Enda behandling

Först tillåts en gemensam diskussion gällande de tre ärendena. Därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! För åttonde året i följd har vi att ta ställning till en revisionsrapport som utförts av Landskapsrevisionen som är en oberoende och självständig myndighet, lydande under Ålands lagting. Innan dess sköttes revisionen av fyra politiskt tillsatta landskapsrevisorer som tillsammans med landskapsregeringens revisionsbyrå höll ett öga på finanserna och verksamheten efter bästa förmåga. Under dessa åtta år som gått har en avsevärd professionalisering ägt rum och Landskapsrevisionen har med små medel tagit stor plats och medverkat till många förändringar, ibland mindre och ibland större. I jämförelse med alla våra nordiska grannar är vår Landskapsrevision väldigt liten men har trots det lämnat avtryck vilket gynnat de åländska skattebetalarna - alltså de som vi alla arbetar för. När det handlar om samhällsbygge ska det handla om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet i hanteringen av allmänna medel.

För informationens skull var den åländska landskapsrevisionen den sista som formades i Norden. Alla andra hade gjort det innan vi kom till skott. Av det skälet började man från noll, men har kommit upp sig rätt snabbt genom åren.

När den nuvarande Landskapsrevisionen tillsattes var det uttryckligen med målet att skapa en modern myndighet som ska tjäna som en slags vägvisare och stöd i den dagliga verksamheten. På det hela taget anser utskottet att detta har förverkligats och denna effektivitetsrevision som vi nu hanterar är ett tecken på hur en stark, frisk, modig och oberoende myndighet hanterar sitt uppdrag. Här är det också viktigt att understryka myndighetens ansvar gentemot uppdragsgivarna, alltså skattebetalarna som i sista ändan betalar för det hela. Det handlar inte bara om att lyda politiker och avdelningar, det gäller också att våga ta ställning. En oberoende revisionsmyndighet ska även fatta obekväma beslut. En bra revisor ska vara obekväm åt många olika håll, samtidigt och våga lyfta även slutsatser som inte för ögonblicket känns bekväma.

När det gäller den aktuella effektivitetsrevisionen blir det till exempel uppenbart att fullmaktsskrivningar måste vara så tydliga som någonsin är möjligt. Detta är en grannlaga fråga för ju mer lagtinget binder landskapsregeringen, desto svårare kan det bli att genomföra projekt. För att det ska bli så bra som möjligt så behöver man ha många tankar i huvudet samtidigt och där spelar landskapsrevisionen en viktig roll.

Landskapsrevisionen är en oberoende myndighet under lagtinget med uppgift att svara för övervakningen av landskapets finanser, budgetens iakttagande, verkställigheten av lagtingets beslut samt att landskapsförvaltningen sköts på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt. Landskapsrevisionens granskning sker genom årlig revision och effektivitetsrevision som information.

Utskottet finner det positivt att effektivitetsrevisionen omspänner ett brett område, från den allmänna förvaltningen till de fristående myndigheterna, till exempel ÅHS som granskats av en extern byrå. Det är också av vikt att revisionen omspänner styrsystem och styrmodeller och hur dessa kan förbättras och svara mot finansförvaltningslagens stadganden.

Utskottet konstaterar också att landskapsregeringen i sitt svar till lagtinget över granskningspåpekanden gör en systematisk genomgång av de olika områdena som har granskats och av de påpekanden som framkommer i revisionen. Dessutom, vilket är bra, lyfter landskapsregeringen i sitt svar även upp åtgärder som har utförts eller pågår med anledning av revisionen och tidigare års revisionsberättelser, vilket är viktigt. För att förändra strukturer krävs ofta mer än bara ett räkenskapsår. Vi drar lärdomar av historien, precis som i det dagliga livet, och vi understryker vikten av att över tid följa upp påpekanden och särskilt sådan granskningar som följer upp tidigare revisioner.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet, med betoning på att vara framåtblickande, att lagtinget antecknar sig landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2020 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

Utskottet föreslår också, talman,   att lagtinget antecknar sig landskapsrevisionens verksamhetsberättelse för år 2020, jämte utskottets synpunkter för kännedom samt   att utskottets betänkande bringas till landskapsrevisionens kännedom.

Talman! Jag fortsätter att säga några ord om årsöversikten som även hanteras samtidigt. Det är naturligtvis att betrakta som timme nummer elva när det gäller att presentera årsredovisningen för år 2020 i dag, snart i mitten av november. På utskottets vägnar ber jag om överseende för denna försening som är ett resultat av olika omständigheter. Nästa år ska denna årsredovisning hanteras betydligt snabbare då den anlänt från landskapsregeringen, vilket den även gjorde i år.

Med det sagt är timingen ändå inte usel, inför nästa veckas budgetdebatt kan det vara bra att hålla några fakta från året 2020 i minnet. En årsredovisning ger ändå en hygglig bild över det som hänt, trots att året som sådant var speciellt i väldigt många avseenden. Aldrig förr har vi haft att hantera ett lika stängt samhälle som under pandemiåret 2020 eller ett lika oförutsägbart samhälle.

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Ålands hälso- och sjukvård, landskapets pensionsfond och landskapets fastighetsverk. Av dessa är endast ÅHS konsoliderat i huvudbokslutet. Det här har tidigare fått finans- och näringsutskottet att i repriser efterlyser större tydlighet i redovisningen över finanserna. I siffermässig mening är det inget som saknas, där finns allt man kan tänka sig, men för att göra finanserna tydliga krävs en bättre pedagogik. Den här gången tar årsredovisningen ett viktigt steg i den riktningen i och med upprättandet av ett pro forma-koncernbokslut för landskapsregeringen och fastighetsverket. Det konsoliderade bokslutet, som omfattar resultaträkning och balansräkning, är att betrakta som informationsmaterial, men ändå en förbättring. Utskottet ser positivt på den utveckling av årsredovisningen som skett.

Budgetefterlevnaden visar att 86 % av budgetanslagen för verksamhet och överföringar utnyttjades under fjolåret, vilket lämnade ett överskott på 50,2 miljoner euro. Av detta belopp överförs knappt 30 miljoner euro till budgetåret 2021. Här måste man minnas att året 2020 är extremt speciellt eftersom det finns avsevärda coronarelaterade belopp som uppenbarligen inte har använts, vilket speglas speciellt i regeringskansliets och näringsavdelningens låga budgetutnyttjande. Om man använder 2019 och 2018 som jämförande normalår, ser man att budgetutnyttjandegraden i normalfallet är 92 %.

De totala intäkterna av skattekaraktär - de som gör det möjligt att driva samhället - minskade med nästan 30 miljoner euro till 240 miljoner i fjol, en minskning på 11 procent jämfört med 2019. Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 45 miljoner euro, vilket är 16 miljoner mindre än år 2019. Ökningen beror på ett ökat uttag från Penningautomatföreningen med nästan 28 miljoner euro.

Pensionsfonden nämndes kort tidigare och där kan man konstatera att kostnaderna för pensionerna uppgick till 17,4 miljoner netto, vilket är ungefär samma som 2019. I budgeten för 2021 så ökas pensionskostnaderna med knappt 3 miljoner. För att hålla nettokostnaden i bokslutet jämförbar med tidigare år, så ökar man uttaget från landskapets pensionsfond från 17,7 till 19,1 miljoner. Det är mycket siffror här, men när det gäller pensionsfonden så är det svårt att undvika. Det kalkylerade pensionsansvaret för dem som lyder under landskapet uppgår till 803, 6 miljoner euro, medan värdet på fondens tillgångar räknat i marknadsvärde per den sista december 2020 uppgick till nästan 500 miljoner euro, vilket ger en täckningsgrad om 62 procent. Det här är väldigt bra ska vi minnas. Som en jämförelse så har vi statens pensionsfond som enligt lag inte får bli större i fondering än 25 procent av ansvaret. Vi har alltså en stabil och solid pensionsfond och sådant kan vara bra att minnas i debatten.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen för 2020 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom. Tack, talman!

Tack ledamoten Pettersson för presentationen. Finansutskottets ordförande lyfte upp vikten av en välfungerande och oberoende revision. Jag tror att vi alla är eniga om att det ska fungera så.

Däremot så har det oroat oss mycket att revisionen inte är politiskt oberoende utan tar väldigt stark ställning politiskt, inte i ett bakåtperspektiv av en granskning utan på basen hur man betraktar olika frågor. Till exempel har revisionen åsikter om att musikinstitutet borde sänka ambitionsnivån, att man måste få fram vattenlag för att man ska utveckla fiskodlingen och att man ska bygga en tunnel för att det ger positiva ekonomiska effekter. Anser ledamoten Pettersson att det här tillhör god revisionssed, att ha så här starka politiska uppfattningar?

Tack, talman! Jag tror att man för det första ska vara ganska noga med hur man väger orden. Om man läser in politiska åsikter i effektivitetsrevisionens berättelse så finns de där. Om man väljer att inte läsa in dem så då ser man dem mindre tydligt. Man skriver t ex inte från revisorernas sida att man ska bygga en tunnel. Man skriver att det kan högst troligt medföra positiva samhällseffekter. Det är inte samma sak. Man behöver väga orden innan man fattar beslut, annars gör man sig skyldig till en slags "trumpifiering" av det som de skriver. För i uppdraget för en revisor så ingår inte bara att granska siffror, utan det ingår också att ha åsikter om det som händer. Sedan är det upp till oss här om man ska lyda dessa åsikter eller inte.

Jag har nog ändå uppfattat att revisionen granskar olika företeelser och hur pengarna har använts i ett bakåtperspektiv. Har man nyttjat medlen på bästa sätt? Har processerna varit effektiva och optimala? I de här frågorna så har man ju ett framåtsyftande perspektiv. Jag kan inte förstå hur man kunde bortse från att det ändå är ganska starka politiska ställningstaganden som görs. Jag undrar om finansutskottet har sett över hur revisioner i de övriga nordiska länderna hanterar den här typen av diskussioner, politiska uppfattningar och vad som ingår i en god revisionssed när det gäller samhällsfunktioner som Ålands landskapsregering och Ålands lagting?

Tack, talman! Svaret är nej. Utskottet har inte granskat hur man gör i övriga Norden, däremot så har jag själv ganska nära följt skapandet av denna revisionsmyndighet. Det finns väldigt olika sätt som de nordiska revisionsmyndigheterna agerar på. När till exempel Färöarnas revision var rätt ny - den är väl näst nyast i förhållande till Åland - så gjorde man ett nummer av att man bara inom några år hade lyckats fälla tre ministrar. Jag är osäker på om detta ska vara målet, men det visar i varje fall att de olika revisionsmyndigheterna nog arbetar på olika sätt. De har en övergripande röd tråd och det är att de ska vara just oberoende, för de fattar ju inte några beslut. De gör påpekanden som det sedan är upp till beslutsfattarna att antingen följa eller inte följa. Det är blott ord på ett papper.

Tack, fru talman! Jag vill börja med att tacka finans- och näringsutskottet för möjligheten att bli hörd i samband med behandlingen. Det var kanske en lite annorlunda väg att gå tillväga, men det kom ju fram i remissdebatten så tack för det. Jag vill även säga att jag tycker att det var ett sakligt betänkande i sig. Det var ju inte så mångordigt och kanske bäst.

När det gäller ledamoten Pettersson, finans- och näringsutskottets ordförande, så i sin presentation så sade han att landskapsrevisionen ibland behöver fatta svåra beslut. Skulle ordförande för finans- och näringsutskottet skulle kunna utveckla det lite? Såsom jag ser det så är det ju påpekanden som en revisionsrapport kommer med och när man granskar det som har varit. När det gäller själva besluten så förstår jag inte riktigt hur ledamoten tänkte?

Tack, talman! Om jag var otydlig så behöver jag kanske förtydliga det. Jag menar beslut över vad man ska granska, beslut över vilka slutsatser man ska dra och beslut över vad som ska stå i själva revisionsrapporten. Alla människor som har skrivit en sak någon gång så vet att man alltid har olika möjligheter att definiera något eller att förklara något. Det var det jag menade som beslut, kanske inte beslut i politisk mening som ledamot Nordberg möjligen avser för sådant gör inte revisorer. Revisionen ska ge en bakgrund som ska stärka de så kallade riktiga besluten, det tror jag att är viktigt. Revisionen ska vara oberoende och man får ta det som står för vad det är, antingen rekommendationer eller påpekanden.

Tack, fru talman! Det var en bra redogörelse över revisionsverksamheten såväl historiskt som i nutid. Om revisorernas åsikter är politik eller inte så kan man ju diskutera. Man kan ju också rekommendera revisorerna, om man får göra sådant, att ifrågasätta, med andra ord inte säga att så här ska det vara. För då kunde man tänka sig att den rollen skulle det vara mycket mindre dramatiskt.

När det gäller redovisningen så skulle jag vilja ställa en fråga. Det är ju inte så hemskt lätt alla gånger att läsa av där fast det finns mycket siffror. Jag säger det här därför att om vi skulle budgetera ett nollresultat och ha hundraprocentig budgetdisciplin så skulle resultatet också bli noll, tror vi. Men så är inte fallet, utan vi har ju en massa reservationsanslag från tidigare år som plötsligt kan komma in som resultat, vilket förvrider resultatet ganska mycket utan att vi har tänkt oss det. Här borde man kanske fundera på (… taltiden slut).

Tack, talman! Huvudet på spiken! Ledamoten Silander är själv revisor och en mycket erfaren sådan. Att landskapets bokslut och årsredovisning är svårläst är ju på grund av alla dessa siffror som finns där, för de gör det ogenomträngligt till sist, lika som reservationsanslag och fromma politiska förhoppningar som inte har kunnat realiseras. Allt det där gör att det blir väldigt snärjigt och därför behöver vi väl nog med de små stegens politik förbättra där vi kan. Här tycker jag att man faktiskt kan börja skönja tecken på att den blir lite mer begriplig. Bara detta att man på ett annat sätt tar in ÅHS och fastighetsverket - inte ÅHS för de har varit med länge - men även fastighetsverket och det är bra, samt att man tydliggör pensionsfonden så att man kan diskutera den.

Jag håller fullständigt med där. Jag tycker att redovisningen har tagit jättestora steg framåt under de här senaste åren. Det blir ändå så att man då och då dyker på saker och ting som man undrar var kommer det där ifrån? Jag tar ett exempel ur betänkandet här som jag nu satt och tittade på. Här står att budgetutfallet visar ett överskott på 50,2 miljoner euro, medan resultaträkningen visar ett underskott om 50 miljoner euro. Det är korrekt när det gäller 50 miljoner euro i resultaträkningen. Underskott, hm underskott, själva resultatet kostnadsmässigt är ett resultat på 25 miljoner, men man har reserverat 25 till och därför kommer man upp till 50. Detta förstår jag allt, men budgetutfallet visar ett överskott på 50,2 miljoner. Var kommer den siffran ifrån? Det var det jag hastigt försökte titta på nu här.

Lite taget ur minnet, talman, det är rätt många siffror på ett och samma ställe, men det bör vara en följd av ombokningar av ett antal olika PAF-poster, vilket i sin tur är ett resultat av pandemin som förorsakade väldigt många olika effekter på räkenskaperna. Bara i direkt mening så uppgick kostnaderna för Covid-19 relaterade åtgärder till 14,5 miljoner euro och det är ändå bara en liten del av alltihop. Det här meningsutbytet, replikskiftet, så visar på otydligheten som fortfarande finns. Till detta kan man sedan också lägga begreppet strukturellt underskott, vad det egentligen är och hur mycket som på riktigt är ett strukturellt underskott och hur mycket som är ett skapat sådant. Men det är dessvärre en annan historia.

Tack, fru talman! Ett stort tack till utskottet och utskottets ordförande Pettersson för en saklig och positiv behandling av årsredovisningen.

Lite runt att utveckla årsredovisningen. Det är någonting som vi alla vill och någonting som vi strävar mot. Fastighetsverket är en liten del på vägen, att man får in det som ett konsoliderat bokslut. Målet är att man även skulle få in flera av våra helägda bolag. Det här är också förstås en fråga om resurser. Det finns en målsättning och en strävan att vi undan för undan ska kunna utveckla koncernresultat och balansräkningen för landskapet Åland.

Sedan har vi, som konstaterats här, förstås en svårighet att läsa redovisningen. Det finns reservationsanslag som lever i ett antal år. Det finns PAF-medel som kommer in som en positiv post, som sedan inte används och sedan reserveras bort.

Tack för en god behandling!

Tack för det, talman! Tack för det minister Höglund. När det gäller just koncernbokslut så är det någonting som faktiskt har efterlysts under väldigt många år. Vi har ju bolag som är väldigt starka och stora inom Åland. Vi har Åland Post som är ett starkt bolag, vi har Långnäs hamn, vi har PAF och vi har en uppsjö av olika bolag. Det kan vara bra för ålänningarna att känna till vad som egentligen finns där, vad som egentligen pågår och hur de spelar in i den övriga ekonomin. När det gäller till exempel Posten och Långnäs hamn så kan man konstatera att de har varit väldigt självständiga och det kanske är som det ska, men de tillgångar som finns där tillhör ju i teoretisk mening i varje fall alla ålänningar. Det är bra om sådant lyfts fram.

Talman! I effektivitetsrevisionen för år 2020 så finns det, precis som utskottets ordförande sade, övervägande sakliga och värdefulla påpekanden om hur landskapets verksamheter på olika sätt kan utvecklas och förfinas så att budgetmedel används på bästa och mest effektiva sätt, såsom en revision ska göra. Det har också landskapsregeringen i sina svar beaktat på ett bra sätt.

Dessvärre så finns det också några rent politiska påståenden och felaktigheter som jag tycker att behöver uppmärksammas och diskuteras för att inte för framtiden minska landskapsrevisionens trovärdighet som en oberoende granskningsinstans, och också för att historieskrivningen ska vara korrekt. Politiska majoriteter växlar och revisionen ska fungera för dem alla.

Mina påpekanden gäller främst granskningen av projekt västra Föglö och Ålands musikinstitut. I granskningen av Föglöprojektet så skriver revisorn att hanteringen av projektet kännetecknas av brådska. I utskottets hörande kunde man konstatera att projektet inleddes redan under föregående mandatperiod - alltså mandatperioden under regeringen Gunell - samt att tidtabellen för projektet sattes under den första halvan av den förra mandatperioden och att alla senare beslut har varit avhängig av det, inte av ett stundande val. Projekt västra Föglö var ett resultat av en bred parlamentarisk överenskommelse som nedtecknades i regeringsprogrammet när regeringen Sjögren tillträdde och sattes i gång i början av mandatperioden.

När revisorn slår fast att den dåvarande regeringen inte agerade korrekt och att det är orsaken till senare eventuella skadestånd eller påstår att en tunnel till Föglö kommer att ge betydande positiva effekter, så är det inte sakligt grundad i en revisionsgranskning eller i fakta, utan i politiska åsikter. Och det är inte god revisionssed.

I analysen saknas också några relevanta element. Lagtinget avskrev det så kallade tunnelalternativet så sent som 2015. Östra och västra Föglö utgjorde en helhet där väsentliga driftsinbesparingar och koldioxidminskningar ingick, vilket gjorde att investeringen som helhet skulle ha hållit sig inom den investeringsfullmakt som lagtinget hade godkänt.

Gällande musikinstitutet skriver revisorn bland annat att man i avsaknad av lokala lärare för vissa instrument borde pausa undervisningen och sänka ambitionsnivån för ifrågavarande instrument. Det kan man ju tycka, men eftersom musikinstitutet inte har överskridit den budget som lagtinget, som de facto fattar besluten, beviljat så är det helt och hållet verksamhetens sak, inte en fråga för revisionen.

Jag föreslår att det till betänkandet fogas följande ganska milda, om jag får säga det själv, text. "Utskottet konstaterar att gränsdragningen mellan vad som är saklig granskning av fakta och vad som är politiska överväganden är svår och uppmanar landskapsrevisionen att uppmärksamma problematiken i kommande granskningar".

Jag aviserar att jag vill föra reservationen till omröstning. Tack, talman!

Tack, fru talman! Ledamoten Fellman, jag undrar så här på rak arm, innan ni skrev den här avvikande meningen och när ni förberedde det här anförandet, läste ni då igenom 2 § 3 momentet i landskapslagen om landskapsrevisionen? Där skriver man specifikt och förklarar vad effektivitetsrevision går ut på. Jag får känslan av att ni inte har bekantat er med det lagrummet, för där står exakt det som landskapsrevisorn ska göra och det har landskapsrevisorn gjort i det här fallet.

Mitt svar på ledamot Måtars fråga är ja, jag har läst och jag har en annan åsikt än ledamoten Måtar än huruvida effektivitetsrevisionen är utförd enligt den paragrafen.

Det står nämligen exakt så här: "Genom att granska resursutnyttjande måluppfyllelse och samhällsnytta ska effektivitetsrevisionen bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet." Det är ju själva definitionen på vettig politik eller överhuvudtaget vettigt användande av pengarna. Är det inte det här som revisorerna har gjort?

Min åsikt är att revisionen i de här frågorna har överskridit de ramarna som man sätter för revisionen. De har gett sig in på en politisk diskussion som är viktig och som ska föras här, hur intensiv som helst, men som inte är revisionens sak.

Tack, fru talman! Jag vill tacka reservanten Nina Fellman för att ha bemödat sig att teckna ner lite historiebeskrivning i den här reservationen. Jag kan väl som ansvarig minister i förra regeringen ha fördelar av det här när det gäller kortruttsarbetet till exempel. När man tittar i spegeln så kanske jag kan konstatera att kanske man trots allt borde ha repeterat, repeterat och repeterat, informerat, informerat och informera. Det här är något som jag personligen tycker att var uppenbart och som vi har pratat timtals, timtals och timtals i den här salen om. Men jag är tacksam för att ledamoten Fellman har bemödat sig att teckna när det här i beskrivningen.

Just den diskussionen om huruvida man under processens gång borde ha informerat mera, det tror jag vi hade under den förra regeringens arbete. Som gammal journalist så kan man väl konstatera att man kan aldrig informera tillräckligt. Det är omöjligt, men säkert borde man ha ansträngt sig ännu mera.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman för denna reservation! Vi är överens om att revisorerna ska ägna sig åt verksamhet för att understryka sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet och att en revisor ska ha åsikter. Då är min fråga; hur kan man ha en åsikt utan att den blir politisk på något sätt? Här drar jag mig till minnes de senaste sju årens revisioner som alla i någon form har ifrågasatts av politiker som av olika skäl har känt sig trampade på tårna eller tyckt att landskapsrevisionen har gjort fel. Det har hänt varje gång hittills att någon har påpekat det. Det är ju det här som är själva innebörden i yttrandefrihet och som även innefattar revisorerna, eller hur ledamot Fellman?

Tack, talman! Jag uppfattar det nog som att vi också under utskottsarbetet, när vi förde diskussioner kring den här frågan, var överens om att det här är en svår gränsdragning. Varje år kommer det diskussioner kring om att gå för långt eller inte. I det här fallet så tycker jag och min grupp att man gick för långt. Jag har försökt formulera min reservation och den text som jag tycker att ska fogas till betänkandet så saklig och återhållsam som möjligt utan att peka ut någon särskild fråga, därför att också revisorerna har självmant sagt att detta är en svår gränsdragning.

Tack, talman! Jag delar kanske inte ledamoten Fellmans uppfattning att man ska åtgärda svåra gränsdragningar genom att fälla snarare än fria. Här påminner jag om en sak över hur ord räknas. Ledamoten skriver "revisorn hävdar att hanteringen av projektet kännetecknas av brådska". Revisorn skriver ordagrant "förefaller ha varit bråttom." Det är inte samma sak. Det finns nyanser där i vad ledamoten hävdar att revisorerna säger och vad de faktiskt säger. Samma sak är det där ledamoten säger att "revisorerna påstår att en tunnel till Föglö kommer att ge betydande positiva effekter". Man skriver "det kan högst troligt medföra positiva samhällseffekter." Det är inte samma sak. Man behöver vara exakt om det är den vägen vi ska gå. Det är en väg som är jättesvår, varför jag tror att man ska (… taltiden slut).

Huruvida tunnelprojektet i framtiden ger positiva effekter eller inte, det kan ingen av oss veta och icke heller en revisor. Det är uttryck för en åsikt och i en så här laddad fråga en uttryckligen politisk åsikt att anta att det blir positiva effekter av en viss åtgärd. Men i det här fallet så kan inte en revisor framåtriktat säga att det är så det kommer att bli.

Håller inte ledamot Fellman med om att det är bra att en revisor påpekar och lägger fram saker och ting? Inte är det väl meningen att finansutskottet ska revidera revisorn heller?

Som jag sade i inledningen av mitt anförande så är det mesta av det som framkommer i effektivitetsrevisionen och de dokument som vi har behandlat bra. Landskapsregeringens, ÅHS:s och andra instansers reaktioner på revisionen är precis det som jag tycker att en revision ska handla om, att man diskuterar och påpekar saker som kunde göras bättre eller effektivare och sedan hantera dem. Men i det här fallet så har man i en rad politiskt väldigt eldfängda frågor uttryckt bestämda åsikter som jag tycker att faller utanför den ramen.

Ja, men är det inte så här i världen att alla frågor i stort sett handlar om någonting i politiken. Vad som är politiskt och vad som inte är politiskt är väl därför väldigt svårt i en revision. Jag tycker att det är bra att revisorn tar fram det som de tycker att är väsentligt.

Tack, talman! I det här fallet så har ledamoten och jag olika åsikter. Jag ska ta orden till mitt hjärta och påminna om dem sedan när vinden har vänt.

Tack, fru talman! Det var bara en sak som jag reagerade på i ledamot Fellmans anförande och det var att bara man håller sig inom anslagen så gör man vad man vill ungefär. Revisorerna, som jag ser det, ska också där kunna se inom anslagen om det har skett någon form av misshushållning, om man säger så. Så man är inte fredad bara för att man håller sig till anslagen, det vill jag säga.

Sedan tycker jag att det är rimligt att en revisor kanske inte har åsikter som sådant, men att man ifrågasätter. Ta det här med instrumenten, är det vettigt att lägga den här summan på en elev och på det instrumentet? För samma pengar skulle vi få ... att man jämför olika utfall. Sedan är det ju inte revisorn som tar beslutet, utan man vill ju bara upplysa om att effektivitetsmässigt så kanske det här var (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är klart att man kan diskutera frågor och kanske till och med komma med frågeställningar, men i det här fallet så gick revisionen så långt att man bedömde vilka instrument som det var vettigt att undervisa i. Om man tittar på resultatet av musikinstitutets verksamhet, och den enorma bredd och också en väldigt vass topp som det åländska musiklivet har, så kan man inte ur den synvinkel dra någon annan slutsats än att det som musikinstitutet har fått pengar för det har de levererat med råge. Vi som är här eller revisorerna kanske inte har den bästa expertkunskapen om vilka elevers begåvning eller utvecklingsnivå som är rimlig att satsa mera på i form av lärare.

Tack så mycket, fru talman! Det håller jag fullständigt med om. Jag tycker också att den här reservation innehåller väldigt mycket som jag håller med om. Det är klokt resonemang. Man behöver kanske inte ens godkänna den. Budskapet har kommit fram.

Det är ju trevligt om det man säger har effekt, även om man inte får understöd. Tack så mycket!

Tack, talman! Bästa lagting. Det är givetvis inte optimalt, långt därifrån, att vi i princip parallellt med budget 2022 debatterar årsredovisningen och revisionen för 2021. Det kommer utskottet göra bättre nästa år, precis som ordförande sade.

Jag tycker att hela årsredovisningen och dess processer känns lite som måndag hela veckan. Den är rutinmässigt genomförd utan större visioner om slutresultatets värde som styrdokument. Det är en gedigen samling arbetstimmar som ligger bakom en årsredovisning och det är mycket eftertanke.

Åtminstone gällande den ekonomiska biten verkar inte årsredovisningen ge speciellt mycket färdkost framåt. Det syns väldigt lite i efterföljande budgetar. Årsredovisningen borde vara ett facit för ett års arbete, och facit är bra att ha för då vet man om man jobbar på rätt sätt och med rätt saker.

Det mest intressanta att ta med sig från årsredovisningen är budgetens nyttjandegrad, de mål som sätts upp för varje verksamhet och den väldigt problematiska trend vi är inne i gällande kostnadssidan.

Givetvis är nyttjandegraden i denna årsredovisning exceptionellt låg pga pandemin, men den som följt med årligen vet att den ett normalår ligger ner mot 92 %. Det är inte okej och det försvårar det ekonomiska omställningsarbetet. Det skapas luft i budgeten som blir svår att komma åt och en äskandekultur gynnar inte kostnadseffektivitet. Det i sig skapar ett för lågt tryck på att bedriva verksamheterna tillräckligt kostnadseffektiva, speciellt om det alltid finns en dold buffert att ta från. Allt detta gynnar överbudgetering.

Kedjan verksamhetsplan/regeringsprogram, budget och utfall behöver bli starkare. Målen som ställs upp måste vara mätbara. Många av verksamheternas mål är på tok för diffusa och helt omöjliga att läsa av. Man bör kunna läsa av om verksamheten nådde upp till uppställt mål och varför inte i sådana fall? Det blir ett famlande i blindo och budgeteringen blir många gånger därefter.

Jag kan exemplifiera. Verkstad och lager hade till exempel en målsättning att hålla en låg timdebitering genom att hålla en personalstyrka anpassad till behovet. Guttorp, Ålands fiskevårdscentrum hade följande målsättning: Verksamheten inriktas huvudsakligen på produktion av fiskyngel för utplanteringsändamål. Allmänna byrån hade bl.a. ett mål att stöda produktionen av hyresbostäder genom räntestöd och landskapsborgen.

Det är ju bra grunder, men det känns på något sätt som att det är ordinarie verksamhet som vi pratar om och kanske inte en tydlig målsättning som man ska infria under ett år och det är helt omöjligt att läsa av. Det är skillnad på självändamål och en målsättning. Det är skillnad på ordinär verksamhet och målsättningar. Här behövs tydlighet och en tanke om vad som egentligen är målet och sedan formulera det så att det finns möjlighet till avläsning, kvalitativt eller kvantitativt. Annars blir det flummigt och väldigt intetsägande och dyrt, för otydlighet har en tendens att kosta pengar. Större skärpa i målsättningar ger bättre måluppfyllnad och koppling till budget, regeringsprogram och verksamhetsplaner.

Ser vi på skatteintäktsutvecklingen var dessa 2015 cirka 238 miljoner, i budgetförslag 2022 är de 297 miljoner. En ökning med 25 %. Ser vi på personalkostnaderna var dessa 2015 106 miljoner och 2022 budgeterade till 113 miljoner. Köp av tjänster var 2015 55 miljoner och är budgeterat 2022 till närmare 62 miljoner. Den totala verksamhetskostnadsökningen 2015-2022 är 42 miljoner eller nästan 24 %. Det finns delförklaringar som t ex fastighetsverkets tillkomst etc. men det går inte längre går att blunda för grundtrenden, att kostnadssidan ökar på tok för snabbt. Det är också märkligt att köpta tjänster stiger så mycket som de gör. Köpta tjänster stiger givetvis om man driftsprivatiserar, men köpta tjänster ska inte stiga så mycket samtidigt som personalkostnaderna stiger. I min värld är det något som känns avigt.

Det är en stor skröna att den offentliga sektorn är underfinansierad. Den är överfinansierad, det ser vi här. Fortsätter vi så här och invaggar oss själva och ålänningarna att intäktsökningar är medicinen, då är vi riktigt illa ute när skatteintäkterna viker. Vi kan gå till apoteket när vi behöver medicin, men att lösa denna ekvation genom att gå till banken är definitivt ingen lösning.

Årsredovisningen som styrdokument måste få en viktigare funktion och värde. Den sifferfakta som går att läsa ut från årsredovisningen borde vara grunden i det budgetarbete som sedan läggs upp. Jag undrar hur mycket värde årsredovisningen har för en landskapsregering, för det syns väldigt lite i följande års budget. Vi kan inte fortsätta på detta sätt och hoppas att ekonomin ska självläka. Detta får vi prata mera om nästa vecka.

När det gäller revisionsberättelsen så tycker jag att vi är inne på en farlig väg om vi ska peka finger åt en revisor som ska vara oberoende. Det fanns meningsskiljaktigheter i utskottet när det gäller revisionsberättelsen. Jag kan tycka att ser man på uppdraget som en revisor när det gäller årsredovisningen så ska den följa väldigt styrda regler. När det gäller effektivitetsrevisionen så är den mer öppen för tolkningar. Ändamålsenlighet och ekonomi är ändå grundbultarna i vad en revisor ska göra. Vi politiker skulle behöva ha fler personer med mandat att ibland komma med aningen obekväma åsikter. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg. Det finns kloka ord där förstås.

När man gör en budget så tittar man ju förstås på tidigare års uppgifter, allt från tidigare års budgetar till årsredovisningar. Men nu ska vi komma ihåg att årsredovisningen 2020 var väldigt speciell på grund av Covid-19 och det gör att den som grund hade varit svårt. Men det är klart att man tittar på den när man jobbar med kommande budgetar.

Tack, talman! Tack minister Höglund! Absolut, jag har förståelse för att pandemin har ställt till det även när det gäller att titta i årsredovisningen och dra slutresultat från den. Det var därför som jag roade mig med att titta tillbaka till 2015 för att se få trenderna, för de är ändå ganska tydliga trots ett avvikande pandemiår. Men trenden är ju väldigt, väldigt illavarslande. Det är därför som jag ifrågasätter; hur mycket värde har en årsredovisning som ändå visar trender om man vill? För det är detta som jag saknar i budgetarbetet.

Tack, herr talman! Tack för svaret ledamot Holmberg. Så är det absolut. Det som jag tror att är jätteviktigt när man tittar på trender och tittar på hur kostnader och intäkter för den delen utvecklar sig är att göra den här analysen. Vi vet att ett år är inte likt ett annat av olika orsaker. Det kan vara så att man har tagit beslut om ett nytt vindkraftsstöd som kan vara över 750 000 euro till exempel. Så när man gör jämförelserna så bör man också göra en analys över vad i verksamheterna som har förändrats.

Tack, talman! Jag kan tycka att de siffror som speglar personalkostnader, köpta tjänster och verksamhetskostnader i stort verkligen är något som man kan förlita sig på från år till år. Det är ju nyckeltal mer eller mindre. Det är illavarslande att köpta tjänster stiger så mycket parallellt med att också årsverken stiger. Jag skulle förstå relationen ökningen av köpta tjänster om det är så att årsverken minskar, men båda pekar uppåt och det är ju inte hållbart.

Tittar vi på skatteintäkterna så intäkterna är ju inte ett problem och verkar inte vara det heller nästa år. Men när vi ligger på en kostnadssida som är alltför hög, och hoppas och tror på att intäkterna ska ligga kvar och gärna öka lite, då blir det en väldig abrupt kullerbytta den dagen och det året som skatteintäkterna viker. De behöver inte vika så hemskt mycket innan vi verkligen är illa ute.

Det var detta som jag hade hoppats få fram i mitt anförande. Jag tycker att de här trenderna som ändå går att läsa av från år till år så borde man ta i större beaktande av i (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Så länge Ålands Framtid har funnits i lagtinget har vi alltid med stort intresse tagit del av revisionen oavsett vilken form den har vari i. Jag håller med om det som lagtingsledamot John Holmberg just sade att det har varit dåligt med uppföljningen, oavsett corona eller inte så har det varit dåligt. Man har inte riktigt tagit till sig den här informationen.

Jag tycker att finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson höll en mycket bra presentation, men tittar man på själva betänkandet så är det inte så mycket ord i det. Det sägs egentligen två saker som jag har fastnat för. "Utskottet finner det positivt att effektivitetsrevisionen omspänner ett brett område". Man säger vidare "utskottet önskar framhålla vikten av att över tid följa upp revisionens påpekanden", just det som vi pratade om och det är viktigt att ta fasta på. Det här är bra, men det är väldigt fåordigt. Jag noterade att ledamoten Nordberg sade "kanske bäst så". Jag hoppas att det inte är det som har styrt arbetet.

Revisionsberättelserna har alltid varit viktiga om man ska få ordning på landskapsekonomin och i förlängningen slippa upplåning. Också de här berättelserna innehåller många bra saker, om de tas tillvara, om hur man kan effektivisera landskapsförvaltningen.

Jag måste säga att jag blev förvånad i remissen av de här ärendena för det kom ganska allvarliga anklagelser både från moderathåll och socialdemokratiskt håll mot en oberoende revisionsmyndighet. Men jag sade ingenting då, utan jag hoppades att det var ett olycksfall i arbetet. Ibland när man blir kritiserad över det arbete man har gjort så kanske man tar till lite övertoner.

Men när jag ser den här reservationen från ledamoten Fellman så konstaterar jag att man står fast vid de åsikter man hade i remissen. Man skriver att det finns politiska påståenden och felaktigheter i de här berättelserna. Man säger att det gäller främst granskningen av projektet västra Föglö samt Ålands musikinstitut. Jag hoppades att ledamoten Fellman mera i detalj skulle peka på vilka felaktigheter man menade när hon presenterade reservationen, men det var inget nytt som kom fram därvidlag. Det sägs också att revisionen inte är sakligt grundad i en granskning eller på fakta på utan politiska åsikter.

Om vi börjar bakifrån och tar musikinstitutet så håller jag helt och hållet med ledamoten Tage Silander. Det är ju ingenting som omöjliggör för landskapsrevisorerna att titta på en verksamhet oavsett om den innehåller budget eller inte. Det blir ett väldigt märkligt arbetssätt i så fall. Jag finner inget politiskt eller något felaktigt, utan är det så att det är orimliga kostnader för vissa smala instrument så tycker jag att man kan påtala det. Det är ett synnerligen sakligt konstaterande. Det finns inga politiska värderingar i det. Och sedan vill jag säga, för att vi ska slippa de repliken, att jag tycker att musikinstitutet har gjort fantastiskt mycket gott för det åländska kulturlivet, men det är en annan femma.

Jag återgår till Föglöprojektet lite. I och med att det tydligen innehåller en massa felaktigheter och bara politiska påståenden så väljer jag att bara ta de tre första styckena, annars blir det för långt. För det första säger revisionsenheten så här: "Det har funnits en del brister i styrningen och riskhantering gällande upphandlingen av totalentreprenad med en elhybridfärja." Man säger för det andra: "Det inte möjligt att teckna avtal med förbehåll att miljötillstånd måste erhållas när det inte har funnits med i avtalet." Man säger för det tredje: "Avtalet borde även ha innehållit bestämmelser om vad som gäller om trafikstarten av olika orsaker försenas." Man säger för det fjärde: "Samordningen av upphandlingarna i förhållande till planerad trafikstart har inte fungerat tillfredsställande." Man säger för det femte: "Effekterna av besvär mot respektive upphandling utreddes inte" och så vidare och så vidare. Jag finner inga politiska värderingar i det här, utan jag finner ett sakligt konstaterande att detta inte skötts på det sätt som revisionsmyndigheten tycker att det borde ha skötts. Den rätten måste de ha att framföra.

Jag vill avsluta med det sista stycket i sammanfattningen när det gäller effektivitetsrevisionen runt det så kallade Föglöprojektet, för det är väl antagligen det som har satt känslorna i svall. Det står så här: "Olika politiska viljor har lett till en rättsprocess där risken finns att landskapet åläggs betala betydande belopp i ersättning. Det är inte förtroendeingivande, varken bland befolkningen eller inom den politiska sfären, att med alla medel driva igenom en politisk vilja nära inpå ett val när man misstänker att detta inte är möjligt efter valet. Bred politisk enighet bör nås när stora investeringar ska göras." Det här igen, jag tycker att det är en synnerligen korrekt sammanfattning. Många har också sagt det här i debatten att det måste vara en bred politisk enighet när stora investeringar ska göras. Det hoppas jag att de flesta sluter upp bakom, annars så blir det som nu, dvs. det blir ett evinnerligt käbbel och inget resultat.

I och med att ärendena 3, 4 och 5 debatteras på samma gång så vill jag bara helt kort säga något om årsredovisningen. När det gäller årsredovisningen och landskapsrevisionens verksamhetsberättelse så tog jag upp i remissen och bad finansutskottet titta speciellt på det som man skriver "av IT-granskningen framgår att IT-driften för allmänna förvaltningen och de underliggande myndigheterna vars IT-drift allmänna förvaltningen skötte har blivit dubbelt dyrare efter att ÅDA har övertagit uppgiften". Jag riktar mig till finansutskottets ordförande och ber om ursäkt att jag i brådskan inte hann säga det tidigare. Diskuterade man den här frågan överhuvudtaget? Jag tycker att även det här finner jag inte något politiskt i, jag tycker att det är ett väldigt sakligt konstaterande att driften har blivit dubbelt högre. Jag undrar om man diskuterar de frågorna någonting överhuvudtaget när man diskuterar landskapsrevisionens verksamhetsberättelse? Tack!

Tack, talman! Som ledamoten Eriksson mycket riktigt påpekade så kunde det ha skrivits mycket mer i betänkandet, men vi valde den här gången att hålla oss till regelverket som säger att betänkandetexter ska vara så korta som möjligt. Den här gången tyckte vi att vi hade ganska gott fog för det av det skälet att revisionsberättelsen som sådan är väldigt fyllig och välformulerad till många delar, de har valt vissa delar som de har tagit upp och att svaret på revisionsberättelsen från landskapsregeringen faktiskt möter så gott som alla kriterier när det gäller hur man ska hantera olika frågor. I detta svar så finns nog svar på i stort sett nästan det mesta av de frågor som kan dyka upp ifrån revisionsberättelsen. Ett läsande av betänkandet så förutsätter, om man vill gå djupare in på det, att man har svaren från landskapsregeringens med sig för där finns väldigt. (… taltiden slut).

Jag vill inledningsvis säga att jag har läst landskapsregeringens svar, det har jag gjort. Orsaken till att jag tycker att man borde ha lite mer text är att det blir mer tyngd bakom om lagtinget säger att på det här och det här sättet bör det följas upp. Jag sade också att jag tycker att utskottsordförande Pettersson hade en mycket bra presentation. Det fanns många kloka tankar där som jag gärna skulle ha sett att lagtinget skulle omfatta med förhoppning om att vi kanske får en förändring till stånd.

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Eriksson! Det förtjänar nog att sägas att vi ägnade mycket tid åt revisionsrapporten, mest effektivitetsrevisionen naturligtvis, och vi förde ett resonemang om vad en revisor kan säga eller borde säga. Där landade man i att man kanske inte ska lägga sig i det så mycket. Det behöver vara högt till tak för att en revisor ska kunna göra sitt uppdrag så bra som möjligt. I den behandlingen så framkom det ganska tydligt att under dessa sju år, nu på åttonde, som revisionsmyndigheten har funnits så kan man peka på en rad olika förbättringar inom en rad olika områden som de har påpekat. Jag ids inte gå in i detalj på dem för det vore orättvist mot dem som jag glömmer bort att nämna. Men det finns faktiskt rätt många exempel där det här har gjort skillnad.

Mycket bra svar värderade kollegan Pettersson! Vi kan diskutera vidare om det här sedan på tu man hand, för det är just det som är vitsen med den här typen av arbete. Man påtalar saker och ting som inte fungerar som de borde och det leder till någonting. Många av oss har ju varit lite oroliga om det leder till någonting eller inte. Jag tycker också att det är väldigt bra om man har en relativt stor samsyn i det tunga finans- och näringsutskottet om att vi bör ha en oberoende revision som måste kunna få granska oavsett vilka politiskt känsliga ärenden det vara må.

Tack, talman! Jag vill först fråga när det gäller musikinstitutet. Hur tänker sig ledamoten att de här bedömningarna om vilka instrument och vilka elever som man ska satsa på i musikinstitutet ska göras? Nu har man i revisionen tagit sig rätten att bedöma vilka instrument som är för dyra och vilka elever som man inte ska satsa på. Jag har den uppfattningen att vi har ett musikinstitut med expertkunskap som ska göra de bedömningarna och att det inte revisionsmyndigheten som har den specialkunskapen. Men om ledamoten har en annan uppfattning eller kan föreslå vilka andra som ska göra de bedömningar som behövs än just musikinstitutet så skulle det vara intressant att höra.

Jag hoppas ledamoten Fellman i nästa replik kan återkomma till den syn jag har om hur viktigt det är att man har en oberoende revisionsmyndighet som kan granska alla ärenden oavsett hur politiskt känsliga de är.

Sedan som svar på frågan om vem som ska granska vilka instrument som ska användas i undervisningen eller inte. Jag noterade att ledamoten Fellman sade att revisionen har tagit sig rätten att bedöma vilka instrument som ska användas i undervisningen. Så uppfattade inte jag texten när jag läste den, utan man tog sig rätten att peka på att här har vi en väldigt liten grupp som har ett väldigt smalt instrument till väldigt höga kostnader.

Jag tycker att de gjorde sitt jobb. Sedan kan man göra olika värderingar om påpekandet var riktigt eller inte.

Jag skulle också vilja ställa en fråga kring projekt västra Föglö och den tidtabellen. Vi är alla rörande eniga om att man ska ha breda parlamentariska överenskommelser när man ska göra stora satsningar. Frågan är, när ska man uppnå den parlamentariska enigheten och hur länge håller den? Vi hade uppriktigt, när den förra regeringen tillträdde, uppfattningen att det fanns en bred parlamentarisk enighet baserad på ett mångårigt arbete som hade gjorts före det och de kortruttsplaner som fanns att det här var vägen att gå. Utgående från det så inleddes arbetet och kom till sin logiska slutpunkt. Så när ska man anse att den parlamentariska enigheten är uppnådd? Och hur ska man garantera att den håller?

Jag börjar bakifrån, åtminstone i min värld så visste nog den förra landskapsregeringen att det inte fanns ett parlamentariskt stöd bakom de beslut som togs, om vi ska diskutera det, men jag föredrar att hålla mig till ärendet. Ledamoten Fellman far iväg lite på sidan om själva revisionsberättelsen.

Jag blev mäkta förvånad att man skriver om de politiska påståendena, felaktigheter och att man inte gör sin granskning baserat på fakta utan på politiska åsikter. Jag ville peka på de första styckena, stycke för stycke som jag ser som sakliga kommentarer. Det blir lite - ursäkta uttrycket - öststatsmentalitet om man börjar kritisera en oberoende revisionsmyndighet bara för att man inte tycker om det som myndigheten framför.

Talman! Man ska lära sig av revisionen och när revisionsenheterna kommer med relevanta påpekanden, till exempel när det gäller västra Föglö. Det var ett av de i alla tiders största infrastrukturella projekt, så det skulle väl ha varit konstigt om det inte hade funnits saker som man kan förbättra. Det var brister i fullmaktsskrivningarna. Det handlade om totalentreprenad på långa avtalstider som man i tiderna bestämde i lagtinget. Så det är klart att det finns saker att förbättra.

Men kalla det politik eller kalla det brist, man borde ha tagit det som en enhet; västra och östra Föglö. Lagtinget hade beviljat en investeringsfullmakt om 40 miljoner och där ingick både östra och västra Föglö. Jag tycker att det är en brist att man inte tog med östra Föglö också.

Nu kommer jag inte ihåg alla siffror i huvudet, men jag vill minnas att totalentreprenaden blev betydligt högre än den beviljade fullmakt, om jag kommer ihåg rätt, om man tittar på projektet som helhet. Jag tycker att det är klädsamt av förra lantrådet, nuvarande vicetalman Katrin Sjögren, att säga att det finns fel i alla beslut som tas och det är jag den första att hålla med om. Det finns alltid felaktigheter i de flesta beslut som tas. Men det jag vänder mig emot är när man här pratar om att revisionsmyndigheten inte baserar sina uttalanden på fakta utan driver någon typ av politisk agenda. Detta är inte riktat till vicetalman Sjögren, men det tycker jag att är väldigt allvarligt.

Talman! Jag tycker att det saknas en väsentlig del i revisorns rapport och det är också östra Föglö. Inte kan man ju heller spekulera i hur valet skulle ha gått, inte fanns det ju några klara besked på hur valet skulle gå när man fattade de här besluten. Och att det skulle ha varit brådska, man inledde upphandling och höll på med upphandlingarna under hela mandatperioden. Upphandlingarna gick ut på hösten 2018.

Ja, allt det här har runnit under broarna nu och vi står på ruta noll. Men vad jag kan förstå då, ledamot Eriksson, så kommer den här majoriteten att begära en investeringsfullmakt på ungefär 200 miljoner om man nu tänker bygga både tunnel och Prästösundsbron. Då har vi förhoppningsvis lärt oss någonting av fullmaktsskrivande och parlamentariska majoriteter, för det fanns i tiderna i kortrutten. Ledamot Eriksson godkände ju själv miljökonsekvensbedömningen. (… taltiden slut).

Jag var inte med under förra mandatperioden. Men som vanlig medborgare, lite sett snett ifrån sidan, så fick jag uppfattningen, möjligtvis felaktigt, att det blev väldigt bråttom på slutet för den förra regeringen att ta sitt beslut.

Sedan när det gäller frågan om fullmakt på 200 miljoner så här och nu kan jag bara göra ett uttalande från mig själv; någonting sådant kommer jag inte att stå bakom.

Talman! Ålands Framtids ledamot Eriksson var inne på att landskapsrevisionen hade nämnt ordet brådska i samband med själva revisionen. På något sätt och vis så vill jag ändå påminna om att Ålands Framtid de facto omfattade det kortruttsmeddelandet 2013 som fattades här i lagtinget. Där kom man överens om att det som är mest ekonomiskt vettigt att gå vidare med är östra och västra Föglö samt Prästösundsbron. När man pratar om enighet i stora frågor så är det ju viktigt också att komma ihåg vad man på något sätt och vis har varit med och varit enig om. Man ska ta i beaktande att allt som har med infrastruktur att göra har enormt långa ledtider, från det att man pratar här i salen och beslutar tills det överhuvudtaget börjar hända någonting praktiskt. (… taltiden slut).

Jag noterade att man i revisionsberättelsen säger så här när det gäller fullmakten: "Lagtinget godkände fullmakten för totalentreprenaden i budget 2018, vilket inte var förenligt med lagtingsordningens 54 §. Det borde vara naturligt att en fullmakt i en budget innehåller belopp. Att lagtinget skulle ge en fullmakt in blanco har knappast varit avsikten. Att ingen tjänsteman, vare sig på landskapsregering eller lagtingets kansli, observerade den bristfälliga fullmaktsskrivningen är synnerligen förvånande."

Med tanke på vad ledamoten Nordberg sade så troligtvis så hänvisade man till den debatt som lagtingsledamot Nordberg nu å sin sida hänvisade till.

Jag var, som sagt var, inte med förra mandatperioden. Men jag förstod att de som representerade Ålands Framtid mycket pratade om en muddring av Ekholmssundet om jag inte är helt vilse.

När det gäller stora anskaffningar så är det ju helt känt att skärgårdsflottan i landskapet är föråldrad och att ett nytt tonnage har efterfrågats. I alla de diskussioner som har förekommit här i salen så har Ålands Framtid alltid lyft fram att landskapet inte ska köpa egna färjor och bedriva dem, utan man ska gå ut på totalentreprenad. Total entreprenad och utmanarrätter är sådana ord som Ålands Framtid har använt väldigt många gånger. Den här upphandlingen som nu gjordes var de facto den första i landskapets historia som var på totalentreprenad, inklusive ett nytt fartyg som ska trafikera. Man kan säkert kritisera att det skulle kunna ha gjorts bättre och så vidare. Det var i ett väldigt sent skede som man överhuvudtaget började bedöma upphandlingen. (… taltiden slut).

Så är det ju med alla beslut som tas. Det är alltid lätt att kritisera efteråt, när man har kunskapen, var det gick fel, så är det givetvis.

Jag håller med Nordberg om att flottan var och är föråldrad och det behöver göras någonting åt det. Det är riktigt, Ålands Framtid har alltid talat om, och gör det fortfarande, totalentreprenad, utmanarrätter och så vidare. När det gäller utmanarrätter så ska jag återkomma i budgetbehandlingen.

Talman! Ledamoten Eriksson pratade om breda politiska majoriteter när det gäller skärgårdstrafiken och de större infrastruktursatsningar som där behövs. Denna landskapsregering jobbar nu med tunnel och Prästösundsbro vad man kan utläsa från det budgetförslag som vi nästan parallellt behandlar. Är det någonting som ledamoten Eriksson uppfattar att det finns en bred majoritet för ens inom majoriteten?

Ibland ställs det sådana frågor som är besvärliga att svara för en ärlig person, men jag får väl säga att jag är tveksam.

Talman! Jag uppskattar ledamoten Erikssons uppriktighet. Jag tycker att det är bra att någon ur majoriteten vågar ta bladet från munnen och konstatera att kejsaren är naken.

Jag konstaterar att vi håller på att glida in på budgetbehandlingen med talmannens tillåtelse. Jag vill säga att för Ålands Framtids vidkommande så är en tunnel troligtvis det absolut bästa sättet att få förbättrade kommunikationer till skärgården, under förutsättning att vi ser att detta går att genomföra på ett ekonomiskt förnuftigt sätt. Jag hoppas att vi snart ska ha papper på bordet att så är fallet. Jag hör också till dem som har stött en bro över Prästö och det gör jag fortfarande, men det är inte realistiskt att prata om de båda projekten samtidigt.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. För Obunden Samlings del så tar jag mig friheten att påminna om vad det handlar om när det gäller revisionen och effektivitetsrevisionen. Det här är ju baserat på lag, tydliga bestämmelser i lagen. Här har talats om att det sätt som landskapsrevisorerna har bedrivit sin revisionsverksamhet på, att det skulle på något sätt strida mot god revisionssed. Det är ju fullständigt felaktigt. Fullständigt felaktiga uttalanden.

När det gäller den årliga revisionen, det vill säga granskningen av bokslutet och därtill tillhörande notapparat och så vidare, det ska ske i enlighet med god revisionssed. Det står tydligt i andra paragrafen, andra momentet landskapslagen om landskapsrevisionen. Där talar man om god revisionssed. Vad jag vet här så är det ju ingen som har förstått det, ärligt talat.

När det gäller effektivitetsrevisionen så är det tredje momentet i den här lagen, andra paragrafen, tredje momentet landskapslagen om landskapsrevisionen, där står det om effektivitetsrevision och det står exakt: "Granskningen ska främja en sådan utveckling att landskapet med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte för sina insatser". Där har vi till exempel svaret. Det kanske inte är effektivt att hämta lärare från andra sidan världen, ifall det är det man skulle komma på, trots att det ryms innanför budget så är det inte effektivt exempelvis. Vidare står det: "Genom att granska resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta ska effektivitetsrevisionen bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principen om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet." Det här är ju själva definitionen på hur vi bedriver politik också. Här är ju ett tydligt uppdrag i lagen. Det är ju det här som de ska syssla med.

Jag ids inte läsa vidare, men här står så tydligt i den här bestämmelsen att de har rätten att granska förvaltningen ur alla möjliga synvinklar. Jag blev lite besviken på lagtingsledamot Zetterman som pratade om kejsarens nya kläder, för det hade jag tänkt på först, men hon slog mig där. Landskapsrevisorn är ju barnet i sagan, alltså vi här i den här församlingen kan komma med en budget, vi kan komma med helt verklighetsfrämmande och vi kan få en majoritet för helt verklighetsfrämmande idiotiska projekt. Jag ids inte nämna något sådant projekt vid namn, men alla vet säkert vad jag menar. Det kan vi göra. Då behöver det finnas ett barn i skaran som säger att kejsaren är naken och det är revisorernas uppgift. Vi ska också komma ihåg att när det gäller överhuvudtaget myndighetsutövning så brukar jag själv ibland beklaga mig över myndighetsutövning, att myndigheterna ibland har ett ganska stort slack i linan, de får göra saker fel utan att det blir smäll på fingret, utan att man blir åtalad, utan att man blir dömd och utan att man blir skadeståndsskyldig. När jag har stått på andra sidan och företrätt privata intressen som tycker att statsmakten eller landskapet har gjort fel så har man fått säga att de får göra ganska mycket fel innan det blir smäll på fingrarna.

Precis samma princip gäller revisorerna. De ska ha en mycket stor diskretionär bedömningsmöjlighet att kritisera precis vad de vill och de ska inte känna att de någonsin blir kritiserade för det av sin uppdragsgivare. Vi ska tacka och ta emot och fundera; låg det något i det här? Så är det när det gäller landskapsrevisionen.

Jag ska inte gå in närmare i detalj på de här olika projekten, på den nakna kejsaren och så vidare. Jag tackar så här långt och svarar på repliker Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Det är bra att ledamoten ändå läste upp ordagrant vad som står i lagen. Jag uppfattade det som att vi i utskottet, i alla fall majoriteten, ändå hade en ganska klar bild över den skillnad som åligger revision av årsberättelsen, bokslutet och effektivitetsrevisionen. Det finns ju ett visst utrymme för tolkning när det gäller effektivitetsrevisionen. Det tycker jag att vi var på det klara med i majoriteten. Jag håller med ledamot Måtar, men det ska inte uppfattas utåt som att vi inte visste vad vi höll på med när vi skrev betänkandet. Jag tycker också att ordförande Pettersson tog upp det på ett ganska bra sätt i sitt anförande.

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg har fullständigt rätt och ibland förivrar man sig lite när man ska tala. Jag borde ha gjort en disclaimer från början att det här är såklart inte en kritik mot utskottets majoritet som är helt på rätt och som gjorde ett bra utlåtande om den här revisionsberättelsen.

Det här var ju en tydlig kritik mot oppositionens företrädare, Socialdemokraterna, som kom med en fullständigt - vad ska vi kalla det - vilseledande kommentar och avvikande mening till utskottsmajoritetens bedömning.

Tack, herr talman! Det är intressant det här med ord. Ledamoten Måtar läste upp inledande paragrafer i lagen som reglerar det här. Där fanns ordet "effektivitet" att det ska gå effektivt. Det är ju lite roligt när man sedan säger att det har varit bråttom och gått för fort. Jämför man det politiska med det privata så går det ju oftast för långsamt. Där tycker jag på något sätt att det är lite intressant nu att problemet är att det har varit för effektivt, som jag ser det.

Tack, talman! Lagtingsledamot Nordberg och jag har inte riktigt samma åsikter här. Jag förstår på sätt och vis det ni sade och har viss förståelse för det. Ni har ju i allra högsta grad varit inblandad i det här projektet. Skulle jag ha varit revisor så skulle jag inte ha använt just de där orden, att det hade gått för fort. Jag skulle ha använt andra ord. Skulle jag fälla de orden här så kanske jag till och med skulle såra Nordberg om jag skulle säga det, för jag anser att det här projektet inte har gått bra helt enkelt. Jag skulle ha använt andra ord än att det har gått för långsamt.

Tar vi det andra ordet då "sparsamhet", att här ska pengarna användas på ett förnuftigt sätt och man ska helst spara pengar. Det var det ju de facto så att hela idén med att man skulle köra igång kortruttsarbetet var ju för att på sikt spara pengar. Återbetalningstiden för hela det här mastodontprojektet var ju de facto 16 år, efter det så skulle man börja spara pengar. Jo, det kostar mera pengar i början, men efter 16 år så är du på break-even och efter det så sparar du pengar. Här är ju frågan, vilken tidsperiod ska man räkna in i detta sparande? Det är svåra frågor.

Det är kloka ord av lagtingsledamot Nordberg som jag har stor respekt för och som jag uppskattar på många sätt och vis.

När det gäller till exempel skärgårdstrafiken eller infrastruktur så kan man tänka på så många andra sätt som gör att det går mycket, mycket mindre pengar totalt sett. Man kan tänka i tidtabellstermer, man kan tänka i turtäthet och hur snabbt man kör. Man kan tänka på att testa att köpa second hand tonnage som vi nu är inne på. Det finns massor att göra innan man bygger fast sig i olika lösningar där det egentligen handlar om att man vill ha korta färjpass för att hålla ner arbetstiden, för det är arbetstiden som blir dyr ombord på de här fartygen. Där kan man också fundera; går det att förhandla med facken och få bättre avtal? Man kan göra avvikelser från arbetstidslagen som gäller inom sjötrafik. Det finns massor med saker som man kan göra innan man bygger fast sig med miljoners miljoner till en del av Åland som håller på att avfolkas.

Talman! Likväl är det här en intressant diskussion. Som jag var inne på tidigare så kan man kalla det brist eller politik att inte revisorn också tog med östra Föglö, för det var en helhet. Det är ju också i allra högsta grad politik, ledamot Måtar, om man pratar om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, det som ledamot Nordberg var inne på. Jag skulle precis genom min politik kunna hävda minskade driftskostnader, man använder mindre skattepengar till driften, rejält mindre koldioxidutsläpp, kortare resvägar och flexiblare system med möjlighet till tätare turer under högsäsong och allt det där är ju politik. Enligt mitt förmenande så var hela projektet ett embryo till sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlig och det var inte den förra landskapsregeringen som bestämde det, utan det var lagtinget 2015.

Tack, talman! Ledamot Sjögren, jag håller med att det där var politik. Jag står här och säger att det uttryckligen står fastställt i lagen att revisorn får ha åsikter om den politiken var klok eller inte klok. Det är ju det som jag står här och säger. Jag kan inte börja inveckla mig i hela de här projekten som jag har en diametralt annan åsikt om hur man överhuvudtaget ska göra. Det har jag inte tid att utveckla här.

Precis och därför så är vi ju flera som tycker att det finns en brist i den här revisionen. Brist eller politik, man får kalla det vad man vill. Vi lär väl få återkomma i frågan. Det ska komma ett skärgårdsmeddelande nu från majoriteten, då får vi se om det ska vara en investeringsfullmakt på 200 miljoner för tunnel och Prästösundsbro. Vi lär få återkomma, eller hur ledamot Måtar?

Tack, talman! Ja, det är ju tyvärr inte jag som skriver det meddelandet, i varje fall inte helt ensam. Huruvida det är politik eller inte politik så det jag säger är att det är revisorernas skyldighet och rätt enligt lagen att säga det som revisorerna har sagt i det här fallet. Det är ju det som jag står och säger. Sedan att västra-östra Föglö projektet har varit dålig politik, det är ju uppenbart och det behöver de inte skriva.

Tack, herr talman! Jag tror att ingen av oss kritiserar revisorn på grund av att denne kommer med åsikter och gör bedömningar av olika frågor. Ingen är rädd för något barn som ropar upp sanningen eller vad man nu ska kalla det. Det är bara bra. Det är revisorns uppgift och det har ingen av oss någonting emot.

Det som man opponerar sig mot är att det så tydligt brister i kunskap och i objektivitet när det gäller de här frågorna. Man har vinklat dem. Man har inte heller bara sysslat med bakåtperspektivet, det vill säga det som har hänt, det som redan har inträffat och hur pengarna har använts, utan man använder sin slutledning till att också peka i framåtsyftande mening. Där tycker jag att det brister. Jag tror inte att den här revisionsformen är i likadan (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamoten Gunell, jag måste säga att ni ägnar er ju nästan åt historieförfalskning när ni säger att ni inte har kritiserat revisorn. Just ni, lagtingsledamot Gunell, har inte gjort det men kollegan Nina Fellman har gjort det skriftligen. Det är lätt bevisat, vi har pappren framför oss vad det står. Där kritiseras revisorn för att revisorn har gjort exakt det som står i lagen att revisorn ska göra.

Tack, herr talman! Vi är precis eniga kring den frågan, ledamoten Fellman och jag. V har rätt att ifrågasätta också sådana slutsatser som revisorn gör när vi bedömer att de inte är grundade på tillräckligt mycket fakta, kunskap och objektivitet. Det måste man få säga här i Ålands lagting när man själv har varit delaktig i många av de här processerna och vet en hel del om de här sakerna och ser att det är bara halva sanningen som kommer fram här. Det är ju helt klart tydliga politiska åsikter. Hur kan revisorn veta att vattenlagen ska skrivas för att utveckla fiskodlingen? Vem har sagt att det är syftet med dem? Kanske det är att begränsa dem som är syftet? Eller att tunneln skulle ge positiva effekter för samhället när ledamoten själv säger att man inte kan satsa så mycket pengar på en döende (… taltiden slut).

Igen här nu så blir det ju någon form av historieförfalskning, men vi har ju pappren framför oss vad landskapsrevisorn har skrivit. När det gällde vattenlagen så skrev landskapsrevisorn - nu har jag det inte exakt ordagrant men nästan - landskapsrevisorn sade att det behövs vattenskyddsföreskrifter och det behövs regler så att fiskodling ska kunna utvecklas. I min hjärna är ju fiskodling både den som äger rum på vatten, alltså öppna havet, och den som äger rum på land. Det är jätteviktiga verksamheter så det är klart att de behöver regler och det kan ju vem som helst tänka ut att behövs med tanke på det som står i revisionslagen.

När det gäller Föglötunneln så där sade landskapsrevisorn så här, att när man vet att västra och östra Föglö projektet kommer att gå på drygt 100 miljoner, då är det värt att ordentligt reda ut vad en tunnel skulle kosta. Så sade revisorn. Är nu detta sedan så hemskt mycket politik så att man måste slå dem på fingrarna för det? Vi har inte samma åsikt där ni och jag, lagtingsledamot Gunell.

Talman! Det här är verkligen en intressant diskussion, på bordet ligger finans- och näringsutskottets betänkande som jag har få synpunkter på.

Låt oss ta avstamp i det som är landskapsrevisorns uppgift enligt landskapslagen om landskapsrevisionen, den mening som har citerats väldigt många gånger här idag, andra paragrafen, tredje momentet. Det som är vår måttstock: ”Genom att granska resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta ska effektivitetsrevisionen bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.” Det är knappast någon som kan ha några synpunkter på det. Det är helt i sin ordning att landskapsrevisionen ägnar sig åt måluppföljning och granskning av ändamålsenlighet.

Debatten här idag har i hög grad handlat om frågan om det är okej att ha politik i en revisionsberättelse, ja eller nej? Den här kritiken tycker jag att missar målet. Personligen har jag inget emot om det ingår lite politisk värdering, det kan till och med behövas ibland som en pusselbit. Ta till exempel kommentaren om vattenlagen eller ÅMHM i tidigare års revisionsberättelse. För vad revisionen gör då är att man fullgör sin uppgift som sparringpartner. Man ger olika vägar framåt, olika sätt att jobba på som vi sedan kan ta ställning till.

Det jag markerade emot i remissdebatten handlade inte om politik, utan det handlar om politisk spekulation i revisionsberättelsen, dvs. påståenden som saknar grund och som inte heller går att belägga och som knappast skulle hålla i en rättegång.

Jag gav två konkreta exempel: Det ena är påståendet att det skulle ha varit viktigt att för lång tid begrava tunnelalternativet. Ett mycket märkligt påstående!

Ett annat kuriöst påstående är att det skulle ha varit viktigt för dåvarande landskapsregering att besluta före lagtingsvalet 2019. Dessa påståenden är i mitt tycke allvarliga. Vi i den här salen är arbetsgivare till landskapsrevisionen. Det är vi som sätter standarden. Ser vi ingen bättring i den 9:e rapporten, som vi kommer att debattera om ganska exakt ett år, dvs. om landskapsrevisionen igen faller för frestelsen att spekulera så då är frågan om detta är rätt modell för att ”granska resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta”.

Jag vill så några tankefrön inför framtiden. Kanske vi borde ha en helt extern revision istället för den revision som finns under detta golv, alltså externa ögon som granskar också oss - dvs. som också granskar lagtingets verksamhet. Det är inte helt klockrent att landskapsrevisionen granskar sin chef, dvs. ”lagtingets förvaltning”, såsom det står idag i gällande lag.

Avslutningsvis en olivkvist: Jag vill lyfta att revisionsberättelsen också innehåller relevanta påpekanden som är helt på sin plats. Det rätta är att fortsättningsvis ta vara på de delar som är fria från politisk spekulation. Men det rätta är också för oss - i den här salen som är arbetsgivare - är att reagera på lösryckta påståenden, oberoende av vad de handlar om, och ge möjlighet till förbättring.

Vi måste värna det offentligas seriositet, om inte vi gör det - vem gör det?

Tack, talman! Jag tror att jag ska börja bakifrån för ledamoten Valve ställde en konkret fråga. Vem värnar seriositeten i lagtinget? Och i landskapsregeringen, som var min egen tilläggsfråga? Svaret är rätt enkelt, det gör en bra landskapsrevision. Det är deras uppgift.

Om jag förstår ledamoten Valve rätt så säger han med honungslen röst att det mesta är bra som står i revisionsrapporten, men att där finns några punkter som han för ögonblicket inte är nöjd med. Av det skälet så kräver han bättring till nästa år, ty annars ska man kasta ut dem och ersätta dem med någonting annat. Det är inte så, ledamoten Valve, som man skapar en revision som är full av integritet. Frågan måste ställas eftersom ledamoten Valve säger att man ska byta till en annan revisor. Vad ska vi göra när de inte uppfyller ledamoten Valves krav?

Tack ledamoten Pettersson för denna halmgubbe, vilket är ett gängse retoriskt knep. Man bygger upp en halmgubbe som man sedan misshandlar och som inte har någonting med saken att göra.

Det som jag framhöll i mitt anförande i dag handlar om att revisionsberättelsen inte får innehålla politisk spekulation. Om det står saker så måste det gå att belägga. Bland annat påståendet om att den förra landskapsregeringen skulle ha försökt begrava tunnelalternativet, det är jag verkligen nyfiken på hur man skulle kunna belägga det. Jag har själv ganska mycket material på det motsatta. Jag satt i landskapsregeringen i fyra år. Jag satt också i den föregående landskapsregeringen i två år då tunneln på riktigt anskaffades.

Tack ledamoten Valve. Jag hävdar att det som revisorn skriver i sin rapport är överensstämmande med verkligheten. Det som landskapsregeringen ville göra var på ett sätt att begrava tunnelalternativet. Man lyssnade inte på de skäl som fördes fram. I ett ärende som präglades av brådska, oberoende av vad man säger för det gjorde det, så blev resultatet det som slutligen hände. Om man väljer att kalla det för politik så finns det väldigt mycket här i världen som kan betraktas som politik. Att då ge sig på budbäraren det blir, ledamot Valve, fel.

Och igen, när nästa revisor tänker ta sig an detta, men inte uppfyller ledamoten Valves krav, hur ska vi göra då? Det var min sista fråga. Ska vi sparka dem också eller hur tänker man?

Nu tycker jag nog att ledamoten Pettersson lite trivialiserar och förenklar den här diskussionen. Vad den bör handla om är revisionens långsiktiga trovärdighet. Om revisionen kör i diket ett år så är det inte hela världen, men vi har ett ansvar som arbetsgivare att tydligt peka på att det här inte är bra. Om det här är ett mönster som upprepas då finns det skäl för oss i den här salen att initiera den typen av diskussion som vi har haft en ansats till här idag.

Vi har också diskuterat hur det ser ut i de nordiska länderna. Ledamoten Pettersson nämnde själv Färöarna, jag tycker att det var ett lysande exempel och också de konsekvenser som det har fått på Färöarna. Jag menar nog att det här är en väldigt viktig fråga i det långa loppet. Jag tror inte att det är sista gången som vi diskuterar den.

Tack, herr talman! Tack till ledamoten Wille Valve som ställer sig upp och säger de här sakerna. Jag tycker att det är väldigt viktigt. Ledamoten har i likhet med oss uppfattat just det spekulativa i den här revisionsberättelsen. Man upplever att när revisionen inhämtar sin fakta om olika frågor så måste det ju rimligtvis finnas höranden eller olika dokument som man tar del av. Jag upplever i flera av de här fallen att det inte är en heltäckande revision, utan det är en väldigt ensidig bild som ges. Det är precis de delarna i revisionen som vi kritiserar. Jag tycker att det är hedersamt av ledamoten Valve att också se och bekräfta det här.

Tack ledamot Gunell. Idag handlar det om västra Föglö, det hade kunnat vara något helt annat ämne som vi hade diskuterat. Det är egentligen inte västra Föglö, utan det är mera ett fenomen som vi ser och väldigt viktigt att vi tar tag i.

I övrigt så vänder jag blad och är mera intresserad av det som kommer framledes. Hur kommer till exempel skärgårdstrafiken att se ut i framtiden? Hur kommer den att se ut med en tunnel, hur kommer den att se ut med en tunnel i östra Föglö och så vidare? Det är det som jag tycker att är det naturliga fokuset framåt.

Jag tycker ändå att det är viktigt att lagtinget som arbetsgivare till revisionen noterar den här debatten och tar den med sig till kanslikommissionen när man ska beställa inkommande års revisioner. Att man tar den här diskussionen med sig och kanske för en diskussion om att lagtinget har haft den här diskussionen och att det finns ledamöter som ändå kraftfullt ifrågasätter dess objektivitet.

Framförallt så tycker jag att det är väldigt viktigt att vi diskuterar saken och inte personen. Är det sätt som vi bedriver landskapsrevision på idag det riktiga? Det måste vi också kunna diskutera. Det är vi i den här salen som fastställer lagen, landskapslagen om landskapsrevisionen. Det är vi som via kanslikommissionen ställer de dagliga kraven på hur landskapsrevisionen ska fullgöra sin verksamhet. Det är en väldigt viktig fråga. Jag hoppas vi fortsätter att stöta och blöta den.

Tack, herr talman! Jag tycker faktiskt att det är en lite märklig diskussionen som vi har här nu. Jag tycker att det är en så viktig fråga och jag har stor respekt för revisionsarbetet. Det är ju egentligen demokratins sista utpost. Det är skattebetalarnas kontroll som revisorn utövar.

Jag måste skriva ner några punkter som jag tycker att man bör säga. För det första, revision här, precis som i företagsvärlden, i föreningar och överallt, den är mycket viktig och det håller vi alla med om. Det borde vara självklart att den är oberoende, det kanske vi alla håller med om, jag hoppas verkligen det. Men jag tycker att det är viktigt att vi här i lagtinget konstaterar att revisorn ska följa lagen. Där står det klart och tydligt, allting kan ju förvisso tolkas, men jag tycker att det är tydligt vad revisorn kan göra och ska göra.

Sedan så tycker jag att det också är viktigt att säga att revisorn inte bara jobbar med historien. Det är inte bara bakåt som revisorn tittar eller ska titta. Revisorn ska också titta framåt. Det är viktigt. Man lär av historien och så ser man framåt. Utför man en god revision så jobbar man tillsammans med ledningen och diskuterar. Har man synpunkter så för man fram dem. Så går det till i företagsvärlden. Jag tycker nog att det också är god revisionssed här hos oss. Vi ska ha modiga och rättframma revisorer och det tycker jag att vi här i lagtinget ska understryka. Vi ska stöda dem i deras arbete. Men sedan när de har kommit med sin rapport så är det naturligtvis politikernas och lagtingsledamöternas fulla rätt att diskutera det och ha synpunkter på vad revisorn har sagt, men man ska inte ha synpunkter på vad revisorn inte borde säga. Revisorn skriver och säger exakt det som revisorn själv tycker. Det vill jag ha understruket. Tack, herr talman!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs det första betänkandets kläm gällande effektivitetsrevisionen och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Begärs ordet?

Jag föreslår att min reservation läggs till betänkandet.

Jag ber att få understöda ledamot Fellmans förslag.

Ledamoten Fellman, understödd av ledamoten Gunell har föreslagit att det till betänkandets motivering fogas följande text: "Utskottet konstaterar att gränsdragningen mellan vad som är saklig granskning av fakta och vad som är politiska överväganden är svår, och uppmanar landskapsrevisionen att uppmärksamma problematiken i kommande granskningar." Förslaget framgår av ledamoten Fellmans reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Fellmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll 14 ja-röster, 6 nej-röster, 3 avstod och 7 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande. Ärendets enda behandling är avslutad.

Nu föreläggs det andra betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

Slutligen föreläggs det tredje betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

Alla tre ärenden är slutbehandlade.