Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med vissa ändringar bl.a. att anslaget under moment 48.30.78. avseende kortruttsinvesteringar sänks till 100.000 euro. Efter utskottets ändringsförslag balanserar budgeten på 309 466 000 euro. Finansmotionerna föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden

Återhämtningen inom världsekonomin går långsamt och den bygger på en fortsatt expansiv politik i världen med risk för bakslag när stimulanspaketen dras tillbaka. På de finansiella marknaderna råder fortsatt oro. En ökning av kreditförlusterna och den pågående rensningen av bankernas balanser kan göra att krisen på finansmarknaden förvärras på nytt. Olika länder och regioner återhämtar sig olika snabbt. Tecken tyder på att återhämtningen i Europa kan infalla något senare än på andra håll. Bland ljuspunkterna kan dock bl.a. noteras en god tillväxt i den kinesiska ekonomin. Konsumentförtroendet har förbättrats både i euroområdet och i USA. Särskilt i Sverige har konsumentförtroendet ökat medan det i Finland har planat ut och försvagats under senhösten.

I Sverige har kronans kurs stärkts under året och prognoserna tyder på en normalisering av kronans värde år 2011. Den flytande kronkursen har givit Sverige fördelar under konjunkturnedgången. Den svenska ekonomin präglas idag av en ökande optimism. Stämningsläget har successivt förbättrats sedan maj i år, men nivån signalerar fortfarande att läget är svagare än normalt. Särskilt inom byggsektorn är orderläget lågt medan försäljningen inom detaljhandeln ökat betydligt de senaste månaderna.

I Finland minskar antalet anställda i näringslivet och sysselsättningen förväntas fortsätta att minska nästa år till ca 10 procent. Fortsättningsvis råder en svag exportutveckling men skogsindustrin ser en viss ljusning. Företagens kreditsituation är fortfarande ansträngd och överlag pågår en svag och utdragen återhämtningsprocess. År 2010 förväntas konsumentpriserna stiga med ca 1 procent. Trots att konjunkturutsikterna förbättrats något kommer de offentliga samfundens finansiella ställning att försvagas ytterligare under år 2010 och underskottet i förhållande till totalproduktionen kommer att överstiga gränsen på 3 procent för första gången under Finlands EMU –medlemskap (RP 241/2009 rd). Statsskulden förväntas öka med 23 miljarder på två år till ca 80 miljarder. Stabilitetspakten ställer krav på medlemsstaternas ekonomi varför staten sannolikt under kommande år måste göra nedskärningar i den offentliga ekonomin. Utskottet konstaterar att även skattehöjningar sannolikt är att vänta.

Den allmänna ekonomiska utvecklingen på Åland

Det åländska näringslivet har än så länge klarat sig bra, i relation till näringslivet i omgivande regioner, under den djupa internationella konjunkturnedgången. Några mer omfattande permitteringar eller uppsägningar har inte genomförts trots att botten förefaller vara nådd i den globala ekonomiska krisen. Omsättningen i det privata näringslivet sjönk emellertid under första halvåret 2009 och beräknas bli svag även under det andra halvåret. Utskottet konstaterar emellertid att det finns all anledning att noga följa utvecklingen eftersom kriser oftast kommer till Åland med en viss fördröjning.

Bruttonationalprodukt (BNP) utvecklingen förväntas bli negativ tre år i rad. År 2008 minskade Ålands BNP med 0,7 procent, enligt preliminära beräkningar. År 2009 förväntas BNP minska med 5,8 procent och år 2010 med 2,7 procent. Den minskande BNP utvecklingen är i huvudsak en effekt av utflaggningen av passagerarfärjetonnage.

Inflationen på Åland kommer enligt Ålands statistik och utredningsbyrå (ÅSUB):s prognos att ligga kring noll procent under innevarande år för att sedan stiga till 1,4 procent under år 2010 och till 2,1 procent under år 2011.

En starkare svensk krona samtidigt som indexet för fraktsjöfarten nu börjar peka uppåt i kombination med låga bunkerkostnader är dock ljuspunkter i det ekonomiska mörkret. Fortfarande är därtill räntorna historiskt låga. Tremånaders euriborräntan förväntas stiga och ligga kring 1,6 procent nästa år och därefter under år 2011 stiga till 2,5 procent. Detta är bra för hushållen i nuläget men då deras skuldsättningsgrad är hög inger detta farhågor inför en kommande räntehöjning i framtiden. Den öppna arbetslösheten är ökande och uppgick i oktober till 3,4 procent. Arbetslöshetsgraden för ungdomar under 25 år var dock 9,6 procent i november, vilket utskottet anser att är en alarmerande siffra.

I fråga om sjöfarten har passagerarrederierna klarat sig relativt bra medan fraktsjöfarten drabbats hårt, särskilt de rederier som verkar utan längre kontrakt. De åländska bankernas räntenetto har minskat till följd av lägre ränteläge men överlag har bankerna klarat sig bra genom finanskrisen. För försäkringsbolagen krävs en ytterligare stabilisering inom det finansiella systemet innan verksamheten kan återvända till tidigare lönsamhetsnivå. Inom livsmedelsindustrin började nergången i omsättningen från en hög nivå redan hösten 2007 och under 2009 är omsättningen enligt preliminära uppgifter negativ. Övrig tillverkningsindustri förefaller idag ha klarat sig igenom det mest kritiska skedet. Byggbranschen ser ut att ha klarat sig bättre än väntat, då det fortfarande byggs både i offentlig och privat regi. Inom hotell- och restaurangbranschen ser omsättningstillväxten nu ut att vika. (ÅSUB:s rapport 2009:11).

Landskapets budgetekonomi

Budgetutvecklingen

De minskade skatteintäkterna i Finland och på Åland genererar svagare offentliga finanser. Eftersom Finlands ekonomiska återhämtning sannolikt blir utdragen får denna utveckling negativa indirekta effekter på Åland via det skattefinansiella systemet. På grund av den ekonomiska krisen och de därmed fallande statliga skatteintäkterna samt på grund av de skattelättnader staten införde år 2008 har avräkningsbeloppet fastställts av Ålandsdelegationen till 199,3 miljoner euro. För år 2009 har förskottet för avräkningsbeloppet fastställts till ca 170 miljoner euro och förväntas ytterligare minska till ca 167 miljoner euro år 2010. Därtill förväntas skattegottgörelsen för år 2008 som inflyter under budgetåret 2010 minska till ca 3,15 miljoner euro, vilket utskottet fått bekräftat, jämfört med 24 miljoner som inflöt i budgeten för år 2009. Samtidigt minskar det budgeterade fördelningsbara nettot av Ålands Penningautomatförenings (PAF) verksamhet från 20 miljoner i budgeten för år 2009 till 14 miljoner i budgetförslaget för år 2010. Enligt landskapsregeringens prognoser kommer landskapets samlade inkomster att stiga svagt från 261 miljoner euro år 2010 till 270 miljoner euro år 2012, vilket enligt prognoserna skulle generera ett samlat underskott på ca 70 miljoner euro år 2012. Utskottet konstaterar att skattegottgörelsen är historiskt låg och uppmanar landskapsregeringen att analysera orsakerna till den drastiska nedgången av skattegottgörelsen och som t.ex. kunde presenteras i samband med tilläggsbudget.

Vid behandlingen av grundbudgeten för år 2009 konstaterade utskottet i sitt betänkande nr 1/2008-2009 att det är av största vikt att utveckla de ekonomisk-politiska instrument som redan finns inom självstyrelsens behörighet. Vidare föreslog utskottet i detta betänkande att landskapsregeringen kunde överväga att uppta förhandlingar med riksmyndigheterna om en justering av avräkningsgrunden för klumpsumman. Utskottet har nu erfarit att förhandlingar med riksmyndigheterna har initierats. Politiska kontakter har upptagits och landskapsregeringen har berett ett grundmaterial inför de kommande diskussionerna.

Ekonomisk politik

Budget i balans är inte ett entydigt begrepp. Det kan dels avse balans under ett och samma budgetår dels avse ett genomsnitt under en hel konjunkturcykel. Längden på konjunkturcyklar varierar även, normalt mellan 5-8 år. I Sverige har staten ett s.k. överskottsmål på 1 procent av BNP under en konjunkturcykel som beräknas vara under en 7 års period.

Utskottet konstaterar att landskapets ekonomi är starkt beroende av statens ekonomi på grund av det skattefinansiella systemet med avräkningsbelopp och skattegottgörelse. Därmed har landskapet inte samma möjlighet som staten att bedriva en konjunkturutjämnande politik annat än genom att bygga upp reserver och budgetera underskott under en konjunkturcykel. Systemet bygger på att man under högkonjunktur reserverar medel inför kommande sämre tider samt betalar bort eventuella lån från tidigare lågkonjunkturer. Utskottet anser att kravet under nuvarande system med avräkningsbelopp och skattegottgörelse är att budgeten skall vara i balans räknat över en hel konjunkturcykel. För att kunna hantera detta måste landskapets utgifter anpassas till genomsnittsinkomsten under hela konjunkturcykeln. De strukturella förändringarna som initieras i detta budgetförslag och som skall implementeras under 2010 bör därför fortsätta så att landskapet långsiktigt kommer ner till en relevant nivå på utgiftssidan. Landskapsregeringen bör se till att det finns en tillräckligt god likviditet under hela cykeln samt se över konsumtionsutgifterna så att produktiviteten och kostnadseffektiviteten långsiktigt ökar. Målsättningen är att budgeten bör vara i balans på sikt med beaktande av landskapets samhällsansvar och behovet av att inte låta landskapets ekonomi verka i disharmoni med det övriga samhället.

Att kräva en omedelbar isolerad balansering av budgeten skulle innebära stora, direkta nedskärningar av verksamheter och personalminskningar vilket mycket snabbt skulle öka landskapets kostnader för arbetslöshet, drastiskt minska konsumtionen samt ytterligare fördjupa lågkonjunkturen. Landskapsregeringen har inlett en strukturrationalisering som skall börja implementeras under år 2010. Enligt landskapsregeringens budgetförslag är det isolerade underskottet år 2012 cirka 7,7 miljoner euro trots en överföring om 11,7 miljoner euro från utjämningsfonden vilken under åren 2010-2012 töms helt. Utskottet anser att målsättningen bör vara att minska budgetunderskottet genom fortsatta åtgärder men bedömer det som svårt att uppnå en isolerat balanserad budget år 2012. På basen av nuvarande information och prognoser om den ekonomiska utvecklingen kan utskottet inte säga när budgeten för ett isolerat år åter kommer att vara i balans. Målsättningen bör emellertid ställas in på att uppnå balans senast i budgeten för år 2013.

Med beaktande av ovanstående resonemang stöder utskottet landskapsregeringens skrivningar under rubriken ”Landskapets budgetekonomi”.

Självstyrelseutveckling

Utskottet stöder landskapsregeringens skrivningar om självstyrelseutveckling och betonar betydelsen av att landskapsregeringen fortsätter att arbeta för att inflytandefrågorna får en för Åland acceptabel lösning.

Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen aktivt verkar för att Ålands och självstyrelsesystemets synlighet inom EU ökar under året. Vid lagtingets senaste besök vid Finlands ständiga representation i Bryssel påtalades avsaknaden av den åländska flaggan vid fasadflaggningen och utskottet utgår ifrån att landskapsregeringen arbetar för att den åländska flaggan används vid fasadflaggningen.

Landskapet och kommunerna

Landskapsregeringen konstaterar att den omfattande översynen av nivån och strukturen på den offentliga ekonomin som inletts kräver åtgärder både inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Utskottet har erfarit att kommunförbundet nyligen tagit fram ett underlag för framtida diskussioner om bl.a. organisationen av kommunsektorn.

Enligt det s.k. slutprotokollet mellan kommunförbundet och landskapsregeringen, från hösten 2009, är tanken att kommunförbundet och landskapsregeringen ska se över den gemensamma välfärdsstrukturen och föreslå strukturrationaliseringar med vars hjälp man kan åstadkomma inbesparingar i den offentliga ekonomin. Målsättningen ska vara att formulera en långsiktig gemensam strukturell besparingsnivå.

Utskottet betonar att målsättning måste vara att kommunförbundet och landskapsregeringen tillsammans snarast kommer fram till strukturrationaliseringar som innebär effektivt utnyttjande av offentliga resurser. Detta är viktigt för de små och ekonomiskt svaga kommunerna men alldeles särskilt viktigt för skärgårdens överlevnad. Utskottet konstaterar att problematiken är mycket svår och att åtgärder härvidlag brådskar.

Inrättande av ett räkenskapsverk för landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter som även de åländska kommunerna kunde köpa tjänster från kunde vara ett sätt att rationalisera och skapa effektivitetsvinster. För skärgården och skärgårdskommunerna är särskilt behovet av ekonomiska resurser att upprätthålla grundläggande samhällsservice såsom omsorg, skola, hälsovårdarberedskap och polisnärvaro centralt. Därtill är behovet av goda kommunikationer t.ex. utvecklat kortruttssystem som främjar det interkommunala samarbetet stort. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att aktivt arbeta med och utreda dessa frågor under året.

Socialvård och äldreomsorg

Social – och miljöutskottet har i sitt utlåtande till finansutskottet konstaterat följande: ”Utskottet anser att landskapsregeringen utan dröjsmål bör se till att de åtgärder som återstår att förverkliga i landskapsregeringens Målsättningar och handlingsplan för äldrevården på Åland förverkligas. Nödvändiga lagändringar bör föras in i både landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård och Socialvårdslagen. En viktig utgångspunkt bör vara en klar och tydlig ansvarsfördelning mellan landskapet och kommunerna. Beslut måste dessutom fattas om utvecklingen av Gullåsen till ett geriatriskt sjukhus. Utskottet konstaterar att ett stort antal utredningar gjorts och enligt utskottet finns det nu ett tillräckligt underlag för att fatta de nödvändiga besluten.”.

Finansutskottet delar social- och miljöutskottets uppfattningar som framkommer ovan samt i det bilagda utlåtandet.

Hälso- och sjukvård

Landskapsregeringens mål med hälso- och sjukvården är att främja en hållbar utveckling genom satsningar på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder samt att trygga en tillräckligt god specialsjukvård. I det sammanhanget betonar utskottet vikten av att hälsovårdarberedskapen i skärgården tillförsäkras tillräckliga resurser.

Utskottet konstaterar vidare att landskapsregeringen bör se över systemen för patienttransporter så att de anpassas till behovet och att resurserna optimeras. Det är vidare viktigt att alternativ till helikoptertransporter i det sammanhanget undersöks. Därtill bör nuvarande helikopterverksamhet utvärderas och analyseras inför den nya upphandlingen. I den ingår olika alternativa modeller till hur den luftburna ambulanstransporten skall ske under nästa avtalsperiod. Utskottet har erfarit att Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) arbetat med denna fråga och att koordineringen förbättrats. Utskottet anser dock att ÅHS ska överväga att tilldela resurser för koordinering av alla patienttransporter i syfte att uppnå kostnadsminskningar samt förbättra servicen för patienterna. ÅHS bör omförhandla befintliga avtal med externa sjukhus och ta fram närmare riktlinjer om vart olika patientgrupper i första hand bör skickas.

Näringsliv och arbetsmarknad

Landskapsregeringen konstaterar i sitt budgetförslag att förutom insatserna för turismen, sjöfarten och primärnäringarna kommer åtgärder att tydligare riktas på nyskapande av företag inom service- och tjänstesektorn samt export- och tillverkningsindustrin. Utskottet betonar att det är lika viktigt att småföretag kan utvecklas vidare och betonar i detta sammanhang deras betydelse för ekonomin och arbetsmarknaden. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i så hög utsträckning som möjligt underlätta småföretagens verksamhetsvillkor i syfte att öka tillväxten samt minska deras sårbarhet.

Arbetsmarknad

Landskapsregeringen konstaterar i budgetförslaget att det övergripande arbetsmarknadspolitiska målet är att sträva till en fortsatt låg arbetslöshet samt en ökad sysselsättningsgrad. Utskottet konstaterar att särskilt ungdomsarbetslöshetsgraden är oroväckande hög och att den ytterligare kan stiga. Utskottet finner det angeläget att landskapsregeringen optimerar sina insatser så att antalet arbetslösa inte ökar. Utskottet uppmanar även landskapsregeringen att i samband med uppdateringen av utkomststödslagstiftningen se över möjligheterna att höja kraven på motprestationer i vissa särskilda situationer i syfte att motverka inaktivitet och utanförskap.

Landskapsregeringen bör även arbeta för att utöka antalet lärlingsplatser och utveckla läroavtalssystemet. Företagare bör därtill om möjligt sporras att medverka i läroavtalssystemet och i skapande av praktikplatser. Landskapsregeringen bör vidare förvissa sig om att antalet studieplatser är tillräckligt. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen aktivt arbetar med dessa frågor så att unga människor kommer in på arbetsmarknaden så snart som möjligt.

Utskottet konstaterar att de stora pensionsavgångarna leder till ett stort rekryteringsbehov. Behovet av rekrytering är som störst inom IT-branschen och hälso- och sjukvården men i samband med de stora pensionsavgångarna kommer behovet generellt att växa både inom privat och offentlig sektor. Utskottet anser att landskapsregeringen bör verka för en fortsatt långsiktig rekrytering av arbetskraft.

Sjöfarten

Enligt budgetframställningen är landskapsregeringens mål att trygga sjöfartens verksamhetsförutsättningar på sikt och att utveckla näringar med anknytning till sjöfarten i det maritima klustret på Åland och i östersjöregionen. Utskottet finner det angeläget att sjöfartsklustret på Åland utvecklas och betonar vikten av att sjösäkerhetscentret och sjöfartsutbildningen utvecklas.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga på vilket sätt man kan gå tillväga för att samla resurserna kring sjöfartsnäringen. Ansvarsfördelningen bör vara samlad, klar och tydlig inom landskapsförvaltningen i fråga om den för Åland så viktiga näringen. Utskottet anser att landskapsregeringen ska avdela resurser inom förvaltningen med uppdrag att samla kunskapen om näringens behov och utgöra förvaltningens expertis i sjöfartsrelaterade frågor. Resursen kunde sammanlänka näringen med den politiska ledningen, som skulle kunna öka landskapsregeringens möjligheter att agera i sjöfartsfrågor i förhållande till både riksmyndigheter och den europeiska unionens institutioner. Utskottet föreslår även att landskapsregeringen skall verka för en egen plats i den internationella sjöfartsorganisationen (IMO).

Utskottet anser att sjöfartsutbildningen ska anpassas till branschens behov och utskottet har förhoppningar om att genom förverkligandet av det gemensamma bolaget, där sjösäkerhetscentret och delar av sjöfartsutbildningen ingår, kommer att föra näringen och utbildningen närmare varandra. Målet bör vara att kunna ge en utbildning som är attraktiv för studenterna, så att de är anställningsbara på flera olika typer av rederier. Studiekarriären bör därtill vara tydlig för studenterna. De studerandes möjligheter att kunna studera vidare ska på alla sätt förenklas.

Primärnäringarna

Utskottet konstaterar att flera av de strukturella förändringar som föreslås i landskapsregeringens budgetförslag sker inom primärnäringarna. Landskapsregeringen anger i budgetförslaget att miljöbyrån tillsammans med jordbruksbyrån och näringen kommer att arbeta med olika miljöåtgärder för att säkra ett miljömässigt hållbart, långsiktigt och ekonomiskt lönsamt åländskt jordbruk. Den planerade halvtidsutvärderingen av landsbygdsutvecklingsprogrammet kan ge vägledning för det fortsatta arbetet. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att bidra till en positiv utveckling av det ekologiska jordbruket på Åland tillsammans med näringen. Utskottet uppmanar därtill att landskapsregeringen i kommande budgeter återkommer till lagtinget avseende vad som ska göras med naturbruksskolans lokaliteter samt med fastigheten Jomala gård.

Trafik

Landskapsregeringen konstaterar i budgetförslaget att målet är att upprätthålla, utveckla och förnya landskapets interna trafiksystem på ett så ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att snarast komma med ett meddelande till lagtinget avseende en övergripande kortruttsplan för skärgårdstrafiken ur ett ekonomiskt- och regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv. I samband med uppgörande av meddelandet bör landskapsregeringen även överväga att tillsätta en arbetsgrupp med sakkunniga i nära samarbete med skärgårdsnämnden för att se över trafiknätet. I samband med detta bör även användande av kombikatamaraner som komplement till och på sikt eventuellt som ersättande av en del traditionella färjor utredas i syfte att öka effektiviteten och minska kostnaderna. Utskottet uppmanar även landskapsregeringen överväga att under en period pröva kombikatamarantrafik.

Landskapsregeringen bör även i övrigt se över vilka möjligheter som finns att minska skärgårdstrafikens kostnader. Detta kunde t.ex. ske genom analys av tillgänglig statistik avseende beläggningsgrad. Landskapsregeringen kunde vidare bl.a. analysera om vissa turer med låg beläggning kan sammanslås och om sommarturlistan kan förkortas. Därtill kunde landskapsregeringen i högre utsträckning planera tur- och arbetslistor i syfte att minska övertiden och tillvarata de anställdas förslag till kostnadsbesparande åtgärder.

I sitt betänkande nr 5/2008-2009 angav finansutskottet bl.a. att bolagisering av offentlig verksamhet ska ha ett klart syfte samt att en ökad konkurrensutsättning av skärgårds- och linfärjornas drift eftersträvas i det fall det leder till kostnadsreduceringar. Utskottet konstaterar dock att en bolagisering av offentlig verksamhet i sig kan ha både för- och nackdelar. Om man går in för bolagisering är det viktigt att även konkurrensutsättning sker så att kostnaderna pressas.

Fördelningen av penningautomatmedel och budgeten

Utskottet har erfarit att Ålands penningautomatförening (PAF) nu är inne i en internationaliserings- och konsolideringsfas. Konjunkturen har därtill även påverkat dess verksamhet. Samtidigt pågår ännu beredningen i riksdagen avseende ändringar av rikets lotterilagstiftning. Även utflaggningar påverkar PAF:s resultat. Sammantaget innebär detta att PAF står inför en komplicerad situation i en tid av stora förändringar. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att fortsätta med att aktivt verka för att PAF:s verksamhetsförutsättningar blir så goda som möjligt.

Budgeten och avlöningsutgifterna

Budgetens löneutgifter har beräknats utgående från gällande kollektivavtal enligt det faktiska löneläget den första oktober år 2009 med schablonmässigt beaktande av avtalade lönejusteringar därefter. Tjänstekollektivavtalen löper fram till den sista december år 2009 medan arbetskollektivavtalen och löper ut under våren år 2010.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen under hösten antagit en personalförsörjningsplan och betonar vikten av att landskapsregeringen bedriver en långsiktig, trygg och rättvis personalpolitik.

Budgetanslagen för avlöningar har i förslaget från landskapsregeringen minskats med ett belopp som motsvarar lönen för två veckor för all personal samt en motsvarande minskning avseende landskapsregeringsledamöternas och lagtingsledamöternas arvoden. Utskottet har erfarit att besparingarna i första hand om möjligt ska ske med frivilliga åtgärder. Om inte inbesparingarna kan ske på annat sätt kan permittering användas. Utskottet betonar vikten av att ingen tjänsteman eller arbetstagare drabbas dubbelt. Den som går med på olika arrangemang som innebär en minskning av löneutgiften motsvarande två veckor ska inte därefter under budgetåret 2010 kunna bli permitterad.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetframställningens allmänna motivering föreslås att finansmotionerna nr 3, 11, 12, 13, 14, 15, 28, 32, 49, 75 förkastas. Därtill föreslår utskottet att övriga finansmotioner förkastas.

Detaljmotivering

INKOMSTER


33.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
33.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING
33.40.88.	Överlåtelse av fastigheter
	I ltl Anders Erikssons finansmotion nr 2 föreslås att första stycket under moment 33.40.88. kompletteras med en ny tredje punkt med följande lydelse: ”- Grelsby kungsgård, Haga kungsgård, det som återstår av Persberg i Godby, de marker som blivit kvar när Berg, och Västergårds i Tosarby sålts samt delar av Bomarsund och Kastelholm kungsgårdar” samt att inkomstanslaget under moment 33.40.80 höjs med 1.000.000 euro. I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 31 föreslås att inkomstanslaget under moment 33.40.88 ökas med 750.000 euro. I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 42 föreslås att ett tillägg till motiveringarna under moment 33.40.88. görs enligt följande: "Lagtinget ska i sitt befullmäktigande till avyttring av fastigheten Storagatan 23/Hamngatan 4 kräva att landskapsregeringen beaktar berörda hyresgästers behov av trygghet och säkrar deras verksamhetsförutsättningar innan en avyttring kan bli aktuell.". Utskottet föreslår att finansmotionerna nr 2, 31 och 42 förkastas och hänvisar till den allmänna motiveringen i landskapsregeringens budgetförslag samt till sitt betänkande nr 1/2007-2008 där utskottet uppmanade landskapsregeringen att i snabbare takt avyttra de fastigheter som förfaller eller som kostar att underhålla.
34.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
34.90.	PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER
34.90.04.	Överföring från pensionsfonden (R)
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 55 föreslås att anslaget under moment 34.90.04. minskas med 5.150.000 euro. Utskottet föreslår att finansmotion nr 55 förkastas med hänvisning till sitt betänkande nr 5/2008-2009 där bl.a. följande konstateras: ”Enligt vad utskottet erfar kommer pensionsfonden trots de förändringar som genomförs att erhålla en nettoinbetalning som innebär en fortsatt ökning av det fonderade kapitalet. Ökningen av fondens kapital kommer dock att ligga på en väsentligt lägre nivå än tidigare år. Utskottet önskar framhålla att det ser med viss oro på den långsiktiga utvecklingen av balansen mellan kommande års pensionsutbetalningar och tillgången på pensionsmedel i fonden. Utskottet ser en uppenbar risk för att de framtida pensionerna i allt högre utsträckning kommer att betalas direkt från budgeten, vilket i så fall sker på bekostnad av annan verksamhet. Utskottet konstaterar att fonden kommer att fasas ut över tid och att landskapsregeringen därför bör ta fram en plan i vilken kommande pensionsansvar, premiebetalningar, överföringar från fonden och förväntad utveckling av fondkapitalet presenteras.”.
38.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
38.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
38.30.88.	Försäljning av fastigheter
	I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 69 föreslås att följande fogas till motiveringen under momentet 38.30.88. Försäljning av fastigheter: ”För att erhålla ett marknadsmässigt pris kommer fastigheterna bjudas ut på den öppna marknaden under året”. Utskottet föreslår att finansmotion nr 69 förkastas med hänvisning till att landskapsregeringen enligt praxis säljer fastigheter på den öppna marknaden.
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER
39.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
39.10.91.	Skattegottgörelse
	I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 25 föreslås att till motiveringen under moment 39.10.91 fogas följande tillägg: "Beloppet korrigeras i enlighet med det beslut som Ålandsdelegationen avser att på basen av 2008 års slutliga skattebesked ta under den tid som budgeten behandlas i lagtinget.". Utskottet föreslår att finansmotion nr 25 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i den allmänna motiveringen.
39.30.	UPPTAGNA LÅN
39.30.90.	Finansieringslån
	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 74 föreslås anslaget under moment 39.30.90 höjs med 5.000.000 euro för ett externt lån för Sjöfartsmuseets om- och tillbyggnad. Utskottet förslår att finansmotion nr 74 förkastas och anser att landskapet inte skall uppta externa lån så länge landskapets likviditet är tillräcklig. Däremot föreslår utskottet att anslaget sänks med 773.000 euro för att balansera höjningen av anslaget under moment 42.50.20. samt med anledning av att anslaget under moment 48.30.78. sänks med 800.000 euro. Anslaget föreslås således totalt uppgå till 48 203 000 euro.

UTGIFTER

41.	LAGTINGET
41.05	LAGTINGETS KANSLI
41.05.01	Lagtingets kansli – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Fredrik Karlström m.fl. finansmotion nr 68 föreslås att följande fogas till motiveringen under momentet 41.05.01: ”För att bli föregångare och visa vägen som det mest miljömässiga parlamentet i världen kommer lagtinget under året att bl.a. inköpa e-boksläsare och arbeta med att integrera dessa i det dagliga lagtingsarbetet.” Utskottet konstaterar att ett sådant inköp kan vara ett sätt att öka kostnadseffektiviteten och minska miljöbelastningen i det fall det skulle minska antalet kopior och annat förbrukningsmaterial. I det fall ett sådant system integreras med ett elektroniskt dokumenthanteringssystem skulle detta ge effektivitetsvinster. Utskottet anser det även viktigt att lagtinget följer med i den tekniska utvecklingen och att ledamöterna utbildas i denna nya teknik. Utskottet föreslår att finansmotion nr 68 förkastas men att förslaget närmare utreds.
42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.30.	ÅLANDS STATISTIK- OCH UTREDNINGSBYRÅ
42.30.20	Ålands statistik- och utredningsbyrå – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 44 föreslås att anslaget under moment 42.30.20, höjs med 50.000 euro för att garantera behovet av relevant information och fakta för det nödvändiga beslutsunderlag som krävs för att ta Åland ur den rådande ekonomiska krisen. Utskottet räknar trots denna nedskärning med att ÅSUB kan leverera tillräckligt med material så att konjunkturbedömningar kan göras. Utskottet föreslår med anledning av detta att finansmotion nr 44 förkastas.
42.50	DISKRIMINERINGSOMBUDSMAN
42.50.20	Diskrimineringsombudsmannen – verksamhetsutgifter (VR)
	Utskottet har av landskapsregeringen uppmärksammats på att anslaget om 35.000 euro istället skall vara 62.000 euro på grund av ett tekniskt fel. Konstateras att det inte finns tidigare års anslag kvar att använda, varför dessa stryks. Föreslås med hänvisning till det ovanstående att anslaget höjs till 62.000 euro.
43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl Carina Aaltonens finansmotion nr 71 föreslås att till motiveringarna till texten Allmänna byråns mål för 2010 tillfogas följande: "under året blir fasta Åland en enda stationsplats för den yrkesmässiga beställningstrafiken med taxi". Utskottet konstaterar att det behövs förändringar av dagens system. Både konsumenterna och företagarna skulle vinna på justeringar av stationsområdena. Även Åland som turistmål skulle ha behov av en bättre fungerande taxitrafik. Utskottet konstaterar att förändringar av systemet finns med i landskapsregeringens lagstiftningsprogram och frågan behöver utredas närmare varför finansmotion nr 71 föreslås förkastad.
43.01.01	Kansliavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion nr 16 föreslås att andra stycket i detaljmotiveringen under moment 43.01.01 får följande lydelse: "Anslag för personal har beaktats enligt bilaga 5, dock så att tjänsten som kommunikationschef indras från och med 1.1.2010." samt att anslaget under moment 43.01.01 sänks med 50.200 euro till 1.806.800 euro. Utskottet konstaterar att tjänsten som kommunikationschef ingår i omorganisationen inom förvaltningen där flera tjänster sparats in, varför utskottet föreslår att finansmotion nr 16 förkastas.
43.05.	RADIO- OCH TV-VERKSAMHET
	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 43 föreslås att under motiveringen till kapitel 43.05 införs ett nytt andra stycke med följande lydelse: "Rätten att sända över Smedsböle skall vara öppen för alla åländska programdistributörer på lika villkor. Ett förfarande slås fast av ägarna för att garantera att Ålands Radio och TV inte utnyttjar sin position som huvudman för Smedsbölesändaren gentemot övriga aktörer på den åländska mediemarknaden.". Utskottet hänvisar till sitt betänkande nr 1/2008-2009 där följande konstaterades: ”Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp håller på med en översyn av den framtida finansieringen av Ålands radio och TV Ab. Vidare kommer ett nytt etermediapolitiskt program att utarbetas.”. Utskottet betonar vikten av att frågan snarast får en acceptabel lösning. Utskottet föreslår med hänvisning till detta att finansmotion 43 förkastas.
43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION
43.25.61.	Understöd för bostadsreparationer (R)
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 51 föreslås att anslaget under momentet 43.25.61. höjs med 60.000 euro och att det till motiveringarna under momentet fogas följande stycke: ”Understöd kan också beviljas för installation av hissar i flervåningshus.” Utskottet hänvisar till social- och miljöutskottets utlåtande och föreslår att finansmotion nr 51 förkastas.
43.25.62.	Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården (R)
	I ltl Anders Eriksson finansmotion nr 1 föreslås att anslaget om 160 000 euro under moment 43.25.62. stryks. I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 59 att anslaget momentet 43.25.62. minskas med 60.000 euro. Utskottet föreslår att finansmotionerna nr 1 och nr 59 förkastas. Utskottet föreslår dock att anslaget även skulle kunna användas för att stöda introduktionen av innovativ teknik som bidrar till klimatmålen. Med anledning av detta ber utskottet landskapsregeringen i en tilläggsbudget närmare precisera hur anslaget även kunde användas för att stöda sådan teknik.
43.25.83.	Bostadslån (R)
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 48 föreslås att till motiveringarna för moment 43.25.83. fogas följande stycke: ”Landskapsregeringen följer upp bostadsmarkanden och medverkar till att stimulera bostadsbyggandet så att bristen på bostäder inte utgör ett hinder för rekrytering av arbetskraft och ökad inflyttning. Medel för bostadslån upptas i budgeten för 2011.” Utskottet föreslår att finansmotion nr 48 förkastas och uppmanar landskapsregeringen att följa upp bostadssituationen samt hänvisar till sitt betänkande nr 5/2008-2009 där följande konstaterades: ”Utskottet är av den uppfattningen att bostadslånen som system ska bibehållas och att utskottet anser att anslag på nytt kan tas upp i kommande budgeter om efterfrågan på bostäder och omständigheterna i övrigt motiverar detta.”.
43.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING
43.40.74.	Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R)
	I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 70 föreslås att anslaget under moment 43.40.74 minskas med 1,5 miljoner euro samt att motiveringen under momentet skall lyda som följer: ”Landskapsregeringen kommer under året att genomföra mindre renoveringar i självstyrelsegården inklusive renovering av caféet men innan en större totalrenovering genomförs kommer landskapsregeringen att genomföra en helhetsplan där framtida personalresurser och dess behov av utrymmen beaktas, hur en eventuell minskad offentlig ekonomi påverkar verksamheten samt även undersöka möjligheten att flytta landskapsarkivet utanför stadsgränsen. Därefter återkommer landskapsregeringen med närmare information och förslag i senare budget.”. Utskottet konstaterar att de aviserade kostnaderna om 11 miljoner euro för renovering och ombyggnad av självstyrelsegården är för höga. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i tilläggsbudget eller budget återkomma med nya kalkyler samt precisering av nödvändiga åtgärder där även planer och kostnader för lagtingshusets ombyggnad redovisas. Utskottet föreslår med hänvisning till detta att finansmotion nr 70 förkastas.
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
44.01.01.	Finansavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Jörgen Strand m.fl. finansmotion nr 17 föreslås att andra stycket i motiveringen under moment 44.01.01 får följande lydelse: "Anslag för personal har beaktats enligt bilaga 5. Anslaget avser inte avlönande av semestervikarier." Utskottet föreslår att finansmotion nr 17 förkastas med hänvisning till att utskottet erfarit att bl.a. kassafunktionen och lönekontoret måste vara bemannade kontinuerligt.
44.05.	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA
44.05.30.	Finansieringsunderstöd till kommunerna (F)
	I ltl. Harry Janssons m.fl. finansmotion nr 36 föreslås att sista meningen i motiveringen stryks och ersätts med följande: ”Av anslaget skall 166.000 euro under moment 44.05.30 användas för att kompensera de kommuner (Jomala, Saltvik och Brändö) som förlorat motsvarande intäkter på grund av felaktig fördelning av samfundsskatter.”. Utskottet föreslår att finansmotion nr 36 förkastas med hänvisning till att landskapsregeringen arbetar med en politisk lösning av frågan. Utskottet anser att ärendet måste få en snabb lösning och i den politiska uppgörelsen skall respektive kommuner erhålla sina rättmätiga andelar av samfundsskatten.
44.05.31.	Allmänna landskapsandelar till kommunerna (F)
	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 40 föreslås att anslaget under moment 44.05.31. höjs med 980.000 euro för att fullfölja den indexjustering som av landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna, ändringen 2007/68 förutsätter. Utskottet föreslår att finansmotion nr 40 förkastas med hänvisning till skrivningarna om kommunerna i den allmänna motiveringen i landskapsregeringens budgetförslag.
44.05.36.	Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F)
	I ltl Anders Erikssons finansmotion nr 4 föreslås att anslaget under moment 44.05.36., höjs med 4.100.000 euro för att det allmänna avdraget fortsättningsvis skall kvarstå. I ltl Roger Jansson m.fl. finansmotion nr 38 föreslås att anslaget under moment 44.05.36. ökas med 2.300.000 euro och att motiveringen under moment 44.05.36. kompletteras enligt följande: ”Det allmänna avdraget bibehålls på en nivå som motsvarar en årlig beräknad kostnad på 2.300.000 euro förutsatt att skattegottgörelsen i 2010 års budget ökar med minst detta belopp jämfört med LR:s budgetförslag samt att kommunalskattelagen ändras på motsvarande sätt.”. I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 67 föreslås att anslaget under moment 44.05.36., höjs till 4.500.000 euro så att det allmänna skatteavdraget inte upphör” Utskottet konstaterar att det framkommit att skattegottgörelsen inte kommer att öka jämfört med budgetförslaget från landskapsregeringen. Utskottet föreslår således att finansmotionerna nr 4, 38 och 67 förkastas med beaktande av detta och med hänvisning till utskottets skrivningar i de allmänna motiveringarna.
44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL
44.20.51	Projektbidrag ur penningautomatmedel
	Utskottet har uppmärksammats av landskapsregeringen på att en omfördelning mellan anslagen i detta moment och 46.13.51. som avser understöd åt Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum r.s. bör ske. Med hänvisning till förslaget under moment 46.13.51. föreslår utskottet att anslaget sänks med 60.000 euro till 597.000 euro.
45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl John Hilander m.fl. finansmotion nr 35 föreslås att till motiveringen under kapitel 45.01. fogas ett nytt tredje stycke med följande lydelse: "Landskapsregeringen konkretiserar åtgärderna om ett geriatriskt sjukhus och företar en ekonomisk utvärdering med anledning av äldreomsorgsplanen.". Utskottet föreslår att finansmotion nr 35 förkastas med hänvisning till skrivningarna i social- och miljöutskottets utlåtande till finansutskottet. I ltl Barbro Sundbacks m.fl finansmotion nr 41 föreslås att att följande ändringar och tillägg görs under rubriken Mål och åtgärder för år 2010 under kapitel 45.01: ”Socialpolitik - att utarbeta förslag till reviderad bostadsbidrags- och utkomststödslagstiftning - att vidta åtgärder för att förbättra de funktionshindrades levnadsvillkor Hälso- och sjukvårdspolitik - att utveckla Gullåsen till en geriatrisk klinik/sjukhus inom ÅHS med inriktning på utredning, behandling och rehabilitetering av äldre som skall överföras till kommunalt äldreboende. - att huvudmannaskapet för missbrukarvården fortsätter enligt nuvarande modell. - att ÅHS:s tandvårdsenhet öppnas för allmänheten och att ett nytt beslut fattas om vilka grupper som ska prioriteras inom tandvården Miljöhälsopolitik - att smådjurskliniken privatiseras - att stöd ges för inrättandet av ett djurskyddshem i privat regi.”. Utskottet föreslår att finansmotion nr 41 förkastas med hänvisning till att åtgärder redan är igångsatta inom sektorn samt med hänvisning till skrivningarna i social- och miljöutskottets utlåtande till finansutskottet.
45.10.	ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER
	I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 64 föreslås att till motiveringen till kapitel 45.10, under rubriken Missbrukarvården, skall fogas följande: "Landskapsregeringen ger den parlamentariska gruppen för missbrukarvården ett tydligt uppdrag vad gäller uppföljningen av det nu gällande alkohol- och narkotikapolitiska programmet samt tydliga riktlinjer för förnyande av detsamma. Landskapsregeringen ger en mellanrapport i form av ett meddelande utifrån sina prioriterade områden till lagtinget så att lagtingets synpunkter kan beaktas i beredningen inför 2011 års budget." Utskottet föreslår att finansmotion nr 64 förkastas och uppmanar landskapsregeringen att förtydliga arbetsgruppens uppdrag.
45.10.50.	Bostadsbidrag (F)
	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 45 föreslås att en ny andra mening fogas till motiveringen under moment 45.10.50 enligt följande lydelse: ”Den föråldrade lagstiftningen om bostadsbidrag från 1975 revideras och ersätts av en ny lag som beaktar de socioekonomiska förändringar som skett under de senaste 35 åren.”. Utskottet har erfarit att arbetet med lagstiftningen om bostadsbidrag påbörjats och sannolikt kommer att pågå under år 2010 varför utskottet föreslår att finansmotion nr 45 förkastas.
45.30.	ÖVRIGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER
	I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 30 föreslås att motiveringen under kapitel 45.30 ges följande tillägg: ”Landskapsregeringen kommer att i början av året i skyndsam ordning utreda samt upphandla transporttjänster enligt konceptet ”Jumbolans” som alternativ till transport med helikopter.” Kostnaderna som detta medför beräknas finansieras med minst motsvarande kostnadsminskning av anslaget under moment 45.30.01. Utskottet föreslår att finansmotion nr 30 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i de allmänna motiveringarna.
45.30.23.	Luftburen patienttransport- och räddningsverksamhet
	I vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 26 föreslås att motiveringen under moment 45.30.23 skall kompletteras med följande: ”Nuvarande helikopterverksamhet utvärderas och analyseras under första delen av 2010 och resultatet utgör grunden för den nya upphandlingen. I den ingår olika alternativa modeller till hur den luftburna ambulanstransporten skall ske under nästa avtalsperiod.”. Utskottet föreslår att finansmotion nr 26 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i de allmänna motiveringarna.
45.35.	MILJÖHÄLSOVÅRD
	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 39 föreslås att den sista meningen i motiveringen får följande ordalydelse: Under innevarande år slutförs arbetet för att inrätta ett djurskyddshem i privat regi. Utskottet föreslår att finansmotion nr 39 förkastas och förutsätter att landskapsregeringen även i fortsättningen arbetar för lösningar i privat regi.
45.54.	VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD
	I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 19 föreslås att till motiveringen under kapitel 45.54. fogas följande tillägg: "Den målsättning för minskningen av fiskodlingens fosforbelastning på Östersjöns miljö som lagtinget fastslagit skall stå fast och genomföras i samarbete med fiskodlingsnäringen.". Utskottet har erfarit att landskapsregeringen efter samråd med fiskodlarna kommer att slå fast mer detaljerade utsläppskrav under år 2010 i enlighet med EU:s vattendirektiv. Utskottet föreslår med hänvisning till detta att finansmotion nr 19 förkastas.
45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
	I ltl Anders Erikssons finansmotion nr 5 föreslås att det under kapitel 45.70 införs ett nytt stycke 2 under rubriken Processperspektivet med följande lydelse: ”Ett pilotprojekt med en utbildningsledare utvecklas så att frivilligt arbete blir en naturlig tillgång inom vård och omsorg. En utbildningsledare kan tas som resurs från en personalansvarig eftersom de tillgängliga resurserna skall användas så optimalt som möjligt. En sådan verksamhet är bra både under lågkonjunktur men skall även användas under bättre tider. En plan och ett register över frivilliga samt teknologiska resurser bör användas i detta arbete. Omfattning av försöket bör preciseras. Efter ett års försök bör utvärdering ske av pilotprojektet.” Utskottet föreslår att finansmotion nr 5 förkastas och konstaterar att det redan inom Röda korset finns ett liknande arrangemang som eventuellt kunde utvecklas samt att det är en fråga för ÅHS styrelse om man vill gå in för finansmotionens förslag till pilotprojekt. I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 20 föreslås sista stycket (sid. 110) under rubriken Ekonomiperspektivet i kapitelmotiveringen till 45.70 stryks. Utskottet föreslår att finansmotion nr 20 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i de allmänna motiveringarna. I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 81 föreslås att ett nytt stycke införs i motiveringen under kapitel 45.70 med följande lydelse: "Landskapsregeringen beslutar i sjukvårdsplanen att vid Gullåsen skall finnas en geriatrisk klinik och en tidplan för genom förandet av beslutet samt uppdrar åt ÅHS att klargöra hur hälso- och sjukvården ska organiseras så att de äldre som bor i kommunerna får den vård de har rätt till samt hur det ekonomiska ansvaret ska fördelas mellan ÅHS, kommunerna och de äldre vårdtagarna.". Utskottet föreslår att finansmotion nr 81 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i de allmänna motiveringarna samt med hänvisning till social- och miljöutskottets utlåtande.
45.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 62 föreslås att anslaget under moment 45.70.20. höjs med 1.200.000 euro. Enligt budgetförslaget så ska Övergårds flyttas tillbaka till Gullåsen. Finansutskottet har erfarit att flytten kan göras och anser att Ålands hälso- och sjukvård ska hantera detta så att god vård kan garanteras och så att patienter och anhöriga informeras i god tid. Utskottet föreslår med hänvisning till detta att finansmotion nr 62 förkastas.
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl Anders Erikssons finansmotion nr 8 föreslås att man i motiveringen till kapitel 46.01. under rubriken Prioriterade områden under år 2010, gör ett tillägg enligt följande: ”- en särskild vikt bör läggas på att utarbeta en strategisk plan över kommande behov och insatser för utbildningen med speciellt fokus på sjukvård och den sociala sektorn samt att valideringssystemet bör bli tydligare och uppbyggt med konsekvent beaktande av studerandens tidigare utbildning och praktisk yrkeserfarenhet.”. Utskottet föreslår att finansmotion nr 8 förkastas men konstaterar att ett välfungerande valideringssystem är viktigt med tanke på kompetensförhöjning och integration samt det livslånga lärandet. Utskottet konstaterar vidare att det under motiveringen till moment 36.19.08. framkommer att projektet ”Validering på Åland” inleddes år 2008 och planeras pågå till utgången av år 2012.
46.13.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET
46.13.51.	Understöd åt Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum r.s.
	Utskottet har av landskapsregeringen blivit uppmärksammad på att anslaget borde vara 260.000 euro istället för föreslagna 200.000 euro. Nivån på bidraget år 2010 blir högre totalt sett p.g.a. att museet är stängt och därmed inte har några inkomster. Med hänvisning till det ovan angivna föreslår utskottet att anslaget höjs till 260.000 euro. Höjningen motsvarar sänkningen av förslaget till anslag under moment 44.20.51.
46.13.74.	Utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum (R)
	Utskottet har erhållit information från landskapsregeringen om att förslagets motivering bör kompletteras med följande text, vilket nu föreslås införd av utskottet,: Med hänvisning till 8 § landskapslagen om landskapets finansförvaltning (1971:43) föreslås att Ålands Nautical club r.f.:s andel av byggnadskostnaderna kan gottskrivas momentet.
46.17.	YRKESUTBILDNING
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 63 föreslås att följande text fogas till motiveringen under kapitlet: ”Landskapsregeringen tillser att utbudet av relevanta nybörjarplatser inom yrkesutbildningen är tillräckligt inför höstterminen 2010 så att samtliga som lämnar grundskolan kan erbjudas studieplats samt med beaktande av det rådande arbetsmarknadsläget bland unga.”. Utskottet föreslår att finansmotion nr 63 förkastas med beaktande av utskottets skrivningar i de allmänna motiveringarna.
46.40.	ÅLANDS SJÖMANSSKOLA
46.40.21.	M.s. Michael Sars – verksamhetsutgifter (VR)
	Utskottet har erhållit information från landskapsregeringen om att förslagets motivering bör kompletteras med följande text, vilket nu föreslås införd av utskottet,: Med hänvisning till 8 § landskapslagen om landskapets finansförvaltning (1971:43) föreslås att de beräknade inkomsterna om 120.000 euro från externa användare av M.s. Michael Sars kan gottskrivas momentet.
46.41.	ÅLANDS SJÖSÄKERHETSCENTRUM
46.41.20	Ålands sjösäkerhetscentrum – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Johan Ehn m.fl. finansmotion nr 21 föreslås att anslaget under moment 46.41.20. sänks med 100.000 euro till 0 euro. Utskottet konstaterar att målsättningen är att verksamheten bolagiseras under år 2010 och att verksamheten därefter skall vara självfinansierad. Utskottet föreslår därmed att finansmotion nr 21 förkastas.
46.44.	ÅLANDS NATURBRUKSSKOLA
	I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 77 föreslås att de två sista meningarna i andra stycket i motiveringen under kapitel 46.44 stryks och ersätts med följande: "Under året övervägs möjligheterna att inom de ramar som man uppsatt för den framtida gymnasieutbildningen och på kostnadseffektivast möjligaste sätt skapar lösningar som tryggar utbildningen inom lantbruksområdet. Särskild uppmärksamhet riktas på möjligheten att samutnyttja de resurser som finns inom gymnasieskolans yrkesinriktade del.". Utskottet konstaterar att under läsåret 2010-2011 kommer inte nya elever att antas till naturbruksutbildningen. Under läsåret ska landskapsregeringen utforma en utbildning som kan erbjudas inom det reformerade gymnasialstadiet. Under året ska även skoljordbrukets framtid klargöras. Utskottet föreslår med hänvisning till detta att finansmotion nr 77 förkastas.
46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND
46.55.20.	Högskolan på Åland – verksamhetsutgifter (VR)
	I vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 65 föreslås att motiveringen till moment 46.55.20. kompletteras med följande: "I målet för högskolan ingår att utvärdera dagens sjöfartsutbildning och anpassa den till branschens behov.". Utskottet föreslår att finansmotion nr 65 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i den allmänna motiveringen. I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 80 föreslås att anslaget under moment 46.55.20. höjs med 500.000 euro. Utskottet föreslår att finansmotion nr 80 förkastas.
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE
	I ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion nr 6 föreslås att näst sista stycket under motiveringen till kapitel 47.03 utgår och ersätts med följande text: ”Den förändrade näringslivsstrukturen leder till konsekvenser även för olika kringtjänster och rådgivningsverksamhet som riktas till företag. Landskapsregeringen inleder under nästa år arbetet med att samordna företagsrådgivningen för att uppnå en högre grad av kunskapsförmedling till olika verksamhetsinriktningar bland företag. Rådgivningen för starta eget verksamheten utbjuds för upphandling under året. ÅTC driver sedan år 2005 en företagsinkubator, Växthuset, med målsättningen att skapa livskraftiga tillväxtföretag och bidra till mångfald i näringslivet. Med beaktande av den långa tid som förflutit sedan ÅTC startade sin verksamhet kommer under året en utvärdering att göras över hur många företag som genererats av ÅTC och över vilka positiva effekter verksamheten haft på företagsamheten i landskapet. Samarbetsavtalet med Föreningen Företagsamskärgård r.f. föreslås däremot fortgå. Effekterna utvärderas under året och därefter tas ställning till fortsättningen.”. Utskottet konstaterar att näringsavdelningen är central för att implementera en kraftfull näringslivspolitik som skapar livskraftiga tillväxtföretag och bidrar till mångfald i näringslivet. Avdelningens mål är att generera tillväxt, öka sysselsättningen och att fokusera på export. Avdelningens insatser är extra viktiga i en lågkonjunktur. Finansiering och rådgivning är de väsentliga delarna av kärnverksamheten. Under verksamhetsåret bör en översyn av samtliga landskapsfinansierade rådgivnings- och utvecklingsfinansierade verksamheter genomföras. Antalet enheter bör koncentreras för att möjliggöra god och snabb service till målgruppen av företag som ska genera tillväxt och ny sysselsättning. Tyngdpunkten för stödinsatserna skall ge utrymme för att stimulera exportbaserade verksamheter. Utskottet anser att externa tjänster som kompletterar och förbättrar avdelningens tjänster är värdefulla och skall upphandlas och samordnas väl för att avdelningen ska kunna ge en optimal service till näringslivet. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att innan den tar slutlig ställning till de i budgetförslaget angivna åtgärderna ska utvärdera strukturen på hela rådgivningsverksamheten. I denna utvärdering bör näringsavdelningens, Ålands teknologicentrum (ÅTC):s, Ålands utvecklings ab (ÅUAB):s, branschorganisationernas samt övriga rådgivningsinstansers tidigare insatser och framtida potential granskas. Utskottet konstaterar att det är möjligt och nödvändigt att förbättra och effektivisera rådgivningsverksamheten men betonar att nämnda utvärdering måste föregå de slutgiltiga besluten. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovan angivna att finansmotion nr 6 förkastas.
47.03.41.	Turismens främjande (R)
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 61 föreslås att följande text fogas till motiveringen under moment 47.03.41.: ”Landskapsregeringen tar fram ett regelverk samt medel för en kvalitetshöjning av boendet inom turismnäringen. Dessa presenteras i första tilläggsbudget för 2010.”. I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 79 föreslås att anslaget under moment 47.03.41. höjs med 300.000 euro. Utskottet föreslår att finansmotionerna nr 61 och 79 förkastas och konstaterar att det finns ett regelverk gällande företagsfinansiering.
47.03.42.	Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet
	I ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion nr 82 föreslås att det tredje stycket i motiveringen under momentet 47.03.42 ändras till följande lydelse: ”Under året ingår landskapsregeringen resultatavtal med Ålands handelskammare r.f., Ålands Företagareförening r.f. och Företagsam skärgård r.f.. Finansieringsnivån skall ses över dock så att de för näringslivet så viktiga rådgivningsorganisationerna ges möjlighet att fullfölja sina uppdrag gentemot medlemmarna. Dessutom kommer landskapsregeringen att fullfölja sitt ingångna avtal med Ålands Handelskammare r.f. och säkerställa dess finansiering för år 2010.". Utskottet föreslår att finansmotion nr 82 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under kapitel 47.03. Näringslivets främjande.
47.03.44	Nationella investeringsbidrag (R)
	I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 50 föreslås att motiveringen till moment 47.03.44. ändras enligt följande: ”Medel ur anslaget kan även användas för utredningar i avsikt att etablera en högkvalitativ golfbana på Jomala gård.”. Utskottet föreslår att finansmotion nr 50 förkastas med hänvisning till att det redan planeras en högkvalitativ natur- och miljöanpassad golfbana på Stornäset i Kastelholm. Utskottet konstaterar att det av landskapet ägda området är 170 ha stort och att en golfbana, till vi lken beräknas åtgå ca 70 ha, kan anläggas på ett sådant sätt att Stornäsets miljö- och rekreationsvärde samt ortsbefolkningens önskemål tillgodoses. Utskottet har erfarit att en ansökan från Ålands golfklubb r.f. inlämnats till landskapsregeringen. Efter att Ålands golfklubbs r.f. föreslagit hur en dragning av en 18-håls golfbana kan göras i det aktuella området på ett optimalt sätt är klubbens avsikt att arrendera en del av Stornäset för ändamålet. Utskottet har också erfarit att Ålands golfklubb r.f. är beredd att bygga en högkvalitativ golfbana och att själv finansiera bygget enligt de principer som anges under momentet i budgetförslaget. Utskottet förutsätter att upphandlingen av arrendet skall följa gällande bestämmelser.
47.15.	FRÄMJANDE AV LANTBRUKET
47.15.23.	Utgifter för avbytarservice inom lantbruket (F)
	Utskottet konstaterar att anslaget inte kommer att vara tillräckligt i det fall landskapsregeringen inte snarast överlämnar ytterligare en framställning om lagstiftningsändringar avseende avbytarservicen.
47.30.	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET
	I vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 66 föreslås att motiveringen till kapitel 47.30. kompletteras med följande text: "Myndigheten utarbetar i brådskande ordning en modell för att betala företags arbetsgivaravgifter för nyanställd ungdom som är anmäld arbetslös.". Utskottet föreslår att finansmotion nr 66 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i den allmänna motiveringen.
47.30.54	Sysselsättningens främjande (R)
	I ltl Anders Erikssons finansmotion nr 7 föreslås att anslaget under moment 47.30.54 höjs med 100.000 euro för att i större omfattning än idag kunna bereda möjlighet för arbetslösa ungdomar att skaffa sig arbetslivserfarenhet och därigenom öka deras chanser att komma in i arbetslivet. Utskottet föreslår att finansmotion nr 7 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i den allmänna motiveringen.
47.58.	ÅLANDS FISKODLING, GUTTORP
47.58.20.	Ålands fiskodling, Guttorp – verksamhetsutgifter (VR)
	Utskottet stöder landskapsregeringens avsikt i budgetframställningen avseende fiskodlingen i Guttorp. Utskottet föreslår att landskapsregeringen utreder möjligheten att skapa ett centrum för vatten- och fiskevård i Guttorp som drivs i privat regi. Utskottet anser att ett sådant centrum skulle ge möjlighet att utnyttja befintliga strukturstödsprogram. Landskapet i egenskap av stor vattenägare kunde medverka i egenskap av beställare av vatten- och fiskevård. Produktionen av fiskyngel måste dock tryggas för både yrkes-, sport-, och fritidsfisket.
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.10.	ÖVRIG TRAFIK
48.10.45.	Understöd för kollektivtrafik
	Utskottet uppmanar landskapsregeringen att samordna kollektivtrafiken med skärgårdstrafiken så att man underlättar veckopendlingen för skärgårdsungdomarna.
48.20.	SJÖTRAFIKEN
48.20.20.	Sjötrafiken – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion nr 34 föreslås att motiveringen under moment 48.20.20 ges följande tillägg: ”En kombikatamaran med plats för 12 st bilar samt 96 pa ssagerare hyrs in på totalentreprenad under sommaren, istället för den ordinarie extra tonnaget som t.ex. Ejdern på södra linjen”. Utskottet föreslår att finansmotion nr 34 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar i de allmänna motiveringarna.
48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
48.30.22.	Utgifter för drift och underhåll av vägar (VR)
	I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 23 föreslås att anslaget under moment 48.30.22 minskas med 100.000 € och att texterna om bolagisering av vägunderhållet utgår och ersätts av krav på konkurrensutsättning. Utskottet föreslår att finansmotion nr 23 förkastas och hänvisar till utskottets skrivningar i den allmänna motiveringen.
48.30.78.	Kortruttsinvesteringar (R)
	I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 24 föreslås anslaget under moment 48.30.78. strykes. I ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion nr 33 föreslås att motiveringen under moment 48.30.78. ges följande innehåll: " De kända kommande, inte ännu erlagda, kostnaderna för en tunnelundersökning som uppgår till ca. 70.000 euro reserveras samt ytterligare ett anslag om 30.000 euro för utredningen av en helhetsplan angående ett nytt trafiksystem, innefattande kortrutt samt trafik med kombikatamaraner. Återstående 800.000 euro flyttas till budgeten för 2011." samt att anslaget under moment 48.30.78. sänks med 800.000 euro till 100.000 euro. I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 60 föreslås att anslaget under moment 48.30.78. minskas med 900.000 euro. Utskottet har erfarit att de planerade undersökningarna knappast kommer att kunna genomföras under året varför utskottet föreslår att anslaget sänks med 800.000 euro till 100.000 euro. Utskottet anser att arbetet med att utverka erforderliga tillstånd skall fortsätta. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma till tunneln i samband ett meddelandet till lagtinget om skärgårdstrafiken. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovanstående samt utskottets skrivningar i den allmänna motiveringen att finansmotionerna nr 24, 33 och 60 förkastas. Utskottet har fattat beslutet om anslag till tunnelundersökning genom omröstning som utföll 3-2. Beslutet understöddes av ordföranden Torbjörn Eliasson, viceordförande Raija-Liisa Eklöw samt ledamoten Camilla Gunell.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 19 november 2009 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen och finansmotionerna.

Motioner

I anslutning till framställningen har utskottet behandlat följande finansmotioner:

Solpaneler, strykning av anslaget

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 1/2009-2010)

Överlåtelse av fastigheter, ökning av inkomstanslaget

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 2/2009-2010)

Allmänna motiveringen, "Åtgärder beträffande landskapets inkomster"

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 3/2009-2010)

Allmänna avdraget, höjning av anslaget

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 4/2009-2010)

Utbildningsledare inom ÅHS, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 5/2009-2010)

Näringslivets främjande, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 6/2009-2010)

Projekt mot ungdomsarbetslöshet, ändring av anslag

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 7/2009-2010)

Strategisk plan för utbildningen inom sjukvården och den sociala sektorn, komplettering av motiveringen

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 8/2009-2010)

Investeringsstöd, höjning av anslag

Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 9/2009-2010)

Vinförsäljning, ändring i motiveringen under rubriken Regional utveckling

Ltl Anders Erikssons finansmotion(FM 10/2009-2010)

Strukturella förändringar för budget i balans 2012, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 11/2009-2010)

Reformering av kommunstrukturerna, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 12/2009-2010)

Äldreomsorg, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 13/2009-2010)

Framtagande av sammanhållen sjöfartspolitik, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 14/2009-2010)

Permitteringar, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 15/2009-2010)

Indragning av tjänst som kommunikationschef, änding av motiveringen samt sänkning av anslag

Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 16/2009-2010)

Semestervikarier, ändring av motiveringen

Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 17/2009-2010)

Utvecklingsarbete vid finansavdelningen, sänkning av anslag

Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 18/2009-2010)

Minskning av fosforutsläpp från fiskodling, ändring av motivering

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 19/2009-2010)

Den generella permitteringen på ÅHS utgår, ändring av motiveringarna

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 20/2009-2010)

Självfinansiering av Ålands Sjösäkerhetscentrum, sänkning av anslag

Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 21/2009-2010)

Slopande av fri entré vid landskapets museum, höjning av anslag

Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 22/2009-2010)

Ingen bolagisering av vägunderhåll, sänkning av anslag

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 23/2009-2010)

Föglötunnel, strykning av anslag

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 24/2009-2010)

Korrigerad skattegottgörelse, ändring av motivering

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 25/2009-2010)

Helikopter för patienttransport, komplettering av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 26/2009-2010)

Jakt på helgdagar, komplettering av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 27/2009-2010)

Flaggning i Bryssel, komplettering av allmänna motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 28/2009-2010)

Lagtingsgruppernas kanslimedel, sänkning av anslag

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 29/2009-2010)

Utredning av "Jumbolans", ändring av motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 30/2009-2010)

Fler fastighetsförsäljningar, ökning av inkomstanslag

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 31/2009-2010)

Motprestation för utkomststöd, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 32/2009-2010)

Utredning av kortrutter, ändring av motivering

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 33/2009-2010)

Kombikatamaran, tillägg till motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 34/2009-2010)

Geriatriskt sjukhus, komplettering av motiveringen

Ltl John Hilanders m.fl. finansmotion (FM 35/2009-2010)

Finansieringsstöd till kommunerna (F), ändring av motiveringen

Ltl Harry Janssons m.fl. finansmotion (FM 36/2009-2010)

Lån ur penningautomatmedel, sänkning av anslag

Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 37/2009-2010)

Minskad skattehöjning, det allmänna avdraget, höjning av anslag

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 38/2009-2010)

Djurskyddshem i privat regi, ändring av motivering

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 39/2009-2010)

Indexjustering av landskapsandelar till kommunerna, höjning av anslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 40/2009-2010)

Mål och åtgärder för social- och miljöavdelningen, ändring av motivering

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 41/2009-2010)

Fredsinstitutets utrymmesbehov, tillägg till motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 42/2009-2010)

Öppen rätt till Smedsbölesändaren, tillägg till motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 43/2009-2010)

Ålands statistik- och utredningsbyrå, höjning av anslaget

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 44/2009-2010)

Bostadsbidrag, tillägg till motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 45/2009-2010)

Skärgårdssamarbete, höjning av anslaget

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 46/2009-2010)

Ingen avgiftshöjning för ÅHS, sänkning av inkomstanslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 47/2009-2010)

Stimulans av bostadsbyggandet, tillägg till motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 48/2009-2010)

Ekologiskt utvecklingscentrum, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 49/2009-2010)

Golfbana på Jomala gård, ändring av motivering

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 50/2009-2010)

Hissar i flervåningshus, tillägg till motiveringarna och höjning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 51/ 2009-2010)

Landskapets finansiering för landbygdens utveckling, minskning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 52/2009-2010)

Konsekvenserna av läromedelscentralens avveckling, tillägg till motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 53/2009-2010)

Medborgarinstitutet, höjning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 54/2009-2010)

Uttag från pensionsfonden, minskning av inkomstanslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 55/2009-2010)

Ingen ombyggnad av läromedelscentralen, minskning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 56/2009-2010)

United World College, höjning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 57/2009-2010)

Sociala bostadsprojekt, tillägg till motivering

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 58/2009-2010)

Stöd för uppvärmningssystem, sänkning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 59/2009-2010)

Utredning av Föglötunnel, sänkning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 60/2009-2010)

Kvalitetshöjning inom turismnäringen, tillägg till motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 61/2009-2010)

Ålands hälso- och sjukvård, höjning av anslaget för verksamhetsutgifter

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 62/2009-2010)

Nybörjarplatser inom yrkesutbildningen, tillägg till motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 63/2009-2010)

Parlamentariska gruppen för alkohol- och narkotikafrågor, komplettering av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 64/2009-2010)

Sjöfartsutbildningen, komplettering av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 65/2009-2010)

Slopande av arbetsgivaravgifter, komplettering av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 66/2009-2010)

Fortsatt allmänt avdrag, höjning av anslag

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 67/2009-2010)

E-bokläsare för lagtinget, tillägg till motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 68/2009-2010)

Försäljning av hangar, tillägg till motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 69/2009-2010)

Ombyggnad av självstyrelsegården, minskning av anslag

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 70/2009-2010)

Tillägg till motiveringarna för moment 43.01 Kansliavdelningen, allmän förvaltning

Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 71/2009-2010)

Höjning av dividendinkomster

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 72/2009-2010)

Privatisering av skärgårdstrafiken, ändring av motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 73/2009-2010)

Externt lån för om- och tillbyggnaden av Sjöfartsmuséet, ökning av anslaget

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 74/2009-2010)

Permitteringar, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 75/2009-2010)

Allhallen i Eckerö, minskning av anslag

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 76/2009-2010)

Lantbruksutbildning, ändring av motivering

Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 77/2009-2010)

Ålands läromedelscentral, höjning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion(FM 78/2009-2010)

Turismens främjande, höjning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 79/2009-2010)

Högskolan på Åland, höjning av anslaget för verksamhetsutgifter

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 80/2009-2010)

Äldrevården, ändring av motivering

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 81/2009-2010)

Ålands handelskammare, ändring av motivering

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 82/2009-2010)

Rättelser

Utskottet har under behandlingen av ärendet informerats om att i det tryckta budgetförslaget ingår några felaktigheter i texten. Utskottet har beslutat att inta rättelserna i betänkandets detaljmotivering.

Utlåtanden

Utskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt utlåtanden av social- och miljöutskottet som bifogats detta betänkande.

Hörande

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Viveka Eriksson, vicelantrådet Britt Lundberg, landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, ordföranden för Akava Åland r.f. Sune Alén, överläkaren på Gullåsen, Christian Andersson, styrelseordföranden för Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers centralförbund, Rolf Andersson, styrelseordföranden för Tjänstemannaorganisationerna på Åland, Yvonne Aspholm, sjukskötaren Carola Biström, finanschefen för Mariehamns stad, Peter Carlsson, byråchefen Stina Colérus, VD:n för Ålands handelskammare, Daniel Dahlén, VD:n för Viking Line abp, Nils-Erik Eklund, avdelningschefen Dan E. Eriksson, bostadslåneinspektören Sten Eriksson, markägaren Sven-Anders Eriksson, VD:n för Ålands producentförbund r.f. även direktionsordföranden för Ålands naturbruksskola, Tage Eriksson, organisationssekreteraren för Tehys fackavdelning på Åland r.f., Jörgen Erlund, kommundirektören för Kökar kommun, Kurt Forsman, överinspektören Göran Frantzén, huvudförtroendemannen för Anställda vid Ålands trafikavdelning JHL, Greger Granlund, budgetchefen Urban Hansson Brusewitz och departementsrådet Maria Hallman vid finansdepartementet i Sverige (per telefon), klinikchefen Birgitta Hermans vid Ålands hälso- och sjukvård, VD:n för Ålands investerings Ab, även styrelseordföranden för Högskolan på Åland, Carin Holmqvist, VD:n Annica Jansson och styrelseordföranden Terese Flöjt från Ålands Turistförbund r.f., prognoschefen för konjunkturinstitutet i Sverige, Kerstin Hallsten, företagaren Otto Hojar, VD:n för Ålands penningautomatförening Anders Ingves, avdelningschefen Linnéa Johansson, energisamordnaren Henrik Juslin, avdelningschefen Rainer Juslin, ordföranden för föreningen Fri från narkotika, Signe Järvenpää, avdelningschefen Niklas Karlman, ekologiska odlaren Isabel Kvarnfors, f.d. naturvårdsintendenten Håkan Kulves, ombudsmannen för Finlands sjömansunion r.f., Henrik Lagerberg, socialdirektören för Mariehamns stad, Susanne Lehtinen, landshövdingen Peter Lindbäck, ombudsmannen Johan Lindholm och styrelseordföranden Tom Forsbom från Ålands köpmannaförening r.f., direktören för Ålands statistik- och utredningsbyrå, Bjarne Lindström, förbundsdirektören för Ålands kommunförbund k.f., Sigurd Lindvall, verksamhetsledaren för Ålands fiskare r.f., Fredrik Lundberg, ordföranden för Kastelholmsnejdens byalag Ole Lundberg, styrelseordföranden för Ålands golfklubb Dick Lundqvist, ledande avbytaren Anette Loumann, styrelsemedlemmen i landskapets pensionsfond Tony Karlström, ombudsmannen Jonny Mattsson och ordföranden Dick Jansson för Ålands företagareförening r.f., VVD:n för Godby Shipping Ab, Eva Mikkola-Karlström, befälhavaren för ms Doppingen, Rune Nordberg, shippingentreprenören Simon Nordberg, VD:n för Åland 24 Ab Stefan Norrgrann, kommundirektören för Sunds kommun, Christina Nukala-Pengel, utredaren vid ÅSUB, Richard Palmer, rektorn för Ålands naturbruksskola, Bodil Regårdh, VD:n Pia Rothberg-Olofsson och styrelseordföranden Ritva Sarin Grufberg vid Ålands Radio och TV Ab, landskapsläkaren Birger Ch. Sandell, förvaltningschefen Arne Selander, organisationssekreteraren för Fackorganisationen för offentliga anställda på Åland r.f. Anne-Helena Sjöblom, f.d. rektorn Sture Skogberg, direktören för Ålands fredsinstitut, Sia Spiliopoulou-Åkermark, överinspektören Elisabeth Storfors, avdelningschefen Carina Strand, ordföranden för Ålands centralandelslag tillika ordf. i den rådgivande kommissionen för Ålands försöksstation, Trygve Sundblom, ombudsmannen för Finlands skeppsbefälsförbund r.f., Bengt Söderholm, understatssekreteraren vid finansministeriet i Finland, Juhani Turunen (per telefon), styrelseledamoten för Högskolan på Åland, professor Jan-Åke Thörnroos, ordföranden i vuxennämnden Carl-Johan Wikström, verksamhetsledare för Finlands maskinbefälsförbund r.f., Leif Wikström, vårdchefen för De gamlas hem, Kerstin Wikgren, ingenjören Karl-Erik Williams, myndighetschefen för Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Casper Wrede och personal- och avtalschefen Terese Åsgård.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Torbjörn Eliasson, vice ordföranden Raija-Liisa Eklöw (delvis) samt ledamöterna Camilla Gunell, Fredrik Karlström och Torsten Sundblom.

Reservationer

Följande reservationer har fogats till betänkandet:

Reservationer har inlämnats av ltl Camilla Gunell, ltl Fredrik Karlström samt ltl Torsten Sundblom, vilka har fogats till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2010 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån:

Inkomster

		Landskapsregeringens förslag	Finansutskottets förslag
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	258 481 000	257 708 000
39.30.	UPPTAGNA LÅN	51 476 000	50 703 000
39.30.90.	Finansieringslån	48 976 000	48 203 000
	Inkomsternas totalbelopp	310 239 000	309 466 000

Utgifter

		Landskapsregeringens förslag	Finansutskottets förslag
42.	LANDSKAPSREGERINGEN	-2 445 000	-2 472 000
42.50.	DISKRIMINERINGSOMBUDSMAN	-35 000	- 62 000
42.50.20	Diskrimineringsombudsmannen – verksamhetsutgifter (VR)	-35 000	- 62 000
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-37 959 000	-37 899 000
44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL	- 3 542 000	-3 482 000
44.20.51.	Projektbidrag ur penningautomatmedel	-657 000	-597 000
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-56 698 000	-56 758 000
46.13.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET	-6 295 000	-6 355 000
46.13.51.	Understöd åt Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum r.s.	-200 000	-260 000
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-28 606 000	-27 806 000
48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING	- 10 375 000	-9 575 000
48.30.78.	Kortruttsinvesteringar (R)	- 900 000	-100 000
	Utgifternas totalbelopp	- 310 239 000	-309 466 000

att lagtinget förkastar finansmotionerna nr 1-82.

Mariehamn den 15 december 2009

Ordförande

Torbjörn Eliasson

Sekreterare

Niclas Slotte

R E S E R V A T I O N

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 1/2009-2010) med anledning av landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2010 på följande punkter:

Föreslås att följande text fogas till betänkandets allmänna motivering under rubriken Ekonomisk politik:

”Landskapsregeringen bör föra en ekonomisk politik som inte leder till att landskapet själv medverkar till en förstärkning av lågkonjunkturen. Landskapets budget är en viktig grund för hela Ålands ekonomi vilket även innefattar kommunerna, näringslivet och medborgarna. Det är därför viktigt att landskapsregeringen inte enbart fokuserar på sitt eget budgetunderskott utan ser landskapets ekonomi i ett bredare perspektiv. De främsta målen för landskapets finanspolitik är att tillse att arbetslösheten hålls på en låg nivå och att Åland har tillväxt i ekonomin även på lång sikt. Dessa mål bör överordnas målet om en budget i balans för ett enskilt budgetår. Lågkonjunkturen ska även utnyttjas för att rusta samhället för bättre tider genom att öka kompetensen i samhället, initiera byggprojekt som fungerar stimulerande för byggsektorn samt höja kvaliteten inom turismnäringen. Det är viktigt att de strukturella förändringarna fortsätter inom gymnasialstadiet, sjötrafiken, primärnäringarna samt i ledningsstrukturen för hälso- och sjukvården. Däremot är inte kortsiktiga neddragningar över huvudtaget konstruktiva. Nedskärningarna inom Medis, Högskolan på Åland, Ålands statistik och utredningsbyrå är inte alls nödvändiga utan skadar på ett allvarligt sätt dessa institutioners möjligheter att ge service och utveckla sina verksamheter. Principen för landskapsregeringens åtgärder måste vara att spara genom att förändra, inte att försämra välfungerande enheter vars verksamhet under lågkonjunkturen behövs mer än någonsin.

Åtgärder som direkt sänker befolkningens köpkraft är förslaget att landskapets personal ska avstå från en halv månadslön under 2010, antingen frivilligt eller genom permittering. Undertecknad bedömer att landskapets ekonomi inte är så svag att det är befogat att tillgripa så drastiska åtgärder. Personalen bör i stället betraktas som en betydande resurs, med vars hjälp man kan rationalisera verksamheter och uppnå inbesparingar som på lång sikt är hållbara. Den ekonomiska situationen är inte heller sådan att landskapet behöver avsäga sig viktiga nordiska samarbetsprojekt såsom Skärgårdssamarbetet och Red Cross United World College. Detta är saker landskapsregeringen tillgripit i panik och som tyvärr får långsiktigt negativa konsekvenser. Ett skamfilat rykte kan på sikt bli mycket dyrare för landskapet Åland, vars anseende och trovärdighet som samarbetspart nu skadas på ett allvarligt sätt.

När landskapet ingår avtal med externa parter bör dessa avtal vara tillförlitliga. Landskapsregeringen bör slå vakt om sin trovärdighet som part och om avtal är i behov av förändring bör detta skötas genom förhandlingar parterna emellan. Så har inte skett i fråga om avtalen kring företagsrådgivningen. Landskapet bör hålla ingångna avtal på samma nivå tills en omförhandling skett eller tills att dessa avtal löper ut. Fram till dess bör rådgivningen inom Ålands Handelskammare och Ålands företagarförening skötas på samma nivå som avtalen reglerar. För att justera beloppen bör regeringen återkomma i första tilläggsbudget för 2010.

Kommunerna tar ett långsiktigt ansvar för välfärden. Landskapsregeringen avser att minska basbeloppen till kommunerna för verksamhetsåret 2010 genom att den lagreglerade indexjusteringen uteblir. Detta betyder ett bortfall för kommunerna på ca 980.000 euro. Därmed frångås nu gällande lagstiftning som trädde i kraft 2008 vilket skapar oro och osäkerhet. Kommunerna har idag en gemensam lånebörda på ca 60 miljoner euro. Landskapet har inte några lån alls. Att landskapet inte indexjusterar basbeloppen gör att lånebördan ytterligare växer eller att kommunerna tvingas höja sina avgifter, vilket bidrar till att sänka köpkraften. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att indexjustera basloppen till kommunerna i enlighet med den lagstiftning som gällde 2009 och i enlighet med vilken landskapsregeringen fattat beslut om indexjustering hösten 2009 och återkommer i första tilläggsbudget med en uppjustering av berörda anslag. ”

33.40.88 Överlåtelse av fastigheter

Landskapet avser sälja fastigheten Storagatan 23/Hamngatan 4 som överläts från staten våren 2009. I dags läget är Ålands fredsinstitut, Statens medlingsbyrån, Föreningen Norden och Sjöfartverket och Lotsfördelningsverket inrymda i huset. Totalt är det frågan om ett 15-tal anställda. Arbetsplatserna och verksamheterna bör säkras genom överenskommelser innan en försäljning genomförs.

Förslag:

Motiveringen under 33.40.88 Överlåtelse av fastigheter får följande tillägg:” Landskapsregeringen beaktar de berörda hyresgästernas situation och säkrar deras verksamhetsförutsättningar innan fastigheten avyttras.”

43.40.74 Renovering samt ombyggnad av självstyrelsegården

Landskapsregeringen föreslår att planerna på en utbyggnad av självstyrelsegården inte genomförs trots att lagtinget beslöt att genomföra projektet så sent som i budgeten för 2009. Enligt vad utskottet erfarit elimineras inte utbyggnadsbehovet av de personalnedskärningar som planeras. Även om personalen inom allmänna förvaltningen minskas med 15 % föreligger behovet av en fjärde våning. Förvaltningen hyr ca 15 externa utrymmen för landskapets personal till en kostnad om ca 500.000 euro per år exklusive moms. Därtill tillkommer de merkostnader som uppstår för bl.a. IT-support, postgång, vaktmästeri, städning, mötesutrymmen m.m. Det moderniseringsarbete som pågår inom organisationen i landskapsförvaltningen försvåras av att förvaltningen är splittrad och produktiviteten blir lidande av beslutet att inte samla förvaltningsresurserna i en och samma byggnad. Förutom att det är en avsevärd inbesparing av skattemedel att göra utbyggnaden, särskilt nu när konjunkturen dessutom är lämplig, så skulle projektet utgöra en viktig stimulansåtgärd för byggsektorn.

Förslag:

Motiveringen under moment 43.40.74 Renovering samt ombyggnad av självstyrelsegården ges följande tillägg: ”Landskapsregeringen återgår till det helhetsprojekt som angavs i budgeten för 2009 vilket även omfattar en fjärde våning.”

45.70.20 Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter.

Landskapsregeringen avser att stänga Gullåsens avdelning Övergårds som är placerad i Grelsby sjukhus och har 12 vårdplatser. Antalet vårdplatser inom äldreomsorgen är redan i dag otillräckligt. Att minska ner med 12 platser innebär ytterligare svårigheter att vårda gamla och sjuka. Även om avdelningen stänger kommer dessa personer sannolikt att behöva vård inom ÅHS, antingen blir de förflyttade till andra avdelningar inom Gullåsen eller till den medicinska eller kirurgiska avdelningen. Detta betyder att kostnaden bara förs över till ett annat konto och att inbesparingen är budgetkosmetisk. Det är obegripligt att man inte kan avveckla Övergårds i samband med att hela Grelsby sjukhus avvecklas 2011. Då flyttar psykiatrin in till Mariehamn och Trobergshemmet är klart att ta emot klinikfärdiga patienter. Det är inte vårdetiskt försvarbart att stänga Övergårds i förtid för en inbesparing på 600.000 euro. Flera andra sparåtgärder inom ÅHS bör diskuteras och omvärderas ännu en gång, exempelvis hälsovårdarberedskapen i skärgården samt tandvårdens utveckling. Därför föreslås att momentet höjs med 1.200 000 euro.

Förslag:

Anslaget under moment 45.70.20 Ålands hälso- och sjukvård höjs med 1.200.000 euro för att bibehålla de 12 vårdplatserna vid Övergårds under 2010 samt för att hälsovårdarberedskapen i skärgården ska kunna bibehållas och utvecklas.

47.03.44. Nationella investeringsbidrag

Unika natur- och kulturvärden får för evigt ge vika om landskapsregeringen upplåter det värdefulla Stornäset i Kastelholm för att bygga en golfbana. Detta område är mycket högt skattat inom förvaltningen där samtliga berörda byråer sagt nej till en exploatering av Stornäset. Landskapsregeringen har utan att beakta denna utredning gått vidare med projektet, vilket i sig förefaller märkligt. Likaså frångår man det principbeslut som gällt i förvaltningen sedan 1992 angående användandet av landskapets marker. I landskapsregeringens handlingsprogram betonas vikten av hållbar utveckling samt att ”Landskapets eget skogsmarksinnehav är en investering och en betydelsefull del av kulturarvet som bör vårdas för kommande generationer”. Detta går stick i stäv med en golfexploatering av Stornäset vilket redan väckt stor folkopinion. Föreslås därför att landskapet inte går vidare med Stornäset som arrende för en utbyggd golfbana.

Förslag:

Motiveringen under moment 47.03.44. Nationella investeringsbidrag får följande lydelse: ”Landskapet upplåter inte det värdefulla Stornäset för utbyggnad av golf.”

Mariehamn den 16.12.2009

Camilla Gunell (S)

R E S E R V A T I O N

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 1/2009-2010) med anledning av landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2010, på följande punkter:

1. Avskaffande av allmänna avdraget

Motivering

Skatt är en fråga om makt. Med högre skatt har politiker mer makt över befolkningens liv och med lägre skatt har befolkningen mer makt över sina egna liv. Politiker bör sträva efter att medborgarnas skattebörda skall vara så låg som det bara är möjligt. Vissa funktioner i samhället måste skötas gemensamt och sålunda även finansieras gemensamt men fråntas mer pengar än nödvändigt ifrån medborgaren har det visat sig att den offentliga sektorn ofrånkomligt växer, med mindre pengar till det gemensamma tvingas politiker till rationellare och effektivare lösningar.

Under lågkonjunkturer är det extra viktigt att stimulera medborgarnas ekonomi och med tanke på det relativt småskaliga näringslivet på Åland med en väldigt liten närmarknad är det av största vikt att ålänningarna har mer pengar i plånboken att röra sig med. Samtidigt bör det i större utsträckning ifrån samhällets sida uppmuntras att konsumera lokalt för att hålla ”hjulen i rullning”.

Den huvudsakliga åländska offentliga ekonomin är uppbyggd enligt två grundprinciper, det är ”klumpsumman” och ”flitpengen” eftersom ”flitpengen” består av den del som landskapet får tillbaka baserat på det ålänningarna och de åländska företagen betalar mer än 0,5 procent av landets direkta skatter bör de pengarna återgå till dem som betalat dem. Enligt uppgift till finansutskottet är årets ”flitpeng” drygt 3.150.000 euro, den summan bör återbetalas i sin helhet tillbaka till skattebetalarna i form av ett allmänt avdrag.

Förslag

Anslaget under moment 44.05.36 Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F), höjs med 3.150.000 euro så att det allmänna skatteavdraget inte upphör utan att flitpengen i sin helhet återbetalas till medborgarna.

2. Permitteringar, tillägg till allmänna motiveringen

Motivering

Budgetanslagen för avlöningar har i budgetförslaget från landskapsregeringen minskats med ett belopp som motsvarar lönen för två veckor för all personal samt en motsvarande minskning avseende landskapsregeringsledamöternas och lagtingsledamöternas arvoden. Utskottet har erfarit att besparingarna i första hand om möjligt ska ske med frivilliga åtgärder såsom t.ex. tjänstledigheter utan lön eller omvandling av semesterersättning till ledig tid. Om inte inbesparingarna kan ske på annat sätt skall permittering användas.

Permitteringsverktyget har tillkommit i första hand för tillverkningsindustrin att använda när orderingången minskat och arbetsuppgifter inte finns för personalen, det är inte menat som ett verktyg för politiker i den offentliga sektorn att använda för att få balans i budgeten. Undertecknad anser att permitteringsverktyget inte bör användas förrän alla andra åtgärdade som kan göras är utförda och gjorda. Vid lågkonjunkturer ökar dessutom oftast behovet av uppgifter för förvaltningen.

En allmän generell lönesänkning motsvarande två veckors lön för all personal är dessutom inte lösningen för de höga personalkostnaderna på sikt och drabbar även de med lägst inkomst mest. Vad landskapsregeringen måste göra är att ta ett helhetsgrepp över vilka tjänster man har råd att fortlöpande upprätthålla och de man inte har de ekonomiska resurserna till bör man avskaffa.

Med tanke på de stora pensionsavgångarna som landskapet står inför bör detta kunna ske utan att det drabbar någon anställd oskäligt, särskilt som detta kan genomföras på några års sikt genom omplaceringar och personalutbildningar.

Det generella permitteringshotet leder förutom till sämre stämning i förvaltningen även till att det blir svårare att rekrytera redan svårrekryterade personalgrupper som landskapet har behov av såsom läkare och specialister. Permitteringshotet leder även till en stor oro bland personalen vilket gör att många mår dåligt vilket kan leda till sjukskrivningar som följd. Dessutom kan det drabba avdelningar olika och med det leda till interna konflikter och avundsjuka eftersom vissa avdelningar lättare än andra kan genomföra dessa två veckors löneanslags minskningar.

Förutom att det är en väldigt dålig personalpolitik att hota med permittering leder även permitteringar om de genomförs till en betydande utökad administration inom förvaltningen och lönekontoret samt dessutom kan det leda till högre kostnader för AMS, så totaltekonomiskt behöver inte permitteringar leda till inbesparingar. Det har även kommit till utskottets kännedom att det inte går att utföra permitteringar rättvist inom alla avdelningar, nämnas kan exempelvis maskinmästare på en skärgårdsfärja eller bland lärarna.

Undertecknad anser också i likhet med motionärerna i finansmotion nr 17 att det blir problematiskt att samtidigt som permitteringar ligger i luften föreslå att semestervikarier kan anställas på finansavdelningen, istället borde omorganiseringar inom avdelning göras.

Förslag

Följande läggs till de allmänna motiveringarna under rubriken Budgeten och avlöningsutgifterna: ”Det generella permitteringshotet upphör och istället uppmuntras avdelningarna till att hitta frivilliga lösningar där motsvarande inbesparingar kan genomföras. Landskapregeringen kommer under året att utreda vilka personalresurser landskapet inte klarar sig utan och med beaktande av de stora kommande pensionsavgångarna intensifiera arbetat med personalförsörjningsplanen och få ner antalet tjänster genom omplaceringar och fortbildningar.”

3. Finansieringsstöd till kommunerna

Motivering

Tidigare års fördelning av samfundsskatter har av orsaker som utretts av landskapsregeringen och berörda kommuner skett på ett felaktigt sätt. Konsekvensen av den felaktiga fördelningen är att enskilda kommuner har förlorat över 166 000 euro i intäkter. Frågan har också utretts i näringsutskottet i samband med behandlingen av landskapsregeringens framställning nr 18/2007-2008 Kontroll av beräkningsgrunderna för fördelning av samfundsskatten. Utskottet beslutade enhälligt enligt följande: "Utskottet förutsätter här att landskapsregeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att ingen enskild kommun ska drabbas av de tidigare felaktigheterna i fördelningen". Detta blev sedan lagtingets enhälliga beslut. Trots detta har en lösning inte uppnåtts, varför lagtingets medverkan åter är nödvändig att en gång för alla få detta ärende ur världen och ge de kommuner det gäller sin rättmätiga tilldelning av samfundskatterna. Förslaget överenstämmer med finansmotion nr 36/2009-2010.

Förslag

Att sista stycket i motiveringen under moment 44.05.30 får följande lydelse: ”Av anslaget skall 166.000 euro under moment 44.05.30 användas för att kompensera de kommuner (Jomala, Saltvik och Brändö) som förlorat motsvarande intäkter på grund av felaktig fördelning av samfundsskatter".

4. Övergårds

Motivering

Ett sätt att mäta ett samhälles utveckling och levnadsstandard är att se hur de äldre tas om hand. Det har kommit till utskottets kännedom att de inbesparingar som en stängning av Övergårds medför är till stor del en fråga om budgetkosmetik. Kostnaderna kommer att fördela sig på andra ställen i landskapet, både ute i kommunerna men även på ÅHS. De indirekta kostnaderna i ökat lidande och osäkerhet för patienterna går inte att bortse ifrån. Det man sparar i ena ändan kommer det att kosta extra i den andra. Med beaktande av den osäkra situation som uppstår då Övergårds tvingas stängas föreslår undertecknad att avdelningen upprätthålls ytterligare ett år tills det nya psykiatribygget och Trobergshemmet i Mariehamn står klara. Eftersom bevarandet av Övergårds i Grelsby handlar om en engångskostnad och är en tillfällig lösning samt att den budgettekniska inbesparingen drabbar de som byggt upp vårt välfärdssamhälle anser undertecknad att stängningen inte skall ske förrän de berörda patienterna tryggt överflyttas till vård och/eller omsorg till sina respektive hemkommuner.

Förslag

Anslaget under moment 45.70.20 Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR) höjs med 600.000 euro samt att

Motiveringen under moment 45.70.20 Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR) får följande lydelse: ”För att säkerställa att verksamheten på Övergårds kan fortgå tills det att det nya psykiatribygget och Trobergshemmet i Mariehamn står klara”.

5. Ombyggnad av Självstyrelsegården

Motivering

Landskapsregeringen föreslår att planerna på en utbyggnad av självstyrelsegården inte genomförs trots att lagtinget beslöt att genomföra projektet så sent som i 2009 års budget. Även om personalen inom allmänna förvaltningen minskas med 15% föreligger behovet av en fjärde våning. Förvaltningen hyr idag ca 15 externa utrymmen för landskapets personal till en kostnad om ca 500.000 euro per år exklusive moms. Därtill tillkommer de merkostnader som uppstår för bl.a. IT-support, postgång, vaktmästeri, städning, mötesutrymmen etc. En fjärde våning betalar sig sålunda på mindre än tio år.

Det moderniseringsarbete som pågår inom organisationen i landskapsförvaltningen försvåras av att förvaltningen är splittrad och produktiviteten blir lidande av beslutet att inte samla förvaltningsresurserna i en och samma byggnad. Dessutom uppstår ytterligare utrymmesbehov ifall självstyrelsens behörigheter utvecklas t.ex. inom skatteområdet.

Förutom att det är en avsevärd inbesparing av skattemedel att göra utbyggnaden, så skulle projektet utgöra en viktig stimulansåtgärd för byggsektorn som är den mest konjunkturkänsliga branschen och som nu tenderar att börja få mindre med beställningar. Totalekonomiskt är det sålunda synnerligen oekonomiskt att inte genomföra utbyggnaden nu. Därtill kan konstateras att ett visst renoverings behov finns i Självstyrelsegården, ventilationen i allmänhet och caféet i synnerhet.

Innan en så kostnadsdryg renovering och ombyggnad genomförs som landskapsregeringen planerat bör en helhetsplan utföras där framtida personalresurser och dess behov av utrymmen beaktas samt även bör undersökas om möjligheten finns att flytta landskapsarkivet utanför stadsgränsen med tanke på de dyra och många kvadratmeter landskapsarkivet kräver.

Förslag

Motiveringen under moment 43.40.74 ges följande tillägg: "Landskapsregeringen kommer under året att genomföra mindre renoveringar i Självstyrelsegården inklusive renoveringar av caféet och ventilationen men innan en större totalrenovering genomförs kommer landskapsregeringen att utföra en helhetsplan där framtida personalresurser och dess behov av utrymmen beaktas samt även undersöka möjligheten att flytta landskapsarkivet utanför stadsgränsen. Landskapsregeringen kommer även att fullfölja planeringen av en fjärde våning och återkomma med närmare information och förslag i senare budget"

6. Lagtingsgruppernas kanslimedel, sänkning av anslag

Motivering

För att föregå med gott exempel och för att följa den övriga förvaltningens sparkrav bör förutom lagtingsledamöternas arvoden sänkas också kansliutgifter minskas. Det är av största vikt att lagtingsgrupperna deltar i det sparprogram som förväntas göras av förvaltningen, sålunda bör lagtingsgruppernas kanslimedel minskas med 10%. Förslaget överensstämmer med finansmotion 29/2009-2010.

Förslag

Anslaget under moment 41.10.06 Lagtingets övriga utgifter till lagtingsgruppernas disposition för kansliändamål sänks till 223.200 euro.

7. Näringslivets rådgivningsorganisationer

Motivering

Landskapsregeringen har ingått ett avtal med Ålands Handelskammare r.f och Ålands Företagareförening r.f som gäller fram till den 31 december 2010 respektive den 31 december 2011. Resultatavtalet stipulerar hur verksamheten skall bedrivas och vilka mål som föreningarna skall uppfylla. Avtalet fastställer även den ekonomiska ersättningsnivån till 70.000 euro per år, enligt uppgifter till utskottet så avser landskapsregeringen ensidigt ändra det ingående avtalet och minska utbetalningen till ca hälften.

Vid sämre tider är det av största vikt att säkerställa rådgivningen för näringslivet och uppmuntra de lokala näringslivsorganisationerna till utökat samarbete. Det är även av största vikt att avtalsparter till Landskapsregeringen kan lita på att det gamla latinska ordspråket ”pacta sunt servanda” alltså ”avtal skall hållas” gäller även när tiderna blir sämre.

Förslag

Motiveringen under momentet 47.03.42 Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet får följande tillägg: ”Landskapsregeringen fullföljer de ingångna resultatavtalen med Ålands Handelskammare r.f., och Ålands Företagareförening r.f.”

8. Kortruttsinvesteringar

Motivering

Utskottet föreslår att pengarna för en väg- och tunnelförbindelse mellan Lemland och Föglö skall utgå men att arbetet med att utverka erforderliga tillstånd skall fortsätta. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma i tunnelfrågan och med den sammankopplade frågan om kortruttstrafik för skärgårdstrafiken i ett meddelande till lagtinget. Genom att ta bort 800.000 euro ur anslaget förloras drivkraften och incitamentet i projektet och innan en provborrning har utförts kan man inte få veta kostnaderna eller om det är ekonomiskt försvarbart att gå vidare med projektet. För att en gång för alla få svar på om en tunnel är möjlig att genomföra samt att få veta kostnaderna för utförandet anser undertecknad att arbetet bör fortgå och pengarna reserveras så att landskapsregeringen kan återkomma i tilläggsbudget för precisering av projektet när alla tillstånd är i skick. Landskapsregeringen bör också till nästa budget ha en lösning som är i samförstånd med berörda markägare gällande dragningen av tunneln.

Förslag

Anslaget under moment 48.30.78 kvarstår i enlighet med landskapsregeringens förslag samt att

Motiveringen under moment 48.30.78 ges följande tillägg:

”Av de upptagna medlen reserveras 800.000 euro. Innan medlen kan användas bör landskapsregeringen dock under året återkomma till lagtinget med en redogörelse för en helhetsplan för skärgårdstrafiken utgående ifrån ett helt nytt trafiksystem innefattande kortrutt samt trafik med kombikatamaraner. Dessutom bör alla markavtal och tillstånd vara i skick.”

9. Allhallen

Motivering

Allhallen i Eckerö har inte blivit den succé som politikerna trodde den skulle bli när den byggdes, den var i första hand tänkt fungera som en magnet besöksnäringen till fromma. En privat entreprenör som till skillnad från dagsläget äger och har ansvaret både för inkomster och utgifter torde vara oändligt mycket bättre än tidigare upplägg där skattebetalarna bekostat standard höjande investeringar i anläggningen.

Det är alltid bättre att den som driver anläggningen äger den, då tas ett större ansvar på sikt över lokalen och dess innehåll, investeringar som ägaren anser behövas för att utveckla verksamheten görs och nya idéer skapas. Då Allhallen i Eckerö redan står där den står så torde det offentliga Ålands intentioner redan vara uppfyllda oberoende av vem som äger hallen. Sålunda anser undertecknad att det bäst vore att avyttra både den och utgifterna som den kommer att kräva i framtiden. Eftersom landskapsregeringen ännu inte tecknat nytt driftsavtal för de kommande 10 åren med någon entreprenör föreslår undertecknad att momentet utgår och att hallen under året säljs till högstbjudande.

Förslag

Anslaget under moment 43.40.75 Ombyggnader och grundförbättringar (R) minskas med 300.000 euro i enlighet med finansmotion nr 76/2009-2010.

Mariehamn den 16 december 2009

Ltl Fredrik Karlström

R E S E R V A T I ON

I landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 sidan 231 Kortruttsinvesteringar skrivs följande ”Detaljerade refraktionsseismiska undersökningar samt kärnborrningar återstår att utföra innan en mera precis kostnadsbild kan erhållas. De kända kommande, inte ännu erlagda, kostnaderna uppgår till ca 70.000 euro medan de två återstående utredningarna beräknas kosta 800.000 euro.”

Under momentet föreslås ett anslag upptas om 900 000€

Finansutskottet föreslår avvikande från framställningen att anslaget skall sänkas med 800 000€ vilket betyder att arbetet tappar styrfart och ytterligare tid förloras när det inte framgår när medel kan upptas på nytt. Det är djupt olyckligt att anslaget dras ned och inte beredskap att återinföra anslaget finns klart uttalat. Det är av synnerligen stor vikt att undersökningarna för kortrutts utbyggnaden framskrider för att uppnå en mera rationell och kostnadseffektiv skärgårdstrafik och därmed undvika framtida budgetslitage!

Förslag:

Följande tillägg ges till detaljmotiveringen under moment 48.30.78: ”Landskapsregeringen skall återkomma i tilläggsbudget med nya äskanden för borrningarna när planen för kortrutt är klar.”

Mariehamn den 16.12.2009

Torsten Sundblom


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2008-2009
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2009-12-08



	Till finansutskottet

Social- och miljöutskottets utlåtande

Förslag till budget för landskapet Åland år 2010

· Landskapsregeringens framställning nr 1/2009-2010

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 39

Målsättningar och handlingsplan för äldreomsorgen. 39

Bakgrund. 39

Närståendevården. 39

Sammanhållen hemvård inom hemtjänst och hemsjukvård. 40

Rätt till förebyggande hembesök. 40

Hemtjänst och hemsjukvård. 40

Kommunalt serviceboende. 41

Kommunala åldringshem.. 41

Gullåsen. 41

Ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen. 42

Äldre människors bostäder och boendemiljöer 42

Utskottets sammanfattning. 42

Ärendets behandling. 43

Utskottets förslag. 43

Finansutskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över framställning nr 1/2009-2010 Förslag till budget för landskapet Åland 2010. Finansutskottet ber social- och miljöutskottet yttra sig om äldreomsorgen.

Utskottets synpunkter

Målsättningar och handlingsplan för äldreomsorgen

Bakgrund

I landskapsregeringens förslag till budget för 2010 anges under rubriken Mål och åtgärder för 2010, Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde, att landskapsregeringen ska fortsätta förverkligandet av målsättningarna i "Målsättningar och handlingsplan för äldrevården". Det åsyftade dokumentet antogs av landskapsregeringen genom ett beslut den 15 februari 2007 utgående från "Slutrapporten från arbetsgruppen med uppdrag att utreda äldreomsorgen" (juni 2006) samt remissutlåtandena om slutrapporten. Genom landskapsregeringens beslut har en prioriteringsordning antagits för de åtgärdsförslag som arbetsgruppen tog fram 2006. Utskottet har informerat sig om vad som har förverkligats och vad som ännu återstår att genomföra. Nedan redovisas vilka åtgärder landskapsregeringen har vidtagit.

Närståendevården

I rapporten lyfte arbetsgruppen fram behovet av en ny lag om närståendevård. En lag har därefter beretts och antagits av lagtinget. Den nya lagen om närståendevård trädde i kraft den 1 januari 2009. Landskapsregeringen ordnade informationstillfällen om den nya lagstiftningen för kommunernas socialsekreterare och handikappförbundet under våren 2009. Landskapsregeringen informerar också löpande om lagen och dess tillämpning.

Sammanhållen hemvård inom hemtjänst och hemsjukvård

En annan prioriterad åtgärd är att åstadkomma en sammanhållen hemvård. Detta innebär att hemtjänst och hemsjukvård kombineras så att personalen helt eller delvis kan utföra arbetsuppgifter både inom folkhälsoarbete och hemsjukvård samt vissa arbetsuppgifter i anslutning till socialvården. Detta förutsätter att förändringar görs i gällande lagstiftning. Landskapsregeringen anlitade under 2008 en utredare för att utreda möjligheterna att införa sammanhållen hemvård och att utarbeta ett lagförslag med de nödvändiga lagändringarna. Utredningen överlämnades till landskapsregeringen under hösten 2008 och landskapsregeringen beslöt att inbegära utlåtanden över utredningen från kommunerna, Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), pensionärsföreningar, fackliga organisationer, Handikapprådet och Förtroenderådet. Landskapsregeringen undersöker nu möjligheten att initiera ett pilotprojekt under år 2010, inom vilket några kommuner samt ÅHS arbetar utgående från principen om sammanhållen hemvård.

Utskottet konstaterar att lagstiftningsåtgärderna har skjutits fram. Ett tydligt regelverk är en nödvändig grund för en fungerande sammanhållen hemvård. Enligt utskottet bör både pilotprojektet och lagstiftningsåtgärderna skyndas på.

Rätt till förebyggande hembesök

Landskapsregeringen hade enligt målsättnings- och handlingsplanen för avsikt att överlämna en framställning till lagtinget som innebär att alla personer som bor i eget boende ska erbjudas förebyggande hembesök de år de fyller 75 år. Besöket skulle göras av företrädare för kommunen och ÅHS. Sedan april 2007 ingår förebyggande hembesök i ÅHS:s ordinarie verksamhet med en ergoterapeut som ansvarar förverkligandet. Besöken utförs i samarbete med kommunernas socialsektor. Alla åländska seniorer erbjuds förebyggande hembesök, i landsortskommunerna vid 75 års ålder och i Mariehamn vid 77 års ålder. Eftersom verksamheten med förebyggande hembesök redan fungerar har arbetet med lagframställningen nedprioriterats.

Hemtjänst och hemsjukvård

Enligt slutrapporten från arbetsgruppen med uppdrag att utreda äldreomsorgen är målsättningen att 90 procent av befolkningen som fyllt 75 år ska ha möjlighet att bo i vanlig bostad. För att möjliggöra förverkligandet av denna målsättning måste resurserna inom kommunens hemservice och ÅHS:s hemsjukvård utökas i stor omfattning. Det totala antalet serviceboenden och institutioner var vid rapportens avlämnande 485 stycken eller ca. 20 procent av befolkningen över 75 år.

Landskapsregeringen har i socialvårdsplanen redogjort för målsättningen. Under anvisningarna i socialvårdsplanen anges att kommunerna bör säkerställa tillräckliga resurser för service som stöder äldre personers hemmaboende och utveckla servicen till klienter i eget boende. Landskapsregeringen har sänt "Målsättningar och handlingsplanen för äldrevården på Åland till kommunerna i februari 2007. I följebrevet uppmanas kommunerna att uppmärksamma målsättningarna och handlingsplanen i sin helhet, men i synnerhet punkterna om hemtjänst och hemsjukvård, kommunalt serviceboende, kommunala åldringshem samt ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen. I ÅHS:s budgetförslag för år 2010 föreslås att man utökar hemsjukvården på norra Åland med en tjänst.

Utskottet konstaterar att strävan att möjliggöra för fler äldre att bo hemma tillsammans med det faktum att antalet åldringar ökar kommer att erfordra ett ökat antal sjukvårdartjänster inom hemsjukvården. Enligt utskottet är det ekonomiskt försvarbart att utöka primärvården eftersom detta leder till ett minskat behov av institutionsplatser.

Kommunalt serviceboende

Kommunerna ansvarar för att tillräcklig tillgång till platser finns vid serviceboenden och effektiverat serviceboende. Landskapsregeringens målsättning är att Gullåsen utvecklas till ett geriatriskt sjukhus och åldringshemmen rustas upp. En förutsättning för att detta ska kunna förverkligas är att klienterna vårdas på rätt vårdnivå och att kommunerna kan erbjuda vård på alla nivåer i vårdkedjan. Svårt sjuka kroniker med s.k. högt RAVA-index[1] ska vårdas på åldringshem, inte på serviceboende. Enligt landskapsregeringen behövs ytterligare utredning för att lösa frågan om vem som ska ansvara för sjukvården vid serviceboenden, kommunerna eller ÅHS. Även i fråga om denna punkt hänvisar landskapsregeringen till utredningen "Målsättningar och handlingsplan för äldrevården på Åland". Rapporten har tillsänts kommunerna tillsammans med ett följebrev. Kommunerna uppmanas att uppmärksamma målsättningarna och handlingsplanen i sin helhet, men i synnerhet punkterna om hemtjänst och hemsjukvård, kommunalt serviceboende, kommunala åldringshem samt ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen.

Utskottet ifrågasätter behovet av ytterligare utredningar om ansvaret för sjukvården vid serviceboenden. Enligt utskottet följer ansvaret samma uppdelning som inom övrig hemsjukvård.

Kommunala åldringshem

I landskapsregeringens beslut från februari 2007 sägs att de kommunala åldringshemmen (De Gamlas Hem, Trobergshemmet och Sunnanberg) måste anpassas för att kunna sköta de mera vårdkrävande personerna eftersom de flesta långvårdspatienter som i dag vårdas vid Gullåsen kommer att överföras till åldringshemmen. Förändringen kommer att kräva ökade personalresurser och höjd kompetens. Läkarresurserna vid åldringshemmen bör samordnas med Gullåsen som koordinator.

Personalstruktur och personaltäthet på åldringshemmen bör enligt landskapsregeringen ses över. ÅHS bör utreda möjligheten till att överta ansvaret för samordningen av läkarresurserna inom institutionsvården. Kommunerna ombeds utreda en effektivare användning av institutionsplatserna, där samtliga kommuner skulle ha tillgång till plats på åldringshem.

I de kvalitativa och funktionella mål angående tjänster för äldre som för närvarande utarbetas i samarbete med kommunerna ingår också rekommendationer angående personalstruktur och personaltäthet.

Utskottet konstaterar att det råder oklarhet i frågan om ansvaret för läkarvården vid de kommunala åldringshemmen. Detta är en fråga som så snart som möjligt måste lösas.

Gullåsen

Landskapsregeringens målsättning är att utveckla Gullåsen till ett geriatriskt sjukhus med inriktning på utredning, behandling, rehabilitering av äldre samt utslussning till fortsatt lämplig vårdnivå. Verksamhetsområden som bör ingå är: geriatrisk intagningsavdelning, geriatrisk rehabiliteringsavdelning, demensavdelning, avdelning för palliativ vård och avdelning för långtidssjukvård.

Enligt landskapsregeringen kommer förändringen i verksamheten att kräva personalförstärkningar av i första hand läkare och sjukskötare. Anpassningen skulle ske under flera års tid och är beroende av att åldringshemmen upprustas med ändamålsenliga utrymmen och mera personal för att kunna ta över en del av de patienter som i dag vårdas på Gullåsen. ÅHS uppmanas uppgöra en plan för att förverkliga Gullåsens utveckling enligt förslaget i rapporten.

Styrelsen för ÅHS tillsatte i april 2007 en arbetsgrupp som i samverkan med personalen utarbetade en plan för Gullåsens utveckling enligt äldreomsorgsrapportens förslag. Landskapsregeringen antecknade rapporten till kännedom den 15 november 2007.

Under 2009 har ÅHS:s styrelse tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att klarlägga verksamhetsupplägget för Gullåsen i framtiden. Arbetsgruppen beräknas lägga fram ett förslag under första hälften av år 2010.

Utskottet anser att det i första hand krävs ett uttryckligt beslut om förverkligandet av ett geriatrisk sjukhus. Därefter bör landskapsregeringen bedöma dimensioneringen av sjukhuset, behovet av renoveringar och ombyggnader samt vilka lagstiftningsåtgärder som erfordras. Slutligen bör landskapsregeringen fastställa en tidsplan för projektet.

Ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen

Enligt målsättnings- och handlingsplanen ska de ekonomiska förutsättningarna för äldreomsorgen klarläggas i en särskild utredning. Förändringen av Gullåsens verksamhet kommer att innebära ekonomiska konsekvenser för ÅHS och kommunerna. Avsikten var att införa övergångsregler, som innebär att kommunerna ersätter kostnaderna för vård vid Gullåsen som motsvarar den genomsnittliga kostnader för vård vid Trobergshemmet och De Gamlas Hem utan förhöjning under åren 2007-2009. Nya regler för kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna skulle sedan införas från år 2010. Kommunerna ska ansvara för kostnaderna för hemtjänsten, för verksamheten vid kommunala serviceboenden samt för institutionerna (De gamlas hem, Trobergshemmet och Sunnanberg). ÅHS skulle ansvara för kostnaderna för hemsjukvården och för sjukhusvården inklusive vården vid Gullåsen. Vidare skulle kommunerna ersätta landskapet för de faktiska kostnaderna för utskrivningsklara patienter vid Gullåsen.

Utskottet hänvisar till utskottets synpunkter ovan under rubrikerna Sammanhållen hemvård, Kommunala åldringshem och Gullåsen.

Äldre människors bostäder och boendemiljöer

Enligt landskapsregeringens målsättnings- och handlingsprogram måste all nyproduktion av bostäder ske med utgångspunkt i att människor skall kunna bo kvar i sitt hem hela livet. Detta bör beaktas i lagstiftningen. Nya former av kollektiva bostäder som tillvaratar de äldres behov av trygghet och som ger möjlighet till både enskildhet och gemenskap bör skapas. Vid renovering av gamla bostäder skall kravet på att människor skall kunna bo kvar hela livet beaktas. Rätt till bidrag för installation av hiss i flervåningshus bör införas. Frågorna avsågs beredas i samband med budgeten för 2008.

Understöd för bostadsreparationer för pensionärer kan beviljas av landskapsregeringen under moment 43.25.61. Räntestöd kan beviljas för installation av hiss i flervåningshus under moment 43.25.67.

Utskottets sammanfattning

Utskottet anser att landskapsregeringen utan dröjsmål bör se till att de åtgärder som återstår att förverkliga i landskapsregeringens Målsättningar och handlingsplan för äldrevården på Åland förverkligas. Nödvändiga lagändringar bör föras in i både landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård och Socialvårdslagen. En viktig utgångspunkt bör vara en klar och tydlig ansvarsfördelning mellan landskapet och kommunerna. Beslut måste dessutom fattas om utvecklingen av Gullåsen till ett geriatrisk sjukhus. Utskottet konstaterar att ett stort antal utredningar gjorts och enligt utskottet finns det nu ett tillräckligt underlag för att fatta de nödvändiga besluten. Utskottet hänvisar i övrigt till sina förslag (kursiverade) under rubrikerna ovan.

Ärendets behandling

Finansutskottet har den 26 november 2009 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande om äldreomsorgen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, hälsovårdsinspektör Eivor Nikander, avdelningschefen Carina Strand och äldreomsorgsutredaren Maj-Len Österlund-Törnroos.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Åke Mattsson, vice ordföranden Henry Lindström samt ledamöterna Carina Aaltonen, Sirpa Eriksson och Roger Jansson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att finansutskottet vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande

__________________

Mariehamn den 8 december 2009

Ordförande

Åke Mattsson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

[1] RAVA-index: En mätare på äldre personers handlingsförmåga och behov av hjälp. Hjälpbehovet utvärderas bl.a. genom frågor om motorik, påklädning, ätande, hygien och minne.

Finansutskottets betänkande 1/2009-2010

R E S E R V A T I ON

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter