Plenum den 26 september 2003 kl 9.30

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den  26 september 2003 kl. 9.30.

FÖRSTA VICE TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Viveka Eriksson, ltl Perämaa, ltl Dennis Jansson, ltl Wiklöf, ltl Holmberg, ltl Svensson och ltl Wickström-Johansson). Ltl Dennis Jansson infann sig efter uppropet.

23 lagtingsledamöter närvarande.

Från detta plenum har ltl Wiklöf anhållit om befrielse på grund av läkarbesök. Bifallet.

 

 

 

Föredras från tilläggslista för bordläggning ärende nr 1:

 

Stora utskottets betänkande nr 5/2002-2003 angående ändrad lagstiftning om behandling av rörliga arbetsplatser vid fördelning av samfundsskatten mellan kommunerna (FR 25/2002-2003).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum. Godkänt

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 18/2002-2003 angående ändringar i körkorts- och vägtrafiklagstiftningen. (FR 22/2002-2003).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkändes vid andra behandlingen eller att förkasta dem. Först tillåts allmän diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för beslut var för sig. Slutligen föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av körkortslagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs därefter förslaget till landskapslag om ändring av 69 och 78 §§ vägrafiklagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?  Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs slutligen förslaget till landskapslag om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs lagförslagets motivering för godkännande i enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt  motiveringen.  Motiveringens enda behandling är avslutad.

 

Ärendet är slutbehandlat.  

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 2:

 

Ltl Fredrik Lindqvists enkla fråga angående ersättning för sälskador. (EF 18/2002-2003).

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsstyrelsen ett kort svar på frågan.

 

Ltl Lindqvist:

Herr talman!

De senaste fem åren har sälskadorna i det yrkesmässiga kustfisket ökat. Beståndet påverkar även övriga nyttjare av vattnen såsom sportfiskare. Det har gått så långt att stora möjligheter till fiske nästan helt gått förlorade och sälen kommit att bli det absolut största hotet mot fiskerinäringen.

I vissa EU-länder betalas idag ut ersättningar för sälskador, på Åland betalas motsvarande ersättningar för skador på grödor och skog.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsstyrelsen följande enkla fråga:

 

Vad avser landskapsstyrelsen vidta för åtgärder med anledning av den ökade sälstammen och dess skadeverkan för den åländska fiskerinäringen?

 

Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson:

Herr talman!

Åtgärderna för att minimera sälskadorna på fisket kan uppdelas i flera delar, dels ekonomisk kompensation för skador, men också ibruktagande av redskap och metoder som förhindrar att sälarna gör skada på redskap och fångst samt slutligen reglering av sälstammen genom jakt eller fångst.

 

Under de senaste åren har sälskadorna dramatiskt ökat och bedöms av näringen utgöra ett stort hot mot fiskerinäringens framtid.  1997 uppskattades skadornas antal till ungefär 15 procent och de har stigit till dryga 30 procent detta år. Här finns naturligtvis ett mörkertal; det är yrkesfiskarna som har redovisat detta.

 

Landskapsstyrelsen avser att i mån av möjlighet förebygga, minimera och förhindra skadorna på fiskefångster, redskap och odlad fisk genom en kombination av tre olika åtgärder:

 

  • landskapsstyrelsen arbetar för utökad reglering av sälbeståndet i samråd med nationella institutioner;
  • vi kommer att arbeta för ekonomisk kompensation av skadorna på fångst och redskap;
  • det pågår ett arbete med omstrukturering av fisket, fiskets metoder och redskap för att förhindra och förebygga skador.

 

Landskapsstyrelsen har under åren 1995-2001 inom ramen för budgeterade medel utbetalat ersättning för rapporterad förlorad fångst till personer som bedriver yrkesmässigt laxfiske samt åren 1998-2001 i viss mån kompenserat redskapsskador inom laxfisket och småskaligt kustfiske. Ersättningarna uppgår för den här perioden till ca 318.000 euro (i gamla pengar ca 1,9 miljoner mark) eller 45.000 euro per år.

 

EU-kommissionen har den 7.5.2002 med anledning av jord- och skogsbruksministeriets notifiering av sälskadeersättningarna meddelat att dylika stöd får betalas endast som en engångssumma för att inte stå i strid med gemenskapens bestämmelser om tillåtna statliga stöd till näringslivet. Följaktligen har landskapsstyrelsen sedan 2002 inte kunnat fortsätta utbetalningen av ersättningarna.

 

Landskapsstyrelsen har dock för avsikt att ännu under detta år återuppta förhandlingarna med kommissionen och för Ålands del arbeta fram och notifiera stödformer som kan ge möjlighet att betala ut ersättningar för sälskador. Det är dock skäl att påpeka att ersättningar inte är någon långsiktig hållbar lösning på problemet.

 

Beträffande utbetalda ersättningar för sälskador i andra EU-länder är det veterligen endast Sverige som har ett etablerat system och det sträcker sig ända tillbaka till 1986 och som sägs vara godkänt av EU. Landskapsstyrelsen anser att det här är ett tungt vägande argument i de kommande diskussionerna om notifieringen av regler som starkt stöder ett godkännande av ersättningar även för Ålands del, utgående från EU:s allmänna regler om lika behandling och konkurrens på lika villkor. I och med att merparten av sälbeståndet i norra Östersjön finns på åländskt vatten kan omfattningen av och de ökade sälskadorna utgöra för Åland specifika och exceptionella särdrag, där utbetalning av ersättningar inte medför snedvriden konkurrens  och därmed inte heller borde stå i strid med EU-bestämmelserna.

 

Upplysningsvis kan jag nämna att i Sverige beräknas skadorna motsvara ett värde på 20-40 miljoner kronor per år. Detta år har 8,4 miljoner kronor utbetalats.

 

Omstruktureringen av fisket mot andra och möjligast ”sälsäkra” metoder och redskap är en stor utmaning för näringen. För vissa sektorer finns det åtminstone teoretiska möjligheter. Landskapsstyrelsen har under 2003 beviljat medfinansiering av ett projekt där man har utprovat en ny typ av fälla eller ryssja för lax- och sikfisket. Erfarenheterna är hittills goda både i avseende på fångst och skydd mot sälskador. Projektet kommer sannolikt att utökas under år 2004 innefattande även fiske av gös. Samarbete om detta projekt pågår både österut och västerut med olika institutioner.

 

För delar av det småskaliga kust- och skärgårdsfisket med nät är det sannolikt svårast att hitta alternativa metoder eller redskap. En viss effekt kan kanske uppnås med olika typer av akustiska sälskrämmor, som man har testat på en del håll.

 

För fiskodlingens del torde möjligheten att skydda sig vara något bättre. Där har man under ett flertal år utprovat olika typer av skrämmor som man skrämmer sälarna med, detta med betydande landskaps- och EU-finansiering.

 

Den andra biten är jakten, som kanske mera hör hemma inom mitt område. Under ett antal år har s.k. skyddsjakt bedrivits på olika sätt. Tillstånd har givits till fiskare i samband med att man har haft bragder ute att skjuta sälar som uppenbart har specialiserat sig på att ta fisk ur redskapen och förstöra också redskap, men på senare tid har det också givits tillstånd för avlivande av sälar i anslutning till fiskodlingar. De senare tillstånden har beviljats utöver den egentliga skyddsjakten och beviljats efter snabba och obyråkratiska beslut av jaktenhetens tjänstemän. Jag kan nämna att de senaste tre årens tillstånd och avskjutning har varit följande: år 2000 beviljades 84 tillstånd och 30 djur fälldes, 2001 beviljades 89 tillstånd och 54 djur fälldes, 2002 beviljades 156 tillstånd och 96 fälldes, varav 48 vid fiskodlingar, alltså 50 procent. För innevarande år har det beviljats ca 250, men över det har vi ingen redovisning tillsvidare.

 

Landskapsstyrelsen har utökat antalet beviljade licenser för jakt av säl till såväl yrkesfiskare som fiskodlare och ett kontinuerligt arbete pågår för att utvärdera effekterna och underlätta byråkratin i samband med ansökan och rapportering. Samarbetet finns även med andra regioner för att så långt som möjligt kunna tillvarata sälen som en förnyelsebar resurs. Skyddsjakten kommer alltså att fortsätta. Sedan kan den diskussionen uppstå i samband med den revision av jaktlagen som pågår att man bör överväga att skapa regler för licensjakt på säl så att man kunde utöka jakten på det sättet. Men vi skall också komma ihåg att vi har ögonen på oss från alla håll beträffande säljakten som bedrivs nu som skyddsjakt och det är inte mer än ca två månader sedan som landskapsstyrelsen tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet lyckades avvärja ett förslag om att all säljakt skulle totalförbjudas. Det blev inte så då, men frågan är väckt.

 

 

Ltl Lindqvist:

Herr talman!

Jag vill understryka att det intresse som ligger bakom den enkla frågan är helt och hållet kopplat till det traditionella havsfisket och har ingenting med fiskodlingen att göra, av förekommen anledning.

 

Jaktminister Eriksson talade om att skadorna har ökat från 15 till 30 procent, men han ledamoten Eriksson sade inte 15-30 procent av vad då? Det skulle vara intressant att veta vad som relateras här.

 

Många projekt tycks vara på gång, men tyvärr måste jag säga att inget av dem hittills har gett fiskerinäringen några större förhoppningar om resultat.

 

Jag delar jaktministerns uppfattning att ekonomiska ersättningar inte är något långsiktigt hållbart, så därför vore det tacksamt om landskapsstyrelsen vidtog konkreta åtgärder som exempelvis utvecklad jakt på säl; enskilda tillstånd för skyddsjakt lär nog inte vara tillräckligt.

 

Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson:

Herr talman!

Jag har diskuterat dessa frågor med några av dem som är berörda hur man skulle kunna utveckla eventuell jakt på säl för att minimera skadorna, åtminstone skrämma bort dem från den inre skärgården. Jag har fått svar att man är ganska tillfreds med nuvarande system, men då gäller det mest fisket i inner- och mellanskärgården. Beträffande skadorna kan jag säga att de rapporterade skadorna inom laxfisket motsvarar en fångst på ca 22 ton, alltså dryga 30 procent. Som jag avslutningsvis sade i mitt svar tror jag att vi skall vara ganska försiktiga med jaktsidan. Det hör kanske inte hit, men det har väckts frågor om turistjakt - jag tror nog vi skall avstå från de tankarna helt.

 

Ltl Lindqvist:

Herr talman!

Till skillnad från jaktministern tillhör jag nog dem som tror att turistjakt är något som både skulle gynna fiskerinäringen och verkligen ta tag i sälproblemen samt också gynna turismen. Jag tror att turistjakt på säl skulle vara flera till fromma.

 

Det är min förhoppning att landskapsstyrelsen verkligen tar frågorna på allvar, för just nu är den åländska fiskerinäringen mycket illa ute med det sälbestånd vi har just nu och de skador som fiskarna dagligen lever med, så det är min förhoppning att det som jaktministern har berättat inte bara är tomma ord utan att det också kommer till handling så småningom.

 

Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson:

Herr talman!

Nej, det är inte tomma ord. Det är frågor som vi jobbar med hela tiden och försöker hitta en lösning. Som jag redovisade beträffande skyddsjakten utökar vi den hela tiden. Problemet är bara det att det är ingen enkel sak att fälla djuren. Det visar väl avskjutningen, som är dryga hälften av de tillstånd som beviljas. Jag är definitivt mot en turistjakt. Om man vill dra undan mattan för de åländska jägarna skall man gå in för det! Jag tror inte att ltl Lindqvist ens har en aning om vilka krafter som kan ställas mot en sådan jakt!

 

TALMANNEN: Landskapsstyrelsens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Lagtingets nästa plenum hålls i dag klockan 10.10. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 9.55).

Originalfil