Plenum den 18 december 2017 kl. 13.00

Beskrivning: Beskrivning: LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

AG


Plenum den 18 december 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Andra behandling. 1

1    Ny lag om Fordonsmyndigheten

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2017-2018

Första behandling. 2

2    Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2017-2018

Remiss efter bordläggning. 26

3    Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2017-2018

Enda behandling. 31

4    Förslag till budget för år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2017-2018

Budgetmotioner BM 1-48/2017-2018

För kännedom.. 64

5    Godkännande av förordningen om ändring av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Republikens presidents framställning RP 1/2017-2018

6    Polisernas avgångsålder

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Plenum slutar 64

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.

Meddelande

Talmanskonferensen har beslutat att det blir absoluta repliktider framledes. Avbytarlagen som avfördes vid senaste plenum kommer att tas upp till behandling den 8 januari 2018.

Andra behandling

1        Ny lag om Fordonsmyndigheten

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2017-2018

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår att lagförslaget ska förkastas.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag stöder ltl Bert Häggbloms förslag.

Talmannen

Ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Bert Häggbloms förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

2        Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om att lagförslagen ska förkastas i sin helhet läggs i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Fru talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat lagförslag nr 4/2017-2018 gällande införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. Landskapsregeringen har i sitt budgetförslag för år 2018, som ska behandlas här i lagtinget om en stund, föreslagit ett införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. I budgeten för år 2018 kan man läsa att landskapsregeringen föreslår att det införs ett nytt avdrag på löne- och pensionsinkomster i kommunalbeskattningen för att stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning.

I lagförslaget kan man läsa att ”motivet för införande av arbets- och pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen är att stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning”. Men också, sägs det i lagförslaget, ”för att lindra beskattningen av låg- och medelinkomsttagare”.

Till den första delen. Det här med att stimulera företagen är det alldeles korrekt att det tack vare förslaget kommer att finnas ungefär 1,3 miljoner euro mer för vissa hushåll att användas för konsumtion av varor och tjänster och förhoppningsvis till fullo hos de åländska företagen. Man kan tycka att beloppet är rätt måttligt i förhållande till företagens totala omsättning, men det må väl uppfattas som ett steg i rätt riktning.

Den andra delen av motiveringen, att man vill lindra beskattningen av låg- och medelinkomsttagare, kan behöva utvecklas. Eftersom beskattningen är indelad i huvudsak i förvärvsinkomster och kapitalinkomster, och det här lagförslaget enbart berör beskattningen av förvärvsinkomster, hade en mera korrekt beskrivning varit att i korthet uttryckligen nämna att lindringen av skatten hänför sig till förvärvsinkomster om högst 35 000 euro.

Avdraget kommer förvisso inte alla låginkomsttagare till del eftersom det måste finnas beskattningsbara inkomster för att det ska uppstå en kommunalskatt att göra avdraget ifrån. Men det finns, som bekant, andra avdrag som låginkomsttagare redan kan ta del av och som gör att det i vissa fall därigenom inte finns någon kommunalskatt att göra det nu aktuella avdraget ifrån.

Förutom införandet av arbets- och inkomstavdraget föreslås en ändring av grundavdraget på samma sätt som har gjorts i riket, dvs. en höjning från 3 060 euro till 3 100 euro och därtill att kommunalskattelagens 9 § 7 mom. upphävs, vilket gör en teknisk anpassning med anledning av att inkomstskattelagens 72a § 2 mom. upphävs.

Talman! Utskottet noterar avslutningsvis att den minskade kommunalskatt som införandet av arbets- och pensionsinkomstavdraget medför kommer att kompenseras fullt ut av landskapet. Detta hanteras i enlighet med förslaget till landskapslag om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget.

Talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslagen antas oförändrade.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ledamot Silander talade om syftena med lagen och bl.a. om tillväxten. Jag undrar litet mera exakt, hur mycket kommer det att påverka BPN-tillväxten exempelvis?

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Den frågan kan jag inte besvara. Ser man till de åländska företagens totala omsättning och jämför med dessa 1,3 miljoner så är det naturligtvis en ganska liten andel som det trots allt är frågan om.

Sedan vet jag inte heller med säkerhet om alla de här frigjorda medlen kommer att användas just hos de åländska företagen. Så det är svårt att säga. Men det är åtminstone bättre än att ingenting görs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Till utskottets ordförande skulle jag vilja ställa två frågor av kompletterande karaktär som jag saknade i betänkandet.

Vad kommer kostnaderna för införandet av det här avdraget att bli med tanke på att vi måste blanda in, inte bara förvaltningen i stort och kommunerna, utan vi måste även blanda in den finska skatteförvaltningen för att få det här att fungera. Vad är kostnaden för det?

Och med tanke på de diskussioner som vi hade i samband med det allmänna avdraget för ett antal år sedan, hur kommer det här att slå mot församlingarnas ekonomi? Kommer det här att drabba församlingarnas inkomster?

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Den första frågan – det är en sak som vi naturligtvis har tagit upp med representanter för skattemyndigheterna. Svaret på den frågan är att det rör sig i storleksordningen om 20 000 euro.

Den andra frågan, om hur detta påverkar församlingarnas inkomster, har vi inte berört i utskottet som sådant. Min uppfattning är att det inte berörs. Den frågan kan jag kanske återkomma till.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det. Jag ska återkomma i mitt anförande om en stund till övriga konsekvenser av det allmänna avdragets återinförande.

Tack för upplysningarna om kostnadssidan. Det man rent allmänt kan säga är att utskottet verkligen tror på landskapsregeringens budskap. Att ett personligt avdrag, med en skattelättnad om åtta euro per månad, ska göra att den enskilda individen vill satsa 100 euro, om man kommer i åtnjutande av dem, för att få fart på den åländska ekonomin. Det låter litet absurt med de argument som utskottsordföranden nämnde. Sedan kan man ju se effekterna av avdraget, dvs. hur rättvist det är med tanke på hur det fördelas.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Jag kommer inte att upprepa mera. Jag har samma intryck att det är ju inte så mycket det här. Det måste ju ses som en del av övriga åtgärder som man vidtar för att näringslivet ska må bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Ärade kolleger! Allmänna avdrag till befolkningen är alltid trevligt om man som regeringsparti har finanser för att göra det. Det är väl den första allmänna invändningen mot avdraget som jag vill återupprepa från den budgetremissdebatt som vi hade för några veckor sedan. Det är helt okej att fördela pengar till befolkningen i retur, om vi säger så, med tanke på det invecklade system som vi har visavi Finland. Men att börja införa avdrag - som man också kommer att utöka under kommande budgetår - när man har ett faktiskt budgetunderskott som man visar upp, så vill jag fortfarande resa den lilla varningen, att man tillämpar en finanspolitik utan att man har finanser för det.

Det är även värt att upprepa det som vi också har sagt tidigare om ett avdrag som faktiskt inte underlättar för dem som har det sämst ställt i samhället.  Det är ju också litet uppseendeväckande med tanke på det som ofta är syftena med den här typen av avdrag. Som jag redan sade i replikanförandet med utskottsordförande Silander, att ska åtta euro per månad ge den här effekten på samhällsekonomin.

Det är de allmänna invändningarna. Naturligtvis kommer inte Centern att rösta emot det här, men man måste fråga sig om det är riktigt hållbart det som regeringspartierna lägger fram.

Det är litet märkligt att utskottet inte har fördjupat sig desto mera i de frågeställningar som naturligtvis införandet av ett avdrag föranleder. Jag nämnde redan församlingarna. Det finns inget riktigt svar. Man kan också fråga sig hur skatteförvaltningen ska tolka det här. Vi har ju frågan om dividender från onoterade företag som också i vissa fall räknas som förvärvsinkomster. Hur ska det tolkas i det här sammanhanget när det är dags för skatteförvaltningen att ta i bruk avdragets effekter i vardagen? Det är sådana här frågeställningar som man gärna skulle få svar på innan man som lagstiftare är med och sjösätter nya system.

Det är intressant med den här typen av brytpunkter. Det är intressant därför att vi har ett system där förvärvsinkomster går hand i hand med kapitalinkomster. Nu föreslår regeringspartierna, som utskottsmajoriteten har omfattat, ett system där du kan lyfta 34 000 euro i förvärvsinkomster och du får den här avdragseffekten och skatterabatten till fullo, och så kan du lyfta 150 000 – 200 000 eller mera i kapitalinkomst. Men du får det här avdraget, trots allt, fast du är mycket mer förmögen än de flesta ålänningar, medan de som verkligen skulle behöva detta - och där ett sådant här avdrag skulle ha effekt - inte ens får det tillgodo på något vis. Det är en välfärdspolitik som förvånar i alla fall mig.

Sedan har vi det som förtjänstfullt har lyfts fram i den allmänna debatten om neutraliteten mellan olika inkomstslag. Det tycker jag också att utskottet borde ha fördjupat sig i. Det är nog med litet långa tänder som man nästan accepterar det här. Skulle det ha funnits normalt med tid så skulle jag nog ha föreslagit att utskottet skulle ha tagit sig an frågan på nytt, med tanke på de komplikationer som väntar i den praktiska hanteringen. Men det är svårt att låta sig göras med tanke på att årsskiftet kommer emot. Nu avslutar vi den här höstsessionen om någon dag, så det låter sig väl inte göras. Men lite bakläxa till utskottet!  Man borde ha tagit mer fasta på de komplikationer som det här avdraget kommer att medföra.

Talmannen

Fem repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Det är lite mycket ”å ena sidan” och ”å andra sidan” när nyvalda gruppordföranden för Centern, ltl Harry Jansson, för fram gruppens politik. Det lät lite märkligt måste jag säga. Vad är Centerns linje i det här? Ska man rösta för eller ska man inte? Får utskottet bakläxa eller får man inte?

Den mest väsentliga frågan av allt nu - är det en så kraftigt tuff ekonomisk situation nu så att man inte har råd med det här? Så har det inte låtit tidigare. Har vi ett underskott eller har vi inte ett underskott? Vilken är Centerns linje i den frågan?

Vi har hört olika beroende på vem som pratar i talarstolen och i vilken fråga man lyfter det här. Har landskapet ett underskott eller inte enligt Centern? Det skulle vara intressant att få veta.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag får tacka ltl Petri Carlsson för det. Det ger mig anledning att påminna att Centern, under den här mandatperioden, har sagt att det påstådda underskottet som regeringsblocket har fört fram inte är korrekta. Vi stängde demensavdelningen på ÅHS på helt felaktiga grunder. Ltl Runar Karlsson, från Centern, har försökt få regeringsblocket att ta sitt förnuft tillfånga när det gäller denna fråga. Man använder hållbarhetsargumentet för att stänga demenssidan, som är så oerhört viktig med tanke på vilka utmaningar som vi har. Det är ett typexempel, ledamot Carlsson. Det är inte riktigt hållbart, det som regeringen presenterar. Det är ju i linje med det, eftersom man har använt hållbarhet som ett motiv för att stänga demenssidan. Men nu plötsligt spelar det här underskottet ingen roll. Nu kan man utdela ett allmänt avdrag, en skatterabatt i stället.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag förstod faktiskt inte. Har vi ett underskott eller inte? Jag får ingen klarhet i det. Nu redogör ltl Harry Jansson för att vi inte har ett underskott, för det var fel det som han presenterade. Men i jämförandet förde ju ledamoten fram att vi har ett så stort underskott så att vi inte har råd med skatteavdraget. Hur ska Centern ha det? Har vi ett underskott eller har vi inte?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Vi måste utgå ifrån att ltl Petri Carlsson förmår att läsa innantill, kan tolka regeringens budgetförslag och ser att det finns en minusrad längst ner. Jag antar att ledamoten har läst budgeten och förstår att man från landskapsregeringen har fört fram ett budgetförslag som är underbalanserat med ca 4 miljoner.

Från Centerns sida har vi tidigare sagt att de här siffrorna är överdrivna, med tanke på hur man har hanterat PAF-snurran osv. Det finns orosmoln vad gäller den ekonomiska utvecklingen, men de har inte varit så alarmerande som regeringsblocket har påstått, bl.a. för att kunna stänga demensavdelningen. Man har använt lite oschysta metoder för att uppnå saker och ting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Centern behöver nog klargöra - är man för det här förslaget eller är man emot det? Man kan inte skylla på brådskan med att gå på julledighet och att man på grund av det skulle vara för det när man egentligen är emot det. Det var ju så det lät i anförandet. Klara besked, antingen för eller emot! Det tycker jag att skulle vara hederligt mot lyssnarna och väljarna därute.

Det ganska intressant när Centern, via gruppledaren Jansson, säger att skattepolitik - och speciellt tillväxtpolitik - kopplad till skattepolitiken ska bedrivas endast då man har överskott i ekonomin. Jag tror att det finns många ekonomiskt sakkunniga därute i världen, väldigt många finansministrar, som skulle bestrida ett sådant påstående om det skulle bli diskussion om det. I Sverige införde man jobbskatteavdrag med underskott. I Finland genomför man skattepolitik som bäst. Vi ska inte ta USA som exempel ändå, men tillväxt försöker man ju skapa för att råda bot på en negativ ekonomisk utveckling i ett samhälle och ett land… (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Finanspolitik är oerhört viktig. Jag hoppas att finansministern är medveten om att finansministern inte har alla de instrument som man behöver i sin verktygslåda för att skapa en hållbar åländsk finanspolitik. Jag utgår ifrån att finansministern kommer att svara på de frågeställningar, av teknisk natur, som påverkar avdragets konsekvenser. Jag utgår ifrån att finansministern återkommer i ett allmänt anförande och levererar det.

Om finansministern skulle ha lyssnat så sade jag att ”det är med långa tänder man som lagstiftare går med på den här typen av lagförslag”. Inte kan vi ju vara emot att vi ger en skatterabatt. Men det är ju sättet som man gör det på och de svårigheter som väntar för skatteförvaltningen. Därför tycker jag att finans- och näringsutskottet har tagit för lätt på uppgiften då man hanterat förslaget.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nu säger Centerns gruppledare att eftersom man inte har hela paletten av finanspolitiska instrument, dvs. hela skattebehörigheten, så ska man helst inte bedriva skattepolitik överhuvudtaget. Det är ju så man måste tolka uttalandet. För att man inte har helheten så ska man helst inte göra ens det här lilla steget. Det är en väldigt passiv självstyrelsepolitisk hållning, vill jag hävda, som framförs av Centern här. Det gläder mig oerhört om vi har ett lagting - åtminstone en majoritet i lagtinget - som ändå anser det motsatta, att vi ska bedriva god självstyrelsepolitik fast vi inte har hela paletten.

Ltl Harry Jansson, replik

Tror finansministern att vi med åtta euro i månaden i skatterabatt kommer att få fart på ålänningarnas konsumtion så är det bara att gratulera. Det känns ju faktiskt lite som knappnålspolitik att komma med det här systemet. Först höjer man avgifterna inom ÅHS - så att de t.o.m. blir inflationsdrivande i samhällsekonomin - sedan lanserar man en medieskatt, och så kommer man med detta. Det finns ju ingen balans i det som finansministern får sitt regeringsblock att hantera dessa finanser på. Det är inte riktigt hållbart, bästa finansminister!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ltl Harry Jansson sade i ett pressmeddelande att ”nu ska man visa vad Centerpolitik är i lagtingssalen”. Jag blir, liksom mina kollegor, litet förvirrad över vad det är som man egentligen vill. Jag håller med i analysen att det är ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Jag kan i alla fall konstatera att man från Centerns sida, åtminstone i det här fallet, inte tycker att man ska använda de självstyrelsepolitiska verktyg som man har i boxen för att på så sätt också kunna visa att - jo, vi använder den behörighet vi har och vi behöver få mera behörighet.

Man vill inte heller ge tillbaka något till skattebetalarna, utan alla pengar som går tillbaka till samhället ska gå till dem som behöver mera bidrag så att de som jobbar inte ska få något tillbaka.

Ltl Harry Jansson, replik

Nej, bästa ltl Ingrid Johansson. Centern vill ju att de finanspolitiska åtgärder som görs från parlamentets sida också har effekter för dem som har det svårast i samhället. Nog är det märkligt att de som verkligen behöver ett litet tillskott i vardagen står helt utanför detta. Det här måste ha varit en chock för socialdemokraterna när man insåg att man har gynnat alla andra utom dem som har det svårast. Man har gynnat dem som har höga kapitalinkomster. De kommer att få den här skatterabatten. Men de som verkligen berörs av svårigheter i vardagen - ensamförsörjare – de kommer oftast att hamna utanför det här. Det är en sned fördelningspolitik som regeringsblocket företräder.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi lever nog i två helt olika världar, ltl Harry Jansson och jag. Det är väl inte första gången som vi har konstaterat det i och för sig.

Avgifterna på ÅHS höjdes, men för dem med allra lägst inkomster så sänktes de. Medieskatten som införs är halverad för ensamförsörjare. Det ska tillsättas ett råd som jobbar med fattigdomsfrågorna. Väldigt mycket görs på de punkterna.

Jag är i alla fall så mycket mitten/höger-politiker att jag kan tillstå att även de som betalar skatt kan få tillbaka, om det dessutom kan göra att vi kan utjämna förhållandet mellan den lite svagare tillväxten på Åland och den starkare tillväxten i riket.

Ltl Harry Jansson, replik

Till alla de delarna kan ja hålla med ledamot Johansson. Det är bra att landskapsregeringen sent omsider aktiverar sig på andra fronter än just med det här allmänna avdraget.  Men som jag sade, för att det ska ha effekt för den enskilda individen så borde det ha varit uppgjort på ett annat sätt.

Ledamoten tycker att det är okej att de verkligt rika i samhället kan få det här avdraget men att de som verkligen behöver den här skatterabatten på 100 euro, de har ingen fördel av det.

Sedan representerar ledamoten ett parti - och tydligen ett regeringsblock - som lägger fram lättvindiga lagförslag. Det har vi sett tidigare hur det har gått för dem i lagstiftningskontrollen. Jag är inte alls förvånad över hur lättvindigt ledamoten tar på lagarnas tekniska kvalitet, tvärtom! Men det är sorgligt med tanke på lagtingets renommé.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen till huvudanförandet inleds av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström

Tack fru talman! När man lyssnar på ledamot Jansson så får jag det inte att gå ihop rent logiskt. Dels är det här avdraget bara en spottstyver och en liten tumnagel. Men däremot är det tydligen så stort så att väldigt rika människor skulle ägna sig åt ganska avancerad skatteplanering och se till att inkomsten hålls några hundringar över den här gränsen, säg 14 500, och tar ut resten i kapitalinkomst för att åtnjuta den här hundringen. Hur ska ni ha det egentligen?

Ltl Harry Jansson, replik

Nu tror jag att ledamot Wikström totalt har missförstått det här. Jag har absolut inte pratat om någon skatteplanering och att de verkligt rika kommer att bry sig om den här hundringen. De behöver den inte på samma sätt som de som verkligen har det sämst ställt. Men du får den här effekten, bästa ledamot Wikström. Det är effekten som vi talar om. Jag tog fram det för att belysa hur fel upplagt det här avdraget är i grunden. Svårare är det inte!

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! Om man vill skatteplanera så finns det alla möjliga kryphål att göra det på. Men hundra euro är ändå en skillnad för just den här gruppen som det rör sig om – med upp till 35 000 i årsinkomst -vilket jag inte tycker att är alltför högt. Ganska lagom ändå. Det är inte alls de rikaste i vårt samhälle som kan åtnjuta de här pengarna.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är sant, ledamot Wikström! Samtidigt har man aviserat att det här avdraget ska höjas till samtliga som har upp till 55 000 euro. Det står så i budgetförslaget, bästa ledamot Wikström, ni måste läsa på lite där. Därmed har man ju redan tagit ytterligare en miljonkostnad för detta lagting att bära i framtiden. Det är därför jag menar att det inte är hållbart. Samtidigt säger man att det finns ett budgetunderskott, enligt budgetförslaget, men det är ingenting man behöver bry sig om när man fördelar pengarna framöver.

Som förträdare för socialdemokraterna, bästa ledamot Wikström – så visste egentligen socialdemokraterna vad de gick med på när detta avdrag skapades? Jag ställer mig faktiskt den frågan. Förmodligen inte är svaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av ledamot Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Tack fru talman! Bästa lagtingsledamöter och regeringsmedlemmar! Jag ska försöka att vara lite tydligare. Jag utgår ifrån min reservation och den avslutas med följande, att ”jag föreslår att lagförslaget ska förkastas i sin helhet”. Lagtingsgruppen är dessutom helt enig i frågan.

Fru talman! Remissdebatten inleddes med ett gruppanförande på följande sätt. ”En av de mera märkbara åtgärderna är införandet av ett skatteavdrag riktat till låg- och medelinkomsttagare. Personer med 35 000 och mindre i årsinkomst kommer genom avdraget att få en hundralapp mera i plånboken. Pengar som kan användas till köp av tjänster och varor”. Tydligare än så tror jag inte att det kan sägas.

Jag höll själv senare ett anförande och påpekade att de som ligger under 13 900 inte har någon nytta av det här, de är ungefär 6 000. Finansminister Perämaa replikerade då och sade ”Jag har svårt att tro att alla representanter för medierna och de övriga 29 lagtingsledamöterna skulle ha missförstått detta och inte begripit en så självklar sak, att om man gör ett skatteavdrag så kan man bara göra det om man har betalat in skatt”.

Citatet som jag inledde med var från det stenografiska protokollet av liberalernas gruppordförande, fru vicetalman Eriksson, alltså ”personer med mindre än 35 000 får en hundralapp i plånboken.” Tydligen hade inte den liberale finansministerns s.k. självklara sak uppfattats av den liberale gruppordföranden. Men ministern sade faktiskt själv också ”framförallt så föreslår vi ett arbets- och pensionsinkomstavdrag för totalt 1,3 miljoner som kommer att gynna låg- och medelinkomsttagare.”

Sedan, fru talman, så fortsätter vicetalman Eriksson med följande ”Liberalerna tycker att det är bra att gynna dem med minst inkomst som ofta har det svårt att få ekonomin att gå ihop. Ofta handlar det om kvinnor och i många fall också om ensamförsörjande”. För oss har det varit viktigt att pensionärerna inom inkomstspannet finns med i gruppen som får göra avdraget. Jag kan förstå att man vill gynna dem som har en låg inkomst, men att ha ett avdrag som inte kan användas av dem som ligger under 13 900 så kanske inte är det korrekta. För dem som ligger ovanför så är de som kallas medelinkomsttagare. Enligt den definition som vi fick från ÅSUB, och som många andra använder, så gäller det alltså att ligga under 60 procent av medialinkomsten för att vara låginkomsttagare och då har man ingen nytta av det här avdraget. Ni kunde kanske ha andra åtgärder i tanken men den här debatten gäller ju nu enbart det här avdraget och inte de andra punkterna som redan har nämnts här.

Fru talman! Som det också nämndes här tidigare så kommer gränsen att justeras till 55 000. Jag tror nog att ni har svårt då att kalla det för ett medelinkomstavdrag, snarare ett medel- och höginkomstavdrag.

Fru talman! Det var också fråga om tillväxten. Det här avdraget ska stimulera tillväxten. Då kan man fråga sig hur mycket det påverkar. Jag frågade ordföranden men fick inte svar där.

I den här remissdebatten så hänvisar man också till det s.k. Reinfeldtska avdraget i Sverige. Det är också ett fel, för Reinfeldt var mannen som låg bakom ”öppna våra hjärtan” och går väl vidare med begrepp som ”Reinfeldthyddor” men det var nog finansminister Borg som låg bakom jobbavdraget. För hela idén med jobbavdraget var ju, som det framkom här, en koppling till inkomstuppgörelsen. Idén var nämligen att om löneförhöjningarna är små så får man ett jobbavdrag och får den vägen lite pengar i plånboken. Det systemet fungerade rätt bra under flera år och Sverige kunde behålla sin konkurrensnivå. Det här systemet, som väl också nämndes här tidigare idag, är ju också en del i Sipiläs konkurrensavtal där vi för någon vecka sedan såg sänkningen av skatterna efter att ha haft moderata löneinkomstuppgörelser. Jag gjorde en liten jämförelse.

Förr i tiden gällde det att barnen skulle vara snälla och få julklappar så småningom. Det var liksom idén med de här jobbavdragen som Sipilä hade. Här kastar ni ut en hundralapp åt alla ålänningar några dagar före jul och så hoppas ni att ni ska få röster sedan om några år. Det är därför som jag har kallat det för ett populistiskt avdrag och det anser jag fortfarande att det är.

Fru talman! Ska vi jämföra det med någonting annat så är det väl nog - som jag lite var inne på här också - Trumps skattesänkning. För den är precis lika kravlös och den kommer precis också före jul.

Sedan gällde det tillväxten. Den finska skattesänkningen är ungefär 130 miljoner, vilket gör just 1,3 miljoner för Åland. Tyvärr så har jag inte lyckats hitta någon beräkning på om det kommer att påverka tillväxten. Men det är väl inte därför som man har gjort det, så därför har man inte brytt sig om det heller. Däremot så hittade jag det när det gäller USA. Där är skattesänkningen ungefär 150 miljarder euro. Om vi bortser från president Trumps uppskattningar, som jag inte tror så mycket på, så tror ekonomerna i Vita huset att det kan påverka tillväxten med 0,8 procent. Den sänkningen är alltså 450 euro per amerikan. Den här är ungefär 45 euro per ålänning. Om vi jämför det så är det rimligt att tillväxten ligger på ungefär 0,08 procent, vilket är inom felmarginalen för mätningen av BNP. Så det är den stora tillväxten som ni förväntar er.

Bästa lagting! Jag tror att vi kan börja enas om att det här avdraget nog inte ger pengar som kan användas för konsumtion för alla de låginkomsttagare som ni vill rikta det till. Jag tror att vi också kan ena oss om att det nog inte ger någon större tillväxt heller. Frågan är om vi också kan ena oss om att just de kvinnor, de ensamstående och de pensionärer som ni vill rikta er till, så ligger utanför det här avdraget.

Detta med att lagtinget ska överta beskattningen så har ju inte Åländsk Demokrati riktigt ”gjort vågen” för förr och vi gör nog än mindre ”våg” nu. Kanske ni andra också så småningom kan börja fundera på det.

Som också tidigare ledamot här talade till socialdemokraterna så vill också jag rikta några ord - speciellt till min kollega Winé i utskottet - att jag hoppas att ni så småningom börjar inse vad det här avdraget är. Det kanske inte är så som ni hade hoppats.

Finansministern lyckades för tillfället åtminstone lura sin egen gruppledare och kanske lura er också. Så jag hoppas att ni kan stöda den här reservationen. Ni behöver inte stöda mig. Ibland stöder jag också era förslag i stadsfullmäktige. Det är så det fungerar.

Däremot, om ni vill hjälpa kommuninvånarna, så har ni nu föreslagit en sänkning av landskapsandelarna med ungefär 4 miljoner euro. Sedan vill ni sänka för ålänningarna med 1,3 miljoner i helt olika riktning. Ni kunde ju minska sänkningen till kommunerna och då skulle förmodligen samtliga de personer som ni nu exkluderar kunna ha nytta av det. Och kostnaderna som det var tal om här, så vad jag kan förstå – det gäller ju både i kommuner, i landskapet och i skatteförvaltningen – så börjar de närma sig 100 000 euro. Välfärd ger det definitivt inte!  Jag hoppas att ni också kan ge stöd till min reservation. Jag aviserar att jag tar det till omröstning.

Talmannen

Talmannen vill påminna om att under debattens gång så ska vi använda respektfullhet särskilt vid olika ordval. Första replikväxlingen inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Och tack för det slutliga påpekandet. Jag vill med klarhet och tydlighet dementera det påståendet som ledamot Toivonen nämnde, att någon medvetet skulle försöka lura någon och också att man skulle ha blivit lurad i den här frågan. Jag personligen, och med säkerhet vet jag att den mycket väl erfarna kollegan, garanterat visste exakt vad det var som vi var på väg in i.

Jag stöder förslaget och jag stöder det fortsättningsvis. Jag tycker att ledamot Toivonens resonemang haltar. Det bygger på att det skulle finnas någon tydlig och klar definition - som ÅSUB säger att är låginkomsttagare - som det egentligen inte finns och som är allmänt gällande. Då skulle man så fort man kom över gränsen till att vara medelinkomsttagare ha det hur bra som helst. Är du ensamstående med 18 000 i inkomst så inte har du det så himla tätt med pengar. Det här påverkar inte heller övriga bidrag.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tror inte att jag har sagt att någon medvetet har lurat, man kan också lura omedvetet. Men jag citerade ju här vad gruppordföranden sade inledningsvis, att ”alla skulle få en hundralapp som kan användas till köp av varor och tjänster”. Då uppfattade jag nog att personen har fått en litet annan bild av det, men det är svårt att veta. Orden står så där.

Sedan detta med låginkomst. Eftersom det finns en allmänt vedertagen definition som Eurostat, EU och ÅSUB osv. använder sig av, så kunde ju också regeringen ha använt sig av det och skrivit att ”det här är ett avdrag för medelinkomsttagare”.

Som ni säger, det är inte en stor skillnad. Men fortfarande är det för medelinkomsttagare och inte för låginkomsttagare.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Den där samatiken tänker jag inte gå in djupare i. Vi har haft den också i utskottet under behandlingen. Däremot konstaterar jag att för familjer och för personer med de lägre inkomsterna, kring 20 000 euro, inte har särskilt gott om pengar i alla lägen.

Det är också så att vi har ett socialvårdssystem som ofta slår in under de här inkomstnivåerna. Det är en ganska skarp gräns att få över 16 000 euro i årsinkomst, t.ex. om låginkomstskyddet på ÅHS höjs, men också andra bidrag försvinner när man kommer över dessa inkomstklasser. Det här bidraget påverkar inte övriga bidrag. Är du ensamstående med två barn och har rätt till bostadsbidrag så fortsätter du att få ditt bostadsbidrag och får den här slanten över. Jag kan förstå om ledamoten Toivonen inte tycker att det är mycket pengar med 100 euro, men det finns faktiskt många familjer därute som tycker att 100 euro är mycket pengar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det här ärendet gällde avdraget och inte de andra ärendena. Men det är klart att en hundralapp kan betyda mycket. Det kan väl också betyda mycket för dem som ligger under 13 900?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Med risk för att bli långt citerad i ett anförande längre fram så tänkte jag ändå ta den här repliken.

Jag tycker att det är ganska självklart för oss alla i lagtinget, åtminstone för oss alla som sitter här nere, att det här är ett avdrag på förvärvsinkomsten för alla som tjänar under 35 000 euro och som betalar den skatt som det handlar om. Det är inget konstigt. Ledamot Toivonen lyfter upp någon grupp som inte betalar den här skatten. Det är en helt annan sak.

När det gäller ledamot Toivonens politiska och ideologiska linje så är det viktigt att ålänningarna får se att ledamot Toivonen har röstat i stadsfullmäktige mot en skattesänkning och nu också mot ett avdrag på skatten. Ledamot Toivonen ligger nog långt till vänster i de här frågorna.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag motsätter mig för det första hur man marknadsför det här avdraget. Man säger att det är låginkomsttagare som drar nytta av det. Vi vet att de inte drar nytta av det. Det andra är att det ska ge en tillväxt och det vet vi att det inte gör. Där är problemet.

Sedan var jag inne på att det kostar mot 100 000 euro att göra den här slingan - att betala ut lite pengar och som man ska räkna ut - samtidigt som man drar 4 miljoner från kommunerna. Man kan väl likaväl minska på den neddragningen och dra ner med 1,3 miljoner.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Till det sista är det ju så som jag sade. Jag konstaterade bara att ledamot Toivonen är emot alla former av skattesänkningar och står för en annan sorts politik. Det får han göra.

Jag har inte marknadsfört det på det sättet personligen. Jag tycker också att tillväxt är en viktig fråga och att de som betalar skatt kanske ska få behålla lite mera av det som de betalar. Det tycker jag att är rättvist.

När det gäller tillväxtfrågan så är det klart att det blir mera tillväxt om man möjliggör för mer konsumtion, mera pengar i plånboken än om man inte gör någonting alls. Det är klart att det blir mer. Sedan i hur stor grad det blir, så där delar jag inte alls ledamot Toivonens uppfattning om att det inte alls påverkar tillväxten. Det är nog någonting som ledamot Toivonen får stå för själv.

Så stå inte och påstå att vi är eniga i frågan, för det är vi inte!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag sade inte att det är ”inte alls” jag sade att ”det rimligtvis kan ligga i storleksordningen 0,08 procent” och det är ganska litet, för att inte säga korrekt! Att det är ”väldigt litet” och ”inom felmarginalen” sade jag också!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Mikael Staffas.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag lyssnar på vad ledamoten säger. Han hyllar det svenska jobbskatteavdraget och den regering som har fört fram det. Skillnaden mellan det avdrag som vi för fram här och det svenska, är att vi tar också med pensionärerna.

Är ledamoten emot att också pensionärer får ta del av sådana här avdrag?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nej, generellt sett, absolut inte! Kritiken var ju mest mot att det här är som att kasta ut karameller utan att kräva någonting i stället. Jag tyckte personligen att det här jobbskatteavdraget i Sverige var väldigt bra. Nu har vi samma sak i Finland. Men det här är inte den typen av avdrag. Det här är ett kravlöst avdrag.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack talman! Nu blev jag litet fundersam. Ska vi då kräva någonting av dem som ska ta del av de här avdragen - som pensionärerna - för att man ska få vara med? De som arbetar är sin sak. Men ska vi sätta dem i arbete eller hur menar ledamoten att vi ska utveckla det här?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nu är vi nog utanför ärendet. Men eftersom jag får frågan, så nej.  Det var ju en av de brister som fanns i det svenska jobbskatteavdraget. Eftersom man gjorde det år efter år så kom det en skillnad mellan pensionärernas skatt och de som jobbade. Då borde, som jag ser det, pensionärerna automatiskt fått det, för de ligger ju inte i några löneförhandlingar. Så jobbskatteavdragen kan baseras på basen av resultaten i löneförhandlingarna men att pensionärerna också skulle ha samma avdrag. Så ser jag det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! ”Ledamot Winé känner sig lurad” eller någonting sådant sade ledamot Toivonen. Nej, ledamot Toivonen. Jag känner mig inte lurad. Det här skatteavdraget är vad jag väntade mig och vad jag kände att jag kunde få för en viktig grupp.

Om jag tar t.ex. ensamstående föräldrar med en lön mellan 20 000 och 30 000, så kan det här faktiskt vara något som de känner tacksamhet över för att få, eftersom det kanske ger någonting tillbaka till den redan ansträngda ekonomin som de har. Där känner jag att jag kan vara med och hjälpa dem. Det är en grupp som ofta kommer emellan. De ligger på en för hög lön för att kunna ta del av det bidragssystem som vi har, men de har för lite för att barnen ska känna att de har samma möjligheter som alla andra barn i deras klass till exempel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Ledamoten Toivonen gör det klart här som om det skulle vara någon nyhet för någon att de som tjänar under 13 900 inte kommer i åtnjutande av skatteavdraget. Det är något som vi alla är mycket medvetna om. Det som har varit svårt genom årens lopp - och som många regeringar har försökt - så är att ge den gruppen med minst inkomster i vårt samhälle mera att röra sig med. Men det har visat sig vara ganska komplicerat, särskilt om man lyfter bostadsbidrag eller andra bidrag. Då har ett sådant här extra stöd slagit ut befintliga stödsystem, så det har t.o.m. varit negativt för stödmottagaren.

Vilka stödåtgärder föreslår ledamoten Toivonen? Hur ska vi göra för att kunna hjälpa de här grupperna genom att öka deras transfereringar och deras inkomster?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman, även om det här nog ligger utanför repliken!

Jag har en motion om detta med arvode för pensionärer och andra olika grupper. Det är ju ett alternativ. Det kanske kan gå framåt så småningom, nu har det ju gått väldigt långsamt. Komplicerat är det men det hör inte till det här ärendet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa fru talman! Det hör i allra högsta grad till det här ärendet. Eftersom ledamot Toivonen vid upprepade tillfällen har sagt att lagtinget inte förstår vad de gör och att vi inte begriper att de här pengarna inte går till dem med de minsta inkomsterna. Men om vi vill hjälpa de grupperna - vilket vi vill och som jag tror att har ett stort stöd här i lagtinget - så hur gör vi? Jag har varit med i åtminstone tre regeringar som har sökt ett svar på den frågan och det är långt ifrån enkelt. Men om ledamot Toivonen har något att föreslå så lyssnar vi med stort intresse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg

Tack fru talman! Bästa lagting! Införandet av det nya arbets- och pensionsinkomstavdraget visar på komplexiteten och svårigheten i att i en och samma åtgärd bedriva en tydlig tillväxtsatsning som gäller alla, även personer med de lägsta inkomsterna. Stödsystemen inom socialskyddet är en helhet och måste ses som det och eventuella ändringar motverkar sitt syfte genom att de påverkar övriga transfereringar. Det är positivt att landskapsregeringen under 2018 avser att tillsätta ett råd för bekämpning av ojämlikhet och ekonomisk utsatthet samt att en uppföljande utredning om ekonomisk utsatthet genomförs av ÅSUB under nästa år.

Arbets- och pensionsinkomstavdraget är en viktig signal som sänds ut till samhället att det lönar sig att arbeta. Den signalen är det viktigaste nu när avdraget sjösätts. Att 1,3 miljoner går ut i samhället som en potentiell tillväxtfaktor för näringen och konsumtionen av varor och tjänster är givetvis mycket betydande och positivt. Tillväxt ger också en större och bredare arbetsmarknad och är kanske det viktigaste verktyget i arbetet mot fattigdom.

Hur systemet i framtiden, efter 2018, kommer att laddas och för vem är inte ännu bestämt. Men nu behandlar vi ett system för att bedriva tillväxtåtgärder som direkt kommer vårt näringsliv till godo. För mig är det självklart att alla som bidrar även ska få ta del av avdraget, men 2018 går den övre gränsen vid 35 000 euro.

Talmannen

Följande anförande hålls av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Är det här ett skatteavdrag som socialdemokraterna har gått med på? Hur kan det komma sig? Ltl Harry Jansson har haft mycket synpunkter på det här, i likhet med ledamot Toivonen. Kan det här vara socialdemokratisk politik att gå in för ett skatteavdrag och att det har en gräns på en inkomstnivå på 35 000 euro?

Jag kan säga att jag har varit med i åtminstone tre regeringar som på alla tänkbara sätt har försökt stöda pensionärer med låg inkomst samt andra hushåll med lite pengar att röra sig med. Ända från socialminister Harriet Lindemans tid, via socialminister Katrin Sjögren till socialminister Carina Aaltonen, så har man tittat på det här och försökt göra vad man kan. Man kan förstås höja transfereringarna och bidragen och hjälpa till den vägen. Men även då är det kinkigt, man måste se till att inte ett bidrag slår ut ett annat. Till slut så hamnar den man ville hjälpa med mindre i plånboken än vad som var avsikten.

För att någon inte ska tro att det här är bara att fixa, så vill jag påminna om att detta är otroligt komplext och att viljan inte har saknats. I alla fall inte i de regeringar som jag har varit med i för att hjälpa den här gruppen. Men vägarna har varit mera svårframkomliga.

Kan man då göra ett skatteavdrag för dem som kommer över den här gränsen, att de ändå betalar så pass mycket skatt att ett avdrag är vettigt att få? Är dessa människor - som tjänar upp till 35 000 - sådana ”knösusar” att det är helt lönlöst att hjälpa till här?

Jag skulle vilja påminna om, att de som tjänar under 35 000 euro är närvårdare, det är vissa lärare, det är kommunalt anställda, väldigt många kvinnor, det är dagispersonal och det är byråsekreterare. Det är nästan ingen som jobbar inom handel eller försäljning som har över den här inkomstnivån, inte heller städpersonal, skolbiträden och assistenter, kockar, kökspersonal och servitörer. Alla de får tillbaka en slant. Jag kan tala om att det minsann är socialdemokraternas grupper som vi gärna hjälper om vi har möjlighet.

Är det då tillväxtfrämjande? Nåja, det kan man ju diskutera. Jag tror för min del inte att det innebär någon revolution. Vi ska komma ihåg att vi för några år sedan hade ett allmänt skatteavdrag på 5 miljoner euro som gick till alla - oavsett om du tjänade miljoner - och som Centern, vi Socialdemokrater och Moderaterna var med och införde. Då gjorde vi i och för sig också andra insatser. Vi sänkte avgifterna på ÅHS rejält. Men sedan dess så har nog alla möjliga krafter arbetat på att vi ska få upp dem. Socialdemokraterna protesterade in i det sista.

Vill man hjälpa den här gruppen som har minst inkomster så måste man hålla låga avgifter, man måste hålla generella välfärdssystem och sedan måste man se vad man göra när man t.ex. inför en medieavgift, vilken kommer nästa år. Kan vi se till att de med minst inkomst inte drabbas av den? Då tjänar de 110 euro på grund av den lagen. En sådan lag ser vi fram emot att ska komma hit till lagtinget.

Jag ser för min del att de här pengarna, den här slanten - om det nu är en julklapp eller en gåva för nästa år - kommer att gå direkt ut i handeln. De här familjerna som tjänar under 35 000 i året, och har barn, lever minsann inte något lyxliv. De här pengarna kommer att gå till ett extra par byxor till barnen eller ett extra frisörbesök eller något annat, rakt ut i det åländska näringslivet.

Ja, bästa vänner! Det var det!

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack fru talman! Jag vill bara protestera när man från vicelantrådets sida för fram att det inte beror på att man saknar politisk vilja, det är så komplext och så många system som man har att göra med. Visst är det komplexa system som hänger ihop när det gäller de olika bidragen och transfereringarna. Man lägger förslag från lagtingets sida om att höja olika bidrag och alltid får man det svaret tillbaka ”att det är så komplext” och ”att man har så många olika system som måste hanteras” för att man ska få effekt på de åtgärder som man gör.

Ändå kommer inte landskapsregeringen med några förslag tillbaka och visar på hur man kunde anpassa och förändra de här systemen så att t.ex. inte ensamförsörjartillägget skulle beaktas när man ansöker om utkomststöd t.ex. från kommunernas sida. Några sådan diskussioner för inte landskapsregeringen överhuvudtaget, att förändra de komplexa systemen så att man skulle få effekt med de åtgärder som man lägger fram politiskt. Det är därför som vi behöver en debatt om det här. Det är därför som man inte kan luta sig tillbaka från regeringens sida och säga att det räcker med ett avdrag till medelinkomsttagarna.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, men det är ju det, ledamot Jonsson, som vi gör! Vi använder nu den lagstiftningen. Vi beaktar den där gruppen. Därför föreslår vi en medieavgift som träder i kraft på det sättet, att de som är ensamstående under en viss inkomstnivå slipper det här. Man minskar på en utgift, det är också en väg att gå, att minska på de här familjernas utgifter i stället för att öka på stödsidan. Ökar du på stödsidan – vilket jag förstås inte är emot – så måste man ju se till att det inte får en motsatt effekt. Det är det här som är svårt och där man minsann har försökt. Sedan måste man ha avgiftssystem med högkostnadsskydd, det ha vi också.

Vi tillsätter nu ett råd för att titta ännu mera på den här gruppen och vilka åtgärder man kan komma med. Och det håller jag med om, att … (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, det lät kanske mest lovande det där som försvann! Kanske det går att utveckla i en andra replik.

Min poäng i det här sammanhanget är att man från regeringens sida - och från tidigare regeringars sida - har gömt sig bakom detta att man har så komplexa system som motverkar varandra, utan att man återkommer till lagtinget med förslag och tankar om hur man kunde förändra de här systemen. Att man t.ex. kunde få ett mer flexibelt utkomststödsystem eller att man kunde titta på bostadsbidraget se och hur det lever i förhållande till andra system. Och att se till att också de som har inkomster under 14 000 får del av de här åtgärderna som vi gör från lagtingets sida. För det är ju ändå det som vi verkar vara överens om här i salen, att vi vill det. Då borde vi ju gå vidare med det arbetet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Om jag inte minns fel så höjde vi bostadsbidraget ganska nyligen. Vi har också höjt utkomststöden i två omgångar, också under de närmaste åren. Det här kan man ju jobba med förstås, jag håller med om det.

Principerna för hur kommunerna nyttjar utkomststödet och hur kommunerna betalar ut det lönar det sig att se över. Och gärna ett regelverk där det är lika för alla, oavsett i vilken kommun man bor i. För idag så är det väldigt tufft. Du ska blottlägga hela ditt liv och allt som du äger och har och knappt ändå få ut en krona. Det är jättetufft. För min del så ser jag gärna över det här så att de som behöver den här sista anhalten på resan, när det gäller sociala utkomststöd, faktiskt kommer i åtnjutande av det och att du inte ska behöva vända ut och in på dina fickor och ditt liv för att kunna få detta stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Vicelantrådet ska ha tack för en bra presentation av socialdemokraternas politik. När vicelantrådet nämner det tidigare allmänna avdraget så måste vi komma ihåg att det tillkom i en tid när Åland hade ekonomiska muskler och mycket tack vare att finska staten hade sålt ut aktieinnehav av betydande kaliber.

Trots det allmänna avdraget så lämnade man den politiska ekonomiska toppen med ungefär 180 miljoner i den åländska fonden, om vi väljer att kalla den för det.

Min fråga är om Socialdemokraterna kommer att stöda att det nya avdraget kommer att höjas till 55 000 euro, den gräns som nu aviseras i budgetförslaget för kommande år?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja! Höjer man den här gränsen så inkluderar man också t.ex. lärare och andra som då också kommer i det övre spannet av medelinkomsttagare. Vi har diskuterat saken. Ett villkor från vår sida är att vi kan komma med tillräckligt många åtgärder för dem som här har nämnts - av ltl Harry Jansson och andra - dvs. de som inte kommer i åtnjutande av skatteavdrag. Kan vi hitta tillräckliga åtgärder för de grupperna också så kommer vi att gå med på det här avdraget.

Ltl Harry Jansson, replik

Det låter jättebra vicelantrådet! Från Centerns sida applåderar vi den ansatsen. Jag skulle vilja upprepa det som vi sade för några veckor sedan i samband med budgetremissen.

Nog vore det sympatiskt om en utökning av detta avdrag lägger sig under lagtingsledamöternas allmänna lönenivå. Lagtingsledamöterna behöver inte en skatterabatt om åtta euro per månad för att bidra till samhällsekonomin. Försök vara så stiliga i den framtida politiken nu att ni i alla fall tänker på bilden av oss som lagstiftande parlament. Det är en liten önskan så här inför julen. Man får önska lite mera än vanligt då.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det önskemålet har gått fram. Jag måste vara så uppriktig att jag måste säga att jag har sagt samma sak. Åtminstone så borde gränsen gå så att det inte gäller ministrar. Men om lagtinget också önskar det så ska vi ta det i åtanke vid nästa diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag har ju haft förmånen att kunna fördjupa mig i den här lagstiftningen eftersom jag är medlem i finans- och näringsutskottet.

Inledningsvis så vill jag säga att Centern stöder förslaget, men inte utan att vi har haft interna diskussioner kring det i lagtingsgruppen. På det övergripande planet så har landskapsregeringen under flera års tid hävdat att vi har en väldigt svår ekonomisk situation som man har ärvt av Centern. Det ha vi hört otaliga gånger härifrån salen. Det är en parameter att hålla kvar.

Tittar man sedan i budgeten så ser man att den politik som landskapsregeringen har drivit de senaste åren har varit inflationshöjande. Det har gjort att vi har en högre inflammation - (skratt) vi har inte en inflammation men vi har en inflation - på 1,6 procent jämfört med 0,9 i Finland. Det är ju ändå ganska anmärkningsvärt att det är den egna regeringen som har drivit en politik genom att höja hälso- och sjukvårdsavgifterna så att vi ändå får en inflation. Det är anmärkningsvärt. Vi har fört ganska mycket resonemang kring det.

Tittar man sedan på de sparåtgärder som landskapsregeringen har föreslagit under de senaste åren, så sparar man på Ålands hälso- och sjukvård 2,9 miljoner. Där har de stora inbesparingarna varit. Man också aviserat inbesparingar på 4 miljoner till kommunerna, alltså vård, omsorg och skola. Samtidigt kan man läsa i material som man har tillställt oss att transfereringarna från rikssidan aldrig har varit så höga som de är mellan 2016 – 2018, dvs. en ökning med 21 miljoner. Ur ett ekonomiskt perspektiv – när vi har resonerat inom Centern – så är vi inte 100 procent säkra på att det här är det allra smartaste att göra med ett avdrag på 1,3 miljoner som ska kompenseras. Vi är inte säkra på att det här är det absolut allra bästa att göra. Men vi har inte heller haft utredningsresurser och kunnat komma fram med ett annat förslag. Vi är inte emot det. Jag har understött det i finans- och näringsutskottet. Vi kommer också att stödja det här i salen. Men helt nöjda med det är vi faktiskt inte.

Talmannen

Fyra repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det är glädjande att höra att Centern ska stöda det här avdraget i salen och på det sättet också stöda den här gruppen av människor ekonomiskt.

Däremot så har ju Centern suttit i regeringsställning historiskt i väldigt många år - och haft olika ministerposter - och känner säkert till och har utrett tidigare hur man kan stöda låginkomsttagare. Har Centern några andra förslag än de här?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det var exakt det som jag sade i mitt anförande. Tittar man på det här ur ett nationalekonomiskt perspektiv, med Åland i fokus, så är vi inte säkra att det här är det allra bästa sättet att stöda. Vi vet att det finns en stor andel ålänningar som har det riktigt, riktigt tajt och som har väldigt lite att röra sig med. Det är möjligt att det här är en väg att gå för några i alla fall. Vi skulle naturligtvis gärna ha sett en specificering av det så att de som verkligen har det svårast skulle få mera pengar. Men vi sitter i opposition. Det är inte vi som sitter med utredningsresurserna, det är ju landskapsregeringen. I det här skedet så har vi från Centerns sida valt att stöda det föreliggande förslaget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag tycker att debatten - men också tidigare ministrar inom området och deras analyser - har visat vilket komplext och svårt uppdrag det här faktiskt är och att det inte finns lätta lösningar. Snarare är det många bäckar små och små steg fram till stacken som gör att vi verkligen lyckas hjälpa de här grupperna. Det här är ett steg, i kombination med låga avgifter och andra förmåner, där jag tror att man absolut bäst kan stöda.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det hade varit avsevärt mycket enklare om landskapsregeringen hade valt att t.ex. inte ha så hårda sparbeting på Ålands hälso- och sjukvård. Oberoende om man är fattig eller rik så är nog det viktigaste att man får ha hälsan och att man har råd att gå till läkare.

Landskapsregeringen hade också kunnat minska sparbetinget till kommunerna, som är 4 miljoner, och där vi vet att över 70 procent går till produktion av vård, skola och omsorg vilket kommer alla tillgodo. Man hade kunnat välja att minska på sparkraven där och det hade inte medfört några administrativa extra åtgärder vilket man nu hamnar att betala.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Vad som är inflationsdrivande och inte är väldigt intressant. Det låter nu som om det är den här regeringen som bidrar till en politik där man hjälper till att öka inflationen. Vad jag minns så har inte Centern heller protesterat - snarare varit pådrivande - till att självförsörjningsgraden, via avgifter, ska öka inom ÅHS och att man ska höja ÅHS-avgifterna. Eller har man ändrat åsikt från Centerns sida sedan man bytte position i lagtinget?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag läser i den budget som vicelantrådet själv har varit med om och lagt fram ”Prisutvecklingen på Åland skiljer sig i år markant från hela Finlands. I första hand är det prishöjningarna inom kategorin hälsovård som driver upp inflationen på Åland. Cirka hälften av den totala prisökningen kommer därifrån.”

Jag har från Centerns sida fört ett resonemang tidigare om att t.ex. barn och ungdomar inte borde behöva betala någon avgift överhuvudtaget när de besöker Ålands hälso- och sjukvård. Till den delen så finns det ingen förändring. Jag försöker verkligen vinnlägga mig om att hålla den politiska linjen, oberoende om jag sitter i regeringsbänken eller om jag sitter i oppositionsbänken.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Jag tror att det är viktigt att påminna sig att den där meningen med hälsovården också innefattar den privata hälso- och sjukvården där avgifterna har gått upp. Det är alltså sammantaget inom hela hälsovårdssektorn. Vad som sedan beror på ÅHS och vad som beror på den privata sjukvården, det är inte - vad jag vet i alla fall - helt specificerat. Men jag tror att det är viktigt att man är tydlig med att även Centern har varit för en ökning av ÅHS-avgifterna. Vi har varit ganska ensamma inom socialdemokraterna med att hålla låga nivåer.

Däremot tycker jag att vi kom till ett avgiftssystem som ändå var bra i den meningen att vi nu kunde ge det kostnadsfritt för barn och unga under 18 år. Och det är en åtgärd som är mycket efterlängtad och som man har i övriga Norden.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vicelantrådet försöker nu vid upprepade tillfällen förklara att Centern minsann har varit med och höjt avgifterna under sin tid vid regeringsmakten. Det har vi troligtvis gjort. Eftersom vi har haft regeringsmakten i 30 år så har vi troligtvis varit med och både höjt och sänkt olika avgifter.

Det som vi kan avläsa i ÅSUB:s rapport kan man nog inte skylla Centern för den här gången, fast frestelsen kanske är stor. Det är den här regeringen som har höjt avgifterna på det viset - och som får det här utslaget - att vi får en inflationsökning. Enligt den information som vi fick i finans- och näringsutskottet så är nog avgifterna där till stor del från den offentliga hälso- och sjukvården och faktiskt en mycket större del än vad jag trodde inledningsvis, det måste jag tillstå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag vill också ta den här repliken och prata om den inflation som vicetalman Thörnroos nämner. Man kan ju konstatera att ÅHS-avgifterna har ökat inflationstakten.

Men jag vill belysa att sjukvårdsavgifterna har en helt egen koefficient i beräkningsgrunderna och att det bara gäller för ett enda år som inflationshöjningen gäller. Det finns ingenting som visar att den här regeringen skulle driva en hög inflation framåt. Det är ju ett år som har påverkats.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Vad framtiden för med sig det får vi väl se så småningom. Nu citerar jag bara ur budgetförslaget som gäller för 2018 och där ÅSUB har gjort de här konstaterandena om avgiftshöjningen vid ÅHS och som också påtalar detta med inflationen. Det är fakta och det tror jag inte att vi behöver spilla mera diskussionstid på.

Ser man på hur nästa år kommer att se ut så finns ju också där en marginell avgiftshöjning. Då stiger avgiftskostnaden från ca åtta procent till nio. Vi får väl se vilket utfall som det ger.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Mitt enda syfte var att belysa hur den beräknas, själva inflationen, vilket vi också har fått erfara i utskottet.

Vidare undrar jag hur Centern resonerar kring det andra? Vicetalman Thörnroos pratade om att man kanske skulle ha gjort andra saker och om överföringarna till kommunerna. Tidigare har man varit ganska upprörda över att stadens landskapsandelar inte sjönk så mycket som man hade önskat från Centerns sida. Där bor kanske de allra flesta med lägst inkomster, med tanke på att kommunen är störst.

Är man beredda från Centern att ge högre landskapsandelar även till staden eller hur ser man på den här frågan?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag kan inte riktigt erinra mig att jag i mitt huvudanförande skulle ha fört ett resonemang kring landskapsandelarna till Mariehamns stad eller till någon annan kommun. Jag har på det övergripande planet sagt att man hade kunnat minska landskapsandelarna med 1,3 miljoner. Det hade kunnat vara en möjlighet i stället för det sparbeting som finns på 4 miljoner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Egentligen är jag nöjd med det här anförandet. Centerns ordförande säger ju att Centern kommer att rösta för det här förslaget även om det kanske svider lite. Orsaken för att man röstar för det är att Centern inte kommer på något bättre förslag själva och nu hjälper till lite med att tolka utsagorna. Men i varje fall, Centern kommer att rösta för det och det är bra.

Litet allmänt om tillväxtpolitik. Lösningen kan ju inte vara den att allting fortsätter som förut till alla delar, dvs. överföringarna till kommunerna och kanske i sjukvårdspolitiken. Problemet är ju att vi ligger efter i tillväxttakt i utvecklingen av bruttonationalprodukten i jämförelse med vår omgivning. Det här är något som man bör ta på allvar. Vårt näringsliv behöver utvecklas mera, vi behöver vara konkurrenskraftiga och vi behöver vara attraktiva som bosättningsort. Då bör det komma till åtgärder som stimulerar just detta. Det här är en av grundorsakerna till varför vi lade ett sådant förslag … (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Där har vi en samsyn. Det är tillväxten inom det privata näringslivet som ska upprätthålla välfärden på Åland. Där tror jag faktiskt att det finns en samsyn i hela lagtinget.

Vad gäller inbesparingar och omstruktureringar så kan jag väl tycka att det vore klädsamt om landskapsregeringen först började städa sina egna korridorer och sina underlydande myndigheter. Gärna så att folk i ledande positioner finns kvar och att de inte flyr innan man börjar försöka omstrukturera kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Tack fru talman! Det är ganska intressant när olika partier och företrädare för regering och opposition står och beskyller varandra för samma saker från lite olika tidsperioder. Någonting som slog åtminstone mig, med anledning av den här debatten, är att vi har ju faktiskt haft ett avdrag som var betydligt mer omfattande än det avdrag som vi diskuterar idag. Nämligen det allmänna avdraget som fanns mellan åren 1999 – 2003 och som återinfördes mellan åren 2007 – 2011 och som var på fem procent efter alla andra avdrag i kommunalbeskattningen. År 2007 motsvarade det här avdraget ungefär 2,5 miljoner, i dagens värde ungefär 4,3 miljoner, om vi inflationsjusterar det avdraget. Det var ju faktiskt en satsning som hade lite betydelse. Det är klart att även jag ställer mig till dem som tycker att det här avdraget går i rätt riktning. Men inte kan vi tro att vi kommer att få någon blomstrande tillväxt på grund av det här avdraget som vi inför med denna lag. Så ärliga måste vi vara mot oss själva.

Min personliga åsikt är fortsättningsvis att det är synd och skam att man avskaffade det allmänna avdraget år 2011. Vi från Ålands Framtids sida var också emot det. Som en parentes kan ju nämnas att det var sittande finansminister Mats Perämaa som också då var med och avskaffade det allmänna avdraget och som nu vill föra en stimulanspolitik igen. Medan man tog bort det allmänna avdraget 2011 så inför man nu det här nya 100 eurosavdraget i beskattningen. Det är en intressant iakttagelse tycker åtminstone jag.

För Ålands Framtids sida så har vi varit tydliga med att vi stöder förslaget eftersom det går i rätt riktning. Vi skulle vilja utöka det till att omfatta alla och att man närmar sig de effekter som man faktiskt hade av det allmänna avdraget en gång i tiden. Det vore rättvist. Och rättvist vore det ju egentligen om man hade det som en procentsats, att avdraget var en procent än ett absolut belopp. Det skulle vara borgerlig rak politik! Jobbar man mera så får man också mera avdrag. Nu får man ingen belöning av att jobba ytterligare utan man får detta 100 eurosavdrag och stopp är det med det.

Ser vi samtidigt på den debatt som vi haft i salen idag - om fördelningspolitik och om effekterna för låginkomsttagare för det här avdraget - så ska vi vara tydliga med det, från Ålands Framtids sida, att ska vi prioritera mellan att satsa t.ex. på ensamförsörjarna - som vi fram Ålands Framtids sida länge har propagerat för - så går det alla gånger före ett sådant här avdrag. Vi vill gärna göra både och. Men vi tror faktiskt att om vi ska prata socialpolitik, och framförallt fördelningspolitik, så är de riktade åtgärderna mycket mera effektiva om vi faktiskt vill uppnå en social rättvisa. Därför tror jag att vi ska tona ner dimensionerna av det här avdraget som någon form av socialpolitik. Jag upplever åtminstone inte att det är avdragets främsta syfte och det tycker jag den här debatten, som vi har haft idag, visar med all önskvärdhet. Där tycker jag det har förts fram relevanta argument, just med tanke på att de som inte har några beskattningsbara inkomster i kommunalbeskattningen inte får något avdrag helt enkelt. Det är ganska enkelt. Vill vi göra något för att hjälpa den gruppen så behövs det mera riktade åtgärder. Där vore det bästa alternativet, sett från vår sida, vara att satsa på ensamstående försörjare och ensamstående pensionärer. Alla utredningar som har gjorts vad gäller ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland har visat, att det är de två grupperna som har det allra svårast. Så varför riktar vi då inte åtgärderna till dessa grupper när vi nu prioriterar mellan våra slantar?

Jag ska inte gå in för mycket på det med tanke på att vi har en budgetdebatt som kommer alldeles strax. Men i och med att det har berörts i sammanhanget så vill jag vara tydlig med det. Så prioriterar vi från Ålands Framtids sida.

Sammanfattningsvis så stöder vi det här avdraget. Vi tycker att det är positivt att man åtminstone gör någonting för att ge mera pengar ut till det åländska samhället och inte låta bara våra egna verksamheter svälla ut. Det sätter en viss press på oss politiker i den här salen att hålla efter kostnadsutvecklingen. Det tycker vi att är positivt.

Vi stöder avdraget men vi skulle gärna ha sett att det hade gällt alla och att man hade gjort det till en procentsats i stället för ett absolut belopp. Men det finns väl anledning att återkomma till det när regeringen, som utlovat, ska komma med ett nytt förslag inför nästa års budget.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack ltl Axel Jonsson. Jag ser på den här frågan på liknande sätt som ledamoten. Det här är ett steg på vägen, det är positivt och det finns förslag till idéer och tankar på hur man ska komma vidare.

Självklart, hade jag ensam fått bestämma så hade jag också tyckt som ledamot Jonsson. Man kunde ha infört det åt alla på en gång, alla som har varit med och jobbat och bidragit till att betala skatt kunde ha fått lite rabatt. Men det här är ett steg på vägen och så här fungerar det när man behöver diskutera och kompromissa sig fram med andra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det. Men det är inte sagt att man behöver göra det. Man kan också här i salen ha sin egen åsikt och lägga sådana förslag som man själv tycker och önskar. Man behöver inte låta den socialdemokratiska politiken gå före i den här typen av frågor om man inte vill. Men man har förstås den friheten, som ledamoten Carlsson, att göra det i det här fallet, det respekterar jag förstås. Det skulle behövas en lite tydligare borgerlig profil också i den här salen som jag är den första att understryka. Men det är klart att släpper man fram socialdemokraterna i regeringen två mandatperioder i rad - som Moderaterna har gjort - så är det kanske inte så märkligt att vi står här med ett sådant här förslag på bordet i dagsläget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag vill upplysa om - åtminstone har jag den uppfattningen - att man måste vara en bit över hälften i lagtinget för att bilda en landskapsregering och Ålands Framtid består av två ledamöter just nu i parlamentet.

Jag förstår inte riktigt det här resonemanget. Det är inte så enkelt alltid att hitta en väg som passar ens egen ideologi fullt ut alla gånger. Det jag kan säga i den här frågan är, att utan Moderat Samling så kanske vi inte hade haft något sådant här avdrag alls på bordet. Det är ju bra att det finns. Det visar på att man kan kompromissa. Det är inte så att vi har släppt fram andra, utan det är så att vi till viss del har fått igenom vår egen politik i den här frågan, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! De som berörs tycker nog att 100 euro är pengar. Det är inget jätterevolutionerande och det är litet strid om påvens skägg. Jag vill ändå påminna ltl Axel Jonsson och andra om att vi inte har en borgerlig regering utan det är mera en regnbågsvariant. Det syns! Vi ger och vi tar och vi kommer fram till gemensamma lösningar som vi kan godta från olika håll.

Jag tycker att det här är en bra kompromiss. Sedan behöver man ju ha en viss tillbakablick och historieskrivning för att se vad som hände med just det allmänna avdraget. Jag skulle säga att man hade spänderbyxorna på några år för länge. Man gick på ett mantra runt 2010 om att en lågkonjunktur varar fyra, fem år ungefär och sedan vänder det uppåt igen, så man behöver inte spara så mycket. Men hur gick det egentligen?

Ltl Axel Jonsson, replik

Man behöver ju knappt stå här i talarstolen själv. Regeringspartierna sköter den interna debatten och visar med all förträfflighet hur splittrad man egentligen är i den här frågan.

Ser vi till det allmänna avdraget så är det intressant. På den tiden när man upplevde att man gick in i en lågkonjunktur, då tog man bort det allmänna avdraget. Man menade att man inte hade råd med det. Nu när vi har lite bättre tider så inför man ett nytt avdrag. Man menar att nu ska vi få fart på tillväxten med den här typen av avdrag och använder samma argument från regeringens sida. Man säger att ”det är väl nu vi ska spendera” eller ”det är väl nu vi ska införa avdrag och stimulera ekonomin”. Man använder liksom samma argument men i olika syften. Det tycker jag att är intressant i den här debatten. Men jag tycker inte att vi ska strida mera om det. Vi är ju eniga om att det här ska införas, åtminstone nästan. Gå vidare med det men utveckla det och minns att vi har haft betydligt effektivare … (…taltiden slut).

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! Det är viktigt att ändå komma ihåg att pengarna ska tas någonstans ifrån. Förr i tiden hade vi en utjämningsfond som var knökfull med över 100 miljoner i ladorna. Då är det inga svårigheter att dela ut fem miljoner som en jultomte. Men när vi fortfarande har ett litet gap - som vi snart är ifatt förhoppningsvis – så kan vi ändå visa att nu vänder tillväxten, nu vänder utvecklingen och vi har råd med det här. Det riktas till en välbehövlig grupp tycker jag ändå.

Som det har påpekats här, ska vi hjälpa dem med de allra minsta inkomsterna, eller de med inga inkomster alls, då är det på utgiftssidan som vi kan göra allra störst inverkan eftersom det i värsta fall annars kan bli kontraproduktivt och leda till en negativ utveckling för dem som får ett bidrag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är där som jag framförallt tycker att resonemanget haltar. Man säger att de här bidragen påverkar varandra och man riskerar att få negativa effekter. Men utgå från det! Titta på olika förslag! Hur kan man lägga ett förslag och ändra i olika lagstiftningar som vi har behörighet över här i lagtinget - åtminstone de allra flesta - och se till att man får en effektiv åtgärd. Vi har den makten och vi har den möjligheten om bara viljan finns och man har den ambitionen. Så jag delar inte den uppfattningen att utgiftssidan är den enda vägen framåt.

Men ser vi till det allmänna avdraget så tänker också ledamot Wikström fel. Man kan införa den här typen av avdrag och ändå få ett plus i slutändan, just för att det stimulerar människor att arbeta och att utöka skatteintäkterna även om skatteprocentsatsen sänks. Det är ju det som man borde ha fokus på. Det är det vi känner att man från regeringens sida är ute efter idag och det är positivt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss efter bordläggning

3        Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2017-2018

Ärendet bordlades den 11 december 2017. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Vad gäller själva förslaget - och de förändringar som landskapsregeringen har presenterat för lagtinget - så finns det inte några frågetecken som vi har kunnat tolka av diskussionen så här långt, i varje fall för landskapsregeringens del. Orsaken till bordläggningen hängde väl knappast ihop med själva lagframställningen.

Med talmannens välvilja så önskar jag ändå få säga några ord om vad som har hänt sedan lagförslaget diskuterades för en vecka sedan och där frågan om de kraftigt, kanske orimligt ökande fastighetsskatterna för vissa markägare var mera på tapeten än själva lagförslaget.

Kortfattat. Skattemyndigheten avser att hädanefter tillämpa lagstiftningen på Åland på motsvarande sätt som man har gjort sedan några år tillbaka på rikshåll. Det är väl knappast så mycket att säga om det. Samma lagstiftning ska väl gälla för alla invånare på samma sätt. Vi har satt rikets skattelagstiftning i kraft, med vissa undantag förstås. Just i de här definitionsdelarna så är lagstiftningen formulerad på samma sätt för att gälla för oss ålänningar som för finländarna, rikets invånare.

I åtnjutande av den behörighet vi har gällande fastighetsskattelagstiftningen och där självstyrelselagen tydligt anger att de skatter som ska tillfalla kommunerna ingår i landskapets behörighet har landskapsregeringen, efter ett sådant konstaterande, bestämt sig för att gå in för ett lagberedningsarbete för att ändra på definitionerna i fastighetsskattelagstiftningen så att de förändringar som på ett kraftfullt och orimligt sätt skulle drabba markägare undanröjs.

Landskapsregeringen har för avsikt att återkomma med ett lagförslag i den här riktningen så fort som beredningen är färdigt framtagen och där också landskapsregeringen, innan förslaget lämnas till lagtinget, kommer att undergå samråd med kommunerna som också berörs av de här sakerna.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack finansministern för rapporten. Det verkar ju lovande att det finns förutsättningar.

Fick finansministern i sitt samtal med skatteförvaltningsrepresentanterna - som jag förstår befann sig i Åbo - den uppfattningen att man var lite besvärad över vad man hade ställt till med? Att man skämdes lite över den uppkomna situationen? Fick finansministern uppfattningen att man kommer att invänta lagtingets beslut och den efterföljande lagkontrollen innan skattebyrån börjar skicka ut fastighetsdeklarationerna för 2018, som de brukar göra på vårkanten? Annars kommer vi nog att hamna i en situation som blir lite besvärande trots allt, av rent praktiska omständigheter, oavsett hur god viljan än är.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har ingen som helst orsak att börja bedöma en samtalande parts sinnesstämning i de diskussioner som vi för, så det har jag ingen uppfattning om. I och med mötet som vi hade så vet skattebyrån om att själva lagförändringen, som bereds just nu, är på gång.

Skattebyrån vet därmed också om att skatteåtgärden kommer att få en retroaktiv verkan eftersom en sådan lag kan träda i kraft först en bit in på nästa år. Så är ju fallet också med det förra lagförslaget och det avdrag som lagtinget sannolikt kommer att gå in för att införa. Lagen är inte på plats ännu, den är inte ens antagen av lagtinget, men den kommer ändå att införas i beskattningen redan från 1.1.2018 med skattebyråns benägna medverkan.

Ltl Harry Jansson, replik

Finansministern har rätt i det. Men det avviker väl ändå litet ifrån avdragslagen - om vi kallar den så - till följd av att fastighetsbeskattningen följer ett system där deklarationen ska in inom en viss tidsrymd. Kommunerna har de facto fastställt de här skattesatserna för 2018. Det kommer nog att förutsätta att skatteförvaltningen rent allmänt är villig att hålla an eftersom vi inte kommer att ha hunnit processa det här inom den tiden. Det kommer också att betyda att man måste göra om rätt mycket i systemet, om jag förstår det rätt.

Jag ska återkomma i mitt anförande om en stund till de övriga frågeställningarna.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Att ge detaljsvar på alla frågor i ett skattepolitiskt komplext ärende, utifrån någon dag eller högst en veckas beredning, det kan vi inte göra här ännu. Vi kommer säkert att ha ytterligare svar på frågor när vi lämnar själva lagförslaget.

Landskapsregeringen bedömer att i en sådan här situation är det enda korrekta att utnyttja de verktyg vi har, det vill säga att utnyttja behörigheten och lagstifta på ett sätt som gynnar oss ålänningar, enligt vår uppfattning, på bästa sätt. Det spåret kommer landskapsregeringen att följa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande talare är ltl Harry Jansson. 

Ltl Harry Jansson

Tack talman! När vi befann oss i den här salen för en dryg vecka sedan så hade vi nåtts av beskedet att en del åländska markägare börjat få chockbesked från skatteförvaltningens sida. Det som hittills räknats som impediment i anslutning till fritidsboende men även vad gäller fastigheter utan någon form av bebyggelse, skulle räknas som en del av den allmänna fastighetsskatten. I några fall skulle det här leda till en rätt förödande situation om man ser ur den enskildes sida. I vissa fall en sextiofaldig skattehöjning. Det är ju inte acceptabelt i ett rättssamhälle att man ändrar spelreglerna på det sättet.

Vi ska förstås inte leta syndabockar i onödan, men det här är sådant som inte borde få förekomma. Det här borde inte presenterats på det sätt det har gjorts - och då tänker jag på att man nu i skatteförvaltningen, tydligen med Åbo som huvudsäte - med ett HFD-beslut från 1997 som grund, förändrar praxisen på åländsk botten 2018.

När man ser på de här rättsfallen, som förstås inte finns tillgängliga på svenska - Finland är ju ett tvåspråkigt land ha, ha … - så är det ju litet märkligt att man tar fasta på dessa utslag i HFD när man konstaterar att det skiljer sig så oerhört från den åländska kontexten. Därför ska det vara intressant att se när landskapsregeringen kommer med sitt lagförslag. Jag utgår från att man där kommer att analysera det bakomliggande.

Att jämställa på det sätt som man har gjort - med de finska rättsfallen med den åländska skärgården - är för mig en huvudlös tolkning. Direkt huvudlös! Sedan må det finnas beslut från HFD som inte jag kunnat ta del av. Därför förvånar den här problematiken ännu mera.

För de enskilda människorna har det här varit en chock så här långt. Tyvärr måste jag säga att alla chocker inte har kommit ännu, därför att det bara är en del av ålänningarna som har fått besked från skatteförvaltningen om att deras egendom varit på väg att omvärderas.

I det sammanhanget kan vi notera att det finns ganska dramatiska situationer där t.ex. enskilda har förvärvat rätt betydande egendomar av sin släkt och sina syskon. Man har betalat i tron att allting kommer att bli som vanligt när det gäller fastighetsskatten. Och nu plötsligt, efter att man har förvärvat det, så konstaterar man att om skatteförvaltningens påbud blir gällande så förändras situationen så att man inte ens kommer att kunna behålla det här ägandet i sin hand.

Det är ett stort ansvar som finansminister Perämaa har att bära här och jag är övertygad om att han kommer att fullgöra det. För vi behöver få ett förslag som faktiskt är ett instrument för att reda upp det här.

Under helgen som är bakom oss så har jag har fått en del förfrågningar från kommunalt håll. Bör man nu samla sig till nya kommunala sammanträden i de kommuner som är föremål för den allmänna skatteprocenten inom fastighetsbeskattningen.

Det är klart, innan jag hade läst dagens Ålandstidningen, så skulle jag ha svarat ja. Det skulle ha varit ett sätt att samla ihop fullmäktigeförsamlingarna. Med stöd av kommunallagen så skulle man ha konstaterat att man har rätt ännu inom december månad att titta på både budget och därtill hörande skatter.

Men jag tror att den anvisade väg som här har nämnts - att lagtinget ser över blankettlagen och utformar ett system där man tar hänsyn till de åländska förhållandena - är en bättre väg. Problemet är att kommunerna var tvungna att senast den 17 november meddela hur fastighetsbeskattningen inom respektive kommun kommer att se ut. Det är ju redan meddelat. Och som jag nämnde i replikskiftet så kommer det att kräva lite återhållsamhet från skatteförvaltningens sida om det här ska gå att tajma rent tidtabellsmässigt.

När man ändå tvingas bekanta sig med det här området så kan man konstatera att redan den lag - som är en finsk lag - som reglerar värderingar av tillgångar i beskattningen, bör kunna vara landskapsregeringen behjälplig när det gäller att också få just den åländska specifika jordgrunden – som det heter i det här sammanhanget – värderad på rätt sätt. Värderingslagen talar uttryckligen om hur fastigheten är beskaffad och hur den passar som tomtmark och med en lång lista som slutar med ”… i den mån kommunaltekniska lösningar finns nära till”.

Var och en inser att den karga natur och den otillgänglighet som råder inom en stor del av skärgårdsvärlden gör att värdet bör vara lågt räknat, även när det är dags att se över den nya värderingen och också notera att man på finska sidan ser över hela värderingssystemet. Jag tror - i ljuset av det som vi nu har fått uppleva här - att det är viktigt att landskapsregeringen följer med även det arbete som pågår gällande värderingen av tillgångarna inom beskattningen.

Fru talman! Skulle det här ha velat sig riktigt illa så skulle det ha skakat om oss ålänningar. Ett sådant här system, som skatteförvaltningen är på väg att införa, skulle ju också ha hotat vårt jordförvärvsskydd. Jordförvärvsskyddet medför per automatik att det naturligtvis sänker marknadspriset för våra ägare till olika områden, därför att den fria marknaden är så begränsad tack vare, eller snarare på grund av, självstyrelsesystemet. Vi ska vara glada så länge vi har instrument - och helst utökade sådana - att rätta till när det uppstår den här typen av felaktig myndighetstillämpning.

Talmannen

Ingen replik är begärd. Följande talare är minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag tänkte att jag skulle ha svarat på en del frågor i form av en replik men för att få lite mera tid på mig så valde jag att ta ett anförande i stället.

De problem - som ledamot Jansson lyfte upp - som den nya tillämpningen kan föranleda för markägare, så dem känner förstås landskapsregeringen också väl till. Vi kunde ha stått här och diskuterat problem väldigt mycket och möjligen letat efter syndabockar också. Landskapsregeringen för sin del har valt att nu i denna brådska fokusera på lösningar och kan här presentera en väg som förhoppningsvis blir god och lyckosam i sista ändan. Det tror jag att den ska kunna bli.

Gällande fastighetsbeskattning i allmänhet och de planer som vi vet att finansministeriet har - att helt förnya grunderna för fastighetsvärdering som underlag för fastighetsbeskattning - det arbetet har kommit igång under mars månad 2017. Det ska leda till en ny grund för värderingen för beskattningen för år 2020 enligt målsättningarna vid finansministeriet, alltså bara om några år.

Landskapsregeringens tjänsteman besöker faktiskt finansministeriet i morgon i samband med ett s.k. kvartalsmöte. Tjänstemannen ifråga har som uppgift att tydligt framföra att landskapsregeringen vill ha insyn i de planer och förändringar som statsmakten så småningom kommer att gå in för.

Det kan hända - jag ser inte det som osannolikt - att vi står inför en situation inför 2020 där vi möjligen måste bedöma om vi kommer att måsta ha en mer avvikande grund för fastighetsbeskattningen än vad man går in för på rikshåll. Det nya systemet kommer att mer och mer utgå ifrån värderingen av värdet på fastigheten.

Vi vet att i vår skärgård, och inom ramen för vårt jordförvärvssystem, så har vi medvetet också hållit nere fastighetsvärdena i förhållande till de fastighetsvärden som man har på rikshåll. Därför finns det goda skäl att anta att inte rikslagen i sin helhet kommer att kunna vara fullständigt tillämplig här på Åland efter 2020.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxlingen inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Allt det där låter jättebra finansminister Perämaa, lycka till med arbetet! Jag skulle ha en liten önskan till så här inför julen. Det är ju snart julafton och man får alltid önska den här veckan. Önskemålet skulle vara att finansministern - när det finns ett konkret förslag med tillräcklig substans för en diskussion - skulle ta kontakt med andre vicetalmannen och be om att ordna en s.k. enskild överläggning för lagtinget där finansministern skulle kunna presentera hela paketet så tidigt som möjligt för lagtinget i syfte att vinna tid. Även om vi skyndar på, efter det att vi samlas igen den 8 januari, så kommer det att vara litet tidsproblem. Desto fortare desto bättre för alla dem som annars kommer att drabbas.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag är en person som alltid förespråkar ett gott samarbete mellan majoritet och opposition. Dessvärre fick jag ju konstatera i den här frågan att oppositionsledaren Harry Jansson inte tog sig tid att ringa till sittande finansminister för att prata om de bekymmer som ledamot Jansson fick reda på för en och en halv vecka sedan. Också jag tvingades därmed att läsa om de här sakerna i tidningen och fick kontakter från enskilda markägare. Kanske vi skulle kunna enas här om att vi från respektive håll förbättrar oss till den delen i framtiden.

Ltl Harry Jansson, replik

Jo, finansministern har helt rätt. Jag ringde inte till finansministern och det berodde på en ganska enkel sak. Det var en sen fredageftermiddag för en dryg vecka sedan som jag fick reda på situationen. Då nåddes jag av beskedet att redan under oktober månad så började de här meddelandena komma till åländska fastighetsägare. Man hade försökt slå larm på olika nivåer utan att någonting hade hänt. Jag tyckte inte heller att jag skulle besvära finansministern under helgen utan jag tyckte att det var bäst att slå larm via det mest effektiva, dvs. via media. Då kunde jag också i dagens tidning läsa finansminsterns svar, en dryg vecka senare.

Minister Mats Perämaa, replik

Som information bara, jag torde ha ett sådant telefonabonnemang så att det fungerar att ringa även på kvällstid och även på fredagar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Enda behandling

4        Förslag till budget för år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2017-2018

Budgetmotioner BM 1-48/2017-2018

Först tillåts diskussion. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum den 20 december 2017.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Fru Talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens budgetförslag nr 1/2017-2018 gällande budget för landskapet Åland 2018.

Först några ord om landskapets ekonomiska resultat och situation.

När man ser till resultatet utan drifts- eller andra reserveringar – som ju bara handlar om att flytta medel till eller från balansräkningen och före extra ordinära intäkter som uppstår då fastighetsinnehav överförs till det egna fastighetsverket – kan man konstatera att det budgeterade resultatet beräknas uppgå till minus 4,5 miljoner euro för år 2018.

För år 2017 uppgår det hittills budgeterade resultatet till 8,1 miljoner euro vilket utgör en klar förbättring i jämförelse med resultatet för förra året, år 2016, då resultatet uppgick till minus 15,7 miljoner euro. Förbättringen är i verkligheten ännu större när det justerade avräkningsbeloppet beaktas.

Det finns förvisso vissa svårigheter att på ett enkelt sätt presentera en tydlig jämförelse mellan de olika åren, närmast beroende på att redovisningsupplägget har förändrats. Dels till följd av Fastighetsverkets tillkomst och överföringen av fastighetstillgångar till Fastighetsverket, men också till följd av den s.k. PAF-snurran, som upphör, och därtill på grund av de förändringar som det nya landskapsandelssystemet medför.

I redovisningsmaterialet, och framförallt gällande den budgeterade resultaträkningen, finns poster som är av den storleken att de i fortsättningen gärna får brytas ner i mindre enheter eller kanske hellre specificeras på lämpligt sätt. Köp av tjänster för över 53 miljoner euro utgör ett bra exempel på det.

Fru talman! Det är förstås viktigt att kontinuerligt granska verksamhetskostnadernas utveckling. Här kan konstateras att verksamhetskostnader jämte avskrivningar, tillsammans i den här budgeten uppgår till 206,6 miljoner euro. Det är 1,9 procent mer än vad som beräknas gå åt enligt budgeten för år 2017, där i sin tur motsvarande verksamhetskostnader är 2,0 procent högre än för år 2016. Med det kan man kanske säga att kostnadsutvecklingen till den delen är rätt bra under kontroll.

Därutöver handlar det förstås om hur framförallt skatteinkomsterna utvecklas. I budgeten för år 2018 räknar man med skatteinkomster om totalt 263,4 miljoner euro, eller 1,5 procent lägre än vad som i budgeten anges för år 2017, korrigerad med Ålandsdelegationens beslut om tilläggsförskott. För 2017 torde därmed de totala budgeterade skatteinkomsterna uppgå till 267,5 miljoner euro. Förändringen beror visserligen på ett större avräkningsbelopp om 7,6 miljoner euro, från 231,5 miljoner euro år 2017 till budgeterade 237,2 miljoner euro för 2018, en ökning med 2,5 procent. Men samtidigt räknar man i budgeten med 10 miljoner euro lägre skattegottgörelse.

Jag ska inte fortsätta med den här sifferexercisen just nu. Jag vill bara ytterligare göra den noteringen att resultatet absolut inte är helt ute i skogen och att det finns klara möjligheter till fortsatta förbättringar. När vi i utskottet gör bedömningar angående utvecklingen och samtidigt förstås inser att personalkostnaderna utgör en mycket stor del av kostnadsmassan, är det viktigt att kunna följa med hur personalresursen utvecklas. Det har också den här gången varit svårt att göra då uppgifter om detta saknas. Men förbättringar är som bekant utlovade.

Med detta, fru talman, övergår jag till att nämna några punkter utgående från utskottets behandling och därpå följande betänkande.

Budgeten är bra, men allt som är bra kan förbättras. Åtminstone är det sannolikt den ambitionen som oppositionspartierna har haft utgående från de 48 budgetmotioner som har inlämnats för behandling.

Budgetmotionerna har rent tekniskt förkastats, men i vissa fall har motionärernas intentioner ändå tagits tillvara i betänkandet. Resterande motioner har åtminstone den nyttan att de utgör information till landskapsregeringen om de önskemål som finns, och till den del de innehåller intressanta uppslag kan dessa tas i beaktande i ett senare skede.

Några motioner innehåller önskemål om ändringar vad gäller kortruttens innehåll, eller att projektet rent av ska läggas ner, eller åtminstone inte förverkligas före man har fått besked om möjligheterna att få extra anslag för projektet. Utskottet anser dock - med hänvisning till att beslut om kortrutten togs för inte så länge sedan och att ingen ny utvärderad information finns att tillgå än så länge - att utskottets grundinställning kvarstår oförändrad. Däremot betonar utskottet vikten av att landskapsregeringen låter sig informeras av alla seriösa alternativförespråkare, oavsett informationen gäller förändringar av tonnage, framdrivningssätt, tunnelalternativ eller annat.

När det gäller just tunnelalternativet har utskottet tagit del av intressanta preliminära tankar om hur ett projekt kunde förverkligas och vad detta skulle kunna innebära rent ekonomiskt. I det sammanhanget har det visats på åtminstone två huvudsakliga dragningar, en längre dragning direkt till Degerby, och en lite kortare dragning till Gripö. Utgående från de preliminära kostnadsberäkningar som finns, och som kan tas som jämförelse, skulle det enligt åtminstone min mening bli så mycket billigare att anlägga en tunnel till Gripö i jämförelse med Degerby att det nu påbörjade kortruttsprojektet till den här delen i stort sett kan finansieras med mellanskillnaden. Det här betyder att tunnelalternativet inte ska avfärdas, det kan mycket väl bli aktuellt i sinom tid.

Den kanske svåraste nöten att knäcka för utskottet har varit frågan om införandet av en fiskevårdsavgift. Det har varit många extra anslutande möten i samband med utskottets behandling av frågan, och utskottet är ännu inte helt övertygat om att det klokaste är att en fiskevårdsavgift i dess presenterade form införs. Jag ska inte här gå in på de betänkligheter som har noterats i utskottsbehandlingen, utan bara konstatera att utskottet har valt att hålla kvar det aktuella anslaget eller momentet i budgeten för att hålla kvar möjligheten att införa en fiskevårdsavgift, med visshet om att det slutliga avgörandet kommer att göras först då lagen angående fiskevårdsavgiften tas till avgörande behandling i utskottet, vilket sker efter nyår. Om lagen skulle dras tillbaka - eller om utskottet skulle vara av den meningen att lagförslaget inte kan godtas - kan en justering av budgeten göras i samband med nästa tilläggsbudget då anslaget i sådant fall helt enkelt tas bort.

När det gäller självstyrelseutvecklingen stöder utskottet den process som nu pågår och som för åländsk del utgår ifrån att det redan ihop kompromissade kommittébetänkandet inte ska ändras annat än vad som bedöms riktigt och sunt utgående från juridisk synvinkel. Utskottet önskar också betona vikten av att åtgärder som vidtas för att organisera verksamheter i riket inte får påverka självstyrelsesystemet eller landskapets ekonomi negativt. Det här är självklarheter för oss här i lagtinget.

Fru talman! Den för Ålands status absolut viktigaste frågan är att vi i all tid och evighet kan behålla vårt örike svenskspråkigt. Det svenska språket är ju huvudingrediens i vår identitet, eller vår själ om man vill uttrycka det så. Utan att utskottet har fördjupat sig i hur detta ska gå till, hur kampen på bästa sätt ska fortsätta, har utskottet för att ge andra inflytande och möjlighet att diskutera olika idéer och uppslag anammat den av budgetmotionerna som handlar om att tillsätta en parlamentarisk språkkommitté. Visserligen avser landskapsregeringen att intensifiera arbetet inom ramen för det redan befintliga språkrådet, men utskottet anser ändå att landskapsregeringen kan överväga tillsättandet av en parlamentarisk språkkommitté.

Till sist, fru talman, några ord om landskapsandelsreformen.

Utskottet har i ett tidigare skede för sin del godkänt reformen och ansett att den på det stora hela uppfyller de målsättningar som reformen har avsett. Utskottet har noterat, redan i ett tidigare skede för övrigt, att det är viktigt att landskapsregeringen noga följer med hur de olika delarna av landskapsandelslagen fungerar i praktiken och vidtar åtgärder där så bedöms vara befogat. Speciellt när en ny kommunstruktur träder ikraft finns behov av vissa ändringar. Det finns också några andra saker som kan vara skäl att överväga.

När det sedan gäller hur mycket medel som ska finnas att tillgå för landskapsandelar ingår i budgeten, som en följd av lagen, en minskning av tilldelningen. Detta medför givetvis konsekvenser för kommunerna. I de kommuner där ekonomin i väldigt hög grad är beroende av landskapsandelar är konsekvenserna givetvis större. Dessa kommuner kommer givetvis att göra allt för att motverka konsekvenserna så gått det går. Men det är också nödvändigt att landskapsregeringen följer med utvecklingen och vid behov vidtar åtgärder för att inte kommunernas möjligheter att ge fortsatt bra service åt kommuninvånarna ska riskeras.

Talman! Det finns även andra ärenden som utskottet har behandlat och som beskrivs i betänkandet, men jag ska inte gå in och utveckla dessa desto mer i det här skedet, förutom att jag gärna avslutar med att påstå att det åländska näringslivets verksamhetsförutsättningar är kolossalt viktiga för våra möjligheter att ge bra samhällsservice idag, men också förstås på sikt, oavsett dessa förutsättningar handlar om kostnadsläget för el, vatten, övervakning och annat. Det handlar inte bara om ekonomiska stödåtgärder, utan även om att på annat sätt stöda näringslivet och därtill se till att ta bort onödiga begränsningar, vilka nu dessa kan vara i praktiken. De åtgärder som vidtas för att näringslivet ska ha goda verksamhetsförutsättningar är en viktig ingrediens för fortsatt framgång. Utskottet noterar att landskapsregeringen är av samma uppfattning, och att man agerar i enlighet med denna uppfattning.

Talman! I det presenterade betänkandet finns på sidan 9 en beskrivning gällande hanteringen av budgetmotion nr 29, där motionens nummer anges korrekt inledningsvis, men därefter, i samma stycke, anges som budgetmotion nr 27. Detta ska givetvis också vara budgetmotion nr 29, vilket meddelas som en teknisk justering av betänkandet.

Fru talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med de ändringar i textdelen som framgår av betänkandet. Budgetmotionerna föreslås förkastade.

Talmannen

Den anförda rättelsen antecknas. Fem repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det känns bra att kunna börja den här repliken med två stycken tack. Först ett stort tack för att utskottet tar den språkpolitiska utvecklingen på allvar och stöder tankarna på en parlamentarisk kommitté, som ska ta ett övergripande ansvar för att se vad man kan göra på en politisk nivå. Tack för det! Det visar att utskottet verkligen vill Åland väl och att vi ska bevara Åland enspråkigt svenskt.

Det andra ”halva” tacket - får jag väl säga - är för fiskevårdsavgiften. Jag uppfattade att det var ett halvt löfte från utskottsordföranden, att det kanske kommer att sluta bra i vilket fall som helst när lagen kommer till behandling. Men det återstår att se.

Fru talman! Den stora frågan är ändå näringslivet och utvecklingen där. Det ska jag återkomma till i min andra replik.

Ltl Tage Silander, replik

Ledamoten Silander tar till sig av tacket och väntar med spänning på den andra repliken.

Ltl Roger Nordlund, replik

Det har blivit väldigt klart under hösten - och speciellt under tiden som det här budgetförslaget har legat för behandling i lagtinget - att den svenska utvecklingen fortsätter att vara god och den finländska har börjat öka med en väldigt snabb tillväxt när det gäller den ekonomiska tillväxten och näringslivet. Men här på Åland sackar vi efter lite grand.

Den övergripande frågan till finans- och näringsutskottets ordförande är om det här budgetförslaget och de åtgärder som finns här, är de tillräckliga för att vi ska haka på eller finns det en risk för att vi kommer att halka efter ännu mera? Just nu sackar vi de facto efter hela tiden jämfört med Finland och Sverige.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Om de är tillräckliga eller inte - de åtgärder som föreslås i budgeten - det kan man förstås diskutera och debattera. De är bra de som finns. Jag hoppas att de ger avsedd effekt. Det är ju hemskt många saker som trots allt påverkar näringslivets förutsättningar att bli framgångsrikt och att därmed kunna vara med och hjälpa till för att få upp BNP, eller bruttonationalprodukten, eller vad ni nu vill kalla den här.

Jag tycker absolut att det finns gott hopp om att vi också ska kunna få en sen, ökad och större procent framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Utskottsordförande Silander sade någonting om tunnlarna och att en tunnel inte ska avfärdas, när han pratade om de båda tunnelprojekten som de sitter och planerar. Jag skulle säga att tunneln är en naturlig fortsättning på den utbyggnad av västra Föglö som planeras. Jag skulle gärna vilja höra svaret på detta.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Jag trodde att det var det jag sade. Det är en naturlig utveckling. Sedan får vi se när den förverkligas. Men det som nu görs, när det gäller kortrutten, motverkar inte det projektet. Det var dit jag ville komma.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Så ville jag förstå det och jag fick det förtydligat. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tänkte också beröra fiskevårdsavgiften, men jag väntar med mitt tack tills jag har ett förslag till återtagande av förslaget om att införa en fiskevårdsavgift.

I remissen nämnde jag att man har väckt intresse från privat håll att eventuellt arrendera eller köpa Guttorp. Jag ser i betänkandet att man inte överhuvudtaget har berört den punkten. Varför inte?

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! I utskottet diskuterade vi på det sättet att en fiskevårdsavgift ska stöda allt möjligt som har med fisket att göra, inte bara Guttorp utan också att vi kan restaurera fiskevikar och många andra saker. Det är klart att det här initierades på grund av att vi tyckte att Guttorps egen finansiering var för dålig i förhållande till vad man har för kostnader. För den skull är det inte säkert att man kan vika alla de tänkta pengarna till Guttorp.

I min värld så kommer Guttorp problematiken att leva sitt eget liv. Den underlättas förstås om man har mera pengar, men man måste ändå ta ställning till om Guttorps verksamhet ska fungera. Det är en näringslivsinriktad satsning att ha det som det är idag. Eller ska vi göra det på något annat sätt? Det kan säljas, absolut, och det kan fortsätta.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Min tanke var att man skulle ha kunnat se på alternativen. Vi räknade också upp olika alternativ i vår motion om hur man skulle kunna få fram pengar för att finansiera Guttorp. Jag ser inte att man så mycket har berört det. Antagligen var det väl inte intressant, så man lade det åt sidan. Det handlar ju i förlängningen om att ha Guttorp kvar, på ett eller annat sätt. För mig så är det ingen självklarhet att man måste driva det inom landskapets regi. Man kan köpa fisken därifrån även om det är privat. Därför skulle det ha varit intressant om man i alla fall hade diskuterat de här tankegångarna.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Jo, det är viktiga frågor som ledamot Eklund ställer, absolut!

Det viktigaste första vägskälet nu har, åtminstone för mig, varit att ta ställning till fiskevårdsavgiften som sådan. Som en följd av det så får man se om det finns tillräcklig finansiering för Guttorp som det är eller om man behöver utreda andra alternativ fortsättningsvis, där en försäljning kan vara ett alternativ.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack fru talman! Det svenska språket har diskuterats i finans- och näringsutskottet och man har - åtminstone vad jag kan utläsa ur betänkandet och av presentationen - ingen tydlig åsikt om hur man vill att språkpolitiken ska bedrivas. Det bekymrar mig lite när vi har en sådan situation som vi har i dagsläget, där det svenska språket är satt under stor press. Jag ger därför utskottsordföranden möjlighet att precisera. Har finans- och näringsutskottet någon åsikt om hur språkpolitiken ska bedrivas? Hur ska man bistå näringslivet och hur ska vi komma tillrätta med de problem vi upplever i myndighetskontakterna?

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Utskottet har säkert en mängd åsikter om detta och visst har det funnits sådana diskussioner också. Vi vill betona vikten av det svenska språket och om man ska reda ut det i det språkråd som finns nu eller tillsätta den parlamentariska kommittén. Vi tror att det är där som man ska diskutera de problem som finns och se vad man kan göra på politisk nivå.

Men det finns mycket annat också. Det handlar ju också om att t.ex. lyssna av väldigt noga med t.ex. Ålands Näringslivs åsikter om vad man kan göra och att ta vara på de förslag som kommer och se vad man kan åstadkomma. Nog finns det att göra, det är bekant!

Ltl Axel Jonsson, replik

Absolut! Men samtidigt så ser vi att vi har ett växande strukturellt problem tack vare att vi är så starkt sammanlänkade med den finska marknaden i dagsläget. Betydelsen av de minskade språkkunskaper vi har på vår viktigaste marknad får konsekvenser i det åländska samhället, också för ålänningarna i vardagen. Det är den analysen som jag saknar från finans- och näringsutskottets sida.

Hur kan vi se till att vi ökar antalet svenskspråkiga kunder hos de åländska företagen? Hur kan vi se till att vi faktiskt bedriver en verkningsfull språkpolitik? Jag tycker det är den typen av diskussioner vi borde ha allt oftare här i lagtinget om vi verkligen vill åstadkomma en förändring, också i ålänningarnas språkliga vardag.

Jag hoppas att det här är något som finans- och näringsutskottet framöver tar sig tid att fördjupa sig ytterligare i.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxling inleds av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman och tack för presentationen! Jag tänkte ta vid efter ledamoten Johnsson och prata lite språkpolitik och affärer.

Som utskottsordförande Silander är mycket väl medveten om så pågår ett ständigt ökande antal affärsutbyten mellan Sverige och Åland. Som det tidigare språkrådet har konstaterat är det därför viktigt med ett Ålandskontor för att utveckla detta samarbete. Vi skrev en motion i denna fråga från Centerns sida inför budgetbehandlingen. Jag noterar att man har förkastat motionen, vilken kanske inte var en väldig överraskning. Men med hänvisning till de allmänna motiveringarna - och i de allmänna motiveringarna - så hittar jag inte ett ord om Ålandskontoret. Är utskottsordförande Silander nöjd med att vi nu stänger Ålandskontoret och sköter kontakterna per distans från Mariehamn?

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Jag är, som ordförande i utskottet, nöjd om vi har bra kontakter och bra kontaktytor med den svenska marknaden. Hur detta ska gå till på bästa sätt kan man diskutera. Det har funnits åsikter om att vi ska ha ett kontor, ständigt bemannat, och det har också funnits åsikter, speciellt från regeringshåll – vilket man kan läsa i budgeten – om att man klarar av det här precis lika bra med den lösning som nu presenteras.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det svaret! Man skriver i betänkandet att det är viktigt att upprätthålla kontakterna med den finländska sidan, så där litet generaliserande. Jag saknar nog ändå drivet att faktiskt på riktigt upprätthålla kontakterna med den svenska sidan. Det här har identifierats av tidigare språkråd som en ganska viktig del. Vi vet att detta Ålandskontor över tid har gjort skillnad.

Jag är medveten om att det är landskapsregeringen som ska sköta det operativa arbetet. Jag skulle ändå vilja ställa frågan till utskottets ordförande. Är det inte oftast bättre att vara på plats än att inte vara på plats? Tror inte utskottsordföranden att det kan vara värt det och till och med nyttigt för självstyrelsen och för det åländska näringslivet?

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Om jag får välja mellan att ha ett bemannat aktivt kontor, både i Stockholm och i Helsingfors, så väljer jag det naturligtvis. För jag tror att det ger bäst effekt. Det här är mina egna funderingar.

Jag kommer inte ihåg riktigt vad fortsättningen på frågan var så jag slutar med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande talare är vtm Veronica Thörnroos som är en av reservanterna.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag vill inledningsvis avisera att jag vid detaljbehandlingen kommer att föra alla förslag i de reservationer som är mina egna, den reservation som är min och ltl Lars Häggbloms samt de reservationer som är ltla Lars Häggbloms, Stephan Toivonens och min - där jag står som första undertecknare - till omröstning.

Talman! Jag börjar kort beskriva den reservation som jag har tillsammans med Lasse Häggblom där vi har satt fokus på våra åländska kommuner. Vi skriver så här inledningsvis ”Landskapsregeringens iver vad gäller omstruktureringen av kommunerna och dess verksamhet har skapat stor oro på det kommunala fältet. Utan någon som helst synkronisering av reformerna och utan någon egentlig dialog med berörda ger landskapsregeringen diktat över hur kommunerna ska organisera sig och sin verksamhet. Därtill har landskapsregeringen beslutat minska överföringar till kommunerna med 4 miljoner, dvs. en elva procents minskning. Då kommunernas största utgiftsposter är närservice i form av dagvård, skola och äldreomsorg kan ålänningarna nu se fram emot en försämrad servicenivå alternativt höjda kommunalskatter.” Det är vad vi skriver i reservationen vad gäller kommunerna.

Vi skriver också att ”vi är besvikna över den politik som landskapsregeringen för vad gäller kommunernas socialtjänst.” Det finns nu en enighet från samtliga åländska kommuner att man ska gå vidare med kommunernas socialtjänst, men från landskapsregeringens sida så ger man inga pengar i den här budgeten utan man tycker att kommunerna själva, via Ålands omsorgsförbund inledningsvis, ska finansiera det. Sedan ger man ett halvt löfte om att man i ett senare skede kommer med.

Tyvärr har jag inte med urklippet från Ålands radios hemsida där socialministern för bara en vecka sedan ganska frankt förklarade att landskapsregeringens hållning, vad gällde kommunernas socialtjänst, var att indelningen ska följa de nya storkommunerna som landskapsregeringen planerar och vars antal varierar över tid och rum. Det känner vi till. Därför har vi en text i vår reservation där vi motsätter oss ett sådant förfaringssätt.

I den gemensamma motion som jag har med ltl Lars Häggblom så trycker vi på effektivering kring förnyelsebara energikällor. Det är vår bestämda uppfattning att spjutspetsen, vad gäller ny teknologi och framtiden, ska finnas vid högskolan på Åland. Den ska inte finnas vid infrastrukturavdelningen. Där delar vi således inte heller landskapsregeringens förslag till ny organisation.

Vidare har jag tillsammans med ltl Stephan Toivonen en reservation som gäller fiskevård. Eller ska vi kalla det vid dess rätta namn talman - en turistskatt.

Landskapsregeringen föreslår ett nytt moment i sin budget inför 2018 om en fiskevårdsavgift för personer som icke är bosatta på Åland. Den här ligger vi och processar i finans- och näringsutskottet och jag ska inte föregripa den processen. Utskottets ordförande indikerade här att det finns möjligheter att landskapsregeringen, till den delen, kanske tar sitt förnuft tillfånga. Vi vill i alla fall redan här och nu, ledamot Stephan Toivonen och jag, indikera att vi inte är för att man inför denna turistskatt.

Vidare går jag in i vår nästa reservation och den har jag tillsammans med ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen. Där har vi skrivningar kring självstyrelseutvecklingen, lite samma tankegångar som ltl Jörgen Pettersson lyfte i ett replikanförande. Vi är inte nöjda med att man från landskapsregeringen drar in Ålandskontoret i Stockholm. Enligt vårt sätt att se det borde man snarare förstärka resurserna där, så som tiderna nu ser ut. Jag tror inte att jag närmare behöver gå in på det.

Vi var nog besvikna, gentlemännen vid min sida och jag, över landskapsregeringens styvnackade behandling av cancerscreeningen. I samband med att jag hade en åtgärdsmotion i lagtinget så sade jag att 380 personer undersöktes av Ålands Cancerförening, alltså av två specialistläkare under två dagar. Av dessa 380 personer var det 40 personer som behövde opereras. Skulle man göra ett överslag till lagtinget där vi har 30 ledamöter och 8 i personalen så betyder det att fyra här har hudcancer eller kommer att få hudcancer.

När vi förde den här diskussionen i lagtinget så tyckte även landskapsregeringen att det var en god idé och att man skulle återkomma i budgeten. Men det var inte alls överensstämmande med verkligheten. Därför äskar vi nu om medel så att alla ålänningar kostnadsfritt under år 2018 ska ha möjlighet att få sina prickar kontrollerade. Det är en smart investering, både i det förebyggande hälsovårdsarbetet men det är också en smart samhällsinvestering eftersom man helt enkelt kan tjäna stålar på det. Så det beklagar vi mycket. Att landskapsregeringen inte ens där kunde tänka sig att godkänna någonting från oppositionen, det säger mera om hur landskapsregeringen ser på arbetet här i lagtinget än hur oppositionen ser på det.

Talman! Jag har en del punkter kvar att presentera och det ber jag att få återkomma till i ett annat anförande.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxlingen inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vicetalman Thörnroos lyfte i början av sitt anförande fram att det är viktigt att lyssna på dem som berörs och kritiserade landskapsregeringen för att man inte har fört någon dialog när det gäller kommunreformen. Landskapsregeringen har haft sina kommunrundor och sina remissutlåtanden om det här. Men de facto så har man ju hört också kommuninvånarna, ifall vicetalman Thörnroos missat det.

 Just idag har vi fått veta att man har fått ett svarsdeltagande på över 70 procent på den enkät som riktades till Järsö/Nåtö-området, där 71 procent vill tillhöra Mariehamn. Vem ska fatta det beslutet, enligt vicetalman Thörnroos, vilken tillhörighet de som bor i Järsö/Nåtö-området ska ha?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har väldigt svårt att kommentera enkäten som ltl Petri Carlsson hänvisar till eftersom jag helt enkelt inte känner till den. Men min bestämda uppfattning är att det är kommuninvånarna som via en rådgivande folkomröstning ska tala om vad de vill, och det bör fullmäktige respektera. Är det så att tre kommuner via en omröstning säger att man vill gå samman - och det är på frivillig väg - så det är helt okej för mig. Jag har inte rätt att stå som någon domare och säga att så här ska det se ut och så här ska det inte se ut. Har man en rådgivande folkomröstning och folkets röst har talat, så tycker jag att fullmäktige i respektive kommun ska respektera det.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Fullmäktige ser till sin kommun och sin kommuns bästa och det kan vara så att man har en annan uppfattning än vad invånarna har.

Jag undrar om man ska lyssna på de invånare som nu har gett uttryck i Järsö/Nåtö-området eller inte? Det är en enkät som vicetalman Thörnroos säger att hon inte känner till. Den har ju varit väldigt känd för lagtinget. Det har ju varit ett meddelande här i lagtinget och vi har debatterat det. Enkäten har gått ut och nu har svaren kommit. Idag blev de publika.

Jag kan förstå att man inte har satt sig in i svaren, men nog känner vicetalman Thörnroos till enkäten i alla fall, att den skulle göras och att den nu har gjorts. Den har gått ut och svaren är väldigt tydliga.

Hur ska man ta ställning i ett fullmäktige om en minoritet av kommunens befolkning tycker en sak men inte en annan. Lagtinget har en roll här. Det måste väl ändå vicetalmannen erkänna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Men nog är det på något vis bakvända världen om jag ska försöka förklara för ltl Petri Carlsson hur enkätsvaret som landskapsregeringen har skickat ut ska tolkas. Jag kan bara säga så här. I januari kommer vi att ha en folkomröstning i Brändö kommun huruvida vi vill ha ett samgående med Kumlinge eller inte. Jag är helt övertygad om, trots att jag inte är kommunalt aktiv, att det beslut som Brändöborna enskilt kommer fram till kommer att respekteras av fullmäktige.

Om jag inte är felinformerad så var det väl landskapsregeringen som skickade ut den här enkäten. Det kom väl inte från kommunfullmäktige utan det kom som ett diktat ovanifrån där landskapsregeringen vill gå in och flytta på kommungränserna. Skulle det ha varit kommunen själv som hade skickat ut enkäten så är jag helt övertygad om att de vet hur de ska behandla svaret. Men nu är det en annan myndighet som har gjort det och då blir de svårare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande talare är ltl Lars Häggblom som är en annan av reservanterna.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag har varit med i finans- och näringsutskottet i arbetet med budgeten och jag vill avisera att jag kommer att föra mina reservationer till omröstning.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande talare är ltl Stephan Toivonen, också en av reservanterna.

Ltl Stephan Toivonen

Tack fru talman! Bästa lagting och ministrar! Då var det dags för det andra reservationsanförandet.

Den första reservationen jag tänker nämna några ord om är pengarna för det tänkta löne- och pensionsavdraget. Eftersom jag har reserverat mig mot lagen, och begärt att ta den till omröstning, så tycker jag att det är logiskt att helt enkelt inte ha med det här i budgeten. Optimistisk som jag är så tror jag fortfarande att jag får lagtinget med på den frågan. Jag vill också avisera att jag tar den här reservationen till omröstning.

Den andra reservationen gäller stöd för energieffektivisering och klimatvänliga åtgärder. Som vi från Åländsk Demokrati ser på saken så borde vi stödja alla former av förnyelsebar energiproduktion. I dagens läge får man inte längre stöd för värmepumpar trots att energi- och klimatrapporten, som landskapet presenterade, visar att man sparar lika mycket energi genom att använda värmepumparna, som det man producerar i vindkraftverken. De får stöd varje år och kan väl inte heller anses vara ny teknik.

Det har sagts i debatten att regeringen vill stöda energiproducenter så jag tycker nog att alla borde få vara med. Där vill jag också avisera omröstning.

Fru talman! Den tredje reservationen berör ett återtagande av investeringsfullmakten för kortrutt på västra Föglö.

Jag citerar några rader från reservationen: ”Den planerade kortruttssatsningen på västra Föglö innebär bestående ingrepp i känslig, orörd natur.” Vi har också sett att föreningen Ålands Natur och Miljö invänder sig mot den här planerade investeringen. Effektivare skärgårdstrafik är i och för sig välkommen men inte enligt den fastslagna plan som ni har för västra Föglö med en väg- och broförbindelse till Gripö som ni har tagit upp.

Med anledning av ovanstående föreslår jag följande tillägg till momentmotiveringen ”Investeringsfullmakten för kortruttsinvesteringarna på västra Föglö återtas och regeringen stoppar omgående utbyggnadsplanerna.”

Fru talman! Bästa lagting! Innan jag blir beskylld för plagiat, så kanske det är på sin plats att jag nämner att reservationen baserar sig på motion nr 23, som ledamot Eklund lämnade in.

Jag var - som ni kanske ännu minns - den som skarpast kritiserade kortruttsprojektet när det behandlades första gången. Det gällde speciellt brodelen och speciellt ur den ekonomiska synvinkeln. Den åsikten har jag inte ändrat.

Däremot så har ju allt fler kommit in i debatten och debatten var öppen, före vi lämnade in budgetmotionerna, så jag visse att alla andra skulle lämna in. Jag tyckte inte att jag, i lilla gruppen, behövde ha en egen motion utan jag följde med de motioner som fanns. Jag tyckte att ledamot Eklunds motion hade ett väldigt bra innehåll. Därför valde jag att stöda den och också använda den. Vad jag förstår så är det kanske inte helt enligt gängse kutym, men vad jag förstår så är det helt enligt regelverket.

Fru talman! Följande reservation gäller pensionsarvodet, som jag har haft också tidigare år. Den här gången gjorde jag om det så att det skulle vara samma summa som regeringen vill ge via avdraget för löne- och pensionsinkomster för låg- och medelinkomsttagare. Det här skulle i alla fall gynna låginkomsttagare.

Mitt förslag är fortfarande att arvodet ska vara skattefritt och att det inte ska påverka de övriga sociala understöden. Det skulle också vara ett sätt att testa vad man kan ha. Det har ju framförts att man tidigare har haft bidrag som gjort att nettoinkomsten har minskat. Lite tveksam är jag, för jag har inte sett de där siffrorna. Vi får se.

I den allmänna motiveringen skriver landskapsregeringens att man ska utse ”det här rådet” för att bekämpa bland annat ekonomisk utsatthet. Det är kanske ett alternativ att man tar upp det där.

Jag vill avisera att jag även tar denna reservation till omröstning, optimist som jag fortfarande är.

Den sista egna reservationen hänger ihop med vindkraftsstödet. I dagens läge fungerar det så att ett vindkraftverk kan monteras ner och säljas direkt då stödperioden är slut, d.v.s. då vindkraftverken är avskrivna. Då kunde det vara ett sätt att se till att vindkraftverken verkar en längre tid. Därför har jag lämnat en reservation med följande text ”Driftsstödet till vindkraftverken bör ges med villkor om att stödet ska återbetalas ifall vindkraftverket säljs inom fem år efter att stödet utbetalts.”

Om inte reservationen kan omfattas, så kan man åtminstone fundera på hur och under vilka villkor man beviljar vindkraftsstöd i framtiden.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxlingen inleds av ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ledamoten nämnde reservationen och också den reservation som han har skrivit under tillsammans med ledamot Häggblom. Där fokuserar man på tio minuter. Det är inte tio minuter det handlar om. Det är 33 procent som inbesparingen är på färjelinjen. Det är betydande inbesparingssiffror.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nu hade jag inte det där i mitt anförande men det spelar ingen roll. Tio minuters inbesparing ja, men sparar det på lönekostnaderna? Det är det som har diskuterats tidigare. Det sparar naturligtvis på bränslekostnaderna men i procent kan man inte räkna på det sättet eftersom båda kostnaderna finns med.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Nej, ledamoten sade inte tio minuter men refererade till reservationen och därav tog jag denna replik. Det är på det viset att 33 procent ger en extra tur när du har kört två turer. Det är betydande inbesparingar detta. Man får mycket mera trafik då för de pengarna som man satsar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg

Tack fru talman! Bästa lagting! Här kommer några liberala reflektioner och guldkorn från utskottets genomgång av budgeten.

Precis som i budgeten i stort är betänkandets röda tråd tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft.

Det är glädjande att den finska ekonomin visar positiva tendenser. Det gagnar givetvis det åländska näringslivet positivt i form av underleverantörer, ökad konsumtion och förhoppningsvis en ökad benägenhet att åka på kryssning och handla ombord. Vårt näringsliv har det tufft, sett till tillväxt och lönsamhet, därför finns det incitament som är positiva i budgeten för 2018. 

Budgetresultatet har stadigt förbättrats och närmar sig nollnivån, vilket följer den ekonomiska plan regeringen ställt upp för mandatperioden. Det är ändå förknippat med ansvar att hålla en återhållsam budgetpolitik med tanke på att budgetintäkternas prognosticerade tillväxt inte verkar hålla samma tillväxttakt som BNP-tillväxten.

På kostnadssidan väntar stora investeringar i infrastrukturen i landskapet. Även inom IT och utvecklingen av e-förvaltning finns det en investeringsskuld. Därtill förväntas stigande lönekostnader när resultatet av arbetsvärderingen genomförs. På lång sikt innebär också den demografiska utvecklingen en stor utmaning för den offentliga sektorns kostnader när försörjningskvoten ökar. Att uppnå en strukturell balans i investeringsbehov och drift, hållbart över tid, är a och o. Att inte enstaka intäktstoppar i t.ex. flitpengen hanteras genom att skapa nya driftskostnader. Här är definitivt landskapsregeringen på rätt väg.

I utskottet har vi noterat att landskapsregeringen tillsammans med Ålands Näringsliv och kommunerna kommer att identifiera och försöka minimiera olika konkurrensnackdelar som belastar det åländska näringslivet. Samtidigt är kompetensförsörjningen oerhört viktig och även här arbetar AMS tillsammans med Visit Åland och näringslivet för att med gemensamma krafter ta fram ett attraktionskraftsprogram.

Satsningen på gästhamnar är något som kommer att betala sig under lång tid och speciellt för skärgården blir en behövlig vitamininjektion. På Åland är det årligen knappa 30 000 gästbåtsnätter, varav ca 10 000 av dessa är ute i skärgården. I Sverige och Finland är det sammanlagda antalet gästbåtsnätter ca en miljon. Här finns en stor potential. Det är ett sätt att turista som växer kontinuerligt och därför är alla nätverk och projekt viktiga för att utveckla produkten. 

Det kommande arbets- och pensionsinkomstavdraget är en signal om att det lönar sig att arbeta. Den ekonomiska effekten för 2018 är begränsad, men förhoppningsvis kan systemet laddas mer i framtiden för att effekten ska bli större samt gälla fler. Detta debutår är signalen det allra viktigaste enligt mig.

För att dämpa effekterna av den försämrade försörjningskvoten, som prognosticeras att vara 70 år 2030, gäller det att vi blir fler ålänningar. Vi ska vara glada att ålänningar åker ut i världen och skaffar sig erfarenheter och impulser, men de får väldigt gärna återvända. Här gör sedan länge Åland Living ett lobbyarbete, för att kommunicera ut nödvändig information till bl.a. potentiella hemflyttare.

Samtidigt är det bra om Åland kan vara ett tryggt och intressant alternativ för nya ålänningar. Här är integrationen viktig och det är synnerligen positivt att landskapsregeringen satsar på bred front för att göra det enklare att snabbt komma in i det åländska samhället. Då är språkkunskapen elementär.

 Den kommande barnträdgårdslärarutbildningen kommer att minska effekterna av pensionsavgångar och samtidigt bibehålla en hög kvalitet inom barndagvården. En bra barndagvård och skola är viktiga ingredienser för att alla familjer ska känna sig trygga när de tar ett beslut om att flytta till Åland. Det kan även visa vägen för fler nischade utbildningar via vår högskola. Ett synnerligen bra sätt för att möta ett specifikt och tydligt arbetsmarknadsbehov, via en studiemodell som passar många.

Utskottet ser positivt på att landskapsregeringen under 2018 avser att tillsätta ett råd för bekämpning av ojämlikhet och ekonomisk utsatthet. Utskottet motser konkreta handlingsplaner och åtgärder i denna viktiga fråga. Utskottet framhåller vikten av att se de olika stödsystemen inom socialskyddet som en helhet för att undvika att eventuella ändringar motverkar sitt syfte genom att de påverkar övriga transfereringar. Utskottet noterar också att en uppföljande utredning om ekonomisk utsatthet genomförs av ÅSUB under 2018. Detta sätter även fokus på hur viktig en fungerande arbetsmarknad är. En arbetsmarknad som är diversifierad och kan erbjuda en bred palett av arbeten. Det är den viktigaste ingrediensen i arbetet mot fattigdom.

Utskottet har vidare erfarit att näringslivet har problem med att få service på svenska i kontakterna med riksmyndigheterna. Här är det viktigt att landskapsregeringen fortsätter med en god dialog med såväl det lokala näringslivets branschorganisationer som med riksmyndigheterna. Det handlar givetvis i sista ändan om att konkurrera på lika villkor.

I utskottet har vi konstaterat att den allmänna sänkning av landskapsandelsbeloppet med fyra miljoner som genomförs, varav tre miljoner euro verkställs 2018, i kombination med den nya lagen om landskapsandelar har väckt oro bland vissa kommuner, som trots viss lindring under en övergångsperiod kommer att drabbas av betydande minskningar i tilldelningen av landskapsandelar. Ett antal samtidiga förändringsprocesser pågår inom kommunsektorn med syftet att effektivisera de kommunala strukturerna för att kunna möta framtidens utmaningar.

Jag har själv konstaterat att Åland har 10 kommuner som i kvoten landskapsandel/skatteintäkt hamnar över 50 procent, några kommuner ligger och balanserar strax under 50 procent och några kommuner ligger avsevärt under 50 procent. Det är alarmerande och motiverar i allra högsta grad att en åländsk kommunstruktur går av stapeln. Sett till det enorma investeringsbehov vi har framför oss, där bara investeringsbehovet inom den sociala sektorn ligger omkring 95 miljoner de kommande åren.

Vi har konstaterat i utskottet att den demografiska utvecklingen ställer ökade krav på kompetens, effektiva vård- och omsorgskedjor, vård på rätt nivå och ett tätt samarbete mellan kommunerna och ÅHS. Att vi lever allt längre gör att vi i större utsträckning blir mer mottagliga för t.ex. demens. Det måste vara en självklarhet att man - oberoende var på Åland man bor - ska ha möjlighet att ta del av en kvalitativ och trygg vård även i framtiden.

Fru talman! I hörandet kring kortrutten har jag imponerats av den ödmjukhet och ansvarsfullhet som finns bland de tjänstemän som arbetar i projektet. Arbetet går i dialogform för att hitta de bästa lösningarna miljömässigt. Viktigt att betona, då det i vissa diskussioner ibland låter som om hela Föglö kommer att skövlas.

Tunnelalternativet i en OPS-affärsmodell är intressant, och här kan kortruttens förverkligande gå framåt parallellt med att tunnelalternativet utreds. En eventuell tunnel kan implementeras i kortruttsprojektet i en senare fas. Det ena utesluter inte det andra.

Slutligen. Det kommande personaladministrationssystemet vid landskapsregeringen är efterlängtat. Det kommer att underlätta upparbetandet av nyckeltal och på sikt ge effektiva möjligheter till uppföljning av desamma. Det är även glädjande att se hur landskapsregeringen arbetar mot ett bättre arbetsplatsvälbefinnande via flera moderna arbetssätt. Bra för ekonomin i stort, men givetvis även på det individuella planet.

Talmannen

Tre repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamot Holmberg nämnde gästhamnsprojektet vilket jag själv också tycker att är en av de mest positiva sakerna i det här budgetförslaget. Framförallt för skärgården men också de facto för fasta Åland och Mariehamn, som kommer att ges möjlighet till mycket goda satsningar som gör att det höjer standarden på våra gästhamnar.

Jag ser framför mig i framtiden att gästhamnarna, speciellt i skärgården, kommer att bli litet av skärgårdskommunernas servicecentra om den här utvecklingen kan få bra fart.

Men vi har en utmaning och det är faktiskt Ålands hav. Idag kommer mer än 70 procent av våra gästhamnsbesökare från Finland. Det beror på att man kan åka båt genom skärgården. Samtidigt som Stockholmsregionen är en av världens absolut mest båt täta regioner. Ändå lyckas vi inte få dem hit. Där har vi en utmaning kvar att försöka hitta någon sorts ”follow-me-system” som skapar en trygghet så att man vågar komma över från Söderarm till Mariehamn eller till Eckerö.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Nordlund! Det stämmer precis! Det finns några orosmoment. Man är väldigt duktiga just nu också i Åbolands skärgård. Det kommer fram väldigt duktiga turistföretagare som satsar stort på bl.a. gästhamnsturismen. Jag har själv nöjet att sommarbo nära en gästhamn, så jag vet också att de svenskar som kommer över Ålands hav är rutinerade seglare och båtägare. Så visst, det är en tröskel.

Jag vet inte riktigt vad vi kan göra. Vi kanske kan be Rosella att köra lite långsammare två gånger per dag.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I de samhällen där det finns välfungerande gästhamnar med bra service så skapar det en fantastisk miljö. Fast man inte är båtägare utan vanlig boende eller turist, så söker man sig ändå till de platserna. Det höjer standarden och kvalitéten på resmålet betydligt, inte bara för båtresenärerna.

Jag tror inte att det är Rosella som vi ska vända oss till. Vi måste hitta någon form av ”follow-me-system” över Ålands hav, där man ett antal gånger per vecka med säkerhet kan följa någon större båt eller på något sätt ta sig över. Det kommer antagligen att kräva lite PAF-pengar eller någonting till någon egenföretagare som kan ta sig an den här uppgiften. Man måste ha en viss långsiktighet. Det går inte på ett år att få det här att bli känt. Om man skulle ha ett treårigt eller femårigt projekt, så är jag säker på att det skulle ge en väldigt bra avkastning i förlängningen för landskapet Åland och för vår ekonomi.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag tror också att med de här gästhamnsprojekten, som nu går av stapeln, så kommer vi att höja kvalitéten. Det är ju ändå kvalitéten som lockar. Ser vi hur gästhamnarna är befolkade i Stockholms skärgård så tror jag att många också söker de litet mera rofyllda och mindre tättpackade gästhamnarna, vilka vi kan erbjuda. Jag tror att om vi höjer kvalitéten så kommer också dragningskraften att öka och man kommer att se att det är värt att åka över Ålands hav.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ltl John Holmberg talade inledningsvis om underskottet i budgeten på ungefär 4,5 miljoner. Efter det nämnde ledamot Holmberg både hot och möjligheter - som det heter - men konkretiserade inte. Hur ser ni på budgeten för följande år? Plus eller minus?

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Toivonen! Tyvärr sitter jag inte i regeringen och vill inte därför bemöta hur budgeten för 2019 kommer att se ut. Däremot finns det stora utmaningar, som jag nämnde, i form av arbetsvärderingen och ett investeringsunderskott, både på IT-sidan och inom infrastrukturen. Hål att fylla finns det alltid. Men det gäller också att vi får ett näringsliv som håller igång Åland och det tycker jag att landskapsregeringen, via den här budgeten, med råge uppfyller. Det är det huvudsakliga enligt mig.

Att det sedan finns ett strukturellt underskott, så det tar kanske lite längre tid att bemöta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Mikael Lindholm.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Holmberg! Jag har en fråga angående detta med ökad attraktionskraft för företag. Det låter ju bra, men tyvärr så har det redan förekommit diskussioner i debatten om sådant som är precis tvärtemot. Jag tänker på den turistskatt som fiskevårdsavgiften utgör. Inte kan väl ledamot Holmberg anse att det är något som ökar attraktionskraften och konkurrenskraften för de åländska företagen?

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Lindholm! Enligt mig är en fiskevårdsavgift - om den är upplagd på rätt sätt - någonting som, sett över tid, gynnar näringslivet på Åland. Den kan bidra med insatser som gör att produkterna, som har med vattenmiljö och fiske att göra, blir starkare. Men det bygger givetvis på att den är upplagd på ett sådant sätt att den tillför mera än vad den kostar.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! Då är min korta och koncisa fråga till ledamot Holmberg – anser ledamot Holmberg att den nu aviserade fiskevårdsavgiften är utformad på det sätt som ledamot Holmberg anser är det riktiga?

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Precis som den är formulerad just nu så tror jag att den har vissa begränsningar för att kunna ses som en optimal tillväxtsatsning. Däremot är det ingenting som hindrar att den omformas och över tid blir någonting som kommer att gynna hela det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ltl John Holmberg fortsätter att lyfta den kommunala indelningen som en av de verkligt stora frågorna för Åland. Jag hävdar att det är att överdriva situationen. Man borde däremot nog i brådskande ordning jobba fram ett KST som skulle ta hand om de här olika funktionerna.

Min fråga landar egentligen i synen på självstyrelsen. Vi har ju en grundlagsskyddad kommunal självstyrelse och vi har en självstyrelse inom landskapet. Tycker ledamot Holmberg att de är olika viktiga? Menar ledamoten att den åländska självstyrelsen är viktigare eller starkare än den kommunala självstyrelsen eller ser han något slags lika-med-tecken mellan de båda?

Ltl John Holmberg, replik

Jag ser den åländska självstyrelsen som den viktigaste, absolut! Jag tror att alla här, oberoende av partitillhörighet, ser vilka utmaningar vi har framför oss, speciellt ekonomiskt. Har vi inte en ekonomi som fungerar över tid så har vi snart det mesta i olag.

Jag är helt övertygad om att kommunstrukturen inte är en av de viktigaste frågorna, det är den viktigaste, för den kommer att vara lösningen på många av de olika problem som vi står här och debatterar kring.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det finns säkert många saker som man kunde lösa med det. Jag tycker att det landar i en slags filosofisk fråga. Hur viktig är rule of law? Hur viktig är självstyrelsen?  Många kommuner är idag medvetna om de utmaningar som de har. Vi har sett att det har inletts förhandlingar. Ska vi ändå härifrån denna sal trycka på, slå och tvinga fram kommunsammanslagningar på ett sätt som rimmar rätt illa med självstyrelsen? Vi vill ju ogärna att Helsingfors ska berätta för oss hur vi ska göra också. Det finns ganska många lika-med-tecken där. Självstyrselsen skapar modiga människor. Det skapar engagemang, vilket kanske är det viktigaste politiken har att ägna sig åt, och det skapar en vilja av att själva vilja vara med och hjälpa till. Är inte det ganska bra egentligen, ledamot Holmberg?

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tre saker. Utan en sund ekonomi så spelar det ingen roll vad du har för typ av självstyrelse eller kommunal bestämmanderätt. Utan en sund ekonomi så går vi bara ett öde tillmötes och det är sotdöden!

När det gäller självbestämmanderätten för kommuninvånarna så på vilket sätt förändras den? Tvärtom så blir den ju starkare. Den individuella valfriheten ökar och möjligheten att ge god service till alla ålänningar ökar, vilket det inte gör om vi fortsätter på den utstakade vägen med 16 kommuner.

Jag skulle absolut inte vilja säga att landskapsregeringen, när man har hanterat kommunstrukturfrågan, på något sätt har brutit mot någon rule-of-law eller någonting. Tvärtom! Man har visat god styrfart och man har pekat med hela handen där det behövts. Jag tror att det är viktigt. Annars är det lätt att det blir många diskussionsklubbar, det tar tid och det har vi inte råd med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Den ekonomiska och utvecklande politiken som dagens landskapsregering och en majoritet i utskottet står för, präglas dessvärre i allt för hög grad av dubbla bud och åtgärder som saknar förankring och till sin natur ofta är motsägelsefulla. Detta skapar osäkerhet, nervositet och frustration vilket går ut över hela samhällsbygget och gör reformer svåra att genomföra. Politik borde gå ut på att skapa engagemang, inte minska det. Jag återkommer till några exempel, men jag vill börja med att lyfta en analys som jag saknar i betänkandet.

Inför budgetåret 2018 föreslår landskapsregeringen att verksamhetskostnaderna, alltså huvudsakligen löner, ska stiga med 5,5 miljoner euro till 232,4 miljoner euro. Om detta skriver finans- och näringsutskottet ingenting. Tvärtom understryks vikten av en ”återhållsam budgetpolitik” utan att närmare gå in på vad det egentligen betyder. Återhållsamhet är ju inte precis det första man tänker på när budgeten tvärtom späds på med 5,5 miljoner euro utan någon närmare förklaring. Dessutom konstateras att det är okänt hur många årsverken, alltså anställda, man har i förvaltningen men att mängden nettoanställningar ökat med ett tiotal. Från Centerns sida tycker vi detta borde ha analyserats mera. Skattebetalarna har rätt att veta hur stor personalen i den offentliga arbetsstyrkan är.

Jag fortsätter med en annan fråga som nämndes i budgetdebatten men som uppenbarligen utskottet bortsett från. I bilagan till budgeten slår ÅSUB nämligen fast att prisutvecklingen på Åland skiljer sig markant - de använder det uttrycket ”markant” - från den i hela Finland. Och att det är prishöjningar inom hälsovården, alltså företrädesvid ÅHS - även den privata sidan naturligtvis men mest ÅHS - som bär skulden till detta. Man hade nog mot den bakgrunden kunnat förvänta sig någon form av resonemang kring det faktum att landskapsregeringen framstår som inflationsdrivande, vilket få regeringar egentligen vill göra.

Vi har därmed att göra med ett finans- och näringsutskott som dels inte lyfter fram varför verksamhetskostnaderna - alltså lönerna - stiger och sedan missar möjligheten att för detta lagting förklara hur det är möjligt att vi höjer priserna i vår egen verksamhet - alltså ÅHS - så till den milda grad att inflationen ökar så mycket att det märks så tydligt. För att på något sätt mildra effekterna - vilket vi har diskuterat tidigare i dag - av de egna åtgärderna, väljer istället landskapsregeringen att införa ett tveksamt och faktiskt ganska illa riktat avdrag som är mindre värt för mottagarna än de höjda sjukvårdskostnaderna. Det man de facto gör är att flytta pengarna från den ena fickan till den andra och samtidigt tappa mynt på vägen.

Betänkandet innehåller även andra motsägelser. Utskottet slår i sin analys till exempel fast att antalet personer med demenssjukdomar ökar, alltså antalet personer med demenssjukdomar ökar! Samtidigt har man gått in för att stänga demensavdelningen på ÅHS, vilket gör det beslutet ännu mera obegripligt och faktiskt ganska hjärtlöst. Denna stängning skapar inte bara stora utmaningar för det kommunala fältet, det drabbar också medborgarna i deras vardag.

När allt kommer till kritan är vår roll sist och slutligen att se till att folk har det så bra som möjligt. Just nu så verkar det projektet inte riktigt lyckas, vilket tycks ha fått som följd att vi dessutom drabbas av chefsflykt i ganska många av verksamheterna, vilket i sin tur bromsar upp nödvändiga utvecklingsprojekt. Det ena ger det andra som ger det tredje.

Detta för mig vidare till fenomenet ”att säga en sak men göra något helt annat”. Den listan kan göras ganska lång men jag ska begränsa mig till några av de mer problematiska åtgärderna.

Till exempel införandet av en ny turistskatt för sportfiskande besökare. Utskottet skriver mycket riktigt att turismen är en global tillväxtbransch, vilket är sant. Lika sant är att trenden för åländsk del faktiskt varit ganska vikande de senaste åren, med säkerhet av en mängd olika orsaker. Våra intilliggande regioner har däremot stärkts som resmål medan Åland har försvagats. Ett finans- och näringsutskott med driv hade nog granskat detta noggrannare och faktiskt stoppat avgiften. Men vad jag kan se från hörandelistan har man valt att inte lyssna på de sakkunniga.

Nu var inte det här hela sanningen, för ordförande Silander tog nog ganska tydligt avstånd - utan att göra det - i sitt anförande. Jag får känslan av att det finns flera i regeringsblocket som tycker att det här kanske inte är optimalt men att man väljer att skjuta beslutet framåt någon månad. Det kan man förstås göra men det hade varit tydligare att göra det nu inför jul.

Som det framkommer i betänkandet så godkänner utskottet dock att vi ska börja lyfta denna avgift av besökande turister som redan betalat ett fiskekort. Det här är en uppvisning i att lägga dövörat till och göra det svårare istället för lättare för en bransch som har det kämpigt. Dessutom – och det här är allvarligt och det återkommer jag till lite senare – så är det en verksamhet som huvudsakligen pågår ute på landsbygden och i skärgården.

Här vill jag tillägga, det som har nämnts tidigare i debatten, att de gästhamnsprojekt som har drivits främst från Ålands utvecklings AB, landskapets riskbolag, är ett projekt som kommer att få väldigt stora återverkningar och som är väldigt bra. Det hade jag gärna sett ännu mera information om. Det är någonting som på många sätt kommer att förändra vardagen på många platser.

Däremot skulle jag gärna vilja lyfta fram utvecklandet av Bomarsundsområdet, där vi från Centerns sida har föreslagit att man ska göra allvar av planerna och skapa ett besökscenter. Bomarsund är kanske den viktigaste berättelsen vi har och borde därför lyftas ännu mer än vad som i dag är fallet. Även denna motion, som talade för hela Åland, röstade utskottet ner.

Utskottet konstaterar också att företagens konkurrenskraft måste stärkas, men man säger inte riktigt hur det ska gå till. Däremot väljer man att sätta tummen ner för motionerna om att privatisera vägunderhållet och landskapets linfärjor. Det är också att säga en sak men göra något annat. Här skulle det finnas ett gyllene läge att dels sätta fart på en viktig del av näringslivet och samtidigt spara pengar i förvaltningen. Inte minst hade det varit viktigt att se om utskottet i betänkandet alls hade ställt frågan till landskapsregeringen. På vilket sätt avser landskapsregeringen förbättra konkurrenskraften? Ett utskott ska utmana regeringen, inte bara krusa medhårs. Jag är dock medveten om dilemmat att vara både ett finans- och ett näringsutskott. Du förväntas både bromsa och gasa samtidigt och då blir det lätt en ryckig körning.

När det gäller självstyrelsens utveckling och det svenska språket har vi från Centern, samt det tidigare språkrådet, efterlyst ett aktivare Ålandskontor i Stockholm för att göra Åland, självstyrelsen och vårt näringsliv synligare. Det förslaget förkastades med hänvisning till de allmänna motiveringarna, där i varje fall jag inte kunde hitta att Ålandskontoret överhuvudtaget nämndes. Däremot understryker man vikten av att förbättra förutsättningarna för en ökad tillväxt.

Inser inte finans- och näringsutskottet och landskapsregeringen att just denna tillväxt med stor sannolikhet finns i Sverige och i Mälardalsregionen? Vi bor granne med en av världens starkaste ekonomiska zoner. Vi borde göra precis allt för att hitta affärerna där och visa vilka fantastiska arbetsplatser som finns på Åland, för att locka till inflyttning.  Istället väljer utskottet och landskapsregeringen att stänga Ålandskontoret. Det är inte att leva som man lär. Men även här sätter jag ett visst hopp till ordförande Silander, som i en tidigare replikväxling höll med om att det är bättre att vara på plats än att inte vara på plats. Så jag ser ett visst hopp där.

En av de mest kännbara åtgärderna som kan bli verklighet, nu när utskottet gummistämplat och välsignat budgeten, är nedskärningarna i kommunerna. Detta är på riktigt och det får konsekvenser för lokalsamhället. Det leder antingen till höjda skatter eller till nedskärningar som drabbar barnomsorg, skolor och äldrevård i högsta grad. Det är ett tungt ansvar som inte bara faller på landskapsregeringen utan också på utskottets majoritet. I följderna av neddragningarna kommer centraliseringar och permitteringar som i högre grad drabbar kvinnor än män, vilket enligt Centerns mening slår direkt mot den jämställdhet och hållbarhet som i varje fall vi alltid strävat mot. Det är dessutom en händelse som väldigt mycket liknar en tanke, att av de fyra utskottsmedlemmarna som röstat för nedskärningarna till kommunerna så bor tre i Mariehamn, vilket på flera sätt speglar förhållandena i både detta lagting och i landskapsregeringen. Vi börjar faktiskt på allvar se resultatet av en regionalpolitik som går stick i stäv med den decentralisering som skapat ett starkt Åland.

För Åländsk Centers vidkommande är hela Åland lika viktigt. Denna budget riskerar i sin centraliseringsiver att ställa stad mot landsbygd och skärgård. Man inför skatter och avgifter som drabbar glesbygdens företagare - alltså fiskevårdsavgiften - och man sparar genom att försämra för de svagaste. Dessutom går tydligen utskottsmajoriteten nu in för att först bygga - om jag förstått allting rätt - en väldig och omstridd bro på västra Föglö för att sedan ansluta en tunnel, vilket låter som typiskt dubbelarbete. Centern håller fast vid att genomföra hamnbygget på östra Föglö men vi tar avstånd mot brobygget på den västra sidan, alldeles särskilt innan det tunnelprojekt som utskottet bekantat sig med har undersökts noggrannare. När verkligheten förändras är det som känt klokt att fundera över kartbilden. Dessutom borde möjligheten till extra anslag utredas ytterligare.

Landskapet Åland är än så länge obelånat och det vill vi inom Åländsk Center att vi ska fortsätta att vara. Det gör vår självstyrelse starkare och våra argument gentemot Finland och omvärlden tyngre.

Avslutningsvis. Jag tycker att det är på sin plats att tacka finans- och näringsutskottets medlemmar för deras arbetsinsatser. Jag har själv suttit där och jag vet att frågorna inte är enkla och att arbetsbelastningen är hög. Det tycks mig dock som att humöret i utskottet är gott, vilket är direkt avgörande för arbetet. Vi må ha olika syn på vägen framåt men vårt mål är ändå samma - ett starkare och mer självstyrt Åland.

Talmannen

Sju repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! ”Det är motsägelsefullt”, säger ledamot Pettersson, när han nämner demensvården. Som vi skriver i vårt betänkande så är det alltfler som får demens samtidigt som man stänger demensavdelningen. Jag kan hålla med ledamot Pettersson. Vi hade kunnat vara mera utförliga. Vi hade kunnat skriva en hel del mera. Det är alltid fråga om hur mycket man ska skriva. Men i vårt utskottsarbete har vi har fått det konstaterat, att den strukturändring som har gjorts så har rejält minskat väntetiden i kön för de dementa att komma till läkare. Strukturändringen har också gjort att flera har fått möjlighet att komma till en geriatriker tidigare med sin sjukdom. Vi har fått erfara i utskottet att man uppfattar den strukturomändring vi har gjort som en positiv sak.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman och tack för det inspelet. Det är nog inte riktigt den bild som seglar fram i kommunerna. Nu har jag inte insikt i alla kommuner, men dem som jag har insikt i så är det nog en annan bild som framkommer. Man vet inte riktigt var man ska placera demenspatienterna för ögonblicket och det har ställt till det rätt mycket.

Om man samtidigt slår fast att mängden patienter ökar så verkar det lite konstig att samtidigt stänga avdelningen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Dem vi har hört är egentligen anhörigföreningen och geriatriska avdelningen, som ser på helheten. Jag kommer i mitt anförande att prata om att vi har vissa strukturella utmaningar inom kommunerna om hur man ska lösa det. Man måste hitta en helhetslösning på det. Men det återkommer jag till i ett anförande. Det är en viktig sak som ledamot Pettersson lyfter. Men frågan på vilken sida problemet ligger?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag ser fram emot det anförandet. Det här är en fråga som vi alla är inne i. Det är egentligen ingenting som borde ha med politik att göra. Vi ska bara se till att människorna har det så bra som möjligt. Det är vi nog antagligen överens om. Men det är som vanligt sättet att göra det på som det kan finnas olika uppfattningar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Tage Silander.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Jag råkade komma in genom dörren så jag kanske missade det jag nu tänkte fråga om.

Personalkostnaderna har ökat med väldigt mycket om jag förstod ledamot Pettersson rätt. Enligt budgetförslaget så gör de inte det. Däremot ökar verksamhetskostnaderna med 5,2 miljoner, alltså med 2,2 procent eller egentligen 1,9 om man bara tar verksamhetskostnader och avskrivningar. Men om man också skulle vilja ta med den del som hör till pensionsutgifterna så är det 2,2 procent. Det är ju inte så hemskt allvarligt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag lyfte den där frågan av det skälet att kommunikationen som har gått från landskapsregeringen och utåt är att man ska dra ner på alla sätt. Från utskottet har man pratat om en återhållsam budgetpolitik. Mot den bakgrunden ställde jag frågan varför man inte har fört ett större resonemang kring varför dessa dryga 5 miljoner hade spätt på verksamhetskostnaderna som ju i huvudsak är löner. Vi hade ändå ett nollavtal i fjol, så det borde egentligen inte ha funnits några stora merkostnader. Det där kopplade jag sedan till att man konstaterar i betänkandet att det är okänt hur många årsverken som finns inom förvaltningen. Det är faktiskt ganska konstigt. Större organisationer än den här vet nog hur många anställda man har.

Ltl Tage Silander, replik

Tack så mycket, fru talman! Det här var också en sak som jag lyfte i mitt anförande, dvs. man behöver få den här redogörelsen mycket tydligare framledes. Vi har ju blivit utlovade den.

När det gäller själva lönerna så minskar de för 2018. Däremot ökar de övriga verksamhetskostnaderna. Dit hör bl.a. internhyror. Trots allt är det totalen som man måste titta på. Då är det en 1,9 procents ökning och det är hyfsat måttligt, trots allt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag är medveten om dilemmat. Jag är också medveten om att det ekonomiska systemet som vi har just nu antagligen är det mest komplexa någonsin, med tanke på bildandet av Fastighetsverket - som den förra regeringen satte till - och med tanke på att man upphör med PAF-snurran, vilket har varit ett önskemål i hur många år som helst. Jag inser att jämförelserna är svåra.

När det kommer till antalet årsverken så borde det egentligen inte riktigt vara någon raketforskning. Man borde kunna hålla reda på det. Men jag har all förståelse i världen för ordförande Silander, för vi drogs med samma dilemma under förra perioden. Det har visat sig väldigt svårt att räkna antalet huvuden inom förvaltningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Därmed borde det kanske vara klart då att personalkostnaderna faktiskt sjunker med drygt en miljon euro, även i en jämförelse med tilläggsbudgeten för förra året där konkurrenskraftsavtalets personalkostnadsminskningar fanns inräknade. Det sjunker även från den nivån. Det framgår väldigt klart i resultaträkningen i budgetförslaget.

Sedan finns det andra problem under verksamhetskostnaderna. Överföringen av fastigheter till Fastighetsverket medför att kostnader uppstår på ett ställe, det vill säga här, och så finns det en intäkt på ett annat håll. Men det torde nu vara klart för alla parter här, att så som budgeten är lagd - och om verksamheten förverkligas enligt det här - så kommer personalkostnaderna att sjunka något.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag är medveten om att allting som läses så sker ur betraktarens egna ögon. Men att säga att det är tydligt i resultaträkningen är nog en lätt överdrift i hela sammanhanget skulle jag säga.

Skälet till att jag ställde den här frågan - utgående från betänkandets skrivningar - var att man fick intrycket av att verksamhetskostnaderna, alltså huvudsakligen lönerna, hade ökat. Jag är glad att höra svaret från utskottsordförande Silander, att så inte är fallet. Jag tycker att det kunde ha stått i betänkandet, men så är det.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Personalkostnader, löner och arvoden, står det helt klart, lite drygt 86 900 000 som går ner till 85 773 000. Det är personalkostnaderna. Men nog om den saken.

Sedan till kortrutten och tunnelambitionerna. I den rapport som har delgetts av de personer som vällovligt driver den här frågan så säger man att det krävs en årlig insats från landskapet med över 5 miljoner euro i 30 år för att man ska kunna förverkliga det. Sedan kan man möjligen dra bort en del med en bom-peng om man vill uppta höga sådana. Om det ska förverkligas betyder det i praktiken att landskapet och lagtinget ska förbinda sig till ungefär 5 miljoner euro, minus möjligen bom-pengar, alltså ungefär 150 miljoner euro under 30 år. Är Centern villiga att förbinda i första hand lagtinget till 150 miljoner euro?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Den frågan är faktiskt alldeles för tidigt väckt och det är nog finansminister Perämaa väldigt medveten om.

Det vi har sett är ett förslag som till många delar känns minst lika trovärdigt som det kortruttsförslag som man just nu hanterar. Och om det är så att man faktiskt kan skapa en fast förbindelse till en rimlig peng - men en förutsägbar peng - till skillnad mot kortruttsprojektet som är långt lika förutsägbart och där de privata investerarna i högre grad bär risken, så är det klart att det är värt att överväga. Men man måste väl ändå komma så långt att man först har ett förslag. Det är ändå än så länge blott en tanke.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Pettersson! Ledamot Pettersson känner en oro över att det fysiska Ålandskontoret stänger i Stockholm. Men personalresurserna finns kvar. Tittar man på ett modernt lobbyarbete, och hur det går till, så är det ju att man är ute på fältet. Man är ute och träffar människor och stämmer av möten etcetera. Möjligheten finns att hålla möten på samma ställe där Ålandskontoret finns idag i Stockholm. Den finns kvar. Vill man ha ett möte i Stockholm med representanter så då kan man ha det.

Däremot tror jag att det är bättre att vara på språng, stämma träff, äta lunch, äta middag och mötas där kunderna finns. Det tror jag är ett modernt lobbyarbete. Det andra känns lite dammigt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är självklart så att man ska vara där som människorna är. Faktum kvarstår. Självstyrelsen Åland drar tillbaka sin enda representation som har funnits i Stockholm och det är en signal som inte går obemärkt någonstans.

Inom den offentliga förvaltningen, i Stockholm och i Mälardalen, så ser man att ålänningarna drar sig tillbaka. Ja, det kanske är någon som ställer upp på olika engagemang och på olika seminarier och vad det nu är, men faktum är att man har stängt kontoret. Mot den kostnad som man sparade så blir det antagligen dyrare i sista ändan.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Det är t.o.m. så att skylten kommer att finnas kvar i fortsättningen också. Det här ska man inte överdriva, att kontoret stänger fast fysiskt. Skylten finns kvar och Åland kommer att lysa precis som man har gjort tidigare.

Jag vill försöka hinna med litet om demensen i repliken. Av hörande i utskottet kom det fram att kön till minnesmottagningen har sjunkit avsevärt. Däremot finns det en oro ute på fältet att kommunerna tar hem demenspatienterna till sina egna avdelningar, kanske av olika orsaker. Det blev jag lite bestört av. Det visar att man inte alltid i kommunerna kanske tänker på patientens bästa utan man tänker på den egna ekonomin. Det stör och skaver i mig. Sådant Åland vill inte jag ha. Därav arbetar jag också hela tiden för en kommunstruktur.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Inledningsvis, när det gäller Ålandskontoret, är ledamot Holmberg en förespråkare av det gamla ordspråket ”lamporna är på men ingen är hemma”. Jag är inte säker på att det är det rätta sättet att hantera kontakterna gentemot Mälardalen och Stockholm. Jag tror att vi både ska ha lamporna tända och ha folk på plats.

När det gäller demenssituationen så kan jag inte ens nästan hävda att jag är lika insatt som utskottet efter sina höranden. Men jag tror inte att kommunerna gör detta om de inte känner sig tvingade att göra det, av det enkla skälet att man har stängt demensavdelningen. Någon måste ju ställa upp och ta hand om dessa människor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ledamot Pettersson talade om kortrutten och jag skulle vilja förlikna kortrutten med en trappa. Det ena steget är beroende av det andra för att komma upp.

Östra Föglö var ju positivt, men sedan kommer västra Föglö. Västra Föglö är ju förutsättningen för att östra Föglö ska börja fungera. Västra Föglö ger en inbesparing med 33 procent på linjen mellan Gripö och Lumparland. Det betyder att du också får 33 procent mera kapacitet. Det behöver finnas mera kapacitet på linjen om östra Föglö byggs. Så det här går hand i hand. Det ena hjälper det andra och blir en framgång sedan. När vi kommer till eldrift så kommer det att bli ännu bättre.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! När det kommer till eldrift så är vi i varje fall hundra procent eniga, för det är något som kommer att förändra sättet som vi ser på trafiken. Det sker med en väldig fart. Jag är rätt övertygad om - om vi går tio år framåt i tiden – att det inte kommer att vara en enda människa som ens behöver köra båten.

Mot bakgrunden av allt det som händer just nu för ögonblicket så menar jag och Centern, att projektet i västra Föglö är alldeles för stort, alldeles för riskfyllt, alldeles för miljöförstörande, alldeles för dyrt och det riskerar att sätta landskapet i en skuldsituation. När man börjar leka med procentsatser som 33 procent, säger det ganska litet. Det handlar om tio minuter sist och slutligen. Och det är faktiskt ingenting som skapar någon större skillnad.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ledamot Pettersson gick över till att prata om miljöförstöring. Man värnar ju väldigt mycket om ett annat projekt i Centern, det gäller en fast förbindelse till Vårdö. Där finns det kanske samma problem med olika kulturmiljöer och det ena och det andra. Jag skulle säga att man silar mygg och sväljer elefanter.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Nu kan jag inte minnas att jag nämnde förbindelsen till Vårdö men jag kanske glömde bort att jag tänkte göra det. I varje fall så menar jag nog att det är ganska stor skillnad på dem båda. Den bro som har diskuterats mellan Prästö och Vårdö skulle faktiskt på riktigt göra Åland större. Det skulle få en Eckeröeffekt på norra Åland och i synnerhet för Vårdö. Det kan man inte säga är samma sak med bron på västra Föglö, om man ska leka med de olika projekten och jämföra dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Mikael Staffas.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack talman! Jag lyssnade ivrigt på hur den här centerpartisten representerade Centern i kortruttsdebatten. Ledamoten tycker att vi ska vänta på en tunnel. Historien med Centern och tunnlar är ju faktiskt inte riktigt trygg.

För tio år sedan, eller kanske det var mera, så fanns det en debatt som gällde en tunnel. Det som gjorde att den tunneln inte blev byggd var väl på grund av ledamöter från Centern. För att trygga den åländska skärgården är det att se till att bygga ut västra Föglö från Gripö och sedan till 100 procent gå vidare med den kortrutt som är planerad.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det ingår nog rätt mycket i tillvägagångssättet att man ska försöka kritisera andra hellre än att berätta vad man själv vill för någonting. Jag vill nog hävda att det parti jag företräder, faktiskt mer än alla andra, har verkat för vi har en väldigt stark trafik i skärgården idag, att det finns verksamhetsförutsättningar och att det finns liv på i stort sett varenda en liten holme. Det tar vi gärna ansvar för och det är vi faktiskt väldigt stolta över.

När det gäller tunneln så har partiet varit delat i frågan, liksom man har varit i alla andra partier. Mest av det skälet, tror jag faktiskt, att vi i Finland och Sverige inte har erfarenhet av att bygga tunnlar under vattnet. I Sverige tror jag kanske att det finns en ut till Muskö. I Norge, Island och Färöarna så hör det till vardagen. Man kan faktiskt räkna hem dem på ett helt annat sätt än färjor. Det där borde vi börja vänja oss med.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack så mycket! Bara för att korrigera ledamot Pettersson så kan han, till i morgon, ta reda på hur många tunnlar som går under vatten i Sverige. Jag vet att det finns större tunnlar. I Göteborg exempelvis så går det en tunnel under älven och som har varit i kraft sedan någon gång på 1970-talet. Det finns nog kunskap.

Ledamoten för fram att skärgården har mycket att tacka Centern för och den trafik som finns. Han glömmer bort att nämna att vad skärgården idag har är en gammal fartygsflotta som man inte har investerat i. Det har suttit ledamöter ifrån Centern som ministrar som inte lyckats få till stånd en föryngring. Vi har fartyg som är över 40 år som går i daglig trafik när de inte ligger vid kaj och man måste skruva på dem.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag förstår inte de där slängarna riktigt. Man måste minnas att ja, vi har haft trafikministrar och ja, vi har haft suttit med i regeringen. Men vi har inte precis haft egen majoritet. Har man inte egen majoritet så måste man alltid få folk med sig för att kunna genomföra investeringar. Vi har investerat i Skarven, vilken väl är den senaste såvitt jag kan komma på. Men man ska också minnas att det investeringsbehov som följde med det nya ekonomiska systemet, det är rätt stort, ledamot Staffas. Det är väldigt mycket pengar som det handlar om. Och då måste man alltid ställa det i förhållande till t.ex. sjukvård, utbildning och till en massa andra saker. Och då är det inte längre självklart att man bara kan ösa ut pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av ltl Johan Ehn.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag är glad att kunna konstatera att samtliga fortsättningsvis - också efter ledamoten Petterssons anförande - konstaterar att lån till drift, det ska vi inte ha.

Däremot så skulle jag vilja få ett litet förtydligande. Jag hade svårt att hänga med. Jag hörde kommentarer att projektet på Föglö - som man nu är inne för när det gäller kortruttssystemet från landskapsregeringens sida - skulle hota att leda in landskapet i en oönskad lånesituation.

Hur ser ledamot Pettersson och Åländsk Center på möjligheterna att låna till investeringar som sänker driftskostnaderna?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! I de fall där man med ett väldigt stort analysunderlag och ett väldigt övertygande faktiskt kan bevisa att detta kan göras, så ska vi i varje fall ta det under övervägande.

I fallet med västra Föglö -och de kalkyler som har presenterats - så menar vi nog att det finns ganska stora osäkerhetsfaktorer som gör att lånebehovet faktiskt kanske inte alls är sådant som framkommer. Det skulle vi vilja titta igenom ett varv till. I synnerhet efter att ha lyssnat till s.k. OPS-lösningar, där man redan på förhand kan förutse vad kostnaderna per år blir och där risken ägs av de investerare som går in i projektet. Det menar vi kanske att är bättre. Vi skulle vilja titta närmare på det i varje fall.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Då kan vi konstatera, att från den valrörelse som vi gick igenom och det arbete som vi gjorde tillsammans - ledamoten Pettersson och jag i det tidigare regeringsunderlaget - har synen sedan dess förändrats på hur man kan finansiera olika typer av investeringar som faktiskt leder till att vi minskar slitaget på vår drift.

De diskussioner som vi hade tidigare - om man behöver lån för att minska driftsutgifterna på kort, mellan och lång sikt - utgick ifrån de investeringar som ska göras. Det skulle man kunna göra. Det tror jag att samtliga partier stod upp för i valet och sade att det är ett alternativ som är fullt rimligt.

Nu noterar jag att ledamot Pettersson säger att man i bästa fall kan göra ett övervägande kring de bitarna. Det är ett bra ställningstagande. Då vi vet var vi har varandra när det gäller att diskutera de här sakerna. För min del så tror jag att det är viktigt att jobba med att få bort driftskostnaderna, så långt det bara är möjligt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Och tack för det - antar jag? Världen förändras hela tiden. Förutsättningarna förändras. Det som var OPS - och som har diskuterats ganska länge inom både denna regering och detta parlament - börjar i dag anta allt skarpare former. Det är ett allt vanligare sätt att finansiera idag än vad det var för några år sedan. Det kan bero på olika saker. Kanske av att institutionella placerare i allt högre grad söker säkra objekt. Kanske av andra orsaker. Det där är svårt att riktigt sia om. Men jag tycker att det vore dumt att inte på riktigt granska alla de alternativ som finns, i stället för att rätt upp och ner låna 40 miljoner euro för att bygga en bro på Föglö.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé

Tack talman! Jag vill börja med att tacka utskottet. Jag tycker att det har varit ett bra arbetsklimat. Trots många reservationer och olika åsikter så har vi haft bra diskussioner och ett gott arbetsklimat. Det vill jag tacka för. Det är en viktig sak när vi har viktiga frågor framför oss som vi ska jobba med. Så jag vill tacka utskottet.

Fru talman! Att vända på en skuta är inte lätt, det arbetet har man från landskapsregeringen arbetat med en längre tid, arbetet att vända på den ekonomiska skutan. Inte bara denna mandatperiod, det arbetet började man med redan under förra mandatperioden.

Reformarbeten kan göras på olika sätt, men målet med reformer är viktigt. För oss socialdemokrater är målet med reformer som trafikförbindelser i skärgården, KST och kommunreformen att säkra en bra service var du än bor på Åland. Det ska vara rättssäkert och tryggt, men framför allt ge framtidstro.

  Att genomföra dessa reformer kommer inte att spara pengar de 4-5 första åren, tvärtom så kommer många av dem att kosta mer. Men vi behöver lyfta blicken och se framåt. Hur vi vill att det ska se ut om 15 – 20 år? Vad ska vi då prioritera och vad ska vi använda landskapets pengar till? För oss socialdemokrater är det klart.

Vi vill ha en levande landsbygd och skärgård, vi vill ha kommuner med ekonomisk stabilitet, tillväxt och en bra välfärd. Kommuner som kan se framåt med egen utveckling och med en egen ekonomisk stabilitet.

Talman! Ett litet citat: ”Det är inte ekonomisk kris, men det finns utmaningar om vi ser på de åländska kommunerna”. Så skrev konsultföretaget PwC som gjorde en kartläggning om de åländska kommunernas ekonomi. Det är inte då helt konstigt att servicen i de åländska kommunerna skiljer sig beroende på var man bor. För att kompensera minskningen av landskapsandelarna så frågas det nu om lindringar i lagstiftningen för kommunerna.

Att t.ex. göra ändringar som försämrar kvalitén i välfärden är ingen väg som vi socialdemokrater vill gå. Tvärtom, med kommunreformer vill vi höja välfärden. Kommuner som kan erbjuda sina invånare en service som är anpassad för kommuninvånaren och dennes behov. Däremot behöver vi se hur vi kan få mer ekonomiskt hållbara kommuner.

När vi satt i den parlamentariska referensgruppen, om landskapsandelar, så var det en person som frågade ”när är en kommun en kommun?” Är en kommun som får mer i landskapsandelar än skatteinkomster en hållbar kommun? 

Talman! Skulle det vara bara pengarna så skulle det vara sin sak. Men här blir det så att en placering eller vårdinsats kan vara kostsam för en kommun och som kan bli utpekande för den personen, vilket inte är bra.

Det är inte en grundtrygghet att veta att om man erhåller den vård man har rätt till så blir man en kostsam belastning. Men som sagt här är det inte pengarna, utan här är det en persons mående och rätt till vård det är fråga om.

Talman! I november 2017 kom en översikt från ÅSUB om inkomst och välfärd. Det var en intressant läsning som man verkligen behövde studera. Även under hösten hölls det ett seminarium om ekonomisk utsatthet. Med anledning av detta så ser vi från den socialdemokratiska lagtingsgruppen fram emot det råd som lantrådet ska leda under 2018. Vi säger från finans- och näringsutskottet att rådet, som ska bekämpa ojämlikhet och ekonomisk utsatthet, bör återkomma med konkreta handlingsplaner och åtgärder i denna viktiga fråga. 

Arbets- och pensionsinkomstavdraget är ett plåster på såret för många, men vi har många som inte kommer åt detta avdrag. Visst är det en summa som många familjer mottar med största tacksamhet men det hjälper dem inte ur deras ekonomiska situation.  Ska man ge ett avdrag så är det väl den grupp vi når nu med just ett arbets- och pensionsavdrag. Däremot bör man se hur man verkligen ska hjälpa de ekonomiskt utsatta.  Här bör vi se de äldre och då framför allt kvinnor som det nämns om i den översikt från ÅSUB som jag nämnde. Tänk att vi ska behöva läsa om att år 2015 var 41,9 procent av de äldre som var ekonomiskt utsatta kvinnor, 80 år och äldre. Det är inte bra. Här behöver vi verkligen se vad man kan göra för våra äldre som är ekonomiskt utsatta. Tidigare bodde generationer ihop och hjälpte varandra. Idag lever vi annorlunda och bor inte på samma sätt. Dessa äldre hjälper vi inte med ett skattevadrag eftersom pensionerna är så låga så de knappt betalar någon skatt. Att söka utkomststöd eller andra bidrag tror jag inte heller på. Men det är inget jag nu ska utreda eller ge svar på. Det får rådet se på och komma med åtgärder. Men för den socialdemokratiska gruppen är det här en mycket angelägen fråga. 

Talman! Under utskottsarbetet fick vi höra att nu är alla kommuner med i arbetet om att utreda ett KST under Ålands Omsorgsförbund, och att det finns förhoppning med att ha ett förslag på grundavtal klart under våren 2018. Det är mycket glädjande. Sedan skriver man i en reservation att arbetet sinkas av landskapsregeringen som inte beviljar KST-utredningen ekonomiskt stöd, vilket tidigare utlovats. Jag anser att det är felaktigt med tanke på de uppgifter som vi har fått i utskottet. Det vi fick höra av höranden var att dialogen mellan landskapsregeringen och omsorgsförbundet pågår och att man är överens om en finansieringsplan för KST-utredningen.

Under utskottsarbetet fick vi höra att demensen ökar på Åland och att strukturen för hur vi ska bedriva den vården framledes är en utmaning. Det har nämnts tidigare, och det kommer att nämnas fler gånger, att våra kommunala strukturer försvårar att hitta en strukturell lösning för bl.a. demensvård där mycket ligger på kommunernas ansvar. Rörande demensvården är det idag ett systemproblem. Ska vi sätta den enskilde medborgaren och dess behov i fokus så är det en mer hållbar lösning vi måste hitta.  En allåländsk problemlösning för demensvården måste hittas och tas fram. Under hörandet fick vi höra om att riktlinjer för demensvården ska tas fram under 2018. Där ser man säkert också på hur vi ska lösa utmaningarna för vår framtida demensvård.

Talman! Vad vill man med vår skärgård? Ska vi ha en levande skärgård med framtidstro så bör det skapas förutsättningar och en konkurrenskraftigare arbetsmarknad än vad det är idag. Det kan vi göra med bl.a. regionförstoring, tillväxt och en bra infrastruktur. Här måste vi se hur vi kan jobba vidare med att utveckla förutsättningarna i skärgården. Bra förutsättningar för att skapa entreprenörskap är ett måste i skärgården. Under denna mandatperiod så lade man om strukturen och att Företagsam Skärgård nu axlar skärgårdnämnden och ser över näringsutvecklingen i just skärgården. I Central Balticprojektet så ser man över våra åländska gästhamnar, vilket innebär en utveckling av våra gästhamnar och främjar därmed turismnäringen i skärgården, men även på hela Åland som vi fick höra i tidigare replikskiften. Nu har näringslivet en aktivare roll i arbetet med skärgårdsutvecklingen. Och med ett aktivt näringsliv så främjar det inflyttning. För det är också de som kan skapa fler arbetsplatser.

För en levande skärgård är det viktigt med en god infrastruktur. Ser vi på de globala målen så nämns bl.a. detta om att bygga ut en tillförlitlig, hållbar infrastruktur och för att stödja ekonomisk utveckling för människors välbefinnande. För en levande skärgård är det viktigt att vi ger skärgården goda förutsättningar och framtidstro. Om inte vi kan ge dem förutsättningar för tillväxt och framtidstro, vem vill då satsa och flytta till skärgården?

Sammanfattningsvis talman, så ser jag att kommunreformen och skärgårdstrafiken är två reformer med samma syfte, att säkra en fortsättningsvis bra service. Kommunreformen sparar inte pengar på kort sikt men det kan göra det längre fram efter en kostnadspuckel på 7 - 8 år. Men det är beroende på de förtroendevalda i kommunerna och det är upp till deras beslut.

Enligt de beräkningar som jag fått så ska skärgårdstrafiken betala sig efter en längre tid. Därför är vi också för det.

Talman! Klarar vi nu av att ändra den ekonomiska skutan med strukturella förändringar som bibehåller servicen och samtidigt kan sänka kostnaderna, så då kan vi omfördela kostnader till områden som vi från socialdemokraterna vill kunna prioritera mera, nämligen utbildning och sjukvård.

Talmannen

Fyra repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ledamot Winé sade att han vill ha en kommunreform. Med det kan man väl tro att han vill ha en kommun exempelvis på norra Åland. Samtidigt sade ledamot Winé att han vill behålla servicen ute i kommunerna, såsom äldreomsorg och barnomsorg.

Kan ledamot Winé, på ett trovärdigt och enkelt sätt, förklara på vilket sätt det skulle vara tryggare att tro att Tallgårdens äldreomsorg och barnomsorgen i Tosarby skulle bli kvar i Sund om besluten tas i Godby?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! När jag pratar om det här så pratar jag om hela Åland. Jag pratar också om de ekonomiskt hållbara besluten. Igen så går man in och pratar om enskilda och enstaka ställen. Självklart kommer jag att jobba för det. Däremot vet jag inte vad ledamot Karlsson och de som sitter i fullmäktige jobbar för. Men det vet jag, att den kommunstruktur som vi har idag är inte ekonomiskt hållbar. Det är det som vi måste börja titta på. Hur kan vi göra för att utveckla det här? Vi kan inte längre bara säga att ”ja, ja, men det är bra som vi har det”, för det har vi inte. Och det har vi fått höra av hörandena också. Det är inte bra som det är idag, ledamot Karlsson, även om man ofta vill säga det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag är av helt motsatt åsikt. Jag anser att kommunerna klarar sig väl med de pengar som de får i landskapsandelar och den skatt de tar in, om de bara får rå sig själva.

Återigen. Jag fick inget svar på min fråga. Vad det handlar om, om vi kommer till botten av alltihop, så på vilket sätt behåller vi barnomsorgen, äldreomsorgen och skolorna ute i glesbygden?

Nu märker jag att ledamot Winé försöker glida undan det här svaret och säger att ”jo, det är klart att man i framtiden kommer att tycka så”. Men det är ju inte så! Det säkraste är om kommuninvånarna, via sina kommunfullmäktigeledamöter, själva beslutar om man vill ha service i sin kommun eller inte och inte någon annanstans, i någon större kommun.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! När jag hade mitt anförande var det, bland mycket jag pratade om, att vi måste ha råd i framtiden med sjukvården inom ÅHS och utbildning med landskapets pengar. Då måste vi titta på hur vi omprioriterar och hur vi kan göra. Vi måste börja titta på strukturella förändringar som gör att vi sparar in på sikt. Men fortsättningsvis så måste vi garantera en bra välfärd, för det är det viktigaste, ledamot Karlsson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Winé! Jag vill ge en stor eloge till ledamot Winé för hans inspel i kommunfrågan. Ledamot Winé är en ansvarsfull kommunpolitiker. Men ledamot Winé har även förmågan att som lagtingsledamot se till hela Ålands bästa.

Vi må ha lite olika blå nyans på våra skjortor, men när det gäller behovet av en kommunstruktur har vi en total samsyn. Tack ledamot Winé.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag tror inte att den frågan egentligen är ideologisk, för man ser vinster och man ser att någonting behöver göras. Sedan kan man kanske se det från olika perspektiv. Vissa kanske ser att det kan spara in pengar och vissa kanske ser att man kan förbättra eller bibehålla servicen. Men det viktiga är ändå – att vad är målet?

Som jag nämnde i mitt anförande så jobbar vi tillsammans för det här, men framförallt lyfter vi upp den enskilde individen och dess rätt i fokus. Det är jätteviktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vicetalman Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Snart är det jul. Visst finns det en viss anstrykning av önskelista i ltl Göte Winés anförande? Vi ska genomföra strukturella förändringar men vi ska ha bibehållen service. Vi ska sänka våra kostnader men vi ska ha bibehållen service. Vi kommer inte att spara några pengar på en kommunstrukturförändring de närmaste sju åren men vi ska ha bibehållen service. Det är ju så motsägelsefullt som det bara kan vara. Varför kan inte ltl Göte Winé öppet och ärligt säga att kommunstrukturreformen kommer att medföra centralisering, skolan i Sund kommer att stänga, skolan i Vårdö kommer att stänga och det kommer att bli en centralisering till Godby. Var öppen och ärlig med den politik ni står för i stället för att slingra på med ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Litet mera ryggrad, ledamot Winé!

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Vicetalman Thörnroos var med om samma hörande som jag. Där fick vi höra att de äldre i en kommun har det inte bra. Det är inte den rätta vården man har. Det medgav de själva. ”Vi gör inte det”, ”vi kan inte ge det” just nu på grund av ekonomiska orsaker. Vi har nämligen alltför små kommuner för att klara av detta i längden. Här måste vi börja se hur vi ska göra. För mig är det inte motsägelsefullt. Däremot så måste vi börja titta på hur vi lägger fram det och hur vi gör det. Det är faktiskt så att vi måste börja titta på hur mycket vi ska ge i landskapsandelar eftersom vi har kommuner som ligger med över 50 procent i landskapsandelar gentemot skatteintäkter. Då måste vi börja titta på hur vi klarar av att stärka kommunerna framledes.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det finns ett ordspråk som säger att ”när en blind leder en blind så går det oftast omkull”. Genom att ta flera s.k. svaga kommuner och slå dem samman så blir de inte starkare. Så är det ju, det är ju ofrånkomligt. Så litet mera ärlighet!

Vi vet, det vet ledamoten också, att de omstruktureringar som ni vill göra inte kommer att leda till några kostnadssänkningar, men de kommer att leda till en centralisering. Antalet åldringar kommer att finnas kvar. De blir varken färre eller fler bara för att vi flyttar en gräns. Så är det ju. Att prata om bibehållen service och sänkta kostnader, det är nog en önskan som bör skickas till tomten snarare än till Ålands lagting.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag har fått nöjet att vara med i kommunutredningen med Finström, Geta och Sund. Jag konstaterar att en stark kommun och två ekonomiskt svaga kommuner kommer att stärka den ekonomiska skattekraften rejält. Vi kommer att kunna sänka landskapsandelarna och - om man ser på invånarna i Sund - så kommer de att kunna sänka sin skatt.

Däremot är det så att vi inte kommer att kunna sänka kostnaderna inom de första fem åren. Däremot gjorde man en jämförelse, som finns med i utredningen, där man jämför med en ungefär lika stor kommun - Jomala - och om man ser på antalet invånare där, så märker man att man kommer att kunna minska kostnaderna, bl.a. genom den administrativa personalen och därigenom också kunna sänka kostnaderna. Det finns med i den utredning som Siv Strandberg har gjort. Läs den vtm Thörnroos och se vad utredningen visar!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag hör till dem som också vill berömma ledamot Winé i det här fallet. Alla de reformer som vi håller på med kommer att ge inbesparingar på sikt. De inbesparingarna kommer att vara hela Ålands befolkning till nytta i och med att vi sedan kommer att ha resurser för alla de mjuka värdena, som vi brukar prata om. Så, en eloge för anförandet!

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Det är så här som jag funderar, var gasa och var bromsa? Vi måste kunna se på vårt samhälle och var vi kan förändra genom reformer och hur vi kan göra dessa förändringar? Då måste vi börja titta på hur vi kan göra förändringarna och se vart vi ska gå. Här måste vi titta på vad vi klarar av att erbjuda våra ålänningar idag. Vi måste ärligt titta på vad vi kan förbättra och hur vi kan göra det. Framförallt om vi tittar på våra framtida utmaningar så måste vi våga vara ärliga.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Diskussionen avbryts här och återupptas vid nästa plenum. På talarlistan finns lagtingsledamöterna Brage Eklund, Stephan Toivonen, vicetalman Veronica Thörnroos, ltla Runar Karlsson och Bert Häggblom.

För kännedom

5        Godkännande av förordningen om ändring av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Republikens presidents framställning RP 1/2017-2018

Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid senare plena.

6        Polisernas avgångsålder

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 8 januari 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 19.12 klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil