Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Inledningsvis kan jag säga att ledamoten Stellan Egeland har en reservation till betänkandet som han presenterar efter mig.

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd och landskapslagen om hälso- och sjukvård ändras. De föreslagna ändringarna syftar till att tillförsäkra alla gravida personer, oavsett juridiskt kön, lika rätt att komma i åtnjutande av de tjänster och förmåner som nämnda författningar garanterar.

Bakgrunden till lagförslaget är den lag om könsfastställelse, den så kallade translagen, som trädde i kraft i april i år. Den här lagen har föranlett följdändringar i ett antal angränsande lagar, däribland denna och avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.

Med hänvisning till landskapsregeringens motiveringar i ärendet föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen utan ändringar.

De flesta i utskottet, talman, anser inte att vi ska diskriminera gravida och speciellt inte deras ofödda barn. Vi anser att alla nyfödda barn ska få de babykläder och de produkter, t.ex. filtar och borstar, som finns i babylådan. Det handlar mera om barnets rättigheter än förälderns. Den här babylådan har gjort Finland kände i världen och de produkter som finns i den, låt den komma alla nyfödda tillgodo. Det handlar också om det ofödda barnets rätt till vård under den tiden han eller hon ligger i livmodern. Tack, talman!

Talman! Lagting, åhörare. Att vara gravid och föda ett barn är inte enbart det vackraste en människa kan göra, det är dessutom en ynnest helt förbehållen kvinnor. Detta är ren biologi, och vedertagna fakta.

Ingen handling kan anses definiera kvinnlighet mer än förmågan att kunna föda ett barn. Att en människa vill definiera sig som det motsatta könet står denne fritt, men vi kan inte införa begrepp som står emot fakta i lagstiftning.

Det råder inga som helst tvivel om att alla gravida människor är kvinnor per definition. Enligt lagen om könsfastställelse, om man felaktigt påstår är skälet till att denna lag är behövlig, ska man ha en varaktig upplevelse av att tillhöra det kön som ska fastställas.

Att föda barn kan inte anses vara förenligt med en varaktig upplevelse av att vara man och konsekvenserna av den förvirring och osäkerhet som uppstår till följd av felaktig beskrivning av kön, främst för barn, går inte att förutse.

Vidare anser jag, och många med mig, att det är oerhört förminskande att reducera kvinnlighet till enbart en känsla. Att vara en kvinna är så mycket mer än en känsla och det vet alla som sitter i den här salen. Jag har svårt att acceptera att vi lever i en tid då vi faktiskt för sådana här diskussioner.

Jag aviserar att jag kommer att ta 3 § i landskapslagen om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd till omröstning. Jag aviserar samtidigt att jag i andra behandlingen kommer att föreslå att landskapslagen om ändring av 28 § och 24 § i landskapslagen om hälso- och sjukvård förkastas. Tack för ordet!

Tack, fru talman! Jag tycker att det är intressanta ordval från ledamoten Stellan Egeland, det här med att per definition vara kvinna. Då tolkar jag ledamotens inlägg som att det är den biologiska definitionen av att vara kvinna. För det här handlar om den juridiska definitionen av att vara gravid och den rätt man har som individ att få vara den man är. Men jag förstår inte varför det är så skrämmande och en sådan styggelse för ledamoten, som representerar ett parti som pratar om frihet, att man inte ska få ha den friheten att få vara den man är.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Det är absolut inte skrämmande eller en styggelse för varken mig eller för mitt parti att man ska få vara den man är. Alla får vara hur de är. De får definiera sig som de vill. Men vi kan ju inte föra in något i lag som strider mot fakta. Alla vet ju vad en kvinna är. Vi kan inte ändra på det i en lagstiftning.

Men om lagstiftningen strular till det för de som har den juridiska definitionen av kvinna och så strular lagstiftningen till det för dem, eller den juridiska definitionen av man och det strular till det för dem. Varför kan vi inte bara göra en enkel korrigering av lagstiftningen för att minska det strulet av, vad jag bedömer, någon slags djupt ideologiska skäl här av vad som är man och vad som är kvinna?

Tack, talman! Ledamot Röblom märker ju själv hur svårt han har att förklara det här. Vad är definitionen riktigt? Det är biologiskt och det är juridiskt. Du märker ju själv hur enkelt det är att bara säga att jag vet vad en kvinna är. Alla vet vad en kvinna är. Det blir ju bara krångligare och krångligare. Det går ju inte att hitta på en ny definition för ett begrepp som är vedertaget sedan tusentals år. Det är fakta. Det är inget som vi är rädda för, det är bara fakta. Om du inte förstår varför jag tycker det är så viktigt att lagstiftning är faktabaserat, då får det stå för dig.

Fru talman! Senaste gången som den här lagen var uppe på agendan så fick jag frågan om jag vet vad en kvinna är. Och jag tror att jag i nio fall av tio vet vad en man är och jag vet vad en kvinna är och det vet säkert också, hör jag, lagtingsledamot Egeland.

Men det här handlar ju om det biologiska könet. Nu riktar sig den här lagen till det juridiska könet, det vill säga att människor som inte känner sig hemma i sin biologiska kropp har rätt att själv fastställa sitt juridiska kön. Det här är ju en lag som har fastställts av riksdagen. Det hör inte till vår behörighet. Vi bara kompletterar med den här lilla lagen. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Högman. Lagen som vi debatterar här hör ju till vår behörighet, annars hade vi inte debatterat den.

Den lagen som man påstår, från både regeringsbänken och från Högmans håll, att vi måste göra den här ändringen, den heter lagen om könsfastställelse. Där står att man ska ha en varaktig upplevelse av att tillhöra det kön som ska fastställas. Anser ledamot Högman att en graviditet och en födsel är förenlig med en varaktig upplevelse av att tillhöra könet man?

Jag förstår varför man vill lyfta upp det här, debattera det här, fiska upp känslor och att man griper tillfället i akt. Men jag vill efterlysa lite proportioner och lite sans, för den här lagen har egentligen väldigt liten betydelse. Den betyder att några, ja jag vill tro att det egentligen är ytterst få, ska få tillgång till en babylåda. Det är det som det handlar om.

Däremot så om man har ett sådant här raljerande så drabbar det ju de människor som, jag är tämligen säker på, att har gått in för att registrera sig till ett annat juridiskt kön. Det har de nog gjort efter en lång, lång process och den här debatten riskerar att strö salt i såren. (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Högman. Jag vill rätta ledamoten när hon påstod att jag vill piska upp känslor i det här. Jag vill absolut inte piska upp känslor. Ingen mer än jag i den här salen önskar att vi inte ens behövde ha den här debatten för att den är helt barock.

Man säger att det här drabbar de människor som redan har det svårt med den här problematiken, ja, kanske de tycker att det är lite jobbigt att de inte får den här lådan. Men det finns nog väldigt många människor som känner väldigt mycket och vi kan ju inte börja ändra lagstiftning baserat på människors känslor.

Tack, fru talman! När den här lagstiftningen var uppe i remissdebatten så uttalade jag mig inte i frågan. Och ibland kan man ju fråga sig om man behöver blanda sig i alla frågor?

När det gäller den här frågan så slog det mig ändå att det är väldigt många gånger som vi efter en tid funderar, hur hamnade vi här? Alltså man lagstiftar ibland ett litet steg i taget och plötsligt så har man tagit så många steg åt olika riktningar så att man har en ny verklighet framför sig och då undrar man många gånger, hur hamnade man här?

När det gäller den här lagstiftningen så vill jag hänvisa till det som står i lagtingsordningens 11 § att varje ledamot är skyldig att handla som rätt och sanning bjuder. Nå, vad menar jag med det? Jo, i min värld så är det så att män inte kan få barn utan det är bara kvinnor som kan få barn. Och när vi då ska lagstifta på ett sätt som säger att män kan få barn i min värld så tycker jag att det är fel.

Fru talman! Frågan blir ju då, är det för mycket begärt att den kvinna, som varaktigt har upplevt sig vara man, går till ämbetsverket på Åland och registrerar sig som man efter att som man, enligt juridiskt kön, blivit gravid och bor burit på ett barn i kanske sex månader? Det börjar då närma sig en födsel, det börjar närma sig moderskapslådan och det börjar närma sig andra ekonomiska förmåner. Är det då i så fall för mycket begärt att kanske omvärdera sin uppfattning om att vara man och i så fall gå och skriva på pappret att man trots allt är kvinna? Jag tycker inte det, om man vill tillgodogöra sig våra gemensamma skattemedel.

Talman! Utifrån det så kommer jag i den fortsatta behandlingen i ärendet stöda Stellan Egelands reservation. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Norberg för ett mycket bra anförande. Jag tycker att han sätter huvudet på spiken redan i början när han tog upp sitt resonemang om hur vi hamnade här. För det är ofta så här det går till. Det är små, små steg och man ifrågasätts på grund av att det här är ingen viktig känsla, ingen viktig fråga och det berör inte så många människor. Och varför måste du piska upp en stämning om det här? Till slut så har det fått oanade konsekvenser och det kommer inte bli speciellt lätt att backa.

Talman! Det är ju inte vi som lagstiftar om det här. Det är ju translagen som togs i Finland som ger den här möjligheten för juridiska män att skaffa barn.

Det vi lagstiftar om är egentligen rätten till en babylåda som är rätt för barnet kanske i första hand än till föräldern.

Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Nordberg. Hur resonerar han å ena sidan om det här, å andra sidan om att varje människa är värdefull, att man har ett oändligt eget värde och att man har en egen personlig given värdighet oavsett av vem och var man föds?

Talman! Jag vet inte om du någonstans i mitt anförande hittar någon värdering åt varken det ena eller det andra hållet.

Jag lyfte att jag tror att det är viktigt att de barn som föds har tillgång till moderskapslådor, vilket jag också nämnde i mitt anförande.

Om man en gång har gjort den fysiska handlingen som kvinna och gått till ämbetshuset och registrerat sig juridiskt som en man, om man bär och kommer att föda ett barn, är det för mycket begärt att man då går tillbaka och gör en korrigering av sitt tidigare beslut? Jag har svårt att tänka mig att man varaktigt upplever sig som en man om man bär ett barn som kvinna i åttonde-nionde månaden.

Talman! Det är aningen förvånande resonemang, för den behörigheten är ju inte vår att besluta om. Det är inte heller det som dagens ärende handlar om. Det här handlar ju om utifall att det någon gång skulle uppstå den situationen att en juridisk man på Åland skulle föda ett barn. Och att det barnet har samma rättigheter, samma okränkbarhet och samma värdighet som alla andra barn som föds på Åland. Det är ju det som den här lagen handlar om.

Talman! Jag tycker att ledamot Ingrid Zetterman är lite förvirrad i sina begrepp och pratade om att det här inte är vår lagstiftning. I den lag som ligger på bordet framför mig så står det Ålands lagting och det är den lagen jag pratar om nu.

Ska vi ändra att det ska stå en gravid kvinna eller en gravid person? Det är det som vi diskuterar här. Vi diskuterar inte translagens alla olika komplexitet.

Om vi inte ändrar det här utan följer det förslag som ledamoten Stellan Egeland har lämnat, att det ska kvarstå att det är en kvinna som är gravid, då kan det ju få den konsekvensen som vi var inne på.

Tack, fru talman! Jag ställer lite samma fråga som jag ställde till Stellan Egeland. Vad är problemet? Jag tycker att det är intressant också återigen med ledamoten Nordberg som också representerar ett parti som trycker på friheter. Men vad betyder den friheten då? Det betyder ju helt tydligt inte att man som juridisk man ska få skaffa barn, det ska man inte få göra och den friheten ska man inte ha. Jag tycker att det är intressant att ställa den här frågan faktiskt kopplat till begreppet frihet som brukar vara viktigt. Men ledamoten Nordberg föreslog att istället för att göra den här ändringen i lagen så ska den personen som det handlar om behöva springa av och an och ändra till statens ämbetshus och byta hit och dit. Varför det när vi kan byta det från kvinna till person?

Talman! När det gäller frihet så tror jag att det är väldigt viktigt att vi som lagtingsledamöter har den friheten. Också medborgare i vårt samhälle har den friheten. Om de tycker att det är bara kvinnor som kan få barn, män kan inte få barn, då måste både jag som ledamot och medborgare i samhället ha den friheten att få tycka att det är bara kvinnor som kan få barn. Män kan inte få barn.

Fru talman! Jag respekterar naturligtvis till 100 % ledamotens frihet att hysa de åsikterna. Jag tycker bara att det är ett intressant resonemang att föra, därför att frihet som jag ser det så ska ju inte en persons frihet gå ut över en annan persons frihet. Det är det som jag tycker att blir lite krångligt i det här resonemanget och främst när det handlar om en sådan liten men betydelsefull korrigering att gå från gravid kvinna till gravid person. Jag tycker ändå att frihetsbegreppet tål att belysas i det här sammanhanget.

Talman! Jag tror att det finns någon slags värdegrund eller någon slags vikt att få just den här lagstiftningen igenom. Tittar vi på konsekvenserna angående hur många de facto som kommer att beröras av våra 30 000 ålänningar så har vi kommit fram till att det är väldigt få. Vi pratat i hela debatten att det är en eller två eller kanske till och med inte någon. Så det här är mera ett statement på något sätt, att det är viktigt att vi får den här lagen igenom även fast ingen berörs.

Tack, talman! Enligt ledamot Nordbergs partikollega, minister Holmberg-Jansson, så är det här en viktig lagstiftning att få genom. Det är en otydlighet som vi måste lagstifta bort.

Ibland så föds det barn med oklar könstillhörighet. Det kan vara lite varken eller, eller både och då menar ledamot Nordberg att den här rätten till att få vård under graviditeten inte ska gälla det här. Barnen ska inte få den här babylådan med grejerna.

Det här handlar om alla barns lika rättigheter. Det handlar om barns rätt till likabehandling redan när de är ofödda. Tycker inte ledamot Nordberg att det är viktigt?

Talman! Det här replikskiftet visar ju att den här debatten är ute och cyklar ganska ordentligt. Alltså, den här lagstiftningen handlar överhuvudtaget inte om det ofödda barnets könstillhörighet. Den här debatten handlar om en gravid kvinna eller en gravid person. Jag tycker att vi behöver hålla oss till vad den här lagstiftningen de facto handlar om.

Tack, talman! De barn som föds med oklar könstillhörighet blir också vuxna.

Talman! Det är helt korrekt och det finns säkert sådana även på Åland. Innan ett barn blir könsmoget så pratar vi om en rätt lång tid och det är inte vad den här lagstiftningen nu handlar om. Den här lagstiftningen handlar om de kvinnor som har valt att göra en handling, gå till ämbetshuset, registrera sig som män och som registrerade män blir gravida och bära på ett barn. Det är vad den här lagstiftningen handlar om.

Tack, fru talman! Med all respekt ledamot Nordberg, men nu talar vi om ett juridiskt kön. Jag undrar om ledamoten Nordberg accepterar att det finns folk som kanske inte identifierar sig som man eller kvinna och att det också kan vara något som är väldigt flytande?

För när jag lyssnade på ledamotens anförande så tänkte jag att man ser det här juridiska könet och könstillhörigheten som kan vara väldigt svår och väldigt traumatisk för människor som inte känner sig okej i den kropp de är födda i. Man föreslår sedan att man lättvindigt ska gå till ämbetshuset och byta identitet dag för dag, jag tycker att det är väldigt respektlöst mot personerna som är i den här situationen. Jag önskar att ledamoten förtydligar vad han egentligen menar.

Talman! I mitt anförande så har jag varken sett ner på den ena eller andra människan som upplever att den vill göra handlingen att byta sitt juridiska kön. Det finns ingenting sådant här.

Nu tappade jag den andra frågan som du hade.

Ledamot Nordberg uttalade i sitt anförande att personer ska gå till ämbetshuset och byta sitt juridiska kön lite beroende på hur det passar så där dag för dag. Detta som att det skulle vara enkelt, något som man gör lättvindigt och lite hur det passar dag för dag. Jag menar, då skulle jag gärna gå och byta mitt juridiska kön till man om det är så att jag skulle få en högre lön. Men det funkar inte, det är inte någonting som man gör lättvindigt. Jag tänker bara fråga, är det så som man ser på det? Ser man att det här är någonting som man gör bara för att utnyttja ett system? Hur ser du på den här gruppen människor som har svårt att hitta sin könstillhörighet?

Talman! Tack för påminnelsen där om den delen.

När det gäller könstillhörighet som en individ kan välja så står det ju att det ska vara en varaktig upplevelse för den personen. Som jag uppfattar det så finns det ingen tidsgräns där. Tidigare har det varit olika kriterier som behöver vara uppfyllda om det ena och det andra, men nu har man gjort det lättare. Alltså, det är en varaktig upplevelse. Om du som registrerad man, trots att du är en kvinna, bär på ett barn i sex månader, kanske åtta månader och du snart ska föda, är det inte så att du kanske kan ompröva din varaktiga upplevelse som man? Jag tror att de som kommer att vara med om den här resan kommer nog att (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Nordberg, ni har ju helt fullständigt rätt i det ni står här och säger.

Jag vill nu bara så här som ett inlägg i debatten konstatera att den här lagen från 1994 säger att en kvinna som har fött ett barn är berättigad till moderskapsunderstödet. Och nu vill vi ändra den här lagparagrafen så att det står att en person som har fött ett barn kommer att få den här förmånen. Det är 100 % säkert att när man läser lagen från 1994 så vet man att då existerar inte ens det här talet om att man kan byta kön utgående från sina egna känslor. Man kommer att tolka lagen i det ljuset och man kommer att bevilja den här förmånen. Det finns liksom ingen tvekan om det. Har du fött barn så är du kvinna i den här lagens mening. Således håller vi på att lagstifta om akademiska saker här och det är synd.

Tack, talman! Tack för det förtydligande ledamot Måtar. Jag tror att det här är liksom en mera ideologisk fråga i grund och botten än ett riktigt praktiskt problem för många ålänningar som vi har hört.

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Nordberg, ni har fullständigt rätt. Det här är ideologi. Det är intressant när det förs fram här från andra partier; oj, Finland har stiftat en lag om det här.

Om Finland skulle stifta en lag som säger att okunnighet är styrka, frihet är slaveri, krig är fred och upp är ned och om detta stiftar man lag i Finland, ska vi följa det bara för att fakta inte längre är intressant?

Talman! Historien har gett oss självstyrelse på Åland och jag tror att orsaken är att ibland så kan det vara bra att vi på Åland tänker själva. Vi har en möjlighet här att fortfarande få systemen att fungera, trots att vi har en avvikelse i vissa frågor gentemot hur det är i Finland.

Så i min värld så tycker jag att vi ska ta det lite piano och använda den behörighet som vi har på Åland.

Talman! Jag är glad att utskottets majoritet har hanterat denna fråga sakligt och faktiskt har hanterat själva lagförslaget och inte de ideologiska knoppigheterna.

Det är klart att den här diskussionen är svår. Det är klart att det handlar om ideologi. Det finns de som tycker att det här bara är löjligt och som har en konservativ moraluppfattning där man anser att det är nödvändigt att definiera och bestämma över andras kroppar, andras identitet och andras sexualitet.

Jag är inte ett dugg förvånad över att ledamoten Egeland reserverade sig på den här punkten. Det var väl givet. Det är en del av ett identitetspolitiskt kulturkrig som vi har över hela världen just nu. Men det sorgliga är att man gör det på bekostnad av människor som redan har det tufft.

Fakta, som ledamoten Egeland pratade om och andra också, det är att i historien, både bland människor och djur, alltid har funnits oerhört många varianter på både könsidentitet, sexualitet och hur man definierar sig själv. Det har alltid funnits.

Vill man sätta sig in i sakfrågan så är detta ett helt kunskapsområde som jag inte uppfattar att så hemskt många här har brytt sig om att fundera på. Vad betyder det att vara icke binär? Vad betyder det att vara transperson? Handlar det om sexualitet? Handlar det om identitet? Handlar det om genus? För mig, som på alla sätt faller inom normen för kön och sexualitet, så kostar det inte mer än några gliringar på Facebook att stå upp för sexuella minoriteters rättigheter och respekt. Det kostar mig ingenting.

Men så är det inte för dem som berörs i sitt dagliga liv, i sin kropp och i sitt liv. Jag har av respekt för dem ägnat en del tid åt att lära mig mer och också att lyssna på transpersoner, på deras anhöriga och hur de upplever det. För vi sitter här nu. Vi står här nu och pratar om andra människor och om att de kan väl gå till ämbetshuset eller de kan väl göra si eller så. Men vem har pratat med transpersoner om den här frågan och faktiskt lyssnat?

Det berör mig mycket starkt att höra en medmänniska säga att hon inte hade fortsatt att leva om hon inte kunnat vara den hon är. Och att både de juridiska och medicinska aspekterna handlar om att kunna leva ett gott liv och om överlevnad att få vara den man är.

Det berör mig också väldigt starkt att höra mamman till en transkille berätta om vilken livsglädje det ger att få leva som den person man är. Och också hur jobbigt det är för den personen att lyssna på den debatt som fördes, den remissdebatt som fördes här och det förakt som östes över människor som är annorlunda. Det har betydelse vad vi säger i den här salen. Människor hör vad vi säger i den här salen.

Jag hoppas och jag har faktiskt full förståelse för att man tycker olika i de här frågorna. Det är svåra saker. Man kan ha olika nyanser på det. Men jag tycker ändå, och jag vill särskilt rikta den uppmaningen till de obundna, att vi ska låta den här diskussionen utgå från människokärleken, humanismen och respekten för individers frihet, trots att vi har olika åsikter i en sakfråga. Och att avstå från att vara så tvärsäker och så föraktfull som den här debatten ofta blir.

Därtill vill jag konstatera att nog vore det ju lite konstigt om vi i vår lagstiftning ignorerar lagändringarna i Finland och kvittar det med att alla ändå får det som de behöver. Vi lever ju i ett rättssamhälle. Det är klart att vi måste se till att vår lagstiftning hänger ihop. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Hon påstår här att vi vill bestämma över andra människors kroppar och andra människors sexualitet. Vi har aldrig haft problem med andra människors sexualitet. Vi har aldrig sagt något om att människor inte får identifiera sig precis som de vill. Alla människor får vara precis som de är. Problemet vi har är att vi ska föra in saker i lagstiftning som inte stämmer överens med fakta.

Enligt den här lagen som man påstår att kräver att vi gör den här ändringen så står det faktiskt att man ska ha en varaktig upplevelse att tillhöra det kön som ska fastställas. Anser ledamot Fellman att det faktiskt är förenligt med en varaktig upplevelse att vara man och föda barn?

I remissdebatten sade ledamoten Egeland bland annat ytterst föraktfullt : "Om jag säger att jag är en katt är jag det då?" Jag har inga problem med att acceptera att en person som har valt det juridiska könet man föder ett barn. Jag har inga problem med det spektra av mänsklighet som existerar och som alltid har existerat. Varför skulle jag behöva lägga värderingar i hur andra människor definierar sig? Om vi har en verklighet där sådana människor finns och lever bland oss så tycker jag att vi har ansvaret att visa dem den respekt som vi visar alla andra människor. Det berör mig inte. Det är ett moraliserande över andra människor som är mig främmande.

Tack, talman! Jag är faktiskt ganska bra på att visa människor respekt. Jag tror att ledamot Fellman kommer att få leta länge för att hitta en människa som skulle säga att jag behandlar dem respektlöst vid något tillfälle faktiskt, om vi nu pratar personer.

Kattjämförelsen påstås ju vara extremt respektlös, det är den ju inte. Jag sade ju att människor får identifiera sig som en katt om de vill. Faktum är att dessa avarter finns ju redan. Det finns människor som vill identifiera sig som djur. Nej, jag ser inget konstigt med det.

Det som jag ser med det här är ju att kvinnokampen håller nog på att ta död på sig själv, om man förminskar kvinnlighet till att enbart vara en känsla.

Där har vi det igen, ledamoten Egeland pratade om avarter, han pratade om hur han menat, men inte hur människor som faktiskt berörs uppfattar det. Han har inte pratat med dem och frågat; hur känns det att jag säger så här? Eller hur känns det att vara transkvinna eller en transman och höra den debatt som förs här?

Jag tycker inte att det är att förminska kvinnlighet att säga att den kan se ut på olika sätt eller att förminska manlighet genom att säga att den ser ut på olika sätt. Det är frihet.

Tack, herr talman! Tack ledamot Nina Fellman. Jag tycker att det var ett mycket bra anförande. Jag stöder det till 100 %.

Jag tycker också att det är intressant att ledamoten nämnde ordet kulturkrig. Jag tycker att det är intressant också mot bakgrund av vad vi tidigare hörde här, att den här lagen har väldigt liten betydelse så därför ska vi inte ändra och att det är ideologi och därför ska vi inte ändra. Det är lika mycket ideologi att motsätta sig att det ska ändras från kvinna till person, en relativt enkel lagteknisk ändring. Det är klart att det är ideologi. Ordet kulturkrig tycker jag att passar bra in i det här.

Precis som ledamoten sade så är det viktigt vad vi säger och gör i den här salen för de människor som berörs. Det var därför jag lyfte begreppet frihet också. Vi ska ha frihet tydligen att säga nej till de här människorna, men de ska inte ha sin frihet.

Det är väl så att vi befinner oss i en tid nu när vi på flera olika områden, i flera fronter och på flera frågor ställer det konservativa och det moderna mot varandra. Det är ju ingenting nytt. Den diskussionen har vi haft i eviga tider. Det mesta av de reformer som har genomförts i våra samhällen under senare år har kretsat kring de här frågorna. Det som jag tycker är mest bekymmersamt är tonen i den här diskussionen, att den är så elak och att den är så föraktfull och att den drabbar människor som vi inte borde rikta den kritiken mot.

Tack, herr talman! Jag håller med. Det är ju en viktig balansgång det här på något vis när man diskuterar de politiska strömningar som berörs i de här sammanhangen. Man vill ju å ena sidan inte heller bidra till den polarisering som sker. Men samtidigt är det väldigt viktigt att lyfta det här, för man kan ju inte heller stoppa huvudet i sanden.

Det pågår en politisk rörelse, någon slags neokonservatism, där man utgår från gamla normer. Man är emot jämställdhetsarbete, mot genusperspektiv, man förnekar klimatet och man är emot det ena och det andra i någon slags unken pust från förr, då det var lite "Honey, I’m Home" och allting var lite mysigt. Så jag tycker det är en viktig aspekt och respekt också att lyfta detta i den här diskussionen.

Det var väldigt intressant att lyssna på den här diskussionen om desinformation i går med Åsa Wikforss. Hon lyfte en fråga som jag tycker att är helt avgörande i sammanhanget och det är behovet av kunskap i de frågor som vi pratar om. Att man inte bara häver ur sig saker som är demagogiskt eller ideologiskt färgade, utan att man tar reda på så att man vet vad man pratar om. Och att man pratar med dem det berör, att man faktiskt besvärar sig med att gå till källan och prata med människor som berörs och fråga dem hur det känns.

Tack, talman! Lagtingsledamot Fellman, jag vill påminna om att från Obunden Samlings håll så det vi efterlyser är lagstiftning som är baserad på fakta, lagstiftning som inte är färgad av ideologi. Vi är för att folk får definiera sig på olika sätt och vis. Vi anser att det som står i grundlagen och det som är allmänt accepterat i den europeiska människorättskonventionen osv. är riktigt bra saker och viktiga saker.

När det sedan gäller tonen när det gäller sättet att debattera så skulle jag, som jag brukar göra, uppmana er att inte kasta sten i glashus. Det är ni som står och talar om krig. Det är ni som står och talar om förakt. Ni har inte använt ordet fiende som ni brukar, vilket visar på en särskild syn på dem som ni debatterar med.

I Finlands riksdag har man lagstiftat om att människor kan välja juridiskt kön. Den lagstiftning som vi nu behandlar handlar om en följdändring, att ändra ett ord så att det följer de fakta som finns i den finländska lagstiftningen och som gör att människor kan bedöma själva vilket kön de tillhör. Att man har anlägger andra moraliska aspekter på vad som är en kvinna och vad som är en man, det är en annan sak. Fakta är att man i Finland kan välja sitt juridiska kön och det här är en följdändring av det. Allt annat är bara bedömningar av hur naturliga eller biologiska eller andra faktorer spelar in och det är värderingar och ideologi.

Tack, talman! Fakta är att i lagen från 1994 så står det att en gravid kvinna som har fött ett barn har rätt till den här förmånen och det är alldeles tillräckligt. Det kommer att göra att den person som har fött det här barnet kommer att få den här förmånen. Det är 100 % säkert. Det är fakta.

En annan sak. Om det här på allvar skulle vara ett behov som vi behöver hantera och att vi har problem på allvar, så varför har vi fortfarande massor av andra lagstiftningar som innehåller ordet kvinna? Varför har man inte satt sig ner och bara gått igenom Ålex eller lagboken, vilket man föredrar, och titta hur många gånger som vi har ordet kvinna i lagstiftning och förordningar här på Åland? Vi borde väl ta ett helhetsgrepp och fixa alltihop då. Men det visar ju att man har valt det här lilla målet nu för att föra fram och signalera ut det här som man tycker att är ideologiskt viktigt, trots att det strider mot fakta.

Jag välkomnar att man tar ett helhetsgrepp om vår lagstiftning och ser över de punkter där det behövs. Det kanske vi kan ta tag i under nästa mandatperiod.

Ledamot Måtar och ledamoten Egeland sitter i majoriteten och kunde ju väl ha påverkat den här frågan inom regeringen, men det har man antingen inte gjort eller inte lyckats med.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman för ett anförande som jag tror att den liberala lagtingsgruppen kan skriva under till mångt och mycket. Tack också för de berömmande orden till utskottet. Vi fick ju veta där att det här är en otydlighet som måste lagstiftas bort. Det kan ju hända att det kommer flera.

Vi fick veta att det här egentligen gäller alla barns rättigheter, ofödda och nyfödda barns rättigheter. Nu hör vi då från de obundna och moderaterna att alla människor ska absolut ha frihet att bestämma själva vad de vill kalla sig, men deras ofödda barn kan inte skriva in sig på mödravården och få den vården där. De kan inte få den här lådan med produkter för bebisar heller.

Tack, talman! Det var därför som jag ville tacka utskottet för den sakliga behandlingen av en väldigt odramatisk ändring. Den hade varit fixad på 10 minuter om inte obunden Samling hade valt av ideologiska skäl i en identitetspolitisk yra att göra detta till en jättestor, jättedramatisk och jättemoraliserande och föraktfull debatt.

Tack, talman! De här förmånerna kan ju inte ges till en ofödd person, så det är ju därför det heter moderskapsunderstöd. Men det handlar ju om mänskliga rättigheter till alla, barns lika rättigheter och barns rätt till likabehandling.

Tack ledamot Söderlund. Jag är nöjd med att vi är överens på den här punkten.

Ledamoten Fellman höll ett utmärkt anförande, så egentligen kan mitt ses som en fördjupning eller ett vidaregående av det som redan är sagt. Jag vill också säga att även mig berör det verkligt illa om man eller när man skrattar åt de här frågorna. Det blir nog lite Åsa-Nisse över en sådan här situation.

Biologin spelar mänskligheten många spratt som här har sagts. Att födas med en oklar könstillhörighet eller att födas i en kropp som har ett annat biologiskt kön än det du har, din själ, din identitet och den person som finns där inuti, så ingenting kan väl vara mer smärtsamt.

I somras träffade jag Ida som föddes i en manlig kropp. Hela hennes liv har handlat om att få bli den som hon var född till och att få en kropp som motsvarar hennes identitet. Alternativet skulle ha varit att avsluta sitt liv.

När jag talade med en mamma vars barn genomgår en könskorrigering så är hennes hälsning till lagtinget; de här ungdomarna som upplever den här situationen har en fruktansvärt tung situation. De behöver samhällets acceptans och stöd. Ingenting av detta har med sex att göra, utan det handlar om identitet. Risken för suicid är hög eftersom behandlingstiden är så lång. Det är ett faktum att det finns transpersoner och att antalet ökar. Det kan vården intyga, det är ett faktum. Och även om man är en person som har svårt att förstå det så tar det inte bort det faktum att transpersoner existerar.

Så vad är det bort från er eller någon här att låta dessa transpersoner få finnas, få vård och stöd? Varför är det ett så stort och provocerande problem för folk? På vilket sätt blir någon av er förfördelad för att de här människorna får rättigheter? Vad är det bort från er att vara generös och öppen? För mig är det inte humanistiskt, det är inte kristet, det är bara att kränka människor i en svår och utsatt situation.

Den här lagen är bara en följdverkan av allt det här som nu har sagts. Jag tycker också att det enda vi kan göra är att försöka underlätta, inte döma utan försöka vara medmänskliga så mycket det bara går. Det som är frihet för någon kan vara likriktning och tvång för en annan.

Problemet med vår kultur och vårt sätt att se på världen har lärt oss att vi ska dela in allting i dikotomier. Det är gott och ont, det är svart och vitt, det är män och kvinnor och det finns ingenting däremellan. Men det är ju ett sätt för människan att organisera sin tillvaro så att den blir begriplig och enkel. Men som vi vet så är ju saker och ting aldrig så enkla. Väldigt sällan är saker svarta eller vita. Vad som är ont och gott, det är kanske också en fråga för bedömningar. Och likaså är världen inte indelad i män och kvinnor, det vill säga bara två kön. Det finns många kön. Vi går ofta vilse i de här dualistiska eller dikotomiska sätten att betrakta världen.

Jag uppmanar också dem som vill lära sig mera, jag håller med om att det är en kunskapsfråga, att förstå vad det här handlar om. Lyssna på ett sommarprat från YLE Vega av Jessica Wiklund som har gått genomgått en lång, lång, lång process från man till kvinna. Det har inte varit lätt att vara en prinsessälskande pojke i 90-talets Nykarleby och vad det har inneburit.

Jag tycker att vi ska lagstifta så som förslaget ligger. Det här är bara en effekt av den translagstiftning som har kommit i riket. Jag tycker inte att självstyrelsen ska användas för att låsa in ålänningarna och vår befolkning i konservatism, utan låt oss följa vår omvärld i de här frågorna. Visa tolerans och att alla människors lika värde och rätt också gäller i det självstyrda landskapet Åland! Tack!

Tack, talman! Vi har inte sagt något om att födas med en annan könsidentitet. Vi har heller inte sagt att det är något fel. Vi har inte sagt att det är förminskande med en annan könsidentitet. Det är inte det som frågan handlar om. Frågan handlar ju om att man påstår att man måste ändra den här lagen trots att det står att man ska ha en varaktig upplevelse av att tillhöra det kön som ska fastställas. Det kan omöjligt påstås vara förenligt med en varaktig föreställning att vara man och att bli gravid. Det är det som det handlar om. Du behöver inte dra in transpersoner och barn som har farit illa. Jag vet att de finns. Jag känner både homosexuella och transpersoner och många av dem har faktiskt samma synpunkter som jag i de här frågorna.

Men då är det väl ett utmärkt sätt att ändra där det står man och kvinna och istället ändra det till person, så kan det inte gå fel. Det är väl ett utmärkt sätt att korrigera det och göra det mer neutralt. Varför måste det stå man och kvinna?

Jag håller med förslaget av ledamot Måtar att man borde titta igenom all lagstiftning så att vi inte utgår ifrån de här rigida synsätten. Byt det till hen eller person istället för man och kvinna så har vi löst det!

Nej, jag tror inte på att det är så där tekniskt i ledamoten Egelands värld, utan det här är ju en yttring av en värdegrund och en syn på människan. Det är därför som man förespråkar att det här är ett problem. Så tolkar nog många av oss som hör den här debatten.

Ja, jag kan ju bara stå för det jag säger. Jag kan inte stå för hur folk tolkar det. Om människor blir kränkta av fakta så må det vara hänt. Det kan ju inte jag påverka. Men ledamoten sade att vi måste ändra det här för att ingenting ska gå fel. Jag skulle säga att det är precis tvärtom. Vi hör ju till exempel ledamoten Röblom här som håller på att snubbla på sin egen tunga när han ska beskriva vad som är en kvinna, han klarar inte ens av det. Det här är ju verkligen ett sätt som det kan gå fel på.

Jag tycker att ledamoten Stellan Egeland ställer fel frågor om vad en kvinna är, då har man kanske inte ens förstått vad allt det här handlar om. Det är väl friheten att vara en person. Om en person född med en livmoder är en man i sin identitet och har en varaktig upplevelse, dvs. ända sedan barn har man känt att man har hamnat i en fel biologisk kropp, då måste det väl vara en varaktig upplevelse? Det finns inget här som strider mot fakta. Det enda som det här handlar om är värderingar, grundläggande syn på rätt och människors värde.

Tack, herr talman! Jag ser det också som någon slags sista unkna rapen från ett gammalt patriarkat på något vis, att det ska gå att dela in folk i det ena och det andra. Det verkar finnas en rädsla för vad som händer om vi inte kan dela in folk i det ena och det andra. Jag tycker att ledamoten Gunell beskrev det ganska bra. När det gäller det så är det ju någonting som vi sköljs över från alla tänkbara håll. Det blir en identitetskamp som pågår mellan det gamla och det nya. Det är någon slags rekyleffekt av en förändring som pågår i världen när man måste se på saker på lite nya sätt och acceptera att världen ser ut som den gör. Man tycker att det känns lite tryggare som det var förr på något vis.

Ja, det kan vara så. Jag tror att vi har ganska lika syn på de här frågorna. Nu är det väl bara att gå vidare och få det här ur världen.

Det arbetet som sedan återstår är fortfarande samma kamp. Dessa personer, som upplever sig tvingade av sin identitet att göra en könskorrigering, ge dem respekt, stöd och acceptans som vi som ett civiliserat samhälle kan ge!

Tack, talman! Den andra grejen som jag reagerade på i ledamotens anförande var just om det här svartvita, ja och nej, ont och gott och den problematiken som kanske inte är ny i politiken. Men den blir mer och mer extrem när vi lever i en tid där sociala medier, klick och känslor spelar mer och mer roll i den politiska diskussionen. Som en hälsning till nästa lagting så också vi i lagtinget som andra parlament måste ju ta den där utvecklingen på allvar. Sedan vet jag inte exakt hur, men det är en diskussion som måste föras i lagtinget. Hur hanterar vi den biten när det blir mer och mer förenklat, mer och mer svart och vitt och när det finns mindre och mindre "attention span" för ett mer komplext resonemang och hit och dit?

Jag tror att kampen mot populism, förenkling och faktaresistens är ett globalt bekymmer i dag. Jag tror att vi är många runtom på jordklotet som verkligen vill bekämpa det. Då måste man göra det genom att tillse att det finns evidens, att det finns universitet, att det finns forskning och att det finns public service media. Ingenting av det får undergrävas, utan deras ställning och status måste värderas och finansieras så att det objektiva och sanningar kommer fram.

Talman! Jag skulle inte vilja ta några jättestora ord i min mun.

Jag tänker att det kanske inte är så konstigt att vi är här idag. Tittar man bak i historien så har det alltid varit motstånd när olika befolkningsgrupper har fått utökade rättigheter. Det var delvis samma argumentation när kvinnor fick rösträtt, när man började se på barnets rättigheter och de homosexuellas rättigheter. Och nu är det nästa steg, transpersoners rättigheter. De ifrågasätts och oftast av dem, och dit hör också vi i Ålands lagting, som kanske finns på samhällets topp. Man ifrågasätter människors möjligheter att leva sina liv och påverka samhället. Det är väl bara att försöka argumentera, stå ut och ta steg för steg. Men det är ingenting konstigt.

Så är det givetvis. Det gör alltid ont när knoppar brister. Här är en knopp som vi måste hantera. Transpersoner är kanske de mest sårbara människorna i hela vårt samhälle.

Vi säger i ena stunden att vi ska ha nolltolerans mot suicidal och självmord, det är många här med på, men det här är en grupp som verkligen lider av en risk att begå självmord. Så varför inte prata om de frågorna samtidigt? Det här är medmänsklighet. Det här är att ta hand om varandra. Det här är en otroligt utsatt grupp i vårt samhälle.

Talman! Så är det. Den här frågan har varit på tapeten både i Finland och i Sverige. Följer man överhuvudtaget med i samhällsdebatten så ser man att det är jättesvåra frågor. Det är oftast ett mycket stort lidande för de här personerna över sin egen identitet och över samhället. Det är heller ingen slump att det är väldigt många kvinnor som för deras rättigheter. Det är systrar och mammor som deltar i de här debatterna och för fram rättigheterna. Det har också funnits tillfällen på Åland att lära sig mer om den här situationen men det är tyvärr väldigt få politiker som har tagit det tillfället i akt.

Jag tycker snarare att vi ska vara glada att både i Finland och Sverige har den här typen av lagstiftningar. Det finns också den här typen av lagstiftningar i länder sedan länge tillbaka och det har bidragit till en otrolig positiv utveckling. Det är både det här att ge rättigheter men det är samtidigt ett signalvärde. Vad är det som sägs i Ålands lagting och hur uppfattar den här gruppen människor det som sägs? Det är också viktigt.

Talman! Den här debatten är nog en av mandatperiodens mest bedrövliga och behövliga på samma gång. Ungefär 90 % av den debatten som vi har haft - då räknar jag både remissdebatten och den om utskottsbetänkande - har ju faktiskt handlat om att blanda äpplen och päron. Att blanda juridiskt kön med biologiskt kön som denna lagändring inte handlar om. Man försöker blanda in att det finns människor som identifierar sig som djur, vad säger ni om det? Den här debatten kanske har något underhållningsvärde för någon, men den saknar relevans för vad som gäller i den åländska vardagen.

Men 10 % av debatten, som kan ha verklig betydelse för människor, är den som handlar om att byta ett ord på fem ställen i två lagar. Det är fem viktiga ställen för att säkerställa juridisk likabehandling.

Det ska inte råda någon oklarhet, talman, kring om ÅHS assisterar dig eller inte när du är gravid. Det ska inte vara beroende av någons lagtolkning. Ett sådant samhälle vill vi inte ha. Du ska få den assistansen och därmed så ska det vara klart.

Ett motargument som har framförts i den här salen är, hade man inte kunnat lösa det här med en lite smidig lagtolkning? Vi tar ordet kvinna och så tolkar vi den som person. Det finns få omständigheter som talar för det. Den grundlag som vi har haft i kraft sedan år 2000, dess tolkningspraxis och de betänkanden som grundlagsutskottet har klubbat är väldigt tydliga. Allt som rör en medborgares förmån, förpliktelse eller rättighet ska regleras i lag. Det råder inga som helst tvivel om det.

Om Ålandsdelegationen läser det här protokollet så välkomnar jag en kort fundering kring ämnet. Utskottsmajoriteten har satt sig in i frågan. De som har läst betänkandet kan notera att det handlar inte bara om moderskapsförpackningen, vilket har påståtts i debatten. Det handlar också om det understöd som det offentliga ger till den som är gravid, alltså rådgivning för den som väntar barn.

Så till den delen så är det en viktig omröstning. I den omröstning vi har framför oss idag väljer vi inte mellan kulturkrig eller identitetspolitik. Vi väljer inte mellan om alla ska få vara som de vill eller inte. Vi väljer egentligen bara mellan en enda sak; otydlighet eller otydlighet för den som väntar barn. Tack för ordet!

Tack, talman! Jag tänker frågar ledamoten Valve som sitter med i social- och miljöutskottet, har man uppehållit sig någonting kring paragraf 4? I paragraf 4 så står det så här om understödets innehåll: "Landskapsregeringen beslutar om moderskapsförpackningens innehåll och fastställer det beloppsmässiga storleken på moderskapsunderstödet". Borde man inte egentligen då säga att det ska heta "gravidpersonsskapsförpackningen" och "gravidpersonsunderstödet"? Hade man en sådan diskussion?

Tack ledamot Nordberg. Utskottets hörde landskapsregeringen. Utskottets samlade bedömning är att för det praktiska utfallet av den här lagen ska vara likabehandling så behöver det inte ändras mera i lagen än så.

Talman! Men utifrån hela lagstiftningen och det här ändringsförslaget som kommer nu, från gravid kvinna till gravid person, så i logikens namn så ifrågasätter jag det lite. Kan man ändå ha kvar moderskapsförpackningen? Eller kommer vi att komma tillbaka till lagtingssalen en annan gång och behöva ändra också moderskapsförpackningens titulering och moderskapsunderstödets titulering?

Utskottet har under sin behandling inte funnit några belägg för något sådant.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Jag finner det ganska märkligt. Jag har ju förståelse för att regeringar spricker i vissa frågor och att partier har olika åsikter i vissa frågor. Men en sådan här fråga, där tydligen landskapsregeringen har spruckit och till och med Valves eget parti har spruckit, så finner jag det väl ganska märkligt på vilka grunder man gör det. Vi pratar om medmänsklighet och någon form av kärlek. Precis som det har framkommit hittills i den här mycket märkliga och enligt mig mycket onödiga debatten så är det ju ingen som blir av med någonting, utan det handlar om att visa någon form av medmänsklighet. Jag tycker att det är nog ingen bra förmiddag i Ålands lagting.

Kanske ord som kärlek är lite stora i det här sammanhanget. Utskottsmajoriteten där jag sitter, jag sitter i social- och miljöutskottet, och ur det betänkandet framgår väldigt tydligt att det är likabehandling som det handlar om.

Tack, talman! Ordet kärlek kanske var lite för svulstigt då, men nog är det väl ändå en medmänsklighet och att kunna se utanför sina egna krav och tankegångar. Det handlar väl om en enda sak här egentligen, det är att alla barn som föds ska ha samma rättigheter oberoende av vem som föder och var man föder. Nog är det väl en form av ett civiliserat samhälle som vi även på Åland med vår självstyrelse ska bejaka.

Nej, ledamoten Holmberg, det handlar inte bara om en enda sak. Det handlar om en ändring på fem olika ställen i lagar. Det handlar om moderskapsförpackningen, det handlar om det allmännas ekonomiska understöd, det handlar om ÅHS-understöd i form av rådgivning och det handlar om flera saker. Vad det i grunden handlar om är att alla ålänningar alltid ska vara säkra på likabehandling och att det inte ska råda något tvivel kring den saken. Det är det som vi undanröjer med den här lagtekniska ändringen, inget annat.

Sedan har den här debatten varit yvig, den har handlat om mycket, allt mellan himmel och jord, men det får stå för dem.

Talman! Jag måste tacka ledamot Wille Valves påtalande att det är mera en teknisk och juridisk genomgång av lagarna som debatten nu inte har sysslar med här. Men jag tackar för att ledamoten har fört debatten till den sak som det handlar om så att säga.

Jag är mycket glad ledamot Salmén för den kommentaren. Ledamoten Salmén känner ju till frågeställningen också genom sin position som medlem i ÅHS-styrelsen. Tack för den kommentaren!

Talman! Tack ändå för det påpekandet. Man märker att det börjar närma sig val så det är väl det som styr hela debatten. Det är inte första dagen som det är oredigt här, det var oredigt häromdagen och till och med så att datorn inte klarade av att hålla reda på alla anföranden. Det ska bli skönt om vi kommer i mål med den här frågan och får ta ställning till de reservationer som har lagts.

Talman! Ja, 90 % av yvigheten beror antagligen på att det är val. Vi har rört oss långt utanför lagförslagets ämne i den här debatten. Den lilla delen som kvarstår, dessa 10 % som jag nämnde, handlar om huruvida vi vill ha ett Åland vi kan vara stolta över eller inte. Ett Åland där alla är lika behandlade är ett Åland att vara stolt över.

Tack, talman! Lagtingsledamot Valve, det finns ju många olika lagstiftningar ännu och även landskapsförordningar som innehåller ordet kvinna. Var det någonsin upp i utskottet? Diskuterades det att man borde ta ett helhetsgrepp på detta och ta bort ordet kvinna, och man också för den delen, ur alla olika hälsovårdsrelaterade lagstiftningar, har det resonerats kring det här?

Nu vet ju ledamot Måtar att jag är lite förhindrad att säga exakt vad som har sagts under utskottsbehandlingen. Men så mycket kan ju säga att vi hörde landskapsregeringen. Den färdkost som vi fick när vi hörde landskapsregeringen styrkte oss i vår uppfattning om att fokus i detta sammanhang handlar på den finländska translagen och dess konsekvenser för åländsk lagstiftning. Vi har inte hört någonting sådant från landskapsregeringen att vi skulle ha ett enormt arbete framför oss att ändra en massa förordningar och lagstiftningar. Men det är säkert landskapsregeringen mera lämpad att uttala sig om än undertecknad. Men någon sådan uppfattning fick vi inte i utskottet.

Tack, talman! Jag finner det lite speciellt att ni även som ÅHS-ordförande till exempel vurmar för de här sakerna. Det är en väldigt liten grupp. Det finns mycket större grupper där vi har brister i lagstiftningarna och där jag upplever en ganska stor passivitet från er sida.

Logiken i det här i den här diskussionen att man måste hjälpa de här personerna som ni påstår att har ett problem, trots att jag säger nu att de inte har det här problemet, de får moderskapsunderstödet hur det än är. Men logiken brister ju då det finns en massa rättigheter i andra lagstiftningar och förordningar som man nu låter vara och som de här personerna, enligt ert resonemang, inte kommer att få. Sover ni gott ändå, trots att vi har de här bristerna kvar i lagstiftningarna?

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ledamoten Måtar, som brukar stå på den lilla människans sida, nu plötsligt talar om att det handlar om små grupper. Det är små grupper men det är människor som finns bakom de där små grupperna och de ska likabehandlas.

Talman! Som konservativ, liberal kvinna i den här salen och ansvarig minister för den här lagen så är det bra att lagen har behandlats i utskottet så att vi nu kan göra de små tekniska ändringar som vi egentligen diskuterar i dag. En gravid kvinna ändras till gravid person och detta för att vår lagstiftning ska fungera med translagen som fastställs fastställdes 3.4.2023.

Det finns en otydlighet och ett konfliktartat rättsläge på Åland. All lagstiftning ska vara tydlig. Jag som minister och landskapsregeringen kan inte, med vetskap om att någon människa kan bli diskriminerad, bara låta det vara. Vi kan inte bara tro att en person som kan hamna i en situation möter rätt personer som kommer att tolka lagen såsom vissa i salen här tycker att den borde tolkas. Vi måste föra fram en lagstiftning som rättar till den konflikten. Det är vår plikt som lagstiftande församling.

Utgångspunkten i vården är att alla patienter och klienter ska bemötas och behandlas med respekt för deras könsidentitet. Det som denna tekniska ändring gör är att säkerställa den grundläggande rättigheten som alla har.

Jag vill läsa upp det som jag läste i våras: "Jag vill påminna om att lagtinget har en skyldighet att i enlighet med grundlagens 22 § att tillförsäkra åtnjutande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Om vi inte gör de föreslagna ändringarna finns det en betydande risk att personer försätts i olika ställning på grund av sin könsidentitet. Det skulle i så fall handla om diskriminering på grund av kön. Även Europadomstolen har slagit fast i artikel 8 i Europakonventionen att det ger var och en rätt att besluta om sin egen könsidentitet.

Vi ska inte på Åland diskriminera eller sätta barn som föds av en person i en annan ställning än ett barn som föds av en annan person. Båda barnen har rätt att få samma hjälp och få till exempel kläder från babylådan som bland annat den här lagstiftningen handlar om. Vi ska inte heller diskriminera dessa genom att de inte blir kontrollerade när de växer i magen. Någon ska se till att du har bra förälder, för man kanske mår dåligt av graviditetsdiabetes eller problem med sköldkörteln. Jag som barn har rätt att min förälder har tillgång till samma service och förmåner som alla åländska barns föräldrar, oavsett vilket kön min förälder har eller vilket kön min förälder känner sig ha." Det här är ändringar som säkerställer barnets rättigheter, inget annat.

Jag kan bli rätt upprörd när jag hör på debatten och de ord som används om de personer som det här handlar om. Det känns som att de personerna som uttalar de här hemska orden inte har träffat personer som har känt sig och är i den här ställningen. Vi ska sluta vara så rädda! Vi ska sluta vara så rädda, vi ska se personerna för det de är. Är det så att man känner att man är född i fel kropp, men må så vara. Vad berör det mig? Alla människor har rätt att vara den de är, och det trodde jag att vi som sitter här i lagtinget tycker. Jag tror att ingen inte tycker det.

Det här handlar om att ändra ett litet tekniskt ord i en lagstiftning. För guds skull, kan vi bara sluta tjafsa och se till att det här blir verklighet nu. Tack!

Tack, herr talman! Tack också till ministern. Jag håller helt med, nu är det dags att gå till omröstning och få det här gjort.

Det har diskuterats om man borde byta namn till mera könsneutrala begrepp för t.ex. moderskapsersättning och moderskapslådan. Varför inte byta namn till babylåda, barn- och föräldralåda eller vad det nu kunde heta? Det som finns i den lådan är till för barnet. Man kan också säkert hitta andra begrepp som fungerar i alla möjliga fall, också i de här mycket specifika fallen.

Tack, talman! Det finns säkert en möjlighet att man kan byta namn på lådan. I det här fallet har det ingen rättsverkan för personen. Orsaken till att vi gör den här förändringen är för att det har en rättsverkan för en person och därför har den här varit prioriterad.

Tack, talman! Tack ministern för att ni sätter barnets bästa och barnets rättigheter i fokus, jag tycker att det har saknats här idag. Det är bra att det även i Moderat Samling finns personer som kan se till att mänskliga rättigheter är allas rättigheter. Och kanske är det så, som har sagts här i salen, att ja kanske den här personen hade fått den här lådan till sist i alla fall. Men att behöva strida och processa för sådana rättigheter som ska gå till alla, så barnen hinner ju växa ur kläderna innan det där har farit igenom alla instanser. Tack så mycket!

Tack, talman! Alla diskussioner kan också föra med sig någonting bra. Jag blev just uppmärksammad på att personer som har bytt kön inte per automatik blir kallade på mammografi till exempel. Det är en sådan sak som den här debatten ändå har fört med sig, som inte jag ens har tänkt på. Jag kommer att föra vidare att det är ju en självklarhet att man också ska få den här automatiska kallelsen, vilket man inte får idag.

Tack, herr talman! Bästa lagting, ja om jag ska travestera på Churchill så blir det väl någonting i stil med att "sällan har väl så många talat så länge om så lite", det vill säga ett ord; kvinna eller person.

I lagförslaget står det gravid kvinna, förslaget är en ändring till gravid person.

Jag läste för flera år sedan en mycket, mycket, mycket intressant bok som heter "Könet sitter i hjärnan". Det gav mig en mycket, mycket stor förståelse av könet sitter. Om man tror på den forskningen, den vetenskapen - den boken är ganska gammal vid det här laget redan - så är det här en ganska enkel sak att lösa. Alltså varför byta ut kvinna till person, alltså ett substantiv till ett annat substantiv? Det är det som ger den här debatten. Varför inte låta adjektivet bli ett substantiv?

Jag har ett förslag, man kan kalla det för ett kompromissförslag. Lagtexten skulle ändras i första paragrafen så att den skulle lyda så här: "Moderskapsunderstödet betalas av landskapets medel till en gravid som är berättigad till understöd och som är bosatt på Åland." Det borde kunna accepteras av alla, hoppas jag. Tack för ordet, herr talman!

Talman! Den här repliken riktar sig kanske egentligen till lagtingets sekretariat och talmanskonferensen.

Det förslag som ledamoten Toivonen har delat ut är obegripligt, alltså att ta bort ordet kvinna eller person. Vad betyder det? Det är liksom en mening. Jag begriper inte det här och jag anser att det är olämpligt att vi för det till omröstning.

Jag har inga problem givetvis med ledamoten Egelands förslag som har lagts fram i utskottet och behandlats i vederbörlig ordning. Men det här blir bara rappakalja om vi ska rösta om det här.

Tack, herr talman! Nu förstod jag inte riktigt det. Alltså ordet gravid kan ju vara antingen ett adjektiv eller ett substantiv och avsikten är att det ska vara ett substantiv, en gravid. Då undviker man den här tretimmars debatten om det ska stå person eller kvinna. Om man läser den här boken" Könet sitter i hjärnan" så betyder det alltså att en man kan bli gravid eller en som ser ut som en man kan bli gravid.

Jag invänder mot det här förslaget, för jag begriper inte vad jag röstar om när jag trycker på ja eller nej här. Jag begriper inte vad slutresultatet blir. Jag tycker att det borde dras tillbaka och sedan kan ledamoten Toivonen lämpligen stöda Obunden Samlings förslag eftersom det verkar vara på modet.

Tack. Om herr ledamot Valve inte förstår det så är det okej, då har jag skrivit det otydligt. Men ledamot Valve ska nog inte bestämma vad jag röstar och inte röstar. Det här var mitt förslag och det här ville jag ha till omröstning. Jag hoppas att det är formellt korrekt.

Diskussionen är avslutad.

Vi tar nu lunchpaus och börjar med omröstningen kl. 12.45.

Diskussion är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs det första lagförslaget paragraf för paragraf och det andra lagförslaget i sin helhet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd för godkännande. Föreläggs 3 §. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag föreslår att 3 § får den lydelse som den har i min reservation.

Tack, talman! Jag ber att få understöda lagtingsledamot Egelands reservation.

Tack, herr talman! Jag föreslår en kompromiss i 3 § 1 mom. så att texten skulle lyda så här: "Moderskapsunderstöd betalas av landskapets medel till en gravid som är berättigad till understödet och som är bosatt på Åland."

Begärs ordet? Är det någon som understöder Toivonens förslag?

Talmannen konstaterar att vi har bara ett förslag som har understöd. Lagtingsledamot Toivonens förslag har inte vunnit understöd och lämnas därmed därhän.

Lagtingsledamoten Stellan Egeland, understödd av lagtingsledamoten Marcus Måtar, har föreslagit att 3 § får den lydelse den har i ledamotens reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Egelands ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar nej. Omröstningen avslutas.

Omröstningen utföll:
17 ja-röster,
5 nej-röster
1 avstod och
5 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs 4 § Godkänd.
Föreläggs 5 § Godkänd.
Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.
Lagens rubrik. Godkänd.
Lagens ingress. Godkänd.
Lagförslagets första behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 28 och 48 §§ landskapslagen om hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.