Plenum den 5 juni 2019 kl. 13.00

B LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 5 juni 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Remiss. 1

1    Kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn

Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2018-2019

Remiss. 2

2    Revidering av ÅMHM:s organisation

Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2018-2019

Enda behandling. 6

3    Avbrytande av påbörjad upphandling av Gripö-projektet

Landskapsregeringens svar S 2/2018-2019-s

Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 2/2018-2019

Enda behandling. 23

4    Landskapsregeringens externpolitik

Självstyrelsepolitiska nämnden SJPN 1/2018-2019

Landskapsregeringens meddelande M 1/2018-2019

Föredras. 31

5    Studiematerial på svenska inom socialvården

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 2/2018-2019

Föredras. 34

6    Ett anständigt djurskydd

Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 4/2018-2019

Remiss fortsatt behandling. 37

7    Ny narkotikapolitik

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2018-2019

Remiss. 44

8    Bristande djurskydd

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 6/2018-2019

Plenum slutar 47

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Från dagens plenum anmäler lagtingsledamoten Britt Lundberg om frånvaro på grund av privata angelägenheter.

28 ledamöter närvarande.

Antecknas.

Meddelande

Talmannen vill upplysa ledamöterna att det förmodligen blir plenum den 14 och 17 juni. Debatten tenderar att bli ganska lång och då behöver vi ha beredskap att kunna remittera ärenden till utskotten.

Remiss

1        Kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn

Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Landskapsregeringen vill vördsamt föreslå att lagtinget antar en enkel blankettlag som möjliggör att föreningar och andra organisatör av frivilligt uppdrag på Åland, efter samtycke, kan få straffregisterutdrag från rättsegistercentralen före organisatöreren tilldelar den frivilliga uppdrag där denne kommer i personlig kontakt med minderåriga.

Landskapsregeringen bedömer detta som är en viktig proportionell åtgärd för att säkra att alla åländska barn har rätt till en lika riskfri fritid som på andra sidan Skiftet.

Syftet med lagen är att skydda den personliga integriteten och framförallt befrämja den personliga säkerheten för personer under 18 år.

Lagen skulle komplettera den landskapslag som har varit i kraft under 2004 också vad gäller kontroll av brottslig bakgrund då en person i ett anställningsförhållande kommer i personlig kontakt med barn.

Ur förarbetena till landskapslagen framgår att avsikten var att det i landskapet införs ett kontrollförfarande som motsvarar förfarandena i Finland och i Sverige (FR 17/2002–2003). Denna kompletterande landskapslag som nu gäller frivillig verksamheten behövs för att också åländska organisatörer ska kunna få ut straffregisterutdrag före dem ger den frivillige uppdrag med ansvar för barn.

Landskapslagen behövs också för att landskapet ska uppfylla sina förpliktelser enligt ett EU-direktiv från 2011, vilket jag välkomnar att utskottet fördjupar sig i.

Talman! Jag tror att denna åtgärd rent politiskt är något som många är överens om. Det intressanta i detta lagförslag är kanske inte politiken denna gång, snarare behörighetsgränsen. Min hovsamma uppmaning till social- och miljöutskottet skulle vara att särskilt fördjupa sig i den aspekten och hur den kan påverka eventuella framtida lagförslag som går i samma riktning för funktionshindrade eller för den äldre delen av befolkningen.

Tack för ordet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill bara från centerns sida uttrycka vårt starka stöd för att den här lagstiftningen nu äntligen kommer på plats.

Den som har följt med i dagspressen och media så vet att inte är vi på något sätt befriade från pedofiler och annat fultyg här på Åland heller. Det är bra att lagen kommer och vi får bara hoppas att den fungerar smidigt också i praktiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

2        Revidering av ÅMHM:s organisation

Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Detta är en angelägen lag som kommit ur ett tämligen omsorgsfullt beredningsarbete. Landskapsregeringen har nu förverkligat regeringsprogrammets målsättning om en översyn av tillsynens intensitet och kostnader i reformen av taxasystemet. Det är nu dags att förverkliga en annan målsättning, nämligen en översyn av ÅMHM-lagen.

Lagens innehåll kan grupperas i två olika kategorier. Den viktigaste delen och kanske den mest uppmärksammade handlar om att stärka styrelsens ställning och ansvar för att leda myndigheten och också om att klargöra myndighetschefens beslutsansvar och uppgifter i förhållande till styrelsen. Detta är väldigt viktiga beståndsdelar, dvs. att myndighetens centrala aktörer alltid är klara över sina respektive roller. Jag vill betona att lagen utgör till denna del en viktig beståndsdel i det allmänna utvecklingsarbetet av myndigheten ÅMHM.

Lagen innehåller också ett flertal bestämmelser av ”uppstädningskaraktär”. Jag vill nämna några av dessa.

Praktiska erfarenheter har visat att det inte är vettigt att ÅMHM:s styrelse kärar och svarar i domstol i enskilda inspektörers ärenden. Processen vid utnämnandet av prövningsnämndens ledamöter förändras, eftersom praktiska erfarenheter visat att alltför rigida krav omöjliggör att en miljöprövningsnämnd överhuvudtaget utses. Processen för utseende av myndighetschef förändras så att han eller hon i framtiden utses av styrelsen, inte landskapsregeringen. Behörighetskraven fastställs i fortsättningen av landskapsregeringen i inrättandebeslut, inte i lag och detta för att möjliggöra smidigare anpassningar. 

Talman! Landskapsregeringen bedömer att ifrågavarande lag är en betydlig beståndsdel i det fortsatta utvecklingsarbetet för myndigheten ÅMHM. Tack för ordet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag tycker att det är bra att det här lagförslaget kommer. Min förhoppning är åtminstone att detta ska ge tydligare roller och med den synen tänker jag gå till utskottet och behandla det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till minister Valve för ännu ett efterlängtat lagförslag. Det är sannerligen behövligt med tanke på den turbulens som har präglat denna oerhört viktiga tillsynsmyndighet som vi kallar ÅMHM.

När jag läste igenom lagförslaget så reagerade jag på att det är gammaldags tänkt att ordförande i styrelsen för ÅMHM skulle tvingas inta en föredragande roll, med tanke på att organisationens storlek borde möjliggöra att man alltid hittar en föredragande utgående ifrån den sakkunskap som organisationens ärenden aktualiserar. Jag tycker att detta borde vara med som vägkost också från ministerns sida till utskottet. Är det faktiskt så att vi ska ta till det som brukar vara en nödlösning, att styrelseordförande hoppar in och också tar en aktiv föredragande roll?

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Jansson för detta intressanta inspel som säkerligen är rotat i ltl Janssons betydande erfarenheter från olika former av myndighetsarbete och också chefsuppdrag. Det är någonting som jag tycker att vi för all del kan begrunda också i utskottsarbete, om det finns skäl som talar för det som ltl Jansson efterfrågade. I vilket fall som helst är det inte någon prestigefråga för landskapsregeringen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det svaret minister Valve. Jag tycker att det är viktigt att vi tillsammans hjälper organisationer som har problem så att faktiskt styrmekanismerna fungerar i vardagen.

Sedan får man lätt bilden i den här framställningen att det är fritt för den nya styrelsen att inrätta tjänster osv. Men det är viktigt att det kommer att framgå också av utskottsbetänkandet att nog måste också ÅMHM utgå från de riktlinjer, också av ekonomisk karaktär, som landskapsregeringen ger till denna förvaltningsenhet. Det blir lite för stora växlar att dra på den nya styrelsens vägnar om man fritt kan agera när det gäller inrättande av nya tjänster. Även där skulle jag önska att det skulle komma ett litet förtydligande, under det kommande utskottsarbete, så att det tydligt framgår var gränsen går också för styrelsens behörighet i det avseendet.

Minister Wille Valve, replik

Jag tror mig förstå hur ltl Jansson resonerar. Jag tror att svaret på den frågan klarnar vid en jämförelse av den idag ikraftvarande lagen där det nu är tydligare. Det står för all del redan idag att styrelsen kan inrätta tjänster, men det tydliggörs i denna lag att så är fallet. Det inverkar ju sedan inte på själva förfarandet för inrättande av tjänster, såsom det beskrivs i tjänstemannalagen och liknande. Jag tror att det är det som ledamoten är ute efter. Det torde vara relativt enkelt att klargöra den frågeställningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack för föredragandet av lagförslaget, minister Valve.

Vi från Åland Framtid har påpekat många gånger och varit lite kritiska till den roll som styrelsen har idag. Nu klargör man detta här i lagförslaget. Det är välkommet att man styr organisationen så att det kommer att fungera. Vi har inte direkt några större invändningar mot lagförslaget.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Eklund.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Vår myndighet ÅMHM har figurerat i pressen ganska frekvent det senaste året. Det har varit olika slags problem inom organisationen och stora delar av detta har dryftats för allmänheten i våra lokala tidningar.

Från centerns sida så tror vi att det är bra att landskapsregeringen nu lägger fram ett förslag med revidering av organisationen.

Styrelsens tidigare roll har nog, åtminstone utifrån sett, uppfattats mera som en gummistämpel. Deras faktiska påverkningsmöjligheter inom organisationen har varit väldigt svaga. Vi välkomnar därför från centerns sida att styrelsens ställning stärks.

Likaså tror vi också att det är bra att myndighetens roll och uppdrag tydligt klargörs.

Det som vi däremot har en reflektion kring är att det saknas en biträdande myndighetschef. Vi skulle gärna se att utskottet kanske kunde titta lite närmare på den biten. Vi är alla människor. Av olika anledningar kan vi tvingas vara borta från vårt arbete kortare eller längre tider. Frågeställningen är då vem som axlar myndighetschefens roll? Tittar man på lagstiftningen så sägs det att styrelsens ordförande i vissa ärenden, som direkt berör myndighetschefen, ska vara föredragande i styrelsen. Kollegan, ltl Harry Jansson, dryftade lite frågetecken kring det också.

Men, som sagt, vi tycker att social- och miljöutskottet behöver fundera vidare kring behovet av en biträdande myndighetschef.

Vidare noterar jag i lagförslaget att det saknas helt information om hur organisationen är tänkt att se ut. Man har ju tidigare eftersträvat en väldigt platt organisationsmodell. Jag tycker inte att det framgår ur lagförslaget hur det är tänkt, om det finns några planer på hur organisationen ska se ut eller om landskapsregeringen avser att presentera det i en förordning. Det hade varit intressant att höra tankegångarna kring det.

När det sedan gäller styrelsens roll, om man gör en jämförelse med Ålands gymnasieskola, så finns i 56 § i Ålands gymnasieskolas lag det rör styrelsens uppdrag. ”Styrelsen kan delegera avgränsade uppgifter som avses i 4 mom. punkterna 8, 9, 11 och 12”. Då undrar förstås den nyfikne vad det står där? Där står i punkt 4: ”Årligen tillställa landskapsregeringen en verksamhetsberättelse över det gångna läsåret.” Det är en delegering vidare där. Det finns också ”beslut om styrdokument instruktioner, tillsättande av yrkesråd och beslut i övriga ärenden som enligt denna lag ankommer på styrelsen av principiell karaktär.

Observera, jag säger inte att det ska finnas en delegeringsfullmakt från styrelsens sida. Men jag skulle gärna se att utskottet närmare fördjupade sig i varför man har valt att lämna bort det. Jag utgår ifrån att det är ett medvetet aktivt val. Det finns i 5 § i föreliggande lagförslag.

Fru talman! Avslutningsvis, men de här orden, så stöder vi lagförslaget men ber social- och miljöutskottet att närmare fördjupa sig i de frågeställningar som jag tidigare presenterade. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack vtm Thörnroos. Ett kort klargörande. Landskapsregeringen har tagit till sig flera av landskapsrevisorernas tankar från år 2016, vilket i klartext betyder att ÅMHM:s organisation behöver bli mer hierarkisk än vad den är idag. Det behöver inrättas mellanchefstjänster. Detta är också någonting som vi beskrev i budgeten 2018, om inte mitt minne sviker mig. Där beskrev vi också denna målsättning. Den motiveras framförallt av hållbarhet. Det blir ohållbart att jobba på det sätt som det har gjorts idag, vilket vi får återkomma till lite senare idag när det gäller vtm Thörnros fråga.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tar inte ställning till det utlåtande som minister Wille Valve nu presenterade.

Jag säger så här; jag tror att det är väldigt, väldigt viktigt när vi omorganiserar våra myndigheter - och redan när vi har planer på att omorganisera underlydande myndigheter - att vi i ett tidigt skede involverar och informerar personalen.

Vi har gjort - jag säger vi för jag har säkert själv också varit med i tidigare regeringsställning - omorganisationer som påverkar på individnivå och man har fått läsa om det i tidningarna. Med tanke på den turbulenta tid som ÅMHM har haft av olika orsakar så tror jag att det vore av yttersta vikt att personalen i ett tidigt skede informeras om vilka planer landskapsregeringen och styrelsen har för den framtida organisationen.

Minister Wille Valve, replik

Ja, så är det. Det är därför som landskapsregeringen har tagit en aktiv roll i den här frågan. Undertecknad har deltagit i personalmöten på myndigheten i fråga och bl.a. också hel personaldag ute i Lemböte där flera av de här organiseringsfrågorna och också andra frågor dryftades.

Vad gäller själva sakinnehållet i vtm Thörnroos anförande så vill jag också uppmärksamma den makt som styrelsen får i att fastställa arbetsordningen som också är av betydelse för det som vtm Thörnroos lyfte upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Enda behandling

3        Avbrytande av påbörjad upphandling av Gripö-projektet

Landskapsregeringens svar S 2/2018-2019-s

Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 2/2018-2019

Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Talman! Med hänvisning till lagtingsordningen så kommer jag här att läsa upp klämmen och återkomma med ett anförande inom kort.

Med stöd av 37 § 1 mom. lagtingsordningen har vi ställt till landskapsregeringen följande spörsmål: Vilken beredskap har landskapsregeringen att avbryta den påbörjade upphandlingen av Gripö-projektet med hänvisning till finansieringsbehovet för övriga infrastrukturella satsningar?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Tack för möjligheten att få lyfta svaren på de här frågorna som ltl Harry Jansson i sitt spörsmål ställer.

Kortruttsprojektet har vi jobbat med under väldigt lång tid. Det började under den förra mandatperioden 2011-2015. Man tog fram olika underlag för det, man startade även utredningar och MKB och andra utredningar gjordes. Idag håller vi på att förverkliga själva projektet.

I samband med detta förekom en upphandling när det gäller byggandet av den nya Gripöbron, inklusive väg och hamn. De här upphandlingarna, av större karaktär, är EU-upphandling. I samband med en EU-upphandling så handlar det om väldigt omfattande föreskrifter.

På landskapsregeringens hemsida, under infrastrukturen, finns det en länk som skickar en vidare till en upphandlingsföreskrift angående infrastrukturprojektet på västra Föglö.

I upphandlingen som landskapsregeringen har gjort så har man lyft flera olika orsaker till att kunna avbryta den här upphandlingen. En av orsakerna är om själva projektet blir väsentligt dyrare än det som vi har projekterat det till. Vi har ju själva upphandlingsföreskrifterna, en summa på 23,5 miljoner, och utöver detta nämner vi även möjligheten att invänta vägplanerna för västra Föglö som behöver vinna laga kraft. Visar det sig att vägplanerna inte vinner laga kraft så förefaller själva upphandlingen. På det viset har vi en återkoppling när det gäller de sakerna för att ha en möjlighet att avbryta den.

När man tittar på hela projektet som helhet så vill jag ändå ta tillfället i akt och påminna lagtinget om att när vi tittade på uppgifterna från 2017 när vi hade upp tilläggsbudgeten och beslutade om att gå vidare när det gäller östra och västra projektet på Föglö så hade vi de facto i grunden redan gjort av med cirka 2 miljoner euro i utredningar. Det sades också att det kommer att gå åt ungefär 2 miljoner euro till innan den första grävmaskinen eller den första betongbilen kan påbörja projektet i praktiken. Idag ligger vi på en total budget ungefär på 3,5 miljoner inalles, alltså 2 miljoner under den förra mandatperioden och 1,5 miljoner under den här mandatperioden.

Åtgärderna som vi gör är en orsak för att vi i skärgårdstrafiken ska kunna göra investeringar som på sikt betalar sig tillbaka.

Generellt sett så återbetalningsprojekt som man kan räkna hem under 30 år är oftast väldigt intressanta att genomföra om man tittar öster och väster om oss. I det här fallet så är återbetalningstiden under 20 år. På det viset ser vi att det kommer att ge möjlighet att få en återbetalning för projektet.

Det möjliggör också det som är väldigt viktigt, att vi kan övergå till en mera miljövänlig drift av fartygen när vi har möjlighet till ett elhybrid fartyg på den här linjen. Som det också står i vårt skriftliga svar så kommer bara driften att minska årligen med cirka 4 200 ton koldioxid.

Utifrån detta så tycker vi att vi har tagit höjd från landskapsregeringens sida vad gäller möjligheterna att avbryta det här projektet om det visar sig att så behöver göras.

 I övrigt så försöker vi verkställa det som lagtinget har beslutat om. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack minister Nordberg för det inledande svaret, även om det skriftliga svaret var lite kort med tanke på frågans vikt enligt min och många andras bedömning.

Är det landskapsregeringens tolkning - trots att lagtinget har anhållit om extra anslag och det har kommit avslag på den anhållan med goda motiveringar om vad som skulle ha krävts för att få ett framgångsrikt extra anslagsprojekt på bordet - att lagtingets tidigare investeringsfullmakt har funnits kvar trots att lagtinget har bestämt att man går in för extra anslag? Är det så som landskapsregeringen tolkar att systemet fungerar? Det skulle vara lite intressant att höra hur landskapsregeringen och ansvarig minister har resonerat till den delen. Är det som så att man tycker att ett nytt beslut från lagtinget inte har ersatt det tidigare?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Så kan man säga om man förenklar det. I samband med själva anhållan om extra anslag så lyfte man ju möjligheterna att hitta en finansiering. Det handlade ju om en finansiering av landskapets totala utgiftsposter. Man hade möjlighet att se att man kunde förbättra likviditeten för landskapet som helhet genom att gå in med verktyget om extra anslag.

Jag och landskapsregeringen ser inte att det fanns någon direkt koppling när det gäller att om extra anslaget inte skulle beviljas att det då skulle betyda att man inte skulle verkställa kortruttsprojektet. Det är den uppfattningen som ligger till grund.

Ltl Harry Jansson, replik

Den andra frågan av intresse, hur kommer det sig att landskapsregeringen uppvisar den här brådskan? Som jag kommer att återkomma till i mitt anförande om en stund så förvånar det mig att landskapsregeringen inte har inväntat presidentens stadsfästelse av Ålandsdelegationens beslut. Som alla vet har republikens president en central roll i självstyrelsesystemet. Varför denna brådska att man inte har inväntat att få beslutsgången att stämma bättre överens med landskapsregeringens fortsatta hantering av projektet?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är egentligen en fortsättning på mitt första svar. I och med att vi ser själva ansökan om extra anslag som ett finansieringsinstrument för landskapets totala ekonomiska utgiftspost så är det här ett sätt att finansiera alla de utgifter som landskapet har. Det fanns ingen direkt koppling till extra anslaget och förverkligande av projektet, därav är det egentligen två skilda saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för presentationen. Jag tänker ta tillfället i akt att kanske lyfta elefanten i rummet, nämligen den tunneln kring vilken det finns väldigt långtgående planer kring. Man genomför ett väldigt seriöst arbete under privata täcken.

Ministern hävdar mycket riktigt att alla former av investeringar gör man för att man hoppas på en återbetalningstid och att det ska bli en vinst i det man utför.

Det förefaller som att en fast förbindelse ut till Föglö, i stort sett på alla plan, vore överlägset en färjförbindelse. Av det enkla skälet skulle jag vilja frågar ministern: Varför har man så starkt gått in för en till synes sämre lösning än en bättre?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När man jobbar i landskapsregeringen så sitter man de facto på lagtingets förtroende. Landskapsregeringen har till uppgift att verkställa de beslut som lagtinget fattar.

I det här fallet så har diskussionerna om tunneln och extra anslag pågått väldigt många gånger i den här salen. Det faktiska beslut som lagtinget har tagit är det beslut som vi nu håller på att verkställa. Utifrån det så skulle det nästan vara ett tjänstefel att börja verkställa något annat än det som landskapsregeringen har beslutat om.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är nog riktigt som minister Nordberg säger, man ska följa beslutsgången.

Men i åländskheten så ligger faktiskt också att var pragmatisk där man så kan vara, när det gäller att hitta lösningar som kanske inte alltid faller inom precis alla ramar som finns men som ändå nyttjar helheten på ett bättre vis. Här tror jag faktiskt att de tunnelplaner som har offentliggjorts och som det har räknats på - och här tror jag verkligen att minister Nordberg håller med mig till och med – så det skulle ge en bättre återbetalningstid och det skulle skapa större framtidstro. Man skulle alltså nå ett bättre resultat istället för att man faktiskt gör exakt så som man alltid har gjort tidigare.  

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är fullt möjligt att en fast vägförbindelse ekonomiskt ett går att räkna hem under förutsättning att du har en tillräcklig lång återbetalningstid. Pratar vi om 100-200 år så är det fullt möjligt att du kan hitta en ekonomisk kalkyl som visar att en fast vägförbindelse på den tidsperioden är mer förmånlig. Men man kan inte påbörja ett sådant projekt utan ett politiskt beslut fattat i parlamentet, i lagtinget, som säger att vi är beredda att gå in och satsa på en fast vägförbindelse och låsa skattebetalarnas pengar, cirka 150 miljoner som tidigare har nämnts, för att kör igång startskottet för det. Det är en sak att tala positivt för något, det är en annan sak att verkställa någonting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ministern nämnde att kostnadsberäkningen låg på 23,5 miljoner och att man kunde avbryta den här upphandlingen om priset var väsentligt dyrare. Jag hoppas att ministern kan specificera vad som är väsentligt dyrare?

Sedan undrar jag också hur längre offerterna kommer att vara ikraft? Mina erfarenheter av vägplaner som överklagas är att det är processer som kan dra ut över flera år. Är det då tänkt att offerterna ska vara ikraft till vägplanerna har vunnit laga kraft?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag hinner inte bläddra i upphandlingsföreskrifterna, men jag har minne av att själva offerten skulle vara ikraft åtminstone i fyra månader. När det gäller dels ikraftvarande så finns det en skrivning. Om det blir en process i marknadsdomstolen så förlängs ikraftvarande tiden för offerterna tills själva målet i marknadsdomstolen är avgjort och vunnit laga kraft.

Den första frågan när det gäller väsentligt så har man gått på det som finns i EU:s upphandlingsföreskrifter och annat. I vissa fall nämns en procentsatsen på 20 procent som väsentligt dyrare och som möjliggör en avbrytning. Det betyder inte att man måste avbryta, men det ger en möjlighet för beställaren att avbryta.

Men i det här fallet har vi investeringsfullmakten från lagtinget på totalt 40 miljoner att ta hänsyn till.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Är det så, i upphandlingen som har gjorts, att landskapsregeringen har skrivit in att offerterna ska vara i kraft tills ett beslut har kommit från marknadsdomstolen vid ett eventuellt överklagande? Jag finner det synnerligen märkvärdigt i så fall. De flesta offerter brukar inte vara ikraft längre än tre eller fyra år. I den här salen har vi god vetskap att svenska språket är ett problem för marknadsdomstolen, vilket gör att handläggningstiderna är avsevärt mycket längre för svenskt material än för finskt. Det betyder att 1 1/2 år är den vanliga handläggningstiden i marknadsdomstolen. Menar faktiskt ministern att de här offerterna ska vara i kraft 1 1/2 år?

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Tack för att jag fick frågan igen så att jag hade möjlighet att bläddra fram till sidan 5 i upphandlingen. Under punkt 2.1 står det: ”Anbudet ska vara giltigt i fyra månader från och med sista anbudsdag. Om än besvärsprocess inleds i domstol förlängs anbudet giltighetstid automatiskt tills processen är slut och domstolens beslut har verkställts.” Det här står i samtliga upphandlingar som har gjorts under de här tre åren när jag har varit ansvarig minister. De fall som har gått till marknadsdomstolen har tagit ungefär ett år till beslut. Det här är enda sättet för oss att tillhandahålla detta. Jag kan också säga att vi har haft väldigt få ärenden, trots allt, som har gått till marknadsdomstolen under de här sista åren. Avdelningen har jobbat på att förbättra upphandlingsmaterialet så att det ska vara tydligt och klart.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ärade kolleger, som framgår av spörsmålet är bakgrunden Ålandsdelegationens beslut den 16 april i år att avslå lagtingets ansökan om extra anslag för investeringar i utbyggnad av infrastruktur. I sitt beslut konstaterar Ålandsdelegationen att extra anslag inte kan komma ifråga för utbyte alternativt grundrenovering av broar med hänvisning till att dylika åtgärder bör anses utgöra s.k. sedvanligt väg- och brounderhåll.

Vad gäller den andra delen av ansökan om extra anslag, den s.k. Gripö-bron om 538 meter på västra Föglö, motiverar Ålandsdelegationen förkastandet bland annat med att Högsta förvaltningsdomstolen ännu inte hunnit pröva anförda besvär.

Däremot ger Ålandsdelegationen - och talman detta är ett av de centrala budskapen i det aktuella spörsmålet - samtidigt ett tydligt besked om att lagtinget kan ansöka på nytt och att utfallet då blir ett annat bara underlaget är tillräckligt väl genomarbetat. Ålandsdelegationen efterlyser även i sina motiveringar bland annat en bättre helhetsutredning och en fördjupad projektbeskrivning.

Trots Ålandsdelegationen tydliga besked om att extra anslag kan beviljas, har landskapsregeringen ändå valt att utannonsera upphandlingen av Gripö-bron.

Slutsatsen i vårt spörsmål är att landskapsregeringen hellre skuldsätter ålänningarna än tar den tid i anspråk som behövs för att ta fram en hållbar ansökan om extra anslag.

Eftersom lagtinget inte i efterhand kan ansöka om extra anslag för allehanda projekt, kommer Åland att gå miste om åtskilliga miljoner om projektet faktiskt drivs vidare i strid med markägarnas, Föglö kommuns, grannkommunernas och allmängiltiga miljö- och naturintressen.

Detta, bästa vänner, är inget annat än en oansvarig politik i ett läge där Åland redan, som vi vet idag nu, på egen hand ska finansiera bland annat den omfattande förnyelsen av brobeståndet. Hur många miljoner av våra drygt 30 fasta broar som det kommer att föranleda i finansieringsbehov kan vi väl bara uppskatta idag. Antagligen landar bara den summan på cirka 50 miljoner.

I spörsmålet skriver vi att beslutet om att påbörja upphandlingen är förhastad och direkt märklig både i ljuset av Ålandsdelegationens besked om möjligheten till statlig medfinansiering och då de juridiska förutsättningarna för projektet ännu saknas.

Utöver redan anhängiggjorda besvär, som vi hörde i tidigare replikskifte, synnerligen aktuella, har vi högst troligen liknande rättsliga invändningar att vänta bl.a. ifråga om kommande hamnbygge och farledsfrågan.

Det finns alltså ingen anledning till den panik och brådska som landskapsregeringen uppvisar i denna fråga.

Dessutom, talman, som jag nämnde i replikskiftet med minister Norberg, har landskapsregeringen på ett uppseendeväckande sätt valt att strunta i president Niinistös roll i denna fråga genom att påbörja upphandlingen före presidenten avgjort frågan om extra anslag. Det är faktiskt presidenten som har sista ordet också i det här fallet. Presidenten kan alltså välja att returnera hela processen tillbaka till Ålandsdelegationen.

Enligt min mening visar regeringen Sjögren igen upp en brist på respekt för aktörerna inom självstyrelsesystemet. Särskilt då enskilda ministrar beskyller Ålandsdelegationen för att politisera så finns det väl all orsak att invänta presidentens ställningstagande också i denna fråga.

I sitt svar på spörsmålet uppvisar landskapsregeringen ingen vilja att backa i frågan om påbörjad upphandling.

Med vårt spörsmål vill vi därför ge lagtinget och i synnerhet majoritetsblockets representanter ytterligare en chans att besinna sig. Är er sammantagna vilja - minus ltl Carina Aaltonen som ståndaktigt har vägrat att böja sig för regeringstrycket, att detta ska genomföras? Därmed binder man upp både kommande regering och lagting till ett meningslöst Gripö-projekt, enligt vår mening, med de naturkonsekvenser det också för med sig? Är det värt att i onödan skuldsätta ålänningarna?

Vi har under replikskiftena och i anförandena hört att det här en satsning som lönar och då blir det märkligt att man överhuvudtaget förde frågan om extra anslag till lagtinget för att sätta i gång den processen. När satsningar av den här karaktären börjar löna sig är nog långt bort i fjärran.

Nej, bästa stödpartier bakom regeringen Sjögren, låt väljarna den 20 oktober avgöra om Gripö-projektet har ett folkligt stöd och den finansieringsdel som följer med projektet!

Talman! Jag återkommer i ett senare skede med förslag till åtgärdsuppmaning och den kommer naturligtvis att handla om att lagtinget bör kräva att landskapsregeringen omprövar beslutet om påbörjad upphandling av Gripö-projektet. Tack, talman.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Harry Jansson lyfte en skrivning i spörsmålet där ledamoten utgår ifrån att utfallet skulle bli ett annat om man skickar in en ansökan på nytt. Varifrån kommer de uppgifterna, via hörsägen eller på annat sätt? Ingenstans i Ålandsdelegationens beslut står det att slutresultatet kommer att bli annorlunda än nu vid en ny ansökan.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa minister Nordberg, sällan har väl en myndighet varit lika tydlig som Ålandsdelegationen när man nu ger vägkost till landskapsregeringen om hur man borde agera för att faktiskt få pengar beviljade för projektet. Delegationen har varit generös med att ange var bristerna finns. Den största bristen inledningsvis är ju förekomsten av besvär som gör att Ålandsdelegationen inte kan vara säker på att man beviljar pengar som faktiskt kommer till nytta för det tilltänkta projektet. Minister Nordberg, vi kan inte begära att en myndighet som sitter på ett finansieringsansvar i relationer mellan Åland och Finland ska vara tydligare än det som framgår av beslutet från den 16 april i år.   

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det andra som jag reagerade på var när ledamoten skriver: ”inte i efterhand ansöka om extra anslag”.

Under den förra mandatperioden satt jag i finansutskottet. Vi gick ganska grundligt igenom förutsättningarna för extra anslag. Om man till exempel ansöker om leaderpengar från EU så får man inte ha påbörjat ett projekt före. Men om man läser Ålandsdelegationens beslut så ser man att det inte är tillräckligt långt kommet ännu för att man ska kunna fatta ett beslut. Vilket kommer först ägget eller hönan? Tillika behövs det beslut i lagtinget för att kunna gå vidare med beredningsmaterial etc. Kan ledamoten förtydliga detta med att man inte skulle kunna ansöka i efterhand?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Systemet är upplagt på det viset att vi bör invänta Ålandsdelegationens och i sista hand presidenten stadsfästelse av beslut som då ger möjlighet till extra anslag.

Är det som så att minister Nordberg och övriga landskapsregeringar nu har hittat ett system där vi i efterhand kan börja söka extra anslag, ja då välkomnar vi det sannerligen från centerns sida och säkert också från den övriga oppositionen om man har hittat den möjligheten. Det ska bli mycket intressant att hitta de argumenten. Men då skulle jag nog starkt rekommendera landskapsregeringen att tona ner budskapet om att det här är en lönsam investering som vi tjänar på. Gör vi de här insatserna så är det någonting som vi tjänar på. Vi måste komma ihåg att nog läser även Ålandsdelegationen, finansministeriet och övriga aktörer i Helsingfors medias uppgifter som förmedlas från lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ja, ltl Jansson, det är brådska. Det är klart att det är brådska. Vi har pratat om kortrutten i över 60 år. Vi har inte råd att förlora flera dagar. Det är brådska att få spaden i marken och komma vidare.

Jag blir väldigt förvånad, ledamoten representerar ett parti som har väldigt många olika åsikter men när det kryper ner i samma person så blir det väldigt förvirrande. Samtidigt som ltl Jansson säger att vi ska vänta och söka nya pengar, extra anslag, så vill samma Jansson inte bygga en bro. Han vill söka pengar till en bro som han inte vill bygga. Vad är det för budskap vi skickar ut? Känner inte ltl Jansson att han pratar med kluven tunga en sådan här gång?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag förstår ltl Staffas frustration i det här ärendet i och med att ledamoten aldrig riktigt har lyckats sätta sig in i det system som styr vår vardag i denna sal. Faktum är att ska vi ha hjälp i finansieringsfrågor så förutsätter vi Ålandsdelegationens beviljande av pengar.

Jag ska vara så tydlig som möjligt. Vår enkla utgångspunkt är att om regeringsblocket; socialdemokraterna, liberalerna och moderaterna, i höstens val får stöd för sin förda politik då kommer ju Gripö-projektet att bli av. Man kommer att satsa 40 miljoner inledningsvis på Föglö för att få igång kortrutten. Vårt bidrag till det hela är att vi vill ju att en del av det projektet i så fall också finansieras av statliga pengar, därför att det har vi rätt till.

Ltl Mikael Staffas, replik

I inledningen av den repliken betackar jag mig för.

Däremot undrar jag fortfarande lite grann, man vill söka pengar för någonting som man inte vill bygga? Vad är budskapet ut till skärgårdens befolkning när man vill skapa en del av kortrutten och sedan klumpa ihop allt i Degerby? Det är slutsatsen av den politik som ltl Jansson för, vi ska inte bygga någon fortsättning på trafiken från Föglö utan vi ska få in mera trafik till Föglö österifrån och sedan ska vi alla stå nere i Degerby och köa. Vi kan inte utnyttja markområdet och de resurser som finns i Degerby centrum för någonting annat än en stor rullade parkeringsplats dygnet runt. Är det detta budskap som ltl Jansson vill skicka ut till skärgården?

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Jag väljer av hänsyn degerbybor och andra att ta fasta på det som ledamoten sade inledningsvis att nu gäller det att få spaden i marken. Men vårt budskap är ju ganska enkelt. Det blir ingen spade i marken på grund av alla de besvär som redan är anhängiggjorda och som fortfarande är att vänta. Det kommer att ta många år innan det blir någon spade i marken överhuvudtaget. Därför, ltl Staffas, så är det onödigt med denna panik och till varje pris binda upp kommande lagting genom exakt den processbeskrivning som vi har fått från talarstolen idag. Man vill se till att även om man förlorar folkets stöd i valet i oktober så har man ändå bundit upp kommande lagting därför att man kommer att bli bunden av upphandlingsprinciperna. Dålig politik, ltl Staffans!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Repliken blir till hela anförandet samlat. Anser ltl Jansson, som är lagutskottets ordförande, att landskapsregeringen har överträtt sina befogenheter när man har bjudit ut det här? Är det så som jag ska tolka det?

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Sundblom anspelar säkert på min fråga till ansvarig minister, hur landskapsregeringen ser på den av lagtinget beviljade investeringsfullmakten, i ljuset av att lagtinget har tagit ett ersättande beslut om att Gripö-projektet i alla fall delvis bör finansieras med extra anslag. Jag är helt enkelt intresserad.  Jag som ordförande för lag- och kulturutskottet är ansvarig och intresserad av hur landskapsregeringen ser på den delen av det hela. Jag har inget svar på den frågan. Min egen spontana tolkning är att lagtinget har gått in för en alternativ finansiering och att investeringsfullmakten har spelat ut sin roll. Landskapsregeringen borde ha återkommit till lagtinget och förklarat hur landet ligger efter Ålandsdelegationens beslut samt delge att landskapsregeringen ändå önskar gå vidare och vill ha en förnyelse av investeringsfullmakten. Det är min tolkning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! I samband med investeringsfullmakten så står det också någonting annat i det beslutet. Kan ltl Jansson komma ihåg vad det står där?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag för min del tycker att det är bra att både landskapsregeringen och lagtinget diskuterar Ålandsdelegationens beslut. När det gäller det som styr extra anslag så vet vi alla att regelverket och skrivningarna är ganska allmänna och det utformas en praxis så småningom vartefter flera beslut tas.

Landskapsregeringen har gjort en analys av Ålandsdelegationens beslut och det är inte fel tycker jag. Allas beslut här i samhället måste kunna analyseras och diskuteras, också det här. Vi har gjort en analys. Jag erbjuder nu här lag- och kulturutskottets ordförande - om utskottet så önskar - att landskapsregeringen kommer till utskottet och, i samband med diskussionen om ekonomidelen i självstyrelselagsrevisionen, presentera landskapsregeringens analys av det beslut som Ålandsdelegationen har fattat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack för erbjudandet minister Perämaa. Det här är en sak som naturligtvis kan diskuteras inom ramen för utskottets kommande behandling av det ekonomiska kapitlet i självstyrelsesystemet, men den saknar betydelse med tanke på dagens fråga. Därför att det är mera en principiell hypotetisk diskussion i ett läge där lagtinget har att ta ställning till det lagförslag som via republikens president har översänts till Åland för behandling. Där finns ingenting som förändrar systemets grundläggande principer, även om vi nu här idag har hört att det också ska finnas möjligheter att söka anslag i efterhand. Jag vill gärna att finansminister återkomma till detta nu eller senare i fall det finns den möjligheten att vi kan återuppväcka processen med extra anslag trots att vi har beslutat att gå vidare.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag uppfattade det nästan som en inbjudan. Jag hoppas att jag får en sådan.

Till själva sakfrågan. Ltl Jansson tog upp det som Ålandsdelegationen har sagt om besvär, att man inte kan få extra anslag för projekt som är föremål för besvär. Det medför att det som ltl Jansson säger är ett tydligt underbetyg för det som centern själv drev här i frågan då när ansökan om extra anslag behandlades. Centern ville att vi skulle öppna upp för möjligheterna att ansöka om Prästösundsbron där det ännu inte fanns några planer överhuvudtaget. Det fanns inga ritningar, det fanns inte några vägplaner som någon i det skede ens kunde ha besvärat sig emot, alltså det var öppet för hur mycket besvär som helst. Det som ltl Jansson här säger är ju ett underbetyg för det som centern drev tidigare.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag antar att finansministern anspelar på det unika besök som vi fick av finansministern under vårvintern 2018. Vi fick en första förhandsinformation om det som komma skulle, dvs. ansökan om extra anslag. Där fördes diskussion huruvida man borde bredda frågan om extra anslag för att få bättre framgång i den förestående processen. Till den här delen kan jag bara rekommendera regeringsblocket, i synnerhet finansminister Perämaa, att läsa centerns gruppanförande från den dagen då frågan om extra anslag behandlades i lagtinget under 2018. Vår slutsats var; dra tillbaka ansökan om extra anslag därför att den är undermålig. Tyvärr fick vi rätt även på den punkten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Spörsmålet föreslår att den påbörjade upphandlingen av Gripö-projektet ska avbrytas och nämner som orsak bl.a. att Ålandsdelegationen har den 16 april 2019 beslutat avslå Ålands lagtings ansökan om extra anslag för investeringar i utbyggnad av infrastruktur.

Genom detta spörsmål försöker oppositionen stoppa det projekt som går under arbetsnamnet västra Föglö. Det finns ett omfattande material som sammanställts under flera års tid och ger en god översikt av vad kortruttsprojekten omfattar. Tre regeringar har lämnat meddelanden angående kortrutten till lagtinget åren 2005, 2011 och 2014. Två av partierna som undertecknat spörsmålet har varit representerade obunden samling, i en och centern i alla tre regeringar som stod bakom dessa meddelanden.

Sittande regering förde ärendet om en investeringsfullmakt till lagtinget och lagtinget har beviljat en investeringsfullmakt den 7 juni 2017 på 40 miljoner euro. Detta visar hur långdragna processer stora infrastrukturprojekt är och utfallet av besvär kan förändra förutsättningarna. Det bara är så, man får finna sig i det i så fall.

Jag vill påminna om några citat från finans-och näringsutskottets betänkande från maj 2017. Det första citatet: ”Utskottet omfattar för sin del landskapsregeringens förslag om en investeringsfullmakt för kortruttsprojektet på västra och östra Föglö med motiveringen att det är nödvändigt att så snart som möjligt förverkliga projektet, framförallt med hänvisning till de inbesparingsmöjligheter som föreligger när det gäller de framtida driftskostnaderna för skärgårdstrafiken, vilket gör att projektet bör igångsättas oavsett eventuella möjligheter till extra anslag.”

Citat två: ”Utskottet anser vidare att det också torde vara fullt möjligt att anhålla om extra anslag för projekt som lagtinget redan har beslutat om att ska förverkligas och som redan är igångsatta.” 

Talman! Någon information hade troligen utskottet angående möjligheten att söka extra anslag när utskottet skrev på detta vis. I dagens läge har vi inget extra anslag som finansieringshjälp och jag hänvisar till det första citatet som avslutas ”projektet bör igångsättas oavsett eventuella möjligheter till extra anslag”.  Så skrev man då, ltl Jansson, och det blev också lagtingets beslut i maj 2017.

 Vidare informerar utskottet i samma betänkande om tidigare meddelanden angående kortrutten och år 2014 skrevs följande: ”Utskottet förordade i sin behandling investeringarna på Föglö, dock så att en tunnelförbindelse inte utesluts i framtiden.”

Som underlag för beslutet fanns redovisningen av det förberedande arbete som gjorts för väg, bro och hamn för västra Föglö.

 Det som en tidigare regering åren 2013-2014 lämnade utanför MKB-n nämligen tunneln för fortsättningen till Lumparland ser liberalerna som ett olycksfall i arbetet.

Talman! Den liberala lagtingsgruppen anser att landskapsregeringen har arbetat helt enligt det som lagtinget beslutat.

När besvären mot vägplanen är avgjorda så vet alla förutsättningarna och i det fall att landskapet förlorar besvärsprocessen och vägplanen inte vinner laga kraft, ja då är det läge att hitta nya alternativ.

Om man ser tillbaka 63 år har det fem gånger varit aktuellt med utbyggnad av vägnätet för Ålands sydöstra skärgård, det är inte gjort ännu. Men varje gång har det stannat och inte blivit något, jag vet av vilka orsaker det har stannat och vilka som har varit bakom.

Talman! Låt inte detta projekt bli ett nytt Jurmo-Åva som stoppades när det var färdigt att skriva kontrakt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är bra när långsiktiga projekt går vidare från regering till regering.

Jag tycker ändå att vi måste vara så pass ärliga i den här debatten att den recitation som ledamoten ägnar sig åt är det som majoriteten skrev, inte det som oppositionspolitikerna också nämnde.

När det sedan gäller Gripöbron så har den faktiska verkligheten kommit emot nu på ett helt annat vis än tidigare eftersom det finns klara och tydliga indikationer på att det finns privata investerare som vill bygga en tunnel till Föglö.

Om vi nu inleder projektet med att bygga en bro till Gripö så blir det ju svårligen eller på gränsen till omöjligt att fortsätta sedan. Det är ju den informationen som tjänstemännen ger, man kommer inte att klara av gängse krav på tunnelns lutning därför att det är så komplicerat att gå ner från Gripö. Hur ser ledamoten på det?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag tar fasta på det första i repliken. Ska jag tolka det som så att det är minoriteten som avgör vad som blir beslutet? I min värld är det nog majoriteten, det är väl det som är lagtingets beslut. Eller har jag förstått fel?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag kan svårligen uttolka vad ledamoten förstår och inte förstår. Vad jag försöker säga är att den recitation som ledamoten ägnade sig åt, det var det som majoritetsblocket föredrog. Man hade kunnat vara tydligare om man hade velat och sagt att det också fanns andra åsikter.

Jag är rädd för att det här Gripö-projektet kommer att stoppa upp precis allting annat. De höranden som vi har haft i olika sammanhang och även de besök som jag själv har gjort på Föglö så visar ju att föglöborna inte vill ha en bro till Gripö. Föglöborna vill ha en tunnel till fasta Föglö, inte till Gripö. Så ser verkligheten ut.

Vi har miljöorganisationer som går emot det här. Vi har 1 888 ålänningar som har skrivit på att de inte vill ha en bro till Gripö. Sedan kan man beakta det eller inte, det säger jag ingenting om.

Men i ärlighetens namn, nog vore det väl ändå bättre med en tunnel till Degerby än den här halvmesyren som nu är på gång.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ja, en fast förbindelse är alltid det mest optimala. Men kom ihåg, vtm Thörnroos har en gång i tiden varit infrastrukturminister och arbetat med de här projekten. Hon borde rimligtvis vara så insatt och veta att från början så var det nog tänkt att det skulle bli en fortsättning med tunneln också, men det fanns någon som tog bort den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till ltl Sundblom för att han gav svar på sin egen fråga till mig. Det är alltid bra när frågeställaren redan har läst in sig på svaret. Det underlättar sannerligen diskussionen.

När det gäller den demokratiska sidan av hela den här processen så är ju naturligtvis ltl Sundblom som föglöbo lite jävig i det här. Anser ledamoten - och därmed liberalerna i och med att det var ett gruppanförande - att det är demokratiskt rätt och riktigt att 16 ledamöter under den här mandatperioden binder upp kommande lagting? Man tvingas följa det som då lagtinget med ytterst knapp majoritet har drivit igenom i ett läge där man vet att folkviljan och därmed också det politiska resultatet kommer att vara ett annat efter den 20 oktober. Är det rätt och riktigt att strunta i de grundläggande principerna, särskilt när ingenting talar för brådska och panik?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Valet har inte varit ännu. Man ska inte sälja skinnet före man har skjutit björnen.

En gång förut har 16 ledamöter fällt trafikutbyggnaden till Föglö, den majoriteten var tydligen bra nog och centern stod för den största delen av de rösterna.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är bra att ltl Sundblom kan dra lite historiska paralleller från de senaste 64 åren men det är kanske svårt för oss övriga att hänga med i de turerna.

Igen den principiella frågan, är det rätt och riktigt i och med att ingenting talar för den här paniken? Varför inte avvakta de rättsliga prövningarna? Varför dra ytterligare kostnader på landskapet? Vi har redan hört att vi nu pratar om mera än 3 miljoner runt det här projektet. Varför fortsätta och var går egentligen gränsen sedan för landskapsregeringen? Liberalerna ger alltså landskapsregeringen fullmakt att egentligen göra vad som helst utgående från att man anser att det finns ett stöd för alla åtgärder kopplade till projektet. Hade det inte varit snyggare att invänta både presidentens ställningstagande och utfallet av de rättsliga prövningarna?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Som jag sade i anförandet, landskapsregeringen har gjort det som det i denna sal har tagits beslut om.

Händer det någonting med besvären, då blir det ett sådant läge att man får tänka om och söka nya vägar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Regeringsblocket med liberaler, socialdemokrater och moderater, ger ett klart besked i den här frågan. Man anser att Gripö-projektet ska fortsätta helt och hållet.

Uppenbarligen är man inte lyhörd för befolkningen i den region som berörs. Rätta mig om jag har fel men Föglö kommuns majoritet anser att de vill ha en tunnel från Degerby, Sottunga är emot Gripö-projektet och Kökar kommun är emot det. Om jag har förstått det rätt så finns det fullmäktige beslut på det här. 

Enligt landskapslagen om allmänna vägar ska man ju göra en avvägning av de åsikter som finns i samhället. Då är frågan, ska inte de parlamentariska församlingarna i kommunerna beakta dem som berörs av trafiken? Hur ska vi göra i framtiden? Om befolkningen inte vill ha vägar, ska vi bygga vägar och broar där befolkningen inte vill ha det? Jag tror att det är en viktig aspekt som landskapsregeringens majoritet kanske på nytt bör väga in. Ni har fortfarande möjlighet att avbryta den här upphandlingen och fundera ett varv till. Det är ingen prestigeförlust för er. Det är en styrka också, ni kan visa det och säga okej, nu är det så och så går man in för tunnelprojektet som har en acceptabel acceptans.

Som jag sade tidigare i debatten, låt oss säga att en kvalificerad majoritet av lagtinget går in för det och förbinder sig att också bygga tunneln. Varför kan man inte fundera på det? Ltl Torsten Sundblom tog upp här att detta har hållit på länge. Varför kan man inte enas i de här frågorna? Det skulle vara förnuftigt för alla parter.

Tyvärr kanske vi får ett lagting - det är väljarna som avgör - som vill ha Gripö-projektet, då blir det en sådan majoritet med moderater, socialdemokraterna och liberaler som kommer att driva det här i mål.

Men om det inte blir så då, om det blir en annan majoritet i höst efter valet? Den majoriteten ska då avbryta det här och då blir det en skadeståndsprocess mot den som nuvarande landskapsregeringen upphandlar med. Det kommer att gå ett antal miljoner. Slutsatsen blir sedan att det inte blir något projekt överhuvudtaget. Skärgården blir drabbad igen. Är det något som vi ska göra? Istället kunde alla sätta sig ner och diskutera hur man kan göra detta bäst.    

Som sagt var, vi vet inte hur besvärsprocesserna kommer att gå. Det är inte bara det som ligger i Högsta förvaltningsdomstolen som är avgörande, utan det blir också andra processer som inte är klara ännu och där det också finns besvärsmöjligheter. Det kan oberoende bli långdraget före vi är i mål.

Jag vädjar till landskapsregeringen och till dem som sitter i majoritetsblocket, ni har möjligheten att trycka på stoppknappen, det skulle vara hedervärt för er. Jag tror säkert också att ni får väljarnas förtroende för det om ni gör det. Jag tror inte att det kommer att vara negativt för er överhuvudtaget. Handlingskraft är också ibland att kunna vända om och säga; ”vi kanske inte ska göra det nu, vi kanske ska fundera en gång till”. Tack, fru talman.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Om jag förstår ltl Bert Häggblom rätt - han får rätta mig om jag har fel - så finns det beslut här i lagtinget som ibland även fattas med icke kvalificerad majoritet så ska man avstå från att fatta dem därför att de binder upp kommande lagting på ett sätt som gör det besvärligt. Skulle ltl Häggblom kunna ge andra exempel än just en upphandling av en bro som skulle behandlas på det här sättet? Ge gärna också exempel på när det har gjorts tidigare. Det blir lite av en omvänd demokrati i det här sammanhanget. Vi har minoritetsskydd i ett antal olika frågor, långsiktiga frågor, där vi kräver kvalificerad majoritet. Men i det här fallet så krävs då enkel majoritet. Det skulle vara intressant att höra hur ltl Häggblom rent principiellt kring de här frågorna.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Den här debatten handlar om det här projektet och det är det som debatten ska gå ut på.

Om man gör det här kortruttsprojektet, precis som Ålandsdelegationen har fattat i sitt beslut, så finns det oklarheter. Landskapsregeringen har inte lagt fram vad kortruttsprojektet total sett kommer att kosta när man ansökte till Ålandsdelegationen. Det finns brister i beslutet om analyserar det beslutet. Okej, landskapsregeringen kommer att göra sin analys. Vi har alla möjligheter att analysera enligt eget omdöme. Men som jag har läst det så saknar man det här. Man har sagt att det är större belopp och då binder vi upp kommande lagting på ett sätt som kanske inte är ändamålsenligt. Men moderaterna har ju en annan åsikt.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tycker faktiskt inte att man helt utan att titta till principer kan diskutera ett enskilt projekt, om det är så att man tycker att det är besvärligt att ett lagting binder upp kommande lagtinget kring någonting annat. För det är en principiell fråga som i så fall får ganska stora effekter för vårt beslutsfattande i stort. Därför ville jag ha ett tydliggörande från ltl Häggblom i det här sammanhanget. Anser ltl Häggblom och obunden samling att vi ska påbörja ett sådant sätt att resonera i det här lagtinget? För mig blir det ett väldigt, väldigt svårt sätt att diskutera politiska frågor på, därför att alla beslut vi fattar här inne har effekt på det som kommande lagting ska göra. Men vi som sitter här inne har ett mandat att fatta beslut. Sedan har jag full respekt för den åsikten som ltl Häggblom har, precis på samma sätt som jag uppfattar att ltl Häggblom har för min åsikt. Däremot måste principen vara klar tycker jag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag tycker att Åland är så litet och jag tror inte på parlamentarismen. Jag tror att det är viktigt att vi alla som sitter i parlamentet är med och utformar och tar ansvar för de frågor som avgörs. Jag tror inte alla gånger att 16-14 eller 15-15 och talmansrösten som avgör är det bästa för vårt landskap. Det splittrar vårt landskap, det splittrar befolkningen osv. Jag tror inte på det. Jag tror att det är bättre om man kan sätta sig ner och resonera hur vi kan utveckla det här.

Det finns en lag här där man ska ta med de allmänna intressena, man ska ta den lokala befolkningens intressen och man ska se på näringslivets behov osv. Är det inte fullmäktigeledamöterna i de respektive kommunerna som har de bästa insikterna om det här? Och de är emot det här projektet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom sade någonting som att det blir inte av och att det kan ta lång tid. Då ska jag säga så här, jag har inget förtroende för att obunden samling kommer att driva något större infrastrukturprojekt ute i skärgården. Det har jag inte.

En sak till, vägplan. Det har betydelse, när man är i det stadiet i vägplanen att man ligger i ett besvär, att man också får utslaget av besväret och får veta om det höll eller inte höll. Det är också en viktig sak.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Men problemet är ju här att landskapsregeringen har gått ut med en upphandling som träder ikraft - rätta mig om jag har fel - om vägplanen går ikraft. Det betyder ju att det är kommande lagting som måste ge budgetmedel. Eftersom man inte får extra anslag, var ska man skära? Ska vi skära ner på skolväsendet, ska vi skära ner på socialväsendet, ska vi ha sämre sjukvård eller vad? Det är ju prioriteringar som lagtinget gör och det är det som blir vårt problem när man nu har försatt den här chansen. Men har ju möjlighet, enligt Ålandsdelegationen, att komma med en ny ansökan.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Nej, man ska använda inbesparingarna till de mjuka värdena i samhället för där behöver vi pengar i framtiden.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vad regeringsblocket har begärt av lagtinget - och fått en fullmakt av majoriteten- är ju att göra upplåningar på 40 miljoner. Det ska ju också betalas. Många ser investeringar som skilt från andra budgetmoment, men så är det ju inte. Allting är ju i samma pott. Något drabbas alltid och då bör vi se på hur vi kan göra det bästa av situationen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Eftersom det har visat sig att vi under morgondagens möte i lag- och kulturutskottet kommer att ha en lucka i vårt program pga. lantrådets förestående Brysselresa så öppnar sig en möjlighet för utskottet att med omedelbar verkan få ta del av finansminister Perämaas tankar och analyser av Ålandsdelegationens syn på frågan om extra anslag. Jag välkomnar den möjligheten i och med att det öppnade sig. Jag tar mig den friheten som ordförande för utskottet att vi gör den ändringen i systemet, ni får vara nöjda med det, bästa kolleger.

Det här föranleder också förslag på att vi bordlägger dagens spörsmålsdebatt till nästa plenum. Det är mitt önskemål och det är också möjligt, om jag har uppfattat det rätt, eftersom vi också kommer att hålla plenum in i midsommarveckan. Det här kommer inte att påverka tidtabellen i övrigt för lagtinget. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag blev lite förbryllad när jag noterade att lag- och kulturutskottets ordförande ger sig in på finans- och näringsutskottets ansvarsområden. När det gäller extra anslag så är det finans- och näringsutskottet som hanterar den biten. Vi har haft ministern och landskapsregeringen och presenterat de här tankarna i vårt utskott. Är det nu ett förslag från lag- och kulturutskottets ordförande att ta över ansvarsområden från oss i finans- och näringsutskottet? Eller hur ska man tolka det här?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Nu ska vi inte ha en revirstrid här bästa ordförandekollega Carlsson. Det är faktisk finansministern som under dagens plenum har framställt önskemål att uttryckligen komma till lag- och kulturutskottet för att ge sin syn på frågeställningarna om extra anslag. Det tycker jag inte att vi ska förvägra från utskottets sida i och med att det, som sagt var, uppstått en möjlighet att göra detta på ett praktiskt sätt redan under morgondagens möte.

Angående själva huvudfrågan så vill jag påminna om att när det gäller just behandlingen av det ekonomiska kapitlet i självstyrelselagen så är det uttryckligen lag- och kulturutskottet som är huvudutskott och finans- och näringsutskottet har där en beredande roll. Vi är mycket tacksamma över att få ett kommande utlåtande från finans- och näringsutskottet i den frågan. Vi trampar inte in på ert ansvarsområde. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Det var en fin gest av min kollega Harry Jansson och av finansminister Mats Perämaa. Det är fint att se när det uppstår tycke över blocken när det gäller att hitta lösningar på besvärliga problem, så därför vill jag understöda ltl Janssons förslag om bordläggning.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Harry Jansson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har förslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 10 juni. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 10 juni.

Enda behandling

4        Landskapsregeringens externpolitik

Självstyrelsepolitiska nämnden SJPN 1/2018-2019

Landskapsregeringens meddelande M 1/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Externpolitiska meddelandet har utvecklats från att inledningsvis ha varit uttryckligen ett EU-meddelande där landskapets prioriterade frågor utmejslas och slås fast, till att omfatta också Nordiskt samarbete och andra externa kontakter.

Det har varit riktigt svårt att få till stånd ett riktigt djupt känt engagemang för EU-frågorna här i lagtinget. Eftersom EU griper in i all politik är det viktigt att vi politiker också står på tå när det gäller att slå fast vad vi ska prioritera, vilka frågor vi ska slåss för och vad vi absolut måste bevaka av alla de ärenden som är på gång inom EU.

Vi har genom åren försökt hitta modeller för hur vårt parlament likaväl som andra parlament inom EU håller sig a jour och är en aktiv part i landets EU-politik. Vi har studerat andra parlaments system och vi har tagit modell av andra nordiska länders EU-arbete. Därför har vi också stannat för att självstyrelsepolitiska nämnden ska fungera som ett samordnat EU-utskott, men att fackutskott ska involveras. Vi har ändrat våra styrdokument, lagtingsordning och arbetsordning för att ge lagting och landskapsregering utrymme och plattform för att hantera EU-frågorna.

Så det har varit ett medvetet val att hela lagtinget ska vara involverat, att det årliga meddelandet ska behandlas av alla utskott och därmed ge utskotten möjlighet att granska de EU-ärenden som är aktuella inom respektive utskotts arbetsområden. 

Någonstans har detta gått snett. Intresset och engagemanget saknas i utskotten. I år är det endast lag- och kulturutskottet som hörsammat nämndens förfrågan om synpunkter. Vi har ett ansvar som parlamentariker att ha koll på EU och på alla de ärenden som griper in i ålänningarnas vardag. Jag rekommenderar verkligen nya tag om EU-politiken. Efter höstens val finns det anledning för det nya lagtinget att ta hand om EU-frågorna på ett mera aktivt sätt.

Nämnden skriver i betänkandet att det behövs en översyn över det externpolitiska meddelandet och redogörelsen över självstyrelsepolitiskt viktiga frågorna, två meddelanden som nu går in i varandra. Det behövs, tycker nämnden, en diskussion om strukturen och avgränsningen mellan de två meddelandena. Till den delen tänker jag mig också att det också tas en diskussion om hanteringen av EU-ärenden. Och framförallt kanske vi behöver se över lagtings- och arbetsordning och om de regelverken är rätt eftersom båda meddelanden har stöd i vårt eget regelverk.

Nämnden har i år särskilt granskat våra kontaktytor i Bryssel, Helsingfors och Stockholm.

Nämnden pekar på behovet att vi kan bli bättre på att upprätthålla goda relationer och skapa ännu bättre kontaktytor.

Ytterst handlar det om att vi behöver mera resurser, men kanske också fundera på hur vi utnyttjar de begränsade resurser vi har.

Jag noterar att betänkandets skrivningar har uppfattats som om Ålandskontoret i Stockholm ska återupprättas. Jag har visserligen kommit in sent i nämndens behandling av meddelandet på grund av min sjukskrivning, men min uppfattning är att nämndens majoritet inte pratat om ett fysiskt Ålandskontor utan andra former av kontaktytor och fysisk närvaro. Jag vill understryka att ett kontor och en person två dagar i veckan inte kan fylla de behov självstyrelsen har att på ett verkningsfullt sätt bygga kontakter och upprätthålla kanaler till den svenska regeringen och riksdagen och till det svenska samhället, inte heller har det åländska näringslivet varit intresserade av ett kontor.

Kontakterna måste byggas på bred front och av flera aktörer. Där har vi alla ett gemensamt ansvar, lagting, landskapsregering och näringslivet.

Klart är att vår, för tillfället, kvinna i Bryssel har en omfattande arbetsbörda. Kravet är högt ställt på en enda person och det skulle inte vara helt fel att förstärka vår närvaro i Bryssel. Andra regioner har upprättat olika slag av kontor och lobbyverksamheter i Bryssel. Något som Åland, främst då kommunerna och näringslivet, gott kunde göra, men då inte på bekostnad av vår representant som nu finns vid finska representationen i Bryssel. Det är en plattform som ger access till parlament, kommissionen, rådet och olika arbetsgrupper. Det är värdefullt och den möjligheten måste vi slå vakt om.

Vår representant i Bryssel har tillsammans med EU-enheten här hemma ändå ett hyfsat grepp om dem för Åland viktiga frågorna. Det är en berömvärd insats som görs.

Förutom vår tjänstekvinna i Bryssel upprätthålls en hel del kontakt från förvaltningens sida direkt med kommissionen, ministrar har kontakter på olika sätt och politiskt finns samarbeten med EU-parlamentet.

Viktigt är att verkligen utnyttja alla kanaler och också ta avstamp i vårt regelverk som ger oss ett visst inflytande i olika skeden av hanteringen av EU- ärenden. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag vill inleda med att säga att jag är glad över ett väldigt överskådligt betänkande över meddelandet som vi nu diskuterar här.

Jag vill också helt och hållet instämma i vtm Erikssons diskussion när det gäller att faktiskt på allvar här framöver fundera kring hur vi får det här externpolitiska meddelandet och redogörelsen att bli ett instrument som faktiskt fungerar på ett bra sätt. Även jag upplever att de går väldigt mycket in i varandra.

Jag tror också i det sammanhanget att vi borde lägga ännu mera kraft och ännu mera energi på att kanske titta framåt på det vi vill göra. Naturligtvis ha med också vad som har gjorts, men i första hand resonera kring fortsättningen, hur politiken ska föras.

Vad gäller representationen i Stockholm och kanske också i Helsingfors och Bryssel så tror jag att det är viktigt att föra det resonemang som vtm Eriksson gjorde, det handlar om att skapa möjligheter till kontakter och det är det man bör fundera vidare kring.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Under många, många år så fördes här lagtinget och i landskapsregeringen diskussioner om hur vi ska ha ett inflytande i EU när vi själva inte är en part i EU, vi behövde hitta andra kanaler. Där har vi haft jättemycket fokus under många, många debatter. Vi har så småningom fått ett visst inflytande genom att vi har fått ändringar av självstyrelselagen.

Nu handlar det om att fylla det med innehåll. Vi har vissa möjligheter till inflytande och då ska vi också se till att ta den möjligheten och föra in politiken i de olika kanalerna. Därför har lagtinget en jätteviktig roll att jobba med de här frågorna och hela tiden stå på tå. Det tycker jag är viktigt.

Nämnden kommer att behandla, jag återkommer.

Ltl Johan Ehn, replik

 Talman! Vi är helt eniga vtm Eriksson när det gäller de här frågorna. Jag har upplevt under de senare perioderna att det har varit svårt att hitta formen för lagtinget att jobba med de här frågorna, eller snarare kanske att faktiskt ta sig tiden. Jag tror också att det handlar om att kommande lagting ska ta sig en ordentlig funderare på hur man i utskotten faktiskt får det här arbetet att fungera. Men också att landskapsregeringen är på tårna och också försöker lyfta in de här frågorna i förhållande till utskotten så att man får en levande diskussion kring de här frågorna.

Ytterligare när det gäller representationerna ute i världen så tror jag att man kanske inte ska fokusera alldeles för mycket på platser och att det nödvändigtvis alltid ska finnas på ett och samma ställe. Det viktiga är att man faktiskt skapar den där möjligheten till att få ackrediteringar, att man har kontaktpersoner som kan bli dörröppnare och som kan bli kontaktskapare när vi sedan behöver de kontakterna vidare i diskussioner. Det tycker jag man ska bygga vidare på.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi verkar vara ganska eniga i den här frågan.

Jag tänkte dessutom säga att nämnden diskuterade att nu när vi sätter igång och behandlar självstyrelsepolitiska redogörelsen så då kommer vi också att titta på de här avgränsningarna mellan de två olika meddelandena. Då kanske det också dyker upp något behov att se över lagtingsordningen och arbetsordning. Det är ju faktiskt så att vi har ändrat lagtingsordningen och arbetsordningen i enlighet med såsom det tänkt att vi ska jobba med EU-frågorna. Den modellen kommer för Sveriges riksdag och från Finlands riksdag och också ytterst egentligen från parlamentet i Köpenhamn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Eriksson. Jag håller helt och hållet med om, och jag talar från min roll i finansutskottet, att vi måste bli bättre på att få med utskotten i de samlade utlåtandena och betänkandena. Där ser jag också en problematik för att arbetet är väldigt, väldigt kurvigt, alltså det är väldigt tjockt i röret vissa veckor och tomt i röret andra veckor. Här tror jag också att den nya arbetsordningen skulle göra mycket gott så att det skulle bli någon form av heltidsarbete som skulle underlätta möjligheterna till att kunna penetrera och belysa vissa väldigt intressanta områden som finns i EU-politiken. Detta har vi tagit upp också i utskottet och jag vet att det finns ämnen som vi helt enkelt inte har tid med.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tror faktiskt också på att arbetsåret skulle bli lite omfördelat så att man har ett annat sätt att arbeta, inte bara just när man har lagframställningar. Nu har vi ju haft komprimerade sessioner. Skulle man arbeta under hela året så finns det också säkert bättre utrymme att ta tag i de här EU-frågorna.

Det är så svårt också med EU-frågarna. Jag tror att det är därför som utskotten också lite brottas med dem, för de är så komplexa och dessutom har de flesta EU-ärenden en jättelång hanteringstid. Det tar flera år innan ett ärende är avhandlat från början till slut. Det blir lite nötigt också att man tar om samma frågor många gånger, men det måste vi göra som parlamentariker för vi har ett ansvar att följa upp att saker blir bäst för ålänningarna.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag delar också vtm Eriksson åsikt gällande Stockholmskontoret och jag kommer också in på det som ltl Ehn tog upp. Jag tror att modellen idag och framåt är någon form av mobil verksamhet. Det sättet som man arbetade på för ett antal år sedan i slutna rum och givna mötesplatser så det har nog förändras. Du kan vara en vecka i Stockholm, en vecka i Köpenhamn eller Oslo. Du kan vara ute och träffa folk på ett annat sätt än vad du gjorde bara för några år sedan. Idag går allting mycket fortare. Det krävs att du är snabbfotad, på det sättet förändras också arbetet och behovet av ett fast kontor.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! En svaghet som egentligen också finns i Ålandskontoret är att det bara är en person på plats. När det handlar om just de här kontakterna och de här kanalerna så måste de finnas brett. Det måste finnas flera personer som har kontakter till olika personer. En person kan inte fylla allt behov som självstyrelsen har att hålla goda kontakter till riksdagen i Stockholm och i Helsingfors. Flera personer måste involveras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack vtm Eriksson för presentationen av betänkandet.

Jag skriver under på vikten av att ha bra kontakter utåt. Men hur de ska vara måste vi väl börja titta på.

I betänkandet står att det finns skäl att undersöka hur de politiska kontaktytorna mellan Sverige och Åland kan utvecklas och det citerar man från 2009-2010, för nio år sedan.

Ett Ålandskontor som inte ens näringslivet är så otroligt intresserad av, såsom man har hört om i alla fall, så hur ska vi gå vidare? Hur ska vi göra med de här kontakterna? Kontakterna behövs. Men som sagts i de tidigare replikskiftena här så behöver vi kanske se på hur man ska hitta den här formen och var de ska vara. Här har vi lite att fundera på ännu.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Till en viss del har det ju ändå bytts under de här åren. Våra ministrar har allt mera kontakter med ministrar i Sveriges regering och vårt lagting har etablerat kontakter med riksdagen i Sverige. Det kan man ytterligare bygga vidare på och kanske ytterligare formalisera på något sätt. Men det viktiga är att det faktiskt finns flera personer som hjälper till och skapar kontaktnätet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ja, vtm Eriksson, politiskt hittar vi våra vänner på svenska sidan och man får dialog. Jag funderar ibland på hur vi ska få fler tjänstemän att hitta varandra. Därigenom skulle de få konkreta arbeten, till exempel hur vi kan främja handelsutbyte och andra saker och gå vidare med det som gör att vårt näringsliv mår ännu bättre. Vi kan också ta diskussioner hur vi politiskt kan röja eventuella handelshinder, andra hinder och gränsöverskridande saker som vi har idag t.ex. geoblocking osv. Hur kan vi jobba vidare med det? Nu blir det ofta enskilda politiker men ibland skulle jag också vilja att vi skulle få flera tjänstemän som kan jobba här. Vi kunde lite se på hur vi jobbar vidare med det, men som vtm Eriksson sade, det är flera som ska vara med.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det finns definitivt väldigt mycket jobb att göra för att bygga upp och bygga vidare på det som är inlett.

Jag vill också påminna om att en av de absolut viktigaste kontaktlänkarna till det svenska är ju ändå vår svenska konsul här i landskapet och konsulatet där vi haft otrolig hjälp av att skapa olika relationer och kontakter till alla de konsuler som har varit här på Åland. Det är en viktig länk som vi ska jobba vidare med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Det här ska handla om vikten av det personliga mötet i syfte att stärka vår självstyrelse. Jag och vi inom centergruppen menar att självstyrelsepolitiska nämnden tänker rätt då man lyfter behovet av att stärka den åländska närvaron i till exempel Stockholm.

I egenskap av den åländska BSPC-delegationens ordförande har jag ägnat de senaste tre-fyra åren åt fotarbete i form av att åka runt och representera självstyrelsen, i en familj där parlament från hela Östersjön finns med.

Vår röst når upp emot 90 miljoner människor från alla länder runt vårt innanhav. Åland sitter med runt samma bord som Ryssland, Sverige, Tyskland Norge, Danmark, Polen och många fler. Det är lätt att inse att det i sådana sammanhang är bättre att vara på plats än att stanna hemma.

Som ni alla känner till mynnade detta i fjol ut i att Åland för första gången bar ordförandeskapet för organisationen och det medföljande värdskapet för hela Östersjökonferensen som faktiskt bildades 1991, av Finlands riksdags dåvarande talman Kalevi Sorsa, för att skapa lugn och framtidstro i spåren av det kalla krig som på många vis förlamade regionen.

BSPC har sedan dess gjort skillnad. Möten mellan parlamentariker har skapat förståelse och samarbeten över gränser som annars hade varit stängda.

Tack vare platsen i BSPC, vilket har varit väldigt framsynt av självstyrelsen, så har vi från åländsk sida kunnat lyfta Ålandsexemplet och Fredens öar, neutraliteten, självstyrelsen och demilitariseringen.

Efter mötet på Åland i höstas åkte till exempel Lettlands parlamentsledamot Aldis Lejins hem och lanserade Åland som en modell, officiellt, för att lösa Krimkrisen mellan Ukraina och Ryssland. Världen sköts av människor och människor går att prata med och det är viktigt för det fortsatta resonemanget.

I detta BSPC-sammanhang är det utomordentligt tydligt och viktigt att det personliga mötet gör skillnad. Detta vet mina kolleger i delegationen; viceordförande Annette Holmberg-Jansson och medlemmarna Sara Kemetter samt Ingrid Zetterman. De har sett att när det gäller goda idéer för Östersjöns bästa så spelar det inte så stor roll hur många invånare du representerar. Det handlar om kraften i tanken och möjligheten att göra sig hörd, att vara på plats. Den har man bara genom att vara på plats.

Beslutet att stänga Ålandskontoret så har jag själv i olika sammanhang tvingats förklara för förundrade tjänstemän från svenska utrikesdepartementet. Det är inte så enkelt, Sverige vinnlägger sig om att ha en aktiv representation i form av ett generalkonsulat på Åland, och vi stänger i Sverige. Det är inte så som vi ska utveckla vår självstyrelse, för det skapar en bild av att vi bara vill ta emot och inte är villiga att ge och sådant gör skillnad i de mänskliga kontakterna.

Mot den här bakgrunden vill vi från centerns sida tacka självstyrelsepolitiska nämnden för det klara besked man har givit i betänkandet. Man skriver ordagrant: ”Enligt nämndens mening bör landskapsregeringen undersöka möjligheterna att inrätta ett regionalt kontor för Åland och Sverige i syfte att åstadkomma en fast struktur för kontakterna”. Vi kan bara hålla med och påminner om budgetmotionen som vi lämnade in i höstas, nr 34/2018- 2019 med rubriken ”Nystart av Ålandskontoret i Stockholm”. I den redogjorde vi för självstyrelsens historia, Ålandsöverenskommelsen och Finlands och Sveriges roll när det gäller det svenska språket, kulturella förhållanden och även lokala traditioner. Vår slutsats i den budgetmotionen var; ”För att säkerställa att Ålandsöverenskommelsen efterlevs i praktiken bör Åland på nytt inrätta ett permanent Ålandskontor i Stockholm. Ett Ålandskontor skulle utgöra en tydlig bas för samarbetet inom en lång rad olika områden; näringslivs- och språkliga frågor, kulturella utbyten och politiska initiativ osv. ”

Från centerns sida så har vi i alla tänkbara sammanhang lyft behovet av att återupprätta detta Ålandskontor i Sverige samtidigt som man också ska stärka resurserna i Finland. Vi menar att detta inte bara är önskvärt och bra att ha, vi tror - mot bakgrund av hur det politiska livet fungerar – att det är direkt nödvändigt att människor av kött och blod finns på plats där vi vill påverka.

Ta bara det senaste regeringsprogrammet i Finland som ett exempel. Det har hyllats av både regering och opposition för tydliga Ålandsskrivningar. Tror någon att detta hade varit möjligt utan en driftig och socialt skicklig riksdagsledamot? Om inte Mats Löfström hade varit på plats under förhandlingarna, tror ni resultatet hade blivit lika bra? Vi tror inte det, och det är nog ett tydligt bevis för att personlig närvaro krävs när man vill vara med och påverka på riktigt.

Mot den här bakgrunden så önskar vi i centergruppen att landskapsregeringen följer självstyrelsepolitiska nämndens råd och inför höstens budget lyfta behovet och skapar utrymme för att stärka Åland och vår självstyrelse, i första hand i Sverige men även i Finland och i förlängningen i Bryssel. Ska vi stärka en självstyrelse så måste det ske på många olika plan och det måste ske tydligt. Vår enda chans att på allvar göra vårt självstyrda örike till ett subjekt, vilket vi brukar försöka sträva mot, är att vara på plats där beslutsfattare möts och strategier skapas.

För ordningens skull när det gäller Ålandskontoret i Sverige så tror vi inte att det är en bra idé att inlemma det under exempelvis den finländska ambassadens vingar. Vi tror att vi tydliggör självstyrelsen och Åland genom att vara under ett eget tak, och inte göra som vi hittills har gjort i Bryssel.

Det råder olika verkligheter. I Bryssel finns det många starka argument för att man ska jobba tillsammans med den finländska representationen. I Stockholm finns det starka argument för att man ska stå på egna ben då Sverige är en av våra garantistater. Tack för ordet, talman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det verkar vara lite missförstånd detta att nämnden skulle ha sagt att vi ska återupprätta Ålandskontoret.

Det som ltl Pettersson nu citerade är ett citat från ett citat från tidigare nämnders synpunkter från 2009-2010. Då pratar man om ett regionalt kontor. Det har också diskuterats ett regionalt kontor i Bryssel och möjligen då i Stockholm, men då måste också andra aktörer vara med. För att man ska få ett verkligt levande regionalt kontor så måste man ha med näringsliv och kommuner.  Där kan möjligen också självstyrelsen finnas med till en viss del. Men för självstyrelsens del är det ju väldigt viktigt att ha kontakter till parlament och till regering. Jag kan åstadkomma och utveckla det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ja, jag noterade att det var ett citat i betänkandet, men betänkandet andades nog verkligen exakt det som nämndes i det där citatet att man ville stärka självstyrelsen.

Sedan finns det nog olika sätt att göra det på, det är jag mycket välmedveten om. Jag tror bara att det är viktigt att vi skapar ett tydligt tak där åländska frågor sköts, vilka de sedan än må vara och vilka våra motparter det än kan bli.

När det gäller kontakterna till utrikesdepartementet, till exempel i Sverige, så är det nog av ganska stor vikt att vi håller dem varma på alla sätt som finns. Till exempel nu på söndag så noterar jag att det är den Ålandsansvariga från utrikesdepartementet som är på plats och sådant spelar ganska stor roll när det gäller att berätta om våra särförhållanden inte minst.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det som är vi eniga om är att vi ytterligare behöva förstärka kontaktytorna. Vi behöver också ha mera relationer med riksdag och regering och det svenska samhället. Det är definitivt så. Men vi tror inte på den nya modellen att en person ska sitta i ett rum två dagar i veckan. Vi måste vara många fler. Därför vill jag ju också ge beröm till BSPC-delegationen för där har det varit många fötter som har jobbat tillsammans. Det är också så som vi måste bygga våra relationer till riksdag och regering i Sverige. Till den delen så håller jag inte riktigt med. Det som är en fördel med vår representant i Bryssel är just att den personen har access in i alla rum och det kanske man kunde få via en ambassad i Stockholm, möjligen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Skillnaden mellan det som händer i Bryssel på den finländska representationen är att där är man nog väldigt långt borta hemifrån trots allt, och det är ett väldigt snärjigt regelverk som man har att arbeta i.

Riktigt så besvärligt är det inte i Stockholm eller i Sverige. Där är det lite tydligare vem man jobbar mot och ens motparter är inte lika många som i EU. Av det skälet tror jag att medan det i Bryssel vore enormt dyrt och rätt besvärligt att starta en tydlig åländsk representation så tror vi att det i Stockholm vore betydligt enklare.

Sedan vem som ska fylla den och exakt hur det ska göras tycker jag att man ska diskutera närmare. Jag hoppas få se ett förslag från landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson. Det borde väl inte råda tvivel om att vi alla här i salen vill se ett kraftfullt självstyrelsearbete, men det gör vi inte, enligt mig, genom vi betalar hyra för ett rum som kanske då och då ibland eventuellt används.

De resurser vi har ska vi lägga på att vara smarta, jobba smart, smarta arbetssätt och ha ett smart kontaktytskapande. Att återinföra ett fysiskt Ålandskontor i Stockholm sätter ribban för hur vi ska arbeta och det känns inte riktigt som 2.0, det känns lite mera som 1,7 ungefär.

Vi ska arbeta modernt. Ser vi hur nya kontaktytor skapas så sade ltl Pettersson själv att det handlar mångt och mycket om fotarbete och finnas där de rätta personerna finns för stunden, och det kanske man inte alltid gör via ett kontor på en fast adress.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Inte ska jag stå här stånga mig mot en vägg när det handlar om att man ska bygga ett hus. Skälet till att jag lyfter den här frågan så är att det faktiskt är ganska besvärligt att förklara för till exempel det svenska utrikesdepartementet varför man har valt att stänga Ålandskontoret i Stockholm. Samtidigt vill vi gärna att de ska utveckla generalkonsulatet i Mariehamn.

Sist och slutligen är det en ganska mänsklig reaktion. Varför vill ni som självstyrelse att vi ska vara starka hos er medan ni väljer att stänga hos oss? Det är faktiskt på den nivån ibland som saker och ting förs. Det handlar om signalpolitik. Vill man vara med där det händer eller vill man inte vara med där det händer? Då är det nog väldigt ofta så att det är bättre att öppna upp än att stänga fast.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är väl lite samma pedagogik som att förklara för många att man kan åka till Åland från andra ställen i Sverige än från Stockholm. Det finns ett par andra väldigt smidiga hamnar att ta sig till Åland på. Kapellskär och Grisslehamn är också väldigt svarta områden på mångas karta.

Lite samma är detta, det är ju ett nytt sätt att arbeta. Jag tror ju att idag kanske vi inte har tillräckligt mycket representation ute i Sverige, men för den skull behöver det inte betyda att vi ska ha ett Ålandskontor. Vi ska ha personella resurser som ska finnas på rätt ställen, rätta dagarna och rätta veckorna, just där och där de rätta personerna är och knyta de kontakterna. De ska finnas, synas och höras. Men för den skull behöver vi inte ha ett kontor, för det sätter på något sätt en klang som inte känns framtid utan mera dåtid för mig.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag tror faktiskt och jag tycker att ltl Holmberg helt enkelt har fel i detta, av det enkla skälet att en plats är en plats, annars blir man blott ett kringresande sällskap som säkert kan sprida glädje på lite olika platser. Men genom att ha en tydlig adress så visar du dels att du bryr dig och dels säger du; vill ni oss något så finns vi här. Den kommunikationen är faktiskt sist och slutligen inte så tokig. För trots att man handlar med parlament som är mycket större än vad vi är så är det verkligen bara människor som sitter där sist och slutligen, vilket jag har visat genom de här exemplen som jag nämnde. Folk på plats gör skillnad, folk som sitter hemma och skickar e-mail gör inte skillnad.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

5        Studiematerial på svenska inom socialvården

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 2/2018-2019

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Wille Valve. Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Enligt den procedur som vi följer så ber jag att först få läsa upp den skriftliga frågan från den 16 april i år.

Hur avser regeringen garantera att det går att utbilda sig till socialarbetare i Finland med tillgång till svenskspråkiga läromedel?

Minister Wille Valve

Tack ltl Janson och undertecknad har ju redan avhandlat denna fråga för en månad och veckor sedan i massmedia och också på social medier. Men vi följer nu denna procedur och hanterar denna fråga.

Landskapsregeringens svar är kortfattat. Svenskan står stark tillsvidare inom socialarbetarutbildningen i Finland bland annat vid Helsingfors universitet där utbildningen på kandidat- och magisternivå sker på svenska. Också kurser som kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och problem gradu-seminarier sker på svenska.

I magistersutbildningen ingår också numera praktikforskning där studeranden gör mindre utredningar för kommuner och tredje sektorn. Också dessa kan ske helt och hållet på svenska från början till slut i kommuner som Jakobstad, Borgå eller Sibbo.

 Avslutningsvis vill jag poängtera att det också går utmärkt att utbilda sig till socialarbetare i Sverige och sedan därefter få sina yrkeskvalifikationer godkända.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Tack minister Valve för det inledande svaret. Jag är tacksam för att ministern bemödade sig och gav ett svar redan då via media, trots förestående pappaledighet. Jag hoppas att var en rik upplevelse att tillbringa den tiden hemma, ett gott exempel för andra fäder att det tar efter.

Som alltid när vi agerar så finns det ju en orsak och verkan. I det här fallet var det en studerande som för mig, i anslutning till debatten om det socialvårdspaket vi behandlade i april månad, påtalade att i vissa situationer under studierna har det förekommit brist på svensk litteratur. Det i sin tur ledde naturligtvis till frågan, hur får ett alternativt studiematerial?

Jag har egen erfarenhet, redan i Åbo akademi på åttiotalet, att som ålänning kan man kräva det, men vad blir resultatet i praktiken? För mitt vidkommande den gången var en mindre lärobok på ungefär 100 sidor och det resulterade i ungefär 1 000 sidor regeringspropositioner att försöka ta till sig, istället för det som läromedel syftar till, dvs. att ge de studerande vägledning med en gång om hur nämnda rättsregler etc. ska tolkas.

Jag vill inte att ålänningar som studerar på den finska sidan ska behöva utsätta sig för den situationen att tvingas ta en diskussion med sin handledare och i värsta fall, som i mitt fall, med ansvarig professor för att få rätten till att kunna läsa på svenska.

Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen bemödar sig om att också till den här delen trycka på för att det ska finnas litteratur på svenska.

Minister Wille Valve

Det är viktigt och riktigt så som ltl Jansson nämner. Landskapsregeringen har tittat extra noga på just den frågan som ledamoten uppmärksammar.

På basnivå, ska vi vara riktigt specifika så handlar det om kandidatutbildningen på svensk social- och kommunal högskolan, där har det kommit till vår kännedom att det kan förekomma finskspråkig litteratur i allmänna ämnen trots att kurserna i sin helhet är på svenska. Finskspråkig litteratur kan förekomma. Ett konkret sätt är finsk socialpolitik. Här finns precis den regeln som ltl Jansson beskrev, om en studerande behöver då tas alternativ studielitteratur fram på svenska. Detta gäller exempelvis ålänningar.

Det finns skäl för landskapsregeringen att kontinuerligt följa den här utvecklingen även om bilden, som vi har skapat oss nu med anledning av ltl Janssons fråga, är att svenskan står stark inom socialarbetarnas utbildning. Med anledning av det finländska regeringsprogrammet som publicerades för några dagar sedan så har vi inte anledning att befara att det skulle försämras på något sätt.

Det är riktigt och rätt att landskapsregeringen följer med utvecklingen, för tillgången på kvalificerad arbetskraft inom socialvården är och kommer att vara en viktig fråga för landskapet.

Ltl Harry Jansson

Tack för det kompletterande svaret, minister Valve. Jag tror att vi alla gläds över skrivningarna både vad gäller Ålands särställning och svenska språket i morgondagens Finland utgående ifrån Rinnes regeringsprogram. Detta är någonting som jag hoppas att ministern och landskapsregeringen kommer att ta fasta på när det gäller att trycka på också på den här sidan.

Avslutningsvis ber jag att få uppmärksamgöra ministern att det nu finns en parallellfråga. Det råkade sig så att nästan parallellt när den här skriftliga frågan blev aktuell så kom representanter från närvårdarutbildningen med ett rop om hjälp via media, att det inte finns svenskspråkig litteratur för att utbilda sig till närvårdare. Där ser man hur det kan råka sig. Det finns tydligen, i direkt anslutning till den 16 april, en insändare där också den delen av det socialpolitiska området har begärt om assistans av den politiska sfären för att se till att det finns svenskspråkig litteratur för dem som utbildar sig till ett ytterst viktigt yrke på Åland.

Minister Wille Valve

Ja, det är sant. Det finns ju en aspekt som skiljer sig i den här frågan, exempelvis tillgången på ”God medicinsk praxis” på svenska, och det är att detta är de facto åländsk behörighet i sin helhet. Det innebär att oavsett vilket rättsläget vi i denna sal sätter ikraft så måste det finnas anvisningar, föreskrifter och studielitteratur på svenska. Det är givetvis landskapsregeringens uppgift, oavsett vilken utveckling som äger rum på den finska eller svenska sidan, att tillse detta. Vi har fortsättningsvis ansvaret för att hålla socialvården i skick på Åland också till denna del.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

6        Ett anständigt djurskydd

Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 4/2018-2019

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Wille Valve. Ordet ges först till lagtingsledamoten Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Min fråga lyder som följer: Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att garantera att Åland får ett fungerande och anständigt djurskydd?

Minister Wille Valve

Inledningsvis vill jag tacka ltl Jonsson för en sympatisk formulerad fråga. Svaret borde, så som undertecknad ser det, utgå ifrån att vi på Åland idag har ett fungerande anständigt djurskydd, och att det intressanta är de åtgärder som har vidtagits för det, vilket är en uppfattning som landskapsregeringen delar.

Det här svaret kan delas upp i flera olika viktiga beståndsdelar.

Det första är organisatoriska brister som ÅMHM-myndigheten har identifierat, och dessa har myndigheten åtgärdat. Det innebär konkret att idag är två veterinärer involverade i djurskyddet.

För det andra, landskapsregeringen har sedan april 2017 en anställd veterinär, i detta hus, som påbörjat ett samarbete med myndigheten ÅMHM i syfte att utveckla myndighetens veterinära verksamhet.

Ett konkret exempel på hur landskapsregeringen har bistått myndigheten till denna del handlar om ett tjänstemannabeslut som har fattats för några dagar sedan av landskapsveterinären. Detta är en närmare anvisning, precisering för hur myndigheter ska agera i dessa frågor.

Landskapsregeringen har i myndighetens resultat- och verksamhetsplan för år 2019 lagt till; ”att myndigheten under året ska utreda hur den framtida veterinära mottagningsverksamheten ska utformas”. Det primära syftet här är att eventuellt frigöra resurser för myndighetsutövning, främst livsmedelsfrågor men också allmänt tillse att den veterinära verksamhetens fokus ligger rätt.

Den kanske viktigaste åtgärden som också har uppmärksammats i våra lokala åländska medier handlar om oberoende - jag vill betona särskilt ordet oberoende - specialrevision av ärendehanteringen på myndigheten som landskapsregeringen har tagit initiativ till. Det här betraktar landskapsregeringen som en särskild viktig åtgärd eftersom det kommer att ge ett utmärkt underlag för den tillträdande ÅMHM-chefen som tillträder i augusti för hur organisationen kunde utvecklas framåt.

Jag vill också passa på att nämna den nya ÅMHM-lag som vi idag har haft förmånen att diskutera i denna sal. Den innebär starkare styrelse, mera anpassningsbar organisation och också mera flexibel rekrytering av myndighetschef än vad som tidigare har varit fallet.

Avslutningsvis vill jag också nämna att efter all rapportering i media om öppna ärenden har diskussioner hållits med ÅMHM. Landskapsregeringen har i ett brev daterat den 23 maj begärt ÅMHM att göra en bedömning om hur djurskyddet på Åland har påverkats av att djurskyddsärenden har blivit liggande. ÅMHM uppmanades också att redogöra för ytterligare förbättringsåtgärder förutom den tidigare beskrivna omorganiseringen. Svar inkom inom tid. Här kan nämnas speciellt att det har dragits gränser för hur lång tid olika delar av handläggningen får ta och att varje avvikelse nu ska rapporteras direkt till närmaste chef, utöver den organisationsförändringen att det nu är två veterinärer som ansvarar för detta ansvarsområde. Det konstateras också att återkopplingen uppåt i beslutsflödet är någonting som det finns anledning att förbättra också över handläggarnivå.

Ltl Axel Jonsson

Det är sant. Frågan var ställd så att vi ska kunna garantera att vi har ett fungerande och anständigt djurskydd. Det är ju svårt att veta förstås om vi har det och därför är det bra att regeringen utreder saker och vidtar åtgärder. Det är onekligen viktigt att vi från lagtinget och regeringens sida verkligen kan säga att vi kan garantera att vi har ett anständigt och fungerande djurskydd. Vi läser i media om djur som missköts till döds och samtidigt vet vi att vi har öppna ärenden som inte dokumenteras på ett sätt som överensstämmer med god förvaltning, då blir man som lagtingsledamot onekligen lite misstänksam.

Men det är betryggande att regeringen har vidtagit en mängd åtgärder som förhoppningsvis ska skapa en situation som tillfredsställer åtminstone mig som lagtingsledamot. För så som det ser ut nu och den begränsade insyn som man har som lagtingsledamot så finns det många frågetecken på det här området.

Jag tror också att det kan vara bra om man överlag inom myndigheten, som har en mängd olika ansvarsområden och tillsynsansvar över både det ena och det andra, också funderar och prioriterar vilka områden som faktiskt är viktiga att prioritera. ÅMHM har blivit lite slasktratt för tillsynsärenden och all tillsyn förs dit. Där behövs nog också en hel del politisk vägledning från landskapsregeringen, att man t.ex. går igenom tillsynsintervall inom de olika områdena och ser vilken tillsyn vi t.ex. har på små glasskiosker i jämförelse med djurskydd. Det ska finnas en politisk prioritering i grund och botten över vilka områden som är prioriterade. Det tror jag att är oerhört viktigt. Det är ingen uppgift som myndigheten själv ska göra, utan det är helt hållet en politisk fråga hur intensiv tillsyn vi ska ha enligt vår lagstiftning. Jag hoppas också att regeringen diskuterar den frågan och de politiska aspekterna av det här och ser till att det viktigaste prioriteras högst. Jag skulle gärna höra hur ministern ser på den saken.

Minister Wille Valve

Den sistnämnda frågan som ltl Jonsson lyfte har prioriterats av landskapsregeringen, i klartext en översyn av taxasystemet. Taxorna har gjorts mindre byråkratiska, intensiteten har förlagts till högriskverksamheter och dem som inte sköter sig till förmån för små glasskioskförsäljare som sköter sig. Det här har varit ett viktigt projekt för landskapsregeringen. Det har gjorts i två etapper där hela taxesystemet har förnyats. Det kommer förstås att utvecklas också framledes vad jag ser framför mig i kristallkulan när man tittar på vad landskapsregeringen gör som helhet.

I vårt hållbarhetsarbete ingår också att det ska finnas en tilltro till att myndigheter alltid agerar partiskt rätt och riktigt och att taxasystemet lämpligen borde utgå ifrån hållbarhetsarbetet precis som många andra saker.

Vad gäller det förstnämnda som ltl Jonsson lyfte så vill jag återigen betona den tredje åtgärden, fortsatt myndighetsutveckling. Det är väldigt viktigt att vi från landskapsregeringen och också förstås från lagtinget är tydliga. I det här fallet avser vi att utreda den framtida veterinära mottagningsverksamheten som ett specifikt område, hur den ska utformas. Det tror jag att är viktigt.

Avslutningsvis, visst ligger det någonting i det som ltl Jonsson antydde att myndighetens verksamhet har en väldigt mångfacetterad och heterogen karaktär, men rimligtvis kan detta inte vara något hinder för en fungerande myndighet.

Ltl Axel Jonsson

Ministern nämnde reformen av taxorna, storleken på dem, hur de sätts och tillsynsintervallerna kopplade till dem. Under den näringslivspolitiska debatten som vi hade här i lagtinget för en tid sedan så lanserade vi från Ålands Framtid en sådan tanke att man skulle gå in för att avskaffa alla taxor som idag finns vid ÅMHM. Detta dels för att sända en signal till näringslivet att vi inte är ute efter att jaga avgifter utan att tillsynsmyndigheten är till för att övervaka lagstiftningen i första hand. Men också för att avlasta dem som arbetar vid myndigheten och se till att de kan ägna sig åt det här arbetet istället för administrativt arbete och driva in avgifter av folk. Ser man på siffrorna så motsvarar myndighetens avgiftsintäkter mindre än 20 procent av de totala intäkterna. Skulle man samtidigt kunna effektivisera myndigheten genom att ta bort ett sådant här ansvar från inspektörerna så kunde man kanske skapa en lösning som möjligen kunde kosta något mera för lagtinget och landskapsregeringen när man budgeterar, men kunde bli en betydligt mera serviceinriktad myndighet med större möjligheter att prioritera sådant arbete som är viktigt istället för att idag i så stor utsträckning driva in avgifter. Hur ser ministern på en sådan utvecklingsmöjlighet för ÅMHM nu när det finns flera större reformer i röret och nyrekryteringar pågår? Det skulle ju vara en god chans till en nystart för en ganska kritiserad och utmanad myndighet i dagsläget.

Minister Wille Valve

Även om jag upplever att denna fråga kanske har kommit lite långt ifrån den skriftliga frågan som handlar om djurskydd så tar jag mig friheten att besvara den.

Sänkta avgifter för företagare - ja absolut! Det är någonting som landskapet ger också har gjort under denna mandatperiod i samband med översynen av taxasystemet. Taxasystemet har varit ett näringspolitiskt instrument. Jag tänker framförallt på våra slakterier som under detta år blev befriade av näringspolitiska skäl eftersom det var väldigt utmanande tider. Det finns också andra exempel där aktörer har fått sänkta avgifter, vilket förstås resulterar i mindre intäkter till myndigheten ÅMHM.

Ltl Jonsson får ursäkta men för undertecknad kommer det emot någon slags inre spärr när vi börjar tala om att avskaffa alla avgifter. I min borgerliga grundsyn ingår att ingenting är gratis, inte ens ÅMHMs inspektioner. Jag ställer mig något tvekande till att detta skulle innebära en så stor förenkling av verksamheten som ltl Jonsson förde fram. Men det är en intressant tankegång. Landskapsregeringen har använt taxasystemet som näringspolitiskt instrument. Vi är inte främmande för att använda det som ett näringspolitiskt instrument. Men att avskaffa alla ÅMHM-avgifter synes något radikalt.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss fortsatt behandling

7        Ny narkotikapolitik

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2018-2019

Diskussionen avbröts vid plenum den 3 juni 2019 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Fortsatt diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, minister Valve. Den här debatten avbröts. Jag kanske lite ska repetera. Jag var inne på att beskriva den s.k. portugisiska modellen där man behöll, självfallet, den preventiva delen. Man valde framförallt att fokusera på riskgrupper.

Man införde också det som jag kallar för social domstol och i Norge kallar man den för avrådningsnämnd.

För det tredje så utvecklades behandlingsmöjligheterna där man såg till att alla kunde eller kanske ibland måste inleda behandling omedelbart vid problematisk användning. Man kan få ”domen” efter lunch och man inleder behandlingen samma dag.

För det fjärde så satsade man på verksamheter för att återintegrera problemanvändare till ett s.k. normalt liv. Som sagt, då man avkriminaliserade innehavet för eget bruk så kunde polisresurserna fokuseras på att hitta säljarna. Från att 80 % av resurserna gått till att plocka in användarna så gick 80 % till att ta fast säljarna.

De införde även många humana, om än kontroversiella åtgärder, exempelvis byte av sprutor. Men detta ledde till att de nya HIV-fallen bland narkotikaanvändare minskade med ungefär 95 % under 20 års tid. HIV har totalt sett inte minskat på samma sätt, då det ju även finns andra riskgrupper som inte berörs av detta.

Men, fru talman, när detta skulle genomföras så var många emot förslaget. De sade att Portugal skulle invaderas av utlänningar som ville testa narkotika. De var rädda att en generation av portugiser skulle gå förlorade. Joao Gaula, som satte med i deras kommitté, berättade en gång för mig att de själva var oroliga, mycket oroliga. Det var ett experiment, Portugal var först, men nu är det länge sedan de hade en debatt om att man skulle återgå till den gamla politiken.

Fru talman! Det finns många som säger att det enda sättet att stoppa narkotikan är att ta fast försäljarna. På seminariet i Helsingfors, som jag nämnde om, så fanns det en polis från England. Han hade arbetet undercover, som man säger, han hade infiltrerat sig i kriminella ligor på olika håll under många år. Han låtsades vara köpare/säljare/användare och försökte på detta sätt kartlägga försäljningen. I ett fall så hade han kartlagt nästan 100 försäljare i en stor stad. Polisen gjorde sedan ett tillslag samma tidpunkt i hela stan. De personer som de då grep fick senare sammanlagda fängelsestraff på nästan 1 000 år, och efter räden så trodde alla att nu var staden tömd på narkotika.

Det tog två timmar innan han fick sitt första sms-meddelande från nya ligor, som kommit från en annan stad, så länge höll man alltså staden ”tom på narkotika”.

Fru talman! Vi på Åland har en lite annan situation. Vi har vårt insulära läge som faktiskt möjliggör kontroller på ett annat sätt, med narkotikahundar osv. Vi kan ta denna fördel, men vi ska inte luta oss tillbaka och förvänta oss att detta ska rädda oss.

Fru talman! Om vi ser på utvecklingen i Europa under 2000-talet så har allt fler länder influerats av den s.k. portugisiska modellen, länder som Spanien, Estland och senast Norge. Alla de nordiska länderna och Baltikum ligger tyvärr i toppen när det gäller narkotikarelaterade dödstal.

Men som portugisen på seminariet betonade så måste alla länder skapa sin egen narkotikapolitik. Man kan inspireras, men man ska inte kopiera. Jag brukar ibland jämföra med att i min närbutik i Portugal så kan jag köpa öl, vin och brännvin då den är öppen, dvs. kl. 9-21, sju dagar i veckan. Priset på en bag-in-box är lägre än vad äppelsaften är här. Men jag skulle ju aldrig någonsin drömma om att föreslå samma alkoholpolitik här i ett land där en höjning av alkoholhalten i öl med några tiondelar höll på att spräcka regeringen.

Men nu har man alltså ett test på gång bl.a. i Estland. I Norge håller de på att reformera politiken. Även i Sverige höjs allt fler röster om en ny narkotikapolitik. Det kanske är dags också i Finland och på Åland att se vilka lärdomar vi kan dra av förändringarna ute i världen.

Därför har jag nu lämnat in denna åtgärdsmotion för att visa min och vår vilja inom Åländsk Demokrati i denna fråga. Vi måste helt enkelt göra något, och vi måste göra det nu.

Klämmen i min åtgärdsmotion lyder: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omgående tillsätta en kommission för att göra en översyn av narkotikapolitiken och komma med ett förslag till en revidering av denna inom ramen för vår behörighet och att framlägga förslag till ett lagtingsinitiativ till förändringar av rikslagstiftningen.”

Fru talman! Vi vet att vi inte har hela behörigheten, men vi även möjligheten att lägga fram förslag till riksdagen. Vi har ett litet parlament och en aktiv minister. Vi kunde bli först i Finland. Jag hoppas att vi tar den möjligheten.

Fru talman! Hur ska då denna kommitté se ut? I Portugal valde man att ha enbart en enda politiker med och det var ordförande som var en mycket erfaren politiker. Alla andra var experter inom olika områden med erfarenhet från många år. Jag tror att erfarenhet av området är viktigare än politisk prestige. Vi politiker har kanske inte så mycket erfarenhet av användning av narkotika. Handen på hjärtat, hur många av er ser skillnad på en plastbit eller en träbit eller en cannabisbit på en eller två meter?

Ibland har jag jämfört något med abortdebatten där hälften av mänskligheten i princip döms ut för att de inte har erfarenhet. När det gäller narkotikapolitiken så kanske det är större.

Vi har idag många länders erfarenhet att luta oss tillbaka på och uppgifter om vad som har hänt när det har ändrat sin politik och vilka problem de hade när de började, men naturligtvis ska vi se skillnader i den kulturella biten.

Jag vill betona här som svar på några frågor senare, det är inte min sak här att presentera alternativet. Allt detta är saker som får diskuteras vidare i social- och miljöutskottet och framförallt behovet av den här kommittén. Jag hoppas att denna motion tas upp där i en seriös debatt. För, fru talman, det förtjänar det åländska samhället, det förtjänar alla de som har en problematisk användning av narkotika och det förtjänar också de anhöriga till dessa personer. Tack för ordet, fru talman.   

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Toivonen, motionen har sagt jag tillräckligt mycket om eftersom jag höll ett anförande senast.

Men anförandet nu, ltl Toivonen sade att om man går in för avkriminalisering så kan polisen lägga resurser på annat. I mina öron och enligt min uppfattning så är det en total legalisering av narkotika.

Vad jag har förstått så har ltl Toivonen pratat om harm reduction och avkriminalisering, dvs. straffrätten där som inte är vår behörighet och inte heller legalisering. Men är det nu så - ltl Toivonen ville inte svara sist - men är det faktiskt så att det egentligen är legalisering som ltl Toivonen pratade om och inte avkriminalisering?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för möjligheten att göra ett förtydligande. Jag har förhoppningsvis inte överhuvudtaget talat något för legalisering.

Jag har nämnt här, som sagt var, fördelar med det ena och fördelar med det andra. Fördelar med avkriminalisering var att man kunde ändra resurserna.

Sedan finns det också nackdelar. Det är som jag sade, speciellt med kulturella skillnader som jag jämförde med alkohol, frågan är hur det gäller narkotika? Jag kan inte bedöma det. Men det är intressant nu när både Norge och Estland också experimenterar. Vilka lärdomar kan vi dra från det?

Ltl Göte Winé, replik

Tack ltl Toivonen. Men Norge har gått in för att de ska fundera på avkriminalisering. När man åker fast för narkotikabrott så ska man kunna man bli dömd till vård. Ltl Toivonen sade i sitt anförande att polisen inte ska jaga narkotika för att man ska lägga resurser på annat. Ltl Toivonen, det är legalisering! Det är att vi blundar, vi släpper narkotikan fritt.

I samma anförande pratade ltl Toivonen om de anhöriga. Far till en anhörig till en missbrukare och fråga hur många av dem som vill legalisera. Det ska bli intressant att se. Ltl Toivonen brukar fara knacka på dörrar och intervjua folk, intervjua dem också!  Kom sedan och berätta åt mig hur många av dessa föräldrar som vill se en legalisering, ltl Toivonen!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag försökte vara tydlig med att jag inte är för legalisering. I Portugal är det avkriminaliserat, men trots det så tar man ju många personer in till den så kallade sociala domstolen. En del får böter. Som jag sade, de har 15 olika straff där vård är ett, det kan vara reseförbud och det kan vara böter osv. Så visst finns det kvar fortfarande. Det är det inte frågan om det. Inte ens i den modellen så är det frågan om legalisering. Det finns ställen där det är, men det har jag inte nämnt överhuvudtaget här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag var en av dem som efterlyste politiken från ltl Toivonen och hans parti senaste gång. Det lovades att det skulle återkommas till. Jag har fortfarande inte hört något om politiken. Jag hör beskrivningar om vad andra gör, att man kanske ska göra si, att man kanske ska göra så och man kunde göra si och man kunde göra så. Sedan smyger det fram lite att man kanske borde fundera på det ena och borde fundera på det andra. Det känns som dimridåer, snack och populism.

Att anklaga oss andra för att inte bry oss i de här frågorna och inte vilja göra någonting, det tycker jag känns ganska magstarkt i det här sammanhanget. För det var det som ltl Toivonen gjorde under den tidigare delen av debatten.

Så ltl Toivonen, vad vill ltl Toivonen och hans parti? Vilken politik ska föras?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror att en annan ledamot här i en annan debatt senast talade om att vi politiker inte ska gå in i detaljer, utan ha visioner. Min vision är här, som jag tog upp i den första delen, att med den här politiken som vi har haft har exempelvis dödstalen tredubblats under 20 år. Min vision är att vi, via en sådan kommission på något sätt, får en narkotikapolitik som kanske istället leder till att dödstalen blir en tredjedel om 20 år. Hur detaljerna ska gå till så betonade jag att jag inte kan säga det, jag har inte den erfarenheten som man hade i Portugal. Det var en enda som var politiker, alla andra var experter från olika områden. Just Gaula var med i den kommittén och nu är han ansvarig för hela drogpolitiken, både alkohol och tobak osv, i hela Portugal. Det visar lite hur man har gjort där.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Man kan alltid och ska alltid lyssna på var experter har att säga, vad vetenskapen har att säga och vad erfarenheter har att säga, men man kan inte krypa bakom det, ltl Toivonen. Man måste våga bekänna färg, vad man tror att är rätt väg, hur man ser på olika delar som handlar om politik, som handlar om ideologi och som handlar om hur man vill bygga ett samhälle.

Genom att föra ett resonemang som ltl Toivonen nu gör så tänds det hopp hos vissa människor att det är legalisering som är vägen framåt. Därför att det låter så ltl Toivonen, eftersom ltl Toivonen inte klarar av att säga rakt av nej före man får en specifik fråga, för att sedan ändå i följande repliker backa undan och säga; ”man borde nog egentligen fundera på det i alla fall”. Det här är ett farligt sätt, det här är att framföra politik som liknas vid att leka med tändstickor och det kommer inte att hjälpa oss i kampen mot narkotika, tyvärr.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag sade tidigare, jag beklagar om det uppfattas som någonting sådant. Jag försökte ge svar i den tidigare repliken också, jag har inte talat om legalisering. Så det är helt onödigt att hålla på att försöka sätta den stämpel på mig hela tiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag är lite förvånad över hela det angreppssättet som ltl Toivonen har. Det diskuteras mycket om det som är utanför vår lagstiftningsbehörighet.

Vi kan väl alla konstaterat att nolltoleransmålet inte har uppnåtts, inte här, inte i Sverige, inte i Finland och inte i resten av världen. Vi har stora problem med ökande dödstal bland narkotikamissbruk, precis på samma sätt som vi haft svåra dödstal när det gäller alkoholmissbruk i dödsolyckor eller annan form av missbruksproblematik.

Men det finns ju frågor som vi har behörighet över på Åland. Jag är lite förvånad över att ltl Toivonen så lite har lyft dem. Jag tänker t.ex. på bemötandet hos polis och sjukvård, socialt arbete. Var är ltl Toivonens politik när det gäller de frågorna?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för att ltl Zetterman och jag kan vara överens om problembilden och att det är ett stort problem. Problemet med narkotikapolitiken är att det finns väldigt, väldigt, väldigt många ingredienser och väldigt, väldigt många delar i det. Ska man börja gå in på det i repliker - och inte ens i ett långt anförande - så är det väldigt, väldigt komplicerat. Därför höll jag det på ett väldigt allmänt plan.

Problemsituationen är som den är, vi måste försöka få ner det och det tror jag man gör bättre via den typ av kommitté som har visat sig fungera. Det tog några år i Portugal, man ändrade på sitt sätt. Vi ska alla göra det på vårt sätt med vår kultur och vår situation osv. Vår situation är helt annorlunda än deras. Jag ska inte gå in på det, men det finns många skillnader också.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Ltl Toivonen ska akta sig för att dra på alltför stora växlar. Det som jag konstaterade var att nolltoleransmålet inte har uppfyllts.

Jag tänker att det finns väldigt mycket vi skulle kunna göra i den här frågan lokalt på Åland. Mycket av det är förstås inom det kommunala fältet, men vi saknar t.ex. helt och hållet någon form av boendestöd för missbrukare som har blivit rena eller som är nyktra att landa i när man kommer hem. Som sagt, vi har problematik med bemötande också här både hos sjukvården och hos polisen. Den här typen av frågor tycker jag skulle vara hedervärt att Toivonen lyfte istället för att, som tidigare har nämnts i flera replikväxlingar, hålla på ”flumma runt” bland de här legaliserings- och avkriminaliseringstankarna.

Om du vill göra någonting för dem som har missbruksproblematik på Åland, försök göra något på riktigt där vi faktiskt kan påverka!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Just boendestödet, som ni nämnde, är en sak som jag hört i olika sammanhang att inte finns. Därför nämnde jag ju också det i mitt anförande som en sak, att återintegrera. Det finns också andra åtgärder, arbetspolitiska stöd osv. som jag inte tror att är så kontroversiellt och som passar in inom den inom den politik som vi har.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Som det har framkommit i diskussionen så är det här ett väldigt komplicerat och komplext område och det sade också ltl Toivonen. Men en viss konkretisering tycker jag man ändå borde kunna avkräva när en sådan här viktig fråga tas sig upp. Jag saknar ändå någon typ av lista på åtgärder, någon typ av politisk riktning på vad Åländsk Demokrati vill och vad man tycker att man borde se närmare på. Det blir liksom bara en massa luddigheter.

Det kom t.ex. ett tjuvnyp kring att droghundar i hamnarna kanske inte alls är så viktiga och att de är överskattade. Uppfattade jag det rätt eller borde man avveckla en så viktig del när vi har införsel av narkotika från en massa olika håll? Det är verkligen någonting som är viktigt här.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Där blev jag kanske lite missförstådd. Som man berättade på seminariet så tog man fast 100 personer men narkotikan var tillbaka efter två timmar, så det är det inte. Vi kan inte ha det som den enda vägen. Men jag insåg att här har vi en fördel eftersom vi har vårt insulära läge. Så jag betonade att det är någonting som vi ska ha, men vi ska inte tro att det är det enda som hjälper. Man kan inte säga att den eller den eller den eller den åtgärden är det som hjälper, utan det är en helhet, en mycket komplex helhet precis som ltl Wikström sade.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag skulle ändå gärna höra några konkreta punkter som Åländsk Demokrati står för. Om vi har valtider, vad skulle stå på valprogrammet för att stävja narkotikan? Finns det tre sådana punkter?

Jag kan ge en liten idé på vägen som jag har tänkt på sedan vi från lag- och kulturutskottet besökte Färöarna. På Färöarna har man tre behandlingshem faktiskt, ett för droger, ett för narkotika och ett för spel. Här på Åland så har vi våra egna lösningar på det. Men skulle Åländsk Demokrati kunna tänka sig att titta närmare på hur man gjort på Färöarna?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det som ju är grunden här är att man åtminstone tar det här som ett allvarligt problem, vilket jag i det första anförandet försökte få fram. Som jag sade så exempelvis i riksdagsdebatten var det ingen från media överhuvudtaget som tog upp den här problematiken. Det fanns vissa andra frågor som kom upp i alla debatter.

Angående behandlingshem, där har jag förstått att det finns kritik. Men som sagt var, jag kan inte avgöra om det är dåligt eller bra. Kommer man in tillräckligt snabbt? När jag jämför med vad man berättar på annat håll så kan man komma in samma dag. Jag har hört också via andra ledamöter att det kan vara svårt att komma in i behandlingen. Det finns, som sagt var, många saker.

Men framförallt, ta det som ett problem och ha visionen att försöka få ner skadeverkningarna. Vi har dödstalen, men det finns många andra saker också som man mäta det på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Debatten från i måndags har i alla fall inte gjort mig klokare på vad ltl Toivonen och Ålands Demokrati vill i den här frågan. Säger man A så ska man säga B. Jag tycker att Toivonen har sagt både A, B och C men fortfarande inte sagt vad ledamoten och hans parti egentligen vill. Jag tycker att det är på gränsen till fegt. Samtidigt som Toivonen säger att han inte är för en legalisering så är det precis det som ledamoten står och förespråkar.

Jag tog upp i mitt anförande i måndags att det finns flera saker som vi på Åland kan bli ännu bättre på. Vi behöver en bättre eftervård, vi behöver ha ett stöd för alla dem som kommer tillbaka från sitt drogmissbruk och vi behöver ha mera anpassade sysselsättningar så att de inte faller tillbaka i ett drogmissbruk. Det finns mycket vi kan göra. Men för den skull är inte alternativet att vi ska legalisera och avkriminalisera som ltl Toivonen vill.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det känns som om jag får upprepa mig. Men som jag sade angående om man har sagt A och B, jag har sagt att vi vill få ner de skadliga effekterna. Problemet är att om man sedan tittar på de olika detaljerna och säger att det där kanske är bättre, ja då får man en infekterad debatt och det där är vi inte överens om, och det är det som jag vill undvika. Jag vill istället ha det mera positivt, vilket ni lägger fram när det gäller eftervård osv. och det var en sak som jag var inne på i en tidigare replikväxling också. Det finns många saker som vi är överens om och då är det onödigt att försöka hitta bitar som vi inte är överens om, framförallt att försöka beskriva min beskrivning här på ett annat sätt. Senast – jag roade mig efteråt- blev jag kallad för liberal. Jag uppfattade det som ett skällsord av en liberal och det var lite komiskt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! All heder åt ltl Toivonens engagemang i drogfrågan. Vi är säkert överens om mycket just gällande det.

Men vi är definitivt inte överens om den liberala synen på droger och hur man då ska möta och sätta upp normerna i samhället.

Jag tog, som sagt var, upp i mitt anförande i måndags att det är för tidigt att dra slutsatser på vad som är lyckat i den portugisiska modellen. Det finns mycket forskning som säger att den fakturan kommer inte efter ett par år. Den fakturan kommer efter 15-20 år. Vi har sett liknande exempel. I Colorado i USA så har det inte alls motsvarat de förväntningar som man hade uppskattat när man legaliserade drogerna. Det kommer alltid bieffekter som kan vara mångt mycket värre.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för den frågan. Det är klart, när fakturan kommer, men nu har man ju haft det s.k. experimentet som modell i 20 år och som jag nämnde har nya HIV-fall minskat med 95 procent och det är väldigt bra.

Det är det bra att ni nämner just de här exemplen i Colorado, där är det faktiskt frågan om legalisering och inte avkriminalisering. Så det är en helt annan sak vi pratar om. Jag har inte talat om legalisering. Det var ni tog upp det i ert anförande därför att ni utgick ifrån att jag skulle tala om det. Så det är bra att det finns skillnader, för det är helt olika modeller.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

8        Bristande djurskydd

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 6/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack för det, talman! I tidningarna i början på april i våra lokala media så kunde man läsa om djur, i det här fallet hästar, som hade plågats till döds på grund av svält trots att anmälan till ansvarig myndighet redan hade kommit in i november 2017. Då ställer man sig nog lite frågande till hur den underlydande myndigheten fungerar. Var någonstans har det brustit? För det är väl uppenbart för alla att det har brustit.

Jag lämnade in den här frågan den 4 april, det har ju gått ganska lång tid sedan det och mycket vatten har runnit under broarna.

Ltl Axel Jonsson hade också en skriftlig fråga här som besvarades av minister Wille Valve tidigare. Så det finns väl ingen anledning att upprepa saker och ting alltför mycket.

Men det är tre saker som vi från centerns sida har identifierat som problem när det gäller just den ansvariga myndigheten och djurskyddet. Det är också flera av dem som är landskapsregeringen redan har tagit tag i och det vill jag ge en eloge för.

Det första är resurserna, att det finns tillräckligt med resurser och då ska vi också komma ihåg att landskapsregeringens sparkrav gjorde att man plockade bort resurser 2017. Nu har jag i tidigare diskussioner idag fått information, tillika som ni andra har fått det, att man har satt in tilläggsresurser till ansvarig myndighet och det är bra.

Det andra som vi efterfrågar från centerns sida var kompetensen och ledningen inom ansvarig myndighet. Jag tycker också att vi har fått svar på den frågan här idag tidigare.

Det är tredje som har lyfts i media, och där vi inte själva - åtminstone inte jag - har gjort någon djupare analys kring ännu, det är kring lagstiftningen och om lagstiftningen är så pass modern och slagkraftig att man faktiskt kan använda den som ett riktigt bra verktyg.

Fru talman! Men jag kommer inte att uppehålla mig längre vid det här ärendet. Med tanke på vad som har hänt sedan dess och också, som sagt, att ltl Axel Jonsson tillsammans med minister Valve har debatterat det här ärendet tidigare så är jag nöjd med det svar som jag har fått.

Jag vill ändå från centerns sida säga att vi tycker nog att det är otroligt ansvarslöst av djurägare att bete sig på det här viset. Det var en sorgens dag faktiskt.

Men nu går vi vidare med en ny lagstiftning som förhoppningsvis också vinner laga kraft så småningom. Då har ansvarig myndighet nya kraftfulla verktyg att ta tag i frågeställningarna.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag ska inte sätta salt i såret åt något håll, men jag blir lite upprörd. Alltid när det handlar om inbesparingar så ska det bli en vulgärdebatt.

Jag säger inte att vtm Thörnroos nu är mamma till den här debatten men ledamoten tog i sitt anförande upp att ÅMHM på grund av sparkrav var tvungna att underlåta någon form av kontroll. Det är ungefär som att när en måste skola spara så drar man in på mellanmålet. Det blir en vulgärdebatt. Det kan inte vara så att en myndighet som ÅMHM, trots sparkrav, underlåter sig att göra kontroller för att man har ett sparkrav på sig. Alla har ett sparkrav på sig, skolor, ÅHS, alla myndigheter och förvaltningen inom landskapet har haft sparkrav på sig. En sådan ursäkt håller inte.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I mitt anförande lyfte jag upp tre saker som vi från centerns sida ansåg att man borde arbeta vidare med. En av dem var resurserna. Det fanns sparkrav på ansvarig myndighet i det här fallet. Landskapsregeringen har ju också insett att det fanns för lite personal på plats för att kunna hantera ärendefloran och därför fick vi i tidigare replikskiften information om att man har anställt mera folk, just för att man ska kunna hantera det här. Det är det vi säger, det fanns för lite resurser uppenbarligen. En orsak till det kan ha varit de inbesparingskrav som fanns.

Jag lyfte också lyfte i mitt anförande fram både kompetensen och lagstiftningen som behöver ses över.

Ltl John Holmberg, replik

Med det sättet att resonera som en myndighet så behöver man aldrig spara på någonting då enligt mig. För alla myndigheter har någonting som är heligt och för ÅMHM är det kontrollerna, inte minst inom djurskyddet. Men det är klart, en inbesparing handlar om att man ska prioritera, se hur man kan effektivisera och se hur man på bästa sätt kan prioritera så att man får jobbet gjort. Sedan kanske det finnas resursbrist inom något område när man kommer längst ned på listan, men den resursbristen får inte ge sig hän på kontroll av djur.

Jag går inte med på det resonemang som vtm Thörnroos förde fram i sitt anförande om att det var inbesparingskarven som gjorde att de här hästarna dog ute på landsbygden. Aldrig!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tror inte att det var landskapsregeringens inbesparingskrav på myndigheterna allena som gjorde det här. Jag har följt det bara via massmedia, men vi vet att det har funnits olika problemområden vid den här myndigheten. Jag tror att det sammantaget är det som har gjort att problemen har uppstått.

Man kan inte heller bortse från att en ekonomisk förstärkning kanske hade möjliggjort hanteringen av ärendet på ett annat vis. Jag säger inte att det blir så, men det hade kunnat vara så.

Vi har inte riktigt en samsyn kring det här. Ltl John Holmberg försvarar landskapsregeringens agerande mot myndigheten med händer, tänder och klor. Vackert så. Det kanske han ska göra i egenskap av medlem i regeringsblocket. Men jag tror att vi alla bör vara uppmärksamma och ta på allvar när det kommer indikationer från grannar eller från andra att det är djur eller barn som far illa. Det är viktigt att vi tar vårt ansvar, vårt sociala ansvar i samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve

Inledningsvis, fru talman, vill jag ge en eloge till ltl John Holmberg som lyfte en väldigt viktig fråga. Även om jag inte är särskilt förtjust i att älta det förflutna och vad som har hänt för 4-5 år sedan så vill jag ändå poängtera att när landskapsregeringen genomförde en effektivering av ÅMHM i början av denna mandatperiod så skedde det utgående ifrån antagandet och en diskussion om detta går att göra. Det vill säga det går att omdisponera miljöskyddsinspektörer inom ÅMHM på ett sådant sätt att det går att effektivera verksamheten.

Här är det väldigt viktigt att skilja på de olika verksamheterna som finns inom ÅMHM. Där som vi talar om nu att behövs en resursförstärkning det är inom hälso- och socialområdet på ÅMHM. Där är det uppenbart att med de nya befogenheter som vi tillför ÅMHM, i och med de fyra socialvårdslagarna, så förutsätts också en förstärkning av inspektionen till denna del.

Vtm Thörnroos lyfte flera viktiga frågor. I likhet med vtm Thörnroos så ser jag ingen anledning att egentligen upprepa samma litania som undertecknad har gjort tidigare idag.

Men det kanske finns skäl att poängtera två saker i ljuset av vicetalmannens åtgärdsmotion.

Det första är att de organisatoriska bristerna, som myndigheten själv har identifierat, har åtgärdats. Det innebär att två veterinärer nu är involverade i djurskyddet och att arbetsuppgifterna kan disponeras på ett annat sätt.

Sedan har vi som landskapsregering förstås ett ansvar i ÅMHM-lagen både den gällande och den kommande och vi ska använda de befogenheter vi har. För alla ålänningar har rätt att känna att myndigheter fungerar och hanterar ärenden på ett sakligt sätt. För att undanröja varje farhåga om att så inte skulle vara fallet så har vi tagit initiativ till en specialrevision och en oberoende specialrevisionen av ÅMHMs ärendehanteringen. Det kommer att bli ett väldigt viktigt underlag för organisationsutveckling när den nya ÅMHM-chefen tillträder i augusti. Tack för ordet.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting. Min replik till vtm Thörnroos kräver ett visst retoriskt resonemang. Därför det här korta anförande.

Jag anser att det offentliga hela tiden måste belysa sin verksamhet för att hela tiden ha örat mot marken och säkerställa en kvalitativ och kostnadseffektiv organisation och drift.

Det får inte vara så att en myndighet får ett sparkrav på sig och underlåter sig att utföra en kontroll gällande djur. Det får inte vara så.

Ska vi lyckas skapa någon form av balans i ekonomin inom det offentliga så måste ju alla myndigheter, hela förvaltningen, hela tiden säkerställa att man är kostnadseffektiv och prioritera. Då handlar det om prioriteringar också. Enligt min prioriteringsordning så är inte djurskyddskontroller någonting som hamnar långt ner på listan. Tvärtom. Djur, barn, äldre och svaga hamnar högt upp.

Precis som minister Valve också sade så handlar det om att man ser över organisationen. Det är bra att man kommer att göra en sådan revision.

Men min replik var inte ett försvarstal för regeringen på något sätt. Det handlade om min starka ideologiska åsikt att det offentliga, i det här fallet ÅMHM, måste bli bättre på att prioritera och kunna ta ett sparkrav och ändå se till att verksamheten fungerar.

Sedan i sista ändan kanske det handlar om att det krävs tilläggsresurser. Men jag är helt övertygad om att det arbete ännu inte är slutfört på ÅMHM när det gäller att belysa sin egen verksamhet som skulle göra det nödvändigt med extra resurser. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 10 juni 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil