaka uppgången för den åländska ekonomin som helhet.”

Men, bästa ledamöter, beslutet om att höja ÅHS-avgifter har slagit väldigt, väldigt hårt mot många familjer. Jag blir inte speciellt mycket gladare när jag läser att landskapsregeringen nu med stolthet har aviserat att man ytterligare ska höja avgifterna så att man får en högre täckningsgrad. Man tar med ena handen från dem som har det sämst och sedan försöker man kompensera tillbaka det.

Från centerns sida har vi fört diskussioner om ett ensamförsörjaravdrag. Vi har inte lagt det som förslag pga. komplexiteten i skatteväxlingar och också med beaktande av hur det slår mot andra bidrag. Men vi skulle gärna här längre fram i debatten ta del av varför gränsen just blev den som den blev. Varför just den inkomstgränsen vid 35?

Bästa ledamöter, en budget i balans vill vi väl alla ha? Men en budget i balans på bekostnad av barn, skolungdomar, äldre och de sjukaste är inte något förslag som centern står bakom.

Vi har sagt att vi är villiga att vara med och spara. Vi har sagt att vi är villiga att dra ner på transaktionerna till kommunerna, men inte på det viset som nu sker.

Med beaktande av de inbesparingar som landskapsregeringen gör så drabbar de ju i väldigt ringa utsträckning den egna verksamheten. Det är ju andra, kommunerna och de sjuka som ska stå för avdragen.

Fru talman! Bästa ledamöter, det finns också goda saker i budgeten och jag ska lyfta upp några av dem. Dit hör tyvärr inte svenska språket, det måste jag säga. I landskapsregeringens iver att lyfta fram hållbarhetsmålen så blir texten emellanåt något svårtolkad. Som ett exempel eller som ett tips där det finns lite förbättringsmöjligheter: ”Upprätthållande av allmänna bibliotek i landskapet bidrar till att uppfylla mål 1, 2 och 5 av de sju strategiska utvecklings- och hållbarhetsmålen samt 4, 5, 10 och 16 i FN:s agenda 2030.”  Texten associerar jag närmare till en bingorad än till en beskrivning av de allmänna bibliotekens verksamhet.

Vad tycker vi då att är bra i budgeten? Vad finns det för guldkorn? Vi tycker att det är bra att landskapsregeringen tar vara på förslaget om att utöka polistjänsterna. Vi ser gärna också att de finns ute i den åländska skärgården och på landsbygden i större utsträckning än tidigare.

Vi tycker att det är bra med stöd till glesbygdsbutikerna, det är en förutsättning för att de ska kunna hålla året runt-öppet.

Vi tycker att det är bra att den liberala finansministern nu följer det som tidigare den finansministern Roger Nordlund har presenterat och lagt fram, alltså en ansökan om extra anslag.

Vi tycker att det är bra att man fortsätter arbetet som påbörjades tidigare med att förbättra vägnät och broar.

Framförallt tycker vi att det är bra att landskapsregeringen gör en rejäl satsning på digitaliseringen av den offentliga förvaltningen främst inom ÅHS.

Vad vill vi då från centerns sida? Ja, vi vill att processen med självstyrelselagen ska gå framåt. Lantrådet sade i ett tidigare anförande att det är justitieministeriet som äger ärendet. Nå, ingalunda kan så vara fallet! Om justitieministeriet äger ärendet helt och hållet då har vi ju ingenting där att göra längre. Är det så att justitieministeriet nu har tagit ärendet så måste det tas tillbaks på den politiska agendan så att saken kommer framåt. Nu har vi hamnat i ett limbo där vi varken vet det ena eller det andra.

Vi kommer att förespråka att man tar svenska språkets ställning i Finland på allvar och tillsätter en parlamentarisk grupp. Vi kommer att presentera en budgetmotion om det längre fram.

Vi vill att landskapsregeringen stiger av sina höga hästar och börja respektera kommunerna och de kommunala beslutsfattarna i lika hög utsträckning som man respekterar kollegerna som sitter här i lagtinget.

Vidare vill vi ha trygghet och jämställdhet på hela Åland.

Vi vill vara med och skapa en budget i balans men inte på bekostnad av de sjukaste, barnen, de äldre och skolungdomarna eftersom det är där som neddragningarna i främsta hand sker och inte genom landskapsregeringens egen försorg. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Via insändare i debatten, via centerns sociala medier kan vi följa diskussionen kring att kommunsammanslagningar inte ger några inbesparingar, kommunsammanslagningar kommer att centralisera hela Åland och att kommunsammanslagningar inte ger några fördelar alls, men innebär en mängd risker. Ändå säger centerns gruppordförande att man är för kommunsammanslagningar om kommunerna själva vill det. Vad tycker egentligen centern? Tycker man att kommunsammanslagningar är en bra eller en dålig idé?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Vi har den största respekt inom centern för den kommunala förvaltningen. Vi tror inte på något vis att vi som sitter i den här salen eller i regeringsbänken varken är smartare eller bättre funtade.

Vi har sagt att det offentliga Åland bygger på två pelare; den ena är landskapet och den andra är kommunerna. Vi har också sagt att om kommunerna vill gå samman, vill de ha ett utökat samarbete så kommer ingen som sitter i Ålands lagting och representerar centern att gå emot det. Men det ska vara på frivillig väg och det ska komma som initiativ från kommunerna själva. Det tycker vi att är viktigt. Det är respekt inför kommunal självstyrelse.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Splittringen måste vara stor, större än vad jag trodde, inom åländsk center. På kommunfältet ser vi en stor rörelse av frivilliga åtaganden även av centerpartister, medan vi här i lagtinget får höra samma mantra om att landskapsregeringen tvingar, och att det här inte kommer att leda någonstans.

Frågan står fortfarande obesvarad, men om gruppordförande Veronica Thörnroos inte vill svara för gruppen så kanske hon personligen kan svara på hur man ser på kommunsammanslagning.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag svarar för hela centergruppens vägnar eftersom jag är vald till gruppledare. Den här frågan är inte speciellt svår för oss. Vi har en stark samsyn. Vi motsätter oss varken kommunsammanslagningar eller ett utökat kommunsamarbete. Men för oss är det viktigt att det sker med respekt för den kommunala självstyrelsen och att det är kommunerna själva som vill göra det, inte det som landskapsregeringen har föreslagit, sju, fem och fyra kommuner tror jag var det sista förslaget. Vi stöder inte ett sådant förslag, ett ovanifrån kommande. Frivillighet och respekt för kommunalt självstyre förespråkar vi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker att det var ett rätt tråkigt anförande som vicetalmannen höll. Det var väldigt negativt och skåpade ut både till höger till vänster. Inledningsvis var jag väldigt nyfiken på vicetalmannens synpunkter på självstyrelsepolitiken, men det föll väldigt platt. Igen blev mantrat att landskapsregeringen inte gör någonting och det är bara negativt och negativt.

Jag tycker att centern börjar ändra en beprövad metod som vi haft i självstyrelsepolitik här på Åland. Vi samlar oss gemensamt här hemma, främst i självstyrelsepolitiska nämnden och sedan drar vi politiken gemensamt. Så har vi alltid gjort, men nu plötsligt använder man självstyrelsepolitiken som ett slagträ i den moderna debatten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Är det någon som har arbetat intensivt i Ålandskommittén och som verkligen har försökt vara med att hjälpa till när det gäller självstyrelselagens utveckling så är det centern och i det här fallet i främsta hand ltl Harry Jansson. Att nu komma och påstå att centern inte skulle ha varit med eller drivit arbetet är ju en sanning som inte överensstämmer alls med verkligheten. Men man kommer också till en gräns så småningom när landskapsregeringen sitter handlingsförlamad. Projektet har överlämnats landskapsregeringen och till Finlands regering och då är det väl läge nu att man försöker få det framåt. Är det så att man ytterligare behöver hjälp från centern så står vi naturligtvis till förfogande.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I den politiska debatten här i plenisalen så använder centern genom sitt gruppanförande självstyrelsepolitiken som ett slagträ i den interna debatten. Samtidigt sitter vi på det ena mötet efter det andra i självstyrelsepolitiska nämnden och pratar ihop oss om våra strategier och våra linjedragningar där vi ger vägkost till landskapsregeringen som de ska jobba efter. Till den delen är centerns ledamöter med och gör ett jättebra jobb. Men varför då självstyrelsepolitiken på det här sättet i debatten?

Landskapsregeringen har ett otroligt arbete att utföra, de har haft så många frågor på bordet inom det självstyrelsepolitiska området. Jag vill påstå att de gör ett hästjobb.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag tycker att det är klädsamt av andra vicetalman Viveka Eriksson att försvara landskapsregeringen, allting annat vore väl onaturligt när man är en del i den.

Som jag sade när jag inledde mitt anförande så kommer jag att koncentrera mig på fyra olika frågor; självstyrelsen, svenska språket, relationerna till kommunerna och landskapets ekonomi. Det var också det som jag gjorde.

Andra ledamöter inom centern kommer att komma med fördjupade analyser och också med förtydliganden kring frågeställningar som finns.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, talman! Vtm Veronica Thörnroos undrade flera gånger och inledde dessutom med att fråga vart pengarna tar vägen. Det ska jag tala om för vicetalmannen. De går till de sjuka och till våra ungdomar som anslag för sjukvård och utbildning. Där har vi de stora anslagen i budgeten. Dit går pengarna!

Sedan finns det en större andel pengar också som går till den ineffektiva kommunstrukturen på Åland, men de pengarna vill ju centern utöka på bekostnad av de sjuka och våra ungdomar. Jag förstår inte alls vad vtm Veronica Thörnroos undrar över, vart pengarna tar vägen. Det står ju i budgeten vart pengarna tar vägen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Om man tittar på de inbesparingskrav som landskapsregeringen har fört fram så har de tyngsta och svåraste gått till kommunerna. Man har valt att ge ett förslag om att skära ner landskapsandelarna med 4 miljoner av totalt 37 miljoner.

Landskapets huvudsakliga uppgifter är ju barn, skola och äldre. Därför tycker jag att det inte är förnuftigt att göra en sådan inbesparing.

Vi ska också komma ihåg att den här landskapsregeringen också har skurit 2,9 från ÅHS när den här budgeten går igenom för 2018, och det har vi också varit väldigt tveksamma till. Vi tyckte till och med att det var på gränsen till små dumt att stänga ner demensavdelningen och låta de patienterna få sämre vård än vad man kan tycka att de är berättigade till.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Återigen, de stora anslagen går till sjukvård och till våra ungdomar för utbildning och sådana insatser, dvs. de som behöver medlen.

Vi i regeringen föreslår en förändring av dagens kommunstruktur, men centern och vicetalmannen vill ju pumpa in mera pengar i det systemet och det blir på bekostnad av något annat.

Vi har ett underskott i budgeten och har haft det i flera år om inte vicetalmannen har noterat det. Då måste pengarna tas någon annanstans ifrån inom landskapets budget och då drabbar det dessa anslag som berör sjuka och ungdomar. Det är den politiken som du förordar i anförandet, men du säger inte det och det tycker jag att är anmärkningsvärt. Det är viktigt att tala om var man ska ta de pengarna som man vill skjuta till för dagens kommunstruktur.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Som sagt, landskapets inkomster har mellan 2016 och 2018 ökat med 21 miljoner.

Sedan ska vi också komma ihåg att konkurrenskraftsavtalet också minskat på landskapets egna utgifter, det är å ena sidan. Å andra sidan har vi sagt; ja, vi vill ha en budget i balans men vi är inte beredda att prioritera de här områdena.

Vad gäller transfereringarna till kommunerna så har vi sagt att vi kan tänka oss en inbesparing på 2 miljoner, de övriga 2 får man sedan se. Om jag erinrar mig rätt så tror jag till exempel att det finns PAF-medel för 3 miljoner som eventuellt ska användas för en idrottsanläggning. Det är sådant som vi lite kanske kan fundera kring.

Vi har också sagt att det på investeringssidan finns en hel del som vi skulle prioritera ner framom de sjuka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vtm Veronica Thörnroos lyfte i sitt anförande kommunernas socialtjänst i kombination med kommunstrukturreformen. Vi vet att det nu faktiskt på frivillig basis sker ett stort reformarbete ute bland kommunerna. Vi ser att norra Åland börjar diskutera sammanslagningar och det har också förts diskussioner på södra Åland. Hur ser centern på behovet av ett KST ifall det blir färre kommuner?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag kan inte svara rakt av på den frågan här och nu helt enkelt därför att jag inte är kommunalt aktiv. Jag sitter varken i styrelse eller fullmäktige och driver de här frågorna.

Däremot har vi sagt att det är viktigt att man får till stånd KST. I de skrivningar som finns i budgeten, jag har den inte framför mig här och nu, så framgår det med all önskvärd tydlighet att landskapsregeringen vill försena det här projektet, för man har gett det längre tid för man vill att det ska sammanfalla med kommunstrukturreformen som landskapsregeringen har en vision för. Om det sedan är tre eller fem kommuner återstår att se då. Men det är ju anledning till att landskapsregeringen nu har lagt KST på is.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att vicetalmannens replik klargjorde precis hur centerns politik fungerar. Man kan inte egentligen förstå överhuvudtaget vad ni vill. Vill ni ha ett KST? Arbetar man aktivt för det på kommunal nivå? Eller är det så att man är lite hit och dit och beroende på hur det kommer att gå så vänder man kappan efter vinden? Så upplever åtminstone socialdemokraterna just nu att centerpolitiken ute i kommunerna förs.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! De båda ledamöterna i centern Runar Karlsson och Jörgen Pettersson kommer i senare anföranden att klargöra hur arbetet går på kommunal nivå. Jag kan inte exakt tala om hur arbetet sker eftersom jag inte är kommunalt aktiv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Nej, nej, nej, fel, fel, fel! Så skulle jag vilja sammanfatta det anförande som jag just hörde och det tycker jag att är lite synd.

Jag tycker att det ingår i oppositionspolitik att kritisera och komma med synpunkter på det man tycker att är fel eller det som man säger nej till.

Var finns de konkreta förslagen till alternativ? Ja i gruppanförandet som utlovades att ska fyllas ut med konkreta förslag från övriga ledamöter, men där kunde jag inte läsa någonting ur annat än svepande förslag och väldigt, väldigt få konkreta alternativ. Jag tror att det skulle vara bra för debatten att de också presenterades i ett gruppanförande.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är kanske lite det här som är symptomatiskt nu för hur regeringsmakten agerar. Tidigare talman Johan Ehns stiger upp och säger att mitt anförande är; nej, nej, nej och dessutom är det fel, fel, fel. Det är uppenbarligen så eftersom det inte överensstämmer med de visioner och tankegångar som ltl Johan Ehn har. Det tycker jag att är tråkigt.

