Fru talman! Det känns nästan lite högtidligt att få presentera landskapsregeringens förslag till lagtinget om att lagtinget måtte äska om extra anslag i enlighet med självstyrelselagen för dessa infrastrukturprojekt. Jag säger högtidligt därför att det inte sker så särdeles ofta. Jag tror att det är ungefär sju eller åtta år sedan som jag senast hade äran att stå i den här talarstolen och äska om extra anslag för Finlandskabeln. ÅL-Link, som sedermera verkställdes och byggdes.

48 § i självstyrelselagen, extra anslag, den paragrafen och det redskapet är en att de ekonomiska instrument som ska finansiera självstyrelsen.

Nu pratar vi om den gamla självstyrelselagen för att det ska vara klart för alla. Avräkningen är förstås den viktigaste, skattegottgörelsen är viktig men också extra anslaget finns med som ett redskap för att trygga det som vi är satta att utföra via den här salen till fromma för ålänningarna med självstyrelselagen som grundredskap.

Om jag tillåts att lite filosofera innan vi kommer in på själva äskande så har jag åtminstone ställt mig frågan varför vi använder det här redskapet så pass sällan som vi gör. Jag har inget riktigt bra svar på det. Det har blivit ett större antal år mellan varje ansökan.

Nu har jag inte de exakta fallen framför mig men det torde inte röra sig om fler än fyra eller möjligen fem sådana här äskande, detta inräknat, som har gjorts under regimen av den nuvarande självstyrelselagen. Kanske vi borde fundera på att använda oss av det här redskapet lite oftare? Därmed skulle det inte behöva kännas lika högtidligt varje gång man presenterar ett sådant här förslag.

Det här äskandet berör denna gång trafikinfrastruktur. Tidigare har vi äskat om anslag och också fått anslag för energiinfrastruktur, men den här gången rör det trafikfrågor.

Vi vet alla sedan tidigare att vi har stora kostnader för den dagliga driften av skärgårdstrafiken. Vi har stora utmaningar och behov av att lägga om trafiken så att vi dels sparar pengar men ger bättre service för invånarna och dels lyfta kapaciteten i skärgårdstrafiken så att det bättre motsvarar de krav som vi ställer på trafiken idag.

Vi har på samma sätt utmaningar med vårt brobestånd i hela landskapet. Vi har ett större antal broar som behöver uppgraderas viktmässigt och som behöver rustas upp, om vi använder det välklingande åländska språket för att beskriva situationen med många broar.

Landskapsregeringen har valt att äska om statligt anslag via 48 § om extra anslag och medel för att bygga en ny bro dvs. den bro som ingår i kortruttsprojektet och som ska stationeras mellan fasta Föglö och ön Gripö. Sedan vill landskapet via den här finansieringen ägna sig åt elva andra broar, ersättande broar för vissa och grundreparationer av vissa för att sätta dessa broar i det skick som de behöver vara i.

Den beräknade kostnaden för dessa projekt tillsammans, en ny bro och elva grundreparerade ersättande broar, är 45 miljoner euro. Landskapsregeringen menar sig ha fog för att äska om en hundraprocentig finansiering för kostnaderna för de här projekten. För det finns ingenting i självstyrelselagen som säger att man nödvändigtvis inte skulle kunna söka om 100 procent i stöd.

Här vill jag, som en liten bisats, be de minnesgoda komma ihåg diskussionen om när landskapsregeringen sökte pengar för Finlandskabeln för även då äskade landskapsregeringen om full finansiering för den del som landskapet stod för när projektet Finlandskabeln, ÅL-Link, verkställdes. Sedan att bolaget som tog emot stödet hade ytterligare kostnader så det är sedan en annan sak.

Hundra procent finansiering av de här projekten, 45 miljoner euro, och själva upplägget av ansökan - alla har ju läst den förstås - så där beskriver vi verkligheten i skärgårdstrafiken såsom vi ser den med de kostnader vi har och behovet av att förnya. Vi beskriver brobeståndet för övrigt och behovet av att åtgärda dem. Vi skriver också några rader om möjliga kommande satsningar framöver där en möjlig fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland nämns som en sak som vi möjligen går vidare med. Det är ett intressant projekt vill jag hävda. Vi nämner också att landskapsregeringen går vidare med den rätt mycket omtalade bron vid Prästösund där vi ska göra nya granskningar av det projektet för att se om det finns anledning att söka om finansiering också för det projektet.

Det är lite om historien, lite om verkligheten just nu, det konkreta äskandet och lite grann av en möjlig framtid.

Jag ser fram emot en intressant diskussion, fru talman, och anser mig ha presenterat frågan på det här sättet. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Tack för presentationen. Den 19 april 2017, ungefär för ett år sedan, diskuterades samma fråga från landskapsregeringens sida. Då sade man så här gällande möjligheten till extra anslag för kortruttsprojektet och särskilt den fasta förbindelsen mellan Gripö och Föglö. ”Extra anslag från staten kan det inte bli frågan om när det gäller projekt som är lönsamt och betalar sig tillbaka så snabbt, säger finansminister Mats Perämaa, liberal, till Ålands radio”.

Nu ansöker man extra anslag för exakt det man sade för ett år sedan att inte var möjligt. Varav denna helomvändning från landskapsregeringens sida?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är egentligen tre huvudorsaker till varför vi nu söker om extra anslag för detta. Dels har vi isolerat det här som ett paket vad gäller brobeståndet på Åland, där ingår behovet av att uppgradera andra broar. Det här är inte en renodlad kortruttsansökan bara för att finansiera ett helt kortruttsprojekt. Vi begär inte heller full finansiering till den delen.

Sedan säger jag också att finansutskottet, under dåvarande ordförande Silander, förde ett resonemang om den här frågan. Jag har också tagit till mig av det resonemanget och den diskussionen som fördes, att det möjligen kunde vara värt att söka extra anslag även om projektet är på gång och finansierat via lånefullmakt.

Under den förankringsprocess som har pågått så har vi heller inte mött några större hinder i den här frågan. Det är en process.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tycker inte finansministern att det är lite svårt att åka till Helsingfors och begära extra anslag för en satsning på 35 miljoner som ska spara föglöborna tio minuters färjpass? Känns det verkligen som en fråga av den digniteten att vi ska åka till Helsingfors med mössan i handen och begära extra anslag för?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inte alls, det är en finansministers uppgift och det må sedan vara trevligt eller inte trevligt att se till att vi finansierar de verksamheter som vi ska bedriva här så gott det är möjligt. Jag tänker inte avstå från att åka till Helsingfors för att möjligen åstadkomma en finansiering på 45 miljoner bara för att det möjligen skulle kännas otrevligt.

Det som jag sade som svar på den förra repliken och också vad gäller uttalandet i radion, så det resonemanget som fördes då var inte ett resonemang i förhållande till Ålandsdelegationen på något vis, för Ålandsdelegationen ska ju fatta ett självständigt det beslut. Det var utifrån ett möjligt bekymmer hur finansministeriet skulle se på den här paragrafen i samband med att de uttalar sig om en sådan här ansökan - vilket de säkert kommer att få utlåta sig i Ålandsdelegationen. Men jag har gett motiven här tidigare varför vi söker nu för det här.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Under de kommande veckorna kommer lantrådet Katrin Sjögren att resa till Helsingfors för att förhandla om självstyrelsens grundfinansiering för de kommande 30 åren framåt.

Vi vet att skillnaden mellan 0,43 som är finansministeriets bud och landskapets åsikt som är 0,48 är fem hundradelar. Varje hundradel är ur en trettioårsperiod värt 90 miljoner. Fem hundradelar blir 450 miljoner. Det är 450 miljoner som står på spel de närmaste veckorna när det gäller självstyrelsens grundfinansiering.

Är det då rätt tidpunkt att lägga fram ett äskande om extra anslag på 45 miljoner i en sådan situation? Det var min första fråga.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det där är kanske någonting som ingen någonsin kommer att få reda på. Landskapsregeringen bedömer den här tidpunkten som synnerligen väl vald. På det viset visar vi också att det här äskandet inte är någon del i förhandlingen av en ny självstyrelselag som kommer att pågå under de närmaste veckorna under ledning av lantrådet.

Nu behandlas den här frågan av lagtinget före som en del av den nuvarande självstyrelselagen, inte som en del av en eventuell ny självstyrelselag. Skulle vi ha kommit med det här äskandet om några veckor då skulle man kunna tolka att det hade varit en pusselbit i de förhandlingarna.

Det här måste få leva sitt eget separata liv och har ingenting att göra med den nya självstyrelselagen. Sedan om någon möjligen använder det som ett argument emot oss så det är upp till var och en.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi vet alla att vi har en hård motståndare på andra sidan när det gäller de här förhandlingarna som lantrådet Sjögren ska ingå i. Finansministeriet kommer att använda alla argument emot att vi ska få en höjd grundfinansiering. Var så säker på att de kommer att använda argumentet; ”ska vi ge ålänningarna 45 miljoner och sedan ska vi ytterligare ge dem pengar?” Det är mycket lätt för Finlands regering och framförallt för riksdagspartierna att sätta tummen ner för ytterligare förhöjningar av vår grundfinansiering. Det är olyckligt tycker jag.

Håll an med det här tills vi har den första förhandlingen avklarad, sedan kan man gå fram, förhoppningsvis på en enig front, när man också har ändrat motiveringarna i den här framställningen. Men nu är både tidpunkten och motiveringarna fel.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag anser att den förra finansministern har fel i den här frågan. Den här frågan måste hanteras som en del av självstyrelsesystemet, som en del av den nuvarande självstyrelselagen och inte göras till en pusselbit i ett framtida kommande självstyrelselagssystem och ett ekonomiskt system. Det är att blanda ihop sakerna.

Att vi nu skulle ge ifrån oss rättigheterna som vi har i den nuvarande självstyrelselagen som riksdagen och lagtinget har fastställt för att möjligen ha det med som spelbricka i någonting kommande eventuellt, det är att huka sig enligt min uppfattning. Jag tycker inte att vi ska hänge oss till detta.

Jag har sagt till respektive grupp i oppositionen, som jag har varit och besökt, att för landskapsregeringen är huvudmålet hela tiden den långsiktiga finansieringen, ingenting får hota det genom att användas som en pusselbit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Finansminister Perämaa anser att det känns lite högtidligt idag. Ministern hoppas att kunna komma lite oftare med den här typen av äskanden till lagtinget. Varför har inte finansministern då bemödat sig om att följa en långvarig tradition om att när lagtinget framställer den här typen av önskemål till Ålandsdelegationen så bygger det på en bred enighet i denna sal? Varför valde finansministern att pliktskyldigast informera oss i oppositionen om att det här var på gång men inte ändrade en bokstav som följd i själva framställan? Varför bryter man en långvarig tradition? Det skulle vara intressant att få det beskedet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det där stämmer inte riktigt i varje detalj. Jag vet att en centerledamot tyckte att man skulle använda ordet ”tillgänglighet” istället för ”trafiksäkerhet”, så till den delen har vi lyssnat. Man må tycka att det är en liten detalj, men vi var angelägna om att ta del av det som sades. Men det om detta, det ändrar inte den stora bilden förstås.

Stor enighet, visst, det skulle säkert vara bra med stor enighet, men det får inte heller vara ett hinder för att lämna in. Det mesta fattas med majoritet, vissa saker med kvalificerad majoritet och nästan aldrig något med total enhällighet.

Jag minns förra gången, då var centern och liberalerna eniga eller lagtinget var eniga om att vi skulle lämna in ett äskande men sedan bröt centern den överenskommelsen och började fiska om andra procentsatser under arbetets gång när det redan var i lagtinget. Så det håller ju sällan.

Ltl Harry Jansson, replik

Det verkar som om finansministern inte riktigt har gott minne i den här frågan men vi kan ta den senare.

Varför jag efterlyser enighet beror på att det blir märkligt om lagtinget kommer att ha en ganska stor åsiktsskillnad om det vettiga, som kollegan Nordlund redan sade, att söka om det här i detta skede när det är en känslig förhandlingsfas med Helsingfors. Jag beklagar verkligen att finansministern låter sin egen dagsagenda, alltså kortrutten - drömmen om Gripöbron, fördunkla ministerns omdöme. Det är faktiskt min uppfattning. Man låter dagspolitiska frågor styra, med allt det innebär, för den här typen av äskanden vidare till Ålandsdelegationen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Lite för att upprepa det jag sade senast, det är svårt att nå enighet i de här frågorna. Då vi äskade medel för Finlandskabeln så hade landskapsregeringen i enighet med de flesta partier här men ett av majoritetspartierna bröt sig ändå av något skäl ur under behandlingens gång. Det är jättesvårt att bibehålla en total enighet. Ska vi ha en total enighet så kommer vi sällan till beslut.

Jag och landskapsregeringen bedömer det som rätt situation att lämna den här ansökan just nu. Vi har vårt redskap, kortrutten är inte viktigare än den långsiktiga finansieringen och en ny självstyrelselag. Det är ju närmast ett dumt påstående vill jag hävda.

Det här är rätt läge. Det här gör att den här frågan inte är en del av några förhandlingar om självstyrelselagen. Den här lever sitt eget liv enligt nuvarande lag på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka finansministern Perämaa för detta.

Jag har bara en liten fråga. Vad gäller broutbytet så står det att det är 19 broar som behöver bytas ut. Kan man hoppas på att en av dessa broar kunde vara Dånöbron?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inte bara hoppas, läser man underlaget så kan man se att landskapsregeringen har kommit emot till den lilla kommunen norr på Åland, dvs. Geta, som har begärt hjälp med att finansiera brobygget Dånöbron för att rusta upp den. Om lagtinget omfattar den här framställan och om Ålandsdelegationen så småningom fattar ett positivt beslut så kommer den frågan att lösa sig.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa, det var precis de ord jag ville höra. En liten kommun på 500-600 människor har inte de ekonomiska möjligheterna själva. Det här är positivt.

Underhållet på många av broarna är faktiskt långt eftersatta och därför de här extra pengarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Infrastruktur skapar trygghet och mobilitet – frihet helt enkelt!

Begäran om extra anslag handlar om en av de största infrastrukturella satsningarna på Åland; kortrutt och uppgradering av elva broar. Det är nödvändiga och kloka satsningar men som är stora munsbitar att klara inom den åländska budgeten. Därför är det klokt att begära extra anslag, och vi är glada att landskapsregeringen med minister Perämaa i spetsen lägger fram detta förslag.

Broprogrammet innebär en enorm infrastrukturell satsning på den åländska landsbygden och skärgården och gynnar i förlängningen hela Åland. Det som är bra för Åland är bra för varje åländsk kommun på Åland och varje ålänning.

Talman! Vi vill att hela Åland ska leva och för oss liberaler är det mer än bara ord. Kortruttsplanerna, satsningen på Bomarsund och det stora kommunreformsarbetet är bara några exempel på det.

Urbaniseringen är en process som arbetar så att vi får färre som bor i glesbygd och fler som flyttar till tätorterna. Vi vill föra en politik som gör att människor vill bo kvar i glesbygd och skärgård, vi ser att det är en viktig del av en hållbar framtid.

För att det ska vara attraktivt att bo mer perifert måste förbindelserna fungera, och man behöver kunna bygga och idka företagande. Därför är det bra att satsa på såväl broar som kortrutt. Själv är jag egentligen inte så imponerad över att planera för bilar men jag tror att vi alla behöver erkänna att ett bilfritt samhälle utanför tätortens gränser ligger väldigt långt i framtiden.

För näringslivet är broprogrammet viktigt, näringsidkare på Åland behöver ha samma möjligheter som på andra platser. Transportkostnaderna över vattnen är mer än tillräckliga för att minska konkurrenskraften, vi kan inte dessutom ha andra begränsningar på Åland.

Talman! Kortrutten har diskuterats i dagar, kanske år om man slår samman alla ord så jag tänker inte bli långrandig. Alla vet var vi liberaler står i frågan och vi står fast bakom vår politik.

Jag vill däremot peka på skrivningen i dagens ärende där det konstateras att ”investeringen i en bro på västra Föglö genomförs till en punkt som geografiskt sammanfaller med en optimal utgångspunkt för en eventuell framtida fast förbindelse.” Det är en spännande framtid vi har framför oss, med fasta förbindelser till våra öar skapar vi än mer mobilitet och trygghet – jag hoppas att det i framtiden går att uppbåda en majoritet för ett sådant förslag här i lagtinget.

Slutligen, talman, det finns mycket att göra infrastrukturellt för att skapa mobilitet och trygghet på hela Åland. Det handlar om allt från tillgång till rent vatten, fibernätverk, tillgång till sjukvård och garanterad framkomlighet via vägar och färjor. Önskemålen är många och faktiskt relevanta.

Jag, och liberalerna, ser alla dessa delar, behoven och vi är beredda att satsa på såväl sundsbor som brändöbor och mariehamnare. Men vi ser också de stora investeringskostnaderna och konstaterar att vi behöver ta det bit för bit. Med ett extra anslag för brouppdatering och kortrutt så kommer vi att kunna ta oss framåt snabbare.

Vi hoppas därför att lagtinget kan enas om denna för Åland viktiga fråga. Tack, talman.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Ingrid Johansson representerar det största regeringspartiet och finansministerpartiet. Det skulle vara intressant att veta vilka saker som har varit så avgörande att man lägger fram den här framställningen just nu inför de stundande förhandlingarna om självstyrelsens grundfinansiering de närmaste veckorna? Vi vet att det egentligen handlar om några veckor, kanske högst någon månad, före vi vet hur hela revisionspaketet slutar, om det blir bra eller dåligt.

Som jag sade i min tidigare replik, varje hundradel som man inte får upp i klumpsumman betyder cirka 90 miljoner bort. Vad är det som är så viktigt att man lägger fram det här äskandet just nu denna vecka istället för att lägga fram det t.ex. sista veckan i maj eller i början av juni när de andra stora förhandlingarna är avslutade?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Min och vår bedömning är precis som finansminister Perämaas Det här är två olika frågor. Frågorna om extra anslag kan väckas när som helst enligt gällande självstyrelselagssystem. Den frågan är vi fria att ställa.

Jag ser inte heller den svåra problematik som centern verkar se i det här. Jag ser att nu har vi möjlighet. Jag vet att finansminister Perämaa har mycket, mycket goda relationer med den finska finansministern. Jag vet att lantrådet Sjögren har täta möten med Ålandsministern. Jag tror att det här är ett bra läge och jag tror att kontakterna är helt i form för att kunna sköta en sådan här fråga just nu.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är väldigt bra att kontakterna är så där goda, då kan vi se fram emot goda resultat också de närmaste veckorna, kan jag förstå.

Men, all erfarenhet säger att när man förhandlar så för oss är det en självklarhet det som ltl Ingrid Johansson sade, att grundfinansiering är en sak och ansökan om extra anslag är en annan sak. Men nu har vi flera parter med i den här diskussionen; Finlands regering och Finlands riksdag. Enligt min erfarenhet så säger de ”pengar som pengar, nu får Åland pengar då ska vi minsann inte höja på den här grundfinansieringen”. Det är en stor risk som regeringen och de partierna som står bakom regeringen tar med det här, för varje hundradel som vi inte kommer upp till 0,48 så finns det en risk att som man måste lägga på det här kontot.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tror att det med all önskvärd tydlighet har framgått att jag inte delar den uppfattningen.

Vad gäller det övriga arbetet så är det väl nu som det verkligen är upp till varenda en lagtingsgrupp och varje parlamentariker att verkligen ta tag i relationerna till riket, vilket jag hoppas att samtliga lagtingsgrupper gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Talman! Pengar är alltid bra att ha men det gäller att alltid se till att sättet man förvärvar sina tillgångar på är långsiktigt hållbart.

Centern anser att landskapsregeringens förslag ”i syfte att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner” långt ifrån är hållbart till alla delar.

Redan här vill jag därför på centergruppens vägnar uppmana regeringsblocket att återta budgetförslaget om 45 miljoner i extra anslag från Finland.

Aldrig tidigare har lagtinget förelagts en så här stor anhållan om extra anslag utan att ha en någorlunda bred uppslutning.

Låt mig i det följande redogöra för våra fem huvudmotiveringar till varför förslaget om extra anslag i nuläget bör omprövas eller i alla fall lämnas vilande i väntan på den förhandlingsprocess som pågår med Helsingfors.

För det första befinner sig Åland och Finland i ett känsligt förhandlingsläge om hur de ekonomiska relationerna ska utvecklas utgående från Ålandskommitténs betänkande och där vi från åländsk sida av berättigade skäl kräver en höjd nivå för avräkningens grunder. Det är oklokt att parallellt med dessa förhandlingar inleda en process som oundvikligen leder till att finansministeriet kommer att använda varje av Ålandsdelegationen beviljad extra euro och cent emot oss ålänningar i diskussionen om klumpsummans storlek. Med andra ord; finansministeriets företrädare kommer i alla sammanhang i korridorerna i Helsingfors att peka på att ålänningarna tillförts extra medel. Vi bör alla inse att summan 45 miljoner motsvarar i den finländska kontexten, dvs. via Finlands budget, en investering om 10 miljarder.

Från centerns sida har vi redan via kollegan Nordlund påmint om vilken enorm betydelse varje hundradel har för avräkningsgrundens höjning, vad det betyder för oss i pengar räknat. Skillnaden mellan finansministeriets utgångsbud 0,43 jämfört med det åländska 0,48 så pratar vi om närmare 500 miljoner som står på spel. Därför är vi, som redan framkommit i diskussionen, lite oroliga över landskapsregeringens dåliga tajming i denna fråga.

För det andra är vi inom centergruppen oroliga för ihopkopplandet av extra anslag med följderna för Åland av den i Finland långt drivna vård- och landskapsreformen. För här finns ju den som ett bakomliggande motiv till dagens äskande.

Förändras avräkningen, dvs. Ålands huvudinkomster, ska detta regleras på det sätt som självstyrelselagen anger, dvs. genom samstämmiga beslut i Mariehamn och i Helsingfors av respektive parlament.

Att göra extra anslag till kanalen för mera pengar till Åland pga. en finsk reform är principiellt felaktigt, särskilt om vi betänker att Åland alltid oavsett har rätt att söka extra anslag för osedvanligt stora engångsutgifter som vi inte rimligen kan bära.

Hur finansminister Perämaa argumenterat i förhandlingarna med finansministeriet hittills kan vi bara spekulera om, men intrycket är att ministern tar 45 miljoner euro för givna – precis som om Ålandsdelegationen enbart är ett organ som slaviskt följer politiska överenskommelser mellan ministrar.

För det tredje är själva förslaget till framställning om extra anslag direkt bristfälligt och syftar uppenbarligen främst till att förverkliga regeringsblockets dröm om en 538 meter lång bro på västra Föglö, ett projekt vars hållbarhet även ifrågasätts inom de egna regeringsleden. Landskapsregeringen kunde nämligen utan problem ha skapat ett budgetförslag utan att blanda in dagsaktuella stridsfrågor.

Och därmed talman, kan vi för det fjärde gå över till den dåliga beredning och framförhållning som finansministern uppvisat vid detta ärendes tillkomst. Vi upplever från oppositionen att ministern inte har bemödat sig om att få lagtingsgrupperna utanför regeringsblocket med på tåget, utan bara pliktskyldigast informerat grupperna om att en anhållan om extra anslag var på gång.

Som jag redan konstaterade i replikskiftet så märkte vi ingenting av att det har förts diskussioner med åtminstone tre grupper. Det har inte lämnat något avtryck jämfört med utgångsbudet från landskapsregeringens sida.

Det är inte hållbart att verka för Ålands bästa med den här typen av maktpolitik, men det kännetecknar lite hur liberalerna, moderaterna och socialdemokraterna styr under denna mandatperiod. Det är lite diktat och maktpolitik som det handlar om. Det är ingen dialog om man inte verkligen är tvungen till det.

Till det femte och sist av allt vill vi från centerns sida peka på att lagtinget redan har beviljat en lånefullmakt på närmare 40 miljoner för samma bro, mellan fasta Föglö och Gripö. Nu ska samma lagting, på förslag av samma regering, anhålla om extra anslag för samma ändamål.

Det finns all anledning för finans- och näringsutskottet att fundera på det hållbara i den logiken och hur vi framstår i omvärlden när man tittar på lagtingets beslut.

Talman! Ålänningarna vinner även i denna fråga på att regeringsblocket än en gång analyserar konsekvenserna av sitt förslag. Finans- och näringsutskottets behandling av ärendet är därför av oerhört stor betydelse än en gång.

Turerna kring den nyligen slopade fiskevårdsavgiften visar att utskottet, trots det starka interna trycket i regeringsleden, vid behov kan fungera som vändpunkten för en frågas fortsatta öde.

Vi önskar utskottet lycka till och hoppas som sagt att behandlingen leder till att förslaget om extra anslag antingen återtas eller lämnas vilande i avvaktan på resultatet av de pågående förhandlingarna i Helsingfors. Då vet vi mera, som kollegan Roger Nordlund här påtalade, om resultatet av förhandlingarna om Ålands framtida ekonomiska system.

Till sist hoppas vi, talman, att vi skulle kunna få en framställning som är mera byggd på enighet än dagspolitik. Tack, talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Man ska inte upphöra att förvånas. Ett verktyg för att genomföra dagsaktuell politik sade ltl Harry Jansson, när det som man egentligen gör är att verkställa den politik som centern har drivit fram genom att ha infrastrukturministerstolen i många år. Dels har man drivit fram kortruttsprojektet och dels broprogrammet.

Det här är nog bara ett försök att blanda bort ålänningarna. Helt ärligt så borde centern, om någon, vara glad för den här ansökan om extra anslag.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det är tydligt att ltl Johansson överhuvudtaget inte lyssnade på våra argument i gruppanförandet. Det är synd att liberalerna slår dövörat till. Ta till er den här typen av argumentation och varför det är riskfullt i det här läget. Tänk att ert eget lantråd har en mycket, mycket svår uppgift framför sig och har den här typen av argument emot sig parallellt med allting annat. Regeringskollegerna i Helsingfors kommer naturligtvis att vara informerade av finansministern att ålänningarna har också 45 miljoner på gång nu parallellt med allt detta, så varför skulle de då också komma oss till mötes när det gäller att höja avräkningsgrunden?

Ledamoten kan ju stirra sig blind på det som har varit, men nu handlar det om ett känsligt läge i självstyrelsens utvecklingsfas.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Harry Jansson sade upprepade gånger; dagsaktuell politik för regeringen för ett projekt som har pågått i närmare tio år framdriven av centerministrar. Förhoppningsvis får detta nu en bra finansiering för ålänningarna. Jag tycker att det är konstigt att man har den här attityden och pratar om dagsaktuell politik. Det är liksom inte fullt ärligt. Det verkar vara centerns nya politik att säga nej, nej och nej till allt, även den politik som man själv drivit fram.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ledamoten, är det inte som så att det är en dagsaktuell fråga? Därför att den är inte avgjord. Vi har nyligen röstat om den här frågan. Vi har nu en beviljad lånefullmakt som jag inte hörde någonting om i liberalernas gruppanförande att kommer att återtas nu då. Eller har liberalerna tänkt sig att vi tydligen ska ha dubbel finansiering av bron?

Det finns ju ingen fråga som är mera dagsaktuell, för vi vet ju inte ens hur det kommer att gå med själva Gripöbron med tanke på de kommande besvären som är på väg mot den av landskapsregeringen förmodligen snart fastställda vägplanen. Så det är ju en dagsaktuell fråga. Därför är det beklagligt att liberalerna i spetsen väljer att plocka ut den här stridsfrågan i stället för att satsa på enighet. Beklagligt!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det finns goda skäl att lämna in ansökan om extra anslag. Tänk bara på vad som hände för några år sedan då man höjde totalvikten på fordonen över broarna. Här har vi ett mycket bra argument. Det är ett bra alternativ att lämna in ansökan. Att sedan bron till Gripö också finns med så inte kan man säga att man ska dra in en lånefullmakt bara för att man lämnar in en ansökan om ett extra anslag. Varje ärende har sin tid och måste förhålla sig till varandra enligt deras egna förutsättningar. Det här är ett gott alternativ. Totalvikten på broarna måste ju höjas så här finns det orsak och det är inte Åland som ensamt har satt upp totalvikten.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Sundblom har ju rätt, broarnas skötsel är sannerligen en prioriterad fråga. Centern har ju drivit frågan om Dånöbrons ansvar under landskapsregeringens fögderi. Det gläder oss nu att enligt underlaget, som vi inte har fått ta del av, så ingår också Dånöbron.

Bästa ledamoten, det här äskandet nu som är aktuellt att rikta till Ålandsdelegationen bygger ju till stor del på motsvarande som dåvarande finansminister Roger Nordlund lade fram under den förra mandatperioden och som liberalerna arbetade emot och bidrog då starkt till att man inte lämnade in ansökan just för broarnas skötsel. Var finns logiken i det liberala agerandet?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Både i den tidigare regeringen och i den här regeringen så är socialdemokraterna positiva till att försöka utveckla och hantera den här investeringen och söka anslag från Finland, och utskottet är också med.

Ltl Harry Jansson har precis rätt. Det handlar också om förhandlingstaktik och enighet är ju väldigt viktigt när man förhandlar med Finland.

Jag vet att det har förts diskussioner med ministern. Har man varit väldig tydlig och sagt; ”nej, det här vill vi inte”. Vilka signaler har man gett? Jag tycker att det är märkligt att man i den här salen nu på grund av politiska orsaker inte ska försöka se till att vi får pengar för att hjälpa till att skapa en bättre framtid för många här på Åland när det gäller rörelse och infrastruktur.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det är bra frågor ltl Kemetter. Låt mig säga att jag måste vara en oerhört blåögd person. För jag utgick ifrån, när vi fick besök av finansminister Perämaa här för någon vecka sedan, att det var en första inledande trevare hur vi ska hantera frågan. Jag visste inte att ni i regeringsblocket redan hade klubbat det och att det bara var en formsak för ministern att berätta att det här var på gång. Jag trodde inte det. Jag utgick ifrån att ministern skulle följa normal praxis, stämma av med alla grupper, hitta en gemensam syn och anpassa texten och framförallt ta en första diskussion med finans- och näringsutskottet före man sedan klubbade den slutliga framställningen i landskapsregeringen och kommer till den här salen. Så naiva var vi nog inom centern. Vi trodde att man skulle följa den logik och den starka tradition som har präglat behandlingen av extra anslagsfrågor.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi har säkert olika uppfattningar om historieskrivningen och det är bra om det klargörs.

Problemet kvarstår fortfarande. Vi har ett stort investeringsunderskott som har samlats under många centerledda regeringar. Vi sitter nu med 430 miljoner euro under ett tioårsspann. Hur ska vi lösa problemet? Har centern lösningar om man nu inte vill söka om extra anslag? Hur ska vi kunna betala för det här? Broarna rasar ju snart.

Ltl Harry Jansson, replik

Om regeringsblocket avstår från att bygga Gripöbron så har man ju x antal miljoner, förmodligen 30 miljoner så redan där har man finansierat de 19 broar som är aktuella. Det kan ju inte vara så överhängande brådskande i och med att man bedömer att man kan hålla på med den här typen av processer istället för att då skrida till verket.

Bästa ltl Kemetter, centern är absolut inte emot en framställan om extra anslag, tvärtom, men vi anser att tidpunkten är olämplig. Och, som jag redan har sagt, vi anser också att den är dåligt underbyggd. I och med att man försöker lösa ett internt problem i regeringsblocket dvs. finansieringen av Gripöbron så gör man resten av oss till - det som finlandssvenskarna säger - pantfångar i systemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jansson. Ltl Jansson som betonade i sitt anförande vikten av att intäkterna är långsiktigt hållbara. Det kan jag skriva under på. Minst lika viktigt är nog att kostnaderna är långsiktigt hållbara.

I de här investeringsunderskotten som vi har inom de flesta områden, speciellt inom infrastruktur, så ser vi hur vi har skuffat problemen framför oss. Nu har vi en gedigen investeringslista på 45 miljoner, renovering och ett nybygge av broar, broar som binder samman Åland på ett sätt som gör att ålänningarna kan bo var de vill ute i glesbygden och i periferin. Det är viktigt för den här regeringen.

Jag undrar då hur ltl Jansson har tänkt finansiera alternativet extra anslag, lite som ltl Kemetter var inne på. Vad är centerns alternativ till finansiering, förutom att låta bli att bygga en Gripöbro som i sig skulle spara pengar långsiktigt och generera en bättre trafik ute i skärgården?

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Holmberg, jo, alltså extra anslag ingår också i centerns långsiktiga strategi när det gäller finansiering av den typen av extraordinarie investeringar som vi har framför oss. Broarnas underhåll kan vi nog räkna med att vi borde försöka uppfylla i högre grad i framtiden också med de egna löpande finanserna.

Ledamoten glömmer helt att det som verkligen behöver göras när det gäller skärgårdstrafiken är ju nya färjor och därför förvånas jag så oerhört att färjorna bara omnämns att det finns ett framtida behov. Om vi tänker på hur ålderstigna de är och hur både ekonomiskt och miljömässigt undermåliga de är, så varför har inte regeringsblocket fokuserat på det och därmed sluppit striden om Gripöbron även i det här sammanhanget. Det är synd att liberalerna har låst fast sig vid en bro. Hela gruppen fördunklas tydligen av Gripöbron.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag kanske är naiv men jag hade förhoppning om och jag trodde faktiskt ända fram till ungefär 20 minuter sedan att den här debatten skulle gå i en positiv anda. Nu ska vi gemensamt försöka se till att vi kan få 45 miljoner till Åland så att vi kan bygga ett nytt och starkt Åland ute i landsbygden och i periferin.

När det gäller skärgårdstrafiken så är ju totalentreprenad precis det ledord som nuvarande regering jobbar utefter. Det planeras faktiskt moderna nya färjor till skärgårdstrafiken parallellt med att man också vill bygga upp infrastrukturen på land för att kunna säkerställa en god trafik och en förmånligare och kostnadseffektiv trafik.

Det är lätt att stå och säga att man ska ta upp underhållet i löpande budget, men det har vi inte gjort på länge. Vi har ett skenande investeringsunderskott inom de flesta sektorer, det här är ju bara en liten del som står framför oss.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, vi har varit dåliga genom åren på att utnyttja extra anslag. Men jag är lite tvivlande, har vi problem med en bros hållbarhet, kan det verkligen anses som att det är en osedvanlig stor engångsutgift för att ta just den bron specifikt? Nu har man allokerat därför att man har försummat att vidta åtgärder när det gäller Dånöbron. Det är ju bara en sida av det hela.

Sedan är det glädjande att regeringsblocket tydligen har på gång ett kraftigt grepp om skärgårdstrafiken, totalentreprenader. Det är jättebra men det är dags att också börja leverera så att vi får se det hållbara. Det enda som har hänt med skärgårdstrafiken på senare tid var när dåvarande infrastrukturminister Veronica Thörnroos lyckades privatisera och därmed få ned kostnaderna oerhört mycket i skärgårdstrafiken. Det är ju det största greppet som vi har sett hittills på många, många år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Dagspolitik hävdar ledamoten att vi pratar om. Det är en fråga som är lika gammal som ledamoten. I 50- 60 år har vi hållit på att prata om kortrutt. Nu skapar vi då verktyg för att lösa den här problematiken. Att säga att det är dagspolitik så förringar ärendet. Det är väldigt viktigt att vi kommer fram.

Sedan fortsätter ledamoten med antagandet av siffror. Man får utredningar som bygger på att en investering kostar 20 miljoner, men då nöjer man sig inte med det från centerpartiet utan då plockar man upp det till 30 miljoner. Verkligheten är 20 miljoner. Hur ska vi kunna vara tydliga med våra väljare och de ålänningar som lyssnar på sådant här när vi inte ens klarar av att hålla oss till fakta?

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Jag avstår i och med att jag inte är här för att diskutera kortrutt. Jag är här för att diskutera en konkret fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Lite oroliga får getaborna, brändöborna, sundsborna, vårdöborna och saltviksborna känna sig och också de som varje dag får varor via sjöfarten när varorna transporteras över Lemströms kanal. Lite mera oroliga får de vara efter det försök att stoppa denna framställan som centern nu för fram.

Men de kan vara lugna, den här majoriteten står orubbligt fast vid att se till att brobeståndet sätts i skick.

Man ska alltså inte söka extra anslag då när man förhandlar om en självstyrelselagen. Man ska inte ansöka om extra anslag då när Finland reformerar i sin social- och hälsovård. När ska man göra det? Ja, lämpligen då när inget av de två förra sakerna nämndes, vilket var under den förra mandatperioden, men då valde centern att inte söka om extra anslag. Man ska aldrig söka, eller ska man någonsin söka? Det är min konkreta fråga till ltl Jansson, gruppledare för centern.

Ltl Harry Jansson, replik

Som jag sade tidigare i ett annat replikskifte så ska extra anslag fortsätta att vara en viktig del av finansieringen av enstaka större investeringsutgifter.

Ministern förstår inte riktigt vår oro, att man tar in den här anhållen i detta nu när lantrådet står i beråd att försöka trygga Ålands framtida grundfinansiering, och då vill finansministern slänga in detta i röret och ge finansministeriet i Helsingfors nya argument. Vi kan inte förstå hur ministern agerar i den här frågan. Jag tycker att Gripöbron tycks fördunkla omdömet hos alltför många i den här frågan. Bara för att man ska ha igenom den bron till varje pris så vill man hålla på att spela och äventyra vår grundfinansiering inför framtiden.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den här ansökan är inlämnad nu, den kommer att behandlas av finans- och näringsutskottet på ett säkerligen seriöst och djuplodande sätt. Det här är en tydlig markering att den nuvarande självstyrelselagen gäller nu, de redskap vi har där ska tillämpas. Det här blir ingen spelbricka i förhandlingarna om ett nytt självstyrelselagssystem där för övrigt extra anslaget finns med redan, så det är ingen tvistefråga om ett redskap i framtiden.

Den här frågan är lämnad till lagtinget skilt och det andra förhandlas skilt om. Det är betydligt bättre att lämna in den här ansökan än att den möjligen skulle spelas in som någonting som man möjligen får lämna in i framtiden eller inte. Det har tydligt sagts åt motparten, dvs. riksregeringen, att den här frågan lever sin eget liv och den har ingenting med den nya självstyrelselagen att göra.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tillåt mig att lite fräckt påstå att finansminister Perämaa verkar lite naiv om hur finansministeriet i Helsingfors agerar. Jag tror att ministern borde ha fått uppleva några av Ålandskommitténs möten och deras argumentation där grundinställningen är; ”inte en euro eller cent mera till ålänningarna”. Det är därför som det är ett naivt hanterande av hela den här frågeställningen.

Bästa minister Perämaa, liberalerna var ju de som starkast var emot att centern då, som regeringspartner, skulle verka för extra anslagsansökan under den förra mandatperioden. Det var ju liberalerna som gick i spetsen emot den anhållan som till stor del återfinns här vad gäller broarna, bara det att där fanns också färjorna inkopplade för att visa på Ålands totala stora behov, en summa på ungefär 145 miljoner. Men nu går det bra att återkomma med samma sak och nu är det Gripöbron som är den stora visionen som ni tycks brinna för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl och gruppordförande för centern Harry Jansson avlossade torpeder mot Gripöbron för att sänka den. Men tyvärr sänker det också tio andra broar antagligen. Är det inte detta som är huvudorsakens till centerns agerande i den här frågan? Jag har hört Gripöbron nämnas många gånger i anförandet och även i replikskiften, det verkar vara den som är grundorsaken. Det andra som ledamoten för fram är bara svepskäl, så uppfattar jag det. Är det inte så?

Ltl Harry Jansson, replik

Då svänger ltl Petri Carlsson på kuttingen, som det heter, tar den andra vägen och säger att det är detta som är vårt problem. Nej, bästa ledamoten, vi ser att det är regeringsblockets problem. Man väljer att lösa konflikterna runt Gripöbron genom att slänga in den i det här sammanhanget istället för att ta behovet av eldrivna färjor. Vi har ju också brobeståndet i övrigt, så nog går det att fylla 45 miljoner om man verkligen tror att det är exakt den summan som man kan få.

Nu har finansutskottets ordförande Petri Carlsson ett stort ansvar i utskottsbehandlingen att verkligen göra alla de här avvägningarna och se om det inte är klokast att utskottet sitter på den här frågan i väntan på att lantrådet kan leverera ett resultat av förhandlingarna.

Det är, som ltl kollegan Roger Nordlund sade, inte frågan om någon lång tidsrymd som vi pratar om innan vi vet vad grundvillkoren är för Ålands framtida ekonomiska system.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att jag träffade en öm punkt. Det är Gripöbron som det här handlar om egentligen.

När det gäller den andra delen så är jag ytterst förvånad, som finansminister förde fram så är det ganska bra läge att göra det nu, innan förhandlingarna på riktigt tar fart, och faktiskt visa på ett vi använder nuvarande system fortfarande.

Det som jag är mest förvånad över i centerns nya ställningstagande i det här fallet är att man låter rädslan för Finlands finansministerium styra det förslag man själv fört fram nu. Man är rädd för Finlands finansministerium och det är det som gör att man för fram argumenten att det skulle vara fel för att man är rädd att de tar upp vissa argument. Det är ju inte riktigt bra det.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är ju lite märkligt att ltl Petri Carlsson använder ordet rädd. Det är ju bara det att vi är medvetna om hur det har fungerat. I nästan 30 år har vi haft ett system där ålänningar i decennier har kunnat peka på att vi måste kunna ändra klumpsummans bas därför att vår befolkning har vuxit med x tusen människor sedan systemet landsattes. Inte den minsta justering, trots alla goda argument, trots otaliga utredningar mellan landskapsregeringen och finansministeriet. Vad har det berott på? Ja, därför att finansministeriet styr dagens Finland. Det är dags att också ltl Carlsson inser det, finansministeriet styr dagens finska politiska system till fullo och därmed har man också kontrollen över det åländska framtida ekonomiska systemet. Det är inte att vara rädd, det är bara att erkänna fakta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Just centerns agerande och ståndpunkt i den här frågan måste ju ses som ganska exceptionellt ur historiskt sammanhang. Det har väl aldrig har hänt under snart hundra år av självstyrelsepolitik att vi inte står enade och talar som en röst i en så här pass viktig fråga. Det är nästan så att jag kommer att tänka på ordspråket ”enade vi stå söndrade vi falla”. Finns det inte risk för det, ledamoten?

Ltl Harry Jansson, replik

Jo, det är därför som vi från centerns sida är mäkta förvånade över finansministeriets upplägg av hela den här frågan. Att inte bemöda sig mera om att lagtinget är med på tåget från början, det förvånar starkt centergruppen. Det är inte vi som på något sätt agerar exceptionellt. Är det som så att den övriga oppositionen kommer att applådera regeringsblockets tilltag här så då står vi ensamma i så fall, men jag tror att vi också där kommer att få höra kritiska röster över hur det här har gått till.

Visst är det en exceptionell fråga, men det beror faktiskt på hur regeringsblocket åter ser det som en intern fråga för regeringskretsarna och ingenting man behöver besvära oppositionen med. Därmed faller ansvaret helt och hållet tillbaka på bl.a. ltl Wikström.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag och många med mig har säkert sett centern som ett oerhört starkt självstyrelseparti där det sista man gör är att huka sig för Finland och taktikera bara för att saker och ting kan hända och spela ut ett visst sätt. Det är lite förvånande. Kan man inte till och med anse att det här är pengar som vi egentligen har helt rätt till i och med att avräkningsgrunden har varit alltför låg i många, många år? Man kan säga att det är som en kompensation av pengar som rätteligen har varit våra hela tiden. Detta är helt avhängigt av den framtida processen av lagen eftersom det här är baserat på en gällande lag.

Ltl Harry Jansson, replik

Är det som så att ltl Wikström med flera går på finansministerns löfte om 45 miljoner? Det löftet kommer inte att infrias för ingen styr över Ålandsdelegationens beslut när det gäller extra anslag. Är inte det här bara ett sätt att få igång Gripöbron, dvs. få en grundfinansiering? Sedan spelar det ingen roll om vi bara kanske får 20 miljoner via Ålandsdelegationen i extra anslag, då kommer regeringsblocket att ha lite att fundera över.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Silander

Fru talman! Det är intressant att höra på debatten och de många uppgifter om vem som har sagt vad under tidigare mandatperioder. För mig som ny i lagtinget är det där - jag ska inte säga totalt ointressant, visst har det ett visst historiskt värde – men nästan ointressant.

Det som gäller är först och främst; vad gör vi nu och framåt? Det är det som räknas. Vem som har sagt vad, när och vem som har röstar på vem och så vidare är idag ganska ointressant.

Vi har en situation där vi vet att vi måste satsa en hel del pengar på beslut som har fattats. Gripöbron är en sådan och hela kortruttssystemet förstås som vi inte behöver diskutera mera, det beslutet är fattat och är klart.

Sedan har det pratats här i salen om en lånefullmakt som har getts av lagtinget i något skede, det stämmer ju inte. Man har gett en investeringsfullmakt. Vi har nämligen ingen aning om vilken lånefullmakt eventuellt som måste ges någon gång i framtiden. Men det var en parentes.

Vi vet att vi kommer att behöva satsa. I grunden så ska klara av våra smärre investeringar med egna pengar, visst är det så. Det måste vara målsättningen med självstyrelselagen och avräkningsgrunden.

Men ibland kan det förhålla sig så att det blir behov av att göra investeringar som kostar lite mer, lite mera än vad man egentligen har råd med. Råd och råd, det kan hända att man ändå kan avdela pengar för det, men då är det någonting annat som blir lidande.

Därför har vi i självstyrelselagen den här unika möjligheten att begära extra anslag om man har fog, behov och argumenten för det, och det tycker vi att vi har i det här läget.

Man kan fråga sig då om man ska begära extra anslag. Jag tror att nästan alla i salen tycker det. Det jag har hört nu har handlat om tajmingen mest. Men nog är det ju bra om man får hjälp med finansieringen. Den grundåsikten hoppas jag att alla har.

När man frågar sig själv om vi ska lämna in en sådan här anhållan eller inte så kan vi ju lite räddhågs säga; ”det är nog ingen idé, vi får nog bara back ändå.” Det är ju det säkraste sättet att få nej. Lämnar man in en anhållan så kommer man ju åtminstone att ha en rimlig chans att få ett ja.

När det gäller den här anhållan så tycker jag att den är väl beskriven. Det är bra att man också har tagit upp att Åland står inför ännu större investeringar framöver. Man nämner tunneln som ett presumtivt eventuellt projekt någon gång i framtiden.

Även fast det inte står här så har det nu idag bekräftats att också Getabron är inräknad i de broar som man avser att reparera eller bygga nya.

Så för vår del inom moderaterna kan vi inte riktigt förstå annat än att alla i lagtinget borde tycka att det är bättre att fråga och ha en chans att få en tilldelning än att låta bli.

Det var en intressant frågeställning som ltl Roger Nordlund tog upp, det vill säga det här med tajmingen. Ja, den är den är berättigad. Jag vet inte vad som är bättre och sämre tajming. De bedömningarna har antagligen gjorts och jag kan skriva under slutresultatet av de bedömningarna.

Men man kan ju också säga att just genom att vi har ett självstyrelsesystem med en avräkningsgrund, som nu beskrivs i gällande självstyrelselag, som gör att vi har ett enormt behov av nya pengar, så kan det faktiskt hjälpa oss att få upp den här avräkningsprocenten till en sådan nivå och att vi nu inte behöver komma särdeles ofta utan vi klarar det med egna pengar i fortsättningen utom när det bränner till med något riktigt extraordinärt. Ja, jag tror inte jag ska prata mer om det här.

En intressant sak som jag bara inte kan låta bli att nämna finns i motiveringen, bakgrunden, när man pratar om att vi här på Åland har 45 000 fordon drygt. Det här låter drygt, men det är sant. Det finns kolossalt många fordon på Åland. Jag kände igen siffran som sådan som gammal försäkringstjänsteman. Jag vet att det är personbilar som man tänker på, det är ungefär hälften 22 000. Det finns några lastbilar 800 eller något sådant. Det finns till all lycka ungefär 1 600 motorcyklar och det finns ungefär 7 000 släpvagnar som är inräknade i det här, bara så att man känner till det. Riktigt så allvarligt som jag fick intrycket av när jag läste det här är det ändå inte.

Som slutvinjett, bästa lagtingsledamöter så hoppas jag verkligen att vi, man- och kvinnogrant, skulle kunna ta oss för och backa upp det här istället för att riva, klösa ögonen ur varandra. Tack så mycket!

Ltl Harry Jansson, replik

Det gläder mig oerhört att finans- och näringsutskottets tidigare ordförande Tage Silander nu meddelar att det lagtinget har gjort nu under senare år är att vi bara har gett en investeringsfullmakt, och det inbegriper inte en fullmakt för landskapsregeringen. Det beskedet gläder mig oerhört, det underlättar och det betyder att vi får frågan tillbaka på nytt när man ska finansiera kortruttens i olika delar. Det var skönt besked. Tack! Det var en ny tolkning av regelverket men jag välkomnar den sannerligen.

Landskapsregeringens egen argumentation vad gäller extra anslag så där redogjorde ltl Axel Jonsson för hur man tidigare har sett på frågan om extra anslag när det gällde kortruttens olika delar och att de är lönsamma ändå. Är det inte lite riskabelt att landskapsregeringen har argumenterat mot sig själv som naturligtvis Ålandsdelegationen har följt med?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! För det första, det här med investeringsfullmakten så är det något som jag, lika fullt som alla andra lagtingsledamöter, bara har att läsa innantill så förstår man det.

Sedan det här med vad man har sagt tidigare om det är lämpligt eller olämpligt att ta med en viss investering för att den har en bättre självfinansieringsförmåga än andra investeringar, ja det är möjligt.

Men nu har man ju pusslat ihop en hel massa saker här och gör ett stort projekt som sammantaget gör att belastningen på Ålands ekonomi blir så pass häftig att det är väldigt tacknämligt och nödvändigt att vi får ett extra anslag för att inte riskera att vi måste belasta andra delar av samhället med en sämre ekonomi.

Ltl Harry Jansson, replik

Vi har ett bekymmer. Vi hörde just nu olika ledamöter från regeringsblocket säga att broarnas tillstånd är alarmerande, det är brådskande. Vad gör kollegan Tage Silander om Ålandsdelegationen bara beviljar 20 miljoner istället för utlovade 45 miljoner? Vad gör man då? Ska Gripöbron fortfarande byggas trots att det är de aktuella redan befintliga broarna som är bekymret? Hur hanterar man den frågeställningen? Det skulle vara intressant att höra.

Är det inte också ett problem med tidsramen? Låt oss säga att Ålandsdelegationen tar två år på sig att bevilja det här, ska vi lämna broarna, Dånö och andra, icke omskötta i över två år och vänta på någonting där vi inte vet utslaget av Ålandsdelegationens hantering? Hur har ni resonerat inom regeringsblocket till den delen? Det skulle vara intressant att veta. Var finns riskanalysen i det här underlaget?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Situationen är ju den att de här investeringarna - dels de som vi redan har tagit beslut om gällande kortruttssystemet och de som vi kommer att behöva ta beslut om - reparation eller ersättande av broar så de måste göras oavsett.

Då är det bra att få en finansiering på 45 miljoner. En ansökan lämnas in för att få full finansiering på hundra procent. Gud bevars, låt oss hoppas att det lyckas. Men inte kommer vi att låta bli att bygga och reparera broar om vi bara får 80 procent.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tycker att ltl Silander höll ett klokt anförande. Han har förstås alldeles rätt i att beslutet har tagits om kortrutten. Det är ju ett faktum, fast man själv hade hoppats på att man istället för kortrutt skulle ha satsat pengar på en eller två nya färjor vilket också behövs.

Men det är taget och nu gäller det förstås att man ska finansiera det om det här projektet blir av. Vi vet ju att det har tidigare beslutats om kortruttsprojekt som sedan lagtinget i sista stund har sagt nej till, om vi tänker på Åva-Jurmo till exempel.

Min fråga är mera farhågorna med tajmingen. Personer som har stor insikt i förhandlingarna har uttalat sig om det inte skulle vara säkrast att i alla fall vänta en månad innan man skickar in ansökan om extra anslag för att se hur de ekonomiska transaktionerna mellan riket och Åland slutligen kommer att bli.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Nu uttalar jag mig för det första som ltl Tage Silander. Jag har största respekt för ltl Roger Nordlund och finansminister Mats Perämaas inlägg i den här frågan. Jag tror själv att det är precis rätt att göra det nu, men ingen kommer någonsin att få veta svaret dessvärre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Orsaken till att jag och flera är tveksamma till den här tidpunkten beror på det som redan barnen får lära sig via Sveriges TV att fem myror är flera än en elefant. I det här fallet så är myrorna de här 3 miljonerna som varje hundradel betyder per år framåt i cirka 30 år. Det är grundfinansieringen som är så väldigt viktig att vi nu är tryggar för de kommande 30 åren. Det gäller inte bara för broarna, Gripöbron och färjor, grundfinansieringen gäller de facto för hela vårt samhälle. Vilken äldreomsorg, vilken sjukvård osv ska vi ha på Åland?

Det är därför som jag och centergruppen tror att det skulle vara bättre att i det här läget satsa alla resurser på att få upp grundfinansieringen så bra som möjligt. Det på det sättet vi kan göra det bästa för det åländska samhället, se till att vi har en levnadsstandard och en utveckling som är bra.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jag uppfattade ingen fråga, utan det var ett konstaterande som ltl Roger Nordlund också gjorde tidigare idag. Jag uppfattar och respekterar den åsikten. Absolut. Det kan vara rätt. Jag säger inte att det varken är rätt eller fel, men förstås lyssnar jag till argumenten precis som jag lyssnar på flera personers argumentering.

Ltl Roger Nordlund, replik

Ltl Silander uppmanade oss i sitt anförande att alla stå upp och vara eniga kring det här. Det facto är ju också ltl Silander en del av regeringsblocket som har valt att gå fram med den här framställningen utan denna enighet. För jag antar att man har varit rimligt medveten om att centern - och jag har också fått information om att obundna och troligen även Ålands Framtid - är tveksamma till den här framställningen, men ändå valde regeringsblocket att gå fram med den. Kan ltl Silander säga vilka argument som var så avgörande så att man inte kunde lägga lite mera tid på några formuleringar? Från vår sida skulle vara det varit viktigt att man hade nämnt kortrutten istället för att just specificera Gripöbron. Då hade man löst en stor knut. Sedan tidpunkten, flytta fram en eller någon månad så att de stora förhandlingarna hade varit undan, för då hade situationen och spelplanen sett helt annorlunda ut.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jag kan fortfarande inte säga vad som är rätt eller fel när det gäller tidpunkten.

När det gäller enigheten så känner jag inte heller till vilka bevekelsegrunder som hade hjälpt till exempel för centern annat än vad jag hörde idag. Tidigare har jag själv inte känt till riktigt vad som har framförts, men det må vara.

Jag tycker att den text som här har presenterats är så bra att även fast det kan svida lite grann här och där i någon formulering så borde man kunna stå över det och säga: ”Nu kör vi det här, vi får hoppas att det går bra och vi ska argumentera det bästa vi kan för att nå ett riktigt bra resultat.”

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Vi har nu förslaget om att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktion.

Vi har länge hört och diskuterat om broarna och att man behöver se en helhet. Tillstånd att köra med tyngre trafik har godkänts, broarna blir sämre och någonting måste göras.

Förra året när vi diskuterade ett meddelande så fanns det en budgetmotion eller om det var ett förslag om att vi då skulle begära extra anslag för det. Då konstaterade vi att vi bör se en helhet och inte komma nu och då utan se vad vi kan göra för helheter för att få det här till stånd.

Ser vi på extra anslag som jag själv har varit lite osäker på för det har varit så sällan vi använt det, sedan april 2003, 15 år tillbaka, så är väl det här den tredje gången som det är upp. Tidigare var det kraftverket, Finlandskabeln och nu detta, så det är inte så ofta. Jag har själv funderat på detta.

Ser vi på 48 § i självstyrelselagen så kan ett extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget.

Vad är då osedvanligt stora engångsutgifter? Där tänker jag på att vi ser infrastrukturen, vägar och broar, som en helhet. Tidigare var det en hel del om energi.

Talman! Den socialdemokratiska gruppen är för detta, redan förra mandatperioden var vi positiva till extra anslag kring broar och att få en helhet. Redan då var det alarmerande stor risk.

Ltl Axel Jonsson nämnde i ett replikskifte om det är så bra med ett extra anslag på ett projekt som betalar in sig på sikt. I finans- och näringsutskottet under förra årets tilläggsbudget nr 1 konstaterade vi att vi har fått ok, det är helt okej att lämna in ansökan på ett projekt som betalar sig på sikt.

Vad jag erfar med extra anslag är att vi kanske inte använder det så ofta som vi borde och kanske inte så frekvent vilket medför att vi kanske gör det till en större sak än vad det är.

Ltl Roger Nordlund nämnde här tidigare oron för tidpunkten. Jag kan förstå oron, jag kan dela den och har respekt för det. Men samtidigt ser jag också att vi måste jobba vidare.

Sedan måste vi titta; när, var och hur? Samtidigt som ltl Roger Nordlund i ett tidigare replikskifte nämnde hur mycket pengar vi kan tappa, så kan vi också säga att vi har det så bra idag så att vi inte behöver extra anslag.

Lyssnar jag på ltl Harry Jansson så sade han att vi ska kunna klara av alla broar med vår egen drift och upprätthålla dem. Där blir jag lite orolig; vilka signaler ger vi egentligen?

Centern pratade i sitt gruppanförande om att landskapsregeringen ska återta ansökan. Det tycker jag inte! Men vi är öppna för att diskutera i utskottet så att vi hittar en bred samstämmighet om vad som är bäst.

Som ltl Tage Silander sade, en bred enighet är den klart bästa. Och när man kommer in på det så blir jag lite fundersam, ltl Harry Jansson. Ledamoten sade här att man inte lyssnade på centern. Samtidigt går jag till finansminister Perämaa och frågar; har centern sagt att den här tidpunkten inte är bra nu? Jag uppfattar att det har centern inte fört fram. Centern säger att regeringspartier inte lyssnar. Vi lyssnar men vi kan inte läsa tankar utan man måste också berätta vad man vill.

Talman! Vi socialdemokrater ser extra anslaget som en möjlighet. Vi behöver gå vidare med så bred politik som möjligt. Vi måste hitta vad det bästa är för Åland. Lägg bort den politiska prestigen. När, var och hur gör vi detta tillsammans bäst? Vi måste kunna se det. Vi måste kunna göra det här så bra som möjligt. Det är viktigt för självstyrelsen att vi går framåt, gör det rätt och helst så brett som möjligt. Tack, talman.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Göte Winé för det försonliga inlägget. I centern har det grundläggande varit att det istället för det första franska strecket där det står;” fast förbindelse mellan Gripö och Degerby i Föglö kommun” skulle ha stått; ”för att förverkliga kortruttsprojektet”. Då skulle det ha lämnats öppet för nästa landskapsregering beroende på hur den politiska majoriteten utvecklar sig.

Vi har full enighet att det behövs en finansiering för att klara de utmaningar som vi har framöver. Men man kan inte politisk tro att vi ska kunna gå med på ett projekt som vi har röstat emot och sedan ska vi i nästa skede söka extra anslag för det. Jag tycker att det verkar lite politiskt omoget att tro att vi skulle acceptera det.

Vi angav en möjlig lösning när vi träffade finansministern, hur man skulle kunna få åtminstone centern med på det här projektet.

Sedan när det gäller tidtabellen så har vi utgått ifrån att regeringen själv ska avgöra när det bästa tillfället är (…taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Nu kom vi lite in på det här som jag kanske borde ha tagit upp i mitt anförande. Kanske det är den fasta förbindelsen mellan Gripö och Degerby som är den viktiga frågan som man har lyft fram för att man är emot kortrutten. Det har man fört fram och det förstår jag för att man har varit emot det tidigare.

Det som förvånar mig är att centern är emot finansieringen. Jag upplever här att när vi pratar om förbindelsen mellan Gripö och Degerby så har centern aldrig godkänt den, som ltl Roger Nordlund sade. Man vill hellre ha kortrutt där. Den debatten har vi haft tidigare, här diskuterar vi egentligen om vi kan ta in extra anslag för den.

När det gäller tidtabellen så har jag förstått på finansministern att man inte har lagt fram det från centern tidigare.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det ska vi ärligt säga att tidtabellen har vi inte diskuterat när finansministern var på besök till centergruppen. Men vi visste heller inte i vilket skede förhandlingarna var när det gällde revisionen så det fanns inte på agendan då.

För oss och för mig så är Gripöbron och den fasta förbindelsen dit en viktig fråga.

Men det absolut viktigaste är att vi säkrar grundfinansieringen för de kommande 30 åren framåt. Varje hundradel som vi får upp på avräkningen från 0,43, 0,44, 0,45 till 0,48 är värd 3 miljoner. Tre gånger trettio år är nittio, så varje hundradel är värt dubbelt mera pengar än vad ansökan om extra anslag är värd. Det ska vi komma ihåg när vi diskuterar timingen här nu. Sammantaget är det 450 miljoner, nästan en halv miljard! Tänk vad man kan göra för det åländska samhället med de pengar de kommande 30 åren! Det är en hel generations levnadsvillkor vi pratar om.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag håller med ltl Roger Nordlund. Det kan jag också med en kalkylator få fram.

Men det är bara det att om man sedan säger nej, ”ni har så mycket pengar, ni har inte ens använt extra anslaget. Varför ska vi då höja?” Hur man än vänder så kan det läggas emot.

Som jag sade i mitt gruppanförande så är vi för det här. Vi vill också se en bredd politiskt så att vi fortsättningsvis kan diskutera det här. Så det gäller att lyssna på varandra, det gäller att titta och sedan går vi vidare och tillsammans ser vad vi kan göra.

Som jag sade i anförandet, det finns respekt för er oro och den delar jag. Samtidigt så ska man lyssna för jag har också tilltro till finansministern och hans kontakter om vad som är bäst och har den tilliten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Winé är en mycket sympatisk person men tyvärr representerar ledamoten i det här fallet en osympatisk politik. Det är det jag vill kalla det när ledamoten lite antyder att vi borde ha varit tankeläsare. Vi borde från centerns sida, när vi mötte finansministern för någon vecka sedan, ha förstått att det här redan var klappat och klart. Men vi visste inte. Som jag erkände från talarstolen så var vi, i alla fall jag, oerhört naiva och blåögda och trodde att det här var en första trevare i ett försök att nå en bredare enighet. Vi visste inte att ni hade redan klubbat det här inom regeringsblocket. Jag beklagar det.

Vi skulle hemskt gärna ha diskuterat tidtabellen i så fall, men vi utgick ifrån att man skulle hantera det på ett normalt sätt som traditionen påbjuder om inte annat.

Ltl Göte Winé, replik

Jag vill få fram ett litet förtydligande i mitt anförande. Regeringspartierna är inte tankeläsare och förstod inte att man vill ändra tidtabellen.

Sedan kan det inte ha varit klubbat för vad jag hörde av finansministern tidigare så har man ju ändrat efter det här. Man har bl.a. ändrat att ordet ”tillgänglighet” kom in. Däremot kanske man inte ville öppna upp det så mycket som centern ville med det första franska strecket, det kan vara en annan sak.

Visar man respekt till varandra så är det kanske också lättare sedan att göra ändringar och hitta varandra. Desto hårdare man försöker sätta in kilar mellan varandra så desto svårare är det. Säg istället att det här är öppet och vi vill vara med och diskutera.

Som jag sade i anförandet så hoppas jag att vi kan hitta större enighet och hitta någonting som gör att man kan gå framåt. Det som gynnar Åland är om vi hittar en så stor enighet som möjligt när vi går vidare och det är väl det vi ska ge (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, ltl Göte Winé, ledamoten har helt rätt, men det är ju ni själva inom regeringsblocket som har ställt till det på det här viset genom en dålig beredning, en dålig hantering och ett dåligt upplägg. Jag förstår inte hur ledamoten kan belasta oppositionen och centern för den här situationen. För nog måste ju ledamoten hålla med, nog skulle det ju vara ganska normalt att finansministern också skulle ha kommit till finans- och näringsutskottet och fört en inledande diskussion som av tradition är oerhört viktigt att stämma av. Har vi lagtinget med oss eller inte?

Till sist kan jag inte låta bli att fråga: Är det så att alla socialdemokratiska ministrar och lagtingsgrupper är med bakom denna framställan?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! ”Det är inte lätt att förklara till en som inte vill begrip”. Men nog är det ju så, bästa ltl Jansson, att när jag försöker säga att vi kan väl hålla dörren öppen, ids inte slå in så mycket kilar, så vad gör man in i det sista, man förklarar att vi inte för en normal politik på ett normalt sätt och att vi för en osympatisk politik. Det låter som att centern egentligen vill att det här ska gå i stöpet. Det låter som att nu gör centern allt för att sänka det här också, för det har de gjort i flera år.

Visa istället att centern är med och diskuterar och kan göra så här och inte direkt när man håller sitt gruppanförande säger att vi ska ta tillbaka ansökan och det ena och det andra. Säg att centern kan komma med om vi gör så här, försök vara lite konstruktiv i politiken och inte hela tiden bara ta fram motorsågen.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Winé funderade också i anförandet över möjligheten att finansiera det här broprogrammet genom den ordinarie budgeten. Vi ska komma håg att det inte bara är underhållet som är eftersatt utan det är också totalvikten på fordonen som gör att broarna både behöver renoverats och uppgraderas. Skulle man finansiera hela broprogrammet genom den ordinarie budgeten så då tar man mycket pengar från andra mjuka värden som vi vill värna om. Därför är framställningen om extra anslag egentligen väldigt bra.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det var inte jag som tyckte det här om den ordinarie budgeten, utan jag tog upp ett tidigare replikskifte och jag tänker inte mera kommentera det.

Jag kan säga så här, jag håller med ltl Sundblom. Det är väl bra om vi kan göra investeringar så att vi istället kan satsa på vård och utbildning och att vi kan göra satsningar också t.ex. med extra anslag så att vi också kan prioritera vård och utbildning. Så därigenom är ltl Sundblom och jag eniga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att ltl Winé för ett bra resonemang om möjligheterna att hitta någon slags samsyn i finans- och näringsutskottet. Men innebär det också från socialdemokraternas sida att man är beredd att justera det som finns föreslaget, att man är beredd att beakta de goda argument som framförs i den här debatten för att hitta den här enigheten? Eller står man bara här i talarstolen och säger att man är beredd att göra det? Är man också beredd att göra det när det kommer till kritan?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Just nu kan jag bara prata för mig och gruppen. Jag tror att jag kan få gruppen med och diskutera eventuella skrivningar för att hitta varandra i en bred större politisk majoritet.

Men, fortsättningsvis, vad är det för skrivningar, vad vill man? Samtidigt måste man hålla en dialog med de andra partierna och det här gör man tillsammans. Ensam är inte stark. Vi måste göra det här tillsammans och hitta en dialog.

Jag har inte heller tyckt att finansminister Perämaa är stenhård och säger att så här ska det vara och ingenting annat. Även den mannen har två öron och kan lyssna. Det gäller att ha bra argument och framförallt föra en konstruktiv dialog då tror jag att man kommer långt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Man ska skilja den här behandlingen från ett vanligt förslag från landskapsregeringen med tanke på att det är lagtinget som begär extra anslag. Det betyder att regeringen har lagt fram sitt förslag, så här resonerar man, och nu är det upp till lagtinget att komma med ett vidare förslag. Det är klart att vi inte ska exkludera landskapsregeringen från att delta i arbetet, men ytterst är det en fråga för lagtinget.

Därför tycker jag att det är mycket bra att kollegan ltl Göte Winé resonerar i de här termerna att vi kan hitta en enighet i finans- och näringsutskottet, så kanske vi kan släppa den dåliga kommunikation vi har haft hittills mellan opposition och regeringen och fokusera på att alla kan bidra till att hitta en gemensam lösning på den här frågan.

Jag hoppas verkligen att man lever upp till de ord som socialdemokraterna här deklarerar från talarstolen. För utan socialdemokraterna finns det ingen majoritet för det här förslaget heller. Så visst kan man påverka.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag håller med ltl Jonsson, utan socialdemokraterna händer det inte mycket, för det var lite så som jag uppfattade det där.

Jag tycker att vi har haft en bra dialog och en bra kommunikation i finans- och näringsutskottet. Jag tror på det.

Som ltl Jonsson sade så är det här ärendet lagtingets, men vi måste ändå titta på helheten. Vad är det som centern har flaggat för? Vi ska se på helheten. Vi behöver föra dialogen framåt. Som ltl Jonsson och jag sade i mitt anförande så är det lagtinget som levererar det här, men landskapsregeringen sitter mycket som motorn i det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Extra anslag, det är någonting som alltid får mig att bli lite illamående, att vi från lagtinget sedan ska åka till Helsingfors och begära om pengar för att finansiera för Åland viktiga investeringar eller andra frågor. Det känns alltid lite bakvänt, åtminstone ur mitt perspektiv och vårt perspektiv i Ålands Framtid.

Det är ingen slump att man i samband med när nuvarande självstyrelselag skrevs försökte få bort den här regleringen om extra anslag. Man ville ha en avräkningsgrund på 0,48 procent, men som man sedan i en senare process i grundlagsutskottet slutligen tog bort och återinförde den här möjligheten till extra anslag som egentligen är ett arv från 1951 års självstyrelselag.

Men både i dåvarande Ålandskommitté och i efterföljande Ålandsarbetsgrupp så fanns inte den här möjligheten till extra anslag. Man hade ett helt annat helhetssystem där Åland i större utsträckning då skulle leva på sina egna pengar. Det borde ju också vara målsättningen framöver.

Jag tycker att den här debatten vi har idag och också tidigare debatter om extra anslag visar på vissa tendenser att vi på Åland resonerar som om vi vore bidragsberoende av Finland, inte minst när vi gick in för Finlandskabeln, en kabel som kostade långt över 100 miljoner euro som mestadels ligger kall i dagens läge. Frågan är om vi verkligen skulle ha gått in för den investeringen om man inte hade fått ett stort bidrag på 50 miljoner från den finska staten? Jag är väldigt tveksam till det. Från Ålands Framtid röstade vi också emot den investeringen när det begav sig.

Tittar vi också på det här förslaget som ligger idag så tycker jag att det innehåller vissa brister sett ur motiveringarna. Det känns inte riktigt motiverat att gå till staten och begära 45 miljoner för att investera i en bro som ska leda till ett tio minuter kortare färjpass för föglöborna. Det är liksom under lagtingets anständighet enligt min mening och oss i Ålands Framtid.

Däremot kanske det finns andra delar i det här underlaget som är värda att diskutera, som till exempel investeringsbehovet vad gäller broarna. Det kan vara en sådan utgift som jag tycker att passar bättre in i självstyrelselagens beskrivning om utgifter som inte rimligen kan förutses eller kan anses finansieras med landskapets budget, engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget.

På samma sätt om man ställer sig frågan vad som rimligen kan anses finansieras med landskapets budget, så är jag lite skeptisk lika som ltl Göte Winé anförde i sitt anförande om underhåll av broar är något som vi ska ta med i ett sådant underlag. Nog måste vi väl rimligen kunna finansiera underhållet av våra egna broar sett ur ett längre perspektiv. Det är klart att när det sker stora förändringar i viktbegränsningar och annat så är det kanske svårt att förutse det och svårt att också kräva att vi rimligen ska kunna förutse det. Men jag tycker verkligen att finans- och näringsutskottet behöver fila på den motiveringstext som landskapsregeringen har föreslagit.

Vi från Ålands Framtid är inte emot att man går vidare med extra anslag, men vi tycker att det är viktigt att de är välmotiverade och att vi faktiskt anstränger oss för att hålla oss till självstyrelselagens ram också till den här punkten, även om vi tycker att institutet som så borde föras till historieböckerna så fort som möjligt.

Ett argument som inte framförts tidigare i debatten - varför det är viktigt att vi använder det här instrumentet på goda grunder och använder också restriktivt - är att om vi tittar på det ekonomiska systemet i dagsläget så den enda uppgiften där Ålandsdelegationen har exklusivt ansvar och exklusiv makt att fastställa det ekonomiska systemet mellan Åland och Finland är när det gäller de extra anslagen. I det förslag som lades från dåvarande Ålandskommitté och Ålandsarbetsgrupp 1991 så skulle Ålandsdelegationen ha helhetsansvaret för att fastställa både avräkning, ändring av avräkningsgrunden och extra anslag.

Nu när vi argumenterar för att Ålandsdelegationen återigen ska få en större roll i det ekonomiska systemet mellan Åland och Finland, om vi då börjar visa att vi kan lägga fram den här typen av dåligt motiverade förslag inför Ålandsdelegationen som sedan fattar beslut att ge medel till Åland så kan man använda det här som en spelbricka också i den argumentationen. Man kan säga; ”vi kan absolut inte ge ifrån oss makten till Ålandsdelegationen att avgöra den här typen av finansiella frågor. Se hur det går, nu har man återigen beviljat 45 miljoner för en bro som ska förkorta föglöbornas färjpass med tio minuter”.

Det tycker jag är en farlig väg att gå. Därför behöver vi har välmotiverade grunder när vi går vidare med den här typen av förslag om extra anslag, för annars riskerar vi också att underminera eller hota Ålandsdelegationens roll i det ekonomiska systemet, speciellt när vi vill stärka rollen framöver.

Tajmingen har diskuterats, om det är klokt att gå fram med en sådan framställning nu. Jag delar den synen att man borde kunna diskutera ihop sig i finans- och näringsutskottet om den optimala tidpunkten. Det kan väl ändå inte vara så att man är överens i övrigt men att man inte ska kunna diskutera ihop sig eller komma fram till en tidpunkt som alla partier i lagtinget kan omfatta. Nog vore det oansvarigt av detta parlament om vi inte lyckades med det.

Vad gäller innehållet så är det förstås så att man kan ha olika åsikter, men även där så finns det finns god marginal i det underlag som regeringen nu föreslår att också stryka vissa delar av den framställan som är presenterad. Det räcker fortfarande mer än väl till för de 45 miljoner som man begär i det här fallet, åtminstone om jag räknar ihop de kostnadsposter som räknas upp i framställningen.

Jag hoppas att man också i innehållet ska kunna hitta minsta gemensamma nämnare för om man går vidare med en anhållan om extra anslag. Återigen, nog vore det är väldigt, väldigt svag av vårt parlament om vi inte klarar av att nå enighet i en sådan fråga, särskilt när alla partier från den här talarstolen, åtminstone hittills, har betonat att vi ska vara eniga. Om man då ändå inte kan sätta sig ner runt ett bord och nå enighet, vad liknar det i sammanhanget? Nej det måste vi absolut klara av!

Med de orden, fru talman, så sammanfattar jag Ålands Framtids inlägg i den här debatten. Jag hoppas och understryker att vi når enighet i den här frågan och kan ta den vidare vid lämpligt tillfälle som alla kan understöda. Men det kräver nog att alla visar lyhördhet i den här debatten och att man står fast vid de ord som man har uttalat från den här talarstolen om vi ska lyckas med det.

Vi tycker inte om det här institutet extra anslag och att behöva gå till Helsingfors med mössan i hand. Men vi kan acceptera det under det system vi ändå har i dagens läge, men då ska det också göras med någon slags värdighet från åländsk sida. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tycker det är tråkigt att ltl Axel Jonsson väljer ut en enda sak ur argumentationen för kortrutten till södra skärgården och inte nämner det som står på flera ställen i framställningen, att det kommer att ge betydande inbesparingar på driften. Det är inte bara den korta restiden som är argumentet, utan framförallt är huvudargumentet betydande inbesparingar på driften och det ligger till grund för kortrutten i södra skärgården, tycker jag.

Det som jag egentligen tänkte ta upp var tajmingen. Jag tror att vi alla här strider om påvens skägg. Finans- och näringsutskottet kommer med stor sannolikhet inte att lämna ett betänkande redan nästa vecka. Landskapsregeringen åker nästa vecka och förhandlar. Det kommer att ta en viss tid att behandla det här i utskottet och då kanske det här löser sig helt naturligt.

Den uppfattningen som har funnits att det kanske är läge om några veckor istället för nu kanske uppfylls.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker nog att frågan om tajmingen är större än så, även om det pågår intensiva förhandlingar nu om den nya självstyrelselagen så betyder det inte att de är klara och att vi har en riksdagsbehandling som är avslutad också vad gäller de frågorna. Man behöver nog också fundera några varv till på den frågan. Det är inte så att den här diskussionen försvinner på några veckor bara för att regeringarna har som målsättning att bli klara inom kort.

Vad gäller kritiken mot enskilda delar av framställningen så är det väl bra att vi kommer med konkreta invändningar mot det som landskapsregeringen presenterar, att vi preciserar var vi är kritiska så att vi ska kunna nå en enhet. Hur ska vi annars kunna nå enighet om vi inte får framföra kritik mot de enskilda delarna av förslaget?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Naturligtvis får man föra fram kritik mot enskilda delar i förslaget, det tycker jag är okej. Det jag vände mig emot var att man inte berättade helheten kring det som står i underlaget. Ledamoten valde att bara lyfta fram kortare restider och raljerade över tio minuters inbesparing på tiden istället för att nämna det som är huvudargument dvs. inbesparingarna på driften, betydande inbesparingar på driften. Så det var egentligen bara det jag vill säga till den delen.

Vad gäller tajmingen, ja självklart kommer vi att föra diskussioner i finans- och näringsutskottet om det här. Men jag sade att det kan vara så att det löser sig naturligt i och med att vi måste behandla den i finans- och näringsutskottet. Det kan vara så att vi faktiskt just nu strider om påvens skägg när det gäller tajmingen. Diskussionen kommer att föras vidare i utskottet, det är jag helt övertygad om.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är problematiskt också just ur det perspektiv som ltl Petri Carlsson förde fram. Om man tittar på vad självstyrelselagen säger om utgifter som inte rimligen kan finansieras över landskapets budget, så betyder det att man måste ställa sig frågan, okej, vi har en investering som, enligt ltl Petri Carlsson, kommer att betala tillbaka sig väldigt snabbt. Varför är då inte det en rimlig utgift ur självstyrelselagens mening? Det är ju svårare att motivera en sådan satsning, precis som regeringen har varit inne på i tidigare resonemang. Så det är klart att det finns flera aspekter på varför man borde utesluta den här formuleringen ur framställan före den går vidare. Det är bra att det diskuteras.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Jonsson målar in sig i tio minuter när det gäller inbesparingar och Gripöbron.

Jag vill uppmärksamma er på att infrastrukturminister Nordberg har pratat om runt 55 dygn och det är ganska länge sedan. Det ringde en person från Jomala till mig en dag och sade att de satt vid köksbordet och räknade och inbesparingarna är 54,7 dygns trafik. Tänk på det, 54,7 dygn!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Kanske vi kunde sluta med det här raljerande om tio minuter. Det är 1 400 körtimmar och 3 miljoner inbesparingar på årsnivå periodiserat när man kopplar ihop med effekternas västra Föglö och östra Föglö. Man kan inte genomföra bara östra Föglö enskilt då måste man spränga i Ekholms sundet för ett stort antal miljoner. Det fungerar inte utan båda.

Kanske vi slutar att raljera om tio minuter, för i mina ögon sänker det nivån på den argumentation som ltl Axel Jonsson annars för fram på ett vettigt sätt.

Det här med tidsaspekten har landskapsregeringen funderat oerhört mycket på. Men just för att värdera instrumentet som vi nu ändå har i vår självstyrelselag så vill vi inte koppla ihop det med självstyrelselagsreformen. Skulle vi inte ta det här nu utan något senare då skulle vi få det emot oss att först har ni förhandlat om avräkningsgrunden och sedan kommer ni ytterligare med (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Nej jag vill inte heller koppla ihop den här diskussionen med revideringen av självstyrelselagen. Men tyvärr är det inte en fråga som är upp till oss i den här salen. Om man från finansministeriets sida eller från den finska regeringens sida aktualiserar den frågan så står vi där. Det är klart att vi öppnar upp för en diskussion genom att föra fram en sådan här framställan, det måste vi väl ändå vara medvetna om att det kan användas i debatten och i förhandlingarna som ska föras. Så naiva kan vi inte vara att vi tänker att det enbart är upp till oss. Det är det som är problematiskt i det här sammanhanget. Men jag håller med, principiellt är det givetvis så men det är sällan som relationen mellan Åland och Helsingfors fungerar principiellt regelrätt enligt självstyrelselagen, det har vi väl åtminstone fått lära oss.

Minister Mats Perämaa, replik

Talman! För att värna om Ålandsdelegationens roll, den blivande delegationens för Ålands ärenden, så måste vi från vår sida hantera de här frågorna principiellt. Vi kan inte gå in i politisk handel eller kohandel och riskera det här projektet, om motparten gör det så må de väl göra det i så fall. Vi vill ju snarare stärka delegationen för Ålands ärenden. Jag menar att det är ytterst viktigt att vi håller oss till den principiella nivån och inte accepterar att man gör det till någonting som kan förhandlas politiskt, att man går kring- eller krokvägar förbi delegationen för Ålands ärenden. Det är oerhört viktigt för mig.

Den här anhållan måste bära sig själv, fri från eventuellt politiskt rävspel. Det är det som har varit min utgångspunkt.

Den andra utgångspunkten har varit att den långsiktiga finansieringen är det viktigaste och ingenting får riskera det. (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant. Men redan där gör ju finansministern själv den kopplingen till framtidens självstyrelselag. Det är klart att de här frågorna ligger nära varandra, även om vi vill dra en skarp gräns mellan nuvarande självstyrelselag och den kommande, visst är det så.

Men vi måste också vara medvetna om den debatt som förs och den debatt som fördes inte minst i den förra riksdagen när riksdagen 1990-1991 behandlade den nuvarande självstyrelselagen där det här var en stor fråga. Så vi kan inte blunda för att det finns en risk att man också aktualiserar den här frågan i samband med riksdagsbehandlingen av självstyrelselagen såsom man gjorde tidigare, det måste vi vara medvetna om. Så där finns redan faran för en koppling och det är den som vi ska behandla med stor försiktighet, faran för att man kopplar ihop det från finskt håll i det här sammanhanget

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Ltl Jonsson känner en viss ovilja mot att söka extra anslag för att vi ska klara av underhållet av våra broar under budget. Gott så! Men faktum är att de politiska besluten långt tillbaka, före min och även ledamotens bana, visar på att vi inte klarar av det för vi kommer inte till beslut att vi ska renovera broar. Vi skjuter saker och ting på framtiden och då slutar det med det faktum att vi inte har möjlighet att ta den utgiften som krävs. Därför är det extra anslaget avgörande just nu. Så jag utgår ifrån att ledamoten förstår att vi drabbas av tidigare dåliga beslut.

Ltl Axel Jonsson, replik

Borde inte då den sunt förnuftiga tänkande politikern i Ålands lagting ställer sig frågan: Ska vi inte ändra på det då och se till att vi sköter vårt underhåll framöver? Ska man begära bidrag från den finska staten för att kunna sköta underhåll av färjor och broar? Det är en bakvänd argumentation åtminstone i min värld. Vi borde ju se till att vi klarar av att sköta den finansieringen framöver. Sedan kan man skylla på gamla beslut som har tagits, absolut, men framöver så borde vi se till att finansiera dem. Det är inte värdigt Ålands lagting att säga att tidigare åländska politiker har fattat dåliga beslut om underhåll och därför måste vi nu komma att kräva pengar för att vi inte har råd att finansiera. Det är inte värdigt Ålands lagting.

Ltl Mikael Staffas, replik

Saker ska väl kallas för vad de verkligen är. Det är inget bidrag vi söker utan vi ansöker om ett extra anslag. Vi står inför det faktum att tidigare politiker inte har fattat framåtsyftande beslut utan man skjuter på besluten och man har lagt över dem på kommande generationer.

Jag håller fullständigt med ledamoten att från och med nu så behöver vi fatta beslut som verkar framåt och inte bara försöker göra beslut som gäller för stunden, utan att vi har en framförhållning. Däri ligger många investeringar som vi diskuterar just nu, broar och färjor.

Men även inom andra stora infrastruktursatsningar så behöver vi våga ta steget och tänka lite längre än vad vi har råd med för stunden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det ju. Men när man nu för fram en anhållan om extra anslag, om man gör det, på den basen att vi inte har skött vårt underhåll historiskt så är det ju inte ltl Staffas jag som tar det ansvaret vi har här i Ålands lagting utan vi skjuter över en del av det ansvaret på den finska staten. Det tycker jag inte känns bra som ålänning och lagtingsledamot.

Därför tycker jag att det är viktigt att man för den här diskussionen i finans- och näringsutskottet om vad som faktiskt ska ligga till grund för en eventuell anhållan om extra anslag.

Jag såg att det fanns goda öppningar i den här debatten för att hitta enighet också kring det här. Det finns marginal i regeringens framställan och underlag som mycket väl räcker till även om man bantar ner motiveringarna något, det räcker väl till de 45 miljoner som föreslås.

Jag hoppas verkligen att också ltl Staffas bidrar till att vi kan hitta en minsta gemensamma nämnare och komma fram med ett enigt beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag vill bara säga att jag stöder fullt ut det resonemang som ltl Jonsson har angående val av tidpunkt. Varför väljer man just nu när vi befinner oss i den mest kritiska delen av en flera år lång process? Landskapsregeringen ska nu trygga Ålands basfinansiering för de närmaste 20-30 åren och så helt ad hoc, mig veterligen, så lägger man då in en ansökan om extra anslag för att renovera broar. Jag stöder ledamoten i att tidpunkten är märkligt vald.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag håller med om att det kräver en närmare analys av finans- och näringsutskottet för att vi ska kunna komma fram till en optimal tidpunkt för att gå fram med ansökan.

Det är intressant inte minst mot bakgrund av det att jag minns i slutet av den förra mandatperioden där centern beredde en anhållan om ett extra anslag som fick ganska stark kritik från ett visst blått parti som idag sitter i regeringsbänken. Man tyckte att det var för dåligt berett och för dåligt underlag. Från den regeringens sida visade man då lyhördhet inför det beslutet och gick inte fram med någon anhållan om extra anslag.

Jag hoppas att också den här regeringen som har lagt fram det här förslaget visar samma lyhördhet som man visades då under den förra mandatperioden.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ja, det är alldeles sant att dåvarande finansminister Roger Nordlund bedömde att det var oerhört viktigt att det fanns en stark majoritet när man går in för ett extra anslag, vilket också alltid har varit praxis tidigare. Men nu är det ju ett nytt ledarskap och nya tider.

Jag hoppas ändå, och jag kommer att försöka göra vad jag kan i finans och näringsutskottet, att vi ska kunna nå en enighet kring tidpunkten så att vi sedan i ett senare skede kan lämna in en ansökan om det finns en stark majoritet kring det här i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, vi har ett budgetförslag framför oss; förslag i syfte att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner. Det baserar sig på ett ovanligt förfarande dvs. ett extra anslag uppgående till 45 miljoner euro.

Vi ser att det i avsnittet om investeringsbehov totalt omnämns: Fast förbindelse mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun samt åtgärder på brobestånden genom att byta ut eller grundreparera 11 stycken broar för att garantera framkomligheten. Vi ser att detta berör tidsperioden 2019-2028.

Fru talman! Det första och det största projektet är alltså den s.k. Gripöbron. En bro på 25 miljoner, som skulle gå till en ö, som de flesta ålänningar inte hade hört talas om då detta lades fram i en tilläggsbudget häromåret. Vi har haft många intressanta debatter här i lagtinget efter det, så jag bläddrade fram de s.k. stenografiska protokollen för att se vad som då debatterades.

Jag såg att jag personligen inledningsvis påpekade att beskrivningen om nettonuvärde och siffran om ett överskott om 150 miljoner, som omnämndes i presentationen, inte hörde ihop utan att netto nuvärdet låg mellan 36 och 39 miljoner euro.

Sedan hade vi också problemet med att en normal internränta måste beakta osäkerheten och att en höjning med endast 0,2 % så då hade vi eliminerat överskottet helt och hållet i kalkylen.

Jag ansåg då att denna investering och framförallt den investeringskalkyl som låg till grunden var så viktig att jag, trots flera tillsägelser av talmannen, överskrev den då rekommenderade taltiden rejält. Jag hoppas undvika detta idag, även om det fortfarande bara är rekommenderat det är inte hugget i sten. Då sade jag: ”Med respekt för 40 miljoner och det åländska folket också” så ville jag diskutera saken. Jag drog även en parallell till den kända dikten om mannen som stod på en bro som fanns, att jag står på den bro som inte finns och kommer att diskutera den om det visar sig att det istället blir ett slukhål i den åländska ekonomin.

Men fru talman, investeringskalkyler är svåra att göra med en osäkerhet, långa jämförelsetider. Men om en investering plötsligt blir noll euro, så är det faktiskt väldigt enkelt att göra en bättre kalkyl, vi vet att resultatet blir bättre. Med en visshet som gränsar till sannolikhet blir ju nettonuvärdet då positivt. Om investeringen blir noll för den här bron, via ett extraordinärt anslag, så är ju nettonuvärdet garanterat positivt.

Det man däremot kan diskutera är om det är förnuftigt att satsa pengar på en bro som förkortar restiden med sju minuter. Det spelar ingen roll på de driftskostnaderna, det finns sedan eventuellt andra.

Man kanske hellre borde diskutera en bro eller tunnel hela vägen till Föglö. Men vad jag förstår så får vi inte ta upp det för det finns inte på agendan idag. Det viktiga är att tänka på hela landskapets ekonomi.

Fru talman! Huruvida detta syfte kan rymmas inom området för extra anslag är svårt för mig och svårt för Åländsk Demokrati att uttala sig om. Vi har en begränsad parlamentarisk erfarenhet. Men om finansministern tror att detta är möjligt, och om finansministern hat fått sådana signaler om att detta kunde vara möjligt, så stöder vi från Åländsk Demokrati detta förslag.

Fru talman! Vi har också andra problem i det här förslaget. Tidtabellen har nämnts och vi vet inte hur länge behandling av detta ärende tar. I värsta fall kan ju broprojektet inledas innan det extra anslaget har beviljats, eller i värsta fall inte beviljats. Då betyder det att detta ärende användas som en sköld mot debatten om broprojektet, dvs. bron kommer inte att kosta något och då kan vi inte debattera mot en bro som inte kostar något. Jag hoppas att så inte är fallet.

Fru talman! Vi måste påminna oss om att majoriteten av detta lagting redan har beviljat en investeringsfullmakt för kortruttsprojektet. Av dessa orsaker hoppas jag att landskapsregeringen kunde utlova att broprojektet till Gripö inte inleds innan denna alternativa finansiering är klar, vilket jag hoppas att vi även kunde få en skrivning om i finans- och näringsutskottets betänkande.

Men som sagt, Åländsk Demokrati ger sitt stöd till denna alternativa finansiering, som skulle ge ett positivt nuvärde för denna del av kortruttsprojektet, och på samma gång också de andra mindre broarna inklusive Dånöbron som nämndes här. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Nu blev det sju minuter som ltl Toivonen sade. Jag vill upprepa det jag sade i tidigare repliker här, det är kostnadsinbesparingar som motsvarar 54, 7 dygns trafik per år. Det är en väsentlig summa.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag kan inte låta bli att skämta. Vi brukar alltid kräva källor på saker och ting, men när regeringen säga någonting så då duger det med att källan var ”någon som ringde mig häromkvällen”.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Allt det här kan man utläsa ur kortruttsutredningen. I alla de dokument som finns där så kan man utläsa och räkna ut det här, så enkelt är det.

Som jag sade tidigare här idag så minister Nordberg hade också räknat ut det fast han tog en hel summa, 55 dygn och det är väldigt nära varandra. Det är 54,78

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det där med källa, ja, det var samma källa som sade att nettonuvärdet var 150 miljoner vilket ju inte heller stämde, så källan kanske inte var så säker. Det kan hända att det som man sade då stämde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har bara en replik om tidsramen för behandlingen av ett sådant ärende. Nu när landskapsregeringen har lämnat över det till lagtinget så bestämmer ju lagtinget hur länge man hanterar den här frågan givetvis. Sedan går det så småningom, om lagtinget så önskar, till Ålandsdelegationen för avgörande. Sedan med den suveräna makt som Ålandsdelegationen har så är det Ålandsdelegationen som bestämmer över tidsramen. Så det är ingenting som landskapsregeringen kan påverka och därför kan vi inte säga så mycket om det.

Enligt min kunskap och erfarenhet om arbetet i Ålandsdelegationen så brukar de aldrig fördröja ärenden på något sätt, utan de brukar behandlas i en rimlig rask takt, det är min erfarenhet. Men landskapsregeringen har ingen kontroll över det på det sättet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Ja, jag förstår det som minister Perämaa säger. Jag hoppas att det här är avgjort innan man sätter igång med brobygget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är ett historiskt tryck på självstyrelsen och på självstyrelsepolitiska frågor. Det är ju inte så att man väljer än det ena eller än det andra. Uppstår momentum så gäller det att stå på, handla, argumentera och stå på och stå på igen.

Vi håller på med förhandlingar och diskussioner om en ny självstyrelselag. De går in nu i slutskedet. Vi försvarar självstyrelsen och våra rättigheter genom remissutlåtande om vård- och landskapsreformen, 2 000 sidor och 200 lagar. Igår tog vi ett massivt omfattande betänkande. Vi har varit med och framförhandlat ett Ålandsavdrag. Så det har varit full fart när det gäller självstyrelsepolitiken.

Vi har också under året argumenterat för en egen Europaparlamentsplats. Nästa vecka far landskapsregeringen till grundlagsutskott och fortsätter den argumentationen.

Nu det som diskuteras idag; extra anslag för framtidens infrastruktur. Huvudfokus är broar. Men som flera påpekat så har vi ett stort investeringsunderskott när det gäller den åländska infrastrukturen och också ett eftersatt underhåll som är direkt kapitalförstöring. Vi har broar. Vi har ett broprogram, underhåll och nybyggnationer.

Vi har en skärgårdsflotta som sjunger på sista versen.

Vi har ett digitaliseringsprojekt som är ett stort slukhål.

Idag hade vi faktiskt Ålands Vatten till den liberala gruppen. Det finns ett stort investeringsbehov också över hela Åland när det gäller vattenförsörjning och avlopp. Vi kanske till och med behöver ett nytt reningsverk.

Vi vet alla att landskapsregeringar genom tiderna, ända sedan 90-talet när vi fick den senaste revisionen av självstyrelselagen, har argumenterat för att vi skulle få en höjd klumpsumma. Det har inte lyckas. Och kanske häri ligger en del av förklaringen till att vi har ett stort och eftersatt underhåll.

Det är ju på det viset att jag tycker genuint illa om att man säger att systemet med extra anslag skulle vara att gå med mössan i hand. Det är en sak som finns inom ramen för självstyrelselagstiftningen. Det är vår fulla rätt att försöka komma framåt med extra anslag. Så det där är en argumentation som jag direkt ogillar.

Landskapsregeringen är också fullständigt glasklar över finansministeriets attityd, envishet och ibland ovilja. Det är vi fullständigt medvetna om, det har vi känt in på bara skinnet de senaste åren.

Finansministern hade ett tydligt uppdrag och hela regeringen. Ambitionen var tydlig och klar; diskutera och förankra med lagtingsgrupperna. Kollegiet i landskapsregeringen hörde sig för, hur uppfattade finansministern tonläget och vad fick finansministern för intryck efter att ha besökt lagtingsgrupperna? Finansministern uppfattade tonen som försiktigt positivt. Jag måste säga att jag är något förvånad över den oförsonliga tonen som finns i lagtinget just nu.

Det är ju så att 45 miljoner är bättre än 20 miljoner och 20 miljoner och bättre än 0 miljoner.

Det är lagtinget som beslutar och nu kommer behandlingen att vidta i finans- och näringsutskottet. Jag hoppas att det finns lite god vilja i alla läger att nå ett resultat.

Som sagt var, många självstyrelsebollar i luften och jag tror inte att jag på något sätt var otydlig när det gäller självstyrelselagen. Den är prioriterad över allt annat; system, princip och självstyrelsens grundfinansiering. Tack.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Bästa lantråd, för att kunna delta i en debatt så krävs det att alla ledamöter får tillgång till de handlingar som nu lagts fram till lagtinget. I framställningen står att det finns bilagor: Slutrapport Kortrutt förstudie, PM beslutsunderlag Västra och östra Föglö och Broutbytesprojektet 2017-2027. De här bilagorna finns ju inte. De har inte kommit till mig som lagtingsledamot och jag har begärt dem. De finns inte på nätet som bilagor till framställningen. Jag förstår inte hur lagtinget överhuvudtaget har kunnat diskutera det här när man inte har bifogat bilagorna. Därför har jag inte kunna delta i debatten. Är det då bara vi som inte har fått dem eller är det allmänt att man inte har delat ut dem åt alla?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller dokumentationen och de rapporterna som finns till kortrutten så är det ju en gammal rapport. Den finns på landskapsregeringen hemsida. Det kan vara ett förbiseende från landskapsregeringen sida. Jag personligen måste ju säga att jag har utgått ifrån att alla lagtingsledamöter har läst kortruttsrapporten. Det är så stora saker i görningen och så massiva investeringar där.

Men självklart ska vi se till att vi hänvisar till källor och att man kan ta fram materialet som finns på nätet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! De fanns inte med i framställningen. Om man ska komma med ett extra anslag som ska gå till Ålandsdelegationen så förutsätter det att alla handlingarna är med.

Nu under replikskiftet så bad finansministern om ursäkt att de inte har funnits med. Så här ska det väl inte gå till i varje fall när man kommer med ett så stort tilläggsanslag och bilagorna inte är med?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Som sagt var, jag har utgått ifrån att alla lagtingsledamöter har läst kortruttsrapporten som börjar ha 3-4 år på nacken nu. Är det så att man saknar material så går det ju bra att vända sig direkt till lagtingskansliet som kan påpeka till landskapsregeringen att lagtingsledamöterna vill ha material. Självklart, vi uppfyller de önskemål som finns. Det ordnas snabbt om man vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru lantrådet! Till er kännedom kan jag meddela att i centergruppens diskussion med finansministern så var vi väldigt tydliga – det var jag själv som framförde det – att för att centern ska ställa sig bakom det här så kan vi inte acceptera skrivningen; ” fast förbindelse mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun”. Vi sade skriv istället; ”för att förverkliga kortruttsprojektet” så skulle man ha löst den knuten på ett väldigt enkelt sätt, men tydligen fanns inte det intresset. Detta är en av de viktigaste sakerna för oss.

Det är viktigt, vi vet inte, för vi har val om ett och ett halvt år. De här extra anslaget, de pengarna, kommer antagligen att förverkligas eller förbrukas kanske under tio år framåt i tiden, när alla broar och bankar ska renoveras och förnyas. Det kommer att vara många olika politiska majoriteter i den här salen under de åren. Det är därför som det är så viktigt att man hittar formuleringar som är tillräckligt breda så att de täcker in de olika politiska majoriteter som kan uppstå.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att det är väldigt viktigt att man kommer överens så att man kan få en så stor och bred uppslutning som möjligt när det gäller begäran om extra anslag. Majoriteter kommer och går, det är helt sant. Det man önskar är ju att man kunde få en ny riktning på beslut som skulle leva över flera mandatperioder.

När det gäller kortrutten och kortruttsprojekten så har den här landskapsregeringen tagit vid där den förra landskapsregeringen slutade och där förförra landskapsregeringen slutade. Så vi följer programmet som är utstakat och som är godkänt av tidigare lagting. Vi följer helt den processen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi har under debattens gång fått positiva signaler både från socialdemokraterna och också från moderaterna att man är beredd att försöka diskutera formuleringar som gör att vi kan uppnå den breda enigheten, och också tidpunkten, under den kommande behandlingen i finans- och näringsutskottet. Kan vi också förvänta oss en beredvillighet från liberalernas sida att delta med ett öppet sinnelag i en sådan diskussion?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det sade jag också i mitt anförande, det är lagtinget som beslutar och jag hoppas att alla kan visa god vilja i behandlingen i finans- och näringsutskottet.

Det är ju på det viset också att landskapsregeringen har otaliga kontakter med ministerierna och med rikspolitiker. Det finns ju ingen sanning överhuvudtaget i att den här ansökan är någon slags ad hoc lösning eller ryckt ur sitt sammanhang. Det tror jag att alla som har varit med ett tag förstår.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Tack för en intressant diskussion. Precis som jag nämnde här i en replikväxling så är det alltid väldigt viktigt när vi förhandlar med Finland att vi hittar enighet. Här ser jag att både Ålands Framtid och Åländsk Demokrati - vi har inte hört obunden samling ännu - är öppna för diskussion. Även centern efter finans- och näringsutskottets behandling har visat tecken på att de skulle kunna enigt gå in med det här förslaget, bara man sätter sig ner och diskuterar på nytt och det hoppas jag att vi ska kunna göra.

Jag anser inte att det är fel att äska om medel med tanke på att vi ändå sitter i en sådan budgetsituation där vi politiker ska välja mellan hur mycket pengar vi ska satsa på sjukvård och utbildning och hur mycket på infrastruktur.

Vi ser ju väldigt tydligt också inom det kommunala att när man hamnar i de här vägvalen och medlen minskar så tar man mänskliga beslut. Man prioriterar människan före de hårda värdena. Det har man också gjort på Åland historiskt via landskapsregeringen och därför är vi så pass eftersatta vad gäller just de hårda värdena och infrastruktursatsningar. Vi är så pass allvarligt efter att vi måste få extra pengar för att överhuvudtaget handha det här, sedan måste vi börja ta lån helt enkelt.

Vi såg i Mariehamns stad att bara med att bolagisera hamnbolaget när man inte längre behövde ta de här svåra vägvalen och bara kunde satsa på att strukturera upp hamnen och få den i gott skick så då var det lättare. Men då var det också via lån.

Nu tycker jag att landskapsregeringen ändå har skött det här på ett bra sätt. Före vi börjar belåna upp ålänningarna så måste vi åtminstone använda de verktyg som vi har. Därför är det glädjande att det här förslaget ligger framme.

Det här är ju också en satsning som kommer alla ålänningar till godo, vilket socialdemokraterna stöder.

Nu i debatten har man lyft fram att det endast skulle vara kortrutten som är den stora satsningen, så ser ju åtminstone inte mitt parti att det endast är det, utan det är framförallt de här brobestånden men, som ni ser i motiveringarna, så har vi ju också tonnaget med här och andra stora satsningar.

Den debatt som förekom, åtminstone när jag började min historiska politiska karriär, var ju den här stora diskussionen om Vårdöbron. Efter de tuffa förhandlingarna och debatterna som fördes här under förra mandatperioden så inser vi att varenda ekonomisk satsning i den här riktningen kommer att bli tuff. Eftersom vi ändå lever i ett geografiskt läge där hela vårt örike är byggt av små, små öar så är det liksom avgörande att vi kan transportera oss mellan öarna. Det är bekymmersamt att vi har satt oss i en så här tuff situation.

Däremot så skulle jag gärna vilja att man under behandlingen i finans- och näringsutskottet diskuterar och försöker hitta enighet. Jag har heller ingenting emot om man eventuellt skulle vara intresserad från finans- och näringsutskottets sida att också höra självstyrelsepolitiska nämnden om man är bekymrad över den här självstyrelsepolitiska frågan gällande de förhandlingar som föreligger. Genom att kombinera de här två politiska organen så tror jag att vi kommer att kunna hitta en bredare enighet.

Så med hopp om ett konstruktivt arbete så hoppas jag att vi framöver ska kunna lösa de problem som vi faktiskt har, och det är att få stadiga och bra broar och infrastruktur så att Åland fortsättningsvis kan växa. Tack.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara framföra ett tack till ltl Sara Kemetter för det öppna sinnelaget och den goda viljan som finns att försöka hitta en bred lösning när det gäller både innehållet och kanske också tidtabellen för den här framställningen. För vi besjälas nog alla av viljan av att vi vill ha de här pengarna till Åland men det får inte bli på ett sådant sätt att det riskerar det stora goda.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror också att det är landskapsregeringens avsikt att hitta en bred enighet i det här. Jag är övertygad om att bara vi har de rätta forumen, finans- och näringsutskottet i centrum men eventuellt med stöd av nämnden, så tror jag att vi kommer att kunna komma bra överens.

Sedan vad gäller de här bilagorna som också nämndes tidigare i diskussionen så noterade också mitt parti framförallt bilaga 2 och 3 och då är det ju bra om finans- och näringsutskottet också tittar på dem lite närmare. Själva kortruttsstudien har jag själv läst ordentligt. Men för mig var bilagorna 2 och 3 inte lika bekanta.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Lite grann om den tydliga skrivningen i klämmen om att extra anslaget skulle gälla bron mellan Gripö och Degerby.

Det är sant det som framfördes, det var faktiskt så att det framfördes både i diskussion med centergruppen och i den goda diskussion som jag hade med tre andra grupper samtidigt om att man kanske kunde öppna upp den klämmen för att den möjligen skulle kunna vara tillgänglig för någonting annat. Landskapsregeringen via finansavdelningen, finansministern tog frågan till övervägande. Men det visade sig att det inte är ett politiskt ställningstagande bakom varför man behöver precisera en kläm. Så har det varit tidigare också när man söker om pengar för vissa projekt, projekten har nagelfarits i Ålandsdelegationen. Ålandsdelegationen har ställt frågor om de enskilda projekten dels till motsvarande ministerium i Finland men till också landskapsregeringen för att kunna bedöma om några andra alternativ kunde vara mera lämpliga. Så gjordes det i frågan om Finlandskabeln.

Så därför gjorde min förvaltning, finansavdelningen, den bedömningen att det inte fungerar att söka om någonting i allmänhet utan man måste precisera det eftersom man sedan kommer att få extra anslag mot redovisning.

Men vi kan gärna ta ett nytt varv i den frågan, inte gör det någonting. Men som sagt, vi kan inte tappa frågan för att den skulle vara otydlig.

Sedan är det ju ändå så också, det tror jag vi måste vara överens om, att lagtinget har demokratiskt fattat beslut om att förverkliga bron mellan Degerö och Gripö. Om och när den förverkligas, vilket den kommer att göra med ett lagtingsbeslut i bagaget så nog måste vi använda pengarna för att finansiera den, inte kan vi låna pengar för Gripöbron för att lägga extra anslaget på hög eller på någonting annat, det inser ju var och en. Nog måste man ju betala de projekt som man håller på bygger och finansierar.

Vi kan gärna fundera på formuleringen. Men om och när Gripöbron byggs precis som den här landskapsregeringen avser att göra så då är det den som ska finansieras.

Sedan några andra saker. Tidpunkten, jag tror inte jag har funderat mera på någon annan fråga under den här mandatperioden speciellt under senare tid på hur, fru talman, vi ska föra fram självstyrelselagsrevisionen så att vi når ett så bra resultat som möjligt. Det har funnits massor med frågor om skattebehörighet förstås - men det här är ingen bred självstyrelselagsdiskussion - men också för att uppnå en förhöjd grundfinansiering. Det har varit det klarast lysande och enda viktiga självmålet. Alla de andra sakerna med övergångar från social- och hälsovårdsreformen och allt det andra har varit viktiga saker, men det har varit slutmålet.

Så därför är det efter månader och år av funderande som landskapsregeringen och jag har bedömt att den här tidpunkten är bättre än en tidpunkt som är något senare.

Om vi skulle anamma tanken att vi inte ska föra fram ett äskande nu utan låta oss påverkas av självstyrelselagsrevisionen då säger vi samtidigt att vi lämnar frågan för hela den här mandatperioden.

För nu ska landskapsregeringen förhandla med riksregeringen om att lämna en proposition. Sedan kommer den nuvarande riksdagen förhoppningsvis att anta en proposition som läggs vilande över valet så att nästa riksdag, efter valet våren 2019, ska fatta ett nytt beslut om samma likalydande proposition.

Om vi är rädda för att en extra anslagsansökan kan påverka det så då drar den här tidsperioden ut till hösten 2019, och därmed så ryker den här mandatperioden också. Det bör ni fundera på ni som behandlar frågan i finans- och näringsutskottet nu snart.

Jag kan inte låta bli att säga några ord om den antydan som speciellt ltl Nordlund förde fram om att landskapsregeringen möjligen riskerar en högre slutlig grundfinansiering genom att föra fram det här.

Vi vet alla vi som har deltagit i självstyrelsepolitiska nämndens behandling vilka frågor som kvarstår, de har redovisats öppet i offentligheten. Landskapsregeringen och, som jag uppfattar det, självstyrelsepolitiska nämnden uppfattar att vi borde nå ett gott resultat i alla de delar; delegationen för Ålands ärenden, principen med behörighetsöverföring och grundfinansieringen. Men döm om min förvåning här förra veckan när centerns gruppledare i offentligheten sade sig vara beredd att gå ner på grundfinansieringen för att uppnå ett bra resultat i en av de andra punkterna. Det här bekymrar mig oerhört mycket. Jag skulle ogärna ha sagt det här, men sådana uttalanden kan påverka slutresultatet väl så mycket som denna framställan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa för klargöranden. Nu när jag har er i talarstolen så vill jag gärna föra ett resonemang kring det som ni lyfte fram kring eventuella lånebehov. Man lyfter fram här i meddelandet: ”Utgående från en grov översikt över investeringsprojekt och -behov under de närmaste tio åren uppgår volymen enligt dagens penningvärde till ca 43 miljoner euro i genomsnitt per år, sammanlagt kring 430 miljoner euro”. Det är ju en bråkdel som vi ansöker om, 45 miljoner euro för att kunna starta det här. Men hur ser man framöver på att eventuellt behöva ta lån för att kunna hantera det här underskottet?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den exakta analysen har jag inte med mig här. Men det är klart att den här extra ansökan kombinerat med arbete med att uppnå en höjd grundfinansiering är de två frågor som enskilt avgör det här allra mest.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Centerns förslag i vår diskussion var att man skulle byta ut ”fast förbindelse mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun” och istället skriva ”för förverkligandet av kortruttsprojektet. Nu får vi höra från finansministern att det var förvaltningen som tyckte att det inte var tillräckligt konkret.

Men om vi tittar på de utredningar som finns när det gäller kortruttsprojektet så har alla en konkretionsnivå som är relativt hög. Jag tycker att man mycket väl kan argumentera för i det här sammanhanget.

Vi ska komma ihåg att det här extra anslaget som vi nu ansöker om och om det faller lyckligt ut och skulle godkännas så kommer förverkligandet att ske under ganska många år. Och vi vet inte hur majoriteten ser ut i den här salen efter det val som hålls om lite över ett år här på Åland. Det kan ändras, och då skulle det vara synd om pengarna inte skulle kunna användas för att arbeta vidare också. Så man kan svänga på det här.

Centern förslag är att man ska skapa en sådan skrivning som möjliggör att man kommer (…taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som sagt, beredskap att diskutera formuleringen fanns, men vi kan ju inte riskera extra anslagsansökan heller genom att forma den så vag så att någon på den sida som ska fatta beslut uppfattar att vi inte vet vilket projekt vi vill satsa på överhuvudtaget. Det kan bli det ena eller det andra. Det pekar inte på ett särdeles stort behov heller om vi lämnar in sådana vaga framställningar. Därför var inte frågan strikt politisk på något sätt utan det fanns beredskap, men förvaltningen bedömde det som att det riskerar hela projektet och då måste också finansministern lyssna på det.

Men återigen, det är Gripöbron som vi har sagt att vi ska genomföra. Det finns ett lagtingsbeslut på det, demokratiskt. Det är ingen konflikt, det är ett majoritets fattat beslut. Om vi upphandlar den och det uppstår kostnader så nog är det väl den vi ska betala med de pengar som vi har inte någonting annat vad jag kan begripa.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Finansministern sade själv; ”om och när Gripöbron”. Spaden har inte satts i marken ännu i varje fall i det projektet. Planeringen har kommit långt och man arbetar målmedvetet, det är vi fullt medvetna om.

Min avslutande fråga är, det har sagt här från socialdemokraterna och moderaterna att man är beredd att diskutera formuleringarna och man är också beredd att kanske diskutera tidpunkten för att framföra det här. Kan också finansministern tänka sig att medverka till att ha en viss öppenhet i de frågorna? Då tror jag att man skulle skapa möjlighet att få den här breda enigheten. Den breda enigheten har också betydelsen när man går fram med ett sådant här äskande, inte bara det som förvaltningen säger om konkretionsnivån. Det här är ändå i sig ett nytt sätt att hantera extra anslag när vi har relativt allmänna skrivningar.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är ju ett helt nytt inslag i att utnyttja redskapet extra anslag när vi söker för trafiksatsningar, vilket inte har gjorts förut. Det var förstås enklare med en enskild kabel till Finland och en till Sverige och gasturbiner som inte använts för någonting annat än för energi, eltrygghet.

Jag skulle ta den här diskussionen mera på allvar om centern kunde erkänna att det man egentligen är ute efter är att få stopp på projektet Gripöbron. Det har nämnts. Det här behöver ni, menar jag åtminstone, klarera först att det inte är det som är huvudmålsättningen, annars blir den här diskussionen inte seriös. Allting som har sagt hittills tyder på att det är det som är problemet, att ni helst skulle använda pengarna på någonting annat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag noterade en viss öppning i att diskutera formulering från finansministern i fortsättningen här så jag ska göra det jag kan som ordförande för utskottet för att bygga broar och hitta en lösning som kan accepteras. Vi ska göra ett försök att slå ihop våra kloka huvuden redan i morgon när vi träffas i den här frågan, så kanske vi kan komma framåt. Jag hoppas det. Tack för att finansministern också gav en viss öppning.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Så fungerar den här landskapsregeringen. Jag önskar utskottets ordförande lycka till om han möjligen kunde bygga den trettonde bron förutom de tolv som redan föreslås.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att finansministern måste vara lite desperat när man börjar hänvisa till tidningsintervjuer ryckta ur sin helhet, så det är intressant. Men jag förstår att finansministern har lite att fundera på när det gäller hanteringen av det här ärendet så här långt.

Det senaste replikskiftet var ju lovande att man ska försöka påbörja en dialog med lagtinget i sin helhet via finans- och näringsutskottet.

När det gäller avräkningsprocenter vill jag påminna finansministern - i och med att talmannen har tillåtit en fri debatt – om att jag tillhör dem som i lagtingets olika diskussioner har försvarat den åländska positionen i den åländska arbetsgruppen dvs. 0,48 medan representanter för regeringsblocket, två stycken, bl.a. från finansministerns eget parti, har sagt att det är orealistiskt. Så vem är det som är en fara för kommande förhandlingar när det gäller självstyrelsesystemets finansiering?

Minister Mats Perämaa, replik

Svaret är enkelt. Det är i så fall ltl Harry Jansson som några veckor före slutförhandlingen går ut och säger att centergruppen, genom centergruppledaren, kan acceptera en lägre grundfinansiering bara vi når bättre resultat i en av de andra punkterna. Konkret tydligt svar!

Ltl Harry Jansson, replik

Då har vi, som sagt var, ryckt det ur sin helhet där vi vet att vi har en helhet som ska accepteras. Vi har en så kallad residual som behöver fyllas på. Vi har hela de här mekanismerna om hur avräkningssystemet ska justeras. Jag anser att det är en helhet som gäller, där också kontrollen över kommande avräkningsbas är ytterst central. Personligen anser jag att det är de sakerna som ingår i helheterna. Är det en fara för självstyrelsen, ja då må det vara. Men jag är övertygad om med ett system som kontrolleras av finansministeriet och har gjort det från 1993 till 2022 så kommer det inte att hända någonting.

Så jag tycker att det är viktigt att liberalerna, med finansministern ministern i spetsen, måste fundera på vad det är för signaler man sänder ut internt och att då börja meddela att man är beredd att frångå sin position som arbetsgruppens åländska representanter har kämpat för.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag försöker hålla mig någorlunda till den här behandlingen här.

När förra finansministern, representant för centergruppen, räknade 30 gånger 15 miljoner euro som en möjlig framgång i det här med 450 miljoner så måste det vägas mot att gruppledaren i offentligheten har sagt att man kunde tänka sig något lägre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Redan i repliken till lantrådet sade jag att framställningen brister ju när det gäller handlingarna. Bilagorna som framgår av framställningen fanns inte med, de finns inte på nätet. Jag begärde dem av lagtingets kansli. Då visade det sig att de inte fanns tillgängliga i lagtingets kansli.

Det är imponerande hur man i tre timmar kan diskutera en framställning utan bilagorna. När det gäller så här mycket pengar så tror jag att vi alla lagtingsledamöter ska ha bilagorna. Jag ids inte gå in i sakdiskussionen utan jag föreslår bordläggning till måndagen den 23 april. Jag anser att det hör till att bilagorna ska med. Egentligen ska inte en debatt börja före alla handlingar är på bordet. Tack, fru talman.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Det här ärendet kom till kännedom och debatten har pågått ganska länge idag och presenterades initialt av finansministern. Ingen, inte heller ltl Häggblom, hade då reagerat på att det saknades handlingar. Skulle det inte då ha varit aktuellt att redan i det skedet påpeka det här? Det tyder antingen på att ltl Häggblom inte har läst handlingarna förrän nu, eller andra också tycker att de här handlingarna har funnits med i en lång, lång behandling fram till nu.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det här är typiskt för regeringsblocket, man utgår ifrån någonting. Men om man inte är formell i lagtinget hur ska Ålandsdelegationen veta om inte handlingarna finns med överhuvudtaget? Det är ju förvånansvärt hur man som ltl Holmberg kan framföra någonting sådant. Om någon ska vara korrekt så är det Ålands lagting, om vi ska behandla någonting. Om inte handlingarna är med så har jag som lagtingsledamot rätt att kräva det.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag märkte att det var en öm tå. Det här kom de facto till kännedom i måndags. Jag personligen har ju tagit del av de här handlingarna redan i tidigare debatter. Det är inte något nytt material som förs fram. Jag tycker att det märkligt att nu i debattens slutskede upptäcka att handlingarna saknas. Skulle det vara seriöst från ltl Häggblom så skulle ledamoten ha påpekat det direkt när finansministern presenterade det här, strax efter klockan 13.00 idag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Det är helt klart att vi inte har fått handlingarna. Jag har också rätt att föreslå bordläggning. Mister Holmberg, lagtingsledamot, har jag rätt som lagtingsledamot att få del av handlingarna eller inte?

Det här är regeringsblockets taktik att man ska hålla oppositionen i mörker och sådant accepterar jag aldrig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag vill inledningsvis återkoppla lite till det som ltl Tage Silander sade att det är mycket historia här, vem som har sagt vad och vem som har gjort vad osv.

Det finns ett uttryck som säger att ”den som spar han har”. Jag har nämligen sparat utkastet daterat 14 april 2015, ”Förslag i syfte att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner på lång sikt”. Jag kan konstatera att landskapsregeringen till den delen arbetar hållbart eftersom texten i princip är densamma. Den är bara bytt på några ställen.

Det som förvånar mig lite kanske är att det år 2015 fanns 15 broar som behövde renoveras för en kostnad på 40 miljoner. Nu två år senare så finns det 19 broar. Det goda är väl då att de har blivit billigare. Nu kostar de bara 35. Jag var lite onödigt ironisk här så jag ska komma till sak.

Vi har diskuterat det här ganska djupt i centerns lagtingsgrupp. Vi har diskuterat det ur synvinkeln självstyrelselagsrevision. Vi har diskuterat det här ur ett budgetperspektiv och vi är helt eniga i centerns lagtingsgrupp att det här troligtvis är den sämsta tajmingen i självstyrelsens historia vad gäller att lämna in en ansökan om extra anslag, exakt som gruppledare Harry Jansson sade i vårt gruppanförande.

Orsaken till att vi tycker det är, för det första, att vi här i Ålands lagting och i landskapsregeringen kan säga att det här är en process, vi kan enligt självstyrelselagens 48 § lämna in en ansökan precis när vi vill. Det är alldeles sant.

Men har man det politiska örat mot marken så tror jag man inser att när man efter en flera års lång diskussion och debatt med åtminstone tre olika betänkanden nu står på sluttampen för att komma fram till hur basfinansieringen ska se ut för Åland de närmaste 20-30 åren, att i detta skede då samtidigt lämna in en ansökan om extra anslag utan att kunna motivera varför. Vad är det som säger att lantrådet Katrin Sjögren inte kunde få föra förhandlingarna i lugn och ro med ett starkt stöd från åländsk sida? Varför kunde lantrådet Katrin Sjögren inte få några veckor till för att driva den åländska frågan framåt? Det finns ingenting under den här debatten som har kommit fram som säger att det är precis just här och nu som en extra anslagsansökan ska lämnas in.

Vi anser som första punkt att det inte är en lämplig tidpunkt. Vi är inte emot att lämna in en ansökan om extra anslag, till skillnad från andra röster som också har hörts här. Vi är inte emot det, men vi anser fortsättningsvis två saker; dels att det bör ske vid ett senare tillfälle och dels att man bör eftersträva en så bred majoritet som möjligt i Ålands lagting. Så har också varit brukligt tidigare.

Så bästa ledamöter finns det någonting nu, finns det någonting som gör att det är så oerhört viktigt att den lämnas in så snart som möjligt? Ingen har kunnat ge ett klart besked på den frågan. Jag har mina aningar, men jag avstår från att spekulera i det från talarstolen.

Vad gäller själva innehållet i satsningarna så är det naturligtvis föremål för en politisk diskussion i Ålands lagting om man vill ha en bred majoritet. Hur pass detaljerat man behöver vara eller inte vara, det kan inte jag svara på. Det kommer att ge sig så småningom.

Men jag vet i alla fall att när det gäller diskussionen kring Finlandskabeln så vi lämnade vi in vårt material härifrån, men man kom ändå från den finska sidan och gjorde en djuplodning i ärendet.

Avslutningsvis, vi stöder extra anslagsansökan från centerns sida. Däremot säger vi dels att tidpunkten är ytterst illa vald för att göra det här och nu, vi säger avvakta med det här, och dels säger vi; sök gemensamma breda politiska överenskommelser före den lämnas in. Tack.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag understöder ltl Bert Häggbloms förslag om bordläggning.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggs eftersom ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till måndagen den 23 april.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum måndagen den 23 april.

På talarlistan finns ännu ltl Mikael Staffas.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Det tar sig sakta men säkert med verkställigheten av kortrutt och moderniseringen av rutter och broar i den åländska skärgården. Argumenten och tillropen från skärgården och randområdena är tydliga och många. Se till att trafiken utvecklas, ge oss förbättrade broar och färjor!

Bristen på beslut av tidigare regeringar när det gäller investeringar i nytt anpassat tonnage och bärkraftiga broar har skapat stora bekymmer och hämmat utvecklingen.

Nu har regeringen Sjögren kommit ytterligare ett steg på vägen som ger hela den åländska skärgården samt randområdena bättre villkor. En regional- och infrastruktursatsning som ingen tidigare regering varit mäktig, nu påskyndar vi en anpassning för framtiden. Mina kolleger här i salen måste samtliga vara nöjda - fast det lät ju inte så nyss - när nu regering Sjögren levererar beslut som åtgärdar de dåliga samveten som underskotten i infrastruktursatsningarna som randområden och skärgårdsområden utsatts för under 2000-talet.

Förnyelse av färjorna fortgår parallellt med utbyggnaden av kortrutten, ett arbete som måste pågå över flera mandatperioder och är en process som inte får stanna upp, om vi önskar undvika den situation som färjflottan befinner sig i just nu.

Fru talman! Extra anslag beskrivs i självstyrelselagen 48 § ”På framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget”. En lag som den liberale riksdagsmannen Gunnar Jansson arbetade fram i samband med den tidigare självstyrelselagsrevisionen.

I en åtgärdsmotion nr 4/2011-2012 lyfte min kollega Torsten Sundblom frågan om extra anslag för att åtgärda de problem som redan då var tydliga och av nöden behövdes åtgärdas.

I replikskiftet har jag inte hittat orsaken till varför inte regeringen och trafikministern den gången arbetade för extra anslag, om inte svaret ligger i uttalandet från tidigare lantrådet Roger Jansson, jag citerar ”När det gäller val av vad vi ska begära extra anslag för så har det alltid fordras en stark politisk förmåga till känsla av vad som är möjligt”.

Det är skönt att vi nu har en regering och ett politiskt ledarskap som kan gå iland med det som tidigare regeringar ansett för komplicerat.

För cirka 1 år sedan inlämnade Harry Jansson m.fl. en budgetmotion som hade som grund att den efterfrågade en ansökan om extra anslag om minst 40 procent av den då debatterade kortruttens uppskattade kostnad om 40 miljoner, det utgör 16 miljoner.

I det nu levererade beslutet om en ansökan om 45 miljoner, kan 20-25 miljoner hänföras till utbyggnaden av kortrutten. Så jag utgår ifrån att Harry Jansson m.fl. nu omfattar budgetförslag nr 3/2017-2018. Det vore klädsamt. Tack.

Talmannen

Ärendet bordläggs till måndagen den 23 april.

Remiss

3 Överföring av skatter/beskattningsrätt från Sverige

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 6/2017-2018

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman, bästa lagting. Vi har en åtgärdsmotion med rubriken: ”Överföring av skatter/beskattningsrätt från Sverige. ”

Fru talman! Detta kommer att behandlas i finansutskottet. Jag hoppas att den första fråga som vi kan titta närmare på är hur stora utlandsinkomsterna är som kommer till Åland och var de beskattas. Enligt uppgifter som jag fick för ett tag sedan så är det över 2 000 personer på Åland som lyfter pensioner och andra inkomster från utlandet. Dessa erlägger ofta källskatt i detta land. Antalet personer är hela tiden växande. Det gäller framförallt pensionärer som de flesta beskattas i Sverige. Det är ju både fråga om personer som i praktiken kanske har bott på Åland under hela sitt liv, men det finns även allt fler svenskar som flyttar till Åland som pensionärer. Jag ska inte närmare gå in på orsakerna i det här sammanhanget.

Fru talman! Enligt en preliminär uppskattning, som gjordes för några år sedan, rörde det sig då om drygt 60 miljoner euro i sammanlagda inkomster, varav cirka 20 miljoner var pensionsinkomster.

Som jag nämner i motionen, och jag hade också tidigare en skriftlig fråga men valde att inte ta fram det då, så har SINK-skatten höjts i Sverige nu från årsskiftet. Den är nu 25 procent för dem som betalar källskatt, bl.a. pensionärer.

Enligt gällande skatteavtal, trots att de är bosatta på Åland och Åland också har behörighet t.ex. över den kommunala beskattningen, så går alla skatter till Sverige eller de länder där de råkar få sina inkomster ifrån.

Fru talman! En annan fråga för oss här i lagtinget är då att fundera på den övergripande frågan: Var anser vi att en person ska beskattas?

När vi debatterade det portugisiska skatteavtalet här för en tid sedan så ansåg de flesta här, utom jag, att personerna ska beskattas där pensionen utbetalas och inte där man bor.

Kanske ni andra nu, som jag då, anser att det också finns en vettig grund att beskatta dem där man faktiskt råkar befinna sig, åtminstone som Sverige och Finland också ser mer pragmatiskt på de här inkomsterna.

Fru talman! Sedan kommer en mycket knepig fråga, det är frågan om vi tycker att de ska beskattas här. Det finns pensionsinkomster, det finns andra inkomster också, men frågan är hur vi ska kunna beskatta dem?

Jag har en allmän rubrik”, skatter/beskattningsrätt”, jag har inget svar på frågan. Jag skriver att ”lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utreda möjligheterna att överta en del av beskattningsrätten/skatterna för vissa personer med inkomster från Sverige.” Jag har förstått att det är den största gruppen. Jag har förstått att man har tagit upp detta i samråd med finska ministrar, vilket finansministern har nämnt här. Frågan är om detta är den rätta vägen?

För en tid sedan tog jag upp en sak, lite på skoj, det gällde finansministeriets rapport ”Utredning om Ålands finansiella system” i samband med en frågestund. Jag citerade då den sista meningen i utlåtande, som jag tyckte var ganska intressant: ”Landskapsregeringen bedömer utredningen vara så missvisande att det inte är meningsfullt att gå i någon faktisk analys av innehållet och rekommenderar att utredningen i sin nuvarande utformning inte publiceras.” Jag tyckte att det var ganska hårt sagt av en regering åt en annan regering som man sedan ska försöka samarbeta med. Det är knappt så att jag i opposition vågar såga regeringens förslag här så fullständigt. Jag undrar hur det påverkar förhållandet mellan riket och Åland?

Minister Perämaa sade då att det var första gången, som han hörde någon på Åland ge den här utredningen den tyngden, men jag tror att han missuppfattade ironin i mitt anförande den gången. Jag ville visa den här regeringens kommentarer och hur man dokumenterar de här rapporterna.

Frågan är, fru talman, om en annan väg är att Åland förhandlar med Sverige? Åland och Finland har ju olika mål. Finland vill väl kanske ta över statsbeskattningen, för vår del är det kanske inte av så stor betydelse eftersom vi får statsbeskattningen via klumpsumman. Kommunalskatten har vi formellt sett behörighet över, även om vi inte kan beskatta dem som bor här.

Fru talman! Vi kan välja att förkasta tanken att ens försöka få skatter eller beskattningsrätten av de inkomsterna som personer som bor på Åland får från annat håll och gömma oss bakom formalia och behörighet. Eller så utreder vi hur stora inkomster det är, vilka former det är och funderar vilka möjligheter vi har t.ex. med ett avtal med Sverige. Jag tror det gäller främst pensioner, kanske en del av inkomsterna och en del av skatterna.

Vi vet ju att Åland tidigare har haft ett skatteavtal med Sverige. Det var ganska många år sedan i och för sig. Men eftersom förskottskällskatten har höjts från 20 till 25 procent så finns det mera pengar att dela på helt enkelt. Då har man någonting att diskutera också i de förhandlingarna.

Fru talman! Jag vet som sagt inte hur jag ska gå vidare, men jag hoppas att vi kan diskutera det här i en positiv anda i finansutskottet och hitta ett alternativ. Vi ska sätta Åland först. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag förstår absolut att det är en angelägen fråga för dem som berörs. Det blev något av en chock när just SINK-skatten höjdes den 1 januari från 20 till 25 procent. Faktum är att den tidigare har varit 25 procent fram till 2011 och nu höjdes den tillbaka till samma nivå egentligen.

Ltl Toivonen frågade sig vad Åland vill och vad Åland kan göra. Svaret är ganska enkelt; ingenting egentligen. Det här är en svensk angelägenhet och de bestämmer över sina egna skatter.

Däremot räknas ju förstås det här med i totalinkomsterna på Åland, så det blir ingen dubbelbeskattning. Det blir en total skatt på det hela där den svenska SINK-skatten räknas bort.

Absolut, det kan bli vissa luckor och fallgropar för vissa och tyvärr ser det inte ut som att man kan göra något.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag förstår inte varför man i dagens läge inte kan göra något. Om jag inte är helt fel underrättad så var det i historien faktiskt en socialdemokratisk minister som kunde göra någonting.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi har faktisk grunnat på det här ett tag nu. I våra kontakter, både inom socialdemokraterna, Nordiska rådet och inom regeringen i Sverige har vi tagit upp det här. Vi har även lyft upp det på Nordiska rådets nivå om det kan vara frågan om ett gränshinder, men även där gått bet. Det enkla svaret har varit att det är en svensk fråga och en svensk angelägenhet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Jo, jag har förstått att man försökt olika vägar. Men som det heter; man ska aldrig ge upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag får tacka att ltl Toivonen lyfte den här frågan igen. År 2006-2007 motionerade vi från Ålands Framtid om princip samma sak, om skatterna för dem som flyttar från Sverige hit och lyfter pension från Sverige så borde skatterna gå till den kommun som man bor i. Men det stannade också och blev ingenting.

Det diskuterades då på det viset att man borde lyfta frågan i Nordiska rådet. Det fanns personer som också satt i Nordiska rådet och försökte. Men lite som ltl Wikström sade här så är Sverige och Finland inte intresserade av detta för de har någon sorts utjämningssystem som fungerar och då bryr de sig inte om de här små på kommunerna på Åland för att de skriker lite.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! De pensionärer som har flyttat hit tycker ju samma sak. Varför ska deras skatter gå till Sverige när de bor här?

Nu vet jag inte exakt vilka förslag man har haft. Man kanske har försökt få hela inkomsten att beskattas här och det är förstås svårare. Man kan ta en del och förklara att det här är kommunalbeskattning.

Som sagt var, det är 25 procent, man kanske kan säga 10 procent här och 15 procent kvar i Sverige? Detta bara som en kompromiss och en möjlighet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag känner inte heller till vilken väg man har försökt diskutera för att nå en lösning på detta. I varje fall så är det ett aktuellt ärende fortfarande. Man borde inte ge upp. Vi har representanter i Nordiska rådet och där borde man lyfta de här frågorna för en diskussion igen. Det har ganska stor betydelse för vissa kommuner som har ganska många hemflyttare från Sverige. Så visst påverkar det vissa enskilda kommuners totala intäkter.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är en sak som jag inte har tittat djupare i, men jag misstänker att Åland har en större andel personer som beskattas på annat håll än vad Finland och Sverige har. Dessutom går de i kors så att de kanske inte tycker att det är ett problem. Men vi har en större andel, 60 miljoner är en rätt stor post för Åland.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Jag försökte bena ut om ledamoten var ute efter att kommunerna skulle få mera inkomster eller om det var pensionärerna som skulle få behålla SINK-skatten.

Däremot kan jag komplettera med att jag sitter som medlem i Nordiska rådet och jag sitter med i gränshindersgruppen. Jag har talat med representanter från skatteutskottet vid flera tillfällen om just den här frågan och kommit till att det stora misstaget man gjorde vid höjningen av SINK-skatten var att man kom med beskedet alldeles för sent.

Igen så gör de en informationsmiss, det är bra att kunna skylla på någon annan. Lärdomen är att vi behöver hela tiden bli bättre på information.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Bakgrunden till min motion har ingenting att göra med höjningen av SINK-skattning och eventuell dålig information, det är bara att summan blir större nu för dem som betalar skatt.

Tanken är ju inte på något sätt att de som beskattas i Sverige ska beskattas mera, vi har dubbelbeskattningsavtal osv. Det är frågan om den skatt som de betalar om man då kan förhandla sig till att en del går till kommunerna på Åland.

Som sagt var, det finns mycket pengar. Anser man att det är rättvist hur det drabbar Åland? Det är en sak att förhandla om och sätta Åland först.

Ltl Mikael Staffas, replik

Skillnaden mellan beskattningen av en svensk och en finsk pension är att när man lyfter pension i Sverige och bor utomlands så finns det ett tak på 25 procent, och när man lyfter pension i Finland så finns det inget tak. Skatten kommer upp och växer förbi 30 och man kan närma sig 40, alldeles beroende på hur hög pension man har.

Är ledamoten medveten om att han riskerar att höja skatten för flera av de pensionärer som har flyttat från Sverige och hit om han arbetar med den här motionen?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Självklart kan jag förstå att skatten kan höjas, självklart är det inte avsikten.

Som jag sade, jag har inte en slutgiltig lösning på hur man ska göra. Som jag ser det så kan de ju beskattas fortfarande och ha 25 procent i SINK-skatt. Sedan är det bara frågan om hur de pengarna fördelas. Kan Åland få en del av dem?

Ni sade att man har ett tak på 25 procent, det är inte ett tak, man har 25 procent. Många svenska pensionärer i Sverige betalar en högre skatt på grund av SINK-skatten. Skulle de flytta tillbaka till Sverige så betalar de lägre skatt än när de bor utomlands, men det är en helt annan diskussion, men ni tog upp det i repliken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Vi från Ålands Framtid tycker förstås att det är en bra motion. Det är slående när man går tillbaka till 2007, den 15 mars, när kollegan ltl Eklund tillsammans med dåvarande ltl Anders Eriksson lämnade in en motion med rubriken ”Åtgärder för att tillrättalägga så att inflyttade pensionärers skatter tillfaller bosättningskommun” att de argument som anfördes då fortfarande håller. Argumenten har blivit mer relevanta mot bakgrunden av den här höjda SINK-skatten i Sverige. Om man lyfter blicken och titta på problematiken som sådan så var den egentligen identisk som den är i dagens läge.

Enligt nordiska skatteavtalet från 1996 så är utgångspunkten att man betalar skatt där man har sin hemvist. Vad gäller pensioner så finns det ett undantag som säger att där pensionen betalas ut så har också den staten rätt att beskatta den pensionen vilket Sverige gör genom SINK-skatten.

På en nordisk nivå igen jämnar det här är mer eller mindre ut sig mellan medlemsstaterna. Detta är inget nollsummespel men i det stora hela kan det betraktas som det.

Men det slår ju fel mot gränsregioner som Åland. Vi har haft många utflyttade på femtiotalet som åkte till Sverige och jobbade när det var dåliga ekonomiska tider på Åland. Sedan har de kommit hem med pensioner från Sverige men har nu egentligen inte möjligheter att bidra till att finansiera den samhällsservice som de använder i dagsläget.

Här har vi en ingång till att hitta en lösning på problemet, det slår strukturellt sett fel för ett litet samhälle som Åland, medan det på den stora nordiska nivån kanske blir ett mera rättvist system.

Det är mot den bakgrunden som vi också måste argumentera i det nordiska sammanhanget, att det här avtalet slår fel mot Åland helt enkelt. Vi borde få ett undantag vad gäller den här punkten för åländsk del. Det finns ju väldigt, väldigt goda argument. Det här handlar inte om några stora belopp om man ser på transfereringarna mellan staterna. Men för Ålands del är det mycket viktigt och mycket välmotiverat just med tanke på att verkligheten ser ut så som den gör.

Vi tycker att den här motionen har ett vällovligt syfte. Man kunde kanske ha formulerat den lite skarpare så att vi skulle ge landskapsregeringen i uppdrag att faktiskt utreda vilka möjligheter det finns att se till att den här skatten tillfaller bosättningskommunen istället för ursprungskommunen som det är i dagsläget. Nog borde vi ha som målsättning att lösa den här problematiken.

Den diskussionen som fördes här huruvida enskilda drabbas eller inte, om man går vidare med det här, att man till exempel kunde få en högre skatt som anfördes i replik, det kan ju inte stämma endast mot den bakgrunden att man betalar bara 25 procent SINK-skatt i Sverige men kan få en högre skatt på pension här. Mellanskillnaden läggs ju på här i beskattningen om man överstiger 25 procent, men problemet är att de första 25 procenten alltid går till Sverige.

Som flera har varit inne på tidigare så kan man få ett avdrag för SINK-skatten initialt i sin beskattning. Men att få ett avdrag för skatten innebär ju inte att man får hela den erlagda skatten tillbaka. Det kan man först få när man ansöker om att få den avräknad. En avräknad skatt kan man bara få på en slutlig skatt. Det betyder att med ett års eftersläpning så kan man få hela skatten tillbaka. Man kan säga att en åländsk pensionär i dagsläget lånar ut mellanskillnaden mellan ett avdrag och en avräkning till staten under den här tiden. Det är också ett orimligt system. Man borde ju få behålla sina pengar redan från dag ett i det här läget.

Men det är ett knöligt system det här med dubbelbeskattning, avdrag och avräkning för utländsk skatt. Vi borde verkligen jobba för att de åländska pensionärerna skulle slippa både byråkratin och de eventuella samvetskval de har för att de inte kan vara med och finansiera den gemensamma välfärden. Vi har väldigt goda argument för det.

Vi stöder resonemanget om att utreda den ekonomiska verkligheten. När vi motionerade så lät utskottet den motionen förfalla på grund av nyval. Vi uppmanar finans- och näringsutskottet att behandla den här motionen, ta den på allvar och också höja ambitionsnivån att uppmana landskapsregeringen att arbeta för en lösning på problematiken parallellt med att man utreder de ekonomiska konsekvenserna av dagens system. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag kan ha fel men jag tänker på Anders Eriksson - mångårig nordist, medlem i Nordiska rådet och Ålands Framtid - lade han någonsin fram ett medlemsförslag i Nordiska rådet om att Åland skulle få ett undantag rörande de här sakerna? Nådde han också vägs ände när han tog reda på vilka faktiska möjligheter det finns? Känner ledamoten till det?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag kan inte svara på den frågan, tyvärr.

Däremot så känns det väldigt märkligt att vi skulle lägga ett medlemsförslag i Nordiska rådet enbart för att få till ett undantag från det nordiska skatteavtalet.

Man borde sätta sig in i skatteavtalet från 1996 när en eventuell revidering är på gång och i det sammanhanget trycka på att få till ett åländskt undantag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag blev bara lite osäker, för jag har fått andra uppgifter när det gäller skattejämkning för dem som lyfter pension från Sverige och bor här. Man kan få skattejämkning så att man inte blir utsatt för det som ledamoten nämnde att man ska vänta ett helt år. Jag har ingen annan källa än att jag har pratat med dem som har en anhörig som gått till skattebyrån och fått en jämkning. Är ledamoten säker på att man måste vänta ett helt år? Jag ställer mig lite tveksam till det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så som jag har förstått systemet så bygger det på att du kan få ett avdrag för den erlagda utländska skatten, det kan du få direkt. Men för att få avräkning på hela beloppet så då måste du vänta tills du har en slutlig skatt, och den fastställs ju i efterhand när du har lämnat in skattedeklarationen för det förra året och fått ett beskattningsbeslut på din skatt.

Det finns en viss diskrepans mellan avdraget och avräkningen och det är den som jag menar att man får vänta med.

Den stora delen av skatten som du har erlagt så får du behålla, men det finns en liten del som man får vänta med, om jag har förstått systemet rätt.

Ltl Mikael Staffas, replik

Eftersom det råder en viss tveksamhet så om det finns någon som lyssnar så råder jag dem att gå till skattemyndigheterna och söka jämkning så kanske det reder upp sig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Enda behandling

4 Nytt miljösmart privat tonnage i skärgårdstrafiken

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2017-2018

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 2/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget förkastar den här motionen eftersom dess syften till stor del redan är på väg att uppfyllas.

Vi kan konstatera att det i landskapets budget för 2018 finns anslag för förnyande av tonnaget i enlighet med den linje som motionären föreslår. Det sägs där att landskapsregeringen tänker begära in anbud på totalentreprenad på en hybridfärja baserad på eldrift för Föglölinjen. Det finns även en skrivning om att man under året avser begära in anbud på byggande av en eldriven linfärja till Prästösund.

Utskottet har fått ta del av både projektdirektivet och projektplanen för nytt tonnage till det tänkta förkortade färjpasset mellan fasta Åland och Föglö.

Projektplanen som nu finns innehåller inte allt utan den är en del av upphandlingen av totalentreprenaden och ska avslutas med en teknisk kravspecifikation och en planritning inkluderande krav på kapacitet, servicenivå och driftsäkerhet som förutsätts för den tilltänkta trafiken. Därefter vidtar själva entreprenadprocessen någon gång under det andra halvåret det här året. Så arbetet pågår och vi kan se fram emot en ny miljövänligare elbaserad hybridfärja på Föglölinjen så småningom.

Fru talman! Färjor baserade på eldrift är framtiden. Den framtiden är här nu. Att eldrift är vad man ska satsa på i framtiden kunde nog också i princip alla konstatera som var närvarande på seminariet som Ålands natur- och miljö anordnade i torsdags på sjöfartsmuseet. Både på seminariet och i utskottet berättades det om den norska eldrivna färjan Ampere och om Elektra i Finland.

Vår nya färja som landskapsregeringen planerar för hämtar sin inspiration från dessa och man kommer sannolikt att ta lärdom av för- och nackdelarna.

Utvecklingen sker i en rasande takt, så vi kan sannolikt få en ännu bättre och effektivare drift än vad de har både i Finland och i Norge.

Vad gäller just eldrift så är den i dagsläget främst lämplig för fartyg med relativt korta körpass på grund av batterikapaciteten, men teknikutvecklingen går snabbt som sagt. Det här syns i sjunkande priser och stigande prestanda. Så vi kommer att ha helt nya möjligheter ännu längre framåt i tiden.

Nu kommer vi däremot att utrusta den nya färjan på Föglölinjen med reservmaskiner i form av traditionella dieselmotorer som kommer att användas när det finns behov av extra effekt och då främst för att säkerställa körning i isförhållanden. Därför planeras det för en hybridfärja, i likhet med Elektra i Finland. Med en sådan hybridfärja minskar miljöbelastningen märkbart. Dieselmotorerna används bara då och då under vintern på Elektra. Likadant kommer vi sannolikt också att ha det här sedan.

Däremot så är linfärjan till Prästösund tänkt att vara enbart eldriven eftersom det passet är så kort och passar sannolikt bättre för eldrift. Det kommer sannerligen att bli spännande att följa med våra egna projekt.

Fru talman! Vi nämner också gasdrift i vårt betänkande som en eventuell möjlighet för längre färjpass i skärgårdstrafiken eftersom gas har lägre utsläpp till omgivningen än oljedrivna fartyg. Här finns det dock en viss osäkerhet gällande tankningsmöjligheterna, så det kanske inte blir aktuellt. Vi får helt enkelt se vad framtiden för med sig. Tack för ordet.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack ltl Petri Carlsson för ett mycket föredömligt anförande.

Visst är det på det viset att med kortare rutter så påskyndar vi också elektrifieringen av de nuvarande längre rutterna. Visst har jag uppfattat det korrekt?

Ltl Petri Carlsson, replik

Svaret är ja om det är så att vi väljer att investera i nya fartyg. Det är eldrift som är framtiden och den är här nu, och de är bättre anpassade, som jag har förstått det, för kortare färjpass. Då blir svaret naturligt ja. Det blir ganska självklart att om man går in för att investera för nya färjor så är det el som gäller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Den som enbart lyssnar på debatten här i Ålands lagting måste nog tro att det är fullständig strid och krig hela tiden mellan regeringspartierna och oppositionen och mellan olika personer, så är nog inte fallet, inte i utskottsarbetet i alla fall.

Jag skulle vilja rikta ett tack till ordförande Petri Carlsson för att han valde att lyfta den här åtgärdsmotionen som jag har skrivit.

Det är på det viset i utskottsarbetet att det också är ordförande som mycket lägger ribban för vad som tas upp till diskussion och vad som inte tas upp till diskussion.

Även de andra medlemmarna i utskottet har varit positivt inställda. Jag tycker att vi har fått ganska mycket fakta på bordet under resans gång.

Det är bra, fru talman, att landskapsregeringen avser att beställa en ny färja. Det är dock mindre bra att det tar till år 2022 innan det kommer att verkställas. Det är synd att landskapsregeringen inte mera har tittat på näringslivets behov och funderat efter var den här färjan borde sättas in. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, de största bekymren rent näringspolitiskt finns på sträckan Åva-Osnäs. Det är där som det är svårast att få utrymme att räcka till och det är främst fisktransporterna från Föglö som upptar kapaciteten. Jag har sagt det förut och jag säger det igen.

Det som jag däremot tycker att är mindre bra är att det går så oerhört ohemult långsamt för landskapsregeringen att komma framåt. Nu visar man ändå på en god vilja, men jag minns debatten för över ett år sedan, i mars, då sade nuvarande infrastrukturminister; ”landskapsregeringen kommer att bjuda ut det inom en snar framtid” alltså en ny färja. Det är över ett år sedan, och nu får vi höra att man eventuellt i höst kommer att bjuda ut detta och det tycker jag att är lite tråkigt.

Det som inte nämns så mycket i min åtgärdsmotion är linfärjan i Prästösund där landskapsregeringen nu för ett resonemang kring en elektrifierad möjlighet. Här känner jag en viss frustration, måste jag nog säga, över de här olika budskapen som kommer. Samtidigt som landskapsregeringen säger att man vill ha en elektrifierad linfärja över Prästösund och att man ska börja med den upphandlingen så säger man i det dokument som vi har diskuterat tidigare idag - förslaget syftar att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner - så säger man: ”En fördjupad studie av de ekonomiska förutsättningarna för en ny fast förbindelse till Vårdö, projekt Prästösund, kommer att genomföras. En fast förbindelse skulle medföra en inbesparing i driftskostnader samt att en planerad investering i tonnage inte behöver göras, men innebär även en förkortad restid vilket en stor region har nytta av.” Min fråga blir då, som en reflektorisk sådan, å ena sidan säger man att man nu vill beställa en elektrifierad linfärja, i ett annat dokument säger man att det vore nog smartast om vi byggde en fast vägförbindelse. Det här skapar frustration när landskapsregeringen inte kan peka med hela handen och tala om vad de vill.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag alldeles ärligt och uppriktigt tacka för stödet i finans- och näringsutskottet.

Eftersom det här nu har hanterats så väldigt väl så ska jag nogsamt se till att jag fyller på antal åtgärdsmotioner som finans- och näringsutskottet får bekanta sig med i framtiden.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom