Enda behandling

Ärendet bordlades vid föregående plenum. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Talman! Lagting, åhörare. Vi kan tydligen inte få nog av att prata om den här Hållbarhetsagendan, den är så intressant att vi bordlägger den för att få prata vidare om den en annan dag. Så här kommer mina reflektioner på agendan, trots att jag inte hade tänkt prata om den överhuvudtaget.

Det torde stå ganska klart att jag vill lägga ner bärkraft, då vi ändå inte kommer att följa den här Hållbarhetsagendan. Vi har från Bärkraft fått höra lögnen att det var klimatförändringarna som skapade Covid-viruset, något som faktiskt Vice lantrådet nappade på och framförde vid ett tillfälle här i plenisalen. Bärkraft har även gått rakt emot landskapsregeringen i fråga om utsläppsrätterna och man trummar ofta ut en obehaglig alarmism om klimatförändringarnas effekter. Enligt Hållbarhetsagendan så drivs alla nya person- och paketbilar utan fossila bränslen, och utsläppen av koldioxid från färjor har upphört om sju år. Det kommer så klart inte att hända, men det är en vacker tanke. En tanke som dessvärre inte är förankrad i verkligheten, men det mest anmärkningsvärda är att den faktiskt inte är förenligt med Hållbarhetsagendan heller. Det är ju faktiskt lite underhållande. Man skriver en agenda som är full av visioner, som inte är förenliga med varandra.

Om vi börjar i den enkla ändan och tittar på visionen om dom fossilfria person- och paketbilarna, så är ju den inte förenlig med varken hållbarhetsprincip ett eller två, då det enbart är möjligt att uppnå denna fossilfrihet inom den utsatta tiden med eldrift. Vackert så, men elbilar kräver en ”koncentrationsökning av ämnen från berggrunden” såsom metaller och mineraler. Det går åt en hel del udda mineraler i produktionen av elfordon. Missförstå mig rätt här, jag har verkligen inget emot elektrifiering. Rätt implementerat så är elektrifiering riktigt bra, särskilt i form av verkningsgrad, men man måste förstå att det inte är så enkelt som att det blir hållbart i alla led bara för att framdriften av en bil eller ett fartyg sker elektriskt. Visst, görs det på rätt sätt så minskar utsläppen av koldioxid kraftigt och det blir en annan typ av miljöpåverkan. En påverkan som Hållbarhetsagendan inte tillåter.

Ska vi kika lite på den storskaliga havsbaserade vindkraften då, hur förenlig är den med vår kära agenda? Samma sak där gällande hållbarhetsprincip ett och två, fast i ännu större utsträckning. Vi kan börja med de enorma mängder härdplaster som är så mysigt för miljön. Alla som någonsin haft det tvivelaktiga nöjet att jobba med härdplaster vet vilka mängder lösningsmedel som ångar ut i atmosfären i processen, eller vilka extrema allergiska reaktioner man kan få. Dessutom så går dom inte att återvinna. Det jobbar man på, kommer någon att säga nu. Det kan tänkas att man gör det som ett spel för gallerierna, men återvinningen är inte värd så mycket om den är så resurskrävande och ohälsosam att det ändå blir en backaffär för miljön. Armeringen i form av till exempel glasfiber låter sig inte enkelt separeras från matrisen i form av härdplast.

Sedan har vi sällsynta jordartsmetaller som behövs för att bygga alla dessa generatorer, där pratar vi verkligen om en smutsig industri, och det som agendan kallar för ”koncentrationsökning av ämnen från berggrunden”, och som strider mot hållbarhetsprincip 1. Till det kommer en oerhörd mängd stål. Då fossilfritt stål ännu bara är en dröm så pratar vi alltså inte enbart om koncentrationsökning av ämnen från berggrunden, utan även om gigantiska utsläpp av koldioxid. Betong nämns ofta som en stor miljöbov. Det är därför vi ska bygga allt i trä nu för tiden, av just den anledningen. Förstår ni hur mycket betong det går åt för en storskalig havsbaserad vindkraftsindustri? Det rimmar illa ihop med Bärkrafts strategiska utvecklingsmål nummer 6 om ökad energieffektivitet och total energianvändning. I detta delmål hålls dessutom så kallade ”förnyelsebara energikällor” fram som lösningen på en av vår tids påstått största utmaningar, klimatförändringarna. Men, om metoden och den mekaniska apparat som används för att utvinna denna förnyelsebara energi i sig har ett stort miljöavtryck och även bidrar till ett stort utsläpp av koldioxid vid uppbyggnad, service under livstiden, samt vid demontering och återvinning av de delar som går att återvinna, då var ju knappast resultatet det önskade.

Vi kan väl även konstatera att det krävs en hel del mycket giftiga färger för att hålla stålkonstruktionerna för ett liv ute till havs. Även detta går på kollisionskurs med hållbarhetsprincip 2 om syntetiska substanser, kemikalier och svårnedbrytbara ämnen.
Frågan är ju faktiskt om den storskaliga exploatering av orörd natur som den havsbaserade vindkraftsindustrin skulle utgöra är kompatibel med Hållbarhetsagendan på något vis?
Jag drar mig inte för att säga att den inte heller är kompatibel med ”Strategiskt utvecklingsmål 2” ”Alla känner tillit och möjligheter att vara delaktiga i samhället”. Samtliga lagtingspartier utom två, Obunden samling och Åländsk demokrati, har skrivit under ett samförståndsavtal där man förbinder sig att kommunicera kongruent, transparent och faktabaserat. Dessa partier utgör den absoluta majoriteten i lagtinget, nu och med största sannolikhet även efter valet. De skriver alltså under ett avtal som går ut på att man ska vara överens om genomförandet av den här storskaliga vindkraftssatsningen, för det är just det som ordet kongruent betyder. Man kan ju fråga sig varför man använt sig av ett ord som nästan ingen begriper, men det finns säkert en tanke bakom det.

Även Obunden samling kontaktades av den åländska bank som meddelade att man under juli månad ville ha detta avtal där alla partier ställer sig bakom satsningen, men vi tackade nej. Vi är självklart inte intresserade att gå emot en demokratisk process. Hur kan man se att det är förenligt med målet att alla ska känna tillit och ha verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället? Majoriteten av ålänningarna vill dessvärre inte rösta på Obunden samling, och alternativet för dessa människor är att rösta på ett parti som exkluderar deras inflytande i frågan om den största exploateringen av åländsk orörd natur som vi någonsin sett. Hur känns tilliten och delaktigheten där? Jag vet att politiker älskar policydokument, agendor och avtal. Dom ser ofta vackra ut och innehåller en massa vackra ord och visioner. Jag gillar att fundera på vad som faktiskt händer när man ska förverkliga alla dessa dokument och överenskommelser. För om man inte har för avsikt att följa dom, då är det ju vansinne att ta fram dom, och galenskap att underteckna dom.

Vi fick tidigare höra här om den hemska populismen och hur fel det är att säga nej. Är det bättre då, och mindre populistiskt, att säga ja till en massa drömmar som ändå ingen kan uppfylla? Tack för ordet.

Tack, fru talman! Beklagar att jag missade att begära replik i tid. Tack, ledamot Egeland. Det var ett av de bästa anföranden jag hört i den här salen. Jag fick faktiskt handlingarna idag att rösta i lagtingsvalet och jag tror jag vet vilket parti jag röstar på.

Det är bra att ni, vilket jag också försökt, lyfter fram hela agendan. Man säger att det här är bra för punkt den eller punkt den och punkt den. Jag är alltid förvånad över vindkraften som ni tog som exempel när det då krävs en massa från jorden, metaller, och samma sak med elbilarna. Det som ni kunde ha fortsatt med är ju de här jordartsmetallerna så är det i princip 60-70 % som det är ett enda land som har hand om den förädlingen och det är egentligen samma land som numera äger största delen av (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack, ledamot Toivonen. Ja, visst är det intressant. Det är ju inte bara på ett par ställen i den här agendan som man märker kollisionskursen, utan det är i stort sett överallt. Även om det är sorgligt så är det ju faktiskt lite underhållande läsning emellanåt.

Tack, talman! Sedan var det en sak som hände här i lagtinget, vilket jag är mycket nöjd över, förr förra perioden när agendan behandlades, den har inte behandlats under min tid här, att man lade till ekonomisk hållbarhet. Vilket ju är synnerligen viktigt. Jag tror inte att ni nämnde den, men det är också en mycket viktig sak i hållbarhets sammanhang.

Det förra anförandet visade väl tydligt var Obunden Samling står i frågan klimat och miljö och hållbarhet. Någon gemensam ansträngning ska vi inte ha, utan bara förakt och business as usual och ingen utveckling som vi försöker åstadkomma på bred front. Jag hade inte tänkt förlänga den här debatten, men eftersom den havsbaserade vindkraften som ingår som en viktig del i regeringens meddelande nu lyfts till en stor valfråga av ett regeringsparti, så vill jag säga några ord.

I motsats till den propaganda som sprids av Obunden samling, som för övrigt i ansvars- och regeringsställning haft alla möjligheter att påverka processen i varje steg av vägen, finns det vad jag förstår inget parti som oreflekterat och av ren girighet vill sälja ut åländska vatten. Ingen har sagt något sådant.

Vi socialdemokrater har till exempel redan för två år sedan föreslagit att resurserna vid landskapsregeringen och resurserna vid ÅMHM måste vara tillräckliga för att miljötillståndsprocesser ska gå rätt till, för att vi ska veta hur och på vilka villkor havsområden bjuds ut. Vi har lyft behovet av ett nordiskt samarbete. Det har tagits vidare av ledamot Holmström och ledamot Gunell i Nordiska rådet om att man måste se på hur man bäst hanterar den här frågan så att Östersjön ses som en helhet och att man bygger där det är bäst och mest effektivt.

Inga av de frågor som nu ledamot Egeland nu låter förstå att det är bara han som förstår sig på är oadresserade. Ingen går i blindo med i någon hallelujakör. I finans- och näringsutskottet bestämde vi, och jag var med, att lagtinget ännu ska ha möjlighet att ta det slutgiltiga beslutet om utarrenderingen av havsområden när vi har alla fakta på bordet. Då ska vi fatta besluten.

Den havsbaserade vindkraften är en fantastisk möjlighet att frigöra världen från ett fossilberoende som hotar oss alla. Det kan ge Åland inkomster och det är en fråga som faktiskt inte är oviktig i en tid när vi alla vill få pengarna att räcka till för den välfärd vi vill erbjuda våra medborgare. Vi vet ännu inte hur mycket pengar de handlar om och de drömmar som kanske utmålades i början var redan då orealistiska, men det kommer att klarna. Det är i våra händer som de besluten finns.

Jag menar att den process som leder fram till beslut måste hanteras med omtanke, med balans och med sakkunskap. Jag hade faktiskt trott att en del av den sakkunskap vi har fått ta del både av här i salen, men särskilt i finans- och näringsutskottet där vi haft ett flertal öppna höranden, där vi har gjort studieresor där också bland annat Obunden Samlings nuvarande partiordförande Marcus Måtar har varit med. Att en del av den kunskapen som finns att tillgå, finns att läsa sig till och som vi har jobbat under hela mandatperioden för att skaffa oss, att det skulle ge någon form av avtryck i den obundna politiken. Nej, istället får vi höra halvbakade motsättningar mellan miljö och klimat och ren skräckpropaganda.

På det rent personliga planet kan jag konstatera att den horisonten på norra Åland vi pratar om, den är min också. Det är den jag tittar på somrarna när jag är på familjens sommarstuga i Geta. Jag kan sörja att det blir en förändring, men det ansvarsfulla att göra i det här skedet är att lugnt och sakligt undersöka den här möjligheten och sedan fatta beslut. Inte att följa ryggmärgsreflexen och säga nej till allt utan att ha ett enda alternativ.

Ett hållbart Åland är en del av en hållbar värld. En hållbar värld behöver grön el. Vårt svar kan inte vara, inte ens två veckor före ett val, "Inte på min bakgård".

Tack, fru talman! Jag håller helt med ledamot Fellman om att det är oansvarigt och demokratividrigt av Obunden Samling att några veckor före ett val kräva att ålänningarna ska fatta beslut i den här viktiga fråga. Alla vi som säger ja till vindkraft i det här skedet gör det, precis som ledamoten säger, med öppna ögon. För att vi måste ta hänsyn till miljön, för att vi inte ska låta oss luras. Det är ingen här som har blivit lurad, ingen här som är mutad. Det är ingen här som vilseleder ålänningarna som Obunden Samling nu försöker påtala. Det är ansvarslöst och jag tycker det är demokratividrigt. Folk ska sitta stilla i båten och inte behöva rösta ja eller nej till en sådan här stor och viktig fråga om några veckor.

Jag tycker ju att vi har under den här processens gång, och också i det här samförståndsavtalet som sex partier skrev på, försökt hitta ett sätt att förhålla oss till den här ganska komplicerade och svåra frågan där vi skulle kunna vara sakliga och faktabaserade och inte kasta oss ut i yviga löften och påståenden åt olika håll. Det var, som jag uppfattar det, avsikten med den här överenskommelsen. Där vi var naiva var väl i tron att det inte skulle bli ett slagträ, ett nytt säga nej till någonting strax före ett val som Obunden Samling gjorde också inför det förra valet.

Tack, fru talman! Samförståndsavtal har ju också från Obunden Samlings sida kallats demokratifientligt. Eftersom vi går ut som politiska partier och säger att det här tror vi på sikt, det här vill vi jobba för ansvarsfullt. Det kan man tydligen inte göra i åländsk politik, utan det är liksom det här året eller de kommande fyra åren. Det är bara det som gäller. Det är ju svårt att hålla sig liksom, man vill ju inte heller bidra till polariseringen, men när det görs av politiker i den här salen på det här ansvarslösa sättet så måste man nästan bita sig i tungan.

Från socialdemokratiskt håll så förstod vi redan för tre år sedan när den här frågan blev aktuell, när havsplanen aktualiserade den här frågan, att det här är komplicerat. Det här är inte någonting som vi i vårt parti har en enighet om från början, vi måste lära oss mer. Vi har ägnat ganska mycket tid inom partiet åt att ordna utbildningstillfällen, åt att ha diskussioner, åt att jobba oss fram till en gemensam hållning där alla de här både frågorna och orosmomenten legitimt kan hanteras i den process som vi har framför oss.

Tack, talman! Ledamot Fellman påstår ju här, felaktigt, att jag pratar om frågor som bara jag förstår mig på. Det är ju såklart inte sant. Till exempel så tar hon upp att jag jämför de här olika sakerna i agendan där man ställer miljö mot klimatarbete. Om det nu är så att ledamoten förstår sig på de här frågorna, vilket jag tror att hon gör, visa mig vart jag har fel i något av de uttalanden som jag gjorde gällande agendan där den faktiskt går emot sig själv.

Det är ju självklart så att alla åtgärder som vi människor gör har effekter. Allt som vi konsumerar, allt som vi producerar och allt som vi bygger har effekter på både miljön och klimatet. Jag är inte säker på att ledamot Egeland håller med om att vi har någon effekt på klimatet, men det är min hållning. Varje gång vi ska göra någonting, vi ska bygga någonting, så måste vi iväg alla de här olika aspekterna mot varann och försöka hitta en balans som på det stora hela är positiv. Att vi rör oss i rätt riktning. Det ska vi göra också med den här frågan. Att bete sig så som Obunden Samling gör nu och komma med halvsanningar och skrämma upp folk om att alla andra politiska partier är på väg att sälja ut Åland för att de är så giriga, det är inte sant.

Tack, talman! Naturligtvis vet jag att all form av mänsklig aktivitet har påverkan på miljön. Det råder inget tvivel om det.

Vad menar man då egentligen när man undertecknade det här avtalet där det står "Vi undertecknade åländska politiska partier åtar sig att kommunicera kongruent"? Vad menar ni med det? För ni skriver ju att målet är att genomföra en konkurrensutsättning av nyttjanderätten av de områden som identifieras som lämpliga för etablering av havsbaserad vindkraft. Sedan skriver ni under på att ni ska kommunicera kongruent. Vad menar ni faktiskt med det?

Som jag uppfattar det så har vi sagt att vi kommer att sakligt och faktabaserat diskutera den här frågan och söka oss fram till en konkurrensutsättning som tar alla de här aspekterna i beaktande. Alla de aspekter som ålänningarna har. Deras oro för miljöpåverkan, deras oro för den öppna horisonten som man inte vill skiljas från, deras oro för hur pengar fördelas, deras oro för att bli lurade av stora multinationella företag. Allt det här måste finnas i det arbete som vi ska göra nu i den konkurrensutsättning som kommer. Obunden Samling går nu hela den här processen i förväg och säger att alla andra är odugliga, förstår sig inte på det här överhuvudtaget och har inte tänkt på någon av de här frågorna som vi har tänkt på i två år.

Tack, fru talman! Jag har förstått att ledamot Fellman inte tycker om att man diskuterar ord och ords betydelse, men det är med ord vi kommunicerar. Det är intressant att ni talar om propaganda när ni riktar er till Obunden Samling och kanske också till Åländsk Demokrati för att vi gör det som jag försöker göra, det vill säga granska ett förslag. Det är vår uppgift i lagtinget att granska och kanske då säga nej till vissa bitar. För om man ser på vad som kommer från den andra sidan, de uppgifter som kommer från den andra sidan så kommer till största delen från lobbyister. Det kallar ni inte för propaganda, det skulle jag snarare kalla propaganda än partier som granskar de förslag som finns.

Jag har varit en människa som hela mitt liv har hållit på med ord och ords betydelse och jag har aldrig sagt att man inte ska bry sig om vad ord betyder. Det vet jag inte varifrån det kommer.

Att diskutera en sak och i ett politiskt sammanhang ta ansvar för de beslut som man tar måste i min värld bygga på vetenskap och forskning. Det måste vara faktabaserat. Det kan inte vara någon random person som man rullar in för att den råkar ha den åsikt som understöder den agenda som man just för tillfället driver. Det är därför som vi har ägnat så mycket tid åt den här frågan. Det är därför både utskottet och mitt parti har ägnat jättemycket tid åt att försöka lära oss och förstå den här frågan ur alla aspekter, också de som är kritiska till utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Att påstå att vi tycker att allt är halleluja och allt är bra är en fullständig förvrängning av sanningen.

Tack, talman! Då hoppas jag att ni hittar den studie som påvisar att de här vindkraftverken skulle släppa, vad var det nu, 40 kilo målfärg per år eller något sådant och inte lika mycket i ton som andra hävdar. Jag vågar påstå att den studien inte finns.

Sedan är det också lite intressant när de som hävdar att Obunden Samling skrämmer folk. Jag ska väl säga att klimatalarmisterna är de som är väldigt, väldigt bra på att skrämma folk, skrämma barn och så vidare, tyvärr.

Där var vi igen tillbaka på den nivå av argumentation som är främmande för mig. Klimatfrågan är utredd, den är beforskad. 99 procent av världens vetenskapsmän är överens om att vi har ett stort problem, att uppvärmningen av vårt klimat är ett stort problem som kommer att förorsaka andra stora problem som vi kommer att ha jättesvårt att hantera. Att ledamot Toivonen har hittat någon annan forskare som säger att det där stämmer inte alls gör inte att det är sant. Det gör inte att de där 99 procenten som ägnat sig åt att forska kring de här frågorna i hela sitt liv kan nollas.

Talman! Tack för möjligheten att säga några ord i den här debatten. Dessvärre missade jag inledningen av den i onsdags när jag skulle haft möjlighet att presentera betänkandet, ett enhälligt betänkande från finans- och näringsutskottet. Skälet till det är intressant eftersom vi just nu på Åland har besök av Koreas FN-ambassadör. En man vid namn JONG HON KVACK, doktor till yrket, som besitter ett perspektiv som få av oss faktiskt ens kan drömma om. För man får ett annat perspektiv när man jobbar på världsnivå.

Ni som lyssnade till FN:s generalsekreterare igår hörde kanske också att det här som vi berör och benämner klimathotet är ingenting som är på låtsas. Det är ingenting som är på låtsas, det är något som händer här och nu. Världen blir varmare, det blir besvärligare att leva, folk måste flytta. Det är ingenting som kanske händer eller som möjligen kan ske, det händer nu. Doktor JONG HUN KVACK sade att han hade drömt hela sitt liv om att komma till Åland eftersom vi besitter en speciell position i världssamfundet. Vi är neutrala, vi är demilitariserade, vi kallas för fredens öar. Doktor KVACK ska för övrigt träffa lagtingets talman och presidium under dagen och jag önskar gratulera er för det är en tankeväckande diskussion som väntar er. Han är dessutom en av initiativtagarna till energiön JEDGU utanför Korea, som i tiderna var en av inspirationskällorna när man skapade det som idag är Flexens på Åland. En ö som är hållbar ända ut i fingerspetsarna om man så uttrycker det. Ön JEDGU är någonting som Åland kunde bli. Vi sitter på naturresurser som kan vara enkla att använda. Observera "kan", för ingenting någonsin självspelande. Man måste alltid jobba hårt för att det ska bli verklighet.

När det gäller hållbarhetsmeddelandet så blev resultatet av arbetet ett enhälligt betänkande. Det här är viktigt av flera skäl för betänkandet stöds då av Åländsk center, Socialdemokraterna på Åland, Liberalerna på Åland, Obunden Samling på Åland och av alla andra som har suttit med i finans- och näringsutskottet och granskat och faktiskt gått in och detaljerat analyserat vad som kan ske. Det åländska strukturella hållbarhetsarbetet tog de facto sin början i finans- och näringsutskottet för två perioder sedan. Det var inget enkelt beslut då heller. Vi var livrädda för vår konkurrenskraft och mycket mer. Vi tror att genom att vi lanserade den tanken då så har kanske bärkraftsarbetet fått en lite större tyngd i det åländska samhället och vi ser att resten av världen följer efter. Utskottet godkände då målet att arbeta mot ett mer bärkraftigt samhälle och de här planerna fick ett enhälligt, 30 av 30 ledamöter, stöd i lagtinget. Det är alltså ingen hittepå strategi som har lett fram till att vi har börjat tänka på ett mer bärkraftigt vis.

Sedan dess har många av de planerna som då var visioner, väldigt mycket planer börjar som en dröm. Väldigt många visioner känns väldigt svårbegripliga till att börjas med. Fråga de som startade färjetrafiken eller de startade Chips fabriken. Togs deras visioner på allvar till en början? Nej, det gjorde de inte. Ty visioner är sådana, de är lätta att ifrågasätta eftersom det är ju drömmar per definition. Så börjar väldigt mycket. Avvägningarna har naturligtvis varit väldigt många för det handlar inte bara om miljömässig hållbarhet, det handlar också om social och ekonomisk hållbarhet. Det är ämnen som absolut inte är oviktiga. Därför är det viktigt också att föra den här diskussionen beträffande de strategiska utvecklings- och delmålen i hela den här utveckling- och hållbarhetsagendan för Åland.

Utskottet hade en skrivning där som blev ifrågasatt eftersom den kändes lite för otydlig med att man skulle läsa social- och miljöutskottet betänkande parallellt. Det var inte utskottets avsikt. Utskottets avsikt var att man stöder sig på betänkandet. Det var därför vi bad om ett utlåtande. Av det skälet att finans- och näringsutskottet var det utskott som satte igång arbetet och som också har följt det över tid. Den här gången kändes det därför vettigt att social- och miljöutskottet ägnade tid åt att se ur deras perspektiv på hur långt det här arbetet har kommit. Det här kräver en uthållig arbetsinsats. Det händer inte över en dag. Det måste sträcka sig över flera valperioder och således måste det också sträcka sig över de partipolitiska skiljelinjerna.

Till exempel så kommer hanteringen av det som vi kallar för framtidens gröna energi in i den här bilden. Åland kan ha enorma möjligheter att positionera sig som en leverantör av energi från hållbara källor. Vilket skulle stärka vår självstyrelse på ett sätt som vi aldrig har sett maken till tidigare, rätt hanterat. Det skulle skapa långsiktig trygghet i försörjningen av landskapet i form av arbetsplatser. En ö står och faller med arbetsplatser. Det gör alla samhällen, men öar är mer utsatta eftersom man inte kan räkna med samma kommunikationer som finns i större sammanhang. De projekt som är avsett att möjliggöra anläggandet av stora vindkraften i havsområdet utanför Åland är det överlägset största och viktigaste framtidsprojektet under den kommande mandatperioden i lagtinget och det är också av avgörande betydelse för att vi ska kunna delta i omställningen till ett elektrifierat samhälle, något hela världen efterlyser. Det här är inte hittepå. Det här är verklighet och någonting som vi har att förhålla oss till. Igen, det här skrivningarna i betänkandet när det kommer till precis just de här som jag läste upp så är någonting som enhälligt omfattades av finans- och näringsutskottet. I det satt representanter från Åländsk Center, Liberalerna på Åland, Socialdemokraterna på Åland, Obunden Samling och Moderat Samling. Alla satt där och sade såhär ska vi arbeta tillsammans framöver.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg ändå att den effektivaste energibesparingen är den energi som inte används såklart och att arbete med energieffektivisering måste fortsätta. Om vi låter oss splittras alltför mycket i en sådan fråga så ska vi också minnas att det kan göra att projekt försenas. Vilket har hänt på andra ställen, vilket är till förfång för den eventuella intjäningen. Personligen så är jag övertygad om att bara genom att jobba tillsammans kring detta, att problematisera, att se vad detta kan innebära för Åland och att försäkra oss om de absolut bästa avtalen som går att nå så kan vi fortsätta att vi blir gynnade. För det måste vara utgångspunkten, Åland ska gynnas av denna energiomställning om vi kan bidra till att den sker. Om vi på Åland börjar strida alldeles för mycket intern så finns det en stor risk att andra tar chansen. Det pågår undersökningar runt om de åländska territorialvatten och det kan hända att en blivande vindkraftspark placeras just utanför det åländska territorialvatten. Då kan effekten bli att vi ser alla dessa ljus, som tycks uppröra utan, att få en enda skärv av produktionen. Det skulle kännas väldigt surt, för att uttrycka det på ren finströmska.

När det gäller hela förverkligandet av hållbarhetsagendan så måste vi också notera att de så kallade storföretagen visar stor aktivitet i arbetet. De lite mindre företagen har det kämpigt att hänga med i processen. Det kan vara svårt för fåmansföretag att engagera sig i det här som faktiskt handlar om övergripande processer som kanske inte direkt berör det egna företaget.

Jag hade tänkt säga det här i allra första början, men det antar jag att viceordförande Holmberg redan har gjort det. Utskottet föreslår naturligtvis att man antecknar landskapsregeringens meddelande för kännedom och så vidare. Jag ber verkligen alla i denna sal att försöka höja perspektivet och se var Ålands plats är i den stora världen och hur vi kan dra nytta av de naturtillgångar som vi har och den lagstiftningsmöjlighet som vi besitter tack vare självstyrelsen. För i vårt arbete ingår ändå att alltid stärka självstyrelsen, att alltid se till att vi kan fortsätta leverera den bästa sjukvården, de bästa skolorna, den bästa socialvården, det bästa samhället.

Jag frågade till sist denne FN ambassadör från Korea, Jan HION Kvack, som jag rekommenderar alla att möta om ni bara får en tillfällighet, hur han skulle beskriva Åland. Svaret blev att han egentligen var speechless. Han var egentligen mållös för det samhället som vi har och de möjligheterna vi faktiskt besitter och kan dra nytta av om vi väljer att jobba tillsammans.

Tack, talman! Tack utskottsordförande Pettersson för att ni kommer upp i stolen och tar ansvar för det här betänkandet och också understryker att det är ett ansvar man har haft under hela mandatperioden. Alla partier som har uttryckt sig så som man uttryckt sig och stått bakom den politik som har förts har ett ansvar och det gäller också nu när det är några veckor fram till valet.

När det gäller det här med social- och miljöutskottet betänkande i relation till finans- och näringsutskottet betänkande så hoppas jag att ordförande och alla här i salen kan se prestigelöst på det förslag som ledamot Holmström har lagt att man förtydligar till den delen att inte läsa parallellt utan att finans- och näringsutskottet omfattar social- och miljöutskottet betänkande.

Tack, talman! Jag ser inga hinder till det. Jag tror att man ska minnas att arbetet med att arbeta för hållbarhet kommer inte alltid att vara friktionsfritt, det finns olika sätt att se på det. Jag tror att man från både den sidan som är miljökramare, förlåt uttrycket, och de som är dieselmaskulina, förlåt uttrycket, så tror jag att det finns en möjlighet. Det kommer att leda längre om man på allvar försöker förstå varandras argument. I det här fallet ser jag inga hinder till att man byter ut den texten, för det var utskottets avsikt.

Tack, talman! Tack för det beskedet, ledamot Pettersson, det är bra. Tack också för användningen av ordet dieselmaskulin, det säger ganska mycket. Det är ju alltid lättare att säga nej än ja och så vidare. Men det som utskottsordförande är inne på så ordet hållbarhet har ju blivit ganska misshandlat genom åren. Om någonting verkligen är hållbart så täcker det ju in alla aspekter. Du kan inte inkräkta på urbefolkningens rättigheter för att bygga förnybar energi. Du kan inte bränna ut människor för att uppnå miljömål, det täcker ju in allting. Så man ska inte ställa saker mot varandra i onödan, utan är det hållbart så är det ju hållbart och bra.

Talman! Jag föll på sätt och vis i den grop som jag tycker ibland att andra gräver, när man lite skämtsamt, ironiskt och sarkastiskt använder olika begrepp för att beskriva olika fenomen. När man gör det måste man vara medveten om att det alltid finns en risk att man kränker folk. Det är dumt. Det är jättedumt att göra på det viset. Jag hoppas att den här debatten skulle kunna fortsätta på ett sätt där man lyssnar på argument och där man kanske inte med hjälp av sarkasmer försöker få sin sida hörd för det leder nog ingenstans. I den mån de begreppen som jag använde har uppfattats som nedvärderande så skulle jag vilja säga förlåt för det.

Tack, talman! Tack utskottsordförande Pettersson för ett, igen, inspirerande anförande. Ett varmt tack för utskottets tydliga markering av Sunnanvind projektets, med flera, betydelse för samhället både på kort och lång sikt. Markeringen här från ett enigt utskott, överlägset största och viktigaste framtidsprojektet. Jag kan inte annat än applådera den oerhört viktiga markeringen utskottet gör enhälligt, också med Obunden Samling med i leden. Det är jättebra, också att utskottet betonar den överenskommelse som alla seriösa partier i det här parlamentet har gått in för att enligt det här ska vi jobba, enligt de premisser som ledamot Fellman redogjorde för i samförstånd, se till att vi har tydlig kunskapsnivå hela tiden och förlitar oss om att vi har en av världens strängaste miljölagstiftning när det gäller hela projektets trovärdighet och hållbarhet.

Talman! Jag tror att det är rättvist att säga att inom utskottet har vi fört rätt långa resonemang och analyser kring vad en storskalig vindkraft kan betyda. Det har gjorts studieresor, vi har kunnat höra från allra högsta europeiska politiska nivå vilken efterfrågan som på sikt kommer att uppstå för grön energi. Vi har också kunnat se att lösningarna är rätt få. Det finns många visioner, men de konkreta förslagen är inte riktigt så många ännu och det försätter självstyrelsen i en position där vi möjligen kan vara med i den så kallade vågens framkant. Där ställer det enorma krav på både Ålands landskapsregering och Ålands lagting att se till att vi tar tillvara ålänningarnas intressen och får ut det mesta möjliga ur detta.

Jag håller helt med utskottsordförande Pettersson. Jag har märkt, i och med att jag nu har fått huvudfokus i den här frågan och på grund av ledarskapet i ministertrion, att ålänningarna är tyvärr lite förvirrade. Man har ju svårt att förstå vad är skillnaden på det som de privata aktörerna hållit på med, avgränsning, sammanträden, undersökningar, och den offentliga utredningssidan som de facto har inlett som bäst nu den senaste veckan kan man säga. Det är nu allting startar, de facto, för att klarlägga processens olika effekter, processens olika miljömässiga aspekter och inte minst naturligtvis hur ställer sig då de berörda kommunerna slutligen till det hela. Som ledamot Fellman nämnde, lagtinget kommer att vara med och ge sitt slutliga godkännande, kommunerna kommer att ha makten i sin hand och säga ja eller nej till vindmöllor på vårt område. Det är demokratiskt och, som sagt, vi lutar oss mot en av världens strängaste (… taltiden slut).

Talman! Som alltid så är det skillnad på privata företag och offentlig lagstiftning. Det offentliga har identifierat de åländska vattenområdena som tänkbara platser för storskalig vindkraft. Vilket är strategiskt helt riktigt eftersom världen skriker efter grön elektricitet och grön energi för att driva inte minst den sjöfart som varje ö i hela världen är beroende av. De företag som ägnar sig åt det här ska göra allt för att de ska vara så redo som möjligt när lagstiftningen är på plats. Därför är det med förtröstan som jag ser hur Ålands landskapsregering och Ålands lagting tar till sig det som händer och noga analyserar det innan lagstiftning är på plats och tillstånd ges.

Tack, talman! Tack, ledamot Pettersson. När hållbarhetsagendan behandlades så satt jag tillsammans med ledamoten i finans- och näringsutskottet och det var oerhört intressant. Det var inte helt naturligt att den skulle behandlas av finans- och näringsutskottet för det var mycket diskussioner om social- och miljöutskottet, men man ansåg att det här är av så stor vikt för den åländska ekonomin framåt och hela bevarandet av det åländska samhället att vi behövde ta den till finans- och näringsutskottet och titta på den från alla håll. Det var intressant. Jag sitter med just nu i hållbarhetsrådet som en utav två ifrån landskapsregeringen och där fick jag just lite intressanta siffror berättat för mig på morgonen, men nu hinner jag inte berätta dem. Jag får ta det i nästa replik.

Talman! De siffrorna vill jag naturligtvis väldigt gärna höra. För hållbarhetsarbetet, det är lätt att betrakta det som fluffigt och flummigt eftersom det handlar om visioner. I det ögonblick som vi som människor börjar uttrycka oss hånfullt om visioner säger det nog mer om en själv än om visionerna. Eftersom hela vår tillvaro baserar sig på att vi vågar ha drömmar och visioner i något läge. Sedan kan vissa av de förverkligas och andra inte. Nu vill jag gärna höra mer om de punkterna som framkom från hållbarhetsrådet idag.

Talman! Det finns ju en mängd åtgärder som är kopplade mot färdplanerna. Där har man identifierat att 122 av de 190 åtgärderna är på landskapsregeringens bord. Där har man nu tittat på vad som är förverkligat. Där har man sett att 20 %, nästan, är förverkligat utav de här målen som ska vara uppnådda till 2030. 60 % är på gång och 20 % är inte påbörjat. Det betyder att vi är bra på gång. Vi kommer att nå målen till 2030.

Tack, talman! Det är naturligtvis bra om man försöker förverkliga det man har vinnlagt sig om att göra. Man ska ändå minnas att det är aldrig målet i sig som är det viktiga, utan det är resan. Det är hur vi arbetar tillsammans längs med vägen. Där kommer det ibland att vara besvärligt och ibland kommer det att vara enklare. Det viktigaste är att vi lyssnar på varandra och att vi försöker faktiskt förstå de argument, och framför allt det som händer i vår omvärld. Vi är 30 000 människor på Åland och i vår självstyrelse. Vi syns inte i det globala samhället. I den mån vi har möjlighet att dra nytta av den positionen så ska vi i vart fall undersöka hur det kan gå till.

Talman! Ledamot Pettersson målar med stora ord och kanske en myckenhet av ord. När han nämnde den första hållbarhetsagendan så sade han att hela lagtinget var enigt bakom den. Han nämnde också i sitt anförande att man kan uppfatta hållbarhetsagendan som drömmar och visioner och i viss mån abstrakt. Jag vill också påminna att finans- och näringsutskottet lade till en punkt i den här hållbarhetsagendan som låg till grund för omröstningen i salen där alla var eniga. Den punkten försvann tyvärr i det fortsatta arbetet med hållbarhetsagendan.

Talman! Ledamot Nordberg demonstrerar gott minne, för det var exakt på det viset det var. Jag nämnde det faktiskt i mitt anförande att det handlade om konkurrenskraften. Finans- och näringsutskottet var då väldigt tillmötesgående när det handlade om de fyra grundprinciperna, men som ålänningar vi är så måste vi också vara lite pragmatiska och diskutera kommer det här att ställa oss i en sämre situation än övriga världen. Svaret blev nog att det är nog inte på det viset, det är nog egentligen precis tvärtom. När det handlar om en sak som berör hela mänskligheten så är det antagligen bra att gå lite före snarare än lite efter, eftersom vi vet att alla kommer att följa. Jag håller med, det fanns invändningar då. Jag tror man kan säga att i efterhand så är möjligen just den invändningen kanske inte längre lika viktig.

Talman! Ser man sedan under årens lopp hur den här hållbarhetsagendan har använts här i salen i debatten så har man ibland lyft denna hållbarhetsagenda för att säga stopp och belägg vi kan inte göra den här, till exempel, infrastrukturella satsningar för då tar vi saker ur berggrunden etcetera så vi kan inte göra det här. Sedan i nästa stund så har vi till exempel föreslagit att visst kan vi göra, vi kan till exempel spränga i berget, bygga en tunnel klä den här tunneln med cement. Det går helt plötsligt bra med samma hållbarhetsagenda. Jag tycker att ibland har det här använts lite både för och emot på ett sätt som gör att jag får bara frågetecken när jag tänker på hållbarhetsagendan.

Tack, talman! Ledamot Nordberg, ha inte frågetecken, var stark i tron här. Det är nämligen så att när man lanserar någonting stort som en hållbarhetsagenda så kommer pendeln att svänga åt olika håll ibland. Det är verkligen så. Allt som kommer nytt kommer att övertolkas åt olika håll innan man ser att man börjar nå en balans mellan de olika. Det var det jag ville säga med mitt något ovördsamma uttryck om miljörörelsen kontra antimiljörörelsen. För det är ibland de ytterligheterna vi har att göra med. Båda har nog rätt på sitt sätt, men inte bara. Därför är det viktigt att man försöker föra samman de intressena och faktiskt ta till sig det som är förnuftigt. Alla kommer någon gång att ha fel, men vi hoppas att vi tillsammans kan göra flera rätt.

Talman! Likt ledamot Pettersson så lyssnade jag också på António Guterres, FN:s generalsekreterare. Han är ju väldigt tydlig. Han sade också att vi har öppna portarna till helvetet med klimatförändringarna. Vi befinner oss i ett klimatkaos, men inte i klimatkollaps ännu. Man måste vara blind, döv och hänsynslös om man inte ser översvämningar, jordskred, bränder och orkaner och vad det får för implikationer på mänskligheten och inte minst på ekonomin. Den viktigaste frågan är faktiskt att inte vara alarmistisk, att försöka behålla lugnet och att inge hopp. Är det så att finns det inget hopp så leder det till apati. Så vi måste ha hopp och vi måste gå framåt i de här frågorna. Faktiskt, den havsbaserade vindkraften är en möjlighet och ett hopp i det här sammanhanget.

Jag tycker att man har missat en basal sak om man tror att mänskligheten helt ska upphöra att existera och att mänsklig verksamhet innebär att vi aldrig kommer att ta något ur grunden, att vi aldrig kommer att bygga bostadsområden, att vi aldrig kommer att bygga broar eller vägar. Så är det ju inte. I hållbarhetsagendan är det miljömässiga konsekvenser, sociala konsekvenser och också ekonomiska konsekvenser. Vi är människor, vi lever, men vi kan göra det på ett mycket, mycket smartare sätt. Vi har liksom varit dumdristiga. Man kan ta överfiske som ett exempel. Det är klart att mänskligheten ska fortsätta existera och vi kommer att bygga, köpa och konsumera, men vi kan göra det på ett mycket, mycket smartare sätt. Det är vad det handlar om. Inte är någon helt hundraprocentig färdig ännu. Den här hållbarhetsagendan och hållbarhetsarbetet är ett krokigt arbete. Vi kommer att göra misstag och vi kommer att göra fel, men vi har en vision och vi försöker. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg.

Sedan måste jag säga det. Att misstänkliggöra det här avtal som några partier gjorde, hur kan man göra på det viset? Komma med direkta lögner. Jag tycker att det är allvarligt. Att det skulle ha varit någon slags påtryckning från någon bank, hur kan man framföra någonting sådant? I februari kallade vicelantrådet till ett möte med hela lagtinget. Där kom vi överens om att vi skulle försöka få till ett samförståndsavtal som liknar det danska samförståndsavtal, det vill säga ett avtal som samtliga danska partier har skrivit under, en bred energipolitisk överenskommelse. För det är så stora frågor, det är så stora investeringar så att det behövs en bas, ett samförstånd, för att man ska kunna gå vidare i de här stora och viktiga frågorna. Det finns ingen, ingen, ingen, ingen som helst sanning att det skulle ha varit påtryckningar från några vindkraftsaktörer eller finansiärer. Det är rena rama lögnen. Det var ett politiskt beslut och det är politiker som har format det här avtalet till punkt och pricka.

Obunden Samling och Åländsk Demokrati fick vara med, men de sade efter två möten att nej, det här är ingenting för oss. Det respekterade vi andra, vi respekterade det. När vi gick ut, när vi hade formulerat samförståndet, så var det sådana som tyckte att vi skulle säga vad vi tyckte om de som inte var med och det sade vi andra att det ska vi inte göra, vi ska prata om vad vi vill göra och hur vi uppfattar situationen. Vi ska inte kasta paj, vi ska inte kasta skit på de andra. Det var en hederssak för oss. Nog är det ju lite konstigt. Vad är det ni brukar höra av ålänningarna? Kom samman, kom ihop, för saker framåt, hitta minsta gemensamma nämnare. Det var det vi gjorde. Ingenting annat. Så sitter man här och märker ord och bryter ut en liten del i hela avtalet. Hur lågt kan man sjunka?

Samförståndsavtalet är ganska långt och det baserar sig på energi och hur vi ska komma framåt i den frågan. Det fanns tio punkter, Obunden Samling väljer att bryta ut en enda av de här tio punkterna och märka ett enda ord. Jag har fått personliga frågeställningar vad det där ordet betydde och jag har förklarat. Ändå fortsätter man som om vi skulle vara några nickedockor, som att det här skulle vara Korea. Vi ska inte kritisera, vi ska inte göra någonting. Vi ska prata med en enda röst. Finns ingen sanning i det överhuvud taget, ingen som helst.

Tio punkter. Vi undertecknande åländska partier understryker vikten av att det avtal som uppgörs säkrar det åländska samhällsintressena och maximera nyttan som Åland kan erhålla från utarrendering, av nyttjanderätten av havsområdena. Vi utgår ifrån att alla energiproduktionens livscykelfaser beaktas förstudie, planläggning, konstruktion, drift och nedmontering. Vi förbinder oss att säkerställa att miljöpåverkan av planerade energiproduktionsetableringar är så liten som möjligt. Vi inser behovet av uppdaterad lagstiftning som säkerställer att Ålands målsättningar för havsbaserad vindkraft kan uppnås. Vi verkar för stabila skatteramar som både gynnar Åland och näringsidkarna. Vi inser värdet av vidareförädling av elenergi till andra former, såsom vätgas och ammoniak, som kan maximera nyttan av Ålands förnybara energiresurser. Vi stöder att landskapsägda Kraftnät Ålands aktivt utreder möjligheten att delta i distribution, transmission, konvertering och lagring av den havsbaserade energiproduktionen till närregionerna. Vi åtar oss, och här var den stora missen då. Vi åtar oss att kommunicera kongruent, transparent och faktabaserat om åländsk havsbaserad vindkraft. Det har Obunden Samling, som inte har varit med och skrivit avtalet, tolkat som att vi ska prata med en enda röst, som Nordkorea. Jag förklarade vad det betydde. Vi har åtagit oss att diskutera faktabaserat. Inte kommer vi att säga exakt samma saker. Det finns tusentals frågor i det här stora projektet som behöver få ett svar. Vi stöder utökade utbildningsmöjligheter på Åland inom förnybar energiproduktion. Vi understryker vikten av att lagtinget allokerar tillräckliga resurser för arbetet med att säkra åländska samhällsintressen i energiomställningen.

Man har hakat upp sig på ett enda ord och försöker få det att låta som att vi skulle vara någon slags nickedockor. Vilken debatteknik. Jag kan ha respekt för att man motarbetar den, men liksom sättet man gör det på har mycket övrigt att önska. Jag tycker också det är lite konstigt, om jag skulle ta och lugna ner mig lite nu, att Obunden Samling är med i ministerrådet, man har varit med och skrivit betänkande i finans- och näringsutskottet, man har varit med i social- och miljöutskottet, man har ordförandeskapet i ÅMHM, man har lagt budgetar, man har lagt vindkraftsmeddelande till lagtinget och inte en enda gång ser jag en reservation eller någonting. "Är det bara varm luft?" tror jag att Obunden Samling brukar säga. Var är den här ryggraden då? Där man står upp och motverkar och faktiskt reserverar sig mot saker om man inte tycker att man ska gå den här vägen? Dessutom så sitter den obundna talmannen utvecklings- och hållbarhetsrådet som har skärpt klimatmålen. Jag tror att de blir svåra och nå, de här skärpta klimatmålen, men vi är ju bundna av EU:s klimatlag.

Talman! Slutligen så pågår det just nu en miljökonsekvensprocess, NTM centralen i Åboland tror jag, i Åbo. Man har samrådsmöten i och med att man där tänker bygga, har en miljökonsekvensprocess nu ett projekt som heter Vågskär, som är i den finska ekonomiska zonen som är några kilometer utanför den åländska.

Talman! Om jag inte vore så lugn och harmonisk människa så hade jag nästan blivit lite upprörd av att lyssna på det här. Det påstås att jag sprider en lögn. Man kan absolut inte bryta ut en mening ur det här meddelandet, men det är klart att man kan. Tänk efter lite. Det spelar ju ingen roll vad man skriver i ett meddelande om man inte kan lyfta ut en enda mening ur det. Det är jättefina visioner här, men det står trots allt att ni åtar er att kommunicera kongruent. Om det är som ledamoten påstår att det bara betyder transparent och faktabaserat, varför skrev ni kongruent? Det skulle ju inte vart med då.

Talman! Vad spelar det för roll vad jag säger och hur jag förklarar? Ledamot Egeland lyssnar ju inte. Jag har förklarat, ledamot Egeland är faktaresistent och tror inte på det jag säger. Vi kommer väl inte så mycket längre. Det är klart att man får bryta ut en enda mening, men man behöver ju se hela sammanhanget. Det är det jag kritiserar. Lögnen som jag påstod var det som ledamot Egeland sade i sitt anförande här att avtalets bakgrund är någon form av påtryckningar från en bank. Det är en lögn.

Tack, talman! Det låter ju otroligt märkligt att Obunden Samling då är det enda partiet som har blivit kontaktade av banken som berättade att de vill ha det här samförståndsavtalet färdigt innan juli månad. Det är jättekonstigt, det låter nästan lite skumt.

Sedan vill jag kommentera det som ledamoten sade att det syns ingenstans att ni har varit emot det här tidigare, inga reservationer, ingenting. Det är ju inte sant. Jag har inte röstat för det. Kolla hur röstningen har varit i lagtinget. Jag har varit emot det här hela tiden. Det är inget som har bubblat upp nu för att det är val som ni vill få det att låta som. Jag har hela tiden varit emot det. Det har varit tidningsartiklarna där jag och ledamot Röblom har schabblat om det här, för han påstod ju också att jag for med osanning. Jag har haft den här hållningen hela tiden.

Talman! Jag ska kommentera det där med skumt. Jo, det låter väldigt skumt. Har ledamot Egeland själv talat med någon från banken där de har sagt att de vill ha det här avtalet. Nej precis, det är andrahandsuppgifter. Jag har, tillika med flera partiledare, varit inbjudna till OX2 och till Ålandsbanken. Jag har varit inbjuden till Viking Line. Jag tror bestämt att Obunden Samling var med på den lunchen när vi diskuterade skattegränsen och ö-undantaget. Jag har varit med till Ilmatar. Jag ser det och jag tror att det har varit en sådan här tradition hos åländska politiker att man faktiskt har haft örat mot näringslivet. Att man har försökt lyssna och sedan har man dragit sina egna konsekvenser. Jag tycker det är fult att peka ut en aktör på det där viset. Jag kan förstå att det kan väl Obunden Samling göra om ändamålen helgar medlen, eller vad heter det, ett gammalt jesuit ordspråk.

Tack, talman! Stort tack till vicetalman Sjögren för att hon talar ur hjärtat och ur hjärnan i det här fallet. Jag håller helt och hållet med det vicetalman Sjögren har sagt kring samförståndsavtalet. Centern står bakom det liksom flera partier. Obunden Samling var inbjudna till de tidiga diskussionerna kring det här, men valde själva i ett väldigt tidigt skede att kliva av diskussionerna före texten var klar. Man var tydlig med att man är emot, man är emot, man är emot. De tio punkterna handlar om att styra upp diskussionerna för landskapets sida kring havsbaserad vindkraft för att visa att man tar ansvar för miljöaspekterna, för utvecklingen för havsbaserad vindkraft, för ålänningarna. Att vara med är att (… taltiden slut).

Talman! Så är det. Som flera har sagt i olika partier som ändå har varit med i det här samförståndsavtal så finns det otroligt mycket frågor ännu som behöver få svar. Det är ett enormt arbete framför oss, men intentionerna har varit goda och positiva. Det finns som sagt var ett otroligt stort arbete att göra. Vi har inte svar på alla frågor. Vi vet inte ens om det här blir verklighet, men intentionerna är goda och vi ska försöka hitta svar och ge svar åt de ålänningar också som är oroliga och funderar.

Det står helt klart också i det här avtalet med de här 10 punkterna, så är det helt klart att det är inte kravlöst så att man går in och säger att bygg på, bygg på, bygg havsbaserad vindkraft hur som helst. Utan det är tydligt och klart i de här 10 punkterna vilka frågeställningar som behöver belysas och klarläggas innan man kommer vidare till att det finns vindkraftverk i Åländska vatten, det vill säga havsbaserad vindkraft. Det här är ett steg att komma vidare, att verkligen ta reda på, att utveckla. Väljer vi helt bort det här kommer vi bara att stå på stranden och titta på andra vindkraftverk som står utanför Åland. Det här är oerhört viktigt. Än en gång ett stort tack till vicetalman Sjögren för tydligheten.

Tack, talman! Tack för det, ledamot Mansén. Jag tycker bara den här utvecklingen i den åländska politiken är ledsam. Jag tycker liksom att man försöker misstänkliggöra och stoppa saker utan att vi har all fakta på bordet. Det är som ledamot Mansén sedan säger att vi vet inte ännu, men vi ska göra ett försök. Det mest ödesdigra skulle vara om man förverkligar Vågskär några kilometer utanför den åländska ekonomiska zonen och gränsen och vi ser det i alla fall och vi inte får ett nickel.

Tack, talman! Tack till vicetalman Sjögren för ett passionerat inlägg och ett nödvändigt sådant. Jag förenar mig helt i vicetalmannens upprördhet. Tydligen hade vi under förmiddagen haft olika uttalanden här som jag också häpnar mig över att hur lågt kan man sjunka. Jag satte tyvärr upptagen med gästerna från Ålands akademi. Jag vill helt förena mig också i vicetalmannens beskrivningar av hur kom själva tanken om ett samförståndsavtal till. När vi då sitter i ett av konferensrummen och får en dragning av Sunnanvind teamet i februari är det faktiskt ledamot Ingrid Zetterman som föreslår att vi måste börja titta på ett samförståndsavtal och resultatet av vår träff var en stor enighet att det måste vi försöka göra, inspirerad av den danska modellen som vicetalmannen redogjorde för.

Ja, precis så var det. Därför tycker jag att det är så upprörande att man för fram helt osanningar som misskrediterar. Det får man vara van med, man blir misskrediterad som politiker hela tiden, jämt och ständigt, men att man också misskrediterar och liksom i den här opportunismen drar in andra företag och andra människor som inte haft någonting med det här att göra.

Det är tyvärr för mig en lite främmande och ny debattnivå av åländsk politik, jag beklagar verkligen. Ändå måste vi komma ihåg att av lagtingets 30 nuvarande ledamöter är det bara två som är verkligt uttalade klimatskeptiker. Det spelar ingen roll hur vi försöker kommunicera. De struntar i att planeten håller på att gå under, bokstavligen.

Sedan är det obundna budskapet alltid dubbelt. Gentemot folk från näringslivet har man kommunicerat från ledande obundet håll att man stöder förstås vindkraften, men nu handlar det om val. Man måste ta in röster, sedan får man se hur man gör. Bland den obundna kandidatfloran finns det sådana som stöder vindkraften. Så man kör igen med dubbla budskap, inte bara inom lagtingets interna arbete vad gäller utskott och annat utan i stort för att man vill ha ett framgångsrikt val. Tragiskt, men det är politikens alltför brutala verklighet.

Ja, vad ska man säga om det? Det är cyniskt så det förslår, man blir ledsen och trött.

Tack, talman! Jag som ansvarig minister för ÅMHM och mitt inne i en budgetdiskussion i landskapsregeringen, men eftersom det är offentligt det budgetförslag som har kommit från ÅMHM, för det är taget utav styrelsen, så kan jag säga att styrelsen har äskat om fyra tjänster till ÅMHM där styrelseordförande är obundna Marcus Måtar. Där man skriver att det påverkar Ålands natur och miljö i så hög utsträckning både idag och i framtiden och det här bör ges högsta prioritet.

Ja, vad säger man? När alla spelregler sätts ur kraft så. Ja, jag saknar ord.

Tack, talman! Jag tyckte att det ändå är, med tanke på det som vicetalman var inne på tidigare att man är med på olika ställen och tar olika beslut som går helt emot den politik som han för, viktigt att lyfta upp just det här.

Det är dubbelmoral så det förslår, och cyniskt.

Tack, herr talman! Bästa kollegor och åhörare. Vi beträder ju lite minerad mark när det gäller att diskutera den havsbaserade vindkraften just nu. Eftersom att det är väldigt mycket känslor satta i rullning. Jag ska försöka att hålla mig saklig och inte ta till några övertoner.

Jag vill inleda mitt anförande med att säga en sak som jag tycker är viktigt att säga i detta rum, i detta hus och i den här funktionen jag har som lagtingsledamot. Det är det att demokratin är fast förankrad i vårt samhälle, vi upplever oss gärna som öppna och toleranta, men om demokratin missbrukas, vilket är ganska lätt, så kan det riva upp sår i det systemet som tar tid att läka. Vi har alla ett ansvar att värna vårt sköra demokratiska system. Vi ser, och har sett de senaste åren, vad som händer när man inte gör det när Donald Trump ledde en stormning av Capitolium, det som hände i Brasilien när man stormade regeringskvarteren, det som hände i Tyskland när det fanns en högerextrem kupp på gång som man avstyrde. När människor känner sig så undanträngda eller bortförda från samhället och gemenskapen att man tar till sådana extrema metoder. Det sker ganska lätt i dagens tid med den enorma informationstillgången vi har och också hur lätt det är att använda desinformation. Att rycka en sanning ur ett sammanhang och sedan göra det till en rosa elefant om man så vill och så polariserar vi.

Talman! Orsaken till att jag pratar om det här är för att jag menar det att man som politiskt parti går ut fem veckor före ett lagtingsval och säger att nu gör vi det här valet till ett ja eller nej val gällande havsbaserad vindkraft. Jag tycker det är oansvarigt. Jag tycker det är oansvarigt därför att det man kräver av ålänningarna nu när det är några veckor kvar så nu ska ålänningarna alltså ha tillräckligt med kunskap för att säga ja eller nej till havsbaserad vindkraft. Då frågar jag mig vad är det man säger ja eller nej till? Vi har inte den informationen. Vad är det man säger ja eller nej till? Det som har sagts här är att vi vill undersöka möjligheterna att det ska kunna etableras havsbaserad vindkraft på Åland därför att det är mycket som tyder på att det vore bra för Åland.

Det här är ingenting som jag har suttit och googlat mig till. Det här är någonting som påstås av ett av Finlands ledande universitet på området. Villmanstrand-Lahtis universitetet säger att vi har de goda förutsättningarna för det här på Åland. Det påstås också av inte bara två aktörer inom energimarknaden som är beredda att komma hit och investera miljarder för att förverkliga det här, utan det påstås av flera aktörer. Då måste vi ju undersöka, då är det vårt ansvar att undersöka att vad finns det för Åland i det här, vad kan det bli. Det är det som majoriteten, jag tror vi är 23 åtminstone nu i lagtinget som säger att det är så vi ska göra.

Så kommer då opportunist partiet sättande och kräver av ålänningarna att nä, vi behöver ingen mera information nu, utan ni måste säga ja eller nej. Ni ska bygga det på den här insändaren från Falköpings Kuriren om att det är 80 kossor som dött i Danmark. Ni ska bygga det på att er utsikt från sommarstugan kanske förstörs. Ni ska bygga det på känslor om plötsligt ett engagemang för mikroplaster. Det vi sprider årligen flera tusen ton genom att köra bil, men nu ska vi vara väldigt viktiga med det gällande vindkraften. Det ska vi alltså ha som grund när vi om tre veckor röstar ja eller nej till havsbaserad vindkraft. Där är kopplingen till demokratin, man får inte missbruka demokratin. Då lämnar jag den delen av det här för jag vill hålla mig saklig och inte börja veva alltför mycket.

Vad är det vi har då? Jo, vi har alltså områden som bedöms av experter att har väldigt gynnsamma möjligheter för havsbaserad vindkraft. Det är områden som ägs av oss alla ålänningar. Makten över de här områdena finns här i rummet i lagtinget. Om det här ska bli verklighet med havsbaserad vindkraft så ska landskapsregeringen sätta kriterier och krav och gå ut med det på den öppna marknaden. Marknaden, som vissa brukar prata väldigt varmt om i andra sammanhang. Marknaden ska sedan ställa sig till det och komma in med anbud där man uppfyller förstås de här kraven och kriterierna och så ska man bjuda pengar till exempel, att vad är vi beredda att betala i arrende för de här områdena. När det här har gjorts så är det lagtinget som får ta ställning till går vi vidare med det här eller gör vi det inte. Demokratiskt. Först då vet vi hur många aktörer som är intresserade. Först då vet vi hur mycket pengar det handlar om. Först då vet vi vilka synergieffekter det kan få. Först då vet vi hur bra eller dåligt det här är för Åland.

Herr talman! Vi har hela tiden kontrollen i landskapsregeringen och i lagtinget. Ingen kommer in här och köper bort åländsk mark. Storkapitalet kommer in och roffar och lämnar oss utan en cent på kontot. Varför skulle landskapsregeringen eller lagtinget skriva under ett sådant avtal som markägare att kom hit och ta vår mark, betala ingenting och lämna gärna massa skrot efter er. Man måste kunna skilja på vad som är vad. Det kommer ju lite plötsligt nu, vi pratar egentligen om meddelande om utvecklings- och hållbarhetsagendan. Det utvecklade sig till en vindkraftsdebatt för att den behövs. Därför att vi har pratat för lite om det i den här salen. När vi pratar för lite om havsbaserad vindkraft från politiskt håll lämnar vi utrymme för de här kossorna på Jylland och för det ena och det andra påstående från mindre nogräknade källor. Jag tänker stå här until I drop. Jag hoppas jag får många frågor och jag har inga problem och fortsätta resonemanget.

Tack, talman! Ledamot Röblom verkar vara något av en känslomänniska. Jag förstår inte varför tar han upp sina 80 kossor från Danmark hela tiden? Vi från det här opportunist partiet, som han kallar oss, vi har aldrig pratat om några 80 kossor från Danmark. Du behöver inte koppla ihop de teorierna med oss. Det är rent utsagt ohederligt. Hur kan det vara ett hot mot demokratin att vi säger att vi är inte för en storskalig exploatering av Norrhavet? Hur kan det vara ett hot mot demokratin? Vi har inte undertecknat ett avtal där det står att vi ska samtala kongruent. Om det bara är utredningar ni vill göra, varför är det inte det det står i avtalet då?

Talman! Det är ett hot mot demokratin därför att ni gör det till ett val där medborgarna omöjligen kan ha fakta på bordet för att ta ställning till frågan som ni ställer. Det tycker jag är ansvarslöst. Vad är det då som folk ska ta ställning till? Vad är det som ska styra deras val? Jag drar mig till minnes för 20 år sedan då det var en EU-omröstning i Sverige och då var det ju experter som debatterade öppet hur länge som helst om för eller emot att Sverige skulle gå med i EMU. Då hade man ju någon slags fakta att ta ställning till. Vad har vi här, ledamot Egeland?

Tack, talman! Jag vet inte. Jag tror ju knappt att jag hör det jag hör. Alltså, man kan inte lyfta upp några frågor på bordet inför ett val för att medborgarna förstår inte att göra det här valet, de klarar inte av det. Vad oansvarigt av ledamot Egeland att gå ut och ta ställning i en fråga som folk inte klarar av. Det här är ju häpnadsväckande.

Herr talman! Det är kännetecknande för opportunistiska politiska företrädare att ta på sig offerkoftan och säga att man förespråkar någon slags vanligt folk och säga att jag säger att folk inte förstår. Det är ju precis tvärtom. Jag säger att folk vill ha mer information om detta och vill ha tid och möjlighet att sätta sig in i det här innan man tvingas av Obunden Samling att säga ja eller nej till det.

Tack, herr talman! Det stämmer ju det som ledamoten säger att fakta är inte där ännu. Varför är det så fruktansvärt bråttom nu att göra det här de kommande fyra åren när vi inte har den här faktan? Varför har man signerat ett avtal där det finns partier som säger att vi ska göra det här så fort som möjligt, vi ska snabba på tillståndsprocesserna. Varför är det så bråttom? Varför kan vi inte vänta fyra år? De här havsområdena finns kvar. De finns kvar. Det här är ett val som är nu, de finns kvar om fyra år också. Vi kan bra säga nej nu och det tycker vi att är det ansvarstagande att göra.

Tack, talman! Varför är det så bråttom? Frågar minister Wikström. Det är ju precis då följdfrågan blir att varför är det så bråttom att säga nej. Varför har ni så bråttom att säga nej? Det är klart att havsområdena finns kvar om fyra år, men varför ska vi då säga nej nu då? Varför kan vi inte låta den här frågan mogna och ta reda på fakta, invänta att landskapsregeringen kommer med kriterier och krav i auktionering förfarandet? Vänta och se vad det är för aktörer som är intresserade, hur mycket de är beredda att punga upp och vad det finns för vinster för Åland att få i det här. Nej, det ska vi säga nej till. Varför är det så bråttom med då?

Tack, talman! Man kan säga att det är lite som att spela roulette det här. De här pengarna som vi lägger ned på det här nu är inte obetydliga pengar och det kommer synas väldigt tydligt i nästa års budget och de budgetar som kommer där vidare. Att vi lägger ner åtskilliga miljoner av skattebetalarnas pengar på det här projektet för att utreda de här frågorna. Det vet ledamoten själv om också, att det är precis på det viset. Varför ska man säga nej? Såhär stora vindkraftsparker, man bygger de inte i världen. Den största som finns idag utanför Storbritanniens kust. Det finns inte fakta till exempel för hur miljön påverkas av det här. Iallafall för min egen del så är just miljön väldigt viktig. Vi vet om att det här påverkar fågellivet väldigt mycket. Vi vet om att det går enorma mängder sten och betong för att göra fundamenten, väldigt stora fundament. Var ska den stenen tas ifrån? Jag är väldigt orolig för att den kanske tas från Åland.

Tack, talman! Jag hade hoppats att Obunden Samling skulle ha tagit den inriktningen och det ställningstagandet som minister Wikström företräder, alltså han pratar ju om försiktighetsprincipen. Det tycker vi alla är viktigt när det handlar om etablering av havsbaserad vindkraft. Inte är det bara att tuta och köra, rock and roll och skit samma för miljön. Vi vill ju alla liksom värna miljön i det här, men det är ju inte den linjen som ministerns parti har valt att företräda. Utan man säger nej, vi vill inte veta mer om hur detta påverkar miljön, vi vill inte ha mera utredningar, vi vill inte ha det här överhuvud taget. Det är det som är problemet. Jag beklagar det. Jag stöder minister Wikström i obundna falangen när det gäller det här.

Tack ledamot Röblom. Lagtingsvalet handlar ju om vem som du vill ge förtroende till. Vem vill du att representerar dig under de kommande fyra åren? Det är ju ingen folkomröstning om vindkraften egentligen. Det är klart att känner du förtroende för de personerna som säger nej utan att veta vad de får, så då må det ju vara fritt fram att ge det förtroende.

Tack, talman! Det stämmer det som ledamoten Valve sade. Grejen är ju den, det som obundna brukar vara viktiga med att påpeka själva, att vad man lovar nu så vad säger det om kommande lagting? Makten ligger fortsättningsvis i detta rum, om vi ska arrendera ut de här områdena eller inte. Visst, men det som är mitt problem och varför jag tar in demokratiaspekten i det här är för att jag tycker att det är fräckt mot ålänningarna att göra det här till en omröstning - ja eller nej till vindkraft - eftersom vi inte har tillräckligt med fakta ännu om den.

Replik till Lagtingsledamot del ett och instämma i ledamoten Rönnblom, för vi har okänd faktor X Factor och okänd faktor X. Vad får Åland? Även om det moderata partiet internt har gjort beräkningar och landar på en uppskattning på ungefär 47 miljoner per år som sedan minskar? Inte vet jag om det här stämmer heller. Det är fortfarande en faktor. X Factor är de negativa konsekvenserna där åtminstone undertecknad anser att vi måste säkra att vindkraftverken plockas ner den dagen som de är uttjänta. Men den här bilden som spridits på Facebook flitigt och som manipulerats om man har lagt till lite effekter här och där, inte vet vi. Det kommer att se ut så. Är det skrämselpropaganda.

Tack, talman! Jag håller med om det. Det är just det där, det är ett väldigt känt knep i desinformationsspridningen att man tar en sak och så bygger man en rosa gris av det. Det är inte schysst. Vi har ju från Hållbart Initiativs sida fört fram att de pengar som vi eventuellt får in på det här, eller eventuellt vi arrenderar ju inte ut de här områdena om vi inte får pengar för det helt enkelt så de pengar vi får in på det här ska ju användas till omställningen. Vi har också fört fram att det ska användas till en vindkraftspeng till alla ålänningar så att alla ålänningar kan känna ägarskap. Det här ska ju vara någonting positivt, en bra och stimulerande satsning. Det är det som gör det så trist när vissa väljer att säga nej på de här bolinerna.

Tack, talman! Tack, ledamot Röblom för ett väldigt engagerat anförande. Jag tänker lite i samma banor att vad är det man säger nej till då. Kan man svara på det? Jag är i den situationen att jag vet för lite om olika frågor och då så är jag försiktigt ja-sägare skulle jag säga. För jag har inte lust att kanske missa nya arbetsplatser, en grön omställning, ett upplyft för hela Ålands ekonomi. Jag skulle aldrig kunna ställa mig här och säga nej till någonting sådant på de här grunderna i alla fall.

Tack, talman! Tack för den repliken, ledamot Eckerman. Det är ju det, vi har ju suttit här nu i snart fyra år i det här lagtinget med en överväldigande majoritet och sagt ja till att utreda de här grejerna. Obunden Samling har varit med i finans- och näringsutskottet, man har suttit i regeringen, man har lagt pengar på det här och nu fem veckor före valet så säger man nej. Det är trist.

Tack, talman! Jag kan ju också bara ge en sådan kommentar att Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ så säger ju ja till alla miljöförbättrande grejer. I regeringsblocket så finns det partier som säger nej till de flesta miljöförbättrande saker, men inte till andra. Det här påhittade miljöengagemanget just i den här frågan när man sedan förespråkar att vi ska ha dieselfärjor som är 30 år gamla, det finns ingen logik. Det är som att man vänder kappan efter vinden och dit som man själv försöker tala. Jag tycker att det här är en jättetråkig diskussion och jag tycker att det är bra att ledamot Röblom tar upp frågan på bordet.

Tack, talman! Jag tar det här tillfället i akt som svar på ledamotens replik att säga att den oro som finns bland ålänningarna för vad det här skulle innebära för miljön, för havshorisonten och för havsmiljön och allting så måste vi ta på allvar. Det är ingen som inte tar det på allvar här. Det känns också viktigt att poängtera det att jag står och säger att jag är väldigt för att vi ska fortsätta undersöka de här möjligheterna så inbegriper också att ta ålänningarnas oro på allvar.

Tack, herr talman! Det var ju intressant att ledamot Röblom sade att de som är lite skeptiska till det här använder mycket känslor. Jag skulle nog säga att ledamot Röblom använder mycket känslor själv också. Det är ju förnyelsebar, förnyelsebar, förnyelsebar, sedan har jag i talarstolen tagit upp lite miljöaspekter till det här, men då har det varit desinformation om dessa 5 000 ton och så vidare bortåt, vilket vi sedan ganska snabbt kunde konstatera att det var fakta.

Det som jag funderade på, ni nämnde också att det fanns en, det vill säga att förra perioden var det bara jag som var lite tveksam till det stöd som skulle ges till vindkraften. I början på den här perioden så var vi två stycken, men nu nämnde ni att det är sju stycken. Då undrar jag lite, och det tycks ju öka så snart blir det en liten majoritet de som är lite tveksamma. Vilka är de där sju nu då som ni talade om?

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen som poängterar det att under hela mandatperioden så har det varit två som har sagt nej från början, inklusive ledamoten själv. Sedan har det ju i och med Obunden Samlings besked att man är emot det så har det ju ökat. Jag kanske räknade fel i hastigheten att det inte är sju förstås, men vad är dom, fem? 25 för och fem är emot nu då.

Tack, talman! Jag tror nog att det kan vara mer än sju också, men alla har inte kommit fram ur garderoben ännu som det heter.

Sedan sade ni att det kommer att bjudas pengar, 12 miljarder är det frågan om. När ni sade en sådan summa så började jag fundera, vem ska de här pengarna bjudas ut åt? Nu är ju inte det här landet eller länderna så kända för korruption, men i Portugal så i princip när det gäller varje större byggnadsverk så vet de vem som har suttit i buren några år. Är det stora pengar så är det stora risker för att pengar far åt fel håll. Det största huset i Cascais så där lär borgmästaren ha skrivit under pappret sista veckan som han var på jobb och gav byggnadslov och sedan dess har ingen sett till honom överhuvudtaget. Sådana historier finns där och det är så som det har gått till på annat håll.

Tack, talman! 12 miljarder, vad är det för siffra? Vad kommer att kosta 12 miljarder? Vi vet inte vad det kommer att kosta. Vi vet inte hur höga de här vindmöllorna ska bli eller hur många de blir. Vissa vill kanske bygga färre men med större turbiner eller fler med mindre turbiner. Vi vet ingenting. Det är därför jag inte står här och säger siffror, just för att vi inte vet det.

Det är en viktig fråga som ledamot Toivonen tar upp, vilket ska vara en av kraven när landskapsregeringen sedan inleder auktionerings processen, transparens. Transparens ska vara ett krav. Landskapsregeringen ska ha insyn i de här projekten och ha möjlighet att följa vad det är som sker. Det är en viktig fråga.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Det börjar bli en ovana att säga att jag inte hade tänkt säga någonting. Eftersom det var ett kort enigt betänkande så tänkte jag att det blir väl ingen lång debatt i den här frågan, men det finns några saker som jag tänkte kommentera.

Det nämns om det här avtalet. Då läggs det igen ord i munnen på dem som inte tecknade under det, och tecknade man inte under så då är man emot det här. Jag känner inte till varför Obunden Samling inte har tecknat på det här avtalet. Jag var också med inledningsvis på det här utkastet och ansåg att så här kan vi inte göra. Jag ville inte binda ett parti att okej nu går vi på den här banan, det kändes inte demokratiskt helt enkelt. Det var inte frågan om för eller emot projektet. Det kunde ha gällt precis vilket ärende som helst så hade jag inte skrivit under ett sådant avtal. Så sätt inte de orden. Det att jag har lagt fram ett antal risker i det här projektet är en helt annan sak, men det är inte av den orsaken som jag inte skrev under.

Sedan har jag ju också hört från den som fick samtalet från banken om detta samtal, så nog tror jag att det har ägt rum. Vad som sedan exakt sades känner jag inte till. Att man sedan inte ringde mig så det ser jag väl som ganska naturligt. Det fanns kanske hopp i det fallet, men jag tror att de insåg att det inte fanns hopp där.

Sedan blev jag att fundera när jag följde med debatten här. Det klagas ibland på debattklimatet. Vi har väldigt dåligt debattklimat heter det. Jag har i den här talarstolen bland annat citerat en hel del från en bok som heter "Klimatet och människan under 12 000 år", där jag har redogjort för att klimatet har blivit varmare, det har blivit kallare, det blir varmare, det blir kallare. Nu är vi på väg mot en varmare tid, tack och lov. Jag berättade också från en bok, 1860 någonting om svälten i Sverige, när sommaren i Norrland var några dagar. Det såddes veckan före midsommar och det var frost den 8 juli tror jag. Nu har det blivit lite varmare, som tur är. Tittar man tillbaka de här 12 000 åren så visar det sig att människan har haft problem med klimatet när det har blivit kallare, inte när det har blivit varmare rent generellt. Vi är precis så långt norrut nästan som det kan växa och blir det kallare har vi problem, men blir det varmare så kan vi nog anpassa oss.

Jag har stått här, trots det så har jag blivit kallad för klimatförnekare. Klimatskeptiker var väl jag också i den replik som togs här idag. Efter ett antal gånger så blev jag ganska ledsen. Då gick jag till talmannen och sade att om någon kallar mig det en gång till så kommer jag att kalla dem för det som jag kallar det. Det ska jag inte upprepa här nu, men den personen sade faktiskt att det är helt okej. Sedan var det lite tråkigt att personen satt som talman då, men jag vill inte ta upp det. Det är intressant att den som inte följer regeringen blir kallad klimatförnekare. Dieselmaskulinitet kom här idag men sedan bad personen om ursäkt, men sedan mot slutet så talade han om de som är för det här på ett positivt sätt och sedan var det antimiljörörelsen. Som jag har stått här så är det väl miljörörelsen som borde vara skeptisk till vindkraft men den är ju helt borta. Jag hörde också här att den som var skeptisk var inte seriös. Om man är för så är man seriös och om man är emot så är man inte seriös. Den här vokabulären, man säger att det inte är en tråkig debattklimat men jag undanhöll mig länge, länge, länge, länge för att använda något ord åt de som är för, utan att egentligen kanske analysera. Opportunistpartiet nämndes här idag så det är den här debatten, men det är val snart och vi får se hur det går. Tack för ordet, herr talman.

Talman! Bästa lagting. Man känner i luften här i salen och när man hör debatten att det närmar sig val, spännande tider.

Jag vill inledningsvis helt kort säga några ord om skärgårdstrafiken. Då undrar ni säkert hur jag kopplar ihop skärgårdstrafiken med den debatt som nu pågår. Jo, i hur många år som helst har det funnits olika viljor om hur trafiken skall utvecklas och var den skall utvecklas. Så fort det byter lantrådsparti så byter det inriktning. Vad har vi lärt oss av det? Jo, vi har lärt oss att i stora frågor som sträcker sig över flera mandatperioder så finns det en klokskap i att sätta sig ner och resonera och fundera att finns det någon bred linje vi kan enas kring, i vilken riktning vill vi gå? Det är just det som sex partier har gjort när det gäller samförståndsavtal för vindkraft.

Jag kommer att hålla mig på det ganska övergripande planet och säga att när jag lyssnar på debatten så får jag en känsla av att debatten inte riktigt är full kopplat till verkligheten längre. När man kör båt så brukar man alltid tänka att när kartan och geografin inte stämmer överens så är det dags att stanna upp och fundera lite var man är. När jag lyssnar på debatten i den här salen så skulle man kunna tro att vi kommer att börja bygga vindkraftverk nästa vecka, vi har redan lovat ut vattnet, vi har auktionerat ut det, alla processer är färdiga, ingen får mera säga någonting om det här, det här är klappat och klart, det är beslutat, diskussionen följande är en gummistämpel. Det är ju lite så man uppfattar debatten, det är ju fel. Det är inte bara fel, det är generalfel. Så mycket fel är det. Därför att vi befinner oss alldeles, alldeles i början av en lång process.

Sedan måste vi också komma ihåg att vad de offentliga Åland gör, lagting och landskapsregering, kanske inte alltid är exakt det som vissa privata bolag vill eller som privata bolag för fram. Det är vi som sitter här, som har regeringsmakten och som är lagstiftande, som bestämmer. Sist och slutligen är det här en kommunalfråga. Kära vänner, hetsa inte upp er så oherrans. Vi är bara i början och vi har börjat ta några steg. Samförståndsavtalet visar bara i vilken riktning vi skall gå. Inga beslut är fattade. Fakta håller nu på att samlas in och kommunerna blir dem som slutligen avgör vad som kommer att hända och ske. Vi kan väl ändå enas om en sak, rysk gas ska vi inte längre använda oss av. Vi har ett fossilfritt behov som vi måste helt enkelt få ner. Där tror jag väl att vi alla kan vara sams.

Avslutningsvis så skulle jag vilja säga att när det gäller fiskodlingar så har vi en så kallad stopp paragraf. Vilket betyder då att nya odlingar inte kan komma på Åland om man inte minskar eller försöker komma emot på något annat vis för att minska utsläppen. Det här var en ganska kort och förenklad version av det hela. Vad gör man då? Är man ett företag som ligger ganska långt österut flyttar man ju kassorna så att behörighetsområdet istället hör till Finland. Då fattar Finland besluten och så betalar man då skatterna dit. De eventuella föroreningar som kommer, de kommer ändå in på åländskt vatten. Med det försöker jag säga att vi ska vara glada att man har kommit igång med den här undersökningen. Den pågår överallt. Det finns inga garantier, oberoende hur väl allting skulle falla ut att Åland får den här vindkraftsparken, det kan lika gärna bli någon annanstans. Låt oss vara lite sansade i debatten iallafall och låta det ta den tid det tar.

Tack, talman! Tack, lantrådet. Lantrådet säger här att det förs en debatt där man basunerar ut att alla processer är färdiga och att det här kommer i princip att hända nu. Nu vet ju jag, för det är i princip bara jag som har fört den här debatten mot resten av salen, att det här uttalandet riktar sig mot mig. Jag har ju aldrig sagt så. Det stämmer ju inte. Nu rycks lantrådet med i ledamot Alfons Röbloms retorik att hitta på en massa grejer som man hittat på Facebook och smetar in dem på mig och det funkar ju inte. Jag skulle nog vilja ha en rättelse där.

Talman! Jag måste göra ledamoten besviken. Det var definitivt inte ledamot Stellan Egeland som jag hade i åtanke när jag höll mitt anförande. Utan överlag de stämningar som finns i samhället, som finns på vissa sociala medier och e-post som jag själv får ta del av. Det var inte riktat mot någon enskild person, utan snarare hur jag uppfattar att klimatet i den här frågan har utvecklats.

Tack, talman! Tack för det lantrådet. Jag ber om ursäkt för att jag drog en förhastad slutsats. Jag trodde vi höll oss till det som hade sagts här inne i salen under dagens debatt.

Tack, herr talman! Tack lantrådet för tydligheten. Jag fick kommentarer om att jag var känslosam när jag höll mitt anförande, ungefär som att det skulle vara något dåligt. Det jag försökte få fram var just det, som lantrådet säger, att kontrollen över detta finns ju fortsättningsvis i den här salen. Det är ingen som har släppt kontrollen, det är ingenting som är färdigt i nuläget.

Talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga från ledamot Alfons Röblom, utan snarare kanske ett stöd för det förda resonemanget som jag hade i mitt anförande.

Tack, talman! Man behöver ju inte alltid ställa frågor i en replik, tvärtom. Jag ville både stöda lantrådets resonemang och också upplever lantrådets resonemang som stöd för mitt resonemang. Sedan kan jag säga att jag gör mitt bästa också för att inte bidra till en onödig polarisering och försöker vara saklig i debatten.

Tack, talman! Tack, lantrådet Thörnroos. Det var ett tydligt och bra anförande. Jag skulle vilja ställa två frågor. Den första är landskapsregeringen har ju en ministertrio, med tre ministrar, där en av ministrarna tillhör ett parti som på ett tydligt sätt har offentliggjort att man är emot vindkraft. Även ministern i sig har varit väldigt tydlig med i offentligheten att han inte tror på vindkraft idag. Är det lämpligt att landskapet har en ministertrio där en av ministrarna så uppenbart är emot det? För mig är det lite som att vara vegetarian och samtidigt vara marknadschef på en korvfabrik.

Talman! Jag skulle säga att analysen är helt korrekt. Det är problematiskt när uppdrag och linjedragningar inte håller genom hela regeringsperioden. Samtidigt är det ju också som så att Obunden Samling har ju stött det här förslaget fullt ut i finans- och näringsutskottet via sitt betänkande. Vi har fört ett resonemang i landskapsregeringen och minister Christian Wikström deltar inte längre i de möten sedan ett tag tillbaks där vindkraftsfrågorna diskuteras.

Tack, talman! Jag tycker det var ett förnuftigt beslut som lantrådet har tagit och landskapsregeringen i övrigt.

Tack, herr talman! Tack, lantrådet. Det är bra att lantrådet visar på lugn och ro och att inte hetsa upp er kring vindkraften, och också att lantrådet kliver fram och har en tydlig åsikt i frågan. Det är ju så att trots allt, vi försöker här i lagtinget hitta breda politiska överenskommelser, långa linjer i politiken som går över mandatperioderna när det gäller energifrågor, miljöfrågor, trafikfrågor om inte annat. Hur ser lantrådet på att hennes eget parti var det som klev ur en sådan överenskommelse inför förra valet, just när det gällde Kortrutten och Kortruttsinvesteringar?

Talman! Jag uppfattade inte riktigt nu att jag lyfte fram det i mitt huvudanförande, men med det jag kan säga till den delen är att jag gör inte samma bedömning som ledamot Gunell gör när det gäller den frågan.

Om jag inte hörde fel så lyfte lantrådet själv först fram skärgårdstrafiken. Vad jag kan se nu så är ju att skärgårdstrafiken kopplar delvis till den här havsbaserade vindkraften i form av om man kan börja producera vätgas och kanske få nya lösningar eller eldrift för skärgårdstrafiken. Är lantrådet och hennes parti nu beredda att gå in för breda överenskommelser med övriga partier här i lagtinget för i syfte att hålla dem trots att vi kommer till ett val igen om fyra år?

Jag noterar en liten bitande ton där kanske från ledamot Camilla Gunell. Självklart är det ju så att vi måste försöka hitta gemensamma lösningar och det ingår också i vårt valprogram. Jag ska inte citera det här och nu eftersom jag står i egenskap av lantråd, men att just de frågor som nämndes både som rör klimat, energi, skärgårdstrafik, digitalisering och annat så behöver vi hitta hållbara lösningar som sträcker sig över flera mandatperioder. Så i den diskussionen deltar vi gärna.

I likhet med övriga replikställare så tycker jag det är bra. Lantrådet har varit väldigt frånvarande länge i den politiska debatten så jag tycker det är bra att hon tar till orda i ett sådant här ärende och jag håller med ganska långt.

Det var en sak som jag var lite frågande till och som jag vill fråga upp om. Lantrådet sade att samförståndsavtalet visar i vilken riktning vi ska gå, oavsett vad uppfattar jag det nästan som. Från Ålands Framtids sida såg vi samförståndsavtalet på det sättet att vi vill se vindkraft. Är man emot så vill man inte se vindkraft oavsett vad. Så såg vi det. Sedan är det, precis som lantrådet sade, massor av frågor som är helt öppna ännu och ingenting är klart förrän det är klart som det brukar heta. När det gäller det här samförståndsavtalet och vad riktningen innebär skulle jag gärna höra lite om hur lantrådet ser på det.

Talman! Jag är inte riktigt säker på att vi har olika synsätt på det här. Det är ju så att när vi har ett faktaunderlag på bordet, när vi vet mer om byggnationen, när vi vet mer om arrenden, när vi har ett faktamaterial att ta ställning till så går ju processen vidare. Det är lagtinget sist och slutligen som ska ge tillstånd till markarrende och det är de fem kommunerna som i det här fallet berörs som ska fatta sina beslut. Så det är ju många som är involverade i det här ännu och jag känner att vi är bara i början av den här processen och vi behöver ta det vidare. Vi behöver inte rusa fram, men vi ska inte heller sitta på händerna och vänta på att någon annan ska göra någonting utan vi ska jobba själva för det.

Vi är helt eniga och det är klart att vi måste ha underlaget på bordet så man vet vad man beslutar om. Det var bara det här vad samförståndsavtalet riktigt innebär och från Ålands Framtids sida så förde vi fram att innebär det lägre elpris för ålänningarna, innebär det mycket lokal sysselsättning, innebär det ett bra tillskott av skatter som verkligen behövs i samhällsekonomin så är vi absolut för det här. Sedan är vi i grunden positiva till vindkraft. Så den här debatten där man målar upp både det ena och den andra är inte riktigt, nu är jag kanske lite gammalmodig, sund faktiskt. Så vi ser ganska lika på det fenomenet.

Talman! Jag håller helt med ledamot Eriksson att den här debatten inte är riktigt sund. Den är inte sund av den anledning att debatten ligger inte i samma tidsfas som den faktiska processen gör. Jag tror att det är där som största skillnaden finns.

Talman! Det är bra att vi har tid för det här är en lång process och vi vinner mycket på att hålla huvudet lite kallt.

Jag tänker ha lite läsning i samförståndsavtal. Det är några delar som inte har citerats flitigt i den här debatten. Det står till exempel så här: "Landskapsregeringen och lagtinget måste säkra åländska intressen på lång sikt eftersom den havsbaserade vindkraftsverksamheten förväntas sträcka sig över en lång tidsperiod." Vi ska ta tillvara åländska intressen på lång sikt. För att kunna göra det behöver vi förstås fakta. Vi behöver veta vad Åland vinner. Längre ner i samförståndsavtal står att "vi ska säkra de åländska samhällsintressen i energiomställningen." När all nödvändig information finns tillgänglig, då är vi beredda att säga ja eller nej eller ställa villkor. Att ställa krav är för övrigt att bry sig. Det står vidare i avtalet att "vi som har undertecknat ska säkra de åländska samhällsintressena och maximera nyttan som Åland kan erhålla från hanteringen av nyttjanderätten." Det är alltså det som vi har förpliktat oss till, att säkra åländska samhällsintressen och maximera nyttan.

I samförståndsavtalet står det också, apropå tidigare replikskiften, att "vi stöder att landskapsägda Kraftnät Åland Ab aktivt utreder möjligheterna att delta i distributionen", vilket kan leda till att vi får in vindkraftsel i det åländska elnätet eller så inte.

Det här är en stor och viktig fråga. Alla vi 30 i den här salen, och också i den kommande salen, bör känna ansvaret på sina axlar. Men det är också en stor möjlighet för Åland: Sjöfarten 2.0. Det är en möjlighet som inte får gå oss förbi eller snubbla på något futtigt som att vi inte hade tillfrågat om ÅMHM hade tillräckliga resurser för tillståndshantering.

Till sist, talman, vill jag ge er det som kan uppfattas som beröm till Obunden Samling. Ni har ju faktiskt inte stoppat vindkraften. Ni har ju hjälpt till med att kratta manegen för vindkraften. Ni har stöttat den i finans- och näringsutskottet. Det är hedervärt av er. Ni har möjliggjort det som är avtalets anda, bland annat att vi ska kunna tillse en rimlig tillståndshantering för verksamheten på Åland. Okej, ni låter ju som att ni säger nej, men i praktiken så har ni agerat ansvarsfullt. Det kommer, talman, en dag när ni rent av vill bli tackade för det. Tack för ordet!

Tack, talman! Jag tror inte att ledamoten riktigt har förstått den kritik som jag lade fram angående samförståndsavtalet. Om det var så att jag var övertygad att detta kunde vara gynnsamt för Åland så då hade jag nog tyckt att det var ett bra avtal, om man tar bort den meningen som jag har hakat upp mig på. Jag har även fått kritik för att jag hakat upp mig på den meningen. Men det är ju faktiskt så att alla meningar i ett avtal är väldigt viktiga. Om det här nu bara handlar om, som man har låtit förmedla, att man vill utreda mera osv. varför är det inte det som står? Varför har man skrivit att man åtar sig att kommunicera kongruent om det egentligen inte är det som man menar? Är det ett misstag att ordet kongruent är där?

Jag fattar den obundna handen och konstaterar att om Obunden Samlings medverkan i avtalet hänger på ordet kongruent så borde vi kunna stryka det. Jag var med i förhandlingarna och diskussionen om vindkraftsavtalet. Orsaken till varför ordet är där var för att det fanns en oro om att det kunde spridas vilseledande information, som saknar belägg, om vindkraften. Men det viktigaste är att vi har en så bred uppslutning som möjligt för att fatta goda beslut för Åland.

Tack, talman! Men om det nu är så som ledamoten påstod, då hade man ju bara kunnat strunta i ordet kongruent och skrivit transparent och faktabaserat, om det nu bara var transparent och faktabaserat som man ville fokusera på. Men Obunden Samling hade ju inte skrivit under det här avtalet ändå i och med att det handlar ju inte om att vi bara vill utreda vidare. Det handlar ju om ett ställningstagande inför den havsbaserade vindkraften och det står ju klart och tydligt här. Sen om man kanske får lite kalla fötter efter att man har skrivit under det här så kan man ju försöka förringa betydelsen av vissa ord eller vissa meningar. Men faktum kvarstår ju att det är det här som står.

Det är lite som i trafiken, det är inte lätt att hänga med i ledamoten Egelands alla svängar.

Jag konstaterar ändå att i praktiken har ni reagerat ansvarsfullt och ni bör nog ha något slags tack för det.

För min egen del så började den här processen med att jag var ganska positiv till det här. Det lät intressant, det fanns ganska mycket pengar och man trodde då att det skulle finnas det. I takt med att man har lärt sig mer och mer om det här och sett också hur projekt i vår omvärld utvecklats så har jag blivit mer och mer skeptisk till det. Så är det och det är en helt naturlig process, tycker jag i alla fall. Jag tror att det är flera ålänningar som har genomgått ungefär samma process.

Jag har en fråga som jag också brukar ställa mig själv, som jag ställt mig själv ganska mycket och som jag också brukar ställa mina politiska kollegor, jag vet inte om jag ställt den till ledamoten. Men det är lite det här, att okej vi ska göra det här nu för att vi ska få pengar till Åland. Det ungefär det som man kan dra det till. Hur mycket pengar ska vi ha då? Hur mycket pengar ska vi ha för att göra det här? Vad är ledamotens tankar om det?

Det är också så för övrigt att Moderaterna har varit ett av de partier som drivit på att det här ska gå så snabbt som möjligt.

Det var en bra replik som jag tackar för. Det finns alla skäl att inte vara naiv när det kommer till stora etableringar av detta slag. Det finns skäl till varför vi har skrivit in i samförståndsavtalet att vi ska hävda Ålands intressen, vi ska maximera Ålands nytta och få fakta på bordet. Det är starka intressen det handlar om och vi måste också vara starka i den diskussionen, givetvis.

Sedan ledamotens fråga om hur mycket pengar. Det går inte att svara på den frågan idag. Det är en helhet som det handlar om. Vi måste känna till både X och Y. Vi måste känna till uppsidan och nersidan av projektet. Idag har vi bara en indikation och gissningar på båda.

Tack, fru talman! Jag lyfte upp den här här frågeställning tidigare. Jag vet inte om ledamoten känner till det, men runt omkring i Östersjön planeras det ju väldigt mycket havsvindkraft just nu. Avtalen sker på olika sätt. Det finns inga enhetliga regler för hur man ska göra, utan alla projekt är unika. Personligen så oroar jag mig väldigt mycket för hur det här ska påverka Östersjön som helhet. Förverkligas de här projekten som det är tänkt nu så då kommer vi att få ganska stora barriärer framförallt för fågellivet. Jag vet att ledamoten är engagerad i miljöfrågor. Någonstans så är det här en av orsakerna till varför jag också tänker att de nästkommande fyra åren är det bäst att försöka nå en nordisk överenskommelse om hur vi ska göra det här så att vi inte förstör vårt hav.

Talman! Som ledamot i Östersjödelegationen BSPC, är jag högst medveten om det. Konferensen fattade beslut om att inrätta en arbetsgrupp för året och som kommer att föra Ålands ordförandeskap. Den arbetsgruppen ska studera etablering av fossilfri energi i Östersjöområdet. Det är uttryckligen med tanke på det som minister Wikström nämnde, så det sker en etablering överallt i Östersjöområdet just nu. Det sker också undersökningar precis utanför Ålands vattengränser av de två aktörerna som vi har här på Åland som undersöker förutsättningarna för att etablera vindkraft där och också det är otroligt viktigt att hålla i huvudet.

Diskussionens är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag vill framföra ändringsförslaget som också aviserades som gäller betänkandets motivering första stycke som jag vill att ska ersättas med följande: "utskottet har inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet som utskottet omfattar." Tack.

Fru talman! Jag ber att få understöda kollegan Holmströms förslag.

Lagtingsledamoten Simon Holmström, understödd av lagtingsledamoten Röblom, har föreslagit att betänkandets motivering ändras i enlighet med ett utdelat förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Holmströms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar nej. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
3 ja-röster,
14 nej-röster
3 avstod och

Lagtinget har godkänt lagtingsledamot Holmströms förslag. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.