Enda behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det så börjar detaljbehandlingen.
    Diskussion.


  • Tack för det, talman. Det känns väldigt bra här idag att som lantråd få presentera vårt gemensamma regeringsprogram som heter "Tillsammans för Åland".

    Jag vill inledningsvis börja med att tacka kollegorna i Moderat Samling, Obunden samling, Hållbart Initiativ, Ålands Framtid och sedan förstås också mina kollegor i Centern för det goda samarbete.

    Det här programmet är ingenting som vi politiker själva har tagit fram, utan vi har tagit fram det tillsammans med förvaltningen, med tredje sektorn, med underlydande myndigheter och delvis i samråd med kommunerna med flera.

    I regeringsprogrammet första sidor kan man läsa följande: "Landskapsregeringens devis "Tillsammans för Åland" innebär att vi utgår från den enskilda människan. Vi vill ha ett Åland där vi möter varandra med respekt, där alla människor har samma värde lika inför lagen och där ingen lämnas utanför. Vi tror starkt på individens egen förmåga och utgår från att varje ålänning tar sitt ansvar och att det offentliga samhället bygger beredskap att hjälpa och stötta när det behövs".

    För det är ju så i livet att vi alla någon gång behöver hjälp , om det sedan är ekonomisk hjälp eller annat stöd från samhället, men den dagen kommer vi alla att uppleva.

    Det är också viktigt att det finns vård, omsorg och utbildning över hela Åland.

    När det gäller självstyrelsen och Åland så har vi en alldeles unik position i världen faktiskt. Vi har en stark självstyrelse som vi kan falla tillbaka på. Men det är också viktigt att vi själva vågar stå upp för vår egen självstyrelse. Därför har vi lagt in den här texten i vårt i vårt regeringsprogram. "Utgående från Ålandskommitténs förslag till ny självstyrelselag så ska begreppet landskapet Åland ersättas med Åland och landskapsregeringen med Ålands regering där det så är möjligt.

    Vi vill stärka Ålands positioner också utanför våra egna gränser. Vi vill förstärka i Helsingfors, vi vill förstärka i Stockholm och vi vill förstärka i Bryssel därför att vi tror att när vi jobbar tillsammans så är Åland större än vad Åland faktiskt är.

    Det svenska språket och språkrådets roll är oerhört viktiga. Det blir allt svårare i ett mer finskspråkigt Finland att klara sig på svenska. Just därför är det extra viktigt att vi här på Åland står fast vid våra rättigheter, vårt språk, vår kultur och våra lokala sedvänjor. Men för att kunna göra det och för att kunna stifta goda lagar behöver vi en lagberedning som har fått de krafter och de resurser som behövs eftersom land skall med lag byggas.

    Vad sedan gäller revideringen av självstyrelselagen så är ni alla här, och lyssnarna också, medvetna om att vår riksdagsman i Helsingfors Mats Löfström tillsammans med alla partier, vågar jag säga här i Ålands lagting, har gjort ett bra lagarbete och tillsammans skapat förståelse för Ålands särställning. Tillsammans, både från opposition och regering - nuvarande och tidigare - har vi fått till stånd en ändring av självstyrelselagen. Nu gäller det den ekonomiska delen. Nu gäller det vidare att ta den ytterligare ett steg så att vi får ett nytt lagförslag från Finlands regering där avräkningsgrunden höjs från 0,45 till 0,47.

    Det leder mig osökt in på ekonomin. I samband med valet så hade vi väl alla vi som sitter här ganska stora visioner, jag vill inte säga drömmar, men vi hade visioner.

    När sedermera landskapets budget kom på våra bord och vi noterade ett underskott på 15 miljoner så förstår man ganska snart att den realistiska världen tränger sig på, kanske till och med onödigt snabbt.

    Vår målsättning i den här landskapsregeringen är att återkomma under våren med en rambudgetering som sträcker sig över vår regeringsperiod för att därigenom skapa förutsättningar och också ge tydliga direktiv om hur vi vill att den ekonomiska politiken ska bedrivas de närmaste åren.

    Jag har själv suttit i finans- och näringsutskottet de senaste fyra åren och jag noterade där att det blir allt svårare att få en total överblick av landskapet samlade resurser. Vi har så sakteliga avknoppat ett antal olika funktioner, vi har underlydande aktiebolag och andra organisationer som vi nog har full insyn i, men inte det samlade greppet.

    Landskapsregeringen har därför för avsikt, i syfte att skapa en bättre överblick och helhetsbild av landskapets totala ekonomi, att komplettera budget och årsredovisning med viktiga nyckeltal och jämförelseuppgifter för helägda bolag och fristående enheter av bolagskaraktär. I syfte att förbättra den ekonomiska uppföljningen införs regelbunden rapportering under verksamhetsåret.

    Det leder mig vidare in på PAF-medlen som vi nämner här i vårt regeringsprogram. Landskapsregeringens vision är inte en extern fond för PAF-medel. Vi anser att medlen bör ingå i den ordinarie budgeten, även om de är på ett skilt moment. För att säkerställa att PAF-medlen verkligen används till det som avsikten en gång har varit så vill vi tillsätta en parlamentarisk kommitté som tittar över riktlinjerna för hur PAF-medlen ska användas.

    Vidare vad gäller kommunerna så har vi sagt att landskapsregeringen avser - mot bakgrund av de neddragningar som de senaste åren gjorts på landskapsandelar samt med beaktande av nya lagar som är antagna inom kommunens ansvarsområde - att göra en översyn av landskapsandelssystemet. Behovet av översynen förstärks ytterligare av genomförandet av kommunernas socialtjänst. Målsättningen är att kommunen ska ha förutsättningar att ge kommuninvånare den basservice som gällande lagstiftning förutsätter. Översynen av landskapsandelar ska också göras så att samverkan mellan kommunerna premieras.

    Det som vi också lyfter i vårt regeringsprogram är skatteundantaget som ju är en förutsättning för en livskraftig åländsk ekonomi och för förmånliga transporter mellan Sverige och Finland via Åland. Trots att Åland är med i EU så finns det en skattegräns - den känner ni till - mellan Åland och resten av EU. Det innebär bland annat att handel till och från Åland med varor alltid är export och import. För att underlätta handeln avser landskapsregeringen att undersöka alla möjligheter att minska skattegränsens negativa verkningar. En sakkunnig kommittén kommer att tillsättas tillsammans med det åländska näringslivet.

    När det gäller social-, hälso- och sjukvården så rör den människor och det är många gånger svårt att göra en gränsdragning mellan vad som är kommunens uppgift och vad som är landskapets uppgift via Ålands hälso- och sjukvård. Gränsdragningar är speciellt problematisk när det gäller äldrevård och också när det gäller demenssjuka som är en en grupp som ökar i antal hos oss.

    Det vi också konstaterat att saknas är att vårdnivån vid institutionerna inte är fastställd i lag och det gör att det många gånger verkar fluktuera vad som är effektiverat serviceboende och vad som är institutionsvård. Det vill vi försöka göra någonting åt.

    Fokus under den här mandatperioden kommer att läggas på samordning och förebyggande insatser bland annat inom psykisk ohälsa, friskvård och beroendeproblematik där tidigare insatser är avgörande. Vidare tror vi att primärsjukvården ytterligare behöver förstärkas.

    I vårt regeringsprogram lyfter vi förstås övergripande saker, men vi lägger också upp sådant som är speciellt viktigt. Det kanske kan tyckas banalt att man i ett regeringsprogram funderar hur man ska transportera akut sjuka personer i skärgården, men har man själv varit akut insjuknad i skärgården så tror jag man förstår att det finns ett behov av att skapa säkra transporter även för dem som insjuknar i skärgården.

    Vi vill också ta fasta på många av de goda saker som har funnits i tidigare regeringsprogram och också i andra valprogram. Vi lyfter speciellt fram en studerande ungdomsmottagning, vi vill att den ska utredas i samarbete med utbildningsavdelningen och andra relevanta aktörer. Målet är att införa en lågtröskelverksamhet som är öppen för alla ungdomar.

    Svenska språket gör sig alltid närvarande speciellt om man är utanför Åland. Den svenskspråkiga närvaron på Åbo universitets centralsjukhus är viktig för många åländska patienter. Landskapsregeringen vill därför i samarbete med ÅHS utreda möjligheterna att trygga språkservicen för åländska patienter under deras vistelse vid sjukhuset i Åbo.

    Vidare också kopplat till socialvården men också inom hälso- och sjukvården så vill vi skapa ett kunskaps- och resurscentrum kring demenssjukdomar. Vi vill titta på möjligheten att inrätta en funktion som demenskoordinator anställd i samarbete mellan ÅHS och kommunerna. Det behöver naturligtvis undersökas eftersom kommunerna, i egenskap av en annan part så att säga, också måste få tycka till.

    Ett tillgängligt Åland är viktigt. Vi kommer att jobba med ett nytt program där funktionshinderpolitik 2017-2020 verkställs för att systematiskt förbättra tillgängligheten och livsvillkoren för alla i samhället.

    Vad gäller utbildning, kultur och idrott så konstaterar vi att alla har rätt till lärande på egen nivå enligt mottot; "stötta svaga och sporra starka".

    Vi kan konstatera två påtagliga problem inom grundskolan. Det första är att en allt större andel av barnen kommer ut med så kallad anpassad läroplan eller med en asterix och i vissa skolor procentuellt sett är antalet väldigt högt. Det gör att man behöver fundera på om skolan, som den är formulerad idag när det gäller målen, om den kan möta de faktiska behov som eleverna har. Skolan speglar ju samhället. Jag tror att vi från landskapsregeringens sida tillsammans med kommunerna behöver fundera över hur vi kan komma emot. För kommer du ut med en asterix i ditt betyg eller med en anpassad läroplan så betyder det att väldigt många dörrar i framtiden är stängda för dig. Det är väldigt få utbildningar på gymnasialstadiet som du kan fortsätta med. Därför tycker vi det är viktigt att ta tag i den här biten redan nu.

    Det andra problemet är den psykiska ohälsan bland grundskolans elever som kräver ett utökat förebyggande arbete. Landskapsregeringen prioriterar snarast, i dialog med kommunerna, att mobilisera projekt och resurser för att förebygga elevernas psykiska ohälsa.

    Landskapsregeringen avser också i samråd med kommunerna att se över möjligheterna att samla kompetens i ett resurscentrum med skolpsykologer, skolkuratorer och socialpedagoger. En utvärdering av de insatserna behöver sedan naturligtvis göras.

    Kärnuppdraget för högskolan kvarstår. Vi vet att sjöfarten har varit och fortsättningsvis är den näringsgren som genererar goda inkomster till vårt land, till Åland. Därför är det viktigt att Högskolan på Åland kan förse arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft.

    Vi skulle också gärna se att antalet studerande utifrån ökade genom att möjligen utöka antalet distansutbildningar. Det kan vara ett sätt.

    Studiestödet vill vi se över. Det kommer indikationer på att familjer med låg inkomst inte längre har möjlighet att sätta sina barn i gymnasieskolan -jag tänker då på Lusse, som det hette tidigare - därför att det inledningsvis är så pass dyrt med det material som behöver införskaffas. Så kan vi inte ha det. Är det så att det finns begåvade barn och ungdomar så ska de självklart beredas möjlighet till vidare studier. Familjens ekonomi får inte vara ett hinder.

    Vi vill också se över gränserna för studiestödet så att det ska vara möjligt att arbeta mera och ändå lyfta ett studiestöd.

    Vad gäller kulturen, idrotten och de kreativa verksamheterna så där finns mycket att säga. Vi ser att Ålands musikinstitut har en potential som takorganisation för flera konstformer. Landskapsregeringen tillsätter en arbetsgrupp som i dialog med tredje sektorn utarbetar en plan för musikinstitutets möjliga utveckling.

    Vad gäller kulturdelegationens roll, sammansättning och juridiska ställning så ska den klargöras. Vi behöver också fundera kring att det är sagt att det ska finnas representation från alla lagtingspartier i kulturdelegationen och i dagsläget är inte det möjligt eftersom maximal antalet är sju.

    Idrottens betydelse och det ideella föreningarnas medlemmar gör ett ovärderligt arbete. Därtill har det många gånger blivit en betydande evenemangsindustri. Jag tänker till exempel på ett fotbollsevenemang som brukar vara här i början av sommaren och som brukar locka ett stort antal barn och ungdomar. Det kanske gör att de kommer ihåg Åland och gärna återvänder hit.

    Landskapsregeringen avser att utvärdera det idrottspolitiska program och också idrottsrådets verksamhet och roll.

    Vad gäller integration så vågar jag säga att den tidigare landskapsregeringen till största delen har lyckats bra. Om jag minns rätt procentsats nu så var 37 procent av ålänningarna i dagsläget födda utanför Åland. Mycket av den lyckade integrationen består i den svenskspråksundervisning som ges. Språket är nyckeln till samhället och där ska vi fortsätta på den inslagna vägen och förstärka också om det så skulle behövas.

    Jämställdheten är ju alltid på tapeten. Här försöker vi i jämställdhetssyfte se över tjänstemannalagen och införa bestämmelser som innebär att visstidsförordnanden begränsas enligt den modell som gäller i våra närregioner.

    När det gäller näringslivet så skulle jag kunna prata väldigt, väldigt länge om hur otroligt viktigt det är. Det hjälper ju inte i verkliga livet att vi byter pengar med varandra utan vi måste få in nytt färsk kapital. Vi måste öka vår export och vi måste se till att näringslivet har de bästa förutsättningarna, för det är där som vi kan tjäna pengar.

    Vi säger att Åland ska vara ett öppet och välkomnande samhälle med hög konkurrens- och attraktionskraft. Sjöfarten och övrigt näringsliv är samhällets ekonomiska motor som skapar jobb och genererar skatter för välfärdsbygget. Landskapsregeringen ska föra en aktiv närings- och arbetsmarknadspolitik som bygger på förtroendefull dialog med alla delar av näringslivet. Målsättningen med näringspolitik är att bibehålla den höga sysselsättningsgraden och att verka för ökad framtidstro och sunda investeringar enligt mottot: "Ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle är förutsättning för en livskraftig ekonomi".

    Landskapsregeringen vill öka inflyttningen till Åland, speciellt finns det behov av olika spetskompetenser. Vi har en vision om att det projekt som redan nu finns, Åland Living, kunde utvecklas ytterligare. Landskapet, kommunerna och det privata näringslivet skulle tillsammans göra rekryteringsresor och tala om att här finns Åland, det här är våra bostäder, så här ser våra dagisar ut, så här ser våra skolor ut, det här är vårt språk och dessa tjänsterna behöver vi osv. Tillsammans kan vi stärka Ålandsbilden. När vi gör det tillsammans så kan vi erbjuda -jag vill inte använda engelska - men all inclusive, att du får allt, vi kan erbjuda allt bara du kommer hit. Jag tycker att det skulle vara viktigt. Visst har man gjort det här tidigare, men man har gjort det i mindre skala. Visst har ÅHS varit ut och rekryterat sjuksköterskor och läkare, men vi borde få hela näringslivet med oss och den offentliga förvaltningen och kommunerna och sedan söka gemensamma lösningar.

    Vad gäller jordbruket så vet vi att vi håller hög klass avseende miljöhänsyn och djurens välfärd och det ökar också Ålands attraktionskraft och den biologiska mångfalden. Vi skulle önska att vi vid upphandlingen av råvaror till offentliga kök så skulle närproducerade varor prioriteras och att Åland skulle ligga steget före och stöda innovativa och produktiva satsningar där ny teknik kan användas.

    Vi ska också komma ihåg att vi behöver öka vår export. Cirka 80 procent av produkterna som jordbruket producerar och förädlas så exporteras ju idag.

    Vad gäller skogsbruket så vet vi Alfrida ställde till det en hel del. Landskapsregeringen avser att i samråd med skogsnäringen utarbeta ett stimulanspaket för att reducera förluster som förorsakades av stormen Alfrida. Som en följd av Alfrida så finns det ett behov av en revidering av programmet "Skogs Åland 2027".

    Den åländska jakten är viktig för traditionen, kulturen och samhörigheten. Vi vet också att de åländska jägarna bedriver en aktiv viltvård året om. Jag tänker på sjöfågeljakten som vi alla vet att inte är helt helt okomplicerad men som vi ändå kommer att fortsätta kämpa för.

    Det har funnits frågetecken kring vad vi tycker om fiskodlingen. Jag tycker att vi har en ganska tydlig skrivning i vårt regeringsprogram om odlad fisk. Vi säger: "Ett innovations- och utvecklingsprogram för den åländska fiskodlingen tas fram i dialog med näringen. Programmet siktar helhetsmässigt på hållbara lösningar och lokaliserar de bästa platserna för nya odlingar både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Landskapsregeringen avser att utarbeta en strategi så att näringen stimuleras att utveckla, effektivera och förfina sin teknik".

    Skärgården är alldeles speciell och på grund av sitt perifera läge i behov av särskilda insatser för att kunna behålla goda levnadsvillkor för den bofasta befolkningen. En stabil och förutsägbar trafik är en grundförutsättning för att kunna starta och driva företag. Landskapsregeringen avser därför att tillsammans med skärgårdskommunerna och skärgårdsborna samordna ett arbete för att skapa ökad inflyttning och fler arbetsplatser.

    Vad gäller industrin så har det sagts i flera regeringsprogram tidigare att vi i allt större utsträckning borde använda trä som byggnadsmaterial. Vi välkomnar och ser de projekten som oerhört intressanta.

    För att skapa bästa möjliga förutsättningar för industriproduktion så måste vi arbeta för att sänka kostnaderna för el, vatten och avlopp. Det är inte helt lätt med tanke på att det inte ens är landskapets behörighet vad gäller avlopp åtminstone. Men vi tror att det är viktigt att vi försöker, tillsammans med kommunerna, att sänka kostnaderna eller annars via olika investeringsstöd rikta mot mera hållbara lösningar.

    Digitaliseringen har vi som ett skilt område och den finns också på näringsavdelningen. Vi avser att ta ett samlat grepp kring digitaliseringen på Åland. I dagsläget vet vi att det för det första finns tjänstemän på flera olika avdelningar inom vår egen förvaltning och det finns också Ålands digitala agenda som arbetar med en sak och sedan har vi flera av våra stora underlydande myndigheter som är kopplade till Ålands digitala agenda. Men det verkar inte riktigt som det samlade greppet finns. Vi hoppas att kunna skapa det därför att det är miljösmart, det är hållbart och det minskar våra kostnader.

    Vad gäller infrastrukturen så vill vi att det ska vara möjligt om du står i Eckerö, Berghamn, att kunna gå in och fundera på hur du tar dig till Kökar, antingen kollektivt eller med eget fortskaffningsmedel. Vi måste ha ett kollektivsystem som inte heller ser till kommungränserna. Det måste gå att åka buss från Mariehamn till Jomala och vice versa. Här finns en stor potential, tror jag, att utveckla kollektivtrafiken. Vi kommer aldrig att kunna ha en kollektivtrafik som far runt hela Åland till alla byar. Vi har ett för spritt boende, men vi behöver förstärka och förbättra där vi kan. Det är viktigt att de projekt som genomförs faktiskt görs i dialog med brukarna oberoende om det gäller skärgårdstrafiken eller om det gäller kollektivtrafiken.

    Det har sagts ganska mycket tidigare om kortruttsprojektet på västra Föglö, så jag tror att jag lämnar det i det här skedet. Jag får återkomma om det finns frågor kring det.

    Vad gäller miljön, energin och samhällsplaneringen så ska vi arbeta fram en klimatlag för Åland. Våra närliggande regioner har en klimatlag. Det vore ett svaghetstecken från oss om vi inte skulle klara av det eftersom omställning av Åland pågår med full kraft och kraven från medborgare, konsumenter, producenter och investerare på hållbara verksamheter och produkter ökar.

    Ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle är en förutsättning för en livskraftig ekonomi. Landskapsregeringen spelar en central roll i att leda, koordinera och intensifiera omställningsarbetet på hela Åland.

    Vi har också skrivningar på plan-, bygg-, och bostadspolitiken som jag tror kan väcka frågor eftersom vi skriver att landskapsregeringens arbete med den fysiska strukturutvecklingen fortsätter. Landskapsregeringen avser att uppmuntra kommuner till dialog kring utveckling av Ålands gemensamma mark-, och vattenresurser. Jag vill för tydlighetens skull säga att här efterfrågar vi en dialog. Planeringsmonopolet kommer fortsättningsvis att ligga kvar hos kommunerna. Men det kan finnas en finess när man planerar till exempel avloppsledningar eller gång- och cykelvägar att lite fundera vad grannen har tänkt och om man eventuellt kan koordinera arbetet på något vis.

    En väl fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för både individer och näringsliv. Det ska vara lätt att skaffa sin första bostad och att byta bostad. Företagens möjligheter att anställa och växa gynnas av en flexibel och tillgänglig bostadsmarknad med balans mellan utbud och efterfrågan.

    Talman! Avslutningsvis vill jag säga att politiska visioner kan bara förverkligas med hjälp av tjänstemän. Det har därför otroligt stor betydelse att vi får till stånd en dialog och respekt för våra tjänstemän. Det är bara via tjänstemännen som vi kan förverkliga den politik som vi vill driva.

    Jag vill också säga att landskapsregeringen är medveten om att vi lever i en värld som är i förändring. Det regeringsprogram vi har skrivit kommer vi troligtvis att behöva revidera. Det beror precis på vad som händer i vår omvärld. Men ett program kan revideras på samma vis som det har tillkommit, det vill säga att det finns en enighet kring det. Vi ska ha ett öppet sinne och vi ska vara medvetna om att saker och ting kan förändras.

    Tillsammans tror vi att landskapet, kommunerna och tredje sektorn kan bygga Åland. Tillsammans tror vi att stad, landsbygd och skärgård behöver varandra likaledes som det privata och det offentliga behöver varandra. Vi är inte främmande i den här regeringen att ta till vara goda förslag som kommer från oppositionen. Tack för att ni har lyssnat.


  • Talman! Jag vill börja med att gratulera lantrådet till regeringsprogrammet "Tillsammans".

    För egen del vill jag deklarera redan nu att jag kommer att rösta för det här programmet under förutsättning att omröstningen kommer att ske idag före klockan 16 eftersom jag kommer att avvika från salen på grund av kommunala och andra förtroendeuppdrag bara för att klargöra det. Så, tack!


  • Talman! Lantrådet inledde med att berätta att de vallöften man har gett så kommer man inte att hålla, för man blev förvånad över hur den åländska ekonomin verkligen låg till när budgeten lades fram.

    Det är aningen förvånande med tanke på att lantrådet tidigare har suttit i finans- och näringsutskottet. Vi behandlade bland annat en tilläggsbudget i september där det konstaterades att läget för ekonomin såväl internationellt som i Finland har försämrats, samt att landskapsregeringen befarade osäkerheten och de försämrade ekonomiska utsikterna även kommer att inverka negativt på åländska näringslivet och ekonomin som helhet på Åland Inte kan väl lantrådet Thörnroos mena att hon har varit obekant med den ekonomiska situation som har rått? Vad menas det egentligen att man nu meddelar att löftena inte kommer att hållas?


  • Talman! Tack för den repliken vicetalman Zetterman. Självklart har vi för avsikt att hålla våra vallöften. Men vi allihop som sitter i den här salen vet att det är inte helt möjligt. Det som egentligen har förändrat läget för oss var en elhybridfärja som beställdes och som sedermera skulle avbokas och där det finns ett hot om skadestånd med många siffror. Den delen är inte helt klargjord ännu.

    Senast igår till exempel fick vi information om att Ålands hälso- och sjukvård går över sin budget med 1,5 miljoner och det har inte heller varit känt. Det är ju sådana här faktorer som kommer in under resans gång som hela tiden gör att man behöver revidera sina åsikter.

    Vad gäller finans- och näringsutskottet så är det självklart så att vi inte vet hur det ekonomiska utfallet från Finland kommer att bli. Är det så att vi kommer att få en utökad avräkningsgrund med cirka 10 miljoner per år eller kommer vi inte att få det? Det är ju frågeställningar som fortfarande är öppna.


  • Det är svaga skäl som ges för att man nu meddelar öppet att vallöftena ska brytas. Att det finns stora behov av infrastruktur är inte någon nyhet på något sätt. Dessutom så slänger den här regeringen in en bro över Prästösund trots att det finns tiotals miljoner som ska man ska renovera andra broar för. Så man har ju nog varit vidlyftig när det gäller de infrastrukturella satsningarna. Som jag ser det så är det människorna, ålänningarna som får lida i det här programmet, de har väldigt liten plats.

    När det gäller att ÅHS budgeten går över så sitter lantrådet Thörnroos själv som ersättare där och har fått alla kallelser och alla protokoll tillsänt sig. Det har varit öppet och delgivet landskapsregeringen sedan månader tillbaka. Så det där är för enkla beskrivningar för att förklara en sanning.


  • Tack för det. Vad gäller en bro över Prästösund så har vi sagt att det arbetet ska inledas den här perioden. Jag kan svårligen tänka mig att vi hinner börja bygga någonting, det är ju ganska omfattande saker som ska göras.

    Vad gäller att vi vill ha två nya färjor så är det exakt samma skrivningar som den tidigare landskapsregeringen satte in i sin budget, så jag tycker inte att det finns några konstigheter där heller.

    Vad gäller avräkningsgrunden från Finland, huruvida vi får 10 miljoner eller inte, så har det ju fortsättningsvis funnits en öppenhet där.

    Vad gäller kommunikationen mellan ÅHS och finansavdelningen så tror jag av förekommen anledningen att jag inte ska kommentera det härifrån talarstolen.


  • Tack, talman! Tack lantrådet för ett hyfsat fräscht regeringsprogram. Jag återkommer i mitt anförande.

    Näringspolitiken har stötts och blötts speciellt från oppositionens sida under de senaste fyra åren. Det har kommit mycket kritik därifrån gällande bristen på näringslivspolitik.

    Politik får inte bara bli floskler på en nivå som kan passera nålsögat vid ett regeringsprogramsskrivande. I näringslivsstycket står att läsa: "Näringslivspolitik ska underlätta för företagen att växa och anställa fler vilket leder till ökad välfärd." Det låter ju vackert, men det är en mening som ingen kan klaga på. Ingen kan ha något emot det, förutom någon enstaka marxist. Men var finns det konkreta? Var finns verkstaden i detta program? Det saknar jag till stor del. Det är mycket vackra ord. Men var finns det konkreta gällande näringslivspolitiken?


  • Talman! Det är ju helt korrekt det som ledamoten John Holmberg säger såtillvida att vi har ju lite begränsningar när det gäller vår näringspolitik. Eftersom vi inte har full skattebehörighet så kan vi inte heller ha någon skatteväxling och trycka på olika saker. Men jag tycker nog att det finns näringslivspolitik i programmet. Vi trycker på att locka hem utflyttade ålänningar. Vi pratar om sjöfartsklustret. När det gäller småföretagare så pratar vi fortsättningsvis om Business Lab. Vi pratar om omvärldsbevakning. Vi pratar om administration i handeln med omvärlden. Vi vill fortsätta utvärderingen av AMS för att de bättre ska kunna matcha och komma emot i samband med arbetslöshet. Vi pratar om handel och industrin. Det är väl ungefär så långt vi kan komma. Men finns det förslag från ledamoten Holmberg så är jag öppen att ta emot dem.


  • Tack talman! Tack för uppräkningen lantrådet. Jag noterar att mycket av det som lantrådet räknade upp är ju saker som redan finns i röret.

    Men jag tar också emot pucken och tackar för möjligheten att komma med input i kommande arbete. Tack för det.

    Ytterligare ett exempel på rostbröd utan hårda kanter. Det är denna: "Landskapsregeringen avser att tillsammans med skärgårdskommunerna arbeta för att skapa ökad inflyttning och fler arbetsplatser." Det också, tycker jag, en floskel som inte säger någonting och som man kunde säga för 20 år sedan, för 15 år sedan, för 10 år sedan och för ett år sedan. Men vad ska man konkret göra? Jag vet att lantrådet är pro fiskodling och det är ett stort steg framåt för skärgården. Men vad finns övrigt att önska skärgården annat än just denna mening, som jag tycker är för tunn, för odramatisk och för gammal.


  • Talman! Det är möjligt att meningen kan uppfattas för tunn och för gammalmodig och så vidare. Men intentionen från landskapsregeringen sida är god och den finns. Jag vet att vår nuvarande näringsminister, under sin förra period, var väldigt driftig och drev på företagssatsningar både i skärgården och på landsbygden. Jag har en from förhoppning att jag ska få stark hjälp därifrån. Det kan jag säga.

    Vi har ofta en tendens här i salen att prata om skärgården. Det är väldigt sällan vi pratar om stan men vi pratar alltid om skärgården ungefär som det skulle vara någon annan del och som inte kan vara med. Det är det som är det viktiga, att få igång den här dialogen med skärgårdskommunerna Det är precis just därför som vi under andra veckan i januari inleder vår resa med att besöka alla kommuner, precis alla 16 åländska kommuner. Vi kommer att börja i skärgården. Vi kommer att diskutera näringsliv och vilka utvecklingsmöjligheter de ser. Vad tror ni att vi kan bidra med osv? Vi kommer att träffa de nya förtroendevalda för att höra deras visioner och deras åsikter. Hur kan vi bistå och hur kan vi göra det här tillsammans? Vi kommer också att träffa allmänheten för att lyssna in och sedan tillsammans försöka göra någonting.

    Inte har vi obegränsat med pengar, vi har inte obegränsade medel och inte obegränsade möjligheter, men vi har en vision och vi har en vilja att tillsammans försöka göra någonting gott som kommer hela Åland till godo.


  • Talman! Nya kostnader och verksamheter bör finansieras inom givna ramar, stram budgetering. Det är lika viktigt som svåra prioriteringar. Ändå utökas ministerkabinettet till åtta stycken ministrar. Det har jag aldrig varit med om förut. Det är ytterst anmärkningsvärt när alla andra ska spara och effektivera och jobba mera.

    Hur motiverar lantrådet det? Vad beräknas kostnaderna bli under hela mandatperioden för den extra ministern?


  • Talman! Jag har gjort den bedömningen att vi behöver vara åtta stycken ministrar för att kunna driva det Åland tillsammans i den riktning som vi vill. Jag kan inte exakt säga vilka kostnaderna är men att jag kan garantera att det finns andra ställen där vi kan dra in på kostnaderna så att det jämnar ut sig.


  • Talman! Inte heller jag kan redogöra exakt vad det blir för extra kostnader, men en snabb överslagsräkning ger vid handen att vi pratar om 700 000 - 800 000 euro under en mandatperiod. Det är mycket pengar som ska dras in när man går ut med hårda och strama bud att alla andra ska effektivera och spara och så lägger man det på politiker- och ministerlöner. Det är anmärkningsvärt. Ur mitt perspektiv ger det mycket dåliga och dubbla signaler till det åländska samhället.


  • Talman! Jag noterar att ledamot Katrin Sjögren tycker att det är en dålig idé att ha åtta ministrar i landskapsregeringen. Jag har gjort en annan bedömning. Jag har bedömt att det är det här som behövs för att kunna driva Åland framåt på ett sådant sätt som vi önskar. Sedan kan man alltid resonera kostnader och vad som är värt och vad som inte är värt det. Men att det kommer att visa sig på sikt. Vi får hålla ögonen öppna bara båda två.


  • Tack, talman! Jag fortsätter med en dåres envishet att ställa den här frågan: Vad vill lantrådet och den nya regeringen specifikt åstadkomma med kommunerna? De skrivningar som finns i regeringsprogrammet om frivilliga samgående och utveckling är väldigt luddiga. Jag undrar om landskapsregeringen har en vision, en helhetssyn på hur det ska gå till? Eller tänker man bara sig att det händer det som ska hända men att landskapsregeringen inte har en egen åsikt eller vilja i den här frågan?

    Jag skulle också vara intresserad av den kriskommun lagstiftning som det pratades väldigt mycket om under valkampanjen, att vi måste vi få fram var den finns och om man har för avsikt att inte ta fram någon sådan lagstiftning för de kriskommuner som säkerligen kommer att stå vid landskapsregeringen dörr.


  • Talman! Med all respekt för tidigare minister Fellman så tycker jag väl ändå att det har visat sig att försöket med att reformera det kommunala fältet på Åland med tvång kanske inte var en av de mest lyckade idéerna som den tidigare landskapsregeringen hade och det är därför som vi har lämnat det konceptet. Det goda som det förde med sig måste man också kunna säga, det var att det faktiskt blev diskussioner i kommunerna. Kan vi samarbeta bättre, vad kan vi göra?

    Vi tror från landskapsregeringens sida att det är bättre att man gör det här frivilligt än att man gör det under tvång. Vi har också fått indikationer att man ville söka ett samgående, till exempel Lemland-Lumparland lämnade redan under den förra regeringsperioden in en ansökan. Det är sådant som vi tycker att man ska uppmuntra. Vi har också fått indikationer, åtminstone tidigare, att både Geta och Finström är intresserade av ett närmare samarbete. Det tycker vi är gott och väl så.

    Men, som sagt, ska man göra någonting frivilligt så tar det lite längre tid. Men å andra sidan att reformera mot människors vilja är ju heller inte ett riktigt lyckat grepp har det visat sig.

    Vad gäller lagstiftning om kriskommuner kan jag tillstå att skrivningen i regeringsprogrammet kanske är något luddig. Men vår avsikt är att få till en skrivning kring en kriskommun och vilka parametrar det innebär och när man inte längre uppfyller dem så då kan man inte heller vara en självständig kommun.


  • Tack, talman! Jag konstaterar att landskapsregeringen inte har en åsikt om vad som skulle vara det bästa för helheten Åland, utan man avser att vänta på att kommunerna ska komma med något inspel eller förslag och att man då inte har någon lösning för dem som ingen vill ha , de kommuner som inte ingår i någon av de här eventuella frivilliga konstellationerna.

    Jag skulle vara intresserad av att höra, om det inte lyckas på frivillig väg att att komma till de här sammanslagningar som landskapsregeringen ändå beskriver som önskvärda och nödvändiga, är man då intresserad av att gå en annan väg? Är man intresserad av att till exempel lyfta de områden som blir väldigt tunga för de små kommunerna att bära, som äldreomsorgen, till en gemensam landskapsnivå och till exempel föra in äldreomsorgen inom KST?


  • Tack, talman! Vår målsättning vad gäller kommunerna är ju att kommunerna själva ska se att det finns en vinning i att samarbeta mera med andra. Det känns på något vis som om vi, som sitter här i salen, på något vis skulle förstå och kunna bättre än vad en kommunpolitiker kan och jag tror inte att det är riktigt sant. Jag tror att det finns intresse av ett samgående. Vi har också valt att hålla kvar de fyra samarbetsområdena; norra, östra och västra, kan man egentligen säga, och vad gäller skärgården så väljer vi att öppna upp det. Vi tror inte att det finns en grogrund för att de sex kommuner som i dagsläget finns, att de ska kunna bilda en funktionell enhet. Det finns inte ens trafik mellan dem. Det känns kanske inte riktigt förnuftigt heller att börja starta upp nya färjlinjer på det viset.

    Sedan äldrevården. Ja, det är ju så att när man vill reformera så tror jag att det är klokt att man gör bara en sak i gången. Det verkar finnas en viss trötthet på det kommunala fältet för reformer. Därför har vi ansett att det är viktigast att KST kommer först på plats, att KST får landa, att kommunerna blir bekanta med detta och nöjer sig med det. Efter det får man ju ta ställning till hur fortsättningen ska se ut. Men man kan liksom inte göra allting på en gång.

    Det viktigaste av allt är ju inte att jag ska stå i talarstolen och tala om hur kommunerna ska vara organiserade. Det är kommunerna som borde komma till oss och tala om hur de vill organisera sig och hur de uppfattar att är bäst.


  • Tack, talman! Lantrådet Thörnroos lyfte en sak i sitt anförande som jag inte riktigt hittade i regeringsprogrammet. Det gäller gränsdragningsproblematiken mellan omsorg och sjukvård som jag många gånger har lyft i anföranden, så jag känner väl till det problemet. Men kan ni förtydliga lite vad det är som landskapsregeringen ämnar göra för att eliminera den här problematiken?


  • Talman! Nej, jag kan inte tala om vad landskapsregeringen avser göra. Men jag kan tala om vad landskapsregeringen vill göra. Därför att i det här, som i många andra sammanhang, så är det flera lagspelare med. Vi har kommunerna som finns med, vi kommer att ha det nya KST med, vi har delvis tredje sektorn med och vi har den privata sjukvården med.

    De faktiska problemen är ju flera. För det första, vad gäller institutionsnivå så har vi inte en lagstiftning som talar om vilken vård som ska erbjudas. Det borde ju inte vara helt svårt att få på plats.

    För det andra, vad gäller effektiverat serviceboende - i förhållande till vanlig hemservice - så finns det en del gränsdragningar där också som inte är helt lätta.

    Går man sedan tillbaka och tittar på ÅHS-lagens tillkomst så var det ju sagt att ÅHS ska serva institutionerna med läkartjänster, men det har ju de facto varit problematiskt för ÅHS att kunna leva upp till det och det har inte funnits i den utsträckning som det egentligen borde vara.

    Sedan har det ju hänt en hel del sedan ÅHS-lagen kom till. Vi kan titta på antalet demenssjuka som ökar. Vi kan titta på antalet demenssjukdomar som går ner i åldrarna. Vi kan titta på ensamheten och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är för övrigt nu den sjukskrivningsdiagnos som är den största i Sverige och vi ser det också komma här allt längre ner i åldrarna. I England har man en minister som arbetar med ensamhet för att folk är så otroligt ensamma och mår så dåligt.

    Det här var kanske ett litet sidospår, det kan jag tillstå. Men jag tror att vi behöver sätta oss ner och ha en dialog med alla de som jag nämnde; med kommunerna, med institutionerna, med tredje sektorn och med den privata sjukvården och fundera hur de här strömmarna egentligen ska gå. Det finns också ett behov av utvecklad hemsjukvård. Hur kan vi hantera det, hur kan man göra det mer ändamålsenligt?


  • Tack, talman! Det var en utförlig beskrivning på vad ni önskar göra. Samarbete har ju visat sig att inte vara det lättaste. Men absolut, det är riktigt viktigt att arbetet kommer igång snabbt.

    Vi ser fram emot att få förslag till social- och miljöutskottet att titta på.


  • Talman! Just när det gäller de övergripande stora frågorna som till exempel äldrevården så är ju det ingenting som försvinner under en mandatperiod. Det är ju sådana politiska frågor där åtminstone jag gärna indikerar till breda diskussioner med oppositionen och med de tre tidigare berörda parterna för att vi tillsammans kanske kan hitta vägar framåt.


  • Talman! Djurens välfärd är god konstaterade lantrådet Thörnroos i sitt anförande. Inför valet så talades det ju ganska varmt om att vi behöver uppdatera djurskyddslagen. Jag undrar, var det bara tomma ord, har man omfördelat djurens värde?


  • Tack, talman! Nej, det här är ju en fråga som egentligen är tudelad. Tittar vi på jordbrukssektorn så vågar jag nästan säga att i princip alla lägger en ära i att ha en god djurskötsel. Det är ju ändå de som ska ge mat osv. Men det finns också, i den här branschen som i alla andra, personer som inte kan hantera sina djur på ett sådant sätt som vore önskvärt. Det finns också skrivningar inom sociala sektorn att djurskyddslagen ska förstärkas och ses över till vissa delar, så det är ingenting vi har glömt bort.


  • Talman! Det här en mycket angelägen fråga. I ett av de tidigare anföranden som jag höll så talade jag just om djurskyddslagen. Folk idag är väldigt medvetna om att djur fall illa, både i hemmen och även i livsmedelsindustrin. Det här är något som jag hoppas att ni i regeringen på riktigt tar tag i, för det har lovats så länge.


  • Talman! Jag delar helt den åsikten. Jag hade själv under förra perioden ett antal anföranden när det var en djurägare som hade låtit sina hästar avlida, svälta ihjäl bokstavligt talat. Det är ju sådant som absolut inte för förekomma. Vi ska ta tag i den här lagstiftningen, men jag kan inte garantera riktigt hur snabbt det blir. Vi är medvetna om problemet och vi ska göra vad vi kan.


  • Tack, herr talman! Gratulerar till nya regeringen och den nya posten!

    Det som organiseras om i den här regeringen, i relation till tidigare, är att lantrådet tidigare har haft ansvar för jämställdheten, demokratiutveckling, hållbar utveckling och självstyrelsepolitiken. I den här regeringen så delegeras alla de områdena ner till ministernivå. Varför gör man det? Det som nu är lantrådets portfölj är lagberedning och personalfrågor och det kommer inte att fylla vardagarna. Vad ska lantrådet göra med all arbetstid?


  • Ja, tack tack för den frågan ledamot Camilla Gunell. Hittills har jag inte haft svårigheter att fylla mina dagar och det finns väl inga indikationer heller på att det kommer att avta.

    Men det som är det viktiga och det rådet jag fått av tidigare lantråd, det är att lantrådet alltid har det övergripande ansvaret. Lantrådet kan alltid gå in och lyssna och ge råd i olika frågor men man ska säkerställa att man är fastbunden vid rent formalia processer såpass lite som möjligt inom det dagliga arbetet. Ska du kunna arbeta med utvecklingsfrågor, ska du kunna vara lite visionär och ska du kunna skapa kontakter så förutsätter det en hel del resande och det förutsätter också att det faktiskt finns tid att göra det.


  • Det man kan oroa sig över är att de här viktiga områdena; självstyrelsepolitik, jämställdhet, hållbar utveckling och demokrati nu får en sämre eller lägre rang än tidigare.

    Man har också gått över till från sju till åtta ministrar. Vi vet också att en löneförhöjning är på gång. Vilken signal är det som det nya landområdet vill skicka till den åländska befolkningen om man signalerar att nu ska det vara högre löner och mindre arbete? Jag skulle vilja få en förklaring. För det enda man kan förstå av den här konstellationen är att man, helt enkelt, syr ihop mandaten i lagtinget, man behöver åtta ministrar för att få ihop den här regeringsbasen. Någon annan orsak kan orimligen finnas.


  • Tack, talman! Jag kan väl tycka kanske att den beskyllningen var något orättvis. Jag har sex års erfarenhet av regeringsarbete. Jag tycker att jag är ganska väl insatt i var det finns stora arbeten att göra och var det inte finns, och var du kan gå in och påverka som lantrådet och var du inte kan.
    Därför valde vi också åtta ministrar.

    Vad gäller löneförhöjningen för ministrarna så var det på det viset att det fanns ett färdigt lagförslag, men i och med valutgången så verkade det som den tidigare regeringen helt enkelt valde att inte lägga fram det.

    Jag kommer inte att lägga fram ett lagförslag om förhöjda löner till landskapsregeringen. Är det så att lagtinget insisterar på det så tar vi självklart emot det med tanke på att ledamöternas löner just höjts med 1 200 euro per månad. Men det är ingenting som vi kommer att driva. Det är inte därför vi sitter i en regering. Det är annat som vi vill göra tillsammans.


  • Tack, herr talman! Tack, fru lantrådet. Det slog mig att i de här regeringsförhandlingar så åtminstone i media så framfördes det att det var väldigt viktigt vilken syn man hade på klimatfrågorna.

    Det här programmet kanske inte genomsyras av de frågeställningarna. Men när det gäller koldioxidutsläppen så står väl biltrafiken för ungefär 35 procent, om jag kommer ihåg rätt. Förra regeringen satsade på elbilar. Jag har haft någon motion om gasbilar. Jag undrar, är det liksom kollektivtrafiken som ska rädda Ålands och världens klimat eller hur har regeringen tänkt?


  • Talman! För många, många år sedan när jag var ny i lagtinget så satt jag då bredvid lagtingsledamot Ragnar Erlandsson. Jag var mycket imponerad över Ragnar Erlandsson för han kunde i princip på förhand säga vad ledamöterna skulle fråga, de som hade suttit länge i salen. Och i det här fallet så var jag ganska säker på att det kommer att komma klimatfrågor och det kommer att komma frågor om gasbilar.

    Nej, jag tror inte att Åland allena - vi med våra 30 000 invånare - kan rädda världsklimatet. Det tror jag inte. Jag tror inte heller att vi med våra 30 000 invånare kan rädda miljön allena. Det tror jag inte heller. Men jag tror att det är viktigt att vi är med och att vi försöker.

    Vad gäller hållbarhetsarbetet, som initierades redan i den förrförra landskapsregeringen, så kommer jag fortsättningsvis att bära ordförandeskapet för det tillsammans med utvecklingsminister Alfons Sjöblom.
    Jag kommer att bära ordförandeskapet där.

    När det gäller klimatet så tror jag att det är lite med klimat och miljön som det är när man ska sopsortera. Missförstå mig inte nu! Men ibland känns det lite meningslöst att bära den där yoghurtburken till det ena plastfacket och mjölktetran till den andra. Men sedan när man får statistiken som visar hur otroligt mycket batterier vi samlar in, hur bra vi egentligen är på att ta tillvara och på att återanvända så känns det ganska meningsfullt i alla fall.

    När det gäller klimatet och miljön så inte ska vi omöjliggöra att leva här på Åland. Men det är viktigt att både ekonomi, miljö och sociala aspekter hela tiden går hand i hand. Jag tror att vi alla kan bidra, om inte med så mycket men med lite i alla fall.


  • Tack, herr talman! Tack fru lantråd för ett långt svar utan att överhuvudtaget tangera min fråga.

    Men jag ska ta en annan lågoddsare. Under förra perioden diskuterade vi ibland narkotikapolitik. Centerpartiet initierade till och med en debatt om frågan. Idag såg jag en rubrik om att i Finland var det 291 dödsfall som var narkotika relaterade, nytt rekord tyvärr igen. När man sedan tittar i programmet så finns det ju faktiskt ingenting om narkotikafrågan. Anser ni att problemet är löst på Åland eller vad är orsaken till att det inte finns någonting?


  • Talman! Nej, det är helt korrekt att vi nämner inte narkotikan vid namnet narkotika. Men vi skriver, vad gäller hälso- och sjukvården, att det förebyggande arbete behöver ta fasta på missbrukarproblematiken och där ingår också bruket av narkotika.


  • Talman! ”Det är mörkt och lite ruggigt och en stor del av dygnet är mörkt. Sommarens solbränna har bleknat. Men det är bara att hålla ut för vi vet alla att ljuset kommer tillbaka och med ljuset piggnar också våra hjärnor till. Blekheten som kännetecknar våra kinder och håglösheten många kanske känner nu präglar också regeringsprogrammet.”

    Så inleddes centerns gruppanförande för fyra år sedan då regeringsprogrammet debatterades. Det var början på fyra år av nejsägande och skällande. Men vi har en annan ambition. Vi vill arbeta annorlunda och mer konstruktivt och därför vill jag inleda liberalernas gruppanförande med några positiva ord.

    Jag vill börja med att gratulera särskilt centern och lantrådet Thörnroos till ett mycket gott valresultat och också till att fått ihop en regering med en bred majoritet. Vi kände inledningsvis en oro inför att allt skulle rivas upp men regeringsprogrammet visar i mångt och mycket vara ett förvaltande program, och i stort sätt fortsätter man på en redan utstakad väg. Det är bra. Ett regeringsbyte ska inte innebära starka kastbyar. Vi är också glada över att se flera för oss viktiga frågor i regeringsprogrammet; löften om en ansvarsfull ekonomi, fortsatt arbete med den så kallade PAF-fonden, utveckling av högskolan och en lågtröskelverksamhet för alla ungdomar.

    Men, talman, oppositionens roll är trots allt att kritiskt granska och den uppgiften ska också tas på stort allvar. Jag vill börja med att återkoppla till det jag sade om att det är bra att regeringen ämnar förvalta det som tidigare regering, och regeringar, arbetat med för vi saknar de stora framtidsprojekten. De lyser med sin frånvaro. Det är mycket lite som sägs att faktiskt ska göras i det här regeringsprogrammet. Handlingskraften och en gemensam målbild verkar vara borta. Det är problematiskt. Vi behöver göra strukturförändringar som bär Åland in i framtiden. Var finns visionerna bästa landskapsregering?

    Att regeringen tänker tillämpa en åtstramad finanspolitik är bra. Regeringen konstaterar i sitt program att utrymmet för reformer som föranleder merkostnader kommer att vara mycket begränsat. Ändå går regeringen in för att utöka antalet ministrar till åtta! Det är sanslöst! Man säger att patientavgifterna på ÅHS ska öka, att färre anställda ska göra mer och utvecklingen ska begränsas men själva ska ministrarna göra mindre. Det innebär, som jag har räknat, en kostnad på över 100 000 euro på årsbasis och närmare en halv miljon under mandatperioden. Det är faktiskt makalöst eller snarare smaklöst.

    Det är också anmärkningsvärt att regeringen består av bara av ledamöter från tätorterna, så mycket för den regionalpolitiken! Det syns också i regeringsprogrammet. Vi saknar en tydlig regionalpolitik. Det är helt otroligt att regeringsprogrammet inte har ett avsnitt om detta efter alla diskussioner under den förra mandatperioden.

    Vi ifrågasätter också att självstyrelsepolitiken och jämställdhetsfrågorna nedgraderats från lantrådet till andra ministrar. Men märkligast av allt är att ingen minister har ansvar för demokratin, trots att vi i programmets inledning kan läsa att ”Utvecklingen av Ålands självstyrelse och demokratin har högsta prioritet.” Därefter nämns ordet demokrati bara två gånger; att Åland ska vara en demokratisk förebild och att Ålands radio är en viktig del för demokratin. Vi saknar ett modernt synsätt på demokratin och noterar att det inte heller skrivs något om en förnyad offentlighetslagstiftning.

    Barn- och ungdomar nämns knappt alls. Rädda barnens inlagor har lämnats till sitt öde och det finns inte heller en ansvarig minister för detta. Ordet familj nämns inte ens i regeringsprogrammet.

    Talman, så till sakpolitiken. När det gäller autonomin och självstyrelsen konstaterar vi att det är många vackra ord som representerar en till synes liten verkstad. Den största besvikelsen är att man inte vågar ta itu med den för näringslivet så viktiga frågan gällande en modernisering av näringsrätten, utan den kommer under mandatperioden att begravas i en utredning om huruvida en sådan alls behövs.

    I den ekonomiska politiken finns många lovvärda skrivningar om hur man ska arbeta strategiskt för en ekonomi i balans. Problemet är bara det att det lovas pengar hej vilt i resterande delar av programmet. Vi hade verkligen förväntat oss att det skulle finnas tydliga skrivningar, som nu helt saknas, om driftsprivatiseringar . När det gäller kommunernas ekonomi saknas skrivningar om kriskommuner vilket vi uppfattat att ha varit en viktig fråga för centern och som jag tror att alla här i salen är överens om att behövs, särskilt nu när man inte går vidare med kommunreformen. Vidare ställer vi oss frågande till att särskilt stöd ska utbetalas till kommuner i behov av driftsstöd. Vi menar att nu gällande lagstiftning inte ens medger det och det är märkligt att Moderaterna går med på den här typen av skrivningar.

    Så några kommentarer om social-, hälso-, och sjukvården. Patientavgifterna ska nu höjas. Vi ser att det ligger i fanans riktning att det ska införs avgifter inom psykiatrin. Vi vill att alla ska förstå att denna patientgrupp skiljer sig och inte söker sig till vård på samma sätt som andra patientgrupper. Det går stick i stäv med de goda skrivningar som finns i början av kapitlet, att vården ska söka sig till människorna och inte tvärtom. Vidare vill man ge skolhälsovårdarna kompetenslyft för att hantera psykisk ohälsa. Vi konstaterar att skolhälsovårdarna är en högt utbildad grupp men att ett kompetenslyft hos dem knappast är lösningen. Missförstå inte, mer kompetens är alltid bra men skolhälsovårdarna är en grupp idag som har en väldigt stor arbetsbelastning, de ska ha tid också. Vi hade hoppats på större visioner.

    Vi ifrågasätter också att vi på Åland själva ska sätta resurser på att utreda de samhällsekonomiska effekterna av tidiga insatser för området är redan väl forskat. Svaren finns.

    Gällande ÅHS finns flera frågetecken; man ska införa specialistsjukskötarmottagningar – sådan finns det redan, flera stycken. Vi hoppas att man kanske menar expertsjuksköterskor, eller avancerade kliniska sjuksköterskor, men det är en helt annan vårdkategori. En satsning på det stöder vi däremot fullhjärtat.

    Vidare känns det märkligt att man låser en lågtröskelverksamhet till psykiatrin, en avdelning som bedriver hög specialistvård, och också att bestämt låsa seniormottagningen till primärvården, även om det kanske är mer logiskt.

    Det är mycket bra att klientavgiftslagen ses över, det tror jag att vi har den nytillträdda hälsoministern att tacka för. Jag vet att det har varit en hjärtefråga för henne. Däremot är skrivningarna om stödboende märkliga, varför har man lämnat bort det minst lika viktiga boendestödet? Eller är det boendestöd man egentligen menar? Det är halvt att bara nämna det ena utan det andra.

    Ett kunskapscentrum om demens är bra, men vi ifrågasätter varför man inte har ett geriatriskt kunskapscentrum istället? Överlag verkar det ges få verktyg till kommunerna att hantera en åldrande befolkning. Vi saknar dessutom skrivningar om både familjecenter och trygghetsboenden, men välkomnar ny välfärdsteknik, tillgänglighet och ny funktionshinderslag. Mycket bra!

    När det gäller utbildningen finns det inget nytt, utan ett helt kapitel där man slår in öppna dörrar. Vi hittar faktiskt inga nyheter. Men en skrivning vill vi lyfta, och den kommer vi att lyfta ytterligare, det gäller behörigheterna där vi vädjar till landskapsregeringen om att vi inte ska godkänna lägre behörigheter på Åland än vad man gör i Sverige och Finland.

    Kultur och idrott är också en besvikelse med otroligt svaga skrivningar. Var är satsningarna? Senaste Nobelfest visar vilken otrolig marknadsföring det var för Åland som kulturen kan bidra till genom sopranen Sofie Asplunds strålande insats under Nobels prisceremoni. Men också breddkulturens betydelse för folkhälsan och välmåendet utelämnas. Idrottspolitiken får nöja sig med en utvärdering.

    Talman, jag kommer att gå över tiden. När det gäller jämställdheten är det bara att gratulera Obunden Samling som har lyckats få igenom sin politik. Där finns nämligen nästan ingenting alls. Hur gör man med löftet om jämställda löner? Hur ska våldet i nära relationer minska? Hur ska familjepolitiken utvecklas för att öka jämställdheten? Att regeringen är ojämställd, vilket är ett sorgebarn i sig år 2019, syns sannerligen i programmet.

    Talman! Näringslivet har getts det största avsnittet där den moderata ministern har piskats in i centerbåset som består av gammaldags bidragspolitik; skogsstöd, skrotningsstöd, transportstöd, fiskestöd, investeringsstöd, stöd, stöd och stöd. Primärnäringarna är oerhört viktiga för Åland - det vill vi ha sagt - och det är bra att en bransch som har haft det tufft under flera år får synlighet i regeringsprogrammet. Men var är de nya näringarna; var finns fokus på IT, banking, försäkring, kreativa näringar och tjänsteföretag? Lite pinsamt tycker jag att det är att man har missat den cirkulära ekonomin när det gäller industrin. Det är ju där som de stora potentialen finns.

    Inflyttningen är avgörande för ett starkt Åland. Men enligt regeringen ska man bara satsa på att locka hem ålänningar. Vad är det för fel på svenskar och finländare?

    När det gäller infrastrukturen så är vi besvikna på skrivningarna om kollektivtrafiken. Det som lantrådet sade i sitt öppningsanförande lät betydligt mer hoppfullt än som står i texten. Texten säger nästan ingenting. Att Hållbart Initiativ har varit med och godkänt detta för klimatet viktiga avsnitt är för oss en gåta, satsningarna gäller flygtrafik och EPA-traktorer.

    När det gäller skärgården konstaterar vi att det är dags att visa handling. Man har avslutat ett pågående projekt, lämna nu inte skärgården till sitt öde! Det hela får inte sluta med att ingenting alls görs, även om det ligger i farans riktning då vi ser sprickorna i regeringsblocket. Vi räknar med att hur än man går vidare så ska hela projektet noggrant förankras med lagtinget, såväl kostnader som säkerhetsnivå för en eventuell tunnel och övriga frågor.

    Som sista sakpolitisk punkt lyfter jag miljön. Det är bra med skrivningar om strukturplanering och vi hade hoppats att alla regeringspartier skulle stå bakom detta. Planering behövs, men vi som anser det brukar inte vara i majoritet och lantrådet har redan i sitt öppningsanförande konstaterat att det bara handlar om dialog och inga löften om att något faktiskt ska göras. Det är bra med både vatten- och klimatlag - det hade också vi med i vårt program - lika som det är bra att fortsätta med Flexens och Smart Energy Åland, men också inom detta fält saknas nyheter och innovationer. Det är mestadels bara fortsättning på det som varit.

    Slutligen, talman, En av våra deviser under valrörelsen var ”Människan i centrum, inte strukturerna”. I regeringsprogrammet har nu människorna fått flytta på sig till förmån för annat. Vi konstaterar att hela socialvården getts lika mycket plats i regeringsprogrammet som temat jakt och fiske och det säger faktiskt något om var regeringen Thörnroos fokus är, det är inte bland de ekonomiskt utsatta - som inte ens nämns - och inte heller är fokus på de äldre eller på våra barn.

    Men med det sagt, talman, så är vi ändå övertygade om att alla partier i den här salen sitter här för att de vill göra ett bra Åland bättre. Vi har helt enkelt bara olika syner på hur man når dit.

    Med de orden vill jag och liberalerna önska lantrådet Thörnroos och regeringen ett varmt lycka till i sitt, för Åland och för ålänningarna, mycket viktiga arbete! Tack, talman.


  • Det var ett lite märkligt anförande vicetalman Zetterman höll. Hon började med att säga att nu skulle man ha en annorlunda oppositionspolitik. Nu skulle man vara konstruktiv och hon skulle börja med att berömma. Stycket med berömmet gick så pass snabbt så jag missade det faktiskt. Men jag noterade sedan i fortsättningen att hon sade att det är mycket lite som ska göras i detta handlingsprogrammet. Det finns inga nyheter överhuvudtaget och så vidare och så vidare.

    Själv hittar jag väldigt bra formuleringar om hur man ska stärka självstyrelsen, hur man ska minska byråkratin och hur man ska minska offentlig sektor. Jag hittar också faktiskt flera av ledamoten Zettermans egna förslag. Så när man säger att mycket lite ska göras så undrar jag om vicetalman Zetterman faktiskt har läst programmet?


  • Talman! Jag tror att jag läst programmet noggrannare än vad Eriksson lyssnade. Jag tyckte att jag lyfte flera viktiga frågor, sådana som vi hade med i vårt valprogram och som vi är nöjda över. Jag lyfte frågan om en ungdomsmottagning, om PAF-fonden och om ny välfärdsteknik. Jag lyfte många positiva saker, men man hör det man väljer att höra.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:26

    Tack vicetalman Zetterman. Vicetalman Zetterman frågar: Var finns de kreativa näringarna? De finns i regeringsprogrammet under en rubrik som heter "Kulturen, idrotten och de kreativa verksamheterna". Där finns en text om det kreativa entreprenörskapet som har sin grund av autenticitet och inspirerande livsmiljö och framförallt driver tillväxten av kulturella verksamheter. Flera av de sakerna som ledamoten Zetterman efterfrågade finns faktiskt i regeringsprogrammet.


  • Talman! Det som jag ville lyfta fram och som jag hade uppfattat att jag var tydlig med var att man under näringspolitiken bara i princip pratar om primärnäringarna och lämnar bort den övriga potentialen. Men just den här skrivningen i regeringsprogrammet så ifrågasätter jag. Man skriver att "det är entreprenörskapet som driver tillväxten av kulturella verksamheter". Som jag ser det så är det precis tvärtom, det är breddkulturen som skapar potential för att överhuvudtaget få till kreativa näringar och entreprenörskap.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:27

    Vicetalman Zetterman, det finns en risk att vi fastnar i en tvist om påvens skägg. Vad som är ägget eller hönan eller hönan eller ägget?

    Men jag tror att ledamoten Zetterman dock håller med om att de kulturella näringarna i betydande grad bidrar till Ålands attraktionskraft och därmed också har en tillväxtdrivande aspekt.


  • Talman! Jag menar att vi har en bra breddkultur på Åland. Jag menar att vi också har en mycket, mycket god spetskultur i till exempel musikinstitutet. Det är välkommet att man också tittar på att bredda utbudet. Jag menar att det är det som lägger grunden för att vi idag har flera, flera goda exempel på personer som bidrar till det åländska samhället på ett mycket gott sätt.

    Under den senaste mandatperioden, vilket den tidigare ministern vet, så har man gjort en utredning på de kreativa näringarna och kunnat se hur de växer. Det är en oerhört viktig post och jag tycker att den kunde ha fått också ett utrymme under näringspolitiken, där man visar på att det här är en framtidsbransch och ett mycket bra exempel på hållbar tillväxt.


  • Tack, herr talman! Vicetalman Zetterman hittar inga visioner i det här regeringsprogrammet, men det tycker jag att är konstigt. Regeringsprogrammet heter "Tillsammans för Åland". Den stora visionen finns faktiskt inbyggd i ordet tillsammans. Den här regeringen vill, med den enskilda människan i fokus, göra allting tillsammans; med kommunerna, och med tredje sektorn. En huvudvision som genomsyrar allt arbete vi gör, vi tror att vi kan påverka allt arbete och alla de olika delområden som finns i det här regeringsprogrammet.


  • Talman! Jag ställer mig bakom hållbarhetsagendans vision om att alla människor ska kunna blomstra på fredens öar. Jag tycker att "tillsammans" är ett jättefint ord. Men jag tycker inte att jag ser det förverkligat i regeringsprogrammet. Tillsammans för vem? Varför får vi ingen barn- och ungdomsminister? Varför skrivs det ingenting om behovet av utveckling när det gäller äldreomsorg? Vad är de ekonomiskt utsatta? Tillsammans verkar bara gälla en viss grupp av ålänningar, inte hela Åland.


  • Tack, herr talman! Nej det kan ju inte vara förverkligat ännu, vi har ju just börjat men vi kommer att förverkliga det, undan för undan, under de här fyra åren. Exempelvis ska vi tillsammans med Mariehamns stad, landsbygdskommunerna och skärgården se hela Åland som en helhet där landskapsregering tillsammans med kommunerna tar fram ett fungerande system för exempelvis kommunernas samarbeten. Det är viktigt.

    Den här visionen kanske är så stor att den inte syns helt enkelt, men den finns där och den kommer garanterat att påverka det här arbetet.


  • Talman! Jag stöder att man tänker förstärka dialogen med kommunen och det tror jag säkert har varit alla regeringars vision under alla mandatperioder.

    Men här ser man ändå en viss skillnad i hur Centern ser på kommunerna och hur vi från liberalerna ser på kommunerna. Vi menar att kommunerna ska finnas till för människorna och vara serviceproducenterna där. När vi pratar om att man ska prata med hela Åland då menar vi också att man behöver införa moderna sätt att föra medborgardialoger på, att faktiskt lyssna vad människorna vill. För när det gäller till exempel kommunreformen så ville människorna ha den. Föräldrar till barn med olika diagnoser skriar efter en kommunreform för att deras små skolor klarar inte av att hantera det. Man skulle behöva ha mycket tätare samarbeten för äldreomsorgen. Men det är detta jag menar, vår devis var människan i centrum inte strukturerna, men Centern sitter fast i strukturerna.


  • Talman! Vicetalman Zetterman pratade om ett visionslöst regeringsprogram, men Åland har ju redan en vision som vicetalman berättade här i replikväxlingen. Vi har en utvecklings- och hållbarhetsagenda. Vi har sju stycken strategiska utvecklingsmål. Regeringsprogrammet är till för att verkligen sätta de orden i verkligheten, konkretisera. Jag är stolt över att vi faktiskt konkretiserar på många olika områden. Vi stiftar en klimatlag, vi inrättar ett utvecklingscenter på Högskolan Åland för att kamma hem EU-pengar för olika omställningsprojekt och vi pratar om en AXgan-anmärkning. Vi vill ha tydligare hållbarhetskriterier vad gäller pensionsfonderna, vi vill ha en folkhälsostrategi. Det finns väldigt mycket framåtsyftande förslag.

    Måla inte fan på väggen!


  • Talman! Hade jag varit Hållbart Initiativ hade jag krävt att regeringsprogrammet hade varit uppbyggt kring de sju strategiska målen, och inte godkänt satsningar på flera EPA traktorer och flygningar. En vattenlag som redan ligger färdig att lägga fram för landskapsregeringen fast i januari, det är inte ett framsteg. En klimatlag har man tagit både i i Sverige och i Finland. Nästan alla partier hade det med i sina valprogram. Det är liksom ingenting nytt och revolutionerande utan det är en fortsättning på det som har varit, vilket i och för sig är gott. Men de stora nyheterna och de stora stegen framåt ser jag inte.


  • Vicetalmannen pratade om att förvaltarskap och förvaltarskap är otroligt viktigt för att få långsiktighet i politiska linjedragningar.

    Men vi måste också inse att vi måste öka takten på hållbarhetsarbetet. Vi måste formulera fler förslag, vi måste använda våra styrmedel som vi har, både ekonomiska och både vad gäller dokument och lagar för att vi ska göra det. Därför är jag väldigt glad för att det finns otroligt många förslag i regeringsprogrammet, område för område och inte bara miljö och klimat som syftar just till det här.

    Men vi pratar också om strategier, vi pratar om en strategi för hållbart byggande, för turism och så vidare. Vi ser att man behöver arbeta också strategiskt inom olika sektorer och branscher för att det här ska få fart och det behöver vi göra med de här branscherna tillsammans.

    Det är vägledande ord under den här fyraårsperioden, vi måste arbeta tillsammans för att öka på omställningstakten.


  • Talman! Visst finns det goda skrivningar för miljön och klimatet, men det är inte exceptionellt på något sätt utan motsvarar ungefär det regeringsprogram som har varit tidigare. Inte tar man några stora kliv framåt och gör något större steg mot omställning nu.

    Om man pratar om den sociala hållbarheten så aldrig någonsin har väl människorna, sjukvården, socialvården och barnomsorgen fått så lite plats i ett regeringsprogram som i det här regeringsprogrammet med handen på hjärtat.

    Och med handen på hjärtat, jag säger inte att det är fel från min syn, men de två stora utsläppen vi har förutom trafiken är fiskodlingarna och jordbruket. Det är gigantiska satsningar på just de två sektorerna.

    Bästa ledamoten Simon Holmström, det man säger här är inte riktigt i enlighet med vad som står i programmet.


  • Talman! Zetterman inledde med hur positiv hon skulle hålla sig. Jag kan inte låta bli att fundera på hur hon låter när hon en negativ.

    I egenskap av ledamot för Obunden Samling så vill jag tacka så hemskt mycket för gratulationerna. Jag undrar också vad det är för satsningar på jämställdhet inom det folkvalda parlamentet som Zetterman skulle vilja se?


  • Talman! Jag diskuterade faktiskt inte jämställdhetssatsningar i parlamentet, men jag gör det gärna. Även om det inte ingick i mitt huvudanförande så kan jag svara på den frågan. Jag tycker att det här parlamentet är sorgligt ojämställt. På många andra platser så har man lyckats få till ett jämställt parlament med ganska enkla medel. Det handlar om ett strukturellt arbete där man får partigrupperingar att jobba strategiskt med frågan. Det handlar framförallt om en kunskapsfråga som jag ser det.

    Jag hoppas att talmannen, oavsett vem det är under de här fyra åren, kommer att ta tag i den här frågan, kommer att utbilda i strategiskt jämställdhetsarbete för alla partier och alla olika grupperingar i lagtingssalen. Jag tror och hoppas att målet för alla måste vara att det här parlamentet ska representera hela befolkningen och inte bara halva.


  • Det var intressant att höra hur ledamot Zetterman helt oblygt berättade att hon tycker att man ska föra påverkansarbete inför tillsättandet av ett lagligt parlament. Det är ju ändå en demokrati vi pratar om. De ledamöter som sitter här sitter väl på grund av att folket har valt in dem.

    Själv umgås jag faktiskt väldigt mycket med kvinnor och har väldigt mycket kvinnor runt omkring mig. Det jag vet om kvinnor är att de är väldigt starka, de är smarta och det skiljer ingenting i de frågorna från oss män. De kan nog ta för sig de kvinnor jag känner till. Hur kommer det sig att liberaler i så stor utsträckning har så låga tankar om kvinnor så att de tror att de måste lyftas fram hela tiden? Hur kommer det sig att man vill hålla undan det ena könet till förmån för det andra könet?


  • Talman! Ledamoten Egeland sade att jag oblygt klarerade att jag tycker att man ska föra ett påverkansarbete mot vem som väljs in i parlamentet och det har han alldeles rätt i.

    Däremot blir jag faktiskt nästintill chockerad över den oblyga klareringen som ledamoten Egeland står för när det gäller att beskriva att det inte är ett problem att vi har ett ojämställt parlament. Att det inte är ett problem att halva befolkningen representeras på ett sämre sätt än vad den övriga gör och att man inte har förmågan att se att det finns strukturella frågor i det här samhället som gör att kvinnors påverkansmöjligheter är mindre än vad mäns är. Att oblygt klargöra det i Ålands lagting, det var modigt.


  • Tack, talman! Vicetalman Zetterman hade ett långt anförande med många punkter. Jag ska fokusera på två.

    Den första, eftersom vi inte har skattebehörighet i det här parlamentet så är ju bidrag och stöd ett sätt att bedriva näringspolitik på. Däremot är inte stöd och bidrag det som driver utvecklingen i företag, utan det är företagen som gör det själva. Sålunda behöver vi jobba mycket mera med företagsklimatet och möjligheten för företag att växa själva och det kommer vi att göra de kommande fyra åren.

    Det som däremot störde mig lite är när ledamot Zetterman sade att det är bara ålänningar som vi satsar på att ska flytta hem. Jag läser då under näringslivet kanske den viktigaste meningen för mig : "Att locka hem utflyttade ålänningar och öka antalet nya ålänningar är ett övergripande mål". Den meningen är oerhört viktig. Läs den en gång till!


  • Det måste jag minsann göra även om jag hittar den nu.

    Men när det gäller stöden och den övriga näringen så är jag av den åsikten att stöd måste man visst ha, särskilt för primärnäringen. Den är nämligen så att EU har rubbat de grundläggande förutsättningarna för en fungerande marknad. Men på ett generellt plan så ser jag ju att till exempel satsningar på lägre avgifter för el och vatten gynnar alla företagare oavsett vilken nisch de arbetar i. Alltså har du en butik inne i stan eller i Maxinge så gynnas du av lägre elräkningar.

    Jag tycker att det är ett trist lågt fokus på nya typer av näringar. Jag vet att ministern själv brinner för dem, så jag är inte särskilt rädd för att det i praktiken inte kommer att bli någon verkstad. Men jag tycker att de hade förtjänat en plats här i regeringsprogrammet, för det är ändå det som i framtiden kommer att handla mycket om.


  • Talman! Nej det är ju helt så att det är de övriga nya näringarna som har mest potential och stor potential att växa och skapa många nya arbetsplatser, det ser vi. Ett stort hinder för det är inflyttningen. Vi behöver mer folk till Åland och nya kompetenser som kommer in och fler händer som utför arbete.

    Sedan tillbaka till stöden, förra gången jag var i den här positionen så genomförde jag en bidragsreform. Mycket av det har satts i kraft nu. Det kommer fortsättningsvis att finnas behov av att titta över alla de system vi har. Men generellt så är ju stöd och bidrag inte lösningen för företagen på Åland, utan det är i första hand inflyttning och mer personal så att man har fler kompetenser att välja mellan när man rekryterar. Men vi kommer nog att få återkomma många gånger till det här, herr talman.


  • Talman! Näringsministern kan lita på ett starkt stöd från Liberalerna när det gäller inflyttningspolitiken, den stöder vi å det varmaste och vi hade också med tydliga skrivningar i vårt eget valprogram. Jag vet att det är lite som att slå in öppna dörrar, de allra flesta tycker att det är viktigt med inflyttning.

    Men problemet med bidragen är ju förstås att man skapar fler osunda marknader när man ger bidrag till en nisch. Då är det någon annan som blir utan och den får sämre förutsättningar i förhållande till den andra. Så lite försiktig tycker jag man ska vara och jobba mera med grundförutsättningarna som faktiskt har potential att gynna alla.


  • Tack, herr talman! Jag vill tacka för stödet från vicetalman Zetterman och de påpekandena som gjordes speciellt under mitt ansvarsområde. Vi har under processen med att ta fram vad vi ska ta med haft hörande och lyssnat på sakkunniga. Vi har ju förstås också läst oppositionens smarta idéer och försökt ta med dem.

    Men vicetalmannen hade några frågeställningar, bland annat varför vi bara nämner stödboende och inte boendestöd? Därför att det redan finns möjligheter att få boendestöd när den nya socialvårdslagen träder i kraft 2021 och därför nämns det inte i regeringsprogrammet. Detsamma gäller familjecenter som framöver kommer att tas fram tillsammans mellan KST och ÅHS bland andra och även säkerligen andra aktörer också. Men det är också något som redan är på gång inom det nya socialvårdslagstiftningspaket.


  • Talman! Jag vill först tacka minister Holmberg-Jansson som tydligen har lyssnat på mitt anförande och noterat att jag hade flera positiva punkter.

    Jo, det är sant precis det som ministern säger att det finns skrivningar med i den nya socialvårdslagen. Det finns mycket andra skrivningar som slår in öppna dörrar och tydliga skrivningar om hur man vill stöda kommunen med att implementera den nya socialvårdslagen. Det hade varit bra om man tidigt hade fått ett svar kring de frågorna.


  • Tack, herr talman! Jag håller med vicetalman Zetterman att det här är något som vi absolut kommer att ta med oss i arbetet. Jag vet att de som jobbar med KST nu håller på med alla olika detaljer angående socialvårdslagstiftningspaketet. Den utbildningsinsats som man kommer att göra ute i kommunerna håller avdelningen nu på att förbereda.

    När det gäller folkhälsostrategin så kommer det arbetet nu att tas fram under den här mandatperioden, det är en del i den sociala hållbarheten. Där kommer det att tas fram mätbara mål som jag vet att vicetalman Zetterman tycker om att se i olika saker. Det är meningen att man ska titta och se vad man behöver inom olika områden, alltifrån äldreomsorg, psykisk ohälsa bland vuxna och barn och ungdomar med mera.

    När det gäller patientavgifterna så behöver de ses över då vi nu inför ny socialvårdslagstiftning. KST och klientlagen gås igenom och därför behöver man göra en översyn av avgifterna också.


  • Talman! Jag vill be regeringen titta på de färdigt framtagna kvalitetsindikatorerna. Där har man egentligen alla svar. Det finns lite kvalitetsindikatorer för all socialvård och all sjukvård som är vetenskapligt framtagna av stora samfund som forskar och utvecklar hela tiden. Det är en rekommendation. Titta på dem! Och gärna för mig förordna om dem, i alla fall när det gäller äldreomsorgen.


  • Tack för det, herr talman. Jag vill också rikta ett stort tack till vicetalman Zetterman för ett väldigt intressant anförande. Många av de iakttagelser som ledamoten Zetterman och Liberalerna gör i sitt anförande har också vi gjort.

    Jag vill framförallt lyfta den del som ledamoten Zetterman sade om avgifter på ÅHS och riskerna med att införa avgifter också inom psykiatrin. Jag vill bara notera det ytterligare så att det tas ad notam här i salen eftersom det är en grupp som ändå behöver behandlas på ett särskilt sätt, och att man hanterar den frågan på ett klokt sätt inom regeringsblocket och inom ÅHS.


  • Talman! Jag ser också en stor risk med det här. Det här är en patientgrupp som man får dra till vården. Det är ingen patientgrupp som söker sig själv dit. Jag tycker att man ska göra så att man ska satsa på att utveckla de tjänster vid primärvården som gäller psykisk ohälsa, stärka dem rejält och där har man avgifter för vuxna redan idag.

    De som har mindre problematik, och som i övrigt är arbetande och är högfunktionella, de kan säkert gå till primärvården och också betala för sig, tycker jag.

    De som har djupare problematik, psykisk sjukdom och andra svåra diagnoser, de får man inte lätt till sjukhuset på något annat sätt och att dessutom skapa en tröskel för dem att betala för sig, och vi vet att den här gruppen dessutom är kraftigt socioekonomiskt utsatt i allmänhet.


  • Det tycker jag är mycket bra, och även jag har saknat ett socialt jämlikhetsperspektiv i det här regeringsprogrammet, när man utgår ifrån att det finns klyftor och ojämlikhet i samhället. Det är faktiskt så att vi har redan de högsta i avgifterna i Norden. Man ska vara väldigt försiktig när man på grund av ekonomiska orsaker förhindrar människor att få vård i ett tidigt skede. Det blir alltid dyrare, mer kostsamt och mer smärtsamt om man lämnar saker och det går för långt.


  • Talman! Jag tycker faktiskt helt ärligt att man kan betala för sig på sjukhus. Jag tycker inte att man behöver ha en vision som man har till exempel i många svenska landsting att nästan all vård är gratis. Jag tycker att det går bra att få hem en nota från sjukhuset.

    Men när det gäller just de personer som har de svåraste psykiatriska diagnoserna så där kan man bara inte införa avgifter och absolut inte på öppen mottagning, där det absolut osmart att börja ta ut avgifter.


  • Ledamot Jörgen Pettersson (C) Gruppanförande | 14:49

    Talman! Vi börjar med det viktigaste – Centerns lagtingsgrupp står till 100 procent och lite mer bakom det regeringsprogram som ska leda Ålands regering de kommande fyra åren. Vi har självklart deltagit aktivt i arbetet med att ta fram programmet och ska nu tillsammans med Obunden Samling, Moderat Samling för Åland, Hållbart Initiativ och Ålands Framtid göra vårt yttersta för att visionerna och planerna ska förverkligas. Detta ska bland annat ske med hjälp av fokus på konkurrenskraft med stöd av utvecklings- och hållbarhetsagendan. Som bekant var det något som detta lagting redan hösten 2014 enhälligt gick in för. Nu gäller att målmedvetet fortsätta det arbetet. Hållbarhet är en konkurrensfaktor när det gäller företagsamhet och att locka besökare och inflyttare till Åland.

    Regeringsprogram är trubbiga instrument, framtiden är i dag alldeles för komplex för att man säkert ska kunna säga hur allting kommer att bli. Det har väl aldrig varit enkelt, men ett faktum är att vi har många och svåra frågor att hantera; exempelvis hur vi ska skapa framtidstro i skärgården, vad som händer med självstyrelsen i förhållandet till ett mer finskspråkigt Finland, klarar de åländska kommunerna sina uppgifter, när ska KST vara klart och så vidare. Dessa frågor är alla komplexa utmaningar som saknar enkla svar och därför är tillsammansskapet som genomsyrar detta regeringsprogram av största vikt. Åland är litet och ålänningarna är få och ska vi lyckas hantera svåra frågor är det nödvändigt att skapa gemenskap och framtidstro. Det har vi gjort i detta regeringsprogram.

    Några saker som förtjänar lyftas fram extra tydligt en dag som denna är känslan av vi-samhet i det gedigna programmet. Vi ska utveckla självstyrelsen på egna villkor, det är vi skyldiga såväl våra företrädare som de som i dag är unga och i framtiden ska forma sin egen vardag i vårt landskap. Vi ska fortsätta kämpa för det svenska språket, självklart på Åland men också i övriga Finland. Vi ska fira självstyrelsens första hundra år på ett sätt som inte stannar här utan som ska höras och synas överallt. Jubileet är en stark grund för att kunna berätta om vilken underbar plats Åland de facto är. Åland är ett konkret och internationellt känt exempel på konfliktlösning som vi borde bli ännu bättre på att lyfta. Åland är en plats där krig upphör och fred tar vid, sådana förebilder kan världen aldrig någonsin få nog av. Åland erbjuder världens bästa vardag och här syns alla människor. Vi har sjukvård i världsklass liksom utbildning, föreningsliv och allt annat som skapar trygga och modiga människor.

    När Åland blir 100 år ska detta märkas i alla våra kanaler. Då ska till exempel det nya Bomarsundscentret stå klart och då ska vi ännu tydligare än hittills berätta om vilka vi är och varför fler borde flytta hit eller i varje fall hälsa på. Den åländska historien är spännande, omtumlande och på riktigt och med hjälp av den berättelsen ska vi inspirera vår omvärld.

    Regeringsprogrammet präglas delvis av Centerns syn på regionalpolitik, av initiativkraft, omsorg om våra resurser och en inkännande borgerlighet där individens initiativkraft och förmåga att hantera sitt eget liv hyllas samtidigt som vi skapar ett sammanhang där det finns beredskap att hjälpa och stötta när det behövs. I ett friskt samhälle ska ingen behöva bli efter. Programmet innehåller strategiska åtgärder för konkurrenskraften, välfärdsutvecklingen, folkhälsan, sysselsättningen, utbildningen, kompetensen, hållbar tillväxt, miljö och mycket mer. För att detta ska bli verklighet krävs ett starkt och modigt näringsliv som erbjuds samma förutsättningar som företagen i våra kringliggande regioner. Därför är det viktigt att i alla sammanhang lyfta sjöfarten och det övriga näringslivet som utgör kraftkällorna i utvecklingen. Det handlar om att föra en aktiv närings- och arbetsmarknadspolitik för att stärka framtidstron och uppmuntra till investeringar. I den mån vi i dag skapat ett för snärjigt regelverk utgår centergruppen från att alla ansträngningar görs för att komma tillrätta med detta. Det ska vara enkelt att starta företag och göra affärer.

    För Centern är företagandet det som skapar tillväxt och håller hela Åland levande. Det handlar om högteknologi, IT, olika former av industri och en uppsjö av tjänsteföretag som levererar produkter för vår omvärld och tar hem pengarna till Åland. Jordbruksklustret sysselsätter 1 300 personer och exporterar 80 procent av det som tillverkas. Det finns en stor efterfrågan och varorna är hälsosamma och näringsrika. Ändå är det ett faktum att väldigt många av våra primärproducenter dras med extremt svag lönsamhet vilket inte är hållbart. Inför framtagandet av nästa landsbygdsutvecklingsprogram är det därför väsentligt att stöden riktas till aktiva jordbruk med fokus på produktion, sysselsättning, miljöanpassning, förädling, diversifiering och lönsamhet. När det gäller att driva företag - oberoende av vad man ägnar sig åt - kan detta sammanfattas till produktion, marknad och lönsamhet, svårare än så är det inte. Dessa värdeord får man aldrig glömma bort när det gäller att bygga företag.

    Vi måste också vara så ärliga att det är med regeringsprogram som med mycket annat. Det handlar om färskvara och därför är det viktigt att hålla programmet friskt och vitalt och vara redo att ändra kartan när verkligheten byter skepnad. Man ska förtöja för storm och hoppas på sol och med det i beaktande aldrig släppa målsättningen att göra hela Åland mer attraktivt för alla. Genom att hålla ett besökarperspektiv på allt vad vi gör så kan vi göra vårt Åland mera attraktivt för både inflyttare och tillfälliga besökare.

    Från Centerns sida understryker vi också vikten av att betrakta hela Åland som vi. I geografisk och i regionalpolitisk kontext är vi ibland definierade som stad, landsbygd och skärgård. I verkligheten är vi alla ålänningar. Det får vi aldrig glömma bort, särskilt inte när det gäller infrastrukturella frågor. Det ligger i allas intresse att göra Åland större och mer tillgängligt och därmed mera attraktivt för besökare. Då kan vi inte förlita oss på att det som tagit oss hit också tar oss framåt. Från Centerns sida stöder vi varmt tankarna kring att i skyndsam ordning utreda en tunnel mellan Svinö och Degerby. Det är dags att betrakta framtiden på ett annat sätt än hittills och att själva ta ansvar för hur det ska gå till.

    I finansiell mening råder det ett så kallat strukturellt underskott när det gäller förhållandet mellan intäkter och utgifter i den åländska budgeten. Det är sant men också inte. Inom ramen för den åländska ekonomin finns oerhörda tillgångar i form av PAF, Posten, Fastighetsverket, ÅHS, i viss mån pensionsfonden och så vidare. Dessutom är Åland ett samhälle som skapar trygghet och framtidstro för alla som valt att bosätta sig här. Det är inget strukturellt underskott, det är ett fantastiskt strukturellt överskott för en självstyrelse som inte ens har 100 år på nacken. Vår likviditet är från tid till annan ansträngd men vår soliditet och kraft att sköta framtiden är stor – särskilt när vi gör det tillsammans.

    Detta regeringsprogram har ett unikt och starkt stöd i detta parlament med åtminstone 20 av våra 30 platser. Åland är redan världens bästa plats att bo på och leva i, nu är det dags att göra det ännu bättre. Tillsammans.


  • Tack, herr talman! Jag vill gärna att ledamoten Pettersson och centern förtydligar det här med jordbrukspolitiken som man nu säger ska bli aktiv och marknadsanpassad. Man ska betona lönsamhet. I motsats till vilken politik? Vad är det som är nytt och vilka nya grepp ska man ta inom jordbrukspolitiken för att åstadkomma det som ledamoten Pettersson talar för?


  • Tack, talman! Det framgick nog väldigt tydligt i anförandet att det var ett exempel, att göra det bra för någon betyder inte att man gör det dåligt för någon annan. Vi menar att när man uppmuntrar en gren som till exempel premiärodlingen - som har en väldigt högt förädlingsvärde i den mån att man lyckas förädla produkterna - så kommer det hela Åland till godo. Det där sker genom hantverkare, genom underleverantörer och genom allt möjligt. När man lyckas få en exportnäring att bli bra på Åland så tjänar alla på det. Därför är primär näringarna och primärproducenterna exempel på en sådana exportnäringar som är otroligt viktiga för vårt landskap.


  • Till de delarna har jag ingenting att invända, det är helt säkert korrekt. Men det förblir nog ändå väldigt otydligt eftersom det bara är generella åsikter som jag delar likaväl som ledamoten Pettersson. Vad är det nya? Vad är det man ska göra nu för att göra mer, göra bättre och lyckas framförallt med lönsamhet och annat som man lyfter upp som en problematik?


  • Tack, talman! Det ska ske ute på fältet. Det ska ske ute i verkligheten. Det ska ske genom att ordna sådant som man kan förädla och sedan sälja vidare. Det ska ske genom att vi härifrån uppmuntrar och skapar riktlinjer och regelverk och gärna ser till att våra företag, oberoende av vilken bransch de är, erbjuds samma konkurrensfördelar som deras konkurrenter. Då kan vi bygga något som alla vinner på.


  • Tack, herr talman! Lite kring regionalpolitiken som nämndes i ledamoten Petterssons anförande. Jag noterar i programmet att ordet landsbygd nämns tre gånger, först i inledningen där man pratar om att staden, landsbygden och skärgården frivilligt ska utvecklas. De två andra gångerna nämns det under rubriken jordbruket.

    Jag efterlyser lite resonemang kring den övriga regionalpolitiken på landsbygden på Åland; norra Åland, västra Åland. Var är regeringens intentioner och visioner med hur den ska utvecklas? Jag kan ana det i delar men det finns inget samlat resonemang kring det.


  • Tack, talman! Man ska väl minnas att det kanske inte är sådana pekpinnar som ska komma från den här salen. Det vi ska skapa är förutsättningar för att företagare ska kunna ägna sig åt det de gör, alltså sina företag. Sedan finns det olika förutsättningar på olika delar av Åland. Det finns de som är bättre skickade för att odla, medan andra delar är bättre skickade för att ta emot turister och tredjedelar är kanske bättre skickade för att skapa it-kluster eller sjöfart. Det vore nog förmätet att i ett regeringsprogram och säga vad som ska göras på vilka ställen. Vi ska väl snarare se till att alla har en sådan vardag att man kan ägna sig åt det man är bäst på.


  • Tack, fru talman! Pekpinnar? Absolut inte! Men kanske taktpinnar. Jag tänker att i ett samarbete behöver det ändå finnas någon sorts styrning, någon sorts viljeyttring. Tidigare nämnde lantrådet att man kanske inte kan säga vad man avser i programmet, men man kanske kan uttrycka en vilja. Det är lite det jag saknar.

    För att ta politisk politiskt i regionalpolitik tänker jag att man måste följa den grundläggande tre uppdelningen. Man har politik, politiska program eller projektplaner för den delen; alltså övergripande resonemang först med mål och syften, överenskommelser och beslut och slutligen åtgärder och resultat. Jag ser sakfrågor som kanske blir till direkta åtgärder, men jag ser ingen anledning varför man vill göra det. Jag kan nämna exempelvis bron över Prästösund som är en hjärtefråga för min del från första början. Men varför vill man (… taltiden slut).


  • Talman! Det enkla svaret är att all framgång egentligen börjar med en bra väg. Genom att bygga infrastruktur som är pålitlig så skapar man förutsättningar för framgång. Om man inte tror på det ska man betrakta Eckerö som, efter att en bro byggdes dit, kunde starta färjtrafik vilket har satt fart på inte bara Eckerö utan precis hela Åland av det enkla skälet att Åland blev större. Av det skälet är det viktigt att hålla landsvägar i ett ordentligt skick så att man kan frakta sina varor från den ena platsen till den andra.

    Här kommer faktiskt en fast förbindelse till Föglö väldigt väl in i bilden. En sådan skapar förutsättningar för ett näringsliv som är pålitligt och som kan lita på att infrastrukturen alltid funkar och inte bara när färjorna går.


  • Talman! Som ledamot Pettersson påpekar är ett regeringsprogram något av ett ramverk. Detaljer kan lagtinget förvänta sig i omställningsbudgeten på vårkanten. Men jag måste säga att signalerna är minst sagt förvirrande. Ledamot Pettersson är finans- och näringsutskottets ordförande och har nu centergruppens gruppanförande när det gäller regeringsprogrammet. Vad är det som gäller? Kommer landskapsregeringen att gå in för en partneringupphandling eller är det en utredning? Samtidigt står det i regeringsprogrammet att man ska bygga en tunnel. Utesluter man alternativ redan? Är Bråttö aktuellt, är Gripö aktuellt, är Degerby aktuellt? När man lyssnar på ledamot Pettersson så är det klart och tydligt att en potentiell tunnel ska gå till Degerby och att det gäller att sätta igång med partnering upphandling.


  • Tack, talman! Nu nämnde jag nog inte partnering upphandling i mitt anförande. Men lika som ledamoten Katrin Sjögren så tycker jag också att det kanske inte är en väldigt dålig idé. Det som vi sagt ifrån centergruppen och det som jag också sade i anförandet var att vi stöder varmt att en utredning ska göras i brådskande ordning. Vi menar att vi redan har tappat alltför många år på att göra detta som faktiskt i ett slag skulle skapa en stor förändring för inte bara skärgården utan för hela Åland. Vi skulle alla bli större.


  • Talman! Tack för det beskedet. Då är partnering upphandling utesluten och man går vidare med en utredning. Då vill jag gärna ha ett klargörande. Är det förutbestämt att en potentiell tunnel ska gå till Degerby eller kommer man att ha med både Bråttö och Gripö?


  • Tack, talman! Det vore nog väl förmätet att gå in och se på sådana detaljer. Det finns de som är bättre skickade än vad jag är att dra de slutsatserna. Att man skulle utesluta en partnering
    upphandling, det håller jag absolut inte med om. Jag tycker tvärtom att det är ett väldigt bra förslag att fortsätta med det. Men det förutsätter nog ändå någon form av utredning innan man börjar.


  • Tack, talman! Jag vill börja med att tacka för en ny term som jag inte hört förut; en inkännande borgerlighet. Jag ser fram emot att få höra mera om vad den där inkännande borgerligheten innebär, om det möjligen kanske är socialdemokrati.

    Jag skulle vilja fråga om demokratiaspekten i detta regeringsprogram. Det saknas nästan helt och hållet skrivningar kring demokratiutveckling, vilket ledamot Pettersson under den gångna mandatperioden flera gånger har ställt frågor kring, både demokratiutveckling och ungdomars deltagande i samhället. Det finns väldigt lite av det i regeringsprogrammet. Jag undrar om det är en markering, att man tycker att det här är mindre viktigt eller om det är ett förbiseende att man har lämnat bort det? Man har även degraderat de här frågorna från lantrådsnivå till ministernivå.


  • Tack, talman! Som inkännande borgare så tycker jag att demokratiutveckling är någonting väldigt viktigt. Jag tycker också att det förslag som vi diskuterade under den senaste mandatperioden att ge 16-åringar rösträtt var väldigt tankeväckande på otroligt många sätt. Nu uppfattar jag faktiskt inte att vi skulle ha ett särskilt stort demokratiunderskott på Åland. Jag tycker att vi har en fantastisk demokrati där faktiskt alla kan göra sig hörda, inte bara här i salen utan också i vardagen. Vi lever ständigt i det samhället - även som parlamentariker - att vi faktiskt varenda dag är mitt ute i demokratin. Och det tror jag faktiskt att syns, jag tror inte det därutöver behöver understrykas i ett regeringsprogram. Vi har demokrati.


  • Ska jag tolka det som att ledamoten Pettersson menar att demokratiutvecklingen på Åland är färdig, och att vi redan har all den demokratiska dialog som vi behöver? Jag tycker förstås tvärtom att det finns mycket kvar att göra. Många grupper i vårt samhälle kommer inte till tals. Det är ett ganska tunt skikt av politiker som jobbar, det är samma människor i både kommuner och i lagtinget. Det finns ganska många skrivningar i regeringsprogrammet om att man ska ha dialoger och sådant med beslutsfattare. Men hur vill man utveckla dialogen med medborgarna och särskilt med ungdomar i vårt samhälle? Hur vill man utveckla deras deltagande?

    Det finns en skrivning i regeringsprogrammet om att jakten bidrar till kulturell samhörighet mellan yngre och äldre. Finns det andra grupper och andra verksamheter som kunde bidra till denna delaktighet?


  • Tack, talman! Ja, det finns det. Det finns inom idrotten, det finns inom kulturen, det finns inom litteraturen, det finns inom musiken och det finns precis överallt där man möts. Ett konkret exempel på demokrati som jag tror att möjligen är en nyhet för landskapet Åland är Ålands regerings beslut att ge sig av runt och faktiskt träffa människor i alla olika kommuner för att höra vad deras syn på olika demokratiska frågeställningar egentligen är. Det tror jag kommer att vara ett välkommet inslag i vardagen. Man kan alltid, alltid, alltid fortsätta att utveckla demokratin. Men det finns också andra saker som är viktiga att göra för att vi ska få behålla denna närdemokrati, som att till exempel stärka vår självstyrelse och som att se till att våra företag har tillräcklig konkurrenskraft och att det finns (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag ska lyfta frågor som jag vet att ledamot Pettersson och jag har väldigt mycket gemensamt kring. Det första är idrotten som i programmet ägnas ungefär sex-sju rader. Det är världens största folkrörelse, det är Ålands klart största folkrörelse och här hade jag hoppats att idrotten skulle få lite mera utrymme. Jag skulle önska att man kanske hade knutit ihop förebyggande arbete, integration, jämställdhet, socioekonomiska utmaningar, skola, social hållbarhet, psykisk ohälsa, idrottsturismen - som i och för sig nämns under turismen, vilket jag är glad för - och Islandsmodellen och så vidare. För idrotten ger, den förenar och den skulle kunna bli det här kittet för att skapa något strukturellt hållbart.


  • Tack, talman! Tack för påpekandet ledamot Holmberg. Detta är naturligtvis sant. Idrotten gör precis allt det där. Men idrotten gör det även utan alltför stor inblandning från det politiska Åland. Idrotten är en kraft som rullar vidare oberoende av vem som råkar sitta vid makten. Idrotten är till och med starkare än självstyrelsen för den fanns innan självstyrelsen tillkom och den kommer att fortsätta i hundratals år framöver. Idrotten skapar delaktighet, den skapar demokratiska förutsättningar och den skapar exportintäkter i hög grad. Utan idrottsintäkter skulle våra hotellbeläggningar se väldigt mycket annorlunda ut på Åland.

    Man kunde alltid skriva mer. Jag är nöjd med det som står där för ögonblicket och jag tror att vi kommer att fortsätta stöda idrotten väldigt starkt.


  • Tack, talman! Absolut! Jag önskade att idrotten skulle få ett utrymme av den orsaken just därför att den är så pass stark, den har så pass mycket goda exempel inom sig och vi skulle kunna kunna lära av den och få hjälp på traven.

    Andra frågan är turismen. Vi pratar export, vi pratar tillväxt och vi pratar potential inom vårt näringsliv och här är ju turismen just det. Turismen på Åland har större betydelse för vår arbetsmarknad än vad den har till exempel i Spanien och Thailand, det fick vi veta under ett hörande alldeles nyligen. Jag är lite besviken där. Jag hoppades på att programmet skulle ta upp någonting nytt, för det är någonting nytt som måste ske. Då menar jag kanske inte att det ska vara nya satsningar för det har vi redan i rören och har haft. Men nya strukturella sätt att arbeta på. Det står att vi ska förnya turismstrategin, men det i sig är inte lösningen på så mycket för det vi gjort flera gånger förut. Jag vet att vi diskuterade det här i samband med budgetbetänkandet men det finns saker som måste börja inifrån förvaltningen. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ett regeringsprogram ska innehålla riktlinjer för olika organ som ska förverkliga det som ledamoten Holmberg precis lyfter. Vi vet att vi har ett långsiktigt arrangemang med Visit Åland och jag är en av dem som stöder det väldigt starkt. Jag tycker att man borde göra det ännu längre eftersom Visit Åland, enligt min mening, gör ett väldigt starkt arbete. Man har faktiskt lyckats sätta fart på marknadsföringen av hela samhället. Jag är inte säker på att det är regeringen som i detalj ska gå in och säga vad som ska göras.

    Däremot skulle jag gärna vilja se en tydlighet när det gäller framtida avtal tillsammans med branschorganisationer som till exempel Visit Åland. Jag stöder också varmt att de ska inleda ett samarbete med andra aktörer på fältet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 15:16

    Tack, fru talman! Bästa lagting och nytillträdda landskapsregering. Jag gratulerar er fem partier som nu bildar landskapsregering, Veronica Thörnroos som lantrådet och er andra i era nya ministerroller.

    Vi Socialdemokrater ska göra vårt yttersta att som oppositionsparti aktivt bevaka regeringens politik. Vi ska vara konstruktiva och sakorienterade och försöka hålla en hög nivå.

    Vi har just lämnat regeringen Sipiläs era bakom oss i Finland och nu finns där en ung, fräsch kvinnoledd regering med ett progressivt program som inger hopp och framtidstro. Det är synd att vi inte fick gå hand i hand med två moderna regeringar, en i riket och en på Åland, och fått arbeta tillsammans med redan färdigt upparbetade goda relationer. Men sådana är de demokratiska svängningarna.

    Att bygga ett gott samhälle tar tid. Att förändra är svårt. Människor är försiktiga inför förändringar och möter dem ofta med stor skepticism. Ändå är det vårt jobb som folkvalda politiker att vara dem som driver utvecklingen framåt, att visa på målen, visionen och vägen framåt. Visa på vilka förändringar som behövs i människors vardagsliv men också på strukturell nivå, det är det som är ledarskap. Det är också vårt jobb att ha modet att stå kvar för de förändringar som man har påbörjat, trots att kritiken kommer och det ibland viner om öronen, vilket det oftast gör på toppen.

    Mycket i det här regeringsprogrammet bygger vidare på det som tidigare regeringar lagt grunden för. Det är bra, man ska bygga ett samhälle sten för sten. Det är också ett erkännande för tidigare regeringars politik.

    För oss socialdemokrater som varit regeringsparti de två senaste mandatperioderna så är det inte mycket nytt. Lite mer politiskt kreativitet kunde man kanske unnat sig i det nya regeringsblocket. Business as usual är inte dåligt.
    Det är bra att KST förverkligas, att kollektivtrafiken förs samman i ett försörjningsprogram i enlighet med i den nya lagen och att arbetet med energiomställning till förnyelsebart fortsätter.

    I näringspolitiken hade man kanske förväntat sig lite mera nyheter, men uppseendeväckande nog är det inga större förändringar där heller, annat än att jag tycker att vi tar ett steg tillbaka till den bidragspolitik vi så väl känner igen från centerregeringar; transportstöd, ersättning till torskfiskare, stimulanspaket för skogsägare, investeringsstöd för industri och för att inte tala om alla nya stödformer för utsatta kommuner.

    De höjda avgifterna inom Ålands hälso- och sjukvård kommer nog inte att räcka till för att finansiera allt detta.

    En ny regering ska vara stark och enig. Den här regeringen stöds av många mandat här i salen men visar ändå på en bräcklig sårbarhet redan från start. Moderaterna har i två avgörande framtidsfrågor; kommunreform och skärgårdstrafik, redan klargjort att man är missnöjd. Varför? Jo, därför att Moderaterna vet att man inte borde avvika från de uppdragna linjerna eftersom det innebär att utsätta den åländska ekonomin för oerhörda risker.

    Moderaterna har vikt sig för de övriga partierna, framförallt Obundnas och centerns högljudda löften om tunnlar och broar. Moderaterna vet, lika som vi Socialdemokrater, att prislappen på en tunnel till Föglö i utredningen från 2013 är korrekt. Den kostar 300 miljoner och det är ett belopp som man i sin gladaste önskekalkyl inte kan räkna hem. De vet också att om man river gällande avtal så riskerar man enorma skadestånd, ännu en dyr tunnelutredning och sedan är vi på ruta noll igen. Om man sedan ska göra om alla upphandlingar efter fem år så kommer prislappen att vara ännu högre. Bara den uteblivna inbesparingen på Föglölinjen kommer varje budgetår att kosta Åland miljoner.

    Även om en del av er tror stenhårt på OPS och andra lösningar så är det ingen aktör i hela världen som bjuder på någonting gratis. Det är alltid skattebetalarna som i sista hand står med notan.

    Min kära kollega i tiderna, Lasse Wiklöf, han sade alltid, att "man får inte göka bort pengarna." Nå, nu ska det gökas. Aldrig tidigare i något program har en regering både föreslagit en bro över Prästösund och en tunnel. I alla år som jag varit med och diskuterat de här sakerna så har en tunnel enbart kunnat motiveras om det gjorde Föglö till en central hamn för all skärgårdstrafik och att man då avstår från Hummelvik som en ändhamn. Den principen har man också här övergett.

    Moderater liksom vi Socialdemokrater och Liberaler, som utgjorde den tidigare regeringen, vi vet också att kommunreformen behövs. Frivillighet är det bra, men hittills har det bara lett till uteblivna resultat. Att nu ge mera bidrag till kommunerna i stället för att ta itu med den problematiska strukturen och svaga skattekraften är en icke lösning på problemet. "Så var ska vi ta´t, sade ärke du till Maja du?" Ett alternativ är förstås att köra den klassiska politiska metoden, att köpa sig borgfred och lugn i regeringen genom att lämna svåra frågor i utredningar.

    I det här programmet finns många utredningar. Så länge utredningar pågår så behöver man inte bråka om resultatet och man behöver inte fatta svåra beslut. Förlorarna är skärgården och landskapets ekonomi.

    Man kan vara lite förvånad över att det har funnits många stora frågor i valrörelsen som åtminstone vi trodde att vi skulle få svar på i programmet. Den psykiska ohälsa var ett sådant. Psykisk ohälsa var viktigt i valet, nu möts den med några rader om eleverna i grundskolan. Alla andra då, vuxna, gymnasialstadiet och de i arbetslivet, de äldre? Inga svar.

    Ojämlikheten, hur ska vi hantera den ökande mängder personer med små inkomster och ökade samhällsklyftor? I ett hållbart samhälle är man jämlik. Det står ingenting här om ekonomiskt och socialt utsatta grupper.

    En uttalad ungdomspolitik har vi haft på Åland i mandatperiod efter mandatperiod. Det här är första gången som den uteblir.

    Äldreomsorgen är vårt tids mest utmanande fråga vid sidan av klimatet. Där finns heller inga svar. Hur blir det med personaldimensioneringen i vården av de äldre?

    Barnperspektivet, jag trodde att vi alla hade gått på Rädda Barnens kurs, men kanske inte.

    Klimatet kan inte vänta, det är helt rätt. Vi från socialdemokraterna vill se en ambitiös nivå i klimatpolitiken. Vi stöder en lagstiftning, men det är ju viktigt att den blir bindande och inte deklamatorisk och en symbol. Symboler behövs inte mera när det gäller att arbeta med växthusgaser och den krympande biologiska mångfalden. Det krävs systematiskt hårt arbete. I programmet saknas skrivningar om Östersjön, om havet och vattenmiljön, om mikroplaster och uppsamlingsplaster. Det finns nästan ingenting heller om dricksvattenskyddet. Det är väldigt tråkigt att det är så svaga besked om klimat och miljö.

    Att partierna i den nya regeringen inte är helt eniga om hur man ska hantera den svåra kombinationen av tillväxt i näringslivet kontra miljön visar regeringsprogrammets tvetydighet på många punkter. Det kommer ett besked och så kommer det ett kontrabesked. Det är därför ganska svårt att veta vad regeringen vill och skrivningarna förefaller vara något kompromissade.

    Det här är också kanske den mest borgerliga regering som vi har sett på Åland på länge. Vad finns det då för borgerliga besked i det här programmet? Vad jag ser så är det satsningen på polisen. Obundna ville i valrörelsen har 30 miljoner till polisen. Men kan man satsa mera på polisen än vad vi redan har gjort? Sex stycken nya tjänster, nya tjänstebilar, nytt polishus, nytt larmsystem och hög bemanning i ett av världens tryggaste samhällen! Behövs det verkligen mera satsningar på polisen?

    Högre avgifter inom ÅHS. Åland har, som sagt var, Nordens dyraste patientavgifter.Varför ska vi igen pressa våra invånare med hög avgifter när patientavgifternas andel av kostnaderna för Ålands hälso- och sjukvård är marginell?

    Den privat äganderätten betonas starkt. Ska den nu överordnas skyddet för fornminnen, byggnader, skyddsvärd miljöer och fysisk strukturplanering?

    Den stora offentliga sektorn brukar man också från borgerligt håll angripa och det kan man göra. Man måste alltid diskutera den offentliga sektorns storlek och dess uppgifter. Men att börja med att åtta ministerlöner i stället för sju tycker jag att är en dålig signal till det åländska samhället om man ska gå in för att spara på andra sektorer.

    Bästa lagting, ålänningarna är värda en stark regering, men många känner nog en stor osäkerhet och lite vilsenhet över vad det här ska bli. Man hade kanske önskat sig ett större nytänkande och en större omsorg om framtiden och ekonomin.

    Jag hoppas och önskar att jag har fel i mycket av vad jag har sagt och att det som regeringen vill och tänker göra är bättre än vad vi kan läsa ut ur regeringsprogrammet som idag ligger för diskussion. Tack, fru talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det finns mycket som jag vill ta upp, men jag ser att det är många andra som också har tar replik.

    Jag ska koncentrera mig på det som ledamot Gunell sade om bidrag till torskfiskare. Menar ledamot Gunell att det är fel att man ger stöd åt sådana som, efter beslut på EU-nivå, fråntas rätten att fiska?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:29

    Ja, jag tror faktiskt att det är fel. Jag tror att det vore bättre om man kunde titta på yrkesfisket från andra synpunkter och försöka hitta nya lösningar.

    Jag vet att bidragspolitiken ofta är sådan att det är svårt att göra det rättvist för den som får stöd. Det är nog alltid någon som blir missnöjd. Stöden är heller aldrig tillräckligt höga för dem som får stöd. Bidragspolitiken är förknippad med många utmaningar och många svårigheter. Jag skulle vara mycket försiktig att ge mig in på de här stödprogrammen, i det ena, efter det andra, efter det tredje och efter det fjärde som nämns i det här regeringsprogrammet.


  • Tack, talman! Tack för den redogörelsen. Då finns det en förklaring till att de inte har fått något besked trots att det varit känt redan i mitten på oktober att det skulle bli ett torskfiskestopp. Vi har en dryg handfull fiskare som är helt beroende av torskfisket för sin existens och snart är det bara två veckor kvar till stoppet tar sin början. Men det är ganska förklarligt då eftersom dåvarande ministern inte tyckte att de skulle få någon ersättning trots att det var på EU-nivå som beslutet fattades.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:30

    Ja, jag visste inte ens att frågan hade ställts till någon tidigare landskapsregering, i alla fall har den inte kommit till min kännedom och i så fall skulle jag ha besvarat den tidigare.

    Men det är ju det som sker i en föränderlig värld, olika fiskarter mår ju inte bra i Östersjön. Det händer saker och ting med fiskeripolitiken.

    Om vi ska börja stöda alla som inte kan göra och fortsätta leva precis som de gör här och nu, då får vi ett stödsystem som blir helt horribelt. För förändringarna kommer, och med klimatförändringarna kommer det att vara många näringsidkare som måste göra en annan sak så småningom. Så det går inte att med stöd lappa och laga de här hålen. Det händer saker och det kommer kontinuerligt att ske. Landskapets kassa kommer orimligen att räcka till för alla som blir utsatta för en förändring på grund av detta.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Ledamoten Gunell uttryckte en besvikelse över skrivningen om näringslivet i regeringsprogrammet. Skrivningarna om näringslivet är på fyra-fem sidor och jag tycker att de innehåller väldigt mycket nyttigt att ta med sig inför framtiden; alltifrån Business Lab till inflyttning och så vidare.

    Ledamoten Gunell sade att det saknas någonting och jag undrar var det här någonting riktigt är. Jag har hört lite liknande farhågor här i salen tidigare idag. Vad är det riktigt som saknas under näringslivet?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:32

    Ja, kanske nyheter, något nytt och någonting som vi inte har haft förut. Allt det här som nämns är ju sådant som har funnits. Med tanke på att det var en så stor diskussion under valrörelsen med konkurrenskraft och tillväxt så hade jag trott att det skulle komma lite nya besked här, lite nya metoder och nya grepp. Men det är tyvärr inte mycket nytt, annat än just den här nya stödstrukturerna som man nu inför från den nya regeringen, så det saknar jag.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det var kanske inte riktigt det svaret som jag hade förväntat mig Att svara "någonting nytt" är väl kanske att göra det lite enkelt för sig.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:33

    Om jag får bidra med någonting nytt, eftersom regeringen sade att man är öppen för idéer, så skulle jag vilja i en tankesmedja, bestående av ledamöter både från det politiska och näringslivet, fördjupa dialogen kring vad hållbar tillväxt kunde vara på riktigt på djupet. Vi hade en tankesmedja som hette "Den gröna ön i det blå havet". Varför inte en fortsättning på den och en fortsatt fördjupad dialog? För man kan inte stå här och hålla upp ett plakat där det står tillväxt och ett annat plakat där det står hållbarhet. Det här måste förenas och fördjupas. Det är mitt förslag, att regeringen återuppväcker och startar en tankesmedja för det här angelägna ämnet.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:34

    Tack ledamoten Gunell. Från Moderat samlings sida så tycker vi att det är bra att kommunreformen finns i regeringsprogrammet och att målbilden med fasta Åland kvarstår, alltså norra och södra och ett utvidgat Mariehamn och sedan att frivillighet möjliggörs inom dessa samarbetsformer. Vi stöder de här formuleringarna för att vi tycker att de är värda att ge en chans.

    Låt oss ge minister Harry Jansson en hygglig chans att visa vägen utgående från både dessa skrivningar i regeringsprogrammet men också finans- och näringsutskottet betänkande där nödvändigheten av reform betonas övertydligt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:35

    Ja, jag hoppas att Moderaterna har fortsatt inflytande i frågan om kommunstrukturen. Den är alldeles för viktig för att lämnas resultatlös. Tyvärr är det ett "track record" vi har sett på Åland nu med alltifrån KST till brand och räddning och Getas, Sunds och Finströms sammanslagningar. Frivillighet har inte lett till resultat och det börjar bli dags för resultat när det gäller kommunpolitiken. Så jag hoppas att ledamoten Valve och Moderaterna håller sin hand över det här och försöker få processen på alla sätt att avancera.


  • Talman! Jag delar ledamot Gunells uppfattning när det gäller skärgårdstrafiken. I det kortruttsmeddelande som togs fram när ledamot Gunell var lantråd så beräknade man en tunnel med en medelsäkerhetsnivå till 250-300 miljoner euro och en återbetalningstid på 80-90 år och därför avskrevs det.

    Men landskapsregeringen och den nya majoriteten har varit mycket tydliga och nu förväntar sig skärgården en tunnel.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:35

    Ja, vi får väl se vad det blir. Jag hoppas innerligt att mina prognoser slår fel, men jag är rädd att vi förlorar enorma pengar i landskapet Åland på de här sakerna som nu håller på att ske. Jag är mycket oroad över landskapets ekonomi. Det är ofantliga pengar som det här handlar om. Det gäller att göra rätt sak nu och inte göka bort situationen.


  • Talman! Jag hoppas också att ledamot Gunell har fel och att det faktiskt händer någonting när det gäller skärgårdstrafiken.

    I sammanhanget och när jag har ordet så vill jag passa på att ge mina erkänsla till tidigare infrastrukturminister Mika Nordberg. Det är lite som när man läser en nekrolog, man får höra beröm efteråt. Jag har hört väldigt många som har berömt minister Norberg för hans handlingskraft. På infrastrukturavdelningen tycker man att det aldrig förr eller senare har funnits en bättre infrastrukturminister. Tydliga och klara besked!


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:37

    Till det sista så kan jag bara hålla med tidigare lantrådet Sjögren. Minister Nordberg gjorde ett otroligt starkt jobb trots mycket motstånd. Det är ju så att om man vet att man har rätt och om man vet att man har fakta, som man stöder sig på, så ska man vara beredd att driva saker till sin spets. Om det sedan betyder att man förlorar och man får sätta sig i opposition eller i salen istället för att fortsätta i landskapsregeringen, så det hör till det politiska spelet. Det är det jag menar med modet att stå kvar trots att det viner runt öronen. Om man har inlett ett arbete och man vet att man är på rätt, det är det som är ledarskap.


  • Tack, fru talman! Ledamot Gunell var inne på att det finns väldigt lite skrivningar om den psykiska ohälsan. Jag är inte riktigt benägen att hålla med, men det är klart att man kan alltid skriva mycket mera än vad man har gjort.

    Det finns texter om stödboende. Det finns texter om en lågtröskelmottagning inom psykiatrin på primärvården och det är något som inte bara täcker in de unga utan det täcker in hela spektrat för alla besöker primärvården. Det står att suicidpreventionen ska förverkligas. Det står att det ska samordnas och bli mer förebyggande insatser inom psykisk ohälsa. Hela regeringsprogrammet har ett fokus på samordning av befintliga resurser. Vi ska ta fram en folkhälsostrategi. Vi har en ny landskapsläkare som börjar i början på året och han har jobbat inom WHO med liknande (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:39

    Det kan hända att många av skrivningarna innehåller sådant som för en läsare är svåra att tolka vad de de facto innebär. Men i regeringsblocket, där man kanske har suttit med i arbetsgrupper, så förstår man frågorna betydligt tydligare. Det åligger väl regeringen att försöka mejsla ut det här bättre och tydligare, inte bara för mig utan för alla ålänningar.

    Det som jag hakade upp mig lite på var inom skolan, att det bara är eleverna i grundskolan som skulle få förbättrade åtgärder kring den psykiska ohälsan. Jag vill påpeka att också de i gymnasialstadiet och andra elever på olika stadier förmodligen har samma behov.


  • Tack, fru talman! En studerande ungdomsmottagning, som nu ska utredas tillsammans med utbildningsavdelningen och andra aktörer, där är visionen att det ska vara en lågtröskelmottagning. Det kan handla om alltifrån psykisk ohälsa, preventivmedel och någon som man kan vända sig till om man man bara mår lite dåligt. Det ska inte vara svårt att vända sig någonstans.

    Inom skolhälsovården på låg- och mellanstadiet och högstadiet har vi sett att det finns slående och bra exempel från Åbo där man har gett en kompetenshöjning till skolhälsovårdarna just inom psykisk ohälsa och det har slagit ut väldigt bra. Det har fungerat jättebra där! Vi tycker att det intressant att titta och se om det skulle vara (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:40

    Det är säkert alltihop mycket bra och beundransvärt och jag önskar lycka till i arbetet. Psykisk ohälsa berör barn och unga. Det berör också många människor i arbetslivet. Det berör män och kvinnor som utsätts för stress av olika slag. Det berör de äldre som lever i olika typer av psykiska tillstånd på grund av att livet kanske går mot sitt slut. Det här är ett väldigt brett spektrum och ett spektrum som vi på Åland måste utveckla mycket. Det är också kopplat till att många människor har en svår ekonomisk situation, vilket bidrar till sämre hälsa. Jag hoppas att den borgerliga regeringen också kan ha med det. Det är mera ett klassperspektiv när man pratar om de här frågorna och att ekonomi påverkar hur människor mår.


  • Tack, talman! Lagtingsledamot Gunell framförde att regeringsprogrammet på något sätt inte lyfter de svaga i samhället.

    Jag vill i alla fall lyfta några saker från mitt område i regeringsprogrammet; till exempel att alla har rätt till lärande på egen nivå och mobilisera projekt och resurser för att förebygga elevers psykiska hälsa. Vi vill även att studiestödet ska ses över. Gymnasiestudier som till exempel leder till studentexamen kräver dyra läromedel och målsättningen är att alla ska ha ekonomiska möjligheter till studier.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:42

    Jo tack, också allt det är bra och behjärtansvärt. Tidigare regeringar har också särskilt noterat det problematiska med studierna framförallt i Ålands lyceum, att de är väldigt kostsamma. Det är viktigt att titta på att det finns möjligheter för alla elever att att gå igenom både yrkesgymnasiet och Ålands lyceum, så det är bra att man följer upp det.

    Men det finns ingen rubrik, det finns inget sammanhållet resonemang om ojämlikheten i det åländska samhälle och hur man ska komma åt den och hur man ska bekämpa fattigdom och minska klyftorna. Det är det jag saknar.


  • Tack, fru talman. Tack, ledamot Gunell, och det kan jag i och för sig också hålla med om. Vi ber att få återkomma kring det vid senare tillfälle.


  • Tack, fru talman! Ledamot Gunell inledde sitt anförande med att prata om moderna regeringar och refererar då till Finland och en ny kvinnlig statsminister och kvinnlig ledning. Jag tycker att det är väldigt trevligt med många kvinnor som vågar ställa upp i politiken. Jag tycker mig se i den landskapsregeringen som finns att det finns en jämställdhet. Jag som ung kvinna tycker att vi i vårt regeringsprogram också har flera bra skrivningar som syftar till utveckling och vi har många unga ledamöter både kvinnor och män. Jag vill framhålla att ung och gammal i kombination känns för mig som en väldigt modern regering och lagting med centern i ledningen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:44

    Vad som upplevs som modernt och mindre modernt och mera progressivt och mera konservativt kan vi säkert diskutera.

    För mig så förefaller nog regeringen Marin ge uttryck för ett mycket mera modernt och framåtsyftande regeringsprogram än den åländska motsvarigheten. Men jag hoppas att den ena kan inspirera den andra, att man kan utveckla relationerna regeringarna emellan och att man också kan åstadkomma goda resultat under de kommande fyra åren.


  • Tack ledamot Gunell. Jag tycker att det är viktigt att poängtera i sammanhanget att vi ofta får en stämpel att vara en lite konservativ grupp. Men jag som ny ledamot upplever inte att det skulle vara så. Jag hoppas att vi kan se på framtiden med öppna ögon tillsammans.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:45

    Jag tror att ledamoten Mattsson och andra unga kollegor här i salen har ett viktigt arbete, att vara med både inifrån och på andra sätt modernisera politiken.

    När det gäller jämställdhet så är det ett väldigt, väldigt viktigt område. Jag tror att flera av oss behöver utbildning på det här området för att kunna se att vi är långt ifrån jämställda än, och att det finns ett stort arbete att göra som ligger framför oss.


  • Tack, fru talman! Ledamoten Camilla Gunell efterlyste ett antal mer konkreta texter inom miljöområdet till exempel. Jag vill bara säga att även fast kanske inte alla de texter man skulle önska finns där så betyder det inte att de inte finns.

    Den här regeringen ämnar jobba vidare på de långsiktiga åtgärder som har initierats redan under tidigare landskapsregeringar och intensifiera det arbetet. Jag som utvecklingsminister känner en styrka i att hållbarhetsfrågorna genomsyrar hela regeringsprogrammet på olika håll. Det är ju inte längre bara en sida eller ett stycke, utan det återkommer lite överallt och det tycker vi att är rätt sätt att gå framåt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:47

    Jo, jag tror det är bra att att man har ordet hållbarhet med sig, att agendan ligger i huvudfåran för all utveckling.

    Men jag vill kanske ge ett ord på vägen till ledamoten Röblom. Det allra viktigaste är de konkreta åtgärderna. När just konkurrenskraft och tillväxt och lönsamhet står i en konfliktsituation med miljön, hur går då värderingarna? Var lägger man fokus och vem vinner i slutändan?

    Så fast man skriver hållbarhet 150 gånger så hjälper det inte om inte det blir verkställighet och konkreta saker. Framförallt är det bindande lagstiftning som får effekt.


  • Det stämmer, fru talman, jag åsyftade inte alls egentligen att skriva ordet hållbarhet över hela dokumentet. Precis som ledamot Gunell Gunell sade så är det inte det som det handlar om, utan det handlar om hur man konkretiserar. Jag upplever att den här regeringen går in för att konkretisera och komma vidare på vägen. I ett läge som ledamoten Gunell nämnde, där saker står mot varandra, gäller det ju att att understryka och diskutera det smarta i att påskynda omställningen av Åland. Det är där det finns möjligheter i framtiden att göra business. Jag har goda förhoppningar att vinna de diskussionerna på ett eller annat sätt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:46

    Ledamoten Röblom kommer att ha Socialdemokraternas fulla stöd i den kampen.


  • Ledamoten Gunell nämnde kommunstrukturreformen och landskapsandelarna, men ledamot Gunell nämnde inte hur mycket man skulle spara om man sammanslog kommunerna och man ville ha en bibehållen service ute i kommunerna som man har idag.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:50

    Nja, jag nämnde inte så mycket om landskapsandelar. Jag bara ser att de ska förbättras och det ska komma särskilda stöd av olika slag.

    Håller inte ledamoten Häggblom med om att grundproblematiken i de åländska kommunerna är den svaga skattekraften som vi har på många håll och som gör att förr eller senare så tar det liksom slut på konto. Man kan inte längre uppfylla det som lagarna säger att medborgarna har rätt till.

    Åtminstone den förra regeringen försökte vara proaktiv och lösa det här innan man hamnar i problematiken med kriskommuner och att det blir riktigt illa för åländska medborgare.


  • Nej, jag håller inte riktigt med Gunell. Det stora problemet i kommunerna är kanske alla pålagor som landskapet har satt på kommunerna och tvingar kommunerna att ålägga och ha. Det är väl där som vi har kostnader i kommunerna.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:49

    Vilka pålagor är det man menar, att människor ska ha rätt till social service, att man ska ha en likvärdig grundskola? Alltså vi kan ju inte ha kommuner som inte kan leverera det som man i lagarna önskar här i lagtinget att det ska finnas för de åländska medborgarna, i likhet med andra medborgare i Norden eller i Finland. Så de här pålagorna kan jag inte riktigt förstå. Det är ju försämrad service då som ledamoten Häggblom avser, att man har kostat på för mycket eller att man önskar höja nivån och kvaliteten i det som kommunerna ska leverera.


  • Tack, talman! Jag har två kompletterande frågor till ledamot Camilla Gunell.

    Den första rör ministerlönerna. Det är ju på det viset, om jag är rätt informerad, att i den förra regeringen där även nuvarande ledamot Camilla Gunell ingick så tog man fram ett lagförslag som var helt färdigt att presentera för lagtinget. Där ingick det en ganska kraftig höjning av lönerna för ministrarna. Efter att valresultatet blev klart så lades det i byrålådan. Jag undrar lite hur ministern ser på det?

    Min andra fråga. Jag håller med om att det är bra att vara rakryggad i politiken och stå kvar vid de värderingar som man en gång har sagt sig ha. Men samtidigt är det så att den nuvarande regeringen, om man tittar på valresultatet, har ett stöd på 68 procent av de som röstade. Den politik som vi gick till val på och som vi också väljer att föra överensstämmer ju inte riktigt till alla delar vad gäller infrastrukturen med den tidigare regeringen. Ska man då nonchalera valresultatet och fortsättningsvis stå kvar eller ska man acceptera vad Ålands folk har sagt?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:52

    Jag tycker att regeringen Thörnroos ska förvalta sitt mandat från väljarna på bästa sätt, men man ska för den skull inte göra dumdristiga saker som äventyrar den åländska ekonomin. Det hoppas jag att vi är eniga om.

    För det andra om ministerlönerna så finns det ett förslag därför att lagtinget har nyligen höjt sina löner ganska rejält. Ska skillnaden mellan en lagtingsledamot och en minister vara nästan ingenting? Det är klart att det finns en given diskussion om man borde höja ministerlönerna. Men för min del och för Socialdemokraternas del så sade vi nej till den lagframställning som ligger. Det är en enorm risk att höja ministerlönerna utan att utreda vad det skulle betyda för hela förvaltningens kostnader. Eftersom ministerlönerna har varit knutna till A-löneklasserna med fulla ålderstillägg så kommer det att få direkt påverkan på lönenivåerna i förvaltningen. Det här tycker jag att ledamoten Thörnroos ska fundera över innan (… taltiden slut).


  • Talman! Det är inte den information som vi har fått från tjänstemännen, så det är någon som uppenbarligen har missförstått situationen. Det finns ingen automatisk koppling mellan ministerlönerna och den övriga förvaltningen.

    Jag tolkar då ledamoten Gunells svar som att det var Liberalerna och Moderaterna som ville höja ministerlönerna, men det var socialdemokraterna som bromsade.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:54

    När man är lantrådet så tror jag att man ska arbeta för att dämpa konflikter istället för att starta dem. Det är kanske bäst om lantrådet byter lite tonart från till oppositionsroll. Det är dags nu!

    Det är nämligen så att den där lagframställningen är ofärdig. Den är inte klar. Man måste arbeta för att titta på höjningen av lagtingslönerna. Man borde ha tittat redan då vad det innebär i förlängningen när det gäller en förhöjning av ministerlönerna och en förhöjning av lönerna i förvaltningen. Det här är en helhet och det innebär enorma höjningar i kostnaderna. Så regeringen Thörnroos får nog komma med sina egna besked i den här frågan. Men det som jag har kritiserat framförallt är ju kombinationen av högre löner och mindre arbete. Det tycker jag att är en illavarslande signal till den åländska befolkningen.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 15:55

    Talman! Från Moderat Samlings sida kan vi inledningsvis konstatera att detta är ett av de mera borgerliga program som förekommit under det senaste decenniet, åtminstone. Här finns en stabil borgerlig stomme i form av ansvarsfull ekonomisk politik, starka självstyrelsepolitiska skrivningar och värnandet av den privata äganderätten som alltför ofta fått stå tillbaka för diverse ”högre” ideal.

    Det är lätt att förena sig med ingressen i regeringsprogrammet där det står: ”Vi tror på individens egen förmåga och utgår från att varje ålänning tar sitt ansvar och att det offentliga samhället bygger beredskap att hjälpa och stötta när det behövs.”

    Programmet genomsyras av en positiv syn på näringslivet som ”samhällets kraftkälla som genererar arbetsplatser och skatteinkomster”.

    Digitaliseringen pekas med rätta ut som en av mandatperiodens stora möjligheter och utmaningar. Vi moderater känner ett stort ansvar och gläds förstås över att minister Karlström leder landskapets digitalisering. Vi gläds även över att minister Holmberg-Jansson utnämnts till nordisk samarbetsminister. Otaliga är de utmaningar som har någon slags koppling till det nordiska samarbetet: Behörigheter, praktiktider, pendling – som lösts med en god nordisk relation.

    Denna regerings största utmaning kommer att vara ekonomin. Ekonomin. Lantrådet underströk i sitt inledningsanförande behovet av flerårig rambudgetering. Mycket bra! Den föreslagna ekonomiska politiken utgör en stabil grund för att jobba mot en budget i balans. Om denna regering tar sig an denna viktigaste utmaning på allvar, så kommer ni att få höra att regeringen är okänslig, alltid gör fel saker och har fel i största allmänhet. Bästa regering, stå på er! Stå fasta i era målsättningar, tillsammans för Ålands bästa!

    Detta är ett regeringsprogram som känns väldigt moderat, både i stort och smått. Jag vill först ge några övergripande exempel: Språkrådets roll som aktör för svenska språkets ställning intensifieras. Arbetet med att ge ålänningarna möjlighet att ta del av hela det svenska TV-utbudet fortsätter med målsättning att lösa upphovsrättsliga frågeställningar - tillgång till SVT Play och TV4 Play via internet.

    Positivt är också de starka skrivningarna kring främjande av sysselsättning under ekonomikapitlet. Vi gillar också beredskapen att pröva entreprenörers utmanarrätt av offentlig verksamhet.

    Nu till de respektive fackavdelningarna. Hälso- och sjukvård: Det vilar något mycket sympatiskt över att denna regering månar både om livets början och livets slut, både eftervården efter förlossningar och den palliativa vården i hemmiljö. Det är jätteviktiga områden som berör ålänningarnas liv och där vi kan nå betydande resultat med rätt riktade kostnadseffektiva insatser.

    Vi välkomnar givetvis en folkhälsostrategi för Åland, med ett behövligt och långsiktigt fokus på friskvårdsfrämjande åtgärder.

    Vi välkomnar också det kraftfulla greppet kring problemet kring ungas psykiska ohälsa, vilket framträder både i hälsoavsnittet och i utbildningsavsnittet.

    Som f.d. ansvarig för hälsovårdsområdet välkomnar jag ambitionen att stegvis förverkliga programmen för suicidprevention, tandvårdsprogrammet och ett långsiktigt stärkande av primärvården. På socialvårdssidan vill jag ge en särskild tumme upp åt det fortsatta arbetet med åtgärdsprogrammet ”Ett tillgängligt Åland”. Det här är bra grejer!

    Allt utvecklingsarbete måste dock medföljas av stor kostnadsmedvetenhet. Betoningen kommer, precis som det beskrivs i regeringsprogrammet, att behöva vara på att samordna och bygga på redan befintliga strukturer.

    Vi moderater välkomnar den uttalade förstärkningen av svenskan på Åbo Universitetscentralsjukhus, för talman, något behöver göras här.

    Talman! Socialvårdssidan inleds med stark betoning av de privata, lokala entreprenörernas betydelse i det åländska samhällsbygget. Detta är mycket bra. Moderat Samlings förhoppning är att all kommande lagstiftning på socialvårdssidan ska underlätta för de åländska entreprenörer som blir allt viktigare för våra kommuner.

    År 2021 avses KST och socialvårdslagarna träda i kraft – samtliga har nu passerat Ålandsdelegationens Argusöga. När detta är gjort vill vi förnya klientlagstiftningen för att bygga bort möjligast många orättvisor i den. Till denna kategori lagar hör också en ny funktionshinderslag och missbrukarlag.

    Det är värt att lite stanna upp särskilt vid punkten ”Ny välfärdsteknik” eftersom det finns de som redan nu har börjat raljera kring detta. Ny välfärdsteknik kommer att vara avgörande för hur vi rent praktiskt klarar den demografiska utmaning vi har framför oss och den, talman, förtjänar att tas på allvar.

    En mycket prioriterad lag måste vara en ny, förenklad alkohollagstiftning vilken Ålands servicebransch länge törstat efter.

    För ÅMHM:s del kommer en översyn av avgiftssystemet att göras – och detta är viktigt för oss moderater – ”i samråd med berörda branschorganisationer”.

    På utbildningssidan kan vi notera mottot ”stötta svaga och sporra starka”. Detta är jätteviktigt. Vi ska stötta de svaga, men också ge de starka rätt stimuli.

    Vi ser det som mycket klokt att specifikt utvärdera förändringarna inom barnomsorgen i och med den nya grundskolelagens ikraftträdande.

    Kärnuppdraget för Högskolan på Åland beskrivs klockrent. Att höja Ålands attraktionskraft som studieplats är utmärkt, likaså fokuset på innovation och utveckling samt att utveckla boendemöjligheterna på Åland.

    Givetvis välkomnar vi från moderat sida översynen av studiestödet och utsikten att slopa inkomstgränsen för studiestödet. Studier och arbete ska alltid löna sig.

    På kultursidan vill vi moderater särskilt lyfta en länge efterlängtad översyn av fornminneslagen för att ”stärka och tydliggöra markägarnas rättigheter”. Mycket bra!

    Vi välkomnar också den aviserade nydaningen av Ålands musikinstitut och den möjlighet den ger att ta tillvara våra åländska förmågor.

    Nu näringspolitiken. Förutom att näringspolitiken ges mycket textutrymme, vilket tidigare talare har konstaterat, så finns den överallt i detta regeringsprogram: De kreativa kulturnäringarna, revidering av plan- och bygglagen för att stärka äganderätten och den nämnda alkohollagstiftningen. Vi ser här ett starkt fokus på att locka flera ålänningar ”tillbaka hem” och på att låta åländska företag växa och ge möjlighet att anställa fler. Det är positiva effekter som för landskapets del ytterligare förstärks i och med det nya ekonomiska systemet.

    Vi ser det också som positivt att skrivningarna kring främjandet av sjöfarten är starka, då samhällets välstånd också framledes är starkt beroende av just sjöfarten.

    Jordbruket får i detta regeringsprogram en verkligt holistisk behandling och visionen är att vi ska leverera produkter av hög kvalitet på ett hållbart sätt. Från Moderat Samlings sida välkomnar vi bl.a. att fruktodlingens betydelse tydligt lyfts i ett regeringsprogram, för denna odlings nationalekonomiska betydelse är icke försumbar. Som moderat är det också lätt att glädjas över att våtmarkerna äntligen hittat vägen in i ett regeringsprogram från vårt partiprogram.

    Vad gäller jakt och fiske är vi moderater mycket tillfreds över de föredömligt tydliga skrivningarna. Ja, det finns ett stort behov av att öka insatserna för att minska stammarna av mink, mårdhund, säl och skarv. Ja, vi behöver ett program för att minska och begränsa sälstammen som åsamkar väldigt stora skador för yrkesfisket. Och ja, Ålands intressen inom jakt och fiske kommer att behöva en mycket aktiv extern bevakning både i Bryssel men också i Helsingfors då den nya självstyrelselagen når sin slutliga utformning.

    Ett plus för de mycket genomtänkta skrivningarna kring hur fiskodlingen kan utvecklas. Likaså ett plus för att turismen i detta regeringsprogram fått eget kapitel och en egen strategi, i stället för några meningar som i föregående regeringsprogram.

    Kapitlet om småföretagande och entreprenörskap är verkligt ambitiöst, här snackar vi rättesnöre för ett fritt och positivt företagsklimat. Så lite krångel som möjligt, så mycket omvärldsbevakning som möjligt för att fånga upp relevanta trender. Så lite skattegräns som möjligt och ett så väl fungerande AMS som möjligt. Här har vi ett bra recept.

    Kraftfulla åtgärder hittar vi också under handel och industrin. Det ska bli enklare att servera vilt på restaurang, AXgan-märkning. Och notera detta: ”Landskapsregeringen ska initiera insatser för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom olika investeringsstöd riktade mot hållbara lösningar.” Det är hoppingivande för våra näringar som idag pressas från flera håll.

    Förutom omvärldsbevakning behövs även insatser för att öka de digitala färdigheterna hos ålänningar i alla åldrar med tanke på digitaliseringen. Men framför allt, ett digitalt ledarskap för att säkerställa att ålänningarna har rätt till minst jämförbar digital utveckling och tillgänglighet som våra grannländer.

    Talman, vi från Moderat Samlings sida har de senaste två plenidagarna ägnat en viss möda åt att föra fram vår ståndpunkt vad gäller västra Föglö. Så låt oss vända blad och istället ägna oss andra infrastrukturella landvinningar som lätt hamnar i skymundan. Talman, jag kommer att dra över precis som vicetalman Zetterman också gjorde. Det är mycket bra att arbetet med en gång- och cykelväg till Nåtö/Järsö äntligen kommer i gång. Här finns enorma synergier, turistiska och arbetsmässiga. En översyn av kollektivtrafiken är absolut nödvändig för att nå ett sammanhållet Åland med effektiva resor och låg miljöpåverkan. Ja, fortsätt med det!

    Mycket betryggande är att flygtrafiken ges en prioriterad ställning. Talman, hur vi än vänder och vrider på oss behöver vi den, för näringslivet, för sjuktransporter och för medicinska provtransporter, vilket föredömligt tydligt har framgått i media.

    Nu kommer vi till miljön, sist men inte minst. Att förverkliga hållbarhetsagendan och nå en hållbar konsumtion kommer att fordra en del ansträngningar. Från moderat sida vill vi särskilt välkomna de tydliga skrivningarna om begränsning av örnstammen, det är nödvändigt.

    Vi välkomnar också uppdateringen av djurskyddslagstiftningen och arbetet med att förbättra vattenkvaliteten. Sunt är också den tydliga målsättningen att energieffektivera så mycket som bara är möjligt.

    Avslutningsvis, talman, vill jag lyfta två viktiga saker: Det är bra att landskapsregeringen bjuder in kommunerna till en dialog om dricksvatten- och avloppsfrågorna. Just här är ett helikopterperspektiv mycket välkommet.

    Givetvis välkomnar vi moderater den aviserade översynen av plan- och bygglagen för att stärka äganderätten. Detta behövs! Dagens plan- och bygglag ger omfattande besvärsmakt till många aktörer som kan leda till att viktiga projekt går i stå, då någon som inte ens berörs av projektet kan besvära sig. Här finns en balans att återställa.

    Kommer regeringen Thörnroos att lyckas? Ja, det hänger på två saker: Lagarbete - då avser jag inte teamkänslan, jag avser lagberedningen. Det gäller att prioritera att all lagstiftning i regeringsprogrammet verkligen blir gjord under mandatperioden, och med en effektiv omvärldsbevakning därtill så kommer Team Thörnroos att klara denna utmaning galant! Tack för ordet.


  • Tack, talman! Det var många ord i minuten. Mina öron spetsades och viftade lite när ledamot Valve pratade om eftervården och förlossningsskador. Jag tycker absolut att det här en jättebra sak i regeringsprogrammet.

    Men har ledamot Valve någon uppfattning om hur mycket det här kommer att utöka ÅHS kostnadskostym? Den är är ju lite pressad har vi sett på nyheterna häromsistens. Har ledamot Valve någon uppfattning om det?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:08

    Min personliga uppfattning i frågan är att det torde inte utöka ÅHS kostnadskostym särskilt mycket. Organisationen själv har konstaterat att det finns anledning att förbättra informationen kring var man kan få eftervård, och anledning att också bygga flera broar mellan det offentliga, mellan tredje sektorn och mellan den privata sektorn för att få detta att löpa på. Med relativt små medel så kan vi bli bäst i klassen.

    Det finns ett motsvarande arbete i Sverige där man funderar på hur regionerna kan bli bäst på eftervård efter förlossningar. Vi behöver inte nödvändigtvis rakt av ta modell därifrån. Vi kan med enklare medel uppnå samma mål som man nu försöker uppnå i Sverige. Det är min personliga uppfattning.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve för det förtydligandet. Vi har hört tidigare här i salen idag att vi har en bra vård på Åland. Jag håller absolut med. Men vi är ju väldigt dåliga på att mäta vårdkvaliteten. Från patienthåll har man kritiserat eftervården, att den inte är tillräcklig. Mera information är säkert bra och på sin plats, jag tror att det nästan aldrig kan bli för mycket.

    Menar ledamot Valve att kvinnor med förlossningsskador eller graviditetsskador ändå ska vända sig till den privata vården för att få detta åtgärdat, eller är det någonting som ÅHS ska sköta?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:10

    Det stämmer det som ledamoten Söderlund anförde. Från patienthåll har det förekommit en del kritik på den punkten. Det är ungefär 279 barn som föds på Åland, om jag kommer ihåg rätt, och 25 procent av förstföderskorna får någon form av problem med bäckenet - det kan vara 20 eller däromkring. Av dessa som får problem så kan man sedan gruppera vissa så att man kan ta en ganska stor del i gruppträning, medan en del behöver individuell coachning, handledning och träning. Störst behov har det varit att berätta från det offentliga Ålands sida vilka möjligheter det finns när du har fött barnet. Vem kan du vända dig till? Det har varit väldigt oklart och otydligt. Men jag vet att nu finns det en väldigt god dialog mellan parterna. Det vidareutbildas också inom organisationen ÅHS just nu, så vi kommer att kunna nå det här relativt enkelt.


  • Tack, fru talman! Ledamot Valve lyfte fram den förenklade alkohollagstiftningen som någonting positivt. Jag ställer mig lite frågande. Vad innebär den här skrivningen? Vad är alltså syftet med den förenklade alkohollagstiftningen?

    Vi känner ju till att alkoholkonsumtionen på Åland är roten till väldigt mycket skadegörelse, våld i nära relationer osv. Hur är resonerar man kring det här? Vad ser ni som positivt med att lättare införa alkohol i samhället?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:12

    När jag var socialminister så fick jag frågan; vad betyder det för den som går in på Arken och beställer en öl? Mitt svar var; det betyder väldigt lite, den där ölen kommer fortfarande att vara där, möjligen kommer krögaren att vara lite gladare. Därför att det som den reviderade alkohollagstiftningen framförallt gör är att den gör livet enklare för krögaren, arbetsgivaren, alltifrån hur vi reglerar och kräver tillstånd av ansvariga inom restaurangbranschen och förfarandet för när man vill ha utvidgade öppethållningstider. Men vad gäller själva utskänkningen så är det väldigt lite i praktiken som kommer att förändras.

    Vad det framförallt handlar om är enklare regler, det är det som förslaget bygger på som överfördes till lagberedningen efter att jag blev lagtings... nej, vänta nu blev det fel, men i alla fall. Jag tror att minister
    (… taltiden slut).


  • Ja, i meningen efter så deklarerar man att folkhälsans ANDTS-samordning 2017-2020 ska utvärderas och nya riktlinjer ska föreslås. Vad avser man med de här riktlinjerna? Har de någon slags samband med den här nya lagstiftningen?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:14

    Ett nyckelbegrepp i all alkoholpolitik är förstås den totala alkoholkonsumtionen. Man har följt väldigt noga med hur den utvecklades i riket efter att man där genomförde reformen som delvis också trädde ikraft på Åland. På Åland trädde den ikraft så att det flyttade in varor på 5,5 procent istället för 4,7 procent i detaljhandeln, men priset på dessa varor som är 5,5 procent är samma som de var på Alko tidigare. Man har t.o.m. skärpt alkoholaccisen. För enligt alkoholforskningen så är det här ett av sätten som man kan minska tillgängligheten på. Det som vi har kunnat se i riksstatistiken är att det blev inte någon dramatisk ökning av den totala alkoholkonsumtionen av denna reform. Det tycker jag att är värt att hålla ögonen på, alltså att vi vidtar motsvarande begränsande åtgärder också på Åland.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Varför nämner ledamot Valve "vi moderater" ungefär 75 gånger i sitt anförande? Är det det borgerliga dåliga samvetet som spökar?

    För mig är moderat politik valfrihet, det är en privat marknad som får konkurrera med det offentliga och det är också ett lågt skattetryck och ändå en god service.

    Varför har Moderaterna gett upp kommunreformen? Bara för någon månad sedan stod minister Valve i samma talarstol och talade inför nästan samma församling politiker om betydelsen och vikten av en kommunreform på ett väldigt kunskapsbaserat sätt. Men någonting har hänt sedan dess och jag tycker inte att det är trovärdigt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:16

    Ja, ledamoten Holmberg, jag säger "vi moderater" för att jag håller Moderaternas gruppanförande och har fått det förtroendet av den moderata lagtingsgruppen.

    Vad gäller skrivningarna om kommunreformen så beskrev jag det redan tidigare i en replik till ledamoten Gunell. Vi från Moderat samling är tillfreds med att kommunreformen finns med i regeringsprogrammet och att målsättningen för fasta Åland kvarstår. Liksom jag också sade i repliken till Camilla Gunell så tror jag att det är läge att ge landskapsregeringen lite arbetsro nu och ge möjligheten att lägga fram förslag på vägen framåt.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Arbetsro, det är det som ålänningarna behöver få, alla ålänningar som jobbar ute i kommunerna; inom socialvården, inom grundskolan etc. och det var därför som vi behöver ha en kommunreform, inte för att landskapsregeringen ska få arbetsro heller.

    I utskottsarbetet lyftes 100 000 bort för kommunutredarna. Nu i regeringsprogrammet så ska man lyfta in pengar för kommuncoacher, det är precis samma sak för mig.

    Jag har ett flertal exempel på åtgärder som per automatik skulle lösas via en kommunreform, men som man nu istället ska projektanställda personer för, skapa arbetsgrupper för och skapa dubbla arbeten för och som mångt och mycket handlar om kommunala ansvarsområden. Jag kan heller inte förstå hur vi ska ha råd och hur vi lagligt ska kunna ge särskilda stöd till kommuner? Jag skulle ha lite acceptans om man med ett ord skulle ha nämnt ordet kriskommun i handlingsprogrammet, men det gör man inte. (… taltiden slut).


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:17

    Ledamoten Holmberg tolkar mina ord som en viss potentat tolkar bibeln. Regeringen har ju faktiskt bara suttit en vecka ännu. Det är skäligt att det tar lite tid att formulera förslag från landskapsregeringen som kollektiv och från den ansvarige ministern.

    För undertecknad så är det viktigt att kommunreformen drivs framåt, om det sedan sker i form av kommuncoacher, samordnare eller vad man kallar dem, det är av underordnad betydelse för undertecknad. Men på den punkten tror jag att jag och ledamoten Holmberg har en viss samsyn ändå.


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Gruppanförande | 16:18

    Tack, fru talman! Bästa lagting, fru lantråd har vi väl i korridoren hoppas jag, och bästa ministrar.Ja, det var jag som fick förtroendet att hålla gruppanförande för Åländsk Demokrati.

    Då har vi äntligen regeringsprogrammet på vårt bord. Nå, vi fuskade lite senast förra veckan, men det har ni väl förlåtit oss nu.

    Vänder vi på bladet så hittar vi namnet på lantrådet och ministrarna. Jag noterade att denna gång fick även Åländsk Demokrati en inbjudan av regeringssonderaren och vi hade en diskussion i positiv anda. Vi hade dock redan före valet sagt att vi kanske inte ser oss som ett regeringsparti, då vi själva anser oss sakna tillräcklig parlamentarisk erfarenhet. Vi var dock positivt inställda till att eventuellt stöda en regering och förhoppningsvis kunna bidra med någon vishet någon gång. Vi hade egentligen bara två önskemål och de har infriats utan att vi ens nämnde dem.

    Det är svårt att säga hur vi hade kunnat påverka regeringsprogrammet, men jag kan i alla fall garantera de ministrar som är här att den här listan skulle inte ha kallats "Lanskapsregering", om vi hade varit med. Är det ett nytt ord för lan-party, undrar väl kanske den yngre generationen eller ska det vara "Lamskapsregering"? Men sådant händer.

    Fru talman! Sedan har vi ett regeringsprogram på 17 sidor. Det är ett fullspäckat innehåll. I motsats till den opedagogiska budgetframställningen så är denna tydlig. Den har tydliga rubriker och kursivering osv. så den är väldigt lättläst.

    När man läser igenom detta dokument så här lite före jul så kommer man lätt att tänka på en julklappslista. Där finns många, många önskemål. Men så slår det mig att detta är ju ingen julklappslista! Det är ju en lista som jultomten själv har skrivit! Det är saker som ska genomföras under inkommande mandatperiod. Då blir det faktiskt en i sanning imponerande lista.

    Som ekonom börjar jag naturligtvis läsa om den ekonomiska politiken. Vi ser att det är ett underskott om 15 miljoner i budgeten, även om jag ju inte lyckades få in det i budgetbetänkandet. Bra så. Jag kan se att man ”måste föra en restriktiv finanspolitik”. Kanske jag inte behöver skriva fler motioner angående hundralappen. Men om jag måste, så kan jag hänvisa direkt till regeringsprogrammet.

    Jag ska inte fortsätta att läsa innantill utan noterar att vi från Åländsk Demokrati i huvudsak stöder de skrivningar som finns. Jag har skrivit en kommentar ÅTG, vilket är min förkortning på åtgärdsmotion, men den återkommer jag antagligen till.

    Fru talman! Vi läste väl alla avsnittet om kortrutten och där är ju skrivningarna liknande som i budgetbetänkandet, men något tydligare. "Lanskapsregeringen" avser att bygga en tunnel. Hoppas att det inte blir en "Lamskapsregering".

    Kommunstrukturreformen var en annan stor sak och den hittar man faktiskt inte i innehållsförteckningen. Det var en miss i pedagogiken, som åtminstone Ålands Demokrati skulle ha korrigerat. Men om man googlar det så hittar man det under ”Autonomi och det svenska språket”, av någon orsak. Det är ganska lurigt, mellan SVT Play och ”den egna poliskåren”. Det finns säkert någon förklaring till det om inte ministern försöker gömma det hela under mattan?

    Fru talman! Detta är som sagt en lista som jultomten har gett oss. Det är egentligen ganska onödigt att nagelfara den i detta skede. Liksom vid presentationen för fyra år sedan så valde jag att vänta och se vad som hände. Vad avser man med de här skrivningarna? Vad gör man på basen av dessa skrivningar? Menar man det man skriver eller har man en skrivning enbart för att tysta oppositionen? Någon sade att det som inte är skrivet så finns ändå. Så det är inte så lätt att diskutera det hela.

    Fru talman! Vi har vårt regeringsprogram på bordet. Jag anser att man även behöver säga några ord om den här regeringen. Som jag sade inledningsvis så ansåg jag att vi inom Åländsk Demokrati kanske har för liten parlamentarisk erfarenhet. Därför blev vi faktiskt lite förvånade då regeringen presenterades första gången och det visade sig att tre av dem helt saknade parlamentarisk erfarenhet från detta parlament. Dessutom finns det ett parti som helt och hållet saknar parlamentarisk erfarenhet. Ministern saknar både utbildning i miljövetenskaper och i den metafysiska klimatläran. Nå, vi kan ju inte påverka klimatet så hela alarmismen är ju egentligen bara ett spel för gallerierna så en teaterutbildning är kanske ganska lämpligt egentligen.

    Fru talman! Om jag lite går utanför denna regering - det har också kommenterats tidigare - så kan jag notera att i den finska regeringen finns fem kvinnliga partiledarna och de har en sammanlagd erfarenhet om sex år i en regering. Jag noterade att vårt lantråd ensam har lika lång erfarenhet. Vad jag har förstått så kommer nuvarande talman Nordlund så småningom att tillträda som finansminister och han satt faktiskt i vårt lagting när Finlands statsminister föddes, så han har längre ministererfarenhet än samtliga ministrar tillsammans. Så vi från Åländsk Demokrati hoppas att det här är en lämplig blandning av erfarenhet och nya vindar i regeringen.

    Fru talman! Den viktigaste pusselbiten i en regering är trots namnet ”Tillsammans för Åland” regeringsbildaren. Jag träffade Veronica Thörnroos någon vecka före förra valet. Då gick jag fram för att hälsa på henne och sade att hon blir antagligen valets röstmagnet. Jag fick rätt, men centern blev, som bekant, inte röstmagnet.

    Då den nya regeringen sedan tillträdde för fyra år sedan så blev vi kolleger i finans- och näringsutskottet. Där har jag haft möjligheten att lära känna henne under fyra år och naturligtvis även här i salen, men det är som vi alla vet två helt olika fora.

    Jag har kunnat notera hennes breda kunskapsbas, hennes erfarenhet och engagerande anföranden och rappa repliker. Hon har ofta kritiserat den sittande regeringen, rätt eller fel. Men mellan raderna har jag kunnat läsa mig till vilken ledarstil hon vill uppnå. Samma ledarstil genomsyrar även detta regeringsprogram, vilket får mig att hoppas att den nu tillträdande regeringen kan föra en politik som ligger mer i den linje som jag och våra sympatisörer inom Åländsk demokrati kan uppskatta.

    Jag hoppas att fru lantråd med stor ödmjukhet minns de kloka orden som vi kunde läsa före valet: ”När människor med makt slutar lyssna är det dags att byta ut dem.” Tack för ordet.


  • Andra vicetalman Bert Häggblom (Obs) Gruppanförande | 16:27

    Tack, fru talman! Efter att ha lyssnat på debatten så kan man inte skriva något tal på förhand, utan man får dra slutsatser av det som har sagts och de diskussioner som har förts, för annars blir det bara upprepningar och det tror jag att ingen är betjänt av.

    För det första vill jag gratulera landskapsregeringen till det program som vi har här och som vi alla varit med och jobbat fram. Jag tycker att det har varit en positiv anda i utarbetandet och i synnerhet de som har hållit i pennan och lyckats få ihop allas åsikter till det här programmet. Det är glädjande och jag tycker att det finns en entusiasm som bådar gott i regeringen. Det är det som är det viktiga att det finns en positiv anda. Det finns visioner, allt finns inte här och många vill ha genom sina viljor under de kommande fyra åren även från oppositionens sida. Jag hoppas också att vi kan tillmötesgå oppositionens idéer och för framtiden för Åland. Det är viktigt.

    Det som kanske var avgörande för valutgången var ju den här frivillighet för kommunerna och att det nu möjliggörs i det här programmet. Det är kommunernas invånare som själva ska avgöra sin framtid och det tror jag att är viktigt. Det har diskuterats demokrati här idag. Åland har, vill jag påstå, en av världens bästa demokratier. Vi har demokrati långt ner, många människor får vara med och bestämma om sin vardag. Jag tror inte att det är poängen att man ska vara här i lagtinget och säga hur det ska vara. Jag tror att det är viktigt att varje kommuninvånare själva får vara med och forma sin framtid och de flesta är nöjda med det. Det är viktigt.

    Sedan säger man nu att kommunens ekonomi är i fara. Det är inte med i regeringsprogrammet men jag har hävdat tidigare och jag hävdar att vi ska komma ihåg att samfundsskatten delas inte lika på hela Åland utan det är beroende av var företagen är skrivna. Ett exempel är att en del av Orklas inkomster går till Mariehamn fast alla arbetsplatser finns i Saltvik och hela företag har sin verksamhet i Saltvik. Är det rättvist? Det får man fråga sig. Jag har sagt att man borde dela det enligt befolkningen ute på hela Åland. Då skulle den här nyckeln se helt annorlunda ut.

    Andelar till kommunerna bygger på att kommunerna ska ha möjligheter att bedriva sin verksamhet och ge den service som behövs. Vi ska återföra de kommunala andelarna tillbaka till i kommunerna. Den avgående landskapsregeringen, som satt förra perioden, tog bort fyra miljoner till kommunerna. Vad innebär det på sikt? Jo, det betyder skatteökningar i kommunerna. Jag vill påstå att det är lagtingets skyldighet att se till att kommunalskatten hålls så låga som möjligt i landskapet. Det är inte vi som ska trissa upp det.

    Sedan har vi en strikt ekonomisk politik står det i regeringsprogrammet och det är viktigt. Men vad vi saknar, som det avgående lagtinget fattade beslut om, var grundskolelagen och det var socialvårdslagstiftningen där vi inte fick vetskap om vad det kommer att kosta kommunerna. Det är en osäkerhetsfaktor som vi nu under den här perioden kommer att ha. Så vi får se vad det leder till. Därför ska man också vara försiktig med nya reformer och därför finns det inte så mycket och många saknar det. Men det man måste titta vart allt det här leder om vi vill behålla kommunalskatterna på en låg nivå. Det är det som är det viktiga. Jag tror att det bör man se på.

    Det kom fram i debatten här i dag att Obunden Samling skulle ha lovat polisen 30 miljoner. Den som sade det var lagtingsledamot Gunell. Hon såg det på radions hemsida. De hade totalt missat vad jag hade sagt. Jag sade att vi bör få en lagstiftning som möjliggör att man tar bort det här lånets ränta, förändrar det samt att man ska ta bort det i vår lagstiftning så att man kanske kunde få cirka 30 miljoner tillbaks till landskapsbudgeten. Sedan sade jag vi att vi behöver ju förbättra för polisen. Den som satt rubriken trodde att dessa 30 miljoner skulle till polisen. Men rubriksättaren var inte samma person som reportern som intervjuade mig. När jag ringde och frågade om reportern uppfattade det så här, så sade reportern; "nej det är inte jag som har satt rubriken. Så det ändrades efter fem minuter, men uppenbarligen hade ledamot Gunell läst det före. Så kan det gå, en rubriksättning kan bli felaktig.

    Däremot är det viktigt att polisen skapar den trygghet vi i samhället ska ha. Vi vet ju från omkringliggande regioner att den tryggheten inte finns. Men vi ska säkerställa den. Jag hoppas också under den här mandatperioden att det möjliggörs - fast det inte står i programmet - att man som enskild medborgare kan ringa direkt till polisen och inte måste gå via landskapets växel. Det var bara som ett tips till landskapsregeringen, så att man kommer fram och inte måste ringa 112. Men det är en enkel sak som inte behöver vara ett program tycker jag.

    I regeringsprogrammet är också turismen viktig. Som ledamot Holmberg ofta brukar påpeka så är det viktigt att turismen kommer fram här. Man ska också stöder den landbaserade turistnäringen. Där tror jag att landskapsregeringen har lite att titta på. Det står i programmet och man bör hjälpa att den har den kvalitet som behövs och den attraktionskraft som nu kanske lite har försvagats beträffande stugbyar och annat samt anläggningar på landsbygden och i skärgården. I skärgården är det också viktigt att de har möjligheter och att trafiken är sådan så att folk kan komma ut i skärgården. Dagens bokningsregler gör att det är lite svårt för turistföretagare i skärgård att fylla sina anläggningar på grund av att man krånglar till det för mycket i landskapstrafiken. Det här är sådana synpunkter som är viktiga.

    Den största jämställdhetsfrågan - som riktades mot Obunden samling av Zetterman - är att visstidsförordnanden, i synnerhet inom ÅHS, kommer bort samt att vi har exakt samma lagstiftning som vi har inom det privata näringslivet, inom den kommunala sektorn och i närregionerna. Nu har många, oftast kvinnor, haft 10 år eller längre visstidsförordnanden. De har inte kunnat gå till banken och begärt att få lån att köpa sig en bostad, för de har inte ett förordnande så länge så att banken ger lån åt dem. Nu kommer den här landskapsregeringen att få bort det hoppas vi. Vi lade en lagmotion under perioden och vi fick också stöd av dåvarande landskapsregeringen, men man kom inte till skott. Man förde så många andra reformer. Men jag hoppas det här genomförs nu så att vi får bort den ojämställdheten som har varit. Det här är den största jämställdhetsfrågan som jag har sett på länge och som kan bli verklighet, fru talman. Så det hoppas jag att genomförs.

    Jag ska inte orda längre för vi bör få igenom den här debatten så snabbt som möjligt. Det är några som har begärt repliker. Tack, talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Häggblom. Sparkraven har funnits under flera år för landskapets ekonomi har varit kärv och är kärv. Men det kanske inte har funnits en medvetandegrad hos den tidigare oppositionen om hur kärv den har varit och det kan man väl tycka vad man vill om. Men jag tror att den medvetandegraden finns där just idag.

    En av sparåtgärderna var att man sparade genom hela linjen eller effektiviserade över hela linjen. En åtgärd var att minska en aning på landskapsandelarna. Nu vill regeringsblocket återställa dessa landskapsandelar. Jag tycker att frågan är så pass stor, så betydande och summan är så pass avgörande så att den kräver också ett svar på varifrån man ska ta dessa pengar. Vad ska man istället spara på för att kunna återställa landskapsandelarna?


  • Tack, fru talman! När landskapsregeringen har gått igen det här så förutsätter jag att man har gått igenom hela ekonomin. Det finns osäkerhetsmoment som vi inte är klara med just nu. Jag förutsätter att finansministern ser igenom allt och möjliggör så att vi kan återställa landskapsandelarna till kommunerna. Det viktigaste för alla tror jag, oberoende om man är i majoritet eller opposition, är att skattetrycket inte blir så stort så att man måste tvinga kommunerna att höja skatterna. Det viktiga är att vi håller pengarna i de mjuka värdena än att sätta dem på de hårda värdena.


  • Tack, talman! Det finns ju förstås enkla lösningar på att skapa en bättre offentlig ekonomi även inom det kommunala. Jag hoppas verkligen att det inte är tillväxtsatsningarna som får stryka vid när man sedan ska leta upp de här 4 miljonerna eller de miljoner som det krävs. Jag vet också att landskapsregeringen tidigare kompenserade kommunerna en del, jag tror inte att det blev 4 miljoner i verkligheten. Men jag hoppas verkligen inte att det är utvecklingspengarna som får stryka vid, för de behöver Åland verkligen ha för att kunna lyfta både välfärden och komma in i framtiden.


  • Tack, fru talman! Nu vet jag inte vilka utvecklingspengar lagtingsledamot Holmberg avsåg. Men till den delen så tror jag att landskapsregeringen kommer att hålla det program som ligger, det förutsätter vi. Jag tror att de farhågorna inte finns.

    Däremot ska vi skapa förutsättningar för näringslivet, att vi inte skapar hinder för näringslivet att utvecklas och då skaffar vi också en ekonomisk trygghet i samhället.


  • Talman! Jag vill ta fasta på det som vicetalman Häggblom tog upp när det gäller landskapsandelarna och de reformerna som berör socialvården, barnomsorgen och grundskolan. Det är svårt att få ett helhetsgrepp om kostnaderna eftersom lagarna inte har trätt i kraft. Men till exempel i grundskolelagen så finns det förändringar som gör det smidigare och effektivare med språkval och konfessionslös religionsundervisning. Samtidigt efterfrågar många satsningar på psykisk ohälsa, till exempel trestegsstöd på lagnivå både för barnomsorgen och skolan. Där har vi en alldeles konkret sak där vi kan påverka barn och ungas psykiska ohälsa, men det är svårt att få ett exakt grepp om kostnaderna.

    Likaså när det gäller socialvården så visar erfarenhet från rikssidan att man kan spara väldigt, väldigt mycket genom att jobba enligt den socialvårdslagstiftning som snart träder ikraft.


  • Tack, fru talman! Jag tackar för det erkännande som kom från lagtingsledamot Sjögren, att det har varit osäkerhet i den här lagstiftningen. Vi vet inte var ekonomin landar, vilket det också var i de framställningarna. Där är vi ense. När det har lagt sig och vi vet vad kostnadsutvecklingen är så hoppas att vi vet vilket utrymme det finns.


  • Talman! Där det stod också i lagframställningarna att man ska göra en översyn av landskapsandelarna. Jag sällar mig till den skara som tror att vi behöver en kommunreform på Åland. Vi vet att landskapsandelarna utgör 35 miljoner euro, medan kommunernas avgifter och skatteintäkter är 120 miljoner. För att vara bärkraftig så måste en kommun ha skattekraft.

    Sedan ställer jag mig också tveksam till vicetalman Häggbloms diskussioner kring samfundsskatteintäkterna. Vi har ett utpräglat Robin Hood-system i vårt landskapsandelssystem. Ska de kommunerna och tätorterna nu ytterligare tas ifrån samfundsskatteintäkterna? Jag tror att vi skjuter oss själva rejält i foten om vi börjar med något sådant manipulerande.


  • Tack, fru talman! Det är inte något manipulerande som jag är ute efter. Det är bara en rättvis fördelning. Det betyder också att landskapsandelssystemet även måste göras om i grunden. Man borde se hur rättvisan är. Samfundsskatten är inte ett rättvist system idag. Varför ska man ha den nyckeln som vi har där idag? Sedan kompenserar man det på annat håll genom landskapsandelar.
    Det är precis hur man gör det. Kanske slutkontentan är densamma ändå, men det skulle kännas bättre. Jag tror att kökarsborna bidrar lika mycket som en mariehamnare till att vissa banker och försäkringsbolag går jättebra i Mariehamn. Det är ingen skillnad där tror jag.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Gruppanförande | 16:42

    Fru talman! Värderade åhörare, lagtingsledamöter och ministrar! Åland har fått en ny regering, ett nytt regeringsprogram - som inom alla politikområden - avser att kliva framåt för att ställa om vårt samhälle i en pågående klimatkris.

    Vi ökar takten nu. Och vi gör det tillsammans. Jag är med. Som tämligen nybliven pensionär hade jag lovat mig själv att inte backa någon enda förfrågan om min insats för att arbeta för klimatets bästa. En dag ska mina barnbarn som vuxna kunna konstatera: Vår mormor – hon försökte i varje fall!

    Förfrågan kom våren 2019 från ett blivande parti för just denna omställning. Hållbart Initiativ. I uppbyggnaden av Hållbart initiativ har en bild varit ständigt tydlig på min näthinna. Bilden av barndomens kristallklara vatten vid simstranden. Sommarens tävlan om vem som sett nyckelpigan med flest prickar. Gläntan i skogen där de sötaste syronen växte. Naturens godis, gullvivans nektar. Biblioteket vår samlingspunkt dit vi alltid cyklade. Det var alltid okej att knacka på hos grannen.
    Glass åt vi på sommaren och på vintern skidade vi till skolan i Strandnäs. Trafiken var inte i närheten så tät som nu. De flesta familjer klarade sig utan bil. Vi lade pussel, hoppade rep, läste och byggde kojor i skogen.

    Tro inte att jag förespråkar att vi drar tillbaka klockan till 1960-talet. Allting var inte bättre förr.
    Men vi barn och vuxna levde mer på, och nära intill, naturens egna premisser och mycket sällan i något överflöd.

    Jag kan bidra med mitt perspektiv från det goda som gavs innan vi började överutnyttja våra tillgängliga möjligheter så pass att vi nu avverkar flera jordklots resurser årligen för att skapa ännu högre levnadsstandard.

    Jag är villig att ingå i ett politiskt arbete där vi upphör med att glupskt roffa åt oss istället för att respektfullt och sparsamt ta emot och även återbörda av jordens resurser.

    Talman! Vi politiker behöver inte alltid vara eniga om hur omställning sker i varje detalj! Dock är det klokt att inledningsvis vara ense om att vi nu gemensamt måste börja ställa om samhället mot hållbarhet. Vi äger nämligen alla frågan oberoende av politisk hemvist. Och det politiska samtalet måste ske värdigt, med respekt för person och full fokus på sak.

    En av de första meningarna i regeringsprogrammet ”Tillsammans för Åland” lyder så här: ” Vi utgår från den enskilda människan. Vi vill ha ett Åland där vi möter varandra med respekt, där alla människor har samma värde, är lika inför lagen och där ingen lämnas utanför.” Låt oss börja i denna sal!

    Glädjande nog ståtar Åland redan på framkanten, har hörsammat och tagit ett första inledande ansvar för att möta klimathotet, en förlust av biologisk mångfald och sociala utmaningar.

    Lite kaxigt ser vi att Åland i sin omvärld kan bli ett framgångsrikt föredöme. Vi når dit med framåtsyftande politiskt ledarskap som sätter planetens hälsa och människors välmående i fokus.

    Nu har vi ett regeringsprogram som vilar på, och utgår från det framsynta och prisbelönta bärkraftsarbetet.
    År 2014 fattades ett, internationellt sett, unikt beslut. Landskapsregeringen och lagtinget bestämde att Åland skulle bli helt hållbart senast 2051. En parlamentarisk kommitté hade med strategin “Omställning Åland” banat väg för beslutet. Det fanns en bred parlamentarisk enighet om att ställa om Åland under nio mandatperioder framåt.

    Under förra mandatperioden togs sedan utvecklings- och hållbarhetsagendan fram som handlingsplan och vägledning för hur omställningsresan skulle gå till. Nu har vi nått en mandatperiod till. Arbetet är redan påbörjat. Vi ökar takten. Det är vår uppgift, vårt ansvar.

    För vi, alla, äger som sagt just det här ärendet – måhända mer än något annat ärende som överhuvudtaget har debatterats eller kommer att debatteras och klubbas här i denna högtidliga lagtingssal där de viktigaste av angelägenheter för Ålands folk på Fredens öar behandlas och stiftas lagar om.

    Talman! Hållbart initiativ har inte alla lösningar. Vi har inte heller monopol på frågorna. Vi vet att det finns ett glödande intresse från alla partier att bidra till omställningsresan. Låt oss därför stöda varandra - också över partigränserna; i utskott, parlamentariska kommittéer och diskussioner. Låt oss jobba “Tillsammans för Åland”.

    I arbetet med regeringsprogrammet var Hållbart Initiativ nykomlingen. Vi upplever att allas stämma har nått fram likvärdigt i konstruktiv anda. I en förhandling går man in på samma villkor, beredd att ge och ta och vi är särskilt nöjda över att hållbarhetspolitiken genomsyrar hela programmet.

    Mycket av det som landskapsregeringen nu avser göra är en naturlig fortsättning på den tidigare landskapsregeringens arbete. Det gäller bland annat mer förnyelsebar energi, ökat naturskydd och fortsatta ungdomssatsningar.

    Men vi vet också av senaste statusrapport, som mäter graden av förverkligande av utvecklings- och hållbarhetsagendan, att vi har långt kvar för att nå målen.

    Vi är därför glada för att landskapsregeringen kommer att vidta fler konkreta åtgärder:
    ● Det gäller inte minst en klimatlagstiftning som leder fram till ett fossilfritt Åland, med utsläppsmål, handlingsplaner och klimatråd.
    ● Vi hittar sätt för att den offentliga upphandlingen ska vara hållbar även under EU:s gränsvärde, så att vi kan gynna närproducerade varor och tjänster ännu mer.
    ● En AXgan-märkning som gör det lättare för konsumenterna att välja rätt.
    ● Ett utvecklingscenter på Högskolan som kan kamma hem EU-medel för att förverkliga konkreta omställningsprojekt.
    ● Vi tar fram en folkhälsostrategi för att stärka människors välmående.
    ● Vi ökar stödet för närståendevårdare och inrättar ett kunskaps- och resurscentrum kring demenssjukdom.
    ● Vi banar vägen för resebokningsapp med GIS-data.
    ● Den kommande strategin för hållbart byggande tar bl.a. fasta på intresset att bygga mer i trä.

    Det bästa med allt: Ett aktivt omställningsarbete nu ger näringslivet förutsättningar att fortfarande vara relevant på den framtida marknaden och det skapar nya affärsmöjligheter.

    ”Tillsammans för Åland” vill göra kloka, långsiktiga investeringar som tar Åland in mot framtiden. Det vill också Hållbart Initiativ. Därför är vi stolt med i regeringen. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Jag anser att det blir svårt att driva ett samhälle framåt i hållbarhet med beslut som går ut på att
    man stoppar stora satsningar på miljön. Jag pratar så klart om skärgårdstrafiken. Ledamot Bergbo nämnde att man ser fram emot att Åland ska vara koldioxidneutralt. Man stoppar i stället en i princip koldioxidneutral färja för att gå in för att vilja bygga en tunnel. Jag tänker också på att om vi inte den här tunneln blir klar så går vi på minus för vi har ju inte någon minskad oljeförbrukning under tiden. Hur tänker ni?


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 16:51

    Talman! Ledamot Jessy Eckerman målade upp olika scenarier som jag tycker att är för tidigt väckta. Vi har skrivningar om det här i regeringsprogrammet, att gå in i detalj leder för långt och det är inte ens möjligt just nu. Vi måste först få börja komma i gång.


  • Tack, talman! Man har alltså räknat ut att genom att säga nej till den elektriska färjan så går man miste om 3 000 ton fossilt som årligen bara kommer att vara där för att man säger nej. Jag förstår inte hur man från Hållbart Initiativs sida tänker? Vad har man för alternativ? Ska vi bara fortsätta att köra på som vi vill i tio år och så väntar vi? Var är den kraftiga miljöpolitiken?


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 16:52

    Jag känner mig trygg i att vi ännu inte egentligen ha nått så långt fram som till de här avgörande frågorna. När vi har skrivit programmet de facto så har mycket diskuterats som gör att jag inte känner mig orolig för att vi ska göra dåliga beslut från vår sida.

    Vi har vårt mål, vår målsättning och vårt löfte väldigt tydligt med hela tiden. Det är att allt som sker på alla politikområden ska ske inom de ramar som vår planet klarar av. Vi tar det steg för steg och vartefter.

    Som sagt var, vi är bara i början och det kommer att visa sig om vi misslyckas.


  • Tack för det. Det är bra att det finns ett parti i regeringen som så starkt värnar naturen, miljön och klimatet.

    Jag tycker många gånger att så länge man håller sig på en hög abstraktionsnivå och talar om hur världen ska utvecklas så är det ganska lätt att vara enig. Sedan när man kommer ner till konkreta förslag, när värderingar faktiskt möter värderingar och man ska komma vidare, då blir det svårt.

    Det som jag tror att är för lagtinget och kanske många i samhället ännu är oklart är var Hållbart Initiativ faktiskt står när det gäller värderingsfrågor. Ska man yrka på miljön och klimatet kontra äganderätten? Som jag uppfattade det så har Hållbart Initiativ gått med på här att man ska underordna byggnadsskydd, fornminnesskydd, biotopskydd för den privata äganderätten, att den är viktigare.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 16:55

    Regeringsprogrammet har drygt 100 punkter - jag räknade - med ganska kort text för varje punkt. Bakom de här raderna så finns det mera information naturligtvis. Jag förstår att ledamot Camilla Gunell är intresserad av vad vi gör när värdering står mot värdering. Vi ska föra fram det vi har lovat och hålla fast vid det. Jag känner mig faktiskt, med all respekt, inte ens orolig för det. Att jag överhuvudtaget står här beror på att resultatet av programskrivningen är sådan att jag vågar lita på det. Är det så att det inte går
    så, så då hoppar jag ner från den här stolen.


  • Jag tror nämligen att det är viktigt att det bland politikerna också finns de som höjer rösten för de som inte kan tala; till exempel en växt, en lundviol eller ålgräsäng eller ett hav som inte kan protestera
    med ord. Någon måste stå på deras sida när det kommer till ett vägbygge, bygge av en tunnel eller det ena eller det andra. Jag hoppas att Hållbart Initiativ är de som kan stå upp för både lundviolen, havet och ålgräsängarna och ge dem röst.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 16:56

    Talman! Jag kunde inte ha sagt det bättre. Det värmer mitt hjärta, vi är helt eniga. Tack.


  • Tack, talman! Jag vill rikta ett tack till Hållbart Initiativ. Jag måste ärligt talat säga att i samband med budgetremissdebatten så blev jag väldigt orolig. Vi pratade tillväxt, vi pratade arbetsplatser och vi pratade framtid för Åland och när jag då hörde Hållbart Initiativs gruppanförande så tänkte jag; vad ska det här bli?

    När jag läser regeringsprogrammet så blir jag väldigt glad å andra sidan, för jag ser att fiskodlingen är med. Det tyder ju på att man har intagit en pragmatisk inställning till alltihop och det är väl det som det handlar om. Det ska vara en hållbar tillväxt och det är precis det som till exempel fiskodlingen står för. Jag tycker att det är bra greppat.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 16:57

    Talman! Tack ledamot John Holmberg för att det ämnet kom upp. Det är viktigt.

    Jag ser för min del och för Hållbart Initiativs del också att det handlar mycket om att vi ska kommunicera. Vi ska tala öppet om saker och ting, förstå varandra vad vi menar och inte utgå ifrån någonting. Det här är de så kallade knäckfrågorna.

    Vi har, som sagt var, tagit i hand på regeringsprogrammet, vilket vi inte hade gjort om vi inte hade våra krav med, våra förväntningar och det vi har lovat för den folkrörelse som stöder oss.


  • Tack, talman! Precis som nämndes i tidigare replikskifte så kan inte lundvioler prata, och skärgårdsborna kanske heller inte får fram sin röst på rätt sätt. En industri som fiskodlingen, som verkligen visar att man kan vara hållbar på rätt sätt, får också fram sin röst och sin utvecklingspotential via det här. Det är viktigt att man visar pragmatism.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 16:58

    Tack, herr talman! Jag kan bara avslutade säga att hållbarhet kommer in på alla politikområden. Vi svänger inte om allting på en dag, en vecka eller ett år eller kanske inte på en mandatperiod heller. Men jag är väldigt glad över det avtryck som Hållbart Initiativ faktiskt har satt i regeringsprogrammet. Alla ser det inte, men alla har förstås inte varit med om diskussionen. Vi har många punkter där vi har påverkat och det är jag mycket tacksam för.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Gruppanförande | 16:59

    Herr talman! Värderade kollegor. Det har ju varit lite nyanser men nog tycker jag ändå att det har varit ganska samstämmigt att det här är ett mycket bra program. Jag känner mig ödmjuk och tacksam för att jag har fått vara med och tillsammans med övriga goda krafter bakom regeringen utforma detta program för Åland.

    Det är mycket jag skulle vilja ta upp, det är, som sagt var, ett bra och omfångsrikt program. Men jag väljer av tidsskäl att ta upp enbart två övergripande frågor i detta skede. Lika lite som jag vill överskrida budgetar så vill jag inte heller överskrida tidsramarna.

    Jag vill prata om självstyrelsen och samhällsekonomin. I ingressen under rubriken ”Tillsammans för Åland" sägs det så här: "Utvecklingen av Ålands självstyrelse och demokratin har högsta prioritet. Självstyrelsen ska utvecklas på ålänningarnas egna villkor. Åland ska ha en självstyrelse som tänker själv, utvecklas och ger ålänningarna nya möjligheter. Utgångspunkten för det fortsatta självstyrelsepolitiska arbetet är Finlands löfte om att ”ålänningarna ska tillförsäkras möjlighet att själva ordna sin tillvaro så fritt det överhuvud är möjligt för ett landskap, som icke är en egen stat”".

    Jag roade mig igår morse med att titta på andra regeringsprogram. Jag kunde konstatera att det här har det i särklass mest självstyrelseprogressiva formuleringar jag någonsin har hittat i ett åländskt regeringsprogram. Det gläder mig förstås.

    Det är viktigt att våga stå upp för Åland och Ålands konstitution. Det är faktiskt ingen annan än vi, som arbetar i det här forumet, som gör det annars. Det är märkligt att många, till och med infödda ålänningar, pratar om fastlandet fast de menar Finland. Då är frågan, ser vi med stolthet på Åland som Åland med de särrättigheter vi har, eller ser vi oss som ett litet undanskymt skärgårdsområde som är ett bihang till Finland? För så blir det ju om vi pratar om fastlandet.

    Därför är det med stor tillfredsställelse som jag kan notera att det i regeringsprogrammet framgår, precis som lantrådet sade, att ”landskapet Åland” ersättas med ”Åland” och ”landskapsregering” med ”Ålands regering”.

    Det sägs vidare i programmet så här: "I enlighet med den terminologi som lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd och talmanskonferensen omfattat avser landskapsregeringen där det är möjligt att använda begreppen Åland/Finland och samtidigt lyfta fram Åland som ett av de självstyrande länderna i Norden. För att undvika missförstånd om Ålands unika lagstiftnings- och budgetmakt används ”autonomi” framom ”självstyrelse” där så är möjligt. En strategi utarbetas i syfte att visa en tydligare självstyrelsepolitik. Strategin bör vara riktgivande för alla beslut på alla nivåer."

    Det här är mycket viktigt om vi vill stärka Åland och om vi vill stärka vår konstitution. Det är också viktigt att man ska få förvaltningen att gå i takt med den förda politiken. Ska vi nå framgångar så bör vi också ut på den internationella arenan om vi ska kunna hävda vår rätt.

    Det sägs i programmet att Ålands behov av närvaro och synlighet inom såväl EU som de nordiska länderna utreds från behovet av både politiska och affärsmässiga kontakter. Det sägs också att profilen på det politiska arbetet inom det nordiska samarbetet ska höjas.

    Vidare sägs att språkrådets roll som aktör för svenska språkets ställning ska intensifieras. Här vet jag att centerns dåvarande gruppledare, nuvarande minister Harry Jansson, sade i remissdebatten att man bör få ett årligt meddelande om språkpolitiken ifrån språkrådet upp på lagtingets bord. Det är väl få gånger som man som gruppledare har haft ett uttalande som man så snabbt har möjlighet att förverkliga. Så det här ser vi verkligen fram emot.

    Det här är faktiskt en ödesfråga för självstyrelsen vilar faktiskt på att vi kan bevara Åland svenskspråkigt framöver. Jag har upplevt att den här ödesfråga lite har tigits ihjäl av den avgående regeringen kanske - ursäkta att jag säger det - på lite finlandssvenskt manér. Det här är en viktig ändring.

    Till sist, under denna rubrik, tas polisväsendet upp. "Rätten till en egen åländsk poliskår är av stort värde för vårt samhälle, men medför samtidigt krav på att verksamheten alltid tillförs tillräckliga resurser. Möjligheterna till större polisiär närvaro ute i samhället prioriteras i syfte att ytterligare öka grundtryggheten för den åländska befolkningen". Nu sittande talman berörde också den här frågan lite.

    Jag tror att det är viktigt här att man ser till att man inte har exakt samma omfattande byråkrati som
    man har inom den finska polisen, utan att man riktigt noggrant genomlyser verksamheten och minimerar byråkratin. Samtidigt bör vi från regeringens och lagtingets sida se till att vi har en lagstiftning så att antalet okynnesanmälningar kan expedieras mycket snabbare än vad man har möjlighet att göra idag. Ska vi få en större polisiär närvaro ute i samhället så bör vi kunna ha det utan att man behöver anställa flera människor.

    Herr talman! Under rubriken den "Ekonomiska politiken" sägs det så här i den första meningen: "Finanspolitiken skall sträva till en sund ekonomisk utveckling i det åländska samhället som helhet".
    I min värld betyder det, till skillnad från tidigare, att finanspolitiken inte bara ska se till regeringens kassa utan också se till kommunernas kassa. Den här helhetssynen på det åländska samhället är absolut nödvändig om vi inte ska pressa upp skattetrycket för ålänningarna.

    I övrigt vill jag plocka ut fyra citat från stycket om den ekonomiska politiken.
    1) "Prognoserna för avräkningen visar en svag ökning de närmaste åren. Sammantaget betyder detta att landskapsregeringen måste föra en restriktiv finanspolitik samt kontinuerligt söka effektiviseringar inom förvaltningens alla ansvarsområden". Check, tack för det!
    2) "Landskapsregeringens målsättning är att förbättra transparensen och lättöverskådligheten i budget och bokslut". Precis vad jag tog upp i Ålands Framtids gruppanförande, i likhet med flera andra talare i remissdebatten. Check, tack för det!
    3) "Trenden att den offentliga sektorn växer snabbare än den privata skall brytas under perioden".
    Check, tack för det!
    4) "Landskapsregeringen har beredskap att pröva entreprenörers utmanarrätt av offentlig verksamhet". Check, tack för det!

    Avslutningsvis, en ekonomisk politik utan en aktiv näringspolitik är döfödd. Stycket om näringspolitik har stark tyngdpunkt på landsbygdsföretagande och jordbruk, vilket jag som lantbrukare förstå är glad över. Men jag väljer hellre att ta ett övergripande grepp på frågan och väljer att citera ett progressivt stycke ut ingressen: "Näringslivet är samhällets kraftkälla som genererar arbetsplatser och skatteinkomster. Landskapsregeringen kommer att göra allt för att företagandets förutsättningar och konkurrenskraft ska kunna utvecklas, framförallt genom satsningar på digitalisering, mindre byråkrati samt enkel och tydlig lagstiftning".

    Låt detta bli ett rättesnöre inte bara för regeringen utan kanske rentav för hela lagtinget. Då kommer vi att få en ljus framtid ”Tillsammans för Åland”. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Lagtingsledamot Eriksson nämnde finlandssvenskar i en någon negativ laddad mening. Jag ställer den korta frågan och frågar mig själv och ledamot Anders Eriksson; vad anser lagtingsledamot Anders Eriksson om finlandssvenskar rent generellt?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 17:08

    Rent generellt så älskar jag dem faktiskt, för jag är gift med en. Jag har absolut ingenting emot det.

    Jag har många, många gånger varit på möte i Svenskfinland, jag har varit på företagsbesök där man har gjort allt för att dammsuga en hel koncern för att hitta folk som på svenska kan ta emot oss. Jag tycker att det är jättetråkigt att man många gånger i Svenskfinland inte står upp för sin rätt att prata svenska, utan tvärtom, väldigt, väldigt snabbt börjar man prata finska. Jag har till och med träffat finska politiker som har beklagat att det bara är på Åland som de får öva sin svenska, de får aldrig möjlighet att öva med finlandssvenskar.

    Jag ber om ursäkt om det uppfattades som att jag stämplade en folkgrupp negativt, det var faktiskt inte meningen. Jag menade mera det förhållningssätt som jag upplever att man i Svenskfinland många gånger har till svenskan. Det var bra att du ställde frågan så att jag fick klargöra.


  • Tack ledamot Eriksson. Jag tycker att ledamoten har bekänt färg. Jag kände mig nog lite träffad, måste jag säga, att på det här sättet angripa en hel etnisk grupp.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 17:09

    Som jag försökte förklara i min första replik så var det inget angrepp mot en grupp, utan det var mot ett förfaringssätt som jag tror att är ödesdigert och därför är det väldigt svårt att klara sig på svenska. Jag har jordbrukande kollegor i Svenskfinland som inte ens vet vad saker och ting heter,
    man kan inte facktermerna längre på svenska. Jag är väldigt orolig för den dagen det överhuvudtaget inte går att göra sig förstådd på svenska i Finland mera. Då måste vi börja ställa oss frågan; vem ska vi riktigt kommunicera med på svenska med riksmyndigheterna den dagen?


  • Tack, herr talman! Min replik berör, i likhet med ledamoten Juslin, just finlandssvenskarna och synen på svenska språket. I motsats till ledamot Anders Eriksson, som jag har hört vid tidigare tillfällen lite nedlåtande tala om finlandssvenskarna som hukar i sin vardag och verklighet, så vill jag för min del säga att jag har stor förståelse för att det är väldigt svårt att vara en minoritet och att dagligen föra en kamp för sitt språk.

    Därför har vi också som parti valt att solidariskt med de finlandssvenska institutionerna arbeta starkt för svenskans ställning i Finland. Tycker ändå inte ledamoten Anders Eriksson att Finlands nya regeringsprogram, som kanske har de mest progressiva skrivningarna någonsin om svenska språket, är ett framsteg som man kan säga att var god sak som har skett de senaste åren?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 17:11

    Vi ska hoppas att vi får ut det bästa möjliga av den nya finska regeringen, absolut. Tro mig, ledamoten Gunell, jag vill ju inte heller någonting annat.

    Men jag är väldigt bekymrad över hur man i republiken Finland ska klara ut det svenska språket framöver. Prova att prata med den nytillträdda statsministern, en ung och alert kvinna, på svenska! Det är tyvärr inte det enklaste.

    Jag tror, tyvärr, att det kan vara väldigt svårt att klara upp svenska språket. Jag tror att det har gått för långt. Jag vet att det har sagts underfallenhet, det är ett tufft klimat - det vet jag också - att prata svenska i Finland på många ställen. Men börjar vi använda samma arbetssätt att vi är undfallna när det gäller vårt svenska språk så då är det också spiken i kistan för självstyrelsen, och det bekymrar mig.


  • Ja, jag tror att vi delar synen på situationen, det kan alltid vara bättre, absolut. Det finns mycket att önska där också vardagslivet på svenska ska kunna levas i enlighet med språklag och grundlag och där fallerar det på många punkter. Till den delen är via eniga.

    Men förhållningssättet, att vara med och arbeta för ett stärkt svenskt språk i Finland, det har jag valt att göra. Ålands Framtid däremot lyfter upp problematiken men väljer systematiskt att avstå från att vara med och hjälpa till. Är det faktiskt en bra hållning? Vi måste väl alla arbeta för svenska språkets ställning i Finland? Det tycker jag att är naturligt.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 17:13

    Det är riktigt, det måste vi alla göra. Det språkråd som vi fick tillsatt så blev tillsatt på ett initiativ från Ålands Framtid. Så jag tror inte att det är så där alldeles schysst att mellan raderna försöka få det att låta som om Ålands Framtid inte skulle arbeta konstruktivt för det svenska språket. Jag tror faktiskt att det är det parti - och vi tittar tillbaka under mandatperioderna - som har varit allra aktivast när det gäller den frågan.

    Jag vill avsluta med att säga att när jag för en månad sedan var med kolleger från Österbotten på
    en resa så hälsades man välkommen förstås på finska, vilket jag kan förstå. Det var 49 som kunde finska och en som inte kunde, som var jag, och sedan hälsades man välkommen på svenska. Då sade mina kollegor från Österbotten att det nog verkligen var trevligt att få en hälsning på svenska. Då frågade jag; har ni begärt det någon gång? Nej, det hade man inte gjort.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 17:14

    Talman! Som det ser ut med gällande lagstiftning på Åland idag, så är det faktiskt något av en klassfråga för ungdomar att kunna röra sig fritt, att kunna ta sig till vänner eller aktiviteter, i alla fall om man ser till den kalla och mörka delen av året, då en tvåhjulig moped eller en mopedbil är rent av olämplig som transportmedel ur trafiksäkerhetssynpunkt.

    Om vi ser till mopedbilen, som åtminstone erbjuder ett önskvärt skydd från väder och vind, så är den så dyr i inköp att den utgör ett ouppnåeligt mål för väldigt många ungdomar som inte har ynnesten av hyfsat välbärgade föräldrar. Att den dessutom är lika krocksäker som om den vore tillverkad av pressade undulatfrön gör ju inte saken bättre.

    Landskapsregeringen antog den finska lagen om lätta bilar som för stunden är stoppad av EU-kommissionen. Denna lag har dock, enligt vårt tycke, enbart löst ett av mopedbilens problem och det är krocksäkerheten. Då den måste byggas av en förhållandevis ny bil så kommer även i detta fall kostnaden att utgöra ett stort hinder för många. Dessutom tillåter man, till skillnad från den tänkta lagen om A-traktorn, att baksätet finns kvar i bilen, vilket kommer att leda till att dessa ”lätta bilar” ofta framförs fulla med vänner som distraherar föraren. Vi anser att en så pass ung förare gott och väl kan besparas distraktionsmomentet från fler än en passagerare.

    A-traktorn, som vi vill ge våra ungdomar möjligheten att själva bygga och färdas i, är tänkt att, med undantag för några få förbättringar på den tekniska sidan, vara lik den svenska modellen. I stora drag går det ut på att man återvinner en äldre bil och bygger om den till en permanent traktor.
    Baksätet ska demonteras och det får inte finnas några invändiga utrymmen där ytterligare passagerare kan förskansa sig under färd. Enklast utförs detta genom att bilen byggs om till en flakbil. Detta är enligt vår uppfattning en viktig punkt, då vi med mopedbilarna har sett att det är vanligt att man gömmer ytterligare passagerare i lastutrymmet. Det är så pass vanligt att det till och med har fått ett eget ord, så kallad ”trunkning”. Jag vill inte ens föreställa mig resultatet av en krock under dessa förhållanden.

    Vidare så skulle detta gynna ungdomars kreativitet och handlag. Själva byggnationen är faktiskt inte så tekniskt avancerad som man kan tro, och skapandet och bemästrandet av mekaniken blir ofta en ögonöppnare av den egna förmågan.

    Rent ekonomiskt handlar byggandet av en A-traktor om i sammanhanget små pengar. Kostnaden för en färdigställd traktor rör sig om samma utgifter som en bättre begagnad moped. Tack för ordet.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Anförande | 17:17

    Herr talman! Bästa kollegor! Det börjar bli ganska sent, det är sen timme och många ord har sagt här så jag ska försöka hålla mig lite kort.

    Jag tänker börja med äldrevården. I regeringsprogrammet är målet att skapa ett resurscentrum kring demenssjukdomar. Att allt fler drabbas av minnessjukdomar hänger som ett Damoklessvärd över oss. Under de senaste fyra åren har jag varit styrelseordförande i ett kommunalförbund som har hand om äldrevård och jag har fått en viss insikt. Det är lite blygsamt att säga, jag vill inte förhäva mig, men jag har en viss insikt men inte så stor.

    Det här är en sjukdom som drabbar både den sjuke, familjen och närstående och det blir ännu värre när det går ner i åldrarna. Jag vet att det finns personal med bred erfarenhet vi det här kommunalförbundet. När man jobbar vidare med det aviserade resurscentrumet för minnessjukdomar så hoppas jag att man också tar tillvara den kunskap som finns här.

    Sedan vill jag också säga något om utbildningen eftersom det är här jag har verkat under mitt långa arbetsliv.

    Jag vill också uppmärksamma den psykiska ohälsa som har varit här på tapeten i många anföranden.
    Detta är ju någonting som inte bara oroar utan som förskräcker. Jag vet också att skolorna kämpar och ägnar oändliga resurser för att bekämpa den här problematiken. Det handlar ju inte om ett enhetligt problem, utan det handlar om problem med ett brett spektrum.

    Det är därför vällovligt att man i regeringsprogrammet vill mobilisera projekt för att förebygga den psykiska ohälsan. Här är grundskolorna nämnda, inte gymnasialstadiet. Det finns ju också projekt i gymnasialstadiet, i Lyceet till exempel, som heter "Studera starkt". Det är jätteviktigt att man på ett tidigt skede kan komma tillrätta med de här problemen. Det är mycket lidande för närstående och den sjuke själv och det kommer att leda till stora ekonomiska utgifter.

    I regeringsprogrammet finns också ett mål att skapa ett resurscentrum för skolpsykologer. Det finns redan en diger utredning gällande samordning av skolpsykologerna på Åland, så här finns redan en grund att bygga vidare på. Det ska bli intressant att se vart detta leder. Sedan finns skolkuratorer med här, det är också viktigt att skolkuratorerna kan arbeta nära eleverna, men man kan säkert hitta samordningsvinster.

    Det är väldigt svårt att få tag i legitimerade psykologer. Kommunerna och stan bjuder ibland över varandra för att ta vara på de enstaka som finns. Därför vill jag verkligen tacka den avgående regeringen som har tagit initiativet att be social- och hälsovårdsministeriet att öppna upp för att, i likhet med läkare, ge svenskutbildade psykologer möjlighet att göra sin praktik inför legitimeringen i Finland och därmed också på Åland. På det sättet kanske man kan locka flera psykologer till Åland och att de kan se att det här är en bra plats att vara på.

    Jag tror också att detta med att samla dem till ett centrum kan avhjälpa och attrahera sökandet. Därför då har man större möjligheter att arbeta inom det område där man har större erfarenhet och mer kompetens.

    Det sista som jag vill kommentera är behörighetsfrågorna, det sägs att de ska klarläggas. Inte ska ju behörigheten på Åland vara lägre än någon annanstans, utan på samma nivå. En majoritet av ungdomarna ställer kosan mot Sverige efter student- eller gymnasieexamen och avlägger sin högskoleutbildning där.

    Utbildningssystemet i Sverige skiljer i vissa avseenden från systemet i Finland och detta gäller särskilt lärarutbildningen. Läraryrket är ett s.k. reglerat yrke med fastställda kvalifikationer. Jag vet att utbildningsavdelningen har ägnat mycket tid åt det här. Jag har också studerat landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer som bygger på EU:s direktiv som ska understöda fri rörlighet. Men eftersom det här är en komplicerad fråga, och eftersom det tydligen fortfarande finns frågetecken, så är det viktigt att reda ut och klarlägga. Det är ju jätte jätteviktigt att vi kan locka ”hem” ungdomar efter studier utanför Åland. Det är också viktigt att attrahera andra utomstående att söka till Åland. Det är genom återflyttning och inflyttning som samhället vitaliseras. Genom de nätverk och erfarenheter som de återflyttande och de inflyttande tar med sig hem så bygger vi och utvecklar det åländska samhället i paritet och i enlighet med omvärldens utveckling. Tack.


  • Tack, talman! Jag tänkte fråga några ord om resurscentrum runt demenssjukdomar, som jag absolut tycker att är bra, men jag ser ju att det finns behov av kompetens inom hela geriatriken. Av någon anledning så har ni valt att lyfta ut demenssjukdomar ur ett större sammanhang. Kan ni motivera varför eller finns det någon någon förklaring till det? Det finns ju många hälsoproblem som drabbar äldre personer.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 17:25

    Som äldre blir man blir man ju också utsatt för många sjukdomar och ofta på samma gång. Så det är klart att man när man börjar utveckla detta centrum så måste man ju se på det ur ett helhetsperspektiv.


  • Tack, talman! Annars håller jag med om att det här är nästan mest anhörigas sjukdom och det är absolut en fråga att ta på allvar.

    Men jag vill ändå påpeka att det finns många andra geriatriska hälsoproblem som behöver tas på lika stort allvar. Vi behöver också samla den här kompetensen kring att till exempel utnyttja digital välfärdsteknik och se vad vi kan göra för att minska övermedicineringen av äldre personer. Vi har stort behov av samordning i de här frågorna.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 17:26

    Jag delar ledamot Söderlunds uppfattning att det här faktiskt är en stor och viktig fråga. Eftersom att jag nu är här ganska långt efter att jag själv har gått i pension så börjar jag ju bli i riskgrupp så att säga. Jag talar väl i egen sak och eftersom jag har varit styrelseordförande så vet jag att det finns en problematik som är bred och vid.


  • Tack, talman! Tack för ett bra anförande. Det var bra att det blev en tydlig åsikt i frågan kring behörigheten, för just den frågan skapade rätt lång debatt här i slutet av förra mandatperioden.

    För att motverka lärarbristen i Sverige så förändrade man där lärarutbildningen angående grundskolan, istället för att en 1-6 utbildning så blev det 1-3 och 4-6. På det sättet så skiljer det sig åt från den finländska utbildningen.

    På Åland är förstås tacksamt om man då som kommun kan ha en lärare som kan arbeta i alla årskurser i grundskolan och därför är det ju förstås en fördel såväl ekonomiskt som kompetensmässigt. Det var väldigt bra att ledamoten lyftet det och visar vilken ståndpunkt man har i frågan. Det framgår väl till en del också i regeringsprogrammet.

    Jag återkommer med en annan fråga i min andra replik.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 17:27

    Det här är sådana frågor som jag har arbetat med under hela mitt mitt arbetsliv osv. så de ligger mig varmt om hjärtat. Men det är ju också viktigt att ungdomar som utbildar sig vet vad som gäller och att det inte blir en återvändsgränd.


  • Tack, talman! Jag återkommer till min hjärtefråga som jag ser som en ödesfråga för Åland. Det här med att samla kompetenser så det gäller inom alla arbetsområden, inte bara skolpsykologer och inte bara inom det sociala. Man har ju en fördel av att samla kompetenser både när det gäller att få fram spetskompetenser men också för att få fram kompetensförsörjning.

    Jag ser här i regeringsprogrammet att det finns några tillfällen och möjligheter att lösa det på ett annat sätt per automatik. Nu är jag rädd för att när man löser det på det här sättet, lite ad hoc, så gör man det på ett dyrare sätt, inte lika bra och hållbart sätt. Skulle man göra en kommunreform så skulle man få det här på köpet, och då skulle man också kunna inbegripa alla andra områden som ålänningarna mår bra av.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 17:28

    Ja, det finns alltid olika vägar. Vi ser på saker och ting på olika sätt, men vårt mål är nog det samma.


  • Herr talman! Tack för det. Jag måste bara få ett klarläggande. Det är skönt att ha en kompetens här när det gäller utbildningsfrågan. Frågan om erkännande av yrkeskompetenser var en diskussion som pågick här i lagtinget. En av de främsta härförarna för att gå i motsatt riktning mot som ledamoten Högman säger var ju då nuvarande vicelantrådet Harry Jansson. Är det så att att man nu, med lite mera kunskap i frågan, har kommit på rätt kurs i den här saken?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 17:29

    Jag kan inte svara för någon annan. Jag tror att man måste sätta sig ner och titta på det här väldigt grundligt och väldigt, väldigt djupt. Vi ska inte ha sämre utbildningskrav här på Åland än vad man har i omgivande regioner. Den utbildning som man har och som man har en kvalifikation för, den ska också gälla om man söker sig utanför Åland. Det ska inte vara någonting som är hemsytt, om jag uttrycker det så.


  • Jag får verkligen tacka för den kompetens som ledamoten Högman har fört med sig in i det här, för jag håller helt med i sak. Det var ju synd att man inte kunde ha hejdat ledamoten Jansson redan i våras innan han hann galoppera iväg i sin egen riktning alltför långt.

    Tusen tack, och jag hoppas att den här kursen nu håller.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 17:30

    Jag tror inte att jag behöver säga någonting mera och förlänga tiden.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Anförande | 17:31

    Herr talman! Jag vet att gediget samarbete, fokus på varumärkesbyggande, smart kommunikation i kombination med högkvalitativa lokala produkter och upplevelser kan utanför säsong locka flera 100-tals busslaster med 10 000-tals gäster som omsätter många miljoner för Åland. Samarbeten ger alltid resultat och tillsammans ska vi jobba för Åland!

    Det nya regeringsprogrammet ger framtidstro och välvilja för att upprätthålla en modern, lokal och hållbar livsmedelsproduktion på Åland. Det är jag mycket glad och stolt över.

    Året runt hittar man lokalproducerade produkter av hög kvalitet i matvarubutikerna på Åland. Det är ingenting vi ska ta för givet. Det är våra duktiga och småskaliga producenter och livsmedelsindustri som hjälper till med det här. Ska vi ha en lönsam livsmedelsproduktion på Åland så är samarbete a och o. Det är också jätteviktigt med en kunskapsöverföring mellan gammal och ung.

    Kvalitet och gott samarbete är nyckelfaktorer för att skapa längre värdekedjor, innovationer och tillväxt inom livsmedelsproduktionen. I dialogen mellan tjänstemän, politiker och näringsliv kan detta åstadkommas. Dialogen är extra viktig nu när den här mandatperioden ska forma det nya CAP-programmet, landsbygdsprogrammet. Det åländska jordbruket ska ha samma konkurrensvillkor som övriga Finland. Jag hoppas att det ska präglas av framtidstro, enkel byråkrati och att vi får en känsla av gemenskap tillsammans med producenterna.

    Hållbarhetsagendan. Den framtagna utvecklings- och hållbarhetsagendan, där vill jag tacka föregående landskapsregeringen för ett gediget genomfört arbete. Den är både väl genomarbetad och förankrad inom förvaltningen. Ska agendan fortsättningsvis nu ha genomslagskraft så måste man långsiktigt och strategiskt kommunicera den i många olika sammanhang. Utan implementering förblir den bara en skrivbordsprodukt som många andra strategier. Det är nu allas vårt ansvar att se till att den vidare konkretiseras.

    Utvecklingsmål 7 uppmanar till att säkerställa hållbar offentlig konsumtion. Skulle andelen lokalproducerade produkter öka i de offentliga köken får det goda kringeffekter. Jag läste senast igår en rapport från Finland, där har andelen lokalproducerade livsmedel i de offentliga köken stigit med 6 % sedan 2013, vilket betyder 20 miljoner extra till finländska företagare.

    Det finns möjlighet att via kvalitetskrav, frågeställningar och formuleringar i upphandlingen välja lokalproducerade produkter. Alla som upphandlar livsmedelsprodukter till offentliga kök kan erbjudas utbildning och tilldelas rätt verktyg för prioriteringar som gynnar en hållbar konsumtion. En god marknadskännedom hos de som utför upphandlingen skulle också underlätta.

    Jag ser ett behov av ett forum där kockar och producenter har möjlighet att träffas och bygga relationer för att lättare veta vilka produkter som finns tillgängliga på Åland.

    Jag önskar också att lokalproducerade produkter alltid skulle prioriteras vid serveringen inom landskapsregeringen och inom lagtinget. För ska någon gå i bräschen för hållbara konsumtions- och
    produktionsmönster så är det väl vi.

    AXGAN-märkning har vi också skrivit om i regeringsprogrammet. Axganmärkning, med utformade hållbarhetskriterier där t.ex. cirkulär ekonomi uppmärksammas, är ett annat sätt att lyfta
    hållbart producerade produkter och ge dem ett mervärde och synlighet och lyfta hållbarhetsagendan. En smart kommunikation av agendan och Ålands hållbara livsmedelsstrategi ger möjlighet till en god profilering och det är verkligen någonting som sätter Åland på kartan, vilket i sin tur kan leda till ökade inkomster.

    Under kommande framtid planeras ett antal trevliga evenemang bl.a Åland 100 år. I dessa sammanhang är det extra viktigt att t.ex. Axganmärkta produkter och kranmärkt vatten lyfts med stolthet.

    Jag vill slutligen poängtera att samarbete och samordning är grunden till en sund och god ekonomi som också är en förutsättning för en social och miljömässig hållbarhet. Tack, talman.


  • Tack, herr talman! Frågan om Axgan-märkning, lokal konsumtion och matproduktion är något som jag och ledamot Mattsson har gemensamt.

    I fredags var jag på producentförbundets höstmöte där berättade SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback om det nationella läget för jordbruket i Finland. Han sade att det är på så få ställen som det är så många unga jordbrukare som just på producentförbundets årsmöte på Åland, om man jämför med resten av fastlandet. Det borgar ändå för att det finns en väldigt bra återväxt på Åland.

    Vilken vision har ledamoten Mattsson framför sig om hur vi kan utveckla jordbruket på Åland och hur vi kan få till Axgan-märkningen tillsammans med producentförbundet?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:37

    Jag ser att vi behöver samla de unga producenterna tillsammans med de äldre också. Vi behöver formulera kriterier som går i stil med hållbarhets- och utvecklingsagendan. Det behövs nog tillsättas ett projekt för det här och någon som leder processen, för det är svårt att få någon att göra det bara av privat initiativ. Det behöver vara någon som håller i taktpinnen. Jag har sett i olika projekt att det är viktigt att det finns sådana som håller i taktpinnen för de här projekten.
    Man behöver motivera. Det är också viktigt från politikens sida, från tjänstemännens sida och producenterna emellan att man inger också en framtidstro.


  • Tack, herr talman! Finns det möjlighet att kunna ta exempel från resten av Europa? Jag har själv en del erfarenhet från just Italiens lokala matpolitik, den är som en religion, kan man väl säga. Där ser man tydligt regionsmässigt, det är små regioner så det är väldigt viktigt att man värnar om sin märkning, autentiserande av varor och allt det är väldigt viktigt. Finns det något sådant tänk här från regeringens sida? Kan man ta en föregångare från Europa eller har man ett en egen vision helt och hållet utstakad?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:39

    Det är ingenting som vi har diskuterat från regeringens sida ännu. Ser man Åland som region så ska vi utnyttja att vi har havet runtom. Det är ju väldigt enkelt att bygga varumärket med en avgränsad ort. Det är enkelt, vi har vår flagga, vi har vår självstyrelse och vi har mycket som vi kan använda i kommunikationen när vi bygger varumärket. Vi ska vara glada att vi är på den plats som vi är, det underlättar en liten region att bygga varumärke på det sättet.


  • Talman! Jag tycker att ledamot Liz Mattsson hade ett väldigt bra och framåtsyftande anförande. Jag är glad att hennes närvaro också syns i regeringsprogrammet.

    Jag har en fråga gällande det som ledamoten pratade om i regeringsprogrammen. Man säger angående Axgan-projektet så här: "Inom projektet ska även insatser för den cirkulära ekonomin uppmuntras". Vad menar man närmare med det? Vad är det för konkreta handlingar man tänker på?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:40

    Åland har ju antagit en hållbar livsmedelsstrategi där det också uppmanas till en cirkulär ekonomi. Kriterierna kan ju utformas från de olika delar som görs på Åland kring en cirkulär ekonomi och i samarbete med Hållbart Initiativ. Hållbart initiativ vill ju att vi under den här perioden ska anta en klimatlag till exempel och där kan vi hitta olika kriterier som de som vill märka måste följa helt enkelt.


  • Tanken är alltså de producenter som vill ha Axgan-märkning ska följa den cirkulära ekonomin, om jag förstår rätt av det som ledamoten Mattsson säger. Jag har lite svårt att hänga med i de här svängarna. Cirkulär ekonomi brinner jag för och jag tycker att det finns mycket att göra också inom jordbruket kring detta. Som jag ser det så handlar det mycket om strukturella frågor, såsom återbruk av vatten - sådant som egentligen är kommunal behörighet - och också olika regleringar för hur man använder energi osv. Finns det något konkret exempel som ledamoten kan nämna vad man har tänkt rent praktiskt med den här skrivningen?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:42

    Ja, i det första steget så behöver det tillsättas en projektledare för det här och sedan får man gå vidare med att formulera kriterier. Hur det ska gå vidare så kan jag inte svara på nu. Tanken är att vi måste börja någonstans och då måste det finnas en vision i vårt regeringsprogram.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Anförande | 17:42

    Talman! Jag vill inleda med att lyckönska den nya landskapsregeringen och dess ministrar.

    Struktur och ramar behöver finnas och vara tydliga vare sig man talar om självstyrelsepolitik eller hållbarhetsarbete. Här finns faktiskt flera likheter. Ålandsexemplet är idag inte bara den kända konfliktlösningsmodellen utan också den metod och strategi vi arbetat fram med utvecklings- och hållbarhetsagendan.

    Strukturen och ramen för åländsk politik är självstyrelselagen. Efter ett mycket hårt och intensivt arbete under i princip hela föregående mandatperiod har vi nu nått så långt att riksdagen godkänt delreformen av självstyrelselagen. Vi har tagit ett litet steg framåt när det gäller den ekonomiska självstyrelsen. Åland betraktas som skattebetalare, vilket gör att näringspolitik blir än mer viktig, då kan vi inte enbart ägna oss åt stödpolitik för det medför inte hållbara finanser.

    Med den nya ekonomiska självstyrelsen kommer befolkningstillväxten att ha stor betydelse. Åland ska vara öppet och välkomnande. Vi behöver inflyttning, nya företagare och arbetstagare både inom privat och offentlig sektor. Liberalerna anser att det som är absolut viktigast den här mandatperioden när det gäller självstyrelsepolitiken är att vi ror hela självstyrelselagen i hamn. Vi har en riksregering som har en positiv inställning till Åland och det gäller att ta fasta på det och utnyttja den möjligheten. Vi behöver flytta fram positionerna när det gäller självstyrelsens förhållande till grundlagen - vår legitima rätt att vara annorlunda. Även när det gäller behörighetssystemet och behörighetslistan finns det arbete kvar att göra.

    Ett fungerande och rättvist system när det gäller de gemensamma resurserna måste också fås på plats. När fiskekvoter, koldioxid-, kväve-, och fosforutsläpp ska fördelas, rättigheter och skyldigheter, kan det inte accepteras att om vi inte är överens så bestämmer Finland. Fullt fokus och full kraft på nya självstyrelselagen behövs!

    Liberalerna förhåller sig något skeptisk till att agera när det gäller klagorätten. Vi bedömer risken som överhängande att vi målar in oss i ett hörn.

    Förvånande nog finns det ingen ambition i regeringsprogrammet alls att överta någon behörighet. Liberalerna hade gärna sett ett försök med fordonsbeskattningen. Det är praktisk självstyrelsepolitik, inte som så ofta symbolpolitik som faktiskt har betydelse för enskilda ålänningar. Det skulle ge både ökad behörighet och en möjlighet till grön skatteväxling.

    Struktur och ramar behöver också finnas när det gäller hållbarhetsarbetet. Liberalerna hade stora förväntningar som tyvärr inte infriats. Visst, man kan räkna hur många gånger man skriver ordet hållbarhet, men det leder inte speciellt långt framåt. Det fanns ett underlag som förvaltningen förberett inför regeringsprogramsskrivande där man kunde ha implementerat utvecklings- och hållbarhetsagendan samt de strategiska utvecklingsmålen i regeringsprogrammet. Det skulle ha varit ett tydligt steg framåt tillsammans med de färdplaner som nu tas fram så att vi kan nå de sju strategiska utvecklingsmålen. Varför majoriteten inte tog fasta på det är svårt att förstå.

    Ambitionen om att hålla stramt i finanserna är lovvärd, men skrivningarna kring ekonomin känns omoderna. Vill man på riktigt få hållbara finanser och hållbar tillväxt så borde man gå från en linjär ekonomi till en cirkulär. Landskapsregeringen konstaterar samtidigt i sitt program att avfallsmängden ökar. Genom att använda återvinna produkter, material och resurser kan vi behålla deras ekonomiska värde.

    EU och den nya kommissionen visar vägen med sitt Green Deal, sitt gröna fördrag, och vi verkar bli hopplöst efter. Tack.


  • Jag fäste mig vid att ledamoten Katrin Sjögren sade att när det gäller klagorätten så kan vi från åländsk sida måla in oss i ett hörn. Jag har två frågor med anledning av det. Jag förstod anförandet på det sättet att resten under rubriken stycket autonomin och det svenska språket är okej men det här var ledamoten Sjögren tveksam till. Jag förstod inte riktigt på vilket sätt hon menade att vi skulle måla in oss i ett hörn?


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Repliksvar | 17:47

    Talman! När det gäller skrivningar under självstyrelsepolitiken så kan vi konstatera att mycket av det som
    står är ju direkt ur Ålandskommitténs betänkande och det stöder Liberalerna. Liberalerna var absolut delaktiga i det viktiga arbetet, så där finns det inga tveksamheter.

    Vi vet också att klagorätten har varit väldigt mycket diskuterad. Vi har diskuterat den internt, vi har diskuterat den i självstyrelsepolitiska nämnden. Vi vet att Finland förhåller sig väldigt skeptisk, det kanske man inte behöver ta ad notam, det kanske man kan strunta i. Men vi vet också när det gäller klagorätten så kan vi stå inför fullbordat faktum och det kanske är på ett sätt som inte är önskvärt ur åländsk synvinkel.


  • Det är fortfarande lite oklart för mig, vi kan stå inför fullbordat faktum. Men jag förstår inte riktigt vilken situation vi skulle kunna hamna i? Jag ser ju det här som en av de ursprungliga grunderna i självstyrelsen som försvann och som det är viktigt att man kan få på plats igen.

    Men jag är väldigt glad över ledamoten Sjögrens uttalande. Jag tolkar att vi i stort sett är eniga om resten av en progressiv självstyrelsepolitik. Det tycker jag att bådar gott för den här mandatperioden.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Repliksvar | 17:49

    Talman! Vi vet att klagorätten försvann och det finns olika åsikter om det. Vi kan stå inför fullbordat faktum och det sätter punkt för all framtid att Åland inte har någon klagorätt helt enkelt. Jag tycker att man nogsamt ska fundera på hur man går vidare.

    Sakinnehållet under rubriken Självstyrelsen så kan Liberalerna omfatta. Vi vet att det är en sak, en annan sak är sedan att nå resultat, vara diplomatisk och gå framåt och där tror jag kanske att vi har lite olika infallsvinklar.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 17:50

    Herr talman! Jakten är en av de största fritidssysselsättningarna på Åland. Över 3 000 ålänningar löser årligen jaktkort och trenden är att antalet kvinnliga jägare ökar, om än från blygsamma nivåer. Jakten är en brobyggare mellan alla åldrar och samhällsklasser framförallt det senare är ovanligt i stora delar av vår omvärld där jakt enbart kunnat idkas av de besuttna i samhället. Det är därför glädjande att jakten lyfts fram i detta regeringsprogram speciellt eftersom det finns både stora och små frågor som behöver lösas. Skrivningarna om bildandet av ett jägarförbund är lovvärt och jag hoppas att regeringen tillsammans med jägarkåren hittar en lämplig lösning.

    Vårjakten på sjöfågel nämns också och min förhoppning är att vi tillsammans kommer att visa EU-domstolen att vår jaktform är en hållbar lösning som snarast stärker ejderns möjlighet till fortlevnad.

    Talman! En fortsatt satsning på att begränsa utbredningen av mink och mårdhund är i detta fall helt avgörande. En annan invasiv art är mellanskarven där vi dels själva behöver höja ambitionsnivån, men nog så viktigt är att få våra grannar i både öst och väst att ta sitt ansvar för att minska populationen.

    Nästan alla har också insett att sälen har varit skyddad för länge och att dagens sälstam innebär ett reellt och stort hot mot det småskaliga fisket, framförallt efter sik, lax och torsk. Vi behöver följa hur EU-parlamentariker Nils Torvalds förslag om skottpengar på säl och skarv går framåt så att vi på Åland kan ligga i bräschen så fort möjligheten finns.

    Talman! Det är mycket bra att det småskaliga kustfisket fått plats i regeringsprogrammet. Fisket har gått kräftgång under de senaste decennierna och nu hotas faktiskt den sista spillran av fiskarkåren akut av beslut fattade av personer som inte har en aning om hur vårt fiske bedrivs. Förutom det införda torskfiskestoppet i Östersjön och de kraftigt minskade laxkvoterna hotas fiskarkåren dessutom av en helt vansinnig kontrollförordning som om den går igenom i sin nuvarande form skulle innebära att alla som bedriver fiske; yrkesfiskare, husbehovsfiskare och sportfiskare, skulle behöva dels registrera all sin utrustning, dels ha en transponder ombord så att ”fartyget” kan följas i realtid. Dessutom skulle all fångst även av ickekvoterade arter vägas in av myndigheterna direkt vid landningen. Vi får verkligen hoppas att denna förordning stoppas.

    Talman! Vad det gäller skrivningarna om ersättningssystem för dem som drabbas av torskfiskeförbudet är det av högsta vikt att beredningen av detta system prioriteras då vi har folk som om drygt två veckor mister sin möjlighet att försörja sig.

    Jag förutsätter också att ett långsiktigt fungerande system för uppsamling av fjällfisk tas fram i samråd med fiskare och fiskuppköpare för att på ett hållbart sätt öka tillgången på fjällfisk på den lokala marknaden.

    Regeringsprogrammet ger möjligheter som vi tillsammans måste jobba hårt för att genomföra för en hårt sargad bransch. Tack, talman.


  • Talman! Jag stöder varmt vårfågeljakten. Jag undrar ifall ledamoten känner till huruvida ni har ett fullt och brett mandat från hela regeringsblocket för att fortsätta med vårfågeljakten?


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 17:54

    Tack, talman! Tack vicetalman Zetterman. Mig veterligen så har vi ett regeringsprogram som det står inskrivet att vi ska jobba för att bevara vårjakten. Samtliga partier som stöder regeringen har sagt att de stöder regeringsprogrammet. Mera kan jag inte säga.


  • Tack. Jag tycker att det var goda besked att höra att samtliga mandat står bakom jakt även på ejdern.
    Tack för det!


  • Tack, talman! Ledamot Lindholm nämnde jägarförbund som en möjlig utveckling på jaktsidan. Jag ställer mig frågan; kunde ledamoten Lindholm utveckla den här tanken lite mera kring jägarförbund för vi vet ju att för kanske tio år sedan så förföll den här tanken tidigare.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 17:55

    Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Jag har inget konkret att komma med. Diskussionen har levt vidare även om det i ett tidigare skede förföll. Tanken är att man skulle hitta en lösning för jägarkåren och framförallt att man inte kör över de nuvarande jaktvårdsföreningarna som är lagstadgade att de ska finnas.
    De har sitt existensberättigande. I min värld ska det mera bli ett forum där jägarkåren kan samlas gemensamt så att man kan komma med en stark gemensam röst. Så är min tanke.


  • Tack för förtydligandet. Det är alldeles säkert värt att titta närmare på. Det som jag spontant kan befara är en viss överbyråkratisering. Då inställer sig frågan också direkt; kommer det att behövas mer resurser för att leda jägarförbundet? Kommer de anslag då att tas av jaktkortsmedel?

    Det är jättebra att ni tittar lite närmare på det här i varje fall, innan vi går till verket.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 17:56

    Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Absolut, det är viktigt. Finansieringen är absolut en viktig del och jag tror inte att det är någon som har en färdig plan och vet exakt hur det ska se ut. Det viktiga är att det blir ett bra slutresultat. Ingen ska känna sig överkörd. Min ambition är att det är viktigare att vi får ett bra slutresultat när det blir av. Har vi väntat så här länge så kan vi vänta något år till bara vi kommer i mål någon gång.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 17:57

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Tack för programmet "Tillsammans för Åland". Det är välskrivet och med ett positivt sakinnehåll inom flera områden, men har även luckor och brist på en konkret helhetssyn, enligt mig. Det känns och märks att det är fyra olika önskelistor som har kompromissats ner till en. Frågan är om någon blev riktig nöjd? Känslan för mig är att detta är ett kostnadsdrivande program, dock, som sagt, med flera positiva inslag.

    Det är bra att det finns en vision om att trenden med att den offentliga sektorn växer snabbare än den privata måste brytas, men hur? Att årsbidraget ska täcka avskrivningarna för att därefter ge möjligheter till att bygga upp reserver. Politik får inte bara bli floskler på en nivå som kan passera nålsögat vid byggandet av ett regeringsprogram.

    Att locka hem utflyttade ålänningar och skapa en större en inflyttning överlag är även sedan länge konstaterat faktum, även att Åland Living och AMS ska vara navet för detta. Efter att AMS utredning är färdigställd till sommaren kommer säkert en hel del möjligheter att öppna sig för hur vi med befintliga resurser kunde få ut ännu mer av arbetet kring marknadsföringen av Åland som boendeplats, parallellt med att turistdestinationen Åland utvecklas.

    Utredningar kan vara bra, även utvärderingar och arbetsgrupper, men de får inte bli alibi för beslutsångest. Utvecklingen får inte fastna i utredningar som sedan inte blir mer än politiska målsättningar. Även utredningar kostar pengar och drar ned tempo och kväver många gånger idén och entreprenörskapet.

    I programmet stipuleras att nya kostnader och verksamheter bör finansieras inom de givna ramarna. Därför känns det inte riktigt trovärdigt när det på flertal ställen i programmet står beskrivet om nya tjänster och projekt. Det är klart att mycket går att finansiera via PAF-medel, men riktningen mot en mer hållbar ekonomi verkar ännu inte vara fastslagen för denna regering. Programmet känns kostnadsdrivande då man är beredd att ta på sig än mer av kommunernas kostnader, öka på antalet anställda inom förvaltningen och de så nödvändiga effektiviserings- och strukturåtgärderna lyser med sin frånvaro. Förutom när det kommer till ett antal harmlösa skrivningar, verkar Ab offentliga Åland få tuffa på i jämn fart mot det första banklånet.

    Detsamma gäller nya bidragsformer, som ger mig känslan av att befinna mig i ett annat årtionde. Flera av bidragen känns för mig väldigt ofräscha och saknar spänst. Här förväntade jag mig ett större ingrepp kring näringspolitiken. Hopp om nya tider kräver nya grepp, annars blir det måndag hela veckan om och om igen. Jag saknar hela pusslet av hur dessa bidrag ska finansieras. På tal om det så saknar jag en skrivning vad regeringen ämnar göra med Ålands Utvecklings Ab, som var så på tapeten strax före valet. Är det ett totalt förstatligande som väntar via en kapitalisering och lagändring eller ska marknaden få ha sin naturliga gång? Ålands Utvecklings Ab:s trackrekord bör stämma till eftertanke.

    Det är klart livet för alla blir roligare och enklare efter en kommunreform. Pengar och tid sparar vi på köpet. Jag förvånas över att regeringen valde att lyfta bort 100 000 € i 2020 års budget, vilka var budgeterade för kommunutredare, men här i programmet finns skrivning om kommuncoacher. I min värld är detta exakt samma sak, och för mig känns det som ett steg fram och kanske ett och ett halv bak när man väljer att göra så här.

    Lek med tanken att vi skulle genomföra en lyckad kommunreform, då skulle skrivningen kring ett kunskaps- och resurscentrum kring demens vara onödig, för det skulle ske per automatik. Detsamma gäller skrivningen kring resurscentrum för skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagoger. Önskas fler exempel? Jag nämner då te.x. skrivningen kring utvecklingen av Ålands gemensamma mark- och vattenresurser. Landskapsregeringen avser att bjuda in kommunerna till en dialog om dricksvatten- och avloppsfrågorna samt bistå med planering. Åtgärder för att motverka kapacitetsbristen i avloppsnätet utreds. Det är bra med kommunikation och det är bra med personliga möten men det går att lösa så mycket smidigare på andra sätt och då få ett helhetsgrepp över hela fältet.

    Jag blir orolig då jag läser skrivningen kring kommunernas ekonomi. Här verkar uppfattningen om den offentliga ekonomin tappat sitt fotfäste. Det verkar som om KST-projektet ska erhålla ännu mer pengar, och även kommunerna i stort. Nya kompensationer och förhöjda landskapsandelar att vänta. Det står inte hur detta ska finansieras, men banklån tycks vara mer acceptabelt än en kommunreform som skulle skött allt till såväl invånarnas som ekonomins bästa. Kommuner som har så dålig skattekraft och höga kommunalskatter redan och maximerade avgifter ska kunna erhålla särskilda stöd för att klara sin drift. Det står att detta ska ske under en övergångsperiod. Då ställer jag mig frågan, under vilken övergångsperiod? Det är knappast en tillfällig svacka dessa kommuner befinner sig i. Det är knappast tillfälligt ekonomiskt trångmål. Vem är det vi försöker lura med dessa handpåläggningar?

    En fråga ploppar upp hos mig när jag läser programmet. Det står att "landskapsregeringen avser ge resurser för integration, undervisning i svenska som andra språk, svenskaundervisning för nyinflyttade och svenska för invandrare". Detta har ju pågått i många år, det är ingenting nytt eller ska det revolutioneras på något sätt?

    Turismen är en för oss viktig basnäring, en näring som är svår att sätta ett exakt värde på då den spiller över på i princip alla branscher och är export. För Åland och sysselsättningen är turismen viktigare än vad den relativt är i t.ex. Spanien eller Thailand. Vi har potential, vi har logistiken, vi har en hel del resurser, men nu krävs mer än vackra klyschor. Nu måste vi göra saker vi aldrig tidigare gjort och det arbetet börjar från förvaltningen. Vi ska inte visa pekpinnar åt branschen, vi ska finnas där som en brygga åt branschen. Vi måste få igång samverkan på riktigt, det ger per automatik ökade resurser. Vi måste börja använda turistglasögonen i samband med de flesta beslut, vi måste ställa upp tydliga mål, t.ex. gällande övernattningar och vi måste kraftsamla för att verkligen bli en evenemangsdestination. Förvaltningen behöver få en stadig länk ut till branschen inte minst till Visit Åland.

    Inom infraområdet är det som vanligt mycket på gång, men det får inte glömmas bort att infrastruktur inte enbart är vägar, broar och färjor. Gällande busstrafiken hoppas jag att alla bussåkande gymnasiestuderanden ges möjlighet till ett busskort som går att använda på ett valfritt sätt och inte enbart gäller från och till skolan. Vi ska sträva till att våra ungdomar kan ses över gränserna, har en aktiv fritid och då ska busskortet inte bromsa detta. Detta är något som Ålands gymnasium har påtalat i flera år och det kan förhoppningsvis lösas i samband med nästa upphandling av busstrafiken och i det försörjningsprogram som är på gång. Det handlar inte minst om social hållbarhet.

    Jag hoppas att Prästösundsbron inte hämmar den så nödvändiga helhetssynen som skärgårdstrafiken behöver för att överlappa samsynen för att bygga ihop norra och södra skärgårdarna.

    Att den åländska skärgårdskulturen helt eller delvis upptas som kulturarv i UNESCO är intressant, men även effekterna av vad det skulle innebära för markägare bör då belysas.

    Gemene man vill ställa om till en mer hållbar livsstil och gör det bara möjligheterna finns. Därför är jag personligen tveksam till förslag som går ut på att konsumenter med offentliga medel måste uppmuntras för att övergå till förnyelsebara och miljövänliga energiformer och energieffektivisering. När marknaden ställer om, och det har den gjort långt före den offentliga, och erbjuder miljövänliga alternativ följer konsumenterna per automatik med. Det behövs inte några skattefinansierade morötter. Låt istället dessa pengar minska budgetslitaget.

    Nya skyddsområden ska inrättas i samråd med markägare. Det här är väl något som pågått kontinuerligt och i linje med natura 2000 osv.? Det handlar alltså om arrendeavtal? Jag ställer frågan. Jag är ingen vän av att landskapsregeringens fastighetsbestånd utökas, det borde istället minska. Skyddsområden kan uppnås utan att skattepengar tas med.

    Åland ska vara världens bästa plats att leva på! Det skriver jag under på, och förhoppningsvis kan regeringen på ett konstruktivt sätt ta emot och dra nytta av den input som kommer att komma från oppositionen under de kommande åren. Vi vill alla samma sak och samverkan får inte bli ett ord som ska gälla alla utom politiker. Tack.

    Jag vill också föreslå bordläggning av ärendet till nästa plenum.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag minns att PwC gjorde en utredning över kommunstrukturen eller egentligen gjorde de ett antal utredningar med olika modeller. Jag minns mycket väl just den modellen som gällde norra Åland, det krävde att man skulle spara in pengar på administration och på utbildningsväsendet inom skolverksamheten.

    Nu ber jag ledamot Holmberg att fräscha upp mitt minne som har svikit mig för tillfället. När man går in för att minska antalet kommuner, till exempel modellen på fyra kommuner som den tidigare regeringen jobbade med, hur mycket var det man sparade in riktigt där?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:08

    Tack, talman! Tack ledamoten Höglund. Jag vill komma med en liten rättelse. I den utredning som ledamoten Höglund
    hänvisade till så var det ett exempel att man kunde spara in pengar inom exempelvis skolväsendet. Sedan är det upp till politikerna att avgöra var man vill göra insatser.

    Tittar vi på faktiska fall som till exempel Danmark som gjorde en väldigt, väldigt stor kommunreform så sparade man där, när allt var klart, ungefär tio procent av kostnaderna. Det blev tio procent billigare rakt av.

    Tittar vi här på Åland så ligger det väl kring 7 procent ungefär. Vi ska komma ihåg att den stora vinsten ligger kanske inte i reda pengar som man ser på sista raden. Det handlar om att vi får ett förenklat kommunfält, vi minskar dubbelarbetet, vi får förbättrad kompetensförsörjning, vi får spetskompetenser och vi får valfrihet. Det är dessa värden som är svåra
    att värdesätta i pengar. Men i reda pengar är det mellan 7 och 10 procent.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Anförande | 18:09

    Talman! Under de senaste veckorna när vi jobbat med regeringsprogrammet har jag fått nöjet att träffa och besöka många personer och verksamheter.

    I många fall, förstås inte alla, berättade de att de hade tillräckligt med resurser men att de inte kan använda sina nuvarande resurser på ett optimalt sätt.

    Det var flera av dem som såg och förklarade att många av dessa problem kan lösas genom olika samarbeten och samordningar.

    Om vi ser till budgeten så har vi inte mycket utrymme för utvecklingsarbete. Jag väljer att se positivt på det här, det tvingar oss nu att se över våra nuvarande verksamheter och optimera dem. Trots underskott har vi fortfarande stora problem att lösa, inte minst gällande psykisk ohälsa, och det gäller att vi nu är lösningsorienterade.

    I programmet finns därför många olika samordningar, framförallt under kapitlet social- och hälsovård där det har ett stort fokus. Därför hade jag tänkt tydliggöra några punkter men för att bespara er den tiden då klockan börjar bli mycket så går jag vidare.

    Jag måste däremot, då jag väl står här, lyfta våra lokala företag som kan erbjuda kompetens och kompletterande tjänster till våra offentliga verksamheter. Vi borde ta vara på samarbete mellan det offentliga och privata mer än vad vi idag gör - det kan spara pengar inom det offentliga och samtidigt ge mer till näringslivet.

    Jag och flera av de som berörs av regeringsprogrammet ser som sagt optimistiskt på olika samarbeten och samordningar. Att vi har en positiv inställning till det är början och det gäller även oss här i lagtinget. Tillsammans är vi starka och det kan vi se ett gott exempel av gällande självstyrelselagen som godkändes av riksdagen i fredags.

    Vi ska jobba framåt och fokusera på att hitta lösningar. Jag vet att alla här inne vill samma sak och det är att göra Åland och vardagen för alla som bor här bättre. Vi delar inte samma åsikt om hur vi ska göra det och så ska det vara. Jag ser olika åsikter och kritik som något positivt för det är så vi formar de bästa besluten.

    Nu vet jag att de flesta delar just dessa tankar, men jag vill passa på att lyfta dem och samtidigt säga att jag själv ska göra mitt bästa för att leva upp till det här och ser fram emot en fortsatta bra och sakliga debatter tillsammans med er alla framöver. Tack.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 18:12

    Talman! Regeringsprogrammet innehåller skrivningar inom energiområdet som vill ta utvecklings- och hållbarhetsagendan vidare med nödvändiga konkreta åtgärder. Låt oss gemensamt ta Bärkraft framåt med Görkraft!

    En övergång till ett allt mer fossilfritt Åland är bra både för klimatet och åländska ekonomin.

    Gräv där du står! Det uttrycket har en viktig innebörd. Vindens kraft sveper över Åland. Vi ålänningar har sedan urminnes tider förstått att med vind når vi framåt. Jag tänker givetvis på hur vi tagit tillvara vinden för transporter inom segelsjöfarten, malning och sågning med väderkvarnar och nutidens elproduktion med moderna högteknologiska vindkraftverk.

    I dagsläget är solkraften i skuggan av vindkraften vad gäller tillskottet i vårt elenergisystem på Åland. Solkraften och vindkraften i kombination med energilagring förväntas få en allt större betydelse i det framtida energisystemet. Åland har bland de högsta antalet soltimmar per år i Norden. Förutom ett tillskott i vårt elenergisystem så har solcellerna på hustaken en viktig pedagogisk uppgift när det gäller konsumentens förståelse för sin egen energiförbrukning i sin vardag.

    Vi lär oss förstå i praktiken relationen mellan att producera och konsumera en kilowattimme. En förståelse som i sin tur förhoppningsvis snabbar på konsumentens smartare val av mer energieffektiva produkter och tjänster.

    Jag tycker det är bra att regeringsprogrammet lyfter fram exemplets makt och vill att offentlig sektor och offentlig upphandling ska vara föregångare i användningen av nya och smarta energilösningar. Ett exempel med högt symbolvärde vore att montera solpaneler på lagtingets stora fasadvägg mot torget.

    Landskapsregeringen kommer aktivt att arbeta för lägre energikostnader på Åland vilket främjar det åländska näringslivet och konkurrenskraften.

    En övergång till förnybara energikällor kräver ett utbyggt smart energisystem. Det påbörjade arbetet med att utveckla Åland som testområde för hållbara elproduktions-, lagrings- och
    konsumtionslösningar är utmanande och kräver målmedvetenhet och uthållighet för att lyckas fullt ut.

    Det är glädjande att den föregående landskapsregeringens betydande insatser nu tas vidare i den nya landskapsregeringen i avseende att vara aktiv part i utvecklingsarbetet kring nya smarta energilösningar för Åland. Tack, talman.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Anförande | 18:15

    Tack talman! Ärade lagtingsledamöter. En positiv nyhet först, jag halverar mitt tal, klockan är mycket! Det är ett mycket bra regeringsprogram. Många viktiga saker tas upp, en del ska utredas och mycket ska det tas beslut om. Utmaningar finns.

    Speciellt glad är jag över de skrivningar som gäller ekonomin och näringsliv.Landskapet har som avsikt att skapa en bättre överblick och helhetsbild över landskapets totala ekonomi. Detta görs genom viktiga nyckeltal, jämförelseuppgifter för helägda bolag och fristående enheter. Regelbunden ekonomisk rapportering under året leder till möjlighet till uppföljning. Uppföljningen ger i sin tur möjlighet att skruva på sådant som man under året noterar att inte har gått riktigt enligt plan.

    Vi har säkert ett antal steg kvar till koncernbokslut och halvårsbokslut och kanske månadsbokslut, men vi är på väg i rätt riktning. Den enkla sanningen är att det är ekonomin som styr nivån på landskapets verksamheter.

    Landskapet har beredskap att pröva entreprenörers utmanarrätt av offentlig verksamhet. Det är jättebra punkt. Ibland gör det privata näringslivet saker effektivare och billigare än det offentliga.

    Den reservering av PAF-medel som görs i landskapets balansräkning öppnar för nya möjligheter. Rätt använda kommer pengarna att skapa tillväxt och stärka industrins konkurrenskraft.

    Talman! Man ska inte jämföra landskapet Åland med ett bolag rakt av. Men i mångt och mycket handlar det om att göra optimeringar av de resurser som man har. Det handlar om smarta upphandlingar, det handlar om ett välfungerande AMS, det handlar om digitalisering och så mycket annat. Slutligen handlar det om att ge en bra service till invånarna och ändå få en hyfsad slutrad i resultaträkningen. Det som är lika för Åland som för ett bolag är att båda behöver en stark kassa, alltså en reserv för framtida investeringar och för dåliga tider som kommer förr eller senare. Tack, talman.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 18:18

    Talman! Jag måste börja, så att jag inte glömmer bort det, med att understöda ledamoten Holmbergs förslag till bordläggning.

    Sedan måste jag erkänna att jag är lite besviken. Jag börjar med att säga att jag var nyfiken på regeringsprogrammet med avseende på kommunerna. Jag tänkte att nu äntligen ska vi få veta, vi som har suttit på den sidan under de senaste fyra åren, vad oppositionen egentligen vill, den dåvarande oppositionen och särskilt Åländsk Center. Vad vill man göra med kommunerna? Så det kändes lite snöpligt att konstatera att det fanns inga idéer i regeringsprogrammet. Det fanns ingen riktning och heller inte någon som verkar ha läst det 800 sidor långa utredningsmaterial som har tagits fram under den gångna mandatperioden.

    Det fick mig att lite fundera på om det är så att man kanske från början intog en principiell ståndpunkt att det här säger vi nej till, det här bryr vi oss inte om att ta reda på fakta eller läsa på vad som har sagts, utan man bara upprepar sitt tidigare mantra att det ska inte vara tvång. Det ska ske frivilligt det som sker utan ledning eller styrning från landskapet och den bilden har ju förstärkts under dagens debatt. Det finns ingen samlad vilja eller åsikt om vilken lösning för framtiden som är bäst för Åland, om man nu inte kanske kan hitta någon slags vägledning i att de här två utredningsområdena på fasta Åland finns kvar. Det kanske någonstans finns en tanke att det ändå inte är en så dum idé, men man vill inte riktigt säga klart ut.

    I regeringsprogrammet står det två hela meningar om just det här: "Frivilliga samgåenden mellan kommunerna möjliggörs genom ändringar i lagstiftningen om den kommunala indelningen. Målsättningen är att det ska ske genom frivilliga samgåenden inom tidigare givna ramar, exklusive skärgården". Vad betyder det? Jag ställer den här frågan helt uppriktigt och det är tråkigt att vicelantrådet Jansson inte är här nu och kan svara på den frågan, för jag skulle jättegärna vilja veta vilka ändringar i lagstiftningen som man vill göra.

    Under valkampanjen sades det väldigt tydligt att reformlagen ska rivas upp. Om det sker så då har man kvar en strukturlag, en lag som reglerar hur en process, när kommuner går samman, kan göras och som de facto ger kommunerna mycket mindre samgångsstöd än vad reformlagen gör. Det finns alltså inga morötter kvar om man inte går in och gör ändringar i den lagen för frivilligt samgående.

    Man säger också att man ska göra om landskapsandelssystemet så att kommunerna får mera pengar. Man lovar tillfälligt stöd till små kommuner som hamnar på obestånd. Hur länge det ska fortgå att man får ett tillfälligt stöd och i stöd av vilken lagstiftning, det sägs inte.

    Vi hade under den gångna mandatperioden ett tillfälle när man från Sottunga behövde mera hjälp och landskapsregeringen sade ja, Sottunga får ett tillfälligt stöd inför en kommande kommunreform. Då var debatten i den här salen att det var förfärligt illa att man gick ut med ett stöd till Sottunga utan lagstöd. Ska man lagstifta om det?

    Sedan har vi ju förstås frågan om kriskommuner och hur man ska reglera den frågan. Det sades också under valkampanjen att man ska komma med en ändring i kommunallagen som hanterar det här när det uppstår kriskommuner. Vi vet att det finns tre kommuner redan idag på Åland. Under en tvåårsperiod så kommer det att knacka på dörren. Hur ska vi hantera det då eller hur ska landskapsregeringen hantera det?

    Efter att majoriteten nu har tagit bort 100 000 euro för processtöd till kommunerna så skriver man i regeringsprogrammet att det ska komma stöd för samgåenden och dialog och att man ska ha kommuncoacher - pluralis, kommuncoacher! - som ska göra någonting. Vad ska de göra och vad ska de driva? Anser den nya majoriteten av den kommunkarta för fasta Åland som reformlagen förutsätter, att det är detta som coacherna ska coacha om? Är det ett bra mål eller är det någon annan helhet?

    Eller har man idéer om att man ska fortsätta utvecklingen så att när kommunerna inte klarar av olika verksamhetsområden, till exempel äldreomsorgen, så för man upp det till landskapsnivå? Det är en möjlighet som jag har försökt diskutera härifrån några gånger och ingen har nappat på den möjligheten, för det är, som jag ser det, den enda vägen framåt. Om kommunerna inte frivilligt eller på tvingande sätt går samman så kommer vissa verksamheter inte att klaras av i kommunerna. Och då finns den enda möjligheten kvar att lyfta det till en annan nivå som man har gjort med ÅHS och gymnasieskolan.

    "Det spordes blott men gavs ej svar", förhoppningsvis kommer det några, kanske när debatten fortsätter på onsdag.

    I ett annars spretigt och ganska motsägelsefullt regeringsprogram så vill jag ändå också lyfta fram det som jag tycker att är jättepositivt. Det finns starka skrivningar om klimat- och miljöfrågan och klimatlagen som ska komma. Den ska innehålla långsiktiga mål, tydliga delmål och handlingsplaner i alla sektorer. Det är tuffa saker att komma med, särskilt för en regering som också vill ha ett starkare skydd för äganderätt och som väldigt starkt betonar det kommunala självbestämmandet och framförallt det som man skriver i början av regeringsprogrammet: "Utrymmet för reformer som innebär mer kostnader kommer emellertid under mandatperioden att vara mycket begränsat".
    "Money talks". Om jag får vara lite ironisk så undrar jag om den här klimatlagen blir en så kallad tvångslag som man faktiskt ska följa eller om det blir den där andra sorten som man kan strunta i om det inte passar?

    Det finns säkert skäl att återkomma till andra delar av regeringsprogrammet. Det är ju inte utpräglat socialdemokratisk politik, om man säger så.

    En sak som jag saknar särskilt är att det står ingenting om finansieringen för medis. Under de två senaste åren så har vi diskuterat att man behöver en medislag som tryggar finansieringen så att det inte blir samma diskussion varje år om man ska föra in mera pengar eller inte. Jag förstår att man behöver diskutera medis verksamhet och den diskussion som bland annat ledamoten Holmberg har tagit upp, med det är en annan sak. Så jag hoppas att det också är ett misstag att man inte har medis med i regeringsprogrammet.

    Slutligen några ord om polisen. Det har ju också nämnts flera gånger under dagen att man vill satsa mer pengar på polisen. Det tycker jag att vi redan har gjort. Den åländska polismyndigheten är faktiskt ganska väl finansierad och om man jämför bemanning och resurser på rikssidan så har vi det ganska bra ställt. Plus att vi de facto lever vi ett otroligt tryggt samhälle, om man tittar på statistiken och de siffror som finns angående brottslighet, våldsbrottslighet och kriminalitet. Det finns inga belägg för att vi skulle vara på väg ner i avgrunden. Det största hotet på Åland, den största otryggheten vi har på Åland är karlar som super och slår andra karlar och det här grundar jag på de siffror som finns. Det är våldsbrottsligheten på Åland och den åtgärdas kanske bättre genom att man begränsar tillgången på alkohol och kanske jobbar med förebyggande verksamhet. Tack.


  • Jag funderar lite runt den här bordläggningen. Låt mig säga att alla har rätt att föreslå bordläggning och understöda den, den rätten vill jag absolut inte ta ifrån någon. Men tittar man på föredragningslistan så är det troligtvis ganska korta anföranden kvar. Vi är nästan i mål med det här ärendet. Sittande talman vet att vi i talmanskonferensen försökte bjuda till också ifrån regeringspartiernas sida. Lantrådet är borta på onsdag. Jag undrar, kunde man ändå tänka sig att vi kör ärendet klart i kväll? Jag tycker personligen att det skulle vara bra. Men som sagt, jag vill inte ta rätten ifrån någon att föreslå bordläggning. Men jag förstår inte riktigt varför man vill göra det?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 18:28

    När jag gick härifrån till ett annat möte, som jag var tvungen att gå till, så trodde vi nog att den här bordläggningen skulle genomföras lite snabbare eftersom det fanns andra planerade möten för flera här. För min del så är jag beredd att stanna kvar.

    Så formellt, ska jag dra tillbaka mitt stöd för ledamoten Holmbergs förslag eller hur gör man? Formalia är inte min starka sida.


  • Ledamot Fellman kan komma vid podiet här sedan så löser vi formalia.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Replik | 18:29

    Talman! Ledamot Fellman frågade vad regeringen vill göra med kommunerna. Men borde inte frågan vara; vad vill kommunerna göra? För det är väl det som självstyrelse betyder, att kommunerna är självbestämmande i den frågan. Det är upp till kommunerna vad som ska göras, inte upp till regeringen, tycker jag.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 18:29

    Jag vet att det finns en sådan uppfattning, framförallt hos centerpolitiker, att det finns två storheter som inte ska kommunicera eller inte på det sättet har ett gemensamt mål. Jag delar inte åsikten. Sitter man i lagtinget och landskapsregeringen så har man de facto ett ansvar för hela Åland, inte bara som kommunpolitiker i en kommun. Man måste kunna lyfta blicken från den enskilda kommunens väl och ve till vad som är bra för helheten, vilket har varit vägledande för vår tidigare landskapsregerings reformarbete. Jag tycker att det är ett ansvar som varje landskapsregering måste ta. Vad är bäst för hela Åland?


  • Ledamot Jan Salmén (C) Replik | 18:30

    Talman! Jag tycker att under den sista regeringsperioden så borde man i varje fall ha lärt sig så mycket med kommunarbetet att lyhördhet kanske är det som behöver föra frågan vidare framåt.

    Det som nu har pågått har ju bromsat upp hela processen. De kommuner som vill gå ihop har ju liksom blivit satta på undantag, på vänt helt enkelt. Det är ju inget bra sätt att gå vidare med kommunreformen, om man vill ha en så borde det vara upp till kommunerna själva.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 18:31

    Det är väl så, ledamot Salmén, att vi har i grunden olika åsikter i den där frågan.

    När det gäller att bromsa och lyssna och vara lyhörd så är det ju dessvärre så att det funkar båda vägarna. Det behövs motparter som man pratar med, och det har inte varit en helt lätt fråga att diskutera med de olika kommunerna hur man ska samarbeta, vilket är ett av problemen.

    Jag tycker också att ett av problemen är just den här utgångspunkten att man ska få ihop de som vill. Det har inte varit det som vi har diskuterat i landskapsregeringen och det som vi har diskuterat under den här mandatperioden. Vi har diskuterat; hur får man tillräckligt starka helheter för att alla ålänningar ska ha det bra?


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Ledamot Fellman och jag har samsyn kring kommunreformens vikt.

    Frågeställningen som ledamoten förde fram, om landskapsregeringen ska ta över flera ansvarsområden från kommunerna, den hör man allt oftare. Det är kanske den enkla vägen att utveckla Åland. Men då måste man också ta i beaktande att då följer ju givetvis pengarna också med, så att det inte blir som gymnasieövertagandet och ÅHS, att pengarna stannar mångt och mycket kvar i kommunerna och landskapet tar över ansvaret och driften. Då kan man i stället fråga sig; vad blir sedan kvar av kommunerna? Flyttar man över äldreomsorgen, det sociala, grundskolan och barnomsorgen, vad finns sedan kvar av kommunerna? Är det ett självändamål sedan att vara en kommun? Det är kanske den väg man måste vandra. Samtidigt tycker jag att en kontrollerad kommunreform måste ju ändå vara det bästa för alla.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 18:33

    Den här diskussionen förde vi ganska grundligt i början av den här reformdiskussionen, eftersom man i Finland och också i Sverige lite på ett annat sätt har gjort just det här, man har grävt ur kommunen och lyft upp ansvarsområden och pengarna har följt med. Går man den vägen så är det fullt möjligt, men jag ser det som att det verkligen är slutet för det kommunala självbestämmandet. För lyfter man närservice områdena till en nivå där inte de folkvalda styr längre, utan det är myndigheter som ÅHS, så försvinner all makt in i styrelser i stället för att vara i fullmäktige. Det är klart att man kan gå den vägen, kanske det också blir effektivare, men då finns inte kommunerna kvar längre såsom de är idag.


  • Talman! Ledamot Fellman gick åt kommunerna och kommunstrukturen. Men håller inte ledamot Fellman med om att det är kommuninvånarna själva som ska ta ansvar, utforma och besluta om sin framtid?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 18:35

    Jag uppfattar det inte som att jag har gått åt kommunerna. Jag driver en politisk process utgående från en övertygelse om vad som, för framtiden, är nödvändigt att göra för att alla invånare på Åland ska få samma service och att man ska kunna göra saker lite effektivare. Självklart är det kommuninvånarna som fattar beslut i kommunen.

    Men den här församlingen, som vi sitter i här, den har också befogenheter och ansvar för att lagstifta om en massa olika saker som berör det kommunala fältet. Ålands lagting är den högsta lagstiftande församlingen på Åland. Jag har väldigt stor respekt för det arbete som vi ska göra här.


  • Kan ledamot Fellman nämna i vilka kommuner invånarna inte får sin lagstadgade service i?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 18:35

    Ledamoten Häggblom och jag har haft den här diskussionen några gånger förut. Mitt svar är detsamma som det har varit tidigare. Jag vill inte stå här i talarstolen och peka ut enstaka vissa kommuner och säga att de har inte skött sig och de har inte skött sig. Vi kan gärna ha diskussionen när vi går ner härifrån så ska jag förklara var problemen finns, men jag tänker inte stå här och peka finger på någon enstaka kommun.


  • Talman! Jag uppskattar ledamoten Fellmans konstruktivitet i den här debatten och uppskattar också nyfikenheten kring klimatlagen. Klimatfrågan finns med, en av de starka skrivningarna inom miljö- och klimatområdet. Det innebär att landskapsregeringen nu börjar arbeta med att ta fram mål för utsläpp på kort och lång sikt utifrån vissa årtal och så klart i enlighet med Parisavtalet.

    Detta innebär också en förpliktelse att landskapsregeringen tar fram handlingsplaner för olika sektorer i samhället utifrån hur man ska nå de här utsläppsmålen. Det förpliktigar också till redogörelse för lagtinget hur det här arbetet sköts.

    Det som också kommer att ingå i klimatfrågan är att man kommer inrätta en funktion av ett klimatråd med kunniga personer från olika delar av samhället som övervakar landskapsregeringens arbete.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 18:37

    Jo, jag är bekant med hur det är konstruerat. Jag tycker att det är en bra ambition, en viktig ambition och ett svårt, svårt arbete. För när man ska komma fram till utsläppsmålen och handlingsplanerna så kommer det att krocka med andra intressen. Det kommer att krävas pengar som kanske inte finns.

    I början av en mandatperiod och när man presenterar ett regeringsprogram då ska man vara optimistisk om man ska vilja åstadkomma saker. Vad jag säger är att det här kommer att bli en otroligt svår process beaktat att det finns motstridiga intressen i den landskapsregeringen som nu tillträder och att pengarna tar slut.


  • Det är säkert mycket korrekt att processen kommer att möta svårigheter och utmaningar på olika sätt. Men vi måste också konstatera att vi har en utvecklings- och hållbarhetsagenda, det är ett samhällskontrakt, det har stort folkligt stöd och stort stöd från företagsgruppen. Med det kommer det också ett ansvar att verkligen sätta sig tillsammans, med de aktörer som är berörda, i form av till exempel ett klimatråd men också under utarbetandet av lagstiftningen. Hur ska vi arbeta tillsammans för att nå de här utsläppsmålen?

    En sak är säker, vi behöver nå Parisavtalet. Världens länder kanske inte gjorde det. Vi har inte kommit fram med nationella målsättningar och nu har man skjutit fram det till nästa år. Det är jättetråkigt, men vi på Åland måste ta vårt ansvar och då behöver vi komma samman.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 18:39

    Ja, jag håller helt med. Kanske är jag något luttrad av försök att göra stora reformer på Åland. Det är inte så lätt även om alla sakargument talar för en viss lösning.

    Jag hoppas att ambitionen lyckas, men jag ser att det finns stora, stora utmaningar och kanske en politisk oenighet som kommer att bli mer uppenbar när man börjar jobba med de här frågorna.


  • Talmannen konstaterar att ett återtagande av ett förslag måste ske på samma sätt som det lades, varför ärendet kommer att bordläggas eftersom lagtingsledamot John Holmberg, understödd av lagtingsledamot Nina Fellman har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum 18 december.
    Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 18 december.

    Talmannen konstaterar att det ännu finns ledamöter på listan som får tillfälle att yttra sig. Därtill har talmannen en önskan att debatten på onsdag inte helt och hållet behöver ta ny fart. Det är helt okej att besinna sig lite i antalet nya anföranden som man planerar att hålla.

    Ifall det blir väldigt lång debatt på onsdag så kommer den debatten att föras tills listan är klar.

    Vi ber härifrån podiet alla gruppledare och vicegruppledare att meddela sina grupper så att det inte blir några oklarheter.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 18:41

    Talman! Bästa lagting. Efter att jag har läst regeringsprogrammet så har jag ganska många frågor. Var är samhällsanalysen och de strukturella frågorna? Jag hade personligen hoppats på ett regeringsprogram där de fina ordens tid är förbi och där regeringen hade axlat de kommande utmaningarna med lite mer action, där man tagit samhället under sin mantel och drivande tagit ett helhetsgrepp om alla de utmaningar vi möter i vardagen. Var är rättvisan, fattigdomsbekämpningen, satsningarna på jämställdheten, lösningarna på de sociala utmaningarna, ungdomspolitiken, äldreomsorgen och arbetsmarknaden? Var är alla människorna?

    Var är de modiga konkreta satsningarna på att få ner Ålands klimatpåverkan? Man kan nu ana en liten dragkamp mellan evig tillväxt och hållbarhet. Det mesta som sägs i regeringsprogrammet håller sig tyvärr inte inom hållbarhetsagendan. Jag hade gärna sett ett resonemang om ett grönt Åland, en kraftfull klimatpolitik och att Åland rakryggat tagit taktpinnen i omställningsarbetet på riktigt.

    Istället verkar man säga stopp för den tidigare regeringens långsiktiga ekonomiskt hållbara klimatpolitik. Man vill gärna strö bidrag omkring sig, men vad är syftet med bidragen? Att få ner verksamheternas miljöpåverkan? Eller att låta verksamheternas miljöpåverkan fortsätta?

    Talman! Jag vet inte om jag uppfattar skrivningen rätt, men i regeringsprogrammet står: "Trenden att den offentliga sektorn växer snabbare än den privata ska brytas under perioden". Vad är det man menar med det? Som socialdemokrat är det viktigt att vara på sin vakt när man har vetskap om att de borgerliga partierna börjar angripa offentlig sektor. Det är viktigt att vara på sin vakt då angreppen ofta drabbar de anställda och de som behöver den offentliga sektorns tjänster allra mest. När man avser rasera den offentliga sektorn och lyckas med det så är det lättare att skylla på att den är kostnadsineffektiv och inte fungerar. Det är sedan gammalt det och det vet alla.

    Nu avser man igen höja avgifterna inom ÅHS. Är det för att på ett nytt sätt försöka styra över patienterna in i det privata? Tar man bort medel från verksamheten för att pumpa in den i den privata sfären, där konsulter och utredare står över befolkningen, då är det verkligen inte rätt.

    Utredningar verkar vara det viktigaste att få till stånd i det här programmet. Pensionärerna till exempel behöver sänkta inte höjda avgifter för att klara sin hälso- och sjukvård. Man behöver trygghet, stabilitet och en god vård i livets alla skeden och långsiktighet.

    Vi behöver satsa lite mera konkret, som att utbilda flera närvårdare med inriktning mot äldre och satsa på ledarskapsutbildning inom äldreomsorgen. Hur resonerar man inom regeringen angående personaldimensioneringen inom äldreomsorgen? Det här är någonting som nu hamnar ute på kommunerna.

    Högskolan må ju sikta på att hålla sjöfarten flytande, men vi behöver också satsa på att möta behoven av behörig personal inom den sociala sektorn och även inom barnomsorgen. De strukturella reformerna har fått vika undan för kortsiktiga utpytsade stödåtgärder.

    I stycket om socialvården kan man läsa att man ska utreda hur närståendevårdarna kan stödas. Utredas, igen! Om du är äldre eller i behov av att samhällets stöd så verkar det inte som att du kan räkna med några större förbättringar om man utgår från regeringsprogrammet. De förslag som regeringen tagit fram verkar lite slumpartade och innebär inte några direkta och konkreta resurstillskott, varken till kommunerna eller till närvårdarna som utför det viktiga arbetet.

    Talman! Utredningar är inte alltid av ondo, men måste man veta vad man vill både på lång och kort sikt. Det verkar som att man försöker undvika att ta tag i de akuta behoven som finns te.x. inom äldreomsorgen. Det är synd eftersom behoven inte försvinner av sig själva utan ansvaret läggs på andra, på kommunerna.

    Vår nordiska välfärdsmodell är något som vi måste vara stolta över och utveckla, inte avveckla.


  • Fru talman! Lagtingsledamot Eckerman, ni säger att det här regeringsprogrammet på något sätt betyder ett angrepp mot de offentligt anställda och du undrar också var jämställdheten finns. Jag undrar om du har läst förslaget att ändra den åländska tjänstemannalagen i synnerhet till den del som det handlar om visstidsförordnanden? Har du någon kommentar till det?


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 18:46

    Tack, talman! Man kan konstatera att jag ställde frågor till regeringen om vad det här innebär. Det är inte så att jag har gett något uttalande eller konstaterande själv.


  • Ja, för det lät i alla fall i mina öron som att det fanns någon form av brist här när det gäller jämställdhetsarbete. Man kan till exempel konstatera att begränsningar av visstidsförordnande är ju ett mycket konkret jämställdhetsarbete.


  • Tack, fru talman! Ledamot Eckerman lyfte bl.a upp närståendevård och hävdar att det är taget lite grann ur luften och att man ska göra bara en utredning. Men så är inte fallet. Det behöver göras en utredning hur vi kan göra närståendevården mer flexibel. Vi vet idag att närståendevårdarna drar ett enormt lass.

    Den närståendevård som vi kan erbjuda idag är att den sjuke, den äldre oftast, ska flyttas någon annanstans. Är det optimalt? Kanske inte. Det kanske behöver finnas en mer flexibel lösning, att någon kommer hem till den sjuke istället och tar hand om den sjuke där, så att en närståendevårdare får en mer flexibel avlastning. Det är en av de sakerna som vi verkligen kommer att se till att hitta en lösning på. Men vi kan inte bara tro att vi vet det, vi måste ha en utredning för att veta vad vi behöver lösa.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 18:48

    Tack, talman! Tack minister Holmberg-Jansson för ditt förtydligande. Jag tänker att en utredning kanske inte är det som man kräver i så här bråda tider. Vi har ganska stora ansvar att tackla just inom äldreomsorgen. Jag tror att det skulle vara fint att ha en dialog med dem som jobbar med det här också. Jag tror att det är personalen som sitter på de bästa lösningarna.


  • Tack, fru talman! Givetvis ska vi ha en dialog med dem som jobbar inom området. Det är inte så att jag och tjänstemännen ska hitta på det här. Det här har vi redan diskuterat under framtagningen av regeringsprogrammet. Vi har suttit och diskuterat vad det är som behöver göras. Det här var en av de sakerna som lyftes; snälla, se över och se vad vi kan hitta på för olika flexibla avlastningsmöjligheter.

    När det gäller klientavgiftslagen så en av de insatser som vi kommer att göra för äldre är att att titta över inom det sociala hur fel det kan slå när man till exempel bor på en institution och på ett ESB-boende. Vi ska titta över avgifterna när det gäller det och även titta över patientavgifterna tillsammans med klientavgifterna för att se till att de som har det svårt, speciellt de äldre, inte ska få en för hög belastning ekonomiskt.


  • Tack, talman! Jag har inte riktigt en samsyn gällande det privata kontra det offentliga. Jag ser att det privata i princip alltid överallt kan erbjuda motsvarande tjänster som det offentliga kan göra och vara ett valfrihetsalternativ för gemene man.

    När det gäller sjukvården ser jag också att privata alternativ hjälper till att korta köer. Det ger också en valfrihet och det kanske kan ge en höjd servicenivå. Jag tror också att det är nyckeln till att vi ska kunna nå de strukturella förändringarna som krävs inom det offentliga Åland, att de privata kan få större plats i verksamheterna, att man helt enkelt kan förlita sig på privata entreprenörer.

    När det gäller utbildningen så tycker jag att man mångt och mycket redan inom högskolans område just tar tillvara de behov som vi har på Åland. Nu är det t.ex. på gång en barnträdgårdsutbildning just pga att det finns stora årskullar som går i pension. Jag vet att inom närvårdarutbildningen på gymnasialstadiet (… taltiden slut).


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 18:51

    Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Det är det som är det roliga med politiken, när man är lite ideologisk eller hur? Då blir det de bästa debatterna.

    Vi har ju väldigt olika åsikter vad gäller det privata och det offentliga. Jag tycker att offentlig vård är en av de viktigaste grundstenarna i vår välfärd som vi har.

    När det gäller utbildning och daghemspersonal så har jag kolleger tidigare som jobbar heltid och har försökt gå den här utbildning och det är inte det allra lättaste. Det här är något som man behöver se över. Utbildningen finns men den fungerar inte riktig smärtfritt i verkligheten.


  • Talman! Jag vill börja med att gratulera den nya regeringen.

    Demokrati har diskuterats en hel del idag. Visst är det ju så att regeringen är en demokratisk förebild! Jag, och många med mig, har förstås konstaterat att den nyligen tillträdda regeringen inte är jämställd. Men det är tydligen det nya normala? Jämställdhetsfrågorna fick tydligen offras på populismens altare i det nya regeringsprogrammet!

    Andelen kvinnliga ledamöter i regeringen är lättare att påverka än lagtingets andel. I regeringspartierna har vi många kvinnliga kandidater och ledamöter så man kunde, om man ville, mycket väl ha utsett en regering som är jämställd och ett exempel på representativ demokrati. Men det här hör väl till det nya normala; att se jämställdhetslagen bara som en rekommendation.

    Men, bästa lantråd och regering, jämställdhetslagen är en tvångslag. Och jämställdhetslagens grundläggande mål är att kvinnor och män ska kunna delta på lika villkor i beslutsfattandet i och planeringen av samhället. För jämställdhet bildas där beslut fattas och där makt och pengar fördelas. Därför är det viktigt att alla nivåer i beslutsfattandet är jämställt.

    Eftersom lagtingets andel kvinnor är pinsamt låg hade jag förstås hoppats att vi skulle få läsa om att vallagen skulle ses över under den här mandatperioden, så att vi småningom kan få ett jämställt lagting. Nu har vårt lagting en kvinnlig representation i ungefär samma nivå som Afghanistan och Sudan. Länder som El Salvador, Tunisien och Zimbabwe har gått förbi oss. Därför skulle en översyn av vallagen vara nödvändig.

    För i utvecklings- och hållbarhetsagendan kan vi läsa att vi strävar till en jämställd representation i beslutande organ, att makten ska vara jämt fördelad och att vi ska sträva efter resurser, inflytande och delaktighet för alla i all samhällsbyggnad. Därför är det här en viktig fråga för regeringen att ta på allvar.

    Nu är det drygt 5 år sedan Tehystrejken tog slut, vilket ni säkert minns. I förlikningsavtalet kom man överens om att lönerna ska vara jämställda den 1 juni 2020. Det är 167 dagar kvar dit och ändå ser jag inget skrivet om det i regeringsprogrammet. På Åland har vi 2018 den största skillnaden mellan kvinnors och mäns löner just bland landskapsanställda, där kvinnornas genomsnittliga totala månadsförtjänst uppgår till drygt 82 procent av männens. Ett löneutvecklingsprogram skulle vara en bra julklapp till vårdpersonalen.

    Från jämställdhet till jämlikhet är det inte långt. Vi här på Åland har en diskrimineringslag som har sett sina bästa dagar och är i behov av uppdatering, men en ny diskrimineringslag ser det ut som om vi behöver vänta på i åtminstone 4 år, för det finns ingen sådan skrivning i regeringsprogrammet. Det är tveksamt om den nuvarande diskrimineringslagen uppfyller alla EU-direktiv och den uppfyller inte heller FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, så vi får hoppas att den inte glöms bort.

    Inom vården ska det läggas fokus på samordning. Ja, lycka till! Det har ju inte visat sig vara så lätt med varken samordning eller samarbete, men jag ser verkligen fram emot resultatet. Samordningsvinster finns säkert, men det gäller att få till samordningen innan man räknar in vinsterna. Folk faller emellan stolarna och vi måste göra allt för att förhindra detta; för barn, för ungdomar och för äldre, ja, för att alla som är i behov av vård inte ska falla emellan stolarna.

    Det är bra med ett fokus på förebyggande hälsovård och tidiga insatser, det är någonting jag pratat om många gånger här i talarstolen. Jag ser helst en hel omställning till förebyggande insatser, hellre än bara ett fokus.

    Jag ser fram emot det sjukvårdspolitiska meddelandet som ska komma under mandatperioden. Det hälso- och sjukvårdspolitiska meddelandet hoppas jag att får fokus på kvalitetsarbetet.

    Ska det tas fram ett screeningprogram eller ska det utredas om ett screeningprogram ska tas fram? Det finns en otydlighet i texten här tycker jag.

    Men i ett screeningprogram - om det tas fram - så behöver vi ta det etiska perspektivet i beaktande. Jag hoppas att regeringen funderar på hur mycket ett screeningprogram ska vara baserat på evidens eller politisk populism. Men jag hoppas också på mod att kunna erbjuda screening till högriskgrupper. Eller kanske regeringen vågar gå så långt att de erbjuder individanpassade screeningar där man tar riskbedömning till hjälp? Sist men inte minst behöver alla screeningprogram utvärderas och följas upp.

    Till sist, talman, jag saknar skrivningar om barn, ungdomar och årsrika personer liksom skrivningar om de sjuka, där jag gärna skulle läst mera än om de avgiftshöjningar i vården som de har att vänta.

    Regeringsprogrammet heter "Tillsammans Åland" men med vem ska de äldre, ungdomarna, barnen och de sjuka gå tillsammans med? Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Söderlund för ett jättebra och väl nyanserat anförande. Jag tycker att du är väldigt bra på det du gör och det märks. Det skulle ha varit trevligt om du hade varit en minister i regeringen, det hade tillfört väldigt mycket.


  • Tack, talman! Jag får tacka för de vänliga orden. Jag skulle öka jämställdheten i så fall.


  • Tack, talman! Jag vill ställa en fråga. Ledamot Söderlund kom med många olika förslag här. Varför har inte dessa verkställts under de senaste fyra åren?

    Beträffade jämställdhetsfrågan, varför sägs det inte ett ord om den största reformen nu att alla anställda som har visstidsförordnanden inom Ålands hälso- och sjukvård och inom skolorna äntligen kommer bort? Det är en viktig jämställdhetsåtgärd.


  • Tack, talman! Visst är det en åtgärd, en av många, många, många som kunde ha funnits i det här programmet. Jag vet också att regeringen Sjögren och styrelsen i ÅHS jobbade med de här frågorna. Det är många flera som har fått sina tjänster omvandlade till ordinarie tjänster under den förra mandatperioden. Så det har jobbats med de här frågorna tidigare.


  • Tack, fru talman! Men varför understödde inte ledamoten Söderlund lagmotionen under den förra perioden? Hon sade ingenting om den.

    Det är många personer inom sjukvården och skolorna och tjänstemannalagen har varit föråldrad. Om man jämför med regionerna runtom oss och det privata näringslivet så har de den lagstiftningen i arbetsavtalslagen och också inom den kommunala sektorn är det så.


  • Tack, talman! Jag vet mycket väl hur lagstiftningen ser ut runt omkring oss. Jag minns inte exakt hur vi resonerade då.

    Ett beredningsarbete behöver göras före. Vi kan heller inte göra på det viset att när någon går på moderskapsledighet, vårdledighet eller är tjänstledig för ett lagtingsuppdrag att den tjänsten går till någon annan, så att man sedan inte har någon tjänst att att gå tillbaka till. Min uppfattning är att en sådan här fråga kräver ett beredningsarbete.


  • Tack, fru talman! Ledamot Söderlund lyfte upp screeningen. Jag håller verkligen med. En screeningen kan man inte bara införa utan att faktiskt också där först göra en utredning för att se om det behövs en förordning eller inte. Varför säger jag att det eventuellt behövs en förordning? Ja, det är rent etiskt, precis som ledamoten var inne på. Det kan inte bara vara så att man under en mandatperiod och rent politiskt vill införa en screening för en viss cancerform utan att också först titta på vilken evidens det finns, den medicinska evidensen och vilka screeningmetoder som är genomförbara och lämpliga. Det måste ändå finnas en viss kontinuitet.


  • Tack, talman! Absolut, jag håller med. Under förra mandatperioden debatterade vi många gånger vilka
    vi skulle ha och inte ha och vilka som skulle få pengar och vilka som inte skulle få. Om jag minns rätt så står det i vår hälso- och sjukvårdslag att vi följer Finlands screeningprogram, och ska vi avvika så måste vi motivera det om vi vill erbjuda flera screeningar.


  • När det gäller screening så har vi nog möjligheter. Vi har haft det som en regel, men det är inte någonting som vi inte kan avvika ifrån. Det är min åsikt.

    När det gäller det förebyggande arbete, som ledamoten också var inne på, så ser jag väldigt mycket fram emot att ta fram den här folkhälsostrategin. Vi kommer att ha ett proffs som sitter på den stolen, vår nya landskapsläkare. Det kommer att täcka in en väldigt stor del. Mar kan egentligen täcka in allt som har med folkhälsan att göra; alltifrån kultur, motion, psykisk ohälsa, psykisk hälsa och barn och ungdomar. Man kan själv sätta sig ner och ta ganska stor kaka som man tittar på. Rent strategiskt, vad vill vi, hur vill vi att våra ålänningar ska må och och vad kan vi göra för att få dem att må så? Så det känns positivt.


  • Tack, talman! Jag ser absolut fram emot det här hälsopolitiska programmet, det gör jag. Men jag har också sett massor med visioner och program som saknar konkreta insatser för att förverkliga. Vi ska bli så jämställda, vi ska bli så friska.

    Screeningprogrammet, jo absolut, vi kan avvika om vi vill. Vilken screening är det som minister Holmberg-Jansson vill att ålänningarna ska bli utan? Vi ska ju följa det nationella screeningprogrammet. Det är klart att vi kan erbjuda 100 screeningar till om vi vill.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 19:05

    Talman! Bästa uthålliga lagtingsledamöter och ministrar vid den sena timmen i Ålands lagting ikväll.
    Vi har fått ta del av presentationen av ett regeringsprogram som innehåller många viktiga angelägenheter i avsikt att utveckla det åländska samhället i en riktning som präglas av tillförsikt och framtidstro. Det finns en genomgående positiv grundton i programmet men det finns också anledning att stanna upp för att närmare granska några centrala frågeställningar som omnämns i programmet.

    Talman! Jag kommer att uppehålla mig i det här anförandet i huvudsak till utbildnings- och kulturpolitiken men även kort kring infrastruktursatsningarna i skärgården.

    Jag inleder med några reflektioner kring kulturpolitiken. Landskapsregeringen ser potential i att den åländska skärgårdskulturen upptas som kulturarv i Unesco. Det är värt att uppmärksamma det immateriella kulturarvet internationellt samtidigt som man behöver komma ihåg att listan i sig inte garanterar att kulturen och kunskapen hålls levande på något sätt. Tvärtom, det krävs aktiva insatser för att säkerställa dess fortlevnad genom att föra traditionerna vidare. Vi har snart tappat en generation aktiva utövare av skärgårdskultur genom att vårt medlemskap i EU försvårat vårjakten på sjöfågel, varför det behövs även teoretisk förkovring i ämnet genom att exempelvis möjliggöra utbildning i skolor och kanske även inom fri bildning. Det är också viktigt att anlägga en genusaspekt i detta så att de aktiviteter som präglade skärgårdskulturen förr, och som upptas på listan över immateriellt kulturarv, representeras likvärdigt.

    Landskapsregeringen avser tillsätta en arbetsgrupp för att se över fornminneslagstiftningen. Målet är att stärka markägarnas intressen. Det är givetvis helt på sin plats, men jag har ändå upplevt att kulturarvsförvaltningen idag har en konstruktiv dialog med markägarna i de här frågorna, och att en samsyn ofta uppnås i hur avgränsningarna i praktiken ska utfalla på områden som är aktuella för olika typer av byggnation eller exploatering. Viktigt är trots allt att komma ihåg att historien är vårt gemensamma kulturarv som vi alla ska värna om och förvalta för kommande generationer av ålänningar.

    Landskapsregeringen skriver att Ålands musikinstitut har potential som takorganisation för flera konstformer. Jag hoppas att landskapsregeringens plan för musikinstitutets utveckling inte sker på bekostnad av musikutbildningen genom att knyta fler aktiviteter till institutet utan att tillföra resurser. Vi ska komma ihåg att det som landskapsregeringen beskriver som ”fritidssysselsättning” har producerat erkänt skickliga yrkesutövare över tid varför det är viktigt att komma ihåg att musikinstitutet, liksom andra motsvarande aktörer inom andra konstformer såsom, dans, teater, bildkonst med mera, erbjuder en utbildningsform baserad på läroplaner som utgör en slags kvalitetssäkring av verksamheten. Kopplingen till fri bildning och gymnasienivå är inte helt långsökt.

    Det är bra att landskapsregeringen ska se över det kulturpolitiska programmet och kulturdelegationens uppdrag och ställning. Vi hoppas att det sker i samråd med delegationen och tillsammans med fältet där sakkunskapen är stor. Det är utmanande att livnära sig som aktiv kulturutövare på Åland på grund av den geografiska begränsningen. Samtidigt har Åland ett enastående kulturutbud med många kreativa näringsidkare på det här området. Vi hoppas att ni tar aktiv kontakt till dem och efterhör deras syn på verksamhetsförutsättningarna att utveckla även det icke kommersiella kulturutbudet på Åland.

    Då det kommer till utbildningspolitiken är det tacksamt att notera att den nybildade regeringen avser fortsätta på den av tidigare regeringar utstakade vägen. Det är stora reformer som gjorts under det senaste decenniet. Det senaste är att barnomsorgen ska ingå i grundskolans ansvarsområde. Småbarnspedagogiken ges större synlighet som en del av det livslånga lärandet samtidigt som hemundervisningen i den nya skollagstiftningen regleras tydligare och behöver säkert i framtiden ännu mer styrning och samordning.

    Det är också helt på sin plats att se över gymnasielagen så att den följer med utvecklingen på arbetsmarknaden, inte minst då det ankommer till utbildningsutbudet och utbildningsformerna. Det finns stora utmaningar på det här stadiet. En är att stimulera genomströmningen av studerande genom att vidta åtgärder för att motverka avhopp, en annan är att identifiera orsaker till att alltför många unga väljer att inte studera överhuvudtaget och i många fall att även inte aktivt söka arbete. Man måste fundera på alternativa utbildningsformer som tilltalar den gruppen som bara inte får bli större.

    Man brukar tala om det livslånga lärandet och helhetsgrepp på utbildningen. Därför är vi något förvånade över att splittra det övergripande ledarskapet för utvecklingsarbetet genom att tillsätta en särskild högskoleminister. Det naturliga skulle vara att hålla ihop utbildningen från småbarnspedagogiken till masterutbildningar och forskning. Vi får hoppas att ministrarna hittar en gemensam ton för utvecklingsarbetet så att skarven mellan gymnasieutbildningarna och högskolans utbildningsprogram minskar snarare än växer. Speciellt utmanande kommer det att bli för sjöfartsutbildningarna som kanske har det tydligaste behovet av samordning, därtill i nära samarbete med det maritima klustret, vilket även påpekas i regeringsprogrammet. Här kommer den tredje ministern in i bilden genom att finansministern ansvarar för sjönäringarna. Vi måste hoppas att skolorna inte ska drabbas av åtstramningar som ska finansiera dubbleringen av ministerlönerna för utbildningssektorn.

    Det är speciellt glädjande att landskapsregeringen avser fortsätta arbetet med att bolagisera Högskolan på Åland. Den förra regeringen har lagt ner betydande resurser på att ta fram underlag för det fortsatta arbetet. Genom bolagiseringen uppnås en tydligare ansvarsfördelning samtidigt som högskolans ställning stärks. Det är också mycket tacknämligt att man avser prioritera masterutbildningar. Det är viktigt att profileringen av sjöfartsrelaterade utbildningar är tydlig gentemot marknaden så att de är attraktiva och lockar sökande från hela Finland, alltså inte bara Svenskfinland, och givetvis också från Sverige. Utbildning på engelska inom sjöfartsrelaterade program är ett sätt att förbereda sig för den internationella arbetsmarknaden och anställningsbarheten generellt.

    Forskningen ges särskilt utrymme i regeringsprogrammet. Det ligger helt i tiden att inrätta ett utvecklingscentrum vid högskolan. Centrat förväntas söka extern finansiering till olika projekt. Det är ändå viktigt att minnas att landskapsregeringens egen insats är grundläggande för att skapa trovärdighet och för att verkligen visa på att man menar allvar med att stärka forskningen vid högskolan. Från detta embryo till en egen varelse inom forskningsvärlden är steget stort, inte minst med beaktande av att vi inte har särskilt långa traditioner på detta område. Jag skulle gärna se att vi senast i medlet av mandatperioden kan konstatera att ett forskningsråd med inriktning på Östersjön inrättats på Högskolan på Åland och att universitet och högskolor från alla Östersjöländer finns representerade i den. Det tillkommer inte gratis utan kräver ett offensivt grepp och givetvis extraordinära medel.

    Ett alldeles särskilt stycke i regeringsprogrammet tillägnas frågan om lärarbehörigheterna. Vi ställer oss nu frågan: ”Tänker landskapsregeringen verkligen nu gillra en fälla för återvändande ungdomar med svensk lärarutbildning i linje med vad nuvarande vicelantrådet gav uttryck för under valrörelsen?” Det kommer att få katastrofala följder och stängda dörrar för alla de åländska unga med svensk lärarexamen F-3 eller 4-6 och som avser återvända till den åländska arbetsmarknaden. Vi rekommenderar att utbildningsministern fördjupar sig grundligt i erkännandelagstiftningen och för en dialog med fältet hur sammansättningen av lärartjänster i en grundskola ska se ut för att lärarkåren ska fungera flexibelt över tid och årskurser och oberoende av skolans storlek.

    Håll i minnet att om man går in för att erkänna utländsk lärarexamen genom att tillmäta årskursspecifika behörigheter omöjliggör man ett förfarande med kompensationsåtgärder för att erhålla en vidgad behörighet för hela grundskolans lågstadium. Då minskar man samtidigt anställningsbarheten. Det kan väl ändå inte vara landskapsregeringens syfte? I värsta fall kan det här innebära att andelen obehöriga lärare i den åländska grundskolan kommer att öka. Ska de åländska grundskoleleverna betala priset för en sådan åtgärd? Lärarfacket borde också vädra morgonluft. Om vi får in en kategori lärare i grundskolan med årskursspecifik behörighet kommer de lärare med behörighet för hela lågstadiet att vara mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det är med stor sannolikhet att en avtalsförhandling då är motiverad för dem som kan ta ett bredare ansvar för undervisningen i grundskolans hela lågstadium. Vi varnar landskapsregeringen redan i det här skedet för att skrida till åtgärder som i praktiken försämrar elevens rätt till behöriga lärare.

    Till sist några korta ord om skärgårdstrafiken. Jag är tillfreds med skrivningarna om att förnya flottan. Jag efterlyser ändå en redovisning i omställningsbudgeten om hur arbetet ska gå vidare och enligt vilken tidtabell det avses ske. Jag är också tillfreds med skrivningarna om intentionerna att avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö och att tunneln utreds utifrån de kriterier som ska ställas upp. Speciellt hoppingivande är meningen: ”Landskapsregeringen avser att bygga en tunnel till Föglö”. Den åländska naturen är den största vinnaren. Bra är också att projektet östra Föglö ska fortgå parallellt med de övriga åtgärderna. Jag förutsätter att lantrådet och ministern med jämna mellanrum informerar lagtinget om hur planeringen framskrider, vilket förfaringssätt man avser tillämpa vid verkställigheten samt att landskapsregeringen återkommer senare med ett tidsschema för de olika etapper som är förestående enligt den nya reviderade strategin. Det är oerhört viktigt att landskapsregeringen upprätthåller trovärdigheten inför lagtinget och det åländska folket i den här viktiga frågan för hela Åland.

    Avslutningsvis kan jag konstatera att det finns många bra inslag i programmet, men det finns också väsentliga sådana som jag kan tycka att skulle vinna på att ytterligare utvecklas.

    Med de här orden vill jag ändå tillönska landskapsregeringen framgång i det fortsatta arbetet för hela Ålands bästa.


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin. I regeringsprogrammet i samband med Ålands musikinstitut står: "Ålands musikinstituts möjligheter att i närtid ordna distansutbildningar och konserter ska ses över". Mig veterligen så finns en sådan digital utrustning färdig och har funnits i några år redan. På musikinstitutet ska man till exempel kunna ha någon form av musiklektioner med en lärare i Stockholm, eller så kan man idka musikundervisning ute i skärgården. Känner ledamoten till någonting kring det? Jag har sett utrustningen fysiskt men jag kan inte sett att den har använts någon gång.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:19

    Tack ledamot Holmberg. Ja, jag känner mycket väl till den här utrustningen. Jag tror att det skulle finnas utrymme att nyttja den ännu mera. Ett problem kan vara pedagogiken, att vi i många fall har rätt unga elever. Den här tekniken kommer ändå aldrig att kunna ersätta den direkta kontakten till läraren, men som ett viktigt komplement är det, absolut.


  • Fru talman! Lagtingsledamot Juslin, ni nämnde fornminneslagen och behovet av att reformera den. Ni nämnde också att fornminnesförvaltningen hade en konstruktiv inställning till de här sakerna. Jag undrar vad ni anser om till exempel fornlämningar som finns på privat område, exempelvis på den egna tomten? Är det rimligt att man måste fråga museibyrån om var man får placera trädgårdslandet eller var man får placera sina tilltänkta ekonomibyggnader som man vill bygga? Anser ni att det är rimligt? Eller är det mera rimligt att det här grävs bort och man sedan får placera trädgårdslandet och byggnader fritt?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:20

    Tack ledamot Måtar. Jag tycker att det är rimligt att man för en dialog med de sakkunniga, men det ska ändå inte utgöra ett hinder för att man ska kunna nyttja marken. Man ska också komma ihåg att vissa områden på Åland är väldigt fornminnestäta och att det kanske inte finns anledning att bevara alla typer av fornminnen, i synnerhet om det finns ett flertal andra motsvarande fynd på andra ställen.


  • Fru talman! Lagtingsledamot Juslin, jag undrar också om ni tycker att det är rimligt att det saknas tydliga regler för hur man fördelar kostnaderna för en arkeologisk undersökning? Idag till exempel hävdar man från fornminnesförvaltningen att delägarlag, som består av cirka 70 olika delägare, i en sandtäkt måste betala rubbningskostnaderna som uppgår till lika mycket pengar som den aktuella sanden eller gruset skulle vara värt. Är det rimligt att vi saknar regler om den kostnadsfördelningen?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:22

    Tack. Det där är en väldigt knivig fråga och måste säkert avgöras från fall till fall. Men jag kan tänka mig att samhället behöver komma till mötes också om man bedömer att det finns ett samhälleligt intresse i det här.


  • Tack, talman! Jag vill tacka lagtingsledamot Juslin som förklarade att han var nöjd med skrivningarna angående trafiken på Föglö. Eftersom lagtingsledamot Juslin är en av tre i nuvarande lagting som representerar skärgården så vill jag höra; är lagtingsledamot Juslin en röst som representerar Föglö, Kökar, Sottunga och Kumlinge i de här frågorna? Vad är din uppfattning? Har jag uppfattat det rätt att befolkningen i dessa kommuner är nöjda med nuvarande skrivning?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 19:23

    Tack ledamot Häggblom. Det är alltid väldigt farligt att uttala sig kring vad andra tycker. Men jag har upplevt det på det sättet att det finns ett mycket stort stöd på Föglö för det som jag har anfört, ett visst stöd också på Sottunga och framförallt på Kökar.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 19:23

    Tack, fru talman! Jag ska börja med att säga att det finns många sakfrågor i detta regeringsprogram som jag tycker att är bra och som matchar med punkter i både min egen valkampanj och Liberalernas valmanifest. Jag ser där fördelen med en bred regeringsbas och tror att det också kan vara en del av orsaken. Jag går igenom valda delar som jag anser vara bra och delar som behöver förtydligas eller utvecklas.

    Vi har under dagen fått besked i flera anföranden från regeringspartier att regeringsprogrammet ska ses om ett grovt ramverk eller ett tidigt utkast eller liknande och det kanske blir svaret även på mina frågeställningar. Men samtliga frågor är uppriktigt ställda för min del.

    Jag vill börja med det glädjande beskedet att en studerande- och ungdomsmottagning utreds i samarbete mellan ÅHS och utbildningsavdelningen och andra relevanta aktörer. Bra! Påbörja utredningen omgående för behovet är stort! Ha samarbete som ett genomgående tema, speciellt med framtida KST!

    Inom social,- hälso- och sjukvård så noterar jag att skrivningen börjar med: ”Landskapsregeringen ser positivt på framväxten av lokala, privata entreprenörer inom socialvården. Detta ger betydande möjligheter för avlastning för de åländska kommunerna och klienterna.” Jag undrar; fanns det någon speciell anledning till att kapitlet började med denna skrivelse? Eller är det enbart en uppmuntrande skrivelse eller en vink för landskapsregeringen framtida socialpolitiska intentioner?

    Det skulle även vara på sin plats, enligt mig, att lyfta upp tredje sektorns roll som under lång tid har möjliggjort avlastning och bra samarbeten för att utveckla socialtjänster på Åland, exempelvis Folkhälsan, Fri från Narkotika, Ung Resurs och många fler.

    På sidan 9 står: ”Skolhälsovårdare behöver fler verktyg för att hjälpa och bemöta elever med psykisk ohälsa. Landskapsregeringen avser att möjliggöra en kompetenshöjning.” Det låter bra generellt. Men är det just en kompetenshöjning av specifikt skolhälsovårdare som efterfrågats?

    Efter mina år som fältare har jag sett att i skolorna finns ofta ett slags elevhälsoteam där skolhälsovårdare, kurator, skolpsykolog skulle kunna ha kompletteras med en skolcoach, som även finns i ett par högstadieskolor, och där hela teamet kunde genomgå en kompetenshöjning kring elevers psykiska ohälsa. Det finns skäl att utveckla tankegångarna kring bakomliggande faktorer och vilka kombinerade insatser som ger mervärde för insatsen. Jag tänker på föräldrastöd, socialt arbete i skolan och förbättrade överföringar mellan årskurser, stadier och skolor. Jag anser att det sociala arbetet i skolan har en viktig roll.

    Jag efterlyser dock ett resonemang kring hur regeringen vill implementera den nya socialvårdslagen kring ungdomsvård, familjepolitik och föräldrastöd. Det ser jag fram emot.

    Om vi går vidare till ungdomspolitiken och det samlade resonemanget kring lite saker som jag har saknat, speciellt orsaksresonemang. Finns ett ungdomspolitiskt program? Finns det en tanke som skulle genomsyra resten av programmet, t.ex. hållbarhet eller jämställdhetsprogram? Har landskapsregeringen utsett en ansvarig för ungdomsfrågor? Det har inte riktig framkommit här eller så är det jag som varit ouppmärksam. Kommer man att utse en ungdomsminister och hur kommer denne att arbeta för att bevaka ungdomsfrågor?

    Skrivningen om studiestödet är generellt bra. Sedan kan man kanske fråga sig om inkomstgränsen behöver tas bort helt eller höjas. Det får vara föremål för vidare diskussion.

    Angående missbrukarvård och beroendevård, det står att man ska utreda stödboende för personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Det ska bli intressant att följa.

    Lågtröskelverksamhet ska utredas. Ska man då då ersätta eller komplettera beroendemottagningen? Det önskar jag ett resonemang kring.

    Drogvaneundersökning nämns också, vilket gläder mig. Avses detta då vara samma som genomfördes på gymnasiet i höstas?

    Jag saknar lite resonemanget kring insatser för att förebygga och motverka att barnfamiljer ska hamna i ekonomisk utsatthet. Det finns inget utskrivet speciellt. Jag hittade några rubriker som kan vara föremål för tolkning. Under stycket om studiestödet står: ”Målsättningen är att alla ska ha ekonomiska möjligheter att studera”. Lantrådet själv utvecklade resonemanget i sitt anförande, man vill se över åtgärder för att stödja ungdomar ekonomiskt med studiematerial och dylikt för att överbrygga ekonomiska skillnader. Kanske det är ett bra komplement till det redan skrivna stycket.

    Under rubriken Ekonomisk politik kan man också hitta ekonomiskt utsatthet: ”Att främja sysselsättningen och de enskilda individernas möjligheter att klara sin egen ekonomi är en grundläggande målsättning. När det nya ekonomiska systemet träder i kraft kommer våra egna möjligheter att påverka ekonomin ytterligare att öka i betydelse". Här står vilka pengar man tänker använda, men inte hur. Är det klumpsumman man tänker använda för att motverka det som i folkmun kallas för fattigdom?

    Jag, och flera med mig, saknar generellt ordet familj i programmet. Jag skulle önska ett samlat grepp kring familjebegreppet och kring familje- och föräldrastöd. Det är något som jag saknar.

    Regionalpolitik för landsbygden. Som jag också nämnde i mitt replikskifte med ledamoten Pettersson så politiska program och projekt brukar grovt uppdelas i 3 nivåer minimum; övergripande resonemang, överenskommelser och beslut och åtgärder och resultat. Det finns skrivet om åtgärder. Men övergripande resonemanget mål och syften från landskapsregeringen så där anser jag att en ansvarstagande regionpolitik är att redogöra för sin vision av framtiden för Ålands landsbygd. Nu säger man bara att det är upp till kommunerna att bestämma och tvår sina händer. Ett exempel som jag personligen berörs av och har varit engagerad i sedan ung ålder är en framtida bro över Prästösund. Det står: "Landskapsregeringen avser att bygga en fast förbindelse över Prästösund. Planeringen inleds under mandatperioden." Detta exemplifierar ganska bra skillnaden mellan att tycka, tänka och faktiskt visa på en vilja.

    Varför vill landskapsregeringen bygga en fast förbindelse över Prästösund? Det är inte för mycket begärt att kräva ett resonemang över mål och syften. Tolka mig rätt, jag vill ha en bro över Prästösund, men det är inte relevant idag. Det här är inte en önskelista till julgubben. Det här är ett regeringsprogram. Det som är relevant är varför landskapsregeringen anser att en bro över Prästösund ska prioriteras och är det då på bekostnad av något annat och i så fall vad?
    Det kom också ihop med det akuta broutbytesprogrammet. Jag hoppas få lite mera diskussioner kring den saken, sakliga orsaksresonemang.

    Övriga saker som är bra: Skrivningen om kollektivtrafiken är väldigt bra. Jag ser emot arbetet med trafikförsörjningsprogrammet.

    Skrivningen om polisen är bra. Vi behöver en statushöjning i polisyrket och även en diskussion över tillämpningen av polislagen på Åland.

    Jakt- och fiskeskrivningarna är jag väldigt nöjd med. Att höja jägarkårens status och att den ses som en resurs som naturvårdare, förvaltare och expertis samt insatser kring att minska mink, mårdhund, skarv och säl.

    Även skrivelsen om lokal mat och Axgan stöder jag till fullo.

    Slutligen, miljö och förnyelsebar energi är generellt bra. Det är aningen otydligt kring en laddad och viktig fråga; örnstammen, som jag lite funderar över. ”Åtgärder för att begränsa örnstammen övervägs”. Menar landskapsregeringen att man utreder möjligheten att bedriva skyddsjakt på örn? Det kanske inte riktigt möts med så goda åsikter.

    Som jag inledde mitt anförande vill jag åter säga; det finns flera sakfrågor och åtgärdsförslag som jag gärna stöder och känner igen.

    Jag måste säga att jag står med en viss tveksamhet inför regeringen Thörnroos möjligheter att införliva detta program, dels på grund av rådande meningsskiljaktigheter både inom och mellan regeringspartier och dels på grund av det kommande ekonomiska läget. För jag utgår från att vart och ett av partierna som ingår i regeringen har en yttersta gräns för när ens politik i processen har förminskats eller kompromissats bort och inte faller offer för maktens skimmer.

    Programmet har många viktiga rubriker och underrubriker som jag upplever att har efterfrågats och skulle göra Åland bättre och som förtjänar att realiseras. Programmet ska inte sluta som fina ord släppta för vinden med besparingsursäkter i kommande lågkonjunktur, eller drunkna i de två stora knäckfrågorna som jag medvetet inte tog upp i detta anförande. Tack. Förlåt att jag drog över tiden!


  • Tack, herr talman! Jag tror att ledamot Påvals i alla fall vann mest ord per minut. Det gick fort. Men jag tror att jag hann med att uppfatta en del. Jag gissade att ledamoten skulle lyfta ungdomsmottagningen eftersom det är en av de frågor som ledamoten verkligen vurmar för. Jag lovar att vi kommer att kontakta dig i din expertis också, liksom många andra. Det finns mycket man kan göra för våra studerande och våra ungdomar och den lågtröskelverksamhet som krävs och behövs för dem bl.a. när det gäller alkohol och droger, preventivmedel, en psykolog och kuratorer. Det finns massor man kan stoppa under bara den lilla grejen.

    Jag fortsätter i nästa replik.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 19:34

    Jag ser fram emot fortsättningen.


  • Tack, herr talman! När det kommer in på samverkan mellan tredje sektorn och det privata, såsom Folkhälsan, Ung resurs med flera, så givetvis är det väldigt viktigt. Hela texten och skrivningarna om det sociala och hälso- och sjukvården genomsyras väldigt mycket av samverkan. Vi behöver titta över de resurser vi har och kanske jobba lite smartare och mer tillsammans istället för i skilda stuprör.

    När det gäller till exempel utbildningen av socialvårdslagstiftningen så har jag väldigt stora visioner om att vi skulle kunna ha videokurser, videoutbildningar. Istället för att man ska åka runt till kommunerna så kan man ute i kommunerna titta på utbildningar på nätet. Jag tror att det är väldigt nyttigt och bra för det finns alltid någon som är på jobb, så att alla får den här utbildningen och även att föräldrar och andra som kommer i kontakt med barn får samma utbildning.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 19:35

    Jag tackar så mycket för svaren minister Holmberg-Jansson och jag hoppas att ni hade pennan i skick när jag lade igång.

    De här viktiga frågorna ligger mig så klart varmt om hjärtat, dels på grund av mitt arbete men också på grund av att det är orsaken till att jag första gången, från första början, ändå ställde upp i det här valet.

    Det gläder mig att ungdomsmottagningen har fått det bemötande som det har fått och det finns beskrivet tydligt. Jag ser jag fram emot övriga mera konkretiserande skrivningar kring ungdomspolitiken. Lantrådet själv sade att det var något sorts utkast som vi har framför oss här och jag kan tycka att det behövs verkligen tittas igenom.


  • Talman! Tack för ett fint och konstruktivt anförande av ledamot Påvals.

    Jag tänkte bara ge bakgrunden till punkten gällande skolhälsovårdare. Anledningen till att det just är skolhälsovårdare är för att det finns goda exempel av det i Finland av just exakt det här, och där har det lett till en markant minskning av remisser till BUP. Tanken är också att de kan jobba nära och ge vidare info till skolans personal och förstås elever.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 19:36

    Tack för klargörandet ledamot Josefsson. Jag förstår att det handlar ju lite grann om tystnadspliktsbarriärer, skolhälsovårdare är ju under ÅHS som känt, och att de ändå har möjligheter där att på det sättet ha den kontakten. Ändå ser vi ju i praktiken att samarbete kring just hälsovårdsteamen, genom de enskilda personerna, är det som är nyckeln när vi ska när vi ska försöka få tag i de tidiga insatserna när det gäller den grundläggande problematiken runt psykisk ohälsa. Ofta har du ju på något sätt en bakomliggande faktor. Det är lite det som jag är ute efter. Också när jag resonerar kring överföringar, det sociala arbete i skolan så känner jag att det behöver lyftas upp mera och det är någonting som jag också sett att faktiskt gör skillnad.


  • Jag vet att ledamot Påvals vurmar väldigt mycket för ungdomarna och det gör ju många av oss som sitter här. Den psykiska ohälsan är ett problem som vi verkligen behöver ta tag i. Jag tycker att ledamot Påvals har många bra idéer kring det som jag tycker att vi ska ta till oss.

    Du nämnde i ditt mycket omfattande tal här en ungdomsminister. Jag undrar bara om du skulle kunna utveckla lite mer för oss hur en sådan skulle kunna fungera?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 19:38

    Tack, herr talman! Tack ledamot Mattsson. En ungdomsminister är ju en person som är ansvarig över ungdomsfrågor generellt, att hålla i ungdomsfrågor och genomsyrade koncept när vi pratar om allt arbete som landskapsregeringen ska göra. Den förra ungdomsministern var Nina Fellman, och där finns det väldigt mycket bra erfarenheter från just fältet. Så den funkar som en minister ska göra. Det är så klart landskapsregeringens eget förfarande som bestämmer vad en minister gör. Men det är något som jag anser att är nödvändigt.


  • Tack ledamot Påvals för din redogörelse. Jag diskuterar gärna vidare med dig angående den biten.


  • Talman! Clabbe af Geijerstam kan slänga sig i väggen efter den takt som ledamot Påvals uppvisade i sitt anförande. Och mycket kloka saker sades, särskilt gällande brister kring barn- och ungdomsperspektiv och att man nu för första gången på decennier, vad jag har förstått, inte har utsett någon ungdomsminister.

    Ledamoten har ett mycket stort arbete i sin oppositionsroll att utföra för att de här frågorna i framtiden inte negligeras på det sätt som det har gjorts i regeringsprogrammet. Jag vill ge mitt varma stöd till ledamoten.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 19:40

    Tack, herr talman! Jag vill tacka ledamot Zetterman för stödet. Som sagt, det var mycket som blev skrivet under dagen här. När man är sist på listan så måste man se till att klämma med så mycket man bara kan.

    I regeringsprogrammet så finns det så klart delar, skrivningar och åtgärdsbeskrivningar lite här och var som andas ungdomspolitik, men det är det uttalade jag är ute. Det är den uttalade ungdomspolitiken som ska genomsyra program. Vi ska prata om vilka ambitioner man har, vilka visioner man har och det är någonting som jag verkligen ser fram emot. Det är aningen frustrerande när man ändå är van i arbetslivet att ha ett sådant regeringsprogram framför sig där man vet att man kan utläsa de sakerna.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Replik | 19:41

    Talman! Lagtingsledamot Påvals pratade mycket om örnar här i slutet, det kom nästan som ett skott. Jag vet inte riktigt om du menade de skulle skjutas bort eller inte.

    Det finns en förvaltningsplan för örnar. Den är ganska ny, så man behöver följa upp och se om den har sitt syfte att få ner stammen. Det är väl det som beskrivningen syftar till, att man ska följa upp det här. Nu är stammen kanske i största laget. Man behöver se efter om den här planen faktiskt gör verkan. Det var bara som information.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 19:42

    Tack, herr talman! Precis som ledamot Salmén sade så behöver man ju också vara tydlig i skrivningen så att det inte tolkas internationellt som att nu tänker ålänningarna börja skjuta örn. Jag tror att det faktiskt ger svallvågor politiskt i Europa som vi inte riktigt kanske kan stå så.

    Jag vet också att vi behöver koppla det till vår kunniga jägarkår som ju också lyfts upp väldigt bra i regeringsprogrammet. En jägare är inte bara jägare, en jägare är också en naturvårdare. Generellt så är det många inom jaktlag, ute i skärgården speciellt, som har väldigt bra kunskap om hur det ser ut kring örnstammen och vilka örnar som är problemet. Vi vet också att det inte är häckande örnar som ofta är problemet utan det är de örnar som kommer upp och äter. Det finns många andra åtgärder som man kan göra förutom att ta till bössan, tror jag. Det är störningsåtgärder i främsta hand som jag skulle rekommendera att man går in för.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Anförande | 19:43

    Herr talman! Ledamöter, ministrar och om det är några åhörare som orkar vara kvar och lyssna på den långa debatten. Nu ska jag försöka hålla mig inom tiden. Jag hade tänkte säga något till om något annat ämne, men jag kan ju inte anmäla mig en gång till idag.

    Jag ska prata om ett litet stycke i regeringsprogrammet. Jag tror jag lämnar örnarna. Jag kan bara säga att jag delar uppfattningen med ledamot Påvals och det som han framförde här i repliken just.

    Det finns ett litet stycke i regeringsförklaringen som handlar om skog. Det kan man prata länge om. Men där framgår det hur Åland drabbades i början av året av naturkatastrofen som jag kallar den. Det till och med står i den här budgeten som vi klubbade att den bör kallas det, men det är ingen som har vågat uttala sig riktigt att det var en naturkatastrof. Den här stormen har ju drabbat särskilda skogsägare väldigt hårt, både ekonomiskt och emotionellt och till och med psykiskt har det det drabbat en del väldigt hårt som haft väldigt stora skador. De har svårt att acceptera det och det är inte så lätt om det har gått i många generationer, man har jobbat med skogen och över en natt så ligger skogen nere. Men det är väl bara att se framåt och försöka jobba vidare.

    På Åland har vi haft en sådan tradition att vi har tagit till vara trä och använt det så mycket som möjligt. Det har haft stor betydelse för samhällets utveckling. Trä har alltid använts alltifrån gärdesgårdar, till ved och energi och redskap och framförallt till byggnader. Där har vi ju blivit mycket sämre nuförtiden. Vi använder andra material som kanske inte är så hållbara i längden. Det har byggts många träskutor som vi använde för att exportera våra varor runtom, i synnerhet i Norden och sedan skapades ju dagens sjöfart som har byggts upp utifrån det. Det måste vi väl se som något positivt.

    Jag ser nog att åländska skogar faktiskt är ett bra sätt att stimulera hela Åland för fortsatt tillväxt. Att sköta miljösidan och tillväxten i de åländska skogarna har ökat hela tiden den sista tiden. Det beror väl mest på att vi sköter skogarna väldigt noga i varje fall hittills.

    Den här tillväxten kanske inte beror på klimatförändringarna som man kanske tror, utan mera kanske på att näringstillförseln kommer från atmosfären ner som vi inte kan göra så mycket åt. Men skogen är ju bra att uppta näringen och ta tillvara den. Det blir som ett kretslopp så det fungerar ju ganska bra. Då blir det ju både miljömässigt och hållbart och skapar en massa kolsänkor som det gemensamma åländska samhället är väldigt i behov av nuförtiden. Det är inte många andra branscher som kan uppvisa sådana, att man klarar av ett kretslopp utan slita på naturen.

    Jag hörde häromdagen att det diskuterades att de så kallade smutsiga branscherna får köpa utsläppsrätter för att man ska få släppa ut lite koldioxid och andra saker. Men vart går pengarna som kommer från det? Inte har ju vi skogsägare och andra märkt att vi skulle ha fått nytta av de pengarna. Det borde ju komma till de branscher som jobbar mera för det här och att man skulle vara lite försiktiga med naturen så att säga.

    Jag ser nog skogssektorn som en framtidsbransch. Den har goda möjligheter till tillväxt. Det behövs på Åland. Skogsindustrin och träproduktionen är under en stor förändring. Det kommer nya produkter, miljövänliga varor och nästan dagligen så kommer det nya skogsprodukter. Det är bara det att vi här på Åland är lite efter, vår småskalighet gör att vi har svårt att hänga med i de här svängningarna med nya grejer. Det borde vara en möjlighet för Åland att hänga med i den här utvecklingen, för prisbilden är ju den lägsta i Norden när det gäller skogsvaror och virke. Så det borde vara idealiskt för att locka investerare till Åland, annars brukar man säga att Åland är så dyrt men just på träsidan så är det ju väldigt billigt och bra om man vill köpa upp och använda för vidareförädling.

    Så det skulle ju vara bra om det skulle slå till lite och bli lite nytänk på den sidan. Skogsnäringen skulle faktiskt behöva ha en profilhöjning, den har lidit av att ha varit lite i skymundan. Så det hoppas jag på.

    Landskapet gav för två år sedan ut "SkogsÅland2027 ". Det är en väldigt informativ skrift om allt som har gjorts. Den är bra. Tyvärr så blev den lite inaktuell pga. stormen Alfrida, så den behöver kanske lite revideras eller kompletteras. Där kommer det fram det mesta man behöver. Det står "skogens näring får ett hållbart Åland" och det finns mycket informativa grejer här i den. Det är lite synd bara, för den ska ju vara i tio år så den kanske behöver kompletteras lite.

    Det som står i regeringsprogrammet är ju om det här stimulanspaketet. Vi är i behov av kvalitetsvirke på Åland för att vi ska kunna producera varor och vara konkurrenskraftiga mot omvärlden. Tyvärr, just i den här rapporten kommer det fram att vi ligger efter med skötsel och annat eftersom prisbilden har varit så dålig på Åland under långa tider. Aktiviteterna i skogen har gått ner ganska mycket på grund av stormen Alfrida.

    Vi ska ha ett optimistiskt tänk här så att vi kan återskapa förtroende och optimismen bland hela skogssektorn och få optimism inom skogssektorn igen så att vi kan vidareförädla våra varor och komma igen.

    Jag hade lite mer att säga om både jakt och fornlämningar, men jag tror att jag får en chans på onsdag. Jag tror att jag återkommer då. Jag tackar.


  • Ärendet bordläggs till plenum den 18 december. Diskussionen fortsätter på onsdag.