Remissdebatt

Diskussionen fortsätter.

Tack, talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Från Obunden Samling har vi några ord vi ska säga angående den här tilläggsbudgeten. Jag börjar väl då kanske i storleksordning, beloppsmässigt, det vill säga pengarna till kommunen. Helt i linje med regeringsprogrammet. Bättre sent än aldrig kanske man kan konstatera. Som ytterligare färdkost om vi får bestämma, och det tror jag vi får, kommer det naturligtvis att komma mera. Vi kommer fortsätta att ladda systemet åt kommunerna. Den här rapporten som gjordes, som relativt nyligen blev klar, talar om att man borde ladda systemet som man brukar säga med 5-6 miljoner för att komma till en nivå som har rått före tidigare regeringar har sänkt landskapsandelsnivån. Så pengar till kommunerna är helt okej, det följer ett av finans- och näringsutskottets betänkande, det följer också regeringsprogrammet och nu äntligen får vi det gjort. Man kan samtidigt konstatera, och bra är det, att kassaläget i kommunerna, man kan ju nämna några kommuner som Jomala, Mariehamn, Föglö som har mycket starka kassor, det är också bra. Hur man motiverar det här, om man motiverar det med att det behövs pengar i äldreomsorgen eller vilket hål det behöver stoppas i. Vi tror inte att kommunerna kastar bort pengar. Vi tror att det är bra när det kommer pengar till kommunerna och de märker att deras kassor förstärks. Det gör att man till exempel kan sänka skatter eller bibehålla skatterna på de nivåer som de finns nu. Till exempel om Mariehamn nu då, vilket vi fick höra tidigare från liberalt håll, minsann inte ens kunde använda de här pengarna. Jag förstår inte riktigt det resonemanget måste jag säga, men trots allt blir det en kassaförstärkning även i Mariehamns balansräkning. Då kunde man ju börja med att ta bort fastighetsskatten på fast boende, som är en sak man får skämmas över som boende i Mariehamn. En av de sämst beredda skatterna som någonsin tagits i bruk i en åländsk kommun, totalt godtycke. Det var ett litet obiter dictum, som det så vackert heter det.
Solceller. Jag kan hålla med det som Moderaternas gruppordförande Tage Silander sade, det vill säga lite problematiskt med de här solcellerna. Min uppfattning är att av de här 750 000 så är 500 000 sådant som redan i praktiken är beviljat till olika ålänningar som har sökt om stöd för att installera solceller privat. Det är en sak som inte är optimalt, inte ska det beviljas om det inte finns budgetmedel, men har det nu gått till så får man ju stå för det. Ytterligare 250 000 är väl för att räcka året ut, så att säga. Då har alla behandlas någorlunda lika under år 2022. Sedan ska solcellsstödet bort. Hade vi fått bestämma från början så hade det kanske aldrig funnits eller hade avslutats när budgetmedlen var slut, men så är inte fallet. Som flera har konstaterat i dag kan man räkna hem installationen av en solcellsanläggning väldigt snabbt. Så det är bara att köpa in och börja tjäna pengar på mikroproduktion och man behöver inte ha stöd för det, det sköter sig ändå. Som sagt, någon form av likabehandling och att också reda upp det man har lovat så kan vi ha förståelse för. Det har talats också här om att det är långa leveranstider och så vidare. Min uppfattning är att man får nog solceller på taket, man kan välja olika leverantörer man behöver inte bara gå till en och samma, ganska hastigt. Som sagt, det är stor press i den där businessen.
Sedan när det gäller 15 miljoner för att ge kreditgarantier till energibolagen på Åland. Jag hörde vad finansministern sade, det här gick väldigt snabbt. Jag förstår att staten har större resurser och man kunde ganska snabbt producera tio sidor men själva texten om det som man i riket kommer att ge som stöd åt energibolag är ungefär en A4:a som har kommit från statsrådets sida till riksdagen. Det är viktigt när vi ger den här fullmakten till landskapsregeringen att landskapsregeringen, som samtidigt får rätten att skriva de här villkoren, på vilka villkor får man de här stöden. Bara för att lagtinget nu till exempel godkänner att det här också kan göras utan motsäkerhet som det heter om man ställer en garanti. Bara för att det här går att göra rent formellt utan motsäkerhet är det ändå något som ska vara undantagsfall. Det vill säga beviljar man en kreditgaranti för någon form av åtagande som ett åländskt elbolag, vi har två vad jag vet, ska utgångspunkten vara att de ställer en motsäkerhet. Om det sedan är en direkt pant, om det är en efterpant eller vad det är, vi ska inte gå in i de här detaljerna från lagtingets sida. Vi litar på att landskapsregeringen gör det där på ett klokt sätt.
Sedan var det det här skadeståndet på 500 000. Det vill säga den medgivna delen av talan i tvisten mellan landskapsregeringen och två rederiaktörer. Det är alldeles i sin ordning. Det är medgivet och således helt klart att det ska betalas, onödigt att det tickar ränta på den delen av skadeståndet. Utan att jag nu utvecklar alltför mycket så kan man faktiskt lite säga så som en legendarisk redare en gång sade. När han fick bort sitt fartyg från arresten sade han att betala bort det, och säg att det är billigt. Det kan man faktiskt, med visst allvar, även säga att jämfört med att genomföra det projektet som det här elhybridspektaklet var så är det här fortfarande billigt.
Med det konstaterar jag att vi i det stora hela är med på banan när det gäller tilläggsbudgeten nummer 3 2022. Tack för ordet, talman!

Tack, talman! Tack, ledamot Måtar. Jag har hört rykten om att landskapsregeringen har delat ut solcellssubventioner långt över vad man hade budgeterat, men jag trodde inte att det var på den här nivån. Man har alltså delat ut solcellssubventioner för en halv miljon euro, obudgeterat. Jag pratade vid tilläggsbudget två om att vissa saker sköts på ett bananrepublikanskt sätt, men här måste jag verkligen använda det myntade uttrycket en gång till. Det blir en väldigt märklig situation. Vad händer i slutet på året när det står ytterligare ett par hundra ålänningar som vill konvertera till solcellsenergi? Det här är inte rättssäkert på nåt sätt, det är inte bundet till lag, det är först till kvarn som gäller och landskapsregeringen bryr sig inte det minsta om lagtinget. Här är det faktiskt nu att man totalt struntar i lagtinget, man tar för givet att den här budgeten ska gå igenom, 500 000 euro (… taltiden slut).

Tack, talman! Lagtingsledamot Holmberg bör nu inte skjuta budbäraren här, utan den här saken får man väl diskutera i andra forum. Såhär har det gått till om man tycker kanske att det är någon form av likabehandling ändå.

Tack, talman! Jag skjuter absolut inte budbäraren även fast jag ställer replik till ledamot Måtar, som ska ha en eloge för att han för fram sanningen, men det blir en väldigt märklig situation. Jag tycker också att det borde vara upp till varje regeringsparti i sig att ha någon sorts ryggrad där man tycker att rätt är rätt och fel är fel, och det här kan väl inte på något sätt var rätt. Att man delar ut subventioner för en halv miljon utan att ha budgetmedel för det. Det är väl det närmaste en politisk skandal, skulle jag säga.

Tack, talman! Ja, sådant skulle jag personligen inte syssla med.

Talman! På ett ganska ofint och ogenerat sätt påpekar ledamot Måtar att just Mariehamn skulle ha svårt att förverkliga de här pengarna i praktiken. Inte gäller det specifikt Mariehamn, ingen har någonsin påstått den saken. Lyssna på vad ledamot Tage Silander sade om de här bidragen, som har suttit i kommunpolitiken i tiotals år och som är mycket ekonomiskt kunnig, han delar den uppfattningen. Finansministern erkände motvilligt exakt samma sak, som också har en lång, gedigen kommunal erfarenhet och torde veta hur finansförvaltningen går till både i landskapet och kommunerna. Att hålla på på det där ofina sättet med de här gliringarna. Jag förstår faktiskt inte ens vad ledamot Måtar tror att han ska vinna på det.

Tack, talman! Jag kunde hålla med lagtingsledamot Zetterman här men då skulle vi båda ha fel, och det är ju synd. Så fort jag kommer med ett faktapåstående, i synnerhet lagtingsledamot Zetterman, som är lite känsligt så kommer genast de här orden "kränka" eller "det strider mot lagtingsordningen" eller någonting annat. Bemöt istället med fakta. Ni har själva stått här i dag och sagt att de här pengarna till Mariehamn, det är ingenting som går att använda. Det är helt omöjligt för det finns inga tilläggsbudgetar i Mariehamn eller enligt kommunallagen. Det är omöjligt att använda de här pengarna. Det är det jag säger att det stämmer inte. De här pengarna kommer till Mariehamn, och de kommer Mariehamn tillgodo. Mariehamn kan välja att använda det till till exempel äldreomsorgen eller något annat som passar. Jag sade också det att om ni har för mycket pengar, ta bort fastighetsskatten.

Talman! Jag nämnde aldrig ordet Mariehamn, jag pratade om kommunerna på ett generellt plan. Sedan att Obunden Samling sedan länge har haft någonting emot tätorterna, och i synnerhet Mariehamn. Det kommer gång på gång från den Obundna Samlings gruppen och i allra synnerhet från ledamot Marcus Måtar. Jag levererade fakta i min replik, jag nämnde inte ordet Mariehamn. Sedan valde ledamot Måtar att gå an en viss kommuns politik.

Tack, talman! Det var ju bra nu då att jag iallafall inte kränkte, men mitt konstaterande kvarstår. Ni kan säga vad som helst. De här pengarna kommer till kommunerna, kommunerna använder pengarna klokt och därmed basta, om vi säger som så.

Tack, talman! Det börjar bli näst intill obehagligt att lyssna på hur ledamöterna i majoriteten avslöjar varandra, rackar ner på varandra och rackar ner på regeringens politik.
Min fråga gäller, menar ledamot Måtar faktiskt att kostnaderna för det uppsagda elhybrid avtalet, nu en halv miljon och kommande okända kostnader, att det man betalar för ingenting är billigt? Det är pengar som man kunde ha gjort någonting vettigt för men nu bara går till noll och ingenting, att det är billigt?

Tack, talman! Ja, det är så att lagtingsledamot Fellman kan ta mig på mina ord. Om man sätter sig in i den här frågan och ser vad projektet Västra Föglö, och fortsättningen, hade blivit att kosta för landskapet Åland så är det billigt med 500 000 €.

Tack, talman! Det är ju inte så att vi bara pratar om 500 000 €, utan oberoende av hur den pågående rättsprocessen slutar så kommer det att vara åtskilliga miljoner som det här projektet har kostat. För att inte tala om den beredning som gjordes innan sådana beslut fattades. Massor med pengar har lagts ut och massor med pengar kommer att betalas i skadestånd, oberoende av om man lyckas få ner summan. Jag kan inte se att det på något sätt skulle vara till nytta för landskapet eller ålänningarna att vi betalar miljoner för ingenting. Jag tycker det är respektlöst att säga att det är billigt.
Jag skulle också gärna höra hur ledamot Måtar ser på det faktum att lagtinget inte överhuvudtaget är informerade officiellt kring den här frågan. Borde inte landskapsregeringen komma till lagtinget med något slags förhandsbesked om att det kommer kostnader i miljonklassen?

Tack, talman! Jag känner inte till vad det är för kostnader i miljonklassen som landskapet borde informera lagtinget om i den här frågan. Landskapsregeringen har helt korrekt, enligt min uppfattning, konstaterat att man inte tänker börja uttala sig i den här rättstvisten som nu är anhängig i hovrätten. Där jag misstänker, jag kommer inte ihåg nu, att iallafall en stor del av oppositionen är vittnen i den processen. Vilket också skulle göra att man ska hålla tand för tunga, som jag har påpekat i många sammanhang.

Tack, talman! Om jag uppfattade det rätt så sade ledamot Måtar att det här 15 miljoners lånet skulle ha en säkerhet, men det står ju uttryckligen här att bli bemyndigad landskapsregeringen att utan krav på motsäkerhet. Hur ligger det till med den där säkerheten som borde vara, men som nu inte framgår här?

Tack, talman! Jag sade att det är så det är formulerat. Det blir alltså möjligt att ge ut de här garantierna utan säkerhet. Bara för att det är möjligt betyder inte att det är så man måste göra. Det står också där att landskapsregeringen får fatta beslut om villkoren för de här garantierna. Jag sade också att tittar man på statens motsvarande upplägg så säger man att i undantagsfall kan man ge ut sådana garantier utan motsäkerhet. Det sade jag som en färdkost till landskapsregeringen, och till utskottet som ska behandla det här, att det måste ändå vara så att i undantagsfall så ställs det inte motsäkerhet för de här garantierna. Det var det jag menade.

Tack, talman! Tack för det förtydligandet, man kan ju göra mera. Sedan uppfattade jag också att ni sade att de här solcellsstöden redan har delats ut och det är, som jag hade förstått tidigare, en mycket märklig situation. Jag tänker inte skjuta budbäraren, men det tråkiga är att den skyldiga tycks inte våga ställa sig i talarstolen.

Tack, talman! Jag har ingenting att tillägga där.

Talman! Det här föreliggande budgetförslaget innehåller några vettiga och bra åtgärder för att hjälpa vissa av de grupper som kommer att drabbas hårt av de ökande kostnaderna. Men det är ganska små saker i förhållande till effekterna av prishöjningarna på olika områden, på ålänningarnas vardag och också på deras köpkraft.

Vi socialdemokrater tycker det är helt okej med en fullmakt för lån eller garantier till elbolagen, en säkerhet så att de kan upprätthålla sin likviditet. Som vi uppfattar det så är det här en sista utväg som förmodligen, eller förhoppningsvis, inte behöver komma till användning.
Höjningen av ensamförsörjartillägget med 20 euro har vi förstås ingenting emot, men vi hade väntat oss att landskapsregeringen skulle, i likhet med regeringen, spänna bågen lite mer och föreslå ett extra barnbidrag. Vi föreslår att landskapsregeringen återkommer till den här frågan i nästa tilläggsbudget. Lite extra pengar till barnfamiljerna i dyrare december. Det går rakt ut i handeln och hjälper också åländska företag som får det tufft också dem.
Det kanske bästa förslaget i denna tilläggsbudgeten är indexjusteringen av studiestöden, som också går dit det behövs och till utbildning för unga ålänning, vilket vi alla är betjänta av.

Sedan kommer vi till det som ärligt talat känns som en bluff. Ett försök av en alltmer dysfunktionell landskapsregering att ge allt åt alla regeringspartier. Någonting som alla kan vifta med och säga att det här har vi åstadkommit, även om jag faktiskt måste säga att jag inte vet riktigt vad Moderaterna fick. Man fördelar pengar som om det fanns hur mycket som helst. Genom ökade landskapsandelar till äldreomsorgen, som inte kommer att gå till äldreomsorgen, och 750 000 som någon slags greenwashing till installation av solceller. I sig är solceller en bra sak, men de här pengarna behövs inte på det området längre. Det här har vi pratat om nu flera gånger under dagen. Alla som vet hur kommunalpolitik fungerar vet att tilläggsmedel inte fördelas till verksamhet på det här sättet, utan det kommer att bli en resultatförbättring för de kommuner som råkar vara vinnare just på den här fördelningsnyckel. Man kunde ha valt en annan och då hade det varit andra kommuner. Det är därför jag är så förbryllad över att inte finansministern, och ingen annan i landskapsregeringen heller, kan förklara varför man valde just den här nyckeln. Varför inte en annan? Fanns det en idé eller tanke kring de här kommunerna som får pengar genom den här modellen, att de behövde det mer än någon annan? Eller fanns det någon regionalpolitisk aspekt av den? Svaret på den frågan tycker jag är viktig. Det finns ingen långsiktighet i den här planen, det finns inget resonemang om varför man har valt just det här. Ledamot Måtar valde att prata om Mariehamn. Mariehamn idag, enligt det här förslaget, får 880 000 euro till äldreomsorgen. Inte kommer man att göra några drastiska åtgärder när det gäller äldreomsorgen under det här året. Kanske om det hade sagts att det här gäller för framtiden, att det hade haft någon effekt. Vi konstaterade redan när den här frågan debatterades förra gången att den enda vägen som Socialdemokraterna skulle kunna stöda mera pengar till kommunerna i det här skedet är att det skulle ges till kommunernas socialtjänst genom landskapsandelarna. Där behövs det och där går det att använda dem och jobba med nödvändig utveckling inom verksamheten, och om de verkligen inte skulle behövas inom kommunernas socialtjänst återbetalas det till kommunen. Vi föreslår att pengarna stryks i budgeten och att landskapsregeringen återkommer med ett sådant förslag.
Solcellerna på våra tak. Det är jättebra med solceller och mikroproducenter, men med de elpriserna vi har nu så är det en snabbt intjänad investering. Det är stort tryck på solcellerna, det är problem med leveranserna och det är andra problem med rättviseaspekten med inmatningen i systemen. Nu har vi just fått höra, indiskret av ledamot Måtar, att stöd har beviljats för mera pengar än vad man haft i kassan. Där behöver vi få ett klarläggande av ansvarig minister. Det är en marknad som sköter sig själv, inte ens en socialdemokrat tycker att det behövs bidrag till verksamhet som sköter sig själv. Vi har andra saker som det skulle vara bra att göra. Varför inte satsa dem på vattenvården, eller ungefär samma summa skulle räcka till det där extra barnbidraget.
Så till den största bluffen av dem alla. Där landskapsregeringen på något sätt väljer att inte låtsas om att en dom har fallit som ålägger landskapet i miljonklassen. Man upptar medel för den delen av skadeståndet som är otvistad, men man andas inte ett ord. Inte nu heller om de kommande kostnaderna som den här processen kommer att åsamka landskapet. Vi föreslår i en budgetmotion, en skrivning, där landskapsregeringen äntligen på officiellt sätt delger lagtinget att det kommer att komma ekonomiska konsekvenser av det beslut man tog att upphäva avtalet och att man står för det som man har ställt till med. Förhoppningsvis leder den processen till ett betydligt lägre skadestånd, men ned till noll kommer det ju inte. Varför kan man inte säga som det är? Det här har hänt. Det här kommer att kosta.
Slutligen, de här små summorna som nu har tilläggsbudgeterats för olika verksamheter. Det visar, och det här har vi också pratat om många gånger, att det finns ett systemfel där man kommer till lagtinget med 10 000 euro hit och 20 000 euro dit. Det borde vi kunna hantera på något annat sätt än att lagtinget i september ska diskutera sådana frågor.

Talman! Ledamoten Fellman sitter i finans- och näringsutskottet. Där skrev man i sitt betänkande gällande landskapsandelssystemet att det har skett flera förändringar. Dels har tilldelningen minskat och dels säger man att systemet har ändrats så att en allt större andel av utjämningspolitiken sker genom omfördelning av resurser från tillväxtkommunerna till övriga kommuner. Så säger man vidare att utskottet förutsätter att översynen av landskapsandelssystemet medför ett system där man återgår till en regionalpolitik som finansieras av landskapsandelarna och inte genom omfördelningar. Jag tolkar inte den här skrivningen på annat sätt än att man säger det att också tillväxtkommunerna behöver få landskapsmedel, och det här ska ske genom någon form av rättvis process. Jag undrar vad som är ledamoten Fellmans bild av detsamma? För nu har man ju valt att ge genom äldreomsorgsandelen som gynnar direkt de med en åldrande befolkning, inte tillväxtkommuner.

Tack, talman! Dels är min uppfattning att den budgetbehandlingen och de skrivningarna tillkom i ganska kaotisk behandling. Att landskapsregeringen inte överhuvudtaget har lyssnat på eller tagit till sig budskapet. Jag hade förväntat mig, innan de här pengarna aktualiserades i den här tilläggsbudgeten, att finansministern skulle ha presenterat resultatet av sin arbetsgrupps överväganden. För det var det som lovades. Att det skulle komma någon form av helhetsbild av att om man vill bedriva regionalpolitik, hur man gör det genom landskapsandelssystemet. Nu känns det helt godtyckligt, som att finansministern hade läst i tidningen att det är lite tufft inom äldreomsorgen och så valde man den parametern.

Talman! Jag delar ledamot Fellmans uppfattning och ser det ganska allvarligt. Allra särskilt i ljuset av den frågestund vi nyss hade här, när lantrådet stod här och hävdade att de här skrivningarna inte fanns. Vi har en landskapsregering som tillämpar lagtingets beslut precis så som man vill. Dessutom har vi här nu, som ledamoten lyfte i sitt anförande, fått höra via bakdörrar att landskapet har använt 500 000 euro av icke budgeterade medel till ålänningarna. Jag ser att det finns ministrar som har begärt repliker och jag hoppas innerligt på att vi får klargörande i de frågorna också.

Tack, talman! Det är ju tyvärr så att den här dysfunktionaliteten och splittringen i landskapsregeringen manifesteras också i det här arbetet. Att man är oense om så många saker att besluten inte hänger ihop. Om en arm inom landskapsregeringen säger en sak, så är den andra på väg åt ett helt annat håll, tyvärr. Jag tycker det är olyckligt. Det finns frågor som inte är politiskt laddade som inte heller sköts på ett bra sätt för att det så mycket osämja.

Talman! Vi har befunnit oss i ständigt pågående kris de senaste åren. Först med pandemi, sedan med Ukraina krig och därpå följande energikris. En av de få saker som ålänningarna kan göra, eller som har varit till buds hittills, för att påverka sin egen elräkning har varit att installera solceller. Därför bedömde landskapsregeringen att det är viktigt att vi inte bara så där hipp som hepp, sådär hattifnatt, drar bort det stödet och sänder ut ännu mer oro bland ålänningarna. Utan vi låter stödet finnas kvar tills vi har möjlighet att presentera andra åtgärder för att ålänningarna ska ha möjlighet att påverka sina elräkningar och sin energisituation. Det förvånar mig att Socialdemokraterna tycker att vi bara ska dra bort någonting innan vi har presenterat någonting nytt för dem.

Tack, talman! Vi hade gärna sett att man hade presenterat någonting nytt för ålänningarna redan i det här skedet. Nu finns, från rikshåll, möjlighet till avdrag om man installerar solceller som de facto ger en bättre utdelning än solcellsstödet som landskapsregeringen har. Vi har en marknad som fungerar, vi har priser som är så höga att investeringen betalar sig ganska snabbt. Om man ser att den här stödformen har spelat ut sin roll tycker jag att det är rimligt att man sätter pengarna på någonting annat som har större effekt och bättre nytta än just precis där. Man måste inte fortsätta med allt man har börjat med.

Talman! Det är just det som är mitt budskap, att vi måste se över hur vi så bra som möjligt stöder ålänningarnas energiomställning och ger dem de verktyg vi kan ge dem för att stärka sig själva i det läge som nu uppstår och som kommer att bli värre under vintern. Därför ville vi låta det här solcellsstödet pågå och ge möjligheter till människor som har planerat det, haft det i beräkningarna och kanske sparat till det få göra sina installationer och samtidigt avisera att vi i budget 2023 kommer med andra åtgärder som kan stärka ålänningarnas energisituation. Jag tycker att de som talar om att vi nu borde så här tvärt från dag ett till dag två dra undan det här stödet och strula till och sprida oro för ålänningarna, jag tycker det finns lite mera eftertanke att göra där.

Den eftertanken fanns ju i årsbudgeten där man hade budgeterat för en summa pengar som skulle användas för det här. Uppenbarligen, och den frågan svarade inte ministern på nu, har man använt pengar som man inte hade för den här stödmöjligheten. Man har låtit bli att fundera på vad som skulle vara vettigt att göra i stället. Man har låtit bli att fundera på om möjligheterna till avdrag kanske är ett bättre sätt att stöda den här verksamheten, om man skulle sätta pengarna på någonting annat istället som skulle ha bättre effekt. Jag tycker man har varit för långsam, och om det är så att man har använt pengar som man inte har så är det en allvarlig sak.

Tack, talman! Tack till ledamot Fellman. En kort kommentar till solcellsstöden. Det är en omfördelning som sker i tilläggsbudget nummer 3, så det är nya pengar på det viset.
Det som jag lite tänkte ta upp här är pengarna till kommunerna, alltså landskapsandelssystem och de här dryga 2 miljoner i laddning. Jag tyckte att jag redogjorde för det hyfsat bra i mitt anförande tidigare. Vi har noterat att det inom äldreomsorgen finns brister och det är helt enkelt de som man har jobbat med att ska förbättras när man får nya pengar. Det har suttit en politisk referensgrupp och jobbat ganska ivrigt med det hela. Tanken var att det skulle utmynna i en delrapport inför TB 3, men när vi gjorde TB 3 hade vi synpunkterna från den politiska referensgruppen med. Och den politiska referensgruppen (… taltiden slut).

Det är fortfarande, finansministern, den där frågan. Varför valde man just den här parametern? Varför just äldreomsorgen? Den landskapsandelen som gav det utfallet som det ger. Varför inte en annan? Vilket resonemang förde man kring att man valde en parameter som gav vissa kommuner ganska mycket pengar och andra ganska lite? Och på det sättet missgynnar de kommuner som har en yngre befolkning. Fanns det en tanke kring det? Fanns en regionalpolitisk aspekt av det? Eftersom man inte kan garantera att de kan användas till äldreomsorg och det är varierande behov i de olika kommunerna.

Det är ju så att olika laddningar i olika delar av systemet slår på olika sätt. Laddar man det på ett annat sätt så kommer vissa kommuner att vara missnöjda förstås, så är det. Det gäller att hitta mixen och det gäller att hitta motivet till varför man laddar som man laddar. Och här var det just äldreomsorgen som man konstaterade att här finns det brister, här behövs det pengar och det ska vi hjälpa till med.
Jag ser här i motionen från Socialdemokraterna att man hade tänkt sig att det här skulle bättre laddas via KST. Vi hörde för någon vecka sedan att KST räknar med att göra ett överskott på en miljon, minst. Är det där vi skulle ha laddat?

Utskottet kommer att höra KST och jag tror mig veta att budskapet därifrån inte är att vi har alldeles för mycket pengar för allt som vi behöver göra.
När det gäller solcellsstöden, att det inte skulle vara nya pengar. Jag tycker det är helt irrelevant om det budgeterat på en annan post eller om man för över dem. Pengar är det ju ändå. Det är 750 000 ändå, som man använder till någonting som kanske inte behövs. Problemet med att använda landskapsandelssystemet på det här sättet som landskapsregeringen nu gör, och har gjort vid flera tillfällen för att föra över pengar, är att man använder ett system som är en helhet och så tar man ut en liten del av det och matar ut pengar genom det, då faller helheten. Det håller inte ihop och det blir inte rättvist.

Tack, talman! När det gäller de här pengarna till kommunerna så undrar jag vad lagtingsledamot Fellman menar. Är det så att de här pengarna, enligt er uppfattning, på något sätt kommer att försvinna från kommunerna om de nu inte används när de kommer? Kan de inte användas i fortsättningen på något sätt? Det skulle jag önska att ledamoten Fellman kunde redogöra för lite närmare.

Nej, ledamot Måtar, självklart att pengarna inte försvinner. Men de kommer inte under det här året som vi pratar om nu att leda till någonting annat än resultatförbättringar för kommunerna. För man kommer inte att gå in för, i kommunerna, att anställa flera människor, investera eller starta nya projekt för de här månaderna som de här pengarna är tänkta för. Kommunerna fungerar inte på det sättet. Hade man, som ledamot Zetterman föreslog, satt in pengarna för kommande år så hade man kunnat planera för det i sin budgetering. Nu hänger det inte ihop med äldreomsorgen och det hänger inte ihop med någon annan kommunal verksamhet heller. Det är ett sätt att infria de vallöften som Centern och Obunden Samling gav inför det förra valet, att kommunerna ska få mera pengar, och så har man valt en dålig väg att göra det.

Tack, talman! Lagtingsledamot Fellman, att hålla vallöftena är väl själva essensen i den politik som de flesta politiker önskar syssla med. Ett gott resultat för år 2022 samt en stark kassabehållning, menar ni att det inte bidrar till en större vilja att till exempel bibehålla skatten på den nivån den är i dag, eller till och med sänka skatten, eller varför inte förbättra äldrevården? Eller är ledamot Fellman nöjd med äldrevården så som den ser ut nu, till exempel i hemkommunen Mariehamn?

Som ledamot i äldreomsorgsnämnden i Mariehamn så jobbar vi ständigt med att dels utveckla äldreomsorgen i Mariehamn, och dels få pengarna att räcka till för det. Det är ett viktigt uppdrag som ingen kommun klarar på ett tillfredsställande sätt. En sådan här summa som plötsligt dyker upp i slutet av ett år kommer inte att ha den effekten. Jag tycker att ledamot Måtar behöver acceptera det faktum att det här sättet att föra över pengar till kommunerna slår fel. Man uppnår inte det syfte som man har. Det var samma sak när man under pandemin delade ut pengar som skulle öronmärkas för förebyggande utkomststöd. Det var mycket pengar och ingenting av det gick till förebyggande utkomststöd, det gick in i kommunernas kassa. Det kan väl vara en bra sak i sig,
men man uppnår inte syftet och (… taltiden slut).

Tack, talman! Det förvånar mig å det grövsta att Socialdemokraterna nu gör attack på solcellsstödet och kallar det greenwashing. Jag menar kom igen, greenwashing? Det är ju verkligen ett sådant typ av stöd som verkligen minskar elkostnaderna för hushållen, när hushållen verkligen också behöver det. Speciellt för låginkomsttagare som inte har möjlighet att göra några avdrag. Under den tiden som vi gör en planerad utfasning, under detta år av detta stöd, så är det väl också rimligt att vi får den tid som vi behöver i landskapsregeringen, tillsammans med energikommissionen och med andra berörda instanser, att hitta nya verktyg att kanalisera. Stöd för den nya tekniken där det är stora investeringskostnader, där det här stödet skulle kunna fortsatt göra en stor skillnad. Men att nu skapa oro hos hushåll som har planerat och också skapa en orättvisa att de i början av året har fått visst (… taltiden slut).

Den här typen av bidrag till olika typer av bra saker är ett verktyg som man kan använda i början av en process, när man vill puffa igång en förändring som är dyr och svår att åstadkomma. Jag har varit med och fört fram de här stöden som man började betala ut redan tidigare, också stöd för att avveckla oljepannor och sådär, men när de har fyllt sitt syfte, det vill säga när marknaden fungerar av sig själv, bör man gå vidare och landskapsregeringen har funderat ganska länge på de här frågorna. Jag tycker att pengar behöver användas där de ger bäst effekt, och det här ger inte bäst effekt längre.

Talman! När ett stöd har fyllt ut sitt syfte så är det dags att göra en planerad utfasning. En planerad utfasning gör man inte bara från en dag till en annan. Då behöver man säga att det här är det som finns kvar till det här datumet, sedan kommer det att komma förändringar. Det är inte så att allt man kan förvänta sig i ett läge där vi har energikris och där priserna kommer att öka också till vintern mitt i allt skapar en säker utfasning, en planerad utfasning, genom att hur som helst ta bort de här pengarna. Jag tycker att det är oförskämt att kalla det här greenwashing, speciellt för de låginkomsttagare som inte har möjlighet att göra någonting annat än energieffektiviseringar. Energieffektiviseringar som vi vet att låginkomsttagare ändå till stor del gör, för det är faktiskt lyxkonsumenter som använder energi till största del. Så ja, det här är rättvist och det här är en del av den planerade utfasning som landskapsregeringen har överenskommit.

Ingalunda är det ju från en dag till en annan. Landskapsregeringen budgeterade en summa pengar för de här stöden, det har man använt slut på och tydligen använt en halv miljon till som man inte har.
När det gäller låginkomsttagarna, det kostar fortfarande rätt mycket att installera solceller. Det är inte låginkomsttagarna som använder de här stöden för att installera solceller, det är det för dyrt för.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman för ett klokt anförande. I en verklighet där vi politiker borde måna om ekonomin debatterar vi en tilläggsbudget som förmodligen, om majoriteten får bestämma, kommer att föra ett tänkt budgetunderskott till närmare 14 miljoner minus. Vi har en verklighet där landskapsregeringen delar ut 2 miljoner till mottagare som inte kommer att kunna använda dem och man delar ut pengar som överhuvudtaget inte ens finns budgeterat, som i alla fall inte lagtinget har godkänt, om 500 000. Jag tycker att ledamot Fellman lyfter upp frågan bra. Jag tycker att vi också ska ta tag i frågan gällande solcellssubventioneringen i utskottet och göra en rejäl undersökning över hur det här har gått till. Nog är det ju märkligt att man kan dela ut en halv miljon euro till ålänningar när pengarna egentligen inte finns.

Jag utgår ifrån att vi i utskottet får en redogörelse för vad det egentligen är som har inträffat, om det de facto är så att den här budgetposten är någonting som vi är tvungna att ta för att det redan är gjort.
Jag vill också poängtera att övergå till förnyelsebar energi, solceller, mikroproducenter av olika slag är en bra sak, men det måste ske så att samhällets pengar får den största möjliga effekten. Att man är så sparsam som möjligt med samhällsmedel och att man inte skyltar med sådant som låter bra och låter grönt och låter effektivt men det de facto kanske inte är det.

Tack, talman! Liberala lagtingsgruppen är absolut inte emot energiomställning, tvärtom. Vi vill verkligen se det, men vi har andra verktyg för att nå det än vad landskapsregeringen har just nu. Klart och tydligt är att landskapsregeringen har brutit mot finansförvaltningslagen i och med det här. Det är någonting vi behöver lyfta i finans- och näringsutskottet. Precis som jag sade i förra repliken, att dela ut 2 miljoner euro till mottagare som inte kommer att kunna använda dem, ha ett budgetunderskott som närmar sig minus 14 miljoner och dessutom dela ut 750 000 euro i subventioner, där 500 000 av dessa redan är öronmärkta, redan har gått ut, liknar ingenting.

Jag håller med. Det är en fråga som vi absolut måste utreda. Det enda som jag tycker känns lite olustigt är att den här informationen kom till oss som någon slags krypskytte från regeringsbänken, från ett parti till ett annat inom majoriteten. Igen, så bör inte en fungerande regering arbeta. Om det här stämmer så borde det ha kommit till vår kännedom på ett annat sätt än att en ledamot i regeringsblocket säljer ut sin egen regering.

Talman! Det är helt otroligt vad ledamot Fellman är emot att regeringen satsar lite pengar i kommunerna. Man måste komma ihåg att, enligt de uppgifter jag har fått, för tio år sedan ungefär motsvarade landskapsandelarna cirka 27 procent av kommunernas kostnader. I dag är de nere på 17 procent. Jag ser det välmotiverat att kommunerna får tilläggsresurser.

Tack, talman! Om ledamoten Häggblom lyssnade på det jag sade så har Socialdemokraterna föreslagit att om man ska föra över pengar till kommunerna genom landskapsandelssystemet, som är väldigt trubbigt och svårt att hantera om det sker på det här sättet att man väljer en parameter ur helheten, så skulle det vara via kommunernas socialtjänst. Det hade vi stött, det hade vi varit med på, men den här modellen som man väljer nu är varken rättvis eller träffar målet.

Jag poängterade tidigare redan att många kommuner har satsat otroligt mycket på äldreomsorgen och i det här fallet har andra investeringar skjutits på framtiden. De här pengarna kan göra så att om man inte direkt går in i äldreomsorgen så kan de kompensera det man har skuffat fram i kommunerna.

Att sköta äldreomsorgen är ett kommunalt ansvar. Lagen säger att det ska kommunerna sköta, så det får man lov att göra. Jag skulle gärna se att kommunerna hitta ett sätt att göra det effektivare och genom mer samarbeten. Än att alla ska bära det här tunga och viktiga ansvaret, okoordinerat utan att man hittar samförstånd om vad man borde investera i, hur man ska hitta personal till alla de här enheterna och hur man ska göra i framtiden. Vi har en hög uppförsbacke, en lång puckel kvar, innan det börjar minska igen. Fram till 2040 kommer vi att behöva satsa massor på äldreomsorgen och det borde vi göra tillsammans.

Tack, fru talman! Ledamoten Pernilla Söderlund sade tidigare att vad var det som fick ministern att öppna kranen till kommunerna. Jag tror jag har svaret på den frågan, men vi pratade om i talmanskonferensen att man inte ska nämna personer vid namn som inte har möjlighet till att försvara sig här så därför ska jag inte göra det.
En centerveteran sade att åt mig i helgen att ”det var ju bra att Ålands Framtid lämnade regeringen så det kom lite pengar till kommunerna. Det öppna målet lämnade de nog inte åt er”. Man kan tydligen göra nytta på många olika sätt. Men om alla är nöjda med att nästan halva summan går till Mariehamn är nog mera oklart. Jag har förstått att det var ett villkor för att få Moderaterna med sig på det här anslaget.
Landskapsstyrelsen kom ju ursprungligen till för att hjälpa de svaga kommunerna och utjämna skillnaderna mellan kommunerna. Sedan måste jag faktiskt också ställa mig frågan, som jag redan gjorde med finansministern i en replik, att vill regeringen ha en utveckling ute hos kommunerna? Fördelningen av det här anslaget tyder inte riktigt på det. Som det framkom i offentligheten så slår fördelningen väldigt snett mot de kommuner, kanske främst Lemland och Jomala, som har en stark tillväxt och en stark inflyttning. Infrastruktur, barndagvård, skolor mm. kostar mycket. Faktiskt kan man säga att barnfamiljer är i initialskedet en förlustaffär för en kommun, trots att man givetvis vill ha inflyttning. Samtidigt som utbyggnaden sker så är kostnaderna stora. Oavsett om det är skärgårdens turlistor, kommunernas finansiering eller vad det nu är bör det vara två ledord som ska vara rådande, det vill säga framförhållning och förutsägbarhet för de som berörs. Det är rimligt att kommunerna vet vad regeringen finansierar och i vilken utsträckning, år efter år. Nu sägs det ju att det här är en temporär grej.
Fru talman! Vi berörde i frågestunden energiförsörjningen, att det är en stor utmaning. Och som jag sade redan då, det är bra att de åländska eldistributionsbolagen stöds. Men det är också viktigt att man från regeringens sida verkligen nu är smart och ser till att man får till stånd sådana tillstånd som gör att de stora vindkraftbolagen kan vara med och till fast och förhoppningsvis lågt pris kan leverera el till de åländska distributionsbolagen. Det är en väldigt viktig fråga att hålla i.
Det är en par saker jag vill nämna på en detaljnivå. Det är flera som har sagt att det här anslaget som ett led i arbetet att stärka situationen för de ekonomiskt utsatta så föreslår man att barnbidragslagen ändras och att ensamförsörjartillägget höjs från 60 till 80 euro per barn och månad. Det här är någonting som Ålands Framtid stöder fullt ut. De som har varit med i den här salen ett tag vet att det här har vi lyft gång på gång. Vi har till och med föreslagit en fördubbling av det. Vi har så pass bra ekonomi fortsättningsvis i landskapet Åland att vi kan hjälpa dem som har det riktigt, riktigt tufft.
Jag tänkte också nämna det här med solceller, som har varit upp ganska många gånger. Jag noterar att ansvarig minister sade att det får inte bli en klassfråga. Tydligen funderar man från ministerhåll att göra någon sorts inkomstprövning på de här stöden, men här blandar man verkligen ihop äpple och päron. Är det energipolitik vi pratar om? Vill man ha så ren energiförsörjning som möjligt på Åland? Eller är det socialpolitik man driver? Man kan inte blanda ihop båda politikområdena och på det sätt som ansvarig minister Röblom gjorde i media.
Sedan vill jag säga något som jag har pekat på länge, också i regeringsställning, de här slentrianmässiga budgetöverskridningarna. Tar vi till exempel ombudsmannamyndigheten sägs det att tillägget avser vissa i grundbudgeten obudgeterade poster samt oförutsedda, nödvändiga kostnader som kommer under hösten. Vi vet ingenting från lagtinget vad man ämnar ha de här pengarna till. Den här formuleringen återkommer på punkt efter punkt. Här vill jag bara säga att från Ålands Framtids sida stöder vi både Ålands demokrati och Liberalernas sparförslag. Det är besynnerligt att det alltid är oppositionen som ska ta det ekonomiska ansvaret. Det är någonting som inte fungerar. I andra parlament är det regeringarna som håller i pengarna och parlamentet vill vara med och kruta på i och med att man slipper ta ansvar för den ekonomiska situationen.
Avslutningsvis vill jag säga att det är verkligen glädjande att se att man kan minska arbetslöshetsersättningarna med så stora anslag som 1,2 miljoner. Det är rent förvånande hur snabbt det gick att komma ur ett ganska nattsvart arbetsmarknadspolitiskt läge till att vi faktiskt kan dra ner på de här anslagen. Så det är alltid kul att sluta med någonting positivt. Tack, fru talman!

Talman! Ledamoten Eriksson lyfte fram många frågor som också Liberalerna är överens om, det är fint så. Jag skulle vilja fråga om de här solcellsanslagen. Som ledamoten har noterat så uppfattar vi att det inte är en klok politisk prioritering. I dag har vi också fått höra att under en längre tid har man beviljat de här stöden till privatpersoner utan att man har budgetanslag för det. Det är upptaget i årsbudgeten som ett reservationsanslag och enligt finansförvaltningslagen står det enbart så här: "Reservationsanslag får inte överskridas". Hur ser ledamoten Eriksson på den uppkomna situationen?

Jag vet inte mer om det här än det som har sagts i debatten i dag. Är det så att man har beviljat projekt långt över vad man har budgeterade medel så är det ju förstås en allvarlig överskridning av den budgeteringsfullmakt som lagtinget har gett regeringen, så är det. Om det är så eller inte, jag vet inte mer än vad som har nämnts i dagens debatt.

Talman! Med anledning av det som ledamoten Eriksson säger, och det som också vi här i bänkarna känner, så vore det nog väl ifall lantrådet nu steg upp och använde sin rätt att gå in i debatten och klargöra situationen så att inte den här diskussionen nu blir helt att handla om saker där vi inte har klar information. Utan det är någon form av rykten som går här i salen. Majoriteten och ministrar vägrar svara på frågorna kring dessa. Jag tror att för den här debattens skull vore det nu bra om lantrådet steg upp och klarerade inför lagtinget vad det är som gäller, vad som stämmer och hur situationen ser ut.

Det kändes på något sätt som att den här repliken kanske var lite mer ställd till lantrådet än till mig personligen. Lantrådet, internt noterade jag med finansministern, är på plats. Det kan säkert vara bra om finansministern begär ordet och skingrar dimman runt den här frågan. Vi är väl alla intresserade att veta hur det förhåller sig med det anslaget.

Tack, talman! Jag blev lite nyfiken på resonemanget kring att pengarna till kommunen skulle komma på grund av att Ålands framtid lämnade regeringsbasen. Är det så att ledamot Eriksson har suttit och motarbetat pengar till kommunerna? Eller på vilket annat sätt skulle detta ha gått till?

Jag tror att den värderade kollegan Egeland vet nog att jag har hållit på och tjatat om anslag till kommunerna i tre års tid. Det tror jag att han är väl medveten om, på alla gemensamma möten vi har varit på. Jag bara noterade att en finurlig veteranpolitiker drog den här slutsatsen, det kan ju ligga någonting i det. Som jag sade, med glimten i ögat, man kan tydligen åstadkomma mycket på olika sätt.

Tack, talman! Jag får väl konstatera att det är de finurliga veteranerna som förstår sig på det här och vi rookies får väl helt enkelt bara acceptera att vi inte förstår hur det här gick till.

Man skall aldrig ringakta mångårig erfarenhet.

Tack, talman! Tack till ledamot Eriksson. Några saker som jag reagerade på i anförandet. Det ena är att det finns ett antal äskanden som är av naturen mindre. 20 000 är inte lite pengar och inte 25 000 heller, men i sammanhanget kan det upplevas som småpengar. Då är den ständiga frågan om dessa pengar ska vara med. Om myndigheterna vid avdelningarna äskar på mer pengar och inte ser någon möjlighet att omfördela, att där annars inte ryms inom budget, så för de fram det till oss och sedan tar vi det med i budgetförslaget. Sedan är det upp till lagtinget att lägga ner mer eller mindre tid på de här pengarna. Så de är ju transparent visade på det viset.
Sedan lite runt landskapsandelarna. Det vart en avisering redan i förra tilläggsbudgeten om dessa två miljoner, nu är de här, översynen pågår som jag (… taltiden slut).

När det gäller de här, som jag vill kalla det, rutinmässiga överskridningarna av budgetanslagen så har det gått slentrian i det. Jag vet att minister Höglund också vet att det har framförts inom regeringsblocken många, många gånger att man måste få stopp på det här. Det är inte bara att "Oj, nu är pengarna slut. Vad gör vi? Det är bara att kasta in en tilläggsbudget". Vi måste börja få ett större ekonomiskt ansvarstagande. Jag noterade att en kollega till finansministern sade i en tidningsintervju att vi är på väg utöver det ekonomiska stupet. Så synbarligen är det någon inom regeringen som är bekymrad över den ekonomiska sitsen framöver. Man kan tycka att det är småpengar, men många bäckar små och det här rutinmässiga pyttsandet att man alltid kan gå över anslagen, det håller inte.

Tack, talman! Det är ju så att vi, den första frågan när det kommer ett äskande med mer anslag så är ryms det inom budget, finns det möjlighet till omfördelning, måste det vara nu? Det finns en viss automatik i att alla poster, om det är till en budget eller tilläggsbudget, ifrågasätts. Jag tycker att vi har ett bra system där. Sedan är den stora frågan att har vi för lite information när vi gör grundbudgeten, är det där man borde lägga mer krut? Sedan vet vi alltid att det händer saker efter grundbudgeten som man inte har kunnat förutse och det måste man lyfta upp i en tilläggsbudget.

Det sistnämnda har jag stor respekt för. Dyker det upp helt ny fakta, helt nya omständigheter, absolut förstår jag att man behöver ta upp det i en tilläggsbudget. Men är man riktigt ärlig och tittar på de här små anslagen så det finns absolut möjligheter till omdisponeringar inom de berörda myndigheterna. Det är min absoluta övertygelse. Problemet är att man behöver inte skärpa sig för man vet att man räddas alltid av en tilläggsbudget. Det bara rullar på. Enligt Ålands Framtids synsätt håller inte den här ekonomiska hanteringen. Vi måste få en större ordning på det.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson, och tack för stödet. Det behövs fler Anders Eriksson i lagtinget, när det gäller ekonomin i alla fall.
Jag håller med helt och hållet. Man ska inte blanda ihop politikområden. Pratar vi näringspolitik ska vi inte blanda in socialpolitik, pratar vi energipolitik ska vi inte blanda in något annat. De ska vara särskilda, annars blir det en mix som inte gagnar något verksamhetsområde.
När det gäller tilläggsbudgeten. Vi har en rubrik med budgetdisciplin igen och vi tycker verkligen att den här kulturen, precis som ledamot Eriksson säger, måste försvinna. Vi har ett bokslut, en årsredovisning som vi behandlar, där de här små posterna, överskridandena, kan tas upp. Det behöver inte tas i en speciell tilläggsbudget. Sedan har jag också märkt en kultur. I september tilläggsbudgeten är det oftast ett litet anslag som sedan förverkligas i årsbudgeten till ett nytt årsverke. Jag tror mig se två sådana exempel i denna tilläggsbudget.

Vi är helt eniga så det är väl onödigt att förlänga den debatten. När det gäller det sistnämnda så har jag inte tänkt på den slutsatsen, men jag ska titta på det.

Tack, talman! Det jag också vill poängtera är solcellsstödet. Planeringen är så att vi imorgon bitti kl. 9.00 i finans- och näringsutskottet ska inleda betänkandearbetet med tilläggsbudgeten. Precis som min kollega ledamot Zetterman sade i sitt replikskifte så är det väldigt olyckligt om vi inte skulle kunna få det klarlagt hur det här solcellsstödet ser ut och hur budgeteringen har gått till. Det verkar tyvärr som att man har överskridit budgeten med 500 000. Det bryter mot finansförvaltningslagen. Jag känner också att vi har ett stöd i vår önskan att lantrådet ska gå upp och förklara hur det ligger till, eller finansministern.

Den frågan har jag väl i och för sig svarat på redan. Är det så att man överskrider anslag, beviljar medel med en halv miljon mer än vad man har anslag för, är det såklart en allvarlig sits. Jag tittar igen mot finansministerns bord. Jag brukar inte vilja dra alltför stora slutsatser på basen av rykten och olika utspel till höger och vänster, så det är bra om man från regeringens sida kan klarlägga hur det här ligger till.

Tack, fru talman! Bästa lagting. Då var det dags för tilläggsbudget 3. En liten men ganska spännande budget, och den har blivit alltmer spännande.

Den pågående energikrisen har lett till kraftigt stigande och fluktuerande elpriser och utmaningar, och nästan hela tilläggsbudgeten genomsyras av detta. Energikrisen har många olika orsaker. I Frankrike har många kärnkraftverk stängts av av olika orsaker, men de har en plan på hur de ska startas under vintern. I Tyskland har man sin Energiewende där man drog ner produktionen i kärnkraftverk för att ersätta den med slumpmässig vindel och gas från Ryssland, vilket visade sig vara ett misstag. I Sverige har man stängt ner kärnkraftverk och ersatt med slumpmässig vindel som gett stora fluktuationer i priset. I Finland valde Marin regeringen att stoppa importen av olja och el från Ryssland utan att förhandla fram en övergångsperiod som hade hjälpt Finland. Ungern har en övergångsperiod och bensinen kostar där ungefär 1.30 per liter. På Åland planerar man vindkraftverk som ska producera likt fyra kärnkraftverk när det blåser lagom. Blåser det för hårt eller blåser det för lite så räcker elen inte ens till en liten, modern glödlampa och elpriset går i taket. I Mariehamn valde Mariehamns energi att inte bara sälja utan destruera reservkraftverket G1 för drygt 700 000 euro. Jag undrar vad elen skulle ha kostat att producera där nu dagtid när elpriset ligger kring 40 cent. Kunde stan ha fått billigare el i dagens läge i så fall?

Fru talman! Jag vet att man inte får nämna företag eller personer som inte är närvarande i salen, men nu råkar det sig så att den ansvarige styrelseordförande som höll i bilan i tiden sitter längst bak i salen, ledamot Pettersson.

Fru talman! Att ensamförsörjarstödet och studiestöden höjs känns helt rätt och Åländsk Demokrati stöder dessa förslag. Att stödet till husdjursgårdar får användas även till foder är inget att debattera. Vi har en första kostnad på grund av uppsägningen av hybridfärjan och det får vi väl återkomma till på måndag. Om polisen behöver mer medel så måste de väl få det.

Kommunerna föreslås få 2 miljoner euro. Den förra regeringen minskade stödet med 4-5 miljoner i samband med att landskapsandelssystemet förändrades och det trots ökade krav på kommunerna. Det gjordes i avsikt att svälta ut dem, har man påstått och då känns det väl rättvist att höja dem igen. Vi från Åländsk Demokrati anser nog att det hade varit riktigare att höja stödet generellt och inte sätta det på en enda post, men pengarna är ju inte öronmärkta. Kommunerna får ju faktiskt använda dem så som de vill.

Fru talman! För att min presentationen av budgetmotionerna inte ska komma först i skymningen, det är kanske ännu ljust därute, så väljer jag att ta upp även dem i mitt anförande, även om jag kallar det för gruppanförande. Där finns en rubrik som heter "Stöd för solceller" bland mina motioner. Den har texten: "Landskapsregeringen föreslår att anslaget för solceller skall utökas med ytterligare 750 000 euro. Åländsk Demokrati föreslår att anslaget ska strykas. Elbolagen har ju faktiskt nu aviserat en fördubbling av elpriset från den 1 oktober och de har aviserat ytterligare förhöjningar. Det innebär att återbetalningstiden för en investering i solceller har halverats och kommer att bli ännu kortare på grund av att priset stiger. Därför finns det inte längre något behov av denna subventionering och anslaget bör strykas. Medlen bör i stället reserveras för skärgårdstrafikens ökade bränslekostnader." De vet vi att kommer men där finns ingenting i tilläggsbudgeten. Så kort det vi säger, lägg ner stödet för solceller och lägg pengarna för skärgårdstrafiken.

Under den här debatten har det framkommit att ministern eventuellt har delat ut 500 000 som inte har funnits i budgeten och det har inte på något sätt dementerats. När jag tittar i tilläggsbudgeten så står det att det fanns sammanlagt 600 000 euro, det var 380 000 i grundbudgeten och 250 000 i tilläggsbudgeten i juli. Då drog jag mig till minnes att jag faktiskt höll ett anförande här där jag ville stryka det där anslaget. Jag använde medvetet två titlar från den fiktiva Alfons Åbergs bokserie, en hette bus-Alfons och en hette tjuv-Alfons. Jag kallade inte ministern det, men jag använde det så slarvigt att det uppfattades som så. Om denna minister, som det verkar, har fått ett tilläggsanslag på 250 000 och utöver det har gett 500 000 i stöd, om det stämmer tror jag att jag kommer att använda de fiktiva begrepp som jag använde.

Tillsagd av talmannen: Ledamot Toivonen!

Jag sade inte att jag har använt det. Jag sade att jag kommer...

Talmannen: Ni slirar hela tiden.

Ja, ja, jag slirar. Men jag sade att om det är så osv. Det har kommit här tidigare kommentarer också. Om oppositionen vill lämna in misstroende så skriver jag gärna under. Tack.

Sedan har jag tre lite likartade motioner, jag tänkte att det var tydligast på det sättet. Den första har rubriken energirådgivning och den har då texten "Landskapsregeringen vill höja anslaget för energirådgivning med 20 000 euro. Föreslås att anslaget sänks med 20 000 eftersom energirådgivningen bör finansieras med en omdisponering av de medel om 2 486 000 euro som finns i ordinarie budget". Det är alltså frågan om en kostnad på 0,8 % av myndighetens ordinarie budget. 0,8 % ! Det tycker jag verkligen att man kunde klara med en omdisponering, utan att titta efter hur viktig den här funktionen är, men som sagt var, det är 0,8 %.

Den andra budgetmotionen har rubriken Ålands miljö- och hälsomyndighet där Åländsk Demokrati vill sänka anslaget för oförutsedda kostnader med 24 000 euro. Det är alltså 1 % av deras ordinarie budget som man försöker lägga till här.

Den tredje gäller ombudsmannamyndigheten och där vill vi sänka förslaget med 10 000, vilket är 4 % av ordinarie budget. Det är alltså inte stora summor som man har i tilläggsbudgeten.

Fru talman! I det färska dokumentet "Ett nytt finanspolitiskt ramverk" kan vi under rubriken "Ändringsbudget" läsa: "De krav som ställs på finansiering vid ändringsbudgetar att ska vara lika höga som vid beredningen av förslag till grundbudget. Förslag till kostnadsökningar bör i första hand finansieras med kostnadsminskningar". Jag skrev själv under det här betänkandet. Jag tycker att det var ett bra papper och finansministern har också skrutit över det. Jag tror det är en bra framtid. Jag tycker vi kunde helt enkelt börja med att implementera delar av det här ramverket nu. Förverkligandegraden låg under 95 %, då bör de här ökningarna på 0,8 %, 1 % och 4 % rymmas inom ordinarie budget. Tyvärr sitter inte finansministern på sin stol just nu, jag skulle gärna haft en kommentar av honom. Det skulle också vara bra att få en kommentar från ministern Röblom angående pengarna för solcellsstöd. Ni har möjlighet att ge en replik på det.

Fru talman! Det finns en femte budgetmotion som jag lämnade in. Den valde jag att ha som första, det vill säga rubriken "Lån och garantier om 15 miljoner euro". Den beskrivs på det här sättet "Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ger landskapsregeringen en fullmakt att fram till 31.12.2023 bevilja garantier och lån uppgående till sammanlagt högst 15 miljoner euro till företag på Åland verksamma inom handeln med el".

Fru talman! Lån och garantier om 15 miljoner euro föreslås alltså att ges utan krav på motsäkerhet. 15 miljoner euro till två privata företag utan säkerhet. Är det verkligen någon här i lagtinget som är villig att ge det här utan säkerhet? 15 miljoner euro av skattebetalarnas pengar? Jag skulle kalla det för en slapphänt hantering av gemensamma resurser. Dessa pengar kan varken påverka marknadspriset eller bolagens priser. I motiveringen kan vi läsa att statens lån och garantiprogram ännu inte är klart. Varför kan man då inte invänta statens program? I media har vi kunnat läsa uppgifter om att de aktuella bolagen kanske kan ta del av statens program. Varför så bråttom? Då vi i motiveringen också kan läsa "Behovet av likviditet och säkerhet torde öka mot slutet av året". Det finns tid för en tilläggsbudget där vi har lite mera uppgifter. Pengarna behövs i slutet av året och innan det vet vi om statens program täcker in.

Fru talman! Sedan kan vi också läsa att det är landskapsregeringen, inte lagtinget, som ska fastställa villkoren. Om man ser hur snabbt det här har forcerats så här långt, och även utan krav på säkerhet, så har vi från Åländsk Demokrati inte förtroende för att landskapsregeringen ställer de riktiga lånevillkoren. Sådana som kan stödas också av skattebetalarna och inte bara av företagen. Det talas om att pengarna ska stärka likviditeten och det är en helt normal sak. Men varför går man då inte till banken som man enligt en årsredovisning gjorde senast år? Är det för att banken ska ha högre ränta kanske? En normal ränta.

Fru talman! Nästa fråga, det finns väldigt många frågor här faktiskt, väldigt många. Vad ska de här pengarna gå till? Om man läser om företagen som den finska regeringen ska stöda så är det faktiskt elproducerande företag, medan de här företagen är elhandelsföretag. Det är helt olika typer av företag. Producenterna av vindel har redan prisgarantier så det berör inte dem. I vissa sammanhang har jag noterat att man talar om dyra derivat, utan att precisera. Är det derivat som behövs i verksamheten eller derivat som har använts i spekulativa syften? Båda elhandelsbolagen skriver om derivathandeln i sina årsberättelser. Det ena till och med att de har gjort vinster på 250 000 euro. Då undrar man, har strategierna ändrats om man nu plötsligt behöver pengar? I detaljmotiveringen skrivs tydligt att det är elbolagen som behöver pengar. Läser vi i media står det uttryckligen att det ena bolaget säger att de behöver inte ha pengar, men inte det andra.

Talmannen: 3 minuter över!

Tack, jag ska hålla mig under 25 minuter. Varför är situationen så olika i två bolag i samma bransch på samma lilla område? I praktiken är det alltså 15 miljoner, eventuellt för ett enda privat företag. Ju mer jag granskade det här, desto mer frågor fick jag. Jag är lite förvånad över att Liberalerna, som brukar vara lite försiktiga med lån och så vidare, inte har tagit upp det här mera, men vi fortsätter i utskottet.

Låt mig sammanfatta budgetmotionen Lånet föreslås alltså att ges utan krav på motsäkerhet och att landskapsregeringen och inte lagtinget ska fastställa lånevillkoren. Behovet av likviditet och säkerhet torde öka mot slutet av året och innan det så vet vi om bolagen faller inom ramen för statens låne- och garantiprogram. Av dessa anledningar föreslår vi att anslaget för lån och garantier stryks i sin helhet. Det gäller alltså 15 miljoner euro, eventuellt för ett företag. Tack för ordet, fru talman!

Tack, talman! Tack, ledamot Toivonen. Det finns många frågor kring det här som vi får lyfta i utskottsarbetet. Ingången i det hela för den liberala lagtingsgruppen är det som är bäst för de åländska konsumenterna. Vi ser väl en viss risk i att om elbolagen lånar via rikssystemet, när det träder i kraft, så kommer räntekostnader att bli avsevärda. Det pratas om räntor uppemot 15 %, på 10 miljoners upplåning är det 1,5 miljoner euro i året. Vi tycker nog att landskapsregeringen har greppat situationen ganska bra. Vi förstår också brådskan med att få med det i den här tilläggsbudgeten, men det finns frågetecken. Det sade också finansminister Höglund när jag ställde frågan i ett replikskifte, att det finns saker att reda ut.

Tack, fru talman! Bara en sådan enkel sak, varför går man inte i banken när man enligt årsberättelsen har gått till banken tidigare? Det framgår att de tog lån vid vissa likviditetsproblem tidigare. Det finns andra lösningar men här finns bara ett, via lån och utan garantier, stora summor och eventuellt ett enda företag.

Talman! Världen som vi känner den fortsätter att förändras snabbt. En europeisk oro för energiförsörjningen har brutit ut som en följd av Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina, vilket i sin tur drabbar allas våra plånböcker.
Den finländska regeringen aviserade förra torsdagen ett flertal förslag för att lindra energikrisen. Bland annat presenterades ett låne- och garantiprogram för att möta upp energibolagens likviditetsutmaningar. Man föreslår också ett inkomstskatteavdrag för el, ett elstöd för de som avdraget inte kommer till godo, samt sänkt moms på elenergikostnader.
Det är viktigt att landskapsregeringen följer med aktivt och kommer med stödinsatser där det behövs. Det är också just det landskapsregeringen gör nu.
Talman! Elmarknaden har i praktiken slutat fungera på det sätt som vi förväntat oss att den ska göra. Det är inte bara kostnaderna som ökat, utan också de enorma kasten i prisnivån från dag till dag. De åländska bolag som driver elhandel är utsatta för mycket stora risker med att sälja till fasta priser på dagens rörliga elmarknad. För att möta upp situationen höjer Mariehamns Energi och Ålands Elandelslag sina tariffer med 120 respektive 102 procent med start från den 1 oktober. Det har dessutom aviserats ytterligare höjningar vid årsskiftet. Eftersom det troligtvis kommer att kosta mycket för elbolagen att köpa in el i vinter kan det uppstå utmaningar med likviditeten. Landskapsregeringen föreslår därför att landskapsborgen ska finnas till hands om de åländska bolagen behöver det för att stärka sin likviditet. Detta är tänkt att komplettera den finländska stödtypen i de fall de åländska bolagen inte kommer i åtnjutande av de finska stöden.
Talman! Det snabbaste och enklaste sättet att minska sin elfaktura är, som vi vet, att minska förbrukningen och att installera egen elproduktion. Med Hållbart Initiativ i regeringen har stöden för utfasning av oljepannor, elbilsladdare, företagens energieffektivisering, solceller, solparker och vindkraft hittills varit väl tilltagna. Den nya energisituationen har fått många att märkbart utnyttja främst solcellsstödet. För att fortsätta stimulera hushållens omställning laddas nu solcellsstödet med ytterligare 750 000 euro fram till årets slut. Finansieringen sker genom en omfördelning av tidigare budgeterade medel, det är alltså ingen utökning. Orsaken till att stödet sedan fasas ut är att stödformen i det närmaste snart har spelat ut sin roll, om inte redan. Stödet tillkom då priserna var höga, men nu har solceller kommit att bli så ekonomiskt fördelaktigt att det är klokare att använda pengarna på annan energiomställning. Det här är en ansvarsfull utfasning som inte tvärt skapar oro ute i samhället. Det är rättvist med tanke på att de här är de signaler landskapsregeringen har skickat ut i början av året, att det här är något som kommer att finnas kvar tills man säger att en deadline finns. Samtidigt görs, som vi har sagt i diskussionen, en översyn av alla energistöd inför budget 2023. Det är en process, i den processen behöver man också inkludera de olika typer av stödformer som den finska regeringen kommer med. Så att man inte gör dubbelarbete.
Dessutom anslås 20 000 euro för en ökad oberoende energirådgivning. Energirådgivningen, som övervakas av energikommissionen, syftar till att tillhandahålla och sprida oberoende, saklig och nyttig information till hushåll, företag och organisationer som avser ställa om till en grönare och snålare verksamhet. 10 % av hushållens energianvändning kan enligt undersökningar sparas enbart genom beteendeförändringar. Det är rätt positivt. Valet är vårt eget. Vi kan och ska i hög grad själva påverka vår elkonsumtion och därmed vår ekonomi. Visste du att mellan 50-60 % av Finlands internetkapacitet utnyttjas till streaming av mediatjänster? Tänk hur mycket vi skulle spara bara genom att gå ut i naturen eller läsa en bok istället för att slökolla serier? En stor del av den politiska diskussionen om elpriserna utgår från synsättet att vi fortsätter att göra som vi brukar. Vi lever helt enkelt som om energin vore oändlig. Så är det ju inte. Oavsett hur energin produceras kräver den naturresurser. Att spara energi sparar alltid naturresurser. Detta gäller särskilt i en ekonomi som ännu till största delen förlitar sig på fossila bränslen.
Talman! Tilläggsbudgeten innehåller också två viktiga sociala insatser för att lindra de ekonomiska effekterna av krisen. Barnbidragslagen ändras så att ensamförsörjartillägget höjs från 60 euro till 80 euro, permanent, per barn och månad. Dessutom föreslås att studiestödslagen ändras så att en tillfällig extra indexjustering om 3,5 % av studiestöden görs retroaktivt från och med den 1 augusti. Det är helt nödvändigt att landskapsregeringen redan nu vidtar åtgärder för att möta de ökande kostnaderna för hushållen. Samtidigt analyseras de samlade finska stödåtgärderna för att se vilka åtgärder som här skulle göra bäst verkan. Landskapsregeringen bör följa utvecklingen noga och ha beredskap att vidta åtgärder där det behövs.
Av allt att döma kommer Åland att behöva en längre tid av expansiv finanspolitik. Men det betyder inte för den skull att samhället ska strössla pengar till höger och vänster. Noggranna beräkningar och utredningar behövs för att säkerställa att de offentliga finanserna används på de områden där de gör mest skillnad. Nu hade det passat bra att tala om landskapsandelssystemet. Men till det ämnet återkommer jag i ett senare anförande. Det förtjänar mer tid, och jag ska inte hålla ett maratonanförande nu. Få se om vi orkar lite senare ikväll.
Talman! Världen förändras. Under tre år har kriser avlöst varandra. Det startade med covid och ett samhälle på paus och oro. Därefter det brutala kriget i Ukraina och människor som tvingas söka skydd. Nästa och nu pågående en europeisk energikris i krigets bakvatten och därtill klimatkrisen som i ett kast har förvandlats till en plånboksfråga. Det är i sådana här situationer samhället måste finnas till för alla medborgare. När vi makthavare designar insatser för att överbrygga krisen har vi ännu en gång en möjlighet att bygga ett mer motståndskraftigt samhälle på andra sidan. Vi har nu mer än någonsin kommit till insikt om att det effektivaste vapnet mot dagens krissituation är en snabb utfasning av fossila bränslen i vårt samhälle. Klimatpolitiken är inte längre någon sidobusiness som man gör när man har tid, utan nu är den en djup del av allt beslutsfattande. Det är just det Hållbart Initiativ pratat om från första början. En utebliven ambitiös klimatpolitik biter sig alltid i svansen, det kommer alltid att i framtiden.
Med den insikten kommer ett ansvar att se till att alla har möjlighet att vara med på den omställningsresan. Tack så mycket.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Ledamoten pratar om att det är en kontrollerad utfasning av solcellsstödet. Jag vet inte vad jag ska tro om det. Till och med tilläggsbudget 2, alltså grundbudget och tilläggsbudget 2 i år, så har man budgeterat 630 000 euro ungefär och nu äskar man om ytterligare 750 000 euro. Om det nu stämmer, vilket det förmodligen gör i och med att det kommer från regeringsbänken, så har man övertrasserat utgivningen av subventioner med ungefär 500 000. Det är ganska mycket. Det känns inte direkt kontrollerat. Sedan att man lyfter pengar från vindproduktions kontot gör inte saken bättre. Jag tycker det här är en av orsakerna till att vi har den ekonomi som vi idag har inom det offentliga Åland. Vi sköter inte om ekonomin på det sätt som (… taltiden slut).

Talman! Nu tror jag att ledamoten Holmberg sjabblar bort sig i definitionerna. En övertrassering betyder att man gör någonting ytterligare än vad som redan finns. Det som finns har omallokeras så att medel från en pott har gått över till en annan pott. För att landskapsregeringen ser ett stort behov av att stöda hushållens energiomställning, och vi ser att solceller är extremt populärt. Det är många som vill minska sina elkostnader och också bidra till klimatet genom en sådan installation. När det kommer en hel del ansökningar på det området så är det ju helt ändamålsenligt att föra en diskussion. Att vad gör vi nu, ska vi stanna där här stödet abrupt eller ska vi se till att vi gör en planerad utfasning av det här stödet, så att man också skapar en någorlunda långsiktighet i de stödmodeller som man har.

Tack, talman! Det skulle inte handla om att man skulle ha stoppat stödet abrupt. Vi pratar egentligen om ett par månader från att vi antog tilläggsbudget 2, där det fanns anslag för subventioner av solceller, till dags dato där vi står och pratar om det ska 750 000 euro till. De facto så var pengarna slut. Därför behövde man allokera om pengar från ett konto till ett annat. Det är ett reservationsanslag och det lyder under ett speciellt moment i finansförvaltningslagen. Skulle landskapsregeringen ha betett sig korrekt skulle de ha inväntat tilläggsbudget 3 och äskat om medlen där. Inte gjort före och sedan kommer och frågar. Vi hade ett replikskifte i frågestunden tidigare när lantrådet tycker att lagtinget lägger sig i politiken. Jag tror att det är ganska bra att lagtinget och oppositionen lägger sig i politiken.

Talman! Jag tror att det finns flera exempel på där landskapsregeringen har överskridit olika budgetanslag. Jag kan tänka mig att skärgårdstrafiken inte stannar trots att bunkerpriser ökar. Att man kommer till lagtinget och säger "Nu är situationen så här, det här är de avvägningar vi har gjort". Så får lagtinget hålla en diskussion om huruvida det är ett sunt förvaltande av finanser eller inte. Landskapsregeringen har vad gäller solcellsstödet gjort den bedömningen att det är viktigt att vi fortsätter stimulera hushållens omställning nu i den här krisen då omställningen verkligen behövs. Det är det effektivaste sättet att minska kostnaderna för hushållen och också göra ett bidrag i klimatomställningen.

Tack, talman! När det gäller vad som egentligen har hänt med de här stöden är ett av problemen att det här var inte transparent på något sätt. Den här överskridningen kom till lagtingets kännedom under ett replikskifte. Det hoppas jag att vi snart får mer information om.
Det som jag ville ta upp är den aspekten att jag tror inte att det finns en jättestor oro ute bland folk att en bidragsform eventuellt försvinner. Oron gäller nog hos, de låginkomsttagare som ledamot Holmström pratar om, om hur man ska klara månaden. Hur man ska kunna betala sina räkningar. Låginkomsttagare, de som är mest utsatta, gör inte sådana här relativt stora investeringar trots att det finns ett stöd. Utan det är de som redan har tillräckligt med pengar som kan tycka att ett stöd gör det lite lättare att (… taltiden slut).

Talman! Offentliga subventioner är ägnade åt att minska risker, att minska investeringsrisker för personer. Det är därför också stöd lanseras för olika typer av nya tekniker på marknaden för att göra det enklare att den tekniken också sprids. Eftersom det här solcellsstödet har blivit så attraktivt och att elpriserna också har ökat så minskar det också risken för de medelinkomsttagare och låginkomsttagare att också komma det här stödet i åtnjutande. Det kan vara så i framtiden att det här stödet blir inkomstbeprövat, eller att vi hittar andra typer av verktyg för att också komma åt de personer som annars inte kan göra avdrag till exempel. Pratar vi om att alla ska vara med i den här omställningen behöver vi också satsa så att inte vissa personer hamnar på bakkälken.

Jag tycker det är helt rimligt att man stöder nya tekniker och nya energiformer när de är i en sådan fas att de behöver ett stöd. Jag uppfattar att ledamoten Holmström resonerar på samma sätt. Det är inte så att man ska fortsätta med bidrag till saker som rullar på av sig själv, som är mogna på det sättet. Vi är överens, tror jag, också om att när det gäller solcellerna så har vi kommit till den punkten. Jag tycker det är att luras att säga att det här är någonting som låginkomsttagare skulle dra nytta av. Så är det inte. För låginkomsttagare är det här ett stöd som inte är tillräckligt stort för att man i en utsatt situation skulle bestämma sig för att satsa på solceller när man inte kan klara sina räkningar.

Talman! Det jag menade var att fler i lägre inkomstskatter ser den här risken nu att göra investeringar så mycket mindre. Att det också blir mer intressant för dessa. Det tror jag också är en bidragande faktor till att så många också ansökt om det här stödet, många fler än tidigare.
I princip så är vi eniga i huvudargumentationen att slentrian bidrag ska fasas ut, men jag tror att vi är oeniga om hur den utfasningen ska ske. Den ska inte ske abrupt under krissituationer där vi faktiskt ser att det är många som vill göra den här omställningen, som har ansökt om de här medlen, och rimligen också ska få komma de här stöden i åtnjutande helt enkelt.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det var ett mycket positivt och bra gruppanförande från Hållbart Initiativ som du just höll. Det är intressant att du lyfter att solcellsstödet behöver fasas ut. Jag håller med om det, alla gör, och att det behövs på sikt ses över. Det här är ju en del också av energiomställningen. Det är intressant att den här satsningen på solcellsstöd har slagit väl ut. Vi måste, fast det har kritiserats här i salen, komma ihåg och vara tacksamma över att det stödet verkligen har haft effekt. Men att marknaden och elpriserna är sådana att det inte längre kan anses motiverat, för det finns en marknad som är intressant utan stöd. Vad övrigt ser ledamot Holmström som nödvändiga insatser när det gäller energiomställningen?

Tack, talman! Tack ledamoten Mansén. Att lyfta upp vad det här solcellsstödet också haft för andra typer av effekter. Låt mig också säga att det har gjort och fått en viktig effekt på beteenden, att man också insett att man kan styra sin konsumtion till de timmar där man vet att det produceras el hemma. Att man också med dessa beteendeförändringar kan fundera när man sätter igång tvättmaskinen, när man laddar sin elbil osv. Jag tror att det är ett steg också in mot de smarta elnäten. Det är någonting som vi i Hållbart Initiativ tror att vi behöver satsa mer på, smarta elnät. Teknik för att reglera energianvändningen och styra dem mot de timmar där det är billigast att köpa in elen. Där finns mycket att göra, såklart i beteendeförändringar. Där kommer den här lilla satsningen i den här tilläggsbudgeten till god nytta vad gäller rådgivning, men också investeringar i (… taltiden slut).

Tack för det svaret. Jag håller helt med. Satsningen på energirådgivning tror jag kommer att ha väldigt stor effekt. Det ger möjligheter för individen att göra egna val. Det behöver inte alltid handla om euro och cent, utan det kan också handla om hur man hanterar det effektivt i sin vardag osv. Vi har ett underskott när det gäller energirådgivningen, vi ligger efter jämfört med många andra länder och regioner i vår närhet. Det är verkligen på tiden att vi får igång en oberoende energirådgivning så fort som möjligt.

Talman! Jag instämmer till fullo. Jag litar också på att energikommissionen, ledd av ledamot Mansén, kan övervaka effektiviteten i den här rådgivningen. Också komma med nya förslag på hur man kan utveckla den. Och hur man också kan komma med sådan rådgivning som gör mest "bang for the buck". Det finns också flera åtgärder som jag väntar på att energikommissionen ska leverera inför kommande budgetförhandlingar. Det blir väldigt trevligt.

Talman! Jag vill inledningsvis beklaga att jag inte haft möjlighet att sitta här och lyssna hela dagen. Jag har haft två samtal till Helsingfors, varav det ena dessutom var ganska försenat jämfört med vad man hade kommit överens om, som var av sådan karaktär att jag tyvärr behövde prioritera dem framom arbetet i lagtinget.

Jag har förstått på kollegorna i regeringen att det har kommit en hel del frågor kring tilläggsbudgeten, och också en del kritik över hur landskapsregeringen har lagt fram den och hur man har presenterat den. Jag vill inledningsvis säga att jag tror att alla landskapsregeringar, alla finansministrar gärna skulle bara ha en årsbudget. Jag är helt övertygad om att finansavdelningen, tjänstemännen där, skulle vara ännu gladare om det var möjligt. Så är inte fallet. Flera tilläggsbudgetar per år är ingenting onormalt. Om vi bortser från coronatiden så har den här landskapsregeringen varken lagt fler eller färre tilläggsbudgetar än vad man tidigare har gjort. Vi har inte heller tagit med mindre summor än vad man tidigare har gjort. Jag gjorde en snabb titt i en tilläggsbudget från 2018- 2019, nummer fyra, där är man nere på 16 000 € som man äskar om i tilläggsmedel. Att siffrorna sedan varierar över tid är väl inte så konstigt.
Bästa ålänningar. I den bästa av världar skulle lagtinget arbeta alla veckor förutom en kort semester. Samma skulle gälla för landskapsregeringen. Skulle lagtinget vara på plats alla veckor, förutom semester, skulle ärendehanteringen mellan landskapsregeringen och lagtinget kunna rulla på på ett helt annat vis. Så är inte fallet. Vi producerar för lite lagförslag från landskapsregeringens sida, för lite ärenden, för att lagtinget skulle behöva finnas på plats hela tiden. Vi kan inte heller från landskapsregeringens sida låta lagtingets arbetstider styra ålänningarnas vardag. Det är inte så vi kan arbeta. Vi vill ha framförhållning i de beslut vi tar. Vi vill ha en förutsägbarhet. Man ska veta vad den här landskapsregeringen vill. Det ska inte vara hattifnatt politik, att det som bestäms den här veckan är någonting annat två månader senare.

Bästa ålänningar. Alla har inte så mycket pengar i plånboken eller på sitt bankkort att man kan gå ut och köpa vad man vill när man vill. Många behöver spara. Dels för att få ihop sin vardag, men också för att man vill göra en investering, jag tänker i det här fallet på solceller. Skulle vi ha en helt egen lagstiftningsbehörighet på alla områden skulle vi vara en egen stat. Skulle vi ha helt egna system så skulle vi kunna trimma våra stöd på ett helt annat vis. Vi kunde styra dem med millimeterprecision utgående från vad den politiska landskapsregeringen vill. Nu kan vi inte göra så. Men den här landskapsregeringen tycker att det är viktigt att vi faktiskt får en energiomställning. Inte bara för Rysslands krig i Ukraina, utan helt enkelt för att det är viktigt på riktigt. Vi är tacksamma för alla ålänningar som väljer och försöker bidra till den här klimatomställningen. Det är därför som vi har det här solcellsstödet. Förutsägbarhet, energiomställning, alla som bara kan ska vi ge en möjlighet att delta, därför att det vinner vi på allihop. Om ni har lyssnat på den presskonferens som ansvarig minister Alfons Röblom hade för ett tag sedan så sade energibolagen "Ja, du kanske inte vinner någonting själv i din egen plånbok fast du tar tvättmaskinen och kör den på natten, men tillsammans. kan varje liten insats som vi gör för att minska energianvändningen vara det som är avgörande för allas räkning på slutrakan".

När det gäller energistödet så är det helt korrekt att vi gjorde en politisk överenskommelse i landskapsregeringen. Vi funderade att ska vi låta det här rulla vidare när ålänningarna verkligen vill vara med om energiomställningen. Kanske för att man är rädd om klimatet, eller för att man helt enkelt var rädd när energikrisen började visa sitt fula nylle alldeles på riktigt. Man själv inser att det kanske kan bli svårt att betala elräkningen i vinter, sedan har vi en inflation också som pressar upp priserna, livsmedelspriserna stiger. Alla försöker dra sitt strå till stacken. Vi hade en politisk diskussion i landskapsregeringen, där även Obunden Samling ingick i den diskussionen. Vi var alla där och vi förde ett resonemang flera gånger. "Hur gör vi nu? Ska vi stoppa upp det här omedelbart och säga att nu är det slut? Eller ska vi fortsättningsvis tro att vi kan lösa det här?" Vi tog en pragmatisk lösning. Vi tog en budget teknisk lösning. Vi såg att vindkraftstöds pengar fanns kvar. Vi visste att på slutrakan så blir det här varken plus eller minus i budgeten, men det blir plus för alla de ålänningar som vill vara med och försöka bidra. "Det är så billigt nu, priserna har gått ner. Det är ju nästan en plus affär, det kostar bara 8 000 € att sätta sju plattor på mitt tak. Det har väl alla". Nä, alla har inte 8 000 € för att investera i det. Så enkelt är det. Det här är en klimatsatsning som vi har gjort. Vi var politiskt överens om att det här gör vi. Vi har förutsägbarhet i den politik som vi har och jag står stolt över det beslutet. Tack!

Tack, talman! Tack, lantrådet. Anfall är bästa försvar. Jag hade i alla fall hoppats på en lite mer ödmjuk ton med tanke på att landskapsregeringen klart och tydligt, lantrådet erkänner det här, har brutit mot finansförvaltningslagen. Delat ut en halv miljon euro i solcellsstöd utan att ha kommit till lagtinget. Lantrådet pratar om att det är så dyrt. Det är så dyrt, det kostar 8 000 €. Det har aldrig någonsin varit mer lönsamt att konvertera om till solcellsstöd. Det skulle vara intressant att veta vad det kostar idag att installera solceller jämfört med för 3-4 år sedan. Det är bevisat att sådana här subventioner driver inflation, över tid äts subventioneringen upp av prishöjningen på installationen. Jag tycker att lantrådet inte tar ansvar för sin landskapsregering. Det är bra att lantrådet går upp och erkänner misstaget, men nog vore det väl trevligt och hövligt om lantrådet skulle ha haft en lite mer (… taltiden slut).

Talman! När kartan och verkligheten inte stämmer överens så brukar jag alltid gå på verkligheten. Det fanns en verklighet därute, det fanns ett intresse, det fanns en vilja, det fanns pengar. Det var en budgetteknisk åtgärd att flytta det från ett konto till ett annat. Det var vad det handlade om, precis hela vägen.

Tack, talman! Lantrådet får det att låta så enkelt som en budgetteknisk åtgärd. Landskapsregeringen delade ut en halv miljon euro i subventionering utan att ha en halv miljon euro. Sedan att man gör det budgetteknisk och hoppas att ingen ska märka det är en annan sak. Det finns en hel del saker man skulle kunna göra om det inte skulle finnas lagar och förordningar. Det här är ett exempel där lantrådet är stolt över att landskapsregeringen har varit pragmatisk. Ska nästa landskapsregering, nästa lantråd, kunna välja att bryta mot lagar och förordningar bara för att vara pragmatisk och det i stunden passar landskapsregeringen?

Talman! Det är ju inte så att pengarna är utdelade, det är inte så systemet funktionerar. Utan du får ett tillstånd att köpa den här anläggningen och sedan får du i efter hand begära att få tillbaka pengarna när du har din faktura. Exakt hur mycket pengar som har gått ut idag kan jag inte svara på, men det här är ju reserverat. Sedan kan man tycka att det var fel, att vi borde ha väntat till oktober. Vi skulle ha sagt åt ålänningar att det är fint att ni vill vara med i energiomställningen, men tyvärr har lagtinget gått på sommarledighet så vi kan nog inte få det här färdigt förrän i slutet på september eller eventuellt oktober. Ni får ge er till tåls till dess.

Talman! Jag har fyra enkla frågor. Fråga ett, är det 500 000 euro som är beviljat? Fråga två, är besluten formulerade så att de betalas ut under förutsättning att lagtinget beviljar medel? Fråga tre, när tog budgetmedlen från huvudbudgeten slut? Och ett förtydligande, har majoritetens lagtingsledamöter godkänt det här förfarandet?

Talman! Jag vågar inte säga exakta datum, var, när och vilka saker det har fattats beslut om. Det måste vi i så fall få ett utdrag ifrån tjänstemännen. Jag har inte hypergene med mig och jag har inte tillgång till den heller, alltså systemet där allting finns registrerat. Det kan jag tyvärr inte bistå med härifrån talarstolen. De övriga frågorna var?

Talman! Det är ju så att när budgetmedlen tog slut måste man ha fört en politisk diskussion, eftersom att lantrådet säger att den här politiska överenskommelsen har ägt rum. Min fråga är när fattade man den här politiska överenskommelsen? Det behöver inte vara ett datum, men ungefär när. Jag kan vänta där så hinner lantrådet anteckna den frågan. "När?" var den första frågan. Den andra var hur formen på besluten har fattats? Man kunde ju ha fattat besluten så att man ger medel under förutsättning att lagtinget beviljar medel. Då hade man kunnat fortsatt beviljandena, men också hakat upp det på att det krävs budgetbeslut från lagtinget. Det var den andra frågan. Sen var den tredje frågan ett förtydligande kring har majoritetens ledamöter i lagtinget godkänt det här förfarandet, officiellt eller inofficiellt. Den fjärde var om det är 500 000 euro det rör sig om som redan är beviljade.

Talman! Tack för det. Varför får jag känslan av att jag står i de anklagades bås i en domstol? Det är lite det som kommer över mig nu. Svara omedelbart på de här frågorna, en, två, tre, fyra, fem. Den politiska överläggningen var i juni. Jag kan tyvärr inte svara datumen exakt här, men jag kan återgå till mina anteckningar så kan jag tala om när det var. Ja, regeringsbasen var informerad om att det är så här vi kommer att hantera det.

Jag vet inte om alla som sitter i den här salen nu förstår att det här faktiskt är en ganska allvarlig fråga. Jag tycker det är lite övermaga att lantrådet kommer hit och låter förstå att det är lagtingets fel som inte har varit samlade. Lagtinget arbetar ganska långt in i juni. Om den här överenskommelsen träffades då hade man säkert haft möjlighet. Jag lovar, åtminstone för Socialdemokraternas del, att hade det varit nödvändigt så hade vi kommit in för att fatta ett sådant beslut.
Det som jag tycker är obesvarat än så länge, som jag inte riktigt förstår, är när nu det här äskandet om tilläggsmedel kommer till lagtinget så nämner man inte ett ord om att det här har varit en tidigare överenskommelse om att ge pengar som man inte hade budgeterat. Man säger ingenting till lagtinget om att de här pengarna har vi redan gett bort, utan man med mindre än att (… taltiden slut).

Talman! För det första har jag aldrig sagt att det här är lagtingets fel. Jag har inte försökt insinuera att det är lagtingets fel heller. Ledamot Nina Fellman, som själv har suttit i regeringen, vet att det blir lite stressigt emellanåt och sedan blir det lite för långa pauser när man ska ha ärenden till lagtinget. Det är inga konstigheter i det. Och den andra frågan var?

Jag skulle gärna vilja få en förklaring på varför man inte i det här skedet, när tilläggsbudgeten presenterades och man äskade om de pengarna som man uppenbarligen redan har beviljat och delvis betalat ut, informerade lagtinget på något annat sätt än genom en ledamot i landskapsregeringen i ett replikskifte sade att det här är ett problem och att det här har förekommit. Det vore ju lämpligen vara så att den här informationen hade kommit lagtinget till del i tilläggsbudgeten så att man skulle ha kunnat förhålla sig till det. Nu smyger man in en sådan här ganska allvarlig sak och hoppas på något sätt att ingen ska märka.

Talman! Så har nog inte intentionen varit från landskapsregeringens sida. Jag har ju själv suttit i finans- och näringsutskottet så jag vet ju hur man fördjupar sig i det som finns i en tilläggsbudget. Det är ju inga konstigheter i det. Däremot kan jag säga att min personliga uppfattning var att jag levde i tron att ansvarig minister Alfons Röblom skulle presentera det här i ett längre inlägg, men det kan jag ha missbedömt i så fall.

Talman! Jag tycker att lantrådet ägnar sig åt populistiska politiska avarter. Tidigare under dagen håller man på med någon slags cherry picking, landskapsregeringen väljer vad man vill förverkliga av vad lagtinget bestämmer. Sedan bygger man en gigantisk halmgubbe. Vi är emot klimatomställningen för att vi ifrågasätter hur landskapsregeringen har fattat beslut. Det handlar om principer och det handlar om lagstiftning. Jag minns en ganska formalistisk vicetalman vid namn Thörnroos som höll hårt på lagtingsordningen och arbetsordningen. Hur kommer det sig att man helt vänder på klacken och struntar helt i lagtinget och fastslagna principer? Svara på det lantrådet.

Talman! Jag tycker inte att jag har givit uttryck för att ni som nu sitter i opposition, socialdemokrater och liberaler, skulle vara klimatförnekare eller någonting sådant. Eller att nuvarande landskapsregering skulle ha någon sorts första tjing på klimatfrågorna, så har inte min intention varit. Däremot har jag sagt att det har varit viktigt för den här landskapsregeringen att hålla kontinuiteten i energiomställningen. Precis med beaktande av den elförsörjningsproblematik som vi nu har så har det varit viktigt att vi har kunnat skapa kontinuitet i det här. När det sedan gäller de formalistiska kraven på lagtinget och landskapsregeringen så håller jag helt med vicetalman Sjögren. Det finns nog en hel del att diskutera mellan lagtinget och landskapsregeringen när det gäller formaliteter.

Talman! Absolut, men vad är vi utan lagstiftning och principer? Jag tror att alla här i salen också kan erkänna och dra sig till minnes när man har slirat på principer. Men det tonläget som lantrådet hade, att det skulle vara oppositionens fel. Att vi skulle på något vis bromsa klimatomställningen för att landskapsregeringen frångår finansförvaltningslagen och principer. Det tycker jag genuint illa om och jag tycker inte att det anstår att komma med beskyllningar gentemot lagtinget, fy! Helt hopplöst att vara någon slags paragrafryttare och försöka hålla på principer när lantrådet går ut så där. Det där liknar ingenting.

Tack, herr talman! Jag vill påminna om att Åländsk Demokrati och Ålands Framtid också är i opposition. Ni sade att sådana här småsummor har funnits tidigare, det håller jag helt med om. I mitt anförande hänvisar jag till det här nya finanspolitiska ramverket. Det här är väl ett sätt nu att plocka bort de här som är 1 %, 2% och så vidare. Det var liksom inte varken bättre eller sämre utan att vi försöker ändra på det här. Det vill jag lägga fram i min första replik.

Talman! Jag delar helt den synpunkten att ju färre tilläggsbudgetar vi har desto bättre, och ju mindre summor vi har desto bättre. Till saken hör att många av de underlydande myndigheterna och organisationerna har så otroligt tajta budgetar att det finns inte utrymme för någonting egentligen. På det principiella planet så sätter vi alla vårt hopp nu till det finanspolitiska ramverket, att vi ska försöka vända om hela den här processen. Det betyder också att det kommer att finnas möjlighet till mera rapporter från finansavdelningen och en helt annan överblick av hur ekonomin ligger i realtid.

Tack, herr talman! Den andra repliken tänkte jag ta till just det här solcellsstödet som debatterades i juni. Jag var den enda som var emot det och jag raljerade så mycket att lantrådet till och med tog en replik. Det var alltså den 17 juni som vi fattade beslut om att ni skulle få 250 000 € till för det här solcellsstödet. Sedan säger ni att ni har haft överläggningar i juni där ni har godkänt 500 000 € till. Eftersom vi inte har fått reda på det så kallar jag nog det, mer eller mindre, stöld. Sedan är det faktiskt så att jag har i min motion skrivit att pengarna kunde väl gå till skärgårdstrafiken, där anar vi oss till att det behövs mer pengar. Det har det inte nämnts någonting om i den här tilläggsbudgeten.

När det gäller skärgårdstrafiken så tror jag att praxis brukar vara, det mesta är ju kopplat till bunkerkostnaden som man brukar försöka ta, så att säga, när året närmar sig sitt slut och man vet ungefär var det ligger. Det har varit ganska fluktuerande. Det är lite samma sak som med ÅHS och vård utanför Åland. Den är också väldigt svårbudgeterad för man vet inte hur många fall det blir som kräver en sådan sjukhusvård utanför Åland. De ligger ungefär på samma nivå.
När det sedan gäller det här solcellsstödet så vi har inte gått ut och lovat 500 000 €. Vi har sagt att vi låter det här rulla på vidare nu. Vi tycker att det är viktigt att man går vidare i den här processen och så får vi väl helt enkelt se var det landar. Samtidigt är det ju glädjande, tycker jag, att ålänningarna verkligen vill vara med och försöka bidra på grund av flera olika orsaker.

Tack, herr talman! Angående solcellsstödet så lantrådet pratar om att det här var en pragmatisk budgetteknisk lösning, men det vi har pratat om här så är transparens. Det handlar om relationen mellan lagtinget och landskapsregeringen. Här får vi nu höra i ett replikskifte från en majoritetsledamot om 500 000 € som är beviljat innan man ens hade pengarna. Det blir uppenbarligen väldigt prekärt i den sitsen. I juni förra året så var det ett betänkande som klubbades kring just den här saken. Frågan är hur mycket pengar är det egentligen som har betalats ut? Hur mycket pengar är det som är kvar? Det är så många frågor här som inte får svar. Stödet är uppenbarligen beviljat redan förstår jag, och det är 500 000 € det handlar om man ska tro lantrådet och ledamot Måtar.

Med risk för att jag inte kan alla detaljer nu. Det är så att du lämnar in en ansökan om att du vill bygga en solcellsanläggning. Det finns flera i liberalerna och även andra här som har gjort det så det går säkert att få kunskap därifrån också. Sedan är jag lite osäker på om du har 12 eller 14 månader på dig att få det här verkställt. När du sedan har verkställt det ansöker du om att få bidrag. För då vet du också ungefär vad kostnaden har blivit. Det finns en maxgräns på det här bidraget. Det är som sagt 12 eller 14 månader efter att du har beviljats det som det är i kraft. Exakt hur mycket som är utbetalat nu, det kan inte jag svara på. Den möjligheten går att få fram till finans- och näringsutskottet eller under morgondagen när finanstjänstemännen är på plats igen.

Tack, herr talman! Det ser vi verkligen fram emot. Så fort som möjligt vill vi ha de detaljerna. Uppenbarligen har landskapsregeringen tappat kontrollen över den här processen. Det är tydligt. Man uppskattar så klart att man vill få saker att hända inom de här sakerna. Det är pragmatik man pratar om, men det behöver ju ske på rätt sätt. Det här sidosteppandet av lagtinget har skett under hela mandatperioden, det är vi alla överens om här i bänkarna. Sedan att skulden kastas till höger och vänster, till och med minister Röblom får en känga i farten. Maken på råddreda har jag aldrig sett kan jag säga, tack för mig.

Talman! Det är ju så att ingen av ministrarna har varit upp och beskrivit varken sina budgetlagar eller sina politikområden som är berörda i den här. Man kan med facit i hand konstatera att finansministern borde ha nämnt det här tydligare. I och med att ministrarna finns på plats så var det tänkt att var och en presenterar sina budgetlagar och sedan det speciella som finns i budgeten. Jag tycker inte att det är något konstigt, det är så man brukar göra.

Tack, talman! Jag tänkte kort hålla ett anförande om förslaget om det extra indexjusteringen gällande studiestödet. Det åländska studiestödet indexjusteras årligen senast i april utifrån det åländska konsumentindexet föregående år och den ordinarie indexjusteringen verkställs första augusti. I år blev indexjusteringen 1,7 procent. I Riket har en extra indexjustering om 3,5 procent genomförts som gäller från 1 augusti 2022 av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Dessa träder i kraft på Åland per automatik då dessa förmåner är baserade på blankettlagstiftning. Samma lag i Riket innebär en extra indexjustering gällande studiestöd medans landskapets behörighet så beslutar vi själva om villkoren för erhållande av studiestöd och studiesociala förmåner.

Utifrån den ökade inflationen och den ökade konsumentprisutvecklingen gör landskapsregeringen bedömningen att de åländska studiestödsmottagarna behöver en extra indexjustering med 3,5 procent och att det ska gälla retroaktivt från 1 augusti varför det behövs en aktiv lagstiftningsåtgärd. Den totala indexjusteringen av studiestödet, från 1 augusti, skulle därmed uppgå till 5,2 procent.

Talman! Landskapsregeringen föreslår en temporär ändring av § 6a landskapslag om studiestöd så att en extra indexjustering för studiepenning, vuxenstudiepenning, bostadstillägg, försörjartillägg och extra tillägg för studerande för studerande under 18 år och att det tillfälliga extra indexjusteringen ska gälla för perioden 1 augusti 2022 till sista juli 2023. För 2022 är beräkningarna att det kommer att bli en merkostnad om 121 000 euro och i förslaget till tredje tilläggsbudget som idag diskuteras i lagtinget föreslås därmed denna tilläggskostnad. Landskapsregeringen föreslår även att den här extra indexhöjningen ska träda i kraft så snart som möjligt och därav föreslås att lagen ska antas som en så kallad budgetlag. Tack!

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag börjar med att ta en liten spegling från idrottens värld. För den som brukar se på ishockey eller fotboll till exempel. När man intervjuer tränaren efteråt så även fast laget som tränaren jobbar för har förlorat stort hör man aldrig tränaren säga ett negativt ord om enda spelare. Även fast det finns spelare som har gjort jättemånga dumma misstag under matchen som gjorde att laget förlorat. Här har vi just hört lantrådet hänga ut en av sina ministrar på ett väldigt osympatiskt sätt. På gränsen till fegt skulle jag säga.
Jag vill presentera tre budgetmotioner, den första har rubriken "Hellre valfrihet än kaos". Energiomställningen är såväl elementär som livsviktig och här spelar solcellen en betydande roll. Aldrig förr har en energiinvestering lönat sig så bra som nu. Återbetalningstiden för en solcellsinstallation är idag kort. Efterfrågan är enorm och solcellsföretagen har långa väntetider, iallafall de som är etablerade i branschen, vissa upp mot ett år. Ålänningen vill ställa om för klimatets, men även för plånbokens skull. Politiken behöver ta ansvar, subventionering till en överhettad marknad driver inflation, vilken på lång sikt försvårar nödvändig omställning och urholkar ålänningarnas ekonomiska handlingsutrymme. Det har även visat sig att det åländska elnätet ännu inte är rustat för att hantera eldistribution såväl till som från alla åländska hushåll. Föreslagna solcellsstödet riskerar skapa en djup orättvisa där postadressen är avgörande för om du kan dra nytta av solcellssubventionen i sin helhet. En subventionering bör dessutom regleras i lag och inte via en först till kvarn princip. Det har vi väl verkligen sätt beviset för idag, om inte annat så i den här debatten. Syftet från landskapsregeringens sida är gott, men inte konsekvensbedömt i tillräcklig utsträckning. Att ytterligare trycka ut 750 000 € riskerar skapa kaos i elnäten, men även kaos i form av orättvisa. Med facit i hand har tydligen landskapsregeringen redan tryckt ut 500 000 € av dessa tänkta 750 000 €, så kaoset är väl redan på väg. Landskapsregeringen bör i samband med budget 2023 istället aktivera ett skatteavdrag, som dels stimulerar till arbete eller att du arbetat, men som även hanterar plånboksfrågorna. Att politiskt skapa förutsättningar till bättre privatekonomi snabbar på klimatomställningen på ett rättvist sätt och bejakar samtidigt valfriheten. De i moment 72010 föreslagna 750 000 €, är en bra grund till ett sådant avdrag. Eller skulle ha varit det, nu är redan 500 000 € borta.
Framåtsyftande ekonomisk politik. Landskapsregeringens aningens visionslösa politik hankar sig fram från en tilläggs-budget till en annan. Det finns flera strukturella åtgärder som både kort- och långsiktigt kunde bidra till ekonomisk tillväxt och ekonomi i balans. Att driva en politik som ger mer pengar i plånboken bör alltid vara en självklarhet och aldrig förr har behovet varit större än nu. Jag önskar därför ett nytt textavsnitt som läggs till i allmänna motiveringen. Med tanke på det minskade ekonomiska handlingsutrymmet hos många ålänningar ämnar landskapsregeringen återkomma i budget 2023 med ett förslag kring ett skatteavdrag, vilket möter upp flera av dagens plånboksfrågor och samtidigt ger en långsiktig förstärkning av den gemensamma skattebasen.
Den sista budgetmotionen är mera budgetdisciplin och tilläggsbudgetering. Lantrådet tog upp i sitt anförande om att visst har andra landskapsregeringar också haft tilläggsbudgetar med många små anlag i. Absolut, det har vi liberaler aldrig sagt någonting om, men vi har konstaterat att det också har varit en av grunderna till att ekonomin ser ut som den gör. En stor del av svaret på varför den offentliga ekonomin är obalanserad finns att hämta i förslaget till denna tilläggsbudget. Kulturen där verksamheter får svälla i omfång får fortgå framom prioriteringar och politiskt obekväma men nödvändiga beslut. Den politiska julklappsutdelningen där ett regeringsparti får igenom ett kostnadsdrivande förslag, under förutsättning att även samtliga övriga regeringspartier får sina julklappslistor uppfyllda, suddar ut den ekonomiska verkligheten och helhetsbilden. Partipolitik har företräde och trumfar den ekonomiska politiken. Att något parti ansvarsfullt skulle önska sig en minskning av anslag förefaller omöjligt. Går detta budgetförslag igenom ligger årets estimerade underskott på - 13,4 miljoner. Statens coronaersättning om 17,5 miljoner kommer sminka till resultatet, men miljoner av dessa är redan öronmärkta för finansiering av kostnadsökningar gällande bl.a. bunker.
Det är även enkelt att konstatera faktum, att bäst före datumet för hur vi tillsätter myndighetsstyrelser sedan länge passerats. Det är hög tid att diskutera strukturer som skulle möjliggöra avpolitisering av myndighetsstyrelserna då det tycks finnas en klar koppling mellan politiska styrelser och växande budgetunderskott.
Momenten som är uppräknade nedan bör samtliga strykas med motiveringen god budgetdisciplin och i stället hanteras via omprioriteringar eller i bokslut 2022. Tack, talman.

Tack, talman! Tack för den idrottsbilden som ledamot Holmberg tog med in i diskussionen. Jag ville bara för tydlighetens skull understryka att även fast jag är ansvarig energiminister så är hanteringen av de här solcellsstöden hela regeringens ansvar och har gjorts efter överenskommelse med hela regeringen. Sedan att den delen av debatten initierades av en mer eller mindre spontan rapa från en bänkrad här i salen kan jag bara beklaga.

Tack, talman! Tack, Minister Röblom. Jag ville ta upp en viss spegling mot idrotten. Jag tycker att det tonläget som rådde när lantrådet slävade emot minister Röblom inte är värdigt parlamentet, eller egentligen någon form av social kontakt med sina medmänniskor.
När det gäller det som ledamot Måtar tog upp i sitt anförande så vill vi nog från liberala gruppen tacka för det. Jag tycker att det visar ändå på någon form av civilkurage. Jag tycker att, speciellt när hela landskapsregeringen omfattar momentet om 750 000 € i ökat solcellssubventionering, det är märkligt att inte finansministern lyfter det. Det är också märkligt att det inte i beredningen framkommer på ett tydligt sätt. Det är synd att landskapsregeringen heller inte kan medge att man gjort ett misstag. Istället blir anfall bästa försvar.

Tack, talman! Sedan vill jag ju också upprepa det jag sade inledningsvis i diskussionen att när man leder ett samhälle i kris så som den här landskapsregeringen har gjort, på ett exceptionellt sätt, under de här åren som har varit så har det varit viktigt för oss att inte skapa ytterligare oro för ålänningarna när det gäller energisituationen. Jag står bakom det politiska i att på ett ansvarsfullt sätt minska eller förändra de här solcellsstöden och sedan ta fram andra åtgärder som medborgarna kan ha nytta av i den situation som vi kommer in i nu med tanke på det rådande energiläget.

Tack, talman! Rent generellt är vi i liberala lagtingsgruppen emot dylika subventioneringar. Vi tycker nog att marknaden ska sköta sig själv. I stället vill vi se ett skatteavdrag i någon form som möjliggör för alla ålänningar att få lite mer pengar i plånboken, och också en större valfrihet i omställningsarbetet.
Sedan när det gäller den här så kallade pragmatismen att man inte vill göra ålänningarna besvikna. I stället bröt man mot finansförvaltningslagen och försöker skyla över det mot att lagtinget inte var samlat under semestern. Det håller inte. Vi måste ha ordning och reda i ekonomin, men också när det gäller lagar och förordningar. Liberala gruppen har aldrig sagt nej till att arbeta. Vi kan komma hit på midsommarafton om det behövs, så skyll inte på det.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Holmberg. Vi har haft tre speciella år här, 2020, 2021 och 2022, och kommer säkert ha det fortsättningsvis. Jag måste säga att nog tycker jag att vi har klarat av ekonomin. Vi har en kassa som inte har försämrats. Vi har gjort investeringar av olika slag. Vi har ett antal utvecklingsprojekt. Vi har jobbat med allt från vindkraftverk till allt på sociala områden. Planeringar, kortruttsprojekt som är i röret här, ändringar av pensionsfonder etc.
Min fråga gäller egentligen motionen om ansvarsfull ekonomi. Jag håller med om att myndighetsstyrelse bör man titta på. Det har vi på bordet och det kikar vi på. Sminka till resultatet, vad menar ledamot Holmberg med det?

Tack, talman! Finansminister Höglund står själv och skryter om sitt eget finansminister arbete och hur landskapsregeringen har skött ekonomin på ett så lysande sätt de senaste tre åren. Det har funnits engångsposter i budgeten. Bland annat från 2021, puckeleffekten på drygt 20 miljoner euro. Jag tycker inte att finansminister är riktigt ärlig när det gäller att prata om ekonomin. Givetvis har kassan försämrats. Det är bara att titta på verksamhetskostnadernas ökning i förhållande till den stora intäktsökning som har varit. Inte har landskapsregeringen gjort någonting som skulle skapa en budget i balans, inte på något sätt. När jag pratar om de här 17,5 miljoner euro så är det väl någonting som snart är klart och som kommer att göra att finansministern och landskapsregeringen kommer att kunna nyttja 17,5 miljoner euro.

Det hoppas vi verkligen. När jag presenterade årsredovisningen här för inte så länge sedan var jag otroligt transparent och visade det som avviker, det som är extraordinära kostnader eller extraordinära intäkter, för att visa vad landskapets resultat hade varit om man eliminerar de här extraordinära posterna. Så på det viset tycker jag att vi alltid har visat vad som är avvikande jämfört med ursprunget. Sedan att sminka till resultatet med 17,5 miljoner euro. Vi hade ju de facto 17,5 miljoner euro i kostnader år 2020 som vi nu förväntas få tillbaka. Det handlar inte om att sminka utan det handlar om en återbetalning av kostnader vi har haft.

Tack, talman! Vi ska inte fastna i den diskussionen, men landskapsregeringen har ju också valt att lyfta en hel del PAF-medel från PAF:s kassa, som också var behövligt men som ändå blev en form av ersättning för de 17,5 miljoner euro som kommer först nu. Så det där stämmer ju inte riktigt. Sedan när det gäller budgetarbetet i stort så tycker jag mig se här i tilläggsbudgeten två symptom där man nu för det sista kvartalet detta år ger pengar till en verksamhet som jag vågar säga blir permanenta som årsverken för 2023. Jag tror att det gäller ÅMHM och jag tror det gäller Energimyndigheten, vi ska se om jag har fel. Det är också ett tecken på att vi låter allting bara rulla på som det alltid har gjort och hoppas på att intäkterna ska fortsätta öka. Att ålänningarna i allt högre grad, och företagen i allt högre grad, ska betala skatten. Något (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag skulle vilja hålla ett anförande kring den budgetmotion som jag är förste undertecknare på, som heter samlat grepp kring sysselsättningen.
De senaste arbetslöshetssiffrorna vittnar att den åländska arbetsmarknaden håller på att återhämta sig efter coronakrisens grop. Vi var i augusti nere på 3,9 procent, och det här är väldigt glädjande nyheter. Där har vi också en post i budgeten där man kan minska anslaget för arbetslöshetsersättningar med 1,2 miljoner euro. Det är väldigt glädjande för oss i Liberalerna och vi är på god väg framåt. Då tycker vi också att man ska vara framåtsyftande och blicka framåt i det avseendet. Det betyder att vi måste rikta fokus till att stävja långtidsarbetslösheten och att stärka sysselsättningen för de grupper i samhället som är längst bort från arbetsmarknaden.
Herr talman! En meningsfull sysselsättning och ett arbetsliv är inte bara viktigt för den personliga ekonomin. Det är viktigt för människans personliga utveckling och känsla av sammanhang. Samtidigt bör vi också sträva efter att avstigmatisera hela saken kring arbetsträning och vilka orsaker som ligger bakom den. I detta nu, med det finansiella läget som vi har, är det viktigt att stärka strukturerna så att så många som möjligt kan bli arbetsföra och kunna bidra till sin egen försörjning och till skatteöret. Vi har inte råd att varken missa att ta vara på ny kompetens eller tappa den som är byggd på erfarenhet från ett långt arbetsliv. När man ser på just folkhälsoaspekten kan det i vissa fall vara svårt att se vad som är hönan och vad som är ägget när det gäller kopplingen till sysselsättning. Ett är säkert, att sitta hemma ofrivilligt som arbetsför utan sysselsättning innebär flera riskfaktorer som riskerar kosta både mänskligt lidande och samhällets resurser.
Personer som på grund av sjukdom, pågående beroendeproblematik eller annan orsak som har befunnit sig i långvarig arbetslöshet behöver också få tillgång till en individanpassad arbetsträning eller någon typ av arbetsrehabilitering med målet att få en förbättrad försörjningskapacitet.
Samma är det också för många inflyttare som inte har svenska som modersmål. Många av dem vittnar om att arbetslivet med kollegial samvaro och konkreta syften för att använda svenska är den bästa typen av språkträning i kombination med svenska för invandrare kursen.
Många som har genomgått en arbetsträning på Åland menar att processen kan vara ganska fyrkantig. Det finns behov av en flexiblare process där tydliga ramar kan stå till grund för långsiktigare mål med individuell bedömning. Där man frågar sig alltid, vad är syftet med denna insats? Och när har vi lyckas? Så att vi undviker att personer som har lyckats arbeta in sig på en arbetsplats eller i en bransch och byggt upp sina förmågor i ett strukturellt sammanhang sedan plötsligt möter en byråkratisk vägg och blir nerknuffad till noll igen. Det här får inte hända. Det är resurser som läggs på personer och som sällan behöver utföras medvetet och med ett tydligt mål.
Herr talman! Jag tror vi behöver en motsvarighet till den finska lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Där har landskapsregeringen chans att arbeta fram en flexibel lagstiftning som gör att flera personer kan få en chans att komma på rätt kula. Vi efterlyser från Liberalerna en långsiktig översyn över landskapsregeringens arbetsmarknadspolitik med fokus på att så många vuxna medborgare som möjligt kan komma in på arbetsmarknaden, öka sin kapacitet och bidra med sin kompetens. Åtgärderna behöver ha individen i centrum och utföras i tätt sektorsöverskridande samarbete med de myndigheter som det berör. Med denna motivering så har vi klämmen till min motion som lyder som följer, följande text läggs till. Landskapsregeringen återkommer i årsbudget 2023 med ett samlat grepp kring sysselsättningen som innehåller konkreta åtgärder för de ålänningar som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden. Däribland en översyn kring vilka lagändringar som krävs kring bland annat arbetsrehabilitering och integrationsfrämjande arbetsmarknadsinsatser. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack, ledamot Påvals. För budget 2022 har vi fokusområde kring jobb, utbildning, företagande och andra meningsfulla sysselsättningar. Där vi bland annat lyfter att det behöver finnas en beredskap för omskolning och att vi avser att vidta aktiva åtgärder för att öka anställningsbarheten för oss alla. I budgeten för 2022 hade vi också begärt ett högre anslag just för vuxenutbildningar, vilket lagtinget också beviljade. Det har varit bra för under året har vi gjort flera stycken sysselsättningsutbildningar, men också andra riktade utbildningar för långtidsarbetslösa för att kunna komma ut till arbetsmarknaden. Utifrån de budgetmedlen har vi kunnat göra dels uppdrag till våra skolor, men också köpa tjänster från privata näringslivet just kring specifika åtgärder.

Tack, talman! Det är bra och den processen behöver knuffas på ytterligare. Jag tänker på personer som är i ett pågående missbruk exempelvis, som har svårt att få tag i den här typen av platser, och personer som kommer tillbaka från exempelvis ett fängelsestraff kan ha problem att komma in på de här insatserna. Det här är saker som man behöver hantera, exempelvis genom en ny lagstiftning. Motsvarande finns på finska och svenska sidan idag. Vi har inte riktigt den typ av riktning, kan man säga, idag. Vi har i beskrivningar i socialvårdslagen, men jag tror att de behöver ytterligare insatser. Jag tror att vi behöver få ett helhetsgrepp över det här också så att vi har en likabehandling på alla arbetsplatser över hela Åland.

Tack, talman! Nej, absolut. Det är av den anledningen som min ministerkollega Annette Holmberg-Jansson på hennes avdelning, inom social- och miljöavdelningen, har påbörjat projektet sysselsättning för alla som just har i syfte att se kring de instanser arbete som vi har idag, och om det är någonting som vi behöver ha lagstiftningsåtgärder. Utifrån den här budgetmotionen tycker jag att landskapsregeringen arbetar med de här frågorna på ett konkret sätt.

Tack, talman! Den här saken grundar sig i en diskussion som har förts under många år med tredje sektorn. Där man efterlyser de här åtgärderna och där man efterlyser också en överblick. Det är precis just det som kanske är syftet med de här åtgärderna. Det ser vi fram emot att få titta på och få presenterat för oss. Det finns specifika individkategorier som har jätteproblem med att kunna genomföra en arbetsträning för att det är ett ganska fyrkantigt system man har just nu. Där man riskerar att ramla ur systemet i förtid, kan man säga. Mera individanpassade processer är något som vi är ute efter och det är där som man skulle behöva se till. Vi tror att det faktiskt finns en ganska långsiktig vinst i det här. Det finns också en extremt stor kostnad ifall personer hålls utanför arbetslivet.

Talman! Jag tycker att det är på sin plats att tacka ledamoten Påvals för ett konstruktivt anförande befriat från elakheter, gemenheter, tjuvnyp och buskpropaganda. Ett jättefint anförande. Undertecknad gläds över att vi har 3,9 procent i arbetslöshet nu. Det är ingenting som har kommit gratis, det var 15 procent i början av pandemin, 9,5 procent i början av mars 2021, nu är det nere på 3,9 procent. Det här är någonting som landskapsregeringen har jobbat väldigt hårt med. Landskapsregeringens näringspolitik är, vill jag påstå, snabbfotad och snabbtänkt. Det är inte bara näringsministern som jobbar med den utan det är, precis som antyddes i tidigare replikväxling, hela kollegiet i princip. Det tycker jag en anledning till stolthet. Att vi har kunnat ge ålänningarna det som ledamoten Påvals beskrev i sitt anförande, ett jobb och en meningsfull tillvaro.

Tack, talman! Som jag sade i början av mitt anförande så tycker jag att det är på sin plats att vara framåtsyftande när vi ändå har ångan uppe. Ta lärdom av mycket av de saker som har skett under pandemin. Se till att utveckla de åtgärderna så att vi inte bara går tillbaka till status quo, att en arbetslöshetssiffra som är densamma som före pandemin också föranleder att man utför samma åtgärder som före pandemin. Jag tror vi har en god chans att kunna öka sysselsättningen för ungdomar också och kunna utveckla de åtgärderna. Se till att de personer som har tappat sitt jobb under pandemin faktiskt har chans att omsätta de kunskaper som man har fått dels genom arbetslivet men också genom omskolning. Där har vi utbildningssektorn som också är väldigt viktig att knyta ihop det med och se till att vi håller ångan uppe.

Ledamoten Påvals och undertecknad är helt överens om metoden. Vi behöver tänka lite mera flexiblare kring hur vi kan få ytterligare förbättrad sysselsättning i landskapet. Nu tappade jag bort mig, det har varit en lång natt på Moderaternas valvaka i Sverige. Jag får väl ta en replik till en annan gång. Tack för ett bra anförande.

Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det är just flexibiliteten som är nyckelordet här. Många gånger kan chefer och beslutsfattare tycka att när man pratar om flexibilitet i offentlig sektor så är det krävande. Det kräver mer personal och det kräver mer anslag. Nu kom han på vad han skulle säga, men du får ingen chans tyvärr. Det jag vill trycka på här att det är i den långsiktiga investeringen som det faktiskt sker. Vi är så pass få människor på Åland så vi måste kunna ha råd att plocka upp de här människorna närmare arbetsmarknaden. Se till att alla händer som kan jobba får jobba och har möjlighet att försörja sig själv, ha en sysselsättning som gör att man kanske kan undvika diverse konsekvenser som sjukdomar och sådant.

Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Det var skönt med ett konstruktivt anförande så här på slutrakan. Jag tänkte också på det att när man ser tillbaka. Det går så lätt att glömma bort men det var ju, som ledamot Valve var inne på, inte länge sedan det var 15 procents arbetslöshet på Åland och idag har vi 3,9 procent. Jag tycker verkligen de åtgärder som landskapsregeringen gjort under den här mandatperioden, vissa visste man inte hur skulle slå men många kom väldigt rätt i de här sammanhangen och minister Hambrudd nämnde ett par. Jag är åtminstone stolt över de åtgärder som har gjorts, många bra utbildningsinsatser och så vidare. Ett bra och konstruktivt anförande och det är jätteviktigt att vi diskuterar de här sakerna med tanke på framtiden också, det nya ekonomiska systemet som vi har gått in för.

Tack, talman! Det är väl såhär det ska vara i ett parlament, högt och lågt och det ska vevas och pratas. Skulle man bara ha sådana här anföranden skulle det vara lite tråkigt tänker jag. Ni får inte vara så känsliga här, utan in i fighten bara. Jag tycker att det finns ganska stor diversitet i den här gruppen arbetslösa som finns i samhället. Det finns väldigt mycket olika behov som behöver tacklas individuellt. En annan grupp som man kan prata om är äldre personer som snart ska gå i pension men som tappar ett jobb. Där man har behov att ombilda sig. Man kanske identifierar sig med ett arbetsliv som man blir av med. Det här är lika mycket en folkhälsofråga. Vi måste se till att vi genom sysselsättningen och genom åtgärderna kan få med de här ringeffekterna som sammanhang, arbetskamrater, och också självförverkligande som är så viktigt för så många vuxna arbetsföra människor.

Tack, talman! Det har inte varit en tråkig debatt idag, absolut inte, utan den har haft en mångfald. Vad det gäller arbetsföra äldre så tror jag att vi har mycket att hämta där. Det finns till exempel både inom jordbruks- och restaurangbranschen ännu mer arbetsplatser på Åland och det finns säkert en hel del olika åtgärder ytterligare som man kan göra. Jag tror också det är jätteviktigt inom äldrevården, men där har vi en utbildning på gång, eller har startat upp redan. Jag sitter själv i Ålands gymnasiums styrelse och där funderar vi också på många nya typer av utbildningar som vi kan göra för framtiden.

Tack, talman! Det glädjer mig det som ledamot Liz Mattsson säger. Vad gäller äldre i arbetslivet så finns det en ganska stor skillnad mellan generationerna. Många äldre i arbetslivet har ofta haft ett jobb ganska länge. Man har identifierat sig med ett yrke, en bransch och en arbetsplats. Om man då tappar den så kan det vara väldigt tungt. Där kommer just folkhälsoaspekten in. Min och ledamot Mattssons generation och yngre därefter hör till max fem års generationen, som vi förhoppningsvis får bräcka efter nästa val, men där man gärna inte stannar på en plats längre än fem år. Man vänjer sig att vara i en bransch men kanske inte på samma plats. Personer som är vana vid att identifiera sig med sitt jobb och sedan tappar det så kan det krävas ganska rejäla insatser för att de ska hålla sig friska och inte heller tappa sig själva.

Tack, herr talman! Det är ett moment här som berör infrastruktur och det är det beloppet som vi är överens om vad gäller skadeståndet. Jag tänker inte fokusera på det här skadeståndsbeloppet så mycket som jag tänker sätta lite perspektiv på de här kostnaderna och vad alternativkostnaderna skulle ha varit. Ledamot Måtar var inne på det här också att allting är relativt, det beror på vad man jämför med.
Elhybridens avtal skulle ha kostat landskapen ungefär 4,5 miljoner euro för det första året. Det som man ofta glömmer bort i den här debatten är att avtalet skulle indexjusteras varje år. En indexjustering betyder i princip att man följer inflationstakten, att avtalet blir dyrare för varje år som går. Det här skulle göras 15 gånger. Det är förstås omöjligt idag att säga vad den totala kostnaden hade blivit när vi hade indexjusterat avtalet 15 gånger. Det som vi kan vara helt överens om, och som är obestridligt att säga, är att det skulle vara betydligt mer än de här nästan 70 miljonerna som man pratar om i debatten, betydligt mera. I jämförelse kostar Skarven idag mindre än 3 miljoner euro per år, medräknat bunker, underhåll och driftavtal. Det varierar förstås år för år men vi har ju system för det här, budgetsystemet Hypergene som vi har pratat om tidigare. Inför den här debatten tog jag upp de kostnader som har varit de tre senaste åren. Inalles kostade Skarven 3,1 miljoner euro år 2019, 1,9 miljoner euro år 2020 och 2,1 miljoner euro år 2021, för att sätta lite perspektiv på saken. Man måste också komma ihåg att i de här 3 miljonerna så ingår förstås inga avskrivningskostnader. Det vore fel när man gör den här jämförelsen med avtalet, i och med att vi ändå inte skulle ha fått någon färja i slutet på den här avtalsperioden.
Sedan också en punkt vad gäller bunkerkostnaden, som har diskuterats idag, vill jag passa på att säga det att om man följer VTI, oljeindex, som är riktgivande för de andra priserna så har det ökat med ungefär 15 procent sedan början av året, och har minska med 30 procent sedan toppen i juni. Att oljekostnaden skulle vara så fantastiskt historiskt höga är helt enkelt inte korrekt längre. De varierar väldigt mycket.
Hur som helst. Landskapet skulle förstås ha kunnat köpa den här färjan efter 15 år, men det är samma sak där. 5 miljoner skulle indexjusteras 15 gånger innan vi kom till den summan. För att exemplifiera hur det här kan slå så om vi skulle ha antagit en inflationstakt om ungefär 5 procent på 15 år, det kanske är lite högt men bara för att ge ett exempel, då skulle kostnaden ha blivit 10 miljoner i slutet på avtalsperioden. Och också kostnaden för avtalet skulle också ha varit nästan 10 miljoner i slutet på avtalsperioden om inflationstakten hade varit ungefär 5 procent i snitt under de här åren. Det är intressant och sätter saker och ting i perspektiv. Det är alltså helt felaktigt att säga att vi skulle kunna köpa den här färjan för 5 miljoner. Man har inte läst avtalet om man påstår något sådant.
Vidare så vill jag fortsätta beröra det här avtalet och den energikris som vi befinner oss i just nu. För det är ju så att i det här avtalet så stipulerades också att om priset per megawattimme översteg 40 euro så skulle landskapet stå för den kostnaden som gick över, det vill säga alla merkostnader. Med tanke på att det så dagens energipriser är så pass höga att om man räknar med att en megawattimme skulle kosta i snitt 300 euro, det är inte orimligt för den som följer energipriserna idag. Då skulle landskapet hamna att lägga ut ungefär 1 miljon euro extra varje år idag. Experterna menar på att de här energipriserna kommer att hålla i sig, så jag tycker att det är relevant att lyfta upp de här frågorna.
Sammantaget så skulle skillnaden i kostnader mellan Skarven och elhybriden bara det första året ha varit 3 miljoner euro för Skarven, om man räknar upp det lite för att det inte ska ifrågasättas, och 5,5 miljoner euro för hybriden. Skillnaden hade troligtvis blivit större för varje år som går på grund av att vi indexjusterar inte våra driftsavtal idag. Om man följer med lite i ekonomin så vet man att indexjusteringar kommer alltid före till exempel löneökningar. Jag tycker det är rimligt att anta att indexjusteringen skulle ha gått snabbare än löneökningarna. Det vill säga alltså minst dubbelt så dyr som Skarven det första året, bara när man jämför avtalen med varandra. Totalt sett under de här femton åren hade kostnadsökningen blivit ungefär 40 miljoner euro om man inte indexjusterade någonting. Jag försöker prata nu till fördel för hybriden bara för att det ska vara svårare att ifrågasätta.
Om vi går vidare. Det krävdes en del investeringar också för att det här skulle vara möjligt. Projektet västra och östra Föglö skulle behövt förverkligas till en summa om ungefär 40 miljoner euro. En uppskattning som är absolut rimligt. Elanslutningarna var inte medräknade, mellan 5 - 7 miljoner euro, men låt oss säga 6 miljoner euro. Vidare så var de här projekten förstås inte synkroniserade, som vi har talat om tidigare också. Det är ju så att man behöver ha ett färjfäste och en elanslutning för att kunna trafikera enligt hybridavtalet. I teorin skulle det ha gått att köra den här färjan också med bunker, alltså med diesel, det är billigare nu, men avtalet är väldigt tydligt på att det ska göras med el. Det är väldigt, väldigt tydligt på flera platser. Jag menar att i praktiken så innebär det att om man skulle ha valt att köra på bunker så skulle man ha öppnat sig för besvär, eller rättsprocesser. Jag passar på att bemöta flera av de här osakliga påståenden som har framförts flera gånger.
Ett annat förslag som har framförts är att man skulle kunna flytta den här färjan någon annanstans, men det går inte. Dels på grund av hur färjfästena är konstruerade och dels för att det skulle vara en väsentlig förändring i förhållande till ursprungsavtalet, vilket också skulle kunna vara en grund för rättsprocesser. I vilket fall som helst hade man flyttat färjan på det här viset så hade det drivit upp kostnaderna för skärgårdstrafiken betydligt mer än vad det tidigare är sagt. Ursäkta, talman. Jag drar lite över tiden här.
Sammanfattningsvis. Den totala kostnadsdifferensen mellan att köra Skarven och hybriden på 15 år, med alla de investeringar som hade krävts, är således följande. Hybridens extrakostnad för 15 år, utan indexjusteringar, ungefär 40 miljoner euro, infrastruktur 40 miljoner euro, elanslutningar 6 miljoner euro, utköp för färjan i slutet på avtalsperioden under förutsättning att man ville göra det 5 miljoner euro, eller med 5 procents inflation 10 miljoner euro. Driftsinbesparingarna då, som man skulle spara ihop allt det här på. I min mening är de okända, osäkra och hade lett till servicenivåsänkningar, för Kökars del framför allt på grund av sommarfärja som inte fanns med. Inalles, utan indexjusteringar, 96 miljoner euro dyrare på 15 år. Det här projektet hade alltså, om det hade fortgått, blivit väldigt dyrt och det hade fördubblat kostnaderna för Föglölinjen och inneburit betydande ingrepp i den åländska naturen, utanför det som projekt västra Föglö orsakade även andra ingrepp i den åländska naturen. Det här är bara de kända kostnaderna. Skulle vi ha förverkligat allting i kortrutts planerna för att komma åt de här driftsinbesparingarna så det är många år av besvär och planering innan de kunde förverkligas. Så de hade fått vänta på sig. Konsekvenserna av en sådan kostnadsökning för den åländska skärgårdstrafiken tror jag att sannolikt hade varit att det politiska trycket hade växt ännu mera om att det är för dyrt med skärgårdstrafik och övriga investeringar hade fått vänta ännu mer än idag. Det som vi behöver göra just nu, oavsett tunnel eller inte, är att vi behöver förnya våra färjfästen, som jag har pratat om flera gånger. Det skapar förutsättningar för att kunna implementera nytt tonnage. Vi kommer att återkomma senare i år med plan för hur det här kan ske.
Hur som helst. Jag ville hålla det här anförandet för att sätta lite perspektiv på de kostnaderna och det skadeståndet som man pratar om så fort man får chansen. Man borde sätta sig in i de faktiska omständigheterna om man faktiskt har ett intresse av att beskriva vad det är som har hänt och hur det här avtalet såg ut. Det ska bli väldigt intressant att höra om det finns några kommentarer på det här. Tack.

Tack, talman! Ett av de mest intressanta anföranden i det här lagtinget. Synd att det kommer nu och inte för fem år sedan. Då presenterade ministern att det här projektet skulle spara 250 miljoner åt lagtinget. Jag sade att om man bygger en bro till en ö som ingen hört talas och man sparar 250 miljoner, varför bygger man inte två broar. Det var också ett bra anförande till den spörsmålsdebatt som vi ska ha på onsdag, jag hoppas att ni kan repetera det då, det sätter faktiskt perspektiv på det hela. Jag minns inte hur stora. Jag tror jag kallade det för ekonomiskt slukhål, nu börjar jag förstå ungefär hur stort det skulle ha blivit. Det var ingen vinst på 250 miljoner, det var en stor kostnad. Tack för anförandet.

Tack, talman! Orsaken till att jag håller det här anförandet just nu är för att på onsdag är jag bortrest. Så jag skulle inte haft möjlighet, annars skulle det ha passat bättre då. Jag beklagar att det blir det här den sena timmen nu, men det är bättre det än att det inte är hållet och spörsmålsdebatten drar i gång.

Om man i teorin funderar på att om man skulle ha förverkligat ett färjfäste på södra Seglinge och ett på nordöstra Sottunga osv. Absolut, i teorin så går det att spara pengar men det finns en verklighet också som jag tror skulle sätta hinder för det.

Tack, herr talman! Vi kan ju titta lite mera framåt. Det här meddelandet angående tunneln skulle komma här i september hörde vi. I betänkandet har jag en reservation att vi kunde ha en enkel tunnel som kostar mindre än hälften av en tvåfilig tunnel. Får jag fråga om det kanske finns med som ett alternativ i det här som ska komma i september?

Tack, herr talman! Vi håller fortfarande på att utforma det här meddelandet. Jag skulle inte säga att det är ett av alternativen som vi diskuterar i nuläget. Tråkigt att du får höra det såhär.

Tack, talman! Det var nog ett modigt anförande i sin kontext. Med tanke på att detta är en remissdebatt om en tilläggsbudget så kunde man förmoda att det här är saker som finans- och näringsutskottet får fördjupa sig i. Med tanke på vad ministern sade i föregående replikskifte så förstår jag det lite bättre. Det vill säga att orsaken är att ministern avsåg att hålla detta anförande på onsdagen istället.
Jag kan bara konstatera att jag tror att det är dags att vi börjar blicka framåt mer. Det finns en väldigt stor efterfrågan på besked om vad vi riktigt vill med skärgården, vad skärgårdens potential är och hur vi når den nya moderna, koldioxidneutrala skärgårdstrafiken.

Tack, herr talman! Jag håller fullständigt med om det. Det här är förstås ett ärende som, för hela hanteringen skulle det varit bättre kanske om alla, inklusive oppositionen, hade kunnat sett att det här är något som har pågått under tid och det är inte bara nu som det här är ett problem. När man inte har valt att göra det så känner jag mig nödgade att ta upp det här perspektivet också.

Ja du, talman, det är inte lätt att vara opposition i den här majoriteten fylld av sin egen opposition.

Jag skulle faktiskt vilja diskutera frågan kring solcellsstödet ytterligare som vägkost inför utskottets behandling. Vi uppfattar från Liberalernas sida att det är en mycket allvarlig fråga. Enligt de uppgifter vi har nåtts av så har man, i strid mot finansförvaltningslagen, beviljat ungefär 500 000 euro utan att ha lagtingsbeslut på detsamma. Jag har suttit nästan hela dagen sedan det här uppdagades och funderat på att lantrådet informerade oss om att alla lagtingsledamöter från majoriteten var informerade om det här i samband med att man kom överens om det, alltså det vill säga från juni månad. Jag kan faktiskt inte riktigt förstå hur ledamöter som vicelantrådet, ledamoten Måtar och talman Bert Häggblom har kunnat låta det gå på det här sättet. Det finns betydligt mycket mer eleganta juridiska lösningar och politiska lösningar på en sådan här sak än att hantera det på just det här sättet. Man hade i besluten kunnat skriva in "under förutsättning att lagtinget bevilja medel". Man hade förstås redan i juni kunnat vara helt transparent, nu gör vi på det här sättet både gentemot ålänningarna och lagtinget som helhet. Jag förstod faktiskt inte vad det handlade om. Jag har en enda förklaring och jag vet inte alls om den är sann. Jag noterade att ledamoten John Holmberg hade lämnat in en reservation i samband med budgetbetänkande som faktiskt antecknades lagtinget till kännedom så sent som 13 juni, och i den tilläggsbudgeten hade man kunnat föra in mera medel för det här ändamålet. Det var ju så att en från majoriteten var med på den reservationen och det är den enda politiska förklaringen jag kan se varför man har valt att agera på det här sättet.

Vi tycker att det är allvarligt av flera skäl, förstås därför att man har brutit mot förvaltningslagen och också att man inte är transparent gentemot lagtinget men också i personalpolitiska frågor. Vi har tjänstemän som är ansvariga för att kontrollera och övervaka lagligheten i de beslut som landskapsregeringen fattar. Tjänstemännen försätts ju förstås i en otroligt svår situation när man politiskt agerar på det här sättet.

Sen tycker jag att det är politiskt svagt av lantrådet att dels påpeka att enskilda ledamöter har lyft det här stödet, i detta fall var det undertecknad som åsyftades. Det här är ju generella frågor, någonting som förstås borde vara i lag och normbundet, men det gäller ju alla. Budgeten gäller ju alla. Ska det betyda att jag inte heller får uttala mig om barnbidrag för att jag har två barn som får barnbidrag? Det blir ju liksom löjligt att man försöker misstänkliggöra oppositionen på det sättet. Jag menar, vad är nästa steg? Ska vi börja granska vem som äger alla bolag som levererar solceller och se om någon har kopplingar dit? Hur långt ska vi gå? Ska vi börja fundera på vem som får hemvårdsstöd?

Det är också uppenbart att delar av landskapsregeringen faktiskt inte riktigt tar den här frågan på allvar. Det tyckte jag mig se under diskussionen när lantrådet höll sitt anförande, vilket också är problematiskt. Det visar på en kultur av fix och tricks och att man inte tycker att lagstiftningen är noga. Och det vill jag ge heder till vicelantrådet för jag såg att han var bekymrad under diskussionen, uppfattade jag det som.

Slutligen så vill jag säga två saker. Det ena är att det här är en allvarlig fråga. Finans- och näringsutskottet måste fördjupa sig i den här frågan av två skäl, dels politiska skäl. Vi måste kunna diskutera hur vi vill ordna och ha det här parlamentsarbetet och hur vi sköter vår förvaltning. Den andra sidan är att lagtinget faktiskt har i uppdrag att kontrollera den offentliga maktutövningen. Det är ingenting som vi kan bortse från bara för att det obekvämt. Vi har det ansvaret. Tack, talman!

Tack, talman! Det här är inte en fråga, men en reflektion på det anförda. Jag har funderat nu efter lantrådets upplysning, om man får kalla det så, finns det de facto ett beslut? Finns det ett papper, ett beslut om att så här ska man förfara eller är det bara någonting som man har diskuterat och bestämt att vi gör så här nu? Vi har ju inte sett det beslutet eller om det finns en formulering kring det. Det kanske inte existerar. Jag kommer absolut som ledamot i finans- och näringsutskottet att se till att vi diskuterar den här saken grundligt. Vi har hörande bokade tills i morgon. Men jag tycker att det här helt tydligt och klart är lantrådets ansvar. Det är lantrådet som gav informationen och som jag uppfattade av hennes svar så var det hon som hade fattat det här beslutet.

Talman! Så är också min uppfattning. Det var kollegialt som man fattade beslutet, den som ledde det kollegiet är lantrådet och alltså således är lantrådet ytterst ansvarig.

En annan aspekt av det som är intressant är hur informationen de facto fördes vidare inom kollegiet. Vilka var närvarande, om det var ett möte där man fattade det här beslutet? I vilken grad kände majoritetsblocket till beslutet och hur skedde den förankringen? Hela majoriteten är nu ansvarig för att man har använt pengar som inte fanns budgeterade och som lagtinget inte hade någon kännedom om och man informerade inte ens lagtinget nu när man kommer och begär om de här pengarna.

Så där är det. Det är precis så som vi brukar säga här att Ålands lagting är ingen domstol. Men man får inte heller varken glömma eller förringa att vi faktiskt har ett kontrollerande uppdrag mot den offentliga makten. Det här är en tydlig fråga som behöver granskas av finans- och näringsutskottet och vi förutsätter att en sådan granskning låter sig göras.

Tack för det talman! Inledningsvis vill jag säga åt gruppledare för Liberalerna att det var på intet sätt någon ironisk ton från min sida eller någonting annat när jag sade att det finns många här i salen som har lyft det här stödet och som känner till hur det är utformat i praktiken. Vi har folk i regeringen också som har lyft stödet. Det var bara som en ren hänvisning eftersom inte jag hade detaljkunskapen när det var brådskande och då tänkte jag att man säkert kan efterhöra det från någon som har sökt det. Vi har flera i vår lagtingsgrupp annars om ni vill ta del av det.

Sen skulle jag säga att i den här stödansökan så känner säkert ledamoten till att i punkt 10 så står det också "stöd beviljas under förutsättning att budgetmedel finns tillgängliga för ändamålet". Det som efterfrågas här är redan reglerat.

Sen hur var och av ministrarna väljer att återkoppla till sin egen lagtingsgrupp, det varierar ju förstås beroende på antal ministrar och vad man har för förankringsprinciper. Men där gör ju var och en minister så som man själv önskar. Det är ingenting som lantrådet styr. Men för övrigt så är att det så att det är lantrådet som leder ordet. Det är alltid lantrådet, oberoende om lantrådet heter Katrin Sjögren, Veronica Thörnroos eller något annat, som har det slutgiltiga ansvaret.

Talman! Bra så om det har stått i beslutet formellt sett, för då har ju lagtinget möjlighet att inte bevilja de här medlen. Vad jag har förstått från landskapsregeringen så har man ju inte heller gått ut med information om att det är oklart. Det är ju fortsättningsvis en väldigt olustig situation som har uppstått. Jag tycker att det är problematiskt att man har den här digniteten av ärenden, alltså en halv miljon euro. Det skulle inte ha kostat någonting för lantrådet att också ha förankrat en sådan här sak med oppositionen och konstatera hur man tänker fatta beslut med hela det offentliga, också till det åländska samhälle säga att nu är det oklart ett halvår framåt. Man kan fortsätta söka, men budgetmedel är inte beviljade och beslut kommer i höst. Alltså man försöker undangömma fakta. Vi har stått här och begärt i replikskiften flera gånger av ministrar som inte har svarat före lantrådet kom upp i dag.

Talman! Jag kan tyvärr inte riktigt svara på vad ministrarna har sagt och vad de inte har sagt eftersom jag har varit upptagen på annat håll. Men jag har inte uppfattat att det har funnits någon intention att det här ska mörkas eller inte. De diskussioner som vi har fört i landskapsregeringen vid en regelrätt överläggning, det är ju diskussioner som vi för två gånger i veckan, både tisdagar och torsdagar, om olika politiska ärenden, stora som små. Det fanns en samsyn att det var viktigt att det fanns en kontinuitet i det här. Vi bedömde också att i och med att det finns medel, det är ju inte så att vi äskar om mera medel från lagtinget, så är det frågan om en transferering från ett konto till ett annat. Det var ju det resonemanget vi förde. Sen är det ju på det viset att om parlamentarismen funktionerar så som den ska så har vi ett stöd här i salen för de åtgärder som landskapsregeringen vidtar. Det är väl där som skillnaden kanske finns. Jag tycker att ledamoten allt som oftast återkommer och tycker att saker och ting borde förankras med oppositionen i större utsträckning än vad landskapsregeringen gör. Det är möjligt att det finns säkert förbättringsförmåner där och det har också funnits bak i tiden en möjlighet att förankra beslut på ett helt annat vis än vad som kanske har gjorts. Det är funderingar och lärdomar som man får ta med sig för framtiden.

Talman! Om jag sammanfattar situationen så har jag förstått så av de diskussioner och det anförande som lantrådet höll, att man utan förbehåll har låtit sig påskina gentemot ålänningarna att man kommer att betala ut stöd på över 500 000 mot vad som är budgeterat. Det uppfattar vi att är i strid med finansförvaltningslagen, man övergår budgetbeloppen. Vi uppfattar också att en halv miljon euro är ganska mycket pengar. Vi uppfattar att ska man göra sådana stora klavertramp så då kanske man också borde vara väldigt tydlig med vad man har har gjort och gärna på förhand. Jag uppfattade också att lantrådet nog var ganska raljant i sitt anförande.

Ledamot Zetterman, det är nog en viktig fråga som ledamoten lyfte här. Det finns ju bara en landskapsregering. Jag vill
verkligen å hela kollegiets vägnar säga att kollegan Alfons Röblom har definitivt hanterat det på det sättet som vi faktiskt förutsatte vid en överläggning tidigare i år. Jag vågar överhuvudtaget inte säga när den hölls, men jag var närvarande. Jag ansåg, liksom kollegiet i övrigt, att vi inte skulle dra streck för solcellsstödet. Vi måste alla komma ihåg att prisnivån och därmed förutsättningarna eskalerade med en gång någon månad senare, som ni alla vet, på grund av viss nedstängning av gasleveranser. Vi hade ju inte ett så självklart kikarsikte att där skulle det vara onödigt att stöda. Det här är nog ett resultat av att vi ville väl. Men sedan överraskade det nog alla att det här stora intresset uppstod, där det vällde tiotals ansökningar per dag under lång tid.

Talman! Från vår grupps sida så ser vi inte att det är minister Röblom som på något sätt ensam ska bära det här ansvaret, utan vi ser nog att det är landskapsregeringen kollegialt med lantrådet i spetsen. Så till den delen behöver vicelantrådet Jansson inte vara ett dugg orolig.

Sedan när det gäller själva frågan kring att man är förvånad över att vicelantrådet med sin bakgrund och förvaltningsmässiga bakgrund tycker att det här var en bra lösning. Det står ju skrivet i stjärnorna. Vi ska komma ihåg av den här dagen att frågetecknen har uppstått från majoritetsblocket. Det är majoritetsblocket som har varit kritiska, det är majoritetsblocket som har lyft hela den här frågan på agendan. Det var inte oppositionen. Vi har ju förstås i det här skedet inte fullödig information. Vi ser allvarligt på det som verkar ha skett och vill ha fullödig information i morgon under utskottsbehandlingen, vilket vi utgår ifrån att landskapsregeringen förbereder sig på.

Ja, den slutsatsen delar jag till fullo. Jag tycker att det är bra att finans- och näringsutskottet går till botten med det här för vi har ingenting att dölja. Det har inte funnits något ont uppsåt. Ingen har någonsin pratat om i alla fall under de möten som jag har varit närvarande på och det är nästan på alla, och diskuterat att det här skulle vara något som man skulle behöva dölja. Vi har ju faktiskt begärt en omdisponering av pengar. Vi har ju inte gått ut över ramen. För mig är det helt naturligt att man faktiskt för pengar från ett närliggande område till ett annat. Så jag förstår inte riktigt hysterin om att det här skulle vara så himla farligt. Men vill finans- och näringsutskottet och därmed lagtinget ge oss sedan en knäpp på näsan så gör man det. Det finns ju inget ont uppsåt bakom det här. Det här är bra för miljön och det är bra för hushållen. Som en del har påpekat så har kanske inte alla har råd att göra den här satsningen om man inte får det här stödet. Så vi ville väl och ibland går man lite fel i terrängen som gammal orienterare.

Talman! I början på debatten om tilläggsbudgeten så ställde jag en fråga till finansministern om främjande av livsmedelsproduktion. Det fanns ett belopp på 96 500 kvar från förra tilläggsbudgeten 2 som nu skulle fördelas. I behandlingen av den förra så tyckte jag att det här var väldigt smalspårigt och enkelspårigt. Jag uppfattade att om det nu krävdes så skulle vi få en genomlysning av behovet av åtgärder för att hjälpa jordbruket som är i en väldig kris. Men tyvärr så är den här texten väldigt kortfattad och det är lite oklart vart pengarna ska gå. Det står inköp av foder till husdjursgårdar. Det var mest det jag hade i huvudet, att få frågan ställd om till exempel hönsfarmar som har haft ett väldigt stort bekymmer, både med prisbilden och att få hem foder. Torkan har ju också, kanske ännu mera, drabbat dem som har ett väldigt behov. Landskapsregeringen skriver; "med anledning av den omfattande torkan under odlingssäsongen 2022" Så därför uppmanar jag finans- och näringsutskottet att titta på saken och se till att den blir belyst och att spridningen av pengarna skulle komma till flera berörda än nu med det här förslaget. Jag hade hoppats på lite bättre förklaringar av det här stödet. Jag tycker att det ska vara rättvist när man jobbar från landskapets sida och inte ha en så enkelspårig fördelning av medlen. Det gäller att ta sig till hela näringen och se till hela näringens bekymmer och inte bara en liten del av den. Tack, herr talman!

Tack, talman! Det finns säkert anledning för finans- och näringsutskottet att diskutera de här frågorna också med tjänstemännen i fråga. Beslutet eller förslaget som ligger till grund för detta så är de pengar som blev över från stödet som gick till mjölkproducenter och producenter som utfodrar kalvar med amma. Det är som ledamoten sade 96 000 euro. Vi har gjort som så med de resterande i det här förslaget - som bygger lite på motsvarande princip som när det var torka 2018 - att de husdjursägare som har problem att få foder till sina djur kan få hjälp från landskapet med att köpa foder till sina djur. Det här förslaget är också baserat på långa diskussioner med producentförbundet. Det har varit en riktigt konstruktiv och givande dialog där vi tillsammans har sett att det här är ett inslag för att kunna hjälpa de som har (… taltiden slut).

Herr talman! Jag återkommer till att det är väldigt liten spridning av dessa medel. Det är ju inte bara mjölk och kalvar som har haft bekymmer. I tilläggsbudget 2 så visste vi inte om den här torkan. Den har ju drabbat väldigt många andra och det har inte kommit någon analys, vad jag vet, från näringsavdelningen om vad den beror på. Nu fick jag inte svar på hur det är med andra husdjur än kor och kalvar. Det hade varit intressant att veta om man har beredskap att bredda på det här stödet?

Herr talman! Man ska också komma ihåg att det här är ett utökat stöd. Det finns också stöd på 27 euro per hektar för husdjursförhöjning som precis i dagarna har betalas ut. Det kommer också ett stöd på 55 euro per hektar som går generellt till alla producenter. Till det har vi också likviditetslånet som är kopplat som ett stöd till Ukrainaförordningen och några andra stöd som också har kommit med. Jag vill hävda att det från landskapets och statens sida har gjorts en hel del för just den här sektorn just nu. Vi ska också betänka att det finns bra många andra producenter inom andra områden när det kommer till småföretagare på Åland som har det tufft. Just nu så är det viktiga för oss är att se till att alla klarar sig, så att säga, över den här krisen. Men vi kan ta den här diskussionen i finans- och näringsutskottet i morgon när jag är kallad dit till klockan 10.30.

Herr talman! Jag vill hävda att det är lite för konstruerat, det mesta går ju till en liten, liten sektor av jordbruksnäringen, till mjölkkor. Det andra stödet, som ministern talade om här, så är ju mera det så som staten betalar ut. På finska sidan har man inte alls haft torkbekymret som vi har haft och så här stora problem som drabbar hela jordbruket. Tyvärr så är jag besviken på det här svaret. Det här är gammaldags planekonomi, man pytsar in pengar i sitt eget för att hålla det flytande. Jag trodde faktiskt att det här kolkhoz system för länge, länge sedan var nerlagt.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera samtliga ärenden till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.