Plenum den 5 september 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 5 september 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelanden. 2

Remiss. 2

1    Godkännande av lagen om ramavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Australien, å andra sidan

Landskapsregeringens svar RP 4/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 4/2017-2018

Remiss. 2

2    Avbytarlagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2017-2018

Remiss. 4

3    Nya bestämmelser i MKB-lagen

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2017-2018

Fortsatt enda behandling. 4

4    Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2017-2018

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2017-2018

Fortsatt enda behandling. 5

5    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2017-2018

Landskapsregeringens svar RB 1/2017-2018-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2017-2018

Fortsatt enda behandling. 5

6    Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2017-2018

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2017-2018

Föredras. 20

7    Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland - statusrapport 2

Landskapsregeringens meddelande M 6/2017-2018

Remiss. 20

8    Tidigarelagd ålderpension

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 7/2017-2018

För kännedom.. 23

9    Tillgång på rent sötvatten

Ltl Runar Karlssons m.fl. spörsmål S 2/2017-2018

10  Stabiliseringsåtgärder för att minska skadorna förorsakade av sommarens extrema torka

Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 8/2017-2018

11  Ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 4/2017-2018

Plenum slutar 23

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Från dagens plenum anmäler lagtingsledamoten Britt Lundberg om frånvaro på grund av annat förtroendeuppdrag.

Lagtingsledamoten Harry Jansson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av besök av Finlands riksdags lagutskott.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten  Carina Aaltonen anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

26 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Meddelanden

Onsdagen den 19 september kommer en frågestund enligt bestämmelserna i  39 § i arbetsordningen att hållas klockan 13.00.

Från landskapsregeringens sida deltar lantrådet Katrin Sjögren samt ministrarna Tony Asumaa, Nina Fellman, Mats Perämaa och Wille Valve.

De lagtingsgrupper som har önskemål om i vilken ordning ledamöterna ska ställa sina frågor bör meddela det till kansliet på förhand.

Talmannen meddelar att ärende nr 7 på dagens lista, Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland - statusrapport 2, kommer att avföras och upptas till behandling vid plenum den 10 september.

Remiss

1        Godkännande av lagen om ramavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Australien, å andra sidan

Landskapsregeringens svar RP 4/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 4/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Fru talman! På begäran av lagtinget har landskapsregeringen lämnat ett yttrande om sättande ikraft av ramavtalet mellan EU och Australien.

Det här är inte på långa vägar lika omfattande, inte lika djupgående och inte lika kontroversiellt som Ceta-avtalet. Det är inte ett handelsavtal utan ett så kallat blandavtal som främst syftar till att underlätta relationer och stärka samarbetet på mera allmänna plan.

Landskapsregeringen konstaterar att efter vissa korrigeringar som gjordes tidigt i processen så innehåller det här avtalet inte några bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning. Landskapsregeringen ser inga hinder för att lagtinget ger sitt bifall avtalet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat.  Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

2        Avbytarlagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting och lyssnare, landskapsregeringen föreslår en ändring i avbytarlagstiftning som lagtinget tog under 2017 eftersom både Ålandsdelegationen och Högsta Domstolen har föreslagit att en paragraf skulle förfalla.

Orsaken till det är att landskapsregeringen då, istället för att i lag skriva in de här rättigheterna till avbytarstöd också med antalet djur i de här olika grupperna, ansåg att det var till fördel för både landskapsregeringen och de som kommer i åtnjutande av de här stöden, att det finns en bättre möjlighet till flexibilitet i beslutsfattande kring antalet djur i de här olika djurenheterna.

Vi resonerade då att det här är någonting som vi medvetet prövar om det fungerar eller inte. Ibland faller domen på den ena sidan och ibland på den andra.

Det som vi kan konstatera är att vi hade de här bestämmelserna i den lag som kom 2015, men erfarenheterna var att det blev lite styvt och svårt att göra förändringar.

Argumentationen är att det här inte är något som är individens rättigheter, utan det här är ett stöd som finns så länge budgetmedlen står till förfogande under ett budgetår.

Men naturligtvis så rättar vi oss efter det som lagstiftningskontrollen hänför och föreslår nu då den här ändringen och hoppas att den kan bli godkänd. Tack, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Med anledning av sommarens extrema torka där primärproducenterna lider hårt och i förlängningen också nästa led i produktionen så funderar jag, har landskapsregeringen alls fört ett resonemang att i samband med denna lagstiftning höja anslagen? Det finns ju möjlighet att göra det därtill nu eftersom den här lagstiftningen ändå ska prövas av Europeiska kommissionen. Har ni fört något sådant resonemang för att även här försöka komma emot de svårigheter som primärproducenterna har, främst ekonomiska?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Nej, vi diskuterade att den här lagen hade sin process och diskussionen i samband med att den togs 2017 och det har inte aktualiserats några diskussioner kring nivåerna sedan dess.

Däremot kan vi konstatera att vi har en avbytarlagstiftning på Åland och belopp som gör att antalet kor ändå har ökat under åren på ett positivt sätt. Jag ser en positiv utveckling när det gäller både antalet dikor och mjölkkor.

Det som har hänt under den här torkan är att en del har beslutat sig om att inleda en förtida slakt. Vi bedömer att vi kommer att ha ungefär 7 procent färre kor på grund av den här extrema torkan och den situation som nu har uppstått, men det har ingenting med avbytarstödet att göra.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är besviken på landskapsregeringen. Regeringarna i österled och västerled söker alternativa lösningar på flera olika sätt för att försöka komma emot. Man sitter inte och väntar tills skördeskadorna är färdiga eller tills x antal jordbrukare har gått i konkurs. Man agerar. Här hade landskapsregeringen haft en möjlighet, visserligen bara ett litet verktyg men i alla fall. Det som gör mig kanske mest beklämd är att man inte ens har valt att föra ett aktivt resonemang i landskapsregeringen huruvida man även här borde försöka komma emot med stödåtgärder.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vicetalmannen tar diskussionen långt på sidan av det som ärendet gäller.

Men vi har beredskap att diskutera de här frågorna till jordbruket. Landskapsregeringen har haft en mycket aktiv roll när det gäller hela bevakningen av odlingssäsongen. Vi har konstaterat att vi vill avvakta och se ett bokslut på odlingssäsongen och var man i så fall kan gå in med stödåtgärder så att de kommer rätt och till bästa möjliga nytta. Vi får återkomma till den frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

3        Nya bestämmelser i MKB-lagen

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Även här är det en lag i repris, dvs. lagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning som togs nyligen för att uppfylla de krav som EU-direktiven ställer när det gäller inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Även den lagstiftningen har i sak haft sin diskussion och sin behandling här i Ålands lagting.

Bestämmelser om att uppfylla direktiven i lag på ett korrekt sätt kan vara svårt både hos oss på Åland, men det kan också vara svårt för republikens president. I det här fallet så tog man helt enkelt bort för mycket av ett moment i lagstiftningskontrollen och därmed så fyller man inte direktivets krav. Nu föreslår vi också en mindre ändring här så att den nu kan gå igenom lagstiftningskontrollen och träda ikraft, få det rätt och gå vidare så. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social och miljöutskottet omfattas. Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Fortsatt enda behandling

4        Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2017-2018

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2017-2018

Fortsatt enda behandling

5        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2017-2018

Landskapsregeringens svar RB 1/2017-2018-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2017-2018

Fortsatt enda behandling

6        Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2017-2018

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2017-2018

Ärendenas behandling avbröts vid plenum den 3 september 2018. Nu tillåts först fortsatt diskussion och därefter börjar detaljbehandlingen. Kvar på talarlistan är lagtingsledamoten Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Tack för ordet fru talman! Bästa lagting, vi har nu kommit för att fortsätta att debattetera årsredovisningen. Det verkar inte bli så mycket debatt när man tittar på talarlistan.

Jag tänker i alla fall säga några ord från Åländsk Demokrati. Jag kallar detta för gruppanförande, ifall det blir fler.

Fru talman! Det finns en fråga som tas upp i båda betänkandena. Vi har nämligen ett stort problem när det gäller årsredovisningen och det gäller att vi inte vet hur många årsarbeten som utförs inom landskapsförvaltingen.

Finansministern har här inför lagtinget berättat väldigt öppet om denna situation så alla känner till den. Kort sagt, vi vet inte hur många som arbetar inom förvaltningen.

Mot bakgrund av detta så kan det te sig lite märkligt att man i effektivitets-revisionen slår fast att man lyckats minska sjukfrånvaron i förvaltningen bl.a. med ökade insatser inom den förebyggande företagshälsovården, vilket ltl Holmberg tog upp senast. Antalet dagar med sjukfrånvaro har minskat från 13,5 till 9 dagar per anställd.

Fru talman! Som alla förstår så är det nog väldigt svårt att räkna ut sjukfrånvaron per anställd om man inte känner till antalet anställda.

Men vi fick också veta i utskottet att man använt sig av samma metodik år efter år, så man tror sig känna till förändringen, men inte nivån. Detta gör att man nog ska vara väldigt försiktig med att jämföra dessa siffror med andra avdelningar eller andra organisationer.

Men, fru talman, om vi inte vet om antalet anställda ökat eller minskat så borde vi i alla fall från årsredovisningen få fram om kostaderna ökat eller minskat och om resultatet är bättre eller sämre, och vad detta då i så fall beror på.

Om vi börjar med resultatet och eventuella förändringar så kan vi i finansutskottets betänkande under rubriken ”Resultat och likviditet” läsa följande: ”Vid en jämförelse av resultaträkningen med budgeten, då man exkluderar de extraordinära posterna, kan man konstatera att verksamheten är 23,0 miljoner euro bättre än det budgeterade beloppet, årsbidraget 13,1 miljoner euro bättre än budget och årets resultat 13,6 miljoner euro bättre än budget”.

Jag kan notera ett det enbart finns jämförelser mellan utfall och budget, men ingen jämförelse mot senaste års resultat. Ibland kan det gälla att läsa mellan raderna eller försöka se det som inte nämns, men som kanske borde nämnas. Detta var alltså utskottets gemensamma åsikt.

Fru talman! Under rubriken ”Utskottets synpunkter” hittar vi dock följande: ”Om man bortser från bokslutets extraordinära kostnads- och intäktsposter blir räkenskapsperiodens resultat 16,8 miljoner euro, vilket är väsentligt bättre än motsvarande resultat för år 2016 som var -15,6 miljoner euro.”  Senare hittas förklaringen och vi kan läsa: ”Det förbättrade resultatet kan till stor del förklaras med en ökning av skattegottgörelsen om 14,4 miljoner euro jämfört med året innan”.

I revisionsberättelsen kan vi däremot läsa att ”den främsta orsaken är att skatteinkomsterna ökat med 28,8 miljoner euro – ungefär lika mycket som årsbidragets storlek”.

Från revisionsberättelsen kan vi också utläsa att avräkningsbeloppet ökat med 14 miljoner euro och skattegottgörelsen med 14,4 miljoner dvs. 28,4 miljoner sammantaget. Resultatförbättringen var alltså 32,4 miljoner euro, 4 miljoner mer.

Fru talman! I radions sommarintervjuer av partiledarna så sade liberalernas partiledare och vårt lantråd: ”Vi har sanerat ekonomin”.  I andra sammanhang har man uttryckt saken som att regeringen har sänkt kostnaderna.

Men, fru talman, om resultatförbättringen är 32,4 miljoner och ökningen av skatteintäkterna var 28,4 miljoner så känns nog inte beskrivingen ”vi har sanerat ekonomin” som helt korrekt. Det vore nog kanske mer korrekt att säga som det är att det är skatteökningarna som har räddat Ålands ekonomi.

Med respekt för tiden så drar jag ett streck här och anviserar ett fortsatt anförande. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill börja med att säga att det känns aningen märkvärdigt att vi får kritik över finans- och näringsutskottet betänkande från ltl Toivonen som de facto själv har varit med och skrivit det. Har det funnits den här kritiken så hade man ju enkelt kunna lyfta den i utskottet och därmed fått med önskade skrivningar. Jag tycker att arbetsmetoden har mer att önska.

När det gäller de ekonomiska grunderna är det givetvis så att den kostnadsutveckling som årligen har stigit har stävjats och dessutom också minskat en aning. Jag tycker inte att någon har försökt dölja att skattegottgörelsen har varit en stor del i varför Åland går bra. Det är också en anledning till varför vi fortsatt måste ta ekonomiskt ansvar, för att vi är beroende av en hög skattegottgörelse för att ha ekonomin i skick. Vi bär oss inte riktigt själva ännu.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det som jag reagerar mot var ju det som jag hört i offentligheten, att ”vi har sanerat ekonomin”. Då avser man förmodligen att regeringen har sanerat ekonomin. När, som sagt var, 8 av 4 miljoner av 32 miljoner förbättring beror på förbättrade skatteintäkter så kan man nog inte säga att det är regeringen som har sanerat ekonomin.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det är ju också ett sätt, ett särskilt sätt att arbeta här i lagtingssalen, att resonera kring radiointervjuer.

Som jag konstaterade i förra replikskiftet så tenderar kostnaderna annars att öka årligen av naturliga anledningar; såsom att löner justeras och konsumtionskostnader ökar. Nu har man stävjat en kostnadsutveckling och dessutom sparat ned lite.

Vi ska vara glada för de förhandlingar som pågår ständigt med riket kring om en höjd klumpsumma och en bra skattegottgörelse för det är avgörande för den åländska ekonomin. Det finns ingen här i salen som tror någonting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag försökte i mitt anförande och presentationen av utskottets betänkande förklara helheten på ett pedagogiskt sätt. Jag vet att det var en svår utmaning, men jag vet att ltl Toivonen lyssnade noggrant. Därför är jag ändå förvånad över att ltl Toivonen väljer igen att ignorera att kostnaderna har minskat. Personalkostnader har minskat oavsett vilka jämförelser man gör. Dessutom har personalkostnaderna och köp av tjänster minskat med 5 miljoner euro jämfört med budget. Man har lyckats hålla de två posterna alltsammans nere på 5 miljoner euro jämfört med budget. Det måste väl ändå anses som betydande.

Det går inte att bortse från att landskapsregeringen hade ett aktivt val när det gäller konkurrenskraftsavtalet och det verkar ltl Toivonen helt bortse ifrån. Varför det?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jo, jag lyssnade väldigt noggrant på ltl Petri Carlssons anförande, jag hade absolut ingenting att anmärka och därför kom det ingen replik.

Jag hade mitt anförande redan klart och i nästa del kommer jag att redogöra för det som ni nu sade. Men en replik ska hänföras till det anförande jag höll och inte det anförande som jag just kommer att hålla.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Jag relaterade förstås till det som ltl Toivonen sade när det gällde saneringen av ekonomin. Jag tycker att trots allt ingår konkurrenskraftsavtalet som är en väsentlig del av det och det valde ltl Toivonen att lämna bort när han nämnde sanering av ekonomin, utan han pratade bara om att det har kommit intäkter. Men att man har lyckats hålla nere kostnaderna jämfört med budget det valde ledamoten att ignorera. Det ska bli intressant att höra ytterligare ett anförande som tydligen är på gång.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Fortfarande, som jag sade, så var förbättringarna av skatterna 28,4 miljoner, totala förbättringen 32, 4 miljoner. Den absolut största delen berodde på skatteökningarna, sedan det andra återkommer jag till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Ltl Toivonen tog upp en replik som jag hade i måndags gällande landskapsregeringens goda arbete kring personalens välmående och friskvård. Skulle ltl Toivonen ha lyssnat uppmärksamt så skulle ledamoten också ha hört mig nämna att när det nya personaladministrationssystemet kommer i kraft så kommer man också att kunna på ett mer detaljerat och bättre sätt få uppgifter om respektive sektor inom landskapsregeringen, nyckeltal.

När det gäller ekonomin så är det en kombination av kostnadseffektiviseringar och högre intäkter.

Ltl Toivonen får gärna komma med förslag på vilket sätt den biten ska kunna förbättras ytterligare när det gäller kostnadssidan. Jag har tidigare jag inte hört så många förslag från det hållet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, 28,4 och 32, hur stor andel tycker man att är väsentligt? Ämnet här är resultaträkningen och årsredovisning, inte vad vi ska göra. Det finns mycket att göra här i landskapet, men det är inte det som ärendet handlar om idag.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Då kan jag ju fundera varför ltl Toivonen väljer att ta upp en radiointervju från sommaren. Vad har det med årsredovisningen att göra?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Det känns som det var länge sedan vi behandlade det här i finans- och näringsutskottet. Det är ju egentligen en historia vi ser tillbaka på, om  vi ser på årsredovisningen, hur utfallet för Åland egentligen var 2017. Men samtidigt så tycker jag att det är väldigt viktigt att titta tillbaka på historien för att lära sig för framtiden.

Det som har slagit mig på det övergripande planet i samband med arbete i finans- och näringsutskottet är det blir allt svårare att få ett helhetsgrepp över landskapet Ålands offentliga ekonomier, eftersom det inte finns ett koncernbokslut. Vi har diskuterat det lite försiktigt i finans- och näringsutskottet att det kan finnas ett behov av det, eftersom vi har gjort vissa interna omorganiseringar. Fastighetsverket har blivit för sig, det har medfört stora förändringar inom ÅHS, vi har posten och PAF osv. Jag tycker att jag faktiskt får allt svårare att kunna få helheten presenterad av det offentliga Åland. Här tror jag kanske att vi borde ta en gemensam funderare om det är någonting som vi ska gå vidare med.

Jag tänker ägna den återstående delen av min taltid åt effektivitetsrevisionen och mycket av det som har framkommit där.

I finans- och näringsutskottets betänkande så konstaterar vi att ett egentligt system för uppföljning av produktivitet saknas när det gäller Ålands hälso- och sjukvård och det är ju sant.

Revisorerna skriver i sin rapport: ”ÅHS har inget egentligt mätverktyg för produktivitet. Produktiviteten följs endast upp genom verksamhetsstatistik där prestationer som t.ex. antal besök registreras och vissa diagnoser.”

Vidare skriver man i effektivitetsrevisionen att produktifieringen således inte behövs för att fastställa prissättningen eftersom pengarna kommer direkt över landskapets budget. Det saknas också en intern prissättning.

Med andra ord, bästa ledamöter, så vet vi faktiskt inte vad de olika åtgärderna kostar inom ÅHS. Vi vet egentligen inte idag vad ett besök kostar på en skild klinik, inte egentligen. Och eftersom vi inte vet vad någonting kostar och vi inte kan följa det så blir det ju också så att de inbesparingar som ska göras blir ju mera tagna ur luften.

Skulle det här var ett företag, ett aktiebolag, så skulle man veta exakt vad varje produktionsdel kostade och där man fann att produktionen var för dyr så skulle man söka alternativa lösningar. Det kan vi omöjligvis göra eftersom vi inte vet vad det kostar.

Revisorerna rekommenderar ett system för mätande av produktivitet och effektivitet inom Ålands hälso- och sjukvård. Det är en hälsning som jag gärna skickar till Ålands hälso- och sjukvård eftersom både ordförande och viceordförande finns här i salen samt centerns ledamot är på plats. Ta tag i den här delen och verkligen försök få fram vad saker och ting kostar innan ni gör stora inbesparingar!

Vidare vill jag också lyfta upp det som framkommer i effektivitetsrevisionen att en uppföljning av ekonomin som görs som jämförelse mot året innan tar inte nödvändigtvis fasta på effektiviteten. Vi talar hela tiden om effektiviteten inom Ålands hälso- och sjukvård, men det finns inga möjligheter att mäta den. Det är ganska intressant. Det är inte bara intressant, det är någonting som behöver åtgärdas.

Avslutningsvis så vill jag säga att jag hyser lite samma farhågor som ltl Stefan Toivonen att man kanske har varit något optimistisk när man har beskrivit att sjukfrånvaron har minskat från 13,5 till 9 dagar per anställd. Det är en alldeles makalös förändring av antalet sjukdagar trots att det är över några års tid. Den är helt exceptionell. De dokument som jag har tittat i så finns där inte motsvarande att söka någonstans och därför borde man ha kunnat presentera en åtgärdsplan på vad man har gjort. Jag tror till och med att man kan bli rik man säljer ut den. Att minska antalet sjukdagar från 13,5 till 9 utan att någon egentligen vet hur man har gjort det, förutom att man talar om förebyggande hälso- och sjukvård, ja jag säger inte att det är osant men jag är tveksam till resultatet. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag stöder också tanken att man ska veta vad saker och ting kostar på ganska detaljerad nivå, men jag tycker vicetalmannen ändå drar frågan till absurdum. Dels torde vicetalmannen, som också är ersättare i ÅHS-styrelse, känna till resonemangen kring varför ett sådant system som revisorerna föreslår troligtvis skulle vara betydligt mer kostsamt på sikt än vad ett enklare system skulle vara. Troligtvis borde också vicetalmannen känna till, som ersättare i ÅHS-styrelse, att ett sådant enklare system är på gång.

Det är också givetvis så att även om man inte känner till varenda delkostnad så vet man var de stora kostnadsmassorna är. Det handlar om uppköp av dyr apparatur, det handlar om stora enskilda konsumtionskostnader och framförallt har det att göra med personal. ÅHS arbetar också, vilket vicetalmannen vet, med personaltrivsel på ett mycket allvarsamt sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Ingrid Johansson får gärna göra sig till domare över vad jag ska tycka och inte tycka. Men faktum kvarstår, de citat jag gör och de slutledningar som jag drar är ju inte tagna ur hatten. Jag läser ur landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen. Jag tror att en viss ödmjukhet nog kanske borde infinna sig här. Vi vet, både ltl Ingrid Johansson och jag, att det finns ett antal olika processer inom Ålands hälso- och sjukvård som inte är mätbara. Däremot väljer jag aktivt att inte här i salen föra ut den information som jag har fått mig tillsänt i egenskap av ersättare i  Ålands hälso- och sjukvård. Jag tycker nämligen inte att de detaljerna hör hemma här.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Precis som jag inledde mitt anförande med, man borde veta mera, och som jag fortsatte mitt anförande, man håller på att ta fram system för det. Jag tycker bara det är märkligt av vicetalmannen att lyfta frågor som man vet att det finns en djupare komplexitet kring än att få det att låta som enkla slagord från talarstolen. Jag tycker att det vore hedersamt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag försöker inte förenkla någonting inom hälso- och sjukvården. Jag tycker snarare att jag är väldigt väl förtrogen med hur Ålands hälso- och sjukvård är organiserad, både som tidigare anställd men också det att ett stort antal år här i Ålands lagting har gett mig möjligheter att följa sjukvården på ganska nära håll. Jag förstår komplexiteten, men samtidigt är det bekymmersamt. Det är ju inte första gången som effektivitetsrevisionen lyfter upp dessa frågeställningar om problem med processerna osv.

Vi vet nu att landskapsregeringen har aviserat inbesparingar på 1,6 miljoner, åtminstone enligt massmedia. Var ska de tas ifrån? Man kan inte ens här och nu länge presentera en beskrivning över vad som egentligen kostar, då är det i så fall bara personalen som kommer (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Tack vtm Thörnroos för att du lyfter upp det här. Det här är något som vi i styrelsen och ledningsgruppen hela tiden jobbar med strukturerat för att se över de system vi har.

Vi vet alla i den här salen att vi har legat hopplöst långt bakom när det gäller all IT inom sjukhuset, men vi jobbar strukturerar med en hög fart framåt för att nu lösa alla dessa problem som finns.

Vi har ett bra samarbete idag med ÅDA där vi nu strukturerat tittar och ser hur vi kan beta av den IT-skuld som vi har inom ÅHS.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det viktiga när man mäter och jämför saker är att man gör likadant från gång till gång. Det har man faktiskt gjort när det gäller personalens sjukfrånvaro. Sedan finns det, som sagt, mer att önska för att kunna få fram nyckeltal. Man måste invänta det efterlängtade personaladministrationssystemet.

Det är heller inget hokus pokus som landskapsregeringen har börjat använda när det gäller friskvård. Det heter KivaQ, vilket utskottet har fått en gedigen redovisning över av landskapsregeringens personalchef. Det är ett system som inte bara används hos oss, utan det används inom det privata och inom många offentliga inrättningar. Det fungerar fantastiskt bra. Det ger personalen en valfrihet och möjlighet att inte bara svettas i ett joggingspår eller ett gym, utan valfriheten är stor när det gäller vad man kan göra. Det ger också avdelningscheferna ett enklare arbete att försöka uppnå bättre friskvård för personalen. (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har inte ifrågasatt vilka möjligheter eller hur KivaQ-systemet har breddat möjligheten för anställda att komma till tals och också bli hörda. Det är inte det som jag talar om här och nu.

Jag talar om att när sjukskrivningsdagarna inom en sådan här väldigt stor organisation sjunker från 13 till 9 så kan det inte bara bero på att man har skaffat ett nytt system för att ta reda på hur personalen mår. Det måste ju också finnas en åtgärdslista som är verkställd. Förebyggande hälsovård i all ära men det måste finnas någonting mera. Det är enorma siffror vi talar om. Det är ju i princip omöjligt att minska sjukskrivningarna från 13 till 9 utan att man kan redovisa hur man har gjort det.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Statistiken hänförs sig tre år tillbaka i tiden, ja, jag kanske raljerar, men det finns ju ett visst ledarskap bakom också. Tre år tillbaka i tiden då var det också ett maktskifte och det kanske beror på hur man hanterade personalens friskvård och personalfrågor överlag. Jag tror att kombinationen KivaQ och ett ledarskap är nyckeln till hela. Sett under tre år är det ingen dramatisk förbättring, många företag har visat upp samma sak och det beror helt på var man börjar. Står man ganska nära noll och ökar upp det så får man ganska stora effekter ganska snabbt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tycker att det är lite förmätet av ltl Holmberg att kritisera socialdemokraterna. Lantrådet, nuvarande vicelantråd Camilla Gunell, var ansvarig och ansvarig minister var socialdemokrat Carina Aaltonen för arbetet inom Ålands hälso- och sjukvård. Mig veterligen så gjorde de nog så gott om kunde med de verktyg som fanns.

Men nu har det gått tre år med det ”nya” ledarskapet. Det kanske skulle vara dags att vi skulle få lite resultat och inte bara prat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vtm Thörnroos var ju inte med i finans- och näringsutskottets avgörande behandling när det gäller just det här betänkandet. Jag förstår att vicetalmannen inte är insatt i den här frågan just när det gäller sjukfrånvarodagar. Jag ska försöka förklara det lite tydligare.

I bokslutet, i årsredovisningen, på sidan 25 så finns det ett stapeldiagram, ovanför det finns en text som beskriver att sjukfrånvaron har ökat. Det gjorde den också i förra årsredovisningen före det, dvs. den har ökat två år i rad.

Det som jag beskrev i mitt anförande i presentationen och det som beskrivs i betänkandet, det är sjukfrånvaron per anställd när det gäller den allmänna förvaltningen, alltså inte Högskolan, inte sjukvården och inte de andra. Man har gjort en specialinsats på den allmänna förvaltningen. Vi beskriver att den har sjunkit från 13,5 till 9 sjukdagar per anställd för att man har gjort riktade insatser. Jag beskrev också hur mycket kostnaderna har ökat för den förebyggande hälsovården. (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är sant, jag var inte med vid beslutsmötet. Däremot var jag med vid alla andra - 10, 20, 30 - timmar som vi satt och arbetade med det här. Men just vid det ögonblicket när klubban föll så hade jag tyvärr ett läkarbesök i Helsingfors som gjorde att jag inte kunde närvara.

Men det oaktat så ifrågasätter jag siffrorna här och det skulle jag också ha gjort i utskottet, från 13,5 till 9 med ett mätsystem som heter KivaQ och lite förebyggande hälso- och sjukvård!

Jag hade en gång för länge sedan, när jag gick i folkhögskolan, en matematiklärare som åtminstone på grundkursen sade; ”fråga er alltid, är svaret logiskt? Är det ett logiskt svar? ”Går jag tillbaka till detta så kan jag konstatera; nej, detta är inte ett logiskt svar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ja, jag vet att vicetalmannen var med i behandlingen av flera frågor, men just i denna fråga så hade vi en fördjupning i tillsammans med personalchefen och det gäller enbart den allmänna förvaltningen. Återigen, det gäller inte gymnasiet, inte högskolan, inte polisen och övriga myndigheter och inte Ålands hälso- och sjukvård, utan det här gäller specifikt den allmänna förvaltningen.

I min presentation i måndags beskrev jag också hur mycket man har ökat insatserna finansiellt när det gäller insatser på förebyggande inom den allmänna förvaltningen. De kostnaderna har ökat ganska så mycket faktiskt, men det har resulterat i större inbesparingar så det gav en positiv ekonomisk effekt.

Jag måste ändå lita på när landskapsregeringen har gjort en lite mer fördjupad studie på just den allmänna förvaltningen och levererat det underlagsmaterialet till vårt utskott. Jag måste ändå lita på dem när de har gjort en fördjupad analys och levererat den. (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är på det viset, ltl Petri Carlsson, att alla som sitter här i salen sitter inte i finans- och näringsutskottet. Alla som sitter i den här salen har inte tillgång till det materialet som kommer till finans- och näringsutskottet. De ålänningar som lyssnar och det som återges i media kräver ju ett svar. Därför skulle det vara klädsamt om kanske finansministern eller någon annan minister från regeringen här och nu lite närmare kan redogöra för de här siffrorna. Jag tycker att det vore helt på sin plats.

Det går inte att komma ifrån och det är helt rätt det som ltl Stephan Toivonen också ifrågasätter; 13,5 till 9 dagar per anställd är inte logiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det som inte framgick från betänkande och som åtminstone jag fick upplysning om vid senare diskussioner var att det här gällde en förändring från 2015 till 2017. Det står inte där. Om man ser det från ett år till ett annat så är det en jättestor förändring, 35 procentsklassen. Det är ändå en stor förändring också om man ser över tre år. Det som jag efterlyste igår var en avstämning för det står ju någonting helt annat i bokslutet. I bokslutet 2016 stod det att sjukfrånvaron minskade med 0,4 procent för allihop. I bokslutet för 2017 så ökade sjukfrånvaron med 4,6 procent.

Det får sedan konsekvensen att om det har gått så bra på den allmänna förvaltningen så har det ju gått, rent ut sagt, åt skogen på de övriga för att balansera upp det här. Åt detta borde man kanske ha ägnat en liten tanke.

Ingen kritik i övrigt, jag har själv suttit som (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, jag delar helt den analys som tidigare finans- och näringsutskottets ordförande Tage Silander nu lyfte fram. Det hade varit önskvärt om det hade funnits mera tid att fördjupa sig i det. Tidvis finns det väldigt mycket arbete i finans- och näringsutskottet.

Min förhoppning går däremot till landskapsregeringen och att de så småningom kanske kan presentera ett siffermaterial i form av ett meddelande eller på annat vis så att vi får ta del av vad som faktiskt gäller.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, om vi då fortsätter och tittar lite på verksamhetens kostnader, som också ltl Petri Carlsson efterlyste och redan kommenterade.

Vi kan se att personalkostnaderna har minskat från 102 miljoner till 100,3 miljoner, dvs. de har minskat med 1,7 miljoner. Kan denna minskning vara regeringens förtjänst?

Nej, precis som också ltl Petri Carlsson nämnde i sitt anförande så kan vi i revisionsberättelsen läsa att konkurrenskraftsavtalet har bidragit med 1,9 miljoner. Det gällde socialskyddsavgiften och semesterpenningen.

Driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken har medfört en minskning om 1,5 miljoner.

Däremot har personalkostnaderna ökat med 1,4 miljoner på grund av lönejusteringar i framtiden, och tekniskt med 800 000  euro pga. en förändring av semesterlöneskulden, ungefär, det var lite andra avrundningar.

Dessa förändringar som, enligt min åsikt, ändå i praktiken ligger utanför regeringens ansvarsområde - man gjorde som i Finland när det gällde konkurrenskratsavtalet – de skulle ha lett till en minskning av personalkostnaderna med 1,2 miljoner euro. Minskningen är 1,7 miljoner eller 500 000 euro mera. Då kunde man kanske tänka sig att det här är ett resultat av regeringens åtgärder, en sanering av ekonomin, 500 000 av 32 miljoner.

Men till personalkostaderna hör inte bara förvaltningen utan även personalkostnaderna inom ÅHS. Enligt årsredovisningen minskade nettokostnaderna för ÅHS med 2 miljoner euro.

Så minskningen av personalkostnaderna borde alltså ha varit 1,2 miljoner plus ÅHS 2 miljoner dvs. totalt 3,2 miljoner. Nu är minskningen i boklutat enbart 1,7 miljoner, vilket torde innebära att personalkostnaden för förvaltningen har ökat med 1,5 miljoner euro.

Fru talman och bästa lagting! Det är inte så lätta siffror och saker. Jag skulle vilja ha en beskrivning av detta, men vi har tyvärr inte de möjligheterna här i lagtinget att få en sammanställning.

Det finns en punkt till ”Köp av tjänster”, som ökade med 1,2 miljoner. Vi har kritiserat den eftersom den inte är specificerad, så jag kan inte säga om den innehåller köp till ÅHS eller enbart till förvaltningen. Jag gissar att det enbart innehåller köp av tjänster till förvaltningen och detta skulle i så fall innebära att kostnaderna för förvaltningen ökade med 2,7 miljoner euro.

Fru talman! Om vi nu återgår till förbättringen av ekonomin. Det var alltså en resultatförbättring om 32,4 miljoner, som lantrådet beskrev som att ”vi har sanerat ekonomin”.

Av förbättringen berodde alltså 28,4 miljoner på ökade skatteintäkter, 2 miljoner då kostnaderna för ÅHS tvingades ner och så minns ni säkert de minskade landskapsandelarna som, enligt bokslutet, minskade de med 1,4 miljoner.

Detta innebär en resultatförbättring om 32,1 miljoner av de 32,4 som förbättringen var, alltså skatteförbättringen, ÅHS och landskapsandelarna. Det är detta som innebär ”vi har sanerat ekonomin”.

Om jag har tolkat de här uppgifterna rätt - jag svär inte att det är sanningen, men jag har försökt gå igenom - så tror jag att kostnaderna för förvaltningen har ökat med 2,7 miljoner.

Min retoriska avslutningsfråga blir här: Är det korrekt att säga att regeringen ”har sanerat ekonomin”? Eller är det mera korrekt att säga att resultatet för Ålands Ekonomi har förbättrats tack vare att skatteintäkterna har ökat dramatiskt, tack vare att regeringen har tvingat ÅHS att minska med 2 miljoner och tack vare att regeringen har sänkt landskapsandelarna?

Kostnaderna för förvaltningen har i värsta fall ökat med 2,7 miljoner under år 2017. Tack för ordet, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Allt detta kunde ltl Toivonen ha tagit upp i utskottet och begärt att få diskutera de här frågorna där. Det blir helt omöjligt för någon annan att föra en diskussion, speciellt här i salen nu, eftersom ltl Toivonen till vissa delar gissade. Han gör tolkningar på sådant som han inte är riktigt säker på. Han tror att det kan vara på det här sättet och utifrån detta ska vi föra en detaljerad diskussion om innehållet i ett bokslut som är någon månad gammal och som just har behandlats i utskottet.

Jag tror nästan att jag ska begära ett anförande för att föra ett resonemang om det som lantrådet har sagt. Det går inte att ta upp allt detta i en replik.

Jag vill ändå säga några saker här ännu. Konkurrenskraftsavtalet var ett uttryckligt förhandlingsresultat här på Åland mellan landskapsregeringen och arbetsmarknadspartnerna. Det går inte att säga att det var något som någon annan (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med det som ltl Petri Carlsson sade, att det är pedagogiskt svårt att framföra det här. Jag skulle gärna ha en transparang och visa det men vi får inte göra det.

Jag anser att en sådan här debatt är oerhört viktig. Det förvånar mig att inte så många andra debatterar. Jag kommer naturligtvis att fortsätta den här debatten också i media. Jag kommer att skriva en insändare kring det här. Jag hoppas att då också kunna få en debatt, för det är nog väldigt svårt att ta upp det här.

Det stämmer att jag var med i finansutskottet och där lade jag fram vissa av de här sakerna. Men som jag sade, utlåtandet från finansutskottet är vad vi gemensamt kom överens om. Vi var inte överens om de här frågorna och därför tänkte jag istället ta upp detta i ett anförande.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Konkurrenskraftsavtalet ledde till kostnadssänkningar på personalsidan. Det var ett resultat av förhandlingar mellan landskapsregeringen och arbetsmarknadspartnerna här. Det var inte något som kunde göras per automatik. Det var ett uttryckligt beslut som fattades av de här parterna och det har redovisats för i finans- och näringsutskottet. Ltl Toivonen har som utgångspunkt i den här kalkylen att det inte kan räknas landskapsregeringen tillgodo att vi tog de här tunga förhandlingarna och kom till det här resultatet.

Konkurrenskraftsavtalet ledde också till att vi i samråd med kommunerna kom fram till att de skattesänkningar, som var motbilden till det hela, genomfördes i kommunalbeskattningen med kompensation till kommunerna för de skattesänkningar som där följde. Inte heller det har ltl Toivonen nämnt i sina kalkyler.

Det finns så mycket brister i den här redovisningen så att den går helt enkelt inte att föra på det här viset. (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det jag avsåg var att konkurrenskraftsavtalet aldrig någonsin skulle ha trätt ikraft här på Åland om det inte först skulle ha trätt ikraft på fastlandet. Sedan försöker ni göra samma sak. Det var vissa andra lagförändringar också som jag lite ironiserade kring, ena dagen vill man överta beskattningen och andra dagen så kopierar man till fjärde decimalen. Det var uttryckligen det att ni följde, vilket ju var bra, jag stödde ju den biten. Men det var å andra sidan en sänkning med 1,9 miljoner.

Det som jag tyckte mig komma fram till är att kostnaderna för förvaltningen har ökat med 2,5 miljoner. Men, som sagt var, jag vet inte om köp av tjänster gäller bara för förvaltningen eller om det också gäller ÅHS. Det är svåra saker, det finns inte uppgifter om det. Det är en gissning att det gäller bara förvaltningen.

Hur som helst så har inte kostnaderna för förvaltningen på något sätt minskat dramatiskt. Det har de absolut inte!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Både den förra replikväxlingen och tidigare anföranden och replikväxlingar har redan behandlat konkurrenskraftsavtalet. Det verkar vara svårt att få ltl Toivonen att det ta till sig att det är ett beslut som man har tagit själv här på Åland.

Vi lämnar det och ser på hur det ser ut i förhållande till budgeten. Budgeten är också ett viktigt verktyg, det är där vi beslutar om kostnader och utgifter. Hur mycket ska vi ha ut nu? Landskapsregeringen har faktiskt lyckats leverera 5 miljoner euro bättre resultat när man slår ihop både köp av tjänster och personalkostnader. Båda var för sig har miljonbelopp och tillsammans blir det 5 miljoner euro miljoner euro lägre på både köp av tjänster och personalkostnader. Det är en budget som ltl Toivonen inte har haft några invändningar emot när det gäller inbesparingssidan. Man har ändå lyckats bättre, är inte det bra?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Självklart är det bra att det är bättre än budget. Jag anser att det är viktigare att jämföra mot tidigare resultat.

Resultatförbättringen var 32 miljoner varav 28 miljoner hänförde sig till skatteförbättringen, sedan har vi 2 miljoner i ÅHS och landskapsandelarna var 1,4 miljoner. Sedan möjligen - det har gått lite, lite upp och lite, lite ner - den stora biten dvs. förvaltningskostnaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. ”Sanerat ekonomin”, det är två ord som tycks störa ledamoten enormt mycket.

Intäktssidan ökade - ja, det är ett tydligt ja på det, men även kostnadssidan har balanserats upp till stor del via ÅHS, men även via andra åtgärder.

Parallellt med detta så har man också gjort utvecklingssatsningar och den listan är lång, men den väljer ledamoten att inte alls nämna; Pommerndockan, golfbanan, skärgårdshamnsstöd, butiksstöd och listan är lång, det blir en A4.

Parallellt med att man sanerar så satsar man också på utveckling. Man höjer konkurrenskraften, höjer attraktionskraften och gör Åland ännu bättre att leva och bo på och gör Åland ännu mera attraktivt att komma till, bo och verka på. Ltl Toivonen vet mycket väl att vi ska bli fler ålänningar, vi måste höja vår konkurrenskraft och det är precis det som sker.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var väldigt bra det som ltl Holmberg sade i slutet om det som vi behöver. Nu gäller det här årsredovisningen.

Det var inte orden ”sanera ekonomin” som jag reagerademot, utan det var det första ordet, ”vi”, ”vi har sanerat ekonomin”. 28 miljoner kommer från förbättrade skatteintäkter som är den största andelen. Det andra var att regeringen har krävt att ÅHS ska skära ner med 2 miljoner och sedan har man skurit ner landskapsandelarna. Att sedan säga att det är ”vi” som har gjort det. Vi har bestämt det här, men det är inte vi. Ekonomin har gått bra, utomordentligt bra, totalt sett, ja.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ur ordet ”vi” läser jag ålänningarna, men ltl Toivonen kan tolka det på ett annat sätt.

När det gäller budgeten så måste man också tänka på att de utvecklingssatsningar som har gjorts har budgetslitage i början och kanske under något år framåt.

Att bara titta på sista raden och konstatera att skatteintäktssidan har räddat ekonomin, det är fel. Titta några år framåt!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det här med vad som hör till anförande, nu är det årsredovisningen och inte budgeten som vi debatterar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Nu när vi uppenbarligen diskuterar ämnet vad lantrådet har sagt under ett sommarprat i radio så ska jag säga några ord om det.

Ltl Toivonen har säkert rätt i att lantrådet har sagt på det här sättet, ett offentligt uttalande om utvecklingen i den åländska ekonomin.

Däremot är det helt fel att säga att lantrådet har sagt det i förhållande till den årsredovisning som vi diskuterar här idag.

Vi får komma ihåg att när lantrådet höll ett sommarprat så då hade landskapsregeringen efter det redan lämnat ett budgetförslag för 2018, kompletterat med en första tilläggsbudget för 2018, där resultatet inte alls ligger på den lyckosamma plus 15 miljonersnivå. Vi hade aldrig räknat med att den resultatnivån var bestående för all framtid.

Vi redogjorde väldigt noga i samband med presentationen av bokslutet att den temporära intäktsökningen, som skattegottgörelsen medförde, lyfte upp resultatet till en nivå som vi inte ser mera per automatik för åren 2018 och kanske 2019. Därför kan man inte jämföra det här uttalandet med den tillfälliga kraftigt ökade intäkt som ltl Toivonen försöker koppla ihop det här uttalandet med, kopplat till det här resultatet.

Precis som utskottsordförande Carlsson här sade, så använder jag ordet ”hyfsat” när jag presenterade bokslutet för 2017, just med tanke på att som enskilt år var det jättebra. Men det finns inte någon automatisk konsekvens för kommande budgetar och bokslut.

Därför har inte lantrådet kopplat ihop det radiopratet med de kraftigt ökade skatteintäkterna just för året 2017.

Den realitet vi lever i just nu är att vi kämpar med näbbar och klor, vill jag hävda, för att nå en ekonomi som är i balans och att utgifterna och intäkterna täcker varandra, i enlighet med det redovisningssystem som vi använder här idag.

De siffror som räknades upp här i all hast av ltl Toivonen går förstås inte att bemöta. För mig är det här nu ett år gamla siffror, åtminstone ett halvt år sedan vi presenterade bokslutet. Jag har inte siffrorna i färskt minne.

Personligen håller jag på att förbereda tilläggsbudgeter för 2019, alltså nästan två år senare.

Jag säger det igen, konkurrenskraftsavtalet är ett resultat av avtal mellan arbetsmarknadsparterna på Åland och landskapsregeringen. Att förklena det till att säga att det här bara är ett resultat av det som skedde i Finland, det är mer eller mindre ett ogiltigförklarande av det avtalssystem vi har med avtalsrätt här på Åland.

Som konsekvens av konkurrenskraftsavtalet med lönesänkningar så ökade vi kompensationerna till kommunerna och sänkte skatterna via skatteavdrag på ett sätt som skulle neutralisera en del av löneminskningarna precis på det sättet som var avtalat.

Ltl Toivonen nämnde inte heller utgiftsökningen till den delen, vilket en ökning av landskapsandelar är för att kompensera, som motbild och som påverkar resultatet till sin del.

Att inte ÅHS skulle höra till begreppet ”vi” för ett lantråd, det är också en underlig synpunkt, om jag använder det ord som helst säger här. ÅHS utför och förverkligar kanske den viktigaste servicedelen, åtminstone en av de allra viktigaste servicedelarna, i det som landskapsregeringen ansvarar för. Det vore synnerligen konstigt om inte ÅHS och dess personal skulle införlivas för ett lantråd i begreppet ”vi”.

4 miljoner möjligen som förbättring efter de här rätt dramatiska skatteökningarna, det kanske låter lite i jämförelse med 28 miljoner i ökade skatteintäkter. Men det är fritt fram för var och en här i lagtinget att komma med förslag om minskning av utgifter på 4 miljoner euro. När ni börjar räkna ihop och bedöma vilka konsekvenser det har så kommer alla att se att inte ens det är en lätt politisk uppgift. Tack.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det blev ett litet missförstånd angående det så kallade sommarpratet. Det var ju i somras som den här intervjun gjordes i egenskap av partiledare. Jag åtminstone tolkade ”vi” som regeringen, inte Ålands folk som det talades om här.

När det gäller vi och regeringen, så fortfarande; 28 miljoner var skatteförbättringar. När man påför ÅHS 2 miljoner i sänkningar så visst är det också inom budgeten, ja. Men det blir att låta någon annan ta hand om sänkningen. Samma sak som att minska landskapsandelarna, vilket är en del beroende på konkurrenskraftsavtalet och den delen har jag inte beaktat.

Man försöker få andra att sänka kostnaderna. Jag försökte få fram; har förvaltningen ökat eller minskat kostnaderna? Det är frågan om, som sagt. Det var kärnan i det som jag ville få fram.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! För att riktigt reda ut på nytt eftersom det tycks vara svårt att få fram budskapet; när lantrådet pratade i radio senaste sommar så gjorde hon det i vetskapen om att hon, tillsammans med mig och resten av regeringen, hade levererat en budget för 2018 och en tilläggsbudget för 2018 till lagtinget. Läser man resultaträkningen i de budgetförslagen så ligger vi nu på ett prognostiserat underskott om -3,5 euro, dessvärre, inte på plus 15 miljoner som den här årsredovisningen. Så hon hade inte årsredovisningen för 2017 i huvudet, hon hade inte de temporära ökningarna av skatteintäkterna i huvudet när hon presenterade det. Hon hade det med sig att vi har en tung uppgift att leverera det som vi har sagt, att vi ska komma ner från 16-17 miljoner i underskott till ett resultat som ligger nära noll.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är nog väldigt svårt att veta vad hon hade i sitt huvud. Det här ärendet hade ju presenterats i lagtinget innan de här intervjuerna gjordes. Jag kan inte förstå varför inte de uppgifterna fanns där. Jag tolkade som att hon hade samma uppgifter som vi hade här. Men jag vet inte hur det är?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är klart att hon hade de uppgifterna också. De temporära intäktsökningarna som finns som en del i bokslutet för 2017, de betraktar landskapsregeringen som extraordinära och gav ett resultat på plus 15 miljoner euro, inte som ett bestående resultatnivå för framtiden.

Vi har fortfarande ett hårt arbete att minska på utgifterna också för 2018, sannolikt också för 2019 i viss mån åtminstone.

Sedan har vi haft hjälp av de här skatteintäkterna. År 2017 är inte det året som vi lutar oss mot eftersom det resultatet i hög grad - som jag har sagt hela tiden öppet och ärligt - beror på de extraordinära intäktsökningarna. Det får bli en parentes och det beror på systemfelet med fördröjning av skattegottgörelsen osv. som vi har pratat om tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandenas kläm och efter det motiveringarna. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs klämmen i betänkande nr 15/2017-2018 för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Föreläggs klämmen i betänkande nr 16/2017-2018 för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Föreläggs klämmen i betänkande nr 17/2017-2018 för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendenas enda behandling är avslutad. Ärendena är slutbehandlade.

Föredras

7        Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland - statusrapport 2

Landskapsregeringens meddelande M 6/2017-2018

Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum den 10 september 2018.

Remiss

8        Tidigarelagd ålderpension

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 7/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till  lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting. Så har vi då min åtgärdsmotion nr 7/2017-2018 ”Tidigarelagd ålderspension” på vårt bord.

I motiveringen till motionen skrev jag ungefär: ”För att motivera ett aktivare deltagande i de demokratiska processerna har man på många håll olika slag av övergångsarrangemang efter avlutat uppdrag i parlament eller regering. Dessa ”fallskärmar” har på annat håll justerats för att mer överensstämma med det förändrade allmänna rättsmedvetandet.

För en tid sedan infördes nya regler i form av anpassningsbidrag för s.k. ”nya” lagtingsledamöter på Åland, dvs. för oss som kom in vid senaste val, men ingen justering gjordes för de äldre reglerna om tidigarelagd ålderspension, dvs. för dem som redan satt i lagtinget eller som hade avlutat sitt uppdrag.

Med anledning av detta föreslår jag i motionen ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omgående göra en översyn av reglerna för tidigarelagd ålderspension och anpassningsbidrag och anpassar dessa bl.a. så att de tar hänsyn till fler inkomstslag.” Det kan även gälla antalet år.

Fru talman! Låt mig kort gå igenom dessa regler, även om vi säkert känner till dem i minsta detalj.

På vår hemsida kan vi läsa följande: ”En ledamot som inte har fyllt 65 år när ledamotsuppdraget upphör kan beviljas tidigarelagd ålderspension eller anpassningsbidrag beroende på när ledamotsuppdraget börjat och om förutsättningarna uppfylls.”

Där finns olika alternativ:

Tidigarelagd ålderspension – om ledamotsuppdraget har börjat före 1.11.2015.

”Tidigarelagd ålderspension kan beviljas efter att ledamotsuppdraget upphört om uppdraget varat minst sju år. Pensionen betalas endast till den del pensionen inte tillsammans med förvärvsinkomster överstiger maximibeloppet för ledamotspension.”

Anpassningsbidrag - ledamotsuppdraget har börjat 1.11.2015 eller senare.

”Anpassningsbidrag kan beviljas när ledamotsuppdraget upphört om uppdraget varat minst tre år enligt följande: Förvärvsinkomster och även kapitalinkomster inverkar på anpassningsbidragets storlek. Anpassningsbidraget betalas endast till den del bidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster och kapitalinkomster överstiger maximibeloppet för ledamotspension.”

Fru talman! Det är alltså detta som är den principiella skillnaden. För ledamöter som började före 1.11.2015 är det enbart förvärvsinkomster som påverkar på eventuell tidigarelagd ålderspension fram till 65 års ålder.

För oss, som började 1.11.2015 är det såväl förvärvsinkomster som kapitalinkomster, som inverkar på det motsvarande anpassningsbidraget.

En person som slutat i lagtinget, enligt det gamla systemet, kan alltså lyfta kapitalinkomster från ett eget företag och dessutom lyfta en tidigarelagd ålderspension. Det är detta jag vill ändra på med hjälp av denna åtgärdsmotion.

Fru talman! De flesta minns nog ännu då vi debatterade det portugisiska skatteavtalet och ltl Petri Carlsson beskyllde mig för jäv och undrade om jag skulle få delta i debatten. Jag ska inte citera den här gången. Jag var inte jävig, och reglerna är sådana så att man ändå får delta i debatten.

Denna gång är det faktiskt så att alla ni som fanns i lagtinget 1.1.2015 berörs av den här förändringen, men ni har, som sagt, rätt att delta i debatten. Det är inget problem.

Jag skrev också att det ska vara ”översyn av reglerna för tidigarelagd ålderspension och anpassningsbidrag” dvs. jag vill att man gör en översyn av båda regelsystemen, så reglerna kan också beröra mig.

Fru talman! Detta pensionssystem har debatterats i offentligheten och det har ju känts som att mannen på gatan, väljarna eller hur vi nu vill uttrycka oss, anser att systemet bör ändras.

Några av er kanske såg att vi från Åländsk Demokrati passade på att ställa en fråga kring just ålderspensionen i Åland Gallup i juli. Vi frågade om man ansåg att enbart förvärvsinkomsten skulle inverka på tidigarelagd ålderspension, eller om även kapitalinkomstena skulle räknas med. Av de 1 000 personer som deltog i enkäten så var det 68 % som ansåg att båda inkomstslagen skulle beaktas, 16 % ansåg att enbart förvärvsinkomsterna skulle beaktas och 15 % kunde inte ta ställning. Det var förvånansvärt lågt för det är en svår fråga och vi hade svårt att formulera den så att man skulle förstå frågan.

Det betyder att 81 % av de som kunde ta ställning ansåg att även kapitalinkomsterna också ska beaktas.

Fru talman! Jag kunde också i somras läsa att fru lantrådet inte hade för avsikt att ta upp denna fråga till behandling under den här lagtingsperioden. Jag kan då i alla fall informera lantrådet om att 86,7 % av de personer som då skulle ha röstat på de tre regeringspartierna ansåg att även kapitalinkomsterna borde beaktas vid beräkningen av tidigarelagd ålderspension.

Det intressanta var att när jag gjorde ett vägt medeltal av oppositionens åsikter, alltså de som stödde oppositionen, så var det faktiskt bara 78 % som ansåg att kapitalinkomsterna skulle räkans med. Regeringens väljare är alltså mera för att man ska ändra systemet än oppositionen.

Men detta är min åsikt att det ska ändras och också ÅDs väljare låg väldigt högt, men inte högst. Det finns partier här som har sympatisörer som i ännu högre grad anser att kapitalinkomster ska beaktas.

Tack för ordet. Nu är ordet fritt för alla er andra. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen för anförandet. Jag kan hålla med om att gemene man, mannen på gatan, tror nog att det är så här redan. Många blir förvånade och lite förfärade faktiskt att det går att utnyttja systemet på det här sättet. Tyvärr är det några som har gjort det genom åren och ingen skugga ska falla över dem. De har bara använt det systemet som har funnits. Kanske på grund av detta så har den här frågan aktualiserats nu.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, jag instämmer i det som ltl Wikström sade. Jag kan också betona att självklart de som har gjort det så har gjort det enligt gällande system. Det är absolut korrekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Det gäller att vara vaken när man ska följa med ltl Toivonens sifferexercis.

Jag är lite nyfiken på att få höra om ledamoten tycker att underlaget på facebook är tillförlitligt att ha som underlag för en sådan här lagframställning? Är det bra att vi frågar 1 000 personer på dessa lösa grunder och använda det som underlag?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror att ltl Staffas har missat tidsföljden, dvs. åtgärdsmotionen inlämnades i juni eller maj. Sedan framkom detta med Åland Gallup under sommaren och då tänkte jag att det kunde vara intressant att veta vad det åländska folket tycker om det här.

Man frågar 1 000 personer, jag har läst lite hur det vägs och vinklas för att inte få en överrepresentation av vissa personer och det görs väldigt bra. Cirka 1 000 personer på Åland är nog väldigt många om man jämför med Sverige där man ibland gör gallupar med 1 500 och sedan säger man att så här många procentenheter kommer det och det partiet att få i valet. Jag litar nog rätt väl på den här. De exakta siffrorna är väldigt, väldigt positiva.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack för det svaret, det var inte direkt klargörande.

Anser ledamoten att han har lyckats åstadkomma det som ÅSUB gjorde med sin undersökning för två år sedan när man frågade hela befolkningen någonting som byggde på vetenskap? Tycker ledamoten att hans tolkning är lika trovärdig eller är det bara ett bollande med siffror?

Visst gjordes den här framställningen före undersökningen. Men nu använder ledamoten de här siffrorna som ett stöd för sin lagmotion, och det var därför som jag förde fram det.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag förstår inte varför jag inte kunde få använda en gallup som har gjorts och som ett stöd. Den som har gjort gallupen ansvarar ju för att den är korrekt. Jag säger inte bara; ”jag tror att folk tycker att det här är dåliga regler”, vilket Wikström också sade att han har uppfattat. Jag har siffor och jag vet att 86 procent av dem som stöder liberalerna tycker att den här motionen borde gå igenom.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

9        Tillgång på rent sötvatten

Ltl Runar Karlssons m.fl. spörsmål S 2/2017-2018

Ett meddelande om när landskapsregeringen ger svar på spörsmålet eller om att ett svar inte kommer att ges lämnas senare. Svaret ska ges inom 10 dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades in till landskapsregeringen den 4 september 2018.

10      Stabiliseringsåtgärder för att minska skadorna förorsakade av sommarens extrema torka

Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 8/2017-2018

En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

11      Ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 4/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 10 september 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 10 september 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil