Plenum den 10 september 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

AG


Plenum den 10 september 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Föredras. 1

1    Mediepolitiskt program

Landskapsregeringens meddelande M 5/2017-2018

Föredras. 22

2    Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland - statusrapport 2

Landskapsregeringens meddelande M 6/2017-2018

Remiss. 64

3    Ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 4/2017-2018

För kännedom.. 65

4    Fastighetsmäklarverksamhet

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2017-2018

5    Krispaket för det åländska lantbruket

Ltl Brage Eklund m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2017-2018

Plenum slutar 65

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Talman Gun-Mari Lindholm anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av Nordiska rådets septembermöten.

Lagtingsledamoten Mikael Staffas anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av Nordiska rådets septembermöten.

Lagtingsledamoten Stephan Toivonen anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata skäl.

26 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Meddelande

Talmannen uppmanar ledamöterna att ha beredskap för plenum på fredagar de kommande två veckorna.

Föredras

1        Mediepolitiskt program

Landskapsregeringens meddelande M 5/2017-2018

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom. Talmanskonferensen föreslår att detta ärende inte ska remitteras till utskott. Kan förslaget omfattas? Förslaget är omfattat.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag vill börja presentationen av det mediepolitiska programmet med att framföra ett stort tack till samtliga partier. Det var en parlamentariskt tillsatt kommitté med representanter ifrån samtliga partier i Ålands lagting.

Innan vi tillträdde arbetet så hade jag en föreställning om hur arbetet ungefär skulle gå till. Min föreställning var kanske att det var ett större berg att bestiga än hur den verkliga resan sedan de facto blev. Jag tyckte att vi hade väldigt konstruktiva möten. Vi hade ett flertal resor som vi företog oss och sammanfattningsvis så tycker jag att det var ett gott samarbetsklimat i kommittén som arbetade fram ett helt enat betänkande. Så än en gång ett stort tack till samtliga partier!

Tittar man på innehållet i själva mediepolitiska programmet så kan man konstatera att det har hänt en hel del under tidens gång. Från åländsk sida har man vidtagit åtgärder, när det gäller det upphovsrättsliga området, vilket då har möjliggjort för ålänningarna att tillgodogöra sig information och nyheter på svenska. Det finns en historia om detta då man på 1960-talet började med sändningar som man riktade från svensk sida direkt mot Åland för att möjliggöra för ålänningarna att få tillgång till svenskspråkig TV.

Tillika kan man säga att i budgetar under årens lopp så har det funnits en rat som innehållit upphovsrättskostnader. Det är för att kunna återsända t.ex. TV och radioprogram från Smedsböle så att ålänningarna har tillgång till information samt svenska nyheter och underhållning.

Vad vi kunde konstatera i kommittén var att tekniken verkligen har förändrats under de senaste åren. Förr var det beroende av TV-apparaten - man kan kalla det för en sorts gammal-TV - för att tillgodogöra sig en rörlig bild. Idag är det så att var och varannan ålänning har en smarttelefon i fickan där man kan tillgodogöra sig samma sak som man förr behövde en TV-apparat till. Det här teknikskiftet har belyst ett problem där mycket av det arbete som vi gjorde relaterar till. Det handlar alltså om tillgången till rörlig bild över internet och det som vi bl.a. kallar för SVT-Play.

När man går tillbaka och tittar på vad som är orsaken till problemen som kommer upp och när det kommer upp en ruta med ”geoblocking”, så handlar väldigt mycket om upphovsrätter. Det är av upphovsrättsliga skäl som ålänningar idag blir blockerade att få tillgång till information på svenska.

Under våra resor med kommittén så konstaterade vi att för att få en ordning på det här med upphovsrätter så är det någonting som görs genom förhandlingar. Allt detta handlar väldigt långt om juridik och lösningar på själva problemet är av olika karaktär. Tittar vi helt teknikstyrt på området så är det så att VPN-tunnlar är något som väldigt många använder sig av idag för att få tillgång till den här informationen. Från kommitténs sida har vi försökt hitta vägar på hur vi på ett teknikneutralt sätt ska få möjlighet att få tillgång till de upphovsrättsliga materialen.

Tanken är att vi från landskapsregeringens sida ska bjuda in upphovsrättsorganisationerna till runda bordssamtal här på Åland för att titta på olika lösningar för att lösa detta både på ett praktiskt och juridiskt hållbart sätt. Förhoppningarna att vi ska lyckas med detta har varierat. Det har varit både uppgångar och motgångar men jag tror att vi inom ett halvt års tid ska lyckas med att ordna ett rundabordssamtal trots allt här på Åland.

Jag tror att det är många här i salen som kommer att begära ordet och gå in på detaljer när det gäller det mediepolitiska programmet så jag kommer inte att gå igenom det punkt för punkt utan jag kommer att förflytta mig över till de diskussioner som vi har haft inom landskapsregeringen.

Landskapsregeringen valde att skicka det mediepolitiska programmet vidare till lagtinget för en debatt, egentligen helt oförändrat. Det meddelande som ligger på ert bord här idag är egentligen en identisk kopia av det som kommittén har kommit fram till.

Jag vill ändå lyfta några av de punkter som vi diskuterat i landskapsregeringen och som jag tror att man behöver fundera på att praktisera vid tillämpningen av detta.

En punkt som vi diskuterade var sammansättningen av styrelsen. Idag är det så att styrelsen för vår public service, radio och TV, tillsätts av landskapsregeringen. I själva kommitténs betänkande så lyfter man fram – jag ska läsa innantill fru talman – ”För att främja Ålands radio och TV:s oberoende bör tillsättandet av Ålands Radios styrelse företrädas så att landskapsregeringen inte längre utser styrelsemedlemmarna. Eventuellt kan Ålands lagting få den uppgiften. Det torde dock innebära att lagtingsordningen behöver revideras. Frågan är av viktig principiell betydelse.”

Vet man om det arbete som landskapsregeringen har hållit på med så är en form av ägaransvaret en uppföljning utav de bolag som landskapsregeringen äger och man har en tillsatt avdelning på finans som följer med det här. Det är på själva bolagsstämman som man tillsätter dessa styrelsemedlemmar. På något sätt är den här förankringen av ägarstyrning och uppföljning utav det arbete som man gör någonting som vi i regeringar har funderingar på och hur man ska göra det på ett praktiskt sätt. Men där tror jag säkert att den debatt som vi har idag kommer att belysa den saken.

En annan sak som vi diskuterade i regeringen är att möjliggöra en gallup. Tittar vi på våra grannländer så har public service till uppgift att göra gallupundersökningar. Det är också något som vi tror att ålänningarna skulle vara betjänta av, ifall Ålands radio och TV skulle åta sig en form av opartiskt galluparbete.

Avslutningsvis så vill jag även lyfta fram medieavgiften. Det finns ett PM på landskapsregeringens hemsida där man har ett förslag på en alternativ uppbäring av medel för att finansiera public service. Det är någonting som vi kommer att återkomma med från landskapsregeringens sida när vi har ett färdigt lagförslag. Men det finns på landskapsregeringens hemsida för den som vill bekanta sig med det.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta mina personliga reflektioner när det gäller det mediepolitiska programmet. Jag tror att vi lever i ett samhälle som till sin storlek inte är så väldigt stort när det gäller invånare men när det gäller det publicistiska utbudet så är vi näst intill bortskämda. Vi har två stycken privata tidningar, vi har privata radiokanaler och vi har public service. Trots att vi har det här stora utbudet så tror jag att vi behöver måna om det public servicearbete som ändå pågår.

I ett litet samhälle blir det lätt så att alla känner alla och alla har olika kopplingar till höger och vänster. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att vi kan fortsätta att upprätthålla en hög journalistisk ådra inom det åländska samhället. Därför tror jag att public service är en väldigt viktig del av det. Som man också lyfter fram i kommitténs betänkande så finns det stipendiatordningar som skulle kunna användas för yrkesverksamma journalister för att fortsätta att hålla en hög nivå. Tack fru talman!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Tack minister Nordberg både för presentationen idag och naturligtvis också för ordförandeskapet i den kommitté som jag hade nöjet att ingå i. Jag kan bara bekräfta att atmosfären var god, den var samarbetsinriktad och vi hade ett kreativt resonemang hela vägen, naturligtvis mycket tack vare ordförandeskapet som minister Nordberg skötte med den äran.

När det gäller den kritik som vi redan sett och skymtat, vad gäller det mediepolitiska programmet, så tycker jag att det är viktigt att passa på att nämna att om man ser på motsvarande arbete på den svenska sidan, som gjordes nästan parallellt med vårt eget, så kunde vi konstatera att man där hade en hel uppsjö av tillgängliga tjänstemän under hela arbetet under mer än ett års tid. Vi har en resursfråga att hantera. Hur ser ministern på behovet av att ha folk med spetskompetens när det gäller just TV-frågor framöver?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Tack för den frågan ltl Harry Jansson. Man har mycket som man ska hinna säga under en begränsad tid vid en presentation.

Det är helt riktigt att vi är begränsade. Jag glömde bort att ge ett stort tack även till vår ständige sekreterare som höll reda på oss i kommittén och det arbete som också han gjorde. I det här betänkandet så lyfte vi behovet av och tillsättande av ett medieråd. Idag finns det en icke formaliserad arbetsgrupp inom landskapsregeringen, med representanter från olika avdelningar, som möts och behandlar de här frågorna när det kommer förfrågningar från EU och Finland. Men det är helt klart att man behöver tillsätta medel och resurser för att handha den här frågan. Där tror jag att en formalisering av medierådet kan vara en väg att gå.

Ltl Harry Jansson, replik

När det gäller den upphovsrättsliga frågan kopplad till SVT, TV4 etc. så är den så oerhört central eftersom vi hoppas att den ska vara någon form av dörröppnare eller egentligen avtalsöppnare beroende på hur den processen slutar. Som ministern sade så har vi under arbetets gång gått mellan hopp och förtvivlan om möjligheten att åstadkomma en lösning för Åland som kunde gagna oss, också när det gäller internetprogram etc.

Hur ser ministern på det idag? Kommer vi att få till stånd en diskussion med alla avgörande aktörer både på den finska och svenska sidan för att åstadkomma en universell lösning för Ålands del vad gäller de här kanalerna? Eller är det så att vi kommer att stöta på patrull på grund av all problematik som följer med den här frågeställningen?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vi jobbar på många fronter idag, både västerut och österut. När det gäller våra östliga kompanjoner så har vi ibland lite mera uppförsbacke än vad det gäller västerut. Sveriges ansvar i frågan har på alla plan verkligen belyst att de förstår sitt ansvar. Mottagandet från svensk sida har varit väldigt positivt för att sätta sig ner och få till en lösning på dessa frågor.

Jag vill ändå säga att när det gäller våra kontakter österut så har det faktiskt tagits steg i rätt riktning. Skulle jag ha fått frågan för några veckor sedan så skulle jag ha varit mycket mer pessimistisk än vad jag är idag. Jag har stor tillförlitlighet att vi ska få till ett rundabordssamtal och på det viset komma vidare även med våra kolleger österifrån.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är Roger Eriksson som håller gruppanförande för liberalerna.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! Jag vill ge några korta kommentarer från den liberala lagtingsgruppen. Jag kan inledningsvis säga att vi står bakom detta arbete men med vissa små kommentarer.

Inledningsvis vill jag för min egen del säga att det har varit mycket intressant och framförallt ett lärorikt uppdrag. Jag har lärt mig mycket under resans gång. Man kan väl säga att kontentan av det hela är att tekniken inom området för massmedia går med raketfart vilket följaktligen leder till att bl.a. lagstiftningen mycket snabbt blir föråldrad.

En grej som jag tycker är intressant är under kapitel 1 ”Definitioner av termer och förkortningar”, det är informativt och förklarar på ett enkelt sätt olika begrepp som används i debatten. Får man det här klart för sig så blir det förstås mycket lättare att diskutera de här frågorna.

Det som anfördes av ministern rörande vårt arbete tänker jag inte upprepa. Det kan konstateras, i det här skedet, att den politiskt sammansatta kommittén har varit enig i sitt arbete. Meddelandet ger i stort sätt både råd och anvisningar för landskapsregeringen - både den nuvarande och kommande - hur man ska arbeta samt riktningen för det fortsatta arbetet. Det ligger också en parlamentarisk styrka i att vi har varit eniga i kommittén.

I meddelandet finns det konkreta åtgärder, som vi pekar på, för landskapsregeringens fortsatta arbete. Jag tänker ta fasta på två, nämligen finansieringen och tillsättandet av styrelse. De här frågorna berördes tidigare av den ansvarige ministern men även liberalerna tycker att det här är viktiga punkter.

Kort om public serviceuppdraget. I meddelandet finns det en skrivning om innehållet till public service och dess betydelse som en opartisk kritisk granskare av samhället, politiken och övriga aktörer i samhällsdebatten. Dvs. självständigheten är nyckelordet för programverksamheten. Som en naturlig del av debattresonemanget följer tillsättandet av styrelse för ÅRT, Ålands radio och TV. Där har vi föreslagit en ändring om att det eventuellt ska överföras från landskapsregeringen till Ålands lagting. Det principiella resonemanget är att man ska trygga det parlamentariska inflytandet. Om vi tittar i vår geografiska närhet, men även globalt, så kan vi se skräckexempel på s.k. statsstyrd massmedia. Vi har diskuterat det som finns redan idag såsom propaganda och falska nyheter, dvs. fake news. Något sådant system vill vi inte ha på Åland. Det här kan eventuellt kräva ändringar i lagtingsordningen om man går in för den lösningen. Det här är ett principiellt resonemang, dvs. en regering ska inte styra massmedia. Opartiskheten hos public service måste tryggas.

Men det framkommer också - vilket jag vill framföra på den liberala lagtingsgruppens vägnar som en färdkost till landskapsregeringen - att det här kan leda till eventuella praktiska problem. Det finns kanske en ökad risk för politisering vid tillsättande av styrelse. Ägarstyrningen kan bli en utmaning. Tidigare fanns det ett system med förvaltningsråd. Kan man fundera på den tanken kanske?

Fru talman! Det här är färdkost för landskapsregeringens fortsatta arbete. Som det framkom i meddelandet så ska styrelsen eventuellt tillsättas av lagtinget. Hittar man andra bra lösningar som garanterar opartiskheten för public serviceuppdraget så är det säkert bra.

Från vår grupp vill jag nämna det som också anfördes av ministern, utförandet av gallupundersökningar. Främst i valtider - som nu är aktuellt för vårt grannland - så kunde man ju tänka sig att ÅSUB skulle kunna utföra de här undersökningarna, eventuellt med ett visst ekonomiskt understöd från lagtinget. Det skulle kunna vara inom området för public serviceuppdraget, parlamentariskt neutralt och objektivt. Riktigt bra!

Nästa fråga - som också varit en stor liberal käpphäst - är medieavgiften. Man behöver införa en medieavgift av skattenatur. Det framkom också att det finns en PM och att processen är igång. Det här är en sak som vi i liberalerna har förespråkat länge. Fördelarna är många med medieavgifter av skattenatur. Man får ett enkelt transparent system. Det kräver inga licenskontroller eller en stor administrativ apparat för att upprätthålla systemet med inspektioner och eventuella böter eller straffavgifter eller besvärsprocesser etc. Den här problematiken sopas undan genom en medieavgift av skattenatur.

Det finns ett stort problem t.ex. med licenser för TV-apparater. Vad är en TV-apparat? Det är i princip poddar och paddor och alla möjliga tekniska saker som är svårdefinierade. Är det mottagare för TV-sändningar eller är det IP-TV eller allt vad det är. T.o.m. i smarttelefoner finns sådana möjligheter. Hela den här problematiken sopas undan.

Talman! Det finns litet tid kvar så jag kan säga - som litet grädde på moset – att vi har diskuterat att man inrättar en stipendieordning för yrkesverksamma journalister. Det tycker jag att är en bra sak och det kan fungera som en sporre eller en morot för journalistkåren. Som vi föreslår här så skulle det med fördel kunna skötas t.ex. av Ålands kulturdelegation. Det är en liten positiv knorr!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Kloka ord, ltl Roger Eriksson! Jag vill säga någonting om ägarstyrning. Av naturliga skäl så råkar jag ut för de här frågorna nästan dagligen eftersom jag i min nuvarande roll ansvarar för många bolag. Vi har en professionell ägarstyrningsenhet som hanterar också sådana frågor som rekrytering av folk till bolagsstyrelser. Vi vet alla att det är på det sättet att det är ägaren som på bolagsstämman väljer styrelse. Därför är det bra om man för den här diskussionen. Jag håller fullständigt med om att man inte ska politisera public serviceradions styrelse. Det ska vara fritt från påverkan av politiker. Men är det faktiskt rent praktiskt bra att lagtinget idkar ägarstyrning? Då måste man skaffa sig en organisation för att hantera det och på bolagsstämma välja styrelse och då måste man också ha ägandet av själva radion.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! De här problematiseringarna berörde jag också i mitt anförande. Som jag också framförde här så är det ett meddelande från kommittén där man säger att eventuellt skulle lagtinget kunna sköta uppgiften. Det kan hända att regeringen kommer fram till andra konstruktiva lösningar som ska trygga public serviceverksamhetens oberoende vilket är själva grundtanken här.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Väl så! Jag lyfte upp den här frågan för min del just därför att uppenbarligen så ska inte det här programmet utskottsbehandlas vad jag förstått och då får regeringen ta till sig de synpunkter som väcks under den här debatten.

Ägarstyrning är ingen helt enkel sak om man ska göra det seriöst. Vi har tjänstemän för det men jag vet att lagtinget inte har tjänstemän för det. Därför tar jag tacksamt till mig alla synpunkter i den här frågan innan landskapsregeringen så småningom ska lämna ett lagförslag som baseras på det arbete som har gjorts så här långt.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det är det som är tanken med debatten här i lagtinget att landskapsregeringen ska ta till sig och hoppeligen hitta några kloka ord i denna debatt.

Det principiella resonemanget, som jag och andra förde i kommittén, var just detta om man jämför statsstyrd massmedia och public service. Det finns en politisk risk med det. Det är den principiella utgångspunkten som vi har haft.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa talare är ltl Jörgen Pettersson som håller gruppanförande för Åländsk Center.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Låt mig börja med att tacka för arbetet som kommittén gjort. Att begripa medier har aldrig varit enkelt och i dag är det i allt väsentligt omöjligt. Det framkommer med all önskvärd tydlighet i meddelandet att kommunikation numera sker på konsumenternas villkor, inte producenternas. Internet har i grunden förändrat sättet på vilket vi fortbildar oss och håller oss uppdaterade. Folk vet i dag mer än någonsin tidigare. Det som händer i Brasilien eller Venezuela eller på Vårdö når oss precis lika snabbt. Därför kunde det vara intressant att göra som kommittén föreslår, genomföra en heltäckande utredning kring ålänningarnas medievanor. Det vore onekligen väldigt intressant att läsa en sådan.

Syftet med landskapsregeringens mediepolitik är enligt meddelandet att främja en mångfald av medier och en fortsatt god utveckling av medieutbudet på Åland. Det är en ambitiös målsättning och antagligen alldeles för bred. När allt kommer omkring är det i stort sett två områden som är viktiga för självstyrelsen. Det första är att försäkra oss om att vi har en väl fungerande public service. Det andra är att tillsammans med i första hand Sverige men också med Finland nå en lösning där vi på Åland har full tillgång till alla svenska kanaler som public service och några privata aktörer erbjuder i de båda länderna, oberoende distributionsformat.

Public service först. Det är ostridigt att självstyrelsen över tid behöver en oberoende nyhetsförmedlare med uppgift att informera och granska utan kommersiella hänsyn och överväganden. Frasen ”mångsidigt belysande journalistik” gillar jag särskilt. Här är jag av åsikten att mycket kunde göras bättre i dagens Ålands radio. Enligt min mening ska public service vara mer seriös än glättig. Public service ska göra folk orienterade om vad som sker och för att nå det målet använda de kanaler som finns och där konsumenterna rör sig. Jag vill gärna ha mer fördjupning och mindre roliga timmen. Här tror jag styrelsen för bolaget kunde vara tydligare eller i vart fall mer bestämmande. Att public service bara ska ägna sig åt radio och TV är önsketänkande, public service ska vara där användarna finns.

De två åländska tidningarna känner oro för att public service ska tillåtas gå in i kommersiella mediesfärer och därmed skapa en osund konkurrenssituation som hotar den lokala mediemångfalden. Det är lätt att förstå farhågorna men i realiteten är mångfalden inte vad den varit. I dag kontrolleras de två tidningarna av i stort sett samma ägare vilket även märks i rapporteringen. Det är dessutom ett tecken i tiden att tidningarna väljer att lämna in ett gemensamt utlåtande till kommittén. Det hade med säkerhet inte varit möjligt för bara tio år sedan då konkurrensen mellan tidningshusen fortfarande var stenhård vilket skapade både hungriga och nyfikna reportrar. Det är ingen tillfällighet att många av de riktigt framgångsrika journalisterna i Sverige i dag har byggt sin grund på de åländska tidningarna. Mot den här bakgrunden är det uppmuntrande att Ålands radio och TV lämnat in två olika utlåtanden, ett från redaktionen och ett från styrelsen. Det skänker hopp om friktion snarare än bekvämlighet och det är precis där som all god journalistik börjar.

Public service är alltså något vi stödjer och uppmuntrar som en motvikt till de privata aktörerna.

När det gäller tillgången till svenska program menar vi att ingen möda får sparas. När det gäller Sverige innebär det att vi ständigt borde påminna dess regering och riksdag och alla andra inblandade om Ålandsöverenskommelsen där Sverige förbinder sig att vara med och upprätthålla och utveckla det svenska språket på Åland. Det är i dag viktigare än någonsin i en tid där svenskan i Finland är satt under eld.

Beträffande åtgärderna som listats i meddelandet ställer vi oss bakom förslaget att lagtinget ska tillsätta styrelsen för Ålands radio och TV. Det är viktigt ur principiell synvinkel. Det skulle klippa banden mellan landskapsregeringen, som ska granskas hårt, och Ålands radio och TV och därmed minska politiseringen av bolaget. När det gäller public service vore det extremt viktigt att ha en styrelse där sakkunskap går före eventuella politiska sympatier. Vi tycker också det är dags att bli kvitt licensfinansieringen och ersätta den med en medieavgift. Det är skäl här att lyfta vad finansminister Perämaa nämnde i en replikväxling beträffande ägarstyrningen och det komplexa i att tillsätta styrelser i olika bolag. Med all respekt så stämmer det väldigt långt. Men när det kommer till Ålands radio och TV Ab så tycker jag att vi kan konstatera att vi har att göra med ett annat bolag. Det är inte riktigt lika konkurrensutsatt som landskapets övriga bolag. Jag förstår att vi ska undvika överadministration men i fallet med public service så tycker jag faktiskt att argumenten är ganska starka för att man skulle hålla det borta från landskapsregeringen. Det skulle i varje fall ge en bild av ett större oberoende. Det är nog alltid bra när man har med mediehus att göra.

Ett åtgärdsförslag som jag tycker känns litet mer ogenomtänkt är att Ålands radio och TV ska samverka mer med externa aktörer. Jag förstår inte riktigt vitsen med det. Åländsk public service borde stärka självstyrelsen och den övergripande planen som är formulerad i det mediepolitiska programmet 2011 håller fortfarande i det stora hela streck. Låt styrelsen för bolaget sköta strategierna och själv fatta beslut om samarbeten.

På samma sätt ställer vi oss tvekande till en ny förvaltningsnivå i form av ett medieråd. Det behövs ingen överrock till styrelsen så länge som man följer riktlinjerna som läggs fram i det mediepolitiska programmet.

När det gäller delningen mellan produktion och distribution är vi inte lika säkra. Det känns som att man borde kunna hantera detta ändå. Konstgjorda skott mellan verksamheter i vår storlek kan ibland faktiskt kosta mer än de smakar.

Slutsatsen av detta är att vi önskar landskapsregeringen och lagtinget lycka till med det fortsatta arbetet och anser det inte nödvändigt att genomföra någon utskottsbehandling. Det viktiga är att ge Ålands radio och TV ett tydligt uppdrag, dess styrelse ett konkret mandat och hygglig finansiering med hjälp av en så rättvis medieavgift som möjligt så ordnar sig nog resten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack ltl Jörgen Pettersson för ett väldigt sunt anförande. När det gäller public service så har socialdemokraterna en väldigt klar och tydlig roll. Det är viktigt att det finns en oberoende media som inte styrs av varken politiska viljor eller näringslivet och där folket verkligen får en neutral och kritisk bild av vad det är som händer i vårt samhälle. Ett forum som man faktiskt kan lita på att är helt oberoende. Där ser vi som exempel BBC i England som ett väldigt bra resonemang. Vi stöder det resonemang som förs fram här av Centern och det är glädjande att vi nu har samma linje som går längs med.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det! Jag kan väl tillägga att public service inte är alldeles okomplicerad, inte någonstans egentligen i världen. Men jag tror att mot bakgrund av den snuttifiering som faktiskt ofta pågår, tack vare sociala medier, där algoritmer styr tillvaron i högre grad än klokskap så är det väldigt viktigt att man har en public service som fungerar bra och även lyfter upp sådana saker som man från början inte vet att man borde känna till.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Vi har ju sett också under det senaste året, under valdebatter och val som hållits bl.a. i USA och på andra ställen, att man upplever att media har blivit påverkat, bl.a. i sociala medier. Vi ser också en trend där unga människor mer och mer läser böcker och kanske bara läser rubriker. Därför är det ännu viktigare för oss att de finns en oberoende kanal som man kan lita på och där man vet att analysen inte är köpt eller inte är påverkad utan att kunniga journalister på ett neutralt sätt försöker beskriva situationen men också kan kritisera den makt som finns. Det här är nog - i den medievärld som vi lever i - ett väldigt viktigt instrument som vi måste bevara i ett demokratiskt samhälle.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och ge en bild av det som sker ute i verkligheten kring just sociala medier där algoritmer ibland styr vad som dyker upp i ens eget flöde. På många sätt så märker ni när ni gör era olika sökningar att ni får upp de ärenden och ämnen som ni eventuellt har sökt på eller varit intresserade av i olika sammanhang. Det betyder att du blir bekräftad som läsare. Du tycker att det här är någonting som passar dig. Det enda som det egentligen är ett bevis på är att du har lyckats bli din egen lärare. Det vet vi alla hur klokt det är ifall vi ska forma vår framtid på att bara lära oss sådant som vi redan vet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! I Centerns gruppanförande lyfte ledamot Pettersson upp Ålands radio och TV och sade att mycket kunde göras bättre och han använder ord som ”glättigt” och ”radion ska finnas där människorna finns”. Det är väl det som är själva förutsättningen för att kunna göra en bra radio, att man är bred och att folk verkligen lyssnar på en och att man genom det också kan vara smal och nå fram med de viktiga samhällsprogrammen som politik och annat tråkigt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Här lyfter ledamot Wikström en fråga som inte är alldeles enkel att förhålla sig till av det skäl att det handlar om innehåll. När det handlar om innehåll så ligger det alltid i lyssnarens och betraktarens egna ögon.

Public service har den förmånen att de inte behöver tjäna pengar för att hålla sig vid liv såsom de privata aktörerna måste göra. Men public service får inte heller förledas att välja den lätta vägen för att nå de breda massorna. Det finns nog en tendens bland public service över lag, skulle jag vilja hävda, att man väljer den lätta vägen för att nå en så bred publik som möjligt. Jag är en vän av att man ska vara glad och humoristisk men den sidan får inte ta överhand av det seriösa innehållet.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Just public service har ju många viktiga områden på detta område. Jag förstår resonemanget. Det här kan lika bra den privata sektorn kanske göra. Det finns målgrupper, t.ex. äldre, där radion kan vara ett väldigt viktigt sällskap och kanske just det som bryter en isolation och ensamhet. Jag tror att den fyller en otroligt viktig funktion. Det är lite farligt att gå och skruva i de funktionerna.

Jag är litet förvånad över att Centern ställer sig skeptisk till att externa aktörer kan sälja in program till radion. Det här är ju ingenting nytt. Det är något man har gjort i decennier. Som ett borgerligt parti som värnar om småföretagande och att alla blommor ska blomma osv. så blev jag litet förvånad faktiskt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Då ska jag bringa klarhet i den förvåningen. Det var inte det att man inte ska köpa in saker från externa aktörer, det har jag absolut inget problem med. Det är snarare så att det ska ingå i beställningen till bolaget. Jag hävdar att det är styrelsen för ett sådant bolag som Ålands radio och TV Ab som borde avgöra om det behövs eller inte behövs. Jag tycker inte att det är upp till ägarna i form av Ålands lagting och landskapsregerings meddelande att säga ”så här ska ni göra!” Låt styrelsen arbeta utifrån sina egna förutsättningar så länge de uppfyller beställningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag intresserar mig litet för tillsättandet av styrelse och i förlängningen av de frågor som följer därmed.

På landskapsregeringen finns idag en tjänstemannaorganisation för hela ägarstyrningen och tillsättande av styrelser osv. Här i lagtinget så saknar vi det. Jag ser framför mig att det i praktiken skulle leda till att det är vi lagtingsledamöter som tillsätter de här styrelserna utan någon vidare form av beredning. Skulle inte det leda till en betydligt ökad grad av politisering än om man skulle sköta frågan från landskapsregeringen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för den frågan ledamot Johansson. Risken är alldeles överhängande. Det är den. Men det är likväl landskapets högsta beslutande organ. Därför tror jag att man kan hitta på ett sätt där man kan hantera detta. Jag tror starkt på den här blandningen som har visat sig framgångsrik i vissa åländska företag där man blandar politisk tillhörighet med sakkunskap från olika områden. När det gäller det administrativa så kan vi nog hitta en lösning. Jag är faktiskt rätt övertygad om att det inte är en bra idé att landskapsregeringen ska tillsätta ledningen för Ålands radio om man ska utveckla det organet till en opartisk public serviceorganisation, framförallt en stark sådan.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag delar ledamot Petterssons analys kring att det skulle bli ytterligare ett administrativt lager för att hantera det här. Särskilt fundersam blir jag när jag börjar tänka vidare. Om lagtinget ska tillsätta styrelsen och därmed ägarstyrningen så borde väl också lagtinget vara den som äger det här bolaget. Vem ska annars äga det? Då blir det ju definitivt ytterligare ett administrationslager. Hur ser ledamot Petterson på det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Ålands lagting äger ju faktiskt Ålands radio Ab. Det är här som den slutliga äganderätten finns när det kommer till sådana bolag. I formell mening kan det hända att landskapsregeringen står där som slutägare men i sista ändan så är det nog lagtinget som äger allting. Det är min slutsats i alla fall. Därför tycker jag att man ska ta ansvar för det.

Den viktiga delen är nog egentligen att det här inte är ett så väldigt konkurrensutsatt bolag och därför så borde man faktiskt inte idka så mycket ägarstyrning, om ens någon.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag ska inleda med att säga att det var ett intressant anförande som lyfte upp många väsentliga och också svåra frågor i den åländska medievärlden. Bra så!

Jag ska också upprätthålla mina frågeställningar kring ägarstyrning. Jag ska inte upprepa allt som redan har sagts om de här sakerna. Om man ska nå målet - vilket jag håller med om - och avpolitisera en public serviceradios styrelse så mycket som möjligt för att det inte ska utövas påtryckningar, då kan inte metoden att välja styrelseledamöter här i lagtinget vara den att kanslikommissionen eller någon begär namn av grupperna och så tillsätts det samma politiker som så småningom ska fatta beslut om budgeten. Då måste man inom lagtinget antagligen ha någon form av oberoende organisation. Jag återkommer om möjligt i nästa replik.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag ska villigt erkänna att jag inte i detalj har alla förslagen klara kring hur just det där skulle gå till. Jag inser dilemmat. Vi har ramlat i det i olika sammanhang tidigare där avsikten har varit att faktiskt avpolitisera olika saker, vilket inte är så enkelt. Jag tar gärna del av förslaget som finansminister Perämaa nu kommer att yppa.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack för möjligheten att vidareutveckla! Om det skulle bli så att lagtinget ska bestämma över det så bör ägandet föras över, som jag sade tidigare. Det är klart att lagtinget har kontrollen över landskapsregeringen också men formellt är det landskapsregeringen som är ägare och ägaren går till en bolagsstämma. Men man kunde kanske tänka sig någon variant som motsvarar den arvodeskommission som vi har. Där ska lagtinget relativt fritt komma med förslag om arvoden för lagtinget. Man ska inte politisera den frågan heller. Möjligen kunde man tänka sig någon sådan variant och att det inte blir en styrelse där lagtingsgrupperna har bestämt att den och den politikern ska vara där. Då har vi kanske ytterligare politiserat. Det är bara en tanke i sammanhanget.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är faktiskt ett parlament när det är som bäst. När man kommer med olika idéer och det mynnar ut i någon form av förslag vilket kanske inte är perfekt till alla delar men som jag tror att är en mycket god början. Jag gillar personligen tanken på det där. Man kan tycka att det är för mycket arbete men det håller jag egentligen inte med om. Public service är en extremt viktig del av samhällsbygget och därför så gör det inte så hemskt mycket att man skapar en kommission, kanske enligt mall av den arvodeskommission som vi har. Tack för ett bra förslag!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag vill tacka ledamot Petterson för ett väl underbyggt och positivt anförande. Det mesta han sade kan jag helt skriva under. Speciellt vikten av att svenska program som ska visas på SVT-play utan att äldre människor ska tvingas lära sig nymodigheter som VPN-program och liknande.

Jag tror att många satt och såg på SVT igår under valvakan till exempel. Och jag håller helt med om att avgiften ska tas in som en medieavgift. Så inga större avvikelser från mina egna åsikter, men jag blev riktigt glad över att höra anförandet.

Det enda jag vill nämna är de externa aktörerna. Vad gäller ”externa aktörer” så är det ju mest vissa specialprogram där entusiaster spelar musik från sina favoritstilar som jazz eller klassisk musik som annars inte hörs så mycket i vardagen. Själv spelade jag tidigare en gång i månaden gammal soul och reggae. Jag tycker det bygger till en mångfald i musikutbudet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag vill nog absolut inte smalna av musikutbudet i radion. Jag uppfattade förslaget i meddelandet som att man ska använda sig av utomstående produktionsbolag eller liknande och att det var en beställning ifrån ägarna. Det var nog mera kring det som jag resonerade. Jag tror inte att det handlar om huruvida man ska ta in ”freelancer” eller programvärdar för specialområden. Det överlåter jag nog med värme åt radioledningen och dess styrelse att avgöra när sådant är nödvändigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Johan Ehn som håller Moderat Samlings gruppanförande.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Fri media som granskar och problematiserar i det samhälle som vi lever i är en av demokratins hörnpelare. Mediepolitik, enligt mitt sätt att se, och dess uppgift är att vi ska skapa förutsättningar så att vi kan få just en miljö som gör att vi har ett brett medieutbud med många olika aktörer som finns med och utför de här uppdragen.

På Åland tycker jag att vi kan vara stolta över det här idag. Vi har ett otroligt rikt medieutbud. Vi har två tidningar som utkommer nästan varje dag, vi har en privat radiostation och vi har public service i tre omgångar. Egen producerad public service, svensk public service och finsk public service. Så tillgången på media på Åland idag är väldigt god.

Innan jag går vidare så vill jag passa på att tacka den kommitté som jag hade förmånen att få jobba tillsammans med när det gällde att ta fram det här medieprogrammet. Det var oerhört lärorikt och intressant att få sitta ner och diskutera den här typen av frågor på det sätt som vi gjorde. Jag tror också att det som visar på styrkan hos politikerna i det här sammanhanget var att vi alla insåg att i det här fallet så finns det mycket som förenar oss. Det ska finnas en kraft när det gäller det demokratiska samhället som också har uppdraget att granska och se till att göra det på ett fördjupat och problematiserat sätt, även det arbete vi gör.

Mångfald tror jag att är ett nyckelbegrepp i diskussionen kring mediepolitik. Vi har mångfald inom mediebranschen på Åland i dagsläget. Men det är ingenting som bara kommer att finnas där om vi inte också slår vakt om det. Det är en balans på slak lina som vi ser i de utlåtanden som också har kommit från dem som är aktiva på området.

Ålands radio och TV är det bolag som vi har satt att utföra public serviceuppdraget. Det gör de i det stora hela bra. Det som är viktigt att komma ihåg är att de också har fått en position inom mediebranschen som är lite unik. Vi säkrar nämligen upp från samhällets sida deras möjlighet att existera. Det gör att man också då måste se till att man hanterar den biten med största möjliga försiktighet så att man inte slår undan den övriga delen av medieutbudet. Därmed inte sagt att man inte skulle kunna finnas på nya plattformar och nya medier. Det gäller ändå att hela tiden komma ihåg att det huvudsakliga uppdraget för just public service i det här fallet handlar om att finnas, när det gäller ljud och bild, och att lägga stor kraft på att just utföra granskningen av det som händer i vårt samhälle.

Jag vill lyfta fram en sak som också är bra i det här programmet och som redan har diskuterats här till vissa delar och det är samarbetet med externa parter. Det finns en tanke i ett av utlåtandena att man skulle kunna inrätta en fond som skulle vara en slags grund för att producera olika typer av mediematerial. Jag tycker att den tanken i grund och botten är rätt intressant och att man inte borde släppa den i det här skedet utan det är något som man borde fundera vidare på och se hur man kunde förverkliga det.

När det gäller oberoende så har det också diskuterats väldigt mycket i debatten här hittills. Om vi tittar på vad kommittén och landskapsregeringen föreslår så handlar det om att man ska fundera kring hur styrelsen tillsätts. Delvis har det i debatten låtit som om det finns ett färdigt konkret förslag att det är lagtinget som ska ta över. Tittar vi på vad som står där så är det så att lagtinget kan vara den som ska utse.

Det som jag ändå tycker att är viktigt att ta vara på i den diskussionen som fördes i kommittén är att vi måste vara försiktiga så att vi inte skapar en public service som blir mera statsradio- och TV än public service. Därför måste vi våga närma oss det här med att skapa oberoende genom att hitta ett nytt sätt att utse styrelsen på. Det system som vi har idag är inte det mest optimala.

Jag tror också att när man pratar ägarstyrning av ett public servicebolag så går det nog inte att jämföra det med Ålands Utvecklings Ab eller någonting annat. Det här är en del i utförandet av demokratin. Därför behöver man också hitta ett särskilt sätt att styra det på. Det är en utmaning för oss eftersom vi är så små. Tidigare hade vi ett förvaltningsråd innan vi hade en styrelse som förvaltningsrådet tillsatte. Inte fungerade det systemet alldeles utmärkt heller. Förvaltningsrådet upplevde att man inte hade speciellt mycket att göra. Det blev en onödig bit på vägen. Men jag tror att man behöver fundera vidare på den här biten.

En annan sak som jag tror kunde förstärka mångfalden ytterligare är en separation - som har diskuterats länge - av det som är distribution och produktion. Den borde göras. Det är aldrig bra att den som producerar något sitter på infrastrukturen för att samtidigt sända ut det. Det blir problematiskt. Det blir litet av en ”gatekeeper” som sitter och kontrollerar. Jag vet att man från Ålands radio och TV bolagets sida gör allt vad man kan för att separera det här så att det inte ska bli på det sättet. Men det blir en problematisk situation när man sitter på bägge rollerna. Det där tycker jag kunde lösas genom att man separerar de här två bolagen. Det har diskuterats förut och vi har haft samma syn från moderaternas sida då också och vi har inte haft anledning att ändra på det.

SVT utgör också en viktig del av ålänningarnas möjlighet till mångfald på mediesidan, särskilt när det gäller att få tillgång till TV, både granskande och underhållning på svenska. Till och med så att själva materialet till grunden inte alls behöver vara på svenska men textningen och produktionen i övrigt gör det lättare att ta till sig det än om det kommer från YLE som kanske sänder det på finska eller med finsk text. Därför är det jätteviktigt att vi fortsätter arbetet med lösningar vad gäller streamade och on demandtjänster. På något sätt så tyckte jag mig känna under arbetets gång - när vi träffade de olika parterna - att vi är närmare än någonsin att hitta en lösning.

Under förra perioden när jag tillträdde som utbildnings- och kulturminister och hade ansvar för de här frågorna så tänkte jag att ”det här måste man väl kunna fixa ganska snabbt, så har vi gjort tidigare.” Men det visade sig att så inte var fallet. Det är alltför många parter som är involverade. Men går man vidare enligt den modell som nu beskrivs i det här meddelandet så tror jag att man kan komma väldigt långt.

Gällande upphovsrättsfrågorna så tror jag att jag kommer att kräva bi- och trilaterala förhandlingar. Det kommer att behövas ett arbete på nordisk nivå och det kommer att behövas ett arbete på europeisk nivå. Vi kan lösa dem steg för steg. Jag är helt övertygad om att ifall vi skulle hitta en lösning tillsammans med SVT så kommer det att bli en nyckel för att också hitta lösningar när det gäller den här typen av upphovsrättsliga frågor också på andra områden. Det skulle vara väldigt bra. Det kan ni själva läsa om i det här meddelandet. Det finns bekymmer på ganska många områden när det gäller upphovsrätten. Det här kunde vara en nyckel som låser upp det.

Fru talman! Finansieringsfrågan kommer vi att återkomma till i en debatt här senare. Det verkar som att det nu finns en samsyn i att vi ska övergå till en medieavgift. Jag tror det är bra om vi kan hitta den samsynen. För vår del säger vi att det här skapar en bra grund för finansiering på hela medieområdet. Inledningsvis är tanken nu att det här används för finansieringen av public service, dvs. Ålands radio och TV:s produktion och de upphovsrättskostnader som uppstår för SVT och TV4.  På sikt tror jag det vore viktigt att man också tittar på hur de här pengarna kan användas för att klara de rätt stora investeringarna på infrastruktursidan som vi också kommer att ha här. När vi har lagt grunden med medieavgiftssystemet, då kan man också resonera kring hur man kan använda det vidare för att också klara de bitarna.

Till sist, fru talman, gällande medierådet så hörde jag att den diskussionen också fördes här i ett tidigare skede. Jag tror att det är något som är riktigt bra för detta, för medieområdet och mediepolitiken. Man ska inte blanda ihop medierådet och public servicebolaget. För mig handlar medierådet om att vara med och ta fram de uppgifter som behövs för att kunna föra en mediepolitik som inte bara berör public service och som inte bara berör produktionen av nyhetsgranskning osv. Medieområdet är så pass mycket större än bara de bitarna. Den kompetensen har vi delvis inom huset idag men vi saknar stora delar. Genom att skapa det här medierådet som föreslås så ger vi oss själva goda förutsättningar för att faktiskt föra en god politik.

Talmannen

Talmannen vill påminna om tiden.

 

Sammanfattningsvis så vill jag från moderat sida säga att vi anser att det är viktigt att bevara den bredd vi har inom medieområdet idag. Den är imponerande och den ska vi inte förstöra. Public service fyller en viktig roll i det här sammanhanget så att man kan få en granskning av det demokratiska samhället som är så bra som möjligt, men då måste vi också se till att vi säkrar dess opartiskhet.

Sist men inte minst så gäller det att vi nu tillsammans fortsätter arbetet med att hitta lösningar för Play- och on demandtjänster som en nyckel för att komma vidare i övriga upphovsrättsliga frågor som vi har problem med idag.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ännu några ord om styrelsetillsättande. Debatten har varit bra - också för min del - till den delen efter att ha hört ordet ”ägarstyrning” och funderat på vad det egentligen säger. Det är ett vardagsord för mig men stöter man på det ordet och kopplar det till en public serviceradio så kan det verka litet stötande om man säger så och att en landskapsregering ska kunna styra också ett public servicebolag. Jag förstår de här farhågorna litet bättre nu också efter att vi har fört den här diskussionen. Min tanke var ju bara att en ägarstyrningsenhet tillsätter ju styrelser nu så som vi gör i landskapsregeringen utifrån behov av kompetenser och där man söker professionella aktörer. Men ordet ”ägarstyrning” är inte så särdeles lämpligt i det här sammanhanget.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att det är bra att den här frågan blir problematiserad och belyst ur olika synvinklar. Jag tror att den kunskap som man har byggt upp i landskapsregeringens ägarstyrningsenhet kommer att kunna användas också när det gäller hur man ska hantera Ålands radio och TV framåt. Men jag tror att man behöver skapa lite annorlunda beslutsgångar för att inte hamna i sådana situationer att vi får något som ens skulle likna på statstelevisionen eller statsradion. Det är det nog inget som någon av oss önskar. Däremot att problematisera det här, att man bara rakt av skulle överföra det till lagtinget, det tycker jag att är bra. Jag tycker att den diskussionen behövdes här. Det visar också de förslag och de diskussioner som nu har förts här. Det finns en hel del tankegångar hur man kan göra det. Jag är övertygad om att man kommer att hitta en bra modell på det här innan man slutgiltigt slår fast det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tack ltl Johan Ehn för ett informativt och bra gruppanförande. Jag vill ändå ta upp det här med investeringsbehovet för Ålands radio och TV. Ledamoten tog upp en kommande medieavgift av skattenatur där ledamot Ehn på sikt kanske även vill att investeringar omfattas av sändningsutrustning, lokaler, en TV-bil eller en studio osv. Har jag förstått det rätt att stora sådana utgifter ska bakas in i den här skatten?

Ltl Johan Ehn, replik

Ltl Tony Wikström har förstått mig fel. Jag pratade om investeringar som handlar om media och den infrastruktur som kan behövas där runtomkring. Ålands radio och TV är bara en del av det som vi diskuterar idag. En av många andra delar. När tekniken går framåt så behövs sändningsutrustning, det kan behövas investeringar i sådant som vi inte idag egentligen ens kan förutspå att behöver göras. Vad jag vill se är att det finns en grund, via den här avgiften, som kan vara med och ta den typen av kostnader. Vi har kostnader i t.ex. sändarbolaget - som jag ser framför mig att skulle ske - och som där skulle kunna finnas med som en del. Jag ville bara, genom det jag säger, öppna upp för att vi ska skapa ett mera flexibelt system för finansieringen av media framåt.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag fick inte riktigt klargjort nu hur ledamot Ehn menar. Han säger att Ålands radio och TV bara är en del av det här men sedan nämner han alla saker som ingår i Ålands radio och TV. Det är sändningsutrustning, det är lokaler och bilar och studior osv. som måste investeras och förnyas längre fram. Eller är det tanken att vissa av de här pengarna kan gå till andra aktörer än Ålands radio och TV, också privata stationer osv?

Ltl Johan Ehn, replik

Jag tycker fortsättningsvis att vi måste göra en skillnad på vad som är bolaget Ålands radio och TV och det som handlar om och ska skötas av distribution. Det ltl Tony Wikström gör nu är att han blandar ihop distribution och produktion. Helt och hållet. Därför att man ser Ålands radio och TV som en helhet idag. I min värld - och om ledamot Toivonen, ursäkta ledamot Wikström, hade lyssnat - så vill jag ha en separation som man har på alla andra ställen. På alla andra ställen så separerar man de bitarna.

Det jag ville säga är att en medieavgift kan användas till att lösa mycket av de infrastrukturella satsningarna som kan användas på det här området framåt. Det kan handla om att se till att vi har ett Smedsböle som fungerar och det kan handla om att vi ser till att vi får de här bitarna på plats som handlar om distribution.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Tony Wikström som håller socialdemokraternas gruppanförande.

Ltl Tony Wikström

Tack fru talman! På vårt bord har vi ett förslag till ett nytt mediepolitiskt program. Jag håller med om mycket som har sagts hittills i debatten. Innan den här debatten så har det framkommit kritik om att innehållet lika gärna kunde vara daterat 2011, då det förra programmet antogs. Det är ganska långt från sanningen.

Det är sant att problemet med play-tjänster över nätet kvarstår. Det är sant att Bamse fortfarande pratar finska när du köper en barnfilm via Itunes och att Netflix antar att du är finskspråkig och anpassar utbudet efter det. Det är sant att verksamheten vid Ålands Radio och TV ligger på ungefär samma nivå som för några år sedan. Det är sant att tidningarna mer och mer övergår till att finnas på nätet, att sociala medier finns med som en aktör och att privatpersoner numera kan vara medieproducenter i princip kostnadsfritt. Men det är inte hela sanningen.

När det gäller problematiken och möjligheterna med AX-domänen, Ålands status och avtal med TV-bolag och internetjättar så har den här kommittén verkligen försökt att vända på varje sten. Titta på djupet vad som har gjorts, vilka tankar som har tänkts och framförallt att man pratat med våra kringliggande public servicebolag och upphovsrättsorganisationer öga mot öga.

Det är fortfarande inte löst. Men de tjänstemän som jobbar med detta har fått mer kött på benen och bollen är verkligen i rullning. Denna värld är föränderlig och det finns ingen quick fix som kommer att hålla över tid. Det gäller att vara envis, påläst och att gång på gång påpeka att ålänningarna har rätt till sitt eget språk.

Att Ålands radio och TV följer med sin tid och använder sig av rörlig bild och finns på nätet är en helt naturlig utveckling. I flera år har de privata tidningarna ansett att radion ska hålla sig borta från nätet och minimera produktion med bilder och texter. Man anser att man borde hålla sig till ljud och rörlig bild, vilket framgår av namnet.

Från socialdemokraternas sida ser vi inte detta som ett problem utan anser att radion redan idag har ett uttalat huvudfokus på just ljud och rörlig bild. I det sammanhanget kan man också flika in att även om 2 miljoner i årlig budget för Ålands radio och TV är mycket pengar så är t.ex. Färöarnas budget fyra gånger så stor och TV-produktionen mycket mer omfattande och påkostad. De har t.ex. en stor studio där man sänder program likt Bingolotto och överskottet går till verksamheten. Jag tror personligen att detta kan vara något som Ålands radio och TV och PAF kunde titta närmare på som ett sätt att få medel för utveckling och investeringar.

Bolaget och även kommittén har också ställt sig positiva till att utomstående aktörer till viss del kunde sköta en del teknik och utsändningsuppdrag samt sälja in producerade program.

Sedan 2011 har fler små producenter av media tillkommit. Idag är vi faktiskt något av publicister allihop som har Facebook. Fenomen som youtuber, bloggare och influenser är idag yrken du kan försörja dig på.

Det ger en enorm bredd av utbudet och nyheter sprids ofta live inte bara av mediebolag, utan via privatpersoners mobiltelefoner.

Det finns massor av fördelar med detta men det finns också många nackdelar och risker. Folk kan hängas ut med falska anklagelser. Unga mobbar varandra via olika plattformar. Och kanske mest allvarligt av allt är att den traditionella journalistiken får mindre och mindre utrymme. I stället fylls mer och mer av våra flöden av sensationella påståenden, ofta överdrivna och förvrängda, ibland rent falska, och i en del fall kanske till och med ihop snickrade i någon av Putins trollfabriker.

Vi går in i en ny valrörelse så småningom på Åland och det här är absolut något att hålla ögonen på, för ytterst står vår demokrati på spel.

Till sist så vill jag ändå säga att kommittén som har tagit fram det här programmet, under ledning av minister Mika Nordberg, förtjänar en stor eloge. Från socialdemokraterna är vi nöjda med programmet och står bakom det.

Talmannen

Nästa anförande hålls av ltl Stephan Toivonen som håller gruppanförande för Åländsk demokrati.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! ”Jag skulle omedelbart lägga ner den här radiokanalen om jag var chef för Sveriges radio” sade Jimmie Åkesson i förra veckan. Dagen före valet så tog SVT avstånd från saker som Jimmie Åkesson påstods ha sagt i den avslutande debatten. Under valvakan såg vi inte så mycket av segermannen i SVT. Kriget hade trappats upp.

Fru talman! Här i vårt lagting så ska vi debattera ett till synes ganska okontroversiellt mediepolitiskt program. Men hur är det? Innehåller det kontroversiella saker? Innehåller mediepolitiken kontroversiella saker? Vi måste komma ihåg att detta är ett resultat av en parlamentarisk grupp. Här finns alltså enbart de frågor som man till slut har kommit överens om. 

Det har ju varit lättare att komma överens om saker mot yttre fiender än problem av teknisk karaktär men som vi tyvärr nog ändå verkar få leva vidare med. Det har varit känsligare att ha en direkt gränsdragning mellan kommersiella medier och public service och också den roll och den position som public service ska ha.

I programmet kan vi läsa ”Public service har som huvuduppgift att sakligt och opartiskt granska och beskriva samhället och världen, ta hänsyn till minoriteters behov, på ett allsidigt sätt förmedla nyheter, försvara demokratins grundidéer” osv.

Jimmie Åkesson ansåg att SVT inte uppfyllde dessa kriterier. Och många har länge ansett att public service i Sverige är ett politiskt verktyg. Det finns undersökningar som visar att sympatisörer till socialdemokraterna och miljöpartiet har kvalificerad majoritet bland journalisterna.

Hur ser det ut på Åland? Behandlas alla partier på samma sätt? Är journalisterna en spegelbild av det åländska samhället? Det vet vi inte för det finns ingen motsvarande undersökning här. Om man däremot ser på de personer som har bytt från journalistyrket till det politiska yrket, så verkar nog situationen se likadan ut på Åland.

Fru talman! Jag har också personligen en liten speciell relation till bolaget Ålands radio då ju styrelseordföranden har polisanmält mig.

Talmannen

Talmannen avbryter. (Det hörs inte vad vtm Viveka Eriksson säger, mikrofonen avstängd).

 

Men problemet är i alla fall, som jag ser det, att vi har en radio som har en politiskt utsedd styrelse och att det kan vara problem med objektiviteten. Naturligtvis är det här beroende av de personer som jobbar där. En person har informerat mig om att han aldrig kommer att intervjua mig om inte chefen ger uttryckliga order till detta.

Men oftast fungerar nog nyhetsförmedlingen helt klanderfritt. Exempelvis i den serie med intervjuer av partiledarna, som jag nämnde tidigare, så där fick nog alla komma till tals. Men när man t.ex. hade en serie där partierna skulle få kommentera förslaget till den nya självstyrelselagen så glömde man nog bort åtminstone ett parti. Chefen hade tydligen glömt att informera om att parlamentarismen skulle gälla.

När samma person t.ex. hade en temadag om elbilar så väntade jag förstås med stort intresse på att vi också skulle ha en dag kring gasbilar, som ju är ett alternativ på alla andra håll. Om man nu inte ska säga att radion är en megafon för regeringen så borde den ju också ha haft andra alternativ. Men den dagen upplevde jag aldrig.

Jag kunde räkna upp också andra saker men ska inte ta det här utan jag gör en återkoppling till programmet som vi debatterar. Där står faktiskt bland åtgärderna ”För att främja ÅRTV:s oberoende bör tillsättandet av ÅRTV:s styrelse förändras så att landskapsregeringen inte längre utser styrelsemedlemmar. Eventuellt kan Ålands lagting få den uppgiften. Frågan är av viktig principiell betydelse.” Från Åländsk Demokrati så tycker vi att det här är ett mycket bra sätt att gå ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Jag vill ta upp en annan detalj i detta meddelande. Vi kan läsa att syftet med detta mediepolitiska program bland annat är att främja ett pålitligt och mångsidigt medieutbud på Åland. Vi kan också läsa att ”landskapsregeringens övergripande målsättningar med mediepolitiken är att främja en mångfald av medier och en fortsatt god utveckling av mediautbudet på Åland”.

Men innehållsmässigt så handlar nog det här programmet mest om det som vi har och om de problem som vi har. Inte hur vi kunde stöda en utveckling av medieutbudet i framtiden.

På annat håll har man t.ex. haft presstöd. Men frågan är ju varifrån vår nästa ”media” ska komma. Blir det en ny tidning eller blir det något annat? Vi har ju fått en ny aktör på nyhetssidan, nämligen ”Åland Nyheter”, som kanske visat vart utvecklingen kan gå. Det rimliga är nog att nästa aktör nog inte kommer i postlådan utan på nätet.

Vi från Åländsk Demokrati försökte få till stånd en diskussion kring de möjligheter som kunde finnas att få något slags stöd för något slags alternativa nyheter om de dyker upp i framtiden. Vi vet ju att ”Ålands Nyheter” inte är intresserade av stöd. Det står uttryckligen på deras hemsida. De har ju inte ens reklam så det är de inte intresserade av. Men vi försökte få en allmän diskussion.

Tyvärr fick vi inte det stöd som behövdes i kommittén, så vi kommer att lyfta det här i andra sammanhang.  En dag är kanske frågan mogen för att debatteras öppnare. Tack för ordet fru talman!

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Även jag har en del åsikter och tankar om Ålands radio och TV:s och andra mediers innehåll. Men som politiker så känns det väldigt obehagligt och fel att överhuvudtaget lägga sig i och referera deras jobb och vad de tar upp i sina reportage, vem de intervjuar osv. Den tjocka glasskivan tycker jag att ledamot Toivonen borde använda sig av också.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ja, vi är ju fria att ha våra åsikter här. Min åsikt är att jag i det här sammanhanget kan ta upp det på ett allmänt plan även om jag hade några personliga exempel på det hela.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är intressant med den här diskussionen kring ett stödsystem för s.k. alternativ media. Skulle ledamot Toivonen kunna upplysa oss litet mer om hur ett sådant stödsystem skulle vara uppbyggt. Hur skulle man göra valet? Vem skulle kunna betecknas som s.k. alternativ media? Det skulle vara lite intressant att få en sådan beskrivning eftersom det lyfts fram som ett instrument som skulle kunna berika medievärlden på Åland på ett betydande sätt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tror inte att man ska märka ord. Jag använde ordet ”alternativ”. Vi har de medierna som vi har. Som vi sade så vet vi inte hur det ser ut i framtiden. Vi borde kanske på något sätt stödja. Jag har ingen modell för det men jag tog ju upp det i kommittén några gånger och jag tycker att det kunde vara något att fundera över - också på ett allmänt plan.

Ltl Johan Ehn, replik

Orsakerna, fru talman, till att man kanske inte får gehör för förslag är ju när man lägger ett förslag som ”vi kanske skulle kunna tänka oss att eventuellt i framtiden eventuellt ha ett system som eventuellt kunde stöda någonting som vi eventuellt inte vet vad är”.

Det vore väl ändå rätt klädsamt om man i ett anförande - som är partiets linje- lyfte fram en sak som skulle berika det åländska medielivet, som i detta fall med ett s.k. stöd och hur man tänkt sig att det ska användas. Annars blir det ju lite svårt att kunna förhålla sig till huruvida det här är något som är bra, dåligt eller bara något som sägs bara för att det ska sägas.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tanken var ju att det här stödet i någon form skulle riktas till nya medier. Då kan man inte begränsa och säga att ska det vara till det, eller det, eller det, utan det är beroende på vad som kommer upp. Det är en sådan diskussion man kunde ha.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Om man pratar om Ålands mediepolitiska program och samtidigt nämner Jimmy Åkesson och hur han hanterar demokratiska medier, så är man nog ute på svag is. Man kan jämföra med Donald Trump som kallar alla nyheter han inte tycker om för falska nyheter.

Sedan kan man lyssna på demokratiska politiker som Barack Obama som sade i ett tal i helgen att ”Visst har jag klagat på Fox News, men att jag skulle vilja förbjuda dem - sånt gör man inte i en demokrati.”

Menar ledamot Toivonen på allvar att public service på Åland inte uppfyller sitt uppdrag?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nej, ltl Igge Holmberg, det menade jag inte. Jag sade ju också att i det stora hela så fungerar det väldigt bra. Men jag tog de risker som kunde finnas och vissa exempel som man lite funderar över. Men överlag så fungerar det väldigt bra. Idag t.ex. så intervjuade man också mig angående det val som var i Sverige igår.

Ltl Igge Holmberg, replik

Man kan ju konstatera att det här inte är någonting nytt från det håll som ledamot Toivonen förespråkar. Vi har redan sett att public service i andra europeiska länder är under attack, speciellt från politiska partier som ligger Åländsk Demokrati nära. I Ungern, i Polen och i Ryssland.

Vad gäller att hemsidan ”Ålands Nyheter” skulle få presstöd? Menar ledamot Toivonen verkligen allvar med det? Man talar om en sida som utan någon som helst ansvarig utgivare sprider vilda och falska nyheter bland annat om ledamöter i Ålands parlament. Jag måste säga att detta är ännu ett nytt lågvattenmärke i debatten från ledamoten.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tror att ltl Igge Holmberg ska lyssna på bandet på nätet. Jag har aldrig någonsin föreslagit att Ålands Nyheter ska ha ett stöd. Tvärtom sade jag att de inte är intresserade av det, det står på deras hemsida. Jag bara använde dem som ett exempel att så här kanske det kan se ut.

Om vi nu ska tala om stöd så självfallet ska ju den som eventuellt ska kunna få stöd fungera som ansvarig utgivare osv. Så de faller ju utanför också av den orsaken. Men jag har inte sagt att de ska få stöd i något sammanhang.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom.

Föredras

2        Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland - statusrapport 2

Landskapsregeringens meddelande M 6/2017-2018

Talmanskonferensen föreslår att inte heller detta ärende ska remitteras till utskott. Kan förslaget omfattas? Förslaget är omfattat.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Borde framtida generationer ha en egen ombudsman? Den frågan ställer sig Gustaf Arrenius, filosofiprofessor och VD för institutet för framtidsstudier i Stockholm. Mandatperioder som endast sträcker sig över fyra år gör det svårt att fatta långsiktiga beslut och att uppgradera och prioritera frågor som är viktiga, inte för dagens väljare utan för de väljare som inte är födda ännu. Dit hör ju i allra högsta grad klimatfrågan.

Att växla om och föra Åland mot ett hållbarare samhälle inleddes på politisk nivå för snart elva år sedan med ett framtidsråd, utbildningar och miljöbokslut, fortsatte med de fyra hållbarhetsprinciperna, rapporten ”Omställning Åland” och lagtingsbeslutet 2014 att vi ska vara hållbara senast 2051. Den här mandatperioden har utvecklings- och hållbarhetsagendan tagits fram. Vårt gemensamma åländska samhällskontrakt med dess vision och sju strategiska utvecklingsmål. Utvecklings- och hållbarhetsagendan är Ålands bidrag till att förvekliga FN:s Agenda 2030 som innehåller sjutton globala och hållbara utvecklingsmål för världen. Hållbarhet kan betraktas som något av ett nästan utslitet modeord och för att ge orden verkligt innehåll krävs systematisk uppföljning och rapportering. Stampar vi på stället, rör vi oss framåt eller går vi bakåt? Ett mycket viktigt instrument i det sammanhanget blir därför de årliga statusrapporterna.    

Hållbarhets- och utvecklingsagendan samt statusrapporten är inte landskapsregeringens. Det är Ålands gemensamma samhällskontrakt och årsbokslut. Det är Ålandsbankens, Viking Lines och Optinovas. Det är Rädda Barnens, Emmaus och Demensföreningens. Det är Mariehamns, Kumlinges och Getas och det är landskapsregeringens och lagtingets.

När vi tog fram utvecklings- och hållbarhetsagendan så fanns det många engagerade och intresserade lärare och rektorer och på deras initiativ så finns det också en lättläst version av utvecklings- och hållbarhetsagendan, texter om framtiden. 

Talman! Jag vill gärna höra lagtingets åsikt om hur och på vilket sätt vi diskuterar och förankrar dessa frågor på bästa sätt i parlamentet. Jag kan konstatera att intresset här inte är så där överhövdat stort, tyvärr. Förslagsvis med ett meddelande en gång under mandatperioden med en nulägesbeskrivning i form av statusrapport och prioriterade områden samt genom landskapets budgetar samt årsredovisningar.

Landskapsregeringen agerar katalysator och koordinator för förverkligandet av agendan i det åländska samhället men agendan är också rättesnöret inom förvaltningen inom de olika avdelningarna, hur vi förvaltar och utvecklar, hur vi lägger upp budgetarbetet och hur vi redovisar och gör bokslut.

 Att arbeta med hållbarhetsprinciperna, att ha ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv på samhällsfrågorna är ett komplett och strukturerat sätt att arbeta på, att driva både politik, föreningar och företag på. Det vänder och vrider på frågeställningar, problem och möjliga lösningar i all sin komplexitet. Vi söker och finner former, förfinar, tar vara på goda idéer hela tiden. Statusrapport två visar att inget av de strategiska utvecklingsmålen ännu har uppnåtts. För att förbättra arbetet ytterligare planerar vi att ta fram handlingsplaner för de sju olika strategiska utvecklingsmålen. Vi vill utveckla styrmedlen och göra lagstiftningsanalyser, helt enkelt förfina det arbetet. Redan idag så analyserar vi lagstiftning ur ett miljöperspektiv, ett ekonomiskt perspektiv och ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom gör vi barnkonsekvensanalyser.

Även landskapsregeringens budgeterings- och redovisningsarbete förfinas och utvecklas hela tiden. Det finns också ett arbete att göra inom offentlig sektor när det gäller upphandling, ägarstyrning och placeringar.

Att vårt arbete med utvecklings- och hållbarhetsagendan har väckt ett stort intresse är en underdrift. Vi har på Åland hittat en metod, en strategi och ett sätt att jobba med dessa komplexa frågor som väcker både intresse och respekt. Och jag påpekar i alla sammanhang att Åland är långt ifrån hållbart ännu.

Vi har haft fullt upp med att fundera på hur vi ska ta vårt arbete vidare men det funderar man också på ur ett globalt perspektiv. Ministrar och tjänstemän har på inbjudan föreläst och gästtalat i Bryssel och i FN. Regeneration 2030 valde att lägga sitt första seminarium på Åland pga. vårt hållbarhetsarbete och med ett stort stöd av Nordiska ministerrådet. Vår utvecklings- och hållbarhetsagenda är översatt till engelska och ligger på FN:s plattform som ett mycket gott exempel. I dagarna fick vi faktiskt respons från andra sidan jordklotet, från Chile, från en lektor som undervisar i klimatfrågor vid universitet i Santiago och som har deltagit i presidentvalet som sakkunnig i klimatfrågor. Herr Molina hade lyssnat på föredragningen i FN, läst vår agenda, blev eld och lågor och vill nu översätta det han ser som en konkretisering av Parisavtalet till spanska. Vi är faktiskt lite överrumplade av uppmärksamheten och vi har konstaterat att det här börjar bli en stark och viktig marknadsföringsaspekt för Åland.

Själv har jag talat på Finlandsinstitutet i Stockholm. Nästa vecka är jag inbjuden att invigningstala på Sveriges kommuners och landstings stora strategiska ledarskapsdagar i Uppsala. Över 400 ledande politiker och tjänstemän kommer att delta.

I somras fick ni alla utdelat ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”. Det här var en skrift som gick ut i hela Svenskfinland, till Åland och hela Mälardalen och där marknadsförs Åland och vårt hållbarhetsarbete på ett mycket sympatiskt sätt.

Landskapsregeringens ekonomiska insats var blygsam. Den leddes av kommun- och kansliminister Nina Fellman men responsen har varit stor. Och här har vi nu det som vi har talat om, vi behöver bli fler, vi behöver helt enkelt marknadsföra oss.

Vicelantrådet, tillika miljö- och näringsministern samt socialministern kommer att redogöra efter mig nu och konkretisera hur vi jobbar med de strategiska utvecklingsmålen. Där de två första målen, välmående människor vars inneboende resurser växer och alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället är en förutsättning för att kunna ta sig an de fem följande målen. Vi jobbar mycket strukturerat och konkret med lika lön för lika arbete, med projekt om psykisk ohälsa bland äldre, vi har inrättat Boost, vi har ett jämlikhetsråd, det har tagits fram en livsmedelsstrategi, en skogsbruksstrategi, en energi- och klimatstrategi och en plaststrategi. Handlingsplaner hur vi ska förbättra vår nästa statusrapport.

Att göra omställningen till ett hållbart samhälle är en resa på en väg som inte har en tydlig och klar vägbeskrivning och där vägen är smal och krokig och innehåller en hel del mindre och större grupper. Vi kommer inte att göra allt rätt på en gång, långt ifrån. Men vi är på väg och slutdestinationen är klar.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för redogörelsen, lantrådet! Jag hade förmånen att sitta i det dåvarande finans- och näringsutskottet när vi antog dessa fyra hållbarhetsprinciper eller egentligen fem om man ska vara noga. Det rådde stor enighet i utskottet då. I lagtinget fördes diskussioner i en väldigt god anda på många sätt.

Min fråga gäller egentligen varför man valde att t.ex. i hållbarhetsrådet inte ta med oppositionens företrädare? Jag är alldeles uppriktigt nyfiken av det skälet att vi gick från ett enigt lagting där man faktiskt ville göra någonting som gick bortom de politiska skiljelinjerna som eventuellt kan råda i dagspolitiken. Det här ansågs vara en fråga som stod ovanför den. Hade det inte varit klokt att ytterligare tydligare inkludera oppositionen i vårt parlamentariska system?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ledamot Pettersson tar upp en viktig fråga när det gäller förankring och det fortsatta arbetet. Det är ju inte så att det är majoriteten som sitter i utvecklings- och hållbarhetsrådet utan det är positionerna som lantråd och vicelantråd. Nästa regerings lantråd och vicelantråd så kommer med all säkerhet att också sitta i utvecklings- och hållbarhetsrådet. Som ledamot Pettersson själv påpekar så har det rått en stor enighet. Inte finns det någon majoritet och opposition i detta hållbarhetsarbete enligt min uppfattning.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är nog positionerna som sitter där, det tror jag också. Men bilden är att det är regeringen som styr i och med att man har både ordförande och viceordförandeposterna.

När man gör en stor förändring och vill förankra den så brett det någonsin är möjligt, hade det då inte varit smart att faktiskt försöka få med även den andra sidan? Vilka positioner det skulle vara kan jag inte gå in på men vi lever i ett parlamentariskt system som går ut på att man har en regering och en opposition. De ska granska varandra i det dagliga. Men när det kommer till någonting sådant här, där man följer FN:s mål, så tror jag faktiskt att det hade blivit ännu bättre om man verkligen hade inkluderat alla, även i en viss formell mening.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns säkert en klok tanke i det att hela tiden utveckla arbetet och se hur man också kan förfina förankringen. Samtidigt som utvecklings- och hållbarhetsrådet sammanträder två gånger per år så finns det också gånger då samtliga lagtingsledamöter har varit bjudna och där kanske det viktigaste arbetet görs. Det är i forum för samhällsutveckling där vi har kraftsamlingen från samhällets olika sektorer och där vi diskuterar statusrapporter och prioriteringar. Med handen på hjärtat så har jag nog till min ledsamhet kunnat konstatera att det inte varit så populära tillställningar bland lagtingsledamöterna. Men vi ska fundera på hur vi kan göra det här på bästa sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har respekt för och förstår att man ska göra rapporter, ha hållbarhetsprinciper och använda vackra ord. Men jag måste säga att jag faktiskt blir besviken. När regeringen nu har suttit i tre år så ser man i meddelandet att regeringens avsikt är att medverka till en helhetsinsats, medverka till en storskalig satsning, medverka till en fortsatt dialog, medverka till långsiktiga färdplaner, fortsätta förädla det årliga förslaget till budget osv. Efter tre år är det fortfarande vackra ord. Det är ”medverka till” och det är ”strategier”. Skulle man inte kunna ha någon konkret åtgärd som skulle göra att det blir ett hållbarare samhälle? Kan man inte nämna någon konkret sak?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att ltl Runar Karlsson ska läsa statusrapport nummer två. Där finns det indikatorer, det finns nyckeltal och det finns också redogjort hur man jobbar med frågorna. Faktiskt är det på det viset att vi hela tiden tar mått och steg för ett mera hållbart Åland.

Om man tar den sociala hållbarheten. Ni kommer snart att få en tilläggsbudget på ert bord. Där står det att vi har tagit mått och steg mot lika lön för lika arbete, vi har inrättat Boost som är en viktig del när man jobbar med marginaliserade ungdomar, vi har en livsmedelsstrategi som det jobbas med varje dag, vi har en energi- och klimatstrategi, vi förnotifierar stöd och vi söker lösningar. Den här utvecklings- och hållbarhetsagendan är ett av landskapsregeringens viktigaste styrdokument. Vi jobbar hela tiden med de här frågorna och konkretiserar det hela tiden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag hör inte en enda konkretisering utan det är det här med ”strategier” och ”hållbarhetsuttalanden” som man ofta kommer med.

Ser vi på den här perioden så har det gått bakåt inom många områden. Vi ser t.ex. att vindkraften har minskat och inte ökat. Biogasanläggning skulle byggas ganska snabbt efter senaste val. Inte en millimeter har man kommit där heller. Man har minskat tilldelning av medel inom sjukvården så att sjukvården i alla fall inte har blivit bättre utan kanske lite sämre osv. De konkreta åtgärderna har gått till de sämre. Det finns ingen konkrets åtgärd som har blivit bättre inom hållbarhetsagendan som jag kan se i varje fall.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Runar Karlsson måste vidga sina vyer och öppna ögonen. Jag sade precis det. Vi är långt ifrån hållbara ännu. Vi har inrättat stöd för solpaneler, vi har en förnotifiering av nya vindkraftverk, vi har ett stort projekt när det gäller smarta och innovativa energilösningar som miljö- och näringsministern har drivit. Så öppna ögonen bästa ltl Runar Karlsson och se det positiva som faktiskt finns och som vi faktiskt driver gemensamt tillsammans.

Det är dömt att misslyckas om det är på det viset att det bara är landskapsregeringen som ska stå för det här. Nej, vi har Viking Line med oss, vi har Ålandsbanken, vi har Optinova och vi har vissa kommuner. Kommunerna är en viktig faktor när det gäller hållbarhetsarbetet. När det gäller offentlig upphandling, när det gäller investeringar, när det gäller ensamhet och psykisk ohälsa. Där kanske vi driver det största projektet av dem alla och det är en kommunstrukturreform för att de små kommunerna ska kunna få luft under vingarna och ägna sig åt utvecklingsfrågor. Där har man en stor och viktig fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Till min stora glädje så ser jag att frågan om att hushålls- och omsorgsarbetet ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män har tagits upp som en viktig fråga och där man också ska börja föra statistik. Jag tycker att den här frågan ofta snuttifieras och man tycker inte att det spelar så stor roll vem det är som hämtar barnen och diskar och tvättar och vem som sköter andra hushållsuppdrag. Hur har det kommit sig att man i hållbarhetsrådet faktiskt har lyft den här frågan?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är ju så med jämställdhetsfrågor att om vi får ett mera jämställt och jämlikt samhälle så mår alla bättre. Kvinnor och män och barn och unga i alla ålderskategorier. En faktor som vi har brutit ut i det här arbetet och som finns i försättsbladet, se statusrapport 2, är det här med vila och återhämtning. Delar man på omsorgsbördorna och delar man på familjearbetet så finns det stora samhällsvinster att göra också.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag tycker att det är mycket väl prioriterat, särskilt med tanke på det behov av arbetskraft vi har i det åländska samhället så är det bra att vi ser till att alla mår bra. Också kvinnorna.

Det som också gläder mig extra mycket är att man på sidan 21 konstaterar att man har tagit med de äldre kvinnorna i statistikföringen när det gäller våld mot kvinnor. En grupp som tidigare har uteslutits.  Så fungerar det ju också i många andra grupper när det gäller äldre kvinnor och äldre män, att man utesluts från cancerscreeningar och andra typer av viktiga undersökningar. Det är glädjande. Jag vet att lantrådet särskilt har intresserat sig för frågan om psykisk ohälsa bland äldre kvinnor under den här mandatperioden och jag undrar ifall man har gjort några framsteg i frågan?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ja, det tillhör ett av de viktigare projekten när det gäller social hållbarhet. Det handlar om social ensamhet och det handlar mycket om kvinnor. Där pågår det, bästa ltl Runar Karlsson, ett väldigt intressant projekt på högskolan när det gäller ensamhet och psykisk hälsa och starka friskhetsfaktorer hos den äldre delen hos befolkningen. Där har jag ett personligt intresse just i den frågan. Det ska vi driva vidare och det behöver också utvecklas och göras permanent. Det är också en fråga för kommunerna.

När jag har pratat med de äldre så har de äldre kvinnorna sagt – det är mestadels kvinnor – att vi skulle också vilja ha ett ”ungdomens hus” fast för de äldre där alla resurser är samlade. När man kartlägger vad som finns på Åland så finns det faktiskt ganska mycket men man skulle behöva ha någon form av en dörr in. Det där har socialministern och jag pratat om och hur man kan gå vidare med den frågan också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Tack lantrådet för informationen och tankarna om hur fortsättningen ska bli med det här.

Lantrådet nämnde i början av sitt anförande att det fanns fyra hållbarhetsmål när det gällde agendan ett Hållbart Åland 2051. I slutet av behandlingen av den så kom det ett förslag från finans- och näringsutskottet att det skulle vara fem mål. Det femte målet tycks ha fallit bort hela tiden i de här diskussionerna, alltså de ekonomiska aspekterna. Jag anser att i alla bedömningar som finns i den så behöver man alltid ha ekonomiska aspekter med. Var lönar det sig att göra en insats? Får man ut mera av en ekonomisk insats eller inte? Varför lyfter man bort den delen hela tiden, för det finns ett lagtingsbeslut på att det ska vara en femte punkt med?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! De fyra hållbarhetsprinciperna är vetenskapliga. Det betyder inte att vi tar det beslutet som lagtinget tog på största allvar. Jag anser att det är inbakat i hela utvecklings- och hållbarhetsagendan. Det visar sig också alltmer att man kartlägger tillit, man kartlägger trygghet och man förenar ekonomi och miljö. Alltså helt nya sätt att tänka. Sätt att tänka bärkraftigt och hållbart. Det visar sig, ltl Brage Eklund, att det är otroligt ekonomiskt.

Som en utvikning så har vi ju kontakt. Miljö- och näringsminister Camilla Gunell träffar på regelbunden basis de 15 största företagen på Åland där man gemensamt funderar över miljöinvesteringar, man funderar över rekrytering och man tycker att det är ett fantastiskt sätt att jobba att dra nytta av varandras kunskap och resurser. Så de 15 största företagen har vi med oss.

Nu har vi anställt en hållbarhetspilot som också ska kunna hjälpa småföretagare. Vi har hela tiden det här perspektivet med oss och ekonomin är en viktig del. Det är den definitivt!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Ja, det hoppas jag, för ekonomin är viktig. Det är sist och slutligen så att för att nå de här målen så handlar det till stor del om resurser och ekonomi. Även om det är kloka människor i det här rådet eller i den här gruppen som jobbar med detta så hindrar det inte att man skulle ha haft det nedskrivet. Att det ska finnas ekonomiska aspekter med i och med att det finns ett lagtingsbeslut på att det ska vara med. Här frångår man ju det egentligen. Men jag förstår att man har det med som en värdering när man ska försöka nå de här målen. Men jag förstår inte varför man måste undanhålla ett lagtingsbeslut när man framhåller de här hållbarhetsaspekterna.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är inte alls på det sättet att man skulle försöka undanhålla någonting. Det genomsyrar också utvecklings- och hållbarhetsagendan. Ett av de specifika målen som näringslivet och ekonomisten har intresserat sig för är ju utvecklingsmålen som handlar om att Åland ska vara attraktivt för boende och inflyttade. Man har engagerat sig på bred bas inom det åländska näringslivet och ser att det finns många vinster att göra genom att tänka hållbart. Hållbarhetsaspekterna är sociala, miljömässiga och ekonomiska. Det genomsyrar hela vårt arbete. Så är det!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Talman! Vi debatterar idag landskapsregeringens meddelande gällande utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland, statusrapport 2. Jag kommer i detta anförande att fördjupa mig lite i de strategiska utvecklingsmålen 1 och 2. Det är 1.” Välmående människor vars inneboende resurser växer” sidorna 14-18 och 2. ”Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället”, sidorna 19-22.

Vårt omslagsdokument är brutalt ärligt: ”Nulägesbeskrivningarna visar att inget av de strategiska utvecklingsmålen ännu har uppnåtts”. Så hur uppnår vi då de sju strategiska utvecklingsmålen? Avgörande för framgången kommer att vara ordet ”delaktighet”. Alltså att vi här i detta rum, i detta hus känner delaktighet i arbetet och ”i morgon” också fortsätter att känna delaktighet. Vi lägger stora resurser på det här arbetet och det är jätteviktigt att det här känns som hela Ålands gemensamma projekt.

Det handlar trots allt om en omfattande samhällsomställning och därför blir det viktigt att det inte uppfattas som att det här hör till en enda politisk gruppering eller ”den politiska elitens projekt” som inte angår ”verklighetens folk” som kämpar på i vardagen. Det här legitimitetsproblemet är ingen ny utmaning och den kommer att följa med arbetet. Därför finns skäl att begrunda extra kring just den här biten. Hur kan vi bygga in mera parlamentarisk samverkan i detta arbete?

Till själva saken, mål 1.  Hur skapar vi välmående människor, vars inneboende resurser växer? Ett kort svar är att ge möjligheten till arbete, ge mening och möjlighet att göra rätt för sig och bidra till vårt gemensamma samhällsbygge. Här har näringsavdelningen tillsammans med socialavdelningen jobbat med fokus på hur vi kan sänka tröskeln för att komma till arbetsplatser för de grupper som av en eller annan orsak är utestängda från arbetsmarknaden? Det är förstås detta som också är orsaken till att regeringen anordnat seminarier just på temat ”socialt hållbar arbetsmarknad”. Här vill jag ta tillfället i akt och särskilt berömma de åländska företagare som dragit sitt strå till stacken och bidragit till - steg för steg - att integrera människor exempelvis med mentala hälsoproblem.

Mål 2 handlar om tillit, det nordiska guldet. Och så som konstaterats kan tillit mätas på flertalet sätt. Sveriges föregående generalkonsul menade många gånger att vi har mycket tillit på Åland. Han argumenterar också för att tilliten för med sig fördelar i form av låga transaktionskostnader. 

Jag har ett personligt exempel som handlar om något så banalt som när jag skulle köpa en begagnad cykel. Jag hade kommit fram till vilken cykel det var som jag skulle köpa. Jag ringde personen ifråga och meddelade att jag ville köpa den här cykeln.  Personen svarade ”Jag är inte hemma just nu, men du kan lämna pengarna i min postlåda”. Jag svarade att ”Ja men jag hade ju tänkt pruta”. ”Ja men då får du lägga lite mindre pengar i postlådan då”. Detta, bästa vänner, är låga transaktionskostnader!

Går tilliten att mäta?  Ja menar jag. Även om detta inte uttryckligen nämns i slutrapporten så kan man titta på ”Rapport 2014:9” från ÅSUB ”Att leva och bo som inflyttad på Åland”. Där kunde vi konstatera att den största delen av respondenterna som var inflyttade på Åland - 97 procent - känner sig trygga eller ganska trygga där de bor.

Vad stärker då tilliten? Om vi tar som exempel tilliten till det här arbetet som vi nu håller på med.  Kanske det är att medborgarna ser att vi verkligen tar konkreta steg för att förverkliga hållbarhetsagendan. I fredags meddelade infrastrukturminister Mika Nordberg att landskapets maskinpark ska drivas med miljövänlig diesel gjord på restprodukter. Ett mycket konkret steg mot att utsätta naturen för mindre koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. Jag tror att sådana här steg faktiskt kan stärka tilliten när ålänningarna ser att vi faktiskt tar medvetna steg framåt mot ett hållbarare Åland.

Talman! Jag vill också ge exempel på några trender som undergräver tilliten på Åland.

Anonyma nyhetssajter utan ansvarig utgivare, som strävar till att uppnå största möjliga splittring i samhället. Göda konspirationsteorier, skapa en allmän känsla av förfall och hopplöshet och att allt går åt skogen. Ställa grupper mot varandra. Invandrade mot urinvånare, finsktalande mot svensktalande, den ”korrupta politiska eliten” mot ”verklighetens folk”.

De här sajterna är idag verklighet i hela Europa, också på Åland. Och bästa vänner, det har blivit viktigare än någonsin för oss i detta rum att vi värnar vår trovärdighet. Då menar jag inte för vår politiska överlevnads skull. Nej jag menar för att kunna stå emot den syndaflod av fake News och semifake News som möter oss i nästa valrörelse.

Ett annat exempel. I min egenskap som socialminister har jag kontaktats påfallande många gånger av pappor som tappat tilliten till samhället. Ofta med någon form av vårdnadstvist i bakgrunden. Bl.a. en pappa som fick en alkoholutredning på sig, trots att han själv och hans föräldrar intygade att personen aldrig hade rört en droppe sprit i hela sitt liv. Eller pappan som upplever att det inte spelar någon roll vad han säger till socialmyndigheterna, ingen tror honom när det kommer till barn.

Varför ska vi lyssna på dessa män? Jo, det är för att detta är medborgare som tappat tilliten till samhället. En del av dom har tappat sin tro på hela samhället som sådant, då de upplevt lögner upphöjas till officiell sanning. Vi ska också bry oss om dem, eftersom vi, bästa vänner, har ratificerat barnkonventionen och lagfäst barnets rätt till sina föräldrar. Det är det som det handlar om, barnets rätt, inte föräldrarnas rätt eller fel.

Vi bör sträva efter ett samhälle som känns rättvist och där alla känner tillit.  Och vi bör vara medvetna om att just den målsättningen ställer höga krav på våra myndigheter. Krav om att inte dra förhastade slutsatser att bevara sin integritet.

Avslutningsvis, källkritik. Är det någonting som förenar exemplen ovan så är det en kritisk hållning till all information. Finns det någon oberoende källa som kan bekräfta det jag hört eller inte? Tack för ordet.

Talmannen

Inga repliker är begärda.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Talman! Att gå från ord till handling och bli konkret tror jag att är allas vår önskan i det här arbetet. Dock måste man komma ihåg att det finns olika nivåer och nu har vi valt att gå in för att arbeta på en mera strukturell eller systemmässig nivå. Vad är det och vad är konkret handling?

Jag tror att om en ledamot här i salen frågar ”vad har du gjort som är konkret?” Menar man då att vi som ministrar ska lägga fram en lag? Är det tillräckligt konkret? Eller menar man att man nästan ska gå ut och gräva diken eller mjölka kor? Vad är tillräckligt konkret och vad är vår roll som politiker och beslutsfattare och personer delaktiga i det här hållbarhetsarbetet.

Det som jag har sett under de här åren som vi har jobbat med hållbarhetsagendan är att många människor kan formulera målen för hållbar utveckling. Alla vill nå dem. Vi har hela FN:s paraply med 17 mål som hela världen ska arbeta efter, men hur hittar man metoden? Hur inkluderar man ett helt samhälle? Hur förändrar man ett helt samhälle där alla är med? Det är svårare.

Människor, politiker och organisationer försöker alla hitta metoderna för att gå från ord till handling. Där tror jag också att vi på Åland måste ge ett värde åt att vi nu har skapat en metod. Att vi har byggt en plattform som är grunden för att kunna gå från ord till handling med ett brett engagemang där många är med.

Vi har tidigare talat här i lagtinget om Public Private Partnership, dvs. att man samverkar mellan offentlig och privat sektor. Jag skulle vilja vidga det här till att säga att det åländska hållbarhetsarbetet handlar om Public Private People Partnership, dvs. alla är med, också civilsamhället och föreningarna.

Så vart har vi då kommit? Vi har en gemensam agenda, vi har en vision, vi har sju strategiska mål, vi har ett etablerat nätverk ”Bärkraft.ax”, vi har ett brett deltagande, vi har hållit tre stycken forum för samhällsutveckling tre år i rad, vi har två statusrapporter och vi har mätbara mål som hela tiden växer fram och vet var vi befinner oss så att vi går åt rätt håll. Bara det att vi har skapat allt detta så väcker stor uppmärksamhet internationellt. Vi har också en lots anställd inom tredje sektorn som du kan ringa från din kommun, från din organisation eller från ditt företag. Hon har flera samtal med aktörer på Åland per dag och svarar på frågor hur just de ska hitta sin metod för att nå sina mål.

Landskapsregeringen har en hållbarhetsstrateg anställd sedan 2015. Sedan 2017 hållbarhetsredovisar vi budget och från 2019 kommer landskapets budget att vara strukturerad i enlighet med hållbarhetsmålen. Och personalen har genomgått utbildning för hållbar utveckling.

Företagen på Åland hållbarhetsredovisar. De har också gått kurser. Många ser hållbarheten och delaktigheten i det arbetet som en profilfråga som skapar mervärde och framgång. 

Jag är personligen medlem i Finlands hållbarhetskommission och min suppleant är Micke Larsson. Vid sista mötet så ville finansministeriet berätta att man som första land i världen nu går först med att sätta hållbarhetsmålen i statsbudgeten. Jag kan säga att vi på Åland är före. Om Finland tror att de är först i världen så är vi först i världen för vi är före Finland.

Vi jobbar med målen tillsammans. Jag har specifikt under mitt ansvarsområde fått glädjen att koncentrera mig mera på mål 3-7 Vatten, ekosystem och biologisk mångfald, attraktionskraft, förnyelsebar energi och hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Vi har lagt en klimat- och energistrategi, vi har tagit ett skogsprogram, vi har ökat satsningarna för att bygga i trä, vi samlar branschen för gemensamt arbete men det kräver ny kunskap och nya attityder. Vi kickoffar ”Bygga i trä arbetet” med ett träseminarium i Växjö i slutet av september.

Övergången till förnyelsebar energi är ett mål som vi har jobbat med väldigt hårt. Vi har stärkt infrastrukturavdelningens team för arbetet med det här förverkligandet. Vi har skickat ner till EU-kommissionen ett förslag på ett vindstöd på förnyelsebar energi för notifiering. Om det förverkligas, vilket vi tror efter diskussioner, så tar vi ett väldigt kliv från 20 procent lokalt producerad vindkraft på Åland till 70 procent. Det är ett enormt stort miljökliv.

Men vi måste också se till hur det här fungerar med vårt lokala nät och den kapacitet som vi har idag. Så därför gör vi nu en simulering med kunniga människor inom det här området för att se hur vårt elnät reagerar på en sådan inmatning med den mängden energi från vind som då matas in i systemet.

Vi har haft stöd för utveckling av solenergi i budgeten för 2018. Det har funnits ett stort intresse, både bland privatpersoner och företag. Vi har byggt laddningsstationer för elbilar, fyra stycken tillsammans med distributionsbolagen, för det är klokt att det är de som servar och driftar de här stationerna, inte landskapsregeringen.

Vi har också pengar i budgeten för det här året som handlar om att elektrifiera busstrafiken i Mariehamns stad och det fasar vi nu ihop med stadens egen agenda och upphandlingsperioder av trafik.

Vi tar nya bränslen i bruk. MY-diesel, är tillverkat av ett cirkulärt drivmedel gjort av avfall. Det kör nu landskapets dieseldrivna maskiner från, man påbörjar om några veckor. Man tar bort den fossila tanken och ställer dit den här i stället. Även den upphandlade busstrafiken på Åland kommer att tankas med det här bränslet. Det betyder att vi tar ner koldioxidutsläppen med 90 procent.  Det är konkret.

Den första eldrivna färjan beställs nu och linfärjor byggs om. Kraftnät Åland arbetar med att arbeta med den laddstation som ska finnas för den kommande Föglöfärjan som ska laddas med el. Bara att se till att laddstationen är på plats är inget litet infrastrukturellt projekt men det är väldigt konkret.

Vi har knutit kompetens till Åland via CLIC innovation med 16 företag och många storbolag som Fortum, Wärtsilä, ABB, Pöyry m.fl. Nu tar vi nästa steg. Vi skapar ett nytt bolag. Ett Helsingfors och Mariehamnsbaserat bolag New CLIC Åland för att ta det här med att göra investeringar inom förnyelsebar energi och smarta elnät från ord till handling.

När Finland reser runt i världen för att visa upp sig som ett högteknologiskt land från minister Lintilä till minister Kimmo Tiilikainen, oberoende om de är på stora CEM-mötet i Köpenhamn med G20-länderna eller i Kina så är det bilder från Åland man visar upp därför att den här platsen ska bli vårt område för förnyelsebar energi och där ny teknik ska växa fram.

En annan del av energifrågan är också kretslopp och cirkulär ekonomi där avfall blir en resurs. På onsdag håller regeringen ett seminarium i ämnet och vid årsskiftet träder den nya avfallslagen i kraft och de förordningar som är kopplade till den.

Vi har tagit i bruk begreppet ”cirkulär ekonomi”. Det är idag en del av vår budget. Vi har stött Ålandskomposten finansiellt i dess verksamhet för att förbättra processtekniken och haft en serie runda bordssamtal och utrett förutsättningarna för en biogasanläggning. MISE har gjort en kompletterande utredning eftersom avtalsfrågan är kommunal behörighet. Vi har också för landskapets del fört diskussioner med flera privata aktörer. Så snart är det dags för vägval och beslut.

Den hållbara livsmedelsstrategin tar sin utgångspunkt i cirkulering av näringsämnen och även i dess förverkligande finns många åtgärder som konkretiserar kretsloppstänkandet.

Talmannen

Talmannen vill påminna att den rekommenderade taltiden snart är överskriden med 50 procent!

 

Tack för det påpekandet! Jag vill berätta om det konkreta arbetet därför att det påstås i Ålands lagting att det inte finns och min lista är ännu väldigt lång så jag ber om ursäkt om jag överskrider tiden.

Utsläppen från jordbruk, fiskodling, bosättning och djurhållning är fortfarande för stora och arbetet med att minska dem måste fortgå. Det har den här sommarens alger, och särskilt de utsatta vattentäkterna visat. Arbetet med ett nytt LBU program inleds i höst och det man med säkerhet vet är att EU:s pengar i framtidens jordbruk kommer att gå till klimatanpassade åtgärder. Både för att stoppa de klimatförändringar som nu pågår men också för att anpassa sig till det som redan nu sker, med långa perioder av torka och långa perioder av regn.

När det gäller jordbruket så innebär det ännu mer åtgärder för bevattning. Nya metoder och system kommer att krävas. Landskapsregeringen införde redan för 1,5 år sedan ett bevattningssystem och har betalat ut idag 800 000 euro i stöd och där det är 30 procent av investeringen.

Vi har tillsatt en särskild arbetsgrupp för att jobba med skyddet av sjöar och vattentäkter men också med en heltäckande bevattningsstrategi. Försök med bevattning av sjövatten på vall och troligen potatis inleds nästa år inom ramen för kretsloppsprojektet Seabased Measures. Där ska även kretsloppsfoder inom fiskodling och nya tekniker inom det hanteras. Det konkreta arbetet med havsplanering har också inletts och ska vara klart 2021. Då planlägger man nyttjandet av vattenområdena runt Åland och klarlägger förutsättningarna för den blåa ekonomin. Åland samarbetar i detta arbete med skärgårdarna i Åboland, dvs. egentliga Finland och Sverige via havs- och vattenmyndigheten, för att få fram en helhet om hur man planlägger havsområden och utvecklar skärgårdar.

Vad ytterligare gäller arbetet med Mål 3 ”Allt vatten har god kvalitet” så vet vi att det är ett uthålligt och långsiktigt arbete som krävs. Landskapsregeringen har också kallat till ett särskilt ägarmöte med Ålands vatten kring rollfördelningen kring åtgärderna kring vattentäkterna som behövs och som både innefattar nya vattenföreskrifter likaväl som pengar och åtgärder för att förverkliga den nya vatten- och avloppsplanen, och förstås att stoppa tillrinning av övergödande ämnen till våra vattentäkter. Vi jobbar också med plaster, mikroplaster och tillrinningen av läkemedelsrester och hormoner där man har gjort provtagningar i hur det ser ut på Åland och vi vet att man överväger investeringar i Lotsbroverket för att också fånga upp de här medicinresterna. Vi har tagit i bruk ett nytt belastningsverktyg från SMHI som ger simuleringar för vad som sker i våra kustvatten.

Jag skulle också väldigt gärna tala om vilka konkreta åtgärder vi har vidtagit när det gäller skogsbruk, fysisk planering, attraktionskraftsarbete m.m. men med tanke på taltiden så slutar jag här. Tack fru talman!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tackar ministern för det anförandet. Det kom ju faktiskt några konkreta åtgärder som man redan har gjort. Man har byggt hela fyra laddningsstationer, man ger stöd till sol el och så köper man tydligen på trafikavdelningen lite grann bränsle som är tillverkat av något annat än olja. Allt det andra som presenterades så var ju kommande planer och kommande strategier och smarta lösningar osv. Ambitionen är hög och det har den varit i tre år nu som den här regeringen har verkat. Men det har kommit hemskt litet konkret ut. Och mycket av det som har kommit ut konkret så har varit naturlig utveckling av tidigare tekniska utvecklingar. Laddningsstationer hade säkert kommit i alla fall. Stöd till sol el har också givits förut och bränslet har man också utvecklat så … (…taltiden slut).

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Jag tycker att det är väldigt synd att ltl Runar Karlsson undergräver och misstror så starkt det arbete som landskapsregeringen gör inom hållbar utveckling. Det är också en bild som han systematiskt sprider ut i social medier. Det är väldigt tråkigt. Jag tror att den åländska befolkningen behöver höra att det görs många positiva saker, att många är med och engagerar sig och att det här kontraktet mellan oss politiker och den åländska befolkningen gör att vi kan jobba för att få de här frågorna i skick. Jag tror att vattenmiljön betyder extremt mycket och jag tror att klimatfrågan också betyder extremt mycket för ålänningarna. Jag tycker att ledamot Karlsson nedvärderar det systemarbete som vi utför.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad det gäller att skydda vårt viktigaste livsmedel, alltså dricksvattnet, så ska jag återkomma i den debatt som blir antagligen efter mitt spörsmål som kommer så småningom.

Fru talman! Det är ju oppositionens roll att granska regeringens löften och regeringens utsvävningar och peka på att det, som i det här fallet, ofta är vackra ord och lite verkstad. Hela tiden läser vi i tidningarna och hör i radion om nya tekniska lösningar och förändringar, det ena efter det andra. Senast tror jag att bussarna skulle börja köra på el osv. Det är lätt att säga men det kommer inte så mycket praktiskt ur det här. Och nu har vi återigen hört ministern komma med vackra ord men hemskt litet med något konkret, tyvärr.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, man får gärna granska regeringen och dess utsvävningar som här sades. Men jag tycker inte att man får föra befolkningen bakom ljuset när det händer väldigt mycket konkret. Så till skillnad från ledamot Karlsson, som faktiskt bara gnäller och inte kommer med något nytt, så skulle jag säga att vi gör väldigt mycket i de här frågorna. Jag tror inte att det har varit en mandatperiod där det har skett så mycket inom det här området som under de tre senaste åren. Och då har jag varit med i regeringen i snart elva år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Och tack vicelantrådet Camilla Gunell. Det är klart för mig att det var ett klokt beslut att kombinera detta med hållbarhetsminister och näringslivsminister för här ser vi verkligen hur man engagerar hela samhället, både det privata och det offentliga. I motsats till tidigare repliker så upplever jag både på kommunal nivå men också som privat person att det verkligen sker stora förändringar och att vi har en ny vind på gång här på Åland. Så tack för det här klargörandet!

Det är också klart att vi tydligare behöver lyfta fram det arbete som görs eftersom det tycks finnas ett missförstånd. Men vi är på god väg och målet är att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle - helst tidigare - kanske till och med år 2030.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det! Vill man verkligen veta vad som görs så måste man ju vara med. Jag rekommenderar alla som inte tror att landskapsregeringen gör sitt yttersta inom de här områdena att vara med på forum för samhällsutveckling. Det är en dag per år som man behöver ägna sig åt att delta och lyssna och då inte bara på vad landskapsregeringen säger utan vad företagarna säger, vad föreningarna gör och vad som händer därute i samhället där många arbetar i en hållbar riktning. Den här frågan har fått en helt annan tyngd och synlighet än vad den har haft förr.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det är precis som vicelantrådet säger att vi måste engagera oss. Alla måste vara engagerade men också samhället. Det här handlar inte om regering versus opposition utan det här är en allåländsk överlevnadsfråga och någonting som vi alla måste ta på allvar. Därför tycker jag snarare att vi gemensamt borde hitta lösningar och bidra i stället för att föra en parlamentarisk diskussion.  

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det! Man kan också konstatera, att när man talar om hållbar utveckling så vill man få veta mest konkreta åtgärder och vad som gäller med vatten och energi osv. Men hållbar utveckling är någonting bredare än så. Det som också är en jätteviktig hållbarhetsreform är förändringen av kommunsektorn, eftersom det har varit väldigt svårframkomligt genom åren att få igenom gemensamma satsningar med 16 avtalsparter. Det har varit ineffektivt och resultaten har uteblivit. Så även det är en strukturförändring som hjälper till att bli starkare och att genomföra de här förändringarna och det tycker jag att är helt nödvändigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack för den här genomgången med de konkreta fallen. Om sedan alla var förverkligade eller planerade är en annan sak.

Med risk för att bli kallad för gnällspik så har jag ju talat om bilar. Och när man tittar på bilar så javisst, där finns det laddstationer. Nu finns det väl fler laddstationer än vad det finns rena elbilar. Men det har ju inte minskat på utsläppen eftersom det fortfarande registreras fler fossilbilar än vad det registreras elbilar.

Jag har tidigare tagit upp detta med gasbilar. Varför nämns överhuvudtaget fortfarande inte gasbilar när det skulle finnas en möjlighet att konvertera fossila bilar, som används mest?  Över ”en natt” så kunde man konvertera dem till gasbilar och direkt minska utsläppen med 30 procent och sedan gå vidare till biobränslen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Som jag har sagt till ledamot Toivonen vid upprepade tillfällen så är detta med gas inte alls ointressant, det är det absolut inte. Men vill man ha det här hållbara kretsloppet - med att både producera en form av drivmedel och konsumera det lokalt - så då behöver vi också hitta sätt att producera gas innan man börjar ge olika slags subventioner för att konsumera gas. Där är vi inte ännu framme.

När det gäller att producera lokalproducerad förnyelsebar energi, där är vi på gång och vi har redan en egen produktion. Så det handlar om det där från ”well to will” som det heter ”från källa till hjul” och att det håller ihop hela kretsloppet. Och det är därför som jag har sagt att gasen säkert är på gång, men vi har ännu ingen producent här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Och tack vicelantrådet Gunell. ”CLIC innovation”, av alla spännande satsningar som gjorts på Åland är det projekt som jag har blivit mest imponerad av. Ser man vilka storbolag som finns med så är det en garanti för att det här är mycket mera verkstad än bara tomma ord. Jag hoppas att alla politiker sätter sig in i projektet. Det här är något som kommer att bygga Åland, vårt näringsliv, och det kommer att påverka både miljön och ålänningarna väldigt positivt. Jag hoppas att alla kommer att agera positivt i stället för att vara bromsklossar.

Jag har en fråga gällande vicelantrådets vision när det gäller Ålands högskola och det här projektet. Finns det någonting där som man kan nämna? Jag brinner för utbildning och jag tror att vår utbildning och Ålands högskola har mycket att vinna på det här också.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det! Ledamot Holmberg går lite händelserna i förväg. Tanken är den att i den tilläggsbudget som är på kommande så kommer det att upptas ett aktiekapital för att delta i det nya bolaget som nu är under bildning och där Åland, via högskolan på Åland, medverkar med ett aktieägande på ca sju procent tillsammans med åtta andra åländska aktörer. Man blir då en del av företaget.

Jag tycker i och med att ”CLIC innovation” ju är ett bolag för utbildning och innovation så ska också vår högskola vara med på det och att man kan hitta synergieffekter där när det gäller utvecklingen av förnyelsebar energi på Åland och ny teknik. Jag tror att det kan finnas en samverkan där som är gynnsam för alla parter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det brukar sägas att det här med hållbart arbete, det kunde vi en gång i tiden. Det tycker jag är ganska talande. Jag stod i somras i min svärfars äppelträdgård och vi pratade om hur många hundra kubik vatten det hade gått åt för att vattna äpplena. Bredvid stod en tom 70 kubikmeters vattentank som inte hade använts på många herrans år. Det är litet talande det här.

Vi har en gång haft metoder för att ta vara på smältvatten för att slippa använda nytt färskt vatten till allting. Det är ju också så förstås att miljöbelastningen inte bara har att göra med att man minskar på vattenförbrukningen utan att det också krävs en hel del kemikalier för reningsprocessen. Ser vicelantrådet någon möjlighet att utveckla den här typen av verksamhet också för de små jordbrukarna? Kanske de stora bevattningsanläggningarna är mera aktuella för stora spannmålsbönder och de som har riktigt stora trädgårdsanläggningar, men också för småbönderna. Hur ser det ut på den sidan?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det! Precis den här problematiken har vår sommar varit fylld av. Hur ska man få vattnet i vattentäkter och sjöar att räcka till för de behov som har funnits inom jordbruket. Där måste man göra precis så, att ta tillvara när det regnar mycket och magasinera på olika sätt och också ta tillvara vatten från t.ex. Lotsbroverket. Man kan hygienisera det genom att förvara det under en tid och sedan återbruka det. Gräva gropar, använda vatten från havet men hålla koll på natriumhalter och se hur de påverkar jordarna på kort och lång sikt. Sådana projekt har vi redan satt igång.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Att använda vattnet från Lotsbroverket i andra hand och också kunna använda de slamrester som blir där är ju förstås ett otroligt intressant projekt, både i vattenförsörjningen men också i energiförsörjningen i form av rötning via biogasanläggning. Det kräver ju att det inte är fullt med läkemedel i materialet. Det där är en hederssak för oss liberaler.

Kollegan Pernilla Söderlund har lämnat in en motion om detta i Stadshuset som hanterades mycket positivt. Jag hoppas att vi kan få till en läkemedelsrening för hela Ålands vatten genom Lotsbroverket inom kort och att landskapsregeringen ställer sig positivt till den utvecklingen och också kan bidra.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Absolut! Jag tycker det är mycket viktigt och början på det som vi kallar cirkulär ekonomi på riktigt. Angående frågan om biogas så kan vi konstatera att vi har tre mindre biogasanläggningar redan på Åland, genom Lotsbroverket, ÅCA och Chipsen. Men det finns också möjligheter att utveckla det här ytterligare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Lagtingskollegor och regeringskollegor! Mot ett hållbart Åland med hållbar utveckling som medel!

Ja, när man vill förändra något, då är det viktigt att börja med en grundlig nulägesanalys. De här nulägesanalyserna eller statusrapporterna gör att allt vårt arbete och våra ansträngningar blir både mätbara och jämförbara och visar på var det behövs förändring och var det behöver sättas i en extra växel. För inom inget av de här utvecklingsmålen kan vi luta oss tillbaka och tro att ”det fixar sig” eller att ”det ordnar sig alltid”.

Tvärtom, för att nå alla utvecklingsmål behöver vi aktiva åtgärder och för att hitta dem behöver vi blanda kreativitet med kompetens.

Statusrapporterna är så intressanta att läsa eftersom vi är alla delaktiga i dem och vi inverkar alla på resultatet. Vi vet heller inte exakt hur vi ska ta oss till det mål där ingen av oss varit förut. Men visst ska vi ta oss till målet. Det är en ambition som vi liberaler har, men visst är arbetet långsiktigt samtidigt som det är här och nu.

Vi har statusrapport 1 och nu har vi också nr 2. De ger oss en kontinuerlig utvärdering av ansträngningarna och allt flera indikatorer utvecklas eftersom och de ska visa om vi är på rätt väg.

Men olika planer och program som görs upp på olika håll i förvaltningen kunde kanske ha en tydligare koppling till hållbarhetsarbetet och hållbarhetsagendan. Det finns förstås mycket att säga om alla utvecklingsmål men jag väljer att betona ”Utvecklingsmål 1” Välmående människor vars inneboende resurser växer”.

Att vara välmående eller att ha hälsa är subjektivt men kan även mätas på olika sätt. Hälsan påverkas av flera faktorer såsom kön, ålder, utbildningslängd m.m. Vi behöver förstås också ha ren luft, rent vatten och ren miljö för att må riktigt bra.

Ibland kan det kännas som att vi är bättre på att mäta och fråga i olika enkäter hur folk mår än att göra någonting åt de stigande ohälsotalen. Ohälsan kostar. Det är ofrånkomligt och det är både på samhälls- och på individnivå. Ett mera systematiskt folkhälsoarbete skulle skapa bättre förutsättningar för satsningar på selektivt stöd till olika målgrupper. Gemensamma satsningar och en mera systematisk samverkan för att kunna stöda friskfaktorer och eliminera riskfaktorer hos ålänningarna skulle ge bättre möjligheter till prioriteringar.  Det här behöver göras på flera olika preventionsnivåer och även här behöver vi göra kontinuerliga utvärderingar, så att vi vet hur vi ska få flera ska må bättre. Det är klart att det finns flera utvecklingsmöjligheter och jag brukar vilja betona den förebyggande vården. Så också idag.

Personligen skulle jag gärna se att skol- och studerandehälsovårdens roll och uppgifter skulle kunna utökas och stärkas så att deras kunskap och erfarenhet skulle utnyttjas bättre. Att se hälsovårdarna som den resurs som de faktiskt är.

Kanske vi skulle behöva en ungdomsmottagning som skulle kunna svara bättre på flera ungdomars behov av tidiga insatser mot psykisk ohälsa, den slags ohälsa som tyvärr ökar mest.

Jag tycker även det är oerhört intressant att man på en del ställen har infört vårdcoacher, som arbetar för att guida speciellt svårt sjuka patienter genom vården. Det är ju så att ingen vill vara en budgetparasit och vårdcoacher minskar inläggningar, förkortar vårdtider, minskar vårdköer och framför allt ger friskare patienter.

Kanske det skulle vara något för Åland också att erbjuda patienter med ett omfattande vårdbehov en vårdcoach för att samordna deras vårdkontakter.

Till sist, bästa regering.  Keep up the good work! Tack talman!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! När det gäller hållbar vård och omsorg så är det förebyggande vård som gäller och ledamot Söderlund behärskar det här i allra högsta utsträckning. Det skulle vara intressant att föra en diskussion kring den här frågan. Det är lite trist att ingen från oppositionen är här för att delta i den här debatten. Men det är glädjande att höra ledamoten i frågorna.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack för den kommentaren! Vi har säkert tillfälle att diskutera saken flera gånger. Jag tycker att den förebyggande hälsofostran, som är mera på samhällsnivå än individnivå, kanske behöver förstärkas. Det gör vi t.ex. också med KST-reformen som jag hoppas att förstärker det här förebyggande arbetet också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Liberalerna talar varma i sitt gruppanförande om förebyggande verksamhet och hur viktigt det är. Jag undrar litet kring det som nämndes här tidigare idag. Det gäller läkemedelsrester, som ledamoten är väldigt kunnig om och säkert är informerad om rörande Lotsbroverket.

Där handlar det egentligen om att ta hand om problemet vid källan och - precis som det förebyggande arbetet gör - att ta hand om det innan det blir ett problem. Samma sak gäller läkemedel. Egentligen ska man kanske inte i slutändan bygga en massa reningar utan snarare börja tänka om.

Hur ser ledamoten, med den kunskap som hon har från ÅHS, kring just läkemedelsanvändningen? Enligt forskningen och den statistik som har tagits fram så använder vi ju mest läkemedel på Åland. Det tycker jag att är intressant.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack för den frågan! Det här är ju ett långsiktigt arbete som också behöver jobbas med på olika nivåer. Det är ju så att många behöver läkemedel, så vi behöver ha en läkemedelsrening på Lotsbroverket. Så ser jag på saken.

Men jag tycker inte heller att det ska ersätta ett ”uppströmsarbete”, att förhindra att man äter för mycket läkemedel eller att läkemedel kommer i avloppsvattnet. Just kring uppströmsarbetet så kunde landskapsregeringen se efter vad man kan göra där, bl.a. vid ÅHS. Det finns vissa läkemedel som lättare renas men också svårare.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det här tycker jag är en intressant frågeställning som jag tycker att vi behöver diskutera djupare. Vi använder ju dubbelt mer läkemedel här än vad man gör på liknande orter. Bl.a. använder man idrottssalvor väldigt mycket och antidepressiva medel. De här läkemedlen far ju sedan ut i våra vatten där fiskarna får dem i sig. Alla vet vi att abborrar som får i sig antidepressivt så flyr t.ex. inte när gäddan kommer. Där ligger de bara och guppar. (Skratt i salen). Inte bara det är ett problem. (Skratten fortsätter). Nu märker jag att oppositionen inte är på plats för nu börjar vi fjanta oss.

Om jag ska fortsätta kort så menar jag att vi borde använda oss av förebyggande åtgärder för att minska de antidepressiva medlen.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

(Ljudet avstängt) … Jag är kanske mera insatt i det förebyggande arbetet än kanske just gäddor och hur de beter sig och inte beter sig.

Jag nämnde just det i mitt anförande att vi behöver titta på den psykiska ohälsan. Vad skulle vi kunna göra och hur ska vi stärka det arbetet så att vi inte skulle behöva få så mycket antidepressiva läkemedel ut i vårt avloppsvatten. Sedan är det också Diplomex som vi har jättehöga nivåer av. Varför vi har det så har jag ingen aning om. Jag har delat ut många sådana tabletter i mina dagar så jag har ju en liten aning men jag har ingen förklaring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Ledamot Söderlund nämnde om tidiga insatser och dess betydelse. Det håller jag med om. Man ser det också - sedan man startade livsstilsmottagningen - vad som har hänt. Det har hänt en hel del genom att man kommit in i ett tidigare skede och kunnat hjälpa. Det är bra och det är hållbart.

Men till min fråga. Ledamot Söderlund pratade om att skolhälsovårdarna skulle komma in tidigare i skolan. Menar man då också skolkuratorer och skolpsykologer? Vi har också skolkuratorer som gör ett viktigt jobb.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Ja, först livsstilsmottagningen vilken jag tycker är jätteviktig att den finns och jag tror absolut att den behövs. Den skulle kanske behöva utvärderas och se på outcome där.

Sedan var det skolhälsovårdarna. Som det är nu så är skolhälsovårdarnas arbetstid väldigt upptagen av de återkommande hälsokontrollerna. Kanske hälsovårdarna skulle göra bra insatser i mera teamarbete med just skolkuratorer, lärare, skolpsykologer och andra yrkesgrupper.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Söderlund för förtydligandet. Det är det som jag också är inne på. Som jag nämnde här tidigare så tycker jag att man framförallt i grundskolan borde se hur man kan utveckla skolhälsan och där skolkuratorerna gör sitt och skolpsykologerna och hälsovårdarna gör sitt.

Jag skulle också vilja ha talterapeuter som skulle komma in och jobba mycket tidigare. Då tror jag att vi skulle kunna göra en hel del tillsammans mot den psykiska ohälsan som är rätt så stor i dag. Här måste vi börja titta på hur vi kan jobba gemensamt och hur vi kan få det starkare. Men då tror jag också att vi måste börja våga se utanför våra skoldistrikt och börja se mera enhetligt. Att alla har det lika och att alla har den rätten och att det inte blir beroende av vilket skoldistrikt man tillhör.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack! Jag håller mycket med om det ledamot Winé säger. Jag tror att det var i den senaste rapporten i ”Hälsa i skolan” som det framkom att skolelever eller studerande - eller både ock - hade svårt att nå skolhälsovårdaren, skolkuratorn eller alla när de hade behov av det. Det här tycker jag att man borde se på mera och att det finns en tillgänglighet. Att man kan träffa skolhälsovårdaren och kuratorn när man har behov.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack fru Talman! Det finns oändligt mycket saker att lyfta fram och diskutera och alla är lika viktiga. Penetrerar men dem och analyserar dem ordentligt så når vi igen ett steg framåt på vägen.

Som vi fick höra av vicelantrådet, lantrådet och minister Wille Valve så har det hänt väldigt mycket. Men vägen fram mot ett helt koldioxidneutralt samhälle är fortfarande lång. Just nu håller vi på att plocka de lågt hängande frukterna. Det betyder att det sker ganska mycket ganska snabbt. Men redan om 5-7 år kommer det att vara väldigt mycket svårare att verkligen åtgärda. Det är lite som när man bantar. Det går ganska lätt i början men de sista kilona är de som är absolut svårast att få bort. Så är det också vad gäller koldioxid.

Men varje steg mot ett hållbart Åland 2051 är en framgång. Att vi nu har en systematisk uppföljning och rapportering är bra. Jag har dock av de sju strategiska utvecklingsmålen valt att lyfta fram endast nummer tre i gruppanförandet och det är ”Allt vatten har god kvalitet”. Det känner jag att är något av det viktigaste och det blev väldigt klart efter den här heta sommaren att vatten är någonting som vi ibland tar för givet.

I rapporten ser vi en nulägesanalys och vi ser också efter de här anförandena att många konkreta åtgärder behövs för att vi ska uppnå målet.

Fru Talman! Varje år tar Östersjön emot mer än 30 000 ton fosfor och nästan en halv miljon ton kväve. Det bor mer än 85 miljoner människor i avrinningsområdet och mer än 55 miljoner människor är bosatta nära kusterna eller vid de vattendrag som mynnar ut i havet. Därför är också BSPC-delegationens prioritet nummer ett vattenmiljön i Östersjön.

Från alla dessa människor och deras verksamheter, som industrier, trafik och jordbruk, transporteras föroreningar till havet från vattendrag och via nedfall från atmosfären. En del arter i havet drar nytta av det ökade tillflödet av näringsämnen, medan andra får svårare att konkurrera och minskar i omfattning eller försvinner helt. Övergödning kan på ett radikalt sätt förändra havets ekosystem. Och det har vi sett i somras. Det finns många lösningar och många diskussioner. Men en konkret sak här på Åland som diskuteras, kanske till och med litet för litet, är fiskodlingarna i havet och deras betydelse för den bidragande orsaken till övergödningen i våra vikar. Vi socialdemokrater stöder linjen att man framöver och i framtiden borde utveckla fiskodingar på land. Långsiktigt måste vi hitta andra lösningar än att ha dessa verksamheter i våra täta och grunda vikar.

Fru Talman! Sommarens torka har nog också aktualiserat en krismedvetenhet kring vårt dricksvatten. Det har påpekats länge att Ålands tillgång till dricksvatten är extra sårbart eftersom merparten tas från ytvattentäkter. Det är oerhört oroväckande att våra vattentäkter är så pass övergödda och att algblomningen är så stor. Många av er har säkert sett bilder på sociala medier.  Ålands Vatten diskuterar att utreda alternativa vattentäkter framom avsaltning vilket vi kunde läsa i dagens tidning och det är ju bra, men det hanterar inte problemet kring de stora mängder alger vi har i våra vattendrag. Glädjande är dock att information från ÅMHM säger att man ser till att det som är undersökt vetenskapligt kan konstatera att det nu inte finns någon anledning i dagsläget att oroa sig för dricksvattnet och att Åland har en god kvalitet på dricksvattnet.  Men vi vet också att rena vattnet från alger har en merkostnad. Och vad kostar detta oss ålänningar?

För att säkra tillgången på rent vatten i framtiden måste vi ta hand om sjöarna som förser oss med råvaran. På Åland finns i dagsläget tre vattenskyddsområden som man måste vara särskilt varsam med. Inom vattenskyddsområdet gäller särskilda skyddsbestämmelser med extra strikta regler närmast sjöarna.

Vattenskyddsområdet omfattar det här tillrinningsområdet. Ett tillrinningsområde är den mark kring en sjö som påverkar sjön vid nederbörd. Regn som faller inom området för med sig näringsämnen och farliga ämnen ner till vattentäkten. Vi socialdemokrater vill att vattenskyddsområdet behöver utökas så att tillrinningsområdet inte förorenas och att vi i samband med de nya kommunerna också får ett utvecklat interkommunalt samarbete för att dela på vatten.

Bara som exempel vill jag ta min sommarkommun Kökar som har ett fantastiskt dricksvatten där man också, trots torkan, har klarat sig väldigt bra och där det är en önskan från kommundirektören att man just ska se över dessa tillrinningsområden för att garantera att vattnet i Oppsjön förblir lika klart och gott som det är idag.

Ibland tycks vi nog glömma bort att vi alla är bosatta på samma ö och det är dags att aktivt börja prioritera den här livskällan.

Sammanfattningsvis, fru talman. Vad gäller vatten så har vi socialdemokrater en tydlig linje. Vi vill att fiskodingarna i framtiden ska utvecklas på land och att man tar fram långsiktiga hållbara lösningar för en god fiskodling.

Vi vill säkra tillgången på rent vatten i framtiden och då måste vi ta hand om våra sjöar genom att vattenskyddsområdet kring sjöarna utökas så att tillrinningsområdet inte förorenas.

För det tredje så vill vi driva kommunsammanslagningen för att kunna utveckla ett interkommunalt samarbete för att dela på vatten, vår livskälla.

Talmannen

Ingen replik begärd. Nästa talare är ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Hållbarhetsarbetet berör oss alla och alla samhällssektorer.  Jag kommer att uppehålla mig kring två av områdena.  Mål 3 ”Allt vatten ska ha god kvalitet” och mål 5 ”Attraktionskraft för företagande, boende och företag”.

När det gäller mål 3 ”Allt vatten ska ha god kvalitet”, är det bara att konstatera att nuläget är alldeles oacceptabelt. Dessutom verkar framtiden bära med sig ytterligare försämringar. Vi kan konstatera att livsmedelsproduktionen, som jag koncentrerar mig på idag när det gäller vattenkvalitén, har negativ inverkan på våra vatten. Man kan förenklat säga att fiskodlingarna står för fosforutsläpp och det landbaserade jordbruket för kväveutsläpp. Både fosfor och kväve är naturliga ämnen som ska finnas i våra vatten men problemet uppstår då ämnena läcker ut i för hög grad, så som sker idag. Havet blir övergött.

Så vad är lösningen? Att sluta producera mat? Förstås inte, men vi behöver arbeta strategiskt med frågan och aktivt minska utsläppen. Vi har en litet annan syn på fiskodlingarna än vad socialdemokraterna har. Jag tänkte begära replik men eftersom jag tar upp det i mitt anförande så väljer jag att svara på det så här.

 Fiskodlingarna utmålas ofta som Östersjöns största bov men jag vill också belysa det arbete som gjorts där. Det kan fungera som en positiv modell för annan livsmedelsproduktion. Utsläppen har minskat drastiskt. Sedan 1980-talet har man minskat utsläppen av fosfor med 90 procent och 75 procent av kvävet och man skulle kunna göra än mer, åtminstone på nettonivå.

Här är det oerhört viktigt att företagen och det offentliga borde hänga ihop. Man borde ge tillstånd för fiskodling där det råder goda strömningsförhållanden och man borde ha krav på skräpfiske och vi borde förstås ha kretsloppsfoder. Liknande processer borde vi få till i det landbaserade jordbruket. Vi borde ta hand om energin i stallgödsel och inte låta det rinna ut någonstans. Vi borde recirkulera näringsämnena och se över vattentäktsskydd och dikningsregler. Lösningar finns och det kommer att bli oerhört spännande att följa de olika partiernas ställningstaganden i det nya LBU-programmet som kommer snart.

Det sistnämnda handlar lika mycket om mål 5 ”Attraktionskraft för boende, besökare och företag” eftersom det stärker den åländska konkurrenskraften. Det arbete som Optinova gör nu, där man sparar 85 procent av sitt vatten, är ett exempel som både minskar kostnaderna och är mycket bra för miljön. Vi borde se till att få avkastning från slaktavfall från jordbruket och fiskindustrin. Tänk om vi kunde halvera mottagningsavgifterna för den här typen av avfall genom biogasproduktion. Vilken skillnad det skulle göra på utgiftssidan för företagen.  Tänk om alla benrester från Dahlmans kunde bli benmjöl så att vi kunde få en ny exportprodukt som skulle säljas från Åland. Och tänk om Chipsens tvättvatten kunde användas som bevattning för potatisåkrar. Det handlar om cirkulär ekonomi och jag tror att vi alla förstår att det finns betydande summor med pengar att spara. Dessutom finns det stora mängder med EU-bidrag för det här omställningsarbetet. Vi borde helt enkelt börja agera.

På onsdag hålls en föreläsning om cirkulär ekonomi. Jag hoppas att det blir startskottet för ett omställningsarbete inom den här nischen.

Det som också är intressant är den potential som finns framförallt inom tillverknings- och förädlingsindustrin vilket också utgör en betydande del av våra exportföretag här på Åland. Det är viktigt. För om småföretagande är Ålands själ så är exportbolagen den åländska ekonomins ryggrad. Vi måste stärka konkurrenskraften. I den cirkulära ekonomin finns potential som dessutom är hållbar.

Men attraktionskraft handlar också om människorna, folk ska vilja flytta hit.  Samarbetet inom ”Braingain Åland” är ett mycket bra arbete där man tillsammans arbetar för att locka hit den kompetenskraft som det åländska näringslivet och exempelvis ÅHS så nödvändigt behöver. Också här tror jag att vi kan bli bättre. Vi borde framförallt marknadsföra de oerhört goda skolresultaten som vi har här på Åland för att få fler att flyta hit. Men också den livskvalitet som livet på Åland erbjuder. I den åländska attraktionskraften kan inte nog det breda och osannolikt professionella kulturliv som Åland erbjuder understrykas. En viktig motor i det sammanhanget är Ålands Musikinstitut och personligen ser jag gärna också en teaterskola i framtiden. Det kommer att locka fler till Åland. För att locka såväl boende som turister är kulturlivet viktigt och där är alla insatser viktiga. Och vi är faktiskt ganska bra på detta här på Åland.  Allt från ungdomsföreningarnas farser, till Katrina kammarfestival och Pub Ettans insatser för att locka hit musiker från hela världen.

Till sist, talman! Jag vill ytterligare nämna turismen och en av mina käpphästar, restaurangbranschen. Vi behöver arbeta i den här sektorn för en tillväxt av ny kompetent arbetskraft. Restaurangbranschen är viktig för turismen. Den fungerar både som huvudreseanledning men är också central för betyget för de som reser hit av andra reseanledningar. Jag hoppas att vi kan få till ett tätt samarbete mellan branschen och det offentliga också i denna fråga. Tillsammans är vi starka och det är bara tillsammans som vi kan göra skillnad!

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Johansson! Två saker. Det gläder mig att ledamoten resonerar positivt när det gäller fiskodlingarna. Den branschen har verkligen gått igenom en ordentlig sanering när det gäller utsläpp och det är ett arbete som pågår. Det handlar ju parallellt om att om man sparar på miljön så sparar man även på foder. Den utvecklingen som de går igenom är väldigt positiv. För fiskodlingen i sig är en viktig importindustri och de är väldigt personaltäta. Det är viktigt att de får leva kvar.

Sedan kommer ledamoten in på attraktionskraften. Det ordet kan man inte nog så många gånger använda som talare i Ålands lagting för det är någonting som är Ålands framtid faktiskt på alla sätt och vis. Jag gillar också det som ledamoten sade om att vi måste lyfta upp vår utbildning och hur bra den är för våra närregioner.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Fiskodlingen är inte på något sätt okomplicerad. Men man behöver hålla i minnet att man har gjort väldigt mycket. Miljöcentralen gjorde tidigare i början av året en rapport där man konstaterade att de diffusa utsläppen som kommer från land har varit ganska konstanta hela tiden medan punktbelastningarna, som bl.a. utgörs av fiskodlingarna, drastiskt har minskat. Så man har gjort väldigt mycket. Jag tycker det är orättvist att använda gammal statistik för att prata om hur fiskodlingarna fungerar idag. Och pratar vi om det tillsammans med attraktionskraft så ska vi med handen på hjärtat vara ärliga med att för många skärgårdskommuner - framförallt för Brändö och för Föglö - så betyder fiskodlingarna väldigt mycket. Ser man på andelen skolbarn i Föglö grundskola så är det inte bara en och två av dem som har flyttat in tack vare fiskindustrin.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Ännu en gång. Beröm för ett bra anförande av ledamot Johansson. Jag tycker att det är vettigt på det sätt som ledamoten lägger upp sitt anförande, att man både pratar om hotbilden men också om goda exempel. Fiskodlingen har varit en stor hotbild och det finns väl ett visst hot ännu, men jag tycker att det arbete som man gör inom den industrin så är viktigt eftersom det idag håller våra skärgårdskommuner under vingarna. Utan dem så skulle det väl knappast finnas skolor i vissa kommuner. Det är precis som ledamoten säger.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det är precis det som är grejen med hållbar utveckling. Att man inte längre tittar i stuprör och att detta är en miljöfråga, en ekonomisk fråga och det är en social fråga. Man ser att samhället är mer komplext än så och att allting faktiskt hänger ihop. Goda skolor skapar attraktivitet, arbetsplatser skapar möjlighet för inflyttning, och som vi alla vet, vi behöver bli fler på Åland. Där behöver vi ta krafttag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag tycker att ledamoten gjorde det väldigt enkelt för sig när man utsåg två syndabockar för den övergödning som finns idag, jordbruket med kvävet och fiskodlingen med fosforn. Men inte med ett ord nämnde ledamoten det som kommer uppifrån och ner idag. Det tycker jag också borde vara en del i hela paketet. Hur kommer man åt det som släpps ut uppifrån idag med all flygtrafik som finns. Men inte ett ord utan det var två syndabockar på den här holmen som skulle utpekas.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! För mig handlar hållbar utveckling om att börja med sig själv och det man själv kan påverka. Jag inledde mitt anförande med att säga att det är mycket förenklat att säga att fiskodlingarna står för fosforutsläppen och jordbruket för kväveutsläppen. Visst är det så att det är förenklat. Men det är faktiskt någonting där vi har potential att med egen behörighet och med egna EU-medel direkt styra.

Internationell flygtrafik har vi kanske inte jättemycket att säga till om i Ålands lagting. Om man börjar debattera den frågan så flyttar man ansvaret på någon annan. Ska vi nå ett hållbart samhälle så är det precis tvärtom som vi måste göra. Vi måste börja med oss själva och vårt eget samhälle och titta på vad vi kan påverka och sedan pressa på internationellt. Det är så det hållbara arbetet går framåt.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är klart att man förenklat kan göra på det viset. Men vi agerar utåt i världen också och vi sitter med i BSPC och vi är med i Nordiska rådet. På alla ställen där vi agerar, åtminstone de politiska representanterna, så borde vi ju lyfta frågorna som gäller internationell flygtrafik och inte bara kortsiktigt prata om det här. Det här är ju en internationell fråga. Alla länder försöker ju anpassa sig till en hållbarhetsagenda i framtiden. För en del går det bättre och för andra går det sämre. Visst ska vi titta på det som vi kan bidra med men man kan inte ensidigt peka ut två näringar för de utsläpp som förekommer här på Åland idag.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Visst är det så att man kan använda andra områden. Idag använde jag de här två områdena därför att jag ser att det finns stora möjligheter för Åland att effektivera sig så att man minskar miljöbelastningen samtidigt som man minskar på sina kostnader och ökar vinsterna. Det är en bra sak och det är någonting som vi kan göra något åt och vi kan omställa ganska snabbt i det ärendet. Det handlar inte om att sätta olika grupper mot varandra. Det handlar om att ”vad kan vi göra här och nu?” Då är livsmedelsproduktionen en väldigt viktig del eftersom vi själva här i lagtinget ofta talar om att vi vill ha här- och närproducerad mat. Vi vet att livsmedelsindustrin är en av de större nedsmutsarna. Om vi vill nå alla mål samtidigt så måste vi våga prata om hur vi kan förbättra livsmedelsproduktionen. Och det är inget fel i det. Jag ser att det finns potential. Det kan bli bättre, både för miljön (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ledamot Winé.

Ltl Göte Winé

Talman! Tack landskapsregeringen för denna statusrapport 2 och dess meddelande. Denna rapport är ett viktigt dokument, ett levande dokument som jobbar mot strategiska utvecklingsmål. Inom vissa områden händer det mera. Här tycker jag att näringsministern och vicelantrådet hade ett långt och informativt anförande. Riktigt bra jobbat där landskapsregeringen! Man ser att det händer saker.

Det är ju så att vi givetvis har stora utmaningar framför oss. Och med denna sommar så är det mycket som har testats. Där tänker jag på värmen och torkan, en allt tuffare tid för jordbruket och möjligheterna för dem. Men också, kära kollegor, på utvecklingsmål 3 ”Allt vatten har god kvalitet”. För första gången på mina 50 år kan jag inte simma vid min insjö där jag bor pga. vattnets kvalitet och algernas utveckling. Men största oron är nog ändå våra dricksvattentäkter och hur de mår. Det här är inget som man kan lasta den här regeringen för.  Det gäller att jobba långsiktigt och hållbart.

Egentligen anser jag att det inte lönar sig att leta syndabockar utan vi behöver se vad kan vi göra gemensamt för att förbättra vårt vatten. Vi behöver se framåt, vi behöver alla få mer kunskaper men även regleringar. Inte leta syndabockar utan se vad jag som person kan göra för skillnad. Vad kan vi själva ändra i beteende för att förändra på detta?

Talman! Resten av mitt anförande kommer jag att fokusera föga förvånande på utvecklingsmål 1 ”Välmående människor vars inneboende resurser växer”.

Visionen är ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt Åland”. Det är en fin vision men det är ännu en bit kvar. Letar vi tillräckligt för att se om alla kan blomstra? Maskrosen kommer upp lite varstans men under denna sommartorka hade även den tufft. Idag tänker jag inte på maskrosbarnen, utan jag tänker på Pelle och Stina. Pelle med högfunktionerande autism och Stina som är odiagnostiserad men med svåra utmaningar socialt. De bor i en kommun med en skola på runt 100 elever. Ser vi dem och ska vi jobba för att få dem att blomstra och på vems ansvar?             Är det kommunens? Och om det är kommunens ansvar. Ser då kommunen dem och deras behov? Man behöver ge dem förutsättningar att blomstra. För det säger vi i vår agenda. ”Alla människor skall blomstra i ett bärkraftigt Åland”.

Nu är det inte PISA eller annat utan nu ska vi ha ett samhälle som tar vara på alla. Även dem man inte alltid vill se eftersom de kräver resurser. Man ska se att Pelle och Stina får hjälpen i skolan för att komma ur grundskolan, de ska ha möjlighet att komma in i gymnasialutbildningen och få en examen som leder till ett jobb.

En sak är säker, här kommer vi inte undan utan stöd från samhället. Vi behöver se dessa unga och ge dem den hjälp de behöver för att kunna blomstra. Vare sid det är offentligt eller privat. De behöver få dem att känna sig trygga i sin miljö i skolan, de behöver stärkas i sin identitet.

Jag saknar lite text i meddelandet om människan, att stärka den enskilde människan, låta den växa i ett bärkraftigt samhälle. Vi är jättebra på att skriva ord om hållbarhet i offentlig upphandling, placeringar samt ägarstyrning.

Det vi hittar i meddelandet om att stärka individen är på sista franska strecket i meddelandet ”I syfte att motverka psykisk ohälsa, långsiktigt verka för att förmågan hos individer i samhället, att balansera aktivitet och prestation med vila och återhämtning utvecklas.”

Visst behöver de unga vila t.ex. för de ska vara uppkopplade hela tiden och kan knappt ha mobilen ifrån sig. Men många behöver stöd och hjälp. Inte bara vila och återhämtning, de behöver hjälp och stöd från samhället.

Jag vill att vi ska lyfta in social hållbarhet mera i den text som är nu. Vi måste få in ett större ansvar med att lyfta människan och då verkligen de som är i behov av hjälp från samhället. Man bör också lyfta in social hänsyn i upphandlingar. Social hänsyn kan syfta till att främja sysselsättning, ökad social integration och förbättra tillgängligheten i samhället.

Åland har ett utvecklings- och hållbarhetsråd som ger möjligheter. I arbetet med utvecklings- och hållbarhetsagendan ska vi - nej vi måste - lyfta in social hållbarhet och tydlig vägbeskrivning genom att t.ex. jobba mer socialt värdeskapande.

 Därför, bästa regering, så hoppas jag att ni ser möjligheter att också få in mer i arbetet om social hållbarhet och socialt värdeskapande. Låt oss lära oss och jobba mer socialt värdeskapande.

Styrkan med hållbarhetsrådet är just för att man jobbar tillsammans, näringslivet och det offentliga. För att jobba socialt värdeskapande behöver vi få in även näringslivet. Låt oss också se att social hållbarhet som ett marknadsvärde, likväl som det miljömässiga. Ha utbildning på Åland om social hållbarhet med t.ex. hur vi gemensamt jobbar socialt värdeskapande.

Bästa kollegor! Låt oss höja blicken. Vi skyller lätt på varandra. Hur många gånger har jag inte hört ”Är det inte dags för landskapsregeringen och lagtinget att sluta ge pålagor på kommunerna nu?”. Mycket av dessa pålagor är till hjälp för att dessa unga ska kunna blomstra i ett bärkraftigt samhälle. Men då måste vi se dem och ge dem hjälp.

Talman! Det jag vill säga är att ska vi stå för detta ” Alla kan blomstra i ett bärkraftigt Åland” och då måste vi se alla unga. Vi har allt fler idag som har svårt med den grundläggande grundskoleutbildningen, de behöver mer hjälp i mindre grupp, de behöver mer stöd och få den hjälp som de behöver. Det är dags att vi börjar se Pelle och Stina och deras behov.

Visst gör vi en del med verksamheter som Pelaren, Fixtjänst och Boost. Men kommer de resurserna in för sent? Kan vi gemensamt jobba för våra unga, att se dem, inte skylla på varandra om vems ansvar det är och säga ”varför gör ingen någonting?”. Låt oss i stället höja blicken och införa ett socialt hållbart värdeskapande samhälle. För blomstrar folket så orkar också folket tänka mer på miljön.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande talare är ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström

Tack fru talman! Jag ska faktiskt spinna vidare lite grann på min kollega ltl Göte Winé och hans kloka anförande här. Jag upprätthåller mig också vid det första utvecklingsmålet som är hållbarhetsagendan och påminner mig om hur den lyder ”Välmående människor vars inneboende resurser växer”.

Och i den andra statusrapporten lyfter man upp hur unga mår på Åland idag och ur nuläget är. Det är ingen rolig läsning.

När det nya lagtinget tillsattes 2015 utkom ungefär samtidigt enkäten ”Hälsa i skolan” och många, inklusive jag, lyfte upp hur viktigt det är att verkligen ta tag i detta nu. Det fanns även skrivningar om det i regeringsprogrammet.

2017 gjordes en ny enkät med samma nedslående resultat. Det kanske mest alarmerande är att fler än var tredje tjej som går i yrkesgymnasiet lider av måttlig eller svår ångest. Skulle vi vuxna godta en sådan siffra på våra arbetsplatser? Jag tror inte det.

Nu gäller det att lägga resurser bakom orden och ambitionerna. Detta är en för viktig fråga för att fastna i prat och rapporter som ligger på nån hylla och dammar.

Nu är det inte helt nattsvart. Det finns flera insatser som görs. Jag tänker framförallt på satsningen på ungdomens hus, Boost, men också på olika föreläsningar och seminarier i frågan.” Lika- Olika-metoden” har en mycket stor del av åländska ungdomar fått ta del av, och kanske om man kunde följa upp det än mer skulle det kunna ge mycket gott.

Och ibland behöver en åtgärd inte vara särskilt komplicerad eller dyr. I stadens högstadier börjar eleverna numera senast kl. 09.00. Detta innebär en bättre sömn och gynnar den psykiska hälsan.

Jag noterade att gymnasiet hade en entreprenörsdag förra veckan med inspirationsföreläsningar. Och den 20 september anordnas ett seminarium på Alandica under rubriken ”Är jag en av killarna?” som bl.a. tar upp könsfrågor och yrkesval. Jättebra!

Jag tror att det skulle vara riktigt bra om resurser också veks i budgeten för gymnasiet för en motsvarande dag gällande psykiskt välmående och hur man förebygger psykisk ohälsa. Jag ska som politiker inte lägga mig i exakt hur detta skulle genomföras, men jag tror den svenska föreningen Tilia skulle kunna vara en bra samarbetspartner. Tilia erbjuder sen ett år tillbaka åländska ungdomar att få hjälp via deras nätverk genom chat, telefon, mejl och lägerverksamhet. Sen tror jag även här att vi behöver jobba förebyggande, vilket också har nämnts här idag.  

Programmet YAM för högstadier har visat sig mycket framgångsrikt i 11 europeiska länder. Karolinska institutet lär upp instruktörer som sedan arbetar ute i skolorna med övningar, information och workshops. Åländska Reseda är redan med på ett hörn när detta snart införs i Österbotten för flera tusen elever. Där har vi en bra samarbetspartner gällande YAM också. Jag vill flika in att ltl Pernilla Söderlund tog upp det här med lågtröskelmottagning som också är en ypperlig idé och väldigt viktigt.

Som politiker ska vi främst ge resurser och berätta att vi ska göra saker och ting. Inte exakt hur man ska gå till väga. Men jag har en viss insyn i de här frågorna och brinner verkligen för dem så jag kan inte låta bli att dela med mig av några personliga tankar.

Arbetet fortsätter och det är bra att dessa viktiga frågor är högt uppe på agendan. Men det får inte stanna vid prat och publikationer, det måste bli verkstad också.

Jag har litet tid kvar så jag kan ta upp litet grann om miljön också. Vi hörde här tidigare att min kollega ltl Sara Kemetter sade att fiskodlingar behöver komma upp på land. Det är jag helt enig med, förstås efter en övergångsperiod. Det kan inte ske nästa vecka. Faktum är att vi har haft fina miljöhandlings- och vattenvårdsprogram. Jag har för mig att målet var att 80 procent av utsläppen skulle ner till 2015. Har så skett? Nej, inte på långa vägar. Jag tycker att vi behöver ta de här sakerna på allvar. Vi kan inte bara skapa fina rapporter och program utan de ska följas också. På något vis kan Åland vara – och är - pionjär på de här områdena. Vi har ändå Fifax ute i Eckerö som har kommit en bit på vägen med hur man kan bedriva framtidens fiskodling uppe på land.

Det här tar fart rejält i Finland just nu och jag ser ingenting som skulle hindra att Åland tar på sig ledartröjan och blir bäst i Finland, eller varför inte ha ännu högre ambitioner. För man har ju ändå den här kunskapen om hur man odlar fisk. Varför inte använda den kunskapen uppe på land också?

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Wikström! Det var ett insiktsfullt anförande och ledamoten kommer in just på den fysiska ohälsan bland ungdomar i gymnasiet och det är ett problem. När det gäller Ålands gymnasium så satsas en hel del på fortbildning, både för de anställda och för de studerande. Det som förhoppningsvis tar ett ännu större kliv - och där det har gått lite trögt eftersom det inte är någon lätt fråga att hantera – det är just att öka rörelsen hos alla ungdomar och få dem att röra på sig mera. Det är bevisligen så att om rör du på dig så mår du också bättre. Det är inte bara kroppen som mår bättre utan det är också knoppen. Men att få med alla på det tåget är en utmaning. Vi lägger ner ännu mera resurser och ännu mera engagemang under det här läsåret på det så jag hoppas att det ger resultat. Det handlar också om ett förebyggande arbete.  Jag vet också att den nya grundskolelagen och den nya läroplanen också kommer att gå i den riktningen att man vill se att alla våra elever, oberoende ålder, kommer att få en bra grund att stå på.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Holmberg! Det stämmer bra. Ofta tänker vi för djupt och för brett och söker de komplicerade lösningarna. Men att sova bra och att röra på sig det är två verkligt viktiga saker som har en stor påverkan på den psykiska ohälsan.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag hörde under ett studiebesök till Färöarna att på Färöarna har man byggt ett nytt gymnasium för sina 1 500 gymnasister. Det är fem våningar högt och det kostade 100 miljoner euro att bygga. I den byggnaden finns det ingen hiss. Det finns en för de rörelsehindrade men alla andra ska gå upp och ner i trapporna. Det är ett rörelsestrategiskt beslut att inte ha hissar i femvåningshuset. Det är också ett tecken i tiden.

Ltl Tony Wikström, replik

Som sagt en enkel lösning även om ungdomarna kanske inte tycker att det är så trevligt alla gånger men effekten kommer säkert.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Det kommer säkert någonting bra ur den här hållbarhetsagendan också fast jag tycker att det går alldeles för långsamt och med för korta steg framåt. Speciellt när det också tar kliv bakåt trots att man från regeringens sida försöker ge sken av att det är en revolution på gång. Men ur alla sådana här agendor och meddelanden så kommer det säkert något gott ut och det ska vi försöka stödja.

Det är ju så med den här hållbarheten att det är tre parametrar som man har satt. Det är ekonomi, det är det sociala och det är det miljömässiga som man försöker binda ihop på något sätt till ett bra paket. Det finns säkert mycket som ska sammankopplas och sammanflätas med det.

Ser vi på ekonomin så kan man väl säga att den åländska ekonomin är hållbar. I alla fall som den ser ut idag. Sedan målas förstås framtiden i mörka, svarta moln. Jag har själv varit inom det kommunala och i landskapet i sammanlagt 40 år och det har alltid varit så att ”det är ganska bra nu men vänta, det blir nog sämre”. Så pratar man också nu. Men jag vet att i senaste bokslut så hade landskapet plus 17 miljoner utan skuld och kommunerna ligger väl på minst lika mycket i överskott. Dock har de en skuld. Ekonomin är nog - just nu i varje fall - hållbar och också ett antal år framåt fast det finns utmaningar, det vill jag absolut påstå.

Sedan har vi den sociala sidan där vi också har det hyggligt ställt. Tyvärr var det ju så att landskapsregeringen valde att skära ner i ÅHS-budgeten vilket medförde att de dementa inte längre fick en egen avdelning. Det kan man inte säga att var ett hållbart beslut för de dementa, vilka behövde det mest. Där tycker jag att man har gått ett rejält steg bakåt, vad gäller dem. För övrigt har vi en bra sjukvård och jag tror också att utvecklingen nu har kommit på rätt när man inser att man inte kan fortsätta skära så här mycket. Det måste nog ges mera medel till sjukvården så att man kan behålla den på en bra nivå. I och med det är jag inte orolig just nu för att sjukvården inte skulle vara hållbar.  Det har antagligen också regeringen insett, åtminstone hoppas jag att de inser det, vilket det verkar.

Ser vi på den sociala sidan på äldreomsorgen så är det ju samma sak där. Det ser bra ut men man har valt att skära ner landskapsandelarna ganska rejält vilket förstås kommer att påverka bland annat äldreomsorgen. Det vill jag påstå att inte är en hållbar utveckling. Man har försökt genom att i procent ange hur många äldre som ska bo hemma och hur många som ska få vård och omsorg. Det vill jag påstå att inte är hållbart inom äldreomsorgen. Det är ju så att man måste ge omsorg på den nivå som de behövande vill ha och inte på den nivån som politikerna anser att de behöver. Det är inte hållbart när politikerna blandar sig i att Astrid och Egon ska bo hemma fast de inte vill bo hemma. Det är inte socialt hållbart vill jag påstå. Därför måste man låta kommunerna bestämma det själva tillsammans med klienterna och att man ger tillräckligt med resurser för detta.

Kommunstrukturen, har man påpekat, att är ett arbete som ska vara hållbart. Det vill jag påstå att är osäkert. För centralorten kommer det att bli hållbart men inte för glesbygden och skärgården. Allt mera service kommer att kanaliseras till centralorten förstås. Och då kommer de som bor ute i glesbygden och skärgården inte att ha en hållbar vardag. Jag vill påstå att man har man gjort fel där. Låt invånarna själva bestämma det här, det är nog mitt förslag.

Tittar vi på miljösidan, som är en stor bit i detta, så kan jag inte se speciellt stora steg framåt vad gäller en bättre miljö och hur vi ska vara med och påverka den. Vi är väl kanske värst inom många områden vad gäller utsläpp av fosfor och klimatgaser per capita i alla fall. Regeringen gjorde ett stort nummer av det här för många år sedan och att nu skulle det bli en biogasanläggning på Åland. Det blev det inte! Vi är på ruta noll fortfarande. Fast det skulle också vara en lösning för näringslivet och i och med det också ekonomiskt. Det här måste absolut bli av och det skulle vara en hållbar lösning.

Vindkraften har ju tidigare regeringar varit med och satsat på genom investeringsstöd och genom att utarrendera markområden där det har motsvarat 20-25 procent av elen. Det har också varit steg mot en hållbar utveckling. Tyvärr så har ju vindkraften delvis monterats ner. Där har det ju varit ett steg bakåt fast man nu målar framtiden i vackra färger. Vi har inte sett någonting av det ännu. Praktiskt så används mindre åländsk vindkraft på Åland än vad det gjordes tidigare.

Vi har inte heller kommit fram en millimeter med att skydda våra vattentäkter ännu. Tidigare så gjordes det skydd av Ålands vattentäkter genom förrättningar, jag tror det var på 1980-talet. Man inrättade också miljöstöd för jordbruket som indirekt gjorde att vattentäkterna fick ett skydd, dock inte tillräckligt. Så här finns det mycket för den här regeringen att göra förutom att prata om det.

Vi vet att inom matproduktionen så har kommunerna tagit många steg och man köper in råvaror som ofta är ekologiska och närproducerade. Det har också varit ett steg och landskapets kök har väl gjort likadant. Folk i övrigt har ju blivit bättre på det här. Så här har utvecklingen - säkert med många politikers hjälp och med medvetande hos folket - gått ett steg i rätt riktning. Det finns säkert mer att göra men ofta är det prisbilden i affärerna som många är tvungna att titta på och som gör att många kanske inte har råd att köpa det som är litet dyrare men mera hållbart.

Fru talman! Tiden går. Jag väljer att fortsätta en liten stund till. Fysisk planering har man pratat om att skulle utgöra någon form av hållbarhet i det här jobbet. Det skulle vara intressant att få veta vad man riktigt menar med det. Menar man – som man alltid menar med fysisk planering – att det blir inskränkningar för markägarna och att man kommer att förbjuda bosättning på vissa områden för att på det sättet medverka till att det blir en mer hållbar utveckling för miljön? Det här har man tidigare försökt göra genom regionplanering och som sedan lades i skrivbordslådan. Man insåg att det var en omöjlighet men även grundlagsstridigt. Man kan inte frånta markägarna den väsentliga nytta man har av sin mark utan att ersätta dem. Det skulle vara intressant att veta vad man riktigt menar. Jag misstänker att man mest kommer att klä in det i vackra ord.

Till sist, fru talman! Hållbar utveckling för mig är i alla fall att vi har jämställdhet mellan kvinnor och män. Det finns ju många aspekter, men en sak som vi konkret lättast kan göra är att kvinnor och män har samma lön för likvärdigt arbete. Det arbetet pågår men det går i snigeltakt. Jag vet inte ens om man kommer att komma i mål med det. Skulle man komma i mål med det så skulle det få en ganska stor verkan även inom kommunerna och den privata sektorn. Då skulle också de vara tvungna att följa det och ge kvinnorna samma lön som männen med likvärdigt arbete och det här skulle förmodligen också bära sig ekonomiskt av andra aspekter. Det är en viktig sak. Sedan finns det förstås mycket annat som är behjärtansvärt inom jämställdheten och som man säkert jobbar med men som är ganska svårt att komma åt, om man säger så.

Fru talman! Det var det jag ville anföra om hållbarhet. Tack så mycket!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Det var många deprimerande ord i ltl Runar Karlssons anförande. Man säger att de antidepressiva medlen ökar på Åland och för första gången känner jag också att jag skulle ha behövt en tablett efter det här anförandet.

När det gäller biogasfrågan så skulle jag gärna vilja att ledamot Karlsson kartlägger litet mera. Vem ska äga en sådan anläggning? Var ska den placeras? Och vilken avsättning ska man ha från den här anläggningen?  Om det är så självklart så tycker jag att ledamot Karlsson kan säga hur han tycker att det ska vara.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det kan säkert vara deprimerande att få höra sanningen för regeringen. För mig är det inte deprimerande att försvara sjukvården, att försvara äldreomsorgen och att försvara ett rent dricksvatten. Den sanningen kan vara deprimerande för regeringen men för mig är det en viktig sak.

När det gäller biogasanläggningen så var ju vicelantrådet Camilla Gunell själv här för drygt två år sedan och målade upp en vacker bild att ”nu ska det bli en biogasanläggning” och ”det här ska vi bygga nu” och ”den ska bli vid Chipsen” vilket väl var den första målsättningen. Nu blev det inte så. Sedan dess har det varit absolut tyst. Det är klart att jag har en lösning på detta men att berätta om det på en minut är ett orimligt krav på oppositionen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Det borde väl vara ett bra tillfälle nu då att begära anförande och berätta om det. För hållbar utveckling handlar om hur vi tillsammans ska göra Åland bättre. Det är precis rätt dag att bidra med sina visioner och viljor i den här riktningen.

För att ledamoten Karlsson ska ha det klart för sig så har det inte varit tyst i frågan utan vi har kartlagt vilka avfallsströmmar som vi ser att finns på Åland, hur uthålliga de är och vilken kapacitet det i så fall skulle finnas för en anläggning. Vi har också diskuterat ägandet och på vilket sätt det skulle se ut. Avfallshanteringen är en kommunal angelägenhet. Är det en kommunal avfallsanläggning man ska eftersträva? Är det ett privat-offentligt partnerskap? Vad ska man producera i den här anläggningen och vad ska gasen användas till? Alla sådana frågor har vi kartlagt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, fru talman! Den där repliken var också litet deprimerande. Det var problem, problem, problem och problem. Man har ju kunnat lösa många sådana här saker på Åland tidigare som har varit svårare. Man har ju byggt ut hela biovärmesidan i Mariehamn som var ett mastodont projekt. Det gick genom att man jobbade och kavlade upp ärmarna. Jag ser inte det här som något problem. I Uppsala har de ett biovärmeverk och det har funnits i 20 år så det är inte något problem med det.

Nå, hur gör man det här? Ja nå, näringslivet har ju sagt att man gör det inte ifall man bara skulle få en miljon i stöd. Så det är möjligt om samhället och näringslivet skulle bilda ett gemensamt bolag och gå in och göra det. Vi vet att t.ex. Dahlmans är i behov av det här och det är kanske nödvändigt för Dahlmans att det på sikt skulle finnas på Åland. Det kan hända att det borde vara ett bolag som ägs av samhället och av näringslivet tillsammans. Jag tror faktiskt det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker mig skönja en ganska otrevlig tendens från Centerns sida där man påpekar problem och brister som man egentligen vet att till stor del redan är åtgärdade. Den här gången handlar det om jämställda löner. Ledamoten Karlsson sitter i ÅHS styrelse. Har man läst på och följt med på mötena så borde man veta att det bara för 2018 har betalats ut en lönepott om 850 000 euro där majoriteten av den lönepotten har gått till just vårdpersonal. Att man säger att ”allt står stilla” och ”ingenting händer” så är väl ändå litet att ta i och vara en gnutta osaklig.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tror inte att ltl Ingrid Johansson hörde vad jag sade. Jag sade ju det, att det här med jämställdhetsarbetet pågår och där har man kommit en bit på väg, men att det är långt kvar. Och 150 000, inte på långa vägar ger det lika lön för likvärdigt arbete. Men visst, jag sade att det är på gång. Ledamot Johansson borde höra lite bättre på mig!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag lyssnade! Jag hörde när ledamot Karlsson sade att det går i snigeltakt. Och det är klart att ltl Runar Karlsson tycker att det går i snigeltakt när han tror att det är 150 000 som har delats ut i jämställdhetspotter när det de facto det är 850 000. Kanske ledamoten borde läsa sina kallelser och protokollet mer noga än vad jag borde lyssna på ledamoten.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tycker fortfarande att det går i snigeltakt så länge man inte har lika lön för likvärdigt arbete.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Ledamot Karlsson, att förändra behöver inte vara att försämra. Ltl Runar Karlsson nämnde demensvården och att den har blivit så mycket sämre. Vad jag har erfarit i finans- och näringsutskottet - när vi behandlade det här - så är det inte så. Det är en förändring som är hållbar, det är fler som får vård i ett tidigare skede. Det är fler dementa som får hjälp i ett tidigare skede. Läkarna kan nu komma in i ett betydligt tidigare skede än vad man tidigare kunde. Det har vi hört både från anhöriga och från sjukhusets sida. Att säga så är inte hållbart, ledamot Karlsson, eller att hålla på och föra fram sådant. Att däremot ge tidigare vård är för mig hållbart. När man med medicinering kan skjuta upp försämringen är för mig en hållbar åtgärd.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om man har en skild demensavdelning där de dementa vistas i hemlik miljö och har samma personal som vårdar och tar hand om dem och går ut med dem och sedan stänger man den avdelningen och placerar de dementa patienterna på olika specialavdelningar. Då är inte det, enligt vad jag anser, en bättre demensvård än vad man hade tidigare. Det finns faktiskt till och med svart på vitt att man befarar att det blir sämre och det tror jag också att det har blivit faktiskt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack för det! Jag hörde ”svart på vitt” av ledamot Karlsson och sedan litet tyst ”befarar man”. Det vi hörde i stället i utskottet var att man nu har möjlighet att komma på institutionsboende där den personen bor eller till hemmet. Man har alltså möjlighet att fara ut och besöka dem i hemmiljö. Är det detta som ledamot Karlsson tycker att är hållbart, att vänta tills de ska föras till Gullåsen? Är det vad ledamoten tycker? Är det månne så att man tittar mera på kommunens ekonomi och att det kanske ska vara billigare, att man har dem där, eller vad är ledamot Karlsson ute efter? Att föra fram sådana här falskheter som ledamoten gör här, det är tråkigt eftersom man sprider en massa osanning om demensvården på Åland vilket jag tycker att är beklagligt, ledamot Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad som är osanning och sanning tror jag kanske inte att ledamot Winé kan avgöra på rak arm. För mig handlar det om att de som behöver hjälp ska få den hjälpen. Det är inget problem om det är från kommunen eller från ÅHS. Lagen säger ju vad som ska bekostas av landskapet och vad som ska bekostas av kommunen. Där råder det inget tvivel och jag kan förstås inte stå över lagen.

Men fortfarande är det så att det har blivit en försämring för de dementa efter att man gjorde detta. Det är i varje fall min åsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Karlsson! Jag börjar personligen bli lite trött på ledamot Karlssons ekonomiska utsagor om den åländska ekonomin. Det går litet på tomgång. Ledamot Karlsson menar att Ålands landskapsregering målar upp mörka moln i horisonten i onödan. Samtidigt står ledamot Karlsson i talarstolen och säger att framtiden nog innebär stora utmaningar och att ”det ska vi ha klart för oss”. Hur ska ledamot Karlsson ha det?

När det gäller hållbarhet så finns det en viss ärlighet att prognostisera framtiden och se att det faktiskt finns utmaningar. Utmaningar som man ska hantera på ett bra sätt. Ju tidigare man kan identifiera dessa utmaningar desto mer ansvarsfullt kan man hantera dem. Att titta framåt i det här läget tyder nog bara på ett ansvarsfullt och hållbart tagande det.

När det gäller budgeten. Att under fjolåret räkna in ett extremår indexmässigt, det är väl inte något som ledamot Karlsson kan förvänta sig att ska ske varje år heller?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vet att ledamot Holmberg alltid tittar på euro och cent och kanske inte tittar så mycket på den service som ålänningarna har rätt att få. Faktum är att ålänningarna betalade 17 miljoner mera i skatt i fjol än vad de fick tillbaka i service. Det var 17 miljoner i överskott. Trots det så drog man tidigare in fyra miljoner i landskapsandelar och två miljoner från sjukhuset, vilket förstås direkt påverkar servicen till ålänningarna. Det tycker jag definitivt inte att är bra.

Att man sedan målar upp mörka moln, ja fru talman, jag avslutar där.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag har ett litet önskemål till ledamot Karlsson. Det är att ledamoten håller ett anförande till och i det anförandet beskriver sina tankegångar kring en biogasanläggning och parallellt med det också gör en femårsprognos när det gäller avräkning och flitpeng för Åland. För ledamot Karlsson verkar leva i den tron att det år som var i fjol intäktsmässigt, det är något som bara kommer på posten det bara för att vi har 16 kommuner.

Jag har besökt Centerns partikansli några gånger men jag har aldrig sett den där sedelpressen någonstans men någonstans måste den tydligen finnas, för det där med ekonomi och ansvar och att titta framåt, det verkar inte finnas i ledamot Karlssons sfär.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Centern har ju suttit i ansvarsställning ända sedan 1976 fram till för tre år sedan. Under den tiden sparade man ihop 160 miljoner euro och satte in på banken som sedan har använts under lågkonjunktur. Jag tror inte att Centern skäms för sin ekonomiska politik.

Vad man nu gör i regeringen, trots ett stort överskott, så väljer man att försämra för dem som behöver mest och satsar på skarpa värden genom att satsa t.ex. 100 miljoner i kortrutt. Det här är i alla fall helt emot min politik. Jag anser att vi ska satsa på ålänningarna och på de mjuka värdena vad gäller sjukvård, äldreomsorg och skolor osv. Inte spränga sönder holmar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag håller med ltl Runar Karlsson om att vi har en jätteutmaning när det gäller demenssjukdomar på Åland. Därför har vi gjort en förändring. Minnesmottagningen fungerar idag mycket bättre och mera hållbart. Vi har byggt upp ett specialistteam med ergoterapeut, dietister och socialsköterskor som ett komplement till minnessköterskan och läkaren. Remisserna har ökat och mottagningen jobbar mer effektivt än tidigare. Och nu gör man minnestesterna inom primärvården. Det här innebär att patienten får en förkortad utredningstid, den får snabbare diagnos och vi använder de resurser vi har bättre och effektivare inom specialistsjukvården. Är inte de bra? Är det inte individen vi ska se till och att de får en snabb utredning? Jag vet, jag är anhörig till en som haft en minnessjukdom. Man vill veta direkt vad det är som är fel på den personen och det får man nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Jag blir lite bedrövad att höra ltl Runar Karlsson urgröpa tilliten till vårt samhällsbygge genom att på lösa boliner påstå att allt blir sämre, vården försämras, vi satsar 100 miljoner euro på kortrutt osv. Lite mera faktakoll vore kanske på sin plats.

Ledamoten lyfter i sitt anförande äldreomsorgen. Vi har skrivningar kring äldreomsorgen i regeringsprogrammet där vi är tydliga med att självbestämmande och valfrihet är lika viktigt för alla oavsett ålder.

Nå, vad är problemet här?  Vad vi idag ser är en avsaknad av reella valmöjligheter och alternativ för klienten. Det här fungerar bara om alla kommuner kan erbjuda flera vårdnivåer. Det fungerar inte om universallösningen är exempelvis institutionsboende. I ett sådant samhälle saknar det betydelse vad du som klient har för vård- eller omsorgsbehov. Det är ”one size fits all” som gäller. Ett sådant samhälle vill inte jag ha, ledamot Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Åland har idag en fantastisk äldreomsorg som säkert kan bli bättre. Jag vet att den som behöver vård så får vård på den nivå som de behöver. Jag tror inte att man kan beskylla kommunerna – som man ofta gör från regeringens sida – och att man inte sköter sig vad gäller äldreomsorgen. Vi kanske har den bästa äldreomsorgen i världen. Men när man börjar skala bort fyra miljoner i landskapsandelar så någonstans ska de pengarna tas ifrån. Det är klart att det blir problem med utbyggnadstakten osv. när pengarna börjar minska. Det tycker inte jag att man ska göra. De som har byggt det här samhället ska också få en värdig ålderdom.

Minister Wille Valve, replik

Och det sistnämnda är vi båda överens om, ledamot Karlsson. Våra äldre måste ha rätt att erhålla en mer jämlik äldreomsorg på Åland idag, oavsett i vilken kommun man råkar bo i. Den service som kommunerna erbjuder måste ge de äldre mer jämlika möjligheter. Exempelvis till att kunna bo hemma alternativt erhålla ett serviceboende eller en institutionsplats om det är så att omsorgs- och vårdbehovet förutsätter det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Återigen, fru talman, som jag sade tidigare så ska man ge omsorg på den nivå som den behövande vill ha och inte på den nivå som politikerna anser att de behöver. Det måste vara ledorden i äldreomsorgen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Ltl Runar Karlsson nämnde det här med lika lön för likvärdigt arbete. Jag tror att uttrycket var att det ”gick i snigelfart”.  I varje fall väldigt långsamt. Jag är ganska beredd att hålla med. Vi har väntat i 20 år på det. Så det som har hänt de senaste åren skulle inte jag kalla snigelfart. Det har faktiskt gjorts mycket och jobbats mycket och snart är vi i mål.

Varför menar ltl Runar Karlsson att kommunerna måste vänta för att erbjuda sina anställda lika lön för likvärdigt arbete? Kommunerna kan införa det här den 10 september 2018 om de vill.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, fru talman, det kan landskapet också göra om de vill. Som jag sade, att om landskapet för in det här med lika lön för likvärdigt arbete så är kommunerna tvungna att göra lika. Det blir en automatik i det för man tävlar ju om samma arbetskraft. Samma sak blir det också inom den privata sektorn och det kommer att bli ett lyft för kvinnan. Det är jättebra att man har kommit en bra bit på väg nu. Oppositionen har ju puffat på detta i flera år nu att man måste komma igång med detta osv. Det understöder vi och det har jag själv gjort flera gånger från talarstolen. Jag understöder det här jobbet. Men man skulle gärna se att det skulle gå litet snabbare och man är inte riktigt i mål ännu.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Det stämmer. Vi är inte riktigt i mål ännu men snart är vi där. Det är ju så att jämställdhetsplaner saknas i de flesta åländska kommuner och i en fullständig jämställdhetsplan ska det ingå en lönekartläggning. Kommunerna ska också göra en arbetsvärdering men det saknas också. Det är inte många kommuner som har gjort det. Hur har ltl Runar Karlsson jobbat för det i sin kommun?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det blir ju lätt en kommunal debatt här förstås. Som jag sade. Om landskapet gör det här så kommer förstås kommunerna att följa efter. Det blir en automatik i det. Det är ju jättebra det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund

Tack fru talman! Från att det har varit en debatt om mycket vård och jämställda löner så tänkte jag mera beröra insatser som rör miljön och hur man ska uppnå målen.

Jag kommer inte ihåg årtalet när vi antog den här ”Hållbarhetsagenda 2051” men då var vi ganska eniga om de politiska målen. Hur vi sedan ska uppnå dem har kanske olika nyanser.

Jag tog upp frågan tidigare i ett replikskifte med lantrådet om varför man tog bort det femte målet när det gäller ekonomin och det ekonomiska tänkandet i hållbarhetsmålet. I alla insatser som man gör så måste det göras en ekonomisk värdering. Insatsen får ju inte bli större än vad själva vinsten av insatsen är. Då är det ingen nettoeffekt. Man måste alltid ha en ekonomisk bedömning med oberoende vad man gör i det här.

Förändringar sker snabbt och det handlar mycket om människors beteende. När det gäller en hållbarhetsagenda som det här så är den ju uppställd till 2051. Det beror ju också på att man ska ha en långsiktig omläggning och en långsiktig förändring så att människorna hänger med och vet vilka insatser man behöver göra för att uppnå målen. Dit har vi kanske lång väg ännu. De politiska ställningstaganden och de beslut som vi har tagit här går kanske lättare att få igenom än att få allmänheten att förändra sig och få den att bete sig så att man uppnår målsättningarna. Det är många saker som man kan fundera över.

Vi brukar prata om att resa mindre. Jag nämnde flygplanen som man överhuvudtaget inte har nämnt när man pratar om kväve och fosforutsläppen. Man kunde gå ut till allmänheten idag och fråga hur många personer som vill dra ner på sitt resande och sina semestermål bara för att uppnå de här förbättringarna för miljön och av de utsläpp som kommer från flygtrafiken idag. Tekniken går framåt och bränslet kommer på sikt säkert att bli bättre där också. Men det gäller också att få fram miljövänligt bränsle till flygplanen. Vi har pratat många gånger om plasten och om användandet av plast. Där går det ganska långsamt när man tittar på allt förpackningsmaterial som fortfarande är av plast. Tittar man på videoklipp eller länkar i sociala medier där man visar på de fruktansvärda sopbergen av plast ute i haven så börjar man ju fundera på vad vi strider om. Det är småpotatis egentligen när insatserna borde göras mycket mera ute i världen än vad vi gör. För det ska vi försöka att uppnå våra mål.

Jag tycker att det var bra det som vicelantrådet Camilla Gunell berättade om de insatser som man gjort med drivmedel på färjor och bussar. Vindstöden är också ett initiativ som landskapsregeringen gjort. Man tappade litet fart när man tog beslutet att dra ner på stödet till äldre vindkraftverk. Där tappade man ganska mycket fart. Nu reparerar man den skada som höll på att uppstå. Det gäller att landskapet plockar fram ett stödpaket som kan vara accepterat av dem som ska satsa på dem.

Oberoende av insats så kommer det att handla om resurser. Vem är det som står för resurserna? Vad är insatsen för samhället för att man ska uppnå de här målen? Man kan inte överlasta allting på privatpersoner. Det är ett stort åtagande från samhället för att hänga med.

För min del och för Ålands Framtids del skulle jag vilja säga att vi har varit initiativtagare i många fall när det gäller miljöåtgärderna. Vi drev på att stödet för biovärmeverket i Mariehamn skulle ges i budgeten 2004. Jag tror att om vi inte hade varit det drivande politiska partiet för att det skulle matas in i budgeten så hade det säkert kommit, men inte så fort som det gjorde. Man ser effekterna idag och man kan skryta med att man har uppvärmning via biovärmeverk.

Vi motionerade också en gång i tiden att landskapsregeringen skulle utreda möjligheterna för och vilka förutsättningar det åländska jordbruket har att bli ekologiskt. Det hände ingenting heller med den motionen. Den ligger också i dvala ännu och kommer väl aldrig att tas upp. Men vårt initiativ var att enskilda jordbrukare inte kan göra sådana utredningar utan det måste vara en myndighet.  Och då är det landskapsregeringen som borde vara drivkraften.

Det finns alla sätt och alla möjligheter, både för privatpersoner och landskapsregeringen att engagera sig, så att man uppnår de här målen. Men man kan heller inte ta dem i en takt så att näringslivet blir försummade eller eftersatta eller inte kan driva sina verksamheter. Jag nämnde framförallt att det var jordbruk och fiskodlingar som är de som berörs idag. Man kan inte sätta sådana åtaganden på dem att de måste släcka ner.

Jag ska ta några sekunder till, det har också andra gjort.

Man måste ha en eftertanke när man driver på det här så att alla fortfarande kan verka och driva sina verksamheter fast man ska uppnå dessa mål.

Samma sak gäller med rollfördelningen, som nämndes kring våra vattentäkter. Det är klart att det som har hänt i år - med alger i våra råvattentäkter - så finns det orsak att fundera över varför det blir på det viset. Är det bara värmen som har åstadkommit detta eller är det någonting annat och vad kan man göra. Men är det så att det handlar om att man ska skydda mera mark runt vattentäkterna så måste man vara beredda att gå in med ersättningar till dem som äger marken. Man kan inte bara ta för givet att privata markägare, som ska livnära sig på verksamheten, bara ska lämna ifrån sig råmark för att skydda en vattentäkt. Då måste samhället träda in. Jag tror jag kan stanna där.

Ja, det var en fråga till! Det var liberalernas Ingrid Johansson som nämnde att jordbruk och fiskodlingar stod för fosfor- och kväveutsläpp. Tyvärr, ledamot Johansson, så nämnde ni inte åtgärderna. Det går alltid lätt att föra över ansvaret på någon eller säga att orsaken till att kväve- och fosforutsläppen är höga är jordbrukets och fiskodlingarnas. Det är väldigt lätt – ja, jag ska inte nämna populistiskt – att få någon sorts politiskt stöd för åtgärderna att skylla på en yrkesgrupp för att nå målen. När man gör det där ska man också ha klart för sig vilka åtgärder man har tänkt göra och presentera dem.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag måste erkänna att jag är lite kluven till det här femte målet för hållbarhet fram till 2051. Att man ska ta ekonomisk hänsyn förstår jag och jag tycker att det är jättebra. Men jag ser en gråzon där de ekonomiska aspekterna ständigt och varje gång trumfar över miljön. Så kan vi ju inte ha det! Å andra sidan så har vi ett mål 2051. Vi ska vara hållbara då och då är det bara att jobba med backcasting-metoden och se vilka åtgärder som måste ske.

Igår passerade vi 1,5 graders målet. Det ser ut att gå verkligt illa för den här planeten om vi inte gör något. Anser inte ledamoten att vi behöver följa de här stegen för att Åland ska bli hållbart till 2051?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag har inte motsatt mig målen men jag påpekade att när vi tog det slutliga beslutet i lagtinget för att anta det här målet så var det femte målet med. Så det är inget som jag har hittat på utan det finns ett lagtingsbeslut på det. Men varför det har fallit bort på vägen, så det vet inte jag. Lantrådet sade ju att man har bakat in det i hela tankesättet eftersom det är så många från näringslivet som är med och att man alltid har dessa tankegångar med om ett ekonomiskt tänkande. Det är klart att det kan vara så. Men det finns inte nedskrivet på pränt att man alltid ska ha det. Sedan när man försöker uppnå detta så måste man ha det tankesättet med. Vi kan ju heller inte verka så att vi tar livet av hela vårt näringsliv på grund av att vi sätter sådana mål så att vi inte har någonting att leva av. Det är svårt det här, men sådan är verkligheten.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Ännu för att ytterligare konkretisera och trycka på. Vi har ett mål 2051, då ska vi vara hållbara. Erkänner ledamoten att det kan krävas åtgärder på vägen som kanske är lite tuffa för de ekonomiska intressena? För risken finns väl ändå där. Om vi hela tiden stirrar oss blinda på det femte målet så kommer ekonomin gång på gång och varje gång att trumfa över viljan.

Ltl Brage Eklund, replik

Nej, jag är inte orolig för det där. Jag tittar på dem som har suttit i det här rådet och det är sunda människor som måste kunna tänka. Det är ju stora företagare som sitter med där. Jag anser väl att de borde tänka i de banorna. Och vad ska Åland leva av om man åstadkommer sådana krav på våra företag - på jordbruket och på fiskodlingarna - att de får lägga ner? Alla vill ha mat!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Med anledning av ledamot Eklunds anförande så vill jag förtydliga att jag sade dels att jag pratade om kväve- och fosforutsläpp specifikt bara på livsmedelssidan och att det givetvis finns andra utsläpp än det.

Det efterfrågades konkreta förslag. Jag sade i mitt anförande att när det gäller fiskodlingar så borde man ge tillstånd där det råder goda strömningsförhållanden och att det borde hänga ihop med krav på skräpfiske och att vi borde se till att vi får kretsloppsfoder.

När det gäller det landbaserade jordbruket så sade jag att man borde omhänderta energin i stallgödsel och recirkulera näringsämnen och se över vattenskyddet och dikningsreglerna. Jag skyllde inte på livsmedelsindustrin. Jag sade att den är alldeles nödvändig och att det också är därför som vi måste göra ett omställningsarbete där så att vi också i framtiden ska kunna ha här- och närproducerad mat.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är lätt att säga att måste recirkulera alla näringsämnen. Men allt detta kommer att kosta fruktansvärda pengar. Jag tror inte att de som inte är involverade i de här näringarna riktigt förstår vilka insatser innebär för dem som ska driva dessa jordbruk och fiskodlingar. Jag undrar om ni förstår vad insatserna är?

När det gäller stallgödsel så finns det ju krav idag, både när du får sprida och när du inte får sprida. Så där finns det inte egentligen något att göra mera. De som driver verksamheter i dag så har ju det där i skick för i annat fall få de ju stänga fast.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det jag egentligen begärde replik för var intresset för flygtrafiken och problematiken kring det. Jag tänker att eftersom ledamot Eklund, här i Ålands lagting, tar upp frågan så tänker han säkert att det också finns möjligheter för oss att påverka. Jag undrar om ledamoten är beredd att tillställa lagtinget en begäran att vi skulle lämna in en lagmotion till finska riksdagen om flygskatt? Eller på vilket sätt har ledamoten tänkt att vi från Ålands lagting ska kunna påverka flygtrafiken?

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, gällande flygskatter så tror jag inte att det ligger på min eller på landskapsregeringens nivå och ta upp flygskatter, utan det är väl finska staten. Ska man lämna in en motion så måste man ha det väl underbyggt.

Däremot så nämnde jag att man förhoppningsvis i framtiden kommer med bränslen som flyget kan använda och få fram bränslen som blir mera miljövänliga. Men det är litet av en skyddad gråzon detta med flygtrafiken idag, för det drabbar alla. Alla vill åka på sina semestrar och ingen tänker överhuvudtaget på att ”ska vi låta bli att fara i år för att spara lite på miljön?” Alla far! Jag skyller inte varken på den ena eller den andra, vi är likadana kålsupare allihop.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det fru talman! Ltl Brage Eklund berörde den viktiga frågan om dricksvattnet och frågar också ”hur kunde det bli så här?” Vattenjourens bedömning är i alla fall att den interna belastningen av fosfor i t.ex. Långsjön beror på fosforläckage från bottnarna vilket har bidragit till algblomning och det är på grund av värmen i sommar. Vad gör man åt det då och åt det som redan är övergött? Olika metoder som man kan gå in för är alutfällning eller kalkmärgel eller dammsugningsmuddring. Och det är ju allt sådant som kostar. Man måste ju också se till att man inte tillför mer näringsämnen till det här. Då måste man anlägga våtmarker, se till att skyddszonerna breddas och att man inte kan ha jord- och skogsbruk samt djurhållning precis intill vattentäkterna och förstås att kommunerna åtgärdar alla kommunala avlopp.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, jag delar den uppfattningen och håller helt med. Men en sak som man också bör tänka på är all skog och alla lövträd som växer runt alla våra insjöar och träsk idag som alla kanske tycker att är vackert. Men all den lövfällning som de släpper ner idag så förbrukar syret och de försämrar vattenkvalitéten. Man borde också tänka på om man borde hugga ut zoner runt stränderna bara för att slippa den lövfällning som existerar idag.

Se på våra insjöar idag hur de är fastvuxna med lövträd vilket inte existerade för 30-40 år sedan. Därför har mycket av vattenkvalitéten blivit sämre. Det finns ju knappt något syre i dem idag.

De andra åtgärderna är ju helt okej och fosforfällor är en viktig del i detta. Men det är en process som kommer att kosta och insatserna måste ju fördelas. Och vem ska stå för vad?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

När det gäller sjöarna som helhet så inleder vi ett arbete kring vattennivåer och skyddsplaner och så vidare. Men nu berörde jag specifikt vattentäkterna för dricksvattnet. Där är ju frågan om att gå in för bredare skyddszoner och se till att man inte har djurhållning eller jord- och skogsbruk, eller i alla fall kalhyggen, i närheten av vattentäkterna. Hittills har ingen kommit så långt att man har tagit de här besluten. Men jag är för min del beredd att göra det och jag hoppas att vi ska kunna komma till en överenskommelse om rollfördelningen med ägarna i Ålands Vatten och oss ilandskapsregeringen som har möjlighet att lägga nya vattenföreskrifter kring dessa vattentäkter.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är ett arbete som kommer framåt. Men som jag sade i mitt anförande, att när det gäller rollfördelningen och ersättningen för markägarna så måste samhället vara beredda att det kommer att kosta. För man kan ju inte ålägga markägarna att upplåta mark för vattentäkter bara för att man råkar ha ett skogsskifte eller jordbruksmark mot vattentäkten. Då måste samhället gå in och ersätta helt enkelt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande talare är ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! Då har vi kommit till Utvecklings- och hållbarhetsagendan, statusrapport nummer 2 - mot visionen 2051 - så det lär bli några till. Jag tänkte säga några ord här i alla fall.

Inledningsvis kan vi se de sju strategiska utvecklingsmålen. En genomläsning får mig mest intresserad av energifrågorna, som jag har talat om också tidigare.

Under rubriken ”värme” konstateras att sol och biobränsle är förnyelsebart. Vart jordvärmen tog vägen vet jag inte men jag hittar den ingenstans där. Värmepumparna omnämns men benämns av någon orsak inte ens som förnyelsebara. Man undrar hur man då klassificerar jordvärme och värmepumpar under mellansäsong?

Fru talman!  När det gäller trafiken konstaterar man att de flesta bilar drivs med fossila bränslen och att elbilar ökat något. Som jag tidigare nämnde så glömde radion bort det här med gasbilar och det tycks vara samma sak med regeringen fortfarande.

Jag har motionerat om att gasstationer borde få lika mycket stöd som elladdstationerna och att man kunde komplettera det här med ett stöd för att konvertera bensin- och dieselbilar och detta kunde man göra som, jag brukar säga, ”över en natt.” Nå, det tar en vecka men i alla fall. Då kunde i princip samtliga fossilbilar som rullar bli gasbilar. Jag har själv en sådan konverterad bil i Portugal.

Det verkar vara någon slags prestige - jag tror till och med att jag någonstans kallade det för någon slags religion - att det måste vara elbilar, trots att också de är behäftade med fel. Jag ska inte den här gången berätta en längre historia om de här barnarbetarna i koboltgruvorna i Kongo för jag tror att ni kommer ihåg dem. Miljöförstörelsen i Bolivia tror jag också att vi känner till, där finns det litium.

Fru talman! Vi fick tidigare höra vicelantrådets förklaring att vi måste producera gasen själva för att det ska vara intressant. Inom EU finns bara krav att vi ska minska andelen fossila bränslen. Det finns ingenting om att vi ska producera det lokalt. Det har regeringen själv satt in och det är en sak som jag har kritiserat redan tidigare.

Fru talman! Jag förstår inte riktigt logiken med elbilar. Vi tillverkar ju faktiskt inte elbilar på Åland. Vi har som sagt kobolt från Kongo och litium från Bolivia. Vi får det rent på vår bakgård men vi smutsar ner på andras bakgårdar istället. Men vi har ju faktiskt fossilbilarna färdigt på Åland och kunde konvertera dem.

Fru talman! Sedan upprepar man de olika stödformerna och det är också en sak som jag har tagit upp tidigare. Vi kan säga att vi har stödformer för solenergianläggningar och vindkraftsanläggningar. Vad vi har läst i media så ämnar regeringen satsa ytterligare 15 miljoner, om jag räknat rätt, på vindkraften under de kommande åren. För det här med ekonomisk hållbarhet fanns ju inte med längre. Ska vi ha vindkraft så ska vi ha det, kosta vad det kosta vill. Jag tycker att man ska tänka både med hjärnan och med hjärtat. För jordvärme, värmepumpar av olika slag och gasbilar får som sagt inget stöd.

Om Åländsk Demokrati skulle bestämma så skulle vi nog försöka se till att alla former av förnyelsebar och miljövänlig energi skulle få likartade subventioner. Det skulle vara väldigt spännande om regeringen skulle försöka göra en utredning över hur mycket det skulle minska fossilutsläppen osv. om alla former av produktion skulle stödas på samma sätt. I de flesta fall så minskas då också koldioxidutsläppen, vilket ju också en del bryr sig väldigt mycket om. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman. Ledamot Toivonen talar sig varm för naturgas. Det är förstås behjärtansvärt med tanke på att koldioxidutsläppen är betydligt lägre för den typen av energi. Men det är lite märkligt när man pratar om naturgas kontra fossila bränslen eftersom de facto naturgas är ett fossilt bränsle. Vad är det som ledamot Toivonen försöker missleda oss in i?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det är egentligen två saker. För det första minskar ju koldioxidutsläppen. För det andra så minskar också en massa andra utsläpp väldigt mycket. I förlängningen så finns ju en möjlighet att gå över till biobränsle och då är det ju inte fossilt.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag uppfattar nog att ledamot Toivonen skulle behöva vara lite tydligare i sina anföranden. Vi har hört ett helt anförande här där man pratar om naturgas kontra fossila bränslen. Naturgas är ett fossilt bränsle och förknippat med väldigt stora ingrepp på miljön som har mycket negativ miljöpåverkan. Så lite nyanserat borde det vara.

Biogas är sedan en annan fråga men det är inte det som ledamoten har talat om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom.

Remiss

3        Ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 4/2017-2018

Ärendet avförs och upptas till behandling den 12 september.

För kännedom

4        Fastighetsmäklarverksamhet

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum onsdagen den 12 september.

5        Krispaket för det åländska lantbruket

Ltl Brage Eklund m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum onsdagen den 12 september.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 12 september 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil