Plenum den 17 januari 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 17 januari 2018 kl. 13.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 2/2017-2018

Frågestunden slutar 18

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 2/2017-2018

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när frågan är tillräckligt belyst.

Ltl Harry Jansson

Talman! Jag har förvarnat finansministern att jag önskar en dialog här idag om frågan om fastighetsbeskattningen. Finansminister Perämaa är lite förvarnad om det. Jag tycker att det är schysst att man gör det i de frågor som är av allmängiltigt intresse och därmed är det till fördel av diskussionen som följer att det finns en förberedande fas från ansvarig minister.

Frågeställningen är kort och gott: Hur går det med frågan om fastighetsbeskattningen, alla de sorgliga delar som har präglat inledningen dvs. skatteförvaltningens brev till de drabbade fastighetsägarna och det som komma skall om skatteförvaltningen får bestämma? Det kommer ett besked i mars och sedan i september ska pengarna ut. Sedan må enskilda beklaga sig och besvära sig. Hur ser finansministern på frågan idag?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det är helt rätt och riktigt så att ltl Jansson förberedde mig för att den här frågan skulle komma. Väl så, på det sättet får vi en sak inriktad diskussion om det här.

Landskapsregeringen har, sedan sent under förra året då vi fick kunskap om att den här orimligheten vad gäller fastighetsbeskattning för vissa personer, jobbat sak inriktat utifrån den behörighet landskapet har och utifrån de kontakter vi har med berörda riksmyndigheter. Vi har jobbat sak fokuserat för att hitta en lösning. Här finns ju möjligheter att hitta lösningar, vi har ju behörighet på området.

För att komma direkt in på lösningsmodellen så har landskapsregeringen haft ett samråd med de kommunala samrådsdelegationerna senaste fredag och presenterat den lösningsmodell som vi har. Den modellen utgår ifrån att vi skulle ändra i behörigheten i enlighet med landskapslagstiftningen så att de definitioner som har gett den lägre skatten, det som har varit utfallet tidigare, skulle bli verklighet för skattebetalarna i framtiden också.

Kommuner skulle involveras i detta på det sättet att kommunerna kunde, via vår lagstiftning, få en rättighet att ge skattebefrielse åt de berörda. Det finns ju möjligheter till skattebefrielser för kommunerna redan i dagens lagstiftning. De här definitionerna skulle finnas med där.

Landskapsregeringen kommer som helhet, via ett lag-PM, så småningom att få ta del av detta, sedan blir det frågan om lagstiftning. Jag räknar med att lagtinget ska ha ett sådant förslag på sitt bord den 5 mars. Det här är det spår som vi jobbar efter.

Ltl Harry Jansson

Tack för den inledande förklaringen finansminister Perämaa. Det där låter ju som en framkomlig väg. Det är sant som ministern sade att lagen om skatteuppbörd ger ju idag redan möjligheter för kommuner att lyfta bort bl.a. fastighetsskatten, men det förutsätter då att kommunerna på förhand har anhållit under en pågående treårsperiod som nu löper på och har meddelat skatteförvaltningen på förhand. Därför krävs det, som ministern sade, en lagändring till den här delen så att vi kan ge de åländska kommuner den här möjligheten.

Frågan är då hur man hanterar det här mellanliggande skedet, dvs. tidsmässigt? Går det att få skatteförvaltningen att lyssna på att detta är på gång, att man inte aktiverar sig? Jag märker att det kommer att vara en orättvisa, för vissa fastighetsägare kommer inte att hinna få beskeden i tid, medan andra får det och drabbas, i alla fall psykologiskt.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag och landskapsregeringen har nu som utgångspunkt att via ett lagförslag den 5 mars, en remittering då och en relativt snabb behandling i lagtinget, så borde vi ha lagen fastställd så att de befrielserna, via kommunerna som vi har som huvudspår nummer ett, ska kunna ges och tillämpas. Det blir inte bara så att tanken är att kommunerna har rätt att ge befrielse, utan en skyldighet att ge befrielse också utifrån vissa kriterier, till det som skulle återbörda det verkliga utfallet till ungefär tidigare nivå. Det här borde vi rimligen hinna med fram till september när skatterna ska betalas ut.

Lagberedningen pågår, detaljer i det hela kommer sedan att redovisas i samband med lagförslaget. Det tycks som att vi har kommunerna med oss på det här spåret. Vi som är aktörer inom självstyrelsen har en gemensam linje och en möjlighet att åtgärda det här.

Ltl Harry Jansson

Ja, med den tidsramen ska det här kunna ordna sig på ett bra sätt.

Det som återstår är sedan skatteförvaltningens agerande och ju mera man bekantar sig med den här frågan så blir man ännu mer förvirrad. Hur kunde en statlig myndighet år 2017 börja agera på det här viset? Hur kunde de skicka ut till enskilda utan att egentligen följa upp med att informera dem vad som faktiskt skulle hända? Det är det som också förvånar med tanke på de förvaltningsrättsliga principerna om god förvaltning.

Ännu mera förbryllade blir man därför att det finns också ett HFD-beslut från 1997 som uttryckligen säger att impediment inte får påföras något värde inom ramen för fastighetsbeskattningen. Man undrar faktiskt vad skatteförvaltningen har ägnat sig åt? Det är bekymmersamt med tanke på framtiden, det kanske visar att vi måste ha vissa saker i våra egna händer.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det där är förstås en intressant sak i helheten.

Nu vet jag att kommunförbundet förbereder en diskussion och ett informationstillfälle för kommunalt förtroendevalda i början på februari. Jag personligen och finansavdelningen är inbjudna till det tillfället och då kanske vi får några svar på de här frågeställningarna.

Vi har noterat att ltl Jansson på tydligt sätt har ställt de här frågorna också i offentligheten. Landskapsregeringen har nu ändå fokuserat i första hand på lösningen eftersom vi har de verktygen i våra egna händer.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Jag har en fråga när det gäller kurser för dem som flyttar till Åland och inte kan svenska. Jag har exempel på en kvinna som flyttade till Åland som kan både belgiska och norska och ville gå på kurs, men hon är moderskapsledig och belastar inte det sociala på Åland eller i Finland, eftersom hon jobbade utanför Norden. När hon ville gå svenskspråkig kurs i AMS så fick hon nej för att hon inte var arbetslös. Då vill jag ställa en fråga eftersom samhället ställer upp med skattemedel, människor som vill flytta hit och vill lära sig svenska, varför har man de reglerna?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Bästa ltl Häggblom, under årens lopp så har utbudet av språkkurser som landskapsregeringen upphandlar, och som har tillhandahållits av Medis, utvecklats på många sätt. Man har kunnat differentiera och ge kurser för olika behov och för olika kategorier av människor. Men ändå har det här lapptäcket inte blivit fulländat så att det finns möjlighet för alla och alla behov har inte gått att tillfredsställa.

Det här är en fråga som man jobbar med hela tiden. Jag kommer inte riktigt ihåg beloppet men jag vet att det alldeles nyligen har skett en upphandling. Det är ganska stora belopp som landskapsregeringen satsar på svenska för inflyttade.

Jag kan inte svara på det enskilda fallet, vad det beror på. Om man är inskriven på AMS och är arbetslös så har man en möjlighet att kunna ha sysselsättningsstöd och gå på språkkurs om man har det behovet. Kanske den här personen helt enkelt går under något annat regelverk om hon erhåller moderskapspenning under den här tiden.

Ltl Bert Häggblom

Jag har ett annat exempel. En person flyttade från Rumänien, hade arbete på byggnadsfirma och ville gå språkkurs. Han blev också nekad språkkurs för att han inte var arbetslös, vilket ledde till att han måste säga upp sig från jobbet och blev arbetslös och då fick han gå kurs. Är det faktiskt landskapsregeringens målsättning att göra på detta sätt?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Nej, tvärtom! Det har varit en strävan att också kunna ge språkkurser till dem som är i arbete. Det är väldigt viktigt att man kan jobba och samtidigt, kanske under kvällar och ledig tid, ändå gå språkkurser.

Jag kan inte heller svara i det enskilda fallet vad det beror på. Det har varit en uttrycklig önskan att det ska finnas en palett av möjligheter som ska kunna tillfredsställa olika typer av behov av språkkurser. Man ska kunna nå så många som möjligt, man ska kunna lära sig språk på sin arbetsplats tillsammans med sin arbetsgivare. Arbetsgivarna kan ju också ge sina anställda språkundervisning om man önskar, det är också fritt fram att göra på det sättet.

Ltl Bert Häggblom

Det här var då två exempel på byråkratiskt krångel.

Avser landskapsregeringen att vidta åtgärder så att man får bort detta? Med ett smidigt tillrättaläggande av AMS så skulle detta inte vara ett problem.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Visst, det pågår ju ett kontinuerligt arbete, som jag sade, under många, många års tid att försök utveckla och bredda utbudet av kurser.

Sedan beror det på, om man är arbetslös då kan man få sin tillvaro finansierad genom dagpenning och andra stöd. Andra människor har andra typer av situationer. Det är förstås viktigt att man kan vara i arbete samtidigt som man tillägnar sig ett språk. Det här är nog en pågående process.

De här enskilda fallen kan ledamoten gärna närma sig landskapsregeringen mera tydligt med så kan vi följa upp och se vad som har hänt just i de fallen.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Om jag säger förvaltningslagens 20 § så tänker förstås lantrådet på behandling utan ogrundad dröjsmål och att ett förvaltningsärende ska behandlas inom tre månader om det inte finns en orsak till fördröjning. Har man ingen orsak så ska man meddela varför ärendet är fördröjt så att den enskilda får en förklaring till varför det ligger till på det sättet.

Hur ser lantrådet idag på regeringens ärendehandläggningstider?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Som ltl Axel Jonsson påpekade så har vi en förvaltningslag i botten, vilken är landskapsregeringen styrinstrument. Sedan vet jag att man årligen avdelningsvis brukar gå igenom hur många öppna ärenden man har och varför de är öppna. Precis som ltl Axel Jonsson påpekade så en mycket viktig del i landskapets service är att medborgarna ska få svar på sina frågeställningar och att vi har en tidsgräns.

Ibland tar det längre tid att bereda ett svar och då ska man få reda på varför man inte får ett svar inom tre månader. Det är en absolut målsättning att följa förvaltningslagen. Man brukar årligen gå igenom hur många öppna ärenden som finns.

Ltl Axel Jonsson

Det låter förstås betryggande. Mitt intresse för den här frågan väcktes när jag blev medveten om att Jomala kommun har lämnat in en anhållan om att få en arkivplan fastställd och har fått vänta över ett och ett halvt år utan att få ett beslut i frågan. Det rimmar inte särskilt väl med förvaltningslagens 20 § som vi nyss diskuterade och var helt eniga om hur den ska följas från regeringens sida.

Tittar man dessutom på liknande ärenden så ser man att Lumparlands kommun lämnade in en likadan ansökan år 2005, för 13 år sedan! De har fortfarande inte fått något beslut i frågan.

Sottunga lämnade in en anhållan 2006 och det finns sex stycken liknande anhållan just vad gäller arkivplaner, samtliga utan beslut i frågan.

Är det här verkligen förenligt med lantrådets och min syn på god förvaltning och på våra målsättningar om korta handläggningstider?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det finns två delar i den här frågeställningen. Dels handlar det om att jag är helt säker på att man har haft en dialog, kanske man inte har fått ett skriftligt svar men man har haft dialog med kommunerna.

Ser vi på det specifika ärendet så vet vi att det har varit bekymmer med vår lagstiftning när det gäller arkiv och när det gäller vad som ska sparas för framtiden. Det här är heller ingenting som är unikt för Ålands del. Vi har en stor pågående samhällsdebatt med dem som är intresserad av arkivering. Vad ska vi spara? Hur ska vi spara det? Hur garanterar vi det i framtiden? Vi aldrig tagit så mycket bilder och skrivit så mycket men det är väldigt lite som sparas från åttiotalet ungefär och framåt.

Sedan finns det också en annan försvårande mekanism i det här och det är digitaliseringen och de system som vi behöver ha för att kunna ha fullödiga arkivplaner både när det gäller landskapet och när det gäller kommunerna.

Ltl Axel Jonsson

Det låter förstås som relevanta förklaringar just vad gäller arkivplanerna.

Det som bekymrar mig är att tittar man dessutom på andra områden, på kansliministerns bord så hade vi i november 2017 20 stycken hembygdsrättsärenden utan beslut i frågan.

Tittar vi på näringsministerns bord så låg det 15 ärenden på fiskeribyrån och 28 ansökningar om näringsstöd för finansiering. Är detta god förvaltning, enligt lantrådet, att låta småföretagare, industriföretagare, näringslivsorganisationer och andra vänta över ett halvår, upp till ett år, på beslut i den här typen av frågor?

På kulturministerns bord har vi över 15 ärenden som relaterar till fornminnen och annat och som inte har fått beslut enligt förvaltningslagen?

Jag menar att det här ett övergripande problemen inom landskapsförvaltningen, det finns inom alla områden.

Vad avser lantrådet göra för att man ska uppfylla förvaltningslagens krav på handläggningstider och god förvaltning?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det finns en teoretisk nivå och en praktisk nivå. Tittar ltl Axel Jonsson lite tillbaka i tiden så kan han konstatera - det är inget försvar - att man har haft väldigt mycket öppna ärenden.

Man kan också konstatera att när det gäller specifika ärenden så kan det vara på det viset att ansökan på något vis inte är fullödig, man väntar på kompletterande uppgifter.

Men, målsättningen är glasklar, det är förvaltningslagen som gäller och vi ska försöka ge svar så gott vi absolut bara kan.

Det som ledamoten tog upp själv; hembygdsrätt och frågeställningar på näringsavdelningen, utan att jag nu kan detaljer om detta så är det mycket möjligt att man behöver kompletterande uppgifter.

När det gäller fornminnen så har många landskapsregeringar jobbat med detta och vi börjar faktiskt komma i mål när det gäller det. Vi har en mycket god dialog där det har varit bekymmer, speciellt i Långbergsöda. Där gräver vi ut nu och har en bra dialog med markägarna. Äntligen!

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! För några dagar sedan kunde vi läsa en enkät i Nyan som visade att 21 procent hade förtroende för regeringen Sjögren. Det är väl det lägsta stöd som en regering har haft sedan mannaminne. Orsaken ska jag inte spekulera kring här. Men vi är alla medvetna om felaktigheterna i de här enkäterna. Själv fick jag information när det var ungefär 200 som hade röstat och jag såg på nätet att en liberal ledamot här lyckades rösta fem gånger. Så fel finns det. Det känns nästan som att galluparna är en arrogans mot demokratin.

På annat håll löser man det ibland så att regeringarna själva finansierar och stöder sådana här gallupar för att de ska vara mer korrekta. Jag undrar om kansliministern har funderat på om landskapsregeringen skulle göra någonting sådant?

Minister Nina Fellman

Fru talman! När det gäller tidningars och andra friståendes gallupar så finns det förstås ingen garanti för att de verkligen återspeglar sanningen. Ibland är de väl utförda och ibland är de mindre tillförlitliga.

Inför val har tidigare landskapsregeringar vid några tillfällen bekostat opinionsundersökningar som ÅSUB har utfört. Under den här mandatperioden har vi inte diskuterat att utföra någon sådan opinionsundersökning. Men det är mycket möjligt att det kunde vara en bra och befogad sak att göra inför nästa val för att ge medborgarna en mer tillförlitlig information om opinionsläget.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Det låter intressant. Vi som partiledare och gruppledare fick ju alla en förfrågan här via en facebooktråd om hur vi ställde oss till det. Där framkom det faktiskt att ÅSUBs gallup skulle kosta cirka 11 000 euro, det har de gett muntlig offert på. Jag räknade att om landskapet betalar hälften så räcker det om vi betalar 183 euro per ledamot. Åtminstone vi från Åländsk Demokrati skulle vara intresserad av det. Hur ställer ni er till ett sådant konkret alternativ?

Minister Nina Fellman

Tack, fru talman! Det är självklart en fråga som landskapsregeringen kan ta upp till diskussion, men det är ingenting som jag direkt kan besvara här nu i frågestunden.

Jag tycker väl att det skulle vara mest intressant att fundera på en sådan möjlighet inför ett val, men det kräver ytterligare beredning.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Det låter positivt. Man diskuterar hur nära man ska ha gallupar inför val. Det är väl snarare så att man skulle ha det en gång per år eller någonting sådant och kanske ändå tre månader före valet.

Om regeringen får sitta kvar så hoppas jag att ni kanske kan ta upp saken nästa vecka eller så.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Runar Karlsson, varsågod.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Vindkraften är, som vi alla vet, en ren energi som motverkar klimatförändringarna. För ett antal år sedan uppgick den åländska vindkraften till 23 procent av förbrukningen på Åland. Nu är vi nere i 18 procent pga. att två vindkraftverk har lagts ner och att den allmänna elförbrukningen har ökat.

Min fråga till vicelantrådet är: Finns det och i så fall vilka konkreta planer har regeringen för att försöka få en ökning av vindelen på Åland?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack för det. Det är en mycket aktuell fråga eftersom vi den här veckan har fört en dialog med Europeiska kommissionen kring hur ett stödsystem för vind och för förnyelsebar energi skulle kunna se ut med avsikt att kunna presentera det före sommaren.

Regeringen är mycket medveten om att de äldre vindkraftverken har en livstid och en levnadsålder och efter ett tag blir de föråldrade och där finns ett naturligt förfarande. Därför har vi stödsystemet som löper till år 2022 för att tillförsäkra den befintliga vindkraften ett stöd från samhällets sida.

Diskussioner förs som bäst med kommissionen kring vad man får och kan göra i dagens värld och hur ett sådant här system skulle kunna se ut.

Som ltl Karlsson vet, som har varit med tidigare, så är det här processer som kräver både notifieringar och lagstiftningar.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Tack för det svaret. Allting tar sin tid.

Det finns ju och har funnits en tid ett konkret projekt, de så kallade Långstenarna i Eckerö. Det är i och för sig ett stort projekt, ungefär 70 miljoner, som i ett slag skulle betyda att 75 procent av elförbrukningen skulle komma ifrån vindelen och det skulle ge Åland en framträdande position igen i motsvarande länder och områden. Vi låg ju ganska bra till för ett antal år sedan och nu har vi halkat efter.

Danmark har stora planer på att bygga delvis nog förstås med en form av subvention och det krävs antagligen också på Åland.

Jag hoppas att man kanske ser på det här projektet och försöker få det till stånd.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Ja, det finns ju väldigt få typer av energislag som inte har någon form av statlig subvention, alltifrån kärnkraft till annan fossildriven energiproduktion till i dagsläget också mer och mer förnyelsebar energi.

För Ålands del är det bara att titta i Atlasen och konstatera att här har vi vinden som vår naturresurs. Här är det väl naturligt att gå vidare och satsa på vind och på sol.

Det som EU rekommenderar idag när det gäller stödsystem så är öppna anbudsförfaranden och att man frångår tidigare renodlade inmatningsstöd. Nu är det andra typer av metoder och modeller som gäller. Landskapsregeringen för därför en dialog med kommissionen om vad som skulle kunna notifieras och tillåtas från deras sida.

Ltl Runar Karlsson

Tack, fru talman! I princip har jag fått svar.

Jag vill poängtera det som vicelantrådet sade att det flesta energikrafter är subventionerade. Det var någon i branschen som sade åt mig att det är bara de gamla vattenkraftverken i Sverige, redan avskrivna, som går utan subventioner, allt annat är subventionerat. Därför är man naturligtvis antagligen också tvungen att subventionera vindkraften.

Jag återkommer till Långstenarna. Det kan hända att landskapet till och med skulle gå in som auktionär och delägare i det här bolaget, precis som man gjorde en gång i tiden när man räddade chipsen på sjuttiotalet. Landskapet gick in som aktieägare. Sedan när tiderna ändrade och svängde och det blev bättre tider så sålde man aktierna med god vinst. Det kanske skulle vara både och här; man skulle delvis gå in som auktionär och delvis ge ett visst driftsstöd.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag kan lova ltl Karlsson att vi har tänkt på alla alternativ; både att bygga själva, att ha ett stödsystem, ett delägarskap i företag och att bilda nya bolag. Alla metoder och alternativ har vi tittat på. Men det finns en problematik att själva äga bolag och sedan vara med och bjuda i ett öppet anbudsförfarande. Risken är då att man kommer att misstänka att stödsystemet innehåller en överkompensation och att man förväntar sig vinster. Vi har noga tittat på detta på alla sätt och vis.

Jag hoppas att vi inom sommaren också kan presentera för lagtinget ett förslag till lösning och kalkyler för vilka summor det i så fall kommer att betyda från lagtingets sida.

Det här är väldigt viktigt för intresset för Åland som testområde vilar på att vi har en hög andel förnyelsebar energi på Åland.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag läste i tidningarna för ett tag sedan att det annonserades ut kommunstrukturutredare för den pågående kommunstrukturreformen som landskapsregeringen aviserar. Min fråga är: Hur mycket pengar har det hittills lagts på konsulter, utredningar och annat i den pågående kommunstrukturen? Hur mycket räknar man att lägga ned ytterligare på en fråga som man inte ens vet om den har stöd i lagen?

Minister Nina Fellman

Jag kan inte ge någon exakt summa på hur mycket vi hittills har budgeterat för de kommunutredningar som har gjorts. Under tidigare år har vi utrett grunden får den kommande reformen. Den stora utredningen som PwC gjorde kostade drygt 200 000 euro, om jag inte minns fel. I årets budget har vi anslagit 140 000 euro för de kommunindelningsutredningar som ska ligga till grund för de nya kommuner som landskapsregeringen just nu håller på att bereda lagstiftning för.

Ltl Lars Häggblom

Ministern har ju tidigare aviserat att om inte kommunerna underkastar sig förslaget som regeringen kommer att lägga fram så kommer det att bli en tvångslagstiftning. Står det fortfarande kvar?

Minister Nina Fellman

Tack, fru talman! Den lagstiftning som landskapsregeringen bereder följer den avsiktsförklaring som gavs i det meddelande som lämnades till lagtinget, dvs. att vi genom en lagstiftning som antas i Ålands lagting ritar om kommunkartan på Åland.

Ambitionen att fullfölja vår politiska viljeyttring, som fanns redan i regeringsprogrammet, den står fast.

Ltl Lars Häggblom

I så fall om det blir en tvångslagstiftning så betyder det att ena halvan av ålänningarna ska besluta om vad den andra halvan ska underkasta sig och göra. Det är väl nästan det enda landet i Norden, mig veterligen, som har tillgripit sådana metoder. Anser inte kansliministern att man borde ändra namnet på Åland från Fredens öar till Diktaturens öar?

Minister Nina Fellman

Tack, fru talman! Nej, det anser jag inte. Jag menar att det finns en högsta lagstiftande församling på Åland och den sitter i det här rummet. Stiftar man lagar i Ålands lagting så är det inom ramen för ett demokratiskt system med en majoritet som fattar beslut om en lag som landskapsregeringen satt fram och i högsta grad inom ramen för ett demokratiskt system.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Landskapsregeringens målsättning att skapa en hållbar utveckling vad gäller energi- och klimatpolitiken är en beaktansvärd målsättning.

Mariehamns biovärmeverk som producerar fjärrvärme till Mariehamns stad nyttjar idag enbart skogsprodukter till sina pannor. Förutom att pannorna producerar fjärrvärme så finns det också en turbin som producerar cirka 1,2 megawatt el som idag inte utnyttjas på grund av att det inte lönar sig.

Nu är man också beredd att investera i en rökgaskondens, elfilter, där man tar ut ytterligare effekter i pannorna cirka 1,3 megawatt.

Min fråga är: Varför hamnade produktion av el via en turbin från ett värmeverk utanför stödsystemet? Tänker landskapsregeringen rätta till detta i samband med översynen av stödet till vindkraften?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag måste fråga ltl Eklund, menar ni i befintliga stödsystem, dvs. den lagstiftning som lagtinget antog här för någon tid sedan i syftet att stöda kärnan i vindkraften, eller åsyftar ni kommande stödsystem? Där befinner vi oss just nu i en diskussion. I riket är det t.ex. teknikneutralt, dvs. den som producerar förnyelsebar energi innanför ramen av en prissättning av kilowatt timme och gör ett anbud på bästa möjliga alternativ. Det är teknikneutralt så det kan vara vind, sol och det kan också vara annan typ av produktion och då kallas systemet teknikneutralt.

Det som vi funderar på nu är om den åländska varianten ska vara teknikneutralt eller mera riktad mot någon särskild produktionsform.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Bekymret med den anläggningen, såväl som vindkraften, är att elpriserna har gått ner. Idag kör man turbinen en gång i månaden för att se till att den är skick.

De miljömål och hållbarhetsmål som landskapsregeringen har lagt upp i alla de här meddelandena som kommer och som vi ska diskutera så borde man redan förra gången, när man gjorde ansökan om notifiering, ha tagit med detta, men på något vis hamnade det utanför. Jag hoppas nu att man tillrättalägger det här så att man får stöd för detta. Det är ändå en del av hållbarhetsmålet som landskapet är ute efter, att man producerar el via produktion av trä i det här fallet.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Nu är det här också ett kommunalt ägt - nej, förlåt nu tänker jag på fel.

I vår skogsstrategi har vi ambitionen att man ska kunna använda skogen i högre grad till uppvärmning, till fjärrvärme och i alla dess former. I strategin har vi även satt målsättningar på hur man kan öka uttaget från skogen och använda det i energiproduktionen.

Om det dock blir föremål för ett stödsystem i samma skepnad med vindkraft, sol och övrigt, det är för tidigt för mig att svara på idag.

Ltl Brage Eklund

Jag nämnde i min första fråga investering i en rökgaskondensering och elfilter. Man har fått ett nekande svar till ett investeringsstöd för att det inte är en grundläggande ändring. Men om man ska uppfylla målen när det gäller utsläpp och miljömål så förbättrar det utsläppen samt att det ökar effekten i pannorna med cirka 20 procent, 1,3 megawatt. Det är en satsning på 1 miljon. Det är märkligt att man blir utanför investeringsstödsystemet bara för att man har tolkat det som att det inte är en grundläggande ändring. Landskapsregeringen har ändå gått in för att man ska satsa på miljömål och ge stöd till satsningar till dem som förbättrar miljön.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Ja, bara för att reda ut det här, det som vi hittills har talat om när det gäller vindkraften är ju ett driftsstöd i form av ett inmatningsstöd eller en garantisumma för kilowattpriset.

Det som ltl Eklund nu menade är ju en fråga om investering, investeringsstöd och det är ju en helt annan fråga och en helt annan stödordning.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Fru talman! Eftersom det nu återstår endast två veckor av den förlängda försöksperioden med turlista på Töftölinjen så undrar jag om fortsättningen. Blir det turlista även framledes? Ifall det blir det så skulle jag gärna vilja ha siffror på inbesparingen.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Det är mycket riktigt att testperioden pågår till den sista januari. Vi har diskuterat en fortsättning av turlistan. Vi har konstaterat, precis som vi har sagt i tidigare beslut, att en fortsättning av en permanent turlista ska behandlas i landskapsregeringens plenum. Det pågår just nu i dagarna en sammanställning av underlaget inför den föredragningen. Beslut i frågan kommer att tas under nästa veckas torsdag.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, fru talman! Det har hållit på så pass länge så nog måste det ha räknats på och tittats på hur det slår och vad inbesparingarna är. Det kan ju vara bra att belysa hur stor andel av den faktiska driften som är bränsle i det hela. Bollar man bara med siffror så tror folk gärna att det rör sig om väldigt stora inbesparingar. De facto är bränslet bara en relativt liten andel av vad linjen kostar att driva.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Mycket riktigt. I grunden till beslutet kommer vi att väga in de olika orsaker som i så fall kommer att ligga till grund för beslutet. Visst, ekonomin är en del av grunderna. Bränsleinbesparingen är ju statistiskt säkerställd, sedan kan den variera beroende på olika turlistmodeller.

Däremot vill jag lyfta fram att under vårt besök i Vårdö kommun, långt innan den här turlistan kom på tal, så framfördes det kritik gentemot landskapsregeringen för att själva servicenivån var väldigt varierande från dag till dag. Det kunde ta upp till 20-25 minuter att ta sig över med färjan.

Vad vi har sett med turlistan är ju de facto att servicenivån är mycket mera jämn idag med en turlista jämfört med hur den var innan vi hade en turlista.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, talman! Det kan jag väl i och för sig hålla med om till viss del. Jag tycker att det kanske är ett arbetsledningsproblem snarare än ett annat problem.

Det som är intressant och väldigt viktigt att framföra här är att jag hoppas att vi från Vårdö kommun kan få komma in en gång till och framföra våra synpunkter.

Problemet blir ju, om ni går in för att fortsätta med nuvarande turlista, hur högsäsongen löses. Om ni nödvändigtvis ska ha turlista så undanta sommarhögsäsongen, för det går inte att köra extra turer med 15 minuters turlista. Ska man köra 15 minuters turlista under sommarperioden så kommer det att betyda långa väntetider för många.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! När det gäller högsäsongen så är det en av de saker som vi även diskuterar under beredningsarbetet. Det behöver finnas en lösning. De förslag som diskuteras och som övervägs är bl.a. att kunna trafikera under högbelastningssäsongen med två fartyg. På det viset kan man öka kapaciteten och mata undan de köer som uppstår. Utifrån detta så tror jag att ett helhetsperspektiv i den här frågan i allra högsta grad har tagits.

När det gäller servicenivån har vi även fått indikationer från fast bosatt befolkning på Vårdö att de ser positivt på de förbättringsåtgärder som vi har gjort.

Talmannen

Följande frågeställare är vtm Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Min fråga rör högskolan på Åland och explicit sjöfartssidan.

Vi kan notera två trender i vårt samhälle; dels att intresset för sjöfartsutbildningen överlag är på nedåtgående och dels, som trend nummer två, att allt flera ålänningar väljer att söka sig till Åbo för att göra sin utbildning, samt att avhoppen från sjöfartsutbildningen tenderar att bli allt fler.

Min fråga till utbildningsministern är därför: Delar utbildningsministern och landskapsregeringen synen på att avhoppen från sjöfartsutbildningen vid Ålands högskola har ökat?

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Sjöfartsutbildningen är idag utsatt för mycket högre konkurrens från andra utbildningsanordnare än vad den har varit tidigare. Det syns förstås i siffror för alla som arrangerar sjöfartsutbildningar. Som här framgick så har trenden varit nedåtgående pga. att arbetsplatserna har försvunnit i viss mån med blandbesättningarna och annat och kanske intresset för själva yrket också har minskat.

Vad gäller avhoppen så kan jag inte gå in i detalj men det finns säkert avhopp på alla utbildningar.

Vi vill givetvis förstärka själva sjöfartsutbildningen för den är också en profil för hela Högskolan på Åland. Vi har också investerat i ny simulator. Det är hård konkurrens om utbildningsplatserna. Man tävlar och konkurrerar också med vad man har för utrustning och vad man kan erbjuda eleverna.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Sjöfarten och välfärden på Åland har långa och stolta traditioner. Välfärden bygger på den sjöfart som vi har haft och som vi snart inte längre har, åtminstone om vi tittar på utbildningsbiten.

När intresset på Åland går ner, vilket det de facto har gjort, så ökar intresset markant på Åbosidan. Det sägs att utbildningen i Åbo är avsevärt mycket mer flexibel och att man har ett större intresse för att få ut sina studeranden. Jag kan inte säga om det är rätt eller fel, det är därför som jag ställer frågan. Men enligt hörsägen så var det redan den här höstterminen fyra av våra egna studerande - med egna menar jag ålänningar fast bosatta på Åland som har sin hemvist här och sina familjer - som ändå valde bort högskolan på Åland. Det är en trend som jag tycker att är skrämmande och beklämmande.

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Vad gäller hörsägen så kan jag inte gå in på det här i lagtingssalen om det är sant eller inte.

Givetvis drar Åbo och utbildningar i Sverige just nu och är mera attraktiva. De har framförallt nyare teknik som alla ungdomar och studerande är intresserade av. Vi har ett glapp att ta igen vad gäller teknikutveckling, ny teknik, ny bryggsimulator och annat.

Högskolan på Åland, styrelsen och den nya rektorn lägger fokus framförallt på sjöfartsutbildningen. Högskolan på Åland, inte bara sjöfartsutbildningen, ska överlag bli mer attraktiv att studera vid. Spåret är eventuellt framöver att kunna avlägga magisterexamen på högskolan för att göra den ännu mer attraktiv.

Vtm Veronica Thörnroos

Utbildningsministern sade att sjöfartsutbildningen i Sverige lockar, att den drar. Det stämmer inte!

Däremot har sjöfartsutbildningen vid Högskolan på Åland lockat studeranden från Sverige hit, eftersom det finns tämligen begränsade antal sjöfartsplatser i Sverige. Det är en trend som har varit men som också har förändrats.

Det som är anmärkningsvärt och jag uppmanar - jag skulle till och med kunna tänka mig att be ministern - att verkligen sätta sig in i problematiken vad gäller sjöfartsprogrammet. Är det någonting som vi från lagtingets sida kan göra för att förbättra ett tydligen skadat renommé?

Det är inte bara hörsägen, jag vet att fyra studeranden, bara denna höst, valde att stiga av sina studier och istället börja studera i Åbo. Det en utvecklingstrend som jag gärna vill vara med och stoppa.

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Vad gäller högskolan så har vi en rektor, en styrelse och vi har fullt förtroende för att de gör ett bra jobb. Vi vet att de gör ett bra jobb och det operativa arbetet ligger där.

Allt detta som nämns är nog identifierat, det är ingenting nytt. De jobbar varje dag för att höja profilen på Högskolan på Åland och göra sjöfartsutbildningen attraktiv.

Men om vicetalmannen har sådan sakkunskap så kanske det också kunde vara på sin plats om ni kunde dela med er till högskolans styrelse i så fall så att de kan göra skolan ännu bättre.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! I likhet med ltl Harry Jansson så är min fråga också förberedd. Jag aviserade i metoo-debatten att vi under frågestunden kommer att ta upp i fortsättningen och framförallt en uppföljning av hur det går med handlingsprogrammets skrivelser kring lagstiftning om mobbning.

Landskapsregeringen skriver om nolltolerans mot självmord och lagstiftning mot mobbning. Hur ser statusen ut?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! En del i mitt anförande i den initierade metoo-debatten var att redogöra för hur landskapsregeringen långsiktigt jobbar med jämställdhetsarbetet och åtgärder som vi tänker vidta med anledning av just diskussionerna om metoo.

När det gäller specifikt mobbning så handlar det om hur vi utformar grundskolelagen. Det är en viktig del i grundskolelagen, vad vi kan skriva i den, hur vi kan skriva detaljmotiveringar och vilket utrymme vi har för att stärka elevers rättigheter och skyldigheter.

När det gäller mobbning så vet vi också att det pågår mobbning mellan vuxna. Vi kan konstatera att där är lagstiftningen väldigt tydlig i arbetsmarknadslagstiftning och i arbetarskydd. När det gäller vuxenmobbning och arbetstagare så är min uppfattning att lagstiftningen är väldigt tydlig. Sedan ska man förstås ha handlingsplaner, handlingsprogram och vidta åtgärder när det förekommer mobbning på arbetsplatser.

Ltl Britt Lundberg

Tack, fru talman! När vi debatterade handlingsprogrammet i december 2015 så sade regeringspartierna att de ville följa den svenska lagstiftningen som modell för sin lagstiftning mot mobbning för att på det sättet kunna komma till konsekvenser också när det gäller mobbning gentemot både barn och vuxna.

I samband med detta gjorde vi från centern en miniutredning och presenterade för lagtinget hur den svenska mobbningslagstiftningen ser ut.

I Sverige kan mobbning leda till åtal eftersom den är kopplad till brottsbalken. Någon motsvarighet till brottsbalken har vi på Åland inte behörighet på, vilket betyder en behörighetsöverföring. Hur går de här diskussionerna?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! När det gäller specifikt grundskolelagen så har vi inte i det här skedet diskuterat kring någon form av behörighetsöverföring.

Vi vet att det allra finaste med självstyrelsen är ju att vi kan titta hur det ser ut öster om oss och väster om oss och så kan vi göra vår egen lagstiftning. Det är precis det som vi tänker göra med grundskolelagen.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Jag tror att det helt tydligt finns olika åsikter i regeringspartierna kring den här frågan, eftersom det inte har talats om att det ska vara en allmän skrivning om mobbning som avses i handlingsprogrammet. Det avses att man faktiskt ska gå in för att göra mobbning brottsligt, alltså att mobbning ska bli ett brott, precis det som vi tog reda på i vår utredning här.

Det kanske vore skäl för regeringen att titta över om det finns flera punkter i handlingsprogrammet där man har tagit en ny väg, framförallt där man har tagit en ny väg utan att meddela lagtinget om hur det kommer att bli. Hur många sådana punkter finns det och var kommer politiken att ändra? Det borde både vi i lagtinget och ålänningarna ha rätt att få reda på.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Ltl Britt Lundberg är en mycket erfaren politiker och vet precis hur det fungerar. Det fungerar i den här landskapsregeringen exakt på samma vis som det fungerade i tidigare landskapsregeringar. Gör vi linjedragningar så talar vi om det i budgeten och när vi kommer med lagframställningar så redogör vi för förändringar.

När det gäller specifikt mobbning så är det en fråga som flera majoritetspartier värderar väldigt högt och vill se att vi får klara ställningstaganden i grundskolelagen. Vi har dessutom stor hjälp av att vi har en parlamentarisk kommitté som jobbar med grundskolelagen. Jag har tillförsikt i det arbetet. De politiska ambitionerna är glasklara; få tydligt ställningstagande när det gäller mobbning.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Pettersson, varsågod.       

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag tänkte diskutera om tonen i samtalet, vilket jag vet att lantrådet har lyft upp i offentligheten på rätt goda grunder.

Det har sagts saker i den här salen de senaste veckorna och månaderna som vi inte alla alltid behöver vara stolt över. Vi ser i vår vardag på sociala medier att tonen i samtalet ofta blir rätt snärjig och rätt hård. Vi märker att ribban för att kasta sig in i ett offentligt samtal, utan att nödvändigtvis lyssna på meningsmotståndarnas åsikter, blir allt lägre. Vi ser en slags verbal gyttjebrottning ibland som pågår i hela samtalet. Nu vill jag nog säga att alla är lika skyldiga till detta. Jag skulle ändå vilja att lantrådet vidareutvecklar det som ni sade i offentligheten om tonen i samtalet.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det här blir nästan en filosofisk diskussion. Jag kan bara konstatera att tonen i samhällsdebatten har hårdnat, inte bara hos oss utan också i Norden och i hela Europa. Det var faktiskt ett inslag på svenska nyheterna i morse om att debatten blir snabbt känslostyrd, man vill snabbt söka syndabockar och man skriker snabbt på att personer ska avgå. Jag tycker att det är ett bekymmer. Jag försöker göra mitt bästa för att debatten ska vara saklig.

Jag har två måttstockar; det ena är faktiskt att försöka vara saklig och behandla alla med respekt, och - vare sig jag är i majoritet eller i opposition - behandla andra människor så som jag själv skulle vilja bli behandlad. Jag välkomnar en sådan diskussion. Ltl Jörgen Pettersson vet ju också att nog är det väldigt hårda ord och väldigt hårda beskyllningar.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Tack, det där är en bra inledning till mina följdfrågor eftersom lantrådet inte bara är lantråd, lantrådet är också ansvarig utgivare för en sajt som kallas för stormig.ax. Låt mig ge några exempel på vad folk skriver där, vad de blir störda på: ”Arbetskamrater som inte kan hälsa god morgon. Att man hör så många öststatsspråk i vardagen, börjar det inte räcka nu? Jag stör mig på att politikerna på Åland fortfarande vill importera problem genom flyktingar. Jag stör mig på skattegränsen. Jag stör mig på socialdemokraterna. Jag stör mig på politiker, de borde inte ha lön alls, till och med en nyfödd kan leda Åland bättre. Att vi anställda inom vården aldrig får ett tack, inte när vi räddade livet på er mamma, inte när vi tröstade din son, gipsade ditt ben. Att man inte klarar av att lösa trafiksituationerna vid rondellerna. Ålänningarnas instängdhet och svårigheter att skaffa åländska vänner”.

Är lantrådet beredd att ta ansvar för detta som någon har skrivit i offentligheten på den sidan som lantrådet ansvarar för?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Målsättningen med stormig.ax är att hitta samhällslösningar, att hitta lösningar på vissa problem. Vi vet att det finns en oerhörd kunskap och kreativitet hos befolkningen och det var det som var syftet med stormig.ax.

Sedan finns det avarter och det finns sådana som verkligen gräver ner sig och skriver fulheter. Vi måste hela tiden värdera om det är värt detta och om det blir det en allmän kloak där folk kastar paj på varandra. Finns det guldkorn som vi kan ha nytta av? Vi behöver hela tiden utvärdera om vi klarar av att moderera den. Fyller den sitt syfte eller blir den en klagomur? Då måste man avsluta det i så fall.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! I den förra frågan hanterades begreppet mobbning, vilket är något som är djupt fel i alla sammanhang. Faktum är att på stormig.ax, som lantrådet är ansvarig utgivare för, är tonen sådan att den mycket väl kan klassificeras som mobbning. Där finns namngivna företag som anklagas för det ena och det andra och där förekommer öppet rasistiska påhopp. Konsekvensen av att landskapsregeringen står som ansvarig utgivare blir faktiskt att det är okej att säga vad som helst i debatten och där har vi faktiskt ett litet dilemma. Jag menar inte att det är fel för där förekommer också guldkorn, för så är det alltid. Men som ansvarig utgivare så bär man ett ansvar för att det ska hållas innanför anständighetens gränser i varje fall. Det här tror jag att vi måste fundera på.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det var precis det som jag sade, målsättningen var god, att få tag i den kreativitet och den lösningsinriktning som finns hos medborgarna. Blir den en klagomur så fyller den inte sitt syfte och då behöver vi lägga ner den.

Jag är också helt säker på att ltl Jörgen Pettersson vet vad han talar om. Ltl Jörgen Pettersson var under många år nyhetschef på Ålandstidningen och där fanns det något som hette messaspalter. Man tyckte att messaspalterna uppfyllde ett visst syfte tills man såg att det gick över en gräns och då stängde både lokaltidningarna ner detta. Precis samma sak är det här, fyller den inte sitt syfte, hittar vi inte de här guldkornen och drivs samhällsutvecklingen inte framåt så fyller den absolut inte sitt syfte.

Talmannen

Följande frågeställare är Roger Nordlund, varsågod.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Den absolut största frågan under den här mandatperioden är en ny självstyrelselag och den pågående revisionen. Vi vet alla att den just nu har gått in i ett nytt skede. Det har tillsatts en arbetsgrupp med tjänstemän från Åland och från riket och de ska försöka skapa en slutlig proposition.

Vi vet också att det är lite svårt med offentligheten, trots att det här kanske är den viktigaste förändringen som kommer att ske under nästa mandatperiod när den slutligen ska godkännas och träda ikraft. Det finns ett behov av att ta varje tillfälle i akt att på något sätt informera lagtinget bredare. Vi får information till självstyrelsepolitiska nämnden, men jag tror också att det finns behov av att berätta till lagtinget det som man kan berätta och också till den åländska allmänheten. Hur är statusen nu och hur ser förhandlingspositionen ut när det gäller revisionen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är som ltl Roger Nordlund riktigt konstaterande att arbetsgruppen har inlett sitt arbete. Vi kan konstatera att tidsplanen är oerhört stram. Arbetet ska vara färdigt inom mars. Man har haft sina första inledande möten. I torsdags var det ett möte och i fredags och inkommande vecka kommer det också att bli ett möte. När jag har lite mera kött på benen så är min avsikt att komma direkt till självstyrelsepolitiska nämnden och informera.

Samtidigt pågår det ett intensivt arbete. Lagberedningen analyserar detaljer, man ser på detaljmotiveringar och man försöker lösa de knutar som finns.

Utgångspunkten, som alla vet, finns i landskapsregeringens remissutlåtande och som är förankrad i självstyrelsepolitiska nämnden och utgår ifrån slutbetänkandet.

Alla tjänstemän är på tårna när det gäller det här arbetet; utvecklings- och förvaltningschefen, lagtingsdirektören, finanschefen, rättschefen, vi har specialutredare som bara har det här på sin agenda och vi har två mycket erfarna lagberedare. Det jobbas för fullt!

Ltl Roger Nordlund

Utöver självstyrelselagsrevision och den parlamentariska kommitténs slutbetänkande så skedde det under senaste året också händelser, jag tänker på fiskerifrågan och Högsta domstolens utlåtande i den frågan. Det blev åtminstone för mig, och jag tror för många andra, blev något av en liten - inte bara en överraskning - utan nästan en chock hur man ändrade synen på självstyrelselagen och statusen på landskapets lagstiftning. Kommer den typen av frågeställningar också att finnas med som en lika viktig fråga som självstyrelselagsrevision i sig i det här arbetet?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Som ltl Roger Nordlund känner till så var remissutlåtandena från ministerierna inte nådiga, om man säger på det viset. Vi jobbar nu med att bemöta, bereda och argumentera.

Men vi kan också konstatera att i Ålandskommitténs slutbetänkande så fanns det vissa saker som är olösta. Det är ganska svåra och komplicerade frågor och de finns i allra högsta grad på vår agenda. Det handlar om kvoterna och EU-lagstiftningen och det är en väldigt, väldigt central och viktig fråga för landskapsregeringen, självstyrelsen och lagtinget, så den håller vi i allt vad vi kan.

Vi har också diskussioner och funderingar kring språkbestämmelserna.

Lagtinget har fått redogjort för sig vilket alternativ vi föreslår när det gäller ekonomibiten och det är olöst.

Sedan också statusen för den nya delegationen för Ålands ärenden och vilka ärenden som ska avgöras där. Det är stora - och som jag vet med ltl Roger Nordlunds erfarenhet - inte helt lätta frågor som vi har på bordet.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Lantrådet har helt rätt. Därför vill jag lyfta upp frågeställningen om hur vi ska hantera de här månaderna och tiden framöver. Jag har en känsla av - med den begränsade kunskap som jag har i ärendet - att vi kommer att ställas inför ganska stora prövningarna det gäller självstyrelselagen med tanke på de remissutlåtanden som kom från rikets sida och de ambitioner som vi har från åländsk sida. Hur ska vi på ett så demokratiskt och öppet sätt som möjligt kunna hantera det så att det som sedan sist och slutligen blir beslutet också är förankrat både i parlamentet men också ute bland den åländska allmänheten? Det är ålänningarna som ska leva med det här resultatet i 20-30 år framåt. Jag har inget bra svar på det själv. Jag ser att vi har en demokratisk utmaning här framför oss tillsammans.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Som vi har jobbat nu så har självstyrelsepolitiska nämnden varit referensgruppen. Det är ett samarbete som jag uppskattar väldigt mycket. Där finns väldigt stor kompetens och bred erfarenhet.

Men jag delar den synen. Vi hade egentligen inte någon stor öppen debatt när slutbetänkandet kom och inte heller efter att landskapsregeringen hade avgett remissutlåtande. Jag är absolut beredda att diskutera. Hur ska vi kunna diskutera att hela lagtinget känner sig välinformerade men också att det blir en fråga för allmänheten? Det efterfrågas. Jag är helt beredd på att spela den bollen om vi funderar gemensamt hur och på vilket sätt vi skulle kunna göra.

Som slutkläm så är det på det viset, och det har jag sagt i nämnden ett par gånger, att slutbetänkande som vi uppfattar som ett förhandlingsresultat så uppfattar man på rikssidan som del i en beredning, så det finns ett ganska stort glapp där.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 14.00. Plenum är avslutat.

 

 

Originalfil