Remissdebatt

  • Diskussionen är gemensam för tilläggsbudgeten, meddelandet om fem fokusområden för nystart på Åland, budgetmotionerna, lagförslaget om likviditetsstöd till kommunerna och åtgärdsmotionen om en åtgärdsplan för den offentliga ekonomins återhämtning. Talmannens förslag är att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • God förmiddag bästa lagting! God förmiddag bästa lyssnare!

    Herr talman! Det är ingen nyhet när jag säger att det offentliga Ålands utgifter har varit större än det offentliga Ålands inkomster under ganska många år. Vi talar om ett strukturellt underskott, vilket i klartext betyder att den offentliga strukturen på den service vi producerar är för stor och för dyr i förhållande till vad vi betalar, då får man ett strukturellt underskott. Det är en parameter som jag vill lyfta fram.

    Den andra är pandemin. Pandemins efterverkningar har vi fortfarande ännu inte sett. Det är ett ganska svårt läge, dels att ha ett strukturellt underskott och dels att ha en pandemi vars verkningar fortsättningsvis till stora delar är okända.

    I inledningsskedet så resonerade landskapsregeringen kring det som nu är ett meddelande och om det borde ha ingått i den allmänna motiveringen till tilläggsbudgeten. För den som lyssnar här och nu och som inte sitter i Ålands lagting så kanske det inte är någon större skillnad men för den fortsatta processen så öppnar ett meddelande upp på ett helt annat vis för att lyssna in och ta del av andras åsikter, de som sitter här i Ålands lagting och även andra.

    Landskapsregeringen slår i sitt meddelande fast att den långsiktiga riktningen för samhällsutveckling ligger fast. Vi vet alla att en omställning mot ett hållbart samhälle inte längre är ett önskemål, det är ett "ska-krav". Det finns ingen annan väg att gå. Vi vet också att landskapet betonar och behöver en stabil ekonomi, inte bara i landskapet utan även i kommunerna och i det privata näringslivet.

    I det meddelande som landskapsregeringen presenterar så slår vi fast fem fokusområden för nystart av Åland. Man kan säkert fundera; vad är det för revolutionerande med det då? Kommer ni med någonting nytt, någonting spännande?

    Ja, det som är nytt är att vi här presenterar från landskapsregeringens sida en process som inte till alla delar är fullständigt klar. Vi sätter fem fokusområden som vi tror, och som vi bedömer främst på basen av undersökningar som har gjorts och på rapporter, att det är det viktigaste att samlas kring för att Åland ska kunna arbeta vidare. Områdena är ganska öppna till sina karaktärer.

    Landskapsregeringen har inte svar på alla "hur" frågor och det är också av den anledningen som vi för det här meddelandet till lagtinget. Men en sak vet vi med säkerhet, det här är inget visionärt arbete som vi lägger fram. Det här är ett arbete som redan måste påbörjas, det borde ha påbörjats och som vi kommer att arbeta strukturerat med framledes.

    Om man tittar på det meddelande som vi har lämnat så talar vi om att man behöver en positiv samhällsutveckling. Det är omöjligt att få en positiv samhällsutveckling om invånarna inte känner sig trygga och behövda. En trygg människa kan leverera både inom det egna privata livet men också till arbetslivet. Därför har vi satt ett ganska stort fokus på just det.

    Låt oss titta lite då på vad vi säger om våra områden. Vi säger att jobb, utbildning, företagande och annan meningsfull sysselsättning är viktig. Vi säger att det är viktigt att alla ålänningar känner att det finns ett vardagssammanhang där man hör hemma, att det finns någon som bryr sig om vad man presterar och vad man gör. Vi vet att våra arbetslöshetssiffror är höga. Vi vet av rapporterna från ÅSUB att det kommer att ta ganska länge innan de minskar. Det betyder att alla kommer inte att ha jobb.
    Alla kommer inte att ha utbildning. Alla kan inte starta ett företag. Alla företag som finns nu kan inte nyanställa i den utsträckning så att alla skulle finnas med på arbetsmarknaden. Därför är det så viktigt att vi söker sysselsättning som är meningsfull så att ingen blir utanför. Ett utanförskap kostar och det ska vi försöka undvika.

    Utbildnings- och kulturministern och även näringsministern kommer i sina anföranden att redogöra mera på detaljnivå vilka planerade åtgärder som för tillfället finns. Jag tar mera den här övergripande delen.

    Det som är intressant tycker jag och det som är nytt är att landskapet nu söker ett utökat samarbete med privata aktörer, speciellt vad gäller utbildningsbiten. Kan vi göra någonting tillsammans, kan vi utbilda i större utsträckning på arbetsplatserna? Det är frågor som utbildningsministern kommer att ge svar på i sitt anförande.

    Det hjälper inte här på Åland om vi byter pengar med varann. Det är inte så vi får en tillväxt. Exportföretagen som är nummer två på vår lista är exportföretagandet inom digitala tjänster. Landskapsregeringen kommer inte själv att gå in som en aktiv aktör i de här projekten. Det är inte vår uppgift. Men tittar man på ÅSUB:s rapport "Ålands framtida möjligheter och utmaningar i ljuset av megatrender" nummer 2019/10 så kan det finnas någonting här för Åland att hämta in.

    Det som också pandemin har fört med sig, en av de få positiva sakerna faktiskt, visar att det är fullt möjligt att arbeta och bo på Åland, trots att det företag som du jobbar för finns i en annan världsdel eller i ett annat land. Det finns så att säga möjligheter att öka vår inflyttning genom att utveckla exportföretagande inom digitala tjänster och därmed också öka på inkomsterna till landskapet.

    Ett annat fokusområde kallar vi "Grön kraft på export", där pratar vi om havsbaserad vindkraft, storskalig sådan och kanske ett nytt PAF-ben för Åland på sikt. Vi talar också om synergieffekter i samband med utbildning och vi talar om möjligheter för Åland som inte tidigare har funnits. Det här är ett projekt som vår minister Alfons Rönnblom brinner varmt för. Han kommer i sitt anförande närmare att förtydliga hur vi resonerar där.

    Jag tror att vi alla kan enas om att vi behöver bli fler. Tittar man på den rapport som har kommit nu nyligen så ser vi att inflyttade till Åland var +245 under 2020. Men man ser också nu kanske en liten trend redan under det första kvartalet. Det var 72 inflyttade första kvartalet i år jämfört med 25 i fjol. Det kan vara en kommande trend som visar på en positiv inflyttning. Vi välkomnar alla som flyttar till Åland. Vi hoppas att de vill flytta hit till vårt samhälle och bidra till samhällsutvecklingen, både genom eget arbete och på frivilligt sätt.

    Genomförandet av Åland 100 har blivit som ett litet embryo till att vidareutveckla och samarbeta med Åland Living som sedan många år har haft som huvudpunkt att marknadsföra Åland och locka flera att flytta till Åland. Det är väldigt sällan som någon flyttar till ett främmande ställe utan att man har besökt det en gång tidigare. Därför har vi ett samarbete mellan Åland 100, Visit Åland och Åland Living, en stärkande plattform som kan öka vår inflyttning.

    Sist men inte minst talar vi om stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen. Det är ingenting nytt. Jag har suttit i lagtinget sedan 2003 och jag tror att vi alltid har talat om stabil ekonomi och modernisering i förvaltningen. Den enda skillnaden nu är faktiskt att jag ser konkreta steg. Pandemin har tvingat den allmänna förvaltningen, precis som många andra underlydande myndigheter och kommunala organ, att börja arbeta på distans. Det skapar helt nya möjligheter bara för en själv att i större utsträckning kunna välja sin arbetstid, kanske jobba på distans tre dagar i veckan och sedan finnas här. Det möjliggör också att behoven av kontorsutrymmen minskar. Det finns många andra positiva effekter för den som kan arbeta på distans.

    Det som jag också tycker att är väldigt positivt är att de så kallade hållbara storföretagen som finns inom hållbarhetsarbete har erbjudit landskapets förvaltning på chefsnivå att delta i deras ledarskapsutbildning för ett mera agilt arbetssätt. Jag tycker att det är ganska flott faktiskt av storföretagen att bjuda in offentlig förvaltning till ett närmare utökat samarbete på chefsnivå.

    Vidare kan jag säga att förslaget till andra tilläggsbudget, som lämnas till lagtinget samtidigt som detta meddelande, ska ses som kompletterande. Det finns åtgärder beskrivna i andra tilläggsbudgeten, men jag ska också vara ärlig och säga att det finns åtgärder som ytterligare behöver göras under flera års sikt för att vi ska få en stabil offentlig ekonomi här på Åland.

    Jag ser mycket fram emot att ta del av diskussionerna och förslagen här idag. Jag tror att vi alla som sitter här nu ska försöka ha fokus framåt och verkligen jobba för Ålands bästa. Tack för att ni har lyssnat!


  • Tack, herr talman! Tack till lantrådet för presentationen. Lantrådet säger att ingenting är nytt av det som presenteras, det är gamla frågor som har varit aktuella tidigare, men nu ska det inledas en process. Det står ingenting om den processen i själva meddelandet så det kunde vara bra om lantrådet kunde utveckla den biten.

    När det gäller ekonomin så sägs det ju att inkomsterna är mindre än kostnaderna. Vi har ett strukturellt underskott i kombination med pandemin. Men vilka är de centrala åtgärderna, som lantrådet bedömer, för att öka tillväxten och sysselsättningen i samhället? Vilka satsningar skulle kunna lyfta Åland ur den här strukturella situationen?


  • Talman! Om jag börjar med det sistnämnda så tror jag att en ökad inflyttning är positiv. Jag tror att arbete, sysselsättning eller utbildning för alla, precis såsom vi har sagt här, är någonting som behöver göras för att höja den egna produktionsnivån. Jag tror att de framtidsarbeten som speciellt finns i samband med grön kraft på export är någonting som behöver tas vidare. Jag tror att en stabil offentlig ekonomi betyder att lagtinget och landskapsregeringen inte längre kan presentera lagförslag som är kommunalt kostnadshöjande. Tillsammans behöver vi arbeta vidare för att fundera över hur man producerar välfärden ute i de åländska kommunerna så att ålänningarna har rätt att ta del av det som lagen säger.

    När det gäller kommunerna som ju är den största producenter av välfärdstjänster; både dagis, skola och äldrevård, så pågår där ett revisionsarbete där man tittar över den aktuella lagstiftningen. Om jag är rätt informerad så borde det arbetet var färdigt här inom maj månad - finansministern nickar - och då får vi titta på resultatet av den. Jag tror att vi på sikt kommer att behöva minska utbudet av välfärdstjänster. Det är vad jag kan säga nu. Vi har inom många områden betydligt högre nivåer än vad man har i omkringliggande regioner. Jag tror att jag stoppar dig först.


  • Om jag uppfattade det rätt så är det inte så att landskapet Åland, som i många andra länder idag, går kraftfullt in i ekonomin för att stimulera till det som lantrådet här säger att är målsättningen, det vill säga en ökad sysselsättning, en ökad tillväxt och en ökande inflyttning. Jag tror att vi alla i många år har identifierat bekymren och utmaningarna som Åland har. Men vilka är den här regeringens svar på de frågorna? Det är ju därför vi har väntat på denna omställningsbudget som inte kommer och som uppenbarligen inte kommer idag heller. Men vilka åtgärder är det man ämnar vidta för att stimulera tillväxt, inflyttning och sysselsättning som lantrådet säger att är målet?


  • Talman! Tack för frågan. Jag tycker att mycket av de åtgärder som vi vidtar så finns beskrivna i tilläggsbudget 2, som kommer att presenteras strax efter detta meddelande. Det är det först jag vill säga.

    Det andra som jag vill säga är att när vi jämför Åland med andra nationer så ska vi komma ihåg en sak tycker jag och det är att vi är ganska begränsade eftersom vi inte kan påverka våra skatter. Det är ytterst marginellt som vi kan skatteväxla. Där vet jag att finansministern har lite funderingar kring framtiden, men det är nog lite för tidigt att lyfta fram det här och nu.

    Jag tycker faktiskt, måste jag säga, att landskapsregeringen verkligen försöker med alla till buds stående medel inom den verktygsbox som vi har att skapa framtidstro, skapa trygghet, se till att alla är med på tåget och försöka få Åland vidare. Men det är också på det viset, ledamot Camilla Gunell, att det krävs ett samarbete också från lagtingets sida. Därför ser jag fram emot de konkreta förslag nu som Socialdemokraterna kommer att lämna och som inte bara är sammanslagning av de åländska kommunerna.


  • Talman! Tack till lantrådet för ett vältaligt anförande. Jag vill haka på det här med samarbete med en gång. Liberalerna var med och behandlade budgetförslaget för 2021. Vi var väldigt nöjda med skrivningarna i det som finans- och näringsutskottet presterade och vi hade faktiskt inte en enda reservation.

    Samtidigt talade finans- och näringsutskottet om ett akut reformbehov. Lantrådet Thörnroos har varit med och stoppat två stora reformer som kunde ha sparat driftskostnader på 8-10 miljoner euro, så är spelets regler. Men jag ser inte en enda stor reform varken i framtidsmeddelandet eller i tilläggsbudgeten. Hur tänker landskapsregeringen spara, effektivisera och reformera utan att försämra servicen radikalt som nu är linjen, vad jag kan förstå?


  • Talman! Tack för frågan! Först vill jag säga att landskapsregeringen avser inte att försämra välfärdsservicen radikalt, det avser vi inte. Det fanns ett förslag från Liberalernas starke man i finans- och näringsutskott, ledamot Holmberg, om att 200 offentliga tjänster skulle tas bort på ett bräde. Det är inte på det viset som den här landskapsregeringen arbetar. Vad vi försöker göra är att vi försöker svänga en tankbåt i ett havsområde där det dessutom saknas sjökort. Det vill jag säga.

    När det sedan gäller de reformer som jag uppenbarligen nu har stoppat och som ska spara 8 miljoner så skulle jag gärna ta del av vilka reformer det har varit. Det är en kompletterande fråga som jag skickar tillbaka till vicetalman.

    Sedan vill jag också säga att jag tycker att från Liberalernas håll, de budgetmotioner som ledamoten Pernilla Söderlund har fört fram, är riktigt, riktigt intressanta och det ska bli spännande att höra när hon redovisar dem här i salen.


  • Talman! Vi kan ju strunta i blomsterspråket nu, eller hur lantrådet? Är det så att man ska osthyvla bort 8-9 miljoner euro i landskapets egen verksamhet så innebär det ju till exempel stora inbesparingar på ÅHS. Vi minns ju alla hur lantrådet var väldigt emot inbesparingar på ÅHS under förra mandatperioden. Men nu är det minsann hårda bandage när det sitter andra vid rodret. Och nog måste ju lantrådet ha en sådan kunskap om den kommunala ekonomin att de stora inbesparingarna i kommunerna så är äldreomsorg, skola och barnomsorg. Det kommer ju antagligen att innebära stora radikala försämringar i äldreomsorgen, i barnomsorgen och i grundskolan. Någonting annat kan inte jag se, det är dessa som är personalintensivast. Men vi har ett öppet sinne och väntar på reformförslagen.


  • Talman! De in besparingskrav som vi i första hand har resonerat kring i tilläggsbudgeten rör ju den offentliga förvaltningen som är landskapets egen. Vi har inte valt i det här skedet att gå in och spara på kommunerna eftersom det är, precis som det är för Liberalerna, också viktigt för oss att den närproducerade servicen; dagis, äldrevård och skola, finns nära invånarna och har en god kvalitet. Vad gäller inbesparingarna, om man tittar på tilläggsbudget 2, så har vi valt att minska väldigt lite på överföringskostnaderna till kommunerna just av den anledning som jag nämnde, samt att en stor del av överföringskostnader går till AMS som ju är stöd för arbetslösa. Vi vet vi den siffran fortsättningsvis är ganska hög.

    Vi får se hur den här diskussionen fortsätter under dagens lopp. Jag är beredd att lyssna in era förslag.


  • Tack, talman! Först en konkret fråga när det gäller de här fokusområdena. Man säger i den som ett exempel på export av digitalisering på Åland att en kommande exportprodukt är ÅHS vårdinformationssystem, att det ur det ska blomma upp någonting som vi ska exportera. Jag hoppas att det är så att lantrådet eller regeringen har någon annan information. Som jag uppfattar det så ska ÅHS med hjälp av pengar från EU:s fonden köpa ett vårdinformationssystem som borde ha kommit för länge sedan och där är vi sist på banan. Hur ska det omvandlas till en exportindustri?


  • Talman! Om man gör en historisk tillbakablick när det gäller digitala tjänster så har det många gånger varit så inom det privata näringslivet att det har funnits ett projekt som man har startat upp och det har sedermera givits spinoff effekter till flera andra bolag med ytterligare utvecklade tjänster. När det gäller exportföretagande inom digitala tjänster så var det här bara ett konkret exempel på vad som eventuellt skulle kunna vara en positiv utvecklingstrend för privata att haka på.

    Sedan finns det ju andra projekt som nu pågår - jag blir lite osäker här nu hur pass offentliga de är - som också är kopplade till exportföretagande inom digitala tjänster. Jag måste helt enkelt passa på den till näringsminister Fredrik Karlström för jag osäker på offentlighets graden av de projekten ännu.


  • Okej, då får jag konstatera att det fanns bara ett konkret exempel och det är ÅHS:s vårdinformationssystem som man köper in och tror att ska utvecklas.

    Lantrådet sade att man vill höra någonting annat än kommunreform från Socialdemokraterna. Okej, det är ju också ett vägval som landskapsregeringen gör, att inte genomföra någon reform. Om man vill bibehålla strukturen så måste man betala för det. Det ser vi exempel på nu i tilläggsbudgeten. Alla andra sektorer ska spara. Alla andra sektorer på Åland ska spara, inklusive ÅHS och vårt utbildningssystem, men inte kommunerna, där ökar man på överföringarna till kommunerna trots att boksluten i kommunerna ser ut att bli ganska bra under det kommande året. Finns det någon reform vad gäller den kommunala strukturen som lantrådet är beredd att jobba vidare med som skulle sänka kostnaderna?


  • Tack, talman! När det gäller kommunreformen så låt oss ta bort blomsterspråket, om jag får citera vicetalman Sjögren här tidigare. Det fanns inte möjlighet att genomföra en kommunreform på det vis som tidigare minister Nina Fellman försökte göra, dels fanns det ingen acceptans för det och dels fanns det inget lagstöd. Det är ju också en av orsakerna till att reformen har fallit och inte verkställts.

    I ett tidigare inlägg här så var en del av oppositionen bekymrade över att vi överför mera pengar till kommunerna. Nu är en annan del av oppositionen bekymrad över att vi gör det. Nej, nu ska jag omformulera mig. I tidigare ett inlägg var man bekymrad över att kommunerna skulle få svårt att klara sig eftersom vi inte har slagit samman kommunerna till större enheter. Nu är man bekymrad över att vi ger pengar till kommunerna för att de ska klara sig. Så det där är ju faktiskt inte helt lätt.

    Vill man bibehålla kvaliteten och vill man utveckla ytterligare så tror jag att det embryo som nu finns med sammanhållen hemvård mellan ÅHS och kommunerna är ett första steg. Där tror jag att man kan utveckla betydligt mycket mera än vad man har gjort hittills.

    När det sedan gäller kommunerna så tror jag att den inbesparing man kan göra sist och slutligen är ganska liten, speciellt om man tar skärgårdskommunerna därför att det är svårt där det finns vatten emellan att bibehålla servicen i form av skola, äldrevård och annat. Man kan inte ha det på export utan det är ju någonting som kommunerna själva måste producera.

    Vill man så finns det pengar att spara mellan Jomala och Mariehamn. Det är ju de då i så fall som borde gå samman till en kommun. Där har jag uppfattat att det finns inget stöd för den reformen heller.

    Avslutningsvis, ska man ju genomföra reformer så behöver man i demokratisk anda åtminstone ha en majoritet med sig när man genomför den, i annat fall blir det nog bara platt fall.


  • Talman! Först en randkommentar. Som jag ser det så är det oppositionens uppgift att kritiskt granska landskapsregeringen, komma med alternativa förslag och ha rätten att ifrågasätta landskapsregeringens ställningstaganden. Lantrådets uppgift är att vara hela Ålands lantråd, även de socialdemokratiska, liberala och Ålands Demokratis väljare som finns ute i landskapet. Jag vet inte varför den här hårda tonen ska vara mot de frågor som finns mot oppositionen i det här skedet.

    Jag skulle vilja fråga lantråd en konkret fråga: Vilka tre konkreta förslag ser lantrådet Thörnroos att man har till reformer eller andra åtgärder som kommer att ha kraftig inverkan på den åländska ekonomin och som kommer att sjösättas inom den här mandatperioden? De tre främsta konkreta exemplen.


  • Tack, talman! Jag tror att en kraftsamling på ökad inflyttning är en av våra viktigaste faktorer. Jag tror att utveckla arbeten så att alla har ett arbete, tillgång till utbildning eller annan meningsfull sysselsättning, det tror jag att är det andra. Där kan det hända att vi behöver ta lite nya djärva grepp - och det har vi också redovisat för - med ett utvecklat samarbete med det privata näringslivet. Det tredje sedan så tror jag att vi behöver få till stånd en fungerande diskussion mellan hela det offentliga Åland, alltså en god dialog med kommunerna och landskapet för att tillsammans finna synergieffekter och effektivitetslösningar.


  • Talman! Sysselsättningen, om vi tar den som exempel, är en akut fråga. Men vad är det konkret man tänker göra för åtgärder för att öka antalet arbetsplatser i privat sektor och för att öka sysselsättningen? Man pratar om nya moderna och djärva grepp, men vad är det konkret?


  • Talman! Det offentliga Åland kan inte gå till det privata näringslivet och säga; "hej nu, nu ska ni anställa flera". Vi har vissa mindre försök på gång där och det återfinns ju också i tilläggsbudget 2. Däremot är det ju viktigt att ha en fungerande dialog med det privata näringslivet och försöka fundera. De måste tala om vad de vill och vi ska sedan försöka skapa förutsättningarna. Det är inte det offentliga Ålands sak att tala om vad privata företag ska göra. Däremot ska vi försöka kratta manegen så gott som det bara går.


  • Tack, talman! Tack lantrådet Thörnroos. Det som är nytt är processen, sade lantrådet Thörnroos. Nu ska vi börja lyssna på företag, vi ska lyssna på lagtinget och vi ska lyssna på ålänningarna. Har ni inte lyssnat tidigare då? Har landskapsregeringen varit tondöv?

    Om man går igenom finans- och näringsutskottet alla betänkanden under den här mandatperioden så har de varit partienhälliga rakt av, väldigt tydliga och konkreta. Men absolut ingenting har landskapsregeringen tagit till sig. Absolut ingenting! Det har till och med kommit krav på meddelanden kring IT och kring fiskodling och inte ens det har kommit. Nog är det ju märkligt att vi här och nu då helt plötsligt ska börja tycka till och landskapsregeringen ska äntligen börja lyssna. Men är det så att nu börjar ni lyssna på riktigt?


  • Jag tycker nog att ledamot John Holmberg kanske är lite onödig om man säger så. Jag tycker absolut att landskapsregeringen har lyssnat in, vi har försökt lyssna in. Att vi sedan inte har producerat ett meddelande kring fiskodling eller ett meddelande kring digitalisering, så när det gäller fiskodlingen så pågår nu ett arbete med vattenlagstiftningen och vattenbruket. Det är ju det som är det första som är avgörande för fiskodlingen. Det tycker jag också att vi kanske kan vara eniga kring.

    När det sedan gäller digitaliseringen så pågår ett arbetet. Där finns det ett vägval som behöver göras och det arbetar vi med. Efter att vi har gjort det vägvalet som vi bedömer att är det förnuftigaste så återkommer vi ju till lagtinget.


  • Tack, talman! När det gäller fiskodlingar så har landskapsregeringen haft önskemål från fiskodlingsbranschen i två års tid hos sig och inte levererat någonting, inte ens ett svar. Det är svagt.

    När jag tog upp önskemålen om meddelandena så var det specifikt. Går man igenom betänkandet så ser man väldigt tydliga skrivningar i ordalag kring ekonomin; framtiden och nuet.

    Men min fråga var; ska landskapsregeringen nu börja lyssna? Jag tycker att processen känns lite konstig. Vi har länge väntat på en omställningsbudget och fått med tre månaders intervaller höra; "snart kommer den, snart kommer den". I januari så skulle vi bli inbjudna till att få vara med i processen kring en omställningsbudget. Ingenting! Jag undrar än en gång; är det dags att börja lyssna nu, ska vi ta det på allvar eller blir det som det alltid har varit den här perioden?


  • Om vi börjar med fiskodlingen så är det ju så att de har varit pantfångar under den näringsminister som har verkat de sista åtta åren, före den här landskapsregeringen tillträde. Det har ju varit absolut "No, No" vad gäller fiskodling? Den här landskapsregeringen har åtminstone en intention och en vilja att försöka söka ett samarbete, dels mellan miljörörelsen och dels mellan näringsidkarna så att vi tillsammans på ett hållbart sätt kan utveckla odlingen. Det tycker jag ändå att vi ska ge en eloge för både åt ministrarna Karlström och Röblom.

    När det sedan gäller landskapsregeringen och att lyssna, så vi har lyssnat hela tiden, vi har varit aktiva och försökt lyssna in. Det som är nytt nu är att vi smalnar av det som bedöms vara det offentliga Ålands uppgifter, dessa fem fokusområden, och fortsätter processen därifrån.

    Jag ser som sagt fram emot intressanta inspel här under dagens lopp.


  • Tack, herr talman! Tack fru lantråd för ett intressant anförande även om det är många frågor. Jag kan ställa två.

    Ni inledde med att tala om det strukturella underskottet, vilket många talar om. Om vi tittar på det här lilla pappret så står det: "Landskapsregeringen långsiktiga mål är fortsättningsvis att årsbidraget ska täcka avskrivningarna". Det talar man om. Tittar man sedan i det här tjocka papperet så kan man se att årsbidraget under förra mandatperioden var 64 miljoner och avskrivningarna var 42, ett överskott på 28 miljoner. Och då undrar jag, på vilket sätt motiverar ni att det faktiskt är ett strukturellt underskott?


  • Talman! Det korta svaret är ju att man under goda år har samlat på sig ganska mycket i ladorna, långt över 100 miljoner, som sedermera har använts under de sista åren. Ett annat kort svar är ju också att man har satt in PAF-medel ur PAF-snurran i större utsträckning än vad man tidigare har gjort. Det är det svar som jag kan ge på de siffrorna.


  • Tack, herr talman! En annan sak sedan, ni var inne på det här lilla meddelandet och kom in på första punkten; jobb, utbildning, företagande, vilket ju låter väldigt allmänt och någonting som väl har fokuserats på i hundra år. Jag tycker att den punkten borde skärpas upp. Ni var inne på arbetslösa. Varför inte säga att målet är 1 000 nya arbetsplatser? Konkret!


  • Tack, talman! Nej, jag har ingenting emot att sätta en siffra som målsättning. Vi kan sätta 200 eller 300, däremot behöver det ju finnas ett analysarbete bakom varför man just sätter den siffra man sätter där.

    Sedan är det en sak till som jag upplever som lite hindrande och det är att vi har ju begränsningar vad gäller lagstiftningen, vad vi kan göra och vad vi inte kan göra med skatteväxling, vad vi kan stöda och vad vi inte kan stöda. Det behöver man ju också komma ihåg.

    Det tredje sedan är ju då att de arbetslöshetssiffror som vi har nu är de högsta sedan en av färjekonkurserna här på 90-talet. Enda skillnaden då var att siffrorna gick ner väldigt snabbt. ÅSUB indikerar nu att den här arbetslösheten kommer att sjunka väldigt, väldigt långsamt. Därför är det också bekymrande.

    Men som sagt, vi är öppna för förslag som gör att vi kan få ut flera på arbetsmarknaden.


  • Minister Roger Höglund (C) Anförande | 10:15

    Herr talman! När jag gick in i salen idag så såg jag att det står Alfrida på den här pärmen, som jag har återanvänt som man gör om man är en lite snål finansminister. Då tänkte jag, kommer det att bli en storm? En storm av applåder?

    Bästa lagting, åhörare, ålänningar! Jag ska presentera tilläggsbudget 2 för 2021 och kommer att gå in här på allmänna motiveringar och så vidare. Ministrarna kommer då sedan att gå in mera på detaljerna.

    En omställningsbudget läggs normalt fram kort efter ett val. Då vill den nya majoriteten sätta sin prägel på politiken där ekonomin förstås är en stor del.

    Det har nu gått cirka 1,5 år sedan senaste val och den nya regeringen tillträdde. Som bekant var fjolåret präglat av pandemin. Resurserna, både de ekonomiska och de personella, koncentrerades på att få samhället att fungera.

    Nuvarande regering har förutom ett antal tilläggsbudgetar lagt sin grundbudget för år 2021 där ett antal framtidsfrågor lyfts.

    Som ett nytt grepp för nu landskapsregeringen fram dels ett meddelande samt dels en tilläggsbudget. Dessa dokument hakar i varandra.

    Den ekonomiska överblick över åren 2015-2021 som vi hittar i den allmänna delen är intressant. Notera att det är svårt att rakt av jämföra landskapets bokslut mellan åren. PAF-reserveringar, effekter av bildande av fastighetsverket, konkurrenskraftpaketet och nu senast coronakostnaderna komplicerar jämförelser. Ser man på årsbidragen under åren 2015-2021 och gör en korrigering med inverkan av PAF-reserveringar och Covid-19 kostnader så är det ytterst få år där årsbidraget täcker avskrivningarna. Om dessutom investeringarna överskrider storleken på avskrivningar får vi en ännu större negativ kassapåverkan. Vi minns alla att landskapet en gång hade en kassa på över 180 miljoner.

    Finansieringen eller landskapets skatteintäkter har sedan grundbudgeten för 2021 gjordes utvecklats positivt. Avräkningsbeloppet baserar sig fortsättningsvis på finansministeriet och Ålandsdelegationens uppgifter. Däremot har skatteavräkningen justerats uppåt vilket har sin grund i ÅSUB:s uppdaterade prognos som gjordes nu i april.

    Under våren gick regeringen ut till avdelningarna med anvisningar inför budgetåren 2022-2024. Målet för inbesparingar på verksamhetskostnaderna var 2 % för 2022 samt 1 % vardera år 2023 och 2024. Målet för inbesparingar på överföringar sattes till 0,5 % vardera år. ÅHS har till följd av pandemiläget begärt att göra en förskjutning i besparingsmålen dock så att periodens totala inbesparing om 4 % kvarstår. Det är en rimlig begäran och där hyser vi en stor förståelse naturligtvis.

    Landskapet har ännu inte upptagit lån. Likviditeten som följs upp regelbundet, varannan vecka, visar nu en kassa på cirka 26 miljoner, därtill har fastighetsverket en kassa på drygt 10 miljoner. Totalt sett pratar vi om en likviditet på 36 miljoner.

    Kassaflödet i landskapets verksamhet och kassaflödet i de budgeterade investeringarna ger en bild över lånebehovet framöver. Detta är naturligtvis inte någon exakt vetenskap men ger en bild över ett lånebehov i slutet av detta år om 10-20 miljoner och ytterligare 100 miljoner för åren 2022-2024. Jag betonar att detta endast är ett scenario, se det som en väckarklocka. Hur man budgetar och hur investeringarna förverkligas har en stor betydelse, förverkligandegraden med andra ord. De cirka 40 miljoner som landskapet lånat ut i bostadslån har en stor betydelse ifall vi möjliggör att dessa lån kan återbetalas i snabb takt. Vi vet att vissa som har tagit bostadslån av landskapet gärna vill betala tillbaka dem. Det här kräver en ändrad lagstiftning, vilket vi håller på att titta på som bäst. Det är mycket pengar som det handlar om.

    Lite om landskapet och kommunerna. Från att totalt sett haft en bra period mellan 2015-2018 vek den kommunala ekonomin kraftigt år 2019. Budgetarna för 2020 och 2021 har varit kraftigt negativa, för 2021 har man budgeterat ett underskott på över 15 miljoner. År 2020 kommer troligtvis att visa ett bättre bokslut än vad som är budgeterat.

    För att i någon mån råda bot på den kommunala ekonomin har ett antal åtgärder sjösatts:
    • En arbetsgrupp ser som bäst över hur kommunernas kostnader kan sänkas. Här tittar man på lagstiftningen och vad man kan göra för justeringar. Målsättningen är att kommunerna själva ska styra över sina kostnader. Arbetsgruppen lämnar sin slutrapport i slutet av maj.
    • Ett anslag för temporärt likviditetsstöd om euro 0,5 miljoner föreslås i budgetförslaget. Som bekant har Sottunga aviserat akuta finansiella problem som uppstår i mitten av detta år. För Sottunga handlar det om cirka 240 000 euro men höjd tas för att flera kommuner kan hamna i en liknande akut likviditetsbrist. En budgetlag har föreslagits i anslutning till detta, där krav sätts på den kommun som söker temporärt likviditetsstöd, bland annat ska den sökande kommunen ha utrett andra alternativ till finansiering exempelvis banklån. Kommunen förbinder sig även att medverka i en särskild kommunindelningsutredning.
    • Anslag för samarbetsunderstöd ökas med 300 000 euro, i grundbudgeten finns 200 000 men lejonparten av dessa medel är förbrukade. Det här är pengar som gärna ska förbrukas, det leder till att man hittar samarbeten vilket för det totala offentliga Åland ska bli en kostnadsminskning.
    • Landskapsandelssystemet laddas med 1,2 miljoner som fördelas mellan skola, äldreomsorgen och KST. En lag runt detta är på kommande inom kort.

    Jag vill ytterligare nämna den arbetsgrupp som vi har planerat, med företrädare för den kommunala sektorn, som ska tillsättas för att analysera landskapsandelssystemet och dess fördelningsnycklar samt göra analys av finansieringen av kommunernas socialtjänst.

    Inom landskapet finns idag 17 myndigheter. En arbetsgrupp tillsätts för att utreda ett antal frågor runt våra myndigheter. Där ingår bland annat harmonisering av lagstiftning, utreda policy för kompetensbaserade styrelser, införa regleringsbrev och samordning av enmansmyndigheternas administration.

    Ett annat spännande projekt som är påbörjat och kommit ganska långt är fastighetsverkets uppdrag att kartlägga hyreskontrakt med externa hyresvärdar. Vi får därigenom en helhetsbild över landskapets behov av kontors- och verksamhetslokaler. Idag hyr landskapet med dessa myndigheter upp många tusen kvadratmeter externt.

    Det är svårt att undvika skattegränsproblematiken, den är så pass viktig så att den förtjänar att nämnas. En arbetsgrupp, med landskapet, Åland Post, näringslivet och tullen med flera, har jobbat ett tag och noggrant följt och kommenterat arbetet med det nya tullförfarandet. Som nästa steg arbetas nu intensivt med en arbetsgrupp av en liten annan dignitet. Det är en arbetsgrupp där vi hoppas att företrädare för finansministeriet, skattestyrelsen och tullen ska ingå, även vår riksdagsledamot arbetar med denna fråga. Jag hoppas att vi inom kort då, tillsammans med finansministeriet, har en grupp på plats.

    Sedan kommer jag på detaljmotiveringarna, jag kommer att göra några axplock där. Mycket handlar om utbildning. Inom anslaget för vuxenutbildning finns ett anslag på 370 000 euro varav 97 000 euro finansieras inom ESF. Anslaget omfattar bland annat kurser i svenska för inflyttade, detta är synnerligen viktigt eftersom språket ofta är en väg in i arbetslivet. Det finns ett anslag på 120 000 euro för det. Det finns planerade yrkesinriktade utbildningsinsatser som motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden och köp av utbildningsinsatser.

    Det finns ett anslag under Ålands folkhögskola på 390 00 euro och det gäller grundskoleutbildning för vuxna kallat grundvux. Kommunerna erbjuds att köpa grundskoleutbildning, 10 platser. Det här är i princip ett nollsummespel.

    Sedan kan också Åland gymnasium bra nämnas, en temporär ökning om 114 000 euro som gäller subventionering av datorer samt studiematerial. Ekonomi ska inte vara ett hinder för att utbilda sig. Det här är en temporär lösning. Man kommer att titta på en fortsättning inför budget 2022. Vi vet nu att det finns familjerna där kanske en är eller två är arbetslösa och då kan det vara svårt att hitta pengar att köpa en dator till sin ungdom som ska studera.

    Gällande arbete så kommer som sagt var ministrarna att hålla sina anförande här och gå in mer på detaljer. Det som jag kan nämna här är ett anslag på 30 000 till AMS för stärkt vägledning.

    Det sysselsättningsstöd som har funnits ett tag, där en arbetsgivare anställer en arbetslös under vissa premisser och där en arbetslös kan skapa ett eget företag, det projektet kommer att fortgå i stort enligt tidigare modell.

    På den positiva sidan, den kanske roligare sidan, är när vi kommer till skatteintäkterna, jag nämnde det tidigare i mitt anförande, 9,7 miljoner kan skatteintäkterna i huvudsak öka i tilläggsbudgeten 2 jämfört med grundbudgeten. Det har i sin följd av den prognos som ÅSUB gjorde i april som jag nämnde.

    Med hänvisning till detta så föreslår landskapsregeringen vördsamt att lagtinget antar förslaget till andra tillägg till budgeten för år 2021. Tack ska ni ha!


  • Talman! Vi hade ett replikskifte här med lantrådet och konstaterade att landskapsregeringens tonvikt ligger på ökad sysselsättning och inflyttning. Det är ju intressant att studera siffrorna bakåt i tiden där vi kan konstatera att Åland har haft historiskt hög sysselsättning och inflyttning samtidigt som vi haft en BNP-utveckling som har varit svag de senaste 20 åren. Att ta i beaktande att hög sysselsättning och inflyttning ökar BNP kan vi faktiskt inte göra för det har vi redan siffror på att så är faktiskt inte fallet när det gäller Åland.

    Finansministern sade att vid utgången av den här mandatperioden så kommer landskapet historiskt att låna till driften. Man beräknar att vi kommer att ha ett lån på 120 miljoner euro. Hur ser finansministern på det faktumet när vi går in i nästa mandatperiod? Det finns inga reformer, hur (… taltiden slut).


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:29

    Tack, herr talman! "Det finns inga reformer", det är ett mantra som har hörts ganska tydligt i den här salen, speciellt denna förmiddag. Det är finns ju reformer. Det finns ju tankar här om att man skulle kunna utveckla högskolan. Det finns tankar på hur man utvecklar till exempel den havsbaserade vindkraften och få igång den. Det finns tankar på att man ska öka inflyttningen här. Jag tänker rubriken: "Flytta till Åland och ta ditt arbete med dig!" Det är möjligt idag. Det handlar oftast om en ekonomi i vilket land det än må vara, har man en god sysselsättning så har man en god ekonomi. Nu vet vi ju att de senaste 20 åren säkert har vi haft ett underskott som man med fog kan kalla för strukturellt. Vi har haft en kassa på 180 miljoner som sakta betas av för ett nu ligga (… taltiden slut).


  • Talman! Det är en del att hantera ett underskott, att öka intäkterna och dit hör förstås satsningar på utbildning och inflyttning. Men samtidigt så har ju det offentliga Åland, både kommunerna och landskapet, en för stor kostnadsmassa. Hur obekvämt det än låter så måste till ordentliga och rejäla reformer, annars finns det en väg framåt för Åland och det ut för stupet. Jag önskar att landskapsregeringen skulle ha den insikten och att man skulle komma med alternativ till faktiska, stora och genomgripande reformer. Det är som att sätta plåster på infekterade sår, att ge lite pengar till kommunerna när vi vet att strukturen är ohållbar. Jo, tillfälligt ge pengar till gymnasiet när man gör en stor reform på rikssidan och där våra elever riskerar att få ännu dyrare utbildning. Ni måste göra någonting landskapsregeringen!


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:31

    Tack, herr talman! För det första så tycker jag att man är lite motsägelsefull här får oppositionen. Ibland pratar man om reformer, spara pengar och minska samhällskostnader, det är bra. I andra andetaget så pratar man om hur man ska utveckla verksamheter som blir fördyrade.

    Vad gäller kommunerna så där är ju förstås tanken exempelvis med den här arbetsgruppen att man ska hitta sätt att spara kostnader på. Det finns pengar, alltifrån att gå ihop med en annan kommun och att utreda det. Vi vet att det finns ett intresse både från Sottunga och Lumparland till ett samgående med annan kommun och det är i sin tur över väldigt en typ av reform.


  • Talman! En konkret fråga till finansministern. Om vi tar fyra år framåt, hur står post kommer då räntor och amorteringar att utgöra i landskapets budget? Och kommer det fortsättningsvis då att finnas lånebehov till driften i landskapsekonomin?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:33

    Tittar vi på hur det är i dagsläge där vi de facto har kunnat låna pengar till en negativ ränta, så handlar det kanske mera om vilka ränteintäkter som skulle ha funnits i landskapets finanser, men det är väl att raljera lite, det håller jag med om. Det är klart att blir lånen enligt den storleksordning som detta scenario visar på så är det klart att det här är en väckarklocka, det här fungerar inte i längden. Det är klart man kan låna under vissa omständigheter och vissa år, när en pandemi till exempel har stökat till så mycket som den har gjort självklart eller att man har investeringar som i sin tur innebär inbesparingar på driften på sikt. Men inte kan vi ju ha en ekonomi där vi varje år lånar 3- 40 miljoner. Det går inte.


  • Talman! Jag tyckte att jag hade en väldigt konkret fråga. Jag utgår från att finansministern känner till den siffran. Vad är de estimerade ränte- och amorteringskostnaderna? Vilka kostnader ska vi i framtiden betala för de lån som landskapsregeringen upptar idag om vi säger att lånesumman blir 120 miljoner?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:34

    Återigen, se det här som en väckarklocka! Vill man ha ett svar på den frågan, då måste man göra en analys på hur mycket pengar som vi kommer att låna. Är det 100 eller 120 miljoner? Vad tänker vi oss för amorteringstid? Vad tänker vi oss för ränteläge? Jag tror att alla i den här salen kan göra kalkyler över det.


  • Tack, herr talman! Problemet med den här finansiella situationen som ledamoten Höglund presenterade är det att man nu kommer att låna de här beloppen så länge man inte gör reformer. Jag tror att ledamoten och landskapsregeringen inte riktigt förstår vad lagtinget syftar på när vi talar om reformer.

    Under årens lopp så bland annat jag själv och många med mig har varit med och gjort strukturella reformer. Vi har bildat ett fastighetsverk, kommunernas socialtjänst och den digitala utvecklingen genom ÅDA. Vi har gjort en gymnasieskola i stället för sju stycken som det var förr, vi vill ha en räddningsmyndighet, färre kommuner och en omstrukturering av skärgårdstrafiken. Man måste göra reformer som på sikt förbättrar och omorganiserar det åländska samhället till ökad effektivitet. Det är de reformerna vi (… taltiden slut).


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:36

    Jag känner till de reformer som ledamot Gunell räknade upp här. Men jag känner inte till hur mycket pengar de har sparat. Hur mycket pengar har KST sparat för det åländska samhället? Hur mycket har ÅDA-projektet sparat?

    Jag minns däremot mycket väl när kommunsammanslagningsdebatten var som hetast under första perioden och jag gång på gång frågade vad som var nyttan med kommunreformen. Då sade man från socialdemokratiskt håll; "det är inte för att spara pengar, vi kommer inte att spara pengar men däremot så finns det andra fördelar". Det har jag helt respekt för. Men kommer inte att spara pengar sade man då.


  • Nå, det är svårt att spara pengar i kommunsektorn så länge äldreomsorgen har de behov de har.

    Men nu är det inte Socialdemokraterna som ska stå till svars mera. Ni har lagt undan den reformagenda som fanns, det har ni gjort för ett år sedan redan. Så nu undrar hela Åland, vilka är era svar på dessa utmaningar i den åländska samhällsstrukturen? Hur ska ni omorganisera samhället så att det blir effektivare för framtiden? Eller ska ni fortsätta att låna mandatperiod efter mandatperiod? Det är inget fel med lån, men de måste följas hand i hand med reformer som förändrar till det bättre. Och där gör ni nu bara det ena; ni bara lånar, ni gör ingen förändring!


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:38

    "Vi bara lånar", sade ledamot Gunell. Vi har inte lånat en cent. 120 miljoner är ett scenario som det kan bli om vi gör någonting. Det är inget snack om annat. Det är en väckarklocka.


  • Tack, talman! När finansministern säger att han vill råda bot på den kommunala ekonomin så är de förslag som läggs mera pengar till kommunerna. Det är inte en bot utan det är att lappa och laga för att upprätthålla den struktur som vi har i dag.

    Enligt kommunexperterna på PwC ses, som anlitades under den förra mandatperioden, så ska en kommun som ska ha en reell handlingsfrihet vara beroende till 30 procent av landskapsandelar. Det är väldigt få åländska kommuner som klarar av det idag.

    Nu har man i det här förslaget i tilläggsbudget kommit fram till att Sottunga, och det är helt riktigt, behöver pengar för att överleva. Vi har några andra kommuner som står i kö och så säger landskapsregeringen att man ska villkora de pengarna till en kommunindelningsutredning av något slag. Vilka kriterier ska man ha för den utredningen? Hur ska man komma fram till vad en bärkraftig kommun är enligt den här landskapsregeringen?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:39

    Kriskommunslagstiftningen är ju på gång här, den har kommit ganska långt men jag vågar inte nu säga när den beräknas vara i kraft, men arbetet är långt gånget.

    Det är klart att om en kommun anser sig inte ha råd att betala löner etc. vilket Sottunga klart har meddelat, den kommunen måste ju få någon typ av hjälp för att överleva. Eftersom det inte fanns något budgetmedel tidigare för den här typen av stöd så har vi nu gjort den här akuta likviditetslagen för att hjälpa i första hand Sottunga och i andra hand om det dyker upp någon till kommun med liknande problem.


  • Tack, talman! Jag förstår precis det där, men i själva förslaget så står det: "I samband med att stöd beviljas kan landskapsregeringen kräva att kommunen medverkar i en särskild kommunindelningsutredning." Vilken kommunindelningsutredning?

    Kriskommunlagen, när den kommer, är ett sätt att enligt lag tvinga en annan kommun att ta hand om den som inte klarar sig längre. Men om man vill se en större helhet med utgångspunkt i att Sottunga ska få 240 000 euro för att klara det här året, om man vill skapa en bärkraftig helhet som Sottunga ska ingå i så enligt vilka kriterier ska man göra det? Eller är planen att fortsätta betala för att upprätthålla Sottunga så som det ser ut idag?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:41

    Tack, herr talman! Nej, planen är förstås inte att man fortsätter upprätthålla en kommun som man ser att inte har någon möjlighet att inom överskådlig tid förstås klara sig på egen hand, utan då måste man titta på andra lösningar. Det innebär också att kommunen är beredd förstås, eftersom man emottar likviditetsstödet, att titta på hur man då kan förbinda sig att ingå i en kommunindelningsutredning.


  • Tack, talman! Tack minister Höglund. Minister Höglund sade till mig för några veckor sedan; "John, kom ihåg, ha inte för stora förhoppningar om denna tilläggsbudget, vi har ingen trollkarl". För några dagar sedan sade finansminister Höglund; "John, kom nu ihåg, jag är ingen trollkarl, ha inte för stora förhoppningar".

    Nej, det blev ingen trollerikonst av det här. Den där väckarklockan som finansminister Höglund påtalade många gånger under sitt anförande och i replikskiftena har ringt väldigt, väldigt länge. Problemet är att den har ingen "snooze", alltså man kan inte stänga av den heller. Den ringer konstant och högre och högre och högre, så jag fortsätter att tumma på. Hur ser lånebehovet ut efter 2024? För det kan inte vara så att strax efter valet så är det borta. Ja, om Liberalerna får majoritet men det kanske vi inte får. Men hur ser lånebehovet ut? För det måste man estimera lång tid framöver. Jag sade redan i höstas i tilläggsbudgeten i september att landskapsregeringen måste (… taltiden slut).


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:42

    Tack, herr talman! Hur ser lånebehovet ut framåt i tiden? Hur ser skatteintäkterna ut framåt i tiden? Hur ser driftskostnaderna ut framåt i tiden och verksamhetskostnader? Hur ser överföringarna ut framåt i tiden? Det är klart att vill man så kan man göra ett scenario för 10 eller 20 år, det är inga problem, men vi vet ju knappt vad som händer nästa år eller om två år. Det är så som de offentliga finanserna fungerar, både här och i kommunerna, kasten är jättestora. Tittar vi på den här historiska tillbakablicken från 2015 till 2021 så ser vi att vissa år var det 30 miljoner mera i skatteintäkter. Sedan sjönk plötsligt skatteintäkterna med 30 miljoner. I fjol sjönk de med 30 miljoner. Kommer de att hålla (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Finansminister Höglund sade själv att vi i stadig takt har betat av de 180 miljoner som vi en gång hade på kontot, tills idag när de är mellan 20 och 30 miljoner, kanske lite till. Problemet är ju att landskapsregeringen försöker nu få till det att bara vi ökar inflyttningen och ökar sysselsättningen så kommer allting att ordna sig. Då behöver vi inte titta på de här strukturella problemen som fanns långt, långt, långt före pandemin. Vi är nu i det läge, som jag också har påtalat flera gånger, att bara pandemin är över så blir allting rosa och ljusblått igen. Men så blir det inte. Vi hade stora, stora problem i landskapets ekonomi före pandemin. Det är därför som vi måste se på kostnadssidan. Reformera och se på kostnadssidan hur otrevligt och hur illa man än tycker om att göra det. Därför skulle det vara så bra om vi kunde få någon form av parlamentarisk samsyn på hur vi ska driva den ekonomiska politiken. Det blir en kladdig historia nästa valkampanj, speciellt om vi ska låna 20-30 miljoner till driften varje år.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:45

    Tack, herr talman! Det är därför som, nu kom jag av mig lite. Jag tror inte att, nu tappade jag bort mig totalt här, ursäkta mig. Det var någonting väldigt smart som jag hade på gång, men det försvann. Jag får återkomma.


  • (Applåd) Det var en dålig klapp. Men finansministern skämtade om en storm av applåder och jag vill ge en liten applåd i alla fall. Jag uppskattar finansministerns ambition att göra budget och bokslut mer pedagogiskt och transparent. Det bidrar till färre onödiga konflikter och missförstånd och det skulle vara väldigt viktigt för Ålands del. Fortsätt med det! Nu kan jag en lite bättre applåd. (applåd).


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:46

    Hur kan man kontra det? Jag tackar!


  • Tack, herr talman! Tack minister Höglund för ett intressant anförande med många siffror. Jag får väl applådera lite åt det. Surprise, så vill jag ha ännu mera siffror.

    Skatteavräkningen var ju 69 miljoner i budgeten. Nu lägger ni till då ungefär 10 miljoner till 79 miljoner. I en tabell på sidan 3 så ser man också hur skatteavräkningen prognostiseras upp till 109 miljoner under de här fem åren. Det som jag funderar på, nu nytt system, har ni en uppskattning om hur stor skatteavräkningen skulle ha varit då för 2020? Så skulle man få en jämförelse före för att se realismen i det här.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:47

    Nej, så här på rak arm så vågar jag inte svara på det. Kanske när finans- och näringsutskottet har sin genomgång så kanske vi kan återkomma till den frågan då.


  • Jag hoppas det, för jag noterar att det är viktigt att få den här realismen. Kan det faktiskt öka med 30 miljoner? Är det mycket eller lite, var det lägre före? Det är det som jag inte vet.

    Men en annan sak, andra här har beklagat sig självfallet över det här stora lånebehovet i simuleringen, om vi säger att det var 100 miljoner. Det som jag noterade var att det är ju enbart om allting går som tidigare och skatteavräkningen går som den går. Men då har ni överhuvudtaget inte med några kostnader för att eventuellt aktivt försöka få upp BNP snabbare? Det här lilla pappret kanske också kostar någonting på kort sikt. Har ni alls skissat på det, vilket ju tyvärr ger ett större lånebehov?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:48

    Nå, inte på det viset, utan vi har en förhoppning förstås om att näringslivet ska kunna växa och det kan växa genom att det finns goda utbildningar. Vi vet att finska sidan har problem eftersom man inte varit tillräckligt innovativ alla gånger och helt enkelt inte utvecklat samhället på det viset som man kanske har gjort på den rikssvenska sidan. Mycket av de satsningar som förr i världen gav pengar som exempel IT och telefoni så där har ju kanske Finland halkat efter jämfört med andra länder.


  • Tack, herr talman! Jag tänker ta upp i min replik skattegränsen och årsbidragens betydelse för ekonomin.
    När det gäller skattegränsen så är jag tacksam för att finansministern tog upp det i sitt anförande. Jag vet att man jobbar intensivt på åt att lösa de problem som vi har i röret. Det är ju jätteviktigt att vi löser skattegränsproblemen. Det är viktigt både på kort sikt och på lång sikt för den åländska ekonomin, både för export och import. Som sagt, jag vet att det har gjorts, hela tiden under min tid som finansminister arbetade vi med det och jag vet att finansministern Höglund gör det. Har finansministern mera detaljer att berätta om vad som pågår just nu?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:50

    Tack ledamot Eliasson. Jag har lite detaljer där och eftersom det här är en så oerhört viktig fråga för det åländska samhället och inte bara för näringslivet utan också för dem som prenumererar på tidningar osv. men kanske inte lika viktigt som för näringslivet, så pågår det idag på tjänstemannahåll en diskussion med finansministeriet och tullen. Här är avsikten att få till stånd en arbetsgrupp, om det är vi som tillsätter den eller finansministeriet så det låter jag osagt. Sedan vet jag också att Mats Löfström har engagerat sig i den här frågan. Förhoppningen är att den här arbetsgruppen tillsätts hyfsat snabbt här och kan jobba vidare.


  • Tack, herr talman! Jag är jätteglad för det svaret.

    När det gäller årsbidragets betydelse för att få stabilitet i ekonomin så där kan man ju sänka kostnaderna och man kan höja intäkterna. En lycklig kombination av de två är väl någonting att se fram emot. Det är jättebra att man redan visar att man sparar och att ramar är på gång osv. Men jag tror i varje fall personligen att för att vi ska få ordning på det här så måste vi få högre skatteintäkter. Jag tänker ge finansministern en chans att lite visionera runt det. Vilka möjligheter ger vårt nya ekonomiska system? Vad tror finansministern?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 10:51

    Tack, herr talman! En klurig fråga av en tidigare finansminister.

    Det är ju så att nuförtiden skapar vi i större mån än tidigare vår egen lycka och vår egen ekonomi genom att vi får behålla de skatter vi presterar på Åland. Det är ju förstås genom en så minimal arbetslöshet som möjligt och det är ju ingen raketforskning. Men också genom att våra företag förstås går så bra som möjligt, betalar så mycket skatt som möjligt och där finns det ju ingen patentlösning. Det gäller för oss att för det första göra utbildningar, skapa utbildningar och skapa förutsättningar för att vi ska kunna utveckla de områden där vi kan utveckla. Vi har ju till exempel varit väldigt framgångsrika inom många IT-bolag, banking och finansiering. (… taltiden slut).


  • Ledamot Ingrid Zetterman Gruppanförande | 10:53

    Talman! Det här anförandet kommer att rikta in sig på att vara framåtsyftande och ge konkreta förslag. Men från Liberalernas sida måste vi också vara ärliga med hur vi uppfattar landskapsregeringens förslag till budget och det meddelande som är kopplat till den samma. Det kan sammanfattas i en besvikelse och djup oro för att det helt enkelt görs för lite, för långsamt. Landskapsregeringen sitter handlingsförlamad och tittar på medan skulderna växer, utan att göra tillräckliga ekonomiska åtgärder och utan att lansera reformer som skulle effektivera den offentliga sektorn och även ett tillräckligt tillväxttänk fattas. Visst finns det ljusglimtar, kanske mest i det att man nu säger att det finns potential att sluta arbeta i stuprör. Men vi är i en tid där det inte räcker att landskapsborgen vidtar den typen av åtgärder. Hela samhället måste mer eller mindre reformeras, om än till olika delar.

    Vi är också besvikna över att landskapsregeringen inte tar lagtingets beslut på allvar. Finans- och näringsutskottet gjorde ett gediget arbete vid hanteringen av årsbudgeten och ställde tydliga krav på landskapsregeringen. Det har regeringen Thörnroos inte brytt sig i.

    Utskottet var mycket tydlig och sade bland annat: "Utskottet har i tidigare betänkanden lyft fram behovet av ett utvecklat budgetpolitiskt ramverk och en moderniserad styrmodell. Utskottet har konstaterat att det redan före pandemin fanns ett behov av såväl kort- som långsiktiga reformer som täcker ett finansieringsglapp om cirka 30 miljoner euro i Ålands offentliga ekonomi". Vidare säger man: "För att undvika nedskärningarna som drabbar välfärden är det viktig att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande. Det ekonomiska läge som landskapet nu befinner sig i gör det än mer angeläget att genast komma vidare med dessa reformer".

    Var är reformagendan regeringen Thörnroos? Var är modet, idéerna och handlingskraften? Det om det, talman.

    Nu ska jag leverera Liberalernas förslag som visar vad vi saknar i såväl meddelandet som tilläggsbudgeten. Som grund för vårt arbete så beställde vi under förra året en rapport som visade hur Åland kunde skapa tillväxt. Under våren har vi koncentrerat oss på en rad höranden från den sociala sektorn och vi har också arbetat brett inom vårt parti. Vi har kommit fram till ett material som vi är stolta över, särskilt med tanke på de knappa resurser som vi har haft för att komma fram till det.

    Inledningsvis kan jag konstatera att Liberalerna anser att regeringen behöver vidta starka åtgärder för att undvika så stora lån som man nu estimerar, särskilt eftersom man inte kommer med medföljande reformpaket. Vi ser att behovet behöver minskas bland annat genom att ändra räntestödslagstiftningen och vi ser också potential i att hålla lägre likviditet hos fastighetsverket. Vi ser att fastighetsverket kan låna till drift. Vi ser också att lån behöver prioriteras till projekt som man tydligt ser att sänker driftskostnaderna.

    Om man tänker en summa om 5 miljoner om så där 5-6 år för finansiella poster på räntor och amorteringar, så tycker jag att man behöver hålla i minnet att det motsvarar ungefär 100 tjänster. Alltså den här inbesparingsåtgärden som vi kommer att göra kommer inte att smaka bättre i framtiden om vi utökar kostnaderna i dag. Det kommer inte att bli rosenskimrande den dagen resandet öppnar igen. Vi hade en tuff ekonomin innan och vi gör det ännu svårare framför oss. Vi måste nu gemensamt ta itu med den här frågan.

    Liberalerna vill se åtgärder inom sex områden för att städa ekonomin. Jag kommer mycket kort att presentera vart och ett av dem. Flera av dem kommer att följas upp i samband med presentationerna av våra budgetmotioner som följer.

    För det första, satsningar på tillväxt och konkurrenskraft. Vi vet att landskapsregeringen har jobbat med närings- och jordförvärvsrätten. Här vill vi se uppdaterad och liberaliserad lagstiftning på plats så snart som möjligt. Möjligheten att flytta hit och möjligheten att starta företag här måste bli bättre.

    Vi vill bygga ett Business Åland som är tydligt tillväxtuppdrag – högskolan, innovationscenter, riskkapital och den s.k. PAF-fonden är centrala. Vi behöver jobba in pengar utifrån bland annat genom Business Åland men också till Åland i ett bredare perspektiv. Vi behöver hjälpas åt för att hitta de kulturfonder som finns utanför Ålands gränser. Vi behöver hitta fler offentliga projekt som kan EU-finansieras och så vidare.

    Vi menar också att vi måste våga börja titta framåt mycket, mycket längre än vad vi gör i dag. En åländsk instans måste ha i uppgift att följa megatrender, kommande EU-direktiv och framtidens arbetsmarknad osv.

    För att garantera tillväxt och konkurrenskraft så måste landskapsregeringen initiera diskussioner med facken. Vi behöver ta diskussionen kring hur morgondagens arbetsmarknad ska se ut. Vi vet också att det kommer att komma kraftiga sparpaket inom offentlig sektor, både på landskapsnivå och på kommunal nivå. Allt går så mycket bättre och lättare ifall man diskuterar med facken från början.

    Den andra punkten kallar vi för reformarbete och samordning. Vi ser att Åland behöver en stark reformagenda. Helst skulle Liberalerna vilja se en enda fastställd åländsk kommun med särskilda lösningar för skärgården. Med den här landskapsregeringen är helt ovillig att alls jobba med den saken. Därför försöker vi också komma med konkreta förslag som vi ser att är mer genomförbara under den här mandatperioden. Vi ser att det finns samordningsbehov i allt från sysselsättningstjänster, kommunala grundfunktioner till infrastruktur. Vi behöver inte ha så många organisationer som jobbar med samma sak på Åland.

    Vi vill att landskapsregeringen ska sätta fart på den digitala transformeringen. Vi liberaler har ett konkret förslag för att stärka äldreomsorgen trots de ekonomiska påbud som nu finns. Vi anser att ESB - effektiverade serviceboenden - och institutionsvården ska föras över på ÅHS så att kommunerna kan koncentrera sig på den övriga äldreomsorgen, det som faktiskt är förebyggande på riktigt och som kan minska kostnaderna i nästa led.

    Det tredje, talman, är en tydlig arbetslinje. Vi vill att det ska löna sig att jobba och att starta företag. Vi skulle gärna se att Ålandstillägget skulle omvandlas till ett jobbskatteavdrag och vi vill göra det betydligt lättare att starta och driva företag inom den sociala sektorn. Dessutom föreslår vi att landskapsregeringen ska kompensera arbetsavgifterna för företag som gör sin allra första anställning.

    Vi ser också att vi behöver storsatsa på IT-utbildningar på alla nivåer för att undvika och förhindra den missmatch som vi annars riskerar att få på arbetsmarknaden.

    Liberalerna vill också se utmanarrätter och konkurrensutsättningar. Lantrådet Thörnroos har lyft driftprivatisering av vägunderhållet många, många gånger under tidigare mandatperioder. Var är det arbete? Var är konkurrensutsättningen? Var är den riktiga stimulansen till näringslivet?

    Fjärde punkten, talman, är avbyråkratiseringen. Det ska bli enklare att vara medborgare, företagare, förening och tjänsteman på Åland. Vi vet ju alla att det här är en fråga som alla vill göra enklare. Det är inte den lättaste att lösa, men vi ser bland annat lågt hängande frukter i att reda upp i bidragsdjungeln för tredje sektorn. Vi ser också nödvändigheten i att ge klara besked till dem som drabbas av oklart rättsläge. Här tänker vi framförallt på fiskodlarnas väntan på vattenlagen. Sätt ner foten så att de vet vad som gäller.

    Automatiserat beslutsfattande är en generell åtgärd som kortar både ledtider och effektiverar.

    Den femte punkten handlar om ekonomistyrning, om budgetlag, nollbudgetering och målfokus. Vi ser att finans- och näringsutskottet hade mycket goda skrivningar om den här saken i 2021 års budget. Det här behöver följas upp och åtgärder behöver vidtas. Vi behöver fastställa ramar, överskottsmål och skuldtak. Vi behöver en seriös hantering. Vår uppfattning är att det här behöver stöd i lagstiftningen, alltså vi ska modernisera finansförvaltningslagen så att det finns krav på landskapsregeringen att komma med de här nyckeltalen. Nollbudget var det en av idégrupperna under förra året som lyfte fram. Vi tycker att det är ett intressant grepp, alltså att all verksamhet inom offentlig sektor ska motiveras. Vi ser också behovet av ett tydligt och starkt målfokus. Vi har inte längre råd att göra lite av allt. Vi måste våga satsa och prioritera.

    Den sjätte punkten, talman, handlar om processutveckling, automatisering och digitalisering. Det som vi lyfter fram som mest centralt är att alltid hålla driftskostnadsfokus i digitaliseringsprocesserna. Vi kan inte köpa in nya dyra system och fortsätta jobba så som vi alltid har gjort tidigare, då ökar kostnaderna, inte minskar. Det handlar om att öka produktivitet och minska offentlig sektor. I sammanhanget måste man arbeta tätt integrerat med frågor som intraprenörskap och ledarskap. Vi behöver också komma fram till ett gemensamt sätt hur vi ska mäta vår egna digitala mognad så att vi vet var vi står och vart vi behöver komma.

    Utöver de här sex punkterna för att skapa en hållbar ekonomi så vill vi se satsningar på de långtidsarbetslösa. Vi ser som sagt att vi behöver samordna sysselsättningstjänsterna så att människor hittar rätt. Det ligger på väldigt många aktörer idag. Vi behöver också arbeta för att få fler praktikplatser dels då inom offentlig sektor, men också hur man kan stimulera det privata näringslivet att erbjuda praktikplatser. Vi ser att lagstiftningen i dag behöver moderniseras för att man ska kunna ge mer individuella lösningar.

    Vi ser också att det finns potential att öka attraktionskraften, öka naturturism och framförallt stärka miljö och biologisk mångfald i samband med de här sysselsättningsåtgärderna. Vi skulle gärna se att många av dem skulle riktas in på att restaurera naturliga lekplatser, anlägga nya våtmarker, så in växtlighet som behövs och annat och röja bort skog så att granbarkborren inte får den framfart som den idag har. Här tror vi att det skulle finnas någonting som faktiskt också skulle uppfattas som mycket, mycket meningsfullt för dem som är i sysselsättningsbehov.

    Slutligen, talman, utbildningspolitiken måste få mer utrymme i landskapsregeringens arbete, dels behöver man nu omgående analysera de färdigheter som har gått förlorade på grund av distansundervisningen. Vi vet att distansundervisningen har fungerat olika för olika individer, men vi vet enskilda individer har fallit emellan redan inom grundskolesektorn. Vi vet att inom vissa linjer inom yrkesutbildningen så har det varit väldigt, väldigt svårt att göra allt det som man behöver göra för att kunna uppnå läromålen. Det här behöver analyseras under våren och till hösten behöver landskapsregeringen ha åtgärdsplaner för att ta igen det här. Det kommer att innebära kostnader, men det kommer att bli mycket dyrare ifall de här eleverna ska gå ett extra år i sin utbildning.

    Och sedan till sist, talman, landskapsregeringen måste sluta blunda för vad läroplikten faktiskt innebär också för våra åländska ungdomar. Det här kommer att få stora implikationer på vår konkurrenskraft när det gäller att få inflyttning till våra gymnasialstadieutbildningar. Det kommer att försätta de åländska ungdomarna i sämre sits än övriga ungdomar i landet och det finns faktiskt bra saker i läroplikten. Studievägledningsatsningarna är goda och vi behöver få jobba med att få människor att gå utbildning som ger jobb. Här måste man våga utvidga och starta nya program både på gymnasialstadienivå och högskolenivå, och också våga lägga ner sådant som utbildar in i arbetslöshet.

    Bästa talman! Det var en kort överblick av Liberalernas förslag med anledning av den andra tilläggsbudgeten och det meddelande som vi fått presenterat för oss idag. Tack!


  • Tack, talman! Jag tänker ta avstamp i ledamot Zettermans möjligen något indignerade inledning som berörde utskottsbetänkandet kring budgeten för 2021. Ledamoten tycker inte att man kan läsa in i tilläggsbudgeten nu någonting från det betänkandet. Jag vill anmäla avvikande åsikt. Jag tycker att man kan läsa in väldigt mycket. Jag skulle vilja ge beröm till finansministern och finansavdelningen för denna tilläggsbudget, för den är överlägset den bästa hittills när det gäller detaljerna, när det gäller motiveringar, när det gäller transparens och när det gäller att förklara komplicerade skeenden. För att man ska kunna fatta ordentliga beslut så gäller det att man har en budgetprocess som man kan förstå, och det ger den här faktiskt grunden för. Så jag tycker att man kan se väldigt mycket av den beställning som utskottet gjorde.


  • Talman! Till den delen, alltså att man är tydlig, transparent och ärlig med siffrorna, så håller jag helt och hållet med ledamoten Pettersson, det har vi också från Liberalernas sida lyfte i massmedia, även om jag inte lyfte det just idag.

    Det vi saknar är just den här ändringen och målstyrningen, den ekonomiska styrningen generellt. Det är förstås en mycket mer långsiktig process, men vi anser att man borde ha påbörjat det arbetet nu i samband med den här tilläggsbudgeten.


  • Tack för det. Sedan lyssnade jag med stort intresse på de sex punkter som lyftes fram nu av Liberalernas gruppordförande. Jag är glad för att man har släppt tanken på att 200 ska bort utan att man istället ser på en mer övergripande nivå på vad som ska göras. När jag lyssnade på de sex punkterna så slog det mig att de i stora drag är identiska med de fem punkter som finns i regeringens meddelande. Där finns olika nyansskillnader, men i det stora hela så berör de samma frågor och vi har samma mål att skapa ett bättre Åland. Så mot den här bakgrunden så tror jag att vi kommer att få en riktigt fin utskottsbehandling. Tack för det inspelet!


  • Talman! Ja, alltså det är kanske där kritiken grundar sig, i landskapsregeringens förslag. Det är lite av en "no brainer" vad som behöver göras. Vi behöver öka tillväxten, vi behöver minska kostnader och så vidare. Det som jag tycker att Liberalerna bidrar med, som kanske inte regeringen Thörnroos har bidragit med, är faktisk konkreta förslag på hur man ska nå dit. Jag tror också att ni kommer att ha en viktig och djup diskussion. Jag hoppas att ni i utskottet inte heller stressar igenom den här behandlingen. Det förtjänar en ordentlig diskussion om hur vi ska hantera den offentliga ekonomin framöver.


  • Ledamoten Zetterman hade ju en väldigt bra teaser när hon började sitt anförande. Hon sade att det skulle vara framåtsyftande och konkreta förslag och då blev jag lite lurig för det blev ganska mycket runt landskapsregeringens handlingsförlamning. Men sedan kom det en hel del.

    Jag håller med tidigare replikskiften att de flesta av dessa sex punkter så känner vi igen från diskussionen om framtidsspaning i självstyrelsepolitiska nämnden om onödigt stor likviditet i fastighetsverket och så vidare. Men det ser jag inte som någonting negativt, utan jag tycker att det är bra att man har en samsyn.

    Det som jag tyckte var speciellt intressant i anförandet var det som Zetterman sade om åldringsvården, att man borde överväga att föra över den till ÅHS. Det vet jag att Ålands Framtid motionerade om under förra mandatperioden. Jag var med för ganska länge sedan så jag tycker att det är en bra idé. Jag tycker också att det här med större målfokus i landskapsförvaltningen och nollbudget är mycket bra saker. Jag tycker att det var ett bra anförande.


  • Tack för det ledamot Eriksson. Jag tror, precis som ledamoten säger, att vi är överens härinne. Jag tror att det är få av oss som säger att vi inte behöver ökad tillväxt. Jag tror att det är få som säger här att vi inte behöver jobba för att stabilisera den åländska ekonomin, utan här behövs det nu krafttag framåt.

    När det gäller äldreomsorgen så finns det ett otroligt fokus på just effektiverade serviceboenden och institutioner. De är ändå bara en liten, liten skärv av hela äldreomsorgen. All dagverksamhet, all hemtjänst och all förebyggande verksamhet finns kvar, men i dagens läge så får de väldigt lite uppmärksamhet. De effektiverade serviceboendena och institutionerna får en allt högre vårdtyngd och blir mycket mer vårdinriktade. Här skulle man kunna kapa gränser och förebygga onödiga kostnader hos såväl ÅHS som kommunerna. Vårt förslag handlar inte om att överföra äldreomsorgen till ÅHS utan en del.


  • Jag uppfattade förslaget som sådant. Ålands Framtids förslag var att man skulle lyfta över äldreomsorgen just för att den är så betungande för speciellt de små kommunerna. Personligen så tycker jag att det är otroligt tråkigt att man som äldre i en liten kommun ska känna att man ligger sitt samhälle till last. Det har varit en av de främsta drivkrafterna för oss när vi har pratat om att man borde ha äldrevården inom ÅHS, och framförallt när man har noterat att man ÅHS skjuter över alltmera, som egentligen är ren sjukvård, på kommunerna. Det har varit mycket diskussioner om det. Så det skulle finnas mycket att vinna på det. Vi kanske kan hoppas att finansutskottet tittar speciellt på den här frågan för det är en stor utmaning framöver.


  • Talman! Som liberal och med individen i fokus så bygger vårt förslag utifrån de enskildas bästa där vi ser att det i dag finns administrativa hinder och att det också blir ett bollande för individen. Vilken vård ska man få från ÅHS och vad ska skötas av äldreomsorgen? Vi vet också att en av de farligaste platserna, paradoxalt nog för en äldre person, är ett sjukhus på grund av smittorisken och annat som finns där. Även rena förflyttningar, särskilt med tanke på personer med minnessjukdomar, så är inte särskilt lyckosamma. Så mycket vård som möjligt borde ges i den instans där man befinner sig till vardags och därför skulle det här vara ett bra förslag utifrån individens bästa.


  • Tack, talman! Jag hade kanske förväntat mig lite mer av Liberalerna som i sin inledande kommunikation pratade om en skuggbudget. Istället kommer man med en åtgärdsmotion och 20 stycken budgetmotioner. Tittar man på åtgärdsmotionen så sammanstrålar de sex fokusområdena med landskapsregeringens fem stycken fokusområden. Tittar man på budgetmotionerna så finns det ju väldigt många aspekter där som finns i tilläggsbudgeten. Tittar man på de 20 budgetmotioner som Liberalerna har skickat in så finns det en viss ledamot, ledamot Holmberg, som inte skriver på 18 av dessa. Ledamot Rainer Juslin skriver inte under 9 av dessa. Vad ska vi tolka av det här? Är Liberalerna eniga i sin oppositionspolitik? Eller finns det vissa liberaler som tycker om det som landskapsregeringen gör?


  • Talman! Man får väl räkna med den här typen av argumentation ifall man inte har någonting annat och sakligt att komma med. Jag kan ju säga precis som det är, vi hade planerat att underteckna motioner under torsdagen förra veckan. Kansliet hann inte med att göra sin förhandskorrigering av motionerna, varpå alla ledamöter inte fanns på plats under fredagen. Ibland är livet inte mycket mer spännande än så.

    När det gäller ledamoten Holmbergs motion så är det en sak som vi har kommit överens om inom gruppen. Ledamot Holmberg tycker att den här tilläggsbudgeten är så pass dålig att det inte ens är värt att skriva en budgetmotion till den, utan tycker att hela budgeten ska förkastas och det står honom fritt.


  • Talman! Det ju väldigt intressant. Då kan jag egentligen förvänta mig att de ledamöter som inte har skrivit på, förutom ledamoten Holmberg då, i den här debatten skulle kunna säga att man stöder de motioner som man inte hann stöda när motionerna skulle skickas in.

    Jag förväntar mig också ett svar från Liberalerna som har en representant i finans- och näringsutskottet i ledamot John Holmberg. Vad är då beskedet till befolkningen? Vill man fortsätta arbeta med det som landskapsregeringen har kommit fram till? Eller vill man kasta ut det med badvattnet? Det är verkligen så att Liberalerna i det här skedet behöver gett ett svar i den frågan.


  • Talman! Låt mig vara tydlig. För det första, precis som ledamot Holmström vet, så kan man rösta olika. Hållbart Initiativ är väl det parti som mest av alla har röstat emot den här landskapsregeringen och inte riktigt haft förmågan att få igenom sin politik på det sätt man har önskat.

    När det gäller de övriga motionerna så är vi överens om helheten. Vi är överens om det paket vi har lagt. Vi är överens om de motioner som vi lägger fram. Ledamoten Holmström behöver fokusera mera på sitt eget parti och sitt eget regeringssamarbete än vad han ska fokusera på den liberala lagtingsgruppen.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Zetterman för ett intressant anförande. Jag håller väl med om mycket, inte allt, det där med kommunerna så passerar och lite annat.

    Men ganska tidigt så talade ni om en sak som jag också har funderat på; jag saknar de här ekonomiska åtgärderna för att snabba upp återhämtningen. Men problemet är ju att de kommer att kosta. Sedan sade ni en minut senare att lånen borde minskas. Hur tror ni att det där går ihop? Jag vet inte själv.


  • Talman! Det alldeles centralt att finans- och näringsutskottet gör det som ledamoten Holmberg begärde här i ett tidigare replikskifte. Man måste våga dra ut de här linjerna längre än 2024 och se på hur lånebehovet ser ut. Jag tror också att det är otroligt viktigt att finans- och näringsutskottet anger för vilka saker man i första hand uppfattar att man kan uppta lån för. Alltså det här med att låna för drift, det måste man på alla sätt undvika. Sedan vet vi ju att ur en ekonomisk kris kan man varken bara spara eller bara satsa sig ur. Jag tror, som jag har sagt många gånger tidigare, att den här osthyvelsmetoden - jag har också en budgetmotion skrivet på det spåret - inte kommer inte att räcka till, utan här behöver man våga ifrågasätta verksamhet som i dag sköts i offentlig regi och därför är just greppet med noll budgetering en viktig ingrediens.


  • Tack, fru talman! Jo, det blir många repliker här. Kärnan är ju, som jag ser, ändå den här skatteavräkningen. Vi har en prognos på att den ska stiga med 30 miljoner. Ja, vet vi det? På basen av det så har vi då ett lånebehov på kanske 100 miljoner, får vi de här bostadslånen tillbaka så har vi ungefär 60 miljoner. Jag ser inte det som så allvarligt. Det betyder ett lån på 2 000 per invånare, ränta på 0,5 procent, vi fick inget svar av ministern, så då rör vi oss ungefär 3 miljoner per år, om det är enbart för kostnaden av coronakrisen. Tycker ni att det är för mycket för det? Inte för framtida drift.


  • Talman! Jag tyckte att ledamoten Toivonen här i ett tidigare replikskifte gjorde ett bra påpekande; vi vet ju inte vad den här låneanalysen bygger på. Är räntestödslånen borträknade? Är det medräknat att man håller lägre likviditet hos fastighetsverket? Vilka åtgärder och parametrar är med i den delen? Det är sannerligen någonting som finans- och näringsutskottet behöver titta på. För är det 120 miljoner euro i lån utöver det här och till ren drift, ja men då är det ju katastrof och jag tror helt ärligt inte att det är så pass illa.

    Men nej, Liberalerna säger inte nej till lån rakt av. Ett lån i den storleksordningen som ledamoten Toivonen nämnde kan säkert hanteras, men det får ju inte bli återupprepade. Vi är inte en stat som kan bära den typ av lån som en stat kan bära och vi har också del i den finska statsskulden.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Zetterman. Det var ett intressant anförande som ställer ganska mycket frågor här eller kanske mera förvåning och en stor besvikelse.

    Vi hör om avbyråkratisering, det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig att driva företag. Det är bra. Man tittar på fastighetsverkets likviditet, det är klart att man gör det. Fastighetsverket och landskapet är ju i princip samma sak. Det är ett hundraprocentigt ägt verk där man med ett regelverk kan styra över likviditeten där. Jag vet inte riktigt vad det nya är bland de här motionerna? Jag hittar ingenting nytt. Man pratar om ESB och institutionsvård som ska flyttas till ÅHS. Bra så! Men var är den ekonomiska (… taltiden slut).


  • Minister Höglund besväras över att Liberalerna inte har tillräckligt konkreta förslag, medan man i princip inte själva har levererat ett enda konkret förslag. Jag kan väl tycka att det är lite förmätet. Det är nog också lite förmätet att förvänta sig att den liberala lagtingsgruppen själva ska räkna på kostnadsestimeringar för att överföra ESB och institution till ÅHS. Det är självklart att den liberala lagtingsgruppen inte själva besitter den förmågan.

    Däremot så har vi tidigare socialministern, lantrådet och ÅHS-ledamöter och vi har folk som jobbar i kommunerna som ser att den här administrativa gränsen kostar pengar och försämrar vården och kvaliteten på omsorgen för de enskilda. Jag tycker liksom att ministern Höglund borde se sig själv i spegeln.

    Därtill har vi förslag på rena sysselsättningsåtgärder. Vi har förslag på att kompensera arbetsavgifter för företagarna och en (… taltiden slut).


  • Tack ledamot Zetterman. I tilläggsbudget 2 så finns det ett antal anslag vad gäller både utbildning och sysselsättning. Vi har också beskrivit våra mål här inför framtiden med inbesparingar under perioden 2022-2024. Det innebär 9-9,5 miljoner. Vi har beskrivit utredningar som bör göras här vad gäller externa hyreskontrakt, myndigheter och kommunens kostnader osv. Det finns ett antal moment och antal förslag till sådant som kommer att innebära mindre kostnader. Så vi har absolut presterat betydligt mer än vad Liberalerna har lyckats prestera här som i princip i många fall är omskrivningar både från regeringens program och meddelandet samt tilläggsbudget 2.


  • Talman! Jag blir lite förvånad. Landskapsregeringen har gått ut med att säga att man vill höra vad lagtinget har. Vi har jobbat seriöst och målmedvetet och har en rad konkreta förslag, varav vissa saker är nya och andra saker är frågor som har diskuterats tidigare. Först börjar lantrådet i sin replikväxling med att sabla ner på oppositionen för sina förslag och nu fortsätter finansministern. Alltså, är ni genuint intresserad av att föra en dialog med lagtinget? Skulle finansministern kanske önska en gemensam syn på vilka nedskärningsnivåer som vi behöver i offentlig sektor och vilka satsningar som behöver göras, ja då kanske finansministern ska agera på det sättet också.


  • Tack, fru talman! Jag tänker prata om sådana här reformer och lite om företagshemligheter. Vi får se hur mycket jag hinner i första repliken.

    När det gäller reformpaket så efterlyser oppositionen, och Liberalerna framförallt, nu mera reformer, mycket mera reformer, större reformer. Vi har ett ganska dåligt track record när det gäller sådana här enorma reformer. Det gäller att reda upp alla de reformer som finns i röret redan. De har kostat mycket pengar, de har blivit mycket dyrare än vad man trott från början och man måste först se till att man reder upp det som finns. Sedan kanske man ska tassa lite försiktigare när det gäller reformarbete i framtiden. Jag tror att det är ungefär så som den här landskapsregeringen fungerar. Det saknas inte reformvilja, men det är inte sådana stora yviga saker.


  • Talman! Finans- och näringsutskottet har enhälligt begärt reformer som motsvarar 30 miljoner euro. Det är vad finans- och näringsutskottet har beställt och det är vad lagtinget har beställt av landskapsregeringen, därav förvåningen över att ingenting lanseras.

    När det gäller reformer generellt så håller jag med ledamoten Eliasson om att vi behöver verkligen se oss i spegeln för hur saker och ting har hanterats. Jag tror att problemet i många fall har varit att man inte utgått tillräckligt mycket utifrån de faktiska behoven, utan man har sett ett problem som har uppdagats av någon karaktär och försökt plåstra ihop det, inte grundfrågan.

    Sedan pratar man för lite med dem som faktiskt berörs. Man har lite för storartade planer. Man tar i för mycket från början istället för att låta reformerna organiskt växa fram och sedan gör man aldrig en slutrevidering på de reformer som har gjorts. Man ser inte till att anteckna. Vad gick bra? Vad gick dåligt för framtiden? (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Det var trevligt att höra, då har vi en samsyn när det gäller tidigare reformer, hur man bör arbeta med reformer och framförallt vad man ska vara försiktig med när det gäller reformer.

    Sedan det andra som gäller företagsvänligheten. Jag är glad att ledamot Zetterman tog upp det, för det är jätteviktigt. Men jag tycker samtidigt att vi ska vara stolta över det näringsliv vi har, hur duktiga de är att vara flexibla, kreativa och klara sig. När pandemin började så trodde vi att det skulle bli en katastrof med massor av konkurser. Vi kanske fick bara tio. Så vi måste också vara positiva och se framåt.


  • Talman! Precis så är det. Vårt näringsliv på Åland har gjort enorma omstruktureringar. De har sagt tack och hej till personer som står dem nära för att ha varit tvungna att anpassa munnen efter matsäcken. Man har förändrat sina affärsmodeller i mycket, mycket snabb ordning. De som har växt starkt och som nu har växt ännu starkare är ju det IT-kluster som vi har med försäkrings- och bankingsektorerna i spetsen. Det är också därför som vi föreslår en sådan kraftig satsning på IT-frågor. Vi vet att den här branschen behöver kunnigt folk och där behöver vi göra allt för att skapa de grundförutsättningar som de behöver. Jag tycker att näringsministern har haft helt rätt tonalitet i det sammanhanget. Vi kan nog ingalunda komma och berätta vad det är man ska göra, men vi behöver fråga dem. Finns det någonting vi kan stärka med? (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Tack gruppledare Zetterman för presentationen av Liberalernas förslag. Jag är glad att höra att vi har fått sällskap i ringhörnan när det gäller behovet av att införa utvidgad läroplikt på Åland. Jag är glad att också Liberalerna nu verkar inne på den linjen.

    Däremot har jag lite svårt att förstå kombinationen av viljan av att minska offentlig sektor men samtidigt överföra delar av äldreomsorgen eller kanske hela äldreomsorgen till ÅHS. Kommunerna har ändå ett skatteinstrument som inte landskapet har för finansiering av kommunal service. Kan ledamoten förklara hur det hänger samman?


  • Talman! Precis så är det som ledamot Gunell sade. Det är bristen när vi överför saker och ting till landskapet, alltså att man saknar skatteinstrumentet. Men det som vi vill vara tydliga med är att vi föreslår inte att äldreomsorgen ska föras över till ÅHS, utan den här lilla, lilla skärvan som utgör ESB-boenden och institutionsvård. Det finns under 100 institutionsplatser på hela Åland, så det är definitivt ingen stor del såtillvida.

    Det vi också säger och som jag inte lyfte i mitt huvudanförande är att vi skulle vilja se ett lagkrav på att kommunerna anlägger så kallade trygghetsboenden, alltså boendeplatser där man har handikappanpassat och personal bara några timmar om dagen. Ett lagkrav på att kommunerna ska erbjuda den här mycket lägre boendenivån ute i kommunerna, men att vården av den tyngre vårdkaraktären skulle föras till ÅHS för att stärka vårdkedjorna, minska administrativa hinder och ge en bättre omsorg till de enskilda.


  • Ledamoten Zetterman sade att ESB och institutionsvården är en skärva, men vad jag kan minnas så är den nog en väldigt kostsam skärva som kommunerna idag upprätthåller. Har ÅHS ekonomi och kapacitet att ta emot den, särskilt i kombination med någon slags inbesparing?


  • Talman! En sådan överföring betyder förstås att budgetmedel från landskapet måste förflyttas från kommunandelar till ÅHS. Det är ju en ganska given historia.

    Sedan kan man ju konstatera att det uppstår en hel del kostnader i fördelningen mellan ÅHS och kommunerna. Det är samma administrativa hinder som finns mellan kommunerna och regionerna i Sverige. Det är liksom inte ett bra sätt att idka den här vården på. Man borde få fungerande vårdkedjor. Det har visat sig, trots att man jobbar mycket med det, att det har varit otroligt svårt att få till. Man kan ju bara se på den här historien nu om samverkansavtalen mellan KST, kommunerna och ÅHS hos vilket administrativt gytter det är. Det måste vara människorna som är i fokus för vår politik, inte administrationen.


  • Då jag lyssnar på Liberalernas förslag så tycker jag att ni säger ungefär samma sak som landskapsregeringen, men bara med andra ord.

    Jag tänker ta fasta på det goda. Det är bland annat idén om att kompensera arbetsgivaravgiften för företag och deras första anställda, dels för att idén är konkret men också för att idén i sig är mycket bra. För det är ett stort steg för småföretagare att anställa och om vi kan sänka den tröskeln på något sätt så stöder jag gärna den idén att utskottet också tittar vidare på förslaget.


  • Talman! Jag är inte så naiv att jag tror att den här budgetmotionen på något sätt kommer att godkännas i utskottet. Men jag tror faktiskt, och har starka förhoppningar efter att ha pratat med delar av majoriteten, att den kommer att få mycket positiva skrivningar. Jag tycker att den här är riktigt bra och konkret. Jag är glad att ledamoten Josefsson stöder den. Att göra sin allra första anställning i ett företag är ett svårt beslut att fatta som är förknippat med stor ekonomisk risk. Skulle landskapsregeringen kunna gå in där och faktiskt ta hela kakan, som utgör en tredjedel av kostnaderna för företagen, så då tror jag att vi kunde få se en spurt i anställningar i privat sektor. Det finns ju dels många nya företag som har bildats i kölvattnet av corona, men det finns ju också många företag som aldrig haft en fast anställd tidigare utan ha jobbat med timanställningar.


  • Tack, fru talman! Ledamot Zetterman lyfte möjligheten att flytta över ESB-boenden och institutioner till ÅHS. Hur har ledamoten Zetterman tänkt att kommunerna ska kunna tillhandahålla och upprätthålla den äldreomsorg som ska ges till den stora delen av våra äldre, alltså 90 procent, som ska bo hemma eller ges möjlighet att bo hemma? Äldrelagen är tydlig, speciellt första paragrafen, syftet är att man ska titta på den äldrebefolkningens välbefinnande, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand. Vidare sägs att man ska ge äldre personer möjlighet till individuellt anpassade socialvårds-, hälso- och sjukvårdstjänster och att de ska ges rätt tid. Vad ger det här för incitament för kommunerna att göra alla insatser och förebyggande arbete som kanske behövs och inte strunta i det och skickar över allting på ÅHS?


  • Talman! Som sagt, lagen är tydlig. Jag tycker vi bör nå till en sådan del i vår samhällsregim att kommunerna ska följa lagen och där har ju också landskapsregeringen ett mycket stort ansvar tillsammans med ÅMHM som tillsynsmyndighet. Jag tror att landskapsregeringen skulle behöva idka mera tillsyn mot kommunerna och jag tror det gäller alla kommuner på Åland.

    Och tvärtom, i den riktning som minister Holmberg-Jansson resonerade nu, så uppfattar jag att inom äldreomsorgen på kommunal nivå så är det just ESB och institutionerna som får nästan all tankemöda och tankekraft, medan det förebyggande arbetet lite sätts åt sidan. Har du en väldigt sjuk patientgrupp och en grupp som ändå på något sätt klarar sig själva så läggs fokus på de sjukaste. Tvärsom så är det här ett försök till att stärka den förebyggande verksamheten.


  • Tack, talman! I motionen lyfter man behovet av att införa bestämmelser om trygghetsboenden, men de finns ju redan i nuvarande socialvårdslag i 21 § om olika boenden. Där finns det stadganden om serviceboenden som är samma sak som trygghetsboenden.

    Har ni ifrån Liberalerna något förslag på hur vi kan få fler att bygga dessa service- och trygghetsboenden så tar vi tacksamt emot detta till landskapsregeringen, för det här är någonting vi funderar mycket på. Idag finns det väldigt få trygghetsboenden; Rönngården i Jomala och Folkhälsan i Mariehamn är väl två exempel. Det här är helt avgörande med tanke på att år 2015 var det 2 531 personer som var 75 plus. År 2025 räknar man med en dubblering med över 1 000 till 3 850 och år 2040 5 344 personer. Då är det exkluderat de pensionärer som flyttar till Åland, vilket vi är glada för förstås. Men det här är en utmaning och vi tar gärna emot konkreta förslag.


  • Talman! Det är just det som är Liberalernas förslag, att det ska bli ett lagstadgat krav på kommunerna att tillhandahålla den här typen av boenden för sina kommunmedlemmar. Om det är så att ingenting händer med den lagstiftning som man idag har så har ju landskapsregeringen två alternativ. Det ena är att idka tillsyn mot kommunerna och se till att den här typen av platser byggs. Det andra alternativet kan ju till exempel vara att man skriver att det ska finnas ett visst antal trygghetsboendeplatser per 100 äldre personer, så att man förtydligar lagstiftningen till den delen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Det fanns mycket att ta fasta på i det här anförande. Liberalerna efterlyser en hel del åtgärder för just biologisk mångfald och annan typ av sysselsättning. Jag påminner om landsbygdsprogrammet som vi har antagit för inte alltför länge sedan. Det finns 1,8 miljoner euro fördelat på fyra olika åtgärder; investeringsstöd, grundläggande tjänster, miljöstöd och samarbete. Där kommer det garanterat att finnas utrymme för just de typer av sysselsättningsfrämjande åtgärder som Liberalerna efterlyser.


  • Tack, talman! Det är jättebra och det är jätteviktigt. Jordbruket håller på att ställa om till ett betydligt mycket mer hållbart scenario än vad man tidigare har haft. Den utveckling man har sett både inom de blå och gröna näringarna de senaste 10-20 åren har ju varit enorm och mycket, mycket god.

    Men det finns ju också en annan grupp och det som vi tänkte på just i det här sammanhanget är de långtidsarbetslösa, de som står långt bort från arbetsmarknaden och som man kanske behöver vidta ytterligare specifika sysselsättningsåtgärder för. Landskapsregeringen skriver i sitt meddelande att man behöver hitta idérika frågor i det här sammanhanget. Här kommer vi med ett konkret förslag till den delen, alltså att man skulle satsa på att restaurera naturliga lekplatser och jobba med biologisk mångfald etc. Det är två olika målgrupper som jag ser det, men bra bägge två.


  • Tack, talman! Det är kanske två olika målgrupper, men jag tror att inom de här olika åtgärderna, bland annat inom samarbete, så finns det möjlighet att hitta just de typer av samarbeten med sysselsättningsfrämjande åtgärder.

    Sedan vill jag också när jag har repliken, liksom ordförande Jörgen Pettersson, kommentera att jag tycker att landskapsregeringens meddelande och budget innehåller mycket av det som finansutskottet efterlyste. Till den delen vill jag också kommentera att jag tycker att de har fångat upp mycket.


  • Talman! All typ av sysselsättning vi kan få till är bra i de här dagarna. Kan vi få till sysselsättningsåtgärder som ger win-win och större nytta i flera ändor så desto bättre är det. Har ledamoten Mattsson idéer i den riktningen så tycker jag att hon ska driva på dem hårt inom regeringssamarbetet. Det är både bra och viktigt.

    När det gäller finans- och näringsutskottets betänkande över 2021 års budget så är det väl kanske just de här ekonomistyrningsdelarna som vi ytterligare efterfrågar. Alltså de frågor om att också uppdatera finansförvaltningslagstiftningen så att det skulle bli ett lagkrav på landskapsregeringen att presentera skuldtak, överskottsmål och budgetramar etcetera. samt kopplat tydligt till de konkreta målsättningarna. Det är ekonomistyrningsdelen som vi framförallt saknar.


  • Tack, talman! Jag ska börja med att jag håller med ledamot Zetterman att utbildningsprogrammen behöver ses över, dels utbildning direkt efter grundskolan men framförallt inom vuxenutbildningar. Gymnasielagen behöver ju revideras, vilket landskapsregeringen har påbörjat. Vi ser ett behov av till exempel delexamen. ÅSUB presenterade i förra veckan "Utbildning och arbetsmarknad 2035" och här kommer regeringen att ha en diskussion som kommer att ligga till grund för en revidering av det utbildningspolitiska programmet.


  • Talman! Minister Hambrudd pratade om att lägga ner, starta upp utbildningar och vikten av att anpassa till arbetsmarknaden och det är helt rätt och riktigt. Då kan man ju fråga minister Hambrudd, när man en gång har henne på tråden, vilka utbildningar har beställts inför hösten? Vilka tilläggsutbildningar? Vilka utvidgningar av befintliga utbildningsplatser har beställts?


  • Tack, talman! Inför hösten så kommer vi dels att titta på det nya konceptet kring vuxenutbildningar inom närvårdarutbildning som kommer ske på en arbetsplats. Där ser vi dels ekonomiska vinningar, men dels också en snabbare utbildningstakt av vuxenutbildningar.

    Det andra är ju, även i samarbete med min ministerkollega, utbildningar inom ny teknik inom hållbar energi. Det är sysselsättningsfrämjande utbildningar ytterligare inom digitalisering och arbetsmarknadsföring inom turism. Det är beställt och ligger i röret.


  • Talman! Låt mig specificera frågan; kommer man att utvidga antalet studieplatser dels vid Ålands gymnasium och dels vid Ålands högskola inför hösten för att stärka sysselsättningen och få folk att genomgå utbildningar i stället för arbetslöshet? Det var en fråga.

    Sedan en annan fråga, som jag vill skicka med minister Hambrudd som också är jämställdhetsminister. Det gäller de unga männen, deras arbetsplatser och deras möjligheter, de som går Ålands yrkesgymnasium och deras möjligheter att studera vidare och få en högskoleexamen. Vi vet att man får gymnasiekompetens från yrkesgymnasiet, men det är väldigt tufft att gå igenom HUT-linjen om man halkar lite efter. Den uppfattningen finns. De här unga killarnas utbildningsnivå ser inte riktigt bra ut just nu. Där behöver jämställdhets- och utbildningsminister Hambrudd fundera på hur man ska arbeta med den frågan.


  • Ledamot Jörgen Pettersson (C) Gruppanförande | 11:45

    Talman! I ett tidigare liv så jobbade jag som reporter på tidningar och då var uppdraget rätt ofta att ringa runt och ställa obekväma frågor, om än det ena och än det andra. Ett life hack som man fick lära sig på den tiden var att aldrig ringa just före lunch för då är folk på dåligt humör. Det är bättre om man väntar tills efter att de har ätit för då går allt så mycket enklare in.

    Och här står jag nu och ska hålla ett gruppanförande när det är 20 minuter före lunch. Jag skulle alltså vilja be er hålla det i minne och inte låta blodsockret sjunka alldeles för lågt.

    Talman, tack för det här! Dagens debatt handlar om framtiden på två olika sätt minst, den närmaste och den kommande. Tekniken att koppla samman ärenden som i dag är kanske inte ny, men heller inte vanlig. Det handlar ändå om olika sätt att ta sig an utmaningar.

    Meddelandet är en viktig fråga och årets andra tilläggsbudget en annan. Ändå sitter de ihop av ett enkelt skäl för det ena stöder det andra. Tilläggsbudgeten skapar konkreta möjligheter och definierar siffrorna medan meddelandet anger en riktning för hela Åland, en avsiktsförklaring vilket är så bra som möjligt under rådande förhållanden. Det är faktiskt oerhört osäkert att i dag säga vart pandemin tar vägen och när våra liv kan återgå till det normala. Vi hoppas förstås och delar den förhoppningen med resten av världen att vi snart kan leva som vi gjorde förr.

    Vi har till följd av pandemin att hantera en process som vi inte kan se utfallet av. Det hade varit enklare att förhålla sig till konkreta och konstaterade risker än sådant som vi varken kan se eller förutse. Att få ihop ett meddelande och en tilläggsbudget under dessa förhållanden är inte enkelt men det är gjort och åtgärderna har ett mycket starkt stöd bland regeringspartierna. Detta är ett gott betyg på samarbetet och skapar förutsättningar för att vi tillsammans ska lyckas lotsa Åland ur denna kris som vi är i. Från Centerns lagtingsgrupps sida har vi vridit och vänt på många frågor under en process som ibland varit svår och ibland enklare. Jag inleder och fortsätter med några tankar kring meddelandet.

    Första ordet när det handlar om en nystart för Åland är jobb. Det kunde vara det andra, tredje, fjärde och femte också; jobb, jobb, jobb, jobb, jobb. Vårt mål i allt vad vi gör måste vara att skapa förutsättningar för företag och en omgivning där människor alltid kan växa. Det kan handla om att som anställd vara en del i något större eller att som entreprenör förverkliga sin dröm och bli egen företagare. Vi måste stå bakom allt detta och skapa förutsättningar så att det blir verklighet. För Centern är företagandet grunden i allt vad vi som samhälle kan göra. I sammanhanget är det också viktigt att lyfta Högskolan på Åland som tillsammans med andra skolor är centrala när det gäller att skapa framtidstro. Därför finns det gott om skäl att satsa på dessa.

    Den andra punkten i meddelandet handlar om exportföretagande inom digitala tjänster vilket förhoppningsvis ska leda till en ny stam i det åländska näringslivet. Den är redan i dag på god väg till följd av privata bolags strävanden mot internationalisering. Fram tills ungefär nu så har det åländska näringslivet dominerats av företag i sjöfartsklustret. Shippingen har stått för basen i det mesta och dess framgångar har skapat ringeffekter i väldigt många andra branscher. Just nu är passagerarsjöfarten extremt hårt drabbad av pandemin och när den återhämtar sig står i direkt koppling till hur vaccineringen och tillfrisknandet sker i både Sverige och Finland och hur det fortlöper.

    När det gäller digitala tjänster som särskilt nämns så borde man tänka brett, Åland är expert på sjöfart i alla dess former och just sjöfarten är en bransch som genomgår en massiv digitalisering och automatisering. Där borde och kan åländska specialistkunskaper vara mycket värdefulla. Även i detta fokusområde har Högskolan på Åland en central funktion tillsammans med de åländska IT-bolagen. Vill man ägna sig åt en liten historisk tillbakablick kan man konstatera att sjöfarten blev katalysatorn till hela vårt övriga näringsliv. Det har hållit länge, det har hållit i 100 år. Idag står vi vid ett slags paradigmskifte där IT-branschen börjar bli lika stor. Här ska man minnas att IT-branschen har uppstått som en följd av sjöfartens framgångar. Nu kan det mycket väl vara så att vi är i ett läge när IT-branschen kanske tar en liten ledande roll och i sin tur borde kunna inspirera sjöfarten till att hitta på lösningar som håller över hela världen.

    Det tredje fokusområdet handlar om grön kraft på export vilket centergruppen stöder. Världen ropar efter icke fossilbaserad energi och det kan faktiskt leda till att vätgas i framtiden blir en vardagskraft och ingenting väldigt konstigt som idag. För att alstra vätgas behövs stora mängder energi och där kommer till exempel vindkraften in i bilden för att få hela kretsloppet som håller ända fram. Det är oerhört viktigt att minnas alla de arbetsplatser, jobb, som en utbyggnad av vindkraften medför. Under denna punkt ryms också hållbara investeringar som är en nödvändighet för framtiden. Över hela världen lyfter man strategiska mål när det gäller utsläpp av växthusgaser och här måste även Åland göra en insats. Inom sjöfarten har man gjort detta inom svaveldirektivet, först i Östersjön och i Nordsjön, senare över hela världen och nu har den internationella organisationen IMO satt ett otroligt ambitiöst mål till 2050.

    Den finländska regeringen följer i samma spår och antog i torsdags ett principbeslut som anger riktningen framåt. Innan utgången av år 2030 ska utsläppen från trafik och transporter halveras jämfört med i dag. Regeringen Marin är därmed inne på samma tanke som Ålands landskapsregering på olika sätt är, bland annat genom att man tillsatt en tunnelkommitté där framtidens trafik diskuteras som bäst. Det står, enligt min mening, extremt klart att byggandet av en tunnel mellan Svinö och Degerby i ett slag skulle göra Åland större och mer hållbart och sänka de fossila utsläppen dramatiskt. Enligt planerna ska denna tunnelkommitté, som letts av infrastrukturministern med den äran, komma med en mellanrapport till sommaren. Jag ser fram emot den och tror att gruppens slutsatser kan tjäna som stöd till hela Finland när det gäller hållbarhet och minskade utsläpp.

    Nummer fyra är för Centerns del självklar. Vi vill bli fler ålänningar. Vi vill att människor och företag ska hitta till vårt landskap och känna sig som hemma här. Detta sker inte automatiskt. Vi lever i en stenhård konkurrens från andra orter som också ropar efter inflyttning och därför så måste vi försöka höras tydligare än alla andra. Det är extremt glädjande att läsa ÅSUB:s inflyttningssiffror som visar att vi fortsätter att växa men vi får aldrig slå oss till ro. Varje ny ålänning som flyttar hit gör vår tillvaro lite tryggare, lite trevligare och lite skojigare med ett intellektuellt inflöde. Och inte minst i ekonomisk mening är det oerhört värdefullt av det skälet att vår nya ekonomi baseras på antalet människor som bor på våra öar. För att locka till inflyttning så kan det handla om att tydliggöra det distansarbete som har blivit vår vardag under pandemin. Du kan göra skillnad i Stockholm, i Madrid eller i Helsingfors från en ö på Kökar.

    Den femte punkten är minst lika viktig som de övriga. Vårt mål i det vi gör måste vara att nå en stabil offentlig ekonomi samtidigt som vi moderniserar förvaltningen. Den resa som företagen gjort inom till exempel IT-klustret så är det dags för landskapsregeringen att göra inom digitalisering. Kan vi då dra nytta av de insikter som det privata näringslivet har lärt sig så ska vi göra det. Här får det inte finnas prestige, här måste man bara se till hela Ålands bästa.

    Utöver dessa fem fokusområden så finns det självklart mer att göra. Det finns det alltid. Centergruppen påminner om arbetet kring gränsproblematiken och skattegränsen, som berördes tidigare i ett replikskifte. Detta får aldrig avstanna innan målet är nått; största möjliga enkelhet.

    Jag går kort över till tilläggsbudget 2 för året. Man måste konstatera att den pedagogiskt och transparent beskriver läget som självklart är kärvt. För att nå balans mellan utgifter och inkomster krävs hårda bandage i form av inbesparingar så småningom. Vi stöder den övergripande tanken på dessa. Vi står också bakom den översyn som planeras när det gäller alla våra myndigheter och hur vi använder vår fastighetsmassa.

    Det är bra med tillbakablick i ekonomiskt hänseende. Finansminister Höglund ska ha en eloge för att ha fyllt denna tilläggsbudget med information som rätt använd kan tjäna till att fatta klokare beslut. Det märks en skillnad i hur detta presenteras. Det är nu sjätte året som jag har förmånen att sitta i finans- och näringsutskottet och jag vill hävda att denna tilläggsbudget är överlägsen när det gäller pedagogiken i den. Bra gjort mot den bakgrunden!

    Den andas mer transparens på många sätt. Det finns fler siffror och bättre underlag. Jag hade förstås gärna sett ett litet försök till att man också skulle ha gjort en prognos över kommande intäkter. Det här har vi resonerat kring rätt mycket. Jag inser, lika mycket som alla andra, att man inte kan sia i framtiden riktigt. Men det vore ändå skäl att försöka få någon form av spelregler som vi skulle kunna vara överens om, från både regeringssidan och oppositionen, där man skulle kunna se de övergripande ramarna, vad som kan vara möjligt att göra och vad som inte riktigt kan vara möjligt att göra. Det kanske är svårt, men jag tror att det vore viktigt för den gemensamma förståelsen för våra utmaningar. När det handlar om olika sätt att sköta ett samhälle så bottnar rätt mycket i att man i varje fall har en grund som talar samma språk. Det här har vi pratat ganska mycket om i finans- och näringsutskottet och vi har nått till rätt mycket samförstånd när det handlar om synen på ekonomin. Den har också sedan stärkts av detta lagting som har godkänt de betänkanden som har kommit.

    Nå, då ställer man sig frågan; lyser betänkandets innehåll igenom i tilläggsbudgeten tillräckligt mycket och när gör den det? Här kommer vi att ha olika åsikter om saken. Jag hävdar att man kan läsa in väldigt mycket i tilläggsbudgeten från det vi har skrivit i betänkandet. Jag vet att det finns de som inte tycker detta och någonstans där så måste vi försöka komma överens.

    Men jag blir glad när jag hör synen från oppositionens sida på hur vi ska hantera framtiden. Jag tycker att vi har väldigt stor samsyn kring väldigt många frågor. Här tror jag att vi kanske är skyldiga alla ålänningar att se till fördelarna i de olika förslagen snarare än till nackdelarna. Jag tror att vi skulle vinna mera på att verkligen lyssna på de argument som sägs och vad man skulle vilja göra, snarare än att peka på vad man inte borde göra och särskilt inte vad som inte har gjorts.

    Mot den bakgrunden så ser jag mycket fram emot att fortsätta analysen av denna tilläggsbudget i finans- och näringsutskottet.

    Sammantaget skulle jag också vilja säga att vi har efterlyst olika former av reformer från utskottets sida tidigare. Reformer är sådana som när man bygger ett samhälle knappast ska ske i en enda hast. Nu noterar jag och gruppen till vår glädje att här finns reformer på gång. Det handlar om en bolagisering av högskolan och det handlar om vindkraft, vilket är nödvändigt och passar in i det som jag sade tidigare. Det handlar om inflyttning, det handlar om att se över 17 stycken myndigheter för att se hur vi kan göra dem mera kostnadseffektiva och bättre för hela samhället. Det handlar om digitalisering, vilket är en fantastiskt stor grej också. Reformerna är faktiskt väldigt många. Vi har inte ens nämnt kommunerna, men till och med de finns med som ett sätt på olika reformer som man borde kunna göra.

    Så mot den här bakgrunden så står vi från centergruppens sida bakom besparingarna, de långsiktiga, vi stöder riktningen i meddelandet och vi tycker att tilläggsbudget 2 är en bra början i detta arbete. Vi står bakom visionerna och vi kämpar vidare tillsammans. Tack, talman!


  • Tack, talman! Som ledamot Pettersson sade så har ju i finans- och näringsutskottet haft en samsyn om många saker, särskilt i det betänkande som kom kring grundbudgeten för det här året. Utskottet väldigt tydligt om behovet av en reform inom kommunsektorn. Jag uppfattade att både lantrådet och finansministern svävade på målet lite mera med det där och ifrågasatte om det nu egentligen skulle vara bra eller behövas. Jag skulle gärna höra hur ledamoten Pettersson egentligen ser på den frågan. Också denna fråga; i förslaget nu så föreslås att man som ett krisstöd ger 240 000 euro till Sottunga för det här året och kopplar det till en framtida kommunindelningsutredning. På vilka grunder och med vilka kriterier ska man genomföra en sådan utredning? (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Det där är, som ledamoten Fellman mycket väl känner till, komplicerade frågor. När kan man ställa krav på kommunerna? Vår uppfattning från centergruppen, när vi har resonerat kring det här, är att det nog inte är självklart att bara ge pengar till kommunerna utan att ha någon form av motprestation. Nu försöker vi bygga in dessa motprestationer i samarbetsstöd och i att försöka hjälpa dem att komma till rätta och att försöka hjälpa dem att hitta varandra. Vi är medvetna om att det lagligt är rätt komplicerat att tvinga kommunerna att gå samman. Men vi tror att genom dessa satsningar på kommuncoacher så ska man kunna göra skillnad.

    När det gäller stödet till Sottunga så uppfattade jag inte riktigt frågan.


  • Tack, talman! I lagförslaget så står det att stödet ska beviljas och då kan landskapsregeringen kräva att kommunen medverkar i en särskild kommunindelningsutredning. Sottunga och Lumparland har begärt en sådan utredning och då är det upp till landskapsregeringen att besluta för vilken helhet man ska göra en utredning. Vilken kommunhelhet är det man tycker att skulle vara ändamålsenlig? Efter att den förra reformen avskaffades så är det upp till kommunernas fullmäktigen att godkänna det. Men landskapsregeringen måste ta initiativet till vilken utredning man ska göra. Jag är inte intresserad av att prata om vad som gjordes fel förut eller vad som görs fel nu. På vilket sätt kan vi diskutera sakligt och faktabaserat vad som är en bra kommunstorlek eller en bra geografisk helhet när det finns kommuner som (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag tror inte att jag vågar ge mig in på det resonemanget under en minuts repliktid, faktiskt. Jag tycker så här rent generellt att Sottunga antagligen hör till de kommuner som är de mest kostnadseffektiva som finns i hela Finland. Jag tror att deras kostnader per medborgare antagligen är lägre än alla andras. Nu har man ändå nått den slags gräns där man till följd av vad det nu är som man inte riktigt mäktar med längre. Men så här långt så tror jag faktiskt att man antagligen hör till de ekonomiskt mest kostnadseffektiva som har funnits. Jag tror att kommunindelningen när det gäller skärgården är viktig, för där tror jag att kommunerna gör större skillnad än om man finns på fasta Åland ibland. Frågan är svår. Jag tänker inte ge mig in på ett yvigare resonemang kring det. Man behöver mer tid på sig för det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Det var ett positivt anförande.

    Jag märker dock att det alltid finns en form av beröringsångest när det gäller kostnadssidan. Vi vill gärna prata om inflyttning, utbildning, arbetsplatser och tillväxt. Det är fint, men det har vi gjort i många, många år. Det har ju stundtals aldrig varit ett problem med vår arbetslöshet, vi haft en unik låg arbetslöshet. Vi har haft en god inflyttning även under svåra tider, men vi har haft en ganska dålig tillväxt. Men varför kan vi inte lägga samma fokus på kostnadssidan? Jag har blivit lite raljerad redan här i dag över att jag har pratat om att den offentliga sektorn måste bli mindre, att vi måste skapa ett ekonomiskt utrymme genom att krympa den offentliga sektorn. Det är bara så det är. Vi ska ner med åtminstone 30 miljoner i ett strukturellt budgetunderskott. Det gör vi inte genom att påföra nya kostnader som vi är så bra på. Vi gör det inte genom att höja intäktssidan med (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamoten Holmberg för frågan. Den är lätt att hålla med om, vi måste skära ner kostnaderna. Jag tycker och jag tror man ska minnas att politik är tajming. Politik är att bygga upp ett samhälle med så pass starka människor som det bara någonsin går. Av det skälet så tror jag just nu och jag delar synen på att man har en viss - hur var det ledamot Holmberg uttryckte det - rädsla för att ta i kostnader under dessa tider. Jag menar att pandemin har gjort ett sådant avtryck hos oss just nu att läget är fel att bara förklara för folk att deras arbete som de gör inte är viktigt. Jag tror att man ska invänta tills man hittar ett bättre läge för det. Det hade varit enklare att föra ledamoten Holmbergs resonemang om allt hade varit lika, men i dessa tider som vi är så tror jag att det också ligger i vår roll att bidra med stabilitet. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ledamot Pettersson, låt oss minnas att vi har befunnit oss i väldigt goda tider i många, många år med rekordhöjningar av intäktssidan under många år. Vi har ändå inte velat göra någonting. Jag bara konstaterar att vi har det bra. Vi har påfört den offentliga sektorn nya uppgifter och nya kostnader.

    Det handlar inte om att meddela till någon att de inte gör ett viktigt arbete. Det handlar om att vi har en låneskuld som är prognostiserad till 20 miljoner år 2024. Landskapsregeringen vet inte hur det ser ut efter 2024, men knappast tar lånebehovet slut efter det. Det handlar helt enkelt om att sluta hymla. Vi måste få ned 30 miljoner för att kunna bibehålla en god kärna, en god välfärd, bedriva en god näringspolitik och vara attraktiva för inflyttning. Vi måste våga prata om kostnadssidan. Vi har inte gjort det hittills idag.


  • Talman! Jag tror att vi har pratat väldigt mycket om kostnadssidan, för det är faktiskt den som styr nästan allt som vi gör.

    Men igen, jag tror inte att man vinner på att peka på vad som har gått snett under tidigare mandatperioder, för det är det som det handlar om. Det leder ingenstans alls. Vi måste betrakta vad vi har idag för någonting och vilka utmaningar vi står inför från och med denna dag och framåt. Vi har inte någonting att lära av historien i det här fallet. Vi står inför en helt ny verklighet och vi behöver se hur vi på bästa sätt kan använda de pengarna vi nu har till förfogande för att se till att våra barn också får det lika bra. Jag delar faktiskt den synen som säger att det är dags att försöka glömma det som har varit och bara blicka framåt och se vad vi kan göra.


  • Talman! På temat sjöfart så är jag väldigt glad att ledamoten Pettersson kopplar ihop konkurrenskraften med omställningen. Det är väldigt riktigt att Finland nu höjer ambitionerna vad gäller fossilfri trafik. I sommar kommer EU-kommissionen att presentera sitt förslag för hur sjöfarten kommer att bli en del av EU:s utsläppshandelssystem, vilket bedömare menar att kommer att innebära en hel del kostnader för Finland och för Åland. Det här måste vi ändå se som en möjlighet för Åland, för är det någonting som Åland skulle kunna bidra med här så är det produktionen av grön vätgas. Kopplat till det projekt som landskapsregeringen arbetar med, med storskalig havsbaserad vindkraft, så finns ju ytterligare ypperliga möjligheter att vi också skulle kunna tillhandahålla fartygen, just denna typ av drivmedel. Så här tror jag att Åland skulle kunna gå i bräschen så som många andra länder gör, och då krävs så klart en aktiv politisk styrning.


  • Tack, talman! Jag delar den där analysen. Alla pålagor som påförs, vilka är många och som vi inte kan göra någonting åt, så har vi två sätt att betrakta. Antingen så anpassar vi oss till dem och gör ingenting mer eller så ser vi till att vara ännu lite bättre för att visa andra vägen.

    När det handlar om utsläppskontroll och att bli kvitt fossila ämnen så är det någonting som hela världen funderar på just nu. Vi skulle kunna ha invändningar mot det, men det leder ingenstans, för det kommer ändå att ske. Det kommer med hundraprocentig sannolikhet att ske, det har skett i Östersjön och i Nordsjön genom svaveldirektivet och det har skett på världshaven tack vare IMO. Nu stärker man greppet och säger; "det där räcker inte, vi måste göra ännu mera". Och det har vi bara att förhålla oss till och det borde vi dra nytta av.


  • Talman! Det är just precis så som ledamoten Pettersson säger. Vi har ett vägval att göra i inställningen. Antingen tycker vi att det är problematiskt, jobbigt och försöker arbeta för att helt enkelt EU inte ska göra sådana typer av begränsningar, eller så ser vi möjligheterna i det och gör Åland också mer attraktivt genom produktion av vätgas, grön vätgas och teknologi som ska minska energiförbrukningen på olika typer av sätt. Vi har ju ändå en rederinäring som faktiskt är villiga att arbeta med de här frågorna. Men jag tror att vi behöver också ta den här frågan lite mer på ett politiskt plan. Vad gör vi för att öka förutsättningarna för att det här ska komma till stånd? Där tar ju landskapsregeringen, vad jag har förstått, ett ganska stort och aktivt ansvar i just arbetet med storskalig havsbaserad vindkraft som man skulle kunna koppla med power to x-lösning som vätgasproduktion.


  • Tack, talman! Power to x är nog det som allt fler nämner som det som kommer att bli definierande för sjöfarten framöver.

    En väldigt kort historia. När svaveldirektivet tillkom 2015 så protesterade en hel bransch och sade att detta är omöjligt. Det var sjöfarten. Förutom några, det fanns operatörer som sade att det här blir kanske dyrt och det blir det ena med det andra, men det är någonting som kommer att hända. Och då måste man bestämma sig. Ska man fortsättningsvis sprattla emot och säga att detta är dåligt eller ska man anammade det, säga att detta är bra och se vad vi kan göra? De som gjorde det senare, de är i en alldeles speciell situation idag, för de är med. De som inte gjorde det, de är inte med längre. Så enkelt fungerar det. Man har att anpassa sig och göra det bästa av situationen eller så blir man någon som gnäller och det blir aldrig bra.


  • Talman! Jag delar finans- och näringsutskottets ordförandes syn kring analysen när det gäller siffrornas tydlighet i tilläggsbudgeten. Men de är lika tydliga som de är förskräckande, 120 miljoner i utgången av den här mandatperioden! Hur ser finans- och näringsutskottets ordförande på det faktumet att lånebehovet inte lär minska om vi inte vidtar ganska radikala åtgärder och, som sagt, har en stram och skyndsam reformagenda?

    När det gäller Sottunga och sottungborna, som jag hyser den största respekt för, så det är ju på det viset att just nu på Sottunga så har man en minimal kommunal service; ingen barnomsorg, ingen grundskola eller äldreomsorg. Nog blir det ju väldigt iögonenfallande om några fåtal elever kostar över 200 000 euro för (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Lånebehovet är förskräckande. Det behöver inte bli på det viset. Jag minns för ungefär ett år sedan, tror jag att det var, när vi stod här och började diskutera lånebehovet för första gången. Sedan hanterades det en tilläggsbudget på hösten som inkluderade ett lånebehov på 60 miljoner euro. Från finans- och näringsutskottet så granskade vi det och vi föreslog att 50 miljoner skulle räcka, vilket detta lagting tyckte att var okej. Då var alla rätt övertygade om att det måste ske i rätt snabb takt, vilket det tack och lov inte har behövts. Så det verkar alltid finnas olika sätt att hantera saker på. Jag tror att om jag känner finansminister Höglund rätt så förtöjer han för storm och det blir antagligen bättre väder än så och det tror jag att man ska komma ihåg i vår debatt också. Det behöver inte alltid bli det värsta (… taltiden slut).


  • Talman! Det minns jag mycket väl och jag minns också att Liberalerna hade finansmotioner om att man skulle dämpa lånebehovet lite grann. Det var 75 miljoner som sedan blev 60. Jag tror ändå att vi håller på att gräva oss ned till botten nu, den sanningen tror jag nog att de allra flesta av oss kan omfatta. Vi inser att vi kommer att ha ett lånebehov framöver. Men det som bekymrar väldigt mycket är ju liksom avsaknaden av stora omfattande reformer.

    När det gäller de här mindre kommunerna så delar jag den uppfattningen som också har framförts här under replikväxlingar. Man måste ju också styra de reformerna från landskapsregeringens sida. Vi kan ju inte hålla på att pytsa ut en massa skattemiljoner för att bilda nya kommuner som sedan inte är ekonomiska hållbara överhuvudtaget. Landskapsregeringen och majoriteten behöver ta ledarskap.


  • Tack, talman! Den bollen tar jag absolut med mig.

    När det handlar om lånebehovet och reformer så finns det också reformer som inte bara är till för att spara. Det finns ju också reformer som kan mynna ut i att man ökar intäkterna. Kan man kombinera dessa båda är ju allt väldigt bra. Jag tror att det finns en potential i det.

    Jag tror att när det handlar om högskolan så kan man göra väldigt mycket för att göra Åland attraktivare. Man kan säkert också spara där.

    När det gäller vindkraften så kan vi öka intäkterna radikalt om alla stjärnor står rätt.

    När det gäller inflyttning så är varje ny ålänning hemåt i vår kassa, så där lite övergripande betraktat.

    När det gäller myndighetsöversynen så tror jag att man kan göra rätt mycket där utan att det behöver kosta så mycket och man kan verkligen spara mycket pengar där.

    Samma sak inom digitaliseringen, vi har en massa reformer på gång och jag väntar på att se resultatet.


  • Tack, herr talman! Jag delar ledamot Petterssons glädje över inflyttningssiffrorna från 2020 som faktiskt såg bra ut under den brinnande pandemin. De kan också vittna om en kommande inflyttningsboom. Vi vet inte det ännu, men det finns de som menar det.

    En allmänt ställd fråga: Är det åländska samhället faktiskt strukturellt förberett för att ge dessa inflyttare i framtiden det liv de önskar här? Är vi speciellt på landsbygden och i skärgården förberedda för att ge det? Och hur lyckas vi då behålla de resurser som de inflyttande innebär på lång sikt? Vi vet ju också att det har skett utflyttning under historien. Man har haft en bild av Åland som sedan har förändrats för att Åland inte har uppfyllt den bilden man haft i början. Strukturellt i det åländska samhället och den väg som vi går nu med det stora lånebehovet som vi eventuellt kommer att ha och den minskade service, kommer vi kunna ta hand om de människor som kommer hit? (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamoten Påvals, äntligen en riktig fråga. Svaret är ja. Åland kan ta hand om alla som flyttar hit, men bara om de är redo att ta hand om sig själva också. Det funkar nämligen så när det handlar om inflyttning och människor. Människor kommer in och bidrar med sina insikter, sin arbetskraft, sin företagsamhet, sin innovationskraft och sin uppfinningsrikedom. Genom att ta in dem till Åland, och det har vi massvis med exempel på tusentals, så har de bidragit till att göra Åland lite starkare. De har bidragit till exportintäkter, de har bidragit med sin specialitet till att göra redan starka företag ännu bättre. Så varje ny som vi kan få in hit och som bidrar till allt detta så är faktiskt en plusaffär. Där hyser jag ingen oro för att Åland inte skulle mäkta med att ta hand om dem, för de kan mycket väl ta hand om sig själva, de som flyttar in.


  • Delvis håller jag med ledamoten Pettersson. Men vi ska också minnas att ett frö behöver rätt jord för att växa. Kraften finns här, men vi behöver också ha ett samhälle som är beredd på att faktiskt ta emot de förväntningar som nyinflyttade har här.

    Jag har en bekant som for till Florida strax innan coronapandemin slog till på riktigt där och blev kvar där i flera månader. Han sade att det var inte riktigt den bilden av Florida som han hade haft tidigare och som han fick uppleva där under pandemirestriktionerna. Han menade att det är ett ställe som man kanske kan flytta till om man bor där så länge man önskar få bo där. Precis samma gäller det här på Åland. Det är många som kommer hit som turister, man bor här på somrarna och man ser ett samhälle där man kunde tänka sig bo. Men bilden kan bli en helt annan ifall man flyttar till en kommun som är på väg över ruinens brant, som inte kan ge den service som man förväntar sig ha och där man inte kan växa som människa. Den risken har vi framför oss och vi måste se det också ledamot Pettersson. Jag tycker att det en viktig sak som vi måste se, att människan är en resurs (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Nu ska man väl inte vara förmäten i talarstolen, men att jämföra Åland och Florida, det är ju bara spel mot ett mål det. Florida har ju inte en chans att erbjuda lika mycket möjligheter för en människa att växa som Åland har. Åland har ändå en jordmån som är tillåtande, som är öppen, du kan gå ut, du kan gå ut i naturen och du kan arbeta mot marknader som man inte ens får nå från Florida heller. Jag är inte särskilt orolig för det där, för jag tror att de som flyttar in till Åland verkligen har den företagsamheten med sig att man vill göra någonting mera. Jag tror att de inte förväntar sig att bli omhändertagna, för det gör ingen människa i dagens läge. Man förväntar sig att man ska jobba själv och att man ska bidra till ett samhälle. Därför så menar jag och vi att inflyttning är viktig.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Pettersson för ett mycket positivt anförande. Ibland funderar jag nog om det finns två versioner av dessa papper, men kanske vi läser dem lite olika.

    Ni talade här om reformer som behövs. Jag säger; ja, vi har tappat 24 procent av BNP på två år så vi behöver reformer. Jag funderar på det här lilla meddelandet som sträcker sig 2021-2024 och på punkt nummer 3 "Grön kraft på export". Tror ni verkligen att detta projekt med vindkraftverk hinner bli detta guldkorn på denna tid?


  • Talman! Jag gör det lätt för mig och säger; ja, det tror jag, inte i den meningen att möllorna kommer att stå där och snurra, för det kräver nog mer tid än så, gissar jag. Det handlar ändå om energileveranser av en sådan magnitud som vi aldrig ens har kunnat föreställa oss tidigare. Det handlar i praktiken om att ersätta kärnkraftverk, så de kommer inte att vara färdiga och stå där och leverera. Däremot så kommer själva tanken på det och visionen att ha satt fart på en massa andra idéer och det kommer att ha tvingat Ålands landskapsregering och oss i detta lagting att betrakta våra naturtillgångar på ett annat sätt. Och det där sammantaget, när vi också ser att vi har en bransch som sjöfarten som vill framåt, så tror jag att kommer att göra en rätt stor skillnad. Därför menar jag att vi kommer att se effekter redan om två, tre, fyra år.


  • Tack, herr talman! Ja, där tycker jag att vi borde ha sådana punkter som faktiskt genererar tillväxtpengar, under den här perioden och det kunde vara som ett utvecklingsprojekt om man vill ha det med.

    Sedan nämnde ni pedagogiken, eller ni gav ett ganska högt vitsord. Jag kanske har en annan åsikt. Om jag tar en sak här så finns i det här tjockare pappret ett avsnitt om tonnage, man pratar om trafiken helt allmänt. Sedan drog jag mig till minnes att jag hade lyssnat på presskonferensen. På sidan 40 så kommer det sedan en fullmakt på 4 miljoner, men det nämns överhuvudtaget inte i avsnittet tonnage. Jag tycker att det är en liten brist i pedagogiken.


  • Tack, talman! Jag vet inte riktigt vad man ska säga, det står ju ganska fylligt beskrivet vad man har tänkt sig med dessa 4 miljoner. Jag förstår inte riktigt vad som är bristen där? Man avser att titta på möjligheten att köpa begagnat tonnage för att skapa en bättre trafik i skärgården. Vad är det som brister i pedagogiken? Det jag avsåg med en bättre upplagd pedagogisk tilläggsbudget är de tabeller som jag, liksom ledamoten Toivonen, älskar att fördjupa oss i och där vi faktiskt har mer just nu att se på än vad vi har haft tidigare. Jag menar att det finns ett bättre underlag. Jag saknar fortfarande, och det får jag ta med ministrar Höglund vid något annat tillfälle, en lite större bild av de planerade intäkterna, men den saken kanske vi får återkomma till senare.


  • Tack, herr talman! Stort tack till ledamot och utskottsordförande Pettersson. Väldigt fint framförande! Det var pedagogiskt och hurtigt. Bra!

    Jag brukar läsa utskottets betänkande till budget 2021. Jag tycker att det är bra. Det finns mycket godsaker. Speciellt inför arbetet med tilläggsbudgeten 2 så läste jag igenom det flera varv för att se om det var någonting där som man kunde fånga upp, ta och utveckla. Allt går inte. Allt går inte nu men till valda delar så försökte vi hämta inspiration därifrån och arbeta in det som var möjligt.

    Vad gäller prognosen på längre sikt så där ledamot Pettersson och jag haft diskussion. Det är också på min önskelista. Jag pratade med finansavdelningen, vi har svårt här att se längre än 2025 och det har att göra med finansministeriet. De gör inte prognoser. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack för det, finansminister Höglund. Nu ska vi inte landa i att vi står här och berömmer varandra.

    Jag tänker ta tillfället i akt att ställa en direkt fråga till finansminister Höglund. Tycker finansministern att ni inte har haft nytta av det betänkande som har varit? Ni nämnde redan att ni har läst på det och ni har tagit till er det. Finns det någonting som ni tycker att vi borde ta med oss i hanteringen av nästa betänkande? Är det någonting som vi aldrig har tänkt på? Vi bygger ändå det här tillsammans.


  • Tack, herr talman! Jag kan knyta ihop det lite med det som jag tänker nämna nu i min andra kommentar. Som ledamot Pettersson sade så är undertecknad kanske ibland en lite försiktig general och förbereder för storm eller varnar för storm, men hoppas på max en mild kuling eller en vind som inte är alltför hård. Det här är viktigt helt enkelt av den anledningen att backar vi tillbaka tre-fyra mandatperioder - vi behöver inte gå längre än så - så då hade landskapet en kassa på 180 miljoner. Så den här väckarklockan, som jag menar att börjar ringa högt och ljudligt nu, har funnits under ett flertal mandatperioder där kassan i snitt har minskat med åtminstone 10 miljoner i snitt varje år. Det är ett resonemang som jag tycker att man skulle kunna föra var som helst.


  • Tack för det, talman, det tar vi med oss i den mån som vi har möjlighet att göra det. Vi kommer att inleda hanteringen av denna tilläggsbudget så fort det medger. Då kommer också finansministern att kallas naturligtvis, som det alltid går till när man hanterar ett budgetförslag. Sedan mynnar det ut i ett betänkande som därefter tas tillbaka till salen. Detta bara som lite konsumentinformation. Tack och bra jobbat så här långt, finansministern!


  • Tack, talman! Jag tycker att den här framåtsyftande stilen som Pettersson har i sitt anförande är väldigt bra. Trots att det är mycket mörka moln så vet vi att vi har möjligheter vid horisonten. Man ska aldrig bara bromsa, utan vi måste också satsa oss ur olika problematiska situationer.

    När den här potentialen i storskalig havsbaserad vindkraft börjar sjunka in hos ålänningarna och oss själva också så tror jag att vi inser att vi verkligen har en resurs som kan betyda väldigt många goda synergieffekter för det åländska samhället. Jag vill tacka för Pettersons och Centerns starka stöd i det arbetet.


  • Tack, talman! Den här diskussion kanske vi har haft redan i och för sig. Jag tror att en sak som man verkligen ska ta med sig i allt som händer är att man kanske borde ägna lite mindre tid åt problemformulering och kanske vara lite mera lösningsorienterad. När det handlar om framtiden så är det faktiskt så att ingen vet. Just nu vet man mindre än någonsin till följd av den verklighet vi lever i. I den mån som vi kan använda en vision och något som kan vara konkret och samtidigt göra vår värld lite renare så ska vi nog ägna kraft åt det. Vi vet att vi har väldigt många utmaningar, men just därför är det antagligen viktigare än någonsin att också sätta så kallad fokus på visionerna som kan leda oss på riktigt framåt.


  • Ledamot Camilla Gunell Gruppanförande | 13:30

    Tack, herr talman! Bästa lagting och åhörare. Den här landskapsregeringen som tillträdde i december 2019 har 21 mandat bakom sig här i lagtinget, fem partier, 8 ministrar och dessutom har man majoritet i de flesta landskommuner. Ni har makten - det är därför som man har makt för att kunna göra förändringar och förbättra samhället i den riktning som man finner det lämpligt - i det här fallet en hel borgerlig regering.

    Så vad vill den göra? Hur vill den forma det åländska samhälle? Det är de svaren som vi har väntat på sedan den här regeringens tillträdande som stoppades upp av coronakrisen. Och mycket har ju förlåtits så här långt på grund av just Covid-19. Men nu är nog stunden kommen när man inte mera kan skylla på det och inte heller på den gamla regeringen, utan man måste börja lägga korten på bordet för vilken politik man ämnar föra.

    När den här tilläggsbudgeten skulle presenteras så hade man en presskonferens med lantråd, talman, finanschef, fem partiledare och alla åtta ministrar. Kanske med tron att om det är tillräckligt många som säger ingenting så kanske det blir någonting. Men tyvärr är det inte så.

    Jag skulle, ärligt talat som lantråd, faktiskt aldrig ha släppt igenom det här meddelandet till Ålands lagting. Det är för otydligt, det är för låg nivå på analys och på ambitionsnivå. Jag har svårt att se hur det ska kunna fungera som ett substantiellt redskap för en debatt om framtiden.

    När lantrådet säger att allt vi socialdemokrater har att komma med är sammanslagning av kommunerna, då har vi nog missat ganska stora delar i vår förmåga att förstå varandra. Ibland undrar jag, när vi talar här om reform och struktur, om vi förstår varandras avsikter. Socialdemokraterna är ett reformparti. Det går ut på att man sätter upp mål om ett mer jämlikt samhälle, vilket man skapar genom en stark och välutvecklad välfärd om hållbar utveckling, med klimat och miljö och full sysselsättning, dvs. att alla har arbete. Sedan driver man reformer och förändringar i syfte att uppnå de här målen.

    Den reformvilja som jag personligen varit med och drivit igenom många år i landskapsregeringen med Centern, Moderaterna och Liberalerna så har vi förverkligat många reformer. En gymnasieskola istället för sju olika myndigheter, ett fastighetsverk, ÅDA för en gemensam digital utveckling, kommunernas socialtjänst, en ombudsmannamyndighet istället för spridda ombud. Och varför har vi gjort det här? Jo, för att uppnå ökad effektivitet i skötseln av de ärenden som de här olika aktörerna har och ett ökat utrymme för specialisering för att samla kraft och kompetens på ett ställe för att successivt och över tid också komma ner i kostnader. Vi har drivit på de här reformerna med full kraft och vi vill fortsätta med en progressiv reformagenda, därför att vårt samhälle behöver fortfarande omstöpas för att uppnå ökad effektivitet och mer produktiva system.

    Vi vill också ha ett trafikverk som leder trafikutveckling och upphandling inom infrastruktur. Vi vill ha få kommuner, inte sexton. Vi vill ha gemensam planläggning för Åland, en brand- och räddningsmyndighet och en enhetlig omläggning av skärgårdstrafiken och en reformagenda för att uppnå hållbarhet och koldioxidfri trafik.

    Min erfarenhet som folkvald är att inbesparingar genom strukturomvandling är det enda hållbara och bärkraftiga sättet att förändra på, inte försämra utanför förändra. För när man försämrar och skär i välfärd då dyker kostnaderna alltid upp någon annanstans. Många som går till val på löften att minska den offentliga sektorn möter ofta en verklighet i förvaltningsbyggnaden som snarare visar på en under resurserad förvaltning, inte någon offentlighet.

    Samhällsekonomin är en helhet och samhället och landskapets budget är den blåsbälg som behövs ibland för att blåsa liv i elden och ibland för att hålla an med att blåsa alls. Samhällets underskott är någon annans överskott, dvs. medborgarnas eller företagens och tvärtom också, vårt överskott är kanske någon annans underskott. Våra lån kanske gör mindre lån för företagen eller för hushållen. Det är en helhet och det är därför som man inte kan säga att landskapets ekonomi ska fungera som ett företag eller ett hushåll, det är en helt annan logik vi måste följa.

    Ett företag kan säga upp personal och de går över i samhällets finansiering via AMS och dagpenning. Det vi gör här så har påverkan på alla i samhället och därför behöver man föra och diskutera en ekonomisk politik som inte bara handlar om budget i balans, utan hur landskapet vidtar åtgärder här påverkar samhället i sin helhet.

    Nu är det lite oklart, tycker jag, vad den här ekonomiska politiken har för syfte. Ska vi låna de här beloppen som här anges, 120 miljoner, under mandatperioden? Eller är det bara ett hot att om inte lagtinget går in för kraftfulla inbesparingar i offentlig sektor så är det här ett scenario som vi ska ha framför oss? För i så fall bör ju lagtingets utskott, när man får det här i händerna, titta närmare på det här scenariot. Är detta det värsta tänkbara? Är detta det mest positiva? Vilka åtgärder kan man ta för att stimulera ekonomin och sätta blåsbälgen mot näringslivet och få en ökad ekonomisk aktivitet som gör att man slipper det här framtidsscenariot?

    Det sämsta, tror jag, och som på sikt faktiskt kan skada landskapet är om man fortsätter att låna 10 till 20 miljoner per år, vilket ju är en väldigt stor differens. Är det 10 vi pratar om eller är det 20? Det ena är hundra procent mer än det andra, det kanske också finansutskottet måste granska. Vad är det för scenario vi jobbar med i den ekonomiska politiken?

    Kommunfrågan illustrerar väldigt mycket det här om man inte kommer igång med förändringar, vilka alla tar väldigt mycket tid från start till slutpunkt. Det tar också tid när olika myndigheter ska konsolidera sin ekonomi och sitt sätt att jobba på, vilket också tar tid. Så börjar man inte med någonting nu så betyder det att vi kommer att få betala för gamla strukturer och vi kommer att behöva låna för att upprätthålla en ineffektiv kommunal sektor också för framtiden.

    Det vi har hört här är att man ska minska, landskapsregeringens ambition är att minska serviceutbudet i kommunerna och antagligen också i landskapet. Min erfarenhet av de här områdena; spara, satsa och förändra, så är att inbesparingar sällan går så bra som man har tänkt. Att satsa; jo, om man lånar pengar så tycker jag att de ska satsas på sådant som är tillväxtfrämjande och som moderniserar vårt samhälle långsiktigt.

    Förändra; vilket vi menar när vi talar om strukturutveckling, och ofta så landar man i den slutsatsen att det är det klokaste att göra för väldigt få regeringar vill sist och slutligen dra ned på lärare i skola eller sjuksköterskor i ÅHS. Det är det som det kommer till i sista ändan. Är det den politiken man vill föra?

    Vi har efter många rundor kring inbesparingar - och samma diskussion har funnits i många, många år - landat i två reella områden; det ena är kommunreform och det andra är skärgårdstrafiken. Det är där som man har velat gå in och göra förändringar som inte skulle ha skadat enskilda människor.

    Vi har från den socialdemokratiska lagtingsgruppen lämnat in fem motioner. Vi tycker att situationen på Åland också kräver, i likhet med andra länder, att man går in och satsar på de områden som man tror att faktiskt kan främja den åländska tillväxten, stimulera inflyttning och sysselsättning och modernisera vårt samhälle genom ökad digitalisering.

    Om man menar allvar med att coroanakrisens följder inte ska lämna någon bakom då måste man nu gå in i skolan med stärkta åtgärder inom specialundervisning och assistenter, speciellt i yrkesgymnasiet. Vi föreslår därför en höjning med 100 000 euro för hösten för yrkesgymnasiet för att kunna stärka stödundervisning, för vi vet att det behövs. Jag hoppas att finansutskottet fördjupar sig i det. Det är pengar som inte kan vänta till sedan utan som måste fram nu.

    Vi vill också att man lättar på inbesparingskraven inom ÅHS och avvaktar med inbesparingar tills coronakrisen och dess följdverkningar är hanterade. Det är en hård skuld och det betyder också att vi har en personal som är ganska utmattad inom ÅHS.

    Vi sparar i stället på pengarna till landskapsandelar för kommunerna. Vi föreslår att man ger det som föreslås till KST samt stödet till Sottunga, med de övriga stryks.

    Vi anser också att man ska sänka ambitionsnivån inom skärgårdstrafikens omställning för att uppnå hållbar utveckling genom att istället köpa en dieseldriven färja för att omvandla vår trafik till att ligga i framkant av en modern eldriven skärgårdstrafik, i likhet med Norge och på samma nivå som Norge, och inte blir en secondhand marknad för fartyg.

    Vi hoppas att de här förslagen också kan behandlas i finansutskottet. Tack!


  • Talman! Ledamoten Gunell för framförallt en ideologisk argumentation och pratade om avsaknaden av reformer. Liberalerna är också ett progressivt parti och har också en stark reformagenda. Man kan konstatera att majoritetsblocket i viss mån och i viss utsträckning har en mer konservativ agenda.

    Men min uppfattning kring den saken är att konservatism betyder ju ingalunda att man inte kan genomföra reformer. Ser ledamoten Gunell alls några konservativa borgerliga reformer i det här paketet? Jag tänker på arbetsmarknaden och på skattediskussioner kring sysselsättningsfrågor. Ser ledamoten alls någonting i det här meddelandet och tilläggsbudgeten som vi har fått?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:43

    Ärligt talat så kan jag inte identifiera vilken borgerlig politik som finns i den här budgeten. Men kanske någon annan kan hjälpa till att berätta?


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Gunell. Det var ett intressant anförande.

    Ledamot Gunell nämnde reformer som har gjorts under årens lopp här, bland annat ÅHS, fastighetsverket, gymnasiereformen och så vidare. Här har Centern varit med, varit väldigt delaktiga och säkert i många fall drivande. Utöver de som jag räknade upp så kan jag också nämna privatiseringen av skärgårdstrafiken, en reform som blev väldigt bra och kostnadsbesparande. Detta visar på den reformvilja som speciellt Centerns har haft under årens lopp här.

    Sedan då de reformer där Centern kanske har varit lite mer avvaktande, det är ju tvångsreformen av kommuner. Det visade sedan att Centern hade Ålands befolkning med på det, den försiktighet som Centern hade i den frågan.

    Räddningsmyndigheten var också någonting som man tidigare försökte få till stånd Nu är det ju på gång på nytt i en ny skepnad driven av vicelantrådet Harry Jansson. (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:45

    Ärligt talat så kan man nog säga att Centern har behövt andra partier för att komma igång med reformer, och det har man gjort genom åren. I och för sig, alltid inför ett val så har man haft behov av att vara i opposition mot sig själv. Vi har också sett det i Sverige hos Socialdemokraterna, som är ett stort parti som har innehaft mycket makt. Man måste inför valen bli opposition mot sig själv. Så skedde med struktur 07 reformen och så skedde med KST-reformen. Centern har nästan kontinuerligt inför varje val gjort sig till opposition mot sin egen politik för att säkert finna väljarna där ute.

    Men nu är ju den här tiden förbi, nu sitter Centern där med andra partier. Nu frågar vi, om man inte vill ha tvångsreform av kommuner, men hantera frågan på ert sätt då. Kan vi få ett besked på vad man ämnar göra? (… taltiden slut).


  • Gällande kommunerna så tyckte jag att jag i mitt anförande idag beskrev det paket som regeringen framför gällande kommunfrågan.

    Däremot en annan sak som ledamot Gunell tog upp så var ju lånen och hur man ser på dem framöver. Där kommer utskottet säkert att ha ett intressant resonemang. Lån handlar om likviditet. Som jag nämnde tidigare idag så från att haft en likviditet, en kassa, på 180 miljoner för tre-fyra mandatperioder sedan så är man nu nere i ungefär 30-40 miljoner. Den bild som man kan se framför sig, det scenariot, så tror jag inte att kommer att bli så allvarligt. Jag vill varna förstås för vad som hända kan, men vi har ju saker som kommer emot här. Vad kan man göra med de bostadslån som landskapet har beviljat? Vad händer helt enkelt med förverkligande av budget? Vad händer med förverkligandet av investeringar?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:47

    Finansministern drömmer sig tillbaka, långt tillbaka. Den här fonden som fanns tidigare tömdes i samband med finanskrisen, också av Centerpartiet då och i regering med Liberalerna, om jag minns rätt. Men det var väl nöden tvungen till då, och då hade man egna resurser. Det har man kanske inte längre och därför är lån en rimlig utväg. Jag har ingenting emot att låna så länge de lånade pengarna går till vettiga saker som effektiverar vår samhällsmodell för framtiden. Varför väljer finansministern att hota med sådana här belopp om lån? Det är ju regeringen som styr vilken utveckling man vill se. Inte är man i händerna på några andra makter. Det är ju ni som bestämmer. Hur mycket anser finansministern att Åland kan låna under den här perioden? Vad är rimligt?


  • Tack, talman! Under pandemin har det naturligtvis varit utmanande för de studerande och lärarna att vara tvungna att övergå till distansundervisning. Vi har trots allt inte haft långa perioder med distansundervisning i jämförelse med våra närregioner. Men har man som studerande kommit efter, då är det en uppförsbacke. De studerande som har halkat efter inom Ålands yrkesgymnasium i dag får ju stödundervisning av lärare och speciallärare, men även av de skolvärdar som finns inom yrkesgymnasiet. Yrkesgymnasiet har även planer att till hösten ha en samordnare för studerandevårdsärenden. Så det finns stöd inom Ålands gymnasium.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:49

    Enligt mina uppgifter så är stödinsatserna inom gymnasiet väldigt sårbara och använda till det yttersta, plus att dessa 180 000 euro som skolan nu ska spara, så då ryker också en del av assistenterna. Så man tar med den ena handen och ger med den andra, istället för att ge ett tydligt besked till gymnasieskolan; se nu till att alla som har fallit av kärran på grund av distansundervisning och coronasituationen, såsom den har påverkat hela samhället, kommer tillbaka upp i sadeln. Ger de resurser som krävs!


  • Tack, talman! Vi har ju naturligtvis en dialog med Ålands gymnasium och de säger att de klarar det här. Sedan är det ju naturligtvis utmaningar på vägen hela tiden att de elever som har kommit efter får det stöd som de verkligen behöver.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:50

    Uppriktigt sagt så tror jag att ministern behöver ta en närmare granskning av hur yrkesgymnasiet har det i dag. Man behöver också överväga om det är rätt strategi att stärka antalet byråkrater, dvs. säga ledningen inom gymnasiet, istället för att stärka golvet; lärarna och assistenterna och värdarna. För jag tror att det är lite på väg åt fel håll just nu.

    Jag hoppas att finansutskottet på riktigt granskar det här, frågar hur läget är ställt och vad som krävs. Det blir dyrt och många faller av kärran, det blir mycket dyrare för samhället på sikt än att agera resolut nu.


  • Tack, herr talman! Tack ledamoten för ett intressant anförande. Ni gick genom de här budgetmotionerna. Jag råkade vara här i lagtinget i fredags och fick tag på den här bunten redan då, så jag skummade igenom den.

    Sedan när jag gick hem så såg jag snöflingorna singla ner, kanske inte så vackert i alla fall, och då funderar jag ifrån Åländsk Demokrati att vi kanske inte är så säkra på att fossilen påverkar klimatet. Vi skulle gärna vilja ha det lite varmare. Är det faktiskt så att ni socialdemokrater absolut inte vill ha det varmare, utan att man ska betala för att få fossilfritt och kanske ändå inte få den där tiondels graden till?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:52

    Jag antar att detta från ledamot Toivonen ännu är ett inlägg i den klimatskepticismen som Åländsk Demokrati har stått för. Jag tror inte att jag vill ge mig in i den debatten. Vi har helt olika syner på huruvida det finns ett klimathot eller inte. Jag anser att det finns det och delar forskningsvärldens konklusioner. Därmed drar jag slutsatsen att vi som samhälle måste göra vårt yttersta att förverkliga den hållbarhetsagenda som vi har satt på banan och även den energistrategi vi har satt på banan. Jag hoppas att lagtinget står fast vid dessa dokument. Nu behövs olika åtgärder för att uppnå de här målsättningarna. Om jag minns rätt så sade lantrådet här att det är ett ska-krav att följa hållbarhetsagendan, men det saknas en hel del åtgärder för att faktiskt komma i mål.


  • Tack, talman! Jo, vi har lite olika åsikter, men det kokar ju ner i den summan som ministern här försöker spara på det här sättet. Ni försöker också spara. Vi försöker spara. Om det skulle vara så att vi påverkar klimatet så som ni säger; hur stor del är Åland av världen? Hur stor del är den här trafiken? Det enda som vi kommer att märka är att vi tappar pengar.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:53

    Ja, om man börjar ta fram en klimatlag och sätta en koldioxidbudget så tror jag att landskapet kommer att märka att en hel del av den budgeten slukas upp av vår egen skärgårdsflotta. Då måste man ju dra den slutsatsen att här krävs det omställning. Omställning är inte ett second hand fartyg från Norge, ett land som nu vill gå i bräschen för en koldioxidtrafik. Vi var också i framkant bara för ett år sedan. Men då har regeringen kastat den lösningen åt sidan och då vill vi ha en lika bra lösning igen. Men jag tror att regeringen har insett att man har stoppat en sådan trafikutveckling åtminstone för tio år framåt med det beslut som man förhastat tog då efter valet. Det här är väl nu lösningen då, ett second hand fartyg till Åland.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag håller med väldigt mycket när det gäller reformagendan, men sedan går våra tankar isär.

    Jag ser det som väldigt, väldigt problematiskt om vi tittar på vår intäktssidan 20 år tillbaka och på vår kostnadssida. Vi kan konstatera att de har båda stigit men kostnadssidan har stigit ännu mera. Det är problematiskt när frågan är; när ska man göra inbesparingar? När ska vi göra de olika åtgärder som behövs? Vi ska inte göra det när det är bra tider, för det har vi fått höra i lagtinget att det går så bra nu, låt det vara. Är det dåliga tider så är det fel läge att göra någonting, nu är det inte rätt läge att göra saker ting ännu värre. Det är problematiskt.

    Tittar vi också på hur vår arbetsmarknad ser ut så stiger den offentliga delen av arbetsmarknaden medan den privata arbetsmarknaden relativt sjunker och det är också någonting som inte är långsiktigt hållbart. Det handlar inte om att ge sparken åt sjukskötare och lärare, det är inte den (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:55

    Enligt klassisk konjunkturpolitik, vilket jag i stort omfattar, så är det ju så att samhället roll är att spara i goda tider och satsa i dåliga tider och kristider. Det är ju detta som vi ser länderna runt omkring oss göra och det verkar också vara den uppfattning som de flesta nationalekonomer idag står för.

    Förändring och reformer däremot, de måste man göra hela tiden. Man måste kontinuerligt granska vilka samhällsmodeller som blir effektivast och även på sikt bäst för medborgarna och mest kostnadseffektivt för skattebetalarna.


  • Tack, talman! Jag håller helt med om att man ska spara i goda tider. Men problemet är att det har inte vi lyckats förmå oss att göra. Vi har haft väldigt, väldigt goda tider under väldigt lång tid och inte sparat en cent. Tvärtom så har vi ju naggat i kanterna på de reserver som har funnits.

    Jag ser reformarbete som ett sätt också att motverka kostnader, alltså att motverka den demografiska utvecklingen och att motverka kostnadsökningar via reformer för att inte få ännu större budgetslitage. Jag ser inte att vi kan reformera bort ett strukturellt underskott om 30 miljoner allena, kanske ännu mera med tanke på pandemin. Därav så ser jag också att den offentliga sektorn måste genomlysas. Vi måste hitta ett ekonomiskt utrymme där vi kan minska den men ändå bibehålla en god välfärd och service. Annars är vi nog tvungna att under många, många, mandatperioder låna till drift, precis som vi är i beråd att göra just nu.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:57

    Tack, herr talman! Nå det är så, allt blir dyrare runt om i världen, mycket i västvärlden på grund av en allt mer åldrande befolkning, vilket i sig är en bra sak att människor blir äldre. Men det medför också kostnader och de medförs överallt också med mer specialiserad sjukvård och så vidare.

    Men att spara nu i det offentliga så åtminstone i andra länder har man konstaterat att det bara bidrar till ökade kostnader från samhällets sida, plus att man riskerar en flykt av kompetens och till och med utflyttning, dvs. säga motsatsen av det man vill åstadkomma; ett mer attraktivt samhälle och en ökad inflyttning.

    Däremot tycker jag att man skulle sätta ett sysselsättningsmål, en siffra på hur många nya jobb vi ska ha åstadkommit inom den här mandatperioden. Det tycker jag finansutskottet ska titta på.


  • Ledamot Tage Silander Gruppanförande | 13:59

    Herr talman! Till att börja med så vill jag säga att den andra tilläggsbudgeten för 2021 omfattas av Moderat Samling för Åland och det är ju väldigt naturligt eftersom vi har varit delaktiga i tillblivelsen.

    Tilläggsbudgeten är, som har konstaterats, en sedvanlig tilläggsbudget med justeringar av hittills uppkomna ändringsbehov. Dock har den inte karaktären av någon form av omställningsbudget som har pratats om väldigt länge och många gånger tidigare. Istället så har landskapsregeringen den här gången valt att ge vissa inriktningar i ett meddelande med fem fokusområden.

    I tilläggsbudgeten noteras den så kallade strukturella obalans som råder mellan uthålliga intäkter och kostnader. Man har alltså, som jag ser det, uppfattat problemställningen till fullo, vad nu sedan ordet strukturell avser att belysa. Vi är också av den uppfattningen att vi kan inte låna hur mycket som helst. Det finns tillfällen när man måste göra det när det är en krissituation som vi nu har upplevt. Men nu ska vi försöka få tingens ordning på rätt igen.

    Tillfälliga svackor i resultatet ska i den bästa av världar finansieras av ekonomiskt goda år, och de pengarna har vi inte lyckats med att spara under de ekonomiskt goda år så att vi ska kunna täppa till de här hålen som nu finns. Man måste också fråga sig hur länge vi kan leva med förlustår. Tillfälligt går det alltid bra, men nu ser vi att vi radar upp en massa förlustår framför oss. Då måste vi fråga oss, vad händer? Hur stora skulder kan vi ta på oss och ändå få ett gott betyg som förvaltare av landskapets verksamhet och ekonomi? Hur ska skulderna betalas tillbaka?

    Det här kräver förstås överskott som vi i de här handlingarna inte ser ännu. Så vad målsättningen är och tankarna om det framtida ekonomiska utrymmet egentligen är, det framgår inte tillräckligt mycket av det här dokumentet, utan det är, som här sades av finansministern, en väckarklocka. Det är bara det man har gjort egentligen. Man borde kanske i kommande tilläggsbudgeter tydligare formulera vart vi är på väg. Om vi hamnar i en viss riktning som icke är önskad, vad är då de konkreta konklusionerna? Vad är det vi ska göra för att komma på banan igen?

    Förutom att det kommer att göras vissa osthyvelavskalningar av nettokostnadsmassan så är det lätt för en utomstående läsare att tycka att man till övriga delar förlitar sig på god tur med en förhoppning om större intäkter längre fram. Och med god tur kan man kanske hålla kostnadsmassan på ungefär nuvarande nivå, minus de osthyveländringar som beskrivs i tilläggsbudgeten. Men vi kan nog knappast förlita oss på god tur, så vi måste hitta vägar ur det här. Vi måste agera.

    På tal om osthyvling så är det bra att de propåer, som Moderaterna framförde inför den här tilläggsbudgeten, medförde att osthyvlingen gällande ÅHS gav en mjukare start än vad som var avsikten från början. Det här var nog en nödvändig åtgärd. ÅHS har det nog rejält tungt ändå.

    Jag noterar att det finns åsikter, en motion bland annat som säger att man absolut inte ska göra några neddragningar av ÅHS. Det är säkert en alldeles human och sympatisk inställning till våra möjligheter att ge invånarna all den hälso- och sjukvård som behövs. Men samtidigt så sitter vi fast i en situation där vi måste minska kostnadsmassan, vilket gör att om vi inte minskar kostnaderna inom en viss sektor så måste minskningarna bli ännu större inom andra sektorer. Frågan är om det är rimligt och ens möjligt?

    I tilläggsbudgeten kunde det ha funnits med ett avsnitt med tankar om hur man ska gå till väga om det ekonomiska resultatet fortsättningsvis är negativt. Det sägs att vi ska ta till krafttag om det ena och det andra, men detta behöver nog i den praktiska vardagen, efter att budgetdiskussionerna är avklarade, exemplifieras tydligt. Här måste vi alla hjälpa till.

    Om det är så att vi bygger upp den här skulden så måste vi också göra det fullständigt medvetna om att det är en ränterisk vi tar. Det är jätte enkelt att låna pengar i dag. Räntan är, som finansministern uttryckte det, till och med negativ, dvs. man kanske skulle få betalt för att låna. Det är en hypotes som vi inte behöver fördjupa oss i just nu, men det finns alltså en betydande ränterisk i de här pengarna. Det kan hända att räntorna plötsligt stiger med ett antal procentenheter. Det vet vi inte någonting om. Det kanske aldrig kommer att ske, men vi måste ha det med när vi tar besluten.

    Det kunde också var lämpligt att nästa gång ange en önskad målbild, det vill säga hur landskapets ekonomiska förutsättningar bör se ut om ett visst antal år, så att vi därefter kan ta delbeslut som gör att vi når målet så småningom. Ett exempel som man kan ange som målbild är att bestämma sig för att den offentliga sektorn inte ska få vara mer omfattande och svulstig på Åland relativt sett än vad den är till exempel i Finland och i Sverige, i jämförelse med privat verksamhet med andra ord. Vi vill ju gärna hävda att vi är effektiva och att vi gör saker och ting på ett annat och bättre sätt än vad man kan åstadkomma någon annanstans, eller kanske det också bara är en målbild. Men om det är på det viset, så kan man som målbild göra som ledamot John Holmberg som i ett anförande ansåg att personalstyrkan måste ner med 200 personer, det är bara ett exempel, för att vi ska komma i balans så småningom. Nu angavs i det skedet inte vägen fram, det vill säga hur man ska göra för att nå det målet. Men om, jag säger om för det är bara ett exempel, man skulle bestämma sig för en sådan målbild så måste vi ge förutsättningar för att nå målet, helst utan alltför drastiska konsekvenser. Det gör att målet kanske ska nås om, låt säga, fem år. Just nu saknar vi en riktigt tydlig målbild, eller i varje fall är den inte beskriven riktigt tydligt i tilläggsbudgeten. Det här kan vi säkert komplettera framöver.

    Ja, jag skulle kunna säga så här i stället, jag ändrar mig lite grann här för det har sagts en del saker här så jag behöver inte upprepa dem. Vi kanske borde svänga på frågeställningarna så att vi stället för att fråga hur mycket pengar som behövs för att bedriva en viss verksamhet, för det är ju det som vi gör år för år, så skulle man fråga sig vad som måste ändras i en servicenivå om man tilldelas en lägre finansiering än tidigare. Kanske vi är nöjda med en lägre servicenivå till vissa delar. Kanske vi gör saker som ingen egentligen riktigt frågar efter och kanske inte ens behövs längre. Det är osäkert om så är fallet men frågorna bör ställas och analyseras.

    Som en enskild företeelse ser tilläggsbudget 2 bra ut när det kommer till det ekonomiska nettoresultatet. Det visar ett överskott på 8,3 miljoner euro. Här har förstås uppskrivningen av skatteavräkningen med 9,1 miljoner euro en avgörande betydelse. Det är fortsättningsvis ändå bara en prognos, så det gäller att inte inteckna beloppet alltför självsäkert. Det kan ändras fortsättningsvis, men det är bra om det stämmer.

    När det gäller ökningen av landskapsandelarna till kommunerna så fanns det åtminstone hos en del ett uttalat intresse av att den minskning om cirka 4 miljoner euro som verkställdes häromåret nu ska återställas till tidigare nivå. Det är som jag ser det inte utrett och klarlagt vilken nivå som skulle vara lämpligast, det vill säga hur stor del av kommunernas kostnader som landskapet verkligen ska ta del i. En dylik utredning kunde gott göras samtidigt som man gör om landskapsandelssystemet så att det blir både enklare och mer transparent, vilket vi minsann inte har lyckats med hittills.

    Trots ambitionerna att öka på landskapsandelarna med 4 miljoner euro, vilket vi moderater hade väldigt svårt att svälja, blev slutresultatet efter diskussioner i alla fall bättre då beloppet begränsades till 2 miljoner, vilket på sitt sätt även det är magstarkt eftersom landskapet sannolikt måste låna dessa extra medel. Vi hoppas att det inte går så.

    Även frågan om hur det extra tillskottet skulle fördelas fick efter diskussioner en bättre lösning än i utgångsläget. Det är vi tacksamma för.

    I budgeten finns en del åtgärder som känns positiva och nödvändiga. Men när det gäller skattegränsproblematiken är det beklagligt att vi inte har lyckats nå lösningar som gör att skattegränsen inte märks av överhuvudtaget, eller i varje fall väldigt lite i vardagslivet.

    Till den del som det handlar om EU så är det knappast någonting som med lätthet kan åtgärdas, men till den del som det handlar om förhållandet mellan Åland och Helsingfors måste allt göras för att komma till en bra lösning. Diskussioner förs har vi fått höra, men lösningarna finns fortfarande inte.

    Det är mycket som är bra i den här budgeten. Det är bra att likviditetsstöden till företagen fortsätter. Det är bra att regeringen avser att förlänga tilläggsstödet för anställningar inom näringslivet. Bra är också att det satsas på sommarpraktikantsystemet, kompetenshöjande insatser för besöksnäringen och sysselsättningsfrämjande utbildning och mera.

    Slutligen vill jag bara säga att när jag läste igenom alla motioner, i ett mycket sent skede, så finns det ett och annat som man nog kan ta vara på, men det får vi återkomma till. Tack, talman!


  • Tack, talman! Ledamoten Silander höll ett anförande som jag uppfattade att påminde till mycket stora delar om det anförandet som jag höll för Liberalernas del. Mer ordning och reda i ekonomin, mer långsiktiga ekonomiska ställningstaganden, ett större målfokus, en tydlig jobbpolitik och så vidare och så vidare. Det som jag tycker att är intressant med lånen är att vi pratar om att vi idag har en mycket låg ränta. Se på hur det går i den globala ekonomin, ingen kommer att våga höja. Men min uppfattning är att det är precis lika sannolikt i den globala ekonomin med en hyperinflation och kraftigt höjda räntor som det är med fortsatt minusränta. Hur ser ledamoten Silander på den saken?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:13

    Tack, talman! I ungefär tio års tid har jag hävdat att inflationen kommer att öka. Jag haft fel hela tiden. Förra veckan gick Warren Buffett ut och sade att det kommer att bli en hyperinflation. Vänta bara! Vem som har rätt, han eller jag eller hur det blir det, det får vi bara avvakta och se vad det blir.


  • Talman! Exakt min poäng, alltså med ekonomins svängningar så kommer det alltid nya fenomen och nya samförhållanden som aldrig funnits tidigare och kollapser på marknader som man inte trodde att kunde kollapsa och så vidare.

    Det som jag uppfattar att man behöver göra i sådana här lägen är att förbereda sig på det värsta och hoppas på det bästa. Men jag uppfattar nog att landskapsregeringens strategi bara innefattar det sista; hoppas på det bästa, medan förberedande för det värsta ser vi lite mindre av.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:15

    Tack, talman! I tilläggsbudgetens text framgår inte så mycket av det som ledamot Ingrid Zetterman saknade. Däremot finns det nog en hel del tankar som säkert kommer att utvecklas i ett senare skede.

    Angående inflationsdiskussionen som jag tycker att också är intressant, så vi som har varit med ett tag åtminstone och levt under inflation i långa, långa, långa tider så det har faktiskt varit ett skuldsatt samhälles stora förtjänst. Är man tillräckligt skuldsatt så får man någon annan att vara med och betala skulderna. Det är ingenting jag längtar efter, men det är ju den positiva saken av det hela ifall vi hamnar under stor skuldsättning.


  • Tack, herr talman! Ledamoten Silander nämnde vår motion om att inte spara på ÅHS i det här skedet, utan avvakta tills vårdskulden är avbetald och likaså vaccinationer och annat som nu belastar organisationen hårt. Istället föreslår vi att man inte fyller på de kommunala kassorna i detta skede. Om jag uppfattar ledamoten Silander rätt så är han också mycket obekväm med att de fylls på i de kommunala kassorna. Är det här någonting som behövs? Eller är det nu ett vallöfte som man försöker uppnå från partierna i regeringen?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:16

    Ja, i vilken mån de är vallöften, man väl gå tillbaka till senaste val och se vad det stod där. Jag har nog för mig att det fanns, åtminstone underförstått, en sådan önskan att återställa de minskningar av landskapsandelarna som gjordes då. Om jag är obekväm eller inte, ja, vi har haft en diskussion och vi har i alla fall, tycker jag, i gott samförstånd lyckats hitta en lösning som i alla fall är bättre.


  • Ska man då alltså tolka det här som att kommunerna inte är i akut behov av de här pengarna, utan att det här är någon slags maktkamp inom regeringen huruvida man ska ge pengar till kommunerna i det här skedet eller inte? I så fall tycker jag nog att det är någonting som finansutskottet behöver titta på. Är det här helikopterpengar till kommunerna som i detta skede har ganska goda kassor? Vi har ju länge uppfattat att också Moderaterna haft en samsyn kring att problemet med kommunerna är strukturellt. Det handlar inte om budgeten och bokslutet just för detta år.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:17

    Tack, talman! I finansministerns redogörelse här tidigare framkom att budgeten för den kommunala sektorn visar på ett underskott på 15 miljoner. Om det blir så i verkligheten eller inte kan jag inte svara på. Det finns åtminstone en ingrediens som jag tycker är väldigt viktig i det här stödet som man nu ger till kommunerna. Det är att man hjälper till där det verkligen behövs. En del av pengarna är riktade till Sottunga kommun som är i en besvärlig situation. Där har vi varit förut och det är ingenting man önskar naturligtvis. Men det är lite så där; "you have to do what you have to do"- situation.

    Det här stödet till kommunen, vem som behöver och vem som inte behöver så där är det ju som vi alla vet väldigt, väldigt olika. Det finns kommuner som behöver varenda en sekin och det finns de som kanske kan hantera det ändå.


  • Tack, talman! Ledamot Silander håller ofta anföranden som låter väldigt försonliga, sakliga och som nästan alltid också innehåller en diskret och kanske lite förtäckt kritik av landskapsregeringens politik på vissa områden. Det är intressant och ibland underhållande, men det betyder ju ingenting om man ändå ställer sig bakom den politik som förs, som nu till exempel där man faktiskt öser på en miljon pengar till kommunerna som de nödvändigtvis inte behöver och som inte leder till en strukturell förändring. Så jag tänker ställa en lite inform fråga: Vad är det som är moderat politik i den här tilläggsbudgeten och i framtidsvisionen? Vad är det som är borgerlig politik när det gäller ekonomin och kommunerna, trafikfrågor och reformerna? Hur kommer Moderaternas politik fram i den här landskapsregeringen om man bara förhåller sig elegant distanserat till det?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:20

    Tack, talman! Ja, jag kan räkna upp en hel del ämnen där vi har diskuterat och inte alltid naturligtvis kommit ända fram. Men jag kan ju benämna två saker, vilket jag redan gjorde. ÅHS som vi lugnar ner oss med när det gäller inbesparingsbehovet år 1 och landskapsandelarna till kommunerna som blev en annan nivå än vad utgångsläget var. Såsom jag ser det så är det en klar förbättring utgående från hur vi ser på sakerna.


  • Jag ställer samma fråga som jag har ställt tidigare till centerministrar. När man nu avser att ge det här stödet till Sottunga, jag tror inte att någon här har protesterat till det, så har man ändå i lagförslaget villkorat detta till att det ska leda till någon form av långsiktig förändring. Man ska inte fortsätta mata på pengar för att hålla en kommun vid liv som själv har sagt att den måste gå samman med någon annan. Men vilken helhet ska man utreda? Finns det i landskapsregeringen en diskussion om vilken kommun eller kommungrupp Sottunga ska ingå i? Någon gång måste man fatta det beslutet; vad ska man utreda för helhet?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:21

    Tack så mycket talman! Jo, jag har sagt flera gånger, också från talarstolen här, att det handlar ju inte bara om att vissa kommuner kan hamna i trångmål och kanske till och med självmant vill ansluta sig till någon annan. Det handlar också om att det ska finnas en tagare i andra ändan, någon som vill ta sig an Sottunga i det här fallet. Hur de diskussionerna har gått har jag ingen aning om. Men som också framgår av texterna, vi har fått till oss, så ska ju det finnas ett fullmäktige någonstans som godkänner det här. Det gör ju att det nog finns lite diskussioner som behöver föras innan man är i mål i den där frågan.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Silander. Det var mycket kloka ord i vanlig ordning, tack för det.

    Ledamot Silander nämnde vägen framåt, hur svår den är att sia om och att den kanske kunde ha fått en närmare beskrivning i dokumentet tilläggsbudget 2, vilket jag också önskar. Vi vet ju att vi gick in i ett nytt ekonomiskt system som bara är någon månad gammal. Vi vet att vi fortfarande är inne i pandemin med kriser inom vissa branscher här på Åland, speciellt inom färjnäringen och turismen. Vi har en väldigt osäker sommar framför. Vi har en arbetslöshet som i dag ligger på 8,5 procent tror jag. Detta gör att det är väldigt svårt, på kort sikt i alla fall, att veta hur ser framtiden ut, och även på lång sikt mycket beroende på det ekonomiska systemet som för oss inte är helt klarlagt ännu.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:23

    Tack, talman! Jo, vad jag avsåg med det där var att man behöver beskriva ett scenario. Det finns ett scenario här, det vill säga att det går back år för år för år. Men man ser liksom ingen åtgärd direkt för att komma åt den problematiken, utan en konsekvens är att det blir mera upplåning.

    Man kunde också ha alternativ om vi inte vill att det ska bli just så som det här beskrivs. Vad måste då göras för att vi ska komma in på ett optimalt alternativ, dvs. ingen skuldsättning om några år? Det är mera det resonemanget som jag skulle vilja ha. Vad krävs och vad kan vi göra? Och efter det så får man ju se då vad som är möjligt att göra och inte bara vad man vill göra.


  • Tack, herr talman! Intressant resonemang. Ledamot Silander pratade om det strukturella underskottet, hur långt skulden kan utvecklas och hur många förluster man kan ta. Det är definitivt någonting att bita i för finans- och näringsutskottet, tycker jag. Han pratade också om ränterisken och den måste man också ha med i bilden hela tiden. Någon gång kommer den, det är ju helt klart, frågan är vem som kan sia rätt om det.

    När det gäller hur många år av underskottsår som vi kan ta så mäter man ju ofta skulden i förhållande till BNP. Ute i världen ligger man kanske på 30, 40, 50, 60 procent och det finns sådana som har det mycket värre. Även om vi tar den värsta varianten nu hos oss så kanske det rör sig om 5-10 procent av vår BNP. Jag får återkomma.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:25

    Tack, talman! Jo, det där är ett sätt att mäta, det är mycket vedertaget och det kan vi också göra. Här har jag bara bekymrat mig för skuldeuron som sådant, alltså beloppen och inte så mycket på den relationen, men den kan man ju också plocka fram.


  • Det är någonting som jag oroar mig för, definitivt. Jag menar inte att vi ska ta något onödigt underskottår, utan tvärtom så måste vi jobba. Det är hanterbart hittills men vi måste ju bryta trenden. Vi måste bryta trenden på det här. Då handlar det om att titta på kostnader och på intäkterna. Som jag var inne på i liten replik till finansministern så jobbar ju landskapsregeringen väldigt mycket och hårt nu med kostnadsbilden, man sätter ramar och det blir ett sparbeting.

    Sedan tror jag att för att vi riktigt ska få ordning på det här så kommer det att behöva hända någonting på intäktssidan. Det är viktigt. Då är det ju intressant att se hur det nya ekonomiska systemet kommer att fungera. Håller ledamot Silander med mig om det?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:27

    Tack, talman! Jo, jag håller med till hundra procent där. Det handlar ju inte bara om kostnader som vi kanske har fokuserat mest på just nu, utan det handlar ju precis lika mycket om intäktsutvecklingen; avräkningarna och skatterna som vi får tillbaka så att säga enligt det nya systemet. Här kan vi ju påverka livet för våra företagare i bästa fall, så att vi också i framtiden får goda skatter.

    När det gäller upplåning sedan så är jag inte dramatiskt allergisk mot själva upplåningstanken. Det som jag inte tycker att känns bra, det är att vi finansierar underskott i driften med lån. Om man sedan köper en ny färja eller vad vi nu gör, köper någonting, investerar i någonting, en ny bro eller någonting sådant, så då tycker jag att man kan tänka sig att ta upp skuld för det. Men (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander. Jag håller med i det mesta som ledamoten tog upp. Det är synd att inte det fick en större påverkan i tilläggsbudgeten för jag tycker att det var mycket kloka tankar.

    Jag gillar det som nuvarande näringsminister Karlström kom ut med för några år sedan, för två mandatperioder sedan, han pratade om att Åland ska ha 1 000 kor. Det var en konkret tydlig målsättning. Sedan må man tycka vad man vill om antalet, men det var tydligt. Målfokuset, hur många arbetslösa ska vi ha? Vad ska försörjningskvoten vara? Hur många företag ska vi ha på Åland? Hur stor inflyttning ska vi ha? Hur många ålänningar ska bo i skärgården? Hur många ålänningar ska bo på fasta Åland? Alltså konkreta mål.

    Här hade vi ett resonemang när det gällde årsredovisningen senast för ett år sedan ungefär. Jag tycker att det här saknas på något sätt för det blir väldigt luddigt. Vi ska öka inflyttningen. Vi ska minska arbetslösheten. Det behövs tydlig målfokus. Där tror jag att ledamot Silander och jag har en samstämmighet.

    Sedan när det gäller budgetering så undrar jag om inte nollbudget skulle vara någonting som Åland i alla fall delvis borde gå in för.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:29

    Tack, talman! Jo, jag har tittat på nollbudgeteringsprincipen i olika sammanhang. Tankesättet tror jag att man kan använda sig av. Ren och skär nollbudgetering är antagligen helt omöjlig i samhällsfinansiering. Det är vad jag tror, men man kan titta på det.


  • Tack, talman! När vi ser vad förverkligandegraden ofta är, vi ligger på 95 procent ungefär av en årsbudget, så frestas man ju att tro att det på vissa håll finns någon form av överbudgetering. Då blir det väldigt svårt att via, kanske för lösa budgetramar, komma åt en rejäl inbesparing så att vi verkligen kan ta fasta på någonting konkret som verkligen för en strukturförändring framåt. Ligger vi hela tiden och har en 95 procentig förverkligandegrad så blir det ju inte så hemskt svårt att klara budgetramarna, om man säger så. Det är det som jag är rädd för att vi ligger just nu med landskapsregeringens förslag till budgetramar, speciellt när man använder årets budget som plattform. Jag skulle gärna höra vad ledamot Silander har att säga om det.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:30

    Tack, talman! Jo, budgetmodeller kan man använda sig av flera stycken olika. Alla har sina fördelar och nackdelar. Det som i alla fall sist och slutligen är det intressanta är resultatet. Hur blev det? Det är en mycket stor vägledning framåt hur den utvecklingen ser ut, som också ledamot Holmberg har varit inne på själv.


  • Talman! Jag känner mig nästan uppmanad att försvara eller förklara min kära lagtingskollega John Holmbergs förslag med 200 tjänster. Jag tycker att John Holmberg ofta är väldigt rakt på sak. Men jag tycker att det finns flera saker att fundera på när vi faktiskt diskuterar omstruktureringar. Vi vet att vi har stora pensionsavgångar. Vi ska plöja ner mycket pengar i digitalisering. Från Liberalernas sida så är vi inte främmande för varken konkurrensutsättning eller privatiseringar. Så det handlar ju om årsverken, om tjänster som kan omförhandlas. Det som Liberalerna vill prioritera, och där vi ser att det finns ett behov, handlar ju om välfärdens kärna; till exempel äldreomsorgen, grundskolan och barnomsorgen. Så jag tycker inte heller att det är fel att ha lite spetsiga argument när man ska diskutera.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:32

    Tack, talman! Jag tycker att det var mycket tydligt och mycket bra det som ledamot John Holmberg nämnde när han tog 200 personer som exempel. Det här handlar ju om att få igång tankeverksamheten. Vad är det vi skulle kunna göra? På vilken nivå ska vi ligga för att klara av dels ekonomin, men också att vi klarar av våra förpliktelser gentemot invånarna när det gäller service? Om vi kan sköta vår verksamhet så effektivt som möjligt så kan det ju ge utrymme till äldreomsorgen, till ÅHS, till vem som helst så att säga och till de verkligt behövande. Vad som är farligt är om vi bygger upp strukturer där det bara händer saker och kostnader finns här och där och som kanske skulle göra mer nytta någon annanstans. Det är den analysen som jag tycker att är viktig.


  • Det håller jag helt och hållet med om och just därför så för Liberalerna den diskussionen också kring målbilder. Vad vill vi med vår digitalisering? Vad kan vi estimera att vi sparar för byråkratiska tjänster när det gäller t.ex. digitaliseringen av landskapsförvaltningen? Det är sådan fakta som vi behöver ta fram och som finans- och näringsutskottet efterlyste i sitt krav på digitaliseringsmeddelande. Vi måste ju veta vad vi fattar beslut om.

    I de här siffrorna så har man inte heller tagit höjd för investeringarna; för digitaliseringsinvesteringarna eller för en eventuell tunnelinvestering. Det finns ju heller inga sådana siffror i det underlag som vi ser här nu.

    När det gäller avsaknaden av reformförslag så hör väl ledamoten Silander förstås till samma kategori som mig som beklagar att det inte blev någonting av en kommunstruktur och en kortrutt som faktiskt hade en inbesparing (… taltiden slut).


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:34

    Tack, det blev lite stympat där, talman. Men essensen tycker jag är viktig, det vill säga vi måste kunna skapa målbilder av vad vi egentligen vill med det här samhället. Hur ska det se ut för att vi ska vara nöjda med arbetslöshet, med servicegrad och med det ena och det andra. Det är otroligt viktigt.

    Sedan digitaliseringen, det finns absolut helt säkert olika ställen i vår förvaltning där man skulle spara pengar genom att man har en digitaliserad verksamhet. Samtidigt ska man komma ihåg, vilket är min erfarenhet, att med digitalisering så växer också aptiten, det vill säga man vill göra ännu häftigare system.


  • Ledamot Stephan Toivonen Gruppanförande | 14:35

    Fru talman! Bästa lagting. Vad är det? Sade visst en känd person, eller spikade han upp de orden på någon dörr? Jag är lite osäker, men hur som helst så var det de första orden som kom till mig när jag lästa igenom Det.

    Ett ganska tjockt papper. Inledningsvis finns där tabeller och simuleringar så jag trodde att jag satt med årsbudgeten i min hand. Jag gillar siffror och tabeller också. Men sedan övergår texten ganska märkligt egentligen i olika åtgärder som tydligen finns i dokumentet. Det finns en rubriken ”Åtgärder för att stärka kommunernas ekonomi” och där börjar man med att berätta om en arbetsgrupp. Man talar om kompensation över uteblivna kapitalinkomstskatter som har gjorts i grundbudgeten och hur stora skillnader det är mellan kommunerna. Man är kanske inte så intresserad för jag missade faktiskt sedan ett stycke där det plötsligt skulle överföras 2 miljoner till kommunerna. Jag märkte sedan att det nämndes i presskonferensen och så hittade jag det. Jag tycker att den här inte riktigt var så pedagogisk även om ledamot Pettersson tyckte att den här var väldigt pedagogisk.

    Följande avsnitt gäller tonnage, en ganska allmän beskrivning om vad som finns och vad man borde skaffa 40 sidor senare hittade jag en fullmakt på 4 miljoner, men den nämns överhuvudtaget inte i inledningen.

    Man slutar med ”Budgetstrukturen” och skriver: ”LR har för avsikt att se över budgetstrukturen till vissa delar i syfte att göra förslaget mera lättläst och överskådligt.” Bra så! Men normalt så brukar ju faktiskt de viktigaste förslagen finnas i de allmänna motiveringarna. Jag saknade dem denna gång.

    Jag började fundera; var det så att man inte visste vad som skulle gå igenom? Men då borde man ju veta när man har fått igen sina förslag och att då justera motiveringen så att den stämmer mot det som har gått igenom.

    Som sagt inledningen var väldigt intressant och jag hoppas att finansministern har detta sparat för det behövs säkert i nästa ordinarie budget. Jag konstaterade att inledningen har ju inget att göra med innehållet i detta, alla besparingar 1, 2, 3 procent finns ju här.

    Vi har ju hört talas under ett års tid att vi skulle få en omställningsbudget. Omställningsbudget, omställningsbudget pratades det om! Jag har förstått att ni inte riktigt kom hela vägen fram, men förslagen var faktiskt en mycket märklig läsning. Det var en blandning av olika förslag, förlängning av stöd för arbetslösa och utökade kurser osv. som enligt min uppfattning borde ha funnits om inte i den ordinarie budgeten så senast i tilläggsbudgeten 1 i januari, för sommaren närmar sig oberoende av hur vädret ser ut.

    Sedan fanns det en hel del som jag överhuvudtaget inte förstod varför det fanns med. Det var resekostnader, man sparar 5 000 här och 13 000 där för att coronan har påverkat att man inte har kunnat resa. Då började jag fundera på vad en tilläggsbudget egentligen är för någonting. Det finns ingenting i lagtingsordningen, men jag drog mig till minnes att under förra perioden så lärde jag mig i finansutskottet av en mycket erfaren politiker att en tilläggsbudget ska egentligen bestå av större utgiftsposter som man inte kände till när den ordinarie budgeten lades. Möjligen kan man då justera de extra skatteintäkter eller ibland lite mindre som man har fått om Ålandsdelegationen gör sina justeringar. Att man då har ett moment för att ett bolag ger en större dividend känns också som någonting som inte hör hemma i en tilläggsbudget.

    Jag har faktiskt funderat på att komma in med en budgetmotion, nämligen att ni skulle sänka dividenden från Posten med en halv miljon, men sedan kontrollerade jag upp detta och ni hade inte ens budgeterat den så där for den idén.

    Men sammanfattningsvis så anser jag att detta papper innehåller en inledning som hör hemma i en årsbudget. Det är många moment som absolut borde ha funnits tidigare och sedan saker som egentligen borde komma i bokslutet. Därför så hade jag frågan; vad är detta? Till slut kom jag på att detta är en onödig budget, OB ettan. Jag hoppas att vi inte får OB tvåan.

    Bortsett från de ökade skatteintäkterna, som vi har hört om här, på 8 miljoner och 9 ungefär så är det egentligen så att vi har ökade anslag på ungefär 1 miljon euro. Vi har inplanerat två veckor i finansutskottet. Då drog jag mig till minnes att den första coronabudgeten, jag tror att dåvarande minister minns det, var till kännedom en onsdag, debatten var på onsdag, betänkandet låg på bordet fredag 9.30 och 9.40 hade vi vårt plenum. Någon av er kanske minns att jag inte var så där riktigt glad den gången heller, nej. Nu har vi i alla fall tid och det är 1 miljon som vi ska strida om i utskottet.

    Fru talman! Innan jag avslutar det här anförandet så ska jag ändå komma med lite konstruktiva förslag på hur man kan lägga upp en tilläggsbudget i fortsättningen. Som jag nämnde så tycker jag att ni borde ha, precis som tidigare, de viktigaste förändringarna i den allmänna motiveringen, men gärna då också en hänvisning till vilket moment det är när man sedan har 40 sidor att gå igenom. Det skulle förbättra pedagogiken som jag ser det, även om Pettersson var nöjd med den redan nu.

    Sedan på sidan 15 finns det en tabell där det står "föreliggande förslag" och det är helt naturligt. Sedan kommer det 25 sidor med olika ändringsförslag. Och sedan plötsligt så kommer det på den sista sidan en bilaga som förtydligar alla de här. Är det någon av er som läste bilagan före ni läste de här 25 sidorna? Jag tycker att bilagan borde komma direkt efter, lite tydligare. Men i den bilagan, bästa ministern, så hoppas jag att istället för som nu - här står en post; "Primärnäringar 550 000" och då undrar man från vilka moment de kommer ifrån - så då borde det finnas en fotnot där man tittar vilket moment de kommer ifrån. Jag vet inte om alla andra kan den här budgetstrukturen utantill, förutom "före detta ministern" som kanske kan det, men jag kan inte. Sedan är det dessutom flera poster, förra gången var det lätt för det var inte så många poster så man kunde härleda, men här finns det inte en chans att härleda varifrån de kommer. Så detta skulle vara betydligt mer pedagogiskt. Detta kanske inte är pedagogiskt framlagt så att ministern förstår det här, men jag kan komma upp någon gång på rummet och förklara för jag har en klar bild över det.

    Fru talman! Jag vill lyfta fram en mening som finns här och som jag faktiskt tycker att är mycket viktig och som jag kommer att ha som grund i mitt nästa anförande sedan om fem timmar. Ni skriver på sidan 8: "Om intäkterna i samhällsekonomin, framförallt skatteintäkterna, inte långsiktigt kan utökas så är den enda vägen ut ur det strukturella underskottet att minska utgifterna". Det här håller vi från Åländsk Demokrati med om, det vill säga plan A ska vara att vi ska försöka öka skatteintäkterna genom att fokusera på tillväxt eller återhämtning för att vara korrekt. Men om det här inte lyckas, då är vi tvungna att sänka våra offentliga utgifter. Men det är väl ingen som vill ha det som första prioritet. Att inleda med att skära ner de offentliga utgifterna kommer enbart att förvärra det ekonomiska läge som jag ser det. Jag tyckte att jag hörde lite liknande tankar tidigare.

    Ibland brukar jag skämtsamt som triatlet eller cyklist säga att man inte ska stanna i en uppförsbacke. Här är backarna inte så höga, men på annat håll är de högre och det är väldigt svårt att starta i en backe. Det enda som man kan göra om det är tungt så är att sakta farten och kanske växla ner. På samma sätt så tror jag att regeringen nu enbart kan använda den här berömda osthyveln, även om vissa har kritiserat det. Men man måste ju samtidigt satsa på tillväxt eller åtgärder för återhämtning. Alla dessa åtgärder borde ha funnits i den här omställningsbudgeten som ni har talat om i ett års tid.

    Jag funderade förra gången om vår nya finansministern skulle ses som Petrus med nycklarna till himlen eller som färjkarlen som tar folk till Hades. Jag fick kanske inte något svar på det, men jag tycker i alla fall att de som nu vill bromsa i en uppförsbacke, utan att ha alternativa avfarter, det är som att ta Åland in på vägen till helvetet om jag får låna ett namn från Chris Reas klassiska album. Men en Ironman, han bromsar aldrig i en uppförsbacke. Tack för ordet, fru talman!


  • Tack, fru talman! Tack ledamoten. Jag är väl kanske inte färjkarl eller någon med nycklar, men däremot den som vill se till att Sottunga kan överleva, att Sottunga kan se till att barnen kan gå i skola och den som vill se till att det finns sysselsättningsstöd här fortsättningsvis. Jag vill se starta eget stöd och att subventioner görs så att barnen som börjar i skolan kan få tillgång till subvention av datorer, av litteratur och så vidare. Om och när vi får resilienspengarna så vill jag se att de kan användas enligt vad som är beskrivet i tilläggsbudget 2. Om vi inte hade tilläggsbudget 2 så skulle ingenting av detta kunna göras. Jag tror att det är jätteviktigt att (… taltiden slut).


  • Tack, fru talman! Jag noterade detta med sysselsättningsstöden, det håller jag med om, men jag anser att detta borde ha kommit redan i tilläggsbudget 1. Samma sak med resilienspengarna, det har ni ju beslut på. Dessa Sottungapengar är faktiskt en sak som har kommit nu. Jag kanske lite överdrev när jag sade att ingenting hörde hit, men Sottunga är faktiskt en sak som har kommit sedan tilläggsbudget 1.


  • Sakta börjar vi närma oss varandra. I tilläggsbudget 1 skulle man säkert kunna plocka med vissa av de här bitarna. Men vad visste man i tilläggsbudget 1? Visste man då hur det kommer att se ut? Hur kommer sommaren se ut? Det vet vi fortfarande inte. Men likväl som man gjorde i fjol så var man snabb då att vid behov komma med tilläggsbudget och jag tror att vi måste ha den här beredskapen i år också. Beroende på hur samhället utvecklar sig så har vi beredskap att komma med tilläggsbudgetar. Vi kan inte sia inför framtiden.


  • Tack, fru talman! Ja, den reflektionen som jag gjorde var att det mesta av det här kunde ha kommit tidigare. Vi har ju också väntat på flera åtgärder. Ifjol, det första året, så tog det väl fram till valborg så hade ni alla de åtgärder som kom. Nu i år så är det ju samma skivor som kommer igen bara att de kommer lite senare. Det är den här kreativiteten som jag anser att ni borde ha mera av. Jag ska inte stå här och säga vad som borde ha gjorts för då kritiserar ni mig. Men Liberalerna hade en motion här kring lägre kostnader för företagen och det är en sak som man kunde ha. Läget är så illa att vi måste tänka på saker som vi inte ens drömde om för 15 månader sedan. Så är det.


  • Tack, fru talman. Ledamot Stefan Toivonens anförande innehöll många funderingar, frågor och många intressanta detaljpåpekanden. Men jag fick ingen uppfattning var ledamot Toivonen står när det gäller budgeten. Ska vi uppfatta det på det sättet att ledamot Toivonen stöder den?


  • Tack, fru talman! Det är ganska enkelt egentligen. Om vi tittar på alla kostnader som vi sparar när det gäller resor, vad kan jag säga om dem? Sparar vi så sparar vi. Vi får mera skatter. Ja, det är bra, dividender är jättebra, och sedan, som sagt var, att satsa på utbildning och satsa på sysselsättningsstöd det är självklara saker. Jag har stött det tidigare och jag stöder det nu, så det finns ingenting där. Även om jag tycker att den är onödig, så kan jag inte understöda ledamot Holmbergs motion därför att om vi skippar den helt, ja då blir vi av med det som ministern sade. Även om det mesta är onödigt eller borde ha kommit tidigare så är ett måste nu i det här läget.


  • Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Det är ju så att väljer man att göra saker, åtgärder så tar det ju en viss tid att genomföra dem innan de är implementerade. Ledamot Toivonen tog exempel från sportvärlden att man ska aldrig stannat till med cykeln i ett triathlonlopp i en uppförsbacke. Nej, men man ska heller inte dopa sig. På något sätt tycker jag att vi hanterar vår ekonomi nu med en ekonomisk doping, alltså vi förlitar oss på kommande banklån. Vi har inte lyckats göra någonting åt det under goda tider och nu tycker vi att tiderna är för svåra för att göra någonting. Så jag frågar ledamot Toivonen: När ska vi göra någonting? Ledamot Toivonen satt själv i opposition också under förra perioden och var väldigt kritisk till de sparförslag som kom då. Nu är han kritisk mot de sparförslag som har kommit. Jag undrar; när är det rätt tid att genomföra de här obekväma åtgärderna som behövs?


  • Tack, fru talman! Som jag har sagt kanske här eller kanske på annat håll, men de sparförslag som lades fram här för kanske någon månad sedan så sade jag: Jo, förslagen är jättebra. De skulle ha varit jättebra för två år sedan, för tre år sedan, för fyra år sedan, för fem år sedan, för sex år sedan och hoppeligen om ett par år. Men inte nu när vi har tappat 24 procent i BNP på två år. Då är det, som jag sade, som att stanna i en uppförsbacke, det är som att ta vägen till helvetet.


  • Tack, talman! Jag får inte riktigt den där ekvationen att gå ihop. Jag ställer frågan igen; när är det då läge att göra de åtgärder som är nödvändiga och som vi säkert är överens om att behöver göras för att få en ekonomi i balans? Detta för att kunna trygga välfärden, för att kunna trygga en tillväxtpolitik, att trygga att Åland är attraktivt för inflyttning och att kunna trygga det ekonomiska avräkningssystemet som vi just har kommit in i. När är det dags? Nu sätter ledamot Toivonen upp någon form av mål, att nu har BNP-tillväxten sjunkit för mycket och arbetslösheten är för hög. Det är lite så att man skjuter nog den här snöbollen framför sig igen kanske tills efter nästa val.


  • Tack, fru talman! Jag nämnde det inte i det här anförande, men det finns uppgifter i detta papper hur våra skatter på Åland ökar från 79 till 110, om jag minns rätt. Men det är ett antagande att det ska studsa tillbaka och det är ju kärnan. Om det inte gör det så det är då som vi måste spara. Som jag ser det så kan vi inte spara nu medan vi hoppas på att det ska gå upp från 80 till 110. Det ska åtminstone nå två tredjedelar förrän vi börjar fundera på var vi ska spara mera än 1 procent per år vilket redan ger 9 miljoner eller vad ni räknade ut. Det är det som vi kan nu tills vi ser att det faktiskt växer.


  • Ledamot Simon Holmström Gruppanförande | 14:54

    Talman! Vaccineringen skänker hopp. Ett nytt Åland vaknar sakteliga upp efter pandemin. Vi behöver vara på vår vakt. Den största risken med ökad konsumtion och ekonomisk aktivitet är att vi går tillbaka till ett normalläge där vi systematiskt överutnyttjar naturresurserna. Vi ska inte backa bandet nu. Vi ska inte gå tillbaka till en samhällsmodell där vi finansierar vår välfärd genom överkonsumtion, nedsmutsning och att trötta ut människor. Åland behöver en nystart.

    Talman! Runt omkring oss pågår just nu en kraftfull grön ekonomisk återhämtning. Sveriges vårbudget satsar på ökad kollektivtrafik, solcellsstöd, stöd för skydd av skog, särskilda jobb för naturvård, strandstädning, elektrifiering av tunga transporter och vattenvårdsprojekt.

    I Finlands program för hållbar tillväxt finns en historisk klimatsatsning på 1 miljard €. Programmets syfte är bland annat att bryta oljeuppvärmningen, minska industrins utsläpp, stärka den cirkulära ekonomin, öka utsläppsminskningarna i trafiken samt bygga mer vind- och solkraft. Några av de finländska satsningar som också kommer Åland till del detta år är anskaffningsstöd för elbilspremie och skrotningspremie. Energiskattereformen hör också till nyheterna.

    På Åland har flera åtgärder växlats upp sedan budgeten 2021 trädde i kraft. Nu kan hushåll söka installationsstöd för elbilsladdare. Företag har nu tillgång till ett helt nytt stöd för hållbar resursanvändning, ett anslag på 700 000 euro. Kollektivtrafiken mellan tätorterna Mariehamn-Jomala kommer igång och utbyggnaden av gång- och cykelvägar påskyndas.

    Under året har landskapsregeringen också förlängt landsbygdsutvecklingsprogrammet. Programmet stöder nu i mycket större grad en omställning av primärnäringarna. Med Hållbart Initiativ i regeringen har man avsatt en halv miljon för vattenvård och biologisk mångfald. Detta eftersom vattenkvaliteten i de inre vikarna och sjöarna generellt sett är dålig. Dessutom ges i programmet stöd till ekologisk produktion, naturbeten, energiinvesteringar och LEADER-projekt. Hållbart Initiativ är också väldigt stolt att ingå i en landskapsregering som deltar i finansieringen av Kökars framåtsyftande EU-klimatprojekt. Annars skulle det inte ha blivit av.

    Talman! För att möta dagens utmaningar och morgondagens hållbarhetsmål, som framgår ur de sju färdplanerna för Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, så krävs en fokuserad politisk inriktning. Det visar landskapsregeringen genom sitt meddelande om en åländsk nystart.

    Dessa fem vägval är på inget sätt nya. Åland har länge arbetat med inflyttning, sysselsättning och digitalisering i olika intensitet och på olika sätt. Men det som meddelandet säger är att det offentliga Åland nu måste göra kraftsamlingar. Vi måste viga mer tid, mer resurser och mer fokus än tidigare på att trygga sysselsättning, skapa nya ekonomiska ben att stå på, balansera ekonomin för att säkra välfärden och restaurera naturen för kommande generationer.

    Tilläggsbudget nummer 2 innehåller flertalet extraordinära insatser utöver en redan ambitiös grundbudget. Landskapsregeringen vill förlänga sysselsättningsstödet för anställning av arbetslösa, erbjuda 220 unga sommarpraktik och ordna fler sysselsättningsfrämjande utbildningar. Högskolan föreslås få resurser för att utveckla digitala läroformer och ny utbildning kring IT och förnybar energi. Arbetet med storskalig havsbaserad vindkraft går vidare, skärgårdshamnarna förbereds för fossilfri trafik och Embarsundslinjen elektrifieras. Kommunernas förmåga att producera vård, skola och omsorg stärks. Ett arbete med att optimera användningen av landskapets fastigheter startas. Landskapet involveras också i flera långsiktiga EU-projekt för att stärka biologisk mångfald.

    Talman! Även om majoriteten av befolkningen i vårt närområde vaccinerats detta år bedömer experter att den ekonomiska återhämtningen kan ta länge. Det kommer att ta tid att uppnå samma sysselsättningssiffror som före krisen. Detta innebär att vi behöver vara redo för att fortsätta den expansiva finanspolitiken ända in i 2022.

    Av de förslag som lämnats till budgeten finns flera guldkorn att ta med sig i budgetarbetet framöver. Naturnära jobb, lägre anställningsavgifter för företag och offentlig samverkansplattform för arbetsmatchning hör till dessa. Lösningarna är kanske inte alltid så enkla, men avsikterna är goda.

    För Hållbart Initiativ är landskapsregeringens tredje strategiska vägval - Grön kraft - särskilt intressant att konkretisera. Det är här bland de nya innovativa företagen som vi kommer att se den snabbaste produktivitetsutvecklingen och det är dessa som kommer att attrahera kapital och högkompetent arbetskraft till Åland. Grön kraft visar vägen för hur näringslivet kommer att utvecklas.

    Vi ser därför med stor nyfikenhet på verksamheter som biokolframställning, träfabrik, gröna serverhallar, anläggning för vätgaselektrolys, algodling och system för fordonspooler. Flera av dessa innovativa verksamheter har god möjlighet att erhålla EU-stöd.

    Avslutningsvis, fru talman, vinner vi alla på att jobba gemensamt. För att nå långsiktighet i de svåra men nödvändiga beslut som måste fattas krävs en gemensam förståelse för det utmanande läge Åland fortfarande befinner sig i och de övergripande hållbarhetsmålen som vi alla strävar efter.

    Låt oss därför också diskutera formerna för samarbete för återstoden av mandatperioden. Det kommer att kräva något av oss alla - regering som opposition, ung som senior. För Hållbart Initiativ betyder Tillsammans faktiskt Tillsammans.


  • Tack, fru talman! Hållbart Initiativ har ju ändå sagt ganska tydligt och klart att man vill ha en omställning också i skärgårdstrafiken. Man kom till serverat bord och kunde ha sagt ja till elhybridfärjan istället, man kunde ha skyllt på den gamla regeringen att det var deras fel, men då skulle man ha varit toppmodern idag och legat i framkant av den här utvecklingen. Är Hållbart Initiativ nöjda med den lösning som nu gestaltas, att man köper en dieseldriven färja från Norge? Är det den omställning som Hållbart Initiativ har eftersträvat?


  • Talman! Det är inte på något sätt toppmodernt att systematiskt undantränga natur för att uppnå andra målsättningar. Vi behöver se till att skapa en skärgårdstrafik som tar ner utsläppen, men gör det på ett för miljön skonsamt sätt. För landskapsregeringen så står målsättningen fast, Åland ska bli fossilfritt. Det är alltså ett ska-krav enligt lantrådet och då krävs en förnyelse av skärgårdsflottan och fossilfrihet är det långsiktiga målet.

    Samtidigt har vi i skärgårdsflottan ett ålderstiget tonnage på en medelålder av 33 år. Det innebär att gamla färjor har problem i driften. Det finns reservdelar som inte kan köpas i dag. Därför är det en akut lösning som landskapsregeringen kommer med, att komma med en second hand färja och det är också ett flexibelt förslag.


  • Tror du inte att det blir lite förvirrande för väljarna att man säger att man vill ha en fossilfri trafik, men man köper dieseldrift från Norge? Jag tror att människor kommer att uppfatta det precis tvärtom.

    Det där med undanröjande av natur, hur tror ledamoten att det går sedan med den diskussionen när vi kommer till den havsbaserade vindkraften? Jag tror faktiskt inte att man bara kan prata en sak och göra någonting helt motsatt, det uppfattar nog väljarna också. Man måste försöka i ord och gärning handla såsom man talar.


  • Talman! Det finns ju såklart en stor frustration inom Hållbart Initiativ att så mycket tid, energi och resurser har gått åt för att avbryta ett ohållbart trafikprojekt, i stället för att satsa pengarna på den förnyelse och den utredning som behövs för en förnyelse av skärgårdsflottan. Landskapsregeringen gör nu detta i och med de skrivningarna som finns i tilläggsbudgeten där fossilfri skärgårdstrafik fortfarande är målsättningen.

    Men samtidigt måste vi inse att vi har akuta problem med skärgårdstrafiken som står inför akuta risksituationen med driftstörningar. Vill vi faktiskt ha en sådan situation där skärgårdsborna är ute på holmarna och inte vet om de kommer att kunna åka till tandläkaren? Vi vill inte utsätta någon för det. Den här fossilfria trafiken är ett långsiktigt mål. Vi behöver ta steg för steg, men det är ett långsiktigt arbete och vi behöver samtidigt ta tag i de akuta problemen.


  • Ledamoten Holmström lyfte många goda gröna satsningar, bland annat inom infrastrukturen och miljöarbetet, som någonting som skulle vara nytt för den här mandatperioden och något som Hållbart Initiativ och den här regeringen har uppfunnit. Det är ju så att det är den tidigare regeringens hårda arbete som nu har kommit till fas och kan börja förverkligas för att tiden inte är så snabb inom politiken när man fattar beslut. Eller menar nu alltså ledamot Holmström att regeringen skulle ha skrotat alla gröna reformer om inte Hållbart Initiativ hade varit med i regeringen? Då är det ganska allvarligt.


  • Talman! Det här en tilläggsbudget och den görs i komplettering av den grundbudget som finns. I mitt anförande så lyfte jag flera saker som Hållbart Initiativ har varit med och påverkat, bidragit till och det finns också saker som vi är stolta över att landskapsregeringen gör. Till det hör till exempel ett uppdaterat LBU-program, utbyggnaden av gång- och cykelvägar, kollektivtrafiken, tätorten Mariehamn, arbetet för vattenvård och biologisk mångfald. Det finns en hel del olika saker som vi faktiskt har kunnat påverka. Socialdemokraterna har inte kunnat påverka någonting i opposition, det är skillnaden mellan Hållbart Initiativ och Socialdemokraterna.


  • Jag fick inte riktigt svar på min fråga, så jag ställer nästa fråga. Hållbart Initiativ pratade i sitt anförande här om hållbar infrastruktur. Samtidigt så sitter man med i en tunnelgrupp. Jag vet inte hur många ton betong som ska ner i det åländska vattnet. Å andra sidan så pratar man om hållbarhet och träbyggande. Skaver inte det här lite tillsammans med det hållbara träbyggandet och sådant? En tunnel, är det verkligen ett hållbart sätt att utveckla en skärgårdstrafik på?


  • Talman! Nu verkade det komma en kaskad av olika typer av frågor som inte riktigt handlade om mitt huvudanförande.

    Men eftersom jag berörde skärgårdstrafiken så kan jag säga att de årliga utsläppen från skärgårdstrafiken inklusive matarlinjerna är 16 900 ton koldioxid ekvivalenter årligen, om jag inte missminner mig och det är en ansenlig summa av de åländska utsläppen.

    För att få en flexibel och långsiktigt hållbar skärgårdstrafik så behöver vi olika typer av pusselbitar för att minska det. Huruvida en tunnel över till Föglö är en del av det så är ett föremål för tunnelarbetsgruppen att egentligen besvara och inte upp till mig. Jag väntar egentligen på det delbetänkande som kommer därifrån och sedan också slutligen också slutrapporten så att vi kan föra en sådan diskussion här.


  • Tack, talman! Ja, det finns ju andra typer av hållbarhet än klimat- och miljöfrågorna. När vi pratar om social hållbarhet så finns det ju en hel massa sker som man kunde diskutera. Jag undrar hur ledamot Holmström och Hållbart Initiativ ser på det inbesparingsmål som nu läggs på vården, på ÅHS, på våra utbildningssystem och på våra myndigheter samtidigt som kommunerna inte ska spara utan istället får höjda landskapsandelar. Det finns många aspekter av miljö- och klimatfrågorna som hanteras i kommunerna. Anser ledamoten Holmström att den struktur som vi har där idag är tillräckligt stark för att kommunerna ska orka med att göra det som behövs?


  • Talman! Vad gäller just de inbesparingsförslag som har skickats ut från landskapsregeringen så är det ett led i att starta en diskussion med alla verksamheter inom den allmänna förvaltningen och underlydande myndigheter, man går ut och säger att det här skulle vara en lämplig inbesparing. Man får förslag från verksamheterna. Vad gäller ÅHS så har förslaget kommit in att de behöver en större flexibilitet och det har landskapsregeringen tack och lov hörsammat så att den här vårdskulden inte på något sätt pausas till framtiden, utan att de som verkligen behöver vård ska få vård.

    Vad gäller just inbesparingsmål till kommunerna så är inte landskapsregeringen egentligen den typ av föräldrar som kan sätta det till kommunerna, utan kommunerna har ju egna fullmäktigen som bestämmer hur inbesparingen ska ske. Men jag tror inte att den kommunstruktur som vi har idag eller den typ av samarbete som finns är tillräcklig för att vi ska kunna nå våra klimatmål och därför behöver (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Då ställer jag samma frågan igen. Man föreslår nu mera pengar till kommunerna, man föreslår 240 000 till Sottunga, man föreslår kommuncoacher och man föreslår det ena med det andra. Vad är det man vill uppnå? Vilken vision har landskapsregeringen och vilken vision har Hållbart Initiativ för hur en vettig kommunstrukturen ska se ut? Den gamla reformen är borta. Så vad vill den här regeringen åstadkomma med de verktyg man har? Man har i sin hand möjligheten att inleda utredningar för vilken helhet som helst och ingen tvingas till någonting. Men om man inte ens vågar ta ett första steg och säga att det här skulle vara vettigt, för den här storleken på en kommun kan klara av klimatmålen. Hur ska det då bli?


  • Talman! Jag tror att vi har diskuterat den här frågan väldigt många gånger. Jag tror inte att det finns ett svar på den frågan egentligen, hur många kommuner som ska finnas eller exakt vad kommunerna ska göra i framtiden. Klart står att det här måste förändras. Klart står att det sätt som man tidigare har försökt genomföra en kommunstrukturförändring inte lyckades. Vi behöver hitta andra typer av former som landskapsregeringen nu gör genom frivillighetsandan, genom olika typer av stöd och en kommande kriskommunslagstiftning som definierar vilka nyckeltal vi ska använda för att bedöma om kommunen faktiskt har den kapaciteten som medborgarna och invånare förutsätter så att vi får en likvärdighet.

    Det här är inget svar som jag kan ge på en minut. Det här är någonting som vi i landskapsregeringen kommer att återkomma kring. Men det är en väldigt viktig fråga som ledamoten Fällman ställde.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag reagerade speciellt på två saker i ledamotens anförande. Det är att ledamoten använder "ekonomi i balans" en gång. Detta kom i en bisats och resten var en lång, lång lista på åtgärder vilka säkert är bra, men som till stor del kommer att kräva resursering från åländskt håll trots att man får medel från EU och trots att man säkert får visst medel från den finska sidan. Jag skulle gärna ha sett i ett gruppanförande från Hållbart Initiativ en lite mer hållbar ekonomisk insikt. Enligt mig så är Hållbart Initiativs hållbarhetsinsikt när det gäller ekonomin som ett polskt kolkraftverk. Det finns absolut inte på kartan heller.

    När det gäller att göra saker tillsammans så ska vi minnas att regeringsprogrammet heter "Tillsammans för Åland". Men ledamoten sade också att oppositionen inte har kunnat påverka någonting. Oppositionen har inte kunnat påverka någonting. Nej, det stämmer faktiskt.


  • Talman! Om det är någon här i den här salen som har en ekonomisk argumentationsteknik som ett polskt kolkraftverk så skulle det vara ledamoten Holmberg i sådana fall som i insändarspalt har föreslagit en ganska abrupt radikal förändring i personalstrukturen i det offentliga; 200 årsverken! Vad skulle det innebära rent ekonomiskt om man gjorde sig av med så många personer? Jag tror att den nationalekonomiska insikten skulle behöva finnas hos fler ledamöter, ja. Jag tror att det är viktigt att vi diskuterar den. För Hållbart Initiativ så är det väldigt viktigt just nu att vi verkligen stärker välfärden i en tid där den behövs allra mest, där vi tar tillfället i akt att också göra en grön omställning och inte en svart omställning eller svart återhämtning som många andra länder. Och samtidigt, när tiden kommer, göra nödvändiga reformer för att få budgeten i balans och då spelar det inte så stor roll hur många gånger jag säger "en budgeten i balans" i ett anförande.


  • Tack, talman! Ledamot Holmström frågade vad 200 arbetsplatser innebär, det är ungefär 10 miljoner i ett strukturellt underskott om cirka 20-30 miljoner. Så där är den fördelningen klarlagd.

    När det kommer igen till uttalandet om att oppositionen inte har kunnat påverka någonting så det värsta är att inte heller utskotten har kunnat påverka så mycket.

    I den förra tilläggsbudgeten så kom landskapsregeringen med önskemål om medel för kollektivtrafiken. Utskottet var väldigt tydligt med att det skulle föregås av en brukarundersökning. Bläcket hann knappt torka i betänkandet innan anbudsannonsen var ute i tidningen.

    Likadant gällande fiskodlingar och årsbudgetsbetänkandet, landskapsregeringen skulle återkomma i en tilläggsbudget i mars - vi får väl säga att det är den här då - om framtida utvecklingsmöjligheter för den åländska fiskodlingen. Ingenting!

    Digitaliseringen likadant. Så det är lite förmätet av ledamot Holmström att prata om att nu ska vi börja göra det tillsammans. (… taltiden slut).


  • Talman! Vad innebär det att bara på ett bräde ta bort 200 anställda från offentlig sektor? Det är inte bara det att det leder till minskad konsumtion ute i samhället, det leder också till att barn kanske i sina skolor och i skolmiljön inte har elevassistenter längre. Det handlar om att köerna till vården ökas. Det handlar om att vi kanske inte kan förvänta oss att få stödservice då vi verkligen behöver, som i sin tur kan leda till ökade kostnader i ohälsa. Vi vet att psykisk ohälsa faktiskt är en stor kostnad också för ÅHS idag. Att skjuta fram de här kostnaderna i framtiden för att vi i dag ska panikspara, det är helt osansat. Jag tror att vi behöver få en gemensam kunskap och en gemensam bild kring att vi inte kommer att kunna klara den åländska ekonomin framöver om det finns sådana här typer av inspel i debatten. Hur ska vi kunna samarbeta då?


  • Talman! Kanske med anledning av avsaknad av ekonomiska resonemang så ska jag vilja fördjupa den diskussionen tillsammans med ledamoten Holmström och Hållbart Initiativ gruppanförande. I regeringen Thörnroos regeringsprogram, alltså utan pandemin, så fanns det skrivet att man hade 20 miljoner i strukturella underskott, vilket man avsåg beta bort under fyra år. Man kan nu konstatera att lagtinget har godkänt ett betänkande som visar på ytterligare behov av strukturella reformer. Jag undrar, vad är Hållbart Initiativs tankar kring att hämta hem 20 miljoner på fyra år?


  • Talman! Hållbart Initiativ och landskapsregeringen i sin helhet tycker om ambitiösa målsättningar. Samtidigt måste vi ha en viss realism. Det här är ett arbete som kräver många regeringars krafttag och det är ingenting som vi enbart kommer att kunna klara av. Men vi kommer att kunna sjösätta flera olika typer av åtgärder och utredningar som kommande landskapsregeringar också kommer att kunna ta tag i.

    För Hållbart Initiativs del så är det väldigt viktigt att vi gör de nödvändiga investeringarna så att vi sedan kan spara hem på driftskostnader. Det handlar om landskapets fastigheter, det handlar till exempel om skärgårdstrafiken. Det handlar också om att skapa nya framtida ekonomiska ben att stå på, eftersom vi vet att den här ekonomiska krisen har skadat vissa och att vi nu behöver ha mer mångfasetterat (… taltiden slut).


  • Talman! Det är väldigt okonkret det som ledamot Holmström säger.

    Om vi bortser från pandemin - jag tror att det blir lättare om vi bortser från den - så har ledamoten Holmström, tillsammans med sitt parti, skrivit under ett regeringsprogram där man säger att man under fyra år ska spara bort 20 miljoner eller man ska få bort det strukturella underskottet. Låt säga att man lyckas otroligt väl med sin expansiva tillväxtpolitik som i och för sig Hållbart Initiativ per se brukar vara emot. Men låt säga att vi lyckas ta bort 5 miljoner i tillväxt av de strukturella underskotten, då har du 15 miljoner kvar att hantera på fyra år. Hälften av de offentliga kostnaderna består av personalkostnader. Alltså vilka inbesparingar som ger 15 miljoner på 4 år i strukturella budgetminskningar hade Hållbart Initiativ kunnat tänka sig att gå med på? Det är betydligt mer än ändring i fastighetsverkets strukturer på hastigheter.


  • Talman! Utöver energieffektiviseringsprojekt, skärgårdstrafikens omställning, upphandlingar och andra saker som kan vidtas i det här läget så tror jag inte att frågan som ledamoten Zetterman ställde kring regeringsprogrammet är relevant längre. Vi är i en pandemi. Vi är fortfarande inne i en kris där folk behöver sysselsättning, där folk behöver utbildning och vi behöver se till att också göra investeringar.

    Det är faktiskt så att just detta upprepande om de strukturella inbesparingarna, utan att själv kunna konkretisera de frågeställningarna, det gör att vi hamnar i ett dödläge där vi i den här salen inte kan komma framåt. Jag tror att det dödläget överhuvudtaget inte på något sätt är positivt för en politik som bedrivs.


  • Ledamot Anders Eriksson Gruppanförande | 15:20

    Tack, fru talman! Vi kan förstås alla prata oss blåa om meningsfull sysselsättning, åtgärder mot psykisk ohälsa, ett otal sysselsättningsstöd osv. Allt det här är förstås viktigt. Men finns det inte resurser att förverkliga sådana saker blir det ju bara tomma ord. Därför i ett seriöst samhällsbygge, likväl som i ett husbygge, börjar med man med grunden. Grunden för ett stabilt och långsiktigt samhällsbygge är en ekonomiskt stabil grund att stå på.

    Jag tittade i ÅSUB:s nyligen utkomna konjunkturrapport. Det är en sak som jag vill lyfta upp ur den rapporten. Man säger att prognosen är att vi på grund av pandemin inte ens 2023 ser ut att vara tillbaka på 2019 års BNP på Åland. Då borde var och en förstå att här har vi lite utmaningar. Här skiljer vi oss mot både Sverige och Finland som återhämtar sig mycket, mycket snabbare. Det kommer att märkas i de offentliga finanserna här på Åland.

    Skillnaden i återhämtning hänger förstås ihop med att vi har ett näringsliv som är helt beroende av öppna gränser. Turismregionerna i både Sverige och Finland har lika svårt med återhämtningen som vi, men det är marginellt vad det påverkar ländernas BNP när övrigt näringsliv och speciellt industrin går som tåget.

    Därför går det inte att skjuta den helt nödvändiga minskningen av landskapsregeringens utgifter på framtiden. Punkt 5 i meddelandet ”Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen” är därför central för att skapa en bra ekonomisk grund. Här är jag uppriktigt glad över att Liberalerna är med på tåget och pratar om effektivitet och arbetslinjen. Jag berömde redan gruppanförandet. Socialdemokraterna däremot förefaller befinna sig lite på en egen ekonomisk planet, men det är bara 10 % av lagtinget som tycker så, hoppas jag i varje fall.

    Herr talman! Men det handlar inte bara om att spara, det handlar ännu mer om att få hjulen att rulla. Där är de flesta nu inne på att få till stånd någon typ av tankesmedja. Vi har haft verkligt bra höranden i självstyrelsepolitiska nämnden med aktörer utanför Åland när det gäller de här sakerna. På basen av det arbetet så tror jag att Liberalerna har blivit inspirerade och föreslagit en institution som gör framtidsanalyser och flera har talat om att blåsa liv i det ekonomiska rådet osv. Allt det här är bra och nödvändigt. Men det krävs en samlad strategi, det blir för mycket ad hoc hittills. Ålands Framtid har länge efterlyst ett näringspolitiskt program så att vi får en samlad handlingsplan på hur vi ska ta oss ur den situation vi hamnat i pga. Covid-19 pandemin. Näringslivet är centralt där och förtjänat all uppmärksamhet det kan få. Relevanta framtidsanalyser, aktiva stimulansåtgärder, konkurrensutsättning av offentlig sektor, förstklassig utbildning av efterfrågad arbetskraft, skapa förutsättningar för en ännu mer kraftfulla digitalisering och motverka skattegränsen, dessa är bara ett fåtal exempel på åtgärder som bör sammanställas i ett näringspolitiskt program. Det arbetet bör startas upp omedelbart om vi ska komma någonstans med mål 1 i meddelandet angående jobb, utbildning och företagande.

    Herr talman! Punkt 4, "Vi välkomnar fler", där finns det verkligt bra texter enligt mitt förmenande. Det sägs bland annat så här: ”Mycket tack vare idéer, kompetens och inspiration från de omgivande regionerna har både individer och verksamheter utvecklats”. Just det här gör önskvärd inflyttning så viktig på många olika plan. Det sägs också; ”den genomgripande förändringen i synen på distansarbete gör det fullt möjligt att bo på Åland och ha sin arbetsgivare på en annan plats i världen.” Jag skulle vilja tillägga; eller ha sitt eget företag här.

    Sista citatet som jag vill ta från landskapsregeringen är; "man ska satsa på att dels sprida ett välkomnande och målgruppsanpassat budskap till människor i närregionerna som kan tänkas vara intresserade av att flytta till Åland". Jag vill lite utveckla det här med målgruppsanpassat budskap. Det sägs ofta att det är äldre människor, äldre bortaålänningar som flyttar till Åland från Sverige. Det är en bild som inte är korrekt. Jag har talat med flera större hyresvärdar och den gemensamma bilden är att det är barnfamiljer som främst flyttar pga. att Sverige inte känns tryggt längre. Många av de inflyttade har en Ålandskoppling, men allt fler har det inte. Jag talade i morse med entreprenören och hyresvärden Janne Eklund och frågade om jag skulle få citera vad han sade och det var helt okej. Så sent som i mors så bekräftade han min bild. Han sade att 30 % av hans kunder kommer från Sverige, marginellt från Finland och resten från Åland förstås.

    Ålands Framtid vill lägga ett konkret förslag om ett målgruppsanpassat budskap för att locka till inflyttning. Vi ska förstås - och det vill jag säga för att slippa den diskussionen - inte blanda oss i den infekterade integrationsdebatten med accelererande gängbrottslighet osv. som nu förs i Sverige. Den ska vi inte blanda oss i, utan på ett välkomnande och målanpassat sätt marknadsföra Åland i Mälardalen som det trygga boendealternativet, med närhet till stor Stockholmsområdet, peka på de enorma resurser som vi satsar på barndagvård, skola och omsorg och de obefintliga bilköerna, närheten, småskaligheten och tryggheten. Det är det budskapet vi ska basunera ut i Mälardalen, enligt vårt förmenande.

    Herr talman! ”Alla ska spara utom kommunerna” sade ledamoten Nina Fellman tidigare i dag. Det är inte ett korrekt uttalande. Verkligheten är att kommunerna driver den kanske viktigaste samhällsservicen för medborgarna; barndagvård, skola och omsorg. Ledamot Fellman och hennes gäng hade totalt förstört förutsättningarna för den samhällsservicen om de hade fått fortsätta. Ständig kostnadsdrivande lagstiftning antogs och utöver det så dränerades 4 miljoner från kommunernas kassa. Allt med den tydliga strategin att totalitärt förstöra för kommunerna och den vägen tvinga fram den egna hett efterlängtade kommunförstörelsereformen, vars drivkraft är att äntligen få allt styrt från Mariehamns horisont. Jag tror inte att det är det bästa för hela Åland.

    Men tack och lov så genomskådade väljarna det här och de som ville försämra barndagvård, skola och omsorg ute i periferin fick bita i gräset i senaste val. Jag säger: Försök respektera demokratin och väljarnas dom! Så att säga att alla ska spara utom kommunerna är inte sant.

    Det som nuvarande landskapsregeringen gör är att återställa enbart hälften av det ekonomiska hål som förra landskapsregeringen skapade.

    Avslutningsvis, herr talman, tre korta kommentarer om tilläggsbudgeten. Det är en bra och informativ text, det ska finansministern ha en eloge för. Men han vet också att jag tycker att det är lite för lite konkreta sparförslag, det har vi diskuterat ganska mycket.

    De tre frågor som jag hoppas att finansutskottet kan titta på är, för det första, det som sägs om det nordiska skärgårdssamarbetet. Salige avsomnade Henrik Beckman var - vad ska man säga - organisationsutvecklare, VD, driftsmotor och allt för nordiska skärgårdssamarbete en gång i tiden. Det kom massor av idéer och massor av företag som fortfarande lever kvar vidare. Jag säger ärligt, jag vet inte vad de gör i dag, men det står att Åland ska bli värdorganisation igen. Jag har trott att vi faktiskt har varit det, men synbarligen inte. Så det här hoppas jag att finansutskottet kunde titta speciellt på, för det här kan också vara en ingrediens till att få fart på tillväxten igen, som eventuellt - mitt uttalande kan vara baserat på okunskap - kan bidra till tillväxten.

    När det gäller finansavdelningens förvaltningsområde så står det så här under den "Allmänna förvaltningen": "På grund av verksamhetsutveckling och omorganisering av arbetsuppgifter har anslaget under finansavdelningen minskat med 41 000 euro". Det här tycker jag att är bra. Detta borde absolut varenda avdelning, inklusive underliggande myndigheter, ha klarat av. Det var illa att det inte gick att få det på plats.

    Den tredje detaljen som jag snubblade över lite när jag läste igenom det, och det får jag säga till regeringen lite för sent, var det som jag vet att kollegan Mikael Lindholm kommer att ta upp här mera, men jag kan ändå inte låta bli att nämna det helt kort. Det sägs att man ska hjälpa till med placeringen av konstgjorda bon för kutningsplatser när det gäller vikarsälen här på Åland. Man ska också verifiera förekomstplatserna för tumlare i de åländska vattnen. Jag menar, vi har en fiskerinäringen som mer eller mindre håller på att gå under och ett av de största hoten mot den är de kraftigt utökade beståndet av vikarsäl. Till och med i Sverige så har jag förstått att man har skyddsjakt på vikarsäl och i Finland har man det också, men här ska vi börja bygga konstgjorda bon för att ta kål på vår fiskerinäring. Det är jag inte riktigt tillfreds med. Jag sätter punkt där. Tack.


  • Talman! Jag tyckte till en början att ledamoten Eriksson hade ett ganska trevligt och välavvägt anförande tills det sedan då spårade ur, kanske en aning. Alltså dels den här frågan om kommunreformen och hur viktig den var för valets utgång, så man kan inte trovärdigt stå här och säga att det var kommunreformsfrågan som avgjorde valet. Däremot kan man säga att det kan ha varit en bland många frågor som också var starkt påverkad av den retorik som var direkt otrevlig med hot om att hela ens välfärd skulle stoppas.

    Jag vill påpeka att i den seriösa ÅSUB-utredningen som gjordes, utan att något arbete på det sättet hade inletts, så var det över 70 procent av ålänningarna som ville ha en kommunreform på Åland. Så jag tycker att den där diskussionen är både osaklig och otrevlig. Vi kan lika bra säga att folk röstade på den här maktkonstellationen för att man trodde att man skulle få en tunnel som man uppenbart aldrig kommer att få.


  • I och med att jag inte sade någonting om tunneln så lämnar jag den saken.

    Jag vill säga till värderade kollegan Zetterman att det kan ju vara trevligt även när man inte håller med varandra. Så länge vi var helt eniga så var det synbarligen trevligt, men när jag hade en annan åsikt än ledamot Zetterman så då spårade det ur. Den typen av diskussion borde vi kunna hålla oss ifrån. Jag är medveten om att jag spetsade till mina uttalanden lite men jag står för dem, det är min sanning och vi kan se olika på det oavsett hur trevligt eller otrevligt det är.


  • Talman! Jag tycker definitivt att vi ska ha olika synsätt i den här salen. Jag tror att det är bra för debatten. Det kanske var de tillspetsade uttrycken som jag reagerade på. Och även om min ekonomiska politik nog är en bit ifrån den socialdemokratiska så sade till exempel ledamoten att Socialdemokraterna befinner sig på en helt egen planet. Men handen på hjärtat, vi hörde just ett annat regeringsparti som inte kunde lägga fram ett enda konkret sparförslag. Majoriteten har haft på sig - och man har sagt att man en helborgerlig regering - att ta fram en omställningsbudget och ta fram en plan för framtiden. Där finns ingen skarp ekonomisk politik utifrån de parametrar som ledamoten Eriksson efterfrågade och önskade. Han säger själv att han hade velat se mycket mera stringent ekonomisk politik, men det finns ingen anledning att vända den ilskan mot oppositionen. Diskutera det internt inom majoriteten!


  • Så kan man tycka förstås. Men ta fasta på det positiva. Jag berömde ledamoten Zettermans gruppanförande, jag tyckte det var bra. Jag tyckte det var ekonomiskt ansvar i det anförande och jag ligger väldigt nära de åsikterna själv. Ta fasta på det som förenar oss istället så blir det mycket trevligare!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:34

    Tack ledamoten Eriksson för ett till stora delar bra anförande, med undantag för några lite onödigt provokativa svängar om kommunförstörarreformen som var onödiga för de stjäl uppmärksamhet från mycket av det goda, som ledamoten Eriksson sade.

    Jag väljer att ta fasta på det positiva. Jag gillar att ledamoten Eriksson lyfte det BNP-tapp som ÅSUB har pekat på i sin senaste prognos. Det slår mig nu, när ledamoten lyfte det, att det är nästan ingen som har lyft detta idag i dagens debatt. Det är lite störande, för det är väldigt väsentlig del av den verklighet som vi befinner oss i just nu.


  • Igen, jag får säga som i förra replikskiftet, man ska inte alltid nedgradera det man inte upp uppskattar. Men jag uppskattade - ifall ledamot Valve hör vad jag säger - omtanken att ta uppmärksamheten ifrån det goda. Sedan kan man ha olika åsikter om vad som kommer i media, de tillspetsade uttalandena eller det goda tänkandet. Då får vi kanske se.

    Det allvarliga är ju att tittar man på ÅSUB:s prognos så inte ens år 2023 så kommer vi att vara tillbaka på 2019 års BNP. Det om något borde få var och en att börja fundera efter. Vad ska vi riktigt göra? Och det här tror jag att är den stora utmaningen för finansutskottet när de behandlar det här att ta ställning till. Hur ska vi tackla det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:36

    Precis så, ledamoten Eriksson, det är väldigt viktigt att finans- och näringsutskottet tar fasta på det och drar de behövliga slutsatserna också. Vad kan vi göra och vad bör vi göra? Det här är ändå vårt främsta statistikorgan som har en väldigt hög trovärdighet i samhället och som nu slår fast att 2023 så kommer vi fortfarande sannolikt att ligga under den nivå som vi hade 2019. Jag instämmer i att det är värdefullt om finans- och näringsutskottet särskilt fördjupar sig i det.


  • Tack, herr talman! I motsats till föregående replikand så tycker jag att det är bra att ni har lite tillspetsade uttryck. Jag tycker politiker inte ska vara så gråa och trista. Det är min åsikt.

    Jag tänker kommentera exakt samma sak som föregående. För det har citerats på flera ställen det här med att vi 2023 inte ens kommer tillbaka till 2019, men faktum är att det där är en väldigt kort analys. De facto så 2020 så kom vi alltså ner till ungefär 1990-års nivå i BNP per capita. Så 2023, med tur så kanske vi är på 2005 års nivå, och det tror jag inte att så många har noterat. Jag har det i mitt nästa anförande, ledamot Valve.


  • Man får väl tacka för att man får lite olika recensioner för vad man säger.

    Det är ju sant, det finns ju en väldigt stor osäkerhet om prognoserna. Den stora osäkerheten har ju att göra med hur den här sommaren riktigt blir. Jag börjar bli mer och mer pessimistisk när det gäller att få upp gränserna som är det absolut viktigaste och att få färjetrafiken och turismen att återvända i någorlunda likartade banor som vi har sett tidigare. Så visst kan det vara en stor risk för att även den här prognosen, som är bekymmersam i sig, kan bli sämre och det beror helt och hållet på hur den här sommaren kommer att utfalla.


  • Tack, talman! Det är häpnadsväckande hur stor makt ledamot Eriksson tillskriver mig och allt ont som jag har åstadkommit. Men tydligen så finns det ännu politiska poäng att plocka på att demonisera sina meningsmotståndare.

    Socialdemokraterna föreslår i en motion till den här tilläggsbudgeten en inbesparing på en miljon euro på landskapsandelarna, och att ÅHS sparmål skjuts fram tills man har hunnit reparera pandemins vårdskuld och gett verksamheten tid att återhämta sig. På min planet är det vettigare än att upprätthålla gamla och oändamålsenliga kommunstrukturer med helikopterpengar som inte nödvändigtvis akut behövs just nu.

    Min fråga till ledamoten Eriksson är: Finns det överhuvudtaget något tak för hur mycket kommunstrukturen, inte kommunerna eller servicen, utan kommunstrukturen får kosta på bekostnad av annat?


  • Med tanke på det som sades i början av repliken så tror jag att det är bra om man låter bli att ta på sig offertröjan utan sakligt försöker diskutera det som sägs. Hur mycket får de gamla strukturerna kosta, frågade ledamoten Fellman. Det handlar ju inte om gamla strukturer, utan det handlar om att hålla levande samhällen ute i skärgården och ute på landsbygden. Det är det som det handlar om. Styr vi allt till en enhet som styrs från Mariehamn så är det ju självklart att regionerna och skärgårdskommunerna åderlåts. Det bara fungerar så. Man kan titta på vilken kommunsammanslagning som helst, både öster och västerut, så det blir ju så. Där makten sitter, dit lokaliseras alla satsningar och all utveckling. Så det handlar inte om strukturer, utan det handlar om kärnfrågan. Vill vi verkligen ha en levande bosättning runtom på Åland även i fortsättningen? Ja eller nej, ledamoten Fellman?


  • Jag kanske får påminna ledamot Eriksson om att det förslag som den förra regeringen och jag var involverade i uttryckligen handlade om att se till att det finns starka kommuner på landsbygden, inte att koncentrera makten till Mariehamn, vilket verkar vara det värsta som kan hända.

    Nu har vi två kommuner som har vänt sig till landskapsregeringen för de vet att de inte klarar sig längre. Hur ser ledamoten på dessa kommuner som begärt kommunindelningsutredningar? Ska man inleda sådana utredningar om sammanslagningar med andra kommuner som inte har begärt det? Eller ska man fortsätta betala för de kommunerna för att upprätthålla kommuner som själva inte ens tror att de klarar sig längre? Vilka är ledamoten Erikssons svar på de här verkliga, konkreta frågorna?


  • Det svaret tycker jag att landskapsregeringen ger på första sidan under stycket "Kommunerna". Det svaret ger man på ett bra sätt, det vill säga man ställer upp och hjälper till när initiativet kommer från rätt håll. Jag och regeringen - och jag uppfattar att jag uttalar mig för hela nuvarande regering - har aldrig trott på att man med våld ska skapa strukturer uppifrån. Det är de som berörs av det som ska vara med och bygga upp det samhälle de vill ha så att vi inte tappar det lokala engagemanget. Det är oerhört viktigt.


  • Tack, herr talman! Ja på den här planeten, som jag också uppenbarligen befinner mig, så tycker jag att man ska drivas i sin politik av kärleken till sitt samhälle och till människorna som bor där. Ledamoten Anders Eriksson styrs av något gammalt sossehat. Det är en evig strid mot Mariehamn som ska demoniseras i alla sammanhang. Jag tror inte att det är framgångsrikt. Det är väl tur att Ålands Framtid bara är tre procent av det här lagtinget.

    Den ekonomiska politiken som Socialdemokraterna har stått för handlar om att spara 1 miljon här istället för att ge helikopterpengar till kommunerna. Vi har sagt att vi behöver ett näringspolitisk meddelande och nya åtgärder, ny näringspolitik anpassat till vårt nya ekonomiska system och vi bedriver reformer istället för att låna till drift. Vilka delar är det som Anders Eriksson motsätter sig i den ekonomiska politiken? (… taltiden slut).


  • När det gäller frågan om ett näringspolitiskt program så var det väl en liten ledande fråga. Jag sade ju i precis i mitt anförande att det är någonting som absolut behövs, det är hög tid för det. Det besparingskrav som Socialdemokraterna har lagt, det är ju för att försvåra för förutsättningarna fortsättningsvis för de åländska kommunerna. Det anser inte jag att är konstruktivt.


  • Är det då konstruktivt att betala och betala för kommuner som inte kan stå på egna ben längre? Landskapsregeringen bedriver inte heller någon kommunräddarpolitik som är mer strukturell än att komma med nödpengar i sista sekunden. Vilken är ledamoten Erikssons kommunräddarpolitik som ska vara framgångsrik och som ska komma någonstans under den här mandatperioden?


  • Som jag sade i föregående replikskifte, om initiativet kommer ifrån kommunerna själva. Vi har två kommuner redan nu som har en formell anhållan inne och jag tror mig veta att det kommer att komma flera. Det är detta som landskapsregeringen ska stötta och hjälpa till.

    Jag blev att tänka på den insändare som Socialdemokraterna hade. De skrev att man skulle ta de stadsliknande områdena av Jomala och föra över till Mariehamn och resten, de landsbygdsliknande områdena, skulle bli kvar. Det känns inte riktigt för mig som solidaritet med dem som är svagast. Socialdemokraterna ville i den insändaren ha de starka skattebetalardelarna av Jomala plus Nåtö och Järsö men resten, som var bekymmer, de ville man inte ha. Jag tror inte att man bygger ett heltäckande starkt samhälle på det sättet.


  • Talman! Jag delar lagtingsledamot Anders Erikssons uppfattning om att man ska försöka också vara positiv och framåtsyftande och inte låta sin diskussion styras av antipatier mot till exempel Finland eller mot till exempel socialdemokrater eller mot till exempel Mariehamn.

    Det som ledamot Eriksson kallar för kommunförstörarreform tillsammans med kortrutten som nu är kastad i papperskorgen - så är det, det är kastat i papperskorgen - det var beräknat att ha en inbesparing på driften på 8-10 miljoner euro. Vad är ledamot Anders Erikssons och Ålands Framtids förslag på reformer som faktiskt också kan spara in på driften?


  • Jag förstår fullt ut på det mänskliga planet vicetalman Sjögrens engagemang för de förslag som lades fram under förra mandatperioden Nu var ju jag inte med så jag vare kan eller vill diskutera den biten.

    När det gäller de inbesparingar på driften som de förslagen medgav så lite följde jag med ifrån sidan och det var otroligt svårt att läsa sig till vad man kommer att kunna spara in på det här rent konkret. Det som skrämmer mig - och jag hoppas ju att jag någon gång ska ha fel - är att alla större strukturer och alla omorganiseringar så blir att kosta pengar. Det blir att kostar mycket, mycket mer än vad verksamheterna hade kostat förut. Det är detta som gör att jag är väldigt tveksam till vad man skulle vinna på den här typen av sammanslagningar.


  • Talman! Jag konstaterar att jag får inga förslag. Jag har också, likt många här i salen, konstaterat att ett av landskapsregeringens marknadsföringstrix är ju att nu är man en helborgerlig regering som ska ta ett ekonomiskt ansvar. Samtidigt kommer vi att skriva självstyrelsehistoria. Vi kommer att börja låna till driften; 120 miljoner euro estimerar finansministern att vi kommer att ha i utgången av den här mandatperioden. Så var är de här hårda inbesparingsförslagen, den ekonomiska politiken? Var är den ledamot Anders Eriksson? Snälla, ge några förslag!


  • Man ska väl vara ärlig i de politiska sammanhangen. Jag ska ärligt säga att jag inte riktigt har fått igenom allt som jag har önskat i den här tilläggsbudgeten. Men när vi pratar om att låna till driften så vill jag uppmärksamgöra på att de 50 miljoner som lagtinget beviljades, som jag var tveksam till, så ingenting av det har lyfts överhuvudtaget hittills. Jag anser att vi absolut är tvungna att se till att vi inte hamnar in i en lånekarusell, för vi har inte möjligheter att styra över våra egna intäkter. Den här landskapsregeringen behöver absolut göra allt de kan. Jag är mycket tacksam för den hjälp som Liberalerna har sagt att man vill göra för att sanera de offentligas ekonomi.


  • Talman! Tack ledamot Eriksson. Jag tycker att det har varit en ganska stor diskussion kring BNP-tappat redan idag bara. Ser vi på Ålands situation före pandemin så var det inte mycket till tillväxt som vi hade. Vi låg ju långt efter våra närregioner. Det som oroar lite nu också när vi tittar på prognoserna är ju att Finland och Sverige har snabbare tillväxttakt än oss. Men ändå ligger de nordiska länderna, i alla fall Finland och Sverige, långt efter de centraleuropeiska prognoserna. Det är ju någon form av förskjutning som kommer att ske efter pandemin, det är mycket som tyder på det när det gäller ekonomin.

    Men när det gäller saker som ledamot Eriksson inte fick igenom, jag hade hoppats på att ledamot Eriksson skulle nämna en listning av möjliga konkurrensutsättningar. När kan vi sjösätta utmanarrättslagen? Hur stor ska vår offentliga sektor vara i förhållande till den privata arbetsmarknaden? Och på vilket sätt kan vi nyttja den privata arbetsmarknaden och ta ut delar från den offentliga sektorn?


  • Man behöver kanske inte alltid stå och räkna upp självklarheter, vi är överens ledamoten Holmberg och jag. Jag kan försäkra om att jag har lyft de här frågorna i alla sammanhang men, som jag diplomatiskt uttryckte mig, kanske inte riktigt fått genomslag för dem fullt ut.

    När det gäller att få fart på hjulen - det var därför som jag ville uppehålla mig vid inflyttningen - så tror jag att inflyttade med egna företag som jobbar på distans, på det sätt vi ser nu, kommer att vara oerhört viktigt för att få fart på BNP igen.

    Vi diskuterar i självstyrelsepolitiska nämnden med svenska och finska tankesmedjor. Vi måste sätta ihop det här till ett samlat dokument - det har jag upplevt att också Holmberg har varit inne för tidigare - och det bör göras så fort som möjligt. Jag måste säga att visst är det ju ett arbete som ligger på landskapsregeringen, man måste ha en samlad strategi. Sedan kan man stå och räkna upp den ena och den andra enskilda åtgärden här, men man bör ha en samlad strategi.


  • Talman! Jag tycker att det var en intressant inflikning som ledamot Eriksson inledde sitt anförande med just gällande inflyttning och hur den ser ut från det perspektiv som han fick från en stor företagare på Åland. Men är det inte just det arbete som Åland Living har kommit i gång med ganska väl sedan några år tillbaka? Nog hoppas jag verkligen att Mälardalen är ett centralt marknadsföringsområde redan idag. Så jag hoppas verkligen att de verktygen används på ett optimalt sätt.

    Sedan när det gäller inflyttning och attraktionskraft så gäller det ju att vi kan erbjuda ett attraktivt boende. Många som flyttar hit har ju ha en bild av hur man vill bo om man ska flytta till Åland. Vi ska ha en moderniserad näringsrätt och förhoppningsvis också en moderniserad jordförvärvsrätt, för allt detta bidrar ju till inflyttning.


  • Det där är riktigt. Nu pågår det ju ett parlamentarisk arbete med både jordförvärvs- och näringsrätt som säkert ledamoten Holmberg vet. Jag har hör till dem som tycker att man nödvändigtvis inte behöver skrota jordförvärvslagstiftningen, utan det viktiga är att man planerar in attraktiva bostadsområden på det sätt som har gjorts. Se på den utveckling som har varit på Möckelöstrand och på Solberget! Det är tack vare att man har möjliggjort för privata entreprenörer att få saker och ting att hända.

    När det gäller det här med kampanjer i Mälardalen så där vänder jag mig speciellt till ledamot Holmberg. Jag är inte hundra procent uppdaterad vad Åland Living gör när det gäller specifikt den här biten. Men jag tror att där skulle vi lägga in tyngdpunkten. För de unga människor som flyttar till Åland är sådana som har en typ av Ålandskoppling, men vi borde marknadsföra det betydligt bredare.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 15:52

    Talman! Lantrådet efterlyste i sitt inledande anförande oppositionens förslag och idéer till detta nya arbetssätt med ett meddelande och en tilläggsbudget och att vi skulle komma med förslag som skulle tas på allvar. Under dagen har jag ändå kunnat konstatera att vi befinner oss ganska långt i precis samma diken som förut, med samma reaktioner mot de förslag som kommer.

    Det finns ju inte så hemskt många saker som man kan spara på i vår offentliga sektor. De flesta utgiftsposter är ändå ganska små. Det finns ÅHS dit hälften av alla våra pengar går, det finns kommunerna och det finns trafiksystemen. Det är de sakerna som man kan jobba med.

    ÅHS, om man tittar på hur det såg ut före pandemin så var ÅHS i en väldigt bra process där man långsiktigt tänkte sig att få ner kostnaderna med 1 procent per år och jobba med strukturerna inom myndigheten. Så tror jag att man kan nå kostnadsminskningar. Man jobbar långsiktigt och i lugn takt, inte att man sätter stora sparkrav plötsligt på någon verksamhet.

    Jag skulle vilja försöka, jag vet inte om jag lyckas, men ändå försöka resonera kring den här kommunfrågan och några andra saker utan att hamna i den där skyttegraven som vi har befunnit oss i de senaste åren.

    Socialdemokraterna föreslår i en motion att man inte gör alla de här stora överföringarna till kommunerna som landskapsregeringen föreslår. Inte för att vi vill kommunerna illa, utan för att det som på lång sikt behövs för att kommunerna ska klara av den livsviktiga servicen till medborgarna, det som medborgarna har rätt till enligt lag, är förändring. Det behövs förändring för att det ska fungera i framtiden. Ingen kan blunda för det, för vi har redan kommuner som har sagt "nej, vi klarar det inte det här".

    De överföringar som man motiverar nu i den här tilläggsbudgeten med landskapsandelar för äldreomsorgen och grundskolan, de går inte till äldreomsorgen och grundskolan. Det är bara ett sätt att räkna för att ge kommunerna mera pengar. En del av dem behöver det, andra behöver det inte alls just nu.

    Den reform som vi jobbade med under förra mandatperioden, den är avskaffad. Lagstiftningen är klar, den är borta och debatten här behöver inte handla om det tvånget och den processen längre.

    Vi skulle kunna prata om den kommunstrukturlagen som nu gäller och som den här landskapsregeringen och den här majoriteten har som sitt verktyg som faktiskt också ger landskapsregeringen möjligheten att initiera kommunindelningsutredningar. Man har möjligheten att jobba för eller åtminstone utreda de helheter som man själv menar att är ändamålsenliga.

    Därför tycker jag att det rimligt att fråga; hur tänker man göra det? Vad är det som man vill åstadkomma?

    När Sottunga beviljas det här tillfälliga likviditetsstödet som de behöver för det här året 2021 så kommer det med en brasklapp i lagen om att regeringen kan kräva att Sottunga deltar i en utredning. Både Sottunga och Lumparland har bett om det och andra kommuner kommer att göra det. Frågan är; hur ska landskapsregeringen hantera de frågor som ställs då och bedöma? På vilket sätt ska man bedöma vad som är vettigt? Sottunga har bett om en utredning på hur man skulle kunna jobba med en södra Ålands kommun. Tänker landskapsregeringen utreda det? Det finns en hel del material kan jag tipsa om.

    Hur stor ska en kommun vara för att den ska orka? Hur många invånare? Vilken skattekraft ska den kommunen ha som man tror på? Vilka krav ska man ställa? Är det en faktor att landskapsregeringen för alla andra sektorer i samhället aviserar inbesparingar? Hur ska en kommun se ut som klarar klimatmålen? Jag tycker att det skulle vara otroligt skönt om vi kunde börja prata framåt istället.

    Om de tidigare analyser och utredningar som har gjorts inte duger, så vad vill man ha i stället? Det finns massor med material som ÅSUB har tagit fram och som PwC har tagit fram. Ett av PwC:s förslag var ett Åland som skulle bestå av sju kommuner. Kanske landskapsregeringen borde titta på det om det var för radikalt med fyra kommuner? Att man skulle ta ett första steg. Vår bedömning då var att sju kommuner var lite för svagt, men det var ändå över ribban. Varför tittar man inte på det och funderar; ska vi driva det här i stället, ska vi försöka? Istället för att på något sätt sätta fingret i luften och fundera vartåt det blåser just nu.

    Jag förstår att det här är besvärliga frågor, men jag skulle gärna diskutera dem i stället för den här evighetsdiskussionen om vem som gjorde fel, när och varför.

    Jag tänkte också peka på några konkreta saker som det vore bra att ta vidare om man vill uppnå resultat baserat på sakkunskapen. Jag tycker att det är jättebra med visioner och drömmar om havsbaserad vindkraft och allt det där, men det ligger väldigt långt framåt i tiden.

    Det finns andra saker som vi kan göra nu för att förbättra allt detta som man vill åstadkomma i det här visionsdokumentet. Till exempel att satsa på att komma i mål den landskapsövergripande vatten- och avloppslösningen. Det skulle vara bra för miljön, för kommunerna och det skulle vara bra för företagen. Det skulle vara bra att jobba vidare fokuserat med den plan för fysisk strukturutveckling som togs fram under den förra mandatperioden. Jag antar att den samlar damm någonstans. Men det var inte ett socialdemokratiskt projekt. Det var ett jätteseriöst arbete för att titta på: Var finns arbetsplatserna? Var finns bostäderna? Var skulle det vara bra att bygga om man vill ha ett hela Åland som lever? Och inte att den utveckling fortsätter som man har sett under de senaste 50 åren där det mesta av servicen och arbetsplatserna rinner neråt mot Mariehamn och Jomala. Vill man stoppa det så måste man göra någonting.

    En konkret och bra satsning för att åstadkomma eller förbättra möjligheterna för inflyttning till Åland skulle vara att satsa på ett centrum för inflyttning och integration för hela Åland. Man vågar väl inte säga det, men kanske att lokaliseringen skulle vara i Mariehamn. Där kunde alla kommuner, landskap och våra myndigheter samordna sin information gentemot alla slags inflyttare. Då pratar jag inte om kvotflyktingar som det finns ett särskilt system för, utan alla som flyttar in till Åland har behov av vissa typer av information och integration och vi är ganska dåliga på det. Man skulle kunna erbjuda kurser, samvaro och rådgivning, gärna tillsammans med tredje sektorns organisationer som idag är bäst på Åland på de här frågorna. Idag kastas integrationsfrågorna som en het potatis mellan landskapet och kommunerna och KST och ingen vill riktigt ta i det. Jag tycker att landskapsregeringen skulle säga: Det här är en så viktig fråga utgående från vårt strategidokument att vi tar bollen och jobbar med den här frågan.

    Det värsta och mest konst destruktiva som kan drabba Åland är att vi får en långvarig och djup arbetslöshet. Det skulle leda till en utarmning, det skulle leda till utflyttning och en försvagad skattekraft. Pandemin som har försatt oss i den här situationen var en oförutsedd händelse och den borde kunna vara tillfällig. Därför tycker jag att just precis nu borde landskapet satsa alla krafter på att se till att folk har jobb eller utbildning över den svacka som måste vara tillfällig. Där tycker jag att det finns många saker som man har gjort bra under det senaste året och många bra saker i den här tilläggsbudgeten. Det finns utmärkta satsningar både på sommarjobb, på nya utbildningar och så. Men det finns mera som man kan göra och det där är en av de viktigaste områdena. Ett förbättrat vuxenstudiestöd som skulle göra det till en reell möjlighet för vuxna som har blivit långtidsarbetslösa att studera sig till ett nytt yrke. Mera pengar till medis för att utbilda flera i svenska. Projekt där man satsar på att städa upp vandringsleder och turistmål där man underhåller och reparerar. Skapa digitala guider till hela Åland från vandringslederna till turistmålen, sådant som bäddar för framtiden.

    Under förra sommaren gjordes det ett stort arbete med flera grupper från hela spektrat av det åländska samhället där många som sitter här var med. De levererade rapporter med listor på saker som skulle åtgärdas och som borde vidtas för att få Åland på fötter. Jag undrar, vad hände med den processen? Var är de förslagen och idéerna? Varför kommer landskapsregeringen med ett nytt dokument istället för att jobba vidare med de förslagen som fanns där? Den här nystarten känns lite som att man kommer med ytterligare ett initiativ till någon form av samarbete för att man inte riktigt kommer överens om att förverkliga de praktiska konkreta åtgärderna som efterfrågas. Tack, talman!


  • Talman! Mina varmaste gratulationer till ledamoten Nina Fellman som kanske lyckades hålla det bästa anförande någonsin gällande kommunerna, kanske inte bara för innehållet och kanske inte alls på grund av innehållet, utan därför att hon lyckades avdramatisera det. Det var ett prestigelöst sakligt och helt konfliktfritt anförande om kommunerna, det kan vara första gången vi hör ett sådant i denna sal. Tack för det! Jag tycker att det satt tonen på helt rätt nivå.

    Jag hoppas att utskottet också tar tillvara den kunskap som ledamoten har inom det här fältet i utskottets arbete. Det är viktiga frågor som ledamoten lyfte och de behöver få sina svar.

    När det sedan gäller inbesparingarna så är det ingen nyhet att vi inte fullt delar den ekonomiska politiken. Jag menar nog att det finns snabba och konkreta inbesparingsförslag att göra, men det kommer att göra ont, men det kommer att göra mindre ont än vad det gör om vi skjuter problemen framför oss. Hur ser ledamoten på den saken?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:04

    Vi har ju konstaterar många gånger, både här i talarstolen och vid andra tillfällen, att socialdemokraterna inte är emot att spara. Jag tycker att den process som ÅHS befinner sig i till exempel eller var i före pandemin, det var ett bra sätt att spara. Strukturella förändringar är ett bra sätt att jobba och ibland så är det både nödvändigt och kan vara klokt att göra snabba inbesparingar. Men vi har inte sett dem ännu, som faktiskt konkret skulle åstadkomma inbesparingar som betyder någonting utan att också skada.


  • Talman! Jag tror att det ekonomiska läget som vi har så kommer man nog också att uppfatta att skadar och det kommer alltid att vara någon som uppfattar det på det sättet. Inom konkurrensutsättningen av vägnätet finns det ganska lågt hängande frukter, likaså med Guttorp, det har provats förut men man har liksom inte kommit vägen fram och jag tror nog att tiden är där nu.

    Men inbesparingståget och frågan, ledamoten nämnde den här fysiska strukturutvecklingen. Det här uppfattar jag att är lite av ett problem. Jag skulle gärna höra ledamotens resonemang kring det. Alltså, vi sitter där borta och har en hel del personal som jobbar med frågor där landskapsregeringen egentligen har väldigt litet handlingsutrymme. Alltså när det gäller planeringsmonopolen så till skillnad från alla andra länder - i fall vi nu ser oss som en nation - så har man helt och hållet gett ifrån sig planeringsverktyget till kommunerna, det har jag aldrig sett det någon annanstans. Så lite kring den här lagbundenheten.

    Till sist, varmt flankstöd för integrationsfrågor (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:06

    När det gäller den fysiska strukturutvecklingen så det var och är ett sätt att försöka se på Åland som en helhet och åtminstone i det arbetet tänka bort gränserna och fundera på var olika saker finns. Var kommer det att bli trångt i framtiden? Om alla människor vill bo i området kring Mariehamn och Jomala då kommer tomtpriserna att bli väldigt höga. Det kommer att bli dyrt och bygga här. Hur ska man planera för att folk ska vilja bo på andra delar av Åland? Var behöver man planera industriområden så att det gynnar helheten och inte bara delarna? Det är där som det blir så destruktivt om man inte kan se en helhet. Det är det som fattas och där slösar vi pengar idag på att till exempel etablera företag eller bygga saker på fel ställe.


  • Tack, talman! Ledamot Fellman föreslog att man skulle minska på landskapsandelarna till kommunerna, men man minskade ju med 4 miljoner redan förra perioden. Hur menar då ledamot Fellman att kommunerna ska klara av sina lagstadgade åtaganden som att sköta skola, barnomsorg med mera?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:07

    Det här är ju den eviga frågan som vi har diskuterat väldigt länge. Det finns kommuner som klarar det alldeles utmärkt på Åland och det finns andra kommuner som inte klarar det. Vad är skillnaden mellan de som inte klarar det och de som klarar det? Det finns enkla svar. Det som jag tycker att vi borde jobba med är att skapa helheter som stöder varandra på ett sådant sätt att de är tillräckligt starka för att klara sina åtaganden. En socialdemokrat kan inte säga; skär ner i skolan och barnomsorgen för att kommunen ska få finnas kvar, för vi tycker att verksamheten är viktigare än den struktur vi har idag.


  • Ledamot Fellman ska komma ihåg att under förra perioden så drev man igenom en ny skollag och en ny socialvårdslag och speciellt skollagen har jag förstått att ha varit väldigt kostnadsdrivande i kommunerna. Så om kommunerna ska kunna hålla de åliggande lagstadgade krav som de har att göra så är de tvungna att få pengar.

    Jag anser att landskapsandelarna mera är en kostnadsutjämning i samhället.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:09

    Jag är faktiskt väldigt, väldigt stolt över det socialvårdslagstiftningspaket och den nya grundskole- och barnomsorgslagen som vi lagstiftade om under den förra mandatperioden. Vi åstadkom där många viktiga och bra saker för framtiden. Om det i första ändan är dyrare i kommunerna att t.ex. ha flera assistenter, tidigt stöd, att förbyggande eller olika former av hjälp för människor som har det jobbigt och som sparar pengar och lidande i andra ändan, då är det för samhället en vettig investering. Då är det inte klokt att man har kommuner som inte klara av att leverera den typen av service som garanterat sparar i det långa loppet.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Fellman. En liten kommentarer runt ÅHS och inbesparingarna. På vårkanten gick ju regeringen ut och med anvisningar inför för målen 2022 till 2024 och hade då de här procentsatserna som inte är helt obekanta. Sedan har man då, efter att ÅHS har återkommit och sagt att det här väldigt svårt under rådande omständigheter, helt enkelt gett möjligheter att omfördela inbesparingen. Men vad jag har förstått så är ju ÅHS helt införstådda och arbetar ganska intensivt med att göra den här inbesparing som är 1 procent nästa år och sedan 2 procent. Tittar man på ÅHS budget de senaste åren så har det varit en ganska markant kostnadsökning säkert av förklarliga skäl, det ifrågasätter jag inte det minsta. Men det finns ju alldeles troligtvis en möjlighet att titta på vårdtyngden, personal (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:11

    Tack, talman! ÅHS har ju en väldigt professionell och väldigt lojal ledning. Får de direktiv att nu ska ni spara så gör de det så gott de kan. Men frågar man dem om de tycker att det är rätt tid att nu komma med sparkrav mitt i en pandemi på en myndighet som har haft det största och tyngsta ansvaret för att hantera konsekvenserna av pandemin, så tror jag inte att de säger; "ja, men vad roligt".

    Att kostnaderna för vården stiger beror på en massa olika saker som ingen av oss kan påverka; det är demografin, att vi har en äldre befolkning som har en större vårdtyngd, det handlar om medicinsk utveckling och det handlar om den stora skulden som vi har när det gäller digitaliseringen. Det är saker som måste göras. Att ÅHS trots det klarar av (… taltiden slut).


  • Talman! Också jag uppskattar ledamot Fellmans förslag till konstruktivitet. Själv börjar jag faktiskt känna mig något uppgiven och mycket oroad. Jag tycker att det är bekymmersamt att landskapsregeringen sitter i baksätet och att det väcks en massa frågor här och väldigt, väldigt få svar.

    En motion som Liberalerna har, som vi skrev med långa tänder och som fick kritik här i salen, var ju det här med ESB-boenden och institutionsvården till ÅHS eftersom man inte vill ta tag i den här frågan med äldreomsorgen och kommunstrukturen. Men vad ska vi göra? Alla har bara en massa frågor men ingen har något svar. Landskapsregeringen borde definitivt sätta sig på förarplats och ta tag i ratten och säga hur man vill ha det eftersom man har skrotat i princip allt som funnits tidigare.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:13

    Alltså det förslaget som Liberalerna har när det gäller ESB-boenden det kanske blir nödvändigt att gå den vägen. När vi hade en debatt om kommunfrågan tidigare så tror jag att ledamot Holmberg och jag var överens om att händer det ingenting med kommunstrukturfrågan så blir det så att kommunerna gröpts ur på de uppgifter som man har i dag för att de inte klarar av dem, då försvinner äldreomsorgen till KST och kanske den medicinska delen av äldreomsorgen till ÅHS och så blir det bara skal kvar. Det är kanske det som kommer att hända.


  • Också kring det scenariot känner jag mig helt uppgiven. Vad finns det för legitimitet för en kommun? Kommunen som struktur är väldigt, väldigt bra och demokratisk, men ska man sedan inte ha några uppgifter? Jag tycker att det är otroligt bekymmersamt att landskapsregeringen inte vill sitta i förarsätet och ta tag i ratten.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:14

    Tack, talman! Det är ju de här frågorna som vi borde diskutera i något forum på något sätt som skulle leda framåt. Vilken utveckling vill man ha? Vad tycker majoritetens 21 ledamöter om de här frågorna? Hur man ska jobba med dem för framtiden? Jag tycker att vi nu har försökt komma med förslag på förslag på hur man skulle kunna gå vidare. Det enda som jag har hört tillbaka är tvångsreform, tvångsreform och ni gjorde fel då och då. Vi kommer ingen vart. Jag vädjar till landskapsregeringen att komma med någonting som vi skulle kunna bita i och kunna prata om framåt istället för den här pajkastningen som vi har hållit på med.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman för att du lyfte upp just vikten av integration, den är otrolig central eftersom Åland behöver ökad inflyttning. Samordning av integration håller jag faktiskt med om att den är central. Jag kanske inte riktigt håller med om att frågan idag kastas mellan KST och kommunerna. Vi ska komma ihåg att KST inte ännu har jobbat ett halvår. Jag tycker att man håller på och diskuterar och formaliserar hur uppdelningen ska vara.

    Landskapsregeringen har påbörjat en diskussion om att söka EU-medel i syfte att samordna integration. Det blir en ny programperiod och där är det viktigt att vi är tillsammans med flera aktörer, med tredje sektorn och även kommuner. Även storföretag har visat ett stort intresse att de kan ha en viktig roll här. För idag, enligt ÅSUB:s statistik är ju åldersgruppen 20 till 39 år de som står för den största inflyttningen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:16

    Det kan ju vara så att det som jag uppfattar - som att man kastar den heta potatisen mellan olika inrättningar - är en diskussion och då är det ju bra om den leder framåt. Men just nu är det ingen som riktigt känner att de äger den här frågan. Det finns utmärkta integrationssakkunniga människor inom landskapsregeringen och inom KST som jobbar med frågan och en del kommuner vill jobba med den, men man har inte en klar struktur för vilka ansvarsområden som ska handhas på olika ställen. Kommunerna emellan finns så det ingen samordning på hur man skulle kunna jobba med frågan och det skulle behövas. Jag vet att det pågår en process och det är delvis därför som jag ville lyfta den här saken för att stöda en sådan process som jag tror att är helt nödvändig om vi ska bli bättre på det där.


  • Tack, talman! Jag håller med Fellman, det är en diskussion som pågår. Jag har mycket att arbeta med för att komma vidare i den här processen.

    Ledamot Fellman lyfte också vuxenstudiepenningen, vi har haft en diskussion om det här tidigare och vi har haft en arbetsgrupp som har gjort en genomsyn av den nuvarande studiestödslagen. Arbetsgruppens betänkande visar att i jämförelse med Finland så är vårt vuxenstudiestöd rätt så bra. Det är betydligt bättre. Arbetsgruppen gav ju till förslag att ta bort dagens villkor när det gäller avsaknad av grundläggande yrkesutbildning. Där är ju vårt förslag, som är satt till lagberedningen, att villkoret är att alla bedöms lika oberoende av vilken utbildning de har. Så det är på gång en process att det ska förbättras.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:18

    Tack ministern, det var trevligt att höra att det finns en process som pågår för det.

    Eftersom som arbetslösheten sjunker så långsamt som den gör och kommer att vara relativt hög under en längre tid så om vi ska utbilda folk för framtiden så är detta något som vi måste satsa på. Jag tackar för det.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Nina Fellman. Det är så här som vi ska diskutera kommunerna, men inte bara kommunen utan alla andra frågor, att man kommer fram med olika idéer som vi kan ta ställning till. Det är så det fungerar.

    Ledamot Fellman säger att det behövs förändringar och det tror jag att alla överens om. Det behövs förändringar, ja. Hur ska man bedöma vad som är vettigt frågade ledamot Fellman. Ja, det måste vi göra tillsammans med kommunerna. Vad är vettigt? Det är en process som är igång. Det viktiga är ju att det sker så att det upplevs i varje fall som frivilligt. Det måste göras frivilligt, då tror jag att vi kan komma framåt. Jag återkommer i nästa replik.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:20

    Jag önskar landskapsregeringen lycka till i den processen. På riktigt hoppas jag att den vägen bär framåt eftersom jag är övertygad om att man behöver ta den.

    Men inte heller i de verktyg som landskapsregeringen nu har till sitt förfogande så finns det någon som helst möjlighet att det blir till någonting om inte landskapsregeringen tar tag i frågan och har en åsikt om i vilken riktning man ska röra sig. Är det två kommuner som kommer till att de nu ska gå samman för att de får det här samarbetsunderstödet under några år och den strukturen ändå inte blir tillräckligt stark för att klara sina framtidsutmaningar. Är det vettigt satsade pengar? Är det vettigt att tänka sig att man skapar nya strukturer som också behöver extra stöd och hjälp? Jag tycker att (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Jo, men jag tror att vi måste ge den här landskapsregeringen lite mera tid för det är jättestora frågor och nu har det skett en ganska stor förändring i synen på hur den här processen ska gå till. Så jag tror att man är klok om man väntar för det pågår utredningar och det kommer säkert svar. Jag är positiv till att det kommer att ske förbättringar här.

    Det behövs förändringar, precis som ledamot Fellman sade, ja, de behövs. Jag tror att de kommer. Men det är inte landskapsregeringen och lagtinget som ska sitta här och dra gränserna, utan det ska vi göra tillsammans med kommunerna, då kommer det här att fungera. Det tar lite tid, men på frivillig väg så kommer vi framåt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:22

    Jag hoppas på att det blir så. Jag vill ändå påminna om att inte heller under den förra mandatperioden så satt landskapsregeringen ensam på kammaren och ritade kartor. Vi hade ett omfattande arbete; workshops, seminarier, utredningar, diskussioner och turnéer i kommunerna flera varv för att prata med folk. Hur man än bär sig åt så kommer inte alla att bli nöjda. Och om man inte hittar ett sätt att leda processen så kommer man inte att komma framåt. Någon gång måste man säga; "så här tycker vi att man ska göra" och sedan se vad som händer. Jag tycker att det skulle vara dags för detta.


  • Talman! Vi står inför stora samhällsutmaningar, inte enbart till följd av coronapandemin, utan även utmaningar som miljö- och klimatförändring, ökad ohälsa och behovet av en digital omställning och egentligen väldigt mycket till. Allt detta i samband med ett ökande strukturellt underskott för vår ekonomi. För att möta de här utmaningarna krävs innovation inom alla områden.

    Men vad är egentligen innovation och hur uppkommer det? Det blandas oftast ihop med att uppfinna, men innovation handlar mest om att göra saker på nya sätt, att utveckla och att förbättra en idé, kunna få mer ut av mindre eller till ett billigare pris. Kortfattat är att göra något nytt på ett bättre sätt.

    När man läser om historierna bakom olika innovationer så ser man olika mönster - det tydligaste är att de flesta experimenterat sig framåt och byggt på existerande idéer. Till exempel så var det inte Thomas Edison som uppfann glödlampan, det gjorde 21 andra personer innan honom - han var däremot den som kom på hur man gjorde den användbar och försäljningsbar, efter att ha testat och misslyckat ungefär 6 000 gånger.

    Något annat som också verkar vara viktigt för att innovation ska ske är rätt människor på rätt plats i rätt tid. Det kan i första hand se ut som enbart tur, men i grund och botten handlar det om att ha ett stort nätverk.

    Experimentering och nätverk är alltså två ingredienser till innovation. Därför borde vi fokusera på att ge det till vårt näringsliv, både stora som små företag - för att i sin tur även locka hit fler. Till följd av coronapandemin ser vi hur storföretag alltmer decentraliseras och även digitaliseras vilket ger oss på Åland stora möjligheter. Vi har även idag redan många åländska företag som ligger i framkant, på världsnivå, och som lockar hit många högkompetenta personer. Det måste vi bygga vidare på och satsa på att främja innovation.

    För att göra det här så tror jag landskapsregeringen är något på spåret med det tilltänkta innovationscentret. Inledningsvis tänker jag att innovationscentret skulle vara en samordning och utveckling av redan existerande projekt och innefatta som 3 olika nivåer:

    Starta och kom igång med ditt företag (Företagarskolan, Rådgivning)

    Bli företagare på heltid och anställ personal (Business Lab)

    Skala upp och internationalisera ditt företag (Riskkapital och affärscoacher)

    Och sedan egentligen kanske det viktigaste steget är att koppla ihop detta så kallade innovationscentret med högskolan och den tilltänkta utvecklingsenheten. Genom att göra så här så får vi en mötesplats där entreprenörer, investerare, studenter, forskare, besökare och ja drivna personer helt enkelt träffas, nätverkar, hittar nya samarbeten, bollar idéer och utvecklas tillsammans. Denna kompott av kunskap och erfarenhet skulle kunna få så mycket ringeffekter. Om vi sedan ytterligare kryddar på det med lite riskkapital, olika stöd samt hjälp och allokering av EU-medel och fonder så kommer vi att se många fina innovationer växa fram och det kommer utveckla Åland framåt.

    Det här är något jag anser att borde ha stor prioritet och hoppas på att bolagiseringen av högskolan går snabbare än tänkt eftersom mycket av det här hänger just på det. Men redan nu måste vi ha hög prioritet på utformningen av alla viktiga delar. Till exempel borde utvecklingsenheten så snabbt som möjligt börja knyta an samarbeten med liknande verksamheter i Sverige och Finland, t.ex. Vinnova, Uppsala innovationscenter och Sitra, men framförallt börja söka och ta hit olika EU- samt forskningsprojekt som passar Åland och våra utmaningar.

    Något annat som vi borde göra för vårt näringsliv är att avbyråkratisera. För att faktiskt komma till skott med detta så föreslår jag att man tillsätter en arbetsgrupp som ser över näringslivets lagstiftning, tillsammans med näringslivet. Låt dem berätta vilken lagstiftning som är kostnadsdrivande eller hämmande för deras utveckling och därefter se ifall det är modernisering i lag som behöver göras eller om det är avgifter eller ifall det är själva processen av ansökningar osv. Ett sådant här arbete skulle även kunna leda till inbesparingar för det offentliga eftersom byråkrati inte bara kostar för näringslivet utan också för det offentliga som måste följa upp det. Vi slår alltså två flugor i en smäll samtidigt som vi höjer sannolikheten för innovation.

    Då jag väl är inne och snuddar på det offentliga så tänker jag även prata om det och är glad att landskapsregeringen nu lägger stort fokus på att modernisera förvaltningen och våra myndigheter. Bland annat inför man möjligheten att jobba på distans även efter pandemin. Distansjobb är en trend som kommer att hålla i sig och den möjligheten kommer nog att vara ett krav från många som söker jobb i framtiden och då ska vår förvaltning erbjuda det. Distansjobb generellt är en stor möjlighet för Åland och det är ju faktiskt något gott som kommit av pandemin.

    Det ruskar om och tvingar fram nya arbetsprocesser och det är en boll vi måste hålla i rullning, för det är just i arbetsprocesserna vi på riktigt kan spara pengar. Jag har nu under våren diskuterat med flera anställda inom förvaltningen och alla har berättat att ungefär hälften av deras arbetstid går åt till olika projektbeskrivningar, uppföljningar, styrgrupper, korrigeringar och rapportering och massor av, i deras tycke, onödiga möten. Det läggs, enligt dem, mer tid på sådant här än på det som faktiskt är det väsentliga och det produktiva. Det som de egentligen anställdes för.

    Jag tror därför att vi måste avbyråkratisera även inom det offentliga och därför har jag ett förslag. Landskapsregeringen skulle kunna tillsätta en grupp eller enhet eller vad som nu passar. Enhetens uppdrag skulle vara att kartlägga interna arbetsprocesser och besvara frågor som: Hur mycket tid läggs på administration, som det jag räknade upp? Hur mycket tid spenderas i möten? Vad är onödigt manuellt arbete? Var sker det är dubbelarbete? Vilka möjligheter finns i och med distansarbete? Och framförallt, vad upplevs som ineffektivt av personalen? Den här enheten skulle ha sina tentakler ut till alla avdelningar och till all personal så att de som har goda idéer, åsikter och förbättringsförslag har någon att vända sig till. Den funktionen verkar saknas och den efterfrågas i dagens läge. Enheten skulle alltså kartlägga och lyssna in för att sedan jobba fram nya lösningar, t.ex. digitala, tillsammans med personalen. För det finns väldigt många duktiga och engagerade tjänstemän som vill effektivisera och förändra arbetsprocesserna och det måste vi ta vara på. Annars tror jag att det är en stor risk att de personerna byter jobb och att landskapsregeringen inte är särskilt attraktiv som arbetsgivare, speciellt inte för unga och agila personer.

    Avslutningsvis, en sammanfattning. Genom att se över arbetsprocesser, ta vara på och uppmuntra personalens engagemang och idéer så tror jag att vi även inom det offentliga kan skapa innovation och, som sagt, det behövs inom alla områden och inte bara i näringslivet. På näringslivet ska vi lägga stor prioritet genom att avbyråkratisera och förenkla samt forma innovationscentret och knyta an det till en bolagiserad högskola med tillhörande utvecklingsenhet. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamoten Josefsson. Jag vet att ledamoten är en stark förespråkare för att vi ska ha ett utökat åländskt forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete. Där ser jag, som ansvarig minister för Högskolan på Åland, att högskolan ska vara det centret egentligen. Hela högskolan ska fungera som ett sådant centrum för att identifiera och satsa på den utveckling som vi behöver. Därför är jag väldigt glad nu att jag får rapporter om att förstärkning av den sidan som landskapsregeringen har velat se så har nu börjat förverkligas såtillvida att det har anställts en person som nu ska börja jobba seriöst med att få det här på banan. Så jag ser väldigt varmt fram emot att följa den processen nära.


  • Tack för det minister Röblom. Jag tror att vi två delar samma vision här. Som ministern också sade så ska det bli väldigt roligt att se resultatet av det. Det blir en spännande resa att följa.


  • Tack, talman! Jo, det stämmer, det ska bli väldigt spännande. Jag tror ju att vi är överens om att Åland kanske inte alltid har varit bäst på att hitta de här väsentliga och intressanta EU-projekten och dra den nytta som vi kan dra av dem. Jag hoppas och tror att vi kan börja se resultat ganska snart så fort den utökade verksamheten kommer upp på banan.


  • Jag är inte personligen desto mer insatt i EU-projektsdjungeln, men jag förstått att det finns väldigt mycket och speciellt nu i samband med coronan också. Även om processen går långsamt så gäller det att vara på tårna även när det kommer till det.


  • Herr talman! Ledamot Jesper Josefssons idéer och tankar låter som ljuv musik i mina öron. Att kunna åstadkomma en effektivare offentlig förvaltning och avbyråkratisera samtidigt så att människorna också upplever att de gör det som de ska göra, någonting meningsfullt, ja, det är bra. Jag bara säger det, tack, bra!


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Josefsson. Jag tycker kanske att det här var det mest värdefulla, mest framåtriktade och kanske det mest betydelsefulla inlägget här i dag hittills som har en konklusionsnivå. Det handlar ju de facto om ledarskapet och utvecklingen av vår förvaltning och att ta tillvara den enorma resurs som vi har genom alla de goda medarbetare som finns inom landskapets hägn och också inom våra myndigheter osv.

    Det som jag reagerade på var att ledamot Josefsson sade att man skulle ha en enhet eller en grupp som skulle titta på hur man kunde förändra. Jag tycker inte att vi behöver fler grupper eller enheter. Vi behöver ett ledarskap. Det som ledamot Josefsson gjorde sig till tals för här så hoppas jag verkligen att utskottet tar fasta på och gör en manifestation, det här ledarskapet och den här utvecklingen vill vi ha inom förvaltningen. Sedan ska det börja hela vägen från lantråd, ministrar, förvaltningschef och neråt att förverkligas.


  • Som jag också sade så vet jag inte om det är en enhet, grupp eller vad som är mest optimalt. Men jag tror på den funktionen att någon eller många jobbar med de här frågorna också. Att man tar vara på personalens engagemang på något sätt så tror jag att är väldigt viktigt. När jag diskuterade med dem så upplevde jag att det finns väldigt många förbättringsförslag, men man jobbar på bara. Det blir ju lätt så i egentligen alla organisationer. Men jag tror att det är dags att stanna upp och verkligen se över hur man jobbar och också hitta nya lösningar.


  • Tack, herr talman! Jag tycker också att ledamot Josefsson var inne på en väldigt viktig sak när det gäller att vi måste bli bättre här på Åland att hitta goda EU-projekt som kan innebära både nya arbetsplatser och friska EU-pengar in i vårt samhälle. Samhällen runt omkring oss gör allt vad de kan för att konkurrera om de här pengarna. Såsom det framgick här så kanske det börjar finnas en organisation för det. Men jag tycker att jag har lärt mig, under de åren som jag har varit aktiv i politiken, att även om man har en organisation så krävs det eldsjälar. Om vi tittar på vad som har åstadkommits under åren med skärgårdssamarbetet, med Smart Marina och flera andra så har allting byggts på att det ska finnas sådana som är eldsjälar och som har en unik kompetens. Så jag hoppas verkligen att man också försöker se vilka personer som är sådana som man kan få in i det här arbetet, för då kan det bli framgångsrikt.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 16:38

    Tack, talman! Jag vill också tacka ledamot Josefsson för ett intressant anförande. Det här kommer att likna Jespers anförande på vis att det tangerar just behovet av innovationskraft.

    I meddelandet skriver landskapsregeringen kortfattat och kraftfullt följande viktiga åsiktsmening: ”Landskapsregeringen ser positivt på att Åland agerar testbädd och pilotområde för innovation.” Jag tycker det är bra att landskapsregeringen är tydlig med att man ser stora möjligheter vid nystarten av Åland med att vara extra öppen för innovation och nytänkande. Man vill särskilt ta tillvara möjligheterna för smart utveckling där Åland visar sig ha goda förutsättningar.

    Agera testbädd och pilotområde för innovation. Det vill nog många områden i vår närregion och vår omvärld. En sak är klar - syns och hörs man inte så finns man inte. Så hur mycket syns vi egentligen? Jag tillåter mig att ta en snabb titt i backspegeln och försöka se och lära av historien.

    När Ålands landskapsregering genom dåvarande utvecklingsenheten Ålands Teknologicentrum (ÅTC) visade stort engagemang att bli en internationell testbädd för smarta energilösningar och flexibla energisystem så var det hård konkurrens om var i Finland och hur den skulle utvecklas. Det krävdes god argumentation, faktainsamling och flera svettdroppar åländsk envishet och stolthet för att lyckas. Efter en utvärderingsprocess framkom att Åland stod sig mycket bra i konkurrensen. Åland hade klara fördelar framom konkurrerande områden i Finland. På ingen annan plats hittade man liknande heltäckande förutsättningar för en helhetslösning i syfte att utveckla en internationellt högintressant testbädd för smarta energilösningar och flexibla energisystem. Bland annat lyftes det fram fördelarna med egen lagstiftning på el- och energiområdet, stor andel förnybar elproduktion från befintlig och planerad vindkraft, ö-samhällets naturliga regionala begränsning, vilket bl.a. medför god mätbarhet och översikt över energiflöden inne i samhället men också till och från Åland, samt framförallt glänste den lokala samarbetsviljan och intresset från hela det åländska samhället dvs. landskapsregeringen, kommunerna, företagen och ner till den enskilda medborgaren.

    Efter att ÅTC krattat manegen i bakgrunden, såsom tjänstemän oftast gör, så har andra privata företagskrafter tagit vid och idag driver det nystartade bolaget Flexens Oy Ab flertalet av initiativen vidare med gott resultat. På deras hemsida finns att läsa: ”De pågående energisatsningarna på Åland genom demo-plattformen och testbädden Smart Energy Åland lyfts nu in i ett transnationellt nätverk. Detta innebär att Åland nu är en del av ett brett europeiskt nätverk inom energiinnovation, vilket kommer medföra en hel del fördelar för Ålands synlighet internationellt.”

    Detta som jag nyss beskrev är ett exempel på att Åland har stor potential att agera testbädd och pilotområde för innovation inom såväl grön kraft som digitala tjänster mm. Om det nu är så lämpligt varför har vi då inte lyckats bättre tidigare? Min erfarenhet är att en stor utmaning är att vi politiker ofta och gärna ställer kravet att det mesta ska fixas med snabba resultat, dvs. vi är alla mer eller mindre lite för mycket ”quick-fix-politiker”. Vi behöver ha tålamod och sätta långsiktiga och hållbara mål. För att Åland ska lyckas ta tillvara potentialen av att vara testbädd och pilotområde för innovation så är en framgångsfaktor att man har tillgång till oberoende möjliggörare som är kunniga eldsjälar i det tidiga uppbyggnadsskedet. Resurser behövs för att ta fram underlag och sondera möjligheterna för ett eventuellt förverkligande.

    En sådan oberoende möjliggörare och tidig granskare var dåvarande utvecklingsenheten ÅTC. Men som det brukar heta - framrutan är av orsak större än backspegeln, så låt oss se framåt i tiden. Det nya utvecklingscentrumet, inom ramen för Högskolan på Åland, har precis de förutsättningar som behövs för att ta vid och driva på det som beskrivs i fokusområde 2 – Exportföretagande inom digitala tjänster.

    Mitt råd till Högskolan på Åland blir; ta gärna avstamp i den sk trippelhelix modellen. Trippelhelix betecknar en samarbetsform där aktörer från näringsliv, utbildning och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt. Sök smarta samarbeten lokalt, nationellt, nordiskt och internationellt samt marknadsför och bevaka åländska intressen och finansieringsmöjligheter! Tack, talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Vi har ju, som vi känner till, mycket samsyn i vikten av sådana här projekt och att hålla oss framme när det gäller pilotprojekt. Vi har verkligen någonting att hämta hem där.

    Min dröm är, eller vad jag vill se, är att alla som jobbar inom den här sfären, dvs. nämnda Flexens, forsknings-, utvecklings- och innovationsenheten vid högskolan och andra aktörer skulle kunna samarbeta och samarbeta mera än vad som görs idag. Då tror jag att man ökar sin chans att få hem de här intressanta projekten eftersom vi är flera öron som är ute och lyssnar i olika sammanhang och kan rapportera hem; vad kan vi göra av det här till exempel? Jag hoppas att det här som nu händer vid högskolan ska vara ett första steg till det.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:45

    Tack minister Röblom. Så är det. Det jag i mitt anförande och försökte trycka på var att det behövs en koordinator för det här arbetet som är oberoende, kan håll i och jobbar för andra - skulle man nästan kunna säga i det här fallet - jobba för andras vinning. Det väl det som också är utmaningen för sådana organisationer som ÅTC en gång i tiden var, synligheten och creden så att säga, det får ju de omkring, men det gäller att vi som politiker ser det här och har uthållighet. Det här är oerhört viktigt och där ser jag att utvecklingscentrumet kommer att vara oerhört viktigt.


  • Tack, talman! Jag håller helt med, vi får inte se det här som en quick fix. Vi måste se det här som en långsiktig satsning. Vi måste ha tålamod för att det ska hitta sin form och sitt sätt att arbeta och inte ge upp för tidigt, utan inse att det här arbete pågår nu över hela världen och är jätteintensivt inom Europa. Vi måste försöka hålla oss framme där för att få hem det som vi vill få hem hit till Åland och ta de synergier som det här ger möjlighet till.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 16:47

    Så är det, jag håller med. Det är väldigt viktigt också att vi har en organisation som kan vara ansiktet utåt när det gäller att söka finansiärer. Vi pratar mycket om möjligheten till EU-finansiering och projektfinansiering och så vidare, men det gäller att någon syr ihop detta. Någon måste göra det här förarbetet, skapa projekten, visa att vi finns här på Åland och kan delta med våra företag, vårt näringsliv och så vidare. Någon måste visa upp Åland. Här ser jag att utvecklingsenheten är den här "någon" som kan visa Åland.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 16:48

    Talman! Inledningsvis tack till lagtingsledamot John Holmberg som på ett prestigelöst sätt visat att han förstår småbarnsföräldrarnas verklighet.

    Detta anförande kommer nu att fokusera på landskapets meddelande om de fem prioriteringsområdena, om vägen framåt.

    Det är tuffa tider vi går igenom nu och det stämmer till viss ödmjukhet. Det är ett nytt och annorlunda Åland som kommer att växa fram i spåren av Covid 19-pandemin. Vi måste nog vara mentalt beredda på att allt kanske inte återgår 100 % till det normala, ens när varenda kotte är vaccinerad.

    Det kan mycket väl vara så att detta (visar munskydd) är det nya normala; sporadiska utbrott av epidemier och pandemier som måste hanteras lokalt och globalt. Men, talman, människor är ju människor och i detta behöver vi hitta en ny vardagslunk, det ”nya normala”.

    Landskapsregeringen har här försökt att ”staka ut” vägen för Åland för de kommande åren, i mitt tycker på ett sympatiskt sätt. Man har också försökt att tänka vad som kommer ”sen”, efter mandatperioden. Det här är svåra grejer, för just här och just nu gör vi också några betydande ideologiska vägval, talman.

    Det första ideologiska vägvalet är: Hur mycket ska vi skuldsätta Åland? Ska vi ta jättelån för att stimulera Åland, är det bra eller ska vi tänka att jättelån är förenat med jätterisk, ränterisk och risker för lånebubbla?

    Det andra ideologiska vägvalet är förknippat med det förstnämnda: Ska Ålands offentliga förvaltning minska eller bli större? Det förslag som vi har kommit med innebär att den offentliga verksamheten måste minska något under de kommande åren, till en lite mindre men starkare stat. De budgetmotioner, talman, som vi har kunnat läsa bygger ett lite annat Åland där det offentligas ansvar ökar; utökad läroplikt, mera vuxenstudiestöd och inga inbesparingar osv.

    Det tredje ideologiska vägvalet handlar om hur vår offentliga sektor ska se ut, landskapet och kommunerna, kommunförbunden. Vi flaggar i tilläggsbudgeten för en överföring av räddningsväsendet till landskapsnivå och avsätter medel för kommuncoacher. Borde vi göra mera för att möta framtidens behov? Ja, anser jag. Jag ska återkomma till det.

    Låt oss då se på dessa tre ideologiska vägval och övergå till landskapsregeringens fem prioritetsområden: Jobb, utbildning, företagande. Det är mycket sympatiskt att jobb och företagande prioriteras högst och också vettigt. I alla lagar som landskapsregeringen lägger bör vi tänka på hur vi kan generera fler arbetsplatser, hur vi får hjulen i rullning – det perspektivet tycker jag att vi har sett i många av de lagar som landskapsregeringen hittills presenterat; en tydlig borgerlig profil och det är bra. Detta är viktigt, för om det finns jobb så kan vi nå de andra målen: Vi kan välkomna fler om det finns jobb, möjligheterna till exportföretagande ökar om det finns jobb och vi kan ge en stabil offentlig ekonomi om det finns jobb. Det är bra.

    I det här stycket talas också om att ÅHS stärker lågtröskelverksamheten för psykisk ohälsa. Det är viktigt. Och inte bara det, ÅHS inleder också, vilket inte står, ett samarbete kring nätterapi med HNS för att kunna stärka förutsättningarna för ålänningarnas mentala sjukvård. Det här är en riktig prioritering. Vi behöver ha beredskap för att kunna stötta ålänningarnas mentala hälsa här och nu. Det har betydelse för familjerna, för barnens välmående och för hela samhällets välmående.

    Som positiva, konkreta satsningar under prioritet 1 vill jag specifikt också nämna: Förhöjt sysselsättningsstöd för arbetssökande personer som vill starta företag, sommarpraktikcheckar för 220 ungdomar födda år 2002-2005. Bra! Därtill föreslås att småföretagares rätt till arbetsmarknadsstöd förlängas till den 31 oktober 2021.
    Sommarpraktikcheckarna blir lite mer begränsade och mer ansvar finns på ungdomen som söker jobb, vilket är positivt. Förra sommaren skulle något skapas snabbt och djärvt ur intet. Nu finns något som har anpassats till det bättre.

    Exportföretagande inom digitala tjänster. Exportföretagande generellt är avgörande - det tror jag att många håller med om - för en liten ö-ekonomi som Åland. Därför är det också en avgörande fråga att tjänster och varor smidigt kan ta sig till och från Åland. Vi kan krasst sagt glömma hela punkt 2 om skattegränsen skulle bli ännu krångligare. Därför är det också viktigt att landskapsregeringen nu avsätter resurser på att få skattegränsen så osynlig som möjligt. Det är en bra prioritering. Tack för det landskapsregeringen!

    Talman! Jag blev lite förvånad över gliringarna i debattens inledning kring att ÅHS’ vårdinformationssystem inte skulle kunna kvala in som exportföretagande. De facto har externa aktörer visat intresse för hur vårdinformationssystemet verkställs på Åland. Om vi lyckas skapa en helhet för vårdinformationssystemet, som inte hämmas av administrativa indelningar, så kan detta bli riktigt bra. Och varför skulle vi inte kunna det? Vi har ju idag all hälso- och sjukvård i en och samma organisation, det är en viss fördel.

    Men låt oss vara ärliga kring prioritet 2: Vi är inte riktigt där ännu, det här är en planta som måste växa, men vi måste börja bereda jorden här och idag. Investeringar behövs så att det samlade IT-klustret kan växa.

    Punkt 3: "Grön kraft på export". Vi har redan beskrivit den här punkten i Moderaternas gruppanförande om vindkraftsparken. Den tangerar den stora frågan: Vad ska vi göra i framtiden? Talman, om passagerarsjöfarten går in i en istid, vilka tillgångar ska vi då leva av här på holmen? Den här punkten är faktiskt en av få som har sådan kaliber att den skulle kunna ”uppväga” tappet från en krympt sjöfart, definitivt något att jobba vidare på.

    Punkt 4: "Vi välkomnar fler". Åland har faktiskt under pandemin trätt fram som en attraktiv ort, dit människor gärna flyttar särskilt västerifrån. Det här är bra, talman! ”Vi välkomnar fler” betyder förstås inte ”vi välkomnar allt och alla”. Det är positivt att landskapsregeringen har tänkt igenom och tänker på ett välkomnande och målgruppsanpassat budskap till människor i närregionerna som kan tänkas vara intresserade av att flytta till Åland, dvs. att det finns en eftertanke i tillväxtpolitiken. Bra! Det är inte alls säkert att vårt samhälle skulle må så där överdrivet bra av en fördubbling av befolkningen i morgon – det skulle kunna skapa en del rotlöshet och en del spänningar i samhället. Det är därför bra med både eftertanke och långsiktighet bakom denna politik.

    Några ord om framtidens turism – som vi kanske kunde kalla ”futurismen”. Jag menar att vår konkurrenskraft på turistsidan faktiskt är stark, vi ska inte underskatta den. Intresset för ”närturism” har exploderat under pandemin, vi har gott om folk i vår närhet som vill göra ”närturism”. Vi är på en plats som kan erbjuda coronasäkra aktiviteter: Cykling, camping i det fria, discgolf, extra stora uteserveringar i Mariehamn med stor glesning. Det här kan vi! Vi vet hur man erbjuder en genuin och exotisk upplevelse, med lite sunt bondförnuft.

    En sak som ingen hittills har nämnt vad jag har noterat - ni får ursäkta mig om jag har fel - det är förstärkningen av Åland Living. Vi behöver bli vassare på att rekrytera kompetens till Åland. Med Åland Living har vi lyckats med detta. Till ÅHS söker vi just nu chefsläkare, tre hälsovårdare, en medicinsk sekreterare, ordinarie sjukskötare, sommarvikarier och en överläkare för ögonsjukdomar, bara som exempel.

    Sista punkten: "Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen". Nu några ord om kommunerna. Jag tycker att det är lite synd att all reformdebatt ofta kokas ner till att handla om den heliga kon, kommunerna - och bara kommunerna. Du är för eller emot. Vill du diskutera kommunerna så kan debatten kantra till: ”jaha, ska vi slakta kon eller ska vi låta den tryggt beta vidare i lugn och ro”. Och svaret är: Varkendera. Kon behöver inte slaktas, vi behöver bara se faktum: Gräset börjar vara urbetat, gräset är inte grönt och kon behöver få bättre betesmark, ensilage eller lite större ytor med lite mer varierande gräsplättar.

    I den här tilläggsbudgeten medger vi att gräset är för kort och vi fyller på med lite extra grovfoder, ensilage för att kompensera för det dåliga vårbetet. Funkar det? Jodå, det funkar så länge det finns ensilage och så länge vi inte måste skuldsätta oss för att köpa in mer ensilage.

    I dagens tidning, talman, finns statistik på hur arbetslösheten slår mot de olika kommunerna. Arbetslöshetseffekten kommer att drabba andra kommuner - och det här är viktigt - andra kommuner än de som vi har vant oss vid att kalla kriskommuner. Sottungas arbetslöshet har bara stigit till 3,3 % under pandemin. Det är andra kommuner som får ”fronta” de fördröjda effekterna av arbetslöshet. En arbetslöshet på 10 % ger effekter i kommunernas intäkter men det tar 1 år innan vi ser de effekterna.

    Så ja, det är bra att det finns reformambitioner i tilläggsbudgeten, det är bra att medel avsätts för kommuncoacherna. Det är också bra att medel går till KST, det är en organisation i behov av lite extra stöd just exakt nu.

    Avslutningsvis, talman, det är inte lätta tider. Vi kommer dessutom att behöva umgås med varandra i den här salen under ganska långa debattimmar. Jag hoppas att vi under dessa långa och många debattimmar får den debatt som Åland och Ålands folk är betjänt av i detta nu och nya förslag på hur vi kan komma vidare.

    Jag hade lite hörselproblem i början av mandatperioden, mitt vänstra öra krånglade lite och jag var till läkaren. Men jag har inte slagit dövörat till mot oppositionen på något sätt alls och jag tycker inte att vi ska göra det. Jag lyssnar på er, oberoende av hur färgstarka saker ni säger så lyssnar jag på er, det lovar jag. Låt oss försöka lyssna på varandra på riktigt, då tror jag att vi kan komma framåt. Tack för ordet.


  • Tack, talman! Kommunerna kan man säga mycket om, men jag hoppas att det inte ska vara 1 000 kommunkor. Så många kommuner tror jag inte att någon på Åland menar att är en framkomlig väg. Skämt åsido.

    Man kan väl konstatera gällande de pengar som nu går ut till kommunerna att det egentligen finns tre faktorer som har påverkat den ekonomiska situationen med anledning av coronapandemin. Det ena är arbetslösheten, det är andra är KST som inte har med coronapandemin att göra, utan det är en annan förändring som har slagit ojämnt på kommunerna. Och det tredje är grundskolelagen och de ökade kostnader som det innebär och som blir väldigt olika för olika kommuner. Vissa kommuner påverkas betydande av de nya lagkraven och andra inte alls.

    Landskapsregeringen väljer ändå att ge helikopterpengar, vilket jag också är ganska skeptisk till, metoden. Hur ser ledamoten på det här? Borde man ha riktat medlen istället för helikopter (… taltiden slut).


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:00

    Egentligen, i enlighet med det som gruppordförande Tage Silander sade i sitt anförande, så är det positivt om vi först ser på Sottungapengarna att de är begränsade till sex månader. De är kopplade till någon prestation.

    Vad sedan gäller landskapsandelarna på 1,2 miljoner, och då räknar jag inte med kommuncoacher utan nu fokuserar vi på KST, äldreomsorg och grundskoledel, så måste jag säga att det är positivt att KST stöttas upp i detta nu. Det är också positivt att äldreomsorgen stöttas. Sedan har jag möjligen lite mindre förståelse för en fördelning baserad på grundskolenyckeln, men det är så här som det är i politiken, man får ge och ta.


  • (Hörs inte, mikrofonen inte påslagen.)


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:01

    Talman! Jag tangerade den frågan i anförandet och huruvida argumentationen haltar eller inte är förstås upp till var och en och till åhörarna.

    Den centrala poängen är den att de landskapsandelar som fördelas, de är inte och de kan inte vara någon långsiktig lösning på de utmaningar som vi har. Så det att vi nu stärker kommunens kassa, det kan vi motivera med olika skäl som att vi har en puckel av arbetslöshet med de effekter som det innebär och att vi har en nystartad organisation som heter KST. Men jag tror inte att det här är någon långsiktig lösning på Ålands problem. Det är tillfällig lindring.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve för ett initierat anförande. Jag tappade lite bort mig där i ensilagediskussionen, men jag tänker replikera på någonting som ledamot Valve sade där i början. Han sade ungefär att hälso- och sjukvården har en och samma organisation. Jag vill lite korrigera ledamot Valve. Vi har ju också kommunernas institutioner som också har sjukvård och det är ÅHS-läkare som kommer dit och dygnet runt så finns det sjukvård upp till sjukskötarnivå. Det finns ju inte definierat exakt klart vad som ingår i den här sjukvården. Det kanske det borde göra, det är lite otydligt och de här samverkansavtal reglerar inte heller det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:03

    Jag ska precisera mig lite. Då när jag var social- och hälsovårdsminister så jobbade vi också med vårdinformationssystemet. Då upplevde jag att det fanns en låsning mellan ÅHS och landskapsregeringen som inne i ÅHS ledde till att man drog upp konstgjorda administrativa gränser mellan å ena sidan medicinsk IT och andra sedan annan IT. Det här är inte bra. Varför? Jo, för att det hämmar den framväxten av den typen av holistiska lösningar baserade på AI och annat som vi beskriver i det här meddelandet och som vi vill nå. Därför vill jag ta vara på de fördelarna som det innebär att vi har allting under ett och samma tak idag, vilket man inte till exempel har på rikssidan idag. Det liksom en annan situation. Vi är redan där. Låt oss dra fördelen av det.


  • Tack, talman! Tack för det förtydligandet. Det känns som att mycket är "on hold" tills vi har det nya vårdinformationssystemet på plats. Där kanske det skulle finnas möjlighet - efter sotereformen och om den ros i hamn - att eventuellt sälja svenskspråkiga digitala hälso- och sjukvårdstjänster. Men allt väntar ju på vårdinformationssystemet.

    Ledamot Valve nämnde också mental hälsa. Nu har det kommit en lågtröskelmottagning, det är jättebra att den finns, men den är då tillgänglig för de som är över 18 år. De som är under 18 år har fortfarande inte den här möjligheten att få komma till en lågtröskelmottagning för mental hälsa. Hur ser ledamot Valve på det?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:05

    Äsch, det jobbas på den frågan. Det pågår en utredning och utredningen har fått förlängt mandat. Det är en arbetsgrupp mellan landskapsregeringen och ÅHS som jobbar på med det. Men jag kan tyvärr inte säga så mycket mera om det, för de är ännu inte klara med arbetet.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det var ett bra inlägg. Ledamot Valve och jag har nog ganska lika åsikter när det gäller behovet av att modernisera det åländska kommunfältet.

    Men en sak som har slagit mig nu när Sottunga och skolgång har diskuterats livligt i media. Vi försöker ju skapa system och strukturer som inte ska peka ut någon, varken någon åldring eller någon sjuk människa eller överhuvudtaget någon. Alla ska kunna känna sig trygga i ett system utan att känna sig utpekade. Men nu känns det lite sjaskigt med tanke på Sottunga och skolan. Det har ju varit rubriker och väldigt mycket debatter kring detta. Jag personligen skulle inte känna mig väldigt välkommen till Åland som nyinflyttad om det skulle bli denna kalabalik för att jag kommer med skolbarn som vill börja i en skola. Nog är väl bara det till och med ett exempel på att vi behöver nog gör någonting åt vår kommunstruktur.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:07

    Talman! Jag tycker ju att det är bra att landskapsregeringen tar Sottungas nöd på allvar, att man sätter sig ner med kommunen och att man har diskuterat med kommunen och kommit fram till att man vill göra någonting. Jag ser också det som ledamoten Holmberg ser, att en sådan här fråga kan bli ganska uppskruvad.

    Men ledamoten Holmberg och jag är ändå själsfränder i ett avseende, tror jag. Jag har uppfattat att också för ledamoten Holmberg verkar det vara så att tryggheten inte finns när det inte händer något, utan tryggheten finns när man vidtar åtgärder, man förutser vad som är på väg att hända och vilken utveckling det än är som månne lurar bakom hörnet. Så i det avseendet tänker vi lika.


  • Tack, talman! Jag tror också att vi tänker lika när det gäller finansieringen av den kommunala välfärden. Det kommer att krävas många helikoptrar och mycket pengar om vi ska fortsätta som på den inslagna vägen som vi är inne på just nu och fördela pengar i tilläggsbudgeten för att kunna upprätthålla en trygghet över hela Åland, istället för att skapa strukturer som ändå är så pass hållbara både ekonomiskt och välfärdsmässigt. Jag tror att vi har kommit till vägs ände, det tycker vi nog alla innerst inne fast inte alla är riktigt mogna att säga det ännu. Hur många helikoptrar behöver vi beställa till Åland med de här pengarna innan vi liksom inser det politiskt också? Pandemin till trots, inte är det ju hållbart det här, varken på det mänskliga planet eller på det ekonomiska.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:08

    Nej, ledamoten Holmberg. Man skulle hoppas, nu när vi har mjukat upp ÅHS sparkrav, att vi också kunde mjuka upp kommunfrågan lite. Det är väldigt ofta så att vi fastnar i skyttegravar, i olika former av försvarspositioner och låsningar. Vi har ett problem som vi borde diskutera och vi borde diskutera det på djupet, ibland gör vi det och kanske inte alltid dock.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 17:09

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. För att använda lite sportord: Det går ofta snabbare att springa två halvmaratonlopp än ett maratonlopp. På något sätt börjar det kännas som att man har lite mjölksyra i strupen, man har pratat mycket idag och det har varit en lång dag. Det hade nästan varit bättre att fördela detta på två dagar.

    Jag ska i alla fall läsa upp min motion och orsaken till den. Rubriken är: "Förkastande av förslaget till andra tilläggsbudget".

    Finans- och näringsutskottet har i flertalet betänkanden under mandatperioden varit mycket tydliga och enhälliga i skrivningar gällande den offentliga ekonomin, tillväxt, reformbehov och målstyrning. Utskottet har ofta på ett partiöverskridande sätt exemplifierat områden som är centrala i arbetet med att uppnå en balanserad ekonomi. Finans- och näringsutskottets betänkanden har tyvärr inte alltid varit föremål för landskapsregeringens intresse, kanske aldrig. Det är beklagligt då dessa kunde ge nyttig vägledning i det tunga och tidskrävande arbetet som krävs för att balansera ekonomin.

    Målsättningen gällande den offentliga ekonomin behöver vara större än landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget. Den offentliga ekonomins stora underskott kräver en ny ekonomisk kultur och handlingskraft då Åland står inför en prognostiserad låneskuld år 2021-2024, om cirka 120 miljoner euro, och förmodligen längre än det.

    Nödvändiga åtgärder och prioriteringar som krävs för att bromsa den ekonomiska nedgången syns på inget sätt i tilläggsbudgetförslaget, trots att de obekväma men nödvändiga åtgärderna inte torde vara okända för någon. Lånebehovet bör hanteras utifrån den prognostiserade upplåningens amorteringsbehov och beaktas i en finansieringsplan. Därför bör landskapsregeringen återta förslaget till andra tilläggsbudget och omarbeta en ny version där innehållet även ges större prägel på en reell och omgående omställning med därtill hörande nödvändiga linjedragningar.

    Klämmen lyder: 2Lagtinget förkastar förslaget till andra tilläggsbudget. Finans- och näringsutskottet lyfter i sitt betänkande upp de konkreta åtgärder som på ett konkret och formaliserat sätt beaktar behoven av kostnadsminskningar och reformer för att uppnå en ekonomi i balans 2027." Alltså ett samspel mellan lagtinget och landskapsregeringen.

    Jag vill inte vara med och skuldsätta ålänningarna bara för att landskapsregeringen inte kan komma överens och förstår allvaret. Åtminstone inte jag behöver bli upplyst om att läget är svårt och osäkert.

    Finansministerns väckarklocka har ringt sedan många år. Jag vill veta vad landskapsregeringen ämnar göra åt det. Det är som att regeringen vill visa handlingskraft snarare än att faktiskt åstadkomma någonting. Det ekonomiska läget kräver mer än bara prat, mer beslutsamhet, allt annat är endast att missbruka makten. Är landskapsregeringen tillräckligt insiktsfulla gällande det ekonomiska läget? Borgerliga partier brukar sätta en heder i ansvarsfull ekonomi, men landskapsregeringen levererar ännu en budget som girar vänster och cementerar en icke borgerlig politik som skjuter de ekonomiska problemen på framtiden.

    Det är långt ifrån en riktningsförändring mot nya reformer, arbetslinje, överskottsmål, konkurrensutsättningar, valfrihet och en ekonomisk politik som är tydlig och målfokuserad. Landskapsregeringens ekonomiska politik är svår att tolka på något annat sätt än idétorka, bristande politiskt mod och väldiga svårigheter att komma överens. Jag förvånas över bristen på åtgärder.

    Då ska vi minnas att regeringsprogrammet heter "Tillsammans för Åland" och att vi i varje debatt här inne i plenum så har oppositionen blivit ombett att komma med förslag och det har vi ju gjort. Bara den liberala gruppen har ju lämnat in cirka 70 budgetmotioner och andra initiativ som är konstruktiva och väldigt, väldigt få är kostnadsdrivande.

    Det kändes i december som att vi blev inbjudna till det arbetet som skulle ligga till grund för en omställningsbudget som skulle ta sin början i januari. Men det blev ingenting. Från en ledamot i majoritetsblocket kom det fram här i debatten tidigare under dagen att oppositionen inte har kunnat påverka någonting. Nej, det är tydligt det. Ingenting! Och när vi vet hur våra motioner behandlas eller skrivs av i slutet på mandatperioden, vilket har varit kutym sedan länge, så är det ju väldigt svårt att komma med nödvändig input annat än från denna talarstol i samband med en tilläggsbudgetsdebatt.

    Att gömma undan de tuffa politiska frågorna till nästa val är inte okej. Nästa val riskerar, precis som jag har sagt flera gånger, bli en kladdig historia om lagtinget inte före det kan komma överens om en ekonomisk politik som är långsiktig. Det skulle faktiskt krävas en form av samlingsregering, bredare än den sittande, och i alla fall ett större partiöverskridande när det kommer till budgetarbetet. Dagens politiska famlande skapar otrygghet och förstärker problemen. Varje dag som går ökar och förlängs lånebehovet.

    Låt oss inte glömma tiden före pandemin. Vi levde många år i en verklighet, i en högkonjunktur, där intäktssidan ständigt slog nya rekord och som förlät en växande kostnadssida. Vi har i för stor utsträckning löst samordningsproblem med att tillföra mera resurser, löst bristande effektivitet och produktivitet med mera resurser, överadministration med mera resurser och löst nya idéer med nya resurser utan att prioritera bort något annat. Lösningen är inte att invagga oss i en tro att bara allt återgår till hur det var före pandemin så blir allt bra. Åland hade långtifrån en bra tillväxt före pandemin. Vi var bland de sämsta i klassen i hela Europa, så det får inte vara mottot.

    Vad har vi att vänta under 2022? Landskapsskatt, höjd fastighetsskatt, höjd medieavgift, höjda kommunalskatter? Vad är landskapsregeringens alternativ till en tydlig ekonomisk politik? Jag har ställt samma fråga många gånger när det gällde kommunreformen. Vad är alternativet till en kommunreform? Det ser vi här i dag i tilläggsbudgetförslaget; det är helikopterpengar.

    Endast budgetramar räcker inte, speciellt inte då ramarna kommer för sent och går att tumma på. Nollbudget skulle behövs, i alla fall principerna kring nollbudget, vilket också förmodligen skulle råda bot på risken för överbudgetering då förverkligandegraden ligger lågt i koppling till budget varje år.

    Lösningen på allas vår utmaning är att ha huvudfokus på kostnadssidan. En ekonomi i balans är grunden till precis allt; välfärd, attraktionskraft, konkurrenskraft och miljöarbete. Vägen framåt är en ansvarsfull ekonomi och att politiskt skapa starka förutsättningar till ett dynamiskt näringsliv; näringsrätt, jordförvärvsrätt etc.

    Låt oss inte hymla för sanningen är enkel. Ska vi lyckas nå en ekonomi i balans och dit vill vi alla - en ekonomi i balans är kanske det mest slitna uttrycket under dagen - så då måste vi se över den offentliga sektorns storlek. Vi ska ha en stark offentlig kärna, men vi har inte råd med allt som vi gör idag, speciellt inte på det sättet som vi gör det.

    Den offentliga sektorn behöver förstärkas Vi vet vad demografins utveckling kommer att betyda. Det råder inget tvivel om att det kommer att finnas nya budgetmoment att fylla med pengar. Därför måste vi ha en ordentlig diskussion om den offentliga sektorn. Tittar vi på hur vi ska minska kostnadssidan med 30 miljoner, vi kan osthyvla, men för mycket osthyvel gör ju faktiskt att ostskivan blir ganska tunn och dålig och det vill vi ju inte heller. Vi vill ju inte hyvla bort allt, det är vissa saker som vi vill förstärka ännu mer än vad vi gör idag, för vi ska ju också bibehålla en attraktionskraft. Vi har lagstadgade uppgifter, vi har möjlighet att förändra lagstiftning och vi har en icke lagstadgad sektor inom den offentliga verksamheten. Vi har en tredje sektor som är mycket viktig, som borde fylla en ännu viktigare funktion och få ännu mera betydelse. Vi har ett näringsliv där vi bland annat inom de sociala tjänsterna egentligen inte har kommit någonstans när det gäller att utnyttja företagsamhet och kvinnligt företagande speciellt. Det finns många sätt att lösa problematiken. Det handlar inte om en vulgärdebatt där man ska sparka sjukskötare och lärare på ett bräde. Det är vulgärdebatt.

    Men för mig så behöver den offentliga sektorn minskas med åtminstone tio miljoner euro, förmodligen mer. Det finns sätt att göra det. Här hade jag ju hoppats på landskapsregeringen, speciellt när man ändå ska ha en borgerlig syn på marknadsekonomi och företagande, för skulle jag ha varit med i det arbetet så skulle jag gärna ha sett en listning på potentiella områden för konkurrensutsättning. Jag skulle i alla fall haft en skrivning om utmanarrätter och när lagstiftningen kommer att vara implementerad.

    Ja, jag har sagt det många gånger men att råda bot på de här sakerna är inte något som man gör över en natt. Det handlar heller inte om att man skapar en större arbetslöshet helt plötsligt. Det här är en process som tar väldigt länge. Men för varje dag som går så skjuter vi fram problemen. Här bor det ju landskapsregeringen ha täta kontakter med fackföreningarna och verkligen skapa en förståelse över hur den ekonomiska situationen ser ut och kommer att se ut under överskådlig tid. Vi har inte råd att leva över våra tillgångar, det har ingen privatperson eller företag så varför skulle det offentliga ha det?

    Ålandstillägget, där kan man också tycka ideologiskt varför en del av ålänningarna ska ha ett Ålandstillägg medan två tredjedelar inte ska ha det. Varför inte titta på det och skapa ett ekonomiskt utrymme och införa ett jobbskatteavdrag eller ett allmänt skatteavdrag som kunde komma alla till gagn. Det är en viktig del i en arbetslinje.

    På något är det mycket lättare och trevligare att prata om inflyttning och nya arbetsplatser etc. De svåra sakerna är inte riktigt lika roliga att diskutera.

    Här gäller det ju att ha ett målfokus. Jag tycker att Moderaternas ledamot Silander hade ett bra anförande just när det gällde att sätta upp mål, konkreta mål. Socialdemokraternas ledamot Gunell var också inne på tydliga mål. Vad vill vi med inflyttningen? Hur stor ska den vara? Vad vill vi med besöksnäringen, hur många övernattningar och antal företag etc.?

    Det torde inte råda brist på åtgärdsförslag, speciellt inte när vi adderar till alla icke kostnadsdrivande motioner med syfte att förbättra ekonomin som kommit tillbaka de senaste 12 månaderna. Det är stort och smått. Verktygen finns, det är bara det politiska modet som saknas.

    Min budgetmotion tar avstamp i att finans- och näringsutskottet under behandlingen av tilläggsbudgeten och meddelandet gör skrivningar som ånyo påvisar behoven och åtgärderna och att landskapsregeringen i skyndsam ordning återkommer till lagtinget med en version som på ett bättre sätt tar fasta på den ekonomiska situationen.

    Liberalerna har dessutom lämnat in en motion med konkreta förslag med syfte att stabilisera ekonomin. Vill landskapsregeringen på riktigt visa att man är ute efter att göra detta tillsammans så finns det många utsträckta händer. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg för ett långt och intressant anförande. Nu tog jag repliken väldigt tidigt när ni talade om den här motionen. Jag noterade att under förra perioden så talade Liberalerna om liberalism eller populism. Det börjar kännas som om ni både är liberala och populister. Att gång på gång komma med en motion om att budgeten ska förkastas, jag tyckte att det var en onödig budget, men att förkasta den? Här finns ju förslag för sysselsättning, utbildning och så vidare. Vad gör saken bättre av att förkasta den, utom att detta ger stora rubriker?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:25

    Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Nå, inte vet jag hur stora rubriker detta ger. Det är väl inte det som är syftet. Syftet är ju att på något sätt visa att det finns alternativ, det som landskapsregeringen i alla fall säger att de är ute efter; att få input till politiken.

    Vi kände en stor frustration i samband med årsbudgeten. Vi lade ner ett väldigt stort arbete från den liberala gruppen på att verkligen jobba med tillväxtfrämjande förslag, ekonomiska förslag. Vi har gjort samma sak nu. Vi blev muntligen inbjudna till att vara med i omställningsarbetet, men det blev ingenting mera än en inbjudan. Det är en stor frustration och jag tycker att saken är så pass allvarlig. Jag hoppas att vi i finans- och näringsutskottet i alla fall kommer att kunna komma med ett tydligt betänkande som listar upp åtgärder som vi har listat förut, men som också kompletteras och som jag hoppas att landskapsregeringen tar till sig denna gång.


  • Tack, herr talman! Jo, den där frustrationen känner jag igen. Jag hoppas att vi i finansutskottet kommer med de här förslagen. Det finns många, andra har det här också så vi tar det den vägen och inte förkastar hela budgeten för det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:26

    Tack, talman! Sedan kan jag väl tycka att det är märkligt om det är populism, att man verkligen vill skapa en ekonomi i balans. Jag tycker att åren sedan 2008 visar hur svårt det är och hur det arbetet har gått. Det krävs nog någon form av riktningsförändring och kulturförändring för att lyckas med det.


  • Tack, talman! En optimist försöker se ljust till och med i värsta mörkret, medan en pessimist försöker släcka det. Jag får väl kanske gratulera på ett ironiskt sätt ledamoten Holmberg till ett av de mest melankoliska anföranden som jag någonsin har hört i detta lagting.

    Om det här är att betrakta som en utsträckt hand så är det inte alldeles särskilt enkelt att fatta den. Ledamoten Holmberg anklagar folk från att ha idétorka, bristande mod, att inte kunna komma överens om någonting och menar att det i stort sett bara är ledamoten som begriper allvaret i den ekonomiska situationen på Åland. Tycker verkligen ledamoten att det är på det här viset? Ser faktiskt inte ledamoten Holmberg ändå att det finns en ljuspunkt i form av ett starkt samhälle och ålänningar som faktiskt trivs att jobba här? Vad är budskapet? (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:27

    Tack, talman! Man kan vara positiv eller optimist på olika sätt. Jag tror att realism och positivism går liksom hand i hand. Att blunda för verkligheten tror jag inte är så konstruktivt heller, speciellt inte om man sitter i Ålands lagting och ändå är invald för att bedriva någon form av ansvarsfull politik.

    Jag sade under ett tidigt skede av pandemin; låt oss nu inte göra pandemin till det saliggörande som kommer att göra att tiden före pandemin var superb. Vi vet mycket väl att landskapsregeringen i början av mandatperioden flaggade för upplåning för att klara driften. Vi står här nu idag och diskuterar en tilläggsbudget som estimerar en upplåning på 120 miljoner, inte för att investera utan för att klara driften och för att kunna sköta om välfärden för de ålänningar som är värda den. På något sätt så måste man väl också vara realist och inte bara tycka att allting är hiphop.


  • Tack, talman! Jag kan inte släppa det, men ledamoten Holmberg gör faktiskt att Nostradamus själv framstår som en gycklare i sammanhanget.

    Jag har en fråga till som är väldigt tydlig och rak. När man föreslår att man ska förkasta förslaget till andra tilläggsbudget så är det endast ledamoten Holmberg som har skrivit på det. Ibland kan det vara så att man tycker att det är bara man själv som fattar och ingen annan fattar i hela världen. Då kan det ibland vara så att man måste fundera på om det faktiskt kan stämma eller om man själv möjligen har tänkt fel någonstans. Min fråga är: Är det fler i den liberala gruppen som stöder motionen att den ska dras tillbaka?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:29

    Tack, talman! Ja, om det skulle vara röstning i dag så tror jag nog att hela den liberala gruppen är så pass missnöjda med denna tilläggsbudget att de skulle rösta för motionen. Absolut.

    Sedan har vi valt lite olika vägar. Jag såg det inte som meningsfullt att sitta och skriva budgetmotioner till denna tilläggsbudget när jag vet hur de har behandlats och hur idéerna har tagits emot. Det är ändå idén, fröet, i en motion som är det väsentliga. Men det kändes inte vettigt.

    Med tanke på den upphaussade stämning som har varit kring denna så kallade omställningsbudget ända från i princip dag ett, så var mina förväntningar stora. Speciellt det som vi fick höra i samband med klubbandet av årsbudgeten i december; att i januari, då jäklar anamma, då ska vi fokusera på omställningsbudgeten och oppositionen, den som vill, få vara med. Jag är jätte optimistisk, absolut. Men det finns en viss oro som många inte vill beröra; kostnadssidan. Man vill inte titta på de stora problemen utan istället bara prata om (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Om ledamoten Holmberg fick mjölksyra i strupen, hur nu det fysiskt är möjligt, så fick jag någonting annat i vrångstrupen när jag lyssnade på detta anförande.

    Att förkasta det här budgetförslaget, vad innebär det egentligen rent praktiskt? Låt mig ta några exempel: Sommarpraktik för 220 ungdomar, sysselsättningsstöd för arbetslösa, sysselsättningsfrämjande åtgärder inom utbildning, att utveckla digitala läroformer på högskolan och utredning i storskalig havsbaserad vindkraft. Är det verkligen så att ledamoten Holmberg vill kasta det här nu mitt i allt bara för att vinna några populistiska poänger och få rubriker i tidningarna? Nej, att förkasta budgeten i ett krisläge är nog det mest oseriösa förslag jag har hört idag.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:31

    Tack, talman! Det är väl ungefär tre veckor tills vi ska klubba denna tilläggsbudget. Jag vet inte vilken värld som ledamot Simon Holmström lever i, men för mig är 21 arbetsdagar rätt många arbetsdagar för att förverkliga någonting. Det finns färdiga konkreta förslag och har funnits väldigt länge. Det krävs inget mastodont arbete för att göra den liberala lagtingsgruppen mer nöjd så att man kan hantera den här tilläggsbudgeten på ett bättre sätt.

    Jag tycker däremot att det är populistiskt att gömma undan problem, där tycker jag att populismen lyser väldigt, väldigt starkt.


  • Talman! Ledamot Holmberg svarade inte på frågan. De förslag som nu finns i landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget, som jag i min första replik nämnde till ledamoten Holmberg, är det sådana satsningar som ledamoten Holmberg inte vill se? I sådana fall, varför vill ledamoten Holmberg förkasta det här och inte förbättra det i stället?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:32

    Tack, talman! Det där är semantik. Jag har inget problem med att godkänna det som finns i tilläggsbudgeten. Det jag inte vill godkänna är det som inte finns med, om ledamot Holmström förstår mig rätt. Den saknar väldigt mycket. Den skulle vara en omställningsbudget - kalla den vad man vill, men den skulle i alla fall vara en tilläggsbudget som tar avstamp mot någonting.

    Jag tycker att det är väldigt mycket av det textmässiga som har blivit väldigt, väldigt mycket bättre. Där håller jag nog med, det är den bästa tilläggsbudgeten rent tekniskt som jag har läst. Den är väldigt, väldigt bra. Den diagnosticerar ju problemet, men den har ju ingen lösning och den skickar ju inte med något recept på lösning. Jag tycker att betänkandena från utskottet under de senaste åren inte har tagits tillvara. Inte heller alla de motioner och andra initiativ som har kommit till lagting under de senaste åren har beaktats på något sätt.


  • Tack, herr talman. Ledamot Holmberg brukar ju vara en duktig läsare och analysera siffror på ett bra sätt, men nu undrar jag om det kanske har skett ett litet misstag här.

    När vi pratar om finansieringsanalyserna, alltså lånebehovet för åren 2022 till 2024, så det scenario som står här i tilläggsbudget 2 så visar att saknas 100 miljoner i likviditet. Tittar man på vad som är drift och vad som är investeringar så är driften ungefär 20 miljoner och investeringarna är 80 miljoner. Så det är investeringarna som vi säkert måste titta på här. Man brukar ofta prata med investeringsstopp både inom och landskap, kommuner och företag när man märker att pengarna börjar tryta. Investeringarna i det stora boet, om vi kallar det så här i finansieringen, det är det ena. Tittar vi på oss årsbidragen sedan, så årsbidraget 2024 enligt den plan som finns så är minus -15 miljoner. (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:34

    Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Ja, det är väl ett av problemen att finansieringsplanen inte heller är uppdaterad. Den bygger på en gammal version som inte beaktar de nysatsningar och de nyinvesteringar som man vill göra och som också har tagits upp här från talarstolen idag. Eller? Rätta mig om jag fel finansminister Höglund. Men hur uppdaterad är den? Beaktar den då regeringspartiernas investeringsönskemål som har uttalats här idag?


  • Den är ju baserad på det som är taget ett beslut om förstås, inte på någonting som man tror eller vill inför framtiden utan de beslut som finns. Så gör man ju. Sedan när beslut är tagna så må man ju uppdatera siffror.

    Det som jag också tänkte ta upp här är att finans- och näringsutskottet skrev ju, om jag minns rätt, att det strukturella underskott som har funnits en lång tid inte ska belasta en regering, utan det ska belasta ett antal regeringar bakåt i tiden. Det ser man ju exempelvis om man ser på resultaträkningen 2015 till 2021; ett antal av de här åren var ledamot Holmberg med i makten, skatteintäkterna var 30 miljoner mera och man hade konkurrenskraftpaketet som innebar en ordentlig inbesparing och inte ens då så lyckades man samla ihop de här pengarna som vi skulle behöva haft idag. Det här kanske vi inte ska belasta (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:36

    Tack, talman! Till mitt eget försvar så måste jag väl nog säga att jag har alltid pratat om flera mandatperioder. Jag brukar prata om finanskrisen som var 2008. Då var vi tvungna att tömma utvecklingsfonden till stor del och sedan dess har det gått neråt, det har ju finansministern själv sagt vid ett flertal tillfällen idag. Så jag har inte beskyllt sittande landskapsregeringen för att åsamka den offentliga ekonomin där vi är idag. Långt därifrån! Det är många kockar i det här och inget parti ska känna sig oträffad, om man säger så. Alla är medskyldiga, absolut.

    Det som jag motsätter mig är att man blundar för verkligheten. Jag vet mycket väl för jag stod här och sade samma saker i princip under förra mandatperioden, men då var det ingen pandemi. Då fick man från oppositionen veta att man gav kvinnor och barn skulden för att ÅHS måste spara och kommunstruktur skulle vi inte känna till för det sparade inte pengar. Ja, sparförslagen togs inte emot så väl, om vi säger så. Men jag hoppas att vi kan diskutera dem idag i alla fall. Jag tror att (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Ja, ledamot Holmberg, jag tror att han menar väl. Jag tror det.

    Men jag vet inte vad jag ska säga när han är beredd att förkasta det här förslagspaket som finns i istället för att vara med och påverka och eventuellt förändra det på något sätt som är mer positivt för ledamot Holmberg.

    Han pratade om att det finns obehagliga nödvändiga frågor som inte besvaras och regeringen bara pratar. Man är ansvarslös, man slänger helikopterpengar runt omkring sig och man nollbudgeterar inte.

    Ledamot Holmberg har huvudfokus, vad jag kan förstå, på kostnadssidan. Jag fortsätter i följande replik.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:38

    Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Ja, inte vet vad jag ska säga. Att vara med och påverka. Hur då? Hur då?

    Vid senaste tilläggsbudgetens betänkandet, tilläggsbudget 1 här i mars, så var utskottet väldigt enhälligt om att landskapsregeringen skulle utföra en brukarundersökning gällande kollektivtrafiken innan man begärde in anbud. Har det gjorts? Nej!

    I december i betänkande var utskottet i princip enhälligt om att landskapsregeringen skulle återkomma i en tilläggsbudget i mars - låt säga att det är denna tilläggsbudget 2 då - med ett meddelande kring fiskodlingens möjligheter till utveckling. Har det kommit? Nej!

    Samma sak gällande digitaliseringen. Har det meddelandet kommit? Nej! Hur har motionerna tagits emot? Inte alls!

    Inte vet jag, det här meddelandet idag (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Det är klart det, man påverkar ju hela tiden. Ledamot Holmberg påverkar nu, alltid är det något frö som rotar sig. Att vara med i processen så är att påverka. Man påverkar, det lovar jag. Så är det.

    Men när landskapsregeringen får ett betänkande från finans- och näringsutskottet och lagtinget som säger så här och så här ska ni göra, okej, visst försöker man ju följa det. Men konsekvensanalyser och saker och ting när man gör det på riktigt visar att det kanske inte går att göra exakt på det sättet. Så man kan inte räkna med att ett betänkande fullständigt ska förverkligas in i landskapsregeringen.

    Menade ledamot Holmberg att de besparingsförslag som finns här är allt för lite? Det är alltför lite, okej. Men hur mycket vill ledamot Holmberg ha då?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:40

    Tack, talman! För att ta diskussionen som jag förde med minister Höglund för en stund sedan, så investeringsbehovet är ju enormt både när det gäller skärgårdstrafik, digitaliseringen, utbildningen och inom det mesta. Inom äldrevården har det varit enormt investeringsbehov som inte har beaktats i den investeringsplan som finns med i tilläggsbudgeten.

    När det gäller sparförslag så absolut, det är bra med budgetramar, de borde ha varit med från första dag och de borde ha varit ännu lite tillskruvade. Men det är ett verktyg av många som behövs. Vi ska också jobba på intäktssidan med de verktygen. Men det är kostnadssidan, den vill ingen ta i, den vill ingen ta i.


  • Talman! Det är kanske bäst för oss alla att skruva ner förväntningarna, det tror jag, i alla fall för ens egen sinnesfrids skull. Vi har ju, som sagt var, som många påpekat väntat och väntat på tilläggsbudgeten, på den ordinarie budgeten och på omställningsbudgeten som sedan sist och slutligen aldrig blev en omställningsbudget överhuvudtaget.

    Några av våra motioner. Talman, mycket har sagts om kommunernas situation och utmaningar idag och mycket kommer att sägas i framtiden. Men det som behövs är svar på alla frågor eller, om man sänker förväntningarna, svar på några frågor i alla fall.

    Ansvaret ligger tungt och vilar på landskapsregeringen som behöver visa ledarskap och komma med lösningar och besked. Dessvärre befinner vi oss nu i det läget att lagstiftning om kriskommuner börjar bli akut och därav en motion om den saken. Jag skulle önska att finans- och näringsutskottet tog ett helhetsgrepp och försökte komma med besked hur man tänker hantera kommunerna, kommunernas situation under den här mandatperioden och vad det finns för idéer framöver.

    Talman! Ytterligare en motion som har varit aktuell tidigare, och där vicetalman Nordlund och jag har samma åsikter, är att man skulle bilda ett ekonomiskt råd som skulle kunna bistå med idéer och inspel i den besvärliga ekonomiska situation som vi i dagsläget befinner oss i. Det här ekonomiska rådet skulle vara sektorövergripande och bestå av aktörer från samhällets alla sektorer.

    Ytterligare en motion som jag vill presentera handlar om utbildningen. Liberalerna har också uttryckt sin skepticism till osthyvelprincipen när det gäller inbesparing och effektiviseringar, speciellt när det gäller utbildningen. Vi har lyft det stora behovet av att definiera utbildningspolitiken när det gäller gymnasialstadiet.
    Som säkert de allra flesta vet så genomför man en stor utbildningspolitisk satsning nu på rikssidan, man vill höja kunskaps- och utbildningsnivån. Man anser att ungdomarna i landet ska ha minst gymnasieutbildning. Det visar sig nämligen som så att har man inte gymnasieutbildning så riskerar att marginaliseras. Reformen är inte bara en reform som ska förhindra marginalisering, utan också från näringslivet har man uttryckt ett stöd och man anser också att det i förlängningen kommer att öka konkurrenskraften. Den här reformen innehåller både elevvård, studiehandledning och nya modeller för att minska antalet unga som har lång frånvaro i grundskolan och helt riskerar att hamna utanför systemet.

    Den kanske största frågan som vi har debatterat är att reformen ska bli avgiftsfri. På rikssidan anser man att det är ett viktigt steg att öka jämlikheten och förbättra många barnfamiljers ställning. Och är det så att läroplikten blir obligatoriskt så behöver den ju likt grundskolan bli avgiftsfri.

    Under det här senaste året så har landskapsregeringen satt resurser och prioriteringar på helt fel saker när det gäller utbildningen. En sådan sak är behörigheten. I ett slag så gjorde man skolledare och rektorer obehöriga, liksom en stor del av landskapets barnomsorgspersonal. Personal som jobbat inom barnomsorgen har haft 10 till 20 års erfarenhet och helt plötsligt så måste man validera sin utbildning. På samma vis så blev landskapets rektorer obehöriga. Om de ska byta tjänst så måste man göra ett Ålandsprov, vilket Liberalerna tycker att är både kostsamt och byråkratiskt. Vi kan för vårt liv inte förstå att man sätter tid och resurser på en sådan här sak.

    Det är otroligt mycket viktigare ur ett barn- och ungdomsperspektiv att man faktiskt kommer med besked när det gäller läroplikten. Därför handlar en av våra motioner om att landskapsregeringen behöver nu prioritera en utredning, gärna i samarbete med Åland gymnasium, vad införandet av en förlängd läroplikt i Finland betyder direkt och indirekt för utbildningen på Åland för åländska ungdomar. Det handlar också om att ge åländska ungdomar minst lika goda förutsättningar som man har på rikssidan.

    Liberalernas analys är att nu diskuterar dessutom vår gymnasieutbildning att bli mycket dyrare än den är i dagsläget, eftersom man nu gör stora upphandlingar på rikssidan med licenser när det gäller digitala läromedel och vi hamnar helt bakefter. Det är otroligt bekymmersamt.

    Här vill jag igen påpeka, och det har många gånger under dagens debatt påpekats, att man hade ett bra och gott betänkande från finans- och näringsutskottets sida. Man har ett ganska omfattande stycke kring den utvidgade läroplikten och satt krav på landskapsregeringen att nu måste de utreda det här och komma med tydliga och klara besked. Detta har vi inte heller sett något som helst spår av.

    Liberalerna är mycket oroade över vad som kommer att hända med gymnasialstadieutbildningen. Kommer den att bli väldigt, väldigt mycket dyrare för våra ungdomar? Och kommer vi helt att utradera det faktum att vi har till exempel gymnasialstadieutbildning inom sjöfarten som blir totalt ointressant för rikssidan? Det vill vi att landskapsregeringen tittar på. Tack!


  • Tack, talman! Landskapsregeringen tog ju ganska direkt i början av den här krisen fördjupad kontakt med utvecklings- och hållbarhetsrådet för att få möjlighet till avstämning från samhällets olika sektorer. Det samarbetet har fungerat väldigt bra. Jag är lite nyfiken på hur det här tänkta ekonomiska rådet skulle stå i förhållande till utvecklings- och hållbarhetsrådet. Som vi vet så för att få en hållbar utveckling så måste ju alla olika delar tas i beaktande. Man får inte sätta för mycket fokus på bara en, utan det ska ju vara en process där de här olika delarna tar varandra i hand.


  • Talman! Utvecklings- och hållbarhetsagendan är en vision, den konkretiseras och den är väldigt långt i framtiden när vi ska uppfylla alla de här målen. Det som ju är ur akut just nu är ju faktiskt ekonomin och det tycker jag faktiskt att är en lika stor del i utvecklings- och hållbarhetsagendan. Det är miljön där, det är de sociala frågorna men det är också ekonomin. Ska man hårdra det så blir det väldigt svårt att uppfylla miljöpolitiska åtgärder och socialpolitiska åtgärder om vi faktiskt inte har en stabil och gedigen ekonomi. Min uppfattning är att det kanske är Ålands styrka att vi har lätt att ta kontakt, vi träffar olika aktörer när man går och handlar mjölk i butiken. Jag tror att det också finns idéer; ekonomiska idéer och näringspolitiska idéer i det åländska samhället.


  • Jo, det finns det och de idéerna vill ju så klart landskapsregeringen ta del av. Det är ju en av fördelarna med att vi har väldigt nära mellan människor här på holmen. Finns det bra idéer så är ju chansen stor att vi får ta del av dem.

    Jag vill nog ändå understryka vikten av att även ekonomi ingår i hållbar utveckling, svar - ja. Men det får inte riskera att man drar igång någon verksamhet som alltför snävt stirrar bara på de ekonomiska värdena utan i så fall också i relation till de andra hållbarhetsprinciperna.


  • Talman! Nu tar vår replikuppväxling slut här. Jag skulle gärna höra av utvecklingsminister Röblom; vad är de absolut mest konkreta idéerna i utvecklings- och hållbarhetsrådet när det gäller ekonomin?


  • Herr talman! Tack till vicetalman Sjögren som också lyfte upp frågan om den förlängda läroplikten. Jag tycker att det är mycket bra att det nu finns åtminstone två partier här i salen som talar för det. Som jag ser det så de dessa 114 000 euro till fördelning så är på grund av att den här reformen helt enkelt uteblir i landskapet Åland. Vilka huvudsakliga risker ser ledamoten Sjögren med att Åland nu inte inför utvidgad läroplikt?


  • Talman! Tittar man på vad som är tanken med reformen gäller det elevvård, studiehandledning och att man strukturerat försöker komma åt de elever som blir hemmasittare och det är i och för sig en kunskap som man kan ta till sig ändå. Men jag ser ju också att i det långa loppet så kanske Ålands konkurrenskraft minskar. Jag ser också en fara i det. De signaler som Liberalerna har fått här på sista tiden är att vår utbildning riskerar att bli ännu dyrare och så får man en avgiftsfri gymnasialstadieutbildning på rikssidan. Vi försöker ju också marknadsföra vår sjöfartsutbildning, alltså gamla sjömansskolan. Det finns mycket oroande signaler och de måste man ta på allvar, titta på och komma med besked till lagtinget.


  • Det är ju de farorna som vi också har varnat för. På Åland har vi egentligen ännu större behov av den här reformen eftersom vi har ett glapp mellan kommunernas årskurs 9 och landskapet som tar över när man börjar i gymnasieskolan. Här emellan, i det här glappet så tappar vi många. Efter att man har fallit ut från studier från gymnasiet så finns det ingen uppsökande verksamhet, varken kommunal- eller landskapsverksamhet, för att hålla dessa studerande unga människor i studier. Jag är rädd för att det här kommer att bli mycket dyrt på lång sikt både för enskilda individer men också för samhället som helhet. Alla som blir att stå utanför samhället så kan bli en kostnad i det långa loppet.


  • Talman! Det är också min uppfattning. Vi vet också att i dagsläget har Åland väldigt många hemmasittare. Det har varit diskussioner här om kommunernas ansvar. Nu ska kommunernas ansvar lätta när det gäller lagstiftningsbördorna, vilket också oroar eftersom vi vet att det finns stora kostnader; inom det sociala, inom äldreomsorgen, inom skolan och inom barnomsorgen. Vi ska också vara medvetna om att om man jämför kommunerna på rikssidan och kommunerna på Åland så har ju kommunerna på Åland sluppit undan. Vi har ingen ungdomsgaranti, vi har ingen ungdomslag så vi sviker nog de här barnen och ungdomarna som blir hemmasittare. Det gör vi.

    Jag tycker att vi behöver fundera också mot den bakgrunden att psykisk ohälsa eskalerar bland våra barn och ungdomar. Det behöver tas tag i den här frågan och det börjar bli akut det också.


  • Tack, talman! Gällande den förlängda läroplikten har ju landskapsregeringen varit tydliga med att vi inte kommer att införa den. Men precis som vicetalman sade så det ställningstagandet betyder ju inte att landskapsregeringen inte avser att utveckla och säkerställa att alla ska ha dels ekonomiska möjligheter att studera, oberoende av vilken ekonomisk situation en familj har, och dels behöver se vi se över behovet av till exempel ett studieförberedande år för glappet från grundskolan över till gymnasienivå, som vicetalman lyfte upp.

    Landskapsregeringen håller också med om; hur fångar vi upp och hur kan vi arbeta med de elever som blir hemmasittare? Hur kommer de tillbaka in i systemet? Där handlar det om helt andra bekymmer som socioekonomiska och sociala bekymmer som vi behöver arbeta med. Där är ju ett riktat arbete (… taltiden slut).


  • Talman! Men om man ändå tänker att vi politiker får ganska mycket kritik från de sakkunniga, att vi sällan gör barnkonsekvensanalyser och nu är det så att Åland inte tänker införa en förlängd läroplikt. Vi har ingen ungdomsgaranti. Vi har ingen ungdomslag, vilket betyder att våra barn och unga befinner sig i ett mycket sämre läge än vad de till exempel gör på rikssidan. Med beaktande av - och det vet ju ministern väldigt tydligt om - att den psykiska ohälsan ökar också hos åländska barn och unga och nu levererar ju inte vi, nu kommer vi ju inte emot med lagstiftning och lagstöd. Ser inte ministern detta som ett bekymmer att vi får fler och fler som faller ur systemet? Vi kommer att få en gymnasialstadieutbildning som inte attraktiv för någon annan längre. Kanske ålänningarna själv börja flytta härifrån? (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Den ökade psykiska ohälsan är ett bekymmer som vi ser till exempel i "Hälsa i skolan".
    Landskapsregeringen har anlitat Ekvalita och vi kommer att ha bland annat frukostseminarium med fördjupade analyser kring den psykiska ohälsan.

    En satsning som landskapsregeringen har gjort under hela året, och som påbörjades redan förra året, var just specifikt positiv psykologi som man haft bland annat i Ålands lyceum. Vi har haft det riktat till barnomsorgen och grundskolan: Positiv psykologi startar igen i höst och det har visat bra resultat kring studieresultat men också kring elevernas mående. Utifrån de ekonomiska möjligheterna så har ju landskapsregeringen nu satt in tilläggsmedel, 114 000 euro, för att minska elevernas kostnader. (… taltiden slut).


  • Talman! Det är ju en engångsåtgärd. Jag tycker också att här måste landskapsregeringen komma med tydliga och klara besked. Hur tänker man hantera hela det här? Alltså faktum är nu att vår utbildning kostar och den är avgiftsfri på rikssidan. Men det är en liten del i det hela, men det är nog så viktigt.

    Jag har på känn att när det går upp för åländska föräldrar att man får avgiftsfri gymnasialstadieutbildning på rikssidan och inte på Åland så kommer det nog att bli ett tryck på landskapsregeringen och då behöver man ha tydliga och klara besked som man kan stå för i förlängningen.

    Frukostseminarium i all ära, men lagstöd är någonting helt annat.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 18:00

    Tack, talman! Man talar om att startsträckan för att få igång ekonomin och företagen är lång. Man talar sällan om alla de barn, ungdomar, vuxna och pensionärer som annars har svårigheter att skapa en stabil vardag och inom alla dessa åldersgrupper finns särskilt sårbara individer.

    Nu behövs resurser för att stöda dem som redan vacklar. Den viktiga hälsovården och det förebyggande arbetet behöver stärkas. De psykiska och fysiska påfrestningarna under pandemiåret är synliga. Man ser utmattning, trötthet och det dåliga mående i ögonen på varje människa man möter på gatan. Särskilt ensamheten har drabbat hårt.

    Talman! Det är så här, folk är jättetrötta, trötta på att varje dag är den andra lik, alla serier på Netflix är markerade som sedda redan och kryddorna i skåpet är sorterade i bokstavsordning - perfekt och pedant. Som permitterad är det enda man ser fram emot just nu: YLEs fredags musikquiz, sade en kompis till mig, istället för trevlig samvaro med vänner på afterwork. Till och med den pinsamma råddiga kökslådan i köket är pedantisk och strukturerad.

    Eller precis tvärtom, allt är kaos, ingenting känns meningsfullt och att ens plocka upp och öppna posten är en oöverkomlig tröskel för det kan ju vara en räkning som det inte finns täckning för. Att ens ta sig till butiken för att handla är för många alldeles för påfrestande. Att upprätthålla en vardag är särskilt tufft precis just nu när vardagen dessutom betyder att man mer eller mindre är ensam.

    Jag hade gärna sett man hade lyft personers fysiska och psykiska mående i den här budget. Boendestöd för längre eller kortare perioder för människor med psykisk ohälsa och andra utmaningar vore en viktig satsning, om man får komma med förslag.

    Den extraordinära situationen som vi befinner oss i just nu har satt sina spår och det är av yttersta vikt att Ålands hälso- och sjukvårds hälsofrämjande arbete är stabilt när resten av samhället är skakigt. Hälsovården är med dig hela livet från vaggan till graven; skolhälsovården mödravården, BUP och övriga förebyggande och upptäckande stödinsatser måste prioriteras upp.

    I riket rapporterar man om att de klienter som uppsöker missbrukarvården och psykiatrin uppger covidsamhället som en orsak eller en delorsak till att deras psykiska hälsa har försämrats markant eller att de har inlett ett missbruk eller fallit ner i svårare missbruk. Framförallt är det den svåra ensamheten och de plötsliga ekonomiska problemen som ställer till det i familjerna.

    Talman! Vi vet att alla som är utan arbete eller sysselsättning redan sedan tidigare har en större risk att vackla. Vi vet att det är många som har förlorat jobbet eller har svårt att hitta en arbetsplats. De äldres viktiga träffpunkter har varit stängda och de allra flesta stödformerna har dessutom flyttat till internet, något som inte alla behärskar. De fysiska besöken som sker öga mot öga har uteblivit. Vänskapskretsen har krympt och alla dina sociala kontakter sker just nu genom en skärm. Är det då någon som ser dig i ögonen och ser hur du verkligen mår?

    Det finns mycket att säga och lyfta på bordet. Jag hade hoppats på en nystart och en omstart av Åland, med både ekonomisk och social resiliens och där man identifierar och stärker dem som har en längre startsträcka.

    De föreslagna åtgärderna i budgeten till trots, alla är inte lämpade att bli entreprenörer, alla är inte lämpade att jobba inom vården, många behöver bli sedda och få ett helt annat stöd. Det är dags att börja se alla verksamheter med förebyggande arbete som en social investering i framtiden. Idag talar man om tuffa ekonomiska tider men framtidens ekonomi ligger mycket i att vi investerar i människorna och att vi förhindrar utanförskap. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Jag håller med om mycket av det som ledamoten sade när det gäller den här tröttheten, den här oerhörda tröttheten på att vara mitt uppe i en pandemi som alla känner av på något sätt. Därför är det så oerhört viktigt att vi gör satsningar nu inom hälso- och sjukvården på den psykiska ohälsan. Vi jobbar med frågan. Men i den tilläggsbudget som vi har nu så hade vi ingenting konkret som vi kände att vi kunde presentera. Men jag hoppas att i budgeten nu i höst kunna göra det.

    Det som känns bra ändå och det som landskapsregeringen nu tittar på är vad vi kan göra för lättnader med den grupp som är fullt vaccinerade så att de ska kunna känna att de vågar göra mera än vad de har gjort idag när de har levt mycket i ensamhet.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 18:06

    Tack minister Holmberg-Jansson. Jag oroar mig hjärtligt över att det kan vara lite för sent i många fall att ni tar det i nästa budget. Jag hade gärna sett det här. Vi har kanske inte så mycket studier just nu på Åland, "Hälsa i skolan" och de här rapporterna är inte ännu presenterade. Men vi kan vara lyhörda och hålla ögonen öppna om vad som presenteras både från Sverige och från Finland och rapporterna därifrån i ungas psykiska mående och också andra grupper som far oerhört illa. Så jag hade verkligen hoppats på att det hade varit lite mera "ta hand om själen och ta hand om människorna" i den här budgeten.


  • Tack, talman! Snart så ska väl "Hälsa i skolan" den nya undersökningen för år göras. Vi gör just nu en undersökning om folks missbruk på olika sätt har ändrats, om man dricker mera eller om man spelar mera. Den undersökningen görs nu och den ska presenteras i juni. Detta är någonting som vi kommer att ta med oss i arbetet. Om man stärker just nu, såsom ledamot Wille Valve var inne på, psykiatrin när det gäller ÅHS, man använder sig mer av KBT och mera resurser på distans. Men jag vet att våra barn och ungdomar har det tufft. Det är någonting som jag tillsammans med minister Hambrudd har mycket diskussioner om och vi ser vad vi kan göra för insatser. Det är ingenting som vi tar lätt på, utan det här är någonting som vi pratar om nästan dagligen.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 18:08

    Jag sade ju att man pratar om tuffa ekonomiska tider och att man i framtidens ekonomi behöver investera nu för att det inte ska bli väldigt, väldigt kostsamt.

    Jag tror också att ministern är bekant med nationalekonom Ingvar Nilsson som gör uträkningar om vad ett utanförskap kan kosta. Han säger att tre barn i varje klass kostar 210 miljarder kronor i varje årskull. Jag undrar hur stora kostnaderna kan bli i framtiden om vi inte ser till att alla barn har det särskilt bra och att det finns särskild omsorg, vård och hjälp för dem som verkligen har det tufft just nu när det ändå är, som jag sade, tufft och svart för alla.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 18:09

    Talman! Jag ska i mitt anförande koncentrera mig på en liten detalj i budgeten. Vi har under dagen hört många anföranden om de stora penseldragen med varierande innehåll, varav jag tycker att det mest konstruktiva kom från ledamot Josefsson. Orsaken till att jag tar upp denna detalj är att jag befarar att ingen annan annars skulle lyfta den, nu blev jag ändå avslöjad av ledamot Eriksson så ni är förberedda på vad som komma skall.

    Talman! Under kapitel 440 naturvård har det budgeterats intäkter på 18 500 och utgifter på 20 500. Det är i detta fall inte pengarna som gjorde mig intresserad utan motiveringarna till utgifterna. Det står att det redan pågående projektet Vikarlife ska få 18 500 euro vilket motfinansieras av EU, gott så. När man sedan läser den kortfattade projektplanen blir jag däremot bekymrad. Att kartlägga förekomsten och kutningen av vikarsälen inom den åländska skärgården kan jag omfatta men sen går det snett på riktigt. Jag citerar ”med hjälp av placeringen av konstgjorda bon på viktiga kutningsplatser underlättas bevarandet av arten. Även markering och förvaltningsplaner för skyddsområden för vikarsälen ingår”.

    Talman! Det känns som om vi läser ett dokument från slutet av 1900-talet. Vikarsälen är stadd i kontinuerlig ökning vad det gäller beståndet i Östersjön och även på Åland. I Sverige infördes detta år skyddsjakt på vikarsäl i Västernorrlands och Västerbottens län förutom Norrbotten som haft skyddsjakt sedan tidigare, och då ska vi veta att Sverige är känt för att vara restriktiv med att ge ut skyddsjaktstillstånd. Vid inventering 2017 räknades 13 600 vikare i Bottenhavet och forskarna uppskattar att stammens tillväxttakt är 5 %, alltså ungefär samma tillväxttakt som för gråsälen. I Finland har skyddsjakt på vikare funnits en längre tid och antalet beviljade lov har stigit kontinuerligt. Men på Åland ska vi då alltså börja bygga konstgjorda bon för att underlätta bevarandet av arten. En förvaltningsplan har jag absolut ingenting emot att tas fram, men den ska i sådana fall innefatta skrivningar om möjligheter till skyddsjakt för att förhindra okontrollerad ökning av beståndet som vi sett med gråsälen.

    Talman! Den andra delen i detta moment känns även den ytterst tveksam för min del, att Åland skulle satsa över 80 000 euro på 5 år för att verifiera förekomstplatserna för tumlare i de åländska vattnen, att utse skyddsområden för de viktigaste platserna och göra upp förvaltningsplaner för en art som endast sporadiskt befunnit sig i våra vatten efter andra världskriget, känns som nog som bortkastade pengar. Det skulle vara intressant att veta hur många observationer som registrerats vid de bojar som funnits utlagda runt Åland i ett antal år.

    Jag hoppas att Finans- och näringsutskottet tar sig tid att fördjupa sig lite i detta moment för trots att det inte rör sig om speciellt stora belopp så sänder de ut helt fel signaler till den mest utrotningshotade arten på Åland nämligen yrkesfiskaren. Tack, talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Lindholm. Ledamot Lindholm kommer ständigt med små viktiga inlägg. Absolut det här har gått mig och även min kollega Påvals förbi, tror jag. Det är definitivt något som jag ska vara med och försöka luska i, i samband med utskottsarbetet. Bra!


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 18:13

    Tack för det!


  • Minister Alfons Röblom (HI) Anförande | 18:13

    Fru talman! Det börjar bli sent på dagen, men jag tänker ändå passa på att uppehålla mig en kort stund vid fokusområde nummer 3: Grön kraft på export.

    Landskapsregeringen har som mål att göra Åland till ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden. Grunden är förstås den potential för storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten som landskapsregeringen har identifierat. Vid full utbyggnad kan det handla en energimängd som motsvarar 100 gånger Ålands nuvarande behov. Det här öppnar ju upp enorma möjligheter till förstås att å ena sidan exportera vanlig el, men också att göra det som har nämnts här tidigare idag, nämligen en satsning på till exempel grön vätgas Power-to-X, vilket i sin tur sedan kan spela en viktig roll till exempel i arbetet att göra sjöfarten fossilfri. Och det här är förstås väldigt, väldigt spännande med tanke på vår koppling till sjöfarten och de stora utmaningar som finns där när det gäller utsläppen.

    Energiområdet är någonting som landskapsregeringen bedömer som väldigt betydelsefullt för Åland. Det är en av Ålands framtida näringsgrenar. Jag tycker också att om man tänker på utvecklingsministerposten så är det också ett bra exempel på hur viktigt det är att arbeta tvärsektoriellt för att gå stärkta ur krisen och in i framtiden. Det behöver vi göra mycket, mycket mera av.

    Jag kan ta ett exempel, att från energisidan vara med och identifiera den här potentialen för storskalig havsbaserad vindkraft, med alla de synergier i form av pilotprojekt och möjligheter som kommer ur det med arbetsplatser, utbildningar, forskning och innovation, så det är kopplat direkt förstås till högskolan som jag också ansvarar för. Målet är att högskolan ska fungera som nav i det utvecklingsarbetet som följer i kölvattnet av etableringen av havsbaserad vindkraft. Högskolan ska också vara motor i utvecklings- och innovationsarbete också när det gäller andra framtidsnäringar som till exempel digitaliseringslösningar och andra frågor som är viktiga för omställningen till ett hållbart samhälle.

    Jag kan säga det som står i budgeten nu och som är bestämt så här långt, det är att arbetet med att bolagisera högskolan ska vara färdigt den 1 januari 2023. Då ska högskolan rulla igång som bolag. Det är många processer som pågår kopplat till det här, både vad gäller lagstiftningsarbetet men också andra mer praktiska frågeställningar. Det här arbetet leds nu av en styrgrupp med representanter från utbildnings- och kulturavdelningen, finansavdelningen och högskolans både styrelse och ledning. Det känns som att det är bra fart på den processen nu med klart och tydligt mål.

    Både havsbaserad vindkraft och högskolans utveckling finns ju, som ni känner till, med i den åländska planen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Vi upplever att många av de här sakerna faller väldigt naturligt i process med varandra; satsningen på havsbaserad vindkraft, satsningen på högskolan och satsningen på andra framtida näringslivssatsningar. Allt hänger liksom ihop. Där kommer också miljön in förstås. Miljöområdet där allting naturligtvis handlar om en varsam hantering av våra gemensamma resurser; naturen med dess ekosystemtjänster som är fundamentet i vår tillvaro. Där arbetar landskapsregeringen målmedvetet för mer cirkulära lösningar och en hållbar resursanvändning.

    Inom miljöområdet finns viktigt karteringsarbete och kunskapsinsamling som sedan betyder väldigt mycket när man ska etablera storskalig havsbaserad vindkraft. Då är vi tillbaka igen på något vis i utgångsresonemanget. Det är bara så häftigt att se hur de här olika sakerna verkligen hänger ihop och understöder varandra för att vi ska komma framåt vad gäller de här satsningarna.

    Jag kan verkligen säga att när det gäller storskalig havsbaserad vindkraft och de kontakter som tas till landskapsregeringen, både vad gäller stora möjligheter att ge till större satsningar men också mindre pilotprojekt, så är de som sagt oerhört intressanta. Jag hoppas att så fort som möjligt här kunna komma och berätta mer för ålänningarna om nästa steg i den processen.

    Men det här känns verkligen som någonting positivt. Jag tänker ta chansen så fort jag får den att föra fram den potential det här innebär för det åländska samhället med alla möjliga tänkbara positiva kringeffekter. Vi har ett förankringsarbete att göra i den här frågan och föra diskussioner både här i salen och ute bland ålänningarna, kommunerna och andra. Och det arbetet fortsätter jag i och med detta anförande till exempel och i fortsättningen framåt också. Tack, talman.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom. Det var många intressanta saker som ministern pratade om i sitt anförande. Men under tiden som jag har suttit här och lyssnat på hela långa debatten så läste jag i Hufvudstadsbladet att den finska regeringens sparpaket kommer att drabba just forskningen, att det är där man kommer att spara mest, t.ex. inom utbildningssektorn. Så jag undrar om det finns någon analys redan från ministern och landskapsregeringen på om de här alla projekten faktiskt kommer att få en finansiering och att det är realistiskt med det som vi vet idag? Jag inte säker på att ministern har hunnit se dessa nyheter.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:20

    Det är viktig fråga. Nej, jag har inte hunnit analysera den nyheten naturligtvis. Jag har ju också, liksom ledamoten Eckerman, suttit här. Men det är märkligt i så fall om Finland går in för den linjen eftersom vi vet att det är för forskning, innovation och utveckling som vi måste satsa på för att ta oss ur den här krisen stärkta och också med tanke på de stora mega utmaningar vi står inför med klimatförändringar och annat. Jag tycker att det är trist besked i så fall. Det gäller för oss på lilla Åland att satsa smart, vi kanske inte hur mycket pengar som helst att satsa på forskning och innovation. Vi måste ha den här långsiktigheten så att vi inte bara ger upp på torsdag bara för att det inte funkar redan på onsdag.


  • Nu försökte jag hitta den igen, men det har kommit så mycket andra positiva nyheter där i flödet så jag kan inte utveckla det. Men om ministern tittar när han har tid så är det säkert bra med det.

    Det är ju det som är problemet när tiden är oredig, som den är just nu, det är svårt att veta vad som händer på torsdag redan på onsdag. Det är mycket som sker. Jag tror att det skulle vara bra också om man skulle försöka hitta någon plan B för att få allting finansierat så att det inte bara blir en massa fina, stora och vackra ord och bra visioner. Det behövs ju faktiskt krafttag och på riktigt så att det händer någonting, och inte bara bra och fina framtidsvisioner för att vi ska få samhället att rulla vidare.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:22

    Det stämmer. Tack, talman, det stämmer. Vad gäller just den här storskaliga havsbaserade vindkraften så är det väldigt mycket pengar i rörelse inom den sektorn. Det är väldigt många investorer och man ser det som en trygg och säker investering därför att energi kommer vi att behöva ännu mera av. Jag bedömer inte liksom där att risken finns för att vi inte skulle hitta aktörer som är intresserade av det.

    Sedan är det en annan fråga att vi här från åländskt håll gärna ska vara beredda att se till att vårt utvecklingsarbete vid högskolan får den tid det behöver för att visa resultat och så vidare, och att vi inte är för snabba på att dra in någon svångrem där, utan låter det arbetet påbörjas. Jag har tack och lov märkt att det finns ett stort stöd för det här i lagtinget också.


  • Tack, fru talman! Tack till ministrar Röblom för den här kanske upprepningen ändå av det meddelandet som vi höll häromdagen kring den storskaliga vindkraften.

    När jag återkallar den debatten så hörde jag egentligen aldrig något belopp på vad det är för investeringar det handlar om. Kan ministern säga lite närmare vilken nivå på investeringar som krävs för förverkligandet och också tidpunkten när det här kan vara förverkligat?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:23

    En väsentlig fråga naturligtvis. Det är svårt för oss att säga exakt hur stora investeringarna kommer att vara. Då beror å ena sidan på vilka investeringar som aktörerna kommer att göra. Där talar vi nog tvåsiffrigt miljardklass. Exakt vilka investeringar som vi behöver göra för att möjliggöra det här och så vidare, det är också för tidigt att säga. Målet är naturligtvis att vi inte ska behöva göra så stora investeringar från åländsk sida, utan att det här ska vara så pass intressant för aktörerna även utan så mycket av våra surt förvärvade pengar.

    Tidpunkten. Om man ser till projekten så räknar man nog att de kommer att ta ungefär runt tio år innan en sådan park ska stå och blåsa, men det där påverkas också av olika delar.


  • Minst tio år framåt i tiden och minst tio miljarder är det som vi pratar om.

    Hur mycket ledamot är Röblom och regeringen beredda att satsa, av det som han nämnde som surt fördärvade medel, på ett förverkligande av det här projektet? Jag vill bara försäkra mig om att ministern Röblom utreder projekt som har ett syfte att bli förverkligade någon dag och inte hamnar ut för det här utredandet för husfridens skull, som de facto har hänt förr.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:25

    Regeringen satsar ju redan nu både på inledande konsulthjälp, utredningshjälp som vi behöver och arbetstid från tjänstemän. Vi har också utökat med en person som ska hålla i det här projektet. Jag kan ju säga som så att det låter lite trist när man säger 10 miljarder och 10 år. Det kan finnas andra pilotprojekt på vägen som jag hoppas att ska kunna förverkligas mycket snabbare än så. Vi behöver de här satsningarna för att sätta den stora potentialen på kartan. Det händer väldigt mycket i vår omvärld kring det här och därför måste Åland visa framfötterna, att vi finns och att vi vill det här.


  • Tack, fru talman! Jag tycker att det här är en häftig vision, den är djärv och den känns självklar när man ute i skärgården själv och det blåser hela tiden. Det känns som en självklar åländsk naturresurs som jag tycker att är bra att vi verkligen sätter klorna i på riktigt och ser till att vi kan använda i framtiden.

    Men sedan till förverkligandet, vi behöver verkligen kratta manegen kan man säga, för det är ju ingen småpolitik vi pratar om när vi börjar plocka in de aktörer som landskapsregeringen har syfte att göra. På den stora arenan har vi ju dels självstyrelsepolitiska utmaningar som kan vara ganska stora, vi har också konkurrensmässiga utmaningar där det gäller att vi kan hitta vår kugge i maskineriet. Jag skulle vilja höra Röbloms utveckling kring de frågorna?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:27

    Det stämmer, det är många frågor kvar att besvara här av oerhörd viktig rang, självstyrelsepolitiskt och så vidare. Landskapsregeringen jobbar ytterst aktivt och målmedvetet med att komma vidare med det här arbetet så att vi vet i vilken ordning vi ska satsa, hur och i vilken omfattning och hur vi bygger upp det på smartast möjliga sätt. Det var därför som jag passade på att nämna pilotprojekt och sådant som kan komma mycket snabbare än de här tio års processerna. Så vi jobbar aktivt vidare för att hitta svaren på de frågor som vi vet att finns.


  • Tack, fru talman! Absolut. Om man då säger att den stora arenans publik är svår att charma så kanske den åländska publiken är ännu svårare. Det brukar artister säga som kommer till Åland, att det är svårt att charma ålänningarna.

    I den här frågan är det viktigt att landskapsregeringen tidigt faktiskt förankrar de här visioner och idéerna på riktigt i civilsamhället på Åland, speciellt inom de miljömässiga effekterna och att man verkligen klarlägger vad det handlar om och vilka effekter det kan ha på människor, djur och natur. Vad kan det innebära för Åland ekonomiskt i så fall på det sättet också och för den enskilda människan? Som jag har förstått det så är idén att Åland ska stå för naturresurser och investeringarna görs av externa aktörer och det risktagandet som det kan innebära sedan. Man kan säga att den som betalar den bestämmer och vi behöver vara säkra på att vi faktiskt bestämmer.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:29

    Det är en viktig synpunkt, absolut. Det är därför som jag har sagt att vi ska hålla de åländska naturresurserna i åländska händer. Med det menar jag just det, att vi ska ha kontrollen över hur de här projekten utvecklar sig.

    Jag håller också helt med om att den här förankringen med ålänningarna är avgörande och kommer att kräva sin tid. Vi ska låta den här talidanken gå upp nu då helt enkelt, vad det är för potential och förhoppningsvis få ålänningarna med på tåget, att man ser potentialen och att man förstår vilken framgång det här skulle kunna vara för Åland. Men naturligtvis också, det måste vara i balans med de andra värdena också så att man inte förstör väldigt viktig skärgårdsmiljö eller strular till det på andra områden, utan det måste ju vara en balans i det.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom. Det är ju en spännande vision som ministern har gällande vindkraften. Det var intressant, bara någon dag efter att ministern hade presenterat meddelandet i förra veckan så var det ett stort reportage i svenska nyheterna just om havsbaserade vindkraftverk. De visade också en karta över Sverige och vilka områden som kan vara aktuella och det var ju i princip längs med hela kustlinjen. Men det som lite oroar var ju att Svenskt näringsliv har gått ut och sagt att förmodligen blir elpriserna åtminstone 30 procent dyrare i takt med att vindkraften byggs ut. Det är ju någonting som man behöver beakta med tanke på att vår konkurrenskraft just när det gäller el, vatten och avlopp är ju prekär ändå. Har minister Röblom någonting att tillägga kring det?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:30

    Jag reagerade också på det att svenskarna kom ut med den där nyheten precis i samma veva som vi. Jag har sträckt ut en hand för att diskutera saken med Per Bolund och svenska miljöministern bara för att vi ska se över om vi kan samarbeta eller hur vi ska förhålla oss till varandra när det gäller det här. Exakt hur prisutvecklingen utvecklar sig, vad man ser och vilka prognoser man ser för energianvändning och sådana saker, det kan jag återkomma till när vi har fått den där rapporten från Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet, det ingår i deras uppdrag att ta fram sådana prognoser.


  • Tack, talman! Utvecklingsminister Röblom, du gör skäl för namnet verkligen, utvecklingsministern, i det här anförandet. Det var mycket positivt och bra på alla sätt.

    Jag tar fasta på just storskalig havsbaserad vindkraft. Har ministern funderat på hur vi kan nyttja vår nuvarande Finlandskabel som är i vila, kan man säga? Det är 100 megawatt kapacitet som finns i dag. Har detta diskuterats någonting i samband med planerna på havsbaserad vindkraft?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:32

    Jag känner ju förstås till det och att det finns en potential där, men vi har inte ännu i nuläget diskuterat desto mera vilken roll den kabeln kan spela för oss kopplat till etablering av havsbaserad vindkraft. Det är, som jag bedömer det, kanske lite tidigt för att kunna ge de svaren. Men jag känner ju till potentialen. Vi får återkomma helt enkelt till hur vi lägger upp det bäst.


  • Talman! Tack för det svaret. Det vore intressant att ta med den möjligheten när man diskuterar ett pilotprojekt. Det första pilotprojektet som skulle kunna visa vägen så att säga. För det är faktiskt så att vi har hundra megawatt ganska outnyttjat, en stor investering som höjer nätkostnaderna för hela det åländska samhället. Och att då försöka sig på en pilotanläggning där vi nyttjar det befintliga möjligheten så tycker jag att vore intressant. Jag hoppas att du kan ta det med dig i det fortsatta arbetet.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:33

    Tack, talman! Absolut, det gör vi och det var en av de första tankarna som dök upp när ni fick klart för oss den här potentialen med storskalig havsbaserad vindkraft. Då gick tankarna direkt till Sverigekabeln som behöver förnyas inom en tioårsperiod och att se hur vi koppla samman det här så att vi får ett så smart system som möjligt med de bästa synergierna som möjligt. Så vi tar det absolut med oss.


  • Tack, fru talman! Tack ministern. Det är samma tema, men annan rubrik. Nu är det här en punkt i meddelandet "Nystart av Åland 2021-2024". Då kommer frågan, vi var inne på tio år, under den här perioden, hur stor är potentialen? Hur mycket pengar kan vi tjäna fram till 2024?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:34

    Tack, talman! Det är svårt att säga. Jag ger samma svar som jag gav till Toivonen för några dagar sedan. Det är svårt att säga i det här läget.

    Däremot så är jag ganska övertygad om att vi kommer att se någon slags pilot eller att se rörelse inom området under de kommande åren. Det är därför som jag är noga med att säga att 10 år och 10 miljarder ska man ta med en liten nypa salt, för det beror lite på hur upplägget blir.


  • Nej, jag är lite tveksam till att det här projektet ska vara inne bland de här fem, om det sedan ska vara ett utvecklingsprojekt.

    Sedan detta med storleken, jag försökte också räkna lite på det här och 22 miljarder kom jag till. Ni sade tvåsiffrigt, så miljarder är väl i den trakten. Då slog det mig att om man ser Åland som ett företag så omsätter vi 1,3 miljarder i BNP och det är ungefär sjutton gånger. Det är fruktansvärt stort alltså i förhållande, även om Åland inte ska investera det.

    Jag funderade på Viking Line som vi känner, om de har problem och försöker med ett nytt företag i en helt ny bransch, ett bolag som då ska omsätta 5 miljarder. Företag brukar liksom inte gå in i någonting som är 14 gånger större. Hur tror ni att det finns möjligheter för Åland att ta en sådan här stor bit?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:35

    Tack, talman! För landskapsregeringen var det helt självklart att vi ska ta med det här som vi kallar grön kraft på export, ta avstamp i potentialen med storskalig havsbaserad vindkraft och beskriva de synergier och den potential vi ser. Och också för att göra klart för ålänningarna att det här är någonting som landskapsregeringen jobbar väldigt hårt för att förverkliga. Det är också någonting som är positivt. Det handlar ju om att bredda den åländska ekonomin. Det handlar om att hitta nya näringsben att stå på. Det handlar om att vi kan få pilotprojekt eller verksamheter som vi inte ens i denna dag riktigt känner till att finns. Det är det som är viktigt. Det är viktigt att i politiken som förs nu att vi å ena sidan förstås måste ta ha hand om det som vi gör nu, men vi måste också våga visa riktningen framåt. Vad är det vi tror att det är värt att satsa på?


  • Tack, talman! Tack minister Röblom. Ministern pratade om högskolan och det kommande blivande utvecklingscentret där och dess visioner inom utveckling och innovationer och forskning och kopplar sitt anförande mycket till teknik- och miljöområdet.

    Men hur ser planerna ut för utvecklingen av den sociala hållbarheten? Finns det utrymme för detta i det här utvecklingscentret? Hur är utvecklingscentrets roll i den här frågan om han kan förtydligande det lite? Som han nu vet så finns ju sjukskötarutbildningen där också och dess kompetenta lärare som skulle vara en stor resurs i utvecklingen av olika saker inom välfärdsområdet.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:37

    Absolut. Det är precis som ledamoten säger. Landskapsregeringens uppgift i det här skedet är ju att möjliggöra förstärkningen av forsknings,- och utvecklings- och innovationsarbetet vid högskolan. Men det är inte, tror jag, upp till oss att direkt säga att så här behöver ni jobba och det här ska det bli. Jag utgår ifrån att den resurs som nu är anställd, i samarbete med högskolans övriga personal, kommer att kunna göra ett karteringsarbete och identifiera de områden där det finns möjlighet till intressanta projekt och utvecklingsmöjligheter som Åland kan ha nytta av. Där är jag övertygad om att det kommer att komma förslag också från vårdsidan.


  • Tack, talman! Tack ministern för det svaret. Men han verkar hemskt säker på att det kommer att komma projekt inom just teknik- och miljöområdena. Men den här sociala hållbarheten ska då lite behovsprövas eller ses på om det faktiskt behövs. Vi är ju säkert helt överens om att här finns stora utmaningar inom det här området med resursanvändning och hälso- och ekonomiska frågor. Allt utvecklingsarbete är ju viktigt och det borde kanske mera också ingå i det här vanliga, dagliga vardagliga jobbet.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 18:39

    Så är det absolut. Det är oerhört viktigt att det forsknings,- utvecklings- och innovationsarbetet som bedrivs är väldigt nära integrerat med högskolan så att det inte blir som en skild egen liten bodega, utan att det blir synergier också inom utbildningen och utvecklingen.

    Vi är nog överens ledamot Söderlund och jag. Vi måste bara få den på rull först så kommer nog detta att ge sig med tiden.

    Jag kan också lägga till att landskapsregeringen har ju faktiskt fattat ett inriktingsbeslut om att högskolan ska kunna utbilda också på mastersnivå. Allt hänger liksom ihop på det området också.


  • Ledamot Liz Mattsson Anförande | 18:40

    Herr talman! För att skapa en levande bygd behövs en känsla av gemenskap och en praktik som gör det möjligt. Denna praktik består av lokal försörjning, mötesplatser, institutioner och en konkret brukande av platsen”.

    Detta påstående kommer från en intressant avhandling som jag läste i samband med mina studier vid SLU och som jag häromdagen råkade plockade fram ur byrålådan. Forskaren och författaren har med avstamp i småorten Locknevi i Småland analyserat den förändring som har skett på den svenska landsbygden sedan 1950-talet. Avhandlingen beskriver fenomenet där småorter utarmats vad gäller befolkning, lantbruk, lokala arbetsplatser, service, mötesplatser och lokalpolitiska arenor.

    Jämfört med många mindre orter i Sverige har Åland fortfarande kvar en stor del av “den praktik” som behövs för att utgöra en attraktiv bostadsort med levande landsbygd och skärgård. Åland är ur många perspektiv konkurrenskraftig som bostadsort och det är extra viktigt att ta vara på i detta nu när urbaniseringstrenden ser ut att svänga. Därför har jag idag valt att fördjupa mitt resonemang i punkt 4 i landskapsregeringens meddelande.

    I statistiken kan vi se att sedan år 2000 har Ålands befolkning ökat med över 4 300 personer. Det är bra. De som har fyllt 50 år är nu 3 800 flera, medan befolkningen under 50 år har ökat med bara 500 personer. Den största förändringen har alltså skett i åldersgruppen 65-74 år.

    Redan innan coronapandemin syntes ett trendbrott i våra grannländer liksom på Åland. Fler och fler människor vill nu flytta från staden till landsbygden. Jag själv följer flera intressanta personer i social media som hängt på trenden och flyttat från storstaden till landsbygden och valt att dela med sig av sin resa. Dessa personer utför ett modernt och betydande ambassadörsskap för sin bygd. Flera av dem är unga kvinnor, ni kanske känner igen dem; Jonna Jinton och Underbara Clara. Båda två hör idag till Sveriges största influencers, de delar dagligen livet på landet och hur det är att bo i en glesbygd långt utanför Sveriges storstäder. Dessa influencer skapar en ovärderlig marknadsföring för småorter i Norden som även Åland kan dra nytta av.

    I sviterna av pandemin har Åland nu en extra chans till ökad inflyttning och möjlighet att plocka upp de personer som ledsnat på att vara instängda på små kvadratmeter i storstäder. Med förenklad byråkrati och attraktiva boendelösningar torde det finnas många som idag har möjlighet att ta sitt jobb med sig till Åland. Både vår skärgård har stor potential men även hela Åland som helhet. Med tanke på att vi från årsskiftet även igår i ett nytt ekonomiskt system där befolkningstillväxt har stor betydelse torde tajmingen just nu vara optimal att planera insatser för inflyttning.

    Jag har frågat flera kommuner på Åland kring deras strategi/marknadsföring för inflyttning. Jag upplever att det ibland inte finns den här riktiga "unic selling pointen". Det jag efterlyser är ett ännu mer strategiskt och målfokuserat grepp för att enklare kunna använda digitaliseringens möjligheter att marknadsföra mot rätt målgrupper. Jag tänker på hur man enkelt idag via sociala medier kan söka upp och rikta kommunikation mot de personer som faktiskt är intresserade av Åland. Här behövs förutsättning för samordning och att prioritera resurser för professionell hjälp till strategisk kommunikation.

    Jag har också funderat på vad som skiljer Åland mot Höga Kusten, Kimitoön eller Västerbotten. Vilken målgrupp av inflyttare är det vi behöver locka hit? Hur ska vi hitta vår “unic selling point” som når ut över nyhetsbruset när många små orter nu satsar på inflyttning och hur kan vi nytta dra nytta av de insatser andra orter gör? Kan Åland hitta samarbetspartner i öst och väst? Finns det möjligheter till gränsöverskridande projekt med tanke på inflyttning? Hur kan vi med vår behörighet jobba ännu mer strategiskt idag med inflyttning? Vad är vi beredda att satsa på varje individ som flyttar till Åland?

    Jag har en konkret tanke som jag har funderat på under en ganska lång tid. Unga tjejer ses vara en brist i statistiken. Vad kan Åland locka med? Det har över en lång tid tillbaka satsats mycket resurser i hästnäringen på Åland. Vi har fantastiska hästanläggningar runt om på Åland. Vi torde vara Finlands bästa ort att hålla och träna häst. Det här är klockrent. Åland är ett hästparadis och de korta avstånden frigör tid för hästskötsel och ridning. Faktum är att tittar man på storstadsområden runtom så betalar man idag mellan 600-1 000 euro för häst och stallplats. Det gör man inte på Åland. Får man bollen i rullning så kunde man t.ex. planera boende nära stall, utveckla ridleder m.m. Det här är bara en konkret målgrupp, det finns många andra som man kunde fokusera på om man tar ett strategiskt grepp i frågan.

    Nu marknadsför vi Åland med att det är fint och tryggt och det lockar generellt många äldre målgrupper och de är ju också bra. Men att faktiskt hitta de här specifika målgrupperna och ge en liten insats att hitta rätt marknadsföring med de digitala verktygen vi har idag, så det skulle vara en fantastisk chans för Åland att hänga på nu inom kort när trenden är som den är.

    Jag deltog även i ett webbinarium i början av denna vecka där olika orter i Finland diskuterade möjligheterna efter pandemin. Det är många som fokuserar på inflyttning precis just nu. Jag ser även möjligheter till gränsöverskridande samarbeten både i öst och väst.

    Vi har pratat mycket om att få igång högskolan och innovationscentrum idag. Jag tror verkligen att högskolan är en potentiell möjlighet för att få igång de här gränsöverskridande projekten. Åland är ju Östersjöns mittpunkt och vi har oerhörd stor potential att dra nytta av de här gränsöverskridande samarbetena. Jag är väldigt glad över den diskussion och debatt som har förts idag kring högskolan. Jag hoppas att planen fortskrider snabbt. Vi har nu också anställt en koordinator vid högskolan.

    Jag får stanna här. Jag tycker att det här är väldigt intressant. Det är väldigt roligt att se att Åland har en enorm potential. Tack, talman.


  • Tack, herr talman! Jag håller helt med om att Åland har enorm potential och att Åland är attraktivt, det är det på alla sätt.

    Precis det som ledamot Mattsson pratade om så pratade vi också om i D-gruppen som vi hade i början av mandatperioden kring nördturismen. Man fokuserar på vissa saker och hittar en målgrupp. Det här behöver Åland bli bättre på, absolut.

    Det som Mattsson nämnde kring kommunernas problem att faktiskt kunna rikta in sig och hitta rätt målgrupper, det är ett bekymmer med mindre enheter, man har inte resurserna och det finns inte de marginalerna. Här bör vi hitta samverkan. Vi behöver också få människor att flytta till landsbygden och skärgården på Åland. Mariehamn börjar ju få fullt snart, enligt min mening. Jag tycker att vi behöver satsa på landsbygden på Åland som ett potentiellt fokusområde för inflyttning. Vi har ändå en landsbygd och en skärgård som är väldigt attraktiv, väldigt fin och väldigt vacker att visa upp samt att det är korta avstånd på Åland. Pratar man med norrlänning så säger de - "herregud en halvtimme, det är ju till närmaste granne ungefär", det säger vissa som bor i norra Sverige. Det går ju att få den där biten fixad bara man gör det tillsammans och får det liksom fokuserat på rätt sätt. Jag tror tyvärr inte att de marginalerna finns i små samhällen eller i små kommuner.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 18:49

    Jag tror nog att de finns där, för den marknadsföring som jag pratar om är ganska kostnadseffektiv när det gäller att locka till andra orter. Kan man få då ett samarbete mellan t.ex. Visit Åland, Åland Living och kommunerna, en koordinering här i t.ex. ett projekt då ser jag inga hinder till att kunna få en större effekt av marknadsföringen än idag.


  • Tack, herr talman! Precis så, då var det någonting som jag saknade i anförandet som kom upp nu i replikskiftet, att koordineringen däremellan skulle kunna funka. Då gäller det också att få kommunerna att förstå att det här är rätt väg att gå. Det är samordningen som vi är ute efter. Jag tror att då behöver också övertyga kommunerna lika mycket som vi behöver övertyga svenskar och finnar om att det är rätt sätt att göra det på. Men jag stöder helt och hållet tanken att det är till landsbygden och till skärgården som nästa inflyttning till Åland sker, för den vågen kommer och det är jag ganska säker på. Vi har sett intentioner på det nu 2020 med den här dubbla inflyttningen som har skett. Frågan är, som jag också ställde åt ledamoten Pettersson; är det åländska samhället beredd på att ta emot de här? Vi behöver ju ändå ha samhällsstrukturer som klarar av att upprätthålla en inflyttning kanske av en större magnitud. Jag hoppas att vi har det. Jag är tveksam, tyvärr.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 18:50

    Då svarar jag som min värderade kollega Pettersson; ja Åland kan ta emot de här människorna, det tror jag alla gånger.

    Om jag refererar tillbaka till det projektet som jag lyssnade på i förra veckan så har Finland redan nu initierat något som de kallar för inflyttningslotsar. Man fokuserar på att integrera nya som kommer in i samhället. På en brandkårsstation har man inrättat ett rum för distansarbetare.

    Man ser också trenden i USA, man kommer och jobbar under ett år och för in en del socialt kapital till bygden, sedan kanske man flyttar igen och då fanns det en hel efterfrågan på rum för distansarbetare. Det tror jag också är någonting som man på Åland kan titta på, samordning där också med brandkårerna.


  • Jag tyckte att det var ett bra anförande som förtjänar att lite spinna vidare på. Jag var inne på samma tema, punkt 4, hur vi ska få mera inflyttning till Åland och jag ser det som enormt viktigt.

    Jag tror att den stora styrkan för Åland är den oerhörda närhet vi har till stora Stockholm. Man tänker inte på det, men att t.ex. komma från Härnösand ner till Stockholm så det är ett otroligt projekt jämfört med till ta sig till Åland.

    Det är inte någon vetenskaplig undersökning, men jag har pratat med fem större hyresvärdar och på basen av min egen erfarenhet och samtliga säger att det är unga barnfamiljer som kommer. Jag noterade igen att det nämndes att vi säljer vi in tryggheten här och att det mest är äldre som flyttar hit. Men jag tror faktiskt inte att det är så. Jag tror att det är det absolut starkaste varumärket vi kan sälja in just nu med tanke på den utveckling som är i Sverige och det måste man öppet kunna säga.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 18:52

    Där tror jag att det är viktigt att man följer upp, att man har ett strategiskt grepp på det här och analyserar vilka målgrupper som vi ska satsa på och rikta oss till, så att vi vet det och inte behöver stå och gissa. Nu sade statistiken att det främst är pensionärer 65 till 70 år som har flyttat till Åland. Skulle man ta ett större samarbetsgrepp på det här så tror jag att man också kunde bestämma vart vi vill marknadsföra oss.


  • Jag tycker att det är jättebra att ledamoten Matsson lyfte den här frågan. Ju flera som lyfter den här frågan så desto mera kanske man förhoppningsvis jobbar med det i finans- och näringsutskottet.

    Det är riktigt, det är äldre som har flyttat hit, det har varit så. Men det har ändrat, det är min absoluta uppfattning. Men jag hoppas att finans- och näringsutskott kan kolla vidare på det där. Unga människor i karriären har ofta möjligheten att ta sitt eget företag med sig. Det har många gjort som har flyttat eller annars jobbar de på distans på det sätt som man kan göra nuförtiden. Så det finns alla möjligheter. Vi borde fokusera oss på Mälardalen, där de bor nu och där finns närheten till Åland som är så pass unik.


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 18:54

    Ja, absolut. Ser vi oss som Östersjöns mittpunkt så är det ju fantastiskt att få ha den här landsbygden och skärgården som vi har och att kunna jobba på distans men ändå ha närheten. Där blir också transporterna så klart från Åland viktiga, men möjligheten till distansjobb och att erbjuda lokaler osv. det är också en sådan grej som vi bör satsa på framåt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mattsson. Det var intressant att höra. Ledamot Mattsson berättade om det här fenomenet som man ju kan visa statistiskt; dit kvinnorna flyttar dit flyttar sedan också männen. Det kan man ju också vända på; bygder som avfolkas, där är det kvinnorna som flyttar bort först. Kan man hålla kvinnorna kvar så har man vunnit mycket.

    Just det här med bättre marknadsföring och att rikta in det mot hästnördar, om man får kalla dem så, men dessa hästintresserade så det tycker jag att är jättebra.

    Men sammanfattningsvis så kan vi ju säga att vi egentligen söker efter Ålands egen Underbara Klara eller Ålands egen Jonna Jinton som kan berätta på sociala medier om livet på landet eller i skärgården. Så vem skulle det kunna vara?


  • Ledamot Liz Mattsson Repliksvar | 18:55

    Jag tror inte att jag kan stå här och svara på vem det kan vara. Jag tror att det här måste växa liksom underifrån, att man blir känd. När det gäller influencer så är det ett helt nytt sätt att marknadsföra sig på. Jag tror att många unga i dag kanske vill bli det. Det är vissa som får många följare. Det vore ju fantastiskt om Åland skulle få en egen Underbara Clara eller en Jonna Jinton. Men jag tror inte man kan stimulera till det, utan snarare då dra nytta av dem som faktiskt marknadsför hela Norden på det sätt de gör, se Norden som en helhet och inflyttning till Norden. Det är en väldigt billig marknadsföring.


  • Ledamot Annette Bergbo Anförande | 18:56

    Talman, bästa lagting och åhörare! Lagförslaget “Tillfälligt likviditetsstöd till kommuner” är ett stöd som, just precis som namnet säger, är tillfälligt och givet i en akut ekonomisk situation då kommunen inte längre kan betala löner och fakturor, alltså inget långsiktigt stöd. En sådan situation skulle, om inte något görs, drabba kommuninvånare bara på grund av att de bor just där de bor. En utveckling som skulle strida mot alla grundläggande likabehandlingsprinciper.

    Lagförslaget möjliggör en skyndsam utväg som är tydligt tidsbestämd, en tillfällig akutinsats som samtidigt aktiverar startknappen för att nu måste en fungerande lösning sökas bortom det stöd som beviljas.

    De flesta av Ålands kommuner lever i sviterna av flera års minskande intäkter och ökande kostnader. Det slår olika hårt. Kommunerna klarar, i dagsläget i spåren av och dessutom mitt under fortgående pandemi, sitt ansvar för serviceproduktion med varierande framgång eftersom kommunerna har så olika förutsättningar. Påverkande faktorer är bl.a. utflyttning, arbetslöshet, demografisk utveckling, minskande skattekraft och så vidare. Vissa har klarat det hela relativt bra så här långt medan andra ligger illa till. Små kommuner med få invånare och belägna långt borta från Ålands mest centrala delar har det fortfarande tuffast. Dit hör skärgården. Samtidigt vet vi och bör nämnas att både bland annat Eckerö och Mariehamn har påverkats hårt av att så många har drabbats av arbetslöshet på grund av sjöfartens nedgång.

    I början av året lämnade Sottunga in en anhållan om driftsbidrag. Anhållan motiveras med ökade kostnader för KST och bl.a. uteblivna skatteintäkter under fjolåret. Sottunga önskar också inleda en särskild utredning om kommunindelning med syfte att ingå i en kommunsammanslagning. Detta samtidigt som sottungaborna upplever en positiv och ljus svängning. Lilla Sottunga lockar till inflyttning och det finns förfrågan och planer på att även starta skolan som stått oanvänd så länge.

    Talman! Kommunerna på Åland, stora som små, måste självklart kunna bära sin egen ekonomi, själva klara av att upprätthålla lagstadgad service för sina kommuninvånare och i den stund plus och minus ändå inte går ihop är det landskapets ansvar att komma till undsättning och utbetala akutstöd på planerat sätt och med ett tydligt gemensamt mål.

    Kommunerna som behöver och tilldelas detta tillfälliga likviditetsstöd får även i det särskilda uppbyggnadsläget en handledares stöd vidare framåt med målet att finna den slutliga lösningen som krävs, dvs. en ny och beständig konstruktion.

    Lagförslaget är tydligt på flera viktiga punkter; vilka tidigare åtgärder krävs att har genomförts för att kommuner kan komma i åtnjutande av stödet, i vilka portioner delas det ut, hur följs det upp. Och vad händer om kommunen oplanerat plötsligt får positiv inström till kommunkassan?

    Likviditetsstödet är tänkt att vara ett alternativ som plockas fram i sista hand då kommunen själv redan och bevisligen har prövat alla tänkbara åtgärder för att kunna sköta sina lagstadgade serviceuppgifter. Förändras situationen abrupt i positiv mening och kommunen kommer på goda ekonomiska fötter så utgår naturligtvis inget likviditetsstöd mer.

    Stödet kan beviljas fram till 2022 års slut och det föreslås att beviljas för sex månader per gång och sedan utbetalas en gång i månaden. Detta för att underlätta uppföljningen av vilken effekt på kommunens ekonomi likviditetsstödet i själva verket ger.

    Med stöd av en kommuncoach, en särskild handledare inleds ett gemensamt stigfinnararbete för att hitta det ekonomiupplägg som håller i längden.

    Kommunindelningsutredningen med stöd av kommande kommunstrukturlag kan resultera i att ett kommunsamgående är bästa facit för den svårartade ekvationen. Om ett samgående är slutresultatet så har i så fall kommunen förstås, mer eller mindre tvingad av ekonomiska realiteter, dock varit initiativtagande part till en samgång med en annan eller flera andra kommuner. Kommunen spelar bollen själv på egen planhalva. Ekonomiskt obestånd är inget en enda kommun vill halka in i och frivillighet är bästa utgångspunkt för att en ny modell, samgående eller ej, kan lyckas och fungera för kommuninvånarnas bästa.

    Idag har vi på vårt bord ett förslag om ett högst tillfälligt likviditetsstöd som kan beviljas kommuner vilkas ekonomiska problem just nu är så svåra att den likviditet som finns kvar inte kan garantera och försäkra kommuninvånarnas service.

    Talman! Skärgårdens kommuner är särskilt utsatta. Men allt är inte mörkt och dystert. En ny trend börjar de facto framstå med allt tydligare kontur. Vi upplever nu att människor söker och uppskattar allt mer närhet till den oförstörda natur vi ännu har kvar. Människor av idag värdesätter högt och behöver allt mer stillhet och ett naturnära vardagsliv. Skärgården märker ett ökat intresse för inflyttning och distansarbetet har i pandemins spår öppnat ett välkommet fönster för skärgårdens attraktionskraft. Det fönstret stängs inte igen. Det ska vi dra nytta
    av och låta stå på vid gavel.

    Att kommuner i ekonomisk kris nu kan få söka likviditetsstöd betyder att de även ges mer tid att vänta in utvecklingen som sker i positiv riktning med inflyttning och ett mer levande och utvecklat näringsliv i skärgården.
    Ha inte för bråttom. Tänk framåt och tänk positivt, nya möjligheter skapas. Det är viktigt att små skärgårdskommuner inte rasar ihop av ekonomiska djupdykningar. Att bygga upp tar alltid längre tid än det tar att riva ner.

    Med akutlösningen, ett tillfälligt stöd för likviditeten skapas nu ett betydelsefullt andrum för kommunerna att invänta utveckling, hoppas på ett slut på pandemin, tid att utreda och att tänka framåt med vision, innovativt och en möjlighet att starta om och starta rätt.

    Ålänningarnas kärlek till den egna kommunen är värd att bygga vidare utifrån och söka den lösning som kommunen själv ser som bäst, vilken den än blir - tryggast och stabil.

    Hållbart Initiativ stöder lagförslaget “Tillfälligt likviditetsstöd till kommuner”. Tack, talman!


  • Ledamot Gyrid Högman Anförande | 19:05

    Herr talman, bästa lagting! et börjar bli lite svårt att nu efter nästan 9 timmar komma på någonting vettigt att säga.

    Det jag tänker säga är att under mer än ett år har pandemin dominerat vårt liv. Vi har lärt oss nya begrepp som incidenstal, teams, zoom och att det finns olika sorters vaccin, det visste vi inte förut. Munskydd, handtvätt, hålla avstånd, smittade och döda har blivit en del av vardagen. Den värld som vi trodde var vår, med resor och osynliga gränser, försvann över en natt och i stället.

    Åland har drabbats hårt även om det finns sektorer som klarat sig bra. Det är jätteviktigt att kunna se det ljusa i tillvaro även om ÅSUB:s konjunkturbarometer förutsäger en lång återhämtningsperiod som kan ta flera år och som kan vara plågsam.

    Landskapsregeringen har under denna pressade tid processat fram en tilläggsbudget och kompletterat med ett meddelande för att staka ut vart man vill komma. Det är naturligtvis en utmaning att göra något, trots en ebbande kassa, inom de ramar som står till buds.

    Jag är verkligen tillfreds med att det finns medel för att starta närvårdarutbildning på ett nytt sätt; som samarbete mellan yrkesgymnasiet och Oasen. Jag var faktiskt med när tanken lanserades under senare delen av 2020. Det var en idé som lanserades av privatföretagare i branschen. Kommunalförbundet nappade, likaledes skolan och landskapsregeringen. Jag var också som framgår positiv, jag tror att många vinner på konceptet och inte minst de studerande som får en verklighetsbaserad utbildning. Närvårdare behövs nu och i framtiden och jag hoppas också att detta koncept kan föras vidare till andra utbildningsformer. När jag nu talar om utbildning så vill jag säga att det är viktigt att alla som vill utbilda sig ska ha ekonomiska möjligheter. Men jag vill också säga att när det gäller studiehandledning så har vi på Åland haft mycket större resurser än i Finland. På den tiden som jag var aktiv - det börjar bli ett par år sedan nu - så var mina rektorskolleger häpna över vilka resurser som fanns för studiehandledning och elevvård på Åland. Så jag undrar om vi faktiskt är på efterkälken på det området?

    Under senare tid har jag fått förmånen att vara med i en arbetsgrupp som ska se över möjligheterna till kommunala besparingar. Uppgiften är utmanande och mer intressant än man kan tro, speciellt genom att få insyn i hur kommuner ser på sin förmåga att ge samhällsservice. De höranden som kommit oss till del visar tydligt att förutsättningarna är väldigt olika i olika delar av Åland. Små kommuner måste och kan inte lösa sina uppgifter på samma sätt som det görs t.ex. i Mariehamn och Jomala.

    Att sia om framtiden har under alla tider varit viktigt, även om det är svårt för att inte säga omöjligt. I det forntida Grekland besökte man oraklet i Delphi där prästinnan Pythia förutsade vad som skulle hända. Så även om jag tycker det är viktigt och intressant att blicka bakåt är ändå framtiden viktigast. Det är viktigt att Åland fortsättningsvis kan blomstra och vara en trygg och attraktiv bo- och utkomstplats.

    I självstyrelsepolitiska nämnden har vi nyligen haft förmånen att få information från innovations- och framtidsforskningsorganisationer östanhavs och västerhavs. Att denna form av studier är viktiga är utan tvivel och vi på Åland har inte denna resurs, även om ÅSUB regelbundet gör värdefulla utredningar. Hållbarhetsarbetet ”Alla kan blomstra på fredens öar” visar vad vi kan åstadkomma. Hörandena i självstyrelsepolitiska nämnden visade att det finns intresse för Åland både från Finland och Sverige. Kanske det engagemang som burit hållbarhetsarbetet, tillsammans med den kompetens som finns på ÅSUB, kan hitta samarbeten med organisationer utanför Åland som kan ge oss en välbehövlig kunskap om samtida och tänkbara innovationer, kompetensområden och trender. Och därmed bidra till att trygga, vänliga Åland med sin litenhet och förhållandevis enkla byråkrati fortsättningsvis kan vara ett attraktivt område för nysatsningar. Oraklet i Delphi gav dubbeltydiga framtidsspaningar. Det vi behöver är ett mera verklighetsförankrat koncept som ger underlag för handlingskraftiga och engagerade människor som kan och vill satsa. Allt hänger sist och slutligen ihop med människan som vill och kan. Tack.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamoten Gyrid Högman. Eftersom ledamot Högman har en bakgrund inom skolan så tänkte jag beröra det som också ledamoten lyfte här kring resurser för specialundervisning och stödundervisning för elever med särskilda behov och annat. Resurserna har varit goda förr, sade ledamoten. Men är det hennes bedömning att de också är goda och tillräckliga särskilt på yrkesgymnasiet idag och i samband med coronakrisens verkningar?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 19:13

    När det gäller resurser så är det ju nästan så att de aldrig blir tillräckliga. Det är klart att den här på pandemin och distansundervisningen har slagit hårdare på yrkesgymnasiet än på lyceet på grund av att utbildningen där är ju mera praktiskt inriktad. Det ju liksom lite svårare att göra saker och ting på distans. Så där finns det nog säkert ett behov, det ska jag nog faktiskt erkänna.


  • Det är bra att ledamoten Höglund säger det och jag hoppas att man i finansutskottet faktiskt granskar den biten.

    Sedan finns det ju här pengar för att hjälpa familjer som har hamnat i en sådan ekonomisk situation så att studerande behöver hjälp från skolan med inköp av datorer, läromedel etcetera. Men det är egentligen riktat till lyceet. Ser ledamoten Höglund också ett behov av att också rikta dessa hjälpinsatser till yrkesgymnasiets studerande?


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 19:14

    Jag heter Högman. Ingen fara, ingen fara, det går bra ändå.

    Det är säkert bra om utskottet fördjupar sig i det här. Jag kan inte exakt säga, men säkert finns det behov. Men hur stora de är och på vilket sätt man kan göra det är för mig omöjligt att säga i den här situationen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Högman. Hur ställer sig ledamoten till den finska förlängda läroplikten? Hur ska Åland förhålla sig till den? Den kan ju betyda båda möjligheter men den definitivt så betyder den att vi måste göra någonting.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 19:15

    Min uppfattning är att landskapsregeringen tittar på de här frågorna.

    När det gäller att jämföra Finland och Åland så har det varit ganska stora skillnader. Åland har haft väldigt mycket större möjligheter att ge undervisning och undervisningstiden för lärare i yrkesgymnasiet har varit betydligt högre på Åland än i Finland. Så att en del av den här reformen är säkert till för att ta vara på dem som har misslyckats.


  • Tack, talman! Jag är också övertygad om att vi kan skapa vår egen Ålandsmodell, men den behöver nog ändå beakta de saker som ändå betyder rätt mycket. Alltså att det blir kostnadsfritt kommer ju att innebära att de studerande som har kommit till Åland förväntar sig att det ska vara kostnadsfritt eller så stannar man hemma. Det betyder också att vi får svårare att fylla vissa linjer för vi är beroende av att det kommer studerande utifrån som också kan göra att våra studerande har möjlighet att förkovra sig.

    Vet ledamot Högman i vilket skede denna utredning är? För det är ändå en reform på finska sidan som snart är implementerad. Jag har förstått att det sätter nog myror i huvudet på ganska många lärare och medarbetare inom Ålands gymnasium med tanke på de utmaningar som det kan medföra även på Åland.


  • Ledamot Gyrid Högman Repliksvar | 19:16

    Jag är övertygad om att landskapsregeringen måste titta på det här. Jag är också övertygad om att man tittar på det här. Det är också viktigt att vi här har samma möjligheter, men vi ska också vara medvetna om att vi har haft större möjligheter och bättre resurser.


  • Tack talman! Jag tänker inte förlänga debatten så mycket, jag tycker att mycket klokt har sagts den här dagen från olika synvinklar. Men lite kort bara om de områden som rör mina moment, både i meddelandet och i tilläggsbudgeten tänker jag kort gå igenom.

    Som ni vet så lever vi ju i en exceptionell tid. Jag kan inte säga det nog många gånger tycker jag - vi har ju mängder med rekommendationer, förbud och begränsningar - men vi går ju faktiskt mot ljusare tider. Undantagsförhållandet släpptes förra veckan och massvaccineringskampanjen pågår som bäst. Incidensstalen går ner öster om oss, väster om oss och här på Åland går det ner. Vår befolkningen ökar och har gjort så senaste året och kryssningsanlöpen likaså.

    Men det vi har lärt oss det här senaste året är ju att vi ha behövt vara ganska agila i vårt beslutsfattande i landskapsregeringen. Vi har kommit till olika situationer där vi har behövt vidta åtgärder och vi har gjort det, tycker jag, ganska omgående och fort. Detta mycket tack vare det goda samarbete från näringsavdelningens sida och den aktionsgrupp som startade för ett litet drygt år sedan, i mars förra året. Vi har brutit, bänt, diskuterat och kommit fram till olika både snabba och långsiktiga lösningar i den här konstiga akuta fasen som vi har befunnit oss i det senaste året. För det är precis det som vi har gjort. Vi har inte kunnat tänka så mycket långsiktigt, för vi vet ju inte riktigt hur veckan och månaderna kommer att se ut framöver och det vet vi fortfarande faktiskt inte.

    Jag hoppas att sommaren ska bli bra. Jag hoppas att våra turistföretagare på västra Åland kommer att få gäster i västerifrån och att de kan fylla upp både hotell och anläggningar som finns på den sidan av ön också, och inte bara våra skärgårdskommuner och fasta Åland som förhoppningsvis kommer att få en hel del besökare med de kryssningsresenärer som kommer.

    Det här agila arbetssättet som vi har jobbat i och under det senaste året tycker jag att är ett bra sätt att jobba. Jag tycker att vi ska fortsätta att göra det. Det är också en av våra styrkor på Åland att vi har nära till varandra, vi kan ta snabba beslut, argumentera för dem och så kommer vi till lagting och lägger fram förslag. På det sättet så har det gått ganska bra att få igenom både stora och mindre åtgärder.

    Några saker som vi har gjort, som ni vet, är likviditetsstödet. 6,6 miljoner euro har gått ut under det här året, när jag senast tittade på konton. Det fortsätter ju, nu är det fram till sista juni, men vi förlänger det i juni så att det gäller hela året ut för de företag som har likviditetsbehov och ändå känner sig livskraftiga under det här året.

    I slutet på förra året så satte vi igång det temporära tilläggsstödet för arbetsgivare som anställer en arbetslös person och det kommer vi att förlänga i den här budgeten. Det kommer dock att gälla från den 1 september, så det gäller inte över sommaren. Orsaken till detta, under de senaste decennierna, är att vi försöker att inte ha arbetsmarknadsåtgärder att gälla över sommaren. Men det gäller då 6 månader fram till sista maj nästa år. Jag tycker att den här åtgärden tangerar väldigt bra den motion som ledamot Ingrid Zetterman har lämnat in som säger att man skulle få stöd för att anställa sin första person i ett företag. Det ger ju faktiskt detta möjlighet till. Du kan få 75 procent finansierad lön under 6 månader om du är en enmansföretagare och anställer en person som är arbetslös. Det nya som ändras lite mot den nuvarande som kommer till lagtinget på onsdag - för vi klubbar den i landskapsregeringen morgon - det är att man ska ha varit arbetslös tre månader under en 12 månaders period. Det kommer alltså att sättas i kraft under den här hösten.

    Sedan har vi också det temporära tilläggsstödet som kan beviljas arbetssökande som vill starta företagsverksamhet. Det förlängs också sex månader, men det är faktiskt från den 1 juli redan. Är det då någon som har startat ett företag, kanske i april, maj eller juni, så är tanken att det inte ska upphöra att gälla från och med den 1 juli, utan det kan fortgå. Där är skillnad om man startar företag eller om man blir anställd, så det är lite mera flexibelt under sommaren med det.

    Förutom det här då så kan ju näringsavdelningen vara med både att nystarta och utveckla Åland vidare med de befintliga medel som vi redan har budgeterat. Det väl det som man kanske kan tänka sig när man läser den här tilläggsbudgeten, att det finns inte så mycket pengar för näringslivets främjande i den. Men det finns det, för vi har faktiskt 3,7 miljoner på det kontot kvar, alltså för internationalisering och investeringsstöd så att vi kan vara med och hjälpa till där det behövs. Både inom primärnäringarna är ju React-pengarna och också de kommande strukturfonder väl finansierade, så vi är välrustade med pengar på näringsavdelningen, skulle jag säga.

    Vi har också gjort en hel del programändringar för att frigöra medel för att kunna använda pengarna ganska snabbt. En sak som är aktuell just nu är ju sommarpraktikanterna som kommer att finansieras till hundra procent av socialfonden den här gången. Det är Ålands näringsliv som driver det projektet.

    Sedan har vi också sysselsättningsfrämjande utbildning, kompetenshöjning inom befintliga företag, nyföretagarsatsningar och andra projekt som finansieras via Ålands näringsliv och Högskolan på Åland som är bra för företagarandan på Åland.

    Och, som sagt, från och med nästa år så räknar vi med att kunna börja använda strukturfondspengarna kanske vid årsskiftet redan. Som jag sade så är det mer pengar i de fonderna än vad vi har haft hittills.

    Jag vet jag också att det finns företagare - ganska många sådana - som har varit inskrivna på AMS ända sedan mars, alltså förra året. Det var ju en blankettlag som vi såg till att vara gällande här. Man kan vara inskriven på AMS samtidigt som man driver sitt företag och det kommer vi att fortsätta med nu fram till den 31 oktober.

    Oj, jag tänkte inte prata så länge, herr talman, så jag får väl avrunda. Med de här fem viktiga fokusområden som landskapsregeringen i meddelandet har lämnat fram så kan jag tycka att tre av dem lite är under min hatt. Det är lite av de tre områden som jag tycker om och som jag gärna jobbar med istället för att hålla på med akut pandemihantering. Det är sysselsättning, digitaliseringen och inflyttningen. Någonstans kan jag ändå tycka, i denna konstiga tid som vi lever i, att vi ska vara tacksamma för våra förfäder som skaffade självstyrelsen för 100 år sedan snart och kämpade fram den för oss och att vi nu kan fira 100 års firande samtidigt som vi går ut ur en pandemi. Vi får sätta igång ett helt års firande, fira självstyrelsens 100 fantastiska år och också fira att vi får gå in i nya 100 år med lite nya tankar, idéer och utmaningar som vi har. Det är ett bra sätt att komma ur en pandemi. Jag sade på presskonferensen att det ska vara postpandemisk yra och det hoppas jag verkligen att vi kan sätta igång den 9 juni och pågå ett år. Jag hoppas att under det här året som kommer så har gränserna öppnats, folk börjar röra sig över gränserna igen, göra affärer med varandra, hälsa på varandra och också att väldigt många flyttar hit, vilket jag är övertygad om att kommer att ske. Tack, herr talman.


  • Tack, herr talman! Tack minister Karlström. Det är bra att EU lånar pengar och fyller upp strukturfonderna så att det finns att fördela.

    Under fjolåret kom landskapsregeringen med ganska många tilläggsbudgeter hit till lagtinget som vi godkände i rask takt på grund av den akuta situationen. Hur har de här pengarna använts? Har ministern en uppfattning om det? Har de varit till nytta och hjälp? På andra orter börjar man tala om att det finns zombieföretag, det vill säga sådana som kanske skulle ha gått under men har upprätthållits av samhällsstöden. Är det ett fenomen som finns här på Åland?


  • Tack, talman! Det är en bra fråga. Jag skulle vilja hävda; nej, det finns inte det. Orsaken när det gäller de medel som lagtinget beviljade var ju att vi satte ett litet krav på dem; du måste låna pengar själv för att komma åt att få stödet. Och det gjorde vi just för att det skulle vara livskraftiga företag som skulle komma ut ur den här pandemin på andra sidan, så att säga. Jag tycker att det har visat sig att det har varit så.

    Facit har också visat att egentligen har inte ett enda företag gått i konkurs på grund av coronapandemin 2020, vilket måste ses som ett bra betyg. Så svaret på frågan är nej. Det var väl snarare de snabba pengarna som gick ut via business Finland och som man kanske inte riktigt hade ordning på alla regelverk i början av pandemin. Men de medel som lagtinget har beviljat så tycker jag att har gjort nytta och de har sett till att företagen finns kvar.


  • Tack för det. Jag vet också att många företag har lånat mycket pengar för att hålla sig flytande under den här tiden. Vi får som sagt hoppas att de orkar med. Det skulle dock vara bra om lagtinget kunde få en redogörelse för hur de här pengarna har använts under fjolåret så att man får en bild av det.

    Sedan har det här också diskuterats ett näringspolitisk meddelande med tanke på att vi nu går in i ett nytt ekonomiskt system som bygger mera på att vi ska finansiera landskapets kostnader via den nya klumpsummemodellen eller det nya ekonomiska systemet. Är ett sådant meddelande om näringspolitik någonting som ministern avser att lägga fram för lagtinget?


  • Herr talman! Det brukar bli så att det ska vara ett näringspolitiskt meddelande var vart fjärde när det är en ny näringsminister. Det brukar väl höra till på ett sätt. Personligen har jag inte prioriterat det just nu med tanke på att vi är i en pandemi där gränserna är stängda. Företag kan inte bedriva den verksamhet som de så önskar, även om de hade möjligheten så att säga. Så vi får återkomma till det, måhända när gränserna öppnas, livet återgår till det nya normala och vi har vaknat upp lite efter den postpandemiska yran direkt i juni. Vi kanske kan ta den diskussionen i höst.

    Jag tycker att man måste inse att det är en exceptionell tid vi lever. Det är inte heller näringsministern som ska driva näringslivet på Åland, utan det ska näringslivet göra. Men de måste ha förutsättningar till det och framförallt det viktigaste är att transporterna fungerar, att folk får röra sig över gränserna och vi kan öppna upp. Fri rörlighet har vi aldrig någonsin vistats (… taltiden slut).


  • Talman! Tack minister Karlström. Under eftermiddagen eller under dagen så har det diskuterats inflyttning och behovet av att vi marknadsför oss på rätt sätt, med rätt selling point, till rätt målgrupper och till rätt områden. Jag vet också att ministern har en vision kring attraktionskraftsenheten som ska stärka upp det som Åland Living gör och har gjort tillsammans med Visit Åland och på det sättet bilda ett starkare kluster. Hur har det arbetet fortskridit? Är det någonting som fungerar redan idag?


  • Talman! Tittar man på facit så är det ju väldigt bra; 245 personer ökade befolkningen med under föra året och redan det här året så har vi haft mer inflyttning än motsvarande period förra året. Så trenden går ju åt rätt håll. Sedan är ju tanken med Åland Living, Visit Åland och framförallt Åland 100 att de ska samarbeta mer under det här året som är nu och som vi går in i. Det ser man ju bara redan med den här glasburen vid entrén, att man verkligen vill göra det. Det är ett viktigt jobb som inte kommer att ta slut på ett år eller två år, utan det ska fortsätta att göras. I meddelandet står att det är strategiskt målgruppsanpassat hur vi vill nå ut till våra närregioner och att få mer folk att flytta hit. Det har nog aldrig funnits så bra tillfälle som nu, att just gå ut ur pandemin och gå in i ett nytt århundrade. Vi ser också hur ganska dyrt det är på andra ställen att köpa hus (… taltiden slut).


  • Tack, talman! En annan sak som vi från den liberala gruppen har varit väldigt tydliga med är att vi har haft en vision kring business Åland som till stora delar består av befintliga olika åtgärder, till exempel riskkapital. Jag vet att ministern har ju också sin eller landskapsregeringens vision om att riskkapital är någonting som ska komma till. Men i dag finns inte det. Men jag vet att förra gången som jag frågade då fanns det ett lagförslag som i princip var färdigt att sjösätta. Hur ser den delen ut? För det är också ett ganska viktigt och vasst verktyg att använda när vi ska få igång tillväxt och företagande.


  • Herr talman! Nej, riskkapital är ju någonting som undertecknad har drivit under många år, egentligen under två decennier, att är ett viktig instrument på Åland. Det kanske inte riktigt blev som vi hade tänkt i slutet på den förra eran, men tanken lever givetvis vidare. Jag hoppas att vi kommer att kunna presentera någonting den här hösten.

    Jag har också konstaterat mer och mer att det finns andra finansieringsbehov som också är ganska viktiga när vi pratar med banker och med aktionsgruppen osv. Det är affärsänglar och uppmuntran till det och att fler privata människor att gå in och satsa lite av sitt eget kapital och möjliggöra att privat kapital kan vara med och starta upp nytt och satsa på befintliga företag också. Jag börjar lite mer titta åt det hållet också. Det är kanske ett snabbare sätt, ett friare sätt och ett mindre styrt sätt att få fram kapital för (… taltiden slut).


  • Talman! Det är roligt att höra att minister Karlström är så positiv till den budgetmotion som jag och Liberalerna har lagt fram gällande arbetsgivaravgifter vid den allra första anställningen. Jag tycker att det paketet tillsammans med det lagförslag som ministern diskuterade här - alltså när man anställer en arbetslös och kan få ersättning - så de två stöden tycker jag att är otroligt intressanta. Dels för att jag tror att de ger effekt just nu när det gäller sysselsättningen, vilket ju är helt välbehövligt, men bägge två adresserar problem som vi hade också innan pandemin. Vi hade en grupp långtidsarbetslösa som var, tycker jag, för stor för de åländska förhållandena före vi gick in i pandemin. Före pandemin så var det också så att företag hade svårt att anställa sin allra, allra första person och att göra den där första tillväxten.


  • Talman! Jag kan väl tycka ändå att det här första lagförslaget som kommer till lagtingets bord på onsdag är ett bra sätt att ta sig an det här. Enmansföretagare som vill anställa någon kan ju de facto få 75 procent finansierat av lönekostnaden om man använder det.

    Jag tycker däremot också att man kan jobba vidare med tanken och skriva en lag, ett lagförslag eller ett stödsystem som går ut på att uppmuntra enmansföretag att växa även i framtiden. En anställd är väldigt bra förstås, men det är också ganska mycket jobb att gå från att vara enmansföretagare till att anställa någon. Man kanske borde uppmuntra till att bli tre eller fyra personer i det företaget för det är då det också finns skalfördelar med att ha anställda människor hos sig. Men detta är något som jag tycker att man kan jobba vidare med. Men framförallt nu så uppmuntrar jag enmansföretagare att använda sig av den här möjligheten som kommer från den 1 september och fram till maj nästa år.


  • Helt medvetet så är faktiskt Liberalernas motion skriven så att den inte skulle gälla bara enmansföretagare utan företag i den bredare bemärkelsen, det vill säga om vi två och två till har ett företag tillsammans så skulle vi också kunna göra vår första externa anställning. Det är helt medvetet skrivet just av den anledningen. Som ministern sade så är det nog en enorm ekonomisk risk att göra sin första anställning till skillnad från om bara de egna företagarna jobbar i sitt eget bolag.

    Den delen med att kompensera arbetsgivaravgifterna är ju förstås mycket mindre ersättning än 75 procent, såsom landskapsregeringen anser. Det är väl helt rätt och riktigt. Anställer man någon arbetslös så får man en högre ersättning än om man då kan anställa vem som helst på den öppna arbetsmarknaden. Ett sådant här lagpaket tar förstås en tid att ta fram. Jag tror att det blir en jättebra helhet ifall vi kan klubba det som ministern har lagt fram nu och så kommer det ett till lagförslag sedan under hösten.


  • Herr, talman! Jag är också inne på den biten kring inflyttning, som jag också ställde en frågan till ministern för ungefär en månad sedan. Inflyttningen och den trend som just nu råder sedan 2020 där vi har haft en ökad inflyttning under brinnande pandemi. Vi ser att utflyttning från storstaden har skett i hela Norden och vi har kanske en kommande stark konkurrenssituation runtom oss. Finns det något estimat kring det kommande årets inflyttning till Åland? Hur bedömer ministern att det åländska samhället kan svara mot det här? Jag tänker alltså på hela samhället, både staden, landsbygd och skärgård. Tillgång och efterfrågan, tänker man öka efterfrågan och marknadsföra Åland, men hur är sedan tillgången på jobb och bostäder?


  • Talman! Jag tycker att detta är spännande frågor att diskutera. Vi ser ju nu att det byggs väldigt mycket lägenheter. Det byggs flera höga hus både i Mariehamn och i kringregionerna här och där det är väldigt enkelt för folk att flytta in. Vi ser ju också att det finns en begränsad mängd hus i bykärnor och i planerade områden som är till salu. Det som är fördelen med det och som faktiskt är Ålands styrka, det är att de husen är väldigt låga i pris och prisvärda, i alla fall om man jämför med motsvarande i Stockholms förorter eller i Stockholms kringregioner. Ett hus från 70-talet i Stockholm ligger idag på 5 miljoner kronor plus bostadsrättsavgifter. Ett hus på Åland för 500 000 euro, det är ett ganska fint hus. Så här har vi sett nu att det är väldigt många yngre människor som ser på att sälja sin första bostad i Sverige och bygga eller köpa ett drömhus på Åland.


  • Tack, herr talman! Jag tänker på att försöka sprida inflyttningen så mycket det går över hela Åland och fokusera också på att få folk att flytta till landsbygd och till skärgård. Det här har de ju förstått på den finska sidan när man gjorde en parlamentarisk arbetsgrupp för att förbättra möjligheterna för glesbygdsområden i Finland att kunna ta emot inflyttare. Man har ett morotspaket som man planerar att dela ut. Min fråga i april var också om Åland på något sätt kan ta del av det här i framtiden. Finns det möjlighet att kunna förbättra de åländska möjligheterna för att ta emot personer?

    Då undrar jag också; vad är hönan och vad är ägget? Är det så att personer flyttar hit för att det finns ett bra samhälle, att det finns bra resurser och mycket möjligheter? Eller kommer möjligheterna för att folk bor här och stannar här?


  • Tack, talman! Det är bra frågor. Vad är hönan och vad är ägget? Hittills har det varit så att finns det jobb på Åland så flyttar man hit och finns det inga jobb så flyttar man härifrån. Det är det här som lite kanske har blivit någon sorts paradox nu när vi har ganska hög arbetslöshet det här senaste året i den här exceptionella tiden, men samtidigt så har folk flyttat hit. Det är nog en ny tid vi går in i där vi kanske inte har alla svar på alla frågor ännu.

    Till detta att bo på landsbygden och i skärgården så har det konstaterats nu att landsbygden på Åland är ju väldigt nära centralorten i alla fall, om man då jämför med någon som kommer körande från Knivsta till Stockholm eller någon annanstans ifrån. Det är ju fortfarande ganska nära att köra från Geta till Mariehamn. Så det är nog bara vi ålänningar som ser det långt borta det som är utanför rondellerna.

    Sedan är utmaningen förstås att få folk att flytta till skärgården och där är det ju lite mera utmaningar förstås. Men vi ser ju att det ökar också, trenden med hemskolning i vissa kommuner och många andra fördelar som finns. Bristen där är ju bostäder (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ministern för ett som vanligt mycket positivt anförande. Jag noterade tyvärr att det enda som ni pratade om var frågan om bidrag och stöd. Så är läget.

    Jag väntade på - som jag diskuterade med er tidigare - transportstödet som gick till jordbruket. Hur många företagare har använt det? Har ni börjat funderat på att det kanske också kan utsträcka sig till andra företag?


  • Tack, talman! Ja, det har varit mycket bidrag och stöd det senaste året, det medger jag, ledamot Toivonen, att det har varit. Hur utfallet har varit på transportstödet, det måste jag faktiskt be att få återkomma till. Jag har inte riktigt koll på hur många som har använt det och hur många som jobbar med det just nu, så den bollen tar jag tillbaka och får återkomma till.

    Men det är klart att landskapets medel ser vi att liksom börjar ta slut. Någonstans har jag också sagt att vi har gjort väldigt mycket det här senaste året; 10 miljoner i likviditetsstöd och 10 miljoner i sysselsättningsersättningar. Så bara vi kommer igång igen och får livet att börja snurra så hoppas jag att vi kan återgå till en mindre bidragsberoende politik och istället får vi satsa på göra förutsättningar för näringslivet med rätt utbildad kompetent personal, få matchningen att fungera och få folk i arbete igen. Det är arbete som är vägen ut för oss.


  • Tack, herr talman! Transportstödet, nu minns jag inte hur många arbetsplatser som ÅSUB räknade med senaste när de gjorde det. Det var väl 100 eller 150 arbetsplatser, så det är rätt så mycket. Så ni har inte funderat på att ta det för att hjälpa till i dagens läge?


  • Som ledamot Toivonen vet så var ju transportstödet riktat till livsmedelsklustret. Vi resonerade på så sätt att vi ska smörja även de hjul som snurrar och livsmedelsklustret har ju snurrat på ganska bra under den här pandemin. Vi får göra en liten utredning på hur mycket mer det har gynnat det åländska samhället totalt och hur viktigt det är för transportsektorn. Det var ju det som vi visste, att det enda som var säkert är att kostnaderna med transporterna inte kommer att minska, om det är så att transporterna generellt här går ner och minskar på Åland.

    Men som sagt, vi får återkomma till den här frågan. Vi kanske också lite extra noga i utskottet kan titta på hur det har gått med utfallet gällande transportstödet.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 19:43

    Talman! Lagting, Åhörare. Jag tänkte prata lite om ett par punkter ur ”Fem fokusområden för nystart av Åland”.
    Den första punkten handlar primärt om jobb och utbildning. Vackert så! Utbildning är en otroligt viktig del i skapandet av ett starkt samhälle. Gällande så kallade ”Sysselsättningsfrämjande åtgärder” så är det väl något som man får försöka hålla ett öga på. Det är ju produktion vi behöver och inte enbart någon form av sysselsättning.

    Den andra punkten, "Exportföretagande inom digitala tjänster", min ståndpunkt här är som vanligt att detta är något som näringslivet klarar av på egen hand utan inblandning av politiker. Det enda vi bör göra är att se till så att förutsättningarna är de bästa tänkbara, men det betyder inte att jag ställer mig positiv till ekonomiskt stöd.

    Punkt tre, "Grön kraft på export", även där så handlar det väl i sådana fall om att privata aktörer ska skapa och saluföra denna kraft. Om vi anser att de ingrepp som görs i hållbarhetens namn i vår fantastiska natur är ett rimligt pris för den nytta som den kan göra, så det enda vi ska göra är att skapa förutsättningarna för aktörer som vill satsa på dessa energikällor. Utredningar och undersökningar kan de bekosta själva.

    Den fjärde punkten, "Vi välkomnar fler", jag är ledsen att jag kommer att förstöra den goda stämningen som har varit här inne. Jag tror att jag är den enda som inte kommer att hylla det här projektet. Självklart så ska vi vara välkomnande mot de människor som väljer att flytta hit, precis som jag blev välkomnad när jag flyttade hit.
    Så länge jag har bott här så har man fått höra att vi behöver inflyttning och att det är lösningen på våra problem.
    Ålänningarna är ett av världens driftigaste folk och har byggt en helt fantastiskt samhälle. Vad är det man tror måste skötas av andra människor?

    Tittar man på ÅSUB: arbetslöshetssiffror mellan 2008-2018 så framgår där tydligt att t.ex. inflyttade svenskar, dvs. gruppen som jag själv tillhör, dubbelt så ofta är arbetslösa som infödda ålänningar. Siffrorna för inflyttade från Finland ser bättre ut, men det finns också inflyttade från andra regioner där försörjningsgraden ser betydligt sämre ut. Utan att spekulera i vad orsakerna till vad infödda ålänningars högre sysselsättningsgrad kan bero på, så kan jag inte låta bli att undra, varför ser det som ett självändamål med inflyttning, speciellt med vetskap om denna statistik och dessutom nu i dessa tider? Vi har ett rekordstort antal arbetslösa ålänningar och vi vill, enligt detta meddelande, aktivt arbeta för att få ännu flera människor att flytta hit.

    Om man nu anser att befolkningsökning är lösningen på våra problem så kan jag inte för mitt liv begripa varför man aldrig pratar om den egna befolkningens barnafödande. Inte en enda gång har jag hört någon nämna ett enda förslag för att öka barnafödandet bland vår egen befolkning. Återflyttning hör man talas om ibland och det är bra, men aldrig något om att öka den egna nativiteten.

    Personligen ser jag inte alls att inflyttning skulle vara lösningen på våra problem. Jag tror tvärtom att vi är lagom många människor som bor här. Och den inflyttning som vi eventuellt behöver, den kommer helt av sig självt.
    Är det en viss spetskompetens vi behöver så kan man få den genom platsannonser i närregionen, eller för all del genom utbildning.

    Vidare så är det ju inte så att en större befolkningsmängd enbart genererar inkomster, den ställer också en massa krav på samhället. Bara för några år sedan hade vi brist på dricksvatten, Lotsbroverket har väl ingen direkt överkapacitet. Och hur är det med ÅHS? Med en ökad befolkningsmängd så kommer också kravet på en ökad infrastruktur och offentlig sektor. Alla dessa problem går naturligtvis att lösa, men till ett pris.

    Att tro att lösningen på våra problem är inflyttning av andra människor är, enligt min mening, att ha låga förväntningar på vår egen befolkning. Ålänningarna har alltid klarat sig själva och jag är övertygad om att de kommer att göra det i fortsättningen också. Tack för ordet.


  • Första svaret på den här sista sista utläggningen är ju demografin. Jag kollade upp att vi år 2020 var 3 050 personer som är över 75 år på Åland. Enligt ÅSUB så kommer de år 2030 att vara 4 550, alltså 1 500 personer fler som är över 75 år om tio år. Det betyder att vi behöver ha någon som producerar också, vi behöver ha någon som gör saker, som bygger hus, som bygger lägenheter och som gör att det här samhället snurrar på vidare. Så demografin är nog svaret på varför vi behöver bli fler. Sedan tycker jag själv att det är mycket roligare att leva i ett samhälle där restaurangerna är öppna betydligt mycket längre och mycket fler kulturutbud sker. Det finns en större chans att det blir så om vi är närmare 40 000 eller 50 000 jämfört med att vi är 30 000. Demografin är svaret på frågan vill jag hävda.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 19:49

    Tack, talman! Tack minister Karlström. Om demografin är det stora problemet, hur kommer det sig att man då aldrig har hört några diskussioner om hur vi ska öka barnafödandet?


  • Herr talman! Nu är jag dålig på själva barnafödandet, jag inte lyckas med det i mitt liv ännu.

    Men detta är ju ändå den fria viljan vill jag väl hävda. Vill man ha ett, två eller flera barn så är det upp till paret eller familjen som vill det. Trenden har varit så i västvärlden att man skaffar färre och färre barn. Så då är demografin lösningen, att vi är fler som flyttar in hit och hjälper oss bygga detta samhälle tillsammans och att stå för de grundläggande kostnaderna som man har för att driva ett samhälle. Jag välkomnar fler och även 75-åringar och äldre är välkomna att flytta till Åland om man frågar mig.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 19:50

    Tack, talman! Men då kommer samma problem att återuppstå gång på annan. När den inflyttade befolkningen åldras, för de kommer ju inte heller att skaffa några barn, så då måste vi också föra in ännu flera människor för att kunna ta hand om dem. Eller så får vi börja se över de strukturella problemen. Kan vi inte i en högre utsträckning ta hand om våra egna gamla? Jag tänker på våra egna gamla mammor och vår egna gamla pappor.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Egeland för ett intressant anförande. Ni är först som har nämnt det här, men jag kan ju nämna att jag i ett senare anförande också kommer att gå emot den här punkten. För jag tycker precis som ni, att det här med inflyttning verkar vara ett självändamål. Jag tror att folk kommer till Åland via jobb, via kärlek, via studier och så vidare. Vi behöver inte ha det som ett självändamål och speciellt i det här läget när vi ser på de här fem punkterna när det finns 1 000 stycken nyarbetslösa som vi inte har räknat upp överhuvudtaget. Det måste vara måste illa ut för dem om vi ska sätta som prio att vi ska få nya ålänningar när vi har 1 000 nyarbetslösa. Jag tycker att i den kopplingen så passar det inte och det är min åsikt.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 19:51

    Tack, talman! Ja, jag är helt enig med ledamot Toivonen här. Jag håller med om att de som flyttar hit ska naturligtvis välkomnas och känna sig välkomna. Men det är just självändamålet och tron på att det här är lösningen på alla våra problem.


  • Ledamot Egeland, jag säger som minister Karlström att det handlar om demografin. Visst, utan inflyttning så skulle vi inte ha någon befolkningstillväxt på Åland, det är den som gör vår befolkningstillväxt. Vi har ett avräkningssystem som bygger på att vi gärna ska bli fler och fler ålänningar. Vi har en social infrastruktur. Vi har ett samhälle uppbyggt som en storstad många gånger, alltså vi kan producera välfärd till många, många fler invånare än vad vi gör idag, till många, många fler ålänningar. Det blir betyder också givetvis att blir billigare att producera, det blir mer kostnadseffektivt.

    Sedan är det väl ett självändamål i den bemärkelsen att vi ska bli fler. Jag tycker att mångfald är bra; nya idéer, nya hjärnor, nya händer och nya ögon att se på saker och ting. Det skulle bli ganska torftigt om vi skulle bli i vår egen lilla bubbla bara.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 19:53

    Tack, talman! Det var någonting som John Holmberg sade som jag skulle kommentera, men jag glömde bort det.

    Jag får väl ställa en motfråga istället. Vad är då en lagom befolkningsmängd eller menar ledamot Holmberg att den ständigt ska öka?


  • Tack, talman! Ser vi till Ålands geografi så har vi ju ändå en rejäl tätort med Jomala och Mariehamn som i princip har vuxit ihop. Men en stor del av Åland är väldigt öde och obebyggt. Vi har en skärgård som skriker efter befolkningstillväxt. Vi har en landsbygd ute i periferin som också skriker efter befolkningstillväxt. Jag tror inte att vi under många, många år och många, många mandatperioder behöver oroa oss för att det flyttar in för många eller att det föds för många. Jag tror att bådadera är viktiga. Jag tycker att det är en viktig poäng som ledamot Egeland för fram; varför kan vi inte uppmuntra till ett större barnafödande? Absolut, det kan vi säkert göra på något politiskt sätt. Men det viktiga är ändå mångfalden, för det är ändå det som är grogrunden till attraktionskraften att bo på Åland. Vi har restauranger, vi har ett kulturutbud och vi har butiker. Vi har en hel del och det är väl så som vår välfärd har byggts. Ålänningarna sökte sig ut i världen, fick impulser och kom tillbaka. På det sättet fortsätter vi, men vi är också duktiga på att vara mottagare av nya ålänningar.


  • Herr talman! Ledamot Egeland pratade om inflyttade och vad som är bra och om våra arbetslösa. Jag har lite förståelse för ledamotens prat här. Jag själv brukar prata om att om vi får företag att flytta in här så brukar arbetskraften komma efter, och då brukar den vara anpassad till behovet. Jag undrar hur ledamoten ser på att man ska försöka få in mera produktiva bolag till Åland som skulle skapa sysselsättning?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 19:55

    Tack, talman! Tack för frågan ledamot Salmén. Jag är oerhört positiv till det. Det enda som jag ställde mig emot var att man nästan tar det som ett självändamål med inflyttning och det tror jag inte på. Men absolut, skulle vi få mera företag här och vi skulle ha behov av mera arbetskraft så kommer det ju hit arbetskraft och det är ju bara enbart positivt.


  • Tack, talman! Vi har haft ett bra flöde av inflyttade till Åland om vi säger så, ganska lagom storlek. Jag skulle säga att vi har haft lite dåligt med bolagsinflyttningar, i synnerhet för produktion. Nu är det ofta så att vi hyr in andra bolag bortifrån och så blir det så att när de är färdiga med projekten så försvinner de. Vi skulle kanske behöva jobba lite mera på den sidan.


  • Talman! Jag uppfattade, baserat på ledamot Egelands anförande, att han anser att inflyttning är en belastning i form av utökat behov av offentlig service, utökat behov på infrastruktur samt att Lotsbroverket blir fullt. Är det såsom man ska uppfatta ledamotens anförande? Är det också Obundnas uppfattning i ärendet?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 19:57

    Tack, talman! Tack för frågan ledamot Zetterman. Nej, absolut inte, då måste jag nog tyvärr drista mig till att påstå att ledamot Zetterman lyssnade lite slarvigt. Jag ser absolut inte inflyttning som en belastning. Det jag sade var att jag ser inget självändamål i inflyttning, vilket många tycks tro att det är. Och jag sade också att det kommer inte enbart att generera intäkter, utan det kommer också att ställa krav på infrastruktur, ÅHS och Lotsbroverket och så vidare.


  • Talman! Det är bra att ledamoten nyanserade det till den delen, för det var nog lätt att uppfatta det som att man såg väldigt stora kostnader också i takt med inflyttningen. Så är det förstås, var och en av oss ålänningar kostar oavsett hur länge vi har bott på Åland, om det är i fem generationer tillbaka eller om man är relativt nyinflyttad. Sedan är förhoppningen att varje person också ska bidra till samhället, vilket ålänningarna har gjort i betydligt högre utsträckning än på andra platser med vår rekordhöga sysselsättningsgrad, särskilt bland kvinnorna faktiskt som ju driver upp det. Kanske ledamoten vill ändra på det och tycker att kvinnorna ska vara hemma och föda barn i stället? Men det är en annan passus.

    När det gäller till exempel grundläggande infrastruktur, vi kan ta ÅHS som exempel, så är min uppfattning att man med den grundinfrastrukturen skulle ha möjlighet att serva betydligt fler och därmed kunna sänka kostnaderna per capita.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 19:58

    Tack, talman! Jag måste nog konstatera att ledamot Zettermans replik om att jag skulle anse att kvinnor borde vara hemma och föda barn egentligen var under hennes intelligensnivå. Även om ledamot Zetterman och jag sällan tycker lika om speciellt mycket, utom möjligtvis någon ekonomisk fråga här och där, så måste jag ändå säga att jag anser att ledamot Zetterman har ett hyfsat och välutvecklat intellekt, men det gav hon inget bevis för här inte, långt ifrån. Jag tror att ledamot Zetterman även förstår vad jag pratar om när jag pratar om jämställdhetsfrågorna. Det handlar definitivt inte om att kvinnan ska vara hemma och föda barn. Det där var kass, alltså.


  • Tack, herr talman! Det är skönt att höra att lagtinget, majoriteten vad det verkar, ändå har en bild av att inflyttning är viktigt för Åland. Det ger mer än vad det kostar. Det är människor som också är företag och som genererar arbetsplatser och skapar en ökad tillväxt i ekonomin. För min del så hoppas jag att vi kan jobba vidare med inflyttning som ett centralt mål med hopp om att kanske bli 50 000 invånare på Åland på sikt.


  • Tack talman! Det här handlar egentligen inte bara om inflyttning, utan det handlar också om mångfald, 20 procent av den åländska befolkningen är född utanför Finland. Vi talar 67 olika språk. Åland har alltid varit ett samhälle som präglas av mångfald med influenser internationellt, inte minst genom sjöfarten. Detta har ju berikat Åland, det måste vi ändå vara överens om. Och det berikar Åland också idag vad gäller kreativitet och innovation, vad gäller ett kulturellt "know-how" inom näringslivet när man arbetar på en globaliserad marknad, attraktionskraft, tillhandahålla specialister och experter på Åland som vi vet att vi behöver också mer av i framtiden. Så att verka för inflyttning har ju också många andra positiva aspekter.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 20:01

    Tack, talman! Givetvis så finns det positiva aspekter och det har jag aldrig nekat till heller. Det jag har sagt är att det finns inget självändamål och vi kommer inte att lösa alla våra problem. I en situation när vi har en väldigt hög arbetslöshet så är det nog kanske bäst om vi fokuserar att lösa det problemet istället för att få inflyttning just för stunden.


  • Diskussionen av bryts härmed och återupptas onsdag den 12 maj kl. 09.30. Talarlistan kvarstår och första talare på listan är ledamot Simon Påvals.