Plenum den 5 juni 2013 kl. 13.00

Ljudinspelningen saknas.

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 5 juni 2013 kl. 13.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 3/2012-2013)

Frågestunden slutar 13

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 3/2012-2013)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga: Torsten Sundblom, Brage Eklund, Katrin Sjögren, Axel Jonsson, Mats Perämaa, Anders Eriksson, Gunnar Jansson, Tony Asumaa och Wille Valve

Enligt 35 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga till en av de närvarande ministrarna får tillsammans med motiveringen, räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och den minister som svarat på frågan yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon/han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Jag ber ledamöterna att redan på platsen säga till vilken minister en fråga ska ställas.

Ltl Anders Eriksson

Det var en stor viljeytring från 200 lantbrukare senaste måndag. En viljeytring som ministern valde att inte ta del av. Det finns en stor oro hos en hel näring som tyvärr för sin existens är helt beroende av politiska beslut. EU:s konsumentstöd är helt avgörande för ekonomin i branschen. Jag tycker själv det är åt skogen men så länge vi är EU medlemmar måste vi följa de spelregler som gäller.

Regeringen framhåller ofta vikten av lika konkurrensvillkor för det åländska lantbruket, men följer aldrig upp.

I samband med EU-inträdet gjordes noggranna analyser och det framkom tydligt två konkurrensnackdelar för det åländska lantbruket jämfört med omkringliggande regioner.

 Småskaligheten -  transportberoendet

1.       Inser ministern att dessa konkurens nackdelar kvartstår i lika hög grad idag?

2.       I så fall vad tänker regeringen göra åt det?

3.       Vilka analyser jobbar nuvarande regering utgående från?

4.       Anser ministern att det är hållbart att sänka kostnadsersättningarna. Ersättningar som redan varit på samma nivå de senaste 7 åren.

5.       Vilka andra kostnadsersättningar har inte indexjusterats och till på köpet planeras att sänkas?

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Det var några frågor på en gång man skall svara på inom kort tid. Detta har vi möjlighet att prata om ganska mycket i höst när hela lbu-programmet ska diskuteras och sedan skall det fastställas i budgeten. Visst är det så att småskaligheten vi har på Åland transporter osv. är en konkurrensnackdel och man väljer att se det på det sättet. Men man kan också se att det finns vissa fördelar med att ligga ganska nära en stor marknad som Stockholm som kanske inte har utnyttjats till max ännu. Jag beklagar att jag inte var närvarande i måndags på auktionen, det har vi läste i tidningarna om varför jag inte var, det behöver inte gå in på. Du hade fem frågor ledamoten Eriksson, hur ska jag komma ihåg alla? Vi har under hela det här året ända sedan vi la omställningsbudgeten förra året jobbat med de kommande programperioderna som kommer från 2014 var det tänkt, men det vet vi att förmodligen blir 2015. Det arbete som börjades nerifrån och upp. Där alla organisationer som finns på Åland väldigt brett har tittat på vilka hot, möjligheter, svagheter och styrkor finns Åland. Man har jobbat många timmar i arbetsgrupperna och säkert passerat tusentals timmar, och utgått från de riktlinjer som har kommit från strategigruppen som alla partier och stora organisationer har varit delaktiga i. Jag tycker vi har gjort ett bra utkast till program som nu har gått ut på remiss. Man har nu på sig till sista augusti att kommentera de förslag som är utskickade. Den utgår ifrån omställningsbudgeten där hela lagtinget var överens om att vi måste minska på kostnaderna överlag för att få landskapets budget i balans till 2015. Beräkningsgrunden utgår ifrån 33 miljoner euro.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har benägenheten att spara alla papper och vi vill hänvisas till omställningsbudgeten. Under näringsavdelningen står ”det bör noteras att en ny programperiod börjar 2014” nu vet vi att det blir ett år senare, ”och att programmens finansieringsramar inte är fastslagna.” Det är det första som sades, det sägs också ” med beaktande av att EU:s finansieringsram för perioden 2014-2020 inte är klar finns det en betydande osäkerhet när det gäller dessa siffror” det står under rubriken EU finansiering perioden 2014-2020. Vi kan lämna det snacket att alla partier omfattade det, det var väldigt vagt i omställningsbudgeten. Men svaret som ministern gav tyder ändå på att det inte finns några riktiga analyser. Jag ställde frågan, anser ministern att det fortfarande är en konkurrensnackdel, småskaligheten och transportberoendet? Han sa det kan vara det om man väljer att se det så, men hur ska man i så fall se det?

Minister Fredrik Karlström

Som sagt vi kommer att få diskutera detta många gånger innan det här året är över kan jag gissa, ledamot Eriksson. Visst är det en utmaning småskalighet och det spelar ingen roll vilken bransch så länge man är småskalig och ska konkurrera med stora jättar och drakar på andra sidan atlanter och kontinenter och ibland andra sidan Ålands hav det kan vara tufft. Men det kan också vara en fördel med tanke på att vi har mer soltimmar än någon annanstans i Norden. Vi har en jordmån som är optimal många gånger för att göra de produkter som vi gör. Vi har duktiga jordbrukare som under lång tid har utvecklat sin produkt och sin produktivitet men man kan alltid bli ännu mer effektiv. När frågan kommer ner till sin spets hur många gårdar kan vi ha på Åland? 1990 så vet vi att det var 950 stycken i dag cirka 550. Kommer det att vara 550 kvar om tio år?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson

Det är säkert en bra fråga. Det vet vi oavsett vad minister Karlström och jag tycker, tänker och säger så kommer en strukturrationalisering att ske det är ofrånkomligt. Vi kan välja att påskynda den eller vi kan hjälpa till att hålla liv i näringen och det är där som diskussionen står nu. Det är riktigt, vi är medlemmar i strategigruppen den information vi har fått är att arbetet på den nivån är ganska diffust, ganska svårt att få grepp om vart saker och ting är på väg. Småskaligheten, sant minister Karlström det kan vara en fördel inom många branscher. Men inom en bransch som är så oerhört detaljstyrd av EU:s regelverk som lantbruket är det svårt att hitta fördelar när det gäller småskaligheten. Min fråga kvarstår, om man inser att det är en nackdel var tänker man i så fall göra man kan inte bara avfärda protester som har gjorts. Man måste faktiskt ta det på allvar och försöka sätta sig in i, vad handlar det om sist och slutligen.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Fredrik Karlström

Ledamot Eriksson, vad vi behöver göra är att fokusera på rätt saker med de små resurser vi har idag i samhället. Den här regeringen tror att det är utökad konkurrenskraft och produktivitet och det får man genom investeringar. Det är en av de viktigaste ingredienserna därför har de produktiva investeringarna i programförslaget som gått ut ökat med 20 procent jämfört med förra perioden. Man säger att det ska vara lika verksamhetsförutsättningar som i resten av Europa och man ska ha likadant som i Finland. Jag vill bara kontra med det, om alla andra gör fel och springer rakt in i väggen ska vi då tänka lite nytt och lite annorlunda och vara förberedda den dagen det inte finns lika mycket pengar att fördela som det troligtvis kommer att bli i nästa programperiod. Vi tänker inte ta bort de medel som vi har tillfört jordbruket den senaste programperioden utan vi minskar det lite.

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Katrin Sjögren, varsågod!

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det har aldrig startat så få utbildningsalternativ som det görs i höst i Ålands gymnasium. Varken sociala linjen, elteknik, frisör och media och kommunikation startar och platserna dras ner på hotell och restaurang. Det innebär 1,3 sökande per studieplats mot 1,17 i fjol. Vi från liberalerna ställer oss frågan, är det rimligt att en felbudgetering inom Ålands gymnasium drabbar årets nior så oskäligt som det gör. Ungdomarna får betala för felberäkningar i budgeten.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag vill konstatera att vi trots allt har ett fortsatt brett utbildningsutbud till våra ungdomar som går ut nian och vill söka in till våra gymnasieskolor. Skillnaden mot tidigare är att vi har ett program mindre i förhållande till hur vi brukar bjuda ut och det är sociala linjen. Som i ett mycket sent skede blev inställt för detta år. Däremot kommer den att återkomma från och med nästa antagningsprov. När det gäller antalet platser, tittar på hur det såg ut förra året hade vi flera platser som erbjöds men samtidigt när vi körde igång hösten hade vi ca 50-70 tomma platser. Platser som inte tillsattes utgående från att folk gjorde andra val sökte sig utanför Åland, fick andra typer av studieplatser eller hittade andra lösningar på att gå vidare. När vi analyserar läget i förhållandet till idag kan vi konstatera att de platser vi har om man tittar på den statistik som är tillgänglig dels föregående år och tidigare, med de platser vi har i förhållande till antalet sökanden så gör både skolan och landskapsregeringen i detta skede bedömningen att vi har tillräckligt med antal platser för att kunna erbjuda någon typ av studieplats för de studerande. Kvitto på hur detta kommer att fungera kommer vi att få den 10 juni när antagningsprocessen är klar. Landskapsregeringen har sagt att i det skedet kommer vi att se om det behövs ytterligare insatser från vår sida och huruvida vi ska skjuta till både medel och ytterligare studieplatser. Till saken ska också sägas, och det gäller sociala linjen, som inte sparades in på grund av någon ekonomisk orsak utan handlade om helt andra orsaker.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Siffror och verklighet är två skilda saker. Vi vet i dagsläget att det finns 47 sökanden till 20 platser på vårdlinjen. Vi vet det stora behovet som finns ute i kommunerna och inom hälso-och sjukvården för vårdutbildade. Räknar man med andra- och tredjehands alternativ är det över hundra personer som har sökt till 20 platser. Vår uppfattning är att vi får ett totalt rådd i hela systemet visst vi har siffror som belägger att det finns platser, samtidigt är Katapult och folkis ett alternativ. Vi ser klara tendenser till att vi förlänger gymnasieutbildningen med ett år. Man söker fel och kommer kanske in på Katapult eller folkis fast man har kapacitet att studera på gymnasialstadienivån direkt. Det kommer att innebära att vi skjuter kostnaderna framför oss och kostnaderna kommer att öka.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Innan man drar dessa slutsatser behöver man veta vad utfallet blir. Jag kan inte göra den bedömningen som ltl Sjögren gör just nu. Antagningsprocessen pågår vi har statistik tillgänglig från tidigare år och i förhållande till de som nu söker. Den analys som har gjorts både på skolan och hos oss visar på att vi ska kunna erbjuda fullgoda alternativ för de studerande som idag väljer att söka in på Ålands gymnasium. När det gäller vårdutbildningen är det många sökanden skillnaden med i fjol är inte stor. Även då hade man ett stort tryck på vårdutbildningarna. Vi har fört resonemang som handlat om att man måste analysera de behov vi har av utbildningsplatser totalt sett. Vi kommer också att göra en mer långsiktig analys utgående från ett utbildningspolitiskt program. Vår bedömning så här långt har varit att vi ska ha platser så att det räcker.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Ingen kan säga något om utfallet men jag talar här i mandat av flera föräldrar som är verkligt oroade hur utvecklingen ser ut. Vi har minskat antalet platser med 130 stycken från 2011 och 69 från 2012 trots att antalet nior i år är elva stycken färre. Vi har ett problem och riskerar stora felval när det gäller eleverna. Tar man ekonomiska och samhälleliga linjen finns det 22 platser, för några år sedan var det 80. Fast vi har siffror som ser okej ut riskerar vi stort stök och bök i hela utbildningssystemet. Det är många som oroar sig för det. Jag har sett landskapsregeringens beslut och jag tar det som positivt att man är villig att omvärdera men man sätter datum till 28 juni och 9 augusti. Många föräldrar och ungdomar är väldigt oroade över signalerna.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag är helt överens och helt medveten på samma sätt som ltl Sjögren om att det finns en viss oro kring dessa frågor. Det är för att de ser annorlunda ut än vad det har gjort tidigare. Det man ska komma ihåg är siffrorna som ltl Sjögren tar upp visst, det fanns de dryga hundra platserna mera om man jämför med tidigare år. Men då stod vi vid höstterminen med 50-70 platser som var tomma. I ett läge där vi samtidigt är pressade från både lagting där också Sjögrens eget parti har pressat på landskapsregeringen att se till att vi har en budget i balans. Vi måste se till att vi får största möjliga effektivitet. Att göra utbildningsutbudet optimalt det kommer vi aldrig att kunna göra så att vi kan säga att alla får välja det man själv vill då kommer vi att ha en situation som är väldigt ohållbar. Däremot har vi fortsättningsvis ett brett utbud som kan bli bättre. Min signal är de att vi inte kommer att lämna någon så det blir utan något att göra i höst.

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Axel Johnsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag tänkte ta upp en liten tragedi idag. Det har gjorts flera försök att få en långsiktig verksamhet i Jan Karlsgården. Man har på senare tid under ministerns ledning och den här regeringen försökt sälja byggnaden med ett sanslöst arrendeavtal på 30 år som skulle göra fastighetsägaren i det närmaste livegen. Ändå fick man in anbud, förvånansvärt bara det. Som att detta inte var nog, så väljer man nu närmast lite känsla av panik inför sommaren att hyra ut lokalerna för kaféverksamhet med en hyra på minimi 200 euro per månad. Byggnaden står alltså tomt nästan hela året förutom i bästa fall, eller värsta fall under sommaren när man ska konkurrera ut entreprenörer i trakten med hyror i värsta fall ligger mil från marknadsnivån. Jag vill ställa frågan till minister Johan Ehn om hans konservativa hjärta bultar varmt för detta upplägg för Jan Karlsgården idag?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Mitt hjärta känns mera moderat än vad det känns konservativt till att börja med. När det gäller Jan Karlsgården är jag inte nöjd med hur den frågan har rullat vidare. Vi har haft en fullmakt och ett uppdrag från lagtinget att sälja byggnaden och arrendra ut tomten. Man försökte under ledning av byggnadsbyrån att sälja utgående från de premisserna. Tyvärr blev intresset av olika orsaker väldigt lågt. Bl.a. har det kommit uppgifter i massmedia om att fastigheten skulle vara i ett extremt dåligt skick. Att det finns ett renoveringsbehov är det ingen tvekan om däremot att fastigheten inte skulle vara möjlig att få till något bra, den åsikten delar varken jag eller den beredning som finns på det här området. Vi har vidtagit åtgärder för att kunna bjuda ut den på nytt, det är minister Lindholm i egenskap av kansliminister som sköter försäljningen och det kommer att ske här under sommar, höst. Eftersom vi har som målsättning att uppfylla de önskemål som lagtinget har ställt på landskapsregeringen eller det uppdrag vi har fått. När det gäller utarrenderandet av kaféverksamheten har det tagit orimligt länge i förvaltningen. Den diskussionen kommer jag att ta med förvaltningen varför det har tagit så länge, så får inte ske. En kaféverksamhet i vårt turisttätaste område den behöver finnas, däremot har vi ingen restaurangverksamhet. Det med konkurrans i det sammanhanget ser jag inte som ett större problem. Det är något som ska tjäna område som finns där med mindre kaféverksamhet, och inte ha ett tomt hus som står och gapar.

Ltl Axel Jonsson

Det är tur att vi har en någorlunda samsyn i frågan med man blir ändå förvånad att det kunnat gå till på det sättet. Om man är medveten från landskapsregeringens sida att det finns ett renoveringsbehov varför väljer man då att skriva ett förslag till arrendeavtal på 30 år med ett arrende på 1000 euro i månaden för Jan Karlsgården och samtidigt skriva in en klausul att eventuella ombyggnader eller tillbyggnad kräver landskapsregeringens tillstånd? Vem vill köpa en fastighet under dessa premisser, jag kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig det? Jag hoppas att man från regeringens sida faktiskt ser på den här frågan på nytt ur ett mera realistiskt perspektiv. Att man inför lagtinget lägger fram förslag där man även säljer marken. Det är inte gångbart längre att arrenderar ut marken man måste göra det på ett sätt som även kan intressera en vettigt funtad entreprenör att göra någon av detta, några andra möjligheter ser åtminstone inte jag.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Johan Ehn

Fru talman! När det gäller vilka krav vi har ställt på den kommande ägaren av fastigheten är det helt klart att landskapsregeringen har anledning att titta självkritiskt på om de villkor som fanns var för hårda, det visar de intresse som fanns för fastigheten. Jag vill återkomma till att en av de största orsakerna att vi fick ett dåligt intresse var nog den bild av fastigheten som gjordes gällande. Det här är inte något som är värt att göra något av jag delar inte den uppfattningen andra får stå för det. När det gäller att sälja marken ser jag stora bekymmer i det område vi befinner oss i, hjärtat av vår kulturvagga det är så nära vårt slott vi kan komma. Där har jag ett problem med att sälja marken på det sättet. Däremot tror jag genom att hitta arrendevillkor som är rimliga och som ger goda förutsättningar kan man också hitta någon som kan få stor nytta samt kunna driva detta vidare ett positivt sätt. Att hitta lösningar är landskapsregeringen intresserad av däremot markförsäljning är man försiktig till.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson

Det är synd att vi har olika syn på denna fråga vad det gäller att arrendera eller sälja marken. Bara några hundra meter intill har vi ett ypperligt exempel på entreprenör som på egna villkor har tillfört området otroligt mycket. Som också visar att man från landskapsregeringen och lagtingets sida släpper lite på tyglarna för att vinna något tillbaka. I regeringsprogrammet som för övrigt handlade om resultat och framtidstro så skrev man att inom landskapets fastighetsförvaltning finns det betydande möjligheter till effektivisering. En genomgång av fastighetsbeståndet görs och beslut fattas om vilka byggnader som ska bibehållas osv. Det var ganska bra beskrivningar men regeringen har nog fortfarande en hel del att leva upp till om man ska lyckas förverkliga detta innan mandatperioden är slut. Jag önskar ministern lycka till för det är oerhört viktiga frågor och speciellt detta område förtjänar bättre behandling av oss politiker än vad de fått hittills. Den hälsningen ger jag till regeringen och ministern.

Minister Johan Ehn

Tack, fru talman! När det gäller förvaltningen av våra fastigheter är det inget som enbart ligger på utbildnings- och kulturministern utan det ligger på en annan minister. Däremot jobbar vi med frågan om en helt ny förvaltning av våra fastigheter där man också i samma veva tar ställning till behovet av de fastigheter man har och i vilken omfattning man avyttrar. Jag tror att det är viktigt i det sammanhanget också ger bedömningen på vilket sätt man gör det. Det finns flera av våra fastigheter som jag personligen anser att helt klart går att avyttra. Men när det gäller fastigheter i väldigt känsliga områden måste man tänka på det att de beslut vi tar kan påverka just det otroliga värdet det har genom att finnas på det sätt som de finns i dagsläget. Vi kan istället försöka hitta andra områden i närheten av Kastelholms område där det finns andra fastigheter som mycket väl kunde säljas som ledamoten Jonsson föreslår. Men just här tror jag det är besvärligt, vi ställer till mer problem än vi hittar lösningar tyvärr.

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Mats Perämaa, varsågod.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag tror att man vågar säga att det skedde en avsevärd kantring i det ekonomiska politiska tonläget mellan behandlingen av den ordinarie budgeten och behandling av den första tilläggsbudgeten för 2013. I samband med ordinarie budgeten kom ett enigt lagting fram till att det ekonomiska läget är så pass allvarligt att det krävs ytterligare åtgärder för att balansera ekonomin i samband med tilläggsbudgeten så sade majoriteten det motsatta, det redan föreslagna skulle räcka till. Nyligen publicerades siffror att under första kvartalet 2013 var Finlands BNP utveckling negativ. BNP första kvartalet 2013 var mer än två procentenheter lägre än det motsvarande 2012. Vilken bedömning gör finansministern idag om det finanspolitiska läget?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det är en alltid aktuell fråga som ledamot Perämaa lyfter fram, det ekonomiska läget och utvecklingen på marknaden. Jag vill först säga att de ramar som vi har gett och som ska bearbetas till förvaltningen för att kunna göra budgetberedningen inför lagtinget i höst dessa visar fortsättningsviss på underskott för nästa år, för 2015 balanserar det nästan. Allt detta bygger på de inkomstprognoser som vi har fått tidigare från finansministeriet klumpsumman, skattegottgörelsen och lotteriskatten. Verkligheten är den, som ledamot Perämaa vill få fram, att det ekonomiska läget har blivit tuffare i landet. Vi ser med spänning fram emot den nya prognosen vi kommer att få från finansministeriet när det gäller skatteintäkterna. Och som ledamot Perämaa sade BNP för landet är negativt senaste kvartalet. En indikator som påverkar klumpsumman är ändå skatteinkomsterna och vi vet att finska regeringen har gjort förändringar i skattepolitiken både plus och minus. Jag kan inte själv göra bedömningen hur det utfaller det får de kommande prognoserna visa. Om klumpsumman minskar mycket för 2014 och 2015 blir det naturligtvis svårare att få landskapsbudgeten i balans till 2015. Som jag har sagt tidigare ser jag gärna landskapet Ålands om en koncern där klumpsumman en den absolut största faktorn, vi har skattegottgörelsen som också är lite problematisk och sedan lotteri skatten och PAF och en del andra inkomster som gör att vi kanske kan få helheten att det någorlunda balanserad, men summa summarum läget är svårare.

Talmannen

Tiden är ute! Första tilläggsanförande ltl Mats Perämaa, varsågod.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! De skattehöjningar som genomfördes var kända redan vid årsskiftet det som är nytt nu är de lägre BNP siffrorna som presenteras. Förutom detta har jag ett protokoll framför mig som är skrivet av ledningsgruppen, de högsta tjänstemännen som sammanträder i olika frågor regelbundet. Landskapsregeringen gav sin senaste tilläggsbudget den 28 mars. Där var budskapet att man att inte behöver göra ytterligare nedskärningar. Ledningsgruppen skriver den 4 april på detta sätt ”ledningsgruppen var enig om att en budget i balans förutsätter att också landskapsregeringen börja diskutera nivån på verksamheten” så som jag läser det alltså nedskärningar. Hur kan det komma sig att tjänstemannaledningen och den politiska ledningen från landskapsregeringen har en så vitt skild uppfattning?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Där tror jag att ledamot Perämaa gör en feltolkning. Ledningsgruppen och landskapsregeringen den politiska har inte någon divergens i våra åsikter där, tvärtom måste granska våra verksamheter hela tiden och se vilka nivåer vi kan hålla på och vilka vi eventuellt måste sänka. Och framför allt det som vi hade diskussion om när vi tog ramarna för nästa år, alla avdelningschefer med inne i plenisalen där vi gick igenom det ekonomiska läget. Alla har kunskap om situationen som också ledningsgruppsprotokollet visar och också ett uppdrag att söka alla möjliga inbesparingar man kan finna även när det gäller att förändra eller eventuellt avsluta en verksamhet som inte tillhör landskapets primära ansvar. Jag är helt övertygad om att ansvaret håller på att sprida sig ut i förvaltningen.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Mycket möjligt att det är på det sättet men ändå ter det sig konstigt när en landskapsregering avger en tilläggsbudget den 28 mars där man säger att tidigare allvarliga tonläge inte behöver realiseras, det behövs inte ytterligare inbesparingar. En vecka senare säger tjänstemannakårens ledning som har varit med och tagit tilläggsbudgeten att det krävs minskningar man måste börja diskutera nivån på verksamheten för att nå en budgetbalans. Nu tycks det ändå som att tjänstemannaledningen inte omfattar den politiska kantring som den politiska landskapsregeringen gjorde mellan ordinarie budget och tilläggsbudget. Jag har hört förklaringarna men jag tror för min del att det finns saker som ändå måste göras.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det sista kan jag hålla med om att det finns ytterligare saker som behöver göras. Men det som är viktigt i sammanhanget är att den här landskapsregeringen tog en omställningsbudget 2012 där vi satte upp olika mål för de olika verksamheterna och en målsättning var att 2015 skulle vi vara i balans. Det blir olika åtaganden för de olika avdelningarna. Landskapsregeringen vill jobba på det sättet att vi ska en långsiktighet och förutsägbarhet i vårt arbete så att de som är avdelningschefer, byråchefer osv. ansvarar för olika verksamheter vet mot vilket mål de ska jobba. De skakunna vara någorlunda förvissade om att inte den politiska landskapsregeringen kommer in och rycker och knycker och förstör deras möjligheter att göra ett bra och långsiktigt arbete. Där man hela tiden har de ekonomiska framför ögonen och försöker göra sina verksamheter så ekonomiskt effektiva som bara möjligt. Vi får ytterligare återkomma i samband med halvårsrapporten och diskutera de ekonomiska frågorna för vi lever hela tiden i en dynamisk och föränderlig värld.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson

Tack för talman! Bästa vicelantrådet i måndags var vi med om en yttring av direktdemokrati. Det är hälsosamt bland en viktig grupp näringsutövare här på Åland. Jag går till en annan viktig näringsutövning sjöfarten. I lantrådet Gunells regeringsprogram sägs på sidan elva ”sjöfartens framtid säkras” efter en inledande diskussion kommer konklusionen ”landskapsregeringen avser att på sikt uppnå en betydligt bredare åländsk lagstiftnings- och förvaltningskompetens för att främja en betydande tillväxt inom åländsk sjöfart och dess klusternäringar svaret till direktivet bör ha en övergångsperiod ” hur långt har dessa ansträngningar kommit?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! När det gäller behörighetsfrågorna så är svaret att på den resan har vi inte kommit speciellt långt ännu. Eftersom det arbete som gjorts hittills har gått mycket ut på att försök få de verksamhetsförutsättningar som är nu gällande och framförallt de som är på kommande 2015 att bli så rimliga som möjligt. Rederinäringen står inför ganska stora omställningar 2015 när det nya svaveldirektivet träder i kraft. Sedan fru talman, är det intressant och bra att ledamot Jansson tog upp frågan jag tror att behörighetsfrågan hade lite större betydelse i det sammanhanget när vi skrev regeringsprogrammet. Det har funnits ganska stor kritik mot den finländska sjöfartspolitiken genom årens lopp därför att vi har sett utflaggning till Sverige och när det gäller fraktsjöfart är till andra länder i världen. När vi reste till den senaste s.k. aftonskolan råkade jag träffa Widén som är VD för redarna i Finland. Jag frågade honom om hans åsikt om sjöfartspolitiken i landet, och för sakens skull så att alla känner till det, sjöfartspolitiken är nästan helt och hållet riksbehörighet. Finland bedriver i dag den bästa sjöfartspolitiken i Europa var svaret. Så det akuta trycket på att förändra har inte ökat i varje fall utan tvärtom är det just nu ska försöka ta vara på de möjligheter som ges. Däremot finns det ett långsiktigt intresse från Åland att se till att vi kan stärka vår behörighet och bli mer en sjöfartsnation. Från rederisidan upplever man idag att man vill konsolidera sig och omställa sig både när det gäller passagerarsidan men framför allt fraktsidan till den nya verklighet som man lever i efter 2015.

Ltl Gunnar Jansson

Tack talman! Tack för svaret. Ålands redarförening finns inte längre och den organisatoriska utveckling, förändrings utveckling som skett känner vi till osv. Min första tilläggsfråga lyder ändå att om regeringen avser att företa sig det som regeringsprogrammet anger här, nu talar jag inte om svaveldirektivet det lever sitt eget liv, avser regeringen att fullfölja det som utlovas? Kommer då lagtinget att vara delaktig i den processen?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! I de fall om det handlar behörighet och behörighetsförflyttning mellan riket och självstyrelsen ser jag det som naturligt att lagtinget ska vara med i en sådan process. Vi har stor kompetens i lagtinget inom det området och stort intresse också så det kan jag utlova. Det som gäller sjöfarten och det som tillhör vår behörighet nämligen utbildningen står också inför utmaningar och där tror jag att vi kan ta och tar några steg framåt för att bli starkare på det området. Frågan med sjöfartsklustret och den mycket uppskattade sjöfartsdagen i maj som arrangeras i Mariehamn varje år visar att det finns ett stort arrangemang och intresse och att sjöfartsnäringen med dess kluster fortfarande är en framtidsbransch.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Tony Asumaa, varsågod.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Jag tänkte att vi skulle fråga ut vice lantrådet när han är på hugg. Min fråga gäller vindkraften, vindkraftsstödet och inmatningstariff. Det har gått i långbänk både det lokala eller regionala och det mera nationella stödet. Det lokala stödet har vi fått i hamn på 500 och 500 för 2011 och 2012. Nu kan vi läsa i media att arbets- och näringsministern har kommit med ett förslag på ett nationellt stöd där Åland skulle ingå. Det som vi vet från oppositionen är vad som står i tidningarna och där kom vi utläsa att vi är delvis med och delvis utanför i den s.k. inmatningstariffsystemet. Är det en rätt tolkning?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Först vill jag säga att det egentligen är infrastrukturminister Veronica Törnroos som borde svara på denna fråga. Eftersom jag har fått frågan och stort sett hela dagen har gått åt till vindkraften svara gärna på frågan. Det är som ledamoten Asumaa säger vi har fått efter fyra och ett halvt års arbete ett förslag från arbets- och näringsministeriet och minister Vapaavuori som vi har till behandling i landskapsregeringen. Vi har nu processat det under de senaste dagarna och gjort olika bedömningar, vi har haft diskussioner med förvaltningen, näringen och med våra grupper. Vi kommer också att ha diskussioner med oppositionen liberalerna och Ålands framtid lite senare under eftermiddagen. Vår grundinställning är att detta är ett förslag vi ska arbeta vidare med och göra det bästa av. Vi ser att det finns en väg framåt där det naturligtvis finns saker som ännu måste klargöras, utredas och diskuteras. Alla berörda parter har hittills sagt att ett bättre förslag än detta kommer vi knappast att få i frågan. Nu gäller det att vi försöka ro detta i hamn och göra det bästa möjliga.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Vad vi kan läsa, jag refererar till media, att stödet från staten är ett villkor endast för tre projekt Långnabba ett, två och Stenarna. Ännu ett villkor var att landskapets egen insats borde vara minst 500 000 per projekt. Detta betyder alltså 1,5 milj. euro för tre projekt. Dessa tre projekt kommer att producera123.000 Mwh detta utgör en lokal inmatningstariff eller stöd på 12,5 euro per Mwh. Dagspriset på elpriset i dag är 40 Mwh och med landskapets egen inmatningstariff så utgör de 5,5 euro per Mwh. Den nationella inmatningstariffen är 83,5, 83,4 kommer då staten att betala mellanskillnaden på 31 euro per Mwh?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det är svårt för mig att gå in på detaljer eftersom vi inte har formulerat det slutliga svaret till minister Vapaavuori. Det är som ledamot Asumaa redogjorde ungefär så är upplägget. Man försöker göra en fördelning av kostnader och budgetansvaret för dessa tolv år från 2016 och framåt på det sättet att landskapet står för ca 1/2 miljon per projekt per år vilket blir 1,5 miljoner och på tolv år blir det 18 000 000 milj. Sedan vet man inte eftersom vi lever i en dynamisk situation också här att marknadspriset kan gå upp och det kan gå ner. Det troliga är att det kommer att stiga vilket naturligtvis är illa för konsumenten men verkligt bra för bolagen. Som situationen är kan vi bara jobba med intervall nu som det kommer att röra sig inom.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Som vi sade att stödet från riket och arbets- och näringsministeriet gäller endast tre projekt vi vet att många andra är på tapeten. Blir dessa projekt av kommer vi att producera 78 procent av Ålands elkonsumtion inte helt självförsörjande och klimatmålet på 38 procent är då uppnått med råge som man också ställer som krav. Det här är regionalt västra Åland som kommer att få ta del av dessa stöd. Vi har också otroligt stora projekt på östra Åland som skulle vara i ännu större behov av stöd framförallt samhällsekonomisk effekt. Hur ser vice lantrådet på jämställdhetsprincipen vad gäller regionalt för det stödet på Åland? Östra Åland blir med mössan i hand och västra Åland får stöden?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Man måste ta saken i tur och ordning. På något sätt är projekten på västra Åland ligger längst fram i planeringen t.om så att något byggnadstillstånd har gått ut här i maj redan, så länge har man varit klar. Man tar det i tur och ordning och en av orsakerna varför vi har kommit till en form av lösning det är att vi har begränsat det till tre projekt så att man vet de ekonomiska konsekvenserna också från finländsk sida. Över sikt ska vi se till att alla blir så likartat behandlade som möjligt. Jag ser detta som ett längre tidsperspektiv det handlar inte enbart om ett, två, tre projekt utan det handlar om en energiomställning här Åland där vi ska ställa om så att nästa generation kan leva av en förnyelsebar energi. Jag ser absolut det östra projektet som ett jättesort framtidsprojekt som vi ska göra vårt yttersta för att förverkliga när den tiden kommer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Wille Valve

Tack, fru talman! Jag önskar ställa frågan till trafik- och infrastrukturminister Veronica Törnroos som dessvärre har andra uppdrag i dag och i det fallet går min fråga till social- och miljöminister Carina Aaltonen. Det är en fråga av uttersta vikt. I svensk media har Åland lyfts fram som ett föredöme inom skyddet av uttern. Sveriges Radio har rapporterat att uttrarna har egna varningsskyltar på Åland och dessutom en varningsskylt som har blivit stulen två gånger. Enligt svenska Vägverkets egen handbok, vilda djur och infrastruktur, kan landsvägar utgöra en barriär för vissa särskilt sårbara arter och uttern nämns särskilt som en av dem. Enligt vår egen förvaltning är uttern särskilt hotad och utsatt på vissa av landskapets vägar specifikt i vid Marby, Bjärström och Kloströmmen vid Kastelholms slott. I vissa fall kunde utterproblemet lösas med enkla kostnadseffektiva metoder i stället för hastighetsbegränsningar t.ex. med trumma under vägen där uttrarna kunde krypa under. De åländska uttrarna är en sevärdhet i sig själva, ett tecken på att allt inte är sabbat i vår natur. Kunde landskapet tänka sig att vara nordiska föregångare i skyddet av uttrar? Om inte med hastighetsbegränsningar så kanske med innovativa varningstecken, anpassad vägtrumma och fastskruvad gummimatta.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det var en utterst intressant fråga. Uttrarna har funnits på Åland tidigare men har varit frånvarande, utrotade har man trott under lång tid av året. Det har bara funnits ett fåtal tillfällen när man kunnat identifiera uttrarna under 80 och 90-talet. Nu har de kommer tillbaka det vet vi. Vi vet att för ett par år sedan två eller tre döda uttrarna i Marby på den nya vägen och där finns en vägtrumma. Tyvärr har man ännu inte lagt in en utterundergång, en batting i vägtrumman ännu. Uttrarna försvann p.g.a. miljögifter och mycket annat i naturen som gjorde att de försvagades och dog ut, i dag är det trafiken som är den stora faran. Detta är ett positivt tecken att uttrarna kommer tillbaka här har vi en skyldighet rent lagstiftningsmässigt att ta vårt ansvar att se till att skydda det uttrar som vill återvända och flytta in till Åland. Jag ser mycket väl att Åland skulle kunna vara ett utterföredöme i Norden.

Ltl Wille Valve

Jag tackar minister Aaltonen för det svaret. Min tilläggsfråga, finns det konkreta planer på att installera balkar av det slag som skulle kunna göra trummorna i Marby och Finby mera uttervänliga och göra det möjligt för uttrarna att säkert klättra under vägen?

Minister Carina Aaltonen

Just den här frågan har vi haft upp på bl.a. överläggningar när vi antagit nya vägplaner så de vägar i Sund och i Hammarland som vi har på gång under den här mandatperioden där kommer uttrarna kunna beredas möjlighet att gå på någon spång eller liknande. Beträffande den trumma som finns i Marby vet jag att Ålands natur och miljö för länge sedan har erbjudit sig att bygga någon form av spång men man har inte fått svar på den frågan från trafikavdelningen. Frågan föranleder mig att vi ordna ett möte mellan trafikavdelningen och miljöbyrån för att kunna gå vidare i frågan. Jag ser också möjlighet att man inte bara sätter upp skyltar utan kanske också kan ha webkameror eller informationstavlor som påminner ålänningar och besökare om dessa utrotningshotade djurs tillbakakomst.

Ltl Wille Valve

Jag tackar för den informationen och att Ålands natur och miljö har engagerat sig det var i ny information för mig. Men tack det låter lovande för uttern.

Minister Carina Aaltonen

Ja tack, jag fick också tilldelat med i vintras redan bilder från fyra uttrar som lekte på isen vid Marsund, det gjorde mig väldigt glad och personligen glad eftersom min första anfader från 1420 Olof Utter så rent ut personligt intresse ligger detta med varmt om hjärtat.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag klockan 14.00. Plenum är avslutat.

Originalfil