Plenum den 15 november 2018 kl. 09.30

LSvapen

 Ålands lagting

 PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

AG


Plenum den 15 november 2018 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Remiss, fortsatt behandling. 1

1    Ändrade avgiftsgrunder i vården

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2018-2019

Remiss, fortsatt behandling. 1

2    Förslag till budget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

För kännedom.. 125

3    Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2018-2019

Plenum slutar 125

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Johan Ehn anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Tage Silander anmäler om frånvaro från dagens plenum och från plenum den 19 november 2018 på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i Nordenskolan i Oslo.

Lagtingsledamot Axel Jonsson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i nordiskt civilrättsseminarium i Helsingfors.

24 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Remiss, fortsatt behandling

1        Ändrade avgiftsgrunder i vården

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2018-2019

Remiss, fortsatt behandling

2        Förslag till budget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

Debatten avbröts vid gårdagens plenum då talmannen föreslog att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Talmannen vill påminna om tidsbegränsningarna. För gruppanföranden gäller en absolut tidsgräns om 10 minuter och för övriga anföranden är tidsgränsen 7 minuter.

Diskussionen fortsätter. På talarlistan står ledamöterna Britt Lundberg, Carina Aaltonen och Mikael Lindholm, vtm Viveka Eriksson, ledamöterna Ingrid Johansson, Harry Jansson, Annette Holmberg-Jansson, Jörgen Pettersson och Stephan Toivonen, vtm Veronica Thörnroos, ledamöterna Göte Winé och Brage Eklund, vicelantrådet Camilla Gunell samt ledamöterna Lars Häggblom, Roger Eriksson och Mikael Staffas. Ordet ges först till lagtingsledamot Britt Lundberg.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Att jobba med budgeten för Åland, Ålands budget, är lagtingets viktigaste uppgift varje år. Där har regeringen och oppositionen olika uppgifter där regeringen presenterar sin politik och oppositionen kompletterar och bidrar med idéer, ofta utifrån fältet, för att komplettera och göra den ännu bättre. Som en lyhörd helhet kan det här bli någonting riktigt bra.

Det var en diskussion igår med en ganska hätsk anklagelse mot oppositionen att man inte borde komma med idéer om man inte har dem finansierade. Det här är egentligen ganska mycket också en lek med siffror. Jag tänker att om budgetens inkomster har ökat men utgifterna också har ökat så tycker jag att finans- och näringsutskottet kunde titta på och redogöra för om man upplever att det här är finansierat. Eller är det är det detta som är rekord av valfläsk?

En annan sak som jag tycker att finans- och näringsutskottet skulle kunna fundera på, är om budgeten är i balans om man tittar på de anföranden som man från regeringspartierna har fört fram under dessa dagar. Det finns ganska många äskanden om alltifrån tandvagnar till förbättringar inom vården och inom socialvården för specialelever osv. Om man räknar in alla dessa äskanden, så var är skillnaden? Varför lägger man inte motioner för sådant som man inte har fått igenom från regeringspartierna? Vad är då skillnaden om vi skulle räkna ihop vad det här är värt? Också sådant som är skrivet i den allmänna motiveringen men som inte finns finansierat, som man kanske hänvisar till, att det återkommer i en tilläggsbudget till detta. Det är inte redovisat i den stora budgeten.

Jag tror att man kanske kan tona ner lite och fundera på vad det beror på att nästan alla ledamöter från regeringspartierna stiger upp i talarstolen och har äskanden på ytterligare. Är det så att man inte har jobbat tillräckligt och fått igenom sina önskemål? Kan man dra den slutsatsen inom det sociala området, att det som regeringspartierna lägger fram, det är ministrarna emot? Man skulle kunna dra väldigt mycket i svart-vitt om man fortsätter den här diskussionen på det sättet som den var igår. Jag tror att det kan vara ganska hälsosamt att göra en sådan här genomlysning och jag välkomnar att utskottet ska göra den.

Men dit jag egentligen skulle vilja komma är glädjen över att diskussionen igår renommerade i att både Moderaterna och Liberalerna - ifall man är i opposition nästa period - kommer att lägga en skuggbudget, vilket är oerhört välkomnande.

För två år sedan, när jag var gruppledare, så försökte vi från Centerns sida att på de här tio dagarna seriöst lägga en skuggbudget. Trots att man jobbade under all tid som fanns, under den här tiden, så konstaterade vi att vi inte fick tillräckligt hög kvalitét på den för att vi ville lägga fram den som en första skuggbudget. Jag tror att detta kanske kan visa på och ge ett stöd för den motion som vi lägger fram från Centern, där vi skulle vilja ändra på budgetprocessen. För om man skulle ändra på budgetprocessen så skulle det vara fullt möjligt att lägga fram en skuggbudget, vilket skulle vara mycket välkommet.

Om man tittar framförallt på Norden, vilket är det område som jag behärskar bäst, så där som man har skuggbudgeter så har man också en annan budgetprocess än den som vi har. Det kanske också skulle vara någonting för finans- och näringsutskottet att fördjupa sig i och se på hemsidorna hur budgetprocesserna är upplagda i de olika parlamenten i Norden. Se var det finns skuggbudgeter och var det inte finns. Se om det finns grund att antingen anta den modell som vi föreslår som budgetprocess eller kanske skapa en ännu bättre, vilket förstås är välkommet.

Sedan till rubriken på vår budget, som jag och mitt parti anser att är felaktig. Vi vet alla att under arbetets gång med revideringen av självstyrelselagen så har man gått in för att inte längre använda olika sammansättningar av ordet landskap där man avser Ålands självstyrelse. Det kan man läsa om i Ålandskommitténs slutbetänkande 33/2017 på sidan 31, om man har missat det.

Orsaken är att landskapen i Finlands förvaltning är under en process och föreslås få ny ställning i de planerade reformerna. För att undvika sammanblandning mellan de finländska landskapen och det som hittills kallats ”landskapet Åland” så har man föreslagit att konsekvent gå över till att kort och gott använda ”Åland” som den självstyrda delen av Finland, i stället för ”landskapet Åland”. I linje med detta har lagtinget fastställt det i lag - i lagtingsordningens 51 § - att budgeten heter ”Ålands budget”. Det är väl inte så mycket begärt att landskapsregeringen ska följa en lag. Regeringen har missat det och har inte följt lagen till denna del. Därför bör finans- och näringsutskottet ändra namnet på budgeten och gärna också höra lag- och kulturutskottet för att ytterligare kunna uppmana regeringen att konsekvent lämna ”landskapet” där man kan göra det utan några självstyrelselagsändringar.

Självstyrelsekänslan är viktig och det här är ett exempel på att den får för lite fokus i regeringen. Vi behöver flera duktiga och självstyrelseintresserade och kunniga tjänstemän till bl.a. lagberedningen och till vårt regeringskansli.

Det råder dock brist på sommarjobb för våra studerande som utbildar sig inom folkrätt, juridik, statskunskap och statistik m.m. Vi presenterar en lösning genom att föreslå att det ska öronmärkas 25 000 euro för sommarjobb på dessa centrala arbetsplatser inom självstyrelsen.

Det har framförts starka önskemål om att regeringen borde förbättra sitt arbete med att uttrycka vad man avser att uppnå med användningen av sina förslag. Att tala om att uppnå en satsning så är det sedan lätt att utvärdera och justera, dvs. diskussionen vi har haft med mätbara mål.

Jag kommer i ett senare anförande att komma in på flera av våra budgetmotioner.

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Britt Lundberg undrade om den här budgetluntan också kunde betraktas som valfläsk. Nåja, valfläsk är väl sådana där generösa förslag som jag inte tycker att är finansierade inför ett valår. Det här är åtminstone ett trimmat valfläsk eftersom det i princip kommer i en form där ekonomin nästan är i balans.

Det som jag kritiserade är att oppositionen föreslår nästan tio miljoner i utökningar på driftssidan och samtidigt går upp i anförande efter anförande och replik efter replik och kritiserar underskottet och att man inte har gjort tillräckligt. Det fungerar inte! Retoriken är inte detsamma som man gör i praktiken.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Man kan hålla på att diskutera det här men det leder inte till någon utveckling. Om man vill ha utveckling så tror jag att det är viktigt att man tittar på frågor ur många olika perspektiv.

Om budgetens utgifter har ökat med flera miljoner, vilket den också har gjort, så kan man också fundera på om det också är finansierat. Vi hade en överenskommelse, när den här mandatperioden inleddes, om hur ekonomin skulle hanteras i fyra punkter. Den fjärde punkten innehåller en punkt om att vi ska spara i ladorna för svåra tider.

Vi har och vi har haft en högkonjunktur. Det har kommit in mera pengar till landskapets budget och då kanske dessa pengar borde ha sparats för kommande tider i stället för att man utökar. Så det finns många perspektiv på detta med ”budget i balans” och med överenskommelser.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det här blir ännu mera verkligt nu när jag får höra repliksvaret. Hela svaret går ut på att vi ytterligare ska jobba med underskottet. Samtidigt kommer oppositionen samlat med - om man ska godkänna alla motioner - nästan tio miljoner i driftsutökning. Det hänger inte ihop! Det måste väl även ledamot Lundberg se.

Att sedan komma och kräva att man måste få en massa resurser för att klara av att leverera något som helst förslag på driftsminskning, det är ju inte rimligt. Nog klarar väl oppositionen av att leverera ett enda förslag till inbesparing? Och centern som har suttit 40 år i regeringen. Det finns inte ett enda sådant. Ändå står man igen och kritiserar underskottet och att vi borde ha gjort mera för att få ekonomin i balans. Det här hänger inte ihop. Jag förstår det inte överhuvudtaget.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag försöker kämpa för att få in litet nytänkande i budgettänkandet. Den här diskussionen kring siffror på ena och andra sidan kan vara ganska ensidig. Man kan behöva se den på många olika sätt. Jag försöker också att låta bli att recensera och kritisera och försöka hålla debatten på en saklig nivå och inbjuda till att se på frågor från flera olika håll. Ltl Petri Carlsson är hjärtligt välkommen med i den diskussionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Britt Lundberg hade funderingar över regeringspartiernas ledamöters anföranden. Jag skulle säga som så jag, att den här budgetdebatten har ofta och vanligen använts som en allmänpolitisk debatt. Det brukar bli mycket diskussioner om mycket saker. Det är också ett tillfälle att kunna lyfta saker som man har visioner om och som kanske senare dyker upp i budgeter efter två, tre, fyra eller fem år. Jag tycker inte att man ska sätta band på debatten och vad man ska få säga utan man måste få lufta lite visioner.

Vi har fått gehör för allting från regeringen - där man har gjort budgeten - men det finns också saker som man ska göra längre fram. Därför lyfter man saker ibland.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Precis ltl Torsten Sundblom. Ska vi få ett samhälle som utvecklas, ska vi kläcka nya idéer, ska vi få framtidstro och ska det komma innovationer – man brukar säga att det krävs 100 idéer för att stora fina fyndprojekt verkligen ska genomföras – då måste vi ha ett sådant klimat i vårt lagting att man faktiskt också kan lägga fram idéer.

Men om man lägger fram en idé och det första som man blir slagen med i huvudet är ”du har inte finansierat det!” Det ett ganska tråkigt sätt att diskutera. Jag är övertygad om att vi har ett finans- och näringsutskott och vi har en regering som kan reglera det ifall man kommer överens och ser att det finns 20 000 euro i dessa förslag - eller vad det kan vara för summa - och som man tycker att är en riktigt bra idé som man vill genomföra. Jag tror att man har både kompetens, kunskap och möjlighet, både i finans- och näringsutskottet och i regeringen, att reglera den kostnaden och att man då kan få det mycket bättre än vad man som enskild ledamot kan göra.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Samtidigt - när man ger skriftliga förslag till förändringar i budgeten - måste man ju tänka på kostnadstäckningen. Annars kan man ju inte påbörja dessa förslag under det kommande budgetåret utan då måste man ju komma längre fram med förslag om pengar. Men då måste man ju skriva in det i förslagen också.

Det är en sak att man sitter och diskuterar frågor för att väcka tankar. Då kanske andra också börjar tänka på samma frågor och sedan kommer de småningom. Men när man ger skriftliga förslag till ändringar i budgeten, då borde man också tala om att man tar upp pengar längre fram och att det inte ska göras detta år. Ska det göras med detsamma så måste man också ha pengarna med.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag ska villigt erkänna att jag har ett förslag på 25 000 euro för sommarvikarier och jag har ett aktiebolagskapitalsinlägg - som landskapsregeringen inte har med i budgeten - på 2 500 euro som kostnadsökning.

Landskapsregeringen säger att Ålands högskola ska bolagiseras färdigt år 2019, men de har inte pengarna med. Frågan är vilket som är mera ansvarstagande?

Sedan tänker jag på tandvagnen. Är den finansierad? Den finns med – säger man – men den kommer att komma i en tilläggsbudget. Den finns inte med i 2019 års budget men betyder det då att man kommer att ta bort någonting från den här budgeten nu eller kommer man att ändra på balansen i budgeten? Det här är en lek med siffror. Men jag tycker att man skulle kunna ha ett mera inspirerande klimat i lagtinget för att faktiskt få fram lite innovationer och inte bara fastna i former och samma diskussions … (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Lundberg! Jag tycker att den här diskussionen är väldigt viktig och förhoppningsvis också nyttig att ta med sig. Jag tänkte på det när jag hörde Centerns gruppanförande i tisdags. Det var ett långt anförande men enligt mig saknade det kreativitet. Det var en lista på saker som var fel. Det är inget fel i sig att komma med en sådan lista, men då tycker jag också att det finns en skyldighet att komma med ett alternativ. För är någonting fel - vilket vi ofta får höra i regeringsblocket - så tycker jag att oppositionen, i samband med en budget, borde kunna vara konkret och ge sitt förslag på hur Åland ska fungera.

Jag tycker inte heller att man kan skylla på att man inte har resurser. Precis som ledamot Carlsson sade så har Centern suttit 40 år vid makten och har god insyn i alla utskott. Så finns det någon form av intresse och vilja så borde det inte vara så svårt att få ihop en grov skuggbudget som kan visa ålänningarna vad ett alternativ är.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Jag tror att ingenting av det som nämndes nu fanns i mitt anförande, men jag bemöter det gärna ändå.

Jag ser väldigt mycket fram emot att vi får en skuggbudget till nästa budgetbehandling. Det kommer att leda till att det blir väldigt mycket bättre. Det som vi också har tagit fram som ett alternativ - och som jag verkligen hoppas av vi ska klara av i regeringsställning - är att ha en mera målstyrd budget. Det har man jobbat med i förvaltningen väldigt länge, vilket jag tycker är tråkigt att inte finns med nu. Vi har inte fått svar på vad det har att göra med. Jag tänker inte spekulera i det. Men har man tydliga mål med vad man vill, och kan följa upp att det sedan också har genomförts, så är det mycket lättare för dem som sitter i opposition att komma med alternativa förslag föreslå att ”kanske man ska göra så här i stället” för att kanske nå målet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Det gläder mig att ledamot Lundberg tar det till sig att en skuggbudget skulle vara bra. Förhoppningsvis blir det också en förankring i Centerpartiet. Politiken vinner på det. Har man en opposition med dynamik och studs så vinner helheten på det. Det är väl ingen här i regeringsblocket som mig veterligen har någon form av faktaresistens utan gladeligen tar man emot förslag, speciellt sådana som minskar kostnader. Idéer är det aldrig fel på. Absolut inte! Sedan är det ju stor skillnad på en idé och att ha någonting som sitter fast i en budget. Idéer finns det hur många som helst av. Vad som sedan förverkligas i en budget är en annan sak. Men idéer måste det finnas. Det ska inte ledamot Lundberg ge upp för.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det som till syvende och sist är min poäng är att jag tycker att det är värdefullt att regeringspartierna talar om vad man kanske inte har fått gehör för - eller för all del visionera för - och vad man vill göra under nästa mandatperiod. Inte heller där är det någon som ställer något krav på hur det är finansierat.

Det är väldigt viktigt - vilket säkert regeringen nu gör - att arbeta med 2018 års budget och att man en gång i kvartalet följer upp att texten i budgeten stämmer överens med siffrorna. Att det inte är så att man har genomfört 70 procent av det som står i texten men använt 100 procent av pengarna. Det är just sådana här saker som inte är alldeles enkla att följa upp när man gör en skuggbudget. Men om man har tydliga mål och om man redovisar de här uppföljningarna så är det mycket lättare för oppositionen att sedan göra sin skuggbudget. Vi hoppas att det sker en utveckling på den här fronten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Bara som information till ltl Britt Lundberg så gjorde Liberalerna en skuggbudget under den förra mandatperioden. Med tanke på hennes anförande och efterlysning att vi skulle göra det så har vi prövat det. Sedan kan man säkert se på det redskapet på lite olika sätt, men vi gjorde ett försök att våra förslag var också finansierade. Jag kommer inte ihåg att det föll väldigt väl ut hos majoriteten den gången, men det redskapen finns och jag tycker också att Centern ska pröva på det.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det diskuterades här som en ”utvecklad samlingsmotion” om jag minns det rätt. Jag tycker att det är ett välkommet försök och mycket gott på vägen.

Vi jobbade också för två år sedan att göra det. Men kanske med en mera utvecklad skuggbudget där man faktiskt lägger en alternativ budget. (Här avbryts ledamoten för tidigt av klockan). Nu blev jag avbruten efter 40 sekunder!

 Det är kanske det som är själva poängen. Det ska vara ett dokument som ska duga att regera utgående ifrån. Vill man göra det så tror jag att den ändrade budgetprocessen skulle ha mycket större förutsättningar för att göra en riktigt bra skuggbudget. Man skulle först få information om hur fjolåret har gått och hur det har fallit ut och också information om vad som finns i budgeten. Och man skulle ha möjlighet att ställa frågor innan motionstiden börjar löpa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Carina Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Ibland undrar jag om vi verkligen sätter fullt fokus på rätt saker. Lyfter vi blicken ser vi stora bränder som rasar i Kalifornien. Vi ser migrantkaravaner bestående av 10 000-tals människor på flykt mot USA. Vi kan bokstavligen se glaciärer som försvinner. Och det som vi inte ser men som är riktigt illa är utrotningen av våra växter och djur. Nästan 80 procent av Europas insekter har utrotats de senaste 30 åren och globalt sett har 60 procent av ryggradsdjuren försvunnit på de senaste 40 åren. Om utvecklingen fortsätter i samma takt riskerar sju av tio av världens däggdjur, fiskar, fåglar, grod- och kräldjur att vara borta år 2020. Alltså om två år! Det är skrämmande.

Den biologiska mångfalden utarmas i rasande takt av oss människor. Klimathotet och klimatförändringarna är redan här. Det är vi och våra barn som kommer att drabbas. Gör vi verkligen det som krävs för att stoppa denna utveckling? Jobbar vi tillräckligt snabbt för att minska temperaturhöjningen så klimatet inte skenar? Skyddar vi våra växter och djur i tillräckligt stor omfattning? Jag tycker inte det. Jag tycker att vi skjuter upp de kanske allra viktigaste besluten i väntan på att vi får tillräckligt god ekonomi och en budget i balans och sedan ska vi ta tag i problemen på allvar. Sedan! Senare!

Jag är otålig. Jag vet. Det är nu nästan sju år sedan jag och den förra landskapsregeringen tillsatte en kommitté som skulle ta fram en strategi för ett hållbart Åland. Under den här regeringen har arbetet fortsatt inom ramen för nätverket ”bärkraft”. Och arbetet har verkligen engagerat och inkluderat många, många ålänningar från olika områden i vårt samhälle. Det har varit en verklig boost för att komma samman och jobba i en mer hållbar riktning. De två statusrapporter som finns visar att vi har en lång, lång väg att gå. Inom alla områden, egentligen.

Regeringen gör ett försök att presentera åtgärder i form av bilaga 2 till budgeten, som beskriver utveckling och hållbarhet. Men i mina - för dagen kritiska ögon - finns där inget förslag som på allvar sätter ner foten för att markera. Stopp! Nu räcker det! Vi vänder trenden!

I synnerhet mål 3, som säger att ”Allt vatten ska ha god kvalitet” och mål 4 ”Ekosystem i balans och biologisk mångfald” där ser jag allt för lite krafttag och jag önskar att vi skulle kavla upp ärmarna lite mer. Jag vet att det kommer förstärkning till miljöbyrån på vattenområdet. Det är välbehövligt. Det behöver jobbas betydligt mer med vattenfrågorna, både med att minska utsläppen till havet och till våra dricksvattentäkter.

Jag tycker att vicelantrådet har visat handlingskraft och gjort sitt yttersta för att kraftsamla i just dricksvattenfrågan, men även beträffande bevattningsfrågan, under den svåra torkan i somras.

Förstörelsen av klimatet handlar till stor del om energi. Om vi skulle ändra sättet att ta fram energin och minska energiomsättningen skulle vi lösa en stor del av klimatproblemet. Det räcker inte bara med att regeringen har 17 miljoner euro i budgeten för vindkraften även om det är en bra början. Dessa pengar måste komma i användning illa kvickt så att vi faktiskt får upp de vindmöllor som har planerats i åratal.

Jag vet att under tidiga försommarmorgnar jobbade vicelantrådet Gunell hårt med att få till stånd det bolag som nu ska börja förverkliga den åländska delen av Clic Innovation och det ser vi fram emot.  Samtidigt hoppas jag att Fastighetsverket, med sin driftige och engagerade VD, ökar takten och installerar solel på flera fastigheter än på fiskodlingen i Guttorp.

Sol, vind och biogas. Det är det som är framtidens energikällor och som vi utan att tveka borde satsa på. I landskapet, i kommunerna och hemmavid.

Men finns det något hopp för klimatet? Ja, det finns det. Vi måste fortsätta. Se bara på 15-åriga Greta som sitter utanför riksdagshuset i Stockholm varje fredag och skolstrejkar för klimatet. Hon får folk att reagera och vakna. Hon kommer inte att ge upp. Och dessa 7 000 svenskar som har skrivit på ett upprop för att stanna på marken och sluta flyga. De går i bräschen för en både personlig och social omställning för klimatets skull. Alla de som slutat äta billigt kött och bara äter lokalt naturbeteskött eller helt slutat äta animalieprodukter överhuvudtaget.

Se på Emmaus returcafé som tar hand om nästan ett ton mat från butikerna varje månad, mat som annars skulle slängas. Alla som sätter upp solceller och köper elbilar – inte bara för att det är klimatsmart utan för att man faktiskt tjänar pengar på det. Hoppet är också alla de tjänstemän och anställda här i förvaltningen som tar bärkraft och de sju strategiska hållbarhetsmålen på fullaste allvar och försöker jobba så att man inte bryter mot hållbarhetsprinciperna. Alla ålänningar som faktiskt gör något. Som inte väntar på grannen utan som går före. Och så pigga, livskraftiga föreningen Ålands Natur och Miljö som snart har 1 500 medlemmar. Antagligen fler medlemmar än våra partier tillsammans. Politiskt sett borde vi faktiskt inse att det både är roligt och ekonomiskt smart att rädda klimatet. Det är dyrt att förstöra och smutsa ner och sedan reda upp.

Med det sagt, fru talman, önskar jag att budgeten för 2019 får en god behandling i finans- och näringsutskottet och tackar regeringen för ett gott samarbete. Som socialdemokrat känner jag mig stolt. Men jag är inte nöjd. Mycket arbete återstår.

Talmannen

Sju repliker är begärda.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för ett synnerligen engagerat anförande. Det är alltid lika intressant att lyssna på ledamot Aaltonen.

Min fråga gäller hållbar tillväxt och hållbara fiskodlingar. I Åländsk årsbok så vet vi att i dagsläget så finns det sex fiskodlingar på Åland. De sysselsätter 95 personer på årsbasis och har om omsättning på 37 miljoner.

Min fråga till ltl Carina Aaltonen. Ser ni det som hållbart att dessa arbetsplatser finns kvar i skärgården? Är det socialt möjligt att ha det så eller är det något som ni via den nya vattenlagen arbetar för att stänga ner?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ålands lagting och landskapsregering jobbar enligt de fyra hållbarhetsprinciperna. Med dem ska vi inte släppa ut näringssalter till havet och Östersjön. Idag släpper Åland ut 30 ton fosfor i Östersjön. 23 av dessa ton kommer från fiskodlingarna. Det säger sig självt att det kan man inte kalla hållbart. Arbetsplatser må vara, men om vi förstör förutsättningarna för själva livet här mitt i Östersjön då kan det inte vara hållbart. Det säger sig självt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Om jag har förstått ledamoten rätt, och kanske också det socialdemokratiska partiet, så vill ni alltså plocka bort 95 arbetsplatser i skärgården? Hur är det med hållbarhetsmålen som gäller det sociala? Hållbarhetsmål är ju inte bara miljön, det finns ju andra parametrar också som man behöver beakta. Hur pass viktig är sysselsättningen för socialdemokraterna? Det här är 95 arbetsplatser i skärgården, dessutom inom en privat sektor och med övriga kringeffekter. Jag tror faktiskt att det är många skärgårdsbor, men också andra, som är intresserade. Jag tackar redan nu för ett förhoppningsvis rakt svar från ledamoten.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det som inte är hållbart är att släppa ut så mycket fosfor i våra hav. Det börjar bli ont om fosfor redan idag. Vi behöver använda fosforn på våra åkrar för matproduktion. Att göra det i ett redan övergött Östersjön, det låter sig inte göras i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ett varmt tack till ledamot Aaltonen för att hon påminner oss om vårt största ansvar, dvs. naturens och miljöns fortbestånd, i synnerhet för mångfalden. Det är synnerligen oroväckande. Men föregående replikskifte visar på den svårighet som vi har att balansera vår vardag och den belastning vi utgör för naturen i stort.

Vad vi saknar från Centerns sida och vad vi har sagt hela tiden är att vi vill ha konkreta förslag om åtgärder här och nu. När man läser bilagan i budgeten, som ska handla om utveckling och hållbarhet, så känns det som om landskapsregeringen går vilse på något vis. Man blandar ihop olika parametrar och tappar fokus på det som borde vara viktiga här och nu, ansvaret för miljön. Ledamoten måste ju sakna de här konkreta och starka sakerna, typ det som Jomala har blivit oberoende av, nämligen fossila bränslen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Men jag saknar också de kraftfulla initiativen från oppositionen. När jag ögnade igenom den här stora bunten med motioner så såg jag inte heller något större engagemang för klimatinsatser från oppositionens sida.

Jag tror att vi tillsammans måste jobba hårt i den här frågan och inte bara stå på den ena eller den andra sidan skranket. Tillsammans med Centern har vi tagit fram den här klimatstrategin så det gäller att tillsammans jobba framåt. Kanske Jomala kan lära något till det övriga offentliga Åland hur man kan få ner koldioxidutsläppen, åtminstone när det gäller uppvärmning. Sedan finns det mycket kvar att göra där också.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack! Vad gäller uppvärmning så hoppas jag verkligen att Folkhögskolan nu inte längre eldas med olja, 70 000 liter per år. Jag utgår från att den här landskapsregeringen faktiskt menar allvar med sitt starka tal om hållbarhet. Så jag utgår från att det är ordnat under den här perioden. Men det ska vi kontrollera i och med att ledamoten nämner hållbarhet på det området.

I budgetmotionerna finns det förslag från oppositionens sida att vi vill stoppa miljöförstöringen på västra Föglö och Gripö. Det är ett påtagligt bevis på att vi menar allvar med miljöpolitik och ansvarstagande.

Sedan menar vi också allvar genom att lyfta fram biogasanläggningen. Landskapsregeringen tycker att 20 procent ska räcka till för att åstadkomma en biogasanläggning. Alla som överhuvudtaget vet och kan något om ekonomi och tillgång på råvara i det här sammanhanget vet att det är alltför litet för att verkligen åstadkomma en biogasanläggning. Vi i oppositionen tar verkligen vårt ansvar. Men vi kan ju inte bära ansvaret för vi har ju inte regeringsmakten i våra händer.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tror säkert att det går att komma vidare med biogasanläggningen. Som jag ser det är det en kommunal fråga. Och där kan både ledamot Jansson och förhoppningsvis också vicelantrådet, i form av fullmäktigeordförande i Mariehamn, påverka att vi får till stånd en biogasanläggning för det välkomnar jag också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tusen tack till kollegan Carina Aaltonen som lyfter upp klimatfrågan. I går när jag gjorde det så tyckte man, åtminstone från oppositionsbänken, att det var irrelevant, vi skulle prata om helt andra saker. En näringspolitik som lät som 1990-tal. Så tack för att det finns en ledamot där klockan tickar 2018 och 2019.

Vad gäller vindkraftsutvecklingen, som var en mycket konkret åtgärd, så börjar vi nu med lagstiftningen och sätter stödsystemet i kraft. Vi har fått grönt ljus från EU att gå vidare med den under gruppundantagsförordningen. Det betyder att vi kan ta steg ett. Ett kliv från 18 procents lokalproducerad vind till 60 inom loppet av några år och därefter steg 2 till 100 strax därefter, så det här är en konkret åtgärd som nu är i röret.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack för det förtydligandet, vicelantrådet Camilla Gunell. Jag vet att det är svåra saker att komma vidare med därför att vi har ett så strikt regelverk med stödsystem och annat. Men nu känns det ändå som att det här är på banan.

Skulle vi vilja ytterligare få ner CO2-utsläppen på Åland så borde vi göra mycket mer. Kanske använda ytterligare 17 miljoner för att satsa på elbilar för att på det sättet minska på koldioxidutsläppet. Men att få förnyelsebar el från vindkraften, det är ett bra första steg.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det håller jag helt med om. Jag tycker att det är viktigt att man ser till att man har en lokal produktion av den energikälla som man vill utveckla och använda. Ju mer man elektrifierar, t.ex. transportsektorn - vilket vi är i färd med att göra - så desto viktigare är det att vi har lokal produktion. Därför behöver biogasfrågan inte börja varje dag från noll eftersom vi idag har beviljat Svinryggen ett stöd för en förstudie där man nu vill gå vidare med en biogasanläggning. Så jag hoppas att vi kan diskutera ifrån att det händer någonting där i positiv riktning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är lätt att instämma med allt det som ledamot Carina Aaltonen sade och det är berömvärt det miljöengagemang som finns hos ledamot Aaltonen.

Det som jag har funderat mycket på under den här mandatperioden är hur ledamot Aaltonen, med det miljöengagemanget hon har, samtidigt kan stöda en landskapsregering som gör det största negativa ingreppet hittills i självstyrelsens historia genom att förverkliga västra Föglö-projektet? Det övergår mitt förstånd faktiskt. Det blir lite av en trovärdighetsfråga det här. Inte bara för Carina Aaltonen men framförallt för socialdemokraterna. Man säger väldigt fina och vackra ord men sedan agerar man precis tvärtemot.

Precis som ledamot Aaltonen sade, 1 500 medlemmar i Ålands Natur och Miljö - den största rörelse vi har på Åland - är enhälligt emot det här projektet. Och ändå går det inte att diskutera med landskapsregeringen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, ledamot Nordlund. Vi har den landskapsregering som vi har och jag stöder den, men inte när det gäller det här ingreppet med att spränga sönder delar av Föglö för att bygga en bro till Gripö. Där har jag lagt ner min röst och jag har inte ändrat åsikt i den frågan. Men jag lyckas heller inte förändra den regering som nu sitter.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi har nyss haft ett tillitsseminarium här och det handlar mycket om trovärdighet. Trovärdighet till politiker. Om man står och säger en sak som politiker, framförallt som ett parti som vill ha en bra miljöprofil, då måste man väl också inte bara i ord utan också i handling leva upp till det. Det tycker jag att är socialdemokraternas stora svek i detta. Man försöker ha en fin och bra klimatprofil men samtidigt gör man det största, negativa miljöingreppet som har gjorts hittills i det åländska samhället och i den åländska skärgården som nu förstörs här. Förstår inte Carina Aaltonen att det måste bli svårt för den vanliga ålänningen att förstå det här?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag skulle inte säga att det är så speciellt unikt. Också inom Centerpartiet så finns det ju ledamöter som har olika åsikter. I mitt parti så har vi också ledamöter, medlemmar och engagerade som har olika åsikter just i den här frågan. Det är någonting som vi försöker hantera internt. Men just nu sitter vi i en regering som har gått in för att det här projektet ska förverkligas. Det stöder jag inte. Men vi får väl se hur det går med alla besvär och så vidare. Jag hoppas att vi hittar en ny regering framöver som kan komma till andra slutsatser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag hade tänkt diskutera annat men med anledning av tidigare replikskifte skulle jag vilja diskutera miljöengagemanget i stort. Och då tunnelfrågan. För mig är tunneln ett stort miljöingrepp det också. Jag undrar hur ledamoten ser på den frågan som ett alternativ?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack fru talman! Jag ser inte tunneln som ett alternativ.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack för det klargörandet! Det som jag tänkte kommentera i första början var att ledamoten nämnde maten och matens påverkan på klimatet. Ledamoten nämnde att vissa tar steget så långt att man till och med helt och hållet undviker animaliska produkter.

En intressant fråga är att på Åland, där vi har en väldigt stor jaktkår, har viltköttet faktiskt den lägsta klimatpåverkan av all protein som finns tillgängligt. Det kombineras dessutom med en ökad naturglädje, ett viktigt mål för Ålands Natur och Miljö, och det bidrar till viltvården som stärker den biologiska mångfalden. Jag tycker att när vi diskuterar matfrågan så måste vi höja våra händer och prisa jägarna en aning. För det är faktiskt ett klimat- och miljöarbete på riktigt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag delar helt ltl Ingrid Johanssons åsikt i den här frågan. Det var ett nöje häromkvällen att få frysa in ett riktigt fint rådjur som hade blivit skjutet på min gård tänkte jag säga (skratt), på mina marker. Det hade säkert levt ett väldigt lyckligt liv ända till dess att skottet föll, jämfört med många djurfabriker. 60 procent av den biomassa som finns på jorden är just från djur i djurfabriker. Det är inte klokt. Alltså 36 procent av biomassan består av människor och de vilda djuren är en försvinnande liten del. Som jag sade så har 60 procent av ryggradsdjuren försvunnit de senaste 40 åren. Det kommer inte att finnas så väldigt mycket djur att jaga i framtiden om vi fortsätter så här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Aaltonen! Jag skulle säga att Socialdemokraterna skjuter med dubbla pipor här när det gäller miljöfrågorna. Och inte så lite, utan ganska duktigt.

Ltl Carina Aaltonen röstar mot utbyggnaden av västra Föglö medan Socialdemokraterna går i spetsen med att exploatera miljön. Jag tror att Carina Aaltonen var med och röstade ner förslaget om förlängning av avskrivningstiden på de nuvarande vindkraftverken som skulle ha kunnat klara sig tack vare att elpriserna stigit. Och de hade kunnat vara nedmonterade. Det är liksom att skjuta med dubbla pipor.

Själv har jag varit med och påverkat utvecklingen av miljön. Jag var med och motionerade om biovärmeverk i Mariehamn med mycket motstånd från den dåvarande landskapsregeringen. Men det står där idag.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det är lätt att kritisera andra. I det här fallet så har vi olika åsikter när det gäller utvecklingen av kortrutten och hur det ska gå till.

När det gäller biovärmeverk. Om vi tänker på att vi ska få ner koldioxidutsläppen och tillverka energi som inte belastar klimatet så ska vi egentligen sluta elda med trä också. Det visar sig idag att det inte är det bästa för klimatet.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag visste precis att det skulle komma någonting sådant där. Åtminstone anser jag att trä är bättre än olja. Idag installerar man ett specialfilter på biovärmeverket för 1,5 miljoner. Utan stöd från landskapet.

Ledamot Aaltonen sade att hon läst igenom motionerna men inte sett någonting om miljön. Jag vill att Carina Aaltonen sätter på sig glasögonen och läser igenom motion nr 64 så kanske hon ser att det finns en motion om att tillvarata fiskrens för att producera biodiesel.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det bästa för klimatet är om vi kan binda kolet och inte elda upp det utan kanske ha ett system där vi får ner en pyrolysmetod där vi skapar kol. Det bästa sättet är ju att bygga i trä. Där har landskapsregeringen faktiskt varit engagerad och man försöker få oss att bygga mera i trä på Åland. Det är så att flera borde använda trä. Inte elda upp det utan använda det som en s.k. kolsänka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var ett bra anförande som ledamot Aaltonen höll och jag håller med henne till stora delar. Jag vet att ledamot Aaltonen är genuint miljökunnig och intresserad. Skulle hennes vilja få råda i regeringen så skulle budgeten ha sett helt annorlunda ut idag.

Det är ju så att det utreds och utreds och utreds och det är strategier och strategier och strategier men absolut ingenting händer.

För tre år sedan sade man att man skulle sätta igång med en biogasanläggning. Nu pratar man fortfarande om att man håller på med strategier och utredningar.

Med vindkraften händer det heller ingenting. Man pratar om att EU har gett någon form av positiv respons. Men det har ju gått tre år av den här mandatperioden. Tidigare regeringar åstadkom ju tillsammans med näringslivet t.ex. Båtskärsarkipelagen, utan stöd. Jag blir också otålig, precis som ledamot Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag var precis lika otålig och tyckte att det gick långsamt när jag satt med i den regering där också ltl Runar Karlsson fanns, när jag var miljöminister och Centern fanns med i regeringen. Så det är klart att vi tycker att det går långsamt.

Men det händer ju faktiskt mycket positiva saker också. Vi hörde ju vicelantrådet Camilla Gunell säga att man tar steg framåt när det gäller just vindkraften.

Men nu när vi ser hur illa det är med de här klimatförändringarna så skulle jag vilja att vi skulle göra ännu mer drastiska åtgärder. Och då hoppas jag verkligen att den här förändringsviljan finns hos Centern. Eller är det bara oppositionspolitik?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Återigen. Centern har ju varit med och byggt upp vindkraften, i alla fall med ungefär 20 procent av elförsörjningen och nu har det t.o.m. sjunkit under den här perioden. Centern var också med och gav stöd till att bygga biopannor, som trots allt måste vara bättre än olja i varje fall. Nog har Centern varit med och gjort mycket.

Jag tror, precis som ledamot Aaltonen, att vi måste göra det tillsammans. Jag håller med om detta med fiskodling. Den släpper ut för mycket. Vi vet att de döda bottnarna i Östersjön motsvarar all jordbruksmark som finns i Sverige. Och de döda bottnarna producerar ingen fisk alls. Så skulle de döda bottnarna inte vara döda så skulle de producera oerhört mycket fisk till mat för människan. Så vi jobbar nog bakvägen. Men jag tror också att vi måste sitta tillsammans och göra det, för det är obekväma beslut. Men det är fråga om det finns en majoritet för obekväma beslut i lagtinget?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det är frågan det. Jag tänker att vi borde ha t.ex. mera visioner om cykling som transportmedel nu när vi börjar få ett ganska fint cykelvägnät, åtminstone utanför staden och med raska tag mot Hammarland. Vilka styrmedel har vi för att knuffa folk i rätt riktning att välja cykeln framom bilen annat än att det är billigt, miljövänligt och hälsosamt?

Jag skulle gärna se en cykelpremie för dem som cyklar till jobbet i stället för att premiera dem som nu sitter i egna bilar och får göra reseavdrag på skatten. Det här skulle vara en reell omställning och sätta Åland i rörelse och förbättra folkhälsan. Det här skulle vara något för valrörelsen för 2019. Och här skulle jag verkligen vilja se att Centern är med på det tåget och förändrar och ställer om reseavdraget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Mikael Lindholm.

Ltl Mikael Lindholm

Tack fru talman!  I budgetförslaget för 2019 har ett visst moment fallit bort. Det rör sig inte om några belopp i sammanhanget men de är av väsentlig betydelse för dem som berörs. Jag tänker först och främst på stödet till varutransporter i skärgården. Detta stöd har syftat till att i viss mån utjämna skillnaderna i pris och förutsättningar för att skärgårdsbor ska kunna leva ett normalt liv. Det är väldigt svårt att förstå varför detta stöd tas bort då alla borde vara överens om att det är betydligt dyrare för skärgårdföretagen att transportera sina varor både till och från skärgården. Det är dessutom svårare att få logistiken att fungera med turlistor som under tid bantas ner till en nivå som ligger under det faktiska behovet.

I motiveringen står att momentet utgår och att man ska se på momentet för näringslivets främjande i stället. Läser man det momentet så ser man att man anser att man löser problemet med butiksstöd till skärgårdsbutikerna men det står ingen summa för anslaget och det är litet bekymmersamt. Vi anser att det är viktigt att inte pruta på detta stöd som utgör en livsnerv för skärgården och därför bör anslaget finnas kvar på minst samma nivå som tidigare.

En fråga som jag gärna vill få besvarad är om skärgårdsnämnden har hörts i frågan? Och om de har hörts, vilket jag fick en hint om igår, så då skulle jag vilja få reda på om deras åsikt har beaktats?

Fru talman! Ett annat stöd som har tagits bort är uppsamlingsstödet för fjällfisk och skötströmming. Detta har redan fått konsekvenser för det småskaliga kustfisket på Åland och den största aktören har slutat fara och samla upp fjällfisk. Det här är ett mycket olyckligt beslut då det småskaliga fisket lidit svårt under det senaste decenniet och smällarna har kommit slag i slag. Först var det problemet med sälskador, sedan kom skarven och WWF-rödlistningen av siken som ledde till prisfall på 30 procent. Sammantaget har detta inneburit att utövarnas antal minskat drastiskt och mängden fjällfisk minskat dramatiskt. Detta samtidigt som efterfrågan på lokalt fångad fisk ökat och restaurangerna har stora bekymmer att få tag på fisk. Vill vi att det ska gå att få tag i abborre, sik och gös från Åland i framtiden är det helt nödvändigt att återinföra detta uppsamlingsstöd. Annars kommer det endast att finnas odlad fisk i fiskdiskar och restauranger vilket försvagar Ålands strävan att bli en framstående matdestination.

Jag hoppas att finans- och näringsutskottet hör sakkunniga för att få förståelse för hur viktiga dessa två stöd är för att upprätthålla näringslivet i glesbygd och skärgård. Tack fru talman!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Tack för att ledamot Lindholm värnar det småskaliga fisket. Det som är tråkigt med uppsamlingsstödet är att det under årens lopp bara har gynnat vissa och inte alla. Dessutom har EU stora synpunkter på det här. Vi är tvungna att göra om det här stödet. Om man ska ha det kvar måste man se till att flera än idag får nytta av det.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! Det är ett jättebekymmer om man ser till dem som drabbats av att uppsamlingen av fjällfisk försvinner. Det kommer att betyda att det är många som helt och hållet kommer att sluta med sitt binäringsfiske för avsalu. Det är helt enkelt inte lönsamt om man är tvungen att själv köra in sin fisk till Mariehamn om man själv bor i Saltvik, Geta eller på Vårdö. Det finns inte på kartan att det skulle gå ihop. Dessutom är det miljömässigt inte heller bra att var och en sitter och kör med sin egen bil i stället för att en uppsamlande bil kan fara runt och ha en rutt så att man kan ta av alla som finns.

Vicelantrådet får gärna förklara vem det är som anser att de inte kunnat ta del av det stödet som funnits idag.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Problemet är att en av dem som har gjort uppsamlingen har nått gränsen på det de minimistöd som räknas på en maxgräns på tre år och därför inte längre kan få stödet enligt EU:s regler. Därför har man upphört med uppsamlingsrutten.

Det finns ju dessutom en möjlighet. Ifall man går samman som en branschorganisation eller en sammanslutning av fiskare, då kan man få det här stödet på nytt. Vi måste helt enkelt göra en omstart med detta och titta på hur man kan stöda det genom det nya havs- och fiskerifondsprogrammet.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack talman! Tack vicelantrådet! Det som är viktigt i det här fallet - jag är inte ute efter att det måste se ut precis som det har gjort nu - är att det går att lösa från och med vårens fiskesäsong. Det måste gå att lösa på samma vis med stödåtgärder från landskapsregeringen. Man ska kunna fara till de fisklager med is och kyla som i dagsläget finns utplacerade. Fiskarna ska kunna föra dit sin fisk och så hämtas den därifrån till förädlingsverksamhet. Det måste vara igång från och med våren. Jag förstår att det inte går nu, men det brådskar. Annars förlorar vi den lilla spillra som finns av fisket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av vtm Viveka Eriksson.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Kulturturismen behöver lyftas och vi behöver bli ännu bättre på att föra ut i omvärlden vilket fantastiskt besöksmål Kultur-Åland är. Därför är det så bra att landskapsregeringen går in för att äntligen förverkliga besökscentret i Bomarsund. Precis som många andra projekt har besökscentret diskuterats, planerats, projekterats och lagts på is ett antal gånger under de senaste mandatperioderna. Eldsjälar har funnits under hela tiden. Några har givit upp, andra har envetet kämpat för bygget genom alla dessa år. All heder till den envisa och målmedvetna gruppen! Nu ser det ut att vara mer troligt än någonsin att projektet förverkligas.

Jag har haft förmånen att medverka i en arbetsgrupp som haft uppdraget att ta fram underlag för projektet. Frågorna som landskapsregeringen ställde och uppdraget som gavs var att gruppen skulle se på placeringen och dimensioneringen av besökscentret samt att föreslå riktlinjer för innehållet. Det i relation till den tidigare projekteringen av centret, den som lades på is sist.

Arbetsgruppen som förstås har jobbat flitigt - eller hur ledamot Petterson - har föreslagit att centret ska byggas på den tidigare tilltänkta och av Sunds kommun planerade platsen och arbetsgruppen föreslår att byggnaden minskar något. Framförallt har rumsindelningen strukits eftersom gruppen förespråkar en öppen, flexibel planlösning där det finns förutsättningar att med användning av ny teknik skapa spännande och minnesvärda upplevelser.

Många tankar finns om innehållet och olika förslag om olika berättelser har diskuterats. Det är egentligen helt fantastiskt vilken skatt av berättelser vi sitter på när det gäller Bomarsund och händelserna där. I mötet mellan två världar uppstod ett spänningsfält. I mötet mellan det internationella och det lokala, mellan militär och torpare och i mötet mellan olika religioner. Tänk på de relationer som uppstod då människor från olika kulturer möttes och den kommers som uppstod. Den kommersen som också lade grunden till vårt samhälles blomstring framöver. Tänk vilka sociala sammankomster, och fester, där särskilt en vild dans gått till historien. Tänk vilka berättelser som finns att berätta.

Vi ska komma ihåg att det som planeras inte är ett nytt museum utan ett besökscenter där berättelser och information betonas. Målet är att skapa aha- upplevelser och stimulera besökaren till att söka mera kunskap. Besökscentret ska fungera som ingång till det fysiska området och ge besökarna färdkost för att vandra vidare i fästningsområdet. Helst ska vi forma ett center som blir så bra att det triggar besökare att sprida informationen så att nya besökare inte kan låta bli att komma och titta själva. Gärna ska centret också locka dem som ändå är turister i landskapet. Till exempel har arbetsgruppen diskuterat vad som lockar familjer att besöka våra sevärdheter och att det är viktigt att skapa upplevelser också för barnen. Själv har jag funderat på någon form av ”barnens Bomarsund”, i anslutning till centret, där barn kan ha olika upplevelser t.ex. umgänge och lek i en barnanpassad Bomarsunds minifästning.

Tanken är att fastighetsverket får ett uppdrag att under nästa år projektera för att sedan bygga besökscentret så det står färdigt när vi firar 100 års jubileum. Tanken är också att kulturbyrån ska jobba vidare med innehållet i centret.

Landskapsregeringen föreslår också satsningar vid slottet, Pommern är på gång, vi har ett helt fantastiskt sjöfartsmuseum, Eckerö post- och tullhus och vårt museum här i stan. Till det kan läggas olika muséer och olika evenemang som ordnas av ideella krafter och av kommuner.  Sammantaget har vi ett otroligt kulturutbud i landskapet.

Allt står i kulturturismens tjänst. Frågan är om vi är tillräckligt bra på att marknadsföra kulturturist-Åland? Här vill jag efterlysa ett mer samlat grepp om marknadsföringen. Olika intressenter borde samverka och dra åt samma håll.

Särskilt Bomarsund har en räckvidd långt utanför det traditionella uppsamlingsområdet för turismen i vår närregion. Så gärna en strategi för att sälja in kulturturist-Åland. Men en sak är säker. En satsning på besökscentret i Bomarsund blir ett lyft för kulturturismen, ett bra kulturturist-Åland blir bättre med Bomarsunds besökscenter.

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack! Tack till vicetalman Eriksson och valet av ämne. Ett område som vi från Centern fullständigt applåderar och vi vill redan nu tacka arbetsgruppen för den insats de gör för att förverkliga planerna på att göra Bomarsund till någonting mycket större än vad det är idag. Det är en fantastisk plats med en fantastisk historia och jag delar helt vicetalmannens uppfattning om vilken styrka vi kommer att ha ytterligare i kulturturismen. Det kan jag som gammal turistentreprenör sedan 30 år konstatera, att det är genom den här typen av service - i anslutning till både befintliga platser och nya - som vi kan skapa ett mervärde för Åland. Så ett stort tack till det.

När det gäller den framtida driften, vilka tankar har det funnits där? Det har jag väl missat. Är det fastighetsverket som kommer att ansvara och låter man privata krafter nyttja caféet eller hur är det tänkt där? Det skulle vara intressant att höra.

Vtm Viveka Eriksson, replik

När det gäller den sista frågan så har inte arbetsgruppen egentligen haft i uppdrag att fundera vidare på det. Som det ligger just nu så kommer centret att drivas av kulturbyrån. Men även om vi inte har det uppdraget så har vi berört ämnet och vi ser att det kan finnas möjlighet för olika privata intressenter att också komma in där. Den frågan är öppen och den kommer förstås också att vidarebehandlas framöver.

Jag vill också igen understryka, att genom att vi har så många olika kulturbesöksmål i landskapet så borde vi redan nu samla våra krafter för att verkligen paketera detta med kulturturism-Åland bättre än vad vi gör idag.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, även det sistnämnda delar jag tillfullo. Vi måste få ut det här på ett bra sätt. Vi har ju en turismstrategi som nu ska ses över. Det finns anledning att se över skrivningarna och ambitionerna där. Jag tycker nog att Visit-Åland kunde få ett konkret uppdrag där och få ut detta. Det är en otroligt bra helhet som vi får med de redan befintliga attraktionerna som vicetalmannen räknade upp. Jag tycker också att det var självklart att vi skulle göra allt för att skydda fyrmastade barken Pommern för framtiden. Jag får tacka också för den samverkan, över partigränserna, för att förverkliga detta.

Jag får konstatera att i och med att Finland - med den nya generationens politiker i Helsingfors - inte vill medverka till att vi kommer att ha ett fint autonomifirande år 2022, som det verkar nu, så måste vi ju själva göra det bästa för att ha någonting att lyfta fram. Då är historien naturligtvis ett oerhört värdefullt bidrag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack vicetalman Eriksson för ett intressant anförande. Det är som vicetalmannen säger. Det här är en utveckling av åländsk kulturhistoria och verkligen kulturturism. Det är också en satsning som främjar regionpolitiken och näringslivet även på landsbygden, när man annars har hört här att det bara centraliseras. Så det här är en jätteviktig satsning.

Jag håller med vicetalman Eriksson om att besökscentret är en samlingsplats som man kan utveckla. Jag ser möjligheter med upplevelsen och att man får det till ett friskvårdsområde där man går runt och tar del av det. Det viktiga är bara att man kommer ihåg att tänka på tillgängligheten. Det är en viktig sak med mycket potential.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det var precis just det som jag också sade, att detta center ska vara en del av hela Bomarsundsområdet. En port in i området där det också ska finnas mycket andra saker, vilket det redan gör idag. T.ex. de här ”apparna”, som man tidigare har planerat. Det kommer snart att verkställas så att man lättare kan tillgodogöra sig historien när man vandrar runt i området. Besökscentret ska på något sätt trigga igång intresset och också skapa efterfrågan för mera information och kunskap.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Jag håller helt med. Jag tror att det är 11-12 år sedan jag skrev en motion i kommunen om en lekpark i området med historiskt tema. För barnen ska kunna trivas där. Vi har en badstrand där och det skulle kunna göras så mycket med helheten. Att kommunen och landskapet får till en diskussion som gör att ”här vill vi vara”. Det skulle verkligen utveckla näringslivet där.

Det är precis samma sak - som vicetalman Eriksson också var inne på i sitt anförande - med Kastelholms området, som också har massor med potential. Där har man satt ihop en grupp från kommunen, landskapet och näringslivet. Man diskuterar tillsammans ”vad vill vi och vad gör vi”? Det vill jag också berömma landskapet för, att man har fått igång en dialog även där.

Det händer mycket i landskapet och framförallt inom det kulturhistoriska. Det händer och det går framåt, men vi måste ha någonting att erbjuda och det är vi på gång att få nu.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är intressant att ledamot Winé hade en motion om det här med barnen i Bomarsund och nu föreslår jag detta med ”Barnens Bomarsund”. Jag har tänkt mycket på det här med ”Barnens Åland”. När familjer besöker landskapet så far man gärna till de ställen där det också finns bra aktiviteter för barnen. Man borde tänka mera på detta med ”Barnens Åland” när vi jobbar med de olika turistiska satsningarna och paketerar det, precis som vi paketerar anda turismformer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vill också för min del säga att det är en mycket välkommen satsning i Bomarsund som nu förhoppningsvis kommer till stånd och som blir en fin del av självstyrelsens 100-årsjubileum. Som både belyser historien men som också kan lyfta upp frågor som är aktuella idag.

Jag vill gärna i den här stunden tänka på framlidne Göte Sundberg och Karl-Anders Berglund, som båda två var med mig till Skottland och studera olika besökscentrum. Vi ville ta med idéer till Åland och som också finns dokumenterade i det arbetet som jag ledde under 2006 och 2007. Jag hoppas att det finns delar av det som kan gå vidare i det som nu blir förverkligat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Både vicelantrådet och jag har tidigare i olika omgångar jobbat för det här men av olika orsaker så har det inte blivit något. Nu hoppas jag verkligen att lagtinget och landskapsregeringen tillsammans ska göra denna kraftsatsning och verkligen se till att vi har det här centret på plats när vi firar vårt 100-årsjubileum.

Sedan vill jag igen understryka att jag är helt imponerad över alla dessa eldsjälar – det gäller inte bara Bomarsund, utan många olika platser på Åland – som driver på och bär upp och envetet står fast vid att man vill se saker förverkligade. Jag tror att man började prata om Bomarsunds besökscentret redan på 1980-1990-talet. Så det tar tid men vi ska också få ett fint resultat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Jag tycker att det låter mycket bra. Det är också viktigt - och jag tar gärna den bollen med mig - att också det här ska synas i våra turismstrategier och i marknadsföringen av Bomarsund kring 100-årsjubiléet och att det faktiskt blir framlyft under de här åren. Det ska vi i landskapsregeringen också arbeta för.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag föreslår att det skulle kunna tillsättas en liten arbetsgrupp som särskilt skulle kunna fundera på detta med marknadsföring och paketering av kulturturist-Åland eftersom det finns så många olika intressenter runt dessa frågor. Det är näringslivet, vi har hört PAF i arbetsgruppen och där har man ett intresse av att marknadsföra Åland. Det är fredsinstitutet, det är förstås Visit-Åland, det är kulturbyrån och det kan vara någon kommun. Det finns många intressenter runt detta. Man borde samlas och ”brainstorma” och få fram bästa möjliga strategi. Det behöver inte kosta så mycket med att bygga upp en marknadsföringsstrategi. Man ska komma ihåg att med just Bomarsund kan man nå långt ut i världen och skapa ett intresse. Särskilt med ny teknik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill också sälla mig till gruppen som tycker att det är mycket glädjande att Bomarsunds besökscentret går framåt. Jag vill gratulera arbetsgruppen till det fina arbetet som man har gjort hittills.

Visst ska man lyfta upp detta med marknadsföring av kulturturism och att det borde göras mera där, det håller jag helt och hållet med om. Jag vill lyfta fram att Visit Åland har färdiga modeller idag för detta.

Det finns nätverk inom Visit Ålands verksamhet för sportfiske, det finns nätverk för gästhamnar och jag tror också att de håller på och gör det för golfarenor. Det här är ett modernt sätt att samverka och där olika aktörer som har ett gemensamt intresse faktiskt kan dra åt samma håll. Det här har visat sig fungera riktigt bra. Så det är ett tips. Jag tror att det säkert finns ett intresse från Visit Ålands sida också.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är väl också det som har diskuterats i arbetsgruppen. Vi har hört företrädare för turist-Åland och sett att det inte har funnits den här samlade aktionen för att sälja in kulturturist-Åland. Man har länge efterfrågat när besökscentret ska byggas, och att när det byggs så då kommer allting att ordna sig. Men jag tror att det redan i dag finns ett otroligt utbud som man redan nu kunde börja paketera och så småningom, när vi firar 100-årsjubiléet, så kan vi också sälla besökscentret till den kretsen av kulturbesöksmål på Åland. Här finns alla möjligheter att göra mycket bra saker med ganska enkla medel.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är roligt att också i den här debatten kunna säga att man håller helt och hållet med för en gångs skull.

Men det som jag ytterligare vill tillägga här, och som ett litet tips, att när besökscentret i Bomarsund förverkligas och invigs i samband med självstyrelsens 100-års jubileum så är det en fantastisk möjlighet att också lyfta upp självstyrelsen och demilitariseringen på den internationella arenan och att bjuda in människor utifrån, signatärmakterna och alla dem som finns där. Det här är en gyllene chans som jag hoppas att kommande regeringar också är beredda att satsa pengar på. För det kan bli den absolut bästa marknadsföringen för turist-Åland, men det kommer också att kunna stärka självstyrelsen och demilitariseringen och profilen som ”Fredens öar”.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det känns så otroligt roligt att diskutera en fråga i lagtinget där det verkar finnas en väldigt bred enighet. Det ser verkligen ut som att besökscentret nu seglar i medvind och kommer att få godkänt här i lagtingsdebatten och sedan kan byggas.

Det är precis som ledamot Nordlund säger, att man ska ta ut alla möjligheter sedan när man firar 100-årsjubiléet och när man ingiver besökscentret. Där är också fredsinstitutet en viktig spelpartner i det sammanhanget. Det arbetet ska sättas igång redan nu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Jag fördjupar mig i ämnet miljö med betoning på cirkulär ekonomi.

Miljöfrågan är grundläggande för att vi kan inte leva utan rent vatten, för att vi blir sjukare utan biologisk mångfald och för att det faktiskt inte finns någon naturbank som vi kan låna ifrån den dag som krisen är ett faktum. Jag upplever att miljö- och klimatfrågan äntligen är prioriterad och finns på dagordningen.

Vi ska börja med det som ger ”mest pang för pengarna” för att låna ett uttryck av lantrådet. Och där finns investeringarna som gynnar såväl näringslivet som miljön. Nu verkar en biogasanläggning vara på gång, äppelodlarna har gått i bräschen genom sin musttillverkning av det som tidigare var avfall. Idéerna om kretsloppsanpassat foder för fiskodlingarna är ett annat gott exempel.

Och det finns mycket mer att göra. Vi är säkert flera här som tittar på den fenomenala serien ”Maträddarna” på SVT. Vi kan snabbt konstatera att det finns en enorm potential i utvecklingen av ”Mat-Åland” som helhet. Cirkulär ekonomi skulle vara ett intressant ämne för högskolan att forska i. Jag tänker då på forskning inom matklustret för att kunna se hur vi kan göra mer mat och mindre avfall av det som produceras lokalt.

Den åländska konkurrenskraften har vi diskuterat mycket. Den behöver stärkas genom förbättrad planering, kloka investeringar, men framförallt allt genom att stimulera till en lägre konsumtion av el och vatten och en lägre produktion av avfall.

Jag har lyft det förr och jag lyfter det igen. Det finns saftiga EU-medel att söka. På EU-håll diskuteras att ta fram ett cirkulärt paket nummer 2. Vi kan också se att cirkulär ekonomi börjar glida in i andra politikområden. I höst har EU-kommissionen lagt fram en bioekonomistrategi. Jyrki Katainen med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft inom kommissionen kommenterar så här: ”Det har blivit uppenbart att vi måste genomföra systemändringar i fråga om hur vi tillverkar, konsumerar och gör oss av med varor. Genom att utveckla vår bioekonomi, som är den förnybara delen av den cirkulära ekonomin, kan vi hitta nya och innovativa vägar för att tillhandahålla livsmedel, produkter och energi utan att vi förbrukar jordens begränsade biologiska resurser. Att omforma vår ekonomi och modernisera våra grundläggande produktionsmodeller handlar inte bara om miljön och klimatet. Det finns också god potential för nya gröna arbetstillfällen, särskilt på landsbygden och i kustområden.”

Det är det som är spännande med den cirkulära ekonomin, den skulle gynna just oss. För oss, där transportkostnaderna äter på marginalen, här där vi lider av höga transitavgifter och här där vi har en för utspridd industri för att skapa riktigt hög effektivitet.

Talman! Jag tror att den åländska entreprenörstraditionen, präglad av mångsyssleri, är bäst anpassad för att klara denna omställning. Åländska entreprenörer är kända för att ha affärsnäsa, och här finns pengar att hämta. Omställningen skulle också skapa verklig skillnad för målen om hållbara konsumtions- och produktionskedjor. Drivet måste komma från näringslivet men vi från det offentliga behöver stimulera och stöda.

För ett halvår sedan tog vi avfallspaketet och nu är en plaststrategi under remiss och åtminstone Misekommunernas plaster kommer att börja materialåtervinnas. Det är ett stort framsteg inom kanske den mest problematiska resursen.  Dessutom arbetar Fixtjänst med både sysselsättning med up-cykling av produkter, Emmaus driver sitt returarbete och människors attityd förändras i en rasande takt. Det är bara att se på de lokala köp- och säljsidorna på t.ex. facebook.

Talman! I mitt andra anförande någonsin så sade jag här i lagtinget att ”det inte finns något avfall, bara resurser”. Så är det. Men vi arbetar inte på det sättet. Vi behöver börja praktisera i den här riktningen. Dels för miljöns skull, dels för sysselsättningens skull men också för konkurrenskraftens skull. Tack talman.

Talmannen

Två repliker är begärda.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Johansson för det fina anförandet. Jag saknar lite grann kollektivtrafiken som en viktig pusselbit i den framtida hållbarheten. Det finns ju möjlighet till bilpooler och samåkning osv. men finns det inte en hel del att göra på detta område för att vi ska kunna åka tillsammans och inte var och en i enskilda bilar in och ut ur stan.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Fru talman! Kollektivtrafiken är kanske inte en direkt del av den cirkulära ekonomin. Däremot hur kollektivtrafikens fordon drivs, det är en viktig del av det. Kan vi driva våra bussar med gas från biogasanläggningar och kan vi ha elbussar som drivs av åländsk vindkraft? Det är en annan del. Och särskild biogasen är helt ur den cirkulära andan. Men just kollektivtrafiken i sig är kanske mera ur ett hållbarhetsperspektiv i stort. Jag stöder kollektivtrafik, liksom mina liberala kollegor.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tack för det beskedet! En annan sak som jag gärna skulle vilja veta hur ledamot Johansson ser på, det är det här med flyget och turismen. Jag ser en enorm potential. Och när man ser på vår omvärld runtom i Norden – Grönland, Färöarna osv. – så ser man bara möjligheter och man vill expandera så mycket som det bara går.

Finns det en konflikt här när man tänker på miljön eller går det att få en balans i det här med att utveckla turismen, t.ex. vad gäller kinesiska och andra turister som kommer långväga ifrån?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det där kanske också var litet utanför mitt anförande. Om jag försöker hålla mig till mitt anförande så kan man konstatera att det pågår ganska intensiv forskning med att använda biomassa ifrån skogen till att skapa flygbränsle. Det skulle vara en alldeles utmärkt lösning. Så som det ser ut idag är flygandet förstås inte en hållbar lösning även om man å andra sidan är beroende av det i många sammanhang. Jag tror inte på en framtid där vi stänger ner olika trafiklösningar och infrastrukturella lösningar. Det vi behöver jobba med är att få dem hållbara och att vi ändrar framförallt bränslena och hur vi driver vår infrastruktur framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Ltl Ingrid Johansson brukar återkomma till två saker i sina anföranden. Det ena är äppelodlarna och att man numera gör must. Det har vi gjort i ganska många år nu men det är ett fint exempel förstås att lyfta fram.

Det andra är att det finns pengar att hämta från EU - och mycket pengar. Jag har försökt titta litet i budgeten men inte hunnit fördjupa mig så till den grad så att jag hittar dessa pengar i budgeten. Var finns landskapsregeringens skrivningar om att man nu avser att verkligen plocka hem pengarna från Bryssel.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! För det första är det nog första gången som jag överhuvudtaget lyfter äppelodlarna i ett anförande, tror jag. Däremot lyfte jag det här i veckan i finans- och näringsutskottet som ett positivt exempel. Jag tycker att det är en god modell och det finns många andra delar av matproduktionen där man skulle kunna utveckla mera och använda hela produkten i högre utsträckning.

När det gäller pengarna, precis som jag sade i mitt anförande, så behöver det här drivas av näringslivet. Det är de enskilda bolagen som måste söka EU-medel med stöd från landskapsregeringen, att landskapsregeringen pytsar i med den nationella andelen. Det är därför som det är så viktigt att vi börjar prata om det här.

Hittills så tror jag att det är vicelantrådet i viss mån men framförallt jag som ältar om den cirkulära ekonomin. Men det här är en jättestor möjlighet för näringslivet att söka EU-medel ifrån.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tror att det naturligtvis vore bra för de åländska företagen om det här är en jättemöjlighet. Men nu blir jag ännu mer konfunderad. Varför finns det då inte slagkraftiga skrivningar i budgeten för 2019 om att landskapsregeringen nu kommer att inleda ett projekt tillsammans med det privata näringslivet och så vidare bortåt? Någon måste ju hålla i det här. Om jag förstår det rätt så menar ledamot Johansson att landskapsregeringen borde göra det. Men det återfinns ju inte i budgeten någonstans.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Som jag sade i mitt anförande, det offentligas roll här är att stöda och supporta. Man har haft ett första seminarium för någon månad sedan kring cirkulärekonomin, där man visade på affärsnyttan för andra företag. Jag delar uppfattningen att mycket mera kunde göras. Men det måste vara näringslivet som driver de här sakerna. Landskapsregeringen kan ju inte gå in och investera i en anläggning till ett privat företag. Det måste ju vara det privata företaget som gör det. Därför vill jag lyfta möjligheten för näringslivet att lyfta EU-medel i den här riktningen.

Åtminstone Mise har lyft stöd för cirkulärt arbete genom både att ha sysselsättning och att minska avfallet som gemensamma projekt. Det här skulle många fler kunna göra. Stöden är ganska givmilda faktiskt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Budgetdebatten fortsätter på sin tredje dag. Jag förstår att man inom regeringsblocket tog Centerns gruppanförande till sig vilket är bra. Det är ju vår roll som ledande oppositionsparti att nagelfara landskapsregeringens göranden och låtanden.

Men det är klart att i budgeten, som redan dagens debatt utvisar, så finns det också mycket sådant som är bra. Det är bra att vi finner samsyn i vissa grundläggande frågor, bland annat om hur vi ska utveckla turistnäringen på Åland. Naturligtvis är det bra med både Bomarsundssatsningen och vindkraftssatsningen. Vi applåderar det. Sedan har vi varit mera otåliga med saker och ting under årens lopp, särskilt vad gäller vindkraftsfrågan. Men det ska jag inte återkomma till utan dela den syn som ltl Brage Eklund förde fram om de nuvarande vindkraftverken och de möjligheter som har funnits.

När det gäller budgetprocessen så är det ofrånkomligt att också årets debatt gör att jag förespråkar att finans- och näringsutskottet tar till sig den budgetmotion som ltl Britt Lundberg står som första undertecknare till, nämligen budgetprocessen och hur ska vi hantera denna lunta framöver.

Som vi sade redan i debattens inledning, så tycker jag att det är olyckligt att när vi möts här så har vi i oppositionen bara haft några dagar på oss att läsa och granska budgeten och försöka hitta vår linje i olika frågor, och framförallt skriva motioner. Sedan möts vi av en finansminister som vill ha en diskussion om en viss specifik fråga, i det här fallet näringslivsinriktningen. Då överraskar det oss litet. Är det inte budgetskrivningarna som borde vara det primära?

Tänk om vi då kunde följa det som ledamot Lundberg har skissat. Att ha en första presentation av finansministern, men även av övriga ministrar. Jag förstår frustrationen i regeringsbänkarna att man bara har sju minuter på sig att presentera sitt ansvarsområde, när det är otaliga miljoner och otaliga anställda och därmed otaliga ålänningar som ska servas. Då är det tufft. Tänk att i lugn och ro få göra sin presentation inför ett mera avslappnat lagting. Kanske det skulle bli lite mindre spänning och dramatik sedan i själva budgetdebatten här i salen. Men ändå vill vi att det här ska vara ett instrument som också utvecklar Åland och det här skulle vara ett sätt. Men också för oss i oppositionen att försöka förstå ibland vad landskapsregeringen faktiskt vill.

 Som det här på sidan nio, om språkpolitiken. Jag har fortfarande inte fått en förklaring på hur landskapsregeringens ministrar har tänkt där. Att vi ska ha en utredning av ”landskapets språkpolitik”, och också näringsrätts- och jordförvärvsbiten. Det är den typen av frågeställningar.

När det gäller de motioner som oppositionen lagt fram - nu har ltl Petri Carlsson kommit tillbaka och det är jättebra – och där jag förstår att Petri Carlsson reagerar, eftersom han är intresserad av ekonomi. Men vi kan inte inom oppositionen förväntas samordna våra insatser och börja avväga vad vi tillsammans har för input på nästa års budget. Det kan ju inte ledamoten begära.

Vi kan konstatera att vi nästa år har utgifter på drygt 376 miljoner. Vi har inkomster på 347 miljoner. 376 i utgifter och 347 i inkomster. Alltså ett gap på nästan 30 miljoner. Därför bästa ltl Petri Carlsson måste man kunna avdramatisera frågan om överskott och underskott.

Mycket av det här som vi har konstaterat under årens lopp, när vi har diskuterat nuvarande landskapsregeringen budgeter, så är ju hur man hanterar det bokföringstekniska. Under vilket år man förverkligar anslag och så vidare. Det är inte så lätt för någon av oss att tränga in och se hur vi kommer fram till en resultaträkning som utvisar ungefär -2 miljoner. Då har vi samspelet mellan avskrivningar förstås. Vi har lån rent allmänt åt olika håll, vi har investeringar och hur de belastar i stort och vi har mycket annat. Det är ju det här som gör att man inte bara kan stirra sig blind på vad som står på sista raden, även om det är det som har varit det stora paradnumret för finansminister Perämaa och vad som står på sista raden. Det här är en liten förklaring och att avdramatisera vad som står i oppositionens många motioner.

De motioner där jag själv är första undertecknare så hoppas jag att finans- och näringsutskottet kommer att ta på allvar, både det som gäller självstyrelsepolitiken och hur vi ska komma vidare.

Jag gladde mig åt det stöd som ltl Johan Ehn gav till tanken om att ha en parlamentarisk kommitté för att komma vidare.

Det arbete som vi utför i självstyrelsepolitiska nämnden tillsammans är jättebra på alla sätt men det kan inte hjälpas att en parlamentarisk kommitté har andra möjligheter än nämnden att agera när det gäller framtidsfrågor.

Likaså när det gäller språkfrågan så hoppas jag att lantrådet, i sitt hörande i finans- och näringsutskottet - som säkert kommer att äga rum rätt snart - funderar på om det är okej att omfatta att vi har en språkpolitisk kommitté. Jag förstår lantrådets engagemang på alla områden. Men det är svårt för ett lantråd som både ska utveckla, förvalta samt fungera som någon sorts bollplank mot alla ministrar och ledande tjänstemän att också hålla i den här typen av avgörande frågor, dvs. hur vi ska klara av frågan om det svenska språket på morgondagens Åland. I synnerhet med det bristfälliga flödet från öster.

Av övriga motioner skulle jag vilja understryka den om en lots. Jag vill kalla det ”en lots” för att hitta rätt i djungeln av pengar och program.

Bästa vänner! Idag behöver man kunskap för att förstå sig på den finansiering som finns ute i omvärlden, inte minst via EU. Och man behöver en lots för att hitta rätt. För pengar finns. Problemet är att hitta fram.

Talmannen

Tre repliker är begärda.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag förstår att ltl Harry Jansson vill avdramatisera frågan kring budgetmotionernas utspädning av budgetunderskottet. Det förstår jag att man vill göra när man har insett att det handlar om ganska mycket pengar och när man själv har stått och kritiserat att man inte har gjort tillräckligt för underskottet.

När ltl Harry Jansson höll gruppanförandet så kritiserade ledamoten att man inte har gjort tillräckligt med underskottet. Man kritiserar att utgiftsökningarna är så pass stora samtidigt som man själv kommer med förslag som spär på det. Retoriken hänger inte ihop med praktiken. Det är där som det brister i ltl Harry Janssons retorik och även i Centerns och hela oppositionens.

När jag påstår att man borde ”komma med ett samlat grepp”, så utgick jag ifrån ltl Harry Janssons gruppanförande. Som gruppordförande för det största oppositionspartiet så presenterade han ett alternativ för ålänningarna inför nästa val. Då måste man väl också stå för den ekonomiska delen av det alternativet. Håller inte ledamoten med om det?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Återkopplingen till tisdagens debatt - för dem som inte lyssnade - handlade om att vi från Centerns sida inte kritiserade underskottet. Tvärtom! Vi sade faktiskt att det är onödigt att försöka härleda den tidigare regeringen Gunells sista resultaträkning till dagens när förutsättningen är en helt annorlunda.

Skatteökningar på nästan 30 miljoner - det finska konkurrenskraftsavtalets positiva konsekvenser och våra egna balansneddragningar till kommunerna, ÅHS och så vidare - är det som har gjort att man har fått vad man kallar ordning på det strukturella underskottet. Men vi ser att det är resultatet av omständigheter där vi endast delvis har kunnat påverka utfallet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vi får väl gå tillbaka i efterhand till det stenografiska protokollet. Åtminstone är jag helt övertygad om att det har kritiserats från centerhåll att man inte har gjort tillräckligt för underskottet. Att underskottet fortfarande är för stort. Att man inte lyckats få dessa två miljonerna till noll eller bättre. Det var kritik som framfördes från Centern. Det har också gjorts i replikväxlingar. Även utgiftsökningarna har kritiserats från centerhåll och från den övriga oppositionen. Samtidigt kommer man och spär ut underskottet i sina motioner. Det är det som jag inte tycker att hänger ihop. Jag tycker att ltl Harry Jansson åtminstone borde svara på frågan. Alternativet som gruppledaren för det största oppositionspartiet, Harry Jansson, presenterade för ålänningarna visade att de har ett alternativ i nästa val. Är det inte så då att också den ekonomiska politiken måste finnas med där? Det är den som finns presenterad i de motioner vi har framför oss. Det är tio miljoner till.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, där vill jag ge ltl Petri Carlsson rätt. Jag kunde konstatera i samband med vårt gruppanförande i tisdags att utgående från den totala klyftan som finns mellan nuvarande regeringsblock och oppositionspartierna, när det till exempel gäller kommunfrågan och kortutten, så är det ju svårt att se någon regeringsbildning över den blockgränsen idag. Därför konstaterade jag att då har ju väljarna faktiskt ett alternativ i valet den tredje söndagen i oktober nästa år, beroende naturligtvis på vad de enskilda ålänningarna prioriterar. Vi ska komma ihåg att de här frågorna bara är en del av det.

Vad gäller en samordning av den ekonomiska politiken bland nuvarande oppositionspartier, så tror jag inte att det skulle vara särskilt svårt att göra en sådan samordning. Men alla jobbar självständigt - och naturligtvis även när det gäller budgetmotionerna - även om vi också från Centerns sida har haft nöjet att skriva under några av övriga oppositionspartiernas … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Jansson! Jag blev inte mycket klokare. Snarare tvärtom. Jag är väldigt fundersam när ledamot Jansson säger att finansminister Perämaa lyfte frågan kring konkurrenskraft och näringslivsutveckling i sitt anförande. Ungefär som om det bara är då och efter det som man diskuterar denna för Åland så viktiga fråga. Skulle inte Centern ha haft den frågan på sin debattagenda om inte finansministern skulle ha lyft frågan? Det borde väl ändå vara någonting som har en sådan tyngd och är av sådan vikt - att oberoende av vem som är finansminister och oberoende av vem som sitter i opposition -så är det en fråga som per automatik ska tas upp i debatten. Därför blev jag också förvånad över att gruppanförandet innehöll noll och ingenting kring just utveckling och konkurrenskraft.

Jag tjatar om det, men jag är fortfarande väldigt förvånad. Det är ju ändå det som skapar underlaget till att vi har medel i en budget att fördela till välfärd, för att skapa arbetskraft och att Åland blir … (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att ledamot Holmberg glömmer hur finansministern lade orden i tisdags i samband med att han presenterade nästa års budget. Han önskade särskilt ha en debatt om näringslivet och dess förutsättningar. Vi kunde konstatera - när han tog upp löne- och pensionsavdraget i debatten - att nog finns det insatser att göra det men det är ganska tunt.

Senare i debatten fick vi se den boskillnad som finns bland ministrarna i synen på näringslivsutveckling, tillväxt kontra hållbarhet. Där kom vi in på fiskodlingar, också från Centerns sida, där vi konstaterade att vi belastar miljön men om näringslivspolitiken går ut på att stänga fiskodlingarna i skärgården - med 100 arbetsplatser - så då får det också konsekvenser. Det är den typen av diskussion som vi har fört.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag är inte alls nöjd med det svar som ledamot Jansson ger. Jag tycker det är en självklarhet att om man sitter i opposition och har åsikter kring sittande regerings politik ett år före valet, då måste man kunna presentera mera konkreta åtgärder och alternativ än vad Centern har valt att visa fram i denna debatt.

Frågan kring kommunreformen och kring kortrutten, där finns det en skiljelinje. Men nog finns det ju en vardag förbi det. Nog finns det ju en ekonomisk politik om man vill att våra företag ska utvecklas. Vad är det som vi ska leva av om tio, femton eller tjugo år här på Åland? Det finns mycket att prata om. Mycket mer än den bunt med budgetmotioner som Centern valde att föra fram. Vad är det egentliga alternativet till dagens regering? Det är det som jag har saknat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Då kan vi konstatera att det är just det som vi saknar i nästa års budget, dvs. exakt den argumentation som ledamot Holmberg nu för fram.

Jag måste konstatera - precis som jag konstaterade i samband med ledamot Pernilla Söderlunds anförande igår - att tyvärr har tydligen inte den liberala gruppen varit med tillräckligt i processen i alla fall, eftersom man inte lyckats få något avtryck i de viktiga frågor som ledamoten lyfter här. Man ser att budgetprocessen inte riktigt har fungerat inom regeringsmaskineriet, där ju lagtingsgrupperna normalt sett är oerhört tunga vad gäller budgetens innehåll. Så det är att beklaga.

Jag är övertygad om att vi i Centerns övriga anföranden under debatten på nytt kommer att lyfta flera av de här centrala frågeställningarna, för de är helt avgörande.

Men det är viktigt att konstatera att vi har ett motsatsförhållande mellan tillväxt och hållbarhet. Och här gäller det nog att ha tungan rätt i munnen för åtgärder nu kan stå samhället dyrt på sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Vad gäller EU-pengar och EU-medel, där håller vi alla med. Det finns pengar att hämta hem. Men det är klart att man också måste ha konkreta projekt för att hämta hem pengarna, det är inte bara att söka. Ett sådant lyckat projekt är just Smart Marina som Ålands Utvecklings Ab håller i. Där har man en person som håller i projektet.

På högskolan har vi lite samma idéer. Det finns inte i den här budgeten ännu eftersom vi ska bolagisera, men där planerar vi ett forskningsråd. Det finns mycket forskningspengar att hämta hem till Åland också, bl.a. Horizon event år 2020 och NordForsk. Och det finns planer på att bygga upp en projekthanteringsenhet med en forskningsassistent just för detta. Men det betyder också att vi behöver finnas i en större kontext när det kommer till de här forskningsprojekten. Vi klarar inte av dem ensamma.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack minister Asumaa! Exakt så är fallet med det som gäller för forskningen, dvs. att det finns pengar därute. Men det gäller naturligtvis att man själv måste ha en så pass professionell förvaltning, administration, ansvarstagande - you name it – att man faktiskt är attraktiv som forskningspartner. Och därför är den kommande bolagiseringen av högskolan, som ministern nu driver, oerhört välkommen.

Samma frågeställning gäller för alla andra - t.ex. ute i skärgården – som är intresserade och vill utveckla något. Där är det ofrånkomligt så att den geografiska belägenheten gör att den här typen av pengar är oerhört avgörande för att komma igång, dvs. för att kompensera det faktumet att det är så dyrt med tanke på de geografiska omständigheterna. Därför skulle man behöva den här hjälpen, att via en lots komma rätt och naturligtvis få rätt kvalitét i ansökningsprocesserna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Lantrådet har begärt taltur. Lantrådet har alltid rätt att komma in i debatten.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är lite klumpigt system det här, men jag vill svara på ltl Harry Janssons frågor. De var för viktiga för att förbli obesvarade så jag ber om ursäkt, ledamot Pettersson.

När det gäller självstyrelsepolitik och språkfrågor så är det en sak som jag håller mig väldigt ödmjuk inför. Det är svårt och det är komplext och vi har stort motstånd på flera plan.

När det gäller fortsättningen kring självstyrelselagsrevisionen så sitter jag inte heller där på några höga hästar. Jag vill väldigt gärna ha en diskussion med partierna i lagtinget och med självstyrelsepolitiska nämnden om hur vi går vidare med det här arbetet.

Det är helt klart att vi behöver samla oss och också fundera på hemmaplan hur vi fortsätter att driva det här. Ska det vara inom ramen för självstyrelsepolitiska nämnden eller ska det vara en ny parlamentarisk kommitté. Det tycker jag att vi ska diskutera. Vi behöver analysera det arbete som är gjort och hur vi ska driva det vidare. Vi behöver titta på behörighetsfrågan, de gemensamma resurserna och alla de frågor som finns kvar, men också vad vi ska driva på för att försöka få med in i nästa riksregerings regeringsprogram.

I den proposition som nu bereds för att hantera ekonomikapitlet så står det uttryckligt och klart att ambitionen också är den att man ska få en ny självstyrelselag under nästa mandatperiod eller att det arbetet ska fortsätta.

Vi behöver titta på självstyrelselagens förhållande till grundlagen. Jag upplever också att vi behöver fortbilda oss själva om detta. Det finns några lagtings- och regeringsledamöter som kanske till viss del behärskar saken. Men vi har konstaterat att det här blir en allt djupare implikation på självstyrelselagen. Så där behöver vi också fundera hur vi går vidare kring det.

Det finns också skrivningar i budgeten om att ta över behörigheten, alltså att bedriva en parallell process. Vi vet också i dagsläget att vi har haft en ganska omfattande B-lista men vi har inte utnyttjat den överhuvudtaget. Och det är ett faktum som vi till viss del får emot oss. Också det vill jag väldigt gärna diskutera på ett brett politiskt plan och hur vi kan driva parallellprocesser kring det.

Språkpolitiken. Där förstår jag precis ltl Harry Janssons frågeställningar. Det står ganska knapphändigt i de allmänna motiveringarna. Men tanken är faktiskt att fundera kring språkpolitiken, både internt och externt. När man pratar om internt så är det förknippat till självstyrelsens grundpelare, näringsrätten, jordförvärvslagstiftningen och den otydlighet som vi faktiskt har i vår egen lagstiftning och där utvecklingen går väldigt snabbt framåt och där lagstiftningen inte riktigt hänger med. Vi vet alla att det är företagsetableringar här på Åland som får näringsrätt och sedan kanske man kommunicerar till kunderna på finska. Lagen är ganska tandlös för hur man kan gå vidare och trycka på att det ska finnas instruktioner och skyltar och allt sådant på svenska. Så det är en del av det.

Den andra delen är den externa språkpolitiken och där vi alla vet att svenska språket befinner sig på ett sluttande plan på rikssidan och hur vi kan skärpa våra insatser där och sammanställa de bekymmer som kanske finns inom näringslivet, kommunerna och annan offentlig sektor men också internt i förvaltningen. I förvaltningen är vi duktigare på att samla det som vi upplever som problem. Förstås utnyttjar vi alla våra möjligheter när vi ger utlåtanden över propositioner eller diverse saker, då påpekar vi alltid det svenska språket. Men det försöker vi också skärpa i förvaltningen.

Idag - före budgetdebatten började - så hade vi pleniföredragningar. Då tog vi ett utlåtande om ”språkliga brister i lagar och förarbeten inom det sociala området”. Man har gjort ett gediget arbete på socialavdelningen där man konstaterar att det uppstår en stor rättsosäkerhet i och med att de finskspråkiga och den svenskspråkiga lydelsen skiljer sig i socialvårdslagen samt i lagen om specialomsorger. Det är mycket grava fel som finns både i den finska och den svenska förlagan. Så kan det förstås inte vara. Vi har sammanställt ett material. Det är ofrånkomligen så att man ska kunna fungera inom socialvården, och inom alla politikområden, både på svenska och på finska i staten Finland.

Det här är ett ganska omfattande arbete som har gjorts och vi har fattat beslut i plenum idag och sänder utlåtandet till social- och hälsovårdsministeriet, till riksdagsledamoten, till riksdagens kansli, till JK, till justitieministeriet, till vårt eget språkråd, till Folktinget och till självstyrelsepolitiska nämnden. Det här är också en fråga som jag och minister Wille Valve väldigt gärna vill diskutera vidare om med självstyrelsepolitiska nämnden. Så fort budgetdebatten är över så vill jag diskutera både självstyrelselagsrevisionens fortsättning och språkpolitiken med nämnden.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack lantrådet för inhoppet i debatten! Jag känner mig hedrad att lantrådet bemödade sig att ta ett extra anförande för att kommentera de frågeställningarna som jag lyfte upp. Jag delar ju helt lantrådets synpunkter och det gläder mig att lantrådet har gjort en analys om hur vi bör jobba framöver tillsammans.

Av allt det som lantrådet räknade upp så borde det faktum att man har olika lagversioner inte få förekomma. Det är jättebra att landskapsregeringen reagerade på det. Nu har ju grundlagsutskottet visserligen sagt att det är den finska versionen som gäller. Det försätter ju de svenskspråkiga i en hopplös situation om det faktiskt är så. För den åländska tolkningen måste ju vara den, att finns det i svensk språkdräkt så är det ju det som gäller även om det är en riksdagslag. Så det är jättebra att lantrådet och ministrarna reagerade till den delen.

Sedan måste jag säga att det här med AT-tjänstgöring från svenska sidan … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Med facit i hand så kan vi konstatera att på det här sättet som vi nu har samarbetat med statsmakten under den senaste perioden - vad gäller självstyrelsen - inte har fungerat eller fungerar.

Nu har vi riksdagsval i Finland på våren och sedan bildas det en ny regering och man skapar en ny organisation på den sidan. För att vi ska nå framgång i nästa fas med självstyrelselagsrevisionen så är det väldigt viktigt att vi försöker påverka den organisationen så att vi kan fungera på ett konstruktivt och resultatinriktat sätt också mellan självstyrelsen och statsmakten.

Har lantrådet några tankar om det nu? Det skulle ha varit bra om det hade funnits någon skrivning om det här i budgetförslaget. Under vintern måste man bestämma sig för hur vi tycker att detta arbete ska fungera och hur organisationen bör se ut för att vi ska nå fram.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det fanns ju utvidgade tankar och förbättringar i förslaget i den nya självstyrelselagen som förföll nu och som vi ska jobba vidare på. Där hade man nått ett resultat om hur Åland kan väcka initiativ och hur lantrådet kan ta kontakt med statsministern. Det tycker jag att var en stor förbättring i självstyrelselagsrevisionen. Sedan nådde vi inte riktigt ända fram där heller. Men det fanns en systematik och där Åland kan väcka initiativ på ett annat sätt.

Skulle vi få den nya självstyrelselagen på plats så skulle det vara ett steg framåt. Men det ha vi inte nu. Jag ser att vi behöver göra allt vi kan för att marknadsföra och lobba för våra idéer men också få tydliga och klara skrivningar in i nästa riksregerings program. Det tycker jag att är det viktigaste.

När jag för diskussioner på rikssidan så är rikspolitikerna också helt medvetna om behovet av en ny självstyrelselag. Man kan tycka och man kan höra sådana kommentarer också, att detta är Ålands projekt. Men allt det som man gör på rikssidan visar också att riket är i behov av en flexibel självstyrelselag.

Nu håller vi på med ekonomikapitlet. Nästa steg blir hela socialförsäkringssystemet och det som också kommer i kölvattnet av vård- och landskapsreformen. Det är stora frågor som rubbar hela självstyrelsen. Med envishet måste man också på rikssidan försöka förstå att man är i behov av en flexibel självstyrelselag.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är precis vad det är. Stora frågor. Och för att stora frågor ska kunna nå framgång så krävs det också att man har en välfungerande och välanpassad organisation. Så som det har varit nu så känns det på något sätt att saker och ting faller mellan stolarna och det är oklara ansvarsfördelningar och så vidare. Det finns inte tillräckligt med resurspersoner som är beredda att ta tag i de åländska frågorna och driva dem framåt. Det måste också på rikssidan finnas människor som kan självstyrelsen och som har möjlighet att avsätta den tid och den kraft som behövs där för att driva sakerna framåt. För ingenting sker av sig självt.

Det här är väldigt stora frågor som man behöver diskutera med den kommande regeringen i Finland. Vi behöver ha en idé ifrån Ålands sida hur den här organisationen ska se ut och sedan försöka få den implementerad för att kunna nå framgång under nästa period.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Som jag har sagt många gånger tidigare så tycker jag att de politiska kontakterna har varit goda. Men resultaten har låtit vänta på sig. Jag har sagt det inför nämnden många gånger och jag skäms inte överhuvudtaget över det arbetet som har gjorts i vår lilla förvaltning med de få tjänstemännen som vi har. Vi har alltid varit lösningsfokuserade och försökt hitta vägar framåt och förslag hur man kan lösa olika problem.

 Men ltl Roger Nordlund sätter fingret på en viktig sak. Det har saknats en helhetssyn från rikssidan. Vi har kommunicerat med social- och hälsovårdsministeriet, med grundlagsutskottet och med finansministeriet. Men ingen har haft det som huvuduppgift att hålla ihop det och tagit ansvar för självstyrelsen i hela den här reformen.

I ett tidigt skede så begärde vi en särskild utredningsman eller kvinna för att hantera vård- och landskapsreformen gentemot självstyrelsen. Vi fick faktiskt också ett muntligt löfte av självaste statsministern. Men man fullföljde det aldrig. Så vi måste kommunicera med väldigt många olika kanaler. Det här ska vi sätta som ett absolut krav när vi ska komma med de åländska inspelen i det nya riksregeringsprogrammet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Lantrådet gick in på lagstiftningen. För några år sedan så hade landskapsregeringen, kommunerna och Mariehamns stad ett möte där man skulle titta över lagstiftningen och förenkla administrationen och annat för kommunerna för att spara pengar. Hur fortskrider det arbetet?

Talmannen

Replik ska riktas till huvudanförandet. Jag är inte riktigt säker att det faller inom ämnet men lantrådet får bedöma det.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När jag nu en gång tog mig friheten och gick före andra i taltur så ska jag väl svara på ledamot Häggbloms fråga också.

Det gjordes ett ordentligt arbete där man såg över lagstiftningen som kommunerna hade. Man har redan gjort flera åtgärder. Det fanns också önskemål från kommunernas sida om stora omfattande reformpaket, både när det gäller socialvårdslagstiftningen och grundskolelagen. Flera saker har gjorts för att förenkla, både i kommunallagen och hur landskapsregeringen handlägger ärenden.

Det var många frågor och alla är absolut inte i mål. Flera av dem har både lägre och högre prioritet. Men två stora och omfattande lagpaket är på gång vilket det har funnits önskemål om från kommunernas sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Lantrådet nämnde Folktinget. Där är vi flera från lagtinget som jobbar med de språkliga frågorna och vi har också en presidieplats.

Man kan konstatera att det just inom hälso- och sjukvårdsområdet finns mycket som saknas på svenska. Jag blev t.ex. uppmärksammad på att riktlinjer för barnskyddsarbetet inte finns översatt till svenska. Det är ju sannerligen ett problem, eftersom vi både har rikslagstiftning och egen lagstiftning inom många av dessa ämnesområden.

Men jag tycker att landskapsregeringen hittills har varit väldigt behjälplig kring de möten som vi har haft med Folktinget. Jag ser fram emot att vi kan ta del av detta utlåtande och arbeta vidare med det också genom det verktyg som Folktinget är.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Det låter som en utmärkt idé. I våras hade språkrådet en längre sittning med de åländska Folktingsrepresentanterna. Det har vi också sagt att vi ska upprepa. Jag tänker mig att vi har ett möte, innan ni har den stora sessionen i vår, tillsammans med språkrådet. Jag vill också att vi på alla sätt och vis ska trycka på den handbok som finns om hur man hanterar barnskyddsärenden. Det är otroligt viktigt. Det finns väldigt mycket fint material när det gäller socialvården. Men det finns bara på finska och det hjälper inte oss som har svenska som modersmål.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det är en besvärlig situation som vi befinner oss i. Jag kan konstatera, från våra Folktingssessioner, att finlandssvenskarna i Finland ger uttryck för en viss hopplöshet. De litar på att vi ålänningar ska driva de här frågorna. De är förstås mycket tacksamma och hjälper oss på alla sätt de kan. Jag tror att det här är en del i det viktiga arbetet. Jag vet att vi från Folktingets delegation - Sara Kemetter, Annette Holmberg-Jansson och Harry Jansson - tidigare har hjälp finlandssvenskarna att driva på den här frågan och tillsammans så tror jag att vi kan göra skillnad. För det är ändå vi som har den legala status vi har, till skillnad från övriga riket. För själva tvåspråkigheten i sig verkar just nu nationen Finland inte ställa så högt i kurs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman och lantrådet! Vi har deklarerat hur vi önskar att man skulle gå vidare med självstyrelselagen så jag behöver inte orda desto mera om det. Vi motsätter oss förstås inte en fortsättning med en parlamentarisk kommitté heller. Vi vill säkert delta i det arbetet också om det behövs.

Min fråga var mera riktad till jordförvärvsrätt, hembygdsrätt och näringsrätt som lantrådet också tog upp. I regeringsprogrammet förklarade man att en parlamentarisk kommitté skulle tillsättas för att utreda dessa frågor. Under lantrådet Viveka Erikssons tid, 2007-2011, så tillsatte man en kommitté som utarbetade alla dessa frågor under Gun Carlsons ledning. Rapporten innehåller många konstruktiva förslag som aldrig förverkligades. Om lantrådet tittar i vår motion nr 48, så önskar vi att man kunde gå tillväga på det viset som klämmen säger … (…taltiden slut).

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns en hel del som har förverkligats ur rapporten från den kommitté som tillsattes av lantrådet Eriksson och leddes av tidigare lagtingsledamoten Gun Carlson. Men faktum är att sedan den rapporten skrevs så har det hänt en hel del med företagsfusioner och styrelser. Jag anser att det är väldigt viktigt att vi får en parlamentarisk kommitté som får en insyn i denna problematik och hur komplex och svår den är.

Det finns också skrivningar i regeringsprogrammet om att vi skulle titta på jordförvärvsreglerna. Men vi hann bara presentera regeringsprogrammet så blev det ”stopp-och-belägg” direkt från oppositionen. Vi vet alla att förändringar som ska göras ska göras med djup eftertanke. Men vi behöver ha en kvalificerad majoritet. Vi behöver vara överens om de förändringar som vi tänker göra.

Jag tror att det skulle vara viktigt att alla partier skulle få insyn i hur svåra dessa näringsrätts- och jordförvärvsfrågor är. Det har också med komplexiteten i dagens samhälle att göra. Vi vill ju ha företag som etablerar sig på Åland. Så är det.

Ltl Brage Eklund, replik

Man får hoppas att det är någonting gjort av det här. Om man tillsätter en parlamentarisk kommitté så kan man åtminstone ha den utredning som har gjorts som grund, åtminstone så att man inte behöver göra ett dubbelarbete med allting.

Just näringsrättsfrågor är komplexa när det gäller språkfrågor. Det är konsumenter som har ringt till mig och ifrågasatt om man får ha affärer som idag säljer livsmedel och som bara har finsk text på sina varor. Vad ska man svara? Man har ombud som ska se över de här frågorna men tydligen är det ingenting som följs.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ja, det finns en marknadsekonomi också som man ska förhålla sig till. De här frågorna är svåra. Jag tror också att det skulle stöta på patrull om man skulle börja rensa radikalt i butikshyllorna. Men just på grund av det så behöver vi ha en parlamentarisk kommitté.

Ledamot Eklund har helt rätt. Inte ska vi göra ett dubbelarbete. Vi tar steg framåt och basen är den senaste rapporten som är gjord under Gun Carlsons ledning. Men jag anser att man behöver få uppdaterad kunskap om aktuella fall som man kan analysera ur en bred politiskt synvinkel. Kanske vi kan ta steg framåt med det där också. Men man ska veta vad man gör i de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag vill lyfta några visioner och sätta fokus på regionalpolitik, konkurrenskraft och nödvändigheten av att på så många plan som möjligt göra Åland mer känt i vår omvärld och framför allt hos våra grannar.

I arbetet med att skapa ett intressant och större Åland är infrastrukturen direkt avgörande. Regionalpolitik är sist och slutligen bra vägar, vilket skapar förutsättningar för liv och arbete. Här menar jag att det enda riktigt vettiga sättet att skapa en framtid i skärgården är med hjälp av fasta förbindelser, alltså bil- och cykelvägar. Det håller i stort sett alla med om men ändå är det svårt att vinna gehör för nya idéer.

Trots att privata entreprenörer under det senaste året presenterat trovärdiga och väl underbyggda kalkyler och utredningar på hur en tunnel kunde byggas, har landskapsregeringen valt att bortse från alternativet i samband med upphandlingen av Föglötrafiken. Jag hoppas verkligen det fortfarande finns ett sätt att lyfta denna fråga. En tunnel till Föglö skulle troligen bli rejält mycket billigare än att fortsätta med dagens färjetrafik. Det skulle också bana väg för andra satsningar. Tack vare den långsiktiga inbesparingen som en tunnel skulle medföra kunde vi dessutom skapa investeringsutrymme för en bro mellan Prästö och Töftö. Därmed skulle Åland, hela Åland, bli väldigt mycket större och mycket attraktivare för såväl fast boende, företag och fritidsboende. Detta skulle på riktigt göra Åland mer intressant för vår omvärld. Det skulle göra det möjligt att bo på Vårdö och jobba på Föglö, eller tvärtom. Det, mina vänner, är näringspolitik och regionalpolitik i en och samma mening. Därför är det också klokt att bygga en öppningsbar bro mellan Bomarsund och Prästö. Det här skulle göra Åland mera attraktivt och vi skulle bli ett tydligare besöksmål.

En annan sak som gör Åland mera annorlunda än andra är vår självstyrelse som är unik och oerhört konkurrenskraftig. Jag pratar om såväl den åländska självstyrelsen i Finland som om kommunernas självstyrelse på Åland, båda är lika viktiga.

Jag menar att bra regionalpolitik handlar om att uppmuntra våra små kommuner att skapa ett så bra lokalsamhälle som möjligt för sina medborgare. Vill dessa åländska institutioner göra detta tillsammans med andra kommuner är det bra, vill de sköta sig själva är det också bra. Jag tror att konkurrens och engagemang skapar tillväxt och jag tror att Kökar - som ofta nämnts i debatten - och andra ska stödjas i det arbetet, inte tvångsförvaltas av någon annan. I skärgården gör de facto kommunkanslierna skillnad och skapar ett samhälle som inte liknar andra, och det är precis som det ska vara. Åland ska vara unikt.

Vi tvingas idag konstatera att antalet övernattningar och inresandet är i sjunkande på Åland. Skälen är många men jag tror att vår brist på berättelser och unikitet är några av dem. Jag är alltså glad för att ett besökscenter i Bomarsund nu finns med i budgeten. Åland behöver argument för att bli intressantare i besökarnas ögon. Vi ska inte vara som alla andra.

Jag har haft förmånen att sitta med i en arbetsgrupp för det blivande centret och jag står också till förfogande när det nu gäller att forma själva innehållet i besöksupplevelsen. Jag vill passa på att tacka vicetalman Viveka Eriksson för ett gott samarbete i denna grupp. För vi sitter på en hittills rätt outnyttjad skatt när det gäller att berätta den spännande historien om hur Åland blivit Åland. Den inkluderar världens första Victoriakors, ingenjörskap av högsta klass, konst, krig, fred och kärlek, unikt militärt samarbete mellan Frankrike och Storbritannien, rädslan för ryssen och mycket mer. Och allt hände på Åland och här vände en del av världshistorien.

När det gäller besöksnäringen vill jag i sammanhanget berömma landskapsregeringens tidigare beslut att finansiera en konstgräsplan i Mariehamn. Sport i allmänhet och särskilt fotboll skapar i dagens läge mer än i stort sett allt annat inresande till Åland och är hållbart och positivt laddat. Här är också viktigt att nämna såväl Pommern som Kastelholms slott vilka alla stärker berättelsen om Åland och gör Åland lite mer spännande.

Mot den här bakgrunden är jag också glad över att utbildningsavdelningen drivit frågan om bolagiseringen av Högskolan på Åland, vår intellektuella hjärtstock. Jag hoppas verkligen att all inblandad personal och ledning inser vikten av att åstadkomma mer, skapa bättre och göra Mariehamn till en studieort att räkna med. Jag utgår också från att man avser att göra detta inom ramen för befintlig budget och genom att använda befintliga byggnader hellre än att fokusera på framtida visioner. Jag tror all kraft måste användas till att arbeta med vad man har, inte vad man kanske får.

Avslutningsvis några ord om tre av motionerna som ska hanteras av finans- och näringsutskottet.

För det första är det oerhört svårt att i dag hitta rätt i den ofta väldigt snärjiga floran av möjliga finansieringsformer, något som under flera tillfällen lyfts under den här debatten. Detta stod klart när vi i den så kallade Bomarsundsgruppen diskuterade olika sätt att finansiera besökscentret. En snabb överblick gav många frågor men ganska få svar. Jag tror på att göra detta enklare genom en slags ”one-stop-shop” inom kanske näringsavdelningen, där projektägare på ett tydligt sätt kunde få vägledning.

Den andra motionen handlar om ”infrastruktur och Vårdö” och beslutet att ta bort kommunens status som skärgårdskommun, vilket över en natt förändrade möjligheterna för kommunens företag och medborgare. Det anstår inte ett rättssamhälle att sådant kan hända. Jag vill att finans- och näringsutskottet tar upp detta på nytt och åtminstone förklarar vad man gjort för att begränsa skadorna hos det lokala näringslivet men också i ett betänkande förklarar på vilket sätt beslutet har gynnat näringslivet och konkurrenskraften i skärgården och på resten av Åland. I mina ögon gjorde man Vårdö lite mindre nåbart vilket är motsatsen till att skapa förutsättningar.

Den tredje motionen jag gärna lyfter är ”behovet av ett Ålandskontor i Stockholm”. Landskapsregeringen har lagt ner detta kontor och hänvisar till e-post och någon form av agila metoder. Jag tror inte det räcker till när det gäller att stärka självstyrelsen. Jag tror på det mänskliga mötet och på en ständig representation av Åland i Stockholm. Hur mycket detta ska kosta är omöjligt för mig att uppskatta men jag är säker på att det är värt det. Jag menar att Sverige är en oerhört viktig del av framtiden för landskapet Åland och därför tror jag på att satsa på relationerna på andra plan än via e-post och Facebook.

Talmannen

Nio repliker är begärda.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ledamot Pettersson nämnde en breddad upphandling. Det måste vara ett missförstånd hur man har kunnat komma fram till att en fartygsupphandling har något sorts samband med en tunnel. Jag ser inget samband med de här frågorna. Det är en helt separat fråga om man vill ha en tunnel till Föglö.

I vårt tidigare replikskifte igår diskuterade vi den här frågan. Jag skulle vilja få ett förtydligande från Centerns sida. Vill Centern ha en tunnel till Föglö nu? Är Centern beredd att satsa 150 miljoner euro på att köpa en tunnel till Föglö?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Som infrastrukturminister så är det inte förbjudet att komma med bättre förslag än dem som man har blivit ålagd att göra. Infrastrukturministern har blivit ålagd att beställa en färja. Men under den tiden som man har diskuterat den så har det kommit fram bättre lösningar på trafiken till Föglö.

Vad Centern står för tror jag att jag med rätt stor säkerhet vågar säga. Vi vill ha långsiktiga lösningar. Jag vänder mig starkt emot ministerns beskrivning att det ska kosta 150 miljoner att bygga en tunnel. Det är inte sant. Det är skillnad på en kostnad och en investering. En investering som sträcker sig över kanske 50-100 år är antagligen väldigt mycket mera förmånlig än en färja med en livslängd på de 15 år som man har räknat med i kontraktet.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är ju det här som är litet av ”kejsarens nya kläder”. När det gäller en tunnel till Föglö så fanns den redan på bordet för två år sedan när vi diskuterade lösningar för kortrutten. En tunnel är ingen ny uppfinning.

Däremot är det så att en upphandling är samma sak som att köpa någonting. Och för att man ifrån landskapsregeringens sida ska kunna ingå ett avtal och köpa någonting så måste det finnas en fullmakt ifrån Ålands lagting. Jag tror att det finns ett missförstånd när det gäller detta.

Man kan begära in en intresseförfrågan och man kan begära in en offertförfrågan som privata bolag kan göra, men då handlar det om summor under 50 000 euro och som möjliggör direktupphandling. Annat kräver lagstöd och lagtingets beslut.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det känns som att vi står inför en klassisk ”hönan-eller-ägget” situation här faktiskt. Det är ju inte förbjudet för en landskapsregering att komma med ett förslag till fullmakt till lagtinget. Men det har man inte gjort. Man har inte bett om en sådan fullmakt. Det är väl det som jag tror att är problemet med detta. Man har låst fast sig vid någonting som man alltid har gjort i stället för att höja blicken och tittat på nya lösningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag kommer att belysa samma sak som minister Nordberg - när det gäller att bredda upphandlingen - vilket också ledamot Pettersson var inne på.

I ett bolag kan man begära vilka offerter som helst och du kan ta beslut ganska snabbt. Men när landskapsregeringen upphandlar så bestämmer man sig för att köpa någonting. Ledamot Pettersson pratar om att ”bredda upphandlingen”, men det är ju två år för sent. Ett företag kan begära offerter på precis vad som helst. Men vi har regler som vi måste förhålla oss till och hur vi får använda våra invånares pengar. Vi kan inte bara bestämma att ”nu beslutar vi oss för att göra en breddad upphandling”. Det fungerar ju inte på det sättet. I ett privat bolag kan du göra precis hur som helst om du … (…taltiden slut).

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Skapandet av Åland är ett resultat av stor pragmatism där man försöker anpassa sig till rådande förhållanden. Så har skett många gånger under historien. Man har bestämt sig för någonting men man har ändrat sig av olika skäl.

När det gäller trafiken till Föglö så menar jag att man har låst fast sig vid något som kanske inte är den klokaste lösningen. Då måste man kunna hitta på alternativ till hur man ska lösa det på ett bättre sätt.

Vi vet precis vilka osäkerhetsfaktorer som är förenade med den färjetrafik som vi bedriver och som har fungerat hyggligt under alla år. I dagens läge vet vi att det finns väldigt starka argument för hur en tunnel skulle vara bättre och då är det enligt min mening fel att inte utreda det ordentligt.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Ja, vi hade kunnat göra en upphandling om vem som vill räkna på en tunnel till Föglö för två år sedan. Så som vi har fått det presenterat så är det försent att göra det nu. Men 1991 gick dåvarande Frisinnad Samverkan in för det. Man tyckte att vi skulle bygga en tunnel till Föglö. Vi har alltid förespråkat en tunnel.

Vi har haft ett mantra inom partiet att ”kortrutten är vägen till en tunnel”. Vi bygger 30 procent av den fasta förbindelsen nu. Sedan är det bara att fortsätta. Vi vet alla att det finns en bergsspricka där de olika granitarterna byter, precis utanför Degerby. Är de då inte smartare att göra det från Gripö?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag är inte beredd att ge mig in på geologiska grundundersökningar. Det är jag inte bekant med. Ärligt talat så tror jag verkligen inte att ledamot Holmberg-Jansson är det heller.

Det gör mig nog överraskad får jag säga att man inom det partiet, som Holmberg-Jansson företräder, sedan 1991 har velat ha en tunnel och nu står bakom ett beslut att bygga ytterligare en ny färja. Det ger inte riktigt bilden av handlingskraft, om man uttrycker det försiktigt.

Vi vet att tunneln har diskuterats från och till men vi vet också att det alternativ som har presenterats under det senaste året – med hjälp av rätt noggranna bottenundersökningar, och med förslag på rätt detaljerad finansiering – är lättare att räkna hem än den kortruttstrafik som man nu försöker upphandla. Det vågar jag påstå att är sant och det skulle jag vilja att man tar reda på från landskapets sida i stället för att bara stänga ögonen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! När nuvarande infrastrukturministern diskuterade tunneln när kortruttsmeddelandet debatterades, så sade Centerns tidigare infrastrukturminister Runar Karlsson ”Jag känner igen Nordbergs ord här. Jag sade ungefär samma sak i talarstolen för tio år sedan när jag stod här och presenterade mitt meddelande. En tunnel kanske kunde vara intressant igen. Om man börjar prata om en tunnel igen nu, tillsammans med det andra projektet, kommer förmodligen allt att skrinläggas igen”. Man sade alltså ”nej”.

Senaste infrastrukturministern från Centerns sida, nuvarande partiordförande Thörnroos sade ”När man sedan tittar på västra Föglö, som jag själv ser som en viktig länk till fasta Åland, så stöder jag det resonemang som har förekommit här i salen om att vi inte ska utesluta möjligheten att bygga en fast förbindelse i framtiden. Jag personligen har inga starka känslor kring huruvida det ska vara en tunnel eller inte. Däremot är det viktigt att vi skapar förutsättningar så att man kan gå vidare, troligen från Gripö i det här fallet, till fasta Åland om det är så att man önskar göra det i framtiden. Det är viktigt.”

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det var inte alldeles lätt att begripa vad själva repliken gick ut på. Men jag tar tillfället i akt och resonerar kring västra och östra Föglö. Om man verkligen skulle gå in för och lyckas genomföra ett tunnelbygge från Lumparland till Degerby så skulle man med hjälp av det enkelt kunna föra över de massor som behövs för att också bygga en riktigt fin hamn på östra Föglö, dit man skulle kunna leda all den frakttrafik som idag går till Långnäs. Därmed skulle man göra hela den åländska fraktkedjan betydligt mera lättskött än vad som idag är fallet. Mindre skulle behöva gå på fartyg och mera kunde på gå väg och det skulle göra Åland större, alldeles på riktigt.

Men kanske att ledamot Johansson nu förtydligar repliken.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det jag ville förtydliga var att bägge tidigare infrastrukturministrarna från Centern har sagt nej och nej till tunneln, men Pettersson kanske vill kommentera sitt eget uttalande från när kortruttsmeddelandet debatterades här i lagtinget. Han sade själv som finansutskottets ordförande så här ”Hamnen på västra Föglö ska man självklart fortsätta utreda och genomföra om det är ekonomiskt hanterligt. Bron över Prästösund ser jag som en mycket viktigare investering än en tunnel till Föglö. Skälet till detta är omtanke om hela Åland”.

Centern har suttit på alla maktpositioner i den här frågan. Man har haft infrastrukturministerposten, man hade lantrådsposten och man hade posten som finans- och näringsutskottets ordförande.

Går man igenom protokollen så är det inte svårt att inse varför inte tunneln är med som ett alternativ idag. Det är för att Centern gjorde sin vanliga visa. Man sade ”nej, nej och åter nej”.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Möjligen något klarare men inte helt, talman! Det är ju så att tiderna förändras. Och det som man trodde att var sant för 10-20 år sedan så är inte lika sant idag. Det är faktiskt så att tekniken förändras, man får nya möjligheter och det finns andra sätt till finansiering.

Det som man idag kallar för offentligt-privat samarbete är en ganska ny företeelse. Det har inte funnits i alla tider. Det är någonting som jag tycker att vi ska börja dra nytta av. Centern är ett parti som är pragmatiskt i förhållande till verkligheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Pettersson! Det var mycket i ett sjuminuters anförande. Grattis till det! Du tajmade det med en sekund. Jag är rätt säker på att ledamot Pettersson och jag själv har en samsyn när det gäller besöksnäringens betydelse och speciellt idrottsturismen. Vackert så!

Jag tycker inte att vi ska uppmuntra våra skärgårdskommuner. De behöver nya moderna verktyg. Ser vi hur trenden är när det gäller demografi och befolkningstillväxt ute i skärgården så behöver någonting nytt hända. Det räcker inte med ord som att vi ska ha ”regional planering” och vi ska ha ”regionala satsningar” och vi ska ”stöda" ytterområdena” och deras näringar. Det räcker inte. Det behöver till större penseldrag.

Men min huvudfråga till ledamot Petterssons anförande gäller just kortrutten. Vad är det för skillnad miljömässigt på att bygga en Gripöbro och att bygga en Prästöbro? Vari där ligger miljöhjärtat annorlunda för Centern?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Först ska jag kommentera att ledamot Holmberg uppenbarligen tycker att de mindre kommunerna – jag gissar skärgårdskommunerna – behöver mera verktyg? Jag menar att de verktygen är de nog väldigt duktiga på att tillverka själva. Holmberg vill att någon annan ska tillverka verktygen för att de ska användas. Jag menar att det där sköter folk själva. Det är det som självstyrelse handlar om. Därför så kan vi se hur man t.ex. på Kökar gör en omröstning om man ska fortsätta som egen kommun. Alla utom en röstar för att det vill man göra. Det är engagemang på riktigt det.

När det handlar om miljöpåverkan på en bro över Gripö och en bro över Prästösund så är skillnaden faktiskt rejäl. Över Prästösund så pågår idag en intensiv trafik och har gjort så i många år. När det gäller Gripö så finns där ingen trafik idag.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Ledamot Pettersson stod för några minuter sedan och sade att tiderna förändras och det gör de sannerligen. Åland är litet, även fast vi inkluderar alla våra 16 kommuner tillsammans. Och 16 kommuner åtskilt är väldigt, väldigt små. Speciellt om man ska bryta ny mark och nå ut till turistmarknader eller om man ska investera i IT eller försöka locka till sig någon form av produktionsföretag. Där håller jag inte alls med ledamot Pettersson. Vi behöver hjälpas åt.

När det gäller kortrutten så är ledamot Pettersson ekonomiskt kunnig. Är det inte bättre att bygga en eventuell tunnel till Gripö än att bygga den hela vägen till Degerby? Och är det inte bättre eftersom behovet finns redan idag och det kommer inte att minska. Varför riskera kortrutten nu genom att inte bygga Gripöbron och sedan komplettera med en tunnel? Det är väl ekonomiskt och ansvarsfullt … (…taltiden slut).

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är ju det här som jag skulle vilja ha svar på. Genom att man skulle bredda en upphandling och utreda alternativet med tunneln. Man säger att det är väldigt mycket billigare att bygga tunneln endast till Gripö, efter att man har förstört naturen med en bro. Jag är inte säker på att så är fallet. Väldigt mycket tyder på att man kan tjäna mycket genom att göra en större investering på en gång och slå ut det på väldigt många år. Det är alltså billigare att köpa en lägenhet än att bo på hotell. Det kan man faktiskt dra nytta av när det gäller en tunnel - tror jag.

Igen. Nu kommer vi inte att få reda på det, eftersom landskapsregeringen tycker att en färja är enda alternativet och man inte är beredd att utreda alternativet. Det är synd tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som tidigare ordförande för finans- och näringsutskottet borde ledamot Pettersson ha respekt för vad just detta utskott uttalar i sina betänkanden. Vad gäller den här satsningen - som vi har fullmakt för - så har finans- och näringsutskottet sagt att denna satsning inte på något sätt förhindrar en framtida tunnel. Det är efter det som vi har jobbat givetvis.

Sedan till en fråga. Under den förra mandatperioden - då det var aktuellt med ett extra anslag - ville den dåvarande oppositionen plus ett av regeringspartierna föra in frågan om en tunnel i denna extra anslagsansökan. Men det kunde inte Centerpartiet omfatta. Så det gick aldrig in någon extra anslagsansökan, just på grund av tunneln.

Så ge gärna ett svar i den första repliken på varför man inte kunde tänka sig en tunnel då?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jo, det svaret är rätt enkelt. Det fanns ingen som helst egentlig utredning av någon större seriositet till grund för just en tunnel vid det tillfället. Det finns det idag. Det är verkligen en rätt stor skillnad mellan att ha material och fakta än att inte ha det. När det här extra anslaget - på väldigt mycket pengar - var aktuellt, så bedömdes det som alltför riskfyllt att föra in som ett resonemang om en tunnel som helt saknar en beredning. Det har nu kommit under de här åren. Därför menar jag att det nu finns starkare argument som talar för att man i varje fall ska ta reda på fakta kring det ännu mera.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Utmärkt! Men då kanske ledamot Pettersson kan visa på var den utredningen finns just nu som det hänvisas till. Den utredning som inte fanns då men som finns nu. Var finns den utredningen? Landskapsregeringen har ingen sådan utredning.

Pettersson sade i sitt anförande att man borde bredda upphandlingen för att sedan utreda. Normalt så utreder man och sedan upphandlar man. Det som ledamoten framför här kastar omkull hela förvaltningsprincipen.

Nästa fråga. I september lämnade lagtinget in en ansökan om extra anslag där det nämndes att landskapsregeringen och lagtinget eventuellt skulle lämna in om extra anslag i ett senare skede för en tunnel. Inte ens det kunde Centern i det skedet stöda. Centerpartiet stödde inte en ansökan i september som nämnde tunneln! Varför inte det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag märker att replikturerna vidgas rätt rejält. Jag hör på tonen att det verkar finnas gott om ömma tår när det gäller regeringslägret och tunneln. Det är nog synd för jag tror faktiskt inte att någon här försöker göra detta för att ställa till förtret utan för att man faktiskt vill hitta en så ekonomiskt klok lösning som möjligt för ett långsiktigt problem.

Det som landskapsregeringen de facto gör, det är att man faktiskt inte löser problemet. Man försöker lappa och laga genom att göra så som man alltid har gjort medan den här visionen faktiskt på riktigt skulle skapa framtidstro i en bygd som inte alltid har haft det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Tunnel är det optimala. Men när tunnelprojektet i Lemland havererade - efter dåvarande talman Roger Nordlunds påteckning på protestlistor - då sadlade jag om och började trycka på att man skulle gå en annan väg när man inte kom den vägen. Och om vi inte fick en tunnel rakt fram på en gång så tar vi en bro först och sedan fortsätter vi med en tunnel. Så har det varit tänkt ända från 2010.

Det olyckliga är när man åker slalom ner för en backe och börjar riva portarna. Den första porten revs redan och sedan kommer man inte ner. Då är man utfasad. Och den porten revs av dåvarande infrastrukturministern under miljökonsekvensbedömningsperioden här inför 2015.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! När man kör ner för slänterna så ska man inte riva portarna, man ska ju köra runt dem. Det är ju det som är själva idén med slalom.

Jag är glad för att ledamot Sundblom understryker att tunneln är det optimala. Men då förstår jag inte varför inte ledamoten ägnar större kraft åt att driva igenom det, särskilt när det nu faktiskt börjar finnas tekniker som är mera trovärdiga än vad de har varit hittills.

Jag vet att tunneln har diskuterats under många år och jag vet att ltl Runar Karlsson, på den tiden minister, drev frågan hårt och han hade antagligen rätt mycket rätt då också.

Men man måste också medge att då sköttes inte projektet riktigt snyggt. Man hade inte tänkt på allting. Man hade inte gjort sin hemläxa. Det har man gjort nu och det borde vi också inom det offentliga Åland lyssna till.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! När man gör en omstart, som jag sade 2010, så kör man iväg igen och så river man den första porten på nytt. Det är det som man håller på och gör nu när man försöker bredda upphandlingen.

Vi ska alltså gå tillbaka och göra miljökonsekvensbedömningen för att få den här breddningen och för att hela EU ska kunna bjuda på denna tunnel och då måste vi ha ett material i botten.

Vi kan inte börja bjuda ut någonting där vi hänvisar till någon annan utredning som finns i något annat kassaskåp någonstans. Vi cyklar iväg. Vi måste ha lite ordning tycker jag.

Så här stöder jag inte ledamot Pettersson i hans tankegångar. Tunneln är optimal. Men vi måste försöka komma dit också. Och det är den väg som är utstakad i mitt huvud.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för de orden, ledamot Sundblom. Jag delar inte riktigt den uppfattningen. Vi är båda jägare och vi vet vikten av att ministrarna måste ha ett enormt tålamod om det ska bli någonting till sist. Jag tycker att både Föglö och skärgården förtjänar detta tålamod från oss som sitter i den här kammaren. Det har tagit tid, men jag menar att de utredningar och det grundarbete som har planerats och presenterats av privata entreprenörer den här gången, faktiskt är någonting som vi borde lyssna till och inte bara alltid tycka att vi vet bäst här i huset.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Jörgen Pettersson framhåller i sitt anförande att det skulle vara ekonomiskt klokare att gå in för en tunnel till Föglö. Så uppfattar jag det åtminstone. Han påstår att det finns kalkyler som visar på det.

Vilka kalkyler har ledamot Pettersson sett för att det skulle vara ekonomiskt mera fördelaktigt att gå in för en tunnel i stället för den Gripöbro som Centern har gått emot? För alla vinster som man kan göra i övrigt i kortrutten - eller i skärgården eller på Föglö på andra ställen - så går ju att göra oavsett om man har en bro eller en tunnel.

Den ekonomiska jämförelsen mellan Föglö och fasta Åland, var finns en sådan kalkyl som visar att det skulle vara mera lönsamt med en tunnel? För jag får det inte att gå ihop i mitt huvud åtminstone.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Kalkylerna som jag hänvisar till har presenterats av privata investerare. Man har utgått från att det kostar ett visst antal euro att driva ett visst antal meter tunnel. Den slutsumma som man når så kan slås ut på 50 år - kanske 100 år - för så länge håller en tunnel. Den årliga kostnaden på den investeringen blir faktiskt väldigt mycket mindre.

Om man ser till den nu utbjudna Föglölinjen så är man beredd att betala 47 miljoner euro för 15 år. Till detta ska läggas investeringen i Gripöbron som är på närmare 30 miljoner. Där har man nästan halva tunneln redan.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Nu börjar jag förstå att ledamot Pettersson och Centern igen verkat ha missat när man har tittat på ekonomin.

Den enda kalkyl som jag har sett är en powerpoint-presentation över hur många miljoner som ska sparas. Där ingår beräkningar över inbesparingar som ska göras på andra delar av skärgården än den direkta inbesparingen som en tunnel ger mellan Föglö och fasta Åland. Det är den man måste jämföra med. Med en bro och en färja, eller med en färja som det är idag. Den jämförelsen finns inte eftersom det inte visat sig vara ekonomiskt lönsamt med den direkta inbesparingen mellan Föglö och fasta Åland. Jag tror att det är viktigt att ledamot Pettersson sätter på sig glasögonen och jämför äpplen med äpplen. Föglö till fasta Åland, vad kostar det? Alla andra inbesparingar går ju att göra i alla fall om man så vill.

Sedan undrar jag över miljön. Hur kan det vara miljömässigt bättre att både bygga en tunnel till Föglö och ytterligare en bro över Prästösund än bara en Gripöbro? Förklara det för mig.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det skulle nå enorma fördelar om vi skulle ha en fast förbindelse hela vägen från Vårdö till Föglö och det skulle skapa ett sådant socialt mervärde att det faktiskt skulle vara väldigt, väldigt mycket värt. Det tycker jag att man också ska mäta i den här kalkylen.

När det gäller sådant som man inte har beaktat i kalkyler så finns det alltid massvis med sådant. Det viktigaste av alltihop - när det gäller ett tunnelbygge och skapande av en fast förbindelse - det är faktiskt den tid som människor ägnar sig åt att resa från ett ställe till ett annat. Där handlar det om miljoner som är totalt omöjliga att uppskatta eftersom man slipper stå i väntkön till färjor, man slipper sitta på färjor, man kommer snabbare dit man ska och man kan vara produktiv på ett hel annat sätt. Det glömmer man helt bort när man diskuterar skillnaden mellan färjor och tunnlar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Ledamot Pettersson, jag delar din uppfattning att tunneln är vägen för skärgården att utvecklas. Däremot så vågar jag inte tro på det som centerpartisten Pettersson hävdar, att vi ska bygga en tunnel. För det är inte något som centerpartiet står bakom.

Bortsett ifrån det. Jag blir lite fundersam över varför ledamot Pettersson inte lyfte fram möjligheterna att bygga en tunnel mellan Lumparland, Vårdö och Sund som samma entreprenörer lade fram som ett alternativ i stället för att bygga Vårdö- och Bomarsundsbron? Vad är det som gör att dessa broar är mycket viktigare än den här satsningen på västra Föglö?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag är medveten om att en vision ibland kan vara svår att ta in. Jag är alldeles övertygad om att ska man äta en elefant så ska man börja med en liten bit. Jag tror att skulle man ta nästa steg så börjar det nog bli rätt svårhanterligt.

Jag menar att en tunnel idag inte är särskilt svårhanterlig. Ja, det är inte vanligt på Åland och det är inte vanligt i Finland. Men det är extremt vanligt i Norge, på Färöarna och på Island. Där betraktar man inte en tunnel som någonting som kommer från den yttre rymden, som landskapsregeringen gör här. Det är faktiskt bara en väg som byggs under vatten. Det är inget mera konstigt än så. Och genom att göra det och ta ett krafttag kring detta nu så skulle man faktiskt göra Åland så otroligt mycket större och skärgården så otroligt mycket mera lättillgängligt. Det är värt besväret att försöka ändra sig.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Jag vill återkomma till den tunnel som vi pratar om på norra Åland. Där pratar vi om ekonomiska effekter. Ekonomiska effekter och tidseffekter som skapar ett Åland som är mycket större genom att vi kan skapa en ringled för hela Åland. Det ger väldigt stora ekonomiska effekter. Det måste ju ledamoten hålla med om.

Men problemet är att ledamoten representerar någonting som inte står för en tunnel egentligen. Utan det som man vill är att söndra och splittra. För det finns en utsagd förklaring vad egentligen Centern vill med trafiken i Föglö. Man vill bygga östra Föglö men man vill sedan intensifiera trafiken på Skarven. Det är vad man vill. Det andra är bara tomt prat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Om man bortser från det ironiska i att regeringstrogne ledamoten Staffas tycker att det här handlar om att ”söndra och splittra”, när det är någonting som man verkligen har gjort till stor konst i dagens regering, så tycker jag nog det är att blanda bort korten lite väl mycket genom att börja ta med tunnlar som inte ens har varit på kartan tidigare.

Jag menar att en tunnel mellan fasta Åland och Föglö, Degerby i ett slag skulle lösa otroligt mycket och skapa en väldig framtidstro. Den uppfattningen delar inte ledamot Staffas och så måste det väl få vara då. Men jag förbehåller mig rätten att föra fram min syn och min vision på hur detta borde ordnas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag får tacka ledamot Pettersson för ett mycket intressant anförande. I de frågor som ledamot Pettersson tog upp så håller jag med om det mesta.

Jag bad om replik för att få lite mera konkret om den fasta förbindelsen eftersom ni inte sade så mycket om det. Men nu har ni sagt ganska mycket i replikerna. Men jag funderar fortfarande.

Man säger från regeringssidan att det är en investering på 150 miljoner. Jag har förstått från den presentation som vi fick från finans- och näringsutskottet att under de här 15 åren – eller var det 30 – så har man faktiskt en transport. Det är ju det som man betalar för, att man har en transport. Så man ser på det på olika sätt.

Jag var ju den som kanske talade mest emot den här ”bron till en ö som ingen hade hört talas om”. Men om ni nu försöker få en vision på basen av det som ni har hört. Hur ser ni på möjligheten att få en tunnel som sträcker sig hela vägen så att vi slipper denna bro?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är ju så här i en budgetdebatt, att vi har blivit ombedda av finansministern att komma med näringspolitiska visioner. Jag hävdar att det här är en väldigt stark näringspolitisk vision.

Det är faktiskt omöjligt att härifrån komma med de ekonomiska kalkylerna i detalj. Men det som jag har sett av de presentationer som har varit offentliga och som har farit runt i offentligheten, så menar jag att det faktiskt finns väldigt starka argument för att man ska vänta. Man ska för tillfället vänta med att genomföra Gripöbron och man ska vänta med att genomföra upphandlingen, eller i varje fall bredda den så att man även kan jämföra det med en fast förbindelse. Det är det som vi vill. Vi vill att det finns trafik mellan Föglö och det övriga Åland. Och här är nog tunnel kanhända ett bättre alternativ än en färja.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som jag sade så har vi en samsyn där. Nu har ledamot Carlsson gått ut, men jag har förstått att vi har olika uppfattningar om hur kalkylerna ser ut, så jag kommer att försöka få en ny presentation i finans- och näringsutskottet.

Men hur ser ni på detta med att ”vänta lite”. Hur kan det se ut efter det, när ni talar om den här visionen inför framtiden? Alltså visionen om att få den här tunneln utan bro?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är inte så lätt att veta vad frågan var. I det här fallet så handlade det om en vision om hur det skulle te sig ifall man skulle få till stånd en tunnel mellan Långnäs och Degerby. Då tror jag att vi på sikt kunde ha all transport ifrån Finland till Åland att gå till östra Föglö och att det bilvägen kunde gå vidare till fasta Åland, vilket skulle göra hela infrastrukturen och hela varuhanteringen väldigt mycket enklare och mera effektiv. Det är en näringspolitisk vision som faktiskt är rätt stark och som dessutom skulle göra Åland mera intressant på väldigt många sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Plenum avbryts för lunchpaus och vi återupptar diskussionen klockan 13.00.

Talmannen

Plenum fortsätter. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! Ärade publikum! I detta anförande tänkte jag beröra avdraget på de löne- och pensionsinkomster som infördes år 2018. ”Guldkorn” sade regeringen. ”Populistiskt” sade jag.

Enligt förslaget ska gränsen för avdraget nu höjas till 55 000 euro. Landskapsregeringen vill kompensera kommunerna för det teoretiska skattebortfallet om ca 1,8 miljoner euro. Det betyder att man har räknat med att det är ungefär 18 000 som kommer att få nytta av avdraget och erhålla 100 euro i skattelättnad.

Landskapsregeringen kallar det för ett avdrag för låg- och medelinkomsttagare och betonar även de positiva effekterna som avdraget har på tillväxten.

Fru talman! Låt oss då se vem som har någon nytta av detta avdrag. För att ha någon nytta av ett avdraget så måste man betala skatt. Den gränsen går vid ca 14 000 euro. Har man lägre inkomster så har man ingen nytta av avdraget. Senaste år framförde jag kritik med att kalla det för ett ”avdrag för låginkomsttagare” eftersom gränsen för den relativa fattigdomen går ungefär där. De verkliga låginkomsttagarna har alltså ingen som helst nytta av avdraget. Det är 6 500 personer som har så låga inkomster att de inte har någon nytta av detta avdrag.

Nu har ni höjt gränsen till 55 000 euro vilket - med de automatiska avdrag som finns - innebär att man kan ha en inkomst om 64 000 euro innan avdraget försvinner. Anser regeringen fortfarande att det då kan kallas ”medelinkomsttagare”? Det är alltså 1 000 personer på Åland som inte får detta avdrag eftersom de har för stora inkomster, medan 6 500 personer blir utan avdrag på grund av att de har för små inkomster.

Fru talman! Bästa regering! Ni bör nog kalla detta för ett ”avdrag för medel- och höginkomsttagare”.

Ifjol undrade jag hur socialdemokraterna kunde godkänna avdraget. I år är det nästan ett mirakel att de kan föra vidare detta huvudlösa förslag.  Jag minns att den socialdemokratiska ministern, vicelantrådet Gunell, ifjol berättade om en mamma som var väldigt tacksam för avdraget och som skulle köpa något åt sin son för pengarna.

Fru talman, och bästa regeringsledamöter! Jag ska nu ge er två exempel, som jag såg på Facebook och förklara hur er skatte- och bidragspolitik fungerar.

Vi har en ensamstående kvinna, som varit sjukskriven i 300 dagar. Hon erhåller 600 euro per månad för att försörja sig och sin lille son. Låt oss kalla henne ”Anna”. Ni från regeringen verkar helt glömt bort Anna. Vi från Åländsk demokrati har inte glömt bort Anna. För Anna är ministerns fagra ord om inkomstavdrag inget annat än fagra ord. Anna får inte en enda cent att betala maten för sin son.

Vi tar ett annat exempel. En ensamstående kvinna med en dotter. Vi kan kalla henne ”Fatima”. Fatima har nyligen kommit från ett annat land långt bortifrån, tack vare regeringens politik och några kommunalpolitiker. Fatima går på en SFI-kurs och erhåller 900 euro per månad. Fatima har aldrig någonsin arbetat på Åland.

Vi skriver i vårt partiprogram ”Vi prioriterar dem som har eller har haft sin hemvist på Åland.” Er politik prioriterar dem som kanske ännu inte ens bor på Åland. Er politik prioriterar dem som har en inkomst över den relativa fattigdomen, men ni förskjuter dem som ligger under.

Det är nämligen så att de som är långvarigt sjuka eller långvarigt arbetslösa har för små inkomster för att få regeringens guldkorn. Det troliga är att också de flesta folkpensionärer och sjukpensionärer bara ser hundralappen flyga förbi.

Vi skriver i vårt gällande partiprogram ”Vi vill ge ett pensionsarvode om 100 euro per månad till alla som lyfter folkpension eller sjukpension”. Vi har noterat att det finns ytterligare två grupper som bör inkluderas, nämligen långtidssjuka och långtidsarbetslösa. Vi kallar det för ett ”stipendium” så att alla förstår att det ska vara skattefritt och inte inverka på exempelvis bostadsbidrag och det bör komma utan ansökan.

Fru talman! Åländsk Demokrati föreslår nu i en budgetmotion att exakt den summa som regeringen vill satsa på det utökade avdraget på löne- och pensionsinkomster, dvs. 1,8 miljoner euro, i stället ska ges som ett skräddarsytt stipendium för de grupper som lyfter folkpension, sjukpension och dem som på grund av långvarig sjukdom eller arbetslöshet inte lyfter inkomstrelaterad ersättning.

Vi från Åländsk Demokrati motsätter oss detta regeringens avdrag och vi motsätter oss kompensationen, i en separat motion. På det här sättet, ledamot Petri Carlsson, så är den här motionen 100 procent finansierad.

Fru talman!  Anna kommer att ha möjlighet att få detta stipendium om ni kan gå med på det. Åländsk Demokrati har inte glömt henne. Fatima kommer inte att ha möjlighet att få detta stipendium. Men hon får redan 900 euro per månad.

Hur är det med er socialdemokrater? Är det ni i lagtinget som ska ha denna hundralapp eller är det Anna som ska få den som ett stipendium? Vad tycker ni liberaler och moderater?

Fru talman! Dessa stipendier ger nog exakt samma tillväxt som landskapet vill ha genom sitt avdrag och som landskapet behöver. Tack för ordet.

Talmannen

Tre repliker är begärda.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ledamot Toivonen verkar inte ha läst sidan tio i budgeten där det står att avdraget i beskattningen införs för att stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning. Det står ingenstans att det här är ett avdrag som man inför som en social åtgärd. Det är för att stimulera tillväxt och stärka omsättningen för de åländska företagen. Men dessutom också låta de många ålänningarna, som också betalar skatt, få ta del av avdraget och få bibehålla lite mera av sina egna pengar. Vad är det som är så fel med det, att man får behålla lite mera av sina egna pengar? Vad är problemet med det, ledamot Toivonen?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag påpekade att detta stipendium -som jag talade om - stimulerar tillväxten minst lika mycket. Vi vet att ju större inkomster man har, desto mindre går det kanske till konsumtion. Så det stimulerar garanterat mera. Jag satte det som ett alternativ eftersom jag tycker att när ni kallar det ett ”avdrag för låg-och medelinkomsttagare” så är de facto låginkomsttagarna exkluderade. Men det här stipendiet går just till låginkomsttagarna. Kanske går en liten, liten del till medelinkomsttagarna. Jag vill sätta dem mot varandra.

Ltl Petri Carlsson nämnde igår att vi ska ”finansiera våra motioner”. Den här motionen hade jag färdigt finansierad. Jag lade motionerna efter varandra så att man skulle inse att den ena var plus 1,8 och den andra minus 1,8.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Jag förstår inte riktigt hur man kan jämföra en socialpolitisk åtgärd med ett avdrag på beskattningen. Det vi föreslår är att man ska bibehålla mera av den del som man betalar in. Man ska inte behöva betala in lika mycket mera. Man ska kunna få 100 euro till för att t.ex. använda till konsumtion i de åländska företagen. Jag kan inte se varför det skulle vara negativt.

Vad gäller vilka åtgärder som vi ska göra för de ekonomiskt utsatta så finns det en del åtgärder i budgetförslaget. Dessutom så pågår det just nu en utredning över ekonomiskt utsatta. Där kommer landskapsregeringen framöver att få ta del av den utredningens resultat och diskutera frågorna och se om det finns något utrymme och vad som behöver göras.

Det här är ledamot Toivonens egna slutsatser, att just den här socialpolitiska åtgärden är korrekt med hans så kallade stipendium.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Samma motargument kom när jag lade en liknande motion för tre år sedan. ”Vi håller på att utreda”. Samma sak sade man i finans- och näringsutskottet för ett år sedan ”Ja, vi har tillsatt en arbetsgrupp”. Vad har hänt? Exakt ingenting! Därför lägger jag den här motionen på nytt och jag utvidgar den något eftersom också ni utvidgat till 1,8 miljoner, och då försöker jag matcha den mot det. Jag sätter grupp mot grupp som det heter. Ni hatar det! Jag älskar det!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman!  Låginkomsttagare finns ju även bland dem som har över 15 000 euro i året. Den här budgeten innehåller flera satsningar på dem med låga inkomster. Tjänar du bara 18 000, 20 000 eller 23 000 euro så får du ändå 100 euro mera att röra dig med.

De flesta familjer med två inkomster ligger i den här skalan. Vi talar om närvårdare, undersköterskor, försäljare, kockar och en hel del andra yrkesgrupper. Den här regeringen ser på helheter och försöker lyfta hela samhället, och inte med små välgörenhets punktinsatser som ledamot Toivonen gör.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack! Ja, om man anser att det är att gynna hela samhället när 1 000 personer har för höga inkomster och 6 500 ligger utanför för att de har för låga inkomster. Som jag sade i fjol så kommer ert avdrag aldrig någonsin att ge en enda cent till dem som verkligen är låginkomsttagare. Då måste man ha ett bidrag som är skattefritt.

När det gäller dem som varit i lång arbetslöshet eller i lång sjukdom så ligger i princip alla i den gruppen, alltså under 14 500. När det gäller sjuk- och folkpensionärer så finns det nog en del som ligger ovanför, men många ligger under. Så det här är nog rätt så väl riktat mot dem som ligger under 15 000 medan ert avdrag – guldkornet – är för dem som ligger över 15 000. Där är gränsen. Jag stöder dem som är under och inte över.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Som sagt. Det finns betydligt flera insatser i den här budgeten som tar hand om de människorna också. 

Men det är som vanligt. När man diskuterar med ledamot Toivonen så dribblar han med siffror men substansen saknas.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som jag nämnde i anförandet så talade vicelantrådet Gunell i fjol om mamman som skulle få 100 euro för att ge en gåva till sin son. Men som jag sade. Den som har 600 euro i arbetslöshetsunderstöd så får ingenting, inte en cent. Så tala sedan om substans och icke substans!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Fru talman! Jag vill absolut hävda att det här avdraget visst når låg- och medelinkomsttagare i motats till de svenska borgerliga avdragen som inte nådde pensionärer, men miljonärer och miljardärer kunde åtnjuta det. Det här når precis rätt målgrupp.

Däremot - som jag nämnde tidigare igår eller i förrgår - så finns det andra fattigdomsåtgärder på gång, vilket vi blev lovade i samband med den förra budgetdebatten i det här ämnet. Och det är på gång.

Jag har också personligen stora förhoppningar att idéerna och tankarna kring en negativ inkomstskatt - eller basinkomst eller medborgarlön eller vad man vill kalla det - får mera fart även här hos oss på Åland. Däremot så får jag en dålig smak i munnen av jämförelserna mellan äpplen och päron och denna ”Fatima” eller vad han pratar om i sitt anförande.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som ekonom har jag svårt att förstå hur ert avdrag ska kunna nå de grupper som ni avser att de ska nå. Jag sade att gränsen för relativ fattigdom är ca 14 000. Ungefär den gräns där man inte får detta avdrag. Medborgarlön däremot, som ni nämnde, har ju ett litet drag av det. Jag ska inte teoretisera mera. Men det har vissa drag av det.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Fattigdomsåtgärder behöver inte bara röra avdrag. Ska man göra ett skatteavdrag så behöver man betala skatt. Så det finns andra åtgärder för att råda bot på det.

Sedan handlar det om ”Fatima” - jag vet inte vad ledamoten talade om för exempel - där man förstås får pengar från staten i fyra år. Integrationsprojekt kommer också från staten och från EU, så det är inte de åländska skattebetalarna som behöver gråta över det. Däremot finns det andra exempel.

Vi kan t.ex. prata om ”exemplet Stephan” som jobbar deltid så lite han kan och åtnjuter skattefria pensioner i Portugal. Det är lite värre tycker jag, för de åländska skattebetalarnas del.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Okej. Det där gick nog helt utanför ärendet att bli beskylld för att ”lyfta skattefria pensioner i Portugal”. Är det ärekränkning? Det är frågan. Jag lyfter ingen pension någonstans, så jag anser att det där är - men vi får se vad jag anser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Om Toivonen läser sidan tio så handlar avdraget som ett skatteavdrag. Skatteavdrag. Det betyder att man ska betala skatt för att få det här avdraget. Det här är ingen socialpolitisk åtgärd för de mest utsatta. Utan det här är ett skatteavdrag.

De exemplen som Toivonen nämner med 900 euro i månaden, det blir 10 800 euro i året. Grundprocenten på det är noll procent. Fattigdomsgränsen - han pratar om 14 000 euro. Grundprocenten i beskattningen är noll procent. Alltså man kan inte få tillbaka skatteavdrag om man inte betalar skatt. Det här är ett avdrag för dem som betalar skatt och kan bidra till samhället genom ökad konsumtion eller något annat för att få tillväxt i samhället. De andra åtgärderna är andra åtgärder sedan.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ja, det där stämmer. Helt rätt. Jag tror att jag tog upp samma sak i fjol i mitt anförande.

Problemet är att ni skriver att avdraget ska rikta sig till låg- och medelinkomsttagare. Det är då som jag visar att låginkomsttagarna inte får någon nytta av det. Om den här modern är låginkomsttagare - och ligger under den relativa fattigdomsgränsen - så får hon inte en cent till att köpa någonting till sin son. Det är det som är min poäng. Det betyder att har man i stället någonting som är ett bidragsstipendium - eller vad man kallar det för - då kan de få nytta av det.

Men om vi här i lagtinget ska få en hundralapp i nästa år, är det vettigt det? Är det rättvist? Jämfört det med Anna som inte får en cent.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Anna betalar ingen skatt. Då kan man inte få ett skatteavdrag. Här står ingenstans om medel- och låginkomsttagare. Här står ”ett maximalt tak om 100 euro per person på skattepliktiga förvärvsinkomster på maximalt 35 000 utökas därför under år 2019 så att bruttoförvärvsinkomstnivån höjs till 55 000”. Inget om låg- och medelinkomsttagare. Ingenting! Inte ett ord!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Jag vill också med anledning av det replikskifte som var här tidigare påminna om våra debattregler i lagtinget och att vi ska hysa respekt för varandra i debatten. Följande anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag kommer att ägna det här anförandet åt hälso- och sjukvården. Jag tänkte börja med ett resonemang om lagförslag nummer två som rör ”Ändrade avgiftsgrunder i vården”.

Jag vill först säga att jag tycker att det är bra att landskapsregeringen har kommit med det här förslaget. Utfallet av den förra ändringen som gjordes blev kanske inte riktigt det väntade. Det är bra att man inkluderar hela dygnsavgiften och vissa andra avgifter också. Det är bra att det är åldersneutralt. Men det som jag funderar över är definitionen av kortvarig vård. Är det så att det finns i något annat lagförslag eller finns det någon annanstans, eftersom det står att ”dygnsavgiften för kortvarig vård på avdelning täcks”. Var går gränsen där? Det är min första fråga.

Min andra fråga är administrationen kring detta. Hur kommer det att hanteras? Är det något nytt dataprogram som finns tillgängligt eller är det fråga om att någon manuellt ska sitta och titta över detta? Det skulle vara intressant att höra hur detta ska genomföras rent operativt. Nog om detta.

Nu går jag över till hälso- och sjukvård. I landskapsregeringens regeringsprogram skrev man att man hade för avsikt att komma med ett meddelande till lagtinget och presentera sjukvårdspolitiken för mandatperioden. I ett senare skede så valde man att revidera det och sade att man i stället kommer att hålla några allmänna tillfällen dit allmänheten, och naturligtvis lagtinget, inbjöds att delta om man så ville. Man har också nu på senare tid börjat ägna sig åt Facebook och försöker ordna olika möten.

Landskapsregeringen har hitintills presenterat 15 olika meddelanden till lagtinget av synnerligen varierad kvalitét och karaktär. Men på ett område som berör precis varenda en ålänning som finns - och många gånger också våra besökare och som i budgeten för 2019 har verksamhetskostnader på 89 miljoner euro - där har landskapsregeringen inte kunnat presentera sin vision för arbetet. Det har vi ju också sett ganska tydligt rent operativt. Med en fingerknäppning – det tog inte speciellt mycket längre – så stängdes demensavdelningen ner. Det gick väldigt snabbt.

Nu kan man läsa i den här budgeten att man ska öppna en seniormottagning. I allmänna motiveringen beskrevs inriktningen med sex ord eller 43 tecken utan blanksteg. Då funderar jag, vem är senior? Det finns ju ingen definition på det. Jag googlade på det och det stod att en ”senior är en människa som är äldre”. Jaha, tänkte jag. Då är säkert den här mottagningen för kollegan Lars Häggblom kanske och ltl Brage Eklund och ltl Bert Häggblom m.fl. och som nu ska få en egen liten mottagning.

Nej, jag raljerar lite kring det här. Men jag tycker att det är ganska allvarligt. Det finns inga förarbeten, det finns ingen information, det finns ingenting. I allmänna motiveringen finns det en skrivning på 43 tecken att man ska öppna en seniormottagning. Ingen vet vad det kostar och ännu mindre vem som ska gå dit och vad det är för rättigheter och skyldigheter.

Samtidigt - det är det som är det intressanta – samtidigt som man inte kan organisera hälsocentralen i Godby, med ett stort upptagningsområde med över 10 000 personer. Man klarar inte av att hålla den öppen fem dagar i veckan, utan den är öppen fyra dagar med begränsad tillgång till laboratoriet. Det betyder att det är svårt att få befolkningen på norra Åland och skärgården att insjukna mellan klockan 08.00 – 16.00 fyra vardagar i veckan, utan då ska de åka till Mariehamn. Det här försvårar för klienten som ska ta sig till staden. Man kan tycka ”men det är väl inte långt, det är bara några kilometer till”. Jo, men för den som inte har bil så är det här långt. För den som kanske redan har kommit från Vårdö eller Simskäla så är det långt. Det försvårar naturligtvis också för verksamheten i Mariehamn som får ett tämligen ojämnt flöde. Visst får man tillgång till extra läkarresurser, men i alla fall.

Man skulle med ganska enkla medel kunna hålla hälsocentralen i Godby öppen. Det skulle inte bli en merkostnad för Ålands hälso- och sjukvård, det kan jag garantera. Däremot skulle det vara en stor samhällsinbesparing. Därför vill jag slå ett kraftigt slag för Centerns budgetmotion nr 24, där vi skriver ”Trygg hälso- och sjukvård på norra Åland” och föreslå att hälsocentralen ska ges möjligheter och resurser att vara öppen fem vårddagar i veckan.

Senast när jag var hemma på Lappo så ringde en av grannarna, som var sjuk, och undrade om jag kunde komma och titta på honom. Jag hade visserligen inte tillgång till så mycket instrumentell utrustning men i alla fall har man ett visst kunnande och kunskapen sitter i ryggmärgen, så självklart ställer man upp. Det löste sig sedan, jag går inte in på några närmare detaljer. Men i budgeten i fjol så efterfrågade jag hur man ska hantera de prehospitala transporterna i skärgården. Är det faktiskt okej att vi år 2018 ska rulla folk på mjölkkärror och bilflak och klämma in dem i bilar och så vidare bortåt? Då utlovades det att det skulle komma ett besked. Det enda beskedet som kommer finns på sidan 125. ”Den prehospitala landtransporten i skärgården ordnas och tryggas”. Men det var ju exakt samma besked som vi fick i fjol. När kommer vi skärgårdsbor att få samma möjligheter till prehospitala transporter som övriga ålänningar?

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att ledamot Thörnroos förvrider det som står i budgeten. Hon säger att man skriver att en seniormottagning ska byggas utan att man har några kostnadskalkyler. De facto så står det i budgeten att den ska ”planeras”. Ett arbete som givetvis behöver göras tillsammans med ÅHS där Centern har representation i styrelsen.

Om man ser till andra seniormottagningar så kan man konstatera att det vanliga är att seniormottagningarna är till för en befolkning över 75 år, som ett svar till vicetalmannen. Men ingenting av det här är förstås beslutat eftersom det står att det ska planeras och inte utfärdas.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är just det här som är problemet med landskapsregeringens avsaknad av en enhetlig linje när det gäller sjukvårdspolitik. Nu har man gjort en skrivning som säger att ”tillsammans med ÅHS planeras en seniormottagning”. Det är all skrivning som finns. Jag tycker att det är svagt. Jag tycker faktiskt att det är riktigt svagt eftersom vi vet att det finns ett stort antal äldre människor på Åland som säkert behöver olika slags vård, och hur vi här i parlamentet ska kunna föra ett resonemang kring detta, vilket jag tycker att vi borde göra med tanke på att verksamhetskostnaderna nästa år är 89 miljoner. Det låter sig ju inte göras på basen av denna skrivning.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Centern hade ju kunnat välja att ställa sig positiva till den här saken och diskuterat vad man gärna hade velat ha med i en seniormottagning. Det finns mycket lättillgänglig fakta om seniormottagningar. Det kunde ha varit ett sätt från Centerns sida att hantera det.

Men beträffande hälsocentralen i Godby så håller jag med om att det är ett ställe som borde hålla mera öppet. Problemet är läkarresurserna vilket är ett ständigt dilemma när det gäller all vård, och kanske primärvården i synnerhet. Nu har man lyckats rekrytera betydligt flera. Det där är en sak som vi får fortsätta att jobba med. Nuvarande styrelse har ställt sig positiv till att utveckla verksamheten i Godby. Däremot så stämmer det inte vad vicetalmannen sade, att det inte kostar något mera. Det är faktiskt så att det borde tillsättas flera tjänster för att få ihop schemat för att kunna hålla öppet hela tiden. Men det ser inte jag som en dålig investering utan snarare som bra.

Det som är bra i sammanhanget är att ÅHS också arbetar med att expertsjuksköterskor … (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag utgår från att det förs ett resonemang inom regeringspartierna kring en seniormottagning. Men det är ingenting som förts i den här salen, mig veterligen. Det är väl ändå för den här gruppen som landskapsregeringen borde kunna presentera sina visioner.

Vad gäller öppethållningstiderna vid hälsocentralen i Godby så vore det klädsamt om man nu kunde få hälsocentralen att hålla mera öppet.

 Så som omstruktureringen har sett ut - enligt den personal som jag har diskuterat med - så har man flyttat över läkarresurserna på fredagarna från Godby till Mariehamn. Det kan inte finnas någon vinning i det, varken för personalen eller för dem som berörs av det. Jag skulle verkligen uppskatta om det här kunde få positiv respons från regeringspartierna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Tack vicetalman Thörnroos för att du lyfter mycket viktiga frågor. Frågor som vi i ÅHS:s styrelse försöker reda ut. Vi har under den här mandatperioden gått in för att det nu är fritt att välja vilken hälsocentral som du tillhör. Det är någonting som är verkställt och i gång. Du kan välja om du vill tillhöra Mariehamns hälsocentral eller Godby hälsocentral.

Precis som ledamot Johansson var inne på så har vi haft problem med rekrytering av primärvårdsläkare. Därför är det otroligt bra att AT-läkarnas varande på Åland nu är under kontroll, eftersom vi har haft svårt att hitta personal. Jag tror att det finns en stor samsyn om att Godby hälsocentral är väldigt viktig.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tror att det har att göra med prioriteringar och vad man väljer att prioritera. Om man väljer –i det här fallet - att prioritera hälsocentralen i Godby och se till att där finns läkarresurser så tror jag att det är fullt möjligt. Den information som jag har fått ifrån olika håll inom organisationen, så har den prioriteringen nog inte nått till den som ansvarar för verksamheten på den operativa nivån. Det är lite tråkigt.

Det som diskuteras och det resonemang som förs inom ÅHS:s styrelse – både det som finns i dokumentationen och annat – så tror jag inte att man kan förvänta sig att alla ålänningar faktiskt kan ta del av. Därför tycker jag fortsättningsvis att landskapsregeringen i övergripande stora frågor kan lägga fram sin vision inför lagtinget så att vi alla har möjlighet att diskutera den och komma med olika input i processen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Vicetalman Thörnroos går in på det hon har hört inifrån organisationen. Det som jag har hört inifrån organisationen, som styrelseordförande, är att man inte alls bortprioriterar Godby hälsocentral. Godby hälsocentral är viktig.

Vicetalman Thörnroos var inne på när man räknas som äldre. Normalt så räknas man som äldre efter 65 år. Det tycker jag att minister Wille Valve mycket noga informerade om i sitt anförande. Att vi nu ska arbeta med detta - tillsammans med landskapsregeringen och ÅHS:s styrelse - och se hur vi kan förverkliga den allra bästa vården för våra seniorer på Åland och att de får möta samma personer och kan få en trygghet, som vi har fått höra … (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Emellanåt känner jag att den kunskap som jag har kanske dämpar min förmåga att tänka spirituellt och nytänkande. Med min erfarenhet - som sjuksköterska, som hälsovårdare och som specialsjuksköterska inom inre medicin och kirurgi - så ställer jag mig tveksam till den. Jag är mycket tveksam till om ltl Lars Häggblom, född 1946, har samma behov som någon som kanske finns hemmavid och som är född 1956. Det är därför som jag saknar ett grundläggande material här att kunna resonera kring.

Jag hade hoppats att ordföranden i Ålands hälso- och sjukvård skulle ha kunnat kommentera de prehospitala transporterna i skärgården. Men det kommer säkert i ett anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag tänkte säga, när de prehospitala transporterna kom upp, att vi hade ett bra hörande i social- och miljöutskottet. Det finns en motion där som vicetalmannen har skrivit. Om jag inte kommer ihåg fel så är det vicetalmannen som har skrivit den. Vi hade ett bra hörande där och det kommer småningom ett betänkande och då kan denna sak komma upp till debatt här igen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag känner själv att jag kanske har börjat arbeta politiskt efter metoden att det är droppen som urholkar stenen. Jag vet faktiskt inte hur många gånger som jag har lyft upp denna fråga om ”prehospitala transporter i skärgården”. Och det är för att det är viktigt alldeles på riktigt. Alldeles på riktigt, rent vårdmässigt, är det viktigt. Därför att patientens transport - från hemmet eller från bilkraschen - till tillgängligt transportmedel som inte sköts korrekt och på ett professionellt sätt kan skada och förvärra patientens tillstånd alldeles förskräckligt mycket. Jag kan inte acceptera det. Jag fortsätter med det här tills det funktionerar även i skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Vicetalman Thörnroos lyfter i sitt anförande budgetmotionen om hälso- och sjukvård på norra Åland. Med anledning av den vill jag ställa en fråga till vicetalmannen. Det står att antalet dagar skulle öka från nuvarande fyra till fem vardagar i veckan. Har vicetalmannen några synpunkter på öppethållningstiderna också under dessa 4-5 dagar och motiveringen till detta, eventuellt också kompletterat med hur personalen borde lägga upp sitt skiftesarbete?

Fru talman! Min poäng med den här frågan är att det här är definitivt fel nivå att diskutera det på. ÅHS har väldigt mycket sakkunskap. Många sakkunniga tjänstemän som fattar väldigt välmotiverade beslut och en styrelse som gör väldigt ansvarsfulla avvägningar. Jag tror att detta parlament är fel nivå för att diskutera den här frågan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är lite tråkigt om ministern ser på min frågeställning på det viset. Men för väldig många som bor på norra Åland - speciellt de som använder färdtjänst och de som besöker hälsocentralen i Godby på en ganska frekvent nivå – så är den här frågan viktig på riktigt. Jag har inte för avsikt att be om ursäkt här i talarstolen för att jag lyfte den. Jag lyfter de frågor som folk vill att jag ska lyfta.

Minister Wille Valve, replik

Vicetalman Thörnroos, jag noterar att min poäng tycks ha gått förlorad. Lika bra kunde vi ha en plenardebatt om att färjan mellan Åva och Osnäs borde gå tio minuter tidigare. Det är samma kategori som den här budgetmotionen hör till. Helt annat hade varit om det funnits sakliga argument för varför tillgång till vård borde vara högre på norra Åland. Jag finner inga sådana sakliga argument i den här budgetmotionen. Jag beklagar det. Det skulle vara bra för åländsk politik ifall budgetmotionerna var mera grundade.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag noterar den raljerande tonen från minister Valves sida. Det är faktiskt inte klädsamt. Det är väldigt många som är sjuka och som är bekymrade för det här. Att jämföra en öppethållningstid vid en hälsocentral - med ett upptagningsområde för över 10 000 ålänningar - och att ens täckas jämföra det med huruvida en turlistjustering ska göra på några minuter. Det tycker jag att säger mera om ministerns inställning till sitt ämbete än vad det gör om de ålänningar som vill ha hälsocentralen öppen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé

Tack talman! Jag hade inte tänkt ta detta i mitt anförande, men jag kan inte låta bli att ge mig in i den diskussion som hölls tidigare i ett replikskifte.

För min del tycker jag att hälsocentralen i Godby är jätteviktig. Framförallt för de äldre och för de barn som ska på provtagning. Jag tror att vi har ett allåländskt problem med att fylla läkartjänsterna. Vi arbetande medelålders kan bra ta oss till stan, men man måste se till att man får läkartjänsterna besatta. Vad jag har förstått så är det ett problem idag. ÅHS måste först se var behovet är störst och var man måste fylla ut. Det är min tanke kring detta.   Men framförallt så behöver de äldre och de yngre prioriteras. Beträffande de yngre tänker jag framförallt på att man inte ska missa allt för mycket av skoltiden när man ska ta prover och beträffande de äldre, att de ska få hjälp.

Talman! När jag höll mitt förra anförande så pratade jag om våra ungdomar och att ge dem verksamheten ”Trygg på Åland”. Där efterlyste jag ett tvärsektoriellt arbete med skolan, myndigheterna, psykiatrin och polisen.

Det är viktigt och det har blivit ännu viktigare efter de uppgifter som jag har fått idag. I gårdagens debatt fick jag hopp inför framtiden om insatser för unga i behov av multiprofessionellt stöd. Efter år av frustration så börjar jag se hopp om framtiden. Tack för det minister Asumaa, men även minister Valve som har varit med i detta arbete, för det måste arbetas tvärsektoriellt.

Jag vet att mina anföranden är lätta att förutse. De handlar till 95 procent om ungdomar och antagligen till 97 procent om missbruk. Nu kommer jag att slå ihop detta och prata om ”ungdomar och missbruk”.

Jag upplever att vi håller på att tappa allt fler ungdomar till missbruket. Vad ska vi göra? Är det attityden? Ja, men gör vi rätt här på Åland? Jag har varit frustrerad. Vad gör polisen? Men samtidigt när jag har träffat personer kring detta så säger de ”vad kan vi göra på Åland och vad har vi för resurser att ge?” Titta på våra skolor. Vad kan vi göra för ungdomarna och vad klarar vi av att erbjuda dem?

Det finns en man, Knut Sundell, som forskar i beteendeproblematik. För missbruk finns följande riskfaktorer – låg skolmotivation, dåliga skolprestationer, familjeproblem och dåliga kamratrelationer. Vad gör vi med en 14-åring som har svårt att klara av skolan? Man placerar dem på ett ställe utanför Åland.

Jag fick höra om ”Lagmansgården” - som är det enda alternativet där vi kan placera dem – att det kallas för ”Svenskfinlands samling för dåligt sällskap”. Vi placerar dem bland likasinnade. Men klarar man av att jobba med dem där? Lagmansgården gör allt vad de kan.

Vad jag vill säga är att vi måste börja jobba på hemmaplan med ungdomar med begynnande problematik. Vi sitter här och har åländskt rekord detta år i att klaga på Mariehamns stad. Jag vill berömma Mariehamns stad. Jag fick höra under lunchen om hur man där placerar ungdomar och jobbar med dem enskilt i mindre grupper. Man jobbar till och med dem utanför skolan för att få en lugnare miljö. Tack för det Mariehamns stad! Erbjud detta gärna också till det övriga Åland så att man kan jobba med det också där. Att hela tiden placera ungdomarna i Sverige eller Finland kan vara lösningen i vissa fall, men inte alltid. Vi måste börja hitta lösningar hur vi kan göra här på Åland.

För de här ungdomarna kommer tillbaka och ska börja på gymnasialstadiet. Vad klarar vi av att erbjuda dem där? Ålands gymnasium gör sitt bästa av sin budget och hur man prioriterar. Men fortsättningsvis, är den skola som vi har idag till för dessa ungar? Mitt svar är nej.

Under lunchen satt jag och lekte med tanken – tillsammans med en person med otroliga kunskaper om detta – att tänk om vi skulle få jobba med UngArt eller KBT eller någonting i mindre grupper men samtidigt följa en läroplan. Vi måste bli bättre med att låta ungdomarna lära sig själva och hantera sin ilske-kontroll och kunna jobba på olika sätt. Vi måste börja titta på detta och vi måste göra det tvärsektoriellt.

Jag fick höra om exempel där man från skolan säger ”här ska vi gå in med insatser”. Men då säger man från socialens sida ”Nej, vi klarar inte av det ännu, vi väntar lite till”. ”Vänta lite till” när vi ska göra insatser i samhället. Vad kostar detta ”vänta lite till”? Det blir oerhört dyrt. Det här är ingen kritik mot Ålands gymnasium. De har sitt.

Det var en som ställde en fråga till mig att ”hur många vaktmästare har vi idag”? Man har gått specialyrkesutbildningen till vaktmästare, men jag fick höra att det var endast Sund som hade anställt någon av dessa vaktmästare i somras. Det här är något som vi behöver titta på. Vi måste bli bättre på att ta hand om våra ungar. Jag tänker inte nämna ordet ”kommun…” men vi behöver se hur vi klarar av att ta hand om detta.

När jag gick från lunchen idag så var ”Samverkansmodellen” det sista som de sade till mig och ”kom ihåg att jobba efter den” och att vi ska börja titta på våra enskilda ungdomar.

Jag ber om ursäkt. Det blev en upprepning av mitt förra anförande. Men jag ser alltfler utåtagerande pojkar, hemmasittare, och jag tänkte berömma er motion igen nu. Det finns, men de sade ”nej, ingen enkät, se till att det är någon som tar huvudansvaret och att vi börjar med samverkansmodellen i stället”. Men jag ber om ursäkt, det är sju minuter som vi har på oss.

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vet att ledamot Winé brinner för norra Åland. Det gör faktiskt jag också. Jag stöder hela Ålands utveckling och jag ser att den läkarbrist som ledamoten nämnde i början av sitt anförande är ett stort dilemma när det gäller att erbjuda likvärdig sjukvård på hela Åland.

Jag vill därför lyfta den här frågan – som faktiskt är en politisk fråga – om att införa expertsjuksköterskor på Åland. Alltså mottagningar där man har specialiserade sjuksköterskor som har rätt att utföra vissa läkaruppgifter. Förutom att kunna ha mycket fler mottagningstillfällen på Åland så skulle det också skapa ett nytt steg på sjukskötarnas karriärstegar. Jag tror att det skulle kunna vara en positiv utveckling att kunna utveckla lågtröskelverksamhet på hela Åland.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ltl Ingrid Johansson! Jag brinner för norra Åland men jag har ansvar för hela Åland.

Det är så här. Man måste titta på hur vi klarar av att ge så många som möjligt den bästa vården. Vilka är bilburna och har lättare att ta sig till hälsocentralen osv.

Detta med specialiserade sjuksköterskor är jättebra. Mycket av orsakerna till läkarbesöken kunde också sjuksköterskorna klara av. Det är jättebra. Det är ju inte det att vi inte satsar på ÅHS, utan man ska också få tillräckligt med läkare. När vi ser på mottagningen i Godby – som jag kallar den – är det viktiga att de äldre får tillgång till den och framförallt att de yngre kan ta prover där så de inte måste till stan och missar ännu en lektion.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vidare lyfter ledamot Winé, med den äran, vikten av det förebyggande arbetet och samverkan när det gäller barn som är på väg att komma på glid och kanske redan har hamnat på glid.

När jag var 17 år fick jag jobba som sommarextra på ett daghem i Mariehamns stad. Då sade en av de äldre där att ”det här barnet kommer det inte att gå bra för”. Då frågade jag att ”hur kan du säga det?” Hon svarade ”Nå, ser du, man vet det. Man ser det redan på daghemmet”. ”Jag har aldrig blivit förvånad när jag har sett en ungdom på glid, jag har sett det redan när de har gått på daghem”. Och då tänkte mitt 17-åriga jag att varför gör man då ingenting tidigare?  Därför vill jag lyfta samverkansmodellen men också det tidiga förebyggande arbetet.

På många ställen fungerar det här, man har bra nätverksmöten mellan ÅHS och daghemmen och det finns jättemycket kompetens. Vi kunde också bli bättre på att sprida det mellan kommunerna på Åland.

Ltl Göte Winé, replik

Jo, vi måste bli bättre att jobba tillsammans och för varandra. Det här är något som är jätteviktigt. Jag fick höra också nu om hur man pratar i skoldistrikten om varandra i stället för med varandra. Det här fungerar ju inte. Man fick höra om en modell där man hade sagt att ”ja, så här ska vi jobba för vi har ungdomar för det här projektet”. Det här var ungdomar som var på glid. Sedan hade tydligen också en skolpersonal fått höra att ”nej, det är fel skoldistrikt, vi ska klara av det här själva”. Och sedan rinner det ut i sanden och det händer ingenting för att det blir för få. Det är det här som är bekymret.

Som jag sade senast. Vi ser kommungränserna och vi ser skoldistrikten men vi ser inte eleverna och deras behov. Och det här kommer vi att tappa generationer på. Så vi måste sluta med detta och börja se lösningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Winé för det anförandet! Från stadens sida får vi suga åt oss av berömmet. Jag tror faktiskt att vi mer och mer börjar tänka just på det här sättet. Tidigare har man haft socialförvaltningen som har funderat på Lagmansgården och så har vi bildningsnämnden som har sina tankar och problem. Men vi har insett att det blir ju också billigare att via skolan ta hand om detta. Koppla in Boost, skräddarsy och matcha med precis rätt resurs och människa. Vi har flera bra exempel på att detta har fungerat fantastiskt bra, i stället för att bara ta den enkla vägen via socialnämnden och skicka den här ungdomen till Lagmansgården, vilket du hade ett öknamn på och vilket det säkert förtjänar. Framtiden är här och jag tror att vi kan lära oss av varandra ganska lång tror jag.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Först vill jag säga, när det gäller Lagmansgården, att den inte förtjänar det öknamnet. Men det finns inget annat val. Därför samlar man alla från Svenskfinland på samma ställe och då blir det så. Men det är för att det inte finns någonting annat att erbjuda. Jag har t.o.m. hört ungdomar som har bett om att få bli placerade på andra finskspråkiga ställen för att mera få jobba med sig själva. Men där säger man nej, man kan inte ta emot dem för man kan inte erbjuda vård på svenska. Och här kommer Ålands Framtids motion in om att se möjligheter att tvångsmässigt kunna placera i Sverige. Det är något som vi måste börja titta på när vi inte kan ta hand om det hemma.

Sedan en vädjan. Eftersom jag har berömt Mariehamn så kan jag säga att se också på de gånger när man har möjlighet att samarbeta med andra. Jag tänker på skolpsykologer. Där sade man tidigare nej men nu är man positiva till det eftersom man inte själva har skolpsykologer. Det är så det är hela tiden. Vi måste börja se … (…taltiden slut).

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag håller helt med. Jag kan inte låta bli att också skjuta in att det som en del partier kallar för ”jippo”, som Almedalsveckan, så där finns det en hel oas av värdefull information om hur t.ex. Huddinge arbetar och hur Skaraborg arbetar med ett program som heter ”Level Up”, fantastiskt bra. Jag vet att inte bara jag, utan även ledamot Winé, har sprungit från morgon till kväll på massor av intressanta föreläsningar och läst mera om den här frågan och nätverkat med andra. Ja, jag kunde inte låta bli.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Jag håller med mycket av det som ledamot Wikström sade. Men det finns också en lågbudgetvariant på det. Det är att man oftare bjuder in och lyssnar på Boost. Finns det någon kunskap på vad vi kan göra och vad vi kan förbättra? Då måste vi lyssna på dem.

Sedan håller jag med om att de kunskaper som jag fick under de två, tre dagar som jag var i Almedalen är något oerhört. När vi t.ex. pratar om barn med MPF-diagnoser så var det helt fantastiskt vilket utbud som det fanns med bl.a. utbildning.

Jag träffade brottsförebyggande rådets generaldirektör, som jag också träffade i vintras, och som hade jätteintressanta diskussioner om brottsförebyggande åtgärder, bland annat om hur man kan arbeta med det och sedan komma vidare till ”Trygg” i Norrtälje. Så Almedalen är viktig!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Precis som ledamot Winé var inne på så finns det en problematik i att barn som har gått anpassade kurser idag bara har två olika utbildningar som de egentligen kan välja på. Jag tror att det är fastighetsskötare och kock i storhushåll. Om man inte vill bli fastighetsskötare eller kock, vad ska man göra då? Där tycker jag att vi behöver bli otroligt mycket bättre på att erbjuda ett större smörgåsbord så att vi inte får hemmasittare.

Jag vill ställa en fråga. Nu när barnomsorgen kommer in under skolan, ser ledamoten någon fördel med detta?

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Jag börjar med frågan. Ja, i Sund har vi själva haft det här ganska länge. Det blir ett tätare samarbete mellan barnomsorgen och skolan. Överföringsdiskussionerna blir mycket lättare. Personalen kan följa med från barnomsorgen till skolan när man pratar om enskilda assistenter och sådant. Framförallt för barn med särskilda behov så är det bra.

Men det finns också i många andra lägen. Fortsättningsvis så är det så att barnomsorg är barnomsorg och skola är skola. Förundervisningen finns ju med i viss mån, men det är mera i form av samverkan mellan det hela.

Beträffande specialyrkesutbildningen så vet jag att det pågår arbete och att det händer saker. Men vi behöver vara vaksamma på vad vi ger och vad vi erbjuder. Vi behöver titta på alternativ. Idag har vi ungdomar som kommer med men som hoppar av eller som vi utbildar till arbetslöshet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Det vore väl dumt att man utbildar någon till arbetslöshet.

Men på tal om jobb och med tanke på att dessa ungdomar ofta har en svårare väg att komma in i arbetslivet, så vore det inte fantastiskt om vi här i salen - och i alla de kommer som vi sitter i - skulle kunna erbjuda och se till att det finns en sommarlovspeng som olika företag kunde söka. Jag vet att Mariehamn har det, men inte alla andra kommuner. Min hemkommun har varit väldigt dålig på det - vad jag vet - med att kunna fixa sommarjobb. Att få ett jobb är ändå så otroligt viktigt för en själv och för ens självkänsla. Att veta att man är värd någonting och att kunna komma in och få känna sig viktig och behövd. Jag tror att det är otroligt viktigt. Det är ju så att man måste få hjälp för att komma ur ett dåligt mående och ett arbete kan vara just det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Det är så. Arbete och sysselsättning är nyttan med att känna sig behövd, att ha någonstans att gå och ha någonting att leverera. Man brukar ofta prata om ”känsla och sammanhang”. Och vi i kommunerna kan bli betydligt bättre på detta.

Jag vet själv hur lätt det är. När vi skulle utöka personalen i Sund så tog man direkt in en projektledare inom den tekniska sektorn, i stället för att lyfta upp någon som redan jobbade inom kommunen för det administrativa och sedan ta in en ny vaktmästare i stället, på halvtid eller någonting sådant. Så vi kan börja tänka lite annorlunda i kommunerna. Men när man lyfter upp den här diskussionen i kommunen så säger man ”ja, men vi måste ha något vettigt att göra till dem också”. Det här blir ofta att ”var är hönan och var är ägget”? Vi måste bli bättre på detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Winé! Jag håller helt med ledamoten gällande Lagmansgården. Det känns idag mera som en förvaring. Jag är skeptisk till hur mycket gott som kommer ut ur den. Men det finns inget alternativ, precis som ledamoten säger.

När det gäller Boost så skulle jag säga att det nog är bland det bästa som har hänt Åland på väldigt länge, och hur den verksamheten har utvecklats. Till exempel idag när man börjat bedriva en alternativ skolverksamhet i grundskolan, dit man kan komma som ”stökig elev” och få ett lugnt och harmoniskt miljöombyte och komma in i studierna på ett jättebra sätt. Det är någonting som ska utvecklas, absolut.

Jag ska inte nämna ordet ”kommunreform” men visst tusan skulle det vara enklare att kunna samverka kring sådana här saker om vi inte skulle ha olika skoldistrikt och kommungränser.

Någonting som också saknas idag är lågtröskelverksamhet. Ett alternativ till Boost, men som en lågtröskelverksamhet. Jag tror att där finns det ett glapp idag … (…taltiden slut).

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Jag håller i stort sett med om allt som ledamot Holmberg sade. Det som är ganska intressant är, att trots att vi har Boost och trots att vi har detta alternativ så fick vi ändå höra under det senaste året, att vi hade fem grundskolelever oplacerade. De pengar som vi lägger utöver detta på eleverna - för att de sedan ska hem igen och anpassas in i vårt system - är litet vad jag är inne på. Vi behöver kanske bli bättre på att se på det.

Jag kan erkänna att det var med ”med Boost” som jag var på lunch och fick höra om deras idéer.  De sade ”Göte, skulle ni lyckas få in två tjänster och jobba med ”UngArt” och ”Aggression Replacement Training” så skulle man kunna göra mycket. Sedan ska vi inte gå in på var detta skulle vara, men lite hur man ska kunna jobba annorlunda med dessa unga.

Ltl John Holmberg, replik

Tack talman! Talar vi om droger? En studerande som använder droger ska inte vara i Ålands gymnasium. Men vad är alternativet idag? Det är där som en lågtröskelverksamhet kan komma in på ett bra sätt som ett komplement.

När det gäller arbetsmarknaden i stort så minskar tyvärr de här ”lätta arbetena”, arbeten som inte kräver så mycket erfarenhet och inte kräver så mycket utbildning. De blir tyvärr färre och färre. Här är det viktigt – precis som ledamot Holmberg-Jansson sade – att kommunerna skulle gå i bräschen för att erbjuda sysselsättnings- och praktikplatser.

När det gäller den specialinriktade yrkesundervisningen så finns det idag bara för storkök och fastighetsskötsel.

På gymnasiesidan tittade vi på att en dröm skulle vara att man skulle integrera utbildningen så att man skulle kunna få en kompetens inom egentligen vad som helst och att man skulle kunna vara integrerad mellan det vanliga gymnasiet och det specialinriktade yrkesgymnasiet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Om jag börjar där som ledamot Holmberg slutade. Jag vet att det pågår ett arbete. Jag har själv fått ett mejl under dessa dagar om vad som händer med ”Vilma” och ”Thelma” - eller vad de hette - och med de olika specialyrkesutbildningarna. Jag sade att vi måste ge dem tid. Jag vet också att det har varit uppe i Ålands gymnasiums styrelse.

Det här med missbruk är intressant. Och varför jag tog upp den diskussionen är just för att då dessa ungdomar stannar hemma så ökar risken för kriminalitet och missbruk. När de blir hemmasittare så ökar risken enormt. Då måste man börja titta på vad man ska göra. Inte vill jag heller - om jag skulle ha mina barn på Boost - att de tar in missbrukande ungdomar dit och lär känna dem. Eller till en skola. Det har jag förståelse för.

Men däremot så hade man tidigare - från missbrukarenheten och beroendemottagningen – en daglig sysselsättning och lite sådant. För ska de sluta med sitt missbruk så måste de få någonting att göra. Och här … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund

Tack fru talman! Jag vill återigen ge beröm till ltl Göte Winé för hans engagemang i de här frågorna som berör ungdomar och de som hamnar i utanförskap.

Skillnaden mellan oss i oppositionen, och Ålands Framtid, är att vi inte kan göra så mycket åt budgeten och de anslag som kommer för just detta. Däremot så kan vi lämna motioner. Vi har lagt motioner i många ärenden som berör just sådana som råkar i någon sorts utanförskap. Men ledamot Winé, som sitter i regeringen, presenterar ingenting egentligen i budgeten av alla dessa saker som han har berört. Det är skillnaden. Ledamot Winé, som sitter som socialdemokratisk representant, borde ju värna om dessa områden. Nog om detta.

Jag tänkte direkt gå in på motionerna eftersom tiden brukar rinna iväg ganska snabbt. Vid ett tidigare anförande beskyllde ltl Carina Aaltonen oss i oppositionen och Ålands Framtid för att vi inte åstadkommer något eller presenterar något när det gäller miljöinsatser. Jag bad henne läsa motion nr 64 ”Utveckling och förädling av åländskt biobränsle”. Vi har ca 2 000 ton slaktrester idag från fiskeriindustrin som vi skulle kunna göra ca 1 000 ton fiskolja av. Det kan användas i dieselmotorer och i oljepannor för uppvärmning. Detta initiativ, som vi lyfter i den här frågan, tar vi i princip för att påvisa att det finns möjligheter också på Åland att värna om miljön. Vi har ett företag som redan har påbörjat denna verksamhet i Eckerö – jag ska inte nämna namnet, man kanske inte får det – och det har prövats tidigare också i bussar i Mariehamn.

Kungliga Tekniska Högskolan har testat och analyserat den här dieseln och konstaterat att den håller yppersta klass som biobränsle. Bekymret är lagringstiden och de omättade fettsyrorna som finns i detta. Därför är vårt förslag att man i samråd med högskolan, som ett projektarbete, skulle ta fram tekniker för förädlingen av detta bränsle så att det skulle uppfylla alla de krav som efterfrågas och för att det ska godkännas för användning även i annan trafik. Nu har man sagt att det inte finns ett certifikat för att det ska kunna användas. Men man skulle, inom högskolan, kunna jobba med detta och det skulle ge renommé för högskolan om man lyckades nå resultat. Därför har vi gett ett förslag om ett visst ökat anslag och att man under året skapar förutsättningar för framtagande av lokalt producerat biobränsle av slaktavfall från fiskindustrin. Med tanke på att det idag körs till Gunnarsby som kompost så kunde det göra nytta i stället.

Nästa motion som jag tänkte lyfta är ”Värna den fria konkurrensen på IT-marknaden”. Jag förstår inte skrivningarna i budgeten. Man går in med samarbetsstöd till kommunerna - om man utnyttjar ÅDA som IT-tjänst - jag tror att det är med 200 000 – 300 000 euro som kommunerna skulle få lyfta. Ur min synpunkt är det en snedvriden konkurrens. Man går in med en subvention i ett företag som ska konkurrera med företagare i IT-branschen som idag är leverantörer till kommunerna. På vilket sätt kan det här vara förenligt med EU-regler gällande snedvriden konkurrens?

Vi har föreslagit att man skulle stryka det sista stycket som lyder …”för IT-tjänster och samordnas genom ÅDA Ab”. IT-samordning via det offentligt ägda ÅDA Ab är fortsatt ett prioriterat område för samarbetsstöd.” Ni kanske inte förstod vad jag läste men ni kan läsa motionen och klämmen. Där står det tydligare.

Vi har pratat om satsningar inom turismen. Många gånger har vi diskuterat skärgårdsturismen och vad man ska göra där och hur man ska utveckla den. Jag har många gånger ifrågasatt varför man inte åstadkommer någonting när det gäller detta. På andra ställen i Norden ordnar man med vandringsleder och skidåkning och andra händelser där man utnyttjar naturen. Därför har vi lagt en motion om just utvecklandet av vandringsleder, och ”att man under året vidtar åtgärder för att etablera och tillgängliggöra den åländska naturen genom vandringsleder och andra naturistiska satsningar”. Och här borde ju skärgården ligga i spetsen, helt klart.

Sedan har vi ett antal motioner som berör just utanförskap och barn som kommer i kläm i olika situationer. Vi har lyft ekonomiskt utsatta barnfamiljer samt föreslagit ökad resurs för NPF-barn - alltså inom gruppen ADHD och ASD/Aspbergers - där barnen inte har något fel på intelligensen men måste ha vissa utrymmen för att i vissa stunder kunna få lugn och ro.

Jag tycker att det är viktigt - när vi pratar om de problem som ltl Göte Winé lyfte idag - att om vi kan motverka utanförskap i tid så får vi mindre problem i framtiden.

Sedan har vi motioner om ”Svenskspråkigt barnskydd”, ”Skattelättnader för ekonomiskt utsatta äldre kvinnor”, och ”Satsningar för skolcoacher”. Här är det samma sak. Det finns skolcoacher idag i vissa skolor och resultaten har visat sig väldigt bra just på grund att man ska komma ifrån mobbning och liknande. Där tycker jag att … (…taltiden slut).

Talmannen

Då var det slut för den här gången. (Skratt i salen). Däremot är det sex repliker begärda.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Nej, ledamot Göte Winé har inte gjort någonting som syns i budgeten. Det är så som det är, att det just inte syns i budgeten. Jag har förtvivlat slitit det lilla hår jag har kvar och kämpat och det ena med det andra. Men det kan jag säga, att för att få igenom någonting så är det mycket tagande och dragande. Jag har inte varit populär bland ministrarna de senaste sju åren, framförallt inom utbildning och sociala frågor.

Jag känner ändå att man har kommit en bit på väg. I den här budgeten kan jag äntligen slå mig för bröstet och tänka att ”här har jag varit med och påverkat”. Det är för att man verkligen nu börjar se över stödåtgärderna i de kommunala grundskolorna och där det finns flera motioner som ledamot Eklund nämnde. Men sedan finns det andra resultat också som man kan känna att man har varit med och bidragit till. Men det är sällan man får en minister att säga ”det här var Göte Winés idé”. Men däremot så ser man … (…taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag har inte tvivlat på ltl Göte Winés engagemang i de här frågorna. Under den tid som jag har suttit i lagtinget så har han alltid brunnit för de här frågorna. Det har jag också påpekat.

Svårigheten för oppositionen är att lyfta de här frågorna. Man blir alltid anklagad för att ”jo, jo, ni ska ha mera anslag ni”. Det viktigaste är liksom att hålla anslagsnivån nere.

Men ltl Runar Karlsson brukar alltid säga att ”det som man satsar i tid på ungdomarna det vinner man i slutändan”. Jag delar den uppfattningen totalt. Och jag tror att ltl Göte Winé också gör det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Jag håller med ledamot Eklund. Ålands Framtids motioner sparar in en hel del pengar till det åländska samhället, om man skulle följa dem. Jag hade faktiskt skrivit i mitt anförande – innan jag var på mitt lunchmöte – att jag håller med i mycket av det som Ålands Framtid skriver om i sina motioner, bl.a. i motionerna 54, 55, 56 och 58. Sedan finns det vissa saker i själva klämmarna som jag kanske inte riktigt håller med om, men man jobbar för sakens skull.

Det kanske inte främst är skolcoacher som jag ser, eller höjda pengar för NPF-barnen, utan i stället att man skulle satsa på en specialpedagog, vilket jag pratade om igår. Men vi jobbar för gruppen.

Det var precis samma sak när jag var på lunch och vi pratade om dessa ”hemmasittare”, och då sade de ”… nej kanske inte tanke ett, men se till att ni börjar få lite verkstad och jobbar för de här barnen”.

Jag hoppas att vi kommer att ha hörande kring detta för att få fram skrivningar och någonting konkret. För ni gör ett fantastiskt jobb genom att påverka med motionerna och det kan också spara in pengar … (…taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det var många motioner som ltl Göte Winé berörde. Han sade att när det gäller Boost och utanförskapet så är inte registreringen det rätta sättet, och att det inte ska kallas för registrering. Men någon kontroll av antal ungdomar, var de vistas och vad de gör måste man ju komma till för att kunna hjälpa dem. Det är det som vi försöker lyfta med den här motionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ledamot Eklund berör frågan om fiskdiesel. Jag har själv varit en varm förespråkare till att använda fiskdiesel och som man gjorde i stadsbussen i Mariehamn, med den dåvarande entreprenörens egen vilja och risk förstås. Det gick bra och jag tycker att det utföll väl.

Den utredning som ledamoten Eklund efterlyser, så där undrar jag om han har bekantat sig med den rapport som gjordes av högskolan redan 2017 kring ”mervärde av fiskrens”. Där tar man upp frågan om utvecklande av fiskdieselproduktion på Åland. I den konstaterar man att de fetter som finns i fiskoljan är mindre lämplig som råvara för ett biodiesel och omöjliggör certifiering enligt europeisk standard. Och det är den som används vid all offentlig upphandling. Så här finns ett stort problem.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack talman! Jo, jag känner till det där. Men det är ju det som vår motion går ut på, att man via högskolan skulle kunna forska i detta för att och se om man kunde lösa den här problematiken. Då skulle högskolan göra ett bra arbete och man skulle få en bra renommé och man skulle få en diesel som man kunde använda i alla maskiner.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Landskapsregeringen har också uttryckligen stött företaget Petrolax från fiskerifonden i syfte att de ska utvinna vilken typ av förädling av sidoströmmarna från fiskodlingen som kan användas mest lönsamt. Det återstår väl att se vad som företaget kommer fram till. Om det är just tillverkandet av ett bränsle som är det som ger bäst lönsamhet eller om det är andra avsättningar och andra produkter som man går in för i stället för det här nyttjandet. Så det är väl också en sak att ha i åtanke när den här frågan diskuteras vidare.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Ja, så kan det vara.

När man går vidare i den här frågan, och när högskolan jobbat vidare med vilken typ av bränsle som man kommer att få fram och som är mest lämpligt, så är det först då som man kan börja göra investeringar. Det är väl just där som problematiken ligger idag. Men det tar en viss tid innan man kommer dit.

Jag tycker att det här är en viktig sak för en produkt som idag slängs på komposten och som kunde utnyttjas i stället. Det motsvarar ungefär tio procent av den bränslemängd som vi använder för fossila bränslen idag. Så nog kunde man lägga lite engagemang på detta. Det skapar ju arbetsplatser i förlängningen och en lösning för fiskrensen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag tänker också fortsätta diskussionen kring fiskrenset och vad vi kan göra med det.

För att vi ska få fiskrens så måste vi ha fiskodlingar. Och fiskodlingarna vill skapa någonting av det som de producerar. De producerar bl.a. fiskrens men de är i stort behov av fiskfoder. Nu finns det bra planer på att man ska omvandla fiskrenset till nytt foder och den vägen får man det ”in house” på ett helt annat sätt än att vi ska göra det till ett drivmedel åt en annan brukare.

Första frågan. Stöder ledamot Eklund att vi ska fortsätta med fiskodling och vem ska nyttja avfallet?

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, vem som ska nyttja avfallet så är det väl där som det gör den största miljöinsatsen. Om det blir fiskfoder, fiskolja eller bränsle, det tycker jag borde anhängiggöras av nyttan för det miljömässiga. Det är väl det som borde styra det, om man ska prata om ett hållbart Åland.

När det gäller fiskodlingar så har jag aldrig sagt att jag är emot fiskodlingar. Men de måste också följa de miljökrav som de kommer att få på sig. Så är det ju. Och det är inte det lättaste att jobba med.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Naturligtvis ska man följa de regler som sätts upp. Det är inte fråga om annat. Det är ju deras vilja också.

En annan sak som ledamoten tog upp var vandringsleder. Jag vistas emellanåt i en region där det går vandringsleder både norr, väster och öster om mig. Det är jättepositivt och det vandrar mycket människor där. Men det är inte bara att skapa vandringsleder utan man måste ju se till att någon underhåller dem också. Det är väl den sämsta reklam som vi kan få om vi skapar vandringsleder som ingen tar hand om och att man hamnar helt plötsligt i ett ”wasteland”. Det är inget positivt. Det är inte bara att skapa någonting, man måste också se till att det blir hållbart i förlängningen. Eller hur?

Ltl Brage Eklund, replik

Självklart är det på det viset att man ska sköta underhållet. Men om man tittar på hur man har skapat vandringsleder uppe i de svenska fjällen, så har man organiserat det och sett till att någon tar ansvar för dessa vandringsleder. Det är klart att det är fråga om insatser.

När man tänker på turistupplevelser - inte bara vandringsleder utan också på vattenleder - så var jag en gång i tiderna till Kökar och Vättersö och blev visad på det gamla spritsmugglingsfaret och där kökarsborna körde med motorbåtar som gick sex knop och man körde undan sjöbevakningen. Tänk om man kunde uppvisa sådana farleder idag för turisterna, med guidade turer, det skulle vara en upplevelse det!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Eklund! Jag tänkte beröra budgetmotion nr 63 om just satsningen på naturturism och vandringsleder. Det är ju någonting som har ägt rum flera gånger på Åland, bl.a. via EU-projekten ”Scandinavian Islands” och också via ”Skärgårdsleden.”

Skärgårdsleden var ett projekt som berörde Åland men som sträckte sig från Helsingfors till Stockholm, mellan tre regioner, och som byggde just på friluftslivsturismen med kajak, cykling, vandring och ridning. Problemet på Åland är många gånger att man inte får de optimala vandringslederna. I Sverige har man 90 procent på offentligt ägd mark och tio procent på privat mark. På Åland är det det omvända. Man vill gärna dra vandringslederna och cykellederna så att man får se mycket vatten och att de dras på de vackraste delarna av Åland. Så det är ett litet problem. Sedan är det också möjligheten att kunna knyta ihop hela Åland. Att man får en helhet med dessa vandringsleder. Nu har vi vandringsleder på Åland, men man vill gärna att de ska kroka i varandra.

Men det är alldeles ypperligt som ledamot … (…taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Ledamot Holmberg har helt rätt. Det måste finnas en ansvarig person eller en ansvarig stiftelse eller hur man nu ordnar det, för att ha hand om underhållet, märka ut och se till att allting är i skick.

I den svenska skärgården så sköter Skärgårdsstiftelsen om alla leder. Där har de kojor som finns på holmarna där man kan ta iland och man får vistas där helt gratis, och lämnar sedan soporna efter sig i sopkärl. Vi har ingenting sådant här på Åland. Tänk om vi kunde erbjuda sådana saker.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Till viss del beror det på hur markägarförhållandena ser ut. I min värld skulle det inte vara omöjligt att skapa de här vandrings- och cykellederna för mountainbike, för de hänger ju ihop idag. Man kanske kan skapa det via privata initiativ, där man ser en nytta med att kunna erbjuda bagagetransport, boende och mat etc. längs lederna. Precis som med båtturismen så är det här något som skärgården verkligen skulle kunna dra nytta av. Med tanke på vårt insulära läge så finns det ju både öster om och väster om oss cykel- och vandringsleder. Så det är bara för ålänningarna egentligen att haka på och bli en länk i hela kedjan.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Vi är helt överens. Vi borde utnyttja de möjligheter som vi har och visa upp skärgården mera än vad vi gör idag. Vi är dåliga helt enkelt. Eller om vi ska använda ordet ”usla”. Det finns ingen egentligen som har en sådan skärgård att visa upp som den som vi har på Åland. Men vad händer? Ingenting egentligen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill också ta tillfället i akt att understryka vikten av det som Ålands Framtid lyfter fram i sin motion nr 63 ”Satsningar på naturturism och vandringsleder”. Jag skulle gärna se att man skulle säga ”Satsningar på naturturism, skärgårdsturism och vandringsleder.” För det är en kombination, och allt det där hänger ihop.

Ser man det internationellt eller globalt så är det naturturismen som är den turism som växer snabbast, jag tror också att det är så i Norden. Det är den livsstilen som de urbana människorna söker mera när de har möjlighet. Vi har oanade möjligheter här på Åland bara vi börjar förstå och ta tillvara och tillgängliggöra det.

Här har fastighetsverket gjort en viss insats med sina vandringsleder.

Ltl Brage Eklund, replik

Absolut, det stämmer helt och hållet. Ja, jag kan inte säga så mycket mera annat än att vi borde utnyttja de här möjligheterna mera än vad vi gör idag. Det är en del av vår möjlighet att utnyttja naturen och det fordrar inte så stor exploatering för att skapa dessa vandrings- och båtleder och allt vad man vill göra. Men det är bra mycket billigare än om man ska börja bygga anläggningar. Jag tror att vi har anläggningar idag som kan ta vara på dem som kommer. Det gäller bara att skapa möjligheter för dem under deras vistelse.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Återigen sade ltl Brage Eklund helt rätt. Jag tycker att det är viktigt att den här motionen kom och att föra den här diskussionen och att man också i den kommande diskussionen - när det gäller turismstrategin - lyfter de här frågorna. Men också att man ger resurser för den marknadsföring och paketering som de facto behövs för de saker som väldigt långt är befintliga.

Sedan vill jag också slå ett slag i det här sammanhanget att vi tänker på att vi alla bli äldre och kanske får svårare att röra oss. En del människor har vissa funktionshinder och vi ska också tänka på dem. De har lika stor rätt i att få uppleva naturen och skärgården som vi andra. Bara man tänker efter före så kan man ofta göra sådana investeringar och byggnationer som också möjliggör för dem med funktionshinder.

Jag jobbar lite med sportfiske och där försöker vi skapa sådana platser där också funktionshindrade kan uppleva det fantastiska med att fiska.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack! Jag kan referera till en tysk familj som bodde i min anläggning i somras och som i princip var naturmänniskor. De kom hit med bil men de cyklade runt hela Åland.

Det första som de frågade om var ”Hur kommer man ut i skärgården?” och ”Finns det vandringsleder? och Finns det möjlighet att boka färjor? och ”Hur bär vi oss åt?”

För det första kunde jag inte säga om man överhuvudtaget kommer med en färja när man bokar eller om man kan garantera det. De ifrågasatte varför vi inte har någon möjlighet att komma runt Åland på holmarna här och att det finns hur mycket folk som helst i Tyskland som skulle vilja komma hit och fara runt på holmarna här, men att de inte får någon information om möjligheterna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Då välkomnar vi upp vicelantrådet Camilla Gunell för sin presentation.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack för den vänliga invitationen fru talman! Bästa lagting! Tiden är så knapp och igår tog sju minuter ovanligt fort slut. Jag pratade då om näringspolitik ur ett klimatanpassat perspektiv och hur man ska få till stånd flera för miljön lönsamma investeringar så att företagen anpassar sig till de utmaningar som nu råder. Det finns väldigt många goda exempel på Åland redan idag. Jag tänker framförallt på Optinovas mångåriga satsning framåt just i den här andan.

Det faktum att vi inom loppet av ett decennium ska göra oss av med fossila bränslen som i 200 år har drivit industricivilisationen är klart en enorm utmaning. Ett problem är att vi har en alldeles för hög resursförbrukning. Det är därför som jag menar att tillväxttänkandet måste bli av en helt annan karaktär än den som vi har haft hittills.

I Finland använder vi 38 ton material per invånare och vi borde komma ner till åtta, genom att äta mindre, resa mindre, konsumera mindre, bo på mindre ytor, spara mera vatten och energi, minska matsvinnet - som är ett stort problem både globalt och här - samt att styra finansmarknaden från fossila till gröna investeringar och låta pengarna och kapitalet arbeta i rätt riktning. Men som Tolstoj sade ”alla tänker på att förändra mänskligheten men inte på att förändra sig själva”. Och det här är en fråga där vi måste jobba på individnivå - med oss som konsumenter, med företag, samhällen, länder och internationella forum.

Men vad gör vi då på Åland för att det ska gå i rätt riktning här? Vi ska ju också göra jobbet själva för att vara en trovärdig aktör. Vi har byggt en väldigt bra plattform för vårt hållbarhetsarbete tillsammans med näringslivet, tredje sektorn och civilsamhället. Vi har en bra klimat- och energistrategi att arbeta utifrån. Vi tar som bäst fram en koldioxidbudget som ett redskap för att klara ut hur minskningen av koldioxidutsläppen ska gå till. Det är klokt att ha fokus på områdena energi, transporter och livsmedelsproduktion. Och alla dessa tre arbetar vi nu med.

Det som jag vill lyfta fram som viktiga åtgärder är dels vindkraften. Man har fått grönt ljus från EU att kan nu gå vidare och lagstifta. Vi kopplar just nu in en lagberedare för att få lagen till lagtinget. I det bästa scenariot så kan det här vara på banan redan 2019. Projekten kommer in och kan gå vidare. Under de närmaste tre-fyra åren så kan vi gå från 18 procent med vindkraft idag till 50-60 procent och strax därefter ta nästa steg, så att vi kan komma upp i 100 procent. Jag tycker att det är en mycket konkret åtgärd och väldigt, väldigt positivt.

Stödsystemet som ska vara i kraft i 12 år kan, beroende på elprisets utveckling, maximalt kosta skattebetalarna 17 miljoner euro. Men det är absolut i ett scenario där priserna går åt fel håll. Allt pekar på att de går åt rätt håll. Rimligen borde de ju göra det om man faktiskt menar allvar också i andra länder med att minska nyttjandet av fossil energi.

Vi främjar också fortsättningsvis utbyggnaden av solpaneler för privata hushåll och företag. Det är också väldigt positivt att se att det kommer nya företag inom den här nischen. Det kommer många initiativ och många människor är intresserade av att bli mikroproducenter.

Fyra snabbladdningsstationer för elbilar och ett tiotal destinationsladdare finns runtom på Åland, en bussladdningsinfrastruktur förbereds i Mariehamn och Kraftnät Åland preparerar nu för byggnationer av laddningsstation för den första eldrivna landskapsfärjan i Svinö i Lumparland. Så det här är väldigt positiva åtgärder.

Landskapsregeringen övergår till förnyelsebart bränsle som tar ner koldioxidutsläppen med 90 procent i vägunderhållets maskiner och i kollektivtrafiken på landsbygden. Vi ger också PAF-stöd till kommuner för konvertering av koldioxidneutrala lösningar och tidigare idag gav vi också 38 000 euro för en biogasutredning till Svinryggen.

Företaget Flexens Ab har bildats och finns nu på banan med nio åländska aktieägare vid sidan av Clic Innovation. Jag trodde själv när vi började med detta att landskapet skulle stå för 50 procent. Men det visade sig, över förväntan, att många aktörer på den åländska energimarknaden ville komma in i det här och det ser jag som väldigt roligt och positivt. Det här bolaget kan bli en bra medspelare i att uppnå målen i klimat- och energistrategin.

Vi fortsätter att verka för ett fortsatt byggande i trä och tar fram en träbyggnadsstrategi under nästa år. Vi stöder, enligt budgeten, också med 20 procent kommunala satsningar i fjärrvärme och i biogas.

Green Key och Blue Flag-certifieringar av hamnar och hotell går vidare, nu inom ramen för Visit Åland med medel i den här budgeten. Livsmedelsstrategin har haft svårigheter att komma i gång med full kraft men vi jobbar på det för att få igång det viktiga med en koldioxidneutral lantbrukssektor och en i högre grad mera anpassad rådgivning för klimatanpassningar.

Det här är några konkreta åtgärder som jag vill lyfta fram inom den här ramen. Jag tror att det här kommer att ske på riktigt under nästa mandatperiod och att de här vindkraftverken kommer att byggas och då kommer man att kunna se mycket konkreta resultat. Och då ligger vi redan i väldigt god fas med våra ambitioner.

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack talman! Tack minister Gunell! Jag delar stora delar av dessa tankar kring just resursutnyttjandet och hur vi bär oss åt idag. Jag har många gånger ifrågasatt hur länge det ska vara.

Nu sade ministern att man ska ”spara på resurser och bo på mindre ytor”. Hur räknar ministern när det gäller Åland? Ska vi fösa ihop dem som bor i randkommunerna till mindre ytor och koncentrera oss på en mindre yta? Det är en fråga. Och hur är det med de närproducerade livsmedlen? Har landskapsregeringen styrt upp inköpen från offentliga kök i landskapet och att det är närproducerat och ekologiskt idag?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Om jag får dela upp frågan lite grann om ”mindre ytor”, så tror jag att det är ganska välkänt att om man har ett samhälle med ett gott välstånd, vilket Åland har, så har vi också byggt stora byggnader och stora hus. Varje yta kräver uppvärmning och belysning och allt sådant som kräver energi. Därför finns det en motsatt trend i världen nu där man bygger mindre och mindre hus och minskar boendeytorna.

I Österbotten bygger man till och med mikrohus på 25 kvadratmeter. Jag menar inte att ålänningarna ska flytta in i dem. Men trenden att bo på mindre ytor kommer med diskussionen om klimatet.

Sedan är det förstås också fråga om en regionplanering och hur vi organiserar Åland. Det finns förstås också mycket att vinna på med en mera samlad bosättningsstruktur än idag.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Kan ministern också svara på det här med närproducerat och de offentliga köken.

Ministern nämnde också träbyggnadsstrategin. Det tycker jag att är bra. Det är helt okej. Men kommer de offentliga byggnaderna som nu ska byggas i framtiden att gå i spetsen för just den strategin och visa exempel på hur man kan utnyttja detta? Vi har ju det här huset, där vi står i dag, som i framtiden ska få ny fasad. Ska det bli marmor från Italien eller ska det bli träyta?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja det sista var väl lite av en ledande fråga. Där har du många aspekter på vad det ska vara på den här unika byggnaden, som en gång i tiden skapades så som den gjorde.

Men jag tycker att offentlig sektor ska gå i bräschen för ett ökat byggande i trä. Det är viktigt att man i stadsplaner och annat bygger in olika morötter för att faktiskt främja ett ökat byggande i trä. Och helst då inte med färdiga modellhus i trä från Sverige och Finland utan helst med åländsk skog. Det är i alla fall min ambition. Vi har arbetat med upplysningsverksamhet och försökt förkovra oss tillsammans med arkitekter och med samhällsplanerare och byggare för att få in den här tanken. För det finns nog en väldigt stark känsla fortfarande för betong.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Tanken att vi ska konsumera lokalt men tänka globalt är ju en bärande tanke i det här resonemanget. Däremot så finns det för Åland – även om jag stöder det som sådant – ett problem med att vi också behöver exportera. Det händer ingenting med BNP-utvecklingen ifall vi bara handlar lokalt och alla våra åländska produkter går åt här på Åland. Vi måste få in nya fräscha pengar utifrån för att vi ska få en effekt på BNP. Jag undrar hur näringsministern resonerar kring den saken. Hur kan vi stärka den åländska exportindustrin?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är precis korrekt. Det är exporten som också driver den goda ekonomiska utvecklingen i Sverige. När Finland ekonomiskt skulle upp på fötter igen så var det just att få igång exporten som var nyckeln.

Jag tycker i och för sig att det där är ganska givet. Vi orkar omöjligt äta alla äpplen och all lök och alla potatisar och chipspåsar som vi själva producerar här. Naturligtvis är det gjort för en exportmarknad. Likaså är många av industrierna - och de företag som jag nämnde i början, som exporterar till hela världen – goda förebilder tycker jag. Visst ska vi vara resilienta, vi ska odla tillräckligt mycket så att vi kan försörja oss. Men vi måste exportera. Annars blir det lite ensidig kost också för ålänningarna.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Också turismen bär in nya pengar utifrån. Jag har förstått att man arbetar med en turismstrategi. Här har flera anföranden påtalat vikten av att utveckla turist-Åland, kanske med Bomarsund som det främsta exemplet i den här budgeten. Konkurrensen är stenhård och Åland är litet. Hur ska vi komma framåt i den här, för Åland så viktiga frågan?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Om jag uppfattade det rätt så frågade ledamot Johansson om turismens expansion och turismens utveckling. Vi kommer att jobba både med varumärkesarbetet - där Mat-Åland kampanjen rullas ut under nästa år – och med att de satsningar som görs planeras i olika former av byggnation. Här har bl.a. nämnts kulturturism och golf men också fisketurismen och andra nischer som fortfarande går att utveckla mycket. Framförallt är det väl ”Åland som naturlandskap”, med cykel- och kanotleder och olika typer av naturupplevelser, som fortfarande är det starkaste kortet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack minister Gunell! Det går snabbt med miljötänket, inte bara på Åland utan också globalt. På Åland har man t.ex. ett ”lånetak” idag där man som idrottare och motionär kan låna eller byta utrustning så man slipper att köpa nytt. Det som jag tycker att är signifikant, och som kom fram för någon månad sedan, är att Real Madrid, världens kanske största fotbollslag, spelar idag i matchtröjor som är gjorda av återvunnet material. Det sänder signaler om vad som är viktigt. Det säger också att sponsorn till tröjorna - Adidas - som är ett globalt företag, vet givetvis vad marknaden förväntar sig av dem. Det är att vi ska tänka hållbart och miljömässigt samtidigt som vi ska förtjäna pengar. Så jag tror att tanken om hållbar miljö och den finns per automatik hos varje företag. Så vill man ha kunder i morgon så tänker man miljösmart idag. Jag tror att i mångt och mycket så kommer det här att sköta sig självt också.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, till vissa delar sköter det sig självt. För ska man vara konkurrenskraftig så ska man också vara hållbar.

Jag tänker på studenterna i Frankrike som vägrar arbeta hos ett företag som inte är konkurrenskraftigt. Det säger ganska mycket om den nya tidens arbetstagare och den unga generationens prioriteringar. Det kommer också en generation nu som är otroligt miljömedveten och som har valt att bli veganer och vegetarianer av olika skäl och där de här frågorna har en väldigt hög prioritet. Det är viktigt för oss att minnas, också när vi vill rekrytera arbetskraft till Åland framöver. Och det förstår företagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack för ett intressant anförande av energiminister Gunell! Det finns många saker som man kunde fråga om.

Ni nämnde biogasstationen. Jag funderade litet på det när frågan är aktuell här idag. Vad är det som den där gasen ska användas till? Är det eventuellt till de där bilarna som ni har talat om eller är det till någonting annat?

En annan sak som jag funderar på är om det finns möjlighet för andra aktörer också att komma in eller har ni låst det nu för en biogasstation?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

I det här skedet så är det bara en som har ställt frågan om att få göra en förstudie och som har bemötts positivt och där medlen har beviljats. Sedan är det just det företagets förslag vad man ska producera. Att göra en gas som drivmedel för transportsektorn har varit en av de mest lönsamma delarna att utveckla. Men volymerna på Åland är så pass små att det skulle räcka med att kontraktera tre eller fyra transportintensiva företag så hade man avsättning för den produkten. Så visst kan man välja att göra ett sådant drivmedel.

Övriga saker som man vill åstadkomma är förstås ett kretsloppsanpassat gödningsmedel för jordbruket.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för det svaret! Det låter ju spännande. Vicelantrådet talar om ”miljönsamheten”. Som ekonom så tror jag att man talar om ”lönsamhet”. Man får ofta en känsla av att det finns vackra visioner som ni har men tyvärr så kostar det pengar.

Ett exempel är vindkraften som ni sade att kostar 17 miljoner. Då frågar man sig två saker. För det första, har ni utrett möjligheterna att för samma pengar kanske kunna stöda andra former av förnyelsebar energi? Varför ska en mycket stor del av pengarna gå just till bara en del?

Man läser i media på annat håll - det var Malax om jag minns rätt - att man bygger vindkraftverk utan stöd överhuvudtaget. Skulle vi få något liknande så skulle vi spara 17 miljoner, vilket är ganska mycket i den här budgeten.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kanske ska påminna om att vi stöder sol, vi stöder fjärrvärme, vi stöder biogas och vi stöder vind. Men Åland ligger nu här i havet och har väldigt goda möjligheter att använda vind. Det är också vind som kan ta det största klivet och faktiskt få den största miljöeffekten för de satsade pengarna. Och 17 miljoner i det här stödsystemet är ju bara grunden i det. Man ska tänka på att investerarna kommer att lägga ut betydligt större summor än det här. Det är långt ifrån säkert att det är 17 miljoner som behövs, eftersom det egentligen tryggar ett garantipris som gör att entreprenörerna vågar ta steget och bygga ut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Lars Häggblom.

Ltl Lars Häggblom

Tack talman! Landskapsregeringen har för avsikt att sänka landskapsandelarna till kommunerna med fyra miljoner. Det kommer att slå hårt mot de svagaste kommunerna, speciellt i våra randområden. Tillika kommer man med en lagstiftning som ska tvinga ihop kommunerna vilket i förlängningen betyder att skolor och övrig samhällsservice antagligen kommer att försvinna i den delen av de nu befintliga kommunerna.

Jag kommer därför med en budgetmotion om att landskapsandelarna ska höjas med fyra miljoner i årets budget för att landsbygden och skärgården ska ha en rimlig chans att överleva. Eftersom jag sitter finans- och näringsutskottet så kommer vi väl att behandla den här motionen där tillika med andra frågor, så jag har all anledning att återkomma senare.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av ltl Roger Eriksson.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Det mesta har blivit sagt här i den tredje dagens debatt. Jag har kortat ner mitt anförande för att vi inte ska behöva ha så mycket upprepningar.

Jag har plockat ut lite guldkorn från budgeten. Högskolan har vi redan diskuterat flera varv. Jag tänkte inte desto mera nämna om den, bara att det är ett gott och intressant projekt.  Sedan har vi en liten detalj som inte har nämnts här. Det är ett projekt om vägledning under rubriken ”Efter grundskola och vuxenutbildning”.

Vad avses med vägledning för alla ålänningar? Jag har tagit del av lite material och i budgeten står det ”för en bättre fungerande arbetsmarknad underlättar övergången från arbetslöshet till utbildning” och ”minskar avhopp från utbildning, bidrar till en generell rörlighet på arbetsmarknaden, minskar matchning mellan arbetssökandes kompetens och arbetsmarknadens behov”.

Det här är ju ett intressant och välbehövligt projekt. Man skriver i budgeten att under år 2019 ”avser landskapsregeringen att utveckla ett system för tjänster till studier och karriärval för vuxna utanför utbildningen”. Det här är ett perfekt projekt som är helt rätt i tiden. Det är till för dem som av någon orsak saknar utbildning eller av annan orsak står utanför arbetslivet eller kanske planerar ett karriärbyte. ”Det är till för dem som vill pröva på något annat och det kan också vara ett viktigt projekt för integrationsarbete och för unga vuxna som av olika orsaker står utanför gymnasialstadiet. Syftet med det här är att skapa ett system som möjliggör likvärdig tillgång till fungerande vägledning som inte är kopplad till ålder, utbildning, arbetsplats eller livssituation”.

Som jag har tolkat det här så är att kungstanken är att personer utan utbildning eller vid karriärbyte ska genom det livslånga lärandet kunna utveckla en kompetens som krävs för ett meningsfullt arbete. Om man ser i budgeten så är det ett ISF-projekt som ska förlängas med totalt 300 000 euro fram till år 2021.

Talman! Kontentan av det här projektet är att det är den s.k. arbetslinjen som gäller. Man strävar till att få så många som möjligt in på arbetsmarknaden. Det här är en jättebra tanke och inriktning från landskapsregeringens sida. Det är viktigt att alla får delta i samhällsbyggandet. Det bästa för samhället och individen är att var och en får bidra med sin egen kunskap och erfarenhet. Det här är mycket bra projekt.

Avslutningsvis, talman, några korta ord om kultur och kulturturismen. Här finns det skrivningar om film. Det är utmärkt att landskapsregeringen avser att förverkliga den fastslagna filmstrategin för Åland för att Åland ska bli ett attraktivt mål för filmproduktion. Det finns också en skrivning om medlemskap i EUFCN och tanken är också att synliggöra Åland. Man kan läsa i budgeten att det upptas 77 000 euro för en filmsatsning som inkluderar en filmkommissionär. Det är bra arbete.

För några dagar sedan kunde vi läsa i dagspressen att det var 75 skådespelare från Sverige här på Åland som spelade in en film. Och det här är ”off season”. Om man är lite positiv och optimist, som jag, så är det här en turistsatsning som har alla möjligheter att utvecklas. Alla här minns väl Majafilmerna som kom på 1970-talet. Man talar ännu om dem. Här tror jag nog att det finns en potential till utveckling.

Avslutningsvis, väldigt kortfattat om de turistsatsningar som har nämnts här idag. Jag tänker på Eckerö Post- och tullhus samt Kastelholm och Bomarsundsprojektet. Jag går inte in på några detaljer, men vi kan alla konstatera att det här är turistiska satsningar som landskapsregeringen satsar ute på den åländska landsbygden. En linje från Eckerö ut till Sund. Mycket bra och som nästan kan kallas för regionalpolitik.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av ltl Mikael Staffas.

Ltl Mikael Staffas

Tack fru talman! Jag fortsätter nu mitt anförande och hoppas att mina kolleger är beredda och minns inledningen från igår morse klockan 10.00.

Min början nu avser vikten av fiskodlingens berättigande i skärgården och på vilka sätt de kan delta i arbetet av en friskare Östersjön.

”Industrin är villig att delta i kompensationsskapande åtgärder för att erhålla bättre möjligheter för en socialt hållbarare och ekonomiskt lönsam fiskenäring”, som det står i detaljmotiveringen. Industrin måste få tillgång till den blå ekonomin för att lyckas med detta. Arbetsplatser i skärgården är guld värda men behöver inte kosta guld, bara det skapas förutsättningar i samråd mellan parterna.

Jag nämnde även vindkraft som en del av den blå ekonomin. Kostnaderna för att skapa vindparker till havs har konstant minskat samtidigt som energin blir dyrare. För tre år sedan var energipriset nästan hälften av dagens. I dag byggs det vindhavsparker utan stöd i Europa. Kanske är vi inte där ännu men det innebär att det finns tid att se över infrastrukturen för att hantera de eventuella vindparkerna i framtiden. Om vi vill ger den blå ekonomin oss möjligheter bara vi är villiga att utnyttja våra möjligheter inom de ramar som våra mål stadgar.

Ytterligare en faktor för en levande skärgård och en föryngrad befolkning - bortsett från barndagvård, skola, butik och arbetsplatser - är trafiken. Den är alltid debatterad. Vissa ser den trots allt bara som en kostnadspost. Men det är något som håller på att få en förbättring.

Kortrutt 2022 skapar nya linjer med kortare avstånd. Avstånd som innebär alternativ till dagens färjor som drivs fram med fossila bränslen. I takt med att utvecklingen av nya energislag utan fossilt inslag går framåt kan fler och fler linjer få möjlighet till en renare drift. Detta är inte gjort i en handvändning och kräver en dialog som skapar en framtidstro i skärgården om hur och när förändringar ska och kan göras.

Skärgårdsbor är tåliga, men nu måste vi visa på pålitlighet från denna sal. Uttalade löften ska förverkligas. Vi har tidigare fått ta del av utredningsmaterial över trafiken som framtagits av flera ministrar och regeringar i denna sal. I kortruttsutredningen som redovisades för cirka fem år sedan, hade den dåvarande regeringen arbetat fram ett program för att gå vidare med kortrutten. I två av dessa alternativ fanns ett tunnelalternativ med som motsvarar det nu omtalade tunnelförslaget. Den dåvarande ministern valde ändå att lyfta bort en miljökonsekvensbedömning för just tunnelalternativet. Det var mycket olyckligt att den inte utfördes då. Hade den utförts, och fått ett positivt utfall, skulle vi nu med nuvarande regering ha haft underlag för att fatta de beslut som framkommer i olika motioner från oppositionen.

Förhoppningsvis kommer nuvarande regering att lyfta frågan om en miljökonsekvensutredning av en kommande tunnel, som en fortsättning på utbyggnaden av Kortrutt 2022. Tidsåtgången för denna miljökonsekvensbedömning kan ta cirka två, tre år tills den är godkänd. Till det ska även en vägplan tas fram med en tidsåtgång på ett halvt till ett år.

Hade den tidigare regeringen beställt eller genomfört den då diskuterade miljökonsekvensbedömningen, så hade vi nu varit mycket närmare en start av tunnelbygget. För just nu verkar det finnas ett stort stöd för tunnel i lagtinget. Det ser jag som något mycket positivt, men historien skrämmer.

Fru talman! Däremot så läser jag i oppositionens budgetmotioner att det ena partiet vill strunta i behovet av en miljökonsekvensutredning och skapa en situation där vi riskerar att bli utan en satsning på västra Föglö med vare sig tunnel eller el-färja.

En annan motion förespråkar ännu flera utredningar. Är orsaken eller målet att hindra en infrastruktursatsning på västra Föglö? Jag frågar mig.

Jag vill citera ett uttalande av Centerns partiledare från mars 2018.”Vad det gäller prioriteringar i skärgården för de närmaste åren har vi sagt att man bör börja bygga östra Föglö eftersom det är där de faktiska besparingarna går att göra. För att möta det ökade trafikbehovet mellan Föglö och den södra skärgården bör Skarvens turlista intensifieras. Därefter behöver en ny bro över Prästösund prioriteras”

Inte några tydliga ”ska” utan det vagare ”bör” i uttalandet. Det har utlovats en trafikplan från det stora oppositionspartiet, som jag hoppas att vi får presenterat senare idag. Eller är det kanske på grund av den ovana situationen som just oppositionsparti som vi än så länge bara har fått ett löfte om det?

 Ska det finnas en tunnel före 2030 till Föglö? Ska tvärgående linjen finnas kvar? Ska Sottungas trafik skötas med tvärgående linjen eller med en separat linje? Hur ska trafiken till Husö och Kyrkogårdsö skötas om Centern fick vara med i beslutsprocessen?

Även inom den övriga skärgården finns det trafik som behöver utvecklas och även där efterfrågar jag Centerns utlovade trafikprogram.

Jag skulle gärna samtidigt se att den förändring som behöver göras inom trafiken för hela skärgården erhåller ett brett stöd här i lagtinget och från skärgården. Vi vet vad som behövs och vi vet vad brukarna önskar.

Talmannen

En replik är begärd.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Ltl Mikael Staffas ställde många frågor. Jag vet inte om det var till oppositionen. Ska det finnas en tunnel till Föglö i framtiden? Ledamoten sitter i regeringspartierna. Det är ju han som ska svara på om det ska finnas eller inte.

Det som förvånade mig när man gick in med extra anslagsansökan var, att om man ville korta ner tiden för tunnelbygget så borde tunneln ha varit med i denna ansökan. Då kanske det hade varit en annan majoritet bakom.

Ltl Mikael Staffas, replik

Frågan var ställd till det stora oppositionspartiet Centern. Jag efterfrågade deras trafikpolitik.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Ledamoten svarade inte på min fråga när det gällde extra anslagsansökan. Jag hoppas att han kan upprepa det i så fall att han har någon åsikt om det.

När det gäller tunneln och Ålands Framtid så var vi inne för det alternativet första gången den presenterades. På grund av olika omständigheter så föll det bort. Sedan presenterade vi ett alternativ för att korta färjeturerna genom att spränga Ekholms sund, vilket hade motsvarat kanske sex miljoner i investering och som kanske hade sparat in tre, fyra minuter på rutten. Den spartid som man pratar om nu - när man ska ha färja från Gripö - motsvarar inte tio minuter jämfört med vårt förslag.

Ltl Mikael Staffas, replik

Vad gäller det extra anslaget och tunneln så finns det en notering i extra anslagsansökan om den här tunneln.

Vad gäller förkortningen av tidsmoment och liknande så är det mycket större än vad ledamoten vill göra gällande. Vi fick det redogjort här lite tidigare - om det var igår eller idag - att det rör sig om 55 dygn, sett över ett helt år. Så det är inte tre, fyra minuter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av ltl Britt Lundberg.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Jag ska presentera några av de motioner som jag är första undertecknare till.

Ålands budget är beslutad och daterad den 23 oktober 2018. I den står att en utredning ska göras om bolagisering av högskolan och efter det ska det fattas beslut om dess framtida organisation. Högskolan ska också vara ett eget kostnadsställe, slår man fast.

Vi har här i salen tydligt hört att högskolan ska bolagiseras under 2019. För att säkerställa det och för att få det testat i Ålands lagting så har regeringens tidtabell, via en motion, föreslagits att införas i texten.

Det har talats mycket om bristfälliga, mätbara mål i budgeten. Ett exempel är satsningen på simulatorer, som glädjande finns i budgeten. Men ännu bättre vore det ju om det skulle framgå vilka mål man kommer att uppnå via satsningen. Ett mål kunde vara att man kunde lägga till ett antal för hur många fler man räknar med att ska söka till varje studieplats, t.ex. på sjöfartsutbildningen. På så sätt skulle man få en tydligare bild av om satsningen är tillräcklig och rätt eller om man behöver göra ytterligare.

Och vill vi ha inflyttning? Vill vi ha flera studerande till t.ex. sjöfartsutbildningen? Tycker man att det är lika viktigt att skärgårdsungdomar ska utbilda sig på gymnasialstadiet som det är att andra ungdomar ska göra det, så behövs ett studerandeboende för minderåriga. Idag saknas det och alltfler skärgårdsbor har också glesare nätverk kring den ort där gymnasieutbildningen finns, alltså i Mariehamn.

Det finns runtom oss många fungerande exempel att ta inspiration ifrån. Jag kan rekommendera dem som jag under den här korta perioden har varit i kontakt med - sedan den här budgeten kom - och det är bl.a. Pargas och Skellefteå. Jag delar gärna med mig av erfarenheterna därifrån.

Det är flera här i salen som otåligt väntat under den här mandatperioden på en satsning på barn med autismdiagnos. Vi har fått höra att regeringen väntar på att södra Ålands högstadiedistrikt ska göra en utredning klar. Men vill man att någonting ska hända så behöver man också följa upp det i budgeten och bekräfta orden med handling. Denna livsviktiga satsning borde vara med i budgeten för 2019.

Vi har formulerat en text som vi hoppas att Ålands budget kan kompletteras med. En text som jag formulerade för två år sedan och som var med i budgetbehandlingen då också och som fick starkt stöd även från regeringspartierna, även om man då inte var modig nog att stöda den i behandlingen i salen. Man valde att rösta emot den, vilket är ganska oförståeligt, och att man först säger att det är oerhört viktigt och sedan röstar man emot. Men nu har vi en utredning på gång och nu kan man verkligen säga ”ja” eller ”nej” till denna satsning för elever med autism. Så låt oss nu prestigelöst lägga in denna åtgärd i budgeten.

Till sist, fru talman, litet om trafiksäkerhet. Den kanske mest besvärliga fyrvägskorsningen som vi har just nu på Åland är den i Godby centrum. Här behövs en trafiksäkerhetssatsning. Vi föreslår en rondell och hoppas att lagtinget vill vara med och medverka till att få ner olyckorna på den här platsen.

En annan trafiksatsning som indirekt har fått stöd i lagtinget redan - genom att man har efterfrågat flera satsningar på cyklism men också på trafiksäkerhet, och vilken är extra aktuell nu i mörkaste november - det är att för att kunna cykla så mycket som ålänningarna vill och för att vara trygga i trafiken så behöver mörka avsnitt på cykelbanor och vägsträckningar förses med självlysande färg. Den här färgen absorberar alltså ljus dagtid och lyser av sig själv upp till tio timmar när det är mörkt. En genialisk uppfinning som man har prövat länge i Nederländerna och som också skulle kunna visa att Åland är innovativt och på framkanten. Vi har ju verkligen många trafikavsnitt som är becksvarta. Och jag tror att det är fiffigare att man satsar på de självlysande icke-energislukande vägarna än att man ytterligare måste lägga belysning vid varendaste en vägstump.

Så det här är några av våra försök att göra Ålands budget 2019 ännu bättre.

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Vad gäller bolagiseringen av högskolan så tror jag knappt att någon har kunnat missa att vi faktiskt tänker göra det. Vi har begärt en utredning om hur vi ska bolagisera den. Vi upphandlade det i maj. Vi fick rapporten den 5 november, en måndag, och då hade vi överläggningar med regeringen. Den 6 november hade vi en presentation, där också ltl Britt Lundberg var närvarande och där jag som minister personligen berättade om tidtabellen och hur processen går vidare med remisstider och allting.

Jag kan säga att budgetmotion nr 37 - och det som står här om förslaget - så är rakt av kopierat ur den rapporten som jag och andra utredare presenterade den tisdagen.

Och för att ytterligare bekräfta att ledamot Lundberg hade uppfattat tidtabellen, så skickade hon personligen ett mejl till mig där hon tackade för uppgifterna om regeringens tidtabell för att bolagisera högskolan.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack för den bekräftelsen, ledamot Asumaa. Vi ska lägga in den här tidtabellen i budgeten så att det blir tydligt för våra ålänningar och för högskolan att det är det här som är regeringens ambition. Att man 2018 ska genomföra bolagiseringen på det här sättet, precis som ministern presenterade.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Sätter vi in förslagen som är fyra till antalet så blir ungefär hälften av åtgärderna inte insatta. Vad vi borde göra är att vi borde sätta in rapporten som är på 126 sidor för att garantera att vi får de åtgärder gjorda som behöver göras för att bolagisera högskolan och att de också kan inleda sin verksamhet som bolag från den 1 januari 2020. Om vi sätter in bara de här fyra åtgärderna som finns i motionen, så blir inte allting gjort.

Ltl Britt Lundberg, replik

Nu blir det väldigt otydligt från ledamot Asumaa. Alltså hellre ska det inte stå någonting, för då blir allting gjort. Att ge en tidtabell när man avser att föra en lag till lagtinget, och också när det sätts in pengar för att man ska starta sitt bolagskapital och att man också skriver ett datum för när den ska vara införd. Det är alltså så prestigefyllt att man inte kan göra det. Man tycker att för varje åtgärd man ska göra så ska också utredningar finnas. Så vi borde också sätta kortruttsutredningarna in i budgeten?

Snälla ledamot Asumaa, budgeten blir ju omöjlig att läsa på det sättet. Det finns en regering som har förtroende att utföra sina uppgifter. Men det är jätteviktigt att man presenterar den. Så varför denna prestige ledamot Asumaa? Var pragmatisk, var tydlig för ålänningarna, tala om vad man avser göra i stället för att göra det stängt och inte tala om att man tänker bolagisera, för det står inte att det ska göras … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Lundberg! Gällande motion nr 42 Studerandebostäder, så tänkte jag återkoppla till att det har ju funnits ett sådant boende vid gymnasiet. Men det lades ner, eller verksamheten upphörde för att det var förknippat med rätt stora problem av olika orsaker. Enligt min åsikt ska gymnasiet ha fokus på utbildning, inte agera hyresvärd ute på bostadsmarknaden.

Däremot så ser jag nog fördelar med att ett sådant boende kommer fram, gärna via ett privat initiativ och gärna kopplat så att även studerande vid högskolan och gymnasiet kan samverka i ett sådant boende. För det behövs studentboenden, eftersom både högskolan och gymnasiet är beroende av att det också kommer studerande utifrån. Men att Ålands gymnasium skulle ha en roll som bostadsutgivare, det är ingen bra idé, nej.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det är helt riktigt att det boende som fanns tidigare lades ned och det var därför att det fanns en otydlighet om vem det var som ansvarade för ungdomarnas fritid. Från föräldrahåll kunde man till och med uppge att det var rektorn som var ansvarig för vad eleverna gjorde, både på helger och på kvällar, vilket förstås är orimligt.

Nu har jag hittat exempel - som också nämns i denna budget - där man har hittat ett bra system för att avtala mellan föräldrar, elev och elevboendet om vad som gäller. Ett precist system för vad som händer om man bryter mot det som gäller.

Det finns en ökad trend, en högre önskan om att bo i internat, efter att det har varit en period nu där man vill bo ensam i stan. Det har också att göra med inflyttningen till Åland, att man saknar nätverk men också för att skärgårdsungdomar i högre grad vill utbilda sig, vilket vi ska välkomna och vara glada åt. Men att ha 15-åringar att leva utan att ha någon trygghet, det är inte ansvarsfullt och det är inte likabehandling av hela Åland.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Det är säkert en ideologisk fråga. För mig så hör nog bostadsmarknaden till det privata. Här ska nog inte underliggande myndigheter agera bostadsförrättare.

Däremot finns det ett behov, helt klart. Det ska vara ordentligt uppbyggt och det ska vara signerat med tydliga regler. Jag vet att Ålands högskola har hyrt upp delar av boendet av Fastighetsverket vid Naturbruksskolan för att kunna erbjuda sina studerande alternativ. Nu är bostadsmarknaden, speciellt i staden, någorlunda under kontroll. Vad jag har förstått så har inte just det varit ett problem för att komma till Åland, att man inte får tag på en bostad. Men däremot ska huvudfokus vid gymnasiet vara på utbildning och ingenting annat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det intressanta är att ltl John Holmberg säger att det är en ideologisk fråga. Tittar man några år tillbaka i budgetfloran så är det en nästan ordagrant avskriven liberal motion som jag lägger fram och där största delen av den nuvarande liberala gruppen har skrivit under. Det finns kanske lite problematik med ideologin inom det liberala partiet.

Det här handlar om minderåriga barn som bor i skärgården och som 15-åringar i så fall ska bo ensamma i en lägenhet. Det blir ofta ett tillhåll. Om man inte själv bjuder in så blir det kanske ett tryck ändå. Man vet att lägenheten inte har några vuxna på plats och det har faktiskt också i vissa fall lett till missbruksproblematik. Kan vi rädda en enda ungdom från att klara sig utan det här så är den här satsningen klockren. Och hela skärgården vill verkligen att det här ska förverkligas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag vill fortsätta litet där det förra replikskiftet slutade. När det gäller internat så håller jag med ltl Britt Lundberg att det är bra med internat. Däremot har det kommit fram ett bekymmer och det är ansvarsfrågan. När eleverna är under 18 år, vem ansvarar för dem? Det blir skolans ansvar. Det här har vi diskuterat som ett stort problem i Ålands Folkhögskolas direktion. Vi har lyft upp den här frågan och man har till och med varit i kontakt med jurister som säger att den här frågan är oklar. Det är ett flertal folkhögskolor i Finland som har lagt ner sina internat på grund av att det är oklart vems ansvaret är ifall det händer eleverna någonting på deras fritid. Framförallt då man har flera ungdomar som mår dåligt.

Den här frågan är ännu inte utredd. Det här hade vi ganska mycket diskussion om på ett av folkhögskolans direktionsmöten. Vi vågade inte ens skriva in att vi erbjuder internat. För det är så pass oklart idag.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det kan hända att ltl Göte Winé inte var inne i salen vid den första replikväxlingen här, för det handlade precis om detta. Orsaken till att Ålands gymnasium har frångått det tidigare studerandeboendealternativet för minderåriga elever var just ansvarsfrågan.

Men nu har jag plockat fram exempel, både från Sverige och från Finland. Jag har avtal som jag också har plockat fram, granskat och gått igenom. Jag har ringt och intervjuat personer som arbetar på de här skolorna som är aktuella. Jag har också talat med några föräldrar om hur det här fungerar, innan jag lade den här motionen, för jag ville säkerställa att det här är en bra lösning.

Där är det så att man uppgör ett tydligt avtal mellan den som hyr, dvs. den studerande, dess föräldrar och också den som hyr ut. På det sättet så har man det tydligt reglerat vad som gäller. Det är alltså inte skolan som är ansvarig för eleverna utan det är föräldrarna och eleven själv.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag hörde det där replikskiftet. Man pratade till och med om Pargas. Det här är intressant. Vi diskuterade att när man skriver avtal och skriver att ”skolan erbjuder internat” så tar man litet av ansvarsfrågan där. Därför sade en av landskapets jurister ”nej” just nu till detta. Vi måste reda ut det noggrannare ifall det skulle hända att någon ungdom skulle må dåligt.

Angående motionen om autism så är den bra, men vi behöver först titta på vad som kommer i grundskollagen. Det hade varit angenämnt om Centern hade stött mig när vi arbetade med grundskollagen kring den här frågan och om rättigheten till en bra utbildning för barn med diagnoser. Men där valde man att säga att ”vi vill inte ålägga kommunerna mera kostnader”. Här måste vi börja … (…taltiden slut).

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Varför ska man då skriva att ”skolan erbjuder”? Man kan väl formulera det på ett smartare sätt. Det är grundläggande juridik så det kan man absolut komma runt. Man behöver inte stoppa en utveckling för att det finns ett hinder. Hinder är till för att lösas.

Jag erbjuder gärna olika förslag och hjälp med att hitta förslag på avtal för att övertyga utskottet, ifall det finns en vilja att hitta en lösning för skärgårdseleverna för den här hösten, vilket skulle vara fullt möjligt om man skulle göra det.

Låt oss nu börja arbeta tillsammans, ledamot Göte Winé. För att någon ledamot - jag vet inte ens vem du talar om - inte har stött dig vid ett tillfälle, så skulle du inte stöda denna autismutredning nu. Våra barn som har autismdiagnos behöver det här och de behöver en skrivning i budgeten. Nu är de helt osynliggjorda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Talmannen påminner om tilltalen till varandra.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag noterar att åtminstone vid två tillfällen så slår ledamoten in öppna dörrar. Dels när det gäller bolagisering av högskolan, det är ju på gång nu, och dels när det gäller rondellen i Godby. Den är också med i trafikplanen. Äntligen - säger jag - en regering som nu har tagit med den. Det är ju en fråga som jag och finströmarna har kämpat för i jättemånga år. Det stämmer det som ledamoten säger att det har varit en mycket farlig trafiksituation där och det har förstört hela Godby centrum, som man skulle ha kunnat göra så mycket mera av. Vi har verkligen sett fram emot detta från Finströms sida och nu är det alltså på gång. Och det är jag jätteglad över att landskapsregeringen nu gör det. I många långa år pratade vi, så det är jättefint när det händer.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! När man arbetar med sina tjänstemän på landskapsregeringen, när ålänningarna läser sin budget och när texten finns där så är det just det som står för 2019 man förväntar sig att händer 2019. Finns inte rondellen i Godby omnämnd i budgeten för 2019 kan inte ålänningarna och skattebetalarna veta om att den finns där. Man kan inte hänvisa till andra bilagda dokument. Det här ska samlas ihop från de beslut som har fattats och visa på att det här ska genomföras 2019.

Samma sak gäller bolagiseringen. Det står att man ska utreda bolagiseringen och efter det ta ställning till hur skolans framtida organisation ska se ut. Det stämmer ju inte. Regeringen har tydligt och klart sagt att man ska bolagisera. Låt oss då skriva in det i stället för att vilseleda befolkningen om vad det egentligen är som man vill.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Mikael Lindholm.

Ltl Mikael Lindholm

Fru talman! I anslutning till motion 33 skulle jag vilja ställa några tilläggsfrågor till landskapsregeringen och ansvarig minister. Har vårdöbornas upphävda rätt att boka som skärgårdsbor inneburit bättre möjlighet för övriga skärgårdsbor att få plats på färjorna? Hur har intäkterna påverkats? Enligt uppgift från avdelningen har antalet sålda årskort till vårdöbor sjunkit från över 70 till ca 10. Hur anser landskapsregeringen att detta beslut påverkat miljön? Vårdöföretag och vårdöbor måste åka runt hela Åland för att ta färjan från Långnäs trots att vi har kunnat åka från hemstranden. Har landskapsregeringen förstått hur negativt detta beslut har varit för Vårdöföretag som tidigare kunnat beställa t.ex. plantor via norra linjen men nu måste ta transporten via Långnäs.

Dessutom vore det verkligt intressant att få fakta på inbesparingarna av att införa turlista på Töftöfärjan. Nu borde det ju finnas tillräckligt med underlag för att berätta för ålänningarna hur mycket som sparats med detta initiativ. Annars kan man ju få intryck av att regeringen försöker dölja siffrorna för att projektet inte inneburit någon inbesparing alls.

I motion 23 lyfter Centern byggandet av en bro över Prästösund. Det är ett projekt som verkligen skulle göra skillnad för hela norra Åland och den norra skärgården. Jag hoppas att minister Nordberg och regeringen inser att man sparar pengar vid byggandet av denna knutpunkt genom att man nu när man sammanställer anbudshandlingarna för Bomarsundsbron tydliggör att den ska vara öppningsbar. Tack, fru talman.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! Visste ni om att jorden - sedan mitt senaste anförande - har tagit emot lika mycket energi från solen, som det produceras på jorden på ett år. Ändå finns det fortfarande folk som tror att det är vår verksamhet här på jorden som påverkar klimatet.

I den allmänna motiveringen till detta budgetförslag så kan vi läsa att enligt FN:s klimatpanel går klimatförändringarna fortfarande åt fel håll trots internationella beslut om att stoppa temperaturökningen. Enligt vad jag har förstått och vad jag kunnat se så visar man i rapporten från 2014 att temperaturen varit rätt stabil sedan 1998. Bortsett förstås för att det var varmt på Åland i somras, men det påverkar inte jordens medeltemperatur.

Vi kan inte bortse från att det finns många vetenskapsmän som anser att det är andra faktorer som påverkar vädret och klimatet. Solen är faktiskt ett alternativ som många tror på. Koldioxidhalten på jorden har ökat sedan mitten av 1700-talet, och historiskt har koldioxidshalten oftast varit högre än idag, så orsakerna kan och måste vara andra.

Men som en följd av denna klimathysteri så skriver regeringen i de allmänna motiveringarna följande. ”Fyra snabbladdningsstationer för elbilar har etablerats och ett tiotal destinationsladdare finns på plats runt om på Åland.” Det är väl ungefär vad som gjordes i fjol.

Fru talman!  Jag tänkte inte denna gång fördjupa mig i problemet med barnarbetskraften och dödsfallen i de kongolesiska koboltgruvorna eller miljöproblemen i Bolivia kring utvinningen av litium till bilbatterierna. Men jag kan inte låta bli att flyktigt nämna en studie på Chalmers som jag skummade igenom nyligen där man undersökte om dubbdäck räddar liv? Man fann att det räddade mellan 60 och 770 människoår varje år i Sverige, men man kom till att det varje år skördade mellan 600 och 2 000 människoår i koboltgruvorna i Kongo. Som ni förstår så använder man kobolt i dubbarna. Men problemen i koboltgruvorna är ju inget problem för vår hälsovårdsminister Valve, så vi ska kanske inte bry oss om det. Solidaritet är väl inte heller någonting som de moderna Socialdemokraterna fäster så stor vikt vid. Det är bara klimat, klimat och klimat.

Fru talman! Oberoende om oljan och kolen påverkar klimatet så påverkar de miljön, det håller jag med om. Så vi kan titta på hur den här politiken har fungerat.

Senaste år registrerades 13 nya s.k. rena elbilar, alltså inte hybrid. Det registrerades 468 nya bensin eller dieselbilar. Så antalet laddningsstationer som byggdes var färre än antalet bilar. Då undrar man om det här resultatet är vettigt eller är det ett slöseri av skattemedel? Den där ”miljönsamheten” innebär tyvärr också att det kostar.

Jag har tidigare ställt frågan varför vi på Åland inte kan subventionera gasbilar på motsvarande sätt som man gör på fastlandet. Där subventionerar man även konvertering från fossilbil till gasbil. En konvertering kostar ca 3 000 euro. På det här sättet kunde vi omedelbart minska antalet fossilbilar. Med den elbilspolitik som regeringen för tillfället har så gör vi uppenbart inte det.

Fru talman! Därför har jag i år upprepat tre motioner som kanske går inom det här med cirkulär ekonomi.  

Den första är att jag vill subventionera en konvertering från bensin till gasdrift. Jag har i år höjt beloppet från 75 000 till 702 000 euro. Det är nämligen så mycket som behövs bara för att konvertera de nya fossilbilar som vi fick ifjol tack vare minister Gunells elbilspolitik.

Jag hörde under våren att det var några bilförsäljare som hade en kampanj på att nya gasbilar hade samma pris som bensinbilar, de är alltså kombibilar. Normalt är de 1 500 euro dyrare, men jag är rädd för att ålänningarna inte passade på att utnyttja detta. Men de kan ju tanka när de är på annat håll.

Den andra motionen berör en investering i en gasstation. Vi måste ju ha en gasstation, det är helt klart, det är ägget och hönan. Jag vet nu att det finns flera intressenter, som är intresserade av att inleda försäljning av gas på Åland, under samma förutsättningar att få liknande subventioner som man har på fastlandet.  Jag har satt 200 000 euro för det. Jag vet inte vilka villkor som man har för laddningsstationer men med liknande villkor så ska 200 000 räcka.

Den tredje och den mest symboliska motionen handlar om att konvertera Åland 1. Tack vare mina skriverier ifjol så fick jag faktiskt en offert, så jag vet att 5 000 euro räcker för att konvertera den.

Jag använder faktiskt en gasbil när jag är i Portugal, även om jag tyvärr inte har några skattefria pensioner. Från det har jag lärt mig att en gasstation på Åland nog skulle räcka för behovet på fasta Åland. Skärgården är också här ett problem och fast vi har en kommunsammanslagning så är den fortfarande ett problem. Det här behöver förstås subventioner på samma sätt som laddningsstationerna, men om vi kombinerar det med att konvertera bensinbilar så kunde vi omedelbart minska antalet bensinbilar. Tack vare den här politiken så har antalet fossilbilar ökat med nästan 500 per år.

Jag förstår inte riktigt varför en socialdemokratisk minister för en politik, som gynnar dem som har råd att skaffa en elbil men inte kan subventionera dem som kanske inte har råd eller vill konvertera sin bensinbil till gas? Dessutom är gasbilen billigare i drift. I Portugal är det ungefär 40 procent billigare.

Jag hoppas att dessa tre motioner i år, under ledning av en ny ordförande i finansutskottet, behandlas på ett oerhört positivt sätt.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag får be om ursäkt för jag håller på och tappar rösten på grund av en förkylning, men jag tänkte i alla fall säga några ord om den eventuellt blivande största satsningen inom det offentliga på Åland, det vill säga den tunnel som diskuteras.

100-150 miljoner euro skulle satsningen innebära i reda pengar. Det är ungefär hälften av det verksamhetsbidrag som föreslås i den här budgeten att ska budgeteras för inkommande år. Hälften! Det är jättestora pengar. Därför är det självklart för en finansminister också att delta i diskussionen.

Vi jämför oss med Färöarna och vi anser att färingarna är väldigt duktiga på det här med tunnlar. Det är dom de facto. Så jag har själv läst på litet om deras projekt på Färöarna. Den tunnel som byggs där som bäst torde heta ungefär ”Eysturoyartunneln”. En drygt tio kilometer lång tunnel.

Idén om att bygga en tunnel där väcktes under åren 2002 - 2006. Efter det bildades det ett privat bolag som projekterade och drev frågan. Så småningom gick det bolaget i konkurs och ett annat privat bolag bildades som bedrev frågan. Det gick faktiskt på det sättet att en infrastrukturminister fick avgå under årens gång ur deras lokala parlament, på grund av att den personen hade gett alltför stora löften om att tunneln skulle förverkligas, tror jag. Jag tror till och med att de en gång genomförde ett nyval på grund av dessa tunnelfrågor på Färöarna. Men nu håller man på att genomföra byggandet av tunneln och den ska vara klar 2020 eller 2021 enligt det kontrakt som har skrivits med byggbolaget NCC. Det här säger att från en idé till verkställigheten av en färdig tunnel så tar det, som i det här fallet, 15-19 år också på Färöarna att förverkliga ett tunnelprojekt.

Vi kan ju säga att här på Åland har vi pratat om en tunnel redan i tio år ungefär. Därför så kanske fem till nio år till skulle leda till att en eventuell Föglötunnel kunde förverkligas på samma tid. Men det är ju bara siffror det här. Men inför upphandlingen av den tunnel som byggs på Färöarna just nu så bildades det så småningom ett offentligägt bolag som gjorde ett grundligt förarbete vilket nu leder till ett bygge.

Därmed vill jag för min del säga att jag är en person som genom åren alltid har sett på möjligheter, goda möjligheter, och att vi så småningom ska kunna bygga en tunnel för att binda ihop skärgården med fasta Åland. Men saker och ting måste beredas på ett bra sätt för att vi ska få svar på alla frågor innan vi fattar själva beslutet. Så blev fallet också på Färöarna. Man gjorde en grundlig beredning från en vision i flera omgångar av privata initiativ till ett offentligägt bolag som sedan blev verkställighet. Bra så!

I stället för att strida om de här sakerna så kunde vi förhoppningsvis enas om att det kortruttsprojekt som landskapsregeringen genomför just nu kan vara ett led i att vi så småningom binder ihop Föglö med fasta Åland. Precis så som finans- och näringsutskottet sade under förra årets behandling då lagtinget gav landskapsregeringen en fullmakt att genomföra det som nu genomförs via upphandling.

Om det finns en majoritet för att förverkliga ett tunnelprojekt i framtiden skulle det vara lämpligt att de personer som verkligen vill detta tillsammans skulle enas om att man börjar bereda frågan och tar nästa steg för att förverkliga det här. Det kommer att ta flera år av beredning innan man kan upphandla en tunnel.

Jag ska säga det som nu tycks vara oklart. Landskapsregeringen, via sin förvaltning, är till 100 procent övertygad om att man måste ha en miljökonsekvensbedömning utförd innan man kan upphandla en tunnel. Oberoende om den skulle förverkligas i landskapets regi eller via upphandling via ett privat förverkligande. En miljökonsekvensbedömning tar några år att få fram. Miljökonsekvensbedömningen för projektet på västra Föglö, men också den som gjordes för Prästösundsbron, kostade per styck ca 250 000 euro att ta fram. Vi kanske kan tvingas att betala ungefär lika mycket för en miljökonsekvensbedömning för ett tunnelprojekt till Föglö.

Landskapsregeringen upphandlar den blivande elhybridfärjan mellan Gripö och Svinö med de villkoren att den färjan ska kunna flyttas år 2027 till någon annan plats, lämpligen till färjepasset Åva-Osnäs.

Om vi kunde enas om att vi förverkligar det projekt som nu planeras och börjar bereda frågan för att få svar på alla frågor om en blivande fast förbindelse, så tror jag att det skulle vara ganska raskt marscherat om vi skulle kunna ha en tunnel år 2027 i så fall. I stället för att bryta åsikter om att vara emot eller för, så kunde det kanske finnas en möjlighet att gå vidare utifrån de steg som lagtinget har tagit.

Talmannen

Sju repliker är begärda.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack ministern för ett mycket intressant anförande. Det svängde under anförandets lopp. Ni nämnde att regeringen måste gå tack vare tunnelbygget. Det låter ju positivt om vi ska skämta lite.

Ni framförde i början - och det har framförts tidigare - att det skulle vara fråga om en 150 miljoners investering. Det förstår jag inte. Jag har varit på två presentationer, och vad jag förstår så är det under 30 år som man får använda tunneln i stället för att ha ett fartyg. Vad jag har förstått så är det billigare att hyra tunneln under de här åren än vad driftskostnaderna för fartyget är. Och efter 30 år så äger landskapet tunneln. Som jag ser det så är det en väldigt bra investering. Jag förstod av den andra delen i ert anförande att ni är för tunneln. Men den låter ju väldigt långsam den här tidsplaneringen och att det ska ta så många år att komma dit.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jovisst! Så som det privata bolaget har resonerat i sammanhanget så skulle landskapsregeringens del bli en fast årlig avgift. Men den totala investeringen torde ligga mellan 100 och 150 miljoner, också enligt deras siffror, beroende på destination osv. Så det är den summan som ska bestridas via en årlig avgift oberoende.

Det är klart att man sparar pengar på den övriga trafiken. Det gör man om man ersätter den med en tunnel. Men de facto är det så att det kortruttsprojekt som landskapsregeringen nu, med lagtingets mandat, avser att genomföra leder till en stor del av de inbesparingar som tunnelförverkligandebolaget, som driver de här frågorna, också räknar in i sina kalkyler. Så man måste jämföra de tre miljoner som vi beräknar att elhybridfärjan kostar per år med en tunnelförbindelse i framtiden.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag har konstaterat att det här är väldigt komplicerade saker för att ta i en replik. Jag hoppas att vi än en gång får en bättre presentation av förtetagarna, också i finans- och näringsutskottet, så vi tar det den vägen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Så är det! En satsning på närmare hälften av ett verksamhetsbidrag för ett örike som Åland är ju inte bara en komplicerad sak utan också en stor sak. Man behöver se på det noggrant och det är det som jag här nu från talarstolen förespråkar att man i så fall ska göra genom en grundlig utredning. I en så här stor fråga så behöver man veta vilka problem som det kan finnas och vilka frågeställningar som man har och vilka svar och vilka lösningar som en tunnel kan medföra, innan man sätter igång att förverkliga det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det här inlägget som jag tror är det närmaste man kan komma att ”göra en pudel” utan att verkligen göra en pudel. Jag tycker om att finansministern har tagit intryck av det man har gjort på Färöarna och han nämner ett exempel därifrån. Men det är att göra det lite för enkelt för sig, för där finns väldigt många exempel på privat-offentlig samverkan där man har finansierat stora investeringar med hjälp av andra investerare. Det är riskkapitalister och försäkringsbolag, och vad man nu har för någonting, och därmed lindras själva effekten för samhället.

Han nämnde också att det skulle ta 10-15 år för att nå ett förverkligande. Sanningen är att dåvarande näringsministern Göran Bengtz, händelsevis hörande till Centern, 1992 inledde detta arbete med att se en tunnel till Föglö, så vi börjar nog snart vara där.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om jag för min del skulle säga så här, varför detta nedlåtande sätt att föra ett resonemang och säga att jag skulle ”göra en pudel eller en halv pudel”. Det som jag för fram här är det som jag hela tiden har tyckt. Jag har alltid varit intresserad att reda ut vad en tunnel skulle innebära för Åland och vad det kostar. Jag har fört samma linje i landskapsregeringen hela tiden. Vi genomför ett projekt nu som förkortar passet med ungefär 30 procent för att möjligen kunna bygga en tunnel där längre fram. I den extraanslagsansökan som lagtinget skickade till Ålandsdelegationen för behandling nu i september, där står det om att man eventuellt ska söka extra anslag för en tunnel i steg två. Den ansökan som Centern för några månader sedan inte kunde tänka sig att stöda.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Om det verkligen är så att ett intresse för ett tunnelalternativ vore på riktigt och inte bara ett spel för galleriet - vilket man lite får känslan av - så skulle man ju gärna ha sett mera av det i budgeten, inte sant? Då skulle man väl ha sett ett resonemang i stil med det som finansministern nu för fram. Eftersom det faktiskt är på det viset att de siffror som finns som stöd - och de modeller som t.ex. har gjort på Färöarna - de är väldigt starka när det gäller att utveckla samhället. Och då pratar vi om 50-100 års lösningar. Det är ett helt annat perspektiv på det och möjligheterna är fullständigt annorlunda. Ändå väljer man att inte lyfta fram dem tydligt förrän nu. Det är det som jag menar med min ”halva pudel”. Jag tycker att det är charmant av finansministern att ta upp den här debatten nu, men hade gärna sett det här resonemanget i budgeten på riktigt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Men då kanske vi möjligen kan parera det här, genom att vi under behandlingen kunde enas - över partigränserna och över oppositionsmajoritetsgränserna - om att det finns ett intresse för att genomföra ett tunnelprojekt som steg två. Sedan när man har gjort beredningar av saken. Sedan när man har gjort de miljökonsekvensbedömningar som måste göras och som tar några år att göra. Sedan när man har utrett sådana intressanta saker som ltl Jörgen Pettersson nämnde i sitt eget anförande i frågan om att möjligen ha en hamn på östra Föglö. Det leder förstås till nya frågor om vilken dimension av tunnel som man ska ha. Behöver man möjligen en reservtrafik? Behöver man bibehålla Långnäs hamn i reserv i så fall? Sådana saker. Det finns mycket att diskutera. Så i stället för att peka på oenighet så kanske vi kunde nå en enighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag delar finansministerns bedömning av att det behövs mera underlagsmaterial eftersom det sprids olika sifferuppgifter - både i medierna och i de sociala medierna - om tunnelprojektets ekonomi. Ofta används också enbart nettokostnader för landskapsregeringen när det gäller tunneln. Jag tycker också att i det materialet så måste bruttokostnader ingå. Därför är det viktigt att jämföra samma saker.

Ibland räknar man hem avgifter på tunneln för att få ner nettokostnaden. Man räknar med saker som man tjänar på andra delar av kortrutten och som man lika bra kan tjäna in om man har en bro eller en färja. Man kan också ta avgifter på en bro och man kan ta avgifter på färjor. Det där måste man bortse ifrån när man tittar på kalkylerna. Man måste se helheten. Mera beredning behövs innan vi kan ta ställning till om det är klokt eller inte klokt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja, det finns en hel del att bereda och beräkna inför ett eventuellt beslut. Det håller jag helt med om.

Den kalkyl som landskapsregeringen har som utgångspunkt för en beräknad kostnad för den blivande elhybridfärjan är ett underlag att jämföra med vad en eventuell tunnel från Gripö till Svinö skulle kosta. Där har man en jämförelse av summorna. Ska man gå på det strikt ekonomiskt så borde skillnaden på tre miljoner täcka kostnaden för en tunnel. Kanske man inte kan nå dit men jag är för min del också villig att diskutera den avsevärda trafikförbättring som en tunnel skulle medföra på sikt. Så det finns andra aspekter att ta in. Tar man också in den här diskussionen, som ledamot Pettersson förde fram, om att flytta en hel hamn till ett annat ställe så då behöver man ju väga in också sådana saker.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ja, det är nog klokt att jämföra med den nya elhybridfärjan som är på gång. Men då måste man ju också jämföra det utan avgifter i så fall. Om man inte har tänkt sig avgifter på färjan - eller jämföra båda två med avgifter - som ett exempel för att få en ekonomisk jämförelse som är lite mera korrekt.

Visst, man kan räkna in förbättringar i en fast förbindelse jämfört med en som inte har det, men då ska man också fundera på den fördel eller nackdel – hur man nu ser på det – som finns med en färjeförbindelse och där du kan reglera servicenivåerna och därmed också kostnaderna. Med en tunnel så permanentar du i princip servicekostnaderna för lång, lång tid framöver. Du har möjlighet att reglera kostnaden på en färjetrafik, inte bara genom att ta aktiva beslut utan också genom den teknikutveckling som pågår och ständigt går framåt. Där kan jag också se att tekniken kan hjälpa till att sänka kostnaderna. Det där är svåra frågor. Helheten ska vägas in. Men jämför man rätt saker med (…taltiden slut).  

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det finns mycket att diskutera. Om man tänker sig att lagtinget skulle närma sig ett beslut för att gå in för en tunnel, så måste det vara i en sådan situation där en landskapsregering har berett frågan, har tagit fram kalkyler på tjänstemannahåll - kalkyler som lagtinget kan ifrågasätta och bedöma, godkänna eller förkasta - och sedan också ställa en landskapsregering till svars för dessa siffror.

När det gäller en satsning som är uppe mot halva årsbidraget så måste vi ha den här ärendegången, där vi gör en beredning och där en landskapsregering ställs till svars för dessa siffror. Även om jag litar på våra åländska företag, hur mycket som helst, så kan vi inte låta någon utomstående göra beredningen åt oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag vill bara understöda de tankar som minister Perämaa för fram. Att jämsides med att vi nu inleder kortruttssatsningen så utreder vi och förverkligar en eventuell tunnel år 2027 eller när vi har utredningarna klara. Det är någonting som vi från Moderat Samling varmt stöder. Vi tror att kortrutten är vägen till en tunnel till Föglö.

Samtidigt är det ju så att det arbete som de privata företagarna har gjort, med alla dessa utredningar, är ett bra led i kommande processer och opinionsbildning. Det går ju inte att säga någonting om det. Men vi står helt bakom detta förslag.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den insats dessa personer har gjort ska inte på något sätt förringas. Det finns ett stort engagemang bakom och det är bara att högakta.

Jag vet att ltl Annette Holmberg-Jansson hör till de personer här i lagtinget som har visat ett stort intresse för den här frågan. Så jag uppfattar det som ett absolut ärligt engagemang från hennes sida och jag uppfattar det som ett ärligt ställningstagande det som just gavs här.

Jag kunde räkna upp de andra. Det finns en handfull, kanske uppemot tio personer, som har visat ett stort intresse över den här frågan. Om vi bereder frågan ordentligt så kanske det sedan så småningom visar sig om det finns en lagtingsmajoritet för att möjligen förverkliga detta.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! När det sedan kommer till att flytta den färja som nu införskaffas till ett annat ställe, så har i alla fall jag fått frågor om att ”vad gör vi sedan med en onödig hamn vid Gripö”? Men där ser vi, när vi har diskuterat detta, att det förstås finns en fördel att ha en hamn där du ska ställa en pråm, om inte annat, när du ska börja bygga tunneln för att lättare kunna forsla bort sten och annat i stället för att behöva ta allting vägledes.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ännu lite kopplat till den egna lilla undersökning som jag gjorde och har gjort i flera omgångar i den här frågan.

Efter att ha skrivit kontrakt om Eysturoyartunneln så skrev byggbolaget NCC på sin hemsida, att logistiken var det stora problemet för dem. De skulle använda tre fraktfartyg för att i månader föra över utrustning till Färöarna för att börja förverkliga projektet.

Jag är ingen tunnelexpert. Jag vet inte om man kan bygga en tunnel bara från den ena sidan utan att vara på den andra sidan. Men ska man arbeta på Föglö och på Gripö med en tunnel, så bör man ju ha en hamn som ligger nära intill för att kunna ta dit utrustningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! En reflektorisk fråga inledningsvis. Är det en liberal som nu står i talarstolen eller är det en finansminister? Orsaken till min fråga är att den minister som är ansvarig för ämnesområdet sitter ju i salen. Men det är finansministern som går upp och tycker till hur trafiken ska lösas. Jag tycker att frågan är ganska berättigad.

Sedan skulle jag vidare vilja ha ett reflekterande kring om det är samhällsekonomiskt förnuftigt att först göra in investering på en färja för 47 miljoner, plus de landanslutningar som ska göras i storleksklassen tio miljoner, för att ha den i fem år. Sedan ska man eventuellt flytta över den till Åva-Osnäs linjen - där vi för övrigt inte ens äger kajen på den finska sidan - och göra om investeringen på nytt och öka driftskostnaderna med ungefär 50 procent, eftersom den största andelen kostnader ändå är personalen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Infrastrukturministern och jag har redogjort och diskuterat de här frågorna under årens lopp på ett bra sätt gemensamt. Vi har varit gemensamt övertygade om att det här är både en infrastrukturell fråga samtidigt som det är en stor finansieringsfråga, eftersom den berör nästan hälften av ett budgeterat årsbidrag, vilket jag beskrev här tidigare. Vi har deltagit i många möten tillsammans och diskuterat den här frågan. Och infrastrukturministern har kunskap och tänker gå upp och hålla ett anförande - som finansminister - i den här frågan.

På frågan om det är ekonomiskt klokt så är svaret ”ja”. Ska man göra en miljökonsekvensbedömning för en tunnel så tar det flera år. Det kortruttsprojekt som landskapsregeringen nu avser att gå vidare med sparar tre miljoner euro per år. Färjfästen kan flyttas och vi behöver också ha förstärkning på färjepasset Åva-Osnäs för att förbättra trafikflödet, framförallt … (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Där har vi en stark samsyn. Vi har ett underskott av trafik på den norra linjen, speciellt från Åva till Osnäs och främst för de fisktransporter som är väldigt tunga och som tar väldigt stor plats på färjorna. Så där behövs det ett lyft.

Men det är ju väldigt speciella investeringar som man gör för ett eldrivet fartyg. Det betyder att man först ska begära en miljökonsekvensbedömning för Svinö, troligtvis, och så ska man göra en anläggning där som kostar i storleksordningen fem miljoner, vilket är de siffror som jag har fått. Rätta mig gärna om jag har fel. Efter fem år så är den investeringen helt onödig och då ska man bygga upp den på nytt, dels i Brändö och dels på den finska sidan. Dessutom kostar färjan - om jag är rätt informerad – ungefär två miljoner i drift och den här kommer då att bli 50 procent dyrare. Så det känns inte riktigt rätt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har inte den exakta summan på vad färjfästena kostar. Det är ändå så att det behövs en hamn på Gripö oberoende - det är min bestämda uppfattning - för att trygga reservtrafiken ifall det möjligen blir trafikstopp i tunneln. Så det kommer det att behövas. Delar av färjefästena kan säkert flyttas med fartygen. Men där ska det igen vägas emot de tre miljonerna i årlig inbesparing. För varje år tjänar man tre miljoner som elhybridfärjan är i drift.

Sedan har vi behov att förnya fartygen oberoende. Så man kan flytta elhybriden till Åva-Osnäs, flytta Skarven till något annat färjepass och helt plötsligt har vi gjort en stor del av förnyelsen av hela fartygsflottan på samma gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Mycket av det här anförandet så andades ju det som jag tänkte på år 2010 då jag ville ha igång kortruttsutredningen på nytt. Att man bygger en bit och fortsätter med en tunnel. Det som finansministern sade om en grupp, så det låter så lockande att man nästan känner sig sugen att ställa upp i valen igen bara för att få möjlighet att vara med i en sådan grupp för att lösa den här trafiken.

Och vidare. I det extra anslaget nämner man både Föglö och Vårdö med en fast förbindelse inför kommande ansökningar. Femårsklausulen i den här upphandlingen stämmer väl överens med extra anslaget. Så det här är ett arbete som varit på gång ganska länge. Och om du lägger ihop två och två … (…taltiden slut).

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det låter lovande. Jag har svårt att tänka mig ett lagting utan att ledamot Sundblom är en del av det, så det låter som ett löfte.

 Jag försöker också hantera denna fråga på ett positivt sätt och som jag vet att ledamot Sundblom har gjort genom åren. Allt har sin gång. De offentliga kvarnarna maler ibland lite långsamt men det kräver också att man får ihop ett antal partier som kan enas om dessa frågor. Förhoppningsvis kunde vi byta fokus från oenighet i den här frågan där det egentligen finns en ganska stor enighet, vad det tycks.

Nu vågar jag inte alls garantera att alla här i lagtinget tycker att en tunnel är en bra lösning heller. Jag är inte säker på att miljörörelsen i förlängningen tycker att det är en bra lösning. Men de här korten är åtminstone värda att syna på ett seriöst sätt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman!  Jag tänkte på detta med en ”grupp”, eller någon form av parlamentarisk referensgrupp, för att diskutera de här frågorna med. Det skulle vara otroligt bra just för att skapa en konsensus. Man kan även diskutera både Vårdös förbindelse och Föglös förbindelse i en sådan grupp. Det skulle inte vara något fel i det.

Men för att skoja litet om valet så är vi redan utdömda i ett tidigare anförande av en annan lagtingsledamot här i talarstolen, att det blir en helt annan majoritet och att liberalerna ingenting har att säga till om.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja, det ska vi bli två om i så fall. Vi får väl låta väljarna avgöra det först.

Jag tycker att det är hedrande av ltl Torsten Sundblom att också prata om trafiklösningar i övriga delar av Åland. Här diskuteras en eventuell bro på norra Åland. Det här tycker jag att är bra. Det måste finnas en balans i diskussionen så att vi inte bara pratar om trafiklösningar mellan fasta Åland och Föglö utan att vi också ger utrymme för att prata om utvecklingen genom infrastruktur på andra delar av Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack minister Perämaa för ett tydligt och pragmatiskt resonemang som går i färg med vad infrastrukturministern redogjorde för igår. Det borde faktiskt tilltala även stora delar av oppositionen.

Om jag har förstått saken rätt - jag ville bara kontrollera det - så genom att nu komma igång med västra och östra Föglö och Gripöbron så investerar man samtidigt i en ny elhybridfärja. Då ger man per automatik skärgården och ålänningarna en snabb utveckling av skärgårdstrafiken. Man målar inte in sig i ett hörn, för det nya tonnaget kan sedan flyttas till andra linjer efter behov. Parallellt med detta kan man bereda en eventuell tunnel via en miljökonsekvensbedömning och geologiska undersökningar, men då till Gripö. Det här låter ju som en vettig karta, både sett till ekonomi, miljö och tempo. För det finns ju risk att det pratas bort tio år till. Men … (…taltiden slut).

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Exakt så! Beredningen är gjord. Det finns underlag för att gå vidare med projektet östra Föglö och västra Föglö. Det behöver verkställas. Vi sparar tre miljoner euro per år genom det projektet. Sedan kunde lagtinget gärna ta ställning till att påbörja beredningen för nästa steg, att förverkliga ett tunnelprojekt - om lagtinget vill ha det så - speciellt till Gripö. I min värld så är det förnuftigast att gå just till Gripö eftersom ett infrastrukturprojekt ovanpå land har mindre risker än att bygga under vattenytan på bergsnivå. Och därtill finns det redan en ansökan om att få finansiering av bron till Gripö, vilket på ett ganska radikalt sätt förbättrar finansieringen av hela projektet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ministern, igen! Jag tycker att det är roligt. Den sista timmen klämtar på budgetdag tre, och det är roligt när det kommer fram pragmatiska förslag som förhoppningsvis kan vinna någon sorts konsensus. Vem vet. Det kanske kommer något kring kommunreformen också?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Fru talman! Jag hade tänkt prata lite vidare kring hälso- och sjukvården men jag ska börja med att säga någonting kort om kortrutten.

Jag varken såg eller hörde något nytt i det som finansminister Mats Perämaa förde fram här. Så var den konsensusen skulle finnas förstår jag inte riktigt. Vill man från liberalt håll - jag riktar mig främst till dem nu - vara seriös med ett tunnelprojekt, så bör man i egenskap av regeringsparti och med innehav av lantrådsämbetet stoppa upphandlingen av en elhybridfärja som vi alla vet att inte passar in någon annanstans i det åländska skärgårdstrafikmönstret, oberoende hur vi ritar om det. Nog om detta.

Det blir lite tvära kast här nu. Jag går till ett ämne som jag känner alldeles speciellt varmt för personligen och det är hälso- och sjukvården. Den här gången vill jag prata om hudcancerscreening. Det här är nu tredje gången som jag lyfter fram hudcancer här i Ålands lagting. Jag har gjort det i form av en budgetmotion och jag har tidigare gjort det i form av en åtgärdsmotion. Då kan man undra varför jag tar upp det igen. Jo, jag tar upp det igen därför att ingenting har hänt.

I min budgetmotion från i fjol så skrev jag att när Ålands Cancerförening arrangerade screeningdagar, de s.k. prickdagarna, och när två hudspecialister var på plats så undersöktes 380 personer. Det är ju väldigt bra tycker jag. Det som var det tråkiga var att 40 av dem fick operera bort födelsemärken där man kunde notera förändringar och tre var av mera allvarlig karaktär.

Jag sade det sist - och jag säger det igen - att tittar vi på Ålands lagting där vi är 30 ledamöter samt vår personal, så är det ungefär tio procent av oss som endera har, har haft eller kommer att få hudcancer i någon form.

Med tanke på att det förebyggande arbetet och den förebyggande kontrollen är väldigt lätt att utföra - även när det gäller en större grupp människor - och det är väldigt billigt samhällsekonomiskt och det är försvarbart i allra högsta grad för den enskilda individen och dennes familj, så föreslår jag återigen att man ska öka anslaget under ”Övriga hälso- och sjukvårdsavgifter” med 50 000 euro. De är en bedömning som jag har försökt göra, men jag kan inte garantera att summan är helt korrekt.

Den tanke som vi har inom Centern är att man skulle ha ett team som kunde åka ut till landsbygden och skärgårdskommunerna och göra undersökningarna på plats. Det är ju generalsmart samhällsekonomiskt om 60 kökarsbor under samma dag kan undersökas i stället för att 60 kökarsbor ska ta sig in till fasta Åland och sätta bort en hel arbetsdag och sedan tillbaks igen.

Jag säger det igen. Jag tycker att det här är en bra förebyggande hälsovård och jag är faktiskt besviken att den sågades fullständigt. Det finns ingenting om den i årets budget heller.

Under den förra budgetdebatten lovade minister Wille Valve att det fanns 7 000 euro som utredningspengar och att man skulle titta på om det var möjligt att göra någonting åt detta. Men det finns inga skrivningar i årets budget heller. Så jag kommer igen att lyfta det här i finans- och näringsutskottet.

Jag vet att det nu pågår ett arbete i social- och miljöutskottet, men jag är inte informerad om detaljerna kring det. Jag sitter i finans- och näringsutskottet och har väl kanske inte informerat mig. För mig är den här frågan viktig och för många ålänningar så är den det också.

Som ni säkert vet så kom det en rapport i dagarna som visar att cancerfallen på Åland ökar igen. Så jag tycker att det här skulle kunna vara något som vi kunde enas kring.

Avslutningsvis. På de två och en halvminuter som jag har kvar så vill jag säga någonting som livsmedelsproduktionen på Åland. Jag är inte säker på om alla här är informerade om att tilläggsbudget två fortfarande ligger i finans- och näringsutskottet för behandling och att vi i utskottet har haft ett ganska brett hörande från olika branschorganisationer och de odlare som har drabbats. Jag har också en budgetmotion där jag äskar om att 500 000 euro skulle kunna utgå ”som extra ersättning för skördeskador förorsakade av sommarens extrema torka”. Därför känner jag mig litet tudelad nu. Ska vi lyfta upp den här frågan igen eller ska vi vänta? Vi har fått indikationer från landskapsregeringens sida att man avser att återkomma i en tilläggsbudget. Jag hoppas att det finns någonting där, för det som finns i budgeten för 2019 är 14 000 euro. Det tror jag inte att de åländska primärproducenterna - och i förlängningen tillverkningsindustrin och i förlängningen transporterna etc. - kommer att klara sig på.

Det finns mycket skrivningar om matklustret och hur man ska ta saker och ting vidare och hur man ska utveckla det. Det är goda skrivningar. Men har vi ingen primärproduktion i grunden så har vi nog inget matkluster att jobba vidare med heller. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Med anledning av det första i vicetalmannens anförande så var allt bekant och har diskuterats många gånger förut. Om vicetalmannen kontrollerar upp det extra anslaget så är det skrivet för över ett halvt år sedan, man har förhandlat om det lång tidigare och där finns fasta förbindelser både till Föglö och Vårdö nämnda, och sedan kommer 5-års klausulen i färjeupphandlingen. Det här är ingen dagslända som kommer utan det är nog sedan länge påtänkt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag tror inte riktigt att jag förstår ledamotens intention med det inlägget. Men mitt budskap är väldigt tydligt. Är man från liberalt håll verkligen seriöst intresserade av att bygga en tunnel så kan jag garantera att vi från Centern kan sätta oss ner och komma överens om lösningar in i framtiden via en tunnel. Men det är inte kombinerbart med en elhybridfärja. Det borde sunda förnuftet visa.

För det första så är det väldigt dyra landinvesteringar som ska göras och för det andra så vet man inte riktigt vart man ska flytta den. Jag stöder tankegången om en elhybridfärja men den borde inte beställas här och nu. Det är att måla in sig i ett hörn.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Om jag ska lätta lite på locket så startar man ju också upp en miljökonsekvensbedömning för trafiken mellan Åva och Osnäs. Dit har man planer på att flytta färjefästet. Så det finns nog platser och det är nog genomtänkt sedan långt tillbaka. Men om jag inte är helt fel ute - jag kommer inte ihåg vilken dag det var – så ska de ut till Åva och börja titta på området och dra igång en miljökonsekvensbedömning där. Jag tror att det är den här veckan, annars är det nästa.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman!  Jo det där projektet levde på tjänstemannanivå väldigt starkt redan under min tid som minister. Jag har aldrig givit mitt godkännande till det och jag kan svårligen tänka mig att Brändöborna är intresserade av den lösningen. Tyvärr kan man säga eller så inte. Det betyder i klartext att Jurmo helt raderas ut från kartan, eftersom huvudfästet till Jurmo och vidare mot finska fastlandet ligger sida vid sida. Är det så att man tänker flytta färjefästet - enligt de planer som tidigare har angetts - så blir ju Jurmos färjefäste i så fall allena kvar och den övriga trafiken flyttas längre österut. Såvida det inte är några nya planer som har kommit. Det börjar bli några år sedan jag var ansvarig för de här frågorna. Det kan hända att det är något nytt på gång som inte jag känner till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det blir uppenbarligen lite trovärdighetsproblem när vicetalman Thörnroos tar till orda. Det är ju de facto så att ledamot Thörnroos var trafikminister och ansvarig under den förra perioden och där nuvarande trafikminister ingick i samma regeringsunderlag och hade väldigt god insyn i samtliga ärenden som kom till lagtinget för beredning. Det förslag som ledamot Thörnroos lyfter fram i budgetmotion nr 27, det är att stoppa, det är inte ett aktivt stöd för en tunnel. Jag tycker att det skulle vara klädsamt om man också skulle påvisa att det endast är två av sju i lagtingsgruppen som har skrivit på den här budgetmotionen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Infrastrukturministern har sin absolut fulla rätt att göra en bedömning huruvida han finner mig trovärdig eller inte. Den rätten har han absolut. Jag säger det som jag i ett tidigare anförande sade till ltl Torsten Sundblom, att från Centerns sida är vi beredda att sätta oss ner och resonera seriöst kring ett tunnelalternativ. Men det betyder i så fall att upphandlingen av elhybridfärjan ska avslutas.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är just det här som gör att trovärdigheten inte riktigt kan finnas. Det är ju så att fartyget inte har någon som helst påverkan för förverkligandet av en tunnel. I den upphandling som nu ligger ute, när det gäller den nya hybridfärjan, så precis som det har sagts i debatten så finns det möjligheter att flytta den inom det trafiksystem som vi har på Åland idag.

Ledamot Thörnroos har själv i alla debatter lyft fram att vi måste få en ny färja till Åva-Osnäs. Det var också den linjen som ledamoten Thörnroos själv förespråkade under den förra mandatperioden. Att det nu plötsligt skulle vara ett problem med att vi har ett nytt fartyg som vi kan lägga in på Åva-Osnäs och skulle förhindra oss från att bygga en tunnel, det finns ingen logik i det resonemanget.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vi förde ett resonemang tidigare, finansministern och jag, där vi hade en del diskussioner kring landinvesteringar för elhybridfärjan och vilken storleksklass de låg på. Det har talats om fem miljoner bara för att få landfästet med elanordningen gjord. I så fall känns det inte riktigt samhällsekonomiskt smart att först bygga det och sedan flytta det till Åva-Osnäs. Sedan är det också på det viset att den färjeturen, och speciellt den sträckan, är ju väldigt central för trafikflödet från fasta Finland till Åland. Där kommer man i så fall också att behöva ha ytterligare dubbla färjfästen för extra tonnage, mig veterligen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Tack vicetalman Thörnroos! Vilken screening som är effektiv eller inte fordrar forskning. Det vet man ju inte. På fastlandet har statsrådet givit en förordning nr 339/2011 där 3 § säger ”om en kommun ordnar en annan screening än den som anges i det nationella screeningprogrammet ska kommunen innan screeningen inleds göra en bedömning av hurudana krav screeningen ställer på hälso- och sjukvårdens servicesystem och hur screeningen inverkar på systemet.” Ja, vi har egen behörighet och fattar egna beslut när det gäller screening. Men det är en sak att göra screeningen. Vi måste också se till att det finns någon som tar hand om personer som får ett besked om att man har en förändring, så att hela servicekedjan fungerar. Det är väl där som jag ser att vi ännu har en bit … (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Så som vi har resonerat så är det egentligen samma grundprincip som för prickdagarna. Man har två läkare och man har sjuksköterskor. Men i stället för att det ska vara den här rusningen som det har blivit - det är ett gott initiativ men det är väldigt svårt att få plats - så far man själv runt. Man far till Brändö, man far till Sottunga, man far till Kökar, man far till Geta och man far till Lumparland. I stället för att man ska flytta in befolkningen, speciellt från skärgården där det ofta tar en hel dag att komma fram och tillbaka. Dels är det samhällsekonomiskt smartare när man gör själva undersökningen och dels så är det ett förebyggande arbete som är ekonomiskt försvarbart. Att operera bort ett litet födelsemärke är ett väldigt litet ingrepp i förhållande till en större operation med strålbehandling.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Precis som vicetalman Thörnroos är inne på så ordnar Ålands Cancerförening dessa pricktestdagar där det är ungefär 500 personer per år som får sina födelsemärken kontrollerade. Jag tycker att det är ett väldigt lovvärt initiativ. Precis som man nu infört att man kan göra PSA-prov på ett av de privata företagen som Cancerföreningen också ordnar och som har haft ett högt besöksantal.

Jag är helt öppen för att titta mera på detta. Jag vet att vi i social- och miljöutskottet håller på och behandlar den motion som vicetalman Thörnroos har lämnat in. Vi kanske behöver diskutera den här frågan mera.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag uppskattar att ledamot Holmberg-Jansson tar den här frågan på allvar och säger sig vara villig att dra det vidare. Men det sade faktiskt ledamoten också i fjol, att hon tyckte att det var bra och att man skulle ta det vidare. Inte bara jag utan många ålänningar skulle uppskatta om vi nu också kunde få det här som ett pilotprojekt på Åland och få det ”till verkstad” i samarbete med Cancerföreningen, med Ålands hälso- och sjukvård och kanske med någon privat klinik. Vi skulle ha alla möjligheter här i vår litenhet att göra någonting bra av detta. I ett senare skede kan man säkert utvidga det.

Det finns också andra undersökningsmetoder men den här har ju använts under många år och det har visat sig fungera väldigt väl.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Att stoppa saker och ting är väl ingenting som den här regeringen har som något mål överhuvudtaget. Att kanske stoppa knarket till Åland och sådana saker, men inte stoppa infrastruktursatsningar efter miljoner i pengar på utredningar, igångsatta av den dåvarande infrastrukturministern, det vill säga vtm Veronica Thörnroos.

När jag förut i mitt anförande nämnde personer här som har engagerat sig i tunnelfrågan så får jag bara konstatera att vicetalmannen inte hör till dem. Vicetalmannen själv har valt att inte göra en miljökonsekvensbedömning för en tunnel mellan Föglö och fasta Åland. Det var ett medvetet val. Vicetalmannen har inte medverkat till en extra anslagsansökan under den förra mandatperioden innehållande ett tunnelalternativ och vicetalmannen har inte stött den för några månader sedan inlämnade extraanslagsansökan där en tunnel nämndes. (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är otroligt mycket vad jag har hunnit med, något annat kan man ju inte säga. Vad gäller den extra anslagsansökan som lämnades in av finansminister Perämaa så vill jag vara tydlig och säga att Centern röstade inte emot den. Vi valde att lägga ner våra röster för vi tyckte inte att själva grundprojektet var bra så som det var formulerat.

Vad gäller tunnelprojektet så ska vi komma ihåg att det meddelande som togs fram så gjordes 2013. Det har runnit ganska mycket vatten under broarna sedan dess. Det har kommit nya privata initiativ under de senaste åren som har vuxit fram. Jag tycker att man också behöver ha det i beaktande när man ställer sig till doms över vad jag har gjort eller inte har gjort.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra i så fall om vicetalmannen ”har sett ljuset i tunneln”, om det tillåts att använda det uttrycket i sammanhanget.

Något om elanslutningarna. Jag känner för min del inte till siffrorna på fem miljoner euro till några elanslutningar i samband med färjefästena. Nej, saken är snarare på det viset att, ja det krävs en förstärkning utav elförsörjningen i Svinö och på Föglö kommer det att behövas en transformatorstation som kopplar ihop med en blivande kabel mellan fasta Åland och Sottunga och med en anslutning där. Men den kommer ändå att behöva förstärkas ifall vi går in för elhybridfärjor vidare från östra Föglö till Kökar eller Sottunga i framtiden.

Själva anslutningarna och kopplingspunkterna - där man försörjer fartyget med ström – så de kan flyttas tillsammans med fartyget till lämpligen Åva-Osnäs. Det här är sanningen. Man behöver vara lite påläst när man diskuterar de här frågorna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vi har ju möjligheter i finans- och näringsutskottet att begära in uppgifter. Det ska vi göra så att vi får den totala bilden klar vad de här investeringarna kommer att kosta, både till land och till sjöss, och så kan vi tillsammans reda ut den delen så vi inte behöver tjafsa vidare om det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Precis som ledamot Annette Holmberg-Jansson sade så har vi den här motionen på bordet i social- och miljöutskottet och vi ska titta närmare på den.

Det här med hudcancer är inte riktigt mitt starkaste kompetensområde men jag har förstått att det finns vissa evidensproblem med den här screeningsmetoden. Därför undrar jag om vicetalman Thörnroos vet om det screenas på det här viset för hudcancer i Sverige och Finland eller i något annat nordiskt land? Hur resonerar man där runt evidensen?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är medveten om att man åtminstone på rikshåll har bytt evidensmetod. Personligen har jag ingen åsikt om vilken metod man använder sig av. Jag utgår från att Ålands Cancerförening, Ålands hälso- och sjukvård och privata initiativ tillsammans har kompetens inom området och rekommenderar den modell som man ska använda sig av.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Eftersom jag själv i mitt anförande pratade om vikten av den här förebyggande vården dit screeningar hör, så tycker jag att det här är en jätteintressant motion som vi har på bordet. Jag är helt medveten om att vicetalman Thörnroos vet precis vad jag menar när jag pratar om evidensbaserade metoder.

Är det så - med den här screeningsmetoden som ni förklarar - att man går till något ställe och visar upp sina prickar och att man följer upp de fall som faktiskt visar sig vara maligna men att de ”prickar” som man avskriver som ofarliga, faktiskt inte sedan visar sig vara maligna? Det är den evidensen som man tvistar lite om.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det finns ju inget område som inte är komplikationsfritt och det finns ju problem förstås inom alla områden. Men jag väljer här att se möjligheterna. För varje cancerfall på Åland som vi kan upptäcka i ett tidigt skede - där vi kan minimera skadan och behandlingstiden och sjukskrivningen för den enskilde och där vi kan minska samhällskostnaderna - så välkomnar jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Nu har jag lyssnat på flera av vicetalman Thörnroos anföranden och väntat på att hon snart kommer att berätta hur trafikplanen ser ut för vår åländska skärgård? Det utlovades för ett halvår sedan att ”vi ska presentera en plan”. Vi får i stället höra att ”vi gör på det viset om ni stoppar det där”. Det kastas hit och dit. Det är ingen i den åländska skärgården eller i detta lagting som vet riktigt vad Centern vill med skärgårdstrafiken. Det är hög tid att man börjar presentera vad man är för och inte bara vad man är emot.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vi vill ha en bro över Prästösund. Vi vill ha en ”norra linje” som ansluter från Torsholma till Vårdö. Vi vill ha en fungerande trafik i Brändö kommun och också i Kumlinge. Vi vill ha en tunnel mellan fasta Åland och Föglö. Vi vill ha en kortrutt mellan Kökar och östra Föglö och vi vill att tvärgående angör den nya hamnen på östra Föglö.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag utgår ifrån att det där inte var tågordningen när saker och ting ska göras. För då är det precis en kullerbytta mot den kortruttsutredning som vicetalman Thörnroos har varit med och behandlat i den förra regeringen. Saker och ting ska göras som ett löfte till våra skärgårdsbor och inte som plötsliga infall nu ifrån talarstolen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det finns inget plötsligt infall i det här. Det jag säger nu det följer precis det första kortruttsmeddelande som drogs upp 2011 av Runar Karlsson. Det finns inga förändringar i det. Den tveksamhet som finns inom centergruppen är om det är förnuftigt att bygga bron till Gripö och sedan gå vidare med tunnel och investera 47 miljoner i en el-färja eller om man borde gå in för en tunnel omgående.

Seden vet vi att det behövs nytt tonnage. Om det sedan är elhybrid så det kan jag inte svara på här och nu. Och det som jag nu nämnde i trafiklösningsväg, det är inte i någon kronologisk ordning. Det är snarare i en geografisk ordning där jag började norrifrån och gick söderut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av minister Wille Valve.

Minister Wille Valve

Talman! Vad är en bra politiker? Är det en som är rättvis, driven och som står för sin sak och orkar hålla linjen?

För mig är lagtingsordningens 11 § ett ganska bra rättesnöre för vad som är en bra politiker, ni vet det här med att ”vara skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder.” Därför blir jag alltid lite bedrövad när saker som inte stämmer står i motioner. I budgetmotion nr 29 om ”Stöd för vård av dementa” och som jag vill betona att har ett verkligt vällovligt syfte, så utgår det tyvärr inte riktigt ifrån verkligheten.

Om vi tar grundpremissen för motionen som exempel. Jag citerar ”De som behöver sjukhusvård skall vårdas på sjukhuset och de som behöver omsorg är kommunernas ansvar”. Nå det vet vi ju att inte stämmer. ”Socialvårdens institutionsvård omfattar både omsorg och sådan sjukvård som inte kräver sjukhusvård”. Varför nämner jag det här? Jo, därför att dessa fakta har avgörande betydelse för hur vi - på ett vettigt sätt - stöder vården av personer med minnesnedsättning på Åland. Och jag fördjupar gärna de här resonemangen i den kommande utskottsbehandlingen.

Ett är helt säkert. Vi behöver ingen ytterligare polarisering mellan kommunerna eller för den delen mellan ÅHS och kommunerna. Vad vi behöver är mycket mera samarbete och landskapsregeringen kommer att återkomma med förslag på hur ett sådant samarbete kunde se ut.

Landskapsregeringen tror inte att det är rätt väg att gå tillbaka i utvecklingen och vi har inte grund för att sluta oss till den slutsatsen att en demensavdelning är det som behövs för att uppnå målen t.ex. i de demensriktlinjer som uppdateras under våren 2019. Det vi däremot tror på och tror att är vägen framåt, det är kompetensförstärkning, organisationsutveckling och att en ny socialvårdslag och äldreomsorgslag innehåller en bindande överenskommelse mellan ÅHS och kommunerna för klientens bästa.

Vi kommer att prioritera kompetensförstärkning och kunskapslyft i projektet ”Äldres psykiska ohälsa”, som - det här vill jag betona - har varit mycket uppskattat ”på fältet”. Jag kommer gärna till utskottet och berättar mer om detta. Detta projekt kommer att slutföras i april 2019 och det handlar uttryckligen om att utveckla formerna för det multiprofessionella samarbetet. Och ja, detta omfattar också att se över organisationsstruktur och samarbetsformer.

 Jag uppmanar alla som intresserar sig för framtidens demensvård att särskilt följa med slutförandet av ”Äldres psykiska ohälsa”. Kom gärna till slutseminariet under våren 2019, för det är en verkligt viktig fråga.

Talman! Jag vill göra några ytterligare klargöranden som jag uppfattat att har uppkommit i debatten.  Vicetalman Thörnroos undrade hur långvarig respektive kortvarig vård definieras i lagförslaget om ändring av ÅHS-avgifter.

Svaret finner vi i 5 § i landskapslagen om grunderna för avgifter vid ÅHS. Där definieras långvarig institutionsvård som institutionsvård som beräknas pågå alternativt har pågått längre än tre månader. Kortvarig vård är då alltså institutionsvård som pågår kortare tid än tre månader.

Jag ser att jag har lite tid kvar så jag skulle vilja ta tillfället i akt att beröra också budgetmotion nr 22/2018-2019 om hudcancerscreening. Här vill jag faktiskt ge vicetalman Thörnroos rätt. Vicetalman Thörnroos har lyft den här frågan tidigare och jag har stått i den här talarstolen och sagt att ”ja, det här ska åtgärdas, vi har 7 000 för att göra det”. Det som landskapsregeringen inte räknade med under det här året var att stå utan landskapsläkare, vilket vi har gjort under det här året. Det har påverkat verksamheten. Min förhoppning hade varit att under budgetåret 2018, alltså nuvarande budgetår, redan kunna anta en förordning i detta angelägna ämne. Jag uppskattar vicetalman Thörnroos ärlighet vad gäller själva summan på 50 000 och instämmer i det. Vi får väl återkomma med lite exaktare uppgifter kring detta.

Vad jag särskilt vill betona gällande framtida hudcancerscreening är att landskapsregeringen - när vi avsätter allmänna medel till det - är säkra på att det verkligen har evidens och att det ger resultat. Därför är det så oerhört viktigt att göra denna utredning, som jag har betonat också i tidigare sammanhang.

Jag förmodar att det är ett skrivfel i motionen, det står ”under 2018 ska ålänningarna kostnadsfritt ges möjlighet …” Det som är rimligt är att under 2019 göra denna utredning tillsammans med berörda aktörer för att förstärka hudcancerscreeningen i landskapet.

Avslutningsvis så vill jag avrunda denna långa, långa, långa, långa, långa, långa, långa budgetdebatt med lite försoning. För nog känns det ju ibland lite som att vi bråkar om Påvens skägg. Alltså vill vi ha en demensavdelning eller vill vi ha en seniormottagning för att stödja vården vid demenssjukdom. Ja, jag är nog ganska säker på att vi hittar en bra lösning i slutändan. Tack för ordet.

Talmannen

Två repliker är begärda.

Ltl Göte Winé, replik

Talman! Jag fick en idé när jag lyssnade på minister Valve. Vi har ju varit på studiebesök till ”10100” i Norrtälje där de har slagit ihop landsting och kommun i vissa frågor. Demens är en svår fråga att jobba med. Det är samma sak med socialpsykiatrin som jag tycker att vi borde kunna utveckla på Åland och där vi har ett bekymmer. Finns det något som man skulle kunna gå vidare med och hitta något som skulle göra att själva murarna och avståndet skulle minska lite och att det skulle bli mera dialog? Som vi har sagt tidigare under den här debatten så är det brukarna som är i behov av detta. Där måste man se hur man kan underlätta för dem, och då har vi bl.a. diskuterat lågtröskelverksamhet.

Minister Wille Valve, replik

Ledamot Winé gör en klok kommentar och jag tror att jag förstår precis vad som ledamoten menar. För det är inte bara brukarna. Det handlar förstås också om att ta tillvara den sakkunskap som finns på fältet inklusive den forskning som vi har inom högskolan på Åland. Därför är den här processen så ohyggligt viktigt och slutförandet av ”Äldres psykiska ohälsa” som rapporteras i april 2019. Och när ledamot Winé nämner socialpsykiatri så vill jag också lyfta fram att i slutrapporteringen av ”Äldres psykiska ohälsa” så kommer det också att ingå resonemang kring boendelösningar och hur man kan stödja på bästa möjliga sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Tack minister Valve för ett intressant anförande. Ni pratade om det här med sjukvård i kommunerna och att gränsdragningen är svår och det tror jag att man håller med om överallt. Det här diskuteras i Norden och säkert också i hela Europa, att vad är sjukvård och vad hör till omsorg.

Jag tror att vi skulle vinna på att man konkretiserar. Vilken slags sjukvård menar ni att kommunerna ska utföra? Jag upplever att det här är lite oklart. Menar ni förlossningsvård, menar ni hemsjukvård eller menar ni operationer kanske? Nå, det var lite hårddraget men ni förstår min tanke.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Söderlund! Jag såg en brittisk dokumentär i ämnet och kände en enorm befrielse när de visade hur kommunen - som hade ansvar för omsorg och sjukhuset - diskuterade med varandra om när det var lämpligt att kommunen övertog ansvaret. Det var exakt samma frågeställningar som vi har sett på Åland mellan våra 16 kommuner och ÅHS. Exakt samma resonemang också om gemensamma kommittéer och ”är det den medicinska bedömningen som alltid ska vara allenarådande - ja eller nej”.

Svaret på ledamot Söderlunds fråga måste rimligtvis vara att i dagsläget så är det den lagtext som jag läste upp inledningen av mitt anförande från 2007 som gäller. Alltså viss sjukvård som förekommer på institution. Men det finns utrymme för att vara ännu mera exakt på det här området. Det håller jag med om och där ser jag framför mig att den överenskommelse som kommer att slutas mellan ÅHS och kommunerna kommer att tydliggöra mycket.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Tack minister Valve för det klargörandet! Precis som ni sade så tror jag att det här tolkas på 16 olika sätt. Alltså 16 olika kommuner tolkar det här på 16 olika sätt. Så tycker jag inte att vi kan ha det. Det gör att det hemskt mycket beror på var du bor och vilken vård du får. Lösningen på det här så tänker jag inte ta i det här replikskiftet men jag tror att ni anar vad jag tänker. Men alla kommuner tolkar det olika med behörigheter, vilken kompetens som krävs men också med ansvarsfrågor. Det borde utredas och förtydligas mera hur det är med delegeringar och rättigheter och sådant.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Söderlund! Det ligger mycket i det. Och också i det med antalet kommuner. Det är förstås skillnad på om vi har 16 kommuner med olika viljor eller fyra olika kommuner. Det här är absolut inget tjuvnyp mot Centern. Men det är nog ingen slump att en enig ÅHS-styrelse konstaterade att det blir bättre med färre kommuner.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! ”Broar till framtiden” är rubriken på första avsnittet i den allmänna motiveringen i budgeten. ”Ålands budget” skulle den visst heta. Det är också en av rubrikerna på en av mina motioner och den fick också nummer 1, så där passligt också.

Regeringen skriver ”När vi bygger ska vi göra det hållbart och med sikte på att så snabbt som möjligt reducera koldioxidutsläppen, genom flexibla, elektrifierade lösningar för skärgårdstrafiken, genom byggregler som uppmuntrar till energisnålt byggande och stödformer för sol och vind.”

Den här gången tänkte jag fokusera på vad vi är överens om med regeringen. I remissversionen av vårt nya partiprogram så skriver vi lakoniskt ”Vi har bara en jord och Åländsk Demokrati stöder därför ett allmänt normalt hållbarhetsarbete i form av återvinning, sparsamhet och cirkulär ekonomi.”

Vi skriver också ”Vi inom Åländsk Demokrati är däremot motståndare till den ensidiga subventioneringen av vindkraften, som i praktiken gynnar några enstaka företag. Vi ser hellre att alla förnyelsebara och miljövänliga alternativ stöds på ett likartat sätt, vilket ökar konsumenternas valmöjligheter.”

I detta anförande så bortser jag helt från koldioxiddebatten, den tycker jag inte att hör hemma i det här sammanhanget. Det finns saker som vi kan stöda tillsammans. Vi stöder alla former av ren och förnyelsebar energi men vi tycker att de ska stödas på likartat sätt. Därför måste också beloppet anpassas till den åländska ekonomin. När man talar om 17 miljoner hit och dit så känns det ganska mycket. Speciellt som jag nämnde igår att Kina släpper ut mera koldioxid än EU och USA tillsammans. Så visst kan vi subventionera, men vi måste sätta det i relation till vår ekonomi. Vi måste göra det ekonomiskt smart.

Därför skulle jag vilja tillägga i den allmänna motiveringen att vi efter sol och vind lägger till orden ”vatten, luft, jord och biomassa”. Om någon hittar ytterligare en ren och förnyelsebar energikälla så är vi gärna med på det.

Ledamot Petri Carlsson, för att den här textskrivningen ska kunna förverkligas och inte bli kostnadshöjande, så föreslår jag att motiveringen till moment 71 500 ”Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder” ska ändras till ”Anslaget bör ges till alla former av förnyelsebara eller klimatvänliga åtgärder såsom biomassa, sol, vindkraft, värmepumpar m.m.” Det är inte kostnadshöjande på något sätt.

Fru talman! Under rubriken ”Nolltolerans mot våld i nära relationer” har regeringen en handlingsplan mot våld i nära relationer 2019-2020. Tyvärr så fokuserar den planen enbart på våld mot kvinnor, medan det i själva planen helt saknas våld mot män i nära relationer.

Handlingsplanen är uppgjord på basen av rapporten ”Våld i nära relationer 2017”. Tittar man i rapporten så kan man se att en tredjedel av allt våld i relationer är riktat mot män. Tittar man på statistik över brottsoffer, när det gäller våld i nära relationer, så har männen i två tredjedelar dömts för grov misshandel. Men tittar man på lindrig misshandel så är proportionerna betydliga och förvånansvärt jämna. Jag läste nyligen om en stor studie som berörde 200 000 personer. Där visade det sig att kvinnan var den som oftast slog det första slaget.

Fru talman! Av de här orsakerna så tycker vi från Åländsk Demokrati att både våld mot män och våld mot kvinnor borde inkluderas i denna handlingsplan och att punkterna 2-4 då ersättas med följande text.

Punkt 2. Förbättrad upptäckt av våld samt starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor, män och barn.

Punkt 3. Effektivare brottsbekämpning mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor samt kvinnors våld mot män.

Punkt 4. Förbättrad kunskap och metodutveckling inom området ”mäns våld mot kvinnor” och ”kvinnors våld mot män” i nära relationer.

Jag hoppas att den här, inte alltför stora men principiella förändringen kan få en positiv behandling i finans- och näringsutskottet.

Jag ser att jag har lite tid kvar.

Det kom plötsligt ett ärende här om tunneln till Föglö. Jag har inte tidigare sagt någonting. Men jag var med på en presentation för ett år sedan i finans- och näringsutskottet och jag blev väldigt imponerad av den. Jag sade då att jag inte kommer att uttala mig, för jag har ibland den där känslan att om jag säger ”ja” så säger alla andra ”nej”. Men eftersom ganska många nu har sagt ”ja” så vill jag säga att jag tycker att den är väldigt intressant.

Vi har skrivit i vårt förslag till nytt partiprogram att ”vi vill sköta den viktiga skärgårdstrafiken så kostnadseffektivt som möjligt med beaktande av helheten och proportionen mellan kostnad och långsiktig nytta. Vi kan stöda fasta, delvis avgiftsbaserade förbindelser till skärgården”. Beträffande detaljfrågorna och vad som ska vara först och om det ska vara en bro osv. det vill jag inte ta, men vi stöder absolut tanken att fortsätta den här utredningen som vi har hört talas om tidigare. Tack för ordet fru talman.

Talmannen

Två repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag sade just, därutanför, att ledamot Toivonen brukar ha som tradition att i slutet av debatten lyfta en fråga som jag uppfattar att han tror att ska engagera och aningen också provocera. Frågan om våld i nära relationer är en sådan typ av känslig fråga. Allt våld i hemmet är förstås helt oacceptabelt men som samhällsfenomen så visar ju det mesta på att det är mäns våld mot kvinnor som är det stora problemet. I Finland så toppar vi den europeiska statistiken. Jag undrar om ledamot Toivonen - med sina skrivningar - menar att kvinnors våld mot män är ett lika stort samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Vad jag förstår så är mäns våld mot kvinnor ett större problem, ja. Men kvinnors våld mot män är nästan lika stort problem. Det är därför som jag tycker att båda saker ska lyftas fram.

Våld utanför hemmet däremot - som ledamot Johansson talade om - så utan att ha tittat på statistiken så där är väl problemet nog betydligt större. Alltså mäns våld mot andra än kvinnors våld mot andra. Men just i hemmet så är nog båda sidorna ett problem.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag talar bara om våld i hemmet så det var något missförstånd. Det är ju generellt så att mäns våldsmönster ser ut så, att män utför våld mot män utanför hemmet och mot kvinnor i hemmet. Men precis som ledamot Toivonen själv lyfte upp så är det grova våldet utfört av män i huvudsak.

Jag har t.ex. aldrig hört talas om det - och jag hävdar att det är ytterst ovanligt, men det har säkert hänt - att en kvinna skulle ha misshandlat sin egen man till döds i Finland. Det är något som man aldrig har hört talas om i media och ändå brukar kvinnors våld toppa nyheterna när det väl händer. Men däremot mäns våld dödar kvinnor hela tiden i Europa, i Finland och i världen. Det är ett strukturellt problem som vi borde angripa och jag skulle inte vilja decimera den stora, stora, svåra samhällsfrågan till att också handla om det andra våldet. Det är två olika saker.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det jag nämnde i anförandet så var alltså grov misshandel och lindrig misshandel. Jag sade att när det gäller grov misshandel, om jag minns rätt, så var det två tredjedelar av män som dömdes och en tredjedel kvinnor. När det däremot gäller mord, vilket jag inte tog upp, så håller jag med om det som ltl Johansson sade, jag kommer inte ihåg att det skulle ha varit några kvinnor. Så ju grövre våld det är desto större andel är det män som utför det.

Och om vi nu får generalisera så är väl män generellt kanske lite starkare. Det har väl lite med den biten att göra, även om det finns undantag. Det är väldigt få som mördar sina män eller kvinnor, men när det kommer till grov misshandel - och framförallt misshandel - så blir det väldigt många fall. Därför tycker jag att vi inte ska negligera det och enbart ha en plan för mäns våld mot kvinnor, jag har nog förstått att det finns en öppenhet för båda. Jag tycker att vi kan ha den skrivningen.

Det här anförandet var inte menat som en provokation. Det är det nästa anförandet som är det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Toivonen! Jag vill rikta ledamotens uppmärksamhet mot att mäns våld mot kvinnor och kvinnors våld mot män är två väldigt olika problematiker. Det har faktiskt de som jobbar med frågan också vittnat om många gånger. När en man som har utsatts för våld av sin partner vänder sig till t.ex. Tallbacken så kanske man inte riktigt har den kunskapen och de metoderna att ta sig an det fallet. Det är därför som landskapsregeringen bl.a. har samarbetat mycket med ”alternativ till våld” i Norge som uttryckligen tar sig an den problematiken som ledamoten lyfter.

I sak är det så att mäns våld mot kvinnor internationellt är ett betydligt större problem och därför får det också en betydligt större uppmärksamhet i budgeten. Men lite känns det, ledamot Toivonen, att vi är på väg ut i sifferträsket igen. För de siffror som ledamoten hänvisar till stämmer inte riktigt överens med dem som jag har framför mig om mäns utsatthet för våld i nära relationer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Tack fru talman! Jag har väntat i närmare tre år på den här stunden och sett med spänning fram emot att man skulle få se budgetförslaget för 2019. Det har jag gjort därför att det var en ganska förödande diskussion när den här regeringen bildades och man lade sitt regeringsprogram och totalt fördömde regeringen Gunell och dess politik, framförallt dess ekonomiska politik.

Nu skulle det bli nya tag. Det fanns ett strukturellt underskott på 20 miljoner, som man sade, och som skulle arbetas bort under den här perioden. Det har varit väldigt tyst under denna tredagars debatt om siffror från majoritetspartiernas sida. Det förstår jag. Därför att verkligheten, fru talman, är den att plus 35 miljoner i intäkter jämfört med hur det var för tre år sedan, det är det som den här regeringen ha fått arbeta med. Ändå har man ett underskott på minus två miljoner ungefär i den här budgeten. Enkel matematik säger att i stället för att ta bort ett strukturellt underskott på 20 miljoner så har man ökat på kostnadskostymen med 20 miljoner. Det är verkligheten. Den enda egentliga strukturella inbesparing som man har gjort och gör i det här förslaget, det är att man tar bort fyra miljoner från barnomsorgen, skolan och äldreomsorgen ute i kommunerna. Samtidigt så ökar man på sina egna verksamhetskostnader med 6,5 miljoner för den egna interna förvaltningen här i huset. Plus 6,5 miljoner! Jag har hört att man har sagt här i debatten att ”jo, det finns ökade kostnader” och så vidare. Ja, det finns också ökade kostnader ute i kommunerna och i den verklighet som de lever i.

Jag efterlyste i mitt första anförande att finans- och näringsutskottet ska komma med en analys och berätta var dessa inbesparingar finns som man utlovade under den här perioden. Det är viktigt med tanke på att politikerna har det lägsta förtroendet bland ålänningarna. Det såg vi nyss i den tillitsrapport som kom. Vi har all orsak att vara ärliga mot varandra. Därför tror jag att det är viktigt att vi analyserar detta och ser var vi står idag.

Orsaken, fru talman, till att jag lyfter fram detta är att vi nu de facto för 2019 har den mest omfångsfyllda budget som vi någonsin har haft i landskapet Åland. Det är i och för sig kanske inget fel i det, därför att det finns många behov som behöver täckas ute i det åländska samhället. Det är ingen tvekan om det.

Fru talman! Varför jag reagerar är för att det är lite känslomässigt, med tanke på den argumentation och det tonläge som man hade för tre år sedan ifrån de här regeringspartierna. Jag tycker att man skulle skämmas lite faktiskt med tanke på det som man sade då och det man lägger fram som budgetförslag nu för 2019. Nog om detta!

Det som ändå ger mig hopp - och som jag vill avsluta med - är om ni kommer ihåg vad det var som var det stora debattämnet här i lagtinget för ett år sedan? Eller ett av de stora, det fanns ju flera.

Jo, det var Guttorp och fiskodlingsanstalten. Den skulle läggas ner. Det var ett klart besked ifrån landskapsregeringen och alla tre regeringspartier stod upp - (protest hörs i salen) - förlåt, Göte Winé var inte med på det.

Jag vill gratulera näringsministern som till slut lyckades få den övriga regeringen med sig. Och framförallt vill jag gratulera alla ålänningar som kämpade för att den skulle bli kvar. Det visar att ett starkt engagemang ute bland ålänningarna är det enda som kan ändra på regeringspolitiken. För hur mycket vi än debatterar från oppositionen här så är det som att kasta vatten på gåsen, det bara kommer tillbaks.

Men om människorna ute i samhället - ni som lyssnar på det här - tar kontakt med era politiker, med era lagtingsledamöter och med regeringsledamöterna och pratar med dem, så kan det faktiskt bli en förändring. Så fungerar verkligheten. Och fallet Guttorp är ett skolexempel på detta. Det fanns ett stort engagemang och en oförståelse för hur man kunde komma fram med ett så dåligt förslag. Till slut så vann förnuftet. Så det är jag väldigt tacksam för.

Jag hoppas avslutningsvis att finans- och näringsutskottets ordförande tar det här till sig och analyserar de här siffrorna. Framförallt mot den bakgrunden att vi nu står här och antagligen har den mest omfångsfulla budgeten, för 2019, med de största inkomsterna samtidigt som vi - om vi tittar framåt, precis som finansminister Perämaa mycket riktigt har sagt här, och flera med honom - igen står inför en situation med minskande intäkter. Då är frågan, är det här en ”klok budget” som vi ser i denna budget?

Jag har personligen inte så väldigt mycket emot den, för jag tror att det behöver göras satsningar. Jag tror, fru talman, att det största misstaget som den här regeringen gjorde, det var det tonläge man använde när regeringen bildades och man pratade om hur allting skulle dras ner och minskas och man drog en blöt filt över det åländska samhället. Den filten borde vi ha varit utan. Kommunerna och organisationerna skulle ha fått använda sin energi - i stället för att försvara sin existens - till att utveckla och driva det åländska samhället framåt. Det skulle ha varit mycket bättre som jag ser det.

Men nu är vi där vi är. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet och dess ordförande Petri Carlsson gör ett bra arbete så att vi får en korrekt bild och att ålänningarna vet var vi står.

Talmannen

Sex repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag blir lite förvirrad över vad det är som Centern och Roger Nordlund vill. Å ena sidan säger man att överskottet borde ha varit stort i det här skedet och å andra sidan så säger man att man inte borde ha haft så strama tyglar och försökt hämma kostnadsutvecklingen. Det är två helt olika budskap.

Samtidigt - som vi har konstaterat tidigare - så utökar Centerns motioner en kostnadsmassa med flera miljoner i år, precis som de gjorde året före det och året före det. Det blir nästan obegripligt vad det är som Centern som grupp vill föra fram i det ekonomiska sammanhanget. Vilken är den ekonomiska politiken egentligen?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det som är intressant och viktigt för ålänningarna är, att vilken är den ekonomiska politiken för den här regeringen? För det är ni som har haft och har makten under de här åren. Det är det som ni beslutar som påverkar det åländska samhället. Ni har sagt en sak men i praktiken så har ni gjort en helt annan sak. Och framförallt så gör ni det i den här budgeten - en helt annan sak. Ni ökar på kostnadskostymen ganska rejält.

Vi står nu inför 2019, om det här blir beslutet, med en kostnadsnivå i landskapet som de kommande intäkterna åren 2020, 2001 och så vidare inte kommer att klara. Tyvärr.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill å det kraftigaste vända mig mot det påstående som ledamot Nordlund gör. I regeringsprogrammet fanns en tydlig plan för hur ekonomin ska hanteras framöver. Och ekonomin har hanterats exakt på det sättet. Ingenting annat. Det har följt exakt den plan som landskapsregeringen lade fram i sitt regeringsprogram och det har följts till punkt och pricka i princip. Att det skulle finnas några oklarheter, det är utanför mitt förstånd eller att förstå hur ledamoten resonerar där.

Däremot förstår jag inte den argumentation som Centern har fört i dag - att överskottet borde ha varit mycket, mycket större - när varenda ett förslag som Centern har gett över tid bara har varit kostnadsdrivande utöver det som landskapsregeringen har lagt. Inte något enda kostnadsinbesparande förslag.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det som är viktigt när man ska föra en långsiktig, ansvarsfull politik är att man ska hålla en jämn utveckling av kostnadsnivåerna. Intäkterna är beroende av klumpsumman, skattegottgörelsen och penninglotteriavkastningen. Dom kan vi påverka väldigt lite. Ibland är inkomsterna lägre och ibland är de högre.

Nu under några år, och speciellt för 2019, har vi den lyckliga situationen att vi har rekordstora inkomster. Då kommer man upp till en situation med ett underskott på minus två miljoner. Det i sig är väl ganska okej, för det är ju nästan i balans. Men problemet är den kostnadskostym som finns där bakom vilket gör mig orolig. Vi ökar på de egna kostnaderna med 6,5 miljoner i den egna förvaltningen. Den ökningen har man med sig in också i fortsättningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Nordlund! Ledamot Nordlund pratar i anförandet om tilliten till politiker. Jag håller med om att det är jätteviktigt hurudan retorik vi har. Därför blir jag lite fundersam när man i samma anförande pratar om att man har dragit ner i kommunerna för barnomsorg, skola och äldreomsorg. Som jag upplever det så har vi ändrat systemet med landskapsandelarna. Det arbetet var ju också Roger Nordlund, som finansminister, med och satte igång. Vi skulle göra en systemförändring för att få bort de trappor som vi hade då och som många ansåg att var svaga. Därför ville man ändra systemet och det har vi nu gjort. Men jag kan hålla med om att vi har försvagat de allmänna landskapsandelarna. Alltså själva potten till kommunerna.

Sedan är det ju generellt hur många som bor i kommunen och i vilka åldrar som har blivit mer … (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller systemförändringen av landskapsandelssystemet så var den ju bra. Vi fick bort det här trappsystemet och man gjorde vissa andra förbättringar. Men problemet är den stora neddragningen på fyra miljoner som den här regeringen har gjort, det är tio procent.

Vi har ett samhälle som består av landskapets förvaltning och sedan har vi kommunerna och deras förvaltning. Här ökar vi med 6,5 miljoner på vår egen centralförvaltning medan man på den andra sidan - de som står närmast människorna för att ge service till barnfamiljerna, till de äldre och till skolorna - drar man ner med tio procent. Det är ganska anmärkningsvärt.

Ltl Göte Winé, replik

Det uppfattar jag att ledamot Nordlund och jag är överens om. Men man kan inte riktigt säga att det är för just för dessa tre områden som man drar ner landskapsandelarna. För det gäller också inom det allmänna.

Jag kan hålla med om att man har gjort en försämring med landskapsandelarna. Men det är också en strukturell förändring som man har valt. Vi måste få kommuner som tar ett större ansvar. Vi måste också, snälla Nordlund, ha råd med psykiatrin, med sjukhuset, med gymnasieskolan och allt sådant. Det är mycket som vi behöver titta på och man måste se vad potten räcker till. Jag förstår dilemmat.

Men det har också att göra med hur vi för vår dialog här. Varför säger vi ”Nå men nu har ni igen dragit ner på barnomsorgen, skolan och äldreomsorgen!?”

Ja, vi får mindre landskapsandelar, men det är inte inom just dessa områden, för det prioriterar kommunerna själva, ledamot Nordlund. Vi vet om att det är så här. Men för mig är det också viktigt att vi i framtiden har en bra psykiatri och en gymnasieskola, det är jätteviktig.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är väldigt viktigt för mig också. Därför är också den här demensproblematiken, som bara blir större och större, en otrolig utmaning både för landskapet och kommunerna. Därför behöver också kommunerna pengar för att kunna klara av det på ett bra sätt.

Det som stör mig - och som jag blev överraskad över när jag tittade i resultaträkningen - är hur man kan öka på den egna centralförvaltningen med 6,5 miljoner. För det hjälper inte psykiatrin och ÅHS speciellt mycket och allt det som ltl Göte Winé räknade upp. Pengarna ska ut i verksamheten för där gör de nytta för ålänningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tackar för vägkosten till finans- och näringsutskottet. Jag ville bara i sammanhanget nämna att en hel del av den kostnadsutökning som har nämnts tidigare i debatten så härrör ju också från den tidigare regeringen, där ledamot Roger Nordlund satt, och där man kommit överens om avtal och arbetsvärderingspotter osv. som nu får effekt i budgetar framåt förstås.

Sedan vill jag också nämna att finans- och näringsutskottet alltid gör analyser av situationen, tittar på ekonomin och kommer att beskriva situationen i sitt betänkande.

Men när det gäller att jämföra mot regeringsprogrammet och dess förverkligande så tror jag för egen del att det är rimligare att göra en sådan mot facit, dvs. mot bokslutet som kommer senare i vår. Då vet vi också mera hur 2019 har utvecklat sig. Det är mycket klokare att göra den analysen i samband med bokslutet. Jag hoppas att ledamot Nordlund kan … (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den kostnad som jag gärna är med och tar ansvar för och som de facto härrör från min tid som finansminister, det är arbetsvärderingen och likalönspengarna. De miljonerna är jag skyldig till och medansvarig för. Och det är jag faktiskt ganska stolt över. Det är ofattbart att vi har kunnat leva så här länge, ända till 2018, med ojämnställda löner. Det är svårt att förstå men så har det varit. Men nu ska det vara tillrättalagt så småningom.

Jag tror att det ändå är viktigt att finansutskottet gör en analys nu, därför att man fortfarande i viss mån kan påverka och ge signaler i det betänkande som utskottet kommer med. Det skulle vara väldigt bra för den kommande debatten om vi får ett underlag, eftersom vi får en debatt till här. Ta gärna in externa krafter som tittar på det här också.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Sannolikt gör vi analyser. Det brukar vi alltid göra. Jag ser inga hinder för att vi tittar på hur kostnadsutvecklingen har sett ut, kanske över några år. Men att vi skulle göra en direkt jämförelse med regeringsprogrammet är jag lite mera tveksam till. Det skulle vara en debatt om någonting som kanske inte är den verkliga sanningen. Det är ju bättre att göra den jämförelsen mot bokslutet sedan, alltså vad resultatet faktiskt blev. Inte vad vi tror eller förväntar oss att det blev, utan vad som blev resultatet. Då kanske vi också har ytterligare information. En viss analys kommer vi sannolikt att göra.

Personligen så föredrar jag nog att man gör jämförelsen med vad man har åstadkommit i samband med bokslutet på ett mera fördjupat sätt. Jag hoppas att ledamoten lite stillar sin iver när det gäller att bedöma regeringens mandatperiod redan nu.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Utskottet bestämmer ju själv vad man gör och inte gör. Men det här är min vägkost och min förhoppning att utskottet ska göra det här.

Orsaken till min oro inför framtiden är att det finns så väldigt många och stora saker som man lyfter fram i den allmänna motiveringen och i skrivningarna. Tar vi bara vindkraftsstödet så är det mycket pengar som ska ut framöver. Det är färjor och så vidare. Och det finns det överhuvudtaget inte upptecknat här. Det finns bara skrivningar om att det ska göras.

Den kostnadskostym som vi har nu, den tar vi med oss in i 2020.  Sedan ska ytterligare alla de här fina sakerna som de flesta av oss egentligen nog stöder, de ska finansieras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Nordlund! Jag log lite igenkännande när ledamot Nordlund för tre år sedan konstaterade - det är kanske någon form av allmänmänsklig svaghet när det har varit ett val - att allting hade varit dåligt då men att nu blir allting bra. Vi har sett det förut i mänskligheten och jag befarar att vi möjligen får se det i framtiden också.

Jag vidhåller dock i sak att skulle den här regeringen inte ha hållit en stram linje så skulle vi inte ha klarat av att uppnå det som vi har uppnått i den här budgeten. Jag tror att det är väldigt viktigt att säga det. I den mån som den här budgeten är expansiv så vill jag påminna om att det här är en budget som innehåller flera direkta insatser till förmån för samhällets utsatta. Det leder sedan till att delar av budgeten är större än vad den skulle vara i annat fall.

Jag är också bekymrad över den polarisering som vi ser i vårt samhälle. Jag kan återkomma till den i nästa replik.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Eftersom minister Valve har varit med om budgetbehandlingarna så skulle det vara intressant och höra vilka de strukturella inbesparingarna och strukturella förändringarna är som gör att vi skulle kunna ha en budget långsiktigt i balans, förutom de här fyra miljonerna till barnomsorgen, skolan och äldreomsorgen i kommunerna. Jag har tyvärr inte kunnat utkristallisera det. Hjälp mig gärna!

Minister Wille Valve, replik

Till den delen det berör mitt ansvarsområde så handlar det förstås om att öka självfinansieringsgraden på ÅHS med de åtgärderna som beskrivs i budgeten och i det bifogade lagförslaget. Det handlar också om det långsiktiga effektiveringsarbetet som jag har upplevt att Åländsk Center ställer sig positiv till. Till övriga delar så må utskottet fördjupa sig.

Jag vill som sista ord för egen del i den här budgeten säga att polariseringen är olycklig. Vi har sett en väldigt kraftig polarisering av den åländska politiken det senaste året. Det var nyligen en insändare i tidningen där landskapsregeringen jämfördes med Trump, Putin och Erdoğan, Xi Jinping och Sipilä. Jag tror inte att den här typen av utspel gagnar det gemensamma bygget av en god politik för ålänningarnas bästa. Vi behöver hitta tillbaka till det normala diskussionsklimatet. Bara så kan vi hitta till en långsiktig ansvarsfull politik som måste vara riktningen framåt. Tack för ordet!

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller helt med i det som minister Wille Valve sade senast. Därför har vi från oppositionens sida - och från Centerns sida speciellt- varit helt och hållet solidariska och konstruktiva i det externa arbetet och stöttat landskapsregeringen så gott vi har kunnat både med revisionen och alla andra externpolitiska frågor. Men var har majoriteten kommit emot, ens någon millimeter, och gett oss någonting i den interna politiken här på Åland? Det skulle jag vilja veta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Guttorp. Jag var en av dem som var med och byggde det från grundstenen ända tills det var vatten i bassängerna. Och visst kändes det när det måste bantas där. Jag var en av dem som också förespråkade att man skulle hitta en privat aktör för att driva det vidare.

Men det var kanske bra i alla fall att den där debatten kom igång, för det har ju vitaliserat verksamheten såvitt jag kan förstå. Och då kanske det var någonting som var positivt med debatten i alla fall.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Där ger jag ltl Torsten Sundblom rätt, att det också har gett positiva effekter, man har tvingats tänka på nya sätt. Det är väldigt bra. Det är det här som egentligen är utmaningen. Att man ska få balansen och att man ska få positiv energi till att tänka nytt. Det här har varit problemet under den här perioden och är det fortfarande. Framförallt i kommunstrukturfrågan, men också i andra frågor som man har drivit. Det har blivit så mycket negativ energi, i stället för att man skulle få den positiva, kreativa energin som det åländska samhället behöver för att kunna utvecklas. Här behöver vi nog faktiskt hjälpas åt för att komma ur den här situationen, för den är inte bra.

Med tanke på vad som har sagts så har vi haft en recession, vi har minussiffror när det gäller BNP och vi har en jätteutmaning framför oss att lyfta det åländska samhället igen.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Då tänkte jag på ordspråket ”Det är inte ens fel när två träter”. Det finns säkert anledning för alla att se sig i spegeln i den frågan. Så jag tar det åt mig.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller också med där helt och hållet med ltl Torsten Sundblom. Så är det. Men man måste också komma ihåg - var det Bamse eller vem var det som sade - att är man stor så måste man vara snäll. Jag tror att det har den här landskapsregeringen glömt bort lite grann. Har man makten så då måste man också se till att man hanterar den på ett sådant sätt att det fungerar som en helhet. Vi har fått lära oss att makt ger rätt.

Jag läste i tidningen häromdagen att det är bara att anpassa sig annars blir vi överkörda. Jag funderade om jag skulle ta en reflexväst på mig när jag kommer hit till lagtinget för att inte bli överkörd av ltl Igge Holmberg, som skrev insändaren igår eller i förrgår. ”Anpassa er eller bli överkörda” det var budskapet. Tyvärr!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ltl Roger Nordlund, före detta finansminister, har kanske i tre års tid under budgetbehandlingen berättat hur han har tagit personligt illa vid sig och ibland fått ont i hjärtat och annat. Jag tycker inte att före detta finansministern behöver ta det här personligt. Det här är ju ändå inte hans egna pengar utan det är landskapets pengar som vi alla förvaltar. Vi har säkert åsikter om det på ett och annat sätt. Nu har ledamot Nordlund också åsikter om den här budgeten och kanske någon annan kan ta illa vid sig. Så jag tror inte att vi ska gå på det känslomässiga utan vi ska försöka hålla oss till det faktamässiga.

Han jämförde att det var som ”att hälla vatten på en gås”. Det finns ju de som hällt vatten på gåsen i 40 år och där Centern har varit gåsen. Nu har ju Centern ändå bara under tre år hällt vatten på gåsen, så ni kanske förstår dimensionen av det.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det ligger säkert mycket i det som minister Asumaa säger. Det som jag upplever att är skillnaden mot tidigare lagting är att det brukar vara en större dynamik i lagtinget. Under den här perioden har regeln här varit och är att kommer det ett lagförslag från regeringen, då ska det igenom ”no matter what.” Ursäkta att jag pratar engelska nu. Det finns liksom inga möjligheter att ändra på någonting.

När jag har varit lantråd så har mitt största problem ibland varit den egna gruppen och att få dem med sig. Man får nog vara beredd på att ta kritik också från de egna. Men det gäller inte nu längre. Den här dynamiken har försvunnit. Lagtinget har litet tappat sin roll. Man har blivit mera en stämpel. Landskapsregeringens politik ska drivas igenom till punkt och pricka. Bra eller dålig.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Av erfarenhet så kan jag berätta att så kändes det också för mig under den förra perioden. Också gällande budgeten. Jag tror inte att det är någonting nytt. Men situationen är kanske ny för ledamot Nordlund. Det är bra att uppleva båda sidor. Då tror jag också att man får mera respekt åt båda håll.

Vad gäller landskapsandelarna så har det varit mycket diskussion om att det är fyra miljoner bort från barn och skolor och hit och dit. Men om vi ser på grundbudgeten för landskapsandelar för grundskola och stöd för undervisningen, så var grundbudgeten för 2018 7 010 000 euro. Den grundbudget som ligger nu, för landskapsandelar för grundskola och stöd för undervisningen är 7 090 000 euro. Alltså plus 80 000 euro. Och de största ökningarna är ju faktiskt flera hundratusen euro till kommunerna för stödundervisning i svenska, vilket landskapet betalar skilt. Där betalar vi enligt de fakturor som kommer in. Det är kanske en sanning med modifikation.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack fru talman! Det finns säkert olika modifikationer, det är helt rätt. Men den stora bilden är - det tror jag nog att ltl Tony Asumaa vet också - att till sektorerna barnomsorg, äldreomsorg och skola så minskar det väldigt mycket pengar. Samtidigt så ökar den egna förvaltningen med 6,5 miljoner. Till och med jag blev förbryllad över hur det kunde bli en så stor ökning, fast jag själv har varit med ganska länge i det här arbetet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting! Jag tänkte kort säga några ord kring konkurrenskraft och näringslivsutveckling. En fråga som har varit i ropet under de här dagarna. En fråga som också avgör storleken på den säck pengar vi först måste skapa innan den kan fördelas ut till vår välfärd. På min agenda har den alltid förtur.

Debatterna i lagtinget, gällande kommunreform och budget, har pågått hela veckan. Samtidigt är tillväxten hos våra åländska företag lägre och konkurrenskraften svagare än i våra närområden, och har varit så sedan länge. Det är inte hållbart. För den välfärd som vi ska fördela ut via en budget, skapas just i våra företag. Hjulen som får Åland att snurra är beroende av varandra. Är Åland attraktivt skapar det en ökad inflyttning. Med större inflyttning ökar skattebasen och kompetensförsörjningen. Med ökad kompetensförsörjning skapar vi starkare företag. Med starkare företag skapar vi fler arbetsplatser och en välfinansierad välfärd o.s.v. En i grunden väldigt enkel kedja, men där alla länkar måste hålla.

För att lyckas med detta behöver Åland bli mer attraktivt och konkurrenskraftigt ur företagarhänseende. Det är grundbulten i hela samhällsutvecklingen. Här ser jag - otippat nog- den kommande kommunreformen som ett stort steg framåt. Inte bara näringslivsmässigt, utan den reformen spänner över i princip alla ämnesområden som finns i denna budget. Vi suddar ut hämmande och onödiga gränser och vi förbättrar möjligheterna till mer övergripande strukturer som underlättar och minskar kostnaderna för våra företag. Infrastruktur, regional planering, avlopp, avfall, vatten och energi är exempel som blir mer lättorganiserat, lättskött och billigare med färre kommuner. När kommunerna blir färre minskar revirpinkandet och samtidigt förbättras möjligheterna till att fusionera t.ex. våra elbolag och därigenom ge våra företag sänkta driftskostnader och därmed förbättrade verksamhetsförutsättningar.

Det här borde vara alla åländska lagtingspolitikers högsta prioritet just nu, men så är tyvärr inte fallet. Det är inte svårt, det kräver endast handlingskraft samt en vilja att förändra och utveckla. Synd och oroande att alla ledamöter här inne inte har en samsyn kring hur vi kan ge våra företag dessa så viktiga verktyg.  Näringslivsutvecklingen är en ödesfråga för Åland. Många gånger är det bra med två parter som tycker olika. Därför är behovet av en vass opposition en viktig del av en dynamisk politik. Däremot blir det kontraproduktivt att gå i polemik som ett självändamål. Hela Åland mår bättre av ett lagting som målar med färger och bygger i stället för att svartmåla och riva. Den här frågan är värd en större samsyn. Tack fru talman.

Talmannen

Två repliker är begärda.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Holmberg! Det var ett rappt och intressant anförande. Ni talade om tillväxt och konkurrenskraft. Nu nämndes det kanske inte i ert anförande, men ni tog upp olika alternativ.

Vicetalman Thörnroos nämnde häromdagen näringsutskottet och att man där skulle ha något tillfälle när man kunde diskutera sådana här frågor. Jag funderade själv på den där saken och tänkte att kanske det inte bara skulle vara enbart politiker med utan också någon från ÅSUB, någon från Ålands näringsliv och kanske någon entreprenör som kunde ge lite feedback. Hur ser ledamoten på ett sådant komplement till detta med att diskutera konkurrenskraft och tillväxt?

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Toivonen! Det finns redan idag strukturer för hur sådana diskussioner kan gå till. Det pågår ett arbete som blir färdigställt runt årsskiftet, just gällande konkurrenskraften, där 15 av våra största företag har varit med tillsammans med landskapsregeringen och ytterligare någon part, som jag inte kommer ihåg just nu. Det arbetet färdigställs vid årsskiftet och ska förhoppningsvis också ge tydliga riktningar kring hur vi ska kunna förändra strukturer så att det ska bli billigare att verka som företagare på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! Igår hade jag ”pole position.” Idag så är det lite tätare här mot slutet, men det är så som det fungerar när man har ett litet parti. Jag hoppas att Åländsk Demokrati kan sprida anförandena under nästa budgetdebatt lite bättre.

Fru talman! Den motion som jag nu tänkte behandla är egentligen också en återanvänd motion, den om flyktinghjälpen. Jag kanske nämnde att jag gick igenom de motioner som jag hade lämnat in och vilka jag tyckte att fortfarande kunde vara aktuella. Det här är en av dem. Kanske det känns mera relevant nu än då när jag tog upp den förra gången.

Jag vet inte om ltl Petri Carlsson har satt den bland de här kostnadsdrivande motionerna, men eftersom den ska finansieras av PAF så anser jag att den är finansierad den vägen och man får då minska något annat projekt.

Fru talman! Det känns kanske ändå som den allmänna tonen i debatten när det gäller ”hjälpa här” eller ”hjälpa där” har blivit lite bättre. För några år sedan så fick man väl en rasiststämpel så fort man gav det alternativet, att man skulle hjälpa någon annanstans.

Men nu har vi också sett hur det har gått med de flyktingar som har kommit till de mindre åländska kommunerna. De har i en del fall redan flyttat bort från Åland. Jag brukar skämtsamt säga att det är bara nordbor och ålänningar som vill bo som eremiter. Andra vill kanske bo på ett lite annat sätt. Novembervädret kanske inte riktigt är det som vi trivs med och kanske inte någon. Jag läste på Facebook häromdagen att natten är lite ljusare mellan klockan 10.00 och 15.00. Den har passerat och nu har vi natt igen.

Numera är det så att ålänningar - t.ex. indirekt via Röda Korset - hjälper flyktingar utomlands. Vi har åtminstone två för tillfället som är utomlands. Därför tycker jag inte att det känns lika långsökt längre, att regeringen via sin budget kunde stöda flyktingar på annat håll. Men grundfrågan är naturligtvis ”hjälpa där” eller ”hjälpa här.”

Mina argument har från början varit medmänskliga till att ta en person eller en familj från ett land, med ett annat språk, en annan kultur och ett annat klimat. Trots den här klimatdebatten så lär det nog dröja innan vi får palmer på Åland igen, även om jag vet att det vuxit palmer i Lappland förr.

Vi har sett andra tecken som tyder på hur knepigt det kan vara, via våldsstatistiken, men jag ska inte gräva ner mig i det. Men det finns saker som visar att det inte är så lätt. Men vi strävar - som vi har sagt - efter världens bästa integration på Åland och bra är det.

Fru talman! Under veckan som gick så fick även jag besök av några skolelever. Jag tycker mig ha sett att också andra har diskuterat med dem. De är väl något grupparbete om åländsk politik. Eleverna var väldigt, väldigt pålästa. En elev trodde jag att aldrig skulle sluta med frågorna. Han tog hela tiden ett nytt ämne och ett nytt ämne. Det finns nog andra som kan prata, inte bara jag.

Naturligtvis så frågade allesammans om flyktingpolitiken och vilken åsikt som Åländsk Demokrati har. Det gjorde också en tjej från Iran. Jag har lärt mig att man kanske ska vara lite försiktig när man besvarar frågor om flyktingpolitik - från Åländsk Demokrati - när man pratar med någon från Iran.

 Jag sade att jag har funderat på den här situationen många gånger och hur man ska hjälpa. Jag sade att jag har tänkt på att om jag skulle komma in i ett flyktingläger där det finns 2 000 personer - nära gränsen till Syrien - och det kanske ligger fem personer på varje säng. Man har inte tillgång till vatten och toaletter, som vi kallar för toaletter. Att då komma in till en bädd och säga ”ni fem får komma till Åland. Men där är kallt och ni förstår inte språket men det är tryggt.” Skulle det kännas rätt, har jag funderat. Eller skulle det vara bättre att hjälpa samtliga med att kanske få rinnande vatten och kanske få någonting som påminner om toaletter.

Det är min tanke med att ”hjälpa här” eller att ”hjälpa där.” Vi kan hjälpa flera med litet mindre kanske, än att hjälpa på annat håll. Så beskrev jag mina tankar för den iranska tjejen. Jag hoppas, och tyckte mig se att hon inte blev kränkt av det. Det är lite av min tanke med att hjälpa på annat håll.

Därför har jag den här motionen och att vi skulle använda en del PAF-medel för att finna någon organisation. Jag har skrivit UNHCR men det finns många andra organisationer. Jag tror att om viljan finns så kan vi hitta någonting gemensamt där.

Jag hoppas att vi kan hitta en positiv diskussion i finans- och näringsutskottet, att vi kan fatta beslut om en liten julklapp åt någon någonstans även om de kanske inte firar jul själva.  Tack för ordet, fru talman.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Ledamot Toivonen. Jag tycker nästan att det är absurt att prata om julklapp för de här personerna. Det här är personer som är på flykt och som verkligen är riktigt utsatta. Jag begärde replik för jag blev rent ut sagt upprörd när ledamot Toivonen generaliserar och säger att ”jag skämtar om det här” och att ”det är bara ålänningar och nordbor som kan bo här”.

Jag träffade en dam en gång som kom långt bortifrån tillsammans med sin dotter. Ja, det stämmer, som ledamot Toivonen sade, men de valde att flytta bort härifrån för de blev så utsatta av rasister och sådana som inte tyckte att sådana som de hörde hemma här, så de valde att flytta härifrån. Det är ingen julklapp!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Att jag kallar det för ”en julklapp” är att vi brukar behandla budgeten just före jul. Sedan tror jag att ni kanske missade ett ord. Jag sade att ”det är bara vi nordbor och ålänningar som trivs att bo som eremiter”, alltså att bo väldigt enskilt. Folk på som kommer hit reagerar över att vi har jättefina vägar men frågar ”var bor folk, det finns ju inga hus”? De sade att ”titta, det finns en postlåda där och en postlåda där och en postlåda där”. Folk bor så här. Det gör man inte på annat håll. Det var det som jag avsåg.

Ltl Göte Winé, replik

Ja, men att man då tar detta i denna debatt så det tycker jag inte att är rätt. Jag tycker att ledamot Toivonen borde sätta sig in i här bättre. Man flyr inte från sina hem om man inte behöver göra det. Och här tycker jag nog att ledamot Toivonen behöver öppna ögonen och se på vad det är som de flyr ifrån.

Jag var på en träff en gång som man hade i samband att vi i Sund skulle ta emot flyktingar. Då visade de varifrån de kommer och hur det nu såg ut där. De gjorde det inte för att de väntade på någon julklapp, utan de stod där med tårar i ögonen. Många av dem vill tillbaka men de vet inte när. De vet inte när allting blir uppbyggt så att de kan komma tillbaka. Så lite mera ödmjukhet ber jag om, ledamot Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det jag ville få fram i min lilla bild var om vi ska hjälpa fem personer med att ta dem till Åland eller om vi ska försöka hjälpa 2 000 personer med lite mindre på plats. Vad är bättre och vad är sämre med det? Det är en etisk fråga man aldrig kan svara på, men man kan ställa den. Det är inte det ena eller det andra sättet utan kanske både ock.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Jag blev ytterst förvånad när ledamoten påstod att det är omänskligt att flytta en familj från ett annat land med ett annat klimat och ett annat språk hit upp till Norden, när ledamot Toivonen har gjort precis detsamma själv. Flyttat till ett annat land med ett annat klimat och ett annat språk. Det borde i alla fall i ledamot Toivonens värld vara fullt möjligt.

Det jag också reagerar på är den tidigare klimatförnekelsediskussionen som ledamoten har fört under de här budgetdagarna. Via klimatförändringarna så förutspås det skapas otroligt många flyktingar. I somras lyssnade jag på det svenska försvarets representant. Han angav en siffra om att 650 miljoner människor bor i kustnära städer runtom i hela världen. Och FN:s säkerhetsinstitut spår att 200 miljoner av dessa människor kommer att vara på flykt inom 30 år. Så politiken måste ju ändå hänga ihop.

Talmannen

Innan ledamot Toivonen ges möjlighet till svarsreplik så vill talmannen erinra om att repliken ska rikta sig till huvudanförandet och ingenting annat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det där med att flytta, så ja, jag har delvis flyttat. Det är kanske därför som jag har tänkt på de här sakerna. Jag har också befunnit mig längre bort än Europa och märker att ju längre bort man kommer desto större är skillnaden. Bor man i Frankrike, vilket jag har gjort tidvis, så brukar jag säga att hälften av växtligheten är ungefär densamma som här. I Portugal så känner man knappt ens igen växterna. Men kommer man från andra lände, där man inte har hav och skog, så ändrar naturen helt och det ändrar väldigt mycket mer.

Sedan är det också andra skillnader. Där är familjerna också väldigt, väldigt viktiga. Att ta bort en familj från en släkt är i den traditionen, vad jag har förstått, väldigt illa. I mitt fall är det väldigt enkelt. Jag har ingen familj.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det här resonemanget som ledamot Toivonen förde - om att det är omänskligt att flytta en familj - och som jag replikerade till, det blir in absurdum när man börjar prata om att man inte känner igen växtligheten när man har att välja på att leva i en miljö som är krigsdrabbad, där det inte finns några skolor, där det inte finns någon dagvård och där det knappt finns någon sjukvård pga. den stora mängden människor. Samtidigt som ledamot Toivonen inte vill förebygga stora flyktingströmmar i framtiden genom att faktiskt ta klimatvänliga förslag.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det gick väl lite utanför vad jag sagt. Men som jag sade tidigare så finns det en massa forskare som säger att det inte finns något samband mellan koldioxid och klimat. Tvärtom finns det de som säger att koldioxidförändringen är en effekt av temperaturförändringarna.

Ska vi tala om prognoser - nu har jag inte kontrollerat det - så nämnde någon för mig att för ungefär 20 år sedan så hade vårt lantråd sagt att vattnet ska höjas så mycket att det kommer att vara i trakten av Strandgatan i dag 20 år senare, dvs. nu. Maldiverna skulle visst vara under vatten också men fortfarande flyger folk dit. Prognoserna är kanske inte så bra. Teorier ska verifieras med hypoteser och så vidare. Vi ska inte ta den debatten här för då tar det länge.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag skulle inte ha tagit replik på ledamot Toivonens anförande om ledamoten skulle ha valt att enbart presentera sin budgetmotion och att det skulle ha varit bra med det. Men tyvärr valde ledamot Toivonen att ”gegga ner” sitt anförande, enligt mig, ganska mycket med anspelningar som inte är snygga.

Om jag minns rätt så valde ledamot Toivonen även i fjol, under samma tid, att ta ett sista anförande när allt började släckas ner och som var ganska lika färgat. Jag förstår inte riktigt. Det är klart, det skapar ju en debatt och det skapar uppmärksamhet att alltid vara tvärtemot, oberoende av om det gäller klimat eller om det gäller flyktingfrågan och humanitär hjälp.

Ledamot Toivonen svarade i en replik till en av mina kolleger att ”man kanske ska göra både ock”. Man kanske ska hjälpa både på plats men också ta emot flyktingar. Jag tycker att det är bra. Vi behöver bli fler ålänningar så välkomna hit!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som jag inledde med att säga, att är man bara en i en grupp så har man inte riktigt något annat alternativ. Man hamnar mot slutet med alla de fyra, fem anföranden som man vill hålla. Det är på det sättet. Hur jag sedan beter mig, det får ledamoten säga.

Och detta med att ”hjälpa både ock.” Det är precis det som jag försökte säga, och då hoppas jag också att jag kan få understöd för den här motionen i finans- och näringsutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Mycket av det som jag tänkte säga i min replik har redan debatterats. Jag reagerade också på att Toivonen sade att ”man kan hjälpa här och där”. Jag anser att det kunde vara ”både och”, vilket föregående replikskifte också var inne på det.

Men det är också så ledamot Toivonen, att du hade ett exempel där du beskrev de här fyra, fem personerna som var i samma säng i något sorts flyktingläger, som jag uppfattade det. Men du måste ju förstå att de här personerna som kommer till det här flyktinglägret, de flyr ju någonstans ifrån. De kan inte fortsätta att bo därnere. Inte hjälper det dem att de får lite vatten. De måste komma bort därifrån. Antagligen har de någon naturkatastrof bakom sig eller ännu värre ett krig eller hot om våld. Därför är folk tyvärr där. Det som EU:s flyktingverksamhet gör är att se vilka personer som är flyktingar och som man sedan ska sprida runtom i världen, och där måste vi ta vårt ansvar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Oberoende om vi tar fem, tio, femton eller trettio flyktingar så finns det tyvärr, tyvärr, väldigt, väldigt, väldigt många kvar i flyktinglägren. Och då tycker jag att det är ett sätt att hjälpa dem, kanske inte i landet, men i de flyktingläger som finns nära till. Man hjälper så att säga ”både ock” och inte som nu, när man enbart väljer den ena metoden.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Om vi på Åland drar vårt strå till stacken så ser ju världen lite bättre ut. Om hela Västeuropa skulle dra sitt strå till stacken så skulle det vara mycket, mycket bättre. Och som det redan har framkommit här under andra repliker - man får inte säga det men vi säger ”generellt sett”- så ser tyvärr också flyktingströmmen ut att öka i hela världen. Då håller det inte med att man ska hjälpa folk bara med där de är. För de flyr ifrån någonting. Det är det som är själva grunden. Tyvärr är det så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack! Jag måste säga att det här var ett av de mera sympatiska flyktinganföranden som ledamot Toivonen har hållit. Man blev nästan inte alls kränkt före replikerna. Skämt åsido. Det är en allvarlig fråga. Ledamot Toivonen berör ett etiskt spörsmål. ”Hjälpa här” eller ”hjälpa där”. Den är också högaktuellt både öster om oss och väster om oss.

Jag tänkte använda den här korta tiden till vissa principiella invändningar mot motionen om att avsätta PAF-medel för flyktinghjälp.

Den första invändningen - som jag ser - är detta allmännyttig verksamhet så som det ska vara?

Det andra är om vi sedan kan garantera att vi kan fortsätta med det, med tanke på de långsiktighetskrav som vi ställer på de andra PAF-finansierade verksamheterna i budgeten?

Detta skulle jag vilja ge som medskick till utskottets fortsatta behandling.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack minister Valve! Och tack för de positiva orden om mitt anförande. Det var inte min avsikt att kränka någon här, nej. Finansieringen är ett alternativ som vi har och om det inte går så hittar vi kanske en annan finansiering. Det är ett alternativ som vi har. Vi har ytterligare ett annat alternativ, men jag ska inte ta det anförandet idag. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Om jag gör välvilligast möjliga tolkning av anförandet så är ju budgetmotionen på sätt och vis grogrund till nästa fråga.

Åländsk biståndspolitik. Finns den? Borde den finnas? Vill vi att den ska finnas? Kanske det. Men kanske inte genom att överföra just PAF-medel till just UNHCR och just mellanöstern, det skulle bli mitt spontana svar på den spontana frågan. Men det är en sak för utskottet att begrunda närmare.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack! Det där låter väldigt inspirerande. Tack!

Talmannen

Då inga flera talare finns på listan förklarar jag diskussionen avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

3        Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2018-2019

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum, den 19 november 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls måndagen den 19 november 2018 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil