Plenum den 23 maj 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 23 maj 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Avlägsnandet av dubbel straffbarhet vid trafikbrott

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2017-2018

Första behandling. 2

2    Temporär ändring av landskapslagen om medborgarinstitut

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2017-2018

Enda behandling. 2

3    Förslag till första tilläggsbudget för år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2017-2018

Budgetmotion BM 49-50/2017-2018

Remiss. 36

4    Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2017

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2017-2018

Remiss. 36

5    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2017

Landskapsregeringens svar RB 1/2017-2018-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2017-2018

Remiss. 36

6    Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2017

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2017-2018

För kännedom.. 49

7    Ändring av miljöskyddslagen

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2017-2018

8    Lagstiftning om biodrivmedel

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2017-2018

9    Akut skyddsjakt på eget initiativ

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2017-2018

Plenum slutar 49

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Roger Nordlund anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av annat förtroendeuppdrag.

Lagtingsledamoten Tony Wikström anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av annat förtroendeuppdrag.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av annat förtroendeuppdrag.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler dessutom om frånvaro från plenum den 30 maj 2018

Lagtingsledamoten Annette Holmberg-Jansson anmäler om frånvaro från plenum 4-6 juni på grund av privata angelägenheter.

23 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Andra behandling

1        Avlägsnandet av dubbel straffbarhet vid trafikbrott

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2017-2018

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

2        Temporär ändring av landskapslagen om medborgarinstitut

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2017-2018

Enda behandling

3        Förslag till första tilläggsbudget för år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2017-2018

Budgetmotion BM 49-50/2017-2018

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet samt enda behandling av budgetförslaget.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget antar lagförslag nr 17/2017-2018 i oförändrad lydelse. Utskottet föreslår även att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget och att den ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Dessutom föreslår utskottet att budgetmotionerna 49-50/2017-2018 ska förkastas.

Vad gäller det temporära stödet för driftskostnader för Medis så uppstod finansieringsbehovet i samband med att vi ändrade i landskapsandelssystemet från i huvudsak kostnadsutjämnande till att vara mer inkomstutjämnande. Det finns heller inte längre någon direkt koppling till Medborgarinstitutets kostnader för verksamheten.

Sammantaget anser utskottet därför att de temporära tilläggspengarna ska beviljas, men att finansieringen via landskapsandelar inte är ändamålsenlig och önskar att det under de kommande två åren bör tas fram en ny modell för Medis finansiering.

När det gäller kommunsamordnarens vara eller inte vara så har den frågan avgjorts efter omröstning då det i motion nummer 50 föreslås att finansieringen skulle utgå eftersom det saknar juridisk grund.

Utskottets majoritet har kunnat konstatera dels att arbetet som ska göras vilar på befintlig lagstiftning och dels att anslag för utredningsarbete rent generellt kan tas upp i budgeten utan specifikt lagstöd. Därmed föreslås också att den motionen förkastas.

Tilläggsanslaget till kommunernas socialtjänst är till för att landskapsregeringen ska kunna bistå med planeringsarbete som nu går vidare med att ta fram ett organisationsschema och en förvaltningsstadga för den tänkta socialtjänsten. Oavsett vad man tycker om KST så kan man konstatera att just det här arbetet är till nytta även om kommunerna inte kommer överens inom utsatt tid och den tvingande lagstiftningen blir tvungen att tillämpas.

Jag kan nämna några ord om ÅDA också. Utskottet har erfarit att Åda ab i praktiken har varit underfinansierat ända från starten av bolaget genom alltför låga avgifter och stora utvecklingskostnader för projekt som bolaget har betalat för själv.

Utskottet har fått ta del av ekonomisk uppföljning som visar på att lönsamhetsutvecklingen ser ut att vända. Till viss del på grund av den höjda grundavgiften till ägarkunderna, men också genom målmedvetet både kort- och långsiktigt arbete i bolaget. Det är också glädjande att ÅDAs tjänster används mer och mer av kommunerna samtidigt som ÅDA har blivit bättre på att vara proaktiv och erbjuda olika tjänster till kunderna.

I sammanhanget tycker jag personligen att det är på sin plats att upprepa något jag har sagt i flera sammanhang tidigare och det som alla visste om när ÅDA bildades. Vi har en stor teknikskuld i offentlig sektor på Åland och vi måste förstå att IT-kostnaderna inte kommer att minska utan snarare öka. Det är inom andra sektorer inbesparingar och förbättringar ska synas när man gör satsningar på IT, men för att vi på allvar ska kunna åstadkomma det måste vi lösa teknikskulden. Det går inte att betala för häst och kärra samtidigt som man förväntar sig kvalitet och leveranser som en modern lastbil klarar av. ÅDA är nu med sina planer och projekt på rätt väg. Bra. Fortsätt så!

Vi föreslår därför enhälligt att man bör godkänna det ökade anslaget för samordning och utveckling av landskapets IT-verksamhet.

Det finns förstås mer jag kunde säga om de olika momenten i tilläggsbudgeten, men jag väljer att avrunda här. Vi kommer säkert att få höra mer från andra i debatten.

Avslutningsvis kan jag bara nämna att vi har gjort några smärre korrigeringar i någon text och någon tabell samt i resultaträkningen. Dessa ska ses som tekniska korrigeringar och ändrar inte särskilt mycket i sak.

Sedan har tre reservationer lämnats in mot utskottets betänkande som ni har på era bord och jag antar att reservanterna presenterar dessa själva. Tack för ordet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Som det mycket riktigt står här så har utskottet konstaterat att Medborgarinstitutet är underfinansierat med 84 000 euro. Utskottet har inte desto mera tagit ställning till om de tycker att det är bra eller inte. Man ska ta fram en modell för Medborgarinstitutets finansiering i framtiden. Hur har utskottsmajoriteten resonerat nu i och med att det är underfinansierat med 84 000? Hur ska Medborgarinstitutet kunna upprätthålla sin service?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vi konstaterar, som jag sade i mitt anförande, att vi stöder den temporära tilläggsfinansieringen som detta de facto är. Att det inte är till fyllest upp till exakt det man har önskat från Medis och kommunerna så det vet vi om. Därför finns det också en modell nu att man betalar ut det här stödet till kommunerna, sedan förväntas kommunerna ta ställning till om de också har beredskap att skjuta till ytterligare för att klara av det eller inte. Det är upp till kommunerna nu att hantera den frågan vidare. Landskapet står för en del nu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Så man har fört över mellanskillnaden på kommunerna för att finansiera det här. Borde man inte ha finansierat Medis det här året med 84 000 till och sedan ta fram en annan finansieringsmodell för Medborgarinstitutet? Då hade det varit frid och fröjd.

Ltl Petri Carlsson, replik

Det finns olika åsikter om det faktum att man har gått in och dragit ner på det här från landskapets sida. Det har varit så att landskapsandelen för Medborgarinstitutets verksamhet har funnits med som beräkningsgrund i landskapsandelssystemet. Man kan också tycka att man inte har betalat ut direkt stöd, utan det har funnits med som en beräkningsgrund. Sedan har kommunerna också haft möjlighet att använda pengarna till det som de vill, de har haft möjlighet att prioritera Medborgarinstitutets verksamhet eller andra verksamheter.

Det finns olika åsikter om detta, om det är så att man faktiskt har betalat ut hela det här beloppet enbart till det eller om det bara har funnits med som en beräkningsgrund i systemet. Jag tror personligen mera på det senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Enligt lagtingsordningen så kommer jag nu att presentera de två reservationer som jag finns på. Den ena är jag själv undertecknare av och den andra har jag tillsammans med ltl Lars Häggblom.

Jag kommer i ett senare skede att återkomma till talarstolen och ta upp mina personliga reflektioner kring arbetet i finans- och näringsutskottet och slutprodukten som vi har producerat.

Först min reservation som gäller regeringskansliet. Landskapsregeringen äskar totalt 155 000 euro i tilläggsanslag varav 113 000 euro föreslås för genomförande av den planerade tvångslagstiftningen under benämningen ”Reform av kommunstrukturen på Åland”. Eftersom lagförslaget i nuvarande form saknar förutsättningar att godkännas på juridiska grunder, saknas även i detta fall formell grund för äskandet om tilläggsmedel. Samtidigt står det klart att frivillighet i allt högre grad betonas i den fortsatta samordningsprocessen istället för hot och ekonomiska repressalier. Därmed bör medel avsättas för att stöda kommunernas frivilliga försök till samordning.

Därför vill jag avisera redan här och nu att jag under detaljbehandlingen kommer att föreslå att anslaget för moment 21010 Regeringskansliet, verksamhet sänks med 93 000 euro.

Ytterligare en reservation, den som jag var tillsammans med ltl Lars Häggblom, rör Medis verksamhet.

Medborgarinstitutet, eller Medis som det kallas i folkmun, har varit och är en viktig del i ålänningarnas liv, speciellt för kvinnor. Över 70 procent av deltagarna är kvinnor och fokus inom Medis verksamhet ligger på kultur.

 Glädje, samhörighet och kunskapssökande är gemensamma faktorer oberoende om det är språk, vävning eller matlagning som står på agendan. Kursutbudet är brett, avgiften måttlig och tillgängligheten hög.

Men då landskapsregeringen i stor brådska drev igenom det nya landskapsandelssystemet och minskade på överföringarna till kommunerna glömdes Medis helt bort. Det har också konstaterats i massmedia och det finns uttalanden både från lantrådet och från ltl Sara Kemetter.

Kontentan av dessa åtgärder är att Medis inkomster i form av landskapsandelar minskat radikalt.

Landskapsregeringen har delvis insett sitt misstag - efter att bl.a. vi från åländsk center har haft åtgärdsmotioner och skriftliga frågor i ärendet - och föreslår nu en ökning av anslaget. Faktum kvarstår dock att finanseringen ännu inte är på en sådan nivå att verksamheten kan anses tryggad.

Fru talman! Jag vill därför redan här och nu avisera att jag under detaljbehandlingen kommer att föreslå att anslaget 51000, Landskapsandelar och stöd för Medborgarinstitutet och kulturverksamhet, skall höjs med 83 000 euro. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag upplever att vtm Thörnroos försöker blanda korten under diskussionen kring kommunreformen och de medel som nu föreslås för regeringskansliet. Medlen som är tänkta att gå till kommunsamordnarna har kommunerna frågat efter, mer kunskap och mer hjälp.

Jag ser den här frågan snarare som att vicetalman fortsätter att undergräva arbetet för en så välbehövlig kommunreform för Åland, även de frivilliga samgångarna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det som framkommer i min reservation är rent substantiella godkänt av finans- och näringsutskottet. Regelverket är sådant att man under diskussionerna i utskottet ska ha fört fram sina åsikter och det man inte får belägg för har man möjlighet att sätta en reservation kring.

Därmed förbehåller jag mig rätten till ett fritt tyckande kring kommunsamordning och kommuntvångssammanslagning.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det har inte gått någon förbi att vtm Thörnroos uttrycker sig fritt i frågan när det gäller kommunsamordning och kommunreform. Det har stått klart för oss väldigt länge. Det står också klart att även jag har rätt till min åsikt. Jag tycker att det här är ett sätt att försöka blanda ihop korten och det är också ett sätt att försöka stoppa alla typer av kommunsamgångar; frivilliga som drivna av landskapsregeringen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Största respekt för ltl Ingrid Johansson, men jag förstår faktiskt inte riktigt vad den här kritiken baserar sig på här och nu. I min reservation skriver jag klart och tydligt; ”medel avsättas för att stöda kommunernas frivilliga försök till samordning.” Däremot är vårt arbete som vi har drivit från centerns sida ända sedan landskapsregeringen lade sitt förslag om en tvingande kommunsamordningsreform följd i färg att vår bedömning är att det inte vilar på en juridisk grund. Det är också vår bedömning att processer och dylika slag bör ske i större utsträckning under frivillighet och med mera morötter än med piska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vtm Thörnroos hänvisade både i sitt anförande och i sin reservation till juridiken och menar att formell grund saknas för äskande av tilläggsmedel för kommunsamordnaren. Det står i både reservationen och det hänvisade också vicetalmannen till i sitt anförande. Hur kan vtm Thörnroos kommit fram till någonting sådant, vad är orsaken till det? Att vi skulle begå någonting olagligt, vad baserar sig vicetalmannens påståenden på?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vi har inom centerns lagtingsgrupp, inom centerns verkställande utskott, inom centerns styrelse och i höranden med sakkunniga fört ett resonemang om både fördelar och nackdelar med en tvingande kommunreform. Den slutsats som vi har kommit fram till, och även de lagkloka, visar att det inte är möjligt som grundlagen idag är formulerad att tvinga kommunerna på det vis som föreslås i remissen i det remissförslag som har gått ut. Det är den information som jag kan ge till ltl Petri Carlsson här och nu.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Min fråga gällde inte förslaget i sig om kommunreformen. Min fråga gällde om äskandet av tilläggsanslag vilar på stabil juridisk grund, om det är formellt korrekt.

Enligt utskottets betänkande och enligt det vi erfarit i utskottet av lagkunniga så har vi juridiken bakom oss. Det är möjligt att bevilja tilläggsanslag, till och med utan lagstiftning i botten. Vi har redogjort för att det här vilar på lagstiftning och dessutom skulle det vara möjligt att bevilja tilläggsanslag utan den lagstiftningen i botten. Litar inte vtm Thörnroos på landskapsregeringens kunniga tjänstemän, de höranden vi har haft i utskottet och det som utskottets majoritet har kommit fram till? Varför påstår vicetalman att det här inte håller juridiskt? Det förstår inte jag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Reservationen bör ses som ett led i det politiska arbetet som vi bedriver från centerns sida. Vi betonar frivillighet och att samgåendet ska ske i respekt för de kommunala organen och inte med tvång.

I tilläggsbudgeten läser vi: ”Om kommunerna inte uppfyller sina skyldigheter enligt lagen att utarbeta och godkänna ett samgångsavtal ska kommunsamordnaren ha befogenhet att träda in i processen och utarbeta ett avtal.” Meningar som den här andemeningen gör att vi känner tveksamhet. Är det faktiskt möjligt i förhållande till grundlagen att landskapsregeringen kan anställa en person som ges befogenheter, om kommunerna inte samordnar sig, att driva den processen själv vidare? Det känns inte som att det vilar på en laglig grund.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Vicetalmannen nämnde ordet tvångslagstiftning i sitt anförande. Jag skulle vilja ha en liten juridisk beskrivning kring det när det gäller en kommunreform och det som står i tilläggsbudgeten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för frågan ledamoten. Jag är inte jurist, jag är politiker. Jag baserar mina uttalanden och det jag säger på den uppfattning som jag har och det som också mina väljare har. Man uppfattar att det här är en tvångslagstiftning, inte alla men väldigt många.

I en av dagens lokala tidningar kunde vi läsa att 13 åländska kommuner var mycket tveksamma till det här. I vissa av utlåtandena nämns också att man uppfattade det här som ett tvång ovanifrån.

Tyvärr, jag är inte jurist, jag är bara politiker.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är olyckligt för det är väl förknippat med någon form av ansvar, oberoende av vad man har för åsikt, att man i talarstolen ändå säger saker som man sedan också kan argumentera och stå för.

Ordet tvångslagstiftning är ett väldigt mörkt ord för mig. Det speglar någonting som inte överensstämmer med det som jag tycker att kommunreformen står för. Det är bra att vtm Thörnroos ändå är så pass ärlig och erkänner att det är ett ord som är påhittat, att det inte finns en juridisk term för det i det här avseendet. Jag tycker att det är olyckligt att hon använder det ordet i den här debatten, ordet har använts under två års tid snart. Jag tycker att Ålands lagting och Ålands folk ändå är värda att man behandlar de termer, som man ändå står och säger i en talarstol, på ett lite mera ansvarsfullt sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag förstår att ordet tvång kan irritera ett högerparti och ett mittenparti. Tvångssammanslutning, jag förstår att det väcker irritation.

I budgetförslaget från landskapsregeringen står: ”Kommunsamordnaren ska även övervaka att reformen genomförs i enlighet med den tidtabell som fastställs i lagen. – Alltså det är frågan om övervakning - Om kommunerna inte uppfyller sina skyldigheter enligt lagen att utarbeta och godkänna ett samgångsavtal ska - observera ska inte bör utan ska - kommunsamordnaren ha befogenhet att träda in i processen och utarbeta ett avtal”.  Om detta avtal inte utarbetas under tvång, vad utarbetas det då under, frivillighet?

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag har en reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 13/2017-2018 gällande första tillägget till budget för landskapet Åland 2018.

Landskapsregeringen föreslår medel för en kommunsamordnare innan ens en lag om tvångssammanslagningar av kommuner föreslagits för lagtinget än mindre antagits. Respekten för lagtingets makt tycks allt mer urholkas med den landskapsregering som nu sitter.

Landskapsregeringen föreslår sedan ett tvåårigt projekt att utveckla nya former av medborgerlig samverkan och dialog. Dylikt politiskt arbete skall inte ske av landskapsregeringen varför anslaget skall utgå.

Landskapets finanser bör vara i skick och långsiktigt stabila och då finns inte rum för politiska projekt som enligt min åsikt enbart har till syfte att stärka regeringspartierna med politiska propagandatjänster. Samtidigt är sjukvårdssektorn under ekonomisk press då sjukavdelningar stängs. Hur tänker regeringen?

Jag anser att ineffektiv centralförvaltning inte är betjänt av ett dylikt projekt.

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att anslaget om 155 000 euro under moment 21010 utgår.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Lars Häggblom påstod att respekten för lagtingets makt allt mer tycks urholkas med den landskapsregering som nu sitter och hänvisade till kommunreformen. Det är ju tvärtom! Den här landskapsregeringen är den första någonsin som faktiskt vill att lagtinget ska använda mera makt när det gäller kommunreformen.

Hur har egentligen ledamoten resonerat när han har skrivit det här?

Ltl Lars Häggblom, replik

Landskapsregeringen har hela tiden poängterat att det inte spelar någon roll vad oppositionen i lagtinget tycker så kommer de att komma med en tvångslagstiftning. Det betyder att man inte tar hänsyn till lagtinget totalt sett utan bara till delar av det.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det stämmer inte alls att oppositionen inte skulle få tycka till. Men bortsett från det så hörde jag vad svaret egentligen handlar om. Det handlar inte om att lagtingets makts urholkas, utan det handlar om att oppositionens makt urholkas. Det är det som jag tror att ltl Lars Häggblom menade, så tolkar jag ledamotens svar.

Ltl Lars Häggblom, replik

Ja, ltl Petri Carlsson får tolka hur han vill. Men inte har regeringen tagit mycket hänsyn till lagtinget när man har kommit med tvångssammanslagningslagen, men den har inte kommit ännu för den är bara på remiss ännu till kommunerna. Regeringen har överhuvudtaget inte hört på lagtinget i debatten utan man har kört rakt på, så uppfattar jag det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag finner det anmärkningsvärt det som vi hörde från talarstolen och även det som är skrivet i reservationen gällande utvecklingen av demokratin.

Landskapsregeringen satsar här på att höra medborgare i större utsträckning, att involvera unga på ett nytt sätt när vi vet att de har mycket svårt att höras i samhällsdebatten. Det här menar ltl Lars Häggblom att är politisk propaganda. Jag skulle gärna vilja höra ett djupare resonemang om hur den åsikten har väckts.

Ltl Lars Häggblom, replik

Här kommer den socialdemokratiska kansliministern med en ny tjänst som ska inrättas 1 1/2 år före valet. Jag tycker att det inte alls hör till landskapets verksamhet. Jag kan knappast tro att den tjänsten kommer att tillmötesgå oppositionen. Jag tror nog att den socialdemokratiska kansliministern kommer att sätta sitt finger med i utvecklandet och tillsättandet av tjänsten.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag måste säga att jag blir ledsen. Jag blir ledsen över Lars Häggbloms syn på demokratin. Jag blir ledsen över synen på de tjänstemän som jobbar på andra sidan, att de på något sätt skulle vara helt bundna och själva tron att man skulle anställa någon som bara skulle utföra politisk propaganda med den tjänstemannalagstiftning och det patos som alla tjänstemän jag känner har. Det är en helt främmande värld. Ltl Lars Häggblom beskriver verkligheten i Ungern eller någon annanstans. Inte pratar vi om en modern rättsstat som jag tycker att Åland ändå försöker vara. Vari ligger propagandan? Kan Lars Häggblom fördjupa sig i det? Hur och på vilket sätt ska den här propagandan drivas?

Ltl Lars Häggblom, replik

Om den här tjänsten är så där viktig så då tycker jag att den borde ha tillsatts i ordinarie budget och inte nu 1 1/2 år före valet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tvärtom, ltl Häggblom, kommunsamordnaren borde redan ha funnits på plats. Jag sitter själv med och jobbar i en kommun där vi diskuterar frivillig kommunsammanslagning. Det skulle ha gått betydligt enklare och smidigare om man skulle ha fått mera hjälp. Det är inte så lätt som ltl Häggblom tror när det gäller frivilligheten, vilket man lätt säger.

Sedan, ltl Häggblom, när det gäller utvecklande av demokrati så tycker jag att det är tråkigt med ltl Häggbloms inställning när han kallar det för politisk propaganda. Tvärtom, ltl Häggblom borde lite kunna googla på ungdomsforum och lyssna på ungdomarna. Tvärtemot att stärka partier så gör det (…taltiden slut).

Ltl Lars Häggblom, replik

Inte har jag något emot att man tillsätter sådana tjänster, men jag anser att det inte hör till landskapet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Den här tjänsten har funnits tidigare, men den prioriterades om och man lade mera på utbildning. Man såg sedan att det var ett tapp, det var ungdomsorganisationer som tappade. Många inom tredje sektorn har tappat helheten och takorganisationen som har funnits.

För de politiskt obundna unga som inte hör till något parti men vill vara med och påverka så är detta en bra tjänst. Det här är någonting som är bra. Att kalla det för propaganda tycker jag att är felaktigt. Jag tycker att man ger en tråkig syn på landskapsregeringen i det här arbetet. Det är faktiskt tvärtom, man vill höra mera. Man brukar få kritik att man inte lyssnar, nu vill man verkligen lyssna.

Ltl Lars Häggblom, replik

Vi har så många tjänster på Åland så att jag förstår inte varför man ska tillsätta tjänster som jag inte tycker att hör till lagtinget.  Vi har så många tjänster så att vi under ett par års tid inte har fått redogjort av landskapsregeringen hur många som arbetar för landskapet Åland och hur många arbetsår som ingår i de tjänsterna. Det är helt otroligt och ändå tycker man att det behövs mer, mer och mera. Någon gång kanske man måste våga säga nej också till nya tjänster.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Ja, jag nästan skrattade, det är lite som att stå på ett torg i en sydamerikansk diktatur och lyssna på något möte, faktiskt.

Politisk propaganda, är det något som är politisk propaganda så är det de facto att ännu en ledamot från oppositionen går upp i talarstolen och nämner ordet tvångslagstiftning flera gånger. Då vill jag ställa frågan till ltl Häggblom; vad innebär tvångslagsstiftning? I vilken juridisk bok hittar ltl Häggblom det uttrycket?

Ltl Lars Häggblom, replik

Landskapsregeringen och lagtinget borde väl åtminstone tillmötesgå vad folket vill på Åland, inte gå emot folket. Här säger regeringen, och har sagt flera gångar, att det spelar inte någon roll vad kommunerna säger, vi tillsätter en samordnare. Om kommunerna inte är överens med samordnaren då kommer samordnaren att bestämma och sedan driver regeringen det vidare. Är inte det tvång?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! All demokrati bygger på lag. Har ltl Häggblom lite följt med de enkäter och undersökningar som har gjorts de senaste åren? ÅSUBs enkät, som skickades ut till så många ålänningar som aldrig någonsin tidigare deltagit i den åländsk enkät tidigare, den visade allt på en sak; en stor majoritet av ålänningarna vill ha en kommunreform.

Det visade också på en annan tydlig sak; väldigt få kommunpolitiker ute i periferin på landsbygden vill ha en kommunreform. Om man tillhör vissa partier så gör man sitt yttersta för att svartmåla, för man är rädd för sitt eget politiska mandat. Det är därför som ltl Häggblom står i talarstolen och upprepar ordet tvångslagstiftning flera gånger.

Jag tycker själv att ltl Häggblom borde ta del av det demokratiarbete som kommer att påbörjas, i och med den här tjänsten som kommer till, för det kan behövas.

Ltl Lars Häggblom, replik

Jag undrar var ltl Holmberg var när man presenterade folkomröstningarna från landsbygden? I samtliga folkomröstningar så var man helt för att kommunerna fortfarande ska vara självständiga. Detta är något som Holmberg tydligen inte har följt med. Här har landskapsregeringen överhuvudtaget inte tagit del av vad kommuninvånarna på landsbygden vill.

Talmannen

Uppfattade jag ltl Holmberg rätt att han aviserade sin reservation som underlag till omröstning?

Ltl Lars Häggblom

Ja.

Talmannen

Tack. Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Bästa lagting och åhörare, det så nödvändiga kommunstrukturreformarbetet går vidare.

I utskottet var majoriteten överens om att landskapsregeringens linje med en kommunsamordnare är ännu ett viktigt och progressivt steg i processen, samt att arbetet vilar på befintlig lagstiftning.

ÅDA börjar efter en tuff start få luft under vingarna. Kunderna blir fler, uppdragen större och arbetet mer proaktivt, effektivt och produktivt. ÅDA leds av en mycket kompetent ledning och styrelse, men trots det måste det konstateras att den initiala underfinansieringen av ÅDA är svår att komma runt utan tilläggsfinansiering. Trots det går ÅDA, sett över tid, en bra framtid till mötes där bolagets utveckling nu är positiv.

Betydelsen av ett diversifierat åländskt näringsliv är fundamentet för vår välfärd i framtiden. Därför är det en självklarhet att vår exportindustri ska stödjas för att kunna hänga med i utvecklingen. Att vi på Åland har tillverkningsföretag, flera till och med, som kan vara världsledande inom sin bransch, och dessutom gör det på en mycket konkurrensutsatt marknad är bara att applådera.

Ålands insulära läge gör givetvis situationen svår på många sätt, inte minst när det gäller transportkostnader, och därför är det nödvändigt att klara av sin produktion extra kostnadseffektivt. Parallellt med att våra industrier moderniserar och utvecklar sina verksamheter, ställer det krav på samhället i form av en utbildningsplattform som inte lämnar någon kvar på stationen. De så kallade enkla arbetena blir färre och färre.

Slutligen, Medborgarinstitutet får via en tillfällig lag stiftning ett årligt extra anslag om 100 000 euro under två år. Utskottet anser att det under de kommande två åren bör tas fram en ny modell för Medborgarinstitutets finansiering. Personligen tror jag att det finns åtgärder att göra, som för den skull inte begränsar möjligheterna för ålänningarna att ta del av kurser. Hit räknar jag en förändrad ekonomisk styrning av Medborgarinstitutets intäkter/kostnader och att se vilka kurser som det redan finns alternativa arrangörer av, speciellt inom friskvårdssegmentet är alternativen redan idag flera. Tack, fru talman.

Ltl Göte Winé

Talman! Vi har nu i utskottet behandlat tilläggsbudgeten och lagförslaget om Medis. Det är mycket som händer hela tiden. Vissa vill sitta med i båten och vara med i utvecklingen, medan vissa väljer att sitta kvar på kajen.

Talman! Allt tar sin tid, att hitta sina former och hitta sin verksamhet. Något som nu börjar hitta sin form är ÅDA och vi hoppas nu att ÅDA hittat sin väg framåt och att Ålands digitala agenda går framåt och utvecklas.

Kommunerna jobbar nu med KST-frågan och när man hörde om detta i utskottet så känns det att det går framåt. Det var verkligen roligt att höra representanter från Ålands omsorgsförbund prata så engagerat och så samstämmigt om vikten av ett KST. Jag hoppas nu att kommuner och partier ser samma vikt av detta. Brukarna ser det, tjänstemännen ser det så hoppas nu att kommunerna kan förverkliga, komma överens och få denna KST-lag att komma i mål. Här pratar vi om frivillighet.

Talman! Även i kommunreformen går det framåt, men den debatten lär vi återkomma till så småningom här i lagtinget med både lagframställning och debatt.

Till sist, talman, alla partier lyfter här fram vikten av verksamheter. Medisverksamheten är viktig och finansieringen bör tryggas framledes.

Visst kan jag hålla med reservanterna att inte detta är ett system som är optimalt och att man framledes behöver se hur man ska säkra dess ekonomi och verksamhet.

Däremot anser jag det vara felaktigt som reservanterna ltl Häggblom och vtm Thörnroos skriver i sin reservation att Medis glömdes bort. I ett PM till referensgruppen för landskapsandelar så lyftes där upp Medis och dess verksamhet. Kommunerna har svarat om Medis.

Jag tänker ta upp tre punkter vad som togs upp efter det som vi fick 26 september 2016. Från Lumparland skriver man: ”Landskapsandelen för idrott, kultur och fritidsfrämjande verksamhet samt Medis var för liten.”

Saltvik anser: ”Medis, idrott, kultur, bibiliotek borde inte motiveras så starkt i spartider”. Föglö skriver: ”Landskapsandelar för bibliotek, idrott, ungdom, kultur och Medis ska vara kvar på dagens nivå så att man kan veta hur mycket man kan satsa på dessa frågor och ge riktlinjer därifrån”.

  Det här var olika kommentarer som vi fick till vår arbetsgrupp och hur vi sedan skulle gå vidare.

Landskapsregeringen skriver i sitt svar här till gruppen om fritidsfrämjande delar: ”Troligen blir de kvar i den form de är i. Synpunkterna att de är små och ologiska på det sättet är inte opåverkbara skillnader emellertid”. Detta skriver landskapsregeringen. Vi borde ha varit mera vakna på detta. Det var en parlamentarisk grupp så alla partier hade möjlighet att påverka. Så det glömdes inte bort.

Däremot så kanske det viktiga är att prioritera mera till skärgårdsandelen. Vi kanske prioriterar mera på storleken för utbildning, grundskolan och sådana saker, men att Medis glömdes bort är fel. Vi som satt med i gruppen kanske däremot borde ha varit mera uppmärksamma.

Jag kan också tycka att landskapsregeringen kanske borde ha informerat om den här förändringen eller kanske jag själv borde ha gjort det.

Men nu ser vi på det här och jag tycker att det är bra att vi i vårt betänkande skriver att vi måste få en lösning på det här.

Talman! Åland går nu framåt med en ny riktning. Vi jobbar vidare, antingen sitter man med i skutan eller så står man kvar på kajen. Denna tilläggsbudget går framåt mot starkare, mer bärkraftiga kommuner och med näringslivsfrämjande satsningar. Vi går framåt, det gäller att följa med på skutan. Tack.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Det är ganska intressant att höra diskussionen från lagtingsledamöterna här.

Oppositionen var inbjuden idag av lantråd till en diskussion om kommunreformen, om det fanns något sätt att gå vidare för att man skulle kunna uppnå någon sorts samsyn.

Men det är omöjligt att nå en samsyn när man pratar med en teflonstekpanna, såsom det har framkommit av ledamöterna här i lagtinget. Jag klandrar inte lantrådet som har tagit det här initiativet. Det är bra. Diskussioner kan leda till resultat.

Men hör vad som har kommit fram här idag. Man står på kajen om man inte följer med landskapspolitikerna som företräder reformen här i lagtinget. Många gånger är det faktiskt tryggare att sitta kvar på kajen än att åka ut i en ranglig båt där bottenpluggen åker ur. Det är mycket värre, att ta sig iland då är inte alla gånger så lätt.

Mitt budskap till lantrådet, som ska leda er i majoriteten i detta lagting, är att kyla ner den är kommunreformen nu. Det politiska stödet som reformer ska ha finns inte, om man ska ha någon framgång.

Titta på Föglö till exempel, det var bara en ledamot i fullmäktige där som tyckte att man skulle gå vidare och att det var bra. Den ledamoten sitter i lagtinget, men hela kommunen var emot det. Det visar att det inte finns något stöd.

Man vill med tvång införa det, och det ordet får man inte använda. Men det är fritt för mig att använda det ordet i en demokrati. Det är precis samma sak som det står i strafflagen, att man orättmätigt tar ifrån någon dess rörelsefrihet, så är det också synonymt med det ordet. Man tar bort rörelsefriheten från de kommuner som ska slås ihop.

Därför är det här budgetförslaget felaktigt. Rätta mig om jag har fel, finansministern, men man har tillsatt kommunsamordnare före lagtinget har fattat beslut om budgetanslaget. Man ska ju tillsätta tjänsterna efter det att anslagen finns.

Men, som sagt var, kansliministern ruskar på huvudet så uppenbarligen har jag fel. Det är bra om det blir tillrättalagt. Borde inte lagstiftningen åtminstone tas före man tillsätter de här tjänsterna? Varför ska man kasta bort pengar om en majoritet säger att vi inte ska ha det här? Låt oss säga att lagtinget faktiskt antar det här och inte är beroende av vad lantrådet säger att vi måste ta den här lagen eller att lantrådet ändrar sig, varför ska vi då ha de här tjänsterna?

Jag förutsätter att lantrådet som ska vara ledare för landskapet Åland tar det ansvar hon har att leda detta landskap, tar signalerna till sig och lugnar ner den här kommunsammanslagningsreformen såsom den är uppgjord idag och det lagförslag som har varit på remiss. Den har inte det folkliga stödet som det ska vara i det här fallet och därför finns det ingen orsak till att anställa kommunsamordnare nu. De är till för att sedan få ihop kommuner som kanske inte frivilligt går med på det här.

Nog finns det lite att fundera på för lantrådet. Lantrådet sitter inte i en bekväm sits. Var lite ödmjuk! Använd inte till teflonstekpannan ni som sitter här i lagtinget och representerar majoriteten! Driv inte på ert lantråd.

Jag tror att lantrådet faktiskt börja lyssna på befolkningen nu och det uppskattar jag henne för. Annars hade hon inte tagit det initiativet som hon gjorde idag när hon ville tala med oss i oppositionen. Men driv inte lantrådet till att hon måste ta den här lagstiftningen. Jag tror att lantrådet innerst inne inte vill det, så länge har hon varit med och den känslan har hon för landskapet Åland. Jag hoppas det och jag vill tro det bästa om henne.

Beträffande de andra tjänsterna så hoppas jag att kansliministern förklarar det som vi från obunden samling kallar för propagandatjänster. Varför kommer man med tjänster överhuvudtaget i en tilläggsbudget? Det är mot alla principer som en regering borde ha. Tjänster ska tas och motiveras i ordinarie budget. Nu kommer man i en tilläggsbudget med ett tilläggsprojekt.

Jag understöder också att detta med Medborgarinstitutet. Jag hoppas att majoriteten i lagtinget kan gå med på det anslaget. Jag tror att det är viktigt för alla att Medborgarinstitutet fungerar oklanderligt. Jag hoppas också att alla kan vara med och godkänna det här tilläggsanslaget. Ta bort prestigen och godkänd anslaget så är det lugnt i båten och då behöver inte alla vara på kajen i det fallet. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom pratade om de rangliga båtarna. Vi har många kommuner idag som är rangliga båtar och det gäller att balansera i mitten. De här båtarna är egentligen inte självbärande. De här båtarna är helt och skärt beroende av hur mycket landskapsandelar de får.

Samma sak är det med servicen som man producerar i många av kommunerna. Det är inte hållbart längre, ltl Häggblom.

Sedan vem som är teflonpanna och vem som inte vill lyssna är sin sak. Däremot måste man ibland se hur vi kan skapa tryggare båtar, dvs. kommuner.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vi har en lagstiftning om landskapsandelar för att jämna ut de skattepengar som kommer in som helhet och där ska man se till att hela landskapet lever.

Om man skulle ha hört på vad jag har sagt under många, många år - men det finns inte någon majoritet som har tagit till sig ännu – men samfundsskatten bidrar alla ålänningar med och den som har fått mest samfundsskatter är Mariehamns stad. Jag tycker att samfundsskatterna borde delas ut på medborgarna, då skulle det var en annan rättvisa på den fördelningen. Det är därför som Mariehamns stad får mycket mindre landskapsandelar i landskapsandelssystemet. Analyserar man det riktigt noga så ska man se på vad som är rättvist där.

Ltl Göte Winé, replik

När det gäller samfundsbeskattningen så håller jag med ltl Häggblom, vilket jag gjort i en tidigare debatt också för det slår ojämnt. Men tyvärr är det nog så att det beror mycket på vilken kommun man kommer ifrån.

Jag vill också lyfta upp ltl Häggbloms resonemang om tvingande lagstiftning. Är det inte så att det mesta av lagstiftning är tvingande? Till exempel en trafiklag är ju inte frivillig på det sättet. Man har väl en målsättning med en lag att komma någon vart. Ser man att man inte kommer någon vart på frivillig väg så måste man kanske ha styrande lagstiftning. Är inte styrande ett bättre ord än tvingande?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Man får inte glömma bort det system vi har. Kommunerna är självständiga i sig, de är grundlagsskyddade och de är skyddade i europeiska stadgan. Men det är det som man vill bryta sönder, att de inte ska få vara det.

Vi har haft en lagstiftning, en morotslagstiftning, om man samarbetar frivilligt och går ihop så får man så och så mycket pengar. Bygg ut den lagstiftning då om man vill. Vissa kommuner håller ju på att jobba med frivillighet idag. Varför inte låta det gå i den takten?

Slå inte sönder det viktigaste i vårt åländska samhälle! Kommunerna har varit grunden för vår självstyrelse, vi har låg arbetslöshet och vi tar hand om varandra på ett helt annat sätt än annars.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Alla som på något sätt kan lyssna vet varför vi behöver en kommunreform.

 Ltl Häggblom pratade om att folket inte vill. Det är nog att dra på sanningen rätt långt, vill jag säga. Jag nämnde i en tidigare replik här att alla undersökningar, även ÅSUBs största undersökning någonsin på Åland, visade att en klar majoritet av ålänningarna vill ha en kommunreform. De som inte vill ha en kommunreform, det är vissa kommunpolitiker.

Tittar man historiskt på tidigare kommunreformer runt om oss så är det ett ganska vanligt fenomen för man är rädd om sitt politiska mandat. Man tappar sin makt tror man och därför är man emot. Man är emot, emot och emot.

Jag vet inte riktigt vad ltl Häggblom menade med teflonpanna. Problemet är teflonhattar, att inte några impulser kommer in i ens egen hjärna på något sätt och tar emot argumentation och det tycker jag att vi har märkt i de här debatterna.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Kommunreform, vad gick ÅSUB ut med i sin förfrågan? Fanns det någon lagstiftning då? Var någonting klart?

Det har ju varit folkomröstningar i åländska kommuner, kom då inte och säg att resultatet har varit klart i alla kommuner. Det var ju ett klart resultat. Hur negligerar man folkomröstningar? Folket går till valurnan och säger vad de tycker, ja eller nej. Vad är det för fel på dem? Då säger folk vad de tycker och tänker.

Vi har kommunreformer och har haft under alla år i små steg. Det är där som jag tror att pudelns kärna finns. Låt samhället utvecklas i den takten utan att man rusar iväg och så blir det fel. Det blir inte ekonomiskt försvarbart.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tycker personligen att ltl Häggblom är helt fel ute. Det finns ekonomiska orsaker, det finns sociala orsaker, det finns utbildningsorsaker och det finns välfärdsorsaker. Vi kan räkna upp hur många orsaker som helst. Vi kan ha ett extra plenum och jag kan fortsätta att räkna upp dem. Jag har tusen argument nedskrivna.

Problemet är att ltl Häggblom inte vill ha en kommunreform, that´s it, och inte någon i hans parti. Det är det som är problemet. Det är det som gör att lantrådet Sjögren har haft det väldigt jobbigt. Hon vill hitta en lösning framåt. Hur kan vi gå vidare, hur kan vi på något sätt komma runt det här? För det är ett problem med en majoritet på 17-13 i lagtinget där 13 inte vill ta emot argumentation och inte vill se vad behovet är.

ÅSUBs stora undersökning visade helt klart och tydligt vad det åländska folket vill. Det åländska folket har valt in 30 ledamöter i Ålands lagting och litar på att de gör det jobb som de är ditsatta för.

Ltl Bert Häggblom, replik

Men låt kommunreformen då gå över ett val. Om ni är så stärkta och ni har så många med så kommer ni att få en majoritet på 20-10, om det är som Holmberg säger. Varför ha den här brådskan? Om ni är så duktiga och kan allt och vi begriper ingenting så kommer ni att vinna valet med en stor seger. Varför inte göra det då? Visa oss att vi har totalt fel och att vi är helt ute, att folk som har folkomröstat är helt ute och har totalt fel. Men det är samma människor som kommer att välja lagtinget också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Häggblom kom in på kommunernas utlåtande, många är som de är. I stort sett handlar det om att även kommunpolitiker borde få upp ögonen för att framtiden inte är den ljusaste utan en kommunreform.

Ltl Häggblom sade att regeringen och regeringspartierna sitter i båten där bottenpluggen är borta. Det heter inte bottenplugg utan det heter dyvika på båtbyggarspråk. Jag tror nog att det är oppositionen som sitter i båten och förnekar att ta emot det som framtiden för med sig. Kanske man med öskaret får ösa ut dyn sedan?

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Man behöver inte ge något svar på det där. Ltl Sundblom var ensam i Föglö. Vad han säger nu är att ingen annan i fullmäktige i Föglö begrep någonting. Okej! Den synen har man.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Alla vet att det är på det viset att man är alltid tveksam till förändringar. Människan är av naturen så. Så var jag också när jag första gången gick in i kommunstyrelsen i Föglö. Jag var mycket tveksam till att göra några förändringar för kommunstrukturen. Man får lära sig under tiden och det förvånar mig att ltl Häggblom är så envis mot förändringar i kommunstrukturen. Det här är någonting som det har varnats för i utredningar i årtionden, det vet alla.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det sista var svaret på frågan, det har varnats för det här i årtionden. Att detta skulle vara katastrof, hur kan vi ha det här? Titta på Ålands ekonomi! Den har aldrig varit så stark som idag. Ingen region nära oss har så låg arbetslöshet som Åland. Vi har näringsliv med många småföretagare. Ju mer man slår ihop så ju större upphandlingar blir det, man kommer att upphandla mycket utanför Åland och vår egen befolkning kommer att bli utan jobb. Det scenariot finns också om man slår ihop.

Det är bättre att vi har det samhälle vi har och gör reformer frivilligt i små steg som vi har gjort hittills. ÅHS har gjorts på det sättet, gymnasialstadiereformen har gjorts på det sättet, KST har förra lagtinget beslutat om men det har inte förverkligats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag kan förvisso uppfattas som en kaxig politiker, men jag tycker inte att ”kom inte här och säg” Häggblom är den mest ödmjuka heller i alla replikväxlingar.

Jag skulle vilja ställa frågan när ltl Häggblom använder begreppet orättmätigt tvång, är det så han vill beskriva de lagar som stiftas här i den här salen i demokratisk ordning och som laggranskas av Ålandsdelegationen och av Högsta Domstolen och fastställs av presidenten? Om det går så med den lagstiftning som vi föreslår för en kommunreform, är det då orättmätigt tvång, trots att den lagen har stiftats här i denna sal av demokratiskt valda ledamöter av Ålands lagting?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Nu har vi kommit in på utbildningsfrågor och hur man tolkar svenska. Jag sade inte orättmätigt tvång. Jag sade att orättmätigt beröva någon rörelsefrihet. Det var de orden jag använde. I strafflagen i samma lagparagraf används ordet våld. Det är bara hur man använder ordet eftersom någon fick kritik för hur man använde det ordet. Ids inte väga orden, se vad vi vill göra. En del tar illa upp på av det ordet, precis som kansliministern. Man vill ju slå ihop kommunerna utan folkets vilja, kalla det för vad man vill.

Minister Nina Fellman, replik

Min fråga var; anser ltl Häggblom att det är orättmätigt att stifta lagar i den här salen och när lagar som har genomgått en lagstiftningskontroll som hör till vårt system åstadkommer en viss reform, är det då orättmätigt?

Sedan vill jag förtydliga eller förklara, vilket jag har gjort flera gånger förut, att de medel som föreslås för en kommunsamordnare så den tjänsten har naturligtvis inte tillsatts ännu. Det sker sedan när lagtinget har klubbat tilläggsbudgeten.

Vi är ute i god tid för att se till att det finns resurser både för förvaltningen och för kommunerna när de ber om hjälp för att genomföra de utredningar och processer som reformen föranleder. Det ska finnas resurser inom förvaltningen för att hjälpa kommunerna. Det har inte tillsatts någon tjänst i förväg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Jag hann inte riktigt med här i replikväxlingen när ungdoms- och demokratisamordningsfrågan diskuteras. Jag måste göra det den här vägen istället.

Jag är väldigt stolt och väldigt glad över att landskapsregeringen har kunnat ta det här steget och den här möjligheten att utveckla en ungdomspolitik, inte en partipolitik. En ungdomspolitik där landskapsregeringen och landskapet tar tag i en fråga som är oerhört viktig för samhällets utveckling, dvs. hur alla i samhället ska höras och inkluderas i byggandet av ett demokratiskt samhälle.

Det är överhuvudtaget inte så att den här kansliministern tänker lägga sig i tillsättningen av ett projekt, det är alltså inte en ny tjänst som inrättats genom det här beslutet. Man ger medel för ett tvåårigt projekt för att utveckla demokratin, deltagandet och ungdomsarbetet i landskapet.

Det är heller inte samma sak som ungdomsarbetet i kommunerna. Det är en helt annan sak som kommunerna gör allra bäst i den mån de anslår medel överhuvudtaget för sitt ungdomsarbete, vilket - om man ska vara ärlig - är ganska lite i en del av våra kommuner.

Finns det då ett behov av den här tjänsten? I många fall så finns det nordiska samarbeten, det finns samarbeten på europeisk nivå och det finns organisationer som samarbetar. De vänder sig till Åland och frågar; vem ska vi prata med här när vi har ett projekt som vi vill att Åland ska vara med i någon form av demokratiutveckling eller ungdomsarbete på en bredare nivå? Då finns det ingen mottagare. Det finns ingen att vända sig till i de här frågorna. På det sättet förlorar Åland möjlighet att delta i sådana sammanhang.

Det här projektet föranleds också av det som jag skulle vilja beteckna som ett generellt misslyckande hos oss i de politiska partierna. Det är någonting som inte förekommer bara på Åland, utan överhuvudtaget i det nordiska samhället och i det europeiska samhället så sjunker partiernas medlemsantal, partiernas förankring i verkligheten och bland väljarna minskar.

På Åland har vi ett ganska lågt valdeltagande. Allt detta måste man jobba med, man måste jobba med det inom partierna, man måste jobba med det i kommunerna och man måste jobba med det på landskapsnivå.

Tanken är inte att den socialdemokratiska kansliministern ska sprida propaganda till ungdomarna, utan att medverka till ett projekt där så många människor som möjligt, på olika sätt, kan få möjlighet att engagera sig och säga vad de tycker om olika saker. Huruvida de sedan säger; jag tycker att den här kommunreformen är bara strunt eller om de säger; jag tycker att vi ska värna om miljön på ett annat sätt, det är inte min sak att bestämma. Det ska ske så att alla röster kan höras, också i Hammarland om ungdomar från Hammarland vill komma dit.

Ltl Lars Häggblom, replik

Talman! Om den här tjänsten är så viktig, varför tillsattes den då inte i ordinarie budget?

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Om ltl Lars Häggblom hade läst budgeten noggrant på det här området så hade han sett den mening i den ordinarie budget där det står att det här projektet ska man diskutera vidare och finansiera i en kommande tilläggsbudget, vilket vi också gör nu när vi har definierat vad som är målen och behoven för det här projektet.

Ltl Lars Häggblom, replik

Inte menar väl minister Fellman att landskapet ska överta partiernas roll här när det gäller ungdomspolitiken?

Minister Nina Fellman, replik

Tack, fru talman! Nej, som jag sade tidigare så tycker jag absolut inte att landskapet ska överta partiernas roll. Däremot har landskapet en roll som ingen annan tar i att försöka bygga upp strukturer där ungdomar kan höras i frågor som är viktiga för dem. Det kanske inte alls är de frågor som partierna vill ta upp och det kanske inte är de frågor som skolorna tar upp. Det blir en brist i demokratin och också en brist i hur vi ser till att kommande generationer deltar i det demokratiska arbetet och väljer att rösta. Ingen annan tar det ansvaret, landskapet måste göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska fatta mig kort. Det gäller fortsättningsvis debatten om kommunreformen och vilka övervägande Ålands Framtid har gjort.

Vi tackar för den utsträckta handen som regeringspartierna har gett till dialog. Under lunchen idag hade vi möjlighet att diskutera.

Men det står fortfarande väldigt oklart för oss från oppositionens sida i vilken utsträckning landskapsregeringen faktiskt är beredd att diskutera och kompromissa från den linjen som man har stakat ut. Den frågan ligger fortfarande öppen efter dagens möte.

Jag ser det som avgörande för att man överhuvudtaget ska kunna hitta någon form av enighet, att man är beredd från regeringspartierna att beakta de krav på frivillighet som finns från oppositionens sida.

Är man inte beredd att backa från tvångslagstiftningen så kommer vi heller inte att hitta någon gemensam nämnare, det är min uppfattning.

Man måste kunna försäkra sig om att kommunerna, antingen genom beslut i fullmäktige eller genom att kommuninvånarna i folkomröstning, får säga sitt slutligen om de reformer som presenteras i form av lag för att vi från Ålands Framtid ska kunna godkänna en kommunreform.

Ett förslag där landskapsregeringen sist och slutligen kan köra över kommunerna kan vi från vår sida inte acceptera. Det vill jag ha tydligt sagt i den här debatten. Om det är så att regeringen har en verklig vilja till diskussion och en verklig vilja att hitta någon form av gemensamma lösningar i den här frågan, då måste man vara beredd att släppa på det kravet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Nu är det tredje oppositionspartiet uppe i talarstolen idag och alla tre har använt ordet tvångslagstiftning. Jag ställer min fråga för tredje gången; vad det innebär ordet tvångslagstiftningen i det här sammanhanget?

Ltl Axel Jonsson, replik

För mig innebär det att man från regeringens sida ges möjlighet att köra över kommunerna. Trots att kommunfullmäktige säger nej, trots att man i en eventuell folkomröstning säger nej i en kommun så kan man ändå gå vidare med en reform. Jag menar att kommunerna och kommuninvånarna måste få sista ordet för eventuella förändringar. Vi ska inte genomföra en reform mot kommunerna och kommuninvånarnas vilja.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Så tvångslagstiftning och lagstiftning är samma sak då? En lagstiftning kan man väl inte ducka för beroende på om man känner för den eller inte? En lagstiftning gäller eller inte. Lagstiftning och tvångslagstiftning är samma sak enligt juridikstuderande Jonsson?

Ltl Axel Jonsson, replik

Man måste givetvis se den lagstiftning som antas i ljuset av vilken annan lagstiftning som styr den. I det här fallet är det grundlagen som ger kommuninvånarna rätt till kommunal självstyrelse. Det är en individuell rättighet för varje kommuninvånare, rätten till sin kommun och till sin kommunala självstyrelse. I ljuset av det så menar jag att lägger man fram en lagstiftning som kör över kommuninvånarnas rätt att påverka den processen, antingen genom sin förtroendevalda kommunpolitiker eller genom att göra sin röst hörd i en kommunal folkomröstning, så då är det ett tvång i ljuset av den kommunala självstyrelsen. Jag tror inte att man kan köra över kommuninvånarnas rätt till kommunal självstyrelse på det sätt som landskapsregeringen gör. Men jag tycker att frågan är irrelevant för jag tycker att man borde stanna vid att man inte ens bör göra ett sådant försök.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Talman! Jag ska fortsätta diskussionen kring behovet av kommunstrukturförändringen på Åland.

Jag upplever att diskussionen under den senaste tiden har fått en märklig vändning. Jag försökte under remissdiskussionerna vara med och vrida den tillbaka till det som jag tycker att den de facto borde handla om.

Det är ingen i den här salen eller i den sittande regeringen som bedriver en politik som handlar om att man gör en förändring av kommunstrukturen för att man vill göra en förändring. Orsaken försökte jag redogöra för i remissdiskussionen och den ligger i den demografiska utveckling som vi har framför oss, plus att vi också har en utmaning när det gäller Åland, Åland som helhet och vår konkurrenssituation i förhållande till vår omvärld. Det här borde vara de drivande krafterna i den diskussionen som vi nu för.

Det finns, trodde jag, en enighet kring att vi har de långsiktiga utmaningarna. Men när jag hörde debatten idag och när jag har hört debatten under den tid som det här lagförslaget har legat ute hos kommunerna och den diskussionen som har förts så har man tydligen glömt det perspektivet. Det här handlar inte om vi har ett problem som vi ska lösa idag, imorgon eller ens för ett eller två år framåt i tiden. Det finns ingen här som har sagt att det är problem som en viss kommun upplever idag som vi ska lösa med en förändring av kommunstukturen. Det här handlar om att skapa verktyg för oss som politiker att kunna stärka det åländska samhället framåt, oberoende om jag är mariehamnare, saltvikare, lemlänning, kumlingebo eller kökarbo.

Men det här som grund så tycker jag att då måste man ju också på något sätt kräva att debatten innehåller förslag och motförslag. Det är ganska jobbigt att föra en diskussion som enbart handlar om att någon lägger fram ett förslag och någon eller några andra säger nej. Jag är inte riktig van med att föra en sådan typ av diskussion.

Att opponera handlar om att dels kunna säga nej, men det handlar också mycket om att säga nej och ge alternativ. Jag hade hoppats på att tiden som nu har gått nu skulle leda till att alternativen börjar ploppa fram, att man börjar lägga de konkreta förslagen kring vad som är alternativet till det som nu kallas för tvångslagstiftning. Hur skulle det se ut? Hur skulle ett sådant förslag se ut som faktiskt har möjlighet att leda till att man löser de problem som de facto samtliga partier som finns representerade i salen åtminstone vid tillfällen har sagt att man ser och man delar åsikterna om att de finns där.

Jag vill faktiskt återupprepa min input från remissdebatten. Jag gör inte anspråk på att landskapsregeringen förslag är det optimala. Jag står dock bakom det i det läge som vi befinner oss i just nu, fram till dess att någon kan presentera andra trovärdiga förslag som går att driva framåt så att man de facto löser de problem som finns.

Ltl Jonsson sade just i talarstolen att man är positivt inställd till att regeringsblocket har öppnat upp för det. Jag är också glad för att den inställningen finns, och sedan kommer det ett ”men” i den diskussionen. Det ”men” följs av att då måste man, innan man inleder diskussionen, ge upp det som har varit det egna förslaget. Det tycker inte jag är en diskussion. Det är lika mycket diktat eller någonting annat som man anklagar regeringen och regeringspartierna för. Nog måste vi ju kunna gå in i diskussionen med våra olika infallsvinklar och sedan försöka börja vika de mot varandra.

Jag vädjar faktiskt till att man från alla håll och kanter de facto tar det ansvar som den här salen har.

Om man inte tycker att det förslag som ligger är bra, vad är då alternativen till de förslagen? Hur vill man möta det och på vilket sätt kopplar man det till den bakgrund som finns? Då handlar det inte om att lösa problemet vi har med Medis idag eller de problem som vi har att effektivt kunna jobba inom det sociala väsendet idag. Det handlar om de utmaningar som beskrivs i det synnerligen, synnerligen utförliga material som har legat till grund för att diskussionen om en förändring av samhällsstrukturen på Åland kom till. Det borde diskussionen handla om idag enligt mitt sätt att se det. Tack, fru talman.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Ehn för ett sansat och bra anförande.

Pratar vi barndagvård, socialvård, äldrevård, ekonomi, samhällsutveckling, konkurrenskraft, attraktionskraft, tillväxt så inom alla områden har vi argumenten för en kommunreform, men vi hittar aldrig argument mot en kommunreform när vi talar om de här viktiga sakerna.

Däremot kommer alltid den så kallade tvångslagstiftningen upp. Det är där man kan skjuta sönder det här, att gå på den biten.

Man vägrar ta debatten kring de här folkliga allmänna områdena och det som är viktigt för ålänningarna i sig. Det är synd och jag tycker det är bra att ltl Ehn lyfte det för det skulle kunna föra hela processen framåt snabbare och gagna hela Åland.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag delar fullt ut det som ltl John Holmberg säger.

Återigen så vill jag för egen del vara lite självkritisk också. Jag tror att vi under delar av den här diskussionen, åtminstone från mitt håll och jag upplever att från delar av regeringsbänken också, så har vi fört väldigt mycket diskussion om antal, gränser och så vidare. Det är precis som ltl Holmberg säger, fokus i diskussionen borde ha legat på hur vi säkrar de här viktiga områdena som ltl Holmberg nu lyfte upp och hur vi ser på den förändring som vi nu föreslår.  Det kommer jag att försöka fokusera på vidare framåt. Men för att det ska vara möjligt så måste man också få den responsen från dem som då inte tycker att det här är en bra väg framåt. Där måste man också presentera vad alternativen är, som jag ser det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag tyckte att det var bra, ltl Ehn, det som han sade i talarstolen. Jag tänkte på vad vi kan göra och inte göra. För vi kan ju inte förneka att det finns utmaningar för framtiden och det är de som vi måste ha ögonen öppna för att se.

Jag kan informera om att trots att jag var i minoritet i fullmäktige i Föglö så godkändes enhälligt en tilläggskläm med uppdrag till kommunstyrelsen att aktivt ta kontakt med grannkommunerna. Lite frön kan man så ibland.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag ska också vara tydlig på den fronten. Jag tycker mig se en förändring totalt sett i diskussionen kring hur vi ska möta framtiden. Jag tror det är väldigt få idag, åtminstone när man pratar ut med folk som inte befinner sig i den här salen eller kanske sitter i enskilda fullmäktigesalar, som inte ser att behovet av en förändring är stort. Däremot så kanske man inte till hundra procent står bakom det förslag som landskapsregeringen har lagt eller som någon annan har lagt. Det tycker jag är ett positivt steg framåt.

Det som oroar mig är att vi ska hamna i en situation där vi agerar för sent. Det är många som säger nu att vi ska vänta. Det är inte så bråttom. Men för mig börjar det faktiskt bli bråttom. Jag vill inte att vi ska agera när situationen redan är problematisk. Jag vill att vi ska ha de instrumenten färdiga så att vi faktiskt kan använda oss av dem för att lösa problemen framåt också.

Men i övrigt delar jag fullt ut den syn som ltl Sundblom företrädde i sin replik.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det viktiga är att man diskuterar med varandra, för det finns alltid lite nyanser och man ser lite olika, men man kan åtminstone försöka diskutera ihop sig då. Det alltid ett steg framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller den kommunala reformen så kan man väl ganska förenklat säga att vi från centerns sida tror att man inte kan äta en hel elefant, utan man behöver ta den i bitar.

Det som vi har sett som den första nyckelkomponenten är kommunernas socialtjänst som vi tycker att först borde komma på plats och hitta sina strukturer och former. Och under tiden så kommer processen att gå vidare där vi i vår tro faktiskt hoppas att kommuner ska sköta frivilliga samgåenden på samma sätt som man också har gjort de senaste 20 åren i olika processer. Det finns olika högstadiedistrikt, det finns omsorgsförbundet etc.

Men som sagt vår pusselbit har de senaste åren varit kommunernas samlade socialtjänst.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! KST var ett steg i rätt riktning. När vtm Thörnroos nu sade den samlade socialtjänsten så stämmer det inte, man har ju lämnat bort de stora områdena, de stora utmaningarna framförallt äldreomsorgen men också möjligheten till tillväxt dvs. det som finns inom barnomsorg osv.

Man säger också att man hoppas på att kommunerna ska hitta de här samarbetena framåt. Jag tycker jag att man missar någonting som den här salen har som ett väldigt stort ansvar. Vårt ansvar är att se till hela Ålands bästa, att se till att skapa förutsättningar för att ålänningarna ska kunna verka och leva och bo på Åland. Det gör vi inte genom att bara lägga över ansvaret på kommunerna. Vi har ett ansvar i den här salen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Visst har vi inte ansvar i den här salen. Jag vågar stå här rakryggad och säga att åländsk center har nog minsann under åren varit med och tagit ansvar tillsammans med olika samarbetspartners under årens lopp. Ansvar är vi vana att ta.

Jag säger fortsättningsvis att KST såg vi som den viktigaste pusselbiten, både ekonomiskt beträffande kompetensen men också som skydd för den enskilda individen om kommunernas socialtjänst skulle ha kommit på plats, men den, ltl Johan Ehn, den reformen lade nuvarande landskapsregering på is istället för att låta den löpa vidare.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tycker faktiskt att det är lite ledsamt att få den där typen av repliker där man enbart slår sig själv för bröstet och berättar hur duktig man är på att ta ansvar och berättar att man minsann har varit med och gjort det under många år. Det är inte det som är det väsentliga just nu, det är hur vi tar Åland framåt. Där skulle jag gärna vara med i en diskussion.

Jag ser att vtm Thörnroos kommer efter mig här nu, så jag ser fram emot att få de konkreta förslagen på hur man äter den här stora elefanten i de små bitarna. Hur ser kartan ser ut för att ta sig an den biten framåt? Vilka är de konkreta åtgärderna är för att möta de utmaningar som ÅSUB och andra har varit med och hjälpt oss att plocka fram som underlagsmaterial under den tiden när också centern var med och tog ansvar? Hur ser ansvarstagandet ut framåt? Jag vill att det här ska göras tillsammans, inte att man slår sig för bröstet eller skjuter på varandra. Men det verkar inte möjligt, tyvärr.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag tänkte i mitt anförande börja med en liten kort diskussion kring lagförslag nummer 17, temporär ändring av landskapslagen om Medborgarinstitutet.

Vi från centern tycker att det är bra att landskapsregeringen har insett sitt misstag vad gäller reformen av landskapsandelar. Vi kan väl vara lite tveksamma till de kommentarer som finns inom överväganden, dvs. att det är kommunernas fel ”eftersom kommunen inte hunnit analysera konsekvenserna av det nya landskapsandelssystemet föreslås ett temporärt stöd för driftskostnader”.  Det var väl egentligen så, om vi är riktigt ärliga, att det kanske inte var kommunernas fel att det gick så här snett, utan jag tror bestämt att det gick lite för hastigt från landskapsregeringens sida.

Men jag vill ändå säga att vi är glada för att den här temporära ändringen har kommit till stånd.

Via en reservation, som jag redan har aviserat att vi kommer att ta till omröstning, vill vi höja anslaget så att Medis får full kostnadstäckning för de närmaste åren.

Sedermera hoppas vi att ett enat finans- och näringsutskott ska finna andra lösningar för finansieringen av Medis, eftersom det inte känns riktigt rationellt.

Tittar man rent operativt på det så har ju stödet utbetalats direkt till Mariehamns stad och det har ju inte gått via kommunerna. Förslaget om de temporära ändringarna i landskapslagen är att det först ska gå ut till kommunerna och sedan ska det gå tillbaka till Mariehamn stad. Jag förstår inte riktigt finessen i det, men det är säkert fullt möjligt att göra så också.

Tittar vi sedan lite mer på förslaget till första tilläggsbudget så har vi haft vissa tveksamheter. Den största tveksamheten som vi haft och som jag också aviserade i en reservation rör ju det som finns på regeringskansliet angående ett tillägg för genomförande av kommunindeldningsutredningar. Där har vi, som sagt, varit tydliga med att vi inte tycker att man ska anställa den här samordnaren på grund av de juridiska betänkligheter som vi har kring fallet.

Vidare har vi också varit positiva till att landskapsregeringen nu ytterligare ger pengar så att man kommer vidare med kommunernas socialtjänst, alltså så att man kommer vidare i processen där. Vi tycker det är bra att landskapsregeringen har lyssnat till detta och tar det med sig.

Vi har också faktiskt från utskottets sida gjort ett studiebesök till en verksamhet inom det privata näringslivet som kanske så småningom kommer att få ett stöd från landskapsregeringen. Vi har varit där och bekantat oss med verksamheten. Orsaken till att vi gjorde det är de rockader som finns inom tilläggsbudgeten där man plockar bort pengarna för den tilltänkta fiskmjölsfabriken i Kumlinge och transfererar dem till andra EU-medel så att man har möjlighet att använda dem på ett annat vis.

Som sagt Medis har jag redan lyft.

För övrigt så kan vi konstatera, när vi tittar längst ner på resultaträkningen, att landskapsregeringen finanser verkar vara tämligen goda. Budget 2018 inklusive tilläggsbudget nr 1 ger ett överskott, räkenskapsperiodens överskott, på 20 miljoner och det måste man väl ändå säga att är väldigt positivt ålänningarna till fromma. Tack, fru talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Vtm Thörnroos nämnde här i sitt anförande och även i reservationen att Medis har glömts bort. I mitt anförande hänvisade jag till vilket PM vi fick om landskapsandelssystemsarbetet. Även i hörandet framom att i remissvaren kom det synpunkter om Medis. Man borde kanske ha kunnat informera mera kring förändringen när man ändrade om i landskapsandelssystemet. Men att det lämnades bort kan jag inte hålla med som vtm Thörnroos nämnde i sin reservation.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Förra gången som vi diskuterade kring Medis och landskapsandelssystemet så sade ltl Sara Kemetter så här enligt citat ur det stenografiska protokollet: ”Det är helt klart att det skett någon form av miss. Jag vet att det försiggår diskussioner med Mariehamns stad och landskapsregeringen om hur man ska lösa det. Jag är övertygad om att landskapsregeringen absolut vill att Medborgarinstitutet ska fortsätta verka. Mitt parti kommer i varje fall inte att stöda att undervisningen slopas i Medis och inte heller att avtalet sägs upp och diskuteras med de nya kommunerna.” Hon avslutar sitt anförande med: ”Jag är övertygad om att vi kommer att se en lösning på det här i kommande budgetar.” Så det var väl mera det jag hänvisade till.

Sedan har jag också sparat uttalanden från landskapsregeringen från lantrådet där hon också tillstår att det här måste rättas till, det är ett misstag.

Ltl Göte Winé, replik

Att begära replik och säga vad alla andra har sagt.

Fortsättningsvis, vtm Törnroos, så skriver vtm Thörnroos i sin reservation att det har glömts bort. Det är helt annat än att det har gjorts en miss att man inte har informerat kommunerna. För det har inte glömts bort, det har till och med kommit remissvar t.ex. från på Lumparlands kommun och även från Saltvik och Föglö om Medis. Så det har ju funnits med i processen, men man borde ha informerat om systemet när man ändrade om i landskapsandelssystemet.

Sedan håller jag med det som vtm Thörnroos sade här och även med min partikollega som nämndes att detta behöver rättas till. Vi är helt eniga i finans- och näringsutskottet att man behöver se hur man ska lösa det framledes.

Däremot anser jag att beskrivningen från vtm Törnroos inte är korrekt, det var därför som jag begärde replik och inte för att få höra vad min partikamrat har sagt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Nej det är möjligt att ltl Göte Winé inte vill höra vad ltl Sara Kemetter, socialdemokrat, säger.

Men den uppfattning som jag har fått i samtal med Medis är att det här var en miss, en ingående miss från landskapsregeringens sida. Att det sedan via kommunerna har påtalats att här uppstår ett problem som landskapsregeringen så sakteliga - efter påtryckningar säkert också från socialdemokraterna och från Medborgarinstitutet själv - konstaterade att detta måste vi försöka rätta till. Nu gör man det temporärt.

Det som jag säger i min reservation är att jag tycker att man har kunnat ha en full kostandstäckning med tanke på den otroligt korta tid som Medborgarinstitutet fick. De fick ju inget förhandsbesked och det fick ju inte kommunerna heller eftersom det nya landskapsandelssystemet ju blev färdig i ett väldigt, väldigt sent skede.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag ska göra ett försök att förklara det som vicetalmannen inte förstod, dvs. finessen med att de här pengarna går via kommunen och inte direkt till huvudmannen för Medis.

Syftet med lagen är tydlig. Pengarna kommer att kanaliseras till Medborgarinstitutets verksamhet oavsett om de betalas direkt till huvudmannen eller via kommunerna. Så är lagstiftningen och lagförslaget är tydlig på den punkten när man läser syftet med lagen. Pengarna kommer att gå dit.

Om en kommun väljer att gå in med 500 euro till för att för att stöda upp Medis verksamhet så finns en logik i att man får 1 000 euro från landskapsregeringen, så då är det lättare att ge 500 euro än att bara ge 500 euro utan att få pengarna från landskapsregeringen. Det är väl det som är finessen att man rent logiskt kanske förväntas vara mer positivt inställd till att ge stödet till Medis. (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vi fick en del kommentarer kring kommunstrukturreformen i vtm Thörnroos anförande. Kommunsamordnaren skulle bort och KST resursen var bra.

Faktum kvarstår ändå. Utmaningarna är större än så. Vilka är centerordförandes förslag rent konkret hur vi ska fortsätta arbetet med just dessa utmaningar som vi står inför och som vi tillsammans har varit med och formulerat i den här salen? Jag har inte hört någon som hittills öppet har sagt att man inte delar den utmaning som vi har om 5-10 år när det gäller den demografiska utvecklingen.

Det kanske kan vara bra att inte vara alltför slarvig med siffrorna. Ett överskott på 20 miljoner, det kanske inte riktigt stämmer va? Sista raden läser åtminstone jag i mina papper till -3,5.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag valde i mitt anförande här från centerns sida att fokusera på de punkter som finns upptagna i tilläggsbudgeten.

Budgeten kring kommunsammanslagningar har varit ganska vid här i debatten med talmannens tillåtelse. Men de facto, det enda som egentligen nämns här är ju kommunsamordningen och också stödet till KST.

Jag kan garantera ltl Johan Ehn att vi från centerns sida kommer vid lämpligt tillfälle att presentera de planer som vi har från vårt partis sida för hur vi ska fortsätta utveckla Åland så att det blir så bra som möjligt för alla, oberoende om man bor i slott eller koja, oberoende om du bor på Sottunga eller i Mariehamn.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Politik handlar om att ha olika åsikter och att presentera de åsikterna för att kunna debattera dem. Jag ser fram emot att få vara med och debattera på den grunden när jag vet vad det finns för alternativ. Just nu vet jag bara - som jag uppfattar det nu då efter det här anförandet också – att vi delar problemformuleringen. Något måste göras. Jag har varit med tillsammans med en majoritet och lagt fram ett förslag. Nu väntar vi på alternativen. Jag ser gärna fram emot att kunna diskutera det vidare. Men jag tycker inte att vi har speciellt mycket tid, det har nu gått drygt halva mandatperioden. Vi måste börja agera för att komma vidare. Annars kommer vi att stå i en situation som inte kommer att vara gynnsam vare sig för sottungabon, mariehamnaren, brändöbon eller för saltvikaren.

Till sist, hur var det nu med underskottet? Är det ett underskott eller är det ett överskott vtm Thörnroos?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag ber att få citera min tidigare kollega i lagtinget Roger Slotte som sade en gång: ”Det är svårt ibland när det är många siffror”.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Ltl Johan Ehn tog upp här att vi står inför problem i kommunerna. Jag har aldrig fått det definierat vad som avses med dessa problem.

Att oppositionen inte har kommit med förslag, ja de små stegens sätt, såsom vi har gjort hittills och att kommunerna själv får bestämma.

Det finns kommuner som har inlett samarbetsförhandlingar. Vad är det för fel i det? Varför ska regeringssidan, majoritetsblocket, köra över och säga nej det är fel? Varför ska inte de som kan samarbeta med varandra få göra det?

Jag skulle vilja få det definierat, eftersom jag inte har varit med de sista åren, vad är problemet med kommunerna idag? Vad är det som är så alarmerande? Att befolkningen blir äldre, inte är det något fel i det. De är piggare, människor är mycket piggare än vad man har varit tidigare. Att man hela tiden ska skälla på den åldrande befolkning, det vänder jag mig starkt emot. Det är inte alls det som är problemen. Inte hamnar det flera fall på åldringsvården på det sättet som man säger. Vi har en utbyggd åldringsvård idag som sväljer mycket.

Jag förstår inte. Ni måste definiera det på ett bättre sätt för att jag ska begripa det åtminstone.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag rekommenderar att ltl Häggblom läser det underlagsmaterial som finns från 2007 och framåt. ÅSUB har försett lagtinget, landskapsregeringen och de åländska kommunerna med ett väldigt gott underlag om hur utmaningarna ser ut.

Jag är också ivrigt trött på att hela tiden får höra att för att man lyfter upp att demografin är en utmaning att man då skulle utmåla de äldre som någon typ av problem, det är naturligtvis inte fallet. Däremot handlar det om att det är en utmaning för oss att se till att vi kan använda oss av resurserna så att alla - ung som gammal, inflyttad som uppvuxen här från första början - ska kunna få en god värld att leva i. Då krävs det att samhället klarar av sina utgifter.

Läser vi ÅSUBs rapporter så visar de på att händerna blir för få och inkomsterna för dåliga för att vi ska klara det här framåt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vad blir bättre av att man slår ihop kommunerna? Vad blir det för bättre överhuvudtaget? Idag har vi många kommuner. Det är många politiker som gör ett enormt frivilligt arbete i de här kommunerna. Detta går inte att värdera i pengar. Ju större enheter det blir ju mindre frivillighet blir det, och då blir det som i de större kommunerna när en medborgare ska ringa och få någon hjälp; ”nej den tjänstemannen är bortrest och den tjänstemannen är inte närvarande för tillfället”.

När man ringer till ett kommunkansli ute på landsbygden eller i skärgården idag säger de; ”ja, den personen är borta men vi kan hjälpa dig ändå.” Det är en jättestor skillnad och det tror jag att man också ska beakta. Politiker ställer upp och jobbar.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag är helt medveten om att det i de allra flesta fall idag fungerar väldigt bra.

Ltl Häggblom har återigen inte lyssnat på det som var mitt huvudbudskap i mitt förra anförande. Fokus ligger nu på hur det fungerar idag. Mitt fokus ligger på hur det ska fungera om 5, 10, 15 och 20 år framåt i tiden. Allt tyder på att de verktyg vi har i verktygsboxen idag inte kommer att vara tillräckliga. Det är vad man beskriver i det grundmaterial som vi fick oss till hands när frågan om på KST började diskuteras, när frågan om en förändring av kommunstrukturen började diskuteras på allvar runt 2006-2007.

Det är helt okej att inte dela bilden av att vi har utmaningar. Då förstår jag också att man inte vill göra förändringar. Men jag har uppfattat att ingen har sagt det så tydligt som ltl Häggblom nu gjorde. (…taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag har aldrig sagt att det inte finns utmaningar. De små stegens politik är ofta det som haft mest framgång om man ser i stort också i regioner runt om oss. Snabba ryck och reformivern som idag finns runt om oss i Finland är inte bra överhuvudtaget. Detta skapar en oro i samhället och oro bland medborgarna. Tyvärr så visar det sig ofta att snabba och stora reformer inte fungerar i praktiken. De verktygen i verktygsboxen finns inte så att det funkar, för de verktygen är inte uppfunna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Nu blottar sig ltl Häggblom ganska öppet här och jag är tacksam för det.

Att säga att det inte finns stora problem är nog en ren och skär sanning med modifikation. Jag skulle vilja säga något annat men det gör jag inte.

Jag rekommenderar ltl Häggblom att ta del av ÅSUBs fakta och undersökningar sedan 15 år tillbaka. Där står det ganska tydligt prognostiserat år från år vilka utmaningarna är.

Alldeles nyligen har det visat sig att tempot på utmaningarna går snabbare och snabbare. Tittar vi på försörjningskvoten, tittar vi på demografin så går det i en negativ kurva snabbare än vad man har förutspått.

Jag håller med ltl Ehn om att man alltid ska stå och försvara sig när ltl Häggblom beskyller oss nu för att på något sätt svartmåla de äldre. Det är ju omvårdnad och omtanke hur vi (…taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! När man säger att vi har stora problem, då är det ju inte jag som blottlägger mig utan ni som blottlägger er. Idag erkänner ni att det inte finns några stora problem. Vi har full sysselsättning så gott som, vi har en arbetslöshet på 3,5 procent och våra företag går bra. Medborgarna har det bra i vårt samhälle och kommunerna diskuterar samarbete med varandra. Varför ska man då gå in och förstöra det som de bygger upp och det samhälle vi har idag?

Detta är skräp, när vi har det så bra som vi har det. Det är då vi får obalans i systemet och det är detta som jag är rädd för. Låt det gå i de små stegens takt som det alltid har gjort på Åland.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Vi har inte tid, det brådskar. Det brådskar inom alldeles för många områden. Ltl Häggblom målar upp rosa moln med låg arbetslöshet och att våra företag gå bra. Inte går våra företag bra, de går mycket sämre än företagen i våra närregioner. Det är bräckligt.

Vi har en utflyttning som är stor, får man inte det arbete man vill ha så flyttar man ut. Det är en krockkudde som också gör att vår arbetslöshetsstatistik är en sanning med modifikation.

Vill man titta på en lyckad kommunreform då vänder man blicken mot Danmark. Det var en snabb, effektiv och bra underbyggd reform som gav precis de resultat som man var ute efter. Mycket lyckad!

När det gäller servicenivå och tillgänglighet så är jag är alldeles övertygad om att med färre kommuner i framtiden så kommer vi inte att ha semesterstängda kommunkanslier. Folk kommer inte att få vända i dörren för att man inte hittar den socialarbetare man är van att prata med, för då finns det en annan som man kan prata med. Detta förekommer inte idag i de flesta kommuner, då får man vänta tills semestern är slut eller att sjukskrivningen är förbi. (…taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att jag har fått svar på min fråga. Det finns inget dagsproblem, utan man ser att problemen tornar upp sig i framtiden.

Med den utveckling vi har i samhället och de samarbeten som kommunerna jobbar med idag så kommer det här att lösa sig utan att man ser de här problemen. Man måste se sanningen i vitögat istället för att säga att det är katastrof. Det är ju ingen katastrof.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Talman! Mycket har framförts i denna debatt om tilläggsbudgeten, kanske främst med anledning av att tilläggsbudgeten dels innehåller medel för samordning av kommunernas socialtjänst och därtill samordnare av den övergripande kommunreformen.

Till alla er som i denna debatt hävdar på ett eller annat sätt att KST löser alla problem. Sätt KST ikraft, sedan går vi alla och tar en kaffe och är glada! Det stämmer inte, det stämmer inte!

Vi har åtminstone tre specifika utmaningar som jag vill peka på. Den första är den som vi redan lyft i föregående regering nämligen gränsdragningsproblematiken mellan det framtida KST och primärkommunerna. Nå, det är ganska lätt gjort. Har man gränsdragningsproblematik då samlar man sakkunskapen, man drar en gräns och så håller man sig till den gränsen vilket också är vad landskapsregeringen har gjort och vi avser att tydliggöra detta.

Det förebyggande arbetet förtjänar några extra ord. Landskapsregeringen kommer att anordna ett seminarium den 7 juni med fokus på detta, socialvårdslagen, på Tallgården i Sund. Jag rekommenderar alla som är intresserade av reformer, oavsett om det är kommunreform, KST eller socialvårdslag, att komma hit. Varför är detta viktigt i detta sammanhang? Jo, det finns väldigt positiva exempel på hur den nya socialvårdslagen har fungerat. I Borgå minskade man med 50 procent alla sina tvingande barnskyddsåtgärder genom att man införde lågtröskelverksamhet, man avstigmatiserade socialarbetet och man öppnade familjecenter.

Ställer er ärligt frågan: Blir det bra med 16 kommuner som jobbar förebyggande? 16 kommuner som har ansvaret för förebyggande socialvård som i likhet med Mariehamns stads socialnämnd öppnar ett familjecenter för att kunna stöda barnfamiljerna som helhet vilket man har gjort i vår omvärld. Kommer Geta att öppna ett familjecenter? Kommer Geta att ha kraften och förmågan att utveckla det förebyggande socialvårdsarbetet på ett bra sätt tillsammans med exempelvis KST i framtiden som har alla de tunga åtgärderna? Kommer det här att bli bra? Jag har mina tvivel.

Det tredje området är äldreomsorgen som vi har konstaterat att förverkligas på ett splittrat sätt. Jag kan bli långrandig på det ämne. Jag tänker inte bli det i den här debatten, eftersom det kanske är den punkten som har minst att göra med saken. Men låt mig säga som så mycket i alla fall, att vi har samma problem i hela Norden.

Jag mötte nyligen Arne Pall som har Nordiska ministerrådets uppdrag att utreda socialvårdens framtid i alla nordiska länder och i alla autonoma områden. Bästa vänner vi har samma problem, exempelvis inom äldreomsorgen så är de olika vårdgivarna finansierade av olika aktörer. En finansieras av kommunen, en annan finansieras av ett kommunalförbund och sedan har vi de medicinska tjänsterna som finansieras av ÅHS. Det här är ett problem i hela Norden. Det är ett problem att äldreomsorgen är utanför denna samordning. Så vad gör vi?

Lösningen är förstås fyra kommuner. Lösningen är fyra bärkraftiga starka kommuner som har hela paletten av åtgärder, som har kraften och förmågan att bedriva en god politik för Ålands folk, för Ålands medborgare och som kan jobba förebyggande på ett sätt som är bra både för människorna och bra för den kommunala plånboken. Det här är det vettiga att göra. Tack för ordet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag avser att kommentera bara den delen som finns nämnd i tilläggsbudgeten, det vill säga kommunreformen och KST.

Från centerns sida har vi aldrig sagt att ett KST är den enda lösningen och sedan är det någon form av Halleluja moment och alla kan gå och dricka kaffe, ungefär som minister Valve framförde det. Det har vi aldrig sagt från centerns sida.

Däremot har vi sagt att vi anser att det är första steget man bör ta. Det är detta som man bör arbeta med. Men den reformen har ju minister Valve aktivt valt att lägga åt sidan och istället köra ett race och det är fullt lagligt och möjligt som politiker. Men stå inte i talarstolen och häckla oss som har en annan tro på hur framtiden ska utformas än den som ministern har!

Minister Wille Valve, replik

Talman! ”Den kulan visste var den tog” som vtm Thörnroos brukar citera Fänrik Ståls sägner. Jag nämnde inte centern i mitt anförande. Jag nämnde ingen specifik ledamot heller. Det som jag kritiserade i mitt anförande var idén om att KST löser alla problem, för det gör det inte. Jag utvecklar gärna dessa tankegångar vid ett annat tillfälle.

En uppenbar fördel med att KST träder i kraft 2020 eller 2021 är att vi har haft möjlighet att göra jobbet kring gränsdragningsproblemen. Till den delen har ju faktiskt arbetet tagit ett steg framåt mot en vettigare och bättre åländsk vardag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

”Red mig en grav, och moder kär, min levnadsdag är liden” Molnets broder 26 eller 28 verser av elände. Det är ungefär så som minister Valve framför det som han anser att vi från oppositionen tror att framtiden ska utforma sig.

Jo, jag tog faktiskt lite illa vid mig personligen när ministern raljerade kring att den som tror att KST löser alla problem kan sedan gå dricka kaffe. Orsaken till att jag faktiskt tog lite illa vid mig var att det var centerns Roger Nordlund som drev den här reformen i den förra regeringen. Jag tycker att det var en viktig reform och jag tycker han ska ha cred för det arbete han har gjort.

Om nu sedan landskapsregeringen har valt en annan inriktning, vilket man har gjort, så det respekterar jag i egenskap av den demokratiska ordningen som finns. Men det finns också gränser för vad man vill höra från talarstolen av en minister.

Minister Wille Valve, replik

Bästa ledamoten och kollegan Thörnroos, jag klistrar inte epitet på personer. När ledamoten Thörnroos läser det stenografiska protokollet så kommer ledamoten att kunna notera att jag kritiserade idéer. Jag försöker leva upp till det som riksdagsåret Gunnar Jansson brukade använda i den här talarstolen. Han sade att det är idéer som slåss inte människor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Valve frågade i sitt anförande hur 16 kommuner ska upprätthålla ett familjecenter och om det kommer att bli bra. Han kopplar ihop detta med att fyra kommuner tydligen är lösningen för det här.

Det finns frivilliga samarbeten idag mellan kommunerna. Det finns ingenting som säger att inte de mindre kommunerna kan köpa tjänster av andra kommuner. Det är ingenting som säger att det är begränsat och det kan fortsätta fortsättningsvis. Så jag tror inte att fyra kommuner är själva lösningen på allting som minister Valve sade.

Minister Wille Valve, replik

Det finns många andra exempel som kunde nämnas, bl.a. de fullmäktige valda i Geta kommun som gick ute i media och sade; ” vi klarar inte av att göra den här detaljplaneringen, det överstiger vår förmåga”. Jag tror att de själva använde ordet byapolitiker. Det här ser vi gå igen inom många områden. Det gör mig väldigt orolig, för det betyder att vårt näringsliv är beroende av människor som inte anser sig ha förmågan att fatta de vettiga besluten. Det borde ringa många alarmklockor i det här huset när det kommer sådana uttalanden.

Frivilliga samarbeten i all ära, men det är ytterst vi i den här salen som är ansvariga för hela kommunalsektorn och att den funkar. Vi ska ta det ansvaret och vi kan inte krypa undan det.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag kan ju konstatera att vi har olika uppfattningar om hur vi ska lösa de här problemen. Att argumentera i en replik tänker jag inte göra. Hela tilläggsbudgeten handlar om nästan allt annat utom själva kommunreformen som har diskuterats mest här idag. Så det är en märklig debatt överhuvudtaget.

När det gäller detaljplanering eller något sådant för kommunerna så är det samma sak. Inte behöver man ha en planeringsbyrå i varenda en kommun. Det finns privata byråer som sköter allt det här. Varför ska man slå ihop kommuner för att det ska lösas? Om Geta kommun inte har kapacitet att göra det så då köper man tjänster. Det är ganska enkelt.

Minister Wille Valve, replik

Jag konstaterar bara att ltl Eklund och jag besjälas åtminstone av samma uppfattning att det finns utmaningar. Sedan har vi helt klart olika åsikter om hur vi når dit och vad som är lämpligt att göra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen av både lag- och budgetförslaget vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först lagförslaget i dess helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om temporär ändring av landskapslag om medborgarinstitut för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Så börjar detaljbehandlingen av tilläggsbudgeten. I detaljbehandlingen föreläggs först

avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar samt Skattefinansiering, Finansiella poster och Resultaträkningsposter.  

Avsnitten föreläggs enligt avdelningar  jämte motiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs avsnitten i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs avsnittet Verksamhet enligt avdelningar.

Föreläggs avdelning 2,  Landskapsregeringen och regeringskansliet. Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag föreslår att anslaget för 21010, Regeringskansliet verksamhet, sänks med 93 000 euro.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår att samma anslag 21010 sänks med 155 000 euro, att hela anslaget utgår i enlighet med Lars Häggbloms reservation i betänkandet.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag stöder ltl Bert Häggbloms förslag.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman över att få stöda vtm Veronica Thörnroos förslag.

Talmannen

Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att anslaget 21010, Regeringskansliet verksamhet, sänks med 93 000 euro. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar vtm Veronica Thörnroos ändringsförslag röstar nej.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag önskar en öppen omröstning.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag ber att få understöda öppen omröstning.

Talmannen

Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Runar Karlsson, har begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Brage Eklund och Ingrid Johan att assistera vid omröstningen.

Efter viss konsultation så har vi kommit fram till en plan. Det betyder att de här två olika förslagen som har aviserats kommer att ställas mot varandra. De är båda aviserade redan.

Den som röstar för vtm Veronica Thörnroos förslag röstar ja; den som röstar på ltl Lars Häggbloms förslag att momentet ska utgå röstar nej.

Det vinnande förslaget ställs sedan mot finans- och näringsutskottets betänkande.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 3 ja-röster, 5 nej-röster, 12 avstod och 10 var frånvarande.

Förslaget att hela anslaget ska utgå har vunnit. Det förslaget ställs mot finans- och näringsutskottets betänkande.

En ny omröstning gäller den som röstar för finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som röstar för ltl Lars Häggbloms förslag att hela anslaget ska utgå för röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs avdelning 3 Finansavdelningens förvaltningsområde. Godkänt.

Föreläggs avdelning 4 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. Godkänt.

Föreläggs avdelning 6 Näringsavdelningens förvaltningsområde. Godkänt.

Föreläggs Fristående enheter samt myndigheter. Godkänt.

Föreläggs avsnittet Överföringar enligt avdelningar.

Föreläggs avdelning 4 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. Godkänt.

Föreläggs avdelning 5 Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde. Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag hänvisar till min reservation och klämmen och föreslår att anslaget 51000, Landskapsandelar och stöd för Medborgarinstitut och kulturverksamhet höjs med 83 000 euro.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag understöder vtm Thörnroos förslag.

Talmannen

Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att anslaget 51000, Landskapsandelar och stöd för Medborgarinstitut och kulturverksamhet, höjs med 83 000 euro.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag önskar öppen omröstning i detta angelägna ärende.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag stöder förslaget till öppen omröstning.

Talmannen

Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Runar Karlsson, har begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Torsten Sundblom och Stephan Toivonen att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar vtm Veronica Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 13 ja-röster, 7 nej-röster  och 10 var frånvarande

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs avdelning 6 Näringsavdelningens förvaltningsområde. Godkänt.

Föreläggs avdelning 7 Infrastrukturavdelningens förvaltningsområde. Godkänt.

Föreläggs avsnittet Skattefinansiering, Finansiella poster och Resultaträkningsposter i dess helhet. Godkänt.

Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.

Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering i dess helhet. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

4        Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2017

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2017-2018

Remiss

5        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2017

Landskapsregeringens svar RB 1/2017-2018-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2017-2018

Remiss

6        Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2017

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2017-2018

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de tre ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Talmannens förslag är att alla tre ärenden remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det här är ett ärende som sambehandlas. Jag tänker inledningsvis kommentera effektivitetsrevisionen lite grann. Sedan gör finansministern en redogörelse över årsredovisningen.

Effektivitetsrevisionen har granskat ÅHS, delar av personaladministrationen och den allmänna förvaltningen samt har vissa kommentarer kring tidigare revisioner, lagberedningen och AMS.

Landskapsregeringen meddelar på detta vis vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av revisionen och sedan föreligger sedvanlig behandling i finans- och näringsutskottet.

Det konstateras bland annat att ÅHS inte har något system för mätande av produktivitet och effektivitet. Produktiviteten följs upp genom verksamhetsstatistik som t.ex. besök, vårddagar och vissa diagnoser. ÅHS använder sig inte av något patientklassificeringssystem.

Vi har styrelseledamöter och ansvarig minister här i salen som har möjligheter att delta i debatten. Det är de som behärskar de här områdena till fullo.

Eftersom ÅHS är en stor och viktig del av landskapets politikområde men också budget så vill jag också kommentera lite grann.

ÅHS har utvecklat ett eget förenklat kostnadseffektivt system för att mäta produktivitet och effektivitet. Under året testas systemet genom en jämförelse av ÅHS specialsjukvård med övriga jämförbara sjukhus i Finland för att sedan utvärderas. Det resultatet ska bli väldigt intressant att se.

Vi vet, som regel, att när vi gör benchmarking och jämför oss med omkringliggande regioner så brukar vi faktiskt ha rejält högre kostnader. Jag tror inte att det är någon avancerad gissning heller när det gäller ÅHS, eftersom vi har det läge vi har och den kostnadsutvecklingen.

Det framgår också i effektivitetsrevisionen och i redogörelsen att det är mycket på gång inom ÅHS när det gäller administrationen, allt från faktureringsrutiner, uppföljning, processutveckling, indrivning, avtalshantering, upphandlingsdirektiv till automatisering.

Vi vet också att ÅHS jobbar intensivt med hela IT-biten.

Det skulle vara väldigt intressant om man skulle göra ett projekt inom ÅHS som skulle gälla miljön och hur man får en hållbar användning av t.ex. när det gäller el, vatten, engångsartiklar, tvättförbrukning och medicinanvändning. Jag tror att det skulle finnas avgörande saker att spara när det gäller ÅHS. Man kanske inte initialt skulle behöva ha en miljöansvarig, men det skulle vara väldigt intressant att göra en genomlysning av hela ÅHS, kanske i projektform.

En annan fråga som tas upp i revisionen är att man vill förbättra rutinerna för mervärdesskatteåterbäringen. Det är en mycket angelägen fråga. Fokus för ÅHS ska vara på vård, åtgärdar och patienter istället för byråkrati.

Som vanlig ålänning, brukare av ÅHS tjänster och som politiker förstås har jag inte heller kunnat undgå det positiva arbete som genomförs på ÅHS när det gäller patienterna. Man jobbar med våld i nära relationer, man diskuterar familjecenter och psykisk ohälsa för barn och unga. Jag vill också ge min erkänsla till det arbete som görs inom ÅHS och som styrelsen också jobbar väldigt aktivt med. Min uppfattning är att det händer mycket.

När det gäller landskapsregeringens egen butik så är landskapsregeringen medveten om de önskemål som finns när det gäller rambudgetering och att tidigarelägga rambudgetbesluten.

Vi kan konstatera att i landskapsregeringens första tilläggsbudget för 2016 så angavs riktlinjer och riktgivande nivåer på resultatförbättringar under mandatperioden. Det har varit de stora penseldragen som har gällt landskapsregeringens ekonomiska politik, de har hela tiden varit kända och de följs hela tiden upp i budgeter och tilläggsbudgeter.

När det gäller personaladministration så är kritiken om landskapets lönesystem befogad. Ett nytt löne- och personaladministrativt system ska tas i bruk under året.

Det framförs en del kritik kring övertidsarbete och hög arbetsbelastning. Jag är den första att skriva under det. Vi vet att det är väldigt komplexa ärenden som handläggs i förvaltningen och ofta är tidsmarginalerna mycket snäva. Landskapsförvaltningens hela arbete är väldigt komplext. Dessutom har man en hel del politiska krav på sina axlar. Väldigt mycket tid i förvaltningen har satts på att möta upp vård- och landskapsreformer som genomförs på rikssidan, men också på den nya självstyrelselagen. Det är inte bara förvaltning utan dagspolitiken sätter också krav på förvaltningen. Går ett flygbolag i konkurs, slutar en bogpropeller att fungera eller att vi ska höras i Helsingfors så handlar det ofta om att lösa problem där och nu och agera snabbt.

En annan viktig sak är personalpolitiken och den utvecklas hela tiden inom förvaltningen. Det hålls medarbetarsamtal, numera gör vi varje år medarbetarenkäter och vi har alldeles nyligen tillsatt en ny personalchef. Det är väldigt viktigt att landskapsförvaltningen är en attraktiv arbetsplats. Det gäller att ha en kontinuerlig dialog om arbetsförhållanden, arbetsuppgifter och utvecklingsbehov.

När det gäller kritiken kring distansarbete så kan jag inte låta bli att drista mig till att jag tycker inte att det är en speciellt modern analys. Jag anser att möjligheterna till distansarbete är en del i landskapsförvaltningens attraktionskraft. Vi vill ha arbetstagare som har möjlighet att bo i skärgården. Man kan bra tänka sig att man kanske kunde ha arbetstagare som bor i Stockholm. Distansarbete är något som landskapsregeringen, och speciellt finansminister Perämaa, faktiskt jobbat väldigt aktivt med under den här perioden. Man har möjliggjort pilotprojekt i kollektivavtalen. Jag tycker att distansarbete är en väldigt viktig del i landskapsförvaltningen som en attraktiv arbetsplats.

Talman! Det var några funderingar. Detaljfrågor och vidare utläggningar kan ansvariga ministrar för respektive politikområden redogöra för. Vi kan också redogöra för detaljer under utskottsarbetet. Tack.

Talmannen                                     

Före replikskiftena inleds vill talmannen komma med ett förtydligande.

Detta är alltså en remiss av ärende nr 4, Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2017, samt remiss av ärende nr 5, Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2017 samt remiss av ärende nr 6, Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2017.

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de tre ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

 Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att det var ett riktigt bra inspel som lantrådet gjorde när det gäller arbetet inom ÅHS. Vi har tangerat ämnet att vi skulle se på medicinförbrukningen. Kan vi minska mediciner är det bra, kan vi minska engångsartiklar är det bra. Istället för att jobba i slutändan med avfallsfrågor så borde man tillsätta ett projekt där man kunde minska förbrukningen. Jag vet att många andra sjukhus har gjort detta med goda resultat. Det handlar förstås inte om att patienter ska bli utan bandage. Det handlar om att man tänker både på miljön och på ekonomin när man förbrukar varor. Det är både vettigt och bra på alla sätt och vis. Det önskemålet tar jag definitivt till mig.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är precis på det viset. Kan vi minska förbrukningen? Om det finns onödigt användande så kan man sätta de resurserna på patienterna istället.

Jag kan marknadsföra, det finns väldigt många unga ålänningar som studerar miljö. Kanske man kunde ha ett högskoleprojekt så att man skulle få en början? ÅHS har verksamhet dygnet runt, 24-7, 365 dagar om året. Kanske ÅHS borde ha solpaneler, det finns en uppsjö av saker som jag tror att man skulle kunna göra inom ÅHS. Men det är fokus på väldigt mycket annat, det förstår jag också för det är ju inte det som är den primära uppgiften för ÅHS. Men som sagt var, kan man minska driftskostnaderna där det svider minst så tycker jag att man ska göra det.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Då skickar jag också tillbaka bollen. En av de saker som jag tycker att bra med att ÅHS ingår i Fastighetsverket är att vi har någon som faktiskt fokuserar på andra saker än vården. Precis som lantrådet nämnde om förbrukningen så är det definitivt något som jag hoppas och tror att Fastighetsverket kommer att se över. Jag har redan fått de signalerna och jag hoppas också att landskapsregeringen trycker på det arbetet. Som sagt, inom ÅHS är det stor förbrukning av naturresurser i slutändan dygnet runt, året om.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Jag kan bara instämma i det. Fastighetsverket har en viktig och stor potential när det gäller att vara med på resan mot ett hållbart samhälle. Det är också ett av Fastighetsverkets grunduppdrag att försöka minska driftskostnaderna, bygga i trä och allt det här som vi under många, många år har pratat om.

Jag ser också med tillförsikt fram emot Fastighetsverkets arbete. De är väldigt duktiga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! I ÅHS verksamhetsplan för 2018 har vi sju övergripande målsättningar varav det sjätte är; ”ett markant högre antal energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet”. Man har tänkt på det tidigare, men nu är det ett av sju mål. Dessutom har vi i det sjätte utvecklingsmålet; ”ÅHS ska bidra genom att öka andelen energi, utreda möjligheten att installera solpaneler på taken och fortsatt energieffektivisera.” De tankarna finns i organisationen nu och det är ett utpräglat mål eftersom det finns i verksamhetsplanen.

Jag hoppas att jag under nästa års diskussion ska kunna säga att vi är en bit längre på väg.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det låter mycket, mycket bra att man faktiskt nu kommer på banan. Det är precis som ltl Holmberg-Jansson sade, man har pratat i väldigt många år och de här åsikterna och antagandena har funnits om att det faktiskt finns en hel del att göra och spara in på driften där det inte skulle märkas så mycket. Tvärtom, man gör också en miljögärning.

Jag gratulerar styrelsen och önskar er lycka till med arbetet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag efterlyste från ledningen och hörde hur vi hade gjort med upphandlingen av el. Tydligen har vi ganska hårda krav redan idag på vilken sorts el vi använder. Det här är också en fråga som vi har lyft i styrelsen nu, om vi inte kan göra något annat så kan vi i alla fall se till att försöka använda oss av grönare el.

En annan sak som lantrådet lyfte var de olika screeningarna och kontrollerna som vi faktiskt nu inför och gör. En av sakerna som jag tycker att är otroligt bra att vi inför är nutrition screeningar för alla som kommer in på t.ex. medicin och kirurgen. Nu kontrollerar vi kontinuerligt alla patienter som kommer in.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är mycket bra. Det var precis det som var avsikten med delar av mitt anförande, att lyfta det som görs inom ÅHS. Det är väldigt, väldigt mycket positiva saker.

Här i salen har det väldigt mycket fokuserats på inbesparingar. Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram att man har tankegångar och man utvecklar verksamheten. Jag vill ge min eloge till ÅHS och till styrelsen.

Jag tycker också att det var väldigt viktigt att ta upp vilken el vi köper. Det kom siffror häromdagen att ålänningarna är ganska dåliga på att köpa den här hållbara elen. Vi har produktionsprocenter på upp till 20 procent. Men enligt uppgifter nu så exporterar vi en del av det istället för att använda det själva. De stora aktörerna; de underlydande myndigheterna, landskapsförvaltningen och kommunerna, borde vara väldigt duktiga på hållbar fossilfri el.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Ni har säkert alla läst den här boken. Jag hoppas att alla håller med mig när jag säger att det är en intressant läsning. Den beskriver väldigt bra det som landskapet sysslar med, ansvarar för och ska finansiera. Den ger också en bild av de underlydande myndigheternas verksamheter, hur politiken har bedrivits och hur uppgifterna har förverkligats i förhållande till de medel som har beviljats för dem.

Nytt för detta år i årsredovisningen är den medvetna och politiskt för landskapsregeringen intressanta hållbarhetsdimensionen som förstås är kopplad till det hållbarhetsarbete som landskapsregeringen utför och som ska redovisas för i en årsredovisning. I budgeten är beställningen också på hållbarhet och sedan ska man kunna redovisa det i en årsredovisning.

I den här boken beskrivs metodiken och processerna väldigt väl, menar vi. Där framgår också de prioriterade hållbarhetsfrågorna som den här landskapsregeringen arbetar efter, till dem hör t.ex. antikorruption, upphandling, materialfrågor, miljöbedömning av leverantörer, icke diskriminering samt utbildning och kompetensutveckling. Det är viktiga saker. Den här nya dimensionen vill jag gärna peka på redan i det här inledande skedet. Jag menar att det vore intressant om utskottet, i sitt arbete med att ta del och fördjupa sig i årsredovisningen, möjligen kan bekanta sig ytterligare med den här nya dimensionen. Det finns väldigt mycket sakkunskap och medvetet tjänstemannaarbete också bakom de här metoderna för att beskriva hållbarheten i en redovisning.

Jag tänker nämna några andra saker som ingår i verksamhetsdelen av det som redovisas i förvaltningsberättelsen innan vi går in på det ganska självklara, när en finansminister står i talarstolen och berättar om årsredovisningen, alltså sifferdelen.

Jag vill nämna att under verksamhetsåret 2017 så beviljade lagtinget, på landskapsregeringens förslag, mera pengar till integration och mera pengar till projekt och samverkan mellan olika organisationer. Energi- och klimatstrategin sjösattes under året 2017. Det beviljades mera stöd till skärgårdsbutiker som en liten men ack så viktig detalj. Det satsades på cykelvägar. Som en väldigt stor och intressant politisk reform så förverkligades ungdomshuset Boost med medel från verksamhetsåret 2017 i samarbete med flera andra aktörer. Det gjordes mycket intressanta saker under året.

Förändringar mera siffermässigt och konstateranden som man kan göra av verksamhetsåret 2017 är att resultatet för 2017 är i linje med budgeten inklusive tilläggsbudgeter, vilket är bra förstås då har man träffat relativt väl med utförandet kopplade till de medel som har beviljats. Även om landskapsrevisorn anser att det finns lite luft, som det beskrivs, i budgeten - det är frågan om någon enstaka miljon kopplad till total omslutning på över 350 miljoner -så tycker jag för min egen del att det inte är frågan om så särdeles mycket mera. Men det är klart, ju närmare man träffar med budgeten kopplat till redovisningen desto bättre bild av hur väl man kan planera verksamheter så ger ju det ett sådant utfall. Det har ju en viss fördel om man kan bedriva verksamheter ytterligare förmånligare.

Vi kan redovisa ett positivt årsbidrag på 28,5 miljoner euro. Resultatet före reserveringar är 16,8 miljoner. Jag kommer att återkomma lite till den här frågan och samtidigt blicka lite in i framtiden.

Sett ur ett enskilt år är det förstås väldigt bra. I den position som jag och landskapsregeringen befinner oss i måste vi alltid blicka lite längre framåt och se om det här är varaktigt eller om någon detalj gör att den korrekta bilden kan beskrivas något annorlunda. Men för 2017 så ser vi ett så här bra resultat i varje fall och det är positivt i sig.

Investeringsreserveringen gjordes för byggandet av Vårdöbron, den byggs som bäst och kommer att vara färdig snart. Exaktare uppgifter om när den blir klar vet jag inte men den följer planen i varje fall.

Landskapsregeringen valde att föreslå ett lägre uttag ur pensionsfonden år 2017 och föreslog också detsamma för 2018. Man kan hävda att det här är ett svar på den beställning och plan som landskapsregeringen angav i regeringsprogrammet dvs. att om man når den situationen att man har medel över ska man kunna lägga pengar i buffert för framtiden. Lägre uttag ur pensionsfonden nu underlättar för politiker i framtiden.

Ursäkta, fru talman, det kan hända att jag kommer att gå något över tiden. Ett lägre uttag ur pensionsfonden är en bra sak.

Vi kan konstatera att vi har lägre verksamhetskostnader än budgeterat, samt även lägre än året före, alltså år 2016.

Under 2017 tillämpade vi ännu den så kallade PAF-snurran. Landskapsregeringen fattade beslut under året som gjorde att i årsredovisningen för 2018 så finns inte den dimensionen kvar längre.

Verksamhetens kostnader har alltså sjunkit i jämförelse med 2016 från 187 miljoner till 183 700 000 euro. Det beror delvis på lägre kostnader för personalen och material samt också beroende på lägre internhyror.

Personalkostnaderna har sjunkit från 102 miljoner euro till 100 300 000 euro, där det också finns en reservering för utökade personalkostnader på grund av arbetsvärderingspotterna där 2 miljoner belastar resultatet 2017 och bara 600 000 euro belastade resultatet för 2016, alltså en minskning av personalkostnaderna.

Avräkningsbeloppet steg starkt till 233 miljoner drygt, samt skattegottgörelsen steg kraftigt från 9,5 till 23 900 000 miljoner euro.

Till diskussionen om framtiden. 2017 var ett brytningsår som pekar på bristerna i det nuvarande ekonomiska systemet angett i självstyrelselagen. Skattegottgörelsen som utbetalades 2017 var ett resultat av år 2015, medan avräkningsbeloppet var ett resultat av verksamhetsåret 2017.

Det betyder att när Finland fortfarande gick ekonomiskt dåligt år 2015 med noll eller till och med minusresultat så i relation till den finländska ekonomin, då när den åländska ekonomin tuffade på ganska bra, så gav det ett utslag i en relativt hög skattegottgörelse, nästan 24 miljoner, medan utfallet för avräkningen år 2017 var ett resultat av att Finland hade en tillväxt på 3 procent år 2017.

Så den ökade tillväxten - när Finland gick till högkonjunktur - kombinerat med skattegottgörelsens resultat av Finland fortfarande i en lågkonjunktur, det här måste man vara medveten om. Det är ingenting konstigt i det bara man är medveten om det.

Därför kan vi inte räkna med exakt samma goda resultat för åren 2018 och 2019. Utslaget i skattegottgörelsen kommer i form av sänkningar, vilket vi redan har sett för 2018 och prognoserna för 2019 är ytterligare att skattegottgörelsen sjunker något.

Bara man har kunskap om det här och fortsätter att ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen så finns det goda möjligheter att landskapsregeringen uppnår de målsättningar vi har satt i regeringsprogrammet för finanspolitiken och ekonomin.

Jag väljer att avsluta med en sammanfattning, ett citat ur årsredovisningen. Min avdelning, finansavdelningen konstaterar så här om verksamhetsåret 2017. Det är en positiv text och beskriver situationen ganska väl. ”Således kan det konstateras att år 2017 resultatmässigt var ett mycket bra år och resultatet var i linje med budgeten inkl. tredje tilläggsbudgeten för året.

Orsaken till detta kan framförallt förklaras med att budgetdisciplinen under året var god med få överskridna moment. Resultatet visar att förvaltningen jobbat aktivt med inbesparingsåtgärder och verksamhetskostnaderna var lägre än budgeterat, framförallt personalkostnader och inköp av tjänster. Under året inträffade inga större oförutsedda händelser som belastade resultatet.”

Därmed, fru talman, så har jag presenterat årsredovisningen. Jag passar på att tacka hela förvaltningen för ett väl utfört arbete. Tack. 

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack finansministern för presentationen. Det ser, som han själv sade, väldigt bra ut.

Personalkostnaderna har ju gått ner med nästan 2 miljoner, men köptjänster har dock stigit. Hur mycket hänförs nedgången av personalkostnaderna till Fastighetsverket?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nja, jag tror inte att sänkningarna v personalkostnaderna kopplar så mycket ihop med Fastighetsverket.

Däremot är det så att för verksamhetskostnaderna direkt så finns det sänkningar av internhyran eftersom vi har sänkt internhyrorna något. Att sänkningen av personalkostnaderna skulle ha en direkt koppling till Fastighetsverket vågar jag inte ge någon exakt uppfattning om här. Det får jag kontrollera, men det borde inte påverka särdeles mycket i varje fall.

Ltl Brage Eklund, replik

Om man ska tolka det här rätt så betyder det att det har blivit en minskning av personalen, för man har väl inte sänkt lönerna förstår jag, utan det är väl en direkt minskning av personalen. Det är svårt att få fram ur det här bokslutet hur många och var personalen har minskat. Det skulle vara väldigt intressant för oss att i framtiden, när man gör en så här stor bok, få en mera sammanfattning av personalökningar och minskningar och var de hänförs till.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag får beklaga att vi inte exakt kan redovisa personalstyrkans omfattning med årsarbeten. Det har getts löften om att vi ska komma till det. Vi har under implementering ett löne- och administrationsprogram som skulle ge den här klara bilden.

Men det torde snart inte vara någon hemlighet mera att vi har problem med implementeringen och vi i landskapsförvaltningen kanske t.o.m. måste överväga att hitta nya metoder eller eventuellt nya program. Vi har rent ut sagt problem med implementeringen av det program som vi har stått i beråd att upphandla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Hållbarhet har genomsyrat arbetet för landskapsregeringen under 2017 – det är helt tydligt. Vi har förstås många och flera svåra steg att ta när det gäller ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, men min uppfattning är att vi är väl på gång.

Det är också glädjande att hållbarhetsarbetet väcker intresse utanför de åländska gränserna, det stärker det åländska varumärket och borde också hjälpa till i den turistiska marknadsföringen av Åland. Hållbar turism växer allt mer och mer.

Vi är också oerhört glada över det breda intresset som allmänhet, näringsliv, föreningsliv och det övriga Åland visar. Det är suveränt bra att hållbarheten redovisas i årsredovisningen och vi uppskattar särskilt att personalen involverats så tydligt genom intressentdialog. Kanske det är en anledning till att personaltrivseln ökat under 2017?

Talman! När det gäller ekonomin så är det förstås glädjande att vi har ett mycket bra årsbidrag. Det har varit en stor gemensam strävan inom hela landskapet.

Det har hörts röster om att det effektivtetsarbete som genomförts under perioden har varit onödigt i samband med att resultatet för 2017 offentliggjordes. Jag delar inte den uppfattningen.

Vi har framför oss stora utmaningar: vården blir dyrare, ett stort digitaliseringsbehov, en samhällsomvälvande förändring i det att artificiell intelligens och andra digitala verktyg förändrar omvärlden. Men jag är inte negativ, jag ser positivt på framtiden just för att vi för en ansvarsfull ekonomisk politik, den gör att vi kan satsa på framtiden, att vi också kommer att ha råd i morgon.

Den liberala gruppen uppmanar därför landskapsregeringen att fortsätta sin politik som vi uppfattar att har både hjärna och hjärta.

Talman! När det gäller effektivitetsrevisionen vill jag kommentera några detaljer, förutom det att denna typ av revision alltid är bra för att det skapar utrymme för att göra interna förbättringar.

Först ÅHS och system för mätande av produktivitet och effektivitet. Det är från min sida ett efterlängtat verktyg. Som i alla andra fall är Åland litet område och de system som används i stora sjukhusdistrikt blir för stora och dyra men ÅHS har ambitionen att arbeta fram en enklare modell. Annars kunde jag känna en lätt oro för detta, men just nu har vi rätt kompetens på plats. Jag känner stor förströstan i detta. Ett sådant verktyg kommer dels att förbättra i kvalitetssäkring men också hjälpa till i det ständiga utvärderingsarbetet om vilken vård som ska ges på Åland och vilken som ska köpas utifrån, och även var det är nödvändigt med samarbete med de lokala privata vårdaktörerna på Åland och tredje sektorn.

När det gäller det nya löne- och personaladministrativa systemet konstaterar jag att det är mycket efterfrågat, också från finans- och näringsutskottets sida.  Det borde komma på plats inom utsatt tid. Men, som vi alla känner till, i alla fall nu, så finns det vissa problem längs vägen. Det här är någonting som verkligen behöver prioriteras inom förvaltningen.

Och vidare lite om personalen kring också det som lantrådet resonerade om. Vi från liberalerna stöder starkt en fortsatt satsning på att möjliggöra distansarbete. Det är en viktig del både i att vara en modern arbetsgivare men också i det att enklare kunna rekrytera och också att man ska kunna bo och verka på hela Åland och lätt kunna vara tjänsteman vid landskapsregeringen. Vi delar därför uppfattningen att det ska ställas motsvarande krav vad gäller tidsåtgång och resultat som på arbete utfört på den ordinarie arbetsplatsen och att inga krångliga, administrativa system ska tillsättas för att kontrollera distansarbetarna.

Talman! Avslutningsvis vill vi tacka förvaltningen, tjänstemännen, personalen, ministrarna och alla andra som bidragit till Åland fortsättningsvis är en av väldens bästa platser att bo på. Tack, talman.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Fru talman! Utanför vår plenisal så strålar solen och Åland är verkligen som vackrast den här årstiden. Det är en tid då Ålands grönskar och då speciellt nu i helgen då detta relativt nya evenemang med samma namn går av stapeln. Då får vi alla som vill njuta lite extra av alla dessa fantastiska gårdar som finns runt om i vårt landskap.

Vi ska känna oss nöjda med denna årsredovisning, det är i alla fall vi från moderat samlings sida. Visst finns det saker kvar ännu att göra men på det stora hela så betas de olika målen av successivt, och precis som målet var när vi tillträdde som en del av den här regeringskonstellationen blir de röda siffrorna mindre och mindre.

Något som blir större och större är siffrorna på det antal människor som bor på vår ö och de som väljer att flytta hit. De är väl få öar och mindre orter som kan uppvisa den nettoinflyttning som vi har och det är glädjande, vi behöver bli fler.

Att Ålandliving har ökat sitt antal besökare på nätet med 110 procent bådar gott, Vi behöver mer arbetskraft. 

Vi har en stor inflyttning och då är det glädjande och kunna läsa att det jobbas på olika nivåer och på olika sätt med jämnställdhet, likabehandling, mångfald och framförallt med inkludering. Vi från moderat samling gick till val med orden inflyttning och integration. Språket är nyckeln, men för att bättre integreras i ett samhälle så behöver du även veta hur ett samhälle fungerar, ja du behöver verkligen veta allt mellan himmel och jord. Då är det ett lovvärt och bra med de integrationsprojekt som utformats under 2017 där 12 aktörer där bl.a. ÅHS; kommunerna och AMS ingår.

Fru talman! Ett annat projekt som förverkligades som jag tycker är värt att nämna är Ungdomens Hus. Precis som språket är viktigt när du kommer som ny till en plats är känslan av att vara med i ett sammanhang för våra ungdomar detsamma. Här fyller Boost en stor lucka som vi tidigare haft. Hit får du komma och få den stöttning och all hjälp du kan behöva. Du blir en del av ett sammanhang något som är viktigt för alla, precis som det projekt äldres psykiska hälsa som också inleddes under året där de äldre också får bli en del av ett sammanhang. Ensamhet är en stor orsak till dåligt mående och vi behöver ta det på allvar.

Jag hade glädjen att under året få delta i de fyra olika seminarierna som hölls om framtidens vård vilka var välbesökta och mycket intressanta. Dessa seminarier utmynnade i nio olika utvecklingsområden och ett första område blev att göra en analys över vilka tjänster som ska köpas utanför Åland och vilka som absolut ska produceras här. En mycket väsentlig frågeställning som tål att debatteras flera gånger, för frågan är inte enkel utan väldigt komplex.

Som ordförande för ÅHS vill jag ändå säga något om ÅHS. Vi kan glädjande nog se att sjukskrivningstalen är de lägsta på fem år, även om vi fortfarande inte är nöjda men det känns som om att vi är på rätt väg.

Vi har även ökat självfinansieringsgraden till 9,4 procent. Vi har nu under några år klarat av att hålla oss till de budgetramar vi fått men vi vet alla att vi blir flera personer vilket är fantastiskt, vi kan bota fler vilket är underbart, vi blir äldre, äldst i Europa och vården överlag blir dyrare. Vi behöver sätta oss ner och diskutera och planera för en långsiktig, hållbar och medmänsklig vård för alla oss ålänningar.

Jag måste säga att denna årsredovisning är diger men på samma gång är den mycket enkel att läsa. Det framgår tydligt vilka mål som är förverkligade och vilka som är det delvis eller inte alls. Det tilltalar mig som snabbt vill kunna bilda mig en bild över sammanhanget. Jag tror att det tilltalar andra också, att vi kontinuerligt försöker göra våra texter så lättförståeliga och tydliga vi kan för att alla ska kunna ta den till sig, utan att vara jurist eller van att läsa lagtexter och andra dokument som vi debatterar och beslutar om här.

Jag vill också på moderat samlings vägnar tacka förvaltningen och alla som enträget fortsätter att jobbar för Ålands bästa. Tack.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag vill peka på några frågor som jag tycker att är särskilt anmärkningsvärda och som jag tycker att förtjänar prioritet från den här salen. Det handlar om antalet öppna ärenden, det handlar om övertidsarbete och oklara löneförmåner framförallt inom den allmänna förvaltningen - förmåner som saknar stöd i kollektivavtal - och det handlar om det som delvis berördes kort i debatten här tidigare, problematiken med att få ett nytt personaladministrations- och löneräkningssystem på plats.

Vad gäller den första frågan om antalet öppna ärenden så har det minskat något vilket är positivt. Men fortsättningsvis så fanns det vid årsskiftet 408 öppna ärenden som var äldre än tre månader, och som inte hade fått någon behandling, varav merparten saknar motivering till varför det befinner sig på det sättet. Vi har en förvaltningslag som kräver att ett ärende ska behandlas inom tre månader, trots det har vi en situation med över 400 öppna ärenden i förvaltningen. Det är givetvis inte acceptabelt och det stämmer inte överens med en god förvaltning. Jag uppmanar verkligen landskapsregeringen att ta krafttag för att se till att vi har en lagenlig servicenivå också vad gäller förvaltningen och handläggning av ärenden i förvaltningen.

Vad gäller övertidsarbete inom den allmänna förvaltningen så skriver revisorerna att det är anmärkningsvärt att övertidsarbete är så pass frekvent förekommande att man borde försöka få till en organisation som klarar arbetsbördan med ordinarie anställningstid, så att man inte behöver övertidsarbete i den omfattning som krävs i dagens läge. Vi fick förklaringar från lantrådet att det råder hög arbetsbelastning osv. Men jag tycker inte att jag har fått någon förklaring om det bara är tillfälliga frågor eller om det finns en jämn högre arbetsbelastning som vi inte beaktar i det här sammanhanget. Det är klart att det kostar pengar att anställa personal, men om vi samtidigt har den här typen av omfattande övertidsarbete, som pågår hela tiden, så är det inte billigt och gratis det heller utan också det nöter på vår budget. Vill vi ha en attraktiv och god personalpolitik så behöver man också ta den här frågan på allvar. Regeringen skriver att man har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med detta men man säger inte så mycket mera vilka de här åtgärderna är eller vad man faktiskt gör för att lösa problematiken. En sådan redogörelse vore lagtinget förtjänt av.

Vad sedan gäller frågan om löneförmåner som saknar stöd i kollektivavtal så finns det också här ganska allvarliga anmärkningar från revisorerna. Man uppmanar till en granskning för att se till att man kommer till rätta med det. Utgångspunkten måste vara att förmåner ska ha stöd i kollektivavtal om vi ska kunna ha någon form av likabehandling av våra anställda i förvaltningen. Det borde vara en princip som står högt och som ska följas.

Avslutningsvis frågan om ett personaladministrationssystem och ett löneräkningssystem, det framgår tydligt att allt det här sköts manuellt idag på grund av att man inte har fått på plats ett system som enligt upphandling och avtal skulle vara i bruk redan vid årsskiftet, om jag har förstått det rätt. Jag har förstått att det här systemet upphandlades gemensamt av landskapet, ÅHS och Mariehamns stad och att Mariehamns stad har hoppat av den här upphandlingen och kör ett eget system på grund av att det är så pass dåligt skött i dagens läge. Det är ju oerhört anmärkningsvärt om det ligger till på det här sättet. Finansministern berörde det kort och sade att man hoppas få det på plats. Men, såsom man beskriver i våra dokument som vi diskuterar idag, finns det verkligen garantier för att man får det här systemet på plats till den 1 oktober 2018? Kan man verkligen vara säker på detta, speciellt mot bakgrund av att det tycks råda ganska stora problem med det här systemet? Jag tycker att lagtinget vore värd en lite djupare redogörelse kring detta.

Frågan som då infinner sig - med tanke på att systemet är så pass försenat vilket anges bero på svårigheter från leverantören - ser regeringen till att man kompenseras för de extra kostnader som det innebär att räkna alla löner manuellt och det merarbete som vi tvingas ta på oss från landskapets sida i dagsläget? Ser man till att man får det här kompenserat eller kommer man att förlora pengar på kuppen på grund av att leverantören inte kan leverera det man har åtagit sig? Lagtinget skulle förtjäna ett svar på den frågan. Se till att man bevakar sina rättigheter och försöker reparera den skada som nu har skett.

Med de kommentarerna tackar jag för ordet, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Visst, ltl Jonsson tycker att vi ska diskutera en komplikation mellan beställare och leverantör, men jag tycker inte för min del att vi kan diskutera detaljer i en sådan komplikation här i lagtinget. Det slutar med att vi nämner enskilda företag och den diskussionen kan inte föras här. Jag kan i varje fall säga att just frågan om det program som nämndes där vi har problem med implementeringen så där darrar inte landskapsregeringen på manschetten överhuvudtaget. För tillfället, som bäst, så kanske vi t.o.m. med ännu starkare medel kommer att bevaka landskapsregeringens intressen, för vi har problem där. Men jag tänker inte gå in på några detaljer dess mera.

Vad gäller övertid så finns det risker att vi kommer in på personer igen. Ingen skugga ska falla över de tjänstemän som har tvingats jobba övertid ibland för de har gjort det på arbetsgivarens uppmaning. (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, jag hör vart resonemanget är på väg. Jag delar den synen, givetvis ska inte tjänstemännen belastas för det. Däremot måste vi ställa oss frågan, om vi nu har en jämn övertid och det ser ut att finnas ett framtida behov, ska vi ha det på det här sättet? Eller ska vi se till att anpassa personalstyrkan, kanske inom de kostnader vi redan avsätter idag, för att se till att klara det här arbetet? Jag tycker att det är en relevant fråga som vi som ansvariga arbetsgivare måste ställa oss.

Vad gäller IT-systemet så är det bra om man tar den frågan på allvar. Men visst är det oroväckande när man hör på bygden att det gnisslar och att man fortfarande inte har fått detta är på plats, trots att det skulle vara på plats den 1 januari år. Jag hoppas verkligen att man tar den problematiken på allvar och att man ser till att man vi får ett system på plats. Återigen, det drabbar det bokslut vi diskuterar här idag om vi ska hålla på att räkna alla löner manuellt.

Minister Mats Perämaa, replik

Till den senare delen, om jag ytterligare ska lätta på förlåten, så om det skulle vara tillåtet så skulle jag kanske vara benägen att använda kraftord för att beskriva min egen frustration över att vi inte har löneadministrationsprogrammet på plats. Nog om den diskussionen. Landskapsregeringen bevakar det.

Vad gäller övertid - nu känner jag inte till det exakt, lantrådet kanske har en helhetsbild –men vissa övertidskostnader har säkert uppstått i samband med Ålandskommitténs självstyrelselagsrevisionsarbete. Där blev det mycket helgarbete i samband med kontakter med finansministeriet för att göra vissa beräkningar. I ett skede blev det lite så att vi fick deras material på fredag eftermiddag och det förväntades svar till måndagen osv.

Sedan har vi några andra verksamheter under mitt ansvarsområde där vi har på gång att förstärka personalstyrkan för att inte enskilda personer ska tvingas jobba så mycket övertid. Mycket är på gång, men det är ett problem som måste lösas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Med tanke på att det är så få kvar här och årsredovisningen är en viktig fråga så föreslår jag att ärendet bordläggs till plenum den 30 maj.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag stöder Bert Häggbloms förslag om bordläggning till onsdagen den 30 maj.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum onsdagen den 30 maj.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Jag föreslår bordläggning till nästa plenum.

Ltl Roger Eriksson

Tack, talman! Jag understöder ltl Ingrid Johanssons förslag om bordläggningstiden.

Talmannen

Ltl Ingrid Johansson, understödd av ltl Roger Eriksson, har föreslagit och att ärendet ska bordläggas till nästa plenum den 28 maj.

Talmannen noterar att vi har två förslag på bordläggningstider. 

Omröstning kommer därför att verkställas om bordläggningstiden.

Den som röstar för ltl Bert Häggbloms förslag om bordläggning till den 30 maj röstar ja; den som röstar för ltl Ingrid Johanssons förslag om bordläggning till nästa plenum den 28 maj röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber jag ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för nej. Lagtinget har sålunda besluta att bordlägga ärendet till den 28 maj.

Ärendet är bordlagt nästa plenum den 28 maj 2018.

För kännedom

7        Ändring av miljöskyddslagen

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2017-2018

8        Lagstiftning om biodrivmedel

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2017-2018

9        Akut skyddsjakt på eget initiativ

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2017-2018

De tre ärendena tas upp till behandling vid plenum den 28 maj 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 28 maj 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil