Plenum den 20 maj 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 20 maj 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Andra behandling. 2

1    Gasanordningar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2018-2019

Remiss. 2

2    Elektronisk fakturering hos upphandlande enheter och näringsidkare

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2018-2019

Remiss. 5

3    Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019

Remiss. 26

4    Ny narkotikapolitik

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2018-2019

Remiss. 26

5    Bristande djurskydd

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 6/2018-2019

Föredras. 26

6    Kraven på kompensationsåtgärder för svenskutbildade lärare

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 3/2018-2019

För kännedom.. 28

7    Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

8    Stöd till kommunernas it-samordning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

9    En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Anslutningsmotion AM 2/2018-2019

10  Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2018-2019

11  Förslag till första tilläggsbudget för år 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 21/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2018-2019

Budgetmotioner BM 68-70/2018-2019

12  Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019

Plenum slutar 29

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Från dagens plenum anmäler följande lagtingsledamöter om frånvaro:

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson på grund av BSPC:s Standing Committee möte i Hamburg.

Lagtingsledamoten Göte Winé på grund av privata angelägenheter.

27 ledamöter närvarande.

Antecknas.

Meddelande

Den 27 maj hålls en frågestund kl. 13.00 och plenum börjar kl. 14.00.

Vi kommer sannolikt inte att ha plenum nu på fredag. Däremot ber jag att ni har beredskap för plenum den 10 och 12 juni.

Andra behandling

1        Gasanordningar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2018-2019

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av gasanordningslagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produktgrupper för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om anmälda organ för vissa produktgrupper för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

2        Elektronisk fakturering hos upphandlande enheter och näringsidkare

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! I enlighet med EU:s planer för att digitalisera offentlig administration så har det framtagits ett parlamentsdirektiv som ålägger medlemsstaterna att implementera lagstiftning på detta område.

Det här är frågan om att via lag göra offentliga upphandlare skyldiga att ta emot digitala/elektroniska fakturor. Enligt direktivet gäller det som försiggår över EU:s tröskelvärden, alltså större upphandlingar.

På riksnivå har man implementerat lagstiftningen - förutom det som fakturadirektivet ålägger medlemsländerna att genomföra - så att man har valt att också tillämpa motsvarande krav på upphandlingar under EU:s tröskelvärden.

Landskapsregeringen har för sin del följt med lagstiftning på rikshåll och föreslår att vi via blankettlagstiftningssystemet ska sätta rikslagen i kraft med motsvarande bestämmelser som också påverkar upphandling under EU:s gränsvärden, så att de upphandlande offentliga enheterna skulle bli skyldiga att ta emot elektroniska fakturor också här. Därutöver kan också de upphandlande enheterna begära - om de så önskar - att de som säljer tjänsterna ska leverera digitala fakturor.

Utvecklingen på det här området har inte gått så fort även om det kan konstateras via remissutlåtandena, som landskapsregeringen har begärt in i samband med denna process, att det sker en utveckling men den har gått ganska långsamt. Det här beror säkert delvis på att det inte har funnits en standard för hur fakturorna ska se ut. Kopplat till det här arbetet har det framtagits en europeisk standard som torde göra saker och ting lättare för alla parter i framtiden.

Ett genomförande av det här betyder sannolikt ett steg framåt. Ytterligare en digitalisering kommer att ske allt fortare förhoppningsvis och detta i kraft av en ny standard som gör att parterna i upphandlingssammanhang också via fakturan ska ha system som känner igen varandras produkter vad gäller själva faktureringen.

Det här är komplicerade frågor. Som framgår av propositionen så är det frågan om landskapets behörighet och vissa delar som berör näringsidkarnas skyldigheter kommer att sättas i kraft på Åland utgående från riksbehörighet.

Landskapsregeringen föreslår detta för att ta steg vidare. Administrationen kommer att förenklas i och med det här.

Läser man rikspropositionen så ser man att fakturahanteringen i vissa situationer, där nyttan är störst för den part som upphandlar något, så bara fakturahanteringen i sig per faktura kan betyda administrationsminskningar beloppsmässigt på till och med tiotals euro per faktura. Det är en naturlig och bra utveckling!

Man kan på begäran ålägga också leverantörer av tjänster att leverera en digital faktura. Det kan tyckas öka byråkratin möjligen för småföretagare och det är klart att den aspekten finns ju där. Det är säkert något som lagtinget kan fundera på i samband med att den här lagframställningen behandlas här i salen och i utskottet.

Trots det så hoppas jag att vi kan enas om att vi ändå kommer att gå mot en digital hantering av fakturor. Så det är bra att man tar steget och kommer till den verkligheten så fort som möjligt. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är säkerligen ett välbehövligt lagförslag som ligger på vårt bord. Men jag har två kompletterande frågor.

Det lagförslag som är framtaget är ju en väsentlig strängering om man jämför med direktivet. Min fråga till finansministern är: Vari består strängeringen?

Jag noterar att man återigen från landskapsregeringens sida har valt att exkludera stora delar av dem som berörs av lagförslaget. Det här är en tjänstemannaprodukt framtagen internt inom landskapsregeringen och istället har man valt att skicka det på remiss till 42 olika remissinstanser. Min fråga är: Varför har man exkluderat remissinstanserna i själva processen av framtagande av lagförslaget?

Minister Mats Perämaa, replik                                                                              

Fru talman! Strängering, om man nu vill kalla det så, eller ett tidigareläggande av en utveckling som torde vara positiv så det kan man också välja.  

Fakturahanteringsdirektivet säger att det ska gälla upphandlingar över EU:s tröskelvärden och landskapsregeringen föreslår att vi ska sätta rikslagen i kraft och säger att detta ska beröra också upphandlingar under EU:s tröskelvärden. Då kommer förpliktelser gällande både offentliga upphandlare och näringsidkare också att beröras av upphandlingar med lägre belopp.

Men ingen tror väl ändå att vi kommer att gå mot en framtid där vi kommer att hantera faktureringen via pappersfakturor?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nej, det finns en stark samsyn kring att digitaliseringsprocessen behöver gå framåt i betydligt raskare takt än vad den har gjort.

Men jag avvaktar ännu svaret på min andra fråga. Varför har landskapsregeringen valt att återigen exkludera stora delar av de aktörer som de facto berörs av det här förslaget? Istället har landskapsregeringen återigen valt att ha en ren tjänstemannaorganisation, den här gången med folk från finansavdelningen. Lagberedningen fick ta fram lagförslaget, och sedan först i ett senare skede väljer man via remissförfarandet att efterhöra 42 olika instanser vad de tycker om förslaget.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag förstår inte påståendet om att vi skulle exkludera de parter som berörs av lagstiftning. Det är väl normalt att landskapsregeringen tar fram ett lagförslag. Det är väl synnerligen bra att 42 remissinstanserna har fått ge sitt utlåtande om den här framställningen. Ingen har varit överraskad om att det här är på gång.

Det här kopplar ihop med ett EU-direktiv från 2014 där implementeringstiden är satt för vissa upphandlande instanser till ett datum under 2019 och för vissa ett datum under 2020. Alla har känt till det här. Alla vet att digitaliseringen kommer. Vi har hört 42 instanser och de allra, allra flesta är positiva till det här och har inget att säga om det här. Företagarna pekar på det här med småföretagare, vilket jag valde att lyfta upp själv här under presentationen av förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa. Det åländska IT-utvecklingståget puffar på lite snabbare hela tiden. Just IT-utvecklingen måste Åland hänga med på och det här är ju ett stort steg i den riktningen. Det finns ju enbart vinnare i det här lagförslaget. Vi pratar avbyråkratisering, något som är lätt att säga men svårare att förverkliga, men här är ett verkligt stort steg i avbyråkratiseringen. Vi får en effektivare förvaltning eller alla får en effektivare förvaltning var man än sitter. Det blir billigare. Det blir en snabbare hantering. Slutkunden får pengarna snabbare. Vi får dessutom en lättare arkivering, så det finns ju bara vinnare i det här.

Precis som med allting annat så finns det givetvis en liten puckel i allt utvecklingsarbete.

När det gäller att ta fram de rätta stukturerna med bl.a. blanketter och e-formulär så är jag övertygad om att det kommer att gå väldigt snabbt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Väl sagt. Den här landskapsregeringen strävar efter att avbyråkratisera offentlig verksamhet på alla tänkbara olika plan, på olika nivåer. Det här är ett led i det hela.

Att fördröja en sådan här process kunde man möjligen ha gjort om man hade gått in för att det här bara skulle gälla upphandlingar över EU:s tröskelvärden. Men vi väljer istället att förslå införandet av regelverket under EU:s tröskelvärden. Det leder till att vi når den här digitaliseringen fortare.

Som jag sade här tidigare så kan väl ingen tänka sig någonting annat än att vi ändå ska gå mot att företag som levererar tjänster, goda tjänster och goda produkter också kan leverera en faktura digitalt.

Det är ju självklart att en organisation som landskapsregeringen och också kommunerna ska kunna ta emot motsvarande faktura digitalt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det här ska i sista ändan betyda att det offentliga kan lägga krutet på andra saker. Kan vi effektivisera just den här administrationen så finns det ju saker som vi kan lägga mera krut på eller bli lite mer slimmade och mer effektiva både ekonomiskt och personellt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har svårt att finna någonting att säga som skulle gå emot det som ltl Holmberg sade. Jag konstaterar bara att åtminstone vi två har en gemensam syn på detta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

3        Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är dags igen att göra bokslut över det självstyrelsepolitiska arbetsåret. Jag tror att den här mandatperioden kommer att gå till historien som en av de tuffare i den moderna självstyrelsens historia.

I mitt anförande kommer jag att koncentrera mig på självstyrelselagsreformen, språket och säkerhetspolitiken. Respektive ministrar kan sedan redogöra för sina sakområden.

Fokus igen har varit på självstyrelselagsrevisionen och hur vård- och landskapsreformen undergrävt självstyrelsen. Jag tror det kan vara nyttigt att ta en kort rekapitulation.

Jääskinengruppen presenterade sin rapport i slutet av mars förra året. Flera frågor fick då sin lösning, bl.a. ett reviderat förslag till ekonomiskt system. Men flera stora frågor och inte helt lättlösta kvarstod, som behörighetsområdena och i vilken ordning de skulle övertas, avräkningsgrundens nivå och hur vi fördelar de gemensamma resurserna.

Dessutom analyserades självstyrelselagens förhållande till grundlagen under slutskedet av processen bl.a. genom att justitiekanslern förhandsgranskade propositionsutkastet och delgav sina åsikter både för riksregeringen och för landskapsregeringen.

Det stod klart vid månadsskiftet september-oktober att det inte fanns tid för att slutföra totalrevisionen. Arbetet gick då, som alla vet, in för att bryta ut de ekonomiska delarna till en egen proposition, en delreform. Det handlade då om både ett moderniserat ekonomiskt system, en ökad grundfinansiering för självstyrelsen och att kunna genomföra den omfattande vård- och landskapsreformen på rikssidan med beaktande av självstyrelselagens status och bestämmelser. Resten är historia som det heter.

I januari i år såg det ut som om det inte blev någonting alls, varken en ekonomisk delreform av självstyrelselagen eller en lösning som neutraliserade vård- och landskapsreformen ur ett självstyrelseperspektiv.

Men, trots allt, den 6 februari skickades propositionen till riksdagen, den 8 februari hördes landskapsregeringen i grundlagsutskottet och därefter kom grundlagsutskottets betänkande var klart, tydligt och stärkte Åland och självstyrelsen. Grundlagsutskottets betänkande tror jag att vi kommer att ha nytta av i framtiden.

Sedan föll både vård- och landskapsreformen och riksregeringen.

Nu ligger propositionen i lagtinget för ingående behandling. Det har varit riksdagsval och det ser ut som om vi har möjlighet att få en mera Ålandsvänlig regering. Det inger ett visst hopp.

Nästa viktiga steg för oss blir att påverka det nya riksregeringsprogrammet. Här har vi formulerat ståndpunkter och haft dialog med självstyrelsepolitiska nämnden. Vi har förstås nära kontakt med riksdagsledamot Löfström och imorgon far en delegation från landskapsregeringen för att höras i Helsingfors av de nya regeringsbildarna.

Högst på agendan är att slutföra revisionen med målsättningen att den totala revisionen ska vara godkänd för första gången den 9 juni 2021. Beträffande arbetet som ska göras på hemmaplan föreslår vi att vi ska samordna arbetet med den fortsatta revisionen genom en blandad arbetsgrupp bestående av både politiker och tjänstemän.

Övriga frågor som kommer att tas upp med regeringsbildarna är naturligtvis svenska språket, revideringen av nationalspråksstrategin, sjöfarten och så två frågor som vi ser som potentiella hot för självstyrelsen; både skattegränsen och geoblockeringen.

 Svenska språket. För drygt två veckor sedan höll folktinget sin session här på Åland. I det öppningsanförande jag hade möjlighet att hålla konstaterade jag att kunskaperna i svenska vid rikets myndigheter minskar i snabb takt och att det idag finns stora brister i rikets kommunikation med Åland.

Vi befarar att det är en tidsfråga innan rikets myndigheter inte längre kommer att kunna upprätthålla kontakterna på svenska med Åland på det sätt som självstyrelselagen och internationella förpliktelser förutsätter. Det sätter oss i en mycket svår situation. Vi ser bristen på svenskspråkiga översättningar av byggbestämmelser, kollektivavtal, anvisningar och rekommendationer. Från vår horisont blir det i längden inte hållbart att ha en lagstiftning som till stora delar bygger på rikets lagstiftning ifall anslutande anvisningar inte finns på svenska.

Åland och ålänningarna blickar allt mer västerut såsom många unga finlandssvenskar gör.

Även då det gäller den språkliga situationen vid statliga myndigheter på Åland är situationen problematiskt. Personal inom statens ämbetsverk, skatteförvaltningen, gränsbevakningen, tullen, landskapsåklagarämbetet och FPA pekar på samma brister när det gäller dataprogram, register, intern skolning, kurser, cirkulär och anvisningar.

Både landskapsregeringen och lagtinget arbetar systematiskt för svenska språket och försitter inte ett tillfälle att framhålla och påpeka om det finns brister.

Jag ser ändå ett visst hopp med den riksregeringen in spe.

Vi har också haft diskussioner kring digitaliseringen och studentexamen som visat sig fungera sämre på svenska. Nyheten för någon vecka sedan att svenskspråkiga ungdomar diskrimineras på gymnasiet på grund av att läromedel och material inte finns tillgängligt på svenska är mycket bekymmersamt och kan inte accepteras.

Ur åländskt perspektiv är sjukvård på svenska synnerligen viktigt och högprioriterat område. Majoriteten av den specialistsjukvård som vi inte själva sköter köps in från riket i huvudsak från Tyks, universitetssjukhuset i Åbo. Kontakt hålls med avtalssjukhusen och diskussioner förs om konkreta förbättringsåtgärder.

En långvarig kampanj har förts och förs när det gäller att få God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica på svenska. JO har tagit upp saken och gett tydliga anvisningar att dokumenten ska översättas. Nu finns också en tidsplan.

Ytterligare får landskapsregeringen med kort varsel begäran om yttrande avseende förslag till propositioner där utkast inte finns på svenska.

Landskapsregeringen har i sitt arbete i ett flertal fall uppmärksammat omfattande diskrepans i den finsk- och svenskspråkiga versionen med socialvårdslagstiftningen. De här avvikelserna i text är allvarliga eftersom det kan orsaka skillnader i förståelse, tolkning och användning.

På söndag har vi val till Europaparlamentet. Nationalismen vinner terräng och externa krafter vill destabilisera hela Europa. Fred och frihet måste försvaras. I det sammanhanget är det viktigt att minnas att EU i grund och botten är ett fredsprojekt.

Östersjöområdet präglas fortsättningsvis av en ökad säkerhetspolitisk oro. Hybridhot handlar om ekonomiska påtryckningar, att utföra cyberattacker och påverka infrastruktur som t.ex. elförsörjning. Men även genom informationspåverkan, att sanning och lögn flyter ihop och fake news är ett ord i varje mans och kvinnas mun. Där har vi ett arbete att göra på hemmaplan.

Vi håller för närvarande på att revidera grundskolelagen och läroplanen. En viktig sak i det arbetet är att lära våra unga kritiskt tänkande och källkritik.

Sverige och Finlands försvarssamarbete är nära och intimt. Jag har förstått att försvarsminister Niinistö och försvarsminister Hultqvist träffade varandra mer än 50 gånger under den föregående mandatperioden.

Den fortsatta säkerhetspolitiska oron i östersjöområdet leder till att det finns ett intresse för Ålands demilitarisering och neutralisering. Frågan diskuteras i offentligheten med jämna mellanrum och här har det varit mycket välkommet att presidenten och statsministern har varit föredömligt tydliga och inte darrat på manschetten när det gäller Ålands status. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till lantrådet för en fördjupad redogörelse och för allt det som har hänt under ett arbetsdrygt verksamhetsår.

Jag skulle gärna höra hur lantrådet resonerar när det gäller avsikten att tillsätta den blandade arbetsgruppen. Jag som centerns gruppledare är kanske lite förvånad över att vi inte redan har den blandade arbetsgrupper bestående av både lagtingsledamöter, tjänstemän etc. som skulle ha fortsatt jobbet med att analysera utgången av den lite havererade totalrevisionen under det senaste året. Jag tycker att det är synd att vi har tappat momentum här. Jag förstår landskapsregeringen internt, men det är en helhet vi behöver här där alla lagtingsgrupper är med, som det också står att var avsikten. Hur har ni egentligen resonerat när vi inte redan har den arbetsgruppen i process?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi har gjort ett arbete på landskapsregeringens sida och skickat förfrågningar över till lagtinget. Kommer det an på landskapsregeringen så skulle jag också gärna sett att vi hade haft den här gruppen redan.

Ltl Harry Jansson, replik

Oj, då blir jag lite förvånad. Var skulle då den gruppen ha blivit på hälft? Nog är det ju landskapsregeringen som måste tillsätta den här gruppen. Det är landskapsregeringens ärende vad gäller totalrevisionen. Det är ju landskapsregeringen som tillsätter arbetsgruppen och som också väljer.

Jag uppmanar då självstyrelsepolitiska nämnden att skyndsamt se till att lagtinget agerar om det är oss det beror på att det här arbetet inte har kommit igång. Jag tycker att det är synd, som sagt var, att vi tappar momentum i den här frågan.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns flera viktiga frågor som jag önskar diskutera med självstyrelsepolitiska nämnden och den här kanske är den mest väsentliga. Men det finns flera, som sagt var. Jag har förstått att självstyrelsepolitiska nämnden sammankommer på fredag. Jag vill gärna ha klara och tydliga besked, om det bara är möjligt, från nämndens sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack lantrådet för redogörelsen.

Jag ska hålla mig till svenska språket. Lantrådet räknade upp en massa problem när det gäller svenska språket och den service som vi har rätt att få. Det är egentligen ingenting nytt utan detta är ett återkommande ärende hela tiden. Det finns problem inom statliga myndigheter, som lantrådet sade så berör det studentexamen och det berör service inom kollektivavtal med mera. Den här uppräkningen är dagsaktuell, men jag ser inte direkt någon lösning i resonemanget här hur man ska komma åt detta. Detta har vi ältat oändligt och vi står fortfarande på ruta ett när det gäller det här.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller det svenska språket och svenska språkets ställning på rikssidan så har det under väldigt många år gått bakåt såsom ltl Eklund påpekade. Det finns ingen möjlighet att på fem cent vända det här. Det handlar om att försöka vända allting tillbaka.

Landskapsregeringen sätter förhoppningar till en ny nationalspråks- strategi. I budgeten för 2019 står att vi själva behöver ta fram en språkstrategi. I alla kontakter som vi har så, väldigt, väldigt systematiskt tar vi alltid upp på svenska språket. I fredags var representanter från högsta förvaltningsdomstolen här och då tog vi också upp svenska språket.

Man blir bättre. Flera myndigheter är ganska bra på att på sin hemsida ha den första informationen till kunderna på svenska, men sedan är man dålig när man ska gå vidare, även när det gäller personal som jobbar inom t.ex. FPA och tullen.

Jag frågade också hur det ligger till med att rekrytera domare. Det går bättre, tycker man. Man sätter också väldigt stor vikt vid att man ska behärska både svenska och finska så att man har domare som behärskar båda språken.

Landskapsregeringen har också varit väldigt ihärdiga när vi upptäckte felen i socialvårdslagstiftningen. Vi har inte sparat någon möda där, vi informerade alla och vi släpper inte taget om den frågan för vi finner det helt oacceptabelt.

Jag kan inte ge några tydliga och klara svar. Det gäller ändå att fortsätta att stå på och inte förlora hoppet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Som jag sade i min förra replik så är det här ingenting nytt. Det här har pågått under många perioder där vi har sett att svenska språket har fått en sämre ställning hela tiden. Som lantrådet sade så har språkkunskaperna blivit sämre inom ministerier och överallt.

Jag tror att man borde samla hela lagtinget, kanske i en parlamentarisk grupp, och verkligen börja diskutera hur man strategiskt ska bemöta det här. Det är inte bara den här landskapsregeringen som ska belastas, utan tidigare landskapsregeringar har haft samma bekymmer. På något vis måste vi sätta ner foten någon gång. Vi konstaterar att de här problemen förekommer men sedan så stannar det upp. Jag har ingen lösning och det verkar som om lantrådet inte har någon lösning. (… taltiden slut).

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns ett förslag, som sagt var, i årets budget att titta på språket och faktiskt också titta på frågorna när det gäller näringsrätten. Det är ett mynt med två sidor.

Vi konstaterar också att om vi har affärskedjor som inte har service på svenska så borde vi också skruva till det instrumentet och vara tydliga med dem som etablerar sig på Åland. Vi kan säga till att det är svenska som gäller och ingenting annat.

Det finns ett förslag i årets budget. Vi vet att vi inte kommer att bli färdiga under den här mandatperioden, men vi skulle vilja tillsätta den arbetsgruppen så att man får jobba parlamentariskt in i nästa mandatperiod och skruva till och fundera på hur vi kan vässa vår argumentation och vässa arbetet för svenska språket.

Jag hoppas att vi kanske kan tillsätta den parlamentariska gruppen nu när lagtinget är inne i sessionen. Det ska vi göra gemensamt och det vill jag också gärna diskutera med lagtingsgrupperna och självstyrelsepolitiska nämnden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Lantrådet nämnde att man i diskussionerna i morgon i Helsingfors med regeringsbildaren kommer att ta upp ett antal frågor. Lantrådet nämnde bl.a. skattegränsen och geoblockering. Det väckte min nyfikenhet. När det gäller skattegränsen, vilken är målsättningen i de diskussionerna? När det gäller geoblockering, vilken är målsättningen och vad är det som håller på att hända där? Att bara säga skattegränsen och geoblockeringen så säger åtminstone inte mig så väldigt mycket. Jag skulle vara tacksam med en liten utveckling i de frågorna.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller skattegränsen så riskerar vi att få ett ännu mera krångligt system än det vi har idag, vilket också har diskuterats i media. Målsättningen är glasklar, vi vill att formaliteterna ska bli så enkla som möjligt och att de uppnådda förenklingar som vi har faktiskt har uppnått inte ska omintetgöras genom digitaliseringen. Så det är att absolut inte göra det ännu mer krångligt än vad det är idag eftersom det riskerar att bli på det viset. Landskapsregeringen har kontakter med rikssidan och utför ett arbete där och det är en viktig punkt som vi håller på med.

När det gäller geoblockeringen så genomför man en stor utredning på rikssidan som skulle ha varit färdig i slutet av föregående vecka, men den är ännu inte helt klar. I vågskålen där ligger Veikkaus verksamhet och man vill stoppa utländska spelaktörer. Det gäller för Åland att slå vakt om PAFs verksamhet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi har kunnat ta del av information i media om att posten på Åland kommer att ha en ny strategi. Man kommer att behöva flytta sin verksamhet till Finland. Kommer man att försöka uppnå sådana lösningar också i de diskussionerna som man kommer att ha med regeringen i Finland att den åländska på posten kunde ha kvar sin verksamhet på Åland? Det skulle ändå vara mest rimligt och bra för det åländska samhället med arbetsplatser, skattekraft osv.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Exakta detaljer om posten kan jag inte redogöra för. Jag vet att posten är ett samhällsbolag som är satt under mycket, mycket hård press. Man behöver bara göra en spaning i omvärlden och se hur det är på rikssidan och i Sverige där posten har väldigt svårt att klara sin verksamhet.

Min uppfattning är den att för att överhuvudtaget hänga med i konkurrensen och vara en attraktiv spelare på marknaden så behöver posten göra den här etableringen på rikssidan. Det betyder heller inte att man helt slår undan benen för verksamheten på Åland. Ålands post är ett åländskt bolag och ska fortsätta sin verksamhet på Åland.

Som ett stickspår kan jag notera att posten på rikssidan får stenhård kritik för att man drar undan postväsendet från glesbygden och från skärgården. Något sådant har det inte varit här för vår post. Postens verksamhet kommer att fortsätta på Åland. Posten är ett viktigt samhällsbolag. Men hela postväsendet är satt under väldigt hård press, folk skickar inte några brev och läser inte tidigare på samma vis.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det känns verkligen som jag har dragit på mig ett ganska stort antal år i den här församlingen för den här redogörelsen är min tjugofjärde redogörelse som jag är med om att behandla här i lagtinget.

Mer eller mindre har jag förstås tagit aktiv del i behandlingen genom åren, men ändå känns det som jag har deltagit ganska mycket i de självstyrelse politiska debatterna. Frågorna känns välbekanta, vi har vänt och vridit på problemen varje år och försökt att med gemensamma krafter hitta vettiga lösningar på de stora svåra frågor som vi möter.

Lantrådet var inne på att det har varit en tuff mandatperiod. Det har varit en svår mandatperiod med många stora frågor och mycket gnissel i relationerna till rikets myndigheter. Det finns säkert en massa olika orsaker, förklaringar och analyser till varför det har varit så. Men jag vill ändå understryka att det inte är så enkelt att det är bara just nu som problemen hopats sig. Vi har sett de problemen också under tidigare perioder.

För det är ju så att relationerna med Finland varit problematiska mer eller mindre hela tiden, under hela självstyrelsens tid. Svenska språket har fått vika undan för finskan i landet, ålänningar har fått allt svårare att få service och vård av finska myndigheter och inrättningar på svenska.

Vi ålänningar har under självstyrelsens tid fört en kamp för att hävda vår rätt och våra möjligheter, vi har kämpat för mer behörighet för mer inflytande både inom landet och i EU.

Så de som säger att relationerna aldrig har varit sämre har delvis rätt men också fel. Därför att tyvärr är det så att det alltid har varit lite sämre. Vi har stött på problem och motstånd, vi har fått leva med bakslag eftersom vi alltid har velat ha ut mycket mer än vi fått.

Men vi ska inte glömma att vi också gjort framsteg, tack vare stor envishet och saklig argumentation och tack vare vår förmåga att bilda allianser med vänner på finska sidan.

Under den här mandatperioden har det varit väldigt mycket diskussion om hur vi ska förbättra relationerna och kontakterna. Och visst är det viktigt och bra att bygga allianser med förhandling och dialog, men när det kommer till kritan måste vi inse att vår självstyrelselag är den största garantin för självstyrelsen. En tydlig och stark lag ger oss makt och underlag att bygga det åländska samhället. Därför är det förstås det allra viktigaste när vi pratar konstitutionella frågor att se till att vår självstyrelse står stark också i framtiden, att vi har skydd i lagen men också lagrum som ger oss möjligheter att möta nya tiders krav.

Nu samlas vi åter kring hur vi ska komma vidare med självstyrelselagsrevisionen och hur vi ska förbättra förhandlingsklimatet, hur vi ska skapa bättre relationer till ministerier och politiker.

Jag tror för min del att vi ska satsa hårt på de relationer som fungerar, göra allt vi kan för att ytterligare förstärka det positiva och inte gå i klinch med våra tydliga ovänner. Det finns inte en chans att vi kan omvända allt motstånd. Det finns ett stort motstånd som bygger på avundsjuka och okunskap, och på att alla förstås drar åt sitt håll. Det måste vi leva med och klara av att hantera.

Det är bra med breda informationskampanjer, bra med många besök till Åland i syfte att öka kunskaperna om Åland i ministerier och bland politiker. Men sist och slutligen byts människor ut och okunskapen finns kvar hos de nya som kommer in i systemet. Därför behöver vi rikta in oss på ett strukturellt arbete. Det måste till strukturer som klarar av att nya människor, med begränsade kunskaper om självstyrelsen, tillkommer och att nya tjänstemän och politiker snabbt får insikter om vad som krävs när det gäller självstyrelsepolitiska ärenden och andra för Åland viktiga politikområden.

Justitieministeriet har en nyckelroll i självstyrelsefrågor, men det räcker inte eftersom alla ministerier sköter frågor med kopplingar till Åland. Därför måste det finnas system med återkopplingar till alla ministerier. Ålandsansvariga tjänstemän inom ministerierna är viktiga kontakter och jag tror att den biten måste förstärkas och utnyttja dem ännu mera.

Just nu håller en ny majoritet i riksdagen på att bearbeta sitt regeringsprogram. Just nu är fönstret öppet för Åland att få in bra skrivningar i det kommande regeringsprogrammet. Flera viktiga Ålandsfrågor är framförda och jag hoppas och tror att de partier som bildar regering verkligen tar till sig de åländska kraven och ser till att sköta sig när det gäller självstyrelseutvecklingen, när det gäller att involvera Åland på ett bättre sätt i beredning av lagar och när det gäller tryggande av sjöfarten. 

Om regeringsprogrammet inte tar in uppbyggnad av samverkansstrukturer med självstyrelsen måste det vara en prioriterad fråga när lantrådet och landskapsregeringen håller sitt första möte med statsministern och Ålandsministern.

Svenska språkets ställning i Finland är bedrövlig. De svenskspråkiga i landet blir allt färre och de blir illa åtgångna av delar av det politiska etablissemanget. Minoriteter och nya finländare kläms åt i den populistiska retoriken. Och det betyder att också Åland kläms åt.

Det har länge nu varit uppenbart att Finland brister i sitt uppdrag att sköta självstyrelsen på svenska. Hur det ska gå till när svenskan allt mer försvinner bland tjänstemän och politiker är en riktigt svårlöst fråga, men det måste vara upp till landet Finland att lösa. Ansvaret är Finlands!

Trots det läggs det på vårt håll ner oerhört många arbetstimmar för att förbättra den språkliga situationen. Det är dags nu att placera problemen i rätt famn. Finland har fått suveränitet över ålandsöarna för att de förbundit sig att garantera vårt svenska språk. Se nu till att ta ansvaret, se till att självstyrelsen kan utvecklas på svenska! Det här är en uppmaning som vi ålänningar tydligt bör rikta till regeringsbildaren och den kommande regeringen.

Redogörelsen ska ta upp konstitutionella frågor, men den har allt mer blivit en bred redogörelse över olika externa kontakter. Det finns ett behov att redovisa allt det som görs av en landskapsregering, och det kan konstateras att det är mycket som har skett under året.

Men de rent konstitutionella ärendena förtjänar en egen debatt. I lagtinget ligger sedan tidigare ett externpolitiskt meddelande som förr var ett EU-meddelande men som idag också innefattar nordiska frågor.

Jag önskar att landskapsregeringen skulle ta ett grepp om de två dokumenten och renodla dem. Låt redogörelsen handla om konstitutionella frågor och låt et externpolitiska meddelandet redogöra för andra externa kontakter. Bara som en stilla önskan givetvis. Tack.  

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Jag kan omedelbart ta vid där vtm Eriksson hade en hälsning, en from förhoppning, att den här typen av redogörelse framöver ska präglas i ännu högre grad av konstitutionella frågor. Återigen hittar vi i berättelsen sådant som kanske inte behöver finnas just i den här typen av dokument.

Talman! Det är ett gediget arbetsår som landskapsregeringen har bakom sig och det är en gedigen berättelse.

Det jag saknar är en redogörelse för EU-platsen. Men kan säga att den försvann ur politiken. Även om lagtinget och riksdagsledamoten Löfström under fjolåret agerade för att vi skulle få den synnerligen berättigade representationen i EU-parlamentet så borde det ha funnits ett särskilt avsnitt här hur landskapsregeringen har tänkt sig gå vidare. Vi får inte ge upp.

Vi har ju de facto ett ödesval när det också gäller Ålands inflytande i parlamentet inkommande söndag. Skulle det gå riktigt illa, då är det illa ställt för Ålands inflytande i EU-parlamentet.  Det finns en förhoppning om att SFP kommer att klara ett svenskspråkigt mandat och därmed har vi en portgång in i systemet, utan den insynen så väntar dystra tider.

Talman! Det är en hel del som man kan applådera som landskapsregeringen har arbetat med under året.

Men naturligtvis kan jag inte gå vidare utan gå in på självstyrelserevisionen. Här är nog min förhoppning både till talmannen och till självstyrelsepolitiska nämnden. Är det faktiskt på lagtingets lott nu att se till att den här blandade arbetsgruppen kommer till stånd, dvs. den grupp som då gemensamt ska analysera resultatet av den så kallade totalrevisionen hittills? Det är viktigt att nämnden nu så fort som möjligt ser till att det blir en sådan arbetsgrupp. Vi behöver den här farten i arbete. Det är otroligt många detaljer. Vi har jobbat med den här frågan i många år. Tiden går och man har inte insyn i allt som man behöver för att ta hela reformens effekter och konsekvenser. Under resans gång har det kommit in en hel del synpunkter som nog är värda att tillsammans - dvs. lagtinget och landskapsregeringen – analysera, hur man motiverar det som en gång var förhoppningen om att komma vidare. Så den gruppen behövs och den behövs snabbt.

Talman! Centern välkomnar att här är nu mer tydligt sagt att det inte är givet att förslaget till ändring av det ekonomiska systemet i självstyrelselagen skulle ge oss 10 miljoner per automatik, utan att det faktiskt behövs en diskussion med finansministerns syfte att säkerställa propositionens intentioner i fråga om ekonomiskt utfall. Det är välkommet att man här medger att nu krävs det extra insatser för att verkligen få det bekräftat att vi kommer att få minst 10 miljoner om och när lagtinget ger sitt bifall till de här förändringarna i självstyrelselagen.  Det här är en viktig markering från centerns sida än en gång att det behöver komma ett tydligt besked, helst naturligtvis en riksdagslag som då har justerat avräkningsgrunden, före lagtinget ger sitt bifall till den föreslagna ändringen i självstyrelselagen.

När det gäller det som jag vill applådera så ingår naturligtvis arbete med

AT-tjänstgöringen, de svenska läkare som kommer hit och gör bastjänstgöringen vid ÅHS. Landskapsregeringen och minister Valve har gjort ett föredömligt arbete och kunnat utnyttja det politiska systemet i ett nätverk som man får om man också jobbar på nordisk nivå, dvs. man får en svensk parlamentariker som gör en insats som medför att riksdagen i Stockholm uttryckligen säger att detta systemutbyte med Åland ska fortgå.

Likadant anser jag att ministern Norberg har hanterat det föredömligt vad gäller upphovsrättsliga frågor. Jag tror att vi gemensamt kan känna en besvikelse över att vi inte är så starka när det gäller de självstyrelsepolitiska utgångspunkterna. Det upphovsrättliga arbete vi gjort gemensamt - flera av oss har suttit med i mediakommittén, ltl Ehn och ltl Eriksson från liberalerna med flera - vi är starka, vi vinner en förståelse men vi kommer inte runt de privaträttsliga aktörerna inom det kommersiella segmentet. Här finns ett arbete som måste fortsätta. Det visar att det är svårt, trots vår folkrättsliga ställning, att komma runt dagens moderna affärsjuridik. Så det är ett arbete som fortgår.

Sedan är det också värt att notera landskapsregeringens arbete med ansträngningar att åstadkomma en kyrkolagstiftning i Finland som tar i beaktande Åland särställning. Det här är ett område som har varit eftersatt sedan tidernas begynnelse. Här har landskapsregeringen agerat föredömligt. Lantrådet kommer nu på måndag den 27 maj att välkomna representanter från kyrkostyrelsen. Vi från centerns sida tackar för de ansträngningarna.

Likadant kan man berömma arbetet med att försöka få till stånd förbättringar när det gäller översättning till svenska av allt som har med medicinskt bruk att göra, men samtidigt är det ju nedslående att konstatera att även där stöter vi i problem i form av den privaträttsliga sidan. Det må vara att JK eller JO säger att det är självklart att det ska finnas på svenska, men de privaträttsliga aktörerna har en så pass stark ställning att de ändå åtminstone kan få flera års tid på sig att åstadkomma en förbättring. Nog är det ju upprörande att man inte kan få tillgång till den typen av information på svenska när det handlar om människors liv och hälsa. Det är upprörande i dagens Finland!

Sedan finns det skäl att ta upp frågan om fartygsbesöken. Vicetalmannen sade att det var den 24:e gången som hon har ägnat sig åt detta, jag tror att det är den tolfte gången jag har att göra med den självstyrelsepolitiska redogörelsen. Jag vill igen från den här talarstolen varna för att ta för givet de här 48 besöken av den finska marinen och att det är helt okej att 11 av dem också har innefattat landstigning på Åland. Alla förstår mycket väl vårt behov av ett bra samarbete med gränsbevakningen etc. Men vi bör komma ihåg att landstigning är ett avsteg från Ålandskonventionen. Den tillåter inte landstigning av marina enheter oavsett varifrån de kommer.

Det här tycker jag att nämnden på ett smidigt diplomatiskt sätt kan ta upp och konstatera att det här är någonting som har utvecklats till en praxis som jag inte till alla delar är nöjd med förstås. Landstigning kan motiveras av flera saker särskilt när det handlar om att göra insatser och ta hand om ammunition eller ha att göra med tragiska saker som att havererade eller snarare torpederade båtar och ubåtar till och med. Detta har sin förklaring. Men alla övriga landstigningar så måste man sätta ett stort frågetecken efter.

Därmed, talman, nöjer jag mig med det här och konstaterar att det är mycket i den här redogörelsen som borde kommenteras. Jag tror väl att nämnden nog har en utmaning i att hitta en modell för att hantera redogörelsen mer konkret. Tack, talman.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Det är ju förstås väldigt trevligt att intresset för EU-parlamentsplatsen lever trots vissa motgångar. Jag vill påminna om att den frågan har behandlats grundligt och också diskuterats grundligt när det externpolitiska meddelande gavs och också i självstyrelsepolitiska nämnden. Just nu och framöver är det lite vanskligt att ens veta i vilken riktning man ska gå eftersom det 14:e mandatet kunde ha tilldelats Finland i samband med Brexitprocessen. Nu är det kanske högst osannolikt att den ens kommer till Finland.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det, minister Fellman. Jag förstår svårigheten att faktiskt göra en gränsdragning på vad man väljer att ta upp här. Men det hade nog varit på plats att kanske bara med ett par meningar konstatera att arbetet med att få till stånd en åländsk parlamentsplats fortgår och att den hade hanterats särskilt. Det blir inte märkligt för den som inte har tillgång till det externpolitiska meddelandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Talman! Inledningsvis, som de två tidigare talarna, också en liten reflektion över formalia kring de här meddelandena kontra redogörelsen.

Jag tror det är bra att man igen tar en diskussion, ett övervägande om hur det ska se ut i framtiden. Ett antal år hur länge man har varit med och diskutera de här frågorna har tagits upp här. Jag behandlar denna redogörelse nu min sextonde gång. Jag noterar att vi har en förmåga att gå fram och tillbaka mellan det här. Ibland så sätter vi mera fokus på det ena och ibland på det andra. Jag tror ändå att man behöver ta sig en funderare på vad som ska finnas i vad. Jag tror också att det som är det absolut viktigaste är att det inte bara blir redogörelser eller beskrivningar av det som har varit utan att man alltid också visar på vad man tänker sig framåt. Det jag tycker att redogörelsen innehåller mycket av den här gången och jag tycker att man ska ge ett stort beröm till landskapsregeringen för det.

Fru talman! Jag instämmer i det som både finns i redogörelsen och som har sagts från de föregående talarna, dvs. att vi lämnar ett år bakom oss som har varit ett av de mera ansträngda när det gäller relationerna på axeln Helsingfors-Mariehamn. Jag tror att vi behöver en ny start vad gäller relationerna i det sammanhang när det bildas en ny regering. Nya människor dyker upp och man kan skapa nya relationer.

I det här fallet är det några viktiga saker man bör ta fasta på i fortsättningen och som vi då från vår sida kan vara med och trycka på både från lagtinget och från landskapsregeringen som vi hörde. Lantrådet ska iväg tillsammans med andra representanter från Åland till regeringsförhandlingarna och då kan det vara bra att ha med en vägkost för hur man ser på det här inne i salen också.

Det har ju visat sig att kunskap kring åländska frågor i den finska förvaltningen inte är det lättaste. Därför tror jag att det är viktigt att vi får en regering som förstår att det krävs en resursförstärkning totalt sett när det gäller att hantera de svenska frågorna. Det krävs på statsrådets kansli någon som samordnar frågorna på ett bra sätt. Det krävs genom att man fortsätter att ha en Ålandsminister. Jag för min del tror att justitieministern eller justitieministeriet kopplat till dess minister är den mest naturliga för Åland att hålla i Ålandsfrågorna därför att det är så mycket juridik det handlar om när det gäller frågorna kring den åländska självstyrelsen. Det har nästan alltid att göra med att man ska förhålla sig på ett väldigt avgörande sätt i förhållande till självstyrelselagen och att då ha det kopplat till en och samma minister tror jag att kan vara bra.

Men detta räcker inte. Precis som vtm Eriksson var inne på så krävs att kunskap och engagemang kring åländska frågor finns i samtliga ministerier. Även här tror jag det är viktigt att fortsätta med ett kunskapsprojekt nu när man går in i en ny mandatperiod på finska sidan. Man behöver se till från statsrådets och regeringens sida att man har tillräckligt med kunskaper. Jag tycker att den här landskapsregeringen som sitter nu och många före den har på ett föredömligt sätt jobbat med att faktiskt sprida kunskap genom att bjuda hit folk och genom att se till att vi har människor som nu till lagtinget kommer hit och pryar och ser hur arbetet fungerar. Samma sak har funnits med tjänstemannautbyten och träffarna med de ledande tjänstemännen i ministerierna nu. Men det här engagemanget borde också finnas från den politiska högsta ledningen i Finland, därför att de har minst lika stort ansvar för att det här ska fungera. Det hamnar ofta på att det är vi själva som måste ta ansvar för det och då är det något som har gått fel i självstyrelsesystemet i grunden tycker jag.

När det gäller allmänheten så är det lite samma sak, där är det ännu svårare projekt att få den finska allmänheten att inse att Åland har en särställning, inte för att vi ålänning är bortskämda eller på något sätt ska särbehandlas utan på grund av att det finns en historia. Även här så skulle det vara viktigt att den blivande finska regeringen tar det här på allvar och hittar sätt, gärna tillsammans med oss, där vi kan delge de erfarenheter vi har att jobba med det här och hur man kan stärka kunskapen och Ålandsbilden runt om så att vi slipper i så stor utsträckning som möjligt det negativa varje gång vi ska prata om Åland. För under de år som jag har hållit på med landskapspolitik så har det nästan alltid känts på det sättet att man åker till Helsingfors från Åland när man har problem och vi ska hela tiden bemöta de negativa kommentarerna. Vi borde hamna i ett annat läge där vi också kan utnyttja det positiva.

När det gäller att få till stånd den här nystarten på relationerna så tror jag också att riksdagen och relationen till lagtinget har en viktig roll i det sammanhanget. Jag lyfte för min del i debatten om det externpolitiska programmet att jag tror på att det nuvarande Ålandskontoret borde, åtminstone till delar och kanske fullt ut också, flytta in i riksdagen. Det här skulle kopplas till det arbete som bl.a. talmannen har gjort nu med att skapa ett Ålandsrum i riksdagen med modell från Danmark och hur de sköter Färöarna och Grönland. Jag tror att det finns en poäng med att få in Ålandskontoret till riksdagen. Då finns det ytterligare någon som är där och lyfter fram de åländska frågorna. Men framförallt, vi får ytterligare en kontaktperson in som har rätten att röra sig, rätten att ta emot människor och kan göra att vi har lättare att få till stånd naturliga möten mellan åländska och finländska beslutsfattare på ett bra sätt. Därför tror jag att man bör fundera väldigt starkt på det nu när man kommer in i en ny mandatperiod. För det här är sådant som kan lösas med ganska enkla medel.

Språket har diskuterats en hel del här idag och tar också upp en stor del av redogörelsen. Det att man stöttar riksregeringen med att jobba med en ny nationalspråksstrategi är viktigt. Men som någon annan nämnde här tidigare, jag tror att det var ltl Harry Jansson och också vtm Eriksson, så är faktiskt ansvaret för de här frågorna riksregeringens, att se till att Finland klarar av att leva upp till ett tvåspråkigt land. För de problem vi har med det finska språket är ju inte bara ett problem mellan Åland och Finland. Det är lika mycket, och kanske i ännu större grad, ett problem att Finland är ett tvåspråkigt land. Man lever alltså inte upp till den lag som man själv har satt och som man accepterar. För mig är det här med att följa lagar ganska viktigt. Gör man inte det så måste man ta sig en funderare på vad man egentligen sysslar med. Jag vet att det här kanske är att stå och sparka på en fråga som i många fall känns helt omöjlig att göra någonting åt, men jag tror inte att vi kan ge upp, för i det skedet när vi ger upp så då kommer vi att tappa allt vad gäller den här frågan.

Vill man se det positiva så har vi gjort framsteg t.ex. God medicinsk praxis farm och Pharmaca Fennica och ett antal andra bitar, men det är små, små steg och det har tagit väldigt lång tid. Skulle det vara på det sättet att det här var något som skedde relativt snabbt och på många fronter, men vi har ju också många andra områden. På mäklarsidan har vi behov av ett regelverk på svenska, vi har behov inom revisionsväsendet osv. Vi kan göra den här listan oändligt lång, men det bygger hela tiden på att det är vi som ska vara de drivande i det här sammanhanget och det tycker jag blir lite problematiskt.

Jag ska återkomma till hur jag ser på alternativen om det här inte börjar göra någon skillnad.

Reformeringen av självstyrelsesystemet är bra beskrivet. Vi vet alla hur det har varit. Vi har diskuterat det vid åtskilliga tillfällen här i lagtinget. Det är också bra att en arbetsgrupp tillsätts nu, en arbetsgrupp mellan parterna här och tjänstemän så att vi faktiskt får ta de här frågorna framåt.

Men jag vill också på nytt lyfta det jag sade i diskussionen kring det externpolitiska meddelandet. Om vi inte lyckas med det här nu, då måste vi också ha beredskap från de åländska partierna att börja titta närmare på vilka de långsiktiga alternativen är.

För min del så ser jag tankegångarna kring att diskutera en så kallad Ålandsunion mellan Finland, Åland och Sverige som ett absolut alternativ i det sammanhanget. Men, jag vill vara tydlig, mycket tydlig, det är alltså i det läget när vi går helt på grund i att utveckla det som jag tycker att är det bästa, det vill säga att få en utvecklad självstyrelse som ger oss de instrument vi behöver.

Till sist, fru talman, några korta ord kring säkerhetsläget. Det är trevligt att se att man har gått vidare med det som var kontaktgruppen vid utrikesministeriet till att det också nu finns en samarbetsgrupp med försvarsministeriet. Det är förbaskat bra - ursäkta kraftuttryck - att använda sig av den här typen av diskussionsforum där man kan lyfta svåra frågor och lösa dem på plats. Detta försökte man sig på redan under slutet av 80-talet och början på 90-talet när man hade stora bekymmer med landstigningar och besök av marinen. Med tanke på det som ltl Jansson var inne på nu och att vi ser att besöken på nytt nu har ökat och med tanke på att vi har etablerade relationer både direkt från lagtinget till marinens kommendör men också den nybildade gruppen så bör man diskutera de här sakerna. För det var just i ett sådant sammanhang som man löste de här frågorna i slutet av 80-talet och i början på 90-talet när de var som hetast förra gången.

Oljeskyddet, jag tycker att man nu ser att vi har goda möjligheter att skapa ett gott samarbete. Vi har ett eget ansvar för det här, det är helt tydligt med självstyrelselagen, men vi vet också att blir det större utsläpp så står vi oss ganska tunna mot det och behöver samarbeta. Det finns skrivningar om det. Man ser att man har ett ansvar från finskt håll för att vara med och hjälpa till. Man har konstaterat att demilitariseringen finns vilket gör att det finns vissa bekymmer med hur man använder sig av en del av den utrustning som finns eftersom den bemannas och sköts av försvarsmakten, marinen. Men man ser  ändå att man har det här tvånget att hjälpa oss och det tycker jag att är bra. Jag tror dessutom att förutsättningarna för att få det här att fungera på ett bra sätt- när gränsbevakningen nu tar över ledningen - är ännu bättre. Därför att de har en vana med att jobba med frågor som berör Åland redan idag och de är välmedvetna om de bestämmelser som finns kring demilitariseringen.

Talman! När det gäller Ålandsexemplet så hoppas jag att vi tar tillfället i akt att tillsammans med Finland, gärna via kontaktgruppen, hittar ett lämpligt sätt att i samband med 100-årsjubileet och faktiskt ha Ålandsexemplet med som ett bärande tema när vi ska fira Ålands 100 år. Det är en så väsentlig del i den identitet som vi har byggt upp kring självstyrelsen, så därför hoppas jag att man tar tillfället i akt och använder sig av det här också. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack ltl Ehn. Det var insiktsfullt som vanligt från ledamotens sida.

När det gäller relationen till Finland så har det varit en exceptionell period. Det gläder mig att höra att ledamoten också har kommit till samma slutsats som undertecknad, att vi måste börja se om vårt hus. Men jag tror väl att vi kommer ganska snabbt att få besked från Helsingfors, efter regeringsförhandlingarna och en ny regeringssammansättning, om det finns en förutsättning för dagens självstyrelse att finnas kvar inom republiken Finlands hägn som tidigare riksdagsledamot Roger Jansson frågade 2005. Vi får svaret ganska fort.

Men oavsett så tycker jag att nog kan man ju ändå titta av rent intresse på de alternativ som vi har till buds och där finns en Ålandsunion som också har nämnts som ett alternativ. Jag tror att det är bra för alla att känna till vilket handlingsutrymme och möjligheter Åland har inför framtiden.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Att vi har kunskaper kring hur vi kan gå till väga framåt är alltid en styrka för oss. Men man ska inte heller - det var därför jag var så tydlig när jag också lyfte fram det här - bli otydlig i förhållande till den man förhandlar emot. Vår önskan är att utveckla självstyrelsen, vilket jag har uppfattat att ha varit den gemensamma önskan från den här salen under de senaste åtta åren kanske. Det är en beprövad väg, vi ser att det finns andra exempel runt omkring oss där man har lyckats med att utveckla självstyrelsen och det skulle ge oss den största tryggheten här på Åland också.

Därmed inte sagt att man, precis som ltl Harry Jansson sade, kan skaffa sig kunskaper om just de här alternativen. Jag tror också i det sammanhanget att man måste visa till den man förhandlar med att vi inte är fast i ett system. Det finns också andra alternativ om det är så att man inte kan leva upp till ett man har lovat 1921.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor är alltid en intressant läsning. Vi har visserligen i lagtinget och i nämnden varit informerande under årets lopp om de väsentliga händelserna och dessa är ju såklart reformeringen av självstyrelsesystemet. Här har vi fortfarande några knäckfrågor att lösa efter Niilo Jääskeläinen gruppens arbete.

 Vi socialdemokrater ser SDP, vårt systerparti i Finland, är en viktig garant för respekt för autonomi, minoriteter och svenska språkets ställning. SDP är nu största parti i Finland och är regeringsbildare. Vi hoppas därmed att stabilitet och trygghet kan återinföras i relationerna mellan Finland och Åland.

Vi hoppas att Åland nu kan skötas som en fråga utanför den vanliga rikspolitiken. Att statsministerns kansli blir en viktig instans för kunskap om självstyrelsen, och en ingång för alla Ålandsfrågor och att processen med den nya självstyrelselagen nu förs i mål.

Det är viktigt att det finns bra skrivningar om Åland i nästa regeringsprogram.

Jag vill ta mig plats här i debatten att lyfta fram några tankar till förhandlarna som åker iväg imorgon till Ständerhuset. Vi socialdemokrater hoppas att åtminstone dessa frågor kunde belysas:

Relationerna till Åland ska utvecklas och förbättras. Åland är Europas största autonomi och firar sitt 100-årsjubileum 2022, vilket bör uppmärksammas på ett bra sätt från finländskt håll. Varför inte slutföra självstyrelselagen som ett slutfört projekt och ge det till riksdagen?

Vi behöver fortsätta reformeringen av självstyrelsesystemet och diskutera ett bra avtal om en ökning av basfinansieringen och att den följs åt.

Arbetet med nationalspråksstrategin och två nationalspråk måste återupptas. Vi måste sätta större fokus på att lagstiftningen på svenska är korrekt, annars leder det till betydande rättsosäkerhet både på Åland och för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.

När Finland är ordförandeland i den Europeiska unionen samt i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet hoppas vi att Åland kunde inkluderas i arbetet enligt samma princip som Danmark involverar sina självstyrda områden Grönland och Färöarna.

Ålands möjligheter att delta i beredningen av EU-ärenden borde uppmärksammas och förbättras.

Åland borde också beredas möjlighet att, på samma sätt som Åland har en person stationerad vid den finländska representationen i Bryssel, ha en representant vid den finländska ambassaden i Stockholm. På det sättet kan nätverk byggas både mellan Finland och Åland, och mellan aktörer i Sverige och Åland.

Som lantrådet sade så är det väldigt viktigt att sjöfartsstödet bibehålls.

Vi borde också stärka handelsfrågorna stärks inte bara gällande frakten utan även möjligheten till export. Det är viktigt att Finland fortfarande tillåter skattefri försäljning till Åland. Det har som vi alla vet stor ekonomisk betydelse för Åland och Finlands export.

Det handlar om att goda relationer mellan landskapet och riksmyndigheterna är en förutsättning för att självstyrelsesystemet ska fungera på ett tillfredsställande sätt.

Det gäller att ihålligt fortsätta arbetet med att aktivt förbättra kontakterna med våra partisystrar och -bröder men också med riksmyndigheterna i syfte att skapa goda och välfungerande relationer samt öka kunskapen om Åland vid ministerierna. Kontaktgruppen med utrikesministeriet och försvarsministeriet är i det här sammanhanget viktiga. Utöver de formella kontakterna och kontakterna på tjänstemannanivå att vi tillsammans arbetar med att bygga upp informella kontakter på den politiska nivån.

Det här är centralt, det handlar om relationer och efter varje val så byts människor ut. Människor får nya jobb och då börjar man på ruta ett. Man ska värna om det arbetet som har gjorts och föra vidare det nätverk man har.

Slutligen, fru talman, hållbarhetsfrågan är allas och tillsammans måste vi lyfta frågorna högt upp på agendan, vilket vi gjort tidigare under året.

Förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland och visionen för Åland, Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar, har utvecklats till en plattform för fördjupade relationer mellan självstyrelsen och länderna i Norden och övriga länder i Östersjöområdet. Alla kan blomstra-berättelsen väcker intresse och verkar som en dörröppnare. Vi är ett unikt exempel än en gång! Inte bara fredens öar utan nu också ett blomstrande bärkraftigt samhälle. Detta arbete måste fortgå. Vi måste göra allt för att eftersträva ett hållbart samhälle 2051, så att vi här på Åland fortsättningsvis ska vara en föregångare.

Ålands självstyrelse är i grunden ett språkskydd för det enspråkigt svenska Åland. Finland är bundet genom internationell rätt i fråga om Ålands särställning. Därmed är frågan om hur tillgången på svenskspråkiga heltäckande bestämmelser kan tryggas inom såväl landskapets som rikets behörighetsområden även av internationellt intresse. För att Ålands språkliga skydd ska anses fungera måste det vara möjligt att kunna verka med enbart kunskaper i svenska även i statlig tjänst på Åland. Det här togs upp flera gånger under folktingets session i Mariehamn i maj. Man ansåg både från vår sida men också parlamentariker från folktinget att Åland är den sista utposten. Vi är det sista försvaret och stödet för svenskan. Vi får inte och ska inte underskatta Ålands roll i att bibehålla Finland tvåspråkigt.

Jag ser fram emot en god diskussion i självstyrelsepolitiska nämnden med mina kolleger och hoppas på konstruktiva diskussioner. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det var ett väl analyserat anförande som ltl Kemetter höll. Jag håller med om en hel del av det som sades.

Jag konstaterar att det som har visat sig under den senaste tiden, under den senaste mandatperioden och kanske egentligen också tidigare om vi är ärliga, är att visserligen är det viktigt med kontakter till enskilda partier och till enskilda personer i partierna, men i slutändan är det kunskaper i ministerierna, särskilt finansministeriet, som är oerhört viktiga. Visserligen har bl.a. SDP och SFP många gånger varit goda samarbetspartners när det gäller åländska frågor. Men vi vet också att vi inte alltid kan lita fullständigt på det. Vi har exempel på när det går fel och där man behöver det här kunskapslyftet som jag pratade om. Vi vet att den åländska EU-parlamentarikerplatsen inte stöddes av något annat parti än SFP. Vi har även slopandet av den obligatoriska svenskan i studentexamen (… taltiden slut). 

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Slopandet av studentsvenskan var ju faktiskt väldigt tråkigt och där satt både socialdemokrater och SFP i samma regering som tog det beslutet.

När man har ett parlamentariskt system och man diskuterar så hamnar man ibland att ta beslut som man inte alls är bekväm med. Jag tror att i det här fallet var det säkert många parlamentariker som i backspegeln insåg att det var ett dåligt beslut. Det beslutet togs också med en kläm där det skulle utvärderas. Jag hoppas att man kan återuppta den diskussionen.

Det togs i alla fall upp på folktinget att SFP tillsammans kollegorna i socialdemokraterna skulle göra en utvärdering. Kanske man på nytt behöver se vilka konsekvenser det har fått och om det är en stor orsak till att tjänstemännen inte längre talar svenska. På det sättet skulle man försöka få svenskan tillbaka. Det är ju en gemensam insats som vi från folktinget tillsammans med ålänningarna ska försöka arbeta för.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Om jag inte missminner mig så var det precis såsom ltl Kemetter sade. Det var en socialdemokratisk minister som lade förslaget i en regering som också SFP var med i. Men om jag inte missminner mig nu så röstade faktiskt också SFP emot det här den gången, för precis i slutet av mandatperioden så tilläts det att man kunde rösta.

Jag ville visa med detta att jag tror på bygget av kontakter som socialdemokraterna här har varit duktiga på. Men jag tycker också att vi ska vara ärliga och beskriva att centern också har många kontakter med sitt systerparti under många år. Vi från moderat sida har mycket kontinuerligt kontakt med samlingspartiet. Det är viktigt att vi hela tiden ser till att vi har nyttiga kontakter på bästa möjliga sätt, men samtidigt aldrig glömmer att det som är det absolut viktigaste är kunskapslyftet och att vi ser till att det finns resurser i förvaltningen för det är de som (… taltiden slut).

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Johan Ehn. Kontakter i all ära, men alla är vi ändå där och pratar för Ålands bästa oberoende vem vi talar med. Det är vårt uppdrag att se till att vi värnar de åländska frågorna, ett kunskapshöjande av Åland och det är därför vi är där.

Ett exempel på nätverk, ni känner till att vi har haft en väldigt nära relation med tidigare riksdagsledamot Maarit Felt-Ranta som nu ersätts av Johan och därmed så kommer vi att skapa en ny relation med honom för att han har det nätverk som hon tidigare hade. Det är så som man måste försöka arbeta framåt för alla.

Det nya som jag tyckte att jag lyfte fram i mitt anförande är att det inte bara handlar om politiska kontakter, utan politikerna kommer och går men tjänstemännen består. Det är nätverken kring tjänstemännen som vi ytterligare borde stärka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Man är så självstyrd som man gör sig, brukar det heta och det ligger mycket i det uttrycket. Jag tycker att vi ska ta det med oss i den här debatten när vi funderar på självstyrelsepolitiska frågor.

Lantrådet inledde med att beskriva det här som den tuffaste mandatperioden i självstyrelsens moderna historia, något i stil med det eller i varje fall kontentan av det.

Men frågan som jag tycker att vi ska ställa oss är, ser det ut att bli bättre framöver, lär det bli lättare framöver om det här nu som vi har bakom oss är den tuffaste mandatperioden i självstyrelsens moderna historia? Jag tycker att den frågan inte så väldigt lätt att besvara på ett entydigt sätt. Men vi kan väl helt klart konstatera att vi har väldigt stora utmaningar framför oss på ett strukturellt plan.

Vi från Ålands Framtid har ju länge varit kritiska till självstyrelsen så som den ser ut idag och har sett ut sedan 1993 när den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft. Vi ser att självstyrelselagen inte klarar de språkliga utmaningar som vi ser framför oss och som växer. Vi ser att självstyrelselagen inte klarar att leva upp till det syfte som den är avsedd för, att garantera ålänningarna sitt svenska språk och våra lokala sedvänjor. Då är det förstås naturligt att ställa sig frågan; hur löser vi det?

Jag tycker att den här redogörelsen präglas väldigt mycket av att vi ser problem i Finland, vi ser problem österut. Men man tittar också väldigt mycket bara på lösningarna österut. Man tänker inte riktigt självstyrt och självständigt och funderar på om det finns det andra sätt att lösa de här utmaningarna än att bara stirra österut och fokusera på de problem som blir allt fler och fler. Kan vi söka lösningar också på annat håll? Kan vi söka lösningar med hjälp av utvecklade kontakter till Sverige, till Norden och till Europa i övrigt eller genom att göra mera själva när Finland fallerar och inte lever upp till sitt ansvar?

Jag tror att det är just det vi behöver göra om vi ska vara självstyrda på riktigt. Att vara så självstyrda som vi gör oss och att inte förvänta oss att Finland ska lösa de här problemen, även om det är deras ansvar enligt självstyrelselagen och enligt självstyrelsesystemet.

Istället för att vänta på att lösningar ska komma österifrån kan vi faktiskt fundera på alla möjligheter vi har här på Åland som vi själva kan ta till, om vi bara vågar tänka i lite bredare perspektiv.

Från Ålands Framtid skulle vi vilja se en landhöjning där Åland går från att idag vara ett landskap, som lyder under Finland, till att definiera oss själva som ett eget land, precis som man naturligt gör på Färöarna och Grönland. Då kan man förstås ställa sig frågan; hur kan man då vara ett eget land utan att vara en egen självständig stat? Det kan man givetvis om man bara tittar på Färöarna och Grönland. Det handlar snarare om en kulturell och geografisk definition och ett sätt att betrakta sig själv som är lite främmande för Åland i dagsläget, men som skulle lägga grunden för ett helt annat synsätt på självstyrelsen och på de strukturer och lagar där vi hela tiden stöter på så mycket problem.

Om vi skulle definiera Åland utifrån oss själva på våra egna ben istället för att alltid definiera Åland utifrån självstyrelselagen, vårt förhållande till Finland och hur kontakterna till Finland ser ut och istället fråga oss hur Åland mår och vad vi kan göra för Åland.

För tittar vi på redogörelsen och vad man skriver om det svenska språket, som ändå är den största frågan som genomsyrar merparten av de problem som finns uppräknade i redogörelsen, så skriver man om sjukvård på svenska t.ex. att merparten av all specialistsjukvård så remitterar vi till Finland. När det inte fungerar så reklamerar ÅHS de här fallen och så hoppas vi att det ska lösa sig framöver. Samtidigt ser vi att vi har mycket språkproblem, vården fungerar inte på svenska.

Men varför tänker vi inte fritt själva istället och förhandlar med Sverige och försöker få till en lösning där vi kan remittera all specialistsjukvård till Sverige? Vi skulle se vad det kan göra till exempel för att utveckla samarbetet västerut. Vi har möjligheten om vi själva vill och om vi själva sätter ett värde på svenskspråkig sjukvård och svenskspråkig sjukvård på lång sikt. Men då måste vi också våga tänka utanför de rådande nuvarande strukturerna.  Då gör vi oss fria, i varje fall mera fria från den förfinskning som pågår österut istället för att fortsätta knytas fast i de strukturerna.

Samma gäller språkliga brister i lagstiftningen på socialvårdens område som diskuteras på ett bra sätt i den här redogörelsen. Man har alltså konstaterat att lagstiftningen på svenska inte överensstämmer med den lagstiftning som tillämpas i sin finskspråkiga ordalydelse. Vi har fått svaret att det är den finskspråkiga ordalydelsen som gäller. Alltså man kan inte som svenskspråkig medborgare förlita sig på den lagstiftning som tillämpas på de här områdena varken i Svenskfinland eller på Åland och det ska vi leva med och acceptera. Nej, det ska vi självklart inte göra utan vi ska överta behörighet på de här områdena där vi ser att Finland inte klarar av att leva upp till sitt ansvar. Det vore den naturliga slutsatsen av det här, att gå vidare och se till att bygga egna strukturer som vi kan upprätthålla och underhålla själv. Men om det skriver landskapsregeringen inte mycket om i den här redogörelsen. Man sätter fingret på problemet, men man förväntar sig att lösningen ska komma österifrån. Vi vet ju att de förhoppningarna blir allt mer naiva med de språkproblem som tornar upp sig och den nonchalans som ofta visats gentemot Åland och svenska språket.

Vad gäller Språkrådet så håller man regelbundna möten och protokollen finns öppna för vem som helst att läsa. Där tycker jag att landskapsregeringen missar att ta med en viktig del av språkrådets konklusioner från för sina möten i den här redogörelsen, nämligen att man borde systematisera de klagomål och de ärenden som initierats av JK och JO. Vi skulle egentligen samla alla språkproblem som vi upplever på Åland så att vi får svart på vitt att här tillämpar man inte språklagstiftningen på rätt sätt i Finland. Det skulle vara att mera självständigt börja fundera på hur vi kan gå vidare med det här underlaget som vi skapar om vi faktiskt kunde få en ordentlig sammanställning av de språkliga bristerna i Finland för att t.ex. kunna vända oss internationellt och kritisera Finland och sätta press på Finland från ett annat håll, alternativt för att visa gentemot Sverige att här behöver vi ett utvecklat samarbete.

Med samma tankesätt, om vi ska vara självstyrda och tänka själva, så borde vi inte förlita oss på en finsk nationalspråksstrategi. Vi borde snarare ha en egen språkstrategi här på Åland, vilket har diskuterats. Men den finländska nationalspråkstrategin kommer alltid först, den skrevs en gång men förverkligades aldrig. Nu hoppas vi igen på att en ny strategi ska komma och rädda det svenska språket på Åland. Det är vi på Åland som måste rädda det svenska språket om någon ska göra det. Man kommer inte att göra det från Helsingfors.

På samma sätt så borde vi kanske fundera på om vi verkligen ska sätta så mycket krut på att odla kontakterna österut till finska politiker och beslutsfattare. Borde vi inte snarare odla kontakterna till Norden, Sverige och Europa för att se till att vi kan skapa strukturer som kanske går steget längre och som är bättre och mer utvecklade än i Finland? Jag vill med detta inte att vi ska klippa banden till Finland eller försämra relationerna på något sätt. Det är klart att vi ska ta sikte på goda relationer, men vi lägger väldigt mycket krut och energi på att försöka reparera de här dåliga relationerna. Frågan är vilken nytta det ger jämfört med att söka alternativa lösningar. En sådan diskussion borde vi föra i mycket större utsträckning.

På samma sätt problematiserar landskapsregeringen att man nu går in för ett nytt studieprestationsregister i Finland som heter Koski. Man tycker det är lite problematiskt att Åland inte ingår i det här registret eftersom det blir svårigheter med betyg som ska skickas till finska högskolor när man ansöker osv. Men varför ska vi in i ett finskt register som vi vet att ofta tampas med språkproblem? Varför bygger vi inte ett eget register och ser till att det är kompatibelt både österut och västerut så att vi kanske kan uppnå samma smidiga lösning gentemot Sverige, istället för att hoppas på att finska politiker ska göra det här? Vi måste tänka mera självständigt.

Självstyrelsepolitik måste få kosta om man tar språket på allvar. Men jag vet att det finns många som prioriterar annorlunda. Men i Åland Framtid så är det vår bestämda uppfattning att det är det som vi har självstyrelsen till, det är självstyrelsens främsta syfte och det måste vi se till att uppfylla.

Sammanfattningsvis, fru talman, vi behöver höja Åland från att vara ett landskap till att bli ett land, och ledning får vi redan från vårt eget namn nämligen Å-land. Vi ska vara ett land, inte ett litet landskap i Finland. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var ett intressant anförande. Det är lite roligt att vi Visit Åland nu också går ut med Ååå-land, det nya varumärket för våra ambassadörer, så jag hoppas att ltl Axel Jonsson tar det med sig när han ofta visiterar Sverige.

Jag lyfte faktiskt fram i mitt anförande lite liknande tankar kring det som ledamoten lyfte fram, att man faktiskt skulle ha en person stationerad vid den finländska representationen i Bryssel. Jag pratade om att vi också skulle vara i ambassaden i Stockholm. Hur ser Ålands Framtid på det?  

Ltl Axel Jonsson, replik

Utgångspunkten är att vi ska ha en egen representation, att vi ska tänka själva och vara självstyrda. Sedan om det kan bidra på något till att vi skaffar oss kunskap och eget kunnande att ha egna beskickningar - vi behöver kompetens på det området - om det kan bidra på något sätt i den riktningen så kan det kanske vara intressant.

Men målet måste ju vara att vi ska ha en egen självständig utrikespolitik så att vi kan sköta våra angelägenheter med Sverige utan att behöva blanda in Finland när vi behöver samarbeta i EU-beredningen eller annat som diskuterades här i debatten.

Jag ser primärt att vi ska se till att skapa en god grund och våga stå på egna ben och inte inordna oss i de finländska ambassaderna runt omkring.

Givetvis ska vi ha goda kontakter och använda de kontakterna, men vi måste visa att Åland är en enhet i sig och inte bara ett litet landskap i Finland.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för det klargörandet. Jag tycker att det skulle vara viktigt när nu Finland är ordförandelandet i Europeiska unionen att vi på något sätt också skulle lyftas fram som ett eget område, precis som man lyfter fram Färöarna och Grönland och att man involverar oss på samma sätt. Det är någonting som jag hoppas att den här nya regeringen i riket förstår att är viktigt. Hur ser Åland Framtid på det? På vilket sätt kunde man ytterligare lyfta fram det annat än att bara säga det här? Det gäller ju att göra någon form av handling för att få saker och ting att hända.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart. I utrikespolitiken handlar det om att agera under åländsk flagg med Åland som sammanhang och att där dra en tydlig linje. Så att inte Finlands regering säger okej, vi kan ordna ett möte på Åland och så sätter man upp finska flaggor och så ser det ut för omvärlden som om man befinner sig någonstans i den finländska skärgården. Man måste låta Åland vara med och stå värd för mötena, vara med och sätta agendan och göra det gemensamt med Finland, men tydligt att det är två jämlika enheter; landet Finland och landet Åland inom ramen för den finska staten som arrangerar ett sådant möte. Då agerar man självständigt och då kan man också visa en sådan signal gentemot omvärlden. Men vi är alltför duktiga på att bli glada när någon vill komma till Åland och arrangera möten och så blir det lätt under finsk flagg och Åland försvinner lite i skymundan. Det är synd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till självstyrelsepolitiska nämnden omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Remiss

4        Ny narkotikapolitik

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2018-2019

Ärendet avförs och tas upp till behandling vid plenum den 3 juni.

Remiss

5        Bristande djurskydd

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 6/2018-2019

Ärendet avförs och tas upp till behandling vid plenum den 3 juni.

Föredras

6        Kraven på kompensationsåtgärder för svenskutbildade lärare

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 3/2018-2019

Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger minister sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter.

Svaret ges av minister Tony Asumaa. Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Min skriftliga fråga som jag ställde den 16 april i år lyder: Vad innebär tjänstemannabeslutet från 27 mars 2019 konkret för lärare med svensk grundlärarexamen som rekryteras till den åländska grundskolan?

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Det enkla svaret är i princip ingenting. Det betyder att vi fortsätter med det gamla systemet som tidigare har tillämpats där då landskapsregeringen och kommunerna kan kräva kompletteringar om det behövs för att kunna anställa personal inom utbildningssektorn som innehar en utländsk examen, t.ex. lärarexamen då som är ett reglerat yrke.  

Vi försökte göra reglerna tydliga men det är nu tillsvidare uppskjutet så beslutet är i princip ingenting.

Ltl Harry Jansson

Tack minister Asumaa. Ett välkommet besked, eftersom det går ju inte riktigt att tolka det automatiskt, utan bakomliggande kunskaper om systemen, och förstå att ingenting förändras.

Ministerns slutsatser är att allting fortgår som tidigare i väntan på att det kommer någon form av besked om anpassningsperiod och lämplighetsprov i så fall också för klasslärare som utbildar sig i Sverige.

Jag vill också passa på att tacka för att ministern agerade efter den kritik som bl.a. undertecknad riktade mot beslutet från den 15 januari i år som ju var rätt så kraftigt övermaga i förhållande till de intentioner som jag i alla fall uppfattat att utbildningsminister Asumaa hade när det gällde möjligheter för åländska ungdomar och andra som utbildar sig till lärare på den svenska sidan att söka sig hemåt och få en roll inom det åländska skolsystemet.

När det då gäller kommande grundskolelagen, kan vi i samband med den få att det är lagtinget som tar ställning till hur den här behörighetsfrågan ska regleras?

 Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Kanske jag också var lite förutseende gällande den här frågan och jag har också ett svar här.

Om man frågar så här; kan man ändra i förordningen så att vi får tjänster för årskurs F-3 och 4-6? Svaret är ja. Landskapsregeringen kan ändra behörighetsvillkoren, men det medför konsekvenser för då erkänns lärarna antingen bara för årskurs F-3 eller för 4-6. Då kan man inte få tillgång till kompensationsåtgärderna i efterhand för att bli fullt kompetent över hela spannet i årskurs 1-6.  Skulle vi ha klasslärartjänster från F-3 och 4-6 så skulle det här problemet egentligen vara löst mycket enklare. Men Åland är litet och man vill ju gärna att alla ska kunna undervisa i alla klasser. Det är förståeligt, också ekonomiskt.

Jag har också frågat skoldirektörer och andra och det är helt tydligt att alla tjänster som inrättas - det handlar om fasta tjänster - så inrättas i årskurserna 1-6. Enligt skoldirektörerna så vill de ogärna att man begränsar det till F-3 och 4-6, det är deras svar.

Men svaret på frågan är ja.

Ltl Harry Jansson

Jag välkomnar också det beskedet. Det ger ju då lagtinget möjlighet att pröva om det är ändamålsenligt.

Den bild man får när man pratar med den aktiva åländska skolvärlden idag är ju då att systemet med behörighet för 1-6 är gammalmodigt, och att det enbart i verkligt små skolor som det är aktuellt att faktiskt ha 1-6. Vilken lärare i modern tid vill följa samma elever under hela sex år med tanke på de utmaningar och förändringar som finns och där byte av elever kan vara bra för alla parter?  Jag tror att det här är en viktig diskussion vi har att föra och vi får ta ställning till det.

När det gäller just den här behörighetsfrågan så det som vi har stött på i samband med remissen så är väl att det är viktigt att landskapsregeringen ser till att det är reglerat i lag nu då, i och med att vi har stött på patrull vad gäller om förordningsfullmakter är tillräckligt också under den här mandatperioden. Vi måste komma ihåg att om vi reglerar med någon form av rättigheter och skyldigheter så måste det finnas i lag. Det är viktigt att ministern tar det med sig inför slutspurten med den nya grundskolelagen som jag förstår att vi har att vänta inom de kommande veckorna.

Minister Tony Asumaa

Vad gäller system med 1-6 eller F-3 och 4-6 kan jag hålla med om att 1-6 har varit en stabil utbildningsform och den är erkänt god enligt Pisa resultat och annat. Det svenska systemet är mer ostabilt, det ändras lite nu som då och det här problemet med F-3 och 4-6 uppstod förstås 2011, vilket inte var tidigare. Man vet ju förstås inte heller när Sverige kommer att ändra på nytt. Finland kan givetvis också ända. Så normalt med Ålands gymnasium så vad gäller behörigheten så har vi reglerat i förordning, ifall systemen ändras så kan vi snabbt också anpassa oss till de systemen och ge den behörighet som krävs. Sätter vi det i en lag så blir systemet lite trögare. Men givetvis ska vi överväga det.

Vilken modell som är den bästa vad gäller lärarutbildning är jag inte karl att säga utan det får framtiden utvisa. Det kan hända att det svenska systemet är det mest moderna just nu, det är fullt möjligt att det är så.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

7        Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid nästa plenum den 22 maj 2019.

8        Stöd till kommunernas it-samordning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid nästa plenum den 22 maj 2019.

9        En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Anslutningsmotion AM 2/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid nästa plenum den 22 maj 2019.

10      Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 27 maj 2019.

11      Förslag till första tilläggsbudget för år 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 21/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2018-2019

Budgetmotioner BM 68-70/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid nästa plenum den 22 maj 2019.

12      Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid ett senare plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls tisdagen den 22 maj 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil