Stenografiskt protokoll från plenum den 4 maj 2001 kl 9.30

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den 4 maj 2001 kl. 9.30.

TALMANNEN:

Plenum börjar. (Upprop: ltl Eklöw, vtm Häggblom och ltl Sundman. Ltl Sundman infann sig efter uppropet).

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller vtm Häggblom på grund av sammanträde i Nacka tingsrätt. Beviljat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 1:

 

Näringsutskottets betänkande nr 6/2000-2001 angående ny landskapslagstiftning om Ålands skogsvårdsförening. (FR nr 5/2000-2001).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkändes vid andra behandling eller att förkasta dem.  Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs förslag till landskapslag om Ålands skogsvårdsförening för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslag till landskapslag  om ändring av 6 § landskapslagen om stöd för skogsbruksåtgärder för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs lagförslagens motivering för godkännande i enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

 

Kulturutskottets betänkande nr 8/2000-2001 om förlängd försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildningen. (FR nr 10/2000-2001).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta dem. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget i beslut var för sig. Slutligen föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 38 § landskapslagen om en försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning i tredje behandling. Begärs ordet?  Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i landskapslagen om ändring av 2 § landskapslagen om studiestöd för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.

 

Lagförslagens tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 3:

 

Ltl Lasse Wiklöfs förslag till hemställningskläm i anslutning till ltl Lasse Wiklöfs m.fl. spörsmål angående landskapsstyrelsens åtgärder för att säkerställa vårjakten på sjöfågel. (S nr 3/2000-2001).

 

Ltl Wiklöf, understödd av ltl Roger Jansson, har under överläggningen i ärendet, som förklarades avslutad vid plenum den 3 maj, föreslagit antagande av en hemställan av följande lydelse: ”lagtinget accepterar inte ett förbud mot eller ytterligare inskränkningar i vårjakten på Åland och hemställer därför att landskapsstyrelsen säkerställer vårjakten genom en hållbar politisk lösning.”

 

Detta kallas ltl Wiklöfs förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att företas. Den som röstar för antagande av förslaget till hemställan röstar ja; den som röstar för förkastande av förslaget röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Ltl Roger Jansson:

Herr talman!

Efter ytterligare studier av lagtingsordningen och arbetsordningen har jag kommit till att till grund för behandlingen ligger spörsmålet och därför finns inget förslag om förkastande. Ett förslag om hemställningskläm skall enligt 45 § AO ställas mot det ärende som ligger till grund för behandlingen. Uppenbarligen måste något förslag om förkastande föreläggas. Har talmannen ett sådant förslag?  Är det riktigt uppfattat.

 

TALMANNEN: Det är helt riktigt uppfattat.

 

Ltl Wiklöf: Herr talman! Jag yrkar på öppen omröstning.

 

TALMANNEN: Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Öppen omröstning är begärd och understödd och öppen omröstning kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Ulf Andersson och ltl Dennis Jansson biträda vid omröstningen. Ja för antagande av ltl Wiklöfs förslag och nej för förkastande. Omröstning enligt upprop. Upprop.

 

Talmannen: nej, Eklöw borta, Perämaa: nej, Andersson: nej, Englund: nej, Dennis Jansson: ja, Roger Jansson: ja, Sjöblom: ja, Sundback: ja, Wiklöf: ja, Lindeman: ja, Strand: ja, P-E Eriksson: nej, Holmberg: nej, Christer Jansson: nej, vtm Viveka Eriksson: nej, Sjölund: nej, Sune Mattsson: nej, Lisbeth Eriksson: nej, Sjöstrand: nej, Svensson: nej, Wickström-Johansson: nej, J-E Mattsson: nej, Lundberg: nej, Pehrsson: nej, vtm Häggblom borta, Lindholm: ja, Salmén: ja, Sundman: ja, Boman: nej.

 

Omröstningen har givit som resultat att 10 ja-röster har avgivits och 18 nej-röster. Lagtinget har förkastat förslaget till hemställan.

 

Landskapsstyrelsens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

 

Föredras för remiss ärende nr 4:

 

Republikens presidents framställning till Ålands lagting om ikraftträdande av ändringar i den europeiska överenskommelsen som utgör tillägg till konventionen om vägtrafik. (RP nr 6/2000-2001).

 

Talmannen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 5:

 

Republikens presidents framställning till Ålands lagting om ikraftträdande av överenskommelsen om antagande av enhetliga villkor för periodisk besiktning av hjulförsedda fordon samt om ömsesidigt erkännande av sådana besiktningar. (RP nr 7/2000-2001).

 

Talmannen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för remiss efter bordläggning ärende nr 6:

 

Ltl Danne Sundmans m.fl. lagmotion om ny plan- och bygglag för landskapet Åland. (LM nr 1/2000-2001).

 

Beslut om remiss till social- och miljöutskottet är redan fattat. Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Orsaken till bordläggningen var att under diskussionen igår kom vi förutom på själva sakfrågan in på varför tillbakadragandet hade skett från landskapsstyrelsens sida. Flera lagtingsledamöter med mig ville veta varför man har dragit tillbaka lagen, vad man konkret ville ändra och i klara ordalag på vilka områden centern ville ge med sig åt liberalerna. Vi bordlade för att det skulle vara intressant att få en redogörelse för exakt vad man kommer att ändra i lagen. Det är ganska intressant på det viset också att om man inte skall ändra någonting kan man lika bra godkänna lagmotionen, om det bara är fråga om små ändringar. För att vinna tid kan man ta motionen till behandling och godkänna den, så det skulle alltså vara intressant att få höra en redogörelse, för nu har man hunnit sova på vad man skall ändra och vad som kommer att bli olika jämfört med lagmotionen.

 

Ltl Roger Jansson:

Herr talman! 

I tunga politiska frågor är lagtingets plenisal diskussionsforumet där man bör mellan opposition och regeringspartier kunna föra en civiliserad debatt, ställa frågor och, om inte frågorna är orimliga, också få svar. Nu har vi då fått läsa i tidningen i stället för att höra det i gårdagens debatt, att landskapsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp bestående av två center och två liberaler som då skall överse det återtagna lagförslaget. Vi fick också läsa i tidningen att målsättningen är att den nya lagframställningen skall föreläggas lagtinget i september. Det här är ett jättestort lagstiftningspaket och jag antar att när man tillsätter en arbetsgrupp under ledning av landskapsstyrelseledamoten Karlsson och med den i frågan mycket insatta lagtingsledamoten Christer Jansson som medlem har man en ganska klar uppfattning om vad som skall ändras. Men det stod också i tidningen, som vi tyvärr måste använda som källa för våra diskussioner här i lagtinget, att liberalerna avser i medlet av maj att till arbetsgruppen leverera sina förslag till förändringar. Då blir den automatiska följdfrågan till lantrådet: Har det alltså inte funnits någon politisk vägkost när man tog tillbaka ärendet eller underlag för att ta det tillbaka och har det inte funnits någon politisk vägkost i arbetsgruppen som nu jobbar, utan nu sitter man och väntar på liberalernas synpunkter, trots att ärendet har varit remitterat genom en första lagtingsbehandling, där synpunkterna politiskt har kommit fram från alla partier i lagtinget. Nog måste det väl finnas någon form av politisk målsättning med den arbetsgrupp som nu jobbar med frågan. Denna fråga ställd av mig av det skälet att vi har ett ärende i lagtinget i dag på bordet till debatt som heter förslag till byggnads- och planelag för landskapet Åland, alltså just detta som vi frågor om har vi på bordet till behandling. Det är klart att jag kan förstå taktiken att man låter motionen dö, förfalla, bli en parallellbehandling till det lagförslag som kommer, och det är väl i och för sig förståeligt, men när vi nu har ärendet på bordet vore det väl och eftersom det är återtaget av landskapsstyrelsen, och landskapsstyrelsen har inte haft någon möjlighet att här i plenum redogöra för detaljerna varför man tog det tillbaka, annat än det som landskapsstyrelseledamoten Karlsson sade, att man ville titta på framställningen därför att det är en ny landskapsstyrelse! Eftersom återtagandet går till så att man bara meddelar talmannen att man på basen av ett landskapsstyrelsebeslut tar tillbaka lagförslaget. Men det är klart, kommer det inget svar får vi nöja oss med det också – det är ju ett svar det också!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman! 

Jag anser och vet att jag i den här plenisalen igår under civiliserade former omtalade att det är en arbetsgrupp tillsatt – och det var före alla tidningar kom ut!

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! 

Jag ber om ursäkt i så fall att jag inte uppfattade att det sades att det var en kommitté tillsatt. Det var min uppfattning att det sades på det sättet och jag var efter plenum och frågade landskapsstyrelseledamoten Karlsson hur kommittén ser ut. Jag fick besked av honom, men vi andra då, som inte hade frågat landskapsstyrelseledamoten Karlsson, fick läsa att det var en arbetsgrupp tillsatt och dess sammansättning fanns i tidningen. Det är god information som vi då fick.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman! 

Jag sade endast att det var en arbetsgrupp tillsatt och därför kunde antagligen ltl Roger Jansson fråga landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson efteråt därför att jag sade; annars hade inte vetat.

 

TALMANNEN:   Replikskiftet är avslutat.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Herr talman!

Det parlamentariska systemet som vi har här på Åland sedan ett antal år tillbaka bygger på att landskapsstyrelsen skall komma till lagtinget med välgrundade framställningar inom olika områden och det här är ett sådant område. Framställningen som vi nu har talat om och som landskapsstyrelsen har tagit tillbaka på grund av att det blev byte av landskapsstyrelse och en ny konstellation har förberetts under väldigt många år och det är angeläget att den kommer till lagtinget i höst för att kunna komma till ett slutligt avgörande. Det är inte första gången som vi ser över den lagframställning som är tillbakatagen. Som säkerligen ltl Roger Jansson minns gjorde vi under den förra landskapsstyrelsen på samma sätt. Det är helt och hållet ett naturligt arbetssätt i det demokratiska parlamentariska system som vi har att när en ny konstellation uppstår är det rimligt att den nya samarbetspartner som vi har i landskapsstyrelsen också vill vara med och gå igenom förslaget, komma med sina synpunkter och sedan att landskapsstyrelsen kan lägga fram till lagtinget en framställning som landskapsstyrelsen står bakom och som man då kan behandla på det sätt som man skall i Ålands lagting. Det här kommer lagtinget att ha full möjlighet att göra i höst när lagtinget kommer tillbaka i september och då kommer den demokratiska processen att ha sin gång. Jag blev faktiskt lite förvånad över att man lade en lagmotion på det här sättet, för det är lite att man vill köra förbi det parlamentariska systemet på det sättet. Den friheten har man naturligtvis i lagtinget, men jag tycker att det skulle ha varit snyggare om man hade låtit den nya landskapsstyrelsen komma med en framställning som man står bakom och som kan behandlas på rätt sätt.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! 

Vi har ett relativt ungt lantråd, och det är trevligt både för honom och för oss, men för det har han varit med väldigt länge i den parlamentariska svängen och känner till att det han just sade inte är riktigt korrekt. Det är inte normalt att man tar tillbaka alla lagförslag som ligger i lagtinget när det kommer en ny landskapsstyrelse mitt i en period. Det var det onormala som skedde nu och då har vi efterlyst motiven för det onormala. Vad är skälet? Vad är det för större systemförändringar man vill göra i det här lagförslaget när man inte tog de andra lagförslagen tillbaka och gör sammalunda? Som vi sade flera gånger igår när inte lantrådet var närvarande, så om man vill göra smärre förändringar i lagförslaget gör man det i utskotten. När man tar lagförslag tillbaka är det någonting genomgripande man vill göra som man fordrar ny lagberedning. Därför tar man tillbaka lagförslag från en redan inledd process i lagtinget. Parlamentarismen innebär att man lägger lagförslag inför lagtinget och sedan behandlar dem här. Men tar man tillbaka någonting, skall det vara någonting genomgripande som skall lagberedas och våra frågor har bara gällt det. På vilka punkter skall man göra genomgripande förändringar i detta lagförslag, efter som man inte nöjde sig med att göra de förändringar som man avser att göra i lagtingsbehandlingen, som redan var startad?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Herr talman!

Det hör inte till vanligheten att vi byter landskapsstyrelse mitt under perioden, så därför kanske det inte finns någon riktigt utvecklad praxis på det här området heller. Men samtidigt är detta en relativt omfattande lagstiftning som berör det åländska samhället och de åländska kommunerna samt de åländska medborgarna väldigt långt. Jag kan berätta precis för ltl Roger Jansson och för alla andra i lagtinget hur den här frågan har hanterats i den nya landskapsstyrelsen. Vi hade en första diskussion med våra nya samarbetspartner om vi skulle låta behandlingen gå vidare i lagtinget eller om vi skulle ta tillbaka framställningen. Den diskussionen gav vid handen att det kanske var bättre att vi tar tillbaka lagframställningen till landskapsstyrelsen för att där gå igenom den i lugn och ro i den kommitté, som redan har nämnts här och på det sättet låter vi den demokratiska processen ha sin gång. Det är helt naturligt att även liberalerna som ett nytt parti i landskapsstyrelsen vill vara med och säga sina åsikter om förslaget och man inte bör göra alltför stora eventuella förändringar i utskottet. Jag säger ”eventuella förändringar” för det finns ingenting som är sagt i det här arbetet, mig veterligen i varje fall, att det skall bli si eller så, utan det skall den demokratiska processen ge vid  handen nu här under våren och sommaren och sedan kommer vi på ett helt normalt sätt från landskapsstyrelsen att lägga fram en framställning hit till lagtinget i höst. Då får lagtinget se om det har blivit stora förändringar eller inte. Det finns en mall efter den tidigare framställningen och nu också en lagmotion, och den debatten får vi ta i höst när vi har kommit så långt.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! 

Jag tackar för det svaret. Det var en liten komplettering av det vi fick höra igår, att det inte finns några politiska riktlinjer så att man kan ge svar på vad det är man jobbar med att förändra, vad det är för lagberedning som man nu tänker genomföra till september. Det får vi inte något svar på och det är ett tillräckligt svar, tycker jag. Men det ger, lantrådet, motivet för varför vi har lagt lagmotionen, eftersom vi när vi lade den har fått liknande svar, att man kan inte svara på vad det är man tänker ändra. Okej! Ärendet var redan levererat till lagtinget, hade varit här på remiss, då var det väl bäst att fortsätta behandlingen, eftersom vi inte fick de svaren. Det är förklaringen, åtminstone från min sida till varför vi har en lagmotion i ärendet.

 

Ltl Wiklöf, replik:

Fru talman! 

Naturligtvis hör det inte till vanligheten att man tillsätter en ny landskapsstyrelse så här mitt under pågående lagtingsår. Det brukar normalt vara att det sker vid vissa givna tidpunkter och det står naturligtvis landskapsstyrelsen fritt att återkalla vad man vill i princip. Men jag tycker på något sätt, i konsekvens, att om motivet för återtagande i allmänhet är att när man bildar nytt så vill man se över det. Varför tar man inte de resterande också? Ta tillbaka alltihop då, så får ni tid att titta på det till hösten! Nog kan det finnas synpunkter på dem också eller skall vi tolka det så att allt annat som har gått igenom lagtinget har liberalernas gillande, det finns inte någon nödvändighet att studera det särskilt, utan det är bra!

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Denna övergångsperiod är inte speciellt lätt därför att det finns initiativ och saker som den gamla landskapsstyrelsen har fört till lagtinget där det partiet som jag representerar kanske har haft vissa åsikter. Det finns initiativ som har tagits i lagtinget där liberalerna, vår nya samarbetspartner, har haft vissa åsikter och vi har en övergångsperiod som är ganska svår för oss och där måste vi göra olika bedömningar hela tiden från sak till sak och diskutera med varandra på ett demokratiskt sätt. Vi har gjort den bedömningen att vissa saker kan fortsätta och man hanterar dem på normalt sätt i lagtinget och i lagtingets utskott. Den här saken var av den omfattningen att vi tyckte att det var lika bra att tillbaka den så att vi får gå igenom den för att på det sättet få en framställning som sedan kan behandlas i lagtinget. Det finns ingen klar regel utan här måste vi som politiker och som ansvariga helt enkelt ta besluten tillsammans vad vi anser att är det mest korrekta att göra från fall till fall.

 

Ltl Wiklöf, replik:

Fru talman!  

Jag ser med spänning fram emot den stora och egentligen huvudsakliga fråga som under tidigare perioder har skilt liberalerna från de övriga när det gäller planeringsfrågan, dvs. att man hela tiden har önskat återinföra regionplaneringen som ett viktigt planeringsinstrument; man har varit mycket otillfredsställd över den situation som har funnits med kommunöversikterna, vilket jag också indirekt kan dela - det blev inte så bra som vi trodde, det kan jag hålla med om – men det är alltså den stora avgörande frågan. Då säger jag att jag med spänning ser fram emot och inväntar hur lösningen nu skall bli. Centern vill planera så lite det bara är möjligt, medan liberalerna i planeringsinstrumentet ser ett viktigt redskap. Vi är mycket intresserade att se slutprodukten i höst.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Jag upplever ltl Wiklöf som en person som alltid brukar försöka se positivt och som försöker hitta konstruktiva lösningar på de flesta problem. Precis på samma sätt kommer vi att ta oss an den här uppgiften att hitta positiva och konstruktiva lösningar -  politik är det möjligas konst!

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Återigen! Vi vill inte veta att lagen har tagits tillbaka. Det vet vi. Vi vill veta varför. Vad hade man för politiska målsättningar när man tog tillbaka lagen. Det framgår allt tydligare att man inte hade några politiska funderingar, utan man drog till bara och tog den tillbaka, egentligen i onödan. De små ändringar som man vill göra kunde man ha gjort i lagtinget. Det här är ingenting annat än sedvanlig dålig taktkänsla från centerns håll; man skulle ha kunnat ändrat detta i lagtinget och sagt åt liberalerna att vi ändrar lite i utskottsarbetet. Nu riskerar man i stället att hela lagstiftningen faller, för omöjligen kan centern och liberalerna komma överens i alla de frågor som har beskrivits här tidigare med tanke på de djupa klyftor som finns. Men i det kärleksrus som rådde vid regeringsbildningen blev det som det blev. Lantrådet talade om att ”köra förbi det parlamentariska systemet” – jag betackar mig för dylika klappningar av lantrådet! Som lagtingsledamöter har vi full rätt att inlämna lagmotioner och vi skall inte behöva beskyllas för att köra förbi någon.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!  

Som jag sade igår, när lantrådet och de flesta ledamöterna från majoritetsblocket var frånvarande, så ingick jag i en arbetsgrupp med ltl Christer Jansson och vtm Bert Häggblom och jag konstaterade då att arbetet hade löpt mycket bra, vi hade en stor samsyn, vi var helt överens om att ta tillvara individers och markägares rättigheter. Igår frågade jag ltl Christer Jansson och ansvarige för byggnadsfrågorna landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson varför centern har gått med på ett tillbakadragande av framställningen, eftersom man tyckte att det var ett bra förslag. Jag fick inget svar. Kanske lantrådet Roger Nordlund kan berätta vad som är centerns motiv att ta tillbaka lagen. Det måste finnas; annars är motivet bara att liberalerna vill och att de vill införa stora förändringar i lagen, vilket gör att vi tror att den inte kommer till lagtinget. Det är därför vi har lagt motionen. Det skulle vara ärligare att verkligen berätta det.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Om det skulle vara så att det inte skulle komma en framställning till lagtinget har lagtinget sin fulla rätt och möjlighet att fortsätta behandlingen av den föreliggande lagmotionen. Jag är övertygad om att vi kommer att lämna en framställning till lagtinget i höst och orsaken varför vi har tagit tillbaka framställningen är naturligtvis därför att vi respekterar våra samarbetspartner: vill man ha en diskussion skall man också få den diskussionen. Vi har gått in i ett samarbete med liberalerna på en jämbördig bas och då måste man också kunna respektera att framställningar med större omfattning skall man ha möjlighet att gå igenom tillsammans och diskutera fram lösningar som vi kan stå bakom här i lagtinget. Jag tycker inte att man behöver vara så pessimistisk här i alla sina uttalanden. Det kanske är så att det blir en ännu bättre framställning som kommer till lagtinget, kanske även de som nu är kritiska kommer att uppfatta att det görs förbättringar, så varför ta ut allt ont i förtid!

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!  

Jag är inte pessimist. Jag är i grunden optimist. Men när centern inte kan säga varför man har tagit tillbaka utan bara hänvisar till samarbetspartnern liberalerna, som genom åren har visat att man vill ha centralstyrning och regionplanering, så är det motivet. Jag tackar alltså lantrådet för den informationen!

 

Ltl Sundback:

Fru talman!  

Jag tycker att det är bra att lagen togs tillbaka eftersom den åtminstone för oss socialdemokrater i grunden egentligen innebär att planering och byggande på Åland uppfylls i enlighet med målparagrafen, som är väldigt ambitiös, man talar om att lagen skall trygga en hållbar utveckling och en markanvändning på Åland, men när man sedan går in i de enskilda paragraferna ser man att de instrumenten är ganska urvattnade. Att lagen har tagits tillbaka måste man väl ändå tolka som så att det framför allt är liberalerna som inte godkänner den, eftersom centern en gång tidigare har varit med om att godkänna den, utan att det är liberalerna som önskar påverka lagstiftningen. Då är det ideologiskt intressant på det sättet att jag har alltid uppfattat att det som skiljer liberalerna från de övriga borgerliga partierna är just synen på planering och bevarande. Under den tid som planeringsrådet och regionplaneringen fanns var det ofta så att det var socialdemokrater och liberaler som hade en samsyn, medan framför allt FS och centern stod för en ganska så fri exploatering och man försökte på allt sätt förhindra planering av markanvändningen och det skulle i första hand vara upp till de enskilda markägarna hur man använder sin mark, vilket leder till mycket stora konflikter när man planerar fiskodlingar invid sommarstugor och turistanläggningar. Det finns ganska hemska sådana exempel på Åland. Dessa krockar i markanvändning eller i användning av vattenområden löser man i första hand genom planering.

 

Visst är det intressant att se vad det kommer att innebära för den framställning som vi hoppas att småningom skall komma  hit till lagtinget eller egentligen inte småningom, för vi har väntat kolossalt länge på en ny plan- och bygglag. I riket har de reviderat sin lagstiftning tre gånger, för den lag som vi har är mer eller mindre en blankettlag av någon gammal rikslag.

 

Det är två saker som jag förstår att ideologiskt ändå skiljer liberalerna från de övriga borgerliga partierna och det är frågan om man skall ha någon form av landskapsomfattande planering. Visst har speciellt liberalernas ordförande men också liberalernas lagtingsledamöter under många år här talat om behovet av en sådan lagstiftning och verksamhet. När lagen om kommunöversikter kom fick den svidande kritik just för att den inte innehöll någon landskapsomfattande planering. Vi var i vårt parti väl medvetna om bristen, men det var ett sätt att kasta bollen till kommunerna, som centern alltid har hävdat, dvs. att det är kommunalt planeringsmonopol och man intygade också från centern att om den här lagstiftningen skulle komma till stånd skulle man nog få se resultat av planering på kommunal nivå! Med facit i hand ser vi att det inte ledde till någonting. Den enda kommun som har någonting som kunde liknas vid en kommunöversikt är Mariehamn, som inte har gjort någon kommunöversikt men som på grund av sin stadsplanering har uppfyllt de kraven.

 

Nog är det alltså dags att ta upp frågan om hur man långsiktigt skall trygga markanvändningen på ett hållbart sätt i landskapet. Det är väl den ena frågan som liberalerna kommer att skjuta in sig på. Den andra är stadsplaneringen. Nu är det så lyckat att tjänstlediga stadsdirektören sitter i landskapsstyrelsen och hon har under många, naturligtvis stödd av stadens politiker, önskat en ny och modern byggnadslag, men i det förslag som kom till lagtinget var inte stadens synpunkter beaktade utan det fanns – jag vet inte hur många sidor - kommentarer, kritik och önskemål från stadens sida därför att man upplevde förslaget nästan som en nedrustning av hela stadsplaneringen. Den är vi ganska stolta över i staden. Jag vet att man på landsbygden helst inte vill ha några bestämmelser och regleringar, men vi har lärt oss att använda dem i staden och det är klart att de behöver förnyas och förändras. Detta riktigt nattsvarta motståndet mot allt som heter bestämmelser och regler finns inte i staden, utan tvärtom har vi under många år kunnat utveckla stadsplaneringsinstrumentet så att det gynnar staden. Jag tror att de flesta kan hålla med om att Mariehamn är en mycket vacker stad och att den också fungerar väl. Det är stadsplaneringen som vi har att tacka för det.

 

Jag skulle alltså gärna höra liberalernas synpunkter, kanske landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg, som nu kommer in här, kan informera om vilka frågor som hon kommer att föra fram i detta sammanhang, särskilt med tanke på stadens intressen.

 

Det är alltså två stora politiska frågor som jag, i likhet med ltl Wiklöf, verkligen ser fram emot att förbättras i den kommande lagstiftningen, dvs. någonting som liknar en landskapsomfattande planering och att vi verkligen får ett planeringsinstrument som täcker hela Åland samt att stadsplaneringen inte rustas ner, utan tvärtom att den kan utvecklas, inte så att den blir mera kringgärdad av bestämmelser men att den blir det verksamma instrument som det har varit i staden och att det tvärtom inte blir någonting sämre än det vi har haft. Det var nämligen stadens uppfattning när man gjorde sitt remissutlåtande till det förra förslaget.

 

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Först till påståendet att det inte finns medel i lagen för att uppfylla målen. Ltl Sundback var tyvärr inte här igår när jag höll mitt anförande, men jag sade då att verktygen finns visst och de är inte urvattnade. Speciellt med den åländska lagen jämfört med den finska är att man låter kommunerna avgöra graden av planering. Det systemet måste man ha för man kan inte påtvinga de åländska kommunerna samma planeringssystem, man kan inte påtvinga t.ex. en liten skärgårdskommun eller landsbygdskommun samma system som Mariehamns stad. Därför finns det en flexibilitet att kommunen kan välja. Lagen hävdar starkt den kommunala självstyrelsen, och det hoppas jag verkligen inte att centern viker från. Som jag också sade i mitt anförande skall man på den här lagen lägga det faktum att vi har en jordförvärvslag som reglerar ägandet av jord på Åland och att den behålls i åländska händer. Detta gör också att man har en annan syn på markanvändningen eftersom man tar hänsyn till lokala traditioner och av hävd värnar om markanvändningen.

 

När det gäller stadens synpunkter är de till stor del beaktade i lagförslaget. Det som inte är beaktat är de vansinnigheter som man bl.a. hade att man skulle kunna styra näringslivet, var det skall vara köpcentra och grejer, sådant som har kritiserats också i den finska lagen. Det var faktiskt så att i stadens utlåtande stod det, beklagligt nog, mellan raderna att ta en blankettlag, vi skall inte ha en egen lag på Åland! Det hänvisades så mycket till den finska lagen att det var i princip en uppmaning om blankettlag. Ofta var det hänvisningar till den finska lagen som inte betydde någonting annat; det var bara andra formuleringar, ett annat språk, så det var beklämmande att läsa stadens utlåtande, som jag tycker att stadsstyrelsen borde fundera lite mera på innan man lånar sig till att godkänna ett tjänstemannautlåtande. Sedan kan jag bara trösta ltl Sundback med att det kommer säkert att gå åt socialdemokraternas håll med lagen. Vi har hört på centern nu att man är tydligen beredd att ge bort ganska mycket av sin idelogi till liberalerna i  den här frågan, så om någon är vinnare är det socialdemokraterna!

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!  

Mitt inlägg var egentligen inte riktat till ltl Danne Sundman, men han känner sig tydligen känslomässigt väldigt fäst vid lagen och måste ännu försvara den fastän den är återtagen t.o.m! En sak som jag ändå vill säga är, att inte sade jag att Sottunga skall planera som man planerar i Mariehamn utan jag sade att Mariehamn skall inte planera som på Sottunga!

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Nej, ltl Sundback missförstod mig. Jag försvarade inte landskapsstyrelsens framställning utan jag försvarade den lagmotion som jag och ett antal andra lagtingsledamöter har lagt här. När det gäller  detta med planering återigen innehåller lagförslaget de verktyg som Mariehamns stad vill ha för sin planering, samtidigt som de inte är tvingande för andra kommuner eller vice versa. Det är en bra lösning. Mariehamns stad kan utveckla sin planering samtidigt som andra kommuner efter behov kan planera. Så är utformningen av lagmotionen.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!  

Därom råder delade meningar, ltl Sundman! Jag tycker inte det. Jag tycker att det är en försämring på vissa punkter av stadsplaneringen och vi vill hålla stadsplaneringen högt i Mariehamns stad. Jag tycker att Mariehamn är en modellstad på många sätt och vis och jag tror faktiskt att ltl Sundman inte har så stor erfarenhet av stadsplaneringen. Det är väl från behandlingen av några stadsplaner i fullmäktige, men det är kanske ett av de svåraste men samtidigt intressantaste politiska förtroendeuppdragen som man kan ha i staden, så jag hoppas att ltl Sundman får chansen att sitta i stadsplaneringsnämnden, för där lär man sig faktiskt en hel del om planering samt vikten och det goda med planering.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

I det förslag som vi började jobba med i arbetsgruppen fanns en bestämmelse om att landskapsstyrelsen skulle kunna gå in i enskilda kommuner och bestämma i stort sett överallt. Det får inte bli så att beroende på vilken landskapsstyrelse som sitter skall man kunna gå in och sätta bestämma i enskilda kommuner, så jag hoppas att åtminstone ltl Christer Jansson i arbetsgruppen håller fast vid det.

 

Vad jag förstår är ltl Sundback glad att man drar tillbaka framställningen. Igår försvarade ltl Christer Jansson tillbakadragandet hårt, så man kan konstatera att ltl Sundback och ltl Christer Jansson har närmat sig varandra och kanske har funnit varandra i den här frågan!

(Från salen, ltl Christer Jansson: om det vore så väl!)

 

Ltl J-E Mattsson:

Fru talman!

Jag måste upplysa ltl Sundback om en oriktighet i hennes anförande om kommunöversikterna. Den enda kommun hon kände till som hade någonting som liknande en sådan var Mariehamns stad. Då vill jag bara upplysa henne om att Eckerö har upprättat en kommunöversikt över större delen av kommunen, geografiskt betydligt större än Mariehamns stad och avsikten är också att fortsätta. Jag skulle också vilja kommentera lite grand den stora förväntan på den nya bygglagen. Det finns ett ordspråk som säger att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

 

Ltl Sundback, replik:

Jag ber om nåd, fru talman, att jag inte kände till det här med Eckerö. Det är antagligen undantaget som bekräftar regeln. Det är roligt att höra att Eckerö har tagit detta på allvar, men det tragiska är ändå att majoriteten av kommunerna inte har gjort särskilt mycket i det här avseendet. Det har snart gått tio år sedan processen inleddes. Motiveringarna till att gå in för kommunöversikter var framför allt att planeringen på kommunal nivå skulle komma igång därför att man sade, att man inte accepterar landskapets överhöghet i dessa frågor. Det var det som var felet med regionalplaneringen och nu när kommunerna skulle få ansvaret skulle processen komma igång. Men trots att Eckerö har gjort det tycker jag inte att det är ett så hemskt strålande resultat.  När lagen togs  fanns det kritik bl.a. från FS, kanske inte som grupp, men enskilda ledamöter, som efterlyste den landskapsomfattande planeringen och jag vet för jag svar själv ”mamma” till en skrivning i allmänna motiveringarna, där det sägs att ifall detta visar sig inte ge något resultat måste man ändra på lagstiftningen och ta itu med den landskapsomfattande planeringen. Nog har man alltså varit skeptisk till förslaget, men vi trodde att det skulle vara en politisk väg att komma framåt. Men Eckerö är väl då det framsteg som vi kan notera i dag. (Från salen: Jomala också!) Och Jomala också, just det! Det är två kommuner då!

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman! Jag ville till att börja med förtydliga mig och upplysa ltl Sundback om att Eckerö, som jag bäst känner till, hade en ganska långt gången kommunöversikt. Dessutom känner jag till att de flesta övriga åländska kommuner faktiskt har en hel del arbete gjort på kommunöversikterna. Det är med besvikelse jag åhör ltl Sundbacks dåliga kännedom. Hon brukar i regel vara väldigt väl insatt i frågor när hon är uppe och uttalar sig!

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman! Om det är flera kommuner är det fortfarande inte alla. Det var det som var poängen med kommunöversikterna att alla kommuner inom en ganska snar framtid skulle få fram kommunöversikterna därför att de var så pass enkla och de krävde inte så stora resurser. Sedan skulle de fogas ihop och man skulle på basen av det i kommunerna gå ett steg vidare och börja byggnadsplanera och delgeneralplanera. Det har man också gjort i vissa kommuner, men det som fortfarande saknas är den landskapsomfattande hänsynen: Var skall man planera avfallshanteringsanläggningar, hur skall man bevara vattentäkter? – sådana intressen som är för hela landskapet. Hela det instrumentet saknas med kommunöversikterna och tanken var nog att lagstiftningen sedan skulle gå vidare. Det som har gjorts är nog bra, men jag menar nog att det ändaå har tagit för lång tid, om vi skall kämpa för en hållbar utveckling. Det borde gå lite fortare och själva processen borde bli mera detaljerad för att faktiskt garantera den hållbara utvecklingen, för även om det finns några kommunöversikter har inte de någon juridisk verkan; de kan alltså inte på något sätt garantera en hållbar utveckling av markanvändningen, men de är säkert bra som en början. Man kan inte tycka att det är bortkastat arbete, men det är nog för svagt för att verkligen trygga markanvändningen i framtiden.

 

Vicelantrådet Erland:

Fru talman! 

Också den här debatten visar att planeringsfrågorna är svåra. Det finns alltid en motsättning mellan behovet av övergripande ramar och principer och i detta fall den kommunala självstyrelsen, som åtminstone den här landskapsstyrelsen håller som en viktig princip. Det är just den regionala balansen, den regionala fördelningen, tätorterna och centralorten som vi vill skapa ett handlingsutrymme för. 

 

Debatten är intressant på det sättet att det är några som har motionerat om ny plan- och bygglag, en lagmotion, men som pratar väldigt lite om motionen. Man vill inte ens prata riktigt för sin egen vara och jag förstår det när socialdemokraterna och de andra oppositionspartierna har olika åsikter.

 

Jag skall kort redogöra för liberalernas syn på den här frågan i landskapsstyrelsen. Vi har konstaterat att det finns en omfattande lag som har genomgått en lång process, där vi inte har medverkat i landskapsstyrelsens beredning. Från kommunerna har vi naturligtvis medverkat på många håll och haft synpunkter och i det här ligger att framställningsförslaget har ändrats under resans gång. När vi då gick in i samarbetet med centern sade vi att nu vill vi titta på framställningen, om det är någonting där som behöver diskuteras närmare. Det gäller naturligtvis alla pågående frågor att man går igenom och ser: hur ligger det här till, är det någonting som vi tycker att skulle vara viktigt för vår del? Några representanter från vår grupp gick igenom förslaget och sade att det finns ganska mycket saker som vi vill diskutera och gå igenom. Så fungerar det i alla fall i vårt samarbete att vi har olika åsikter, olika argument, olika syn, kanske t.o.m. olika ideologi. Det är helt naturligt eftersom vi är olika partier och kommer att så förbli. Det som vi gör i det här arbetet är att vi går igenom olika problemområden och ser: kan vi hitta bättre lösningar, lösningar som tillfredsställer oss gemensamt? Om det sedan leder till någon ändring i planeringsprinciperna eller någonting annat är för tidigt att säga.

 

När det gäller intresset från oppositionen att veta vad vi kommer att göra är det helt legitimt för en lagtingsledamot att fråga vad som helst, men man borde också kunna prata för sin egen produkt. Det är alltså en lagmotion som vi behandlar här, vi behandlar inte våra tankar och idéer i landskapsstyrelsen om vad vi kommer att göra under de närmaste månaderna och vad som kommer fram i ett senare skede. Det får lagtinget sedan behandla, men motionen är tydligen inte värd att prata för utan det är någonting annat som ni här är ute efter! Det kan ändå i slutändan bli så att förslagen kanske inte avviker så mycket, men vi måste få möjligheten att gå in i problematiken, diskutera de svåra planeringsproblemen, vilka ramar skall man sätta på kommunal nivå, hur mycket skall individerna själva kunna få bestämma och vad skall landskapsstyrelsens roll vara i det hela. Det är det som det handlar om och det är en debatt som åtminstone jag har deltagit i sedan regionplanebyråns tid, men regionplaneringens tid är förbi och den kommer inte tillbaka. Däremot har jag sagt i debatter tidigare att det fanns viktiga saker att ta lärdom av i den processen, så det är klart att liberalerna har pratat för fysisk planering, men det är också fråga om i vilken form och på vilken nivå man gör planeringen. Utgångspunkten nu är: vad finns det för behov, vad finns det för problem – och vi är två parter i en landskapsstyrelse som diskuterar detta.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Fru talman! 

Det var så att vi igår hade en lång diskussion om de substantiella frågorna i lagmotionen. Vi hade en mycket intressant diskussion där regeringspartiernas talan fördes av ltl Christer Jansson. Vid  den diskussionen var inte vicelantrådet närvarande och därför skall han inte säga, att vi inte för debatt om de substantiella frågorna, för det gjorde vi. Orsaken till bordläggningen var väldigt enkel. Den var att få höra motiven för återtagande av lagframställningen från landskapsstyrelsens sida, eftersom de som yttrade sig här i salen inte hade dessmera substans i orsakerna till återtagandet. I dag har vi fått en del svar på det; liberalernas ordförande, vicelantrådet sade just att liberalerna har diskuterat de substantiella frågorna inför diskussionen om återtagandet av framställningen. Olof Erland sade, att vid vår genomgång var det ”ganska mycket saker som vi vill ha till diskussion” i den nya landskapsstyrelsen. Vi fick då höra en här och det var ett bra besked för oss i sak, nämligen att regionplanetiden är förbi. Nu vet vi åtminstone det, att något förslag från liberalernas sida om att regionplaneringen skall återföras tvingande för kommunerna kommer uppenbarligen inte! Men vilka är de andra ”sakerna” som liberalerna i sin genomgång kom fram till? Inte behöver vicelantrådet svara, men det var en retorisk fråga som behöver ställas eftersom vi bordlade ärendet just för detta och som vi har ställt många frågor om.

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Fru talman! 

Våra representanter i lagtingsgruppen har diskuterat plan- och bygglagen och kommit fram till att man vill diskutera med vår samarbetspartner. Då har vi tillsatt en arbetsgrupp på fyra personer och den arbetsgruppen har fritt mandat att gå igenom och sortera ut vad som eventuellt kan behöva ändras osv. Jag anser inte att vi har anledning att föregripa den gruppens arbete. Jag tänker inte ställa någon fråga till den gruppen vad de kommer att komma fram till i september.  Skulle vi veta allting på förhand skulle det inte behövas någon arbetsgrupp. Just därför att det finns frågetecken, vi vill ställa frågor till dem som har varit med tidigare och kanske komma med konstruktiva förslag är det en helt normal arbetsprocess, där inte alla kan delta och därför utser vi våra representanter. Därför utser vi också en landskapsstyrelse, som har beredningsansvar, och lagtinget har sedan att ta ställning till det förslag vi kommer med. Det är faktiskt bakvänt att vi först skall tala om förslagen och sedan göra arbetet. Jag håller med om, till den del jag har lyssnat på debatten, att det också har förekommit substansfrågor, men mitt intryck är att motionärerna verkar lite håglösa i sin framtoning när det gäller att tala för sin produkt.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Fru talman! 

Det yttersta fåtal som var här från regeringspartierna igår när vi förde diskussionen kan säkert vittna om att det var en intensiv debatt i en del av sakfrågorna, särskilt i planeringsfrågorna, också frågan om förslaget till den frivilliga byggnadsordningen samt en del annat.

 

Fru talman!

Det är fullständigt rimligt att inte liberalerna skall berätta för oss hur den nya lagframställningen kommer att se ut i det här skedet. Det enda vi har varit intresserade av är inom vilka kapitel i det återtagna förslaget avsåg man att intressera sig för att göra större förändringar som fordrar lagberedning och som inte kunde göras i lagtinget. Det är blott det som vi kan begära svar på – definitivt inte hur lagförslaget skall se ut. Det kommer uppenbarligen senare, om det kommer!

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Fru talman! 

Det är arbetsgruppen som kommer att bestämma vilka kapitel den diskuterar. Jag utgår från att man ser på hela förslaget och konstaterar att vissa saker är bra som de är och andra kanske man vill förändra. Det är helt enkelt en arbetsprocess som redan har startat som vi alla får vänta på i olika etapper. Landskapsstyrelsen kommer att ta ett beslut så småningom och då kommer det en framställning till lagtinget. Det finns ingen anledning att i det här skedet vara någon domedagsprofet och säga att ingenting kommer att hända, det är stora konflikter osv. Det finns alla förutsättningar för att det här skall bli en bra lag, så småningom.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Som sades här hade vi en ganska ingående sakdiskussion igår om vissa element i lagen och det är bara beklämmande att konstatera hur några lagtingsledamöter från regeringsblocket som intresserar sig för denna fråga. Det är upp till var och en att göra det. Jag skall inte göra mig till tolk för engagemanget. Vicelantrådet ville på något vis misstänkliggöra motionärernas syfte med lagmotionen och säga att vi har pratat om andra om andra saker än motionen. Det är snarare tvärtom! Jag har konsekvent pratat om motionen och det lagförslag som ingår i den, medan vissa andra har pratat om landskapsstyrelsens kommande framställning. Ärendet som vi behandlar är dock motionen och när jag och de andra lagtingsledamöterna lämnar in en motion utgår vi från en snabb behandling. Om det inte är så klara skillnader, vilket det inte verkar vara nu, så kan vi tydligen räkna med ett godkännande av motionen! Vi ser fram emot att få motionen godkänd och få en lag. Vi kan bara ana vad ändringarna är eftersom vi inte får veta. Vi fick veta lite av vicelantrådet, men vi kan bara ana i stort vad det är. Jag vill inte vara någon ”domedagsprofet” utan jag vill hävda min politik i dessa frågor; därför har vi lagt motionen och därför har jag varit huvudundertecknare.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

 

Lagtingets nästa plenum hålls i dag kl. 10.45. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 10.40).

 

 

Originalfil