Plenum den 22 september 2010 kl. xx II

Ljudinspelningen saknas.

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 22 september 2010 kl. 16.45

 

Plenum börjar. 1

Andra behandling. 1

1   Energieffektivitetstjänster på energimarknaden

Näringsutskottets betänkande (Nu 5/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)

Första behandling. 1

2   Godkännande av ändring av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter

Lagutskottets betänkande (LU 37/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 18/2009-2010)

Första behandling. 3

3   Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)

Första behandling. 6

4   Utsläppsrätter för luftfart

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)

För kännedom... 6

5   Jäv i fråga om golfbana

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 14/2009-2010)

Plenum slutar. 6

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller Roger Slotte på grund av deltagande i postens styrelsearbete. Godkännes.

Andra behandling

1      Energieffektivitetstjänster på energimarknaden

Näringsutskottets betänkande (Nu 5/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar. Det i landskapsregeringens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med näringsutskottets förslag.

Lagförslaget är bifallet. Ärendets andra behandling är avslutad.

Första behandling

2      Godkännande av ändring av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter

Lagutskottets betänkande (LU 37/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 18/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet. Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det här handlar om en förändring som går tillbaka till en överenskommelse på 80-talet. Det gäller fordonsbesättningar, vägtrafik och en modernisering av kravet på färdskrivare. Tidigare har färdskrivarna varit analoga nu blir de digitala. Det handlar också om vissa andra förändringar när det gäller tider i vägtrafiken. Det som tidigare är grunden för detta är att det gäller internationella transporter, inte interna transporter inom Åland.

Utskottets bedömning, i våra diskussioner, har varit att det här kravet inte medför särskilt stora kostnader. Det gäller dem som trafikerar internationellt. I allmänhet finns det färdskrivare, oftast av digital typ. 

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Vi har i tidningen kunnat läsa att man från EU har kommit med nya arbetstidsregler gällande lastbilschaufförer. För att kunna reglera arbetstiden så har man normalt en färdskrivare i alla lastbilar. De facto har inte användningen av gamla analoga färdskrivare varit aktuell på Åland för interna transporter. Kan vi garantera att detta inte kommer att krävas nu?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag kanske borde ha sagt det tidigare att det som vi har bedömt från utskottet, när det gäller den här överenskommelsen, är att det kan medföra behov av ändringar i vägtrafiklagen och underordnade regelverk. Vi har aktivt tagit beslut om att det inte är vår sak att utreda det. Nu finns den här överenskommelsen och landskapsregeringen ska göra en genomgång och vid behov komma till lagtinget med förändringsförslag. Vi har helt formellt parlamentariskt riktigt skjutit ifrån oss ansvaret till den regerande institutionen, landskapsregeringen.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag hoppas verkligen att det är så som utskottets ordförande, Olof Erland säger. Som jag har läst och förstått det är att kravet på arbetstidsövervakning och även digitala färdskrivare skulle krävas i samtliga lastbilar, vilket skulle vara en otroligt fördyrande och onödig åtgärd. Vi får bara hoppas att det är som utskottets ordförande säger, men jag är tveksam.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag och lagutskottet lever också på hoppet om att vi har hamnat rätt i den här frågan. Vi kan inte garantera någonting. Men vi har sett kopplingen med digitala färdskrivare och arbetstider till internationell trafik. Jag tror att det är lämpligt för landskapsregeringen att gå igenom regelverket och se om det finns behov av förändringar. Det ska inte ställa några större krav på intern trafik, så vitt jag förstår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3      Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet. Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Tack, herr talman! Inledningsvis vill jag tacka utskottsmedlemmarna för ett konstruktivt och bra samarbete igen, får jag nästan säga. I speciellt sade man från oppositionens sida i ett tidigt skede att man skulle sätta oppositionspolitikern åt sidan. Man skulle jobba konstruktivt för att komma framåt med den här framställningen, eftersom det är bråttom med tanke att EU:s motiverade yttrande redan har kommit.

Vi började titta lite på det här redan innan framställningen var klar remitterat. Men vi konstaterade att framställningen är till stora delar av teknisk natur. Den riktar sig mycket till hur enskilda länder implementera olika direktiv i sin förvaltning och lagstiftning. Det handlar också om hur man redovisar, i vilket skick vattnet och vad man planerar för att få vattnet i skick.

Konkreta åtgärder kommer längre fram i olika planer. För att genomföra de planerna så kanske det också kommer att krävas lagstiftning.

Som framgår av betänkandet konstaterar vi att man implementera marindirektivet, översvämningsdirektivet i tidigare lagstiftning. Sedan säkerställer man att vattendirektivet får en korrekt implementering. Tidigare försökte man använda lagstiftningsmetoden att man skrev in allting i lagstiftningen, man undvek hänvisningar till direktiven för att lagstiftningen skulle bli enklare och mer överskådlig för medborgarna och tjänstemännen som ska tillämpa lagstiftningen. Det har man märkt att man inte riktigt omfattar från EU. Man kräver från EU att det ska vara tydliga och klara hänvisningar till de här direktiven, vilket gör att det kan vara ganska arbetsdrygt att sätta sig in i vad lagstiftningen egentligen innebär.

Vi konstaterar också, vilket inte framgår i framställningen men väl i direktiven, att det finns beskrivningar var marindirektivet gäller, från vilken yttre gräns och var vattendirektivet gäller, de överlappar varandra ungefär en sjömil. Då är det ganska klart att i det fallet är det vattendirektivet som ska gälla.

När man verkligen ska uppnå de här uppställda målen så kommer det att bli en helt annan och lagstiftning som gäller en den som är just nu.

När det gäller Marindirektivet, som gäller de yttre vattnen, har vi väldigt liten möjlighet att påverka med egna åtgärder här. Det här gäller internationellt samarbete. Vi har valt att påtala att det är viktigt att man gör prioriteringar. Man kan inte vara med överallt och man kan inte satsa fullt ut överallt. Man väljer var man ska vara med och hur mycket resurser man ska satsa.

I hörande framkom att det finns önskemål om att man skulle behöva ha mera resurser. Man kan konstatera att det är fullt möjligt att genomföra implementering av de här lagarna och genomföra de här som finns här utan att det krävs mera personal. Däremot finns det inte några förutsättningar att man kan minska på personal.

När det gäller översvämningsdirektivet så har redan trafikavdelningen, miljöbyrån och övriga som jobbar med dessa frågor jobbat efter översvämningsdirektivet. Många av de områden där det kan bli översvämningar har redan byggts bort. På andra ställen överdimensionerad man vägtrummor så att vattnet ska kunna komma över vid översvämningar. Det är väldigt litet område som kommer att bli aktuellt Åland, det är marginellt där det finns behov av att tillämpa det här.

Vi hade synpunkter angående tiden. Det är väldigt bra att man ifrån landskapsregeringen är vaksam med implementeringen av de här olika lagframställningarna, så att man har bättre tid än vad man har i det här sammanhanget. Så att utskotten kan fördjupa sig mera än vad vi har gjort. Det som vi i så fall kanske skulle ha gett lite mera tid till är förordningsfullmakterna som finns med här. De ser vi den första anblicken väldigt vida. Förklaringen som vi har fått i hörande är att med beaktande av den avgränsningen som kommer ifrån direktiven och från paragraferna så är de tillräckligt avgränsade. Det torde inte vara något problem med de här. Det här är en fråga som vi ofta diskuterar i utskottet. Vi har den uppfattningen ifrån utskottets sida att man har lite onödigt generösa fullmakter. Det skulle vara bra om man kunde avgränsa de lite tydligare än vad man har gjort, vilket vi också framför i vårt betänkande.

Med hänvisning till det anförda så föreslår vi ifrån utskottets sida att lagtinget antar det i framställning ingående lagförslaget helt oförändrat.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Ordförande för social- och miljöutskottet gav en ganska bra beskrivning av arbetet i social- och miljöutskottet. Att det inte skulle handla om politik, det måste det ju alltid göra, åtminstone när vi får ner ärendena här i salen.

Visst är det en väldigt teknisk framställning. Här ska bland annat marindirektivet implementeras. Strategier för marindirektivet ska utarbetas i samarbete med övriga medlemsländer och tredje länder i de här områdena. Det som EU inte skriver ut, men som man antagligen menar, är ju att det här är ett arbete som ska ske inom ramen för HELCOM. Då har Åland att välja i vilken utsträckning vi vill vara med i det här arbetet eller inte. I dagsläget har vi en tjänsteman som är med och jobbar.

Från socialdemokratiskt håll menar vi att det skulle vara ytterst viktigt att ha politiskt närvaro i HELCOM. Vi har också lämnat en motion, som bl.a. stöddes av centerns Harry Jansson, om att man skulle arbeta för att Åland skulle få en egen plats i HELCOM och utöva påtryckning. Det är väldigt viktigt, precis som utskottet säger, att man väljer sina strider och väljer vilka frågor och vilka samarbetsformer som ska prioriteras. En av de absolut viktigaste samarbetsformerna för Östersjöns vatten är arbetet som sker i HELCOM. Där behöver man också sätta nivån ganska högt. I det här fallet ska vi verkligen försöka vara bäst i klassen.

När den här framställningen presenterades i måndags så fick vi en lång föreläsning av minister Sjögren om bland annat allt arbete som görs inom miljöförbättringsområdet. Hon pratade i synnerhet om inrättande av våtmarker och att det ska anläggas våtmarker i alla åländska kommuner. Det här lät ju väldigt bra. Men sedan i utskottet har vi fått information om att ingenting är på gång när det gäller våtmarker. Eventuellt en plats på landskapets områden i Jomala, men det är långt från klart. Det är mycket landområden som ska till för att man ska få effektiva våtmarker.

Det är mycket prat men lite handling. Det är dags nu, vi har underlag och vi har väldigt bra kartläggning över vad som ska göras. Det behövs mera beslut och det behövs lagstiftning. Jag skulle se fram emot mer handling och mindre prat. Tack. 

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Jag vill bara uttrycka mitt stöd för ltl Carina Aaltonens tankegångar angående den politiska representationen i HELCOM. Jag har själv haft möjligheten att sitta på en observatörsplats i HELCOM, på parlamentarisk Östersjökonferens stol, om man säger så. Visserligen tog det bara två möten sedan stod det Åland, vilket jag tyckte att var helt okej. Det är den vägen vi ska vandra. HELCOM är ett bra exempel. Även IMO, International Maritime Organisation är en bra organisation där vi borde se till att vi får en observatörsplats. Där skulle jag också vilja tillstå att vissa små steg redan har tagits.

Ltl Carina Aaltonen, replik

I den här frågan tror jag att oppositionen och regeringen kan enas om att det är viktigt att ha politiskt närvaro. Det är viktigt att minister Thörnroos finns på plats i HELCOM och i IMO också. Det skulle vara ännu viktigare att hon har en ordinarie plats och inte bara en observatörsplats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller med ltl Aaltonen att det händer lite för lite.

Hon nämnde våtmarkerna, under mina år i landskapsregeringen och nu här i lagtinget så har jag kämpat i 11 år för att man skulle återställa våtmarkerna på Haga Kungsgård. Det är gammal skogsmark men det skulle ändå göra stor nytta på många olika sätt. Kostnaderna för detta är ett lass jord. Jag har inte lyckats. Man pratar mycket, men det verkar inte gå att få någonting gjort. Man hittar på alla möjliga orsaker till varför man inte ska göra det. Här är landskapets mark, det kostar ingenting, varför gör man det inte?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det är faktiskt sorgligt att det ska sättas så mycket tid på samrådsmöten och diskussioner. De ledamöterna som var på Baltic Sea konferensen hörde bl.a. professor Bonsdorff säga att det finns underlag och det finns tillräckligt med fakta och kunskap. Nu är det bara att ta de politiska besluten och sätta igång att börja jobba tillsammans med sakkunniga. Det har Östersjön allt att vinna på, och vi också.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag nämnde Haga kungsgård. Jag har själv kämpat för det och jag har inte lyckats, jag har misslyckats. Jag skyller inte på någon. Jag bara berättar hur svårt det är. Jag ser att näringsministern har kommit in, han är säkert bra mycket klokare och duktigare. Han ordnar säkert upp det här i och med att det gäller landskapets mark. Vi kanske får återkomma till detta någon dag.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Om inte annat så kanske man får förlita sig på oppositionen att vi ställer något bra spörsmål eller någon bra fråga om Haga Kungsgård.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4      Utsläppsrätter för luftfart

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet.

Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom

5      Jäv i fråga om golfbana

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 14/2009-2010)

Svaret föredras vid tidpunkt som anges senare.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag kl. 17.14. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.05).

 

Originalfil