Utskottet föreslår att budgeten godkänns med de av utskottet föreslagna ändringarna och att finansmotionerna nr 1-56 /2001-2002 förkastas. Anslaget under understöd för investeringar i radio- och TV-anläggningar föreslås sänkas med 416.000 euro. Vidare föreslår utskottet en sänkning med 74.000 euro under utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde, verksamhetens utgifter för studieserviceenheten. Budgetens slutsumma föreslås därmed sänkt med sammanlagt 490.000 euro.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk politik

Budgetsituationen

Utskottet konstaterar att landskapet står inför en ekonomisk brytpunkt, där utgifterna ökar samtidigt som inkomsterna minskar. I dessa ekonomiskt stramare tider avser landskapsstyrelsen att göra en översyn av strukturerna i budgeten, för att därefter vidta nödvändiga åtgärder i verksamheten med syfte att minska utgiftsökningen. En inventering av förslag till prioriteringar inom alla verksamhetsområden kommer göras. Även en översyn av landskapets inkomster är på gång. Det övergripande syftet med denna genomgång kommer att vara att med bibehållen välfärd försöka skapa en ekonomisk jämvikt för landskapet. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla att de ekonomiskt kärvare tiderna kommer att påverka kommunernas ekonomiska situation.

Landskapet och kommunerna

Alla signaler tyder på att även kommunernas ekonomi kommer att försämras under de närmaste åren. Utskottet har erfarit att förhandlingar pågår mellan landskapsstyrelsen och kommunerna för att justera landskapsandelarnas storlek. Enligt en ännu inte offentlig utredning från Ålands statistik- och utredningsbyrå "Uppföljning av kommunernas ekonomi och landskapsandelarna 1997-1999" har kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna för de verksamheter som kommunerna handhar i stort sett hållits konstant fram till år 1997. Därefter har kommunernas kostnader ökat samtidigt som landskapsandelarna inte har höjts i samma takt. Det finns därför enligt utredarna anledning att se över och uppdatera uppgifterna som ligger till grund för de kalkylerade basbeloppen vid beräkningen av landskapsandelarna inom bildnings- och socialsektorn.

I framställningen anförs att överläggningar beträffande den skyddade arbetsverksamheten har förts utan att man har nått en samsyn i frågan. Landskapsstyrelsen konstaterar därför att den naturligaste lösningen på frågan är att huvudmannaskapet för verksamheten överförs till Ålands omsorgsförbund. Utskottets syn på frågan redovisas under budgetmoment 45.15.32 nedan.

Utskottets ställningstagande under denna rubrik har tillkommit efter omröstning (3-2). Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg samt ledamoten Jan-Erik Mattsson.

Anläggningsinvesteringar

Landskapsprojekt

I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 3 föreslås bl.a. att planeringen av kongress- och kulturhuset slutförs före utgången av juni 2002 så att byggandet kan bjudas ut på entreprenad under år 2002.

Landskapsstyrelsens målsättning är att projekteringen och detaljplaneringen av kongress- och kulturhuset skall slutföras under år 2002. Med anledning härav föreslår utskottet att motionen förkastas till denna del.

Samhällsekonomiska projekt

I framställningen redogör landskapsstyrelsen för de planerade projekten i Mariehamn och Godby. Landskapsstyrelsen bör avtala med huvudmannen om tidtabellen för projektens genomförande och i vilken ordningsföljd Godbyprojektet förverkligas. Utskottet understryker vikten av att man har ett klart avtalat ansvar för driften av respektive projekt. I övrigt hänvisar utskottet till utskottets motiveringar i betänkandet över den andra tilläggsbudgeten för år 2001.

Utskottet har vidare erfarit att det finns planer på en utbyggnad av golfbanan i Eckerö. Eftersom även detta projekt har samhällsekonomiska effekter bör det omnämnas i sammanhanget och tas med i landskapsstyrelsens bedömning.

Utskottets ställningstagande under denna rubrik har tillkommit efter omröstning (3-2). Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg samt ledamoten Jan-Erik Mattsson.

Utvecklingen av självstyrelsen

Självstyrelselagen

Utskottet konstaterar att ett förslag till revision av självstyrelselagen efter flera års beredning föreligger i form av ett propositionsutkast. I ärendet har justitieministeriet och landskapsstyrelsen kontinuerligt fört samråd. Propositionen torde avges till riksdagen inom en snar framtid.

Social- och miljöpolitik

Vattenvård

I ltl Lasse Wiklöfs m.fl. finansmotion nr 1 föreslås bl.a. att den allmänna motiveringen kompletteras.

Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat stöda landskapsstyrelsens förslag. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg samt ledamoten Jan-Erik Mattsson.

Utbildnings- och kulturpolitik

Utbildning på grundskolenivå, gymnasialstadienivå och högre nivå

I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 3 föreslås bl.a. att den allmänna motiveringen kompletteras med en skrivning om Ålands hantverksskola.

Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat stöda landskapsstyrelsens förslag med hänvisning till motiveringen i framställningen. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg samt ledamoten Jan-Erik Mattsson.

Till- och ombyggnader för utbildningens behov

I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 3 föreslås bl.a. att den allmänna motiveringen kompletteras angående yrkesträningsundervisningens lokalbehov.

Utskottet föreslår att motionen förkastas till denna del med hänvisning till utskottets motivering under moment 46.42.74.

Näringspolitik

I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 3 föreslås bl.a. att den allmänna motiveringen kompletteras med synpunkter på marknadsföringen av turismen.

Utskottet föreslår att motionen förkastas till denna del med hänvisning till utskottets motivering under moment 47.07.

I ltl Lotta Wickström-Johanssons finansmotion nr 2 föreslås att den allmänna motiveringen kompletteras med skrivning om den ekologiska produktionen.

Landskapsstyrelsens målsättning är att ca 25 procent av den totala åkerarealen på Åland skall omfattas av ekologisk odling år 2006. Enligt utskottets uppfattning bör målsättningen vara att den ekologiska odlingen kan utvecklas så att den blir så omfattande som möjligt på Åland. Utskottet konstaterar att landskapsstyrelsen i budgeten för år 2002 föreslår åtgärder i denna riktning, t.ex satsningen på en lösdriftsladugård vid Ålands naturbruksskola. Samtidigt är EU:s stödsystem för jordbruket inte särskilt gynnsamt för jordbrukare som önskar omläggning från ett konventionellt jordbruk till ekologisk produktion. Utskottet konstaterar vidare att ekologiskt jordbruk är mer arbetsintensivt än konventionellt jordbruk samt att ekologisk odling ställer större krav på särskild utbildning av jordbrukarna. Slutligen vill utskottet framhålla att kostnadsläget för ekologiska produkter normalt är högre än för konventionellt odlade produkter, därför krävs det särskilda insatser för marknadsföringen av dessa produkter. Att uppnå en målsättning som innebär att 100 procent av åkerarealen omfattas av ekologisk odling framstår dock enligt utskottet inte som särskilt realistiskt. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.

Sjöfartspolitik

I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 3 föreslås bl.a. att den allmänna motiveringen kompletteras.

Utskottet konstaterar att osäkerheten inom sjöfartsnäringen kvarstår. Riksdagens stödpaket till passagerarfartygsrederierna förbättrar situationen för rederierna i Finland, men är inte tillräckligt för att undanröja den konkurrensfördel som t.ex fartyg registrerade i Sverige åtnjuter. Den svenska modellen innehåller dessutom element som säkerställer inhemska besättningars ställning och borgar därigenom för att sjöfartskunnandet och kompetensen bibehålls inom landet. En eventuell omregistrering av fartyg från Finland till Sverige kan därför få stora konsekvenser för sysselsättningen för landskapet och riket.

Utskottet har genom hörande av representanter för åländska och finska passagerarfartygsrederier fått uppgifter som tyder på att en omregistrering av fartyg som ingår i den åländska och finska passagerarfartygsflottan finns med som alternativ för framtiden. Utskottet understryker vikten av att landskapsstyrelsen i sitt arbete strävar till att den åländska passagerarsjöfarten skall kunna bedrivas på likvärdiga, konkurrenskraftiga villkor som t.ex. en registrering i Sverige skulle innebära.

Utskottet föreslår med hänvisning till ovanstående att motionen till denna del förkastas.

Flygtrafiken

Under beredningen har utskottet fått kännedom om att landskapsstyrelsen står i beredskap att teckna avtal om flygtrafik mellan Mariehamn och Arlanda (Stockholm) med ett flygbolag i Sverige.

Utskottet anser att det är angeläget att flygtrafiken till Stockholm kommer i gång snarast möjligt.

Energipolitik

Elenergifrågorna har hamnat i fokus under det senaste året. På Åland har man bland de högsta elpriserna i Finland. Elpriset för konsumenter på Åland fördelas med 50 procent på kostnader för elnätet och resterande del med hälften vardera för elenergi och skatt. I övriga Finland är motsvarande fördelning av priset en tredjedel på vardera av elnät, elenergi och skatt. Anledningen till det oproportionerligt höga elpriset på Åland är således storleken på elnätsavgiften. De främsta orsakerna till de högre avgifterna är för det första kostnaderna för reservkraften. Åland måste ha en egen heltäckande reservkraft medan man i omgivningen endast behöver ha en mindre del egen reservkraft. I stället utnyttjar man möjligheten till omkopplingar från andra håll. För det andra måste Kraftnät Åland Ab betala punkttariffer till Sverige för elöverföringen därifrån. Detta sker för att Sverige-kabeln är ansluten till Vattenfalls regionnät. Normalt förekommer inte några gränstariffer för elöverföring mellan de nordiska länderna. För det tredje påverkar de stora kapitalkostnaderna för Sverige-förbindelsen elnätsavgifterna. I bedömningen bör även beaktas att Åland är ett litet samhälle med ett spritt elnät i landsbygd och skärgård. Den sammanlagda merkostnaden för elnätet uppgår till cirka 6 p/kWh.

Eftersom avgiften för elnätet på Åland är avsevärt högre än motsvarande avgift i vår omgivning påverkar detta storleken av elpriset. Merkostnaderna måste betalas av hushållen, industrin och näringslivet. Den stora skillnaden i elpris för konsumenter på Åland respektive i vår omgivning inverkar menligt på konkurrenssituationen för åländska företag. Mot bakgrund härav anser utskottet att åtgärder bör vidtas i syfte att anpassa priset på elektriciteten på Åland till priset i omgivande områden. Utskottet föreslår vidare att landskapsstyrelsen bör prioritera säkerställandet av en välfungerande reservkraft.

I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 3 föreslås bl.a. vissa tilläggsformuleringar angående energipolitiken.

Med hänvisning till vad utskottet anför ovan samt under moment 43.27.40 föreslår utskottet att motionen förkastas till denna del.

Detaljmotivering

I N K O M S T E R

33.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
36.88.	POSTEN PÅ ÅLAND
36.88.23.	Posten på Åland

	I vtm Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 6 föreslås en sänkning av anslaget med 137.000 euro. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till motiveringen under kapitlet 43.80

36.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
36.66.	KASTELHOLMS FORNMINNESOMRÅDE
36.66.20.	Verksamhetens inkomster

	I ltl Olof Salméns m.fl. finansmotion nr 7 föreslås att anslaget under momentet höjs med 5.000 euro. Utskottet har erfarit att det saknas privata intressenter som har visat intresse för att hyra Kastelholms kungsgård. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

38.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
38.20.	SJÖTRAFIKEN
38.20.20.	Verksamhetens inkomster

	I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 8 föreslås att anslaget under momentet höjs med 490.000 euro. Utskottet har erfarit att några nya skäl inte föreligger att höja avgifterna. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIERINGSINKOMSTER
39.01.	FINANSIELLA INKOMSTER
39.01.25.	Inkomst av aktieförsäljning

	I vtm Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 9 föreslås ett anslag om 12.360.000 euro under ett nytt inkomstanslag. Utskottet anser att man bör avvakta uppförandet av kongress- och kultur-huset innan man överväger en försäljning av aktierna i Ålands turisthotell AB. Uppförandet av kongress- och kulturhuset kommer sannolikt att påverka värdet av fastigheten och därmed även priset på de ifrågavarande aktierna. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

39.30.	UPPTAGNA LÅN
39.30.90.	Finansieringslån	-490.000 euro

	Med anledning av ändringar i sifferstaten under utgifterna minskas anslaget med 490.000 euro.

U T G I F T E R

42	LANDSKAPSSTYRELSEN
42.40.	LAGBEREDNINGEN

	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 13 föreslås att kapitelmotiveringen kompletteras angående publiceringen på internet av Ålands författningssamling och Ålands lagsamling. Utskottet har erfarit att Ålands författningssamling och Ålands lagsamling finns publicerade på internet och att landskapsstyrelsen arbetar med att uppdatera och förbättra systemen. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att motionen förkastas.

43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.05.61.	Understöd för investeringar i radio- och tv-anläggningar (r)	- 416.000 euro

	I framställningen sägs att anslaget delvis avser anskaffandet av en digital TV-sändare. Utskottet har erfarit att en del av anslaget, ca 416.000 euro, utgör ett delanslag för anskaffningen av två digitala TV-sändare. Utskottet har vidare erfarit att den digitala tekniken för TV-sändningar ännu inte är tillfredsställande. Utskottet föreslår att delanslaget om 416.000 euro utgår. I övrigt hänvisar utskottet till det etermediepolitiska programmet.

43.20.	PLANLÄGGNINGS- OCH BYGGNADSVÄSENDET
43.20.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 14 föreslås att anslaget höjs med 50.000 euro för framtagandet av svenskspråkiga byggbestämmelser, förverkligandet av ett kompetensutvecklingsprogram för byggbranschen samt för implementering av den nya byggnadslagen. Utskottet har erfarit att landskapsstyrelsens arbete med dessa frågor pågår och föreslår därför att motionen förkastas.

43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTIONEN
43.25.62.	Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården (R)

	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 15 föreslås att momentet kompletteras med en skrivning om stöd för uppvärmningssystem för en- och tvåfamiljshus. Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat stöda landskapsstyrelsens förslag. Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg samt ledamoten Jan-Erik Mattsson.

43.25.83.

Bostadslån (R)

I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 16 föreslås att momentets motivering kompletteras.

Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till motiveringen under momentet i budgeten.

I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 17 föreslås att beloppet under momentet minskas med 6.000.000 euro.

Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till motiveringen under momentet i budgeten.

I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 18 föreslås en minskning av anslaget under momentet med 7.000.000 euro samt ändringar och tillägg i motiveringen.

Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till motiveringen under momentet i budgeten.

43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI

	För att skapa en fri elmarknad och möjliggöra ett snabbt byte av elleverantör har man i riket och Sverige infört ett system för schablonavräkning beträffande elförbrukningen. Systemet används för att göra det möjligt för elanvändare att byta elleverantör utan krav på timmätning. Utskottet har dock erfarit att systemet är förknippat med en rad problem. Utskottet anser därför att man bör avvakta med tillämpningen av schablonavräkningssystemet tills man har funnit ett fungerande system för ändamålet.

43.27.40.

Understöd för befrämjande av förnybar energi (R)

I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 19 föreslås en höjning av anslaget med 1.500.000 euro samt en komplettering till motiveringen under momentet.

Utskottet har beträffande förnyelsebar energiproduktion genom vindkraftverk erfarit att landskapsstyrelsen nu är i färd med att göra en miljökonsekvensbeskrivning för det s.k. Nyhamnsprojektet. Ärendet kommer sedan att prövas av flera myndigheter. Därefter löper tid för eventuella överklaganden av myndigheternas beslut samt eventuell tid för överprövning av sådana beslut. Först sedan dessa åtgärder har slutförts, eller tidigast under senhösten år 2002, kan en detaljplanering av projektet genomföras. Mot bakgrund härav anser utskottet att projektet med vindkraftverk inte erfordrar något anslag under budgetåret 2002. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

43.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING
43.40.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

	I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 20 föreslås att fjärde stycket av motiveringarna till momentet stryks. Mot bakgrund av motiveringen under momentet föreslår utskottet att motionen förkastas.

43.40.75.

Ombyggnader och grundförbättringar (R)

I ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 21 föreslås att anslaget höjs med 50.000 euro.

Utskottet har erfarit att en behandling av parkeringsytorna vid Eckerö Hallen måste vara miljöanpassad. Åtgärder som innebär en asfaltering av hela parkeringsområdet saknar stöd i det byggnadslov som har beviljats för hallen. Utskottet uppmanar dock landskapsstyrelsen att inom ramen för byggnadslovet vidta åtgärder i syfte att de beskrivna problemen undanröjs och en handikappanpassning av parkeringen åstadkoms. Med hänvisning till denna motivering föreslår utskottet att motionen förkastas.

43.80.

POSTEN PÅ ÅLAND

Enligt 20 § i landskapslag om Posten på Åland (39/92) beslutar landskapsstyrelsen med anledning av Postens bokslut hur vinsten skall beaktas som inkomst i landskapets budget samt om andra åtgärder som Postens verksamhet och ekonomiska resultat föranleder. I landskapsstyrelsens framställning till lagen (nr 25/1991-92) under 6 § i detaljmotiveringen sägs att landskapsstyrelsen utifrån Postens grundkapital fastställer ett krav på avkastning av verksamheten, "det vill säga beloppet av den vinst som skall redovisas i landskapets budget".

I landskapsstyrelsens förslag till budget för år 2002 föreslår landskapsstyrelsen att Posten, utöver en avkastning om 6,5 procent på placerat kapital, skall erlägga 29 procent av vinsten motsvarande samfundsskatteprocentsatsen till landskapsstyrelsen.

Utskottet konstaterar att den konstruktion som landskapsstyrelsen föreslår i framställningen beträffande Postens avkastning till landskapet inte står i överensstämmelse med lagen och lagens förarbeten. Enligt lagen skall storleken av avkastningen endast knytas till grundkapitalet och inte vara en kombination av avkastning på grundkapitalet och del av Postens vinst. Utskottet underströk i sitt betänkande över budgeten för år 2001 vikten av att landskapsstyrelsen överenskommer med Posten och fastställer principer för hur stor andel av Postens vinst som skall överföras till landskapets budget. Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört, förutsätter utskottet att frågan får en slutlig lösning inför budgetförslaget för år 2003.

I vtm Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 22 föreslås att motiveringen ändras så att viss text under momentet stryks. Med hänvisning till det ovan anförda föreslår utskottet att motionen förkastas.

44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.01.	Allmän förvaltning

	I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr 23 föreslås en komplettering till motiveringen under momentet angående en retroaktiv förbättring av pensionsförmåner. Utskottet har erfarit att det problem som återges i finansmotionen inte endast berör anställda som har tjänstgjort inom sjukvården, utan även andra yrkesgrupper. Det är enligt utskottets uppfattning inte troligt att gällande lagstiftning skulle tillåta en retroaktiv förändring av pensionsförmåner för en viss grupp anställda. Frågan har varit föremål för landskapsstyrelsens utredning. Man har då funnit att det i praktiken är omöjligt att göra en rättvis korrigering av pensionsförmånerna som samtidigt behandlar samtliga anställda inom även andra yrkesgrupper. Hos arbetsgivaren är dokumentationen beträffande tidigare anställda svårtillgänglig eller bristfällig. I vissa fall saknas dokumentation fullständigt. Härtill kommer att de anställda inom sjukvården under 1970- och 1980-talen informerades om att den tillfälliga tjänstgöringen berättigade till samma pensionsförmåner som i statlig tjänst, dvs att sådana kortare anställningar inte grundar rätt till pension. Med hänvisning till denna motivering föreslår utskottet att motionen förkastas.

44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL
44.20.51.	Projektbidrag ur penningautomatmedel

	I ltl Olof Salméns m.fl. finansmotion nr 26 föreslås att motiveringen till momentet ändras så att andra och sista styckena stryks. Utskottet har erfarit att den del av den tänkta verksamheten tangerar kommunala åtaganden. Därför är det nödvändigt med klarläggande information om de verksamheter som kommer att bedrivas. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas.

45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

	I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 27 föreslås en ändring i motiveringen till kapitlet. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till motiveringen i kapitlet. I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 28 föreslås en komplettering till motivering under kapitlet. Utskottet har erfarit att landskapsstyrelsens arbete med en lagframställning i ärendet pågår. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

45.15.	AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER
45.15.32.	Understöd för anordnande av skyddat arbete

	Utskottet har erfarit att Fixtjänsts verksamhet bör fortsätta i nuvarande form tills en överenskommelse om förändringar av huvudmannaskapet för verksamheten har uppnåtts.

45.30.

ÖVRIGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

I ltl Olof Salméns m.fl. finansmotion nr 33 föreslås en komplettering till motiveringen under momentet.

Utskottet har erfarit att villkoren i gällande avtal om ambulansflygningar har uppfyllts och att frågan är reglerad i avtalet. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

45.50.	ALLMÄN MILJÖVÅRD
45.50.01.	Verksamhetens utgifter (VR)

	I ltl Anne-Helena Sjöbloms m.fl. finansmotion nr 34 föreslås att anslaget sänks med 42.000 euro. Utskottet har erfarit att personalen vid social- och miljöavdelningen i dag i stor utsträckning nyttjar sina egna fordon i tjänsten. Ett stort behov av en tjänstebil föreligger därför. Utskottet har vidare erfarit att bilen kommer att kunna disponeras av hela förvaltningen. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas.

45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

	Utskottet antecknar att social- och miljöutskottet har givit ett utlåtande som fogas till betänkandet.

46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.03.	STUDIESERVICEENHETEN
46.03.01.	Verksamhetens utgifter (VR)	-74.000 euro

	Utskottet har erfarit att en dubblering av anslaget har skett vid budgeteringen. Medel finns upptagna under moment 47.40.23.

46.05.

FRITT BILDNINGSARBETE OCH HANTVERKSUTBILDNING

I framställningen anför landskapsstyrelsen under avsnittet angående de prioriterade insatserna för år 2002 följande: "bildningsförbundens ställning inom det fria bildningsarbetet - och särskilt i förhållande till medborgarinstitutet - skall klarläggas. Landskapsstyrelsens utgångspunkt är att dubbleringar av kurser, d.v.s. likartade kurser som ordnas av såväl medborgarinstitutet som bildningsförbunden, inte skall åtnjuta landskapsunderstöd".

Utskottet omfattar inte förslaget med hänvisning till vad landskapsstyrelsen anför om rätten till utbildning och tillgången till olika utbildningsalternativ i den allmänna motiveringen om utbildningens övergripande mål.

46.05.76.

Verkstadsbyggnad för Ålands hantverksskola (R )

I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 38 föreslås att ett anslag om 500.000 euro upptas under momentet.

Utskottet har erfarit att beredningen av hantverksskolans framtida placering inte är klar. Utskottet anser att frågan om skolans framtid och placering bör få en långsiktig lösning innan beslut om uppförande av en verkstadsbyggnad fattas. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas.

46.09.	ALLMÄN UNGDOMS-, IDROTTS- OCH KULTURVERKSAMHET
46.09.50.	Understöd till Ålands emigrantinstitut r.f.

	I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr 39 föreslås att ett anslag om 22.500 euro upptas under momentet. Utskottet anser att behovet av stöd till Ålands emigrantinstitut r.f. kvarstår, att stödet bör ligga på samma nivå som föregående år och att det kan täckas via de penningautomatmedel som utgår ur momentet 46.13.50. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas.

46.11.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR UNGDOMSARBETE OCH IDROTT
46.11.54.	Understöd för idrotts- och sportanläggningar

	I ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion nr 40 föreslås att anslaget höjs med 50.000 euro. Utskottet har fått information om det planerade ridhuset i Lemland och därvid erfarit att projektet bör betraktas som ett kommunalt projekt som i första hand finansieras genom kommunen. Ärendet bör därför beredas inom kommunen. Utskottet föreslår mot bakgrund härav att motionen förkastas.

46.15.	GRUNDSKOLEVÄSENDET
46.15.30.	Landskapsmedel för grundskolornas driftsutgifter (F)

	I vtm Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 41 föreslås att anslaget höjs med 1.000.000 euro. Utskottet har erfarit att det av landskapsstyrelsen föreslagna anslaget torde vara tillräckligt för att täcka kostnaderna för grundskolornas drift. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

46.40.	ÅLANDS SJÖMANSSKOLA

	Utskottet har erfarit att landskapsstyrelsens skrivning i stycket under tabellen med utbildningsprogram bör rättas så, att första meningen stryks och den andra bör lyda som följer: ”Utbildningsplatserna inom sjöfartsprogrammets olika inriktningar ändras så att det under år 2002 antas 36 studerande till däcks- och maskinreparatör, 12 studerande till fartygselektriker och 12 studerande till vaktmaskinmästare.”

46.40.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

	Utskottet har erfarit att landskapsstyrelsens skrivning bör rättas så att stycket med formuleringen ”Landskapsstyrelsen föreslår inrättande av en vaktstyrmansinriktning inom sjöfartsprogrammet från och med höstterminen 2002” utgår.

46.42.	ÅLANDS YRKESSKOLA
46.42.74.	Om- och tillbyggnad för Ålands yrkesskola (R)

	I ltl Harriet Lindemans m.fl. finansmotion nr 42 föreslås att ett anslag om 500.000 euro upptas. Utskottet har erfarit att den föreslagna lösningen för yrkesträningsundervisningens behov inte motsvarar behovet av utrymmen som undervisningen fordrar. Därför bör landskapsstyrelsen överväga en annan lösning. Med anledning av detta föreslår utskottet att motionen förkastas.

46.44.	ÅLANDS NATURBRUKSSKOLA
46.44.76.	Lösdriftsladugård (R)

	I ltl Ronald Bomans finansmotion nr 43 samt i vtm Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 44 föreslås att anslaget utgår. Utskottet har erfarit att den befintliga ladugården vid naturbruksskolan är i mycket dåligt skick och att skolan därför är i ett stort behov av en ny ladugård. En satsning på en lösdriftsladugård ger enligt utskottet förutsättningar för en långsiktig satsning på ekologisk produktion. Därmed skapas även underlag för att bibehålla mjölkproduktionen på Åland. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas.

47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.03.88.	Aktieteckning i bolag (R)

	I ltl Mats Perämaas m.fl. finansmotion nr 46 föreslås att ett anslag om 50 euro används för anskaffning av en medlemsinsats i Lappo Andelsbank och att landskapsstyrelsen bemyndigas att placera högst 500.000 euro av likvida medel i banken. Utskottet har erfarit att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt för att banken skall kvarstå efter det att lagstiftningen inom EU-inträdet har trätt i kraft. Landskapsstyrelsen kan av särskilda skäl överväga om möjliga åtgärder bör vidtas. Landskapsstyrelsen äger sedan tidigare aktier i andra banker. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas. Ovanstående motivering har tillkommit efter omröstning (3-2). Beslutet biträddes av ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg samt ledamoten Jan-Erik Mattsson.

47.07.

TURISMEN

I ltl Dennis Janssons m.fl. finansmotion nr 47 föreslås en komplettering till motiveringen under momentet.

Landskapsstyrelsen har i budgeten valt att minska det ansökta anslaget för främjandet av turismen med 233.000 euro. Samtidigt har antalet övernattningar visat en nedgående trend. Utskottet har erfarit att marknadsföringen av varumärket Åland är i behov av förnyelse och en särskiljning av den externa och interna marknadsföringen bör komma till stånd.

Målen i landskapsstyrelsens avtal med Ålands Turistförbund (ÅTF ) bör revideras och mjukas upp så att ÅTF ges mer frihet att agera på marknaden. Bl.a. det starka kravet på 50 procents finansiering av branschen och olika politiska önskemål som uppkommit genom åren begränsar ÅTF att agera kraftfullt i den externa marknadsföringen.

Många nya s.k. samhällsekonomiska satsningar är på gång i landskapet, vilket medför att ÅTF i framtiden beviljas tilläggsmedel till större externa punktinsatser för att skapa större efterfrågan av Åland som resmål. Landskapsstyrelsen bör under år 2002 skapa förutsättningar så att ÅTF kan göra kraftfulla externa kampanjer år 2003. Utskottet har även erfarit att ÅTF skall ges möjlighet att fullgöra sina planer för år 2002 i enlighet med ansökta medel.

Utskottet föreslår med denna motivering att motionen förkastas.

47.21.	FRÄMJANDE AV SKOGSBRUKET
47.21.40.	Särskilda understöd för skogsbruket (F)

	Utskottet har erfarit att landskapsstyrelsens motivering under momentet bör kompletteras med ett tillägg till första stycket enligt följande: ”Den nya LL om Ålands skogsvårdsförening (51/2001) träder i kraft den 1.1.2002. Ersättningen kan även utbetalas enligt gällande avtal mellan landskapsstyrelsen och skogsvårdsföreningen av den 29.12.1995 i det fall att uppgifter för utbetalning av ersättningen ej är möjliga att erhålla förrän under år 2003.”

47.21.41.	Stöd för skogsbruksåtgärder (R)

	Utskottet har erfarit att landskapsstyrelsens motivering under momentet bör kompletteras med följande tabell: För understöd för skogsbruksåtgärder föreslås ett nettoanslag om 239.000 euro som i stort beräknas fördela sig enligt följande:
	Markberedning	20.000
	Skogsodling	20.000
	Plant- och ungskogsvård	68.000
	Skydds- och iståndsättningsdikning	3.500
	Byggande och grundförbättring av skogsbilvägar	10.000
	Ersättning för arbetsledning	74.000
	Tillvaratagande av energivirke	33.500
	Övriga skogsbruksåtgärder	10.000
		239.000

47.49.	ÅLANDS SVINAVELSSTATION
47.49.21.	Verksamhetens utgifter - Ålands svinavelsstation (VR)

	I ltl Ronald Bomans finansmotion nr 49 föreslås att anslaget under momentet utgår. Med hänvisning till motiveringen i budgeten föreslår utskottet att motionen förkastas.

47.52.	SKÖTSEL AV JORDEGENDOMAR
47.52.80.	Nytt moment

	I ltl Olof Salméns m.fl. finansmotion nr 50 föreslås ett nytt moment angående inrättande av ett anslag om 20.000 euro för utredning av en golfbana i östra Saltvik. Utskottet har erfarit att underlag för ett sådant projekt saknas samt att några privata intressenter inte föreligger. Utskottet anser därför att det inte är aktuellt för landskapsstyrelsen att i nuläget starta ännu ett golfprojekt. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.10.	ÖVRIG TRAFIK
48.10.45.	Understöd för kollektivtrafik

	I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 51 föreslås att av anslaget reserveras medel för uppförande av väntkurer. Utskottet konstaterar att den föreslagna satsningen är en kommunal angelägenhet. Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

48.20.	SJÖTRAFIKEN

	Utskottet föreslår att landskapsstyrelsen företar en utredning om m/s Tärnan kan ersättas med en eventuell nyanskaffad färja. M/s Tärnan är i det närmaste uttjänt. Färjan på den aktuella linjen bör enligt utskottet köras i egen regi. Landskapsstyrelsen bör även utreda om annan stationering av färjan är möjlig för att därigenom skapa en mer ändamålsenlig trafik.

48.20.20.

Verksamhetens utgifter (VR)

Enligt dispositionsplanen under moment 48.20 framgår att linjen Åva-Jurmo-Osnäs skall drivas i egen regi, samtidigt som moment 48.20.20 förutsätter att linjen efter 14.4.2002 skall bjudas ut på totalentreprenad. Utskottet anser att driften bör ske i egen regi.

Utskottet har erfarit att det biljettsystem som i dag används för skärgårdstrafiken har stora brister. Utskottet föreslår därför att landskapsstyrelsen anskaffar och inför ett modernt biljetthanteringssystem för trafiken.

48.30.	VÄGAR, BROAR, HAMNAR OCH LINFÄRJOR
48.30.30.	Landskapsstöd för byggande och förbättrande av kommunalvägar (R)

	Utskottet har erfarit att de tidigare anslagna medlen redan är intecknade för förbättringsarbeten. Utskottet anser att landskapsstyrelsen kan återkomma med förslag om anslag i en tilläggsbudget om behovet uppstår.

48.30.77.

Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R)

I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 53 och i vtm Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 54 föreslås att anslaget sänks genom att medel inte upptas för rivningen av Marsunds bro.

Utskottet konstaterar att miljöprövningsnämnden i maj år 1998 beviljade byggnadstillstånd för den nya bron samt tillstånd att riva Marsunds bro i enlighet med ansökan. Utskottet föreslår att planerna på rivning av bron fullföljs och att landskapsstyrelsen upprättar en miljömässigt anpassad plan över hur rivningsmassorna från bron skall hanteras.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas.

48.50.	VERKSTAD OCH LAGER
48.50.20.	Verksamhetens utgifter (VR)

	I ltl Olof Salméns m.fl. finansmotion nr 55 föreslås att anslaget minskas med 100.000 euro. Utskottet anser att verksamheten i verkstaden är rationell och därmed försvarbar. Denna bedömning vinner stöd av landskapsrevisorernas bedömning i deras berättelse för år 1999. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas.

48.50.77.

Utbyggnad av Möckelö hamn (R)

I vtm Bert Häggbloms m.fl. finansmotion nr 56 föreslås att ett anslag om 40.000 euro utgår.

Utskottet har erfarit att anslaget avser en slutlig delfinansiering av ett projekt som tidigare har påbörjats.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motionen förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 23 november 2001 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har med stöd av 41 § lagtingsordningen inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet som bifogas betänkandet.

Motioner

I anslutning till framställningen har utskottet behandlat följande finansmotioner:

Ltl Lasse Wiklöf m.fl.: Angående komplettering av budgetförslagets allmänna motivering under rubriken "Vattenvård". (FM nr 1/2001-2002).

Ltl Lotta Wickström-Johansson: Angående komplettering av budgetförslagets allmänna motivering under rubriken "Näringspolitik". (FM nr 2/2001-2002).

Ltl Roger Jansson m.fl.: Angående komplettering av budgetförslagets allmänna motivering på särskilda punkter. (FM nr 3/2001-2002).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 33.05.60 Inkomster av radio- och TV-verksamhet med 137.000 euro. (FM nr 4/2001-2002).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 33.05.60 Inkomster av radio- och TV-verksamhet med 192.000 euro. (FM nr 5/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 33.80.23 Posten på Åland med 137.000 euro. (FM nr 6/2001-2002).

Ltl Olof Salmén m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 36.66.20 Verksamhetens inkomster - Kastelholms fornminnesområde med 5.000 euro. (FM nr 7/2001-2002).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 38.20.20 Sjötrafiken, verksamhetens inkomster med 490.000 euro. (FM 8/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom m.fl.: Angående upptagande av ett nytt inkomstanslag under moment 39.01.25 Inkomst av aktieförsäljning om 12.360.000 euro. (FM nr 9/2001-2002).

Ltl Roger Jansson m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 39.10.92 Återbäring av lotteriskatt med 760.000 euro. (FM nr 10/2001-2002).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 39.10.92 Återbäring av lotteriskatt med 760.000 euro samt om komplettering av momentets motivering. (FM nr 11/2001-2002).

Ltl Barbro Sundback m.fl.: Angående att anslaget under moment 39.30.90 Finansieringslån om 21.551.000 euro utgår. (FM nr 12/2001-2002).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till kapitel 42.40 Lagberedningen. (FM nr 13/2001-2002).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 43.20.01 Planläggnings- och byggnadsväsendet - verksamhetens utgifter med 50.000 euro för svenskspråkiga byggbestämmelser m.m. (FM nr 14/2001-2002).

Ltl Barbro Sundback m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till moment 43.25.62 Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården (FM nr 15/2001-2002).

Ltl Barbro Sundback m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till moment 43.25.83 Bostadslån. (FM nr 16/2001-2002).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Angående sänkning av anslaget för bostadslån (43.25.83) med 6.000.000 euro. (FM nr 17/2001-2002).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 43.25.83 Bostadslån med 7.000.000 euro samt ändring av motiveringen till momentet och kapitlet 43.25. (FM nr 18/2001-2002).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 43.27.40 Understöd för befrämjande för förnybar energi med 1.500.000 euro samt om komplettering av motiveringen till momentet. (FM nr 19/2001-2002).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Angående ändring av motiveringen till momentet 43.40.01 Fastighetsförvaltning - verksamhetens utgifter. (FM nr 20/2001-2002).

Ltl Danne Sundman m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 43.40.75 Ombyggnader och grundförbättringar med 50.000 euro för asfaltering av parkeringen vid Eckeröhallen. (FM nr 21/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom m.fl.: Angående ändring av motiveringen till kapitel 43.80 Posten på Åland. (FM nr 22/2001-2002).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till kapitel 44.01 Finansavdelningens förvaltningsområde, Allmän förvaltning. (FM nr 23/2001-2002).

Ltl Ronald Boman: Angående sänkning av anslaget under moment 44.10.32 Bidrag för samhällsekonomiska projekt med 1.000.000 euro. (FM nr 24/2001-2002).

Ltl Jörgen Strand m.fl.: Angående komplettering av motiveringen under moment 44.10.32 Bidrag för samhällsekonomiska projekt. (FM nr 25/2001-2002).

Ltl Olof Salmén m.fl.: Angående ändring av motiveringen till moment 44.20.51 Projektbidrag ur penningautomatmedel. (FM nr 26/2001-2002).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Angående ändring av motiveringen till kapitel 45.01 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde, allmän förvaltning. (FM nr 27/2001-2002).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till kapitel 45.01 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde, allmän förvaltning. (FR nr 28/2001-2002).

Ltl Barbro Sundback m.fl.: Angående höjning av anslaget för bostadsbidrag (45.10.50) med 40.000 euro. (FM nr 29/2001-2002).

Ltl Lasse Wiklöf m.fl.: Angående höjning av anslaget för landskapsandel till kommunerna för driftskostnader för socialvården (45.15.30) med 45.000 euro för att höja utkomststödets belopp. (FM nr 30/2001-2002).

Ltl Ronald Boman: Angående att anslaget under moment 45.20.30 För mottagande av flyktingar om 486.000 euro utgår. (FM nr 31/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom: Angående sänkning av anslaget under moment 45.20.30 Mottagande av flyktingar med 286.000 euro. (FM nr 32/2001-2002).

Ltl Olof Salmén m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till kapitel 45.30 Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter. (FM nr 33/2001-2002).

Ltl Anne-Helena Sjöblom m.fl.: Angående sänkning av anslaget för allmän miljövård, verksamhetens utgifter (45.50.01) med 42.000 euro. (FM nr 34/2001-2002).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård. (FM nr 35/2001-2002).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Angående komplettering av motiveringen under kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård. (FR nr 36/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom m.fl.: Angående ändring av motiveringen till kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård samt till momentet 45.70.74 Ålands hälso- och sjukvård, byggnadsinvesteringar. (FM nr 37/2001-2002).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Angående upptagande av ett anslag om 500.000 euro under moment 46.05.76 Verkstadsbyggnad för Ålands hantverksskola. (FM nr 38/ 2001-2002).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Angående upptagande av ett anslag om 22.500 euro under ett nytt moment 46.09.50 för verksamheten vid Ålands emigrantinstitut. (FM nr 39/2001-2002).

Ltl Gun-Mari Lindholm m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 46.11.54 Understöd för idrotts- och sportanläggningar med 50.000 euro för ett ridhus i Lemland. (FM nr 40/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom m.fl.: Angående höjning av anslaget under moment 46.15.30 Landskapsandel för grundskolornas driftsutgifter med 1.000.000 euro. (FM nr 41/2001-2002).

Ltl Harriet Lindeman m.fl.: Angående upptagande av ett anslag om 500.000 euro under moment 46.42.74 Om- och tillbyggnad för Ålands yrkesskola. (FM nr 42/2001-2002).

Ltl Ronald Boman: Angående att anslaget under moment 46.44.76 Ålands naturbruksskola, lösdriftsladugård om 500.000 euro utgår. (FM nr 43/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom m.fl.: Angående att anslaget under moment 46.44.76 Ålands naturbruksskola, lösdriftsladugård om 500.000 euro utgår. (FM nr 44/2001-2002).

Ltl Olof Salmén m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 46.60.75 Uppförande av museimagasin med 50.000 euro. (FM nr 45/2001-2002).

Ltl Mats Perämaa m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till momentet 47.03.88 Aktieteckning i bolag. (FM nr 46/2001-2002).

Ltl Dennis Jansson m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till kapitel 47.07 Turismen. (FM nr 47/2001-2002).

Ltl Lasse Wiklöf m.fl.: Angående komplettering av motiveringen till kapitel 47.15 Främjande av lantbruket. (FM nr 48/2001-2002).

Ltl Ronald Boman: Angående att anslaget under moment 47.49.21 Verksamhetens utgifter, Ålands svinavelsstation om 39.000 euro utgår. (FM nr 49/2001-2002).

Ltl Olof Salmén m.fl.: Angående upptagande av ett anslag om 20.000 euro under ett nytt moment 47.52.80 Golfbana i östra Saltvik för en utredning av byggandet av en golfbana. (FM nr 50/2001-2002).

Ltl Barbro Sundback m.fl.: Angående reservering av medel under anslaget för understöd för kollektivtrafik (48.10.45) för väntkurer för busstrafiken. (FM nr 51/2001-2002).

Ltl Olof Salmén m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 48.30.20 Vägar, broar, hamnar och linfärjor, verksamhetens utgifter med 210.000 euro samt om ändring av motiveringen till momentet. (FM nr 52/2001-2002).

Ltl Barbro Sundback m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten med 100.000 euro så att medel för rivning av Marsunds bro utgår. (FM nr 53/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten med 270.000 euro samt om ändring av motiveringen till momentet. (FM nr 54/2001-2002).

Ltl Olof Salmén m.fl.: Angående sänkning av anslaget under moment 48.50.20 Verkstad och lager, verksamhetens utgifter med 100.000 euro. (FM nr 55/2001-2002).

Vtm Bert Häggblom m.fl.: Angående att anslaget under moment 48.50.77 Utbyggnad av Möckelö hamn om 40.000 euro utgår. (FM nr 56/2001-2002).

Sakkunniga

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, vicelantrådet Olof Erland, landskapsstyrelseledamöterna Gun Carlson, Sune Eriksson, Ritva Sarin-Grufberg och Runar Karlsson, finanschefen Dan E Eriksson, VD för Ålands redarförening r.f. Hans Ahlström, förmånshandläggaren Håkan Andersson, t.f. driftsledaren Henrik Bertell, trädgårdsmästaren Lillemor Björkroos, professorn Erik Bonsdorff, pensionshandläggaren Monica Clemes, VD för Eckerö Linjen Ab Jarl Danielsson, utvecklingschefen i Samfundet Folkhälsan Gun Eklund, VD för Viking Line Abp Nils-Erik Eklund, landskapsantikvarien Magnus Elfwendahl, industrirådet Trygve Eriksson, ordföranden för kommunstyrelsen i Finström, ltl Ragnar Erlandsson, studeranden Malin Friman, verksamhetsledaren vid landskapsföreningen Folkhälsan på Åland Bror Gammals, sjukvårdsledaren Anita Hannusas, marknadschefen för PAF Online Patrik Hellman, ordföranden för ensamförsörjare r.f. Christina Henriksson, VD för Ålands Trädgårdshall Ab Risto Henriksson, byggmästaren Erik Hjärne, ordföranden för DUV Micael Holm, ridskoleägaren Roland Holmström, jordbrukaren Berit Häggblom, VD för Birka Line Abp Wiking Johansson, förbundsdirektören för Ålands kommunförbund Sigurd Lindvall, VD för Ålands Elandelslag Henrik Lundberg, socialchefen Tomas Lundberg, byråchefen Jan-Ole Lönnblad, jordbrukaren John Mattsson, kanslichefen Elisabeth Nauclér, ordföranden för stadsstyrelsen i Mariehamn Christian Nordas, bankdirektören Torsten Nordberg, VD för Ålands turistförbund Gunilla G Nordlund, socialdirektören i Mariehamn Gunnel Nordlund-White, konsulten Anders Norrbelius, VD för Silja Line Abp Nils-Gunnar Palmgren, bankdirektören Jan-Erik Rask, pensionären Eva Ringvall, VD för Ålands Radio och TV Pia Rothberg-Olofsson, art directorn Joakim Saul, rektorn för Ålands yrkesskola Sture Skogberg, ordföranden för kommunstyrelsen i Jomala Roger Slotte, sjöbevakningsmannen Sune Sjöström, styrelseordföranden för Ålands omsorgsförbund, ltl Barbro Sundback, sjökaptenen Göte Sundberg, föreståndaren för Ålands hantverksskolaYvonne Sundbom-Korpi, studeranden Annika Sviberg, informationssekreteraren Gunnar Westerholm, VD för Posten Åland Torsten Wikstrand samt lärarna Monika Åkerholm och Niklas Åkerholm.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg samt ledamöterna Dennis Jansson, Jan-Erik Mattsson och Anne-Helena Sjöblom.

Reservation

Till betänkandet har fogats var sin reservation av ledamöterna Dennis Jansson och Anne-Helena Sjöblom.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsstyrelsens förslag till budget för landskapet Åland under år 2002 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsstyrelsen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån,

Inkomster

		Landskapsstyrelsens förslag	Finansutskottets förslag
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIERINGSINKOMSTER	208.318.000	207.828.000
39.30.	UPPTAGNA LÅN	24.051.000	23.561.000
39.30.90.	Finansieringslån	21.551.000	21.061.000
	Inkomsternas totalbelopp	239.562.000	239.072.000

Utgifter

43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	21.386.000	20.970.000
43.05.	RADIO- OCH TV-VERKSAMHET	2.580.000	2.164.000
43.05.61.	Understöd för investeringar i radio- och TV-anläggningar (R)	500.000	84.000
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	51.069.000	50.995.000
46.03.	STUDIESERVICEENHETEN	5.591.000	5.517.000
46.03.01.	Verksamhetens utgifter (VR)	144.000	70.00
	Utgifternas totalbelopp	239.562.000	239.072.000

att lagtinget bemyndigar landskapsstyrelsen att ikläda sig de förpliktelser som verkställandet av förvaltningen för Interreg IIIA-programmet för skärgården medför,

att lagtinget förkastar finansmotionerna nr 1-56/2001-2002

__________________

Mariehamn den 14 december 2001

Ordförande

Folke Sjölund

Sekreterare

Arne Selander

Ålands lagting

Till finansutskottet

från social- och miljöutskottet

Sammanfattning

Finansutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande angående socialvårdsplanen och den till landskapsstyrelsens förslag till budget bifogade preliminära planen för hälso- och sjukvården år 2002 samt bilagan angående den psykiatriska sjukhusvårdens lokalisering.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Utskottet konstaterar att det finns klara samband mellan socialvården och hälso- och sjukvården. Samverkan mellan nämnda områden bör vara omfattande, vilket kan vara svårt att förverkliga då ansvaret för dessa områden handhas av olika huvudmän. Eftersom landskapsstyrelsen antar både hälso- och sjukvårdsplanen och socialvårdsplanen bör landskapsstyrelsen eftersträva att de olika planerna korrelerar i syfte att åstadkomma en bättre samordning av resurserna.

Under beredningen har utskottet även berört frågan hur planerna fungerar som verktyg i jämställdhetsarbetet. Utskottet konstaterar att det finns stora brister i arbetet med att ta fram könsrelaterad statistik inom berörda områden. Att synliggöra olika aspekter i kvinnors och mäns levnadsförhållanden är viktigt i arbetet med jämställdhet. En sådan statistik utgör ett nödvändigt beslutsunderlag för åtgärder som syftar till ökad jämställdhet. Statistiken behövs dessutom för att kunna utvärdera effekter av olika åtgärder, vare sig deras syfte varit att öka jämställdheten eller då åtgärderna huvudsakligen haft ett annat syfte. All individbaserad statistik bör därför enligt utskottet uppdelas efter kön. Utskottet har erfarit att det är tämligen okomplicerat att ta fram könsrelaterad statistik eftersom registeruppgifter inom t.ex. hälso- och sjukvård eller socialtjänst vanligen innehåller personsignum, vars slutsiffra avspeglar kön.

Socialvårdsplan 2002 – 2006

Landskapsstyrelsen antar årligen en socialvårdsplan för fem kalenderår framåt. De årliga justeringarna av femårsplanen är vanligtvis inte särskilt omfattande. Enligt utskottet skulle det därför ur läsarens synvinkel vara av intresse att på ett smidigt och överskådligt sätt få information om de områden där ändringar antagits, antingen så att avsnitten med ändringar utmärkts eller så att den femåriga planen kompletteras med en kortare bilaga med de antagna förändringarna.

Utskottet har erfarit att planen inte sänds ut på remiss till kommunerna. Eftersom det i första hand är kommunerna som skall förverkliga socialvårdsplanen skulle det enligt utskottet vara ändamålsenligt att kommunerna gavs tillfälle att yttra sig över planen före den antas. Planen borde vidare utvecklas så att den även beskriver på vilket sätt olika åtgärder bör genomföras och av vem. Utskottet finner det dessutom otillfredsställande att någon utvärdering eller uppföljning av planen inte görs. I samband med att en ny plan utarbetas bör den föregående planen kommenteras så att det framgår i vilken mån den tidigare planen genomförts och, då skäl finns, orsaker till att vissa målsättningar inte uppnåtts. Ett tätare utbyte av information bör således ske mellan landskapsstyrelsen och kommunerna inför uppgörande av planen.

Förutom utökad samverkan med kommunerna föreslår utskottet att landskapsstyrelsen tar initiativ till att ett kvalitetssäkringssystem för socialvården utvecklas. Ett sådant system skulle förutsätta att beredskapen att erbjuda socialvård kvantifieras på förhand i högre grad än tidigare. Detta skulle samtidigt förbättra möjligheterna att budgetera utgifterna och dessutom ge instrument för att mäta hur socialvården förverkligas i de olika kommunerna. Under beredningen har utskottet erfarit att det är oklart om de olika kommunernas socialvård är likvärdig. Kommunernas insatser inom socialvården varierar inom vissa områden. Orsakerna till skillnaderna är svåra att förklara. Ett utförligare statistiskt underlag skulle därför behövas främst i landsbygds- och skärgårdskommunerna till grund för en bedömning om den åländska befolkningen har tillgång till likvärdig social service oavsett bosättningsort. Ett likvärdigt och professionellt bemötande förutsätter också att den personal som möter socialvårdstagarna har lämplig utbildning och att de ges möjlighet att delta i fortbildning. Utskottet har erfarit att inte alla kommuner deltar i de utbildningstillfällen som erbjuds. Fortbildningen av socialvårdsarbetarna bör enligt utskottets mening ingå i socialvårdsplanen. I detta sammanhang vill utskottet påpeka att begreppet ”gott bemötande” är ett begrepp vars betydelse bestäms utifrån subjektiva värderingar. Detta begrepp bör därför ersättas med ”professionellt bemötande” i planen.

Slutligen vill utskottet lyfta fram vissa områden och projekt som inte omnämns i planen. Socialvårdsplanen bör behandla jämställdhetsarbetet som bör integreras i de olika verksamhetsområdena. När prioriteringar görs och beslut fattas bör hänsyn alltid tas till jämställdhetsaspekter. Kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar bör särskilt beaktas. Åtgärder för arbetslösa tas inte upp i planen. Enligt utskottet bör planen omfatta sådana åtgärder eftersom det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ett utökat behov av socialvårdsservice. Planen berör inte heller behovet av bostäder för psykiskt sjuka. Under avsnitt II 1.1 har vidare projektet "Operation kvinnofrid" utelämnats. Utskottet vill understryka vikten av att detta projekt fortgår. Socialtjänsten har här en mycket viktig roll i arbetet med att ge skydd och stöd till kvinnor och barn som utsätts för våld. Vidare har utskottet erfarit att vissa kommuner har börjat göra upp äldreomsorgsplaner. Enligt utskottet kunde socialvårdsplanen även inta som målsättning att alla kommuner antar både barnomsorgsplaner och äldreomsorgsplaner. När det gäller vård av unga har det under beredningen framkommit att tjänstemännen inom detta område skulle behöva handläggningsinstruktioner till stöd för deras arbete. Utskottet föreslår att landskapsstyrelsen utarbetar en sådan instruktion.

Den preliminära planen för hälso- och sjukvården år 2002

Det är redan från tidigare känt att kostnaderna för Ålands hälso- och sjukvård är höga vid en jämförelse med motsvarande inrättningar på andra håll. Om kostnaderna slås ut på invånarantalet så kostar sjukvården upp till 5000 mark mer per person och år än i närregionerna. Utskottet har t.ex. inhämtat att hälso- och sjukvården i Norrtälje kommun i Sverige, som till ytan är större än Åland och har dubbelt större befolkning, är betydligt billigare än Ålands hälso- och sjukvård. Det finns enligt utskottet anledning att studera detta och andra exempel närmare för att komma till rätta med de växande kostnaderna för hälso- och sjukvården på Åland.

De höga kostnaderna kan delvis förklaras med Ålands geografiska läge. Sjukvården har byggts upp med målsättningen att ålänningarna skall ha tillgång till en bra och trygg sjukvård på rimliga ekonomiska villkor trots att patientunderlaget är tämligen litet jämfört med andra regioner och därigenom leder till att sjukvården räknat per invånare blir betydligt dyrare än på andra håll. Korta vårdköer har visserligen samhällsekonomiska vinster då t.ex. sjukskrivningstider och hemvårdskostnader är mindre. Storleken av dessa samhällsvinster är dock outredda.

Utskottet anser att det nuvarande kostnadsläget är ohållbart i längden. Utvecklingen av ÅHS har karakteriserats av beslut utan koppling till långsiktiga strategier. Utskottet föreslår därför att landskapsstyrelsen utarbetar ett hälsopolitiskt program som ger riktlinjer för en konsekvent och långsiktig politik. Programmet bör utformas i form av ett meddelande för behandling i lagtinget.

Utskottet anser att det hälsopolitiska programmets målsättning bör vara att erbjuda alla ålänningar en kostnadseffektiv bassjukvård av hög kvalitet. Programmet bör förutsättningslöst fastställa den nivå och de delar av hälso- och sjukvården som skall finnas i landskapet. All specialistvård bör i detta sammanhang ses över. I de fall då det i ett längre perspektiv är billigare att anlita konsulter och inhyrda specialister skall sådana lösningar övervägas. Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka att hälsovårdsberedskapen i skärgården bör förbättras. Skärgårdsborna skall ha rätt till en trygg tillgång till hälso- och sjukvård jämlikt invånarna på fasta Åland.

Den psykiatriska sjukhusvårdens lokalisering

Utskottet stöder en flyttning av den psykiatriska sjukhusvårdens lokalisering till centralsjukhusområdet i Mariehamn.

Ärendets behandling

Finansutskottet har i skrivelse den 27 november 2001 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört förvaltningschefen Björn-Olof Ehrnström, jämställdhetsinspektören Vivan Nikula, socialdirektören i Mariehamn Gunnel Nordlund-White och landskapsläkaren Birger Ch. Sandell.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Ulf Andersson, vice ordföranden Lasse Wiklöf, ledamöterna Sune Mattsson och Danne Sundman samt ersättaren Leo Sjöstrand.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att finansutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 5 december 2001

Ordförande

Ulf Andersson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

R e s e r v a t i o n

I förhållande till utskottsmajoritetens beslut framför jag följande synpunkter.

ALLMÄN MOTIVERING

Ekonomisk politik

Budgetsituationen

I enlighet med motion nr 3, förslag 1:

Lagtinget uppmanar landskapsstyrelsen att inom januari 2002 inkomma till lagtinget med förslag till hur ekonomin åren 2002-2004 kan bringas i betydligt bättre balans än den stora obalans som nu presenteras i landskapsstyrelsens budgetförslag.

Anläggningsinvesteringar

Landskapsprojekt

… och detaljplaneringen av kongress- och kulturhuset skall slutföras under 2002. Lagtinget konstaterar att byggstart därmed kan ske redan under det första halvåret 2003.

Samhällsekonomiska projekt

På basen av motiveringar och förslag i motion nr 3, förslag 9:

Lagtinget omfattar landskapsstyrelsens förslag gällande badhuset i Mariehamn och föreslår att i Godbyprojektet ishall och regional simhall bör planeras före övriga delar. Vad beträffar Godbyprojektet och andra kända projekt såsom golfbanorna i Föglö, Saltvik och Eckerö, ridhus i Lemland, idrotts- och rekreationscenter i Jomala innehållande eventuell skidtunnel, konstgräsplan i Mariehamn och andra kommunala projekt så bör landskapsstyrelsen inom mars 2002 återkomma till lagtinget för att få eventuella stödnivåer och stödvillkor fastställda. Detta är speciellt viktigt då vissa av projekten, såsom golfbanan i Föglö redan kommit igång med planeringen, men utan att huvudmannen vet de ekonomiska förutsättningarna för projektet.

Utvecklingen av självstyrelsen

Självstyrelsens finansiering

I enlighet med motion nr 3, förslag 3 och 10:

Landskapsstyrelsen bör för att säkerställa kommunernas framtida ekonomi vidta åtgärder för att både samfundsskatte- och kapitalskattelagstiftningsbehörigheten överförs till självstyrelsen så snart som bara är möjligt samt ett tillräckligt utredningsunderlag snarast bör framtas i landskapet inför förhandlingar om övertagandet till självstyrelsen av all övrig skattelagstiftningsbehörighet.

Sjöfartspolitik

I enlighet med motion nr 3, förslag 17:

Utskottet konstaterar att Finlands riksdag nu har beslutat att den eftersträvade konkurrensutjämnande återbäringen till färj- och kryssningstrafiken under finsk flagga resulterar i att personalkostnaderna sänks med knappt hälften av den nivå som nu uppnåtts i Sverige och andra EU-länder. Förslaget till lagstiftning om tonnageskatt visar sig inte på något sätt underlätta konkurrenssituationen för finskflaggade fartyg.

Sålunda kommer personalkostnaden under finsk flagga att vara 20-30% högre än under svensk flagga. Konkurrerande trafik under t.ex. estnisk flagga, där fartyg nu är under byggnad för samma rutter, kommer att segla med upp till 70% lägre personalkostnader än deras finskflaggade konkurrenter. Att under dessa förutsättningar fortsätta under finsk flagga är inte möjligt.

För Åland kan detta innebära att om fartyg nu successivt lämnar det nationella registret så kommer, såsom utredningarna från Ålands kommunförbund och ÅSUB visar, de kommunala skatteinkomsterna att efterhand nedgå, kunskapskapitalet inom åländsk shipping kommer att urholkas och andra negativa direkta och indirekta effekter kommer att drabba det åländska samhället.

Lagtinget föreslår i denna uppkomna situation att landskapsstyrelsen nu utan dröjsmål vidtar alla möjliga åtgärder för att inom landet möjliggöra fortsatt färj- och kryssningstrafik under finsk flagga. Utskottet har erfarit att registren i Danmark, Holland, Frankrike, Storbritannien, Belgien, Italien, Portugal och Spanien erbjuder ekonomiska lösningar inom länderna som inte på samma sätt som i t.ex. Sverige är budgetbelastande. De politiska förutsättningarna för att i Finland genomföra likartade lösningar har i den nu uppkomna situationen väsentligt förbättrats.

Landskapsstyrelsen bör utgående från detta och eventuella andra politiskt gångbara och tillräckliga lösningar i förhandlingar med regeringen uppnå överenskommelser som nu snabbt kan stoppa den hotade utflaggningen eller utförsäljningen av åländskt tonnage.

Energipolitik

Föreslås att utskottets skrivning i stycket som börjar ”Eftersom avgiften för elnätet på Åland …” ersätts av följande:

Lagtinget konstaterar att Ålands näringsliv och befolkning har en elprisbelastning som överstiger omkringliggande regioner med mellan 5 och 10 penni per kilowattimme. Detta försämrar markant åländska exportföretags möjligheter att konkurrera med sina produkter på andra marknader. För närvarande verkar flera faktorer i ytterligare prishöjande och konkurrensförsämrande riktning. Till detta oacceptabla förhållande finns två orsaker: Dels den överstora punkttariff på överföringen från Sverige som belastar Åland med ca 2,1 p/kWh i jämförelse med vad Finland, Danmark, Norge och andra elländer belastas med och dels den tilläggskostnad som kravet på en tillräcklig reservkraft vid brott på Sverigekabeln som vårt ösamhälle måste bära på idag 2,9 p/kWh och i framtiden vid en tillräcklig reservkraftsförsörjning på kanske 5 p/kWh.

Landskapsstyrelsen bör vidta alla nödiga åtgärder för att förhandlingsvägen likställa Åland med andra elländer avseende prissättningen av den svenska elexporten.

Landskapsstyrelsen bör bereda möjlighet att genom tillräcklig skattefinansiering och annan finansiering nedbringa reservkraftsbelastningen på elpriset med 50-80%. Denna belastning är idag ca 2,9 p/kWh och i framtiden betydligt större, uppemot 5 p/kWh. Finansiering av nödvändiga inledande åtgärder bör medtas i nästkommande tilläggsbudget.

.

Trafik- och transportpolitik

I enlighet med motion nr 3, förslag 20:

Lagtinget konstaterar att landskapsstyrelsen låtit upphandla ett konsultförslag till utvecklad skärgårdstrafik och att de däri ingående förslagen kunde få en ytterst positiv effekt för både skärgårdstrafiken och skärgårdens utveckling. Landskapsstyrelsen bör därför beakta förslagen och förelägga lagtinget i anledning därav föranledda förbättringar som kan lösgöra resurser för viktiga satsningar i skärgårdskommunerna. Varje ökning av inkomsterna från skärgårdstrafiken bör användas i här avsett syfte.

DETALJMOTIVERING

Inkomster

Moment 33.05.60. Inkomster av radio och TV-verksamhet

TV-avgiften omändras till ”Radio- och TV-avgift” och fastställs till 151 euro varmed inkomstbeloppet minskas med 137.000 euro till 1.470.000 euro.

Moment 38.20.20. Verksamhetens inkomster

Intäkterna ökas med 490.000 euro till 1.000.000 euro

Utgifter

Kapitel 44.01. Allmän förvaltning

En utredning görs med syfte att retroaktivt förbättra pensionsförmånerna för anställda med mycket korta anställningsförhållanden.

Moment 44.10.32. Bidrag för samhällsekonomiska projekt

Lagtinget noterar att landskapsstyrelsen prioriterat, emot kommunens förslag, att ishall skall byggas först. Landskapsstyrelsens förslag om EU-finansiering förefaller outrett.

Lagtinget föreslår att en regional simhall i måttlig storlek, beaktande att det stora badhuset byggs i Mariehamn åren 2002-2003, såvida Finströms kommun så önskar blir det första projektet i Godby.

Kapitel 45.01. Allmän förvaltning

En reviderad barnomsorgslag föreläggs lagtinget inom marssessionen 2002. I beredningen klargörs också frågan om möjlighet till att få tiden för moderskaps- och föräldraledighet pensionsberättigad.

Kapitel 46.05. Fritt bildningsarbete och hantverksutbildning

Utskottets motivering som innebär en ändring av landskapsstyrelsen förslag utgår.

Moment 46.42.74. Om och tillbyggnad för Ålands yrkesskola

Yrkesträningsundervisningens lokalbehov bör brådskande lösas i enlighet med den färdigt planerade tillbyggnaden vid Yrkesskolan. I tillbyggnaden kan behoven för multimediautbildningen tillgodoses. Vårdinstitutets behov av tilläggsutrymmen kan bäst tillgodoses genom flygelbyggnad på institutets tomt.

Moment 46.60.75. Uppförande av museibyggnad

Anslaget minskas med 900.000 euro emedan museilagret bör planeras så att 300.000 euro totalt är tillräckligt.

Moment 47.03.88. Aktieteckning i bolag

Momentet är avsett för investeringar i aktiekapital i varu- och tjänsteproducerande företag för breddning och utveckling av den åländska näringslivsbasen. Landskapsstyrelsen har som mål för år 2002 nämnt bl.a. Ålands Utvecklings Ab och Ålands Industrihus Ab. Förslaget i motion nr 46 avser en satsning på 500.000 euro (3.000.000MK) i tilläggsandelar i Lappobanken. Med en sådan insats står landskapsstyrelsen för över 40% av det egna kapitalet i banken. Landskapet har inte tidigare inträtt som ägare i bankväsendet.

Om Lappobankens nuvarande problem skall lösas är det bättre att landskapsstyrelsen överväger garantiansvar gentemot bankens kundföretag i regionen. För detta ändamål kan det erfordras lagändring.

Med anledning av detta förkastas motionen.

Kapitel 48.20. Sjötrafiken

Finansutskottets motivering stryks.

Moment 48.20.20. Verksamhetens utgifter

Finansutskottets motivering utgår och ersätts av:

Såsom praxis under senaste år utvecklats för kortrutter planeras den nya färjlinjen Åva-Jurmo att bjudas ut på drifts- eller totalentreprenad.

Moment 48.30.30. Landskapsunderstöd för byggande och förbättrande av kommunalvägar

Budgetunderskottet är stort och storleken på momentet borde något sänkas, varför en generell ökning utan motivering eller angivande av behovet inte är acceptabelt varför finansutskottets motivering stryks.

Mariehamn den 16 december 2001

Dennis Jansson

Reservation

Min åsikt avviker från finansutskottets beslut på följande punkter:

Allmänna motiveringarna ( budget sid. 10 nytt stycke 6)

För att trygga den regionala balansen och samhällsutvecklingen bör en förnyelse av den hittills bedrivna regionalpolitiken göras.

Jag föreslår att ett nytt stycke om regionalpolitik fogas till allmänna motiveringen (betänkandet sid. 2):

Regionalpolitik

Befolkningsminskningen i skärgården och i vissa randkommuners sviktande befolkningsunderlag inger oro inför framtiden. För att alla regioner på Åland skall ges förutsättningar för att leva och utvecklas bör en genomgripande förnyelse av den hittills bedrivna regionalpolitiken göras. Regionalpolitiken måste styras av klart fastställda mål om en önskad samhällsutveckling. Skärgårdsborna och de som bor i randkommunerna bör tillförsäkras en med övriga ålänningar jämförbar standard då ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga faktorer beaktas. Medlen är alla de möjligheter självstyrelsen erbjuder i form av ekonomiska stödsystem, lagstiftning och politiska överenskommelser. Utlokalisering av lämpliga samhällsfunktioner måste göras och samarbetet mellan företag, organisationer, nätverk och kommuner som både verkar i glesbygden och i centralkommunerna skall särskilt premieras. Skärgårdsbornas möjligheter att i praktiken kunna delta i det politiska samarbetet skall underlättas med hjälp av modern kommunikationsteknik samt kompensation för deltagande i möten och andra fora där skärgårdsbornas erfarenheter och inflytande ar av väsentlig betydelse för att uppnå verklig balans. För att övergå från teori till praktisk förväntar sig lagtinget att landskapsstyrelsen inom den första hälften av år 2002 presenterar en rad regionalpolitiska åtgärder som formulerats i samarbete med alla regioner på Åland.

Allmänna motiveringarna (budgeten sid. 21 och 22)

Fiskodlingen har betydande ekonomiska fördelar. Den ger sysselsättning och skatteinkomster särskilt i skärgårdskommunerna. Trots förbättrat foder och foderteknik är fiskodlingen på Åland den enskilt största näringskällan i våra vatten. det är inte förenligt med en hållbar utveckling att enbart se till den ekonomiska nyttan nu utan att ta ansvar för den skada fiskodlingen gör på sikt.

Fiskodlingen måste anpassas till en hållbar utveckling annars återstår att successivt trappa ner på verksamhetens omfattning.

Jag föreslår därför att finansmotion nr 1/ 2001-2002 antas.

Moment 38.30.90. Finansieringslån

Det är inte försvarbart under rådande ekonomiska förhållanden att uppta finansieringslån för att balansera budgetförslagets utgifter.

År 2002 präglas av stark osäkerhet om den framtida ekonomin och sysselsättningen. Jag föreslår att finansmotion nr 12/2001-2002 antas så att Finansieringslån om 21 551 000 euro ändras till 21 061 000 euro (enligt FU:s betänkande).

Moment 43.25.62. Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården

Det är inte motiverat att endast familjer som bor i en- och tvåfamiljshus är berättigade till bidrag för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården. En översyn av regelverket är nödvändig så att bidraget kan inkludera även familjer som bor i radhus. Jag föreslår följande tillägg till motiveringen under momentet:

Landskapsstyrelsen ser över gällande stödregler så att familjer som bor i radhus skall ha rätt till stöd på samma villkor som ägare till en- och tvåfamiljshus.

Moment 43.25.83. Bostadslån

För att trygga tillgången på hyresbostäder behövs en förmånligare finansiering för kommuner och icke vinstdrivande samfund. Det skulle öka tryggheten och välfärden för många grupper som har svag ekonomi alldeles särskilt för pensionärer, ensamföräldrar, ungdomar och lågavlönade.

Jag föreslår att finansmotion 16/2001-2002 antas.

Moment 44.10.32. Bidrag för samhällsekonomiska projekt

För att stärka regionalpolitiken långsiktigt måste en utlokalisering av lämpliga samhällsfunktioner göras där det finns förutsättningar att lyckas långsiktigt.

Det planerade idrotts- och motionscentret i Godby är en helhet som om den totala investeringen på sikt skall genomföras mer bör beakta den regionala balansen och stärka norra Åland som utbildnings- , bosättnings- och turistort.

Jag föreslår följande tillägg till motiveringarna:

Innan bidraget för idrotts- och motionscentrum i Finström frigörs bör landskapsstyrelsen i samråd med Finströms kommun utreda förutsättningarna för en lokalisering av ett andra gymnasium med inriktning på hälsa, motion och idrott till Godby. Elevunderlaget är tillräckligt stort och intresset bland de unga för motion och idrott är i ständig tillväxt. Ett idrottsgymnasium skulle med stor sannolikhet öka pojkarnas intresse för gymnasialstudier och därmed öka jämställdheten. En kombination av motionscenter och idrottsgymnasium skulle innebära en stark profilering av Godby som centralort tillsammans med Mariehamn.

Moment 44.20.51 Projektbidrag ur penningautomatmedel

Folkhälsan har alltid eftersträvat innovativa lösningar och har inte sett som sin uppgift att konkurrera med ordinarie kommunala verksamheter och upprätthålla sådan verksamhet som redan finns i kommuner. Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab:s satsning med att bygga bostäder stöder jag helt.

Enligt bolagets egen projektbeskrivning ingår även annan verksamhet i det planerade huset så som dag- och juniorhem, terapiavdelning m.m. Avsikten är att kommunerna skall köpa tjänster eller betala för verksamheten. t.e.x. daghemmet som enligt projektbeskrivningen skall drivas i privat regi med kommunalt stöd för sin verksamhet, korttidsplatser för handikappade barn och unga, demensdaghem m.m. Det här projektet kan innebära högre kostnader för skattebetalarna i kommunerna.

Jag föreslår att bidraget inte beviljas till bolaget innan majoritetsägaren Samfundet Folkhälsan i Helsingfors och minioritetsägaren Folkhälsan på Åland r.f. klart redovisar hur driften för de planerade omsorgsverksamheterna ska finansieras utan att de åländska kommunernas redan ansträngda utgifter ytterligare stiger.

Moment 45.10.50. Bostadsbidrag

Bostadsbidraget har stor betydelse för de som har begränsade ekonomiska möjligheter och det finns behov av en förstärkning av stödet. Bristen på hyresbostäder gör dessutom att hyrorna ständigt stiger.

Jag föreslår att landskapsstyrelsen under år 2002 utarbetar ett nytt system för bostadsbidraget som beaktar en högre m2 yta per person samt en trettioprocentig bidragstäckning av hyran.

Moment 45.15.30 Landskapsandel till kommunerna för driftskostnader för socialvården

En justering av utkomststödet för dem som har det svårt i vårt samhälle är ingen stor ekonomisk fråga utan handlar mer om den goda viljan att från samhällets sida ställa upp för våra medmänniskor som av olika orsaker tillfälligt har behov ekonomiskt stöd. På Åland torde alla vara medvetna om de höga levnadskostnaderna och särskilt med avseende på matkostnaderna.

Jag föreslår att landskapsstyrelsen i samband med nästa justering av utkomststödet beaktar de 20 procent högre matkostnaderna och det höga hyreskostnadsläget på Åland.

Moment 47.03.88 Aktieteckning i bolag

Motiveringarna under momentet är klart formulerade så att landskapsstyrelsen kan gå in med riskkapital i form av aktieteckning i bolag och att satsningarna förväntas ge ökad export och sysselsättning samt att främja företagsutveckling.

Lappo Andelsbank är i behov av mer andelskapital på minst 500 000 euro för att överleva. En kort formulering i finansutskottets betänkande är inte tillräcklig för att ge landskapsstyrelsen fullmakt gå in som andelsägare i banken med en röst och riskera skattemedel. Undertecknad har erfarit att landskapet skulle bli den största delägaren i Lappo Andelsbank vilket enligt praxis också skulle innebära att landskapet påtar sig huvudansvaret för bankens skötsel.

En sådan utveckling är knappast önskvärd ur de åländska skattebetalarnas synpunkt.

Jag föreslår att andra stycket under moment 47.03.88 i finansutskottets betänkande utgår.

Moment 47.15 Främjande av lantbruket

Vi som har politiskt ansvar måste aktivt arbeta för att stimulera den nya generationen jordbrukare till en snabbare övergång till mer ekologisk odling innan nästa programperiod för miljöstöd träder i kraft. Idag är stöden för konventionell odling för generös i förhållande till den långsiktigt hållbara och mer arbetskrävande ekologiska odlingen.

Jag föreslår att motion nr 48/ 2001-2002 antas.

Mariehamn den 16 december 2001

Anne-Helena Sjöblom

Finansutskottets betänkande 1/2001-2002

Ekonomisk politik

Budgetsituationen

Anläggningsinvesteringar

Landskapsprojekt

Samhällsekonomiska projekt

Utvecklingen av självstyrelsen

Självstyrelsens finansiering

Sjöfartspolitik

Energipolitik

Trafik- och transportpolitik

Inkomster

Moment 33.05.60. Inkomster av radio och TV-verksamhet

Moment 38.20.20. Verksamhetens inkomster

Intäkterna ökas med 490.000 euro till 1.000.000 euro

Utgifter

Kapitel 44.01. Allmän förvaltning

Moment 44.10.32. Bidrag för samhällsekonomiska projekt

Kapitel 45.01. Allmän förvaltning

Kapitel 46.05. Fritt bildningsarbete och hantverksutbildning

Moment 46.42.74. Om och tillbyggnad för Ålands yrkesskola

Moment 46.60.75. Uppförande av museibyggnad

Moment 47.03.88. Aktieteckning i bolag

Kapitel 48.20. Sjötrafiken

Moment 48.20.20. Verksamhetens utgifter

Moment 48.30.30. Landskapsunderstöd för byggande och förbättrande av kommunalvägar

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter