Enda behandling

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack talman! Det här skall bli intressant, viktiga frågor. Jag kommer nu presentera finans- och näringsutskottets betänkande över landskapsregeringens förslag till den andra ändringen av budgeten för år 2024.

Utskottet ser positivt på stöden till filmproduktion eftersom dessa skapar stora kringeffekter inom ett flertal branscher som man kanske inte tänker på initialt, till exempel bil- och båtuthyrning, produktion av färdiga måltider, olika anläggningstjänster samt logi. Utskottet erfar att de filmproduktioner som erhåller beslut om stöd från landskapsregeringen måste ha minst 65 % av finansieringen ordnad och även ha en garanti från någon aktör som förbinder sig att visa eller distribuera filmen, exempelvis YLE eller Finlands Filmstiftelse.

Filmproduktion på Åland skapar också goda möjligheter till fotspårsturism och stärker varumärket Åland genom exponering av intressanta miljöer. Utskottets uppfattning är att filmstödet sett till sitt syfte, skulle vara bättre lokaliserat vid näringsavdelningen eller i en fristående organisation, än som idag vid utbildnings- och kulturavdelningen.

Det är destinationsmarknadsföringen och varumärkeshöjningen av Åland via filmstödet som är det långsiktiga och det huvudsakliga i filmsatsningarna. Att skattepengarna som åtgår till stöden kommer mångdubbelt i retur via konsumtion ute i det åländska samhället kan rätt och slätt ses som en tillväxt i vår turistexport. Turismnäringen är som alla vet, en exportnäring. En näring som genererar nya pengar till Åland.

Projektet havsbaserad vindkraft och Sunnanvinds inledande fas ska övergå i en auktioneringsfas för vilken det behövs nya medarbetare för de olika delarna. Personalen och övriga projektkostnader kräver tilläggsresurser.

Eftersom projektet växer i volym har anslagen i och med denna budget överförts till ett eget moment (72040). Till momentet flyttas tidigare budgeterade EU-medel om 941 000 euro vilket kompletteras med nya EU-medel från RePowerEU om 200 000 euro. Därtill flyttas tidigare budgeterade medel om 110 000 euro från moment 70010 och anslås 1 659 000 euro som nytt anslag, totalt 1 769 000 euro från landskapets egna medel.
I budgeten dras 900 000 euro in från moment 72010. Dessa medel var inte tidigare kopplade till Sunnanvind och kan därför anses som en delfinansiering av det nya momentet 72040.
Utskottet har ända sedan planerna med havsbaserad vindkraft inleddes betonat vikten av att processerna hanteras kvalitativt, men att tidsfaktorn är elementär för att satsningen ska nå i mål sett till marknadens förväntningar samt möjligheterna till transitering. Målsättningen att vara med i den ”första vågen” har enligt utskottet alltid setts som helt fundamental när det kommer till projektets fortlevnad.

Jag vill komma med en personlig reflektion. Jag förstår inte motiven till att vi ska bromsa vindkraftsutvecklingen. Vad innebär bromsa? I min värld är det gällande vindkraften samma sak som att stoppa. Det blir lite som att ställa upp i OS och försöka hoppa höjd så lågt som möjligt, springa 100m så långsamt det bara går, eller hoppa längd så kort man bara kan. Det som händer är att det nog delas ut medaljer ändå. Det största problemet är att den som har en bromsande inställning aldrig vinner något.

Det andra problemet är att en bromsande inställning aldrig skapar utveckling. Det kanske någon gång arrangeras ett OS för loosers, där den som lyckas hoppa lägst eller kortast vinner. Är det till den kategorin Åland ska söka sig? Självklart inte. Det var kanske synd att vi under något århundrade lyckades utvinna och uppfinna fossila bränslen och motorer, det har givetvis skapat ett globalt välstånd, men synd att vi behövde ta den omvägen via fossilloopen, vi kunde ha tagit snabbspåret till fossilfritt istället. Sådant går inte att ångra, men vi kan fortfarande undvika en framtida ånger genom att försöka göra rätt nu istället, då kan vi för förbättra Europas gröna eltillgång en del, men vi ger samtidigt oss själva chansen till en bättre ekonomi. Låt oss ta den chansen.

Vi har i dagarna kunnat ta del av de stora investeringar i form av lagringshallar för AI och annan IT som ska byggas i såväl Sverige som Finland, via utländskt kapital och som ställer enorma krav på ökad elproduktion. Den gröna tillväxten försenas p.g.a. för låg produktion av grön el. Jag är positiv till modern kärnkraft, solenergi och vindkraft. Jag tror utvecklingen idag inom speciellt energiutvecklingen går snabbare än den någonsin tidigare gjort. Det är synd om vi därför ska tävla i klassen som vill minst. Det ligger inte i Ålands DNA, så låt oss nu göra vårt allra bästa, nu när projektet Sunnanvind är inne i ett helt avgörande läge.

Finans- och näringsutskottet har som sagt i flera omgångar och år betonat vikten av att vara med i den fösta investeringsvågen, för att även i en hård konkurrens hinna bli inkopplade. Lyckas inte detta, är projektets framtidsutsikter rejält försvagade. Därför är nu satsningen på ytterligare personal nödvändig och ansvarsfull. Det gäller nu att ha möjlighet att anställa rätt personer och förhoppningsvis ska inte landskapets lönetabeller stå i vägen. Nu är sakkunskap och kvalitet det viktiga, så stor och viktig är denna satsning för Åland och för det ökade behovet av grön el/vätgas.

Utskottet konstaterar att det är viktigt att stora och långsiktiga investeringar i skärgårdstrafiken förankras brett i lagtinget, och uppmanar landskapsregeringen att hitta en metod för parlamentarisk förankring för att uppnå kvalificerad majoritet i samband med större investeringar och avgörande linjedragningar.
Det finns flera stora politiska beslut att fatta för att uppnå samordning och effektivitet. Vi har politiskt skuffat problemen framför oss gällande t.ex. äldreomsorg, kriskommunlag och skärgårdstrafikens linjedragningar. Obekväma frågor som inte löser sig själva och som kräver politisk ryggrad för att komma vidare. Annars riskerar vi tappa de effektiviseringsvinster och kvalitetshöjningar vi önskar uppnå med specifika investeringar.

Inom landskapsförvaltningen genomförs för närvarande en omfattande harmonisering av lönesättningssystemet som bland annat innebär att de olika systemen med erfarenhetstillägg ersätts av ett enda system som omfattar tre erfarenhetstillägg.
Harmoniseringen berör i princip samtliga personalgrupper i landskapets tjänst och utskottet konstaterar att det kan vara komplicerat att kalkylera harmoniseringskostnaderna rätt till alla delar, speciellt med tanke på att stora personalgrupper erhåller olika typer av tillägg på lönerna. Utskottet erfar att avvikelsen i denna budget var extraordinär. Framtida årliga lönejusteringar kommer att ge mer förutsägbara effekter på personalkostnaderna.
Denna överskridning om 943 000 euro borde väcka till eftertanke. Det är bra om landskapsregeringen säkerställer ett system kring att beräkningar alltid har fler ögon som kontrollerar och dubbelkollar. Detta ska absolut inte ses som en kritik mot en enskild tjänsteman, tvärtom, däremot en kvalitetssäkran via en struktur om att beräkningar, speciellt i denna storleksordning, behöver vara genomlysta av fler än en expert.

I budgetförslaget föreslås en överföring av finansieringen av räntestöd för ägarbostäder inom ramen för det så kallade BSP-systemet från infrastrukturavdelningen till finansavdelningen. Vidare överförs också utgivandet av landskapsborgen för ägarbostäder till finansavdelningen. I budgeten höjs borgensfullmakten med 2,5 miljoner euro jämfört med grundbudgeten. Finansieringsstöden till hyresbostäder kvarblir på infrastrukturavdelningen.

Den åländska byggbranschen har stora utmaningar på grund av kraftigt minskad efterfrågan inom nybyggnationen. Utskottet ser därför positivt på landskapsregeringens initiativ att öka möjligheterna till räntestöd och borgensförbindelser för produktion av hyresbostäder. Politiken ska ha örat mot marken, naturligt och konjunkturdämpande vore det om det offentliga Åland i största möjliga mån kunde vänta in svackorna inom byggbranschen för att sedan kunna bygga när det som bäst behövs och till bästa pris, men detta förefaller vara svårt.

Ålandsdelegationen har fastställt skatteavräkningen för skatteåret 2022 till 85,7 miljoner euro, varvid en återbetalning om 6,3 miljoner euro ska göras. Återbetalningen tas i praktiken från förskottet på skatteavräkningen som finns budgeterad i 2024 års budget, där en återbetalning om 3,5 miljoner euro redan beaktades vid uppgörandet av budgeten. Nu tillkommer således 2,8 miljoner euro. Denna ändringsbudget ökar den totala budgetens underskott med 3,3 miljoner euro till 19,3 miljoner euro.

I samband med mitt betänkandeanförande kring vårbudgeten senaste vecka lyfte jag just utmaningen/det svåra att precisera skatteintäkterna. Just nu är denna svårighet extrem och långt bortom vår kontroll, men över tid ska förhoppningsvis fluktuationsläget stabiliseras. Hur som är intäktsbortfall något som inte kommer påverka våra nyss tagna kostnadstak, däremot påverkas överskottsmålet. Det visar även behovet av att ha en effektiviseringsbuffert för att inte riskera att överskottsmålet skjuts framåt.
Jag ser denna ändringsbudgets påverkan på underskottet som tydligt, men det är ändå i samband med höstbudgeten och då även möjligheten till en ändringsbudget, som eventuella justeringar kan göras.

I lagen gällande det finanspolitiska ramverket står följande;
Tilläggsbudgetar bör benämnas ändringsbudgetar, användas restriktivt och med krav på att tillkommande kostnader ska finansieras. Landskapsregeringen bör vid minst vid två tillfällen per år redogöra för budgetutfall och lämna prognoser till lagtinget och då förklara väsentliga skillnader i förhållande till budgeterade belopp.
Jag vill nämna detta då det i utskottet uppstod frågan om inte landskapsregeringen borde ha justerat överskottsmålet redan nu och i samband med att vårbudgeten antogs. Enligt ramverket kan detta göras om behovet finns, i samband med höstbudgeten.

I den ändring som gjordes i landskapslagen om landskapets finansförvaltning står att utgiftsökningar bör finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar. Utskottet noterar dock att förslaget till andra ändring av budgeten för år 2024 i sin form är mera att jämföra med tilläggsbudgetar som användes enligt den tidigare lagstiftningen och att denna ändringsbudget således innebär ett avsteg från den arbetsmetod som ska användas inom det finanspolitiska ramverket. Utskottet är medveten om att det i budgeten för år 2024 inte finns kostnadstak eller överskottsmål. Utskottet poängterar att kommande ändringsbudgetar bör finansieras på det sätt som beskrivs i landskapslagen om landskapets finansförvaltning.

Tre budgetmotioner har inlämnats. Motionerna föreslås förkastade.
Ledamoten Andreas Kanborg har inlämnat tre reservationer till betänkandet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
- att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra ändring av Ålands budget för 2024
- att budgetmotionerna nr 21-23/2023-2024 förkastas
- att lagtinget beslutar att den andra ändringen av Ålands budget för 2024 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Tack talman! Jag måste säga att jag tycker att det är aningen häpnadsväckande faktiskt, att utskottets ordförande berättar att han förstår inte varför man vill bromsa den storskaliga havsbaserade vindkraften i Norrhavet. Jag tycker att med alla stora frågor så är väl nästan den viktigaste frågan att ställa sig själv och det man borde forska mest i är hur den andra sidan tänker. Hur kan man som utskottets ordförande inte förstå hur man vill bromsa en storskalig utbyggnad av Norrhavet med en teknik som inte har utförts någonstans i den här omfattningen i världen? Vi vet idag inte vad det här kommer få för konsekvenser för ekosystem. Hur kan man inte förstå att det finns människor som är tveksamma?

Tack, talman! Det som ledamot Egeland för fram som orsaken till att om man ska bromsa. Det är just det som Sunnanvindprojektet som bäst håller på att ta fram. De eventuella negativa effekter kan hänföras till botten, fågelliv etcetera. Att bromsa, precis som jag sa i min personlig reflektion, det handlar mer om att stoppa. Jag tror att man alltid skulle vilja hitta en orsak till att inte gå vidare. Vi är i ett läge där konsumtionen av el kommer att växa, det vet vi. Vi är också i ett läge där tillgången till grön el är begränsad så att det gäller nog för Åland att ta tillvara det här läget. I alla fall inte sen stå och säga, varför gjorde vi si och varför gjorde vi inte så. Det här är ett läge som Åland inte ska tappa greppet om? Är det så att det mot förmodan skulle visa sig vara väldigt miljöfarligt så ska det inte genomföras, men ingenting tyder på det nu.

Tack, talman! De utredningarna som man kan göra i förhand är ju i bästa fall kvalificerade gissningar. Säkert mycket bra gissningar, men i bästa fall så är de bara gissningar. Det går ju inte att veta idag vad effekterna kommer att bli och det kommer heller inte att gå att stoppa när det väl är utfört. När vi väl har lämnat över de här områdena till företag så kommer vi inte ha några kontroller. Nåväl, vi ska prata lite film också. Det är ju lite intressant att höra, har utskottet tittat lite på den här filmen? Vad handlar den om? Hur stark är Ålands kopplingen som den här filmen har? Stormskärs Maja hade ju åtminstone en väldigt stark Ålands koppling, men här vet jag inte riktigt hur den ser ut. Hur lång är filmen? Och har utskottet utrett omfattningen av den fotspårs turism som man hoppas på? Hur blev det till exempel efter Hjerson, kom det mycket folk hit? Tror man att det kommer mer nu?

Tack, talman! Som ett samlat svar på alla ledamotens frågor. Nej, utskottet har inte bekantat sig i detalj vad den här filmen går ut på. Vi litar på att de personer som har till uppgift att bedöma kvalité och syftet med filmen har gjort det på ett rätt sätt. Sedan finns det också kriterier och krav på en filmproduktion. Precis som jag nämnde i mitt anförande. Innan medel beviljas från landskapet. När det gäller fotspårsturismen så kan den ju se vitt skilda ut och från Hjerson så vet vi att det finns en omgång två, en del två som ännu inte är finansierad för att kunna starta upp så att säga. Men det finns stora planer på att göra det. Men jag tror inte att det är landskapets eller lagtingets uppgift att vara någon form av kvalitetsstämplare på vilka filmer och serier som skall ges stöd till. Det är nog andra instanser som ska göra det. Ett samlat grepp kring filmstödet gör att utskottet ser mycket positivt på det.

Talman! Tack för presentationen. Jag har två frågor. Det första rör Sunnanvind och det andra rör skärgårdstrafiken.
Jag tycker det finns en klokskap i att Sunnanvind får ett eget moment, men jag har väldigt svårt att tolka ut ur texten här, vilket den faktiska summan är som blir på det momentet. Jag vill också vara tydlig och säga att jag stöder landskapsregeringens ambition där, att vi behöver utreda det här vidare, att vi behöver få mera fakta innan vi tar slutgiltig ställning. Men hur mycket pengar kommer alltså att finnas på moment 72040? Det är fråga ett. Och samtidigt ska jag också passa på att fråga hur många är det tänkt att ska jobba vid den här enheten med Sunnanvind. Det framgår inte riktigt ur materialet som vi har fått.

Tack, talman! Om jag börjar med projekt Sunnanvind så är tanken nu med denna budget är att Sunnanvindprojektet ska kunna anställa tre ytterligare personer. Jag kan inte svara i detalj på hur många det då är totalt, men det är så. När det gäller projekt 72040 totala omfattning så är ju nya skattemedel ungefär 1,7 miljoner euro och resterande är ju då, om man säger, taget och bortprioriterat från andra konton, det står nog beskrivet både i budgeten och i betänkandet. Men jag kan hålla med om det och det tycker även utskottet att det är ett litet sammelsurium och kan vara svårt att få ett grepp om detta.

Talman! Tack för det svaret går jag vidare med skärgårdstrafiken och ledamot Johan Ehn, ordförande i finans- och näringsutskottet. En man som gärna håller hårt i pengarna vi alla upptänkliga tillfällen. Därför blir min fråga. Kan man anse att det är riktigt förnuftigt att man investerar 1 miljon euro i att elkonvertera Töftö färjan samtidigt som man har begärt en utredning, pengar för 60 000 för att fundera över om man ska bygga en bro eller inte. Känns ju lite som om man arbetar på helt två helt olika förslag och pengarna så att säga rinner ut. Jag vill också säga att jag är den som arbetar för en bro över Prästö sund, men jag undrar hur man har resonerat i utskottet.

Tack, talman! Vi gör en liten historisk tillbakablick några år så vet vi att finans- och näringsutskottet har strukit eller skrivit ner de projektpengar som förra landskapsregering gärna hade sett med i budgeten, just för att titta närmare återigen på Prästösundsbron. På det personliga planet kan jag tycka att man borde välja riktning helt och håller, bro eller linfärja. Men det finns en stor uppsida i det här och det är att en linfärja, elektrifierad eller inte kan flyttas till andra linjer. Det betyder inte att om vi nu elektrifiera Prästösundsfärjan så betyder det inte att vi cementerar den färjan i Prästösund. Tvärtom så kommer den att kunna, i sånt fall att man bygger en bro, nyttjas på andra linjer. Så det tycker jag är den stora glädjen i hela det här.

Tack, talman! Utskottet betonar när det gäller Sunnanvindsprojektet att processen hanteras kvalitativt är viktigt. Det kan vi hålla med om. Samtidigt som tidsfaktorn är elementär säger man. Men jag vill föra fram att den första punkten, processerna hanteras kvalitativt är oerhört viktigt. Man tar in spetskompetens i det här ögonblicket. När man ska forma så att säga, upphandlingen att den görs rätt. Vi får inte ge avkall på tidsfaktorn, får inte ge avkall på kvalitet i det här fallet. Det är oerhört viktigt. Fast marknaden har förväntningar och press på så får vi inte göra avkall på det så det tycker jag oerhört bra att det skjuts till medel till det här och att projektet kollektivt tas framåt.

Tack, talman! Jag håller fullständigt med att har vi inte en god kvalitet i arbete som vi gör och har gjort så riskerar det projektet längre fram. Samtidigt så måste man kunna ha 2-3 bollar i luften också och konstatera att vi har en tidsaspekt också att ta hänsyn till. Men vi får inte tumma på kvalitén för det. Det är ju därför som landskapsregeringen nu ser behovet av att få in minst tre nya tjänstemän som kan jobba med det här.

Tack, talman! Precis som målsättningen att vara med i den första vågen är fundamental för projektets fortlevnad och det håller jag också helt och hållet med om. Det har pratats mycket om elnät accessen, det vill säga möjligheten för elanslutning till Fingrid eller Svenska kraftnät. Det är ju så att man får ju inte accessen om man inte har ett tydligt case så att säga. Och går man in med otydliga frågeställningar får man ett otydligt svar. Så här är det oerhört viktigt nu att projektet tas framåt så man kommer fram i kön när det gäller nätanslutning. För det är ju de facto nu en kapplöpning när det gäller nätanslutningar och dom är begränsade. Vilket man framfört flera gånger i debatten i plenisalen så här det är totalt sett ett bra paket som förs fram.

Tack, talman! Från utskottets sida har vi också betonat, jag vet att ledamot Mansén satt med i förra perioden i finans- och näringsutskottet och gav mycket spetskompetens i just den här frågan och decentraliserade processer. Men vi har också kommit dit där det finns processer som enbart landskapet kan ansvara för. Förhoppningsvis kan också de här tre nya tjänstemännen tillsammans med de tidigare skapa någon form av långsiktig organisation som kan föra detta vidare. För att vi ska komma ihåg att det tar slut den dagen som auktioneringsklubban faller.

Tack, talman! Ledamoten Holmberg sa här att det minsann är bra att spendera pengar på utländska filmskapare som kommer till Åland för att de spenderar mångdubbelt mer pengar än det som man betalar åt dem i bidrag. Men då undrar jag, för det första så visste jag inte att lagtingsledamot Holmberg var en sådan bidrags ivrare. För det är ju så här att så fort man betalar ett bidrag till exempel, låt oss säga 10 % av 1 miljon, det vill säga 100 000. Så den som genomför projektet spenderar ju nio gånger mera pengar. Det vill säga bidrag är ju alltid jättebra att betala ut. Och ännu bättre är de betalar till sådana som inte finns på Åland. Så varför driver inte lagtingsledamot det här mera? Jag tycker att det är ändå lite tyst om bidragspolitiken för övrigt.

Tack, talman! Precis som jag sade i mitt anförande eller i betänkandeanförande så är ju då den här, ska vi säga näringslivs främjande delen, en del, men personligen så är den andra delen den allra tyngsta. Alltså det att vi marknadsför Åland långsiktigt. Vi skapar en renommé kring varumärket Åland. Där ju Stormskärs Maja var unik som sådan exempel på det vi kommer att ta länge innan vi når samma framgång och samma exponering av det vi vill marknadsföra Åland kring. Men de facto, vi lägger ganska mycket skattemedel på marknadsföringen av Åland varje år och har gjort det i många, många år. Och jag tror att det här är ett sätt att kanske lite vrida och bredda den marknadsföringen. Det är så pass många goda saker de här pengarna så att det är värt det. För den skull behöver man inte få en bidragsälskare. Även fast man tycker att just det här är en del av marknadsföringen av Åland.

Tack, talman! Exemplen förskräcker och nu är det någon form av polsk dystopi som det ska betalas till, så vi får väl se hur det blir. Men om vi nu byter ämne så har ju lagtingsledamoten Holmberg tidigare i debatten uttryckt sig om att det minsann de privata som ska betala alla undersökningar och allting som görs, som förbereder den industriella storsatsningen som ska genomföras i Norrhavet. Hur är det med lagtingsledamotens åsikter, har de förändrats på den här punkten nu i detta skede?

Tack, talman! Nej, absolut inte Jag tycker att i möjligaste mån så ska det vara på det sättet att vindkraftsbolaget betalar för sig. Gärna till en form av nettokostnad, alltså att man betalar minst så mycket som en undersökning kostar. Nu vet jag ju att det tydligen har varit svårt för det här är någonting som Liberalerna förde fram i princip under hela förra mandatperioden. Men det är svårt ur en likabehandlingsprincip och hänseende. Men jag hoppas verkligen, och det tror jag talar hela utskottet, att så mycket som möjligt av de medel som går åt till undersökningar på något sätt kommer tillbaks via dem som beställer dem.

Tack, herr talman! För det första så vill jag berömma utskottet för de skrivningar som finns om skärgårdstrafiken och en bred kvalificerad majoritet. Det är jättebra skrivningar och jag hoppas att landskapsregeringen också tar det här till sig och följer det innan man kommer med stora satsningar. Mycket viktig skrivning så all heder till det.

Men sen så tänkte jag gå in på det här med vindkraften. Visst, man kan säga att Obunden Samling är emot dittan och dattan, men när man är emot någonting som är samtidigt för någonting annat. Och i detta fall så är vi för den orörda naturen och framförallt när vi håller på att exploatera Norrhavet utan att känna till vad konsekvenserna är. När man pratar om den gröna omställningen så säger man att, jo, det här är grön omställning. Men känner ledamoten till att det är 5641 havsbaserade vindkraftverk som planeras att byggas i Bottenhavet? Och vad kommer hända egentligen med energipriset när dessa börjar producera?

Tack, talman! Det är inte jag tillräckligt kunnig för att svara på vad som kommer att hända med energipriserna. Men vi kan konstatera, alla vi som har läst nyheter de senaste dagarna, alla de IT/AI hallar som är under projektering både i Sverige och Finland, bara de kommer att kräva enorma el tillförsel. Och är det så att inte eltillförseln kan öka så kommer de hallarna i sig att påverka elpriset negativt för konsumenterna. Alltså att det blir dyrare elpris. För tillgången kommer att vara begränsad sett till efterfrågan. Därav behöver man inte vara någon form av vindkraftsexpert för att inse att det här tåget är nog värt att hoppa på istället för att stå på stationen och vänta på nästa.

Tack, herr talman! Där delar vi inte alls samma åsikt, men det är bekant sen gammalt. Det är bara intressant när man jämför med den landbaserade vindkraften. Landskapet har ju ett eget projekt här på Åland som vi har beviljat en så kallad garanti för i Eckerö. Och det var ju här nu i slutet på maj, som landskapet för första gången beslutade att bevilja stöden 40 000 euro för vindkraften i Eckerö. Och då tänker jag så här att vi beviljar stöd för landbaserad vindkraft som vi producerar själva samtidigt som vi tror att vi kan tjäna miljoners miljoner euro på den havsbaserade vindkraften som är dyrare att bygga. Alltså hur går detta ihop egentligen?

Tack, talman! Jag glömde bort att tacka för de goda sakerna, de positiva sakerna som ledamot Wikström fram. När det gäller vindkraften så tror jag att det är nog att jämföra äpplen och päron. Att se på hur man har behandlat landbaserad vindkraft med ett antal möllor kontra storskalig havsbaserad vindkraft. Det är två helt olika saker och därav behöver de ha helt olika bedömningar politiskt och ekonomiskt.

Talman! Tack utskottsordförande Holmberg! Jag har två frågor. Den ena frågan är det här momentet som man överför från att man inte utnyttjar det för storskalig solcellsanläggning. Vad beror det på att det inte utnyttjas? Om jag förstår det rätt så skulle det här har varit någonting som ganska omgående kunde producera grön energi och det är ju väldigt synd om, så att säga, de konkurrerar om samma medel. Vi vet ju att den här vindkraften kommer att ta väldigt lång tid innan den genererar el och den kommer dessutom inte att komma ut på den lokala marknaden. Så det var min ena fråga. Den andra får jag väl ta efter svarsrepliken.

Tack, talman! Utskottet erfar att behovet av att stödja storskaliga solcellsanläggningar är begränsat. Det är en stor solcellsanläggning som är under arbete, medan det har fallit bort tänkta projekt. Det har också gjort att det har funnits möjligheter för landskapsregeringen att fördela pengarna till vindkraften istället. Jag är helt övertygad om att det kommer det krav på eller önskemål om nya solcellskrafts anläggnings bidragspengar kommer att Landskapsregeringen vara väldigt lyhörda och snabbfotade i den frågan.

Det är ju viktigt med den här inventeringen som de här pengarna ska användas till, fågel inventering, bottenutredning etc. Utfallet av de utredningarna borde ju rimligen egentligen vara klara inför utauktioneringen ifall att de bjuder på obehagliga överraskningar. De här nya tjänsterna inom projekt Sunnanvind, vilka kompetenser är det man saknar och vilka är det som man önskar skapa?

Tack, talman! Nu har inte utskottet specifikt gått in på arbetsbeskrivningar till de tänkta tre nya tjänsterna. Men det vi vet är i alla fall att en kommunikatör finns det behov av som på ett samlat grepp kan kommunicera på ett bra sätt om vad som är på gång och vad som förväntas kring projektet. Sedan är det väl en projektledare som ska ta ett samlat grepp kring det hela med spetskompetens, men där kanske ministern på ett bättre sätt kan vidareutveckla det.

Tack, herr talman! Och tack till utskottet också för en bra behandling av den här ändringsbudgeten. Jag är för min del väldigt glad över att både resurserna för havsbaserad vindkraft för räntestöd för byggandet av nya hyresbostäder och elektrifiering av trafiken nu går i rätt riktning och att det finns ett brett stöd här i lagtinget. Det är ju väldigt viktigt att vi kan rekrytera de här tre kompetenserna till Sunnanvind bestående av en projektledare för utauktioneringen, en affärsanalytiker som kan hjälpa oss med hur marknaden reagerar och fungerar med olika typer av auktionerings möjligheter. Och sedan en kommunikatör som ska hjälpa till med medborgardialogen. Det är otroligt viktigt att få de här resurserna för att kunna säkerställa en auktion som är både juridiskt, miljömässigt och ekonomiskt faktabaserad och riktig.

Tack, talman! Tack för det svaret. Det fylliga svaret minister Gunell. Vi kan konstatera att minister Gunells avtryck i denna ändringsbudget är stora och stora frågor som Åland förhoppningsvis kommer att dra mycket nytta av i framtiden.

Jag kan bara kortfattat säga att det här är ju egentligen små steg som vi nu tar på en stor resa som handlar om omställning av hela det fossilberoende samhälle vi har energimässigt via vindkraften och sedan elektrifiering av fossil drivet. Nu börjar vi med en liten linfärja i den här budgeten, men vi ska ha framför oss att allt ska bytas ut. Inom tio år så ska det ska inte finnas fossildrivna tonnage i vårt samhälle utan vi ska ställa om. Så det här är ett litet steg mot ett stort mål. Vi är alla med och hackar på stenen till den katedral vi ska skapa.

Tack, talman! Vi kan också notera att minister Gunells ministerportföljer är ganska bra sammansatt för att dessa två stora frågorna hänger ihop vindkraft, el och skärgårdstrafiken. Så länge inte det kommer flera solcells bidragsansökningar till privatpersoner som är utskottsordförande riktigt nöjd.

Värderade talman, lagtingskollegor, landskapsregeringens andra ändringsbudget har behandlats i utskottet och som det knappast förvånar någon har jag reserverat mig på tre punkter beträffande betänkandet.

Den första av dessa punkter är Sunnanvind. Obunden Samling har redan tidigare vädjat till majoriteten att sänka tempot, och påmint om det sken som gavs i valrörelsen om att detta inte är någon brådska. Obunden Samling fick då kritik för att vi gjorde vindkraften till en valfråga – övriga gav sken av att detta var en fråga för valet 2027. Dessa uttalanden kan vi konstatera att nog var att tänja lite på sanningen med tanke på att man nu i skrift säger att det är bråttom.

Småskalighet är Ålands styrka – likaså våra unika havs- och skärgårdsmiljöer som är vida kända för sin prakt. Vi är inte villiga att etablera en så storskalig satsning i dessa områden. Vi vill värna vår miljö, vårt naturliv och vårt djurliv för eftervärlden. Vindkraft som energislag är nog ett bra komplement till energimixen, men inte i alla former och på alla platser.

Norrhavet är unikt och Norrhavets marinmiljö är lika unik. Om våra havsområden har den attraktionskraft som regeringen bedömer så kan det inte vara bråttom. Vi måste invänta forskning som bland annat är på gång, bland annat från SMHI, som tydligt berättar hur storskalig havsbaserad vindkraft påverkar djurlivet, salthalten, strömmarna, vindarna och algblomningen. Vi måste ha kunskap om hur vi påverkar både vår lokala känsliga miljö och hela Östersjöns mående innan vi huvudstupa rusar fram enbart för ekonomisk vinning.

Jag vill också betona att det regeringen gör är inte forskning, det är traditionella undersökningar. Nu ser vi också tydliga bevis på att skattemedlen börjar rulla – förvisso är resiliensmedlen, de pengar vi lånar från EU, också skattemedel, men den synen verkar inte delas från regeringsbänken. Av dessa – och flera andra anledningar har jag reserverat mig på den här punkten.

Det andra är filmstödet. Vi hade en lång debatt om just detta i remissdebatten och som det framgår av reservationen har Obunden Samling andra prioriteringar som går före i kön – som till exempel skatteundantaget som i dess nuvarande form kväver den unika Ålandsandan i rask takt.

Vi ser att gällande filmsidan så måste vi utveckla vårt erbjudande för att inte behöva betala ut 5 gånger större stöd i förhållande till den finska totalbudgeten för samma ändamål på en enda produktion. Det tål också att nämnas att den kravspecifikation jag fått tillsänd till mig är 1/7-del av den finländska diton för filmstöd. Vi är alltså väsentligt lättvindigare på området på många sätt. Med större stödbelopp och väsentligt lättare krav kan man inte påstå att vi agerar ansvarsfullt. Något är uppenbart fel i upplägget när det krävs mångdubbelt större stöd för att attrahera filmproduktion till Åland. Det är här vi borde ha fokus i debatten – varför krävs både enklare villkor och mångdubbla stöd på Åland för att attrahera?

Sist men inte minst har vi elektrifieringen av Töftölinjen. Här vill regeringen elektrifiera ett färjepass till en väldigt hög kostnad per ton koldioxid. I ett annat andetag har man planerat att undersöka en bro och eventuellt också en ny färja. Det är tydligt att man i jakten på att göra något tappat sin kompass och rusar på i alla riktningar samtidigt, utan att veta i vilken riktning man är på väg. Avsaknaden av både karta och kompass märks tydligt. Den karta som saknas är alltså en långsiktig planering för skärgårdstrafiken. Att orientera utan karta och en fungerande kompass är svårt – men landskapsregeringen försöker göra det i alla fall.

Det är inte heller ansvarsfull användning av skattebetalarnas medel. Vi är eniga i att vi måste framåt i skärgårdstrafiken, men man måste ha en plan före man börjar. Vi säger alltså ja men planen måste vara på plats först och sen kan vi gå vidare med planerade investeringar. Den saknade planen måste dessutom ha en kvalificerad majoritet bakom sig, här vill jag tacka ledamot Valve för ett klokt inslag till betänkandet gällande just parlamentarisk medverkan.
Talman – jag avser att föra samtliga reservationer till omröstning.

Tack, talman! Det är lite roande att mitt minne säger mig att under den förra mandatperioden så hade vi en obunden infrastrukturminister som minsann tyckte att några planer skulle inte behövas för det var bäst att man bara tog en sak i taget. Min första fråga gäller hur bekant ledamoten Kanborg är med fossilindustrin påverkan på våra havsområden Det finns en omfattande forskning kring den frågan och jag antar att det i ekvationen som Obunden Samling har gjort när det gäller havsbaserad vindkraft kontra den fossildrivna industrin och dess utsläpp. Att man har tagit i beaktande uppvärmning, nedsmutsning, mikroplaster, allt det som den fossila industrin har åstadkommit under decennier med kraftiga subventioner.

Tack, talman! All form av energiproduktion har påverkan på vår natur, på vår miljö och på våra hav. Det är vi helt eniga i. Det man också bör vara medveten om att ett svenskt energibolag som producerar energi inom kärnkraft, vattenkraft och vindkraft har gjort beräkningar som säger att kärnkraften är det som har lägst CO2 utsläpp under hela sin livslängd. Men det vi också säger att vi vill vänta på de här rapporterna som berättar hur också det här påverkar vår havsmiljö. Vi vill ha reda på fakta. Vi vill veta. Hur påverkar det till exempel algblomningen? Men regeringen säger att man ska rusa på oavsett.

Under tiden vi väntar ska vi fortsätta bränna olja och göra vår planet obeboelig. Jag vill gå vidare till en annan reservation som ledamoten Kanborg har lämnat in, den om filmstödet. I klämmen så står det att man uppmanar landskapsregeringen att "vidta åtgärder för näringslivet" för de här pengarna. Jag tycker att eftersom det är så specifikt formulerat att ledamoten Kanborg skulle kunna berätta exakt vad ska göras för de här pengarna, för näringslivet, för att få bort skattegränsen som inte redan görs i dag, till exempel i den arbetsgrupp som ledamoten Kanborg ska medverka i och de åtgärder som den här regeringen och alla regeringar före har vidtagit.

Tack, talman! Vad det gäller den referensgrupp som nuvarande finansminister har inrättat. Jag har berömt den tidigare. Jag tycker det är ett jättebra initiativ som finansministern tagit och jag vet att även ledamot Fellman kommer att sitta med där. Så vi kommer att få tillfälle att diskutera de här frågorna flera gånger. Men vi har, vilket jag har nämnt tidigare, en oro att vi har inte en tjänsteman på näringsavdelningen som jobbar heltid med den här frågan. Vi kan också nämna i sammanhanget att vi har haft ett parti som sitter i den här salen som jag inte tänker nämna namnet på som 1999 i annons i tidningen Åland berättar att man ger sig inte före detta är löst uppenbart. Efter de här 25 åren så har man fortfarande inte gett sig, men det har bara blivit värre.

Det var nog inte meningen att jag skulle gå före alla andra. Jo, några kommentarer kring Obundnas näringspolitik. Jag har lite svårt att få ihop den. Dels så tycker man inte att man ska ge stöd. Det är förkastligt. Man har tydligen inte alls läst någonting om kreativa näringar, film och spel som är en stor, stor näringsgren. Man vill heller inte ge stöd till infrastrukturen som Åland har, skärgårdstrafiken och fiskeindustrin. Man vill heller inte se på framtida näringar som vindkraften kan utgöra. Jag tycker att Obundnas näringspolitik har mycket övrigt att önska.

Tack, talman! Det är ganska intressant att Liberalerna i en budgetdebatt 22 meddelade att man ville att det privata näringslivet gällande Sunnanvind skulle ta alla kostnader för alla undersökningar och allt som behövs komma i mål. Men nu är man tydligen på en helt annan linje och vill att landskapsregeringen ska betala de här kostnaderna. Kan lantrådet berätta varför man har valt och gå in för en annan väg i det här.

Talman! Vi räknar helt kallt med att de där medlen ska komma tillbaks till landskaps kassan. Det gör vi. Det är liksom prioritet nummer ett. Det är ju inte så heller att man spikar en politik och så kör man fast, fast man slår huvudet i väggen tusen gånger. Vi vet ju också hur det var i förra valet. Obundna lovar en tunnel till Föglö. Vad blev den av den? Man gjorde en stor utredning och allt föll bara platt. Varför driver man inte det fortsättningsvis? Så ser den politiska verkligheten ut. Man ändrar delvis inriktning och som sagt var, när det gäller den havsbaserade vindkraften så räknar vi med att det är medel som kommer ålänningarna till godo i det långa loppet.

Tack, talman! Det är intressant att lantrådet nu säger att man räknar med att det ska komma till godo. Tydligen räknade man inte 22 att detta skulle komma till godo i och med att man då ville att det privata skulle betala allt det här. Men tydligen har man gjort andra former av beräkningar när man själv har hamnat i maktposition.

Tack så mycket! Ja, vi har ju lite olika åsikter om vissa frågor även om vi är ense om många andra frågor. Men jag tänkte säga, ledamoten Kanborg här så antyder ju att ni bryr er om havsmiljön och att vi andra inte skulle göra det. Jag tycker det är ett felaktigt påstående eftersom det är så att vi bryr oss verkligen om havsmiljön. Även om vi tycker att de här arrende villkoren och förutsättningarna för att bygga den här vindkraftsparken behöver förtydligas för bolagen så består kravet på att man behöver få göra en miljökonsekvensbedömning, man behöver ha godkända miljöpåverkan så att säga. Vidare så består också kravet på bygglov från berörda kommuner. Så att även om vi nu förtydligar de arrendevillkoren och snabbar på den processen och villkoren, så vi bryr oss väldigt mycket om havsmiljön och det är därför också som kravet består. Så det är inte så att det bara är någon annan som gör det.

Tack talman! Som ledamot Ekström konstaterar så är vi ganska ofta överens, även om vi i den här debattsalen konstaterar att vi är oöverens på många punkter också. Men det är precis det jag lyfter. SMHI har lovat att komma med sin rapport om den här påverkan på havsmiljön, strömmar, algblomning etcetera under 2024. Om man gick ut med ett förhandsbesked i december att det här har en storskalig betydelse på vår havsmiljö. Är det då fel och invänta den här typen av forskning före vi rusar vidare?

Men det är ju här vi skiljer oss åt. För de här rapporterna kommer ju att komma och det kommer att komma flera rapporter de kommande åren. Det är ju inga rapporter som vi på något sätt kommer att gömma bort utan de kommer att komma upp i dager. Och då betyder ju det att om det kommer sådana besvärande rapporter för havsmiljö och annat så är det klart att det kommer att påverka tillståndsgivningen i det här. Det här är med oss hela tiden. Det jag tycker är viktigt att förstå här, är just det att vi behöver få igång det här nu och att vi kan vara med i inkopplingen till Fingrid. Det är viktigt för att de här eventuella intäkterna ska komma Åland till godo. Vi behöver tänka på nästa generation i det här, liksom att hur vi ser till att Åland fortfarande är en plats som man kan leva och bo på. Här tycker jag det är jätteviktigt också att vi i den här salen inte gör de här affärsmässiga bedömningarna. De bedömningarna ska göras av de investerare som har satsat miljarder i det här. Det vi ska bry oss om är villkoren och kraven vi ställer.

Tack, talman! Ledamot Ekström pratar om affärsmässiga bedömningar de har jag inte nämnt över huvud taget i mitt anförande. Jag har enbart pratar om den här typen av forskning som vi tycker är viktig på. Men jag tolkar det nog som att Liberalerna och ledamot Ekström ser den och främst som en grop i vägen. Om det råkar komma en rapport som visar att algblomningen kommer att öka. Och man konstaterar att så är fallet. Jag förstår inte varför vi inte kan invänta den här typen av underlag före vi går vidare.

Tack, herr talman! Det blir lite krock i mitt huvud när ledamoten Kanborg står och vurmar om algblomningen. Men samtidigt så är man emot att man frångår det fossila och istället försöker skapa andra källor som skapar energi, som vindkraft. Man är också emot elektrifiering av fartyg som i dagsläget släpper ut fossila bränslen och kärnkraftverk som producerar en massa saker som inte heller påverkar havet positivt. Hur kan man värna om miljön och samtidigt bara vilja fortsätta pumpa upp olja ur marken, fortsätta bedriva en fossil driven trafik? Inte ställa om? Förklara för mig ledamoten Kanborg hur man kan värna om algblomningen på det här sättet.

Tack, talman! Först ska jag läsa upp en rad som jag hade i mitt anförande. Vindkraft som energi är ett bra komplement till energimixen, men inte i alla former och på alla platser. Jag tror att minister Gunell missar att jag läste den raden. Sen måste jag måste ju också notera vad som händer vartefter den här typen av energi poppar upp. Vi har ett oljekraftverk i Sverige som slår alla former av rekord i sin produktion under fjolåret för att stabilisera upp energin. Tycker faktiskt minister Gunell att det är klokt. Man går också nu på högvarv med det oljekraftverket för att klara av den här gröna omställningen. Det är lite motsägelsefullt.

Jag tror nog att ledamoten Kanborg och Obunden Samling som vill fortsätta pumpa på, pumpa upp olja, bedriva vårt samhälle på det. Behöver nyansera sina anföranden när det gäller havsbaserad vind. Det är lite konstigt tycker jag också det här argumentet med att Åland är för småskaligt för att hantera den här typen av projekt. Jag kan förstå att vi har många utmaningar eftersom vi är små och få. Men nog måste man ju fråga sig då också, är Viking Line för storskaligt för Åland med 2000 anställda och en omsättning på 500 miljoner. Är Optinova, ett världsledande företag också för stort för det småskaliga Åland. Är självstyrelsen kanske för storskalig att bära för oss? Det brister i logiken ledamoten Kanborg.

Det brister i logiken, säger minister Gunell. När Viking Line startade var jag inte politiskt aktiv överhuvudtaget. Jag var inte ens född. Kanske minister Gunell skulle kunna påminna mig om vilka undersökningar samhället gjorde för Viking Line och på vilket sätt samhället drev det här projektet vidare. Jag förstår inte hur det är relevant för vindkrafts debatten överhuvudtaget. Men rökridåer och illusioner är någonting som vi har sett ministern göra tidigare. Och ministern pratar också om att vi vurmar för oljekraft. Det har vi nämnt överhuvudtaget. Minister Gunell försöker och späda på vad vi säger, men vi har sett det förr.

Herr talman! Den offentliga ekonomin lider av det faktum att vi har haft en svag tillväxt ända sedan finanskrisen och från tiden redan före det, från början på 2000-talet. Och det sätter sina spår i de svaga resultat som landskapet uppvisar budgetmässigt i resultaträkningen. Kommunerna har sina bekymmer och enligt min uppfattning, landskapsregeringens uppfattning så för att råda bot på underskottet i ekonomin så måste man delvis förstås se på kostnader. Men framför allt måste man skapa nya skatteintäkter och det gör man via en god tillväxtpolitik. Vindkraftsprojektet i min värld, förutom miljönyttan som det har, är uttryckligen ett tillväxtprojekt. Det kan föra in nya skatter, nya intäkter, det kan skapa arbetsplatser. Filmstödet är mycket mindre skala men precis på samma sätt, ett tillväxtprojekt. Tror Obunden Samling på det här med tillväxtpolitik.

Tack, talman! Minister Perämaa och jag delar uppfattningen att vi har haft en svag tillväxt. Det är någonting vi åtminstone kan konstatera att vi är eniga i. Och det är ju trevligt när vi kan hitta sådana beröringspunkter. Det är helt sant. Däremot så ser vi inte lika på vägen framåt. Det är ministern också medveten om. Jag ser, precis som jag nämnde vad det gäller andra saker vi behöver göra för näringslivet. Den referensgrupp som finansministern tillsatte, det är ett jättebra initiativ för att komma framåt med skattegränsen. Vi saknar fortfarande till exempel de tjänster som skulle kunna jobba med den här frågan på heltid under ett par år. Det är någonting som vi faktiskt skulle behöva ha på Åland.

Herr talman! Det saknas då enligt Obunden Samling flera offentliga tjänster för att hantera frågan. Men det håller vi ändå med om. Men vi kan inte lösa hela tillväxtproblematiken bara via en, i och för sig en god tanke med en referensgrupp för skatteunderlag. Det jobbet ska vi göra på bästa möjliga sätt. Men det krävs oerhört mycket mer. Vindkraftsprojekt kan generera stora intäkter. Hur stora, det kan ingen säga säkert. Men det är uttryckligen någonting som kan leda till tillväxt. Få hjulen att snurrar, flera ålänningar i arbete. Filmprojektet, liten skala som det är, kan leda till precis det samma. Fler arbetsplatser, pengar utifrån in till Åland. Tillväxtpolitiken är central för att vi ska råda bot på underskotten i den offentliga ekonomin och jag hoppas att Obunden Samling skulle kunna föra den diskussionen internt och förhoppningsvis komma till det här ställningstagandet.

Tack, talman! Som sagt tycker Obunden Samling att det är intressant att det offentliga ska bekosta den här typen av undersökningar. När det för allt annat näringsliv så är det de privata som tar kostnaderna inför de projekt man ska göra. De här 1,76 miljonerna, de skulle kunna vara en start på de miljoner som Obunden Samling vill spara in. Låt de privata betala för sina egna undersökningar. Det offentliga ska inte betala för dem.

Tack, herr talman! Det finns en del luckor i resonemanget som ledamot Kanborg har som jag måste fylla i lite här. För det första den här SMHI rapporten som heter regionala effekter av havsbaserad vindkraft. Är det samma rapport vi pratar om här nu? Det lät på ledamoten Kanborg som att vi ska vänta på att den kommer ut? Ja, den kommer närsomhelst, den borde ha kommit redan i våras. Det kom en förhandsbilaga redan i höstas så det inte så mycket att vänta på. Vi har den nog i handen när som helst. Det lät som att vi måste vänta i fem år på en rapport som SMHI släpper. Det där tycker jag nog ganska irrelevant. Vi är nog rätt i tiden på så sätt. Sedan angående de privata investerarna, att de ska betala dessa undersökningar, men det ska de ju göra. Det är det som är meningen. Men de ska ju göras innan man har ett upphandlingsförfarande så man vet vad man har att jobba med. Men det ingår ju att det den dagen som någon investerar så kommer de pengarna tas tillbaks.

Tack, talman! Precis som jag nämnde här tidigare så i december 23, om jag kommer ihåg rätt. Så kom SMHI med förhandsbeskedet och det är helt korrekt. Och under våren 24 skulle man komma med den här rapporten och den har fortfarande inte kommit och då nämnde jag också att den ska komma nu under 24 och jag anser att det vore oklokt att vänta på att få ta del av de ordentliga studierna som kommer med. Det förhandsbesked som kom var mycket kort och inte särskilt djuplodande. Men den här faktan som de kommer med, SMHI är en trovärdig källa och det tror jag att ledamot Påvals håller med mig om och jag tycker att det är viktigt att vi ska ta del av den här informationen.

Det håller jag helt och hållet med om, herr talman, att SMHI är en mycket trovärdig källa, precis som våra egna meteorologiska institut som vi har här i Finland. Men jag skulle säga att inte är det att vänta så mycket utan det kommer när som helst. Vi ska väl ta saker för vad det är.

Slutligen angående Töftölinjen. Man pratar här från Obundnas håll om att vi ska elektrifiera Töftölinjen, absolut, men det är ju en färja vi ska hybridkonvertera ändå. Det är ju inte så att vi ska bygga några enorma arrangemang som låser Töftölinjen på något sätt för en framtida bro. Det stämmer ju inte. Det är en färja som ska hybridkonverteras som man kan flytta på i framtiden och våra färjfästen ser ju ut så. Man flyttar ju färjor runt Åland hela tiden. Man har reservfärjor som ersätter varandra. Det här känns lite som politisk förstärkning som man lägger stora "Marshallsdäck" på här nu och försöker få det att låta som att vi låser oss på något sätt. Det stämmer ju inte heller.

Tack, talman! Vad det gäller det här så betonar jag några saker i mitt anförande. Dels så vill man genomföra elektrifieringen, man vill göra nyinköp av färjor, vilket vi tidigare har diskuterat och man vill utreda en bro. Man verkar inte riktigt veta åt vilken riktning man är på väg. Det verkar lite förvirrat att utreda tre alternativ för samma linje samtidigt. Vi ska också konstatera att vad det gäller Töftö så är den väldigt högbelastad under sommaren och det är en ganska stor linfärja som vi har där. Men trots det så är den hög belastad. Hur kommer laddningen att fungera med den tidtabell som ligger? Kommer man att klara av det? För som jag har förstått nu så ska batteripacken ligga ombord på färjan. Jag kan vara felinformerad. Vore det inte klokare att göra det i land istället? Då skulle man kunna köra på ett helt annat sätt.

Talman! Ledamot Kanborg och jag har ganska ofta samma åsikter och ibland inte samma åsikter.

Filmstödet har vi debatterat tidigare. Jag reagerade när ledamoten i sitt anförande sade att han vill satsa filmstödspengarna, 180 000, på skattegränsen i stället. Tidigare har det varit på skola, vård och omsorg som pengarna ska satsas på. Vad vill man riktigt här? I ett tidigare replikskiftet med ledamot Fellman så hade hon också en fråga som jag kommer att ställa. Vad vill obundna göra med de här filmstödspengarna i stället? Ska näringsavdelningen ha nya tjänster som ska arbeta med skattegränsen eller vad vill ni göra med pengarna?

Tack, talman! Det är en relevant fråga som ledamot Holmberg ställde. Orsaken till att jag valde att gå in och prata näringspolitik i min reservation berodde på diskussionen i utskottet om var stödet borde ligga. Då menade man att det var näringslivspolitik och då är det här vår prioritering inom näringslivspolitiken, för att hålla oss kvar på det tema och den bedömning som utskottet gjorde.

Talman! Det är roligt att obundna vill diskutera näringslivspolitik. Vi har många sådana frågor här. Jag tycker ofta att det är mycket nej och att man är emot dessa satsningar. Det var någon som sade här i bänken att man ska bränna pengar. Det handlar inte om att bränna pengar, det handlar om att investera pengarna i vårt samhälle för att få fart på hjulen. Nu har vi fått höra att de här filmstödspengarna eventuellt ska sättas på tjänster inom näringsavdelningen. Är det detta som ni vill eller vad vill ni göra? Jag fick inget tydligt svar tycker jag.

Tack, talman! Är det så att man anser att de här pengarna tillhör näringslivet, då är det vår prioritering.

Talman! Detta är en ändringsbudget som ökar underskottet med 3,3 miljoner och därmed påverkar den också motiveringarna i den rambudget som vi klubbade förra veckan – underskottet stiger från 70,7 miljoner till 74 miljoner under åren 2024-2027. Så det beaktat har vi givetvis har vi kritiskt granskat denna ändringsbudget.

Vi har ställt oss frågan ”Vad hade vi gjort annorlunda”? Hur hade den moderat ändringsbudgeten sett ut? I detta fall kan vi konstatera, efter kritisk granskning och utskottsbehandling, att slutprodukten ligger nära den politik som vi hade fört.

Om man går igenom de övergripande åtgärderna i denna budget så kan vi konstatera att: Vi moderater har efterlyst den typen av åtgärder som föreslås, för att öka byggandet och främja sysselsättningen på Åland. ÅSUB:s konjunkturrapporter ger stöd för åtgärden.

Arbetet med att konvertera Töftöfärjan från dieseldrift till elhybriddrift har vi också krattat manegen för. Nog vore det konstigt om vi hade ändrat oss i sakfrågan bara för att vi nu är i opposition.

Vi stöder också de andra åtgärderna som föreslås av två skäl:
-Åland behöver väl avvägda tillväxtsatsningar och framtidstro.
-Utskottsbehandlingen har stärkt intrycket att det finns fog för utgifterna, det är väl avvägda utgifter och vårt intryck är att landskapsregeringen verkligen har vänt på olika finansieringsmöjligheter i sammanställandet av denna ändringsbudget.

Vår kritik har främst riktat sig mot infrastruktursidan där vi lämnade in en budgetmotion med kravet på en kvalificerad majoritet för stora linjedragningar och beslut inom infrastruktursektorn. Det är inte bara en gång, talman, som stora infrastruktursatsningar gått om intet pga bristande parlamentarisk uppbackning. När landskapsregeringen tar i hand med Finferries - eller annan aktör - bör de kunna vara trygga i att det finns en kvalificerad uppbackning.

Detta har vi nu fått in i betänkandet och den moderata lagtingsgruppen vill därför tacka finans- och näringsutskottet, regering och opposition för att ni inkluderade vår motion i betänkandet, om att en kvalificerad majoritet måste säkerställas. Vi tror att detta är jätte viktigt för Åland.

Efter moget övervägande kommer vi att rösta för detta betänkande. Detta torde bli den första regeringsbudget som Moderat Samling omfattar.

Talman! Utskottets betänkande förordar att landskapsregeringens förslag godkänns. Det är bra, för det är antingen vettiga eller framåtsyftande förslag, eller saker vi inte kan göra något åt, som att vi nu, som en liten tröst, kan konstatera att det behövs lite mindre pengar för att hantera elhybridfrågan.

Jag tänkte därför säga några ord om de reservationer som inlämnats av ledamoten Kanborg. Jag tycker att det alldeles för ofta viftas med påståenden från den sidan av salen som får stå oemotsagda.

I sin första reservation skriver ledamoten Kanborg att det saknas forskning om den havsbaserade vindkraftens effekter på miljön. Det är både rätt och fel. Det pågår en massiv forskningsinsats precis just nu, därför att det här är så intressant. Men det är också helt rätt. Det behövs mera kunskap och det är därför landskapsregeringen vill ha lite mera pengar för att utreda och på bästa sätt med alla kort på hand ta fram ett bra underlag för kommande beslut. Då slipper vi gå i blindo, Men ändå gå framåt med någonting som kan bli bra.

Det vi däremot vet helt säkert, för att det finns ofantliga mängder forskning kring det, är att den fortsatta användningen av fossila bränslen och fossila produkter förstör klimatet, förstör havet och förstör fåglars förmåga att fortplanta sig bland annat. Enligt svenska Naturskyddsföreningen och Sverige radio (jag vill nämna ett par källor) subventioneras den svenska fossilindustrin med 31 miljarder kronor årligen. Det är bidrag!

Enligt IMFs statistik användes under 2022 globalt 7 biljoner dollar i stöd och bidrag till fossilindustrin, och siffrorna växer, trots ambitionerna att övergå till fossilfri energi. Det är bidrag det, om man vill sätta de ganska små anspråkslösa pengar som sätts på att utveckla en fossilfri energiform i relation till det. Då talar vi alltså om till exempel skattesubventioner, investeringsbidrag och alla verktyg som finns i arsenalen. Faktagranska gärna det!

Lösningen på ledamoten Kanborgs andra reservation om Töftöfärjan finns i betänkandets text: "Utskottet konstaterar att det är viktigt att stora och långsiktiga investeringar i skärgårdstrafiken förankras brett i lagtinget".
Det är i mitt tycke ett konstruktivt sätt att förhålla sig till en fråga och ett konstruktivt sätt att hantera än moderat motion. Det är ett sätt att lyssna och att komma vidare tillsammans. Om man inte bara är intresserad av att spela teater i plenisalen.

Det för mig till den sista motionen, att anslaget för filmstöd till vad ledamoten Wikström föraktfullt i remissdebatten kallade en B-film. Ledamoten Kanborg föreslår att dessa dryga 100 000 euro ska användas för att anställa en person som ska jobba med skattegränsfrågor. Men för att göra vad? Hur? På vilket sätt har någon regering under de senaste åren sagt nej till en lösning? På vilket sätt skulle ytterligare en byråkrat i borgen hjälpa? Eftersom förslaget är så konkret tycker jag det måste klargöras vad denna eller de personer ska göra som inte redan gjorts eller redan görs. Jag är övertygad om att den här frågan måste lösas på politisk nivå. För min del är det klart att detta filmstöd, anspråkslöst som det är, ger mångfalt mera pengar direkt till det åländska näringslivet och att det är en bättre investering.

Med detta sagt vill jag för Socialdemokraternas del konstatera att vi stöder betänkandet och tacka för till största delen konstruktivt samarbete i utskottet. Tack, talman!

Tack, herr talman! Det finns inte så mycket tid i ett replikskifte för att bemöta allt det där.

Jag fokuserar på vindkraften. Där är man nog ganska enig, både från den svenska sidan och den finska sidan att samordning, när det gäller utbyggnaden av havsvindkraften i Östersjön, är nödvändig för att garantera den biologiska mångfalden, miljön, sjöfarten osv. 5 600 havsbaserade vindkraftverk norr om Åland är planerade nu. Nog måste även Socialdemokraterna inse att det är väldigt, väldigt många och att det kommer att få en betydande effekt på miljön här i Östersjön.

För det andra så tar EU:s revisionsberättelse också upp denna fakta, i deras egen revisionsberättelse 2023. Här nyligen konstaterade också miljöministeriet exakt samma sak. Det finns fog för det här. Ändå så pratar man om att det här är ingenting som vi ska bry oss om. Ledamoten är med i Socialdemokraterna, vars minister fortsätter att subventionera fiskeindustrin på Åland. Det blir väldigt dubbelt det här.

I ett av mina allra första anföranden om havsbaserad vindkraft så sade jag att det här är en fråga som vi måste diskutera i ett nordiskt sammanhang därför att Östersjön är vårt gemensamma hav. Bottenviken är vårt gemensamma hav. Vi behöver samordna.

När Obunden Samling för den här diskussionen och den här retoriken på det här sättet att de är de enda som har tänkt på att man ska samordna, att man ska utforska och att man ska ta fram fakta så tycker jag att det är fullständigt fel. Alla tänker på det här just nu. Alla bryr sig om hur man ska göra med de 5 600 planerade havsbaserade vindkraftverken i Östersjön. Det kommer inte alla att bli av, därför att forskning pågår och därför att arbete pågår för att ta fram de bästa lösningarna som alla funderar på. Inte är det så att den här salen, förutom Obunden samling, är full med människor som inte bryr sig om miljön överhuvudtaget. (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Det är väldigt intressant. Vi har hört talas om att den kapplöpningen här, vi ska vara först till kvarn och vi ska vara med i första vågen. Det låter nog väldigt mycket som att det pågår en kapplöpning och att man vill göra det här så fort som möjligt. Man skriver ju själv att det är bråttom. Man tänker inte på det här, man kanske känner till det men man bryr sig inte. Det är ju fakta. Så ser det ut. Man går vidare med det här så snabbt som man kan.

Det här handlar bara om pengar. Det vore klädsamt om man kunde säga det också. Det här handlar bara om pengar, för det gör det. Det är uppenbart för alla och envar att det är på det viset och att man inte bryr sig om de här sakerna. Det är anmärkningsvärt om man känner till de här sakerna, som ledamoten Fellman påstod, men ändå inte väljer att beakta dem. Är det inte så?

Vi skrev i ett tidigare betänkande här i social- och miljöutskottet att vi ska vara Östersjöns röst. Det här är ganska långt från Östersjöns röst, att hålla på med kapplöpning och exploatering av Östersjön. Håller inte ledamoten med om det?

Jag vet inte riktigt om ledamoten Wikström menade det han sade nu? När jag säger att jag och Socialdemokraterna och landskapsregeringen bryr sig om de här frågorna, att vi tänker på de här frågorna, att vi utforskar frågorna och att vi vill ha mera medel för att kunna göra ett bra jobb för en eventuell utauktionering, då står jag här och ljuger. Det är inte sant det som jag säger när jag konstaterar att hela det nordiska samhället funderar på de här frågorna just nu. Hur kan man på bästa sätt gå över från en nedsmutsad, destruktiv och livsfarlig fossilindustrin till en förnyelsebar energiform? Då är vi de onda som bara bryr oss om pengar. Är det så som ledamoten menar?

Tack, talman! Ledamot Fellman efterlyste i sitt anförande vad Obunden Samling vill göra med till exempel resurser till näringsavdelningen för att jobba med skattegränsen. När lagtinget besökte Bryssel under vintern så hade vi ett mycket intressant föredrag om lobbyism. Det tycker jag att skulle vara ett väldigt intressant grepp att prova på. Det finns tydliga exempel på att lobbyism har varit ett bra steg för att komma framåt. Jag känner inte till att landskapet skulle ha provat den här vägen tidigare för att påverka de beslutsfattare som sitter på plats nu när man till exempel sitter och förhandlar om en ny tullkodex. Är ledamot Fellman är helt främmande för att prova den här vägen för att komma framåt i den här viktiga frågan som har stampat på sin plats i nästan 30 år?

Det var intressant och ett konkret förslag. Ledamoten Kanborg i Obunden Samling tycker alltså att dessa pengar som landskapsregeringen nu vill satsa på att utveckla filmproduktion på Åland - som bevisligen ger intäkter till åländska cateringföretag, åländska hotell, åländska entreprenörer och åländska kulturarbetare - så vill Obunden Samling sätta dessa pengar på en lobbyist i Bryssel som ska övertyga EU om att Ålands skattegräns ska avskaffas.

För det första vill jag bemöta en direkt felaktighet i ledamot Fellmans repliksvar. Obunden Samling har aldrig någonsin sagt att skattegränsen ska avskaffas. Skatteundantaget är väldigt viktigt för Åland, det tycker jag att jag har varit tydlig med tidigare. Däremot den byråkrati som den medför, det är en helt annan historia. Ledamot Fellman försöker i en vanlig retorisk påskina någonting helt annat.

Jag tror att ledamoten Kanborg trasslade in sig lite där. Jag sade inte att Obunden Samling ville avskaffa skatteundantaget. Jag sade att ledamoten Kanborg ville avskaffa skattegränsen. Jag tror att vi alla skulle vara lyckliga om själva skattegränsen, det vill säga den byråkratiska krånglighet som har uppstått till följd av skatteundantaget, skulle försvinna. Som jag uppfattar det är det hela meningen med det arbete som både landskapsregeringen och ledamoten Kanborg har engagerat sig i, att avskaffa eller göra skattegränsen så osynlig som möjligt, det vore en bra sak. Jag har inte pratat om skatteundantaget.

Tack, talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget. Som har sagts många gånger så har vi haft goda diskussioner inom utskottet, men vi har inte nått enighet till alla delar. Det är ingen överraskning för den som följer lagtingsdebatterna. Jag tänker kommentera lite om det som skiljer oss.

Filmstöd är kanske inte kärnan i landskapets verksamheter men trots allt en del av en nödvändig tillväxtpolitik. Tillväxt driver som bekant skatteintäkter och därmed finansierar vi på sikt vård, utbildning och omsorg. Utskottet har erfarit att den här typen av satsningar ger positiva effekter på det åländska näringslivet.

För det första finns ett krav för det aktuella stödet att filmproduktionen spenderar minst 372 000 euro på Åland. Stödet, som uppgår till hälften av den summan, betalas ut först när filmproduktionen visar upp kvitton för detta. Jag förstår att inköp inte är samma sak som vinster i företag, men detta ger ändå ett bra bidrag till åländska försäljare, speciellt eftersom filmproduktionerna arbetar under lågsäsong. Dessutom består filmproduktionerna av tiotals personer som spenderar egna pengar på Åland.

För det andra har utskottet erfarit att alla filmer inte erhåller stöd. Det finns ganska strikta kriterier där man behöver ha fått garantier från större aktörer. Filmproduktionen behöver också till stor del ha finansieringen ordnad på förhand. Det är alltså inte så enkelt att man bara har en filmidé, ansöker om några hundra tusen euro i stöd och sen skrattar hela vägen till banken. De åländska filmstöden har både hängslen och livrem för att vi ska göra det möjligt att få hit filmproduktioner och sen att de spenderar så mycket som möjligt i landskapet. Liberalerna stöder alltså filmstöd som marknadsför Åland på dessa premisser.

Projekt Sunnanvind är ett annat ämne där vi har olika åsikter. Sex av sju partier och kanske 26 av 30 ledamöter i den här salen är ense om att den havsbaserade vindkraften är för Åland en stor möjlighet som vi behöver ta tillvara på. Om bolagen accepterar Ålands villkor och erhåller både miljötillstånd och bygglov så kommer de här konstruktionerna att byggas. Den här möjligheten behöver vi syna och det är därför vi nu tillför medel för att under det här året kunna nå tidpunkten där man påbörjar auktionsprocessen. Det är centralt att vi reder ut huruvida det finns substans bakom de potentiella arrende- och skatteintäkterna. Det är dags att vi tar det steget nu i processen.

Att bromsa projektet i detta läge är, enligt mig, att säga nej till den här möjligheten. Alla vindkraftsprojekt är beroende av att man kan koppla upp sig mot Fingrid. Det är grunden i projekten. Faller den möjligheten bort, finns det inget projekt. Just nu planeras flera vindkraftsparker norr om Åland och eftersom endast ett fåtal kommer att kopplas in mot Fingrid behöver man vara långt framme i kön för att vara med. Arrendevillkoren blir här ett centralt steg och Liberalerna anser därför att vi behöver ta det steget redan under 2024. Om Åland nu schabblar bort den här möjligheten så har vi reducerat ett framtida Åland. Vi skulle missa en chans att skapa en för Åland ny bransch som skulle vara oberoende av taxfree och spel.

Vi skulle missa chansen att bibehålla våra mindre kommuner framförallt på norra Åland. Med fastighetsskatter från vindkraftsparkerna så har de en rejäl chans att utvecklas för första gången på decennier. De har chansen att ge kommuninvånarna full kommunal service med Ålands lägsta skatteöre.

Vi skulle också missa en chans att gynna miljön. Klimatet mår bättre av att skapa energi som inte driver växthuseffekten. Havsmiljön mår bättre av områden där inte industritrålare kör. De här projekten beroende av en miljökonsekvensbedömning för att byggas. Så oberoende av vad man idag tror om miljöeffekterna så kommer de att vara föremål för en grundlig bedömning efter en eventuell auktioneringsprocess.

Liberalerna tycker om möjligheter. Vi ska därför klargöra arrendevillkoren nu för att syna korten vad gäller de ekonomiska förutsättningarna i den här frågan. Det är vårt ansvar mot framtida åländska generationer.

Talman! Det finns mycket annat i den här andra tilläggsbudgeten som vi är ense om i finans- och näringsutskottet.
Att större projekt bör beslutas med stark majoritet är en bra tanke. Det finns lite praktiska problem med hur man hanterar de fall där majoriteten ändrar över val, men i grunden är det ett bra förslag att stora projekt bör ha ett brett politiskt stöd. Vi har alla sett vad som händer när vi inte har det.

Löneharmoniseringen är en stor post i den här budgeten. Jag berörde själv den. Utskottet har erfarit att den helt enkelt berodde på att alltför få personer skulle hantera en väldigt komplex fråga. Det låter enkelt att justera löner, men när man har varierande lönebetalningar så blir räkneoperationerna oerhört omfattande – faktiskt nästan övermäktiga. Därför blev det fel i första uppskattningen, men i och med denna budget så korrigeras det misstaget. Jag vill understryka att det inte är någons fel. Ingen har gjort ett dåligt arbete. Ifall vi i framtiden vill ha större förändringar av den här typen – bör landskapsregeringen anslå mer resurser att prognostisera kostnadseffekterna.

Man kan också tillägga att de traditionella lönejusteringarna inte har samma effekt på kostnaderna. De är lättare att räkna med. Lönejusteringarna som vi gjorde nu var en extraordinär situation. Därför blir nästa års budget betydligt enklare att prognostisera och vi kommer sannolikt inte att ha dylika överraskningar då.

det totalt budgetunderskottet efter den första och andra tilläggsbudgeten har nu ökat till 19,3 M€. Alla minusposter ska inte räknas till kostnadstaket, men om det här hade skett nästa år hade vi behövt se prioriteringar eftersom kostnaderna under det finanspolitiska ramverket ska hålla sig under ett förutbestämt tak. Kommer det nya kostnader så ska de finansieras genom att man tar från budgetmarginalen eller drar ner på annat inom förvaltningen. Nu har vi inget formellt kostnadstak för 2024, men det kan vara bra att minnas att vi inför nästa år behöver hantera kostnadsökningar på ett annat sätt.

Talman! Låt oss hoppas att vi i framtiden kan undvika överraskningar i budgetprognoserna. Liberalerna stöder finans- och näringsutskottets betänkande.

Talman! Ekström talade om de hårda krav vi ställer på de bolag som beviljas filmstöd. Jag har gjort en rejäl jämförelse på den åländska kravlistan, som jag fått skickad till mig från en tjänsteman, jämfört med den finländska dito. Har ledamot Ekström och Liberalerna gjort någon liknande jämförelse? Har ledamot Ekström då några kommentarer kring att vår kravlista enbart uppgår till en sjundedel av den finländska dito?

Utskottet har erfarit att det har en ganska naturlig förklaring. Många av de filmer som ansöker om stöd på Åland så kräver vi att de har godkänts av de finska filmkommissionärerna eller av de svenska kommissionärerna. Det betyder att vi tar en liten genväg i det här. Vi ser att de har fått godkännande på annat håll och då godkänner vi det här. Jag vet inte, men jag antar att vi också har betydligt färre personer som arbetar med det här på Åland än vad man har på andra håll och då bör man också ta lite genvägar ibland. Här har vi tagit den genvägen, vi vill se att de har stöd någon annanstans ifrån innan.

Jag sade egentligen inte att det är hårda krav, jag sade bara att vi har krav. Alla filmer som ansöker om stöd får det inte beviljat.

Talman! Vidare skulle jag vilja passa på att fråga ledamot i Ekström om storleken på det filmstöd som vi nu ska bevilja. Som jag nämnde i mitt anförande, så om man jämför budgeten för det finländska filmstödet och andelen av statsbudgeten och filmstödet till denna produktion, totalt 186 000 varav 106 000 i den här ändringsbudget, så är vårt stöd fem gånger högre än den finska totalbudgeten. Har ledamoten Ekström någon förklaring till varför vi måste vara så mycket mer frikostiga, samtidigt som vi har väsentligt lägre krav? Vad är fel i vårt erbjudande till dessa filmproducenter?

Tack, talman! Ja, för det första är det lite vanskligt att jämföra Åland med Finland per capita eftersom Åland som bekant är 0,5 % ungefär av den finska befolkningen. Det betyder att allt som vi slår upp kommer att ha en annan formel.

I de här stöden finns det någon sorts miniminivå där det är värt att produktionen blir av. Skulle man dra ner det per capita så blir det ju en ganska liten del av det. Jag tror att det är bättre att vi fokuserar på några få projekt som har fått det här godkännande av andra, istället för att vi delar ut små potter till flera.

Tack, talman! Ledamoten nämnde gällande den storskaliga havsbaserade vindkraften att det här är vår chans att gynna miljön. Han nämnde också att det är brådskande för annars så missar man ju chansen att kunna ansluta sig till Fingrid. Det betyder att Fingrid bara kan ta emot en given mängd havsbaserad vindkraft. Om inte vi är snabba här så kommer någon annan att bygga den havsbaserade vindkraften. Den här så kallade vinsten för miljön, den blir samma summa oavsett om vi bygger de här på Åland eller om vi bygger de någon annanstans eftersom vi ju bara har så här mycket anslutning. Hur kan man då säga att det här handlar om att gynna miljön? Det handlar enbart om pengar, eller hur? Det finns inget "gynna miljön" i det här.

Jag håller inte med om det faktiskt. Jag tycker att varje energikilowattimme som vi producerar som inte är beroende av fossilkraft är en bra sak. Vi har kärnkraft som inte heller ger fossila utsläpp. Men jag tror inte att vi vill ha kärnkraftverk här i stället. Jag tror att det är absolut stort gynnande av miljön när man har det.

Vi har ondgjort oss över det här industriella trålfiske som pågår. I dessa parker så kommer de inte att kunna verka, som jag har förstått. Där får vi ett område som är lite fredat och det tror jag att är bra för oss. Sett ur de här miljöaspekterna så sade du att de kommer att byggas någonstans var som helst. Ja, så kan det vara. Och det är väl det som är grejen, ska de vara här och vi får intäkter av dem eller ska de vara lite längre upp att vi får titta på dem?

Tack, talman! Det var inte mina ord att de kommer att byggas någon annanstans. Det var ett citat som jag har lånat. Jag kanske var väldigt otydlig. Jag ska försöka vara tydligare.

Om vi har en given mängd - vi kan säga fem - med havsbaserad vindkraft som vi kan få in i Fingrid systemet, då kan antingen Åland bygga fem och få i det systemet eller så bygger någon annan fem och får in i det systemet. Summan av den här miljövinsten är ju densamma.
Den enda skillnaden är:
1) Vi förstör havet som är en väldigt viktig miljö för ålänningarna.
2) Vi får pengar i bästa fall. Det är er förhoppning att vi får pengar. Jag tvivlar på att det blir en vinst i slutändan.

Jag är inte speciellt insatt i storskaligt trålfiske, men jag har aldrig hört talas om att det är det som man ägnar sig åt i Norrhavet. Jag kan ha fel.

Det är precis som du sade, om vi nu tar fem som en enhet för någonting, så kommer de att byggas här eller någon annanstans. Men om det nu är 100 så är det ungefär fem som kommer att bli bebyggda någonstans där och där tror jag att det är viktigt för oss att vi får vara med i kön så att säga.

Sen har jag inte riktigt samma uppfattning om att vi förstör Norrhavet för all framtid. När man bygger dem så blir det grumligt i havsvattnet och det får effekter. Men däremot när de är på plats så har det visat sig på andra håll att det snarare gynnar det marina livet. Så jag har svårt att tro att vi gör det. Däremot kommer det att bli en utsikt, vi kommer att se dem och det behöver vi absolut hantera.

Tack, herr talman! Faktum är att ingen av oss faktiskt vet hur det påverkar. En stor del av vår kritik är att vi inte vet det. Man har inte byggt den här typen av storskalig havsbaserad vindkraft i den här omfattning någon annanstans, det som pågår just nu. Jag vill bara klargöra begreppen.

När vi ändå är inne på och pratar om begrepp så har ledamoten i förra debatten här talat om tillväxt och så vidare. Jag blir ganska förvirrad när jag hör alla resonemang om tillväxt. För visst är det så, ledamoten har ju bakgrund i bankvärlden, att tillväxt kommer ju av att offentlig sektor bara spenderar pengar, då växer ekonomin. Så när man börjar prata om tillväxtpolitik så betyder det egentligen inte så mycket. Jag vet inte hur ledamoten tänker om tillväxtpolitik, men i min värld så om landskapet anställer hundra tjänstemän, ja men då blir det tillväxt i ekonomin, för det är så som BNP fungerar.

Tillväxt handlar inte om att det offentliga ska spendera mera pengar. Det är så att om det offentliga spenderar 100, för att ta ett sådant exempel, och det kommer in i skatteintäkter så har man inte gjort någonting. Tillväxt handlar ju om att man får flera företag till exempel att göra saker och man kan göra andra saker som har bättre produktivitet. Säg att vi har 100 personer anställda någonstans, men de kanske kan jobba med någonting annat som gör att de egentligen kan producera mera, dessa 100 personer, än vad de andra kan göra. Det är tillväxt, att vi gör samma saker med mindre resurser eller mer saker med befintliga resurser. Det är det som är grunden i tillväxten. Staten, det offentliga kan hjälpa till genom att ge bidrag eller ge förutsättningarna för olika saker. Det viktiga i det här, och det man måste komma ihåg, det handlar inte om att vi ska tvinga fram en byggprocess, det handlar om att förtydliga villkoren. Det är bra näringspolitik.

Tack, herr talman! Vi delar helt enkelt inte de etablerade uppfattningarna om vad tillväxt är. Det är ju att BNP ökar. Och BNP ökar också om landskapet skulle låna pengar och sätta iväg dem i ekonomin, då ökar BNP och då är det tillväxt. Men vi diskuterar andra termer än tillväxt här så jag ska låta det vara osagt.

Men vad ska vi ha? Jag frågade förut, vad ska vi ha för att göra det här? Säg nu 100 vindkraftverk, hur många miljoner euro ska vi ha? Vi får inga svar på de här frågorna. Man säger bara, jo vi ska vänta och se lite vad det blir. Hur många miljoner euro ska vi ha i året? Varför kan man inte svara på det här? Hur mycket är det värt? För det här handlar om pengar.

Tillväxt är mycket bättre om det kommer från den privata sektorn än om det kommer från offentlig sektor, har det visat sig. Fortfarande när privat sektorn ökar så ökar ju BNP och det är ju det som är tillväxt helt enkelt.

Vad ska vi ha? Men det är ju det som vi försöker säga. Vi behöver förtydliga våra villkor nu när det gäller arrende och vilka villkor vi kräver för att de ska få göra det. Miljökonsekvensbedömningen kommer att göras på annat sätt. De här byggloven kommer att göras en bedömning på osv. Hur mycket ska vi ha? Det är det som vi behöver formulera, vad vi minst ska ha. Sen blir det en auktionsprocess, förhoppningsvis är det flera aktörer som är intresserade av och då kan det bli någonting annat. Men det som vi absolut inte vet idag är, vad kommer vi att få? Det finns ett sätt att ta reda på det och det är genom att påbörja den här auktionsprocessen så att vi kan undanröja det här frågetecknet, för det är ju pudelns kärna just nu.

Tack, talman! Jag är glad att jag tog replik för jag tror att jag ger uttryck från majoriteten i varje fall av lagtinget när jag håller med om att vi ska inte missa chansen med havsbaserad vindkraft. Ledamot Ekström var väldigt tydlig med det i sitt anförande.

Men jag vill också tillägga att det är bra om vi fokuserar på kriterier än att bara diskutera skarpa ja eller nej. Det blir ganska enkel diskussion här när man ropar nej, nej, nej, men inte kommer med goda argument. Det är ju det som majoriteten vill nu, att föra saken framåt med utredningar och underlag så att vi kan komma till en utauktionering i tid. Precis som ledamoten Ekström var inne på så är det bråttom om vi ska ta den här chansen, för fönstret stängs.

Jag kan bara upprepa det som jag har sagt. Jag tycker att det som presenterades nu, att preciserar villkoren är centralt i det här. Även om vi lyckas göra det här nu till årsskiftet och säg att vi ett år efter det har en auktioneringsprocess som är ganska långt gången eller till och med färdig, så fortfarande så finns det andra krav. Fortfarande så har vi många års projektering av det här. Innan vi ser det första vindkraftverket på plats så kommer det dröja väldigt många år. Vi är väldigt långt ifrån att de börjar, de står inte med betongbilarna och väntar direkt just nu, utan det kommer att ta jättelänge. Men vi behöver precisera det här. Det är det som egentligen är bra näringspolitik och bra tillväxtpolitik; klara, tydliga villkor vad som gäller, då vet man om man ska gå vidare eller om man ska lägga ner projektet.

Tack, talman! Sen vill jag också ta upp det här med kvalificerad majoritet i stora infrastrukturella projekt som ledamot Ekström också var inne på i sitt anförande. Jag håller med. Vi har sett exempel på när inte ens majoritetens beslut räckte till och ändå gick man vidare. Så det betonar ju verkligen behovet av kvalificerad majoritet i stora beslut. Exempel på motsatsen har vi sedan redan sett tillräckligt mycket av. Bra att det lyfts!

Absolut, det är en väldigt bra tanke.

Fortfarande vill jag lyfta att det finns ju praktiska problem med hur man hanterar majoriteten och ändrar över ett val, eftersom det kan omkullkasta all enighet som har funnits. Jag tycker att vi behöver titta på att det behöver vara en stark majoritet för då finns det ändå en större sannolikhet att det håller över en längre, som det behöver göra.

Tack, talman! Några reflexioner från oss i Centern angående detta förslag till andra ändring av budgeten för år 2024.

Centern har ju varit med att ta fram grundbudgeten för detta år, eftersom som vi även föregående period var ett av regeringspartierna. En ny regering började sitt arbete hösten 2024, bestående av Centern, Liberalerna och Socialdemokraterna, därför är det också naturligt att de politiska linjedragningarna ändras och det tillkommer ändringar i budgeten.

Som utskottet noterar i betänkandet är förslaget till andra ändring av budgeten för år 2024 i sin form mera att jämföra med tilläggsbudgetar som användes enligt den tidigare lagstiftningen och att denna ändringsbudget således innebär ett avsteg från den arbetsmetod som ska användas inom det finanspolitiska ramverket.

Utskottet är medveten om att det i budgeten för år 2024 inte finns kostnadstak eller överskottsmål. Utskottet poängterar att kommande ändringsbudgetar bör finansieras på det sätt som beskrivs i landskapslagen om landskapets finansförvaltning. Centern har med dåvarande finansminister Höglund i spetsen varit med att ta fram det finanspolitiska ramverket och stöder utskottets notering och poängtering om hur ändringsbudgetar ska finansieras i framtiden.

Angående projekt Sunnanvind. I juni 2023 undertecknades ett samförståndsavtal mellan sex av de politiska partierna i dåvarande lagting. Den överenskommelsen visade att det fanns en vilja från de politiska partierna att gå in för att utreda möjligheten för att etablera havsbaserad vindkraft. Sen dess har bland annat de involverade norråländska kommunerna givit sitt samtycke för att landskapet ska kunna göra upp en generalplan för det tilltänkta området. Samtycket från de berörda kommunerna innehåller frågeställningar som kommunerna vill ha svar på innan en generalplan är klar att godkännas. Vi vet också att det finns ett visst motstånd bland befolkningen angående projekt Sunnanvind. I dagens läge har det främst används resiliens medel för projektet, men i denna ändringsbudget är förslaget ett nettoanslag om 1 769 000 euro för att inleda arbetet med att förbereda för utauktionering av havsområden samt för utredningar inom ramen för projekt Sunnanvind.

Så för att komma vidare med projektet och få svar på alla frågor som finns angående projektet så är Centerns åsikt att det behöver budgeteras dessa 1 769 000 euro. Sen när vi här i lagtinget och de berörda kommunerna har fått svar på våra och deras frågor, kan vi ta ett slutgiltigt beslut i frågan. Målsättningen med hela projekt Sunnanvind har varit och är att på sikt ge ökade inkomster för landskapet och våra kommuner, vilket är behövligt.

Inom kostnader för sjötrafik så föreslås ett nytt anslag om sammanlagt 1 500 000 euro för nya fartygs- och färjeinvesteringar. Av vilka 500 000 används för att påbörja elektrifiering av linfärjan på Töftölinjen och 1 000 000 euro används för att inleda kravställning, projektering, och klassificering av nya typmodeller för frigående färjor, mindre färjor samt linfärjor.

Att gå in för att elektrifiera Töftölinjen innebär att vi får kunskap om hur en ombyggnad av en befintlig linfärja till en elektrifierad linfärja går till och hur den fungerar i praktiken. Dessutom minskar våra fossila utsläpp, samtidigt som, vad vi erfarit, till en lägre driftkostnad. Om det senare visar sig att en bro över Prästösund blir verklighet kan den elektrifierade linfärjan omplaceras.

I skärgårdstrafikens frigående färjeflotta vet vi förhoppningsvis alla att det finns ett stort investeringsbehov för att trygga en fungerande och fortsatt skärgårdstrafik. Vi närmar oss allt snabbare en dag när flera av linjerna samtidigt på grund av driftsstopp kan stå stilla. Därför tycker vi i Centern att det är nödvändigt att inleda processen med kravställning, projektering och klassificering av nya typmodeller för frigående färjor, mindre färjor samt linfärjor. Som utskottet konstaterar är det även bra att stora och långsiktiga investeringar i skärgårdstrafiken förankras brett i lagtinget.

Filmstödet, som utskottet konstaterar ger det stora kringeffekter inom ett flertal branscher, till exempel bil- och båtuthyrning, produktion av färdiga måltider, olika anläggningstjänster samt logi. Eftersom inspelningen av filmen kommer att äga rum under lågsäsong är det en bra säsongsförlängare för en del av vårt näringsliv, vilket är positivt.

Bostadsfinansieringen, i budgetförslaget höjs borgensfullmakten med 2 500 000 euro jämfört med grundbudgeten. Som utskottet konstaterar har den åländska byggbranschen stora utmaningar på grund av kraftigt minskad efterfrågan inom nybyggnation. Utskottet ser därför positivt på landskapsregeringens initiativ att öka möjligheterna till räntestöd och borgensförbindelser för produktion av hyresbostäder. Detta är bra för både byggbranschen och för att förhoppningsvis få till flera hyresbostäder runt om på Åland.

I landskapets olika avlöningssystem genomförs för närvarande en omfattande harmonisering av lönesystemen. I denna ändringsbudget finns ett anslag om 943 000 euro för löneharmoniseringen. Utskottet erfar att avvikelsen i denna budget var extraordinär. Framtida årliga lönejusteringar kommer att ge mer förutsägbara effekter på personalkostnader. I och med denna löneharmonisering har vi i Centern erfarit att personal inom sjukvården omfattas på ett positivt sätt av harmoniseringen.

Och till sist, vi i Centerns lagtingsgrupp stöder detta förslag andra ändring av budgeten för år 2024. Tack, talman!

Talman! Tack för Centerns anförande. Jag har en fråga som rör den elektrifierade färjan som ledamoten nu sade att man lätt kan flytta. Men nog måste det väl vara vissa kostnader också med själva kablaget som behövs för att man ska kunna elektrifiera den? Det kan väl inte heller vara gratis? Det var den första frågan.

Och sen måste jag säga, tror ledamoten verkligen innerst inne att de partier som tidigare inte har visat sig så positiva till en bro över Prästösund kommer att vara det fortsättningsvis? Att det här inte bara är en täckmantel för att man sedan ska kunna säga; nej, det blir för dyrt.

Tack, talman! Visst är det så att det även på land blir kostnader för elektrifiering av Töftöfärjan, så är det ju. Men det är ju ändå möjligt att flytta den till en annan plats om man vill i framtiden, om det blir en bro. Och beträffande bron, i dagens läge så är det väl ingen här som vet vad en bro kostar till exempel. Vad jämförelsen med en linfärja blir, om man jämför en brokostnad och en ny linfärja, så jag tror att det är för tidigt att svara på den frågan.

Talman! I landskapsregeringens budgetförslag framkommer att man avsätter 1 miljon för elektrifiering av en Töftö linfärja. Min fråga är, känner ledamoten till hur stor del av som de facto kommer att sättas på färjan och vad kommer att sättas på de investeringar som behöver göras på landsidan? För det är ju så att om man sedan då avser att flytta färjan, när man har fått en bro på plats, så har man ju ändå kvar installationerna som man har gjort för elektrifiering. Det kan ju inte heller bara vara gratis att lämna dem kvar.

Tack, talman! Nej jag kan inte svara hur fördelningen är mellan kostnaderna på färjan och kostnaderna på land.

Tack, herr talman! Tack ledamot Gustafsson. Jag fortsätter på samma spår. Man går in nu och elektrifierar Töftölinjen utan märkbara fördelar för brukaren, utan man gör det ju för klimatet.

Den här bristen på planer är lite förvånande. Man har samtidigt sagt att vi ska bygga Hummelvik, det har vi hört ministern säga. Bygger man Hummelvik så måste man anta att man också kommer att satsa på den linjen, ungefär som de uttalanden vi har fått. Börjar man satsa på norra linjen och kör till Hummelvik så kommer det att bli en ökad belastning just på Töftölinjen. Ledamoten vet, för han använder den här linjen på sommaren åtminstone och flera gånger per år, att det är väldigt liten kapacitet på sommaren. Det är väldigt svårt att få plats. Är det verkligen klokt att satsa på att konvertera på en färja som redan idag är för liten på sommaren när man sedan ska öka belastningen?

Som jag svarade förut så om det är ekonomiskt försvarbart, vilket jag tror och hoppas, så tycker jag att det skulle vara bättre med en bro. Men att elektrifiera den och den kostnad som det innebär så ser inte jag en nackdel att göra det nu. För vi vet att oberoende tar det x antal år att bygga en bro, med utredningar och alltihop. Vi vet att färjan går att flytta till en annan plats och då fortsätter man ju att spara in driftskostnaderna.

Tack, herr talman! Det förvånar mig bara att ledamoten är så positiv till att vi sätter 1 miljon euro på en linfärja. Ledamoten vet, precis som jag, att de stora behoven inte finns på linfärjorna, utan det är på de frigående färjorna. 1 miljon på den här linfärjan är 1 miljon bort från de frigående färjorna, och det är där som pengarna behöver satsas i första hand.

Att elektrifiera den här färjan handlar enbart om att få ner utsläppen. Det blir ingen ökad servicenivå till medborgarna. Pengarna behöver gå till de frigående färjorna istället, det är i alla fall min uppfattning. Jag tycker att det här är väldigt bakvänt. Vill man sänka utsläppen så finns det andra sätt att göra det på än bara genom att minska dem. Man kan göra det på sätt som gör att vi får en högre servicenivå överlag på Åland. Det finns flera olika sätt, men nu har man valt just det här och det är väl någon slags profilfråga känns det för mig i alla fall. Det känns som att det är en profilfråga från Socialdemokraterna. Det förvånar mig att den får så starkt stöd.

Vad jag har förstått så är det här väl inga liksom något nytt påfund, utan det här är väl nästan en fortsättning på det som började under slutet på förra perioden.

Talman! Jag fortsätter också på temat med den planerade elektrifieringen. År 2017 så planerade dåvarande landskapsregering att bygga en helt ny elektrifierad förbindelse över detta färjpass. Dåvarande lagtingsgrupp för Åländsk Center skrev en motion där man ansåg att "det är en onödig investering och målsättningen på sikt bör vara att bygga en bro över Prästösund. Om landskapsregeringen vill satsa på en elektrifierad linfärja bör det i sådant fall ske på ett färjpass där man inte avser att bygga en fast förbindelse". Har ledamot Gustafsson några kommentarer till att man nu vill göra den här elektrifieringen samtidigt som man ska utreda den här bron? Hur har man tänkt sig? Lagtingsgruppen består fortfarande till hälften av samma ledamöter som stod bakom den här motionen.

Jag upplever att den här frågan har kommit i flera omgångar. Jag vet inte om jag har något mera svar på den än vad jag har gett förut. Det är ju svårt att svara på det som de diskuterade för åtta år sedan. Jag känner inte att jag är lämplig person för den uppgiften.

Tack, talman! Jag tänkte att det vore naturligt att man kanske hade diskuterat det i lagtingsgruppen i och med att man har haft en så pass stark ställning när en tidigare regering ville göra detta.

Vidare så pratade ledamot Gustafsson om att man kan flytta den här eventuella färjan om det är så att man går vidare med en annan typ av förbindelse. Vilket färjpass hade man då tänkt flytta just Töftöfärjan till? För det måste man ju ha funderat på färdigt. Och vilka kostnader kommer den här eventuella flytten att medföra?

Tack, talman! Rent spontant så är det väl Simskäla- eller Seglingelinjen som den kanske kan passa för.

Vad själva kostnaderna blir så är för tidigt att svara på just nu, åtminstone känner inte jag till dem.

Herr talman! Jag säger bara kort någonting om det som nu sist avhandlades. Det finns ingen motsättning mot att elektrifiera en linfärja som åtminstone just nu går på den här linjen. Som jag tidigare har sagt här i talarstolen, tror jag, så när jag tillträdde mitt ämbete den 10 december så väntade en offert för godkännande som min föregångare hade tagit fram antar jag. Vi godkände den offerten och nu verkar både ledamoten Thörnroos och ledamoten Wikström mycket förvånade över att det här var på gång. Så jag vet inte riktigt hur man har styrt och lett den här avdelningen. Men vi tackade ja och byggde vidare på det som den tidigare regering hade påbörjat, för det tycker jag att är klokt. Det sparar pengar, det sparar arbetstid och resurser.

Dessutom så gör vi nu en studie kring en Prästösundsbro och vad den kunde kosta. Vi vet att en motsvarande bro har beslutats om att investeras i Skåldö i Ekenäs skärgård, ungefär motsvarande dimensionering som Töftöbron skulle vara. Den kostar i dagsläget 32 miljoner. Jag kan ju säga att det finns inte utrymme för en sådan investering inom den här mandatperioden, så det här är en investering som man måste utreda vidare. Det finns dessutom gravfältsområden på Prästösidan, mycket känslig natur och kulturhistoria som också kräver sitt. Så oavsett så är det inte i brådrasket som man har en bro över Prästösund och därmed finns det inga som helst hinder att i dagsläget se över hela sin flotta. De färjor som det går att förlänga livstiden på genom att investera i elektrifierad teknik, så det ska man göra för då förlänger man livstiden på dem och de kan trafikera längre. Är det så att färjor inte behövs så går de att sälja och de går att flytta.

Det kablage som här talades om och den investering som tidigare regeringen var inne på att skapa på Töftösidan, före elektrifieringen, det är en mindre kostnad, ungefär 100 000-130 000.

Med den här investeringen så kommer vi att lära oss mera om vad elektrifiering innebär. Vi kommer få erfarenhet av att bedriva trafik och serva en färja med elektrifiering. Jag tror att det kommer att bli väldigt bra och ett behov som vi kommer att ha. Det här är bara den första färjan. Vi har en hel flotta som ska bytas ut.

Annars måste vi fortsätta på gammalt sätt med att pumpa upp olja och bedriva saker fossilt. Det är liksom det som det står emellan. Det finns inte så många andra alternativ.

Den här diskussionen är lite intressant. De människor som står här i talarstolen och förespråkar en omställning till förnyelse, är vi plötsligt miljöovännerna? Det förvånar mig otroligt mycket. Det sätt vi har haft att konsumera och bränna fossila bränslen - vi har bevis på vad det har gjort med vårt hav, med den biologiska mångfalden och med vår planet - så det kan ju inte ens för Obunden Samling vara en fortsatt hållbar väg att vandra. Det måste finnas andra lösningar, eller hur?

Algblomningen ser vi varje sommar, den är otroligt intensiv och värre blir den ju varmare havet blir. Havet blir varmare när där den globala uppvärmningen pågår. Vad bidrar till global uppvärmning? Jo, koldioxidutsläpp som kommer från att man förbränner fossila bränslen.

Jag skulle vilja hävda att de som vill ha en grön omställning är inte ovänner för ett rent hav. Fåglar, fiskar, fladdermöss, fågelmigration och buller, allt detta är jätte, jätte viktigt att beakta.

Jag kan påminna om att jag själv har lämnat in en motion i Nordiska rådet om att titta på hela Östersjön. Vad betyder det om Östersjön byggs ut, med den dimensionering av havsbaserad vind som man hade på ritbordet? Vad betyder det för havet? Vi har minsann tagit initiativ för att ta reda på miljökonsekvenserna. Så kom inte här och påstå att det bara finns ett parti som värnar miljön! Man kan också ta miljön som ett argument när man vill stoppa någonting. Jag tror faktiskt att det är detta som vi bevittnar idag hos Obunden Samling.

Vi behöver nu de här resurserna som budgeten anger så att vi kan fortsätta våra utredningar kring miljöprogram. Och så att vi kan fortsätta generalplaneringen av det här området, göra de utredningar som behövs för att vi juridiskt, miljömässigt och planläggningsmässigt ska kunna säkerställa en trygg, optimal auktionsprocess som ger landskapet Åland det ultimata utfallet. Och där är vi just nu.

Sedan är vi tvungna att kunna manövrera flera tankar lite parallellt här. Det är både bråttom och samtidigt kommer det att ta tid. Kan man hantera den paradoxen i sin skalle? Det är bråttom därför att det finns många som vill bygga. Det finns anslutningar och nyligen presenterar Fingrid en projektrapport om hur man ser på utbyggnaden av anslutningar till det finska elnätet. Där finns saker att lösa. Men det är också viktigt att vara ganska långt fram i kön. Det finns också oklarheter kring Åland och Ålands möjligheter till anslutningar till rikssystemen. Vi behöver kanske också titta på den biten närmare, vad det kräver för åtgärder.

Vi försöker att hålla tidtabellen så att utauktioneringen ska kunna ske under 2025, just för att hålla uppe takten i det projektet.

Men sen då? Är det bråttom med uppförandet? Vi vet också att det kommer att ta tid, antagligen till 2030, innan vi har byggnation i det här området.

Det undersökningsområde som vi nu tittar på är stort. Det innefattar sex kommuner på norra Åland. Kostnaderna för att utreda ett stort område är ungefär likadana som att utreda ett mindre. Det betyder att det här är i teorin det som man tittar på. Vad som sedan förs till marknaden så där krävs en annan diskussion. Det kan vara ett mindre område, det kan vara någonting annat och det måste vi sedan återkomma till när vi har identifierat objektet.

Det är precis som när du ska sälja en tomt. Du måste veta om tomtens förutsättningar. Ska du skapa en industri på den här tomten så behöver du veta var du har avsättning för din produkt. Du behöver också veta vilka förutsättningarna är för byggnation och vilken miljöhänsyn och andra hänsyn man behöver ta. Detta ska framkomma i samband med en generalplan.

Den här motionen som ledamoten Kanborg har lämnat in är väldigt intressant. Ett argument för varför man inte ska ge sig in i leken, om jag förstår det rätt, kring havsbaserad vindkraft är att vi är för småskaliga på Åland. Jag kan hålla med om att vi har utmaningar i att vi är väldigt små. Vi har haft fyra personer hittills som har jobbat med Sunnanvind. Nu försöker vi rekrytera tre till - det är inte alldeles lätt - och med det så blir vi sju. Ändå är vi jätte, jätte småskaliga. Forststyrelsen som jobbar med motsvarande projekt har 40 anställda och de är underbemannade.

(Talmannen passar på att påpeka om den rekommenderade taltiden!)

Tack, herr talman! Jag ska just avsluta. Jag tror att vi ska påminna oss om att vi på Åland har många saker som kanske är humlor som flyger trots vår småskalighet. Vi har stora företag. Vi har rederier som har 2 000 anställda och en omsättning på 500 miljoner. Vi har världsledande företag med säljkanaler över hela världen. Vi har till och med en självstyrelse som kanske inte är gjord för småskalighet i den bemärkelse som vi har idag.

Jag tror att det är väldigt viktigt att försöka vara öppen för nya möjligheter, både för vårt näringsliv men också för möjligheterna för Åland att kunna få in mera skattemedel. Det är nämligen så att vår välfärd på Åland behöver de här resurserna. Det handlar inte bara om pengar, men det handlar också om pengar. Och varför handlar det om pengar? Jo, därför att vi vill ha ett blomstrande samhälle också i framtiden där vård, skola och omsorg har resurser att utvecklas. Det är därför vi slåss för det här. Tack, herr talman!

Tack, herr talman! Jag bemöter Töftölinjen som ledamoten var inne på, att det här har man ju redan gjort. Går man vidare och fokuserar skärgårdstrafiken på norra linjen så i min värld är det vettigt att bygga en bro där, alternativt faktiskt att köpa en ny linfärja, om man ställer all trafik att gå längs med Hummelvik. För det är nämligen så som jag har tänkt skärgårdstrafiken, vilket jag också har varit öppen med i debatterna. Det som förra regeringen gjorde var att förbereda för de alternativ som man kunde välja.

Men vi får inte höra någonting om att man ska prioritera norra linjen och ta bort tvärgående linjen, utan vi får bara höra att det här ska göras nu och det blir bra. Det här kostar enbart pengar. Att elektrifiera Töftölinjen kostar enbart pengar. Var är kalkylerna på hur mycket pengar det sparar? Vi har inte fått se någonting sådant? Det är en väldigt dyr läxa om det är en läxa som man ska köpa. Jag tycker att det här är mest symbolpolitik. Det finns andra sätt som man kan få ner utsläppen på och som också ger högre service till medborgarna än det här som inte ger någonting.

Man kan väl säga så här, när regeringen Sjögren satte sig ner med sitt regeringsprogram så konstaterade vi att projektet med en elhybridfärja och Gripöprojektet var dött. En tunnel var död. Det har sipprat ut ganska mycket pengar på de här två projekten. Nu bestämde vi oss för att vara realistiska och försöka göra det som har minsta gemensamma nämnare och där vi kan nå den största möjliga samsyn. Vi försöker fokusera på det och få något gjort. Det är den här regeringens ambition inom infrastruktur.

Tack, herr talman! Om vi ska se det här som ambitionsnivån, att elektrifiera en linfärja som inte ger någon högre servicenivå till medborgarna och att man dessutom fokuserar på linfärjorna när alla och envar vet att problemen ligger på de frigående fartygen, så undrar jag var detta kommer att sluta.
Men okej, det var det och jag ska beröra det i mitt anförande också.

När det gäller vindkraften så resonerade ledamoten med klimatargument, alltså 5 600 havsbaserade vindkraftverk planeras norr om Åland. Norden kommer att vara självförsörjande på el vare sig vi bygger dessa nu eller inte. Det måste ledamoten kunna hålla med om. Det här handlar enbart om pengar och pengar är viktigt.

Hur kan det komma sig att ministern själv fattade beslut om att stöda Långnabba vindkraftspark här nu med 40 000 euro i slutet på maj? Hur kan det komma sig att den här vindkraftsindustrin ska generera så mycket pengar när vi stöder den samtidigt?

Herr talman! Ledamoten Wikström har tre-fyra frågor i samma replikväxling och ingen av dem har varken huvud eller fötter, så man vet inte var man ska börja. Jag tror vi får begära ett nytt anförande här.

Talman! Jag har alltid hållit ledamot, nu minister, Camilla Gunell som en god retoriker och också väldigt sak orienterad. Men jag tycker att den här sista tiden så har det varit ett väldigt annorlunda sätt att argumentera. Det är snarare så att det attackeras och det är alltid den förra regeringens fel, och är det inte den förra regeringens fel, mitt som lantråd, så då är det trafikministerns fel. Jag kan säga att jag som lantråd hade inte koll, och det var inte min uppgift heller, på vilka förberedelser och vilka möjligheter man sökt inom de olika avdelningarna. Det var sådant som ansvarig minister återkom till.

Min fråga rör Sunnanvind och det auktionsförfarande som nu ska inledas. Kommer landskapsregeringen att återkomma till lagtinget för att få någon sorts bekräftelse eller okej, likt som det är med långtidsarrende eller försäljning?

Det är självklart att lagtinget kommer att vara med och fatta besluten om utarrendering.

Talman! Ja, till den delen är vi helt överens när det gäller utarrendering. Utarrendering längre än fem år jämställs ju med ägande, så det är klockrent. Men min fråga gäller auktionsförfarande. I vilken del kommer lagtinget att involveras i auktionsförfarandet? Eller ser landskapsregeringen det som en ren operativ åtgärd?

Vi har inte diskuterat formerna för hur lagtinget kommer att vara delaktigt. Men självklart kommer lagtinget att vara delaktig på ett eller annat sätt. Det kan jag absolut lova.

Tack, talman! Om man utgår ifrån att det som minister Gunell tidigare har sagt, att planeten håller på att brinna upp. Om man utgår ifrån att det är sant och vi måste lösa det problemet, skulle man då säga att det är rimligt att tro att man får mycket valuta för pengarna när man elektrifierar eller rättare sagt bygger en elhybrid av en gammal färja som går till Vårdö?

Ja, det var ju också en retoriskt intressant fråga. Planeten brinner och tror du att du ska rädda den med en elektrifierad färja? Hm. Jag tror att ledamoten Egeland vet svaret. Du måste börja i någon ända. Vi vet att det kommer utsläppsrätter. Det kommer skatter på fossila utsläpp. Vi måste ställa om innan den dagen kommer. Det är helt tydliga besked från hela världen, alltifrån IPCC till EU och alla, nationellt och våra åländska målsättningar. När man ska ställa om så måste man börja i en ända. Det här är en stor elefant. Vi har åtta linfärjor, vi har fem frigående färjor som ska bytas ut och vi måste börja någonstans.

Tack, talman! Jag får börja med att rätta minister Gunell. Det var ju inte så som jag ställde frågan. Jag frågade om det är så här man får valuta för pengarna? Det var det som var min fråga. Den frågan har jag fortfarande. Tror man att man får valuta för pengarna när man gör det här, om man försöker uppnå det som minister Gunell påstår sig vilja uppnå?

Vidare så nämnde hon i sitt anförande att vi måste elektrifiera. Det finns inte så många andra alternativ annat än att pumpa upp olja. Har minister Gunell redan gett upp drömmarna om vätgasen? Det var inte alls speciellt länge sedan som minister Gunell pratade sig varm för vätgas och att det var det som var räddningen. Varför ska vi då elektrifiera om vi ska gå den vägen? Hon har ju även själv nämnt att vi inte vet vilken teknik vi ska gå in för. Är det eldrift? Är det vätgas? Är det miljödiesel? Men nu vet hon kanske då?

Ja, vad är valuta för pengarna? Är det valuta för ledamoten Egeland att man får kunskap och erfarenhet? Har det något värde alls att man minskar på koldioxidutsläpp? Är det alls ett värde för ledamoten Egeland eller är det en annan agenda som man förespråkar som går ut på att inte göra så mycket? Man ska inte bygga ut, inte försöka skapa alternativ till det här, utan man ska fortsätta med den gamla världens drivmedel, den gamla världens politik.

Tack, talman! Tack minister Gunell. Det är mycket dimridåer som kommer här i salen här. Jag vill hjälpa ministern på traven när hon tog upp Töftölinjen och 130 000 euro för anslutningar, om jag tolkade det rätt.
Jag vill påminna om energikommissionens rekommendation till landskapsregeringen, när det gäller elektrifiering av skärgårdstrafiken, som kom i mars 2023. Energikommissionen lyfte möjligheten att elektrifiera linfärjor och framförallt Töftölinjen. Energikommissionen består av våra distributionsbolag och vårt stamnätsbolag Kraftnät Åland och representanter därifrån. Det är sakkunniga personer och de lyfter den här möjligheten. Om man skulle byta plats så kostar det ungefär 50 000 per plats att elektrifiera hamnar.

Det är bra att ledamoten Mansén påminner om det långsiktiga arbetet. Det är ju inte så att det här är ett hugskott som har dykt upp i den här budgeten, utan det här är ett resultat av ett arbete som har börjat med hållbarhetsagendan, med alla EU:s pålagor och riktningen som man visar. Vi måste minska koldioxidutsläppen. Energikommissionen är enig kring det och också klimatkommissionen jobbar med att syna på vilket sätt som Åland inom sitt förvaltningsområde kan minska våra utsläpp?

Tack, talman! Jag tycker också att det i replikskiftena här har varit mycket problematiseringar kring att man bygger fast sig på fel plats och så vidare och kastar ungefär pengar i sjön. Jag håller definitivt inte med om det i det fallet. Här handlar det ju också, som sagt, om att det finns elanslutningsmöjlighet i Töftö på 1,1 megawatt i dagsläget som man försöker nyttja för elektrifieringen. Installationstid för andra platser tar ungefär 6-12 månader att få på plats. Nätförstärkningarna på de här platserna handlar ju om transformatorer och mätstationer som är till nytta för distributionsbolaget, för ålänningarna i gemen. Investeringen är ju inte så enögt för linfärjor allena, utan det är till nytta för hela det åländska samhället.

Det var en mycket bra replik ledamot Mansén. Elektrifiering och utbyggnad av nätet så betyder faktiskt anmärkningsvärda förbättringar och stabilisering av elförsörjningen i glesbygd och skärgård. Det här är också en god konsekvens som följer med den här utvecklingen som landskapet nu eftersträvar.

Talman! Jag försöker hålla mig saklig och har två frågor. Min första fråga till minister Gunell är angående elektrifieringen som man nu planerar att göra. Hur stor är den inbesparing man beräknar att göra på koldioxid? Och hur beräknar man att man kommer att behöva använda en eventuell dieseldrift, kanske framförallt under högsäsong? Jag saknar den här informationen. Ministern kanske kan redogöra för det här, för jag antar att regeringen har gjort beräkningar på det i och med att man planerar åtgärden.

Det har varit väldigt svårt att få fram siffror, det beror på vilket oljepris man ska utgå ifrån och hur man ska tänka sig oljeprisets utveckling över tid. Det handlar också om priset på energi och hur man ska se på den prisutvecklingen över tid, så det är mycket svårt att få fram exakta siffror.

Men däremot är tidpunkten för den här elektrifieringen väl vald eftersom vi ändå måste göra centrala byten just på den här linfärjan. Så att använda den här tidpunkten nu så ger dubbla vinster också. Den kalkylen kan vi säkert återkomma till, för den som är intresserad av detaljerna.

Tack, talman! Troligen är det jag som inte riktigt förstår vad ministern menade. Jag förstår inte hur priset på olja påverkar eventuella utsläpp av koldioxid. Det verkar ologiskt i min mening. Priset torde inte ha någonting med det att göra. Däremot förbrukningen av olja torde ha med det att göra. Men vi lämnar det och går vidare.

Minister Gunell nämnde att hon själv har lämnat en motion till Nordiska rådet gällande att man vill klarlägga effekterna av storskalig havsbaserad vindkraft i Östersjön. Jag saknar däremot informationen. Hur blev utfallet? Blev det någon utredning? Är ministern inte intresserad av utfallet på en sådan utredning eller har den inte kommit? Har man liksom släppt den tanken att man vill vänta på en sådan här utredning?

Jag tror att den togs väl emot. Jag måste följa upp den. Det var den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet som tog det här initiativet. Jag antar att det slutar i ett ställningstagande som det brukar i det nordiska arbetet. Det blir ett utlåtande kring vad som redan är på gång, vad andra gör och så kokar det ner till vad det Nordiska ministerrådet kan få för uppdrag.

Jag tror ändå att det var viktigt att nämna och lyfta upp en sådan fråga i det nordiska sammanhanget eftersom vi vet att Sverige har stora planer för utbyggnad av havsbaserad vind, Danmark har det, Finland har det och också andra länder runt Östersjön. Om allt detta byggs så får det naturligtvis konsekvenser. Jag tror inte att allt blir byggt, men om man är snabbt ute och bland de första i kön så finns det större förutsättningar att komma i mål.

Tack, herr talman! Jag tänker uppehålla mig kring Töftöinvesteringen och sen lite om vindkraften.

1 miljon är den här investeringen uppskattad till. Vi har diskuterat den här ett tag men vi har inte fått några kalkyler. Hur snabbt ska det här projektet spara in sig?

Jag tror att jag har sagt detta tidigare i debatten också och definitivt från talarstolen. När vi planerade att elektrifiera Embarsundslinjen, helelektriskt, ingen hybriddrift alls utan helelektriskt, då resonerade vi att det kanske skulle spara in sig på 10-15 år. En hybridlösning av det här slaget lär ju vara betydligt längre bort än så, speciellt när man beaktar det framförallt sommartid när färjan går absolut mest för då är det svårt att ladda eller man hinner inte ens ladda.

Den som är bekant med just den här linjen så vet att man inte direkt kan lita på turlistan under sommartid för att man kör så snabbt fram och tillbaka. Det är något att ha med sig när man pratar om elektrifiering och att vi ska få ner utsläppen att det här är en hybrid. Alla som äger en hybrid vet att det är ju rörliga delar i en sådan också som behöver bytas ut.

Jag har varit inne på det här om varför vi tog fram den här offerten. Det är tråkigt att man inte resonerar om hur trafiken ska se ut längs med norra linjen. Var ska man prioritera? Vilka satsningar ska man göra? Det behöver inte vara en all omspännande plan för hela skärgårdstrafiken, men i alla fall den delen av trafiknätet som Töftölinjen berör så borde man ha svar på. Satsar man på norra linjen och köper ett större fartyg, då behöver det finnas en kapacitet också på Töftölinjen. Jag skulle nog helst se en bro, helt ärligt. Men om man nu är helt emot fasta förbindelser så okej, en linfärja. Men att börja konvertera en gammal en linfärja på det här viset, det är inte riktigt ekonomiskt klokt.

I så fall är det klokare att gå in för en nyare linfärja som kan ta emot den ökade trafikbelastningen. Men allt det här bygger på att man har ett resonemang om hur trafiknätet ska se ut norröver. Det är den stora pusselbiten som saknas här. Så det här blir lite av en nödlösning.

Töftöfärjan är ju snart 40 år gammal. Ja, den går fortfarande. Men att lasta tre filer i bredd är väldigt svårt idag, framförallt under högsäsong när folk är stressade och har husvagnar och allt möjligt med sig. Man behöver ha en extra person som ser till att det här funkar.

Som trafiken ser ut idag så finns det en kapacitetsbrist där på sommaren. Det hade varit bättre att man hade gått in för antingen en bro eller en ny färja faktiskt i kombination med att man satsar på norra linjen och helt lägger ner den tvärgående linjen. Men det är känsliga frågor och vi har inte diskuterat dem ännu. Jag tycker att dessa ärenden kommer lite i fel ordning.

Det blir inte bättre servicenivå för någon, utan det blir 1 miljon bort. Det är 1 miljon som vi kunde ha lagt på någonting annat som exempelvis på de frigående färjorna eller på en bro. Det var det om Töftölinjen.

Det är lite besvärande ändå, jag tycker att jag har ställt den här frågan flera gånger idag under debatten. Hur kan det komma sig att vi ska tjäna så mycket pengar på den havsbaserad vindkraften nu? Jag tror inte att det har varit i tidningen, men i slutet på maj så fattade minister Camilla Gunell beslut om att stöda Långnabba vindkraftspark med nästan 40 000 euro på grund av att elpriserna är så låga. Okej. Det är första gången som man gör det och det är väl kanske naturligt att det kommer först nu, för elpriserna är såpass låga nu för vi bygger ju ut vindkraften successivt hela tiden.

Samma sak med solkraften, den byggs också ut hela tiden. I takt med att vi producerar mer energi när det blåser eller när solen lyser så sjunker elpriserna.

Vi stöder vindkraften nu idag å ena sidan och å andra sidan så ska vi sätta pengar på och exploatera Norrhavet som vi förväntar oss att få enorma intäkter ifrån. Är det bara jag som tycker att det här låter lite konstigt? Hur hänger det ihop, framförallt när man beaktar att den landbaserade vindkraften är billigare att bygga ut än den havsbaserade? Jag förstår det här resonemanget att majoriteten vill låta de privata aktörerna sköta det här osv. Men vi lägger ändå iväg 2 miljoner euro i den här budgeten på det här. Är det inte rimligt att ifrågasätta det här istället för att bara kasta det under mattan som att det inte är någonting?

De som följer med energinyheter, vilket jag själv gör och säkert flera här inne i salen, så vet om att vindkraften även av sådana som är väldigt positiva till förnybar energiproduktion - jag har ingenting emot det själv - har börjat kritisera just de här bitarna kraftigt. Vi har flera uppmärksammade fall. Hur många miljoner euro ska man lägga på det här? Hur mycket ska vi riskera av skattebetalarnas pengar? Hur mycket avkastning ska vi få när vi riskerar dessa pengar? Det är ju kalkyler som man borde ha klart för sig, för vi beter oss som ett riskkapitalbolag idag. Vi satsar pengar för att tjäna pengar, men då måste man ha någon slags aning om hur mycket pengar vi förväntas få. Men vi får inga svar. Jag slutar här. Tack!

Tack, talman! Jag blir något konfunderad över Obunden Samlings politik. Oräkneliga gånger har vi hört att man har propagerat för att köpa in begagnat tonnage och i alla fall någon ledamot har nämnt att man kan konvertera äldre tonnage. Men nu när regeringen ger ett sådant förslag så är Obunden Samling plötsligt emot förslaget. Ledamot Wikström vill till och med bygga en ny färja. Hur ska ni ha det riktigt?

Sen vad gäller Embarsund så kan man inte riktigt jämföra, för det är det kortaste färjpasset med mindre trafiktäthet och fullt naturligt så kommer det att ta längre innan satsningen är återbetald.

Tack, herr talman! Jag försöker att föreslå alternativa lösningar som är bättre anpassade än den här lösningen. Jag hoppas att någon i majoriteten lyssnar på vad jag säger. Jag för ju inte en klassisk obunden politik när jag pratar på det här viset.

Jag håller med om att hittar vi en begagnad linfärja som är större än Töftöfärjan så är det en vettig investering tycker jag. Skulle vi ha en tillräckligt stor färja där som skulle klara av en utbyggnad av norra linjen så är det här vettigt. Då kan vi konvertera den färjan. Men dagens Töftöfärja är inte tillräcklig för en ökad trafik, om det kommer mera trafik från norra linjen så räcker den inte till. Detta vet alla om som använder den här linjen. Det här är väldigt förvirrande.

När det gäller Embarsundslinjen så är det en helt annan fråga, precis som ledamoten var inne på. Man valde det färjpasset just för att den har bra botten och för att det är det kortaste.

Tack, talman! Vi hörde tidigare i ministerns anförande att en eventuell bro ligger ganska långt fram i tiden av olika orsaker. Ni nämnde också att den nuvarande Töftöfärjan är ganska gammal, trots allt är den färjan den nyaste vi har. Man kunde ju tänka sig en sådan lösning, om man av någon anledning kommer fram till att en bro inte är ekonomiskt försvarbar, att man använder nuvarande Töftöfärja som reservfärja och så bygger man en ny linfärja med korrekta mått. Då får man en alldeles utmärkt reservfärja som linjen saknar idag. Hur ser ledamoten på en sådan lösning?

Tack, herr talman! I sig förbättrar inte den här lösningen servicenivån, men den försämrar inte heller servicenivån. Den är ganska neutral sett till brukarens perspektiv. Därför menar jag att det här är 1 miljon som försvinner bara, den försvinner utan att det ger någonting mera till befolkningen. Vi får ner utsläppen lite grann, det kan jag köpa, det får vi säkert. Men det finns andra sätt som man kan få ner utsläppen på och som också leder till någon slags nytta för befolkningen. Vi får ingen större färja. Vi får inte fler turer, snarare mindre turer tror jag att det blir. Vi vet inte hur snabbt det här sparar pengar, ingen har sagt det. Ingen har svarat på det här frågorna för det finns inga uträkningar på det, utan man gör det här i blindo. Det är tråkigt att se.

Tack, herr talman! Jag förvånar mig över att ledamoten Wikström gång på gång säger att det är så konstigt att vi har betalat ut 35 000 euro till Långnabba. Det finns ju en lagstiftning som kom 2019 om stöd för produktion av el från vindkraftverk. Ledamoten Wikström har som minister budgeterat för det här årligen, i fall priserna på el hade blivit sådana så hade detta stödsystem trätt i kraft. Den här lagen var jag själv med och tog fram. Den var en förutsättning för att man skulle våga ta steget och investera i Långnabbaparken.

Tack, herr talman! Jag fullt medveten om det och det är inte det som jag kritiserar. Jag förstår att det finns en lag i botten som säger att om elpriserna på ett halvår i genomsnitt är tillräckligt låga så måste landskapet betala ut en mellanskillnad. Problemet är att de är tillräckligt låga. Det är det som är problemet och det är det som jag pratade om. Vi ska bygga ut hela Norrhavet och förväntar oss enorma intäkter från det, samtidigt som vi stöder den landbaserade vindkraften. Det är billigare att producera el med landbaserad vindkraft. Det här tankeexperimentet så tror jag nog att majoriteten kan följa med i.

Nej, jag tror nog faktiskt inte att det är så självklart. Jag tycker att man ska påminna sig om att när den här lagen togs så gällde den för tolv år och det kunde ha blivit en utbetalningsnivå totalt sett upp till 17 miljoner, om jag minns rätt. Det här är första gången som det betalas ut ett stöd överhuvudtaget till den landbaserade parken på 35 000 euro. Jag vet inte men med tanke på vad lagen tog höjd för så är nog inte det här kanske så farligt. Den havsbaserade vindkraften är ju inte stödberättigad överhuvudtaget. Samhället går inte in med några subventioner och det missförståndet hör man också ofta, att det handlar om att landskapet ungefär ska in och subventionera. Det här är investorer som gör en affärsmässig bedömning om det finns en långsiktig vinst att hämta. Med tanke på det massiva behov av elektricitet (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Det stämmer som ledamot har sagt och jag har också sagt det själv att det är första gången som man gör det här och det är ju bra. Det är kanske bra, kanske dåligt och skulle det ha skett tidigare så kanske vi inte skulle prata om 400 möllor här i Norrhavet idag. Det visar på att energipriset har blivit så lågt när det blåser så att vi behöver stöda det. Det är bra att det inte har gjorts tidigare, men vad vi ser i samhället är en massiv utbyggnad av vindkraften vilket gör att energipriset blir lågt när det blåser. Jag tycker inte att det är särskilt konstigt.

När vi pratar om marknadsmässiga bedömningar så EU satsar stenhårt på den gröna omställningen och det är väl en sak som man kan göra. Men vad händer när de pengarna tar slut? Vi har just Markbygden 1 uppe i norra Sverige där skattebetalarna via Europeiska investeringsbanken riskerar 2 miljarder euro.

Tack, talman! Ledamoten Wikström var ju själv infrastrukturminister under förra perioden. Han talade i anförandet om att man kunde satsa på andra saker som skulle ge bättre ekonomi, kanske bättre miljö och göra större nytta för ålänningarna. Utredningar om Ålands största utsläpp visar att det är från färjetrafik och från biltrafik. Är det äntligen så att tidigare ministern nu vill satsa på kollektivtrafiken och få bort mera bilar? Eller vad är det ledamoten Wikström tänker på?

Tack, herr talman! Kollektivtrafiken totalreformerades under förra mandatperioden. Vi får väl se vad den här regeringen hittar på. Men med den delen så känner jag ändå att jag har försökt göra mitt.

Om vi pratar om bättre investeringar och vad man kan göra, så vi förespråkar en strängering av skärgårdstrafiken. Man kör helt enkelt mindre, fokuserar på huvudöarna, slutar köra till obebodda öar och slutar subventionera fisktrafiken. Det drar ju ner på koldioxidutsläppen.

Javisst absolut, det händer lite grann inom kollektivtrafiken, men vi har ju fortfarande alla bussar som går på fossila bränslen. Tidtabellerna har ju egentligen inte det gjort det så mycket enklare för de flesta ålänningar.

Jag tycker att det är lite intressant. I Obunden Samlings valkampanj har jag sett många bilar med gula skyltar där det står "Hela Åland ska leva" och om småskalighet. Gäller det inte för skärgården eller vilken småskalighet är det som räknas?

Tack, herr talman! Obunden Samling har en nykter syn på skärgårdstrafiken, det vill säga att vi ska fokusera på huvudlinjerna. Vi ska köpa in begagnat tonnage, men vi ska fokusera på huvudlinjerna. Det är så som vi får mest service för pengarna. Vi ska sluta köra till obebodda öar. Det är en prioritering. Det är ju den typen av prioritering som man hoppas att se av regeringen, att man prioriterar och säga så här ska vi göra. Det är det som vi saknar här och nu. Vi saknar prioriteringar. Vi saknar vägval när det gäller norra linjen till exempel. Det är de sakerna som skulle behöva komma först.

I mina anföranden har jag varit ganska tydlig med de prioriteringar som vi står för, var de ligger. Det handlar inte om att skärgården inte betyder någonting. Det handlar om att vi fokuserar på huvudöarna. Tyvärr så är det så att framförallt de mindre öarna i skärgården håller snabbt på att avfolkas. Det är en tråkig utveckling.

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Avsnitten inklusive moment och motiveringar föreläggs i sin helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Talmannen uppmanar dem som vill lägga framlägga ändringsförslag och understöda dem att begära ordet genom att räcka upp handen istället för att begära ordet elektroniskt.

Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET OCH ÖVERFÖRINGAR i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR i sin helhet. Godkänt.

Därmed är hela sifferstaten behandlad.

Föreläggs nu betänkandets klämmar och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.
Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering enligt rubriker.
Föreläggs rubriken Filmstöden. Begärs ordet?

Talman! Jag avser att föra min reservation till omröstning.

Jag ber att få understöda ledamot Kanborg.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg understödd av lagtingsledamoten Christian Wikström föreslår att texten under rubriken Filmstöd ersätts med den text som framgår av lagtingsledamoten Kanborgs reservation. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
22 ja-röster
5 nej-röster
3 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.
Föreläggs rubriken Sunnanvind. Begärs ordet?

Talman! Jag önskar föra min reservation till omröstning.

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda reservationen.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg understödd av lagtingsledamoten Christian Wikström föreslår att texten under rubriken Sunnanvind ersätts med den text som framgår av lagtingsledamoten Kanborgs reservation. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
21 ja-röster
5 nej-röster
1 avstod
3 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.
Föreläggs rubriken Skärgårdstrafiken. Begärs ordet?

Talman! Jag önskar föra min reservation till omröstning.

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda reservationen.

Lagtingsledamoten Andreas Kanborg understödd av lagtingsledamoten Christian Wikström föreslår att ett ny text, som framgår av lagtingsledamoten Kanborgs reservation, fogas till texten under rubriken Skärgårdstrafiken. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Andreas Kanborgs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.
Omröstningen avslutas.
Omröstningen har givit vid handen
21 ja-röster
5 nej-röster
1 avstod
3 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.
Föreläggs rubriken Löneharmoniseringen. Godkänd.
Föreläggs rubriken Skatteavräkningen. Godkänd.
Föreläggs rubriken Bostadsfinansieringen. Godkänd.
Föreläggs rubriken Budgeteringslagstiftningen. Godkänd.

Budgetbetänkandet är därmed godkänt. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.