Enda behandling

  • Först tillåts diskussion därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Talman! Idag kan vi blicka tillbaka på sjuttiofem dagar av beredskapslagar och undantagstillstånd. Så länge har det gått från och med den 18 mars till och med i går. Denna COVID-19-pandemi har satt stopp för det allra mesta av det vi tidigare betraktade som normalt i vår vardag. Vi har varit förhindrade att resa; restaurangerna och cafeteriorna har stängt. Idrotts- och kulturevenemang har inte ägt rum och så vidare. Jag ska inte trötta er med alla detaljer, men vill understryka allvaret i situationen. Vi har att göra med en internationell kris som inte kan jämföras med något annat i så kallad modern tid.

    Det blir dessutom allt tydligare att allt vi befarat kan bli mycket värre. Åland är ett tjänstesamhälle som lutat sig mot extremt goda kommunikationer som i sin tur är resultatet av höga resandevolymer. Om dessa volymer försvinner väntar följder på alla delar av vårt landskap och vår självstyrelse.

    Mot denna bakgrund har finans- och näringsutskottet hanterat detta tredje förslag till tilläggsbudget. Vi har ägnat betydlig mer kraft åt denna än åt den andra tilläggsbudgeten som kom då pandemin fortfarande var ung och effekterna långt ifrån kända. Hur framtiden ska gestalta sig vet vi inte - lika lite som någon annan - men det tonar fram en besvärlig bild av en framtid som måste omformas på i stort sett alla plan, i jämförelse med vad vi trodde i höstas, för att ta ett exempel.

    Den här tilläggsbudgeten riktar sig till kommunerna som föreslås få drygt 5 miljoner euro för att stärka sina kassor. Det är inte mer än rätt, det är kommunerna som ska se till att markservicen fungerar även under besvärliga förhållanden. Att kommunerna ska få 5 miljoner euro har ingen heller ifrågasatt i utskottets arbete men däremot själva tillvägagångssättet kring vilket det finns olika meningar och också en reservation som jag tror att det är bäst att reservanterna presenterar. Ska man basera sig på verktyget förebyggande utkomststöd? Hur kan vi vara säkra på att pengarna går till rätt ändamål? Är det rättvist? Borde det inte basera sig på arbetslösheten? Svaret ligger med stor tydlighet i betraktarens ögon, ingen kan säga vad som är rättvist och vad som inte är det. Vi har jämfört några olika modeller och nått slutsatsen att skillnaderna i reda pengar är rätt små mellan olika alternativ.

    Mot den här bakgrunden har därför utskottet godkänt landskapsregeringens förslag som går ut på att 3,5 miljoner euro delas ut enligt en särskild nyckel och 1,5 miljoner går som förebyggande utkomststöd. Vi är medvetna om att just förebyggande utkomststöd är ganska ovanligt att använda sig av i kommunerna men tycker trots det att det fungerar i en situation som denna.

    Man kanske ska tillägga att detta stöd inte är till för att folk ska slippa sälja sina aktier eller annan lös egendom. Detta ska användas som en sista utväg för att ingen ska behöva gå hungrig eller utan tak över huvudet. Det är nämligen på den nivån denna kris börjar leda oss till. Vi kommer att tvingas fatta smärtsamma beslut för att vi ska klara oss igenom detta utomordentligt utmanande läge, vilket vi kanske bara sett början av än så länge.

    På utskottets vägnar är det på sin plats att rikta ett tack till oppositionens representanter i utskottet vilka i allra högsta grad bidragit till slutresultatet av detta betänkande. Vi delar inte alla slutsatser men vi har tillsammans benat ut olika alternativ och försöker också formulera förslag till framtida åtgärder med anledning av coronakrisen. Vi är långt ifrån i mål, dit kanske vi aldrig når, såvitt vi inte väljer att betrakta själva färden som målet. Trots detta skriver vi i betänkandet att vi måste försöka hålla någon form av rättvisetanke när det gäller fördelningen av pengar. Det är ju faktiskt meningen att pengarna ska täcka upp för inkomstbortfall i samband med pandemin. Med tanke på allt som händer i världen ser vi det dock som mycket osannolikt att någon kommun ska tvingas till återbetalning, framöver.

    I arbetet med denna tredje tilläggsbudget har finans- och näringsutskottet även i någon mån analyserat tilläggsbudgeten nr 2 där fokus låg på företagen och de anställda. Det visar sig att det allokerade stödet inte är utnyttjat och att den förhöjda arbetslöshetsersättningen gjorde en väldigt tydlig skillnad. Tack vare det kunde företagare i ett tidigt skede permittera personal för att därmed kunna starta snabbare, nu när det från och med förhoppningsvis idag blir möjligt att göra det. Detta förhöjda stöd tar slut den sista juni varefter de pengar vi i dag, förhoppningsvis, beslutar om ska kunna användas av kommunerna för utkomststöd. Arbetslösheten är på väg mot historiskt höga nivåer och vi måste vara redo att hantera detta.

    När det gäller andra sakfrågor vill jag gärna lyfta fram stöd till de organisationer vars uppgift det är att finnas till för samhällets allra svagaste. I samband med övergången till kommunernas socialtjänst vill vi inte riskera tryggheten bland de som mest behöver den. Det är antagligen viktigare än någonsin att minnas de som redan nu har det besvärligt om vi går in i en fördjupad kris. I sammanhanget är det också viktigt att lyfta barnskyddsfrågor. Det är nu när oro präglar så mycket som vi måste se till att samhällets institutioner fungerar så klanderfritt det någonsin är möjligt.

    Det är också viktigt att inte släppa blicken mot framtiden trots alla dessa utmaningar. Därför är vi från utskottet villiga att skjuta till extra pengar till Högskolan på Åland och dess fortsatta utveckling. Utbildning har alltid varit viktigt men blir troligen ännu mer betydelsefullt framöver.

    Jag väljer att inte gå in i fler detaljer på det liggande betänkandet men svarar gärna på frågor i den mån jag kan. Ett betänkande ska enligt min och utskottets mening fördjupa frågor och utgöra ett stöd inför framtida budgetar. Det har utskottet lyckats väl med enligt min bedömning och därför vill jag gärna rikta ett tack till mina kolleger i utskottet samt till utskottssekreterare Emma Dahlén som på ett pedagogiskt och vidsynt vis samlat utskottets synpunkter.

    Vi har lång väg att vandra innan Åland är tillbaka i en hållbar ekonomi och därför är det viktigt att samla alla krafter för att besluten ska bli så bra som någonsin möjligt. Våra möjligheter till guldkant finns inte på rätt lång tid, i varje fall under en översiktlig tid. Det handlar det om att anpassa våra kostnader till kraftigt minskade intäkter och för att lyckas med det så måste vi hjälpas åt, det är min bedömning.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet därför att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tillägg till budgeten för år 2020 jämte komplettering av detsamma i oförändrad lydelse, samt att lagtinget beslutar att tredje tillägget till budgeten för år 2020 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

    I den mån det är nödvändigt så föreslår vi också att temporära lagförslag 19/2019-2020 samt lagförslag 20/2019-2020 godkänns av lagtinget. Tack för ordet.


  • Tack, fru talman! Tack till utskottsordförande för presentationen. Ledamoten Pettersson sade att det är i betraktarens ögon vilken modell som är den bästa i fördelningen av pengarna till kommunerna. Men jag tycker att svaret nog ligger redan här i utskottets betänkande. Man konstaterar ju att den modell man har gått in för inte tillräckligt beaktar hur pandemin slår mot de olika kommunerna, att det är de kommuner med större skattekraft som drabbas hårdare och att man måste hitta en annan, mer träffsäker, modell för nästa utbetalning.

    Varför kunde man inte i utskottet gått in för att också inkludera dessa 1,5 miljoner i den andra metoden för att få en mer träffsäkerhet redan i det här skedet?


  • Tack, talman! Frågan är berättigad och den analyserades i samband med utskottsarbetet. Vi nådde slutsatsen att även om det inte är ett perfekt system så är det tillräckligt bra, och det bedömdes ta för mycket tid att man skulle börja göra om förslaget. Det hade inte gynnat den helhetsmässiga lösningen. Det var bättre att göra nu än att vänta och göra sedan, för skillnaderna mellan de olika förslagen hade faktiskt blivit rätt små. Man kan säga att vi skall ersätta kommunerna i den mån som pandemin drabbar dem. Sanningen är att det vet ingen. Ingen vet!

    Jag vet att det finns en förhoppning bland oss alla att vi om ett år ska kunna säga hur mycket pandemin slog. Jag hör dessvärre till dem som inte är säker på att det är möjligt då. Jag tror att det här är det nya normala läget, därför är analyserna svåra och därför vill vi ut med pengarna nu.


  • Tack för det. Det är säkert rimligt att konstatera i det här skedet. Men man får ju då också notera att landskapet får vara beredda på en högre nota, totalt sett till kommunerna efter att den här slutregleringen kommer och man börjar jämna upp den här saken. Man konstaterar att arbetslösheten är en så pass viktig faktor och den slår hårdare mot kommuner med stark skattekraft än med svag skattekraft.

    Jag hoppas att majoriteten har beredskap för att notan totalt sett ökar när man går in för den här metoden nu.


  • Jag tror att man inom den så kallade majoriteten har en stor ödmjukhet inför det som väntar. Jag tror att vi verkligen inser att man verkligen inte vet. Sådant som läget är just nu så kan det mycket väl vara så att vissa drabbas hårdare, även om jag nog kan vända mig mot beskrivningen. Hur mäter man hur hårt man drabbas och vem avgör det? När är det riktigt illa och när är det är fortfarande hanterligt? Det finns väldigt många frågor i detta och det tycker jag att landskapsregering har definierat. Man har gått med på att inse att det är ett svårt läge vi har och det har understrukits av utskottet. Det finns beredskap att göra allting, men att göra allting nu är dels faktiskt omöjligt och dels antagligen inte klokt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 13:21

    Talman! Under behandlingen av den tredje tilläggsbudgeten i finans- och näringsutskottet har vi under hörandena fått ta del av mycket intressant och fördjupande information gällande de tilläggsanslag landskapsregeringen föreslår. För mig som är ny i finans- och näringsutskottet har det varit jätteintressant att få vara med och fördjupa mig i de här frågorna. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet.

    Vi har konstaterat att landskapsregeringens förslag i jämförelse med nivåerna i riket är generöst och att det viktigaste för kommunerna är att man får besked nu om pengar snarare än den exakta utformningen.

    Om talman tillåter så har jag några korta reflektioner kring betänkande i övrigt. Är det okej?

    Talman Ingrid Zetterman: Ledamoten Fellman har fått tid för att presentera sin reservation i huvudsak. Socialdemokraterna har säkert ett gruppanförande för det övriga resonemanget.

    Okej. Vi har tittat lite på möjligheten att med andra nycklar beräkna de här stöden till kommunerna än det som regeringen föreslår eftersom det är ett ganska trubbigt instrument vi har nu, vilket alla har konstaterat även majoriteten. Vi har dock konstaterat att det finns så många lösa och osäkra faktorer i vilken metod man än väljer och att det är osannolikt att man på den relativt korta tid som står till buds kan komma till ett som är helt korrekt och vattentätt.

    Vi, liberaler och socialdemokrater, har därför accepterat att den enkla beräkningsnyckeln som regeringen har valt är tillräckligt bra, med utgångspunkt i 2018 års bokslut med beaktande av skillnader mellan skattesatsen för 2020 och skattesatsen 2018.

    I betänkandet konstaterar utskottet att det behövs någon form av slutreglering när man med säkerhet vet hur utfallet av pandemin faktiskt blir för kommunerna, vilket kommer att kräva ytterligare pengar. Även det är vi tillfreds med, även om det kommer att bli ett grannlaga uppdrag att göra den slutregleringen, och det hade varit bättre med ett system som från början träffar rätt och inte kräver den regleringen.

    Det som däremot, särskilt mot bakgrund av den mycket klargörande beskrivningen i betänkandet, står klart är att de 1,5 miljoner som ska fördelas genom landskapsandelar till socialvården och är tänkta att användas för förebyggande utkomststöd, överhuvudtaget inte träffar rätt. Pengarna behövs nog i kommunerna - det är helt klart - men det är osannolikt, och till och med omöjligt, att fördela dem så som regeringen avser.

    För det första har landskapsandelssystemet en inbyggd regional utjämning som inte motsvarar de kostnader som uppstår i kommunerna på grund av coronapandemin.

    För det andra finns i de flesta kommuner ingen beredskap att jobba med förebyggande utkomststöd, som just nu är ett frivilligt åtagande.

    Även om landskapsregeringen föredömligt ger ut anvisningar om hur det ska göras är det upp till kommunerna att anta och implementera dem. Av kommunerna förutsätts att man genom beslut i fullmäktige för över pengarna till kommunernas socialnämnder, vilket inte låter sig göras om kommunen har ett underskott och annan lagstadgad verksamhet som kräver medel. Det finns alltså inget sätt att styra att pengarna används på det sätt som landskapsregeringen anger.

    Under höranden har också framgått att det under detta år inte finns beredskap, behov eller möjlighet att få ut så mycket pengar som anslagits för förebyggande utkomststöd i någon kommun, men att det däremot i kommunerna finns behov på andra områden, till exempel det lagstadgade utkomststödet. Vårt förslag var därför att fördela hela summan enligt samma fördelningsnyckel. I pengar är skillnaderna små, men innebörden av att hitta på ett sätt att fördela pengar som helt saknar förankring i verkligheten är ju lite besvärande.

    Eftersom det trots konstruktiva diskussioner i utskottet inte gick att tumma en millimeter på det förslag som regeringen lagt känner vi oss tvungna att reservera oss mot betänkandet till den här delen och också föreslå en ändring i landskapslagen om stöd till kommunerna för minskade skatteintäkter. Inte är det bra om vi stiftar lagar och antar budgetar med motiveringar som vi helt klart vet att inte kommer att användas för det som man anger, att det till och med är omöjligt att göra så.

    I min och ledamot John Holmbergs två reservationer föreslår vi följande: Att tilläggsanslaget under moment 33000, Landskapsandelar och stöd till kommunerna, höjs med 1 507 000 euro till 5 257 000 euro varav 5 007 000 euro i sin helhet fördelas enligt landskapslagen om stöd till kommunerna för minskade skatteintäkter, samt att tilläggsanslaget under moment 41500, Kostnadsbaserade landskapsandelar och stöd inom socialvårdsområdet, om 1 507 000 euro utgår.

    Jag vill samtidigt avisera att vi kommer att lämna dessa reservationer till omröstning.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 13:27

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag vill börja med att rikta ett stort tack till utskottets vikarierande sekreterare Emma Dahlén. Jag hoppas lagtinget får behålla Emma. Enligt mig gör Emma ett otroligt värdefullt arbete. Mycket av Emmas arbete ligger i hennes baskunskaper och kompetenser som ligger på en väldigt hög nivå. Hon är lyhörd och har även förmåga att ta fram relevant fakta och information. Stort tack till Emma!

    Jag vill även rikta ett stort tack till majoritetsblocket och ordförande Jörgen Pettersson. Det har gnisslat och jag har ifrågasatt var samarbetet och innehållet i ordet "tillsammans" hållit hus. Det har känts extra frustrerande i coronatider att se den politiska viljan till samarbete befinna sig på så oroväckande låga nivåer. Men precis när känslan av vi och de känns som allra starkast, när känslan av att utskottet är en gummistämpel, då svänger det. Avslutningen i arbetet med detta betänkande var ett praktexemplar på hur samarbete ska gå till. Ge och ta, men med en gemensam målsättning att vi gör detta för ålänningarnas bästa. Hoppas detta samarbete fortsätter, det är jag övertygad om att det gör.

    Talman! Jag är fortfarande oroad och besviken över att näringslivet inte prioriterades i denna budget. Allt fokus är nu på det offentliga och det är bara att acceptera det faktum att majoriteten bestämmer. Desto viktigare är att alla de stöd som nu delas ut till det offentliga, verkligen ersätter coronarelaterade händelser. Dels för att vår ekonomi inte klarar något annat, dels för att det måste finnas en stark rättvisa i över hur pengarna fördelas. Att fördela ett förebyggande utkomststöd via landskapsandelar för socialvården låter sig inte göras om tanken var att stöda efter ett tänkt behov. Ett landskapsandelssystem beaktar även andra faktorer som inte är relaterade till coronapandemin. Det blir en form av regionalpolitik som inte borde beblandas i cornoastödspolitik. Att argumentera med att pengarna kommer nog att gå åt, känns enligt mig aningen oansvarigt. Vi skulle kunna dela ut 15 miljoner på detta sätt och pengarna skulle behövas, men inte till det som var ändamålet. Vi har inte råd att hantera pengar på detta sätt. Jag låter gnällig, men jag säger det igen. Vi måste bort från den ekonomiska politik som varit. Vi har inte råd. En utvärdering av detta ska göras, när och hur är ej ännu bestämt, men så mycket vet vi att ingen blir återbetalningsskyldig. Vi vet också att det kommer att finnas kommuner som kommer att få en ännu större summa i efterskott. Personligen tycker jag att stödlöftet skulle varit det viktiga. Att kommunerna fått besked om att stöd kommer, var inte oroliga. Detta har framkommit med all tydlighet i samband med utskottshörandena att löftet är viktigt, stöden i sig är däremot inte akuta. Då hade det funnits tid till att ta fram ett system som bygger på mer relevanta och säkra fakta.

    I fråga om användning av landskapsandelssystemets befintliga fördelningsnycklar konstaterar utskottet att systemets fördelningsmekanismer saknar relevans för hur kommunerna påverkas av pandemin. Tvärtom är landskapsandelssystemet som helhet avsett att utjämna opåverkbara skillnader mellan kommunernas förutsättningar att producera service. De kommuner med hög skattekraft som drabbas hårt av pandemin får lägre ersättningsnivåer än kommuner med låg skattekraft som drabbas mindre hårt.

    Vad gäller landskapsandelarna för socialvården baseras dessa på driftskostnaderna för barn- och äldreomsorgen och olika basbelopp för åldersgrupperna 0-6, 65-74, 75-84 och 85+. Den åldersgrupp som påverkas mest av förändringar på arbetsmarknaden beaktas inte alls. För skärgården och ytterskärgården utgår skärgårdstillägg. Även om landskapsandelarna för socialvården är den minst olämpliga av de modeller som finns i landskapsandelssystemet konstaterar utskottet att modellen inte kan ligga till grund för fördelning utgående från ambitionen att kompensera kommunerna i proportion till hur de drabbas.

    I budgetförslaget ingår som sagt ett anslag om 1,5 miljoner euro för en temporär höjning av ersättningsgraden för landskapsandelarna för socialvården. Av förslaget framgår att tillägget är dimensionerat för att göra det möjligt för kommunerna att i högre utsträckning använda detta utkomststöd samt att landskapsregeringen har för avsikt att utfärda en separat tillämpningsanvisning angående stödet i syfte att förenhetliga kriterierna för beviljande av förebyggande utkomststöd under den exceptionella situation som pandemin orsakar.

    Utskottet anser att förebyggande utkomststöd är ett bra instrument som kommunerna i mån av möjlighet bör använda sig av. Det är emellertid problematiskt när landskapet avsätter medel inom ramen för ett system där medlen endast är beräknade men inte öronmärkta för ändamålet och sedan utfärdar tillämpningsanvisningar utan befogenhet att med ett sådant instrument förplikta kommunerna. Tillämpningsanvisningarna bör för tydlighetens skull kallas rekommendationer. Kommunerna ska under 2019 ha fastställt sina budgetar för 2020 inklusive anslag för respektive kommuns socialnämnd och medel för utkomststöd. Att lagtinget och landskapsregeringen beslutar om extra stöd till kommunerna, baserat på bestämmelserna om landskapsandelar på socialvårdsområdet, betyder inte att medel blir tillgängliga för kommunernas socialnämnder.

    Det står kommunerna fritt att använda medlen efter eget gottfinnande. En allokering till socialnämnderna förutsätter särskilda beslut om tilläggsanslag i respektive kommun. Av 64 § kommunallagen för landskapet Åland framgår att det av en kommuns budget ska framgå de anslag och de beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven ska täckas.

    ÅSUB har i sin bedömning för kommunalekonomins utveckling under 2020 utgått från att skatterna från förvärvsinkomsterna minskar med cirka 5 procent jämfört med 2019, medan samfundsskatterna beräknas sjunka betydligt mer. Effekten av 5 procents minskning av kommunalskatteintäkterna från år 2019 på kommunernas resultat för år 2020 skulle vara ett samlat underskott på cirka 23,5 miljoner euro. Beaktat att det nu föreslagna stödpaketet till kommunerna uppgår till sammanlagt 5 miljoner euro finns det inte utrymme för kommunerna att bevilja tilläggsanslag till socialnämnderna ens efter lagtingets beslut.

    Utskottet inser att kommunerna i detta ekonomiskt trängda läge kommer att ha svårt att hörsamma landskapsregeringens önskemål om vad medlen ska användas till. Utskottet har också erfarit att kommunerna saknar beredskap att hantera förebyggande utkomststöd i den omfattning som anslaget är dimensionerat för.

    Utskottet anser därför att landskapets stöd till kommunerna bör riktas så att det kompenserar kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin. Fördelningen enligt landskapsandelar för socialvården utgår liksom framkommit ovan från en fördelningsgrund som inte beaktar människor i åldern 7-64 år. Kopplingen till ökade kostnader för utkomststöd är därmed obefintlig.

    Talman! Utskottet har erfarit att det är förknippat med svårigheter att i detta skede utarbeta en modell för fördelning som i tillräcklig mån säkrar den ambitionen. Det står dock klart att kommuner med hög skattekraft drabbas hårdare än kommuner med låg skattekraft.

    I sitt arbete har utskottet analyserat flera olika parametrar vilka kunde ligga till grund för en fördelning. Arbetslöshet är en viktig förklaring till låga kommunala inkomster och höga kostnader.

    ÅSUB har idag möjlighet, men borde ges större resurser, att arbeta i det finska SISU systemet från vilket mycket detaljerade och underbyggda parametrar kan hämtas gällande t.ex. de offentliga effekterna av arbetslöshet. På basen av nyligen gjorda simuleringar utgör en procentenhets ökning av arbetslösheten cirka 750 000 € vardera för såväl kommun som landskapet. Det är viktigt att få fram mer exakta underlag på vilka beslut som ska fattas. Dels handlar det om ett totalekonomiskt ansvar, men även här en rättviseaspekt. Utskottet är för stunden tillfreds med att tillsvidare fördela kompensationen för minskade kommunalskatteintäkter, 3,5 miljoner €, utgående från kommunernas skattekraft baserat på de debiterade inkomstskatterna 2018 samt med beaktande av skillnader mellan skattesatsen för 2020 och skattesatsen 2018. Högst troligt beaktar detta sätt att kompensera kommunerna inte i tillräcklig grad sett till hur de drabbas av pandemin varför en uppföljning och slutreglering är nödvändig.

    I Finland har regeringen aviserat sin avsikt att stöda kommunerna med över en miljard euro, motsvarande över 180 euro per invånare. Stödet ska fördelas på olika stödmoment; direkta stöd till sjukvårdsdistrikten, en tillfällig ökning av kommunernas andel av samfundsskatten, en tillfällig ökning av statsandelarna för kommunal basservice fördelat antingen per capita eller i förhållande till förlusten av skatteintäkter samt ökade möjligheter till extra statsandelar enligt prövning. Eftersom utfallet är beroende av krisens varaktighet och eftersom effekterna varierar från kommun till kommun avser statsrådet följa upp krisens konsekvenser för kommunerna och förbinder sig att vid behov komplettera stödpaketet.

    På Åland är de direkta COVID-19 relaterade stöden i denna budget uppe i 5 057 000 euro eller i genomsnitt 169 euro per invånare. Utöver detta föreslås en beviljningsfullmakt om högst 10 miljoner euro för räntestödslån. Beaktat att sjukvård och gymnasieskola på Åland inte är kommunala uppgiftsområden samt att landskapsregeringen i budgetförslaget aviserar sin beredskap att i snabb ordning temporärt höja kommunernas andel av samfundsskatten så fort det är känt hur stor förändring staten kommer att göra så är stödpaketet jämförelsevis högt.

    Utskottet konstaterar att de fördelningsmodeller som landskapsregeringen presenterat inte i tillräcklig grad förmår ersätta de verkliga inkomstbortfallen och kostnaderna till följd av pandemin. Den ena modellen utgår ifrån fördelning av sociala landskapsandelar medan den andra är en av landskapsregeringen konstruerad modell baserad på kommunernas bokslut 2018. Eftersom stödet till kommunerna bör riktas så att det kompenserar kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin, men i nuläget inte går att hitta en modell för hur det ska beräknas och inte heller är känt hur stor den utlovade förändringen i kommunernas andel av samfundsskatten kommer att vara, så behövs en uppföljning och slutavräkning.

    Utskottet föreslår därför att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att återkomma till lagtinget med en justering av utfallet.

    Talman! Utskottet är överens om att ett resurscenter vid Ålands Högskola är positivt. Detta är något som varit i röret under flera år, och verkställigheten har flera gånger stött på patrull beroende på frågeställningar vilka varit tvungna att lösas. Vi har i utskottet fått veta att bolagiseringsfrågan snart är löst, vilket är en viktig förutsättning för ett välmående och fungerande utvecklingscenter och som min kollega, talman Ingrid Zetterman motionerat om. De tankar som nu finns gällande detta center är i linje med vad som var tanken med de 25 miljoner PAF-pengar vilka var tvungna att nyttjas till coronarelaterade stöd. Goda idéer är en sak, finansiering en annan. Jag hoppas att landskapsregeringen med tanke på de ansträngda tider som stundar ändå tagit höjd för denna satsning. I min värld måste 50 000 € hanteras lika varsamt som 5 miljoner eller 50 miljoner. Vi hoppas nu att de budgeterade 50 000 € kan kartlägga förutsättningarna till ett ekonomiskt hållbart utvecklingscenter, för att sedan innan årsbudget återkomma med de stora penseldragen.

    Landskapsregeringen meddelar att arbetet med en fjärde tilläggsbudget har inletts och att man i samband med den avser göra en förnyad bedömning av landskapets likviditetsutveckling. I statens andra tilläggsbudget 2020 beräknas avräkningsbeloppet för 2020 bli 224 miljoner euro, vilket innebär en nedjustering på cirka 26 miljoner euro från den första tilläggsbudgeten. Den kraftiga nedjusteringen återspeglar farhågor om minskade skatteintäkter i Finland på grund av pandemin. Även på längre sikt kan avräkningsbeloppet förväntas bli lägre än tidigare beräknat. Utgående från en bedömning av konjunkturläget från ÅSUB 24.4.2020, som utgår från ett medellångt COVID-19-scenario, skulle summan av överföringar från staten år 2021, på basen av det nya ekonomiska systemet och med en avräkningsgrund på 0,47 procent, tillsammans med de sista betalningarna enligt det nu gällande systemet uppgå till cirka 280 miljoner euro. Av regeringspropositionen 19/2020 framgår att de årliga överföringarna till landskapet år 2021 när propositionen lämnades uppskattades till 312,2 miljoner euro. Skillnaden är drygt 30 miljoner euro. Mot bakgrund av detta är en bedömning av landskapets långsiktiga likviditetsutveckling absolut nödvändig.

    I grundbudgeten för 2020 var det budgeterade resultatet ett underskott på -9,8 miljoner euro. Därefter har lagtinget beslutat godkänna ökade resultatpåverkande kostnader om 32,6 miljoner euro i tilläggsbudget 1 och 2. Genom föreliggande budgetförslag godkänns ytterligare 5,7 miljoner euro. Avräkningsbeloppet för 2020 förväntas bli drygt 26 miljoner lägre än i grundbudgeten. Den sammanlagda effekten av grundbudgeten, de tre tilläggsbudgetarna och det minskade avräkningsbeloppet blir ett underskott på cirka -41,5 miljoner euro. Om man inte hade använt sig av tekniken med upplösning av PAF-reserveringar om först 5 miljoner i grundbudget och sedan 32,8 miljoner i tilläggsbudget 2 skulle det budgeterade underskottet för år 2020 uppgå till cirka -80 miljoner euro.

    Av förslaget framgår att det i samband med översynen kan bli aktuellt att föreslå en formell fullmakt att uppta lån. Låneupptagning kan vara nödvändigt för att hantera kostnader relaterade till pandemin. Samtidigt utgör den nya finansiella situation som lånebehovet ger uttryck för en påminnelse om vikten av en styrmodell som är ägnad att säkerställa ett kostnadseffektivt och resultatorienterat resursutnyttjande.

    Åland befinner sig i ett läge där hela det offentliga Åland måste ta ansvar för att långsiktigt och strukturellt hålla driftskostnaderna nere. När man bedömer likviditetsutvecklingen och behovet av att uppta lån är det viktigt att man också ser över vilka strukturella förändringar som behövs i styrmodell och organisation. Tydlig rambudgetering med delegerat ansvar utgående från övergripande mål i kombination med regelbunden uppföljning gynnar effektivitet. En agil organisation med korta beslutsvägar och förmåga att snabbt anpassa sig i en föränderlig värld behöver vara verklighet om man vill leva upp till allmänhetens förväntningar om en ansvarsfull och effektiv användning av offentliga medel. Tack, talman. Ursäkta att jag drog över tiden.

    Jag vill också passa på att understöda ledamot Fellmans reservation.


  • Talman! Det var ett långt och omfattande anförande, viktiga saker och svåra saker när det gäller landskapets ekonomi. Det kanske skulle vara på sin plats att vi kanske skulle hålla ett diskussionstillfälle i lagtinget utan särskilt ärende. Det är så pass svåra tider just nu.

    En konkret fråga kring utskottets betänkande där man skriver under rubriken "Uppföljning och slutavräkning" att det ska göras efter bokslutet 2020. Fördes det mera detaljerade diskussioner i utskottet hur detta ska gå till väga och hur lagtinget blir involverat?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:45

    Tack, talman! Tack ledamot Sjögren. Nej, någon sådan diskussion hade vi inte i utskottet, vad jag minns. Nej.

    Det borde vara på sin plats med tanke på de tider som råder att en sådan diskussion som ledamoten inledde med att säga skulle vara nödvändig. Man kan också säkert ta fram detaljer på hur en slutavräkning kunde se ut. Tyvärr får vi räkna med att effekterna av pandemin kommer att pågå under flera år.


  • Talman! Det finns ju också en ambition att göra en översyn av landskapsandelssystemet så det kanske skulle vara värt att ta uppföljningen och slutavräkningen i samband med det. Men det är ju väldigt viktigt, som en del i 2020 års bokslut, att lagtinget får en uppföljning och en slutavräkning.

    Jag tycker mig också kunna utläsa av finans- och näringsutskottets betänkande att det inte handlar om att ifall man till äventyrs har fått för mycket skattemedel så ska man betala tillbaka. Är det så att vissa kommuner har fått för lite stöd så ska det betalas mera. Är det korrekt uppfattat?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:46

    Tack, talman! Det är nog korrekt uppfattat. Det är den bild som jag också har av läget. Det är väl därför som oppositionen har varit aningen kritiska till det här tekniska systemet att betala ut stöden. Det kommer ju inte att rendera i att någon kommun blir återbetalningsskyldig, utan i gengäld kommer det att betyda att någon eller några kommuner kommer att ha rätt till en större pott pengar. Så det är ett aningen kostnadsdrivande sätt att fördela pengarna på. Det är det som vi och speciellt ledamot Nina Fellman har vänt oss emot. I tider som dessa så borde vi ha ett totalekonomiskt ansvar. Vi kommer att vara tvungna att fördela mera stödpengar både ut till det privata näringslivet och till kommunerna. Så det gäller att hålla i pengarna på ett bra sätt ur rättviseaspekt men även totalekonomiskt.


  • Tack, fru talman! Tack ledamoten John Holmberg för engagemang i utskottet.

    Angående utvecklingscentrum på högskolan så står det att man inleder nu en process med att etablera ett center för 50 000 och förmodligen anställer man personer som ska ta vid de här uppdragen. Har utskottet någon siffra på hur mycket man kommer att höja nivån på högskolans budget för 2021 och mera långsiktigt?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:48

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Utskottet har erfarit att en satsning på ett resurscenter, när det är sjösatt, så renderar i två heltidsanställningar och tilläggskostnader för dessa personer. Sedan har vi givetvis inte fått någon bild över den tänkta finansieringen när det sedan gäller att vara med i diverse projekt. Det ligger utöver, men själva driften gäller två heltidsanställda, om jag har förstått saken rätt.


  • Tack, fru talman! Det är ju en lite oortodox metod att lagtinget går in för en tilläggskostnad på 50 000 men inte har någon aning om vilket åtagande det blir framöver så att säga. Man får ju hoppas att den här satsningen, om man nu lägger 50 000 och börjar anställa folk, också har beredskap att ta höjd för det i kommande budgetar, om man inte har för avsikt att spara på någonting annat inom högskolan. Den kunskapen har inte heller nått lagtinget i det här skedet såtillvida ni i utskottet inte har fått mer information.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:49

    Tack, talman! Det som framgick under hörandena var att den tänkta bolagiseringen har tagit några steg framåt och att den ändå snart i hamn, vad det verkar. Det är också en förutsättning för att lyckas med ett resurscenter, tror jag. Det betyder också att den ekonomiska biten fortfarande finns kvar att lösa. Med tanke på de rådande ekonomiska tiderna så krävs det ju i så fall omprioriteringar inom högskolan för att kunna förverkliga denna satsning inom ramen, om man inte väljer att ta bort något annat befintligt som man har sysslat med.


  • Ledamot Tage Silander Gruppanförande | 13:50

    Herr talman! Jag ska redogöra i korthet för Moderaternas syn på den tredje tilläggsbudgeten. Jag kommer inte att göra det så att jag läser upp det som står i handlingarna. Det har gjorts redan tillräckligt många gånger.

    Jag vill börja med att säga att ingenting har ändrats sedan den här tilläggsbudgeten presenterades för ett tag sedan. Vi har samma inställning som vi hade då, dvs. att i princip så är vi ute efter att skadan av COVID-19-situationen ska ersättas, kanske inte till fullo men i någon mån.

    Finans- och näringsutskottets betänkande som vi nu har framför oss tycker jag personligen är mycket bra. Jag var spänd över hur man skulle lyckas hantera den här situationen som var väldigt svår att hantera. Men jag tycker att man har redogjort för situationen på ett mycket bra sätt. Vi förenar oss i de slutsatser och de utsagor som man har kommit med i betänkandet.

    Det är klart att vi inser att de här pengarna som man nu sätter dit, 3,5 miljoner respektive 1,5 miljoner egentligen bara handlar om att öka landskapsandelarna. Egentligen är det detta som det handlar om. De kommer inte att vara riktigt träffsäkra när det gäller att ersätta skadan. Alla pengar behövs givetvis ute i kommunerna, vi kan väl alla lita på att så är fallet.

    Det finns modeller här nu som har diskuterats och man kunde säkert ha valt en annan modell. Men oavsett vilken modell man har valt så hade det inte kunnat bli exakt. Vi vet nämligen inte vad skadan är ännu, inte på länge. Om kommunerna behöver mer resurser, likviditet, så hade det varit enkelt att förse kommunerna med likviditet i väntan på att man har gjort en slutavräkning på ett eventuellt bidrag längre fram.

    Nu har man valt den här modellen. Man har kommit fram till ett belopp som ska delas ut och man har hittat fördelningsnycklar som är hyfsat bra, inte perfekta.

    Det som är det fina med det här, som också framhölls när tilläggsbudgeten presenterades, är att man i något skede längre fram kommer att göra en analys av hur stor blev skadan blev. Inte heller den kommer man att lyckas med fullt ut, naturligtvis inte. Vad beror det på när skatterna, samfundsskatten till exempel, minskar? Vad är konjunkturbetingat och vad är betingat av coronasituationen? Någon återbetalning kommer inte att ske. Det må vi alla lita på. Om det är så att landskapsregeringen och lagtinget anser att man ska föra till nya pengar, att skadan är så stor att vi tar på oss det ansvaret, så må vi göra det då utgående från den analys som vi har kommit fram till där vi kan snegla på vad man nu tänker betala ut åt kommunerna. Då kan man på det sättet göra behövliga justeringar, skulle jag tro.

    Om det är så att man bestämmer sig för att inte betala ut mera pengar så då är det klart att man får vara nöjd med den fördelning som vi nu har gjort. Det finns inget annat alternativ. Men vi får ju också vara nöjda då med att det inte behövdes mera pengar.

    För egen del och för partiets del så tycker vi att den här budgeten och det betänkande som nu har presenterats är bra. Det är bra beskrivet. Det är inte fullständigt såsom vi ville ha det, men det går att omfatta.

    Jag ber om ursäkt att jag höll mig så kort, anförande var bara fem minuter. Tack, herr talman.


  • Talman! Kort men uppenbart kärnfullt, med tanke på antalet repliker per minut.

    !Ingenting har ändrats! inleder lagtingsledamot Tage Silander sitt anförande med. Men en sak som faktiskt har ändrats från det att utskottet gav sitt betänkande var att man väntade sig en tilläggsbudget här nu i sommar.

    Vad jag kan förstå så kommer finansministern att redovisa för hur man planerar ekonomin framöver. Lagtingsledamot Silander som tillhör majoritetsblocken känner säkert mer till den informationen än vad jag gör.

    Men fortfarande så kan jag konstatera att vi i lagtinget ännu inte har fått någon årsredovisning på vårt bord, trots att den borde ha varit här. Likviditetsanalysen kommer inte heller nu på lagtingets bord. Hur bedömer lagtingsledamot Silander lagtingets möjligheter att analysera läget inför budgetarbetet i höst, baserat på att de här två viktiga dokumenten saknas?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 13:56

    Tack, herr talman! Jag tror att de förutsättningarna finns även om tilläggsbudget 4, som man har pratat om, inte kommer nu utan senare. Jag går inte in mera på det här för finansministern kommer alldeles strax att förklara detta närmare.

    Det som vi alla här, oavsett om man sitter till höger eller till vänster, är intresserade av är förstås våra kommande resultat för de kommande åren, resultaten och naturligtvis hur likviditeten ser ut. Den analysen kommer vi att behöva ha senast när vi börjar diskutera budgeten för 2021.


  • Tack, talman! Vi som sitter här på höger sida skulle tycka att det vore bra med lite hårda siffror och bra bakgrundsanalyser inför att vi ska fundera kring den ekonomiska verklighet som kommer. Vi inser ju alla att det krävs stora, stora ingrepp i all offentlig förvaltning och stora justeringar också beroende på vad man satsar på.

    Nu har landskapsregeringen, vad jag kan förstå, gått in med sparåtgärder redan för 2020, utan att lagtinget har varit desto mer informerade eller involverade i den processen. Många experter menar nu att det är fel tid för det, man borde komma med rejäla stimulanspaket för år 2021. Det skulle vara bra, uppfattar jag, att vi hade hårda fakta på bordet redan nu inför det arbete som kommer efter sommaren.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 13:58

    Tack, herr talman! Just nu vet jag inte vilka hårda fakta, så att säga, som faktiskt föreligger hos landskapsregeringen, när man har förarbetat för tilläggsbudget 4 som nu då kommer att dra ut på tiden - den kommer lite senare. Men det klart att regeringspartierna men oppositionen har en hyfsat bra uppfattning. Det hörde vi bland annat på ledamot John Holmbergs anförande angående vilka siffror vi har att på något vis förhålla oss till.


  • Talman! Lagtingsledamot Silander är alltid föredömligt ärlig och säger i sitt anförande att det handlar om att öka på landskapsandelarna.

    Det som kanske bekymrar är förstås diskussionen om dels principer men även problemformuleringen. I landskapsandelssystemet så finns det en solidaritet. Det vi vet nu är att alla kommuner kommer att drabbas, jo, men de som drabbas hårdast är de kommunerna med stor egen skattekraft och en stor arbetsför befolkning. Med den problemformuleringen, om man tar ett perspektiv till näringslivet, så skulle ÅAB, Viking Line och Optinova bli drabbade. Vilka långsiktiga konsekvenser får det för Åland? Det är allvarligt om våra starka kommuner nu får mattan undandragen. Det är väl problemformuleringen och principen som oroar delar av oppositionen i alla fall.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 13:59

    Tack, herr talman! För det första landskapsandelssystemet, det är ju bara en modell för hur man räknar ut hur mycket pengar respektive kommun ska tilldelas. Sedan väljer kommunen att använda pengarna precis hur man vill. Därav viss kritik när det i det här sammanhanget gäller att öronmärka pengar som inte kommer att få någon praktisk effekt i värsta fall. Men även fast man skulle säga att de här pengarna som viks, 1,5 miljoner för förebyggande, så även fast vi skulle hitta på en bra modell för att fördela pengarna så kan vi inte säga att det är det som är behovet. Bättre hade det varit naturligtvis att rekvirera de pengar som behövs för att hantera behovet från respektive kommun. Nå, nu är inte det fallet.

    Den andra saken som jag bara kort tänkte säga är att det här med hög eller låg skattekraft, så kommuner med hög skattekraft, tja det kan finnas kommuner där man (… taltiden slut).


  • Talman! Visst är det på det viset och nu visar ju arbetslöshetssiffrorna vilka kommuner som hittills har råkat mest illa ut. Summan av kardemumman blir ju att kommunerna får en klump med pengar.

    Men då tycker ju vi också att det är på sin plats att kalla saker vid dess rätta namn. Får man 1,5 miljon för förebyggande utkomststöd - samtidigt som vi vet att det inte kommer att användas för förebyggande utkomststöd - så då skulle det ju ha varit mera principiellt rätt att ge den här summan pengar. Det hör vi ju när vi pratar med kommunerna, man tror att utkomststödet kommer att behövas i höst igen, inte bara det förebyggande. Det förebyggande utkomststödet är mycket smalare än ett brett utkomststöd.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:02

    Tack, herr talman! Jo, men då är ju det här förslaget på det sättet faktiskt ganska bra, dvs. du kan använda pengarna också till annat, till det vanliga utkomststödet om du vill det som kommun. Det är ju föredömligt.

    Däremot så är ju det förebyggande en rekommendation, ett önskemål eller ett erbjudande: Här får ni medel så att ni åtminstone kan hantera den här situationen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander. Ledamot Silander är positiv in i det sista stund. Ledamoten skulle kunna tillbringa fyra veckor på cykel semestrande i ösregn och komma hem och svara på frågan hur var det? Ja, jag är hyfsat nöjd med vädret.

    Ledamoten är också hyfsat nöjd med budgetförslaget. Det har jag sämre förståelse för. Kan faktiskt ledamoten vara hyfsat nöjd när vi ska fördela ut 1,5 miljon euro till något som heter förebyggande utkomststöd, men vi missar målgruppen 7 till 64 år? Jag får inte detta att gå ihop.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:03

    Tack, herr talman! Det är faktiskt väldigt sällan som jag är ute och cyklar, speciellt inte om det regnar.

    Men i det där avseendet så är det klart att det kunde ha varit mycket tydligare och det var det jag försökte säga i mitt anförande.


  • Tack, talman! Men har vi råd att bedriva den här politiken? Jag har med lite gnällig stämma under några månader faktiskt ifrågasatt om vi har råd att bevara vår politiska ekonomiska kultur där vi tycker; "okej, låt gå för den här gången. Det blir bättre i nästa budget. Men vi kanske gör en avräkning i slutet av nästa år osv". Har vi råd att göra det? Har vi råd att skuffa ut pengar med varumärket "förebyggande utkomststöd" när det sedan, enligt ledamot Silander själv, inte spelar någon roll vad kommunerna kommer att använda pengarna till, de går säkert åt ändå.

    Med tanke på att vi förmodligen står vid bankdörren, knackar på och ska be om lån så har vi faktiskt råd att bedriva en sådan politik? Den här budgeten handlar ju faktiskt enbart om coronarelaterade effekter, pengarna ska gå dit. Jag är lite förvånad över att ledamot Silander inte tar mer avstånd från budgeten än vad han gör.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:04

    Herr talman! Det är väl en tro väldigt långt om hur mycket pengar som det här kommer att kosta, och hur mycket landskapet kan tänka sig att ställa upp för kommunerna med nya medel. Dessa 5 miljoner kanske är precis på rätt nivå. Sedan om det råkar bli en liten skev fördelning mellan kommunerna, det tror jag att det blir, men det är viktigare att pengarna används av kommunerna än att kommunerna inte har råd att göra det man har lagstadgad skyldighet till. I det avseendet är det bra.

    På längre sikt så måste vi ju fundera på; innebär den här situationen - det nya normala som en del pratar om - att vi är på en annan nivå totalt sett när det gäller till exempel verksamhet, skatteinkomster och dylikt? Naturligtvis måste våra verksamheter i det offentliga anpassas till det vad vi kommer till när vi gör den analysen.


  • Tack, talman! Min fråga gäller anslaget till högskolan på 50 000 euro. Hur ser ledamoten Silander på det utvecklingscentret som man har pratat om? Det har varit lite oklart exakt hur det ska bli, det ska till två tjänster till högskolan och medel som behövs för motprestationer om man ger sig in i olika projekt. Hur ser ledamoten på de kommande kostnaderna och möjligheterna att kickstarta den gröna omställning och det utvecklingscenter som förespeglas?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:06

    Tack, herr talman! Det första jag vill säga är att jag skulle vilja ha en situation där högskolan själv, inom ramen för den budget man använder sig av, skulle finansiera och prioritera de pengar man har att tillgå. Nu är vi inte riktigt där ännu, så det må vara oförlåtligt att vi hjälper till på traven i det här skedet. Hur 50 000 sedan ska användas, om det är tillräckligt eller om det är för mycket så kan jag inte uttala mig om ännu. Jag tror att det kommer att behövas ganska mycket pengar till om man har den ambition som det nu har pratats om.


  • Jag håller helt med om det. Utvecklingscentret ska finansieras inom ramen för högskolans budget. Det förutsätter alltså att högskolans budget utökas för att det verkligen ska bli någonting av det här utvecklingscentret. Det är precis det som min fråga gäller till moderaternas gruppledare: Finns beredskapen hos Moderaterna att satsa avsevärt mera pengar på det här området i budgeten för 2021?


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 14:07

    Tack, herr talman! Vi kommer att pröva det förslaget väldigt noggrant. Vi tror att man också måste satsa och inte bara bromsa. Hur mycket pengar vi pratar om kan jag inte svara på i dag, jag vet faktiskt inte. Jag vill se hur det här förslaget ser ut, hur det paketeras och vad man är ute efter. Jag vill också så småningom veta hur man finansierar själva aktiebolaget när man sedan har bolagiserat högskolan. Klarar man sig med det man har tänkt sig eller gör man det inte?


  • Ledamot Camilla Gunell Gruppanförande | 14:08

    Tack, herr talman! Kära vänner. Det här betänkandet kommer i en tid när sommaren är på intåg. Idag har restaurangerna öppnat. Jag var en av dem som gladeligen gick ut på restaurang och åt lunch. Det kändes så länge sedan. Det var riktigt roligt att få göra det.

    Samtidigt så är det också en tid för mycket eftertanke. Coronaläget är på många sätt en katastrof ekonomiskt sett, men också för alla de runt om i världen som har insjuknat och de som har förlorats på grund av det här viruset. På sätt och vis är det till många delar lite chockartat att vårt moderna samhälle ändå blev taget så på sängen som vi blev av viruset.

    Sammanfattningsvis kan man väl ändå säga att det har varit en framgång hittills i det åländska samhället. Vi har kunnat ha en trygg och säker hälso- och sjukvård, äldreomsorgen har fungerat så pass väl och smittan har inte kommit in där.

    Nu längtar vi efter stuggäster, båtgäster och turister samtidigt som rädslan för smittan ökar i samhället. Det är väldigt viktigt att konstatera att vi fortsättningsvis är samma folk, det är samma kära bekanta som nu vill komma från Sverige till sina stugor på Åland. Rädslan som plötsligt har uppstått för smittan och för svenskarna är på sätt och vis lite irrationell. Jag tror att det är viktigt att vi, till de delar vi är offentliga företrädare för vårt samhälle, manar till sunt förnuft, att man inte bygger klyftor mellan de nordiska länderna och att vi plötsligt blir rädda för varandra för att vi tror att vi ska få det här viruset.

    Det är också viktigt att tänka på att samhället fortfarande ska hålla ihop och att vi får de som nu ekonomiskt blir på efterkälken, på grund av den här krisen, med oss hela vägen, samt att det inte blir bestående ekonomiska och socioekonomiska problem hos barnfamiljer och hos de svagaste som alltid förstås drabbas värst.

    Vi vet nu att det kommer ingen tilläggsbudget 4 i det här skedet. Den kommer efter sommaren. Jag tror att det är bra att konstatera att vi nu måste lämna den här hand i mun fasen och börja tänka lite mer långsiktigt. Det är säkert klokt att ta lite mera tid för tilläggsbudgeten 4. Det behövs eftertanke, det behövs träffsäkerhet i metoderna att lösa de här problemen och det behövs analyser och så vidare. Det behövs framförallt kanske också en ny orientering vad gäller näringslivets behov så att man har dem uppdaterade.

    Jag tycker att det är ett bra förslag att avvakta till hösten med tilläggsbudgeten. Då finns det förhoppningsvis också lite mer svar kring läget som sådant.

    Det som är bra med betänkandet är bland annat att utskottet konstaterar att förändringsprocesserna inom det sociala området pågår och att man också i finansieringen kunde trygga Pelarens verksamhet. Utskottet är här mycket tydligt att verksamheten på Pelaren också för 2021 måste tryggas och därmed har Socialdemokraternas motion gjort jobbet. Det tackar vi för och hoppas att landskapsregering agerar i enlighet med det.

    Vad gäller högskolan så är det nog ett litet nytt förfarande att man i samband med att man sjösätter någonting nytt inte behöver definiera vad det ska kosta framledes. Jag tycker att det är klokt och bra att satsa på kunskap, innovation och utbildning. Det är helt riktigt i dessa tider. Men samtidigt så behöver man ju nog ha en mer långsiktig analys kring ekonomin. Att man nu sätter 50 000 euro som ett startskott måste ju innebära att högskolan nu anställer de resurser och de personer man behöver. Då måste vi här i lagtinget utgå ifrån att landskapsregering kommer att öka grundbudgeten för högskolan med minst 200 000 - 300 000 euro och utöver det även ha projektmedel för de projekt som utvecklingscentret kommer att sätta igång. Allt det här så hade jag som lagtingsledamot önskat att man kunde få besked om. Redan när man trycker på start så borde man också få veta prislappen på lite längre sikt. Så det är nog lite synd tycker jag att man inte kan klargöra läget bättre.

    Pengarna till kommunerna har diskuterats. Det är inte något snack om att de inte behövs. Det gör de. Pengarna behövs i kommunerna. Däremot så kunde man väl kanske ha tagit den tid det hade behövts för att få det rätt från början i fördelningssystemet. Som vi har uppfattat det så råder det inte en akut likviditetskris i kommunerna, utan man vill ha besked. Det räcker med besked bara man vet att det kommer sedan. Nå, det är kanske en sak man får svälja i det här skedet. Vi tycker ändå att de invändningar som oppositionen har haft mot att den här modellen inte är tillräckligt träffsäker, de får stor täckning i det här betänkandet. Man klargör helt enkelt på flera ställen att den här modellen med landskapsandelar inte i tillräcklig grad beaktar den arbetsföra befolkningen och graden av arbetslöshet osv. i sin metod. Det blir väl en färdkost till nästa budget, och till nästa lagstiftningar som ska till i corona andans spår, att se till att man från början får den mest träffsäkra modellen som möjligt.

    Med stöd av detta betänkande så kan man konstatera att landskapsregeringen får jobba lite till med den saken. Det är inte enkelt, det ska tilläggas. Det finns absolut en stor förståelse för att det inte är lätt. Tack för det, herr talman.


  • Ledamot Simon Holmström Gruppanförande | 14:16

    Talman! För den lässugna har innesittande varit helt okej. Jag ramlade över den franska filosofen Blaise Pascal. Han skrev: “Den enda orsaken till människans olycka är att hon inte kan stanna tyst i sitt rum.”

    Oj, vänta nu? Att behöva sitta tyst i sitt rum är väl det mest frustrerande man kan tänka sig i dessa tider när man vet att hela världen väntar på en. Å andra sidan, att vara så pass begränsad ger oss en rad intressanta fördelar. Den bästa: Tid för eftertanke. Och det är exakt vad våra tider kräver. För de tankar vi får kan göra stor skillnad.

    Talman! Den här tilläggsbudgeten är den sista som kan betraktas som ett räddningspaket, som ledamot Gunell var inne på. Nästkommande budgetar kommer att röra sig från “just in time” åtgärder till att innehålla skarpa återhämtningsinsatser för flera år framöver. Hur hittar vi dessa åtgärder?

    Tredje sektorns representanter inom nätverket bärkraft.ax släppte häromveckan sitt inspel till politiker. Utvecklings- och hållbarhetsrådet har aktiverats för att utgöra ett stöd till landskapsregeringen. Högskolan på Åland sätter snart igång processen med utvecklingscentret som ska vara en motor i omställningen. Arbetsgruppen för koordinering och rapportering är snart redo att lansera sina färdplaner för de sju strategiska utvecklingsmålen. Nu startar dessutom tre arbetsgrupper, sina idéarbeten för en hållbar samhällsutveckling, som ska vara klara den 13 augusti - väl inför budgetprocessen och redigeringen av regeringsprogrammet.

    Det är tid för tankekraft. Men hur ska vi tänka?

    Talman! Krisen vi lever i har många bottnar. Klimatkrisen har de senaste decennierna fört med sig ett ökat antal pandemier när vilda djur kommit allt närmare mänskligheten. Den plötsliga hälsokrisen förde i sin tur med sig ett plötsligt ekonomiskt tvärstopp.

    Det som har varit bra för att begränsa pandemins spridning har varit dåligt för ekonomin. Det som varit dåligt för ekonomin har generellt gynnat miljön. Tänk om vi äntligen kunde bryta sambanden? Tänk om vi byggde upp livskraftiga habitat för de vilda djuren? Tänk om våra åtgärder för en bättre hälsa inte på samma sätt påverkade samhällsekonomin? Tänk om en ökad ekonomisk aktivitet samtidigt ökade vår planets välmående?

    Så är det inte idag. Långt ifrån. Det ekonomiska systemet frodas idag av att kortsiktigt utnyttja naturresurser och mänskliga resurser för att finansiera välfärden. Och fortfarande snurrar den gamla grammofonskivan. Som nu i återhämtningstider vill ge stora räddningspaket till ohållbara fossila bolag, ge tillstånd till verksamheter att tjäna pengar på att öka sina utsläpp eller åsidosätta gemensamma visioner för plånbokens skull.

    Pandemier, naturkatastrofer och andra kriser kommer igen. I klimatförändringens kölvatten måste vi förbereda oss på det. Vi ska inte återgå till det normala. Vi behöver därför också ändra vår politik.

    Framtidens politik handlar om en gemensam samhällsstyrning mot ett och samma mål. Alla gemensamma finansiella resurser ska styra mot en och samma riktning. När vi siktar på att lösa våra stora investeringsskulder behöver vi ta oss an dem med vår vision i sikte. Ska vi vara långsiktiga bör våra investeringar inte bara minska verksamhetens driftskostnader här och nu, utan också bidra till att skapa mervärde ute i samhället i morgon.

    Vi ska också bli bättre på att genomföra hållbarhetsanalys. Det kräver utbildningsinsatser om hur vi gör hållbara beslut i praktiken. Det kan utvecklas till mallar för beviljande av näringsstöd, lagstiftningsanalys och ekonomisk styrning. Att utveckla verktygen för detta blir ännu mer aktuellt.

    Visst behöver vi ekonomiska resurser för omställningen. Men vi ska inte fortsätta att införskaffa dem genom att fortsätta tillåta verksamheter som inte har en plan för att uppnå vår vision. I det läget sätter vi oss i en rävsax vi aldrig kommer ur. Vi behöver omställningen för en robust samhällsekonomi, som finns till när vi behöver den igen.

    Talman! När samhället nu börjar öppna sig ska vi inte överge det där rummet som Blaise Pascal skrev om. Vi ska nu inte brådstörtat packa våra kappsäckar för att resa världen runt. Nej, en av de bästa resor vi kan företa är den då vi dansar i pyjamas från sovrummet via vardagsrummet till köket och tillbaka.

    Pandemin har gett oss den fördelen, att vi fått resa till okända marker på inre kontinenter. Det är då vi kommit till de viktiga insikterna om hur livet och samhället bör se ut.

    Förstå mig rätt! Jag ska vara ärlig, jag håller inte riktig med Blaise Pascal till en viktig del. Medelmänniskan rör sig vanligtvis till cirka 5-10 % av sin tid ute i naturen. Den siffran ska nog ha ökat under senaste tid. Den gyllene möjligheten vi fått av att inse naturens betydelse för vårt välmående har också en stor betydelse för våra beteenden gentemot planeten.

    Vi ska inte låta denna kris glida oss ur händerna. Tillsammans har vi nu ett gyllene fönster att med ett gemensamt mål i sikte ta oss framåt på Ålands hållbarhetsresa. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Ledamot Holmström är en väldigt bra retoriker och håller väldigt bra anföranden. Jag ligger långt, långt milsvid därifrån. Jag är riktigt imponerad.

    Men det jag saknar är det konkreta. Igen står ledamot Holmström och visionerar från talarstolen. Ledamoten gjorde samma sak förra veckan och då tog jag också en replik. Med tanke på att ledamot Holmströms parti ändå finns med i regeringen så borde det synas lite mera i dagspolitiken också, corona pandemi eller inte. Så jag saknar det här konkreta. Mycket av det som ledamot Holmström visionerar om är tyvärr sådant som tar rätt lång tid att implementera. Det finns ju tid nu att göra det. Så var lite mer konkret! Det är mitt tips, för det låter väldigt bra. Men var finns den konkreta verkstaden?


  • Både ja och nej, talman. Jag tror att tiden är här nu för visioner. Jag tror att vi måste gå tillbaka till våra rum och fundera vad vi har gjort fel. Vad är det som inte funkar i dagens samhällsekonomi? Vad är det som leder till pandemi och kriser? Vad är det som leder till att vi har klimatförstöring och miljöförstöring?

    Vi kommer tillbaka och sätter huvudena tillsammans i olika typer av arbetsgrupper, som nu faktiskt har tillsatts. Vi diskuterar; okej, utifrån det vi vet om vår tidigare förda politik, vad ska vi göra med de insikter som vi har fått utifrån de konsekvenser vi ser? Utifrån den målbild och den visionen vi har, som också står i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, hur ska vi komma dit? Jag tror att tiden för visioner är här.


  • Tack, talman! Må så vara. Jag tror att det alltid funnits en tid för visioner och det kommer alltid att finnas en tid för visioner. Det handlar dock om att konkretisera för annars blir det bara visioner och det vill vi ju inte ha.

    Ledamot Holmström nämnde här i replikskiftet att grupperna nu är tillsatta. Jag har inte själv sett det, jag har hört det på omvägar och jag tycker att det är väldigt bra. Det borde ha gjorts för länge sedan. Jag hoppas att de grupperna verkligen får en bra start nu på det viktiga arbete som stundar. Tack för det!


  • Tack, talman! Det är absolut så att vi behöver tänka till här i detta läge. Tyvärr är vi ju inte utanför krisens ramar i dag. Vi kan ju se risken att få nya svansar på smittspridningskurvan. Men under den tiden som vi utvärderar läget så måste vi komma tillsammans i olika typer av arbetsgrupper och verkligen se på den kompetens som finns ute i det åländska samhället, föra in det i beslutsfattandet och tänka nytt. Det är därför jag menar att vi måste vara mer visionära.

    Jag uppskattar verkligen också när ledamoten Holmberg går upp i talarstolen och pratar om kostnadsmedvetenhet, för en viss del av det arbetet som Holmberg har fört här i lagtinget under fyra år så ska vi absolut också ta med i beaktande.


  • Ledamot Anders Eriksson Gruppanförande | 14:26

    Tack, herr talman! Innan jag går in på mitt anförande så vill jag säga att det var ett väldigt bra anförande som ledamoten Camilla Gunell hade. Jag har inte sett så mycket men hört desto mera om det klimat som finns på sociala medier i förhållande till bortaålänningar som kommer hem och besöker familj och stugor. Jag tyckte det var ett väldigt bra och balanserat anförande som ledamoten Gunell hade där hon manade till sans. Jag förstår att det kan finnas en rädsla, det har jag har full förståelse för, men det verkar också som att det lite skulle väcka de mest primitiva drevinstinkter ibland. Det är nog viktigt att man manar till sans. Jag vill understöda det.

    När det gäller den här tilläggsbudgeten så tar den fasta på någonting väldigt viktigt, det vill säga att kommunerna ska kunna fortsätta med sin verksamhet. Gemene man som ålänning så har man små barn så är dagvården det viktigaste. Har man skolbarn så är skolan det viktigaste. Har man åldrande föräldrar, som jag sagt många gånger förut, så är det åldringsvården som är det viktiga. Allt det här producerar kommunerna. Jag glad att jag kan medverka i en regering som har insett det här och som vill stärka kommunernas ekonomi och kommunernas roll.

    Det sägs i förslaget till tilläggsbudget att man ska kompensera de minskade kommunala skatteintäkterna. Man ska stöda kommuner som hamnar i likviditetskris. Man vill öka olika typer av förskott, bland annat förskott på landskapsandelarna. Allt det här är bra och kommer att bli nödvändigt. Man säger också i tilläggsbudgeten att man har för avsikt att skjuta fram tidpunkten för att överföra kostnadsansvaret från landskapet till kommunerna för skyddshemsverksamhet, för Fixtjänst, för gruppverksamheten och alternativ till våld. Det här bra!

    Jag hoppas att regeringen ytterligare en runda skulle överväga att se över de merkostnader som förs över på kommunerna av den nya sociallagstiftningen, samt de verkligt stora merkostnader som också förs över på kommunerna pga. den nya grundskolelagen.

    Detta hör inte till lagtinget, men jag hör personligen till dem som också är rätt orolig över vart KST riktigt kommer att ta vägen när det handlar om kostnadsdrivande verksamhet.

    Jag tycker att finans- och näringsutskottet har landat rätt elegant i det här betänkandet, det vill jag ge en eloge för. Utskottet skriver "i fråga om användning av landskapsandelssystemets befintliga fördelningsnycklar konstaterar utskottet att systemets fördelningsmekanismer saknar relevans för hur kommunerna påverkas av pandemin". Det är sant.

    Utskottet skriver vidare "om landskapsandelarna för socialvården är den minst olämpliga av de modeller som finns i landskapsandelssystemet konstaterar utskottet att modellen inte kan ligga till grund för fördelning utgående från ambitionen att kompensera kommunerna i proportion till hur de drabbas".

    Sedan sägs att "man är tillfreds med att man fördelar kompensationen för minskade kommunalskatteintäkter, 3,5 miljoner, utgående från kommunernas skattekraft". Det är en skattekraft som debiteras utgående från 2018 års siffror. Det är alltså två års eftersläpning.

    Men det absolut bästa, tycker jag, kommer här: "Samtidigt understryker utskottet att inte heller denna modell i tillräckligt hög grad säkrar ambitionen att kompensera kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin, varför en uppföljning och slutreglering är nödvändig. Det här tycker jag att är bra.

    På sidan 5 sägs att "lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att återkomma till lagtinget med en justering av utfallet. Detta ska ske när kommunens bokslut för 2020 är tagna. Då kan en riktgivande jämförelse mellan förvärvs- och samfundsskatten i förhållande till kommunernas bokslut 2019 göras". Det här är helt sant. Jag riktar mig speciellt till ledamoten Holmberg som flera gånger talade om att man måste ha detta riktat i förhållande till hur kommunerna har drabbats. Det är riktigt och det håller jag helt och hållet med om. Men man kan inte göra den riktningen förrän man har fakta på bordet, och vi måste ge oss tåls. Det här är en första hjälp som kommer att behövas och vi har all anledning att återkomma när vi har fakta på bordet. Tack.


  • Talman! Finans- och näringsutskottet har godkänt våra förslag och förordar att tilläggsbudget nummer 3, med tillhörande budgetlagar, att de ska tas i bruk i oförändrad form av lagtinget. Det uppskattar vi.

    Vi tycker också att det är bra att finans- och näringsutskottet har analyserat de här förslagen väldigt detaljerat, framförallt vårt förslag till fördelning av de 5 miljonerna till kommunerna.

    Jag konstaterar att finans- och näringsutskottet har undersökt ett flertal olika modeller som ska ta hänsyn till exempelvis samfundsskatten och arbetslösheten så att de värst drabbade kommunerna ska få en rättvis tilldelning av medel på grund av framförallt skattebortfall och ökade kostnader. Det är bra.

    Men emellertid konstaterar även finans- och näringsutskottet att det i dagsläget inte är möjligt att hitta någon sådan här modell. Finans- och näringsutskottet har inte hittat en bättre modell än vad vi hade egentligen. Men resonemanget runt detta så bär ju vidare och kan utnyttjas i framtiden.

    För det är så att ovissheten är total. Coronavirusets framfart avgör hur det sist och slutligen kommer att gå. Vi måste vänta på facit. För att kunna göra en sådan här genomgång så kan det faktiskt handla om två år innan vi vet. Ju snabbare desto bättre förstås.

    Finans- och näringsutskottet konstaterar även att de föreslagna pengarna, som landskapsregering föreslagit, troligtvis inte kommer att vara tillräckliga för kommunerna. Med stor sannolikhet så kommer det att behövas mera tilldelning efter att man har gjort den här utvärderingen.

    Precis som landskapsregeringen poängterar så anser finans- och näringsutskottet att det är nödvändigt att göra en ekonomisk uppföljning när allt är över och då det går att räkna ut de här negativa effekterna av pandemin. Då får man hoppas att det verkligen går att göra. Det kommer antagligen att bli svårt och det kan bli mycket diskussioner och funderingar när man ska reda ut det. Det känns bra för oss i regeringen att finans- och näringsutskottet bedömer våra åtgärder som ytterst viktiga i detta prekära läge. Tack för det!

    Herr talman! Sedan ska jag resonera lite runt tilläggsbudget 4. Finans- och näringsutskottet och lagtinget förväntar sig säkert nya åtgärdsprogram och tankar kring den framtida ekonomin, likviditeten och behovet av extern finansiering. Det ska ni få.

    Men jag ska börja med att försöka ta tempen på landskapets ekonomi och se framåt hur läget är idag. Det som jag kommer att berätta nu är samma information som jag höll på fempartimötet i fredags när regeringspartierna träffades. Efter den här genomgången så vet oppositionen och hela lagtinget lika mycket som vi i landskapsregeringen. Det är jätteviktigt tycker vi, för vi ska lösa de här problemen tillsammans.

    Lite fakta uppgifter. Om vi först tittar på skattefinansieringen, den stora viktiga inkomsten för landskapet. Det här är uppgifter nu per den 28 maj, så de är bara några dagar gamla. När det gäller avräkningsbeloppet så har slutavräkningen för år 2019 kommit och det är minus 2,9 miljoner euro. Förskottet för 2020 blir därmed minus 31,7 miljoner euro. Det är stora pengar som vi tappar. Förmodligen kommer det att ske på ett sådant sätt att det inte händer någonting med förskottet nu förrän i november-december, det är där som det stora tappet kommer. Det är ju bra att upprätthålla likviditeten så länge som möjligt. Skattegottgörelsen för skatteåret 2018 minskar med 0,8 miljoner euro. Lotteriskatten, återbetalningen för 2019 års lotteriskatt, minskar med 0,5 miljoner euro. Sammantaget detta ovanstående, allt jag räknade upp, gör ett bortfall på drygt 35 miljoner euro.

    Jag vet att finans- och näringsutskottet har resonerat mycket runt likviditeten och hur det ligger till med den. Jag har givit uppgifter om den med jämna mellanrum. Men det senaste nu från den 28 maj så per sista april så hade vi 81,6 miljoner euro, plus cirka 13 miljoner i fastighetsverket. Det var landskapets likviditet.

    En månad senare, den 16 maj, cirka 82 miljoner plus 12,5 i fastighetsverket. Ni kan räkna ihop; 82+12,5=94,5 miljoner euro. I detta ingår inte PAFs likviditet, de har sedan en egen likviditet.

    Och så tittar vi lite på hur företagsstöden har fungerat i andra tilläggsbudgeten. Det är många företag som har beviljats likviditetsstöd, 39 stycken. Sammanlagt har 1,9 miljoner euro gått ut per den 28:e. Detaljerna tror jag ni kunde läsa om i Ålandstidningen i dag. De visade vilka företag som hade ansökt och beviljats.

    Sedan har vi ungefär en dryg miljon euro i pipeline. Som ni ser i tilläggsbudget 2 så beviljades 10 miljoner euro i företagsstöd. Det finns mycket pengar kvar ännu att söka.

    Vi har börjat bevilja restaurangerna stöd delen nu när vi vet hur riksstöden ser ut. Sådana beslut fattas dagligen. Företag kan söka fram till och med 30 november 2020 nu när notifieringen är godkänd. Det betyder också att beloppet har höjts väldigt mycket till 800 000 euro plus de minimis 200 000 euro. Nu kan det alltså handla om en hel miljon i stöd till ett företag.

    Vad gäller garantierna så har 45 företag beviljats garantier på cirka 5,7 miljoner euro. Sedan finns det flera andra åtgärder som är väldigt lyckosamma. Det senaste är sommarpraktikplatserna. Det rör sig om över 300 ungdomar som har sökt och kommer att få 1 000 euro för en månad i sommar, 1 000 euro per plats.

    En annan viktig del är arbetslösheten. Hur ser den ut? I april var siffran 12,7 procent här hos oss, i Finland var den 16,5 procent. Sedan varierar det ju lite då, det är ju värre när det gäller ungdomar, uppemot 20 procents arbetslöshet. Vi försöker på alla sätt rätta till det.

    Totalt arbetslöshetsunderstöd har utbetalats cirka 2,9 miljoner euro, varav det temporära tilläggsstödet utgör 700 000 euro. Totalt är det cirka 20 procent av den utökade budgeten, så det finns stort utrymme kvar för att hantera arbetslösheten under resten av året. Det är också bra.

    Det temporära tilläggsstödet har det gått mycket mindre av än vad vi budgeterade, men pengarna kommer säkert väl till pass för resten av året.

    Sedan har jag lite statistik om företagskonkurser. Vi var i ett tidigt skede oroliga för att det skulle bli väldigt många konkurser. Så här långt har det lyckligtvis inte blivit det. Om vi tittar på år 2019, vecka 1- 20, då gick 4 företag i konkurs och 4 anställda drabbades. I år under samma tid, vecka 1-20, var det 5 företag och 16 anställda som drabbades. Hela året i fjol så var det 15 företag med 93 anställda. Vi får se hur det blir här sedan när hela året har gått.

    Herr talman! Så till tilläggsbudget nummer 4 som det redan har ordats lite om här. Vi i landskapsregeringen har bestämt att vi inte lämnar en tilläggsbudget 4 nu i juni. Nästa tilläggsbudget, tilläggsbudget 4, kommer troligtvis i augusti-september. Det är normalt att det kommer en tilläggsbudget i september. Nu tyckte vi att det inte var läge att komma med en strax före sommaren. Jag ska förklara varför här.

    Landskapsregeringen är ändå beredd att när som helst om det uppstår ett akut behov och vi ser att vi bör komma med en tilläggsbudget så gör vi det. Varför gör vi det inte nu? Jo, det blev lite tunt, om man säger så. Vi har gjort en hel del arbete på tilläggsbudget 4 redan, där fanns inbesparingsåtgärder och vissa andra saker. Men vi tyckte att det var tunt eftersom vi inte har någon ny idé exempelvis att hjälpa företagen eller någonting annat. Vi vet också att det kommer nya insatser från Helsingfors nu som är betydande och där kan Åland få del av ungefär 5 miljoner euro. Enligt vår bedömning så täcker tilläggsbudget 2 och 3 behoven över sommaren och den är ju faktiskt här redan.

    Som ni hörde, när jag räknade upp siffrorna, så är ju en stor del av näringslivspaketet outnyttjat och ökningen av dagpenningen fortsätter till sista juni. Nu får ju kommunerna sina stöd i och med tilläggsbudget 3 som klubbas snart.

    Restriktionerna har ju börjat lätta lite grann också nu. Det blir intressant att se om näringslivet och hur näringslivet sakta sätter igång igen.

    En orsak till att vi inte lägger budgeten nu är - precis som det har konstaterats tidigare här idag under debatten - att det är ingen som riktigt vet vad som kommer att hända. Vi måste få se vad som kommer att hända. Landskapsregeringen anser att det är bättre i ett sådant läge att vänta och få mer information och det är klokare. Vi behöver ha lite is i magen nu så att när vi gör någonting att vi verkligen vidtar adekvata åtgärder.

    Sedan är det också jätteviktigt att vi sparar resurser, att vi har resurser kvar till en eventuell andra eller tredje våg. Vi har 4 miljoner euro för fullmakten som vi fick av lagtinget i tilläggsbudget 2 och nästan hela den är kvar.

    Vad gör vi nu då? Jo, nu kommer vi noggrant att följa utvecklingen lokalt och i omvärlden. Vi tillsätter arbetsgrupper med uppgift att komma med förslag till kreativa åtgärder och åtgärder som behövs för att genast sätta igång samhället efter epidemin. Vi utvärderar de insatser som redan gjorts och var bra och de som var mindre bra. Det mesta av arbetet med tilläggsbudgeten 4 kan användas när den läggs i ett senare skede, så det är inget onödigt jobb vi har gjort där.

    Det är också bra för oss att få mer tid att reda upp sådant som inte hunnits med på grund av coronapandemin. Det är ingen hemlighet att vi har haft en väldigt jobbig situation och att det finns saker som har fått bero. Nu får vi tid att arbeta med sådana frågor.

    Till sist, herr talman, det kommer att bli ett mycket tufft år 2020. Det kommer också att bli några tuffa år efter det. Som jag har sagt en lång tid nu så kommer den offentliga sektorn att drabbas av ett underskott faktiskt i 100-miljoners klassen. Det kan bli mer, det kan bli mindre. Vi får väl hoppas att det blir mindre och att det fungerar ungefär som när man lägger budgetar och tar bokslut, då kan det ofta vara så att det har gått bättre i bokslutet än vad man hade i budgeten. Vi får hoppas att det blir likadant här, men vi har i varje fall tagit höjd för den här krisen.

    Den här gången så kommer faktiskt alla människor att känna av effekterna av pandemin. Det kommer att bli ett styvt arbete att lägga ramar för budgeten för 2021. Där har vi ju för det första det stora coronaunderskottet, om vi tittar på ett underskott som är så stort att vi aldrig har haft det tidigare. Det allra största underskottet gäller för 2020 och det är coronabetingat. Sedan har vi det strukturella underskottet, och då frågar man sig; vad är det strukturella underskottet? Vi kanske har olika uppfattningar om det. Men det strukturella underskottet är det långsiktiga underskottet och det beror på flera olika saker, exempelvis förändringar i samhället men framförallt att det finns en skillnad mellan inkomster och utgifter på lång sikt. Det måste vi också ta i och hantera. Vi kommer att ha effekter av corona säkert i några år till, samtidigt som vi ska hantera det strukturella underskottet.

    Så det blir tufft. Alla kommer att känna av det. Men, herr talman, som jag sade i fredags så kommer det bättre tider igen. Vi jobbar för det! Tack, herr talman!

    Lees anförande tre repliker begärde första replik till ledamot Holmberg.


  • Tack, talman! Tack minister Eliasson. Finans- och näringsutskottet hade visst andra alternativ på tekniska stödsystem gällande de 5 miljoner som nu betalas ut via denna tilläggsbudget. Men vi ska inte orda mer om det.

    Det är också bra att arbetsgrupperna är tillsatta. Jag vet inte innehållet i dem och syftet med dem detaljerat, men jag har förstått på omvägar att de är tillsatta. Det är bra!

    Jag är nyfiken över bokslutet. Det ska ju enligt lag vara färdigt sista mars. Vi brukar ju kunna behandla det på något sätt i lagtingets utskott i juni. Det är också ett viktigt arbete, ett underlag och ett stöd i en vidare budgetberedning för kommande år och borde så vara ännu mer detta år. Det funderar jag på. Jag fortsätter i nästa replik.


  • Tack, herr talman! Till bokslutet först. Vi kommer att ha bokslutet när vi lägger nästa budget. Självklart! Det är jätteviktigt, precis som ledamot Holmberg säger. Om allt går som det är tänkt så kommer vi att ta bokslutet nästa vecka. Orsaken till att det inte är färdigt - ja, man vill ju inte stå här och skylla allt på corona - men det beror faktiskt på corona. Finansavdelningen har gått för full maskin och lite till. Men det kommer.


  • Tack, talman! Tack minister Eliasson för den ärligheten. Det är bra att bokslutet kommer före sommaren. Det hade också varit bra att även oppositionen kan ta del av det. Jag tror att det är en viktig process både för sittande landskapsregering men även för oppositionen. Vissa oppositioner tycker om, uppskattar och ser nyttan med att t.ex. göra en skuggbudget, så det är av vikt.

    När det gäller likviditeten så tycker jag att det är lite förmätet att egentligen räkna med fastighetsverket. De 13 miljoner som finns på deras konto är egentligen pengar för intern hyra och finns till förfogande för de fastigheter som de flesta av våra underliggande myndigheter hanterar. Så jag tycker inte att man ska gå nalla på dem.

    Sedan när det gäller att få en tunn tilläggsbudget 4 före sommaren så vet jag inte riktigt var det skulle komma ifrån. Vi har ju ändå frågor som rör dagpenning. Vi har samfundsskattefördelningen. Vi har även ett näringslivsstöd som skulle vara jätteintressant att nå ut med när det gäller omsättningsbidraget som är på gång i flera länder, bl.a. i Finland. Visst hade det funnits ett underlag för tilläggsbudget 4.


  • Tack, herr talman! Det var inte vår bedömning, det var inte landskapsregeringens bedömning att det fanns underlag tillräckligt för att lagtinget skulle sitta över och in i juli. Vi tyckte att det var för tunt. Vi kan ha olika bedömningar, men det var vår.

    Sedan får jag be om ursäkt för att bokslutet inte är klart, men förklaringen lade jag fram. Det är faktiskt på det sättet som jag sade, det har inte funnits tillräckligt med tid för det. Det är ju trots allt historia, men det är viktig historia och bokslutet kommer att finnas när vi lägger nästa tilläggsbudget.

    Vad gäller likviditeten i fastighetsverket så tycker jag att det är viktigt att berätta vilken likviditet landskapet har och då finns det 12,5 miljoner i fastighetsverket, oberoende hur de sedan används.


  • Tack, talman! Jag har först en principiell fråga kring den liggande tilläggsbudgeten. Det är ju klarlagt både i utskottet och i betänkandet, som har fått beröm från flera håll, att pengarna som går via landskapsandelarna för socialvården visserligen kommer kommunerna till nytta men inte kommer att användas på det sätt som landskapsregering har angett. Och att det inte är möjligt att betala ut så mycket förebyggande utkomststöd som det finns pengar. Ser finansministern inte ett problem med att veta, redan när man börjar, att de pengar som man anslår inte kommer att användas för det som man säger att de ska användas till?


  • Tack, herr talman! Nej, det är egentligen inget större problem, om vi säger så. När vi valde det sättet att fördela de här pengarna så då visste vi att det är just det landskapsandelssystemet som fördelar enligt befolkningen jämnast. Vi tycker att det är okej.


  • Det betyder ju att man lagstiftar egentligen, man säger en sak men menar någonting helt annat. För mig så är det åtminstone en principiell problematik i det.

    Det förslag som vi har lagt hade ju fördelat pengarna i stort sett på samma sätt men utan den vägkosten som vi vet att inte går att uppfylla.

    Eftersom jag av någon outgrundlig anledning inte har blivit utsedd att vara med i någon arbetsgrupp och fundera på framtiden så vill jag bara komma med lite vägkost. Om det finns någonting som är nedbrytande för ett samhälle och dyrt så är det arbetslöshet. Jag tror att det är den frågan som man i det framtidsarbetet som ska göras måste tänka på och fokusera på att hålla folk i arbete, minska skadeverkningarna och höja skattekraften genom att folk arbetar.


  • Ja, det håller jag helt med om. Arbetslösheten är ju ett gissel. Det gäller att vi ska komma ner så fort som möjligt till samma låga arbetslöshet som vi är vana med att ha här på Åland. Men det förutsätter naturligtvis att vi får igång näringslivet. Det är också väldigt viktigt att vi får igång näringslivet med tanke på att vi går in i det nya systemet där framgångar i näringslivet har stor betydelse för de pengar som vi får från avräkningen.

    Men jag håller helt med ledamoten Fellman. Hur ska vi minska på arbetslösheten? Det är en viktig fråga.


  • Talman! Tack till finansministern för förklaringen när det gäller avsaknaden av bokslutet. Jag förstår och vi har stora sympatier för arbetsbelastningen på finansavdelningen. Man känner sig lite tjatig och negativ. Men det hade varit på sin plats att den politiska landskapsregeringen skulle ha informerat hela lagtinget om orsaken och varför vi inte har ett bokslut på bordet. Det tycker jag skulle ha varit hedersamt.

    Finansministern säger också att man gör bedömningen att omfördelningen av samfundsskatteintäkterna - det som man tänker göra på rikssidan - inte behöver komma till lagtinget nu. Men om jag har förstått saken rätt så fanns det ju också stöd till jordbruk och fiskeri. Det ser man heller ingen nytta av att komma till lagtinget här nu före sommaren. Lagtinget är absolut beredda på att jobba den tid som vi måste. Jag förstod också att man har gett (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Ja, visst så här har vi resonerat också precis som ledamot Sjögren resonerar. Men med de fakta vi har så har vi ändå kommit fram till det beslutet att vi väntar lite grann med den här tilläggsbudgeten.

    Det är också viktigt att vi får lite arbetsro i landskapsregeringen. Oberoende hur det är så framställning av tilläggsbudget efter tilläggsbudget är väldigt påfrestande. Jag känner ju till hur det är på finansavdelningen, vi har kört motorerna för fullt under lång tid och det har även andra avdelningar gjort.

    Det är bra att ta in ny information, veta mera och ha lite ny ork när vi ska köra tilläggsbudget 4 och göra den klar i augusti-september.


  • Talman! Det är också viktigt att man sätter fokus kring näringslivet och arbetslösheten. Arbetslöshetssiffrorna har rekordnivåer.

    Jag kan också sympatisera med att man vill ha arbetsro i landskapsregeringen. Vi vet ju också att det offentliga har sitt strukturella underskott och behöver ha reformer och förslag. Vi vet också hur BNP-utvecklingen ser ut på Åland. Vi vet också att sittande landskapsregering är ointresserad av både kortrutt och kommunreform. Oppositionen väntar på att landskapsregeringen ska komma med sina egna förslag på strukturella förändringar, och det tror jag faktiskt att hela samhället gör och inte bara oppositionen.


  • Det ska vi göra, självklart.

    Sedan kan jag berätta någonting som jag tyckte var intressant. Vi har gjort beräkningar på hur de nya lagstiftningarna; sociallagstiftningen, barnomsorgs- och grundskolelagen, påverkar ekonomin. Vi har kommit fram till att det kommer att kosta kommunerna ungefär 2 miljoner euro mer totalt sett tillsammans. Jag hade trott att det skulle kosta mera. Sådana här bitar kommer ju in sedan också i budgeteringsarbetet. Det är precis som ledamot Sjögren säger att vi måste lägga till alla klutar.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Anförande | 15:01

    Herr talman! Bästa lagting. Jag vill bara bekräfta att vi från Obunden samling ställer oss förstås bakom tilläggsbudgeten och bakom det som framförs i detta betänkande från finans- och näringsutskottet. Vi tycker att det är viktigt att man stöder kommunerna nu, och 5 miljoner euro får väl ses som en bra början.

    När det gäller modellen, om man ska använda den ena eller den andra fördelningsnyckeln för att fördela ut de här pengarna till kommunerna, så tycker vi väl kanske att den debatten är något onödig. Den påminner lite om debatten huruvida man har släckt elden på rätt sätt och om det görs efteråt när elden redan är släckt så är den så att säga onödig.

    Slutligen några ord. Det framförs från oppositionens sida ganska mycket att de här pengarna inte ska användas på rätt sätt, och att det låter som en smärre katastrof att det går pengar till kommunerna. Från Obunden Samling så litar vi på kommunerna. Vi tror att de tar hand om sina invånare oavsett hur det blir med de här pengarna. Vi tror att det är en mycket osannolik situation att någon kommun, i den här situationen som vi nu befinner oss i, skulle bli överkompenserad. Den skada det i så fall skulle innebära - om man nu kan använda det ordet - är minimal i vilket fall som helst. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Jag förstår inte riktigt upplägget på ledamotens anförande. Å ena sidan understöder du det som utskottet har kommit fram till i betänkandet, men å andra sidan tycker du att landskapsregeringen gör rätt som hanterar stödformerna tekniskt på det sätt som de gör. Det är en motsägelse i det. En total motsägelse.

    När det gäller pengarna så är väl ingen i oppositionen emot att pengar ska fördelas ut till kommunerna, men enligt premissen att de ska vara coronarelaterade. Menar ledamot Måtar att ett stödsystem som bygger på ett förebyggande utkomststöd är vettigt om det inte riktar sig till personer mellan 7 och 65 år? Alltså det upplägg som nu finns i det förebyggande utkomststödet riktar sig till alla andra åldersgrupper utom åldern 7 till 65 år. Var finns relevansen i det ledamot Måtar?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:04

    Herr talman! Ledamot Holmberg. Man brukar säga att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Jag måste ärligt talat säga att jag föll av vagnen där på halva vägen när det gäller vad ledamoten Holmberg menade.

    Jag tycker att jag var ganska klar med att vi stöder det som framförs från finans- och näringsutskottet, vi stöder att kommunerna får 5 miljoner.

    Jag var också ganska klar med att om den osannolika händelsen skulle inträffa att någon kommun nu blir, så att säga, överkompenserad så ser vi faktiskt inte den skada som ni ser med det.


  • Tack, talman! Jag ska förklara en gång till. Landskapsregeringen kom fram till att cirka 1,5 miljoner euro ska stöda kommunerna i ett förebyggande utkomststöd, enligt landskapsandelsprincipen socialvård. På vilket sätt anser ledamoten Måtar i dessa ansträngda ekonomiska tider att det sättet är det mest optimala med tanke på att stödets utformning riktar sig till alla andra utom åldersgruppen 7 till 65 år? Det förvånar mig i så fall.

    När det gäller motsägelsefullheten så kan man inte stöda både utskottets betänkandeskrift och landskapsregeringens handlande. Det är två olika saker. Om ledamoten Måtar läser utskottets betänkande så framgår det med all tydlighet ett ganska långt resonemang kring varför utskottet inte stöder landskapsregeringens resonemang.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:05

    Tack, herr talman! Ledamot Holmberg, jag konstaterar väl bara att någon igen försöker lägga ord i ens mun, som så ofta när man står här i talarstolen känns det som.

    Vi från Obunden Samling anser fortsättningsvis att det här är ett bra förslag. Fem miljoner till kommunerna är bra förebyggande utkomststöd. Såsom jag har uppfattat saken så ska det kombineras med någon form av instruktioner från landskapsregeringens sida hur det ska hanteras och hur det ska betalas ut hos kommunerna. Det är bra. Vi litar på kommunerna. Vi tror att det här är sådant som behövs för dem i den här situationen.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen paragraf för paragraf.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om kompensation till kommunerna för minskade skatteintäkter 2020 paragraf för paragraf

    Föreläggs 1 §. Begärs ordet?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 15:07

    Jag föreslår att 1 § får den ordalydelse som finns i min reservation.


  • Tack, talman! Jag ber att få understöda ledamot Fellmans förslag.


  • Lagtingsledamoten Nina Fellman, understödd av lagtingsledamoten John Holmberg, har föreslagit att paragrafen får den lydelse den har i ledamoten Fellmans reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Nina Fellmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Omröstning. Talmannen röstar ja.


  • Omröstningen utföll: 17 ja-röster, 8 nej-röster och 5 har inte röstat. Majoritet för ja.

    Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.


  • Föreläggs 2 §. Ingen begär ordet. Föreläggs lagens rubrik. Godkänd. Föreläggs lagens ingress. Godkänd. Lagförslaget är godkänt.

    Talmannen föreslår att förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna i sin helhet föreläggs för godkännande. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.


  • Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om temporära undantag från lagen om utkomstskydd för arbetslösa på grund av COVID-19 epidemin för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.


  • Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.


  • Så vidtar detaljbehandlingen av tilläggsbudgeten som föredras enligt avsnitt. Kan förfaringssättet godkännas godkänt.
    Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET i sin helhet. Godkänt.
    Föreläggs avsnittet ÖVERFÖRINGAR i sin helhet. Godkänt.
    Föreläggs avdelning 3 FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE i sin helhet. Godkänt.
    Föreläggs avdelning 4 SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE i sin helhet. Godkänd.
    Föreläggs Avdelning 5 UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE i sin helhet. Godkänd.
    Föreläggs avsnittet MYNDIGHETER i sin helhet. Godkänt.

    Därmed är avsnittet Överföringar behandlat liksom hela sifferstaten.

    Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
    Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
    Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
    Klämmarna är därmed behandlade.

    Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.