Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. Eftersom jag var en av dem som stödde bordläggning av det här ärendet så vill jag gärna framföra några ställningstaganden innan vi går till omröstning.

Det kanske mest frustrerande med det här förslaget är att det bygger på helt fel principer i resonemanget om den här styrelsesammansättningen. Det finns liksom en idé och en praxis i enlighet med finländsk nordisk modell kring pensionsfonder där man har en ordförande sedan har man tre från arbetstagarsidan och tre från arbetsgivarsidan. Därmed har man en balans. Det är liksom hela grejen med den här, symmetrin och hela upplägget. Det har aldrig handlat om kompetens. Eftersom både arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan kan utse personer med den kompetens som vi anser att krävs för uppdraget.

Det är på något vis väldigt frustrerande att man inte i landskapsregeringens framställning över huvud taget har gjort någon bedömningar kring den här symmetrin och den här vedertagna modellen och vedertagen praxis. Utan det ser nu ut som någon slags politisk kohandel där alla ska få någonting så vi tar väl bort en. Det är liksom som att grunderna i hela frågan, man har missat poängen.

Nu kan ju det bero på att vi på Åland är ganska okunniga över hur arbetsmarknadsmodellen fungerar i våra nordiska länder. Den är ju ett samhällskontrakt kan man säga, mellan arbetstagare och arbetsgivare, för hur man reglerar uppgörelser på arbetsmarknaden. Vi ser i riket nu vilken kraft det finns när arbetstagarna går i protest mot regeringens förslag om allvarliga försämringar och nedskärningar i löntagarnas ställning. Facken går samman, de har nu deklarerat stridsåtgärder mot regeringen och meddelat statsminister Orpo och finansminister Purra att det här kommer att ske. Det är ingen liten sak när man äventyrar arbetsfreden på arbetsmarknaden. Om Servicefacket PAM, Bil- och transportförbundet, JHL, Industrifacket, FFC vidtar åtgärder stannar Finland. Det är alltså inga småsaker man sätter i rörelse genom att provocera åt det här hållet. Det är nog knappast en bra sak för landets ekonomi och stabilitet och möjlighet att komma till goda lösningar.

Därför är det så frustrerande att man inte ser den här dynamiken här. Nu handlar det om styrelsen i en pensionsfond, men det handlar just om den här balansen och om att respektera den nordiska välfärdsmodellen. Om den här saken kommer vi att rösta och det är helt klart. Sedan var det ännu öppet sist det här debatterades huruvida hela lagförslaget skulle förkastas. Åtminstone har jag förstått att ledamot Toivonen kommer att föreslå det, och jag tycker att ledamot Toivonen i det här fallet har goda synpunkter. Däremot så bedömer vi väl det politiska läget sådant att nu minskar åtminstone den här styrelsen bara med en även om man då äventyrar och fråntar den här symmetrin på den här balansen. Vilket är illa, men vi vet heller inte hur det går efter valet. Det kanske kommer en regering som vill slopa alla medlemmar från fackets sida. Vi biter i det sura äpplet och hoppas att det åtminstone inte blir värre. Om styrelsesammansättningen där kommer vi att rösta, men vi stöder alltså inte förkastandet.

Ledamot Gunell sade att det var frustrerande och hon verkade lite frustrerad, det blir lite upp till kamp. Jag hoppas jag hörde fel när hon sade att det aldrig handlade om kompetens i den här styrelsen. Det är möjligt att jag ryckt det ur sitt sammanhang, men det var ett väldigt förvånansvärt uttalande. För det står, jag kan inte återge det ordagrant, i framställningen att alla bör ha kunskap i placeringsverksamhet. Om man ska förvalta ett såhär stort kapital nog måste det väl handla om kompetens också i så stor utsträckning som möjligt. Det var ett väldigt märkligt uttalande måste jag säga.

Självklart handlar det om kompetens, men både arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan har förmåga att utse personer med rätt kompetens. Det är inget skäl till att frångå den vedertagna praxisen om en balans, 3-3 plus en ordförande. Det finns inga giltiga skäl som hittills har anförts varför inte det ändå skulle gå att få fram den nödvändiga kompetensen.

Tar man avstamp i det, om vi är överens om det för ledamot Gunell sade faktiskt att det aldrig har handlat om kompetens, nog måste man ju ändå veta vad man ansvarar för om man sitter med i en styrelse. Nog måste man ju också, oavsett om man är facklig representant eller vad man är, veta vad man pysslar med.

Jag noterar också att ledamot Gunell pratar mycket till sina egna skador och sade att det var provocerande det som händer på finska sidan. Det vill säga att man där helt plötsligt inser, vilket inte den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde, att vi kan inte fortsätta mot det ekonomiska stupet utan vi måste börja spara, vi måste börja göra någonting. Ledamoten säger att man sätter igång enorma krafter och nu ska facken upp på barrikaderna och tjosan hejsan. Vad tillför det när det gäller det utsatta ekonomiska läget som Finland befinner sig i? Jag förstår inte uttalandet.

Jag tycker ledamot Anders Eriksson ska titta på finska regeringens budgetförslag. Är det så att man värnar ekonomin så kanske man inte ska sänka skatterna för de rikaste. Man kanske inte ska sänka momsen på bensin så att vi ökar bilismen. Det finns många åtgärder där man frågar sig, och kan med fog fråga sig, att är det här vettiga saker att minska intäkterna till staten i ett så svårt läge. I stället väljer man att öka klyftorna och ta från dem som har redan minst. Det är en politik jag absolut inte accepterar.

Tack, talman! Det är både begripligt och tråkigt att ledamot Gunell fokuserar väldigt mycket på det här med tre eller två. Jag jämförde tidigare i en annan debatt när det var mycket diskussion kring kvinnor eller personer där man tittade på ett enda ord. Jag diskuterade i mitt anförande hela den här lagen. Nu talar ledamoten här om att sätta den nordiska modellen och det ska vara en balans i den här styrelsen. Nordiska modellen har ju att göra med löneutvecklingen i landet, eller i länderna och så vidare bortåt. Det här har ju ingenting med det att göra. Pensionerna är garanterade i lag så det här är en förvaltning av den här pensionsfonden. Som ekonom så det finns ingen grund för om det ska vara tre eller två eller en. Det är inte den relevanta frågan, det är hanteringen av den här pensionsfonden och den kan göras inom ramen för (… taltiden slut).

Så som jag ser det så bygger också förvaltningen, fonderingen, ledning och styrning av pensionsfondernas tillgångar på samma princip som arbetsmarknadens parter i övrigt. Det är den nordiska modellen att hantera saker på. Det vill säga att det är både de som ger arbete och de som är löntagare som tillsammans förvaltar kapitalet. Därför att det i grunden är deras egna pengar. Det är löntagarnas egna pengar. I det här fallet de som har varit anställda i landskapets tjänst, inom förvaltning och skolor och myndigheter, fram till 2008. Det är därför det är viktigt att man förstår principen varför det är 3-3 plus en ordförande. Det har funnits en tanke, den bygger på en praxis, det finns liksom en logik.

Tack, talman! Jag håller fortfarande inte riktigt med om den här logiken. För det är ju inte arbetstagarnas pengar. Som jag sade, pensionerna är garanterade i lag. Det står i framställningen visserligen att det är pensionsfonden som skulle garantera, men det är också en felaktighet.

När det gäller arbetstagarnas pengar, nu råkar faktiskt den här fonden ha ett mikroskopiskt - jag får nämligen några euro i pension från landskapet, från de här gamla....Det betyder att jag aldrig tillhört facket, jag vet inte varför facket ska representera mina pengar. Alla tillhör inte facket och därför kanske det inte behöver vara 3-3. Vi försökte lite i utskottet fundera hur stor andel, ingen visste hur stor andel det är. Om det är hälften så borde de ju kanske ha en och en halv plats, vilket man inte kan ha, men säg att det är 2/3 som tillhör facket då är väl två platser faktiskt ganska logiskt enligt ert och kanske mitt resonemang.

Nå, det är samma logik som att om du vill ha tre parter till exempel från arbetsgivarsidan, så kan du rimligen vända dig till Ålands Näringsliv eller Företagarna på Åland som är deras organiseringar och fråga efter förslag på representation. Det är en helt vedertagen och vettig modell. På samma sätt gör man om man vill ha representation från arbetstagarsidan så vänder man sig, såsom det i lagen står, till de mest representativa organisationerna på arbetstagarsidan för att be dem att komma med förslag.

Talman! Jag kan på inget vis säga att jag omfattar riksregeringens politik. Man lånar till skattesänkningar och tänker strypa i socialstöden till exempel för ensamförsörjare. Det är ingenting som jag omfattar eller tycker att är rätt. Samtidigt som jag själv har facklig bakgrund. Nog har ju Finland ett problem. Finland sticker ut med olovliga strejker som ställer till det på ett väldigt komplicerat sätt. Här i veckan marscherade markpersonalen ut på flygfältet, vad jag kunde läsa på Yle:s hemsida, för att man inte skulle få rabatterade biljetter mer på Finnair. Det bygger på förtroende, arbetstagare och arbetsgivare, att man liksom diskuterar ihop sig. Finland har väldigt mycket olovliga strejker.

Ledamot Sjögren får gärna försvara inskränkningarna i strejkrätten om hon önskar, men det som nu sker är betydligt större än så. Inte reagerar hela den samtliga fackföreningsrörelsen i Finland om det bara handlar om en mindre förseelse. Det är ju allvarliga försämringar i den sociala tryggheten och också i och för sig i strejkrätten som är en grundlagsenlig rätt att få visa sin åsikt. Jag tror att det är dåligt för ett samhälles ekonomi om man får generalstrejker i ett land. Då stannar landet helt säkert och det är kostsamt. Det är därför man måste ha arbetsfred och försöka arbeta för att uppnå och förhandla om lösningar.

Talman! Jag skulle uppskatta om ledamot Gunell och Socialdemokraterna slutar sätta ord i våra munnar som vi inte över huvud taget har sagt, sluta med det! I januari 2023 var det på vippen att det utbröt en stor, stor strejkvåg i hela Finland där samtliga fackföreningar var involverade. Så vitt jag vet så satt det en socialdemokrat på statsministerposten då. Det jag säger är att det behövs ökat förtroende och tillit mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det vinner alla på, både arbetsgivarna och fackföreningarna. Att säga saker som ingen har sagt så tycker jag är under all kritik.

Det verkar som att ledamot Sjögren tar illa vid sig om jag säger vad hon har sagt, men det får vara. Jag håller med om det att arbetstagare och arbetsgivare måste komma överens. Det är så man behåller arbetsfreden i ett land. Det är bara så man kan skapa bestående förändringar i arbetsmarknaden och i det som ger landet skatteinkomster. Man måste jobba tillsammans. Det är därför det är så, och har varit, väldigt chockerande för mig att höra att man från liberalt håll var beredda att slopa hela den här modellen som finns. Inte bara nu då ta bort en representant som utses från löntagarsidan, utan alla. Det har varit en stor, stor besvikelse måste jag säga.

Talman! I vår mening så handlar den här frågan inte om huruvida någon är kompetent eller inkompetent, utan det handlar om representation. Representation är viktigt i frågor där det finns vissa grupper i samhället där beslut fattas för deras räkning på ett eller annat sätt. Som en sidoanmärkning så har jag i Nordiska rådet till exempel drivit på frågan att ungdomar som en grupp måste bli mycket, mycket bättre formellt och institutionaliserat involverade i de beslut som rör deras angelägenheter. Eftersom många inte heller har rösträtt och kan forma sin egen framtid. Också där finns det motstånd för att man antar att ungdomar inkompetenta. Man förstår inte som ungdom hur politiska processer förs och därför har man ingenting i mötesrummen att göra. Det är befängt. Jag tycker att den här debatten lite visar på samma sak. Att det här är en del av att värna demokratin och att också utveckla demokratin. Så finns det säkert mycket, mycket mer man kan göra.

Jag håller med om det som ledamot Holmström säger. Ursäkta om jag har varit ouppmärksam på Hållbart Initiativs ställningstagande i den här frågan. Stöder man den här lagen och stöder man den här neddragningen och rubbande av den här, vad ska jag säga, samhällskontraktet som ändå ligger till grund för den här styrelsens sammansättning?

Talman! Till det första så vill jag bara kommentera det att vi har inte engagerat oss i den här debatten på grund av att den har slirat så mycket från båda sidor. Jag ville komma med ett konstaterande att vi värderar representation och därför kommer vi också stöda Socialdemokraternas ändringsförslag.

Jag tackar för det beskedet. Tack!

Tack, herr talman! Till att börja med vill jag säga att jag är tacksam för att det ser ut att gå vägen med den här lagen. Varför jag står här nu är för att jag under debatten hört en hel del funderingar som jag eventuellt kan, om det finns frågetecken att jag kan räta ut dem och att ni har möjlighet att ställa frågor.

Herr talman! Vi behandlar ett lagförslag med förändringar och förbättringar av landskapslagen för Ålands Pensionsfond. Främst handlar den om nödvändiga administrativa förändringar. Ärendet bordlades i onsdags, mycket beroende på att diskussionerna flöt ut ganska vitt och brett och förvillade och förlorade sig i detaljer och spekulativa uttalanden som tyvärr på grund av okunskap ger en vrångbild av fonden och dess förvaltning. Skuggan faller lite på den och det vill jag rätta till, för det är inte så. På grund av förkylning kunde jag inte delta i remissdebatten. I egenskap av ordförande för fonden vill jag därför här informera lagtinget om sakernas förhållande så att det förhoppningsvis ska vara möjligt att klubba lagen innan lagtingsperioden tar slut. Det är nämligen mycket angeläget att lagen går igenom nu. De förändringar som föreslås har efterfrågats i många år under flera regeringsperioder. Jag har sedan tiden då jag var finansminister 2019 arbetat hårt för att den ska komma till stånd.

Herr talman! Jag vill understryka att pensionsfonden sköts professionellt under gällande lagstiftning. Pensionsfondens placeringar förvaltas av idel fullblodsproffs som har lång erfarenhet av placeringsverksamhet och jag kan berätta för er att den nuvarande styrelsen haft och har ett mycket gott samarbete och bra engagemang i alla frågor som behandlats och att närvaron på mötena är mycket hög. För det mesta är samtliga ledamöter närvarande och vi har en samlad kompetens för uppdraget som jag tycker är god.

Vi ska inte diskutera operativa detaljer här i salen men jag vill ge er några viktiga fakta. I långsiktiga avkastningsjämförelser med andra inhemska pensionsmedelsförvaltare har pensionsfonden klarat sig bra, även genom svåra tider som finanskrisen och pandemin. Återhämtningar har skett efter nedgångar i den totala portföljen. Marknadsvärdet på pensionsfondens placeringar var per 31.8.2023 cirka 506,2 miljoner euro och vi gör kvartalsvisa nettouttag till landskapets budget för pensionsutbetalningar om ca 4–4,5 miljoner euro under 2023. Allt rullar på enligt plan.

Beträffande fördelningen mellan olika tillgångsslag, som har diskuterats, så har pensionsfonden inte gjort några förändringar i normalallokeringarna i placeringsplanen till 2023, men vi har aktivt fortsättningsvis valt att ligga med en övervikt i alternativa placeringar. Det är långsiktiga, noggrant utvalda onoterade placeringsprodukter inom private equity, krediter, infrastruktur och fastigheter. De är visserligen normalt illikvida under sin livstid, men har en mycket attraktiv förväntad avkastning. Det är placeringar som passar väl in i en långsiktig pensionsmedelsförvaltares portfölj.

Ränteuppgången under 2022-2023 har gett bättre möjligheter att hitta bra avkastande ränteplaceringar. Största delen av ränteuppgångarna i den här konjunkturcykeln ligger förmodligen bakom oss, ska vi hoppas, så för närvarande är det inte aktuellt att minska ytterligare i den totala ränteallokeringen. Ränteplaceringarna utgör fortsättningsvis ett riskdiversifierande komplement till aktieplaceringarna. Fördelningen i pensionsfondens totalportfölj var per 30.6.2023 enligt följande: aktier 38,5 %, ränteplaceringar 31,2 %, övriga placeringar 28,5 %, likvida medel 1,8 %. Så ser det ut.

Herr talman.! Några ord om indexfonder/passiva placeringar. Pensionsfonden har sedan många år tillbaka faktiskt haft en relativt stor andel passiva placeringar i de externt förvaltade mandaten. Av den totala aktie- och ränteportföljen var cirka 28,5 % placerade i strikt passiva instrument per 30.6.2023. Att blanda aktiv och passiv förvaltning är fortsättningsvis något som pensionsfonden anser vara en strategi som passar pensionsmedelförvaltare väl och vi är inte ensamma att tänka så. Vi jämför oss ju alltid med de andra.

Herr talman! Sedan något om kostnaderna i fonden. Allmänt kan jag säga att vi har en mycket detaljerad uppföljning på alla kostnader i anslutning till de externt förvaltade placeringsportföljerna. Emellertid är det information som vi av sekretesskäl inte vill redogöra för i en verksamhetsberättelse. Jag kan säga att dessa kostnader motsvarar någon tiondelsprocentenhet av det externt förvaltade kapitalet. Vi har en kontinuerlig dialog om kostnaderna med förvaltarna och under 2023 har kostnadsnivån sänkts ytterligare.

I debatten har det klagats på transparensen i fonden. Jag hävdar att all information av sekretesskäl inte kan eller ska vara offentlig, men från fondens sida finns inga hemligheter gentemot våra uppdragsgivare. Jag har vid flera tillfällen understrukit här från talarstolen att våra böcker är fullständigt öppna för landskapsregeringen, revisorer och för lagtingets finans- och näringsutskott. Så är det, ingenting döljs om vi får en fråga från någon av dessa.

Herr talman! Till sist en fundering. Jag är faktiskt lite besviken på ledamot Toivonen, att han vill förkasta det här lagförslaget när det så klart och tydligt gör förbättringar åt fonden att kunna förvalta. Jag är besviken på det. Han sitter med i finans- och näringsutskottet. Min lilla fundering är då varför har han inte velat höra fondansvarig tjänsteman? Varför har han inte velat höra mig? Vi har sagt att vi kommer jättegärna till finans- och näringsutskottet och då får de reda på alla frågor, ni får svar på alla frågor. Tydligen har han inte velat höra, varför? Då tror jag vi hade kunnat få en mer sansad debatt med fokus på de viktiga frågorna i lagförslaget. Jag hoppas att det jag sagt här och nu är till hjälp för att få igenom detta viktiga lagförslag! Jag är tacksam mot er alla, och framförallt nu mot Socialdemokraterna som varit på gränsen tydligen att vilja förkasta det här men som har bestämt sig för att inte göra det. Tack, herr talman.

Tack, herr talman! Tack också till ledamot Eliasson som sitter i fondens styrelse och att han tar till orda här. Jag tycker det är viktigt att höra hur ni ser på arbetet i fonden. Det är också betryggande att höra att styrelsen fungerar bra i den modell som den har nu och så som den är utsedd. Om jag har förstått det hela så i det utredningsuppdrag som föregick den här lagstiftningen som utfördes av Svante Fagerlund ingick överhuvudtaget inte frågan om styrelsens sammansättning. Varför stöder ledamot Eliasson den förändringen när den egentligen inte har varit föremål överhuvudtaget för den här förändringen i lagen till en myndighet och så vidare?

Tack, talman! För mig är det egentligen egalt om det är två eller tre. Det är inte jag som har hittat på att det ska sänkas till två, det är det inte. Det som jag tycker är viktigt är att det inte bromsas det här lagförslaget nu när vi precis är framme vid målsnöret. Eftersom det är så viktigt att få nästa styrelse. Jag själv rekryterade, i egenskap av finansminister, den styrelse som sitter idag och jag vet hur enormt svårt det var. Därför ska man ta ansvar för en halv miljard vill man också ha ansvaret för personalen att man vet hur man resurserar.

Nej, jag tror inte att det är ledamot Eliasson, som har erfarenhet av det praktiska arbetet i fonden och som tycker det har fungerat bra, som har kommit med ett sådant påhitt. Man undrar var påhittet kommer ifrån. Det är liksom så ologiskt. Det som har gjort oss tveksamma har varit att ingen heller på ett tillräckligt välgrundat sätt har kunnat förklara varför fonden måste bli en myndighet för att kunna anställa personal och kunna åstadkomma det som ledamoten Eliasson eftersträvar.

Tack, talman! Styrelsen har fungerat jättebra under den här perioden, precis som i mitt anförande. Jag tycker att vi har en jättefin kombination av kompetens. Det är definitivt på det sättet att det behövs inte, eller ska inte vara, enbart specialister på det här utan det ska även finnas andra kompetenser. Det mår alla styrelser bra av. För vi hanterar människor och sådana frågor och då får man inte vara för enbent på det sättet.

Jag har ingen specifik uppfattning om det heller, jag tror det kommer att fungera bra som en myndighet. Det viktiga är att vi får den här lagen igenom nu. Sedan kommer det nog att fungera.

Tack, talman! Jag vill börja med att säga att jag hade äran och glädjen att få inleda min politiska bana med att sitta som minister i en regering där ledamot Torbjörn Eliasson var finansminister. Jag tycker att han är en officer och en gentleman. Mycket kunnig, lyhörd person som jag har jättestor respekt för. Jag är också glad att ledamot Eliasson blev kvar som ordförande för fonden även efter att han steg av som finansminister.

Tack också för informationen vi fick här. Det är viktigt att när det handlar om sådana här stora pengar, över en halv miljard, och Åländska pengar så är det ju viktigt att vi får veta hur de hanteras och att de hanteras på bästa sätt. Så jag passar på att fråga att kan ledamot Eliasson svara på att inte åländska pengar finns i vapen eller fossila företag eller andra verksamheter som drabbar miljö eller social (… taltiden slut).

Tack, talman! Det kan jag inte säga, men vi gör allt för att det inte ska finnas. Vi har en sådan otroligt stor spridning på alla placeringar och de som sköts i portföljen, de som finns i index och allt det här. Det kan finnas, men vi har givit instruktioner till alla som hanterar våra pengar och det ska vara fritt från det. Det kan jag svara.

Tack, talman! Tack för det beskedet. Det är ju som sagt oerhört viktigt. Jag tror att ingen ålänning som har betalat in pengar till den där fonden vill att det används till sådant som drabbar människor i andra länder eller drabbar miljön eller klimatet på fel sätt. Det där är något som är oerhört viktigt att det arbetet fortsätter och att det är väldigt tydligt från den här salen och från alla tänkbara rum att fonden ska vara ren från den sortens passivt och aktivt ägande. Jag hoppas att den här förändringen som vi nu gör kring fonden och strukturerna kring det också ger möjlighet för en resursförstärkning för att verkligen se till att det inte ens av misstag är så att åländska pengar drabbar andra människor eller miljön eller klimatet.

Tack, herr talman! Vi har hörsammat budet från våra uppdragsgivare. Det första vi gjorde i nya styrelsen var att gå igenom vår placeringsplan och principerna och där har allt som handlar om omställning, klimatfrågor och fossilt bort, allt det här som jag inte kan förklara på några sekunder stått högst upp på agendan. Vi gör vårt bästa för att vara så gröna som möjligt och omställningsvänliga och vi har gjort många sådana satsningar.

Tack, talman! Det var ett mycket intressant anförandet, tyvärr går det inte att replikera på två repliker. Ni tog upp där i början den här debatten som ni gav olika adjektiv på som "spårar ur" och så vidare. Debatten gick mycket ut på två ord, min debatt, mitt anförande, gick ut på att kritisera hela lagförslaget. Jag baserar mig faktiskt på betänkandet. Då är min fråga det att all den kritik som vi hörde, en del finns i betänkandet, kunde inte det mesta av det åtgärdas med den lagstiftning som vi har redan nu?

Tack, talman! Mycket, självklart. Vår lagstiftning fungerar. Den nu gällande lagstiftningen fungerar, det sade jag också i mitt anförande. Fonden är väl skött och vi kan hantera alla frågor förutom den ena frågan som är viktig och det är att vi kan inte hantera personalen. Ska man sätta sig i en styrelse och ansvara för en halv miljard vill man även ansvara för personalen som sköter frågorna. Visst det fungerar bra under den här lagen, men det finns några jätteviktiga saker i det nya som vi absolut måste få till stånd nu.

Tack, talman! Vi har förstått det och det är där som jag ser problemet. Det förefaller som att det finns stora risker för att den här, som jag ser, dåliga transparensen blir ännu sämre. Då kommer vi in på det här med kompetensen. Är det faktiskt så att samtliga i styrelsen har erfarenhet och kompetens när det gäller kapitalförvaltningen? Det här med hörande, vi diskuterade nog om eventuellt förvaltaren skulle höras men förvaltaren vill ju ha mera makt och mindre insyn. Det som gjorde mig väldigt orolig var när ni talade om att det finns många illikvida tillgångar som vi inte vet värdet på innan de ska säljas. Det var just illikvida tillgångar som drog ner Carnegie 275 miljoner.

Tack, talman! Det var information som jag ville ge. Ledamot Toivonen vet säkert att den typen av satsningar är illikvida, men kan vara väldigt lönsamma när de är klara. Beträffande transparensen så sade jag i mitt anförande att vi är fullständigt transparenta för vår uppdragsgivare, för landskapsregeringen, för revisorerna, för finans- och näringsutskottet. Ni kan begära vilket papper ni vill och det kommer upp till rummet. Däremot så finns det, som i all business, saker och ting som man inte vill berätta öppet. Det kan vara av sekretesskäl och man vill inte heller skriva det i verksamhetsberättelsen. Beträffande kompetensen så har vi en alldeles bra kompetens idag i pensionsfonden.

Mycket bra anförande, man ska sluta när man är på topp, av ledamot Eliasson och bra information vi fick. Det är i stort sett den informationen som vi har fått när det gäller själva placeringsverksamheten. Det får vi tack vare att vi har styrelsens ordförande med oss i lagtinget. Den fråga jag ställde gång på gång, varför måste det vara en myndighet? Då säger ledamot Eliasson att det har han ingen uppfattning om. Jag har vänt mig gång på gång till finansutskottets ordförande för att få ett svar på att har man i finans- och näringsutskottet förutsättningslöst diskuterat fördelar och nackdelar. För det finns nackdelar också att göra det till en fristående myndighet. Det har man tydligen inte gjort, och nu har inte heller styrelsens ordförande någon uppfattning om det. Det gör mig lite fundersam faktiskt.

Tack, talman! Tack, ledamot Eriksson. Jag är inte rätt person att besvara det i det här läget utan då är det finansutskottets ordförande som ska uttala sig vad som har förts i diskussioner där. För jag har inte varit dit. När vi har begärt att få de här förändringarna i lagen så har vi inte pratat om någon myndighet, utan det har blivit på det sättet. De som har skrivit lagtexten och landskapsregeringen kom fram till det. Det accepterar jag. Jag tror det kommer att gå väldigt bra att sköta saker och ting som en myndighet och vi kommer fortsättningsvis att vara fullt transparenta till uppdragsgivaren.

När det gäller finans- och näringsutskottet så har jag frågat i de här debatterna gång på gång, men synbarligen har man inte fört ett sådant här resonemang om en så här pass viktig fråga när man inte kan svara på det.

Sedan när det gäller att man ska vara fullt transparenta. Nu kan jag inte citera lagen ordagrant i och men att jag inte har den här, men det står att myndigheten själv väljer vilka dokument man vill ge över till regeringen. Ledamot Eliasson säger att man får precis allt man begär, men lagen säger någonting annat. Det gör mig också lite tveksam. För jag personligen är lite lurig till att vi för över allt mer till fristående myndigheter som vi inte överhuvudtaget har någon politisk styrning på. Det tycker jag är ett bekymmer. Samtidigt har jag förståelse för att det finns en sekretess, men var går den gränsen? Alla böcker är öppna för regeringen, sade ledamot Eliasson, men lagen säger någonting annat. Det här gör att man blir lite lurig på hela det här lagförslaget, tyvärr.

Tack, talman! Det handlar ju om hur man tolkar lagen då. Det är klart, pensionsfondens styrelse måste följa lagen. Jag ser det på det sättet att det finns visst material som kan vara sekretessbelagt att släppa utåt, men i min värld så får revisorn titta på alla papper. I min värld så får landskapsregeringen tittar på alla papper, och i min värld får finans- och näringsutskottet göra det. Om finans- och näringsutskottet säger vi vill ha det här, det här och det här så ska de få det. Det är min tolkning och så är besluten om den nuvarande styrelsen ska ta dem. Hur det blir i framtiden vet jag inte. Det är en annan lag som gäller där.

Tack, talman! Jag hade inte tänkt hålla något anförande, men några kommentarer. Jag pratade i 16 minuter här senaste gången, jag tror det var 1,8 sekunder per miljon som finns i fonden om att den ska förkastas. Jag fokuserade på det lagförslag vi har, jag fokuserade på betänkandet. Det var från betänkande jag hittade alla de saker som gjorde att jag ville förkasta det.

Ledamot Eliasson talade om höranden som vi ha rätt till. Nu var det egentligen två saker eller tre saker som påverkade hanteringen. För det första hade vi väldigt, väldigt ont om tid när lagen kom väldigt, väldigt sent. Vilket jag sade i mitt första anförande här i ett tidigare ärende. Sedan så finns det ju en liten tradition att inte alla ledamöter får de hörande de vill. Jag har tagit de striderna och förlorat ett antal och hade inte lust att ta den. Vi diskuterade kring förvaltaren, men som jag sade att jag såg inte heller någon idé för man förstår att förvaltaren vill ha mindre insyn, mera makt, fler anställda, det hör till kutymen. Man vill ha fondförvaltare från olika bolag, det hör till, men det är frågan om avkastningen.

Om vi sedan talar om sekretessen så har jag väldigt svårt att förstå när det står i verksamhetsberättelsen att man då ska jämföra avkastningen med olika former av index, vilket är helt korrekt. Nu har jag inte kollat hur många år det har stått. För när jag började debatten för 20 år sedan kring pensionsfonden så fanns det inte, men det kom med och det är helt korrekt. Sedan frågade jag förvaltaren en gång att varför finns inte den där jämförelsen. Jo, man har inte haft tid med det var svaret. Inte att det fanns men att jag inte får, man har inte tid med det. Min kommentar till kollegan var att man sätter ner en massa tid på att förhandla kring olika förvaltare, om man istället skulle ha enbart indexfonder så skulle man ju slippa det. Då skulle man kanske ha tid och det är ganska enkelt att jämföra en indexfond med ett index för det följer ju index så det gör det hela mycket enklare.

Sedan var det något annat jag tänkte säga här, men som sagt var det jag vände mig emot i mitt anförande var det att de problem som framkom från våra höranden, jag tyckte att vi fick tillräckligt många problem där, så kan avhjälpas med den lag vi har. Ska vi ha en ny lag med en myndighet så är jag rädd för att det blir ännu mer. Det är också en orsak till att jag inte begärde flera höranden för de höranden vi hade så noterade jag förra gången att det var ju enbart ministern. Det var därför jag skulle ta anförande, ministern är ju inte här och det tycker jag att är väldigt anmärkningsvärt. Bland hörandena så var det som jag uppfattade, vi kanske lyssnar in det vi själva tycker det är lite så i debatten, att det var ju bara ministern som talade för det och lagberedaren. Medan de få höranden vi hade var väldigt kritiska av olika orsaker till det här förslaget. Det var väl, vad jag uppfattade, avsikten att vi skulle haft en omröstning det sista mötet jag var med på. Vad jag uppfattade så vågade inte ordföranden ha den omröstningen för så som jag uppfattade det så skulle slutresultatet i den omröstningen, så som jag uppfattade det, ha blivit att utskottet skulle ha föreslagit att lagen skulle förkastas på basen av mitt tilltänkta förslag. Sedan uppsköts det där och blev till den där olycksaliga måndagen som jag missade. Jag var inte med på det så jag vet inte varför det då blev enhetligt på det sätt som det blev.

Jag har planerat att ha ett anförande i den andra behandlingen. Jag kommer sända ett mejl till ledamot Eliasson så jag kan få lite förtydligande av det som ledamot Eliasson sade för det är svårt att ta det så här. Jag återkommer med det.

Tack, talman! Bara för att ingen skugga ska falla över finansminister Roger Höglund så är han i Helsingfors idag på viktigt besök, där han bland annat kommer att diskutera skattegränsen. Ingen skugga över honom att han inte är här idag, han ska vara i Helsingfors idag.

Tack, talman! Tack för att jag fick det klarläggandet. Jag kände inte till det och när jag sitter här så blir jag besviken att ministern inte är här. Det hoppas jag också att ni förstår.

Talman! Inledningsvis, det är en lång debatt som går mot sitt slut och den har inte varit upplyftande precis och det har väl sina randiga skäl. Vissa frågor gräver diken och i politikens dramaturgi så finns det ingen lust eller vilja att förstå den andra parten och andra åsikter. I populismens tidevarv så rider man på missförstånd och vantolkningar med allt högre tonläge. Populismen finns ju mer och mindre i alla partier, men alldeles särskilt längst ut till höger och längst ut till vänster. Den här debatten så har Liberalerna fått direkta osmakliga tillmälen.

Liberalerna omfattar den här kompromissen, men också det blev kritiserat. Att vi omfattar kompromissen. Skulle det vara legitimt att hånfullt kritisera när man omfattar en kompromiss. Är det så vi kommer framåt? Är det så vi når resultat i politiken? Skulle det vara något svaghetstecken? Är det ens skäl att kritisera? Tvärtom, vill jag påstå.

Vi vet alla hur det ser ut i Norden och Europa och USA och min uppfattning är att det börjar vi ha 6-7 stycken parlamentariker vars drivkraft är populism kommer hela självstyrelsens funktionalitet att sättas i gungning. Jag är faktiskt allvarligt oroad.

Liberalerna omfattar kompromissen och det vi hela tiden har försökt diskutera, om än i lite onödiga skarpa ordalag, har varit principer hur man ser på styrelsesammansättningar.

Avslutningsvis så delar jag den uppfattningen att det finns en helt annan legitimitet till transparens om man har det i lag. Det här lagtinget har väntat hela mandatperioden på att man ska få del två i offentlighetslagstiftningen. Missminner jag mig inte så var det vissa ledamöter som satt sin heder och redbarhet i att vi skulle få den här del två i offentlighetslagstiftningen.

Sedan är det helt självklart på det viset att det finns affärshemligheter som bolag har och de kan ju så klart inte bli offentliga. Det är en del som skulle vara viktigt så att arbetstagarna som ska erhålla sin framtida pension från fonden skulle ha insyn också. Tack, talman.

Tack, talman! Lagtingsledamot Sjögren talar här om att det skulle ha blivit någon form av kompromiss. Det som har hänt är ju att ni har accepterat exakt det förslag som kom. Är det en kompromiss? Det undrar jag. Ni gick ut jättehårt i ert gruppanförande och sade att det här som ni nu accepterar var helt uppåt väggarna. Var är kompromissen? På vilket sätt har förslaget ändrats?

Talman! Kompromissen är ju lagförslaget och Liberalerna såg att vi inte kom vidare med vårt underlag och vår diskussion. Så vi kompromissade. Är det något fel i det, ledamot Måtar?

Tack, talman! Jag ville bara förtydliga att inte ordet kompromiss har fått en helt ny betydelse. Det verkar ibland svårt med betydelsen av ord. För en kompromiss innebär ju att någon har gett sig och det har skett på båda sidor. Om man bara tar det förslag som har kommit så är det ju ingen kompromiss.

Ledamot Måtar och Obunden Samling fortsätter sin odyssé med att märka ord. Ledamot Måtar får väl göra någon slags liten film där han hånfullt skrattar åt andra parlamentariker åsikter, varsågod. Vi levererar det gratis. Kompromissen är ju precis det som landskapsregeringen har lagt fram. Det är inte tre ledamöter mera, utan det är två.

Jag reagerade på det när vicetalman Sjögren sade att man har fått en hel del hånfulla kommentarer och jag förstod inte var de kom ifrån, men efter tidigare replikskifte så tror jag mig veta var de kommer ifrån och det kan jag ha förståelse för.

När det gäller kompromisser så högaktar jag det personligen, men ibland finns det ju faktiskt tröskelfrågor där man inte kan kompromissa. Det måste man också ha respekt och förståelse för, bara man öppet och ärligt säger det. Sedan håller jag med om att den tilltagande populismen som vi ser och som får stort utrymme också i media kommer att skada självstyrelsen på sikt. Den åsikten delar jag och det är ganska allvarligt.

Talman! Det tror jag också. Det är 30 parlamentariker och börjar man ha 6-7 stycken som inte har en bas att stå på utan man säger nej och man vill inte föra saker och ting framåt, så tror jag att det kan vara ödesdigert för självstyrelsens funktionalitet.

Det är klart att ibland kan man inte kompromissa, men det finns ju ett annat element i det när man inte kan kompromissa. Att man för någon slags hedersam debatt.

Jag konstaterar att vi är väldigt samstämmiga. Det var det jag ville säga att från Ålands Framtids sida så högaktar vi kompromisser, men ibland går det inte. Det finns tröskelfrågor. Sedan igen så visst är det ju så att det är så otroligt lätt att driva en populistisk politik och rida på vågorna, nej, nej, nej till allt. Man måste, om man är ett ansvarstagande parti, kunna peka på att det här är vårat alternativ. Man kan inte bara säga nej. Så också där är vi eniga.

Talman! Precis, det är väl därför vi är där vi är i den här mandatperiodens sista veckor. Förra valrörelsen gick ut på att säga nej, nej, nej och nu lever vi i något form av vakuum och nu verkar det bli flera nej. Så inte speciellt framåtsyftande.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Tack till pensionsfondens ordförande och lagtingsledamot Eliasson som kom upp och klargjorde flera viktiga saker. Tack också för att ledamoten har drivit det här lagförslaget. Det var synd att det tog hela mandatperioden innan vi förhoppningsvis kommer i mål.

Jag tänkte bara klargöra det här med myndighet. Min tolkning, och jag tror jag talar för utskottet, är att vi har full tro på lagberedningen. När vi ställde frågan kring varför en myndighet, för jag tror att flera av oss hade ett frågetecken kring varför ska pensionsfonden bli en myndighet så fick vi nog tydliga svar. Jämför man med finska statens pensionsfond så i rikets lag finns ingen definition av statens pensionsfondens ställning. Men det är en offentligrättslig fond vars personal och VD är anställda i tjänsteförhållande och utför till viss del offentliga förvaltningsutgifter. Även den finska pensionsfondens verksamhet inbegriper således myndighetsutövning, så i det avseendet finns ingen skillnad mellan fonderna. Sedan har vi ju en egen offentlighetslag på Åland där begreppet ”myndighet” definieras i 4 §. Enligt den definitionen skulle även rikets pensionsfond helt klart uppfylla villkoren för en myndighet.

Det går även att tillägga att det i den finska offentlighetslagens 4 § 2 mom. sägs: ”Vad som sägs om en myndighet gäller även sammanslutningar, inrättningar, stiftelser och enskilda personer som utövar offentlig makt och som enligt en lag, en bestämmelse eller en föreskrift som meddelats med stöd av en lag eller en förordning utför ett offentligt uppdrag.” Enligt den bestämmelsen skulle rikets pensionsfonds verksamhet vara jämförbart med en myndighets. Det tycker jag är bra motiv till varför Ålands pensionsfond ska tolkas som en myndighet. Man utövar offentlig makt och man har förvaltningsuppgifter. Jag kan också tycka att nästa lagting, det tycker vi liberaler, bör i ett tidigt skede bli skolade kring pensionsfondens arbete och betydelse. Vi ser vilken betydelse den har ekonomiskt i en årsbudget, men också att det finns många, många detaljer och frågor som varje lagtingsledamot behöver vara medveten om.

Slutligen. Jag är fullständigt övertygad om att den här lagstiftningen, som förhoppningsvis snart går i mål, kommer att underlätta rekryteringen av nästa styrelse också.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands pensionsfond för godkännande paragraf för paragraf.

Föreläggs 1b § Godkänd
Föreläggs 2 § Godkänd
Föreläggs 3 § Begärs ordet?

Jag föreslår att paragraf 3 ändras i enlighet med min reservation så att antalet fackliga representanter i pensionsfonden styrelse förblir tre och inte den föreslagna minskningen till två.

Jag ber att få understöda ledamot Fellmans förslag.

Lagtingsledamoten Nina Fellman, understödd av lagtingsledamoten Gunell, har föreslagit att 3 § får den lydelse den har i ledamotens reservation till betänkandet.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Fellmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
17 ja-röster,
5 nej-röster
2 avstod och
4 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.
Föreläggs 5 § Godkänd.
Föreläggs 5a § Godkänd.
Föreläggs 5b § Godkänd.
Föreläggs 5c § Godkänd.
Föreläggs lagens namn Godkänd.
Föreläggs ingressen Godkänd.
Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen Godkänd.

Lagtinget har godkänt lagen i den lydelse den har i utskottets betänkande.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.