Plenum den 23 november 2018 kl. 09.30

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 23 november 2018 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Andra behandling efter bordläggning. 1

1    Reform av kommunstrukturen på Åland

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

För kännedom.. 11

2    Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

Plenum slutar 11

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Talman Gun-Mari Lindholm anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i CALRE:s årliga konferens.

Lagtingsledamoten Petri Carlsson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

27 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Andra behandling efter bordläggning

1        Reform av kommunstrukturen på Åland

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

Ärendet bordlades vid plenum den 21 november 2018. Under diskussionen aviserades ett förslag om förkastande av det första lagförslaget.

Först tillåts fortsatt diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! God morgon kollegor, bästa åhörare, centergruppen har nu ägnat de mellanliggande timmarna från i onsdags till dags dato denna minut till att studera 5 § mycket ihärdigt och försökt hitta motiveringar, gjort en djuplodande analys av lagtexten och tittat på detaljmotiveringen i lagförslaget. Vi är glada att liberalerna har kunnat komma fram till samma slutsats som vi, dvs. att det enda som händer i och med att kommunutredarnas slutsatser ska följas är ju faktiskt bara samgångsavtalens innehåll

Den frågan som vi har ställt från hela oppositionen är; kommer regeringsblockets stödpartier att acceptera kommunutredarna slutsatser i de fall utredningarna påvisar att det i lagförslagets uttalade samarbetsområden inte överensstämmer? Det vill säga att tvångslagens paragraf om samarbetsområden avviker från kommunutredarna slutsatser. Kommer regeringsblocket att respektera det i så fall? Betyder det att vi kommer att få en ny lag på bordet omedelbart efter det? Det vill vi ifrån oppositionen få reda på om så är fallet, det är viktigt.

Ju mer man läser kommentarerna från de tre kommunutredarna som anlitats för att göra samarbetsområdenas analyser så visar de att det finns en fortsatt förvirring både om deras uppdrag och om deras syfte som sådant. Den känsliga frågan om lagförslagets överensstämmelse med befintlig lag, 8 § i en blankettlagstiftning som vi tillämpar, så påvisar det att det här inte är en hållbar process som vi från centerns sida har påtalat gång på gång.

Frågan är också hur hållbara själva kommunutredningarna i sig blir. Faktum är, bästa vänner, att för södra Ålands framtida tilltänkta kommun utförs det nu en kommunutredning där Järsö och Nåtö ingår i underlaget. Det betyder att den kommunutredning som presenteras här, senare än vid årsskiftet tydligen på basen av massmedias uppgifter, så kommer inte att vara korrekt.

Här har vi en brist i hela upplägget av den här famösa processen. I och med att regeringsblocket, landskapsregeringen, har avvikit från lagstiftning, det som är normala procedurer i övrigt, och när man visste att man skulle besluta att Järsö och Nåtö överförs till Mariehamn och så fort detta är klart när ni har fått igenom tvångslagen, varför inte se till att kommunutredningarna skulle vara så korrekta som möjligt? Faktum är att underlaget inte kommer att stämma.

Nog skulle det vara bra för den tilltänkta nya södra kommunen - med fem tidigare självständiga enheter - att veta att den analys som har gjorts är korrekt.

Men här kommer det att finnas en felmarginal av betydande mått. Den stora felmarginalen vet vi alla, det är ju det nuvarande landskapsandelssystemet som inte överhuvudtaget passar in i den kommande strukturens mönster.

Det här betyder, bästa vänner, att vi borde nog få det här ärendet bordlagt, inte bara till den 7 januari utan mycket längre för att faktiskt veta att vi har ett samförstånd i alla fall mellan lagstiftningen och kommunutredningarna. För redan kommunutredningarna kommer då att vara felaktiga. Inser ni i regeringsbänkarna vad ni har ställt till med eller håller på att ställa till med?

Centernblocket hoppas fortfarande att det finns flera än talmannen som funderar två gånger innan man tvingar fram det här.

Det är också intressant för den blivande södra Ålands kommun om det blir ett faktum att veta vad Lemland kommer att ha med sig i form av ersättningar för de områden som Mariehamn ska överta. Det kommer i så fall att vara frågan om betydande belopp som naturligtvis förstärker Lemlands kassa och i så fall södra Ålands framtida kassa rätt rejält. För inte har man väl tänkt sig att Lemland ska avstå från ett område utan att få en ersättning för den kommuninfrastruktur som man har satsat på genom åren. Det är också en del.

Det skulle ha varit så oerhört naturligt förstås, har man tre kommunutredaren så vilka är mer lämpade att göra en bedömning av vad som skulle vara skäligt? Nu kommer det att behövas en särskild utredning om vad Järsö-Nåtö överförandet innebär.

Talman! Jag har redan föreslagit förkastande tidigare i den här processen så vi får väl nöja oss med det. Men egentligen borde den här frågan bordläggas långt in i framtiden med tanke på alla oklarheter som föreligger. Tack, talman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vad bra! Jag välkomnar att centern nu har funderat ytterligare ett varv på detta med kommunutredarna och 5 § som säger att kommunernas slutrapport kommer att beaktas i den fortsatta reformen. För min del och för liberalernas del är vi nu faktiskt riktigt trygga i det. Lantrådet har stått här och sagt att man kommer att ta det i beaktande, det står i den paragrafen att man kommer att ta det i beaktande. Vi värdesätter det arbete som kommunutredarna gör. Vi vill att det ska tas tillvara och vi är övertygade om att det kommer att tas tillvara. Man kommer alltså att beakta det som sägs från kommunutredarnas sida.

Därmed är liberalerna nu beredda att gå vidare och godkänna den här lagen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Då vill jag verkligen passa på att igen ställa frågan direkt till vtm Eriksson; kommer liberalerna att acceptera kommunutredarnas slutsatser om deras utredningar visar att de tilltänkta samarbetsområdena inte kommer att fungera, att deras rekommendation är att det inte blir tvångskommuner? Kommer liberalerna, som tidigare har varit ett mycket framgångsrikt skärgårds- och regionalparti, att acceptera det? Får vi se ett nytt lagförslag som utgår från kommunutredningarnas slutsatser?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Precis som ltl Harry Jansson sade så värnar liberalerna verkligen om skärgården och dess framtid. Det är också en av orsakerna till att vi tror på det här med en skärgårdskommun, en skärgårdskommun som talar med en röst. Vi tror på att det är den bästa lösningen.

Jag är övertygad om att kommunutredarna kommer att ge olika förslag på vad som behöver göras för att man ska kunna göra skärgårdskommunen möjlig i framtiden.

Jag ser inte det här kategoriska som centern nu försöker pressa fram som viktigt. Det viktiga är att slutlösningen blir bra och det tror jag att den kommer att bli med en skärgårdskommun.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Då kan vi väl konkludera att liberalerna inte kommer att acceptera den gällande lagstiftningens syfte och målsättning. Lagstiftningen är tydlig om att kommunutredarna ska ställa sig frågan; är det möjligt att göra en kommunförändring, är det möjligt att föreslå en kommunindelning?

Som vi har sagt tidigare, bland annat Kumlinge kommun har mycket starkt framhärdat, att det är inte möjligt att skapa en enda skärgårdskommun av de nuvarande fem enheterna. Men liberalerna tänker inte acceptera varken gällande lagstiftning eller kommunutredarna. Nog är det ett sorgligt budskap som man ger.

Som sagt var, i hela den här processen har man tassat i en gråzon vad gäller respekten för lagstiftning och demokrati och här är man beredd att göra ett nytt övertramp. Sorgligt!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Den här lagen är en ram bästa ltl Harry Jansson. Även socialdemokraterna tar ju så klart i beaktande utredarnas analys. Men jag förväntar mig att utredarna också kommer att komma med goda lösningar som hjälper den nya skärgårdskommunen och de politiker som egentligen ska fylla innehållet i sitt arbete framöver. Det förväntar vi oss, goda lösningar.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja det får vi sannerligen hoppas på, ltl Kemetter, att vi får någonting för 90 000 euro. Jag hoppas faktiskt det. För 90 000 måste vi få någonting, eller hur? Jag utgår ifrån att det i alla fall är en sammanställning av fakta om vad som föreligger och hur det kommer att påverka.

Som sagt var, i och med att landskapsandelssystemet är helt vid sidan av den här framtida kommunstrukturen och i och med att Järsö-Nåtö inte ingår i uppdraget för södra Ålands kommun så är underlaget missvisande när det presenteras.

När det gäller hållbarheten i lagstiftningen så vill jag påminna att ltl Kemetter redan har lovat att äta upp sin hatt på grund av den tidigare tvångslagstiftningen som förföll, dvs. när man försökte tvinga ihop kommunerna in en gemensam räddningsmyndighet. Det närmar sig valet och jag ser fram emot när vi får tillfälle att beskåda det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack Harry Jansson för den påminnelsen. Vi är ju faktiskt tillsammans nu med ledamoten inne i en gemensam räddningsmyndighet. Vi har löst det problemet på kommunal väg. Någon hatt äts nog inte upp.

Däremot är det glädjande att ledamoten lyfte fram just den här problematiken med Nåtö-Järsö. Vi hade diskussioner i stadsstyrelsen igår kväll. För mig och för mitt parti är det ganska klart att man inte kan säga ”här får ni Nåtö-Järsö och så ska ni betala”. Jag förväntar mig att det kommer någon form av lösning, om inte annat så på landskapsnivå.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är nog lite oroväckande för de folkvalda i Lemlands kommun, som i alla fall bryr sig om sin ekonomi, att landskapet ska ta ansvaret för det. Nog hade det väl varit snyggare om det hade funnits som en del av den här stora uppgörelsen.

Sedan när det gäller hållbarheten i lagstiftningen så är vi från centerns sida ytterst tveksamma. Vi tror inte att det kommer att hålla där heller.

I och med att vi närmar oss julen är så utgår jag ifrån att vi får ett tillfälle där ledamoten kommer att förevisa sitt hattätande. Jag tycker att det är viktigt att man håller sina löften. Jag måste påminna ledamoten att det också finns skriftligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Tage Silander, replik

Tack, fru talman! När det gäller kommunutredarnas och deras slutprodukt så är det naturligtvis något som man tar till sig. Däremot är det inte så att det är kommunutredarna eller någon annan som bestämmer hur fortsättningen ska gestalta sig. Det gör vi gemensamt.

Informationen är naturligtvis viktig, hur vi ska agera framöver på bästa sätt. Det är sedan en ren hypotetisk fråga att de skulle rekommendera en annan kommunindelning än vad som nu har föreslagits, det tror jag inte kommer att ske. Kommer det att ske så får man ta den frågan i det skedet när produkten har presenterats.

Den andra saken som jag tänkte på är landskapsandelarna, där har ju landskapsregeringen aviserat att det systemet kommer att göras om utgående från den nya kommunindelningen, så det är inget märkligt överhuvudtaget med det.

Ltl Harry Jansson, replik

Det intressanta, ltl Silander, är ju då att det mandat som kommunutredarna har bygger på gällande lag. Det är med den rätten som de får ta del av uppgifterna från kommunerna. De får inblick i sådant som de kanske inte heller borde se med tanke på att deras tillsättning också där var felaktig, något som Hammarlands kommun har påpekat och kommer att få prövat småningom.

I lagstiftningen står det mycket tydligt att det är kommunutredarna som tar ställning till om det behövs en kommunindelningsförändring, det är ingen annan. Den rätten, det mandatet, kan ingen ta ifrån dem, inte ens landskapsregeringens upphandling kan köra över den lagstiftning som styr denna process just nu på åländsk mark. Jag vet att ni hemskt gärna vill dribbla med formaliteter här i fråga om frihetsblocket, men ni kommer inte runt att de är självständiga i förhållande till regeringsblocket.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Den här diskussionen får vi säkert återkomma till när vi ser produkten som kommunutredarna presenterar så småningom, i vilken mån det finns anledning att riva upp någonting eller att bara ta till sig den goda informationen och göra det bästa av situationen.

En sak till som jag tycker att man kan nämna, om Nåtö-Järsö området är med eller inte i slutprodukten må vara sin sak. Men när det gäller själva tanken att föra över vissa områden från en kommun till en annan så handlar det inte bara om att titta på den ena sidan, dvs. vad man har för kommunalteknik och byggnader osv. för att ersätta det. Man måste ju också beakta vad skattebetalarna i den regionen har betalat in och också har rätt att få någonting för sina pengar.

Ltl Harry Jansson, replik

Vi får i alla fall vara glada att Mariehamns stad är positiva till att ta emot Järsö-Nåtö. Det är ju faktiskt mycket generöst av staden att vara beredd att göra det.

Nog är det ju lite sorgligt att det inte ingår i den här utredningen som nu ska presenteras inom en dryg månad. Nog är det ju en brist i underlaget.

Sedan vill jag passa på att tacka ltl Silander för insatserna att åstadkomma en gemensam kommunal räddningsmyndighet på frivillig väg. Vi har diskuterat - 16 olika aktörer inblandade -, och vi åstadkommer någonting på egen hand som andra har misslyckats med. Så ska samarbetet utvecklas! Så fort hotet om tvång försvann så fanns också möjligheter att diskutera sig fram till lösningar. Den är så som centern vill att slipstenen ska dras, alla ska vara nöjda med slutresultatet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Vi hörde i debatten här tidigare att det här lagförslagets första syfte är att få det testat i Ålandsdelegationen och Högsta domstolen för att se om det strider mot grundlagen eller inte.

Sedan när utredarna har sitt arbete klart så har vi nu till och med fått ett löfte att då för vi diskussionerna här i lagtinget gemensamt om vi gör utgående från det resultatet och det tackar vi regeringspartierna för.

Men att Ålandsdelegationen och Högsta domstolen ska testa om Åland håller sig innanför självstyrelsens gränser tycker vi från centerns sida att är intressant. Men att man däremot lite lättvindigt ska testa lagstiftning där man själv går emot kommunernas självstyre och se om det strider mot grundlagen, det är någonting helt annat. Det är kanske inte så mycket statsmannamässigt över det agerandet, att nu ska vi bara testa och se om det här följer grundlagen eller inte. Man borde kunna bättre än så.

Det har talats under den här debatten mycket om tvångslagstiftning och man har jämfört detta med hur kan ni från centerns sida vara upprörda över att det här är en tvångslagstiftning när vi själva har varit med om att både ta fram och stöda en lagstiftning där kommunerna i första hand ska gå samman kring KST, och om inte det lyckas så ska landskapet då gripa in. Men det är en väldigt stor skillnad! Det är en beställning från kommunerna. Kommunerna vill ha ett KST. Kommunerna har begärt hjälp om att få den här samordningen.

Nu står vi sannolikt inför sanningens minut även om vi från majoritetens sida tycker att det skulle finnas en logik och kanske till och med självklarhet i att om man har beställt en utredning så tar man hänsyn till den först och sedan kommer man med lagstiftningen.

Från regeringspartierna har de planerats att det här behöver tas medan det finns en majoritet. Och så kan man kanske tänka i ett icke hållbart samhälle, att man ska göra någonting hastigt när man vet att det finns en majoritet.

Vi har också hört från regeringspartierna säga att alla lagar är tvångslagar. Kan ni säga någon lag som inte tvångslag? Här blandar man också äpplen och päron. Det är självklart så att om en lag har stiftats och trätt ikraft så ska den följas. Men om det är någonting helt annat att gå emot någons behörighet och besluta för deras del med tvång.

Ingen av oss har i något sammanhang rätt att bryta mot en lag. Det gäller ju också oss lagtingsledamöter, vi vet att det står i lagen att man måste följa sin övertygelse. Gör man inte det så bryter man mot lagen. Det betyder också att sådana diskussioner som yppas lite här och var kring att ”egentligen tycker jag inte så här, men jag måste stöda regeringen”. Den typen av diskussioner så kan man inte föra när man är lagtingsledamot utan man är tvungen att ta ställning för eller emot eller trycka på gula knappen och avstå. Men man kan inte säga att man i salen är för någonting och sedan fara hem till sin hemkommun och säga att man är emot det. Då har man brutit mot lagen. Så det är någonting som vi också måste ta hänsyn till. Därför att det är väldigt, väldigt viktigt att man faktiskt vet var majoriteten finns på riktigt - det är idén med parlamentarismen - och det är det som vi kommer att få reda på idag.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Britt Lundberg talade om att följa lag och rätt från fel, men då är det igen så att man hänvisar till ett påpekande från oppositionen och påstår att det är majoriteten som uttalar sig. Tycker man att ett sådant förfarande är rätt?

Det jag kort vill säga är att den här processen kring kommunstrukturreformen har varit väldigt lång. Det har varit en lång och demokratisk process som du inte kommer ihåg att vi har börjat underifrån. Vi har haft utredare som har varit ute på fältet, pratat med kommuninvånare, pratat med kommunpolitiker osv. och kommit fram till en strukturlösning som vi nu tillsammans har jobbat vidare kring.

Vi lägger nu ett förslag på en ram. Vi vill inte mera bromsa, vi vill arbeta och därför kommer vi att rösta för den här lagen idag.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag är inte riktigt säker på att jag förstod det här korrekt nu? Det är inte så lätt att tolka vad som sägs från regeringsbänkarna. Faktiskt från ett och samma parti i onsdags fick vi lite olika besked om hur man skulle ställa sig till kommunutredarnas resultat.

Här har tydligt sagts åtminstone från moderaterna sida - men om inte regeringspartierna är ihop talade, att man måste ta varje ledamot för sig - men det sades tydligt här i ett replikskifte att när kommunutredarna kommer fram till sitt resultat så tar vi en gemensam diskussion här och det tackar vi för.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vad gäller det vidare arbetet i kommunerna så är det säkert så att vi över partigränserna på kommunal nivå måste hitta de bästa lösningarna för att uppnå den bästa välfärden. Men det är nästa steg och där måste vi garanterat samarbeta alla tillsammans för att göra det bästa i de nya regionerna.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Centern är alltid beredd att samarbeta, men regeringspartierna måste veta att det är regeringspartierna nu som tar ansvar för det här lagförslaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Man ska följa sin övertygelse. I januari blir det 39 år sedan jag fick min första ordförandeklubba. Mycket har passerat genom tiden, både olika uppdrag och så vidare. Men då tänkte jag ungefär såsom ltl Lundberg resonerade, men vartefter åren har jag kommit underfund med att små kommuner inte klarar sig själva. Vi behöver ha hjälp. Det har ingen betydelse hur hatten ser ut för det finns lösningar också för att få kommunen att fungera.

Som en av åhörarna igår kväll sade till kommunutredaren; ”vi måste se möjligheter också”. Jag försöker se möjligheter att vi ska leva i goda samhällen där vi har bra service, där vi kan ha en bra kompetens framöver, och det gör jag på grund av lång erfarenhet.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Ltl Torsten Sundblom har kommit fram till en slutsats: Det ska vara en skärgårdskommun, då är ju det ltl Sundbloms övertygelse och det är ingenting att bråka om.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Men detta att man ska följa sin övertygelse och ha olika åsikter i kommun och lagting, så jag har kommit till den insikten i kommunen redan. I lagtinget kan jag inte ändra på åsikten att vi inte behöver ha större kommuner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Under den här debatten har jag noterat en speciell teknik som har använts flitigt. Först så kommer det ett påstående som upprepas av någon annan som leder till att det plötsligt blir en falsk sanning. Det såg vi ske här just. Ltl Harry Jansson stod här uppe i talarstolen och berättade ”ja men tack, då kommer vi alla här nu att medverka” och då stiger ltl Britt Lundberg upp och säger ” ja men så har ju nu lovats från regeringsbänkarna, trots att det var ltl Harry Janssons påstående och det blev plötsligt en sanning.

Många olika frågor har blivit sådana här sanningar för att det påståtts och påståtts flera gånger.

Ett annat sådant påstående är tvångslag. Man upprepar och upprepar och plötsligt så är det en falsk sanning.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! För att börja där vtm Eriksson slutade, tvångslagstiftning är regeringspartiernas mantra, att alla lagstiftningar är tvångslagstiftningar och att KST är en tvångslagstiftning. Så jag håller jag helt med om att det har blivit använt men på fel sätt, eftersom de två lagstiftningar som man diskuterar inte går att jämföra.

Jag följde inte det som ltl Harry Jansson sade i mitt uttalande utan vad som sades från regeringsbänkarna. Om nu vtm Eriksson anser att det inte är sant, kan vtm Eriksson ge ett svar då? Kommer man att återkomma till lagtinget om kommunutredarna kommer till ett annat resultat eller kommer man inte?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Plötsligt så är det regeringen som håller på att prata om tvångslagar. Det är ju precis det som oppositionen har gjort. Varenda en lag sätter krav på medborgarna säger vi från regeringens sida Det blir på så sätt någon form av att man tvingas följa ett system, en lag. Men det är ju det här mantrat som har upprepats gång efter annan. Det har blivit en sanning, det här är tvång men ingenting annat är liksom ett tvång. Jag förstår inte resonemanget.

Sedan när det gäller den fortsatta processen så är det självklart att det är landskapsregeringen som ska hålla i den. Till och med ltl Lundberg står ju i talarstolen och säger att regeringen ska sköta det. Jag är övertygad om att landskapsregeringen kommer att involvera lagtinget, kanske genom informationsmöten eller andra sätt, eftersom man faktiskt har ett demokratiskt förhållningssätt från regeringens sida.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Ska det vara ett demokratiskt förhållningssätt så behöver det ju vara här i salen så att man möts på lika grunder. Information är inte särskilt demokratiskt, det är någonting annat.

När det handlar om tvångslagar återigen, vi från centerns sida har talat om att man nu går in i kommunernas självstyrelse, nedvärderar den, tvingar in kommunerna i ett samarbete man inte önskar och nu vill testa om det är möjligt i Högsta domstolen.

Det som regeringspartierna talar om är man måste följa alla lagar och det finns det väl ingen diskrepans i hur man tycker kring det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag har lyssnat på debatten och hört ordet tvång från centern 16 gånger bara idag, för inte tala om de oräkneliga gånger jag har hört det förr i debatten.

Vi har sagt att vi vill lyfta hela Åland och skapa starka bärkraftiga kommuner. Men lyssnar man på centern så är det enda vi vill att vi ska förstöra allt. Men är det verkligen vad ni tror? Varför tror ni att vi går in för den här reformen? Av maktfullkomlighet eller för att vi söker lösningar på ett problem som vi vet att vi har? Ett problem som, med handen på hjärtat, alla vet att vi har. Om ni tror att det finns en chans att regeringen inte gör det här av illvilja utan för att vi verkligen vill göra vårt bästa för ålänningarna så kan vi kanske tona ner retoriken lite.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Debatten kring lagens innehåll är vi förbi, nu handlar det om att anta eller förkasta.

Men skulle man följa centerns sätt att arbeta så skulle vi ha tagit itu med det som har varit en problematik under många år, kanske tiotals år. Det handlar om missbrukarvård, det handlar om barnskydd och det handlar om viktiga sådana frågor inom det sociala området och att lösa dem.

Nu har vi istället stannat upp utvecklingen för att vi funderar på en organisatorisk förändring. Majoriteten har nu fört fram ett förslag och nu ska vi rösta kring det.

Det som jag nu tycker att är väldigt, väldigt viktigt är att alla tänker igenom ett varv till, om man tycker att det här är rätt väg att gå. Framförallt om man också tycker att det är ansvarsfullt att göra såsom lantrådet nu föreslog, att vi alltså egentligen tar den här lagen för att testa om den följer grundlagen eller inte.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Både Britt Lundberg och jag satt också i förra regeringen. Jag har ett starkt minne av att orsaken till KST stoppades upp var inte på grund av den här regeringen. Orsaken till att KST stoppades första gången var pga. att centern helt enkelt satte sig emot det hela.

Sedan är problemet inte något annat än att det finns enorma klyftor i de olika kommunerna. Det finns kommuner som klarar sig jättebra. Det finns kommuner som inte gör det. Vårt jobb här är att se till att alla medborgare, alla ålänningar, får samma service och det är det som den här saken syftar till och ingenting annat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag är helt enig med ltl Igge Holmberg om att alla medborgare på Åland har rätt till den service som lagen ställer på kommunerna. Det är landskapsregeringens ansvar att ha en fungerande tillsyn, se till att det fungerar och att också komma med förslag på utveckling för att få det att fungera. Om inte tillsynen fungerar, är det då detta som ska göra att vi ska sätta igång en sådan här stor förändring som griper in på kanske hundratals områden och möjligen löser tre-fyra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om en reform av kommunstrukturen på Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas.

Ltl Harry Jansson

Jag ber att få understöda förslaget om ett förkastande av landskapslag om en reform av kommunstrukturen på för Åland.

Talmannen

Ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Harry Janssons förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget till öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att verkställas.

Jag ber ltl Annette Holmberg-Jansson och ltl Sara Kemetter att bistå rösträkningen.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 15 ja-röster, 12 nej-röster och 3 var frånvarande.

Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande.

Föreläggs förslaget till Kommunstrukturlag för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

2        Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 3 december 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil