Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Den gemensamma diskussionen fortsätter.

Talman! Mot bakgrund av att Åland behöver utveckling, utveckling och utveckling är denna tilläggsbudget ett viktigt steg på vägen. Förslagen i budgeten är framåtsyftande, möjliggörande och fyllda av hållbarhet på alla plan. De inkluderar till exempel och äntligen rejäla kliv framåt i digitaliseringssträvandena, något som detta lagting pratat om i över tio år utan att det har hänt särskilt mycket. Den budget som i allt väsentligt är en verkstad och något som på kort och längre sikt förbättrar ålänningarnas vardag och gör vår miljö renare.

Från Centerns lagtingsgrupps sida stödjer vi förslagen och applåderar beslutsamheten som en enig landskapsregering ger uttryck för. Vi går sannolikt mot en lågkonjunktur vilket gör det extra viktigt att göra oss redo för imorgon. Den aktuella tilläggsbudgeten gör detta möjligt på olika plan, till exempel när det gäller vårt IT-bolag ÅDA som inte helt nått upp till förväntningarna, något man har gemensamt med digitaliseringen av hela den offentliga sektorn. Tiden är nu kommen för att i verkligheten skapa förutsättningar för denna nödvändiga utveckling, och det återkommer jag till.

I liggande budgetförslag finns en lång rad åtgärder som är bra för hela Åland, jag listar några:

En temporär höjning av bostadsbidraget skapar utrymme för hushåll med låga inkomster att klara av levnadskostnaderna som till följd av hög inflation och allmän osäkerhet blivit alltmer utmanande. I den bästa av världar ska alla klara sig på egen hand men när så inte är fallet är Centern redo att rycka in. I det här fallet har Minister Annette Holmberg-Jansson gjort ett förträffligt arbete som hon redogjorde för i måndags.

Förslaget inkluderar sammanlagt 1,1 miljoner euro för vattenförbättrande åtgärder med målet att genomföra projekt i samarbete med olika organisationer samt mark- och vattenägare. Miljöbyrån driver projektet tillsammans med andra delar av förvaltningen och berörda parter. Till exempel handlar det om att förbättra vattenstatusen i Markusbölefjärden från måttlig till god senast år 2030. Rent vatten är det viktigaste vi har och något som till alla delar fyller syftet med allmännytta varför projektet finansieras med hjälp av PAF-medel.

För att snabba på utfasningen av fossila bränslen finns ett moment om 210 000 euro för att privatpersoner ska kunna söka om stöd för att byta gamla oljepannor mot nya lösningar. Detta kan handla om cirka sjuttio gamla pannor vilket inte låter så mycket men minskar oljeberoendet med över 200 ton brännolja vilket såklart gynnar vår gemensamma miljö och är ett exempel på när priset på insatser är lägre än värdet på resultatet. Här förtjänar det beröm till minister Christian Wikström som drivit denna miljöfråga.

I arbetet med hela Åland och för att skapa förutsättningar för arbetsplatser förstärks också ÅMHM med tilläggsresurser för att hantera efterfrågan från aktörerna inom storskalig havsbaserad vindkraft, ett projekt som Centergruppen står starkt bakom med målet att göra Åland till en betydande aktör på den nordiska energimarknaden vilket stärker självstyrelsen och kan ge upphov till tusentals arbetsplatser i framtiden. Från Centergruppens sida förutsätter vi att dessa extraanslag finansieras från ÅMHM:s sida i form av avgifter till de bolag som behöver de extra tjänsterna.

Ett av de större och progressiva förslagen i tilläggsbudgeten berör ÅDA med målet att höja informationssäkerhetsnivån inom hela offentliga Åland och betydande fokus på den digitalisering som dessvärre ännu inte förverkligats i någon större omfattning. Det handlar om två olika delar. En miljon euro ska användas för att göra Åland redo för kommande EU-lagstiftning vilket är tvingande och kommer att ställa högre krav på informationshantering inom all offentlig sektor och dess framtida digitaliserade lösningar, inte minst inom sjukvården. Med hjälp av det gemensamma vårdinformationssystemet VIS ska vård och omsorg till alla ålänningar framtidssäkras. Denna investering i IT-säkerhet och VIS-projektet är också en förutsättning för att Åland ska uppfylla kraven för att lyfta de redan beviljade resiliensmedlen på 4,6 miljoner euro. Den andra delen av förslaget rör finansieringen av ÅDA och har som mål att förändra bolagets roll och uppdrag samt därmed förutsättningar för både näringslivet och hela det offentliga Åland. Avsikten är att ÅDA ska vara delaktiga i konstruktionen av en heltäckande åländsk IT-infrastruktur med tyngdpunkt på att bistå offentlig sektor när det gäller att möta höjda krav på informationssäkerhet samt för att bygga grund och skapa förutsättningar för helhetstäckande digitala lösningar. Det här nog viktigt att säga att det inte ska konkurrera med det privata näringslivet på det sätt som ibland har skett hittills. Det handlar om en ny roll för ÅDA där man också behöver diskutera det i samband med bolagsstämmor så att alla aktieägare är delaktiga. Skälet till att man nu väljer från landskapsregeringens sida att föreslå detta är att buden från övriga aktieägare har varit att man vill att landskapet ska visa vägen, och det gör man nu. Från centergruppens sida vill vi säga att vi är redo att satsa dessa pengar i en reformering av ÅDA, bara det inte slår mot det privata näringslivet. Det är viktigt. ÅDA ska göra det som dom är tillsatta för, de ska vara det offentliga Ålands IT-bolag. Jag är säker på att just denna fråga kommer att penetreras rätt noga inom finans- och näringsutskottets arbete och jag förutsätter också att det blir rätt tydliga skrivningar i hur det ska framskrida. Ledamot Jesper Josefsson kommer för övrigt från Centerns sida i ett senare anförande att fördjupa synen på detta projekt som inte är enkelt, men nödvändigt.

En fungerande självstyrelse förutsätter en progressiv och spänstig förvaltning, alltså väl fungerande medarbetare på alla plan. Det har under senare år konstaterats fuktproblem i självstyrelsegårdens norra del vilket kräver åtgärder för att vi ska kunna undvika skadliga emissioner. I förslaget till tilläggsbudget ryms dels renoveringar av byggnaden och dels en ombyggnad som utökar antalet möjliga arbetsplatser. Från Centerns sida stödjer vi detta och förutsätter att i den mån förvaltningen idag nyttjar externa hyresgivare måste sådant ses över när ombyggnaden står klar. Vi ska förtäta samtidigt som vi förbättrar.

Centerns mål är ett Åland som växer. Vi behöver fler ålänningar och företag, tillväxt är bra på alla plan och därför är det viktigt att alltid förbättra sättet på vilket vi integrerar nya ålänningar. Det räcker inte med vackra bilder på soliga dagar, vi måste också stå redo för svåra frågor och därför stödjer vi från vår sida projektet ”Välkommen hem” som har till syfte att förbättra sättet på vilket vi tar emot nyanlända så brett och inbjudande som någonsin är möjligt. Hit ska alla var välkomna.

När det handlar om att säga välkommen till nya ålänningar är vår miljö och vårt hållbarhetsarbete av stor vikt. Liksom att stå redo för internationella samarbeten när sådana gynnar Åland. Regions4Climate är ett sådant projekt där Åland tillsammans med tolv europeiska regioner ska ägna sig åt forskning och innovation inom ramen för Horisont Europa. Vi stödjer insatserna om 137 000 euro år som stärker självstyrelsen och sannolikt gör oss mer till ett subjekt än vad vi hittills har varit.

I tiderna efter pandemin är det mycket som inte är som förr. Allt är kanske inte sämre men faktum är att återstarten inte varit enkel. Det är ett stort steg för många att umgås och roa oss tillsammans. Det här handlar om social hållbarhet. Därför stödjer Centerns lagtingsgrupp ytterligare 100 000 euro i evenemangsstöd till ideella föreningar och privatpersoner som vill skapa mervärde för våra besökare. Det är extremt betydelsefullt att uppmuntra till evenemang som är till nytta för alla ålänningar och våra företag.

Centern stödjer också varmt de föreslagna åtgärderna som riktas mot primärproduktionen som drabbades hårt av skenande energi- och gödselpriser i samband med Rysslands attack mot Ukraina. Kriget har satt fokus på nödvändigheten av lokalt producerade livsmedel. För att skapa bättre förutsättningar inom denna för Åland nödvändiga bransch föreslår landskapsregeringen en miljon euro i temporärt kostandsersättningsstöd till jordbruket. Pengar som kommer direkt från Finland och inte belastar landskapets budget. Under samma moment föreslås ett extra anslag om 200 000 euro för en satsning på Axgan-produkter i de offentliga köken under år 2023. Kommunerna ska genom att söka finansiering till en ”Sätt Åland på tallriken”-kampanj öka användandet av näringsrik och läcker åländsk mat. Det är något vi alla vinner på och som understryker kretsloppstanken i vår lokala ekonomi.

Till sist vill vi understryka vikten av att förverkliga planerna på ett finanspolitiskt ramverk med hjälp av budgetpolitiska mål, en förändrad budgetprocess och ett finanspolitiskt råd.
Åland behöver detta för att utforma en långsiktigt hållbar finanspolitik som präglas av ordning och reda i självstyrelsefinanserna och har som mål finansiell stabilitet i den mån sådant är möjligt. De budgetpolitiska målen som är en del av det finanspolitiska ramverket utgörs av ett överskottsmål för landskapets finansiella sparande och ett kostnadstak för landskapets budget. Detta överskottsmål leder på sikt till tydligare ekonomiskt handlingsutrymme vilket gör Åland bättre rustat vid ekonomiska nedgångar. Kostnadstaket innebär att lagtinget på förslag av landskapsregeringen fastställer en maximal nivå för landskapets kostnader. Det är utmanande och säkert också svårt, men ändå nödvändigt för långsiktigheten i samhällsbygget och jag hoppas att alla är delaktiga i den här diskussionen. Vi från vår sida menar att finansminister Höglund gjort ett utomordentligt arbete med att driva projektet till kanten av förverkligande och stödjer därför det fortsatta arbetet för hela Ålands bästa. Inte enkelt, men nödvändigt.

Talman! Avslutningsvis är det på sin plats att rikta ett tack till den sittande landskapsregeringen som visar prov på uthållighet i samband med regeringsperiodens extremt svåra utmaningar i form av pandemi och krig och därpå följande globala finanser. Tilläggsbudgeten är ett resultat av såväl ansvarstagande som framtidstro och vissa kompromisser. Det är av yttersta vikt så här på kanten till en ny högsäsong, i besöksmässig mening. Det är mer än så, det är direkt nödvändigt.

Talman! Ledamot Pettersson säger i Centerns gruppanförande att tilltaget med ÅDA inte skulle påverka konkurrensen. Då måste man ställa sig frågan att vilka stöd får övriga aktörer inom IT-sektorn för att steppa upp till de nya säkerhetskraven som bland annat NIS2 för med sig, men redan NIS1 hade stora delar i? Också den andra delen, nu fördjupas och breddas kraven på säkerhetsåtgärder vilket innebär att också icke-offentliga myndigheter och bolag blir omfattade av det här. Alltså vi har samhällsviktiga branscher som inte kan nyttja ÅDA:s tjänster. Vad tänker landskapsregeringen svara till dem? "Vi fixar det här för en del av samhället men ni andra får stå utanför"?

Tack, talman! Riktade företagsstöd är inte tillåtna. Man får inte ägna sig åt sådant, men i den mån som man kan stärka en ägarbild så kan man göra det. Eftersom ÅDA bildades med föresatsen att man skulle bli det offentliga Ålands IT-bolag, alltså samla de olika kommunerna, kommunförbund, sjukvården och andra skolor och organisationer så måste vi konstatera att det inte riktigt har gått hela vägen för att uttrycka det försiktigt. Nu gör man en ny start av detta, men bara för att man inte ska ens kunna misstänka att det här ska inverka på konkurrensen gentemot den privata sektorn så är det viktigt att man också förändrar ÅDA:s ägardirektiv.

Talman! Något förslag om ändrade ägardirektiv har vi inte framför sig och det kan ju heller inte landskapsregeringen göra ensidigt. Nog är det ju märkligt ifall landskapsregeringen går in och betalar pengar, ett kapitaltillskott, som i och för sig ledamot Pettersson säger att man inte kan göra utan granskning av konkurrensutsättning, vilket man inte har gjort. Man betalar det då för den offentliga sektorns verksamheter medan andra samhällsviktiga branscher får inte det här stödet. Ålands Elandelslag får mycket strängare krav på sig via NIS2. Där finns det inget stöd för att hantera säkerhetskraven. Samma sak med olika vattenproduktionsbolag. Vi har vissa delar av livsmedelssektorn som omfattas. Nu vill landskapsregeringen kapitalförstärka sitt eget bolag för att se att tjänsterna ska vara så attraktiva att ingen ska kunna välja något annat och säga att det inte är att missgynna konkurrens.

Tack, talman! Nu är ju de bolag som ledamoten nämnde privata bolag som verkar på en annan marknad. Målet för ÅDA har från början varit att man ska stärka det offentliga Åland. Alltså kommuner och sånt som ålänningarna drar nytta av i sin vardag, alla ålänningar. Det är väl det som man inte riktigt har nått fram till och nu vill man försöka göra en nystart på det. Det är hedervärt. Sedan att man inte har lyckats göra alla direktiv på förhand, det är liten hönan och ägget det där. Man behöver först ha finansieringen för att sedan kunna komma till beslut tillsammans med övriga ägare.

Tack, herr talman! Tack till Centerns gruppanförande genom ledamot Pettersson. Vi har haft två kommittéer under den här mandatperioden. Minister Eliasson ledde den första om Paf-medlen och hur de ska användas i framtiden, och sedan fortsatte det då med minister Höglund kommittén som resulterade i det här finanspolitiska ramverket.

Jag ställde frågan till finansministern också här tidigare om vad ska man göra med hela paf-pengarna? Nu ska man reglera det ganska strikt den här budgetprocessen genom det här nya ramverket, men vi ska fortfarande ha en fri ström med pengar och 60 miljoner på ett balanskonto utan beslut. Hur ser ledamot Pettersson på den frågan?

Talman! Den har väldigt många dimensioner. Alltså hela Paf:s överskott är ju reglerat i lag och det har det varit sedan starten. Det finns rätt många gråzoner i allt vad pengarna används till, som jag är säker på att ledamot Gunell känner till mycket bättre än vad jag gör med sin erfarenhet. Pengarna har använts till olika ändamål och ibland så vill man ha tydligare regelverk och ibland vill man ha friare tyglar. Jag tror det vore förmätet att försöka göra en skarp analys på hur detta ska gå till framöver på en minuts repliktid från denna talarstol.

Det är uppenbart att man inte inom regeringsblocket har bestämt vad man ska göra med det här. Det faktum så står det i det här slutbetänkandet för den här kommitté som tog fram det här finansiella ramverket att landskapsregeringen ska bestämma hur man tänker hantera det här balanskontot på 60 miljoner, hur man tänker göra med förvaltningsrådet roll, vad överskottet av pengarna ska kunna användas till, alltså de som inte går till tredje sektorn utan det kommer mer pengar än det från Paf. Allt det här ska landskapsregeringen fatta beslut om innan det här nya ramverket träder i kraft. Så har vi överenskommelsen i den parlamentariska kommittén. Var är besluten? Undrar jag.

Talman! Jag är säker på att ledamoten avser fördelningsrådet som har en viktig roll inom Paf:s fördelningar. Jag tänker också såhär att med tanke på hur mycket pengar det finns inom Paf och hur viktigt det bolaget är för vår välfärd, är det kanske klokare att man inlemmar också Paf-pengarna i diskussionen kring det finanspolitiska ramverket. Jag är rätt säker på att hade man kommit med alltför tydliga direktiv från landskapsregeringen hade det nog funnits rätt stora invändningar kring det. Jag tror att jag talar för finansminister Höglund och landskapsregeringen om jag säger att det är med största ödmjukhet som vi går in för detta finanspolitiska ramverk. Det har inte gjorts riktigt förut. Vi har inte alla svaren, men våra ambitioner är ärliga att vi ska skapa stabilitet för hela Åland. Där är nog Paf-medlen väldigt viktiga.

Tack, talman! Tack, ledamot Pettersson för redovisningen. Jag tänker anknyta till de här oljepannorna. Ni säger att det är ungefär 70 oljepannor som nu då kan bytas ut. Ni har haft ett motsvarande anslag tidigare som har tagit slut och då har ni kommunicerat ut från landskapsregeringen att det kommer inga nya pengar. Då har folk ändå valt att byta ut sin oljepanna och enligt regelverket så kan man inte söka stöd om man redan har vidtagit åtgärder i syfte att byta ut den här fossila värmekällan. Vi har alltså nu en grupp ålänningar, mångdubbelt fler än de här 70, som faller mellan de här två olika anslagen och som blir utan det här stödet. Hur har ni tänkt hantera det?

Tack talman! Så där är det med bidrag. När jag själv bytte ut min oljepanna för 20 år sedan så skedde det tack vare bidrag från landskapsregeringen för att man hade en sådan drive då. Sedan försvann den och mina kompisar fick aldrig det bidraget. Vilket naturligtvis är orättvist för alla borde ha fått det. För egen del så var det ju ändå bättre att någon fick det än att ingen fick det. För det hjälpte i vart fall till då för oss att göra detta byte. Jag tror att det är väldigt svårt och det finns nästan inget bidragssystem som alltid är rättvist. Jag tror att det kanske finns en otur i det där. Det är nog det ärliga svaret på frågan. Det är antagligen omöjligt att vara helt rättvis i det.

Tack, ledamot Pettersson. Ni var ju lyckligt lottad. Er bror var också lyckligt lottad. Han var en av de sista, marknadsförde han, i den för förra omgången då det kunde sökas bidrag för det här ändamålet. Det brukar vara farligt det här när man går ut på marknaden och försöker med den här typen av åtgärder om man inte har tillräckligt med pengar att dela ut. För marknaden tenderar att reagera på det här nämligen. Plötsligt blir helt enkelt extra dimljus 250 euro dyrare att montera. Solceller blir också 2 000 euro dyrare att montera på Åland än annars. I det här fallet så är det en hel hop med ålänningar som blir orättvist behandlade i och med att de vidtog åtgärderna i miljösyfte och bestraffas på det här sättet.

Tack, talman! Om ledamoten Juslin på allvar menar att det är att bestraffas att inte få del av ett bidrag så ser vi väldigt olika på saker och ting här i världen. Från landskapsregeringens sida och från Centerns sida har vi sagt det här som ett sätt att minska utsläppen i samhället genom att med en förhållandevis liten investering få ett väldigt stort miljövärde. Jag kan inte tänka mig att det skulle finnas så mycket dåligt i just det. Att man inte kan nå alla, det har vi aldrig någonsin gjort med ett bidrag. Vi har alltid tvingats nå de som kanske har varit lite mera på hugget för ögonblicket.

Tack, talman! Tack, ledamot Pettersson. Jag trodde, eller jag tror förhoppningsvis ännu, att vi har en samsyn när det gäller den storskaliga havsbaserade vindkraftssatsningen. Vi skrev i utskottsbetänkandet för budget 2023 att ÅMHM, som ju är en nyckelspelare i hela alltihopa, ska få nettobudgetering. För att på ett smidigt, snabbt, kostnadseffektivt sätt kunna hantera de beställningar som kommer att komma och kommer från de privata aktörerna när det gäller olika typer av undersökningar. Jag blir nog väldigt skeptisk till hur det här ska landa när vi nu vet att ÅMHM har haft de här önskemålen sedan hösten, men nu i tilläggsbudgeten ämnar landskapsregeringen ge pengar för att man ska kunna anställa tillsvidare personal. Varför lyder inte landskapsregeringen finans- och näringsutskottet, lagtinget och inför nettobudgetering för ÅMHM? Det här är den svagaste länken i förhoppningen (… taltiden slut).

Talman! Skälet till att man nu vill stärka ÅMHM är för att göra samhället berett för att ta hand om den storskaliga vindkraften. I det har vi sagt att man också förutsätter att man ska ta in tillräckligt höga avgifter så att det inte blir en belastning för skattebetalarna. Vi föreslår att man skall göra Åland redo för utbyggnad av vindkraft. Det är väl ändå det som vi vill göra?

Tack, talman! Det är senfärdigt. För vi vet att det snart har gått ett halvår, kanske mer, som behovet av den här spetskompetensen hos ÅMHM har funnits. Nu har man väntat in en tilläggsbudget som kommer här i slutet på april för att få loss pengar till att anställa personal. Det är den vägen landskapsregeringen vill att det här ska skötas. Man ska anställa personal 5-10 år framåt. Man kommer att komma igång med arbetet förhoppningsvis halvårsskiftet det här året. Alltså det kommer att gå över ett halvår istället för att man skulle ha infört nettobudgetering och möjlighet för ÅMHM att köpa och sälja tjänster. Precis som till exempel ÅSUB gör, de är självfinansierade när det gäller sina undersökningar av olika slag. Varför denna senfärdighet? Det har inte hänt någonting på den här delen på över ett halvår. Vi visste från utskottets sida, vi var tydliga att det här måste till för att det ska bli lyckat. För ÅMHM är ju nyckelspelaren, men politiken verkar bli den svaga länken för att det här ska bli lyckat.

Talman! Jag tror att det är rätt viktigt att minnas omfattningen av storskalig vindkraft. Det handlar om en näring som förverkligad och rätt skött ska vara en del av den åländska samhällsekonomin i 50-100 år framöver. Mot den bakgrunden så föredrar jag att man från landskapsregeringens sida, som har insikter som vi andra faktiskt saknar, gör sitt arbete ordentligt och ser till att grunden är så stark som det bara går. Om det då skäggar på tre månader hit eller dit för och ÅMHM så kan man hantera det. Det är viktigare att det blir rätt i det här skedet och att ålänningarna får så stor nytta av vindkraften som någonsin är möjligt.

Tack, herr talman! Ledamot Pettersson hade många ärenden och gick ganska snabbt förbi den största punkten, som ju i praktiken är en kostnadspost på 2 975 000, det vill säga ÅMHM. Då blev jag förvånad när ni sedan i slutet säger att ni talar om fortsatt avgiftsfinansiering. Det tycker jag vore bra. Då borde vi kunna stryka den där punkten helt och hållet på 2,9 miljoner.

Tack, talman! Det kanske man kunde tänka sig, men då måste man minnas att vi bestämmer över ÅMHM, men vi bestämmer inte över de bolag som ska köpa ÅMHM:s tjänster. Av det skälet så vore det nog fel att budgetera för någonting som man inte själv har kontroll över. Avsikten är att man med hjälp av dessa tjänster och den här insatsen ska göra ÅMHM redo för att stå till tjänst när behovet uppstår. Då är det klart att det kanske uppstår en risk för att man inte får tillbaka pengarna, men av allt att döma så är intresset för storskalig åländsk vindkraft så stort att den risken blir hanterlig ur samhällsekonomisk synvinkel.

Tack, herr talman! Jag går till en lite mindre punkt, den var 1 miljon, temporärt kostnadsersättningsstöd för jordbruket som ni lovordar. Det förstår jag. Sedan kom ni nog ihåg att nämna att pengarna kommer från riket, så det kommer inte från den här budgeten men ni stöder det. Det stöder vi allihopa. Sedan finns det en tilläggspunkt på 200 000 som kommer från våra skattemedel, "Sätt Åland på tallriken" som det heter. Ni pratar om vackra syften, men är nu inte syftet egentligen att stöda jordbruket som är Centerns trogna väljare? Det är val den 15 oktober, säg som det är.

Tack, talman! Tack för frågan. Den där har jag väntat länge på. Nej, det är inte valpropaganda. Det där är något som bidrar till hela Ålands samlade ekonomi. För om det går bra för primärproducenterna så går det bra för frisörerna och så går det bra för försäkringsbolagen och så går det bra för butikerna. Till sist, vet ni vad, så landar det skattemedel som gör det möjligt för alla att sitta här och lyfta arvoden. Det är precis så som en cirkulär ekonomi fungerar. Genom att man ger en liten startpeng så kommer utväxlingen att bli många, många, många gånger större. Det ska vi vara väldigt glada för. Det där är en typisk investering som har potential att ge enormt stor avkastning. Tack igen för frågan.

Talman! Jag hade också några funderingar kring ett av de stora numren i den här tilläggsbudgeten, det är den här grundfinansieringen av ÅDA. Där tror jag att alla, eller många lagtingsledamöter iallafall, har fått sig till livs att det finns en stor kritik bland de privata IT-aktörerna i det åländska samhället. Också lite sådana här praktiska funderingar, landskapet äger ÅDA gemensamt med kommunerna och nu tänker man höja grundfinansieringen här under fem år. Vad händer om man inte får kommunerna med sig iallafall? Det ser inte riktigt så ut när man har debatten ute på fältet. Vad gör vi då?

Tack, talman! Då måste vi försöka ännu hårdare att förklara fördelarna med det. Jag har väldigt svårt att se hur alla våra åländska kommuner ska mäkta med att möta de höjda krav på datasäkerhet och informationssäkerhet som kommer. Någon måste se till att det finns de förutsättningarna. Om ÅDA blir lyckat och om det går så som det är tänkt så ska man ändå minnas att ÅDA ägs till hälften av landskapsregeringen, vilket sätter ett särskilt ansvar på majoritetsägaren. Det har också de andra ägarna frågat efter. Det här är nu ett sätt att komma vidare. Jag är säker på att det kommer att uppstå jättemånga utmaningar, för det är ingen enkel operation. Den är faktiskt nödvändig då jag inte riktigt tror att våra kommuner kommer att reda upp den här saken på egen hand.

Talman! Där kan man ju fundera vad som är hönan och vad som är ägget. Där är det onekligen så att stora delar av utvecklingen springer ifrån våra kommuner. Så är det, vare sig man vill höra det eller inte. När det gäller ÅDA och kommunerna så det visade också finansministern självkritik på att man haft dåligt med kommunikationen och det får man alltid äta upp i efter hand.

Det finns också ganska stor kritik kring renoveringen av självstyrelsegården där personalen har varit kritiska och tycker att de överhuvudtaget inte har blivit involverade. Man har klubbat en tilläggsbudget och efter det så har man haft ett informationsmöte. Det är också olyckligt, också mot bakgrund av vilka krigsrubriker personalpolitiken får i media idag, så det är trist.

Tack, talman! Jag tänkte upprätthålla mig lite vid ÅDA. För vi vet nog alla att det har inte varit riktigt en enkel väg från starten tills nu. Det är olika saker som har gått fel av olika orsaker, men det är ändå för enkelt att bara säga att det ska läggas ner. Det har fortfarande ett väldigt viktigt behov för hela det offentliga Åland. Alldeles särskilt mot alla de nya regler som är på gång att komma. Av det skälet så tror jag att vi måste bestämma oss för att landskapsregeringen är hönan och resten är ägget. Att man därefter sätter sig ner och diskuterar hur man ska komma vidare.

Talman! Årets första tilläggsbudget är lagd och fortfarande får vi ingen bild över hur den åländska ekonomin ska delas upp. Det finns långa skrivningar om det finanspolitiska ramverket, men någon verkstad har vi ännu inte sett. Landskapsregeringen borde i det här skedet kunna meddela lagtinget om vilka budgetdirektiv som avgetts inför budget 2024 och också redogöra sin preliminära bild över vilken kostnadsnivå som kan tillåtas framöver. Mer om det här kommer vi ta upp i kommande anföranden, men det står helt klart att sittande landskapsregering skjuter över ansvaret på kommande regering. Man vågar inte ta ställning.

I budgeten finns många behjärtansvärda inslag såsom evenemangsstöd och pengar för åländsk mat i skolorna, men det leder också till följdfrågor. Evenemangsstödet riktar sig bara till juridiska personer som inte är företag. Vad skapar det för effekter på konkurrensen? Hur ska privata aktörer, privata bolag, kunna konkurrenskraftigt tävla mot samhällsfinansierade evenemang? När det gäller "Sätt Åland på tallriken" så måste man ställa sig frågan hur det fungerar med gällande upphandlingslagstiftning. Det kan säkert utskottet i korthet fråga rättschefen om.

Också satsningarna på integrationen och vattentäkterna är bra. Genom integrationen har Liberalerna fått vetskap om att det för personer som avlagt grundskoleexamen men inte behärskar svenska finns mycket få tillgängliga möjligheter. I integrationssyfte vore det bra om man som ung fick vara i en miljö där man lär känna personer i sin egen ålder och inte vara hänvisad till SFI eller Suas. Om det här har Liberalerna lämnat in en motion som också kommer att presenteras närmare. Vattentäkterna har vi diskuterat en hel del i dag. Vi har lämnat in motioner också där som kommer att presenteras och det handlar om tillsynen av befintlig lagstiftning som vi uppfattar att inte är fullt fungerande.

Talman! De stöd som utdelats för solceller och i den här budgeten utfasning av oljepannor är förstås extremt behjärtansvärda och bra på väldigt många sätt, men också djupt problematiska. Dels för att stödet riskerar höja tempen på en redan het marknad och därmed spela ut sin egen roll, men också för att rättssäkerheten kring stöden är mycket svagt. För det finns någonting, bästa ledamot Pettersson, som kallas likabehandling. Så att avgöra om ett stöd ska ersättas eller inte beroende på om huruvida landskapsregeringen hunnit hantera en tilläggsbudget eller ej är inte ett rättssäkert system. Det här kommer också att lyftas i kommande anföranden.

Talman! Som du konstaterar kommer vi att hålla fler anföranden från liberala gruppen. Talman behöver inte vara oroad, tiden kommer nog att gå. Jag ska till sist lyfta digitaliseringen där vi också har lämnat två motioner där jag är undertecknare. Så jag tar detta nu i gruppanförandet.

Talman! Vi har många gånger återkommit till rubriken på regeringsprogrammet, "Tillsammans". Landskapsregeringens hantering av ÅDA är under all kritik. Man måste från regeringens sida förstå att ÅDA inte är en avdelning i landskapsregeringen. Man kan helt enkelt inte köra över andra ägare på det sätt som nu föreslås. Regeringen föreslår stora kapitalförstärkningar utan att kunna svara på hur det är förenligt med konkurrenslagstiftning, hur det påverkar priset på de aktier som man avser köpa och hur ett eventuellt utökat aktieinnehav skulle kunna påverka innehavsundantaget. Allt det här utan stöd eller diskussion med övriga ägare i bolaget.

Talman! Det är nog dags för den här regeringen att sluta berömma det åländska IT-klustret. Agerandet i det här ärendet är direkt näringslivsfientligt. Helt oblygt skriver regeringen i budgeten "Då bolaget i praktiken inte har möjlighet att tillgodose kommunsektorns behov inom projektet rörande hosting och tjänstefiering är genomförda, föreslås ett övergångsförfarande där landskapsregeringen står för kommunsektorns hela grundavgift år 2024-2026" och så vidare. Landskapet ska alltså nu gå in med skattemedel och ge så stark finansiering att offentlig sektor inte ska kunna tacka nej till de tjänster som bolaget utför. Alla andra bolag får nämligen göra det här med egna förtjänade pengar. Samtidigt fördjupar och breddar det nya NIS-direktivet kraven på IT- och cybersäkerhet. Landskapsregeringen säger att det ska bli billigt med tjänster till sig själv och kommunerna medan det övriga samhället får klara sig självt. Det som verkar inte förstås är att det juridiska ansvaret för IT-säkerhet och cybersäkerhet kan inte, varken från landskapsregeringen eller kommunerna, föras över till ÅDA. Hur gärna man än vill det. Man har det ansvaret själv. Inte heller kan ÅDA med någon form av framgång berätta åt någon annan part, alltså det vill säga deras kunder, vad de behöver för stöd och tjänster. Varje inköp måste ske verksamhet prövat och efter behov. Det går inte att bedriva god verksamhet på annat sätt.

För att sammanfatta. Regeringen betalar alltså en grundavgift, inte bara för egen del utan också 400 000 euro till för kommunerna. Man ska ge ett kapitaltillskott om totalt 1 miljon euro plus att man har ett avtal med ÅDA gällande servicemanagement, förvaltningsstyrning och kompetensutveckling som upprätthåller bolagets IT-mognad. Vad värdet är på det avtalet vet inte jag, men frågan kvarstår att vilka andra bolag får sådana här grundförutsättningar?

Tänk er ett motsvarande agerande vid exempelvis upphandling av skärgårdstrafik. Att landskapsregeringen vid sidan av upphandlingen skulle gå in för att betala för att bolagen som har bjudit på tjänsten ska exempelvis upprätthålla sin nautiska kompetens. Har vi sett något sådant agerande i något annat fall? Nej, för det ingår i köpet av tjänster att man ska tillhandahålla en tillräckligt hög kvalitet.

Syftet med kapitaltillförseln är uppenbart, att göra ÅDA:s tjänster så ekonomiskt attraktiva så att ingen inom det offentliga ska kunna säga nej och därmed utesluts privata aktörer. Sedan vet jag att det sägs att ÅDA ska börja köpa mer tjänster av privata leverantörer, men direktiven kommer att ange att också de här privata aktörerna måste uppfylla NIS-direktiven. Nu ger man stora, stora belopp, över 1 miljon euro, för att upprätthålla det här. Hur ska någonsin en privat aktör kunna vara konkurrenskraftig även för ÅDA:s upphandlingar? Det kommer ju bli billigare att göra det in-house än att köpa det av andra för ingen annan åtnjuter den här typen av kapitaltillskott. Det finns inte ett allmänt stöd för IT-sektorn eller de som utvecklar programvara eller upprätthåller stöd för samhällsviktiga tjänster. Att söka pengar för att göra den här konverteringen, det gäller bara ett enda bolag.

Därtill föreslår landskapet igen att man ska utveckla sina egna system i stället för att upphandla dem från privata marknaden. Det handlar då om Paf:s stödsystem. Man säger när man pratar om ÅDA att man ska gå in för tjänstefiering, men här ska man upphandla eller utveckla ett eget system. Det är också ett problem med den juridiska tryggheten i det. Har du ett avtal med en juridisk person i form av ett bolag så har man också skyldigheter att göra uppdateringar, uppgraderingar, vidareutveckling av systemet. Här är man ju beroende av de personer som man anställer för förvaltningen. Så förutom att man också i den här frågan drar undan mattan för privata aktörer så försätter man sig i en dålig situation. Man har ju jättebra personal i landskapets digitaliseringsenhet, men de gör helt fel saker.

Det här med att en helt borgerlig regering som arbetar efter ledordet "Tillsammans" är väldigt långt bort när man ser sådana här förslag. Skulle jag vara medlem i något av regeringspartierna och inte rätta till det här så ska jag faktiskt skämmas. Tack, talman.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman för att ni lyfter den här frågan om evenemangsstöd. Det är en bra problematisering av att regeringen går in med extra pengar till föreningar på det här viset som de aviserar. Det kan ju leda till att man indirekt direkt deltar i konkurrensen med privata aktörer på den väldigt heta sommarmarknaden till exempel. På det viset är man med och slår undan om inte benen så några av tårna iallafall på de privata som försöker dra in sitt levebröd under de heta sommarmånaderna. Därför vore det väldigt viktigt och intressant att få reda på vilka kriterier man sätter på ett sådant här evenemangsstöd. Ska det verkligen vara säsongsförlängare eller är det liksom fritt spelrum oberoende när man söker och vad man vill ordna?

Talman! Precis är det sådär. Tänk dig att det är två olika aktörer som skulle vilja ordna en sommarfestival. Är du en förening så kan du sälja öl och dra in de intäkterna, men du får också en basfinansiering i föreningsstöd och du får också en evenemangsgaranti från det offentliga Åland. Medan om du gör det som privat aktör så får du ta den risken helt själv. Regnar det bort så regnar det bort.

Tack, talman! En annan fråga som jag märker att ledamoten Zetterman är väldigt insatt och intresserad i frågan om digital transformering och IT-säkerhet och så vidare. Där tror jag det är många ålänningar som funderar vad vi håller på med när det gäller ÅDA. Att man ska få igång verksamheten där så att kommunerna vill vara med och därför betalar landskapsregeringen pengar för kommunerna att de ska vara med.

En fråga vill jag ställa. Hur ser ledamoten på om man skulle slå klacken i mattan och säga att landskapsregeringen ska ta ansvar för digitaliseringen för det offentliga Åland och också säkerhetsfrågan? För Åland är ju för litet för att hänga med i den här utvecklingen. Med tanke på AI-utmaningar, vi läser om att det sker stora förändringar, så undrar man nog var vi i är utvecklingen riktigt.

Talman! Jag hör till dem som uppfattar att ÅDA nog har en viktig uppgift att fylla i det åländska samhället, men att göra det på det här sättet är direkt konkurrensvidrigt. Något annat kan man inte konstatera än så. Vad ÅDA exakt ska göra är inte en fråga för Ålands lagting. Det är en fråga för bolagsstämman, det vill säga ägarstyrningen för Ålands landskapsregering och för de övriga delägarna. Det är inte en fråga för Ålands lagting.

Tack, fru talman! Tack till ledamot Zetterman för intressanta frågeställningar. Jag tänkte börja med ekonomin. Ledamoten var inne på det finanspolitiska ramverket och det är det som pågår just nu parallellt med lagstiftningen. Det har begärts in material från avdelningar och myndigheter för tre år framåt. Vilket i sig är om inte unikt så iallafall ovanligt. Det materialet processas nu. En viktig del här som har diskuteras från och till är att kunna göra den här analysen mellan budget och utfall. Det är där man på något sätt kan fånga upp vad man ibland kallar luft. Jag vet inte om luft är rätt ord, men det är ju där man måste börja för att se att vad ska en rättsvisande budget egentligen ligga på för att därifrån kunna ta avstamp.

Talman! Förverkligandegraden är en fråga i sig, men nu kanske jag missförstod minister Höglund om att man har begärt in budgetunderlag för tre år framöver från de underlydande myndigheterna och avdelningarna. Det torde ju vara ganska raka motsatsen mot vad det finanspolitiska ramverket anger. Alltså att man först konstaterar vad man har för pengar och sedan fördelar dem.

Jag har många gånger pratat om analys och prognos. För att man ska kunna göra en analys och en prognos måste man ha ett hum om vilka siffror man ska helt enkelt ha med framöver.

Det jag ytterligare tänkte upp från ledamotens anförande är digitaliseringen och de pengarna som finns där nu. Det är kort om tid i en replik förstås, men för mig är det viktigt i min roll att lyfta blicken och se hela Åland som en helhet vare sig det gäller ekonomi eller digitalisering etcetera. Den här som vi kan kalla för viljeyttring som vi presenterar i tilläggsbudget 1 så ser jag som en väg framåt att diskutera vidare. Sedan tycker jag att det var väldigt bra att utskottsordförande Pettersson lyfte upp det privata näringslivet här, branschen som har en viktig roll idag och kommer (… taltiden slut).

Talman! Landskapsregeringen kan säkert på olika sätt gå in och stödja de offentliga aktörerna, däribland kommunen, när det gäller digitalisering. Vad jag uppfattar det här förslaget är att man försöker lösa problemen och alltså ta över ansvaret genom ÅDA för den kommunala sektorn. Det är kommunerna, det är de enskilda aktörerna, de som omfattas av NIS-direktivet, vilket också många fler än de offentliga aktörerna. Kommunerna kommer troligtvis att få ganska låga krav i förhållande till andra samhällsaktörer på sig i enlighet med NIS-direktivet. Det juridiska ansvaret kan ju aldrig tas över av en annan part. Alltså det man måste förstå att vi måste allihopa förkovra oss i IT-utmaningar. Våra tjänstemän måste kunna, i hela det offentliga Åland, lika bra som man kan äldreomsorg och skolpolitik och skolfrågor så måste man kunna IT. Det hjälper inte att plåstra och laga, det gäller att höja nivån.

Tack, talman! Det är alltid enklare att se grandet i den grannes öga än bjälken i sitt eget. Jag ställer mig frågande till varför de här 100 000 euro som ska användas som stöd för evenemang är så debatt värt. Är inte det bra att man använder Paf-medel för allmännyttans skull? För man försöker göra något som skapar innehåll och lockar folk till Åland. Att använda skattemedel, vilket det här inte är för det är Paf-medel, men det är allmänna medel för att skapa innehåll, är ju inte precis nytt. Det har man ju gjort många gånger förut med rätt stor framgång. Sedan har det ibland gått lite fel som när man med skattemedel vill köpa enskilda idrottsanläggningar framför näsan på privata näringslivet. Vilket man tydligen gör kring Bollhalla i Mariehamn. Det här är ju en rätt enkel liten fråga i sammanhanget.

Talman! Jag tror jag nämnde det här evenemangsstödet med en eller två meningar. Det var nog inte en stor del av mitt anförande såsom som ledamot Pettersson vill påstå. Det jag sade att utskottet borde titta på de här evenemangsstöden, om hur de slår i konkurrenshänseende till privata aktörer. Det är väl lite inte mer dramatiskt än så. Om nu man har en helborgerlig regering så borde man väl applådera en sådan fråga att oppositionen lyfter företagsamheten i landskapet.

Tack, talman! Jag uppfattade det som en betydligt större fråga än så. Den fråga som lyftes mest, också kanske av lite oklara skäl, är just kapitaliseringen av ÅDA. ÅDA är ett bolag som nu har levt i tre mandatperioder och det har inte levererat det som man från början avsåg. Man ville säkra det offentliga Ålands IT-struktur, det var det som var avsikten, med hjälp av det privata näringslivet. Det har alltid varit avsikten. Det har aldrig varit avsikten att man skulle konkurrera med det privata näringslivet. I den mån det har blivit så behöver man nu se över det. Då måste det ju vara bra att man faktiskt är redo att ta detta ansvar tillsammans med övriga delägare. Det är ändå så det är sist och slutligen att landskapet äger 50 % av det och vill övriga delägare inte göra det så kommer det heller inte att ske. Man måste i vart fall försöka (… taltiden slut).

Talman! Som jag sade i ett tidigare replikskifte så tror jag att ÅDA har en viktig roll i det åländska samhället. Däremot tror jag inte att det här är rätt väg att gå. Att ge kapitaltillskott för att göra det som varenda ett bolag som omfattas av NIS-direktivet själv måste göra för sin egen verksamhet. Oavsett ifall man är IT-leverantör, systemleverantör eller annars har en verksamhet som omfattas av direktivet. Att till den delen ge stöd till ett enda bolag som är samhällsägt är inte rätt väg. De delar som nu ledamot Pettersson lite tangerar, alltså vad ska bolagets uppgift vara och hur ska det finansieras, det diskuteras ju inte. Utan det man säger är att nu ska vi se till att den här IT-mognaden höjs. Det man har sagt i, som ledamoten säger, 12 år och så får man in kapital till det. Jag tycker inte att det är rätt väg att gå, Liberalerna tycker att det snedvrider (… taltiden slut).

När jag då i egenskap av ledamot i det Thörnrooska kabinettet fick förslaget till tilläggsbudget första gången på mitt eget bord så undrade jag förstås det som ledamot Zetterman nu har spekulerat runt varför och så vidare. Slutsatsen blev ganska enkel i min värld. Vi har inte råd att vänta och vänta på att ägarna i ÅDA, där också landskapsregeringen och lagtinget och stora ägare, kommer till någon slutsats som har att göra med ÅDA. Vi måste agera här och nu för att rädda säkerheten inom den digitala sidan av det offentliga Åland.

Vad är ledamot Zettermans alternativ till det som föreslås i tilläggsbudgeten? Hur tänker ledamoten rädda det digitala Åland om vi inte gör den här satsningen som landskapsregeringen föreslår? Jag kan också ställa frågan i och med att ledamoten representerar en av de större ägarna som borde ha ett betydligt större ansvar.

Talman! Det är nog ganska sent påkommet från landskapsregeringen sida. Eftersom det var ett ägarmöte för två år sedan med en rapport som pointa på flera olika problem. Landskapsregeringen lovade att återkomma inom kort. De facto sade man i den rapporten att skulle inte svaret ha kommit inom två år så skulle man börja göra exitar i bolaget. Det skulle bli en naturlig följd. Jag tycker det är lite förmätet av vicelantrådet att säga att det på något sätt är lagtingets fel för att vi kritiserar en mycket senfärdig politik från landskapsregeringen, att det ska vara lagtingets fel. Vicelantrådet får se sig själv i spegeln. Att dessutom vicelantrådet, som alltid annars hävdar kommunernas självbestämmande, i det här fallet applåderar en överkörning av densamma, det ter sig inte annat än märkligt.

Tack, talman! Att kalla ett nästan furstligt erbjudande, som den här tilläggsbudgeten representerar till den här delen, för en överkörning är en sådan överdrift som är makalös. Det här är ett sätt att rädda den digitala strukturen, säkerheten i det småskaliga Åland, oavsett om vi pratar om Sottunga eller Mariehamn. Det är ju faktiskt ett erbjudande. Skulle man tacka nej från kommunens sida till det här så då tackar man ju nej till en trygghet.

Sedan dristar sig ledamoten till att påstå att vår digitaliseringsenhet på regeringssidan ägnar sig åt fel saker. Det är av stort intresse att få höra vad vi gör fel. Med glädje ska vi få reda på det. Är det för att vi försöker se till att vi har ett tryggt val i höst för en gångs skull på åländsk mark? Är det för att vi har tagit lärdom att olika system inte har varit framåtsyftande, om vi tar till exempel studiestöd (… taltiden slut).

Talman! Kring den här frågan har Liberalerna lämnat in många motioner under mandatperioden. Vi har gång på gång sagt att vi uppfattat att man inte ska utveckla egna system. Dels för att man borde gynna den privata marknaden och dels för att det finns juridiska aspekter med den hanteringen. Vi har sagt att man borde rikta in sig på att få lagstiftningen på plats. Det finns ett stort och mycket bra lag pm kring den delen och att man borde, för landskapets del, ta fram ett ramverk för digital transformering. Där man skulle kunna dra sådana här skiljelinjer och också hade kunnat kommit fram till vad är det man ska göra själv i huset, vad är det ÅDA ska göra och vad ska man upphandla på den privata marknaden. Det har vi skrivit i otaliga motioner. Jag beklagar att vicelantrådet inte befattar sig med att läsa oppositionens motioner.

Tack, talman! Tack, ledamot Zetterman. Som ledamot Zetterman säger så ska inte lagtinget styra ÅDA:s roll. Utan det bestäms ju av ägarna som då kommer efter det här. Det vi nu gör här i lagtinget är ju egentligen att vi beviljar en fullmakt, inte så mycket mer.

Gällande näringslivet så har åtminstone jag gått in i det här med tanken att ändra ÅDA:s roll just för att också gynna näringsliv och öppna upp för fler affärsmöjligheter. Det gör man ju också delvis när man höjer digitaliseringsnivån för hela Åland. ÅDA:s roll kanske borde ha beskrivits tydligare också i budgettexterna, men som sagt det bestäms av ägarna egentligen. Så det är liksom hönan eller ägget, vilket som kommer. Det ska förstås tas fram i dialog med övriga ägarna och näringslivet för tanken från åtminstone centerhållet är att gynna näringslivet också.

Talman! Jag har fört många mycket goda diskussioner kring digitalisering och IT med ledamoten Josefsson, men de tankar som han brukar i de diskussionerna föreslå till mig och också vad som har sagts här från ledamotens sida i salen är inte det som överensstämmer med de texter som lagtinget nu har att ta ställning till.

Det kan i så fall vara en tolkningsfråga. För åtminstone vad jag ser att den här satsningen kommer göra och vad man förväntar sig att ÅDA:s roll blir av det här, vilket blir en mer strategisk roll. Eftersom man ger ÅDA i uppdrag att bygga upp den åländska IT-infrastrukturen och också gällande kommunerna att hjälpa dem, möta kraven och vara också som en stödfunktion. Det är inte så att man tar ansvaret från kommunerna. Det är exakt som ledamot Zetterman säger, ansvaret måste ligga ute i respektive myndighet och kommun, men ÅDA ska vara som en stödfunktion i det och bygga upp den bakomliggande infrastrukturen. Sedan exakt hur den praktiska vardagen ser ut där ska ÅDA ta ett steg tillbaka.

Talman! Precis som jag vet att ledamot Josefsson håller med mig så behöver IT-utvecklingen vara behovsstyrd och utifrån verksamheternas egna förutsättningar. Jag ser att han nickar. Det kommer aldrig ett bolag att kunna verkställa. Du måste själv kunna och veta vad du vill ha. Alltså, bekymret här handlar inte om ÅDA. Bekymret här handlar om den allmänna kompetensen när det gäller digitalisering och IT, inte minst bland de politiska kretsarna. IT är det jättemånga som säger att det där är någon annans uppgift, och det där är IT det tänker inte jag beblanda mig med. IT är ett jättestort politikområde med stora budgetmedel och väldigt stora juridiska ansvar. Det borde vi attackera i första hand före vi börjar hitta på (… taltiden slut).

Tack, talman! Den första tilläggsbudgeten för år 2023 innehåller en hel del intressanta förslag. Det är klart som korvspad att Moderaterna omfattar budgetförslaget eftersom vi har varit med och utformat det genom vår medverkan i Ålands regering, och därmed redan har godkänt det.

I tilläggsbudgeten ges information om det finanspolitiska ramverket, ännu en gång, och ambitionerna synes vara höga. Med all rätt. Ekonomin ska över tid hållas i balans. Det ska bli spännande att så småningom få ta del av hur överskottsmålet kommer att formuleras i praktiken.

Är man lite kritiskt lagd kan man förstås fråga sig varför vi inte lyckas få ekonomin i balans redan nu, och därtill ett visst årligt överskott, utan att ange ett precist överskottsmål. Frågan är hur mycket lättare det kommer att bli bara för att vi har fastställt ett överskottsmål. En annan fråga är om det är rimligt och möjligt att fastställa ett överskottsmål som ska fungera i praktiken år efter år, och där granskning ska ske först vart sjätte år. Men det är modigt att försöka, och alldeles säkert också nödvändigt.

Intressant är också tankarna på att införa kostnadstak. Det är rimligen så att det är helt nödvändigt att införa kostnadstak om man vill nå överskottsmålen. Men kommer vi att lyckas i praktiken? Kommer kostnadstaket för de olika enheterna att utgå ifrån dagsläget? Eller kommer man att föreslå förändringar, till exempel så att sjuk- och hälsovård och äldreomsorg får en större andel av den totala kostnadsmassan medan till exempel skärgårdstrafikens andel minskar. Eller blir det precis tvärtom?

Man kan också fråga sig hur vi kommer att hantera plötsliga och oförutsedda händelser och deras inverkan på kostnadstaket. Får vi förlåtelse om vi drar över kostnadsmässigt, t ex om bunkerpriset ökar kraftigt, eller kommer kravet ändå att vara att vi måste klara oss inom de kostnadsramar som vi har blivit tilldelade. Kommer undantag från kostnadsramarna att godkännas, och i sådant fall vilka kommer undantagen att vara?

En ytterligare ingrediens är givetvis vilka bedömningar man gör gällande de framtida intäkterna och hur kostnaderna och önskat överskott kommer att rymmas innanför det beräknade årliga intäktsbeloppet.

Frågorna är många, uppgiften är svår, men alldeles nödvändig att hantera. Vi kunde ju prova oss fram till målet också genom att budgetera ett nollresultat redan nu, men ser vi i backspegeln har det visat sig vara svårt.

Om kostnaderna verkar överstiga angivet tak för någon eller några av de åtta politikområdena blir det en intressant armbrytning om hur kostnaderna kan minskas. Vi vet att personalkostnaderna är den största kostnadsposten, men har vi kraft och mod att minska dessa kostnader? Jag har mina dubier. Det om det.

Talman! Jag vill ytterligare helt kort nämna några av förslagen i tilläggsbudgeten. Här tas bland annat upp fuktproblemen i självstyrelsegårdens våning 1. Bra så, när problem uppstår så måste de hanteras. Man nämner att åtgärderna som vidtas inte påverkar internhyreskostnaden, det känns ju skönt, men det uttalandet känns lite konstigt då det alltid finns någon som måste betala. Belastas man inte av högre internhyreskostnader så är det väl bra i det korta perspektivet, men Fastighetsverkets kostnader ökar alldeles oavsett, och antingen får man lov att höja andra internhyreskostnader eller minska på Fastighetsverkets avkastning. Så kostnaderna finns nog där ändå, på ett eller annat sätt. Bra i alla fall att man avser att vidta åtgärder för att kunna använda utrymmena på ett effektivare sätt, trots en för just det ändamålen höjd internhyreskostnad. Klokt är ju om man gör det här på ett sätt så att personalen känner tillfredsställelse och är nöjda.

Digitaliseringsprocessen som nu har diskuterats väldigt mycket i den här salen förefaller att vara ett ekonomiskt mörkt hål som vi vet väldigt lite om. Jag ska tala för mig själv, som jag vet väldigt lite om. Ändå börjar vi väl i gemen få en rätt klar uppfattning om vad som behöver göras, men kostnaderna innan vi når målsnöret kommer nog att förskräcka. Intressant är det att vi för det här ändamålet, speciellt när det gäller Informationssäkerhet, tycker att det är lämpligt att använda PAF-medel. Det här visar ännu en gång att PAF-medlen kan användas till nästan vad som helst bara vi hittar en bra motivering.

Ännu en gång vill jag framhålla att vi måste komma ifrån det här med PAF-medel, som någon sorts resurs som vi på något sätt inte sätter lika stort värde på som så att säga vanliga budgetmedel. Någon gång i framtiden kommer vi nog att likställa PAF med vilken investering som helst där vi förväntar oss avkastning. Denna avkastning bör som jag ser det likställas med dividend från ett aktiebolag, förstås kompletterat med en säker fondering och tilldelning för tredje sektorns behov.

När det gäller ÅDA finns det mycket att säga. Jag undrar, efter att ha hört den här debatten bland annat, om det inte vore bäst att landskapet tog ett helhetsansvar över verksamheten och sålunda skulle bli ensamägare till bolaget. I bästa fall gör man ett så bra jobb att det går att ta betalt för tjänsterna i tillräcklig utsträckning. Utan att man behöver ta till någon form av grundavgift överhuvudtaget.

När det sedan gäller verksamhetsområden med åtföljande kostnader som helfinansieras, eller åtminstone delfinansieras, av EU är det hyfsat lätt att godkänna dylika kostnader för nödvändiga verksamheter. Så det ordar jag inte desto mer om.

En höjning av de högsta beloppen på maximala boendeutgifter som beaktas som godtagbara vid beviljande av bostadsbidrag är antagligen nödvändiga för att därmed lätta på bördan för personer, familjer som är mest ekonomiskt utsatta. Bra så.

När det sedan gäller vattenförsörjning och vattenvård, som också har diskuterats här idag, är det förträffligt att resurser tillsätts och ansträngningar görs för att förbättra vattentillgång och vattenkvalitet. Ändå är det på sin plats att fråga sig om de planerade åtgärderna är tillräckliga eller inte. Det är lätt att få känslan av att de inte är det, och att det går för långsamt. En lite märklig omständighet är att det i förslaget nämns att vi bör nå god status på sjöar och havsvikar senast till år 2027 enligt EU:s vattendirektiv, men att vi nöjer oss med att detta uppnås till år 2030 enligt Hållbarhetsagendan. Den där diskrepansen kanske går att förklara på något sätt, och det kanske skulle behöva göras.

När det gäller främjande av livsmedelsproduktionen anges åtgärder som medför kostnader som Finlands riksdag har beslutat om och därmed finansierar. Där är det bara att tacka och ta emot.

I tilläggsbudgeten föreslås också ett tilläggsanslag för en satsning på servering av det som kallas axgana måltider i de kommunala offentliga köken under ett antal veckor hösten 2023. Det är ett förslag som innehåller flera positiva ingredienser. I de kommunala skolorna kommer man att en gång i veckan ha ekonomisk möjlighet att äta åländskt, samtidigt som åtgärden medför nytta för de åländska livsmedelsproducenterna. Sådär i korthet.

Talman! I tilläggsbudgeten föreslås att landskapet ska ge bidrag för att åländska hushåll ska triggas att byta ut sin oljepanna mot annat miljömässigt nyttigare värmesystem, eventuellt till och med före den gamla oljepannan inte längre går att använda. Det här är landskapsregeringens förslag, och jag har lovat att stöda förslaget, även om jag är tveksam i det kloka att använda skattepengar på dylikt. Men om åtgärden riktar sig till dem som absolut inte har ekonomisk möjlighet att hantera konverteringen med hjälp av egen plånbok så må väl förslaget kunna förlåtas.

Talman! För att ha möjlighet att åstadkomma storskalig havsbaserad vindkraft behövs uppenbarligen fler kompetenta resurspersoner. Så småningom förväntar sig åtminstone jag att det levereras en klar bild av hur mycket resurser som vi sätter på projekten, och hur mycket av kostnaderna som kompenseras på ett eller annat sätt. Jag har förstått att ambitionen är den att allt kommer att kompenseras genom avgifter, om så är så är jag nöjd.

Talman! Med förslaget till tilläggsbudget förbättras det budgeterade årsresultatet med 1,8 miljoner euro till minus 3,2 miljoner euro. Det är bra i sig, men ambitionen är ju att vi åtminstone ska visa ett nollresultat, helst lite mer än så för att ha tillräckliga resurser att använda om eller när den ekonomiska situationen i samhället försämras. Tack för ordet.

Tack, talman! Tack, ledamot Silander. Det är ju inte direkt med någon vidare kämpaglöd man känner liksom att finanspolitiska ramverket kommer att bli en succé. Häromdagen debatterade vi studiestödslagen där vi kunde konstatera att den är ofinansierad och det finns flertal andra lagar under det här året som har varit enligt samma melodi. Alltså man går in i ett finanspolitiskt ramverk med någon sorts teoretisk förhoppning om att saker och ting kommer att reda ut sig på något märkligt sätt av sig självt. Moderaterna är nöjda med lagförslaget och stöder det. Det jag inte begriper är att varför kommer inte landskapsregeringen och Moderaterna med ett kostnadstak och överskottsmål i september till exempel? Eller redan nu? Varför ska man låta nästa landskapsregering och lagting ta det avgörandet? Det känns inte vidare ansvarsfullt och knappast en bra start på ett finanspolitiskt ramverk.

Tack, talman! Jag känner inte till att det skulle ha fastställts någon som helst tidsplan i det här ärendet. Jag skulle för min del vara beredd att diskutera denna eftermiddag om hur de här målen borde fastställas. Jag tror inte att man från finans är riktigt klara med alla grunder för det här. Som vi hörde här har man begärt information från olika avdelningar och det må man ju ha. Det är ju bra att veta var skåpet står just nu, men ambitionen måste ju vara att inte bara gilla läget utan att kanske göra förändringar så att vi kan nå det här överskottsmålet. Då måste man sätta sig ner och göra det. Jag hoppas att det här kan göras inom någon månad.

Tack, talman! Det lagförslag jag har läst och förstått så står det ganska tydligt att landskapsregeringen ämnar återkomma i samband med budget 2024 med överskottsmål och kostnadstak. Det är för mig obegripligt. Jag tycker att det ansvaret måste den här landskapsregeringen, det här lagtinget ta. Ska det läggas över på nästa mandatperiod så är det en väldigt dålig start.

Sedan skulle det också vara intressant att höra, ledamot Selander räknade upp ett flertal områden som kanske inte ledamoten var riktigt nöjd med. Jag ser ju ÅMHM som en sådan sak, och vindkraftsprojekt. Varför har man inte redan infört nettobudgetering för ÅMHM så att man på ett enkelt, smidigt och kostnadseffektivt sätt kan köpa och sälja tjänster? Så att de privata aktörerna får en bra service och det de kräver, och att skattebetalarna har en trygghet i att det här projektet kommer att gå snabbt och lindrigt och kommer inte att belasta oss.

Till den senaste frågan är jag osäker på hur det skulle formuleras i praktiken. Det går ju också att ordna det genom ett speciellt kostnadsställe. Det finns ju flera olika modeller man kan använda sig av för att ge den. Jag antar att ledamot Holmberg är ute efter flexibiliteten, det vill säga att man kan snabbt anställa någon eller man kan sälja tjänster hur som helst. Det är klart att det skulle underlätta. Om det här är ett stort hinder eller inte kan jag inte bedöma.

Den första frågan gällde varför vi släpper det här till nästa landskapsregering. Jag vet inte om så kommer att ske, kanske man har någonting ganska snart i alla fall. Till sist så kan man ju säga att hinner vi inte göra det i den här landskapsregeringen så gör vi det i nästa.

Tack, fru talman! Ledamot Silander lyfter flera relevanta, tycker jag, ifrågasättanden kopplat till det här finansiella ramverket som indikerar att man tycker att det är inget mirakelmedel men det är vissa vettiga verktyg. Ungefär den attityden och synsättet har vi från Socialdemokraterna också. Samtidigt säger ledamot Selander att vi har ju fortsättningsvis Paf-medlena som man tydligen fortsättningsvis kommer att kunna använda hur man vill bara man har en god motivering. Varför fattar inte landskapsregeringen och majoriteten beslut om Paf-medlena och hur de ska användas? Det är ju det vi har bestämt i de här kommittéerna att landskapsregeringen ska göra.

Nu finns det en del reserverade medel av den orsaken just. Man har ju bestämt då i inledningsskedet att det här ska användas progressivt på något sätt, om det är utveckling. Vad som sedan kan åstadkommas i praktiken och vilka planer som finns där det känner inte jag till.

Ledamot Silander och Moderaterna glider emellan att vara ett ansvarstagande majoritetsparti och ibland sedan inte riktigt. Varför fattar man inga beslut, åtminstone inriktningsbeslut, om hur Paf-medel skall användas i framtiden? Och vad ska man göra med den här balansposten i bokslutet som är på närmare 60 miljoner? Varför fattar man inga beslut?

Exakt varför man inte fattar beslut kan jag inte svara på, men jag har nu för egen del förklarat hur jag tycker att man ska hantera Paf-medlen. Det vill säga som dividend som kommer in som sedvanliga inkomster till landskapets budget. Punkt och slut. Dock så att man reserverar på lämpligt sätt, fonderar eller avsätter med lagstöd eventuellt det som är rimligt att tredje sektorn ska få ta del av. Det är nu ett svar.

Talman! Ledamoten Silander sade att vi börjar få en klar bild av vad som behöver göras inom digitalisering och IT. Jag skulle gärna vilja höra en utveckling av den här klara bilden.

Det kräver nog kanske lite mera tid än vad jag nu har till mitt förfogande, och nu har halva tiden gått. Jag föreställer mig att ÅDA ska vara ungefär som lagtingets eller landskapsregeringens dataavdelning som sköter allt det man behöver för egen räkning och för de myndigheter som man har sig tillkopplade på ett eller annat sätt. Bistå där det behövs för övriga delar av den offentliga sektorn, det vill säga kommunerna och kommunalförbundet. Det är väl det som det handlar om.

Talman! I en sådant förhållande hur ser man då. Alltså vi ska konstatera att i dagsläget är det så att det är landskapsregeringen och Mariehamns stad som har sin drift hos ÅDA. Det nu landskapsregeringen, och också uppenbart ledamot Silander, föreslår är att alla offentliga kommuner ska in under ÅDA-paraplyet. Vilket då betyder en kraftig förflyttning av verksamhet från privat sektor till offentlig. Hur tänker ledamot Silander att det här ska gå till när man också samtidigt säger att man är företagarpartiet nummer ett? Alltså betyder det att ÅDA sedan i sin tur ska upphandla tjänster, kommunerna ska kravställa, det ska gå via ÅDA och sedan ska ÅDA kravställa som en mellanhand. Ska ÅDA sköta allt? Hur, i den klara bilden som ledamoten Silander har, ser det där flödet ut?

För min del så ser jag det på det sättet att ÅDA ska bistå kommunerna och erbjuda de tjänster som de behöver för att kunna upprätthålla sina kommunala system. Däremot så ska det ju inte vara ett tvång som jag ser det, att vara med och överhuvudtaget köpa någonting från ÅDA. Utan det må vara upp till varje kommun att avgöra den saken. Annars så blir det ju verkligen svårt.

Tack, talman! Tack, ledamot Silander. Ni pratade om Fastighetsverket här och renoveringen av våning 1. Det blir inte någon intern hyreshöjning för renoveringen i sig utan det bekostas av Fastighetsverket och ingår i deras pott för planerat underhåll tror jag att det kallas. De har ungefär 6 miljoner årligen för sådana här åtgärder. Det här tas in förstås via internhyrorna som bygger upp ett kapital som vi ibland har stor nytta av till och med. Nu har vi inte behövt haft det på länge. Så det finns en automatik där. Sedan då om den nedre våningen byggs om så där kommer det troligtvis att uppstå en intern hyra, men då är det inte renovering utan ombyggnad som är någon (… taltiden slut).

Tack, talman! Det var ungefär det jag försökte beskriva, men antagligen otydligt eftersom finansministern inte riktigt förstod vad jag menade. Om man har en pott på 6 miljoner för att renovera saker och ting, skulle man inte renovera någonting så skulle man ju kunna ge den där potten till att öka avkastningen till landskapet från Fastighetsverket. Så visst har det betydelse om den går åt eller inte går åt.

Tack, talman! Tack också till ledamot Silander som i sitt anförande stöder det här budgetförslaget, men sedan kommer med en rad olika förbehåll till olika typer av anslag. Han har massiva frågetecken om finanspolitiska ramverket och hur det kommer att sjösättas. Han ställer sig frågan om till exempel ÅDA och om det kanske finns andra möjliga vägar framöver. Han ställer sig kritisk till de här vattensatsningarna huruvida de är tillräckliga, gott så. Han stöder stödet till oljepannorna enbart om det är så att de går till låginkomsttagare, vilket det egentligen inte gör. Det stödsystemet finns inte ännu. Så har Moderaterna en nja-inställning till den här tilläggsbudgeten, eller hur ska vi tolka det?

Talman! Det jag började med att säga var att Moderaterna omfattar förslaget. För den skull så måste man inse att varenda en punkt diskuteras och debatteras. Märkligt skulle det vara om alla tyckte exakt likadant som finansministern. Även fast hans åsikter många gånger och nästan alltid är bra.

Talman! Jag blev kanske inte riktigt klar ändå i den här frågan. Om det är så att Moderaterna, eller om det bara är ledamot Silander, inte tycker att man ska kanalisera mer pengar till stöd för konvertering av uppvärmningsteknik till dem som har oljepannor. Om man inte vill att det ska gå ut till andra än enbart låginkomsttagare, stöder man då inte det momentet längre? Eller hur ska vi tolka det? Bara som ett exempel.

Då måste jag förklara en gång till. Moderaterna stöder tilläggsbudgeten, punkt.

Sedan har vi alla åsikter om hur man kanske borde ha gjort på ett lite annat sätt för att det skulle vara ännu bättre. För egen del så ser jag att det här kanske är slöseri med skattemedel som sådant. Jag tror att de som hamnar i en situation där pannan börjar bli dålig byter i alla fall så småningom.

Tack, fru talman! Jag måste lite hålla med tidigare repliktagare. Ledamot Silanders gruppanföranden blir mer kritiska och tveksamma, tycker jag, efter varje debatt mot regeringens förslag.

Jag kan börja med det här med vattenvården. Ledamot Silander var kritisk till att man hade ambitionen att det skulle infinnas en god vattenkvalitet tre år senare än vad EU kräver och väckte också frågor kring om vi gör tillräckligt. Själv har jag lagt två motioner som har lite grann förstärkt de här skrivningarna. Jag frågar är det här något som kommer att avspegla sig i utskottsbehandlingen? Att man kommer att vilja lägga krav på att det ska vara snabbare och kraftigare åtgärder för att vi ska förbättra våra dricksvattentäkter och kvalitén i våra havsvikar. Är det här något som Moderaterna kommer att gå in för eller är det något som man bara vill prata om här i salen?

Exakt hur behandlingen kommer att gå till i finans- och näringsutskottet kan jag inte svara på. Däremot så skickar vi signaler som kan ha viss betydelse förstås när man diskuterar vidare. Pratar vi framtida budget till exempel, riktig budget, alltså årsbudgeten, så skulle jag önska för egen del att man skulle åtminstone diskutera möjligheten att göra ordentliga satsningar. Vad jag menar är att finns det nu skyddsområden kring våra vattentäkter som fortfarande odlas så måste man åtminstone överväga kostnaden för att inte odla där mer till exempel.

Tack, fru talman! Med nästa riktiga budget menar ju inte då ledamot Silander ändringsbudgeten som nästa regering kommer att ta. För det är ju den nästa riktiga budgeten i praktiken. Det vet vi båda två. Alltså nästa regering som snart kanske kallas, med rätta, för städarregeringen som kommer att reda upp det här råddet som orsakas just nu.

Jag kan säga den andra grejen, som också tidigare repliktagare diskuterade kring, var oljepannorna. Det här ska man kalla det för paraplystöd till medelklassen, att man ska byta oljepannor fast man egentligen gör det ändå och bättra på inflationen. Det har ju varit otroligt tveksamma signaler här om det nu var inkomstbaserat eller inte. Det här är ju något som behöver redas ut. För om det är så att det är det och det är låginkomsttagarna som ska ta det, då är väl Liberalerna beredda på att gå med på det och tycker det är en bra idé. Men inga ska vi sockra inflationen ytterligare. Vi vet ju alla vad som händer den dagen som det kommer allmänna stöd till sådana här saker. Då kommer priserna att skjuta i höjden. Så det här hoppas jag att Moderaterna också tar med sig och driver i (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag lyssnar och märker att vi kanske inte var så långt ifrån varandra, ledamot Påvals och jag.

Tack, fru talman! Jag funderar lite, ni tangerar ÅMHM:s äskande om pengar, eller ministerns. Hur tycker ni som revisor om att man då i en budgetmotivering tar upp tillfälliga kostnader för tio år framåt? Det låter lite långt i mina öron, men hur tycker ni om en sådan sak?

Tack, talman! Om det är en tillfällig åtgärd tycker jag väl det är bättre än att man fastanställer folk. Utan man köper projekten för den tid man tror att projektet behövs.

Tack, fru talman! En annan sak som också har lite med redovisning att göra, jag har funderat över det själv. Det är de här Paf-pengarna på 3 876 000 euro som man tog upp i budgeten. Nu har man då förslag på vart de ska gå, men då är det bara 675 000 som ska användas under 2023 och resten ska man då ge fullmakt till. Ni talade i slutet om att resultatet har blivit bättre. I min värld så skulle man väl kanske kunna förbättra årsresultat också på basen av ett sådant här beslut eftersom största delen nu kommer att komma under följande år.

Det är fullständigt möjligt att göra så, men vet man om att kostnaderna kommer de följande åren så är det rimligt att man gör en reservering för de kostnaderna. Däremot så påverkar det ju inte resultatet utan det är bara en reservering än så länge.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Den här tilläggsbudgeten är såtillvida positiv att den minskar underskottet som vi har i budgeten, men fortfarande ligger vi på minus 16 miljoner. Från Obunden Samling anser vi att en ekonomi i balans är kanske det högsta värdet vi ska sträva efter när vi håller på med budgetering i detta lagting.

Om man tittar snabbt på de här pengarna och det som ska delas ut så kan man konstatera, när man gör det snabbt ska man också komma ihåg att den här tilläggsbudgeten tillkom i snabb ordning. Det gör att från vår sida så känner vi inte att förankringen har varit optimal och jag tror att finans- och näringsutskottet kommer att få ett intressant arbete där vi tittar på de här förslagen mera i detalj och mera djuplodande.

ÅDA-pengarna har det varit synpunkter på här och jag har med intresse lyssnat på lagtingsledamot Zetterman som har kommit med viktiga poänger. De är poänger som jag inte annars tycker jag hör tillräckligt ofta från Liberalernas håll. Vi har många situationer där vi låter offentligheten konkurrera med de privata på ett sätt som inte är sunt. Lagtingsledamot Holmberg, som är en katt bland hermelinerna hos Liberalerna, brukar påpeka det här med att det offentliga ska inte konkurrera med det privata. Vi har ju många sådana exempel, vi kan ta radion, ÅDA, tvärgående linjen, posten, Bollhalla, Svinryggen, Mise. Allt det här borde tittas på ordentligt för vi ställer till det när vi slår undan benen för vårt eget näringsliv. Så länge ÅDA gör så och vi tillåter det så är inte Obunden Samling riktigt helt med i sadeln.

Evenemangsstöd är bra. Det är en viktig sak och det är bra att Paf-pengar kommer till nytta.

Oljepannor är vi inte heller helt imponerade av från Obunden Samling. Det har vi sagt till om på förhand. Ändå går det här på något sätt vidare. Trots att även det lät som att Moderaterna inte var helt övertygade om det stödets förträfflighet. Vi har ju gjort det och det är klart att om vi håller på att dela ut pengar gratis kommer väl folk att gilla det, men när vi har minus 16 miljoner så kan vi ju fundera om det är det rätta.

För övrigt har jag sagt förut att 16 miljoner minus i en budget där vi alltid överdriver kostnaderna och underdriver, om vi använder ett litet hittepå ord här, intäkterna så behöver ju inte 16 miljoner vara så farligt. Vi kan ju bara dra oss till minnes 2022 års budget som också var negativ men slutade med ett bokslut som var väsentligt positivt. Alla måste komma ihåg och känna till skillnaden mellan budget och bokslut.

Sedan när det gäller ränteintäkter. Nu ser vi att det finns i den här budgeten och det får vi vara glada att vi har bytt regering för den här mandatperioden. För hade vi inte gjort det så hade ju de pengar som nu genererar räntor på bankkontot gått till att skövla Gripö och bygga broar, färjfästen, vägar och så vidare. Så positivt är ju det. Tack, det var det från Obunden Samling.

Talman! Det är på något sätt betryggande ändå att ledamot Måtar säger att den här budgeten har kommit in i snabb ordning och utan särskilt mycket förankring. Problematiskt förstås för majoriteten, men kanske bra för det åländska samhället ifall man har en öppenhet att se över skrivningarna i finans- och näringsutskottet.

Det är precis som ledamot Måtar säger när det gäller bokslut kontra budget, men min uppfattning är nog att det har varit extremt stora skillnader de senaste åren. Av någon anledning har det varit extra svårt prognostiserat. Om det sedan har att göra med coronakriser och de näringslivsinsatser som har gjorts eller om det har att göra med inflationsjusteringar. Vi har ju sett att det har varit ovanligt stora skillnader också inom hela det kommunala fältet i hela Finland och det har det också varit här. Risken är ju bara det att en dag vänder det där och det kan till och med gå åt andra hållet. Så visst, jag tror inte heller 16 miljoner kommer att bli det resultat vi har (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Zetterman, där har vi samma uppfattning. Som det ser ut skulle jag bli förvånad om det blir minus 16, men ett minus kan det gott och väl bli när det är så här stort från början.

Min poäng var bara det att det har varit extremt stora skillnader mellan budget och bokslut omkring på hela det offentliga Åland, och också i riket. Det är ju en del och sedan har vi en stor budget. Är det så att det är 5 % av budgeten som inte blir förverkligad så blir det ju onekligen en stor budgeteffekt på det.

Tack, talman! Jo, och i allmänhet tror jag det var där kring 5 % som inte blir förverkligat. Sedan, som sagt, att det är stor skillnad mellan budget och bokslut så har det säkerligen med corona att göra.

Tack, talman! Ledamoten Måtar säger att Obunden Samling inte är riktigt med här i salen kring den här budgeten och är man inte med i salen så är man inte riktigt med i sadeln. Det var det som jag tolkade lite i ledamot Måtars inlägg här att Obunden Samling upplever inte att de har haft inflytande över den här tilläggsbudgeten. Det är anmärkningsvärt i sig förstås, men jag förstod också att obundna kanske är öppna för att det finns vissa grejer i den här budgeten som man tänker jobba för här i salen eller i utskottet för att ändra. Vilka mer specifikt är det?

Tack, talman! Det är pannbidrag och ÅDA-pengar som vi hoppas att vi ännu kan justera.

Tack, herr talman! Samma här, jag ställer mig tveksam till att har man varit överhuvudtaget med i framtagandet av budgeten eller ska vi skriva ett C på första sidan. Man pratar om förankring. Det känns inte riktigt som att det var någon förankring alls. Man hade tveksamheter i de övriga partierna kring vad som gällde om exempelvis det här med om det var inkomstbaserat kring oljepannorna, det fanns mycket frågetecken här. Hur har det gått till riktigt den här redningen? Har man varit med alls runt bordet den här gången?

Jag skulle kunna berätta det, men nej förresten. Vi har såklart varit med, men som jag sade när Obunden Samling och gruppledare Marcus Måtar står här och talar så kommer jag att säga som det är. Det ska vara något speciellt för att jag inte säger hur situationen är. Jag sade det redan i början, jag vet inte om jag ska måsta upprepa det alltför många gånger innan det är klart för er. Det har gått snabbt och förankringsprocessen har varit inte tillräcklig. Det tror jag att jag har sagt när jag har stått här förut. Jag kommer att säga det varje gång det händer, och tyvärr händer det lite för ofta.

Tack, herr talman! Det har absolut hänt förut. Vi har hört det flera gånger under den här mandatperioden. Frågan är att nu är det valår, håller obundna på att bädda sig ur den här regeringen inför valet? Är det vad man försöker uppnå nu? Att man liksom påbörjar en sådan process här inför sommaren och ska framhållas som en typ av oppositionsparti i majoriteten. Nu ska man liksom ut ur regeringen färdigt till valet, är det vad man är ute efter? Kommer man liksom att driva detaljfrågor i utskottet och kommer det att sluta med att Centern sitter ensam med den här budgeten? Vad tror ledamot Måtar själv och vad är syftet med hela den här saken?

Tack, talman! Jag ser inte på det sättet något större värde i att börja utveckla det här något mera. Det är klart att det är intressant för er i oppositionen att spekulera i sådana här saker, men Obunden Samling har nog tänkt stanna i regeringen till det bittra slutet. Jag ser inte att alternativet skulle bli bättre, vi gör mer nytta var vi är just nu. Helt uppenbart är det ju att vi har olika åsikter och att vi står för en mer ansvarsfull ekonomisk politik.

Talman! Gruppledare Silander sade att Moderaternas stöd till den budgeten är klart som korvspad. Det är väl jag som är korvspadet i så fall. När det gäller det här pannstödet så ser jag det som bortkastade skattepengar. Ingen klok människa byter sin oljepanna till en ny oljepanna. Utan när oljepannan är trasig byter man till en miljövänlig anläggning. Jag förstår inte överhuvudtaget det här stödet. Jag ser det som slöseri med skattepengar. Det här har jag aviserat i gruppen och till våra regeringsmedlemmar som har fört det vidare.

Likadant frågan om ÅDA så finns det mycket tveksamheter och det som är problematiskt, som man lärde sig inte minst iTiden frågan, är att vi kan inte hålla på med de här samhällsbolagen och konkurrera med privat sektor. Vilket man nu (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag brukar inte hålla på och tacka folk för alla deras anföranden, men jag måste faktiskt tacka ledamot Strand här. Emellanåt är ett tack verkligen på sin plats. Annars sköter vi alla våra uppdrag här så vi behöver inte hålla på att tacka till höger och vänster. Ledamot Strand kommer ju här och säger, liksom jag, det som är fakta och det som är sant. Det skulle jag hoppas att man alltid kan räkna med. Jag vet att det är vissa i den här salen man kan alltid räkna med att man får höra det som verkligen är åsikten. Sedan är det ju så att man behöver hålla på och anpassa sig lite. Vi anpassade oss och tog det här pannstödet i den här huvudbudgeten, alltså budget 2023 som vi tog här tidigare. De pengarna har varit och de har farit och nu behövs det inga mer för det. Vi måste någon gång kunna säga nej när det är minus 16 miljoner så som siffrorna ser ut nu.

Tack, talman! Det är positivt att det som ledamot Måtar är missnöjd med, och ledamot Strand också är missnöjd med, så plockas också upp av några av Liberalernas budgetmotioner så det ser bra ut gällande pannstödet och också ÅDA-pengarna. Där behöver det komma många förklaringar. Att vi kan göra nytta i utskottet tillsammans, det ser jag fram emot.

Jag skulle vilja också ställa en fråga gällande vindkraften och ÅMHM. Jag har tjatat om det är i flera replikskiften idag. Även där så tycker jag att vi behöver hitta en förändring. Jag vet att ledamot Måtar sitter med i styrelsen och jag skulle gärna höra ledamotens åsikt kring ÅMHM:s roll kring vindkraften. Jag säger ju att ÅMHM borde få lite friare vingar att flyga med gällande vindkraften och på ett bättre sätt kunna köpa och sälja tjänster.

Tack, talman! Inledningsvis kan jag väl konstatera att jag har såklart suttit med i styrelsen och äskat om till och med, tror jag, lite mer pengar än vad nu landskapsregeringen föreslår att det ska bli. Bakgrunden är förstås det som den egna organisationen bedömer att det behövs för att kunna vara på tå för de här vindkraftsbolaget. Det som inte riktigt syns i det här budgetäskandet, och där är det väl igen det att vi är försiktiga med att bedöma intäkterna samtidigt som vi överdriver utgifterna i en budget. Så är grund tänket. Jag ser framför mig och jag jobbar i varje fall på det sättet att ÅMHM ska ta betalt för de här tjänstemännens tjänster så att det här ska gå plus minus noll. Det här ska komma pengar från vindkraftsindustrin så att det inte ska kosta någonting. Så det här är på sätt och vis en lek med siffror.

Tack, talman! Det må vara en lek med siffror, men jag tycker det är ett syfte med hela satsningen som nog är för viktig för att man ska leka med siffror. Ser man på ÅMHM:s beräknade intäkter så kommer de att vara ganska statiska även efter den dagen, det halvår 2023 som de här tänkta tjänsterna ska skrida till verket. Det är märkligt. Jag förstår inte varför man inte kan nyttja att köpa och sälja tjänster via nettobudgetering för att på så sätt också kunna agera snabbare. Jag vet ju att ÅMHM har ju haft de här äskandet redan i höstas om att få de här tjänsterna och spetskompetensen. Varför för man inte fram det? Det är i alla fall det som har framkommit i media och det som har framkommit i alla fall när Liberalerna har fört diskussioner med berörda parter. Jag förstår inte. Det har ju gått en lång tid nu som ÅMHM har väntat på den här tilläggsbudgeten, på de här pengarna. Är det så att inte behovet har funnits från hösten eller årsskiftet, för enligt (… taltiden slut).

Tack, talman! Den här gången har det nog varit att det snarare har kommit ett önskemål, dels är det väl från inblandade bolag men sedan har det kommit från landskapsregeringen att ÅMHM skall börja ta höjd för det här behovet av de här tjänstemännen. Så det här är nog första gången vi kommer med det här begärandet om pengar. Eller vi säger jag, men ÅMHM. Jag säger igen att man är alltid försiktig med att uppskatta intäkterna för någonting medan man tar kostnaderna direkt, det är den principen. Därför syns nog inte intäkterna. Det kommer inte att bli lätt att hitta den här juristen som man ska ha tag på. Det växer inga sådana personer på träd, och inte heller de här inspektörerna som behövs. Så vi kan inte börja räkna med några intäkter där heller direkt.

Tack, talman! Jag är glad att det fanns med stödpengar för att byta ut oljepannor i tilläggsbudgeten. Att byta oljepannor är lågt hängande frukt i klimatarbetet. Det här tror jag faktiskt att miljöminister Christian Wikström håller med om. För han höll med om det i landskapsregeringen när den var upp den här tilläggsbudgeten. Så det blir ju mycket märkligt nu när gruppledare Måtar från Obunden Samling står i talarstolen och sågar det här förslaget. Mycket obundet, måste jag säga.

Tack, talman! Vi har räknat att det är väl ungefär 3 000 per person, så det är ungefär 66 ålänningar som kommer att få lite hjälp för att byta ut pannan. Det att minister Wikström eventuellt har varit lite mer positivt inställd till det här än resten av lagtingsgruppen har han också fått framföra i landskapsregeringen. Jag har skriftligen för lagtingsgruppens del framfört våra åsikter om det här på förhand. Så det här är ju ingen överraskning att vi säger så här. Sedan får man väl konstatera att det finns ingen lagtingsgrupp, utom Åländsk Demokrati, som brukar vara helt enig internt. Det är tyvärr så.

Tack, talman! Du beskriver Obunden Samlings arbete väldigt tydligt och som jag har förstått det arbetet i landskapsregeringen också så var till och med minister Wikström inne på en höjning av summan. Så ni har tydligen inte diskuterat det här i gruppen före i varje fall.

Jag brukar säga så här att en gång är ingen gång, men två gånger är en vana. Det är synd om ledamot Mansén gör det till en vana att missförstå mig. Ska jag måsta säga två gånger det jag nyss sade. Vi var inte helt eniga om det här, minister Wikström var lätt positiv till det här förslaget. Samtidigt som vi måste komma ihåg att lagtinget är här, landskapsregeringen är här, vi har parlamentarism. Det är vi i lagtinget som har sista ordet. Vi bestämmer, så att säga. Det är inte tvärtom.

Tack, herr talman! Jag tänkte varken beröra ÅDA eller oljepannor, utan försöka hålla en kanske lite mer övergripande ekonomisk tanke.

Vi går mot lågkonjunktur, slår landskapsregeringen fast i den allmänna motiveringen. Man kan väl säga att hela världen mer eller mindre står i ett vägskäl när tillväxt, såsom vi är vana att betrakta den, behöver ske på nya villkor. Ekonomin styrs också väldigt mycket genom ett säkerhetspolitiskt intressebevakande runt omkring. Kina och länderna i Asien har en tillväxt i sin ekonomi, medan Europas ekonomiska tillväxt mer eller mindre avstannat på grund av krig i Ukraina, grön omställning, energitillgång och så vidare. Frågan är om vi inte kunde aktivera tanken ytterligare på att producera mera varor i Europa på hållbara villkor eftersom importen i dagsläget från särskilt Kina är enorm och den tillväxten sker på mycket ohållbara produktionsprinciper. Vilket vi ju förstås stöder här genom att importera i mängd och massor från särskilt Kina.

Hur ska vi beslutsfattare då bemöta en kommande recession i ekonomin? Traditionellt brukar ju en lågkonjunktur bemötas med offentliga satsningar på arbetsmarknad, byggsektorn och ökade transfereringar till medborgarna. Det är enligt de klassiska konjunkturpolitiska principerna. Gällande Finlands banks prognoser så ska landets recession bli mild och kortvarig, men Finland och Åland har enorma utmaningar särskilt med demografin och den åldrande befolkningen. Kanske är det så att nya tider också kräver nya svar.

I söndagens Hufvudstadsblad skriver den åländska filosofen med rötter i Brändö, Torsholma om alternativlösheten i det ekonomiska tänkandet. Länderna behöver fortsatt mer pengar till välfärden än vad skatten inbringar och statsskulden har, särskilt under pandemitiden och behovet att stöda företag under krisen, växt. Då ställer hon frågan att är det ekonomin som är det överordnade ramen och målet eller är det behoven som ska styra hur den ekonomiska politiken och tänkandet ska gå till? Kan man sluta vårda de äldre när pengarna tar slut, eller måste man fortsätta vårda alla på lika villkor? Hur är det med klimatkrisen? Kan man motivera att man låter bli klimatåtgärder om pengarna inte räcker till? Vilket mål är det överordnade, det ekonomiska eller behoven? Det här är en intressant och svår diskussion. Jag tycker ju att vårdkris, klimatkris måste överordnas ekonomin samtidigt som man också tar tag i de frågorna.

I tilläggsbudgeten beskriver landskapsregeringen läget på Åland kommande år med stigande räntor, hög inflation, låg tillväxt, historiskt hög skuldsättning i hushållen, ett läge på arbetsmarknaden som försämras och stora skadeverkningar på samhällsekonomi och för enskilda. Det här låter ju som ett allvarligt scenario. Då förväntar man sig att det ska komma en politik som strävar till att dämpa effekterna av de här skadeverkningarna, men det gör det inte. Istället föreslår landskapsregeringen en neutral finanspolitik. I mina öron låter det lite väl tillbakalutat. Vi går in i en lågkonjunktur med öppna ögon, men ska vi ingenting göra åt det? Jag tycker att det är viktigt att påminna om att vi folkvalda är här för att sköta om vårt samhälle och våra företag, och våra medborgare. Nog finns det väl någonting vi kan förbereda oss på?

En neutral finanspolitik är i mina ögon varken expansiv eller kontraktiv, det vill säga stramar åt. Med en neutral politik borde man då utgå från en ekonomi som balanserar, har vi det? Jag tycker att problemet med åländsk ekonomisk politik är att vi jobbar alltför kortsiktigt med lite för mycket ad hoc lösningar. Därför har Socialdemokraterna ställt sig positiva till att vi tar in instrument i den ekonomiska styrningen som det finansiella ramverket, som på ett långsiktigt sätt kan föra en ekonomisk politik som också är mer medveten och mer strukturell. Vi tror inte att det innebär några mirakelmedel som flera andra här i salen också har varit inne på. Det här ramverket är ju hämtat från Sveriges budgetprocess. Det infördes under Göran Perssons tid som statsminister i början av 1990-talet då Sverige befann sig i djup ekonomisk kris. Budgetunderskottet var stort och statsskulden ökade. Det är ett ramverk för statsbudgeten som innehöll ett antal budgetpolitiska mål och det antogs för att förbättra trovärdighet och långsiktighet i den svenska budgetprocessen.

I det svenska systemet finns fyra målsättningar, ett överskottsmål för den offentliga sektorn och ett utgiftstak för staten. De två har vi plockat in i det Åländska ramverket. De har också ett skuldankare för den offentliga sektorn. Det har vi inte aktiverat på Åland eftersom vi inte har någon statsskuld att balansera mot. Så finns det också ett krav på kommuner och regioner att ha en god ekonomisk hushållning och balans i budgeten. Det målet har vi heller inte tagit med i den åländska processen. Man måste ju hålla i minnet att skillnaderna mellan en stat och landskapet Åland är ju att en stat har skatteinstrument att arbeta med att balansera upp ekonomin och också en statsskuld som man laborerar med. Vi kan alltså låta oss inspireras av det svenska systemet trots att vi inte kan kopiera det fullt ut. Utan det vi behöver göra är att hitta våra egna rimliga, realistiska sätt att använda de här verktygen för att få en långsiktig hållbar ekonomistyrning över konjunkturcykler.

Det som jag tycker saknas nu i den här diskussionen för att få ett helhetsgrepp om landskapets finansiella tillgångar och ekonomiska flöden så är det två saker vi behöver göra. Det ena är att fatta de inriktningsbeslut som krävs kring Paf-medlen och det andra att beakta landskapets ekonomi som en helhet i hela koncernen innefattande alla verk och bolag, allt ägande som landskapet har. Därför har jag nu i flera replikväxlingar frågat varför inte landskapsregeringen fattar de här nödvändiga besluten om Paf-medlens nyttjande. Därför att det är ju ologiskt att reglera budgetprocessen stramt och kontrollerat genom att införa ett finanspolitiskt ramverk samtidigt som man har en fri ström med ganska stora pengar som löper vid sidan av och som inte är inkluderat i de här målsättningarna. Därför har ju både Eliasson-kommittén, som var parlamentarisk, och Höglund-kommittén hanterat och diskuterat Paf-medlens användande, och egentligen har båda två överfört beslutsfattande till landskapsregeringen att säga hur det ska bli, hur vill ni ha det med de här pengarna? De här ofördelade Paf-medlen har ju samlats på hög under årens lopp på ett balanskonto. År 2021 uppgick den till 57,8 miljoner euro, kanske den i dagsläget är över 60 miljoner? Det skulle jag gissa i alla fall. Hur gör vi med det här? Det kan ju noteras att de här pengarna inte är några likvida medel, utan det här är ju som sagt bokförings tekniskt. Pengarna har ju gått åt till andra syften, men det är helt nödvändigt, tycker jag, i samband med att man går in för att införa det finanspolitiska ramverket att landskapsregeringen fattar de beslut som behövs för att också klargöra PAF-medlens nyttjande.

Sedan är ju ramverket inriktat väldigt starkt på landskapets ekonomi och budgetprocessen. Det är säkert nödvändigt, men samtidigt så har vi ju ytterligare tillgångar i en bredare mening i landskapets koncern och de behöver man också så småningom föra med i helhetstänket. Jag hoppas också att det finansiella ramverket ger möjlighet för en mer uttalad medveten, strukturell och strategisk finanspolitisk diskussion. Dit hör också väldigt mycket investeringar i alltifrån äldreomsorg, inflyttning, det digitala lyftet som här delvis berörs genom ÅDA-diskussionen, klimatomställning och annat som vi behöver göra. De delar i det här ekonomiska scenariot som jag tror att vi på Åland väldigt lite kan påverka är inflationen och ränteläget. Det är helt enkelt två aspekter av ekonomin som vad vi än vidtar för åtgärder här kommer att ha mycket liten effekt på de delarna.

Jag tycker att landskapsregeringen behöver återkomma med ett annat ord för vad man vill med finanspolitiken annat än neutral. För tyvärr så låter det i mina ögon som att neutral betyder nollställd, likgiltig och oengagerad. Jag tror att Åland är betjänta av en regering som har lite mera kämpaglöd och reformiver när det gäller ekonomin. Tack, herr talman.

Tack, talman! Tack, ledamot Gunell. Det var ett bra anförande. Vi må tycka väldigt olika, speciellt inom ekonomin, men anförandet var bra. Det är ganska skönt också för själen. Man kan sitta och småfnissa och tycka att det är roligt när majoritetsblocket spelar ut varandra och inte är överens, men det är ganska sorgligt tillika. För vi har ju ändå ett grundläggande problem som hela det finanspolitiska ramverket tänkt att bidra till.

Tittar vi historiskt har vi faktiskt levt under många år i en brinnande högkonjunktur, men vi har inte lyckats spara ett enda cent. Det blev vi väl medvetna om egentligen när pandemin slog till, men vi hade ju andra tillgångar som vi kunde tömma ur. Nog må jag säga att nog är det ju av vikt, och den förhoppningen hade jag och Liberalerna, att när vi går ur den här mandatperioden så skulle det finanspolitiska ramverket, som har levt med i princip hela mandatperioden, finnas en sådan grund att det här lagtinget, den här landskapsregeringen har satt ett kostnadstak och överskottsmål, och det som också ledamot Gunell för fram med Paf-medel och hela den hanteringen. Att det finns en grund för nästa landskapsregering (… taltiden slut).

Iallafall när jag läser och funderar över de här ekonomiska, vad som sker i våra länder. Nu håller man ju i Finland också på att bilda regering och ekonomin och statsskulden är ju en av de stora frågorna som hela den här regeringsbildningen handlar om. Jag tror att både på riks håll och också här på Åland så åtminstone är det Sixten Korkman och andra ekonomi veteraner syn att vi arbetar alldeles för kortsiktigt. Det finns inte de där långa linjerna och de där långa målsättningarna. Möjligen kan man spara 6 miljarder i finländsk ekonomi, som Petteri Orpo säger, men inte på fyra år. Det måste vara ett mera uthålligt mål.

Tack, talman! Jag hade ju trott att hela lagtinget, alla partier, skulle vara involverad i den här processen på ett mer genomgripande sätt. Kanske mera utanför plenum övergripande sätt, där man kunde konstatera att hit ska vi, det här behöver vi göra, vad är det som är heligt, hur heligt är allting egentligen, vad kan vi göra där och vad kan vi göra här och vad ska vi investera etc. Att det fanns liksom en plan, en väg framåt.

Nu blir det ett finanspolitiskt ramverk som mer eller mindre är en batteridriven maskin som knattrar på så länge någon stoppar i ett batteri. Innehållet i det hela, vad ska den göra? Den knattrar omkring och säger att jag är ett finanspolitiskt ramverk, men var är liksom politiken, var är vägen framåt? Det är det jag efterlyser att vi borde klara av det här utan ett finanspolitiskt ramverk. Vi borde kunna hantera en högkonjunktur och haft ett överskottsmål så vi skulle ha haft 200 miljoner på tio år i ett överskott i en kassa. Likadant, vi kommer inte att ha lika lätt alls de kommande åren i en lågkonjunktur att ha ett överskottsmål. Det kommer bli svårt, vi (… taltiden slut).

Jag tror att vi ska komma ihåg att vi under den här mandatperioden har haft överraskande mycket pengar. Vi har haft otroligt mycket mer än vad åtminstone jag vågat tro. I och med att det nya ekonomiska systemet har gett oss 30 miljoner mer än vi annars skulle ha haft. Vi har dessutom fått de här puckel pengarna mellan två olika system. Det var väl också mellan 30 och 40 miljoner mer. Vi har fått pengar från EU:s resiliensfond, pandemiersättning. Jag vet inte om vi har använt alla pengarna och bara fått tillbaka exakt det vi har använt eller har vi fått lite mer. Det kan jag inte säga. Vi har haft rätt mycket mer pengar i systemet än någon av oss tror jag vågade tro.

Tack, talman! Neutral finanspolitik ger ju en känsla av att vänta och se. Vi får se vad vi hittar på när det börjar blåsa, vi uppfinner hjulen när nerförsbacken börjar. Det är någonting vi har reagerat på att det ger en väldigt konstig signal. Hållbart Initiativ har också lämnat in en motion där vi vill se ett tydligare ledarskap i den här framtidsutsikten. Vi vill ha in skrivningar i budgeten om att det ska finnas en beredskap att rikta särskilda insatser för att skydda utsatta grupper i ekonomiskt oroliga tider och främja investeringar som skapar konkurrenskraft och framtidshopp hos ålänningarna. Trots att det här är tilläggsbudget 1 för 2023 så är det ju som ledamoten Gunell säger, att man ser de här orosmolnen komma på himlen och då kan man ha ett tydligare resonemang om de här frågorna.

Vi kanske ägnar alldeles för lite tid åt det faktum att den åländska ekonomin ändå har stått stilla under en längre period och vad gör vi åt det. Jag tror att det är dags att lyfta den diskussionen mera medvetet och hålla den här i lagtinget lite oftare. Det går väldigt mycket tid åt till, nu kan jag ta två exempel från idag, oljepannor och gödsel. Vi behöver också kanske rikta blicken lite mera mot framtiden och våga diskutera de här längre linjerna. I de längre linjerna kommer de svåra frågorna in som handlar om strukturer. Det vill säga kommuner, hur vi organiserar vårt samhälle, vad vi har för investeringar framför oss i både trafik och klimat och så vidare.

Tack, talman! Det finns i det närmaste en beröringsskräck hos regeringen att tänka strategiskt och långsiktigt. Det är det som är stora delar i de diskussioner som har varit de senaste månaderna i både klimatfrågan och nu när gäller det finanspolitiken. Det är ju det som gör att det blir en sådan frustration. När man ser molnen på himlen som ledamoten nämnde med en kommande lågkonjunktur, men vi har ju också andra moln som kommer in mot oss så att säga, vilka kostnader det blir om vi inte gör vissa strategiskt viktiga saker. Vi har pratat om vattenpolitiken tidigare idag, utsläppen är en annan. Där kan jag hålla med om att den här strategiska diskussionen behöver absolut intensifieras, att man kan lyfta upp näbben lite från det som pågår just här och nu och titta längre framåt.

Vi hoppas att finanspolitiska ramverket kan hjälpa oss att skapa verktyg för att den diskussionen kan förverkligas. Att vi är tvungna att ta den mera långsiktiga diskussionen. Det tror jag skulle främja vårt samhälle och därför har vi socialdemokrater också stöttat att man tar in de här verktygen i vår budgetprocess.

Tack, talman! Tack, ledamot Gunell. Visst har vi förvånansvärt bra med pengar, det håller jag med om och det ska vi alla vara glada för. Sedan finns det förstås en orsak, eller flera, till att vi har bra med pengar. Visst har skatteintäkterna varit bra, men inte alla år. Vi ska komma ihåg att år 2020 så tappade vi ungefär 30 miljoner i skatteintäkter. Sedan vad det gäller covid-medlen så det är ju kostnaden vi hade 2020 som vi fick ersatta på centen när.

Jag vill tacka för det som jag upplever är ett stöd för det finanspolitiska ramverket. Det är bra. Vi har alla ett gemensamt intresse av att göra någonting bra. Vi vet också om att det kommer att ta sin lilla tid. Det är också viktigt att vi får in investeringar mer där så att vi inte bara har den långsiktiga driften utan också det långsiktiga likviditeten, investeringar och vad det kan medföra med i bilden.

Jag får väl tacka för det. Jag hoppas också att landskapsregeringen kan utveckla sitt resonemang kring det här med neutraliteten, eller den neutrala finanspolitiken. Om minister Höglund vill signalera att det handlar mera om en avvaktande hållning gentemot vad som kommer att ske framåt hösten och nästa år, då får åtminstone jag större förståelse för vad det betyder. Ordet neutral signalerar en lite för tillbakalutad och passiv hållning enligt mig.

Tack, talman! Det är ju så, som vi alla vet, att det pratas om en kommande lågkonjunktur. Det kan bli en lågkonjunktur, det kan bli en ordentlig recession. Det vet vi inte. Här ska vi alltid minnas att det offentliga har en balanserande uppgift. Att vi i högkonjunkturer bromsar in och när det lågkonjunktur så ska man helt enkelt vara beredd att tillföra medel till samhället. Så på det viset är det en balanserad inställning eller neutral, vilket ord man vill välja här. Det är ju det att den stora osäkerhet som finns inför framtiden gör att vi helt enkelt inte i detta nu föreslår x antal miljoner. Utan vi har ju förstås en beredskap som vi har haft tidigare.

Paf-medlen kommer ofta upp i debatten här. Jag skulle gärna vilja höra en liten utveckling. För de pengar som finns i balansräkningen, de är ju gone på ren (… taltiden slut).

Om vi går in i en lågkonjunktur så är det ju bra om landskapsregeringen har beredskap för att bedriva en expansiv politik där det behövs. I vilken grad och inom vilka sektorer är tydligen ännu öppet och oklart och det avvaktar man och ser. En sådan hållning så tycker jag är mera lättare att förstå sig på.

Gällande Paf-medlen så är det ju jag som har ställt frågor till minister Höglund och regeringen att varför fattar ni inga beslut. Trots att två kommittéer har sagt att det behöver göras. Jag tycker att regeringen är skyldig lagtinget ett besked här och inte tvärtom.

Tack, talman! Jag kände mig nödgad att kommentera det här om inflationen, att vi inte skulle ha någon lokal inflation och att vi inte har någon inverkan på den. Det är ju helt enkelt felaktigt. Inflation är ett mått på hur mycket varor och tjänster, ofta i grupper, blir dyrare över viss tid och på grund av att vi är en ö där vi har begränsad konkurrens på många olika områden och vi har en skattegräns så gör det att vi har faktiskt en egen inflationstakt på en mängd olika varor och tjänster. Jag vill bara korrigera det så att det inte sprids några missuppfattningar. Det är också därför som ÅSUB tar fram statistik för den åländska inflationen i olika grupper av varor och tjänster. Det var väl bara det.

Egentligen så vilade mitt resonemang på professor Edvard Johanssons uttalanden kring det här med vilka åtgärder kan landskapsregeringen vidta för att i så fall dämpa inflationen på Åland, och vilka åtgärder kan landskapsregeringen vidta för att förändra ränteläget. Det får gärna ministern besvara mig vilka åtgärderna är som faktiskt har någon reell påverkan på dessa två faktorer.

Tack, talman! Så är det absolut, det är vi överens om. Sedan är det också det här med att man förminskar ekonomins betydelse, tycker jag, när man prata om skulden. Vi har 3 miljarder, Finland har nästan 150 miljarder i statsskuld. Vi måste låna 14 miljarder mer varje år för att finansiera vårt samhälle och 2,3 miljarder euro i ränta varje år. Så även om de mest kraftiga besparingsåtgärder genomförs så har vi ändå 8 miljarder kvar som tickar på varje år, alltså 6 miljarder. Så det är inte någon lek det här. Behoven kan inte gå före ekonomin utan ekonomin måste alltid komma först. För det är det som skapar förutsättningar för att tillgodose behov. Det där tror jag är en grundläggande, kanske ideologisk, skillnad.

Det är det nog. För om du har 10 patienter eller 10 åldringar som behöver vård så måste du enligt mig ge dem alla vård. Du kan inte bara vårda fem och sedan säga att nu tog pengarna slut så resten får bli utan. Tyvärr så är vårt omsorg om människors väl och ve och om klimatet, det måste göras oavsett hur ekonomin ser ut.

Vi får väl se vad som händer, vilken regering som bildas i Finland, hur den politiken kommer att påverka Åland och åländsk ekonomi framöver. Jag tror att det kommer att bli väldigt hårda inbesparingar på människonära sektorer ifall man ska lyckas med 6 miljarder på fyra år utan att röra skatterna och att dessutom höja utgifterna inom forskning, utveckling och försvar. Då kan vi gissa ut var inbesparingarna blir.

Tack, talman! Hållbart Initiativ arbetar för en trygg omställning till ett hållbart samhälle. En omställning som inte lämnar någon på efterkälken.

Den sociala tryggheten är oerhört viktig. Ett samhälle där människor utsätts för ekonomisk stress, med ökade levnadskostnader och oro för att hyran inte ska kunna betalas, ett sådant samhälle ställer inte om. Ett samhälle där den psykiska ohälsan växer, där vi får uppleva ökade klyftor och se större spänningar mellan olika medborgare, ett sådant samhälle ställer inte om. I ett sådant samhälle tar vi inte tillvara på den kreativitet och det entreprenörskap som krävs för att vi ska klara omställningen. Företag som måste betala skyhöga kostnader för energi har lite tid och kraft över att tänka på nästa steg i affärsrörelsen och utvecklingen. Hållbart Initiativ står för en trygg omställning till ett hållbart samhälle, och i den omställningen ska alla ha möjlighet att vara med.

Talman! Vi har under mandatperioden gått från kris till kris. Hållbart Initiativ har hela vägen tryckt på vikten av att inte panikbromsa, inte skära i välfärden för att kortsiktigt spara några slantar. Kostnaderna kommer förr eller senare i vilket fall som helst. Nu tyder mycket på att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Med tanke på det är det förvånande att regeringen intar en så passiv position i den här tilläggsbudgeten. Man bara konstaterar det ena och det andra, de här orosmolnen på himlen, men man för inget resonemang om vilka åtgärder som kan bli aktuella om det börjar kärva ordentligt i det åländska samhället. Inför det kommande budgetarbetet inför 2024 tar regeringen en i det närmaste mesig position. Vi har redan diskuterat användningen av ordet neutral, att man ska föra en neutral finanspolitik. Vad är det för något? Betyder det lite av allt? Är det vänta och se? Eller är det pula efter hand?

Hållbart Initiativ har lämnat in två budgetmotioner för ett tydligare ledarskap i finanspolitiken. Vi föreslår att det ska finnas en stramhet i hur vi fördelar pengar till olika områden, men att man samtidigt uttryckligen ska vara beredd att rikta särskilda insatser för att skydda utsatta grupper. Samtidigt är det viktigt att hela tiden aktivt främja investeringar som skapar konkurrenskraft och framtidshopp hos ålänningarna. Man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, vad som måste göras nu och vad de långsiktiga målen är.

Samhället ska gå stärkt ur varje kris. Som exempel kan vi nämna när vi nu ser hur vårt fossilberoende drabbat oss, och hur vardagen påverkas av krig och konflikter i världen och skakar energi situationen. Då ska vi inte bara hjälpa ålänningarna betala de höga energiräkningarna. Vi ska också göra insatser för att minska ålänningarnas energibehov över huvud taget så att vi stärker oss inför framtiden. Därför föreslår Hållbart Initiativ att landskapsregeringen ska ta i bruk en landskapsborgen för energiinvesteringslån som är riktade till hushåll. Verktygslådan på det här området måste breddas, det räcker inte med enskilda, spontana stödordningar hit och dit. Energiivesteringslån är en väg framåt.

Hållbart Initiativ håller fast vid att regeringen borde ha tagit starkare initiativ om en utvecklad kollektivtrafik i dessa tider, eftersom en sådan satsning skulle kunna ha direkt positiv påverkan på ålänningarnas vardag ekonomiskt. En sådan satsning skulle minska förbrukningen av fossila bränslen och minska ålänningarnas transportkostnader.

Vi har tryckt på vikten att inte tappa siktet på målet: en hållbar framtid. Det är framåt Åland måste gå, och det ska ske på ett tryggt sätt.

Talman! Var finns då framtiden i det här budgetförslaget? Hållbart Initiativ välkomnar att vattenfrågorna syns i förslaget. Vatten är vår viktigaste resurs, både nu och i framtiden. Man kan inte dricka euros. Att landskapsregeringen startat ett vattenvårdsprojekt och föreslår tilläggsanslag är i enlighet med vad Hållbart Initiativ arbetat för och nyligen motionerat om. Däremot får inte de här satsningarna på vattenåtgärder bli något slags avlatsbrev för att inte vattenlagen når lagtingets bord så snart som möjligt. Därför vill vi att vattenlagen nämns vid budgeten, att det är det som är målsättningen.

I debatten om vattenkvaliteten har det flera gånger lyfts hur synd det är att det fick lov att gå såhär långt innan politiken reagerade på allvar. Nu verkar regeringen vilja göra samma misstag med naturskyddet, där Åland ligger kraftigt efter. I stället för att inse vikten av åtgärder och satsa ordentligt, släpar vi ju onekligen fötterna efter oss. Ett kostnadseffektivt sätt att öka takten på naturskyddet är att införa frivilligt naturskydd. Tilläggsbudgeten beskriver att arbetet är på gång, men tar inte tillräcklig hänsyn till behovet av finansiering för att åtgärden ska få effekt. När det kommer till att satsa på naturen släpar vi fötterna efter oss. Det är kanske inte lika roligt när miljön och naturen kostar pengar. Men att naturskyddet är frivilligt betyder inte att det är gratis. Markägare måste självklart få kompensation för sina insatser. Hållbart Initiativ föreslår därför 200 000 euro ur Paf-medel för att få fart på systemet med frivilligt naturskydd.

Talman! Projektet “Sätt Åland på tallriken” är lovvärt. Det gynnar lokal livsmedelsproduktion och sysselsättning och får pengar att cirkulera på Åland. Dock saknas den ekologiska aspekten. Nyligen nåddes vi av beskedet att Åland förlorar sin lokalproducerade ekologiska mjölk, vilket många tycker är väldigt synd. Hållbart Initiativ anser att landskapsregeringen bör stärka politiken för ekologiska produkter, och därför föreslår vi att stödprinciperna för projektet “Sätt Åland på tallriken” ska premierar de kommuner som väljer åländska ekologiska produkter där det är möjligt. Det som hamnar på tallriken ska inte bara vara åländskt, det ska gärna vara ekologiskt också.

Vi ser i budgetförslaget att delar av självstyrelsegården ska renoveras på grund av fuktproblem. Det är förstås bra. Men däremot saknas helt och hållet ett resonemang kring hur renoveringen passar eller inte passar med landskapsregeringens personalpolitik. Om landskapsregeringen ska vara en attraktiv arbetsplats behövs en modern personalpolitik med tyngdpunkt på dialog och flexibilitet. Det lärde vi oss om inte annat efter pandemin, där många har visat uppskattning kring de utökade möjligheterna att arbeta på distans. Med en personalpolitik som baserar sig på tillit, samarbete och värdebaserat ledarskap skapas förutsättningar för flexjobb, distansjobb och så kallad hot desking, det vill säga att man inte har ett fast skrivbord utan sitter där det finns utrymme för dagen. Därför föreslår vi att budgeten innehåller en tydlig skrivning om att planeringen av nya arbetsutrymmen i självstyrelsegården utgår ifrån en modern personalpolitik som innefattar goda möjligheter till distansarbete och flexibilitet.

Slutligen, något som verkligen är både nutid och framtid är digitaliseringen och den digitala transformeringen med tillhörande säkerhet och trygghet för medborgarna. Gällande ÅDA föreslår landskapsregeringen i budgetförslaget en finansieringsmodell där landskapet, som äger halva bolaget, ska stå för hela kommunsektorns grundavgifter. Detta i väntan på att ÅDA ska bli redo att leverera det som behövs. Hållbart Initiativ vill att landskapsregeringen återkommer till lagtinget med en målbild för ÅDA, och därefter med en konkretiserad färdplan för hur målbilden ska uppnås. I den färdplanen bör den efterfrågade ÅDA-lagstiftningen ingå som tydliggör ÅDA:s uppdrag och den långsiktiga finansieringslösningen för bolaget.

Tack, talman! Jag skulle vilja veta vad ni från Hållbart Initiativ skulle föreslå att vi ska göra för att skydda de mest utsatta. Det sägs att man ska göra något, men jag skulle gärna vilja höra vad. Kom gärna med förslag. För det här är en sak som vi diskuterar väldigt mycket. Vad kan vi göra för riktade insatser mot de som ledamoten lyfter upp. Vi har en begränsad summa pengar. Vi kan inte bara göra helikopterpengar som vi har fått ganska mycket kritik om här tidigare. Utan vi behöver göra riktade insatser mot de. Jag tar gärna emot förslag på vad Hållbart Initiativ tycker att vi borde göra.

Tack, talman! Tack för frågan. Jag är helt medveten om att det pågår en ständig bevakning från regeringens sida med hur det åländska samhället mår. Ni får in rapporter om var det kan börja kärva, vilka befolkningsgrupper är det som kan få det krångligt på grund av ökade energikostnader, ökade levnadskostnader och så vidare. Ni gör också, precis som ministern säger, ett pågående analysarbete. Det är mera än en bild av vad det analysarbetet säger just nu om vad som kanske komma skall och en redogörelse för vilka åtgärder man är beredd att göra. Inte på detaljnivå naturligtvis, för den informationen finns kanske inte på det sättet, men ändå att dela med sig av en analysbild där man beskriver molnen på himlen och där också kanske man kan beskriva lite mer vad man kan tänka sig för lösningar.

Talman! Nu diskuterar vi en tilläggsbudget och det handlar om oförutsedda utgifter. Det fortsätter ett annat arbete utanför det här rummet och utanför arbetet med en tilläggsbudget. Vi håller på med en folkhälsostrategi. Vi håller på med ett projekt som heter Sysselsättning för alla. Vi har ett äldrepolitiskt program som håller på att tas fram. Vi har det stora projektet Barn och ungas hälsa och välmående. Vi har gymnasieutbildning för alla. Massor med parallella projekt som pågår precis just nu, som håller på att sys samman för att se hur kan vi ta gagn utav allt det här nu för att just hjälpa den här gruppen för att de inte ska hamna i ett utanförskap. Precis det som ni var inne på i början på ert anförande. Det handlar om hur kan vi stötta vår befolkning så att man håller sig frisk så länge som möjligt och att de som mår dåligt får den hjälp de behöver.

Tack, talman! Jag stöder naturligtvis till 100 % det som ministern säger. Det vi vänder oss emot i det här budgetförslaget är ju ändå att det förs ett resonemang om att vi går mot kärvare ekonomiska tider. Man hänvisar till det ekonomiska läget i vår omvärld och också till åländska siffror. Därmed borde det ju passa att man också för ett resonemang om hur läget ser ut på den sociala sidan till exempel, och vilka åtgärder som regeringen diskuterar att skulle vara lämpliga att aktivera i så fall att man gör bedömningen att det behövs. Den här bilden förstärks ytterligare eftersom man också för ett resonemang om budget och någon framtida budgetprocess där man använder just det här olyckliga ordet neutral, vilket gör att hela inledningen känns som en ganska passiv hållning från regeringens sida.

Tack, talman! Tack, ledamot Röblom. Jag spinner vidare lite på det min kollega var inne på här. Vi diskuterar tilläggsbudget nummer ett och inte en grundbudget. Man får ju lätt det intrycket, man lyfter upp allmänna motiveringen som om det vore en grundbudget. Så som min kollega sade här det är plötsligt och oförutsett som egentligen är andemeningen i en tilläggsbudget. Det ser vi ju tydliga spår av här på ett antal moment. Sedan ser vi också en uppfyllelse av det som vi skrev i grundbudgeten runt Paf-reserveringen, de här 3,8 miljonerna. De angavs tydligt där och nu kommer det tankar och förslag på vad man kan göra med pengarna. Vi ska nog se det här för en tilläggsbudget och inte som en grundbudget.

Tack, talman! Jag svarar lite likadant här att just i och med att det förs ett allmänt finanspolitiskt resonemang inledningsvis som man kan bedöma att sträcker sig längre än inom ramen för en tilläggsbudget, så är det vad vi reagerar på. Att man i ett sådant resonemang också gärna skulle få presentera från regeringens sida vilka åtgärder man kan tänka sig vidta eller kan tänkas bli nödvändiga att vidta i en relativt nära framtid. Ena delen finns beskriven, men den andra saknas en aning.

Tack, talman! Det står här i budgetmotion 106, samtidigt som stramhet beaktas i det finanspolitiska styrningen och så vidare är det angeläget att rikta särskilda insatser för att skydda utsatta grupper ekonomiskt i oroliga tider, men allt det här är ju vardag. Det är ju det här vi jobbar med. Jag tycker att när man skriver sånt här så beskriver man det som man hela tiden jobbar med, stram budgetering. Det känner ju alla till. Skydda ekonomiskt utsatta grupper, det är ju en av våra dagliga frågor. Så det här är nästan att sparka in en öppen dörr på sätt och vis.

Talman! Jag kan hålla med om att vårt text förslag där kan uppfattas som diffust, men det är ju för att vi vill att det ska finnas någonting som i den där texten i budgeten som visar att det finns en beredskap att stötta utsatta grupper i ekonomiskt svårare tider. Skulle landskapsregeringen själv har valt att ta in en sådan här skrivning så skulle det förstås vara mycket mera konkret än vad vi från Hållbart Initiativ kan komma med i en motion. Vi väljer ändå att föreslå att det tas in en mening som kanske, som finansministern är inne på, slår fast det självklara. Men eftersom de orosmolnen beskrivs så skulle det inte skada med att också beskriva vilka åtgärder man är beredd att vidta.

Talman! Det var intressant här att ledamot Röblom, före detta miljöminister, kommer med ett naturskydd på frivillig väg som ska skydda naturen med 200 000 i PAF-medel. När ni var minister så skulle det skapas ett naturskydd för skog på frivillig väg, som ministern föreslog 50 000 men sedan lyckades vi andra få upp det till 100 000. Jag undrar vad han har för idé om det att det inte har hänt någonting och om inte det räcker? För de är orörda i årets budget. Ska man lägga till 200 000 utan liksom någonting? Jag undrar om du har någon kommentar på det?

Tack, talman! Jag vet ju att ledamot Salmén har jobbat hårt för de här frågorna och där har vi haft samsyn. Exakt vad som hänt eller inte hänt sedan jag lämnade regeringen kan jag inte svara på, men vi konstaterar att vi tror på att det är ett sätt att komma vidare med det åländska naturskyddet med olika frivilliga lösningar. Man får inte gå i den fällan och tro att bara för att det är ett frivilligt naturskydd så är det gratis. Det måste ju finnas medel som kan användas till de åländska markägare som vill göra en insats och använda sin mark till det här ändamålet men kanske inte gör det helt gratis. Observera att det finns de som gör det gratis också, men är det inte den generella bilden som jag bedömer det.

Talman! Det är ju lite intressant det där för det var ju just under ministerns sista år där som det skulle ha varit färdigt det där programmet. Det var ju liksom inte i årets budget som programmet skulle vara färdigt utan året före. Man kan ju fråga sig vem det är som har släpat fötterna efter sig den sista tiden. Nu har han vaknat upp. Jag tycker att det liksom känns lite konstigt att komma med ett sådant här förslag när man själv inte liksom har lyckats få det som var förankrat i två budgetar.

Tack, talman! Det är ju skogs fokus förstås från ledamot Salméns sida, men vi pratar ju om naturskydd i ett bredare grepp här. Jag kan väl säga som så att om det nu var så att det under min tid som minister inte hann förverkligas de här sakerna så betyder ju inte att jag lägger ner engagemanget för dem heller. Utan då lyfter vi dem på det här viset i stället och påtalar vikten av det.

Tack, talman! Tack, ledamot Röblom. Vi tycker mångt och mycket lika kring den biologiska mångfaldens betydelse. Men jag tror att vi politiker inte riktigt litar på ålänningarna fullt ut. Det verkar så. Jag tycker att vi ska börja lita på dem mer. Det är klart att ålänningen i gemen vill göra gott, vill göra rätt för sig och vill också vara med och skydda den biologiska mångfalden. Liberalerna har tjatat på kring det här EU direktivet som är på gång, som ska vara färdigt 2030, gällande naturskydd 30 % skyddat och 10 % strikt skyddat. Tiden går. Vi efterlyser nog att ålänningen i gemen på frivillig väg ska få upplåta mark och vattenområden för naturskydd och på det sättet också kunna bibehålla jakt- och fiskerätt, vedhuggning, svampplockning etcetera. Börja den vägen. Fungerar inte det så måste man via skattemedel förbättra situationen så man uppnår det här mål. Jag tror att vi kan lita på (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag misstror absolut inte ålänningarnas känsla för naturen och miljön. Tvärtom så vet vi ju att det är någonting som ålänningarna brinner för. Däremot så vet vi också tyvärr att det räcker inte hela vägen fram med bara frivilliga insatser. I vilket fall som helst så måste vi ju också ha strukturerna på plats. Och också öka medvetenheten bland ålänningarna om vad det handlar om, vad man kan göra, varför det är viktigt och vad som inte blir förbjudet precis som ledamoten nämnde. Det har funnits ganska hårt sittande tankar kring att naturskydd betyder att man inte ens får titta på sin markplätt så bryter man mot någon regel. Oftast så är det ju fullt möjligt att göra det som ledamoten nämnde med jakt och fiske och svampar.

Tack, talman! Jag tycker ändå att vi ska väl föreställa ett någorlunda borgerligt lagting och en borgerlig regering så tycker jag att det här borde väl inte vara helt omöjligt. Men det verkar väldigt trögt. För det här är en fråga som jag och Liberalerna har drivit nu hela mandatperioden. Börja med att gå ut och kommunicera med ålänningarna vad handlar det här EU direktivet om, vad handlar den här biologiska mångfalds motivet om och se hur långt kommer man den vägen. Det borde man ha gjort redan. Visst kostar det i form av annonser och utskick, vad man nu gör, och det är någon som ska administrera det, men det blir garanterat 1 000 % billigare än om man via skattemedel ska börja köpa eller arrendera områden. Det är ingen lyckad väg. Vår privata äganderätt är viktigt på Åland, den måste vi också bejaka. Det finns inget självändamål att det är det offentliga som ska äga 10 % eller 30 % av mark och vatten på Åland.

Tack, talman! Jag vill lyfta ett exempel på just det där med att sprida information. Det var när vi hade en markägare som utan på det sättet större ekonomisk kompensation ville skydda ett ganska stort område så valde jag som dåvarande minister att vi skrev under de här avtalen framför kamerorna. Pressen var inbjudna och det var just för att kasta ett medvetandeöga att det här går att göra och vad det innebär och hur man gör och vem ringer man i så fall. För det skulle inte förvåna mig att det finns folk som äger skärgårdsområden till exempel där man har starka minnen från barndomen, man vill inte att det ska exploateras eller ändras eller att det ska byggas grejer utan det ska vara så som man hade det som barn och då kan det här vara ett bra sätt att bevara det för framtiden.

Tack, talman! Ledamot Salmén var inne ganska mycket på det som jag tänkt säga här, att det här är ju inte ett nytt ärende som lyfts upp i budgeten nu. Ledamoten själv hade ju ansvar för de här frågorna under sin tid i regeringen. Sedan dess har det i alla fall framskridit och det här programmet är ute på remiss som bäst. Vi hoppas att det ska kunna träda i kraft så att det blir tillämpligt också för den här säsongen. För det är ju så att man behöver också titta att är det skyddsvärd natur vi pratar om. Det är ju inte så att det är vilken natur som helst, utan det är ju specificerat och den granskningen kan man göra bara vissa delar av året. Så ligger det till.

Tack, talman! Det är jättetrevligt att höra att det rullar vidare på det sätt som ministern beskriver och det går ju i rätt riktning. Hur är det då med finansieringen för det här? För det är ju som sagt så att bara för att det är frivilligt så är det inte gratis. Nu är det ute på remiss och förhoppningsvis kan det färdigställas det här systemet och bli aktuellt att sjösätta. Hur ser då finansieringsmöjligheter ut från landskapsregeringen för de ersättningar man behöver ha för att få det att rulla vidare?

Tack, talman! De nuvarande anslagna budgetmedlen bedömer vi vara tillräckliga för just nu. Sedan behöver vi förstås utvärdera hur de här programmet föll ut och vad man kan göra bättre till nästa gång och så vidare och så vidare. Det är inte helt enkelt. Det är till exempel så att när man ger stöd till en markägare så betraktas det inom ramen för minimireglerna och då innefattas av andra stöd. Det är en regel djungel det här som man behöver beakta.

Jag vill återkomma till det här med biologisk mångfald. I och för sig har det inte med det här replikskiftet att göra men det tidigare att det är inte vilken natur som helst som man bara kan skydda för skyddandet skull, utan det behöver faktiskt finnas ett skyddsvärde i det område som man avser skydda för att det ska vara någon nytta med det.

Tack, talman! Jag håller med om det naturligtvis. Det är jätteviktigt att komma ihåg att när man jagar de här procenten som jag tror att många stressar upp sig över så får man ju inte börja jaga på det viset att "Vi tar det här området då". Det måste ju finnas någonting att skydda. Det är grunden i hela den här politiken att man skyddar det som är skyddsvärt. Det kräver ju förstås att man vet vad som är skyddsvärt. Det kräver också att man har uppdaterade förordningar och sådant vad gäller vad som ska skyddas och inte. Det kräver också att man gör inventeringar och så vidare. Så det här är ett komplext pussel.

Tack, herr talman! Värderade kollegor. Jag är imponerad av att så många är kvar här sedan man började tidigt i morse. Det har varit en lång debatt som tydligen inte tänker ta slut ännu på ett bra tag. Jag har inte tänkt läsa innantill ifrån detta betänkande utan mera basera det här gruppanförandet på de tre första motionerna som har lämnats in ifrån Ålands Framtid och försöka sätta in dem i ett sammanhang.

Ifrån presskonferensen som regeringen hade så såg man de här stora svarta rubrikerna att senast 2024 hamnar Åland i en lågkonjunktur. Alltså senast, det är väl många som menar att vi redan är där. Då undrar man ju förstås vad regeringen gör. Jag säg det. För man kan inte riktigt utläsa konkret annat än att man ska ha en neutral finanspolitik, men det har vi redan haft i repliker och många andra har fäst sig vid den formuleringen. Regeringen lutar sig också mot det finanspolitiska ramverket, men det är ju bara ett medel, ett arbetsverktyg. Händer det ingenting för att möta upp det med konkreta åtgärder, prioriteringar, vad som tillför tillväxt, vad som tillför utveckling och vad som faktiskt kanske enbart kostar pengar. Det är den typen av prioriteringar man måste göra och de prioriteringarna måste göras runt regeringens bord. Ledamot Silander kom redan med många exempel på undantag som man kanske kunde ha till det finanspolitiska ramverket. Det visar ju hur pass vagt det är. Det är bara ett verktyg och det måste användas på ett bra sätt.

Ifrån Ålands Framtids sida tror vi på det privata näringslivet och vi vill stimulera privat företagsamhet och vi vill gärna att så många som möjligt engagerar sig åt företagande. Tittar vi på budgetmotion 103 så visas statistik, för den som har läst det, klart och tydligt att 1995 hade vi 13 700 arbetsplatser. Då jobbade 30 % i offentlig sektor. De sista siffror jag har hittat är från 2018 och då hade vi 16 000 arbetsplatser och inom offentlig sektor så hade man 34,6 %. Drar vi fram det tills idag så är det garanterat en förskjutning över 5 % från offentlig sektor till privat sektor under de senaste 15 åren. Det här är ju knappast hållbart, detta så populära ord. Det är en samhällsekonomisk ohållbar situation.

Sittande regering har också, trots tydliga skrivningar i regeringsprogrammet, tyvärr negligerat möjligheten att privatisera och effektivisera sådant som drivs i offentlig sektor. Därför blir man lite förvånad när man ser att den här regeringen lägger fram ett förslag om att man ska skapa ytterligare arbetsplatser i borgen, som det heter i dagligt tal. Därför föreslår vi från vår sida att man i enlighet med regeringsprogrammet noggrant granskar och effektiviserar den egna förvaltningen med målsättningen att därigenom råda bot på utrymmesproblemen. Regeringen kommer vidare i enlighet med regeringsprogrammet att konkurrensutsätta även den egna fastighetsdriften. Under året görs en seriös utvärdering där samtliga kostnader för nybyggnation och drift av egna verksamhetsutrymmen jämförs med utrymmen som hyrs upp på den öppna marknaden. Jag tror att det är viktigt att vi också kunde ha en sådan alternativ politik.

Med tanke på den debatt som var här under förmiddagen om jordbrukets situation och den utsatthet och den bristande lönsamhet som finns där så vill vi i budgetmotion 101 med rubriken "Flexibla och effektiva stödanordningar" ta vara på de möjligheter som det här stödet som utbetalas på basen av Ukrainakrisramen som det kallas. Det är väsentligt och det möjliggör faktiskt betydligt mer flexibilitet än vad många andra EU förordningar gör. Jag hoppas att finansministern och näringsministern kunde nicka instämmande, men det är möjligheten. I Finland har man använt det här enligt vårt förmenande väldigt snävt. Därför föreslår vi till sist att för att uppnå ett effektivt genomförande av stödordningen bör landskapsregeringen tillsammans med branschorganisationerna utarbeta så flexibla och kostnadseffektiva program som stödordningen bara möjliggör.

När det gäller ekonomin så glömde jag en del, det kan vara nackdelen med flera olika papper. Det har sagts förut och det är en märklig situation och jag ser på lagtingsledamot Holmberg nu. När man är i opposition så är oppositionen oftast betydligt mer ansvarsfull, betydligt mera sparsam än vad man är i regeringsställning och det där har jag aldrig förstått. När man äntligen får makten och kan börja ta ansvar, då händer kanske inte riktigt så mycket utan det blir mer att politikerna blir baksätespassagerare. Igen, det krävs politiska prioriteringar för att styra om för att få en hållbar ekonomisk politik. Det var det här jag glömde. I aktion 2021 tror jag den här gruppen med tidigare politiker Roger Jansson, Mats Perämaa med flera har informerat mig veterligen samtliga lagtingspartier, men jag har åtminstone inte varit inviterad någonstans där vi har diskuterat tillsammans hur ska vi ta det här till oss, hur ska vi ta det här på allvar, hur ska vi göra någonting bra av det här. Det har kommit mejl från gruppledarna om alla möjliga utbildningar om tillit, hållbarhet och vad det nu riktigt har varit. Då skrev jag åt min kollegor och gruppledare att jag tror att vi bäst kan höja tilltron till åländsk politik genom att börja ta tag i de tunga framtidsfrågorna. Gruppen som kallas Aktion 2021 har på ett förtjänstfullt sätt pekat på det ohållbara i den ekonomiska politik som bedrivs. Vi som gruppledare bör samstämmigt börja ta tag i samhällsekonomin på allvar. Från Ålands Framtids sida vill vi se att vi samstämmigt gör något för att skapa en hållbar ekonomisk grund att stå på och inte skjuter allt i famnen på nästa regering. Jag försöker läsa mina mejl så noggrant jag bara kan, men jag har inte sett att jag skulle fått något svar på det och det tycker jag är lite synd.

Jag vill till sist nämna motionen med rubriken "Nya vägar för en normal och modern utveckling av Ålands självstyrelse". Jag tror att de flesta inser att på något olyckligt sätt så har ju våran självstyrelse, det vill säga möjligheterna för oss att styra det här samhället, lite gått i stå. Vi talar inte mer om utveckling utan om att bevara det lilla självbestämmandet vi har. Reform efter reform på rikssidan krymper utrymmet för det åländska självbestämmandet. För att nämna de största så kan jag nämna grundlagsändringen eller hälso- och sjukvårds reformen. Jag tror att minister Holmberg-Jansson mycket väl vet hur mycket man i panik fick börja agera på grund av de beslut som togs på riks sidan om hälso- och sjukvårdsreform. Mig veterligen har vi kanske inget smittskydd ännu på plats, jag ser att ministern nickar, och det är fullständigt oacceptabelt. Vi kan inte utveckla självstyrelsen utan vi tappar den möjlighet till självbestämmande vi har på grund av beslut som tas på finska sidan. Vi vet också att vill vi utveckla vårt samhälle genom till exempel en ny självstyrelselagen så är det ett kompakt motstånd och det har pågått nu över 12-13 år. Alla autonomier ute i världen som hamnar i en sådan här sits lyfter den här frågan nationellt. Det handlar inte bara om Katalonien och Skottland. De är stora och de bryter över nyhetströskeln, men de flesta gör det. Till exempel Wales som fick sitt parlament och sin behörighet så sent som 1999 tar över område efter område. Vi har haft vår internationellt garanterade självstyrelse i 100 år, vi tappar kraft men på andra ställen går det framåt. Färöarna är överallt och informerar om sin situation. De är i New York, de är i Bryssel trots att de inte är formella FN-medlemmar och inte heller medlemmar i Bryssel. Det här skapar respekt internationellt och det skapar även, i Färöarnas fall, respekt i Danmark. Här behöver Åland vara mera aktivt. Vi har från Ålands Framtids sida valt att engagera oss i European free alliance och det har lett till att Europaparlamentariker två gånger har lyft upp åländska frågor i EU parlamentet. Vi hade den senaste sommaren fem EU-parlamentariker här. Då kunde vi bland annat träffa Viking Line som på ett väldigt bra sätt informerade om vad fit for 55 kommer att betyda för sjöfarten. Den mörka framtid som man kunde ta del av där. Det här säger jag inte för att visa vad vi är duktiga. Jag önskar att samtliga åländska partier kunde börja engagera sig mera internationellt. För det är det enda sättet om vi ska komma vidare när det gäller vårt eget självbestämmande. Där blir jag lite förvånad när jag ser att vår regering satsar allt på enbart ett kort. Det vill säga att med alla medel i Helsingfors försöka tala för döva öron. Vi kommer inte fram den vägen mer.

Jag ser att tiden börjar gå och jag ska istället stryka det sista och bara avrunda med den här klämmen som vi har i budgetmotion 102 går emot det förslag som man har till ytterligare stärka representationen i Helsingfors. Vi tror att man behöver ha flera ben till stå på. Om det är så att man har haft olika personalpolitiska problem där så är det fel att man ska lösa det på ett traditionellt sätt och igen slå fast en ny tjänst och satsa mera resurser där. Vi föreslår från vår sida att i samband med detta förstärktes verksamheten med en tillfällig tjänst vid Ålands representation i Helsingfors och vi föreslår "Landskapsregeringen avser att i samband med grundbudgeten för 2024 se över hur verksamheten vid Ålands representation i Helsingfors kan effektiviseras. Samtidigt förbereder regeringen under år 2023 inrättandet av Ålands representation i Stockholm och återkommer med detaljer och anslag i tilläggsbudgeten". Tack, herr talman.

Tack, talman! Jag har en fråga gällande den förstnämnda motionen från ledamot Eriksson och Ålands framtid som slutar med texten att landskapsregeringen bör tillsammans med branschorganisationerna utarbeta så flexibla och kostnadseffektiva program som stödordningen möjliggör. Jag reagerar lite på det för jag tror att jag förstår vad som menas, men samtidigt så indikerar ju det förslaget att regeringen inte har den dialogen med branschorganisationerna just nu. Kan ledamoten utvecklar lite grann vad som menas konkret med förslaget?

Nej, det är absolut inte menat på det sättet. För jag har inte den insynen att jag kan i detalj veta vad man har för kontakter med branschorganisationerna och jag är inte heller på branschorganisationens sida så jag har ingen information därifrån. Däremot vet jag att man på finska sidan väldigt ensidigt utformade den här stödordningen. Den här stödordningen, med stöd av det så kallade Ukrainakrisramen, är mycket vidare än vad man valde att använda det på finsk sida. Med tanke på den debatt som vi haft här nu i två dagar om hur man gör på finsk sida och hur tokigt det kan bli - om vi tänker lite själva och lite smartare här på åländsk sida - så hoppas jag att man kan ha en bra dialog med branschen. För här behövs det åtgärder.

Tack för det klargörandet. För det är också viktigt att man inte tolkar förslaget från Ålands framtid så att det är branschorganisationerna som i princip ska bestämma hur de här grejerna ska läggas upp och göras. För det är ju regeringens uppgift. Även om man måste ha en god dialog som jag bedömer att vi kan vara bra på här på Åland.

Det andra jag vill lyfta, jag vill understöda det som ledamot Eriksson är inne på med vikten av att politiska partier på Åland tar ansvar för Åland ute i världen. Ålands framtid är med i EFA och Hållbart Initiativ är med i European Green Party. De två råkar ju ha ett nära samarbete på europeisk nivå, de två partigrupperna. Jag var själv för ett par veckor sedan ner och träffade 35 gröna partiledare från hela Europa på en liten sittning. Det är oerhört värdefullt att få Åland i världen och arbeta politiskt på den arenan.

Tack, talman! När det gäller det förstnämnda. Självklart vet jag att regeringen tar besluten och jag vill inte heller att några hobbyorganisationer eller branschorganisationer ska börja bestämma över ett regelverk. Det är inte det jag pratar om. Det jag vill i den här motionen är att man för en bra dialog och försöker komma till möte så mycket man kan innan man tar besluten.

Sedan tror jag faktiskt på det kollegan Rönnblom säger, eller tror faktiskt det låter lite konstigt, men jag vet med tanke på erfarenheten kollegan har från EU parlamentet att han förstår hur viktigt det är att vi ser till att vi har kontakter hela vägen in i Europaparlamentet. Där behöver vi samtliga åländska politiker bli bättre. För att försöka stånga pannan blodig gång på gång på gång på gång i Helsingfors är döfött.

Tack, talman! Tack, ledamot Eriksson. Jag vill passa på att gratulera till det fina pris som ledamoten fick för sitt förtjänstfulla och strävsamma arbete kring självstyrelsen.

Sedan är det också lite lustigt för det tog flera timmar innan vi kom in på det, och det är nog inte en tillfällighet att det är ledamot Eriksson som lyfter upp offentliga sektorns växande storlek och ekonomi. Tack för det! Ser vi på den tänkta renoveringen av våning ett i borgen så är det två delar som Liberalerna ser. Dels är det personalpolitik. Hur behandlar man sin personal? Hur kommunicerar man med dem? Hur informerar man dem och hurdan feedback tillåter man dem ha? Det som jag har fastnat på också är att i budgetförslaget står att därmed skapas tillgängliga ytor som undviker en större tillbyggnad eller externa hyreskontrakt. Alltså skulle man inte göra det här så skulle man behöva bygga till eller hyra upp ännu flera kontorsytor. Det borde ju vara en måttstock för hur (… taltiden slut).

Jag reagerade väldigt mycket på just den här formuleringen att man faktiskt, mot bakgrund av den ganska stora expansion som har varit av offentlig sektor under de senaste åren, skapar ytterligare utrymmen i egen regi. I stället för att faktiskt, jag borde vända mig till regeringen istället för till ledamot Holmberg, riktigt noggrant gå igenom att vad är det viktigaste vi ska syssla med och vilka resurser behöver vi. Jag har ju sett det här inifrån i nästan tre års tid och det har ju bara rullat på, det har inte överhuvudtaget gjorts några prioritering och utvärdering av vad som är viktigt och väsentligt.

Tack, talman! Det tar vi är upp i vår motion också kring behovet av konkurrensutsättning, utmanare, rätta prioriteringar etcetera.

Det som jag också vill lyfta och ge en eloge för till ledamot Eriksson, igen, är det ekonomiska behovet av samsyn och att jobba tillsammans. Jag trodde, Liberalerna trodde, att det här finanspolitiska ramverket som förarbetet ju har pågått under flera år skulle vara på något sätt förknippat med att vi committar oss. Att alla partier går in i det med en bild av vad som behöver göras och hur det ska göras. En ganska grov bild, men ändå. Nu förefaller det bli nästa landskapsregering och nästa lagting som ska ta beslut kring budget 2024 och de kostnadstak och de överskottsmål som man kommer överens om. Det borgar inte riktigt för en bra start för det här finanspolitiska ramverket. Vi borde nog sedan länge och inte minst nu komma ihop och se hur vi kan (… taltiden slut).

Som jag sade i mitt anförande att jag har skickat mejl till samtliga gruppledare att vi borde sätta oss ner och börja diskutera det här utgående från de, enligt mitt förmenande, kloka synpunkter aktion 2021 har tagit fram. Inte är det vad som är högst på dagordningen om jag tittar i min inkorg.

Sedan när det gäller det finansiella ramverket så även där har vi samma uppfattning. Det sade jag också åt den här regeringen när de började att ska ni ha till stånd förändringar så gör det nu det första halvåret, för sedan fastnar ni fast i de strukturer som sitter i väggarna om jag uttrycker mig på det sättet. Tyvärr var det ingen som lyssnade. Sedan kom pandemin och så skyllde man på den och så kom Ukrainakrisen och så skyllde man på den, tyvärr. Lycka till i finansutskottet.

Fru talman! Bästa lagting. Då skall man försöka säga några kloka ord om förslaget till tilläggsbudget som ju det här är. Ord som andra inte har sagt. Det är inte så lätt alla gånger men hitintills har jag nog lyckats ganska bra att hitta på något annat. Jag tänkte inte gå in på konjunkturer och sådant utan helt enkelt den här tilläggsbudgeten, hålla mig till ärendet.

Vi kan i alla fall glädja oss åt att det budgeterade resultatet har förbättrats från -18,7 miljoner till -16,2 miljoner. Det här hänger mest ihop med förändringar av prognostiserade eller fastställda skatteintäkter. Vad man kan förstå kommer det flera i framtiden och vi hoppas att de också blir positiva.

Sedan har vi en temporär höjning av bostadsbidraget, vattenförbättrande åtgärder, medel för utbyte av oljepanna som har debatterats här, anslag för höjande av informationssäkerhetsnivån och, det största, resursförstärkningen till ÅMHM. Det syns ju förstås inte, men det finns där. Sedan har vi den här fullmakten för att införa det finanspolitiska ramverket till sist.

Fru talman! Jag tänkte börja faktiskt på ett allmänt plan att lyfta fram bokföringen av några av de här posterna, som förmodligen är korrekta men som är mycket icke pedagogiska eller kanske till och med missvisande. Det ena är moment 89250, Avkastningen av Ålands penningautomatförenings verksamhet. Ett belopp om 3,8 miljoner som antogs i budgeten för 2023. Nu fördelas de pengarna med 676 000 euro för 2023 och resten i form av fullmakt för framtiden. I bokslutet kommer då rimligtvis endast det här beloppet, alltså 676 000, att finnas och resterande borde på sätt och vis förbättra resultatet kanske redan i den här tilläggsbudgeten. För att om vi sedan jämför det här med moment 84800 Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ser vi att i tilläggsbudgeten ökar kostnaderna med 125 000 euro, men om vi sedan noggrant läser igenom budgetmotiveringen och plockar fram kalkylator eller räknar i huvudet, det tror jag inte att vi gör för där är kostnader 10 år framåt, blir det nästan 3 miljoner under de här åren. I kongruens nämns det ena så borde det andra nämnas eller ingetdera. Sedan kan man ju fråga också om man faktiskt ska kunna ha det i ett budgetförslag för 10 år i en motivering. Jag tycker att det är möjligtvis korrekt men det ger inte en riktig bild. Det största beloppet 2 850 000, eller vad det nu var, syns överhuvudtaget inte. Det tycker jag är lite tråkigt. Så tjock är den inte, men det försvinner.

Fru talman! Sedan tänkte jag kommentera framställningen av den här tilläggsbudgeten som jag hörde redan om på presskonferensen. Jag noterade då att man ibland brukar tala om green-washing. Jag vet att vi inte ska tala engelska, men det är väldigt få som säger grön-tvättning. Jag upptäckte vid presentationen att ministern gjorde något som jag skulle vilja kalla för äldre-tvättning. I förslaget finns det ett moment främjande av livsmedelsproduktion. Dels miljonen från riksdagen, som vi alla är tacksamma att ta emot, men sedan finns det 200 000 att sätta Åland på tallriken. Ministern sade vid presskonferensen, och också här, att det är servering i de kommunala köken för unga i skolan och äldre på institution. Regeringen satsar alltså på unga och äldre och det låter ju väldigt bra, men är det vad regeringen gör? Nej, regeringen satsar förstås på jordbrukarna som vi alla vet att är centerns kärnväljare. Varför himla med det, det är val i höst så det är orsaken. Jag tror varken äldre eller yngre blir så mycket gladare om de äter päron från Sund eller från Salo. Päron har vuxit i lite kallare jord i början vi vet, 1,6 grader kallare i april. Om man lägger ut päronen i april, jag vet inte hur ledamot Eriksson sätter sina päron. Det här är som jag också ser en protektionistisk satsning från ett landskap som självt är en stor exportör av livsmedel. Om det sedan strider mot EU-s principer om handel kan man också fråga sig, men det presenteras ju här som en gest för unga och äldre. Nu gick jag ju själv aldrig i grundskolan för den var inte uppfunnen då, men jag har förstått att den är 9-årig. Sedan sitter jag i äldrepolitiska kommittén och jag har uppfattat där att de äldre är ungefär 3 månader i snitt på institution. De unga är alltså 9 år gånger 4 kvartal, de äldre är 1 kvartal. 36 kvartal mot 1 kvartal. Så pengarna går nog inte till unga och äldre, det går nog till de unga. Egentligen går det ju till jordbrukarna, men det är en annan sak. Ministern ville äldre-tvätta sina potatisar, men det noterades.

Sedan har vi nog ett betydligt större fall av äldre-tvättning i den budget som vi har godkänt här.
I moment 87250 stod det Avkastning från Ålands penningautomatförenings verksamhet reserverades 3 786 000 euro för tryggande av vattenförsörjning, vattenförbättrande åtgärder, äldreomsorgsinvesteringar och e-förvaltningsprojekt. Nu när vi kommer till budgeten när vi ska få den exakta fördelningen av de här medlen så får äldreomsorgsinvesteringarna exakt 0 euro. Veckan före jul när vi godkände det här kunde ministern säga att nu har vi satt ungefär 1 miljon till det. Jag återkommer till den här frågan i en av mina motioner.

Avslutningsvis vill regeringen ha den här fullmakten för att införa det finanspolitiska ramverket. Det här stöder vi från Åländsk Demokrati. Jag var själv med i den här kommittén där vi fick input både från finska systemet och svenska systemet. I Finland är det få i riksdagen som har upplevt en budget i balans, alltså ett överskott. Det har varit lån på lån på lån på lån. Så har det inte varit i Sverige och vi tog ju mera idéer från Sverige än från Finland, tack och lov.

En skillnad som jag noterade och som jag hoppas kan vara den viktiga är vem som, eller var man, fastställer det här utgiftstaket. I Finland är det Regeringen som fastställer utgiftstaket. Man ser rubrikerna att nu ska vi fastställa det här, det kommer att ta lång tid. Det brukar ta någon timme och så har man hittat på fyra orsaker att just i år kan vi inte göra någonting, vi måste höja utgifterna. I Sverige och här kommer utgiftstaket att presenteras i lagtinget. Oberoende vad det är för idioter som sitter här så är det alltid någon som säger någonting och det ska diskuteras öppet. Det tror jag att är en sak som jag hoppas kan vara en sak som kan bidra till en långsiktig balans i ekonomin. Sedan finns det också andra saker. Jag har hört att det finns ganska mycket kritik kring det här och den kan jag förstå, men så länge vi inte har sett hur det fungerar så hoppas jag och tror att det ska bidra till en stabilitet.

Jag noterade också att här om dagen hade man i Sverige en presskonferens för en vårändringsbudget, medan vi ju har en vårtilläggsbudget. Ord har ibland betydelse. Tack för ordet.

Talman! Ledamot Toivonen pratar om budget- och bokföringsprinciper i sitt anförande. Det är bra att någon granskar också dem. En av de frågor som har intresserat mig gäller den här frågan just kring ÅDA, som i och för sig inte ledamoten nämnde men just gällande bokföringsprinciper så är det intressant. Alltså jag ser det här projektet kring säker informationshantering som en kapitalisering av bolagen medan jag uppfattar från regeringshåll att man inte gör det. Jag uppfattar det som en kapitalisering där man säger att de här projekten leder till att offentliga vårdgivare på Åland ska kunna ansluta sig och man pratar om sina ägare, alltså dess ägare, det vill säga plural. Det torde inte vara möjligt för landskapsregeringen att kunna köpa tjänster för andra parter än sig själv rent juridiskt. Så det skulle vara intressant om den bokföringsintresserade ledamot Toivonen också skulle vilja titta på den här frågan i utskottet.

Tack, fru talman! Det är en komplicerad fråga. Jag ska ta och titta på den.

Talman! Man kan ju jämföra det här med det vicelantrådet sade i tidigare replikskifte här att nu ska man vara tacksam och ta emot, men det här är ju lite som att köpa någonting till någon annan som sedan är förknippade med driftskostnader under väldigt lång tid framåt utan att man har blivit begärd om att få den där saken. Det är ju lite så landskapsregeringen hanterar kommunerna. Det torde vara intressant att höra revisorerna om det här för att ifall det är ett kapitaltillskott så måste det också föregås av viss juridisk analys gentemot bland annat konkurrenslagstiftningen. Så det vore intressant ifall man redde ut den här frågan. Om det är så att det inte är ett kapitaltillskott utan köp av tjänst kan då landskapet köpa tjänster åt andra än bara sig själv enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen och andra juridiska dokument.

Tack, fru talman! Tack för frågan. Jag såg redan på mejlen att vi har en lång, lång lista med höranden just i det här ärendet så jag hoppas att vi kan reda ut saken där.

Tack, fru talman! Tack till ledamot Toivonen för ett intressant anförande. Vad det gäller bokföringstekniska grejer så har vi ofta ett gemensamt intresse. Det som ledamoten tog upp här gäller ju sätt Åland på tallriken kampanjen som kommer efter sommarn, på höstkanten. Jag är hyfsat säker på att jag nämnt att det är bra för de som producerar, för mellanleden som förädlar och slutligen för barn och äldre. För vi vet ju alla att man tidvis har haft lite budgetar i vissa kommuner där de från de duktiga köken ansett att man skulle behöva ha lite mera medel. Det här är ett sätt också att komma emot och hjälpa till från vår sida.

Tack, fru talman! Det finns många olika syften och man kan ju presentera det på olika sätt och man kan tolka det på lite olika sätt också.

När det gäller det här att sätta Åland på tallriken så kan jag väl tycka själv att det är lite märkligt att man måste ha en sådan stödform. Jag tycker att det tankesättet borde finnas per automatik ute i kommunerna. Jag tycker det är ofta intressant att följa ledamot Toivonens ekonomiska resonemang och jag personligen har ett sådant ekonomiskt resonemang att stöder vi närproducerat så stöder vi också det åländska näringslivet. För min del handlar det inte om att stöda livsmedel, det är självklart att man har ett åländskt telefonabonnemang, att man handlar i butiker där pengarna genererar mervärde i det åländska samhället. Det här det här som jag tycker att är ganska intressant. Att pengarna kan rulla i det här samhället istället för att de rullar ut härifrån. Mot den bakgrunden skulle jag också se den här lilla potatis affären som en ganska viktig sak. Hur ser Toivonen på det i och med att det inte spelade så stor roll (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Först blev jag lite förvånad faktiskt att ingen annan från oppositionen strök de här pengarna. Jag strök ju pengarna för de här oljebytena men. Som ekonom så är jag lite emot den här protektionismen som det egentligen är frågan om. Att vi ska stöda lokalt. Det finns ju ekonomi. Är vi sämre på att odla potatis? Vi kan inte ha konkurrenskraftiga priser så då ska det köpas från annat håll. Det är lite den delen. Vill konsumenterna betala ett högre pris det är inget som helst problem, men ska kommunerna med skattemedel köpa inhemskt om det är dyrare? Det är det som är ett problem. Därför som jag också tog upp det här med att vi är stora exportörer av livsmedel och sedan ska vi försöka vara protektionister. Det rimmar inte riktigt bra ur en ekonoms synvinkel.

Vi exporterar mycket livsmedel, det gör vi, men tittar man till exempel på snacks produkterna som går härifrån så är det nog ganska enkelt att räkna ut var intäkterna från den businessen hamnar. De hamnar inte i fickorna hos odlarna i varje fall. Utan de hamnar i ett stort internationellt företags fickor. Med tanke på vad jag sade under förmiddagen om att man har bevisat via forskning i Sverige att enbart 3 % av det slutpris en potatis har, i och med att ledamoten valde det, så hamnar 3 % hos den som producerar. Det är ju inte sunt. Nog borde man göra allt man kan också här för att stöda det som är lokalproducerat, oavsett vad det är.

Tack, fru talman! Som jag sade, på ett principiellt plan så tycker jag inte att vi ska vara protektionister. Däremot om en konsument vill välja, det är inget problem. Det normala är, om jag jämför med andra ställen jag bott, att lokala varor är dyrare och konsumenterna vill betala för det. Om man från det offentliga ska stödja är en annan princip.

Tack, talman! Det finns mycket bra att säga om den här tilläggsbudgeten, men som ledamot Jörgen Pettersson tidigare sade så kommer jag fokusera på digitaliseringen, informationssäkerheten och ÅDA som är en stor del av budgeten och också debatten. Det kräver egentligen ett väldigt brett helhetsperspektiv som jag allra helst skulle vilja ha en Powerpoint med fina presentationer och hela köret, men jag ska göra mitt bästa här i stolen att försöka förklara det så pedagogiskt som möjligt och varför det är en mycket viktig satsning för hela Åland, både på kort och lång sikt.

Satsningen är också viktig för näringslivet, jag vill understryka det för det kan se ut som att vi nu kapitaliserar deras största konkurrent med skattepengar, alltså ÅDA. När anledningen, åtminstone från mitt håll, faktiskt dels är att ändra ÅDA:s roll och öppna upp för näringslivet och skapa affärsmöjligheter då digitaliseringsnivån och behovet på Åland höjs. Det har åtminstone varit väldigt viktigt för mig och Centern innan vi gav tummen upp för att gå vidare med det här. Jag bistår att det är en lite onödigt brådskande process, det sticker jag inte under stolen.

Först av allt innan jag går vidare måste vi ställa oss en relevant fråga som alla begriper. Varför ska vi ens digitalisera och lägga massa pengar på det här? För det första förstås för att skapa effektivare arbetsprocesser och bättre service som gynnar både verksamheten som utför tjänsten och befolkningen eller näringslivet som nyttjar tjänsten. Här har Åland inget bra track-record och den problematiken har jag lyft flera gånger så den sparar jag på idag. För det andra har vi inte råd att inte satsa på digitalisering. Det kan vi se i just våra tidigare projekt då vi inte har kunnat hantera frågan och inte heller haft någon kunskap kring det, varken på tjänstemannanivå eller på politikernivå. Det har i alla fall börjat stärkas, så där är vi på gång. Förutom det så måste vi uppfylla lagkrav. Det kommer alltmer från EU och vi har stora utmaningar att uppnå dem. Det kommer lagkrav som specifikt berör området, men också lagkrav som till exempel lagförslaget om dricksvattenkvalitet som ligger i social- och miljöutskottet just nu som ställer krav på en digital plattform. Nästan allt kommer att beröras av digital teknik framöver vare sig vi vill det eller inte, och om vi inte gör det smart och långsiktigt blir det fruktansvärt dyrt och ineffektivt.

Inte nog med det så kommer vi också bli nekad åtkomst till nödvändiga nationella system ifall vi inte hänger med, och det är system som vi själva inte har chansen att bygga upp ur ekonomiskt hänseende. Vår behörighet och självstyrelsen blir nog rätt hårt ifrågasatt om vi kommer till det. Till exempel redan idag undrar många varför KANTA-journalen inte kan synkas med ÅHS. På tal om det så har vi också en stor kortsiktig utmaning som kan leda till att vi går miste om resilienspengar på 4,6 miljoner € för vårdinformationsprojektet som också har nämnts många gånger här idag. Jag återkommer till det om typ 1 minut. För vi behöver först höja blicken då digitalisering är en väldigt långsiktig fråga och det kräver strategisk planering och en tanke om vart vi vill med det. Min och Centerns vision är åtminstone att du som medborgare ska via en inloggning få tillgång till hela offentliga Ålands tjänster dygnet runt, på det sättet blir närservicen bättre oberoende av var på Åland du bor och verkar. Det här är för övrigt i stort baserat på hur Finland, Danmark, Färöarna, Estland och Island gör. Förutom det, och delvis för att det ska funka, så behöver vi att Åland har information och data, din data, uppgifter om dig är mer i din kontroll och följer dig dit du går. Istället för i dagens läge där det är utspritt här och där och man har egentligen dålig koll på vem som har tillgång eller hur det används. Det här blir också ineffektivt och problematiskt då myndigheter och kommuner på sätt och vis äger data om dig. För då blir det också svårt att utbyta data sinsemellan. Det är då det uppstår strukturella hinder och i värsta fall är det person som blir i kläm.

Finansministern gav ett bra exempel i måndags om hur det borde fungera och också delvis tanken med VIS-projektet att till exempel när tant Greta åker in akut till sjukhuset från äldreboendet så ska ÅHS ha elektronisk tillgång till Gretas medicinlista. Idag kan sån information falla mellan stolarna och också vara byråkratiskt svårt att dela sinsemellan, men i framtiden kommer Gretas info följa henne dit hon går och inte fastna i någon struktur.

Hur hänger det här då ihop med ÅDA som är lite av huvudpersonen i budgeten? Kortsiktigt är det för att vi ska bli beviljade de 4,6 miljonerna och att vårdinformationssystemet ska bli verklighet. Kravet är nämligen att kommuner och KST måste vara en del av systemet tillsammans med ÅHS. Det är ju också grundidén med varför man vill ha ett sådant här systemet. För att alla ska kunna vara med så måste samtliga parters datasäkerhet höjas. Det får nämligen inte finnas någon svag länk i kedjan för då är det stor risk för dataintrång eller andra hot mot systemet. På samma sätt gäller åtkomsten till nationella system. Om Åland är en svag länk så är vi en dörr in i systemet och därav blir vi nekade. Informationssäkerhet är alltså grundbulten då det kommer till digitalisering. Det är dock dyrt och kräver spetskompetens. Något som är utmanade, inte bara för den lilla kommunen utan även landskapet. Därför finns det goda orsaker att göra det centralt.

Om vi samtidigt kopplar det till tanken om att ha den modell jag tidigare så är det egentligen i princip samma som behöver byggas upp nu i VIS-projektet och det vi i samband med budgeten gör är att ge ÅDA i uppdrag att bygga upp en åländsk IT-infrastruktur. På så sätt, från mitt håll iallafall, går ÅDA från att ha varit passivt upphandlings- och supportföretag till ett mer strategiskt bolag med fokus på att hjälpa offentlig sektor att möta kraven på informationssäkerhet och bygga grunden och skapa förutsättningar för framtida digitala lösningar. Det är det här ÅDA borde haft i uppdrag från början istället för att samordna all IT och IT-personal på Åland för det ställde till det för många verksamheter och också blivit en stor konkurrent till näringslivet. ÅDA borde ha mer experter och mindre fotfolk och ha ett väldigt nära samarbete med näringslivet. Åda behöver inte göra allt själv och ska inte göra det heller. ÅDA ska funka mer som spindeln i nätet och hålla i trådarna ut till offentlig sektor och hålla ihop offentlig sektor. Nu tappade jag bort mig. Viktigt också att verksamheterna och näringslivet fokuserar och ansvarar för det praktiska i vardagen. Det är något alla parter vinner på samtidigt som vi lägger grunden för Ålands digitalisering!

Ett litet sista, sedan går jag ner härifrån. Gällande ÅDA:s roll så måste den tydliggöras och det ska göras i ägardirektiven i dialog med övriga ägare. Det är det här som jag upplever att är konflikten här emellan. Om det hade varit på plats innan det här så kanske det inte hade, men samtidigt hönan eller ägget. Det vi gör här idag är att ge en fullmakt. Det som också skulle vara önskvärt är att man satte sig ner med näringslivet och få in deras perspektiv i ägardirektiven och skapa en tydlig förutsägbarhet för näringslivet. Det är a och o tycker jag för dem. Jag hoppas också att finans- och näringsutskottet kan titta lite extra på den här delen.

Talman! Som ledamot Josefsson vet så delar jag till stora delar bilden av hur digitalisering och digital transformering ska genomföras i offentlig sektor. Det är ju inte det vi har att ta ställning till här idag. Utan det är ju budgettexterna som ligger och det är inte riktigt samma sak som det ledamot Josefsson anför.

Det ledamot Josefsson säger är att alla behöver höja sin IT-säkerhet för att kunna vara med i VIS-projektet. Samtidigt säger man från regeringens sida att man vill inte tvinga med någon. Det man gör, så som jag uppfattar det, är att man ger så mycket kapital till ÅDA så att man slår undan benen för den privata sektorn så att man inte ska kunna välja någon annan utan istället för att exempelvis lagstifta om det hela. Regeringen har ju inga garantier för att kommunerna, det här till trots, kommer att vilja köpa sina tjänster från ÅDA.

Det kommer vara en väldigt stor utmaning att få med kommunerna och att få alla att jobba utifrån det här sättet. För det kräver egentligen ett helt nytt mind-set kring hur man jobbar med digitalisering och information ute i kommunerna, men också myndigheter och landskapet för den delen. Det jag ser att man gör är egentligen att ÅDA bygger upp en IT-infrastruktur som hela offentliga Åland tar del av. Det är därför man också har en övergångsperiod med grundavgiften på fem år. En ganska lång period för att få med alla på tåget. Jag tror det skulle slå väldigt fel om man lagstiftade och tvinga in alla i det här för det är väldigt svårt att förstå. Jag tror att det här är en mycket bättre väg att gå.

Talman! Om det är VIS-projektet som man motiverar det här med så är tiden kortare än så för att komma åt de här resilienspengarna än fem år. Alltså det är väldigt svårt att hänga med i det här resonemanget hur man har kommit till de här slutsatserna. VIS-projektet har varit pågående i är det tredje mandatperioden nu som man har arbetat med den frågan. Kommunerna efterfrågar vilken linje landskapsregeringen vill ha i två år och nu kommer man och säger att nu är det bråttom, det här är enda vägen framåt, nej vi har inte pratat med någon annan ägare om hur man vill ha det och vad ÅDA:s roll ska vara.

Plus att man, det vet jag att inte ledamot Josefsson gör, men man pratar om drift. Liksom som IT-drift i allmänhet. Menar man servicetjänster och datalagring eller menar man support och kopiatorverksamhet? Eller menar man utveckling och underhåll av system? Alltså vad är det man menar när man pratar om ÅDA? När man säger att all drift ska gå därigenom men ändå inte all drift för vissa saker ska gå igenom privata. Det är väldigt rörigt och helt omöjligt (… taltiden slut).

Det sistnämnda är egentligen upp till vad som sägs i ägardirektiven och det måste föras en dialog med ägarna. Som sagt, det vi gör är en fullmakt i den här riktningen. Just alla detaljer kan inte jag svara på, och jag tror inte någon kan svara på. För det tänker jag att växer fram i en dialog med alla ägare och också näringslivet så att man hittar en bra modell som gynnar alla. För åtminstone viljan från mig och Centern och landskapsregeringen är att det här också ska gynna näringslivet samtidigt som vi löser både kortsiktiga men också långsiktiga utmaningar med digitaliseringen. Vi behöver göra det centralt och eftersom ÅDA ägs också av kommunerna så ser jag det som en lämplig aktör att göra det.

Tack, talman! Jag vill ta fasta på det som ledamot Josefsson sade om att den digitala infrastrukturen måste betraktas som en samhällskritisk infrastruktur. Det tycker jag är rätt och det är någonting som man kan kanske jämföra med vatten, avlopp eller elnät där man också som politiker har insett behovet av att lagstifta om till exempel hur vatten- och avloppsverk elbolag ska fungera på marknaden och så vidare. Det finns ingen lagstiftning som reglerar just ÅDA:s uppdrag. ÅDA som alltså ledamot Josefsson lyfter förväntningar om att ska få den här centrala rollen som motor i att också driva informationssäkerhet inom offentlig sektor. Speciellt om man ska gå från att hålla på att drifta eller gemensamma upphandlingar inom virussystem och annat till något helt annat som alltså är mer strategiskt. Då kan man ju fråga sig varför då inte lagstiftningen finns med överhuvudtaget i den här tilläggsbudgeten?

Mycket bra fråga, ledamot Holmström. Jag tror det är för tidigt att lagstifta. Det är lite för spretigt exakt vad ÅDA:s roll kommer att vara. Det är en väldigt komplex fråga och vi ligger efter. Så jag tror det skulle vara dumt i dagens läge att lagstifta och säga hur det ska vara innan man har grepp om helheten. Jag tror det behöver växa fram och att alla hittar sin roll och sedan lagstifta. Definitivt det kommer att behövas lagstiftning för det här kommer att vara väldigt centralt på hela Åland.

Talman! Landskapsregeringen sände över ett meddelande till lagtinget. Digitaliseringsmeddelandet kan vi kalla det. Där stod det ju redan att JO har bedömt att det är felaktigt att ÅDA inte har en lagstiftning som styr verksamheten idag. Nu pratar vi om framtiden i den här diskussionen. Visst är det så att om man ska revidera uppdraget så är det onödigt att man håller på och arbetar med lagstiftning i dag. Utan då behöver man ju se till att tillsammans med de övriga ägarna att det här är det uppdraget som vi skulle önska att ÅDA har och därför måste också lagstiftningen se ut så här. Det är egentligen lite det som Hållbart Initiativ budgetmotion också handlar om tydligare målbild för ÅDA och lagstiftning därefter. Såklart det är en lång process, men jag hoppas att det är någonting som man faktiskt också involverar kommunerna i istället för att nu lite krampaktigt komma till lagtinget och begära den här fullmakten utan att veta ens vad de övriga tycker och tänker om den saken.

Jag kan till stor del stöda motionen och jag säger inte heller att det är någon konflikt egentligen med vad landskapet vill eller texten där. Som jag sade i mitt anförande att hela den här processen är lite onödigt brådskande. Delvis är den det för att just gällande resilienspengarna, men också NIS2 direktivet och just brådskan att få med det i den här tilläggsbudgeten. Det är många faktorer som har gjort att man inte har hunnit med all dialog som man borde ha, men den dialogen och allt det arbetet kommer nu. Det är ägardirektiven som kommer att styra ÅDA. Det vi ger nu är en fullmakt till landskapet att använda de här pengarna i den här riktningen. Jag kan förstå att både från näringslivshåll och kommunernas håll att det är mycket frågetecken, men allt det är tanken att det ska redas ut också.

Tack, talman! Mycket frågetecken, avslutar ledamot Josefsson sin förra replik. Jag kan tycka att de blir egentligen bara fler och fler. I Moderaternas gruppanförande sade ledamot Silander att han börjar få en klar bild av ÅDA. Om jag någon gång har tyckt att jag har en klar bild av ÅDA och det uppdraget så har den nog helt raserats just idag.

Ledamot Josefsson säger då att kommunerna ska inte behöva gå in i ÅDA med tvång, delta i det här vårdinformationssystemet med någon slags tvång. Centern har alltid pratat mycket för kommunernas självbestämmande, men min uppfattning är att kommunernas intresse av att gå med i det här vårdinformationssystemet är väldigt svalt. Är det så att vi går miste om 4 miljoner i resilienspengar nu?

Jag skulle tro att det beror helt på vilka personer man pratar med. Jag upplever tvärtom, att en stor del av initiativet kommer från kommunalt håll att man vill ha ett sådant här system på plats, att man ser ett stort behov av det. Också ägarrapporten om ÅDA från kommunalt håll är att det ska till exempel finnas en grundavgift att landskapet lite ska ta på sig ledartröjan. Jag tror alla kommer förstå det här kortsiktiga med resilienspengarna och EU, VIS-projektet. Det som är svårt att greppa och väldigt komplext är just det här långsiktiga, men de går ganska mycket hand i hand. Som jag sade, det är i princip samma sak man behöver bygga upp. Det är bara att det är viktigt att ha med det här från början så att vi inte behöver göra något väldigt hastigt i framtiden och då blir det dyrt.

Tack, talman! Om min bild av ÅDA inte just nu är väldigt klar så är åtminstone min uppfattning om behovet av ett vårdinformationssystem väldigt klar. Att det behovet är stort och nästan akut och jag tycker mycket vårdutveckling, välfärdsteknik, det står och stampar på stället för man väntar på den nya vårdinformationssystemet. Som det lite hörs nu så får vi vänta väldigt länge.

Jag tänkte återkomma till ledamot Josefssons exempel och om Greta, bodde hon på Tallgården kanske. Det här är ju då för offentliga vårdgivare, det här vårdinformationssystem. Då faller ju argumenten om att informationen följer med Greta. Hon kan kanske ha privat hemsjukvård, besök (… taltiden slut).

Det är här vi kanske behöver höja blicken och se just om vi har den visionen att datainformation ska följa med personen vart den än går. I första hand är det inom offentlig sektor framförallt, men man kan se till exempel hur Estland och Danmark har gjort. Det är att i den här helheten, i det här systemet där data rör sig, miljön, kan också privata koppla in sig. Jag vet att försäkringsbolag, banker är också en del av systemet. Där har man sett att den här modellen också är gynnande för näringslivet. Men man behöver titta mer i detalj än vad jag kan återge på en minut.

Tack, talman! Förvirringen eskalerar när det gäller vad man egentligen vill att ÅDA ska bli. Men jag har nog aldrig varit så övertygad som nu om att om vi ska få någon ordning på den här processen framöver så måste det till en lagstiftning som reglerar vad ÅDA är och hur det ska se ut. Det måste man, tycker jag, också från center håll våga säga att lagstiftning behövs och inte sätta likhetstecken mellan lagstiftning och tvång. Att det är något som man gör mot kommunerna. För det som vi ser här nu, och jag tror att jag tycker att ÅDA behövs, att vi måste kunna samordna våra behov i den här branschen. Om vägen dit ska vara att vi ska lirka in kommuner som inte vill med att ge mera pengar åt dem för varje steg som de ska ta, då kommer vi inte att lyckas.

Jag har aldrig sagt att lagstiftning inte behövs. Jag sade nyss att lagstiftning behövs. Det är bara att just nu så tror jag det är fel att lagstifta i just den här processen eftersom vi inte exakt vet vad vi ska lagstifta om. Jag tror det bara blir byråkratiska hinder. Lagstiftning behövs kring ÅDA. Det har vi också lämnat i digitaliseringsmeddelandet till lagtinget.

Sedan ÅDA:s roll. De får en mer strategisk roll, bygga upp en åländsk IT-infrastruktur och hjälpa offentlig sektor att möta kommande lagkrav och att vara en del av den här IT-infrastrukturen som då leder till att till exempel data kan röra sig över strukturer. Så det är vad jag ser som ÅDA roll, men som sagt det behöver tydliggöras i ägardirektiv.

Jag skulle säga lite som jag tror att ledamot Zetterman tidigare sade att om den riktning vi är på väg mot är den som ledamot Josefsson beskriver då är jag med på tåget, men när man säger att vi kan inte lagstifta nu. Vi behöver sätta igång lagstiftningsprocessen. Det krävs en utredning, ett grundarbete som kan överlämnas till en lagberedningen så småningom när man vet vad man vill. Man kan inte sitta på händerna nu och komma med de här pengarna och sedan säga att någon gång i framtiden så ska vi lagstifta. Jag tycker att det borde stå tydligt och klart redan nu att man säger vi ska lagstifta om vad ÅDA ska göra i den riktningen som ledamoten beskriver. Jag förstår inte varför man inte säger det rakt ut.

Jag vet att arbetet kring det här området, jag kan inte säga specifikt kring ÅDA, men att man har i landskapet skapat en grupp som ser över lagstiftning i det här området. Jag skulle vara förvånad om de inte också diskuterar just lagstiftning kring ÅDA. För allt hänger ihop. Så det arbetet och den gruppen har börjat, men jag kan inte ge detaljer tyvärr.

Tack, talman! Tack ledamot Josefsson! Jag skulle vilja lyfta den här frågan igen angående problemen med att få med kommunerna. Är det så nu att vissa kommuner vill ha det här systemet och andra kommuner vill inte ha det här systemet och stödpengarna kommer alltså om 100 % av Ålands kommuner är med på tåget? Så fick vi i alla fall information lite tidigare. Men vad finns det för garantier nu för lagtinget om man ger den här fullmakten, vad är liksom nästa steg? Det finns många nya frågetecken som har kommit upp bara under dagens debatt och som faktiskt inte var frågetecken tidigare. Jag håller med både ledamoten Söderlund och Fellman att det känns lite märkligt vad som händer. Är det så nu att man igen från lagtinget ger stöd till kommunerna och kommer det verkligen att gå till det som syftet är?

Jag kan inte riktigt svara på om kommuner är emot det här. Som sagt, jag har pratat med många som vill det här och är för det här. Det som är det svåra är att för vissa kommuner motivera den här grundavgiften. En kommun ska plötsligt börja betala, men man vet inte riktigt vad man får, för man har inte använt ÅDA och ÅDA har inte uppfyllt de önskemål man hade tänkt sig. Jag förstår om sådana tankar finns. Det är därför vi lägger en lång övergångsperiod och inte heller börjar med lagstiftning och tvingar in någon utan att förklara helheten och också mera i detalj berätta vad får man i grundavgiften. Det är en dialog som behöver ske.

Min absoluta uppfattningen, efter att ha hängt med i ärendet ÅDA:s framtid under en längre tid och också diskuterat med både kommuner och olika organisationer, så är att det finns ett stort problem på Åland. Vi har för många kommuner. Beställarkompetensen ute i kommunerna är inte särskilt hög. Kommuner vet inte vad det är som de vill ha. Jag undrar hur ska vi lösa det här? Genom att ge pengar till kommunerna? Finns det någon öronmärkt garanti på att de här pengarna faktiskt går till att göra den här processen som krävs för att gå in i ÅDA innan den här lagstiftningen kommer? Eller är det så att vi delar ut pengar till kommunerna och det är ingen garanti att det här blir av. Jag tycker att det här är viktigt. När vi ändå har pengar i budgeten så kanske man kunde göra något annat när det är så himla oklart var vi är på väg i den här frågan.

Jag tycker att det är ganska tydligt. Det är en köptjänst från landskapet som berättar vad man vill få ut av tjänsten. Det är att hjälpa och höja hela Ålands informationssäkerhet och där ingår också kommuner. Beställarkompetensen saknas i kommunerna och den har också saknats hos landskapet och hos myndigheter. Det är ett åländskt problem sedan man skapade ÅDA för man flyttade in alla under samma tak. Det är utmanande för små myndigheter och kommuner att ha all kompetens. Därför ser jag att ÅDA:s roll också borde vara en stödfunktion och där kommer också samarbetet med näringslivet in. Som sagt, ÅDA behöver inte sköta allt men de kan vara stöd även i beställarfunktionen.

Tack, talman! Tack ledamot Josefsson. Ledamot Josefsson ska jag inte skjutas som budbärare. Det var ett informativt och bra anförande. Tack för det!

I betänkandet för tilläggsbudget 4 2020 skrev finans- och näringsutskottet: "IT-organisationer och rollfördelningen mellan landskapsregeringen som kund och leverantören ÅDA Ab behöver vara tydlig". I betänkandet för årsbudget 2022, det närmar sig ett och ett halvt år, skrev samma utskott: "För att digitaliseringen ska kunna genomföras kostnadseffektivt är det av vikt att de offentliga aktörerna samordnar sitt handlande. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen och ägarkommunerna i ÅDA Ab överväger att organisera om ägandet så att landskapsregeringen skulle ta huvudansvaret för bolaget. För att minska osäkerheten bland bolagets personal beträffande framtiden anser utskottet att ägarna bör skynda på denna process." Men det känns inte som att denna process överhuvudtaget har tagit steg framåt med tanke på var vi är just idag. Har ledamot Josefsson någon tanke kring vad som har hänt de senaste 18 månaderna kring ÅDA?

Hela arbetet med digitaliseringen har stått och stampat i flera år, inte bara under den här mandatperioden. Mycket ligger egentligen i att man inte haft kompetens i landskapsregeringen på tjänstemannanivå, vilket har resulterat i att man inte har det på politikernivå heller. Det tar tid att förstå hela helheten. Den här processen i tilläggsbudgeten med ÅDA nu så skulle jag gärna se lite mer utdragen och få med alla på tåget. Men av kortsiktiga skäl, framförallt gällande resilienspengarna, så behöver vi göra på det här sättet nu.

Tack, talman! Jag förstår problematiken kring digitaliseringen och den omställningen, absolut. Men kring ÅDA så har det ju handlat om politik. Det har handlat om hur man vill att ÅDA ska fungera politiskt. Varför inte det steget, som landskapsregeringen var inne på för ett och halvt år sedan, att ta över ÅDA helt och hållet? Vart tog den tanken vägen? Vi står inför fullbordat faktum nu. Det känns ju som att kommunerna kommer att hålla landskapsregeringen som en pantfånge. Självklart vet man att man kommer att kunna ställa väldigt stora, speciellt ekonomiska, krav för att gå med i ÅDA och gå med på det som landskapsregeringen vill. Landskapsregeringen ser att denna skattkista med resilienspengar och VIS-projektet riskerar att brinna inne, plus att du har ett privat näringsliv som är fullkomligt skogstokiga på det här. Det är ingen lätt situation att hantera. Men än en gång, det är inte riktat mot ledamot Josefsson, men jag ville ändå lyfta frågan. För det är märkligt (… taltiden slut).

Som sagt, jag understryker också att den här satsningen, enligt mig, kommer att gynna näringslivet. Men jag vet att det kan se ut som om vi kapitaliserar deras största konkurrent. Här kommer jag återigen till ägardirektiven, det är de som kommer att styra mycket. Jag hoppas också att finans- och näringsutskottet kan ha tydliga skrivningar från sitt perspektiv hur ÅDA kontra näringslivet borde jobba och rollerna däremellan. Jag minns inte om det var någon fråga till.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum på fredag den 21 april kl. 9.30