Jag sade inledningsvis att gruppanförandet kommer att vara på en lite högre nivå och att vi kommer att återkomma med detaljer med kompletterande uppgifter. Vi ska gärna berätta närmare, i många anföranden, vad centern vill åstadkomma på vårt Åland.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Nej, nej, nej, fel, fel, fel var inte mina ord. Det var en sammanfattning av vad jag hörde av vtm Thörnroos när hon i sitt anförande kommenterade det budgetförslag som ligger på lagtingets bord.

Jag hade nämligen ingenting att kommentera i övrigt eftersom alternativen till den politik som landskapsregeringen presenterade saknades i gruppanförandet. Det fanns kritik och det fanns tydliga ställningstagande emot. Men alternativen, de konkreta alternativen - trots att vi befinner oss så på en högre nivå som vtm Thörnroos sade - de saknades.

Det kan hända att jag lyssnade slarvigt och kan då bli påmind i den avslutande repliken om var alternativen fanns på den förda politiken och hur man ska fortsätta.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller det svenska språket så har vi lagt ett förslag, vilket jag lyfte i mitt anförande.

Vad gäller självstyrelserevisionen så är det ofrånkomligt att det är regeringen i första hand som driver den frågan. Allting annat vore konstigt eftersom den parlamentariska kommitténs arbete är slutfört och stafettpinnen har gått vidare. De kopplingar som finns till självstyrelsearbetet nu är ju via självstyrelsepolitiska nämnden, men den rent operativa fasen åligger ju landskapsregeringen. Någonting annat vore ju anmärkningsvärt och då är det lite svårt för mig att tala om hur landskapsregeringen ska hantera sina utmaningar. Det tycker jag att är lite magstarkt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Vtm Thörnroos sade att hon ser möjligheterna i det småskaliga. Varför ser hon inte det omöjliga? Varför vägrar vicetalmannen, och övriga centerpartister, att se på det framtida samhället som växer fram och acceptera att de små kommunerna vi har idag inte är bärkraftiga?

Det finns två eller tre stora som kommer att klara sig i ett längre perspektiv. Därför måste vi agera.

Men det största problemet är ju att de som bor i kommunerna får olika service beroende på vilken kommun man bor i.

Därför agerar regeringen, för medborgarnas skull. Vi anser att medborgarna är viktigare för oss än att behålla medeltida kyrksockenstrukturer.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det finns en del problemområden i den kommunala sektorn för tillfället, vilka jag också försökte lyfta. Jag tänker närmast på kommunernas socialtjänst där det finns ett behov av samordning och en kompetensförhöjning eftersom det är fyra mycket specialiserade områden. Det medför att i en liten kommun så kan det vara flera år mellan de här ärendena. Där ser vi en klar vinst, både för kommuninvånarna och för kommunerna.

Centern hänger sig inte fast vid några kommungränser överhuvudtaget. Vi tror inte att man ovanifrån, med ett tvång och hot, ska tala om hur andra ska organisera sig.

Istället kanske landskapsregeringen borde sätta mera fokus på den egna interna organisationen.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det finns många problemområden; bristande skatteunderlag och inflyttningen till randkommunerna blir mindre. Det viktiga är fortfarande att det är människorna som är de viktiga. Det är därför som vi måste agera. Den här biten vill jag få fram.

Det här är ingenting som görs bara för att spara pengar. Det här görs för att Åland som helhet behöver få en mera fungerande centralorganisation. Om det sedan sker i fyra organisationer eller i framtiden - när alla de kommer vidare med sina jobb - om de går vidare till en enda organisation, det är en annan sak.

Som det ser ut just nu så kan vi inte sitta stilla i båten och vänta på att det kommer någon lösning uppifrån.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Enligt de uträkningar som finns, om man gör en jämförelse med fastlandet, så är det inte någon av de åländska kommunerna som uppfyller de kriskriterier som man har sett på rikssidan och som har varit grunden för tvångskommunsammanslagningar.

Vidare säger forskare att man alltid ska uppmana till frivillighet i samgåenden istället för att göra det med tvång. Det är också viktigt att komma ihåg.

Vad gäller de små kommunerna så har många av dem klarat sig väldigt bra hittills.

Lite intressant är det, när det här kommunsammanslagningskriget drog igång då var det frågan om att man skulle spara pengar i första hand. Nu har landskapsregeringen reviderat sin plan och konstaterat att det inte sparar några pengar, snarare kommer det väl troligtvis att bli lite dyrare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos för anförandet. Föga överraskande håller jag inte alls med vicetalmannen gällande kommunstrukturen. Jag anser att en kommunstruktur ger en starkare närdemokrati och det visar också studier och avhandlingar som finns samt alla konkreta bevis på vad som har skett med valdeltagandet efter en kommunstruktur.

Jag förstår tillika att centern känner en viss oro. Det som också har visat sig, förutom att valdeltagandet ökar, är att gamla maktstrukturer löses upp och det kommer nya. Det kommer flera kandidater, mera mångfald, större valfrihet och det är lättare att hitta just sin kandidat när man går till valurnan.

Det jag saknade väldigt mycket i centerns gruppanförande var tre ord; tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft. Jag kanske också lyssnade lite dåligt som vissa andra här, med jag saknade den politiken.

Kan Vtm Thörnroos snabbt i ett replikskifte ge exempel på vad centern vill (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Som jag nämnde inledningsvis så var det fyra huvudområden som vi valde att lyfta upp i gruppanförandet. Det betyder inte att de andra är mindre värda. Under en begränsad tid måste man ändå välja vad man tar upp och då tyckte vi att självstyrelsen och ekonomin vägde tungt.

Vi kommer att återkomma till näringslivsbefrämjande åtgärder och vilka syn vi har på detta i ett annat huvudanförande.

Men om man slår ihop kommunerna så blir de starkare? Det är ungefär som att man tror att om en blind leder en blind så går bättre. Varför skulle det göra det? Att slå ihop Sottunga, Kökar, Föglö, Kumlinge och Brändö och tro att man ska få en stark bärkraftig kommun? Det är väldigt, väldigt svårt att förstå hur man resonerar om man kommer fram till en sådan slutsats.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Även här så skiljer sig vtm Thörnroos och mina åsikter sig väsentligt.

Jag anser att samarbetet är eftersträvansvärt. Ett plus ett blir alltid tre, det blir aldrig två eller ett och ett halvt, det blir alltid tre. För ökad skattebas och rationaliseringar gör att man kan lägga pengarna på det som man verkligen vill lägga pengarna på t.ex. äldrevård, skola och utbildning. Det är sådana saker som man kanske måste prioritera bort för att upprätthålla en många gånger onödig administration.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Man bör också komma ihåg att mycket av det arbete som sker i kommunerna idag, ute i byarna också, sker ju på ideell basis och verksamhet. Få har väl egentligen så låga administrationskostnader som just de här små kommunerna. Man kan säkert slimma dem lite till med kanske 5 000 här eller 10 000 där, men i det stora loppet så blir det inte billigare.

Tittar man till exempel på skolkostnaderna för Mariehamns stad så tror jag att de ligger högre per elev än vad de ligger i Jomala. Bara det är väl anmärkningsvärt, om större alltid bli billigare och bättre. Det stämmer ju inte! Ett småskaligt samhälle kräver småskaliga lösningar. Så är det.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Vtm Thörnroos sade att centerns lagtingsgrupp inte är beredda att spara på bekostnad av barnen, de sjukaste och gamla och nämnde specifikt ÅHS-avgifter.

Under den här perioden har vi infört att barn och ungdomar upp till 20 år får gå avgiftsfritt till primärvården bara för att tröskeln inte ska finnas för att söka sjukvård när man behöver.

Vi har också sänkt högkostnadsskyddet för barn och ungdomar till 100 euro då vi har fått höra från verksamheten att det finns några få familjer som är riktigt sjuka, de ska inte behöva drabbas och därför sänkte vid den avgiften.

När det gäller högkostnadsskyddet för personer som är riktigt sjuka, som har sjukpension på heltid eller en beskattningsbar inkomst under 14000 euro (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag baserade mina slutsatser på det som ÅSUB skriver i sin rapport, vilket finns med som bilaga till budgeten. ÅSUB skriver: ”Prisutvecklingen på Åland skiljer sig i år 2017 markant från hela Finlands. I första hand är det prishöjningarna inom kategorin hälsovård som driver upp inflationen på Åland.” Detta låg till grund för mitt påstående. Om ÅHS-ordförande och ltl Annette Holmberg-Jansson gör en annan analys än vad ÅSUB gör så tar jag gärna del av den.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Vi har infört ett låginkomstskydd för personer som har en inkomst under 14 000 euro. Vi införde dessutom ett spann mellan 14 000 och 16 000 euro där vi införde en annan gräns för låginkomsttagare.

Ja, vi höjde patientavgifter med 3 euro, från 27 till 30 euro när det gäller primärvård. När det gäller akutvård höjde vi från 40 till 48 euro. Visst det kan vara så att hälso- och sjukvårdskostnaderna gör att det blir så markant mycket dyrare att gå till hälso- och sjukvården på Åland. Men vi har jämfört siffror med våra närområden.

Men tyvärr, en sak som jag vill lyfta upp, är att det är för få som ansöker om att komma in under inkomsttaket för låginkomstskydd. (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nu är vi nere på en sådan operativ nivå så att jag har svårt att hänga med här.

Mitt anförande och den analys jag gjorde baserade sig på det som ÅSUB skrev i sin utredning och också det som landskapsregeringen skriver i budget; att man dels avser att höja avgifterna ytterligare för att få en högre kostnadstäckning, men också att man under 2018 avser att göra en analys över hur utfallet har varit av avgifterna.

Jag ser fram emot att ta del av Annette Holmberg-Janssons anförande lite senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Det var intressant att höra centerns gruppledare. Det kom lite nytt. Jag tyckte att centerns gruppledare försökte, för första gången på ganska länge, få fram vad de ville med sin politik.

Sedan hoppade jag lite till när man skyllde på regeringen för höjningen av ÅHS-avgifterna. Visserligen handlade det mest om förra årets budget då man hänvisade till ÅSUBs utredning och det var ju 2017 och inte 2018 års budget.

Det var intressant att höra för jag kommer väl ihåg när centern under den förra mandatperioden jobbade för en avgiftshöjning ganska starkt. Centern kritiserade den dåvarande socialministern för att inte vilja höja avgifterna. Centern drev detta ganska hårt.

Som min partikollega Kemetter sade; nu har man vänt kappan efter vinden igen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Den här oppositionsrollen är minsann inte lätt. Först blev jag anklagad för att vara ointressant och tråkig, sedan får jag höra av ltl Göte Winé att jag ändå är ganska intressant, så man vet inte riktigt vad man ska säga eller göra. Min roll här är att förklara vad centern vill.

Vad gäller avgiftsfastställelsen under den förra mandatperioden så kan jag tyvärr inte erinra mig här och nu hur diskussionerna har gått. Däremot kan jag säga att jag personligen under den förra mandatperioden och även före det har varit en stark förespråkare av att barn och ungdomar under 18 år inte ska betala avgift vid Ålands hälso- och sjukvård. Det ska aldrig få vara ett hinder för en förälder huruvida man för sitt barn till hälso- och sjukvården eller inte.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det är bra att centerns gruppledare stöder den här avgiftspolitiken med avgiftsfritt för barn och unga.

Däremot vill jag påminna centern om deras politik som de drev under den förra mandatperioden. Från centerns håll sade man; ”har man inte råd att betala ÅHS-avgifterna så får man hjälp av socialen i kommunerna”. Så enkelt är det. Den politiken drev centern då. Därför är det ganska viktigt att man försöker minnas vad man sade för 4-5 år sedan om man ska driva en tillförlitlig politik.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag skulle nog uppmana ltl Göte Winé att söka fram det stenografiska protokollet eller annan dokumentation där jag någon gång har sagt att det ska vara avgifter för barn vid Ålands hälso- och sjukvård. Jag sade alldeles nyss i det förra replikskiftet att min åsikt alltid har varit att det ska vara avgiftsfritt för barn och ungdomar vid Ålands hälso-och sjukvård.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vid sidan av den seriösa ekonomiska politiken så har man med viss häpnad fått ta del av centerns miljonrullning, det förslag som har nämnts i offentligheten i samband med höstens budgetdiskussioner.

Vi vet sedan tidigare att centern röstade emot landskapsandelsreformen på inbesparingar om 4 miljoner euro. Vi vet att centern har röstat emot de sparåtgärder vi har haft i ÅHS och nu ifrågasätts avgifterna också. Vi vet att centern har pratat om att mediaavgiften skulle vara över budgeten och fiskevårdsavgiften. Det är synnerligen splittrat. Centergruppen vill inte ha inbesparingar i skärgårdstrafiken via kortrutten på 3 miljoner euro. Snällt kan man sammanfatta det till att det åtminstone är frågan om 10 miljoner på årsnivå. Om man skulle lägga detta på en resultaträkning så skulle detta innebära att man skulle få fundera på att gå låna pengar från banken för driften.

Med nu kom ett förslag på att inte satsa på idrottsanläggningar dvs. WHA, Mariehamns IFK fotbollen. Detta stod centern för.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tror bestämt att finansminister Mats Perämaa nu yvar omkring sig ganska ordentligt. Jag kan inte riktigt erinra mig om att jag skulle ha tagit upp i detta i mitt huvudanförande det som nu efterfrågades i replik. Vad som har sagts här tidigare av andra kan jag inte besvara här och nu. Min uppgift är att besvara det som jag har sagt i huvudanförandet.

Vad gäller landskapsandelarna så har vi varit väldigt tydliga. Vi ansåg att en inbesparing på 4 miljoner helt enkelt var för mycket. Vi föreslog i den parlamentariska grupp, där ltl Runar Karlsson och jag satt med, att inbesparingen skulle vara hälften, dvs. 2 miljoner.

Vad gäller inbesparingar vid ÅHS så sade vi i fjol i budgetdebatten att 2 miljoner var för mycket. Vi sade att vi kunde tänka oss att stöda 1 miljon under en övergångstid medan man arbetar vidare.

Jag tycker nog att vi måste försöka hålla oss lite till sanningen i alla fall.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Centern ifrågasatte, via gruppanförandet, den ekonomiska politiken och då måste man tåla att man får lite moteld också.

Sedan till det allvarliga. Centern, via sitt gruppanförande nu, splittrar upp den enighet som vi har haft fram tills nu gällande självstyrelselagsrevisionen. Landskapsregeringen, under ledning av lantrådet, har otaliga gånger på ett konstruktivt sätt gett oppositionen utrymme för medverkan. Vi har sökt enighet i de förslag som vi har lagt. Vi har presenterat de förslag till ekonomiska nya system som ligger. Det finns en styrka i enigheten, det har många sagt.

Centern skyller nu indirekt, nästan direkt, det här på landskapsregeringen att vi inte har nått i mål. Centerns spelar nu Soini och kompani i händerna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är lite intressant i debatten att när man ifrågasätter ett arbete som görs då är man per automatik emot. Det är ungefär som landskapsregeringen är ofelbar och det de gör ska man inte ifrågasätta överhuvudtaget. Man ska nöja sig, nicka och vara med.

Vi är seriöst oroade inför processen med hur självstyrelselagsrevideringen går vidare eller inte går vidare. Vi uppmanar helt enkelt landskapsregeringen, som sig bör och har det operativa ansvaret, att ytterligare förstärka arbetet och försöka få arbetat framåt eftersom det uppenbarligen har strandat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Jag vill inleda med att tacka åländsk center för det goda samarbete som vi hade när vi förnyade ÅHS-avgifter. Ingenting som har sagts i detta anförande ändrar på detta. Åländsk center bidrog konstruktivt med många goda idéer och tankar och ingen skugga må falla över det arbetet.

Det är bra om vi håller oss så mycket som möjligt till en gemensam verklighetsbeskrivning och gärna till fakta när vi diskuterar inflationens inverkan på det åländska samhället.

Jag hoppas att finansutskottet läser hela ÅSUBs sammanställning där man bland annat på sidan 7 kan notera att det marginellt kan dämpa tillväxt av övrig privat konsumtion.

Vtm Thörnroos hela anförande gav åhöraren intrycket av att det skulle fortsätta med någon form av avgiftshöjningar och att det bara höjs, höjs, höjs. Verkligheten är att avgifterna har höjts en gång, i januari föregående år. De höjs inte under det här året. Det finns inga planer på att höja heller. Det som beskrivs i budgeten på sidan 29 är en utvärdering (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har inte budgeten här framför mig här och nu, men vi kan säkert tillsammans med minister Wille Valve titta i den.

Vad gäller ÅHS så tyckte jag nog faktiskt att jag läste under kapitlet överföringar att landskapsregeringen hade ambitioner att höja avgiften ytterligare och få en högre kostnadstäckning. Jag tror att den är 8,9 och det fanns en målsättning på 9,1, om jag minns rätt, men det kan vi fördjupa oss i tillsammans.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack vtm Thörnroos. Meningen lyder så här: ”En översyn av dess avgifter görs under 2018”. Avsikten är alltså att följa upp kring målen. Målen var att avgiftshöjningarna bland annat inte skulle drabba ekonomiskt utsatta och att vi skulle skydda vissa grupper.

Jag vill också svara på det som vtm Thörnroos nämnde inledningsvis; vart har pengarna gått? Pengarna har ju gå till barn och unga som bland annat fick avgiftsfrihet inom primärvården.

Högkostnadsskyddet sänktes för barn och unga i den avgiftsreform som vi tillsammans - alla partier som är representerade i ÅHS-styrelse – genomdrev.

Jag tror att det räcker så. Tack för ordet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Det är spännande att lyssna på vtm Thörnroos, för man vet egentligen inte i vilken roll hon pratar nu. Är det som gruppledare för centern eller är det för någon annan gruppering eller personer?

Vicetalmannen frågade efter inbesparingar i budgeten. Då är det lite märkligt att centergruppen är emot den största inbesparingen, sett över tid, som kortrutten kommer att innebära.

När kortrutten är färdigt utbyggd, såsom den är planerad nu för södra skärgården, så innebär det en inbesparing på 3 miljoner per år. Det är inte 3 miljoner för ett år, det är 3 miljoner per år. Så det är lite märkligt att man går emot en sådan inbesparing.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag kan heller inte riktigt erinra mig om att jag skulle ha lyft upp kortrutten i mitt anförande. Jag har för avsikt att återkomma med visioner och diskussioner kring just den.

Det som jag vill vara tydlig med är att centern har en agenda vad gäller kortrutten. Vi har sagt att man ska börja med östra Föglö. Där finns de faktiska inbesparingarna och det borde man börja med så snabbt som möjligt innan man går vidare med resten.

Sedan har vi också sagt att västra Föglö inte har varit vår prioritet som nummer två utan det har i så fall varit en bro över Prästösund. Där finns det lite olika meningar om vad man vill satsa på och inte satsa på. Åtminstone jag har uppfattat att det finns ett fullt stöd från centergruppen att gå vidare med östra Föglö.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Västra Föglö är nyckeln för en fortsatt utbyggd av kortrutt i hela skärgården. Vicetalmannen påstod tidigare att det är väldigt viktigt att man får med de andra kommunerna när man ska göra sammanslagningar. Det är väldigt viktigt att man får med Sottunga och Kökar i det resonemanget att man vill bygga ut kortrutten, men då är ett villkor att vi får en förändrad trafik i västra Föglö, men jag återkommer.

Västra Föglö är nyckeln till en lyckad satsning för hela skärgårdstrafiken i den åländska skärgården.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ja, det är tämligen uppenbart att vi har olika nycklar till framgång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag kan åtminstone erinra mig att vtm Thörnroos pratade om att utbildningen har fått stå vika för inbesparingskraven eller att man har gjort inbesparingskrav på bekostnad av utbildningen.

Jag kan informera om att vad gäller verksamhetsmedel för utbildningen så uppgår det 2018 till 35,5 miljoner euro.

Visserligen har det gjorts kostnadsinbesparingar, men om man ser över tid, under tre år, så från 2016 till 2018 så har verksamhetskostnaderna minskat med 200 000 euro. Det stämmer.

Samtidigt har intäkterna inom verksamheterna ökat med 500 000 euro. Sedan har vi också ytterligare lyckats minska internhyrorna för de här utbildningarna med 700 000 euro. Totalt under tre år har vi tillfört 1 miljon euro mera till utbildningen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ber att få gratulera minister Asumaa till ett fantastiskt arbete!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Innan vi går vidare vill talmannen påminna om replikreglerna. Replikerna ska alltså rikta sig till anförandet. Jag förstår även ivern att få veta de olika partiernas prioriteringar, men vi ska ändå hålla oss till reglerna.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det är knappast någon som blir överdrivet förvånad när jag inledningsvis slår fast att den liberala gruppen ger sitt absoluta stöd till lantrådet Katrin Sjögren och hennes regering.

Vi omfattar budgetförslaget som under lång, lång tid varit under beredning, först vänts och vridits på i förvaltningen och slutligen under några intensiva veckor manglats av regeringskollegiet, ett arbete som i slutändan lett fram till en enighet om riktningen framåt. Bra jobbat, regering och förvaltning!

Finansminister Perämaa har idag presenterat en budget som tar ålänningarna in i framtiden, en budget som tar ansvar för välfärd och trygghet, ser till hela Åland och satsar på tillväxten.

I budgeten finns många konkreta saker som liberalerna är extra tillfreds med och de projekten och förslagen kommer olika medlemmar i gruppen att lyfta fram under remissdebatten.

Inledningsvis vill vi från liberalernas sida poängtera några viktiga huvuddrag i den föreslagna politiken.

Landskapsregeringens mål var från start en budget i balans. Vi insåg redan då att svåra beslut förestod, vi visste att det krävdes uppoffringar för att minska driftsutgifterna.

Nu ser det ut som den förda politiken ger resultat, budgetunderskottet minskar och ekonomin kan i enlighet med det uppställda målet vara i balans vid mandatperiodens slut. Hjälp på vägen har vi fått av goda inkomster på grund av att Finland gått bra. Oroande är dock flitpengens utveckling.

 Liberalerna har alltid hävdat att nuvarande ekonomiska system gett landskapet en bra utdelning och det ser vi också nu. Men osäkerheten om hur systemet ska slå från år till år och svårigheten att själva påverka utfallet genom en egen ekonomisk politik har gjort att vi nu starkt förespråkar en modernisering av det ekonomiska systemet. Därför kommer det att vara avgörande för liberalerna när en ny självstyrelselag ska antas att vi har ett ekonomiskt system som inte är sårbart av olika svängningar och beroende av olika åtgärder som Finlands regering kan tänkas vidta. Ett ekonomiskt system som garanterar självstyrelsens fortsatta välmående och utveckling. Vi kan inte gå från ett system som fungerar någorlunda till ett som är mer osäkert. Därför uppskattar vi de många arbetstimmar som förvaltningen och landskapsregeringen lägger ner på att skruva på ett nytt ekonomiskt system.

Liberalerna står också fast vid att behörigheten över förvärvsinkomst beskattningen bör överföras till Åland vilket också har varit landskapsregeringens huvudspår i alla yttranden.

Finansministern oroas över att Åland verkar sakta in. ÅSUB rapporten och minskad flitpeng tyder på det. Det oroar också oss liberaler, vi vill se hjulen snurra i samhället, befintliga företag blomstra och nya starta. Vi vill att satsningar på infrastruktur och olika samhällsåtgärder stärker och sporrar företagsamheten. Vi vill att det offentliga ska skapa förutsättningar och inte bygga flera murar och skapa mera hinder utan istället ta bort gränserna och minimera hindren för företag och människor.

Vi välkomnar därför att landskapsregeringen lägger stort fokus på tillväxt och på att föra samman Åland.

Tillväxtfrämjande åtgärder är på gång och behövs. De åtgärder som föreslås i budgeten är av en blandad karaktär och inriktas på olika politikområden.

En av de mer märkbara åtgärderna är införandet av ett skatteavdrag riktat till låg- och medelinkomsttagare. Personer med 35 000 och mindre i årsinkomst får genom avdraget en hundralapp mer i plånboken. Pengar som kan användas till köp av tjänster och varor. Liberalerna tycker att det är bra att gynna dem med minst inkomst som ofta har svårt att få ekonomin att gå ihop, ofta handlar det om kvinnor och i många fall också ensamförsörjande. För oss har det också varit viktigt att pensionärerna inom inkomstspannet finns med i gruppen som får göra avdraget.

Landskapsregeringen presenterar också ett antal åtgärder riktade mot företagare och näringsliv, bland annat åtgärder för att minimera konkurrensnackdelar och öka tillgången till finansiering särskilt för små och medelstora företag.

Den allra viktigaste näringspolitiska åtgärden är att skapa förutsättningar bland annat genom satsningar på infrastruktur och genom att ta bort hinder, onödig byråkrati och överdrivet höga kostnader för företagen. Vi noterar att olika förslag i budgeten leder i den riktningen och vi ser fram emot att de fina skrivningarna också får ett konkret innehåll framöver.

Landskapet har en stor investeringsskuld som regeringen nu får lov att ta itu med. Det handlar främst om IT-satsningar som landskapet verkligen ligger efter med, vilket vi har gjort i ganska många år, och skärgårdstrafik. Till den delen vill vi liberaler nu se att alla diskussioner genom åren om kortrutt och en modernisering av färjflottan omsätts i handling. Beslutet om kortrutt för södra linjen är fattad och ska nu verkställas av regeringen.

Det mest tröstlösa i politiska sammanhang, nu pratar jag av ganska lång erfarenhet, är de sega långbänkarna och beslutsvåndan när ingenting händer. Ännu större frustration uppstår då besluten är fattade men inte verkställs för att en del politiker får kalla fötter, inte vågar stå för vad de lovat och beslutat utan vänder kappan efter den aktuella vindriktningen.

För liberalernas del är en viktig tillväxtfrämjande åtgärd på sikt kunskaps och kompetenshöjning i samhället. Vi vill också lyfta fram vår kulturhistoria som ett viktigt redskap i den samhällsekonomiska utvecklingen.

Regeringen satsar stort på en utveckling av grundskolan. Ny grundskolelag, nya läroplaner. I beredningen av lagen har många sakkunniga från utbildningsfältet deltagit vilket borgar för att vi i lagtinget under nästa år ska få behandla en grundligt genomtänkt lagframställning som kan ge grundskolan ett lyft. För vår del välkomnar vi särskilt att barnomsorg äntligen blir en del av det pedagogiska området.

När vi pratar självstyrelsepolitik här i lagtinget handlar det oftast om självstyrelselag och systemet. Liberalerna påstår ganska ofta att självstyrelsepolitik bedrivs när vi utnyttjar vår behörighet och vårt system för att möta olika behov i samhället. Ett bra exempel på god självstyrelsepolitik är således det föreslagna skatteavdraget.

Ett annat gott exempel på konkret självstyrelsepolitik är förslaget om att ordna en behörighetsgivande utbildning för personal inom barnomsorgen. Stora kullar barnomsorgspersonal går i pension inom snar framtid, vi kommer att få brist på behörig barnomsorgspersonal. Förslaget är framsynt och i liberala led mycket uppskattat.

Vi också ge en eloge också för de stora satsningarna på språkundervisning för nyinflyttade.

Liberalerna vill också framhålla det enorma värde för besöksnäringen som ligger i våra kulturhistoriskt betydelsefulla områden. Vi har historiskt viktiga skatter inom våra gränser. Till stor del har vi värnat och tagit hand om de skatterna och lyft fram de. Jag kan bara nämna Ålands museum, Sjöfartsmuseet, Pommern, Kastelholms slott. Nu är också Bomarsundsområdet aktuellt igen. Tillgängliggörande genom digitaliseringen går vidare men nästa steg i utvecklingen ska tas och inför självstyrelsens hundra års jubileum hoppas vi att området utvecklats med ett besökscentrum. Området har stor potential för besöksnäringen och är också en väsentlig del i vårt kulturarv som lagt grunden för vår självstyrelse, demilitarisering och neutralisering.

Jag vill också passa på att lyfta fram allt det arbete som utförs ideellt för att lyfta fram vår gemensamma kulturhistoria. Tack vare de insatserna finns ett stort antal intressanta besöksmål i vårt landskap.

Slutligen, liberalerna är övertygade om att vi måste binda samman Åland, riva flera gränser och bygga broar. Vi behöver ta ansvar för våra olika regioner och knyta delarna närmare varandra. Därför är vi så angelägna om att kortrutten ska förverkligas. Därför är vi så angelägna om att en kommunstrukturändring genomförs.

Vi har enats med regeringspartierna om det nu lagda förslaget om en kommunindelning som innebär att sexton blir fyra i ett första steg. Men också med en sådan indelning kvarstår gränser, dragkamper kommer att bestå. Därför är liberalernas mål att Åland i framtiden ska ha två kommuner, fasta Åland och skärgården.

En stor och stark som har muskler att ge ålänningarna en bra service och som har förutsättningar att satsa på tillväxt och utveckling. En kommun som inte är lika beroende av landskapsandelar för att sköta sin verksamhet. En kommun som också kan sköta en del av skärgårdskommunens lagstadgade service som är svår att upprätthålla i mindre enheter och med en begränsad ekonomi.

En mindre kommun som på grund av sitt geografiska läge har lite andra förutsättningar, en kommun som behöver mera stöd för att sköta den service som ska ges nära till invånarna. En sammanhållen skärgårdskommun har en starkare röst och kan gemensamt hävda sina behov men också bygga på sina speciella styrkor. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag förstår att vtm Viveka Eriksson måste försvara landskapsregeringens förda politik. Det är väl naturligt.

Sällan har väl en landskapsregering så aktivt bidragit till kaoset i det åländska samhället, om vi tänker på hur man nu håller på att rita om kommunkartan. Och nu fick vi ännu ett besked om hur kommunstrukturen ska se ut.

Bästa vicetalman, tänk att ni inte kan ha bättre respekt för dem som faktiskt bär den grundläggande samhällsstrukturen, dvs. kommunalt anställda och förtroendevalda. Det är märkligt hur man kan slänga ur sig och påstår att man kan spara en massa pengar på det hela. Är landskapsregeringen helt okunniga om forskningsrapporter som visar att man får inte de här besparingarna till stånd som kommunsammanslagning under tvång medför?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag noterade att ltl Harry Jansson i en tidigare replik var inne på det här med kaos. Jag passade då på att fråga mina bänkkamrater och mig själv; har vi kaos i vår kommun? Nej, ltl Harry Jansson, inte är det kaos. Visst finns det utmaningar, men inte är det kaos i våra kommuner. Jag förstår inte det här påståendet. Det sägs bara för att försöka spetsa till och att splittra. Istället för att ha den här attityden så tycker jag att man skulle se framåt. Vad kan vi göra tillsammans för att stärka hela det offentliga Åland? Vi vet att det kommer att bli stora problem framöver med de 16 kommuner som vi har idag.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa vicetalmannen, vi tar vicetalmannens egen kommun Finström som exempel. Landskapsregeringen pläderar för kommunsammanslagningar och vill tvinga ihop Finström - när det gäller vicetalmannen egen kommun - ihop med Geta och Sund och då kommer Finström att straffas med det förslag till landskapsandelar som just har lagts fram. Nu straffas Finströms kommun för att man om några år kommer att gynnas av det nya landskapsandelssystemet. Men nästa år blir det ett underskott på 600 000 till följd av landskapsregeringens politik. Det här året har det förekommit sex olika besked på hur landskapsandelssystemet kommer att falla ut för Finströms kommun. Jag måste säga att vicetalmannen, och tydliga regeringsblocket, har en förmåga att stoppa huvudet i buskarna och inte lyssna på sakkunniga, ens närstående.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är ganska välinformerad om vad som sker i den kommun som jag bor och är aktiv i. Visst har det funnits vissa problem, men att påstå att det är kaos? När det är kaos så då faller ju allting till marken. Tack vare att vi har duktig förvaltning i kommunen, vi har duktig personal och vi har politiker som engagerar sig så då reder man upp det även om det kan finnas vissa problem. Problem har det funnits i alla tider, ltl Harry Jansson. Oberoende av hur regeringen har sett ut så har det förekommit diskussioner mellan landskapet och kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vad glad jag blir när man får höra att vtm Eriksson vill ha en stor stark kommun och en skärgårdskommun med sina specialbehov som man alltid bör ta hänsyn till.

Det kommer kritik från oppositionsblocket här att vi har någon sorts budgivning om antal kommuner. Den gemensamma nämnaren, dit vi måste komma för att få en bra rättvisa på Åland, det är en kommun. Processen och vägen dit kanske ser lite krokig ut, men dit måste vi hamna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vtm Eriksson medgav i sitt anförande att vi är i en nedförsbacke. Flitpengen minskar och finansministern sade även tidigare att samfundsskatten minskar. Alla tecken tyder på att det går svagare för det åländska näringslivet och samtidigt har vi en motsatt utveckling i landet som helhet.

Vi är nu i mitten av den här mandatperioden. Varför har regeringspartierna inte prioriterat näringslivet och tillväxt förrän nu? Det förstår jag inte faktiskt. Det kommer att ta lång tid att återigen svänga den här utvecklingen och nedförsbacken som vi de facto befinner oss i nu. Det drabbar inte bara näringslivet, i förlängningen drabbar det också det offentliga Åland via minskade skattegottgörelser, precis som vicetalmannen sade själv här i sitt anförande.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Är det inte så nu att ltl Roger Nordlund kastar sten i glashus? Flitpengen faller ut två år efter. Det betyder att 2018 är det 2016 års verksamhet på Åland som avspeglas i flitpengen. År 2016, då hade precis ltl Roger Nordlund som finansminister lämnat regeringen. Var det något fel på den förda politiken då eftersom det medförde en sådan här svag utveckling? Jag vill inte påstå det, men eftersom ltl Roger Nordlund nu vill kasta problemen i famnen på regeringen så tycker jag att det är lite felriktat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det här är politik när den är som sämst.

Skattegottgörelsen för 2016 utfaller år 2018 och 2018 års skattegottgörelse är på en ganska normal nivå. Det som jag talade om, och som jag trodde att vicetalmannen talade om och jag är säker på att också finansministern pratade om, det är de kommande åren där vi ser en svagare utveckling. Oberoende om det har varit jag eller någon annan så måste vi på ett ansvarsfullt sätt försöka stimulera det åländska näringslivet för att vi ska upprätthålla en god lönsamhet. Det är alltid svårare när man ska börja springa ikapp. Nu springer vi inte ikapp utan nu blir det åländska näringslivet lite efter. Skattekraften minskar och det drabbar skattegottgörelsen, men det drabbar också de facto våra kommuner ganska mycket i förlängningen. Den här regeringen har egentligen missat två år och istället har man fokuserat på Sottunga och de mindre kommunerna för att försöka få ihop dem.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag hävdar att detta inte är någonting som har uppstått under de två sista åren. Det här har varit en trend som så småningom nu börjar visa sig. Man måste basera sin analys på den förda politiken under en ganska lång tid.

Jag håller med om att vi måste ta tag i det. Jag håller med om att man säkert kunde ha gjort mera under de här två åren. Jag vill också påstå att man säkert också kunde ha gjort mera under den förra regeringen för att mota Olle i grind.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vicetalmannen tog upp att man måste begränsa hinder för företagen, onödiga hinder ska åtgärdas för att stimulera företagande, småföretagandet framförallt.

Som det har nämnts tidigare så står tillväxten mer eller mindre stilla när det gäller utvecklingen av företagsamhet och lönsamhet. Det här är ingen nyhet. Jag minns att det var samma skrivningar i förra budgeten, men jag har inte sett något resultat av åtgärder.

Nu ska man med hjälp av näringslivet hitta åtgärder för hur man kan stimulera företagen. Jag tycker att landskapsregeringen är lite sent ute. Det första som regeringen borde ha gjort var att ta tag i de här sakerna. Det var ingen hemlighet hur det stod till då heller.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Så är det. Näringslivets olika pålagor, via lagstiftning som beror på en massa olika saker, påverkar självklart. Det blir mera byråkrati och mera kostnader. Jag håller med om att det borde göras mera. Därför lyfte vi i vårt gruppanförande upp det för att peka på att det här är en viktig del.

När vi pratar om tillväxt ska vi också titta på vad som egentligen är väldigt viktigt för företagarna. Det är att det finns bra förutsättningar att ha en bra verksamhet i företagen och därför vill vi också se mera konkret handling.

Ltl Brage Eklund, replik

Man hör att småföretagare säger att man inte ids räkna på anbud till det offentliga. Det är så väldigt krångligt och så mycket pappersexercis för att lämna ett anbud så de bryr sig inte mera. Resultatet blir att man inte får in tillräckligt med anbud för att konkurrensutsätta frågan. Det är bara att gå in och titta på hur mycket papper en företagare ska lämna in till det offentliga, till en kommun eller till landskapet, för ett anbud. Om jag kommer ihåg rätt så är det mer än tolv saker som man ska ta fram. Den tiden ids företagaren inte lägga ner på detta. Här har det funnits ett jobb, ni har varit medvetna om hur det är. Landskapsregeringen borde ha reagerat tidigare.

Ltl Brage Eklund, replik

Talman! Det börjar bli på en väldig detaljnivå som jag inte riktigt kan svara på. Däremot håller jag med om att man behöver ta tag i det. Man har tagit tag, men man borde kanske göra ytterligare.

Bra skrivningar finns, som sagt, i budgeten. Nu blir det att följa upp så att de också blir verkställda, att det blir handling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Eriksson. Jag bugar och bockar för ett innehållsrikt anförande. Vtm Eriksson lyfte fram allt positivt som landskapsregeringen har på gång. Det tog cirka en kvartstimme och allting hanns inte med heller.

Det bästa sparades till sist, enligt mig, och det är kommunstrukturen. Jag är övertygad om att de ålänningar som sitter och lyssnar på denna remissdebatt gjorde i glädjeskutt och ropade äntligen! För äntligen får man höra var slutmålet är, två kommuner; en fast åländsk kommun och en skärgårdskommun. Jag är alldeles övertygad om att alla ålänningar, de allra flesta i varje fall, inser att det är det bästa för hela Åland i framtiden när det gäller tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft. Tack vicetalman!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Det sista påståendet, om kommunsammanslagning med två kommuner skulle vara det bästa för Åland, håller jag inte med om. Hur kan liberalerna säga att det är det bästa för Åland utan att bry sig om befolkningen, vad befolkningen i kommunerna tycker och vad de enskilda tycker? Det behöver göras ett val där kommuninvånarna själva får säga hur de vill ha det. Det är väl det som är demokrati.

Vill jag ha ett dagis nära mig? Vill jag ha ett åldringshem nära mig? Vill jag ha den servicen? Det ska jag, som medborgare, ta ställning till. Är det så som jag vill ha det? Eller vill jag att allt ska vara i Mariehamn eller Jomala? Det är det som varje medborgare i landskapet Åland ska välja.

Se runtom i Sverige och i Finland där det har varit kommunsammanslagningar, vad har hänt?

Till exempel i Finström har man lagt ner skolorna, man centraliserade. Tror ni det blir bättre sedan bara för att Sund och Geta kommer till? Tror ni att Sund och Geta kommer att få ha kvar skolorna och den servicen? Låt tankarna vara.

I Sund vill man inte ens ha folkomröstning om det, så att folk får säga om de vill gå ihop eller inte.

Jag har ingenting emot det bara folk tar ställning till det, medborgarna ska ta ställning och det ska inte komma uppifrån.

Jag beklagar att liberalerna haft den inställningen, jag hoppas att ni kommer bort ifrån den. Låt medborgarna bestämma! Då är det bra.

Samma sak är det nu med kommunalskatten, hur ska den vara i framtiden? Det står ingenstans, ingen politiker har sagt här vad målsättningen är. Ska vi ha låga kommunalskatter eller höga? Är det detta som det innebär? Det har kommit en utredning nu från Finland som visar att kommunsammanslagningar inte har gett någon vinst överhuvudtaget, tvärtom. Det blir sämre service, samma skattenivå och eventuellt högre. Är detta också målsättningen i landskapet Åland? Är det så som ni vill ha det? Säg det rent ut då i så fall!

I budgeten är målsättningen att ta bort 4 miljoner från kommunandelarna. Nu berömmer man sig själva för att man sedan ger medborgarna lite skatteavdrag som kostar 1,3 miljoner, som kommunerna ska kompenseras för. Det ger en felaktig bild. Man ökar skattebördan i kommunerna. Kommunerna måste höja skatterna för att de ska kunna ha samma servicenivå för annars går det inte ihop.

Är det som ltl Petri Carlsson sade att kommunerna skulle vara ineffektiva? Det vill jag inte hålla med om, inte landskommunerna, men kanske Mariehamns stad. Eftersom ltl Petri Carlsson är stadsstyrelsens ordförande så vet han att de är ineffektiva. Det håller jag med om, det är helt okej för det har jag propagerat för, men den debatten tar vi inte här.

Jag vill påstå att landskommunerna och skärgårdskommunerna faktiskt styrs på ideell grund. Folk lägger ner timtal utan att få något arvode att tala om. De får 30-40 euro för ett möte, men de sitter timtal och sparar pengar och går igenom varje budgetmoment.

Ju mer man slår ihop så ju mindre ideell verksamhet blir det ute i kommunerna. Det är det som landskapsregeringsblocket vill ha.

Striden mellan centern och liberalerna, som har kommit fram här i debatten idag, är inte bra för landskapet Åland. Det är bra om vi ser fram, men vi ska också kunna diskutera olika saker. Vad är bra och inte? Det är medborgare sist och slutligen som avgör i val.

Hur ska den självstyrelsepolitiska linjen vara? Ålandskommittén har avgett sitt betänkande. Mitt förslag är att det betänkandet ska landskapsregeringen föra till lagtinget så att lagtingsledamöterna får sätta sig in i kommitténs arbete och gå igenom det noggrant, samt att varje utskott får ta del av det. Så gjordes det med förra självstyrelselagen, då hade vi ett betänkande som gick till lagtinget och man gick igenom det. Då är lagtinget förberett sedan när vi får propositionen. Jag tycker att det är viktigt. Många ledamöter här kommer att vara kvar många år i den åländska politiken och då tycker jag att det är bra att de är insatta i självstyrelselagen. Jag vill påstå idag att alla inte behärskar det betänkandet som har avgivits. Ingen hunnit läsa det i den digra omfattningen. Men för betänkandet till lagtinget så kan alla delta mycket mera aktivt i debatten och föra ut det också till medborgarna precis som ledamoten Gunnar Jansson i kommittén har sagt. Gå ut med mer information om betänkandet, det tycker jag att är mycket bra.

Sedan när det gäller budgeten i balans, det är bra att regeringen har den målsättningen att budgeten ska vara i balans. Vi har fått höra här att det kommer in mera pengar. Budgeten är inte i balans. Jag kritiserar er för att ni inte har kommit fullt ut i mål med det. Jag hoppas att ni nästa år ska uppnå det och att ni inte använder pengarna så mycket i den utsträckningen så att det blir minus. Det ska inte vara något lån, tvärtom, vi bör lägga pengar i ladorna så att vi har. Landskapsregeringen bör se hur man kan spara under året.

Problemet är idag att vi har ett parlament som det inte är någon studs i överhuvudtaget. Det som regeringen har sagt så godkänner vi. Om det kommer något bra förslag i utskottet så begär man att få gå ut och diskutera förslaget. Sedan kommer man tillbaka och säger; ”nej vi har beslutat i majoritetsblocket och vi kan inte ändra oss.” Under mina alla år i parlamentet så var det förr hedervärt att finansutskottet ändrade förslag. Finansutskottet sade att nu bör landskapsregeringen göra si eller så. Jag hoppas att den studsen ska komma tillbaka till det här parlamentet, så att vi faktiskt har någon uppgift här i parlamentet att göra och inte bara sitta och säga; ” ja, ja, ja, ni är jättebra lantrådet, det är jättebra”. Detta får vi höra hela tiden. Men inte är ju allt jättebra, ingen är ju så bra så att man inte kan förbättras.

De stora miljösatsningarna som finns i den här budgeten är ju enorma. Ltl Runar Karlsson tycker att man skulle ta bort de där pengarna eftersom det inte finns några miljövårdande åtgärder. Jag tror att ltl Runar Karlsson missade något fatalt. Landskapsregeringen kommer ju med ett enormt förslag; kortrutten i Föglö där man ska spränga sönder och bygga broar. Det är de miljöåtgärder som landskapsregeringen står bakom. Jag hoppas att man kommer till insikt att det inte är den bästa miljövården.

Jag tror att man kanske borde titta på skärgårdstrafiken. Varför tar man inte fram det privata initiativet och bygger en tunnel? Varför ska ni slå sönder privata initiativ om det finns ett sådant? Det redogörs ingenstans för det och det diskuteras inte i politiska kretsar, varför? Det vill jag ha ett svar på.

Stabilitet i vårt åländska samhälle. Det talas mycket om inflyttning och att vi måste ha tillväxt i vårt samhälle. Inflyttning får inte göra så att stabiliteten i det åländska samhället slås sönder. Man ska alltid ha i åtanke hur vi ska ha det i framtiden.

I debatten här sade finansministern att vi satsar 900 000 på språkåtgärder. Men det som inte finns i budgeten, vilket jag också tog fram i fjol, det gäller återflyttande ålänningar som bor utanför Åland, ungdomar och äldre som är en enorm resurs. Vi måste göra så att de kommer tillbaka till Åland. De kan vårt språk, de kan vår kultur och de kommer in i vårt samhälle med en gång. Jobba mera på det och ha en strategi! I denna budget finns det inte och det saknar jag. Detta bör man jobba mera med.

Sedan ska man ha Åland som ett provområde på den tekniska miljösidan. Det är bra och det sade jag redan på åttiotalet. En professor i Helsingfors ville göra Åland till ett provområde. Det var mark på den tiden och det gällde miljarder. Men det fanns inget intresse här överhuvudtaget bland politiker. Så det är bra att det görs.

Men jag förvånar mig över att vårt teknologicenter är utdöende idag. Det finns ju ingen som jobbar där idag. Man har sagt upp folk, förordnanden har gått ut och andra är lediga. Hur går detta ihop? Förklara det för mig, landskapsregeringen!

Landskapsregeringens personalpolitik riktar ofta in sig på den centrala förvaltningen. Jag hoppas också att landskapsregeringen har lite koll på postens personalpolitik samt vilken personalpolitik man har på sjukhuset. Man har korta förordnanden som man inte förlänger. Det finns massor med människor som jobbar med korta förordnanden hela tiden. Jag har hela tiden hävdat att det strider mot lagstiftningen, men jag tycker inte att landskapet ska stå för det. Jag skulle säga att de privata sköter sig bättre än landskapet när det gäller den här sidan och då menar jag landskapet och de verk som jag nämnde. Under året har det inte blivit bättre på ÅHS.

Den här lagstiftningen har inte kommit och jag hoppas att lagtinget sedan kan godkänna en lagmotion till den här delen. Jag tycker att det är felaktigt såsom det sköts idag.

Sedan har vi också i en motion föreslagit att Ålands penningautomatförening bör ha ett ansvarsfullt spel. Vi vet alla vad som hände med företag och företagare som drabbades för att kontrollen från landskapets sida inte har varit till fyllest. Vi har lagt en motion om att det här täcket som ligger över penningautomatföreningen ska tas bort. Acceptera att man betalar bort det. Det behöver inte alla gånger vara juridiskt korrekt. Det finns fall ute i världen där man ser på skador som har skett och där samhället har sagt att detta har varit fel, man betalar bort det och så är det bra med det. Gör det och få bort det här! Det har missats och det har accepterats också av landskapsregeringen eftersom man har infört en lotteriinspektion som ska ha hand om det här. Det har inte skötts tidigare, det har missats och då betalar man bort det så att alla är nöjda så att man inte resten av livet behöver vara bitter, tvär och inåtvänd. För det är så som det blir och det kommer tillbaka någon annan gång som inte är bra för vårt samhälle. Sådant ska man ta bort.

Det finns förbättringar att göra. Tack!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Bert Häggblom har missförstått när det gäller det här med kommunerna tror jag. Självfallet kommer liberalerna att ha förankrat sitt förslag om två kommuner. Det här är ett långsiktigt mål. Vårt förslag kommer att prövas i olika val framöver. Jag tycker att det är väldigt viktigt att partierna då börjar säga i kommande val exakt hur man vill ha det. Man kan inte bara vara emot och missnöjd, utan man måste faktiskt säga hur man vill ha det.

En bärande punkt i vår modell är att service nära människorna ska finnas kvar. En stor kommun ska klara av att se till att människor också i fortsättningen ska ha viktig service nära där man bor.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det som är viktigt är att medborgarna får säga vad de vill. Om kommuninvånarna vill ha kommunsammanslagningar så är det klart att det blir, den lagstiftningen har vi haft hittills också. Men att göra det med tvång, det är det som är fel. När man ovanifrån säger hur man ska göra, vilket också landskapsregeringen kritiserar Finlands regering för, att man inte bryr sig om Åland. Det är ju så som det blir, man bryr sig inte och då blir det så där. Låt medborgarna och de olika kommunerna säga sitt!

Jag kan inte hålla med om att kommunerna skulle vara ineffektiva, för det är de inte. Vi kan inte påvisa att det blir billigare. Det är ju det som är felet.

Är det höga skatter ute i landskommunerna? Nej!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag vill återkomma till det som jag vill påstå att är skrämselpropaganda. Man försöker skrämma upp folk, att det är så farligt att man skulle ändra på den kommunala strukturen och man kommer sedan inte att få ha kvar sin skola och få service nära där man bor. Tanken är ju att man fortsättningsvis också ska kunna upprätthålla viss service nära. Men det finns ju andra saker där det är svårt att bedriva verksamheten småskaligt. Vi har socialvård, vi har Medis och vi har trafiklösningar med mera, medan barnomsorg, skola och äldreomsorg behöver finnas runtom i landskapet såsom idag. Därför tycker jag att man skulle sluta med den här skrämselpropagandan.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Bara för att man säger vad det kan leda till så skulle det vara skrämselpropaganda? Men det är ju bara titta hur det fungerar på andra håll. Titta på hur det fungerar i vissa kommuner. Jag tog upp exemplet Finström som har centraliserat allt till Godby och man har tagit bort skolor. Så sker också i en stor kommun, det var det som jag menade med Geta och Sund, de kommer att få problem med sin service när man slår ihop. Så är det, så det blir så! Det är bara ett se på facit. Det finns ju facit runt oss. Det är inte svårare än det, det är inte någon skrämselpropaganda. Det är rena fakta. Men om fakta blir skrämselpropaganda, det vänder jag mig emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Tänkt hur olika man kan se på saker ltl Häggblom! Jag ser kommunstrukturförändringen som en möjlighet att skapa resurser så att skolor och daghem kan vara kvar ute i kommunerna, att ge medborgarna möjligheter till flexibilitet och nytänk, att kunna se till att specialisera omsorgen inom kommunernas boenden och att ge medborgarna möjlighet att välja vilket dagis barnen ska gå till. Så vi har helt olika syn på vad en kommunstrukturförändring skulle kunna ge våra invånare.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Om man har den synen som ltl Holmberg-Jansson har här så hör hon absolut inte på och reagerar på den politik som vi från obunden samling för.

Vi har sagt att man ska få välja skolor i landskapet oberoende av var man bor. Man kan också få välja dagis oberoende av var man bor. Det är frågan om en lagstiftning som man kan införa. Vi behöver inte kommunsammanslagningar till det. Det finns olika sätt att se på det. Var öppna för flexibilitet! Om det är detta som ltl Holmberg-Jansson är ute efter så går det att uppnå ändå utan att man slår ihop kommunerna.

Det är bra med kommunerna och en tävlan. Vad blir det om det bara skulle vara en kommun på Åland? Ja, vi skulle en kommunalskatteprocent på 25 procent.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag tror inte att jag tänker gå in i debatten om kommunalskatteprocenten.

Det var en annan sak som ltl Häggblom lyfte upp. Om jag tolkar ltl Häggblom rätt så sade han att inflyttning till Åland skulle vara ett hot. Hur menar ltl Häggblom? Ska vi inte vara realister? Vi producerar inte tillräckligt många barn på Åland för att klara oss i framtiden. Vi har ett ständigt behov av arbetskraft. Ska vi stänga våra dörrar helt och hållet och inte låta någon flytta hit? Jag förstår verkligen inte vad ltl Häggblom försökte säga.

Angående de korta förordnandena vid ÅHS så håller jag med om att det är ett problem. Men vi i styrelsen har verkligen försökt att reda i det. Det är inte så enkelt problem att komma till rätta med. Mycket beror på, ja nu hinner jag inte säga allt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det är ju svårt när man inte är pedagog att få fram sitt budskap. Jag sade att det var viktigt att vi får ålänningar tillbaka till Åland. Det är väl en inflyttning som jag stod här och pratade om. Jag anser att det är viktigare än när man sade, som i valdebatten senast inför det här lagtingsvalet, att Malmö var ett exempel och att man skulle fara dit och titta. Flyktingar var så viktiga. Det är detta som kan bli instabilitet i vårt samhälle. Finansministern sade 900 000 var upptaget för undervisning i svenska. Därför tycker jag att man också ska ha en strategi för återflyttare. Det är viktigt att vi också jobbar för de ålänningar som vill återflytta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Bert Häggblom. Häggblom frågade i sitt anförande om vi har för höga kommunalskatter på Åland. Svaret är ja. Vi ska påminna oss om att vi är knappa 30 000 personer som ska administreras i 16 kommunala enheter.

Vi ska också påminna oss om att vi har ÅHS och gymnasiet som kostar ungefär 100 miljoner per år och som inte ligger på kommunerna. Det skulle förändra det kommunala skatteöret väsentligt om det skulle vara så som det är i våra närregioner. Ja, vi har ett överuttag på skatterna i onödan.

Jag tycker också att ltl Häggblom blundar för framtiden. I lite raljerande ton så ser han inte fördelar med en kommunstruktur. Jag vill påminna om det demografiska läget och den utmaning som vi har där.

Ltl Bert Häggblom, replik

Inte är jag emot det, men låt medborgarna bestämma. Jag sade vad det kan innebära om man slår ihop kommunerna. Man tappar den här direkta servicen. Det kan också leda till högre skatteuttag.

Ni som föreslår kommunsammanslagningar, tänker ni ha samma anställda eller tänker säga upp folk? Eller blir det som i Finland, att det är lika många anställda och de ska få vara kvar i tjänst? Vilka inbesparingar leder det till? Förklara hur ni tänker göra i så fall och vem som ska bort! För det är endast så som ni kan spara.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det demografiska läget; år 2016 var försörjningskvoten 60, år 2008 var den 52, och den beräknas år 2030 ha stigit till 70. Det finns ett investeringsbehov på ungefär 100 miljoner bara för att hantera äldreomsorgen.

Jag skulle vara lite glad om jag skulle sitta ute i kommunerna och veta att en kommunstruktur är på gång. Med tanke på allt annat investeringsunderskott som föreligger så blir det ju en väsentlig börda för kommunerna att hantera. Eller ser ltl Häggblom att det är landskapet som i framtiden ska skjuta till pengar, via banklån, för att hålla upp vår struktur med 16 kommuner?

Ltl Bert Häggblom, replik

Det här är väl skrämselpropaganda om någonting, när man säger så. Befolkningen blir äldre men också friskare. Den här åldersdiskrimineringen finns hos liberalerna och det tycker jag inte om.

Jag tror att vårt åländska samhället kommer att klara sig. Vi kommer inte att behöva låna på det sättet. Folk jobbar längre, många bidrar till vårt samhälle och nu fördelar vi pengarna i denna budget som vi nu diskuterar. Det finns många 85-åringar som jobbar och bidrar till en budget som vi i finansutskottet nu ska fördela.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Bert Häggblom ojar sig över lån. Jag ojar mig, och naturligtvis får ni höra det igen, en åldrande skärgårdsflotta. Bert Häggbloms och hans parti är helt ointresserade av en levande skärgård och att vi ska få en framtid med tillförsikt när man bor i skärgården. Jag undrar hur Bert Häggblom tänker sig en finansiering av den framtida flottan som är så gammal så att den nästan skulle kunna ingå i våra demografiska bekymmer. Hur ska man kunna klara av att finansiera flottan om vi inte gör det med lån? Ska vi finansiera flottan över budget? Vilka områden ska beskäras i så fall?

Ltl Bert Häggblom, replik

För det första, att behålla en levande skärgård har ingen politiker eller landskapsregering klarat av hittills. Det kommer att vara svårt. Det finns ingen som har lösningen på hur vi ska kunna öka skärgårdsbefolkningen.

Angående finansieringen av skärgårdstrafiken, nu har skärgårdstrafiken privatiserats och då ska väl inte landskapet äga färjorna. Bjud ut dem på entreprenad. Driften kommer att gå över landskapsbudgeten.

Bygg inte broar i den utsträckningen och förstör miljön, vilket ltl Staffas är ute efter.

Ltl Mikael Staffas, replik

Det är intressant att höra. ”Bygg inte broar”, det är väl precis det vi ska göra. Vi ska försöka komma framåt och det gör vi gemensamt.

Ledamoten och jag var tillsammans till Färöarna, ett samhälle ute i Atlanten och där pratade man om hur viktigt det är med infrastruktursatsningar, både broar och tunnlar. Det är någonting som är väldigt viktigt för oss.

För att skärgården ska överleva så gäller förstås inte bara en satsning på infrastrukturen, men det är en ack så viktig satsning.

Samtidigt tog ledamoten nu upp tunneln. Hur har ledamoten tänkt dra upp den om det är en privat finansiering och ett privat företag eller ska den in i vår egen budget? Hur är detta tänkt?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det här visar hur man inte kan tänka. Om det finns ett privat initiativ att någon vill bygga en tunnel så varför ska samhället bygga en bro bredvid då i så fall? Det är väl helt onödigt. Varför tar man inte till sig detta och för ett resonemang med dessa personer?

På Färöarna har man byggt tunnlar till öarna som blir en del av samhället på ett helt annat sätt.

Skulle det byggas en tunnel till Föglö så skulle Föglö bli punkten för skärgården dit övrig trafik skulle gå. Det skulle underlätta och förbättra för hela skärgården. Föglö skulle leva upp helt och hållet, precis som om vi skulle få en bro till Vårdö, det tycker jag att man bör titta på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom frågade i sitt anförande om det blir bättre att ha Sund med. Jag tror inte det för Finström, nej och för Sund, ja. I arbetet har jag upplevt solidaritet och förståelse från Finström, betydligt mer än vad t.ex. exempel obundna ville när de delade ut lappar i Sund med meddelandet; ska man stänga skolan i Sund med en kommunreform? Det är skrämselpropaganda och det tycker jag att är tråkigt. Istället kanske man borde fråga vad man vill med en kommunreform. Vi vill stärka servicen till kommuninvånarna, det är det som vi framförallt vill. Och, ltl Häggblom, det kommer också att bli en sänkning (…taltiden slut). 

Ltl Bert Häggblom, replik

När man pratar om kommunsammanslagningar så är det viktigt att den demokratiska processen ska få ha sin gång.

Det är beklagligt att läsa i tidningen att ltl Göte Winé i sin hemkommun inte anser att medborgarna ska få säga ja eller nej till kommunsammanslagning. Det är bara att beklaga att man ser så på demokratin. Vi har olika åsikter och det ska vi acceptera för vi lever i ett demokratiskt samhälle. Men det hindrar inte att jag kritiserar ltl Göte Winé för hans inställning. Jag kommer inte att kunna ändra den.

Ltl Göte Winé, replik

Nej, ltl Häggblom kommer inte att kunna ändra den, för vi ser så olika på vissa saker.

Det som jag menade var skrämselpropaganda. Man vill hela tiden föra ut falska saker och det får ltl Häggblom stå för. När har jag sagt att man inte får säga ja eller nej? När har jag sagt det? Jag har sagt att jag vill veta mera än ja eller nej. Om man säger nej, varför det? I Sund har vi pratat om en opinionsundersökning. Vad vill man? Om man säger nej, varför det? Det måste vi veta.

Vi är invalda demokratiskt i fullmäktige för att ta besluten, däremot så behöver vi får höra folkets synpunkter kring detta. Då är det bättre att ha informationstillfällen och opinionsundersökningar. Ltl Häggblom menade att man inte ska få säga sitt, utan bara ja eller nej och så ska man se på detta. Jag vill veta mera. Varför säger man nej om man gör det?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Lagen om kommunala folkomröstningar har bara alternativet ja eller nej, då ska man väl också acceptera det och, det gör vi politiker när vi stiger upp och röstar här också. Vi röstar ja eller nej till ett förslag. Det är ju fritt för kommunerna. Jag vill bara säga min synpunkt på detta. Det är bra att medborgarna får säga sitt. Vill de ha kommunsammanslagningar så då är det okej för politikerna.

Den som kommer med skrämselpropaganda är den som kastar ur sig det och får bedöma det.

Jag tror att det är bra att man har demokratisk diskussion om hur man vill ha sin framtid för sig själv, för sina barn och kommande generationer. Vilken service vill jag ha i kommun? Vad vill jag få ut av de skattepengar som jag har betalat in till kommunen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Bert Häggblom ifrågasatte parlamentarismen. Det är ju ändå ett demokratiskt system som infördes redan 1988 efter Ray Söderholms ifrågasättande av landskapsregeringens beslut, år 1938, om att flytta ändhamnen för skärgårdstrafiken från Långnäs till Hummelvik. Det ifrågasattes, men sedan valdes alla respektive grupper, alla parlamentariker tillbaka in i regeringen. Och då insåg man att man kanske måste ha ett parlamentariskt system ändå. Jag tycker att det har fungerat väldigt bra. Ser obunden samling att man borde gå tillbaka till det system som vi hade tidigare?

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Jag anser att det inte skulle vara felaktigt att gå tillbaka till ett annat system. I kommunerna delar man upp enligt grupper som blir invalda och då får de vara med och delta i beslut.

Nu har vi ministerstyre där vi kanske inte alla gånger tar till vara den kunskap som finns inom förvaltningen.

Jag är inte odelat positiv till den utveckling som har varit, eftersom jag har erfarenhet och har varit med om båda systemen. Förr var det mera studs. Jag tror att det är bra att olika åsikter gnids emot varandra också i en regering, såsom det är i stadsstyrelsen och i kommunstyrelser ute i kommunerna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Vi socialdemokrater anser fortfarande att parlamentarismen är ett mer effektivt system så att man snabbare kommer till beslut och på det sättet kan man utveckla samhället på ett mer effektivt sätt.

Obunden samling har vi ju också haft som kutym att se till den lilla människan. Hur ser obunden samling på den demografiska utvecklingen och kommunstrukturreformen? Hur har man tänkt klara av äldreomsorgen med de små kommuner som vi har?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Till den delen har ju kommunerna samarbetat. Anser man att det har varit fel så ska man kritisera dem. Vi har inte hört någon kritik om hur kommunerna har skött den delen. Säg det i så fall öppet ifrån socialdemokraterna vilken kommun som har misskött sig. Man har byggt ut det på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag vill ta avstånd från den uppfattning som ltl Bert Häggblom presenterade när det gäller kortruttssatsningarna på västra Föglö som landskapsregeringen arbetar med.

Jag anser att infrastrukturavdelningen tar största möjliga hänsyn till miljön när det gäller vägdragningar. Det har tagits fram en miljökonsekvensbedömning på flera hundra sidor i samband med kartläggningen av de naturvärden som finns.

Jag vill bestämt säga att jag tycker att det är populistiskt att säga att man inte tar hänsyn. Vi ska också komma ihåg att det här kommer att möjliggöra ett nytt modernt eldrivet fartyg på totalentreprenad som i sin tur medför naturvärden som till exempel mindre utsläpp.

Ltl Bert Häggblom, replik

Bästa infrastrukturministern, om man gör de satsningar som landskapsregeringen avser att göra så är det väl ofrånkomligt att de har inverkan på naturen. Man ska göra bedömningar om det är försvarbart i förhållande till investeringarna och till nyttan och det är det som jag ifrågasätter. Är det så? Jag har en annan åsikt än infrastrukturminister Nordberg, den åsikten måste jag få ha och också framhävda här. Jag tror faktiskt att landskapsregeringen är ute och cyklar i den här frågan. Jag tror inte riktigt att landskapsregeringen har tänkt sig för.

Varför har man tagit bort tunnelprojektet? Varför är det borta? Det säger man inte ett ord om. Det finns privata som vill jobba med den och också fixa finansieringen till tunneln. Ta en diskussion med dem och redogör för oss så vi vet var ni står!

Minister Mika Nordberg, replik

Vi har grundliga uträkningar, siffror och allt, som vi har presenterat i samband med debatten om tilläggsbudgeten i somras. Vi vet vad vi gör och vi tar ett ansvar långsiktigt för de utgifter som de facto ligger på skärgårdstrafiken.

När det gäller tunneln så är min personliga uppfattning att tunneln mycket väl kan vara steg två i hela kortruttssatsningen, en tunnel från Gripö till Svinö. Men i vilket fall som helst ligger det i samhällets intresse att säkerställa att vi kommer vidare. Vi har utmaningar med att få ekonomin att räcka till på ett långsiktigt sätt.

Vill man ta del av delar av det arbetet så kan man titta på regeringens hemsida där det finns ny information i utlagd angående bron över Spättarhålet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Nu får vi också veta att landskapsregeringen vill ha en tunnel efter att man har gjort det här projektet. Är det ett ekonomiskt försvarbart? Är det inte lika bra att bygga tunneln hela vägen i så fall, utan nu ska man ha en tunnel i steg två? Detta är icke ekonomiskt och miljömässigt försvarbart bästa infrastrukturminister.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag reagerade ganska kraftigt på ltl Häggbloms uttalande kring vilken inflyttning som är viktigare. Jag tror att vi alla håller med om att det är viktigt att ålänningar flyttar tillbaka när de har varit ute och studerat och lärt sig mera. Men kommentarerna, att ålänningar bättre känner vår kultur än andra och kan vårt språk, det andas en brun politik vill jag faktiskt påstå.

För liberalerna har alla människor lika värde. Vi ser också att den åländska företagsamheten, den åländska folksjälen har byggts upp av den långa traditionen att man har rest runt i världen och tagit in nya influenser. Vi är också stolta över att vi har lyckats locka så många nationaliteter som vi har idag. Här vill jag påstå att vi inte har några som helst integrationsproblem att tala om.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Epiteten som Ingrid Johansson anför tycker jag är kränkande. Det är typiskt ltl Johansson att göra sådant, om man inte har andra argument att komma med. Det finns ingenting i mitt huvudanförande som innehöll det som ni påstår. Sådant tar jag avstånd från, men det är väl typisk liberal politik.

Jag sade att man ska ha en strategi för återflyttande ålänningar och det är liberalerna emot. Samma ltl Johansson gick upp i fjol också och tyckte att alla var lika, det är klart att alla är lika. Men nog måste man väl också kunna ha en strategi för återflyttande ålänningar, eftersom man satsar så mycket på annat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Alla människor är inte lika, som ltl Bert Häggblom sade. Jag tror att det är en av styrkorna i samhället ifall vi får hit olika människor. Det blir mer dynamiska miljöer. Varje styrelse som består av både kvinnor och män är mera dynamisk och ser till flera perspektiv och så är det också med olika kulturella influenser.

Jag uppfattade ltl Häggbloms diskussion, kring att vi ska satsa på inflyttning av dem som känner vår kultur för att det är enklare, som att den liknar en brun politik som jag sade i min första replik. Jag tycker att det är tråkigt.

Den åländska folksjälen har uppstått ur ett dynamiskt förhållningssätt till världen och man har välkomnat olika influenser. Det betyder inte på något sätt att man inte ska satsa på återflyttningen av ålänningar, vilket också görs bl.a. genom Åland Living. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Bert Häggblom gör som många andra och helt okritiskt påstår att kommunsammanslagningar, enligt den finska rapporten, inte har lett till några inbesparingar. När man läser rapporten och kritiskt granskar den så är det faktiskt så att under den tiden införde parlamentet i Finland en massa kostnadsökningar genom lagstiftning för kommunerna. Det har påverkat resultatet och kanske det främsta resultatet var att man hade en fem-årsregel att man måste ha kvar all personal på de positioner som de i princip hade. Det är klart att det inte ledde till några inbesparingar inom de här fem åren eftersom man hade regeln och det var under de åren som man också granskade detta.

Däremot finns det rapporter samma år, också lika aktuella, dvs. i år från vårt grannland i väst som visar på att man kan få inbesparingar i kommunsammanslagningar. Varför läser inte ltl Häggblom också de rapporterna?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag skulle vilja veta av dem som är för kommunsammanslagningar, som landskapsregeringen, var man sparar in. Man sparar ju inte på politikerarvodena, för de är så låga ute i våra kommuner, så det är inte där som man kan spara. Var kan man spara in?

Det görs enormt ideella arbeten idag i kommunerna; i styrelser, i nämnder och i fullmäktigen. Slår man ihop detta så kommer tjänstemännen att få göra det. Vad betyder detta? Ja, det blir utökade kostnader. Det är min övertygelse och min åsikt. Visst kommer det att ske kommunsammanslagningar. Men varför ska man ha en eller två kommuner i landskapet? Låt medborgarna bestämma hur man vill ha det!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Häggblom undrade var man ska spara. Det har ju landskapsregeringen berättat också. Det finns i den här rapporten som vi har fått ta till oss. Man avser till exempel att spara in pengar på administrationen. Vi kan läsa den färska rapporten som jag hänvisade till och som kom nu det här året, SKL, Sveriges kommuner och landsting. I den rapporten finns analyser från kommunsammanslagningar bl.a. från Danmark nu under 2000-talet. Jag citerar: ”Den tydliga verksamhetsmässiga effekten från den danska sammanslagningsreformen är att de administrativa kostnaderna minskat med 10 procent i sammanslagna kommuner jämfört med icke sammanslagna.” Precis det har den här landskapsregeringen också har sagt, man ser inbesparingsmöjligheter runt 7 till 10 procent på administrationen i kommunerna. Det är betydande belopp. Där finns en inbesparing, varsågod!

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Då bör man också kontrollera vad administrationen i våra kommuner kostar i förhållande till totalbudgeten. Det är inte så mycket i pengar.

Så det där beror på vad medborgarna vill. Vill man ha ett ökat skattetryck, samma skattetryck? Vill man ha samma service? Vad är man ute efter? Jag tycker att medborgarna ska ta ställning till det. Idag har vi haft ett relativt lågt skattetryck i landskapet Åland.

Mariehamns stad som borde vara effektiv, som nästan består av halva Åland eller en tredjedel idag, har ett högt skattetryck fast de har haft enorma inkomster. Har Mariehamns stad varit effektiv i förhållande till olika landskommuner? Den avvägningen ska man också titta på och analysera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det är föga förvånande att ltl Häggblom ondgör sig över kommunsammanslagningar och kommunreformen. Det får illustrera hur bra regeringssamarbetet fungerar här när moderaten Petri Carlsson lyfte upp den ekonomiska biten och vi socialdemokrater frågar oss om man ska dra hemåt i byn eller om man ska se till Ålands bästa var man än bor.

Tycker ltl Häggblom att det är bra att det t.ex. finns olika nivåer för hemanpassning för handikappade, olika möjligheter för äldre att delta i dagverksamhet, olika möjligheter att delta i kultur- och idrottsföreningar, olika möjligheter att delta i Pelarens viktiga verksamhet, olika tillgång till skolpsykologer, fysioterapi, stödgrupper för våldsutsatta, olika förutsättningar och stöd till flyktingar, mottagande och integration, vatten, el och sopor, gatuunderhåll och snöröjning där alla tänker på sig själva istället för att jobba gemensamt?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Wikström glömde också bort att vi har haft kommunsammanslagningar på Åland. Vi har haft gymnasialstadiereformen som landskapet tog över. Samma sak är det med Ålands hälso-och sjukvård som också landskapet tagit över. Visst har vi haft kommunsammanslagningar. Vad finns kvar?

Inte når man ju idrottsföreningar och annat via en kommunsammanslagning. Eller ska vi bara ha en idrottsförening eller en fotbollsförening på Åland? Jag tror inte att det är målet. Då minskar man utbudet på ett felaktigt sätt.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Alla de punkter jag nämnde och hundratals andra exempel finns på Åland där det inte fungerar bra idag. Det finns en orättvis behandling av våra ålänningar beroende på vem de är och var de bor. Olika institutioner, t.ex. BUP, har över 200 olika avtal med de olika kommunerna, vilket tar mycket pengar och energi som kunde gå till annat, dvs. kärnverksamhet och vår välfärd. Det är så enkelt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Till den senare delen, BUP, där har ltl Wikström själv varit med och förlängt införandet av KST, reformen med kommunal social service. Antar man den reformen så kommer det bort. Det är också en kommunsammanslagning på ett sätt, socialdemokraterna motverkar att den ska genomföras och då skulle det problemet vara borta. Kommunerna har varit ense, men från landskapshåll har man inte genomdrivit det med den energi som man kanske borde ha gjort, bara för att man vill ha stöd för att slå ihop kommunerna.

Sedan har vi precis samma argumentering, som socialdemokraterna har nu, i vårt Finland. Man accepterar inte att öka självstyrelsen för att det ska vara lika överallt, och det är därför som vi har kommuner och man väljer själv var man bor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom för ett inspirerande anförande. Ledamoten har en förmåga att formulera dagens problemställningar på ett lysande sätt. Det var ett anförande som ligger centern nära på många sätt, särskilt när det gäller kommunfrågan och framtiden.

När det gäller budgeten för nästa år så hyllade ltl Häggblom landskapsregeringens försök med att långsiktigt få bukt med budgetunderskottet. Jag vill framhålla redan nu, jag tänkte vänta med det tills imorgon, att vi kan ju inte - utgående ifrån det föreliggande budgetförslaget, resultaträkningen i synnerhet - dra några som helst slutsatser om Ålands finansiella situation. Det går inte utan djuplodande expertis att tränga bakom de sifferrader som finns här, i synnerhet dessa interna överföringar via internhyror som de facto är ett sparande på sikt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är bra att man har en målsättning, sedan kanske man på grund av vissa orsaker inte når upp fullt ut och det får vi väl analysera. Det ska finansutskottet också titta på. Jag tror att det är bra att landskapsregeringen har den synen att vi inte ska gå in för lån. Beviljningsfullmakten, som lagtingets majoritet har gått in för, skulle tas bort. Jag är emot fullmakten och därför vill jag understöda landskapsregeringens alla möjligheter att förbättra vår ekonomi. Visst har man kunnat spara mera, det håller jag med om.

Ltl Harry Jansson, replik

Sedan lyfte ltl Häggblom fram att det skulle vara ett problem att centern och liberalerna har olika syn på hur det åländska samhället bör utvecklas. Jag tror att det skulle vara lite märkligt om vi från centerns sida inte tog strid för den förstörelsepolitik som sittande landskapsregering bedriver där liberalerna har lantrådsposten och finansministerposten. Jag tänker på att man från liberalt håll helt har slopat tanken på en regionalpolitik, hela Åland ska leva, för det innebär de facto neddragningen i landskapsandelssystemet som slår uttryckligen mot de svagare utsatta regionerna och, som ledamoten mycket riktigt konstaterade, det tvingar fram skattehöjningar.

Ledamoten har säkert analyserat att regeringskonstellationen är en allians idag där alla har fått pruta på någonting. Liberalerna har prutat på regionalpolitiken, socialdemokraterna på miljöpolitiken och moderaterna på en ansvarsfull ekonomisk politik i och med att man äventyrar extra anslagsbiten.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det här råskällande som kom gentemot centerns gruppanförande, kan man inte sträcka ut handen och säga; ” kanske vi har några gemensamma punkter, låt oss sätta oss ner och diskutera det här.” Jag tror att alla ledamöter i lagtinget vill förbättra det åländska samhället och vi har olika synpunkter på hur vi vill göra det. Man behöver inte racka ner på den andra och kalla den för den ena färgen eller den andra. Jag vänder mig mot kränkande uttalanden, det har jag alltid gjort, jag tycker inte om sådant. Men vissa för den politiken och tror att man vinner någonting på det. Låt dem göra det då! Men detta för inte det åländska samhället framåt. Jag tycker att man kanske kunde ha mera samarbetsvilja ibland och säga att din idé var jättebra, den tar vi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! En strategi för inflyttning, strategier i all ära det kan vara bra med sådana. Men landskapsregeringen valde den här gången att göra så att istället för att motsvara det behov av arbetskraft som det åländska näringslivet behöver så utbildar vi inflyttade i svenska för så mycket som 900 000 euro, så att de som flyttar hit och inte kan det svenska språket ska kunna försörja sig och kunna bli en tillgång för samhället.

Vi föreslår att vi under året ska införa ett avdrag för studielån vilket skulle gynna ålänningar, som tvingas studera utanför Åland, att flytta tillbaka. Vi stimulerar till att de ska bosätta sig i en åländsk kommun och kunna producera där under deras livstid.

Vi föreslår också sänkta skatter via avdrag.

Vi kan konstatera att vi har gått till handling medan obunden samling föreslår en strategi.

Ltl Bert Häggblom, replik

Jag menar att de åtgärder som föreslås inte räcker. Man ska vända sig direkt till dem och ha en informationsbank över alla ålänningar, som låter sig vara med i den banken, och som kan komma tillbaka när jobb finns osv. Man måste ha en dialog med de utflyttade. Många av dem vill flytta tillbaka bara det finns möjligheter att få ett jobb. I en familj ska två ha ett jobb. Ett informationsutbyte ska ske kontinuerligt, vilket finansutskottet skrev i sitt betänkande i fjol och jag hoppas att man också skriver det i år och tar detta i beaktande. Jag tror att landskapsregeringen inte var lyhörd på vad finansutskottet sade i fjol.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag är däremot övertygad om att de diskussioner om behovet av inflyttning som har förts här lagtinget och i finans- och näringsutskottet har satt sina spår också i landskapsregeringens behandling av denna budget.

Att registrera människor och vad de skulle vilja göra i sin framtid kanske skulle vara en bra sak, men jag känner en viss oro för den tanken att man i onödan ska registrera människor och sedan ha tillgång till deras uppgifter. Men det kan hända att det här är ett gångbart förslag.

Vi har inte gjort tillräckligt sade ltl Häggblom här. Det må vara så och vi får säkert återkomma till frågorna. Trots detta får vi bara konstatera att jag räknade upp tre åtgärder som stöttar en utveckling i den riktning som vi alla vill uppnå medan obunden samling föreslår en strategi.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! En strategi utesluter ju inte det andra, det har jag inte sagt och det är ju en felaktig tolkning från finansministern. Jag tycker att man ska gå längre, man ska ha en strategi på att få bortflyttade ålänningar att komma tillbaka. Det är många som bor så nära som i Sverige. Istället för att bli arbetslös på Åland så flyttar man till Sverige för ett jobb och så vill man tillbaka.

På möten med de utflyttade ålänningarna, som landskapsregeringen tidigare har haft men nu vågar inte säga om ni har haft möte senaste år, så har det sagts att de vill gärna vara med i en databas. Det är frivilligt, precis som ni har ett frivilligt båtregister.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara ge mitt varmaste understöd till tankegångarna som obunden samling presenterade för en strategi för inflyttning eller återflyttning till Åland. Jag tycker att man missförstår någonting i debatten, möjligen medvetet, när man säger att man skulle premiera återflyttning framom inflyttning från andra ställen. Den viktigaste skillnaden mellan dem som har bott här tidigare och de som kommer utifrån är att de redan har anknytning hit, de har större benägenhet att flytta hit och det är lättare att skapa en sådan inflyttning. Det är varken bättre eller sämre, men det är mycket lättare och det blir mycket lättare att rikta effektiva åtgärder för att skapa inflyttning och att stärka det åländska samhället på det sättet. Mot den bakgrunden tycker jag att tankegångarna är väldigt bra.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack ltl Axel Jonsson. Jag trodde faktiskt att jag inte hade nått fram överhuvudtaget med mitt budskap. Men utgående ifrån den repliken så förstår jag att jag har sagt rätt från talarstolen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Häggblom berörde lite kort tankegångarna om ett register, vilket vi från Ålands Framtid har motionerat om tidigare. Man skulle erbjuda studeranden en möjlighet att bli kontaktad t.ex. av arbetsförmedlingen när det kommer lediga arbeten inom det område som man studerar. Vi tror att det skulle vara ett ypperligt sätt att jobba konkret med de här åtgärderna.

Ett studielånavdrag som regeringen presenterar är säkert inte heller dåligt. Den här diskussionen visar att vi skulle behöva ett större och bredare perspektiv och en helhetsstrategi för att lyckas med de här åtgärderna. Min direkta fråga är: Stöder obunden samling att man nu redan i år skulle gå in för att upprätta ett sådant här register?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ja, jag har efterlyst det länge. Ju flera som är eniga så desto bättre. Jag hoppas att finansutskottet funderar på det. Det är viktigt och vi ska komma ihåg att ungdomarna inte längre läser de åländska tidningarna. De beställer inte tidningar längre, de läser på nätet och de har sin kommunikation på ett annat sätt idag. Det gäller för landskapsregeringen att hänga med om vi vill ha tillbaka dem. Kanske vi har olika prioriteringar, vad vet jag? Jag tycker att finansutskottet får titta på det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag blev lite fundersam i slutet av ltl Häggbloms anförande när han talade om något som skulle göras juridiskt korrekt. Sedan tyckte jag bestämt att han sade att man kanske inte behövde göra det juridiskt korrekt. Jag vill gärna ha ett litet förtydligande på den punkten.

Ltl Bert Häggblom, replik

Jag vet inte riktigt vad ltl Torsten Sundblom menade? Han får väl förklara det i sin andra replik så att jag kan svara på det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Fru talman! Lagtingsledamöter och eventuella lyssnare, vi är här idag för att tala om den budget som landskapsregeringen har presenterat för oss och fokusen är satt till ”Ett Åland som växer”.

Vi har förmånen att bo på världens bästa plats på jorden, en plats där du kan känna dig trygg och säker om man jämför med världen i stort. En värld som nu allt oftare skakas av terroristattacker och våld mot oskyldiga människor på ett sätt som vi inte har upplevt tidigare. På något sätt så känns det väldigt tryggt och skönt här på vår lilla ö.

I årets budget så finns det konkreta åtgärder som månar om en hållbar och trygg utveckling av vårt samhälle.  Det står i budgeten ”att blomstra betyder att kunna nå sin fulla potential och göra sitt bästa av de begåvningar och talanger som man fått av naturen och sin uppväxt”. Visst låter det vackert. Om vi låter vår ö Åland göra det genom att varsamt styra den på rätt och se till att vi har en hållbar ekonomi som låter oss, som bor här på ön, blomstra genom att ha bra daghem och skolor och en arbetsmarknad med låg arbetslöshet och sedan även har resurser för att ta hand om oss när vi blir gamla, så kan vi ålänningar blomma och fortsätta blomma år efter år som den segaste perennen i vår trädgård.

På vår trygga ö förekommer det ändå våld, våld som oftast sker i nära relationer och i år 2017 har detta för första gången klarlagts i rapporten ”våld i nära relationer på Åland 2017”. Nu strävar landskapsregeringen än längre och har som mål nolltolerans mot våld i nära relationer och kommer därför att under perioden 2018-2019 ta fram en handlingsplan vilket vi från moderat samling varmt stöder.

Våld i nära relationer är svårt att upptäcka många gånger och dessa personer faller lätt mellan stolarna när de besöker vården då de kanske söker med mer diffusa problem och inte vågar säga vad det egentligen gäller.

Inom ÅHS har man även en plan inför 2018 att hitta ett verktyg som gör att detta inte händer och om alla får samma frågor oavsett vem du är eller vilket kön du än har så är chansen lite större att fånga upp dem i ett tidigare skede.

När vi nu talar om trygghet och våld så kan jag inte bara än instämma i lovorden om att det nu satsas på fler polistjänster, det är bra! Det känns tryggt och det är en nödvändighet.

Det finns en hel del moderata glädjeämnen i budgeten och ett av dessa är de skatteavdraget på 100 euro som de personer som har förvärvsinkomst under 35 000 euro får. Detta avses sedan att höjas till minst 55 000 euro år 2019.

Just nu är det viktigare än någonsin att vi sätter Åland i rörelse! Avdraget ger vårt näringsliv en välbehövlig vitamininjektion och kommer att stärka Ålands attraktionskraft.

Det finns också en viktig självstyrelsepolitisk dimension – ett avdrag är ett av få redskap vi har för att få upp flitpengen. Just nu börjar den finländska ekonomin återhämta sig och det återspeglas direkt genom att flitpengen minskar. Genom att få igång den åländska ekonomin skapar vi också bättre förutsättningar för flitpengen.

Att avdraget gynnar just dem med en bruttoförvärvsinkomst på under 35000 euro nu i ett första skede innebär att pengarna med all sannolikhet går till lokal konsumtion och gynnar de åländska företagen.

Talman! Vi har under året hört oroväckande uppgifter om lönsamheten hos våra åländska företag. De pressas av el, vatten och avloppskostnader. Det är bra att landskapsregeringen nu gör den konkurrenskraftsutredning som efterfrågats, tillsammans med Ålands näringsliv.

Det är bra att budgeten har ett tillväxtfokus, på gästhamnar, på solceller och givetvis skatteavdraget som kommer att ha betydelse för de åländska företagens konkurrenskraft.

I budgeten under rubriken omsorg och stöd till de äldre i den allmänna motiveringen kan vi som moderater känna igen många av de viktiga målsättningar som vi gick till val med för två år sedan.

Vi ska stöda den äldre befolkningens självbestämmande, valfrihet och välbefinnande. Det är mycket viktiga och laddade ord i denna budget.

Vi har i dag en stor grupp med invånare som i takt med att livslängden ökar och att människorna lever sundare med kost och motion gör att det kommer ett nytt fenomen som vi måste hitta sätt att hantera. Vi har en ny grupp i vårt samhälle, kanske vi kan kalla dem ”senior citizens”. De är genomsnittligt i god vigör, deltar i föreningsliv, har lite ströjobb och gör ofta väldigt stora insatser i familjen med barnbarn. De finns mellan medelåldern och de äldre. De är rätt länge i gott skick och bor själva. Det kanske är så att det egna huset börjar bli tungt att sköta, men man vill inte vara samhället till last och försöker klara sig så länge som möjligt själv, för det känns inte bra att vara beroende av hjälp med de tyngre sysslorna. Vi här måste börja planera framtiden för denna grupp av medborgare.

Självfallet uppstår med tiden även hos denna befolkningsgrupp ett behov av vård när åldern tar ut sin rätt. Den här gruppen har också annorlunda vårdbehov än en yngre. Kontinuitet och något vi vill kalla "vårdtrygghet" är viktigt.

Vi i moderat samling anser att de, så långt det går, behöver få möta samma läkare och sköterska de gånger de behöver hjälp från sjukvården och kanske de inte behöver möta dem på riktigt alla gånger utan över en skärm vissa gånger, men kontinuiteten är det viktiga här, för vi tror att det har en stor psykologisk inverkan. Att känna sig trygg gör att du känner dig friskare.

Behöver vi kanske vårdcoacher, speciellt för den äldre befolkningen? Någon som kan följa med och hjälpa till att förstå och komma ihåg vad läkarna säger. Behöver vi satsa mera på sjuksköterskemottagningar, där tröskeln är lägre att få en tid och dit du kan ringa om du har frågor och är orolig. Vi tror att det skulle räcka mycket långt och få många att känna sig tryggare.

Vi ska inte glömma bort de privata läkarstationerna som är viktiga och här tror vi att samarbete mellan privat vård och samhällets vård kan utvecklas än mera.

Vi moderater är angelägna att starta en samhällsdebatt i frågan. Den uppfattning vi har idag är att vi behöver någon form av "seniormottagning". Det skulle präglas av kontinuitet, trygghet och närhet. Vi vill också att alla aktörer, såväl privata som samhälleliga, samverkar.

Vår befolkning förändras och på Åland förändras den snabbare än i det nordiska genomsnittet, vi blir äldre! Detta kommer att innebära att varje person i arbetsför ålder inom två decennier utom sig själv kommer att försörja nästan en annan person.

Utmaningen vi står inför är stor och vi bör verkligen stå förberedda så mycket vi kan. Genom att se till att våra äldre kan bo hemma längre och känna sig trygga så frigör vi resurser för dem som behöver mer vård och så att de får plats.

Däremot tycker vi att vi ändå ska våga diskutera vad vi gör om någon vill flytta till ett hem när du är 85 och egentligen inte har några fel. Ska det då finnas en boendegaranti eller kommer vi som samhälle inte att klara av att möta den efterfrågan?

Fru talman! Vi vet alla att vi ständigt måste se om vårt hus och hur vi kan bli attraktivare för våra ungdomar att studera på Åland, få studerande att komma och studera på Åland samt att få våra ungdomar att flytta tillbaka hit när de studerat färdigt. Där håller vi nog med i ltl Häggbloms anförande.

Här överväger nu landskapsregeringen att införa ett studielåneavdrag i kommunalbeskattningen och det tycker vi att är bra.

Vi vill ju att flera flyttar hit, vi behöver arbetskraften och jag tror att skolan är ett viktigt argument för att få folk att vilja flytta hit. Om vi inte lyckas med att få en hel familj att flytta hit så kanske vi kan få en studerande att flytta hit och studera vid någon av de högre utbildningarna.

Nu finns det konkreta planer på att starta en ny behövd utbildning, nämligen barnträdgårdslärare. Det är ett bra exempel på hur man lyssnat på vad samhället behöver och nu skräddarsyr så att vi kan möta det behov som snart finns då många av de som jobbar idag som barnträdgårdslärare går i pension.  Det finns siffror som visar på att om de väl kommer hit och studerar så blir en stor del av kvar här och bosätter sig. Det är en möjlighet till inflyttning.

Inom utbildningssektorn sätts större resurser på att se till att integrationen av nya ålänningar ska fungera bättre. I budgeten finns utbildningsinsatser som språkcoaching på arbetsplatser för inflyttade, undervisning i svenska för inflyttade analfabeter och för personer med ett annat alfabet.

Befrämja kulturell integration, SFI kurser, samt utvärderingar av utbildning samt erkännande av utländska examina - det är många bra åtgärder som kommer att krävas för att vi inte ska ha högt utbildade personer att göra enklare jobb, bara för att de saknar den språkliga biten eller för att deras examina inte har blivit erkända här hos oss. Vi vet alla att språket är nyckeln till en lyckad integration i vårt samhälle.

Digitaliseringen av vårt samhälle är en viktig del i vårt hållbarhetsarbete. Att se över de processer och strukturer som finns idag och försöka hitta smarta digitala lösningar där de går är nödvändigt.

Från ÅHS sida lyfts VIS - ett vårdinformationssystem fram som en nödvändig investering för att kunna möta framtiden och de krav som idag finns från organisationen och allmänheten men även för att kunna möta de krav som ställs med t.ex. med den nya dataskyddsförordningen.

Avsikten är att skapa ett Ålands VIS. Meningen är att det redan i planeringskedet nu inbjuds representanter för kommunerna att medverka för att kunna bevaka sina behov. När vi väl tagit vårdinformationssystemet i bruk inbjuds kommunerna och kommunförbunden att ansluta sig i fråga om sådan socialvårdsverksamhet som informationssystemet lämpar sig för och som det juridiskt, tekniskt, ekonomiskt och praktiskt finns förutsättningar för.

Det som gör mig personligen lite orolig är att våra driftskostnader inom ÅHS stiger stadigt då licenskostnaderna kraftigt kommer att stiga. Bara för VIS räknar vi med en licenskostnad på närmare en miljon per år.

Det finns en hel del att säga om ÅHS men jag kanske får återkomma i ett till anförande där jag som ÅHS ordförande mera tar upp frågor om ÅHS budget. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi socialdemokrater är ju inte emot privat vård, utan det kan ofta vara ett komplement eller om någon vill ha en second opinion. Men det var inte det som jag tänkte fråga om, utan just IT-satsningen inom ÅHS.

På flera intressanta föreläsningar har vi fått veta vad som är på gång i våra närregioner t.ex. med chat- och videoläkare. Det är billigt och det är bra vård för många som kanske söker för lite känsligare saker, eller till exempel bara att förnya ett allergirecept. Det kan vara en smart och penninginbesparande verksamhet för framtiden. Vad tror ÅHS ordförande och tillika partiordförande för moderaterna?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Wikström lyfte upp chatläkare och det görs väldigt mycket reklam om dem på TV just nu. Det är absolut någonting som är intressant. Men om det är ÅHS som ska göra det eller något av våra privata företag på Åland eller om man kan köpa in sig på ett av de finska eller svenska bolagen, så det är för tidigt att säga. Men styrelsen har fört diskussioner i dagsläget. Det kan absolut spara pengar. Men framförallt, vi står ständigt inför det dilemmat att vi har för få resurser när det gäller läkare. Det här kanske kunde vara ett sätt.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för det. Kan ledamoten utveckla informationen om den nya tekniken lite grann? Med 5G t.ex. kan vi ha olika band som i realtid samverkar med sjukvården och hemsjukvården. Man kan ge en bättre vård och även spara resurser. På ett tidigt stadium kan man upptäcka fel och göra oss friskare på ett mer effektivt sätt.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att jag kanske mera kommer in på detta i ett anförande om ÅHS.

Bara för att försöka ge svar på ltl Wikströms fråga, så genom det nya vårdinformationssystemet så kommer det att bli lättare för oss att använda oss av e-hälsa överlag och kunna använda oss av modern teknik på ett helt annat sätt än vad vi kan göra idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag instämmer med ltl Holmberg-Jansson att skatteåterbäringen för dem med låga inkomster är en bra stimulans för både näringslivet och ett bra stöd för familjerna som det berör.

Men att höja det till dem som tjänar 55 000 euro i året ser jag uppriktigt sagt inte nyttan med.

Som lagtingsman tjänar jag cirka 45 000 i året, som vi alla gör. Varför ska jag få ett bidrag på 100 euro? Jag hjälper redan dem som har svårt genom att ge bort stora delar av min lön varje månad.

Och nu förespråkar ltl Holmberg-Jansson att man ska ge det till dem som tjänar 10 000 mer än jag. Var ligger samhällsnyttan i den tanken?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Nu är det inte bara jag som tycker att vi ska införa det här 2019. Det står faktiskt i budgeten som socialdemokraterna, moderaterna och liberalerna har godkänt.

Ltl Igge Holmberg, replik

Det står att vi ska titta på det till 2019, jag håller med om att vi ska se på det. Jag anser fortfarande att det är lite konstigt. Varför ska vi ge oss själva ett stort bidrag? Det låter inte bra.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det är väldigt svårt att svara på den frågan. Men det är kanske det som skiljer en socialdemokrat från en moderat. Det här är något som vi här enats om i regeringen. För moderat samling är det viktigt att ett sådant här avdrag även ska gälla för höginkomsttagare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack ledamoten för ett bra anförande. Ni gläds åt att poliserna får flera ordinarie tjänster och att de korta förordnandena kan göras om så att de får ordinarie tjänster.

I ett tidigare replikskifte började ni prata om ÅHS och problematiken som är densamma med korta förordnanden och många i personalen har korta förordnanden, men ni blev avbruten av tiden. Vill ni nu återkomma till det?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Det var inte något som jag tog upp i moderat samlings gruppanförande. Jag tror att jag ber att få återkomma till det när jag har mitt anförande om ÅHS senare här.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Då går jag över till våldscreeningen på ÅHS som ni också nämnde i ert anförande. För dem som svarar ja på frågan att de är utsatta för våld, kanske i en nära relation, hur kommer den här hjälpen att se ut? Hur ser hjälpen ut nu? Hur önskar ni att den ska se ut?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det här är ett arbete som nu är på framtiden. Det är ett mål för 2018. Vi har ännu inte spikat fast våra verksamhetsplan, så jag kanske gick lite händelserna i förväg.

Flera från styrelsen och ledningsgruppen har deltagit i seminarier där vi har sett vikten av att ha ett generellt verktyg där man alltid ställer samma frågor till dem som besöker vården. Man kommer inte till vården för att söka hjälp för att man har blivit misshandlad och i vilket fall som helst ska man alltid, oavsett, få samma frågor. Det visar att om man alltid får samma frågor så är chansen större att när man får frågan den tionde gången så kanske man berättar att man har blivit utsatt för våld.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack ltl Holmberg-Jansson för att hon lyfte upp den här saken om åtgärder som ska sänka företagens kostnader; el, vatten och avlopp. Man ska tillsätta en trepartsutredning om hur man på något vis ska nå konkreta åtgärder.

Jag skulle vilja veta vad moderaterna och ltl Holmberg-Jansson har för åsikter. Vem är det som ska betala i slutändan? Är det kommunerna, landskapet eller ska det vara någon sorts trepartsbetalning?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Nu måste jag be om ursäkt. Jag förstod inte ltl Eklund. Var det kostnaderna som man kommer fram till eller kostnaden för själva utredningen?

Ltl Brage Eklund, replik

Nå, utredningen har nog alltid sitt pris. Men det är nog kostnaderna för vad man kommer fram till som jag är intresserad av, för det är kostnaderna som kommer att drabba ettdera landskapet, kommunerna eller de enskilda. Det skulle vara intressant att veta hur moderaterna har diskuterat i den här frågan. Eftersom man ha lyft in detta i budgeten så måste man ha någon åsikt inom partiet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Absolut. Det här är någonting som har efterfrågats mycket inom partiet, att titta över kostnaderna och få det så pass jämförbart eller så pass jämlikt som i våra närregioner. Vem som ska stå för kostnaderna har vi faktiskt inte, i det här läget, diskuterat. Men det är en väldigt intressant fråga som jag definitivt kommer att ta med mig till vår lagtingsgrupp och även i regeringssamarbetet.

Om man tänker ett steg längre så det som man kommer fram till, vad gör man? Tyvärr har jag inte suttit med i regeringsdiskussionerna på det sättet, men vi har haft en diskussion i lagtingsgruppen. Jag lovar att jag ska ta frågan med mig, fundera på det och återkomma vid ett annat tillfälle.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum i morgon den 15 november 2017. De som begärt ordet kvarstår på talarlistan.

För kännedom

2        Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2017-2018

3        Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2017-2018

4        Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2017-2018

5        Främjande av hållbar energiomställning

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2017-2018

6        Landskapsandelar och stöd till kommunerna

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2017-2018

7        Pensionsarvode

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2017-2018

8        Produktionsstöd för el från vindkraftverk

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2017-2018

9        Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 7/2017-2018

10      Kortrutt-byggnadsprojekt Föglö utgår

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 8/2017-2018

11      Avställning och påställning av fordon på nätet

Ltl Fredrik Fredlunds m.fl. budgetmotion BM 9/2017-2018

12      Penningautomatmedel

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 10/2017-2018

13      Skrotbilspremie

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 11/2017-2018

14      Utökade landskapsandelar till kommunerna

Ltl Lars Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 12/2017-2018

15      Studielån för att ta körkort för långtidsarbetslösa

Ltl Fredrik Fredlunds m.fl. budgetmotion BM 13/2017-2018

16      Utflyttade ålänningar

Ltl Fredrik Fredlunds m.fl. budgetmotion BM 14/2017-2018

17      Fiskevårdsavgift för personer som inte är bosatt i landskapet

Ltl Lars Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 15/2017-2018

18      Krafttag för det svenska språket

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 16/2017-2018

19      Återställd antagning till utbildning i Sverige

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 17/2017-2018

20      Säsongsanpassad SFI-utbildning

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 18/2017-2018

21      Räddningsaktion för ålänningarnas socialförsäkring

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 19/2017-2018

22      En sammanhållen alkoholpolitik och ett eget monopol

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 20/2017-2018

23      Åtgärder för sänkta verksamhetskostnader

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 21/2017-2018

24      Nekande av fullmakt till externa lån

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 22/2017-2018

25      Återtagande av investeringsfullmakt för kortrutt på västra Föglö

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 23/2017-2018

26      Begränsa det offentligas konkurrens på marknaden

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 24/2017-2018

27      Minskade ekonomiska klyftor mellan barnfamiljer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 25/2017-2018

28      Avdragsrätt åt alla arbetande ålänningar

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 26/2017-2018

29      Enklare regler för evenemangs- och nöjesarrangörer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 27/2017-2018

30      Åtgärder för en hållbar havsörnspopulation

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 28/2017-2018

31      Åtgärder för ett hållbart fiske

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 29/2017-2018

32      Ett nytt tonnage till linjen Åva-Osnäs

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 30/2017-2018

33      Konkretiserat miljöarbete – inför skrotbilspremie

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 31/2017-2018

34      Hudcancerscreening

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 32/2017-2018

35      Ingen ny linfärja till Prästö-Töftölinjen

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 33/2017-2018

36      Ålandskontoret i Stockholm

Ltl Jörgen Pettersson m.fl. budgetmotion BM 34/2017-2018

37      Trygghet för hela Åland

Ltl Jörgen Pettersson budgetmotion BM 35/2017-2018

38      Förnyelsebara energikällor och effektivering

Ltl Jörgen Pettersson m.fl. budgetmotion BM 36/2017-2018

39      Social omsorg och kommunernas socialtjänst

Ltl Jörgen Pettersson m.fl. budgetmotion BM 37/2017-2018

40      Cirkulär ekonomi

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 38/2017-2018

41      Konkurrensutsättning av linjetrafiken samt drift och underhåll av landskapets vägar

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 39/2017-2018

42      Investeringsstöd för äldreboende

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 40/2017-2018

43      Rena råvaror i landskapet kök

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 41/2017-2018

44      Skydd för dricksvattentäkter

Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 42/2017-2018

45      Fiskevård

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 43/2017-2018

46      Avbytarservice

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 44/2017-2018

47      Stiftelse för besökscentret i Bomarsund

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 45/2017-2018

48      Extra anslag för kortrutten

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 46/2017-2018

49      Tillsättande av språkpolitisk kommitté

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 47/2017-2018

50      Återkallande av investeringsfullmakt för kortrutt

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 48/2017-2018

Plenum slutar

Lagtingets nästa plenum hålls i morgon den 15 november 2017 klockan 09.30.

Plenum är avslutat.

Originalfil