Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussionen är gemensam för budgeten, inklusive komplettering och budgetmotioner, samt budgetlagarna.

Kvar på talarlistan från den avbrutna diskussionen gällande den ursprungliga tilläggsbudgeten finns tre ledamöter som kvarstår på listan. Ordet ges dock först till minister Eliasson för presentation av det kompletterande budgetförslaget jämte budgetlagar.

Diskussion.

Tack, talman! Med talmannens tillåtelse så kommer jag att föredra både kompletteringen tilläggsbudget nr 3 och lagförslaget om ekonomiskt stöd till kommunerna 2020. Jag tror att jag börjar med lagförslaget.

Vi vet alla att 2020 kommer bli ett tufft år, och åren efter likaså. Hur länge vet vi inte. BNP kommer att sjunka 10%, 12%, 15%, ingen vet hur mycket. Arbetslösheten kommer gå upp 12%, 15%, kanske i värsta fall tidvis 20%, ingen som vet. Landskapsregering har tagit höjd för ett underskott på 100 miljoner euro för offentliga sektorn tillsammans på Åland 2020. Vi ska hoppas att det inte blir så illa. Företag behöver hjälp och framför allt behöver människor hjälp. Människorna bor i kommunerna, därför behöver kommunerna hjälp nu för att sköta sina lagstadgade uppgifter. När vi vet att inkomsterna kommer att sjunka. Därför vill landskapsregeringen på det här sättet i tid skjuta till pengar till kommunerna, som ni vet att kommer få ett stort behov. Som jag berättade vid behandlingen av tilläggsbudget 3 att vi genom flera möten med representanter från kommunerna har kommit fram till det här behovet. Vi försöker täcka på bästa möjliga sätt.

I tilläggsbudget nr 3 föreslår vi flera olika åtgärder. Den här budgetlagen som ni nu har framför er så behövs för att klara av de stora insatserna. Det som finns här handlar om att vi ska kunna bevilja medel för att kompensera kommunerna för minskade skatteintäkter. Det handlar om 3,5 miljoner euro. Enligt förslaget så sker fördelningen enligt kommunernas skattekraft, baserat på den debuterade inkomstskatten 2018. Vi har gjort en nyckel som jag ska förklara till senare. För att dämpa effekten av ökade kostnader för kommunerna så föreslår vi 1,5 miljoner euro som ska fördelas mellan kommunerna enligt landskapsandelssystemets sociala del. Den tredje stora grejen, slutligen föreslås en möjlighet för landskapsregering att under 2020 betala ut landskapsandelar och komplettering av inkomstskatterna till kommunerna i förskott. Det kan handla om tre månader eller sex månader i förskott, beroende på hur landskapsregeringen bedömer läget.

Till fördelningsnyckeln då. Där har vi försökt att ta avstamp från fakta och därför har vi gått på inkomst till skatteåret 2018. Det ligger som grund, de debuterade inkomstskatterna 2018. Sedan så har vi använt oss av skattesatsen för 2020, det år som vi nu är inne i. Samfundsskatten kommer att ändras så fort det är klart från staten, hur stor den statliga andelen blir. Med hjälp av de här uppgifterna, inkomstskatten 2018 och skattesatsen 2020, kan man ganska enkelt ta fram en fördelningsnyckel. Man får fram procentsatserna, då har vi fördelat 3,5 miljoner euro mellan kommunerna enligt den nyckeln.

Vi kommer att göra en uppföljning av det här. Det är svårt att säga exakt när det lämpligt att göra det. Det är så mycket som vi inte vet vad som kommer att hända. Men när det är läge för att göra en uppföljning av det här så kommer landskapsregeringen att göra det. Skulle det visa sig då att det har blivit stora orättvisor så är vi naturligtvis inte sämre än så att vi kan komplettera det. Meningen är, enligt landskapsregeringen, att allting ska ske så rättvist som det bara är möjligt.

Sedan övergår jag till kompletteringen. Normalt behövs det en lag för att kunna göra en budget, men i det här fallet behöver vi faktiskt en budget för att kunna göra lagar. Därför kom vi in med den här kompletteringen till tilläggsbudget nr 3. Det här har inte gjorts tidigare, men det är möjligt enligt lagtingsordningen. Vi behövde två stycken moment att hänga upp de här lagarna på. Lagarna är, som landskapsregeringen föreslår, tilläggsanslag för momentet studiestöd och så behöver vi ett tilläggsanslag under 86050, sysselsättnings- och arbetslöshetsunderstöd. Två budgetlagar som vi tekniskt kopplar till budgeten på det här sättet. De här tilläggen föranleds av att landskapsregeringen avlämnar ett lagförslag med en blankettlag om temporära undantag från lagen om utkomstsskydd för arbetslösa på grund av Covid-19 pandemin, samt ett lagförslag om temporära förändringar av studiestödet.

I och med de här kompletteringarna, jag kanske kan berätta lite om vad de handlar om och hur mycket. 85 000 euro föreslår vi för en temporär ändring av studiestödsbestämmelserna enligt den text som framgår i budgetförslaget. Det här berör ungefär 60 personer som då kan studera under sommaren. Vilket vi tycker att är väldigt viktigt. Sedan 86050, där föreslår vi 10 000 euro. Det är temporära förändringar av arbetslöshetsförmånerna. Det är en förenkling helt enkelt som lagen. Som kommer att föredras av näringsministern, så får han beskriva det mera. Men det är en förenkling för att hantera de här frågorna.

Med det har jag föredragit kompletteringen och lagen om ekonomiskt stöd till kommunerna. Jag svarar gärna på frågor. Tack.

Talman! Finansministern inleder sitt anförande med att konstatera att vi står inför en tuff ekonomisk framtid. Jag tror att var och en här i den här salen, och också ute i samhället, har insett det. Jag undrar, och skulle gärna vilja få redogjort av finansministern, hur och med vem arbetar landskapsregeringen med det strategiska och långsiktiga arbetet som Åland behöver för att komma ur den ekonomiska kris som coronaviruset har medfört?

Tack, talman! De här veckorna som har gått nu så har fokus legat på landskapsregeringen och samarbetspartierna, men vi har också diskuterat med kommuner där vi har haft grupper. Vi har även haft diskussioner med facket. Vi har planer på att när det har lugnat sig, när vi har fått den här budgeten undan som vi väl får se som akut. Den första var väldigt akut och den här är akut. Sedan hoppas vi komma in i ett lite normalare läge så att tilläggsbudget nr 4, som vi redan arbetar på, så räknar vi med att vi får lite mera tid. Så vi kan sikta lite mera framåt, se vad som händer när vi kommer ut ur det här. Vilka vi ska hjälpa då. Ska vi hjälpa företagen mer, är det människorna och så vidare. Då kommer vi naturligtvis också att ha kontakt med sakkunniga i frågan.

Det gjorde mig inte glad, det där beskedet från finansministern. Redan nu borde man ha påbörjat arbetet med att se över strukturer, omorganiseringar, infrastrukturella satsningar, vad ska prioriteras, nationalekonomiska analyser. Jag förstår att det för landskapsregeringen också finns en akut fas, men man borde ha fått igång arbetet med det mer långsiktiga redan. Det är senfärdigt att låta det vara till till kommande tilläggsbudget. Det handlar inte om att oppositionen ska vara med i första hand utan, i alla fall för min del, det absolut viktigaste skulle nu vara att få in flera hjärnor i processen och bygga upp Åland på nytt. Det måste finnas en långsiktig plan för annars blir de akuta lösningarna kanske inte rätt riktade.

Tack, talman! Tack för det omdömet. Var sak har sin tid, och den tid som har varit nu så har det inte funnits tid över. Jag vet själv av egen erfarenhet hur motorerna har gått. Jag sade inte att vi ska vänta tills vi lägger nästa tilläggsbudget. Utan jag sade att inför arbetet med den fjärde tilläggsbudgeten så är det vår avsikt att vi ska bli långsiktiga och att vi ska kunna försöka se framåt. Vi står ju på en gungfly, det finns inga säkra prognoser på någonting. Om du frågar tre professorer så kommer alla ha olika svar i dagsläget. Men vi kommer att försöka lära allt vad vi kan och med det kommer vi också att kanske tillsätta en arbetsgrupp eller en kommission (… taltiden slut).

Talman! Tiderna och prognoserna är mycket osäkra och det är bra att landskapsregeringen kommer med de här temporära förändringarna i arbetslöshetsunderstöden och studiestöden. Det är mycket bra, men samtidigt har landskapsregeringen valt ett ganska trubbigt instrument när det gäller att stöda kommunerna. Alltså landskapsandelssystemet, som är uttalat regionalt politiskt och ska vara så. Varför valde landskapsregeringen det instrumentet när det skulle ha funnits en möjlighet att ersätta kommunerna per invånare? I de simuleringar och analyser som finns ser man att det slår snett, väldigt snett, det här systemet.

Tack, talman! Jag skulle gärna höra på vilket sätt det slår snett, konkret. Vi har tittat på flera olika möjligheter att göra de här fördelningarna och vi har gjort det även tillsammans med representanter för kommunerna, kommunförbundet, alltså Mariehamns stad. Vi kom fram till att det är ingen som vet vilket som är det bästa sättet att göra det på. Slutbudet från kommunerna var att det viktigaste är att pengarna fördelas och hur ni sedan gör det må vara er sak. Vi fann det här enklast, det finns färdig lagstiftning när det gäller 1,5 miljoner euro och så tog vi fram den här andra lagen för 3,5 miljoner euro.

Talman! Vi vet två exceptionella saker. För det första att det är de kommunerna som delvis är lokomotiven i den åländska ekonomin på den kommunala sektorn som drabbar hårdast, de som har egna skatteintäkter och de som har en arbetsför befolkning. Vi vet också att vi antagligen måste gå till banken. I det underlagsmaterial och de analyserna som finns får till exempel Sottunga mest pengar per invånare. Kumlinge, Mariehamn, Brändö och Kökar kommer i topp. Jomala blir inte överhuvudtaget ersatt, så man tar inte Jomalas befolkningsökning i beaktande. Det är ett trubbigt instrument, prognoserna är osäkra, men det finns andra, mera spetsiga, sätt att fördela de här corona pengarna.

Tack, talman! Ja, andra sexiga sätt att fördela de här pengarna. Kom gärna med ett förslag på hur vi ska göra det. På de olika sätt som vi har tittat på, flera olika alternativ, så är skillnaderna faktiskt inte så stora. Det beror på vad man räknar på. Tittar man på den procentuella andelen som går till kommunerna, beräknat enligt skattekraft som vi har här nu, så vill jag att ledamot Sjögren berättar i siffror hur det slår fel. På vilket sätt? Hur mycket? Hur många procent? Hur många euro?

Tack, talman! Tack till finansministern för presentationen. Som jag tidigare sagt så tycker jag det är mycket bra att regeringen har varit snabb med beskedet om att man kommer med pengar till kommunerna. Man ställer inte till med mycket permitteringar och sådant som är illa för hela samhället. Utan det är bra och nivån på resurserna är också bra. Det som jag däremot ifrågasätter är kanske den här metoden att använda sig av landskapsandelssystemet. Fanns det någon tanke, i något skede, att landskapsregeringen helt enkelt skulle ha valt att lagstifta på ett annat sätt om fördelningen av de här medlen? Som inte är knutet till det regionalpolitiska instrument som landskapsandelarna är, och som inte på det sättet har någon direkt koppling till den kris vi nu står inför och ska ersätta.

Tack, talman! Som jag sade tidigare så har vi funderat mycket på det här. Nu är det så att den mindre delen, 1,5 miljoner av de här 5 miljonerna, fördelas enligt landskapsandelssystemet. 3,5 miljoner så har vi faktiskt ett förslag på en ny lag som jag just har berättat om här. Där vi försöker göra det så rättvist som vi fann möjligt, så det är en kombination. Från början var vi faktiskt inne på att vi skulle ha fördelat hela 5 miljoner enligt landskapsandelssystemet, men sedan blev vi uppmärksamgjorda på att det kanske inte är optimalt. Utan man bör göra det på ett annat sätt. Efter mycket funderande kom vi fram till det här, så att vi gör en kombination. Vi tyckte att 1,5 miljon enligt sociala landskapsandelarna var lämpligt för den här typen av stöd.

Tack, talman! Det är svårt att vara innovativ och kreativ när det gäller lagstiftning, och det kanske man heller inte ska vara alldeles för yvig med. Problemet tror jag är kopplingen just mellan de corona relaterade intäktsfallet, de corona relaterade kostnadsökningarna i respektive kommun. Hur rättvist blir det och är det så träffsäkert system som det bara går att få till? Om jag har förstått det rätt så är en slutkorrigering, som finansminister nämner, inte så enkel att göra när det är kopplat till landskapsandelar, man kan inte betala tillbaka det. Vilket system för den här slutregleringen ska man i så fall sedan använda sig av för att få det rätt i sista ändan?

Tack, talman! Det är ju corona pengar det här, det är vad det handlar om. Man ser till kostnaderna men framförallt också till inkomstminskningen som den här lagen är till för. Det står ingenting om slutreglering i den här lagen. Därför att, som ledamot Gunell själv säger, är det väldigt svårt. När ska man göra den? Hur ska man göra den? Allt det här måste man veta om man ska skriva in det i en lagtext. Därför framgår det av motiveringarna att vi kommer att titta på det när vi finner en lämplig tid att se och göra en utvärdering. Finner man då att det har slagit väldigt snett på något sätt så finns det möjligheter att göra kompensationer. Så tänker jag.

Tack, talman! Jag tror att det är så att vi alla vet att vi inget vet, även vi på den här sidan av bänken. Jag skulle ändå vilja fråga kring den här förhöjda landskapsandelen för socialvården. Den är tänkt, uttryckligen, för förebyggande utkomststöd. Hur tydlig är kopplingen mellan behov och pengar? Nu går stödet ut till kommunerna enligt en fördelningsnyckel som har en utgångspunkt i regional utjämning. Det har ingenting egentligen med corona relaterade behov att göra. Så hur kan man veta att pengarna träffar rätt?

Tack, talman! Svaret på den frågan är att det kan man inte hundraprocentigt veta, det vet vi alla. Det är tänkt att de här pengarna ska gå till förebyggande utkomststöd. Därför kommer den här lagen att efterföljas av ett förslag till hur kommunerna ska använda den. Kommunerna är självständiga så vi kan inte säga att så och så ska ni göra, men vi kommer att gå ut med ett förslag till hur man ska använda de här pengarna. Det tror vi på att kommunerna kommer att följa.

Tack, talman! Vi har konstaterat redan nu, och all expertis säger att kommunerna kommer att drabbas väldigt olika av följderna av både arbetslöshet och att samfundsskatter sjunker, permitteringar osv. Vissa kommuner kanske inte kommer att ha behov av att betala ut mera utkomststöd, än mindre förebyggande utkomststöd, för att man inte har den samma problematiken. Samtidigt som det finns andra kommuner där arbetslösheten kommer att vara väldigt hög, där man kanske har behov av att betala ut det vanliga utkomst stödet i mycket större utsträckning. Har man funderat någonting på den möjligheten att det faktiskt borde vara olika för olika kommuner?

Tack, talman! Självklart har vi funderat mycket runt de frågorna också. Det kommer säkert att vara olika, det kommer att finnas olika behov. Alla kommuner kommer inte att drabbas exakt lika mycket av inkomstbortfall, kostnadsökningar, arbetslöshet eller vad det nu må vara. Det kommer att finnas skillnader. Men det vi är övertygade om i landskapsregeringen är att det kommer finnas ett jättestort behov av de här pengarna. Och det kommer knappast att handla om att vi ger för mycket, utan är det så är det åt andra hållet.

Tack, talman! Jag förstår att Centern är pressade. Kommunernas bokslut 2019 visar på ett gemensamt underskott på drygt 10 miljoner euro. Det centern gör, i och med detta lagförslag, är att man checkar in en resväska med adressen coronastöd, men innehållet är regionalstöd. Det är inte okej. Finansministern står i sitt anförande och säger att det ska bygga på fakta, men det gör det ju inte. Hur kan landskapsandelssystemet bygga på fakta när det ska hantera corona stöd. Vi har en arbetslöshet per sista april som varierar mellan 4 - 16 procent över Åland. Vi vet att arbetslöshet är förknippat med skattekraft, med utkomststöd och förvärvsinkomstskattekraft. Hur kan finansministern tycka att det här bygger på fakta?

Tack, talman! "Det finns inga fakta". Jo, visst finns det fakta. Det finns ingen fakta framåt, det är det som är vårt stora problem när vi ska göra budgetar i dessa tider. Det finns aldrig fakta framåt. Normalt sett får man söka sig fram och hitta en ganska säker prognos. I dagsläget är det omöjligt, vi står på gungfly. Fakta hittar man aldrig framåt, men däremot hittar man det bakåt. Den här lagen har vi grundat på fakta, debiterade inkomstskatter 2018. Det har varit. Kom inte att säg att vi inte grundar det på fakta, men prognoser har vi lika lite som ledamot Holmberg.

Talman! Jag vidhåller vid att det bygger väldigt lite på tillgänglig fakta. Fakta är att arbetslösheten varierar över Åland. Det är fakta hur den ser ut per sista april. Det är fakta att utkomst stöden ökar i takt med arbetslösheten. Det är fakta att en kommun påverkas mest av arbetslöshet där arbetskraften är som störst. Det är fakta. Fakta är inte att bygga det här systemet via ett landskapsandelssystem. Då sprider man ut pengarna på regionala remisser, utjämning och solidaritet. Det här handlar om corona, ingenting annat. Det här är corona relaterade kompensationer. Vi står och knackar på bankdörren och ska ta banklån för att klara driften av Åland. Då kan man inte hantera skattemedel på det här sättet, det är oansvarigt.

Tack, talman! Vi har gjort vårt bästa. Vi vet att kommunerna behöver de här pengarna. Det finns inga fakta framåt, men vi har trots allt grundat den här lagen på det fakta som vi kunde få fram. Det är 2018 inkomstskatten. Det är också ett faktum att vi känner till skattesatserna 2020. Jag tror att ledamot Holmberg och jag har lite olika uppfattning om vad fakta är.

Tack, talman! Tack minister Eliasson för en bra presentation. Det finns saker som vi är överens om där det behövs mycket pengar, jag ska inte gå in på det. När jag läste det här budgetförslaget så var det just den största punkten med 3,5 miljoner som jag reagerade emot. Så mycket att jag till och med skrev en budgetmotion om att den posten skulle strykas. Det gällde just den här fördelningsnyckeln. Om vi tittar på den så säger ni att ni baserar det på fakta. Det är fakta ni har, men när jag tittade så arbetslösheten varierar mellan 16.8 % i Mariehamn och 4,4% i de lägsta. Då kan jag inte förstå hur man då utgår från att alla tappar lika mycket. Det är där ni missar. Att sedan komma och tala om att man ska utvärdera det här tror jag inte på. Varför inte lägga in t.ex. skillnaden i arbetslöshet? Vilket också borde påverka den andra posten, men framförallt skatteposten.

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen för att vi är överens till ganska stor del, ska jag hoppas. Även om ledamot Toivonen ville helt ta bort de här pengarna till kommunerna. Ledamot Toivonen ställde faktiskt ingen fråga till mig så jag vet inte, kanske kan han ställa en fråga så ska jag försöka svara på den.

Tack, talman! Vi har fakta på arbetslösheten, hur den varierar mellan 16,8 och 4,4 procent. Då tycker jag att det skulle vara en viktigare fakta att åtminstone komplettera. Samma sak när det gäller den andra posten på 1,5 miljoner. Varför beaktas inte det? För det är också fakta.

Jag kan inte säga annat än att vi har valt den här metoden som vi presenterar som förslag till lagtinget här nu. Vi ansåg att den var det enklaste. Vi utnyttjar en befintlig lag och kommer med förslag till en lag till. Vi tror att det här kommer att fördela pengarna på ett hyfsat rättvist sett till kommunerna. Kommunerna kommer att behöva mera pengar, tror jag. Det här kommer inte att vara tillräckligt. Då har vi tid att fundera mera och då kanske vi också har mer fakta att gå på än vad landskapsregeringen har idag.

Tack, talman! Jag vill ta fasta på det som finansministern pratar om utvärderingen som också var ganska osäkert kring vad man har för tidsplan för den. Kunskap är makt som vi vet. Kommunerna ska ta emot en summa pengar som de ska fördela efter landskapets rekommendationer. Skulle det då inte vara ändamålsenligt att också presentera förslag på en tidsplanen för utvärderingen. Man kan inte veta vad som ligger i framtiden men man behöver ändå kanske sia på något sätt, lägga upp en tidsplan, presentera någonting som kan revideras. Det skulle vara ändamålsenligt, också ett sätt att ta ansvar för det här förfarandet som man nu tänker genomföra.

Tack, talman! Jag har väl berört det tidigare i någon replik, att det vi har funderat mycket på när vi gjorde den här lagen var just hur? När? Var?. Det var många sådana frågor som vi inte kunde svara hyfsat bra på helt enkelt. Om det inte är fakta måste man gå på det man tror. När det gäller utvärdering, en tidsplan för det, kan jag tänka mig att man kanske kan göra den vid årsslutet eller kanske om ett år. Det är svårt att säga. Vi vet ju inte hur länge när pandemin kommer att härja här hos oss.

Tack, talman! Jag tycker ändå det skulle vara ändamålsenligt till en remissdebatt om tilläggsbudgeten att presentera någon slags tidsplan. Att säga att vi vet inte om det kommer om ett år eller om vi har två vågor till av epidemin och vi kommer att vara färdiga med svaren om en utvärdering om fyra år. Det känns väl oansvarig för min del.

Om vi sedan pratar om rättvis fördelning av dessa medel. I den utvärderingen som vi hoppas ska framställas inom kort, skulle det inte också där vara dags att börja fundera på att överväga att anpassa systemet i sig. I min mening är systemet i sig, det vill säga kommunalförvaltningen på Åland, i grunden orättvis. I och med att vi har väldigt olika förutsättningar, och det är väldigt olika förutsättningar både socialt, ekonomiskt, var man bor, vad man för service. Skulle det finnas en möjlighet att i utvärderingen också ta upp en kommunförvaltningsreform där man kanske kan anpassa (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag har tyvärr inte tid att på en minut gå in i de här kommunreformsfrågorna.

Jag kan säga en sak till om tidsplanen. Den kan ju komma snabbare också. Det beror precis på vad som händer. Om några månader kan någonting ha inträffat som gör att vi måste tänka om. Landskapsregeringen är beredd att ta bollen när den kommer och försöka kasta den så pricksäkert vi kan. Så försöker vi arbeta. Vi försöker göra vårt bästa. Tack för alla repliker.

Tack, talman! Jag är egentligen här på uppdrag av vår utbildningsminister Annika Hambrudd, som inte har möjlighet att närvara idag. Hon vill ju att jag ska säga några ord om lagförslag nummer 20/2019-2020 som är temporära förändringar av studiestödet.

Som ni alla känner till så är det ju en ganska begränsad verktygsbox som vi har inom självstyrelseramen att använda oss av i vanliga fall. Och den är på gränsen till minimal när landet Finland befinner sig i ett undantagstillstånd. Med det oaktat vill vi från landskapsregeringens sida försöka skapa möjligheter för många av de ungdomar som inte kommer att få ett sommarjobb i år genom att göra en temporär förändring av studiestödslagen. Så till vida att vi möjliggör för studerande att ta en kortare kurs, i det här fallet fyra veckor, och kunna räkna sig den till godo. I vanliga fall är det 13 studieveckor som en kurs ska vara för att du ska kunna få studiestöd, nu räcker det om kursen är fyra veckor. Vårt förslag är också att det här temporära ska vara i kraft till den 31 augusti 2020. För att det ska vara möjligt att använda sig av det här lagförslaget så är vårt förslag också att den går som en budgetlag, det vill säga att laggranskningen sker i efterhand. Tack.

Talman! Jag tycker att det här är ett gott lagförslag. Det är viktigt att hålla igång humankapitalet och det kan man ju antingen stärka genom att öva upp sitt know-how och det görs oftast genom sommararbeten för den yngre befolkningen, eller genom studier. Så jag tycker att det här är ett riktigt bra förslag.

Vidare skulle jag vilja höra ett större resonemang från lantrådet i det här fallet, som borde ha kontroll på helheten, hur man ser på hur vi kan stärka humankapitalet för att lyfta Åland ur den här krisen. Vi vet att ett starkt humankapital behövs för nya innovationer. Vi vet att det råder i dagsläget arbetsbrist på flera av de mer kvalificerade arbetsuppgifterna i våra high-tech sektorer och IT- sektorer också inom vården. Hur kan vi nu lyfta Åland med hjälp av innovationer, forskning och utbildning för att ta sig ur coronakrisen?

Talman! Det är en intressant frågeställning som jag gärna diskuterar, men av respekt för lagtingsordningen så vill jag bara hålla mig till det som mitt huvudanförande berör. Det vill säga en temporär förändring av studiestödet.

Tack, talman! Tack fru lantråd för den presentationen. Det här är ett förslag som vi självfallet understöder. Det jag lite funderade på är hur många studieplatser som finns på Åland för de som nu har möjlighet att få det här studiestödet. Har ni gjort någonting för att försöka få flera platser så snabbt som möjligt?

Talman! Min uppfattning är att utbildningsministern har varit i dialog med högskolan, men de platser som kan erbjudas på Åland är nog väldigt få för tillfället. Det här är ett lagförslag som har arbetats fram ganska snabbt. Jag är inte riktigt säker på att högskolan har samma möjligheter att komma emot. Däremot har jag information att man både i Finland och Sverige kommer att ha längre ansökningstiden, trots att det står att tiden har gått ut. Så det kommer nog att vara större möjligheter att kunna ta en kurs i Sverige eller Finland än vad det kommer att vara på Åland, med den information som jag har här och nu.

Tack, talman! Det var ju ett lite nytt grepp det här att lantrådet går in och agerar frånvarande minister. Det tror jag inte att jag har upplevt förr i lagtinget. Eftersom lantrådet avvisar frågor kring helhetssituationen och det ekonomiska läget och så vidare, så får vi väl invänta lantrådets upplysning med de förhoppningarna till eftermiddagen.

Talman! Så är det, rätt och riktigt. Jag vet att jag har den rätten som lantråd att jag kan begära ordet och får komma in i diskussionen när som helst. Det kanske är ett ovanligt grepp att lantrådet har en sådan här detaljkunskap, så kan det säkert också vara. Men det var på speciell förfrågan från utbildningsminister, hon bad att jag skulle presentera det här. Det här är frågor som är väldigt viktiga för henne och hon vill att speciellt ni som sitter i landstinget ska ha kännedom om dem. För övrigt så kommer det många andra diskussionstillfällen när vi får diskutera helhetsgreppet. Både hur situationen ser ut nu och hur vi tillsammans ska arbeta mot framtiden.

Det är bra om lantrådet har detaljkunskaper i frågan. Då vill jag veta hur man tänker göra vid högskolekurserna i sommar. Kommer de att utökas så att fler hinner anmäla sig till dem, så att man faktiskt kan komma i åtnjutande av det här studiestödet?

Talman! Det tar kanske lite emot att inte kunna börja hemmavid. Men i alla fall från svenska sidan har vi fått information att trots att ansökningstiden är stängd så kommer man att kunna ta emot anmälningar fortsättningsvis. Det gäller inte exklusivt bara ålänningar, utan det gäller ju förstås även svenska ungdomar. Där man har samma problem att man gärna hellre har dem studier än att man har de gå slå dank på stan, om uttrycket tillåts. När det gäller Finland så är det samma information som vi har fått därifrån. När det gäller vår egen högskola här på Åland så kan vi ännu inte säkerställa att de har möjlighet att ge de här kurserna, det är förknippat med en del praktiska svårigheter. Men ministerns målsättning vet jag att ha varit att man ska försöka få till stånd någon av kurserna vid högskolan i sommar som man kan räkna sig till godo.

Tack, talman! Jag vill börja mitt anförande med att ge en eloge till landskapsregeringen samt tjänstemännen som lyckats ta fram ännu en bra och nödvändig budget på igen en kort tid. Som grädde på moset i den här budgeten finns en post på 50 000 € för högskolan och utvecklingscentret, som nämndes ett par gånger i måndags. Ett utvecklingscenter kan skapa många möjligheter för Åland och därför vill jag hålla ett anförande just om det.

Centret kan framförallt stärka vårt näringsliv och öka inflyttningen, och det är precis vad vi behöver. Speciellt med tanke på att vårt nya ekonomiska system som sätts i bruk nästa år och som till stor del baseras just på befolkningsmängd och näringslivet. Om vi ser till vårt näringsliv just nu så är det många företag som har det tufft och kommer antagligen ha det ett tag framöver. Som alla vet är det inte bara här på Åland det ser ut så, utan världen över. Därför är min gissning att t.ex. EU kommer lägga stort fokus för att få fart på alla medlemsländers ekonomi och företag genom olika projekt och fonder. Här skulle utvecklingscentret kunna hitta, informera om, ansöka och förverkliga just sådana. De medel som är budgeterat för centret lär på så sätt finansiera sig själv då det tar hit “nya” pengar som samtidigt främjar näringslivet och vårt samhälle. Av den anledningen är det ett perfekt läge att sätta igång utvecklingscentret nu och förbereda oss för framtiden.

Det här centret ska förstås inte bara hålla på med endast EU-projekt utan också fokusera på att inkludera Åland och högskolan i olika forskningsprojekt. För högskolan i sig så får de studerande möjligheten att göra olika arbeten kopplade till projekten. Och ifall vi får hit mer forskning och forskare ökar också möjligheten till att ha magisterprogram, eller fler utbildningar överlag.

Det här skapar även förutsättningar för bättre och mer bestående samarbeten med andra universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det tror jag är viktigt eftersom att vi är små här på Åland. T.ex. för Sverige och Finland skulle Åland vara en naturlig mittpunkt, dessutom när vi har en unik miljö för projekt inom energi och hållbarhet, vilket är högaktuellt i båda länder. Allt det här gör skolan mer attraktiv vilket leder till att allt fler, framförallt unga, flyttar hit och också kanske stannar efter sina studier. Det ger förstås också fler möjligheter för de som redan bor på Åland att vidareutbilda sig. I dessa tider då arbetslösheten är hög, och kanske kommer att vara det under en längre tid, är det viktigare än någonsin att satsa på utbildning.

Jag kan säga mycket gott om vad ett utvecklingscenter skulle kunna ge. Det jag tänkte säga i måndags då debatten inleddes var att jag hoppas finans och näringsutskottet hinner höra högskolan och deras egna tankar för hur utvecklingscentret ska se ut och fungera. Vilket jag förstått att de redan gjort igår. Återigen, bra jobbat av landskapsregeringen som i det här kaoset, kan man väl kalla det, lyckas tänka på framtiden samtidigt som de släcker bränder. Vilket jag anser att den här budgeten gör. Tack.

Tack, talman! Jag tycker att ledamot Josefsson ger lite för stora rosor till landskapsregeringen beträffande det här. Det är en ganska gammal idé. Nu har man satt in 50 000 euro. Det här är en satsning som jag tycker kräver ganska mycket eftertanke. För att det är inte så att man har en anställd och så rullar projekten in. Mina erfarenheter är att man måste ha en väldigt intensiv lobbying nere i Europa bland finansiärer och bland andra partners som man kan göra nätverk med. Hur mycket bedömer ledamoten att man ska framöver bekosta det här centret med? 50 000 euro är väl en startpeng, men där måste ju finnas en hel del pengar också som en nationell finansiering när man går in i projekt. Och det behöver också finnas en hel del bridge pengar där du måste gå in och betala i förskott och EU kommer ofta in i sista delen av finansieringskedjan.

Tack, talman! Jag vet också att utvecklingscentret har diskuterats flera år. Det jag ville lyfta upp var att de satte igång det just i det här läget, men hur som helst. Absolut 50 000 euro lär inte räcka till vad jag beskrev heller, utan det vad jag hoppas på att det leder i det långa loppet. Jag kan förstås inte stå här och säga vad för summa jag uppskattar det till nu heller, men det jag tror är smart, också som högskolan uttryckte i en intervju i februari var att två till tre anställda skulle vara ganska bra och det skulle vara bra att kanske börja med en mjukstart med en anställning. Vilket möjligtvis de här 50 000 euro är, jag inte satt mig in i detalj vad exakt de här 50 000 euro.

Tack, talman! Jag tror att finans- och näringsutskottet måste klargöra det här och titta närmare på den beredning som finns bakom de här 50 000 euro. Att vi får klart för oss att man nu inte bara har gjort en start på någonting som man sedan inte orkar bära framöver. Och också bära de kostnader som kommer att följa med det här på lång sikt. Jag tror att vi alla är eniga om att det är en bra sak, men jag tror nog att det vore bra för lagtinget att ha den här prislappen lite klarare framför sig. Den beredningen kan säkert finans- och näringsutskottet ta del av i sitt betänkande.

Tack, talman! Jag håller med ledamot Gunnel. Det som är syftet med det här utvecklingscentret är förstås att det blir som en avkastning på det. Vi ska inte bara lägga in pengar. Poängen är ju att det ska bidra med olika projekt och ta hit forskning och så vidare. Att det antingen leder till att näringslivet utvecklas, högskolan i sig, vilket leder till också att näringslivet och inflyttningen och så vidare.

Tack, talman! Jag delar absolut ledamot Josefssons bedömning att det här kan ge otroliga möjligheter för Åland. Det här utvecklingscentret ska absolut specialisera sig på det som vi redan är bra på, alltså gräva var vi står, vad gäller forskning och innovationer. Men också hitta nya affärsmodeller som kan generera skatteintäkter för Åland. Det finns jättestora möjligheter inom digitalisering, delningsekonomi, hållbart vattenbruk, energi, transportlösningar. Det är jättebra att vi får en sådan motor på plats. De här 50 000 euro så kanske man inte tycker att är jättemycket, men det ger resurser att bredda det här ytterligare. Var finns de här stora affärsmöjligheterna för Åland. Tack så mycket för att du höll det här anförandet.

Tack, talman! I finans- och näringsutskottets budgetbetänkande för årsbudgeten 2020 fick majoriteten in en skrivning som bygger på att alla tjänster, projektanställningar ska ha en konsekvensanalys. Beroende på de ekonomiska tider vi lever i. Det var ju förhållandevis långt före coronapandemins tid. Nu är det budgeterat 50 000 euro. I måndags fick jag ingen klarhet i vad finns det för ekonomiska upplägg, vad finns det för färdplan, annat än att det är stora, fina, vackra drömmar givetvis. De kan jag skriva under på att det finns en substans i dem, men det finns ju ingen ekonomisk plan, det finns inte någonting att ta fasta på. Det finns ingen konsekvensanalys. Vad jag förstår på ledamot Josefsson så har inte heller han sett någon konsekvensanalys, eller vet mer än att i år kostade den här halvårstjänsten 50 000 euro, som är 100 000 euro nästa år och som bygger på att man ska anställa ett antal personer också. Det som är viktigt för att det ska lyckas är att man har en realistisk bas man står på.

Tack, talman! Absolut, den behöver ha ett tydligt mål. Vad det ska göra och hur den eventuella tjänsten, vad den ska arbeta med. Det skulle absolut vara bra att ha en sorts konsekvensanalys innan man budgeterar för det, men jag anser också att just i dessa tider, som jag nämnde i mitt anförande, så behöver vi komma igång med det nu och ta vara på alla möjligheter som kommer utifrån den här coronapandemin. Eftersom också landskapsregeringen har varit i diskussion med högskolan tidigare om just det här utvecklingscentret så är de en bit på väg. Jag (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag blir aningen konfunderad på svaret som ledamot Josefsson kommer med. Antingen har man ju en konsekvensanalys och en linje man följer när det gäller nyanställningar, projektanställningar osv. För alla ändamål är behjärtansvärda på något sätt och gagnar Åland. Men vi lever och levde i svåra ekonomiska tider, så det fanns en anledning till att regeringsblocket önskade att allt skulle konsekvensanalyseras. Nu kan det ju vara förstås att inte heller regeringsblocket får all information. Vi har begärt från finans- och näringsutskottets sida att vi ska få bakomliggande beredning kring det här ärendet. Det är väldigt illa om man nu bara gör en dagspolitisk grej av det här för 50 000 euro, som sedan i sista ändan visar sig kosta kanske en halv miljon euro per år, plus mot finansiering. Och sedan blir det ingenting på grund av ekonomin. Så det är det nog viktigt att man har drömmar men att man har en realism i det, bygger den här basen och sedan utgår ifrån vad man har för möjligheter. Nu gör man tvärt om.

Tack, talman! Som ledamot Holmberg vet är jag inte jätteinsatt i hur man jobbade tidigare heller för den delen. Men absolut det skulle säkert vara bra att göra mer analys om det. Den här tanken har diskuterats i många år vad jag förstått. Nu tappade jag bort mig.

Talman! Jag tycker att ledamot Josefsson diskuterar rätt. Man måste också våga satsa i de här tiderna. Det här är en sak som kan föra Åland framåt. Jag tycker att det är en gammal idé och det är bra att den tar stora steg framåt, men det är också på sin plats att lagtinget kan se underlaget för det här beslutet. Alltså att sätta igång helt ny verksamhet så måste man ha en uppfattning om hur mycket tjänster det kan krävas, vilken omfattning man tänker sig. Jag utgår ifrån att det finns en beredningsmaterial i förvaltningen, ett PM eller en rapport, och jag tror att det säkert skulle intressera ledamot Josefsson att ta del av det också.

Tack, talman! Det var därför min uppmaning var just att finans- och näringsutskottet skulle höra högskolan. För att höra högskolans egna tankar om det här. Det jag presenterade var mina egna tankar och vad jag ser att ett utvecklingscenter skulle ha för möjligheter.

Talman! Det är jättebra på alla sätt och vis. Det finns en försvårande faktor i hela den här tanken med ett utvecklingscenter. För det var meningen att det här utvecklingscentrum skulle haka i den här PAF-fonden, som vi nu använder till att sköta coronakrisen. Där fanns den här ekonomiska plattformen, de här PAF- miljonerna. Som skulle verka för innovationer, forskning, inom turism, sjöfart, äldreomsorg, grön omställning, men nu använder vi ju dem till helt andra saker. Det var meningen att de här två projekten skulle haka i varandra och att det skulle finnas ett forskningsråd som skulle bestå av personer från ÅSUB, Fredsinstitutet, Sjöfartsmuseet och från högskolan, det oroar mig. Vi kan inte bara skriva vad vi vill ha, det måste finnas muskler också i det här, som ledamot Gunnel tog upp. Annars blir det (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag själv vet inte hur finansieringsmodellen av det här ser ut. Jag är säker på att landskapsregeringen har diskuterat just de här frågorna. Jag vet också att det har varit ett ämne de har diskuterat ända sedan vi skrev regeringsprogrammet. Jag sitter inte i landskapsregeringen så jag har inte varit med i detaljerna. Så jag kan inte besvara det ytterligare än så.

Tack, talman! Jag delar ledamot Josefssons tanke i sak om högskolans potential som utvecklingscenter. Det delar vi också med många andra här inne. Många har också skrivit sina valprogram kring den saken så där vi i mångt och mycket överens. Lite som kommer tidigare att situationen är ju annorlunda nu än vad den var när valet gick av stapeln.

Det som problemet ligger i är det som ledamot Josefsson nämner, att han själv inte har riktigt insikt i detaljerna. Om inte ledamot Josefsson har det så har allra helst inte jag heller det i och med att jag sitter i opposition. Det är väl där problemet ligger i att det presenteras 50 000 euro på ett bräde, men var är detaljerna? Var är beredningen? Var har det förankrats? Var har det hakat i? Drömmen finns, tanken finns, potentialen är tydlig det vet vi alla men det är det praktiska som bekymret ligger i och det som bekymrar oss allihop. Med samma mål såklart.

Tack, talman! Det är kul att höra att ledamot Påvals håller med mig till mycket. När det kommer till detaljfrågorna tror jag att det kanske är lite dumt att gräva ner sig alltför mycket i detaljerna. Utan också låta högskolan hitta sin form och få en ganska mjuk start. Det är ganska brett det jag stått och sagt här också, och det utvecklingscentret lite tanken är. De här 50 000 euro anser jag att är lite för att centret ska hitta sin form och hitta de där detaljerna ni efterfrågar.

Tack, talman! En annan sits som både jag och ledamot Josefsson sitter i är att vi är nya i lagtinget. Vi har heller kanske inte insikt i det arbete som görs sedan tidigare. Vilket flera stycken i den här salen är. Just den saken som lite bekymrar i det här läget att man lägger in de här pengarna ganska lättvindigt. Det skulle vara på plats med en presentation från ansvarig minister ytterligare över hur man har berett det här förslaget och förankra det i praktiken på högskolan. Men den potential som finns, den är värd att nämna. Vi pratar om samarbete med universitet och högskolor runt om Östersjön. Vi pratar om Baltic University som är ett ,kan man säga, distansuniversitet som det finns intresse av att samarbeta mera med. Jag har själv diskuterat med ministern. Och utvecklingspotential i samarbete med Campus Gotland och hur man kan utveckla Åland och göra Åland som centrumpunkt just inom Östersjöforskning och hållbar utveckling. Det är intressant men det behövs (… taltiden slut).

Fru talman! Jag hade tänkt ha mitt anförande före utskottet börjat sitt jobb, men man tjuvstartade igår så till vissa delar har jag plockat bort saker. Min åsikt, när det gäller de kommunala frågorna i budgeten som är framtagen på grund av coronakrisen, är att man borde fokusera på att ersätta skadorna av pandemin och inget annat. Här borde inte en massa annat blandas ihop, vilket görs i de här stöden till kommunerna.

När det gäller kommunerna så drabbas, så som många sagt, de av förlorade förvärvs- och samfundsskatter och det är dessa som borde ersätts, inget annat. Det som kommer att vara ett faktum är att de kommuner som förlorar mest skatteintäkter är de kommuner som har många arbetsplatser och är beroende av både förvärvs- och samfundsskatter. Också arbetslöshetssiffrorna visar redan att detta är ett faktum. De högsta siffrorna finns centralt medan ytterområdena inte drabbas lika hårt. Tillgång till arbetsplatser och arbetslösheten går hand i hand, sannolikt också behoven av utkomststöd och förebyggande utkomststöd. Viktigt att notera är också att detta inte är landskapsandelar som kommunerna förlorar under coronakrisen. De är intakta och därmed är regionalpolitiken säkrad.

Men nu till en analys av det som ska delas ut till huvudsak uppdelat på två moment. Ett på 1,5 miljoner euro och ett på 3,5 miljoner euro. Finns det någon klar linje, systematik eller annan logik i det? Enligt mig, nej det finns det inte. Här gäller mer principen gödsla lite åt alla. Om vi börjar med de 1,5 miljoner euro, så är det baserat på fördelning av sociala landskapsandelar. Innehållande olika verksamheter som i dag faller under det sociala, såsom barnomsorg äldreomsorg med mera. Ingen fokus på pandemin. Tittar man på hur det nu är tänkt att fördelas så kan man enkelt kolla hur det landar i förhållande till euro per invånare. Här får t.ex. Lumparland 31 euro/ invånare, medan t.ex. Vårdö får 65 euro/invånare. Ganska liknande befolknings struktur har dem, en skillnad på över 100 %. Finansministern frågade förut efter var skillnader fanns. Det är inte så att förebyggande utkomststöd är billigare i Lumparland än i Vårdö, vilket man kan tro av liggande förslag. Bättre skulle då vara att kommunen får betalt mot redovisning av utbetalda förebyggande utkomststöd. Då skulle de träffa rätt och vara kopplade till coronakrisen. Nu kan man ju lika gärna bygga vägar eller göra annat av de här pengarna.

Tittar man ytterligare på vad det gäller det som kallas skattekraft, men som absolut inte är de. Utan i stället något som man bygger på kommunernas bokslut 2018 och uttaxeringsprocenten av dessa intäkter, så varierar också här utfallet stort. Här får till exempel krisdrabbade Geta 82 euro/invånare, Hammarland 93 euro/invånare. Medan Sottunga, tillsammans med några andra är i topp, 146 euro/ invånare. Resten ligger däremellan. Alltså ingen systematik eller logik överhuvudtaget. Slår man ihop dessa två kategorier så varierar det här stödet totalt mellan 138 euro/invånare i Geta och 204 euro/invånare i Sottunga som ligger i topp och däremellan finns Resten. Hur kunde man lösa detta på ett bättre sätt är frågan.

Eftersom jag i grunden är för att det är skadan för förvärvs- och samfundsskatterna som ska ersättas, så kunde man enkelt med hjälp av uppgifter från ÅSUB göra en fördelning som baserar sig på det verkliga skatteunderlaget till kommunerna. Det vill säga det som ligger till grund för uttaxeringen, skatteintäkter per person. Det finns att tillgå i ÅSUB:s databas. Vi har 597 miljoner totalt för kommunerna, eller i medeltal 19 971 euro per person på Åland. Skattekraften i kommunerna varierar mellan som högst 22 971 i Mariehamn och 12 087 i Geta. Jag tycker att efter den fördelningen att fokus kunde vara att ersätta verkliga skadande förluster av förvärvs- och samfundsskatter i en slutreglering av detta stöd vid årsskiftet. Märk väl slutreglering av detta stöd, ingen slutreglering av pandemin. Pandemin är långsiktig och kanske kräver nya stöd. Men för att rätta upp den här snedfördelningen som finns här så borde man ha en slutreglering av det här stödet som man nu har gått in för. Ett annat alternativ kunde vara att man betalar ut 167 euro per invånare till alla kommuner. Det skulle vara ett relativt lätt sätt att ordna, med lite hjälp från landskapsregeringen i utskottet. Då skulle man åtminstone följa en logisk systematik och även här senare kunna slutreglera detta stöd.

Ytterligare saknar jag en analys över varför vi skulle ösa pengar från en båt som läcker till en annan båt som läcker. Det handlar oberoende om våra gemensamma skattepengar. Det pratas ofta om självstyrelse, både för landskapet och kommunerna, det borde gälla i både upp- och nedgång. Jag saknar också en analys över kommunernas likviditet. Vilka kommuner som eventuellt har absolut akut brist på kassamedel. För detta kunde ett alternativ vara att kommunerna vid behov kunde använda det låneinstrument som regeringen föreslår. Därefter regleras allt när man vet om skadorna.

Fru talman! Nog om kommunerna, en allmän reflektion. Före man beslutar om nya stöd och verksamheter borde man alltid ha en större analys i botten. Staten Finland är snart överbelånade och närmar sig med stormsteg en Greklands situation. Hushållen på Åland är väldigt skuldsatta. Våra kommuner och offentliga bolag såväl kommunala som landskapets, undantag PAF möjligen, är kraftigt belånade och nu fortsätter vi i landskapet med öppna ögon att gå in i ett belåningsrace. Allt detta på gång redan före coronakrisen. Vi bör också bättre notera utvecklingen på Åland av BNP när det gäller företagens vinster med mera. Faktum är att vi de senaste åren, kanske tio senaste åren, ofta ligger i botten när man jämför med övriga Finland. Vad jag efterlyser på alla politiska nivåer är en större insikt i att vi inte kommer att kunna behålla de servicenivåer vi har idag utan flera procentenheters höjning av kommunalskatter och införande av landskapsskatt. Den politik vi bedriver idag skjuter bara problemen på våra barn och barnbarn. Det är alltför lätt att säga att andra ska göra hela tiden, det skulle jag vilja komma bort ifrån.

Jag har två korta synpunkter som inte berör budgeten direkt. Den ena är den motion som för ett resonemang om att få tillbaka utlånade bostadspengar. Den tycker jag är intressant och den borde utskottet fördjupa sig i. När det gäller pengar till nya verksamheter, såsom vid högskolan föreslås 50 000, borde huvudprincipen vara det som står i landskapsregeringens handlingsprogram. Nämligen att nya verksamheter och kostnader bör finansieras inom givna ramar. Det borde vara vägledande från alla här i salen idag, med den ekonomiska situation vi har. Tack.

Talman! Det var ju värt att vänta på ledamot Strands första ordentliga anförande. Jag håller med varenda bokstav, punkt och kommatecken. Det var fullt med fakta. Vi är på väg till banken, det ska vara coronastöd, vår svaga BNP utveckling, kommunernas bokslut. Varför får inte Moderaterna genomslag i landskapsregeringen? Vad är ledamot Strands analys av det?

Talman! Inte har jag analyserat den frågan desto mer. Utan nog tycker jag att vi får en rätt hyfsad utdelning i landskapsregeringen av våra synpunkter. Inte minst när det gäller näringspolitiken så tycker jag ledamot Karlström har hanterar den här krisen på ett bra sätt. Jag har också jämfört med övriga Europa, om man söker på EU:s sida vad de andra notifierar, och där har vi legat på framkant. Man får kanske gehör och får ge sig på en annan sida men. Det är klart att jag funderar hela tiden (… taltiden slut).

Talman! Vackert så, men det är fundamentala och mycket oroande frågor vi diskuterar. Tanken är att det ska vara en corona budget och vi delar till hundra procent att ska man ge coronastöd så ska det vara för faktiska kostnader. Det är liksom sunt förnuft, någonting annat är otänkbart. Ledamot Strand, finansminister Eliasson säger båda två att det kommer framgent att vara stora behov i kommunerna, hos näringslivet, vi kommer att måste hantera det här i år framöver. Därför har ledamot Strand alldeles rätt. Vi måste vara varsamma och de måste vara spetsiga de stöden vi delar ut. Tack för ett bra anförande.

Tack, talman! Ledamoten Strand fortsätter, och kanske skärper till, det resonemang som vi redan hörde lite i tongångarna i Moderaternas gruppanförande. Man är inte helt tillfreds med den här modellen, eller metoden, att hjälpa kommunerna på. Om nivån har jag inte hört någon särskild åsikt, men man tycker inte det här är en tillräckligt träffsäker metod. Är det så att ledamoten Strand och Moderaterna är tveksamma till hela framställningen? Kommer man att stöda den och budgeten, eller inte?

Talman! Jag sitter i utskottet och har möjlighet att framföra mina åsikter där. Jag förutsätter att vi ska hitta lösningar utifrån konstruktiva förslag och att inte den här betongpolitiken ska råda, som kanske rådde förra perioden.

Det är bra att ledamot Strand är i utskottet och kan bevaka hur betänkandet skrivs. Vi är ju inne på lite samma tongångar, det vill säga att det är bra med den här hjälpen till kommunerna men att metoden måste vara mera träffsäker. Då är frågan idag att hur bråttom är det att hitta den rätta metodiken? Skulle man kunna återta den här framställan och fundera lite vidare på det? Så att man kanske i juni kan komma med en mer träffsäker modell. Är det någonting som ledamoten Strand skulle kunna tänka sig att stöda, en sådan tankegång?

Talman! Jag tycker inte att det är någon direkt panik med det här. Tittar man på kommunernas totala kassa så har man vid årsskiftet 30 miljoner euro i kassan. Det kan finnas enskilda kommuner, det var därför jag tog upp det här med att man borde analysera hur akut det är för vissa enskilda kommuner. Men som jag sa tidigare så hoppas jag på att hitta lösningar i utskottet. Sedan om det blir omfördelning eller någonting annat återstår att se.

Tack, talman! Tack ledamot Strand för ett mycket intressant anförande. Jag tycker också om siffror, det var väldigt många sådana. Vi delar åsikten att den här fördelningsnyckeln kanske inte är den riktiga. Ni gick igenom olika alternativ. Dels att ha en annan fördelningsnyckel, ni talade också om redovisning av kostnader. Ni talade också till slut om att man skulle ta det här lånet, alternativt att senare utjämna det. Vilket spår skulle vara ert huvudspår?

Talman! Mitt huvudspår att man ska ersätta skadan så långt det går. Då borde man ju naturligtvis titta på hur skatteunderlaget ser ut i kommunerna, det har jag gjort. Jag plockade fram igår, under finans- och näringsutskottet, på en liten stund en modell där man stoppar in skatteunderlaget från kommunerna. Det vill säga vad är det beskattningsbara underlaget, det medeltalet på Åland är 19 971 euro. Det borde ligga till grund. Multiplicerar man det med antalet invånare så får man skattekraften rakt av. Det är den som borde legat till grund för fördelningen av de här 5 miljoner euro, ingenting annat.

Ni kom in på många olika saker, bland annat landskapsskatt som man inte hör så ofta. Hur hade ni tänkt det skulle placeras, när, för vad och så vidare?

Talman! Jag nämnde att om inte insikten om det ekonomiska läget bland oss här i salen, bland landskapsregeringen , bland kommunpolitiker och andra blir bättre så kommer det att leda till skattehöjningar i kommunerna på minst 3-4 procent och införande av landskapsskatt. Detta trots att landskapet tagit över från kommunerna gymnasiet och ÅHS redan, så kommer vi ha skatter som är högre än de man har på finska sidan. Det kommer att innebära en sämre konkurrenskraft för landskapet Åland.

Tack, talman! Jag vet att ledamot Strand och jag har exakt samma synpunkter och ideologiska bas när det gäller ekonomi. Jag är glad över att ledamot Strand föredömligt faktiskt säger sin åsikt rakt ut. Det är precis det som Åland behöver ha just nu, det som ledamot Strand för fram. Det är ärligt och det är rättframt. Jag hoppas också att vi i utskottet tillsammans kan få fram ett betänkande som gör att det här lagförslaget ändrar form och blir mer riktat mot, precis det som ledamot Strand säger, coronapandemin. Sedan får jag också hoppas personligen att när det blir tal om att byta eventuellt på finansminister posten, så hoppas jag att ledamot Strand blir Ålands finansminister.

Jag har prövat på det så jag vet vad det går ut på. Det är inte alltid helt lätt.

Ledamot Strand säger att det inte finns någon systematik, att det inte finns någon logik och att det inte finns någon analys. Vi har nog försökt. Det finns en systematik också i det här, fast den kanske inte är exakt så som ledamot Strands. Det finns en logik och det finns en underliggande analys. Ledamot Strand säger att det inte är någon fokus på coronan. Vi vet ju att kommunerna kommer att drabbas jättemycket av corona. Det här är corona pengar, men vi har fördelar dem med hjälp av en ny lag och med befintligt landskapsandelssystem. Det är vårt sätt att på ett enkelt sätt fördela det. Visst finns det både systematik, logik och analys.

Talman! Var ligger logiken i att Lumparland får 31 euro/individ när det gäller förebyggande utkomststöd och Vårdö får 65 euro/individ? Var ligger logiken i att Geta, som har det sämst ställt ekonomiskt på Åland, får 138 euro/individ och andra får över 200 euro/individ?

Tack, talman! Man kan ju räkna på många olika sätt. Nu har jag jämfört ledamot Strands eget förslag, hur stor andel hans egen kommun skulle få. Det är 16,65 procent, med vårt är det 16,37 procent. Det skiljer alltså bara 0,28 procent. Så vi ligger faktiskt ganska nära varandra, speciellt när det gäller fördelningen av 3,5 miljoner euro.

Talman! Då har finansministern räknat fel. Då måste han titta på vilket underlag jag använde i mitt resonemang.

Tack talman! Bästa lagting och bästa regering. I det här anförandet tänkte jag presentera mina budgetmotion mer i detalj. Jag tänkte börja med motion nummer 14, ökad transparens. Dels för att den är mer övergripande och dels för att den ju egentligen inte anses politisk, utan någonting som jag hoppas att alla kan omfatta. Även om jag inte alltid får så stort gehör för dom tankar jag har.

I motiveringen till motionen skriver jag "I den allmänna motiveringen skriver landskapsregeringen att det utgående från alla åtgärder och anslagsförslag som görs skulle förverkligas kan det uppstår ett lånebehov för landskapet under hösten". Vidare så skriver jag "Mot bakgrund av detta borde lagtinget från bilagan få en så klar bild som möjligt, både av det förväntade skatteinkomsterna för 2020 som en sammanställning av samtliga intäkter och kostnader för budget 2020 och tilläggsbudget samt deras finansiering i syfte att erhålla en så klar bild som möjligt av det verkliga underskottet i budgeten 2020. Då denna tilläggsbudget har godkänts."

Herr talman! Vi har ju hört i den här salen att underskottet var 15 miljoner euro för Ålands budget 2020. Sedan fick vi en tilläggsbudget på 32.8 miljoner euro och då har vi rimligtvis ett underskott på 48 miljoner euro. Att det sedan finansierades med PAF-medel är en annan sak. I offentligheten har vi kunnat läsa om Finlands två tilläggsbudgetar och det har även justerats beräknade skatteintäkter. För Ålands del har jag sett siffror om 26 miljoner euro i minskade skatteintäkter. Normalt är det så att skatteintäkterna justeras när man presenterar en tilläggsbudget, men nu när förändringen är 26 miljoner euro så nämner man överhuvudtaget inte det. Man undrar om det här är någon slags hemlighetsmakeri. Vilket det inte verkar, men i bilagan så nämns fortfarande skatteintäkter om 271 miljoner euro. Sedan har vi den här tilläggsbudgeten på 5,6 miljoner euro och om den går igenom så har vi ett underskott på cirka 79 miljoner euro. Bästa ledamöter, kan ni någonstans se den här informationen i tilläggsbudget eller i bilagan? Och frågan är varför kan vi inte få en budget som indikerar att vi så småningom får gå till banken? Och borde vi också ha en budget som indikerar det här underskottet? Här i lagtinget borde vi få full information och Ålands folk förtjänar också, i det här allvarliga läget, att ha en full öppenhet.

Herr talman! Tyvärr kan jag inte i en budgetmotion uppmana landskapsregeringen att i efterhand göra den här pedagogiska uppställningen. Så i stället avslutar jag min motion med att önska att vi ska sätta in den text som beskriver alla brister i bilagan. Vad jag naturligtvis vill uppnå är att vi sedan i betänkandet, tillsammans, kan få en korrekt bilaga så att den där texten helt enkelt inte behövs. Det heter att vi ska jobba tillsammans i det här läget, inte bara med regeringen utan också tillsammans i finans- och näringsutskottet.

Sedan vill jag säga några ord om motion nummer 11, kompensation till kommunerna. Som jag sa i gruppanförandet så anser vi från vår Åländsk Demokrati att det är totalt fel att kompensera kommunerna med 3,5 miljoner euro, för att sedan ta ett lån för att finansiera det här. Därför vill vi att kompensationen skall strykas. Jag argumenterade tidigare för varför vi anser att prioriteringen bör vara personer, företag och kommuner, och inte är den omvända som regeringen långt verkar vilja göra. Vi hamnar att ta ett lån, men vi ska inte ta ett lån för att ge åt kommunen. Vi är inte emot att stöda ålänningarna i det här exceptionella läget och vi är inte heller för att minska det totala stödet. Därför lade jag till en motivering där jag skrev att istället kunde landskapsregeringen i betänkandet uppmanas att stöda företagen med minst motsvarande summa, alltså 3,5 miljoner euro, i exempelvis omställningsstöd enligt svensk modell. Det här är mera skrivet med tanke på nästa tilläggsbudget. I dagens läge ser det t.ex. ut som att de åländska restaurangerna skulle få del av det finska stödet, som bland annat går ut på att man kanske får eller får återlåna en del av momsen, men det är ju det som betalas ut under början av året. Säsongsvariationerna ser ju helt annorlunda ut här, så här på Åland kanske man kunde ha en jämförelse mot t.ex. mars-maj månad. Det här stödet i Sverige baserar sig alltså på minskning av försäljningen och inte, så att säga, på bransch. Det är också en viktig sak. Det här är ett stöd som går antingen till personer och företag, inte till kommunen. Så mitt förslag under anslaget moment 33 000 är att det sänks med 3,5 miljoner euro och att första stycket utgår.

Herr talman! Sedan har vi motionen om den här bevillningsfullmakten om 10 miljoner euro och räntestöd på 50 000 euro. Mitt förslag är att avsnittet om fullmakt stryks och att tredje stycket under rubriken "utgifter" utgår. För kommunerna kunde faktiskt i stället beviljas ett räntefritt lån från Ålands pensionsfond i enlighet med elfte paragrafen i landskapslag om landskapet Ålands pensionsfond. Det här är alltså min tredje del i den här triptyken om pensionsfond. Där stadgas "Den andel av pensionsfondens medel som inte används på något av det i nionde och tionde paragraf nämnda sätten, alltså finansiering av pensionsutgifter och lån till landskapet, kan styrelsen lånas till affärsverk underställda landskapsregeringen och kommuner i enlighet med de villkor som styrelsen fastställer". Det finns alltså ingen orsak för att landskapet skulle betala räntan för eventuella banklån, när man kunde låna utan ränta i dessa exceptionella förhållanden. Styrelsen har alltså den möjligheten som jag just läste upp.

Innan någon begär replik för att invänta att det inte är pensionsfondens uppgift så vill jag läsa följande paragraf i lagen där det står "Den del av pensionsfondens medel som inte överförs till landskapet eller lånas till landskapets affärsverk underställda landskapet eller kommuner skall placeras". Det betyder att placeringsverksamheten faktiskt är det sista alternativet för fonden enligt lagen, inte den primära uppgiften.

Jag tycker om historia så jag plockade faktiskt fram ett betänkande. Det är finansutskottets betänkande från 1995 angående lagstiftning om landskapet Ålands pensionsfond. Där står följande: "Övriga medel som fonden förvaltar utöver det som i första hand överförs till landskapet för täckande av löpande pensionsuppgifter kommer att återlånas till landskapet eller utlånas till dess affärsverk och kommuner, samt kan i sista hand placeras på sätt som kommer att anges i landskapsförordning. Utskottet förordar den föreslagna prioritetsordningen avseende användningen av fondens medel". Så sa man 1995. Som vanligt hoppas jag på en positiv respons för dom här budgetmotionerna och en bra diskussion också i utskottet. Tack för ordet talman, som var med redan 1995.

Först vill jag säga några ord om ledamot Toivonens åsikter om hur vi prioriterar. Då är det så att det är människorna som är landskapsregeringens första prioritet, men människorna jobbar sedan i företagen och människorna bor i kommunerna. Så det är alltid människorna som har högsta prioritet.

Beträffande budgettransparens, där jobbar vi på en betydligt större budgettransparens i nästa tilläggsbudget. Där vi kanske kan ha lite bättre uppfattning om hur inkomsterna kommer att påverkas av kostnader och så vidare. Det kommer i nästa tilläggsbudget. Det här var två corona budgetar med klara och tydliga insatser för att råda bot på coronans negativa effekter.

Tack, talman! Tack för att det är på kommande, men jag hoppas att vi kanske redan i det här betänkandet kan tillsammans få en tydligare bild av läget. Som sagt, läget är illa det vet vi, men jag tycker att vi ska ha det också i betänkandet.

Tack, talman! Sedan tänkte jag säga några ord om pensionsfonden och ledamot Toivonens idéer om att man ska låna från pensionsfonden i stället för att man skulle gå ut på marknaden och låna, vilket vi anser att vi ska göra i fall vi måste låna. Det är ju alltid väldigt viktigt, vi är alltid måna om pensionsfonden, landskapets pensionsfond, att den växer så bra som möjligt att det finns tillräckligt med kapital så att vi ska kunna garantera pension och så vidare. En stor försiktighet alltid när det gäller att hantera pensionsfonden. Vi kan låna pengar därifrån men skulle vi låna pengar till nollränta, vad betyder det för pensionsfondens lönsamhet, ledamot Toivonen?

Tack, talman! Det jag framför allt ville visa var att vi har den här möjligheten och enligt finansutskottets betänkande från 1995 så är det faktiskt den prioritering som man har. Det vill säga prioriteringen är att låna till kommunerna framom att placera. Effekten för själva fonden när man har ett kapital på 420 miljoner euro, om man lånar ut någon miljon till kommunerna spelar då inte så stor roll. Det kostar ju också för landskapet att betala räntan till bankerna som man nu har tänkt göra.

Talman! Utbildning är alltid en investering. Ålänningar som studerar utanför Åland uppgick 2019 till 1 370 stycken. Sommarlovet är den tidpunkt på året som högskolestudenterna vallfärdas hem till Åland för att umgås med familj och vänner och njuta av sommaren. Sommaren är också den höjdpunkt och period som studerande har möjlighet att arbeta och tjäna en extra summa pengar inför kommande hösttermin. Åland med dess i vanliga fall goda turistsäsong och varierande näringsliv ger möjlighet till en mängd olika sommarjobb för våra hemkommande studenter. Ofta ger sommarjobben sedan i sin tur goda nätverk för ungdomarna och en möjlighet för de studerande att etablera sig på den åländska arbetsmarknaden. Sommarjobben är kanske den första foten in i ett företag eller organisation som sedan kan erbjuda en permanent arbetsplats.

På grund av rådande pandemi och dess samhällsekonomiska konsekvenser är läget något helt annat det här året än vi någonsin sett tidigare. Senaste statistiken visar att arbetslösheten på Åland är upp till 12 procent och ungdomsarbetslösheten är 18,7 procent. Jag har talat med ett flertal studenter som nu meddelats återbud på sommarjobb de har fått och som de sett mycket fram emot. Det är med de intjänade sommarpengarna som studenterna kan komplettera studiestödet och klara av den studietid som är under höst, vinter och vår. Studietiden är för de flesta en mager tid och studenternas pengar ska räcka till mycket. Det ska räcka till bostad, litteratur, mat, nationsavgifter och studieresor med mera.

Universiteten runtom både i Finland Sverige och resten av världen erbjuder kurser på distans. Vilket öppnar upp möjlighet för studenter att studera trots att de under sommaren är bosatta på Åland. De studieveckor som studenterna har möjlighet att avklara under sommaren ger högskolepoäng, som i många fall går att komplettera till den slutliga examen. Genom att samla extra studiepoäng under sommaren finns även möjlighet att studenterna kan tidigarelägga planerad examen och därmed snabbare komma ut i arbetslivet efter studierna.

Studiestödet kräver dock att man ska göra någon form av motprestation i fråga avklarade studiepoäng och det är viktigt när man får ett studiestöd. Med det här anförandet vill jag säga att Centerns lagtingsgrupp stöder lagförslaget om temporära förändringar för studiestöd, där minimigränsen för att vara berättigad till studiestöd sänks från 13 veckor till 4 veckor. Det lagförslaget som vi hörde beräknas omfatta en kostnad på 85 000 euro, vilket är en god investering. Kalkylen bygger på drygt 80 studenter och jag hoppas att platserna fylls upp.

Avslutningsvis skulle jag vilja tacka regeringen för snabb och viktig komplettering av tilläggsbudgeten gällande det här studiestödet. Sommarlovet är just här som vi alla vet. Tiden går snabbt och därför är det viktigt att i brådskande ordning komma vidare med processen av lagförslaget och att den här kompletteringen av tilläggsbudget 3 görs nu. Och jag ser fram emot en vidare behandling i finans- och näringsutskottet. Tack.

Talman! Liksom det jag sade i tidigare replikskiften här understöder jag den här satsningen. Jag tror att det är klokt att inte rasera någon del av humankapitalet i de här frågorna. Utan man behöver utbildning och utbildningsinsatser. Jag hoppas att bli ledamot Liz Mattsson kommer att fortsätta för att stärka humankapitalet genom utbildning, och också stärka innovationer och forskningsprojekt i framtiden. Det här är en av de strategiska satsningar som landskapsregeringen redan borde ha startat att utreda. Det här är en liten akut åtgärd men det långsiktiga finns kvar och där hoppas jag att ledamot Liz Mattsson kommer att arbeta för.

Som jag sade i början, utbildning är alltid en investering och det står jag för. Det är väl en av anledningarna till att jag ville vara med här. Jag vill jobba för utbildningsfrågor och är glad att ha fått en plats i styrelsen för gymnasiet på Åland.

Talman! Bästa lagting. Kan konstatera återigen att arbetet med åländsk ekonomi skulle må bra av en större input av idéer och förslag. Nu hamnar lagtinget gång på gång i situationer att hantera förslag som inte riktigt är tillräckligt genomarbetade och som skulle behövt nyttiga ifrågasättanden för att slipas till. Jag förstår inte varför landskapsregeringen har så förtvivlat svårt att ta emot den hjälp som erbjuds, och har gjorts under en längre tid. Det kostar onödig tid, det kostar resurser och slutprodukten i form av lagförslag blir ofta allt annat än riktigt bra. Här står vi nu gällande lagförslaget ekonomiskt stöd till kommunerna 2020. Vi måste oberoende pandemi eller inte kunna ha större krav på en landskapsregering än så här.

Speciellt med tanke på att vår ekonomi är starkt begränsad. Då gäller det att agera förnuftigt när vi nu gör riktade stödåtgärder, som gärna får vara långtidsverkande. Landskapsregeringen står på trappan till banken för att låna pengar till driften av Åland. Det är ett scenario vi aldrig tidigare varit med om, men nu är det snart ett faktum. Skattepengar ska alltid hanteras varsamt, ödmjukt och förnuftigt. Trots att tiden just nu är en begränsande faktor är det ändå självklart att de olika åtgärderna analyseras och konsekvensbedöms, allt för att få ett system som är träffsäkert och gör att stödpengarna hamnar rätt. Vi ska kompensera för alla svåra effekter orsakade av coronapandemin, vi ska inte bedriva regionalpolitik.

Regionalpolitiken hanteras via landskapsandelssystemet. Det systemet är till för att utjämna regionala skillnader och har en inbyggd solidaritet. Landskapsandelssystemet är därför fel instrument att använda för fördelning av effekter orsakade av coronapandemin. Det får inte handla om regionalpolitik, det måste handla om att kompensera för coronapandemins verkliga effekter annars slösar vi oansvarsfullt och omdömeslöst med skattemedel. Det är aldrig acceptabelt att nyttja allas våra skattemedel så vårdslöst som nu är föreslaget. Speciellt inte när syftet är att motverka corona effekter. Lite symbolik, det landskapsregeringen nu försöker göra via detta lagförslag, som jag sade i en replik, är att flyga in en resväska med 5 miljoner euro under radarn, checka in det som coronastöd, men på resväskans adresslapp står det regionalstöd. Det är att luras och det är inte okej. Det är smuggling och inte något Åland är förtjänt utav. Men jag förstår syftet. Jag förstår, när vi fått tagit del av kommuners bokslut som visar på ett underskott kring 10 miljoner euro. Vi lever i en tid där vi har strukturella problem, där vi har ekonomiska bekymmer och en budget som är långt ifrån i balans. Det beror inte på coronan.

Det förebyggande utkomststödet är ett på Åland underutnyttjat system och som inte påverkar övriga eventuella stöd en person i ekonomiskt svår situation har. Det är av Ålands kommuner endast en handfull som nyttjar denna stödform vilket säkert till en del kan förklaras av en många gånger begränsad kommunalförvaltning med begränsade resurser. Det är självklart att en kommun med många förvärvsinkomsttagare även drabbas hårdast när arbetslösheten stiger. Det är en även självklart att en kommun med högre arbetslöshet har fler personer i behov av riktat utkomststöd än en kommun med färre arbetslösa. Detta går i logikens namn inte att argumentera mot. Den relativa arbetslösheten bland våra kommuner per sista april varierar mellan 4-17%, där Sottunga hade 4,4 % och Mariehamn 16,8 %. Det är en enorm skillnad och är även ett bevis på hur coronapandemins effekter slår mot våra kommuner. Det är fakta.

Detsamma gäller skattekraften. Ju fler förvärvsinkomsttagare desto större skattekraft. Ett lysande exempel på hur fel landskapsregeringens modell på att kompensera genom att använda sig av 2018 års beskattningsstatistik är Jomala. Jomalas befolkningstillväxt från 2018 är nästan 8 %. Självklart påverkar det förvärvsinkomstskatteintäkterna 2020 och det är något som inte överhuvudtaget beaktas i fördelningen till kommunerna.

Den liberala gruppen ifrågasätter inte de ca 5 miljoner euro som är föreslagna i budgeten för det förebyggande utkomststödet och kompenseringen för kommunalskatteintäktsbortfall. Pengarna kommer att behövas och stödet är större än motsvarande i Sverige och Finland. Ökningen av utkomststöd tagare kommer sannolikt att börja stiga i slutet av sommaren och början av hösten. Helt beroende på pandemins omfattning. Sålunda finns det tid för landskapsregeringen att ta tillbaka lagförslaget och omarbeta det till en version som uppfyller krav och syfte med förslaget. Det är liberalernas linje och i utskottsbehandlingen kommer att ge närmare alternativ till hur kompensationerna av förebyggande utkomststöd och skattebortfall tekniskt och ändamålsenligt bör och kan regleras. Tack.

Tack, talman! Bästa lagting. Efter att ha sovit på saken och måndagens debatt så måste man nog med fog ställa sig frågan igen. Är dessa pengar till kommunerna inriktade på att faktiskt stöda intäktsfall och kostnader förorsakade av corona situationen, eller är det allmänna stöd som man inte vet hur de kommer att falla ut?

Landskapsregeringen är för osäker i sina besked till lagtinget i den frågan. Har man faktiskt nu träffat rätt och använt den mest träffsäkra metoden nu för att faktiskt åstadkomma det man vill eller syftar till att åstadkomma? Att det här är ett corona relaterat stöd.

Restaurangstödet i Finland är ett gott exempel på att det kan gå fel både här och där i dessa akuta lägen. Nu kommer riksdagen att göra om stödet i finansutskottet. Åtminstone är det vad som finansutskottets ordförande Johanna Vartiainen idag meddelade. Frågan är bara att är det en bra metod att lagstifta i utskott, eller är det klokare att en regering i så fall återtar en lagframställning och funderar över hur man kan korrigera den i enlighet med de röster som har höjts om orättvisan i restaurangstödet, både i oppositionsdelen av riksdagen och i majoriteten. Parallellerna är tydliga till ärendet här om den här frågan om kommunerna. Kritiska röster finns både hon oppositionen och i majoritetsblocket. Det är helt uppenbart av dagens diskussioner.

Det är inte något bra läge för någon politisk prestige. Utan nu gäller det att se till sakens natur och till sakens bästa. Jag tycker man kan konstatera några saker. Det är mycket viktigt och bra att landskapsregeringen visar tydligt att man kommer att stöda kommunerna ekonomiskt. Summan är bra i det här skedet, men utesluter inte att det kan betyda en justering i slutet av krisen, då man har bokslut över utfallet. För det andra verkar det inte vara så bråttom med pengarna. Det kommunerna behöver nu är ett konkret löfte från landskapsregeringen att man kommer att hjälpa dem med likviditeten så att man inte behöver permittera personal, stoppa pågående investeringar eller vidta några andra drastiska saker. När världen runt omkring oss är orolig, gör det offentliga det allra bästa i att vara så trygg och stabil som möjligt.

Egentligen skulle ingen lida av om landskapsregeringen ville titta närmare på det här och återkomma i juni till exempel. Den tidtabellen är tillräcklig. Man kan också i tilläggsbudget i juni göra en återkoppling till tilläggsbudget nr 2. För att då också värdera hur stöden till näringslivet har utfallit, om de har varit tillräckligt träffsäkra eller om man vill skruva till systemet även där.

Vad gäller de övriga delarna i budgeten, studiestöd, pengar till kommunens socialtjänst, förändringarna i den temporära lagen om arbetslöshetsfrågan Allt det är naturligtvis viktigt att lagtinget nu går vidare med. Det är viktigt att komma ihåg att det man då betalar ut i landskapsandelar, till de delar går inte sedan att börja återbetala. Det är ett system som inte finns, som jag förstått det. Då betyder det att en korrigering av systemet i efterhand egentligen bara handlar om mera pengar, inte om en återbetalning ifall att någonting har blivit felaktigt, en felaktig fördelning. Landskapsandelarna är ett system för regional utjämning och coronakrisen slår inte i enlighet med den principen. Den slår mest mot de kommuner som tappar mest i skatteintäkter. Detta är en intäktskris inte en kostnadskris. Då kan man inte komma ifrån att frågan om arbetslöshetsgraden är en avgörande faktor och förlusten av företag och samfundsskatter.

När nästa budget kommer i juni då vet vi förmodligen också hoppas jag, kanske landskapsregering vet bättre datum, vad man beslutar från statens sida kring hur hög andel av samfundsskatterna som kommunerna får behålla. Det finns ju en ganska utbredd misstanke, vilket kan vara lite upphov till den här diskussionen, att alla de partier som har bojkottat en kommunreform vet att man måste få ut pengar till kriskommuner på något sätt och man vill inte att det ska gå via corona stödet. Vill man ersätta kriskommuner så ska det ske öppet och transparent med den målsättningen. Jag hoppas att vi är uppriktiga och ärliga kring den delen om att de kriskommuner som behöver landskapsregeringens hjälp stöds på det sättet, under de premisserna och ett transparent och klargörande system. Det är klart att vi också förstår att kommuner som går in i corona kris med ett stort underskott har naturligtvis svårare att möta utmaningarna än de kommuner som har det ekonomiskt fördelaktigare.

Socialdemokraternas linje är att jobba vidare med det här i utskotten, men har inte för mycket prestige ifall man kommer på ett mera träffsäkert system att få ut pengarna till kommunerna. Det finns tid och det finns säkert också tankekraft i den frågan. Tack.

Talman! Finansministern har vid upprepade tillfällen sagt att kommer oppositionen med goda förslag så ska de också tas i beaktande. Det är bara att hoppas på nu att precis som, vad jag kan förstå, riksregeringen är öppen för förändringar i restaurangstödslagstiftningarna så är också den här landskapsregeringen villiga att lyssna på såväl opposition som representanter från majoritetsblocket i den här frågan. Det ska förhoppningsvis inte vara något problem.

Jag kan inte riktigt svara på det vicetalman Zetterman, det får vi höra från regeringsbänken hur fast man är i det här. Det goda vi kan konstatera är att vi är eniga om att det är bra att det finns en tilläggsbudget och att vi är eniga om att det finns en bra nivå på resurser. Men det är, som sagt, metoden som många av oss upplever att det skjuter med hagel och inte med kula.

Precis så är det. Det här beskedet om att få medel till kommunerna och nivåerna på det är något som har begärts från kommunerna, helt rätt och riktigt rätt och riktigt att komma med i det här läget. Men ,som sagt, finansministern har vid upprepade tillfällen sagt att kommer det goda lösnings förslag och idéer från annat håll än regeringsbänken så ska man lyssna på det. Så jag har goda förhoppningar.

Tack, talman! Vi har uppfattat det, från landskapsregeringens sida att kommunerna verkligen ropar efter de här pengarna och den här hjälpen. Inte minst i arbetsgrupperna som vi suttit i har det framgått med mycket klar tydlighet. Jag undrar alltså om ledamot Gunnel verkligen, på fullt allvar, menar att vi ska dra tillbaka den här budgeten? Och vänta ytterligare flera månader innan de här viktiga pengarna ges ut? Det är ju inte enbart till kommunerna, tilläggsbudget nr 3 innehåller även andra viktiga saker. Vi har KST och flera andra åtgärder. Menar ledamot Gunnel på fullt allvar att vi ska dra tillbaka det här?

Tack finansminister Eliasson för den, det är väldigt viktigt att det inte missförstås. Budgeten behöver inte återtas. Jag tror det är väldigt viktigt att det går vidare, de goda förslag som regeringen har lagt beträffande temporära ändringar i studiestödet, i medlen till KST och allt det som skulle behöva komma nu. Jag tror också det är mycket viktigt och tidpunkten är den rätta för att lova kommunerna att landskapsregeringen kommer att bistå och kommer att hjälpa till med likviditeten när det behövs. Om jag har förstått det rätt så är det just de löftena som behöver ges nu, men man kan återta lagen och titta på om metoderna för hur corona stödet delas ut och hur de träffar de olika kommunerna. Det är det jag tycker att man borde överväga.

Tack, talman! Vi vill inte bara ge löften utan vi vill faktiskt konkret visa vad vi menar. Och då har vi gjort det via en tilläggsbudget där det finns både tankar om hur det här ska gå till och där pengarna finns. Löften tycker vi att är för svagt. Här behövs inga röksignaler utan det behövs klart och tydligt pengar. Sen skulle det vara kul att höra med ledamot Camilla Gunnel hur man ska göra när man skjuter med kula? Alltså vad är alternativet till det som vi gör?

Ja om man inte att kommunerna tror på landskapsregeringens löften så kan man lämna kvar pengarna i budgeten. Låt dem stå kvar då om man är rädd för att någon tappar tron på att landskapsregeringen faktiskt backar upp kommunerna, men jag skulle inte vara så rädd för det. Men titta på systemet, titta på om det går att hitta ytterligare ett mer träffsäkert system. Där man också beaktar arbetslösheten och mer än detta försöker beakta de faktiska kostnaderna, de faktiska fallet i inkomstsidan och de faktiska kostnader som kommer att uppstå i kommunerna på grund av corona. Jag har uppfattat att kommunerna klarar sig likviditetsmässigt till hösten, men att om pengarna kommer i början av hösten så är det en fullt tillräcklig tidtabell.

Tack, talman! Jag tänkte presentera lagförslaget om den temporära förändringen av arbetslöshetsförmånerna. Det är en exceptionell lagstiftningsprocess kanske, men ett ganska pragmatiskt lagförslag för att uppnå syftet som är att utbetalningarna ska bli smidigare. Det ska bli mindre byråkrati och det ska vara enklare och snabbare för handläggarna på AMS och kunna lägga mer tid på människor istället för system. Det handlar i stort om att förenkla bestämmelserna generellt. Landskapsregeringen föreslår en blankettlag om temporära undantag från lagen om utkomst skydd för arbetslösa på grund av Covid-19 epidemin, hur den ska antas. Genom det här förslaget förenklas bestämmelser om utkomst skydd för arbetslösa ifråga om jämkning av arbetslöshetsförmåner i vissa situationer. Föreslagit gäller även särskilda villkor för arbetsmarknadsstöd och förutsättningar för utbetalning av arbetslöshetsförmån utan beslut. Alltså en blankettlag för att göra det smidigt och snabbare och mindre byråkratiskt. Jag hoppas att lagtinget kan anta den här lagen och att vi kan sätta den i kraft så fort som möjligt. Det gör vi tack vare denna möjlighet till budgetlag. Tack.

Talman! I en valrörelse så fick dåvarande partiledare frågan om vad man ville bli i nästa regering. Då sade jag att finansminister ville jag bli. Jag kommer ihåg att värderade liberala partiledaren Viveka Eriksson tyckte att det var konstigt att jag inte satsade på att bli lantråd istället, men jag sade att finansminister skulle vara spännande. Jag vet inte om jag är så sugen mer, det verkar inte vara ett alldeles enkelt jobb. Om man tittar på den förra tilläggsbudgeten som lämnades så sades det att det var bara till företagen det var riktat. Det var bara till företagen, var är stödet till kommunerna. Här är nu stödet till kommunerna. Då ställs frågan var är stöden till företagen, nu är det bråttom. Så nog verkar det vara lite knepigt jobb att vara finansminister, så jag ska fundera ordentligt på det där.

Men allvarligt talat det är ju viktigt att de stöd som utbetalas, utbetalas rättvist. Flera kommuner har tagit tuffa beslut. Man har haft samarbetsförhandlingar och permitteringar. Det är väldigt viktigt att man inte förlorar på det, och de som inte gjort någonting i stället vinner. Det har jag personligen, och det vet finansminister Eliasson, varit väldigt tydlig med. Det är också viktigt att ersätta bortfallet för coronapandemin. Det är flera som har nämnts, Jomalas befolkningstillväxt, jag råkar känna till den synnerligen väl. Jag vet att det felet i landskapsandelssystemet har ingenting att göra med det här. Utan det är någonting som släpat med sedan förra landskapsregeringen försökte göra allt för att få ihop kommunerna, både med lagstiftning och med ombyggnad av landskapsandelssystemet. Men därmed inte sagt att det inte ska göras något åt det. Det ska det göras, men kanske inte just nu.

Det är viktigt att det är rättvist och, precis i och med att finansminister Eliasson sade själv, att det var meningen att 5 miljoner euro skulle gå rakt av som landskapsandelar till den sociala sidan från första början, så tycker jag att det har blivit bättre än vad det var från första början. Finansministern sade att man kommer göra en uppföljning, om det är stora orättvisor kommer man att justera det. Det är viktigt att göra det när det finns ett relevant sifferunderlag. Det är stor skillnad på hur det här slår mellan de olika kommunerna, men en sak vet vi att kommunerna kommer att ha ett stort behov av pengar. Det är inte frågan om något annat. Det är trots allt de som producerar den närservice som ålänningarna vill ha. Så jag vill säga att, åtminstone för mitt vidkommande, litar jag på finansminister Eliasson och är tillfreds med det löftet som han gav här.

Jag är helt övertygad om att det åländska samhället har väldigt stora utmaningar framför sig. Det är trots allt företagen som är grunden för vår välfärd. Jag känner personligen en stor oro över att kanske flera av de stora företag som vi har varit vana att se, vi får se om de är kvar i höst. Jag har många gånger blivit förvånad över hur skilda världar man lever i på Åland. Vissa tycker att man kan öka på de sociala förmånerna så mycket det bara går, medan andra är väldigt bekymrade och undrar vart vi riktigt ska vända oss, var ska det här landa. Jag tror att det är viktigt att tänka nytt, att få igång företagandet. Runt universitet har man alltid haft möjlighet att få till stånd nya, stora företag. Man har alltid legat på vågens framkant. Man har haft företagsinkubatorer. Man har till och med haft hela utvecklings byar, men vi är på Åland och här i vår litenhet måste vi tyvärr ibland tänka i lite mindre banor. Därför tycker jag att det utvecklingscentrum som vi har i den tilläggsbudgeten, som är kopplat till högskolan, är ett steg i rätt riktning till driva viktiga innovationsprojekt. Tack.

Tack, talman! Jag tycker att det är på gränsen till att man står och raljerar kring företagsstöd etc. från talarstolen i tider som dessa. Det var tilläggsbudget nr 2 som vände sig mot våra företag för sex veckor sedan. Vi har hört många gånger att saker och ting händer väldigt fort. Ledamot Eriksson tycker det är okej att eventuellt, kanske företagen i slutet på juni ska få eventuellt nya stöd, jag tycker det inte. Jag ser behovet av att företagsstöd borde ha kommit nu, parallellt med att vi stöder kommunen. Det behöver inte vara så att det är specifika budgetar för kommunfältet och för näringslivet, det går att samverka. Jag är också förvånad över att en självstyrelseentusiast som ledamot i Eriksson inte tar vara på möjligheten att föra fram egna näringslivs förslag, när Åland har en behörighet på det. Inte ett förslag har jag hört från Ålands Framtid kring det. Det tycker jag är lite märkligt. Ingen i oppositionen är heller emot de 5 miljoner euro som ska ut till kommunerna nu, absolut inte, men vi vill att pengarna ska träffa rätt. För vi vet också (… taltiden slut).

Det var inte min mening att raljera om företagsstöd. Utan jag sade själv att jag är ganska orolig för företagandet, det är trots allt det som är grunden för vår välfärd. Jag råkar veta att man jobbar för fullt inom landskapsregeringen, med underlydande instanser, för att kunna presentera så bra och riktade förslag som möjligt. Tro mig ledamot Holmberg jag har skrivit, jag tror jag ligger ganska högt uppe i toppen när det gäller att under åren skriva finansmotioner och åtgärdsmotioner. Jag har skrivit massor. Tyvärr, sakta men säkert inser man att det ändå är via landskapsregeringen och underlydande instanser man får till stånd en förändring. Den förändringen kommer att komma, tro mig.

Tack, talman! Jag vill inte vara pessimist på något sätt, men det är nog här och nu som de förändringarna skulle behöva komma till. De förslagen som ledamot Eriksson genom åren har värpt fram. Jag förstår inte varför de inte syns på något sätt i politiken, ledamot Eriksson är ju en understödjare i regeringsblocket. Så jag förstår inte varför finns det då inte en näringslivspolitik som skulle kunna vara självstyrelsefrämjande också, vi har ju faktiskt en egen behörighet på området. Jag har inte på något sätt hört något förslag inom det området så jag vet inte, det är mycket ord men lite verkstad när det gäller det. Jag vill poängtera att ingen i oppositionen är emot att kommunerna får ett stöd men det är sättet, det tekniska, kring hur man väljer att stödja kommunerna. Det skall inte vara regionalpolitik utan det ska vara riktat corona stöd där det träffar rätt. Där är landskapsandelssystem fel instrument, men i utskottet kommer det att presenteras andra möjligheter som gör att vi beaktar och tar ansvar för (… taltiden slut).

Jag tycker det inte är riktigt korrekt när ledamot Holmberg säger att det händer ingenting när det gäller företagsstöden. Det finns inte ett förslag, det framställs som om det inte skulle finnas någonting överhuvudtaget och det är faktiskt inte riktigt sant. Utan den ordinarie budgeten ligger ju fortfarande, man jobbar på som man har gjort hittills. Därmed är det inte sagt att man inte måste lägga i ytterligare en växel. Den växeln kommer vi alla att bli tvungna, både opposition och regeringspartier, att lägga i så småningom. Den här typen av situation vi befinner oss i nu, med all respekt och det är inte meningen att raljera, så löser man inte genom att skriva ihop finansmotion hasta la vista.

Talman! Ledamot Anders Eriksson kritiserar landskapsandelssystem och kan förstås på sedvanligt manér inte låta bli att sparka på föregående landskapsregering. Det var ju trubbigheter i landskapsandelssystem också i det föregående. Så fort man ökade sitt invånarantal föll man ner i landskapsfinansiering och det där behöver man titta ytterligare på. Men om nu ledamot Anders Eriksson tycker att landskapsandelssystem inte är korrekt, det är ett trubbigt instrument och det tar inte i beaktande befolkningsutvecklingen. Hur kan man då stöda det här systemet, som går in i landskapsandelssystem och fördelar de här bidragen väldigt orättvist per kommun?

När det gäller den sistnämnda, väldigt orättvist per kommun, så har jag sagt att jag är tillfreds med de löften som finansministern har gett. När vi har ett seriöst sifferunderlag, när vi vet precis hur det slår, vilka som förlorar på det här så kommer man att återkomma. Det har jag tagit fasta på. Jag förstår att ledamot Sjögren som ledare för den förra landskapsregeringen kanske reagerar med ryggmärgen när någon kritik riktas mot den regeringen, men jag tycker inte att jag sparkar på den. Utan ser man så förlorade Jomala 1 miljon i landskapsandelar under den förra mandatperioden. Det gjorde vi på grund av att den förra landskapsregeringen försökte två vägar, via tvångslagstiftning få kommunerna sammanförda och genom att strypa ner landskapsandelar till de kommuner som faktiskt hade en egen bärkraft. Det är inte att sparka på utan det är (… taltiden slut).

Talman! Lagtingsledamot Anders Eriksson kan i sin godhet vara lite statsmannamässig, eftersom han har erfarenhet från både opposition och majoritet, och ge kredit och erkänsla när det kommer bra förslag från oppositionen. Men nej, det ska vara hårda nypor om man ska visa vem som bestämmer. Om det är så att det här förslaget nu slår ojämnt till kommunerna betyder det att medel, skattepengar, som lagtingsledamot Anders Eriksson säger sig värna, slår ojämnt och inte blir riktade till direkta corona stöd. Sedan kan man för all del tycka att social lagstiftning är helt onödig. Man måste vara spetsig när man stiftar lagar som berör sociala rättigheter, men också hur man använder skattepengar.

Det lovar jag att när oppositionen lägger bra förslag ska jag absolut rosa. Det ska jag göra vid väl underbyggda förslag. Jag sade själv i mitt anförande att det här kommer att slå ojämnt mellan kommunerna, det vet jag. Jag är till freds med det löftet som getts att man kommer att kompensera det i efterhand, när vi har fakta på bordet. Det har sagts från oppositionens sida att landskapsregeringen vet inte exakt riktigt nu. Det är sant, ingen vet exakt riktigt nu. Jag tror inte som man säger ifrån oppositionen nu helt plötsligt, förut har man sagt att snabbare, snabbare, det går för långsamt, men nu går det helst plötsligt för fort igen. Det är svårt att hänga med i oppositionens svängar alla gånger. Jag tror att det är viktigt att man kommer vidare. Tro mig, vi kommer till den här typen av åtgärder gång på gång det kommande året.

Talman! Jag sade i en tidigare replikväxling att det kan ju vara bra om alla på varsin sida av skranket har en viss ödmjukhet. Vi vet inte allt och det vet förmodligen inte regeringen heller. Precis som det är i Finland med restaurangstödet att man konstaterade gemensamt att det behövs, men också att den utformning som stödet fick inte blev helt bra. När det gäller den finansieringsmodellen som nu ligger till grund för den större delen av stödet till kommunerna. Eftersom det bygger på bokslutet 2018 så missgynnar det direkt Jomala kommun. Trots att vi har en regering som har flera jomalabor än någonsin i sina led, är det inte lite konstigt?

Det kan man absolut tycka att det är och de som står bakom regeringen vet att jag har varit väldigt kritisk till att komma fram till det här systemet från första början. Ska vi verkligen använda landskapsandelarna på den sociala sidan, ska vi göra det? Jag har ställt frågan att kan man bygga upp ett nytt stödsystem så snabbt som möjligt. Men efter att jag fick information att det är inte så enkelt, utan då hanterar vi knappast den här tilläggsbudgeten under den här vårsessionen, så ansåg jag ändå att det är viktigare att man får ut hjälp till kommunerna. För oavsett vad som har sagts så kommer kommunerna att behöva hjälp och de behöver det redan nu. Men jag är tillfreds med att man sakta men säkert så småningom, ju mer fakta man får, justerar upp saker och ting.

Talman! Den delen av stödet som går via landskapsandelarna till socialvården är en sak. Den andra delen är en fördelningsnyckel som bygger på bokslutet 2018, som faktiskt gör att den befolkningstillväxt som man har haft i Jomala inte beaktats överhuvudtaget, det missgynnar Jomala kommun direkt. Det finns förslag på andra sätt att göra de här beräkningarna som skulle ta i beaktande både arbetslöshetssiffror och befolkningstillväxt. Det vi i oppositionen tycker att man skulle prestigelöst kunna titta på den här metoden, hålla kvar pengarna men titta på om det finns en bättre metod för att fördela de här pengarna så att de går till de som drabbas hårdast av coronapandemin och fördelas på ett mera rättvist sätt.

Ledamot Fellman säger att man ska titta på det här prestigelöst och tycker jag är ett mycket bra förslag. Jag tycker att man kan titta på det här prestigelöst i finans- och näringsutskottet, det har jag absolut ingenting emot personligen.

Tack, talman! Ni nämnde att ni inte riktigt tror att den här fördelningsnyckeln är den rätta för större beloppet. Då funderar ni lita på de här löftena. Är det realistiskt att tro att man faktiskt kan göra den här uppföljningen? Och när ska man göra den? Hur ska man kunna se skillnad på vad som beror på corona och vad som är annat? Kommunerna går ibland bättre, ibland sämre. Går det överhuvudtaget att betala tillbaka? Det finns många problem. Skulle det inte vara bättre att försöka hitta en bättre fördelningsnyckel om man nu vill ge det här stödet? Jag var ju emot det helt och hållet men.

Som jag har sagt tror jag att det är väldigt viktigt att man backar upp kommunerna. För det är kommunerna som står för den basservice som är den allra viktigaste för många ålänningar. Hittar man en bra fördelningsnyckel i finans- och näringsutskottet har jag ingenting emot det, men jag har försökt sätta mig in i det här, med det begränsade förstånd jag har, och kommit fram till att det inte är alldeles lätt att bygga upp ett nytt system jättesnabbt. Utan jag tror att kommunerna hade blivit utan de här pengarna kanske fram till hösten, men det är min personliga åsikt. Om man inte har gått den här vägen, så vi får se vad det ger i finans- och näringsutskottet.

Tack, talman! Min huvudfråga var den här uppföljningen. Om det är realistiskt att man sedan ska följa upp det här? När ska man göra det och hur ska man kunna se effekterna av corona och effekterna av annat? Det andra borde vara bättre, men är det realistiskt att göra den uppföljning?

Svaret på den frågan är ja, jag tror att det är realistiskt, men det är också förknippat med svårigheter. Vi vet alla att samfundsskatterna bara går åt ett håll på grund av corona, men annars vet vi att de har gått upp och ner under åren. Så nog vet jag att det är komplicerat, men jag tror att det absolut är realistiskt att göra det när vi har betydligt mer faktaunderlag på bordet än vad vi har idag.

Talman! Förebyggande utkomststöd är en bra sak, verkligen en bra sak. Den nya socialtjänstlagen som träder i kraft den 1.1.2021 ställer större krav och lägger större ansvar på kommunerna att jobba för att folk inte ska hamna i en situation där man blir beroende av det reguljära utkomststödet, eller hamnar i en nedåtgående spiral i sitt liv. Men problemen med att koppla ett coronastöd till landskapsandelarna för socialvården är flera.

Det första är träffsäkerheten, det som vi redan har pratat om ganska länge idag. Landskapsandelarna skjuta brett till alla kommuner, inte dit där behovet finns i de kommuner där corona relaterad utslagning är ett hot.

Det andra är att beredskapen att jobba med den här formen av stöd är ganska låg. I de flesta kommuner har man ingen erfarenhet av att jobba med förebyggande utkomststöd. Man håller på att lära sig inför den nya socialvårdslagen. Man kan det inte nu och kommunens invånare känner inte till möjligheterna. Jag är helt för att man börjar jobba med det, det är mycket klokt, men jag är inte säker på att en akut krissituation där man behöver få ut pengar till krisstöd är det rätta tillfället. Kanske snarare att man borde satsa på det vanliga utkomststödet, som bygger på att det faktiskt just nu inte handlar om de vanliga typerna av social utslagning. Utan om att familjer har drastiskt minskade inkomster som inte brukar ha det, och som kanske handlar om en ganska kortvarig sak.

Det tredje är att de förhöjda landskapsandelarna för socialvården, i de kommuner där just det behovet inte finns, går till annat. Det är inte ett riktat stöd. Det är kommunens rätt förstås att använda landskapsandelarna till vad de vill. Så ska det vara i vanliga fall, men nu är det inte vanliga fall och det som ska finansieras med den här budgeten är det som pandemin orsakar. Inte det som är problematiskt i kommunerna annars. I de kommuner där man behöver och kan jobba med förebyggande utkomststöd så ska man göra det. Men pengarna borde komma på ett annat sätt, som inte är kopplat till landskapsandelarna utan till det faktiska behovet av just den här stödformen. Att landskapsregeringen kommer med anvisningar om hur det ska gå till det är alldeles utmärkt, men också det kan i det här osäkra läget leda till olika behandling i kommunerna. För det är inte helt klart hur man ska göra. Tanken är jätte god men metoden är inte rätt. Nu blir det som gödselspridning på 70-talet, att det blir mycket överallt. När man i stället skulle dosera exakt där det behövs. Tack.

Tack, talman! Ledamot Fellman säger att man ska mera satsa på vanliga utkomststöd. Hur har man tänkt att det ska lösas rent praktiskt? Anser ni då att en familj som har hamnat i en nu väldigt prekär situation ska sälja dem aktier man har för att kunna få ta del av utkomststödet, när aktierna kanske inte är värda någonting? Man måste sälja sitt företag om man råkar ha ett sådant, annars har man inte rätt att få utkomststödet. Jag tycker att det man har kommit upp med från avdelningens sida, när det gäller det förebyggande utkomststödet, är ett väldigt bra verktyg för att kunna se brett, stödja lätt och hellre fria än fälla, som jag var inne på tidigare.

Tack, talman! Det som minister Holmberg-Jansson beskriver är ett verkligt problem. Det kunde man lösa på andra sätt genom att konstatera att det tillfälligt inte är nödvändigt att avyttra sina tillgångar för att få det reguljära utkomststödet. Ett förebyggande utkomststöd är ett mera komplicerat verktyg. Där man måste fundera på vilka typer av stöd till familjer. Till exempel kan det handla om stöd för läxläsning eller stöd för att familjen ska klara sin vardag och inte hamna i en djupare nedåtgående spiral. Men när det handlar uttryckligen om att man har fått mindre pengar och akut behöver mera så är det det vanliga utkomststödet det handlar om.

Talman! Det är väl det som är bra, att det ena behöver inte utesluta det andra. Det är upp till kommunerna nu att använda sig av alla instrument man har för att hjälpa personer som kommer i en jobbig situation. Man har gått ut med väldigt tydliga rekommendationer tidigare till kommunerna om att man nu ska stöda just i det sammanhang som det var då, att man hade många barn hemma från skolan och det var tungt att kunna förse dem med mat och dylikt. Det var väldigt tydliga rekommendationer som vi redan har gått ut med till kommunerna, hur man ska stöda och hur man ska marknadsföra att det finns en möjlighet till utkomststöd och ett förebyggande utkomststöd. Jag tycker inte att det ena behöver utesluta det andra. Utan det gäller nog att kommunerna nu ser till att verkligen hjälpa sina kommuninvånare, och vi från landskapsregeringen är beredda att hjälpa till.

Tack, talman! Jag håller helt med. Det är jättebra att man i kommunerna jobbar på olika sätt för att stöda sina invånare. Problemet är när man ska finansiera det på det här sättet som man gör nu med landskapsandelar som går till alla kommuner. Också de som inte har det här behovet, som inte drabbas på samma sätt, som t.ex. Mariehamn och Jomala där arbetslösheten blir väldigt hög och där risken för den här typen av behov är mycket större än i kommuner där varken arbetslöshetssiffrorna eller andra problem är lika stora. Att man behöver jobba med förebyggande utkomststöd är helt klart och det är jättebra att anvisningarna kommer och är tydliga. Det är finansieringen, metoden av det, som jag är tveksam till. Det kanske vore bättre om hela summan av stödet skulle gå direkt till kommunerna enligt en annan fördelningsnyckel, och sedan skulle kommunerna använda pengarna.

Talman! Jag beklagar att jag inte kunde vara med från början av den här debatten, men jag har förstått att det har frågats om ifall det finns underlag till förslaget kring ett utvecklingscenter.

Det finns en väl underbyggd PM från högskolans ledning där man nämner de möjligheter som finns för Åland att ta del av intressanta utvecklingsprojekt och extern finansiering för att hjälpa till att utveckla det Åländska samhället. Det här enligt devisen att man måste satsa på utbildning och utveckling i ett samhälle och verkligen i en krissituation.

Det pågår stora parallella processer när det gäller högskolan. Vi har bolagiseringen med kommande ny högskolelag, och nu initiativet till ett embryo till ett utvecklingscenter. Regeringen tillsätter inom kort, blott några dagar, en arbetsgrupp som får i uppgift att se till att de här processerna knyts samman på bästa tänkbara sätt. 50 000 euro räcker inte långt. Vi får inget väldigt prytt utvecklingscenter i stora mått av det, men regeringen vill att arbetet med centret kommer igång snabbt. Som nämndes i måndagens debatt så har motsvarande idéer funnits i många år och vi vill nu stärka möjligheterna för att någonting nu faktiskt ska hända. Tack.

Talman! Lite förvånad blir man när minister Röblom nu går upp och pratar om att det här är ett embryo, medan skrivningarna i budgeten är betydligt tydligare om man nu ska sätta igång ett utvecklingscenter. Så att ambitionsnivån ter sig vara oklar.

Två konkreta frågor. Jag upprepar den tidigare frågan från i måndags, varför går det här in som budgetmedel som en köpt tjänst? Vad menar ministern att det här kommer att kosta inom de närmaste tre eller fem åren, vad ministern anser att är en lämplig tidsperiod?

Talman! Det här är ett embryo därför att ett utvecklingscenter måste börja någonstans. Det har ingenting med ambitionsnivån att göra. Ambitionerna är stora. Vi vet att behovet är stort. Möjligheterna är stora, men man måste börja någonstans. I stället för att bygga en stor kostym med en snygg logo på och sedan börja fylla det med innehåll, vill vi börja smått med att gräva där vi står och se vad vi kan göra. Och sedan se hur den här verksamheten växer till sig. Inte ens det räcker kanske 50 000 euro till i något längre lopp, men inledningsvis nu snabbt så vill vi att det ska komma igång och att det här arbetet ska komma igång. Orsaken till att det köps tjänster kan handla om att den här gruppen ska ta fram hur det bäst dras igång, är det så att man anställer en projektledare på en viss tid eller konsult tjänster. Jag lämnar det öppet till gruppen att ta reda på det bästa sättet.

Talman! Precis som jag var inne på i måndags så är jag inte så övertygad om att den där köpetjänsten är så bra finansieringsmodell. Vi har ett ganska strikt budgeteringssystem inom landskapet och det är antagligen därför den ligger där, för man visste inte var den låg bättre. Det betyder också att den kommer in i högskolans budget som en köpetjänst. Medans egentligen för att kunna möjliggöra det här så är det precis så som ministern skulle önska att en grupp ska kunna säga var de här pengarna ska vara på bästa sätt. Det där kan man säkert städa upp i efterhand, men det visar på behovet av att högskolan nu omgående skulle få bli en egen resultatenhet.

I budgeten står det att ett utvecklingscentrum skapas på Högskolan på Åland för att koordinera och söka extern finansiering för utvecklings- och forskningsprojekt. Det är ju en annan sak än det embryo som minister Röblom pratar om. Det kanske skulle varit bra om man skulle ha skrivit vad man menar också i budgeten.

Talman! Absolut, man kunde ha varit försiktigare i skrivningarna kopplat till vad det handlar om i det första steget. Men jag tycker ändå att det är väldigt viktigt, och regeringen tycker att det är viktigt, att visa att man verkligen menar allvar med det här och att man ser möjligheterna i det här. Vi vill att det här ska bli av nu. Det här som har funnits på idéstadiet och som stötts och blötts många år, men som av någon anledning inte har blivit av. Nu ska det bli av.

Tack, talman! Jag förstår inte riktigt det här nu. Är det här egentligen frågan om en kartläggning av ett eventuellt utvecklingscenter vid Ålands högskola? Jag får den bilden nu minister Röblom tar det här anförandet. Nu handlar det mer om att man har någon sorts embryo tanke kring att man ska se, vid olika köptjänster och konsulter, hur man ska kunna eventuellt få i gång ett utvecklingscenter. Är det vad som är tanken, att det är en kartläggning? Annars så är jag lite besviken på landskapsregeringen när det gäller ekonomin, för att står ganska tydligt i utskottets betänkande för budget 2020 att alla eventuella projektanställningar och anställningar ska ha en konsekvensanalys. Och det har jag inte hört att ministern Röblom har nämnt här. Utveckla gärna det här med att är det här en kartläggning mer än att det är ett projekt som startar.

Talman! Som jag sade så pågår flera processer samtidigt och vi hoppas att kunna ro i hamn en bolagisering av högskolan så fort det är möjligt. Då är tanken den att det här som vi nu äskar om för att göra det här embryot till denna stora supersatsning. Men embryot till den skulle kunna starta tidigare än vad processen med bolagiseringen, innan den ros i hamn. Och sedan är ju tanken den, vilket kommer att ske när högskolan bolagisering , det kommer ny finansieringsmodell på plats, allt nytt som kommer att få plats, nya avtal, då får man ta ett omtag på det här och se hur arbetet med utvecklingscentret fortsätter. Men vi vill att det ska starta så snart som möjligt.

Tack, talman! Tack ministern för det klargörandet. Då vet jag som medlem i finans- och näringsutskottet att det här handlar alltså mer om en kartläggning just nu. Jag går inte in på och kritiserar syftet, för jag tycker att det är ett bra syfte. Det har funnits med i flera mandatperioder att utveckla ett sådant här resurscenter. Där man verkligen hade möjligheter att dra igång någonting som är väldigt stort var ju via den så kallade PAF-fonden, där det fanns 25 miljoner euro som skulle gå till forskning, nya innovationer, hållbar omställning etc. men som tyvärr riktades till andra för stunden viktigare ändamål. Tanken är god, men det gäller nog som sagt att ha en konsekvensbedömning och också skapa den här basen. Det kanske man kan göra för 50 000 euro, men jag tycker att man ska formulera det kanske mer korrekt då att det här handlar om en kartläggning.

Tack, talman! Det är jättebra att höra från ledamot Holmberg och Liberalerna att man stöder den här grundtanken, det känns väldigt bra. Jag tror också att det finns en enighet i målet och ambitionen i detta. Jag skulle också vilja ha 25 miljoner euro att sätta in i det här med en gång, men nu är omständigheterna inte riktigt sådana. Däremot så är det väldigt viktigt att bara för att en pott pengar, som man har satt en viss etikett och på tänkt i en viss riktning om den, av olika orsaker rubbas så ska ju inte ambitionen rubbas därför. Då får man försöka hitta och tänka på andra sätt och fortsätta se till att det finns pengar till de livsavgörande satsningarna för Åland i framtiden.

Talman! Jag tror det är mycket viktigt att det här blev klargjort. Att det är en utredning om ett resurscenter det handlar om, och inte som det står i tilläggsbudgeten att det etableras ett centrum, det skapas ett centrum. Det gör det alltså inte. Utan man utreder nu huruvida man ska inrätta ett sådant här centrum eller inte. Varför det inte har gjorts under åren trots att idén har funnits är för att man vet att det här är en ganska stor munsbit. Därför att du kan inte bara lägga in 50 000 euro eller en kostnad för en eller två personer som jobbar med det här. Utan du behöver också rejält med pengar att kunna ha som nationell andel i de här projekten. Du måste ha en aktiv lobbyism ute bland partners och finansiärer inom EU. Och man behöver också ha en hel del bridge finansiering, eftersom EU pengarna kommer in sist. Det tror jag har lett till att man inte har etablerat och skapat (… taltiden slut).

Tack, talman! Det stämmer att allt det där behövs, som ledamot Gunnel säger. Men jag vidhåller att vi vill etablera ett utvecklingscenter. Det här är inte tänkt som en utredning i ordets tråkiga bemärkelse, utan vi etablerar ett utvecklingscenter. Även om det är så att det bara är någon som anställs på deltid under en viss period som börjar titta på och utreder så till vida hur man ska gå tillväga för att ta de första stegen, må hända. Men jag vidhåller, att sitta och vränga ord, det här är ingen utredning utan vi etablerar.

När saker och ting etableras brukar lagtinget, och säkert minister Röbloms kollegor i landskapsregeringen, fråga sig vad kostar det här då? Hur mycket pengar avser minister Röblom budgetera för 2021 och åren framåt för det här centrets aktiviteter?

Talman! Det är en relevant fråga och det kommer vi återkomma till, naturligtvis. Som jag sade, jag håller med om det som ledamot Gunell säger att det behövs motfinansiering och resurser i det här. Vi får helt enkelt återkomma till vad det handlar om för summor och hur det här utvecklar sig. Jag hade också en briljant punkt att avsluta med, men den försvann.

Fru vice talman! Jag vill först rikta ett tack till vice talman Zetterman för den finansmotion som är inlämnad till den tilläggsbudget som gäller ökad finansiering av vår budget. Det är ju så att återbetalning av lån är inkomst i vår budget. Den här motionen lade jag förra valperioden och hade hoppats att liberala finansministern då skulle verkställa den. Eftersom finansministern sade att det var ett lovvärt initiativ och man skulle titta på det, men det blev inte verkställt. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet har en positiv skrivning och att landskapsregeringen snarast möjligt kommer med ett lagförslag, som redan egentligen finns i en lagmotion, och förverkligar den. Det ger en möjlighet att vi kan få en inkomst mellan 0 till 48 miljoner euro, det är 48 miljoner euro som ligger ute i landskapslån. Eftersom det ofta är kommunala bolag som är låntagare kan det också stärka de bolagen, för att man kan låna upp billigare på marknaden än vad man lånar av landskapet idag. Landskapet, tror jag att vi varit eniga om, ska inte vara bank längre. Så det hoppas jag att finans- och näringsutskottet är positivt till, att majoriteten kan omfatta det.

Om vi ser på den här tilläggsbudgeten så har jag under debatten upplevt att det kommit kritik från oppositionen, men ändå har man sagt att pengarna behövs. Vårt samhälle brinner, men det är olika sätt att släcka den. Och det är det som oppositionen anser att man gjort fel. Nu är det ju så att man kan inte, tror jag, under det kommande året säga var det kommer att kosta mest eller någonting annat. Man kan inte heller dra slutsatser av arbetslösheten i en viss kommun påverkar och är direkt anknytning till skada. Det beror precis på vilka arbetslöshetskassor man hör till och hur mycket pengar det ger skattemässigt. Det är svårt att göra det, men alla är eniga om att pengarna behövs och jag tror att kommunen kommer att behöva mer pengar. Det viktiga är att vi kan behålla ett så lågt skatteöre som möjligt i kommunerna, att vi från landskapets sida kan se till att det inte far iväg, och också en trygghet för invånarna i kommunerna. Det är det som är viktigt.

Man kan inte heller bygga det på samfundsskatt. Ser man till sista redovisningen som är för april månad till exempel så har Geta kommun fått 927 procent högre ökning på samfundsskatter. Det hörs enormt mycket, men ser man på vad de fick så var det 770 euro. Medan Mariehamns stad förlorade 52,5 procent, det betyder en kvarts miljon euro. De här summorna, hur man än kastar dem och tittar på dem så blir det aldrig träffsäkert. Det får man titta på i efterhand. Finansministern har nu ingen lätt uppgift för att tillmötesgå alla här i lagtinget, hur vi än vill och vilken kommun vi än bor i. Det här är ett system och jag hoppas finans- och näringsutskottet tittar på det här, men för min del kan jag stöda det här som kommer fram.

Det kom också mycket fram i lagtingsledamot Strands anförande tycker jag, att vi som politiker måste nog hålla igen så mycket som möjligt. Det kommer att bli en period, den här lagtingsperioden, som nog ingen kunde vänta sig i början. Det kommer att bli tuffa år på den ekonomiska fronten. Det är beslut som har fattats över våra huvuden. Landskapsregeringen måste också titta på hur man bokför de här stöden och skadorna som uppkommer på grund av corona. Eftersom här har vi 51 § i självstyrelselagen, det är inte beslut som har fattats här som har lett till mycket av de skador som är. Om vi tittar på pandemins utsträckning på Åland så har det inte föranlett de beslut som har fattats fullt ut. Skadorna får vi se tyvärr i efterhand, de kommer nog bli större än den här tilläggsbudgeten som är nu. Tack.

Talman! Först och främst vill jag tacka för det goda samarbetet vi har nu i talmanstrion, åtminstone mellan vicetalman Häggblom och vicetalman Zetterman. Som tidigare konstaterat var också ledamot Gunnel en av undertecknare till den här motionen. Så jag delar vicetalman Häggbloms goda förhoppningar kring den positiva hanteringen av den här motionen. Därtill undrar jag hur Obunden Samling ser på den här fördelningsnyckeln som nu har använts. Precis som vicetalman Häggblom säger så är det svårt att hitta det ultimata, mest rättvisa, systemet. Jag tror att alla förstår att det finns inget klockrent system som delar det med millimeter rättvisa. Samtidigt har vi iallafall från oppositionen och delar av majoriteten sett att den här fördelningsnyckeln har kanske lite för stora problem. Hur ser Obunden Samling på den saken?

Som jag sade så tycker jag att det är svårt för en finansminister att lägga fram en nyckel som alla skulle kunna var nöjda med. Vi vet inte skadorna. Det är omöjligt för någon att säga skadorna. Om jag förstått oppositionen rätt så är man helt ense om att de här pengarna behövs i kommunen. Då visar man också den trygghet som man måste ha ute i kommunerna för att kunna planera sin verksamhet. Vad som sedan är den bästa nyckeln och hur man kan kompensera i slutändan. För det kommer att behövas kanske mer pengar än de pengar som nu är aktuella. Finansministern har utlovat det. Om man tittar på alltihop tycker jag vi har en mycket ödmjuk finansminister som inte är stenhård och slår näven i bordet och säger att så här ska det vara, utan att han återkommer med tillägg.

Talman! Om jag får fortsätta på spåret på ett principiellt plan. Vad anser Obunden Samling, ska man ersätta för de skador och extra kostnader som har tillkommit med anledning av corona och, särskilt inkomstbortfall både i förvärvsinkomstbeskattningen och samfundsbeskattningen, eller använda den modell som ledamot Nina Fellman kallade för gödselspridaren från 70-talet här i en tidigare replikväxling?

Tack, talman! Som jag har sagt tidigare så är inget system det bästa. Jag har tidigare sagt att fördelningen av samfundsskatterna på Åland är helt förkastlig, det har alltid varit min åsikt. Jag anser att den ska delas ut till alla ålänningar, för alla ålänningarna medverkar till att samfunden, företaget går bra på Åland. Om de är registrerade i Mariehamn, Saltvik eller Geta spelar ingen roll för alla Ålänningar har ofta bidragit till dem, om det är bank, försäkring eller om det är rederier eller något annat. Där ser man systemen, de slår inte rätt och det är ingen rättvisa. Jag anser inte att det är rättvist. Getaborna bidrar till bankerna och försäkringsbolagens utveckling också.

Talman!Jag är bara tacksam över att vicetalman Häggblom inte heller i den här majoriteten har fått stöd för sitt förslag om bostadslånens återbetalning. Den frågan har varit på tapeten länge och den har alltid ändå landat långt ner i kön, eftersom det förstås måste ske lagstiftning. Jag tycker det vore synnerligen dålig tajming att komma med den frågan nu i samband med coronabudgetar. När vi vet att om lånen återbetalas blir lånen dyrare och hyrorna höjs. Med höjda hyresnivåer i det här läget så är det ökade utkomststöd och bostadsstöd och så vidare. Jag stöder inte (… taltiden slut).

Tack, talman! Här visar det sig att vicetalman Zetterman hade fel när hon hade tittat på vem som skrev under motionen. Socialdemokraterna har inte gjort det, och då vet vi att de inte stöder det. Det är helt felräknat av lagtingsledamot Gunell. Om man kan låna upp på den fria marknaden för 0,5 procent och man betalar till landskapet 1,8 procent, så kan inte jag se att hyran skulle stiga. Tvärtom kommer de att kunna sjunka, och det skulle vara bra för alla hyrestagare. Jag tror att de största låntagarna är Marstad, kan de låna till billigare och ge billigare hyror åt sina hyresgäster tycker jag skulle vara en fördel för alla i så fall. Men vi ser olika på det där.

Jag tror inte att vicetalman Häggblom resonerar riktigt riktigt när det gäller vinsten beträffande ränteläget. Det här är ändå gamla lån och räntan på dem är typ 1 procent, om jag har rätt information. Jag är nog rädd för att det här kan betyda höjda kostnader och därmed höjda hyror, och läget är minsann just nu inte riktigt för att göra någon sådan åtgärd. Jag tror att det nog är bra att den här tanken får vila ännu ett tag. Det är, som sagt, framför allt Mariehamns hyresbolag Marstad som skulle få betala ut de största summorna och det måste ske frivilligt på basen av ny lagstiftning. Det går inte så som systemet är nu.

Talman! Det där är ju en felsyn som man har. Det är upp till kommunen sedan om man vill göra det. Jag tror att Mariehamns stad, som alla andra kommuner, måste titta på sina bolag. Om man kan förbättra ekonomin och ett billigare lån så är det ju bättre både för bolaget och för hyrestagaren. För idag lånar ju kommuner upp under 0,5 procent på den privata marknaden. Varför ska de låna av landskapet mellan 1 procent och 1,8 procent? Det talar ju sitt eget språk.

Tack, talman! Eter måndagens debatt så roade jag mig med att titta på de olika valprogrammen inför valet 2019 för olika partier. Jag kan konstatera att skulle det ha varit en coronakris i oktober så skulle garanterat förslag på företagsstöd ut till näringslivet etc. varit betydligt fler än vad de är i dag. Jag såg också vad Bert Häggblom gick till val på. Första punkten: ekonomi i balans, nej till upplåning. Jag får inte riktigt det att gå ihop med det anförande som vicetalman Häggblom nu framförde. Någon gång måste man ju faktiskt sätta ner foten och bestämma sig för att nu måste vi ta ansvar för ekonomin. Det är det jag tycker att oppositionen gör här, i och med att vi vill ha ett system som fördelar ut de här fem coronamiljonerna ut till våra kommuner. Det är inte miljonerna vi kritiserar utan det är systemet. Vi vill att de ska träffa rätt, och det kan de göra bra mycket mer säkert via andra tekniska fördelningsgrunder än vad som (… taltiden slut).

Tack, talman! Det var ingen logik i det som ledamot Holmberg nu anförde. Han pratade om ett valprogram med nej till utplåning och sedan kom han in på fördelningen till kommunerna. Det där gick ju inte ihop över huvud taget. Däremot om man skulle ha tänkt på den motion jag skrev under att man återbetalar de här lånen, så är likviditeten i landskapet bättre. Det är ju bra att ledamot Holmberg skrev under den motionen, då förbättras det. Vi är helt eniga till den delen.

Tack, talman! Det är vi gällande den motionen. Jag ska förtydliga mig. "Ekonomi i balans, nej till upplåning", det finns en röd tråd i det och det anförande som vicetalman Häggblom framförde. Det är att vi kan inte nu hantera våra skattemedel, landskapet Åland har en väldigt dålig ekonomi. Precis som ledamot Strand sade, vi öser vatten ur en läckande båt till en annan läckande båt. Vi står vid bankdörren för att låna pengar till driften. Då måste vi hantera skatterna på ett sätt att när vi riktar dem så måste de träffa rätt. Det kan man göra på ett bra mycket mer träffsäkert sätt än vad vi gör nu med de här fem miljonerna enligt förslaget. Jag är alldeles övertygad om att när vi får bearbeta utskottsbetänkandet kring det här lagförslaget så kommer det att vara ett förslag som hanterar skattemedlen på ett säkrare sätt och som förlänger tiden tills vi ska gå till bankerna och låna pengar. Det är det jag menar, det var därför jag tog upp också vicetalman Häggbloms valprogram.

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg och jag är överens om att vi så långt som möjligt inte ska ha någon upplåning i landskapet. Kan vi nå det? Vi är också ense om att kommunen behöver de här pengarna, rätta mig om jag har fel men så har jag uppfattat det. Att också oppositionen menar att kommunerna är i behov av dessa pengar, i den situation som är nu. Det kanske behövs mer pengar. Det är det jag har sagt att hur det träffar säkert vet vi inte förrän i efterhand. Då får man reda upp det för det är så svårt att göra. Det är ingen som kan säga vad som är rätt. Vi har inte heller påverkan på de skatter och annat som uppbärs och som är till grund för våra inkomster från staten.

Talman! Vicetalman Häggblom berättar om hans syn på bostadspolitiken och bostadslånen. Det är en intressant tanke. Det är väl så att låntagarnas intresse att byta finansieringsform till stor del är avhängig förutsättningarna för det också. Visst, man kan prata om räntor och sådär, men också säkerhet. Jag tänker på de låntagare som finns på landsbygden, kommer de ha svårare att byta den här finansieringen? Med tanke på att de här bostäderna ofta har dåliga säkerhetsvärden. Har vicetalman Häggblom någon åsikt om den saken?

Tack, talman! Man ger möjligheterna åt de som vill återbetala, de ska ha den möjligheten. Sedan är det upp till låntagarna om man vill fortsätta i landskapslånet eller om man vill finansiera det på annat sätt. Det är de möjligheterna man ska göra så får vi inkomster till vår budget.

Tack, talman! Jag vill tacka för vicetalman Häggbloms intressanta och klargörande resonemang om svårigheterna att hitta en perfekt plattform för beräkning av coronaskador. Det var intressant att höra. Sedan vill jag också säga att coronamärkningen av kostnader som uppstår i förvaltningen görs.

Tack, talman! Det är bra att klargöra att man skriver ner vad som hör till corona, att man bokför det på det sättet. Och det är också viktigt att man för ut den informationen till kommunerna, för då blir det den här träffsäkerheten som efterlystes av oppositionen i synnerhet. Det kan ju klargöras och så reder man upp det i efterhand. Inte är det svårare än så.

Tack, talman! Jag tänkte jag skulle ta tillfället i akt och berätta om de företagsstöd som är igång under den här coronapandemin som pågår. Vi har konstaterat, från och med den första tilläggsbudgeten i coronapandemins tecken som vi lanserade, att det är mycket som har hänt under en kort tid. Och landskapsregeringen följer kontinuerligt med allt som sker på Åland, i Finland och i de övriga nordiska länderna och jobbar på med stark kraft vill jag säga.

Det som ni redan vet är att det här temporära tilläggsstödet som vi lanserade i den första corona tilläggsbudgeten, 30 euro per dag för de som kan ta del av det, är ett oerhört viktigt näringspolitiskt instrument som vi har satt igång. Det har påverkat väldigt många människor på Åland som får ta del av det. Det är stor skillnad om du har 600 euro eller 1300 euro i utbetalning per månad om du har gått och blivit permitterad, eller om du är en företagare som har permitterat dig själv under den här temporära tiden från 16 mars till 30 juni. Oerhört viktigt har vi konstaterat när vi pratar i aktionsgruppen med Ålands Näringsliv, Visit Åland, Företagarna på Åland och de tre banker som är representerade där. Det var just det beslutet och den lagstiftningen som vi tog i den första tilläggsbudgeten.

Det andra stödet som vi satte igång var likviditetslånet, som många har kritiserat på många gånger oförskyllt sätt. Garantikostnaderna kanske var lite höga i början, men de har sjunkit under resans gång. Också möjligheten till att inte behöva använda landskapsgarantin eller garantin från Finnvera är ett faktum. Har man egen säkerhet så är lånekostnaderna inte så höga. Till dags datum har det beviljats ungefär 7 miljoner euro i garantier till olika stora och små företag, mestadels små företag.

Så undrar ni om del 3 kanske, i de stöden som vi från regeringen har lanserat i coronakrisens tecken är likviditetsstödet. Alltså 20 procent av de beviljade lånekrediter som bankerna har konstaterat att företagen behöver uppgår till dags datum ungefär till 2 miljoner euro, som har gått ut från landskapets kassa till företag som har varit i likviditetskris. Det är hela syftet med det stödpaket som lanserades. Hjälpa människorna som blir drabbade av permittering, hjälpa företagarna som kan permittera sig själva och hjälpa företag som behöver likvida medel för att betala kostnaderna när kostnaderna fortsättningsvis kommer även om samhället i sig kanske gått in i någon sorts dvala.

Det är inte bara det vi har gjort, vi har också stöttat branscherna Ålands Näringsliv, Visit Åland, Företagarna på Åland. Ålands Näringsliv har hjälpt med bland annat företagsrådgivning, Visit Åland med destinationsmarknadsföringspengar och Företagarna på Åland får innovationsstöd för att dela ut till innovativa lösningar, som ni säkert har läst om lite i de senaste veckornas medier. Det stöd till kulturutövare och kulturföretagare som har gått ut och också är i kraft just nu med coronapandemins signatur. Det är stöd till föreningar som tappat idrottsevent exempelvis. Det är stöd till högskolepraktikanter som vi fördubblade, för att underlätta och se till att mer ungdomar har sommarjobb. Jag kan också säga att vi jobbar stenhårt på att hitta flera, kanske hundratals, sommarjobb att kunna lansera inom en snar framtid på ett effektivt sätt. Mer om det inom kort.

Sedan vet vi också från finska statens sida så kommer det en väldigt blandad kompott av stöd som också åländska företagare kan ta del av. De 2000 euro till småföretagen via kommunen. Stöd till restauranger som just nu är i riksdagens utskott och behandlas. Med det stödet arbetar landskapsregeringen på så sätt att vi har anhållit om att få bli hörda i utskottet, vilket vi har fått löfte om att vi ska bli. För att berätta hur vi ser på stödsystemet från den finska sidan till restaurangerna med framförallt utsikterna att man tittar på januaris och februaris siffror, vilket vi givetvis inte kan stöda på något sätt. Det finns också en hel del mindre företagsstöd till jordbruk- och fiskerinäringen som kommer att kunna informeras om och så vidare ganska snart. Så det är mycket som pågår parallellt. Här någonstans tycker jag också att är det viktiga. Att vår näringspolitik har gått ut på den akuta fasen och den har gått ut på att följa upp vad finska staten tar och gör med sitt ansvar för det åländska näringslivet och de åländska företagen. Det gäller att vi lägger in våra insatser i rätt tid och på rätt område, och inte bara generellt till alla. För det är inte så att hela åländska näringslivet har kris just nu. Ganska många till och med har inte den enorma kris som framförs i den här talarstolen ibland, ganska många går ganska bra. Det finns företag som annars har kunder som ofta tar färjorna till Sverige eller andra ställen för att inhandla sina varor. De handlar idag på Åland. Det här tycker jag vi ska uppmuntra till mer att vi ska handla mer hemma, framför allt just nu. Landskapsregeringen följer noga med och vill göra rätt insatser i rätt tid. Vi vill inte göra för mycket för tidigt, som jag tycker annars att den här pandemins kraftuttryck många gånger har blivit och vi har sett effekterna av.

Den akuta krisfasen håller faktiskt nu på att gå över i någonting annat. Skolorna börjar öppna, vi vet att restaurangerna snart kommer kunna ha möjlighet att servera lunch och middags gäster, vi får väl mer information om det under den här dagen eller i morgon. Vi vet att just nu så förhandlar riksregeringen om mera stödpaket till finländska företag, som också givetvis ska inkludera åländska företag. Beroende på hur scenarierna ser ut, när gränserna öppnas, när kan folk börja röra sig mera. På vilket sätt ska vi se till att Åland är en säker, trygg destination och en hamn att komma till, det jobbar vi kontinuerligt med. Det viktigaste nu förutom bara formellt kapital och stöd in generellt till alla företag, så vill vi rikta stöden rätt till de som har behov, till de som inte kan betala sina räkningar på grund av den situation man har blivit försatt i. Och där är likviditetslånen och stöden fortsättningsvis en oerhört effektiv och bra anpassad åtgärd som landskapsregeringen har gjort och som har hjälpt väldigt många i den här fasen. Men vi kommer att gå vidare förstås. Givetvis kickstarts stöd, vi ska ha utvecklingsstöd och vi ska hitta olika incitament för att ta in åländska företag och hjälpa åländska för att hjälpa sig själva. I de kommande veckorna och månaderna, när vi nu ser hur pandemin förändras lite.

Där någonstans, herr talman, vill jag kort bara förmedla om att det inte är nattsvart. Det är väldigt mörkt absolut för många, men det finns också många som det går bra för. Landskapsregeringen har sagt att vi vill inte se ett åländskt livskraftigt företag gå i likviditetskonkurs under den här pandemin. Sedan kommer det att bli många förändringar framöver för många företagare, men så är också en liten del av det entreprenörslivet som företagare lever. Det händer saker, det inträffar olyckor och det inträffar saker som man inte har kontroll över och då måste man anpassa sig efter det. Vi kommer att få se ett nytt samhälle växa fram på ett nytt sätt där åländska företagare är jag övertygad om att kommer att hitta nya vägar och nya sätt att tjäna pengar. För det är i slutändan vad det handlar om för de flesta företagare, tjäna pengar, betala skatt, så att vi kan fördela välfärden på absolut bästa sätt från den här talarstolen. Med de orden tackar jag för mig just nu.

Talman! Jag hör till dem som har efterfrågat långsiktiga strategier i flera omgångar här i plenisalen. Jag menar förstås att visst måste man ta hand om det akuta, men planerar man inte långsiktigt och tar man inte fram strategier tenderar allt att bleka ut. Precis som har konstaterats här, när frågor är akuta hinner man inte tänka efter fullt ut utan det blir lite skjutet från höften. Därför menar jag att det är oerhört centralt att också näringslivspolitiken tar fram mer långsiktiga strategier.

En av de frågor som också har diskuterats här i salen tidigare är stödet från Business Finland, om huruvida de kan bli tillgängliga för de åländska företagen eller inte. Det har funnits både för- och nackdelar kring den frågan, men hur ser näringsministern på det? Om näringsministern ställer sig positivt till det, hur går det med förhandlingarna?

Talman! Den här frågan har från Liberalernas håll tagits upp kontinuerligt sedan krisen infördes och vi har konstaterat att finska staten valt att kanalisera ungefär 700 miljoner euro via det sättet som, de såg, snabbast kanalisera ut pengar i det finska näringslivet. Landskapsregeringen tycker tillsammans att det är helt självklart att det som finska staten har ställt till med i många gånger, också på Åland, ska man ta konsekvenserna av. Vilket man följd i färg har gjort med stöden till småföretagarna via kommunen. Stöden till restaurangerna som man säger att man ska göra. Stöden till jordbruk- och fiskerinäringen och likaså även då anser landskapsregering att de 700 miljoner euro, som obönhörligen tillhör Åland ska också kanaliseras på Åland. Vi jobbar kontinuerligt med det. Det handlar ungefär om 3,5 miljoner euro, alltså mindre än det vi redan nu har betalat ut (… taltiden slut).

Talman! Det är bra att landskapsregeringen delar den uppfattningen att det här är Finland som har ställt till med de problemen och bör därför också vara med att finansiera till de delar som Åland drabbats av. Både genom 51 § och genom andra direkta stöd.

Vidare så tycker jag fortsättningsvis att det är bra att näringsministern har tagit itu med frågan kring att plocka in fler hjärnor till processen, vilket han har gjort som privatperson vad jag kan förstå. Jag hoppas på att också landskapsregeringen som myndighet kan ta den modellen till sig och börja arbeta strategiskt med fler människor in i processen.

Talman! Landskapsregeringen jobbar aktivt med de verktyg som man har inom näringspolitiken, som jag förklarade i mitt huvudanförande, ungefär 10 stycken stödåtgärder som vi kontinuerligt vidareutvecklar nu.

Sedan till att ta hjälp av flera hjärnor. Det gör hela landskapsregeringen kontinuerligt och diskuterar med både privatpersoner och personer med olika befattningar i samhället. Det som ledamot Zetterman hänvisar till är den direktsändning som sker varje fredag i näringsministerns kontor. Vilket jag då ser att det inte är näringsministern privat som gör, utan det är näringsministern som ämbete. På fredag kan informera ledamot Zetterman att hon gärna får ta del och är välkommen att ställa frågor till bland annat nationalekonomen Edvard Johansson och Ålands riksdagsman Mats Löfström. Klockan 08:00 i ministerns kontor, digitalt.

Tack, talman! Jag håller med om att likviditetsstödet behövs, det är en bra åtgärd. Jag ska inte befatta mig mer med det utan det jag kanske har kritiserat är att det skulle behöva ha varit några fler verktyg.

Jag har några frågor och det gäller till exempel arbetsmatchningen. Jordbruket har ju behov av arbetskraft som inte alltid har kunnat tillhandahållas lokalt. Hur ser den matchningen ut just nu? Finns det någon synk mellan AMS och jordbruksföretagen, producentförbundet etc? Sedan undrar jag också över destinationsmarknadsföringen. När vi kickstartar igång Åland och speciellt turismen förhoppningsvis ordentligt nästa år kommer våra turistföretagare ha en väldigt svag likviditet. Det betyder att då måste offentliga medel hjälpa till i ännu högre grad att marknadsföra Åland. Finns det någon beredskap där eller en plan redan nu?

Talman! Till fråga ett, gällande matchningen från AMS och jordbruket, så kan jag säga att AMS har väldigt mycket jobb just nu att hantera alla ansökningar och se till att utbetalningarna sker på ett rättssäkert och snabbt sätt. Det är givetvis så att man i den här akuta tiden inte har så mycket kraft och tid att lägga på just den matchningen. Men vi har sett hur näringslivet själva har engagerat sig. Tvätteripersonal som är ute i jordbruket nu och de lediga arbetsplatser som finns där ute fylls snabbt upp.

Till den andra frågan om destinationsmarknadsföringen så är det tyvärr så att med den kris som har kommit in i det åländska näringslivet, har också motfinansieringen dragits tillbaka ganska mycket. Vilket naturligtvis är helt självklart. Vilket företag skulle satsa pengar på destinationsmarknadsföring när gränserna är stängda? Där har landskapsregeringen sagt att vi kommer att ställa upp och se till att destinationsmarknadsföringen är något som är prioriterat det kommande halvåret och året.

Tack, talman! Näringsminister Karlström och undertecknad hade en trevlig frågestund för ett tag sedan gällande Ålands Utvecklings Ab. Skulle det ändå inte vara en bra prioritet att så fort som möjligt få den lagstiftningen? Om det är så att majoriteten önskar en lagstiftning. Skulle inte det också vara ett viktigt verktyg när vi kickstartar Åland igen.
Och sedan så tjatar jag, jag vet det. Men jag ser hur Sverige, Finland och nästan alla länder i västvärlden nu har börjat rita upp sin karta, hur man ska gå vidare efter den här pandemin, vad som behöver göras. Jag vet att landskapsregeringen pratar med många kloka människor på olika nivåer, men skulle det inte ändå vara nödvändigt att man har det mer strukturerat i form av en grupp som kan komma med ett samlat material på åtgärder och förslag på hur man ska gå vidare? Det tenderar ju, precis som min kollega Zetterman sade (… taltiden slut).

Talman! Till det sista gällande arbetsgrupp så vill jag fortsättningsvis hävda att det vi gjorde från landskapsregeringens sida initialt, när vi tog kontakt med branschorganisationerna och de tre lokala bankerna, så har varit väldigt bra bollplank att diskutera just olika åtgärder med och kontinuerligt diskutera tillsammans vilka insatser som behöver göras. Den gruppen har också kallat till sig allt från ÅSUB till statsvetare, till landskapsläkare och mycket annat. Det förs en väldigt aktivt dialog varje vecka med väldigt många kunniga människor och det kommer givetvis att fortsätta. Det finns ingenting som hindrar att man jobbar bredare och lyssnar på ännu flera. Det är ingen konflikt med det, landskapsregeringen jobbar förtret på alla olika nivåer.

Tack, talman! Tack för ett mycket intressant anförande om alla de här åtgärderna som finns och flera behöver komma. Det som jag lite funderade på var det här likviditetslånet som man nu anser att stödet nästan går till att betala räntorna. Hur har räntenivån gått ner nu för företagen?

Talman! Det här är en ganska komplex fråga att svara på. Alla företag är olika och man har olika säkerhetsnivåer. Själv kanske man är klassificerad på ett sätt enligt olika kreditinstitut och det där påverkar också bankens sätt att kunna förhandla just räntor och det påverkar också Finnveras krav på kostnader för garantier, så att säga. Så det går inte generellt att säga. Men har du en säkerhet och inte behöver blanda in landskapsborgen eller Finnvera garantier i det så är det billigare, eller en mer marknadsmässig ränta, som ligger till grund för att sedan få det här stödet. Men det går inte att säga generellt att det kostar 2 %, 3 %, 1,5 % eller 5 %, för det är så otroligt olika beroende på var någonstans i företagets livscykel man är. Hur mycket belånad är man, hur mycket av obetalda räkningar har man, har man någon betalningsanmärkning etc.

Tack, talman! Det verkar som räntenivån är lite hög eftersom en hel del tar andra lån och säkerheter än Finnvera, men det är en annan sak. Med de här olika alternativen så undrar jag för nästa tilläggsbudget, de här så kallade omställningsstöden som de har i Sverige. Är det något ni har tänkt på? Där det inte går enligt bransch utan helt enkelt beroende på hur mycket omsättningen har minskat.

Talman! Jag tycker det är en intressant väg som svenska staten har gjort, just med omsättningsförändringen och hur man sedan räknar ut det. Vi vet också att idag, just precis nu sitter finska regeringen och diskuterar ungefär samma sak. Så vi får väl se vad finska regeringen kommer fram till och så hoppas vi att det de gör sedan håller hela vägen. Många gånger har vi blivit besvikna också när vi har lyssnat på presskonferenser och sedan sett att varken lagar eller förordningar hänger med vad politikerna vill. Vi tycker i landskapsregeringen att land ska med lag byggas, inte med rekommendationer och åsikter.

Tack, talman! Tack till minister Karlström för redogörelsen över de olika stödprogrammen. Det som har varit på tal flera gånger är huruvida åländska företag också borde få tillgång till de stödstrukturer som finns inom Business Finland för större företag, och för medelstora och små företag inom NTM centralernas utbetalningssystem. Om jag har uppfattat det rätt så menar också minister Karlström att det vore mer än rätt att också åländska företag kom i åtnjutande av det här. På vilket sätt har man närmat sig regeringen eller ministerierna eller de enskilda instituten när det gäller att öppna upp systemen för åländska företag?

Talman! Det är helt klart så att finska regeringen och ministerierna konstaterar att åländska företag och Åland ska behandlas på samma sätt som finländska företag och Finland i gemen när det gäller effekterna av coronapandemin. Orsaken varför inte de åländska företagarna direkt blev inkluderade i Business Finland var att det regelverket låg till grund före pandemin utbröt och har varit så under ett antal decennier, även under förra näringsministern tid. Det betyder att ur landskapsregeringens synvinkel så ser vi det som så att vi har rätt till vår beskärda del av de tilläggsmedel som har kanaliserats in i Business Finland efter coronakrisen har kommit upp på kartan. Annars är, så att säga, de grundläggande pengarna in i Business Finland, det motsvarar klumpsumman för vår del. Och vi har då, som ni vet, behörighet att uppmuntra våra (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag kan de här regelverken ganska bra och vi vet att det beror på behörigheten Åland riket, varför inte åländska företag tidigare kommit in i Business Finlands system. Men nu är det undantagsförhållanden och det går att komma överens om andra saker. Så på vilket sätt har minister Karlström varit i kontakt med finska regeringens ministrar, med arbets- och näringsministeriet, med Business Finland? Eller vad har man gjort för att öppna dörrarna för åländska företag?

Talman! Först vill jag säga det att om det finns ett system som inte riktigt är anpassat för åländska näringslivet, så ser jag inte riktigt att det är det första vi ska göra i en akut fas att jaga efter det systemet. Business Finlands system för att kanalisera ut pengar till det finska näringslivet har vi sett att ha varit ganska dåligt. Det har slagit fel, det har riktats fel, det har gynnat konsultföretagare och sådana som inte har blivit drabbade av coronakrisen. I den fasen så har undertecknad inte sett det viktigaste och mest primära att jaga på att komma in i ett system som inte är optimerat för åländska företag i en akut krisfas. Sålunda har vi kommunicerat med arbets- och näringsministeriet, med Business Finland och regeringen att det är Ålands beskärda del som är den viktiga, så att vi kan hantera våra företag på det mest optimala sättet. Jag kan konstatera att vårt likviditetsstöd i det här akuta skedet har varit oerhört mycket viktigare och bättre. Sedan kommer vi att reda upp notan inom sinom tid men (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag trodde vi skulle avbryta för huvudgästen här, men om det är såhär så. Jag hade tänkt säga några ord dels om motion nr 11 och dels lite allmänna tankar jag hade på basen av del ett av debatten vi hade senaste gången.

Motion nr 11 var alltså kompensation till kommunerna. Som jag sade i gruppanförandet så anser vi att det är fel att kompensera kommunerna med 3,5 miljoner euro för att vi sedan ska ta lån för det, och föreslog till och med att hela den här kompensationen ska strykas. När vi fick tillgång till den här budgeten på valborgsmässoafton så läste jag självklart igenom den, något mer intressant finns det inte att göra. Jag tittade förstås på posten på 3,5 miljoner euro, det är mer än halva budgeten. Det som oroade mig då var inte bara att det var så mycket pengar som vi skulle låta gå till kommunerna och som vi sedan måste låna upp, utan det var faktiskt den här fördelningsnyckeln som jag tyckte att absolut inte var rätt. Då hade vi inte detaljerna, de fick vi först i måndags till kännedom, utan där stod det att fördelningen av kompensationen mellan kommunerna baserar sig på 2018 års beskattningsstatistik. Som jag uppfattar det är att alla kompenseras på samma sätt, vilket jag ser som väldigt fel. Man hänvisar till ÅSUB:s prognostiserade underskott, men ÅSUB kom också nyligen ut med arbetslöshetssiffror som har nämnts här. Mariehamn har 16,8 %, Eckerö 14,3 % och Hammarland har 12,5%, medan det finns andra som har 6,8 %, 6,1 %, 4,4 % och så vidare. Hur ska man då kunna kompensera alla på samma sätt? Jag förstår faktiskt inte riktigt det.

Sedan kan man föreslå, vilket några sade i remissdebatten, att man kan följa upp det här. Det har man också nämnt här idag, men är det sedan rimligt att göra den här uppföljningen som jag förstått ska göras kanske efter två år? Jag tror att det är väldigt svårt att sedan kunna kräva tillbaka pengarna, även om vissa erfarna ekonomer ansåg att det skulle gå. Om det sedan berodde på att de hade en tvångströja på eller om de sett en partipiska vet jag inte. Jag tycker inte att det verkar rimligt. Utan då borde vi ha ett mer korrekt stöd från början, om man vill ha det här stödet.

Samma sak med det här kompletterande utkomststödet. Eftersom syftet var bättre så valde jag att inte lägga in en budgetmotion mot det, men det finns samma problem där. Det finns kommuner som kanske inte behöver mycket pengar och andra mycket mer. Det blir helikopterpengar till kommunerna och det tyckte jag vi absolut inte ska dela ut. Framförallt då vi själva hamnar på att låna pengarna, eftersom vi nu inte lär få tillbaka de här bostadslånen som jag också hörde talas om.

Ett alternativ, vilket har nämnts här, är att coronakostnaderna helt enkelt kunde ersättas till kommunerna mot en redovisning. Då vet vi vem det är som drabbas och att pengarna går rätt. Då har samtidigt regeringen också en grund för att anhålla om de här corona pengarna gentemot riksregeringen.

Sedan argumenterar jag också det här med prioriteringen mellan personer, företag och kommuner, som jag ser att ska vara den ordningsföljden, regeringen verkar ha den andra. Vi kan ta lån för personer och företag men vi ska inte ta lån för kommuner. När jag tittar lite på hur regeringen stöder företag och kommuner så slår det mig att landskapsregeringen stöder företagen med ungefär 10 miljoner euro. Det låter bra men ska man då ha ett lån på 200 000 euro så är man ju tvungen att ta ett lån på 1 miljon euro. Räknar man igenom så märker man att stödet går i princip till att betala räntan. Kommunerna däremot får ett stöd i den här budgeten, det är ett förslag iallafall. Först 3,5 miljoner euro och sedan 1,5 miljoner euro, och dessutom räntestöd på 10 miljoner euro. Kommunerna får alltså i den här budgeten 5,5 miljoner euro medan företagen faktiskt i praktiken inte fick någonting, eftersom stöden går åt till att betala räntan. Den här prioriteringen som jag har nämnt, och ju mer jag tittar desto besvärliga tycker jag att den är. Jag hoppas att regeringen också noterar det där, framförallt med tanke på nästa tilläggsbudget. Tack.

Tack, talman! Jag håller i mångt och mycket med om det resonemang som ledamot Toivonen för fram. Vi ska hoppas att vi är tillräckligt många i utskottet när vi arbetar med betänkandet som kan komma fram till att man visst kan hitta ett system som är både enklare och mer rättvist, och som hanterar skattemedel på ett mer adekvat och ansvarsfullt sätt. Jag ser fram emot den behandlingen med ledamoten.

Tack, talman! Jag hoppas att vi hittar ett annat sätt. Som sagt, det var inte enbart att jag var emot stödet, men det var framförallt den här fördelningen som jag insåg att inte blev bra. Hittar vi en modell så är jag säkert med på det också.

Talman! Jag ska inte uppta så mycket mer tid, peaken var fin men jag förstod den. Jag har väntat på att minister Karlström ska komma upp här och beskriva företagsstöden. Jag har ställt de här frågorna till honom tidigare. Han har besvarat mig lite förargligt på Facebook och inte här i lagtinget, så jag hade hoppats att han kunde ha stannat.

Som jag uppfattar det nu så är det så att till de delar de finländska stödsystem också tillfaller åländska företag så är det restaurangstödet, vilket är bra om det görs om, blir vettigt och kommer våra restauranger till del, och enmansföretagsstödet som nu går via kommunerna. De kommer direkt till åländska företa, men de övriga stöden som går till storföretag via Business Finland och till små och medelstora företag via NTM centralerna, de kommer inte Åland till del. Det är nog majoriteten av pengarna, skulle jag tro, som finns i de stödpaketen. När det gäller företag så är det inte så att "one size fits all", utan man måste ha multiverktyg i den här redskapsboxen om man ska hitta någonting som är relevant för alla.

Jag är ganska övertygad om att det är nu som de åländska företagen skall få tillträde till de här pengarna. De kommer inte att komma i efterskott. Att de ska skicka någon nota på 0,45 % av vad man delar ut på rikssidan till riksföretagen, det kommer inte att hända. Sedan när det blir uppredning och man börjar fundera över hur man ska betala hela notan för det här kalaset, då kommer inte Åland att få de här resurserna. Jag blev nog väldigt besviken när jag hör minister Karlström säga att man har inte ens försökt komma in i de finländska Business Finlands och NTM-centralernas system. Det betyder att de åländska företagen står utanför de här stora verktygsboxarna. Restaurangerna får ett stöd och enmansföretagen, men alla andra då?

Jag har försökt ställa frågan "vem har man varit i kontakt med?". Har man talat med en minister Lintilä? Har man talat med Kimmo Tiilikainen, som är direkt ansvarig på arbets- och näringsministeriet och som är en riktigt bra Ålands vän, kring de här stödpaketen? Det är undantagstillstånd. Man kan lägga en mening till beslutet där det står att de här stöden kan också gälla, under undantagsperioden, åländska företag. Jag tycker inte det är relevant vad minister Karlström tycker om den här saken, om det är bra eller dåligt. Det som är relevant är vad de åländska företagen tycker och vad de åländska företagen behöver. Det är ju nu de här pengarna och verktygsboxarna ska användas, inte sen när det ska redas upp någon gång år 2021 eller 2022. Då är det här ett passerat kapitel. Det här är väldigt dåligt. Jag är jättebesviken på det här. Att man nu först erkänner att man faktiskt inte har gjort något, det är svagt. Tack.

Talman! Jag ville passa på att informera lagtinget om att orsaken till att näringsminister Fredrik Karlström inte är här nu är för att han sitter i en teams-konferens tillsammans med några EU-parlamentariker. Där man diskuterar stödnivåerna på EU-nivå.

Jag kommer inte att ge mig in i detaljfrågor kring Business Finland och så vidare bortåt, jag har inte den kunskapen. Men jag vet att det är ingen i mitt kollegium som har arbetat så hårt för att skapa förutsättningar för det åländska näringslivet. Sedan kan tidigare näringsminister sitta och ironisera över det i bänken eller säga det i ett anförande, men näringsminister Fredrik Karlström jobbar 24/7 för det åländska näringslivet. Sedan är det möjligen så att hans metoder alla gånger kanske inte riktigt överensstämmer med det som andra ledamöter tycker att är det allra bästa att göra. Men hans engagemang och arbetsvilja för att säkra det åländska näringslivets verksamhetsförutsättningar, den ska inte underskattas.

Tack, talman! Jag har inte kritiserat minister Karlströms engagemang. Han får jobba hur mycket eller hur lite som han nu gör. Jag lägger mig inte i den saken, men jag är mycket kritisk till att varken lantrådet eller ministern har sett till att öppna de här dörrarna för åländska företag. Det är de som behöver de här verktygsboxarna. Ni erkänner ju att ni inte har gjort det. Ni har inte varit i kontakt med minister Lintilä. Ni har inte varit i kontakt med arbets- och näringsministeriet. Ni har skrivit ett brev när ni säger att det ska komma Åland till del. Det kommer inte att finnas några pengar i slutändan när det här ska redas upp. Det här måste ju fixas när de här stöden kommer på banan. Jag har sagt det här sedan dag ett som det här blev relevant. Det är för dåligt, det är för svagt!

Talman! Det finns en viss problematik när det gäller Business Finland, det är lagen. Det är lagen där det klart och tydligt står att Åland är exkluderat ur de områden där Business Finland har möjlighet att gå in och betala stöd. Eventuellt en krok som man skulle kunna hänga det på, som vi har resonerat kring, är i så fall att om finska staten nu väljer att höja andelen av pengarna som man puttar in i Business Finland. Att vi eventuellt där skulle kunna komma emot. Men det är nog svårt att få ledningen för Business Finland att göra ett direkt olagligt beslut. Det krävs nog mera än att en näringsminister och ett lantråd i så fall hör av sig.

Talman! Det är nog lite illa att lantrådet ironiserar om den här delen. Det är mycket pengar. Det är många miljoner som finns att hämta inom de här stödstrukturerna. Lagen, det är klart det. Vi har en behörighetsfördelning där landskapet Åland har hand om näringspolitiken och därmed har man bestämt att det här är pengar som inte behöver ges till Åland, men de kan ges till Åland. Det finns inga juridiska hinder. Inte ska man ringa till Business Finland, man ska ringa till regeringen och till arbets- och näringsministeriet som överför de här pengarna till Business Finland, till NTM- centralerna och ber dem dela ut till pengarna till företagen. Då kan de åländska företagen också få dem, om man skriver in det specifikt. Det är där man måste göra korrigeringen. Att säga att jag tycker att Business Finland ska ta olagliga beslut är helt förryckt.

Talman! Jag hör att ledamot Gunnel är väldigt upprörd. Det är ju bara tråkigt, jag kan inte tycka någonting annat. Däremot vill jag säga att jag har täta kontakter till Finlands regering, jag vet att näringsminister Fredrik Karlström har det. Framför allt så vet jag att man på tjänstemannanivå, direkt med arbets- och näringsministeriet, så är det en pågående dialog jag vågar säga nästan dagligdags. Den information som jag har fått från näringsavdelningen är att kommunikationen är god. Det är inte ett speciellt lätt läge att kräva andra förändringar än de som vi nu har fått till stånd. Däremot är det naturligtvis ett pågående arbete som vi får arbeta vidare med.

Däremot det som jag tycker är glädjande för den här landskapsregeringen är att det finns också en stor andel företagare på Åland som är väldigt nöjda med de stödstrukturer som vi har klarat av med våra ändå begränsade medel och tjänstemannastyrka. Att hantera det så här snabbt. Både finansministern och näringsministern har gjort ett otroligt fint arbete som åtminstone vi andra i landskapsregeringen är tacksamma för.

Tack, talman! Det är tur att man har lite hårgelé i håret för det var en ordentlig hårtork som kom hitåt. Jag förstår inte varför det ska vara på det här sättet? Nu igen har det blivit ett dike här sedan några veckor tillbaka. Vi ska göra det här tillsammans. Oppositionen har sedan pandemin började, egentligen sedan regeringsprogrammets början, verkligen försökt sträcka fram handen och visa att vi vill vara med och bidra till gemensamma beslut. Men inte på något sätt. Allt har negligerats. Man har lite njugg lett och sagt att kommer förslag så ska vi titta på det. Inte någonting har beaktas, överhuvudtaget inte någonting, utan det har varit maktspråk. Och nu kommer en hårtork från talarstolen. Det här diket tycker jag att lantrådet ska gräva igen istället, och inte göra ännu djupare. Nu måste vi faktiskt göra det här tillsammans. Det här är inte värdigt Ålands parlament under den här pandemin.

Till den delen håller jag helt med ledamot John Holmberg. I ett krisläge, som vi befinner oss i nu, så borde man söka samförståndslösningar och göra någonting tillsammans. Men det finns också ett gammalt ordspråk som jag vill lyfta fram, det låter såhär: Ett vedträ gör ingen brasa, och en kärring kan inte träta.

Tack, talman! Det finns olika sätt att visa att man sitter i makten. Med den blockpolitik och majoritet som finns så tycker jag att regeringsblocket kunde visa en lite större ödmjukhet, faktiskt. Jag tycker att det är ett bra exempel, det lagförslag som vi har debatterar hela eftermiddagen. Inte en tillstymmelse till att man skulle vilja ens att utskottet skulle kunna fundera och titta lite på det här lagförslaget. Utan det är hugget i sten att det är det mest rättvisa och bästa system som går att uppfinna på Åland. Det visar på något sätt maktspråket, den här prestigen. Den prestige som förra oppositionen var väldigt snabb med att föra hur den landskapsregeringen aldrig lyssnade på oppositionen. Men inte på något sätt så agerar man i linje med hur man själv velat bli bemött. Gräv igen det här diket nu så att vi får ordning på saker och ting.

Talman! Man kan säkert tycka till om mitt ledarskap, det är det som avses här och nu. Men jag vill ändå säga att jag tror att finansminister Torbjörn Eliasson är den minister som är mest lyhörd. Och då kan vi nog gå ganska många landskapsregeringar tillbaka. Han är lyhörd, han är intresserad och han säger ofta att jag lägger ingen prestige i det här, kom med ett bättre förslag om ni har det. Som är lagligt och inte bara lägligt. Så den passningen tror jag nog att vi gärna tar i landskapsregeringen och försöker processa vidare.

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet
omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och
näringsutskottet.