Plenum den 18 mars 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 18 mars 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 2

1    Godkännande och sättande i kraft av det fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2018-2019-s/LKU/

Republikens presidents framställning RP 5/2018-2019

Första behandling. 2

2    Fastighetsmäklarverksamhet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 12/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2017-2018

Remiss. 7

3    Godkännande av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland

Republikens presidents framställning RP 7/2018-2019

Remiss. 56

4    Godkännande av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen

Republikens presidents framställning RP 7/2017-2018

Enda behandling. 56

5    Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2018

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 2/2018-2019

Remiss. 57

6    Slopande av bildningsförbunden men inte den fria bildningen

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 3/2018-2019

Enda behandling. 66

7    Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2017

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 1/2018-2019

För kännedom.. 66

8    Godkännande och sättande i kraft av den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 6/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 6/2018-2019

9    Införandet av ITS-direktivet

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2018-2019

10  Utvidgad skyddsjakt

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

11  Ändrade sekretesstider inom hälso- och sjukvården samt socialvården

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2018-2019

12  Fiskereglering

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2018-2019

13  Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2018

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2018-2019

Plenum slutar 67

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

27 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Första behandling

1        Godkännande och sättande i kraft av det fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2018-2019-s/LKU/

Republikens presidents framställning RP 5/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! I och med att utskottet inte har något att anföra i sak så vill jag endast bara meddela att utskottet tillstyrker bifallet till avtalet.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Fastighetsmäklarverksamhet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 12/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ärade kolleger, lag- och kulturutskottet har på agendan en längre tid haft frågan om en ny lagstiftning rörande fastighetsmäklarverksamheten på Åland, en reglementerad näring.

Det har varit är en omfattande behandling från utskottets sida i och med att lagförslaget berör några principiellt viktiga frågeställningar som jag ska återkomma till.

I det här skedet vill jag meddela att utskottet tillstyrker landskapsregeringens lagförslag med några tekniska justeringsändringar.

Det viktiga för oss alla som lagstiftare är ju att komma ihåg att vi har den här typen av lagstiftning för att ge de åländska konsumenterna, dvs. i praktiken fastighetsköparna, ett skydd när det gäller att vara säkra på att det som förmedlas till dem, i form av underlag etc. i samband med ett fastighetsköp, också är riktigt uppgjort. Nog så komplicerad sak.

När det gäller de principiellt viktiga frågorna så är det kopplat till frågan om hur de prov som ska avläggas enligt lagkraven ska utformas. Här har utskottet faktiskt hört såväl centralhandelskammaren som ordnar det finska provet och arbets- och näringsministeriet som är ansvarigt ministerium.

Vi har kunnat komma till slutsatsen, tyvärr - precis som landskapsregeringen skriver i lagförslagets motiveringar - att den språkliga sida när det gäller svenska språkets ställning lämnar mycket i övrigt att önska. Precis som justitieombudsmannen har konstaterat tidigare så har vi här åter ett fall av diskriminering utgående från den lagstiftning som finns vad gäller medborgarnas rättigheter och skyldigheter.

I likhet med landskapsregeringens slutsatser så kan vi konstatera att även vi finner att det är en svår väg ut ur detta. Problematiken är att från centralhandelskammarens sida har man helt enkelt konstaterat att man har inget medel för att rätta till bristen på svenskspråkig litteratur. Från ministeriets sida finns heller inte någon sådan ambition eller vilja att verkligen satsa och ta itu med litteraturunderlaget så att det skulle svara mot lagkraven.

Här har vi ett system där vi, som åländsk lagstiftare, vet att vi kommer då att be att de åländska aktörerna som ska skaffa sig den här yrkeskompetensen anlitar och vänder sig till provinrättningar där man inte kommer att få service på svenska i den omfattning som den grundläggande lagstiftningen förutsätter.

Utskottet har, efter mycket resonemang, kunnat enas om tydliga skrivningar gällande den här frågan. Vi har en stark uppmaning till landskapsregeringen att göra vad man kan för att förbättra den svenskspråkiga servicen. Här är den så kallade handboken som finns för dem som avlägger provet i Helsingfors av största betydelse. Det är nog till den delen som man måste rikta in krafterna på.

Det är helt enkelt ett önskemål från utskottets sida att landskapsregeringen agerar för att få den översatt till svenska. Det är frågan om 750 sidor, det är frågan om en, i stort, privaträttslig förening som ligger till grund för att handboken har tillkommit och det finns alltså komplikationer på vägen. Men samtidigt så måste ju vi som lagstiftare göra vad vi kan.

I samband med det här ärendet har vi kunnat konstatera att justitieombudsmannen eller snarare kansliet inte haft svenska som behandlingsspråk i samband med detta ärende som hade en upprinnelse vid ett besök från JO.

Utskottet hoppas att landskapsregeringen på lämpligt sätt uppmanar justitieombudsmannen att när det gäller den här typen av ärenden så bör handläggningsspråket vara svenska. Nu var det frågan om att be ämbetet ordna översättningar av materialet och det är inte väl så som det borde fungera. Hur och när man gör det här, det får landskapsregeringen bedöma, om det är i samband med olika besök. Samma frågeställning kan man direkt koppla till justitiekanslersämbetet i den mån det har funnits dylika brister sett från åländsk sida.

I övrigt har vi gjort några tekniska justeringar vad gäller förkortningen för att kunna vara registrerad fastighetsmäklare och vi har också en skrivning vad gäller straffregisterlagstiftningen som vi hoppas att ska vara till nytta för de åländska brukarna. Tack, talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Utskottets ordförande Jansson tangerade och reflekterade kring problematiken att vi egentligen fortsätter att hänvisa våra åländska fastighetsmäklare till finskspråkig litteratur för att kunna avlägga centralhandelskammarens fastighetsmäklarprov. Det är problematiskt förstås med tanke på att vi vet vart den språkliga utvecklingen i Finland långsamt går. Han menar att utskottet, i likhet med landskapsregeringen, har kommit till slutsatsen att det inte går att hitta någon annan lösning.

Jag är intresserad av hur utskottet har diskuterat kring möjligheten att ha ett åländskt kompletterande prov också till den delen det gäller de finska bestämmelserna, till den del man behöver ha kunskap om den finska lagstiftningen i det här sammanhanget. Kunde inte vi på Åland skapa ett sådant här prov för att klara av den delen och se till att våra fastighetsmäklare har kunskap om det?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Axel Jonsson lyfte en befogad frågeställning. Det är runt dessa frågeställningar som lag- och kulturutskottets resonemang har rört sig. Vi har tittat på exakt de frågeställningar som ledamoten tog upp. Vi konstaterar att i och med att 90 procent - en någorlunda grov uppskattning - handlar om rättsområden som utgör grunden för avläggande av yrkeskompetensprover och som är finsk behörighet. Hur vi än vänder och vrider på det så får även vi, i praktiken landskapsregeringen, samma dilemma som centralhandelskammaren; hur få fram litteraturen på svenska, oavsett vem som har provet i sin hand?

Därför ett fokus på handboken i det här fallet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Delar inte utskottets ordförande den synen att vi binder fast oss i ett långsiktigt växande problem, om vi redan nu inte har handböcker och litteratur tillgängligt på svenska? Viljan från de som kunde lösa det här, vilket utskottsordförande redogjorde för, är inte särskilt stor i det här sammanhanget, inte ens idag. Det är väl knappast troligt att viljan kommer att växa framöver, i varje fall om man ser det lite mera långsiktigt. Mot den bakgrunden vore det avsevärt viktigt att vi ser till att vi skapar en lösning som också håller på sikt. Tyvärr lyckas vi nu inte med den föreslagna lösningen från landskapsregeringen. Vi borde ha en mera långsiktig strategi och plan för hur vi hanterar den här typen av problem. Det var till den delen som jag intresserade mig för utskottets resonemang och diskussioner, hur man tänker sig att lösa den här långsiktiga problematiken.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Mina kollegor i utskottet får gärna rätta mig men jag skulle tro att orsaken till att vi kunde nå en enighet i våra skrivningar är att redan landskapsregeringens lagförslag gör det möjligt att när som helst, efter lagens ikraftträdande, övergå till ett helt åländskt prov. Den systematiken finns. Hårdrar man det är det rättsliga läget i fråga om brister på svenska i det här sammanhanget som så att landskapsregeringen ögonen böj när lagen träder ikraft kan konstatera att det här fungerar inte på svenska och man borde redan gå in för 20 § i lagen, dvs. ett åländskt prov som ska täcka alla delar.

Men utskottet har efter mycket resonemang kommit fram till att vi ger den här möjligheten att försöka få handboken översatt.

Nog är det ju märkligt i dagens Finland, grundlagen används mot Åland i alla sammanhang men när vi själva kräver den som stöd för åtgärder, då är det mycket svårare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Harry Jansson för en väldigt bra redogörelse över hur utskottet har resonerat.

Visst är det så att Åland i och med den här lagen kan ta över behörigheten och skapa sig sitt eget prov, men vi kunde konstatera att det skulle bli väldigt dyrt i första hand för en väldigt liten grupp människor. Och även om branschen påpekar det totalt ohållbara i situationen så ropar man inte riktigt efter den här lösningen heller. Man ser det mera som en praktisk ad hoc lösning med de beredande texterna som finns på svenska som man har komprimerat lite grann, man trollar med knäna och löser det här trots allt. Det ger en möjlighet, men man bedömer det som rätt dyrt att göra just nu i en nära framtid, eller hur?

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, kollegan Tony Wikström har helt rätt. Det är så som resonemanget har gått.

Jag kan tillägga för våra andra kollegor i parlamentet också det faktum att lagen ger på basen av annan inhämtad kunskap, både erfarenhet fem år och annan utbildningsnivå, rätt att vara fastighetsmäklare på Åland.

Jag tror att för de befintliga aktörerna på Åland inom fastighetsmäkleriet så är det här en jättebra lagstiftning. De har erfarenhet eller de har på annat sätt inhämtat kunskap så att de kan fortsatta när lagen träder ikraft.

Men de nya aktörerna, de som ska ta över, nästa generation åländska fastighetsmäklare, det är de som ställs inför den här utmaningen. Därför är det viktigt att utskottet enat har kunnat ge ett budskap åt landskapsregeringen.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Javisst är det så. Utskottet har ju också haft en ganska frän ton och sagt att det här inte är acceptabelt såsom det är nu. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte bara är fastighetsmäklarprovet och handboken som är vårt enda problem på Åland. Det finns många andra exempel, kanske det mest alarmerande är läkemedelshandlingarna Pharmaca Fennica som inte heller finns på svenska och som verkligen skulle behöva översättas.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det är mycket riktigt så som ltl Wikström berättade. Vi har också hört hälso- och sjukvårdsminister Wille Valve just för att få stöd för agerande vad gäller den språkliga sidan. Det var kanske lite nedslående att trots att landskapsregeringen när det gäller Pharmaca Fennica har ett otroligt bra juridiskt stöd från de rättsövervakande instanserna så är det ändå svårt fortfarande efter alla dessa år att säga att nu kommer det hända, nu kommer det att finnas på svenska. Det visar att det krävs ett enormt tålamod och tyvärr också att man faktiskt har överseende med att Finland bryter mot grundlagen, språklagen och självstyrelselagens bestämmelser.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Jag vill börja med att tacka utskottet för en grundlig behandling av den här frågan. Det är jättebra att man har ägnat den så mycket tid eftersom den är viktig för Åland på flera sätt.

Som ltl Jansson redan konstaterade så är lagstiftningen utformad på det sättet att landskapsregeringen när som helst kan ta över eller ta tillbaka examineringen om man bedömer att det är fullkomligt ogörligt.

Som också påpekats så gjorde vi den här avvägningen just därför att det berör få individer och lagstiftningen som ligger till grund för examen och handboken så har ständigt förändrats. Det skulle vara ett väldigt stort arbete för landskapsregeringens tjänstemän att uppgöra ett prov som kanske ska avläggas en gång per år och se till att alla böcker och underlaget finns tillgängligt. Av den orsaken så gick man inför den här modellen, och också av den orsaken att när det tidigare har examinerats på Åland så ville branschen inte ha det så för de tyckte att proven blev för svåra när man gjorde det så.

Jag vill ytterligare peka på den möjligheten som vi - när lagen bereddes - tyckte var en ganska elegant lösning, att det också finns en möjlighet in i fastighetmäkleriet genom att gå en svensk utbildning och avlägga det åländska provet. Det går alltså att bli fastighetsmäklare på Åland utan att överhuvudtaget avlägga ett finländskt prov. Det gav en ny väg in i yrket och möjlighet att examineras helt och hållet på svenska. Tack så mycket.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vill bara kort och gott berömma landskapsregeringen för att man har sett den här möjligheten. Jag uppmanar också landskapsregeringen att i andra sammanhang, då vi pratar yrkeskompetenser och behörighetskrav, anammar samma tankesätt och ser att också svenska utbildningar kan vara tillräckliga. Här har man ju kommit på en fin lösning för hur man också kan se till att svenska utbildningar räcker till på Åland. Fortsätt på det inslagna spåret är min rekommendation!

Minister Nina Fellman, replik

Tack. Jag får väl vara nöjd med att ltl Jonsson och jag är överens på en punkt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om fastighetsmäklarverksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

3        Godkännande av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland

Republikens presidents framställning RP 7/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Lantrådet inleder diskussion varefter ordet ges till finansminister Perämaa och sedan är det gruppanföranden.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är två månader och fyra dagar sedan jag stod här senast i lagtingets plenum i samma ärende, den 14 januari. Då genom lantrådets upplysning till lagtinget med tydliga beskedet från Helsingfors att någon proposition om en revidering av den ekonomiska självstyrelsen inte skulle överlämnas till riksdag och lagting. Det har hänt en hel del sedan dess.

En kort rekapitulation av händelseförloppet. Den 23 januari hördes lantrådet i grundlagsutskottet där framhöll vi att vård- och landskapsreformen stred mot självstyrelselagen, något vi mycket tydligt meddelat riksregeringen att vi skulle göra. Så den 6 februari överlämnades propositionen i alla fall till riksdagen, efter en hel del skriverier och strider inför öppen ridå i Helsingfors. Den 8 februari hördes landskapsregeringen på nytt i grundlagsutskottet, vars betänkande kom den 11 februari. Så slutligen efter sju sorger och åtta bedrövelser och väldigt, väldigt mycket arbete godkändes propositionen, i första behandlingen, den 20 februari. Det var en riktig arbetsseger! Men, som vi alla vet, det går inte att vila på lagren, mera om detta senare.

Grundlagsutskottet gav besked på ett mycket tydligt och välkommet sätt. Det som såg ut att bli en total genomklappning stärkte istället självstyrelsen och dess ställning. Grundlagsutskottet betonade i sitt betänkande att propositionen bygger både på det nuvarande avräkningssystemet men med mera flexibilitet samt även på Ålandskommitténs betänkande. Avräkningsbasen ändras något, Ålands befolkningstillväxt tas i beaktande, vart tredje år ser man över avräkningsgrunden, Åland får en ställning som skattetagare i fråga om det finansiella utfallet, skattegottgörelsen ersätts med en skatteavräkning som innehåller en säkerhetsventil, men också ett effektivare incitament för att utveckla skattekraften på Åland.

Systemet har efter konstens alla regler stresstestats av landskapsregeringen tillsammans ÅSUB och lagtinget har fått fortlöpande information. I det ekonomiska paketet ingår även en höjning av landskapets grundfinansiering och där övergångsbestämmelserna är centrala i sammanhanget.

Grundlagsutskottet för ett resonemang i sitt betänkande av principiell betydelse och separat karaktär.

Självstyrelselagens status som en lag av grundlagskaraktär lyfts fram. Direkt ur grundlagsutskottets betänkande: ”Grundlagsutskottet konstaterar att när propositionen överlämnades godkände statsrådet ett uttalande om att propositionen syfte också var att lösa de frågor som gällde Ålands finansiering med anknytning till vård- och landskapsreformen. Genomförandet av vård- och landskapsreformen skapar enligt statsrådets uttalande alltså ett rättsligt och samhälleligt behov av den föreliggande propositionen.

Grundlagsutskottet ser det som uppenbart att statsrådets uttalande är en ståndpunkt av politisk natur. Men uttalandet kan uppfattas som så att ändringen av självstyrelselagen bara ska ses som en biprodukt av ett behov av att stifta en vanlig lag.  Detta är enligt utskottet inte lämpligt. I fråga om grundlagen har utskottet påpekat att man inte får sätta igång med ändringsprojekt utifrån dagspolitiska scenarier och inte heller om det rubbar de konstitutionella grundlösningarnas stabilitet eller grundlagens funktion som stats- och rättsordningens fundament. Detsamma är relevant när det gäller ändringar i principiellt betydelsefulla grundläggande lösningar i självstyrelselagen för Åland.” Tack för det grundlagsutskottet!

Slutligen konstaterar grundlagsutskottet i sitt betänkande att beredningen av en totalreform av självstyrelselagen har pågått länge. I den aktuella propositionen står att enligt den samsyn som råder mellan regeringen och Ålands landskapsregering är totalreformen avsedd att slutföras under de valperioder som närmast följer på denna valperiod, alltså inkommande mandatperiod. Grundlagsutskottet ser det som viktigt att en totalreform genomförs. Därför föreslog utskottet att riksdagen godkänner ett uttalande där den förutsätter att regeringen snarast vidtar åtgärder för att genomföra en totalreform av självstyrelselagen för Åland.

I dagsläget vet vi att regeringen Sipilä har fallit, den verkar nu som en expeditionsministär.

Talman! Vård- och landskapsreformen föll på målstrecket. Det vi vet idag är att den på ett eller annat sätt med säkerhet uppstår. Hur och i vilken form är osäkert men reformbehovet kvarstår. Nästa steg för landskapsregeringen blir att påverka skrivningar i kommande riksregeringsprogram. Det arbetet pågår för närvarande och ska förankras i självstyrelsepolitiska nämnden samt med den så småningom nytillträdande riksdagsledamoten.

Propositionen om självstyrelselagens finansiella system står för sig själv och kan också antas utan vård- och landskapsreformen. Men nya diskussioner måste sannolikt till med den nytillträdda regeringen. Vi håller linjen och arbetar på tillsammans. Framåt Åland!

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Som komplement till det som lantrådet just här anförde så ska jag försöka beskriva det nya ekonomiska systemet. Det är inte alldeles lätt att göra det utan att kunna visa jag bilder på det sätt som man gör vid andra presentationer. Med jag ska göra ett gott försök i varje fall.

I förhållande till det nuvarande ekonomiska systemet så kommer systemet att ändra gällande avräkningssystemet och skattegottgörelsen som är våra huvudsakliga intäktskällor i nuvarande system, skattegottgörelsen blir en skatteavräkning.

Däremot kommer instrumenten extra anslag och särskilda bidrag, som är till för exempelvis infrastruktursatsningar som skäligen inte kan tas över kapets budget samt situationer med exempelvis naturkatastrofer, de instrumenten kommer att bibehållas såsom tidigare.

Det är alltså avräkningssystemet, skattegottgörelsen som går över till skatteavräkning som kommer att ändra.

Fru talman! Jag presenterar först förändringarna i avräkningssystemet. I det nya systemet kommer samtliga statens inkomster - utom de skatter som finns i det andra benet, dvs. skatteavräkningen - att ingå som bas för det man räknar ut avräkningen på. Nytt är att den finländska rundradioskatten inte längre kommer att utgöra en bas för avräkning. Detta kanske inte låter som en stor sak men principiellt så är det första gången som man lyfter ur en speciell skatt ur vårt finansieringssystem. Det är i varje fall skäligt att det som uppbärs bara på rikshåll inte leder till avräkning här.

Den andra och kanske den absolut största förändringen i avräkningssystemet är befolkningskoefficienten. Det kommer att leda till att en befolkningsutveckling i förhållande mellan den finländska befolkningsutvecklingen och den åländska så kommer man via en matematisk formel att beräkna ut halva effekten så att det antingen är en ökning av avräkningen eller i sämsta fall en minskning, om den åländska befolkningsutvecklingen skulle vara negativ i förhållande till den finländska. Det som under långa tider har efterhörts av landskapspolitiker dvs. vår gynnsamma befolkningstillväxt så om den ger utslag och på ett motsvarande positivt sätt, vilket vi förstås utgår ifrån, så kommer det att ge oss tilläggsfinansiering i framtiden. Jag kommer att återkomma till de rent finansiella effekterna av denna möjliga utveckling.

Avräkningsgrunden multipliceras med de samlade intäkterna i avverkningsbasen. Det kanske låter lite bokföringsmässigt att beskriva det, men jag anser att det är skäligt att försöka beskriva vad det nya systemet innebär på det här viset för er och för ålänningarna. Avräkningsgrunden är satt till 0,45 procent såsom tidigare, dock så att den här propositionen utgår ifrån att mervärdesskatterna, i samband med den numera förfallna finländska reformen, att statsintäkterna skulle öka med 1,6 miljoner i momsintäkter.

Det tål att upprepas, det som lantrådet redan var inne på, att propositionen anger tydligt att grundfinansiering för åländsk del ska öka med 10 miljoner euro. Det anges tydligt vilken budgeteffekt detta skulle ha för den finska riksdagen. Det är dessa 10 miljoner som är grunden i den här propositionen jämte den systemförändring som här föreslås.

Eftersom riket inte genomför den här reformen så ska finansieringen till Åland uppnås på något annat sätt. Ett sätt, om man inte når det på något annat sätt, är att justera avräkningsgrunden uppåt så att tio miljoners effekten uppnås här på Åland. Det är det som är grunden.

Man kan inte tänka sig att den väsentliga delen som också utgår ifrån riksdagens vilja, att enlig en överenskommelse med landskapsregeringen nå en högre grundfinansiering som ska trygga finansieringen av vår välfärd här på Åland, att den skulle kunna rubbas av att man i det här skedet inte genomför en reform på rikshåll.

Fru talman! Vad gäller ändring av avräkningsgrunden så ingår det ett nytt förfarande i systemet. Minst vart tredje år ska bägge parter, regeringen i Helsingfors och landskapsregeringen här på Åland, göra en bedömning om det finns orsak att ändra avräkningsgrunden, dvs. om Finland skulle besluta sig för att genomföra någon annan reform som skulle påverka finansieringen. Då ska ett gemensamt förslag av parterna lämnas till Ålandsdelegationen som utvärderar behovet av förändring och som till statsrådet ska lämna ett förslag som ska ligga till grund för ett förslag i riksdagen om att ändra avräkningsgrunden. Det här är en klar förstärkning av det bristfälliga system som vi har haft idag som kräver att man på respektive håll kommer överens om ändringar i avräkningsgrunden. Nu i efterskott kan vi konstatera att det aldrig ledde till några ändringar, dvs. från början av år 1983 när den nuvarande självstyrelselagen trädde ikraft fram till dags dato 2019.

Om detta realiseras på ett bra sätt och systemet leder till att man regelbundet ser över finansieringen, ser om det finns behov av förändringar och ser om någonting har hänt som skulle ligga till grund för ändringar så då blir det här en klar förstärkning av det system som måste finnas i botten som tryggar vår finansiering av välfärden.

Lite kopplat till det jag sade här tidigare om att propositionen säger att grundfinansiering ska höjas med 10 miljoner euro, så om statsmakten inte skulle respektera den här skrivningen i propositionen så då skulle man samtidigt, så som jag ser det, genast förstöra grunderna till det nya system som vi ska bygga upp, som då regelbundet skulle leda till översyn av systemet för att trygga grundfinansiering och seriöst titta på den regelbundet. Om man inte skulle följa övergångsbestämmelserna till den här delen vad gäller 10 miljoner så då skapar man svårigheter för det mera långsiktiga sättet att se över systemet.

Jag säger detta för landskapsregeringens del och jag utgår ifrån att det är hela lagtingets uppfattning. Det är 10 miljoner i höjd grundfinansiering som gäller, inte något annat varken mer eller mindre. Det är detta som har varit överenskommelsen och det är detta som ska gälla när det här systemet så småningom år 2021 ska träda ikraft.

Skatteavräkningen, fru talman. Till Åland ska då överföras skatteavräkningen - jag upprepar det på nytt, detta är den skattegottgörelsen som heter skatteavräkning enligt det här nya systemet. Samtliga på Åland debiterade förvärvs- och kapitalinkomster och källskatten som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatten och tonnageskatten samt lotteriskattens belopp ska överföras till Åland. Till de här delarna så får vi alltså tillbaka samtliga de på Åland genererade skatterna.

För lotteriskattens del är det intressant att det nuvarande systemet, där skatten överförs, kodifieras i en självstyrelselag så att den tidigare praxisen nu skrivs ner i självstyrelselagen, vilket har en betydelse förstås för det är frågan om avsevärda belopp. De här skatterna verkställs genom det verkliga utfall i efterskott med dock så att de skatterna betalas ut som förskott precis som avräkningen har gjorts tidigare. Det här har betydelse för näringspolitiken och tillväxtpolitiken som bedrivs. Jag återkommer lite grann till det om en liten stund. Jag hoppas, fru talman, att det tillåts att jag går lite över tiden.

När skatterna som genereras på Åland ska överföras direkt hit till tillbaka till Åland så kan man tänka sig att det finns en viss risk i detta. Skulle de här skatteslagen sjunka kraftigt så skulle det betyda mindre intäkter för Åland. Så därför finns det infört, efter förhandlingar, en säkerhetsventil gällande samfundsskatter och kapitalskatter - nu blir det kanske komplicerat igen - men om de skatterna skulle finnas i det andra benet i avräkningssystemet, så kan vi inte få mindre än 90 procent av skatterna om det skulle ha funnits i avräkningsbenet som lägsta nivå. Det betyder att de skatteslagen inte kan sjunka ner till noll och bli väldigt låga i verkligt utfall för Åland. Det är en bra mekanism som tryggar finansieringen på sitt sätt.

Vad gäller näringspolitik och tillväxtpolitik så avser jag att återkomma till de här frågorna när vi förhoppningsvis om en vecka har en näringspolitisk debatt. Genom att vi tydligare får de skatter gällande förvärvsinkomster, samfundsskatter och kapitalinkomstskatter som genereras här så tror jag att kommer att bidra till att vi för en allt aktivare tillväxt- och näringspolitik på Åland.

När vi budgeterar för nästa år i samband med ordinarie budgetar så kommer vi genast i de förskott som betalas ut att kunna se effekter av den politik som bedrivs. Det blir mycket tydligare koppling jämfört med såsom det har varit nu har fått av skattegottgörelse två år i efterskott.

Fru talman! Såsom lantrådet sade så har ÅSUB för landskapsregeringens del utfört stresstester där man har jämfört det nuvarande systemet med det nu föreslagna systemet. Med ett tio miljoners euros nettoutfall i grundfinansiering så gjordes stresstester i olika scenarier. Ett scenario med synnerligen låg tillväxt och till och med hög arbetslöshet som ett bas scenario, det mest troliga scenariot samt ett scenario med väldigt hög tillväxt. Det nya systemet gav i samtliga tester ett bättre utfall av finansiering till Åland jämfört med det nuvarande systemet.

Det här gäller också om man hypotetiskt skulle säga att utfallet bara blir 3,2 miljoner som har nämnts och också då ger det nya systemet ett bättre utfall i alla de olika scenarier jämfört med nuvarande system.

Ännu några ord, fru talman, om befolkningstillväxten. Under de tio senare åren så om man räknar ut ett genomsnitt av vad det nu föreslagna systemets befolkningstillväxtkoefficient skulle ha gett i ökad grundfinansiering för Åland så ser vi - det är lätt att räkna ut det verkliga utfallet historiskt – att det nya föreslagna systemet skulle ha gett drygt 300 000 euro per år mera i ökad grundfinansiering. Vi har till denna del också valt att göra en liten prognos över hur befolkningsutvecklingen kunde ske i framtiden och vilket utfall det kunde ha ekonomiskt. Vi har valt att använda oss av ÅSUBs rätt färska siffror om den prognostiserade befolkningsutvecklingen på Åland. Vi har jämfört den med den finländska statistikcentralens relativt färska prognos på hur befolkningen ska utvecklas i Finland. Landskapsregeringen har inte själv prognostiserat befolkningstillväxten utan använt sig av det statistiska underlaget som dessa instanser har gett oss tillhanda. Enligt de prognoserna med ett basscenario på Åland - den normala, den mest förväntade utvecklingen - så skulle vi erhålla cirka 500 000 euro per år i ökad grundfinansiering. 10 år ger 5 miljoner och 20 år cirka 10 miljoner euro. Det här är förstås prognoser. Det enda man vet om prognoser är att de aldrig faller ut exakt så som de har prognostiserats.

Fru talman! Jag avslutar här. Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för redogörelsen. Jag vill att finansministern lite mera utvecklar och resonerar kring att avräkningsbeloppet blir enligt halva befolkningsökningen. Vad är befolkningstalets grund, från vilket antal räknar man? Jag vill ha ett litet resonemang på hur man har kommit fram till det här. Var det en politisk kompromiss eller finns det någon sorts logik bakom att det är halva befolkningsökningen och inte hela?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den här frågan förhandlades fram redan i Ålandskommittén. Den här mekanismen fanns med då redan och det var en bra sak som fanns med i arvet från det arbetet. Efter att ha tagit del av de diskussionerna i viss mån här på slutet så vågar jag hävda att den grundläggande orsaken till varför man valde halva befolkningsökningen - med den effekt det har på finansieringen - var att om den åländska befolkningen växer så finns det en viss stor stordriftsfördel med att man blir flera. Kostnaderna ökar inte linjärt i förhållande till befolkningsutvecklingen, utan man uppnår vissa sådana effekter och på samma sätt när befolkningen i så fall minskar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I propositionen kan man läsa: ”Utfallet mellan det nuvarande ekonomiska systemet och det avräkningssystem som föreslås, att landskapets grundfinansiering ökar med cirka 10 miljoner per år, beräknat på 2021 års nivå.” Men problemet med den här skrivningen är ju 6,7 miljoner av dessa 10 tio miljoner hängde ju på vård- och landskapsreformen.

Min fråga till finansministern är: Hur avser ni att arbeta vidare för att kompensera upp det som vi nu tappar genom att reformen inte sätts ikraft på finska sidan?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Bra fråga! Det här blir den väsentliga delen i det här arbetet nu framöver. Den frågan kommer att avgöra dels av vilken modell av en blivande landskapsreform som den nya regeringen i Helsingfors kommer att gå in för. Går man in för ett motsvarande sätt, jämfört med den som nu har fallit, så kan det hända att de här cirka 1,6 miljarder euro i ökade momsintäkter kommer att finnas med i ett sådant nytt paket, och då är vi tillbaka i grundfinansiering om 10 miljoner euro för vår del.

Om det inte bli sådana ökade statsintäkter så då ska avräkningsgrunden höjas och två punkter dvs. 0,47 skulle ungefär vara den nivå som gör att grundfinansieringen - med allting annat oförändrat - skulle vara den lämpliga nivån.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Hur arbetar landskapsregeringen nu för att säkerställa att det faktiskt är 10 miljoner som gäller? Vi ska komma ihåg att inledningsvis så låg summa på 15 miljoner och sedan har den gått ner till 12 miljoner och nu är den nere på 10 miljoner. Vad det verkar nu så är summan strax nere på 3,2 miljoner. Det är det faktum som vi har.

Jag kommer ytterligare med en kompletterande fråga. Det står ingenstans i någon lagparagraf någonting om 10 miljoner. Det enda ställe som 10 miljoner återfinns i den här propositionen är ju under allmänna motiveringen, rubrik två ”Propositionens konsekvenser”. Är det tillräckligt för att vi ska våga gå vidare med den här lagstiftningen?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Hur först, landskapsregeringen kommer, i gott samarbete utgår vi ifrån med självstyrelsepolitiska nämnden, att ställa krav på den blivande regeringen så att man gärna i regeringsprogrammet säger sig vara villig att respektera det som riksdagen och grundlagsutskottet har sagt, dvs. att grundfinansiering ska upp med 10 miljoner euro. Det arbetet är det första.

Vi får regeringsbildning på rikshåll efter valet här nu under sommaren. De här olika händelserna, antingen hur man genomför reformen på rikshåll eller en justering av avräkningsgrunden, är två möjliga scenarier och sedan finns det säkert flera möjliga scenarier.

Landskapsregeringen kommer att ligga på, såsom vi har gjort i den här frågan hela tiden, och bevaka självstyrelsens intressen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till finansministern för presentationen. Det är ett stort område. Vi får väl tillsammans försöka tackla den stora elefanten, via utskott och annat.

När det gäller grundfinansiering så vet vi då, efter att den finska landskaps- och vårdreformen har kollapsat, att övergångsbestämmelserna i lagförslaget blir centrala. Jag utgår ifrån att utskottet kommer att ägna särskilt uppmärksamhet åt den frågan. Jag tycker att det finns en problematik här för ingenstans nämns ju 10 miljoner som målet för att få upp grundfinansieringen efter det att den stora finska reformens effekter är borta. Ingenstans i lagförslaget, i propositionen så nämns det faktum att vi har ökat med ungefär 5 000 människor på Åland, som ju annars borde ha varit ett vägande skäl för att få upp summan. Det brister i själva underlaget, det är ju inte ert fel utan finansministeriets.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det troligt att propositionen skulle ha formulerats något annorlunda till vissa delar ifall landskapsregeringen hade fått hålla i pennan ensam. Men det är två parter som har enats om de här skrivningarna.

I övergångsbestämmelserna och i en beskrivning av förslagets verkningar så står det väldigt tydligt skrivet hur finansministeriet - som skrev för den finska regeringens sida - anser att den här propositionen påverkar finansieringen av självstyrelsen och Åland. Det står beskrivet hur landskapsregeringen anser att den står i förhållande till den ökade grundfinansieringen. Det står om budgeteffekter för Finlands del. Sammantaget kan man inte tolka de här skrivningarna på något annat sätt än att det finns en överenskommelse om det här om cirka 10 miljoner euro i bakgrunden.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, och då är vårt dilemma, som jag kommer att återkomma till i centerns gruppanförande, att den överenskommelsen har ju skett med sittande expeditionsministär som nu snart är borta ur den finska politiken. Vi får återkomma till det.

När det gäller justeringen framöver av avräkningsgrunden via en rikslag så höjs ju Ålandsdelegationens status. Det är också delegationens förslag som ska bli den finska regeringens förslag till riksdagen. Men hur bedömer finansministern att finansministeriet kan sätta käppar i hjulet? Kommer ministeriet till exempel att förvägra oss föredragningstillstånd inför statsrådet, att blockera som man har gjort nu i samband med den nu aktuella propositionen eller kommer man runt ministeriet? För där kommer vi fortsättningsvis att ha det största bekymret.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är kanske svagheten i det föreslagna process systemet för att ändra i avräkningsgrunden, och det känner ltl Jansson till i likhet med alla övriga som har deltagit i en del av diskussionerna i självstyrelsepolitiska nämnden. Vi hade föredragit ett system där Ålandsdelegationen har rätten och makten att justera i avräkningsgrunden själva. Den här frågan var ju kvar som en av de svåra frågorna långt in i behandlingen av hela självstyrelselagspaket.

Kanske som en hälsning till finansministeriet så kan man säga att om man inte skulle gå in för att respektera det system som beskrivs i den här propositionen också gällande övergångsbestämmelserna så då har man samtidigt skjutit hela det föreslagna systemet i sank. Då börjar det bli allt svårare att tänka sig att ha en delad ekonomi som finansministeriet (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag företräder ett parti som förespråkar att vi i allt större utsträckning ska leva på våra egna medel. Det här förslaget är ju ett steg i den riktningen åtminstone när de direkta skatterna skulle tillfalla Åland direkt.

Samtidigt kan man inte låta bli att ställa sig frågande till vissa delar av förslaget, det tror jag säkert att vi alla här i salen gör.

En av aspekterna som delvis har berörts här tidigare är ju kopplingen till befolkningsrelationen och att man går in för halva befolkningsförändringen framöver och inte beaktar de 5 000 som har flyttat till Åland under nuvarande självstyrelselag. Det betyder att i ett läge där de flyttar in 5 000 personer ytterligare under en kommande trettio-årsperiod så kompenseras Åland genom avräkningen endast för 2 500 personer, alltså en kvart av den befolkningsökning som kommer. Det är ju problematiskt med tanke på att vi vill ha ett samhälle som växer, och vi vill ha god (… taltiden slut).

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det där kan man ju förstås tycka. Men å andra sidan om vi skulle råka ut för en situation med nedgång så då finns den här mekanismen lite grann som ett skydd för oss. Skulle vårt befolkningsunderlag minska i förhållandet till det finländska så då skulle vi linjärt få mindre pengar också och inte någonting som lite dämpar det hela. Den här diskussionen förekom i Ålandskommittén. Jag vet att ltl Jonsson själv tog del av de diskussionerna. Det var det här som man kom överens om. Jag tycker min del att det finns en logik i hur man resonerade då och har omfattat den tanken. Jag tycker nästan att det är bättre att ha det på det här sättet än att utslaget är fullt ut både uppåt och neråt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag var personligen den enda som reserverade mig emot den ekonomiska delen i Ålandskommitténs förslag, just på den grunden att man inte beaktar 30 år av åländsk befolkningsförändring samtidigt som man erkänner att det bör vara en grund för att justera avräkningen. Men tyvärr var jag ensam och fick inte stöd från övriga partier för den reservationen, utan man tyckte att det här systemet som Ålandskommittén föreslog var bra. Men min åsikt har jag fortsättningsvis.

Om vi däremot tittar på själva förslaget och uppgörelsen så vill jag ställa ytterligare en fråga. Både med det gamla systemet och med det nya systemet så är vi fortfarande kopplade till den finska reformen av slaget som vård- och landskapsreformen utgör. Skulle inte finansministern kunna sova bättre om nätterna om vi hade ett ekonomiskt system där vi var frikopplade från den offentliga finska ekonomin och levde på våra egna pengar, de som vi producerar här på Åland?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har inget behov av att sova längre än de sju-åtta timmar som jag redan nu på ett bra sätt sover om nätterna.

Det torde vara klart för hela lagtinget att den här landskapsregeringen har förespråkat en utökad behörighet vad gäller skatterna under hela den här processens gång, också den frågan har funnits med som en stor tung fråga som dessvärre inte fick sin lösning.

Kopplat lite till det som jag sade tidigare här i en replikväxling, om man inte från rikshåll skulle respektera de övergångsbestämmelserna och systemen för att ändra i avräkningsgrunden om reformer sker, så då antar jag att diskussionen om delad ekonomi kommer att växa allt starkare här på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för redogörelsen. Under avdelningen ”man vet vad man har men man är inte lika klar över vad man får” så har finansministern nog listat olika risker för vad det nya systemet kan medföra, de är svåröverblickbara på många sätt.

Men mot bakgrund av att det nuvarande klumpsummesystemet i det stora hela har tjänat oss rätt väl tack vare skattegottgörelser, goda vinster i företag osv. så undrar jag om ministern kunde föra ett kort resonemang om de största riskerna med det nya systemet. Vad behöver vi tänka på under de kommande 10, 20 och 30 åren så vitt vi faktiskt går in för det?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag menar som så att eftersom vi då kommer att erhålla de på Åland debiterade samfundsskatterna och kapitalskatterna – dvs. de skatter på förmögenhet och statliga förvärvsinkomster som genereras på Åland så år vi direkt rakt av hit till Åland, plus den befolkningskoefficient som finns i det föreslagna avräkningssystemet - så det är ren och skär tillväxtpolitik på ett hållbart sätt, givetvis, för någonting annat finns inte längre i dagens läge, det är näringspolitik. Vi behöver bli flera här på Åland.

Om lagtinget framöver allt mera kommer att ägna sig åt de frågorna som en väsentlig del av samhällsutvecklingen här på Åland så då tror jag att det här kommer att gå bra.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för den delen. Har man i diskussionerna eller på något annat sätt berört behovet av extra anslag om vi inte skulle lyckas med vår tillväxtpolitik, om vårt näringsliv skulle få det kämpigt och att befolkningstillväxten av olika skäl inte skulle gå den väg som vi skulle önska?

Redan idag så vet vi att t.o.m. statens företrädare på Åland har efterlyst att vi kanske borde ha varit ännu mera aktiva när det gäller extra anslag över tid. Hittills har vi använt extra anslag i stort sett bara när det gäller energilösningar. Har finansministern uppfattningen att det kanske kunde bli en lägre ribba för att söka om extra anslag mot bakgrund av det nya systemet?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi kan diskutera extra anslag, men det är någonting som inte förändras. Som det står i självstyrelselagen så är det berättigat att söka extra anslag. Jag känner mig personligen inte särskilt utpekad eftersom jag som finansminister har bidragit till att vi har sökt om extra anslag för Finlandskabeln, vilket vi erhöll. Nu finns det också en ansökan inne angående infrastruktursatsningar. Men, det är upp till kommande regeringar att ta ställning till, det är ett redskap som ingår i systemet och därmed också kan användas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack till finansministern för den här redogörelsen. Jag ska hålla mig till dessa 10 miljoner som eventuellt nu inte kommer på grund av att sotereformen har fallit. Det kan ju komma andra reformer som kan påverka som finansministern sade. De pengar som faller bort på grund av sotereformen så ska förhandlas om, enligt de skrivningar som har redogjorts för här. Hur starka skrivningar är det egentligen, håller de politiskt mot den finska regeringen idag? Vi har ju varit utsatta för löftesbrott och svek tidigare när det gäller överenskommelser och lagar som riksdagen har frångått - jag tänker på vindkraftsstödet. Kan man lita på att det här håller?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den frågan tycker jag att ltl Eklund ska ställa till den blivande statsministern på finskt håll. Jag har svårt att uttala mig för hans eller hennes vilja att hålla sig till avtal.

Om man ser det på det här sättet som jag har försökt beskriva här, att i propositionen så ingår ett system för hur man tillsammans ska lämna in förslag då det finns behov av ändringar och Ålandsdelegationen ska ge sitt förslag på det. Om man då redan i de beskrivna övergångsbestämmelserna - som ska ske redan före - drar undan mattan före en överenskommelse så då säger man samtidigt att det kanske inte finns en framtid i att ha en delad ekonomi på det här sättet när det gäller ett system där man justerar i avräkningsgrunden för att hålla den åländska självstyrelsens utlovade grundfinansiering åtminstone på en neutral nivå i förhållande till överenskommelsen. Så det är lite sanningens minut också.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack för den beskrivningen. Jag tänker beröra den kommande regeringsbildningen efter valet. I vilket skede tänker landskapsregeringen engagera sig? Har landskapsregeringen redan börjat engagera sig i de kommande skrivningarna till regeringsprogrammet angående detta?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Svaret på den frågan är ja. Under lantrådets beredning förbereder vi oss för de skrivningar som vi anser att borde finnas med i regeringsprogrammet när den nya regeringen bildades.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Under flera års tid har vi varit rörande överens här på Åland om att det är 15 miljoner. Framförallt finansminister Perämaa själv har drivit den linjen och sagt att det är 15 miljoner som är den rätta summa om vi ska ha någon sorts neutralitet i förhållande till den utvecklingen som har varit under de gångna åren. 

Nu kompromissade vi oss först ner till 10 miljoner, vilket vi var överens om att vi var beredda att ta om det går igenom. Nu har vi kommit till nästa skede när vi är nere på 3 miljoner, för det är den summan som den här framställningen de facto slår fast att vi ska få. Allt annat måste man förhandla sig fram till.

Då är frågan, 20 procent av det som vi egentligen anser oss ha rätt till, räcker det till för att man ska säga ja eller borde vi avvakta tills vi har blivit klara och nått upp till 10 miljoner före vi säger ja till den här propositionen?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! 15 miljoner var kravet som fanns, men man får komma ihåg att det var kopplat till det nuvarande ekonomiska systemet.

 Enligt det nya ekonomiska systemet som föreslås så innefattar det ju också en befolkningsutvecklingskoefficient och andra fördelar också - möjligheten att justera avräkningsgrunden om det sker nya förändringar.

Jag utgår ifrån att lagtinget kommer att sätta sig in i den här frågan nogsamt. Landskapsregeringen står givetvis till förfogande.

Landskapsregeringen gör samtidigt ett ihärdigt arbete för att se till att den finländska regeringen och riksdagen - för det är faktiskt ett riksdagsbeslut - levererar i enlighet med de överenskommelser och löften som har getts och enligt det som har skrivits i en självstyrelselagsproposition.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vårt problem här i Ålands lagting nu och under den närmaste tiden är historien. Det har stått i självstyrelselagen också tidigare att det ska justeras när det finns orsak till det, men det har inte gjorts. Det som vi hamnar att ta ställning till här nu så småningom är: Ska vi den här gången tro på någonting när det inte tidigare har levererats i enlighet med de löften och de skrivningar som har funnits till och med i självstyrelselagen och i regeringsprogrammet osv.? Det är därför som jag tror att det är väldigt viktigt att vi har is i magen nu.

De facto visade sig den här behandlingen i slutskedet att självstyrelselagen är betydligt starkare än vad vi trodde. Vi har ett väldigt starkt förhandlingskort. Vill man göra stora samhällsreformer i Finland så måste man också respektera Åland. Tar vi det här så har vi sedan också gett bort det förhandlingskortet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den här diskussionen blir lätt komplicerad. I betänkandet av den här propositionen så framgår det att dagspolitiska riksreformer inte får göras och att man behandlar självstyrelselagen på ett lättsamt sätt. Man bör ändra i självstyrelselagen innan man ändrar i en rikslag. Jag kan inte ens tänka mig en situation där man på finländsk sida föreslår reformer som får oss att ändra i självstyrelselagen, och att riksdagen tar ändringar i självstyrelselagen för att man på finskt håll sedan ska dra tillbaka sin ursprungliga riksreform för att låta självstyrelselagen hänga i luften som en effekt av att man drog tillbaka reformen.

Därför säger jag det igen, det är lite sanningens minut att finansministeriet och riksregeringen respekterar de övergångsbestämmelser vi har här och de process system som beskrivs här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Vi har nu en stor fråga på vårt bord, republikens presidents framställan med anledning av regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av självstyrelselagen för Åland.

Inledningsvis, talman, den liberala lagtingsgruppen stöder förslaget och står bakom landskapsregeringen i den fortsatta processen.

Det har också framkommit i dagens debatt att det här är en process, det är långtifrån klart. Det här är ett resultat av att många hårda förhandlingar som landskapsregeringen har med motsvarande myndigheter på fastländska sidan.

Jag kommer att ha tre huvuddelar i anförandet, en del om bakgrunden, litet om innehållet i framställningen, en del om juridiken och avslutning om den kanske vanskligaste biten att försöka titta in lite i framtiden.

Bakgrunden. Detta förslag är ett resultat av ett enormt arbete som utförts av tjänstemännen inom landskapsförvaltningen. Man har jobbat dagar, nätter, helger, ja levt med hela processen. Man har deltagit i otaliga möten, skrivit promemorior och diskuterat. Lantrådet sade i tidigare anförande att de har varit superhjältar och jag är beredd att skriva under detta. Liberala lagtingsgruppen vill tacka alla inblandade parter i denna process. Även landskapsregeringen har jobbat enormt med de här frågorna, vilket även har framkommit i tidigare anförande här. Lantrådet sade att det var en arbetsseger. Vi är villiga att hålla med om den beskrivningen.

Kort om själva ärendet som vi diskuterar här. Det innebär en förnyelse av reglerna om Ålands ekonomi. Förslaget bygger på den överenskommelse som uppstod mellan parterna vid den s.k. totalrevisionen av självstyrelselagen. Jag tar inte upp de materiella ändringarna i detta anförande, dvs. vad förslaget innebär i euro och cent, det har diskuterats tidigare och kommer säkert att diskuteras mera i den framtida processen. Jag tänker heller inte ta upp systemet för uträknandet av de ekonomiska summorna. Jag tar upp lite större penseldrag.

Det kan dock nämnas att förslaget blir mera transparent. Man beaktar en ökning av Ålands befolkning och vi får en ställning som kan jämföras som skattetagare, dvs. de skatter som debiteras på Åland stannar här. Avsikten med förslaget är att utveckla skattekraften på Åland och att systemet ska vara neutralt i förhållande till eventuella kommande reformer på rikssidan. Detta har den s.k. sotehärvan visat, den här kopplingen har varit mycket bekymmersam.

Detta innebär också att vår ekonomi blir mera frikopplad från rikets då det inte görs någon jämförelse rakt av mellan ekonomierna.

Det här öppnar för en mera aktiv näringspolitik och tillväxtpolitik som finansministern redan nämnde här. I korthet, vi ska leva mera på våra egna skatter. Jag tycker att det här är en bra grej. Vi har egentligen alltid strävat efter detta.

Det finns även en säkerhetsventil, som jag inte desto mera går in på och systemet med extra anslag och särskilda bidrag finns kvar.

Några ord om avräkningsgrunden. Det framkom här att man ska trygga vår grundfinansiering. Summan 10 miljoner har nämnts här och det nämns i proppen. Det är bra jobbat. Det är en liten trygghetsklausul om man förenklar det lite.

Det ska inledas förhandlingar minst vart tredje åt och man ska göra en bedömning över avräkningsgrunden. Övergångssystemet är av central betydelse hur det här ska gå i framtiden. Det finns bra incitament här för landskapsregeringen i kommande diskussioner.

Kort om juridiken. En ändring av självstyrelselagen kräver samsyn mellan två folkvalda parlament, dvs. lagtinget och Finlands riksdag. Därför kan man säga att självstyrelselagen är av konstitutionell karaktär, grundlagskaraktär.

Enligt regelverket, grundlagen 73 §, ska en ändring fattas med kvalificerad majoritet i lagtinget, 2/3 av de avgivna rösterna, och i grundlagsstiftsordning i riksdagen.

Det kan betyda två saker, dvs. beslut i riksdagen och med kvalificerad majoritet efter nyval. Det är i den situationen som vi befinner oss idag.

Sedan finns det ett annat specialsystem också, att riksdagen även med 5/6 majoritet kan förklara ärendet brådskande under vissa förutsättningar och avgöra ärendet utan val mellan besluten. Detta förfarande är ovanligt men förekommer, senast vid behandlingen av de så kallade underrättelselagarna. Det om juridiken.

Vi befinner oss nu i situationen att riksdagen har antagit en lag och nu är den på vårt bord.

Framtiden, det kanske svåraste spektret. Vi vet att proposition gavs till lagtinget den 22 februari och därefter har det hänt en hel del ändringar i den politiska verkligheten på rikssidan. Regeringen Sipilä föll och därmed även den stora social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen.

Det vi vet är att en ny riksdag väljs den 14 april och så småningom har vi en ny regering i Helsingfors.

Vi kan konstatera, vilket har framkommit tidigare och som jag som jurist tycker att är intressant, att en förändring av självstyrelselagen inte ska ingå i dagspolitiken på rikssidan utan följer ett eget spår, på konstitutionell nivå.

I denna framställning framgår även att ”grundlagsutskottet har ansett det viktigt att totalrevisionen av självstyrelselagen förverkligas ”. Detta stöder även ovan nämnda påstående, det här ska inte blandas in i dagspolitiken på den fastländska sidan.

Framställningens fortsatta öde beror på kommande förhandingar om regeringens handlingsprogram och den nyvalda riksdagens sammansättning och ståndpunkter m.m. Här har man ett jättejobb att göra.

Avslutningsvis vill jag också poängtera att lagtinget har en stor roll i det hela. Landskapsregeringen och lagtinget måste bevaka och utarbeta en strategi för den kommande processen. Som jag ser det så kommer självstyrelsepolitiska nämnden att ha en stor roll i det här mycket viktiga ärendet.

Min förhoppning är att vi skulle kunna ha enig åländsk sida i den här frågan gentemot regeringen i Helsingfors. Det skulle i alla fall stärka vår position betydligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack ltl Roger Eriksson för det liberala gruppanförandet. Kommer den liberala lagtingsgruppen att rösta för föreliggande lagförslag, oavsett att man har kunnat klarlägga intentionerna i Helsingfors med det övergångsarrangemang som förutsätter faktiskt en höjning av grundfinansieringen? Kommer liberalerna alltså att säga ja oavsett budskapet från den nya finska regeringen här om några månader?

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Frågan är viktig och befogad. Jag kan inte svara på hur vi kommer att göra i framtiden. Som det ligger just nu så stöder vi den här framställningen. Det politiska arbetet fortsätter förstås.

Ärendet kommer att komma till vårt utskott, hur länge det ligger där kommer antagligen också att bero på vilka signaler regeringen får från fastländska sidan från den nya regeringen.

Jag kan svara nej, inte oavsett, man måste kolla lite vad det blir för förhandlingar. Det är min egen åsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Alla samhällssystem behöver en grundläggande flexibilitet för att i längden vara framgångsrika. Denna utgångspunkt kan man sannerligen inte säga att kan förknippas med Ålands nuvarande ekonomiska system.

Främst pga. det finska finansministeriet ihärdiga motstånd har vi från åländsk sida gång på gång misslyckats med att få upp avräkningsgrunden under de 25 år gällande självstyrelselag varit ikraft. Detta trots att den åländska befolkningen under denna tid vuxit med cirka 5000 personer och det samtidigt vidtagits statsekonomiska reformer i Helsingfors som haft inverkan på avräkningsbeloppets storlek. Sammantaget har det uppskattats att Åland till följd av sistnämnda reformer gått miste om över 100 miljoner euro under dessa 25 år.

Kort sagt kan vi konstatera att själva balansen i Ålands offentliga ekonomi under större delen av de gångna 25 åren varit enormt beroende dels av att Ålands Penningautomarförening lyckats haka på teknikens möjligheter via internetspel, dels av att den s.k. flitpengen, dvs. skattegottgörelsen, gett oss ett tillskott varje år sedan 1993. Sammantaget har det nuvarande systemet tjänat oss ålänningar väl och alltså mycket tack vare örikets egen kreativitet och tillväxt.

Talman! Denna återblick får bilda bakgrunden till centerns gruppanförande och utgör samtidigt själva huvudbudskapet: Vi har ett system som på gott och ont tjänat oss väl och om vi godkänner en förändring ska vi kunna förlita oss både på systemets hållbarhet och positiva mervärde för den åländska befolkningen.

Alla i detta parlament är väl förtrogna med den speciella bakgrunden till president Niinistös framställning nr 7/2018-2019. Efter en drygt tio år lång process med syfte att åstadkomma en totalrevision av vårt autonomisystem, har vi nu istället att ta ställning till en ytterst viktig delreform då vi beträffande de direkta skatterna i praktiken blir skattetagare och där avräkningsbasen samtidigt minskas till att omfatta främst de indirekta skatterna.

Sammantaget utökas alltså inte lagtingets skattebehörighet, vilket fortsättningsvis är uppseendeväckande med beaktande av vad en s.k. reell autonomi bör innehålla. Med andra ord: Vi får behålla en del av våra pengar men vi har endast via vår enda riksdagsledamot ett indirekt och marginellt inflytande över hur dessa pengar skapas.

Från centerns sida har vi från första början varit tveksamma till den nu föreslagna reformen, såväl inom ramen för Ålandskommitténs arbete 2013-2017 som i de otaliga möten självstyrelsepolitiska nämnden hållit med anledning av revisionen. Men i likhet med alla andra har vi förlikat oss med tanken att det nu aktuella förslaget är enda sättet att lösa kollisionen mellan vårt rättssystem och den finska landskaps- och vårdreformen.

När sistnämnda moderna form av hydra äntligen kollapsade senaste vecka, har förutsättningarna för Ålands del förändrats i grunden. Därav centerns, tydligen för en del överraskande markering senaste vecka, om att vi inte automatiskt kommer att rösta ja i denna fråga. Jag ska försöka förklara både våra dubier och de förhoppningar vi har inför lagtingets behandling av lagförslaget.

Vår gemensamma utgångspunkt från åländsk sida var när diskussionerna startade - som min kollega Roger Nordlund nämnde - ett tillskott i grundfinansieringen av självstyrelsen om minst 15 miljoner euro. Under resans gång har beloppet först sänkts till 12, sedan till 10 och nu idag har vi på bordet ett förslag som innebär endast tre miljoner mer till Åland, alltså ett rent marginellt tillskott med tanke på Ålandsbudgetens totala volym om cirka 350 miljoner. Vi förväntas alltså kasta ett fungerande system och samtidigt framtida förhandlingskort över bord för endast 3 miljoner.

Samtidigt har vi försökt ta till oss landskapsregeringens motreaktion om att de s.k. övergångsbestämmelserna i lagförslaget, oavsett landskaps- och vårdreformens kollaps, ska utläsas som så att vi är garanterade 10 miljoner euro till i grundfinansiering.

Centergruppens dilemma är att nämnda övergångsbestämmelser i ljuset av händelseutvecklingen i Helsingfors i alltför hög grad kan förknippas dels med politiska risker, dels med ett finansministerium som tycks vara berett till vilka manipulationer av fakta som helst för att motverka åländska intressen.

När det gäller de politiska riskerna är det givetvis Statsrådets märkliga uttalande i samband med propositions avlåtande 6 februari som väcker uppmärksamhet. Jag citerar: ”Regeringens proposition om ändring av självstyrelselagen för Åland baserar sig förutom på beredningen av en totalreform av självstyrelselagen även på det rättsliga och samhälleliga behovet att lösa de finansieringsfrågor för Åland som hänför sig till social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen, även om en lösning på dessa frågor inte skulle kunna godkännas separat.”

Oavsett de politiska förvecklingarna inom Sipiläministären, en regering på fallrepet, har uttalandet en politisk kraft  – och det medger centergruppen gärna -  att riksdagens grundlagsutskott på ett ovanligt tydligt sätt tagit avstånd från uttalandets tillkomst och existens. Det är givetvis en revolutionerande och ytterst positiv utveckling när det är grundlagsutskottet som idag agerar som beskyddare av Ålands självstyrelselag inför långt gångna rättsövergrepp.

Men för att utskottet ska kunna agera krävs det en regeringsproposition och om en sådan aldrig når riksdagen är utskottet givetvis offside och utan makt.

För det är via en vanlig riksdagslag justeringen av avräkningsgrunden ska ändras. Beredningen av regeringspropositionen ska i vanlig ordning skötas av finansministeriet, alltså samma ministerium som i samband med dagens lagförslag vägrade ge ett s.k. föredragningstillstånd.

 För att överhuvudtaget få iväg ändringen av självstyrelselagen till riksdagen krävdes att Statsrådet struntade i regelverket. Om något visar denna händelse på den beslutsamhet som ännu den 6 februari i år styrde Sipilä-regeringens handlande. I och med att Åland var ett problem pga. av grundlagsutskottet, för att få igenom landskaps- och vårdreformen hade inte ens finansministeriet makten i sin hand.

Men vad är det som säger att den kommande regeringen i Helsingfors har samma inställning, vilja och styrka att kringgå finansministeriet? Stort frågetecken!

Vi kan dock idag samtidigt konstatera att vi kan sitta lugnt i båten och avvakta såväl riksdagsvalets utgång som den nya regeringens sammansättning i Helsingfors och dess regeringsprogram.

 Faktum är att tidtabellen möjliggör för nästa finska regering att förelägga riksdagen förslaget om justerad avräkningsgrund så att vi i lagtinget senast i september i år kan vara trygga om att den av riksdagen godkända självstyrelselagsändringen får den utlovade fortsättningen, alltså utgående från övergångsarrangemangen.

Tyvärr återstår ännu en arbetsam och förmodligen påfrestande period, inte minst för ministrarna,  innan denna första delreform baxats över mållinjen. Från centerns sida hoppas vi att landskapsregeringen tar till vara alla gemensamma resurser och kontakter inför denna process. Självstyrelsepolitiska nämndens fortsatta betydelse för framgång inte att förglömma.

Talman! En dag som denna finns det skäl att rikta ett varmt tack till alla som bidragit till att vi överhuvudtaget har en delreform att behandla idag. Landskapsregeringen och i synnerhet dess tjänstemän har fått dra ett tungt lass, likaså vår egen lagtingsdirektör och även riksdagsledamot Mats Löfström bidragit till en avvärjningsseger ifråga om landskaps- och vårdreformens effekter. Det finns också skäl att rikta ett speciellt tack till Ålandsministern Anne Berner som även när det blåste som hårdast vägrade att följa finansministeriets linjedragningar.

Sedan återstår bara att tacka några anonyma hjältar nämligen utskottsråden i grundlagsutskottet i Helsingfors Matti Marttunen och Liisa Vanhala som starkt bidrog till att rädda Finlands anseende som modern rättsstat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det blev lite oklart vad centern egentligen vill. Men det kanske så som läget är just nu och något annat förde jag heller inte fram ler för landskapsregeringens del.

Nu ska lagtingets utskott fördjupa sig ordentligt i frågan. Sedan ska vi påverka regeringsprogrammet i Helsingfors så att vi ger möjlighet för den blivande regeringen och den blivande statsministern att se till att det som grundlagsutskottet och riksdagen har sagt respekteras och hörsammas. Grundfinansieringen ska upp.

Med tanke på den kritik som fördes fram om att det skulle ha varit 15 miljoner först och sedan 12 miljoner, men 12 miljoner känner jag inte till överhuvudtaget och sedan blev det 10 miljoner. Men man får ändå komma ihåg att Ålandskommittén, där ltl Jansson satt, där nöjde man sig med cirka 4 miljoner i tilläggsfinansiering utan skattebehörighet eller någonting. Det var det som vi hade som utgångsläge. Vi har ändå fått upp det avsevärt sedan ltl Jansson själv var med och höll i detta rent praktiskt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I och med att finansministern tydligen har svårt att ta till sig budskapet från talarstolen så ska jag personligen överlämna ett manuskript här så att finansministern i lugn och ro på rummet kan studera centerns budskap. Då tror jag nog att dimridåerna skingras även där.

När det gäller effekterna av systemet så nu går det inte, bästa finansminister, att dra upp Ålandskommittén, man kan inte gömma sig bakom det kortet längre. Därför att i Ålandskommittén blockerade finansministeriet effektivt alla vettiga diskussioner om det framtida ekonomiska systemet. Vi var förhindrade av presidiet att överhuvudtaget diskutera finska landskaps- och vårdreformens effekter på ekonomin. Så i den mån det förekommer ekonomiska beräkningar så var det nog mera utan att det fanns ett stöd i Ålandskommittén som helhet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Samma finansministerium hade landskapsregeringen att brottas med som motpart i den här frågan, samma svårigheter. Men visst, vi kan gärna glömma bort Ålandskommittén. Det är ändå bra att ålänningarna vet att med ltl Jansson som medlem i Ålandskommittén så nöjde man sig med ett system som påminner om det här med 4 miljoner i ökad grundfinansiering utan skattebehörighet. Enligt den kritik som det här anförandet andades så är det skäligt att folk känner till att det var det landskapsregeringen hade som utgångspunkt när vi började arbetet.

Sedan ska vi göra på det här sättet som jag och lantrådet beskrev för lagtinget under förra veckan då vi gav information om det här systemet. Jag utgår ifrån att ltl Jansson var med vid det tillfället för det var viktigt, men jag inte riktigt säker. Men där sade vi att den här strategin och taktiken i förhållande till det blivande regeringsprogrammet på rikshåll är väsentlig för tidpunkten (… taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag förstår ju på ett sätt att finansminister Perämaa liksom känner sig pressad nu i det här läget. Jag tycker inte att det finns skäl att ministern tar det så himla personligt. Det har varit ett gemensamt arbete hela vägen och finansministern har också varit med under Ålandskommitténs förberedande arbete och så vidare. Så ta det nu inte så personligt, utan ta det avslappnat och att ta till sig det vi säger. Vi kommer inte från centergruppen att rösta ja utgående från det här förslaget, om det inte händer någon positiv utveckling i Helsingfors, det är det viktiga.

Sedan får vi återkomma till Ålandskommittén. På de avslutande mötena laborerade vi ännu med fyra olika delreformer för hur Ålands framtida ekonomiska system ska se ut. Vänligen ministern, glöm Ålandskommittén i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är oklart för mig ifall centern och ltl Harry Jansson godkänner ett nytt ekonomisystem eller inte. För mig har den här processen varit väldigt, väldigt tydlig. Vi har ju fått den otroligt välformulerad i självstyrelsepolitiska nämnden där vi har accepterat och gett förhandlingsmandat åt landskapsregeringen för just det vad man har åstadkommit och man har skakat hand med finska regeringen. Det har gått igenom finska riksdagen så egentligen borde det bara stämplas här.

Är det nu sa då att centern, på sitt vanliga sätt, vänder kappan och plötsligt ändrar åsikt och gör en helt annan vändning? För mig är det alldeles oklart. Godkänner centern proppen eller inte?

Ltl Harry Jansson, replik

Även ltl Kemetter ska få en kopia av anförandet i och med att det tycks vara svårt för regeringsblocket att ta till sig avvikande synpunkter.

Skulle vi här idag rösta, ltl Kemetter, så skulle centergruppen tvingas rösta nej. Därför att det finns inga garantier för att den åländska grundfinansieringen skulle höjas på det sätt som vi anser synnerligen skäligt, särskilt med tanke på våra utgångspunkter för några år sedan.

Vi ställer krav på förändringar i systemet, dvs. att övergångsarrangemangen faktiskt leder till en reell höjning, upp till de cirka 10 miljoner som har varit målet under den här resan som har gjorts efter det att Ålandskommittén avlade sitt betänkande.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ganska klart och tydligt varför Ålands befolkning överhuvudtaget inte förstår sig på vad politiker säger. Jag förstår inte vad du säger. Det är mycket enkelt; jo eller nej? Eller tänker centern lägga ett förslag för att det ska bli en omröstning?

 Åtminstone den socialdemokratiska lagtingsgruppen kommer överens, skakar hand och då håller det. Vi är ett parti som håller linjen.

Med det här anförande så är det oklart för mig vad centern vill. Tänker centern lägga ett förslag för omröstning då, eller tänker ni säga nej men sedan inte göra någonting? För mig är det här väldigt otydligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Om vi tar lagtingets behandling av det här förslaget så röstar vi till sist ja eller nej, vi behöver inte lägga några andra förslag, bästa ltl Kemetter. Efter alla år i lagtinget kanske ledamoten borde kunna formerna något. Centern behöver inte agera på något vis.

Vad vi säger här idag är att vi inte kan acceptera förslaget som det ligger nu om det inte sker förbättringar i systemet enligt grundförutsättningarna.

Efter att den finska landskaps- och vårdreformen har kollapsat så måste det till en ny riksdagslag för att vi ska få upp grundfinansieringen med 10 miljoner.

Jag beklagar att socialdemokraterna är beredda att kasta nuvarande system överbord för 3 miljoner. Det är sorgligt att höra det budskapet till ålänningarna. Vi har blivit 5 000 fler på 25 år. Det borde på något sätt synas i den totala finansieringen av våra gemensamma utgifter.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Centerns agerande i den här frågan är nog lite förvirrande. Jag tror att med det här anförandet så har man verkligen givet 1-0 till finansministeriet. Jag trodde att var vår gemensamma uppgift här i lagtinget var att kämpa för Åland och Ålands bästa och ta de här kamperna gentemot finansminister. Nu har man nog försvårat situationen rejält för oss alla. Vi vet att vi kommer väldigt kort bit på vår gemensamma resa om vi inte är rätt så hyggligt eniga i det här lagtinget.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror väl att alla utom regeringsblocket nog kommer att kunna förstå att vi från centerns sida är mycket tydliga med vilka som är vår huvudmotståndare, dvs. finansministeriet.

Vi förstår mycket väl att landskapsregeringen känner ett förtvivlat behov av att kunna påvisa någon form av framgång under den snart avslutade regeringsperioden. Men det får ju inte betyda att vi slänger ett fungerande samhällssystem som är tryggt för Åland överbord bara för att några ministrar måste kunna visa en framgång.

Det handlar om den framtida finansieringen av vårt gemensamma örike och då måste vi ta det också som ett gemensamt ansvar.

 Så glöm dagspolitiken! Det här är en betydligt viktigare fråga än landskapsregeringens anseende och prestige.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ltl Harry Jansson kunde inte ha uttryckt det bättre själv. Detsamma skulle jag vilja säga. Glöm partipolitiken, glöm centern och nästa val! Det här handlar om Ålands framtid och det framtida finansiella systemet som jag upplevt att vi hand i hand har försökt arbeta fram för Ålands bästa.

Det här påminner mig lite om när centern inför ett stundande val hoppade ur en överenskommelse om dåvarande självstyrelselag. Var det månne 2003 som det var aktuellt? Strax före val hoppade man ur för att strax efter valet hamna på rätt kurs igen. Så är det valtaktik, ribbskräck eller vad handlar det om?

 Ltl Harry Jansson, replik

Centern hade 2003 styrkan, trots att man var i regeringsställning, att konstatera att de av Helsingfors påförda EU-viten inte var acceptabla. Därför valde man detta då i det skedet. Sedan bytte man ju spår i Helsingfors och gjorde ansvaret för EU-frågorna till något som man kunde driva på annat vis, alltså i princip offentligrättsligt mot Åland och då tvingades man att acceptera. Att dra upp det, vicelantrådet Gunell, är ju en pinsam nivå på debatten.

Centern säger som så, vi kommer att acceptera en ändring av självstyrelselagen som ger ålänningar ett mervärde, det betyder mer pengar. För att nå dit måste det skapas en riksdagslag. Vårt gemensamma ansvar är att, efter den 14 april, se till att den nya finska regeringen levererar ett sådant.

Att ge klartecken redan här nu, det är ju det som spelar finansminister rakt i händerna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Bästa kollegor. Att skapa Team Åland har sina mödor med jämna mellanrum. Ibland ska knivar vässas och kamper tas. Frågan är när man ska ta dem och när man ska försöka att istället hitta de gemensamma linjerna.

 Efter att ha lyssnat på debatten så här långt idag så tycker jag faktiskt att det finns en orsak att vi alla som sitter i salen försöker lyssna till det som sägs. I mina öron verkar skillnaderna vara relativt sett minimala.

Jag vill börja med att tacka alla dem som har gjort ett enormt jobb med självstyrelselagsreformen så här långt från åländsk sida. Det är de inledande kommittéerna under ledning av Gunnar och Roger Jansson med benäget bistånd av flera av er ledamöter som sitter här nu och flera som inte finns här nu i salen med oss. Ett stort tack till nuvarande lantråd och landskapsregering med tjänstemän som har slitit som djur för att komma dit vi är idag. Ett tack till lagtinget, dess personal och självstyrelsepolitiska nämnden som också har gjort ett jättejobb att se till att visa på att Åland är starkt utåt, att vi är ett lag som spelar på en gemensam spelhalva när vi kommer till Helsingfors. Ett stort tack också till nu sittande riksdagsledamot som har funnits med i att spela det här laget framåt.

Vart har vi kommit då? Ja, vi har tagit ett litet steg framåt. Ett litet steg som innehåller en hel del pengar för ekonomin. Det redogjorde lantrådet för och det redogjorde finansministern just för.

Om jag läser den här framställningen rätt och har lyssnat till det som har sagts så här långt så säger vi alla att det är detta som vi ville åstadkomma när vi hade nått den lilla bit på vägen som vi gjorde - inte den stora självstyrelselagsreformen som jag ska återkomma till sedan - så var vi ändå överens om att grundfinansieringen skulle upp med cirka 10 miljoner.

Det hörde jag finansministern säga att det fortsätter man att jobba för nu, det hörde jag lantrådet säga att det fortsätter man jobba för nu och det var också ltl Harry Jansson inne på i sitt gruppanförande precis just. Det är det målet som ligger fast och det är det som vi kämpar vidare för.

Samtidigt har sote fallit, vilket leder till att det förslag som nu ligger här så innehåller lagtextmässigt inte ett resultat som leder till de här 10 miljonerna. Det kräver att man tillsammans med regeringen i Helsingfors syr ihop paketet så att grundfinansieringen för Åland säkras, att man går igenom och ser till de övergångsbestämmelser som finns, i kombination med det som finns i den allmänna motiveringen.

Vi här Åland måste tro på att det är den utgångspunkt som vi jobbar med. Det är det som den finska regeringen nu har utlovat i text. Det kunde ha varit tydligare. Absolut. Men det är också detta som vi nu gemensamt har varit med och jobbat oss fram till.

Jag tycker också att det är självklart att vi nu remitterar det här förslaget till lag- och kulturutskottet för att analyseras i detalj.

Jag ser också fram emot att finans- och näringsutskottet ska få titta närmare på de ekonomiska konsekvenserna av det hela, samtidigt som landskapsregeringen i steg ett, tillsammans med oss partier här, ser till att påverka regeringsförhandlingarna så att det i kommande regeringsprogram finns tydliga skrivningar kring det här.

När regeringen är på plats i Helsingfors förs förhandlingarna om hur vi ser till att resultatet blir det som vi önskar. Jag har inte hört att det är någon som egentligen har en annan åsikt i denna fråga än att det är just den här vägen vi ska vandra. Jag har inte hört att det är någon som säger att vi ska godkänna det här lagförslaget här och nu och klubba igenom det i snabb takt i lag- och kulturutskottet, utan vi ska se till att det som står i propositionen ska verkställas.

Jag ser nu framför mig ett arbete i lag- och kulturutskottet där vi får fördjupa oss i det här, där vi tillsammans med landskapsregeringen och övriga partier i lagtinget och riksdagsledamoten kommer vidare i de här frågorna så att vi kan nå ett gott resultat.

Men det räcker inte med det, därför att det här var den lilla delen i självstyrelselagsreformen. Det är mycket arbete kvar. Vi har varit eniga även här på hemmaplan om vad vi vill att ska göras. Men jag tror att det finns anledning att reflektera lite över arbetsformerna för det här.

Vi hade en kommitté som vi starkt trodde på från alla håll, som byggde på en parlamentarisk grund. Vi gjorde ett starkt arbete från åländsk sida. Vi jobbade stenhårt med våra representanter där, det förankrades och det byggdes en väldigt stabil bas att stå på för att kunna driva igenom det här.

I Helsingfors gjordes inte samma arbete. De var kvar på något sätt i det som hade funnits tidigare. Jag tror också att man kan konstatera att vi inte heller hade tjänstemännen, varken här på hemmaplan eller i Helsingfors, med i det detaljerade arbetet så att man sedan kunde driva det här gemensamt så att man kände att det här är vårt, det här är vårt barn som vi nu gemensamt ska se till att föra i land. Att skapa ägandeskap för ett projekt tror jag är jätteviktigt.

När vi nu tar nya tag så är det viktigt att se till att skapa ägandeskapet på de nivåer som ska driva det vidare, dvs. både på hemmaplan hos vår regering, vilket jag upplever att ha haft den känslan, men särskilt hos regeringen i Helsingfors och också hos ministerierna.

Men inte heller det här räcker tycker jag. Vi behöver också stärka upp Åland i Finland i stort. Jag tror att vi behöver stärka upp hur ärenden behandlas på statsministerns kansli. Statsministern har ett övergripande ansvar för att frågorna som rör Åland ska rulla vidare, även en självstyrelselagsreform även om vi har en särskild Ålandsminister och även om vi har ett justitieministerium som är särskilt ansvarig för en självstyrelselagsreform.

När jag är inne på justitieministeriet så tror jag att även där så kräver dagen situation en ökning av resurserna för att sköta åländska frågor så att det kan göras på ett bra sätt.

Jag tror ärligt talat inte att det vi nöter i Helsingfors nu i första hand är frågan om illvilja eller att man absolut vill motarbeta. Jag tror att det handlar väldigt mycket om tidsbrist. Jag tror att det handlar väldigt mycket om att kunskaperna emellanåt inte är tillräckligt goda för att kunna dra det här vidare. Jag kan naturligtvis inte gå i god för att det inte också finns människor som skulle vilja jobba emot av andra skäl, men jag tror inte att det är huvudsaken i de här sammanhangen.

Någonting som jag också tycker att vore intressant är att hitta större möjligheter för parlamenten att faktiskt diskutera med varandra, lagtinget och riksdagen.

En tanke som jag har känt att vi kunde jobba vidare med är att hela eller delar av Ålandskontoret faktiskt på allvar skulle flytta tillbaka in i riksdagen. Gärna kombinerat på ett sådant sätt att vi som lagtingsledamöter och ministrar också skulle vara krediterade att röra oss i riksdagen för att, på ett mycket bättre sätt än idag, kunna föra diskussioner med våra systerpartier eller föra diskussioner med de personer som är viktiga för att föra en sådan här reform vidare.

Jag tror också att det skulle finnas ett symboliskt värde i ett Ålands rum där riksdagens alla grupper eller andra organ kunde hålla möten och påminnas om att man har en autonomi som faktiskt kan vara någonting positivt.

Det här är en tanke som jag också för övrigt tycker att man kunde fundera på när det gäller Sveriges riksdag. Jag tror vi skulle ha nytta av det även där, men det är bara randanmärkning.

 Till sist så tror jag att när det gäller att stärka upp Åland i Helsingfors och Åland i Finland så handlar det om att vi som sitter i det här rummet har möjligheter att i mycket högre utsträckning än tidigare faktiskt jobba med våra systerpartier, med människor som ska vara med och besluta om de här sakerna. Jag att det skulle vara till fördel om det fanns tillräckligt med resurser för oss att kunna åka till Helsingfors.

Målet var, när vi inledde den här processen, att vi skulle få en 100 års present när självstyrelsen fyllde 100 år. Vi skulle få en ny självstyrelselag 4.0. Vi kommer inte att ha den i kraft ännu, men tiden finns faktiskt om viljan finns att se till att man kan leverera en självstyrelselag 4.0 till dess att vi fyller 100 år.

Jag och mitt parti, moderat samling, hoppas och tror fortsättningsvis att det här är en möjlig väg framåt. Vi tror att man i Finland vill ha en självstyrelse att vara stolta över. Vi vet att den viljan finns i den här salen. Tack, fru talman.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Ehn för ett balanserat och bra anförande. Det är framförallt inledningen som jag fastnade för. Precis som ltl Ehn så försökte jag också lyfta vad som har sagts och vad som sägs här i salen. Jag har nu hört liberalernas gruppanförande, jag har hört centerns gruppanförande och jag har hört moderat samlings gruppanförande. Alla har samma budskap. Det här är ett okej grundförslag men vi är alla överens om att vi vill få förbättringar, vi vill gärna komma upp till nivån på 10 miljoner. Det ska man förhandla om och det ska man ta ställning till sedan när det är klart. Vi säger varken ja eller nej före det. Det är det budskap som åtminstone vi vill föra fram. Jag uppfattade precis samma sak från liberalernas gruppledare på en direkt fråga här tidigare.

Ibland blir man lite överraskad av de starka känslorna och viljan att hacka ner på olika partier här. Försök istället att se framåt på samma sätt som ltl Ehn gjorde.

För övrigt så delar jag den åsikten att vi ska se till att vi har ett bra förlag, ett helhetsförslag klart till (… taltiden slut).  

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Många gånger när det kommer till en avgörande stund och framförallt ett år som innehåller ett flertal val, det här året hela fyra val på kommande, så tror jag att det är risk för att man i debatten hela tiden vill söka det som skiljer sig. Det är bra i många frågor och jag tror att det är bra när man ska bygga ett samhälle.

Men i de här frågorna, som rör självstyrelsen så här väldigt, väldigt nära inpå, där gäller det att försöka söka fram det vi är eniga om. Det har vi gjort i den här processen. Många orsaker till att vi tidigare inte har kommit så långt som vi har velat när det har gällt självstyrelselagsrevisionen tycker jag har berott på att vi många gånger har grävt ner oss i detaljer och sett skillnaderna, vilket man i Helsingfors har kunnat använda emot oss.

Så jag kommer för min del att fortsätta. Jag tror också att det är en grundinställning från vårt parti och jag ser också att regeringen försöker hitta de gemensamma nämnarna och jobba vidare på dem. Det har vi allt att vinna på tillsammans.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ja, det tror jag också är viktigt, därför att vi har uppnått ett delmål i och med att den här positionen nu ligger på vårt bord.

Vi har fortfarande en bra bit kvar före vi har kommit upp till de här 10 miljonerna som är vårt gemensamma mål. Det kommer att krävas väldigt goda förhandlingar från landskapsregeringens sida med den nya regeringen i Helsingfors, och också att vi på alla sätt fortsätter att hjälpa till, från nämnden och från oss som partier. Men vi har hela tiden ett starkt motstånd.

Det goda i den här situationen är grundlagsutskottet skrivningar och att man har visat respekt för självstyrelsen. Det gör ändå att man vågar tro på att det här skulle kunna få ett bra slut.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag delar ltl Nordlunds inställning, att det som finns i grundlagsutskottet kan vi mycket lägga vår tyngdpunkt på här nu. Men det måste vi göra också i kombination med det som faktiskt står i propositionen, både i den allmänna motiveringen och i övergångsbestämmelserna. Jag litar nämligen på det som står där, även om jag naturligtvis inte är dummare än att jag har sett vad som har hänt i historien. Men jag vägrar att tro att vi hela tiden ska hamna i de situationerna att vi ska känna oss lurade.

Grundsystemet är bra, det är det som vi har förhandlat oss fram till. Nu gäller det bara att se till att göra det sista lilla vi har kvar. Därför säger vi från moderat samling ja till systemet och säger samtidigt att det finns saker att hantera fram till dess att vi slutligen ska klubba det här förslaget i utskott och här i salen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till ltl Johan Ehn för det moderata gruppanförandet. Det är oerhört skönt, med tanke på att vi har en ganska lång tid av den åländska mandattiden kvar att det även finns sansade röster inom regeringsblocket. En röst som förmår ta till sig nyanserna och kan skilja på det som är en åländsk kritisk inställning i nuläget men som är positiv till det stora utfallet, om man lyckas föra det hela över mållinjen som jag nämnde i centerns gruppanförande.

Beskedet från moderaterna var välkommet. Exakt som ltl Ehn sade så säger vi egentligen samma sak, men vissa av oss är mera skeptiska till hållbarheten i det övergångsarrangemang som finns skissat i det nu aktuella lagförslaget.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag har naturligtvis noterat nyansskillnaden också vad gäller huruvida man ser möjligheterna eller svårigheterna. I det här fallet väljer jag att se möjligheterna i de dokument som finns. Det tror jag att vi här inne har att vinna på. Absolut tror jag också att vi naturligtvis ska analysera var riskerna finns. Min erfarenhet är att ska man nå framgång i sitt arbete så ska man se möjligheterna i det som ligger framför en. Det leder till att man får orken, kraften och energin att faktisk bedriva arbetet framåt. Det är det som jag tycker att har varit grunden för att vi också så här långt har orkat tillsammans i de här frågorna. Vi har sett de möjligheterna som finns kvar. Skulle vi bara ha sett riskerna så hade vi nog hamnat ännu längre tillbaka än vi nu har gjort.

Jag lyfter än en gång på hatten för allt det arbete som har gjorts, särskilt av regeringen med lantrådet Sjögren i spetsen och många, många, många andra också. Jag tror att vi måste försöka gräva bort den här (… taltiden slut).  

Ltl Harry Jansson, replik

Bra! Även det sistnämnda att påminna alla om att det här är en gemensam sak där inte partipolitiska eller andra intressen borde få styra.

Vi har nu en gemensam sak, ltl Ehn och jag, att i lag- och kulturutskottet vända på alla stenar och förhoppningsvis komma till slutsatsen att utskottet förr eller senare kan rekommendera ett bifall, därför att vi under resans gång har fått besked eller signaler dels från vår egen regering men även från regeringen i Helsingfors - som bildas efter riksdagsvalet i april- om att man anser att man är bunden av riksdagens mer eller mindre enhälliga beslut, om vi bortser från vissa enstaka populistiska röster. Det beskedet kan vi tillsammans utverka via lag- och kulturutskottet. Jag ser fram emot att samarbeta med ledamoten även i den frågan.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Som jag ser det så är utskottets roll nu väldigt tydlig. Vi har ett förslag där vi ska titta på systemet ännu ett varv. Vi har varit med under processen, men det här är ett så pass viktigt system att man verkligen behöver följa upp det, se till att vi vet vilka konsekvenserna blir och vilka för- och nackdelar det finns. Samtidigt tror jag att det är viktigt att vi också tillåter oss att tänka på hur fortsättningen ska bli, hur vi ska föra förhandlingarna framåt vidare. Det här är någonting som vi alla i den här salen, framförallt via självstyrelsepolitiska nämnden, ska hantera. Men jag tror att i det här fallet så bör vi i utskottet också fundera på de bitarna. Sist men inte minst, ska vi följa med det arbete som regering plus regering gör nu i det här sammanhanget, dvs. att följa upp det som finns i förslaget till propositionen som i grund och botten är riktigt bra utgående från de förutsättningar som vi hade när den lades.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ledamoten lyfte fram behovet av tillräckliga resurser för att lagtingsledamöter ska kunna förhandla och lobba gentemot sina systerpartier för att skapa en bättre politik, men också att ha möjligheter och kontakter till Finland. Jag tycker att det är väldigt bra. Det behöver också komma fram att det faktiskt finns resurser. Vi har ju ofta i den här salen fått höra att det ska vara mera politik i politiken och mindre juridik i juridiken. Det är endast via kontakter och politiskt nätverk som man kan föra dessa diskussioner.

Ni tar också i ert anförande fram exempel på det goda arbete som vår riksdagsledamot gör. Jag vill påminna om att riksdagsledamoten sitter i opposition och därmed inte sitter i en regering, men har ändå lyckats åstadkomma väldigt mycket i Helsingfors. Så även vi lagtingsledamöter borde ges samma rättigheter fast vi sitter i salen och inte är med i regeringen.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vi är helt eniga i det här sammanhanget ltl Kemetter och jag. Jag tror att det är viktigt att hela tiden fundera på hur vi bygger Team Åland, hur vi ser till att det blir så starkt som möjligt och hur vi utnyttjar våra styrkor.

Ltl Holmberg nämnde att vi ska se till att Team Åland blir som ett landslag.  Jag delar det fullständigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman, bästa kollegor! Enligt oss socialdemokraterna är det en glädjens dag. Efter väldigt många års strävan ska vi nu diskutera och analysera en ändring i självstyrelselagen för Åland där det ekonomiska systemet i huvudsak förnyas.  Det bygger på en överenskommelse som våra respektive regeringar har skakat hand på.

Jag vill passa på i detta skede att tacka framförallt minister Perämaa för ett väldigt gott arbete nu när den politiska situationen har varit knivig. Jag vill också räcka ett tack till hela landskapsregeringen som under flera nätter och förhandlingar verkligen har arbetat hårt, för att inte glömma alla kunniga och arbetsamma tjänstemän som dag och natt arbetat för att Åland ska få en bra lag och ett hållbart ekonomiskt system. Ni tjänstemän är guld värda vill jag säga. Eller som lantrådet sade åt självstyrelsepolitiska nämnden, det har varit David mot Goliat i dess sanna bemärkelse.

 Vi har en väg att gå vad gäller en totalrevision av självstyrelselagen, detta är en viktig sten på vägen. Vårt ekonomiska system görs flexiblare men bygger fortfarande, tyvärr, på avräkningssystemet. Målet är att höja nivån på grundfinansieringen för att trygga välfärden.

Vi uppskattar ett ökat behov om, precis som vi kom överens om först, 15 miljoner euro per år men har accepterat en politisk kompromiss om 10 miljoner euro. Vi socialdemokrater ser att överenskommelsen ska hålla och att förhandlingar om grundfinansieringen fortsätter med nästa regering.

Men vi är ändå glad att systemet ger oss 3 miljoner mera i börsen, det är också bra ska vi komma ihåg.

Viktigast för oss är att vårt ekonomiska system fungerar oberoende av de reformer som sker i riket.

För bästa vänner, sote kommer att förverkligas på något sätt och vårt ekonomiska system måste kunna hantera reformen. Blir det inte sote i den form som Sipiläs regering föreslog så blir det någon annan i en annan kompromissad form.

Alla de finländska statsbärande partierna lyfter alla vikten av reformen. Senast i går framhöll ordförande Antti Rinne, troligen Finlands nästa stadsminister, direkt att SDP har haft en klar tanke med vårdreformen länge. Det som nu finns att berätta är en slags uppdatering och politisk konkretisering inför en ny period. I Finland gäller det nu att återgå till de grundläggande sakerna: att förbättra människornas service. Var och en måste ha rätt till kvalitativ vård och omsorg utan att köa. Kundavgifter får inte utgöra ett hinder för att använda servicen. Men flera partier talar för minst 18 vårdkommuner som kan bildas med stöd från grundlagens stadgande om självstyrande områden som är större än kommuner. Dessa ska ha fullmäktige som väljs genom direkta val samt beskattningsrätt, åtminstone enligt Antti Rinne.

Här har vi igen en förhandlingsöppning. Ska dessa nya områden ha beskattningsrätt men inte Åland? Det kan vi ytterligare diskutera framöver. Det är alltså ett ypperligt läge nu för förhandlingar och nya steg framåt för en reformerad självstyrelse.

Vi socialdemokrater hoppas på en politik som håller och att de frågor som ännu är öppna diskuteras vidare. För vår egen trovärdighets skull måste våra handslag betyda någonting. När Åland har kommit överrens med Finland så borde det hålla. Då ska man inte läsa i de lokala medierna att tidigare statsbärande partier som centern backar plötsligt och ändrar kurs och ropar ut ett ringande nej. Hur ska man kunna lita på oss om vi gör så här? Vi måste ju tänka på hela Ålands bästa och inte just nu som centern som bara tänker på centern.

Nu har våra regeringar hittat en lösning som alla kan leva med. Finlands riksdag har klubbat igenom den. Så rakryggade måste vi vara att vi även här enhälligt godkänner propositionen. Utåt ska vi tala med enad röst, annars når vi ingen framgång.

Centern säger också att vi ska is i magen, vi ska vänta och se. Det tycker vi att är för passivt och det spelar finansministeriet rätt i händerna. Vår modell är att aktivt påverka nästa regering och nästa regeringsprogram och det gör vi.

Jag utmanar de övriga partier att ta kontakt med sina systerpartier så att vi kan nå en bra lösning för Åland. Tack.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den överenskommelse som vi har gjort i Ålands lagting via självstyrelsepolitiska nämnden så bygger på att vi skulle få en finansiering på cirka 10 miljoner. Det var hela den här soteuppgörelsen.

Sedan blev det en händelsekedja vars resultat vi inte på något sätt har tagit ställning till. Ltl Kemetter använder sig av sådana ord som försöker trycka ner centern för att vi vågar ha en åsikt om att vi ska uppnå precis samma sak som finansminister Perämaa och andra har sagt, 10 miljoner, det är det som är vår målsättning fortsättningsvis.

Sluta trycka ner och ha nedlåtande åsikter! Vi har vår rätt här i Ålands lagting att följa den linje som vi har slagit fast utan att ltl Sara Kemetter och socialdemokraterna ska hacka ner på oss.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är inte ett hackade utan det är ett konstaterande att Roger Nordlund och jag har suttit i samma nämnd. Vi har diskuterat och vi har diskuterat och vi har fått lika mycket information som regeringspartierna och landskapsregeringen. Jag uppskattar att man verkligen använt självstyrelsepolitiska nämnden på det här sättet.

I mitt anförande lyfte jag fram att ett ökat behov om 15 miljoner euro behövs. Vi har accepterat en politisk kompromiss om 10 miljoner euro.

Men är det så nu att centern inte tycker att ett system som ger oss 3 miljoner mera oberoende är bra? Går man emot själva systemet?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I likhet med liberalernas gruppledare och i likhet med moderaternas gruppledare har centerns gruppledare sagt att vi tar ställning när vi ser slutresultatet på den behandling som har varit här lagtinget och de förhandlingar som kommer att ske här under våren och sommaren med Finlands regering. Det har varit ett väldigt klart besked från vårt håll, på samma sätt som de andra partierna.

 Vår målsättning är fortsättningsvis att det ekonomiska utfallet ska bli 10 miljoner. Socialdemokraterna har tydligen gett upp den kampen helt hållet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det stämmer inte alls. Vi har inte gett upp någon kamp. Det är verkligen så att vi tycker att systemet är bra. Det som jag lyfte fram i mitt anförande var att det kommer att komma ett nytt sote. Det kommer att komma ett nytt sote. Det betyder att det kommer att komma ekonomiska system och reformer på fastlandet som det här systemet kan svara upp emot.

Varför haka upp sig på 10 miljoner när det eventuellt kan bli mycket mera? Det vet vi inte. Jag tycker att det är systemet som vi borde diskutera och inte de här summorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Den här framställningen från presidenten som vi behandlar här idag kom ju inte tack vare självstyrelselagsrevisionen som har hållit på under lång tid. Det var omständigheterna som tvingade Finlands regering, i slutskedet av förhandlingarna i riksdagen angående landskaps‑ och vårdreformen, att komma med det här förslaget.

Landskapsregeringen fick ett helt annat förslag 2-3 dagar tidigare som också behandlades i självstyrelsepolitiska nämnden och som man sade nej till. Det förslag som sedan kom så visste landskapsregeringen inte ens om, rätta mig om jag har fel. Landskapsregeringen visste inte om att det skulle komma så plötsligt och det behandlades inte heller av självstyrelsepolitiska nämnden.

Finlands regering var tvungen - om man skulle få igenom landskaps- och vårdreformen i riksdagen - att ordna förhållandet till Åland.

Vi hade en stark ställning självstyrelsepolitiskt som vi sällan eller aldrig har, vi har haft det några gånger i självstyrelsens historia.

Tyvärr tog lagtinget borde grundlagen i den självstyrelselag som trädde i kraft år 1993, vilket var beklagligt. Jag var själv med i lagtinget. Jag är väl den enda idag som sitter i lagtinget nu som också var med då. Det var beklagligt att det blev så då, men det var de förhandlingar man tog till och man ansåg att det skulle vara framgång.

Ekonomin diskuterades också då, Åland ville ha 0,48, det blev 0,45 och de flesta från Åland var emot det. Sedan resulterade förhandlingarna i skattegottgörelsen, egentligen på förslag från Åland och det medförde att man kunde enas. Det var ju bra.

Nu har vi det här förslaget som ingen egentligen tycks gilla såsom det är idag. Man säger att grundfinansieringen ska upp till 10 miljoner. Vi har inget lagstöd för det och det är väl det som är problemet.

Jag tycker att ingen ska ta till brösttoner i det här skedet, för vi vet överhuvudtaget inte vad kommande regering kommer att säga. Det finns också två partier i riksdagen som sade att det här bara berodde på att landskaps- och vårdreformen skulle gå igenom, annars kommer de inte att stöda det här förslaget i kommande riksdag.

Då är frågan, vad händer efter riksdagsvalet? Jag tycker att lagtinget ska ta det lugnt ända fram till det. Då får vi se vad som sker. Jag hoppas att landskapsregeringen bearbetar kommande regering om att vi får en lag garanti på att grundfinansieringen ska gå upp. Det förvånar mig lite att vi har gett efter på kravet om 15 miljoner som vi härifrån har varit eniga om att vi ska ha. För 10 miljoner har väl varit en kompromiss när det gäller hela självstyrelselagsrevisionen. Men det blev ju ett haveri till den delen, tyvärr. Vi kanske inte var tillräckligt tuffa. Vi kanske också hade fått det igenom riksdagen om vi hade varit tuffa och det hade gått på en vecka som det gick med nuvarande framställning.

När det gäller förhandlingarna i Finland så många säger att det ska vara mera politik i politiken, men det har visat sig att det inte fungerar. Tidigare landskapsregering, före den som sitter nu, blev lovade vindkraftsstödet. Det blev lagstiftning på det men det blåste bort med den nya regeringen. Den nu sittande statsministern lovade också en grundfinansiering på 15 miljoner och då tror man politiskt att det ska hålla om en statsminister säger det åt autonomin Åland, men det höll inte. Det bara bevisar, utgående från grundlagsutskottets betänkande, att vi inte kan lita på någonting annat om det inte finns lagstöd för det.

De som tror att bättre kontakter med rikspolitikerna i riksdagen är lösningen så tror säkert det och det är bra att ni tror det, men jag har en annan syn på det. Jag har den synen att man ska komma ihåg att de som är rikspolitiker bryr sig lite om Åland. De har fullt upp med de regioner i Finland som de representerar. Precis samma som hände med den här propositionen. Den gick igenom riksdagen enormt snabbt, det var få som uttalade sig om den. Det berörde inte dem i det kommande riksdagsvalet. Om ni vill så lägg gärna energi på det men tro inte att ni får allt för stora framgångar.

En sak som borde stärka Ålands situation i riksdagen är en plats i grundlagsutskottet. Det har aldrig hänt förut att Åland har varit utan ordinarie plats i grundlagsutskottet som vi har varit under den senaste perioden. Ålands riksdagsledamot har bara haft en ersättarplats. Vi kanske borde få till stånd en ändring, lagstiftningsmässigt, att Åland riksdagsman ska sitta med i grundlagsutskottet. Jag tror att det skulle vara viktigt att köra på det. Vi ska inte vara beroende av godtycke från vissa partier.

Någon sade här att Ålands riksdagsman är i opposition. Det är beklagligt om man blir i den situationen. Nu när det är riksdagsval så uppmanar jag också de riksdagskandidater som har ställt upp. Jag anser att en riksdagsledamot som representerar Åland ska stöda den sittande regeringen i Finland. Det är det bästa resultatet man kan få. Att gå i opposition mot Finlands regering betyder att det är Åland som får lida. Det är beklagligt om man gör på det sättet. Jag anser att Ålands riksdagsman vara en ambassadör för Åland och kanske inte blanda sig i rikspolitiken. Jag tror att det skadar landskapets förhållande till Finland. Det är bara en vägledning för framtiden som jag hoppas att någon kanske lyssnar på och tar till sig.

Jag hoppas nu att vi kan lugna ner oss i den här frågan om grundfinansieringen, ta det lugnt och se vad regeringen gör.

Jag blev lite bekymrad över revisionen i stort. Landskapsregeringen har nu lagt ned lite arbete beträffande övriga delar, förutom den ekonomiska delen. Jag anser att landskapsregeringen bör se till att de tjänstemän som har jobbat med självstyrelselagsrevisionen och lagberedningen fortsätter och skriver den proposition som vi vill ha nu när man förhandlar med kommande regering. Nu har man lagt av det. Vi har ett grundförslag som fanns och nu ska det ändras så som vi ville ha det, eftersom grundlagsutskottet, med Annika Lapintie som ordförande, faktiskt har skrivit i klämmen att regeringen emotser att det blir en total revision av självstyrelselagen. Vi ska ha våra positioner klara när nya regeringen tillträder. Därför tycker att landskapsregeringen nu fortsätter med det arbetet eftersom jag fick indikationer på att det inte har gjorts.

Om vi jämför med 1991 års förhandlingar och det som ledde till självstyrelselagen 1993, vilket var en enorm förändring då och som har gjort att den politiska utvecklingen på Åland har blivit mycket bättre. Så tidigare var det bara per moment som lagtinget hade någonting att säga till om, men sedan fick vi ju helt andra fria tyglar att utveckla vår ekonomi och det var en fördel.

De som har jobbat med det här, finanschefen och andra på finansavdelningen, ska ha ett stort tack för alla stresstester och annat som har gjorts.

Jag vill inte kritisera finansministeriet för det ska vi inte göra - om det sedan är tjänstemännen som är starkare än politikerna i Finland - men nog är det ju politikerna som ska ställas till ansvar i Finland och inte enskilda tjänstemän. Kom ihåg det! Därför tror jag att man ska vara försiktig med att gå direkt på de som styr, politikerna, för då har de ett fel i sitt system. Men det är politikerna som är ansvariga, som ger löften och fattar besluten. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringens resoluta linje i förhållande till Finlands regering i frågan om självstyrelselagens status och ställning i hela landets system att förvalta, så det var det som gav resultatet i sista ändan menar åtminstone jag. Vi bestred på ett väldigt konsekvent sätt att man i en rikslag har rätt att gå in och ändra så att det slår undan ett ben, dvs. skattegottgörelsen, helt och hållet. Man kan säga att det var ett litet risktagande att lägga upp allting på det. Men det bar frukt för det ledde till att grundlagsutskottet sade det som de sade och det är kanske de största fördelarna. Det som hände var att vi har ett grundlagsutskott som verkligen har lyft upp självstyrelsen status i förhållande till grundlag och rikslag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Jag är helt överens med vad finansministern säger här. Men det visar på den osäkerhet som finns hos finansministern, att han inte trodde på det här. Jag har hela tiden trott att vi har vår styrka i det här. Vi kan ställa de här kraven i våra förhandlingar och det visade sig att det var rätt. Jag menar att det är viktigt att vi bygger vår självstyrelse på juridik och inte på löften som bryts kontinuerligt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är ingen osäkerhet för min del, tvärtom, jag och hela landskapsregeringen medverkade till att vi höll den linjen och vi förankrade den linjen hos självstyrelsepolitiska nämnden.

Jag måste lite be om ett preciserande när det gäller det som ledamoten sade i inledningen av anförandet. Att självstyrelsepolitiska nämnden inte skulle ha gett sitt godkännande till just den här propositionen utan det fanns ett förslag däremellan om att ändra skattegottgörelsen. Vi får komma ihåg att då när självstyrelsepolitiska nämnden gav sitt bifall till att man frångick hela självstyrelselagsrevisionen och bara tog den ekonomiska delen så då låg propositionen precis på det här sättet. Så också den här enskilda propositionen har förankrats och godkänts av självstyrelsepolitiska nämnden.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Finansministern måste väl erkänna att det gick snabbt där på slutet så att inte ens landskapsregeringen var informerad om när den sista propositionen lades till riksdagen. Rätta mig om jag har fel. Men självstyrelsepolitiska nämnden fick inte den informationen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Ltl Häggblom höll ett mycket balanserat anförande här. Jag delar synen på att vi nu ska förvalta det resultat som finns så här långt och se hur långt vi kan komma med det. Jag tycker också att det har framkommit ett antal goda exempel på vad som kan göras vidare.

Att Åland alltid bör ha en plats i grundlagsutskottet är jag helt enig om. Det bör sägas att sittande ledamot har gjort ett jättejobb med att kunna vara med oberoende och han har förvaltat ersättarplatsen. Jag delar synen att vi bör har en ordinarie plats i grundlagsutskottet.

Att riksdagsledamoten inte ska befinna sig i opposition tror jag att är viktigt på det sättet att man måste bygga förtroende framförallt till regeringen, men egentligen till alla parter eftersom det handlar om att driva igenom en självstyrelselag som i slutändan ska ha kvalificerad majoritet för att klara av nålsögat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det. Ltl Bert Häggblom tror inte på en dialog med riksdagen och dess ledamöter. Jag kan också stundvis tycka att det är ett alldeles oöverstigligt arbete när det kommer nya riksdagar hela tiden och alla ska sättas in i det speciella universum som de facto relationerna och självstyrelsen innebär.

Av den här processen kan man ändå se - trots att så mycket makt finns hos finansministeriet och alla rundor som man gick i kamp för att få fram det som ändå har fåtts fram nu - att slutligen var det ändå kanske personliga relationer, ett utbyggt förtroende mellan olika ministrar, som ändå ledde till de sista brännande stunderna att vi kom så här långt som vi nu har kommit.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det där är ju svårt att analysera, det får vi väl aldrig svar på. Finlands regering var i en situation där man var tvungen att komma med den här framställningen för att få igenom landskaps- och vårdreformen som sedermera förföll eftersom det kommer att bli ett val och man hann inte behandla den. Det kan vi ha olika åsikter om, jag kritiserade aldrig frågan att ta politiska kontakter, de ska finnas och de ska fortsättas med.

Vi ska komma ihåg att juridiken är det viktigaste. Man hade en åsikt här att man mera skulle lita på varandra när man skulle ändra självstyrelselagen, den skulle inte vara så fast och det vänder jag mig emot, men inte kontakterna. Men vi ska bygga på juridiken.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det håller jag helt med om. Den här uppvisningen har visat att kontakterna, dialoger och politiska överenskommelser behövs alltid, men för självstyrelsens grundtrygghet och stabilitet så krävs det en gedigen juridisk bas.

Det som jag ännu vill kommentera av det som ltl Häggblom sade om den nya självstyrelselagen och var den nu befinner sig, så där tror jag det vore riskspel att börja från tomt bord. Enligt min mening ska vi fortsätta där vi befinner oss nu. Det finns i princip tre, kanske fyra, öppna frågor och de måste man lösa och sedan måste man få den i mål. Det är nog vår bästa chans att komma vidare med den här självstyrelselagsrevisionen. Att öppna upp igen med ett tomt bord är nog att riskera hela projektet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Tur att jag fick ta den här repliken för det var inte det som var min avsikt. Jag sade att det finns en självstyrelagsproposition som förhandlades om och som sedan stoppades. Det är från den som jag menar att vi måste jobba vidare ifrån. Den finns och vi ska sätta våra positioner i den befintliga propositionen. Det är den som jag menar att tjänstemännen ska jobba med och så lägger vi fram det när regeringsförhandlingarna hålls. Det är mycket lättare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack för ordet fru talman! Språk och pengar de två sakerna som skapar allra mest konflikt mellan Åland och Finland. Det är min betraktelse av den åländska politiken, i varje fall sedan den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft och jag själv föddes. Längre tillbaka i tiden än så vågar jag mig inte på att göra någon djupare analys på.

Men om vi utgår ifrån att språk och pengar skapar friktion och är det som vi ofta har konflikter om på axeln mellan Åland och Helsingfors och tar det perspektivet också på det här ärendet så ska vi se vad det ger oss.

Om vi börjar med språket så ser vi ju knappast att vi har en ljusare utveckling att vänta i Finland där svenska språket stärks och behovet av särlösningar och självstyrelse i övrigt kommer att minska.

Tittar vi då på pengarna så följer givetvis behovet av utvidgad självstyrelse också behovet av mera medel och att i större utsträckning kunna styra vår egen ekonomi, skapa egna lösningar som gör att vi inte är så beroende av de finskspråkiga finländska lösningar som vi har framför oss.

Det är också hela grunden till Ålandskommitténs arbete och till att vi har det här ärendet på vårt bord idag. Vi behöver en utvecklad ekonomisk självstyrelse, liksom en utvecklad självstyrelse i övrigt och man kan inte separera de här två delarna från varandra för de hänger väldigt långt ihop.

När man läser det här ärendet så bör man försöka sätta ärendet i perspektiv. Man hör från vissa håll att vi gör det här nu för att vi ska öka vår grundfinansiering med 10 miljoner euro. Det är förstås bra. Men när vi tittar på vad dessa 10 miljoner euro egentligen innebär, så i propositionen på sidan 4 så framgår att vi år 2019 uppskattas få ungefär 270 miljoner totalt i avräkning, skattegottgörelse och lotteriskatt. Allt sammantaget. Det här betyder att 10 miljoner är ungefär 4 procent av det här eller alltså 2 procent per år. Så ungefär om två år, om vårt nuvarande ekonomiska system utvecklas inflationsmässigt, så kommer vi att ha fått 10 miljoner euro. Det är alltså ungefär en tvåårig uppskrivning av vårt nuvarande ekonomiska system, om man räknar det grovt sett. Det tycker jag sätter saker och ting i perspektiv. 10 miljoner låter väldigt mycket på rak arm men ser man det ur ett mer långsiktigt perspektiv så är det kanske inte så mycket som vi vill att det ska framstå som i det här sammanhanget, och nu dessutom när vi inte vet om det blir ens 10 miljoner. Enligt de beräkningar vi har fått rör det sig om närmare 3 miljoner utan att vård- och landskapsreformen förverkligas och det ser den inte ut att göra i dagsläget. Så ett års uppskrivning kan man säga av nuvarande ekonomiska system ger den här reformen vad vi vet idag och med det lagstöd Åland har i dagsläget.

Det här sätter fingret på en viktig fråga, nämligen det ekonomiska systemet i förhållande till självstyrelselagen i övrigt och självstyrelserevisionen i övrigt. För man gjorde ju ett val att frikoppla den ekonomiska delen ur det stora paketet där man såg på självstyrelselagen i sin helhet. Det gjorde man då för att den frågan var mest akut framförallt för Finlands regering som behövde få igenom sin vård- och landskapsreform så att man kunde lösa de problem som uppstår gentemot Åland. Det gjorde också att den här frågan blev vårt bästa förhandlingskort för att få till stånd en ändring av självstyrelselagen.

Nu säger man från vissa håll här i debatten att det kommer att komma en ny vård- och landskapsreform som förmodligen kan tänkas leda till liknande problematik. Det betyder också att den här frågan även framöver kan vara vårt bästa förhandlingskort för att få till stånd en ändring av självstyrelselagen. Låt så vara endast den ekonomiska delen eller självstyrelselagen i sin helhet.

Det här tycker jag är viktigt när lagtinget nu funderar på hur man ska behandla det här ärendet. Eftersom det har varit det viktigaste förhandlingskort så kan det fortsättningsvis vara det som gör att det finns ett starkt intresse från Helsingfors sida att också utveckla självstyrelsen, i varje fall den ekonomiska delen.

Därför ansluter vi i Ålands Framtid oss till den linje som har framförts här att vi inte bör gå vidare med den här propositionen före vi vet hur man tänker avancera i Finland med dels behandlingen av det här ärendet. Vi vet från vindkraftsdebatten, som vi hade i slutet av förra mandatperioden, att när det kom en ny finsk regering, som trots att man hade antagit lagar både i Ålands lagting och i Finlands riksdag, så sade de ”vi respekterar inte den gamla regeringens löfte eller den lagstiftningen som riksdagen redan har antagit. Vi kommer inte att fullfölja det”.

Det är mycket tänkbart att också en ny regering i Finland kommer till en likadan slutsats vad gäller det här systemet. Vi måste ju veta om Finland tänker gå vidare med den här förändringen överhuvudtaget före vi kan fatta ett slutligt beslut.

Vi måste också ställa oss frågan: Ska vi då forcera igenom det här mot någon form av svaga löften om att vi ska få en eventuell uppjustering av beloppen framöver, med vetskap om att det här har varit och kan vara vårt bästa förhandlingskort framöver för att få till stånd en ändring av självstyrelselagen? Jag menar att vi inte ska göra det, utan vi ska koppla ihop den här delreformen med helhetsreformen och se till att vi faktiskt också får utfästelser som vi kan lita på, att man också har för avsikt att få till stånd en revidering av självstyrelselagen som helhet.

Går vi tillbaka till resonemanget om språk och pengar som det kommer att bli konflikt om framöver så kan vi inte bara frikoppla ekonomin. Vi måste ha en helhetslösning för självstyrelsen. Vi måste ha en lösning som ser till att vi kan leva inom den finska statens gränser med det autonomiarrangemang som vi har i dagsläget. Allt annat är ohållbart och därför har vi drivit den här frågan för första början.

Risken med att göra självstyrelsen enbart till en ekonomisk fråga, som vi gör nu, är ju också att vi öppnar för den debatt som ofta förs från finskt håll: ”Det handlar bara om pengar. Ni har det så bra redan nu, ni är skuldfria, ni har en fantastisk välfärdsstandard och ni har ett framgångsrikt näringsliv. Varför ska ni ha mer pengar?” Det resonemanget blir ju svårt att argumentera emot om vi inte samtidigt driver på frågan om en helhetsrevision av självstyrelselagen som visar att den ekonomiska delen bara är en följd av självstyrelsen i övrigt. Det är en utvecklad självstyrelse vi vill ha. Därför behöver vi också en utvecklad ekonomisk självstyrelse så att vi kan finansiera och sköta våra angelägenheter. Det tycker jag är mycket viktigt.

Vi stöder den här behandlingsgången som har föreslagits att lag- och kulturutskottet nu håller det här ärendet tills vi har vetskap om en ny finsk regering, och vad den aviserar att gå vidare med, före vi fattar några beslut om att godkänna det här förslaget till ändring av självstyrelselagen.

Det gläder oss förstås att vi tycks ha en samsyn om detta. Jag hoppas också att vi har en samsyn till den delen att en förutsättning för att vi ska godkänna den här propositionen är att vi också har tillräckliga uttalanden och utfästelser om att vi kan driva en helhetsrevision av självstyrelselagen framåt, för det är ett omistligt krav också i det här sammanhanget. Vi får inte tappa helhetsperspektivet nu och bara titta på den ekonomiska delen.

Avslutningsvis, fru talman, om man tittar på systemet som sådant så innehåller det ju förstås vissa förbättringar. Men det finns också vissa försämringar såsom jag ser det. Förbättringarna har presenterats här flera gånger redan så jag kommer inte att gå in på dem.

De största bristerna med det här förslaget är dels att man inte beaktar 30 år av åländsk befolkningsförändring, trots att man säger att befolkningsförändringen nu framöver ska vara orsak till att justera avräkningen. Man säger att 30 år av åländsk befolkningsförändring ska man inte beakta. Detta var något som vi reserverade oss emot redan i Ålandskommittén från Åland Framtids sida som enda parti tyvärr.

Den andra bristen är att vi får en för låg avräkningsdel. Man frångår egentligen kopplingen till befolkningsrelationen helt och hållet vad gäller avräkningen. Man säger att 0,45 - som närmast baserades på 1991 års befolkningsrelation - ska gälla och istället går man in för något som inte är kopplat till befolkningsrelationen annat än i framtiden. Det gör att vi frångår en viktig princip och det tycker jag att är ett allvarligt avsteg med den här reformen.

Som avslutande ord så tycker jag att devisen ”frihet under ansvar” passar väldigt bra in i det här sammanhanget. För ser vi till reformen så får vi faktiskt ett utökat ansvar för vår näringspolitik. Vi får se till att näringslivet och medborgarna betalar in skattepengar, men vi får däremot ingen utökad frihet att utforma villkoren för hur våra medborgare och företag ska betala skatt. Det betyder att den här reformen är ansvar utan frihet, om man ska sätta korrekt etikett på den. Det tycker jag man kan ha med som ett sätt att betrakta den här reformen när man går vidare i behandlingen i lag- och kulturutskottet. Tack, fru talman.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman, bästa lagting. Ja, så har vi det som skulle bli en revidering av självstyrelselagen som har kommit på vårt bord. Det blev istället blev en revidering av självstyrelselagen i det här skedet. 

Att komma som nummer sju innebär att det mesta har sagts, och speciellt efter ltl Jonssons anförande och ltl Häggblom som haft erfarenhet från 90-talet. Ltl Ehns anförande tyckte jag att var en bra sammanfattning så här långt. Så jag insåg att jag inte kommer att ha mycket att tillföra men jag tycker ändå att det är viktigt att säga några ord från Åländsk Demokrati även om vi står rätt eniga i just den här frågan.

Fru talman! Vi hoppas väl alla att vi kan få till stånd en ny självstyrelselag inkommande riksdagsperiod, på basen av det beredningsarbete, som gjorts under tidigare perioder.

Under arbetet med självstyrelselagen var de flesta partier, som var med i arbetet, för ett övertagande av beskattningen, dock inte Åländsk Demokrati, som varken var med i kommittén eller för ett övertagande. Orsaken till det förstnämnda var rent praktiskt att vi helt enkelt inte existerade i början av processen.

Så för vår del finns alltså ingen besvikelse eller frustration över att vi i den ekonomiska delen enbart fått en förändring av avräkningssystemet. Denna reform kunde ha tagit ett steg till, men detta är ett steg i rätt riktning.

Fru talman!  Jag tänker inte i det här anförandet gå in i alla detaljer i detta förslag, bl.a. finansminister Perämaa gick ju igenom dem, utan jag går till kärnan i förslaget, att den sammanlagda grundfinansireringen ska öka.

Fru talman! Det är det som är kärnan här. Ur propositionen framgår att grundfinansieringen ska öka med 10 miljoner. Men detta är knutet till vård- och landskapsreformen, vilket betyder att vi i detta skede inte vet exakt vilket utfallet blir. Vi vet att Ålands befolkning har ökat sedan senaste reform, vilket har lett till ett ackumulerat underskott av den rimliga grundfinansieringen, vilket också ltl Jonsson var inne på. Detta har varit en av knäckfrågorna för den här reformen.

Men framförallt som vi ser i avsnittet om övergångsbestämmelserna och i kraftsättandet så har vi skrivningar om att vi bör få 10 miljoner.

Från Åländsk Demokrati är vi inte villiga att i det här skedet godkänna denna proposition utan hoppas och utgår ifrån att vår regering i samråd med den tillträdande finska regeringen kan komma till en lösning, som garanterar denna ökade grundfinansiering som utlovats i form av 10 miljoner.

Så, fru talman, om jag tolkar de tidigare gruppanförandena riktigt, så kan jag konstatera att lagtinget är rätt så enigt även om vi uttrycker oss på lite olika sätt. Tack för ordet, fru talman.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det gäller att tänka klart och handla klokt. Jag skulle väl kanske önska en något mera konstruktiv och framåtsyftande debatt, om jag får säga någonting ytterst personligt.

Vi har en proposition med tydliga överenskommelsebestämmelser. Vi har ett tydligt betänkande från grundlagsutskottet som säger att självstyrelsen inte ska vara föremål för dagspolitik. Vi har också skrivningar kring att det tillägget som kom från statsrådet var ett uttryckligt politiskt uttalande. Vi har också tydliga skrivningar om att det ska bli en total revision.

Jag tror, som många andra här i salen, att enighet är en styrka. Efter remissrundan om Ålandskommitténs betänkande så i de diskussionerna som jag har haft i Helsingfors så har det påpekats flera och upprepade gånger att ”ni var inte ens eniga på hemmaplan”. Det har man sett som ett svaghetstecken från Ålands sida, och som sagt man har påpekat detta upprepade gånger. Det var reservationer från åländsk sida i betänkandet. Rätt eller fel, men det har man använt emot oss.

Ålandskommitténs betänkande kom i juni 2017. Där finns grunderna helt klart till en totalrevision av självstyrelselagen, det ska vi ta fasta på och gå vidare med. Jag tror, precis som vicelantrådet, att när det gäller att börja med någonting nytt och börja helt från noll så är det inte framkomligt.

Grundlagsutskottet skriver också i sitt betänkande att den här ekonomiska revisionen nu bygger på Ålandskommittén betänkande. Vi har ju också sagt från åländsk sida att det var ett förhandlingsresultat som man var beredd att ta precis rakt av. Där fanns 0,5 eller beaktandet av hälften av befolkningskoefficienten och det som detta skulle ha gett i tilläggsfinansiering var 3-4 miljoner euro.

Jag har sagt det förut att i de möten som jag deltog i den åländska delen av Ålandskommittén så hade jag, som nytillträtt lantråd, ett önskemål och det var att allt skulle vara så färdigt som det bara var möjligt.

Det har också framkommit under diskussionen idag att självstyrelselagen egentligen skulle stå helt och hållet för sig själv och att man inte ska ta i beaktande vård- och landskapsreformen. Men det renderar i ett massivt merarbete för landskapsregeringen och ni vet alla att ett tag var det risk för att man skulle höja klumpsumman ordentligt vilket hade betytt att vi skulle behöva tvinga våra kommuner att sänka kommunalbeskattningen. Vår skattebehörighet som vi har redan idag hade gjorts till en nullitet. Vi fick fram ett Ålandsavdrag. Det har varit en total reform, och det har varit en reformering av det ekonomiska systemet.

Ända in till slutet så drev vi, på uppdrag av lagtinget, att vi skulle få beskattningsrätt. Det var det som majoriteten ville ha. Beskattningsrätt för Åland innebär ett risktagande. Med beskattningsrätt så finns det inga säkerhetsventiler. Jag tycker att den här debatten vinglar lite hit och dit.

Proppen innehåller egentligen två moment eller två delar. Det ena är systemet och det andra är grundfinansieringen som finns i övergångsbestämmelserna. Min åsikt är att grundsystemet är bra. Det är steg framåt. Vi vet alla att det är en delreform. Jag tror också att det är bra att vi tar en delreform. Det blev en alldeles för stor reform att ta som helhet. Vi har nya strider och fighter att utkämpa med behörighetssystemet och med de gemensamma resurserna, det är också frågor som är väldigt viktiga ur självstyrelsens perspektiv.

Som parallell process, ända sedan 90-talet när vi fick den självstyrelselag som ligger till grund idag, så har man arbetat från åländsk sida för att höja klumpsumman. Det har varit motiverat, Åland har motiverat det på ett väldigt sakligt och välmotiverat sätt. Och det har vi också gjort den här gången med befolkningsutvecklingen, med EU-inträdet och de små myndigheterna och med digitaliseringen.

Men vård- och landskapsreformen gav ju den här möjligheten, foten i dörrspringan, att få upp grundfinansieringen. Kom ihåg Ålandskommittén! Det var 3-4 miljoner euro i ökad grundfinansiering. Finland ville att man skulle neutralisera reformen och göra vård- och landskapsreformen möjlig utan att det störde självstyrelselagen, och Åland spelade ut sitt kort med behovet av ökad grundfinansiering.

Det finns flera osäkerhetsmoment. Men vi har propositionen med överenskommelsebestämmelserna, vi har grundlagsutskottets tydliga betänkande och vi vet inte vad som händer i Helsingfors. Vi vet inte hur nästa majoritet ser ut. Vi vet att det fanns en reservation i grundlagsutskottets betänkande av sannfinländarna. Vi har ingen aning egentligen. Det blir bara spekulationer om hur nästa riksregering ser ut.

Vi kan konstatera, som jag också sade tidigare, att reformbehovet kvarstår. Tror man att Antti Rinne ska bli nästa statsminister så har han sagt att han tror på en landskapsreform. Det betyder ju att vårt kort kvarstår. Blir det beskattningsrätt för landskapen, då öppnar sig nya möjligheter.

Så det gäller att tänka klart och handla klokt som sagt. Dessutom så är jag helt säker på att den här landskapsregeringen kommer göra sitt, vi kommer att jobba hårt som vi har gjort hela tiden.

Jag är helt övertygad om att det kommer att bli ett hårt arbete för nästa landskapsregering att föra reformen i hamn. Kanske vi inte heller i oktober, när vi har val, har det helt klart hur det här kommer att se ut.

Jag vädjar till lagtinget att visa lite mera enighet och så att inte någon ska måla in sig i ett hörn. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Lantrådet avslutade med att man inte ska måla in sig i ett hörn. Jag tycker ju att debatten idag andas i den riktningen att det är just det vi inte ska göra, utan vi ska avvakta, se och föra förhandlingar om fortsättningen med blivande riksregering, vad det nu må vara.

Men vad jag vänder mig emot är lantrådets kritik mot Ålandskommitténs slutprodukt, som jag förstås delar till många delar, men samtidigt vänder hon sig emot att man inte vill upprätthålla den åländska enigheten. Hon kritiserar samtidigt Ålandskommittén. Vi drev den linjen att faktiskt lösa de problem som lantrådet själv kritiserade i Ålandskommitténs betänkande, då kritiserar man indirekt genom att man säger att ”vi får det emot oss att vi inte var eniga i Ålandskommittén”. Men skulle liberalerna som hade två representanter i kommittén ha drivit den linjen och försökt förverkliga det så skulle vi inte stå (… taltiden slut).

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Den debatten tänker jag inte ge mig in i, ltl Axel Jonsson. Jag sade vad vi får emot oss. Jag tycker att väldigt många här i salen har uttalat sig om finansministeriet, om finska ministrar och hit och dit. Jag sade att vi fick det emot oss. Det hedrar ltl Bert Hägglund som väldigt tydligt har påpekat att vi behöver vara eniga för därigenom når vi bäst resultat.

Men jag tror också på att vi inte heller ska ha en färdig produkt som vi smäller i bordet i Helsingfors, utan det handlar om andra sätt att jobba och försöka nå framåt. Hela det här arbetet är ett långdistanslopp och jag kritiserar inte alls Ålandskommittén. Jag bara redovisade vad jag har fått höra i Helsingfors.

Ltl Axel Jonsson, replik

 Problemet som jag ville belysa är ju förstås att liberalerna är det parti som hade störst inflytande i Ålandskommittén genom två representanter, en i presidiet och en från lagtinget. De drev ju inte på för att lösa de problem som lantrådet nu står och kritiserar med Ålandskommitténs betänkande. Samtidigt får vi som hade en avvikande åsikt i Ålandskommittén, som gick ut på att försöka lösa de här problemen, kritik för att vi inte följde den åländska enigheten. På vilket ben ska man stå? Det blir ju lite svårt att försvara sig mot den här kritiken. Oavsett hur man gör enligt lantrådet så gör man fel och det tycker jag är en tråkig debatt. Vi borde ju faktiskt försöka se till att vi kommer vidare och får ett förslag som ger självstyrelsen ett verkligt innehåll och inte snäva in oss nu på det här ärendet och på något sätt hitta splittring i det. Vi borde sätta oss ner med nästa riksregering och försöka få till stånd ett helhetspaket som gynnar Åland.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Igen, jag kritiserade inte Ålandskommittén. Jag redogjorde för vad jag fått höra i Helsingfors. Jag tror att presidiet utgjordes av personer som fick presidieplatsen på grund av sina mångsidiga och långa karriärer, inte för att man hade vissa politiska förtecken. Liberalerna hade en person i Ålandskommittén som alla andra åländska partier.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till lantrådet för ett resonerande resonemang. Det är som lantrådet efterlyste, vi måste försöka samla oss till en gemensam inställning till hela lagpaketet.

Från centergruppens sida har vi valt att peka på riskerna med det system som nu är aktuellt i och med att den finska vård- och landskapsreformen har fallit. Är det någonting i centergruppens resonemang som lantrådet vill kritisera eller anser att är fel tolkat? Det vill säga att finansministeriet fortsättningsvis kommer att ha en ytterst avgörande roll om man inte väljer att kringgå som regeringen Sipilä gjorde. Det finns också en politisk risk eftersom vi inte vet hur nästa finska regering kommer att se ut. Vi har ingen aning. Är det inte bra att vänta till september och veta hur man kommer att agera i Helsingfors?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har ingenting emot att man väntar. Men det jag ville ha klart för mig är att vi pratar om två olika saker. Vi pratar om systemet som finns i propositionen och vi pratar om den ökade grundfinansieringen. Har jag uppfattat centern rätt så säger man nej redan nu, alltså man godkänner varken systemet eller att vi skulle få mindre i grundfinansiering. Jag säger för min del att jag tycker att systemen är bra. Det är ett fall framåt.

Eftersom ltl Jansson frågade rakt på sak så kan säga att jag blir ju nog besviken på centern, för vi har ju nog förankrat systemet, man har fått propositionsutkast och vi haft upprepade möten i självstyrelsepolitiska nämnden. Förstår jag centern rätt nu så kunde man tänka sig beskattningsrätt, men man kan inte tänka sig det här nya systemet. Där vill jag påstå att beskattningsrätt är förenat med mycket mera risker än de här stegen som vi tar framåt nu men det här nya ekonomiska systemet.

Ltl Harry Jansson, replik

Men nog måste ju även lantrådet ha uppfattat det tydliga budskapet att vi skulle acceptera det här systemet, den föreslagna reformen, om och när vi är garanterade att även grundfinansieringen höjs. Det är ju det som är vårt budskap när jag nu får tillfälle att upprepa det.

Vet vi att vi har 10 miljoner extra då må det väl accepteras att vi får ett system som har sina risker naturligtvis men ändå får vi en justering som ungefär motsvarar befolkningshöjningen också retroaktivt om man räknar generöst sett ur Helsingfors perspektiv, där man absolut inte vill att det ska hända någonting. Det är ett klart budskap.

Men vi väljer då - och det må lantrådet och ministrarna förlåta – att peka ut svagheterna i hela bygget. Det är de riskerna vi tillsammans måste se till att minimera, så att vi inte står utan en höjd grundfinansiering när allting är klart.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Fortsättningsvis är det skillnad, det här är ett helhetspaket och vi ska vänta och se vad som händer i Helsingfors och med nästa riksregering. Men det handlar om ett system och det handlar om en grundfinansiering.

Grundfinansieringen, vi fick foten in i dörrspringan. Ltl Harry Jansson och centern var ju beredda att acceptera Ålandskommitténs slutresultat rakt av. Det var halva befolkningsmängden. Det var en ökad grundfinansiering om 3-4 miljoner. Nu hade vi foten i dörrspringan. Det utnyttjade vi mycket väl.

Sedan föll vård- och landskapsreformen på målstrecket. Nu vet vi inte vad som händer. Det kan fortfarande bli en vård- och landskapsreform och man spekulerar. Blir det centern och socialdemokraterna i nästa riksregering så ligger det nära till hands att det blir en vård- och landskapsreform utan valfrihetsreformen. Då har vi samma kort kvar.

En ökad grundfinansiering kom in som en bonus.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man skulle behöva ett anförande för att förklara vissa saker här. Lantrådet sade att vi inte ska måla in oss i ett hörn, och det är precis det som vi från centerns sida och från de övriga oppositionspartierna har sagt. Jag har också hört moderaterna säga samma sak och även liberalernas gruppledare sade samma sak. Det är förhandlingarna som avgör sedan när man tar ställning i slutändan. Det är det som är budskapet.

Vi har endast haft en viss annan nyans och det är socialdemokraterna som är beredda att ta det precis som det är. Så läser jag diskussionen som vi har fört här idag. Sedan kan vi ha olika nyanser.

Det här ska väl ändå vara en lagtingsbehandling där vi har skyldighet som lagstiftare att både se positiva och kritiska saker, inte ska vi ta på näsan för det inte.

Det här kommer nu att gå ut till utskott för behandling och sedan så småningom, efter förhandlingar och utskottsbehandling, så kommer man att ta ställning.

Lantrådet kan inte komma hit och berätta för lagtinget hur vi ska diskutera saker och kritisera oss. Det tycker jag är (… taltiden slut).

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Men det var väl ändå att ta i. Vad har jag att kritiserat? Jag måste väl få föra ett resonemang och diskutera hur landskapsregeringen har tänkt.  

Det som har rapporterats i media har varit ganska tydligt. Centern säger både nej om man inte får ökad grundfinansiering och man har stora betänkligheter också när det gäller systemet. Likväl som lagtinget debatterar så måste väl jag nog också få säga min åsikt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Lantrådet ska absolut säga sin åsikt, det håller jag med om. Men lantrådet sade i sin inledning för en stund sedan att det har varit en lite vinglig debatt och hon skulle önska sig mera enighet från lagtinget. Det är precis hur man tolkar den här diskussionen, hur man väljer att tolka den. Jag har sett att det finns en stor enighet om att vi alla vill ha upp till tio miljoner.

Det som är lite jobbigt i den här situationen är att landskapsregeringen; lantrådet och finansministern, marknadsför det som att vi skulle ha 10 miljoner i en ask. Men det har vi inte. Vi har 3 miljoner i en ask om vi tar det här. Sedan måste det förhandlas ytterligare för att komma upp och det är där som vi alla måste hjälpas åt för att uppnå det.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen och jag har förhållit oss till de beslut som är fattade i Helsingfors. Vi rår inte över dem. Ingen visste heller att hela vård- och landskapsreformen skulle braka sönder.

Jag menar att vi har ett gott utgångsläge. Vi har överenskommelsebestämmelserna, vi har grundlagsutskottets betänkande som stärker Åland och nu kommer vi att fortsätta det här arbetet precis som vi har gjort tidigare.

Jag sade också att jag uppfattar att det finns en kritik från centerns sida till själva systemet. Jag kan förstå det här med grundfinansieringen men jag förstår inte att man kritiserar själva grundsystemet, det som vi har arbetat fram med säkerhetsventiler, med befolkningsutvecklingen och med Åland som skattetagare. Det anser jag att är ett steg framåt för självstyrelsen.

Handen på hjärtat, centerns gruppanförande var mycket spetsigt och mycket kritiskt. Inte var det ett sätt att försöka vara konstruktiv eller gjuta olja på vågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Zetterman

Talman! Jag har haft den stora ynnesten att under min första mandatperiod få delta i såväl finans- och näringsutskottet som i självstyrelsepolitiska nämnden, i det senare som ersättare.

Det har varit oerhört intressanta år som gett mig nya insikter i det åländska samhället. Den kanske största av dem är att den åländska ekonomin och det åländska näringslivet inte mår fullt så bra som den generella bilden som ges av densamma. Jag märker också en oro över entreprenörskap och tillväxt i det åländska samhället idag.

Förklaringen till det är givetvis beroende på ett flertal olika faktorer men en viktig del i helhet är ett omodernt och statiskt ekonomiskt system i självstyrelsen.

Därför vill jag inleda med att konstatera att såtillvida är propositionen en stor framgång, systemet blir moderninserat och tar betydligt större hänsyn till den verklighet som vi befinner oss i idag. Liberalerna välkomnar varmt systemändringen.

Många har arbetat hårt, revisionsarbetet har pågått under flera mandatperioder. Nu har en viktig del rotts iland under ledning av lantrådet och finansministern, men vi vet alla att inget skulle ha gjorts utan tjänstemännen. Vi vill rikta ett särskilt tack till förvaltningschefen Dan E Eriksson och finanschefen Conny Nyholm och deras kolleger.

När det gäller det nya ekonomiska systemet, det förslag som ligger framför oss, bör vi vara välmedvetna om att det ställer nya krav på oss. Särskilt om vi vill dra nytta av de möjligheter som propositionen ger möjlighet till.

För det mest intressanta i systemet är ändå övergången till skatteavräkning. Det betyder dels att den åländska näringspolitiken blir viktigare och att vi ska komma bort från påverkan av dagspolitik i Finland.

Skatteavräkningen bygger på att de på Åland debiterade beloppen för de statliga förvärvs- och kapitalinkomstskatterna, den källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatten och tonnageskatten samt den på Åland inbetalda lotteriskatten som årligen återförs till Åland.

Skatteavräkningen, tillsammans med att den relativa befolkningsutvecklingen på Åland, beaktas i avräkningsbeloppet i det föreslagna ekonomiska systemet. Det innebär krav på oss politiker. Ansvarsfulla politiker måste ta frågan om konkurrenskraft på allvar. Den framtida näringspolitiken måste bygga på smart infrastruktur, smidiga processer, kunskap, innovation och framförallt fler ålänningar. Därför är det bra att vi får diskutera dessa frågor om en vecka här i lagtinget. Det behövs för det är dags att ta frågan på allvar.

Slutligen talman. Vi vill understryka att vi inte anser att vi har nått slutmålet i och med denna lagförändring. Förstås är det givna att hela självstyrelselagen ska revideras och moderniseras men också det talman, att vi ser att det framtida slutmålet är att vi ska ha möjligheten att överta beskattningen. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande ltl Zetterman. Kan du lite utveckla hur det åländska näringslivet kan berikas av det här nya systemet? Trots allt har vi fortsättningsvis inte skatteinstrumentet i vår hand även om det här blir verklighet.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Egen beskattning skulle förstås ge oss ett mycket mera kraftigt verktyg att arbeta med. Fortsättningsvis är det så att vi får mycket mera ut från systemet ifall vi har ett gott näringsliv på Åland.

Jag menar att vi på Åland har haft en lång glansbild; ett starkt entreprenörskap och ett starkt näringsliv, medan verkligheten inte riktigt är fullt lika konkurrenskraftig. Det är flera branscher som går sämre än tidigare. Därför är det viktigt att vi stärker det åländska näringslivet.

Den här propositionen ger större effekter, när det gäller vad man får tillbaka i reda pengar från Helsingfors, om näringslivet går bra och befolkningen ökar i förhållande till den nu gällande lagstiftningen.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag kan skriva under på stora delar av det svaret.

Jag vill också hävda att det här går lite i vågor. Vad som på ytan kan tyckas se ut som att det går lite knaggligt för Ålands ekonomi kan också bero på mera fördelaktiga och lägre samfundsskatter. Eller som i fallen med våra rederier som har en hel del stora investeringar som också drar ner vinsterna. Till på köpet har vi ”Svälta räven-spelet” på Östersjön som gör att vinsterna för vårt stora folkrederi Viking Line kanske inte visar som vi förväntar oss just nu. Kanske det vänder?

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att den blomstring som vi hade på åttiotalet när det gällde det åländska näringslivet och som vi skördade lagrar av ännu långt in på nittiotalet - både när det gällde rederisektorn men också chipsföretaget här på Åland – så den tiden är förbi. Det är viktigt att vi inser det.

Rederierna ger stora vinster till det åländska samhället både i sysselsättning och också i exportsammanhang. Att tro att det är som det alltid har varit, och att det går som på Strömsö i den globala konkurrens som finns t.ex. när det gäller turismnäringen, då stoppar man huvudet i sanden alltför mycket. Vi måste arbeta aktivt för att stärka konkurrenskraften och näringslivet på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Förra måndagen fick landskapsregeringen för lagtingsledamöterna presentera det ekonomiska systemet, som vi nu diskuterar idag.

Jag sade för landskapsregeringens del – det torde vara fullt korrekt att säga vad man själv sagt på ett sådant möte som ändå inte var offentligt – att nu ska vi diskutera frågan i lagtinget och det är bra om lagtinget sätter sig in i det ordentligt. Sedan ska vi då avvakta regeringsprogrammets skrivande på rikshåll, bildande av regering och med den informationen vi har då så ska vi avgöra hur vi strategiskt går vidare. Det här sade jag då och det kan jag säga här i offentligheten här och nu.

Så därför förvånar det lite grann att centern diskuterade den här frågan så pass mycket mera tillspetsat än vad den övriga oppositionen gjorde. För jag tyckte att vi var överens om det här förhandlingsförfarandet då eller åtminstone framförde jag det för landskapsregeringens del att så här ska vi göra.

Nåväl, det kan ju finnas olika behov av att föra fram olika saker på olika sätt. Men i grunden så uppfattar jag ändå att det är det budskap som vi ger varandra här nu.

Nu jobbar landskapsregeringen vidare med den här efter bästa förmåga utifrån alla sina kontakter i de här frågorna. Vi avvaktar vilken regering som bildas och vad som kommer att stå i regeringsprogrammet både gällande propositionen och framförallt också gällande skrivningar om totalrevisionen som vi alla efterfrågar, och som riksdagen i sin behandling av den här propositionen också har sagt att ska till under kommande mandatperiod.

Lite grann angående centerns gruppanförande. Det som oroar mig lite grann eller jag kanske har en annan syn, åtminstone regeringen och regeringspartierna i förhållande till centern, det är huruvida det här nya systemet är bättre än det gamla systemet. Det kändes som ltl Harry Jansson för centerns del mycket lyfte fram fördelarna med det gamla systemet.

Det systemet var bra för Åland under en viss tid. Men med tanke på befolkningsutvecklingen och med tanke på annat så är det inte felfritt på något sätt överhuvudtaget. Ltl Jansson sade själv att orsakerna till att vi har klarat ekonomin ganska bra ligger sannolikt i att PAF samtidigt har kunnat generera så mycket pengar till det åländska samhället. Det här är nog mina ord, men det har kunnat sysselsätta människor via tredje sektorn, vilket har hållit arbetslösheten låg och vi har haft låga kostnader för sådant.

Men jag tycker inte längre att det gamla systemet är bra, det passar inte in mera i dagens samhälle och det är min bestämda uppfattning. Det oroar mig lite grann att centern känner sig lite beredda att bli kvar i det gamla systemet. Det underfinansierar självstyrelsen. Det beaktar inte befolkningsutvecklingen. Det stimulerar inte till näringspolitisk utveckling eftersom de effekter som systemet har så blir åskådliggjorda först flera år efter att vi har fattat beslut om respektive budgetår här i lagtinget. Som kanske tydligaste signal på det – och det ingick i det material som vi presenterade förra måndagen för lagtingsledamöterna, det syns ju knappast här - men det är ett diagram som visar hur samfundsskatterna har utvecklats under det nuvarande systemet från början på 90-talet fram till dags dato. Samfundsskatterna debiterade på Åland i förhållande till motsvarande skatter i Finland sedan början på 90-talet till år 2015, under 20 år drygt, har minskat för att utgöra 0,9 procent av de samlade skatterna till att ligga på 0,5 procent nu 2015. Det här visar ju att systemet inte är felfritt och därför bör vi byta det.

Om vi bortser från diskussionen om att vi ska ha upp grundfinansieringen, vilket vi ska och det har ju varit det tydliga beskedet härifrån, men om man bara betraktar systemet och väljer att godta systemet eller säga nej till systemet. Skulle vi säga nej så då säger vi också nej till befolkningsutvecklingen, eller finansieringen som beror på befolkningsutvecklingen. Men det kanske mest oroande i tanken på att säga nej helt och hållet är att då säger vi sannolikt också nej till det som grundlagsutskottet sade om självstyrelsens position i förhållande till rikslagar. För då kommer det betänkande som ligger till grund för det här beslutet i riksdagen att bara vara ett förarbete till någonting som lagtinget sade nej till.

Jag har för min egen del alltmera börjat värdera det resultat som uppnåddes i grundlagsutskottet i förhållande till den här propositionen. Säger vi nej till det så då har vi också sagt nej till det.

Med tanke på kommande förhandlingar så får vi komma ihåg att den faktiska situationen där vård- och landskapsreformen i Finland skulle ha gett oss 60 miljoner euro mera, den situationen befinner vi oss inte numera i. Om allting skulle vara oförändrat som nu och ingen reform sker på den sidan och vi skulle säga nej till det här, så då har vi inte samma utgångsläge att förhandla om någonting nytt därefter.

Scenarierna kan utvecklas på många olika sätt beroende på vad riksregeringen kommer fram till i samband med att man beslutar sig för ett regeringsprogram. Vi måste ha den kunskapen innan vi fattar våra slutliga beslut.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag var själv med på den här informationen i auditoriet förra veckan. Jag tyckte det var bra information ifrån tjänstemännen och det var en bra diskussion efteråt mellan lagtingspartierna. Det var lite polariserande i började mellan ja och nej, men vi kom överens om att i det här skedet ska ingen säga varken ja eller nej, och det är det som borde vara linjen framåt. Den linjen har jag förmedlat till mitt parti. Man kan naturligtvis tolka information på olika sätt. Men jag har uppfattat alla gruppanförandena; från moderaterna, liberalerna och centern och övriga oppositionen, på det sättet att man vill vänta och se tills förhandlingarna är färdiga.

Sedan finns det olika nyanser beroende på om det är ett regeringsparti eller ett oppositionsparti.

 Jag tycker faktiskt att både lantrådet och nu finansminister är lite känsliga i den här frågan. Vi har en gemensam vilja att vi vill uppnå bästa möjliga resultat och sedan säger vi ja eller nej till det här.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker inte att vi är känsliga överhuvudtaget. Ja, känsliga såtillvida att det här är ju stora frågor vi diskuterar. Det gäller att få alla bitar på rätt plats.

Utifrån den position jag nu för tillfället har så vet jag vilken betydelse det kan ha beroende på hur man uttrycker sig här i förhållande till motparten i Helsingfors. Det är naturligt att de läser också de åländska tidningarna för de är välskrivna och bra på alla sätt. Så signalerna som vi skickar här, inför en sådan här diskussion som ska försiggå i utskotten, de är synnerligen viktiga. Jag vet att någon part på andra sidan gärna skulle se att det blir ett nej till den här. Vi har förmodligen ingenting att komma med sedan såsom läget är nu. Så därför undvek jag i min presentation (… taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Nu måste jag säga att jag reagerar med hela kroppen. Jag hoppas ändå att vi har en så stark självstyrelse, stark autonomi, att vi kan diskutera på det sätt vi vill själva här i Ålands lagting så att det inte är finansministeriet i Helsingfors som ska lägga någon sorts ribba för vad vi får prata om och hur vi ska prata om saker. Jag blir förvånad måste jag säga.

Men minister Perämaa kanske också skulle fundera på hur det låter när finansministern och regeringen säger att vi ska vänta och se vad förhandlingarna ger. Det är precis samma dubbla budskap som ni ger. Inte har ni sagt att vi ska fatta beslut utan vi ska vänta och se vad förhandlingarna ger. Det är det som vi alla säger egentligen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inte alls. Det är inte så, för då ska man också ha den kunskapen att hela den här tilläggsfinansieringen av vård- och landskapsreformen med 1,6 miljarder euro så det har varit båda parters kunskap om att de siffrorna kan komma att ändra inför att reformen skulle vara på plats 2021. Det har inte funnits någon större dramatik i det här med att sifferunderlaget kan ändra. Budskapet och beskedet i propositionen om att grundfinansiering ska upp med 10 miljoner så det är väl kanske därför också som den dimensionen vägt tyngre för oss som har varit med i förhandlingarna.

Inte sade lantrådet det här heller, för det här är en regeringsproposition, vi sade inte att vi vill ha lagtingets ja eller nej inom några veckor. Vi sade att nu ska den behandlas noga och så ska vi avvakta regeringsförhandlingarna. Jag använde inte ordet ja och inte ordet nej.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Först måste jag nog rätta till ett missförstånd här. Är det som så att landskapsregeringen tvivlar på vad jag säger så måste man ju vända sig till personer som kan statsförfattningsrätten.

Grundlagsutskottets markering gällande Åland status kommer ju att finnas kvar för evigt. För att vicelantrådet ska förstå vad jag menar, precis som de linjedragningar så har samma utskott gjort detsamma med den finska landskaps- och vårdreformen och vi från åländsk sida kommer alltid att kunna åberopa det betänkande som utskottet gav i samband med regeringsproposition nr 320/2019. Finansministern behöver inte vara orolig över att det har gått förlorat eller gått upp i rök. De markeringar som grundlagsutskottet gör, så i och med att man har status som det organ som avgör innehållet i Finlands grundlag så kommer vi alltid kunna åberopa det. Vi kan börja med den delen.

Minister Mats Perämaa, replik

Jo, fru talman, givetvis kan vi åberopa den för den kommer att finnas kvar som en förhandling. Men det kommer att vara en delberedning i en fråga - om vi tänker oss scenariot att vi säger nej - där lagtinget för sin del sade nej till helheten. Jag är rätt övertygad om att styrkan i ett sådant betänkande inte lever kvar lika starkt som det lever kvar kopplat till en proposition som man har antagit i grundlagsenlig ordning av de båda parlamenten. Men det här är kanske en politikers uppfattning om hur saker och ting ligger till politiskt i varje fall.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är viktigt att landskapsregeringen agerande, tyckande och göranden inte baserar sig på tro, utan ni måste ta reda på fakta precis som jag kritiserade med kommunreformen. Se till att ni har grundfakta på bordet innan ni börjar styra och ställa vad gäller ålänningarnas framtid! Det är därför vi från centern lyft fram riskerna i det här övergångsarrangemanget. Vi säger ja till systemet som sådant, men vi förutsätter att en grundfinansiering på 10 miljoner för att vi ska säga ja.

Det är inte värt att lämna det nuvarande systemet, även om finansministern anser att det är någonting som bara är av ondo, för vi anser att det inte är värt att lämna det för 3 miljoner. Det är för dåligt betalt.

Det som vi höll på med i Ålandskommittén, det är värt en särskild saga för sig och byggde mer på politisk realism än att verkligen utgöra ett fotfäste för framtida åländsk autonomi.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Repliken kunde ha använts till att föra diskussionen vidare utifrån mitt anförande.

Landskapsregeringen har hela tiden varit noga med att följa det som är självstyrelselagens position i förhållande till både grundlag och rikslag. Det var det som ledde till framgång också, där grundlagsutskottet - till skillnad mot vad Finlands regering ville hävda - kunde konstatera att vi hade rätt till varje del. För att införa en rikslag som påverkar självstyrelselagen såsom den här propositionen, då den fanns, skulle ha gjort så stod den i strid med självstyrelselagen och ordningsföljden blev därmed klarlagd.

Men jag hävdar fortfarande att ett betänkande kopplat till en reform som har antagits som vi lever efter har en större betydelse än ett betänkande kopplat till någonting som aldrig blev av.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Bästa kollegor. Visst är det lite historiskt här idag när vi diskuterar en ny självstyrelselag, visserligen ”bara den ekonomiska delen” men i alla fall.

Jag tycker faktiskt att det har varit riktigt bra diskussioner här i lagtinget idag. Det har inte alltid varit full samsyn men om man lyssnar riktigt noga, som ltl Johan Ehn sade vid flera tillfällen, så visst finns det mera som förenar oss än det som skiljer oss åt även när det gäller den här lagframställningen.

Bästa ledamöter. Jag vet att landskapets tjänstemän har slitit hund för att försöka få till stånd en dialog gentemot Helsingfors om att vi på Åland har möjlighet att få en höjd avräkning.

Jag vet också att landskapsregeringen på sitt sätt har jobbat segt och målmedvetet för att få till stånd en förändring.

Men, bästa ledamöter, opponera att vård- och landskapsreformen hade fallit för två månader sedan. Tror ni då, bästa ledamöter, att vi skulle ha fått det här lagförslaget, den här propositionen till Ålands lagting? Nej, det är det nog ingen av oss här som tror det. Och med det vill jag säga att stora delar i det här förslaget som nu kommer bygger ju de facto på att vård- och landskapsreformen skulle genomföras, vilket i sin tur också betyder att den inmatningen av pengar bygger på samma sak att vård- och landskapsreformen skulle verkställas. Av de 10 miljoner som finns aviserade så var ju nästan 6,7 miljoner tänkt som en kompensation för den reformen.

Och därmed, med beaktande av det, så har vi från centerns sida varit fundersamma kring hur man hanterar processen framledes så att vi verkligen får den grundfinansiering på 10 miljoner som det finns en politisk överenskommelse om.

De facto lyfter jag lite samma sak som ltl Berit Häggblom gjorde att det finns ju inget lagstöd egentligen. Det finns en skrivning i den allmänna motiveringen i propositionen om 10 miljoner, men det finns de facto inget lagstöd för den.

Bästa ledamöter. Mycket har sagts i det här ärendet och jag ska försöka att kanske ta en liten annan vinkel i mitt anförande just därför.

När läser propositionens första paragraf som kommer upp här, nämligen nummer 44 så står det: ”Landskapet Åland har ekonomisk självstyrelse på det sätt som anges i denna lag”. Det låter ju starkt. Tittar man på detaljmotiveringen sedan så är det väl kanske lite å ena sidan och lite å andra sidan, men det låter väldigt starkt såvida man inte läser detaljmotivering till paragraf 47. För det är då man märker att det som de möjligen kunde tänkas ge oss i paragraf 44 så tar de tillbaka i paragraf 47.

Jag ska se om jag får fram det här, ett ögonblick bara. Det är en ganska intressant skrivning som jag hoppas att lag- och kulturutskottet kan fördjupa sig eller om vi själva får just den delen till oss. Där skriver man: ”Bestämmelserna kan däremot inte åberopas för täckande av andra utgifter som uppkommer genom att landskapet Åland väljer att sköta sina samhällsuppgifter som i riket inte bekostas av staten. En ökad förvaltning av sådana föranleder inte heller en höjning av avräkningsgrunden även om ökningen innebär betydande utgifter för landskapet”. Där har man för säkerhets skull stängt dörrarna så att vi inte ska hitta på några egna lösningar.

Det som jag tycker är bra med det här förslaget är faktiskt att det sätts större krav på näringslivet att prestera, att generera kassamedel till Åland. Men samtidigt så sätts det större krav på oss politiker att verkligen försöka tänka till och kratta manegen så att våra företag har en möjlighet att växa. Det tycker jag ändå är positivt. Vi har en möjlighet att aktivt komma emot. Vi behöver aktivt komma emot.

Det som också är positivt är att de pengar som genereras kommer oss till godo. Det är inget tjafs om att vi är en belastning för finska staten eller att vi får mera pengar än vad vi egentligen är berättigade till osv.

Det som jag däremot är lite tveksam till är att Ålandsdelegationens roll försvagas. Det är min uppfattning att så sker i alla fall vad gäller bestämmande av avräkningen.

Avslutningsvis. Nej, vi är inte alltid helt eniga här på hemmaplan. Samtidigt så kan jag faktiskt tycka att i en demokrati som vi ju ändå befinner oss i, måste alla alltid tycka exakt likadant? Jag tycker att om argumentationen från Finlands sida är att vi inte är enade på Åland, då har man nog väldigt lite att komma med. Huvudsaken är väl att det finns en kvalificerad majoritet som med tyngd stöder de förslag som landskapsregeringen lämnar eller som kommer från Finlands riksdag och där det krävs en kvalificerad majoritet. Men inte kan det ju vara meningen att alla i Ålands lagting hela tiden ska behöva tycka exakt likadant så fort någonting gäller en relation till Helsingfors.

Avslutningsvis vill jag önska landskapsregeringen lycka till. Ni har ett gediget arbete framför er för att säkra att vi faktiskt får en basfinansiering på 10 miljoner.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är så att skulle landskapsreformen ha fallit för två månader sedan så är det ytterst osannolikt att vi hade haft en proposition om den här förbättringen av systemet med en höjning av grundfinansieringen med.

För det är ju ingenting som vi i offentligheten har hymlat om heller att den reformen gav 60 miljoner euros effekt som behövde lösas på något vis. Vi sade att det är oskäligt att vi ska behålla 60 miljoner, det tror jag att alla kan vara överens om. Så det är detta vi har att förhandla om.

Men ändå, det kortet var så svagt så det föll nu här i mars månad 2019. Det spelkortet finns inte kvar numera. Vi nådde så långt vi kunde med den realiteten och nu får vi forma vidare politik utifrån den situation vi har just nu.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för den informationen. Jag delar helt den analysen som finansministern gör. Jag känner också att det finns en samsyn här i Ålands lagting att det är det som är vår absoluta målsättning, att få upp grundfinansieringen till 10 miljoner. I det här fallet är det landskapsregeringen, i sedvanlig ordning, som får ta det arbete på sig att i samråd och samarbete med Finlands regering se till att så sker.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det måste vara ett missförstånd att Ålandsdelegationens roll skulle försvagas. I det nuvarande systemet så finns det ingen automatik i att Ålandsdelegationen lämnar förslag till Finlands regering om att justera i avräkningsgrunden överhuvudtaget.

I det här systemet, som föreslås nu, så ska parterna vart tredje år föra fram sådant som har förändrats och sedan ska Ålandsdelegationen lämna ett förslag till rikets regering. Det blir en procentuellt betydligt förstärkt situation för Ålandsdelegationen. Det faktum att de ska lämna ett förslag som då rikets regeringsförslag till riksdagen ska grundar sig på gör ju att deras position ytterligare förstärks.

Men sedan finns ju fortfarande mekanismen kvar att Ålandsdelegationen inte kan lämna en proposition till riksdagen direkt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nej, det är helt korrekt som finansministern säger, men jag tänkte närmast på beslutet om avräkningens belopp, det är ju Ålandsdelegationen som har fattat det nu.

I det här förslaget, om jag har uppfattat det rätt, så kommer Ålandsdelegationen bara att ge ett förslag som senare kommer att beslutas av andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Min replik gäller till att börja med Ålandsdelegationens roll. Jag tror nog att vtm Thörnroos får titta till en gång till, min uppfattning är att Ålandsdelegationens roll stärks i det här sammanhanget och inte försvagas.

Vtm Thörnroos nämnde att det hade behövts finnas ett lagstöd för det arbete som nu ska göras med att justera det här utgående från att man nu inte har en reform som går igenom. Det finns ju faktiskt de facto också reglerat i övergångsbestämmelserna. På vilket sätt skulle vtm Thörnroos velat se en tydligare bestämmelse i lagstiftningen kring hur det skulle göras?

Till sist så vet jag väl inte om det handlar om att önska landskapsregeringen lycka till. Det handlar om att önska oss alla lycka till för det här torde vara ett projekt som vi ska göra tillsammans och inte enbart landskapsregeringen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det jag närmast tänkte på är att 10 miljoner som summa finns blott nämnt en enda gång och det är på sidan 8 i den allmänna motiveringen. Det finns ingenstans i någon lagparagraf en minimisumma eller någonting sådant, utan det är bara här som det står 10 miljoner. Det var den första frågan.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! När man läser det här så för att få den helhet som det här handlar om så måste man läsa såväl allmänna motiveringen som övergångsbestämmelsen. Då blir det ganska tydligt att det finns en utfästelse från den nu avgångna regeringen om att grundfinansieringen ska upp och att det är just det som finns i allmänna motiveringen som är grunden för det. Läser man de här två sida vid sida så kommer man väldigt tydligt fram till den biten. Sedan vet vi vad politiska löften har för betydelse.

Men återigen till frågan om hur lagstiftningen hade varit tydligare, enligt vtm Thörnroos, för att då ha kommit vidare utgående från den situation som rådde när det här togs.

Till sist, är det inte så att vi borde önska varandra i det här sammanhanget lycka till allihop? Därför att det är väl en gemensam resa vi är ute på, inte en regerings- kontra oppositionsresa när det gäller självstyrelsen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det sistnämnda först, när jag önskade landskapsregeringen lycka till så tänkte jag närmast på de förhandlingar som landskapsregeringen kommer att ha gentemot Finlands regering, inte rollerna oppositions- och regeringsblock, utan snarare förhandlingarna som landskapsregeringen ska göra. Det är ju, mig veterligen, landskapsregeringen som sköter dem.

När det gäller basfinansieringen om 10 miljoner så finns det i allmänna motiveringen skrivningar ”grundfinansieringen ökar med cirka 10 miljoner per år beräknat på 2021 års nivå”. Men jag hade hoppats att man också tydligare i en paragraf hade kunnat garantera 10 miljoner eller mera.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

4        Godkännande av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen

Republikens presidents framställning RP 7/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Enda behandling

5        Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2018

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 2/2018-2019

Enligt 21 § i arbetsordningen ska finans- och näringsutskottet för varje år avge en skriftlig redogörelse beträffande handläggningen av ärenden rörande tjänstekollektivavtal till lagtinget.

Först tillåts diskussion, efter det antecknar sig lagtinget redogörelsen för kännedom.

Talmannen föreslår här att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Diskussion. Ingen diskussion. Diskussion är avslutad.

Lagtinget antecknar sig redogörelserna för kännedom. Ärendenas enda behandling är avslutad. Ärendena är slutbehandlade.

Remiss

6        Slopande av bildningsförbunden men inte den fria bildningen

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 3/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Inledningsvis så vill jag säga att den här åtgärdsmotionen inte syftar till att minska anslagen till den fria bildningen. Man kan få den uppfattningen om man läser den väldigt snabbt eller har onda ögat på sig när man läser den.

Vår ambition med den här åtgärdsmotionen är snarare att stärka den fria bildningen. Vi anser att bildningsförbunden som organisationsmodell för den fria bildningen har spelat ut sin roll.

Vi har i offentligheten informerats om att det ena förbundets verksamhet kommer att upphöra, den kanske redan har upphört, och vad gäller det andra förbundets verksamhet de senaste åren så har den i allt större utsträckning blivit allt mera partipolitisk.

Och då blir frågan; kan du bevisa det? Hur kan du bevisa det? Nej, jag kan inte med direkta fakta bevisa att det har varit så, men det är en känsla som delar av kursdeltagarna som har deltagit i de här kurserna har.

Vi ska också komma ihåg att det bildningsförbundet som här avses, arbetarnas bildningsförbund, har säkert, när det tillkom för 30 år sedan, en viktig roll i samhället som fri bildning.

Men som dagens system nu är utformat, både vad gäller möjligheter till att ta till sig information på nätet och annat i kombination med den röda färgen, så tycker jag att vill bildningsförbundet finnas kvar så är det helt okej för mig och för centern. Men i så fall bör finansieringen ske på ett annat vis.

Det har sagts att centern inte är för bildningsförbunden. Det stämmer inte. Vi har varit med och grundat ett bildningsförbund som numera har upphört med sin verksamhet. Men det var då och nu är nu.

Den fria bildningen, en möjlighet till glädje och livslångt lärande, vi har vid flera tillfällen under den senaste regeringsperioden försökt förmå landskapsregeringen att öka finansieringen efter att landskapsregeringen valde att sänka den ganska kraftigt i samband med budgeten för 2013. Vi har haft åtgärdsmotioner, vi har haft skriftliga frågor och vi har haft budgetmotioner i fallet för att därigenom försöka säkra den fria bildningen, i det här fallet specifikt Medis.

Vi tror ganska förutsättningslöst att den fria bildningen via Medis, där de politiska färgerna inte återspeglar sig, kunde vara ett alldeles utmärkt alternativ att förstärka ytterligare. Det kan också säkert vara så att när det gäller Medis så behöver man se över den organisationen vidare och fundera om den precis ska vara så organiserad som den är idag. Men det är viktigt att den verksamheten finns och ges möjlighet att överleva.

Därför uppmanar vi landskapsregeringen att till lagtinget inkomma med ett förslag till lag om upphävande av lagen om landskapsbidrag till bildningsförbund. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Man blir förvånad och häpen faktiskt. Centerkollegan till vtm Thörnroos sade tidigare idag att han reagerade med hela kroppen här i en replik och det är nästan så att man gör det här också. För maken till ett populistiskt utspel har inte jag sett i alla fall det här året.

Arbetarnas bildningsförbund ABF har 34 stycken medlemsföreningar varav socialdemokraterna är en. Att då se det röda skynket och försöka skrämma upp folk med det, det är så lågt så man nästan inte finner ord.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Vi från centerns sida börjar bli ganska vana att bli häcklade i den här salen. Antingen tycker vi fel, annars tycker vi det är vid fel tillfälle eller så är det någonting annat.

Det här är någonting som vi har diskuterat. På sista möte med närmare 40 personer så hade vi också upp det till diskussion. Är det här det fiffigaste att göra nu eller ska vi t.ex. stärka upp Medisverksamheten och fundera om vi kan göra något bättre av det här?

Så jag beklagar om det här väcker ont uppsåt hos socialdemokraterna. Det är ändå ett fritt land och man får ju föreslå det som man vill.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi socialdemokrater har verkligen stått på barrikaderna och kämpat för att Medis ska ha de resurserna och mer därtill också. Det är väldigt tråkigt att det centerstartade bildningsförbundet har haft sina stora problem och är nästan utan verksamhet just nu, men att då istället rikta udden mot ABF med en känsla i grunden, det är en känsla av att någonting inte riktigt står rätt till. Kan vi få någonting mera konkret när det gäller vad arbetarnas bildningsförbund gör fel? Varför skulle det inte gagna den fria bildningen och det livslånga lärandet som alla tycker att är oerhört viktigt i våra dagar?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill erinra ltl Tony Wikström att socialdemokraterna sitter i den regering som lade neddragningsförslaget, via landskapsandelarna, till Medis. Det tycker jag att vi ska komma ihåg här.

Att försvara Medis och den fria bildningen så det stämmer nog inte riktigt där heller, tycker jag. Var det så att det var ett misstag så då borde man ha sagt det. Nu låtsades man som om det egentligen inte skulle hänt och det tycker jag är tråkigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, i sak så har vi helt olika åsikter om det som vtm Thörnroos förde fram. Jag tycker att det måste finnas mer mångfald i bildningen och valfrihet för människorna.

Sedan blev jag lite skrämd av att Veronica Thörnroos, vicetalman i lagtinget, igen i en fråga säger: ”Jag har inga fakta. Jag har en känsla.” Jag tror att det här är tredje gången som det upprepas. Det finns en hemsida som heter Ålands Nyheter, de fungerar på det sättet. Men att en vicetalman säger rakt ut: ”Jag har inga fakta, jag bara påstår någonting för att jag har en känsla.” Är det verkligen standarden för Ålands lagting?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är exakt samma känsla som hela den liberala lagtingsgruppen hade när de för några år sedan lade en budgetmotion om att anslagen till den fria bildningen borde skäras ner.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Men nu handlar det inte om det liberala partiet. Nu handlar det om vicetalman Thörnroos som vid upprepade tillfällen i detta lagting eller i utskick till medborgarna i samhället säger: ”Vi utgår inte från fakta längre i centern. Vi utgår från känslor”. Är det ett korrekt sätt att diskutera? Man för fram sin åsikt och talar om att lagtinget nu har börjat fungera enligt sådana premisser och inte baserar sig på fakta. Det skrämmer mig verkligen.

Jag trodde att talmännen i Ålands lagting skulle gå i bräschen för någonting annat, sätta standarden för hur vi diskuterar och att fakta måste vara vår utgångspunkt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är bara av taktkänsla och god ton som jag inte nämner hur tidigare talmän han satt ribban för vad som kan och hur det ska diskuteras här i Ålands lagting.

Men när det gäller arbetarnas bildningsförbund så tror jag ändå att vi kan enas om att den grundades av socialdemokraterna. Det är huvudsakligen socialdemokrater och facken som är medlemmar. Dess verksamhetsledare är en känd kunnig socialdemokrat. Jag kan svårligen tänka mig att det inte är de grundvärderingar som socialdemokraterna har som lyser igenom, allting annat vore väldigt märkvärdigt, tycker jag.

Den känslan som jag har inför det här och som centern har är exakt samma känsla som liberalerna har haft tidigare. Det här är inte unikt att vi diskuterar arbetarnas bildningsförbund. Det har gjorts tidigare och det kommer att göras igen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! ABFs verksamhet kom igång på allvar först 1982. Motståndet från landskapspolitikerna var massivt när det första initiativet togs den 29 februari 1980 om att bilda arbetarrörelsens egen studiecentral på Åland.

Det grundande studieförbundet ABF-Åland påpekade att man inte kan anordna studietillfällen utan medel. Måttstocken kunde inte heller vara de studietillfällen som ordnades utan arrangör på orten, utan fjärrstyrt från Helsingfors. Det var en självstyrelsefråga.

Samtidigt hade Ålands bildningsförbund grundats med modell från Svenska studieförbundet i Finland som står svenska folkpartiet nära. Lite historia.

Sedan 2009 har bildningsförbunden haft fred i frågan kring medlen då det tillkom en lag som reglerar deras verksamhet och finansiering. Lagen utgår ifrån att folkbildning är viktig för en demokratisk utveckling och medborgarnas möjligheter att öka sin förståelse i en allt mer komplex omvärld, samhälle och arbetsliv.

Centern satte med i den regering som tog fram lagen ”Landskapets stöd till det fria bildningsarbetet” och syftar till att främja livslångt lärande, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i medborgarsamhället. Det är en bra och modern lag.

Vi från socialdemokraterna anser att flera bildningsförbund kunde grundas. Varför inte också skydda den fria bildningen via Medis också i lag för att garantera en god verksamhet? Detta är ett tips till oppositionen att lägga en motion om.

Vad sysslar ABF med? Jo, bildning. Vad är då bildning? Bildning är inte bara innehåll utan också rörelse. Rörelsen i bildningsbegreppet, fördjupningen, sidospåren och innehållet. Bildning är konkret handling i form av organiserade studier, oftast i ett bildningsförbunds regi men också på andra håll.

Bildning kan inte mätas. Idag finns en åsiktsmarknad där tankar, hållningar och gemenskap ses som varor som medborgarna kan välja mellan. Bildning grundar sig på eftertanke och reflektion. Man har åsikter, värderingar, kunskap och bearbetar erfarenhet.

Bildning kan fås genom studier och reflektion och det utvecklar ens personlighet på många sätt. Att vara utbildad betyder inte att man är bildad och hög utbildning är ingen garant för bildning.

Bildning är delvis sådant som man borde veta, t.ex. hur binder vi bastukvastar, hur lagar vi kombucha? Det är gammal kunskap som annars kanske skulle gå till spillo, något som man kan återuppliva och en process som får människan att leva. Det ger också en förmåga att förstå och analysera samhället. Det gör också människor nyfikna på det som är annorlunda, att våga lära sig något nytt i vardagslivet.

Studiecirkeln är en helt fantastisk form, att vara med i en studiecirkel handlar om gemenskap där utveckling står i fokus och utmaningen ligger i att finna vägar och sätt som passar alla i gruppen. Att tillsammans med andra söka kunskap och nya erfarenheter, t.ex. hur man tar vara på gamla äppelträd från 1700-talet, att bevara åländska äppelsorter.

Alla röster ska höras och allas åsikter är viktiga, det är bildning och det är studiecirkel.

Nu vill centern att det här ska bort. Nu säger centern att det här inte är viktigt och det tycker vi att är väldigt, väldigt tråkigt.

Bildningsverksamheten, där också bondeorganisationerna ansåg att det fanns grund för en sådan rörelse, den anser centern nu att ska bort.

Vi socialdemokrater har alltid starkt försvarat bildningen; bildningsförbunden, Medis och tredje sektorn, därför att den sociala hållbarheten i samhället och människors möjlighet att växa är viktiga värderingar för oss.

Alla människor behöver något nytt i livet, nya möjligheter att lära sig något nytt. Det motarbetar psykisk ohälsa, det motarbetar ensamhet. Varför skulle vi vilja lägga ner det? Vår uppfattning är den totala motsatta och uppenbarligen tycker över 6 000 ålänningar lika som oss eftersom vi har 33 föreningar som är medlemsföreningar i ABF, det är alltifrån fackliga föreningar till kultur-, miljö- och socialt och litteratur engagerade intresseföreningar.

Bildning behövs och ska erbjudas i alla dess former åt oss ålänningar. Det är en överlevnadsfråga i det här samhället där nya idéer och kunskapsflödet från alla möjliga fake news kanaler, kortfattad information i sociala medier börjar påverka. Då behövs dessa studiecirklar där allas röster blir hörda och där vi har möjlighet att lära känna varandra, få nya vänner och bildas. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill komma med ett förtydligande från centern sida. Vi är inte emot den fria bildningen. Vi är däremot till och med beredda att satsa mera på den fria bildningen.

Därmed anser vi inte att den fria bildningen ska finansieras direkt till arbetarnas bildningsförbund såsom vi gör idag. Istället borde de organisationer som vi har idag förstärkas. Vi har Medis idag som går under den fria bildningen, vi har Ålands folkhögskola som går under den fria bildningen och vi har Ålands musikinstitut. Det är möjligt att någon av de organisationerna istället kunde ta på sig en lite större roll.

Är det så att arbetarnas bildningsförbund ska finnas kvar så har jag inga bekymmer med det, men ordna i så fall finansieringen på annat håll.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror att vtm Veronica Thörnroos och jag skulle behöva ta en kaffepaus och diskutera hur utbildningar är uppbyggda. Att jämföra folkis och ÅMI med ABF och den fria bildningen, det går inte ihop för mig. Ålands musikinstitut är ett utbildningscenter där man får en examen som möjliggör att man kan gå vidare i fortsatta högskolestudier. Folkis är en utbildningsform som ger elever möjligheter att höja sina betyg och på det sättet kunna gå vidare.

Det som ABF, Medis och andra bildningsförbund gör är att bilda. Det var det som hela mitt anförande handlade om, skillnaden mellan utbildning och bildning.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är mycket välmedveten om vad Ålands folkhögskola gör, vad musikinstitutet och vad Medis gör.

Jag ville lyfta fram i min tidigare replik att tittar man rent lagstiftningsmässigt på det så går också de tre organisationerna in under fri bildning.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Då har vi olika åsikter. Ålands musikinstitut har en egen lagstiftning och får därmed budgetmedel. Folkis har också ett skydd. Den som inte är skyddad är Medis. Varför inte skapa, enligt centerns förslag nu då, och stärka i lag skyddet för den fria bildningen och framförallt för Medis? Det finns ett starkt stöd från vårt parti angående detta.

Bildningsförbunden är redan skyddade i lag, vilket den centerledda regeringen såg till att de blev redan på 2000-talet. Så den lagen är vi nog inte intresserade av att börja öppna upp i det här skedet.

Men en ny lag för Medis tycker jag att är ett jättebra förslag, och det hoppas jag att vi i nästa mandatperiod kan jobba vidare med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Talman! Först två snabba konstateranden. Jag tycker inte att lagtinget ska ta beslut om att slopa någon av de fria föreningarna. Det rimmar illa med min syn på hur saker och ting ska göras. Vi fattar alltså inte beslut om att slopa bildningsförbundet. Jag reagerade starkt på motionens rubricering, det är en mycket märklig sådan. Tänk om vi från lagtinget skulle börja slopa olika typer av föreningar i övrigt också, det skulle bli lite småolustigt faktiskt. 

Jag hör till dem som tror att fri bildning på olika sätt är bra och det behöver finnas.

Politik är ett spel. Vtm Thörnroos spelar faktiskt ett spel i det här fallet. Hon vet nämligen att nuvarande finansminister Perämaa lade en motion om detta i en tidigare mandatperiod. Vicetalmannen vet också att i den regering, som vi satt i tillsammans, så hade jag fram förslag där vi diskuterade finansieringen av bildningsförbunden väldigt långt. Jag hade till och med tagit fram ett förslag i den omställningsbudget som skulle göras där vi kraftigt skulle ha skurit och t.o.m. raderat de öronmärkta pengarna för bildningsförbunden. Men i den regeringen fick jag inte stöd för att göra det, vi satt nämligen tillsammans med socialdemokraterna och centern och det gick inte att genomföra det.

Jag har respekt för att man har olika åsikter och att man för fram dem på olika sätt. Men att nu, så där hux flux, säga att nu har det hänt någonting som gör att nu kan man stöda den biten, det köper jag inte riktigt.

Vad är då fri bildning? Det sägs att man ska lägga mera pengar istället på Medis, folkis och kanske musikinstitutet. Det här är alltså fri bildning i kommunernas och landskapets tjänst. För mig är fri bildning något som sker utgående från föreningslivet, något som föreningarna gör och driver på.

Min grundinställning är fortfarande att jag är väldigt tveksam till den grundläggande lagstiftning som nu har hänvisats till och som är från sent nittiotal - början på tjugohundratalet, jag kommer inte ihåg nu när den är daterad.

Man skrev en lag som beskrev hur man kunde ge stöd till bildningsförbunden. I det här fallet fanns det två stycken; en som var nära knuten till centern och en som var nära knuten till socialdemokraterna rent ideologiskt. Att säga att de skulle vara skyddade med den lagen är ju också fel, därför att det står att om medel finns i landskapsbudgeten då kan man fördela enligt den här lagen.

Därför kunde vtm Thörnroos under de tre senaste åren ha föreslagit att pengarna för detta skulle slopas i budgeten, om man menade allvar och inte bara vill spela ett politiskt spel.

Jag förstår att vtm Thörnroos bjuder upp till tango, men jag är inte riktigt beredd att dansa den tangon för jag är väldigt dålig på att dansa tango. Däremot kan jag nog erkänna att jag har synpunkter i det här sammanhanget.

Summa summarum tror jag att den fria bildningen på Åland skulle må bra av en diskussion om hur finansieringen ska se ut i framtiden. Jag tycker inte att den är speciellt genomskinlig som den är nu. Nu har vi ett antal olika föreningar som är medlemmar i ett förbund. De här föreningarna får också PAF-stöd redan från början. Sedan kan de söka sig till de här bildningsförbunden och den vägen få ytterligare finansiering för det som man kallar för bildning. Det medför att det är väldigt svårt för oss som tilldelar de här medlen att följa upp det här. Hur mycket pengar fördelar vi till vad?

Det som var min tanke, när jag för nästan sju år sedan lade mitt förslag, var att vi skulle ha fört ett resonemang om att på samma sätt som man fördelar övriga medel till den ideella sektorn så kunde man göra det också till bildningsförbunden, eller på annat sätt till föreningar som vill idka bildningsverksamhet så att man säkra finansieringen av det.

Jag är inte heller vän av att man ska bildning som är ideologiskt märkt eller märkt utgående från vissa särintressen. Däremot så ser jag att det finns en idé med att ha bildning utgående från perspektivet att olika typer av föreningar vill fördjupa sig i saker och ting.

Jag säger varken bu eller bä till den här motionen som sådan innan vi eventuellt här kanske någon gång hinner behandla den i lag- och kulturutskottet. Men i grund och botten känner jag att det här är ett hugskott. Det känns inte känns helt seriöst att påbörja en diskussion om hur fri bildning ska göras i framtiden. Tack, talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Visst, ltl Ehn, skulle ltl Ehn kunna dansa tango för taktkänsla har han.

Jag vill tacka för det här anförandet. Det var ärligt, det var sakligt och det kom upp fakta.

Det är det här som syns när man försöker göra politik, man försöker slå sprickor och visa på skillnader, vilket den här motionen har som syfte. Det var lite det som jag upplevde med ltl Ehns anförande. Vad syftar egentligen den här motionen till?

Jag tycker att ltl Ehn tar upp en hel del intressant, hur man skulle kunna lyfta upp den här frågan och hur man skulle driva frågan om den fria bildningen vidare. Det tycker jag att låter intressant.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det är trevligt att höra att ltl Winé tycker att mitt anförande var sakligt, det var det som var min mening. Vi tycker antagligen väldigt olika i grunden när det gäller sakfrågan. Men jag har respekt för att man har olika synpunkter i det här sammanhanget.

I grund och botten handlar det om att jag här kunde välja att gå på en synnerligen lätt och lukrativ linje för mig och rakt av säga till mina väljare; ”självklart ska vi gå med på detta nu, för det här är någonting som behövs”.

Jag tycker inte att bildningsförbunden som sådana fungerar på ett bra sätt idag. Däremot så känner jag att den här motionen gjorde det lite väl enkelt för sig och dessutom taggar på det som jag tycker att är demokratins kärna, dvs. att vi har föreningsfrihet. Sedan hur det finansieras är en annan sak.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, ltl Ehn. Det är egentligen det som är det härliga med demokrati, man har olika åsikter och synpunkter på vart man vill komma. Man respekterar varandras synpunkter och idéer för det är då som det leder framåt och konstruktiviteten kommer fram. Hur kan vi lösa det här och hur ser man på det?

Jag skulle inte ha gått med på dåvarande minister Ehns förslag tidigare om sänkning av den fria bildningen. Däremot kan jag vara med och diskutera hur det ska se ut i framtiden. Framför allt, hur ska det tryggas så att pengar kan finnas, vilket ltl Ehn nämnde. Man måste ju kunna trygga en verksamhet. Jag tycker ändå att det finns en tanke från ltl Ehn att man behöver se hur det ska se ut i framtiden.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag vågade då också i den förra regeringen föra fram det här förslaget men jag hade då ett lantråd, ett vicelantråd - tillika finansminister - som sade nej. Detta skulle vi inte diskutera vidare i det i sammanhanget eftersom det handlade om den regeringsbildningen. Det var väldigt enkelt då också, det gick inte att genomföra därför att det var en för svår fråga i det sammanhanget för den tredje parten i det samarbetet, dvs. socialdemokraterna.

På samma sätt så ser vi att vi har ett problem just nu. Vi ska hitta en väg framåt som det finnas en majoritet för.

Sedan hör jag till dem som inte heller tror på att man ska trygga det här via lagstiftning. Som jag sade inledningsvis så är min utgångspunkt att föreningslivet borde stödas i första hand via den typ av finansiering som vi idag har, dvs. via PAF-medel, och där har man ett visst regelverk för hur fördelning sker. Det skulle jag vilja använda även i det här sammanhanget när det gäller fri bildning. Det är min inställning till frågan som sådan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara säga som hastigast att det är lite såsom det fungerar just nu. Jag sitter med i styrelsen för Ålands litteraturförening och vi använder ABF som mötesrum, som lokal för vårt bibliotek och ljudanläggningen. Men de flesta inkomsterna får vi via PAF-medel och andra saker. Vi söker helt enkelt stöd för de olika projekt som vi har.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag är glad att ltl Igge Holmberg beskrev det just på det sättet. För det är det här som är mitt bekymmer i det hela, för det här gör att det inte blir genomskinligt och lika behandling av alla föreningar. I grund och botten söker de övriga föreningarna via en ansökning för att få stöden.

När man fördelar ytterligare via ett bildningsförbund så faller det utanför de möjligheter som landskapsregeringen har när det gäller att då se hur det här kommer att fördelas vidare mellan föreningarna. Det blir en tvåkanalsfinansiering till vissa föreningar medan andra har bara en kanal. Det är detta som jag ser att ha varit problem med det här och det var också därför som jag lyfte det under den förra mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vi kör debatten till slut idag så att ärendet blir remitterat till utskottet.

Ltl Igge Holmberg

Tack, fru talman! Jag tänkte kort tala lite om Ålands litteraturförening vars styrelse jag sitter i.

Vi är en av de trettiotal föreningar som finns inom ABF och får, som tack för vår medlemsavgift, en plats att ha vår ljudanläggning i och ett rum att hålla våra möten.

Ålands litteraturförening ordnar årligen saker som bakfickan - den inofficiella öppningen av litteraturdagarna. Vi har tagit hit författare eller varit med och sponsrat en del av summan för att få hit författare som träffar barn och ungdomar och besöker skolor och bibliotek runt om i landskapet.

Vi har en rimstuga i Maxinge varje jul för människor som hålla julrim vid liv.

Vi har bokbad ute i skärgården där medlemmarna läser vad de vill ett helt veckoslut.

Under kulturnatten är vi på stan med vårt ordbord och ger ut ord att tänka på och säljer billiga bokpaket.

Vi har ordnat poesirondeller både i stadsbiblioteket och hemma hos styrelsemedlemmar.

Under jullovet ordar vi skrivarkurser för barn mellan 11-15 år som leds av en författare med pedagogisk utbildning.

Poetryslam, den årliga estradpoesi tävlingen, är ett mycket uppskattat program som ordnades på Stallhagen tidigare men som numera hålls på Bistro Aveny.

Det här är långtifrån allt vad vi gör, men jag slutar uppräkningen här.

Fru talman! Bästa lagting, jag tror med ganska stor säkerhet kunna påstå att ingen av dessa verksamheter är partipolitisk. De sprider kultur i landskapet som mer och mer saknas, hävdar jag med bestämdhet.

Att det av centern startade ÅBF, Ålands bildningsförbund, gått i graven pga. ekonomiska oegentligheter må vara hänt, men att därför hävda att andra välfungerande bildningsförbund inte längre ska få stöd för sin viktiga verksamhet, det är inte korrekt.

Att hävda att alla som jobbar i de föreningar som är medlemmar i ABF har spelat ut sin roll, så det anser jag nästan vara föraktfullt och bland det mest småsinta jag sett i det här lagtinget.  

Jag är säker på att alla som har ett sinne för kultur och bildning inte kommer att stöda den här motionen. Tack.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting. Då har vi en åtgärdsmotion om slopande av bildningsförbunden, men inte den fria bildningen. Enligt motionsställaren har denna blivit aktuell i samband med att det ena av de två bildningsförbunden har tvingats upphöra med sin verksamhet.

Som motivering anger motionsställaren att förbundets verksamhet de senaste åren i allt högre utsträckning har blivit allt mer partipolitisk.

Fru talman! Jag borde kanske inte ta till orda i detta ärende, då det kan uppfattas att jag är jävig i ärendet. Det är nämligen så att jag har polisanmält det andra förbundets verksamhetsledare. Bakgrunden är att jag själv blev polisanmäld av samma verksamhetsledare. Denna anmälan lades dock ner. Men av någon anledning gjordes denna anmälan mot mig i bildningsförbundets namn, vilket jag tolkade som att det gjordes av politiska orsaker. Annars hade det gott räckt med en anmälan av en privatperson.

Fru talman! Av den anledningen så anser även jag att förbundets verksamhet under de senaste åren blivit alltmer partipolitisk. Vi från Åländsk Demokrati stöder därför denna åtgärdsmotion. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte bara inflika att även om inte Åländsk Demokrati är en av dessa medlemsföreningar så har man entusiastiskt deltagit i verksamheten. Senast för en vecka sedan var Åländsk Demokrati med och sponsrade och deltog i en bildning angående basinkomst. Så då dög det tydligen.  

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, vi sponsrade det lika som socialdemokraterna gjorde. Jag såg inget fel i det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Enda behandling

7        Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2017

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 1/2018-2019

För kännedom

8        Godkännande och sättande i kraft av den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 6/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 6/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 20 mars 2019.

9        Införandet av ITS-direktivet

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 20 mars 2019.

10      Utvidgad skyddsjakt

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 20 mars 2019.

11      Ändrade sekretesstider inom hälso- och sjukvården samt socialvården

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 20 mars 2019.

12      Fiskereglering

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 20 mars 2019.

13      Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2018

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid ett senare plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 20 mars 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil