Plenum den 14 mars 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 14 mars 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 2

1    Godkännande av förordningen om ändring av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 1/2017-2018

Remiss. 2

2    Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2017-2018

Enda behandling. 13

3    Destinationsmarknadsföring

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2017-2018

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2016-2017

Enda behandling. 18

4    Generellt tillstånd för skyltning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2017-2018

Ltl Runar Karlssons åtgärdsmotion MOT 3/2016-2017

Enda behandling. 23

5    En åländsk gymnasieexamination

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 4/2015-2016

Enda behandling. 31

6    Grundläggande privatekonomi i skolan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 5/2015-2016

Enda behandling. 34

7    Centraleuropeisk tid

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 6/2015-2016

Enda behandling. 37

8    Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

För kännedom.. 43

9    Godkännande av sättande i kraft av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, å ena sidan, och EU, och dess medlemsstater å andra sidan

Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

10  Ersättning för drabbade i PAF-ärendet

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 3/2017-2018

Plenum slutar 43

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Roger Eriksson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Mikael Lindholm anmäler om frånvaro från dagen plenum på grund av kommunalt förtroendeuppdrag.

Antecknas.

Första behandling

1        Godkännande av förordningen om ändring av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 1/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Den här konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang är redan implementerad på Åland genom landskapslagen om miljökonsekvensbedömningar. Även ändringarna i artiklarna är också redan implementerade, i synnerhet i bilaga 1 där vindkraftverk införs.

Varken landskapsregeringen eller utskottet anser att det här är en problematisk konvention att ge vårt bifall till.

Utskottet föreslår härmed att lagtinget ger det begärda bifallet. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med  betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

2        Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Talman! Bästa lagting, Inte all lagstiftning är lika politiskt het och omvälvande som kommunstrukturreformen. Ibland kan lagstiftning till och med vara aningens aning detaljrik och byråkratisk. Det kan man med fog säga om det här lagförslaget om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

Icke desto mindre berör det ett oerhört viktigt område, nämligen skyddet för människors privatliv i ett samhälle som i en explosionsartad teknisk utveckling på informations- och IT-området har sett internet, sociala medier, mobiltelefoner och surfplattor osv. födas utan att lagstiftningen på området ändras.

Det är alltså avsikten med EU:s dataskyddsförordning och datadirektiv, att se till att regelverket kring hanteringen av persondata och register följer vissa viktiga grundprinciper.

1. Att uppgifter behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt.

2. Att uppgifter samlas in för vissa specifika och berättigade ändamål, inte godtyckligt.

3. Att de uppgifter som samlas in är relevanta och inte för omfattande i förhållande i förhållande till ändamålet i den lagstiftning som ligger till grund för t.ex. upprättande av ett register.

4. Att uppgifter är korrekta och inte blir föråldrade, och rättas omgående om fel uppstår.

5. Att uppgifter inte förvaras eller lagras längre än vad som är nödvändigt, med vissa undantag för arkiv, vetenskaplig forskning, statistik.

6. Att uppgifter samlas in och lagras på ett säkert sätt, så att integritet och konfidentialitet upprätthålls.

En viktig aspekt är också den s.k. rätten att bli glömd.

Lagstiftningstekniskt har lagförslaget samma utgångspunkt som dagens system, en allmän kompletterande lagstiftning till dataskyddsförordningen, som till stora delar är direkt tillämplig från 25 maj 2018, ändringar av vissa bestämmelser i speciallagar som berör skydd av personuppgifter, och ett senare förslag till blankettlag som reglerar behandlingen av personuppgifter inom den privata sektorn och Ålands polismyndighet.

Blankett väljer landskapsregeringen för att dessa områden har en intrikat delad behörighet och det bedöms mest ändamålsenligt både för den enskilde och för företag och polis att man har samma lagstiftning som i Finland.

Den här lagstiftningen är försenad i Finland, därför måste vi återkomma till den.

Vilka praktiska konsekvenser får då denna nya lagstiftning? Utgångspunkten är att vi behåller samma grundstruktur, där Datainspektionen är tillsynsmyndighet för kommuner och landskap, och där landskapsregeringen tillsynar Ålands polismyndighet och de myndigheter som finns ska upprätthålla kraven i lagen.

Vid Datainspektionen kommer det att behövas ytterligare resurser för att efterleva de nya kraven, vilket vi får återkomma till när en grundlig utredning gjorts av vilka kompetenser som behövs och i vilken utsträckning.

Inom landskapet, myndigheter och kommuner behöver inrättas dataskyddsombud som ska vara en medborgarnas ingång till dataskyddsbestämmelser och jobba inom förvaltningarna för att tillse att den nya lagstiftningen förverkligas och efterlevs. Även det innebär nya kostnader, men också en ökad rättssäkerhet för medborgarna.

Det kommer också att krävas en omfattande uppdatering av IT-system för att garantera de nya sekretesskraven.

När detta arbete inleddes på EU-nivå fördes en diskussion om att inte inkludera myndigheter och offentlig sektor i de detaljerade direktiv som snarast är tänkta att reglera de stora IT-bolagens, som Google och Facebook, verksamhet i förhållande till privatpersoner. Den lagstiftning som nu förverkligas innebär dock att samma krav för alla ställs, vilket förstås för små enheter och förvaltningar, för att inte säga föreningar, betyder ett omfattande arbete att sätta sig in i och anpassa verksamheten till nya villkor.

På detta område bör också sägas att praktiken på vissa håll idag inte ens uppfyller den gällande lagens krav, och att fokus bör läggas på att hitta gemensamma lösningar för kommuner och landskap, för att undvika orimliga kostnader och överlappningar.

Det finns en rad områden i den här lagstiftningen där det finns ett utrymme för nationella beslut, en gaffel, vad gäller landskapets behörighet, till exempel kring åldern för barns samtycke på sociala medier, undantag för upprätthållande av register för forskning och vetenskap och hänsyn till den i nordiska länder viktiga offentlighetsprincipen. Enligt förslaget ska heller inga så kallade administrativa sanktionsavgifter som kan betydande summor, utkrävas av landskap eller myndigheter.

Jag ber utskottet att särskilt titta på de här områdena för det är där den riktiga politiken finns i det här lagförslaget som till största delen handlar om att implementera ett bindande EU-direktiv.

Med de orden överlämnar jag denna lunta till lagtinget för behandling, och ser fram emot kommande diskussioner. Tack, talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Tack för lagförslaget. Man kan fråga sig på vilket sätt den här lagstiftningen är relevant på Åland. Den här typen av problem aktualiseras inte väldigt ofta, tack och lov, när personuppgifter och annat hanteras ovarsamt.

Men vi har haft en ganska stor skandal senaste åren där journaluppgifterna har läckt ut och kommit obehöriga tillhanda. På vilket sätt kommer den här lagstiftningen i verkligheten nu att förbättra förutsättningarna för att skydda den här typen av uppgifter? Räcker det med lagstiftning som man nu föreslår, eller är man också på gång med de här kompletterade åtgärderna för att täcka upp de brister som vi redan har sett i dagens läge?

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Arbetet inom ÅHS pågår ju redan för att rätta till de missförhållanden som har varit. Det är klart att den här lagen ställer mycket strängare krav på systemen som ska finnas i botten. Tillsynsmyndigheten får nya och mycket mer specificerade uppgifter och alla myndigheter ska ha dataskyddsombudsfunktionen som är till för att privatpersoner ska kunna förstå och göra sin röst hörd i förhållande till myndigheter och ställa krav.

Man kan säga att det här är mycket strängare reglering. Men om de krav, som har funnits tidigare, hade efterlevts så skulle det här inte ha hänt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Nej, och det är väl just det som sätter fingret på den problematik som åtminstone jag ser i det här sammanhanget. Det kanske inte är ny lagstiftning egentligen som skulle behövas mest i det här fallet, utan att faktiskt få de här systemen, som vi redan har på plats idag, att fungera såsom de är tänkta att fungera.

Nu kommer det här från EU och det är bra att vi inför stränga regler för det är viktiga frågor. Men jag månar om att man har tillräckliga resurser för att se till att faktiskt följa de strängare reglerna, så att inte den här typen av skandaler uppstår igen. Det måste ändå vara det viktiga för oss sedan i de här sammanhangen. Vi ska se till att journaluppgifter och andra känsliga personuppgifter inte kommer ut, speciellt med tanke på att Åland ändå ett så pass litet samhälle där den här typen av utläckta uppgifter kan få väldigt svåra sociala konsekvenser. Den här lagstiftningen är väldigt angelägen, men framförallt är det väldigt angeläget att vi efterlever den och uppfyller kraven.

Minister Nina Fellman, replik

På det här området så tycker jag att vi kan vara helt eniga. Självklart bör man se till att man har systemen i skick, vilket de redan nu har förväntas vara.

Jag tror att den här lagstiftningen kan vara ett stöd för att ställa de berättigade kraven på resurser.

Sedan är det så, som jag nog också antydde, att skulle man på Åland ha börjat med att åstadkomma en ny dataskyddslagstiftning så kanske man inte hade gått in på den här detaljnivån som nu är tänkt för att komma åt t.ex. Google.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Talman! Det är alldeles klart att ingen av oss i onödan vill finnas med i olika register här och där. I den meningen kan det här vara en ambition som vi själva ska ha, oavsett om det finns EU-påbud eller inte. Jag förenar mig mycket i det som ltl Axel Jonsson sade.

Det som vi dock gör är att vi påför vårt samhälle en mängd byråkratiska åtgärder och därmed åtföljande kostnader. Finns det någon känsla för vad det här kommer att innebära i mera resurser, pengar, kostnader? Vad får vi betala?

Minister Nina Fellman, replik

Det är väldigt svårt att uppskatta den totala kostnaden för samhället. Det här berör ju inte bara det offentliga Åland. Det berör alla företag, det berör föreningar och det berör hela samhället på ett sådant sätt att föreningar behöver tänka igenom hur de upprätthåller sina register.

Inom landskapsförvaltningen och myndigheter så ställs det krav. I den senaste budgeten inrättades nya tjänster som dataskyddsombud vilket den här lagen kräver. Vi kommer att behöva flera tjänster inom datainspektion, så där har vi en början. Jag tror att den stora kostnaden kommer att komma när datasystem måste uppdateras för att motsvara kraven. Jag kan inte ge någon siffra, men pengar blir det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Som ministern redogjorde för har vi nu lagen om Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen att granska och kommentera. Just den här Dataskyddsförordningen kommer att tillämpas från och med den 25 maj 2018 medan dataskyddsdirektivet redan ska genomföras den 6 maj 2018.

Historiskt kan man säga att landskapet fick sin första lagstiftning om personregister för landskaps- och kommunalförvaltning i början av 1990-talet. Då klargjordes också utgångspunkterna för hur lagstiftningsbehörigheten fördelas mellan landskapet och riket gällande skyddet av personuppgifter. Inom landskapets behörighet har antagits en allmän landskapslag om skyddet av personuppgifter som till sitt innehåll avviker från rikets allmänna lag om personuppgifter.

Lagförslaget syftar till en anpassning av landskapslagstiftningen om skyddet av personuppgifter till EU:s dataskyddsförordning.

Tyvärr kan konstateras, som tidigare nämnts, att dataskyddsförordningen förväntas öka kostnaderna för myndigheter och enskilda som är personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden. Det handlar främst om ökad administration och ökade kostnader för anpassning av befintliga IT-system. Samtidigt ökar behovet av utbildningsinsatser och eventuella nyrekryteringar som dataskyddsombud både inom offentlig och privat sektor. Här kanske vi får se ett nytt samarbetsavtal n 161 för att lite minimera kostnader.

Sammantaget ska lagförslaget innebära en förstärkning av skyddet för enskildas personliga integritet.

Med detta tackar jag för mig.

Ltl Johan Ehn

Talman! Det är ett viktigt område att diskutera när det gäller att hålla ordning på vad som registreras av våra personuppgifter. Det är ett område som på något sätt borde vara väldigt självklart men som ändå inte är det.

Vi lever i en värld, naturligtvis i lite skiftande omfattning, där vi delar med oss stora delar av vårt liv frivilligt via sociala medier och liknande. Samtidigt behöver vi också sätta regler som hindrar att man inte ska göra det här på vår bekostnad, vi måste se till att det finns ett regelverk runtomkring det.

Överlag kan man också konstatera, som också framkom i några replikväxlingar här tidigare, att i grund och botten kanske inte det största behovet är att få en ny strängare lagstiftning som EU nu påför oss, utan att man faktiskt jobbar med de här frågorna med ordning och reda och har en viss disciplin när man ska göra de här bitarna. Vi får hoppas att det här blir ett verktyg som man kan använda sig av och inte i första hand är en börda.

Tittar man på lagförslaget så innehåller det väldigt mycket detaljer. Detaljer som åtminstone jag upplever att är väldigt, väldigt svåra att göra någon slags bedömning på vilka administrativa och andra effekter det kommer att få, både när det gäller hur det påverkar de myndigheter och kommuner som nu åläggs att göra det här och vilka effekter det egentligen blir för skyddet för våra personliga data.

Det mesta av detta finns redan i den förordning som EU har beslutat om och som blir direkt tillämplig här också på Åland. Det betyder att den lag som ligger på bordet reglerar egentligen bara det som man ger utrymme för att ytterligare reglera eller inte reglera i den förordningen.

Något som de facto ligger utanför det här lagförslaget är våra föreningar. Om jag förstår saken rätt så kommer våra föreningar att lyda under den finska dataskyddslagen. Det kommer i sin tur att leda till vi måste hålla att särskilt öga på att servicen inom det här området också kan fås på svenska. Har jag förstått det här rätt så bygger hela det här med att föreningarna hör under den finska lagstiftningen på att HD vid något tillfälle har konstaterat att när det gäller personuppgifter så har landskapet behörighet på de områden där man i övrigt har behörighet. När det gäller föreningssidan så har vi inte behörighet utan lyder under den finska lagstiftningen. Jag tror att det är viktigt för landskapsregeringen framåt att ha med detta när man konstaterar hur implementeringen av det här arbetet går. Vi vet att situationen rent språkligt sett kan vara lite av en utmaning.

Överlag kan man konstatera att man runt om i samhället vaknar i ett ganska sent skede när det gäller den här förordningen. Förordningen har varit gällande sedan 2016. Under den här våren har föreningar, företag och institutioner vaknat till liv och börjat titta på det här. Det är fortfarande mycket som är väldigt, väldigt öppet och som är svårtolkat i de här sammanhangen. Jag tror också att det är viktigt att man inskärper, nu när lagstiftningen tas, att myndigheterna som övervakar det här också ska ta på sig en roll att vara vägledande och hjälpa företag och institutioner att hitta rätt väg. I den allmänna debatten har mycket fokuserats på att man nu har möjlighet att sätta sanktioner på dem som inte gör det här. Jag hoppas att man inledningsvis kommer att jobba mera med att visa var det fortfarande finns orsak att utveckla det arbete med systemen som våra myndigheter och förvaltningar har påbörjat och inte i första hand tar till disciplinära åtgärder, för då tror jag att effekterna av det här kommer att bli de motsatta. Man kommer att se det här mera som någonting som vi lägger på än någonting som ska vara till nytta.

Med de orden avslutar jag, talman.

Ltl Tage Silander, replik

Talman! Tack för den här ingående redogörelsen. Det förefaller som ltl Johan Ehn är väldigt väl insatt, mer än vad jag är. Därför nödgas jag fråga en sak. Ltl Johan Ehn nämnde föreningarna som då skulle stå under finsk behörighet. Min följdfråga är: Aktiebolag, andelsbolag, stiftelser och dylika juridiska personer, var kommer de i det sammanhanget och varför bara föreningarna?

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag kan inte i detalj svara på det där. Lag- och kulturutskottet får titta lite närmare på det tror jag. Säkert kan landskapsregeringen vara behjälplig i att ge svar på det.

Jag börjar med att konstatera att det här förslaget heter just Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Sedan säger man att man längre fram ska komma med ett förslag som rör polisen plus den privata sidan. Jag kan inte detalj säga när det gäller den privata sektorn vilka delar som kommer att regleras av oss och vilka som ska regleras av den finländska lagstiftningen. Såsom jag läser framställningen här så beror det på i vilken omfattning vi har behörighet på det området inom självstyrelsens ramar redan från början. Har vi stiftat någon typ av lagar inom ett område som berör det här så berör också vår personskyddslagstiftning framåt den möjligheten sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Den EU-lagstiftning, dataskyddsförordning som träder ikraft är enligt oss grunden för en ljusare framtid där vi som individer får utökade rättigheter i relation till företag och myndigheter som använder våra uppgifter. Vi får en modern lagstiftning som passar ett digitalt samhälle bättre.

Det är en förändring som är välkommen eftersom våra nuvarande lagar inom området länge släpat efter och inte gått i takt med teknikutvecklingen. Detta ger oss större kontroll över vilken information som sparas hos olika aktörer. Det är början på en resa mot en vision där företag och myndigheter hanterar vår personliga information varsamt och med den respekt den förtjänar.

Fru talman! Det är oroväckande att så få har börjat förbereda sig. Det har ordnats flera informationstillfällen vilket är bra eftersom förordningen påverkar hela samhället, allt från föreningar, företag till myndigheter.

Det kunde vara bra ifall utskottet analyserade hur förordningen påverkar framförallt de sociala myndigheterna med tanke på den känsliga information som finns där, men också hur kommunförbundet t.ex. det gemensamma barnskyddet kommer påverkas.

Fru talman! Ett företag måste bl.a. ha kontroll på exakt vilken information som samlas in, och kunna motivera att man har den sparad – något som förstås blir extra viktigt för alla som kommit långt med internet och samlar in en massa data. Här är ju vårt egen förening PAF i en mycket speciell sits, och böterna höga ifall åtgärderna inte sköts.

Första steget är att titta på sina system och kartlägga vilken information som finns. Sedan gäller det att undersöka om man har behov av att ha en personuppgiftsansvarig, som övervakar att företaget har rätt hantering av informationen som samlas in. Det är egentligen inte så svårt att börja och man ska inte låta sig skrämmas, men det är en lag och den måste man ta på allvar.

Jag vill också lyfta att det är glädjande att landskapsregeringen har valt den lägre åldergränsen på 13 år just för sociala medier. Åtminstone vårt parti anser att en lägre åldersgräns skyddar våra barn bäst.

Fru talman! Det är här lätt att stirra sig blind på de ökade administrativa kostnader och de risker som dataskyddsförordningen utan tvekan kommer att innebära. Det är viktigt att betänka att när alla förordningens krav och skyldigheter är implementerade så bör konsumenter, anställda och andra kategorier av registrerade kunna känna starkt förtroende för att deras integritet inte kränks när deras personuppgifter behandlas. Inom hela EU dessutom, eftersom förordningen kommer att gälla direkt som lag i alla EU:s medlemsstater.

Värdepotentialen för vårt samhälle och näringsliv i detta förtroende kan knappast överskattas och kommer sannolikt att ofta överstiga de administrativa kostnaderna.

Personuppgifter kan behandlas för en mängd nyttiga ändamål som förbättrad sjukvård, effektivare statlig förvaltning, innovativa konsumenttjänster, smarta bilar, ja det finns mycket. Men då måste man också få tillgång till personuppgifterna, vilket kräver respekt att de registreras rätt. Dataskyddsförordningen anger spelreglerna för hur denna respekt ska visas.

Talman! Slutligen, det finns med andra ord såväl starka intäktsskäl som kostnads- och riskskäl för både företag och andra organisationer att börja förbereda sig för inför det nya kvartalet 2018 och betrakta den nya förordningen som både en källa till tuffa utmaningar men också nya möjligheter till värdeskapande. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det är precis som ltl Kemetter säger att alla i samhället, allt från offentliga sektorn till företag, ska börja förbereda sig på införandet av den här dataskyddsförordningen. Samtidigt ska vi minnas att just den här lagen vi behandlar här och nu gäller de facto enbart landskapets förvaltning och kommunerna, som finns skrivet här.

När det gäller åldersgränsen, att vi inte hamnar in i en diskussion som blir fel i förhållandet till medborgarna, så den här lagen sätter egentligen inga krav på användandet av sociala medier eftersom den här rör enbart den offentliga sektorn. Om vi som lagting t.ex. skulle ha någon typ av forum där man ska utbyta åsikter så där skulle den här lagen bli användbar. Men däremot så gäller inte det lagförslag som ligger på bordet här och nu t.ex. på facebook.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag ser att nästa talare här är minister Nina Fellman som jag tror att bättre kan svara på ltl Johan Ehns fråga kring den lägre åldersgränsen. Man har ju kunnat välja en åldersgräns, jag kan inte detta exakt, så det är bättre att ministern förklarar tydligt vad landskapsregeringen menar med den biten.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Man kan välja ett spann mellan 13 och 16 om jag har förstått lagförslaget rätt. Återigen handlar det just i den här lagstiftningen om kommunikationen mellan medborgarna och våra myndigheter.

När det gäller regleringen av det som finns i förhållande till privata företag så läser jag framställningen på det sättet att det regleras i första hand via den förordning som EU har gett ut och i andra hand via rikslagstiftningen. Men tyvärr har inte vi möjlighet att påverka vad facebook ställer för krav eller inte på det här. Indirekt kan man säga man i skolan får fundera på det här, hur man ska kunna använda det. Men vi sätter de facto inga krav i förhållande till den som ställer upp med tjänsten från den privata sidan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman

Tack, talman! Jag vill bara förtydliga det som ltl Tage Silander ställde frågor kring.

Den här lagstiftningen berör, som ltl Ehn sade, det offentliga Åland; kommuner, myndigheter och landskap. Senare, jag hoppas snart både för vår skull och för Finlands skull, så kommer finsk lagstiftning som berör den sektorn och också polismyndigheten, för där är behörigheten delad. Man har gjort bedömningen att det blir för krångligt både för privata företag och för polismyndigheten att jobba med två olika lagstiftningar.

Så har vi hanterat det också tidigare, man antar finsk blankettlag för de här områdena för att få en enhetlighet i regelverket.

När det sedan gäller spannet 13 till 16 så kan man säga att båda har rätt. Det finns ett spann, det finns ett nationellt handlingsutrymme. Den här lagstiftningen berör det offentliga. Den finska lagstiftningen som kommer så hanterar de privata i den mån de inte regleras i direktivet och i förordningen. Även från finsk sida har man avsikten att ha det lägre spannet när det gäller barn och sociala medier.

Jag hoppas att jag har besvarat de frågorna som ställdes.

Ltl Axel Jonsson

Jag tycker att den här diskussionen som delvis togs upp om lagstiftningsbehörigheten är ganska intressant i det här sammanhanget. Tittar man på fjärde kapitlet i motiveringarna, som behandlar just den här frågan, så inser man ganska snabbt att det är hyfsat oklart hur det ligger till. Varken personuppgifter eller datauppgifter nämns i självstyrelselagen i behörighetskatalogerna. Vem har då egentligen behörigheten över dataskyddet?

När man läser vidare så inser man ganska snabbt att det här ytterligare är ett exempel på där grundlagen äter upp självstyrelselagen eller riskerar åtminstone att urholka vår behörighet. Detta inte minst med tanke på att det framgår av motiveringarna att Högsta Domstolen har uttalat sig att till den del som gäller skyddet för personuppgifter i den gamla regeringsformen så faller det här inom rikets lagstiftningsbehörighet. Man säger alltså att på basen av att det har stått så här i grundlagen tidigare och att grundlagen är listad som finsk behörighet så faller det här inom rikets behörighet. Trots att man för ett sådant resonemang att man ska titta på vilket behörighetsområde det gäller och fördela behörigheten efter det, som kollegan ltl Ehn diskuterade här i sitt anförande, om det till exempel gäller föreningslivet som är listad som är riksbehörighet så då ska det vara rikslagstiftning som gäller.

Samtidigt argumenterar landskapsregeringen här i motiveringarna att t.ex. näringsverksamhet som är en åländsk behörighet i huvuddrag så där kan man tolka det som att vi har behörigheten också över personuppgifter och dataskyddet till den delen.

Det som jag tycker är viktigt och som jag stöder, de tankar som fördes fram, är att utskottet verkligen fördjupar sig i den här frågan. Man kan inte få något entydigt svar ur motiveringarna hur landet ligger och det kanske inte går att ge ett entydigt svar. Men på alla sådana här områden där vi ser att man tar till grundlagen - och säger att eftersom det här har stått i den tidigare regeringsformen så hänför vi det här behörighetsområdet till rikets behörighet - så riskerar vi att urholka självstyrelselagen. Även om man kan se det som en liten fråga i det här sammanhanget så är det här en fråga som vi gång på gång får diskutera i det här parlamentet som är ett långsiktigt hot mot självstyrelselagen, och detta är något som vi i Ålandskommittén har jobbat mycket med för att försöka hitta en lösning på framöver i kommande självstyrelselagar. Det här är ett stort problem, mycket, mycket större än vad vi kanske inser ibland.

Jag hoppas verkligen att utskottet tar den här behörighetsfrågan på allvar och fördjupar sig i den. Det skulle också vara tacksamt om man i samband med lagstiftningskontrollen i det här fallet, även om det inte nu rör t.ex. det civilrättsliga området, bolag och föreningar som nämndes i debatten, så skulle det vara välkommet med ett uttalande när man preciserar sig mera från Ålandsdelegationen och Högsta Domstolen om hur man ser på den här saken, att inte landet är så pass oklart som det ligger idag.

Det är ju synd om vi bara kallt ska acceptera att man med grundlagen som kyrkstöt urholkar självstyrelselagen på det sätt som vi alltför ofta ser, utan att vi åtminstone gör ett försök att resonera och fundera på de här frågorna när vi nu har den här typen av förslag på vårt bord.

Jag vill ge uppmaningen till lag- och kulturutskottet att granska behörighetsfördelningen ordentligt och försök provocera Högsta Domstolen och Ålandsdelegationen om ni kan så att vi kan få någon form av uttalande, åtminstone resonemang, om behörighetsfördelningen också i det här sammanhanget, även om det kanske ligger lite utanför. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag delar långt det resonemang som ltl Jonsson hade. Det var också därför som jag lyfte frågan kring behörigheten, jag ser att den är intressant. Jag tror att det finns anledning för utskottet att titta lite närmare på den.

Samtidigt har vi, som landskapsregeringen också argumenterar i framställningen, åtminstone ett men kanske ett flertal HD-beslutet där man har resonerat kring detta.

Framställningen bjuder nog också till att framförallt Ålandsdelegationen, när de granskar det här, också bör ta ställning till den biten. Det finns så pass mycket i resonemanget kring just behörighetsfrågorna i framställningen. Ett ganska stort kapitel berör detta. Så det bjuder de facto in till just det som ltl Jonsson var inne på, att föra ett resonemang kring vad som är vår behörighet och inte. Det är ingen lätt fråga men vi kommer säkert att beröra den också i utskottet framåt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det låter bra förstås. Om vi samtidigt ser på lagstiftningen så är den ganska strikt begränsad till offentlig sektor som ministern här nyss anförde. Det är egentligen inte där i behörighetsfrågorna som den stora gränsdragningen blir svår. Där säger man ganska tydligt att till den delen det gäller grundläggande rättigheter enligt grundlagen så är det tydligt att det är riksbehörighet. Det kan man ha olika åsikter om.

Men sedan när vi kommer in på det privata området och diskuterar till exempel näringsverksamhet då blir det betydligt svårare, inte minst med tanke på de språkliga utmaningarna som nämndes tidigare i debatten. Vi måste också ställa oss frågan om det är klokt att följa det finska systemet helt och hållet. Kan det till och med vara så att vi behöver överta behörighetsområden för att se till att det fungerar också på svenska framöver? Det är också en fråga som bör diskuteras och analyseras i sammanhanget.

Men pressa på lite i Ålandsfrågan så gör ni åtminstone någonting gott för Åland och ålänningarna.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Som ltl Jonsson nämnde så rör lagförslaget den offentliga sektorn. I motiveringarna finns ett resonemang som är betydligt vidare än så. Jag tror dessutom att det kommer att erbjudas ytterligare en möjlighet och kanske en mer naturlig möjlighet att lyfta frågeställningen kring vilken lagstiftning som ska gälla när landskapsregeringen kommer med lagpaket nummer två, som berör den civila och privaträttsliga sidan. Här har man nu gått in och reglerat vår egen förvaltning och den kommunala förvaltningen som är klar och tydlig. Här finns inte några bekymmer med behörigheten.

Jag tror att det kommer att erbjudas flera tillfällen till detta, men därmed inte sagt att man inte ska ta chansen att både resonera och se om man kan bringa större klarhet i de här frågorna framåt. Jag tycker ändå att landskapsregeringens resonemang i framställningen är väldigt belysande i det här sammanhanget. Sedan kan man ha åsikter om hur man ytterligare kan få andra att respondera på det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jo, det är sant. Men samtidigt är frågan, som det verkar från regeringssidan att man vill gå in för en blankettlag på området vad gäller den civila sidan och det kan säkert vara genomtänkt, att risken med en blankettlag är att vi de facto inte får någon prövning av behörighetsfrågan. Säger vi att vi tar en rikslagstiftning så överskrider vi per automatik inte vår behörighet. Vi har i vår lagstiftning den rätten att inta bestämmelser av förtydligande syften, men då utmanar vi inte behörighetsgränserna. Och det är inte sagt att vi får ett klart svar på frågan om var behörigheten faktiskt ligger för vi riskerar aldrig att överskrida vår behörighet.

Det behöver man också tänka på när vi för den större diskussionen. Vi kan vara bekväma, vi kan föra fram blankettlagstiftning men med risken att vi egentligen avstår från lagstiftningsbehörighet som vi inte vet om vi har (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att ltl Axel Jonsson resonerar väldigt eftertänksamt och klokt. Det är just på det här sättet som vi borde testa det här lagstiftningsområdet men också se över var gränserna går.

Jag stöder det här resonemanget och skulle gärna se att utskottet skulle analysera vidare.

För mig är det inte heller klart när det gäller de delade behörigheterna att blankettlagstiftning är det mest optimala i ett sådant paket som påverkar hela näringslivet väldigt starkt och det privata, men också det offentliga. Det ställer väldigt stora krav och nya metoder. Som det tidigare kom fram så blir det säkert också kostnader.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, så är det förstås. Frågan om vi ska egen lagstiftning eller blankettlagstiftning kanske inte skulle vara så intressant om det inte var just för den språkliga utvecklingen. Vi ser att dataskyddsförordningen ger väldigt stora möjligheter för medlemsländerna till nationella avvikelser. Det betyder att den finska lagstiftningen kommer att vara ganska specifik för Finland, om jag förstår det rätt, och det finns ett stort behov av anvisningar osv. Fungerar inte detta på svenska så bidrar vi från Ålands lagting till att förfinska Åland om vi är medvetna om de här riskerna. Och det vill åtminstone inte jag vara med om att förverkliga.

Därför är det viktigt att vi får den här helhetsdebatten redan i det här skedet så att vi också kan överväga behörighetsfrågorna redan i ett tidigt skede, så att vi inte tvingas in i finsk lagstiftning bara för att vi inte har tänkt efter på förhand.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi ser ju mer och mer att Åland går åt ett annat håll, och det är framförallt att man inte längre talar så mycket svenska på den fastländska sidan. Det påverkar helt klart.

Vi stöder resonemanget och hoppas att utskottet kan föra en lite bredare diskussion kring det här för att kunna få bra svar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Enda behandling

3        Destinationsmarknadsföring

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2017-2018

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat åtgärdsmotion nr 8 2016-2017 gällande Destinationsmarknadsföring, och detta gjordes medan jag fortfarande var ordförande för utskottet ifråga, varför den nya ordföranden Petri Carlsson såg det som naturligt att jag skulle föredra ärendet och det har också omfattats av viceordförande Göte Winé.

Talman! Det är ett angeläget ärende som ledamot Jörgen Pettersson, som inte är i salen idag, tar upp i sin åtgärdsmotion, där det föreslås att medel bör tas upp i en tilläggsbudget för att skapa utrymme för Visit Åland att expandera marknadsföringen av Åland som besöksmål. Detta som en konsekvens av de plötsliga och helt oförutsedda ekonomiska bekymmer som Visit Åland drabbades av för ett tag sedan till följd av omfattande förskingring.

I motionen anförs att antalet hotellnätter minskar, men en alldeles färsk statistiksammanställning från ÅSUB, faktiskt daterad igår den 13.3.2018, visar att så inte är fallet.

När det gäller övernattningar på hotell, gästhem och pensionat och stugbyar kan vi notera ökande antal övernattningar, medan övernattningar på campingplatser har minskat, och även i viss mån antalet båtnätter.

På de femton hotellen sammanlagt visar det sig nämligen att antalet övernattningar uppgick till 213 000 nätter, vilket är nästan tre procent fler än året innan.

Antalet övernattningar på de 23 gästhemmen och pensionaten ökade med närmare två procent till 43 700 nätter.

 

Antalet övernattningar i de totalt 47 stugbyarna, dvs. stugbyar med minst fem stugor, med totalt 450 stugor, ökade med drygt tre procent till 92 200 nätter.

Sammantaget visar dock de här siffrorna att utvecklingen inte blev den som man kunde befara och det ska vi vara glada för.

Talman! När det gäller marknadsföringsinsatser är det ofta synnerligen svårt att läsa av olika insatsers betydelse för framgångarna. Men man kan måhända med hänvisning till de statistiska uppgifterna, om man så vill, hävda att Visit Åland, trots tillfälligt sämre förutsättningar, har utfört sitt uppdrag framgångsrikt.

Landskapsregeringen har ställt upp för Visit Åland, och därmed för den åländska turistnäringen, med följande insatser för detta innevarande år:

– Fortsatt basfinansiering med en miljon euro enligt avtal för destinationsmarknadsföring och -utveckling samt turistinformation.

– 225 000 euro för Mat Åland och varumärkesarbete.

– 65 000 euro, med hälften motfinansiering från branschen, för mötes- och konferensmarknadsföring inom ramen för Åland Convention Bureau.

– 40 000 euro för skärgårdsmarknadsföring i samarbete med Visit Finland.

Landskapsregeringen har för sin del visat att man har fortsatt förtroende för Visit Åland, och man har aviserat ett intresse av att förnya det treåriga ramavtal som gäller för åren 2016-2018.

Talman! De farhågor som ltl Jörgen Pettersson aviserade var förvisso berättigade, men med tanke på utvecklingen allt sedan motionen skrevs finner utskottet ingen orsak att i detta nu förorda tilläggsmedel utöver vad som har bestämts eller planerats.

Talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget förkastar åtgärdsmotion nr 8 2016-2017.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till finans- och näringsutskottets tidigare ordförande för presentationen av motionen från kollegan Jörgen Pettersson. Jag tror väl att vi alla, i ljuset av vad som har hänt, kan förena oss med utskottets uttalande om att läget är annorlunda än när motionen skrevs.

Vi får lite lyfta på hatten för den bransch som tillsammans såg till att ordna tilläggsfinansiering och tillsammans med övriga insatser som Visit Åland har gjort så är ekonomin någorlunda i skick med tanke på allt det hemska som hänt. Tack till utskottet.

Ltl Tage Silander, replik

Tack för det. Vi är helt överens ltl Harry Jansson och jag där. Det är bra att också branschen visar att man är med och tar ansvar.

En sak som är intressant ytterligare när man tittar på övernattningssiffror är att det totalt sett ändå är ett litet minus. Men det finns en faktor som påverkar väldigt mycket när man tittar på turiststatistiken för 2017 och det är övernattningar på campingplatser. För det har gått ner, för två år sedan var det aningen lägre och sedan gick det upp under 2016 och nu är vi nere på 2015 års nivå igen. Det är ungefär 68 000 övernattningar på campingplatser. I slutet av 1990-talet var nivån på 150 000 övernattningar. Det måste man beakta när man konstaterar om det har gått upp eller ner.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, jag delar helt ltl Silanders analys av vad som hänt när det gäller den här lilla nedgången, om man tänker hur kall och kylig i synnerhet försommaren var så slår det direkt mot den typen av campingstruktur vi har. Därför är det glädjande att det finns flera campingar som också har satsat på övernattningsstugor som komplement för att kunna ha en viss beläggning trots att vädrets makter inte riktigt är på rätt sida. Ibland är det tufft att vistas uppe på de här breddgraderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Bästa lagting, tack f.d. Silander för presentationen, det var intressant färsk statistik. Jag kan hålla med ltl Jansson att jag tror att vädret spelar väldigt stor roll speciellt när det gäller camping- och båtnätter. Det var en relativt kall sommar.

I samband med utskottsarbete av ltl Petterssons åtgärdsmotion kring destinationsmarknadsföring så lyfte jag frågeställningar kring just finansieringen av Visit Åland. Detta är relevant och tangerar åtgärdsmotionens grundsyfte.

Ser vi på den långsiktiga finansieringen tror jag det finns mycket att vinna på både för finansiären, landskapsregeringen och för Visit Åland om en mer nyckeltalsbetonad uppföljning av speciellt projekten som kunde förverkligas. Projekten är en betydande del av Visit Ålands verksamhet. Genom att tydligt läsa av effekterna av ett projekt finns det bättre möjligheter för projektägaren att dels argumentera för förlängning av eller helt nya projekt. Finansiären å sin sida kunde på ett mer faktabaserat sätt utvärdera satsningen och värdera utfallet till den ekonomiska insatsen.

Det här är inte så enkelt och kräver eftertanke, men viktigt och något som många destinationer gör och blir bättre på. Det är något bägge parter vinner på och tenderar också att skapa en högre kvalitet på satsade pengar, vilket i slutänden ger fler satsningar. Det handlar alltså om finansiering och utfall av denna.

Det är också roligt att Visit Åland och branschen har lyckats skapa framtidstro trots ett tufft år. Vi får hoppas att det som hände inte får långvariga effekter. Nu har vi statistik från senaste år men när det gäller marknadsföring så lever den längre än så och kanske effekterna kommer lite senare.

Vi ska hoppas och tro att det går att rätt håll. Tack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg, liksom tidigare talare, nämnde de sviktande siffrorna inom campingturismen framförallt. Kan inte detta snarare vara någonting som ligger i tiden? Folk väljer kanske mera att bo inne hos andra genom couchsurfing eller Airbnb och liknande. Det mera rustika campandet som man sysslade med på 70,80 och 90-talet går ner helt enkelt för att människor reser på ett annat sätt numera. Det är billigare flygbiljetter och liknande vilket gör att få kan ta med sig stora tält och liknande när man reser runt. Jag bara undrar om det här är någonting som utskottet funderade på? Själva campingen som funktion har liksom ändrats när det gäller själva resandet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är precis tvärtom. Tittar vi på t.ex. Sverige så den turism som ökar mest och stadigast är just campingen. Det har aldrig sålts så pass mycket husbilar och husvagnar. Det visar kanske att någonting saknas på Åland. Det hjälper inte heller att på Åland är det vanligt att man campar utanför campingplatser. Bara här i staden Mariehamn står det tiotals husbilar varje natt sommartid, istället för att vara på en campingplats och de kommer inte med i statistiken. De kommer heller inte turistföretagen till godo. Jag tror att det är en stor orsak också, tillsammans med vädret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, då har vi ett ärende med destinationsmarknadsföring på vårt bord. Anledningen är ltl Petterssons åtgärdsmotion i ärendet och finans- och näringsutskottets betänkande.

Ltl Pettersson skriver i sin motion: ”Landskapet Ålands destinationsmarknadsförare Visit Åland har efter den uppdagade förskingringen tvingats dra åt och skruva ner marknadsföringen vilket inte bara får effekt i år utan är något hela Åland får lida för många år framöver.”

Finans- och näringsutskottet avslutar sina synpunkter, kanske ganska traditionellt ”varför utskottet föreslår att motionen förkastas”.

Från betänkande kan utläsas att jag inte deltog i den avgörande behandlingen av ärendet. Men från betänkandet framgår inte att det faktiskt var jag som föreslog att vi kunde behandla ärendet och förkasta motionen.

Fru talman! Mitt förslag baserades inte på att Visit Ålands verksamhet är onödig utan på de notiser som jag hade läst i två lokala medier. I mellandagarna läste jag i en på orten utkommande papperstidning att Visit Åland skulle få 1 330 000 euro i marknadsföringsstöd. ”Det besluter landskapsregeringen utgående från budgeten för Åland 2018.”

Fru talman! Jag blev lite förvånad, vi hade ju nyligen klubbat budgeten här i lagtinget. Jag hade varit med om hela behandlingen i finansutskottet inklusive 20 omröstningar som alltid slutar på samma sätt, som vi vet, man kan föreslå lite vad man vill.

Men i alla fall, Visit Åland skulle då få 1,3 miljoner euro så det hade nog passerat mina ögon. Jag plockade fram den elektroniska versionen av budgeten och googlade helt enkelt på Visit Åland i budgeten. Det var en enda träff och det fanns ingenting om marknadsföringsunderstöd. Då gick jag in på regeringens hemsida och hittade så småningom ett beslut som var taget på enskild föredragning av vicelantrådet Gunell. Det var taget dagen efter att budgeten klubbades här i lagtinget. Det framgår också att medlen ska tas av budgetmoment 35 000. Ni som kan siffrorna utantill vet att det då tas från penningautomatmedel.

Då ställde jag mig frågan, varför detta hemlighetsmakeri? Varför kunde man inte tagit upp det i budgeten? Jag tror inte att någon skulle ha opponerat sig ens. Ltl Pettersson hade väl redan då lämnat in sin åtgärdsmotion och skulle väl antagligen ha applåderat saken, så man funderar lite vad detta kunde bero på.

Fru talman! Några dagar senare råkade jag halka in på, den för mig då rätt nya, nyhetssidan Ålands nyheter. Jag tänker inte här gå in här på deras journalistiska principer och jag tänker inte på något sätt försvara dem heller. Men där brukar finnas lite andra nya nyheter. Där framkom tydligt att det var på enskild föredragning av vicelantrådet, men det framkom också att Visit Åland brukar få ungefär 1 miljon per år och summan i år var då större. Ålands nyheter avslutade sin lilla notis med att ”Visit Åland utsattes i fjol för en omfattande förskingring från en av sina medarbetare som stal 400 000 från föreningen” vilket har nämnts här också tidigare.

Bästa lagting, som av en händelse så förefaller det alltså som om man skulle ha använt PAF-medel, 400 000 euro på enskild föredragning, för att ersätta medel som har förskingrats av en bokförare.

Jag tror bestämt att vi kan få anledning att återkomma till den här typen av fenomen i en senare debatt här i lagtinget.

Fru talman! Jag utgår självklart från att fru vicelantrådet har följt alla regler och föreskrifter. Jag hade tänkt ställa några frågor till henne, nu är hon tyvärr inte närvarande idag och det är helt förståeligt för på föredragningslistan finns inga lagar som hon är ansvarig för.

Men här finns både lantrådet och finansminister så kanske ni kan svara på de här frågorna istället?

För det första, varför togs inte Visit Åland upp i budgeten öppet och transparent som finansministern brukar säga?

För det andra, varför tog man det här beloppet 1,3 miljoner på enskild föredragning och inte i plenum? Jag tycker att den summan är rätt stor.

För det tredje, finns det ett samband mellan höjningen av stödet till Visit Åland och den förskingring som bolaget råkade ut för? Tack för ordet, fru talman.

 Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det här visar än en gång nyttan av att sitta med i finansutskottet och vara på plats. Ltl Toivonen var inte närvarande när vi behandlade åtgärdsmotionen. Skulle ltl Toivonen ha varit på plats så skulle han också ha fått vet att dessa 1,3 miljoner också inkluderade alla de projekt som Visit Åland hanterar. Så totalsumman blir alltså 1,3 miljoner.

Visit Åland och landskapsregeringen har ju tillsammans ett gemensamt resultatavtal som reglerar summan pengar som ska gå till driften.

Jag vågar inte säga desto mera något mera om enskilda föredragningar, men resultatavtal är något som pågår under ett visst antal år. Det uppkom också på grund av att Visit Åland ville ha längre framförhållning, en trygghet, i finansieringen för att kunna vara mera långsiktiga. Det är nog ett villkor som är bra för hela Åland och bägge parter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tyvärr blir det här en upprepning av föregående replik. Jag tänker också nämna frågan om att det här skulle vara ett visst stöd för förskingringen, för det stämmer inte.

I utskottsbehandlingen framkom att man har jobbat med detta långsiktigt tillsammans med Visit Åland för att säkerställa marknadsföringen av Turist Åland med de olika projekten och hur man går vidare. Det kan hända att det har att göra med budgeten och därför väntade man till dagen efter budgeten, men det kan jag inte svara på. I utskottsarbetet framkom däremot hur man gick till väga och hur man arbetade med det.

Jag vädjar till ltl Toivonen, eftersom ledamoten har en plats i finans- och näringsutskottet, delta i utskottet så får man mera fakta och stå inte här och skaffa rubriker och populism.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte jag fick svar på frågan varför man inte kunde ta upp det i budgeten, vilket för mig skulle ha varit det naturliga.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Den möjligheten, ltl Toivonen, skulle bra ha funnits i utskottet. Man hade bra haft möjlighet att diskutera hur man går tillväga. Tyvärr kan inte jag svara på det.

Nu vet jag att vicelantrådet är på en miljökonferens idag och är därför inte på plats. Vi ska väl vara glada över att man satsar på långsiktiga projekt och marknadsför Åland genom turistiska satsningar. Det gynnar Åland och det gynnar framförallt våra entreprenörer som vill satsa och se till att Åland lever. Det här är möjliggör också satsningar på lågsäsong, det innebär satsningar bl.a. på Mat-Åland och på skärgårdsprojektet. Uttrycket ”Skärgården är det nya Åland” kom fram i utskottet och där vill man satsa.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja som jag sade här i mitt anförande så är jag absolut inte motståndare till marknadsföringsbidraget. Absolut inte! Jag hade några frågor och jag förstår mycket väl att fru vicelantrådet inte är närvarande för hon har inte några lagar på sitt bord idag.

Däremot finns faktiskt både fru lantrådet och finansminister närvarande men de väljer då att inte besvara frågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.                

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

4        Generellt tillstånd för skyltning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2017-2018

Ltl Runar Karlssons åtgärdsmotion MOT 3/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat åtgärdsmotion nr 3/2016-2017 gällande generellt tillstånd för skyltning.

Utskottet inser behovet av att kunna synliggöra turist- och övriga serviceföretag på Åland och att skyltningen vid vägarna är en betydelsefull framgångsfaktor.

Det finns dock två problemställningar som måste kunna hanteras. Den första problemställningen är skyltarnas inverkan på trafiksäkerheten. Den andra problemställningen är skyltarnas betydelse för en positiv och trevlig landskapsbild.

Talman! Det är förstås viktigt för olika turist- och serviceföretag, stora som små, att kunna informera inte bara om det faktum att man finns till och hur lång sträcka det är till respektive etablissemang utan också att det är öppet och därmed tillgängligt.

Om det bara finns en skylt med angivelsen kafé och en upplysning om att det är fem kilometer kvar så är risken stor att det blir en stor besvikelse om, efter att man har cyklat hela den sträckan, visar sig att kaféet är stängt.

Utskott inser att det finns risker för trafiksäkerhet och landskapsbild om  total skyltningsfrihet skulle råda. Därför kan utskottet inte rakt av omfatta en dylik i åtgärdsmotionen föreslagen frihet.

Men om man istället är alltför rigorös och motsträvig till dylik skyltning finns risken för att kreativa företagare skyltar i alla fall, antingen så att man helt enkelt riskerar att få sin skylt konfiskerad eller så att man skyltar på ett sätt som är svårt att antasta. Vi har ju alla sett skyltar på hjul, för att ta ett exempel.

Utskottet är positivt till grundtanken i motionen och föreslår att landskapsregeringen med beaktande av de nämnda problemställningarna låter ta fram en lämplig form av standardiserad skylt som samtidigt skulle ge destinationen Åland en tydlig profil.

   Talman! Finans- och näringsutskottet föreslår, med beaktande av de nämnda synpunkterna och förslaget, att lagtinget förkastar åtgärdsmotion nr 3/2016-2017.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag tackar finansutskottets ordförande för den presentationen.

I princip är jag nöjd med utskottets betänkande i stort, trots att man inte håller med i detaljerna.

Jag vill ändå säga några ord om tanken till den här motionen. Från början skulle man ge ett generellt tillstånd med vissa begränsningar runtom på Åland. Det skulle göras under den förra turistsäsongen och det skulle utvärderas sedan på hösten, så att man skulle kunna se om farhågorna infriades som finansutskottet tog upp vad gäller trafiksäkerheten och landskapsbilden. Skulle inte farhågorna ha infriats så hade man kunnat fortsätta för att lite känna sig för.

Jag tror ju inte att det blir en skyltflora på Åland om man skulle ge tillstånd generellt. I praktiken så skyltas det nog mot de här reglerna. Jag vill ge trafiksidan en eloge för att de är lite liberala, ser mellan fingrarna och de ser praktiskt vad som är bra. Ibland tar man bort skyltar vilket man också kanske har fog för när de skymmer. På somrarna finns det t.ex. i Eckerö ganska många skyltar som enligt bestämmelserna egentligen inte skulle få vara uppe. Det är lite tokigt. Därför hoppades jag att man skulle prova under en säsong.

Utskottet är ganska generöst och säger att man ska försöka få någon form av regler för det här så att motionärens syfte ska infrias, så upplever jag det i alla fall, och med de begränsningar som man nämner, trafiksäkerheten och landskapsbilden. Jag hoppas att man gör detta till inkommande säsong för att sedan utvärdera detta då. Jag upplever också att utskottet i princip uppmanar regeringen att göra det fast man inte säger det klart ut, man menar att man borde göra det inför kommande säsong.

I och med detta har jag uppnått mitt syfte och det som jag ville i min motion.

En sak till vill jag nämna i sammanhanget. När man pratar om trafiksäkerhet och landskapsbild så räknade jag skyltarna längs östra utfarten när jag for hit till lagtinget idag. Det var 25 stycken skyltar på en sträcka på 1,5 kilometer, varav hälften t.o.m. var inom vägområdet. Det är Ålands mest trafikerade väg, 12 000 fordon per dygn tror jag. Så detta är tydligen möjligt idag men inte på en väg ute i skärgården eller på landsbygden där det kanske är 10 bilar per dygn. Det är lite märkligt att på östra utfarten är det trafiksäkert att ha så många skyltar som t.o.m. är jättesvåra att läsa för det är ganska liten text på skyltarna.

Landskapsbilden ja, i Mariehamn kanske det inte finns en landskapsbild på samma sätt som på landet. Men det borde vara förödande för trafiksäkerheten egentligen eftersom utskottet menar att det kan vara risk för trafiksäkerheten på landsbygden om man sätter upp någon skylt så det talar lite emot detta.

Men, som sagt, i stort så är jag nöjd och glad för att man har kommit med det här betänkandet. Jag hoppas verkligen att regeringen tar uppmaningen från utskottet och infriar detta inför sommaren, så får vi se hur bra det blir. Tack, fru talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Kan man tolka det här som att det fungerar ganska bra som det är idag? Jag anser att även om man inte ser mellan fingrarna så har man en viss fingertoppskänsla för olika typer av små skyltar vare sig det är sommarblommor, sommarfester, dans eller Pelle som fyller 60 år, ingen går och plockar bort sådana skyltar längs landsortsvägar. Eller hur?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Som jag sade så förekommer det en del skyltar idag som inte riktigt är enligt reglerna och som man från trafiksidan accepterar och ser på med sunt förnuft. Det är bra. Men det finns personer som vet om att det här inte är lovligt och då kanske man inte sätter upp dem av den orsaken. En del är lite modigare än andra.

Därför är det bra om det kommer något regelverk som finansutskottet sade. Då blir det klart.

Det finns faktiskt också ett gammalt beslut från regeringen om generell skyltning. Jag vet inte om det gäller längre, det är ganska gammalt. Jag tror att det var under den tiden som Roger Jansson var lantråd, det var så länge sedan.

Men som sagt, jag är glad för finansutskottets betänkande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson för en åtgärdsmotion som enligt mig var en liten pärla. Jag gillar turism och jag tycker att det här föll väl in i det. Det gav utskottet positiva diskussioner och bra höranden i ärendet. Jag tycker att slutresultatet blev produktivt och framåtsträvande, kanske inte helt i linje med ltl Karlssons tankegångar. Men helt klart om detta nu förverkligas genom standardiserad skyltning så är det ett stort steg framåt, inte minst för turist Åland.

Personligen tror jag att Åland har mycket att vinna på att profilera sig, att sticka ut så att inte allt blir precis likadant som i våra närregioner.

Det kommer garanterat att uppstå flera positiva effekter av denna skyltningsidé. Det blir hänvisningar till besökspunkter, även tillgänglighet och öppettider och allmänt när det är öppet och stängt blir tydligare.

Om det här förverkligas så tror jag också att det här kommer att bli billigare för alla som vill skylta att kunna göra det på ett snyggt sätt. Det kommer att bli prydligare och billigare. Förmodligen kommer flera att ta saken i egna händer och förverkliga en skylt och naturligtvis med trafiksäkerheten som huvudfokus.

Tack ltl Karlsson för en bra motion!

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det var egentligen meningen att jag skulle begära en replik till utskottsordförande, men nu blev det ett anförande istället. Det blir så här ibland när jag inte kan tekniken, så då passar jag på.

Jag har inte så mycket att tillägga, jag tycker att motionen som lämnades in är bra. Man ska inte heller kritisera behandlingen i utskottet.

Jag har några frågor som jag ändå vill penetrera här. Vi på Åland är en turistdestination. Vi ska försöka marknadsföra oss på ett eller annat sätt.

En liten privat skylt utöver de här sterila landskapsskyltarna så de blommar upp för mig. Man blir lite nyfiken på vad det är.

Ltl Karlsson nämnde här att Eckerö kanske inte alltid skyltar rätt, men jag tycker att det är informativt. Vi har ett hotell som visar vilka upplevelser de har, man får både priser och vilka maträtter de har och det tycker jag att är bra. När turisterna kör förbi så är det bra att de får information. Det är bra. Sedan om det retar någon så det må de väl göra då, om de är så känsliga.

Det måste kunna vara en öppenhet i skyltningen. Det får inte störa trafiken och gångtrafikanter, men i övrigt så tycker jag att vi i Eckerö är lite före andra när det gäller skyltningen och det tror jag att vi kommer att fortsätta med.

Trevlig landskapsbild, ja, vad är trevlig landskapsbild? Åtminstone inte de skyltarna som landskapet sätter upp är trevliga landskapsbilder. Nog tittar vi hellre på en privat skylt med en liten rolig profil som försöker marknadsföra sin anläggning, sitt kafé eller sitt matställe, nog är det roligare att titta på dem. Skyltar som landskapet sätter upp är informativa på sitt sätt, men de är inte trevliga och roliga.

Det är bra att utskottet har tittat på det här och att vägavdelningen kanske också kommer att titta på möjligheterna att vara lite öppnare och kanske få lite roligare skyltningar i framtiden just när det gäller turistanläggningarna och sådant. Det är väl under sommarmånaderna som de här tillfälliga skyltarna kommer att gälla, inte kommer de att hänga uppe året runt.

Jag hoppas att man på något vis tar åt sig att den här motionen. Om vi ska sälja Åland som turistort så måste vi försöka på alla sätt. Det handlar inte bara om, som vi pratade om tidigare, marknadsföring, Visit Åland och sådant, utan det är när turisterna är på plats som det ska finnas möjlighet att se vad man har att erbjuda.

Var går gränsen när man sätter upp en privat skylt? Om jag sätter upp en skylt på min i husvägg som är 20 meter från vägen, kan landskapsregeringen komma och ta ner den? Jag vet inte, jag tror inte det. Det är också ett sätt att informera, om man gör tillräckligt stora skyltar. Nu har inte jag huset så nära men det finns kanske sådana som har möjligheter att göra så. Det finns alltid prövningar när det gäller gränsdragningar.

I övrigt så tycker jag att både motionen och utskottsbehandlingen var helt okej.

Ltl Tage Silander, replik

Tack för det. Det kändes positivt. Jag tror att vi alla egentligen i grunden har ganska liknande positiva inställning till att man måste få marknadsföra sig.

När blir landskapsbilden tråkig i det här avseendet? Ja, det finns ju ställen ute i världen, det vet vi som har rest, där det inte är riktigt kul med alltför stora byngsliga skyltar. Gör man detta med lite spelöga och med lite snygga skyltar som utmärker platsen så är det säkert bara positivt.

Det man också ska göra, naturligtvis, är att anpassa skyltningen till den hastighetsbegränsning som gäller på området. Kör du 30 så kan du vara ganska detaljerad på en skylt när det gäller på öppethållningstider och kanske t.o.m. vilka maträtter man har. Är det en 90-väg så ska du bara berätta att det är öppet, för börjar man försöka läsa mer än det så har man hunnit för långt.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, jag delar helt och hållet åsikterna som utskottsordförande Silander hade.

Jag tror inte att det blir en sådan flora att man förstör landskapsbilden med en massa skyltar som är helt onödiga. Jag tror att det är ganska återhållsamt ändå. För de skyltar som finns så kan man ha ett visst regelverk och göra dem lite olika i varje fall, så att de skulle kunna väcka uppseende. Jag tror nog att vi är ganska överens i detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Vi har nog exakt samma utgångsläge och synpunkter kring det här.

När det gäller tillgängligheten så har vi en väldigt kort högsäsong och vi har en väldigt, väldigt, väldigt, väldigt lång mellansäsong. Våra turistföretagare har öppet varje dag en kort tid, sedan blir det på helger och enstaka dagar. Just att få tillgänglighet på ett snyggt sätt för vi på Åland är ändå en väldigt liten destination. Jag tror att om vi kan få ut en liknande skylt över hela Åland, där man sedan kan göra sin egen information, så tror jag att mycket är vunnet. Vi sticker ut och blir lite annorlunda än alla andra.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tror att det inte finns så mycket mer att orda om. Vi är ganska överens.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

5        En åländsk gymnasieexamination

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 4/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Talman! Utskottet har att handlagt ett antal motioner, varav först ut idag är kollegan Axel Jonssons m.fl. om en åländsk gymnasieexamination som skulle ha förutsättningar att fungera felfritt på svenska.

Utgångspunkten är att hitta motsvarande system som tillämpas för åländska studerande som söker sig till rikssvenska högskolor och universitetet. Motionären vill att man ska hitta en likartad lösning mellan Åland och Finland när det gäller godkännande av gymnasieexamina.

Utbildningsfrågor är oerhört komplexa som allting annat i dagens värld. Utskottet har ägnat sig åt en av motiveringarna till varför motionen överhuvudtaget har kommit till, dvs. de problem och felaktigheter i de finländska studentproven som har plågat studeranden under senare år.

Naturligtvis delar utskottet rent allmänt motionärernas synpunkter om att det är olyckligt att det händer. Var och en kan ju tänka hur hårt stressade det är för pressade studerande att råka på rena faktafel av språklig karaktär som i värsta fall leder till en blockering den dagen man avlägger ett prov och det är ju naturligtvis hemskt för de drabbade. Som tur är kan vi konstatera att det idag finns vissa möjligheter att skriva om proven. Som utskottet konstaterar så finns det nu möjligheter att kompensera elever som råkar ut för den här typen av fel. Man har även kommit fram till att digitaliseringen av hela provupplägget gör att man rätt snabbt kan rätta till samtliga fel. Dock kräver likabehandlingsprincipen att alla måste få samma information vid exakt samma tidpunkt. Det var kort om den bakgrunden.

När det gäller en egen gymnasieexamination som skulle ha effekter på samma sätt som studentprovet rent allmänt så har utskottet inte närmare bekanta sig med den frågeställningen och vad allt detta skulle innebära.

Vi kan konstatera att utskottet egentligen föreslår ett positivt förkastande av motionen och hoppas att landskapsregeringen ska följa med den språkliga utvecklingen vad gäller examenssystemen i morgondagens Finland. Det här är något som landskapsregeringen kommer att ta på fullaste allvar utgående ifrån de höranden som vi har gjort i samband med motionen.

Vi förkastar motionen, som sagt var, men betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom på ett eller annat sätt. Tack, talman.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack ltl Jansson. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att följa med utvecklingen i riket. Vi vet att vi har behörighet vad gäller den allmänna gymnasieexamen. Däremot är den finländska studentexamen inte vår behörighet. Vi har det ordnat genom en överenskommelseförordning så att vi också kan avlägga studentexamen här.

Nu är planen att gymnasielagen ska ändras i riket. Vi har redan gett vårt yttrande om att när lagen ändras så måste överenskommelseförordningen också ändras, så att det inte blir någon lucka så att det skulle äventyra studentexamen. Det är ändå studentexamen som ligger till grund för våra studerande som ska söka sig till Finland för att studera. Gymnasieexamen ligger till grund för dem som ska söka sig till Sverige för att studera.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack utbildningsminister Asumaa för den tilläggsinformationen.

Vi har den här uppdelningen där gymnasiebetyget är avgörande västerut medan studentprovet är avgörande österut. Det är naturligtvis oerhört viktigt att landskapsregeringen har möjligheter att följa med utvecklingen i bägge delar med tanke på den åländska ungdomens framtida möjligheter till studier. Tack för informationen!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack så mycket. Det är bra att utskottet har fördjupat sig något i frågan.

Visst kan man tycka att vad är nu det att bråka om de här språkproblemen som förekommer i studentexamen idag. I det stora hela kan det vara ganska små problem men det drabbar trots allt enskilda som känner sig orättvist behandlade och det ska förstås inte behöva hända på det svenskspråkiga Åland.

Vad som är viktigt i det här sammanhanget, som man kanske lätt missar, och som jag kanske tycker att utskottet delvis tar lite lätt på, det är om man sätter in studentexamen i ett större sammanhang och ser den större strukturen. Även om vi har frihet och behörighet att utforma utbildningen som vi vill enligt tillsynslagen i dagens läge så är ju hela utbildningen mer eller mindre uppstrukturerad efter studentexamen. Kursböcker följer det som ska tenteras i studentexamen och i övrigt är våra strukturer väldigt, väldigt långt utformade efter studentexamen.

Den språkliga utvecklingen i Finland går mot att man sätter mindre resurser på att t.ex. ta fram svenska läromedel för de här kurserna som vi har bundit upp oss till tack vare studentexamen. I Sverige har man helt andra resurser för att utveckla läromedel överlag. Det betyder att vi sakta men säkert också för in våra åländska studerande i finskspråkiga strukturer både på läromedelssidan och på examenssidan vilket vi redan ser tendenser till.

Det är mot den bakgrunden som vi lämnade in den här motionen. Vi måste redan nu börja fundera hur långt den här språkliga utvecklingen kan gå före vi måste konstatera att vi behöver hitta ett system som fungerar fritt från den här språkliga utvecklingen i Finland. Vi måste kunna säkerställa att vi har en svenskspråkig gymnasieskola på Åland. Det är trots allt därför som vi har behörighet över utbildningen i vår självstyrelselag. Vi har den friheten att utforma utbildningen själva.

Ja, teoretiskt så har vi en egen åländsk gymnasieutbildning, men i praktiken så är den ganska långt en kopia av den finska, även om vi har vissa avvikelser och man tar in svenska läromedel på vissa håll och anpassar utbildningen efter Åland. Men till övervägande del så är utbildningen baserad på den finska studentexamen som vi ser att det blir allt större problem med och som vi ser att det blir allt svårare att hänga med om man ser till de språkliga frågorna.

Ska vi tänka långsiktigt och proaktivt med vår språkpolitik här på Åland så behöver vi börja fundera på hur långt vi kan låta det gå före vi ska börja anpassa oss. Vi kanske måste höja blicken lite och se vad det finns för långsiktiga alternativ.

Man har argumentet att utan studentexamen så skulle man mer eller mindre inte kunna söka till Finland. Vi har ju inte någon kopia på det svenska systemet idag, tvärtom, vi har en kopia på det finska systemet och ändå går det hur bra som helst att söka till Sverige. Nog har vi haft lite problem med det på senare år förvisso, men överlag så har det varit ett fungerande system. Nog är det väl märkligt om vi skulle ha ett eget system här på Åland och att vi inte ens inom samma land skulle kunna söka till de finska skolorna, när det går hur bra som helst över landsgränsen västerut. Nog vore det väldigt märkligt om man inte lyckades skapa en sådan lösning, om vi ser att de språkliga utmaningarna blir allt större, vilket vi ser.

Motargument nummer två, som har nämnts tidigare i debatten mot att man skulle göra det här, är att studentexamen är så pass värdefull när man söker sig utanför Sverige och Finland och när man söker sig längre bort. Finland går i god för att studentexamen håller en viss kvalitet. Samma resonemang tycker jag att man kan anföra där. Nog skulle det väl vara märkligt, om vi bygger upp en fungerande åländsk examen som funkar lika bra västerut som österut, att inte Finland också internationellt skulle kunna gå i god för den examen.

Det är lätt att man förstorar upp de här problemen och ser de som omöjliga före man ens har tänkt ett steg vidare. Är det verkligen så svårt och så omöjligt att skapa ett system som fungerar? Jag tror ju inte det, åtminstone inte om Finland skulle ha den viljan att man vill se till att Åland kunde fungera på svenska, att man vill efterleva självstyrelsens anda och mening att utbildningsfrågorna ska vara ett åländskt behörighetsområde. Hade man den inställningen från Helsingfors så vore det förstås inget problem i världen att ordna de här frågorna på ett sätt som skulle fungera smidigt för Åland.

Sist och slutligen är det ändå så att antagningen västerut är viktigare i dagens läge om man jämför med antagningen österut. Det är flera som söker sig västerut. Att den fungerar, att vår examination och vårt upplägg på kurser och vårt studieutbud överlag synkroniserar västerut så nog måste vi ändå respektera att majoriteten söker sig dit, att vi har ett system som funkar smärtfritt åt det hållet, utan att för den skull rasera de studievägar som vi har österut. Det tycker åtminstone jag och därför är jag positivt inställd till att utskottet har fördjupat sig i frågan.

Men jag är rädd för att vi får återkomma till de här frågorna i framtiden. Såsom den språkliga utvecklingen ser ut i Finland i dagsläget så har jag svårt att se att det här inte skulle vara ett växande problem.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Jag tycker om ltl Jonssons positivism, han försöker hela tiden se möjligheter istället för problem.

När det gäller en egen studentexamen så tror jag att det är viktigt att man också ser problemen som finns. På Åland skriver cirka 150 studerande studentexamen varje år, total i Finland är det ungefär 30 000. Det betyder alltså att jämförelsetalet, om man ska titta på kvaliteten, vitsordet etc. blir väldigt litet samper. Det är ett problem.

När det gäller studiematerialet så är det ju fritt fram redan idag att använda rikssvenskt studiematerial. Det är inget problem alls. Lärarna har fritt fram att välja vilket studiematerial de vill bara det är anpassat till läroplanen.

Vilken läroplan ska Åland följa? Ska vi göra upp en egen läroplan men använda rikssvenskt studiematerial? Det är också en liten knäckfråga tycker jag. (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ju lite ironiskt att kollegan ltl John Holmberg berömmer mig för att se möjligheterna och sedan radar han upp en radda med problem i sin replik. Väljer man att se möjligheterna i det här sammanhanget så tittar vi till exempel på läromedlen som diskuterades så om man väljer att ta in rikssvenska läromedel, ja då har man en lärobok som inte är anpassad efter det prov som man slutexamineras på. Det gör att det i praktiken blir ganska svårt att ta in goda läromedel som finns västerifrån.

Vad gäller problemet som nämndes med urvalet och hur vi ska kunna garantera en rättssäker betygssättning, nå, om nästan 70 procent söker sig till Sverige idag utan att vi har något slags jämförelse annat än den värdering som görs av Högskoleverket, så hur rättssäker är den då? Den baserar sig enbart på vårt åländska system. Den argumentationen håller (…taltiden slut).

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Nu ska jag prata fortare. Jag väljer att problematisera därför att det ändå finns problem. Man måste ju vara ärlig.

När det gäller validering så ställer jag frågor: Vem göra? Vad kostar det? Vem garanterar kvaliteten?

Idag går vi under den finska studentexamensnämnden och det är ju en trygghet i sig, för det är en väldigt stor administrativ apparat och dyr apparat att kunna hålla en sådan kvalitet så att man kan bli validerad och godkänd att söka till i princip alla skolor runtom i världen. Att uppnå detta kostar pengar. Det gäller att också vara positiv men att se problematiken.

När det gäller svensk litteratur så säger jag än en gång, det är fritt fram att använda svensk litteratur. Litteraturen överlag blir internationaliserad, det kommer att bli mer och mer engelska, mer och mer digitalisering och det i sig kommer att minska språkproblematiken över tid och väldigt snabbt, tror jag på ett ganska optimistiskt sätt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vid ett prov, en slutexamination, som studentexamen som tar upp olika delar t.ex. historia så om man har en lärobok i Finland som följer det här provets upplägg, kapitel för kapitel, hur enkelt tror ltl Holmberg det då är att ta in ett svenskt läromedel som kanske har en helt annan struktur och ett annat upplägg? Hur förvirrande är det inte för eleverna i fråga? Visst är det fritt i teorin, men i praktiken så är det en helt annan fråga.

Vad sedan gäller valideringen som ltl John Holmberg målade upp som ett problem, de 70 eller dryga 60 procent som söker till Sverige idag, vem validerar deras betyg? Ja, det gör Högskoleverket när de gör meritvärderingen av betygen. Inte har vi någon egen åländsk validering av dem. Är det då ett jätteproblem enligt John Holmberg? Ja, visst finns det problem, med det fungerar helt okej i praktiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson har rätt i att Finland blir mera finskt. Just på det här området så stämmer det inte riktigt att det blir sämre och sämre hela tiden. Tvärtom, mycket tack vare digitaliseringen så blir det hela tiden raskt bättre faktiskt. Vi fick höra i utskottet att både när det gäller material, läromedel och faktiskt under de här proven så rättas eventuella fel i realtid idag. Det finns alla möjligheter att korrigera de här små missarna som vi har retat oss på så mycket tidigare om åren.

Ltl Axel Jonsson, replik

Den tekniska utvecklingen är säkert positiv på det sättet. Men den tekniska utvecklingen hjälper inte problemen med att man sätter allt mindre resurser på att ta fram svenska läromedel i dagens läge i Finland. Det kommer man liksom inte runt, man måste ha böcker någonstans ifrån. Ja, möjligen kan man ta dem utifrån men då har vi igen det här problemet, som nämndes i tidigare replikskifte, att då frångår man de strukturer som hela examinationen är uppbyggd för och uppbyggd på. Man kan göra det med duktiga lärare, men det skapar ganska mycket merarbete för de enskilda om vi inte hanterar frågan mera strukturellt, vilket också är syftet med den här motionen.

Ja, Finland blir mer och mer finskspråkigt och det får också konsekvenser på utbildningssidan. Jag tycker inte att vi i Ålands lagting ska sitta passiva och se på när den utvecklingen går snabbt framåt. Tvärtom, vi borde tänka proaktivt och långsiktigt och våga tänka i lite andra banor än vad vi gjort hittills.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det är precis som vi fick höra här i tidigare replikskiften, att vi är ingalunda låsta vid bara finsk litteratur och material. Vi har möjlighet att plocka även från andra språk än svenska om det behagar oss.

Någonstans tycker jag att vi gör något rätt. Vi har en urstark och bra utbildning som står sig väl, inte bara västerut men internationellt sett. Att harmonisera ännu mer mot väster kanske slår tillbaka också. Varför förstöra något som fungerar som tåget?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det finns ingenting som håller kvalitén om man inte gör några förändringar, även utbildningen måste leva med sin tid och förändras för att den ska hålla den standard som vi har i dagsläge.

Om vi ser att den språkliga miljön förändras och de språkliga förutsättningarna förändras sakta men säkert så då kan vi vara ganska säkra på att det också får effekter på utbildningen framöver.

Jag förespråkar verkligen inte den teorin som kollegan Wikström förde fram här, att vi ska vara nöjda och slå oss för bröstet. Tvärtom, vi borde redan nu se på de utmaningar och problem, som nämndes i debatten och fråga oss hur vi bäst kan hantera dem för att skapa en bra skola för framtiden. Därför skrev jag den här motionen och därför är vi glada att utskottet har satt sig in i frågan. Men vi kan inte luta oss tillbaka i våra stolar här i lagtinget, det håller jag verkligen inte med om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Idag skrev yngsta dottern ett av de prov som finns i årets studentexamen. När man har följt tre döttrar som har ägnat sig åt den här typen av aktiviteter så tycker jag trots allt vad gäller tillgången på faktaböcker att de har hållit en bra kvalitet rakt igenom och också språkligt. Jag har inte som pappa förfasat mig över kvaliteten. Jag tycker faktiskt att det har skett en förbättring där när jag tänker lite bakåt i tiden.

Som kollegan Tony Wikström redan konstaterade så fick ju utskottet mycket noga beskrivet hur hela den här tillgången på faktaböcker fungerar. Vid Ålands lyceum är man inte heller orolig till den delen över att det skulle vara en försämring på gång.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Jag vill bara hålla ett kort anförande här. Jag tycker att Ålands lyceum som vi diskuterar kanske fick lite oförtjänt lite beröm. Det kändes här i debatten som att Ålands lyceum har stått stilla eller står stilla, men ingenting kan vara mera fel.

Nu skriver alla studenter digitaliserade prov. Man skriver alltså studentprov för det finns också studentexamensbetyg och så finns det studentprov som man ska klara. Ska man söka till Sverige så är det gymnasieexamensbetyg som gäller och i övriga länder så är det studentbetyg. Där finns det ju en skillnad.

När det gäller studiematerialet, så även fast man väljer ett rikssvenskt studiematerial så är det ju anpassat för att man ska kunna använda det i den läroplan som man följer i Ålands lyceum. Det är inte så att man bara tar en bok eller kursmaterial för att det råkar vara billigare eller ha en snygg pärm, utan innehållet är på ett sådant sätt att det är relevant i läroplanerna. Det är också viktigt att komma ihåg.

Som sagt, lärarna vid Ålands lyceum har fritt fram att använda de läromaterial som de anser är bäst och bäst anpassade för de studerande. Det är ju den studeranden som alltid är i fokus för lärarna. Jag garanterar att utbildningen vid Ålands lyceum håller en väldigt hög och modern nivå. Alls studier blir mer och mer internationaliserade. Idag studerar flera ålänningar i Sverige. Men även de som väljer att åka till Åbo eller Helsingfors på den finska sidan växer samt även överlag de som studerar internationellt utanför Norden. Det är också viktigt att internationaliseringen med engelska håller en hög nivå.

Jag tror inte vi ska låsa oss fast vid att det har varit problem med översättningar kring vissa prov. Jag är helt övertygad om att det är övergående problem, speciellt i takt med att digitaliseringen tar fart. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Nej det var inte min mening att rikta någon kritik mot Ålands lyceum. Däremot tar den här motionen sikte på att förbättra förutsättningarna för Ålands lyceum att verka i det förändrade klimatet som vi ändå upplever.

Jag uppmanar övriga kollegor här i lagtinget att följa med den här utvecklingen och se till att vi skapar svenskspråkiga och konkurrenskraftiga förutsättningar för vår utbildning.

I den här läromedelsdiskussionen tycker jag att man tar för lätt på att vi har ett sjunkande intresse för svenskan inom gymnasieutbildning i Finland. Vi har ungefär 300 000 finlandssvenskar öster om oss där man tar fram läromedel för studentexamen. Men vi har 10 miljoner svenskar väster om oss där man har helt andra resurser att ta fram läromedel och också satsar mycket, mycket mera på att få fram moderna, bra och kanske digitala läromedel. Det här är också en möjlighet för oss framöver att hänga på den utvecklingen. Därför behöver vi kanske fundera på att inte låsa oss så mycket österut när majoriteten ändå söker sig västerut.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är exakt så, jag säger det än en gång, lärarna kan välja rikssvenskt studiematerial för de studerande. Det är inget problem överhuvudtaget.

Åland har det väldigt bra idag egentligen, för våra ungdomar kan välja att studera över hela världen. Vi har möjligheter via studentbetyg eller via gymnasieexamens betyg, ja, hela världen är öppen. Jag ser liksom inte vad som är problemet i Axel Jonssons motion.

Skulle vi hantera en egen gymnasieexamination så skulle det kosta oerhörda pengar och jag är rädd för att kvaliteten inte ens kommer i närheten av det som vi har idag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har ju i princip två examinationer idag som sker parallellt, precis som ltl Holmberg förklarade. Man har ämnesvisa prov som man sedan söker till Sverige på. Betygen som man får på de enskilda kurserna så söker man ju på till Sverige. Redan det i sig är ju en slags examination. Det är inte sagt att man ens behöver utveckla det särskilt mycket.

Problemet som ltl Holmberg inte ser är att trots att vi på Åland har behörighet på utbildningsområdet idag så har vi låst upp oss väldigt mycket till de finska strukturerna.

Frågan är ur ett självstyrelseperspektiv, är detta klokt på lång sikt om vi vill skapa svenskspråkiga konkurrenskraftiga utbildningsprogram för våra ungdomar på lång sikt? Kortsiktigt funkar det helt okej och ganska bra, men ser vi på de utmaningar som tornar upp sig så vore det väl dumt att inte ta dem på allvar redan nu före de blir verkliga problem. Delar inte kollegan Holmberg den uppfattningen?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Med risk för rundgång, vi har en läroplan som vi ska följa. Jag tror inte på att vi ska skapa en egen läroplan med rikssvenskt studiematerial. Jag tror att det är bra att använda den typ av läroplan som vi har idag och som följer den finska studentexamensnämndens läroplan.

Vi plockar russinen ur kakan idag. Vi har väldigt stor frihet att välja studiematerial och det är det som är det viktiga. Lärarna har fritt fram att välja studiematerial så länge det är anpassat till läroplanerna. Läroplanerna blir mer och mer internationella och på det sättet också anpassningsbara i olika länder.

Jag ser inte att det är ett problem att eventuellt det finska studiematerialet krymper och blir smalare, för då har vi alternativ.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag håller med ltl Holmberg att vår utbildning på Ålands lyceum är högklassig och det visar också antagningen till Sverige där vi är vi är överlägset bäst i hela världen procentuellt av dem som söker in.

A och O i det här sammanhanget vad gäller utveckling är internationalisering. Vi har studeranden i högre högskolor eller universitet i 19 länder idag, 1 500 studerande, och där gäller engelska i allra högsta grad.

Det intressanta när vi pratar om Finland och deras studentexamen är att riket faktiskt idag utreder möjligheten att skriva studentexamen på engelska, vilket också då kommer att bli en möjlighet på Åland. Framöver kanske vi också kan ta ställning till om vi också vill kunna ge den möjligheten här på Åland för att bereda våra studerande internationella framgångar i sina vidare studier. Det är sedan en annan fråga. Men den diskussionen kommer säkert också att komma framöver.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Asumaa. Exakt, internationalisering går snabbt, den går lika snabbt som digitaliseringen om inte snabbare. Vi ska vara tacksamma för att Åland är med på det tåget, jag tror att det är det som Åland behöver ha för att hålla en hög attraktionskraft och konkurrenskraft på våra arbetsplatser. Jag ser positivt på framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

6        Grundläggande privatekonomi i skolan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 5/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Följande motion som lag- och kulturutskottet har handlagt är också det en mycket viktig sak. Det är frågan om våra ungdomars möjligheter att hantera sin grundläggande privatekonomi.

Huvudmotionären Axel Jonsson m.fl. önskar att vi som samhällsorgan skulle bidra till att ge nästa generation de verktyg och kunskap som behövs för att ta hand om sin ekonomi. Nog så behjärtansvärt ändamål.

När utskottet har bekantat sig med frågeställningen, också genom att höra bl.a. utbildningsminister Tony Asumaa, så har vi kunnat konstatera att de grundläggande skrivningarna inte saknas i läroplanerna för grundskolan respektive gymnasium. Tvärtom, här finns den formella grunden för skolorna att aktivera sig också inom ramen för den här delen av samhällssektorn.

Utskottet konstaterar att många av kurserna, när det gäller just privatekonomi, ingår i olika ämnen så att det blir en del av en större helhet. Här är det ofta upp till respektive lärares både intresse och kunskap. Utskottet betonar särskilt att det är viktigt att lärarkåren också till den här delen kan uppdatera sina kunskaper just med tanke på att få en aktiv integrerad ekonomiundervisning.

Sedan har vi det här med framtiden, genom att landskapsregeringen håller på med grundskolelagen och därmed uppdaterar läroplaner så är det viktigt att också den här delen av utbildningen tas tillvara och kommer fram i den praktiska utbildningen.

Avslutningsvis, talman, kan vi konstatera att det här är en resursfråga. Den här delen av samhällets intressen tävlar då med många andra behov där lärarna både ska hinna förkovra sig själva och sedan finna tid att lära ut inför eleverna.

Under den diskussion som vi förde i samband med hörande så finns det olika sätt att stimulera eleverna, bl.a. både via besök ute i företagsvärlden och sedan bjuda in till skolan i den mån man tillämpar det. Därmed får man en interaktion på ett naturligt sätt med gäster eller i samband med besök.

Ett förkastande även till denna del när det gäller motionen, men också här vill vi att det som utskottet skriver bringas till landskapsregeringens kännedom. Tack, talman.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson återgav det som idag finns i läroplanen vad gäller ekonomin korrekt. Det finns på många ställen både i lågstadiet och i högstadiet.

Det är frågan om timresurs. Det är behjärtansvärt att läsa ekonomi, det har jag själv gjort i Åbo akademi och känner till den delen.

Det är också en resursfråga för kommunerna. Landskapsregeringen vill ogärna påföra kommunerna ytterligare kostnader genom att öka timresurserna i grundskolan, för det är en kommunal angelägenhet.

Däremot, precis som det återgavs riktigt här, att integrera ekonomi i andra ämnen och man pratar mycket också om programmering. Det kanske inte blir ett ämne i sig men att det integreras i alla ämnen i skolan och den vägen fås både kunskap och förståelse just kring programmering likaväl som ekonomi. Det är jätteviktigt att kunna ekonomi, men med de resurser som vi har så försöker vi får det integrerat i så stor skala som möjligt och den vägen få kunskap.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, utbildningsministern har helt rätt, det är timresurserna som det är frågan om. Frågan är hur mycket man kan mäkta med när det gäller att hinna lära ut. Men det är ändå en så pass central del av det hela. På ett eller annat sätt måste man under grundskolan få de grundläggande sakerna förklarade för sig som elev. Det gäller att det ska finnas med i tillräcklig utsträckning. Det bör gå att ordna, bl.a. i samband med besök att på ett naturligt sätt få eleverna att tänka efter hur man sköter sin egen ekonomi. Här finns det ett kreativt tänkande som kan ligga till grund för det och då tror jag att man kan lösa det här på ett bra sätt.

Men sist och slutligen handlar det om att lärarna både har tid och intresse.

Minister Tony Asumaa, replik

Helt korrekt. Utskottet förväntar sig i samband med arbetet med nya grundskolelagen och läroplanen att vi också uppdaterar och beaktar vikten av att kunna ekonomi och ekonomiska termer. Jag lovar att vi kommer att göra det.

Ltl Harry Jansson, replik

Om talmannen tillåter så ska jag även här nämna mina döttrar. Jag har använt också dem i den här frågan för att få en bild av om de har lärt sig tillräckligt om privatekonomi under deras skolgång. Svaret är både och, det beror lite på de omständigheter som har funnits om det har getts tillräckligt information och därmed utbildning om hur man ska hantera sin privatekonomi. Det är lite från fall till fall vilket vi också konstaterade i samband med hörandet av minister Asumaa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag kan fortsätta där utskottsordförande Jansson slutade. Det är lite från fall till fall och det beror lite på hur väl man integrerar det här i undervisningen.

Utskottet skriver också ”även själva integreringen varierar beroende på lärarens intresse och kunskap.” Det är väl just det som den här motionen tar sikte på, att vi skulle slå fast på ett tydligt sätt vad man att åtminstone ska lära sig i de åländska grundskolorna vad gäller ekonomin, att vi får det tydligt klarerat. Vi kräver av skolorna vad våra ungdomar åtminstone ska ha med sig inför framtiden.

Det är positivt att utskottet ändå har ett intresse för det här. En skrivning som jag lite funderar på i det här positiva förkastandet är när man skriver så här: ”Utskottet förväntar sig att den pågående förändringen av grundskolelagen och uppdateringen av läroplanen beaktar utskottets intentioner och andan och meningen i detta betänkande”. Där vill jag gärna ha ett förtydligande, vad är andan och meningen i utskottets betänkande?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Andan och meningen är att utskottet anser att det är viktigt att lärarkåren får möjligheter att fortbilda sig så att de också känner vikten av att få tid för den här delen av elevernas ekonomiska kunnande. Det är detta som vi efterlyser.

Det är som ledamoten själv sade, det som redan finns i läroplanerna måste också sedan konkret återfinnas i vardagen. Det är en utmaning. Här får väl alla nu småningom tillfälle att diskutera när utbildningsminister kommer med lagpaketet. Det blir lag- och kulturutskottet som kommer att få ägna sig åt den här frågan. Jag är övertygad om att vi kommer att ta med i vårt betänkande vår syn på vikten av att våra ungdomar lär sig privatekonomiskt tänkande.

Ltl Axel Jonsson, replik

Detta med fortbildning stöder jag förstås fullt ut. Men frågan är om man ska tolka utskottets betänkande som så att man också vill att det ska förtydligas i läroplanen, och att man ser det som positivt om landskapsregeringen gör det i den pågående reformen? Man skulle förtydliga, en gång för alla, att det är det som gäller. Nog måste vi väl ändå utgå ifrån att det som står i läroplanen ska förverkligas, i alla fall i största mån.

Förstår jag utskottet rätt om det är så att man efterlyser ett förtydligande på den här punkten?

Ltl Harry Jansson, replik

Jo, så kan man konkludera. Utskottet anser att det som är förvånansvärt bra formulerat i läroplanerna - för vi kan konstatera att det var riktigt bra skrivningar som utskottet kunde ta del av - vad man som elev i åländska skolor, både i grundskola och i gymnasium, borde finna möjlighet att lära sig. Men sedan finns verkligheten där timresurserna ska fördelas på ett otal antal ämnen och andra aktiviteter också som naturligtvis konkurrerar om utrymme. Därför är det nog kanske viktigt att vi samband med grundskolelagens behandling får ta en allvarlig diskussion i vilken mån vi också som lagstiftare ska ge en liten vink om vad vi anser att landskapsregeringen och kommunerna bör satsa på framöver.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

7        Centraleuropeisk tid

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 6/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har handlagt en nygammal fråga. Vår tidigare ledamot Danne Sundman har vid ett flertal tillfällen tagit upp samma fråga, att vi för åländsk del skulle övergå till centraleuropeisk tid.

När Axel Jonsson m.fl. ledamöter och kollegor nu har motionerat om samma sak så konstaterar utskottet att det sker i en tid där särskilt frågan om sommartidens förkastande eller upphävande var synnerligen aktuell. Nu kan vi konstatera, när vi står här, att det blir ingenting av den biten. Finland blir tydligen rätt ensamt om att yrka på att sommartid ska tillhöra historien.

När utskottet har hanterat den här frågan så har vi valt att snegla på vad som tidigare har skrivits inom lagtingets verksamhet till den här delen. Vi konstaterade att behörigheten förmodligen är finsk, och att det inte heller finns några bestämmelser i folkrätten som reglerar till den här delen. Det handlar om att komma överens med Finland om Åland i så fall skulle ha avvikande tid. Det här är väl ingenting som någon från åländsk sida riktigt har gått till botten med när det gäller juridiken. Det här är den tolkning som också nuvarande utskott har tagit fasta på.

Det finns, som alltid när man börjar diskutera tidsförskjutningar, både fördelar och nackdelar. De är också nygamla argument som vi har kunnat ta fram och konstaterar att gäller ännu, det som påverkar både företag, människor, naturen och miljön beroende på hur man börjar aktiviteten under dygnets timmar. Det finns många fördelar med ett byte.

Utskottet konkluderar att i det här skedet så finner vi inte tillräckligt mycket som talar för att motionen ska godkännas.

Vi föreslår ett förkastande och att det bringas till landskapsregeringens kännedom även i det här fallet. Tack, talman!

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Diskussionen om sommartidens vara eller icke vara är intressant. Men jag tycker samtidigt att den inte påverkar den här diskussionen på samma sätt som kanske utskottet tycker.

Jag tycker att utskottet analyserar den här frågan på ett bra sätt. Man börjar med att ställa frågan om vems behörighet det här är. Samtidigt är den frågan egentligen ganska irrelevant i sammanhanget eftersom det inte finns någon lag i Finland som reglerar vilken tidszon Finland tillhör. Det betyder att det egentligen är med någon form av regeringsbeslut som man har valt att hänföra sig till den östeuropeiska tidszonen någon gång i tiden. Det betyder att man förmodligen kunde göra detsamma för Åland. Om man vill ha en avvikelse så fattar man ett enkelt beslut från regeringens sida om att Åland ska hänföras till den centraleuropeiska tidszonen istället för den östeuropeiska, åtminstone så som jag förstår det. Jag kan inte se några andra lagliga hinder för att man skulle kunna fatta det här i samförstånd mellan den åländska och den finska regeringen. Det måste klareras internationellt så att alla vet att man ritar om tidszonen lite för Ålands del. Men några juridiska hinder har åtminstone inte jag hittat och det tycks inte utskottet heller ha hittat.

Utskottet har konstaterat att internationellt finns det heller ingenting som hindrar ett sådant här upplägg. Man lyfter fram fördelarna med kontakterna mot näringslivet, mot Sverige och mot övriga Europa. Men ändå kommer man till slutsatsen på slutet att det inte finns tillräckligt mycket som talar för en förändring i nuläget. Jag tycker att det är en lite märklig slutsats med den fina argumentation som utskottet har.

Därför, fru talman, föreslår jag att motionen läggs till grund för den fortsatta behandlingen.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, kollegan Axel Jonsson, kollegan har naturligtvis rätt i sitt resonemang att det finns en hel del som talar emot. Det som har argumenterats starkast mot detta är hur det påverkar kvällssidan, mörkret kommer tidigare och det är ett så pass starkt argument i sig.

När man har pratat med släkt och vänner på den svenska sidan så är det många som faktiskt föredrar den åländska tiden med tanke på det och det är ju intressant. Med tanke på vårt eget tv-tittande och annat så skulle vi gärna ha en annan tid.

Skulle jag vara i ltl Axel Jonssons kläder så skulle jag kanske se att vi skulle behöva ha en mer omfattande utredning än det här och där näringslivsorganisationerna mera borde ingå för att verkligen veta mera om det här.

Ltl Axel Jonsson, replik

Den här frågan har ju passerats i parlamentet under flera mandatperioder och man har tittat på frågan, diskuterat den och haft olika åsikter. Sist och slutligen är det ändå en politisk fråga vart vi vill hänföra Åland. Min åsikt är att jag vill att Åland ska hänföras till den centraleuropeiska tidzonen och därför tänker jag göra vad jag kan för att detta parlament ska förverkliga detta.

Jag tror att vi kan leva med båda tidszoner. Men min åsikt är att den centraleuropeiska tidszonen ligger bättre till hands för Ålands del, inte minst för att vi geografiskt ligger på ett sådant ställe där övriga tillhör den centraleuropeiska tidszonen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag vill understöda ltl Axel Jonssons förslag till fortsatt behandling och den kläm som finns i motionen.

Jag har varit med utskottet och behandlat det här ärendet. Den information som vi fick då - vi diskuterade ganska mycket - var tillfredsställande.

Även om jag skulle ha gjort en reservation och föreslagit ett förslag till kläm så tror jag inte att jag hade fått stöd i utskottet.

Jag väljer i alla fall en fortsatt behandling och stöder ltl Axel Jonsson.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Under detaljbehandlingen har ltl axel Jonsson, understödd av ltl Brage Eklund, föreslagit att motionens kläm ska läggas till grund för fortsatt beslutet.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar lag- och kulturutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Axel Jonsson

Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Fredrik Fredlund

Jag understöder öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Axel Jonsson har, med understöd av ltl Fredrik Fredlund, föreslagit att en öppen omröstning ska hållas. En öppen omröstning kommer därför att hållas.

Jag ber lagtingsledamöterna Johan Ehn och Stephan Toivonen att biträda omröstningen.

Den som omfattar lag- och kulturutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 13 ja-röster, 7 nej-röster, 2 avstod och 8 var frånvarande.

Lagtinget har omfattat lag- och kulturutskottets betänkande.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

8        Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Dagens sista motionsärende från lag- och kulturutskottet handlar om ltl Stephan Toivonens förslag om att lagtinget skulle uppmana landskapsregeringen att inkomma med ett lagförslag som skulle ge utflyttade, som fortfarande är allmänt skatteskyldiga, rätten att bibehålla sin rösträtt såväl i kommunalvalet som i lagtingsvalet.

Var och en som har ägnat sig åt åländsk lagstiftning, vårt självstyrelsesystem, förstår hur pass vittgående förslaget från motionären är, dvs. att vi skulle börja förändra synen på hur rösträtten ska bibehållas på ett ganska principiellt sett, ett oerhört avgörande sätt.

Naturligtvis är tanken god att man skulle kunna utöva inflytande över ett samhälle där man är med och bidrar ekonomiskt till.

Men, trots allt, i synnerhet pensionärer skulle kunna lämna Åland, förlora sin hembygdsrätt och ändå kunna vara med och påverka det politiska livet på hemmaöarna och det känns lite främmande för vårt system.

Med tanke på hur vittgående förändringar av vårt hembygdsrättsinstrument, institut som man kan kalla det, som gjordes för några år sedan, så har nog utskottet kommit till att förslaget är att man förkastar åtgärdsmotionen.

När det gäller den kommunala sidan så kan man också konstatera att här är det centralt att för att utöva rösträtten så måste man också bo i kommunen så att man verkligen är med och tar ett ansvar också mera direkt för den egna kommunens vardag.

Så ett förkastande, talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jo, jag noterar att ni konstaterade att hembygdsrätt krävs för att få rösta i lagtingsval och det känner jag ju till.

Jag funderar, ni skrev ingenstans, skulle det rent tekniskt vara möjligt att skriva ”rösträtt för den som har eller har haft hembygdsrätt”?

Ltl Harry Jansson, replik

Nu kanske jag inte riktigt förstod frågan från ledamoten. Som lagstiftare kan naturligtvis detta parlament förfoga också över hembygdsrättsinstitutet rätt fritt naturligtvis. Men om vi tänker på hembygdsrättens syfte så är det lite främmande att vi skulle ha en framtid där ett betydande antal röstberättigade inte skulle bo på Åland i den omfattningen att de åtnjuter hembygdsrätt. Det är väl den principiella sidan.

Sedan har naturligtvis vi som lagstiftare behandlat våra studerande på ett positivt sätt. Det är positiv diskriminering i och med att vi ger dem en tilläggsperiod på grund av studier innan de förlorar sin hembygdsrätt. Det har kunnat gå att motivera bl.a. med att de lyfter studiestöd från Åland. Det finns en naturlig koppling trots att man har lämnat sina hemmaöar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, det är besvärligt det där med kopplingen hembygdsrätt och rösträtt. För på annat håll så är det ju medborgarskap och rösträtt och här vill vi ju inte att vi ska få ha hembygdsrätten längre än fem år.

Men i alla andra lagstiftande parlament, flyttar man t.ex. från Finland så har man rösträtt i parlamentet tills man dör och man behåller sitt medborgarskap.

Vi försöker i alla sammanhang jämställa detta parlament med alla andra parlament. Det diskuteras igen att vi ska ha en plats i EU-parlamentet för att vi har gett ifrån oss. Varför ska då de som flyttar från Åland på ett individuellt plan skilja sig från medborgare i andra länder? Ålänningarna blir av med rösträtten till sitt parlament medan en finländare eller en svensk aldrig blir av med rösträtten till sitt parlament.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror att ltl Toivonen glömmer vilken central ställning hembygdsrättsinstitutet har rent allmänt inom vårt rättssystem. Hembygdsrätt är lika med rätt att förvärva jord. Hembygdsrätt är lika med att fritt idka näring i olika bolagsformer osv. Själva instrumentet som sådant betonar just ”hembygds” för att man ska ha det kopplat till ett faktiskt boende här på öarna.

Man kan inte likställa följderna av att ha en utvidgad hembygdsrätt med ett medborgarskap som också innebär att man får rösta i hemlandet efter det att man har lämnat sitt ursprung. Det går inte att jämföra hembygdsrätten med medborgarskapet rent allmänt på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, rubriken på det här ärendet är ju ”Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfarandet”. Det var rent tekniskt som jag såg att jag måste få det dit. Det är det som är grunden, som ltl Jansson sade, kopplingen mellan hembygdsrätten och rösträtten.

I Finland får man ha sitt medborgarskap trots att man flyttar ut, därför att man inte ser den begränsningen som så farlig. Här vill vi ha fem-årsregeln för att rätten att köpa jord osv. Då är frågan hur man ska ha den här kopplingen?

Det var egentligen i samband med behandlingen av dubbelbeskattningsavtalet med Portugal som den här situationen slog mig. Om en person flyttar ut och mister så småningom hembygdsrätten men trots det är skattskyldig, så mister man alltså rösträtten i lagtinget. Detta kändes för mig märkligt och kanske inte helt rätt. Hur kan man bli av med en medborgerlig rättighet, dvs. att rösta när man fortfarande har skyldigheten kvar dvs. man betalar skatt? Det finns en diskrepans som jag ser.

Det här gäller naturligtvis inte bara dem som flyttar eventuellt till Portugal och omfattas av dubbelbeskattningsavtalet. Som kuriosa kan jag säga att parlamentet i Portugal har överhuvudtaget inte börjat behandla ärendet ännu så det kommer att ta tid.

Nej, fru talman, det gäller alltså samtliga personer som exempelvis lyfter pension från offentliga sektorn och flyttar utomlands så efter fem år så blir de alltså av med sin hembygdsrätt och mister rösträtten i lagtingsval. Däremot så behåller de rösträtten i riksdagsval, i EU-val och i presidentval. Därför brukar jag säga att en ålänning som flyttar utomlands så blir rent formellt eller i praktiken en finländare efter fem år. Man har ingen nytta av att man har varit på Åland för man har inte hembygdsrätten kvar och man har inte rösträtt i lagtinget osv.

Jag tycker att det här kunde vara någonting att tänka på även om lagutskottet nu hade en annan åsikt.

Som jag nämnde i repliken så i många andra sammanhang så betonas ju likheten mellan detta parlament, även om vi inte har full behörighet, och alla andra parlament. Det diskuteras, det var kanske t.o.m. i dagens tidning, om att Åland ska få en plats i EU-parlamentet och där använder man just det argumentet. Då undrar jag varför det inte också gäller på individnivå när det ska gälla på parlamentsnivå?

Nyligen, precis som ltl Jansson talade om, så har man ändrat landskapslagen när det gäller hembygdsrättsförfarande för personer som studerar utomlands så att de inte blir av med sin hembygdsrätt. Det är av rent tekniska orsaker och då har de fortfarande också sin rösträtt i lagtingsvalet. Det innebär ju då förbättringar för yngre personer.

Fru talman! Min fråga i remissdebatten var: Kan man alltså göra undantag för exempelvis personer som av en eller annan orsak fortfarande är allmänt skattskyldig? Det är den första grunden.

Men egentligen så tycker jag att man lika bra kan ha ett undantag för samtliga personer, för så är det för Finland och för Sverige. Oberoende av orsak att man flyttar ut så har man fortfarande kvar sitt medborgarskap och sin rösträtt i parlamentet.

Fru talman! Om man då kan göra aktiva förändringar för unga personer så att de kan behålla sin rösträtt och om man inte gör någonting för i huvudsakligen då äldre personer så är det faktiskt en fråga om åldersrasism och sådant brukar den här regeringen inte vilja syssla med.

Jag skrev också in detta med rösträtt inom kommunala val. Det skrev jag in avsiktligt bara för att lag- och kulturutskottet skulle ha någonting som de lätt kunde säga emot för det hör ju till att oppositionens motioner förkastas. Men det var absolut ingenting seriöst för så fort man byter kommun så mister man den rösträtten.

Jag har argumenterat för min sak, fru talman, och jag har gjort så långt jag kan nu i det här parlamentet. Jag anser fortfarande att det är fel att framförallt de som fortfarande betalar skatt ännu ska bli av med sin hembygdsrätt, men det kunde lika bra vara också andra. Man är skyldig att betala skatt men man har alltså inte rösträtt i det parlament som hanterar budgetfrågorna.

Fru talman! Vi inom åländsk demokrati värnar om ålänningar och de som har varit ålänningar. Sedan må andra värna om de som ännu inte är ålänningar. Vi hade nyligen vårt vintermöte och diskuterade den här saken. Jag hade en annan motion också som jag konstaterade att det är ingenting som jag kommer att fortsätta med. Men vi diskuterade den här saken och det är förmodligen så att vi kommer att ta upp det här i vårt lilla valprogram, inte som vår huvudfråga men som en del. Jag tycker att det känns rättare på det sättet. Men det är en komplicerad sak just i och med att vi har hembygdsrätten uträknat till fem år. Skulle vi ha den som ett medborgarskap för evigt så skulle vi inte ha det här problemet. Tack för ordet. fru talman.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att man kommer ihåg i den här diskussionen vad som är grunden till att detta parlament sitter här och hur man har byggt upp vår möjlighet att kunna styra över oss själva, vilket också sades i lagutskottets betänkande och senare också i lag- och kulturutskottets ordförandes redogörelse här inför lagtinget.

Som ltl Jansson var inne på i sitt anförande så innehåller vår hembygdsrätt inte bara rätten att rösta, den innehåller också andra bitar som är väldigt starkt knutna till kärnan i självstyrelsen. Att då börja laborera, att förändra och kanske till viss del försvaga de bitarna är ett spel som åtminstone vi från vår sida har varit väldigt försiktiga med att försöka göra. Det här är ingen hembygdsrätt, det är en domicilrätt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror att ltl Ehn har missuppfattat mig. Det har inte på något sätt varit avsikten att ändra innehållet i hembygdsrätten. Problemet är att i och med att hembygdsrätten har många andra punkter med så har vi den tidsbegränsad till ett visst antal år. Då är frågan hur man ska kunna behålla rösträtten.

Som jag sade, alla som flyttar från Finland behåller sin rösträtt i parlamentet så länge de håller sitt medborgarskap. Jag frågade om man rent tekniskt kan ha det så att man har rösträtt och man har eller har haft hembygdsrätt, inte att den ska förlängas och inte att den ska ändras.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är inte tekniken som är avgörande för åtminstone min syn på den här frågan. Det är frågan om att inse att den konstruktion vi har kring självstyrelsen byggs upp kring bl.a. möjligheten att delta i allmänna val, kring bl.a. att få hembygdsrätten till vilken just rätten att få rösta i allmänna val till lagtinget finns knutet. Att börjar laborera med den biten är att laborera med självstyrelsens grundläggande fundament och ingenting som vi för vår del har sett att är det viktiga.

Jämförelser med studerande blir ganska irrelevant i det här sammanhanget. De vistas för tillfället utanför Åland för att vi inte - i den utsträckning som vi kanske skulle önska - kan erbjuda möjligheter att studera vidare, och vi vill ju ha utbildade människor också på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ltl Ehn berörde nog en del av det som jag tänkte nämna.

Ltl Toivonen hävdade att det bara är unga, men faktum är att det är de studerande. Med dagens praxis så kan man vara studerande under hela livet och man kan inte utesluta även äldre som studerar när det gäller de här åtta åren.

Jämförelser med andra parlament så är det på det viset att vi förlorar rätten att rösta när vi mister vår hembygdsrätt eller medlemskap i något annat land, vilket som helst.

Skulle det inte varit bättre då att ledamoten hade sagt att vi skulle ha ett livslångt hembygdsrättsförhållande, om vi en gång har fått det?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Nej, det tycker jag inte. Som ltl Ehn var inne på eftersom vår hembygdsrätt har ett bredare innehåll och har en annan historia så därför lade jag inte in det förslaget.

Det gäller möjligheten att man har eller har haft så har man har rösträtten kvar, däremot inte möjlighet att köpa fast mark och alla de andra bitarna.

Ltl Mikael Staffas, replik

Ja då blev det ju väldigt tydligt otydligt, så att säga. Man ska försöka plocka russinen ur hembygdsrätten, men ändå inte bidra till det åländska samhället.

Sedan gjorde ledamoten jämförelse med budgetfrågor. Är man utflyttade från Åland och inte har rätten att delta i val till det åländska parlamentet så har man ju fortsättningsvis rätten att delta i riksdagsvalet och där finns det också en budget som berör. För är man inte bosatt på Åland så har man liksom ingen kommun, man har ingen verksamhet som man kan försvara, men däremot har man då den finska budgeten att arbeta emot.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, därför såg jag det som naturligt att man inte har rösträtt i kommunalval, även om jag nu på skoj satte in det.

Men om jag jämför, så en finländare eller en svensk som flyttar utomlands behåller sitt medborgarskap och har rösträtt under resten av sitt liv oberoende vart personen flyttar. Men en ålänning, jag har själv sett det och var nära att mista min rösträtt men nu har jag den kvar igen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är lite farliga vägar som ltl Stefan Toivonen vill leda in oss andra lagstiftare på.

Om man tänker på vad vi har gjort för att trygga till och med hembygdsrättens rättsverkningar när vi gick in i Europeiska Unionen 1995 så slogs vi ju rätt kraftigt för att hela EU skulle acceptera att Åland är unikt. Vi har ett jordskydd och det motiverar att hembygdsrätten finns som ett instrument. Bästa ltl Toivonen, då skulle vi nu alltså följa ert förslag och börja urholka hela systemet?

Det är en helhetsbesiktning som man måste göra av institutet som heter hembygdsrätt innan man ger sig in på någon form av risktagande.

Bästa ledamoten, är det faktiskt så illa att man inte har mera kontakt med Åland att man kan behålla hembygdsrätten genom att emellanåt besöka Åland, då är det inte mycket till åländsk koppling man har.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det har inte varit min avsikt att inleda er i frestelse på något sätt.

Liknelsen om man inte har så mycket anknytning och inte besöker Åland då och då, så inte får man sin hembygdsrätt bara för att man besöker Åland.

Men som jag sade, jämför med Finland! I Finland har man sin rösträtt kvar. Min avsikt har inte på något sätt varit att urholka eller ändra hembygdsrättsförfarandet såsom vi har under fem år, utan bara ha det som en koppling, om man har haft hembygdsrätten så har man rösträtt precis som alla andra som flyttar. Från alla andra parlament har man rösträtt när man flyttar utomlands men inte från Åland!

Ltl Harry Jansson, replik

Det beror, bästa ltl Toivonen, just på de olika rättsmöjligheter som man har när man besitter hembygdsrätt. Vi kan inte börja göra den till en dussinvara, för det skulle hembygdsrätten bli. Under årens lopp flyttar det många till Åland som inte tidigare har haft koppling till Åland. De stannar så länge att de blir innehavare av hembygdsrätten och sedan lämnar de Åland. Även de skulle tillhöra kretsen som kunde utöva politiskt inflytande här på dessa öar, trots att de egentligen inte har någon annan kopplingen än att de har vistats en längre tid här och sedan sökt sig vidare i världen. Då utarmar man lite instrumentet som sådant. Sedan har vi också EU-rätten.

Det finns också en liten invändning vad gäller motionärens upplägg att tala om allmänt skattskyldig. Det gäller ju också de som betalar fastighetsskatt på Åland för sitt sommarhus, bara för att man erlägger en liten, liten summa pengar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson tar upp exemplet att en person som flyttar till Åland får sin hembygdsrätt osv. Jag har en bekant som flyttade från Somalia till Finland, efter fem år så fick han finskt medborgarskap och han flyttade omedelbart till Kanada. Han kommer att ha rösträtt i presidentvalet, i riksdagsvalet och EU-valet så länge han lever, så fungerar det i världen idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Ltl Toivonen sade att har man en gång fått rösträtt i Finland så har man ständigt rösträtt. Det stämmer. Men, ltl Toivonen glömmer en sak. Varför får man rösträtt? Ja, därför att man har blivit finsk medborgare. Medborgarskapet leder till rättigheter och skyldigheter. En av rättigheterna är rösträtten.

Sedan går vi till frågan om åländsk hembygdsrätt. Vår hembygdsrätt innehåller rättigheter och skyldigheter. Rättigheter som ltl Toivonen nu vill dela upp så att man skulle vi behålla rösträtten, medan rätten att äga mark eller använda sig av rätten till att idka näring, den vill han inte använda sig av just utgående ifrån att han inte vill äventyra självstyrelsen och självstyrelsens grundläggande element.

Likheten blir densamma, ltl Toivonen, om man då börjar peta i rösträtten som är en del av den åländska domicilrätten, hembygdsrätten. Det finns ett logiskt tankefel i det sätt som ltl Toivonen nu resonerar. Man försöker göra likställighet mellan rösträtt i ett land som man får när man har fått ett medborgarskap och möjligheten att lyfta ut enbart rättigheten till att rösta i Ålands lagtingsval.

Så ser jag på den här problematiken. Därför är också lagutskottets betänkande mycket bra. Man har förklarat de här bitarna.

Jag tror att det är viktigt att vi också från lagtinget bifaller förslaget om förkastande som lag- och kulturutskottet har gett. Tack, fru talman.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

9        Godkännande av sättande i kraft av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, å ena sidan, och EU, och dess medlemsstater å andra sidan

Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid senare plena.

10      Ersättning för drabbade i PAF-ärendet

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 3/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 21 mars 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls måndagen den 19 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil