Plenum den 27 maj 2019 kl. 14.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 27 maj 2019 kl. 14.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

Andra behandling. 2

2    En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Anslutningsmotion AM 2/2018-2019

Första behandling efter bordläggning. 2

3    Stöd till kommunernas it-samordning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Första behandling. 4

4    Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2018-2019

För kännedom.. 27

5    Utryckningskörning utan ljud- och ljussignaler vid brådskande uppdrag

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2018-2019

6    Elektronisk fakturering hos upphandlande enheter och näringsidkare

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2018-2019

7    Ledningsfunktion för den allmänna förvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2018-2019

8    Äldrelag för Åland

Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2018-2019

9    Avbrytande av påbörjad upphandling av Gripö-projektet

Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 2/2018-2019

10  Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2018

Landskapsregeringens svar RB 1/2018-2019-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2018-2019

11  Ett anständigt djurskydd

Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 4/2018-2019

12  Möjliggörande av kommunala samgåenden

Ltl Axel Jonssons m.fl. lagmotion LM 4/2018-2019

Plenum slutar 27

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Från dagens plenum anmäler följande lagtingsledamöter om frånvaro:

Carina Aaltonen på grund av privata angelägenheter.

Fredrik Fredlund på grund av privata angelägenheter.

26 ledamöter närvarande.

Antecknas.

 Andra behandling

1        Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller att förkasta dem.

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslaget och därefter för antagande och slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs lagförslaget för antagande i andra behandling.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat

Andra behandling

2        En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Anslutningsmotion AM 2/2018-2019

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller att förkasta dem.

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslaget och därefter för antagande och slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs lagförslaget för antagande i andra behandling.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat

Första behandling efter bordläggning

3        Stöd till kommunernas it-samordning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Ärendet bordlades den 22 maj 2019. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Förslag till ändring av betänkandets motivering tas upp till behandling i samband med ärendet andra behandling.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! I samband med behandlingen här förra veckan så begärde jag bordläggning av det här ärendet. Den främsta orsaken till det var de betänkligheter som uppstod hos mig själv, närmast med beaktande av det som ltl Axel Jonsson framförde i sitt anförande angående frågeställningen om den fria konkurrensen var satt i ur spel eftersom det fanns en tydlig skrivning i budgeten och också i utskottets betänkande och i lagförslaget att detta i första hand skulle gälla ÅDA.

Under den tid som har gått sedan sist så har jag läst in mig lite mera på ämnet, båda vad gäller kontrollkriterierna och verksamhetskriterierna. Jag har också haft ett möte med upphandlingsenheten på landskapsregeringen och diskuterat med deras jurister.

Vad jag kan förstå så har utskottet hanterat frågeställningen helt rätt, dvs. det är inte fråga om att vi sätter konkurrensen ur spel eftersom ÅDA är ett samhällsägt bolag av samtliga offentliga aktörer på Åland och därmed så kan det s.k. in-house regelverket användas.

Jag ville för tydlighetens skull komma med detta förtydligande från min sida.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är inte en helt oproblematisk eller enkel bedömning att göra när man har att göra med in-house regeln som ju är ett undantag från grunderna för konkurrenslagstiftningen i EU som ju inte egentligen tillåter att man utpekar vissa bolag eller aktörer som mottagare av samhällsstöd. Det ska vara lika möjligheter för alla. Därför ska den regeln tillämpas restriktivt.

Man kan förstås komma till slutsatsen att landskapsregeringen och ÅDA-upplägget följer det här regelverket till punkt och pricka. Men det fråntar oss fortfarande inte möjligheten att rent politiskt ställa oss frågan; vill vi ha ett system där vi stöder kommunerna i större utsträckning om man använder sig av ÅDA? Eller vill vi ha ett system som ger kommunerna lika möjligheter att utveckla sin IT-verksamhet på annat sätt? Jag är av den uppfattningen och därför tycker jag att det behövs ett förtydligande i motiveringarna som klarlägger att de här projekten kan drivas på lika sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag vill inte gå i polemik med ltl Axel Jonsson, men den här frågeställningen borde väl så fall ha väckts avsevärt mycket tidigare? Till exempel i samband med budgetbehandlingen där det klart och tydligt står att landskapsregeringen kommer att uppta medel för infrastrukturella satsningar och att det kommer att ske via ÅDA.

Den bedömning som juristerna gör på upphandlingsenheten, och samma bedömning gjorde vi i utskottet, är att detta är lagligt och möjligt.

Själva grundtanken med ÅDA var ju att samla kompetensen från den offentliga sektorn eftersom satsningar på IT är så otroligt viktigt. Det bedömdes som att det blir svårgörligt med mycket små enheter som inte kommer att ha tiden att kunna sätta sig in i det här. Tanken var att det skulle bli effektivare och smartare genom att använda sig av ÅDA.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi väckte ju den här frågan redan i samband med remissdebatten av det här ärendet, men utskottet valde att inte fördjupa sig i problematiken tyvärr. Därför lyfte vi den här frågan ytterligare och ville ha ett förtydligande i betänkandet. Det gjorde vi med anledning av att vi nu har ett lagförslag och i lag så strävar vi efter att behandla alla lika. Sedan hur landskapsregeringen väljer att göra i budgeten så det ger ju ett större utrymme för politiska prioriteringar.

När vi nu antar en lag om att stöda kommunernas IT- utveckling så då tycker åtminstone vi från Ålands Framtids sida att det är väsentligt att vi sänder den politiska signalen att det ska vara lika villkor och att ÅDA inte ska ges bättre möjligheter än andra att driva utvecklingsprojekten för kommunernas del.

Det må vara vår politiska uppfattning, men vi vill gärna ha ett förtydligande och vi kommer att driva den här frågan till omröstning. Vi hoppas förstås att centern ska komma med på vår linje.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I den bästa av världar så kunde åtminstone jag bra tänka mig att stöda den fria konkurrensen. Åland är så pass litet så det är egentligen bara det som håller igång vårt samhälle, att det finns möjligheter till konkurrens.

Den uppfattning som jag har fått är väl mera att ÅDA gör väldigt lite själv utan de upphandlar sedan olika projekt på den privata marknaden som man låter privata aktörer komma in och göra.

Det är lite svårt på lilla Åland. Jag tror att man kanske måste välja väg. Jag ser inte att det här är den bästa vägen, att ha Ålands digitala agenda. Men jag tror att det funktionerar i praktiken i och med att den privata sektorn bereds möjlighet att komma in och anta olika projekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2018-2019

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Det här lagförslaget går ut på att inrätta ett system för produktion av el från vindkraft. Syftet är att uppnå en mera klimatvänlig elproduktion samtidigt som den åländska vindkraftsparken moderniseras.

Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som framgår ur betänkandet. Och det är en hel del ändringar.

Vi tänker oss ändringar i mer än hälften av paragraferna. Endast 9 av 21 paragrafer föreslås vara lika som i lagförslaget.

Vi i utskottet har därför, antagligen för första gången i lagtingets historia, tagit fram parallelltexter, för att underlätta läsningen och förståelsen för vilka förändringar som har gjorts i utskottet.

Vi hade en omröstning om förkastande av lagförslaget där det starkaste motivet från reservanterna handlar om att man anser att lagförslaget borde ha återtagits och att ändringar borde ha utförts av lagberedare och landskapsregeringen. Personligen så övervägde jag det alternativet också, men det är ju upp till landskapsregeringen att återta ett lagförslag om man vill göra det.

Att förkasta det för att få en ny beredning var inget alternativ för mig då. Ju längre tiden gick så upptäcktes fler och fler förändringar så nu med facit i hand kanske jag hade gjort en annan bedömning i början. Svårt att säga, men helt klart borde det inför nästa mandatperiod finnas någon form av parlamentarisk överenskommelse så att det inte går någon prestige i att återta lagförslag som kräver större förändringar.

Dessutom bör vi ha en förbättrad kvalitetskontroll av lagförslag innan de hamnar på lagtingets bord. Det här får vi fundera vidare på hur det ska gå till. En tanke är att landskapsregeringen kunde tillsätta den laggranskningsnämnd som förutsätts i sjunde paragrafen i lagen om lagberedningen där det står: ”7 §. För den lagtekniska och språkliga granskningen av lag- och andra författningsförslag tillsättes vid landskapsregeringen en laggranskningsnämnd, som är anknuten till lagberedningen”.

Hur som helst tycker jag inte att vi politiker ska jobba majoriteten av tiden i ett ärende i utskotten med juridiken. Vi politiker är valda för att ha synpunkter på det politiska innehållet och ska jobba med politiken, inte juridiken.

I det här ärendet har vi i utskottet och vår sekreterare samarbetat med lagberedare, tjänstemän på avdelningen och med landskapsregeringen i alla förändringar som har gjorts. Så vi har haft flera hjärnor och ögon på det som utskottet nu föreslår.

Alla inblandade ska ha ett tack för det goda samarbetet, men jag vill särskilt rikta ett stort tack och en eloge till vår sekreterare Sten Eriksson som har gjort ett utomordentligt arbete i det här fallet.

Fru talman! Utskottet kunde ganska snabbt konstatera att lagförslaget inte i någon större utsträckning belyser prissättningen på el, tillgången och efterfrågan på el, teknologin samt de olika finansiella instrument som måste beaktas vid en bedömning av behovet av produktionsstöd till vindkraften.

Vi har därför gjort en analys av det i vårt betänkande där ni bland annat kan läsa om prisnivåer på marknaden och hur olika beräkningsgrunder hade påverkat stödet om det hade funnits tidigare.

Om ni tittar på grafen och tabellen nedanför i betänkandet på sidan 2, så kan ni se att vi har räknat på utfallet med medeltalspriser på månads-, kvartals-, halvårs- och helårsnivå och jämfört det med landskapsregeringens förslag som vi kallat för timberäkning.

Vi har tyvärr inte kunnat simulera landskapsregeringens förslag fullt ut på grund av brist på data, men det alternativet skulle sannolikt gett relativt höga kostnader för skattebetalarna.

Dessutom innebär landskapsregeringens förslag med att räkna ut stöd för varje timme att vi får ett mer byråkratiskt och komplicerat system. Stöden kommer att kasta upp och ner mera med beräkning per timme. Riskerna för fel ökar också eftersom det blir mer data som ska processas.

Utskottet föreslår därför att vi till den här delen återgår till det förslag som landskapsregeringen sände ut på remiss där vi beräknar stöden för det timbaserade medelpriset för ett halvt kalenderår.

Sedan när det kommer till utbetalning av stöden så är landskapsregeringens förslag lite otydligt där det i detaljmotiveringen står kvartalsvis utbetalning, men i paragrafen kan det tolkas till kalenderår. Vi föreslår också i detta fall att återgå till remissversionen, så att stöd utbetalas halvårsvis. Det motsvarar också då det förslag som skickades till Europeiska kommissionen för att förnotifieras förra sommaren.

Fru talman! När det kommer till delegeringsfullmakter så föreslår vi att delegeringsfullmakten i nionde paragrafen skärps upp så att den tydligare kopplas till paragrafens rubrik och innehåll om egenkontroll samt rapportering. Sedan föreslår vi att två delegeringsfullmakter utgår.

Den ena i paragraf ett där vi inte anser att landskapsregeringen ska delegera bort tillsyns- och övervakningsansvaret och den andra i paragraf två punkt sex där vi bedömer att tillkomsten av flera marknadsplatser för el är relativt osannolik, men om den situationen uppstår så bör man i sådant fall reglera det genom ett förtydligande i lagen.

Ytterligare föreslår vi ändringar som korrigerar vissa felaktigheter såsom hänvisningar och onödiga regleringar.

Dessutom föreslår vi en del ändringar som gör att lagen motsvarar avsikterna med lagen och som förtydligar vissa saker samt även en del språkliga korrigeringar.

Slutprodukten torde vara kvalitetsmässigt bra nu.

Avslutningsvis, så vill jag belysa att utskottet har fått information att Vattenfall Ab i Sverige troligen kommer att ändra sin tariffpalett på ett sådant sätt att det uppstår en ökad fördel att ha en lokal produktion inom det åländska stamnätet. En ökad lokal elproduktion från vind skulle således sänka Kraftnät Ålands avgifter för den el som överförs från Sverige, vilket förstås då skulle vara positivt för oss. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Tack utskottsordförande Petri Carlsson för presentationen. Tack även till utskottet och sekreteraren för det merarbete som har utförts i utskottet.

Jag tycker att det var nödvändigt i det här skedet att gå den här vägen på grund av de tidsramar som vi nu har satta och att det här arbetet har skett i samråd med landskapsregeringen.

Vad gäller lagberedningen och efterlysande av granskningsråd så är det en fråga som har funnits på agendan i många år, men lagberedningen har inte velat ha den här typen av granskningsnämnd utan de har velat ha andra sätt att sköta laggranskningen.

Vi kan bara konstatera i lantrådets frånvaro att lagberedningen har varit extremt pressad under den sista tiden med många sjukskrivningar och andra bekymmer. (… taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag kan bekräfta att vi haft ett gott samarbete med landskapsregeringen, landskapsregeringens tjänstemän och lagberedningen i det här ärendet. Det skulle ha varit svårare annars. Så jag kan bekräfta att det har varit ett gott samarbete.

När det gäller laggranskningsnämnden så framställde jag det som en tanke. Jag är öppen för alla lösningar. Men om man ska göra något annat än en laggranskningsnämnd så kanske man då också borde komma med en lagändring till den här delen. Nu har jag inte läst detta noggrant, men jag citerade faktiskt lagtexten och lagtexten är ju lagen om lagberedning och det förutsätter att en sådan här nämnd tillsätt. Om man inte tänker tillsätta den så bör man ju förstås komma med en lagändring, eller åtminstone en lösning för hur vi får en form av kvalitetsgranskning av lagarna innan de hamnar på lagtingets bord.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack till utskottets ordförande och hela utskottet för att man har lagt ned ett sådant arbete på en lag som kanske inte var ändamålsenlig eller fullt genomarbetad innan landskapsregeringen lämnade den ifrån sig till lagtinget.

Det borde på något vis bli en förbättring, för det är inte den första lagen som har kommit som inte är fullständig.

En laggranskningsnämnd borde man kanske politisk, alla partier, fundera på så att vi får ett slut på de här lagarna som är icke fullständiga när de kommer. För det är inte meningen att utskottet ska jobba på det här viset som utskottet har gjort nu. Men det är bra att utskottet har gjort det så att man får den här lagen i kraft och på plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill rikta ett tack till utskottets ordförande och också till sekreteraren som inte får uttala sig här, men det var enbart tack vare sekreterarens specialkompetens som vi överhuvudtaget hade möjlighet att få det här lagförslaget färdigt i finans- och näringsutskottet.

Men det som irriterar mig lite är att det verkar som om landskapsregeringen är ryggradslösa helt enkelt. Utskottets ordförande efterfrågar en parlamentarisk lösning för att man ska kunna ta tillbaka ett lagförslag, men det är väl inga bekymmer att ta tillbaka ett lagförslag. Det har jag fått göra som minister och många andra har gjort det före mig.

Det som har stått på spel här och som har irriterat oss från oppositionens sida, det är att landskapsregeringen inte kan böja nacken och säga; ”vi gjorde fel, vi tar tillbaka, vi gör om, vi gör rätt.”

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har suttit två perioder i lagtinget med två olika landskapsregeringar och jag kan konstatera att det också tidigare har skett i landskapsregeringar att det har varit prestige i att ta tillbaka lagförslag, och även i den regering som vi tillsammans var med och stödde då.

Formellt är det landskapsregeringen som kan återta ett lagförslag. Det är ingenting som vi i utskottet kan besluta om rent formellt. Det enda vi kan göra är att föreslå godkännande eller förkastande eller godkänna med ändringar. Det är ungefär det som vi kan göra rent formellt. Så vi ifrån utskottet kan inte besluta att landskapsregeringen ska återta ett lagförslag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nej, jag är väl bekant med både lagtingsordningen och arbetsordningen. Men ordförande framförde i sitt huvudanförande att man borde söka en parlamentarisk lösning så att landskapsregeringen ska kunna ta tillbaka ett lagförslag utan att behöva skämmas.

Men i det här fallet tycker jag nog att faktiskt att den politiska landskapsregeringen behöver dra skämsmössan på sig och allvarligt fundera på om det är okej att komma med ett så här pass svagt berett lagförslag till Ålands lagting.

Sedan talar vi om att vi ska utveckla självstyrelsen och ta över mer behörigheter, när ett vanligt baslagförslag inte går att få utan att det kräver parallelltexter! Parallelltexter, för att lagtingsledamöterna överhuvudtaget ska förstå vad som står i lagförslaget. Det är inte okej!

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är väl den här typen av argumentation som gör att det går prestige också i de här frågorna till viss del, alltså när man pratar om att man ska huka sig, böja nacken och sådant. Det är ju det här som kanske också skapar det här debattklimatet kring att det uppstår en viss prestige i att inte ta tillbaka eller ta tillbaka. Det är ju där som det kan uppstå bekymmer.

Det jag efterlyste var ju en parlamentarisk diskussion egentligen, att man får en diskussion där man kommer överens om att det inte ska vara prestige i sådana här frågor. Det viktigaste är slutprodukten och att vi i lagtinget diskuterar det politiska innehållet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande.

Jag har lite funderat på hur det här lagförslaget rimmar med moderaternas syn på ekonomin. Det står här någonstans att det ska vara tillräckligt många företag som ska kunna delta osv.

Man får säga vad man själv har framfört i utskottet. Jag har framfört starka misstankar om att det här i slutändan kommer att beröra ett enda företag, att det blir helt enkelt en form av monopol. Hur ser ni på den situationen?  

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det här är ett förslag från landskapsregeringen där man har gjort en bedömning, vilket vi utskottet också har fått ta del av den bedömningen, att den här nivån av stöd behövs för att vindkraft ska förverkligas i den här omfattningen på Åland framöver.

Man har ju helt enkelt valt att gå till Europeiska kommissionen och förnotifierat det här förslaget. Det är ju på det sättet som man kan konstatera att det ändå följer den lagstiftningen och att det möjliggörs för alla., Men jag kan förstå att det kanske blir svårare för flera att vara med och bjuda på det här, men möjligheten finns.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag har en annan fråga, det finns många frågor som jag kommer att återkomma till. Förhållandena för vindkraften är ju väldigt gynnsamma på Åland. Verkningsgraden ligger på 30 procent vilket är väldigt, väldigt högt. Hur tycker ni då att det rimmar med att stödet som kommer att betalas kanske är bland det högsta som utbetalas i EU överhuvudtaget? Rimmar det också med moderaternas näringspolitik?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag står ju här och presenterar utskottets betänkande som utskottets ordförande och inte moderaternas politik. Men vad gäller stödnivån så tyckte jag att jag besvarade den redan i förra replikväxlingen, dvs. det är en nivå som man har bedömt behövs här lokalt på Åland för att förverkliga vindkraft i den här omfattningen, därav av den nivån. Vi skriver också i betänkandet att den är på en hög nivå. Men trots allt så är den är lägre än det man tidigare haft i Finland, men den är högre än vad vi kanske hade tänkt oss tidigare. Det är en avvägning som man har gjort och den avvägningen är gjord av experter hos landskapsregeringen. Det är bedömningen för att det ska förverkligas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! I samband med processen i finans- och näringsutskottet så beslöt ltl Lars Häggblom och jag att vi skulle lämna in en gemensam reservation. Den lyder som följer: ” Vi är positiva till en utökad klimatvänlig elproduktion. Baserat på tidigare kunskap och erfarenhet så vet vi att vindkraften är en utmärkt produktionskälla som väl lämpar sig på Åland.

Låt oss vara tydliga. Vi stöder den grundläggande intentionen i lagförslaget, det vill säga att möjliggöra ett produktionsstöd för förnyelsebar energi, vindkraft.

Vårt tvivel rör lagförslagets tekniska kvalitet samt processen i finans- och näringsutskottet och som följd av detta eventuella efterföljande implikationer.

Det stod i ett tidigt skede av utskottsbehandlingen klart att lagförslaget var behäftat med flertalet oklarheter troligen förorsakade av den politiska brådska som präglat beredningen.”

Jag vill vara riktigt tydlig, ingen skugga må falla över tjänstemännen. Det är ansvarig minister, i det här fallet vicelantrådet, som inför landskapsregeringen presenterar också bär ansvaret för ett lagförslag.

”Undertecknade har vid flera tillfällen påpekat att lagförslaget borde återtas och processas i sedvanlig ordning. Efter otaliga timmar i utskottet och en arbetsinsats av utskottets sekreterare, som för länge sedan passerat rimlighetens gräns, har vi nu ett betänkande klart. Ett betänkande som till sin karaktär avviker så från det av landskapsregeringen presenterade lagförslaget att det svårligen går att känna igen. Med beaktande av detta borde landskapsregeringen lägga den politiska prestigen åt sidan, återta lagförslaget och noggrant analysera huruvida det av finans- och näringsutskottet processade förslaget svarar mot landskapsregeringens grundförslag.

Reservationens huvudsakliga syfte är att klargöra hur lättvindigt landskapsregeringen har hanterat ett för Åland så viktigt lagförslag och vi kommer därför inte att föreslå ett förkastande i salen.”

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det var högstämda brösttoner man hörde från vtm Thörnroos. Jag vill hävda att från min sida finns det ingen som helst politisk prestige i ett lagförslag. Behövs det göras ändringar så tar jag det tillbaka. Men något sådant har inte nått mina öron, att det här lagförslaget skulle befinna sig i en någon slags traumatisk upplevelse, som vtm Thörnroos nästan beskriver det, så att man måste återta det och göra om det.

Men det har funnits behov av ändringar, de har ju gått att göra i dialog med lagberedningen och många av de här frågorna, smaksaker, har utskottet valt att förändra. Det har varit förtydliganden.

Vi är glada och tacksamma för allt som utskottet gjort. En del har varit nödvändigt, en del har inte varit nödvändigt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Med beaktande av hur diskussionen har förts i finans- och näringsutskottet så är det nog anmärkningsvärt att vicelantrådet inte har nåtts av budskapet att det fanns ett behov av att ta tillbaka det här lagförslaget. Jag går inte närmare in på de diskussionerna för det ska jag inte göra eftersom det har sagts i finans- och näringsutskottet.

Det är ju bra i så fall om det inte finns någon politisk prestige. Men då blir frågeställningen; om det inte finns en politisk prestige, varför togs då det här lagförslaget inte tillbaka? Det är ju helt absurt. Utskottet har inte den kompetensen. Vi, både ltl Lars Häggblom och jag, känner en djup oro över att vi eventuellt inte har kunnat täcka in alla de ändringar som finns och det gör att lagförslaget i ett senare skede kanske förefaller.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman. Det är absolut ingen politisk prestige. Jag brukar ta tillbaka lagförslag om de inte håller eller har något problem. Så gjorde vi till exempel med fiskevårdslagen när den var här och svängde. Jag är inte en politisk person med hög prestige och inte heller lagberedningen som i nära samråd nu har jobbat med utskottssekreteraren. Säkert kunde det också ha varit en väg att återta lagen och göra om den. Men den här vägen bedömde vi ju åtminstone att också fungerar med tanke på de tajta tidtabeller som vi nu har.

 Jag hoppas också att de ändringar som är gjorde här är korrekta och att de håller, eftersom ändringarna är gjorda tillsammans med lagberedaren som också står bakom lagförslaget. Politiskt är ju lagen innehållsmässigt densamma.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Nej jag noterar att ingenting av det som vi för fram från oppositionens sida har något värde för den här landskapsregeringen. Vi har påtalat att det finns språkfel, tekniska fel och annat. Om jag kan erinra mig rätt så tror jag till och med att den ansvariga lagberedaren var på semester ganska länge under den tid som vi beredde det här ärendet i finans- och näringsutskottet.

Men nu är det som det är. Jag hör att landskapsregeringen är, som sedvanligt, felfri och det är oppositionens fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Från kraftiga brösttoner till offerkoftan.

Vi lyfte heller inte frågan vidare att ta tillbaka lagförslaget. Det var semester och det kom frågor senare.

När man tar till brösttoner så behöver man fundera lite. Vad är det egentligen vi vill få fram? Det var egentligen en lag vi ville ha politiskt och vi ville därigenom lyfta den vidare. Det är som det är.

Jag kan inte säga vad andra sagt eller får inte säga vad andra sagt. Det viktiga nu är att vi processar och går vidare. Sedan har vi förtydligat lagen mera än vad man annars bruka göra. Det har också legat i vårt intresse för när vi ändå petade i den så petade vi kanske lite extra för att göra den bättre och tydligare på det viset. Vi har gjort ett bra jobb i utskottet. (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Göte Winé sade: ” Vi lyfte den aldrig vidare.” Jag vet inte riktigt vem ledamoten avser med ”vi”. Är det regeringspartierna som inte lyfter den vidare eller är det finans- och näringsutskottet? Finans- och näringsutskottet ordförande sade ju i sitt huvudanförande här att det fördes diskussioner om huruvida den skulle tas tillbaka eller inte.

Det här är ju egentligen nu bara en diskussion, en strid om påvens skägg.

Jag har gjort mitt yttersta i utskottet för att det här lagförslaget ska bli så bra som möjligt.  Men med beaktande av de erfarenheter jag har av just vindkraftslagstiftning och även annan lagstiftning så känner jag en viss rädsla om vi verkligen har täckt in allt som borde göras. Det finns nämligen en anledning till att det är landskapsregeringens experter, tjänstemännen, som deltar i beredningen och gör upp lagförslagen och inte finans- och näringsutskottets medlemmar.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! När jag sade ”vi” då menade jag egentligen utskottet, framförallt majoriteten i utskottet som i så fall ska gå och sätta sig med ministern och säga; nu tycker vi det här. Det har jag också gjort när vicetalmannen var minister. Det fick jag ett klart nej till svar.

Det finns en prestige här. Påven har inte skägg så vi behöver inte prata om det heller, för det är bara osanning.

Vi har jobbat med det här, vi har försökt få fram ett bra material som ett enigt utskott ha velat få fram, nämligen ett utökat stöd för vindkraft så att vi kan få mer vindkraft på Åland. Politiskt jobbar vi fram något som vi vill ha. Men att säga att man är ryggradslös och ta till brösttoner så det stämmer egentligen inte. Det var vi som valde att föra den här vidare. Rätt ska vara rätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det skulle vara bra för den här salen och för hela den politiska diskussionen om vi mera diskuterade politiskt innehåll och mindre politisk form. Jag tror att ingen av oss vinner på att vi försöker beskriva den andra som diverse olika typer av invektiv där man ska försöka ta heder och redbarhet av sina motståndare.

Går vi tillbaka i tiden så kan vi säkert hitta ganska många förslag där vi har haft si och så med kvaliteten i lagförslagen som har kommit därför att det har gått fort, det har varit bråttom. Nämnas kan körkortslagstiftningen, hembygdsrättslagstiftningen och gymnasielagstiftningen så här på rak arm som jag har varit med om.

Finans- och näringsutskottets ordförande var inne på att det skulle vara bättre om vi för den diskussionen sinsemellan på ett sätt där vi försöker reda upp och skapa system som gör att vi slipper de bitarna och strider sedan politiskt om innehållet. Det tror jag att vi vinner på allihop faktiskt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jo, det är sant det som ltl Johan Ehn sade, det vinner vi på.

Men min uppfattning om hela det här ärendet är att det fanns ingen ork och kraft för en politisk diskussion för vi satt fast i juridiken, paragraf för paragraf och moment för moment. De politiska diskussionerna, kanske om stödnivåer och annat eller om det borde utökas, så skulle jag nästan säga att inte fanns i det här fallet. Det var 99 procent juridik och 1 procent politik och de procentsatserna känns inte riktigt okej.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Då förstår jag inte riktigt nu? Om jag förstår reservationen rätt så reserverar man sig mot form och inte innehåll. Man tycker att innehållet, så som det ligger nu, det står man bakom och det vill man köra. Samtidigt säger vicetalmannen nu då att det inte fanns tid för att göra det. Jag tror det skulle vara bra att också få ett förtydligande. Är innehållet någonting som nu är acceptabelt eller inte i förhållande till verksamheten? För annars borde man ju de facto inte bara besvära sig mot form utan då är det också mot innehållet som jag ser det, vilket jag har full respekt för.

Hela den här diskussionen som vi kommer in på, att man försöker hitta praktiska sätt för att lösa formproblem som vi har, det tror jag att alla landskapsregeringen har stött på - som åtminstone jag har upplevt under den period som jag varit här har - på ett eller annat sätt. Att sätta kraft på att tillsammans lösa det och istället faktiskt på allvar strida om det som är politikens innehåll så det tror jag ålänningarna där ute förväntar sig det av oss. Vi har alla varit med och gjort fel så vi kanske kunde ta i hand på att nu slutar vi med det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är väldigt få lagstiftningar under årens lopp, oberoende hur långt tillbaka man går, som har passerat ett utskott utan att det finns någon ändring, språklig korrigering heller någon liten teknisk detalj att ändra så det hör ju till. Det finns lagförslag som har varit förknippade med större svårigheter som inte har gått att lösa i utskott och som har tagits tillbaka. Det politiska läget har förändrats under resans gång och man har behövt ta tillbaka det därför. Det finns liksom otaliga möjligheter till störningsmoment under den här processen.

Men aldrig någonsin, ltl Johan Ehn, aldrig någonsin har ett lagförslag varit förknippat med så mycket ändringar att man lämnar in parallelltexter till lagtinget. Till den delen tycker jag ändå att vi kan vara ense.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos Det här lagförslaget har ju i mångt och mycket börjat handla om annat än det substantiella. Det är synd för lagförslaget i sig är ju så oerhört viktigt och betydelsefullt för Åland både energimässigt och miljömässigt.

Jag vill göra en kort avstickare till idrottsvärlden. Där handlar det i mångt och mycket om att hantera positiva och trygga miljöer, allt för att optimera prestationer och för att göra alla inblandade trygga i sitt sätt att vara.

Jag upplever många gånger att det är två lag här i plenum; ett oppositionslag och ett regeringslag. Många gånger så går det prestige i saker. Den prestige fann vi förra veckan när vi debatterade tandvårdsbilen, där låg huvudfokus på ett sätt. Vi märker det också här, man söker gärna fel.

Jag tror att vi alla skulle vinna på, precis som ltl Ehn just tog upp i sin replik, om vi tittar framåt och kan konstatera vad vi vill. Jag tror att alla egentligen vill samma sak, att ålänningarna ska ha det bra än att vi kanske (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Min primära uppgift är inte att söka fel. Min primära uppgift som oppositionsledare är att ta del av de förslag som kommer från landskapsregeringen och kritiskt granska dem, fördjupa mig i dem och att komma med ändringsförslag när jag finner det nödvändigt. Så fungerar arbetet i opposition.

Jag är inte delaktig i de förberedande arbetena inför lagförslagen. Jag har inte heller möjlighet att få information på förhand om hur tankarna många gånger har gått.

Men visst det finns en klokskap i det som ltl Holmberg sade, att vi ska arbeta tillsammans framåt. Visst ska vi göra det. Men vi måste också komma ihåg att regeringsbänken startar från en nivå, oppositionspartierna från en annan och det är inte riktigt att starta på samma plattform om man säger så.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! På något sätt så tror jag att en ryggdunk är bättre än en käftsmäll. Hör man på den här retoriken, som delvis har varit väldigt hård här idag också, så tror jag inte att den vägen är speciellt fruktsam och tillåtande.

Visst, det finns säkert en rädsla från regeringsblocket. Man kanske sätter prestige i saker och det är just av den anledningen, tror jag, att man är rädd för kritiken, man är rädd för tjuvnypen och det politiska poängspelet som ofta blir fallet.

Går vi tillbaka till idrottsvärlden och kallar ålänningarna för publiken så tror jag att publiken skulle vinna på att vi tittar framåt gemensamt och kan konstatera att det här blev kanske mindre bra, vi gör om det. Vi tittar framåt istället för att ge varandra tjuvnyp och försöker skapa politiska poäng.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I ett tidigare replikskifte här med vicelantrådet så antydde hon att hon inte var informerad om de svårigheter som eventuellt fanns med det här lagförslaget. Frågan hade inte lyft till hennes nivå, för hennes del fanns det ingen politisk prestige i det här utan hon kunde ta tillbaka det om det behövdes och hänvisade till andra lagförslag som hon hade tagit tillbaka.

Nu sade ltl John Holmberg att det här lagförslaget inte kunde tas tillbaka för då går det prestige i det. Så det finns kanske en anledning för regeringspartierna att diskutera ihop sig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting och fru vicelantråd. Vi har idag äntligen kommit till lagförslaget om produktionsstöd för el, 17,2 miljoner i värsta fall.

Vi har ett betänkande från finans- och näringsutskottet som innehåller osedvanligt många ändringar. Vi har även parallelltexter till de båda förslagen, vilket torde vara mycket ovanligt. Detta är ett väldigt komplex situation.

Dessutom har jag här korrespondensen mellan landskapsregeringen och kommissionen, inklusive bilagor, utdrag ur Allmänna Gruppundantagsförordningen och anmälan om vindkraftsstöd.

Finansutskottet har alltså gjort väsentliga ändringar i förslaget, men jag hoppas ändå att vi kan göra ytterligare förbättringar av detta förslag.

Eftersom jag inte kunde veta vad talarna före mig tänkte ta upp i sina anföranden så inleder jag med en översikt, så att jag vet att ni har information i färskt minnet. Jag kommer att hålla mig till innehållet i lagen, inte kring processen.

Landskapsregeringen föreslår alltså ett stödsystem för produktion av el för vindkraftverk. Syftet är att främja klimatvänlig produktion.

Vi kan läsa att landskapsregeringen eftersträvar en säker, trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning. Föreslagets verkningar är att andelen förnyelsebar el ska öka till omkring 65-70 % av landskapets årliga elförbrukning.

Anbudsförfarande gäller 130 GWh från vindkraftverk per år. De sammanlagda kostnaderna kan i värsta fall uppgå till 17,2 miljoner euro under 12 år.

Landskapsregeringen har den 16 oktober 2018 fått ett svar från EU varifrån det framgår att ärendet kan hanteras inom ramen för det allmänna gruppundantagsförfarandet och därför inte behöver notifieras. Detta innebär att landskapsregeringen anser sig kunna begränsa stödet till vindkraft.

Fru talman! Vi från Åländsk Demokrati stöder en övergång mot mer miljövänlig elproduktion. Vi har kunnat se under de senaste åren att denna övergång skett snabbare än de målsättningar som EU har.

Låt mig vara väldigt tydlig. Vi från Åländsk Demokrati är inte på något sätt emot en minskning av oljeberoendet från arabländerna. Jag tror att ni alla inser detta om ni tänker efter två gånger.

Jag har noterat att få vågar argumentera mot vindkraftsstöden. Kanske det är för att ni är rädda för att det ska uppfattas som ni är emot vindkraften i sig. Men man kan vara för både vindkraft och förnyelsebar energi även om man är emot just detta stödsystem.

Det är nämligen uppbyggnaden av detta stödsystem, samt stödnivåerna som gör att vi från Åländsk Demokrati motsätter oss detta lagförslag.

Längden på mitt anförande beaktar det förhållande att vi talar om ett stöd, som i värsta fall kan utgöra 17,2 miljoner åländska skattemedlen under 12 år.

Fru talman! EU har i ett brev skrivit att stödsystemet är förenligt med den inre marknaden och inte behöver notifieras, men jag ska visa att detta brev baserar sig på vilseledande bakgrundsuppgifter. Enligt min mening har den ansvariga ministern därigenom tagit en mycket stor risk, att enbart stöda vindkraften, då det ju i brevet framgår att det är medlemsstaten själv som har det slutliga ansvaret att uppgifterna är korrekta.

Vindkraften har osedvanligt goda förhållande på Åland, dvs. produktionskostnaderna är osedvanligt låga. Då ter det sig väldigt märkligt att stöden kanske är de högsta i hela EU. På annat håll klarar man sig faktiskt till och med utan stöd.

Under rubriken ”Förslagets verkningar” framgår att man förväntar sig att andelen förnyelsebar el kommer att öka till 65 procent tack vare produktionsstödet. Jag kommer att visa att så aldrig kommer att kunna ske med hjälp av detta stöd.

Dessutom, fru talman, finns det många indikationer på att detta stödsystem är skräddarsytt för en enda aktör.

Avslutningsvis tänkte jag komma med några kommentarer utgående från en kollegas definition av korruption.

Fru talman! Stödet omfattar 130 GWh per kalenderår. Då är den första frågan som jag ställer mig: Varför just 130 GWh? Det är ju ett primtal, klassiskt. Med detta skulle man enligt förslaget öka andelen förnyelsebar el till 70 %. Varför inte öka till 100 %?

De enskilda vindkraftverken ska ha effekten om minst 3MW, och vindkraftsparkerna ska ha en effekt av minst 12 MW. Varför kan inte en producent själv få välja vilken storlek han vill ha? Kanske 2,5 MW har fördelar när det gäller miljötillstånd? Eller när det gäller krav på elledningar eller när det gäller det visuella intrycket?

Men först undrar en amatör hur många vindkraftverk som behövs för att producera 130 GWh. Det går ju inte att dividera effekten med antalet timmar. Exempelvis just nu så står de flesta vindkraftverk stilla på Åland.

Om man googlar på verkningsgrad för vindkraftverk så kan man se att den på Åland ligger kring 30 %, vilket är osedvanligt högt. El från vindkraft är alltså osedvanligt billig på Åland. Denna verkningsgrad innebär att det behövs vindkraftverk med den sammanlagda effekten av cirka 49 MW för att uppnå 130 GWh. Och med begränsningen 3MW per kraftverk, så innebär det alltså 16 kraftverk a 3 MW eller 48 MW tillsammans.

I lagförslaget har man inte bara begränsat sig till att det måste vara 3 MW. Miljötillstånden måste finnas, men man får inte ha inlett ett byggande och samtidigt ska det vara klart att leverera el från januari 2023. Detta anses vara en ganska snäv tidsram.

Fru talman! Man får ju inte nämna namn i talarstolen, men om man googlar lite, vilket jag gjorde, så hittar man ganska lätt en anläggning, som uppfyller exakt dessa kriterier. 48 MW, 16 x 3 MW och dessutom med färdiga miljötillstånd. Detta är ett indicium på att stödet är skräddarsytt just för ett företag - valet av 130 GWh.

Fru talman! Jag ser att timglaset är tomt så jag pausar här och aviserar en fortsättning. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag noterar att ltl Stephan Toivonen aviserade att det kommer att komma ett ändringsförslag i det här ärendet. Jag vill ändå uppmärksamma både ltl Toivonen och alla här i lagtinget på det som står i betänkandet under ärendets behandling.

Ledamoten sitter själv med i finans- och näringsutskottet med oss men har inte deltagit i ärendets avgörande behandling. Ledamoten har inte framlagt det här som ett formellt förslag och det finns inte heller med någon reservation från ledamoten trots att vi har sammanträtt under lagtingets normala arbetstid. Tycker inte ledamoten att det hade varit på sin plats att framföra det här förslaget i utskottet under ärendets avgörande behandling?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag lade fram ganska många förslag i finansutskottet, ja. Det som jag sade togs inte i beaktande så mycket. Så jag valde att göra på det här sättet istället.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Under lagtingets ordinarie arbetstider så har finans- och näringsutskottet sammanträtt. Det framgår för alla under ärendets behandling, på sidan 4 i betänkandet, att ledamoten inte har deltagit i den avgörande behandlingen. Det finns heller inte någon reservation från ledamoten.

Återigen, ser inte ledamoten värdet av att finnas på plats i utskottet under avgörande behandling - under lagtingets ordinarie arbetstider - och lägga de här förslagen så att både allmänheten, lagtinget och utskottet får ta del av ledamotens förslag formellt? Det ökar ju också chanserna för att få gehör för sina förslag om man lägger de rent formellt i utskottet där man själv sitter. Ser inte ledamoten det värdet?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det framkom faktiskt idag att ltl Petri Carlsson själv aldrig någonsin har suttit i opposition så ni kanske inte har upplevt hur det är att försöka få ändringar.

Kommer ni ihåg förra veckan, där var vi väldigt nöjda med att vi lyckades få in två kommatecken som en ändring i ett betänkande. Att få igenom allting är inte så lätt.

Därför valde jag att göra så här, efter att ha försökt lägga fram en del av förändringsförslagen, vilka jag också kommer att framföra här. Jag insåg att ni inte kommer att ändra ett kommatecken, vilket även vtm Thörnroos var inne på här i processen.

Jag vill inte gå in på processen, jag vill gå in på sakinnehållet. Det är sakinnehållet jag vill diskutera och kommer att fortsätta att diskutera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, fru talman! Ja, många av de frågor som ltl Toivonen ställde så skulle han säkert ha fått svar på om han hade varit närvarande i utskottets behandling. Men var och en prioriterar ju på olika sätt.

Till den formaliadiskussion som här har förekommit så vill jag absolut vara den första som säger att jag kan göra fel. Jag gör säkert fel hela tiden och många gånger. Men jag är absolut helt befriad från prestige och det tror jag att har varit en av mina fördelar under min politiska bana.

Landskapsregeringen har ibland bråttom. Vi har många, många frågor på vårt bord och förvaltningen är också under hård press.

Lagberedningen har under alla landskapsregeringar, som jag har varit med i, alltid velat ge resurser så att lagberedningen är stark och kapabel. För vad är det viktigaste vi har att göra och utföra i landskapsregeringen och i lagtinget? Ja, nämligen att stifta fina lagar som är rättssäkra och goda för den åländska befolkningen. Det är vårt viktigaste uppdrag och det vill vi att ska vara välskött. 

Men jag har också sett hur mycket lagberedningen är under press och hur många svårigheter som har förekommit under mandatperioden. Det har varit många sjukskrivningar och vi har haft ett stort arbete med självstyrelselagen som också har tagit kapacitet.

Den här framställningen är kanske inte förvaltningens, min och landskapsregeringens vackraste stund. Det kan jag hålla med om.

Men politiskt så är det här ett bygge som håller. Det finns en intuition och en vilja att gå vidare med det här, åtminstone 90 procent av lagtinget, som jag har uppfattat det, nämligen att Åland kan få de efterlängtade satsningar på vindenergi som vi så länge har velat.

Det finns säkert mycket att diskutera, om det här är rätt nivå och om det är rätt mängd, och frågan om varför det just ska vara de här megawatt timmarna och den här prisgaffeln som vi har satt. Nå, det är efter många års diskussioner med alltifrån det havererade och kollapsade vindkraftsstödet från den finska sidan tills där vi befinner oss i dag. Mycket har hänt på energifronten och mycket har också hänt inom området förnyelsebar energi. 

Det här är bedömningar som vi har gjort. Det är bedömningar kring vad Åland behöver i dagsläget. Det är bedömningar kring hur mycket vindkraft som vi kan förbruka och som kan matas in i vårt nät. Det är också bedömningar kring vilka stödnivåer som de facto kan förverkliga en vidkraftsutbyggnad på Åland.

Vill man åstadkomma det? Nå, då är det här som behövs. Det är vår bedömning från landskapsregeringen. Om jag har förstått det rätt så har inte finans- och näringsutskottet heller någon annan åsikt om det, utan man delar de bedömningarna.  

Det händer mycket, som jag sade, inom vindkraftsproduktion och vindkraftsutvecklingen. I Finland säger man nu att de byggs utan stöd. Det skulle vi ju gärna också se naturligtvis, att produktionen av energi är så fri från stöd som möjligt. Men man måste titta lite närmare på de här projekten. I de fall som man nu hänvisar till så elanslutningar med kablage och huvudtransformatorer osv. så de bekostas av nätbolagen i Finland.

Här på Åland så är det vindkraftsproducenterna som bekostar anslutningarna, så projekten är inte identiska.

Eftersom vi bor på en ö så är det också mera om omständigt att bygga här och ha så stora projekt att de facto ger stora inköpsfördelar. Det tror man inte. Det är ändå rätt jämförelsevis småskaliga projekt på Åland.

De finansiärer som står bakom många av de finländska projekten så är också ganska stora drakar som har kapacitet och möjlighet att ta de risker som de här satsningarna innebär och också leva med de volatila elpriser som man har.

Sedan kan man också på rikssidan teckna långa fasta avtal med vissa stora företag och därmed garantera en nivå på priserna som gör projekten mindre riskfyllda.

Det går inte att jämföra Åland med någon annan i det här fallet. Det här är vår bedömning. Bedömningarna delas av Ålands lagting som jag uppfattar det. Det är det här som behövs för att de här projekten de facto ska komma till stånd.

De goda nyheterna, vilket gör att jag tror att det här inte alls blir en kostnad för ålänningarna eller för skattebetalarna överhuvudtaget på den maximinivå som har nämns i lagförslaget, så är ju att Svenska Kraftnät förutspår en prisutveckling där medelpriset år 2030 ligger på 50 euro per MWh. Också i det kortare perspektivet så är pristrenden stigande, i spannet 46 till 48 euro per MWh.

Det här behöver inte betyda att det alls är några stora belopp som ska ut varken med timmodellen eller med den modell som finansutskottet nu valde att gå in för.

Jag hoppas nu att den här lagen kan gå vidare och att vi så snart som möjligt kan få göra den här öppna upphandlingen som vi ska göra på basen av lagen.

 Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag vill förtydliga eftersom vicelantrådet hänvisade till politisk prestige. Jag förde också fram den aspekten i mitt anförande. Jag vill ändå deklarera att jag lyfte den här frågan till diskussion om eventuellt återtagande av det här ärendet med vicelantrådet. Men mycket riktigt så hänvisade vicelantrådet inte till någon politisk prestige i det sammanhanget utan till tidtabellen som också vicelantrådet redogjorde för här. Det jag ville belysa var att ifall det finns politisk prestige i det här eller i andra ärenden så är det viktigt att vi har en parlamentarisk överenskommelse eller diskussion för att undvika att det finns sådant. För jag har upplevt att det funnits sådant tidigare och det vill jag ändå belysa. Men mycket riktigt så har vicelantrådet inte hänvisat till någon politisk prestige i diskussionerna med mig i alla fall.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag tror att överlevnadstipsen i den här branschen är att inte vara långsint, inte ha fallenhet för avundsjuka och att vara så prestigelös som möjligt. I alla fall har jag försökt leva efter detta.

Om finansutskottet skulle ha beskrivit situationen i samma ordalag som vicetalman Thörnroos gjorde så hade jag inte tvekat en sekund att säga att landskapsregeringen tar tillbaka och skriver om. Naturligtvis. Men jag uppfattade inte från utskottets majoritet att det var ett sådant läge.

Med tjänstemännen till förfogande och i samarbete med utskottssekreteraren så har man nu gjort jobbet och åstadkommit förhoppningsvis ännu bättre lag och ännu mer eleganta formuleringar än den som landskapsregeringen har gett.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är nog helt korrekt. Det har inte funnits någon majoritet i utskottet som har krävt eller begärt att landskapsregeringen faktiskt på allvar ska överväga att återta lagen. Annars hade nog jag som ordförande tagit en sådan kontakt till vicelantrådet och sagt att det finns en majoritet som önskar en sådan sak. Det fanns ingen majoritet för det, så det är helt korrekt att det inte har tagits en sådan allvarlig kontakt.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Då tackar jag för det. Jag är jag också glad att vi fick det klarlagt här i salen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet och minister Gunell. Det är glädjande att höra den prestigelöshet som vicelantrådet förde fram. Det bådar gott. Absolut!

Jag vill också tacka för beskrivningen av möjligheterna som det här lagförslaget verkligen ger. Det är alltid en risk när det blir olika åsikter kring petitesser om något, det gör att man tappar fokus på huvudämnet. I det här fallet så är det ju väldigt glädjande att se hur priserna ökar och knappast kommer skattebetalare att behöva stå rustade för att ge den ersättning som är potentiellt möjlig. Mycket tyder på att det kommer att bli billigare.

Än en gång, tack för prestigelösheten. Det var bra att vicelantrådet tog upp grundfrågan så att den inte drunknar i allt sammelsurium. 

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

 Det här är en av de politiskt viktiga frågorna under den här mandatperioden. Det handlar om klimat, det handlar om miljö och det är en väldigt konkret miljösatsning. Det är en stor och viktig satsning som många har väntat på att vi ska kunna ta.

Det betyder också förhoppningsvis möjligheter för energiexport och det betyder möjligheter för lägre avgifter från Kraftnäts sida. Det här borde vara en ”vind-vind-lag” på alla sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting, fru vicelantrådet. I mitt första anförande lade jag fram ett argument som visade att det här stödet är skräddarsytt för ett företag.

I förslagets del 3 ”Förslag” kan vi läsa att regeringen anser sig kunna använda sig av stödet och de baserar sig på ett brev av den 16 oktober 2018.

I brevet framgår att en grund för undantaget är artikel 2.38 dvs. ”ett icke-diskriminerande anbudsförfarande som möjliggör för tillräckligt många företag att delta”.

Fru talman! Enligt artikel 42.2 ska stödet vara öppet för ”alla producenter som producerar el från förnyelsebara källor”. Men från brevet framgår att man även får undantag från detta eftersom kostaden för produktion av vindel är signifikant lägre än priset för annan el. Detta enligt en bilaga som jag har här. I bilagan kan man läsa att kostnaden för el från vindkraft ligger mellan 30-50 euro/MWh och att kostnaden för solel är 50-70 euro/MWh. Av denna orsak har man alltså kunnat begränsa stödet till att enbart gälla vindkraft.

Men bästa kolleger. Nyfiken som jag är, så valde jag att kontakta en leverantör av solelanläggningar på Åland. Jag bad om en enkel prisindikation på ett solelverk för en industrihall eller en jordbruksfastighet. Inom några timmar så fick jag ett Excelark som visade att kostnaden för solelen ligger kring 41 euro/MWh. Alltså helt i paritet med kostnaden för vindel och väsentligt lägre än den prisgaffel som landskapsregeringen angav i sin korrespondens med kommissionen.

Som jag ser så har landskapsregeringen troligen fått ett undantag på basen av gamla och förlegade uppgifter. Vilka konsekvenser kan det här få?

Fru talman!  I brevet till kommissionen framgår att stödet baseras på approximativt 30 MW. Men elproduktionen kommer inte att baseras på 30MW utan på 48 MW. Skulle detta ha påverkat möjligheten till undantag, 48 MW är faktiskt 60 % större än 30.

Den totala volymen om 130 GWh kan jag inte hitta någonstans i korrespondensen. Det innebär att om en EU-tjänsteman försöker beräkna volymen utgående från vindförhållanden i Tyskland där verkningsgraden ligger kring 20 % så kommer de till cirka 50 GWh och inte det nu planerade 130 GWh, som alltså är 160 % större än det som man har begärt tillstånd för. Har detta någon betydelse?

Fru talman! För det tredje så baseras undantaget alltså på att det ska finnas ”tillräckligt många företag”. Om det blir ett enda, kommer detta anses vara ett ”tillräckligt antal”? Det kan ju faktiskt inte vara lägre.

Och bästa kolleger. En liten detalj är även att man i anmälan anger att stöden ska utbetalas 2020-2032. Enligt betänkandets förslag kommer stödet att utbetalas 2021-2035, alltså helt andra år, Vilken betydelse har denna diskrepans?

Enligt det memorandum som jag fick sent den här förmiddagen så framkommer att den producent som kan leverera hela årsproduktionen ska bli prioriterad. Om detta innebär att de vinner oberoende av pris framgår inte, men även detta kan vara en indikation på att man skräddarsytt hela systemet för n leverantör.

Fru talman! Som jag ser det med min begränsade parlamentariska erfarenhet så har ministern tagit en väldigt stor politisk risk genom att göra ett undantagsförfarande på uppgifter som inte överensstämmer med verkligheten.

Bästa lagting, frågan är vem som sedan ska övervaka detta system? Det står att det är ett land som ska göra det. Vad jag förstår från det memorandum som jag skummade igenom i morse så verkar det vara landskapsregeringen själv som ska övervaka. Jag hoppas att jag har fel. Ni får rätta mig ni som kan detta i detalj.    

Fru talman! Låt oss alltså se lite mer på villkoren för att erhålla stöd. Syftet är att främja en mer ”klimatvänlig elproduktion”, men i lagförslaget grundas stödet på det belopp som ”levererats till elnätet”. Varför denna begränsning? Landskapsregeringen kunde istället ha subventionerat all typ av produktion av el, dvs. även till användare som inte säljer utan som producerar el istället för att köpa el från nätet.

Man kunde ha subventionerat solel som inte är så dyr som man framför. Man kunde ha subventionerat mindre vindmöllor. Kanske inte för att producenten räknat med att få billigare el men kanske man vill göra det av i marknadsföringsskäl. Den elen skulle faktiskt inte kunna exporteras utan användas på Åland.

Men istället har landskapsregeringen valt att stöda ett enda företag centralt. I remissdebatten var det någon som framförde farhågorna att det skulle bli en oligopolsituation, men en monopolsituation ligger nog nära till hands.

Att detta är en lösning, som ligger nära en socialdemokratisk minister det kan jag förstå, men hur kan detta vara en lösning för moderaterna?

 Jag vågar väl inte nämna något om knä eller så, då ni inte riktigt gillade det senast. Jag tycker att liberalerna inte heller borde kunna acceptera denna monopoliserade lösning, men det visar ju vem som bestämmer i regeringen. Jag får gratulera fru vicelantrådet till det.

Jag ser inte hur timglaset är men jag tror att det är passligt att ta en paus här. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Stephan Toivonen har väldigt många frågor och diskussionsämnen. Jag undrar om han inte har fått svar eller inte har haft möjlighet att ställa de här frågorna i utskottet, med tanke på att det arbetet ska göras där? Eftersom man är så pass kritisk till det här förslaget så förvånar det mig att man inte har lämnat in en reservation. Vad beror det på?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Jag har förstått att repliker ska riktas till införandet. Jag har inte i mitt anförande diskuterat min närvaro eller icke närvaro.

Men jag har många frågor. Jag ställde också många frågor i utskottet. Och de som var i utskottet så vet ungefär hur många svar jag fick. Som jag sade, responsen var som den var. Jag sade en gång att när jag kommer med frågor så tittar ni bara ner i bordet. Ni tyckte inte om det. Men jag valde att göra som jag gjorde och jag lägger fram frågorna här. Jag kan också diskutera det på andra forum. Men det här är ett sätt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag visste inte att ledamoten inte har varit närvarande på utskottsmötena och det var inte heller min fråga. Det bara förvånar mig att det arbete som ledamoten nu förde fram så kan ju ingen av oss rimligtvis sitta med den expertiskunskapen. Det är ju det man gör i utskotten när man får prata med experter och sakkunniga. Tyvärr så kan jag inte riktigt vara behjälplig.

Däremot de gångerna som jag har suttit med som ersättare i finans- och näringsutskottet så tycker jag faktiskt att ordförande har lett de här mötena väldigt föredömligt. Jag kan inte alls uppleva att det är ett sådant arbetsklimat som ltl Stephan Toivonen förde fram. Så jag är väldigt förvånad över det här arbetssättet och replikerande. Det är ju väldigt bra att vi också har media på plats som bevakar oss.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde i en tidigare replik så tror jag att det är en viss skillnad att sitta på regeringssidan och på oppositionssidan i ett utskott. Vi har sett hur omröstningarna har gått.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Jag förstår inte detta. Det borde vara en ynnest att få sitta med i finans- och näringsutskottet av flera orsaker. Och den ynnesten har ju faktiskt ltl Toivonen. Tyvärr väljer ledamoten att istället prioritera annat framom utskottsarbetet. Det må ledamoten göra, men det känns väldigt fel att sedan stå i talarstolen och nästan på gränsen till raljerande insinuera saker, ställa frågor och i princip reservera sig mot ett lagförslag som ledamoten haft möjlighet till – bara han hade varit på jobb – så det blir väldigt, väldigt fel.

I tidigare replikskiften idag har jag pratat mig varm om det här prestigelösa och undvikande av att samla politiska poäng. Jag tycker att ltl Toivonen går helt i fel riktning. Vad tycker ledamoten själv om sitt sätt att arbeta i utskottet?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag deltog faktiskt en hel del, även om jag inte deltog i den avgörande behandlingen, och lade fram en del saker.

En sak, vilket jag kommer till i nästa anförande, så ändrades ju faktiskt och det var en väsentlig sak.

Men sedan, som jag såg, så fanns det en massa andra saker som inte är korrekta och som jag har lagt fram här nu och de argumenten ville de från regeringssidan inte ta till sig där. Då beslöt jag, vad gör jag där och upprepar samma sak fem gånger när ni ändå inte ändrar er åsikt och kommer aldrig att ändra er åsikt. Det har vi förstått här. Det är politiskt som ni vill ha den så där.

Men jag tar upp kritiken till systemet, inte vindkraften som sådan.  

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tycker aldrig om att titta i backspeglar så mycket, men jag tror att det är ganska viktigt i det här fallet att verkligen vara stolt. Det är som sagt en ynnest att få sitta med i Ålands lagting och en ynnest att få sitta med finans- och näringsutskottet eller i alla utskott. Det är viktigt att man tar vara på det. Det är en viktig demokratiplats.

Ltl Toivonen var med i den avgörande behandlingen. Ltl Toivonen hade möjlighet att ta saker till röstning, men valde att inte göra det. Men här i talarstolen, inför öppen ridå, då passar det. Det är ett mycket märkligt sätt att arbeta!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Jag tror att alla har förstått tydligt att ltl Toivonen inte vill ha något vindstöd. Eftersom han inte har kunnat fälla lagen själv genom att inte vara på plats och ens försöka så försöker han nu hoppas att någon annan ska fälla den, att den ska falla på formella grunder.

EU-enheten har fört dialog med kommissionen. Man har också diskuterat solstöd och om man ska ha ett så kallat teknikneutralt system eller om man kan gå in för en särskild nisch, i det här fallet vind, eftersom det är inom den sektorn som man bedömer att man kan uppnå sådana volymer av energiproduktion som i det här fallet är eftersträvansvärt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jo, det finns många frågor.

Det som jag ju funderar över är de grunder som ni har i diskussioner med kommissionen så stämmer de ju sedan. Ni kanske har ändrat era tankegångar osv. Men som jag nämnde så talar ni enbart om en volym på 30 Megawatt och det blev 48 Megawatt. 130 Gigawattimmar nämner ni överhuvudtaget inte. Ni nämnde att det är tillräckligt antal företag, det kanske blir ett företag osv. Det är många faktorer i grunderna till undantagen såsom kanske tanken var på ett annat sätt tidigare. Men sakerna stämmer inte överens, inte heller de här årtalen eftersom det kastar på tre år, den period som ni ska ha.

Kanske det inte har någon betydelse, men det är den frågan som jag ställde. Jag har inte den parlamentariska erfarenheten som fru vicelantrådet har.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, som jag har bedömt och enligt mina frågor till EU-enheten, som har fört dialog med kommissionen, så finns det ingenting i det här lagförslaget som skulle ha ändrat på något sådant sätt att det skulle strida mot att kunna använda sig av gruppundantagsförordningen och förfara på det sätt som landskapsregeringen och Ålands lagting nu vill.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting. Som jag sade från början, jag har ingenting emot vindkraften och miljövänlig el osv. Men det finns så många frågetecken här som jag visserligen lade fram i finans- och näringsutskottet men som jag inte fick någon förståelse för där och därför lägger jag fram det här istället.

Det finns argument. I lagförslagets andra avsnitt så står det att vindkraften för tillfället producerar cirka 56 000 MWh el, vilket utgör cirka 18 procent av den årliga elförbrukningen. I förslagets verkningar kan vi läsa att andelen förnyelsebar el förväntas öka till 65 procent av den årliga elförbrukningen.

Men bästa kolleger, om vi går in på Allwinds hemsida kan vi läsa följande: ”Historiskt sett har man beräknat att den åländska vindkraftsproduktionen stått för 20 % av den totala elförbrukningen på Åland. Ett mer korrekt sätt att räkna är att dela vindkraftens förbrukade produktion med den totala elförbrukningen på Åland. Det betyder att under år 2017 stod den åländska vindkraftproduktionen för endast 5,6 % av den totala elförbrukningen på Åland, resten exporterades.” Detta framförde jag nog också i utskottet.

Så bästa kolleger. Elen, och framförallt vindelen, kan säljas över hela Europa. Det framgår också ur betänkandet. Detta innebär att cirka 75 % av dagens vindel exporteras. Om vi gissar att det blir samma i framtiden, så kommer vi att exportera ungefär 75 % av den el som vi har subventionerat. Och vi konsumerar i princip samma sak som tidigare.

Andelen förnyelsebar el skulle alltså då öka till cirka 16 procent, dvs. den skulle bli lägre än landskapsregeringen hävdar att den är nu.

Men om vi istället skulle subventionera producenter som inte säljer sin elproduktion, utan använder den själva, och som inte exporterar den så skulle vi alltså kunna öka andelen, vilket har varit syfte. Men det skulle alltså kräva ett helt annat upplägg av produktionsstödet.

Hela det här lagförslaget borde kanske ha tagits tillbaka. Därför att förslaget inte ger de resultat som syftats.

Men, fru talman, låt oss då se lite hur stödet är uppbyggt i förslaget. I tredje avsnittet kan vi från en figur se hur man tänkt sig uppbyggnaden. Man avser att garantera ett pris om 43 euro per MWh, dock så att stödet maximalt blir 11 euro/KWh, vilket innebär att om priset är under 43 euro så minskar producentens pris. I 10 § i lagförslaget kan vi läsa ”Produktionsstödet beräknas för marknadspriset på el för varje timme under kvartalet”.

Fru talman! Då elpriset varierar både under dygnet och under året så insåg jag genast att detta skulle kunna leda till att om priset den ena timmen är 53 euro och den andra timmen 33 euro så erhåller bolaget också ett stöd, 11 euro, för den ena timmen, dvs. 48,5 euro i medeltal. Detta var väl aldrig avsikten med stödsystemet?

Eftersom jag i egenskap av sekreterare för Åländsk Demokrati fick remissversionen tidigare så valde jag att titta på det förslaget. Där kunde vi läsa att stödet skulle beräknas som ett ”medeltal för marknadspriset med ett aritmetiskt medeltal för timpriserna under ett halvt kalenderår”. Enligt min mening är det ett mycket mer korrekt system vilket ordförande Petri Carlsson redogjorde för tidigare.

Från betänkandet kan vi se de ekonomiska effekterna av ändringen från timersättning till halvårs medeltal. Så som priserna var ifjol så skulle betänkandets förslag ha givit cirka 80 000 mindre i subventioner, vilket gör cirka 1 miljoner under 12 år. Medelpriset var då 44 euro. Låt säga att medelpriset ligger kring 40 euro - vilket man kan förvänta sig - då är skillnaden ungefär 5 miljoner under den här perioden, beroende lite på hur stora prisfluktuationerna är.

Bästa lagting. Ibland ändrar vi två kommatecken och är nöjda med det. Men den här gången så ändrar vi faktiskt inte formellt sett mera än en mening, men effekten har varit stor och gett många euro.

Jag räknade själv att vi eventuellt via den här ändringen, där jag faktiskt var med i processen, kanske besparande skattebetalarna 5 miljoner under den här perioden. Jag får tacka kollegorna i finansutskottet för det samarbetet.

Fru talman! Mot bakgrund av de nu aktuella lagtingsarvodena så försökte jag lite skissa och räkna på att med den ändringen så kanske vi kan finansiera oppositionens lagtingsarvoden och det är ju vår uppgift att granska förslagen.

Bästa lagting. Mitt mål är större. Jag skulle vilja göra en förändring, inte förkasta det här. Vi borde kunna göra en sak till och jag har ett förslag.

Det finns nämligen en sak som var bortlämnat från lagförslaget. När man talar om områdespriset för el så hänvisar man till priset för ”fulel”, men detta bolag kommer ju att sälja grön el. Den säljer man, vilket framkommer från betänkandet, med hjälp av s.k. certifikat. Den elen kan säljas över hela Europa, även om landskapsregeringen i sin anmälan felaktigt hävdar att elen kommer att säljas på den nordiska marknaden. Men det spelar inte så stor roll.

Av denna orsak så vill jag som ett klämförslag föreslå att stödet bibehålls på 11 euro/MWh men att den lägre gränsen sänks från 32 till 30 euro, vilket gör att den övre stödnivån sjunker från 43 till 41 euro. Bolaget får som sagt ändå 43 euro/KWh, vilket är, formellt sett, avsikten i förslaget. Men i förslaget så nämner man inte att man får 2 euro för den gröna elen.

 På detta sätt kan vi ytterligare spara cirka 3 miljoner av skattebetalarnas pengar. Det skulle också kunna finansieras regeringens ledamöter under den här perioden.

Fru talman! Som det framgår ur betänkandet - väldigt bra läsning och mycket fakta - så är ju garantinivåerna i riket på en betydligt lägre nivå än i detta förslag. Då bör man minnas att verkningsgraden på Åland ligger kring 30 %. Det finns till och med en projektbeskrivning på nätet där man räknar med närmare 35 % verkningsgrad på Åland, vilket är jättebra. Detta betyder att elen kanske kostar 1/5 mindre. Det skulle försvara att man skulle ha en något lägre nivå och det är det som jag vill föreslå.

Jag vill här passa på att hänvisa till den reservation som vtm Törnroos och ltl Häggblom har. Tack för ordet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen kom med mycket tekniska beräkningar, vilket jag utgår ifrån att han har gjort själv förstås. Det kan säkert vara rätt, jag kan inte bestrida det därför att jag har inte tagit del av detta förut.

Som många andra har sagt i repliker här så tycker jag att det är lite synd att ltl Toivonen inte har lagt fram det här i en reservation så att vi andra hade kunnat läsa in oss på det här. Nu står ltl Toivonen och förklara det här i en debatt här i lagtinget och vi ska ta åt oss alltihop och godkänna det och det är väldigt svårt. All information som ltl Toivonen lägger fram här så är väldigt svårt att ta åt sig av.

Jag rekommenderar ltl Toivonen att i fortsättningen lägga fram det här i en reservation i utskottet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för de synpunkterna.

Kan jag begära bordläggning i repliken? Nej, okej.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting. Med anledning av det som ltl Eklund sade så föreslår jag en bordläggning av det här ärendet till nästa plenum så att vi kan fundera på saken.

Talmannen

Vinner förslaget om bordläggning understöd?

Eftersom förslaget inte vinner understöd så tas det inte upp till behandling.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Jag hade hoppats på en bordläggning, men när det inte går så får jag fortsätta.

Bästa kollegor. Jag ber er alltså notera att jag i min kritik av detta lagförslag för stöd till vindkraften valt att överhuvudtaget inte ifrågasätta om vindelen befrämjar klimatet. Det kunde jag också ha gjort, vilket ju är ett av syftena. Men det är en helt onödig diskussion att ta här, för det är systemet som har så pass många fel.

Men min vana trogen så har jag problematiserat. Det var nog enklare än vanligt måste jag medge. Även i utskottet var det lättare än vanligt att hitta brister om man uttrycker det snällt.

Jag kan inte låta bli att dra mig till minnes beskrivningen i lokala media efter remissdebatten. Rubriken var något i stil med ”Lagtinget enigt om stödet till vindkraften”. Vi kanske såg i utskottsbetänkande att det fanns vissa skillnader.

Jag hade tänkt framföra en ändring i lagtexten med några ord. Det har varit lite oklart hur den här ändringen ska se ut. Eftersom jag har agerat som sekreterare samtidigt som jag har varit här så har det inte gått, så kan jag få en ajournering? Nej, inte det. Tack för ordet, fru talman.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom

5        Utryckningskörning utan ljud- och ljussignaler vid brådskande uppdrag

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 29 maj 2019.

6        Elektronisk fakturering hos upphandlande enheter och näringsidkare

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 29 maj 2019.

7        Ledningsfunktion för den allmänna förvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 29 maj 2019.

8        Äldrelag för Åland

Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 3 juni 2019.

9        Avbrytande av påbörjad upphandling av Gripö-projektet

Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 2/2018-2019

Ett meddelande om när landskapsregeringens ger svar på spörsmålet eller om att ett svar inte kommer att ges lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades till landskapsregeringen den 22 maj 2019.

10      Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2018

Landskapsregeringens svar RB 1/2018-2019-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 29 maj 2019.

11      Ett anständigt djurskydd

Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 4/2018-2019

En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

12      Möjliggörande av kommunala samgåenden

Ltl Axel Jonssons m.fl. lagmotion LM 4/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 3 juni 2019.

Plenum slutar

Lagtingets nästa plenum hålls onsdagen den 29 maj 2019 kl.13.00 Plenum är avslutat.

Originalfil