Andra behandling

Ny blankettlag om livsmedel LF 23/2022-2023

  • Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs det lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Diskussion.


  • Talman! Småföretagen utgör ryggraden i den åländska ekonomin. De är kreativa och innovativa, skapar en attraktionskraft för Åland som besöksdestination och de skapar arbetstillfällen i våra samhällen.

    När vi i social- och miljöutskottet behandlat livsmedelslagen så står det klart att den nuvarande byråkratin kan vara överväldigande för många småföretagare inom livsmedelsbranschen. De tvingas ofta navigera genom en komplicerad uppsättning regler och föreskrifter som kräver tid och resurser som de egentligen inte har.

    Problemet här är förstås EU. De bestämmelser och krav som finns på Finland och på Åland är inte alltid utformade för de åländska förhållandena. Men det vi måste göra som lagstiftare är att se till att vi efterlever de krav som finns gällande livsmedelssäkerheten.

    Att få lag och förordning att funka är en sak. Men att sedan omsätta dessa i praktiken är en annan sak. En viktig del i att förstå hur reglerna fungerar är att läsa anvisningar och föreskrifter. I Finland är det livsmedelsverket Evira som har det ansvaret. På Åland är det miljöbyrån, som på grund av begränsade resurser inte har prioriterat detta.

    Eftersom livsmedelslagen är en blankettlag så är förstås förhoppningen att vi på Åland kan hänvisa till de finska anvisningarna i stor utsträckning. Men problemet är det att dessa anvisningar inte alltid finns på svenska. Och det är inte heller hundra procent säkert att dessa anvisningar går att tolka till åländska förhållanden eftersom vi på Åland inte alltid har samma förordningar som i Finland, även om lagparagraferna är lika.

    Detta försätter verksamhetsutövarna i ett vakuum i komplicerade tolkningssituationer. Vad är det som egentligen gäller? Landskapsregeringen har inte svarat på den frågan alls och låter frågan dingla i luften, trots att regeringen består av partier som så varmt pratat om att minska byråkratin.

    Liberalerna vill lösa problemet med att tydliggöra lagstiftningsläget för att inte behöva ge mer resurser till ÅMHM. Fint så, men också detta kräver resurser. Någon på miljöbyrån och lagberedningen ska jobba med frågorna. Först behöver man gå igenom vilka anvisningar från den finska sidan som ska ha rättsverkan på Åland, sen ska man se till att vissa av dem översätts, och sen om man vill göra andra tolkningar så behöver någon skriva ihop detta. Och även om vi skulle se detta hända är detta inte nog.

    Talman! Visst skulle ÅMHM spara mycket tid om reglerna var tydliga så att en så stor del av tolkningsansvaret inte hamnade på dem. För när det är högst otydligt från början finns alltid en risk att tjänstemän tar i lite hårdare och att det drabbar verksamhetsutövaren mer än nödvändigt.

    Men vi behöver vara lite realistiska här. Ett arbete med anvisningar och föreskrifter tar flera år. Och under den tiden är underresurseringen på ÅMHM fortfarande ett stort dilemma. Och bättre blir det inte på kort sikt. Det tillkommer uppgifter på ÅMHM som kommer att ta mer resurser såsom att bedöma livsmedelsföretagarnas tillförlitlighet och fylla i Oiva-rapporter, dvs. systemet med smileys som ska hänga utanför verksamheternas lokaler.

    Om de inte hinner med den ordinarie livsmedelstillsynen kan inte restauranger ha en smiley utanför sin lokal vilket kan väcka misstro hos besökande turister på högsäsongen - varför har vissa och inte andra? Är det någon shady business? Och om de inte hinner med att göra kompletterande besök till en verksamhetsutövare som fått någon prick så finns en tvär eller sur smiley på dörren hela säsongen även om problemet snabbt har löst sig. Tänk dig en sommar då också ansvariga tjänstemän gått och blivit sjuka.

    Talman! Som jag sade i förra debatten: Byråkrati i sig behöver inte vara ett hinder - men en byråkrati med för lite resurser är definitivt ett hinder. Därför kommer jag att föra Hållbart Initiativs reservation till omröstning om att ÅMHM ska få mer resurser i kommande budget.

    Låt oss arbeta tillsammans för att skapa en framtid där småföretag inom livsmedelsbranschen kan blomstra och samtidigt upprätthålla höga standarder för livsmedelssäkerhet. Det är en vinst för företagarna, en vinst för konsumenterna och en vinst för samhället som helhet. Tillsammans kan vi göra detta möjligt. Tack!


  • Ledamoten Holmström lyfte upp problemet med byråkrati hos myndigheten och refererar till det som också Liberalerna anförde under debatten. Det som framförallt Liberalerna anförde i debatten var att vi ofta pratar om tilläggsresurser efter behov, men vi pratar sällan om av byråkratisering i grunden. När vi pratar om de typer av saker så kan man tillsätta någon "task force" eller någonting. Det hårda lagstiftningsarbetet som krävs som grund pratar vi politiskt aldrig om. Nu vet jag att lagberedningen har väldigt stor arbetsbörda, men fortfarande handlar det också om vad vi politiker prioriterar.


  • Talman! Jag är av den övertygelse att hårt lagstiftningsarbete lönar sig. Det är viktigt att ha resurser till lagberedning och det vet jag att Liberalerna också har påpekat flera gånger. Till detta behövs också specialkunskap i ämnesområdena, i det här fallet livsmedelssäkerhet. Och till detta behövs också de nödvändiga digitala system som krävs i form av Oiva-rapportering och annat på ÅMHM och resurser för inspektioner och tillsyn. Det är en hel palett av olika åtgärder. Det jag menar är att man kan inte bara kan titta på lagstiftningsvägen i den här frågan om man vill minska byråkratin för småföretagarna. Man måste också se till att ÅMHM har de resurserna, i alla fall kortsiktigt, för att möta de krav som vi faktiskt vill att ett modernt ÅMHM ska verka efter.


  • Talman! Under debatten som var så lyfte vi fram tre saker från Liberalernas sida. Dels det att man har en modern lagstiftning som är saklagstiftning när det gäller livsmedelslagstiftningen, avfallslagstiftning och annan miljölagstiftning som rör sig inom ÅMHM:s förvaltningsområde. Men sedan också förstås förvaltningslagen, arkivlagen och de delarna. Sedan lyfter vi framförallt fram processutveckling, digitalisering och effektivisering av dem. De högt utbildade tjänstemännen vid ÅMHM ska inte behöva sitta och hänge sig åt rutinärenden och annat som kanske kunde automatiseras, utan i stället få göra det som de är bra på, dvs. ta in volymer av abstrakt information och sammanföra det till någonting bra och något som de har stor arbetserfarenhet av att göra och sådana saker som de digitala systemen inte kommer att kunna hjälpa till med.


  • Talman! Det är just sådana ämnen som vi absolut behöver diskutera mera om, också på en övergripande nivå och inte bara när det gäller livsmedelstillsyn och lagstiftning utan också miljöfrågor och annat.

    Men det som är huvuddebatten här är egentligen huruvida vi tror att ÅMHM har de resurser och den kapacitet att utföra de inspektioner, den tillsyn och den verksamhet som faktiskt lagen förutsätter, i alla fall på kort sikt. Så klart att man ska ha den långsiktiga tanken med sig och försöka med det att minska arbetsbördan och kostnadsbördan för ÅMHM. Men vi måste kunna tänka på båda saker samtidigt. Därför hade det varit bra om också Liberalerna kunde understöda reservationen kring att på kort sikt ge ÅMHM resurser för att klara av det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag förstår vad ledamoten vill få fram. Jag vänder mig lite emot det för jag tycker att det är exakt så här som vi alltid har gjort. Vi ska lösa problem genom att tillsätta mer resurser, mer pengar. Syftet må vara gott, men det brukar sluta på ett sätt och det är att det totala omfånget av en verksamhet stiger både till numerären och till kostnaderna. Jag tycker att vi måste vänja oss vid, speciellt när vi går in i ett nytt budgetsystem, att man måste kunna transformera om. Man måste kunna utveckla sin verksamhet utan att man ska hamna i någon form av behov av nya medel, det måste gå att göra ändå. Det måste gå att utveckla en verksamhet utan att man ska ha tilläggsresurser hela tiden, för det blir ohållbart. Syftet må vara gott, jag förstår vad ledamot Holmström säger, men jag håller inte med.


  • Talman! Nej, vi ska inte vänja oss vid underresursering, det tycker i alla fall inte Hållbart Initiativ. Så klart att vi ska göra de långsiktiga satsningarna. De kommer att bidra till att minska kostnadsbördan och minska arbetet på grund av att det finns en hel del tolkningsvakuum i lagstiftning gällande livsmedelssäkerhet som sedan hamnar på ÅMHM i väldigt praktiska fall. Men när man under flera år har försummat finansieringen och ökat självfinansieringen av just ÅMHM så då måste vi politiker också sätta ner foten. Det här är ett lagstiftningsområde som inte funkar. Småföretagare kommer i kläm. Om vi vill öka den ekonomiska aktiviteten hos mat-Åland, då är ju faktiskt det här en investering att göra på kort sikt. Och så klart att vi ska göra, som sagt, de långsiktiga åtgärderna också för den skull, men på kort sikt måste vi se till att det funkar och det gör det inte.


  • Tack, talman! Jag tycker ändringen av elmarknadslagstiftningen som vi gör precis nu de här veckorna är ett gott exempel på att vi visst kan göra skillnad när det gäller avbyråkratisering utan att det behöver kosta resurser. Det går visst att göra bara vi använder sunt förnuft, bara vi har örat mot marken och lyssnar på fältet utanför den här salen. Så visst går det att göra utan att vi riskerar folks hälsa och välmående och djurs hälsa och välmående. Visst går det att göra. Det är fel att säga att det inte går att göra. Det går att göra, absolut!


  • Talman! Det går att göra, men det går inte att göra just nu, inte utan de förändringar som behövs i lagstiftningsläget, i rättsosäkerhet och i den praktiska tillämpningen i livsmedelsområdet.

    Sedan kan vi också kolla på statistiken, 60 % av de ordinarie tillsynsobjekten hann ÅMHM med under 2021. ÅMHM hann överhuvudtaget inte till färjorna, trots att färjorna och rederierna hade önskat detta. Jag tror också att det finns många småföretagare som önskar rådgivning och hjälp när de behöver det, speciellt inför en högsäsong. När systemet med dessa nya smiley, som också ska tillämpas på Åland, kommer i kraft, då vill man som småföretagare kunna ha rådgivning och stöd. Företagen vill inte hamna på en tvär eller sur smiley hela säsongen och riskera badwill. Det här gör vi för småföretagarna.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:13

    Talman! Jag välkomnar ledamoten Holmströms engagemang för att minska byråkratin för småföretagare. Däremot är jag skeptisk till metoden, att lösa byråkrati genom att skapa mer byråkrati.

    För det andra så undrar jag om ledamoten Holmström och jag har varit på samma utskottsbehandling. För jag har ett distinkt minne av att problematiken med smileys avhandlades sålunda att vi fick beskedet att den farhågan är ogrundad. Det är inte så att en företagare som har listen lite på sned får en ledsen smiley och så hänger den kvar hela sommaren. I sådana fall kommer ÅMHM och tittar och noterar eller man tar en bild på den när den är reparerad och så försvinner smileyn. Jag är väldigt förbryllad över ledamoten Holmströms reservation till denna del.


  • Herr talman! Jag vänder mig mot just denna beskrivning om att lösa byråkrati med mer byråkrati, utan snarare måste vi konstatera att det här är ett EU-styrt område som har byråkrati. Vi måste se till att kunna navigera igenom den på ett bra sätt och att ÅMHM har de förutsättningarna som krävs för att kunna ge rådgivning och på bästa sätt serva småföretagarna. Så det handlar mer om att lösa den här byråkratiska djungeln.

    Vad gäller just det här nya Oiva-systemet med sin beryktade smilisarna så är det nog faktiskt en oro som finns hos livsmedels Åland. Det är ju så att kompletterande tillsyn är något som läggs längst ner på listan i prioriteringsordningen för ÅMHM, inte på andra plats eller tredje plats utan längst ner. Först och främst så vill man ju gå till de som har haft prickar på inspektionerna tidigare och den ordinarie verksamheten, men man kan inte förvänta sig att de kommer att rätta till fel, enligt dagens resursering.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:15

    Då kvarstår funderingen, är detta faktiskt det som utskottet kom fram till i sin behandling? Jag har ett minne av något annat. Å andra sidan, så börjar jag ha några år på nacken och det kan hända att minnet börjar börja fungera på olika sätt. Men något belägg för det har nog inte utskottet kommit fram till, såvitt jag minns.


  • Talman! Det är ju intressant att ledamoten Valve och ledamoten Holmström har befunnit sig på två helt olika universum och tolkat hörandena på helt olika sätt. Det kanske är så att det finns ett behov från Moderaterna och regeringen att faktiskt hörsamma den oro som finns hos livsmedelsklustret när de här nya paketen kommer med denna lagstiftning. Men också när det gäller saker som har funnits enligt gällande lagstiftning och som inte har tagits i bruk. Finansiering är en fråga som vi faktiskt behöver diskutera mycket, mycket mer. Om man inte kan tillförsäkra sig en tillräcklig finansiering för ÅMHM på kort sikt, och om man inte kan arbeta med de långsiktiga utmaningarna också, som Liberalerna har framfört, då tror jag att vi kommer ha stora problem framöver, om vi vill utveckla mat-Åland som vi i olika visioner och högstämda fina tal har pratat om.


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 13:17

    Tack för ordet, herr talman! När det här diskuterades senast så sade vi att vi kände till att man från ÅMHM:s styrelse har yrkat på mer resurser just för den här livsmedelstillsynen. Åren går och ÅMHM har försummat ett stort område i brist på resurser. Det finns vad vi kallar för strukturell underresursering eller ett ackumulerat underskott av arbetsuppgifter som inte har blivit gjorda och som hanterar ett väldigt viktigt område, nämligen livsmedelssäkerhet. Då begärde åtminstone jag något slags besked från landskapsregeringen hur man kommer att förhålla sig till myndighetens äskande om budgetmedel. Om jag har förstått det rätt så är det just vindkraften och vindkraftsinspektörer som man nu äskar om för att kunna göra det jobb som krävs till förmån för den planerade havsbaserade vindkraften.

    Också den här biten som handlar om livsmedelssäkerhet äskar man en resurs för. I styrelsen sitter representanter från Socialdemokraterna men också från Liberalerna. Vad jag vet så har man från myndigheten enhälligt äskat om de här pengarna. Jag tror tyvärr, i motsats till ledamoten Holmberg, att det går nog inte bara att med sunt förnuft komma vidare här. Man kanske är tvungen att diskutera det här behovet på allvar.

    Jag skulle väl önska att landskapsregeringen kunde ge ett besked här. Vad är det som gäller? Kommer man att tillgodose det här eller inte? Det skulle vara bra för oss att veta i alla fall innan vi går till omröstning om ledamoten Holmströms reservation. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Till frågan som ledamot Gunell lyfte. Vi är ju mitt upp i en budgetprocess. Att börja här och nu ge löften och gå ut och berätta vad vi har fått för olika underlag från de olika myndigheterna och från de olika avdelningarna med tanke på de ramar som finns, så det är för tidigt.

    Vi kommer att ta budgeten efter att valet har varit. Det här vet ledamot Gunell mycket väl, för du har varit med om det många, många gånger. Jag kan inte svara något mera på denna fråga. Vi har fått de äskande vi har fått och budgetprocessen pågår.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:20

    Det var väl ungefär det svar som man kunde förvänta sig i det här skedet. Vi känner väl till budgetprocessens tidtabell och så vidare.

    Men kan ministern säga någonting om behovet av vad gäller tillsynen av livsmedelssäkerhet och det faktum att den tillsynen inte har ägt rum på så många år, särskilt när det gäller matserveringen ombord på färjorna? Är det ett reellt behov eller är det något som ÅMHM:s styrelse och tjänstemän bara har tankar om?


  • Talman! Ja, det finns ju en mängd olika områden som nu lyfts upp i de budgetäskande som görs från de olika myndigheterna. Det är olika saker där vi behöver göra mera tillsyn, där vi behöver mera saker och nu har vi ramar att förhålla oss till. Det kommer vi att göra, så långt det bara går från social- och hälsovårdsbyrån, miljöbyrån och ÅMHM som myndighet. Jag kan inte säga något mera än det just nu. Det har kommit in starka argument från ÅMHM:s sida varför de behöver sina tjänster och det måste vi ta i beaktande med alla andra som också har starka åsikter om vad de behöver för tjänster.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:21

    Jag förstår att det är en strid på kniven om alla resurser och vilka ändamål man ska tillgodose. Men jag uppfattar ändå att ministern ser att det finns ett behov av en ökad tillsyn inom livsmedelsområdet.


  • Talman! Jag uppfattade ledamoten Gunells anförande som lite märkligt av den anledning att vi inte är inne i budgetprocessen nu, utan det här gäller ju en lagstiftning. Det är klart att Liberalerna vet att ÅMHM har för lite resurser. Det är klart att Liberalerna vet att det finns behov inom skärgårdsflottan. Det är klart att Liberalerna vet att man gärna skulle se fler händer i vården. Det är klart att Liberalerna vet att skolan vill ha mer resurser för NPF-barn. Det finns ju oändligt med behov. Att nu ta ställning till en sak i en relativt liten myndighet på hela Åland i en lagstiftningsfråga, det är inte där vi tar ställning till antal anställda, utan det gör vi i budget. Anförandet är till den delen märkligt. Man väljer att inte se på helheten och sen resursera precis i enlighet med det som vi har kommit överens om, i linje med att ha ett finanspolitisk ramverk med kostnadstak och prioriteringar inom det.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:23

    Tvärtom till ledamoten Zetterman så tycker jag att det är fullt logiskt att fråga sig om man ålägger en myndighet ännu mera uppdrag. Att fråga sig, är det här uppgifter som man kan genomföra i praktiken eller ska vi lagstifta som ett slag i luften? På hur många miljöområden ska vi lagstifta som ett slag i luften? Det blir ju ett slag i luften om du inte har en tillsyn och du har ingen uppföljning utan det blir för fäfot ett helt viktigt politikområde. Det är väl en logisk fråga, särskilt eftersom det finns en reservation i ärendet. Är det här ett viktigt område där det ska finnas tillsyn eller ska det inte?


  • Talman! Det är nästan lite märkligt att höra en erfaren politiker som Camilla Gunell ställa den frågan. Är det här ett viktigt område? Ledamoten Gunell kommer från ett parti där man säger att all offentlig verksamhet är viktig. Man är sällan med på att ha beredskap att skära ner på andra områden. Att nu föregå en budgetprocess på det sättet utan att känna till vad de totala ramarna anger, det totala kostnadstaket och vad vi har för ekonomiskt utrymme, det är inte ansvarsfull ekonomisk politik. Det är klart att vi förstår att behovet finns. Vi vet att ÅMHM är behäftad med omodern lagstiftning. Vi vet att förvaltningslagen borde uppdateras. Vi vet att vi borde komma igång med digitalisering. Men vi har ju flera områden inom landskapsförvaltningen. Man kan ju ställa motfrågan till ledamoten Gunell, på vilken annan myndighet vill hon plocka bort personal för att finansiera den här personalen ifall det är så man vill argumentera?


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:24

    Ja, lagtingsledamot Gunell representerar ett parti som tycker att miljön är viktig. Jag tycker inte att man kan lagstifta i ärende efter ärende och bara slå in öppna dörrar för det blir ingen följdverkan. Så därför är det väl rimligt att fråga, finns det resurser för det här området? Att ÅMHM är underresurserat är ju ingen nyhet för någon. Många regeringar har suttit och skurit mycket i ÅMHM:s tjänstemannastab genom åren. Samtidigt har vi lindrat på avgifterna så att man inte heller har en självfinansiering just till förmån för näringslivet, småföretag, slakterier och annat, därför att myndigheten har tagit kostnaderna för att lindra avgiftsstadgan. Detta är nog ett viktigt område. Nu kommer väl myndigheterna att få, troligen, en resursförstärkning men det blir då på vindkraftsområdet. Nog måste man väl kunna diskutera helheten och konstatera att här är ännu ett område där vi har för lite resurser.


  • Tack, talman! Ledamot Gunell kom in på vindkraften. Det har varit alldeles tydligt, finans- och näringsutskottet har vid flertalet tillfällen skrivit, den liberala gruppen har understött och den liberala gruppen har kommit med egna motioner i frågan, att vindkraften borde vara något som inte är inne i ÅMHM:s ordinarie verksamhet. Det borde vara helt en egen bubbla. Det borde ha en finansiering som sker från företagen som nyttjar tjänsterna. Det ska vara en självfinansiering på allt som har med vindkraften att göra mer eller mindre. Det borde ha varit igång sedan långt tidigare. Nu finns det väl i årets budget resurser för det, men det borde vara en nettodebitering som gör att det inte belastar ÅMHM:s ordinarie verksamhet på något sätt. Att blanda ihop vindkraftssatsning nu med livsmedelstillsyn, det är att vara fel ute.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:27

    Ja, jag ställer mig frågor. Vad kommer man att finansiera och vad kommer man att prioritera från landskapsregeringens sida? För det är ju det som kommer att hända innan man sitter med en budget. Som sagt, jag har varit med och gjort 13 landskapsbudgetar så jag tror att jag vet hur det går till.

    Men det är klart att olika politikområden kommer att ställas mot varandra och det blir en prioritering. Däremot så är jag inte säker på om jag tycker att det blir riktigt om företagen, som ska servas i fråga om vindkraften, ska bekosta det som ÅMHM levererar. Jag tror att det är oerhört viktigt för medborgarna att veta att den granskningen är fullt objektiv och saklig.


  • Talman! Jag vet inte om ledamot Gunell känner till nettodebitering. Det betyder alltså att de tjänster som ÅMHM säljer tas in via intäkter, kan man enkelt säga. Det betyder alltså att om vindkraftsbolagen ska ha hjälp av ÅMHM med olika utredningar och olika tillstånd etcetera så ska de betala för det. Det ska inte vara den vanliga skattebetalande, den vanliga företagaren som har glasskiosk, en livsmedelsbutik eller en restaurang som ska betala. Det ska vara exkluderat vindkraftsbolagen. Det har varit klart från första dagen för Liberalerna och jag tror för de flesta partier här inne. Det ska inte belasta ÅMHM:s ordinarie budget, det ska betalas i sista änden av den som önskar tjänsten, tillståndet eller utredningen.

    Sedan att säga att allting kräver pengar, jo, men nu är vi här igen. I stället för att titta sig i spegeln och ha en självrannsakan så kan vi konstatera att vi har inte varit riktigt duktiga på att digitalisera, prioritera eller att lagstifta på ett sätt som skapar trygghet men ändå en effektiv och produktiv organisation. Och det gäller alla.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 13:29

    Nog tror jag också att ledamot Holmberg vet att det inte är full kostnadstäckning på alla de tjänster som ÅMHM säljer. Det är en stor del av ÅMHM:s finansiering som är skattemedel. Ska man ha full kostnadstäckning för alla dessa tjänster, då tror jag att du får ett ramaskri från näringslivets sida och alla dem som är tvungna att betala avgifter. Så att påstå att det här skulle vara full kostnadstäckning, det är ju helt absurt. Det stämmer ju inte. Ja, jag tror i alla fall inte att det löses med sunt förnuft, utan jag tror att det kanske krävs lite mer än så.


  • Herr talman! Med tanke på hur bristfällig den här lagen var när den kom och ensidig sett till yrkesutövarnas villkor, så föreslår jag ett förkastande av den här lagen. Den skulle bli ödesdiger för småföretagare på landsbygden.


  • Tack, herr talman! Jag understöder ledamot Eriksson.


  • Lagtingsledamoten Anders Eriksson, understödd av lagtingsledamoten Toivonen, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Anders Erikssons förslag om förkastande röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

    Omröstningen utföll:
    16 ja-röster,
    2 nej-röster
    10 avstod och
    2 ledamöter var frånvarande.

    Lagtinget har godkänt utskottets betänkande. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Begärs ordet?


  • Tack, talman! Jag ber att förslå att motiveringen under styckets Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet resurser får en lydelse enligt den reservation som jag har lämnat in och har fem stycken.


  • Talman! Jag ber att få understöda lagtingsledamot Holmströms förslag.


  • Ja, detsamma, understöder förslaget.


  • Lagtingsledamoten Simon Holmström, understödd av lagtingsledamöterna Röblom och Gunell, har föreslagit att motiveringen får den lydelse den har i ledamotens reservation till betänkandet.

    Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas.

    Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Simon Holmströms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.

    Omröstningen utföll:
    16 ja-röster,
    6 nej-röster
    6 avstod och
    2 ledamöter var frånvarande.

    Lagtinget har godkänt utskottets betänkande. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.