Enda behandling

Först tillåts diskussion, därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting, åhörare. Jag vill börja med att tacka utskottssekreteraren och övrig lagtingspersonal, tack även utskottskolleger för ett mycket politiskt moget förhållningssätt gentemot denna ändringsbudget. Även ett tack till ansvarig minister i landskapsregeringen och hans finansavdelning. Det är ett koncist och bra ändringsbudgetförslag som utskottet har haft att göra med. Det var behövligt. Alla inser brådskan för att stoppa blödningen i form av räntekostnader. Utskottet vinnlade sig även om att strikt hålla sig till budgetens innehåll och inte öppna några fönster som kunde ge bränsle till diskussioner som inte hörde till ändringsbudgetens huvudsakliga innehåll.

Den politiska diskussionen kring detta kommer i nästa steg, efter att en objektiv granskning förhoppningsvis är gjord, då kan vi och ska vi öppna alla fönster på vid gavel.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till en tredje ändring av budgeten för år 2023. I en ändring av budgeten föreslås ett anslag för att möjliggöra utbetalning av ett skadestånd som landskapet av Åbo hovrätt har blivit dömt att betala.

Utskottet konstaterar att Åbo hovrätt den 24 januari 2024 fastställt tingsrättens tidigare dom om att landskapet Åland ska betala skadestånd till konsortiet Ansgar Ab och Finlands färjetrafik Ab för det uppsagda avtalet gällande färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm på Föglö. De fakta som låg till grund för uppsägningen och överklagandet till hovrätten finns i den vitbok som offentliggjordes den 8 februari 2024.

Det totala skadeståndsbeloppet uppgår per den 31 januari 2024 till 13 094 201,82 euro. I beloppet ingår ett skadeståndsbelopp för utebliven vinst samt rättegångs- och övriga partskostnader jämte räntor på dessa belopp. Utskottet har erfarit att det mellan tingsrättsdomen och hovrättsdomen uppstod cirka 1,5 miljoner euro i räntekostnader.

Det slutliga skadeståndsbeloppet växer med cirka 3 300 euro per dag varför landskapsregeringen föreslår att skadeståndet ska betalas utan onödiga dröjsmål och oberoende av huruvida landskapsregeringen väljer att begära prövningstillstånd hos Högsta domstolen eller ej. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning i den frågan. Det står idag klart att landskapsregeringen avser begära prövningstillstånd hos Högsta domstolen gällande en del av domen, men det kan vara skäl att påpeka att en sådan begäran av prövningstillstånd inte på något sätt förhindrar skadeståndsbetalningen eller gör att räntorna fortsätter att ticka.

Talman! Utskottet har erfarit att Ålandsdelegationen i november 2023 tagit beslut om höjning av förskottsbeloppen för skatteavräkningarna med totalt 9,7 miljoner euro för 2023. Här vill jag uppmärksamma lagtinget och övriga att det i betänkandet stod fel årtal, det ska vara 2023.

I den ändring som gjordes i landskapslagen om landskapets finansförvaltning står att utgiftsökningar bör finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar. Utskottet konstaterar att ändringsbudgeten tagits fram i skyndsam ordning och är av exceptionell natur, men noterar att detta innebär att avsteg gjorts från den arbetsmetod som ska användas inom det finanspolitiska ramverket. Utskottet konstaterar dock att denna ändringsbudget tillhör budgetåret 2023 då ramverket ännu ej trätt i kraft. Det skedde vid årsskiftet.

Beträffande ärendet som helhet anser utskottet att det skulle vara angeläget att det görs en oberoende granskning av hela beslutsgången i ärendet och vilka omständigheter som har varit rådande i samband med de beslut som fattats.

Utskottet konstaterar att detta ärende är av en sådan natur att en granskning bör initieras och att den bör utföras av en oberoende part. Samtidigt noterar utskottet att ärendet, förutom de rent budgettekniska och finansiella aspekterna, också innehåller aspekter på lagligheten i landskapsregeringens handlande. Enligt arbetsordningens 18 § åligger granskningen av lagligheten i landskapsregeringens agerande lag- och kulturutskottet. Eftersom kontrollmakten över landskapsregeringen åligger lagtinget som en del av dess kärnverksamhet ska en granskning av detta ärende ske på initiativ av lagtinget. Lagtinget erhöll i samband med den senaste ändringen av arbetsordningen utökade instrument att utöva sin kontrollmakt, vilket skedde genom en utökning av befogenheterna för lag- och kulturutskottet respektive finans- och näringsutskottet. Det är lag- och kulturutskottet som har jurisdiktionen gällande denna tänkta granskning, det är lag- och kulturutskottet som äger frågan. Finans- och näringsutskottet ser fram emot ett gemensamt möte med lag- och kulturutskottet där finans- och näringsutskottet kan ge sin bild av såväl behovet av en objektiv och oberoende granskning.

Finans- och näringsutskottet ser flera orsaker till och ett stort behov av, att hela kortruttsförfarandet granskas inte minst för att gentemot allmänheten visa att det som hänt inte är något som bara ska glömmas bort och sopas under mattan. Det inträffade behöver för alltid finnas kvar som ett enormt ekonomiskt misslyckande, ett haveri gällande hantering av skattemedel, en devalvering av självstyrelsen, parlament och det förtroendekapital politiken är så beroende av för att utveckla samhället. Det har drabbat ålänningarna, tjänstemän och även de nya politiker som inte har varit delaktiga i detta. Politikerföraktet slår generellt och landar inte per automatik där ansvaret egentligen hör hemma.

Vårt parlament och hela vår självstyrelsemotor är liten. Därför behöver den vara vältrimmad, effektiv, men litenheten ställer också krav på ödmjukhet, lyhördhet och en ständig varseblivning om för vem politiken finns till. Även vår finansiella budget är relativt liten och har inget utrymme för svajiga ekonomiska beslut. En granskning av projektet behövs för att stärka hanteringen av skattemedel. Alla ålänningar ska vara trygga i att drift och investeringar som bygger Åland sköts ansvarsfullt. Det är av stor vikt att strukturer och tillvägagångssätt sköts på ett ytterst formellt korrekt sätt när nu lagtinget, via lag- och kulturutskottet, beställer denna granskning.

Om den nu aktuella granskningen leder till relevanta iakttagelser från utskottens sida ska ett meddelande lämnas till lagtinget som sedan behandlas i en enda behandling och antecknas för kännedom.

Talman! Korrigeringar i budgetförslaget. Utskottet har erhållit korrigerade uppgifter gällande vissa sifferuppgifter i detaljmotiveringen. Den totala kostnaden per 31.01.2024 ska vara 13 094 201,82 euro och räntekostnaden 3 225,26 euro per dag fram till den 23 februari och därefter 3 277,25 euro per dag.

Det har inlämnats en reservation av ledamoten Andreas Kanborg till betänkandet. Reservanten kommer att presentera den. Det är inget motsatsförhållande i det som reservanten önskar uppnå med sin reservation med det som finans- och näringsutskottet i övrigt önskar gällande en objektiv granskning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje ändring av budgeten för år 2023 samt att lagtinget beslutar att den tredje ändringen av budgeten för år 2023 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut.

Talman! Slutligen vill jag lyfta de möjligheter och krav vi politiker redan idag har och länge haft när det kommer till att hantera skattemedel. Det är en liten avvikelse från huvudärendet, men tangerar ändå det väsentliga i att skattemedel hanteras varsamt. Jag har suttit som ledamot i finans- och näringsutskottet i två mandatperioder och måste se mig själv i spegeln över hur jag personligen har skött detta uppdrag. I arbetsordningen för Ålands lagting står: "Finans- och näringsutskottet handhar för lagtingets räkning den i 56 § i lagtingsordningen angivna uppgiften att övervaka landskapets finanser och hur budgeten iakttas. Finans- och näringsutskottet har för uppgiften rätt att av myndigheter och andra som de övervakar få de upplysningar utskottet behöver för att iaktta budgetens förverkligande. Utskottet har rätt att på eget initiativ ta upp ett ärende till granskning i enlighet med denna paragraf. Andra utskott och varje lagtingsledamot får hos finans- och näringsutskottet skriftligen väcka frågor om landskapsregeringens handläggning av finanserna. Finans- och näringsutskottet ska underrätta lagtinget om relevanta iakttagelser vid övervakningen."

Talman! Det här handlar inte om att finans- och näringsutskottet ska lägga sig i det politiska kring hur landskapsregeringen förverkligar budgeten, men det ger möjligheten att iaktta hur budgetmedlen nyttjas. Detta verktyg behöver användas och kommer enligt mig att stärka mekanismerna kring hanteringen av skattemedel. Mixen av att fullt ut nyttja den kontrollmakt lagtinget sedan länge haft kombinerat med det nya, att lag- och kulturutskottet och finans- och näringsutskottet kan initiera granskningar/utredningar ger åtminstone mig en övertygelse om att hanteringen av skattemedel stärks. Smeknamnet ”gummistämpel” som finans- och näringsutskottet har och haft behöver tvättas bort och lagtingets hela integritet behöver stärkas. Låt mig påminna än en gång om att iaktta hur budgeten förverkligas inte på något sätt är synonymt med att ifrågasätta den politik som en landskapsregering bedriver. Vårt parlament är litet och vår självstyrelsemotor har begränsad kapacitet. Därför är det mycket viktigt att de verktyg och mekanismer som vi har till förfogande i verktygslådan är välfungerande. Detta skulle vara en mycket positiv sak som föds ur detta havererade infrastrukturella projekt.

Jag önskar att dagens debatt präglas av framåtsyftande och mänskliga anföranden. Tack, talman!

Tack, fru talman! Jag tänkte bara anmärka på frågan om räntorna. I betänkandet så står det bara om kostnader, det är betydande intäkter också från de pengar som har funnits på landskapets konton när man inte har betalat det här skadeståndet. De är betydande och de gör skillnad i både de dagliga kostnaderna när man pratar om dagliga räntekostnader och det är också dagliga ränteintäkter. I hela den totalsumman är det också väldigt stora ränteintäkter som landskapet har haft, varför detta betänkande blir något missvisande för den som inte inser de här frågorna.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Det stämmer precis som ledamot Wikström sade. Det var en fråga som vi diskuterade när vi behandlade budgetförslaget. Vi kunde konstatera att det skulle krävas väldigt mycket tid. Vi kunde inte på den tid vi hade ge en relevant och säker siffra med tanke på att man skulle gå tillbaka i tiden och egentligen per dag konstatera vad ränteläget var just den dagen och sen över hela tiden ge en bild av ränteintäkten. Men det stämmer det som ledamot Wikström sade. Men vi ansåg inte att det skulle förändra betänkandet och dess syfte på något sätt.

Tack, fru talman! Jag instämmer. Det är viktigt att det här betalas så fort som möjligt så att vi slipper de här kostnaderna.

I övrigt så vill jag bara säga att det är bra att ledamoten lyfte upp finans- och näringsutskottet som kontrollmakt. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet där.

Tack, talman! Finansutskottets ordförande Holmberg hade en intressant redogörelse. Jag är intresserad av att höra hur stor inverkan detta har på landskapets likviditet. Ungefär i vilken storleksordning är den likviditeten just nu när 13 miljoner ska ut? Det har framförts i offentligheten olika bud om detta. Ska man gå till banken eller finns det pengar eller ska man göra si eller ska man göra så? Jag lyssnar gärna på en redogörelse om det.

Tack, talman! Vi kan väl mellan tummen och pekfingret säga att landskapets likviditet ligger någonstans mellan 60 80 miljoner. Vi fick inte en exakt siffra på likviditeten för den är så beroende av dag. Det kan vara en inbetalning som görs den dagen eller det kan vara en stor löneutbetalning som görs. Likviditeten skiftar väldigt mycket från dag till dag och vecka till vecka. När landskapet jämför den likvida situationen från år till år eller från kvartal till kvartal så gör man det under samma tidpunkt. Att plocka ut en likviditetsbild för en enskild dag lite perplext så den gör inte så stor nytta.

Vi kan konstatera att läget är kritiskt. Det kommer inte att finnas ett lånebehov, vad vi har förstått, under det första halvåret 2024. Men det är inte fullständigt klarlagt om landskapet behöver komma till lagtinget med en lånefullmakt för att klara hela 2024.

Tack, talman! Jag hoppas att finansutskottets ordförande Holmberg ska ligga på och se till att vi får de här redogörelserna mera regelbundet. Vi har varit med om de här situationerna förut, det förefaller ligga i folks politiska intressen att måla upp bilden värre än vad den är. Och så låter det nu igen att håller på att ske, eftersom man talar om att vi skulle behöva låna för andra halvåret utan att man egentligen anger skälen till det påstådda lånebehovet.

Tack, talman! Jag kan trygga vicetalman Måtar att utskottet har en god dialog med finansavdelningen. Vi kommer som utskott att bli delgivna den likvida situationen vid varje tillfälle som finansavdelningen tar fram en sådan. Så det kommer att vara en god kommunikation som råder där. Lagtinget kommer inte att vara förbisett när det gäller bilden av landskapens ekonomiska situation, speciellt när det gäller likviditeten.

Tack, talman! Utskottsordförande Holmberg berättade här att utskottet avser att initiera en granskning i samarbete med lag- och kulturutskottet och att granskningen ska beställas av en extern och oberoende part. Sen om det innehåller något intressant så ska det gå ett meddelande till lagtinget som ska anteckna det till kännedom. Borde inte lagtinget kunna granska det här fallet utan att behöva anlita en extern part?

Tack, talman! Man kan väl säga att lag- och kulturutskottet är till sin form ett konstitutionsutskott. Det är lag- och kulturutskottet som har jurisdiktionen kring det hela i samarbete med det övriga lagtinget och speciellt i samarbete med finans- och näringsutskottet. Ska den här frågan på något sätt få en trovärdighet så ska den inte hanteras av politiker, för vi har inget förtroende. Det finns nog inte många ålänningar idag som tror på vad en politiker säger när det gäller den här kortruttsdelen. Det tror jag inte. Så för att det ska bli så trovärdigt som det bara är möjligt så behöver det vara objektivt och inte utföras av politiker. Med det sagt, precis som jag sade i mitt anförande, så finns det inget motsatsförhållande till det som Obundna som parti önskar kring hanteringen av det, jämfört med det som det övriga lagtinget önskar. Det ska vara öppenhet och transparens och öppet för var och en att dra sina slutsatser. Men till syvende och sist så ska det finnas en oberoende hand som sätter stämpeln på att det här är granskat och (… taltiden slut).

Tack, talman! Det gläder mig att utskottsordförande Holmberg ser positivt på att vi får alla papper på bordet.

Jag förstår dock inte, han nämnde att lagtingets integritet behöver stärkas. Jag förstår inte riktigt hur den stärks av att lagtinget inte klarar av det här utan att anlita en extern part? Lagtinget kan väl granska ärendet precis som alla andra människor kan granska ärendet? Bara man får en tidslinje som är vettig och ganska lätt att komma fram till och där allting står, vad som har hänt från beställningen till uppsägningen och allt däremellan.

Tack, talman! Jag avslutade mitt anförande med en liten sidosväng från huvudärendet. När jag pratade om att finans- och näringsutskottet många gånger har benämnts gummistämpel och att lagtinget behöver återfå sin integritet så handlade det inte enbart om den här granskningen som vi nu diskuterar. Det handlade om ärendena i stort; om varje budget, varje ändringsbudget och varje tilläggsbudget som har funnits genom åren där lagtinget, via finans- och näringsutskottet, hade kunnat göra en koll. Men inte genom att peka finger åt hur man ska bedriva politik utan en kunskapsinhämtning. Hur har skattemedlen använts vid detta tillfälle? Det har under mina åtta år aldrig skett. Jag tror att det är någonting som hela lagtinget och självstyrelsen skulle må bra av. Vi ska väl inte isolera den här händelsen som vi diskuterar i dag för mycket. Vi måste titta framåt och se hur vi skapar mekanismer att få de få verktyg vi egentligen har. (… taltiden slut).

Ärade talman, lagtingsledamöter, åhörare! Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i finans- och näringsutskottet för en effektiv och skyndsam behandling av denna ändringsbudget. Det ger hopp om att det politiska arbetet kan utföras raskt om situationen så kräver och viljan finns. Detta är något jag hoppas att få se mer av i framtiden.

Utskottet föreslår i sitt betänkande att ändringsbudgeten ska godkännas – det är bra för det stoppar blödningen av ytterligare skattepengar som i detta fall går till ränta för ett skadestånd som trots allt har vållats politiskt.

Den andra delen av utskottets betänkande rör den i debatten omtalade utredningen av ansvarsfrågan och här har jag lämnat en reservation.

För min egen, och för den Obundna gruppens del, anser vi att ytterligare utredningar inte fyller någon funktion. Det är skattebetalarnas pengar som används och vi har noterat att såväl Justitiekansler som Landskapsrevisionen vid olika tillfällen i processen och separat för sig granskat ärendet under dess gång. Jag ser därmed ingen anledning att spendera ytterligare skattemedel på en utredning.

Vad gör vi om en utredning kommer till en tredje slutsats? Vilken av dem blir den rätta bilen? Om det kommer vi troligen inte att kunna enas då det är uppenbart att det finns olika åsikter om både JK:s och Landskapsrevisionens uttalanden. Därför vill vi ge ålänningarna möjligheten att själva göra en bedömning. Jag instämmer dock i resonemanget kring att ärendet ska omfattas av fullständig transparens.

Jag vill i stället se att utskottet uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning offentliggöra en tidslinje över hela beslutsgången, från framtagande av den plan som legat till grund till avtalet till den senaste domen angående avtalets uppsägning. I anknytning till tidslinjen ska alla beslutsunderlag länkas till de beslut som tagits för att ge allmänheten möjlighet att granska och avgöra ansvarsfördelningen på egen hand samt ta del av hela händelseförloppet på egen hand. Delar av dessa dokument har landskapsregeringen offentliggjort under förra veckans torsdag och det tackar jag för. Det är en bra början men vi vill se en längre tidslinje, från början till slut. Genom att sammanställa detta och göra det lättillgängligt för allmänheten ger vi en fullständig transparens till ärendet och dessutom på ett utan tvivel billigare sätt än att anlita en extern part som så vitt jag förstår enbart ska lämna en rapport och sin slutsats. Transparens är ordet.

Kollegor, hjälp ålänningarna som vi är valda att företräda att ta del av dessa dokument på ett enkelt och översiktligt vis.

Av den enkla anledningen talman, föreslår jag att min reservation tas till omröstning. Tack, talman!

Talman! Jag är lite förvånad över Obunden Samlings inställning till den kommande granskningen. Varför vill inte Obundna ha en extern granskning? JK-beslutet är ju ingen utredning, det är ett ställningstagande från laglighetsövervakaren, om att regeringen agerade lagligt och inom sina fullmakter. Landskapsrevisionen berör ju inte uppsägningen av det här avtalet och det tycker jag att är en stor brist. Varför vill inte Obundna ha en extern utredning?

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Vad gäller lagligheten så kan vi ju konstatera att domstolarna redan har gett sitt beslut. Hävning kring avtalet var någonting som vållade ett skadestånd och det behöver vi inte fundera på längre. Men vi behöver ta med hela tidslinjen i aspekten. Därför tycker vi att man ska offentliggöra allt det här så att man på ett lätt sätt kan ta del av de här dokumenten och bilda sig sin egen uppfattning.

Talman! I den här vita boken på första sidan, den 13 november 2020, så framgår de här förlikningsbuden. Vet till exempel ledamot Kanborg hur många gånger landskapsregeringen har förkastat dessa förlikningsbud? Jag vet inte det för det framkommer olika uppgifter i media och i den här vita boken. Därför tycker jag det är viktigt att det här bör sättas en utredning på.

Tack, talman! Tack ledamoten John Holmberg. Det förekommer olika bud. Därför säger vi; ut med korten på bordet! Offentliggör alla dokument, från det att man lade planen för det här! Jag förstår inte varför ledamoten Holmberg verkar lite motsträvig till det. Är det så att Moderaterna har någonting man inte vill att ska komma upp på bordet eller vad är anledningen till att man är motsträvig till att offentliggöra det här?

Talman! Sedan remissdebatten förra veckan har det hänt omskakande och klargörande saker som säkert kommer att förorsaka svallvågor i åländsk politik och offentlighet ganska länge ännu.

Vi menar förstås att finans- och näringsutskottets betänkande är korrekt och säger det som behöver sägas i den sakfråga som vi hanterar precis just nu. Pengarna ska fram och skulden betalas. Det behöver göras en grundlig granskning av det inträffade så att det för alla finns en trygghet i att allt nu är transparent och öppet och det finns slutsatser att dra.

Det är ju faktiskt så att med de beslut som togs förra veckan så är det, såvitt jag vet, så att alla handlingar nu är offentliga. Alla handlingar från den förra mandatperioden är redan offentliga.

Mitt anförande skulle kunna sluta här. Vi omfattar utskottets betänkande, betalar pengarna och gör en utredning. Men det skulle förstås vara märkligt om man inte skulle kommentera det som har inträffat sedan vi hade remissdebatt förra veckan.

När allt beredningsmaterial som fanns inför beslutet att häva elhybridavtalet blev offentligt var det säkert många som blev förskräckta och en del som blev förvånade och andra - jag till exempel - som på ett sätt blev lättad. För Socialdemokraternas del var det ganska skönt att nu kunna visa också för dem som inte har varit insatta eller delaktiga i frågan att de beslut som togs av den förrförra regeringen var juridiskt korrekta och genomtänkta. Det gick inte att häva avtalet utan ett betydande skadestånd, även om lagtinget i en kläm uppmanat till det. Det gick inte för lagtinget att säga att göra någonting som är olagligt och sedan ska regeringen göra det och det skulle inte få några konsekvenser.

Det fanns inför det beslut som togs av den förra regeringen, av regeringen Thörnroos, juridisk sakkunskap och en tjänstemannaberedning som tydligt och förbluffande träffsäkert förutsåg riskerna, och det ska vi ju förstås vara tacksamma för. Trots de senaste årens pandemi och relativa politiska kaos har vi ändå en förvaltning som har gjort sitt jobb med integritet.

Den upphetsade stämningen som rådde när beslutet om hävning fattades, det kan man förstå. Vi hade en sällsynt polariserad och ganska smutsig valkampanj bakom oss.

Det fanns en politisk beställning av väljarna på en förändring som de partier som kom till makten hade lovat. Man får väl säga att det fanns en viss brist på politisk mognad, kanske man kan kalla det för. Men vad det nu än var så ledde det till ett olyckligt beslut, vi ser resultatet av det nu och ingen är glad över det.

Vi konstaterar nu från socialdemokratiskt håll att Åländsk Center snabbt och resolut har dragit absolut nödvändiga slutsatser för att återställa förtroendet både för partiet och för lagtinget. Det kommer säkert att bli en smärtsam och svår process, så vi kommenterar inte det mera. Vi önskar lycka till i ett tungt arbete.

I det regeringssamarbete som vi nu är en del av, tillsammans med Liberalerna och Centern, var en av utgångspunkterna att vi skulle ta oss vidare från den situationen som vi har varit i under flera mandatperioder, där dikena har varit väldigt djupa. Vi åtog oss att vara med och reparera och bygga broar så att kommande lagting och kommande landskapsregeringar i framtiden ska vara mer konstruktiva och mer långsiktiga än vi andra har lyckats med. Vår avsikt är att fortsätta med det arbetet. Det finns massor med jobb att göra. Vi hoppas att regeringen och lagtinget efter katharsis, den här reningen som det här nu är, kan ta sig an de stora framtidsutmaningarna och absolut inte att stryka ett streck över någonting. Men vi kanske så småningom ska börja titta mera framåt och mindre bakåt.

Men det är naturligtvis inte sagt att det inte finns mera uppredning att göra. Centern har tagit tu med sin del i det hela och har arbete framför sig. De andra partierna och de andra parterna som var delaktiga i beslutet utgår vi ifrån att ska göra detsamma, både förstås Obunden Samling och Hållbart Initiativ som var med och tog det här beslutet.

Vi tycker att det är högst förbluffande eller kanske helt följdriktigt, hur man nu ser på det, att Obunden Samling är det enda parti som inte vill genomföra en granskning och en genomlysning av det inträffade, utan bara vill att folk ska dra sina egna slutsatser i ett ärende som har varit så komplicerat att inte ens vi som sitter här riktigt till fullo har förstått alla turer i det.

Det ansvarsutkrävande som ålänningarna har rätt att förvänta sig handlar både om det juridiska efterspelet av den här affären och det politiska. Då duger det inte att säga; ge oss en tidslinje och berätta vad som redan är offentligt och så får alla tycka vad de vill.

Har man bevisligen varit med och ställt till det så ska man ta sitt ansvar. Vilka tidslinjer och historier och berättelser man än spinner här i den här salen så är det partsinlagor och det gäller oss alla. Därför menar vi att det är viktigt att det kommer en oberoende granskning av någon som kan se helheten och som inte har ett eget intresse av någon del av processen. Att använda kostnaden för en sådan granskning som ett argument för att inte göra det, det är nästan ovärdigt när man har varit med och slösat bort 13 miljoner åt landskapet. Det visar en häpnadsväckande brist på proportioner och på lyhördhet.

Alldeles särskilt så önskar vi förstås att de i den Obundna gruppen som var aktivt delaktiga när det här beslutet togs - för därifrån har det varit helt tyst hittills - att de också berättar vilken roll de spelade i processen. Det gäller tidigare minister Christian Wikström, dåvarande gruppledare och nu vicetalman Markus Måtar och förstås dåvarande talmannen Bert Häggblom. De var aktivt med och medverkade i hävningsbeslutet, det skulle vara klädsamt om man också berättade och svarade på de frågor som ändå är rimliga att ställa. Förstod man konsekvenserna av beslutet? Hur aktiva var de medlemmar i partiet som deltog i överläggningarna att göra bedömningarna? Gav man sina juridiska bedömningar av det inträffade? Någonstans kan man ju anta att sakkunskapen kom ifrån, som det har hänvisats till i olika intervjuer, att det var en riskfri väg att gå.

Den som vill gå tillbaka till de protokollen från lagtingets debatter kan konstatera att det flera gånger har kommit påståenden om att det här var ingen fara, det här var ingen risk för ett skadestånd. Det var helt safe att gå den här vägen och det var en ganska raljerande ton för oss som sade att det här inte var en bra väg att gå.

Alla kort på bordet! En granskning där vi alla får se vilken del vi har spelat i det som har inträffat nu och sedan steg framåt, ett i taget. Tack, talman!

Tack, fru talman! Ledamoten pratade om granskning, självinsikt och så vidare och nämnde specifikt Hållbart Initiativ och Obunden Samling vid namn och gav beröm åt Centern som har agerat ansvarsfullt nu. Jag undrar, är det endast så som Socialdemokraterna resonerar, att den här frågan är uteslutande till förra regeringen? Eller kan man också ha en viss självinsikt gentemot sig själv och se om det finns någonting vi skulle kunna gjort annorlunda under vår tid som faktiskt föranledde det här? Det var väl mest det som jag som jag funderade när jag lyssnade på ledamoten. Att spinna historier, det är ledamoten själv expert på.

För det första mitt beröm, om det nu var så det uppfattades, var uteslutande till Åländsk Center och att man har tagit tag i frågan och konstaterar att man har ett arbete att göra. Jag har varit med om många debatter där man har gått åt personer på ett otrevligt och osakligt sätt och jag vill inte medverka i en sådan debatt.

När det gäller vårt eget ansvar så tycker jag att jag för Socialdemokraternas del har sagt det flera gånger om. Vi välkomnar en granskning som granskar också den del av processen där vi har varit delaktiga. Allt öppet, allt till ålänningarnas kännedom i varje del av processen, det tycker jag inte är att undfly sitt ansvar. Det som däremot kan konstateras är att den juridiska bedömningen av (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Det är roligt att höra att Socialdemokraterna kan titta på sig själv också. Vad kan lett fram till detta beslut?

Det som jag funderar nu är den här så kallade vitboken är öppen är att det fanns ju olika alternativa vägar som man kunde valt. Jag kommer att beröra det här mera i mitt anförande. Men kanske Socialdemokraterna redan har bestämt sig för vilken väg man själv hade valt om man hade suttit i motsvarande situation. Det är ganska intressant för alla alternativa vägar är förknippade med väldigt stora kostnader. Finns det en annan väg, vilken väg skulle man ha valt då? Har ni funderat på det?

Ja till den sista frågan så är ju svaret väldigt enkelt. Vi valde ju väg. Vi ville bygga en färja, upphandla en trafik och vi hade fattat de besluten. Vi såg i slutet av den mandatperioden att om man häver det här avtalet så blir det dyrt. Vi visste det och ni visste det. Det här handlar inte bara om juridik, utan det handlar också om politiken. När det gäller det politiska ansvaret och den politiska kostnaden för den delen av den här processen som vi är ansvariga för, så har vi redan betalat. Vi har redan förlorat ett val på de här frågorna av den domstol som dömer oss, det vill säga väljarna. Jag skulle tycka att det var klädsamt om Obundna i ett enda anförande skulle säga; vi gjorde också fel, de här 13 miljonerna är också på vårt huvud.

Fru talman! Som ny lagtingsledamot känner man lite av stämningen här inne i salen. Ledamot Holmberg vill berömma Nina Fellman för ett väldigt bra anförande. Jag tycker att det lyftes upp många bra saker. Jag vill tacka dig för det. Jag tycker att det behövs sådant i salen också idag.

Tack för det!

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det här ärendet går faktiskt tillbaka ända till 2012-2013. För den som vill studera detta närmare så skulle det ju vara bra om vi hade fått en liknande tidslinje, en liknande dokumentsammanställning som den som offentliggjordes förra veckan. Där valde man att börja från i princip tiden före hävande av avtalet gällande trafik mellan Mellanholm och Svinö. Men av orsaker som för mig är helt klara, dvs. politiska orsaker, så har man ju valt att bara lyfta fram just den biten från hävdandet till dagsläget, det vill säga det som är skadeståndsproblematiken.

Jag vill inledningsvis påminna om den här saken att vi har alltså en mycket, mycket längre tidslinje som vi behöver titta på. Vi har bara fått se, jag skulle inte ens riktigt säga halva sanningen, utan vi har fått se en del av sanningen och en del av de här dokumenten.

Man kan ju påstå att de här dokumenten redan är offentliga och för den som orkar göra jobbet så får man ju fram dem. Men jag tycker att det skulle vara ett värde och det skulle vara snyggt om man gjorde en likadan sammanställning av alla dokument från ungefär 2012 fram till 2019 på hösten när vi hade ett val förr förra gången.

Ledamoten Fellman var inne på att det inte bara var juridik utan det var också politik. Det får mig att komma ihåg en sak. I början av min karriär så jobbar jag på en bank och där var det viktigt att juridiken var i skick. Man skulle aldrig förlora pengar, man skulle aldrig göra kreditförluster på basen av juridiska fel och brister. Man såg till att eliminera dem genom att man hade rutiner, system och jurister. Det som visade sig vara mycket svårare var att undvika kreditförluster på grund av felbedömningar, på grund av att man gjorde en felbedömning av den kund som kom och ville låna pengar och som sade att man hade en sådan business som skulle kunna generera det kassaflöde som behövdes för att återbetala krediterna. Nå, varför berättar jag det här? Jo, för att det som vi nu har gjort i den här processen där det har blivit en förfärlig, helt med rätta också, uppmärksamhet över att landskapet i nuläget i varje fall är skadeståndsskyldig med 10,5 miljoner plus räntor och det är i grund och botten en sak som beror på en felaktig businessbedömning. Det är hela det här kortruttssystemet.

Jag tror att många har förbisett den här saken. Hur kunde Obunden Samling gå med på att upphäva det här avtalet? Och stod det inte klart för Obunden Samling från allra första början att det fanns en risk för skadeståndsskyldighet? Javisst, det är klart att det fanns en risk för skadeståndsskyldighet och att man tog det i beaktande. Men man måste ju väga den situationen mot den situationen som vi då befann oss i där man hade bestämt att nu ska vi med allt våld genomföra den här kortruttsinvesteringen som innebar dels att vi skulle ingå det här driftsavtalet för elhybridfärjan som skulle gå mellan Svinö och Mellanholm. Dels skulle man göra det och dels måste man bygga Mellanholmprojektet, dvs. färjfäste, väg, bro mellan Gripö och Föglö, väg vidare till sydöstra Föglö och färjfäste där.

Det här kan man ju läsa om och det hade varit kul om vi hade haft de här dokumenten riktigt så här snabbt tillgängliga. Då skulle jag bara ha sagt; titta på det dokumentet, titta på det dokumentet! Men ni kommer ju att få de här förr eller senare. Då kan man se att det här var en investering, landskapsrevisorn säger 100 miljoner euro, men jag skulle påstå att vi har aldrig hittills sett en hamn eller en väg eller annat större infrastrukturprojekt som har hållit kalkylerna. Landskapsrevisorns uppskattning är baserad på kalkyler från förvaltningen och 100 miljoner är för lågt. Vi talar nog om 120-150 miljoner, brukar jag säga, som vi hade bundit fast i ett infrastrukturprojekt för Föglös, Kökars och Sottungas huvudsakliga behov. Vi talar om 750 människor eller något liknande.

Alltså det är här som man gick bort sig i det här affärsupplägget. Det är här man gick bort sig i hela tänkesättet. Hur mycket pengar ska vi slänga ut på en del av Åland där det inte finns verksamhet som berättigar till det här? Det är det här som är det stora felet. När man ser det ur mitt personliga perspektiv och ur Obunden Samlings perspektiv så okej, om vi måste betala 10,5 miljoner för att slippa betala bara Mellanholmprojektet som hade gått på 26,5 miljoner, då har vi fortfarande 16,5 miljoner plus, om ni förstår hur vi resonerar. Sen ska vi komma ihåg att 26,5 miljoner hade ju knappast hållit, för det gör det aldrig. Se när man byggde Bomarsundsbron till exempel.

Om vi sedan fortsätter så skulle man bygga en ny hamn och nya vägar så att man skulle utgå med trafiken från östra Föglö. Det hade kommit 26,5 miljoner till, det skulle inte förvåna mig.

Om vi sedan tittar på själva elhybridavtalet, är det någon som har satt in det här avtalets innehåll i en Excelkalkyl och verkligen försökt räkna vad det skulle bli i årskostnad? Titta på elpriserna! Man hade med där att landskapet betalar elen när det är mer än 40 euro per megawattimme. År 2022 var medelpriset 120 euro eller något sådant per megawattimme. Vi hade fått betala ett par trehundratusen i året bara i elkostnader. Och dessutom så var ju avtalskostnaden i sig ungefär 4,5 miljoner. Och för de av er som har bekantat er med tingsrättens och hovrättens domar och de underliggande handlingarna så har ni ju sett att det här är ju de uppgifter som man opererar med 4,5 och sen med indexjusteringar så kommer vi upp mot 5 miljoner i året. Skarven kostar 3 miljoner inklusive avskrivningar per år att köra. Så där höjde vi årskostnaden på ett bräde från ungefär 3 miljoner per år till 4,5-5 miljoner per år. Det är inte så många år som krävs så har vi sparat in det här skadeståndet. Det var också en motivering till varför vi gjorde som vi gjorde.

Vi hade ju målats in i ett hörn. Man brukar säga att man ska välja mellan pest och kolera. Jag skulle säga att här handlar det om att välja mellan pest, dvs. att genomföra det här kortruttsprojektet som hade blivit svindyrt, och en lindrigare sjukdom än kolera. Så var det i mitt fall. Således tog vi det här beslutet.

Jag vill i det här sammanhanget också påminna er om att det här är inte klart ännu. Man är i varje fall på väg, och tur är det, att ansöka om besvärstillstånd hos Högsta domstolen. Det finns åtminstone två jätteintressanta frågor. Den ena som vi ska komma ihåg, talman, är att konsortiet består av två bolag. Det är finska statens dotterbolag, Finnferries och dess dotterbolag Ansgar. Jag nämner dem nu vid namn här eftersom det är uppenbart för alla. Det ena bolaget var höglönsamt och det andra bolaget hade ingen lönsamhet. Ändå har man utgått ifrån att man skulle tjäna pengar enligt det bolaget med den höga lönsamheten, enligt dess nivå.

När man räknar ut skadestånd som någon ska få på grund av utebliven vinst under en 15 årsperiod så måste man diskontera de här vinsterna till det som är nuvärdet idag. Man har då valt att använda en diskonteringsränta på 1 %, alltså långt under det som är normal riskfri ränta. Tänk er att här får de sitt skadestånd på 10,5 plus förstås dröjsmålsräntor och så sätter de in det på riskfri ränta idag på 3-4 % som det är idag om man sätter det på 15 års placering. Det är orimligt såsom skadeståndet är beräknat. Det ger åtminstone mig hopp än så länge. Vi har ju faktiskt inte kommit till slutet i den här tragedin, men det ger mig hopp att Högsta domstolen faktiskt ska titta på det här ärendet. För det är en orimlig skadeståndsberäkning. Det finns faktiskt inte prejudikat i den här frågan, enligt duktiga jurister som är inkopplade på det här. Det är en intressant fråga. Hur räknar man skadeståndet? Använder vi bara en diskonteringsränta som är lite högre än 1 %? Går vi till 2-3 % så minskar skadeståndsskyldigheten väsentligt och vi kommer ner mot 5-6 miljoner. Genom att ta den här kostnaden så undvek vi en mycket större kostnad och det ger ju ännu mera legitimitet åt vårt resonemang.

Det som vi ännu måste komma ihåg i det här ärendet, talman, är att vi håller ju nu på att sluta cirkeln. Vi har nu fått ett regeringsprogram där man ska köpa 13 fartyg på 11 år och man säger att staten ska betala för dem. Om inte staten betalar så har vi åtminstone hört två företrädare från Liberalerna och Socialdemokraterna att då lånar landskapet Åland. Vi är inne igen på att göra huvudlösa infrastrukturinvesteringar som 95 % av Ålands befolkning inte vill ha. Hade ni gått till val på det här så hade ni inte varit invalda. Jag är säker på den frågan.

Om vi fortsätter att fundera på vilka handlingar vi skulle vilja se eftersom vi bara har fått se ungefär hälften än så länge. De handlingar som jag skulle vilja se och som man lätt skulle tillgängliggöra för allmänheten - jag har sett de här handlingarna - är ju dels själva avtalet för trafiken på Mellanholm, själva upphandlingen. I de här villkoren fanns att man kunde säga upp det här avtalet på trafik med elhybriden. Det kunde man säga upp ifall Högsta förvaltningsdomstolen inte hade fattat sitt beslut om vägplanen senast 31.10. Man hade tid för det här fram till 31.10.2019. Nå, månne inte att beslutet kom precis 31.10 och då förkastade HFD alla besvär mot vägplanen och därmed försvann landskapets möjlighet att säga upp avtalet med elhybridtrafiken. Det var endags marginal det här.

Det vore intressant att se varför man skrev på ett avtal 2.9.2019 en och en halv månad före valet. Varför satte man en deadline och en möjlighet att säga upp det som var så sent som 31.10.2019, när den dåvarande regering, Sjögren nummer 1, som man brukar kalla den, redan i praktiken hade fallit för att man hade förlorat valet bland annat med hänvisning till den här frågan? Varför gick man vidare? Varför hade man så bråttom? Det skulle vara kul att se e-posten från tjänstemännen till Högsta förvaltningsdomstolen där man säger; skulle ni kunna fatta beslut snart eller när tänker ni fatta beslut? Det skulle vara kul att se hela den här biten. Det skulle vara kul om man skulle sätta upp landskapsrevisorns rapport här. Jag ids inte läsa de citaten jag har från landskapsrevisorn nu, för det blir inte trevligt. Landskapsrevisorn slår huvudet på spiken gång på gång, hur fel det här har gått till. Det har inte funnits sådana i lagtingsordningen avsedda fullmakter som är begränsade till ändamål och belopp för att göra de här beställningarna. Lagtinget har inte varit med på noterna.

Det här borde vi lära oss. Om det är någonting som ska komma ut av det här så är det en skärpning av lagtingsordningen. Det ska finnas tydliga bestämmelser, ännu mer tydligare för det finns tillräckligt tydliga. En fullmakt ska var begränsad till ändamål och belopp och det har den inte varit.

Talmannen: Talmannen vill påminna om den rekommenderade taltiden.

Tack, talman! Jag blir lite i gasen här och kommer att avsluta alldeles strax.

Jag tycker att man borde lägga upp domarna så att de skulle vara lättillgängliga. Där kan man läsa att den dåvarande regeringen valde att inte anlita extern juridisk expertis när man skulle göra den här upphandlingen eller ingå det här avtalet.

Jag tycker att man skulle förklara JK:s avgörande som är baserat på uppgifter man har fått från landskapsregeringen och som är direkt felaktiga. Landskapsregeringen på den tiden, i och för sig en regering som jag själv backade upp, sade att allting har gått rätt till enligt lagtingsordningen fastän det inte har gjort det. Antagligen gjordes det för att hålla ihop den regeringen som vi då hade.

Det finns massor och ni har inte ens sett hälften av sanningen här. Det är synd att man lägger ut alla de här handlingarna som man har lagt ut utan att faktiskt lägga fram allt och göra det lätt tillgängligt för allmänheten. Vi säger i Obunden Samling: Lägg fram alla handlingar så de finns på ett och samma ställe, lättillgängliga så att var och en kan skapa sig en uppfattning! Tack, talman! Ursäkta, det blev lite väl långt, men det brukar jag inte vara.

Tack, talman! Vicetalman Måtar har nu, genom att föra fram de konspirationsteorier och halvsanningar som tidigare har torgförts, med all önskvärd tydlighet visat varför vi behöver en oberoende granskning av det hela. Resultatet av att göra såsom vicetalman Måtar och Obunden Samling föreslår är att den här historien skulle kunna pågå i evigheternas evighet med olika tolkningar och spinn på historierna. Jag uppfattar av det som ledamoten sade att Obunden Samling är stolt över sin roll i det här och resultatet av den här processen. Man är stolt över att man har varit med och förorsakat landskapet ett skadestånd på 13 miljoner och tycker att man i allt väsentligt har agerat korrekt. Stämmer det?

Tack, talman! Lagtingsledamot Fellman sin vana trogen kom med överord, konspirationsteorier och halvsanningar utan att exemplifiera. Vad skulle ha varit en konspirationsteori här? Vad skulle ha varit en halvsanning? Däremot så slog lagtingsledamot Fellman huvudet på spiken. Det jag säger här är, jo tyvärr, 10,5 miljoner var priset för att vi skulle slippa betala ut 100 miljoner.

Det var ett viktigt klargörande, svaret av vicetalman Måtar att i princip allt var konspirationsteorier och halvsanningar.

Hur ser ledamoten Måtar på sin roll i hävande av avtalet? Baserades beslutet på juridisk rådgivning från ledamoten Måtar när beslutet fattades att häva avtalet? Är han nöjd då med att utfallet de facto blev exakt det som den juridiska sakkunskap som landskapsregeringen de facto anlitade och den beredning som avdelningen hade gjort?

Tack, talman! Här blev jag inte riktigt klok. Anser ni nu att de har anlitat någon annan än mig? Eller anser ni att det är jag som har anlitats? Det blev lite oklart.

Ni har ju framfört från socialdemokratiskt håll och på olika sätt försökt insinuera att det skulle vara förra talmannen Häggblom och jag som har varit de juridiska rådgivarna i det här ärendet. Nu har det ju ändå lagts fram handlingar som visar hur den juridiska rådgivningen har gått till och att undertecknad inte har spelat någon roll. Däremot så anser jag som jag har sagt, jag behöver inte upprepa det, att det här slutresultatet är bättre än det sämre slutresultatet som vi riskerade.

Fru talman! Det smattrar på ganska rejält hos vicetalman Måtar. Det var svårt att hänga med i alla turer. Det är ju det som är ett grundproblem i den här historien, att det finns många vändningar och många turer. Det är därför som det vore så viktigt med den här oberoende externa granskningen där man skapar den här tidslinjen och beskriver vilka beslut som har fattats, de juridiska följderna av de här besluten och hur allting har gått till helt enkelt så att alla, ålänningar, vi och alla intresserade kan se hur den här processen har sett ut. Utgående från det kan man sedan föra en diskussion om vem som har fattat politiskt felaktiga beslut eller dåliga beslut. Vad är problemet med att begära den här externa granskningen som vicetalman ser det?

Tack, talman! För det första, ledamot Röblom, så kommer det att vara svårt att hitta den här experten i verkligheten. Det kommer att behövas dels en person som verkligen förstår sig på ekonomi, dels kommer det att behövas en person som verkligen förstår sig på juridik och då åländsk juridik och juridiken kring lagtingets funktionssätt.

Men jag för min del utesluter inte helt och hållet det. Men vi måste ju börja med att lägga fram alla dokument så som man nu började förra veckan. Men man gav ju bara hälften som jag sade. Lägg upp alla dokument från 2012 och framåt så att man verkligen kan titta! Hur många har läst sakkunnigutlåtandena från tingsrättens och hovrättens processer till exempel? Inte läser ju folk sådant.

Tack, fru talman! I sak håller jag ju med naturligtvis att det ska vara transparent och öppet och gå tillbaka till början av den här händelsekedjan. Men när man säger "man borde" och "någon borde" och hänvisar till landskapsregeringen så är det alltså ett antal tjänstemän som ska sitta och jobba med den här saken och ta tid arbetstid och göra detta. Det finns också en praktisk aspekt, en extern oberoende granskare, om den skulle få lagtingets uppdrag att ta fram det här materialet och den här händelsekedjan, så skulle det ju för det första bli gjort, tror jag, mycket snabbare. Och det skulle finnas en trygghet i att det är någon annan som gör det helt enkelt. Ingen i våra respektive hus ska behöva hålla i det i det här skedet, utan få fram ett så pass klart och tydligt material som möjligt innan vi kan föra diskussioner om ansvar och hur vi ska undvika det i framtiden vidare.

Det är Obunden Samlings uppfattning att det här kommer att bli jättedyrt. Uppenbarligen har det ju funnits arbetstid hos någon tjänsteman att göra den här inledande sammanställningen av dokumenten som man nu gjorde och släppte. Varför inte fortsätta? Låt den personen fortsätta och lägga fram alla dokument så att man får en helhet. Vad har Sjögren nummer 1 regeringen gjort? Vad har förra regeringen under Thörnroos gjort och vad gör man nu?

Man behöver också kunna räkna de olika ekonomiska utfallen. Här sitter vi och har nu ungefär 80 miljoner euro på konto, enligt finans- och näringsutskottets ordförande. Det hade vi ju inte haft om det här kortruttsprojektet hade fortsatt. Vi hade nu suttit med banklån. Man måste ju också räkna alternativkostnaden på ett korrekt sätt för att förstå dessa 10 miljoner euro, att det är väldigt dåligt att vi betalar, men det var billigare än alternativet.

Tack, fru talman! Ja, vem som har haft rätt och vem som har haft fel, det är väl precis det som en oberoende granskning skulle ge vid handen. Jag tycker att det är mycket bra om man går tillbaka till 2012 och tittar på alla de mervärdeskalkyler som gjordes för hela det här projektet Östra och Västra Föglö. Hela incitamentet för att påbörja det överhuvudtaget handlade om att spara pengar. Pengar som kunde användas till sjukvård, till skola och till annat för en billigare och effektivare och mer miljövänlig skärgårdstrafik. Det är liksom helt en annan bild som ledamoten Måtar målar fram av det som har skett och därför behövs den här objektiva granskningen. Man måste sätta dessa kalkyler som är uppgjorda av sakkunniga i relation till Marcus Måtars och också tidigare minister Wikströms (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag gjorde en jämförelse, jag förklarade min karriär en gång i tiden i en bank och då var businessbedömningen det svåraste. Det var just det som minister Gunell var inne på. Ni var övertygad om att den här affären kommer att gå bra och vi kommer att kunna återbetala skulderna, om jag nu lite analogiserar här och ser er som en kreditsökande som vill låna 1 miljon och att man nog minsann kommer att betala tillbaka för det visar kalkylerna. Men verkligheten visar sig sedan vara någonting helt annat, företaget går i konkurs och det blir kreditförlust. Det är den svåraste delen. Det vi kan se här är att de här huvudlösa massiva infrastrukturinvesteringar ute i skärgården lönar sig inte. De blir dyrare än de alternativ vi har haft. Där kan man också se -men det är en annan historia som jag inte ska gå in på - att andra misstag har gjorts, men jag har inte tid att berätta om det just nu.

Ledamot Måtar har ju nu i tre års tid sagt åt mig att jag bara pratar strunt när jag har sagt att vi kommer att hamna på ett stort skadestånd för den här affären. Nu har det sagts i två domstolar, både i tingsrätten och i hovrätten. Tyvärr, jag är ledsen för att jag hade rätt och ledamoten Måtar hade gruvligt fel. Varför ska vi tro att ledamoten Måtar har räknat rätt när det gäller de här andra indicierna och scenarierna som han lägger fram? Det vi har fattat beslut på, alla beslut jag har varit med och tagit, de har vilat på fakta, utredningar och kalkyler och inte på något hemlagat hopkok.

Talman! Tyvärr går ju minister Gunell ner på en nivå som snart börjar vara så att man inte ids bemöta, men jag tror att alla som bara vet lite om lagtinget vet att det finns stenografiska protokoll. Det är lätt att gå in på hemsidan och söka upp mig och så kan man söka på vad man vill och vad jag har sagt här. Då kan man konstatera att ledamot Gunell är ovarsam med sanningen. Att det skulle förhålla sig så att jag har sagt att det aldrig blir ett skadestånd är ju inte korrekt. Däremot så har jag senast idag sagt att det är inte helt klart det här ännu. Den dagen när HD antingen har givit rätt eller att man inte har givit besvärstillstånd, då är detta klart och då vet vi vad skadeståndet är och hur det här har slutat.

Fru talman! Alla papper på bordet, det välkomnar jag och alla siffror på bordet välkomnar jag också. Men om vi fram till det, att vi får ta del av de Obundnas siffror som refereras till här, tittar på de siffror som faktiskt finns på bordet. I det dokumentet som är er inframinister vägrade underteckna eller signera så framgår av alternativen; avbryta avtalet såsom ni sedan gjorde eller det gångbara alternativet att senarelägga trafiken i fall av förseningar, att där finns en kostnadsskillnad i beredningen som ni hade till ert förfogande om 30 miljoner euro. Det är de siffror vi har på bordet nu. Alla de här siffrorna som refereras till och som är framtagna vid något hemsnickeri med gultonade Obundna glasögon, lägg fram dem på bordet så får vi alla skåda dem!

Minister Perämaa borde kanske ju vara lite försiktig med fingerpekandet när det gäller att ta fram handlingar. Ni har ju nu tagit fram halva sanningen. Jag säger, ta fram hela sanningen! Det är ni som sitter på handlingarna, inte är det vi som sitter på handlingarna

Vad ni sade om 30 miljoner så begriper jag inte överhuvudtaget vad ni talade om. Att det har funnits en risk för skadestånd är ju helt klart. Så har det varit. Bryter man ett avtal finns det alltid risk för skadestånd.

Har ni läst sakkunnigutlåtandet som landskapsregeringen själv åberopade inför hovrätten och HD där man anger att det finns helt goda juridiska argument för att skadeståndet ska vara lägre än vad det nu har blivit? Varför duger inte det så att säga? Hur kan ni vara så säkra på att det slutar på det här sättet som det nu just står?

Nu var frågan rörande de sifferkalkyler som finns på bordet, de siffror som finns och som är offentliga. Mig veterligen finns det inga andra siffror i det här huset. Varför såg inte Obundna till att de här kalkylerna som nu refereras till, som dåvarande infraministern pratade om, varför finns de inte som en del av det som har offentliggjorts, som en del av akten? Det här är konstruktioner som möjligen har funnits i ett grupprum eller något sådant, men har inte gått via en beredning och juridiska bedömningar i ärenden som det ska hanteras.

Sen har jag en fråga till. Vicetalman Måtar antydde att landskapsregeringen med namn undertecknat av dåvarande infraministern skulle farit fram med osanning i utlåtandet till Justitiekanslern. Kan jag be vicetalmannen upprepa det? Finns det en risk för att dåvarande infraministern skulle talat osanning för Justitiekanslern?

Talmannen upplyser och påpekar att frågeställningarna bör rikta sig till huvudanförande. Vi försöker hålla debatten på den nivån att man riktar frågorna till det som rör huvudanförandet.

Tack, talman! När det gäller siffror så är det ju ni, herr finansminister, som sitter på siffrorna och ni har valt att lägga fram alldeles precis ingenting för tiden före hävandet. Ni har valt att lägga fram handlingar som går från just någon dag före hävningen och framåt. Ni är inte intresserade av att visa hur det gick till tidigare. Det som ni borde ha gjort var att ni skulle ha lagt fram alla handlingar meddetsamma. Då hade vi kunnat stå här och titta och förklara åt folk och journalister; titta på den handlingen, titta på den handlingen! Hade vi här en fullmakt som var begränsad till ändamål och belopp från lagtinget när den här beställningen gjordes? Hade vi anlitat externa jurister, ja eller nej? Det skulle ha varit faktapåståenden som man direkt kunde ha kontrollerat mot handlingar. Men det är ni inte intresserade av.

Tack, fru talman! Vicetalman Måtar vill backa bandet och prata om det som har hänt före det som de här handlingarna redogör för. Det är sannerligen oklart vad Obunden Samling har för mål med framtidens skärgårdstrafik. Jag har ställt den frågan flera gånger förut i den här salen. Man har drivit tydliga kampanjer mot flera förslag. Valet 2019 var man emot kortruttsprogrammet till förmån för en tunnel. Sedan hade man även tunneln mitt i mandatperioden. Man började beställa gamla dieselfärjor som vi nu ser att ligger uppradade utan någon bättre funktion. Liberalerna har gått till val på att vi vill utveckla skärgårdstrafiken. Vi vill se en hållbar skärgårdstrafik, att man försöker få fram förslag och långsiktiga lösningar. Obunden Samling har gått emot konsekvent. Vad vi vill Obunden Samling med framtidens skärgårdstrafik? Det är en fråga som kanske behöver få ett svar snart.

Obunden Samling vill att skärgårdstrafiken sköts på ett måttligt sätt. Det har gjorts många misstag som vi inte har varit inblandade i, men som man förstås ändå får ett ansvar indirekt. Till exempel så borde man inte ha externa besättningar att sköta ens egna fartyg. Det är ju totalt misslyckat. Det spelar sedan ingen roll om man har en lindrigt begagnad norsk färja eller om man har en gammal fullt isklassad finsk färja, de fryser sönder om de inte sköts bra.

Vi är inne för att fortsätta på att spana efter lindrigt begagnat tonnage. Det kommer att bli det snabbaste sättet att få en förbättring. Men man måste också titta på besättningarna och besättningarnas kvalitet. Vi gjorde ett stort misstag, eller vi och vi, men man gjorde ett stort misstag när man gjorde sig av med sina egna duktiga besättningar 2015-2016.

Tack, fru talman! Rent politiskt så är det ändå så, det måste ju också Obundna och ledamoten Måtar hålla med om, att man gick till val för en tunnel. Det var ju orsaken till att man gick emot kortruttsprogrammet. Det stod ju Obundna skyltar för tunnlar tillsammans med de andra som då var i opposition, Centern var med. Man pratade om tunnel, tunneln, tunneln. Det var det som man basunerade ut. Sedan efter halva mandatperioden med en Obunden infrastrukturminister så lade man ner det och sen så började man svara med att köpa gamla färjor. Det är inte riktigt ett hållbart resonemang. Det känns som att man är ständigt emot. Vad är Obundna för, vilken utveckling? Hur vill man se framtiden? Hur ska linjerna se ut? Kommer ett begagnat tonnage att kunna hålla för framtidens utsläppskrav? Kommer vi att säkerställa att vi slipper ha långvariga ökande reparationskostnader? Det är dessa frågor som man måste svara på när man kommer med den här kritiken.

Tack, talman! Jag tror att vi börjar fara iväg högt och lågt och vitt och brett ännu mera.

När det gäller tunnelprojektet så står det ju tydligt i valprogrammet att vi stödde en tunnel under förutsättning att det skulle bli billigare än alternativet. Det blev det ju inte när tunnelalternativet sedan utreddes och därmed var det klart. Personligen har jag ju aldrig trott på en tunnel, vilket jag också har varit mycket tydlig med.

När det gäller skärgårdstrafikens utveckling för övrigt så tycker jag också att vi har varit väldigt tydliga. Det är flera linjer som försvinner om vi får bestämma. Jag behöver inte sammanfatta så mycket mer än så.

Fru talman! Vicetalman Måtar höjer nivån. Det känns som att vi är en domstol nu, men vi ska väl försöka hålla en saklig debatt här.

Det kommer ut mycket dimridåer här också känns det som. Det här handlar om att vi har hävt ett avtal. Vi har ett skadestånd att ta ställning till.

Jag var andra ersätter i Obunden Samling i lagtingsgruppen 2019-2023. Men jag har nog aldrig varit med om att ta ett beslut om att häva det avtalet och politiskt skulle jag aldrig ha gjort det heller. Så det kanske var den Obundna lagtingsgruppen som tog det beslutet och inte partiet.

Menar verkligen vicetalman Måtar att det var en bra affär för landskapsregeringen att häva det här avtalet?

Tack, talman! Ja, ledamoten Holmberg har förstått det hela korrekt. Precis så är det. Vi hävdar att det här var bättre än alternativet.

Fru talman! Jag fick inte riktigt svar på min fråga. Vi kan väl fortsätta då. Det är mycket företagare med i partiet Obunden Samling. Varför såg inte Obundna möjligheten att kanske hitta en förlikning eller omförhandla avtalet? Varför tog inte landskapsregeringen och Obunden Samling det här ärendet till lagtinget, hade inte det varit bra? Hade inte det varit bättre än att vi ska stå här idag och betala ett skadestånd på 15 miljoner med alla räntor?

Tack, talman! Jag tror att före detta infrastrukturminister Christian Wikström kommer att komma in på den här frågan, han har arbetat för en förlängning, men har inte lyckats. En förlikning är i allmänhet det sätt som över 90 % av alla rättstvister löses på, så det hade varit en bra lösning även i det här fallet och det hade varit billigare. Det hade så klart varit en bättre lösning, men det lyckades inte.

Talman! Vicetalman Måtar förde ett ganska klassiskt resonemang om att skärgårdsborna är för dyra. Jag skulle vilja fråga, varför bygger vi skolor? Varför bygger vi sjukhus? Varför lägger vi asfalt på våra vägar när de blir dåliga? Det blir ju billigare att använda det gamla tills det är slut, till det inte går att använda mera eller ännu billigare att lägga ner hela skiten.

Tack, talman! Om vi ett exempel, själv är jag från Finström från början och när jag växte upp så fanns det tre skolor där och nu finns det en. Om vi tar den jämförelsen så behöver det hända saker i skärgårdstrafiken också. Det har inte hänt. Allt eftersom det minskar med folk så har trafiken marginellt minskat. Trafiken upprätthålls inte heller i tillräcklig utsträckning när den verkligen behövs under högsäsong då de skulle kunna köra mera och mindre under lågsäsong. Det är en sådan enkel omställning som borde göras. Jag hängde inte riktigt med i resonemanget. Det är så att alla får anpassa sig när omständigheterna ändrar, även skärgårdstrafiken.

Talman! Nu är det så att trafiken har minskat. Om vi ser på antalet bokningsbara bilplatser så är det 30-40 % mindre åtminstone på grund av att båtarna har blivit så gamla eftersom ingen har förnyat dem. Vi kan lämna det därhän.

Det här resonemanget att det är så dyrt för så få, det kan vi ju vrida på. Det går att använda precis lika bra som fastlandet. Varför ska fastlandet lägga så mycket pengar på Åland? Det bor inte många här. Om vi drar ner klumpsumman med hälften så kanske ålänningarna flyttar till fastlandet och det blir lättare att administrera.

Till den sista delen av lagtingsledamot Petterssons anförande så uppvisar ni tyvärr en ganska stor kunskapslucka angående klumpsumman som består av pengar som vi skattebetalare på Åland har betalat till finska statskassan och som vi får tillbaka. Så det handlar inte om att Finland har någon form av möjlighet att ändra på den saken ensidigt. Jämförelsen haltar betänkligt.

Talman! Förra veckan hade vi remissdebatt i detta ärende och då anförde Obunden Samling i sitt gruppanförande, vad jag uppfattade det som, förlöjligande kommentarer om hela lagtingets arbete. I dag fick vi höra insinuationer om att tjänstemännen undanhåller handlingar av politiska skäl. Vi fick höra att regeringen Thörnroos, där också Obundna ministern Christian Wikström ingick, undanhöll fakta för Justitiekanslern. Och därtill, kanske det mest graverande av allt, att nu börjar ledamoten Måtar som vicetalman ifrågasätta domstolarnas oberoende. Man måste fråga sig vad syftet är med den här typen av retorik, att man som vicetalman står i talarstolen och undrar insinuerande hur det kunde komma sig att ett domslut kom innan en viss dag och att man också i sitt anförande konstaterade att domstolarna nog har agerat fel.

Tack, talman! Minister Zetterman fick mig att fundera, vad har jag nu riktigt sagt? Men till den delen som jag hävdade att Högsta förvaltningsdomstolen kom med sitt beslut 31.10, dvs. exakt den sista dagen som det var möjligt för att inte landskapsregeringens möjlighet att häva avtalet skulle uppkomma, så det är ju fakta. Så gick det till. Det jag sade var att det vore intressant att se landskapsregeringens tjänstemäns kommunikation med HFD före den här tidpunkten. Jag har inte sagt någonting om någon domstols oberoende eller deras integritet för övrigt. Jag har bara sagt att jag skulle vilja se hur någonting har gått till. Ni har ju valt att lägga fram hälften av pappren så lägg fram också de pappren! Det är det jag säger minister Zetterman.

För min del så får gärna allt material komma fram, varenda e-post som finns kvar i inboxarna. Men därtill så kan jag väl konstatera att i alla offentliga sammanhang där jag har verkat tidigare så har man ofta frågat domstolarna; när förväntar ni er att resultatet kommer, när får vi ett domslut? Om det är det som de här stora svängningarna handlar om, så då tycker jag väl inte att det är en stor sak. Men visserligen, ledamoten Måtar kan också på egen hand begära ut den typen av handlingar.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man som vicetalman vid Ålands lagting dels konstaterar att det var en underlig slump att just domslutet kom dagen innan och dels att man säger att domstolarna har resonerat felaktigt kring skulden, alltså den totala skuldberäkningen. Vi kommer att föra det här till HD och det tycker jag är rätt och riktigt. Men att ifrågasätta domstolarna istället för att acceptera den fredsprocess (… taltiden slut).

Tack, talman! Minister Zetterman visar också på en häpnadsväckande okunskap om vad man kan säga och inte säga. Det handlar om att konstatera fakta igen och se hur domstolarna har räknat på det här skadeståndet. Det är ett sätt som avviker från gängse sätt att beräkna skadestånd, det kan man konstatera. Det finns mycket kompetenta jurister som har gjort utlåtanden om det här och som stöder det jag säger, att man kan ifrågasätta den här saken. Det är ju det som juridisk argumentation överhuvudtaget handlar om, man måste kunna argumentera.

Tack, talman! Vicetalman Måtar släpper här lite siffror som gör att det blir lite svårt att hänga med och verifiera och därför blir det kanske lite oväntat tyst från vår sida. Detta skulle kanske ha lite mer förtroende om man hade fått siffrorna på förhand och kunnat göra någonting, men när de kommer helt plötsligt och vi inte har hört dem förut i offentligheten så blir det lite svårt att bemöta.

Det är andra som skulle vilja säga gällande vad som är offentligt så är att nästan allting är offentligt enligt de ledande tjänstemännen. Det finns väldigt lite som inte är offentligt nu längre. Självklart så finns det ju väldigt mycket e-post kommunikation och den typen av dokument som det tar en stund att gräva fram. Mycket är offentligt, och speciellt det som är före 2019.

Jag tycker att det här anförandet och alla repliker egentligen bara visar vikten av att ha en oberoende granskning.

Tack, talman! Ledamoten Ekström har ju helt missförstått vad jag sagt. Det handlar inte om att jag inte får fram de här handlingarna. Jag har fått fram precis alla handlingar jag har behövt och jag har de flesta. Vi kommer att sätta upp dem på Obunden Samlings hemsida så att folk kan ta dem därifrån om inte landskapet sätter ut dem.

Det som jag har efterlyst är ju att lika förvånande som det var när ni - jag säger nu ni från regeringens sida - dumpade ut alla dokument från hösten 2019 och framåt men lät bli att lägga ut de handlingar som hänför sig till tiden före, så lika förvånad blir man väl där som när ni säger att ni blir förvånade att jag inte har gett er siffror på förhand. De här siffrorna till exempel som jag har tagit så finns alla som bilagor till tingsrättens och hovrättens domar. Det är lätt att ta fram dem för er. Men vi skulle kunna tillgängliggöra dem för allmänheten på ett enkelt sätt också.

Orsaken till att de inte dumpades så är ju, för det första, att de finns ju redan. Mycket av de dokumenten är ju ute. Det är inte så mycket att göra för att offentliggöra dem en gång till.

Men det här visar ju verkligen på vikten av hur svårt det är att få den här sammanställningen gjord så att folk kan ta till sig det och det visar verkligen på vikten av att vi har någon som sammanställer det här.

En annan sak som jag vill säga med att sammanställa är att det räcker inte med att Obunden Samling lägger upp en tidslinje på sin sida. Det räcker inte med att vi liberaler lägger upp en tidslinje på vår sida. Vi har inget förtroende i den här frågan längre. Det finns så många olika åsikter i det här och så många olika uppfattningar om vad som är rätt väg. Vi måste ha en oberoende part som gör det här och därför behövs den här oberoende granskningen.

Den frågan jag ställer mig idag är ju att varför lade ni bara ut hälften av dokumenten?

Talman! Vicetalman Måtars anförande var hyfsat engagerat och kanske rätt underhållande också.

Det kom en massa siffror och som kollegan tidigare sade så var det svårt att verifiera, det var 26,5 miljoner och ibland var det 100 miljoner och annat. Sedan nämnde också vicetalman elhybridfärjan och hur elpriset skulle gått upp så mycket att det kanske knappt var lönsamt att driva färjan med el. Där har jag har jag fakta och där hade vicetalman Måtar ett faktafel som jag kan korrigera. Vicetalman sade att elpriset 2023, medelpriset var 120 euro per megawattimme. Men enligt energiverket var faktiskt priset 56 euro per megawattimme år 2023, bara så att vi håller oss till fakta, åtminstone den delen.

Tack, talman! Lagtingsledamot Asumaa, när det gäller fakta så var det år 2022 som jag nämnde i mitt anförande Vi får väl gå tillbaka till det stenografiska protokollet eller så får ni göra en faktacheck ifall jag hade fel. Det är dessutom lite svårt med de här elpriserna. Någon har sagt sedan att de skulle ju ha laddat på natten och då kanske inte medelpriset som jag sade var korrekt heller. Men man får lägga in vad man vill i det här.

Talman! Det kan hända att jag uppfattade fel, men jag uppfattade att det var året före, nu har vi 2024 så då var det 2023. Var det år 2022 så stämmer nog inte heller 120 euro per megawattimme, för då var det faktiskt hela 154 euro per megawattimme. Så då hade det säkert varit dyrt att driva någonting på el. Så där blev det också lite fel, men andra vägen så att säga.

Slutresultatet av dagens replik blev att jag hade mer rätt än vad jag trodde.

Talman! Vicetalman Måtar efterlyste offentlighet för de tidigare händelserna i det här ärendet. En oberoende granskning skulle väl också kunna medföra tillgängligheten till en sådan, tillsammans med att man skulle belysa problematik som kanhända har uppstått.

När vi pratar om offentliga handlingar så avtalet och upphandlingsunderlaget är offentligt, det går att få tag på. Där kan man se att det var ju ingenting som hände i slutet av 2019 eller under andra halvan ens. Annonsen låg ju ute på vintern och man skulle komma in med anbud under våren. Sen så finns det också en begränsning om hur länge det här anbudet ska vara giltigt och det var satt till fyra månader. Så att påstå att det skedde i all hast att teckna avtal, det var ju snarare så att man följde den process som man hade satt igång.

Tack, talman! Lagtingsledamot Listherby kan ju notera och säkert hålla med mig om att beslutet om att anta konsortiets anbud fattades i augusti 2019. Avtal tecknades 2.9.2019. Jag hoppas att även ni har läst domarna så pass mycket så att ni vet att man inte anlitade juridisk sakkunskap när man ingick avtalet eller uppgjorde upphandlingsannonserna. Det är sådant som jag skulle vilja att man också sätter fokus på. Jag har aldrig sagt någonting om att de här handlingarna inte är offentliga. Det klart att man får fram upphandlingsannonser, man behöver bara googla och så får man fram avtalet. Man får fram alla de här dokumenten, men det är ganska mycket jobb med det. Jag har hela tiden sagt; lägg fram alla dokument och inte bara hälften som ni har gjort hittills!

Ja, jag tänker spinna vidare på själva upphandlingen. Jag tänker att upphandlingen som sådan har ju snarare lovordats av juridisk expertis om hela kravställningen och så vidare. Likaså med avtalet, det var faktiskt ganska smart skrivet, har man fått höra. Även om man under den här upphandlingsprocessen hade fått kalla fötter så kan man ju inte heller bara ändra sig mitt i hela upphandlingsprocessen, utan att det också kan medföra en skadeverkan.

Vi ska också komma ihåg att det behöver finnas lite respekt för all den tid och all den kostnad och pengar som de här bolagen lägger på att räkna fram ett anbud av den här digniteten. Att bara liksom säga att man ska avbryta när det börjar svaja lite i leden, det är inte heller så man kan jobba sig framåt. Man kan inte bara släng ut en upphandling och se lite var det landar.

Tack, talman! Ledamot Listherby borde veta att det bud som sen kom var skyhögt över det man hade uppskattat den här upphandlingen till, man hade ett beräknat värde och där redan borde varningsklockorna ha ringt. Om man säger att den här upphandlingen var så bra, varför fanns det inte till exempel förbehåll för miljötillstånd i upphandlingsvillkoren då? Det är ett jätteviktigt villkor som borde ha funnits. Varför fanns det inte sen i avtalet en modell för hur man ska beräkna skadestånd osv? Det finns mycket som kunde ha blivit bättre när man gör ett ca 70 miljoners driftsavtal. Det finns mycket som man kunde ha använt juridisk sakkunskap till, men som den förra regeringen, alltså Sjögren 1, valde att inte göra.

Vicetalman Måtar, jag uppfattar ert anförande som ganska onyanserat kritiskt och direkt negativt till investeringar i skärgården. Ni väljer att uttrycka er ganska dramatiskt. Jag noterade att ni pratade om att slänga pengar när ni menar satsningar. Hur ska vi tolka de Obundnas förhållningssättet till att verka, arbeta och driva företag, leva och bo i skärgården? Vad ska folk leva av om det inte finns arbetsplatser i skärgården? Är det bara på sommaren som det ska vara smidigt att ta sig ut till de varma klipporna och de pittoreska restaurangerna? Vill ni att skärgården ska avfolkas? För då behövs det ju inte längre upprätthållas någon trafik. Är det dit ni vill komma med det här anförandet?

Tack, talman! Vi har ett samhälle som funkar på det sättet att folk väljer själva väldigt mycket. Vad Obunden Samling vill och tänker och hur vi liksom på något vis skulle försöka styra upp någonting, det är ju inte relevant. Det är inte så vi jobbar. Folk väljer själva att bo på andra platser på Åland. Titta hur Jomala har utvecklats under en lång tid. Det är inte motiverat att göra jättestora infrastrukturprojekt i skärgården. Jag hävdar till exempel att Föglö har haft en av de absolut bästa trafiklösningar i hela skärgården. Det går ingen nöd på kommunen, men ändå så flyttar folk därifrån om vi tittar på statistiken. Vi ska inte bemöta en sådan utveckling med att bara satsa mer och mer, det säger Obunden Samling, vi ska satsa när vi ser att det behövs.

Tack, talman! Tack vicetalman Måtar. Ni känner nog säkert till att hälften av den fisk som konsumeras i Finland odlas på Åland. Den odlas inte i Finström eller i Mariehamn. Den odlas i Brändö och på Föglö. För att få den här fisken att landa på konsumenternas bord så behöver den transporteras, gärna färsk, inte med skötbåtar utan med kyltransporter. Ni har medverkat till att försämra trafiken, exempelvis på den tvärgående linjen, alltså de Obundna har medverkat till detta. Ni har ett mycket negativt förhållningssätt till skärgårdstrafiken överhuvudtaget i enlighet med det anförandet. Är det bara bilden av Stormskärs Maja ni vill förmedla av den åländska skärgården, dvs. att det är någonting pittoreskt, skötbåtar eller finns det också modern trafik att ta sig till klipporna?

Tack, talman! Vicetalman Juslin när det gäller fiskeindustrin på Föglö så tittade jag på siffrorna för inte så hemskt länge sedan, de borde ha en omsättning på 40-50 miljoner sammanlagt för fiskodlingsindustrin på Föglö och jag tror att vinsterna torde ligga kring 10 miljoner, men ändå ska landskapet betala transporterna åt dem. Är det så som man ser att det ska vara så säger Obunden Samling nej, det har vi jobbat för och vi sticker inte under stol med det. Så är det.

Vi har konstaterat att till exempel tvärgående linjens existens är ju berättigad huvudsakligen under högsäsong. Det skulle räcka bra. Men för att man ska köra fiskbilar under lågsäsong så upprätthåller man den, vilket är ett direkt stöd till den här branschen som verkligen inte behöver stöd.

Tack, fru talman! Jag tror inte att jag i mitt replikskifte kommer att övertyga vicetalman Måtar. Däremot så gör jag det för historiebeskrivningens skull.

I början av ledamotens anförande nämnde han satsningar på ungefär 150 miljoner. I det sammanhanget blandar man ihop mångåriga investeringar och driftskostnader i samma klump. Jag tror att det är viktigt att man särskiljer på investeringar och driftskostnader.

Den andra saken var att han ifrågasatte i sitt anförande de uträkningar som ligger till grund för kortrutten. Jag vill säga att för min personliga del så litar jag på infrastrukturavdelningens gedigna uträkningar. Det är ungefär 2 000 sidor och kostade ungefär 2 miljoner euro att ta fram.

Avslutningsvis så kan man ju konstatera att Obunden Samlings lagtingsgrupp började sin resa 2019 eller senare. Det kanske förklarar varför man gärna vill (… taltiden slut).

Tack, talman! När man ska diskutera de här summorna när man ingår ett 15-årigt driftsavtal med en ny införskaffad elhybridfärja så behöver man fundera på vad som är nuvärdet på det avtalet, precis som man behöver fundera på vad som är nuvärdet på de framtida vinsterna som konsortiet säger sig ha gått miste om när vi har brutit avtalet med dem. Det är de termerna som jag har använt när jag sade att man talar om en investering på 100 till kanske 150 miljoner euro, om man nuvärdesberäknar det här driftsavtalet gällande elhybriden. Det man också kan notera är att det var så pass mycket dyrare än den befintliga driften av Skarven så att vi ganska snabbt skulle tjäna in ett eventuellt skadestånd som vars slutliga belopp ännu inte är helt laga kraft vunnet.

Talman! När det sedan gäller den här brådskan, som man försöker beskriva det, angående avtalet om elhybriden som tecknades 2.9.2019, så är det ju så att upphandlingsföreskriften beskrev alla hålltider när olika saker skulle inträffa. Allt beslöts redan i december 2018, det var då det beslöts när vissa saker skulle göras. Sedan att lagtinget inte har varit med på noterna, det är helt felaktigt. Lagtinget har i ett flertal omröstningar lyfte den här frågan när Obunden Samling hade velat stoppa hela projektet och det har följts av omröstningar demokratiskt här i Ålands lagting ett flertal gånger. Jag återkommer till det i mitt anförande.

Tack, talman! Lagtingsledamot Nordberg, ni måste ju ändå medge att till exempel det uppskattade värdet på den här upphandlingen låg kring 40 miljoner om jag inte missminner mig och värdet de facto blev 15 gånger 4,5 dvs. 68 eller vad man sedan uppskattade till. Det är ju en väsentlig skillnad som man borde ha fört till lagtinget. I upphandlingssammanhang är det ju jättevanligt att man kan avbryta upphandlingar när priset blir skyhögt över det man hade tänkt sig. Så gjorde man till exempel med arbetena på Mellanholm som ett åländskt byggföretag skulle sköta och det ärendet vann man i marknadsdomstolen.

Tack, talman! Jag tänkte vi skulle ta oss tillbaka till ämnet om finans- och näringsutskottet betänkande för en stund.

Vi står nu inför den stunden när Åland ska ta konsekvenserna av att landskapsregeringen hävde avtalet med konsortiet som skulle driva den omtalade elhybridfärjan. Skadestånd, juridiska kostnader och dröjsmålsräntor ska betalas via den tilläggsbudget som nu ligger på bordet.

I finans- och näringsutskottet har vi behandlat förslaget till tredje ändringsbudget för år 2023. Ett enigt utskott omfattar förslaget och önskar att förslaget till ändringsbudget godkänns.

Utskottet har haft flera höranden och försökt reda ut några oklarheter. För det första huruvida landskapet har tillräcklig likviditet. För tillfället finns den bl.a. eftersom Ålandsdelegationen i december beslutade om en högre avräkning än budgeterat. Dessa extra medel om ungefär 9,7 miljoner euro gör att denna utbetalning inte väsentligt påverkar annan verksamhet inom förvaltningen just nu. Fortfarande består sparbehovet som nämns i regeringsprogrammet och det är naturligtvis frustrerande att vi inte kunde använda den här extra avräkningen till dessa åtgärder.

För det andra har vi diskuterat frågan om vilket budgetår detta ska hänföras till? Vi tar nu beslut i februari och man kunde fråga om detta borde höra till 2024 års budget? Här har förvaltningen utrett frågan internt och kommit fram till att detta bör vara på bokslutsåret 2023. Domen kommer att träda i laga kraft före bokslutet fastställs och då ska detta vara med i 2023 års bokslut. I den här frågan kunde utskottet konstatera en enighet mellan nuvarande och föregående finansministrar.

Vi är nu mitt emellan två finanspolitiska system där det tyvärr inte finns några tydliga övergångsbestämmelser hur detta ska ske. Inom det finanspolitiska ramverket skulle hanteringen ha varit lite annorlunda. Nu hanteras detta mitt emellan 2023 och 2024 års bestämmelser. Det är orsaken till att detta ser ut som en tilläggsbudget men formellt benämns ändringsbudget. Förslaget är väl förankrat politiskt, med ett enigt finans- och näringsutskott bakom sig. Det är en speciell situation, ett speciellt ärende och en speciell hantering, men trots avsaknad av konkreta övergångsregelverk har finansavdelningen resonerat logiskt och enligt Liberalernas bedömning korrekt.

Gällande godkännandet av ändringsbudgeten omfattar Liberalerna det eniga finans- och näringsutskottets förslag och kommer att godkänna förslaget i betänkandet.

Talman! Lagtinget skickade också med en uppmaning om att utskottet skulle inleda en oberoende granskning. Här kom Obundnas ledamot Kanborg med en reservation.

Utskottet valde att inte ta med ledamot Kanborgs ändringsförslag i betänkandet utan en majoritet i utskottet förordar att en oberoende granskning genomförs. Ledamot Kanborg har rätt i att ärendet har granskats av både justitiekanslern och landskapsrevisionen. Däremot gällde deras granskningar enbart processerna före valet 2019. Den juridiska process som nu resulterat i ett skadestånd inleddes med ett beslut om uppsägning i januari 2020. Den delen och vad som direkt föregick det beslutet saknar en oberoende granskning.

Visserligen har material blivit offentlig under förra veckan, där det också finns en liknande tidslinje som ledamot Kanborg efterfrågar. Ur allmänhetens synvinkel är det ändå oerhört mycket material, oerhört många politiska avvägningar och dessutom flera olika tolkningar som figurerar i media jämfört med detta material. Det är utmanande att sätta sig in i allt detta, varvid olika tolkningar av materialet får olika genomslag beroende på vilken utgångspunkt ålänningarna har i detta ärende. Det här påverkar allmänhetens förtroende för politiken, något som nu måste anses ligga på nya bottennivåer. Det behöver vi ödmjukt hantera i lagtinget.

Enligt lagtingets förnyade arbetsordning kan utskott initiera dylika granskningar inom sina ansvarsområden. I det här ärendet, finns det således möjligheter för enskilda ledamöter i utskotten att initiera granskningar.

Liberalerna anser situationen kräver att lagtinget initierar en oberoende granskning. Vi behöver börja bygga förtroende hos den åländska allmänheten igen. Vägen framåt tror vi att börjar med transparens, ärlighet och oberoende sammanställningar av historien. Liberalerna kommer via sina ledamöter i utskotten att initiera denna process. Tack!

Tack, fru talman! Ledamoten pratade om granskningen. Jag bara undrar, har man diskuterat när det här ska vara klart? När ska det ha kommit en beställning? Samarbete med lag- och kulturutskottet och finans- och näringsutskottet, när ska den granskningen vara klar? När får vi se en uppdragsbeskrivning?

Nej, utskottet har absolut inte diskuterat någonting annat än att initiera en granskning. Sedan kommer det också förstås att bli en diskussion när det gäller en beställning av granskningen och vad den ska innehålla. Vi kan ju inte föregå vad eventuellt en sådan granskning skulle omfatta eller ens innebära. Så att komma med några tidsuppskattningar i det här läget tror jag blir väldigt hypotetiskt och ytterst lönlöst. Det enda vi har sagt är att vi vill initiera en granskning.

Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare. Utskottet skriver i sitt betänkande till tredje ändring av budget för 2023 enligt följande: "Beträffande ärendet som helhet anser utskottet att det skulle vara angeläget att det görs en oberoende granskning av hela beslutsgången i ärendet och vilka omständigheter som har varit rådande i samband med de beslut som fattats. Utskottet avser initiera en granskning i samarbete med lag- och kulturutskottet och att granskningen beställts av en extern och oberoende part." Jag kommer inte att i mitt anförande ta upp desto mera om historiken eller ansvar etcetera, utan rikta in mig på ekonomin.

Att denna ändringsbudget behövs, speciellt med tanke på räntorna, och att den är brådskande är det ingen tvivel om. Tack till regeringen och tack till finansavdelningen också för den snabba processen.

När det är som mörkast så behöver man hitta lite ljusglimtar. Det hittar man när man tittar på likviditeten, den är fortsättningsvis god. Vi fick en rapport här om hur det såg ut den 29 januari på morgon. Man kan från den läsa att landskapsregeringen på sina konton och depositioner hade 81,5 miljoner. Fastighetsverket hade 23,7 miljoner och detta blir då en total på 105 miljoner lite drygt. Av dessa 105 miljoner så kan man konstatera att 23 miljoner finns i Fastighetsverket, som enligt mig är våra pengar och brukas räknas in i vår likviditet. 30 miljoner är depositioner som har att göra med PAF reserveringar och lyfter man bort dessa Fastighetsverkets 23 miljoner och depositioner, totalt 53 miljoner ungefär, så har landskapet en egen likviditet på ungefär 50 miljoner, lite drygt. Det här är en ögonblicksbild hur läget såg ut den 29 januari på morgonen. Som vi vet och har konstaterats så kan likviditeten förändras väldigt snabbt. Kanske den var helt annorlunda den 29 januari på eftermiddagen eller dagen efter, eftersom det ibland sker stora utbetalningar eller för den delen inbetalningar. Likviditeten måste man se över tid. Här skriver också regeringen i förslaget till den tredje tilläggsbudgeten för 2003 att man under våren ska följa upp likviditeten. Det heter också i det finanspolitiska ramverket att man ska sätta mera krut på uppföljning och prognos i framtiden. I prognosen är likviditeten en stor del. Så det är bra.

Sen kan vi också konstatera att landskapet idag erhåller hyfsat bra ränta på både bankkonton och depositioner. På bankkonton kan det vara en ränta som är en bit över 3 % och på depositionerna är det normalt högre än så. Det är en hyfsad intäkt och så ska det vara förstås när man har pengar på konton eller depositioner.

En frågeställning som diskuterades mycket i utskottet och säkert också i grupperna är, vilket år hör den här ändringsbudgeten till? Man fastande för att den tillhör år 2023 och det håller centergruppen med om. Det är mera 2023 än 2024, så det är bra.

Det som också nämnts här idag är det beslut som Ålandsdelegationen tog i november som betyder att förskottsbeloppen för skatteräkningen ökar med ungefär 9,7 miljoner. Pengar som hänför sig till 2023 är inte med i den här ändringsbudgeten, men kommer att komma med i bokslutet. Så småningom kommer vi att få ta del av bokslut och då jämföra med den budget som lades fram och de ändringar som har gjorts. Det kommer att bli fantastiskt spännande.

Slutligen konstaterar jag att Centern har omfattat betänkandet som finans- och näringsutskottet har lämnat. Tack ska ni ha!

Tack, talman! Jag ska på Moderaternas vägnar hålla ett anförande angående betänkandet från finans- och näringsutskottet.

Moderaterna vill börja med att framföra ett tack för en snabb behandling i finans- och näringsutskottet. I utskottets synpunkter nämner man om den vitbok som blev offentlig den 8 februari 2024. Vi har hört om den tidigare idag. Vi tycker från Moderaterna att det är väldigt bra att den publicerades. Vi är också öppna för att publicera det som har efterfrågats från tidigare perioder.

Själva frågan som vi hade i remissdebatten från Moderaterna var att man skulle klargöra för historiebeskrivningen räntekostnaderna mellan tingsrätten och hovrätten. Utskottet har också där gjort ett bra jobb och konstaterar att själva ökningen av skadeståndet eller själva räntekostnaden för tidsperioden mellan tingsrätten och hovrätten är 1,5 miljoner euro.

Herr talman! Fortsätter vi i utskottets betänkande så nämner man här om prövningen hos Högsta domstolen. Det har nu klarnat för oss här i lagtinget att landskapsregeringen de facto har fört begäran om prövningstillstånd till Högsta domstolen. Moderat Samling tycker att det är bra, för då får vi ett slut och en punkt i det här ärendet. Skulle inte landskapsregeringen ha valt att föra det till Högsta domstolen så skulle man kanske framföra i något sammanhang, att vi skulle vi bara ha fått den här frågan prövad i Högsta domstolen så kanske skadeståndsbeloppet bara hade varit en liten bråkdel av vad det de facto blev i hovrätten. Jag tror att det är väldigt bra för den sakens skull att vi får ett slut på det.

Vi fortsätter i utskottets betänkande. Man nämner 9,7 miljoner euro som är ett tillskott som Ålandsdelegationen har beslutat om. Det är ju jättebra i och med att det hjälper den tillfälliga likviditeten. Men vi vill också påminna från Moderat Samling att det här kommer ju trots allt att påverka helheten med det framtida arbetet att få en budget i balans. Det är någonting som man behöver återkomma till i samband med budgetramar och annat under året.

Talman! När det sedan gäller själva granskningen så har det ju debatterats tidigare här idag. Också i själva betänkandet så förordar man att det ska göras en oberoende granskning. Jag vet att min kollega och gruppledare Valve här i remissdebatten framförde att det vore bra om man skulle kunna hitta någon på Åland som gör den här utredningen. Efter att ha hört alla historier här idag så kan jag på något sätt och vis fundera att det kan bli en svår uppgift att hitta en helt oberoende part på Åland som skulle göra det. Men jag önskar att det görs en oberoende granskning.

Ytterligare, i slutet av utskottets betänkande så har man ett sista stycke som låter så här: "Utskottet konstaterar att det inträffade verkar negativt på landskapets förtroende som avtalspart och lagtingets anseende i samhället och understryker vikten av att åtgärder vidtas för att återuppbygga förtroende och beslutsförmåga." Det här är ju en historia som inte bör upprepas. Vi från Moderat Samling har tidigare lyft en möjlig väg framåt för att inte detta ska hända igen, och det är det som vi kallar för majoritetsbeslut. Vi föreslog i remissdebatten att man borde fundera på att uppmana talmanskonferensen att göra en ändring i lagtingsordningen som till exempel betyder att större satsningar, investeringar och upphandlingar som överskrider 10 miljoner euro skulle fattas av en kvalificerad majoritet här i salen, alltså av 2/3, 20 av 30 ledamöter. Det skulle i sin tur betyda att om man vill riva upp ett sådant beslut så behövs det också 20 ledamöter för att riva upp det. Skulle den funktionen ha varit i kraft under hela den här resan så tror jag inte att vi skulle ha den här debatten idag överhuvudtaget.

Vi kommer från Moderat Samling att lämna in en lagmotion i framtiden här till lagtinget med det ungefärliga innehåll som jag just beskrev. Så till den delen vill vi från Moderaternas sida tacka för behandlingen och önskar att landskapsregeringen betala bort själva skadeståndet så fort som möjligt så att vi får ett stopp på räntorna.

Talman! Jag vill passa på när jag ändå har taltur och lite tid kvar att ändå nämna vissa saker som har sagts tidigare idag i debatten.

När det gäller framtagande av en tidslinje så välkomnar jag det för min personliga del. Jag har absolut ingenting emot att det presenteras och jag tror att det är bara bra.

Jag vill ändå säga att under den tid som jag var infrastrukturminister så hade vi ju de facto rätt mycket på bordet Det hela började egentligen med att vi i regeringsprogrammet i Sjögren 1 regeringen skrev så här: "Kortrutt prioriteras med byggstart för Kökar- östra, västra Föglö. Lite senare i själva regeringsprogrammet i december 2015 skriver vi: "Ett kortruttssystem i skärgården fastställs innan beställning av nytt tonnage görs. Alternativet totalentreprenad i stället för ett direkt inköp kopplat till driftsprivatisering övervägs." Alltså redan första månaden när vi tillträdde i regeringen Sjögren 1 så nämnde vi en fartygsbeställning eller behov av ett nytt fartyg.

Tiden gick. På våren 2017 presenterade vi i en tilläggsbudget själva investeringarna som skulle göras på östra och västra Föglö. Vi hade en rejäl debatt om det och anhöll om en investeringsfullmakt från lagtinget på 40 miljoner för att vi skulle kunna starta det arbetet och veta att det också fanns en majoritet i lagtinget bakom det arbetet. Vi skulle inte ödsla mera skattepengar utan att vara försäkrade om att vi skulle fortsätta.

I den följande debatten i samband med det så väcktes från dåvarande opposition motstånd mot dessa satsningar. I ett antal omröstningar, som jag tidigare sade, så har hela arbetet med kortrutten prövats. Det gäller också själva elhybriden och beställningen av driftsprivatisering. Vi kom fram till i december att det bästa var att inte landskapsregeringen köpte ett fartyg utan vi skulle upphandla trafik på en tidsperiod av 15 år. I samband med debatten i december 2017 så begärde vi en fullmakt. På sidan 110 står det så här: "Landskapsregeringen avser begära in anbud på en hybridfärja med eldrift på totalentreprenad för driften på Föglölinjen, se moment 975000.

Nå, i den debatten 2017 hade vi både från Obunden Samling och från Centern olika förslag som skulle kullkasta själva beställningen. På det viset hade vi redan där första gången röstat i frågan och sedan även ett år senare i samband med budgeten 2019. Alltså i december 2018 var det igen omröstningar där man från till exempel Obunden Samling ansåg att avbryta aktuell upphandling. Det röstades igen i lagtinget. Under hela vägen fram till hösten 2019 så var det ett antal omröstningar här i salen som stödde landskapsregeringens arbete med att verkställa kortrutten och likaså gå vidare när det gäller elhybridfartyget.

Som vi tidigare sade så tecknades avtalet under 2.9, men det som många har missat i hela den här debatten är att själva beställningen av fartyget skedde redan i december 2018. När landskapsregeringen som myndighet går ut och gör en EU-upphandling som överstiger EU:s tröskelvärde, det är då som det ska betraktas att man går ut på marknaden och beställer någonting, köper någonting. Sen fanns det fatalietider som gjorde att det fanns olika datum som tidigare har nämnts här i debatten. Den 2 september var de sista dagarna som det gick så att säga att teckna själva avtalet.

I media har det framkommit, även under de här senaste dagarna, felaktigheter. Det har upprepats osanningar, till exempel att lagtinget först skulle ha sagt nej till själva elhybriden och sedan hade då landskapsregeringen Sjögren 1, med mig som ansvarig minister, trots det gått vidare. Det är ju helt fel. Alltså avtalet var redan underskrivet. Det var en spörsmålsdebatt i lagtinget 26.9, där man då uppmanade oss att riva avtalet. I samband med det så gjorde vi en konsekvensbedömning och kom fram till att om vi river avtalet som redan är undertecknat så kommer vi att hamna på ett skadestånd på 5-10 miljoner som också går att läsa om t.ex. i media. Så det var öppet och transparent agerat, men vi visste att man inte kunde riva ett ingånget avtal utan att det skulle föranleda skadestånd.

Talmannen: Talmannen påminner om taltiden!

Då ska jag respektera det och tackar!

Tack, talman! Jag stöder helt tanken på kvalificerad majoritet. Vi kommer att stöda det förslaget.

Men jag har en kort och enkel fråga. Fullmakten som man lutade sig mot, finns det en fullmakt för upphandling av en totalentreprenad till en summa av 66 miljoner euro eller mer?

Talman! Jag vet inte om jag hinner beskriva det på den repliktid som finns. Man ska komma ihåg att det här var den största och första totalentreprenaden som man gjorde. Man hade tidigare gjort en totalentreprenad när det gäller fartyget Odin som gick på tvärgående linjen. Där fanns det heller ingen fullmakt som hade ett specificerat belopp. Jag vet inte ens om det fanns en fullmakt utan man bara gjorde en upphandling angående fartyget. Så det får de som letar i historien ta reda på.

När det gäller den här fullmakten så begärdes det en fullmakt, som jag sade, i samband med budgeten 2018, alltså i december 2017. Där nämndes inte ett specifikt belopp, utan precis såsom jag läste tidigare så var det en fullmakt att ingå i det här arbetet och då startade själva framtagandet av innehållet i själva upphandlingen.

Tack, talman! Jag tolkar det svaret som att det alltså inte fanns någon fullmakt med ett belopp. Enligt lagtingsordningen så måste det väl finnas ett belopp för att en fullmakt ska vara giltig?

Tack, talman! Man kan säga att den fullmakten saknade belopp. Man ska också komma ihåg att varken finansavdelningen på landskapsregeringens sida uppmärksammade det här eller själva kansliet i lagtinget. Finansutskottet uppmärksammade inte det här och ingen under hela upphandlingen uppmärksammade det här före efter att avtalet var undertecknat. Då var det någon som lyfte det, ursäkta, vänta lite nu, nu saknas det visst ett belopp här. Man ska ha den här tidslinjen väldigt noggrann när man ska gå till rätta med hur man har gjort vid de olika tillfällena.

Tack, herr talman! Precis som ledamoten tidigare här var inne på så tror jag att Obunden Samling också kommer att stöda en sådan lagmotion om vi får tillfälle att göra det innan den lämnas in.

Det som ledamoten lyfte om att hitta en oberoende granskare på Åland som skulle klara av granskningsarbetet utan att vara färgad av den politiska debatten, så det kommer att vara i princip omöjligt. Jag tror att man behöver gå utanför Åland när man ska göra det. Då kommer man in på det här problemet att man behöver ha någon som förstår vårt självstyrelsepolitiska system. Det blir en angenäm uppgift att hitta den typen av människor.

Jag tänker fortsätta. Jag tycker att ledamoten var inne på rätt spår när man pratade om fullmakter och precis som ledamoten sade så har det tidigare upphandlas saker där man inte har haft ett specificerat belopp. Jag tror att just den här fullmaktsdiskussionen är kärnan, hur det gick på det här viset och den efterföljande förvirringen som har lett fram till upphävningen osv. Jag fortsätter i nästa replik.

Talman! De som skickade in en insändare riktad mot mig personligen häromdagen var också de som var med och lämnade in en granskning av hela det här ärendet angående fullmakten till Justitiekanslern. Det har utretts väldigt grundligt att den då sittande landskapsregeringen och undertecknad ansvarig minister hade en fullmakt att ingå det här avtalet. Trots JK:s utredning i den här frågan fortsätter argumentationen att man skulle ha saknat en fullmakt. Det tycker jag att är olyckligt och det förstärker inte heller debatten för det politiska arbete som vi försöker göra på ett seriöst sätt här i Ålands lagting.

Tack, herr talman! Ja, jag har ju själv skickat in det här utlåtandet till JK så jag vet vad det innehåller. Lagtinget har ju fattat beslut och beviljat en fullmakt trots att den fullmakten inte följer lagtingsordningen. Så kan man egentligen sammanfatta det. Det är vad det är.

Men jag tycker ändå att det är bra att vi för den här diskussionen och den diskussionen borde vi föra mera här. I stället för att bara prata om detaljerna i den här tilläggsbudgeten så borde vi diskutera vad som gick fel och vad man kan göra bättre. Jag tycker att ledamoten faktiskt var inne på ett sådant spår när han diskuterade om Moderaternas förslag om kvalificerad majoritet över 10 miljoner och problematiken med fullmakter. Det är de sakerna som vi behöver angripa för att komma vidare i det här. Men det är väldigt tyst här inne när det gäller de frågorna.

Talman! Nu debatterar vi de facto finansutskottets betänkande som ligger till grund för själva debatten idag. Det står att det ska komma en granskning. Jag tror att i samband med den här granskningen så kommer man att ha ett längre tidsperspektiv i själva granskningen. Man kommer att börja förmodligen 2011 eller kanske tidigare och få med allt detta. Jag är fullt förvissad om att det kommer att hjälpa dem som ännu inte har insikt i alla de här frågorna och turerna. De har ju varit otaliga och där har ju också media en roll att försöka återge det på ett så korrekt sätt som möjligt. Jag hoppas att detta på något sätt och vis ändå ska bringa i dager hur allt har gått till. Jag ser fram emot den utredningen.

Tack, talman! Tack ledamot Norberg och tack för en positiv feedback på utskottets betänkande i stora delar. Jag var lite mer positiv när det gäller att hitta objektiva granskare. Vi kan väl titta på hur landskapsrevisionen arbetar idag, de nyttjar och köper tjänster via andra instanser och företag som hjälp i deras arbete. Jag är säker på att det kommer att vara möjligt även här att hitta hjälp som både kan vår självstyrelse och hur vårt parlament fungerar och ändå ha en god insyn i både ekonomi och juridik.

Jag är också positiv till att Moderaterna lämnar in en lagmotion som ledamot Nordberg pratade om och som vi också diskuterade kort i utskottet med ledamot Valve. Jag hoppas att ni gör det så fort som möjligt, för det här behöver vara en färdkost, en hemläxa för lagtinget att lyfta hur vi säkrar upp majoriteter. Vi kan inte låta investeringar stå och stampa utan vi behöver utveckla Åland och det gäller inte bara skärgårdstrafiken.

Tack, herr talman! Man brukar ju säga att det krävs mod att fatta svåra beslut och då tänker man ofta på nedskärningar och inbesparingar. Men det krävs också mod att fatta beslut om satsningar framåt.

Jag tycker att vi nu har klarerat att fullmakterna var i skick. Tidpunkten var inte vald på grund av ett val utan på en lång process. Men frågan kring varför det i upphandlingsunderlaget 47 miljoner och att det sedan blev 66, kanske tidigare ministern kan förklara den biten också?

Tack, talman! Tack för den frågan. Mycket riktigt, en av de kriterierna som krävs i samband med en EU-upphandling är att den upphandlande myndigheten gör en uppskattning av det belopp som själva upphandlingen handlar om. I samband med att vi gjorde själva upphandlingen så gjorde vi en uppskattning och det var mycket riktigt 47 eller 48 miljoner som vi uppskattade det till. Det fanns flera olika osäkerhetsaspekter. Det var bland annat en återköpsklausul som var svår att räkna på. Hur skulle det påverka själva anbudsgivarna? Det var ju nämligen så att landskapsregeringen hade möjlighet efter 14 år, om själva driftentreprenaden hade fungerat bra, att göra en inlösen av själva fartyget för ett fast belopp på 5 miljoner. Men när vi då hade rätt att lösa in det för 5 miljoner så kanske marknadsvärdet de facto var 10, 15, 20 eller 25 miljoner.

Ja, det är bra att det förklaras, därför att tillvaron är ju ofta mycket mer komplex än vad det låter i offentligheten.

Även om man i det här upphandlingsunderlaget har bedömt 47-48 miljoner och utfallet blev 66, så måste man ta i beaktande att alla ändå vid den tidpunkten visste att trafiken med Skarven, alltså nollalternativet, kostade 57 miljoner. Så alltså kunde orimligt en affär med en ny elhybridfärja troligen bli billigare än den trafik man hade då med Skarven, även om man också med Skarven i nollalternativet måste räkna in nyinvesteringar på den linjen eftersom Skarven inte heller håller i evighet.

Tack, talman! Det som ändå var en väldigt stor, så att säga, avgörande betydelse för landskapsregeringen hur vi skulle gå vidare när vi tog ställning till anbuden, var ju de facto att vi hade fyra anbud och alla de fyra anbuden låg ungefär på en miljon när från varandra. Det gjorde att vi såg att det samlade marknadspriset för den här entreprenaden låg i det spannet som vi hade fått anbud på. Skulle vi bara ha fått ett anbud, då tror jag att vi de facto skulle ha avstått avstå från att ta det anbudet, såsom möjligheten fanns, därför att det överskred vårt uppskattade. Men det fanns flera osäkerhetsaspekter i själva upphandlingen som på förhand ett år före var väldigt svåra att exakt prissätta. Därför så valde vi trots allt att ha en låg siffra också för att inte vara med och driva upp anbuden, för oftast är det så (… taltiden slut).

Talman! Jag tycker att det är väldigt positivt att man i den här debatten tydliggör när det här avtalet verkligen tecknades. Jag upplever att det finns en liten missuppfattning angående klämman som tillkom precis innan valet, att man då hade kunnat gå in och inte teckna avtalet. Det är viktigt att veta att avtalet redan var tecknat. Hade man brutit det då så hade det också medfört ett avtalsbrott. Jag tycker att det är väldigt positivt att ledamoten tog upp det i sitt anförande så att vi kan tydliggöra det för allmänheten, att klämmen syftade till att begå ett avtalsbrott och inte att stoppa en upphandling som var pågående.

Talman! Jag tror att just de fakta som ledamoten Listherby nu lyfte fram, att det skulle vara väldigt viktigt om vi alla politiker - trots att vi kan ha olika uppfattningar om hela kortrutten, om den var bra eller dålig - håller oss till dessa fakta. För om vi som politiker är med och sprider osanningar i media och på sociala nätverk etc. så ökar det bara misstron till politiker och ett visst politikerförakt. Jag tror att det är väldigt bra, oberoende vad man tycker om denna fråga, att man håller sig till de fakta som de facto finns nedtecknat både i media och i lagtingshandlingar.

Talman! Det är väldigt värdefullt att frågan om fullmakten lyfts här i diskussionen. Jag ser gärna att lagtinget för en diskussion om fullmakter i framtiden. Den diskussionen är viktig att föra.

En liten synpunkt ännu. Fullmakter är svåra att få väldigt precisa. I det här fallet var det frågan om ett 15-års avtal. Man konkurrensutsätter det och får så småningom marknadens bild av vad det kostar. Att med ny teknik bedöma det här något år på förhand, det är inte lätt. Jag uppmanar alla att tänka på det, ställer man för stora krav på de här summorna, det är bra att det finns en avgränsning där också, men det kommer också att försvåra arbetet. Eller så lägger man fullmaktsgränserna väldigt högt så att man ska klara det. Jag hör gärna ledamoten Nordbergs syn.

Talman! Precis så där är det. Det är svårt att avgöra exakt var det finns. Till exempel så har vi diskuterat en tunnel här under de tidigare fyra åren och där så är det ju precis samma sak. Ska man starta ett projekt så är det väldigt viktigt att i så fall ta ordentlig höjd. För om allt visar sig gå bra men själva fullmakten var för låg så kan du inte gå vidare med hela projektet. På det viset så är det ett nytt instrument. Man ska komma ihåg att totalentreprenader medför det här. I samband med kollektivtrafikupphandlingen under den förra mandatperioden så fanns det ett belopp på ungefär 20 miljoner euro, om jag kommer rätt ihåg, för att upphandla kollektivtrafiken under en lång period och det är mycket pengar.

Talman! Som sagt, det är värdefullt att frågan lyfts. Vi fick det klarlagt här nu, till skillnad från ett tidigare Obundet anförande, att man från Obunden sida också vet att fullmakten, som vi hade då i Sjögren 1, så den gällde då och den var giltig.

Ännu en sak. Ledamoten Nordberg lyfte på ett bra sätt upp med alla de gånger när lagtinget fick ta ställning till det här projektet. Jag vill för historiebeskrivningen säga att ledamoten Nordberg, i dåvarande ministerrollen också för mig då som kollega till dåvarande ministern, ville att man skulle testa kortruttsprojektet i ett tidigt skede med lagtinget. Detta för att säkerställa sig om att man inte lägger ut 2-3 miljoner i fortsatta utredningspengar ifall det inte skulle finnas stöd i lagtinget. Så ledamoten Nordberg (… taltiden slut).

Tack så mycket! Våren 2017, när vi presenterade själva satsningarna på den fasta infrastrukturen på västra och östra Föglö, så begärde vi en investeringsfullmakt på 40 miljoner euro. Det var också för att verkligen pröva lagtingets inställning till hela den här satsningen. Jag kommer ihåg att jag sade att hittills har själva utredningen, som jag också nämnde tidigare idag, kostat ca 2 miljoner euro och före vi ska kunna ta det första spadtaget i marken så kommer det att kosta ca 2 miljoner euro till. Och att då fortsätta att bara utreda för utredningarnas skull ville vi inte göra, utan vi ville förtydliga att det här kommer i så fall att krävas investeringar på närmare 40 miljoner för att verkställa. Och då fick vi ett förhandsbesked från lagtinget.

Tack ledamot Nordberg. Det är alltid intressant när vi har människor som kan vara med här och förklara lite hur det gick till på den tiden.

Du beskrev ganska bra hur processen hade gått till. Man får lite känslan från debatten tidigare att det var väldigt stressat och att man måste göra det här. Men skulle man inte ha tecknat det här avtalet efter en regelrätt upphandling så hade det också fått konsekvenser. Vet ledamoten om det diskuterades några konsekvenser att inte skriva det här avtalet de här dagarna?

Talman! Det är klart att det diskuterades. Exakt hur vi resonerade då kan jag inte svara på. Men om vi tar den andra upphandlingen till exempel den fasta byggnationen av bron och det andra, så var ju skillnaden att där var det ett tilldelningsbeslut. Men själva avtalstecknande hade ännu inte gjorts. Så det var ju flera saker som påverkade, bland annat lämnade den andra anbudsgivaren in en anmärkning under besvärstiden och därför gick det till Marknadsdomstolen. Men som tidigare har sagts här så var det de facto så att Marknadsdomstolen avskrev ärendet i och med att landskapsregeringen återtog själva tilldelningen.

Jag tänkte höra bara avslutningsvis om ledamot Norberg har några tankar om hur det här påverkar förtroendet för landskapsregeringen? Det slutade så här och sen blev det så. Men sedan också tänker jag inför framtida upphandlingar, har han tankar kring det?

Tack, talman! Det är ju därför som vi från Moderat Samling just lyfte detta med två tredjedels majoritet för beslut. Vi vet att marknaden där ute är tveksam när det gäller olika satsningar. Den privata marknaden som ska lägga ner arbetstid för att ta fram de här anbuden kan ibland lägga månader av arbete och otaliga timmar för att räkna på olika projekt. Om de vet att upphandlingen har en majoritet i lagtinget bakom sig med 20 mandat av 30 så tror jag att tilliten kommer att öka till landskapsregeringen och lagtinget som upphandlande enhet. Då vet man också att om det ska avbrytas så krävs det alltså lika mycket, 20 ledamöter, för att avbryta det. Jag tror att det är ett sätt att återupprätta förtroende för lagtinget och landskapsregeringen.

Tack, herr talman! Den här budgeten handlar om räntekostnader. Den handlar också om en granskningskommission och av den orsaken så vill jag lägga till lite saker i den här debatten så att det inte missas sen när den här kommissionen ska granska det här ärendet.

När vi i landskapsregeringen skulle besluta om hur vi skulle gå vidare med det här elhybridprojektet så fanns det egentligen bara dåliga alternativ till buds. Jag brukar säga själv att livet handlar inte om att fatta bra eller dåliga beslut, utan det handlar om att fatta de minst dåliga i alla lägen eftersom det alltid finns negativa konsekvenser oavsett vad man gör. Och så tycker jag att verkligen var fallet när den förra landskapsregeringen skulle välja hur man skulle gå vidare med det här projektet. Det fanns dåliga alternativ att välja och det handlade om att välja det minst dåliga.

Resultatet av att häva avtalet är inte helt klart. HD ska fortfarande ta ställning till frågan. Vi vet oavsett att det handlar om miljonskadestånd och vi visste också att det fanns en risk att så skulle ske.

Men det som vi överhuvudtaget inte pratar om alls här idag är alternativkostnaderna. Då menar jag förstås de infrastruktursatsningar som inte var på plats, dvs. färjan kunde inte börja trafikera när det var tänkt att den skulle börja trafikera. Det vore klädsamt, tycker jag, att de politiker som hetsar mycket om det här skadeståndet också skulle beskriva vilken väg man själv hade valt. Det står i den här vitboken olika alternativ som man kunde välja. Alla de alternativen är dåliga alternativ på grund av att samverkan mellan den fasta infrastrukturen och det här avtalet inte hängde ihop. Vi behöver prata om de alternativen också och det tänker jag göra.

Precis som det står i den här boken så fanns det ett alternativ att vi skulle fördröja trafikstarten för färjan med två år. Då tänker man att detta låter ju bra, men vi hade ingått ett avtal som säger att vi ska betala för någonting. Om man tänker sig att man är motparten i ett sådant fall och här har vi en part som har ingått ett avtal som säger att man ska betala 2,4 miljoner euro första året. Sedan ska det indexjusteras varje år också, vilket är en väldigt stor kostnad som läggs hög på hög och som man diskuterar alldeles för lite om. Varför skulle man då gå med på att inte ta emot de här pengarna? Det finns ingen orsak för ett bolag att göra det. Två år gånger 4,5 är 9 miljoner euro. Det är utgångsläget och allt annat bygger på spekulation och det kommer man inte ifrån.

Således är ingångspunkten i det här att vi har potentiella kostnader på 9 miljoner euro som inte heller skulle ha lett till en ökad nytta för det åländska samhället. Det hade inte hetat skadestånd, men det skulle fortfarande ha varit ett ofantligt slöseri med skattemedel.

Vi hade säkert på plats alla de här infrastrukturinvesteringar i hamnar och så vidare, både hamnar i Åva-Osnäs och hamnar på södra linjen och västra Föglö. För skulle vi flytta runt de här färjorna på det sätt som tanken var så hade det krävts många år av satsningar i åländska infrastruktur, inte bara på västra Föglö. Det är en betydligt större bild än så. Det var det första alternativet.

Det andra alternativet gick jag in på lite här. att man skulle på något sätt omförhandla det här avtalet och flytta färjan till Åva-Osnäs. Jag skulle säga att det är nästan ett ännu sämre alternativ än att försöka fördröja trafikstarten. Det finns praktiska orsaker till det här. Vi hade inte heller där något lämpligt färjfäste för Skarven. Det hade säkert gått att göra någon typ av provisoriskt klaffsystem som hade gjort att elhybriden skulle kunna trafikera där. Men samtidigt, vad har vi gjort i fyra år? Vi har bytt ut färjfästena för att de är slut. Ett sådant alternativ hade inneburit att vi hade behövt sätta upp provisoriskt klaffsystem, sedan ta bort dem, riva upp färjfästena och bygga nya som vi har gjort nu.

Vidare så färjan som var där då, Viggen, hade troligtvis behövt flyttas till den södra linjen. Det är egentligen den enda platsen som den passar in på. Det här har vi också gjort nu i fyra år, anpassat södra linjens färjfästen för att Viggen ska kunna trafikera där. Så av praktiska orsaker så är det inte jättesmidigt.

De juridiska orsakerna finns också där. Det är en väsentlig förändring av upphandlingen. Det är i praktiken en helt ny upphandling att flytta ett så stort fartyg till ett helt annat trafikområdet eller en helt annan plats med en helt annan turlista. Det hade varit enkelt för nästkommande part att besvära sig mot det och yrka på skadestånd från landskapet.

Den tredje saken är förstås den rent ekonomiska. Elhybriden kostade 4,5 miljoner euro. Viggen kostade då lite drygt 2 miljoner euro plus bunkerkostnader som skulle ha kommit till för vi har inga elanslutningar i Åva-Osnäs. Jag bara berör de här frågorna i vitboken som nu nämns som bra alternativ.

Men överlag så kan man säga att elhybridfärjan och avtalet var en extremt dyr färja, alla kategorier inräknat. Jag har tidigare pratat om de här kostnaderna och man kan ifrågasätta dem hur mycket man vill. Finansavdelningen har de här exakta kostnaderna per färja i hypergene. Skarvens arbetskostnader uppgår till lite drygt 2 miljoner euro idag, med avskrivningar så blir det ungefär 3 miljoner euro. Det är offentliga uppgifter och man kan begära ut dem om man vill.

För att inte förvirra så mycket med olika miljoner hit och dit så kan jag ge ett väldigt talande exempel för hur dyr den här färjan faktiskt skulle ha varit. Vi hade ju tunnelkommissionen som andra vicetalman Juslin och också ledamoten Pettersson var med i. När vi gjorde beräkningarna för tunneln så diskuterades om vi skulle använda elhybridens kostnader för att jämföra med tunnelalternativet. Ska vi göra det? Nä, det gjorde vi inte. Vi använde nollalternativ, dvs. befintlig trafik idag. För om vi hade använt elhybridens kostnader då skulle tunneln ha blivit ett ekonomiskt realistiskt alternativ. Men man kan inte använda två extremt dyra projekt och jämföra dem med varandra för då kommer alltid ett av dem att se bra ut. Detta torde finnas med i presentationen av tunnelrapporten. Jag säger det igen, och det är värt att påminna sig om det här när man diskuterar de här kostnaderna, och det är hur mycket pengar vi faktiskt pratar om här.

Hur som helst, jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, det finns saker och ting som jag skulle kunna ha gjort annorlunda och som Obundna skulle kunna ha gjort annorlunda efter att avtalet hävdes. Vi hade kunnat förlikas och insistera hårdare på att förlikas. Vi hade kunnat betala av det här skadeståndet till tingsrätten, då hade vi sluppit de här kostnaderna. Jag har själv företrätt en sådan linje. Men jag har inte drivit det så långt som jag skulle kunna ha gjort och det ångrar jag.

Man kan rannsaka sig själv, inte bara från skadeståndet utan också det som hände innan. Jag tycker att ledamoten Nordberg var inne på en sådan linje när han diskuterar om fullmakten och problematiken med det. Vad är det som har lett till det här och hur kan vi undvika det i framtiden? För det är inte bara en som är skyldig till det här eller två, utan det är många eller ingen.

En parentes i det här sammanhanget. Projektet västra Föglö tror jag att hade förverkligats om man hade tagit en sak i taget. Det är en sak som jag själv tänker att i framtiden, när vi håller på med sådana här projekt oavsett hur smart vi tycker att det är i stunden, så kanske det är bäst att försöka göra en sak i taget så att vi slipper de här samverkansproblemen som nu har uppstått i elhybridfallet. Jag tror att det skulle ha blivit verklighet om bara det hade gjorts och sedan skulle man ha tagit nästa steg.

Överlag när det gäller ett lite större perspektiv på det här så tror jag att tiden är inne att inse att de här enorma infrastrukturprojekten i skärgården behöver vi lämna bakom oss och inse faktum. Vi har för många färjor i den åländska skärgårdstrafiken. Vi behöver minska ner antalet färjor för att ha råd att investera i de färjor som skärgården behöver. Vi har inte råd att upprätthålla trafiknätet som det är nu. Jag tror inte på de här stora infrastruktursatsningarna mera. Vi behöver minska ner de färjorna som har låg beläggning, framförallt matarlinjerna och fokusera på huvudlinjerna och satsa på dem. Om vi kombinerar det med persontransporter så tror jag att vi har ett system som håller, i alla fall när det gäller huvudöarna, många år framöver. Det är väl så som jag tänker om den här frågan. Kanske det finns frågor här. Tack!

Talman! Vitboken har ju sannerligen vidgat vyerna, åtminstone för undertecknad. Men det är några frågetecken som ännu hänger i luften.

Jag undrar om tidigare infrastrukturministern Wikström skulle kunna klargöra om förlikningarna? Hur många förlikningsförsök gjordes och vem fattade besluten om förlikningarna?

Tack, talman! Jag skulle säga att det har kommit två erbjudanden. För att ett ärende ska bli ett ärende så behöver det föredras, annars är det en handling. Det är ju ett beslut att inte förlikas, men det är ändå inte ett beslut som fattas direkt. Det finns inte någon som skriver under på att nu ska vi inte förlikas, utan då förlikas man inte helt enkelt.

Det är just det här som förbryllar mig, att inte förlikningen var ett ärende. I min värld är det ett så pass stort beslut att godta eller förkasta en förlikning med mångmiljonbelopp. Rimligtvis borde det vara någon som fattar ett beslut antingen på enskild föredragning eller i plenum eller att det åtminstone finns en tjänsteman som fattar beslut och förankrar uppåt. Den här delen har jag väldigt svårt att förstå, baserat på vad jag vet om hur arbetet i landskapsregeringen går till och hur avsikten är med lagen om landskapsregeringen.

Tack, herr talman! Jag instämmer med ledamoten, det borde väl vara på det viset. Men som jag förstår förvaltningen och hur man agerar så är det inte så idag. Det är väl ytterligare en sak som man kan förbättra.

Jag tror att när den här processen går vidare så kommer det att klargöras mera i detalj just kring de här förlikningsförhandlingarna och hur många sådana det var och mera i detalj som kanske är svårt att återge här i salen.

Herr talman! Det dokumentet, den så kallade vitboken som jag nämnde här förut, den bilaga som lagtingsledamot Wikström i minsterrollen vägrade kvittera, så där problematiseras de här olika alternativen. De som kvarstår som alternativ var den politiska beställningen att avbryta avtalet eller att senarelägga trafikstarten. Det var dåvarande ministerns förvaltning med juridisk rådgivning som hade kommit fram till det här. Läser man siffrorna så står det att avbryta avtalet skulle totalt på 15 år kosta 90 miljoner och att senarelägga trafiken skulle kosta 60 miljoner, alltså ett 30 miljoner euro bättre alternativ.

Sedan förde ledamoten Wikström fram siffror på vad det skulle ha kostat om man skulle ha förhandlat sig fram till en lösning. Problemet är ju att ledamoten Wikström nekade sin avdelning att förhandla utan skickade dem till konsortiet (… taltiden slut).

Tack, talman! Som sagt, jag tror att den här granskningen kommer att visa på de förhandlingar som gjordes och de försök som gjordes till förhandlingar. Det kommer att visa närmare när man kommer i gång med den här processen. Då tror jag att också finansministern kan lugna ner sig lite när vi kommer till den punkten.

Jag förde ett resonemang om vad elhybriden kostade och vad alternativen till att avbryta var. Ser ledamoten något fel i det resonemanget? Är 2 x 4,5 inte 9 eller vad menar ministern?

Jag säger att ledamoten Wikström har helt fel när han jämförde kostnaden för att driva Skarven idag eller 2020 jämfört med ett 15-årigt avtal med att driva färjan med ett nybygge. För jämför du kostnaderna, vilket man ska göra enligt nuvärdesmodellen, så kan man inte på ett trovärdigt sätt jämföra trafiken idag. Som sagt, nuvärdesmodellen är till och med 40 års drift. För man kan inte fortsätta med ett nolläge, ja, då ska man fortsätta med nolläget när fartyget är 40 år. Så därför så litar jag i varje fall mycket mera på dåvarande ministerns avdelningsberäkningar än vad jag gör på ledamoten Wikström här just nu.

Tack, herr talman! Då rekommenderar jag finansministern att gå igenom budgetarna som har varit och titta på hur mycket förvaltningen har uppskattat att trafiken skulle kosta. Det är nämligen så att förvaltningen har haft fel när det gäller trafikupphandlingar. Det har kontinuerligt blivit billigare än vad man har tänkt. Då måste man ju också ha baserat den här uppskattningen på samma uppskattningar, det finns svart på vitt i budgetarna. Infrastruktursatsningarna brukar som regel bli dyrare än vad man har beräknat, men färjetrafiken har blivit billigare. Det är helt korrekt. Titta på det och återkom gärna sedan.

Tack så mycket, talman! Ja, nu har Obunden Samling haft två ledamöter som kommer hit och drar lite siffror ur fickan, utan att ha presenterat de för oss i lagtinget på förhand.

Ledamot Wikström menade att alternativen var för dyra och det var därför som man skulle behöva säga upp det här avtalet. Det blir lite besvärande när vi har tjänstemän, vi har anlitade jurister och vi har dessutom egna regeringskollegor från Moderat Samling som gjorde en annan bedömning. De ville att man skulle fortsätta med avtalet. Då blir ju den självklara frågan, för vi har läst det som har blivit offentligt och jag tycker att det var ganska tydligt, men finns det då ett annat underlag som ligger till grund för det här beslutet att säga upp avtalet som ministern faller tillbaka på?

Tack, herr talman! Att erkänna den här samverkan, som landskapsrevisorn har erkänt och skrivit också väldigt tydligt, att det här är ett väldigt stort problem att de här infrastruktursatsningarna inte sitter ihop med varandra. Det är förstås väldigt pinsamt att göra det och det är väl kanske därför som man inte talar så mycket om de här frågorna från Moderat Samling, från Liberalerna eller från Socialdemokraterna. Det här är fakta. De här satt inte ihop och konsekvenserna av att de inte satt ihop med varandra innebär betydande merkostnader. Det är inget konstigt resonemang att göra. Jag tycker att man inte behöver förlöjliga det heller. Jag tycker att man kan se det som en del i den här försoningsprocessen, om man kan tänka sig det.

Jag fick inte ett svar på denna fråga och det får jag väl inte heller egentligen, men jag tycker att det här blir den springande punkten.

Men jag tänker ställa en annan fråga. Förslaget att säga upp avtalet, var det minister Wikström själv som gjorde det eller kom det egentligen från den Obundna lagtingsgruppen?

Tack, herr talman! Jag försöker att inte gå in på personnivå när jag diskuterar, jag vet inte om ledamoten har observerat det och jag låter det vara osagt. Faktum är att den här frågan fanns med i regeringsprogrammet. Det fanns en önskan från regeringen att det här inte skulle bli något. Det fanns också en uppmaning från finans- och näringsutskottet att vi skulle agera på det här viset. Att sätta en person eller ett fåtal personer till svars för det här, det är i min mening inte korrekt. Jag försöker beskriva hur jag själv resonerade och tänkte kring de här frågorna och lämna det där egentligen.

Talman! Ledamot Wikström ställde sig lite skeptisk till en granskning av hela ärendet, vilket vi kanske kan förvänta oss.

Men jag har en liten observation. Vi har från Obundet håll idag fått indikationer om att man insinuerade att uppgifterna man skickade till JK när man utredde fullmakterna skulle ha varit felaktiga. Det här skulle ju vara en bra sak som kunde ingå i den här oberoende granskningen. Men jag undrar hur tidigare minister Wikström ser på den saken, att man från eget parti säger att uppgifterna inte stämde överens med verkligheten?

Jag är inte skeptisk till en granskning. Jag tycker att det är bra om man fyller alla de här luckorna. Jag tror kanske inte att det kommer att leda till det resultatet som man vill ha, om man vill ha en fullständigt oberoende granskning av det här ärendet, för det tror jag inte att vi kommer att komma fram till. Så till den delen är jag skeptisk.

När det gäller JK så är det ett väldigt omfattande material som har skickats in till JK. Att be JK att sätta sig in i alla de här frågorna och resonera i de här frågorna så JK har mycket på sitt bord, det här är en av de frågorna. Linjen var, som jag sade tidigare i ett replikskifte här också, att lagtinget hade godkänt den här fullmakten trots att den bröt mot lagtingsordningen. Det var linjen, så skrev vi och så är det ju.

Tack, talman! Jag tänker att om ledamot Wikström ställer sig positiv till en granskning så kanske vi kan förvänta oss en röstning därefter i dag.

Vi pratar om den här fullmakten som man har haft lite debacle om. Hur kommer det sig att dåvarande ansvariga minister Wikström inte gick tillbaka till lagtinget för att återta den när man ämnade att säga upp avtalet? Då hade ju lagtinget kunnat få det här på sitt bord och verkligen kunna ta ställning. Är det samlade lagtinget villig att ta den här risken om 11 miljoner euro? Kan tidigare minister Wikström redogöra för hur diskussionen gick där i regeringskollegiet när man inte ville involvera lagtinget vidare?

Tack, herr talman! För det första så vill jag säga att jag tror att det kanske skulle ha varit bäst att det skulle ha kommit tillbaka hit till lagtinget. Det är också en av de här delarna. Så ska vi diskutera dessa frågor så tror jag att man behöver faktiskt säga så också; nähä, gick det fel? Det borde ha kommit tillbaka till lagtinget.

Men samtidigt hade vi ett regeringsprogram där det står att det här skulle göras. Det fanns ett betänkande från finans- och näringsutskottet där det står att det här skulle göras. Exakt hur diskussionerna gick i den här frågan för fyra år sedan kan jag inte återge i detalj. Men jag kan konstatera att för historiebeskrivningen så skulle det ha varit bättre om vi hade kommit tillbaka hit till lagtinget, även om jag tror att det skulle ha gått igenom här också.

Tack, talman! Det är ju en ryslig sifferexercis här nu, den ena siffran kastas ut och jämförs med den andra. Man vill jämföra kostnaderna för hybridfärjan med Skarven trots att det är fartyg av helt olika storlek.

Det är intressant att de Obundna egentligen bara vill prata om sådant som hände före man själv fick ansvaret för den förda politiken, men inte om det som hände när man de facto var där och borde ta ansvar för sina egna beslut.

Jag undrar om ledamoten Wikström håller med om vicetalman Måtars resonemang tidigare, att Obunden Samling i sitt agerande gjorde rätt bedömningar, gav rätt input i den här processen och att det var rätt beslut att häva avtalet på det sätt som man gjorde? Var det bra och var det rätt?

Tack, herr talman! Jag har ju sagt det här flera gånger, jag har också pratat om förlikningsprocesserna och den efterföljande historien. Jag vet inte riktigt varför ledamoten känner sig nödgad att säga att vi talar om det? Jag tycker att det har talats om det ganska mycket både i medier och här inne i salen. Det har inte funnits någon juridisk rådgivning som ledamoten brukar vara inne på, på tal om att spinna historier.

Var det rätt beslut att fatta? Ja, alltså om vi hade fortgått med alla de här planerna och fördröjt trafikstarten exempelvis, så en sak som var säkert då var att vi inte skulle ha pengar på banken mera utan då skulle vi vara skuldsatta.

För mig är det en viktig sak att veta om ett av partierna som var med om att fatta beslutet att häva avtalet fortfarande anser att det var ett korrekt beslut att fatta, trots att man också enligt den här vitboken, som nu blev offentlig, hade full vetskap om att kostnaderna kunde stiga till och med upp till 17 miljoner och man ändå körde på. Men jag uppfattade det som att ledamoten Wikström bekräftade att det är Obunden Samlings hållning att man gjorde rätt.

Då vill jag ställa en annan fråga. Ledamot Wikström och talman Veronica Thörnroos vägrade kvittera att de hade mottagit denna information. De vägrade skriva på att man hade fått information. Varför gjorde man det? Wikström har i en intervju sagt, om jag nu kommer ihåg rätt, att det var kanske så att förvaltningen var rädda för att få skulden.

Tack, herr talman! Ja, det var fyra år sedan. Det är juridiska dokument, offentliga handlingar som har diskuterats i regeringen och också med regeringsbasen så jag förstår att man vill tänka att det ligger något fuffens bakom det här, men det gör inte det. Det finns inget fuffens bakom det. Det är offentliga handlingar som alla får se tids nog. Jag är personligen väldigt glad över att de här handlingarna är ute nu så att jag kan föra det här resonemanget som jag har gjort här idag, för det har jag inte kunnat göra tidigare. Så jag är väldigt glad över det.

Talman! Ledamot Christian Wikström var ju ganska ny som minister när han fattade en del av de besluten. Du hade ju erfarna lagtingspolitiker med i den Obundna lagtingsgruppen. I ett tidigare replikskifte ställdes frågan varför man inte tog detta till lagtinget. Övervägde man det i den Obundna gruppen när man visste om risken för skadeståndet? Det skulle var intressant att höra hur man har resonerat i den Obundna gruppen. Tycker ledamot Wikström att det var ett korrekt beslut till slut att göra så här och gå in för det när man visste om risken för det här stora skadeståndet?

Tack, herr talman! Tack för frågan. I det här skedet av historien så var jag ensam minister i regeringen, det stämmer. Borde vi ha tagit det till lagtinget? Ja det borde vi ha gjort och det gjorde vi inte. Är det rätt beslut? Jag har försökt beskriva alternativkostnaderna som vi såg framför oss också. Oavsett vilken väg vi skulle ha valt så hade det varit ett dåligt alternativ och vi hade fått en väldigt stor kritikstorm mot det och en motsvarande debatt som vi har här idag. Jag menar att alla alternativ var dåliga. Vi försökte välja det alternativet som var minst dåligt i det läge som var just då. Men vi borde ha förlikats, vi borde ha reducerat det här skadeståndet efter att vi fattade beslutet.

Talman! Förlikning håller jag med om, det borde man har kommit fram till. Vi har ju fått höra här tidigare att det förekom två till tre förlikningstillfällen.

Jag har en fråga till ledamot Wikström. Det här tillägget till beslutet, som fanns i den vita boken från den 9 januari 2020, där du gav fullmakt till avdelningscheferna, varför valde ministern att inte själv vara med i de här diskussionerna när det handlade om ett eventuellt skadestånd på så stora pengar?

Tack, herr talman! Jag hängde inte riktigt med i frågan. Jag beklagar. Det kanske var en väldigt viktig fråga. Så där går det ibland när det är många repliker.

Tack, talman! Ledamoten Wikström ställde en fråga i början av sitt anförande: Vad skulle ni ha gjort? Jag vill säga att regeringen Sjögren 1, inklusive undertecknad, ville de facto förverkliga västra Föglö och elhybriden. Däremot var det ju så att den tidigare oppositionen; Centern, Obundna, Hållbart Initiativ och Ålands Framtid ville avbryta hela projektet. Det är ju någonting som man kan ha med i beaktande när man står inför beslutet. Vad skulle man ha gjort? Det är bara att titta på de lagtingshandlingar som finns på lagtingets hemsida perioden 2015-2019, precis som jag sade i mitt anförande. Väldigt många gånger gjorde den tidigare opinionen det tydligt att det här skulle de avbryta. Vi som var i regeringen sade att det här ville förverkliga. Så jag skulle säga så här, finns det en vilja så finns det oftast en väg att komma vidare.

Tack, herr talman! Visst går det att göra någonting. Det här hade gått att förverkliga. Jag beskrev tidigare här två alternativ som var de mest sannolika alternativen som man skulle ha använt för att förverkliga de här projekten. Allt går att göra, det bara kostar lite olika mycket pengar och tar lite olika lång tid. Det går också att bygga en tunnel.

Talman! Lagting, åhörare. Sanningskommissionen, utredningen, granskningen - kärt barn har många namn. När jag höll gruppanförande för Obunden Samling här i förra veckan så ställde några frågor. Jag hade ju hoppats på att någon av förespråkarna för denna sanningskommission skulle hjälpa mig att svara på de frågorna. Men jag fick inga svar och jag har inte fått det idag heller mer än att den är bra.

Men vad ska den leda till? Jo, det vi har fått reda på idag är att om man hittar något anmärkningsvärt så ska vi få ett meddelande som vi kan ta till kännedom här i lagtinget. Wow, vilken grej! Det känns som värt att anlita en konsultbyrå för att få ett meddelande som vi kan ta till kännedom.

Varför kan man inte lika gärna göra precis som man har gjort med vitboken? Jag har fortfarande inte fått ett bra svar på varför det inte räcker med alla kort på bordet. Vad ska vi med ytterligare en utredning till? Vi fick ju en utredning av landskapsrevisorn. Det var inte så många som var glada över den. Den var ju ungefär hälften av gänget som tyckte att den var toppen och andra hälften av gänget tyckte att den var inte värd någonting. Så var det med det.

Jag har också hört från ledamot Fellman här främst vid flera tillfällen att anledningen till att vi kanske inte vill ha den här utredningen, sanningskommission eller granskningen är för att vi är rädda för vad den ska visa. Jag har absolut ingenting att frukta och vi har ingenting att frukta. Vi har ju hela tiden vetat vad vi har gett oss in på och vi har ju aldrig på något sätt försökt mörka att inte vi visste att det kunde sluta på det här sättet. Vi visste till och med att sannolikheten var stor att det skulle sluta på det här sättet. Jättetråkigt. Det är en hemsk situation att hamna i att behöva fatta ett sådant beslut. Men vi ansåg att alternativet var betydligt dyrare och ett betydligt större slöseri med pengar.

Samma ledamot brukar ge mig kritik för att jag inte har några visioner. Men vad vill Obunden Samling? Vad är ledamot Egelands visioner? Det har jag fått höra hur många gånger som helst. Vet ni vad? Jag är stolt över att jag inte har sådana här visioner. Kolla här vad visionerna har lett till! Det är ganska dyrt det här. Man ska vara försiktig och återhållsam för att skapa stabilitet och trygghet.

Tidigare här så nämnde ledamot Norberg, när vi pratade om fullmakten, att det var ingen som upptäckte att det inte fanns ett belopp med. Den har varit med jättelänge, men ingen upptäckte att den inte var giltig enligt lagtingsordningen. Är inte det konstigt? Är inte det ett bevis för att vi kanske ska vara lite försiktiga med sådana här stora visioner?

Vad vi lärt oss av det här? Ja, om vi ska stå värd för den största havsbaserade vindkraftssatsningen i Europa så har vi alla förutsättningar för att vi går rakt in i ett fiasko som får det här att likna en sommarbris. Det är väl om inte annat den här fullmakten ett bevis för. Vi är ingen storfräsare. Det är småskalighet som är vår styrka. Tack!

Talman! Ett parlament har tre uppgifter; att stifta lagar, att fatta beslut om ekonomiska besluten och att granska regeringarna. På vilket sätt uppfattar ledamoten Egeland att lagtinget ska följa sin parlamentariska plikt att granska makten ifall det här sättet, som fördes in under förra mandatperioden under ledning av dåvarande talman Häggblom, inte är ett bra alternativ?

Tack, talman! Jag måste tyvärr erkänna att jag inte riktigt förstod frågan. Vad var det som talman Bert Häggblom föreslog?

Talman! Under förra mandatperioden gjordes arbete med både lagtingsordningen men framför allt arbetsordningen. I paragraferna 18-20 gavs finans- och näringsutskottet och lag- och kulturutskottet vidgade möjligheter att granska makten. Det arbetet var under ledning av dåvarande talman Bert Häggblom. Till den delen har nu lagtinget fått bättre verktyg att uppfylla den tredje delen i det som man kan se som ett parlaments huvudsakliga arbetsområden, dvs. stifta lagar, anta budget och bokslut och granska makten. Tidigare har verktygslådan varit väldigt liten för parlamentet att sköta det här. Vi har ju en landskapsrevision som agerar helt självständigt, vi kan inte påverka de processerna. På vilket sätt vill ledamoten Egeland att man uppfyller plikten att granska makten ifall den här varianten inte är god?

Tack, talman! Jag tror att vi har nämnt det ganska många gånger vid det här laget. Förslagsvis samma tjänsteman som har tagit fram vitboken kan väl ta fram alla handlingar från hela tiden bakåt. Jag tycker att det skulle räcka gott och väl. Det är fortfarande ingen som har svarat på vad vi ska göra med informationen, även om vi har det här verktyget. Varför ska vi lägga pengar på att använda verktyget när ingen kan svara på vad vi ska göra med resultatet?

Tack, talman! Ledamoten Egeland anför häpnadsväckande nog att Obunden Samling vill lägga alla kort på bordet och därför är det otroligt viktigt att en oberoende granskning inte görs. Snacka om orwellskt! Krig är fred, frihet är slaveri, okunnighet är styrka och genom att stoppa en oberoende utredning läggs alla kort på bordet.

Tack, talman! Jo, så kan man ju vrida till det. Det vi inte ser behovet av är ju ytterligare en granskning. Är det så svårt att förstå att vi vill ha alla kort på bordet så att alla själv kan granska fallet. Varför ska vi ha en konsultbyrå som måste granska fallet åt oss och sedan berätta vad de kom fram till? Hälften av gänget kommer inte att acceptera utfallet och hälften av väljarna kommer inte heller att göra det, för man har nedan sin uppfattning om vad som gick fel.

Därför blir det ännu mera häpnadsväckande när Obunden Samling vill göra en egen tidslinje om sin egen sanning på Obunden Samlings hemsida, apropå detta med sanningskommission som vi diskuterade tidigare.

Bristen med de dokument som Stellan Egeland har anfört tidigare är bland annat att tidslinjen för landskapsrevisorns rapport upphör den 22 februari 2021. Efter det hände det lite småsaker som att tingsrätten avkunnade en dom, landskapsregeringen anförde besvär och det togs några initiativ till domstolsmedling, oklart hur många. Jag räknade i vitboken till tre medlingsförsök. Infrastrukturministern sade just i en replikväxling att det kom två erbjudande. För mig är det oklart hur många medlingsförsök som gjordes. Vill inte ledamoten Egeland veta?

Tack, talman! Jo, jag vill absolut veta. Varför skulle inte en tjänsteman på landskapsregeringen kunna presentera allt detta för oss? Varför behöver vi en oberoende konsult som utreder? Det är ju bara att presentera alla fakta så kan man ju skaffa sig en egen uppfattning. Jag har faktiskt svårt att se varför. Alla här vet ju att landskapsrevisorns rapport möttes ju inte av direkt positiva omdömen av alla. Det kommer att bli precis samma sak även om man gör en ny granskning. Det är ju inte så att den granskningen kommer att bli lag sen.

Ja, jag tycker att det fallerar lite i de Obundnas ekonomiska tänkande när man säger att det inte behövs en granskning med hänvisning till kostnaderna. Det kanske kostar några tusenlappar när man just har gjort av med 20 miljoner, 13 miljoner i skadestånd plus alla utredningar som har kostat i närmare tre mandatperioder. Det är ju helt utan proportioner.

Sedan tror jag också att ledamoten Egeland underskattar ålänningarnas förmåga att ta till sig fakta. De flesta lyssnar till fakta och kan också ompröva sitt ställningstagande. Det är inte så att de är blinda för det, utan tvärtom. Det är väl det som är problemet med den här historien, det är alldeles för mycket felaktigheter och mytbildning.

Tack, talman! Det kan väl knappast ses som att det är jag som inte litar på ålänningarnas förmåga. Jag anser ju inte att man behöver ha en sanningskommission som berättar för ålänningarna var skulden ligger. Jag anser ju att om man ger ålänningarna all fakta så kommer de själva att kunna avgöra var skulden ligger. Det är väl inget konstigt med det.

Jag vet ju att den här kommissionen, utredningen, granskningen, den kommer ju bli av oavsett om jag tycker att det är slöseri med pengar eller inte. Men det är fortfarande ingen som har svarat på vad vi ska göra med informationen. Vad ska vi göra med det som de kommit fram till, mer än att anteckna det till kännedom i lagtinget? Jag tror att både minister Gunell och jag vet att det här kommer inte bara att kosta några tusen.

Även om det skulle kosta 10 000 så skulle det vara en promille av det som Obundna har varit med och hävt i sjön.

Jag tror också att Obundnas ekonomiska tankesätt tyvärr är alldeles för smalt, för begränsat och tar inte heller i bruk vedertagna ekonomiska instrument för hur man räknar på pengars värde och investeringar på längre sikt. Det har gjort att vi nu tyvärr har ett resultat som är väldigt dyrt. Vi har en otillräcklig, icke handikappanpassad och inte miljöanpassad trafik, vilket har gjort att vi är väldigt sårbara.

När det gäller elhybriden så stålpriserna har gått upp så mycket så att man kunde till och med ha sålt den om man trodde att den skulle ligga på landbacken i åratal. Världsmarknadspriserna är höga för den här typen av investeringar. Ådan däremot, den ligger vid kaj än.

Tack, talman! Nu vet jag inte om debatten kom ner till helt nya nivåer. Ska vi sälja någon annans båt? Är det inte en totalentreprenad vi pratar om? Ska vi ta konsortiets båt och sälja den? Jag tycker att nu börjar det här likna fabler.

Tack, talman! Ledamoten Egeland fortsätter att uttrycka ett förakt för allt det arbete som görs i lagtinget. Om lagtinget, finans- och näringsutskottet och lag- och kulturutskottet, beställer en granskning som sedan kommer till den här salen för kännedom och för debatt så är det ju ingen som kan säga, före man har resultatet av den granskningen, vilka åtgärder det kan föranleda. Man beställer den för att man ska få en heltäckande bild för alla, för oss och för ålänningarna. Vad betyder det som har hänt nu under de tre senaste mandatperioderna? Hur ska vi lära oss någonting av det och få klarhet, inte bara i propagandistiskt syfte utan för att faktiskt ta till oss vad som har hänt? Bara som en bisats, om tjänstemän ska göra tidslinjer (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Fellman börjar bli så förutsägbar så att jag lyckades säga förakt samtidigt som hon sade det nu. Så fort man inte tycker som Nina Fellman, då är det förakt eller hat eller populism. Kan vi prova att dra något annat ur hatten nästa gång?

Ja, men då ska jag istället berätta om min syn på politikern. Ledamoten Egeland menar att man inte ska ha visioner i sitt politiska arbete. Jag menar att blir man politiker så bör man ha en önskan att göra gott, en önskan att utveckla samhället och att göra det bättre. Man behöver ha idéer också för de få och små i samhället, till exempel de få som bor i skärgården, att man ser till att de har en anständig trafik och möjligheter att utveckla sitt samhälle. Varför är man med i politiken om man absolut ingenting vill annat än att sitta och förvalta? Är det för att man ska lyfta lön medan man ingenting gör eller medan man gör någonting annat?

Tack, talman! Visioner är absolut inte samma sak som att vilja göra gott. Jag tycker att vi har sett ett tydligt bevis för vad som händer när man håller på med de stora visionerna. Jag är absolut här för att jag har en önskan att göra gott. Jag tycker inte att jobbet är speciellt roligt. Och lön, det hade jag på mitt förra jobb också.

Tack, talman! Nu står vi tyvärr här med ett dystert ärende att hantera. Regeringen blev som vi alla vet dömd att betala skadestånd för att ha sagt upp avtalet med konsortiet, där man avtalat om att tillhandahålla en modern, effektiv och miljövänlig hybridfärja.

Bryter man ingångna avtal får man betala och göra rätt för sig. Om det råder ingen oklarhet utom möjligen hos de som höll i pennan vid brytandet av avtalet.

I det gedigna materialet som nyligen har släppts ifrån infrastrukturavdelningen finns mycket att ta fasta på. Jag anser särskilt att bilaga 8 förtjänar en analys. Den 9.1.2020 hade dåvarande Infrastrukturminister Christian Wikström föredragit att ge två tjänstemän uppdrag att representera regeringen i förhandlingar med konsortiet med anledning av ändrade omständigheter. I en sådan viktig förhandling ansåg uppenbarligen inte dåvarande minister Wikström att han behövde närvara vid dessa så viktiga förhandlingar. Redan samma dag skrev dåvarande minister Wikström ett tillägg till detta plenibeslut där han klargjorde följande; ”målsättningen med förhandlingarna är att i samförstånd förhandla fram villkor för ett avslut av det ingångna avtalet om färjetrafik Svinö-Mellanholm”.

Detta tillägg till plenibeslutet syntes vara på dåvarande minister Wikströms eget bevåg. Var inte övriga deltagare i plenibeslutet delaktiga i detta tillägg? Dåvarande minister Wikström hade tydligen bestämt sig att inte ge några andra alternativ en chans utan att avtalet skulle hävas till varje pris. I samma dokument finns en not skriven för hand ”inte förhandla om senarelagd leverans eller flytt till annan linje”. Detta är väldigt talande.

Jag kan bara konstatera att förutom Ålands skattebetalare blev skärgården särskilt hårt drabbad av detta debacle. Projektet med väg, bro, hamnar samt en miljövänlig hybridfärja tog mycket arbetstid i anspråk för tjänstemännen. Övrig utveckling gällande skärgårdens trafiksystem och behov av nyare fartyg blev av naturliga skäl satt på is under tiden. I praktiken har vi sett 10 år av stagnerad utveckling på de övriga färjelinjerna. Detta har drabbat framtidstron i skärgården och i all synnerhet hos skärgårdens företagare.

Talman! Över 13 miljoner är förlorade och inte en endaste cementsäck, inte ens en låda spik eller inte ens en fis i motvind fick vi för de pengarna. I stället köpte man en sommarfärja som havererade redan i de första isbitarna och den ligger nu i Möckelö i ett bedrövligt skick. Det var det bättre alternativet.

Talman! Vi behöver ta en allvarlig funderare på hur vi behandlar åländska företag. Åländska företag drar genom sitt arbete ihop medel åt oss politiker att fördela. Att säga upp lagligt ingångna avtal ska Ålands landskapsregering inte ägna sig åt. Låt hoppas att detta var sista gången detta skedde.

Förutom konsortiet var det även ett annat åländskt företag som bjöd på samma projekt och satsade tid samt betydande belopp för att vara med och konkurrera. Även om de inte vann anbudet måste även detta rederis förtroende för Ålands landskapsregering som avtalspart vara allvarligt skadat. Det är bara att konstatera att de åländska rederierna har kastat in handduken säkerligen mycket på grund av total avsaknad av förtroende för Ålands landskapsregering som avtalspart. I landskapsrevisionen daterad 22.02.2021 konstateras samma slutsats som jag drar.

Vår uppgift är att genom goda beslut göra det möjligt för företag och personal att utvecklas. Vi ska inte och jag upprepar vi ska inte bedriva återvalskampanjer genom att säga upp lagligt ingångna avtal, för att det för stunden passar politiska syften. Många har farit illa i denna process, tjänstemän, rederier, byggfirmor, konsulter, advokater och förstås Ålands skattebetalare.

En oberoende granskning måste göras så att vi i detta parlament samt Ålands folk får fullständig klarhet i vad som har skett och där stöder jag finans- och näringsutskottet.

Vi behöver fokusera på framtiden och börja få ordning på skärgårdstrafiken och på allmänhetens förtroende för oss politiker. Nu är det bara att betala det utdömda skadeståndet och juridiska kostnader samt räntor och allt så fort som möjligt, vilket finans- och näringsutskottet föreslår och som jag understöder.

Slutligen vill jag tacka regeringen, finans- och näringsutskottet och berörda tjänstemän för en synnerligen snabb behandling av detta ärende. Tack!

Tack, herr talman! Ledamoten nämnde mig vid namn och pratade om hanteringen av ärendet. Jag kan säga att hela det här ärendet har jag vinnlagt mig om att ska hanteras i plenum av regeringen som helhet på grund av att det är ett så stort ärende. Ärendet har hanterats i plenum i diskussion med övriga landskapsregeringsledamöter där jag har varit en minoritet, bara för att förtydliga den punkten om det har förbigått någon.

Vi ska försöka debattera den här frågan och lära oss någonting av dem. Det känns som att ledamoten nu är inne på det spåret att den är skyldig och den ska straffas. Vad kan vi göra bättre nästa gång för att undvika det här? Det är väl en diskussion som vi borde ha också eller håller inte ledamoten med om det?

Jag håller fullständigt med om att vi behöver lära oss att bli bättre och det har jag och många andra tagit upp här också. Det är begränsad tid vi har och jag försöker att inte dra över. Jag håller helt med om den linjen. Vi behöver lära oss.

Tack, herr talman! Bara för att trycka ner poängen lite. Det är fullt möjligt för mig och det finns människor som jag tycker att har gjort väldigt mycket fel och som jag skulle kunna prata mycket om. Men vi kommer inte framåt på det viset. Jag hoppas att ledamoten kunde ta med sig det i framtiden också.

Talman! Ett nästan enhälligt utskott förordar en granskning som beställs av en extern och oberoende part. Detta är ett viktigt ställningstagande av flera skäl. Alla kort måste på bordet.

För det första har ålänningarna rätt att veta och förstå. Och då menar jag också att det är en fördel att någon som begriper sig på vårt åländska samhället ingår. Historiskt sett har vi haft lite trista erfarenheter av att kalla in fullkomligt utomstående aktörer som levererat "Godmorgon yxskaft". Resultatet av den externa oberoende granskningen måste kännas meningsfullt och relevant för ålänningarna.

För det andra, talman, har vi nu ett ganska djärvt regeringsprogram som innehåller fem laddhybrider och en standardisering av färjfästena för elhybridfartyg. Det är stora satsningar som ligger i röret och då är det väldigt viktigt att se till att vi i framtiden inte får fem skadestånd på nacken. Vi kan inte fortsätta som förr efter detta. Och nej, talman, ingen kan övertyga mig om att fem skadestånd är en smart affär.

För det tredje så finns det ingen oberoende granskning i detta nu. Att kalla JK:s granskning av beslutens laglighet för en oberoende granskning är att blanda äpplen med kålrötter.

Sedan har vi landskapsrevisorns rapport daterad den 22 februari 2021. Jag vill framhålla att efter det datumet hände det några saker som har relevans för dagens ärende. Tingsrätten avkunnade en dom, landskapsregeringen anförde besvär och initiativ till domstolsmedling togs, oklart hur många. För mig är det verkligen oklart hur många medlingsförsök som gjordes. Det som stör mig ännu mera är att det är oklart vem som fattade besluten om att förkasta alla medlingar. Det var ganska stora beslut, talman och ganska politiskt till sin natur. Det är viktigt att vi får veta.

För det fjärde, talman, så är det inte så att alla är ansvariga. Att påstå att alla är lika goda kålsupare är ett hån mot var och en som offrar sin fritid och familjeliv för samhällsbygge bortom laddhybriden. Det är ett hån mot våra nya ledamöter i lagtinget och, talman, det är ett hån mot dem som har undanhållits information. Det grövsta påståendet jag hittills har hört i debatten är att ålänningarna skulle vara ansvariga för allt detta för att ålänningarna röstade som de gjorde i lagtingsvalet 2019.

Talman! Jag hoppas innerligt att vi aldrig mera hör det påståendet. Det är ovärdigt att beskylla Ålands folk för detta. Valet 2019 var inte en folkomröstning om kortrutten. Det var ett lagtingsval. Den som vinner ett val har alltid ett ansvar för vad de gör i folkets namn.

Och hur var det Bertolt Brecht skrev? "Folket har tappat regeringens förtroende. Vore det inte enklare om regeringen upplöste folket och valde ett annat?" Tack för ordet.

Tack, herr talman! Ledamoten talade om skadeståndet fram och tillbaka. Moderaterna var ju med i regeringen, den förra regeringen som fattade besluten och kände till riskerna. Man hade också tagit del av den här konsekvensbedömningar. Det kommer ledamoten ihåg, att den informationen framgick till moderata gruppen eller hur?

För oss moderaterna har det ända sedan landskapsregeringen gick in för att man skulle häva avtalet varit uppenbart att det är förenat med en konsekvens och vi har agerat därefter.

Tack, talman! Lagtingsledamot Valve, när det gäller landskapsrevisionen, är det er åsikt att landskapsrevisionen inte är en oberoende myndighet som gör oberoende revisioner av landskapsregeringens verksamhet?

Talman! I mitt anförande framhöll jag dateringen av landskapsrevisionens rapport som en begränsning, det vill säga att den belyser enbart en del av händelseförloppet. Det har hänt saker också efter den 22 februari 2021. Jag räknade upp de omständigheter som har betydelse för dagens debatt. Jag anser att det finns ett allmänintresse av att en extern oberoende part sätter sig in också i det som har hänt efter den 22 februari 2021.

Då kan jag tolka det som att svaret på frågan är att ni anser är landskapsrevisionen är en oberoende myndighet som har gjort en fullgod rapport. Och då håller ni med om de nio rekommendationer som läggs fram i den rapporten eller hur ska jag tolka detta? Det svävar lite på målet känner jag.

Jag tycker att ledamoten Måtar kan tala för sig själv och undertecknad kan också tala för sig själv.

Jag håller med till många delar av det som ledamoten Valve sade. Jag tror också att det är viktigt att betänka att vi har en representativ demokrati som gör att vi folkvalda ska vara lyhörda. Men vi ska också ha omdömet att på basen av de fakta som framläggs fatta de korrekta besluten.

Jag skulle ändå vilja säga att det är viktigt att de kommande investeringarna som nu finns på bordet, att de görs i dialog med lagtinget och också med lagtingets opposition, så att vi får en långsiktighet i skärgårdstrafiken framöver. Jag hoppas att vi tillsammans med oppositionen kan ha en sådan parlamentarisk mognad att föra sådana överläggningar just kring kommande investeringar.

Talman! Den grundläggande visionen om långsiktigheten delar vi. Givetvis kommer Moderat Samling att hörsamma om det kommer ett telefonsamtal från regeringsblocket och en önskan om att diskutera hur dessa mycket betydande satsningar kommer att läggas upp. Givetvis kommer vi att ställa våra kontakter till förfogande för en händelse av något sådant.

Jag tycker att det låter mycket bra. Det är kanske början på någonting nytt och förhoppningsvis långsiktigt och framgångsrikt, så att vi också i de kommande processerna idkar så stor öppenhet och transparens och dialog med lagtinget inkluderande oppositionen för att vara så framgångsrika det bara bör. I dessa tider räknas varje slant räknas och det är viktigt att vi satsar rätt.

Tack, talman! Det är en sorglig process vi är inne i och det enda positiva som kommer ut ur den här dagen är att vi äntligen ska få ett slut på de tickande räntorna. I övrigt finns det inte så mycket att glädjas åt idag. Åland är i uppror och jag påstår att lagtinget verkligen behöver initiera en oberoende granskning. Jag ska ge min grund för det strax.

Den här historien har kostat Åland nästan 14 miljoner euro. En sanslös summa som vi kastat i sjön utan att ha investerat i nya skärgårdsfärjor, utan att ha påbörjat en omorganisering av skärgårdstrafiken och utan att ha minskat våra koldioxidutsläpp.

Det enda vi har fått är att vi åter har blivit påminda om den juridiska effekten av avtals bindande verkan -”pacta sunt servanda”. Avtal ska hållas oberoende om majoriteten i en lagstiftande församling har annan åsikt precis efter ett val. Det är förstås juridiskt möjligt att säga upp avtal men som synes kan en part ha rätt till skadestånd om hävningen saknar grund.

Det här i sig borde vara skäl nog att initiera en oberoende granskning, men det finns fler saker att nämna idag.

Ett tungt skäl är att ålänningar har svårt att ta till sig alla turer i detta ärende. Det har redogjorts här redan tidigare idag men kortruttsdiskussionen har pågått sedan 2011. Det har varit flera steg på vägen.

Även om avtalet rörande denna ”icke-färja” undertecknades under mandatperiodens sista skälvande veckor, så hade arbetet hållit på nästan ett decennium. Det var alltså inget framstressat beslut. Ärendet har också i efterhand granskats av Justitiekanslern som menade att ärendet juridiskt har hanterats inom landskapsregeringens behörighet.

Det var däremot inget okontroversiellt politiskt beslut 2019. Man diskuterade en summa i lagtinget som sedan bedömdes sluta betydligt högre. Man slöt avtalet trots att det fanns en överhängande risk för förseningar av infrastrukturen. Politiskt finns det alltså en hel del att invända.

Detta till trots, är de politiska förutsättningarna för beslutet att teckna avtal sekundära. Det var ett faktum efter valet 2019, att ett avtal hade ingåtts efter en beviljad fullmakt från lagtinget och efter en regelrätt upphandlingsprocess. Det var förutsättningarna när den nya landskapsregeringen tillträdde i december 2019 och det var ett faktum i januari 2020 när dåvarande infrastrukturminister Christian Wikström föreslog att man skulle häva avtalet. Man måste skilja på politisk debatt och privaträttsliga avtal som tingsrätten skriver i sin dom.

När man tillträder i ledande ställning finns det nästan alltid saker som inte matchar med det sätt man själv vill driva utvecklingen framåt. Ingen ledare börjar med ett rent bord. Det finns ofta gamla avtal man inte gillar, det finns gamla överväganden som är svåra att förstå. Tyvärr är det inte så mycket att göra åt för nykomlingar. De får vackert tugga i sig de givna förutsättningarna första dagen och börja styra om verksamheten åt den riktning man önskar.

Talman! Det finns tyvärr olika tolkningar av den här historien. Tiden före valet 2019 är till viss del granskad av JK och landskapsrevisorn, men tiden efter har inte granskats ännu. Det finns många frågor kvar som är obesvarade. Jag ska lyfta några till.

Varför ta risken? Den juridiska expertisen befarade att skadeståndet kunde bli upp emot 17,5 miljoner euro. Trots denna oerhörda summa så föreslogs att man ska häva avtalet. Detta trots att både tjänstemännens och den juridiska byrån tydligt sade att sannolikheten för skadestånd vid en uppsägning var i det närmaste 100 %. Även regeringspartnern Moderat Samling gjorde samma bedömning. Alternativen var dyrare har vi hört hör idag, men inget har presenterats för oss i lagtinget som visar på det.

En annan fråga är, var man hittar underlaget som utmynnar i förslaget att säga upp avtalet? I det offentliggjorda materialet finns ingen beredning inför landskapsregeringens beslut om uppsägning. Något material bör ju finnas eftersom det måste ha varit oerhört goda skäl som fick både Centern och Hållbart Initiativ att uppsåtligen besluta om att säga upp ett ingånget avtal, utan att ha en hävningsgrund lika solid som vår röda granit. Jag har ytterst svårt att tänka mig att någon skulle ha undanhållit någon information inför beslutet? Alltså så skulle det behöva finnas ett underlag som vi vill se.

En sista fråga. Beslutades det verkligen ingenting om alternativa trafiklösningar? Utifrån dokumentationen verkar det som att man avbröt en process utan att ha konkreta alternativ på bordet. Jag hade i min enfald förutsatt att man röstade mellan olika trafiklösningar. Det hade ändå varit logiskt att säga upp avtalet om man hade haft ett bättre alternativ för skärgårdstrafiken på bordet. Så var det har vi hört idag, att det fanns sådan och det här alternativet var för dyrt. Vi ser inte vad de andra alternativen var, det vet vi inte för det har inte lagts fram för oss här idag.

Det här är några exempel på frågor som behöver få svar.

Talman! Den här processen har upprört ålänningarna på djupet – och jag är en av dem. Att på det här sättet kasta nästan 14 miljoner euro i sjön är ett slag i ansiktet på alla som just nu kämpar med högre räntor, högre elräkningar och en inflation som väsentligt har ökat ålänningars matkostnader. Domslutet har slagit in en kil i det förtroende ålänningar har för oss lagtingspolitiker.

Lagtinget behöver därför initiera en oberoende granskning via utskotten. Med efterklokhetens kranka blekhet är det många frågor som behöver besvaras inför ålänningarna. En oberoende granskning med transparens både mot lagtinget och mot Ålands befolkning borde ge de svar som ålänningarna förtjänar. Granskningen kan vara de första stapplande stegen till att börja vår mödosamma väg tillbaka för att öka förtroendet hos ålänningarna. Jag ser personligen ingen annan väg i det här ärendet. Tack, fru talman!

Tack, talman! Ledamoten sade att han tror att ålänningarna har svårt att ta till sig av alla turer. Jag har lite högre tankar än så om ålänningarna. Jag tror att de flesta som är intresserade kan ta till sig av det här alldeles utmärkt. Fakta är inte speciellt svårt för människor att ta till. Men jag undrar, varför man ska ha någon form av kommission emellan som då ska berätta för ålänningarna? Vi kan ta ett exempel på den här fullmakten. Det är klart och tydligt när man läser den att den här fullmakten inte var giltig enligt lagtingsordningen. Men hälften av gänget här säger; jo, men det var ju lite rörigt och det var ju ingen som upptäckte att det var fel så den gäller nog ändå. Vad ska en sanningskommission säga där? Vad ska de säga om fullmakten? Ska vi köpa det bara?

För det första så är det ingen sanningskommission utan det är en oberoende granskning som vi föreslår. Det är lite semantik där. Det är precis den här typen av frågor som blir så svåra att ta till sig även om man får läsa dokumenten. Det är otroligt många dokument. Jag tycker att Obunden Samling har ju också lyft här idag flera frågor som skulle behöva läggas fram och som inte finns tillgängliga som man säger osv. Det är en sak.

Det andra är också att vi politiker har tappat förtroende hos ålänningarna, tror jag, att komma med den här sanningen. Någon som är oberoende måste kunna ge de här svaren, det är då det händer.

En tredje sak. Det blir ju väldigt uppenbart att det är någonting som Obunden Samling är nervös över i den här oberoende granskningen. För jag har aldrig hört så mycket kring varför man inte ska göra den. Jag hoppas verkligen att vi får se vad som döljer sig under de här stenarna som vi ska vända på nu.

Jag häpnar lite över hur ointelligent man måste tro att jag är. Man måste ju ändå förstå att jag vet att det kommer bli en granskning. Om jag var rädd för att sanningen skulle komma fram så skulle jag hålla väldigt tyst om den här granskningen. Jag är inte ett dugg rädd för det här. Jag bara säger att jag vill ha svar på vad den ska visa. Vad ska ni göra med informationen? Och fortfarande är det ingen som kan ge ett vettigt svar på det.

Det är bra att ledamoten Egeland inte är rädd för den här oberoende granskningen. Vi tycker att den behövs. Som sagt, vad ska man ge svar på? Alltså, det vet vi ju inte. Vad ska vi göra med den informationen? Det vet vi inte. Det beror ju på vad som kommer fram och blir resultatet av den här granskningen. Och utifrån det resultatet så kommer det som ett ärende till kännedom och utifrån det ärendet och de slutsatser som dras så kommer det kanske eller kanske inte att hända någonting. Det är säkert vissa här i salen som kommer att bli besvikna på det och det är säkert andra som kommer att bli glada över resultatet. Det vet vi inte. Det kan vara så att det är oppositionen som blir glad, det kan vara så att det är regeringen som blir glad eller så är det tvärtom. Som sagt, en oberoende granskning är det ingen som styr över. När vi får resultatet, då vet vi hur vi ska gå vidare. Jag tror att det viktigaste är att det kommer från tredje part, någon som inte kan ha egna åsikter om det här från början.

Tack, talman! Lagtingsledamot Ekström sade att det inte fanns något konkret alternativ på bordet ifall man hade fortsatt, alltså om man hade låtit bli att häva avtalet. Men det konkreta alternativet fanns ju på bordet i det här fallet, dvs. då hade vi behövt se till att det kom el till Föglö och vi hade behövt se till att västra Föglö blev byggt för 27 miljoner, elen brukar man säga att är 6 miljoner, säkert i underkant. Östra Föglö måste byggas för 15 miljoner. Det var stillestånd, för ingenting var ju klart med infrastrukturen såsom landskapsrevisorn hade påpekat. Och som kollegan Wikström sade här tidigare, den här elhybriden hade ju inte kunnat tas i trafik, den hade stått stilla i ett par år och det är 9 miljoner.
Detta blir ju 50-60 miljoner på ett bräde. Med tanke på att vi har ca 80 miljoner på konto, så hade vi ju legat med 20-30 miljoner på kontot och då hade vi antagligen behövt skaffa den här kreditlinan som vi snart annars också behöver enligt er.

Det här alternativen, igen kommer det en massa siffror som peppras fram här från olika håll. Fortfarande har vi inte sett de här alternativen. Det skulle vara jättebra om ni presenterar det här i skriftlig form för lagtinget så att man får se det här, kunna jämföra och ta tillvara de här.

När jag tittar på de här dokumentet som blev offentliggjorda förra veckan så konstaterar ju avdelningen i det här dokumentet som Christian Wikström vägrade skriva under, att ungefär 90 miljoner uppskattar man att det skulle kosta att avbryta avtalet. Skulle man har tagit emot den och senarelagt trafikstarten så skulle det ha kostat ungefär 60 miljoner. Redan där har vi ju en fördel att hålla kvar vid avtalet. Men som sagt, vi skulle gärna se alternativen, det är först då som vi kan bemöta dem. Annars blir det massa siffror bara som peppras i ansiktet på oss utan att vi kan svara.

Tack, talman! Ledamot Ekström medger att han inte kan ha läst landskapsrevisorns oberoende rapport och revision, för här framkommer de här siffrorna. Är det nyheter? Inte kan ni väl förvänta er att vi ska grundutbilda er i de här frågorna? Det här är ju siffror som har levt hela tiden i det här projektet. Hela elhybridprojektet byggde ju på att man måste bygga en ny hamn på västra Föglö. Man måste bygga väg över hela Gripö. Man måste bygga en bro, fortsätta med väg och ett nytt fäste på östra Föglö och så vidare. Man måste dra el. Alla de här kostnaderna har ju varit allmänt kända för alla. Det var ju det som var alternativet och det var det som vi sade nej till. Var det fel?

Landskapsrevisorns rapport gick igenom det och kritiserade olika saker.

Sen att börja jämföra siffror rätt av, som vår finansminister var inne på så måste man ju också titta på att göra dessa diskonterade kassaflöden över tid. Han hade absolut en rapport och hade åsikter om hur det skulle kunna göras bättre, speciellt gällande fullmakten.

Men summa summarum, det finns fortfarande inte något konkret alternativ. Det konkreta alternativet som sades idag var att man skulle titta på en tunnel. Okej, det kunde ha varit ett bra alternativ. Där tyckte jag också att det lät som en bra ide. Sedan blev det för dyrt enligt tunnelkommittén. Vad gjorde man då istället? Ja, då fanns det inget alternativ. Man har alltså sagt nej till någonting och så har man sagt nej till något annat och nu är vi här med en trafik som kostar mer och mer för varje år. Vi får se vart vi kommer, vi måste börja göra någonting.

Talman! Vi brukar tala om att politiker måste ”lyssna in opinionen” och ”hålla örat mot marken” för att hålla oss uppmärksamma på reaktioner och diskussionen ute i det verkliga samhället. Just nu behöver ingen spetsa öronen; missnöjet från väljarkåren är öronbedövande. Den här diskussionen är just nu nödvändig, även om jag tror att vi alla önskar att den inte hade behövts.

Det budgetbetänkande vi nu behandlar innebär att vi slänger bort cirka 13,5 miljoner euro, även om det uttrycks med lite andra ord i betänkandet. Dessa skattemedel ska nu gå till, för vår egen del, absolut ingenting. Vi är tillbaka till status quo, fast fattigare. De ska inte gå till en kortare resväg på vatten. De ska inte gå till en mer klimatvänlig färjetrafik. De ska inte medföra några förbättringar för skärgården. Det blev en dyr valkampanj för vissa 2019.

För att återigen uttrycka det självklara; det är ett mycket ovarsamt hanterande av våra gemensamma skattemedel. Jag undrar var respekten för våra invånares pengar tagit vägen när man 21 januari 2020 fattade beslut om att häva det juridiskt bindande avtalet? Regeringskollegiet hade bara dagar innan fått svart på vitt att det högst troligen skulle medföra ett skadestånd i den storlek vi nu hanterar. Det är hutlös skumraskpolitik och det gör mig mycket arg.

Det här handlar inte bara om ett avtalsbrott, det är ett svek mot Ålands befolkning och en skandalös försummelse av ansvar. Något efterspelet av hovrättens dom förstärkt. Det är en försummelse av ansvar för skattemedel, en försummelse av ansvar för vårt klimat, en försummelse av ansvar för skärgårdstrafiken och det är en försummelse av det förtroende Ålands befolkning gett oss. Det är en försummelse av den hederlighet ett juridiskt bindande avtal ska medföra och till syvende och sist en försummelse av ansvar för våra framtida generationer.

Jag menar att något är fel och trasigt om en minister är den som ska bära ansvar för att beställa och/eller avbeställa en färja. Att en minister ska vara den som ser till att en tidsplanering för infrastruktur och anskaffningar därefter sker i rätt ordning, det liknar ju ingenting. Inte kan det krävas av en minister att hen är sakkunnig projektledare, jurist, upphandlare och maskinist för att klara av uppdraget. Enligt mig vore det rimligt med ett armslängds avstånd när beslut ska verkställas.

Något som också verkar vara trasigt är relationen mellan politiker och tjänstemän. Inte ska enskilda anställda riskeras att slängas under bussen i offentligheten då politiker försöker rädda vad som räddas kan av sitt eget anseende. Här krävs skärpning och respekt.

13,5 miljoner euro. Nu tvingar vi till åtgärder som att näst intill tömma landskapets kassa. Hur detta påverkar framtida likviditet detta och kommande år vet vi ännu inte exakt. Men det medför en risk att behöva låna till driften. Vi kommer alltså bygga välfärd på kredit. Att detta dessutom sker i tider där vanligt folk kämpar med dagliga kostnader och den oro som tillkommer med det, gör det hela än mer stötande.

Genom att häva avtal hotar biverkningarna inte bara av våra ekonomiska intressen utan tillbakahåller också våra möjligheter att säkra en skärgårdstrafik som möter kommande utsläppskrav.

Talman! Någon lär någon gång ha sagt att man behöver ingen ryggrad som politiker, man får till slut så hård hud så man hålls upprätt ändå och kan slingra på. Jag vill säga emot. Det krävs ryggrad och handlingskraft för att återfå förtroendet för det politiska etablissemanget i detta läge. Tilliten till parlamentariker och institutioner är med denna skandal skadad in i sina grundvalar. Och med lögner, beskyllningar och bortförklaringar fortsätter detta misstroende te sig avgrundsdjupt.

Jag skulle vilja bemöta lite om vitboken som det läggs fram att har placerats i var mans postlåda. Det är inte fallet. Den vitboken fås ut av media eller den som frågar vid en förfrågan till registraturen.

Jag understöder förslaget om en oberoende granskning av hela ärendet och ärendegången. Detta behövs för att vi ska ta någon lärdom med oss av denna händelse. Jag vill betona att det inte handlar om att hitta så många syndabockar som möjligt, utan om att identifiera var brister uppstått. Alla kort och kattor ska på bordet och därefter ska de synas av sakkunniga. Jag tror att det är en absolut förutsättning för att kunna lämna detta bakom oss och för att bygga upp ett förtroende för oss beslutsfattare igen. Tack!

Tack, fru talman! Tack för anförandet. Jag tror att många här inne delar ledamotens frustration. Sedan finns det olika orsaker till det här och där har man olika åsikter.

Jag håller faktiskt med ledamoten helt och hållet. Den här typen av beslut borde göras åtminstone i plenum eller i någon slags oberoende instans. Inga instanser är oberoende, men jag antar att ledamoten syftar på något slags trafikverk eller liknande. Jag håller med till 100 % varför också detta ärende under föregående perioden behandlades i plenum.

Att tjänstemän slängs under bussen så det är ju en fråga, jag tror inte att det har hänt under den här föregående mandatperioden, men jag vet att det hänt flera gånger tidigare i landskapets historia för oss som inte har varit med om det. De som har varit med längre här i politiken så kan konkreta exempel på när så skett. Hur som helst, det som jag egentligen tänkte på här är att ledamot pratade om hybriden och allt detta.

Jag hinner inte mera, jag tar det i nästa replik.

Jag besvarar den här repliken för att ledamoten ska ha möjlighet att ställa sin egentliga fråga. Jag kan väl bara konstatera att det är väldigt bra att vi kan hitta samsyn i alla fall om vissa saker.

Vad jag tänkte komma till var att under förra mandatperioden så hade vi en tunnelkommitté där Liberalerna var representerade. Alla partier i lagtinget var representerade utom Ålands Socialdemokrater. Vi kom fram till det här, hybridfärjan, om vi jämför den med tunneln så då bygger vi en tunnel. Men vi gjorde inte det. Jag vet inte riktigt vad det här innebär, om man inte lyssnade, om man inte tänkte på det eller om man inte trodde på tunnelkommittén där Liberalerna ingick.

Men hur som helst så, är man för elhybridfärjan som skulle ha varit ett dyrare projekt men emot tunnelprojektet? Det är kanske en lite besvärande fråga att svara på i och med att ledamoten är ny. Men det är ändå intressant för om man bara tänker på de ekonomiska aspekterna så hade en tunnel varit mer lönsam än en elhybridfärja.

Tack, talman! Jag vet inte om ledamot Wikström sitter på några hemliga siffror? De siffror som presenterades till allmänheten angående tunnelbygget och driften av densamma motsvarar inte alls någon hybridfärja utan var många gånger större än så.

Tack, fru talman! Tack ledamoten Listherby. Jag vill bara tacka för ett bra anförande och ge en klapp på ryggen.

Tack! Alla kan behöva lite klapp ibland.

Tack, talman! Det har ju blivit en liberal paradgren att inte känna till siffror och klaga sen på att man får siffror kastade på sig. Men jag måste ändå fortsätta med den Obundna paradgrenen att kasta ut de här siffrorna och de här omständigheterna. För om vi hade fortsatt med elhybridavtalet så borde ni lagtingsledamot Listherby veta vad som då skulle behövas Jo, vi behövde el till Föglö, vi behövde färjfäste, väg och bro på västra Föglö och vi behövde färjfäste på östra Föglö. Och båten kunde tas i bruk efter ungefär två års stillestånd. Det här är fakta, det framkommer bland annat i landskapsrevisorns rapport och det där är ungefär 60 miljoner. Kan vi hålla med om den här faktabeskrivningen?

Talman! Vad gäller eldragningarna till Föglö så vad jag förstår så ingick det i elandelslagets planer att elektrifiera.

Gällande hela kortruttsprojektet så är ju inte det bara hybridfärjan utan här fanns det ett enhälligt beslut om att gå vidare med de här investeringarna.

Jag fick ju inte riktigt svar. Men jag antar att ni förstår att alla de här investeringarna, som jag nämnde och som uppgår till minst 50-60 miljoner euro, behövde göras om vi skulle ta emot den här elhybridfärjan och hade för avsikt att ta den i drift.

Ni beklagade er över att dessa 13,5 miljoner i skadestånd som nu ska betalas, att det skulle vara ett stort problem. Skulle då inte 60 miljoner i den här typen av infrastrukturinvesteringar vara ett större problem rent kassamässigt? Vi har 80 miljoner i kassan och ni sade att 13 miljoner är ett stort problem. Är inte 60 miljoner ett större problem då i så fall?

Talman! Hela kortruttsprojektet var en del av en reform av hela skärgårdstrafiken som i sin tur skulle ha medfört kortare rutter på andra ställen och gjort långsiktiga inbesparingar. Att man pratar om investeringar om 60 miljoner, ja, det skulle ha kostat mycket att genomföra hela kortruttsprojektet. Men man ska komma ihåg att det var ett enhälligt lagting som hade mottagit det här meddelandet och jobbat sig framåt med hela projektet. Att det var kostsamt, absolut, men det ska ha gjort driftsinbesparingar på sikt.

Talman! Ledamoten Listherby lyfte i sitt anförande, jag tror att hon sade någonting liknande att det är inte så att regeringen har stoppat just den här vitboken i folks postlådor eller någonting annat. Det är ju en mycket riktig beskrivning av verkligheten. Det är ju inte landskapsregeringen som har beslutat vilka uppgifter som kommer ut, utan landskapsregeringen har ju i enlighet med offentlighetslagstiftningen gett ut handlingar som av media har efterfrågats. Jag tror att det var ett viktigt förtydligande här eftersom att annat har påståtts under dagen. Så det var bra gjort.

Talman! Det är helt riktigt att det här behöver förtydligas. Även de handlingar som ligger till grund för tidigare beslut i hela ärendet finns ju möjliga att begära ut. Precis exakt på samma sätt kan man ta del av de handlingar som man har intresse av som privatperson eller som media.

Talman! Offentlighetslagstiftningen är ju skriven så att grundinställningen är att alla handlingar är offentliga och kan delas ut. Det finns vissa omständigheter där man inte får ge ut handlingar. Men också befogenheterna att ge ut dem, även ifall det finns vissa sekretessgrunder, är också ganska omfattande. Ifall man uppfattar att det finns handlingar som man borde få ut så är det förstås fritt för media och andra aktörer att begära ut de här handlingarna. Varje sådan begäran så föregås förstås av de bedömningar som offentlighetslagen kräver att görs och därför tar det ibland också tid att få ut handlingar i synnerhet om det är omfattande material.

Jag skulle bara vilja förtydliga om likviditeten. Det är ju så att även om landskapet har ganska mycket i kassan på pappret så finns det en del som är uppbokat. Det finns dels under Fastighetsverket för kommande investeringar och man räknar dels också med PAF-medel som är uppbokade för tredje sektorn. Så de facto är det betydligt lägre än 60 miljoner. Det kan vara bra att känna till, tänkte jag.

Talman! Det var ett väldigt viktigt förtydligande av ledamot Ekström att landskapet på något sätt skulle vara stadd i kassa. Det börjar vara lite falsarier som tar sig i uttryck på olika sätt, senast just i dag. 13,5 miljoner i det här fallet är en betydande del av av landskapets kassa och kommer att påverka vår likviditet framöver.

Talman! Precis som ledamot Listherby så känner jag sm ny lagtingsledamot igen mig i din beskrivning här, även i din frustration och även i mycket av det som du sade. I de här utbildningarna som vi har genomgått som nya ledamöter så har jag sagt till ledamot Listherby att vi har en stor uppgift att berätta och informera alla ålänningar om hur det här åländska parlamentet fungerar. Jag vet att ledamoten Listherby och jag själv kommer att jobba för de sakerna. Man ska känna sig lite hedrad när man sitter i det här parlamentet. Det är tråkigt att vi nyinvalda har fått en lite taskig start, om man säger så. Jag hade ju hoppats Listherby och jag skulle få jobba med lite mera positiva saker än att reda upp en massa skadestånd. Jag hoppas att vi tillsammans kan se framåt och få ha lite roligare i den här salen.

Talman! Vi är i elfte timmen av debatten som jag nog någonstans tänkte att den kanske kunde stanna vid att hålla sig till betänkandets innehåll, alltså den ändringsbudget som vi egentligen har att diskutera i dag. Sedan dess har den åkt på lite på olika sätt och det är väl precis som det ska vara eftersom den här har skapat känslor. Vi är många som är upprörda av lite olika skäl över det som har hänt. Vi vet att det finns en frustration i samhället över det som har hänt. Jag hade från början tänkt att vi kanske inte ska gräva så mycket i historien, men jag känner att det är nödvändigt att göra det, i varje fall lite.

Från Centerns sida var vi i opposition under perioden 2015-2019, då när man fortsatte det tidigare kortruttsprojektet för att förverkliga västra Föglö och senare Östra Föglö och så vidare. Här vill jag att alla ni som idag blickar tillbaka och tycker att det som har hänt är förskräckligt, och att man borde ha begripit bättre och att man faktiskt inte kan göra på det här viset, ska minnas att den tiden som då rådde var annorlunda. Vi levde i en annan verklighet då som vi nu på olika sätt betalar priset för.

Därför vill jag påminna om att under den här mandatperioden 2015-2019 - när kortruttsprojektet mycket riktigt hade startats tidigare än så, som många har påpekat - så beslöt landskapsregeringen att investera ett stort antal miljoner utspritt på 15 år. Jag tänker inte gå in på siffror för jag har märkt att alla som hittills har gjort det har farit åt lite olika håll och det nyttjar liksom ingenting till. Landskapsregeringen beslöt att investera ett stort antal miljoner på 15 år för trafiken mellan fasta Åland och Föglö. Satsningen var också behäftad med ett stort antal delprojekt som i högre eller mindre grad var förverkligade, kunde förverkligas eller skulle förverkligas. Det handlade om elförsörjning, farleder, brobyggen och så vidare. Det här projektet mötte ett kompakt motstånd ute i samhället. Det är rimligt att säga. Det mötte på många sätt ett kompakt motstånd, vilket jag och mina oppositionskompisar på den tiden drog nytta av, för så funkar ofta det politiska spelet. När en regering kommer med ett förslag så ingår det i oppositionens roll att ifrågasätta det. Det här har inte alltid tjänat Åland väl. Skillnaderna mellan opposition och regering har rätt ofta mynnat ut i ingenting, och då har vi inte gjort det som vi egentligen ska göra.

Till följd av detta så ansåg man alltså att satsningen var för dyr i förhållande till nyttan. Här spelar tunnelprojektet inte en oviktig roll eftersom man för ungefär de miljonerna, fast lite mer som man skulle ha betalat för 15 år på detta projekt, kunde ha fått en tunnel som hade hållit i 100 år. Här yxar jag till lite, för det är inte riktigt hela sanningen eftersom man aldrig fick reda på vad tunnelprojektet skulle kosta. Vi fick aldrig reda på vad ett sådant skulle kosta och därför blir det att lite yxa till det.

Detta ledde till att lagtinget i en mycket uppmärksammad omröstning hösten 2019 förslog till landskapsregeringen, beordrade landskapsregeringen i en kläm att avbryta upphandlingen, något som den då sittande landskapsregeringen inte gjorde av skäl som har presenterats och motiverats idag och som man inte kan invända emot. Det var antagligen så att det skulle ha blivit dyrt att avbryta den upphandlingen då. Det hade ändå antagligen sett från idag blivit billigare än det som vi nu har att göra med. Därför finns det goda skäl att tänka sig tillbaka till den tiden som då var. Det var inte lika lätt då att förutsätta och att analysera det som hände som det är i dag när man blickar tillbaka.

För att komplicera detta något så ledde denna upphandling till att de dåvarande regeringspartierna förlorade valet och försattes i opposition. Den nya regeringen som tillträdde ställdes inför fakta. Man hade lovat sina väljare att avbryta upphandlingen och gjorde så inte bara på eget bevåg utan med stöd av det här lagtinget och ett enigt finans- och näringsutskottet. Finans- och näringsutskottet i sin behandling av budgeten för 2020 skrev följande ordagrant: "Mot bakgrund av lagtingets uppmaning att säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm uppmanar utskottet landskapsregeringen att omförhandla alternativt säga upp avtalet samt avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö. Det var omöjligt att missförstå. Det var undertecknat av mig själv - jag var ordförande - av viceordförande John Holmberg och av ledamöterna Lasse Häggblom, Roger Höglund, Henrik Löthman, Jörgen Strand och Stephan Toivonen samt till vissa delar ersättaren Simon Holmström. Dessa representerade Centern, Liberalerna, Obunden samling, Moderat Samling, Socialdemokraterna, Åländsk Demokrati samt Hållbart Initiativ. Det var varenda parti, förutom Ålands framtid, som satt i detta parlament som stod bakom denna uppmaning. Då förstår man att det hela blev rätt komplext. Jag vill på inget vis friskriva mig själv eller mitt parti från ansvar. Men jag vill hävda att den tiden som då rådde gav faktiskt inga andra alternativ.

I dag är det lätt att säga att man gjorde fel, men det är lika lätt att säga att förspelet var lika fel. Det tycker jag att vi ska komma ihåg i våra gemensamma ansträngningar för att faktiskt komma vidare och göra detta haveri som består av många små delar till en nystart för alla.

Under den här tiden som vårt kortruttsprojektet har pågått så har Färöarna byggt två nya tio kilometer långa tunnlar. Den senaste kostade 162 miljoner euro och kommer att stå där i 100 år för att sätta fart på deras skärgård.

Från Centerns sida så är vi redo att ta ansvar för det som har hänt, det har vi gjort och vi är också redo att gå vidare även med ambitiösa projekt. För i den här salen så får vi aldrig låta rädslan för att någonting kan gå fel förmörka visionerna. Här måste vi testa visioner och faktiskt se vad som är möjligt att genomföra. Vi kan inte gå omkring och vara rädda här. Vi måste försöka göra saker. Därför så är vi med i den nya regeringen, vi skriver på det regeringsprogram som har varit och vi ska lära oss av det som har varit. För annars så har vi gjort dubbelfel på precis allting. Tack, talman!

Tack, fru talman! Det var ett intressant anförande. Lite historisk tillbakablick är alltid bra när man hanterar sådana frågor som är ganska många år tillbaka i tiden. Men visst hade det varit intressant, jag har själv funderat på den frågan, om vi hade valt elhybriden som jämförelse när vi satt i tunnelkommittén så skulle vi ha fått ett helt annat resultat. Kanske det hade blivit just så som ledamoten förespråkade att vi hade suttit här nu och hållit på med någon slags tunnelentreprenad. Det vet vi inte hur det skulle ha slutat, men det är något som jag har funderat på mycket själv. Om vi hade valt de kostnaderna istället för nollalternativkostnaderna som idag så skulle den här situationen ha sett helt annorlunda ut.

Då tror jag att vi verkligen hade kunnat säga till oss själva och till alla våra väljare; kolla vad vi gör! Vi gör Åland större. Vi gör oss mer betydelsefulla. Vi skapar tillgång till skärgården, en region som är unik i hela världen. Vi gör det möjligt att komma ut dit. Vi gör det möjligt för företag att växa, och vi gör det till en kostnad som är ungefär lika stor som det vi hittills har betalat, antagligen mycket mindre. Det tror jag att vi skulle ha kommit till. Varför resultatet från den tunnelkommittén egentligen aldrig lyfte så har jag faktiskt inte blivit riktigt helt klok på, men jag tycker att det är väldigt synd. Ska vi bygga samhällen så ska vi skapa tillgång överallt.

Tack, fru talman! Ledamoten var inne på att det var en annan tid. Det märker man verkligen när man tittar på det här avtalet och om man tittar på elkostnaderna. Hur stor andel skulle landskapet ta, hur stor andel skulle konsortiet ta? Där ser man klart och tydligt att det här avtalet är skrivet i en verklighet där elkostnaderna var väldigt låga. Så det finns många saker, när man börjar granska det här, som visar på att vi levde i en annan tid då. Vi har haft mycket som har hänt sen dess.

Talman! Så är det med precis allting. Men idag så har vi nu snart ägnat fyra timmar eller hundra arbetstimmar åt att diskutera en fråga som handlar om ett betänkande om att betala ett skadestånd för en affär som har gått på tok. Det är inte riktigt konstruktivt. Det är inte riktigt valuta för pengarna, tror jag att man vågar säga, men så är det i alla fall. Kanske vi lär oss av det också, att man ibland ska gilla läget, bäst som sker och att det nu är dags att gå vidare när vi haft den här debatten.

Tack, fru talman! Jag tycker att det var mycket bra att ledamoten Pettersson gick upp och förklarade också den regeringens utgångspunkter.

Det är två saker som jag ändå reflekterar kring. Kanske ledamoten Pettersson kan ge mig svar, dels det att ska lagtinget kunna ge en landskapsregering i uppdrag att begå handlingar som leder till direkta skadestånd dvs, den kläm som det röstades om? Man gav en uppmaning till regeringen. Regeringen sade nej, vi gör inte det, för det här betyder ett skadestånd. Ska sådant kunna få ske?

Sen det andra, när man fick informationen att häver man avtal så kan det leda till ett skadestånd på mellan 13 till 17 miljoner, varför kom man inte tillbaka till lagtinget, kanske bara till finansutskottet och bakom lyckta dörrar förde en diskussion om alternativen?

Tack, talman! På fråga två måste svara; jag vet inte. Jag har verkligen ingen aning om det och jag tänker inte spekulera kring det.

Fråga ett, kan man uppmana landskapsregeringen att göra något som kan leda till avtalsbrott? Jag tror att man måste ta det där från fall till fall. Jag tror inte att det går att säga ett svar som passar alla gånger. Man måste alltid i denna värld minnas politiken. Och politiken är ju sådan till sin karaktär att den ibland förändras och då måste man se till att antingen förklara så pass bra eller motiverar så pass bra att man väljer att inte förändra det. Men jag tror att möjligheten att ändra ett politiskt beslut, den måste nog nästan alltid finnas där. Jag kan inte riktigt se något annat. Det är ändå demokratier vi lever i.

Om man väljer att titta över lagtingsordningen och förändringar som ska skapa större stabilitet och inte kasta oss hit och dit mellan regeringar, Moderaterna har föreslagit kvalificerad majoritet, är inte det här en bit som man också borde titta på? Ska ett parlament kunna ge ett uppdrag till en regering att göra olagliga handlingar? Jag tycker att det är rimligt att ställa den frågan.

Talman! Det går inte att invända mot det faktiskt. Vi måste göra allt vi kan för att det inte ska hända igen. Det som nu har hänt den här regeringsperioden så jag tror att man på ett öppnare sätt än någonsin tidigare, i varje fall under de regeringsbildningar jag har varit med om, har bestämt sig för att visa tillit till varandra och det är en väg framåt. Jag har varit med i det här så pass länge och allvarligt ledsnat på att alltid känna misstänksamhet mot dem man jobbar tillsammans med för det leder aldrig någonstans. Om vi i detta regeringsbygge faktiskt kan var överens om att vi ska lita på varandra hellre än att vi ska misstro varandra så tror jag att vi har kommit väldigt långt.

När det kommer till lagtingsordningen så det är klart att vi ska se på den för att man ska undvika att göra lagbrott.

Talman! Jag måste motvilligt medge att det var ett mera sympatiskt anförande än väntat. Men jag vänder mig emot resonemanget kring att det fanns ingen annan väg. Jag vill påminna om att det i regeringsprogrammet för regeringen Thörnroos stod att avsikten är att omförhandla. Det står ingenting om att säga upp eller häva avtal. Helt riktigt, såsom ledamoten Pettersson resonerade så kom det senare i finans- och näringsutskottets betänkande. Men jag vill jag också påminna om att då lade vi moderater ett förslag om att behålla investeringsfullmakten för infrastrukturen och vi förlorade den omröstningen, det finns ju också i handlingarna. Om man börjar ett regeringssamarbete med att skriva att något ska omförhandlas och sedan inte gör det, så är det tyvärr inte den bästa grunden för tillit.

Talman! Det är nog precis därför som det är viktigt att minnas att tiderna förändras. Vi skred till verket hösten 2019 efter en valseger baserad på att man då hade satt stopp för en infrastruktursatsning - det låter hemskt i mina öron än idag, men jag tycker fortfarande att alternativen som vi presenterade var väldigt mycket starkare än det som stoppades. När det hände och man satte sig i finans- och näringsutskottet och formulerade att man uppmanade landskapsregeringen att omförhandla alternativt säga upp så var det inte för att ställa till det eller för att förstöra, utan det var för att bygga upp. Sen ska man också i ärlighetens namn säga att vi fick en pandemi i skallen och efter det ett krig och därför så kunde man aldrig slutföra det projekt som tunnelkommittén en gång började och som jag fortfarande tror att hade varit det bästa för Åland.

Sannerligen förändras tiderna. Jag vill påminna ledamoten Pettersson om vad som stod i Nya Åland den 11 september 2017. Det var en artikel med dåvarande infrastrukturminister Mika Nordberg och före detta infrastrukturminister Veronica Thörnroos. Artikeln inleddes med orden: "Kommer Centern att stoppa kortruttsplanerna om partiet vinner nästa val? Svaret är nej. Det framgår tydligt när Nya Åland träffar före detta infrastrukturminister Thörnroos och nuvarande Mika Nordberg." Om man satt i regeringen Sjögren 1 och man precis höll på att förbereda upphandling och man läste detta i Nya Åland, vad skulle man då tro som en minister i regeringen Sjögren 1?

Tack, talman! Först och främst borde man gå direkt till källorna och inte gå via nyhetsförmedlare för att kontrollera att det verkligen stämmer.

För det andra så fanns det nog en sådan övertygelse att man skulle genomföra ett kortruttsprojekt. Men allt eftersom nya fakta kom fram i målet så såg man och allmänheten också att det kortruttsprojektet som då presenterades inte var så bra som man hade trott. Och det är politik. Om det sen var rätt eller fel, det kommer vi kanske aldrig att få reda på. Det enda vi vet är att det slutade på ett olyckligt sätt och det tror jag att vi faktiskt ska förhålla oss till ödmjuka till.

Tack, herr talman! Jag håller med ledamoten Pettersson om att tiderna förändras. Den stora frågan är hur för vi en politik? Hur tar vi långsiktiga beslut som tål tidens tand? För det är inte det som har skett de senaste mandatperioderna. Vi har haft ganska uppslitande valrörelser som har byggt på att man ska slita upp den föregående regeringens politik. Man bygger hela partiets förtroende på att just det här ska ske. Vi är överens om att det här inte är en väg att gå framåt. Därför har jag uppfattat att i mångt och mycket så är det politiska Ålands förmåga att kunna föra en vettig skärgårdspolitik just nu väldigt, väldigt underkänt av folket. Man ger underkänt att kunna föra en politik som säkrar skärgårdstrafik, som säkrar att man kan ta långsiktiga beslut som håller genom tiderna. Det här måste vi åtgärda. Det är det som är vårt ansvar. Hur vi gör det, det står delvis i vårt program.

Tack, talman! Jag är helt enig i den analysen. Jag tror, till och med hoppas och är rätt säker på att det är skälet till att vi idag har den regering vi har eftersom det finns en ånger för hur det har varit de senaste mandatperioderna, inte bara hos mitt parti Centern. Jag tror att det finns hos alla inblandade, i varje fall så har jag fått den känslan. Man är inte riktigt nöjd över hur allting har blivit. Det är dags att presentera för ålänningarna ett slut på pajkastningen och ett slut på ifrågasättandet och ett slut på att välta beslut från det ena hållet till det andra. Det finns en väldigt stark önskan om samsyn och konstruktivt arbete och det är i varje fall vår ambition med det här regeringssamarbetet.

Tack, herr talman! Absolut. Man kan säga mycket om vad man uppfattar att en politisk ställning är efter ett val, men som jag åtminstone uppfattade det så var det en tydlig politisk beställning runt korvvagnarna, på torget och utanför köpcentren där vi stod och kampanjade. Det är bra nu med det här råddet. Det är bra nu med de här svängarna mellan de två stora partierna som sitter på varsin sida. Det var en politisk beställning, en samregering där man kunde få stabilitet och en framåtanda. Vi har många skrivningar här som säkrar det, om vi följer dem tillsammans. Kring skärgårdstrafiken finns exempelvis att delar av infrastrukturavdelningen som berör skärgårdstrafiken ska omvandlas till något trafikverk, affärsverk eller något liknande för att få den här distansen. Vi har hört vad ni säger, det politiska Åland är ingen bra redare längre och därför måste vi göra det annorlunda än vad vi har gjort hittills.

Tack, talman! Det arbetet ser vi mycket fram emot att fortsätta med. Vi har verkligen inga som helst tveksamheter när det handlar om att bygga en framtidstro också för skärgården på alla sätt eftersom all framtidstro börjar med en hygglig väg. Så är det på fasta Åland, så är det gentemot skärgården och där finns någonting som vi inte har någon annanstans. Det är en så kallad USP som man använder i marknadsföringssammanhang, unique selling proposition. Ingen har en lika fin skärgård som vi och då är vi väl rent av ganska dumma om vi inte använder det på något sätt. Vi är med på det här spåret och vi väljer att lita på snarare än misstro.

Det är ju surt att komma in som ny ledamot och får detta i famnen som vi har pratat om idag. Men som jag sade i mitt anförande, det är bara för nykomlingar att tugga i sig.

Vårt ansvar nu är att ta Åland framåt. Jag tror att vi har tagit det första steget genom att de forna antagonisterna Centern och Liberalerna nu sitter i samma regering. Jag tror att vi kanske aldrig kommer att vara ense om historien, men vi har en chans att vara ense om delar av framtiden och det tycker jag att vi ska ta med oss ur det här.

Talman! Jag ser att ledamoten Ekström har förstått vad det handlar om. När det handlar om att vara ung, ny och oförstörd i sammanhanget så har jag också tröstande ord, för det kommer snart att gå över. Ge det några perioder så är det mycket sannolikt att ledamoten Ekström står där och tänker; det där var kanske inte det allra bästa jag kunde ha gjort då. Jag kanske kunde ha gjort annorlunda för nu är tiderna lite nya. Och det är det som händer när tiderna förändras. Det behöver inte vara dåligt det som gjordes. Men i skenet av idag så blir det väldigt svårt att förklara. Säg gärna till när den insikten infinner sig första gången!

Talman! Dagen till ära har tagit på mig en grön slips för att stöda Jörgen och hans gäng.

Du kom in på tunneln. Du pratade här om valvindar, vallöften och så vidare från förra valet. Ni satt ju vid makten tillsammans med Obundna och ni sköt kortrutten i sank, men ni gick till val på att ni ska förverkliga en tunnel inom tre år. Känner inte ledamot Jörgen Pettersson att han har lurat centerväljarna när man har skjutit kortrutten i sank men man har sagt att man ska bygga en tunnel och så står vi här i dag med ett skadestånd på 13 till 17 miljoner?

Tack, talman! Att lura någon kräver uppsåt och det fanns inte, det finns inte och det kommer aldrig att finnas. Det man gör är att man uttrycker en stark önskan och en vilja att genomföra något. Så var det under den perioden som sträckte sig från 2015 till 2019. Det fanns en väldigt stark vilja att försöka ta reda på om det vore möjligt att bygga en tunnel på samma sätt som man har gjort på Färöarna, som är ett samhälle som är identiskt likt vårt. De har valt det här eftersom det är ett mer hållbart sätt att bygga infrastruktur än vad det är att driva fartyg. Det här har man sett på Shetland och på Gozo i Malta ser man på samma sak - ösamhällen gör detta. Då är det bara rimligt att även Åland skulle titta på det, men dessvärre så lyckades vi aldrig hitta en majoritet.

Talman! Ledamot Pettersson och Centern hävde de facto avtalet då när man visste om skadeståndet. Anser ledamot Pettersson att det var rätt gjort i detta läge?. Eller tycker du att man verkligen borde ha gått in för en förlikning? Varför hittade man inte en förlikning? Var hela Centerns lagtingsgrupp involverad i det här arbetet? Det var ju en väldigt stor fråga. Ni hade stor majoritet i Ålands lagting så ni borde ju från partiets sida kunnat komma med ett bra beslut, kanske ett bättre beslut än det här,

Tack, talman! Jo, så kan man hävda. Men igen, kontentan av valet 2019 och uppmaningen från finans- och näringsutskottet var att omförhandla alternativt säga upp avtalet. När det blev skarpt läge så låg den bollen hos landskapsregeringen. Det är klart att man till vissa delar underrättade om innehållet också till lagtingsgruppen. Men detaljerna blev aldrig någonsin kända för andra än inom regeringen och det är väl precis som det ska vara, för det är där som affärerna ska skötas. Lagtingsgruppen ska mera hantera lagstiftning och större linjer i det hela.

Och för övrigt, ledamoten Holmberg, så är det en väldigt fin slips han bär idag.

Tack, talman! Ja, det är väl en del i processen att alla har möjligheter att ge sin syn på saken och sin syn på historiebeskrivningen. Vi vet alla att vindrutan framåt är större än backspegeln och att man inte ska gråta över spilld mjölk. Samtidigt är det för mig personligen väldigt svårt att inte gråta över spilld mjölk när man ser notan.

Talman! Jag tror att vi alla här i salen kan konstatera det svåra i att försöka hantera ett politiskt, juridiskt och ekonomiskt haveri som hela den här affären faktiskt är. Vi har alla våra sanningar och vår historieskrivning.

Åtminstone lika länge som jag har haft en plats här i lagtinget så har en reformering och en förnyelse av skärgårdstrafiken diskuterats.

Hela historien med den stora kortruttsreformen och elhybriden hör avgjort till det tyngsta och jobbigaste som jag har haft under mitt politiska perspektiv. Det går fortfarande inte en vecka utan att jag funderar på hur det kunde gå så här. Tankegångarna innehåller självklart självrannsakan. Vad borde och kunde ha gjorts annorlunda när jag hade tillfälle att vara med och fattade beslut?

Jag kommer också mycket väl ihåg när landskapsrevisorns rapport kom ut. Landskapsrevisorn påpekade flera väldigt goda saker som gjorde att man skulle kunna förbättra strukturerna och beslutsfattandet i landskapsregeringen och i lagtinget. Det fanns diskussioner kring tydligare fullmakter, förbehåll för miljötillstånd och sådana saker.

Men landskapsrevisorn sade också att infrastrukturdelen av projekt västra Föglö hade skötts förtroendeingivande och likaså den tekniska samordningen. Så det fanns också väldigt mycket bra i landskapsrevisorns rapport, man hade hanterat ett stort och omfattande komplex på lilla infrastrukturavdelningen. Därför så tycker jag att det har varit så viktigt i hela det här att ge tillbaka heder till tjänstemännen. Det är inte så att det är politikerna som har suttit och kokat ihop det här i landskapsregeringens plenisal, utan det är ett arbete som har gjorts på infrastrukturavdelningen.

Det som känns absolut värst är all tid, alla förväntningar, alla grusade förhoppningar, alla tusentals arbetstimmar och främst alla pengar som har satts ned i det här projektet. Vi hör ju nu att flera skärgårdsbor här i salen uttrycker sig att det är runt 5 miljoner och nu skadestånd på 13 miljoner. Vi har alltså snart förbrukat närmare 20 miljoner utan att vi kommit en enda millimeter framåt.

Lagtinget var trots allt på god väg med den omfattande kortruttsrapporten, en generalplan för skärgårdstrafiken. Det var en reform som innebar långa anbudstider för att ge långsiktiga förutsättningar för näringslivet och för potentiella rederier att våga investera i nytt tonnage. Det fanns dessutom klara intentioner redan 2019 att bilda ett trafikverk där syftet hade varit att renodla centralförvaltningens uppgifter, förenkla styrningen och att ge bättre möjligheter att leda infrastruktur och trafikfrågor med långsiktighet och effektivitet.

Vi ser ju nu att alla har sin sanning. Det pågår en avancerad mytbildning när det gäller skärgårdstrafiken. Det flyger siffror i miljonklassen i debatten här i salen, på sociala medier och på insändarsidor. Därför så känner jag mig också nödgad att ge min del av historiebeskrivningen.

Det fanns en investeringsfullmakt av lagtinget om 40 miljoner. Den fullmakten inbegrep bron till Gripö samt väganslutningen, men också till en ny hamn och vägförbättringar i Hastersboda. Vicetalman Måtar, investeringsfullmakten på 40 miljoner euro inbegrep också östra Föglö. Vicetalman Måtar har fel uppfattning, det var både östra och västra Föglö.

Anbudet på bron och väganslutningar gick till ett åländskt företag. Beräkningarna gav vid handen att västra och östra rymdes in på 40 miljoner. Det finns ju beräkningar i landskapsrevisorns rapport att östra och västra Föglö skulle kosta 38 miljoner.

Elhybridavtalet gick även det till ett åländskt bolag. Jag tror faktiskt att det här är ett tillfälle som inte heller kommer igen. Stjärnorna stod så i en så här stor anbudsförfrågan att det var två åländska bolag som vann anbuden, både broar, vägar och också trafiken.

Det var dugligt och erfaret sjöfolk som nu fullständigt har hamnat i kläm när det gäller elhybriden. Jag skäms över det faktumet. Jag har skämts två gånger i tingsrätten och hovrätten när jag har mött företrädarna för Finnferries och Ansgar och det gör jag fortfarande.

När man går in i ett avtal där två parter vill förverkliga ett avtal så skriver man ju inte ett avtal för att man vill bryta det, utan man skriver ett avtal för att man vill förverkliga det. För dåvarande landskapsregeringens del så handlade om trafik, en ny färja, en reform och hela skärgårdstrafiken. Och konsortiet ville faktiskt bygga färjan och man ville faktiskt köra den där båten.

Det var ett nytt sätt att bjuda ut linjen med totalentreprenad och ge en lång anbudstid på 15 år. Det var en sak som under långa tider hade påpekats av lagtinget. Ge längre förutsättningar för privata näringsidkare! Det var meningen som sagt att det skulle ge bättre verksamhetsförutsättningar för det privata.

Skarven kostar 58 miljoner på 15 år och elhybriden 66 miljoner. Men jag tycker att man hela tiden glömmer bort att det väsentliga var att totalen var en inbesparing. Östra och västra Föglö hade varit en inbesparing på ungefär 3 miljoner på årsbasis. Investeringarna skulle återbetala sig på 16 till 17 år.

Dessutom, som vi alla vet, så skulle landskapet ha fått köpa båten om 15 år för 5 miljoner, förvisso indexjusterat. Gör man en kort överslagsräkning där och en väldigt grov uppskattning så kan man konstatera att Skarven på 15 år skulle kosta 58 miljoner och elhybriden 66 miljoner. Lägg till 5 miljoner där så har du 71 miljoner och då skulle vi ha haft en ny färja för 13 miljoner. Dessutom ingick det en extra färja med en kort inställelsetid på någon timme.

Det har varit diskussioner kring vad som skulle hänt om regeringen Sjögren 1 skulle ha brutit avtalet då tidig höst 2019. Det är ju på det viset att juridiken - tingsrätt och hovrätt - har sin rättsordning, det ser vi nu och politiken har sin rättsordning. Ponera att det hade varit ett år kvar av mandatperioden och det skulle vara ett spörsmål i lagtinget som krävde att landskapsregeringen skulle ha brutit avtalet. Jag kan säga att det skulle vi aldrig ha gjort. Då kanske landskapsregeringen skulle ha fått ett misstroende och regeringen Sjögren 1 skulle ha fallit. Det skulle vi ha gjort och då skulle vi ha gått hem. Så fungerar politiken. Sedan var vi många som fick betala i valet för allt detta.

När man ser i backspegeln så ser man egentligen också att Gripöprojektet var något av den perfekta stormen. I protesterna förenade sig de som vill ha en tunnel, de som motsatte sig stora infrastrukturella projekt och de som inte tycker att man ska satsa pengar överhuvudtaget i skärgården. Det var den perfekta stormen. Det är ett stort, stort problem. Det är i och för sig ingenting som vi är ensamma om, men det verkar helt omöjligt att genomföra större infrastrukturella projekt. Tyvärr är det på det viset. Det är otroligt svårt. Då måste man fundera, finns det fog för kritiken man får? Ska man backa eller ska man ha ryggrad?

Det framkommer också att det stod i regeringen Thörnroos regeringsprogram att man ska omförhandla eller bryta. Det stod också i finans- och näringsutskottet betänkande att man först skulle omförhandla eller eventuellt bryta avtalet.

I de diskussioner som jag har haft i tingsrätten och hovrätten - jag är väl kanske en av de få som har diskuterat med berörda parter - framkom att det var ingen omförhandling. Man försökte inte ens omförhandla.

Bland annat ledamot Egeland frågade vad man ska göra med en granskning. Vi vet att avtalsbrott har begåtts, skadestånd ska betalas, en genomlysning och en granskning ska göras. Vad är det för vits med det? Jo, jag i alla fall utgår från att en granskning kommer att göra en tidsplan, en vitbok från före avtalsbrottet och där kan säkert infrastrukturavdelningen bistå. Vitboken kring avtalsbrottet har vi ju redan. Jag räknar också med att granskningen kommer med tydliga förslag på hur vi stärker institutionerna; landskapsregeringens beslutsfattande och beredning, lagtingets beslutsfattande och beredning, tydligare fullmakter och kanske reviderad lagtingsordningen och landskapslagen som handlägger landskapsregeringens uppgifter.

Jag tycker också att vi i slutskedet av förra mandatperioden fick ytterligare ett ärende där vi behöver se över våra rutiner, institutioner och lagstiftningen. Det var naturreservatet Bogskär. Så kan vi heller inte ha det, att en expeditionsministär gör på det där viset. Det finns ett gediget arbete att göra.

Om jag försöker samla ihop alla trådar här nu så tycker jag att det finns en vilja att gå framåt och stärka självstyrelsen, även fast det kan verka som havregrynsgröt. Tack!

Tack, talman! Lantrådet är lite ovarsam med fakta. Jag har aldrig påstått att den här fullmakten på 40 miljoner, den var för östra och västra Föglö, så har jag sagt. Det man kan notera är att bara västra Föglö, alltså färjfästen, väg över Gripö, bro och väg till Degerby skulle kosta 27 miljoner. Och aldrig hittills har vi väl sett att de här kalkylerna brukar hålla. Så det var det jag sade. Det återstår sen ca 13 miljoner att bygga det som skulle göras på östra Föglö och det hade man inte ens klart vem som skulle bygga, hur eller när och så vidare. Det är det som jag har sagt och jag tycker att det är viktigt att vi har det i protokollen.

Men det var ju så att det var upphandlat. Västra Föglö var ju upphandlat. Man hade ju de facto gjort en upphandling där och fått svart på vitt vad det skulle kosta.

Tack, talman! Det var visserligen upphandlat och det föranledde sedan en process i Marknadsdomstolen. Avtalet sades upp med hänvisning till till kostnader, vill jag minnas. Bara för att man har ett kontrakt som säger att någonting ska kosta någonting så har det visat sig att det sedan ändå inte funkar. Det blir dyrare för att det kommer oväntade saker som sedan landskapet som beställare får betala. Det här är helt standard saker som händer hela tiden.

När det gäller siffrorna för övrigt så tror jag min kollega Wikström kommer att göra några tillrättalägganden.

Talman! Det begärdes en investeringsfullmakt på 40 miljoner och man gjorde den bedömningen från vår lilla infrastrukturavdelning att östra och västra kunde rymmas inom ramen för 40 miljoner. Det var ju så att det var upphandlat. Inte berodde det på att det fanns en strid mellan parterna att det var ökade kostnader. Det stämmer ju inte heller, vicetalman Måtar, inte alls.

Tack, fru talman! Tack lantrådet för ett anförande som ändå går i försoningens tecken. Det är bra.

Jag måste ta upp ett par frågeställningar när det rör det här avtalet, det har koppling till beslutet. Vi kan kanske inte förvänta oss att alla ska lära sig alla avtal, hur de fungerar och vad indexjusteringar innebär. Men om man tar den här indexjusteringen för att köpa färjan för 15 år och antar man en 5 % korrigering varje år - vilket är helt rimligt, det är en vanlig summa som man antar när man diskuterar sådana saker - då skulle slutresultat efter 15 år när man räknar index på index i genomsnitt 5 % bli 10 miljoner euro.

Det är inte bara på själva färjan som det ska appliceras på, utan det är också på själva avtalet som intressant nog är nästan 5 miljoner. Det betyder att det sista året skulle ha blivit nästan 9 miljoner om man antar en 5 % ränta, vilket är kutym.

Talman! Det där är siffror och det blir spekulation. Det blir spekulationer. När avtalet skrevs så var det en annan inflation och vi ser vad inflationen är idag. Det var ett annat ränteläge så det där blir spekulationer, ledamot Wikström, totalt.

Tack, fru talman! Det är absolut spekulationer. Det är spekulationer som är grundade i verkligheten dock, och det är så man gör när man tänker sådana avtal. Lantrådet använde ju själv Skarvens kostnader som inte är förenliga med dagens kostnader. Om man skulle räkna på samma sätt i bägge fall, vilket man inte gör när man presenterar siffrorna på det där viset, så blir jämförelsen annorlunda. Men det visar på problemet. När man kommer med en fullmakt till lagtinget som saknar specifikationer om hur de här avtalen ska hanteras så blir lagtinget att fatta beslut om någonting som man inte vet vad man fattar beslut om, vilket lantrådet själv utgör bevis för genom att uttrycka sig som hon gör.

Talman! I Skarvens 58 miljoner så ingår heller inte behovet av en ny färja. Det är helt klart, om man ska göra en total beräkning, det finns ingen ny färja där. Skillnaden mellan 60 och 90 miljoner finns i pappren och där ingår det också en ny färja på Föglölinjen. Skarven börjar också bli till åren, inte lika gammal som Ådan förstås.

Jag vill inledningsvis tacka lantrådet Katrin Sjögren för ett anförande i försoningens tecken. Tack också för det principiella stödet för en förändring av lagtingsordningen för att säkerställa att detta aldrig kan ske igen.

Sedan till frågan om vad vi fick för pengarna. Det kom som bekant in fyra anbud. De låg kring 67 miljoner fördelat på 15 år. I detta ingick ett ersättande tonnage på 50 %, en återköpsklausul för att köpa laddhybriden till ett fast pris efter 15 år på 5 miljoner. Och ska man jämföra det här, vad fick vi för 67 miljoner, så kan man ju titta på finans- och näringsutskottet första betänkande för i år, där regeringen skulle upphandla ett begagnat dieselfartyg på 15 år för 57 miljoner. 57 miljoner! Och det där är en väldigt viktig siffra, särskilt för alla som täcks påstå att det var en god affär att häva avtalet.

Talman! Jag hör ju till dem som hur än jag försöker så kan jag inte säga att det var en god affär att kasta över 13 miljoner i sjön. Det kan ingen få mig att tro överhuvudtaget.

Det blir ganska horribla summor. När man räknade ihop tio år eller 15 år så blir det väldigt, väldigt stora summor. Jag hör också till dem och tillhör ett sådant parti som inser att vi behöver ha trafik i skärgården och vi behöver en anständig trafik i skärgården. Och nu håller det på att gå riktigt på tok.

Om jag för balansens skull ska försöka vara lite kritisk mot något i lantrådets anförande så andades det möjligen lite uppgivenhet. Borde vi lägga ner alla framtida infrastrukturprojekt i skärgården? För det blir ju ändå inget och det är ju snudd på politiskt självmord. Och nej, bästa lantrådet, låt inte de mörka tankarna ta överhanden. För att citera Julius Sundblom: "Låt om oss aldrig förtröttas". Låt oss också göra de förändringar som behövs för att se till att det här aldrig kan hända igen.

Talman! För att det här aldrig ska hända igen så behöver vi stärka institutionerna, förfina vår lagstiftning och kanske också nå någon slags form av politisk mognad. Den här landskapsregeringen har nu prioriterat nya färjor. Hur många det blir och i vilken takt, det vet vi inte ännu. Sen är frågan, finns det något kvar av kortrutten? Det behöver vi fundera på gemensamt, tänker jag.

Talman! Jag får tacka lantrådet som redogjorde lite för var den här granskningen ska kunna leda till, bland annat tydligare fullmakter nämnde hon. Alltså 54 § i lagtingsordningen är väl ganska tydlig: "Fullmakt ska till belopp och ändamål vara avgränsat." Det är väl tydligt så att det räcker. Felet måste ju finnas någon annanstans.

Talman! Visst gjorde det det. Inte är det någon som säger det. Vi behöver ha tydliga fullmakter. Efter att elhybriden beställdes så har vi ju förbättrat det systemet. Eller hur? Det var ju nämligen så att det fanns Obundna i salen då också som satt i lagtinget och godkände dessa fullmakter. Så det kanske är ett delat ansvar. Som har konstateras i debatten, finansavdelningen uppmärksammar inte det, landskapsregeringen uppmärksammar inte det, inte lagtinget och inte finans- och näringsutskottet. Ingen uppmärksammar det. Det ska man också komma ihåg, det här var en totalreform, en upphandling med drift och färja på 15 år. Det var en reform, en stor reform där vi behöver göra saker bättre för att vi ska kunna genomföra större reformer i framtiden.

Talman! Jag vill tacka lantrådet för ett faktaspäckat och bra anförande.

När man jämför kostnader så måste man jämföra med samma sak. Elhybriden lastar 90 bilar, Skarven lastar 65 bilar. För att det ska bli jämförbart måste vi ha färja X som lastar 25 bilar för att komma till 90, och så måste vi också ha en och reservfärja för det ingick också i hybriden. Hur är lantrådets syn på det? Vilket alternativ tror du att är billigast?

Jag är helt säker på att en elhybrid är mycket billigare än två elhybrider eller två färjor, det är jag helt säker på. Det framgår ju också i handlingarna att man gjorde någonting åt driften, en modern båt kunde köras med två gubbar i stället för tre. Jag erkänner, jag gråter över spilld mjölk, jag gör det faktiskt.

Dagen avslutas med att vi är väldigt ense.

Det är vi ledamot Pettersson.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets klämmar och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.
Föreläggs betänkandets motivering. Begärs ordet?

Tack, talman! Jag har tidigare under dagens plenum presenterat min reservation, dess andemening och därtill aviserat att jag önskar föra den till omröstning.

Jag önskar ta min reservation till omröstning

Talman! Jag önskar understöda ledamot Kanborg.

Lagtingsledamoten Kanborg understödd, av lagtingsledamoten Egeland, har föreslagit att betänkandets motivering får den lydelse som framgår av ledamoten Kanborgs reservation till betänkandet.

Är redogörelsen riktig? Riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; de som omfattar lagtingsledamoten Kanborgs ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Omröstning. Talmannen röstar ja. Omröstningen avslutas.
Omröstningen utföll:
20 ja-röster
5 nej-röster
3 var frånvarande.

Lagtinget har alltså godkänt motiveringen enligt utskottets betänkande.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.